Prop. 1990/91:190

om ombildning av Stadshypotek

Regeringens proposition . 1990/ 9 1 : 190 &

om ombildning av Stadshypotek Prop.

1990/9lzl90

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo- gade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 april 1991.

Ingvar Carlsson Erik Asbrink

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 april 1991

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande. och statsråden Görans- son. Dahl. R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds, Lööw, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink.

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om ombildning av Stadshypotek

Hösten 1988 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en särskild utredare (verkställande direktören Gunnar Petri) för att göra en översyn av lagstiftningen om hypoteksinstituten.

Översynen skulle ske med utgångspunkt i de radikalt ändrade förutsätt- ningar som då inträtt på kreditmarknaden. Utredningsarbetet skulle vara in- riktat på att främja förutsättningarna för en effektiv konkurrens på denna marknad. Målet var att åstadkomma en moderniserad organisationsform för hypoteksinstituten. som gör det möjligt för dem att verka och utvecklas efter sina egna förutsättningar på en avreglerad kreditmarknad.

Utredaren överlämnade den 13 december 1989 betänkandet (SOU 1989: 103) llypoteksinstituten i framtiden. Betänkandet har remissbehand- lats. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av be- tänkandet som bilaga ]. dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.

På grund av den splittrade remissopinionen uppdrogs under hösten 1990 åt lagmannen Anders Nordström att efter kontakt med berörda intressenter lämna ett alternativt förslag till ombildning. Nordström redovisade den 14 december 1990 sitt uppdrag. Även detta förslag har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas Nordströms förslag som bilaga 3 samt en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissytt- randerna som bilaga 4.

Betänkandet behandlar samtliga tre hypoteksinstitut, dvs. Stadshypotek, Landshypotek och Skeppshypotek. Frågan om ombildning av Landshypotek och Skeppshypotek kräver ytterligare överväganden. Jag tar därför i detta ärende bara upp frågan om en ombildning av Stadshypotek. Ombildningen av Stadshypotek föranleder ett ställningstagande till vissa skattefrågor.

Förslaget till ombildning föranleder också en del följdändringar i andra författningar. Jag avser att återkomma till regeringen i dessa delar senare i ar.

Prop. 1990/91:19()

• Sida 14
•  Original

Lagrådet

Regeringen beslutade den 18 april 1991 att inhämta lagrådets yttrande över lagförslagen.

Lagrådet har i yttrande den 24 april 1991 lämnat lagförslagen utan erinran. Lagrådet har dock haft synpunkter på överföringen av medel till staten. Lag- rådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. Jag återkommmer till lagrådets yttrande 1 den allmänna motiveringen (avsnitt 3.4). Vissa redaktionella jämkningar bör göras i de remitterade lagförslagen och i allmänmotiveringen.

2 Hypoteksinstitutens organisation och verksamhet

2.1 Inledning

De tre hypoteksorganisationerna i Sverige — Stadshypotek, Landshypotek och Skeppshypotek — har gamla anor och en tillkomsthistoria som återspeg- lar olika ni'iringsverksamheters finansieringsproblem och behov av bl.a. långfristiga krediter.

Landshypotek bildades i mitten av 1800-talet i syfte att förse jordbruket med långfristigt kapital till fast ränta. I slutet av 1800—talet och början av 1900-talet tillkom Stadshypotek med uppgift att erbjuda och tillhandahålla långfristiga primärlån till fastigheter i städer för att tillgodose behovet av bo- städer i de då snabbt växande tätorterna. Skeppshypotekskassan är av något senare datum och bildades år 1929 för att möta kravet på ett speciellt finan- sieringsinstitut för rederinäringen, med huvuduppgift att underlätta den svenska handelsflottans förnyelse och expansion.

2.2 Hypoteksinstitutens roll på kreditmarknaden

Hypoteksinstitutens tillkomsthistoria visar att instituten bildades med stats- makternas stöd i syfte att tillförsäkra prioriterade sektorer i samhället för- månliga långfristiga krediter. Detta var ett behov andra kreditinstitut då inte kunde tillgodose. I dag är de tre hypoteksorganisationerna mycket stora ak- törer på resp. del av kreditmarknaden och de får i vissa avseenden anses vara markmtdsledande.

Avregleringen av den svenska kreditmarknaden under 1980-talet har radi- kalt ändrat verksamhetsförutsättningarna för hypoteksinstituten och deras roll på marknaden. Tidigare förelåg en ransoneringssituation i fråga om långfristiga krcditcr där endast ett fåtal institut gavs möjlighet att vara verk- samma. Landshypotek hade ensamrätt inom sin sektor och marknaden för bottenlän till bostäder var kvoterad på ett sätt som automatiskt gav Stadshy- potek en mycket stark ställning. Systemet fungerade så, att bankerna i stor utsträckning förmedlade kunder till hypoteksinstituten.

Efter det att systemet med prioriterade obligationer för bl.a. hypoteksin- stituten avskaffades måste all upplåning på den svenska kreditmarknaden

Prop. 1990/91 : 190

• Sida 15
•  Original

ske till marknadsmässiga räntor. Kreditanskaffningen till t.ex. bostads- och lantbrukssektorerna konkurrerar nu på lika villkor med annan upplåning. Det finns då inte samma skäl för banker och vissa andra kreditinstitut att slussa fastighetskrediter vidare till hypoteksinstitut. Banker, kreditaktiebo- lag. finansbolag och andra institut kan själva utan begränsningar. erbjuda kunderna konkurrenskraftiga villkor. "

På den tidigare starkt reglerade marknaden var kraven på hypoteksinstitu- tens organisation för kontakt med låntagare och för marknadsföring begrän- sade. Efter avregleringen och den ökade konkurrensen har tillgången på kontorsnät blivit av stor betydelse. Hypoteksinstituten har också de senaste åren lagt ned ett omfattande arbete på att utveckla organisationen. framför- allt på ADB-sidan. Vidare har hypoteksinstituten i varierande grad avsatt resurser för marknadsföring och uppbyggnad av en organisation för detta ändamål. Dessa åtgärder har vidtagits som en följd av avregleringen och den tilltagande konkurrensen på marknaden.

2.3 Hypoteksinstitutens nuvarande organisation

I fråga om organisation och uppbyggnad skiljer sig hypoteksinstituten i vissa avseenden från varandra. I Stadshypotek och Landshypotek finns centrala organ som svarar för upplåningen medan lokala organ runt om i landet hand- har kreditgivningen. Således är varken de centrala eller lokala organen i or- ganisationen. sedda var för sig, kompletta kreditföretag. Skeppshypotek däremot består bara av ett organ — skeppshypotekskassan — som svarar för såväl upplåning som utlåning. Någon motsvarighet till hypoteksföreningarna finns alltså inte i den organisationen.

2.4 Särskilt om Stadshypotek

2.4.1 Organisationen

Stadshypoteksorganisationen regleras av lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (stadshypo- tekslagen) samt av reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stads- hypotekskassa och för stadshypoteksfi'ireningar. Organisationen består av stadshypotekskassan, som är det centrala organ vilket svarar för upplå- ningen, och 20 stadshypoteksföreningar, vilka sköter utlåningen. Kassans upplåning kommer huvudsakligen från stora institutionella placerare och sker främst mot obligationer och certifikat. Som säkerhet för kassans förbin- delser har staten ställt en garanti. den s.k. grundfonden. Inrättandet av denna fond i samband med att kassan bildades år 1909, skall ses mot bak- grund av den tidens brist på kapital inom landet. Grundfondcn var vid den tiden en förutsättning för kassans upplåning på den europeiska kapitalmark- naden. Den statliga garantin bestod fram till år 1966 av statsobligationer som tillhandahölls av riksgäldsfullmäktige. Obligationerna var emellertid statens egendom och kassan erhöll aldrig någon avkastning. Numera består grund- fonden av en av riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindclse. Den uppgår för närvarande till 25 miljarder kronor. Kassans styrelse har emellertid hos regeringen hemställt om en höjning till 27 miljarder kronor och i prop.

Prop. 1990/91:190

'Jl

• Sida 16
•  Original

1990/91:177 om sammanslagning av bankinspcktionen och försäkringsin- spektionen. m.m. har regeringen förslagit en sådan höjning.

Kassan förvaltas av en styrelse som består av tio ledamöter. Regeringen utser tre av dessa — bland dem ordförande och vice ordförande — samt sup- pleanter för tre år. Sex ledamöter och sex suppleanter väljs av stadshypo- teksföreningarnas ombud på ordinarie ombudsstämma. Dessutom är verk- ställande direktören ledamot av styrelsen och hans ställfi'ireträdare är sup- pleant. De sistnämnda utses av övriga styrelseledamöter.

Regeringen utser årligen två revisorer och suppleanter för dem för revi- sion av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper.

Stadshypoteksföreningarna lämnar lån till hostads-, affärs- och kontors- hus samt till vissa s.k. bostadskomplement. Vidare lämnas bostadsrättslån. Av 21 .5 stadshypotekslagen framgår att fastighetsägare. tomträttshavare el- ler samfällighetsförening som erhåller lån från stadshypoteksförening auto- matiskt blir medlem i föreningen. Medlem som inte står i skuld till förening för förfallna avgifter har rösträtt på föreningsstämma. som skall hållas minst en gång om året. Varje medlem har en röst.

Stadshypoteksförening förvaltas av en styrelse, som består av minst fem och högst sju ledamöter. Kassan utser en av ledamöterna jämte suppleant. Övriga ledamöter och suppleanter för dem väljs på ordinarie förenings- stämma. Styrelsen väljer inom sig årligen ordförande och vice ordförande. Varje förening utser fem ombud att representera föreningen vid den årliga ombudsstämman. som skall utse ledamöter och suppleanter i kassans sty- relse och avgöra frågor om bl.a. fastställande av balansräkning och om an- svarsfrihet för denna styrelse.

Ansökan om tillstånd att bilda en förening görs hos regeringen. som — om tillstånd ges — bestämmer föreningens verksamhetsområde. Regeringen för- ordnar också om förfarandet vid likvidation av kassan och föreningarna. Vid kassans likvidation skall nettotillgångarna användas för ändamål som rege- ringen bestämmer efter hörande av föreningarna. Vid en förenings likvida- tion skall nettotillgångarna överlämnas till kassan.

Stadshypotekslagen innehåller även bestämmelser om fusion av för- eningar. innebärande att en förening kan uppgå i en annan. Den överlåtande föreningen upplöses utan likvidation och att dess tillgångar och skulder över— tas av den övertagande föreningen. Tillstånd till fusion får lämnas av rege- ringen. om fusionsavtalet godkänts av den överlåtande föreningens stämma. Medlem som inte samtyckt till fusionen har rätt att utträda ur föreningen. varvid hans lån förfaller till betalning.

Kassan och föreningarna står under tillsyn av bankinspcktionen.

2.4.2 Den nuvarande verksamheten

Stadshypoteks verksamhet är enligt lag i huvudsak begränsad till kreditgiv- ning för finansiering av bostads-, kontors- och affärsfastigheter samt av bo- stadsrätter i sådan bebyggelse. Stadshypoteks verksamhet kan delas in i upp- låning och utlåning.

Prop. 1990/91:190

• Sida 17
•  Original

2.4.3 Upplåning

När det gäller hypoteksorganisationernas upplåning har denna av tradition skett främst genom utgivning av obligationer. Hypoteksinstituten uppträder själva som emissionsinstitut för sina obligationer och dessa anses på markna- den fondgilla även när de inte emitteras via bank eller fondkommissionär. Genom att det s.k. prioriteringssystemet upphörde den 1 december 1986 fråntogs Stadshypotek och Landshypotek samt de bostadsfinansierandc kre- ditaktiebolag som kunnat ägna sig åt prioriterad kreditgivning möjligheten att anskaffa medel genom emission av prioriterade obligationer. Den admi- nistrativt bestämda obligationsränta som staten tidigare angav för vissa prio- riterade ändamål inom bostadssektorn och jordbruket, upphörde och ersat- tes av en marknadsanpassad ränta. Detta innebar att utlåningsräntan påver— kades i motsvarande omfattning. Konkurrensen ökade avsevärt bl.a. genom att hypoteksinstitutens och de nyss nämnda kreditaktiebolagens marknad för bottenlän öppnades för andra kreditinstitut.

För de tre hypoteksorganisationerna har staten i lag ställt garanti som sär- skild säkerhet för institutens förbindelser. Som tidigare framgått står hypo- teksinstitutens upplåningsmöjligheteri direkt relation till storleken av denna garanti.

För Stadshypotek finns bestämmelserna om upplåningi 7 Q' stadshypoteks- lagen. Härav framgår att stadshypotekskassans låneskuld inte får uppgå till mera än tio gånger summan av kassans fonder. dvs. den statliga grundfonden på för närvarande 25 miljarder kronor samt reserv- och kapitaltäckningfon- derna, vilka per den 31 december 1990 uppgick till 5 446 milj.kr. resp. 201 milj.kr.

2.4.4 Utlåning

I Stadshypotek lånas medel upp av stadshypotekskassan, som i sin tur lånar ut dessa till föreningarna.

För de lån stadshypotekskassan lämnar till stadshypoteksföreningarna fastställer kassan själv räntesats och återbetalningsvillkor men skall se till att förfallotiden för lånen är förenlig med villkoren för kassans förbindelser, dvs. att s.k. matchning föreligger mellan kassans upp- och utlåningsverksam- het.

Den egentliga utlåningsverksamheten i Stadshypotek bedrivs således av de lokala föreningarna.

Stadshypoteksföreningarna lånar ut medel till låntagarna enligt amorte- ringsplaner med olika tidslängd. i regel 30—40 är. men även kortare tider fö- rekommer. Lån får beviljas endast mot säkerhet i form av panträtt i fast egendom. om det inte är fråga om fall där staten. kommuner, banker. riks— gäldskontoret eller riksbanken svarar som låntagare eller på grund av bor- gen. För lån i form av byggnadskreditiv krävs därutöver annan betryggande säkerhet. Pantbrev i fast egendom skall lyda på minst det belopp till vilket lån beviljas och ligga inom 85 % av objektets uppskattningsvärde, vilket fast- ställs av den långivande föreningen på grundval av särskild värdering. Stads- hypoteksförening har också möjlighet att lämna lån mot säkerhet i bostads- rätt och. sedan den ljuli 1987. mot säkerhet i andel i bostadsförening och

Prop. 1990/91:190

• Sida 18
•  Original

aktie i bostadsaktiebolag under fi.")rutsättning att en icke tidsbegränsad nytt- janderätt till en lägenhet är oskiljaktigt förenad med andelen eller aktien. I övrigt gäller att föreningarna skall ha samma villkor för sin utlåning som gäl- ler för deras motsvarande upplåning hos kassan.

Det bakomliggande syftet med tillskapandet av hypoteksorganisationen finns alltjämt kvar och kommer till uttryck i den nu gällande lagstiftningen. Detta framgår av beskrivningen av ändamålet för de lokala föreningarna.

En stadshypoteksförening har enligt 19s' stadshypotekslagen till ändamål att inom sitt verksamhetsområde utöva låneverksamhet avseende dels fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet som bebyggs för att användas huvudsakligen till bostäder eller affärslokaler, dels annan bebyggelse. om denna finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anord- nande av allmän samlingslokal. dels bostadsrätt i sådan bebyggelse. Med bo- stadsrätt likställsi huvudsak andel i bostadsförening och aktie i bostadsaktie- bolag. Dessutom får förening driva annan verksamhet som har samband med långivningen.

llypoteksorganisationernas belåningsändamål angaVs i en tid då statsmak- terna med olika instrument styrde kreditgivningen på ett helt annat sätt än vad som sker i dag. Genom metoden att i lag ange för vilka ändamål olika institut får låna ut medel prioriteras dessa ändamål på ett för dagens kredit- marknad främmande sätt. Under årens lopp har med jämna mellanrum dis- kussioner om hypotekinstitutens ändamålsbestämmelser aktualiserats. Dessa diskussioner har lett till att vissa justeringar av lagstiftningen och till— lämpningen skett i riktning mot en breddning av hypoteksinstitutens verk- samhetsområden.

2.4.5 Kapital- och skattesituationen

Stadshypotekskassans eget kapital utgörs av en reservfond och en kapital- täckningsfond. Dessa fonder bildar tillsammans med den statliga garantin — grundfonden — basen för kassans upplåningsrätt. Upplåning får således ske med högst ett belopp som motsvarar tio gånger summan av fonderna. För närvarande uppgår fonderna till sammanlagt ca 30,6 miljarder kronor och upplåningsrätten sålunda till ca 306 miljarder kronor. varav vid utgången av år 1990 ca 285 miljarder kronor hade utnyttjats.

Enligt 15 & stadshypotekslagen skall kassans behållna årsvinst sättas av till reservfonden. När denna uppgår till lägst ett belopp som svarar mot en pro- cent av kassans skulder får kassan av sin årsvinst bevilja stadshypoteksför- ening bidrag utan äterbetalningsskyldighet och göra avsättning till kapital- täckningsftmden. Uppgär reservfonden till två procent av kassans skulder får kassan använda vinstmedel för syfte som hänger samman med kassans ändamål.

En stadshypoteksförenings eget kapital utgörs av en säkerhetsfond. som är motsvarigheten till kassans reservfond. och en kapitaltäckningsfond. En- ligt 33 & stadshypotekslagen skall en förenings behållna årsvinst sättas av till säkerhetsfonden. När denna uppgår till en procent av föreningens skulder får avsättning göras till kapitaltäekningsfonden.

Utöver det krav som gälleri fråga om reservfonden och säkerhetsfonderna

Prop. 1990/91 : 190

• Sida 19
•  Original

gäller ett särskilt krav avseende kapitaltäckningsfonderna. Av 345 stadshy- potekslagen framgår att kassans och föreningarnas kapitaltäckningsfonder tillsammans skall uppgå till lägst ett belopp som motsvarar sammanlagt (le/s fyra procent av föreningarnas fordringar med inteckningssäkerhet som ligger mellan 75 % och 85 % av den belånade egendomens uppskattningsvärde, dels åtta procent av föreningarnas fordringar med pantsäkerhet i bostadsrätt.

Belopp som har satts av till kassans och föreningarnas kapitaltäcknings- fonder får användas endast för överföring till reservfonden resp. säkerhets- fonderna.

Kassan och föreningarna beskattas med vissa undantag — nu liksom tidi- gare — som andra juridiska personer. En betydelsefull skillnad har varit att kassan och föreningarna inte varit skattskyldiga till vinstdelningsskatt. I det nya skattesystemet har den skillnaden eliminerats genom att vinstdelnings- skatten slopats.

Stadshypotek har inte fått rätt att göra avsättning till skatteutjämningsre- serv (surv) enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv (survlagen). I stället har — med hänvisning till översynen av hypotekslagstiftningen (prop. 1989/90:11() s. 570) — avdragsrätten behållits för avsättning till reservfond eller säkerhetsfond, Zå 8mom. åttonde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL). Kassan medges avdrag tills reservfonden uppgår till 2 % av skulderna. Föreningarna har avdragsrätt för avsättning till säkerhetsfond tills fonden uppgår till 2,5 % av skulderna.

Genom lagstiftning år 1985 infördes bestämmelser om skatteplikt för upp- lösning av fonderna i den mån avdrag medgetts (prop. 1984/85:150, bil. 1, SkU 64, SFS 19851470). I propositionen föreslogs inga särskilda övergångs- regler beträffande äldre avsättningar. På skatteutskottets initiativ infördes en övergångsbestämmelse som innebär att skatteplikt för reservupplösning föreligger endast beträffande avsättningar i bokslut för år 1985 eller senare.

Avsättningsmöjligheterna till reserv- resp. säkerhetsfond har ansetts mot- svara den skattemässiga nedskrivningsmöjligheten för andra finansiella före- tag (prop. 1984/85:150. bil. 1 s. 64). En skillnad i förhållande till t.ex. värdc- regleringskonton är att fonderna inte årligen återförs för att med avdragsrätt sättas av på nytt. En annan skillnad är att fonderna får användas endast för att täcka förlust på rörelsen i dess helhet samt — i fråga om kassan — för bidrag till förening för viss förlusttäckning.

Kassans avdragsrätt för bidrag till föreningarna regleras i lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m. och ut- gör ett slags motsvarighet till koncernbidragsreglerna för andra företag (prop. 1975/76: 158 s. 16). Bidraget är skattepliktigt för mottagaren.

Per den 31 december 1990 uppgick kassans reservfond till 5,4 miljarder kronor, varav 3 miljarder kronor avsatts med avdragsrätt efter år 1984. För- eningarnas säkerhetsfonder uppgick till 6,4 miljarder kronor. varav 3,4 mil- jarder kronor avsatts med avdragsrätt efter år 1984.

Hur stor del av fonderna som utgörs av avsättningar för vilka avdrag med- getts fram till år 1985 är inte känt. För att fastställa detta måste man ha till- gång till deklarationsmaterialet för 1943—1985 års taxeringar. Det torde dock kunna antas att avsättningarna till största delen gjorts med avdragsrätt.

För grundfonden, som för närvarande uppgår till 25 miljarder kronor. be-

Prop. 1990/91:190

• Sida 20
•  Original

talar kassan en avgift till staten på 0.33 %. Avgiften är avdragsgill vid in- komsttaxeringen enligt generella regler.

2.5 Kapitaltäckningsregler för hypoteksinstituten

Sedan den I februari l990gäller enhetliga kapitaltäckningsregler för banker, finansbolag. fondkommissionsbolag. kreditaktiebolag och hypoteksinstitut (prop. 1989/90z43, NUl5. rskr. 103. SFS 1989:1086 — 1095). Kapitalkravet har anpassats till en intermttionellt accepterad lägsta nivå. För hypoteksinsti- tutens vidkommande innebär bestämmelserna genomgripande förändringar vad gäller kapitaltäckningskraven. Anpassningen till internationella krav in- nebär bl.a. att de statliga garantiförbindclserna inte får beaktas vid beräk- ning av kapitalbasen. Vidare skall hypoteksinstitutens obeskattade fonder

' behandlas på samma sätt som värderegleringskonton. dvs. det primära kapi- talet kommer att bestå av beskattade fondtwsättningar och 70 % av obeskat- tade fondax/sättningar. dvs. avsättningar som dragits av med stöd av 29" 8 mom. åttonde stycket SIL.

Väsentligt skärpta krav ställs vad avser fastighetskreditgivningen. Kapi- talkravet för län till kontors-. affärs- och jordbruksfastigheter har höjts från två till åtta procent. vilket alltså innebär att institutets kapitalbas, beräknat på det sätt som här anges. skall uppgå till minst åtta procent av utlånat kapi- tal. För bostadsfastigheter har kapitalkravet höjts till fyra procent. Generellt kan sägas att hypoteksinstitutens verksamhetsförutsättningar påverkas vä- sentligt.

Bestämmelserna trädde i kraft den I februari 1990 med ett successivt ge- nomförande av kraven fram till utgången av år 1992.

3 Allmän motivering

3.1 Behovet av en reform

llypoteksinstituten bildades ursprungligen för att göra offentlig stödverk- samhet möjlig. samtidigt som statens risktagande hölls påen låg nivå. Ända- målet med stöds-'erksamheten var att komma till rätta med bristen på kapital inom bostadssektorn. som av utvecklingsskäl ansågs behöva prioriteras. På en avreglerad kreditmarknad används emellertid inte samma tekniker för al- lokering av kapital och man är numera. mer än tidigare. medveten om de negativa effekter av olika slag som stödåtgärder ofta för med sig. De skäl som tidigare fanns för att staten i allokeringssyfte och på ett specialiserat sätt skulle ställa garantier till institut inom olika sektorer på kreditmarknaden finns alltså inte längre. Avregleringen av kapitalmarknaden har också inne- burit att frågan om konkurrensneutralitet kommit i förgrunden. Från en så— dan utgångspunkt är det statens uppgift att se till att det regelsystem som erfordras är ändamålsenligt och främjar en god utveckling på kreditmarkna- den samt skapar lika förutsättningar för konkurrens mellan de olika kreditin- stitutcn. Däremot är det knappast förenligt med ett sådant förhållningssätt att staten ställer garantier för vissa kreditinstituts förbindelser. Den form av

Prop. 1990/91 : 190

• Sida 21
•  Original

statliga garantiätaganden som det är fråga om gentemot Stadshypotek bör därför avvecklas.

Den 1 februari 1990 infördes, som nämnts. internationellt anpassade kapi— taltäckningsregler för banker och andra kreditinstitut. Reglerna. som även omfattar hypoteksinstituten. innebär bl.a. att endast inbetalt kapital får tas med vid beräkningen av kapitalbasen. Den garanti som staten ställt för stads- hypotekskassan, och som för närvarande uppgår till 25 miljarder kronor. får således inte räknas in i kapitalbasen. .

Stadshypoteksorganisationen saknar ägare. När det av kapitaltäcknings- skäl behövs ett tillskott av externt kapital, som får räknas som primärt kapi- tal finns följaktligen ingen ägare som kan ge sådana tillskott. Detta hämmar naturligtvis verksamhetens utveckling. Problemet kan lösas genom att staten betalar in delar av den utställda garantin. En sådan lösning är emellertid oförenlig med att statens åtagande bör avvecklas. Det måste alltså på annat sätt öppnas en möjlighet att tillföra Stadshypotek kapital av den nu behand- lade arten. Detta talar för att Stadshypoteks organisation bör ändras.

I jämförelse med andra kreditinstitut är hypoteksinstituten särpräglade på flera sätt. Varje hypoteksinstitut har sin reglering i särskild författning. Detta har medfört att hypoteksinstitutens handlingssfär i detalj är reglerad och kontrollerad i en utsträckning som i jämft'.'>relse med övriga institut inom det finansiella området är påfallande. Detta kan emellertid inte i sig förklara hypoteksinstitutens särart. Av större betydelse — i ett historiskt perspektiv — "är att hypoteksinstituten utgjort exklusiva redskap för att förverkliga mål- sättningar som ställts upp av statsmakterna. Av detta följer att staten har haft särskilda omsorger om hypoteksinstituten. Med hänsyn den långa tid under vilken dessa förhållanden varat är det naturligt att staten förknippas med ett huvudmannaskap för hypoteksinstituten.

Ett av hypoteksinstitutens mest särpräglade drag utgörs således av en fast anknytning till staten. Den roll staten spelat i förhållande till Stadshypotek är präglad sedan lång tid tillbaka och det vore enligt min mening inte möjligt för staten att frigöra sig från denna roll om Stadshypoteks organisation vä- sentligen skulle bibehållas.

Förutom det jag nu har berört finns i förhållande till konkurrerande insti— tut på marknaden vissa olikheter beträffande verksamhetsförutsättningarna som bör undanröjas. Det gäller t.ex. Stadshypoteks skattemässiga behand- ling. Stadshypotek bör därför skatta av de reserveringar inom organisatio- nen som är belastade med en latent skatteskuld så att verksamheten därefter i skattehänseende behandlas på samma sätt som verksamheten i övriga kre- ditinstitut. Jag återkommer till skattefrågorna i det följande (avsnitt 3.4).

Den övergripande och främsta målsättningen för en förändring av Stads- hypoteks organisation bör enligt min mening vara att föra över den nuva- rande verksamheten i en organisationsform som ger Stadshypotek varaktiga förutsättningar att, på motsvarande villkor som övriga kreditinstitut, kon- kurrera på kreditmarknaden och som gör att Stadshypotek kan bestå som en fristående och kt_)nkurrensfrämjande långivare på kreditmarknaden. Mål- sättningen förutsättcr att den roll staten i framtiden skall ha i verksamheten är klarlagd.

Ombildningen bör ske i en sådan form att statens risktagande inte påver-

Prop. 1990/91:19()

• Sida 22
•  Original

kas. Inte heller obligationsinnehavarnas eller övriga fordringsägares intres- sen får åsidosättas. Jag bedömer det som särskilt viktigt att ombildningen sker så att utomstående intressenter, exempelvis fordringsägare i utlandet. utan svårighet kan bilda sig en uppfattning om vad ombildningen konkret innebär.

3.2 Utgångspunkter för en ombildning

Stadshypotek är uppbyggt på en organisatorisk princip om fördelning av an- svaret för ingångna förbindelser och inte, vilket är det brukliga för andra associationsformer. på en rätt till del i en förmögenhetsmassa i förhållande till gjorda insatser eller rätt till ägande i egentlig mening. Principen om för- delning av ansvaret för ingångna förbindelser framgår av nuvarande hypo- tekslagstiftning men var mer tydlig innan låntagarnas solidariska ansvar för föreningarnas förbindelser avvecklades. Organisationsformen utgår från att en ägarfunktion i traditionell mening saknas.

Staten ställde ursprungligen en kostnadsfri garanti för Stadshypoteks upp- låning. Den risk staten utsattes för genom garantin hölls på en låg nivå ge- nom reglcringcn av organisationen. Detaljerade regler om samordning mel- lan kassans upplåning och föreningarnas utlåning. liksom låntagarnas ansvar utöver de egna lånen, reducerade statens risktagande. En låntagare i en för- ening iklädde sig enligt författningarna, i förhållande till sina förpliktelser, ansvar för andra låntagares bristande betalningsförmåga. I gengäld kunde låntagaren på grund av det statliga garantiåtagandet. erhålla ett billigt lån under sådana förhållanden att åtagandet inte framstod som en verklig risk. När lånet var återbetalt och låntagaren slutligen tillgodogjort sig förmånen av det billiga lånet upphörde medlemskapet och åtagandet.

Låntagarnas solidariska ansvar för en förenings förbindelser upphörde år 1970. Därefter har låntagarna, utan att ikläda sig någon förpliktelse utöver det egna länet. tillgodogjort sig förmånen av den statliga garantiförbindel- sen. För gemene man saknar ett medlemskap i en hypoteksförening numera reell innebörd i den meningen att en låntagare inte kan åläggas annat än att betala sina egna län. I en situation där ansvar för andras lån kunde aktualise- ras hade låntagarna ett berättigat krav på att få sin mening representerad vid överväganden om hur verksamheten skulle bedrivas. Denna formella rätt kvarstår fortfarande men saknar, i enlighet med vad jag nyss sagt. praktisk betydelse. Något som skulle tala för att staten haft också andra bevekelse- grunder för inflytande för låntagare genom medlemskap kan inte utläsas av författningarna eller av förarbetena. Inte heller finns det något stöd för att staten haft andra syften i fråga om låntagarna/medlemmarna än att tillhanda- hålla billiga krediter.

4 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartemcntet upprät- tats förslag till

1. Lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

2. Lag om återföring av vissa obeskattade reserver inom Stadshypotek och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag. SBAB. m.m..

'_'—> . Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. 4. Lag om ändring i lagen (199t):654) om skatteutjämningsreserv.

5. Lag om ändring av lagen (19761225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m..

6. Lag om upphävande av lagen ( 1974z809) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen. m.m..

7. Lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse från skatt- skyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutio- nerna. m.m.

5 Författningskommentar

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riks- dagen att anta de av lagrådet granskade förslagen till

1. Lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

2. Lag om återföring av vissa obeskattade reserver inom Stadshypotek och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag. SBAB. m.m..

3. Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

4. Lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv.

'Jl . Lag om ändring av lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.,

6. Lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen. m.m..

7. Lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse från skatt- skyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutio- nerna. m.m.

Arendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

7 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop. 1990/91:190

• Sida 41
•  Original

Bilaga 1

Remissammanställning

Sammanställning av remissyttrandena över hypoteksutredningens betän- kande (SOU 1989: 103) Hypoteksinstituten i framtiden såvitt avser stadshy- poteksorgan isationen .

Remissinstanserna

Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av bankinspektionenn riksskatteverket, hovrätten för Nedre Norrland. kammarrätten i Göteborg, fullmäktige i Sveriges Riksbank. försäkringsinspektionen. universitets- och högskolcämbetet, riksgäldskontoret, näringsfrihetsombudsmannen (NO), Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen. Sveriges Före- ningsbankers Förbund, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. stadshy- poteksföreningarna, Svenska Bankmannaförbundets Centrala Företags- klubb hos Stadshypotek. Sveriges allmänna hypoteksbank, landshypoteks- föreningarna. Svenska skeppshypotekskassan. Finansbolagens Förening. Landsorganisationen i Sverige (LO). Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska Ar- betsgivareföreningen (SAF), Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR). Svenska Revisorsam- fundet (SRS), bokföringsnämnden, boverket. HSB:s Riksförbund. All- männa pensionsfonden. första-tredje fondstyrelsen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Lantbrukarnas Riksförbund. Sveriges Redareföre- ning. Riksbyggen och Sveriges Fastighetsägareförbund.

Sveriges Akademikers Centraloganisation (SACO). Svenska Arbetsgiva- reföreningen (SAF), bokföringsnämnden och Svenska Revisorsamfundet (SRS) har. var och en för sin del, förklarat att de avstår från att avge ytt- rande.

Bankinspektionen

Två tjänstemän vid bankinspektionen har såsom sakkunniga biträtt utreda- ren. De frågor som inspektionen har velat bevaka har på detta sätt kunnat beaktas under utredningsarbetet.

Bankinspektionen tillstyrker bifall till utredarens förslag.

Riksskatteverket

Utifrån de intressen som verket har att bevaka finns ingenting att erinra mot hypoteksutredningens förslag. Det kan anmärkas att förslaget innebär att hypoteksinstituten framöver skulle få samma skatteregler som gäller för lik- nande kreditinstitut. De skatteförslag som föreslås i lagrådsremissen den 25 januari 1990 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning kommer att omfatta även hypoteksinstituten.

Prop. 1990/91:190

• Sida 49
•  Original

Bilaga 2

Hovrätten för Nedre Norrland

Hovrätten har— från de synpunkter (i första hand civil- och associationsrätts- liga) hovrätten anscr sig böra granska föreliggande remissärende — ingen erinran mot de framlagda författningsförslagen.

Det kan dock vid lagstiftningsärendets vidare behandling finnas anledning att ytterligare analysera de nu gällande likvidationsbestämmelserna i stads- hypotekslagen (jfr betänkandet bla s 124, 127 och 206).

Kammarrätten i Göteborg

Kammarrätten har inte något att erinra mot betänkandet.Förslagen i betän- kandet synes vara en elegant lösning av frågan att välja och genomföra en ny organisationsform för hypoteksinstituten.

Fullmäktige i Sveriges Riksbank .

Fullmäktige i riksbanken vill inledningsvis understryka de särdrag som hit- tills gällt för hypoteksinstituten. De har tillkommit med stöd av staten och staten har även ställt garantier för den upplåning som instituten företagit på obligationsmarknaden.

Till de karakteristiska dragen hör vidare den långt drivna specialiseringen. Hypotekslagstiftningen har angett förhållandevis snäva verksamhetsområ- den för vart och ett av instituten och höga krav har ställts på kreditgivningens bakomliggande säkerheter. Huvuduppgiften har varit att tillhandahålla lång- fristiga krediter och att fungera som komplement till bankerna. Inte minst Stadshypotek grundlade en mycket stark position som bostadsinstitut på marknaden under de regleringsperioder då bankerna var beroende av Stads- hypotek för att kunna lyfta av betydande delar av sina byggnadskrediter.

I flera avseenden har de senaste årens avregleringar ändrat de ursprung— liga förutsättningarna för hypoteksinstitutens rörelser. Den tidigare rollför— delningen gentemot bankerna har brutits upp. De huvudsakliga konkurren- terna till hypoteksinstituten återfinns i dag som dotterbolag (kreditaktiebo- lag) inom större bankkoncerner. Dessa har bl a tillgång till bankernas förhål- landevis breda organisationer och kontorsnät. För hypoteksinstituten har konkurrensen från de bankanknutna kreditaktiebolagen resulterat i vikande andelar på marknaden och begynnande lönsamhetsproblem. Detta har in- träffat samtidigt som instituten ställts inför väsentligt skärpta kapitaltäck- ningskrav.

I rådande marknadsläge anser fullmäktige, liksom utredningen, att hypo- teksinstitutens verksamhetsformer i flera avseenden framstår som föråld- rade. Fullmäktige delar också utredningens syn på behovet av en mer ge- nomgripande ombildning. Statsmakterna har inte längre behov av att admi- nistrativt styra kreditgivningen till vissa sektorer eller ändamål med stöd av särskild lagstiftning. Starka skäl talar för att hypoteksinstituten bör ombildas till aktiebolag och inordnas under de mer flexibla spelregler som gäller för andra jämförbara kreditgi-vare.

Som ett viktigt led i ombildningen till aktiebolag ingår att ägarförhållan- dena klarläggs. Därmed klarläggs också vem som bär det direkta ansvaret

Prop. 1990/91:190

• Sida 50
•  Original

Bilaga 2

för fortsatt verksamhetsutveckling och för den strategiskt viktiga kapitalan— skaffningen. Hypoteksinstitutens starka beroende av staten tonas ned, åt- minstone vad gäller Stadshypotek och Landshypotek. Fullmäktige delar uppfattningen att det inte längre finns några näringspolitiska eller kreditpoli— tiska motiv för att bibehålla dagens särställning härvidlag.

Fullmäktige vill emellertid understryka att de föreslagna ombildningarna till aktiebolag inte ensamma löser hypoteksinstitutens problem. Även efter det formella skiftet av associationsform och frigörelsen från de statliga de— taljregleringarna kvarstår betydande ekonomiska skillnader mellan de tre institutionerna. Det är fråga om skillnader i storlek och konkurrensförmåga som i hög grad påverkar livskraften på längre sikt. Enligt fullmäktiges upp- fattning måste därför någon form av verksamhetsvidgningar övervägas till- sammans med övriga förslag.

Detta gäller särskilt för Landshypoteks och Skeppshypoteks del. De upp- träder som utpräglade specialister på krympande avsnitt av marknaden och står därför inför särskilda svårigheter när det gäller att attrahera riskkapital och marknadsmässigt förränta detta kapital. För Stadshypoteks vidkom- mande är de marknadsmässiga förutsättningarna annorlunda och i allt vä- sentligt mera gynnsamma. Marknaden för fastighetskrediter är mycket ex- pansiv. Samtidigt sker en koncentration till ett fåtal stora aktörer.

Utredningen framhåller betydelsen av att hypoteksinstitutionerna efter ombildningarna kan behålla och utveckla sina ursprungliga huvudinrikt- ningar. Fullmäktige är i princip av samma uppfattning. Särskilt viktigt är att Stadshypotek kan fortsätta att spela sin centrala roll ur konkurrenssynpunkt på bostadskreditmarknaden. På denna punkt tolkar fullmäktige de fram- lagda förslagen så att inriktningen för respektive bolag inte rubbas genom ombildningarna. Samtidigt öppnas nya möjligheter för såväl Stadshypotek som Landshypotek att överväga någon form av verksamhetsvidgningar på koncernnivå.

Detta är ur struktursynpunkt en viktig reform. som fullmäktige ser positivt på. Några särbestämmelser jämfört med de bankanknutna konkurrenterna bör inte gälla beträffande organisationslösningarna. Nya finansiella verk- samheter bör alltså kunna länkas till de ursprungliga. förutsatt att detta sker via sidoordnadc bolag efter holdingmodell. I den fortsatta beredningen av utredningens förslag bör förutsättningarna för sådana verksamhetsvidg- ningar på koncernnivå närmare preciseras.

En stor del av betänkandet ägnas de författningsmässiga skillnader som föreligger mellan de tre organisationerna. dvs frågan om hypoteksinstitutens rättsliga status. På denna punkt har utredningen genomfört en analys av det rådande utgångsläget. bl a när det gäller statens möjliga ägaranspråk. Denna analys ligger i allt väsentligt till grund för fullmäktiges ställningstaganden ne- dan. När det gäller konstruktionen för Stadshypotek föreslår dock fullmäk- tige vissa modifieringar.

En viktig del av ombildningen av Stadshypotek är att nuvarande kassan ges formell ställning som stiftelse och ägare. Detta faller tillbaka på utred- ningens analys av kassans och föreningarnas juridiska status i utgångsläget. llär konstateras bl a att låntagarförankringen i stadshypoteksorganisationen är förhållandevis svag. Vidare finner utredningen att staten inte har grund

Prop. 1990/91:190

• Sida 51
•  Original

Bilaga 2

för anspråk på den upparbetade förmögenheten. trots en lång tradition av statliga stödinsatser och olika reglerande ingrepp. Knytningen till staten har givit kassan ett drag av offentlig institution men anses inte ha ändrat dess självständighet och stiftelsekaraktär enligt utredningen.

Fullmäktige delar uppfattningen att stiftelseformen nära anknyter till den tradition av självständighet och oberoende som kassan och föreningarna ut- vecklat. Den konstruktion som utredningen föreslår bör också ses mot bak- grund av att det faktiskt saknas uttryckliga bestämmelser som reglerar ägar- förhållandena i stadshypoteksorganisationen. En annan viktig utgångspunkt för fullmäktiges ställningstagande är Stadshypoteks nuvarande roll som stor kreditgivare på bostadsfinansieringsmarknaden — den enda icke bankägda aktören i marknadsledande position. Fastighetslånemarknaden fortsätter av allt att döma att vara expansiv. Den är vidare på väg att internationaliseras, åtminstone vad gäller aktörernas kapitalanskaffning (funding). Koncentra- tionstendenserna har blivit allt tydligare. En marknadsledande position för- svaras bara av den som kan hantera växande volymer inom ramen för en kostnadseffektiv och lönsam organisation.

Ombildningen innebär att Stadshypotek formellt förses med en ägare i stiftelsens form. Hur denna stiftelse regleras blir därmed av avgörande bety- ' delse. Av utredningens förslag till stadgar för stiftelsen framgår bl a att stif- telsen skall förvalta det aktiekapital som erhållits vid ombildningen av Stads- hypoteks rörelse "i syfte att befrämja en effektiv konkurrens på bostadskre- ditmarknaden".

Fullmäktige kan tillstyrka utredningens förslag i detta avseende. Ägarfrå- gan får en lösning som nära anknyter till de förhållanden som hittills gällt för Stadshypotek. Fullmäktige fäster därutöver särskild vikt vid att huvudinrikt- ningen för förvaltningen tydligt läggs fast och att denna tar sikte på just kon- kurrensmomentet på bostadskreditmarknaden.

Som tidigare framgått är det utredningens juridiska analys som ligger till grund för fullmäktiges ställningstagande till ombildningen av Stadshypotek och ägarfrågans lösning. Ett förstatligande av Stadshypoteks rörelse fram- står tex inte som ett realistiskt alternativ i sammanhanget mot bakgrund av den analys som presenterats. Staten kan inte ta aktiekapitalet i det ombil- dade Stadshypotek i anspråk utan ersättning. Regeringsformen (RF 2 kap 18 å) tillförsäkrar inte bara enskilda medborgare ersättning i de fall egendom förstatligas. Skyddet får även anses gälla en självständig, under statens ome- delbara vård ställd låneanstalt” som Stadshypotek. Statsmakterna bör pri- märt ta ansvar föri vilka former den framtida förvaltningen får bedrivas men avstå från att direkt förfoga över det kapital som återfinns i rörelsen.

Däremot har fullmäktige invändningar mot utredningens förslag när det gäller stiftelsens styrelse. Eftersom fullmäktige anser att staten har ett hu- vudansvar när det gäller att förse Stadshypotek med en långsiktig stabil ägar- funktion bör detta ansvar återspeglas i en klar majoritetsposition när detgäl- ler sammansättningen av stiftelsens styrelse. Vidare anser fullmäktige att det föreslagna antalet ledamöter är för stort. Antalet bör begränsas från tolv till åtta ledamöter. Av dessa åtta ledamöter bör fyra, däribland ordföranden, utses av regeringen. Därutöver föreslår fullmäktige att två ledamöter utses

Prop. 1990/91:190

• Sida 52
•  Original

av berörda vetenskapliga forskningsakademiker och två ledamöter utses av föreningar som representerar låntagarintresset inom Stadshypotek.

Fullmäktige anser således att de av regeringen utsedda ledamöterna bör utgöra styrelsens majoritet (i kraft av ordförandes utslagsröst). För flertalet av dessa ledamöter bör ställas höga krav på sakkunskap och kompetens ifråga om kreditgivning och kapitalförvaltning.

Utredningen understryker betydelsen av långsiktiga lönsamhetskrav för en rörelse av Stadshypoteks slag. Man föreslår mot denna bakgrund att delar av verksamhetens avkastning delas ut till allmännyttiga ändamål för att "främja och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning". Full- mäktige ställer sig dock tveksamma till den föreslagna konstruktionen. Denna framstår som konstlad och fullmäktige ifrågasätter om den i prakti- ken kommer att tjäna sitt syfte. Enligt fullmäktiges uppfattning är det istället inträdet av nya aktieägare i de rörelsedrivande enheterna som i första hand kan bidra till önskad stabilitet och trovärdighet vad gäller Stadshypoteks ef- fektivitet och avkastning. Det är således av avgörande betydelse att ett bre- dare ägande redan från början blir en del i omstruktureringen av Stadshypo- tek. Genom nyemissioner bör såväl medlemmar som externa intressenter beredas möjlighet att inträda och satsa riskvilligt kapital på marknadsmäs— siga villkor. Detta kan ske i betydande omfattning utan att stiftelsen behöver ge upp sin roll som huvudaktieägare i Stadshypotek. Det kan vidare ske i former som garanterar att Stadshypotek fortsätter att utvecklas som konkur- rent till de större bankkoncernerna på marknaden.

Fullmäktige har inget att erinra mot de förslag som rör skattekonsekven- serna och behandlingen av de ombildade instituten ur kapitaltäckningssyn- punkt. Detsamma gäller den tidpunkt som utredningen angivit för ikraftträ- dande av de olika förslagen. Den anpassning som rör hypoteksinstituten bör dock tidsmässigt sammanfalla med ställningstagandet till kreditmarknads- kommitténs förslag om reformerad lagstiftning för kreditaktiebolagen.

Försäkringsinspektionen

Till en början vill inspektionen instämma i vad utredaren anfört om nödvän— digheten av att utan dröjsmål genomföra en modernisering av Landshypo- teks och Stadshypoteks organisation för att skapa möjlighet för de båda insti- tutionerna att utvecklas och framgångsrikt verka på den framtida avregle- rade kreditmarknaden.

De båda hypoteksinstitutionerna är nu organiserade efter likartade linjer. På en punkt har utredaren ansett sig kunna finna en principiell skillnad av betydelse i det att det inom landshypotek skulle föreligga ett delägarskap från låntagarnas sida i föreningarna och från dessas sida i banken. vilket del- ägarskap i ekonomiskt hänseende skulle betyda något helt annat och mera långtgående än vad som följer av medlemskapsreglerna i stadshypoteksför- fattningarna. Detta har lett utredaren fram till helt olika lösningar för de båda institutionerna. Inspektionen anser att utredaren i hög grad överdriver betydelsen av de smärre formella och sakliga skillnader som finns mellan de båda regelsystemen. Enligt inspektionens uppfattning bör — med hänsyn till att de båda institutionernas uppbyggnad och verksamhetsorganisation i allt

Prop. 1990/91 : 190 Bilaga 2

'Jl |»)

• Sida 53
•  Original

Bilaga 2

väsentligt är densamma — en given utgångspunkt vara att den ombildnings— modell som väljs bör tillämpas på båda institutionerna. För detta talar också att de båda institutens verksamhet kan antas bli i viss utsträckning överlap- pande.

Till grund för en reformering av organisationsformen bör läggas främst följande principer.

— Den Iånlagarkaopcrariva karaktärer: behålls. Av detta följer bl.a. att det även i fortsättningen bör finnas en stark förankring hos låntagarna på re- gional nivå. Mot bakgrund av den kooperativa karaktären är det inte nödvändigt att på det sätt som utredaren gjort i fråga om Stadshypotek betona ett från början starkt avkastningskrav. (Här kan en jämförelse gö- ras med sparbanker, föreningsbanker och ömsesidiga försäkringsbolag.) — Organisarionsformen för rörelsen bör vara sådan att den ger möjlighet till nödvändig utveckling och även skapar en grund för konkurrens med andra institut på lika villkor. För rörelsen bör därför användas aktiebo- lagsformen. — Kopplingen mellan ägarfunktion och lånerörelsen måste vara sådan att förutsättning skapas för att föra ihop Landshypoteks och Stadshypoteks olika delar till slagkraftiga koncerner. Det är helt nödvändigt, om institu- ten skall ha möjlighet att hävda sig i framtidens konkurrens, att en sam- ordning och effektivisering sker inom resp. koncern för att fullt ut ta till vara fördelarna i en stordrift.

Mot bakgrund av dessa utgångspunkter anser inspektionen att den lösning som utredaren föreslår för Stadshypotek — bl.a. med en stiftelse som ägare av Stadshypotek AB — inte är acceptabel. Inspektionen avstyrker därför det förslag som utredaren framlagt beträffande Stadshypotek.

Det är emellertid svårt att peka på en enkel ombildningsmodell som helt uppfyller de villkor som enligt ovan måste ställas på en reform och som dess- utom i stor omfattning kan vinna gehör hos personal och förtroendemän i institutionerna. Mycket talar därför för att det första steget bör bygga på — förutom på att själva rörelsen drivs i ett aktiebolag — att ägarfunktionerna kopplas till en organisation som så nära som möjligt bygger på den nuva- rande. Den skulle då t.ex. kunna innebära att aktierna fördelas på banken/ kassan resp. på föreningarna på sådant sätt att banken/kassan i vart fall har majoritet i rösthänseende på aktiebolagets bolagsstämma, att föreningarna ombildas till ekonomiska föreningar — eller, om samtliga aktier läggs hos banken/kassan. valföreningar — med uppgift att utse ombud till kassans resp. bankens stämma och att i viss mån engageras i aktiebolagets organisation vad gäller låneverksamhet i regionen.

Lösningen bör alltså så långt som möjligt tillvarata de fördelar som finns i den regionala låntagarförankringen samtidigt som organisationen i väsent- liga avseenden måste möjliggöra en nödvändig styrning av och kraftsamling i koncernens verksamhet.

Inspektionen föreslår att finansdepartementet i någon därför lämplig form tar upp överläggningar med företrädare för de båda institutionerna för att närmare klarlägga hur en ombildning utifrån vissa givna förutsättningar — enligt inspektionens mening de som angetts i det föregående — kan genomfö- ras under bred förankring i institutionerna.

Prop. 1990/91:190

• Sida 54
•  Original

Bilaga 2

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) .

Betänkandet har av UHÄ remitterats till universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund. Inkomna remissyttranden bifogas.

Sett utifrån de synpunkter. vilka UHÄ företrädesvis har att beakta finner ämbetet inget att erinra emot utredningens förslag i dess helhet. Enligt UHÄzs mening hade det dock varit önskvärt om utredningen närmare hade redogjort för hur "till Sverige anknuten vetenskaplig forskning" skall få till- godogöra sig avkastningen på stiftelsens Stadshypotekskassan innehav av aktier.

I övrigt vill UHÄ hänvisa till vad som har anförts från universitetens sida.

Stockholms universitet, juridiska fakultetsnämnden

Fakultetsnämnden ställer sig. med följande påpekanden. positiv till försla- get.

Beträffande Stadshypotekskassan och stadshypotcksföreningarna ("Stadshypotek”) vill nämnden understryka den allmänna synpunkten att det är väsentligt att Stadshypotek, som hittills kan sägas ha fungerat som en ga- rant för prispressande konkurrens inom bostadskreditgivningen. också i fortsättningen kan behålla sin roll som en stark och självständig aktör på bo- stadskreditmarknaden. Nämnden vill också framhålla, att det är angeläget att förslaget är så utformat att det kan uppfattas om positivt även från stads- hypoteksföreningarnas sida.

Med nu gjorda påpekanden tillstyrker nämnden ett genomförande av be- tänkandets förslag.

Uppsala universitet, juridiska fakultetsstyrelsen

Fakultetsstyrelsen finner inte anledning att gå in på kreditmarknadssituatio- nen och frågor kopplade till denna utan begränsar sitt yttrande till att avse synpunkter på dels utredningens resultat i vad avser ägarförhållandena i da- gens situationen vad gäller de tre hypoteksinstituten med de till dem kopp- lade föreningarna. dels utredningens förslag till nya organisationsformer, dels föreslagna stadgar och bolagsordningar.

Vad till att börja med gäller dagens ägarsituation har utredningen kommit till det resultatet. att såväl Stadshypotekskassan som de till denna kopplade stadshypoteksföreningarna är att betrakta som självägande juridiska perso- ner sui generis. närmast av stiftelsekaraktär . med starkt offentligrättsligt in- slag. Något anspråk på Stadshypoteks samlade kapital kan därför inte göras gällande från vare sig föreningarnas eller medlemmarnas sida. Inte heller staten kan enligt utredningen resa anspråk på Stadshypoteks förmögenhets- massa. När det därefter gäller Landshypotek föreligger enligt utredningen den skillnaden. att hypoteksbankens delägare utgörs av landshypoteksföre- ningar och att låntagarna är delägare i föreningarna. Låntagarna genom för- eningarna har därför. sägs det vidare. i egenskap av delägare ett rättsligt grundat anspråk på del i förmögenhetsmassan i Landshypotek och på de ak- tier som kan komma att uppstå vid en ombildning av Landshypoteksorgani- sationen till aktiebolag. Vad slutligen Skeppshypotek beträffar har utred-

Prop. 1990/911190

• Sida 55
•  Original

Bilaga 2

ningen kommit till det resultatet att staten ensam är ägare. Vad först stadshy— poteksföreningarna beträffar kunde det som utredningen anfört tidgare möj- ligen sägas att de utgjorde en särform av ekonomiska föreningar. och även om låntagarna alltjämt kallas medlemmar kan det med visst fog ifrågasättas om de numera — sedan deras skyldighet att solidariskt svara för föreningar- nas förbindelser 1970 upphörde — kan sägas träffa sådant avtal om samver- kan för ett gemensamt ändamål som är en förutsättning för att en association och därmed en förening skall anses föreligga. Å andra sidan benämns som sagt låntagarna medlemmar. och som sådana har de vissa förvaltningsbefo- genheter i föreningarna. Visst fog synes dock som sagt föreligga för stånd- punkten att det i detta fall närmast är fråga om en halvt offentligrättslig orga— nisationsform med visst inflytande för dem som är låntagare. Fakultetsstyrel- sen kan därför sammanfattningsvis acceptera det slutresultat till vilken ut- redningen kommit.

De tekniker som föreslås för omvandlingen av stadshypotek finns i det stora hela inte något att invända mot. Ett par detaljer skall dock beröras.

Vid Stadshypoteks ombildning till en aktieägande stiftelse uppkommer som utredningen konstaterat ett gäldenärsbyte. Utredningen är —säkert helt korrekt — av den uppfattningen att samtliga borgenärer inte kan nås för det samtycke som i princip kräVS för gäldenärsbyten och föreslår i stället. att re- geringen prövar tryggheten för Stadshypoteks fordringsägare men vidare. vilket är väl så centralt, att den av staten garanterade grundfonden inte av- vecklas snabbare än de skulder som för närvarande föreligger. För att skydda Stadshypoteks nuvarande fordringsägare får dock den av staten garanterade grundfonden bara användas till skyddandet av dessa och inte dem som fram- deles tillkommer som fordringsägare. Med hänsyn till de jämfört med da- gens situation utökade risker, som fordringsägarna generellt sett kan komma att utsättas för genom Stadshypotek AB:s verksamhet, finner fakultetssty- relsen det trots allt vara tveksamt om de nuvarande fordringsägarna erhåller ett erforderligt skydd genom den föreslagna modellen. — Till förslaget på s. 150 att Stiftelsen Stadshypotekskassan skall få en styrelse om tolv personer vill fakultetsstyrelsen göra det påpekandet, att all erfarenhet entydigt synes utvisa att stora styrelser inte fungerar _effektivt. Fråga är om inte styrelsen för stiftelsen i likhet med t.ex. Nobelstiftelsens styrelse kunde bestå av sex ledamöter men med rätt för olika akademiska kollegier att med ensamrätt bestämma hur de medel som skall tillfalla forskningen enligt förslaget till stadgar 52 (s. 231) skall fördelas.

Komplikationerna är delvis desamma och delvis andra vad gäller Lands- hypotek — enligt förslaget framdeles ett kreditmarknadsaktiebolag med eko— nomiska föreningar som delägare. Man kan till en början ställa frågan i vil— ken mån det bör tillkomma statsmakterna att besluta att ett privaträttsligt organ skall omvandlas till ett aktiebolag (ss 155 och 197). Å andra sidan kan statsmakterna inom vida ramar göra sådana ändringar i gällande regler att fysiska och juridiska personer för att fortsätta viss typ av verksamhet tvingas in i nya verksamhetstyper. Fakultetsstyrelsen nöjer sig därför i detta sam— manhang med detta påpekande. — Vad därefter skyddet för Hypoteksban— kens fordringsägare beträffar är problemcnt detsamma som ovan berörts i vad gäller Stadshypoteks fordringSägare. Förslaget i betänkandet är i vad

Prop. 1990/91:190

• Sida 56
•  Original

Bilaga 2

gäller Landshypotek identiskt med förslaget i vad gäller skyddet för Stadshy- poteks fordringsägare. Fakultetsstyrelsen vill även i detta fall uttala sin tvek- samhet inför frågan om fordringshavarna erhåller erforderligt skydd. — Påpe- kandet på s 158 m att föreningarnas verksamheter framdeles kommer att reg- leras av stadgar medan Landshypoteksrörelsen regleras av aktiebolagslagen, kreditaktiebolagslagen och bolagsordning måste kompletteras med påpe- kandet, att föreningarna även blir bundna av lagen om ekonomiska för- eningar (om inte särreglering ges). vilket har viss praktisk betydelse. Lagen om ekonomiska föreningar är nämligen tillämplig på föreningar som genom ekonomisk verksamhet främjar sina medlemmars ekonomiska intressen. Vi- dare skall medlemmarna vara aktiva i föreningarna som konsumenter, leve- rantörer eller liknande — föreningarna skall med andra ord vara koopera- tiva. De framtida föreningarna skall väl ha till syfte att främja sina medlem- mars ekonomiska intressen. men hur mycket av ekonomisk verksamhet blir kvar hos dem? Skall aktieägande anses konstituera ekonomisk verksamhet? Och kan man rimligen säga att medlemmarna som ju får sina lån beviljade av hypoteksaktiebolaget är låntagare hos föreningen? Däremot skulle väl re- kvisitet ekonomisk verksamhet kunna komma att uppfyllas om föreningarna som ombud för kreditaktiebolaget har att bevilja medlemmarnas lån och då blir väl föreningarna även kooperativa. — En grundläggande princip i vad gäl- ' ler aktiebolag och ekonomiska föreningar är att de inte får tömmas på eget bundet kapital genom utbetalning till föreningens medlemmar. I strid mot denna princip innehåller förslaget att utan att ta hänsyn till de enskilda för- eningarnas ekonomi föreskriva. att föreningarna själva skall erlägga insat- serna för dagens medlemmar med rätt för samma medlemmar att efter viss tid lämna föreningarna och därvid lyfta samma insatser. Det må så vara att medlemmarna redan i dag är delägare i hypoteksföreningarna och att de, om föreningarna skulle likvideras. skulle kunna dela på likvidationsöverskot- tet — en annan sak är att föreslå en konstruktion som går stick i stäv med associationsrättens borgenärsskyddsregler vid fortsatt verksamhet. — Slutli- gen skall här pekas på den latenta konfliktrisk som ligger däri. att lån avses komma att ges till vissa personer som genom sina föreningar är aktieägare i Landshypotek AB och att dessa låntagares intressen kan tänkas komma att gå stick i stäv med intressena hos de aktieägare. som tecknar eller köper ak- tier i bolaget utan att samtidigt vara låntagare. En grundläggande princip inom associationsrätten är att aktieägare skall behandlas lika.

Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret ansluter sig till utredningens förslag att de tre hypoteksor- ganisationerna ombildas till aktiebolag. Vidare anser kontoret i likhet med utredningen att det föreslagna Stadshypotek AB skall vara ett bankobe- roende institut, som alltfort kan värna om konkurrensen på svensk kredit- marknad.

Kontoret finner det dock tveksamt att låta en stiftelse äga Stadshypotek AB. Denna tveksamhet grundas på att den förslagna stiftelseformen kan leda till ett oklart ägarintresse. I den mån stiftelseformen väljs bör dock ett privat delägande i Stadshypotek AB åstadkommas genom en aktieemission

Prop. 1990/911190

• Sida 57
•  Original

Bilaga 2

till allmänheten. Vidare anser kontoret att, om stiftelseformen väljs, stiftel- sens avkastning inte bör specialdestineras till forskning. Enligt kontorets principiella uppfattning vore en sådan specialdestinering olycklig. Behovet av medel till forskning har självfallet inte något samband med hur avkast- ningen utvecklas i det föreslagna nya bolaget. Ifrågavarande behov bör, om ett samhällsintresse bedöms föreligga. i stället tillgodoses genom medel som anslås av riksdagen.

Enligt utredningens förslag skall grundfonden för stadshypotekskassan och hypoteksbanken respektive garantifonden för skeppshypotekskassan avveckas i takt med inlösningen av institutens redan ingångna förbindelser enligt hittills gällande ordning. Denna successiva minskning av grundfonder— nas respektive garantifondens omfattning bör emellertid enligt riksgäldskon- torets uppfattning på ett tydligare sätt än i utredningens förslag komma till uttryck i övergångsbestämmelserna till upphävandet av lagarna om respek- tive institut.

Näringsfrihetsombudsmannen (NO)

Hypoteksutredningcn har redan enligt sina direktiv haft att inrikta arbetet på att främja förutsättningarna för en effektiv konkurrens på kreditmarkna- den. Utredarens mål har varit att åstadkomma en moderniserad organisa- tionsform för hypoteksinstituten som gör det möjligt för dessa att verka och utvecklas på en avreglerad kreditmarknad. Utredaren har också i ett flertal avseenden klart uttalat att en utgångspunkt för förslagen är att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan hypoteksinstituten och andra kreditinstitut, såväl svenska som utländska. Dessa utgångspunkter för utredningen ligger väl i linje med de intressen som konkurrenslagstiftningen vill främja.

NO anser i allt väsentligt att utredaren på ett förtjänstfullt sätt genom in- riktningen av sina förslag tillgodoser och främjar en effektiv konkurrens på så långt möjligt lika villkor mellan olika aktörer på kreditmarknaden. Det gäller bl.a. förslagen att ombilda hypoteksinstituten till aktiebolag och in- ordna dem i den lagstiftning som reglerar liknande kreditinstitut. att av- veckla de statliga garantierna. att införa incitament för att ställa marknads- mässiga lönsamhetsÅ och avkastningskrav på kapitalet i dessa institut samt att även i övrigt avskaffa särbestämmelserna för hypoteksinstituten.

NO har mot denna bakgrund inte funnit skäl att mera detaljerat kommen— tera förslagen. I anslutning till några punkter som tas upp i särskilt yttrande av experterna Johan Engström, Torbjörn Kihlstedt och Sören Rung" vill NO emellertid framföra följande.

I punkt 6 tas frågan upp vilket avkastningskrav som skall ställas på Stads- hypotek AB. NO vill framhålla att det inte föreligger någon motsättning mellan ett försiktigt avkastningskrav i början och en långsiktigt marknads- mässig avkastning. Det krav som bör ställas är att avkastningen är attraktiv för en tänkt investerare. En sådan kan mycket väl tänka sig en lägre avkast- ning i början eller kanske inledningsvis ingen avkastning alls under förutsätt- ning ait den lägre avkastningen kompenseras av en förhållandevis hög av- kastning i ett senare skede. Tolkat på detta vis stöder No målet att Stadshy— potek utvecklas till en långsiktigt lönsam organisation.

Prop. 1990/911190

• Sida 58
•  Original

Bilaga 2

1 punkt 7 tas frågan upp vad som skall gälla i kapitaltäckningshänseende beträffande Stadshypoteks fonder. NO kan, mot bakgrund av vad utredaren anfört i denna fråga. ansluta sig till de bedömningar som denne gör. Det sy- nes svårt att exakt väga och kvantifiera de förÅ respektive nackdelar som Stadshypotek historiskt sett har haft av gällande lagstiftning. Då också kre- ditmarknadskommittén synes ha kommit fram till att en reducering av fon- derna i kapitaltäckningshänseende inte skulle få någon större praktisk effekt och med hänsyn till den osäkerhet som fortfarande råder beträffande vilka fördelar som Stadshypotek har haft av särbehandlingen av fondavsättning- arna instämmer NO i att det väsentliga är en likabehandling i framtiden mel- lan de kreditinstitut som konkurrerar med varandra.

I punkt 8 tas upp vilken garantiavgift som Stadshypotek bör betala för grundfonden. NO anser att Stadshypotek bör betala en marknadsmässig av- gift. Enligt vad som framgår av yttrandet synes denna avgift ligga på en vä- sentligt högre nivå än den av utredaren föreslagna oförändrade avgiften på 0,33 procent.

NO kan i övrigt tillstyrka förslagen och vill ansluta sig till bedömningen att det, bl.a. av konkurrensneutralitetsskäl, är angeläget att förslagen ge- nomförs skyndsamt.

Svenska Bankföreningen

I . Allmänna synpunkter

Bankföreningen ansluter sig till betänkandets särskilda yttrande av exper- terna Johan Engström, Torbjörn Kyhlstedt och Sören Rung.

Bankföreningen vill framhålla följande synpunkter avseende Stadshypo- teks framtid.

2. Modell för en ny organisationsform (Kapitel 5.2)

Utredningens utgångspunkt är att de åtgärder som föreslås skall medföra konkurrensmässig neutralitet mellan Stadshypotek och övriga bostadsinsti- tut. För att uppnå bla neutralitet från beskattningssynpunkt föreslår utred- ningen att Stadshypotek ombildas till aktiebolag (sid 113).

Bankföreningen delar utredningens uppfattning att det är viktigt att det nya bolaget Stadshypotek AB kommer att konkurrera på lika villkor med övriga bostadsinstitut. Om Stadshypoteks rörelsedrivande verksamhet läggs i kreditaktiebolaget Stadshypotek AB. uppnår man den fördelen att detta institut framöver får samma skatteregler som övriga bostadsinstitut. Det in- nebär vidare att de skatteförslag, som URF (SOU 1989:34) föreslagit för fi- nansiella företag. kommer att omfatta både Stadshypotek AB och övriga bo- stadsinstitut. URF avstod från att framlägga särskilda skatteförslag för hypo- teksinsitutten. med hänvisning till den pågående hypoteksutredningen.

3. Bolagsbildning (Kapitel 5.4. 1.2)

Utredningen föreslår att det statliga grundfonden avvecklas i takt med att utelöpande obligationer och andra förbindelser inlöses. Bankföreningen vill framhålla att det är synnerligen viktigt för konkur-

Prop. 1990/91:190

• Sida 59
•  Original

Bilaga 2

rensneutraliteten mellan Stadshypotek och övriga bostadsinstitut att detta förslag genomförs.

Utredningen avstår å ena sidan från att föreslå någon förändring av avgif- ten på ().33 % för grundfonden. — andra sidan framhålls att avgiftens storlek "kunde i och för sig sättas till en marknadsmässig nivå" (sid 137).

Bankföreningen vill påpeka att de två ståndpunkterna i föregående stycke år oförenliga. Utredaren borde ha föreslagit en konkret höjning av garan- tiavgiften till marknadsmässig nivå. Vissa andra bostadsinstitut betalar för sina garantiförbindelser en avgift på 1.0 — 1,5 % Boendekostnadsutred- ningen (SOU 1989:71) har beträffande sitt system med statliga garantier fö- reslagit en avgift i intervallet 0.5 — 1.0 %. Bankföreningen anser därför att en höjning av Stadshypoteks garantiavgift till 1.0 % vore rimlig.

4. Stadshypoteks fonder ('Kapite15.4.1.3)

Utredningen föreslår att i kapitalbasen för Stadshypotek AB skall inkluderas med fullt belopp de obeskattade reserveringar som gjorts t.o.m. år 1984 (sid 140).

Bankföreningen anser att detta förslag i högsta grad strider mot principen om konkurrensneutralitet. Till följd av nuvarande skatteregler har Stadshy- potek under många år överfört obeskattade vinstmedel till eget kapital (re- servfond respektive säkerhetsfond). Övriga bostadsinstitut har däremot va- rit tvungna att under en lång följd av år successivt ta fram vinstmedel till beskattning för att överföra medel till eget kapital. Vidare har Stadshypotek, till skillnad från övriga bostadsinstitut. inte haft skyldighet att betala vinst- delningsskatt. Vid beräkning av underlag för denna skatt återförs avsättning till värderegleringskonto. Detta innebär att för övriga bostadsinstitut även avsättningar till värderegleringskonto delvis är beskattade. En grundläg- gande princip för de framtida reglerna måste vara att Stadshypotek i sin kapi- talbas inte får medräkna större belopp än vad som hade blivit fallet om Stadshypotek under gångna år haft samma skatteregler som övriga bostads- institut. En matematisk beräkning härav kan naturligtvis endast göras ap- proximativt: utgångspunkten härvid skulle kunna vara en schablonmässig ef- fektiv skattebelastning på 15 — 20 %. vilket torde vara generöst för Stadshy- potek.

Bankföreningen föreslår att konkurrensneutralitet åstadkommes genom följande "neutralisering": De "övervärden". som finns i Stadshypotek till följd av de förmånliga skattereglerna. överförs till särskilt värdereglerings- konto — t.ex. benämnt "Värderegleringskonto l" — som inte alls får inräknas i kapitalbasen. l"Värderegleringskonto 2" ingår medel som har samma skat- tebelastning som övriga bostadsinstituts värderegleringskonton; dessa vär- dcregleringskonton behandlas på sinsemellan likartat sätt i kapitalbashän- seende.

Bankföreningen vill starkt understryka — för att undvika missuppfatt- ningar — att dess förslag inte innebär någon "avskattning" eller "retroaktiv beskattning" för Stadshypotek. Alla ackumulerade vinstmedel bibehålls i in- stitutet, men en del av fondavsättningarna t.o.m. år 1984 får inte medräknas i kapitalbasen.

Prop. 1990/91:190

• Sida 60
•  Original

Bilaga 2

Utredningens argument mot en neutralisering är bl.a. att bostadsinstitu- ten "under lång tid konkurreral på marknaden under kända betingelser och villkor" och att det därför inte finns anledning att "i efterhand försöka till- skapa ett jämbördigt utgångsläge". Bankföreningen vill gentemot detta framhålla att effekten av under lång tid kända icke-neutrala konkurrensvill- kor givetvis inte bör föras vidare in ett nytt system. som syftar till konkur- rensneutralitet. [ så fall bygger man in en konkurrensolikhet även i det nya systemet. Detta skulle bli fallet om de här diskuterade reserverna i Stadshy- potek till fullo får inräknas i kapitalbasen. Bankföreningen vill vidare erinra om att Kreditmarknadskommittén vid sin diskussion om en eventuell neutra- lisering av viss del av Stadshypoteks reserver ansåg att den av KMK före- slagna bypoteksutredningen borde "vara oförhindrad att i detta vidare sam- manhang beakta dessa fondavsättningarns förutsättningar vid regleringen av institutens kapitalbas enligt en ny lagstiftning". Föreningen anser inte att ut- redaren har fullföljt uppdraget i detta hänseende.

Utredningen anser att "vissa verksamheter som faller utanför det av KMK beskrivna finansieringsverksamhetsbegreppet" bör kunna bedrivas i ett till Stadshypotek AB sidoordnat bolag. varför det kan finnas anledning att till- skapa ett holdingbolag kan behöva tillskapas mellan Stadshypotek AB och stiftelsen (sid 144).

Bankföreningens mening är att stadshypoteks verksamhet bör begränsas till finansiering av bostads-. affärs— och kontorsfastigheter. på samma sätt som för övriga bostadsinstitut. Vidare bör samtliga dessa institut ha rätt att ge krediter till jordbruksfastigheter. Om ett holdingbolag tillskapas mellan Stadshypotek AB och stiftelsen. kommer koncernens verksamhet sannolikt att breddas till andra områden än fastighetsfinansiering — i strid mot utred- ningens direktiv. Bankförening anser därför att ett holdingbolag mellan Stadshypotek AB och stiftelsen inte bör tillåtas. Detta skall inte tolkas som ett försök till konkurrensbegränsning för Stadshypotek i förhållande till öv- riga bostadsinstitut. Det står självfallet Stadshypotek AB fritt att bilda dot- terbolag för olika verksamheter inom fastighetsfinansieringsområdet.

5. Ägarrollen (Kapitel 5. 4. 1.4)

Utredningen föreslår att aktierna i Stadshypotek AB skall tillfalla en stiftelse med "samhällsnyttigt ändamål" (sid 147). Denna — Stiftelsen Stadshypoteks- kaSsan — skall. åtminstone inledningsvis. inte ha andra tillgångar än dessa aktier och en reversfordran på Stadshypotek AB. Inom överskådlig framtid bör ägaransvaret för Stadshypotek AB förbli hos stiftelsen, även om denna inte bör vara bunden att delta i nyemissioner i Stadshypotek AB.

Bankföreningen anser att'det klart bör uttalas i propositionen att Stiftelsen Stadshypotekskassan inte skall vara bunden att behålla aktiemajoriteten i Statshypotek AB. För att tillgodose stiftelsens syfte — understöd till veten— skaplig forskning — bör stiftelsen vara oförhindrad att optimera avkastningen på kapitalet genom alternativa placeringsmöjligheter.

Utredningen anser "från konkurrensneutralitctssynpunkt och för att uppnå effektivitet på kreditmarknaden är det nödvändigt att lönsamhets— och avkastningskrav ställs på kapitalet i Stadshypotek” (sid 124). Huvudak-

Prop. 1990/91:190

• Sida 61
•  Original

Bilaga 2

tieägaren, dvs stiftelsen. måste resa krav på avkastning på sina aktieri Stads- hypotek AB. Vidare kommer genom nyemissioner nytillkomna aktieägare i Stadshypotek AB att resa avkastningskrav. som "kommer att vara relaterat till de för ögonblicket rådande marknadsförutsättningarna" (sid 146). Samti- digt sägs i betänkandet att med hänsyn till att Stadshypotek AB skall utveck- las till "en långsiktigt lönsam organisation kan det knappast komma i fråga att stiftelsen inledningsvis ställer så höga utdelnin'gskrav att utvecklingen för Stadshypotek AB försvåras. Tvärtom torde det vara rimligt att anta att utdel- ningskraven under de inledande åren kommer att ställas ganska försiktigt" (sid 148).

Bankföreningen anser det synnerligen viktigt att det uttalas i propositio- nen att stiftelsen redan från början och till fullo skall ställa marknadsmässiga avkastningskrav på Stadshypotek AB:s verksamhet och dess kapital. Sådana krav skall givetvis gälla även det kapital som — i enlighet med bankförening- ens förslag i avsnitt 4. ovan — hänförs till Värderegleringskonto 1. Bolagets utdelningspolitik skall beslutas av bolagsstämman i sedvanlig ordning. Skä- len till att marknadsmässiga avkastningskrav redan från början skall ställas är följande:

— Det första skälet är konkurrensneutraliteten gentemot övriga bostadsin- stitut. Dessas verksamhet har sedan begynnelsen varit baserad på aktie- kapital som kräver marknadsmässig förräntning; detta är avgörande för institutens möjligheter att få tillskott av riskkapital genom nyemission. Nuvarande Stadshypotek har däremot bedrivit sin vekrsamhet utan marknadsmässiga förräntningskrav på kapitalet. Om det inte redan från början ställs marknadsmässiga avkastningskrav på stadshypotek AB, bi- behålls tills vidare denna stora konkurrensfördel för Stadshypotek AB.

— Det andra skälet är behovet för Stadshypotek AB att öka sin kapitalbas genom nyemission av aktier till andra intressenter än Stiftelsen Stadshy- potekskassan. Möjligheten härtill skulle försvåras. om det inte redan från början ställs marknadsmässiga avkastningskrav på Stadshypotek AB.

— Det tredje skälet är intresset hos Stiftelsen Stadshypotekskassan att som bas för den forskningsstödjande verksamheten få marknadsmässig av- kastning på sitt kapital.

— Det fjärde skälet är det ökade internationella beroendet för all finansie- ringsverksamhet. Om Stadshypotek AB i ökad omfattning skall låna upp medel utomlands. är det nödvändigt att marknadsmässiga avkastnings- krav ställs på verksamheten.

Till ovannämnda synpunkter rörande avkastningskravct kan läggas det fak- tum att de skärpta kapitalkraven redan fått konsekvenser på marknaden. Under 1989 reducerades antalet självständiga bostadsinstitut med 25 % (från 8 till 6). Denna utveckling kommer troligen att ytterligare påskyndas om av- kastningskravet på Stadshypotek AB är lägre än konkurrenternas. Det är just i inledningsskedet som konkurrenssituationen är känsligast. Olikheter i avkastningskrav och i kapitalisering i inledningsskedet kan snabbt leda till att antalet fristående institut ytterligare reduceras. Bankföreningen vill

Prop. 1990/91:190

• Sida 62
•  Original

Bilaga 2 '

framhålla att stiftelsens avkastningskrav på aktieinnehavet i Stadshypotek AB inte bör påverkas av den skattebefrielse som kan bli följden av stiftelsens "samhällsnyttiga ändamål". För det första kommer ju en eventuell skattebe- frielse för stiftelsen att gälla även alternativa placeringar; för att vara kon- kurrenskraftiga i förhållande till dessa måste därför aktierna i Stadshypotek AB ge marknadsmässig avkastning trots en eventuell skattebefrielse för stif- telsen. För det andra kan inte stiftelsen ställa lägre avkastningskrav än de övriga av Stadshypotek AB:s ägare. vilka inte har skattebefrielse och vilka kräver marknadsmässig avkastning.

6. Tidsperspektiv (Kapitel 5 .5 )

Utredningen understryker att en förlängd situation av osäkerhet rörande vilka förutsättningar som skall gälla för hypoteksinstituten medför mycket stora nackdelar såväl för dem själva som för kreditmarknaden i dess helhet (sid 177).

Bankföreningen vill betona att det av konkurrensneutralitetsskäl gent- emot övriga bostadsinstitut är viktigt att reformen av Stadshypotek träder i kraft snarast möjligt.

7. Konsekvenser av utredarens överväganden och förslag (Kapitel 6)

Bankföreningen betonar att när det gäller Stadshypoteks kapitalanskaffning bör. på samma sätt som hittills. en klar skiljelinje upprätthållas gentemot bankernas inlåningsverksamhet. Stadshypotek AB bör — liksom övriga bo- stadsinstitut — endast få anskaffa medel genom försäljning av ”masspapper" såsom obligationer och certifikat.

Svenska Sparbanksföreningen

Svenska Sparbanksföreningen noterar utredarens bedömning att hypoteks- institutens nuvarande organisationsform inte är ändamålsenlig och anpassad till förhållandena på dagens avreglerade kreditmarknad. Det skulle i och för sig kunna göras gällande att hypoteksinstituten som en följd av deras nuva- rande organisationsform gynnats ekonomiskt av staten och varit föremål för en alltför långtgående statlig styrning.

Emellertid är frågan om organisationsform en angelägenhet för i första hand hypoteksinstituten själva. Om dessa finner det nödvändigt att förändra sin organisationsstruktur och får gehör från statsmakternas sida, motsätter . sig inte Sparbanksföreningen en sådan förändring.

Sparbanksföreningen har inga invändningar mot det framlagda ombild- ningsförslaget som sådant. Principmodellen. som för Stadshypotek innebär överlåtelse av stadshypotekskassans rörelse till ett särskilt bildat bolag mot att kassan får aktier i detta bolag samt får ställning av stiftelse. är enligt Spar- banksföreningens mening invändningsfri. Modellen företer stora likheter med motsvarande lagstiftning utomlands, bl.a. den danska lagstiftningen om ombildning av sparbank till bankaktiebolag och den lagstiftning som man valt i Finland för att göra det möjligt för en enskild sparbank. Finlands Arbe- tarsparbank. att ombildas till affärsbank. Sparbanksföreningen konstaterar även en stor överensstämmelse med den ombildningsmodell som Sparbanks-

Prop. 1990/911190

• Sida 63
•  Original

Bilaga 2

föreningen tagit fram och nyligen presenterat i syfte att omvandla svenska sparbanker till koncernen Sparbanksgruppen och särskilda stiftelser.

Sparbanksföreningen har heller inget att invända mot att den föreslagna ombildningen av hypoteksinstituten föreslås få ske i princip utan skattekon- sekvenser. Enligt Sparbanksföreningens mening är det inte rimligt att en om- strukturering. som inte syftar till att uppnå skattemässiga fördelar utan är motiverad av organisatoriska och konkurrensmässiga skäl. skall leda till nå- gon form av extra beskattning.

Stiftelsen Stadshypotekskassan skall enligt förslaget bl.a. förvalta sitt ak- tieinnehav i Stadshypotek AB samt därutöver ha till uppgift att understödja vetenskaplig forskning. Sparbanksföreningen tar inte ställning till lämplighe- ten av att införa den nyordningen att hypoteksinstituten på detta sätt ges ett allmännyttigt syfte.

Även om Sparbanksföreningen således inte har något att invända mot stora delar av det framlagda förslaget. finns enskildheter i detsamma som föreningen inte kan godta. Sparbanksföreningen ansluter sig därvid i nedan berörda hänseende till det särskilda yttrande som avgivits av experterna Johan Engström, Torbjörn Kyhlstedt och Sören Rung.

Enligt förslaget skall den statliga garantin i form av grundfond avvecklas i takt med att utelöpande obligationslån förfaller. Eftersom garantin enligt förslaget endast kommer att finnas kvar under en övergångstid och omfatta enbart ingångna förbindelser. föreslås att den skall utgå på oförändrade vill- kor.

Sparbanksföreningen anser inte detta acceptabelt. Villkoren för grund- fonden har under många år varit mycket förmånliga. Den nuvarande avgif- ten för den statliga garantin. 0.33 %. har låg nivå. Sparbanksföreningen an- ser att utredaren. trots intentionerna att på sikt avveckla grundfonden. borde ha föreslagit en höjning av avgiften för den statliga garantin till en mera marknadsmässig nivå. Den av experterna Johan Engström mfl före- slagna nivån 1 % ter sig rimlig.

Genom de nya kapitaltäckningsreglerna som gäller from den 1 februari 1990 har hypoteksinstitutens upplåningsrättsregler avskaffats och i stället har införts kapitaltäckningskrav för dessa institut. Utredaren föreslår att i kapitalbasen i det nya systemet får för Stadshypoteks ABs vidkommande in- räknas de skattefria reserveringar som gjorts tom år 1984.

Sparbanksföreningen har givetvis inget att invända mot att Stadshypotek behåller sina ackumulerade vinstmedel i en ny organisationsform. Däremot motsätter sig föreningen att dessa medel får inräknas fullt ut i kapitalbasen såsom föreslås i utredningen. Ett sådant förslag är klart stridande mot princi- pen om konkurrensneutralitet. Som påpekas av experterna Johan Engström m fl har Stadshypotek under många år överfört obeskattade vinstmedel till eget kapital medan övriga bostadsinstitut varit hänvisade till att ta fram sina vinster till beskattning för att kunna använda dessa till att öka det egna kapi- talet. De konkurrensfördelar som Stadshypotek sålunda haft i det förflutna måste elimineras i framtiden. Sparbanksföreningen delar den uppfattningen som Johan Engström mfl har rörande den princip som bör vara grundläg- gande för de framtida reglerna. nämligen att Stadshypotek inte bör få räkna in i kaptialbasen mera än vad som varit möjligt om Stadshypotek varit under-

Prop. 1990/91:190

• Sida 64
•  Original

Bilaga 2

kastad samma skatteregler som övriga bostadsinstitut. Sparbanksföreningen ansluter sig till det förslag som Johan Engström mfl lägger fram i sitt sär- skilda yttrande angående beräkning av hur de skattefria avsättningarna to m år 1984 skall få inräknas i kapitalbasen.

Sparbanksföreningen vill avslutningsvis framhålla vikten av att den för- slagna ombildningslagstiftningen av konkurrensneutralitetsskäl förverkligas snarast möjligt. Riktpunkten bör därvid vara den 1 januari 1991.

Sveriges F öreningsbankers Förbund

SFEr övergripande synpunkter

Mot bakgrund av bla utredarens ställningstagande för aktiebolagsformen SOm associationsform framför ekonomisk förening har SFF inledningsvis vissa övergripande synpunkter vad avser frågan om associationsform för hy- poteksinstituten.

Bankverksamhet kan bedrivas i tre olika associationsformer (aktiebolag. ekonomisk förening. stiftelse). Vardera associationsformen kan ha realtiva fördelar framför de andra.

Bankaktiebolagen har i lagstiftningen vissa relativa fördelar vars effekter i konkurrensen med sparbankerna och föreningsbankerna delvis kompense- ras av särbestämmelser till förmån för de senare.

Det är tex uppenbart lättare för aktiebolag än för ekonomiska föreningar att anskaffa riskkapital. För kreditinstitut är kapitalanskaffning en nyckel- fråga. särskilt nu när kapitaltäckningsreglerna skärpts som ett led i den inter- nationella harmoniseringen.

Exempel på särbestämmelser för de federativt organiserade bankerna är momsbefrielse för datatjänster som förenings- och sparbanker köper av före- tag som är fristående juridiska personer samt föreningsbankernas avdrags- rätt för insatsutdelning. Syftet med dessa särbestämmeler är att skapa mer konkurrensneutrala verksamhetsförutsättningar för banker med olika asso- ciationsform. Härigenom uppnås det ur allmän synpunkt sett väsentliga syf- tet att till förmån för bankkunderna skapa en bredare konkurrens mellan institut av skilda slag än vad som kan antas uppnås mellan institut av samma associationsform.

SFF menar bestämt att samma grundsyn skall prägla de formella förutsätt- ningarna för möjligheterna att bedriva hypoteksverksamhet.

Det gäller därför att skapa en lagstiftning som — trots att skilda associa- tionsformer i sig skapar olika verksamhetsförutsättningar — ändå innebär att en rimlig grad av konkurrensneutralitet uppstår då effekterna av skilda la- gars betydelse sammanvägs.

Vad beträffar associationsformerna konstaterar SFF att utredaren — i SFFs tycke mycket lättvindigt — avfärdar möjligheten att organisera hypoteksinsti- tuten i form av ekonomiska föreningar. Utredaren förordar i stället aktiebo- lagsformen såsom effektivare och mer ändamålsenlig än andra associations- former. Någon seriös prövning av alternativet att ombilda i vart fall landshy- poteksorganisationen till rörelsedrivande ekonomiska föreningar har inte gjorts. Istället förekommer på ett antal ställen i förslaget negativa eller skep-

Prop. 1990/9'1 : 190

• Sida 65
•  Original

Bilaga 2

tiska synpunkter på ekonomiska föreningar såsom lämplig associationsform för kreditinstitut.

Enligt SFFs mening borde hypoteksutredningen noga övervägt möjlighe- ten att utforma ett regelsystem för hypoteksinstituten med utgångspunkt i att hypoteksinstituten närmast är att jämställa med ekonomiska föreningar. Därvid hade utredningen fått ta ställning till i vilka hänseenden särbestäm- melser i förhållande till kreditaktiebolagen som skulle erfordras. Med ett så- dant angreppssätt hade hypoteksorganisationerna haft en reell valmöjlighet när det gäller den framtida associationsformen.

Övriga allmänna synpunkter

SFF kan på många punkter ansluta sig till de överväganden och förslag som redovisas.

SFF ansluter sig helt till förslaget om att staten inte längre bör engagera sig i hypoteksinstituten (dvs stads- och landshypotek) och att den statliga grundfonden därför bör avvecklas, i takt med att utestående obligationslån successivt förfaller till inlösen.

Frågan om ägandet av stads- och landshypoteksorganisationerna har cen- tral betydelse för möjligheterna att genom lagstiftning förändra hypoteksin- stitutens organisation, inriktning m m. SFF delar helt uppfattningen att stadshypoteksinstitutionen kan karaktäriseras som självägande juridiska personer och att låntagarna inte kan betraktas som delägare. De kan inte anses ha rätt att få del i det kapital som byggts upp i stadshypotek under årens lopp. SFF instämmer även i utredarens uppfattning att ägarförhållan- deti landshypoteksinstitutionen är annorlunda. Det kan inte råda någon tve- kan om att låntagarna är att anse som delägare i landshypoteksföreningarna och att dessa i sin tur äger Hypoteksbanken.

När det gäller den organisatoriska ombildningen och val av associations- form för Stadshypotek kan SFF konstatera att stadshypoteksorganisationen själv uppenbarligen stödjer en övergång till aktiebolagsform. Eftersom SFF anser att varje organisation själv skall ha det avgörandet ordet i sådana frå- gor har SFF ingen erinran mot förslaget omatt stadshypotek ombildas till ak- tiebolag.

Mot bakgrund av utredarens ovan nämnda slutsats angående ägandet an- ser SFF att förslaget om att ägandet av aktierna i Stadshypotek AB skall ligga i en särskild nyskapad stiftelse är riktigt. SFF tillstyrker detta förslag.

Övriga synpunkter

SFF anser att det är oerhört väsentligt att reformeringen av hypotekslagstift- ningen sker på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet i möjligaste mån iakttas gentemot de institut som verkar på samma marknad som hypoteksin- stituten. SFF ansluter sig därför helt till det särskilda yttrande som exper- terna Johan Engström. Torbjörn Kyhlstedt och Sören Rung fogat till utred- ningen och vari bland annat anförs:

— att vissa fördelar uppnås om Stadshypoteks rörelsedrivande verksamhet läggs i kreditaktiebolaget Stadshypotek AB

Prop. 1990/91:190

• Sida 66
•  Original

Bilaga 2

— att effekterna av Stadshypoteks tidigare skatteregler bör "neutraliseras" vid beräkningen av kapitalbasen för Stadshypotek AB

— att det är viktigt att reformen av Stadshypotek träder i kraft så fort som möjligt

— att det är synnerligen viktigt att aktieägarna i Stadshypotek AB redan från början och till fullo skall ställa marknadsmässiga avkastningskrav på bolagets verksamhet

— att vissa "övervärden" som finns i Stadshypotek till följd av de förmånliga skattereglerna inte alls får räknas in i kapitalbasen

— att utredaren borde ha föreslagit en konkret höjning av garantiavgiften för grundfonden. nämligen minst 1 %

— ar! det klart bör framgå att stiftelsen Stadshypotekskassan inte skall vara bunden att behålla aktiemajoriteten i Stadshypotek AB

— att ett holdingbolag mellan Stadshypotek AB och stiftelsen inte bör tillå- tas

— att Stadshypotek AB bör få anskaffa medel genom försäljning av mas- spapper såsom obligationer och certifikat.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

De första stadshypoteksföreningarna tillkom i mitten av 1860-talet. Succes- sivt har sedan de olika stadshypoteksföreningarna vuxit fram med sinsemel- lan regleradc verksamhetsområden. Föreningarna har i en del fall fusione- rats med andra föreningar. Sålunda gick tex landets dåvarande bostadskre- ditföreningar den 1 januari 1969 upp i stadshypotcksföreningarna.

Den moderna stadshypoteksinstitutionen kom till 1909 då Stadshypoteks- kassan bildades. I huvudsak består fortfarande samma grunder för Stadshy- potek. som Stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningarna nu kallas med ett gemensamt begrepp. Det är här viktigt att framhålla det låntagar- kooperativa inflytandet. som utgjort basen för Stadshypoteks verksamhet.

Kassastyrelsen anser det vara väsentligt att ha denna historiska bakgrund klar för sig. när man skall ta ställning till de förslag som läggs fram av hypo- teksutredningen. Lika väsentligt är att beakta den betydelse som Stadshypo- tek haft och har för bostadsfinansieringen i landet. Genom sin oberoende ställning i förhållande till andra aktörer på kredit- och kapitalmarknaderna har Stadshypotek haft möjlighet att framgångsrikt konkurrera på alla delar av bostadsfinansieringsområdet till gagn för fastighetsägare och bostadskön- sumcnter. Kassastyrelsen vill hävda att den samhälleliga betydelse som Stadshypotek ostridigt haft för bostadsbyggandet också i fortsättningen är av utomordentlig vikt. Kassastyrelsen anser det självklart att Stadshypotek skall bestå som ett starkt. fritt och oberoende institut. specialiserat på bo- stadsfinansiering.

Det kan behöva understrykas att Stadshypotek vid utgången av 1989 hade en balansomslutning på cirka 250 miljarder kronor. Utlåningen uppgick till cirka 240 miljarder kronor. Antalet belåningsobjekt var 468 000. motsva-

Prop. 1990/911190

• Sida 67
•  Original

Bilaga 2

rande ungefär lika många medlemmar i stadshypoteksföreningarna. De egna fonderna uppgick sammantaget till 10,5 miljarder kronor. Dessa fonder har uteslutande genererats inom rörelsen utan externt tillskott.

Kassastyrelsen vill också erinra om den centrala roll som Stadshypotek spelar som en av bankerna oberoende stor aktör på den svenska kreditmark- naden. Stadshypotek har genom sin obundna ställning kunnat vara föregång- are och pådrivare av utvecklingen på kreditmarknaden under 1980-talets av- reglering. Stadshypotek är i dag ett specialiserat kreditinstitut inriktat på låga kostnader. smala marginaler, utveckling av nya distributionsformer och nya upplåningsformer.

Med det här anförda vill kassastyrelsen framföra som sin mening att för- ändringar i stadshypoteks rättsliga status av det slag som föreslås i betänkan- det måste ske utifrån de sex grundprinciper som kassastyrelsen slog fast i skrivelse till hypoteksutredningen i maj 1989. Kassastyrelsen vill här upp- repa dessa grundprinciper.

]. Stadshypotek skall förbli ett självständigt oberoende kreditinstitut.

2. Konkurrensneutralitet. Det betyder att Stadshypotek ges samma skatte- och kapitaltäckningsregler som de bankkoncerner med vilka Stadshypo- tek konkurrerar. Det betyder att vi också måste få samma rörelsefrihet som kreditmarknadsbolag.

'.») . Stadshypotek skall ha kvar en stark regional låntagarförankring.

4. Företaget skall ha en effektiv organisation som främjar affärsmässighet och konkurrensförmåga.

5. Stadshypotek måste få tillgång till den riskvilliga kapitalmarknaden.

6. Stadshypoteks ackumulerade kapital bevaras. Varken kapitalet eller dess avkastning skall ges bort. Till denna grundprincip fogades dels stånd- punkten att den kvarstående Stadshypotekskassan som aktieägare efter en ombildning inte borde vara skattebefriad. dels att den del av utdel- ningsinkomsterna som inte återplöjdes till Stadshypotek AB skulle kunna användas för allmännyttiga ändamål som har anknytning till Stadshypo- teks verksamhetsområde.

Den modell som föreslås av hypoteksutredningen tillgodoser inte dessa grundprinciper. Den innebär en överföring av ägandet till en allmännyttig stiftelse vari staten tillsätter majoriteten av styrelsen och utdelningarna går till ändamål utan anknytning till Stadshypoteks verksamhet. Kassastyrelsen kan därför inte ansluta sig till en sådan lösning utan anser att Stadshypoteks- kassan skall vara kvar och dess verksamhet regleras i särskild författning.

Om dessa allmänna principer råder enighet inom Stadshypotek. Däremot föreligger på en central punkt olika uppfattningar. Enligt den ena linjen, i fortsättningen bednämnd modell A. skall alla föreningar fusioneras in i Stadshypotekskassan. Allt fondkapital samlas i Stadshypotekskassan som initialt blir IDO-procentig ägare av aktiekapitalet i Stadshypotek AB. Denna modell motsvarar det förslag som kassastyrelsen i den tidigare nämnda skri- velsen överlämnat till hypoteksutredningen.

Enligt den andra alternativa modellen — modell B — sker ingen fusion.

Prop. 1990/91 :190

• Sida 68
•  Original

Bilaga 2

Varje förening tillskjuter liksom Kassan sina tillgångar till Stadshypotek AB i utbyte mot aktier i bolaget. Föreningarna får därigenom aktiemajoriteten i Stadsypotek AB eftersom föreningarna förfogar över ca 5/9 av fondkapital— let. Föreningarna blir kvar som förvaltare av ett aktiekapital. Deras förvalt— ning av detta kapital regleras i lagen. Kassan blir kvar med ombudsstämma på ungefär samma sätt som gäller i dag.

En reform enligt principerna för modell B förordas av samtliga stadshypo— teksföreningar utom Uppsala läns stadshypoteksförening. De 19 förening— arna har avgivit ett gemensamt yttrande i frågan. Detta yttrande samt Upp- sala läns stadshypoteksförenings yttrande bifogas. Kassastyrelsen ansluter sig till modell A.

Modell A

Kassastyrelsen redovisade på begäran av hypoteksutredningen i maj 1989 sin syn på hur ett framtida Stadshypotek bör vara utformat. Konverteringsmo- dell A överensstämmer med den modellsom angavs i skrivelsen till hypoteks- utredningen. Modell A kan sammanfattas sålunda.

Ombildning till aktiebolag

Av skäl som även hypoteksutredningen redovisat anser Stadshypotek det nödvändigt att verksamheten omvandlas till aktiebolag. under förutsättning att ett antal krav kan tillgodoses. En bolagsbildning innebär möjlighet att förstärka kapitalbasen genom externt kapitaltillskott. Vidare ger bolagsfor- mcn flexiblare utvecklingsmöjligheter för framtiden.

Som kassastyrelsen bla utvecklat i remissvaret på kreditmarknadskom- mitténs (KMK) betänkande finns det starka skäl för att Stadshypotek måste kunna få driva verksamhet som ligger utanför de ändamålsområden som KMK föreslagit. Dit hör tex möjligheten att vara delägare i fondkommissio- när som handlar med obligationer. fastighetsrentingbolag etc. Sådan typ av verksamhet bör läggas i ett till Stadshypotek AB sidoordnat bolag. Det finnns därför anledning att skapa ett holdingbolag som äger Stadshypotek AB och som kan vara ägare av sidoordnade bolag.

Det är i huvudsak dessa skäl som nu också föranleder ombildning i Dan- mark och Norge av hypoteksinstitut i föreningsform till aktiebolag. De mo- deller som tillämpas i dessa länder för ombildningar. se framför allt den danska realkreditloven av den 20 december 1989. kan tjäna som förebild för den lagstiftning som nu fordras i Sverige.

Ett av de stora danska realkreditinstituten. Nykredit. har beslutat att om- vandla sig till aktiebolag. Nykredit är en förening uppbyggd på låntagarkoo- perativ grund. Nykredits omvandling till aktiebolag överensstämmer mycket nära med den som föreslås i modell A. Den nuvarande föreningen kvarstår i princip oförändrad som aktieägare. Ett centralt representantskap är det översta beslutande organet. Representantskapet väljs av valkretsar. All av- kastning på aktiekapital återplöjs i Nykredit. Omvandlingen i Nykredit har dock underlättats av att Nykredit redan från början var endast ett företag. Någon fusion av föreningar med ett centralt organ har därför inte behövts.

Enligt modell A sker ombildningen i två steg även om de sker vid samma

Prop. 1990/91:19()

• Sida 69
•  Original

Bilaga 2

tidpunkt. Först fusioneras alla föreningar in i Stadshypotekskassan och där- efter flyttas utlåningen över till ett av Kassan ägt aktiebolag, Stadshypotek AB. Obligationsskulden ligger kvar i Kassan. Stadshypotek AB utfärdar re- verser till Kassan som exakt motsvarar de utelöpande obligationerna per ombildningsdagen.

Alla fonder samlas i den fusionerade Stadshypotekskassan. Dessa fonder motsvarar aktiekapitalet i Stadshypotek AB (eller Stadshypotek Holding AB). Därmed blir Kassan lUU-procentig ägare av aktiekapitalet.

Ett viktigt inslag i modell A är att Stadshypotekskassan förutsätts besluta om nyemission till externa aktieägare, eventuellt med företrädesrätt för lån- tagare i Stadshypotek. Därmed kommer det uppstå en extern marknad i stadshypotek AB:s aktier. Målet är på sikt att börsnotera bolaget. Därige- nom kommer aktiemarknaden att tvinga fram ett räntabilitetskrav på Stads- hypotek i nivå med vad som krävs av andra börsnoterade aktiebolag med— motsvarande riskprofil. Det krävs därför inte att någon ny extern kapitalin- tressent kommer in i Stadshypotekskassans styrelse för att tillgodose ett rim- ligt avkastningskrav på Stadshypoteks kapital.

Ägarroll

Kassastyrelsen förutsätts utöva ägarfunktionen i Stadshypotek Holding AB. Till kassastyrelsens uppgifter bör bl a att genom bolagsstämman tillsätta kon- cernstyrelse. ta ställning till frågor om nyemissioner och utdelningspolitik, etc. Utdelningen på aktierna måste vara marknadsmässig. Utdelade vinster beskattasi Kassan. Utdelningsinkomsterna skall återplöjas i bolaget. När er- forderliga konsolideringsmål uppnåtts bör dock Kassan kunna använda vins- ter till att stödja allmännyttiga ändamål, tex inom områden med anknytning till stadsbyggandet. En parallell kan här dras med sparbankerna och den ak- tiebolagsbildning som dessa förbereder.

Låntagarinflytande!

Genom fusion av föreningarna och Kassan upphör stadshypoteksförening- arna. Dessa ersätts med nya låntagarföreningar vars uppgifter är att utse om- bud till Stadshypotekskassans ombudsstämma samt föreslå kandidater till styrelserna inom Stadshypotek AB:s regionala organisation.

Ombudsstämman föreslås liksom i dag utse majoriteten av styrelseleda- möterna i kassastyrelsen medan regeringen utser ordförande och ytterligare en eller två ledamöter.

Det är kassastyrelsens uppfattning att den här skisserade ordningen skulle komma att fungera. De nödvändiga bestämmelserna om Kassan och lånta- garföreningarna skulle kvarstå i en enkel stadshypotekslag.

Övriga allmänna synpunkter

Skaltefrågor vid ombildningen

En fusion Kassan-ft.")reningarna och en överföring av fonderna till stadshypo- tek Holding AB och vidare till Stadshypotek AB kan komma att utlösa be- skattning av de obeskattade reserver som ackumulerats inom Stadshypotek

Prop. 1990/91 :190

• Sida 70
•  Original

Bilaga 2

efter 1984. Det är viktigt att Stadshypotek i övergångsbestämmelser erhåller medgivande att göra denna överföring utan avskattning. Principiellt är det fråga om samma slags medgivande som lämnats vid andra företagsfusioner och — omvandlingar. Från kassans synpunkt är det angeläget att skattebefri- else erhålles för ombildningen såvitt gäller stämpelskatt på emissionerna och lagfartsstämpel vid fastighetsöverföringar.

Grundfonden

Kassastyrelsen tillstyrker utredningens förslag om avveckling med vissa övergångsbestämmelser av den grundfond som staten ställt till Kassans för- fogande allt sedan 1909.

I takt med att obligationsskulden amorteras bör grundfonden och i mot- svarande mån garantiavgiften reduceras. Fördelen med grundfonden upphör när nya obligationer måste emitteras utan statlig grundfond. Dessutom gäl- ler att för hela Stadshypoteks prioriterade upplåning har grundfonden inte betytt någonting för räntesättningen på obligationerna. Staten bestämde också för denna utlåning den tillåtna marginalen utan hänsyn till någon grundfondsavgift.

Övergångsfrågor

En ombildning av Stadshypotek och överföring av rörelsen till aktiebolags- form aktualiserar en rad olika övergångsfrågor av teknisk natur. Inge minst viktigt är det att ha en realistisk tidtabell för processen. eftersom många vik- tiga beslut måste kunna fattas med framförhållning. Innan det är möjligt att i närmare detalj gå in på dessa mer konkreta frågor är det dock nödvändigt att få klarhet i vilken principmodell som skall gälla för ombildningen. Detta influerar bla frågan om var det avgörande ansvaret under övergångstiden ligger för de många beslut som måste fattas innan det nya aktiebolaget de facto övertar verksamheten.

Kassastyrelsen tar inte nu upp dessa tekniska frågor. utan förutsätter att det kommer att ges möjlighet att återkomma till dessa. Redan nu vill styrel- sen emellertid uttrycka stor tveksamhet till möjligheterna att genomföra en övergång till aktiebolag per 1 januari 1991 enligt hypoteksutredningens för- slag. Det bör prövas om inte den bästa lösningen är att förlänga verksam- hetsåret och genoföra ombildningen tex per den 30 april 1991. Detta skulle ge några månader extra i tid för förberedelser efter ett riksdagsbeslut under hösten 1990.

Kassastyrelsen vill avslutningsvis betona att det är synnerligen angeläget att ett första besked om statsmakternas ståndpunkt i principfrågorna kan komma så snart som möjligt, eftersom osäkerheten om hur Stadshypotek kommer att se ut är mycket besvärande i en rad sammanhang.

Stadshypoteksföreningarna

Vi godtar de allmänna motiv (kap 5.1) utredningsförslagen vilar på; de som har att göra med behoven av modernisering, konkurrensneutralitet. obe- roende av omvärldsförändringar etc. Att lånerörelsen överförs till bolags- form finner vi därför naturligt och riktigt.

Prop. 1990/91:190

• Sida 71
•  Original

Bilaga 2

En direkt följd av utredningsmannens ställningstagande till förmån för bo- lagsformen har emellertid blivit att han sett sig tvungen att också på in på ”frågan om hypoteksinstitutens rättsliga status". Lösningen har för stadshy- potek blivit den radikala omstöpning som han förordar.

Argumentationen i denna del går ut ifrån vem som enligt nuvarande ord- ning är rättsinnehavare i avseende på Kassan, föreningarna och organisatio- nens samlade tillgångar. Det är inte övertygande. Vad särskilt gäller för- eningarna konstruerar utredningsmannen en konstlad motsättning mellan delägare och medlem. Detta begreppsjuridiska resonemang bedömer han för övrigt inte heller själv som tillräckligt hållbart, utan försöker bygga under det med ett lösligt skälighetsresonemang.

Utredningsmannen föreslår vidare vitt skilda lösningar för Stadshypotek och Landshypotek. trots att uppbyggnaden av de båda rörelserna är så gott som identiskt lika. Utgångspunkten härvidlag har varit ordalydelsen i de båda institutionernas författningar med ursprungsår 1909 och cirka 1860. Att i landshypoteksinstitutionens författning används begreppet delägare både i fråga om föreningarnas relation till hypoteksbanken och medlemmarnas re- lation till föreningarna kan inte gärna utgöra skäl för att anta att det förelig- ger någon reell skillnad mellan de båda organisationerna beträffande rätten till deras kapitaltillgångar.

För vår del anser vi att rättsläget i fråga om stadshypoteksföreningarna och deras låntagare riktigast beskrivs så, att vid varje tidpunkt förefintliga låntagare har vissa odefinierade rättigheter — inte nödvändigtvis äganderätt — med avseende på föreningens tillgångar.

Som skäl för sin mening att det bör "ankomma på statsmakterna att be- sluta om hur det samlade kapitalet i Stadshypotek i framtiden skall förvaltas” (sid 124) åberopar utredningsmannen att det enligt för organisationen gäl- lande likvidationsbestämmelser är regeringen som beslutar, inte bara om lik- vidation och förfarandet därvid, utan också om hur nettotillgångarna skall användas. Vår verksamhet befinner sig emellertid inte i någon sådan situa- tion som likvidationsregler är tänkta för. Någon kris föreliger inte, och det är inte fråga om att avveckla rörelsen som sådan. Att regeringsingripande kan användas som säkerhetsventil motiverar alltså inte i vårt fall något slags analogitolkning av likvidationsreglerna. Vill vi f ö framhålla att den bestäm- melse för likvidation av Kassan som nu gäller. dvs att föreningarna ska höras innan regeringen beslutar om nettotillgångarnas användning, infördes 1935 med bla den motiveringen att det inte ansågs vara med billighet överens- stämmande att behållningen efter likvidation ovillkorligen skulle tillfalla sta- ten. Därvid hänvisades särskilt till att ett förslag genomförts angående en starkare reservfondsbildning hos Kassan. Ändringen 1935 innebar alltså att kapitalets statliga anknytning försvagades med hänsyn till det ökade kravet på Kassan och dess låntagare att förstärka kassans reserver. Kravet är unge- fär detsamma för närvarande.

Vad utredningsmannen anfört rörande likvidationsreglerna är alltså inte något särskilt starkt argument för hans förslag om rätten att disponera över Stadshypoteks tillgångar.

Vi kan sålunda inte betrakta den tilltänkta förändringen av kapitalinfly- tandet som något annat än ett konfiskatoriskt ingrepp i rättssfären kring ett

Prop. 1990/91:190

• Sida 72
•  Original

Bilaga 2

hittills självständigt rättssubjekt. Utredningsmannen betecknar f ö på ett ställe i betänkandet (s 121) föreningarna som ”självägande juridiska perso- nen sui generis”.

Den närmare innebörden av de berörda rättigheterna vore i och för sig förtjänta av en betydligt noggrannare analys än vad utredningsmannen pre- senterat. En sådan genomlysning torde emellertid kunna undvaras och lag- ligheten av omdispositonen inte behöva ställas på sin spets om våra förslag enligt nedan godtas. Den av oss godtagna bolagsbildningen nödvändiggör ingalunda — som utredningsmannen tycks mena — en total rasering av nuva- rande organisation. lnte minst de skäl som motiverar. att landshypoteksföre- ningarna blir ägare till Landshypotek AB talar för att ungefär motsvarande - konstruktion används även för Stadshypotek AB.

De ändamål. som enligt utredningsmannen skall tillgodoses med den av honom föreslagna stiftelsen. är dessutom alltför avlägsna från Stadshypoteks affärsidé och inriktning för att kunna godtas. Vi tycker det är självklart att det inom Stadshypotek ansamlade kapitalets avkastning även fortsättnings- vis skall komma låntagarna tillgodo. utredningsmannen framhåller själv som någonting värt att bevara att Stadshypotek historiskt sett kan ”sägas ha ver- kat som en garant för prispressande konkurrens när det gäller bostadskredit- givningen". En sådan uppgift låter sig inte väl förenas med att någon del av avkastningen skulle anslås åt för lånerörelsen helt främmande ändamål.

På grund av vad här anförts motsätter vi oss bestämt den av utrednings- mannen föreslagna modellen för Stadshypoteks ombildning och avstyrker alltså förslaget i angivna delar. I stället vill vi framlägga förslag om en alter- nativ lösning enligt nedan. Förslaget är att betrakta som ett principförslag. Vi kan sålunda tänka oss justeringar i vissa detaljer, men grundläggande an- ser vi vara att den nya organisationen vilar på decentralisering och regional låntagarförankring. Frågan om stöd till forskning kan också diskuteras. Må- hända kan det vara rimligt att Kassan använder vinster för sådant ändamål, tex inom områden med anknytning till stadsbyggandet.

Vår! förslag

Vid stöder som förut sagts utredningsmannens förslag att ombilda Stadshy- potek till aktiebolag. I den organisatoriska toppen måste då finnas ett hol- dingbolag som moderbolag till ett eller flera möjliga dotterbolag, varav ett är Stadshypotek AB. som driver rörelse av i princip samma slag som nuvarande Stadshypotek.

Holdingbolaget får enligt vårt förslag i utgångsläget som ägare Kassan och de 20 föreningarna i proportion till deras egna kapital. d v s Kassan till cirka 45 % och föreningarna till cirka 55 % av aktiekapitalet. Någon reell föränd- ring av Kassans eller föreningarnas status äger inte rum. men deras enda funktion blir att äga och förvalta aktierna. '

För att undvika gäldenärsbyte kvarstår Kassan som gäldenär gentemot nu- varande innehavarc av obligationer och certifikat, som då är säkerställda av Kassans fordringar på Statshypotek AB. vilka i sin tur säkerställts av lånta- garnas hypotek samt av den statliga garantin. Nya krediter lämnas av Stads- hypotek AB. Någon statlig garanti erfordras icke för dessa nya krediter.

Prop. 1990/911190

• Sida 73
•  Original

Bilaga 2

Vid utformningen av vårt förslag har vi — i likhet med utredningsmannen — utgått från att ombildningen kan göras utan beskattning. Vår bestämda upp- fattning är också att den kan och skall genomföras på frivillig väg. Detta ås- tadkommes genom avtal mellan berörda parter.

Kännetecknande för svensk hypoteksrörelse har sedan tillkomsten varit ett reellt låntagarinflytande. Detta är en tillgång och en styrka. lnflytandet utövas såväl regionalt i föreningsstyrelserna som centralt i Kassastyrelsen. Detta inflytande reduceras i utredningsmannens förslag till att avse tre av tolv ledamöter i stiftelsens styrelse. Detta rimmar illa med de principer och historiska traditioner. som präglat uppbyggnaden av Kassan och förening- arna, och upplevs som ett oskäligt ingrepp i vår företagskultur, samtidigt som det innebär en försvagning av låntagarinflytandet, som är helt oacceptabel.

Vi får därför på grund av vad här anförts hemställa att vårt förslag i huvudsak lägges till grund för den kommande ombild- ningen av Stadshypotek.

och att departementet föranstaltar om erforderlig lagstiftning.

Uppsala läns stadshypoteksförening

Vi har haft tillgång till Konungariket Sveriges stadshypotekskassas yttrande. liksom till det yttrande som gemensamt avgivits av de övriga 19 stadshypo— teksföreningarna. Vi instämmer i de allmänna grundprinciper som anges i båda yttrandena. När det gäller Stadshypotek AB, är det viktigt att åstad- komma en stark och slagkraftig framtida organisation. Vi anser att detta bäst tillgodoses genom att alla föreningar fusioneras in i Stadshypotekskassan, som initialt blir 100-procentig ägare av aktiekapitalet i Stadshypotek AB (modell A i Stadshypotekskassans yttrande).

Vi förutsätter att låntagarinflytandet bevaras, genom att stadshypoteks- föreningarna ersätts med nya låntagarföreningar. vars uppgifter är att utse ombud till Stadshypotekskassans ombudsstämma samt föreslå kandidater till styrelserna inom Stadshypotek AB:s regionala organisation.

Svenska Bankmannaförbundets centrala företagsklubb hos stadshypotek

De generella riktlinjerna (kap 5.1) som dras upp i promemorian och som bl a innebär en förändring av hypoteksinstitutens organisationsform, dvs att Stadshypotek kommer att ombildas till aktiebolag ställer vi oss bakom. Före- tagsklubben anser vidare att aktiebolagsformen bidrar till att skapa konkur- rensneutralitet och kommer att ge Stadshypotek möjlighet att agera under samma lagar och på lika villkor som övriga aktörer på kapitalmarknaden. Detta betyder att Stadshypotek även på sikt förblir ett starkt. oberoende och marknadsledande institut på bostadsfinansieringsområdet till gagn för den kommande bostadsägargenerationen.

Från de anställdas synpunkt är sysselsättningsaspekten självklart av cen- tral betydelse. Sysselsättningen måste garanteras för de anställda i företaget och det kan endast ske under förutsättning att Stadshypotek även i framtiden får bedriva sin verksamhet som ett självständigt bostadsfinansieringsinstitut. Någon form av garanti för att Stadshypoteksgruppen inte säljs till banker eller motsvarande institut måste därför ges.

Prop. 1990/91:190

• Sida 74
•  Original

Bilaga 2

Beträffande själva ägarrollen är det, sett ur personalens synvinkel, givet— vis av största betydelse att de kommande ägarna har intresse av att driva rö- relsen vidare. Däremot anser vi inte att det ligger inom ramen för vårt upp— drag att ta ställning till ägarbildens sammansättning.

Klubben ställer sig. när det gäller att skapa utdelningskrav på Stadshypo— tek. inte främmande till att släppa in externa ägare. Detta kommer automa— tiskt att medföra att kravet på avkastning och kontroll på rörelsen uppfylls.

Vidare är det viktigt att hålla kvar det ursprungliga ändamålet och syftet med Stadshypotek. dvs fastighetsägare skall ges möjlighet att kunna få bil- liga lån. Traditionsmässigt innebär detta ett låntagarinflytande som även fortsättningsvis bör bibehållas. Hur ett låntagarinflytande exakt skall vara utformat vill vi inte ta ställning till nu mer än på den punkten att det delvis bör ligga på lokal nivå.

Slutligen kan företagsklubben för sin del inte tillstyrka det av utrednings- mannen givna förslaget att den tänkta stiftelsen skall dela ut pengar till olika forskningsändamål och som definitivt inte har någon anknytning till den för Stadshypotek intressanta bostadssektorn. Förslaget kan inte heller sett från personalens synpunkt betraktas som ett seriöst förslag. Stadshypotek måste även i fortsättningen få klara syften och mål.

Finansbolagens Förening

Föreningen tillstyrker huvuddragen i den föreslagna reformen. som bör ge- nomföras så fort som möjligt. I vissa detaljer har föreningen dock en annan uppfattning än utredningen. Sålunda är förenignen kritisk till förslagen om att fondavsättningar gjorda före 1985 skall anses som beskattade medel och ograverade få ingå i kapitalbasen. att beträffande Stadshypotek ett holding- bolag inskjuts mellan stiftelsen och det rörelsedrivande Stadshypotek AB med möjlighet att bedriva annan verksamhet än bostadsfinansiering samt att kapitalavkastningskraven under en obestämd tid ställs lägre än vad som i öv- rigt gäller på marknaden för institut med motsvarande inriktning.

Att reserveringar gjorda före år 1985 med fullt belopp skall ingå i kapital- basen som primärt kapital strider mot principen om konkurrensneutralitet. Gällande skatteregler har medgivit att Stadshypotek länge överfört obeskat- tade vinstmedel till eget kapital, vilket inte varit möjligt för andra kreditinsti- tut. Stadshypotek har inte heller behövt betala vinstdelningsskatt. En grund- läggande princip för framtiden bör vara att hypoteksbolagen i sin kapitalbas inte får medräkna större belopp än vad som hade blivit fallet om de under gångna år haft samma regler som övriga bostadsinstitut. När det gäller den tekniska lösningen av problemet hänvisar förening till det särskilda yttrandet av experterna Engström m fl.

När det gäller möjligheten för Stadshypotek att bedriva andra verksamhe- ter än bostadsfinansiering under ett särskilt holdingbolag är det förenignens uppfattning att detta är acceptabelt endast under förutsättning att reglerna om kapitalförsörjning och kapitalbas samt Stadshypoteks allmänna verk- samhetsbetingelser i stort sett är jämställda med de förhållanden som gäller för övriga institut på samma marknad. Så länge skillnader föreligger, tex i fråga om de äldre reserveringarnas karaktär eller om kostnaden för garanti-

Prop. 1990/91:190

• Sida 75
•  Original

Bilaga 2

förbindelser (endast 0.33 % enligt kommitténs förslag) föreligger inte till- räcklig konkurrenslikhet för att Stadshypotek utan vidare skall få etablera sig utanför bostadssektorn.

Såvitt gäller övergången till ett "marknadsmässigt" kapitalavkastningskrav för Stadshypoteks del. anser föreningen att kravet bör gälla senast tre år ef- ter det att lagstiftningen träder i kraft, i viss mån analogt med vad som gäller för de kreditinstitut som fått ändrade kapitalkravsregler fro m den 1 februari 1990. Övergångstiden går här ut den 31 december 1992.

Landsorganisationen i Sverige (LO)

Utredningens förslag rymmer två huvudlinjer.

Den ena är att fördyra kapitalkostnaden för hypoteksinstituten, dels ge- nom höjning av kapitaltäckningskraven och dels att vid bolagsbildning införa externt kapitalavkastningskrav.

Den andra huvudlinjen är att bl a ur skattesynpunkt jämställa hypoteksin- stituten med andra kreditinstitutioner.

LO instämmer i den senare huvudlinjen men avstyrker bestämt den först- nämnda.

Hypoteksinstituten bedriver sin nuvarande verksamhet utan externt krav på avkastning. Det innebär att de har samma karaktär som tex sparbanker och konsumentkooperation. LO anser det vara av stort värde att denna typ av verksamhetsform bevaras och utvecklas.

Ur konkurrens— och konsumentsynpunkt är poängen med dessa verksam— hetsformer att de har möjligheter att arbeta med lägre kapitalkostnader än tex aktiebolag där ett externt avkastningskrav är en förutsättning för själva verksamhetsformen. I vissa fall verkar dock den kooperativa verksamhetfor— men medföra andra nackdelar. som tex högre driftskostnader.

LOs bedömning är dock att hypotekskassorna hittills kunnat utnyttja sina låga kapitalkostnader till konsumenternas bästa och att de därigenom varit prispressande på marknaden.

Prispressen får givetvis inte åstadkommas genom att hypoteksinstituten har t ex skattemässiga konkurrensfördelar i förhållande till andra kreditinsti- tutioner. Det finns således all anledning att i beskattningshänseende införa samma regler för hypoteksinstituten som gäller för aktiebolag. Konkurrens- neutralitet bör också råda när det gäller upplåningskostnaderna.

Det finns däremot inget egenvärde i att genom att införa externa avkast- ningskrav höja institutens kostnader. Vidare är en höjning av kapitaltäck- ningskraven onödig och till förfång för en effektiv priskonkurrens. Införan- det av sådana krav innebär givetvis att konsumenternas kostnader för kredi- terna blir högre. Det är en utveckling som LO allmänt sett ogillar.

I den utsträckning de visar sig vara effektiva ligger det däremot ett egen- värde i att det finns olika typer av kreditinstitutioner som konkurrerar på marknaden. På en avreglerad kreditmarknad är det viktigt att inte öar av kvarstående onödiga regler hindrar prispressande konkurrens.

Vissa verksamhetsformer. som kooperationen. sparbanker. osv, bedrivs emellertid utan vinstkrav. Det är mycket viktigt att detta inte börjar betrak- tas som någon form av otillbörlig konkurrens. I den utsträckning denna typ

Prop. 1990/91:190

• Sida 76
•  Original

Bilaga 2

av institutioner. under konkurrensneutrala former i övrigt, vinner framgång på marknaden är det bara ett uttryck för att de arbetar med lägre kostnader, tex kapitalkostnader.

LO har visserligen tidigare. bl a i yttrandet över Reformering och interna- tionell anpassning av kapitaltäckningskravet i svenska kreditinstitut (Fi Ds 1988:70). i princip accepterat att kapitaltäckningskraven bör fastställas i en nivå som motsvarar internationell standard. Samtidigt uttrycktes dock vissa farhågor om huruvida kapitaltäckningskravens nivå enligt Cooke-reglerna är den rätta.

LO kan inte se något egentligt skäl att via lagstiftning tvinga hypoteksinsti- tuten att uppfylla Cooke-kommitténs kapitaltäckningskrav. Vilka krav på kapitaltäckning instituten ska ha är de själva bäst skickade att avgöra. Den fråga som LO numera ställer sig är om det överhuvudtaget finns något skäl för staten att reglera kapitaltäckningen på den svenska kreditmarknaden. Under alla förhållanden anser LO att det vore olyckligt om hypoteksinstitu- tens kapitaltäckningskrav höjdes från 2 till 4 resp 8 procent.

Syftet med kapitaltäckning är att skydda allmänhetens inlåning till kredit- institut med oktroj. LO anser att ett sådant skydd kan åstadkommas på an- nat sätt. förslagsvis genom att bankinspcktionen åläggs att offentligt varna allmänheten om banker eller andra bolag tenderar att missköta sin kreditgiv- ning. Den risk det innebär att bli föremål för en sådan offentlig varning är med största sannolikhet ytterst självsanerande.

Sammanfattningsvis anser LO att hypoteksinstituten inte skall ombildas till aktiebolag. Den konkurrensneutralitet som är nödvändig för en effektiv, konkurrerande och avreglerad kreditmarknad måste åstadkommas på annat sätt än att i en välfungerande verksamhet utan vinstkrav genom bolagsbild-

ning införa externa avkastningskrav. Hypoteksinstitutens kapitaltäckningk- rav bör inte höjas. Inte minst mot bakgrund av att de historiska kreditförlus-

terna för tex Stadhypotek legat på 0,005 procent verkar redan 2 procent vara en överdriven säkerhetsnivå. Allmänhetens inlåning kan dessutom skyddas på annat sätt, tex genom bankinspcktionen.

Tjänstemännens Centralorganisation

TCO tillstyrker förslagen om att ombilda de nuvarande tre hypoteksinstitu- ten. Stadshypotek. Landshypotek och Skeppshypotek till aktiebolag. TCO kan också tillstyrka de föreslagna sätten att utse styrelserna i de nya bolagen. TCO vill understryka vikten av att de fackliga organisationerna garanteras representation inte bara i de kommande bolagens styrelser utan också i sty- relsen för ett eventuellt gemensamt holdingbolag med rättigheter att arbeta k0ncernfackligt. '

Det är väsentligt att de ombildade instituten får en så likartad konkurrens- situation som möjligt med övriga institut på samma marknad. De nya institu- ten bör enligt TCOs mening dock ges en centraliserad upplåningsfunktion och en utlåningsfunktion som är decentraliserad för att maximera kunskapen om marknaden.

Beträffande avkastningskravet i det nya Stadshypotek AB så finns det ingen självklar anledning att sätta detta lågt i ett inledningsskede efterso-

Prop. 1990/911190

• Sida 77
•  Original

Bilaga 2

minstitutet sedan länge har en upparbetad kundkrets och en etablerad ställ- ning på marknaden. TCO är av den uppfattningen att externa ägare vid sidan av den föreslagna stiftelsen kommer att medföra att avkastningskravet hålls uppe.

TCO förutsätter att omvandlingen av instituten till nya arbetsformer i det praktiska arbetet kommer att ske i nära kontakt med de lokala fackliga orga- nisationerna.

Statens bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Yttrandet begränsas till frågor som gäller konkurrensneutraliteten på bo- stadskreditmarknaden och den ägarroll som Stiftelsen Stadshypotekskassan skall utöva.

Konkurrensneutralitet på bostadskreditmarknaden

I yttrandet över kreditmarknadskomitténs slutbetänkande och förslag från kapitaltäckningsgruppen för ett år sedan tog SBAB upp vissa frågor om kon- kurrensneutraliteten på bostadskreditmarknaden. .

SBAB anförde bl a att "Det är främst vid tillämpning av de nya föreslagna kapitaltäckningsreglerna som hypoteksinstitutionernas historiska. skatte— mässigt sett mycket fördelaktiga fondavsättningar rubbar förutsättningarna för konkurrensneutralitet på bostadskreditmarknaden i Sverige"...”SBAB utgår från att den särskilda utredare för översyn av lagstiftningen om hypo- teksinstitut som regeringen tillkallat, ägnar dessa frågor och deras samband med kapitaltäckningsreglerna stor uppmärksamhet".

Utredaren anser att Stadshypoteks fondavsättningar tom år 1984 bör kunna bibehålla sin ställning av beskattade medel trots att de i praktiken har byggts upp med obeskattade medel. Det viktiga är enligt utredarens mening att de olika instituten behandlas lika i framtiden.

Alla bankrepresentanter i utredningen har invändningar mot att de obe- skattade fondavsättningar som gjorts tom 1984 skall få beaktas fullt ut vid beräkning av kapitalbasen enligt de nya kapitaltäckningsreglerna. I ett ge- mensamt särskilt yttrande föreslår bankrepresentanterna att de ”övervär- den" som finns i Stadshypotek till följd av de tidigare förmånliga skattereg- lerna inte skall få inräknas i kapitalbasen.

SBAB ställer sig bakom detta förslag.

Stiftelsen Stadshypotekskassans ägarroll

Av stor betydelse för konkurrensneutraliteten är också att det ställs mark- nadsmässiga krav på lönsamhet och avkastning på kapitalet i Stadshypotek AB.

Också utredaren framhåller detta. Utredaren anser emellertid att "det knappast kan komma ifråga att Stiftelsen Stadshypotekskassan inledningsvis ställer så höga utdelningskrav att utvecklingen för Stadshypotek AB försvå- ras. Tvärtom torde det vara rimligt att anta att utdelningskraven under de inledande åren kommer att ställas ganska försiktigt".

Utredaren anser vidare att ägaransvaret för Stadshypotek "inom över- Skådlig framtid" bör förbli hos Stiftelsen. även om denna inte bör vara bun- den att delta i nyemissioner i Stadshypotek AB.

Prop. 1990/91:190

• Sida 78
•  Original

Bilaga 2

SBAB anser det vara närmast självklart att den föreslagna Stiftelsen skall ha marknadsmässig avkastning. Ett lämpligt sätt att tillgodose detta är att Stiftelsen inte ska vara tvungen att behålla aktiemajoriteten i Stadshypotek AB. Stiftelsen bör således kunna avyttra sina aktier om den finner alterna- tiva placeringsmöjligheter mer lönsamma.

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

FAR avstår från att ta ställning till betänkandet i vad det avser kreditpoli- tiska förslag och inskränker sig till följande synpunkter.

I betänkandet föreslås inte att Stiftelsen Stadshypotekskassan skall vara underkastad revision på annat sätt än att "styrelsen svarar för att intern revi- sion sker" (sid 234). Med tanke på stiftelsens stora förmögenhet. knapphän- diga placeringsreglemente och ställning som stor bidragsgivare till forsk- ningen finner FAR att minst en auktoriserad revisor bör förordnas som ex- ternrevisor.

FAR ifrågasätter också om det är rimligt att tänka sig att stifelsens bokslut skall kunna överlämnas till regeringen så tidigt som 15 februari.

Boverket

Boverket begränsar sitt yttrande till de delar av förslaget som påverkar förut- sättningarna för bostadsfinansieringen, dvs. förslagen rörande Stadshypo- tekskassan.

Från bostadsförsörjningssynpunkt är det väsentligt att den del av kapital- marknaden. som berör bostadsfinansieringen, fungerar effektivt och till lägsta möjliga kostnad för låntagarna. Stadshypotekskassan har under lång tid spelat en avgörande roll inom svensk bostadsfinansiering. Det är enligt Boverkets mening angeläget att Stadshypotek i framtiden ges förutsätt- ningar att finnas kvar i en så slagkraftig form som möjligt, så att konkurren- sen och mångfalden på kreditmarknaden främjas. Något som långsiktigt bi- drar till att hålla räntorna nere.

Enligt Boverkets mening kan detta syfte främjas av att Stadshypotek för- blir en självständig och från staten oberoende part på kreditmarknaden som konkurrerar på denna marknad på lika villkor med övriga kreditinstitut. Härigenom uppstår också en tydlig skillnad mot SBAB. som är helägt av staten. Boverket anser att det skulle vara olämpligt om omorganisationen av Stadshypotek skulle få en sådan konstruktion att det för någon av parterna Stadshypotek eller SBAB skulle kunna innebära att deras särart förändra- des.

Med denna utgångspunkt tillstyrker Boverket utredarens uppfattning att hypoteksinstituten bör omvandlas till aktiebolag och finner konstruktionen med en stiftelse som får ägarskapet till aktiekapitalet i det nybildade aktiebo- laget Stadshypotek som den mest tilltalande. Boverket vill dock ifrågasätta huruvida den föreslagna konstruktionen för stiftelsen och rollen för denna långsiktigt är den bästa.

Ett alternativ. som enligt Boverkets mening kunde övervägas, är att be- gränsa den tid under vilken stiftelsen måste äga aktiekapitalet till en över- gångsperiod på exempelvis tio år. Efter denna tid skulle stiftelsen få rätt att

Prop. 1990/91:190

• Sida 79
•  Original

Bilaga 2

avyttra aktierna. om det då finns ekonomiska eller marknadsmässiga skäl till detta. Därmed skapas förutsättningar för att kunna tillgodose eventuellt uppkommande behov av framtida omstrukturering av institutionerna på kre- ditmarknaden. En ovillkorlig bindning av aktierna till stiftelsen för all fram- tid skulle försvåra en sådan förändring.

Utredningsmannen har vidare föreslagit att stiftelsen skall ha till syfte att stödja vetenskaplig forskning. och att det ska finnas ett krav på årlig utdel- ning till detta ändamål. Enligt Boverkets mening kan det. om den av verket föreslagna övergångsperioden införs. övervägas att under denna period inte ställa krav på utdelning.

Boverket anser slutligen att avkastningen från stiftelsen. från den tidpunkt denna kan utdelas till vetenskapligt ändamål, i första hand bör gå till bygg- nads» och bostadsforskning. Det är ju medel från denna sektor som ur- sprungligen genererat den kapitalbildning som genom förslaget överförs till stiftelsen.

HSB:s Riksförbund

Allmänna synpunkter

En förändring av hypoteksinstituten är nödvändig p g a de väsentligt ändrade förutsättningar som nu efter avregleringarna och en utvecklingi marknads- mässig riktning föreligger på den svenska kreditmarknaden.

HSB delar utredningens uppfattning att en särreglering och ett statligt do- minerande inflytande över hypoteksinstituten inte längre kan motiveras då staten inte längre garanterar institutens upplåning eller bör av konkurrens- skäl ställa garantier och/eller statligt kapital till förfogande.

Vidare delar HSB utredningens uppfattning om att hypoteksinstituten bör ges möjligheter att förstärka sina kapitalbaser för att klara den nya lagstift- ningens krav om högre kapitaltäckning.

HSB anser. i likhet med utredningen. att den största aktören på den svenska bostadskreditmarknaden. Stadshypotek. bör finnas kvar som en stark och självständig aktör och som en garant för prispressande konkurrens. Stadshypotek bör ges möjligheter att effektivisera sin organisation och kon- kurrera på lika villkor nationellt och internationellt. Det är för HSB-rörelsen som stor låntagare viktigt med en självständig och från bankerna oberoende aktör för att åstadkomma effektiv konkurrens, inte minst mot bakgrund av den nu fortgående koncentrationen.

Utredningens överväganden och förslag vad gäller Stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningarna

HSB instämmer i utredningens förslag:

— att Stadshypotek bör omvandlas till aktiebolag och därmed inordnas i en lagstiftning som reglerar övriga likartade kreditinstitut, — att ombildningen bör gå till så att kassan och föreningarna fusioneras. Kassan övertar föreningarnas tillgångar och skulder och föreningarna upplöses utan likvidation. Därefter överlåtes kassans rörelse med undan— tag för obligationsskulden till ett för ändamålet bildat aktiebolag mot att

Prop. 1990/91:190

• Sida 80
•  Original

Bilaga 2

kassan erhåller aktierna i bolaget. Kassan ges ställning av en stiftelse vars uppgift är att bibehålla aktieinnehavet för att säkra stadshypoteks själv— ständighet. — att den statliga garantin/grundfonden kvarligger hos stiftelsen och avtrap- pas i takt med att utelöpande obligationslån förfaller. Nya'lån utges av aktiebolaget. — att Stadshypotek AB bör kunna nyemittera aktier till andra intressenter

än stiftelsen. bl a i syfte att kunna leva upp till ställda kapitaltäcknings— krav.

HSB är kritisk till och avvisar utredningens förslag: - att avkastningen på stiftelsens aktier i Stadshypotek AB inte bör använ- das för återinvesteringar i stadshypotek utan istället användas för att främja och understödja till Sverige anknuten forskning.

—— att stiftelsens styrelse bör sättas samman på ett sätt som speglar dess dubbla roll att dels långsiktigt förvalta sitt kapital och förankra ägandet i Stadshypotek AB. dels fördela forskningsbidrag.

Motiv till HSB:s inställning

Kravet om marknadsmässiga avkastningskrav uppfylles av Stadshypotek AB:s behov av att nyemittera aktier. Utan marknadsmässig avkastning upp- står betydande problem att få avsättning för dessa aktier. Det finns inga hi- storiska eller sakliga skäl till att forskningen skall få del av dessa medel. Ut- redningen hävdar att vare sig staten. medlemmarna eller stadshypoteksföre- ningarna kan resa anspråk på kapitalet. Att därifrån dra konklusionen att forskningen skall få del av kapitalavkastningen och inflytande över aktieka- pitalet i Stadshypotek AB synes inte rimlig. Det kan hävdas att låntagarna till icke ringa grad bidragit till uppbyggnaden av det egna kapitalet i stadshy- poteksrörelsen. Det är därför rimligt att låntagarna ges inflytande över av- kastningens användning. Om stiftelsen finner att medlen bör återinvesteras i stadshypotek för att ge möjlighet till ökad lånevolym för bostadsförsörjning och öka räntekonkurrensen torde det vara ur såväl låntagarnas eget intresse som för en god bostadsförsörjning.

Utredningens förslag till styrelse för stiftelsen bör avvisas utom i den del som berör möjligheterna att tillskapa lokala ideella föreningar av låntagare som ges viss representation i stiftelsens styrelse.

Då såväl staten som låntagarna kan anses ha bidragit till att bygga upp Stadshypoteks egna kapital. bör såväl staten som lokala låntagarsammans- lutningar och de centrala organisationer som organiserar huvudparten av stadshypotekslåntagarna ges representation i stiftelsens styrelse.

På detta sätt skapas garantier för att stadshypotek behåller sin ställning som ett starkt oberoende institut på bostadskreditmarknaden.

Utredningen menar att någon form av decentraliserad utlåningsverksam- het bör finnas kvar även efter ombildningen. Utredningen pekar på två alter- nativ: regionala dotterbolag och regionala kontor under Stadshypotek AB. Utredningen tar ej ställning till alternativen utan anser att detta är en fråga för Stadshypotek AB.

HSB delar denna uppfattning. Som en av Stadshypoteks större låntagare

Prop. 1990/91:190

• Sida 81
•  Original

Bilaga 2

är det väsentliga för oss en effektiv och marknadsmässig kreditförmedlare utan inbyggda trögheter.

Allmänna Pensionsfonden

Ombildningarna av hypoteksinstitutionerna förutsätter att dessa kan behålla och utveckla sina ursprungliga huvudinriktningar. För fondstyrelserna fram- står det som särskilt angeläget att Stadshypotekskassan kan fortsätta att spela sin centrala roll från konkurrenssynpunkt på bostadskreditmarknaden.

Det är för styrelserna angeläget att pröva det nya läget för Stadshypoteks- kassans förpliktelser, eftersom detta berör AP-fondens verksamhet. Av fondstyrelsernas tillgångar ultimo 1989 utgjorde kassans obligationer inte mindre än 20 procent. Av kassans obligationsskuld låg inte mindre än 34 pro- cent i AP-fonderna. AP-fonderna berörs alltså i högsta grad av de föränd- ringar i kassans kontraktsförhållanden som föreslås.

Utredningen har utgått ifrån att de statliga garantierna för kassans utelö- pande obligationer avvecklas endast i takt med att obligationslånen förfaller till inlösen. Detta framstår för styrelserna som ett självskrivet oeh absolut oundgängligt villkor för den förestående ombildningen. AP-fondens köp av kassaobligationer har haft den statliga garantin som given förutsättning. Ge- nom garantin har kassaobligationerna ur säkerhetssynpunkt ansetts som jämställda med statsobligationer. Kommittén har i sin skrivning valt det olyckliga uttrycket att ingångna och garanterade förbindelser. "bör utgå på oförändrade grunder" (sid 15). Detta villkor är emellertid inte förhandlings- bart. Ordet "bör" skall därför utbytas mot "måste" eller "kommer att".

Skrivningen i betänkandet förutsätter att långivarnas rättigheter inte skall komma att påverkas av övergången till ny kassaorganisation. Övergången innebär utbyte av en gäldenär mot en annan och utbytet äger rum utan bor- genärernas samtycke. Kommitténs förslag innebär att regering och riksdag prövar ombildningen av Stadshypotek och att därvid även borgenärernas in- tressen kommer att bevakas. "Regeringen bör således pröva att det formella bytet av gäldenär inte försämrar borgenärernas ställning. Avgörande vid en sådan prövning blir självfallet vilken säkerhet som efter ombildningen finns för borgenärernas fordran". (sid 135)

Styrelsen anser sig visserligen kunna förutsätta att säkerheten kommer att vara densamma efter ombildningen som före och att bytet av 'lånefordringar på föreningarna och kassans egna fonder mot aktier i och reversfordringar på Stadshypotek AB inte kommer att försämra borgenärernas ställning.

Styrelsen finner det inte desto mindre oacceptabelt att denna prövning förutsattes kunna ske utan borgenärernas medverkan och godkännande. Ut- redningsmannen är inte helt främmande för denna synpunkt. när han före- slår att omvandlingen av Stadshypotek bör kungöras för att ge borgenärer- nas tillfälle att lämna synpunkter på ombildningen (sid 137). Han stannar dock på halva vägen genom att inte kräva något samtycke från borgenärer- nas sida utan nöjer sig med hänvisning till regeringens prövning.

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO

SABO delar i stort utredningens bedömningar beträffande stadshypoteks framtida rättsliga associationsformer och verksamhet. En ombildning av

Prop. 1990/911190

• Sida 82
•  Original

Bilaga 2

stadshypotek bör genomföras enligt den modell som utredningen föreslår. Lånert'jrelsen bör bedrivas i aktiebolagsform (Stadshypotek AB) och ägan- det av aktierna i Stadshypotek AB bör läggas i en stiftelse (Stiftelsen Stads- hypotek-).

SABO finner inte att utredningen redovisat tillräckliga och övertygande motiv till grund för de förslag som ges beträffande den ägande stiftelsens än- damål och därmed avkastningen på stiftelsens kapital samt för hur ägarinfly- tandet bör fördelas (styrelserepresentaion).

SABO avvisar utredningens förslag beträffande stiftelsens ändamål vad avser att även ekonomiskt stödja vetenskaplig forskning.

SABO anser. i motsats till utredningen. att stiftelsen i första hand bör ägna sig åt aktiv ekonomisk ägarförvaltning. Avkastning på stiftelsens kapital bör användas i första hand för återinvesteringar i Stadshypotek AB och inte till att främja allmän vetenskaplig forskning. I den mån utrymme därefter finns bör dock stiftelsen vara oförhindrad att stödja forskning och utveckling inom hypoteksorganisationens och dess låntagares verksamhetsområde.

SABO anser att ägarinflytandet bör fördelas genom att stiftelsens styrelse ges en stark låntagarrepresentation genom representativa låntagarkollektiv.

SABO instämmer i utredningens förslag beträffande hantering av nuva- rande grundfond och statliga garantier. SABO instämmer i utredningens för- slag att Stadshypotek AB bör kunna nyemittera aktier till andra intressenter än stiftelsen. Nyemission bör dock i första hand riktas till stiftelsen och till låntagarna. Stiftelsen skall långsiktigt behålla ägaransvaret och svara för en röstmajoritet.

SABO anser. liksom utredningen, att frågan om hur stadshypoteks regio- nala utlåningsrörelse skall organiseras efter ombildningen är en intern fråga för Stadshypotek AB. som i sista hand måste avgöras av aktieägarna. All upplåning bör. som nu. ske centralt.

SABO förutsätter. liksom utredningen. att ombildningen sker utan be- skattning.

A l/mämia synpunkter

Stadshypotek har under lång tid verkat på bostadskrcditmarknaden och vita- liserat denna med nya instrument. Stadshypotek har verkat som en garant för prispressande konkurrens. Mycket av framgången har sin grund i den styrka som låntagarinflytandet har inneburit genom en traditionellt god re- gional förankring hos låntagarna.

Staten har tillsammans med låntagarna svarat för uppbyggnaden av Stads- hypotek. Historiskt sett kan det hävdas att Stadshypotek av samhällsintresse givits och spelat en särskild roll för att säkerställa långsiktiga krediter för att tillgodose behovet av bostäder i en snabb urbaniseringsprocess. Statens förpliktelser mot och engagemang i Stadshypotek avtar dock successivt. [ dag räder radikalt förändrade förutsättningar på en avreglerad kreditrnark- nad med marknadsmässig inriktning och med neutral och effektiv konkur- rens som utgångspunkt. En statlig styrning och ett dominerande statligt in- flytande kan inte längre motiveras.

Stadshypotek måste. för att främja förutsättningarna för en effektiv pri-

Prop. 1990/91:190

• Sida 83
•  Original

Bilaga 2

spressandc konkurrens inom bostadsfinansieringen. utvecklas som en stark och självständig aktör. Stadshypotek måste ges möjligheter till en modern och effektiv organisation. som kan verka och utvecklas efter sin egna förut- sättningar och som kan konkurrera på lika villkor. Det är för SABO-företa- gen som stora låntagare särskilt viktigt med en självständig aktör, inte minst mot bakgrund av den nu pågående bankkoncentrationen.

Motiv

SABO är kritisk till och avvisar utredningens förslag på i huvudsak två punk- ter. ägarfrågan och låntagarinflytandet. Vi menar bestämt, att Stadshypo- teks ackumulerande kapital skall bevaras. Utredningen hävdar. att vare sig staten. medlemmarna att stadshypoteksföreningarna kan resa anspråk på del i Stadshypoteks förmögenhet. Iden föreslagna ägarkonstruktionen. med en ägande stiftelse. vilket vi tillstyrker. blir varken nuvarande föreningsmed- lemmar eller staten aktieägare som följd av själva ombildningen. Därefter följande nyemissioner kan naturligtvis föra in nya direktägare vid sidan av stiftelsen.

För att främja låntagarnas intressen och effektiviteten på kreditmarkna- den. samt för trovärdigheten hos genom nyemission tillkommande aktie- ägare. mäste stiftelsen självklart ges ett ändamål och en konstruktion som innebär att den har ett intresse av en marknadsmässig avkastning på sitt kapi- tal. Enligt utredningens mening tillgodoses detta ändamål bäst om avkast- ningen går till att ekonomiskt främja och understödja vetenskaplig forsk- ning.

SABO delar inte denna uppfattning. Avkastningen får inte ges bort till vetenskaplig forskning med allmän inriktning fjärran från Stadshypoteks verksamhetsområde. Trovärdigheten för långsiktig lönsamhet skulle enligt vår mening knappast öka för att representanter för vetenskapliga och kultu- rella institutioner kontrollerar och utövar ägarinflytande över kapitalet. Kravet på marknadsmässig avkastning reses helt naturligt av behovet av att kunna avsätta nyemitterade aktier. Utan marknadsmässig avkastning upp- står betydande problem att få avsättning av dessa aktier. Konkurrenskraften och effektiviteten bör vidare stärkas om stiftelsen istället för att ge bort av- kastningen aktivt äterinvestcrar denna i Stadshypotek för att öka lånevolym och räntekonkurrens. Detta torde ligga såväl i låntagarnas som statens in- tresse för en god bostadsförsörjning.

SABOs uppfattning är också att Stadshypotek skall ha kvar en stark regio- nal låntagarförankring. Då låntagarna kan anses ha bidragit till att bygga upp Stadshypotek. bör lokala låntagarsammanslutningar och de centrala organi- sationer som organiserar huvudparten av stadshypotekslåntagarna ges ett betydande inflytande. lnflytandet i Stadshypotek bör bevaras i väsentligen samma balans som idag. SABO avvisar därför utredningens förslag till sty- relsen för stiftelsen.

Kännetecknande för stadshypotek är Och har varit låntagarinflytandet både centralt och regionalt. Låntagargrunden är ett särdrag och en tillgång för en oberoende kapitalmarknadsaktör och bör bevaras som en viktig del av Stadshypoteks företagskultur och förutsättningar.

Prop. 1990/91:190

• Sida 84
•  Original

Bilaga 2

Det regionala inflytandet kan tillgodoses på sätt som berörs i utredningen. genom att på de nuvarande studshypoteksföreningarnas grund bilda ideella föreningar. Dessa kan väl utgöra valkooperationer för ombudsstämma för val av styrelserepresentation. Med hänsyn till den ökade frihet som bolags- bildningen medför. kan dock inte dessa ideella regionala låntagarföreningar tillsammans få ett majoritetsinflytandc.

Frågan om hur stadshypoteks regionala utlåningsrörelse skall organiseras efter ombildningen är en för Stadshypotek AB intern fråga. som i sista hand måste avgöras av aktieägarna. All upplåning bör. som nu. ske centralt.

Den decentraliserade utlåningsrörelscn är en stor styrka. som bör bevaras. varvid olika alternativ kan komma ifråga. Regionala dotterbolag. vars aktie- kapital tecknas av Stadshypotek AB. som också svarar för röstmajoriteten. är ett alternativ. litt annat alternativ är att utlåningsrörelsen drivs av regio- nala bankkontor. som inte är självständiga juridiska personer. Dessa bör då genom delegering ges en stor och bolagsliknande självständighet. l prakti- ken kommer styrningen i båda alternativen att utövas av Stadshypotek ABs styrelse och bli formellt sett lika omfattande.

Avgörande för val av regional organisationsform måste vara vikten av ett fortsatt regionalt låntagarinflytande samt krav på en effektiv och konkur- renskraftig organisation. Effekten av nya kapitaltäekningsregler bör analy- seras. Ett effektivt utnyttjande av kapitalet mäste utgöra en viktig grund vid valet av ny regional organisation.

Sammanfattningsvis delar SABO utredarens uppfattning om vikten av en väl definierad ägare. med krav på avkastning och konkurrenskraft. SABO- företagen. som tillsammans utgör Stadshypoteks största låntagare. vill se Stadshypotek som en effektiv och oberoende kreditförmedlare. och som en garant för god konkurrens.

Lantbrukarnas Riksförbund

LRF får sammanfattningsvis anföra följande: — LRF instämmer i utredningens slutsats att de nya kapitaltäckningsreg- lerna för hypoteksinstituten innebär stora krav på organisationens kapi- talbas.

— LRF anser att utredningens förslag till bildande av ett aktiebolag för den samlade lånerörelsen kan vara en lämplig lösning på bla kapitalproble- mcn. Utredningen brister emellertid i det avseendet. att alternativa lös- ningar. t ex att pröva en kooperativ organisationsform. inte blivit tillräck- ligt analyserade. — LRF anser att utredningens förslag till ombildning av landshypoteksföre- ningarna till ekonomiska fi.")reningar. med huvudsaklig uppgift att inneha och förvalta aktier i ett gemensamt ägt aktiebolag. kan ifrågasättas. De föreslagna föreningarna kommer inte att bedriva verksamhet i lagens me- ning och kan därför sannolikt inte registreras som ekonomiska för- eningar. —— l.Rl-' anser att utredningens förslag. att den i lag bestämda garanti som staten mot avgift ställer för hypoteksinstitutens förbindelser. skall slopas successivt. kommer att medföra en onödig fördyring av upplåningen och

Prop. 1990/91:190

• Sida 85
•  Original

Bilaga 2

därmed högre räntekostnader för lantbruket. Hållbara motiv för att slopa denna garanti har inte presenterats och förslaget avstyrks. LRF anser att det blivande bolagets nanm bör vara I lypoteksbanken AB. Motivet är att ge banken förutsättningar att konkurrera med utländska bankinstitut.

LRF protesterar mot att man i ännu en utredning åsidosätter den koope- rativa företagsformen som ett alternativ till aktiebolaget.

Riksbyggen

Allmänna utgångspunkter

].

lx)

Den betydelse som stadshypotek har haft och fortfarande. trots en be- gränsande lagstiftning. har för bostadsfinansieringen i landet. kan inte nog understrykas. De beslut som fattas om ett framtida stadshypotek måste därför skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att stadshy- potek kan bestå som ett starkt. fritt och oberoende institut på samma villkor som konkurrenterna.

] stadshypoteks verksamhet finns i dag ett avsevärt låntagarinflytande såväl centralt som regionalt. Det är väsentligt att detta inflytande garan- teras även i fortsättningen samt att lånevolym och -frekvens återspeglas i inflytandet.

Stadshypoteks samlade kapital och avkastning måste kunna disponeras på ett sätt som stärker verksamheten. Beslut om framtida stadshypotek får ej genom ex oönskade skatteeffekter leda till att kapitalet initialt minskar. Beslut i framtida stadshypotek får heller ej leda till att avkast- ning används på ett sätt som ej är förenligt med verksamhetens inrikt- ning. Om överskott uppstår som ej erfordras för verksamhetens konsoli- dering bör dessa återgå till låntagarna.

Yttrande över utredningens förslag

].

Ex)

I princip anser vi att verksamhet skall kunna bedrivas i andra associa- tionsformer än aktiebolag utan att kravet på konkurrensneutralitet åsi- dosättes.

De skäl som hypoteksutredningen redovisat talar emellertid starkt för en omvandling till aktiebolag och en inordning under den lagstiftning som reglerar övriga institut. Vi instämmer därför i utredningens förslag på den punkten.

Beträffande utredningens förslag innebärande fusion av kassan och för- eningarna följt av en upplösning av föreningarna. anser vi detta vara en alltför långtgående omdaning såvida den inte kan genomföras med för- eningarnas stöd. Finns inte denna förutsättning förordar vi i stället en lösning där kassan och föreningarna får aktier i det nya stadshypoteks- bolaget i förhållande till respektive juridisk persons tillskjutna behållna förmögenhet.

Beträffande förslaget om styrelsens sammansättning anser vi att låntaga-

Prop. 1990/91 : 190

• Sida 86
•  Original

Bilaga 2

rinflytandet ej tillgodosetts på ett sätt som återspeglar stadshypotekets traditioner. Vi kan därför inte biträda detta förslag.

4. Vi kan heller ej biträda förslaget att avkastning skall destineras till att främja forskning. Utgångspunkten måste istället vara att avkastningen återinvesteras i verksamheten.

Avslutningsvis delar vi utredningens uppfattning att överlåta åt framtida Stadshypotek AB att åstadkomma en effektiv. slagkraftig organisation för att möta marknadens krav.

Sveriges Fastighetsägareförbund

I betänkandet görs en översyn av hypoteksinstitutens organisation och fram- tida ställning i den fria kreditmarknad som vuxit fram under senare år. Ut- redningsmannen föreslår att den speciella lagstiftning som gäller för de skilda hypoteksinstituten skall upphävas och att den ifrågavarande låneverk- samheten skall bedrivas i aktiebolagsform med i princip samma regler som för övriga finansinstitut. Sveriges Fastighetsägareförbund tillstyrker dessa förändringar.

En viktig fråga gäller hypoteksinstitutens rättsliga status och vem som ska handha förvaltningen av verksamheten. Efter att ha redogjort för de olika institutens förhistoria drar utredningen den slutsatsen att de juridiska perso- ner som ingår i Stadshypotek skall anSes som självägande. närmast av stiftel- sekaraktär. medan låntagarna skall betraktas som delägare till Landshypo- tek.

I enlighet härmed föreslås att låntagarna skall ha ett ägarinflytande över Landshypotek och att de också skall tillerkännas den huvudsakliga förvaltar- rollen över dessa institut.

Beträffande Stadshypotek föreslås däremot att aktierna i det föreslagna Stadshypotek AB skall ägas av en stiftelse som skall ha till ändamål att främja vetenskaplig forskning. Låntagarnas inflytande över Stadshypotek skall begränsas till viss styrelserepresentation i de ideella föreningar som fö- reslås ingå i den nya organisationen. Eventuellt skall låntagarna medges fö- reträdesrätt att teckna nyemitterade aktier i Stadshypotek AB.

Fastighetsägareförbundet anser att den analys. som utredningen gjort i fråga om Stadshypoteks rättsliga ställning. är klart bristfällig och därför bör omprövas.

Utredningen har enligt förbundets uppfattning fäst alltför stor vikt vid dessa uttalanden som gjorts vid 1909 års lagstiftning om Stadshypotekskas- san i stället för att se hur låneverksamhetcn faktiskt bedrivs. Enligt det ur- sprungliga kommittéförslaget skulle bestämmelserna för Stadshypotekskas- san i allt väsentligt överensstämma med de som gäller för hypoteksbanken. En reservant i kommittén pekade dock på att detta kunde få vissa negativa effekter på den dåvarande utländska lånemarknaden. varför man valde en '

något annorlunda lösning för Stadshypotekskassan.

Enligt förbundets uppfattning förelåg inte någon saklig grund för att be- handla Stadshypotek och dess läntagare på annat sätt än Landshypoteksins- titutionen. ] ändamålsbestämmelserna för stadshypoteksföreningarna be-

Prop. 1990/91:190

• Sida 87
•  Original

Bilaga 2

tecknades också låntagarna som delägare. Stadshypotek bör därför anses ha samma rättsliga status som Landshypotek och till följd härav Stadshypoteks låntagare betraktas som ägare till det kapital som byggts upp med lånemedel inom denna institution.

Oavsett hur det förhåller sig med Stadshypoteks rättsliga status så gäller det att bevara hypotekcts särart vad gäller bostadskreditgivningen. Det torde vara oomtvistat att Stadshypotek utövar en viktig prispressande funk- tion i denna viktiga kreditgivning. vilket kommer både fastighetsägare och hyresgäster till godo. Enligt förbundets mening skulle förslaget att låta en anonym stiftelse handha förvaltningen inverka negativt på Stadshypoteks framtida möjligheter att spela en aktiv roll. Förbundet anser därför att lånta- garna under alla omständigheter bör tillerkännas ett betydligt mer långt- gående inflytande över Stadshypoteks verksamhet än vad utredningen före- slagit.

Prop. 1990/91: 190

• Sida 88
•  Original

Prop. 1990/91:190

STA DSH YFO TEKS ()MORGA NISA TION

(Förslag av lagmannen Anders Nordström på särskilt uppdrag av rege- ringen)

KONTAKTER

Under mitt uppdrag har jag haft två sammanträden. Ett har hållits tillsam- mans med Erik Åqvist (ordf i Stadshypotekskassan) och Lars Wohlin (VD i Stadshypotekskassan) i Jönköping. Det andra har hållits i Stockholm med följande personer: Per Lindblad (_ordf i Stadshypotek Skåne). Ragnar Forss (ordf Stadshypotek NorraSmåland-Gotland). Bo Nilsson (ordf Stadshypo- tek Jämtland). Eskil Ferm (ordf Stadshypotek Blekinge"). Sune Johansson (ordf Stadshypotek Värmland) och Lars Collin (VD Stadshypotek Stock- holm).

Utöver dessa sammanträden har jag haft ett flertal telefonsamtal med fö- reträdare för Stadshypotek. därutöver har fackliga representanter uppvaktat med skrivelse.

A LLMÄ N'I'

Av Stadshypotekskassans och flertalet av Stadshypoteksföreningarnas re- missyttrande över betänkandet llypoteksinstituten i framtiden (SOU 1989: 103) framgår att kassan och föreningarna har en gemensam grundsyn om hur en stark och slagkraftig framtida organisation skall skapas. Emmel- lertid framgår också att kassans och föreningarnas syn skiljer sig åt i några väsentliga avseenden. Diskussioner med företrädare för kassan och för- eningarna har haft sin utgångspunkt i dessa yttranden (kassans modell A och föreningarnas modell B).

Kassan och föreningarna avvisar den av utredningsmannen Petri före- slagna modellen för ombildning. Enighet råder dock om att övergå till aktie— bolagsformen som en etablerad ägarform. Enighet råder också om att bl a följande förutsättningar skall var uppfyllda för en övergång till ny ägar- och organisationsform.

— Stadshypotek skall alltjämt vara ett ifrån bankerna fristående institut — Konkurrensneutralitet. Stadshypotek skall drivas under samma legala förutsättningar som andra kreditaktiebolag — Goda möjligheter skall finnas att klara såväl en nationell som internatio- nell kokurrens — Möjlighet skall ges att klara kapitaltäckning och extern kapitalanskaff- ning — Samtidigt som den nya formen skall vara internationellt gångbar skall man i denna kunna värna den lokala förankringen och låntagarinflytan— det.

Stadshypoteksorganisationen skulle kunna se ut på följande sätt efter om- bildningen till aktiebolag.

• Sida 89
•  Original

Bilaga 3

ÄGARE

STADSHYPOTEK HOLDlNG AB

STADSHYPOTEK AB MED SYSTERBOLAG

Oenigheterna mellan kassan och föreningarna beståri l. 2.

Vem skall vara ägare till holdingbolaget? Hur skall Stadshypotek AB:s verksamhet organiseras?

Hur Stadshypotek AB:s verksamhet skall organiseras i en framtid blir emel- lertid en fråga för styrelsen i holdingbolaget att besluta om.

KA SSANS LINJE MODELL A

se?—ww.—

.c”

Alla föreningar fusioneras in i Kassan. Alla fonder samlas i Kassan. Föreningarna upphör. Utlåningen flyttas från Kassan till Stadshypotek AB (SHAB). Obligationsskulden ligger kvar i Kassan. Alla fonder som samlats i Kassan motsvarar aktiekapitalet i Stadshypotek AB. Kassan är initialt 100 %-ig ägare. 1 samband med övergången beslutas om nyemission för att få externa ägare. Ideella föreningar (regionala låntagarföreningar) bildas med uppgift att utse ombud till ombudsstämman. Styrelser a) Kassan/stiftelsen: 7—9 ledamöter

6—7 utses av

ombudssstämman

Ordf + ev 1 ledamot

utses av staten b) Stadshypotek Holding AB (SHHAB): liten och affärsinriktad c) SHAB: liten och affärsinriktad

DISKUSSIONSLÖSNINGAR

Kassan vidhåller i stort Sitt förslag enligt modell A. Kassan kan cmmellcrtid tänka sig ett visst statligt ägande. För att klara kapitaltäckningskravet vid utgången av är 1992 och för att behålla Stadshypoteks rating krävs en relativt stor nyemission i samband med ombildningen. Nyemissionen bör rikta sig

Prop. 1990/91:190

• Sida 90
•  Original

Bilaga 3

till Stadshypoteks låntagare. För att få in detta kapital måste nyemissionen ske på förmånliga villkor. Ägarbilden skulle därmed kunna få tex följande utseende

Låntagarna 40 % Kassan 30 % Staten 31) %

SHHAB

Ägarna skall ställa ett marknadsmässigt avkastningskrav på SIIHAB. Av- kastningen på kassans aktiekapital fonderas i kassan att användas vid andra nyemissioner. Kassans aktiekapital låses in. Efter 5—1() år avvecklas kassan, då den nuvarande obligationsstocken inte längre finns kvar p g a inlösen eller olika skuldskötselåtgärder.

KASSA NS SA MMA Nl—A TTNING OCH SL U TLI GA STA LLNINGSTAGA NDE

Det är viktigt att Stadshypotek kan göra en stor nyemission när statens ga- rantifond för nyemitterade obligationer försvinner. Låntagarna i Stadshypo- tek bör få företräde att teckna knappt 50 % av aktierna på förmånliga villkor. Stiftelsen "Kassan" skall finnas kvar under tex en femårsperiod och under denna tid äga återstoden av aktiekapitalet. Kassan skyddar därmed Stadshy- potek mot uppköp under omvandligs- och uppbyggnadsprocessen. Efter denna övergångsperiod är Stadshypotek väletablerat på börsen och har an- passat organistionen till vad som krävs för ett börsnoterat aktiebolag.

Staten skall efter 5 år kunna besluta om likvidering av Kassan och då bel- suta om att kapitalet Skall tillfalla staten eller någon annat ändamål.

FÖRENINGARNAS LINJE

MODELL B Skillnader i förhållande till modell A:

1. Någon fusion mellan Kassan och föreningarna skall inte ägar rum.

2. Varje förening tillskjuter liksom Kassan sina tillgångar till SHAB i utbyte mot aktieri bolaget.

3. Eftersom föreningarna förfogar över ca 5/9 av fondkapitalet kommer föreningana att äga ca 55 % av SHHAB och Kassan 45 %.

4. Föreningana blir kvar som förvaltare av aktiekapitalet liksom Kassan, som också behåller ombudsstämma på samma sätt som idag.

DISKUSSIONSLÖSNINGAR

Även om staten enligt föreningarna inte har någon äganderätt till Stadshypo— tek har staten "hållit Stashypotek under armarna". En samförståndslösning bör därför vara att staten kan gå in som delägare till SHHAB.

Föreningana delar även tanken på en riktad nyemission till låntagarna. Denna emisison, som bör ske på "mjuka" villkor. bör dock inte vara så stor som Kassan förordar.

Prop. 1990/91:19()

• Sida 91
•  Original

Bilaga 3

Föreningarna har då tänkt sig en ägarbild ungefärligen enligt följande: Läntagarna 15 % Kassan 55 % Staten 30 %

SHHAB

Föreningarna har understrukit vikten av den lokala förankringen och ett be— stående långtagarinflytande. Härigenom skapas känselspröt ut på lokal nivå. Lokalt kommer man att känna entusiasm och ansvar för verksamheten vilket inte minst i kristider är mycket väsentligt.

FÖRSLAG TILL LÖSNING

Som llypoteksutredningen slagit fast bör den största aktören på en svenska bostadskreditmarknaden. Stadshypotek. finnas kvar som en stark och själv— ständig aktör och som en garant för prispressande konkurrens. Stadshypo— teks verksamhet bör drivas i aktiebolagets form samt utan särregler eller un- der andra förutsättningar än andra liknande institut på marknaden. Ett marknadsmässigt avkastningskrav bör ställas på aktierna. Självständighetcn och därmed en oberoende ställning i förhållande till bankerna är särskilt vik- tig för att åstadkomma en effektiv konkurrens på en alltmer koncentrerad inhemsk marknad. Under de väsentligt ändrade förutsättningar som efter avregleringarna nu råder på den svenska marknaden bör alltså Stadshypotek ges möljlighet att effektivisera sin organisation och konkurrera på lika vill- kor med andra nationella och internationella institut.

Under dessa förhållanden är det betydelsefullt att Stadshypotek vid en övergång till aktiebolagsformen ges en stabil och tydlig ägarstruktur. Denna bör också bestämmas så att Stadshypoteks självständiga ställning värnas. Den skärpta kapitalkrävande verksamheten förutsätter dessutom att möjlig- het måste skapas till en effektiv riskkapitalanskaffning. lägarstrukturen bör inte byggas in några motsättningar så att tex nödvändiga förändrinar för- hindras.

Vem kan då anses vara rättmätig ägare till det kapital som under lång tid arbetats tipp inom Stadshypotek"? Efter att ha studerat olika förarbeten mm finner jag att något entydigt svar på denna fråga inte kan ges. Klart är em- mellertid att såväl låntagarna som staten bidragit till att bygga upp Stadshy- poteks egna kapital.

Med detta konstaterande finner jag det mer angeläget att söka skapa en ägarstruktur som bäst värnar Stadshypoteks framtida roll på kreditmarkna- den. Som jag nämnde har låntagarna till icke ringa grad bidragit till uppbygg- naden av kapitalet. Föreningarna som låntagarnas företrädare skulle där- med kunna anses vara rättmätiga ägare. Fråga är emellertid om den koope- rativa plattform som stadshypotekslagstiftningen bygger på skall permanen- tas. Med hänsyn till att det kooperativa inslaget i föreningarna — likt hypo- teksutredningen påpekat — efter hand har tunnats ut så att det numera i det närmaste är obefintligt anser jag att stadshypoteksföreningarna bör upp- höra. Låntagarna bör istället direkt bli ägare till Stadshypotek. Detta sker på sätt som både kassan och föreningarna förordat genom en nyemission till

Prop. 1990/91:190

• Sida 92
•  Original

Bilaga 3

låntagarna. Genom en företrädesrätt att teckna cirka 40 % av aktier till en kraftig substansutspädning ger möjlighet för Stadshypotek att få in ett inte oväsentligt belopp samtidigt som låntagarna därmed kan sägas ha fått större delen av föreningarnas kapital. Genom denna nyemission förstärks kapital- basen och uppnås även en mycket god spridning av aktiekapitalet; betydelse- fulla effekter för bl a Stadshypoteks rating och för Stadshypoteks framtida oberoende ställning. Jag ser denna till låntagarna riktade nyemission som ett i flera avseende betydelsefullt moment i ombildningsprocessen. Som ett ytterligare argument mot ett föreningsinflytande får här tilläggas att det i vissa avseenden kan råda ett motsatsförhållandc mellan detta inflytande och det direkta låntagarinflytandet.

Vid sidan av låntagarna bör även staten bli andelägare till förslagsvis 30 % av aktiekapitalet.

Stadshypotek står inför en genomgripande omdaning med en ny associa- tions— och organisationsform. ändrade verksamhetsförutsättningar. ett bör- sinträde mm. Denna process förväntas ta ett antal år. Under detta över- gångsskede anser jag att återstoden (30 %) av aktiekapitalet bör "låsas in" och företrädas av stadshypoteksorganisationen. Syftet med detta är att ge bättre garantier mot uppköp och förutsättningar för att konsolidera och sta- bilisera Stadshypotek till vad som krävs för ett börsnoterat aktiebolag.

Fråga är i vilken juridisk form detta ägande skall ligga. Eftersom problem föreligger med såväl förenings- som stiftelseformen ligger det närmast till hands att låta Kassan äga detta kapital. Den nuvarande lagstiftningen om att äga och förvalta kapitalet. Den gamla obligationsstocken kan därmed ligga kvar i Kassan och något gäldenärsbyte behöver inte ske.

Efter en tid av förslagsvis fem år — då den gamla obligationsstocken har "värkt ut" — bör Kassan upphöra. Staten skall kunna fatta detta beslut och samtidigt besluta att kapitalet skall tillfalla staten eller något annat ändamål.

Ägarstrukturen skulle därmed få följande utseende och ombildningen ske enligt följande:

Låntagarna 40 % Kassan 30 % Staten 30 %

Stadshypotek Holding AB

Stadshypotek AB

1. Alla föreningar fusioneras in i Kassan

2. Föreningarna upphör.

3. KaSsans rörelse med undantag för obligationsskulden läggs över till ett för ändamålet bildat aktiebolag.

4. Efter nyemission i aktiebolaget fördelas aktiekapitalet enligt ovan.

5. KaSSan ges en uppgift att enbart äga och förvalta tilldelat aktiekapital.

6. Den statliga garantin ligger kvar i Kassan och trappas av i takt med att utelöpande obligationslån förfaller.

7. Nya obligationslån emitteras av aktiebolaget.

8. Föreningarna som upphör bör dock ersättas med valkretsar som utser ombud till Kassans ombudsstämma.

Prop. 1990/91:19()

• Sida 93
•  Original

Bilaga 3

9. På aktiekapitalet skall ställas ett marknadsmässigt avkastningskrav. Kassan bör efter avskattning kunna använda avkastningen till att delta i nyemissionen i bolaget. 10. Efter en övergångstid på fem ärupphör Kassan och därmed de delar av stadshypotekslagstiftningen som bla avreglerat Kassans verksamhet. ll. Staten beslutar om fördelningen av Kassans kapital.

Nämnda förslag utgör endast en grov skiss till hur ombildningsprocessen skulle kunna ske. Flera ytterligare ställningstagande måste naturligtvis gö— ras. bla vad avser olika skattefrågor vid ombildningen.

En ombildningsprocess som denna skapar helt naturligt en oro hos de an- ställda i organisationen. Motsättningar och organisationsdiskussioner inom Stadshypotek är självklart också negativa för verksamheten.

Med hänsyn till Stadshypoteks centrala roll på kreditmarknaden anser jag det vara betydelsefullt att ombildningen går så snabbt och så smärtfritt som möjligt. Förutsättningarna för ombildningen i form av ändrad lagstiftning bör helst vara klar vid halvårsskiftet 1991. Under andra hälften av 1991 bör verksamheten drivas vidare enligt nu gällande lagstiftning samtidigt som för- beredelser görs för bolagsbildning och nyemission. Vid årsskiftet 1991/92 bör övergången till aktiebolag ske och den ägarstruktur som ovan nämnts vara gällande.

Under andra halvåret 1991 krävs ett antal beslut om organisation och ny- emission i det nybildade aktiebolaget. Som interimsstyrelse i detta bolag för- ordnas den styrelse som utgör Kassans styrelse.

Prop. 1990/91:190

• Sida 94
•  Original

Remissammanställning

Sammanställning av remissyttrandena över lagmannen Nordströms förslag beträffande Stadshypotek.

Remissinstanserna

Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Konungariket Sveri- ges stadshypotekskassa, stadshypoteksföreningarna, fullmäktige i Sveriges Riksbank, bankinspektionen och företagsklubbarna — ombuden — persona- len vid stadshypoteksföreningarna.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

Bakgrund

Frågan om Stadshypoteks framtid har tidigare utretts av Gunnar Petri. Den- nes betänkande sändes på en bred remissomgång. Kassastyrelsens yttrande över detta betänkande kan till sina huvuddrag sammanfattas i följande fem punkter.

1. Stadshypotek omvandlas till aktiebolag med ett holdingbolag i toppen. 2. Kassan och föreningarna fusioneras.

3. Aktierna skall ägas av Kassan som ges status av en stiftelse. Denna stiftel- ses ändamål är att förvalta aktierna i Stadshypotek och hantera avveck- lingen av den statliga garantifonden för den redan utelöpande obliga- tionsstockcn.

4. Låntagarna får del av kapitalet genom möjlighet att nyteckna aktier till en förmånlig kurs.

'.!! . Kassastyrelsen tillsätts till 2/3 av en ombudsstämma som representerar låntagarna och till 1/3 av staten. Härigenom skulle det framgent finnas en återkoppling till ett historiskt kooperativt inslag i Stadshypotek.

Anders Nordströms förslag överensstämmer i väsentliga avseenden med kassastyrelsens tidigare angivna uppfattningar. Det finns samtidigt också viktiga skillnader. Det är framför allt i två avseenden som Nordströms för- slag skiljer sig från den modell som kassastyrelsen förordat.

För det första föreslår Nordström att såväl staten som långagarna skall få ett direkt ägande. Statens ägarandel föreslås bli 30 % och långaranas ägande 40 % efter nyemission.

För det andra skall "stiftelsen" Kassan inte vara en permanent lösning utan upphöra efter en övergångsperiod på fem år. Därmed skulle det lånta— garkooperativa inflytandet över aktiebolaget upphöra. Bolaget skull efter fem på bli ett renodlat aktiemarknadsbolag.

Kassastyrelsen slog i sitt tidigare yttrande fast att varken staten eller de nuvarande längagarna kunde göra något rättsligt grundat ansPråk på det ka— pital som genom åren ackumulerats i Stadshypotek. Därför föreslog kassa-

Prop. 1990/91:190

• Sida 95
•  Original

Bilaga 4

styrelsen att kapitalet skulle läggas in i "stiftelsen" Kassan med ett bevarat inflytande för låntagarna. Nordström har inte accepterat tanken på tillska- pandet av en permanent stiftelse utan annat ändamål än att förvalta majori- teten av aktierna i Stadshypotek AB. Därför har han löst ägarfrågan genom att ge en väsentlig del av kapitalet direkt till såväl staten som låntagarna.

Givet att staten inte vill tillskapa stiftelser utan bestämda ändamål och att man har förkastat Petris tanke att ge stiftelsen ett bestämt ändamål återstår, som kassastyrelsen ser det. inte heller någon annan lösning än efter den mo- dell som Nordström förordar. På vissa punkter vill dock kassastyrelsen modi- fiera och komplettera Nordströms förslag.

Ä garfördeln ingen

En central utgångspunkt för kassastyrelsens överväganden är att Stadshypo- tek skall kunna bibehålla en oförändrat stark oberoende ställning på kredit- marknaden även efter ombildningen. Eftersom det framtida Stadshypotek AB skall driva sin upplåning utan stöd av den statliga grundfonden måste det då kunna uppvisa en starkare egen kapitalbas. Enligt de bedömningar som kunnat göras. bl a med hjälp av investmentbanken J P Morgan. krävs en ök- ning med åtminstone ca 30 %. för att Stadshypotek AB skall komma upp i en kapitalstyrka i nivå med företag som intenationellt bedöms tillhöra den mest kreditvärdiga kategorin.

Kassastyrelsen delar alltså Nordströms uppfattning att en nyemission är ett avgörande led i Stadshypoteks ombildning. Det befintliga justerade egen- kapitalet (JEK) i Kassan och föreningarna kan beräknas uppgå till drygt 12 miljarder kronor vid utgången av 1991. En nyemission skulle alltså behöva tillföra minst ca 3.6 miljarder kronor. Men om låntagarna skall ställa upp med belopp i denna storleksordning som ett villkor för att komma i åtnju- tande av "sin" del i det historiska kapitalet är det enligt styrelsens mening nödvändigt att tänka sig en viss justering av ägarandelarna i förhållande till den fördelning som skisserats i Nordströms promemoria.

Konkret vill kassastyrelsen föreslå att statens 30—procentiga andel akall be- räknas på det befintliga kapitalet före en nyemission till låntagarna. Lånta- garna bör i utgångsläget anses ha rätt till en lika stor andel. medan 40% alltså skall ligga kvar i Kassan. Därefter genomförs en nyemission i vilken låntagarna tecknar aktier motsvarande 30 % ökning av JEK. Genom detta skulle ägarfördelningen påverkas enligt följande.

Före nyemission Efter nyemission

Staten 30 %- 23.1 % Kassan 40 % 30.8 % Låntagarna 30 % 46.1 % Summa 100 % 100.0 %

Emissionstidpunkr och emissionsvillkor

En nyemission till låntagarna kan inte som Nordström föreslår ske i omedel- bar anslutning till konverteringen 1 januari 1992. En nyemission av den stor-

Prop. 1990/91:190

• Sida 96
•  Original

Bilaga 4

leksordning som krävs måste förberedas mycket väl och torde tidigast kunna ske hösten 1992 eller kanske hellre under 1993 när första bokslutet för stads- hypotek i aktiebolagsform föreligger. Det är den nya bolagsstyrelsen som måste ta ansvar för det emissionsprospekt som krävs, där bl a bolagets affärs— inriktning och utdelningspolicy skall preciseras.

Låntagarna skall inte först få sina "gratisaktier" och därefter erbjudas delta i en nyemission. utan aktierna skall i sin helhet erhållas först genom deltagande i emissionen. Tekniskt kan kassastyrelsen se två olika modeller för detta. Enligt den modellen skulle Kassan i utgångsläget tilldelas även de 30 % av aktiekapitalet som är avsedda för låntagarna. Vid den följande emis- sionen skulle sedan låntagarna få ett erbjudande av Kassan om en gratisaktie för varje ny aktie som de tecknar i Stadshypotek AB. Prissättningen av själva kontantemissionen skulle inte därutöver innebära någon substansrabatt. Vid full teckning från låntagarnas sida skulle därigenom just den fördelning upp- komma som ovan angivits.

En fördel med den nu angivna uppläggningen är att den mycket tydligt visar just hur låntagarna får del i det existerande kapitalet. Det kan möjligen samtidigt vara ett problem. nämligen om arrangemanget med en gratisaktie skulle komma att bedömas isolerat som en skattepliktig gåva från Kassan till låntagarna. Det kan då vara att föredra att i stället ta fasta på Anders Nordströms formulering om en emission som innebär en kraftig substansut- spädning. Det skulle betyda att den ursprungliga apportemissionen från Kas- sans sida genomförs med kraftig överkurs. så att en väsentlig del av bolagets kapital kommer att ligga i reservfonden och inte i aktiekapitalet. Aktiekapi- talet skulle i utgångsläget fördelas mellan Kassan och staten i de proportio- ner om 413 som är avsedda. dvs 57,1 % till Kassan och 42,9 % till staten. Nyemissionen till låntagarna skulle sedan genomföras med en sådan sub- stansrabatt att efter emissionen den ägarfördelning uppstår som ovan angi- vits. Med nyemission om 3.6 miljarder kronor till pari innebär det att aktie- kapitalet före emissionen skulle behöva bestämmas till 4,2 miljarder kronor. medan resten av det föreliggande beskattade kapitalet alltså skulle gå till re- servfonden.

Även andra synpunkter än de nu anförda kan påverka valet av teknisk lösning för ombildningen och nyemissionen. Beskattningsfrågan är dock mycket viktig och måste klarläggas i ett tidigt skede. Kassastyrelsen finner att en förutsättning för en framgångsrik nyemission av den storleksordning det här är fråga om är att den kan ske utan omedelbara skattekonsekvenser för de låntagare som tecknar aktierna.

Kassastyrelsen vill betona att ovanstående resonemang om ägarandelar och utspädning är schematiskt. Det går inte att i förväg ange exakt hur stor del. av det ursprungliga kapitalet som slutligen kommer låntagarna till del eftersom hänsyn måste tas vid utformningen av de slutliga emissionsvillko- ren till de aktuella förhållandena på aktiemarknaden. [ propositionen bör endast anges ett riktvärde. Även frågan om de exakta villkoren för hur er- bjudandet skall fördelas mellan låntagarna måste få avgöras i anslutning till att emissionen äger rum. Det är också viktigt att hålla möjligheten öppen att genomföra nyemissioner i flera etapper.

Prop. 1990/91:190

• Sida 97
•  Original

Bilaga 4

Aktiebolag bt'lzö ver anskaffas I 991

Enligt kassastyrelsens mening är det nödvändigt att det bolag som efter ap- portemissionen skall fortsätta Stadshypoteks rörelse har en juridisk existens redan under hösten 1991 ; ett stiftande vid själva ombildningstillfället ärinte tillräckligt. Bland annat måste. enligt styrelsens bedömning. bolaget i god tid ansöka om godkännande av en bolagsordning som medför att det kan vara registrerat som kreditaktiebolag direkt från 1 januari 1992. Det är också en hel rad andra formalia som måste vara avklarade i förväg för att inte stora praktiska svårigheter skall uppstå i samband med överflyttande av rörelsen.

Det är därför nödvändigt att Kassan kan få tillstånd att stifta eller förvärva ett aktiebolag att användas i detta syfte. Som hypoteksutredningen ansett bör detta kunna ske redan genom ett medgivande från regeringen enligt stadshypotekslagen 39 a &. Om en holdingsbolagsstruktur skall etableras är det sannolikt också en fördel om både moder- och dotterbolag kan anskaffas redan före årsskiftet eftersom detta ger möjlighet till koncernbidrag med skattemässig verkan under 1992.

Konsekvenser av minskad förmögenhet i Kassan

Det är oklart i Nordströms förslag hur staten skall få sin andel av aktierna i det nya bolaget. Enligt kassastyrelsens bedömning kan det å ena sidan knap- past komma i fråga att staten är delägare i bolaget redan innan apportemis- sionen är genomförd. eftersom det då synes förligga risk att bolaget skulle gåvobeskattas för en värdeöverföring som sker utan att Kassan får fullt ve- derlag. Styrelsen finner å andra sidan att det inte är lämpligt att vänta med att etablera statens andel till dess att emissionen till låntagarna kan genomfö- ras. I en eller annan form torde det därför behöva bli fråga om att Kassan till staten omedelbart skall överlämna en andel av de aktier som erhållits vid apportemissionen.

[ och med att Kassan inte längre är 100-procentig ägare till det nya bolaget har Kassans förmögenhetsmassa minskat i förhållnade till Stdshypoteks to- tala fonder före ombildningen. Detta innebär i sin tur att det kan hävdas att säkerheten för de befintliga obligationerna inte längre är lika god som före transaktionen. Det kan därför bli aktuellt med någon form av förstärkning av den statliga garantin för att motverka detta och undvika att obligationsin- nehavare kan resa berättigade anspråk på omedelbar inlösen. Styrelsen vill särskilt erinra om att Kassans utländska upplåning — enligt praxis på den in- ternationella marknaden — har särskilda bestämmelser i detta hänseende.

Förlängd grzmdfbndsgaranli under övergångstiden

Enligt såväl Petris som Nordströms förslag skall den statliga garantifonden ligga kvar i Kassan för den vid konverteringstillfället utgivna obligations— stocken. Stadshypotek AB skall inte ha någon garantifond som extra säker- het för de av bolaget nyetnitterade obligationerna.

Kassastyrelsen vill här understryka risken för att Stadshypoteks obligatio— ner kommer att få en lägre rating efter konverteringen under intryck av den mycket ömtåliga situation i vilken svensk ekonomi bifinner sig och förlustris-

Prop. "1990/91:190

• Sida 98
•  Original

Bilaga 4

kerna inom svenskt kreditväsen. De internationella finansmarknaderna har blivit extremt känsliga i nvarande läge. där såväl det amerikanska som det japanska bankväsendet befinner sig i ett kritiskt skede.

Stadshypotek har vid konverteringstillfället en mycket utsatt position. Fu— sionsarbetet som behövs för att sammansmälta de hittills separata organisa- tionerna kan inte genomföras före konverteringen eftersom någon funge- rande bolagsstyrelse inte har tillträtt. Först den stora nyemissionen kan vi- dare ge Stedshypotek en sådan ekonomisk styrka att Stadshypotek kan för- svara sin rating trots att den statliga garantifonden tas bort. Men någon emis- sion kan som framhållits inte vara fullt genomförd och inbetald förrän under 1993.

Det vore enligt kassastyrelsens mening olyckligt om Stadshypotek hamnar i en svacka som kan leda till sänkt rating och försvårad upplåning under 1992 och 1993. Risken är uppenbar att det kan bli svårt att över huvud taget ta sig tillbaka till en god rating annat än efter flera år. Det är betydligt lättare att sänka en rating än att höja den.

Av dessa skäl anser kassastyrelsen att Stadshypotek under en övergångs- period om kanske två år borde kunna få behålla det stöd som ligger i en stat— lig garantifond som även avser de nyemitterade obligationerna. En metod att praktiskt åstadkomma detta skulle kunna vara att Kassan får fortsätta under ytterligare två år att emittera obligationer. Medlen som därvid inflyter lånas sedan ut till Stadshypotek AB på exakt motsvarande villkor. I sak skulle givetvis verksamheten handhas av bolaget. men formellt skulle upplå- ningen ledas genom den kvarstående Kassan.

Kassastyrelsen vill här åter hänvisa till Anders Nordströms uttalande om att nyemissionen till låntagarna är ett väsentligt led i Stadshypoteks ombild- ning. lnnan den är avslutad är ombildningen inte fullt genomförd och fram till dess är det rimligt att det hittillsvarande stödet finns kvar.

Från konkurrensneutralitetssynpunkt är det också rimligt. SBAB erhåller genom att det är statsägt samma rating som staten. Betydelsen av ägarförhål- landet framgår av den aktuella utvecklingen för Nordbanken. Att banken får behålla sin rating under nuvarande omständigheter beror enbart på att staten är majoritetsägare.

Vad beträffar de stora affärsbanksägda bostadsinstituten har de stöd ge- nom storbankernas obegränsade tillgång till dragningsmöjligheter i riksban- ken. Under nuvarande kritiska situation på de svenska och internationella kreditmarknaderna betyder automatiskt rätt till upplåning i centralbanken ett mycket starkt stöd för framför allt de korta internationella upplånings- programmen. ett stöd som Stadshypotek saknar.

Den kvarstående stadshypotekskassan efter ombildningen

Kassastyrelsen anser vidare att Nordströms förslag att Kassan som aktie- ägare skall avvecklas inom fem år bör ges en mjukare formulering. Efter fem år kvarstår alltjämt över 75 miljarder kronor i gammal obligationsupplåning för vilken det krävs en fortsatt statlig garanti. En femårsgräns innebär också att aktiemarknaden måste räkna med att det kommer ut stora volymer av Stadshypoteks aktier på merknaden inom bara några få år. Detta kan allvar-

Prop. 1990/91:190

• Sida 99
•  Original

Bilaga 4

ligt trycka aktiekursen och försvåra nyemissionen. Av dessa skäl vill kassas- tyrelsen förorda ett mer ållmänt uttalande i propositionen att avsikten är att inorn en tex tioårsperiod avveckla Kassan.

En ombildning av det slag som nu är aktuell från specialreglerad juridisk person till aktiebolag har åtskilliga unika drag. där det inte utan vidare kan härledas från allmänna principer hur olika frågor skall behandlas. Kassasty- relsen vill särskilt framhålla vikten av att skattefrågorna ges en entydig lös- ning så att inga oväntade överraskningar dyker upp i efterhand. Fusionen mellan kassan och föreningarna måste kunna ske utan att utlösa beskattning. de obeskattade reserverna i Kassan måste kunna få överföras till det nya bo- laget. överföringen av rörelsen till aktiebolagsform måste få ske utan krav på stätnpelskatt. omsättningsskatt kan inte behöva erläggas för en eventuell överlåtelse av aktier från kassan till staten. osv.

Kassastyrelsen instämmer i Nordströms bedömning att Kassan så länge den kvarstår efter ombildningen bör vara reglerad genom en förenklad stadshypotekslag. Kassan bör emellertid då inte längre ses som ett finans- företag. utan som en passiv aktieägare. Det är angeläget att Kassan inte lagli- gen under övergångstiden fram till dess att nyemissionen kunnat genomföras skall ses som ett moderföretag i en finanskoncern. utan att det redan från början verkligen är Stadshypotek llolding AB som är modern och upprättar koncernredovisningen. En annan ordning skulle säkerligen vålla stora prak- tiska svårigheter. inte minst när det gäller att internationellt förklara ombild- ningens innebörd.

Kassastyrelsen föreslår avslutningsvis

dels att lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1992. dels att äldre bestämmelser skall. i den mån det erfordras. alltjämt äga tillämpning till dess föreningsstämmor och ombudsstämma ägt rum efter verksamhetsåret 1991.

dels att. redan från det författningen utkommit av trycket. de åtgärder skall få vidtagas som erfordras för tillämpning efter ikraftträdandet med av- seende på fusion. bolagsbildning. bcslutsorgan. pcrsonalrekrytering ctc.

Stadshypoteksföreningarna

Bakgrund

Genom beslut 1990—11—08 har regeringen uppdragti åt Nordström att genom överläggningar med stadshypoteksorganisationen (Stadshypotek) för rege- ringens räkning skyndsamt undersöka hur verksamheten på området kan ut- vecklas i framtiden. Nordström har i en promemoria 1990—12—14 lagt fram ett förslag till lösning avseende främst Stadshypoteks framtida ägarstruktur.

Grundläggande principer och värderingar

Inom stadshypoteksorganisationen råder enighet om vissa väsentliga syn- punkter på Stadshypoteks framtida roll och verksamhet. I allt väsentligt stämmer dessa synpunkter också med vad som anförts i betänkandet SOU 1989:103 "Hypoteksinstituten i framtiden" och i de olika remissyttrandena över detta. Även Nordström förefaller instämma häri. Följande grundprin- cip torde därför ligga fast.

Prop. 1990/91:190

• Sida 100
•  Original

l. Stadshypotek skall förbli ett starkt. självständigt och oberoende kreditin- Prop. stitut. som arbetar under affärsmässiga former i fri kokurrens med mark- 1990/913190 nadens övriga aktörer såsom banker och andra kreditmarknadsföretag. Bilaga 4

lx.) . Stadshypotek skall ha en stabil och tydlig ägarform.

b) . Stadshypotek skall ha kvar en stark regional låntagarförankring samt lik- som hittills ha stora förutsättningar att arbeta aktivt inom de regioner där föreningarna verkar.

4. Stadshypotek skall arbeta i samma miljö — både nationellt och internatio- nellt — som med Stadshypotek konkurrerande företag samt åtnjuta samma rörelsefrihet och lyda under samma regler ( tex skatte- och kapi- taltäckningsregler) som dessa.

5. Verksamheten skall drivas i aktiebolagsform.

6. Stadshypoteks framtida organisation skall liksom hittills bygga på omfat- tande decentralisering och delegering av befogenheter och ansvar.

Smds/zypoteksföruningurnas linje

Stadshypoteksföreningarna har genomgående hävdat att Stadshypotek måste ha en ägarstruktur som är ändamålsenlig och att ägarna måste aktivt kunna verka för att Stadshypoteks möjligheter tillvaratas på bästa sätt. En sådan ordning bör befästas redan från början.

Vi menar att Stadshypotek bör ägas av många. Sålunda ser vi gärna att våra kunder — låntagare såväl som köpare av våra obligationer — blir aktie- ägare direkt i Stadshypotek och att detta kan ske på för aktietecknarna gynn- samma villkor. Särskilt viktigt är det att åstadkomma ett starkt låntagarinfly— tande.

För att underlätta en lösning är vi beredda att låta staten gå in som ägare till en mindre del. Men vi anser mycket bestämt att dagens stadshypoteksför- eningar i fortsättningen liksom för närvarande tillsammans bör ha det största inflytandet. De bör alltså vara huvudägare.

Inom föreningarna finns och har alltid funnits ett mycket starkt personligt engagemang för Stadshypoteks verksamhet. Ingen har bättre erfarenhet el— ler är bättre skickad än föreningarnas förtroendemän och tjänstemän att ar- beta med de frågor eller ta itu med de utmaningar som vi alla vet att de när- maste åren har i beredskap åt oss. Här gäller i mycket hög grad att ta vara på och utnyttja de regionala representanternas entusiasm och vilja att ta an- svar för verksamheten och för Stadshypoteks framtida roll på kreditmarkna- den. Den positiva andan är natuligtvis beroende av på vad sätt den tilltänkta reformen gonomförs. Inom föreningarna finns stor kompetens. stor erfaren- het och viktig kännedom om lokala förhållanden samlad i ett finmaskigt kon- taktnät omfattande bla organisationer på byggnadsområdet. också repre- senterade inom föreningsstyrelserna. Den regionala förankringen enligt gäl- lande ordning är sålunda en viktig del av institutionens särart.

Närmare om fördelar med decentralisering

Stadshypotek har en betydande roll som befrämjare av lokal konkurrens. 100 Regionalpolitiskt är det också av stort värde med starka hypoteksföreningar.

• Sida 101
•  Original

Bilaga 4

En markerad. betrodd position för föreningarna bidrar till en bättre ställning i förhållande till lokala myndigheter och potentiella låntagare. Av oss före- språkad regional förankring medför dessutom ett förstärkt ansvarsmedve- tande hos föreningarnas personal och främjar en sund kreditutveckling inom föreningarnas område. Särskilt inom fastighetsbranschen visar den senaste tidens händelser vådan av att kreditbeslut inte är rotfästa i orten eller regio- nen.

Ökad centralisering av hypoteksinstitutionen framstår som både obefogad och ofördelaktig från snart sagt alla synpunkter. En sådan ordning innebär risk för utarmning av hela organisationen och står i strid med rådande all- männa strävande till decentralisering.

Föreningarnas linje ger bättre garanti för den önskvärda regionala förank- ringen än Nordströms modell.

Frivillighet. inte tvång

Med det sagda har föreningarna i princip godtagit den tilltänkta reformen. inklusive en viss ägarroll för staten. men motsatt sig att föreningarna upphör. Det valkretsstystem Nordström föreslår tillgodoser inte det krav han själv ställt upp i femte stjärnsatsen på sid 2 i sin promemoria om att organisatio- nen skall "kunna värna den lokala förankringen och låntagarinflytandet”. Ett genomförande av hans förslag i denna del skulle innebära att den kompe- tens. den erfarenhet och det kontaktnät som föreningarna nu representerar skulle äventyras.

Nordström anser det "betydelsefullt att ombildningen går så snabbt och så smärtfritt som möjligt”. Detta är naturligtvis riktigt. Emellertid synes han räkna med att reformen skall kunna ske tvångsmässigt. något som vore oför- enligt med intresset av att vinna förståelse för den och förankra den hos alla berörda. Det är också svårt att se att det från någon sida skulle kunna anses ovillkorligen nödvändigt för en god lösning att föreningarna helt avskaffas..

Härtill kommer den juridiska frågan om äganderätten till Stadshypoteks förmögenhetsmassa. Nordström anser att "något entydigt svar på denna fråga inte kan ges" men framhåller att "såväl låntagarna som staten bidragit till att bygga upp Stadshypoteks eget kapital". Gunnar Petri fann för sin del inte att "staten". vare sig på rättslig grund eller skälighetsgrund kan resa di- rekt anspråk på del i det aktiekapital som uppstår vid en aktiebolagsbild- ning". Han betraktade föreningarna som "självägande juridiska personer sui generis". Föreningarna hävdar för sin del att det finns starkt fog för tanken att föreningarna och/eller löntagarna har rätt till det kapital som de nuva- rande föreningarna och deras föregångare (vissa på privat initiativ bildande hypoteksföreningar från tiden före 1909 lär har uppgått i den då upprättade stadshypoteksinstitutionen) byggt upp under ett hundratal år.

Det är alltså av flera skäl angeläget att söka nå en samför'ståndslösning. Från juridisk synpunkt skulle det vara anmärkningsvärt om staten skulle för— söka att ensidigt driva igenom reformen på ett sätt som strider mot förening- arnas ( och de till föreningarna knutna. för institutionen betydelsefulla orga- nisationernas) vilja. Ett sådant förfarande skulle ståi strid med principen om egendomsskydd enligt

Prop. 1990/91:19()

• Sida 102
•  Original

Bilaga 4

2 kap. 18% regeringsformen. Det kan här erinras om att enligt (av Kungl. Maj:t "med riksdagen" utfärdande) 38 a 5 (SFS 1974:808) förordningen om stadshypotekskassan och om stadshypoteksföreningar tillstånd till verkstäl- lande av fusionsavtal — mellan två föreningar — får meddelas endast om för- slag till avtalet godkänts av den överlåtande föreningens stämma. Detta bör ananlogivis tillämpas vid fusion mellan Kassan och förening.

Ö vergångsskeder

Vi delar Nordströms uppfattning att det är viktigt att under det övergångs- skede som förestår — säg cirka fetn år — en stor del av Stadshypoteks kapital kan låsas in som skydd mot uppköpsft'irsök eller oroligheter inom ägarkret- sen. Men att denna inläsning görs tidsbestämd och att staten därefter skall kunna besluta över fi'irdelningen av större delen av stadshypoteks kapital — i Nordströms exempel totalt 60% — anser vi uteslutet. Ägarfrågan måste i stället lösas nu och inte blott temporärt. Angivet syfte når man bäst genom att inlåsningen sker hos föreningarna (förenade genom konsortialavtal).

Morgondagens föreningar

Morgondagens föreningar skall inte ha något inflytande på Stadshypoteks dagliga verksamhet. De skall i stället uppträda som ägare av Stadshypotek och axla det ansvar som detta för med sig.

Det motsatsförhållande som enligt Nordström kan råda mellan förening- arnas inflytande och låntagarnas direkta inflytande som aktieägare i Stadshy- potek är inte något skadligt utan ett konstruktivt motsatsförhållande. För- eningarna förutsätts styras av personer med stor integritet samt kunskaper och erfarenhet från Stadshypoteks verksamhetsområde.

Vår konstruktion av ägandet av Stadshypotek ger en ägarmässig mångfald samtidigt som man får en sammanhållen ägarkonstellation med bästa möjlig- het att vänta om Stadshypotek. Ägandet sprids på detta sätt också lokalt och regionalt över hela landet.

Teknik för (”it-'ergång

]. Kassans rörelse med undantag för obligationsskulden läggs över till ett nybildat bolag. Stadshypotek llolding AB. som garanterar obligations- skulden.

IJ . Föreningarna säljer sina verksamheter till holdingbolaget mot betalning i aktier.

'vJ . Efter nyemission i holdingbolaget fördelas aktiekapitalet mellan för— eningarna (huvudägarna. se ovan). låntagarna och staten (till en mindre del. se ovan).

4. Föreningarna får som uppgift att äga och förvalta tilldelat aktiekapital.

'Jt . Den statliga garantin ligger kvar i Kassan och trappas ner i takt med att utelöpande obligationslån förfaller.

(). Nya obligationslån emitteras av holdingbolaget (utan statsgaranti).

Prop. 1990/91:190

• Sida 103
•  Original

Bilaga 4

7. llypoteksrörelsen överlåtes av holdingbolaget på dotterbolaget Stadshy- potek AB.

8. På kapitalet i holdingkoncernen skall ställas marknadsmässiga avkast- ningskrav. Aktieutdelningarna till föreningarna skall användas för delta- gande i framtida nycmissioner i holdingbolaget.

9. Sedan Kassans obligationsskuld slutbetalts upphör Kassan.

Styrelse. organisation och ledning

Styrelsen i holdingbolaget utses på vanligt sätt av aktieägarna på bolagsstäm- man. Styrelsen bör betstå av nio ledamöter. Ordföranden väljs inom styrel- sen. Valet av ordförande skall godkännas av regeringen.

Styrelsens första uppgift blir att ta itu med frågorna om Stadshypoteks framtida organisationsstruktur. utseende av koncern- och bolagsledningar m.m.

Det är bråttom

Som Nordström framhållit är det angeläget att ombildningen nu går så snabbt som möjligt. Föra att initiera olika utredningar och fatta ett antal be- slut om organisationen av nya Stadshypotek är det därför nödvändigt att en interimsstyrelse i holdingbolaget snarast tillsätts. Denna styrelse bör bestå av nio personer och kan utses sålunda att regeringen utser tre ledamöter jämte suppleanter och en ombudsstämma utser sex ledamöter jämte suppleanter. Till interimsstyrelse bör alltså inte automatiskt "förordnas” den nuvarande kassastyrelsen. Interimsstyrelsen utser inom sig ordförande och vice ordfö- rande vilka skall godkännas av regeringen.

Frivillig/tet grundad på överenskommelser

Inom föreningarna är vi övertygad om att vårt förslag till lösning har alla utsikter att positivt bidra till Stadshypoteks omdaning till ett modernt och konkurrenskraftig kreditinstitut. Vår uppläggning bygger också på principen om frivillighetens väg där alla väsentliga beslut grundas på överenskommel- ser under iakttagande av största rättfärdighet. Utan frivillighet nås ingen god reform.

Fullmäktige i Sveriges riksbank

Vid remissbehandlingen av hypoteksutredningens betänkande (SOU 1989: 103) kunde fullmäktige i riksbanken tillstyrka huvuddragen i förslagen till ombildning och omorganisation (Se remissyttrande 1990—03—05). Den analys utredningen presenterat beträffande hypoteksinstitutionernas juri- diska status låg då till grund för fullmäktiges ställningstagande till hur ägar- frågorna borde lösas vid ombildningen till aktiebolag. Förslaget att förse den nya bolagsbildningen. Stadshypotek AB. med en ägare i stiftelsens form till- styrktes efter smärre modifieringar.

Fullmäktige underströk härvid vissa grundläggande principer och krav. Fullmäktige framhöll vikten av att bibehålla och utveckla Stadshypoteksor- ganisationen som oberoende aktör och konkurrent till de större bankkoncer-

Prop. 1990/911190

• Sida 104
•  Original

Bilaga 4

nerna på bostadsfinansieringens område. Ombildningen till stiftelse skulle innebära att ägarfrågan fick en lösning som nära anknyter till de förhållan- den som hittills gällt för organisationen. Bolagiseringen och tillskapandet av Stadshypotek AB skulle öppna möjligheter för extern försörjning av riskka- pital och för en spridd ägarbild.

Fullmäktige har alltså inget att erinra mot en genomgripande ombildning av den nuvarande Stadshypotekst'irganisationen innefattande både byte av associationsfmm och introduktion av en ny ägarstruktur. Ett nödvändigt vill- kor för fortlevnad och utveckling är att Stadshypotek de närmaste åren kan attrahera nytt ägarkapital till rörelsen. Olika intressenter bör därför enligt fullmäktiges uppfattning erbjudas att satsa riskvilligt kapital på marknads- mässiga villkor. Detta kan ske genom riktade nyemissioner till såväl lånta- gare som till olika externa intressenter på marknaden i anslutning till den planerade bolagiseringen.

Som framgått ser fullmäktige stiftelseformen som ett möjligt alternativ för Sfadshypotekskassans ombildning. Kassan övergår därmed från att vara ett rörelsedrivande bostadsinstitut till att var ägare och förvaltare av ett motsva- rande bolag. En sådan lösning förutsätter dock att huvudinriktningen för den framtida förvaltningen tydligt katt läggas fast. Fullmäktige har i remiss- svaret på hypotektsutret'lningen tillstyrkt förslag om ändamålsinriktning och stadgar som skulle möjliggöra en fortsatt stark och självständig ställnig och en nära anknytning till bostadskreditmarknaden. Förutsättningarna för en lösning efter stiftelsemodell bör självfallet prövas noga. Fullmäktige är väl medvetna om att ägarkonstruktioner av detta slag är förknippade med pro- blem. vilket också antyds i den nu akutella promemorian. Det kan t.ex. vara svårt att formulera ett tillräckligt klart och avgränsat ändamål för stiftelsen ifråga. Möjligheterna till framtida ingrepp och anpassningar blir vidare starkt begränsade om en stiftelsebildning genomförs.

Ett alternativ till den formella stiftelsebildningen kan därför vara att. som utredningsmannen föreslår. tills vidare behålla Stadshypotekskassan som en offentlig institution. reglerad i en särskild författning. Lagstiftningen skulle därmed ändras så att Stadshypotekskassan får i'tgarfunktionen som sin enda uppgift d.v.s. att äga och förvalta de aktier som uppkommer när rörelsen överförs till aktiebolag. De regionala föreningarnz't föreslås samtidigt fusio- neras in i Stadshypotekskassan för att upphöra. Lagstiftningen upptar i stål- let bestämmelser om en regional organisation med valkretsar för att utse om- bud till kassans stämma. I'lärigenom kan en inflytandestruktur som liknar dagens upprätthållas. Samtidigt öppnas som tidigare framgått en ny kanal för låntagareinflytande genom direktågandet av aktier i Stadshypotek AB.

Fullmäktige har inget att erinra mot att delar av ägandet i Stadshypotek AB organiseras i den juridiska form som här angivits. Stadshypotekskassan upphör därmed att vara en rörelsedrivande institution och övegår helt till rollen som aktieägare. Fullmäktige delar utredningsmannens uppfattning att ombildningsarbetet bör komma igång så snabbt som möjligt och ser mot denna bakgrund vissa fördelar med att förlänga och anpassa gällande hypo- tekslagstiftning på detta sätt.

Det är också angeläget att planerna på ett breddat ägande i Stadshypoteks bolagsbildning och en börsintroduktion relativt snabbt kan förverkligas. En

Prop. 1990/91:190

• Sida 105
•  Original

Bilaga 4

ändrad hypotekslagstiftning skulle kunna gälla från årsskiftet 1991/92 och en bredare ägarstruktur för den rörelsedrivande verksamheten skulle av allt att döma kunna etableras mot slutet av 1992 eller början av 1993.

Utredningsmannen föreslår att staten inträder i rollen som delägare vid själva tillskapandet av Stadshypotek AB. Staten kommer då i åtnjutande av en del av det historiskt upparbetade kapitalet. Låntagarna inträder först i och med en riktad nyemission men får även de sin del av kapitalet eftersom aktierna enligt förslaget bjuds ut med en betydande substansrabatt. l prome- morian hänvisar utredningsmannen till att såväl staten som löntagarna bidg- ragit till den historiska kapitaluppbyggnaden i stadshypoteksorganistionen och argumenteringen utmynnar i förslaget om en ägarfördelning mellan dessa båda. med Stadshypotekskassan som tredje part.

Om man jämför dessa ("överväganden med den tidigare presenterade hypo- teksutredningens bedömningar framgår klara skillnader. Enligt hypoteksut- redningens analys av gällande lagstiftning och dess förarbeten föreligger principiella hinder för staten eller medlemskretscn (via föreningarna) att göra anspråk på det kapital som uppkommer vid en bolagisering. Det faller emellertid på statsmakterna att ta ansvar för i vilka former det samlade kapi- talet skall förvaltas.

Fullmäktige kan konstatera att de olika utredningsunderlag som arbetats fram beträffande stadshypotekst:)rganisationens rättsliga status ger utrymme för skilda slutsatser om vem eller vilka som kan anses vara "rättmätiga ägare" till det kapital som upparbetats. Underlagen ger alltså inga entydiga svar när det gäller ägarfrågan. Oklarheterna härvidlag bör dock inte få hindra nödvändiga förändringar. Underlagen ger heller inte tillräcklig grund för att utesluta någon av de alternativa ägarstrukturer som förts fram. Om en formell stiftelsebildning skulle bedömas som en mindre ändamålsenlig lösning anser fullmäktige att någon form av ägarfördelning mellan Stadshy- potekskassan. staten respektive låntagarna utgör ett alternativ.

Statens eventuella roll som delägare i ett nytt Stadshypotek AB är en fråga av intresse även av andra skäl än de rent juridiska som ovan nämnts. Några näringspolitiska motiv för staten att ta ett långsiktigt ägaransvar på denna del av kreditmarknaden har inte uttalats. Ett statligt ägarengagemang kan heller inte ses som en nödvändig förutsättning för att garantera marknadens mångfald eller funktionssätt i övrigt. Staten har dock ett berättigat intresse av god insyn i och kontroll över den förestående ombildningsprocessen och bolagsbildningen. Genom ett delägarskap kan detta syfte uppnås. men även andra möjligheter står enligt fullmäktiges mening öppna och bör övervägas. Staten kan t.ex. välja att förstärka sitt inflytande i Stadshypotekskassans sty- relse genom att ändra denna styrelses sammanstättning. Staten skulle där- med kunna avstå från att ta i anspråk delar av aktiekapitalet i Stadshypotek AB. Under sådana förutsättningar skulle Stadshypotekskassan och lånta- garna i ett inledande skede stå som ägare till Stadshypotek AB efter verk- ställd nyemission.

l utredningsmannens förslag får förlängningen av stadshypotekslagen ka- raktären av en övergångslösning. Den utmynnar i en speciell tillämpning av gällande likvidationsbestämmelser i lagstiftningen. Utredningsmannen före- slår nämligen att kassans ställning och ägarfunktion omprövas efter en över-

Prop. 1990/91:190

• Sida 106
•  Original

Bilaga 4

gångstid på ca fem år. Kassan kan då upphöra genom likvidation. varvid sta- ten beslutar om fördelningen av kassans kapital.

Av promemorian framgår att nämnda förslag endast utgör en grov skiss till hur ombildningsprocessen skulle kunna genomföras. Enligt fullmäktiges uppfattning krävs en precisering på flera punkter. bl.a. för att närmare klar- göra Stadshypotekskassans ställning och uppgifter i rollen som ägare under ombildningsprocessen och statens ansvar och agerande vid ett eventuellt lik- vidationsförfarande. Förslaget om en övergångslösning måste alltså bygga på vissa klart angivna förutsättningar för att kunna accepteras som alternativ till en stiftelsebildning enligt hypoteksutredningens modell.

En sådan grundförutsättning är enligt fullmäktiges mening bevarandet av Stadshypoteksorganisationens oberoende på marknaden. Avsikten bör vara att bevara Stadshypotek AB som en fristående konkurrent till de större bankkoncernerna. Fullmäktige ser förlängningen av stadshypotckslagstift— ningen som en garanti för fortsatt oberoende i detta avseende. Säkerheten för Stadshypoteks obligationsinnehavare är också en viktig fråga. Efter över- föringen av rörelsen till aktiebolag kan den statliga garantin för den gamla obligationsstocken trappas ned. Detta förutsätts dock ske med beaktande av den nya kapitaltäckningssituationen och obligationsinnehavarnas intressen. En annan grundförutsättning gäller inträdet av nya aktieägare. Dessa bidrar inte bara genom att tillskjuta nytt kapital. Genom deras inträde ökar stabili- teten och trovärdigheten i ombildningsprocessen och kravet på marknads- mässig avkastning understryks.

Enligt fullmäktiges uppfattning bör frågan om likvidation av kassan och om upphävande av hypotekslagstiftningen först aktualiseras i ett läge när det ombildade Stadshypotek har blivit väl konsoliderat och där en ny affärsorga- nisation i allt väsentligt tagit form. Dagens obligationsstock och den statliga garantin för denna bör i detta läge till väsenlig del vara avvecklad. Beroendet av staten ur kapitalförsörjningssynpunkt har därmed minskat. Bestämmel- serna om likvidation bör då kunna utnyttjas i syfte att avsluta ombildnings- processen och etablera Stadshypotek som ett självständigt. börsnoterat ak- tiebolag på marknaden. Enligt fullmäktiges mening bör någon bestämd tid- punkt för denna del av ombildningen inte låsas fast. .

Vid eventuell likvidation anger nuvarande lagstiftning endast att nettotill- gångarna skall användas för de ändamål regeringen fastställer. Flera hand- lingsalternativ står därmed öppna. Ett sådant alternativ är att staten själv träder i Stadshypotekskassans ställe i en direkt ägarfunktion när kassan likvi- deras. Detta skulle emellertid enligt fullmäktiges mening knappast gagna ombildningsprocessen eller Stadshypotek ABs ställning som ett självständigt börsnoterat aktiebolag. Fullmäktige anser att kassans aktier bör säljas ut på marknanden i en dylik situation. Aktieinnehavet representerar ett bety- dande värde och avsikten bör vara att fullt ut realisera detta värde vid en utförsäljning till marknadsmässiga villkor. Därefter är det regeringen som har att bestämma över nettotillgångarnas användning och ändamål.

I promemorian konstateras att flera ytterligare ställningstagande måste till för att den planerade ombildningsprocessen skall kunna genomföras. Skatte- frågorna framhålls särskilt. Under innevarande år krävs vidare ett antal för- beredande ställningstaganden beträffande organisationen och kapitalför-

Prop. 1990/91 : 1.90

• Sida 107
•  Original

Bilaga 4

sörjningen i det nya Stadshypotek AB. Nyemissionerna måste förberedas. En ny koncernstruktur med en fungerande regional utlåningsorganisation måste tillskapas.

Utredningsmannen förordar Stadshypotekskassans styrelse som interims- styrelse 1 detta bolag. Fullmäktige har inget att erinra mot en sadan tillfällig lösning. Så snart som möjligt bör dock den nya bolagsbildningen få en affärs- inriktad och från Stadshypotekskassan fristående styrelse och ledningsfunk- tion. Rollfördelningen mellan ägarna. Stadshypotekskassan, och den rörel- sedrivande koncernen. Stadshypotek AB. bör då tydligt framgå.

Fullmäktige kan tillstyrka att erforderliga lagändringar träder i kraft fr.o.m. början av 1992. Den förestående ombildningen bör inte innebära nå- gon restriktion för Stadshypotekskassans obligationsupplåning eller övriga verksamhet under innevarande år. Fullmäktige har i ett särkilt yttrande till- styrkt en ansökan från Stadshypotekskassans styrelse om höjning av den statliga grundfonden med 2 miljarder kronor. vilket motsvarar en höjning av upplåningsrätten på marknaden med 20 miljarder kronor.

Bankinspektionen

Bankinspektionen tillstyrker i sitt remissyttrande hypoteksutredningens för- slag. I sak har bankinspcktionen inte funnit anledning att ändra detta ställ- ningstagande. En viktig grund för detta ställningstagade var emellertid den oklarhet som rådde om vem som rättmätigt kunde göra anspråk på förmö- genheten i Stadshypotek. Var det staten som via ställandet av lånegaranti möjliggjort Stadshypoteks upplåning eller var det låntagarna som genom upptagandet av krediter byggt upp Stadshypoteks fonder. llypoteksutred- ningen ansåg att ingen rättmätigt kunde göra anspråk på förmögenheten var- för utredningen förordade att Stadshypotek skulle ägas av en stiftelse.

Utredningsmannen Nordström synes i sin promemoria instämma i hypo- teksutredningens slutsats eftersom han konstaterar efter att bl.a. ha studerat förarbeten m.m. att något entydigt svar till ägarfrågan inte finns. I stället framhåller emellertid Nordström att i denna situation bör det mest ange- läggna vara att "söka skapa en ägarstruktur som bäst värnar Stadshypoteks framtida roll på kreditmarknaden". Bankinspektionen ansluter sig till detta synsätt.

En observation bankinspektionen gjort mot bakgrund av de händelser som inträffat under senare tid på den svenska kreditmarknaden är vikten av starka (ig(1re.Äg(1rfrägan 1 Stadshypotek bör därför noggrant prövas innan beslut fattas så att inte Stadshypoteks framtida roll äventyras. Ägarfrågan 1 kombination med möjligheter till externt riskkapital torde även vara viktig ur ratingsynpunkt och därmed helt avgörande för Stadshypoteks framtid konkurrensförmåga på den svenska kreditmarknaden eller som låntagare på internationella marknader.

Enligt bankinspektionens mening är det därför av högsta prioritet att ägarna till det framtida Stadshypotek tar ett samlat grepp över verksamhe- ten — inte minst under ombildningsperioden. Av strategiska skäl kan därför enligt bankinspektionens mening stadshypoteksföreningarna ej ingå i kret- sen av framtida ägare.. Även om inspektionen har förståelse för föreningar-

Prop. 1990/91:190

• Sida 108
•  Original

Bilaga 4

nas syn så är inspektionen av samma uppfattning som såväl hypoteksutred- ningen som den särskilda utredningsmannen att föreningarna bör upplösas genom fusion med Kassan.

Den förestående ombildningen av Stadshypotek är genomgripande och det kan antas att det tar flera år innan ombildningen är helt genomförd. Un- der ombildningstiden är det viktigt för Stadshypotek med en stark och obe- roende ägure som tillika kan ta ett ägaransvar men samtidigt driva på föränd— ringsprocessen. Den ägare som bäst kan fylla denna funktion är enligt bank- inspektionens mening staten. Ett alternativ kan därför vara att staten initiellt ensam träder in som ägare till Stadshypotek AB men då med en klart uttalad målsättning att aktierna i takt med att ombildningen fortskrider löpande skall säljas ut på marknaden. Mot detta förfaringssätt kan invändas att staten då ensam tillgodogör sig den förmögenhetsmassa som under årens lopp byggts upp i Stadshypotek. Därtill kommer att om staten stod som ensam ägare — om än initiellt — skulle detta inte uppfattas som konkurrensneutralt. Ur rating och upplåningssynpunkt skulle Stadshypotek få en klar fördel lik- värdig den nuvarande statliga lånegarantin.

Neutralitetsskäl talar således för att staten inte ensam bör vara ägare till Stadshypotek. Däremot delar inspektionen utredningsmannens förslag att staten bör ingå i ägarkretsen (30%). Skälen härtill är dels att staten via låne- garantin bidragit till förmögenhetsuppbyggnanden i Stadshypotek dels att staten genom ett ägande får ett direkt ansvar för Stadshypoteks ombildning.

Vid ombildningen till aktiebolag samt slopandet av den statliga lånegaran- tin bör kapitalbasen i Stadshypotek AB väsentligt förstärkas. Sker inte detta sänks sannolikt ratingen och upplåningsvillkoren - inte minst på de interna- tionella marknaderna — försämras med sämre konkurrensförmåga som följd. Kapitalbasen bör således förstärkas genom ett externt kapitaltillskott och banksinspektionen delar utredningsmannens förslag att detta lämpligen sker genom en riktad aktieemission till låntagarna. Ett breddat ägande skapas därmed till Stadshypotek som åtminstone på sikt också bör möjliggöra en börsintroduktion av företaget. Emissionen som förutsätts ske till förmånliga villkor innebär också att låntagarna såväl får del i Stadshypoteks förmögen- het som ett direkt ägarinflytande (40 %).

Enligt utredningsmannen är Stadshypotek AB som mest sårbart under övergångstiden fram till dess hela ombildningen är fullt genomförd. För att dels skapa stabilitet dels förhindra uppköp under övergångstiden föreslår därför utredningsmannen att en del av aktiekapitalet. 30 %, ägs av stadshy- poteksorganisationen. Kassan föreslås få äga och förvalta dessa aktier. En annan fördel med detta förslag är att ett gäldenärsbyte då ej behöver ske eftersom den gamla obligationsskulden kan ligga kvari Kassan fram till dess den antingen förfallit eller ersatts med upplåning direkt från Stadshypotek AB. När så skett föreslås staten få bestämma om likvidation av Kassan samt vem kassans förmögenhet skall tillfalla.

Även på denna punkt delar bankinspcktionen utredningsmannens syn frånsett att en övergångstid om 5 år kan synas väl kort. Enligt bankinspektio- nens mening bör övergångstiden vara relaterat till i vilken takt den gamla obligationsskulden kan avvecklas och därför inte i förväg vara tidsmässigt bestämd.

Prop. 1990/91:190

• Sida 109
•  Original

Bilaga 4

Uppsala läns stadshypoteksförening

I samband med remiss av betänkandet om Hypoteksinstituten i framtiden avgav Uppsala läns Stadshypoteksförening yttrande vari förordats en inte- grerad organisation gemensam för Stadshypotekskassan och föreningarna och att denna organisation blir 100-procentig ägare av aktiekapitalet i Stads- hypotek AB. Vidare poängterades att låntagarinflytandet skulle tryggas ge- nom att nuvarande Stadshypoteksföreningar ersätts med nya låntagarföre- ningar vars uppgift bl.a. skall vara att utse ombud till Stadshypotekskassans ombudsstämma samt föreslå kandidater till styrelsen inom Stadshypoteks AB framtida regionala organisation.

Uppsala läns Stadshypoteksförening har fortfarande samma uppfattning och har därutöver inget ytterligare att anföra.

Företagsklubbarna — Kontaktombuden — Personalen hos Stadshypoteksföreningarna

Ur personalens synvinkel är det av största betydelse att sysselsättningen ga- ranteras för de anställda i landsorten och inte överflyttas till Stockholm. och det kan endast ske under förutsättning att Stadshypotek bedriver en verk- samhet på lokal nivå.

Kapital är makt. Vi skall inte glömma det kapital som personalen i dag representerar i form av kompetens. det kontaktnät och den kännedom om våra låntagare som skapats under årens lopp.

Den trygghet och identifiering vi anställda i dag känner inom resp. stads- hypoteksförening kommer att försvinna vid ett centralt ägande. Det finns det alldeles för många exempel på.

Att tvinga sig till föreningarnas kapital anser vi är helt oförenligt med en socialdemokratisk politik. Det förslag som Kassa företräder. vilket innebär att föreningarna skall upphöra. förkastar vi helt och hållet.

Eftersom föreningarnas sammanlagda kapital representerar en majoritet anser vi att "föreningarna" även fortsättningsvis skall vara majoritetsägare i aktiebolaget.

En socialdemokratisk regering med departement. och folkvalda. borde verkligen värna om den lokala förankring som det innebär att ha förening- arna kvar i någon form och därmed också även inflytandet över det totala kapital som under årens lopp genererats.

Som anställda och fackliga företrädare stöder vi fullt och fast föreningssty- relsernas uppfattning i ägarfrågan.

Prop. 1990/91:190

• Sida 110
•  Original

Lagrådet Utdrag'ur protokoll vid sammanträde 1991-04-24

Närvarande: f.d. regeringsrådet Eskil Hellner. justitierådet Fredrik Sterzel. regeringsrådet Björn Sjöberg.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991 har regeringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

ro . lag om återföring av vissa obeskattade reserver inom Stadshypotek och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag. SBAB. m.m..

. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Jä'u.)

. lag om ändring i lagen (l990:654) om skatteutjämningsreserv.

'Jl . lag om ändring av lagen (1976225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m..

6. lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen. m.m.,

7. lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse från skatt- skyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutio- nerna. m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ulf Stenlund och kammarrättsassessorn Johan Svanberg. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om Konungariket Sveriges stads/1 ypotekskassa

Syftet med lagförslaget är. såvitt kan utläsas av remissprotokollet. inte att åstadkomma någon ändring i materiellt hänseende på den viktiga finanssek- tor där hypoteksinstituten är verksamma med kapitalanskaffning genom ob- ligationslån och finansiering av hus och bostadsrätter med hypotekslån. Det rör sig i stället huvudsakligen om en omorganisering vid vilken de nuvarande associationsformerna. som är särpräglade. skall upphöra och ersättas med kreditaktiebolag enligt det regelsystem som är generellt giltigt för sådana. ] samband härmed avses det särskilda statliga engagemanget i form av garan- tiåtagande med avseende på upplåningen upphöra och kapitalanskaffningen få ske på marknadens villkor. dvs. i konkurrens på lika villkor med annan efterfrågan på kapital.

Omorganiseringen av verksamheten förenas med upplösning av vissa. hos de gamla rättssubjekten bildade reserver. delvis bestående av obeskattade vinstmedel som härvid tas till beskattning. Vidare skall i vanlig ordning stäm- pelskatt betalas vid det nybildade rättssubjektets aktieemission och vid över- föring till detta av fastigheter som apportegendom. Omstruktureringen av verksamhetens organisation leder således till en viss avtappning av medel från verksamheten till staten i form av skatter. Men därjämte föreslås (punkt

Prop. 1990/9 ] : 190

• Sida 111
•  Original

Bilaga 5

4 i övergångsbestämmelserna) att regeringen skall kunna föreskriva att stadshypotekskassan skall till staten betala ett belopp som svarar mot kas- sans värde före fusionen mellan kassan och hypoteksföreningarna. Det an- ges i remissprotokollet att det här rör sig om ett belopp av ca 5 mdr kronor.

Vilken rättslig grund denna betalning har framgår inte i ärendet. Det är svårt att se att lagstiftningens syfte att avveckla otidsenliga organisatoriska former och främja en konkurrens på lika villkor på kreditmarknaden moti- verar denna överföring av medel från hypoteksverksamheten till staten. Däremot skulle medlen kunna täknas ha en funktion om de stannade kvar inom denna finansiella sektor. när det statliga garantiåtagandet upphör.

Hypoteksinrättningarna. som inte är statliga organ. är konstituerade av staten; deras konstitution har tillkommit som lag. De måste följaktligen också avvecklas genom lagstiftning. varvid regler måste ges för hur det skall förfaras med deras tillgångar. Lagrådet saknar dock — som torde framgå av det sagda — en redovisning av skälen till statens anspråk på vissa av dessa tillgångar utöver skatteanspråken.

Övriga lagförslag

Lagrådet har ingen erinran mot lagförslagen.

Prop. 1990/91:19()

111.

• Sida 112
•  Original