Prop. 1991/92:119

om ombildning av Statshypotek, m.m.

Regeringens proposition

1991/92:119

_ _ - om ombildning av Stadshypotek, m.m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 april 1992.

På regeringens vägnar

Carl Bildt Anne Wibble

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo. Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg

Föredragande: statsrådet Wibble

Proposition om ombildning av Stadshypotek, m.m. 1 Ärendet och dess beredning

Hösten 1988 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en sär- skild utredare (verkställande direktören Gunnar Petri) för att göra en översyn av lagstiftningen om hypoteksinstituten.

Översynen skulle ske med utgångspunkt i de radikalt ändrade förutsätt- ningar som då inträtt på kreditmarknaden. Utredningsarbetet skulle vara inriktat på att främja förutsättningarna för en effektiv konkurrens på denna marknad. Målet var att åstadkomma en moderniserad organisa- tionsform för hypoteksinstituten, som gör det möjligt för dem att verka och utvecklas efter sina egna förutsättningar på en avreglerad kredit- marknad.

Utredaren överlämnade i december 1989 betänkandet (SOU 1989: 103) Hypoteksinstituten i framtiden. Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkan- det som bilaga ], dels en förteckning över remissinstansema och en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.

På grund av den splittrade remissopinionen uppdrogs under hösten 1990 åt lagmannen Anders Nordström att efter kontakt med berörda intressenter lämna ett alternativt förslag till ombildning. Nordström redovisade i december 1990 sitt uppdrag. Även detta förslag har remiss- behandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas Nordströms förslag som bilaga 3 samt en förteckning över remissinstansema och en samman- ställning av remissyttrandena som bilaga 4.

Regeringen lämnade våren 1991 ett förslag till ombildning av Stads- hypotek (prop. 1990/91:190). Efter regeringsskiftet hösten 1991 åter- kallades propositionen (Skr. 1991/92:27).

I en skrivelse, som kom in till finansdepartementet den 27 februari 1992, har Stadshypotekskassan och samtliga 20 stadshypoteksföreningar lämnat ett gemensamt förslag till ombildning av organisationen. Förslaget överensstämmer i stora delar med den tidigare propositionens förslag men skiljer sig från det förslaget främst på följande punkter:

• Sida 20
•  Original

- Någon revers från kassan till staten på 5 miljarder kronor skall inte utfärdas

- Låntagarinflytandet stärks - Den lokala förankringen bevaras

Ett antal myndigheter och organisationer har fått tillfälle att vid en hearing muntligen framföra synpunkter på innehållet i skrivelsen och på en inom finansdepartementet upprättad promemoria som getts formen av ett utkast till lagrådsremiss. Till protokollet i detta ärende bör fogas stadshypoteksorganisationens skrivelse som bilaga 5 och en förteckning över deltagarna vid hearingen som bilaga 6. De synpunkter som lämnats vid hearingen och som inte framförts tidigare redovisas i respektive avsnitt.

Det tidigare nämnda betänkandet (SOU 1989:103) behandlar samtliga tre hypoteksinstitut, dvs. Stadshypotek, Landshypotek och Skepps- hypotek. Frågan om ombildning av Landshypotek och Skeppshypotek kräver ytterligare överväganden. Jag tar därför i detta ärende bara upp frågan om en ombildning av Stadshypotek. Ombildningen av Stadshypo- tek föranleder ett ställningstagande till vissa skattefrågor.

Förslaget till ombildning av Stadshypotek föranleder också en del följdändringar i andra författningar, som bör tas upp senare i år.

Mina förslag om Stadshypotek överensstämmer i sina huvudrag med det av stadshypotekskassan och föreningarna senast framlagda förslaget.

[ lagstiftningsärendet tar jag även upp några skattefrågor som gäller ett par andra aktuella omstruktureringar inom den finansiella sektorn. Det gäller ombildning av utländska bankers svenska dotterbankaktiebolag till filialer samt möjligheten till ombildning av ömsesidiga livförsäk- ringsföretag till livförsäkringsaktiebolag. Vidare tar jag upp en fråga om justering av reglerna för avsättning till skatteutjämningsreserv. Även dessa skattefrågor har behandlats vid den nyssnämnda hearingen.

Slutligen tar jag upp en fråga om avskattning av bankers och andra finansiella företags Obeskattade reserver. Bankföreningen och andra före- trädare för banker har i framställningar till finansdepartementet (dnr 4495/91 och dnr 3590/91) framhållit de negativa effekter som upp— kommer när bankernas riskreserver skall återföras vid en tidpunkt då förlustriskema är ovanligt stora.

Regeringen beslutade den 26 mars 1992 att inhämta lagrådets yttrande över inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. Lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

2. Lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.,

3. Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 4. Lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv, 5. Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av Obeskattade reserver,

6. Lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.,

7. Lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m.,

• Sida 21
•  Original

8. Lag om upphävande av förordningen (1969z744) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionema, m.m.

De till lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta

ärende som bilaga 7.

Lagrådet har i yttrande den 3 april 1992 föreslagit att de i punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelsema till lagförslaget 1 skall brytas ut till en särskild lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen. Förslaget ger anledning till följdändringar i vissa av de övriga lagförslagen. Lagrådet har också föreslagit viss formell bearbetning av 2-4 och 8 55 i lagförslaget 1. Lagrådet har lämnat övriga lagförslag utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 8.

Jag godtar lagrådets förslag. Även i övrigt bör vissa redaktionella ändringar göras i de remitterade lagförslagen.

Efter det att lagrådsremissen beslutats har Svenska Bankmanna- förbundets Centrala Företagsklubb för Stadshypotek i en skrivelse till finansdepartementet lagt fram förslag om representation i stadshypo- tekskassans styrelse för de anställda i Stadshypotek m.m. Jag behandlar Bankmannaförbundets skrivelse i avsnitt 3.4 och 3.6.

De tre hypoteksorganisationerna i Sverige - Stadshypotek, Landshypotek och Skeppshypotek - har gamla anor och en tillkomsthistoria som åter- speglar olika näringsverksamheters finansieringsproblem och behov av bl.a. långfristiga krediter. .

Landshypotek bildades i mittenav 1800-talet i syfte att förse jordbruket med långfristigt kapital till fast ränta. I slutet av 1800—talet och början av 1900-talet tillkom Stadshypotek med uppgift att tillhandahålla långfristiga primärlån till fastigheter i städer för att tillgodose behovet av bostäder i de då snabbt växande tätorterna. Skeppshypotekskassan är av något senare datum och bildades år 1929 för att möta kravet på ett speciellt finansieringsinstitut för rederinäringen, med huvuduppgift att underlätta den svenska handelsflottans fömyelse och expansion.

2.1. Hypoteksinstitutens roll på kreditmarknaden

Hypoteksinstitutens tillkomsthistoria visar att instituten bildades med statsmakternas stöd i syfte att tillförsäkra prioriterade sektorer i samhället förmånliga långfristiga krediter. Detta kunde andra kredit— institut då inte tillgodose. I dag är de tre hypoteksorganisationerna mycket stora aktörer på resp. del av kreditmarknaden och de får i vissa avseenden anses vara marknadsledande.

Avregleringen av den svenska kreditmarknaden under 1980-talet har radikalt ändrat verksamhetsförutsättningama för hypoteksinstituten och deras roll på marknaden. Tidigare förelåg en ransoneringssituation i fråga om långfristiga krediter där endast ett fåtal institut gavs möjlighet att vara

• Sida 22
•  Original

verksamma. Landshypotek hade ensamrätt inom sin sektor och marknaden för bottenlån till bostäder var kvoterad på ett sätt som automatiskt gav Stadshypotek en mycket stark ställning. Systemet fungerade så, att bankerna i stor utsträckning förmedlade kunder till hypoteksinstituten.

Sedan systemet med prioriterade obligationer för bl.a. hypoteks- instituten avskaffats måste all upplåning på den svenska kreditmarknaden ske till marknadsmässiga räntor. Kreditanskaffnirrgen till t.ex. bostads— och lantbrukssektorema konkurrerar nu på lika villkor med annan upp- låning. Det finns då inte samma skäl för banker och vissa andra kredit- institut att slussa fastighetskrediter vidare till hypoteksinstitut. Banker, kreditaktiebolag, finansbolag och andra institut kan själva utan särskilda begränsningar erbjuda kunderna konkurrenskraftiga villkor.

På den tidigare starkt reglerade marknaden var kraven på hypoteks- institutens organisation för kontakt med låntagare och för marknadsföring begränsade. Efter avregleringen och den ökade konkurrensen har till- gången på kontorsnät blivit av stor betydelse. Hypoteksinstituten har också de senaste åren lagt ned ett omfattande arbete på att utveckla organisationen, framförallt på ADB—sidan. Vidare har hypoteksinstituten i varierande grad avsatt resurser för marknadsföring och uppbyggnad av en organisation för detta ändamål. Dessa åtgärder har vidtagits som en följd av avregleringen och den tilltagande konkurrensen på marknaden.

2.2. Hypoteksinstitutens nuvarande organisation

I fråga om organisation och uppbyggnad skiljer sig hypoteksinstituten i vissa avseenden från varandra. I Stadshypotek och Landshypotek finns centrala organ som svarar för upplåningen medan lokala organ runt om i landet handhar kreditgivningen. Således är varken de centrala eller lokala organen i organisationen, sedda var för sig, kompletta kredit- företag. Skeppshypotek däremot består bara av ett organ - Skeppshypo- tekskassan - som svarar för såväl upplåning som utlåning. Någon motsvarighet till hypoteksföreningarna finns alltså inte i den organisationen.

2.3. Särskilt om Stadshypotek 2.3.1 Organisationen

Stadshypoteksorganisationen regleras av lagen (1968:576) om Konunga- riket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (stadshypotekslagen) samt av reglementet (l968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar. Organisa- tionen består av stadshypotekskassan, som är det centrala organ vilket svarar för upplåningen, och 20 stadshypoteksföreningar, vilka sköter utlåningen. Kassans upplåning kommer huvudsakligen från stora institu- tionella placerare och sker främst mot obligationer och certifikat. Som säkerhet för kassans förbindelser har staten ställt en garanti, den s.k. grundfonden. Inrättandet av denna garanti i samband med att kassan

• Sida 23
•  Original

bildades år 1909, skall ses mot bakgrund av den då rådande bristen på kapital inom landet. Den statliga garantin var en förutsättning för kassans upplåning på den europeiska kapitalmarknaden och utgjordes t.o.m. år 1966 av statsobligationer som tillhandahölls av riksgäldsfullmäktige. Obligationema var emellertid statens egendom och kassan erhöll ingen avkastning. Numera utgörs den av en av riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse på för närvarande 27 miljarder kronor.

Kassan förvaltas av en styrelse som består av tio ledamöter. Rege- ringen utser tre av dessa - bland dem ordförande och vice ordförande - samt suppleanter för tre år. Sex ledamöter och sex suppleanter väljs av stadshypoteksföreningamas ombud på ordinarie ombudsstämma. Dessutom är verkställande direktören ledamot av styrelsen och hans ställ- företrädare är suppleant. De sistnämnda utses av övriga styrelseleda- möter.

För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper utser regeringen och finansinspektionen årligen var sin revisor och suppleant. Ombudsstämman utser två revisorer och suppleanter för dem.

Stadshypoteksföreningama lämnar lån till bostads-, affärs- och kontors- hus samt till vissa s.k. bostadskomplement. Vidare lämnas bostads- rättslån. Av 21 & stadshypotekslagen framgår att fastighetsägare, tomt- rättshavare eller samfällighetsförening som erhåller lån från stads- hypoteksförening automatiskt blir medlem i föreningen. Medlem som inte står i skuld till förening för förfallna avgifter har rösträtt på före- ningsstämma, som skall hållas minst en gång om året. Varje medlem har en röst.

En stadshypoteksförening förvaltas av en styrelse, som består av minst fem och högst sju ledamöter. Kassan utser en av ledamöterna jämte supp- leant. Övriga ledamöter och suppleanter för dem väljs på ordinarie före- ningsstämma. Styrelsen väljer inom sig årligen ordförande och vice ord— förande. Varje förening utser fem ombud att representera föreningen vid den årliga ombudsstämman, som skall utse ledamöter och suppleanter i kassans styrelse och avgöra frågor om bl.a. fastställande av balans- räkning och om ansvarsfrihet för denna styrelse.

Ansökan om tillstånd att bilda en förening görs hos regeringen, som - om tillstånd ges - bestämmer föreningens verksamhetsområde. Rege- ringen förordnar också om förfarandet vid likvidation av kassan och föreningarna. Vid kassans likvidation skall nettotillgångama användas för ändamål som regeringen bestämmer efter hörande av föreningarna. Vid en förenings likvidation skall nettotillgångama överlämnas till kassan.

Stadshypotekslagen innehåller även bestämmelser om fusion av före- ningar, innebärande att en förening kan uppgå i en annan på så sätt att den överlåtande föreningen upplöses utan likvidation och att dess till- gångar och skulder övertas av den övertagande föreningen. Tillstånd till fusion får lämnas av regeringen, om fusionsavtalet godkänts av den över- låtande föreningens stämma. Medlem som inte samtyckt till fusionen har rätt att utträda ur föreningen, varvid hans lån förfaller till betalning.

• Sida 24
•  Original

Slutligen skall nämnas att kassan och föreningarna står under tillsyn av Finansinspektionen.

Stadshypoteks verksamhet är enligt lag i huvudsak begränsad till kredit- givning för finansiering av bostads-, kontors- och affärslastigheter samt av bostadsrätter i sådan bebyggelse. Stadshypoteks verksamhet kan delas in i upplåning och utlåning.

Upplåning Hypoteksorganisationernas upplåning har av tradition skett främst genom utgivning av obligationer. Hypoteksinstituten uppträder själva som emis- sionsinstitut för sina obligationer. Genom att det s.k. prioriterings- systemet upphörde den 1 december 1986 fråntogs Stadshypotek och Landshypotek samt de bostadsfinansierande kreditaktiebolag som kunnat ägna sig åt prioriterad kreditgivning möjligheten att anskaffa medel genom emission av prioriterade obligationer. Den administrativt bestämda obligationsränta som staten tidigare angav för vissa prioriterade ändamål inom bostadssektom och jordbruket, upphörde och ersattes av en mark- nadsanpassad ränta. Detta innebar att utlåningsräntan påverkades i mot- svarande omfattning. Konkurrensen ökade avsevärt bl.a. genom att hypo- teksinstitutens och de nyss nämnda kreditaktiebolagens marknad för bottenlån öppnades för andra kreditinstitut.

För de tre hypoteksorganisationerna har staten i lag ställt garanti som särskild säkerhet för institutens förbindelser. Hypoteksinstitutens upp- låningsmöjligheter står i direkt relation till storleken av denna garanti.

För Stadshypotek finns bestämmelserna om upplåning i 7 & stadshypo- tekslagen. Härav framgår att stadshypotekskassans låneskuld inte får uppgå till mera än tio gånger summan av kassans fonder, den statliga garantin (grundfonden) på för närvarande 27 miljarder kronor samt reserv- och kapitaltäckningfondema, vilka per den 31 december 1991 uppgick till 6 100 milj.kr. resp. 500 milj.kr.

Utlåning

I Stadshypotek lånas medel upp av stadshypotekskassan, vilken i sin tur lånar ut dessa till föreningarna.

För de lån stadshypotekskassan lämnar till stadshypoteksföreningama fastställer kassan själv räntesats och återbetalningsvillkor men skall se till att förfallotiden för lånen är förenlig med villkoren för kassans för- bindelser, dvs. att s.k. matchning föreligger mellan kassans upp- och utlåningsverksamhet.

Den egentliga utlåningsverksamheten i Stadshypotek bedrivs således av de lokala föreningarna.

Stadshypoteksföreningama lånar ut medel till låntagarna enligt amorte- ringsplaner med olika tidslängd, i regel 30-40 år, men även kortare tider förekommer. Lån får beviljas endast mot säkerhet i form av panträtt i

. Prop. 1991/92:119

• Sida 25
•  Original

fast egendom, om det inte är fråga om fall där staten, kommuner, banker, riksgäldskontoret eller riksbanken svarar som låntagare eller på grund av borgen. För lån i form av byggnadskreditiv krävs därutöver annan betryggande säkerhet. Pantbrev i fast egendom skall lyda på minst det belopp till vilket lån beviljas och ligga inom 75 % av objektets upp- skattningsvärde, vilket fastställs av den långivande föreningen på grund- val av särskild värdering. Under vissa förutsättningar kan pantbrev inom 85 % godtas. Stadshypoteksförening har också möjlighet att lämna lån mot säkerhet i bostadsrätt och, sedan den 1 juli 1987, mot säkerhet i andel i bostadsförening och aktie i bostadsaktiebolag under förutsättning att en icke tidsbegränsad nyttjanderätt till en lägenhet är oskiljaktigt förenad med andelen eller aktien. 1 övrigt gäller att föreningarna skall ha samma villkor för sin utlåning som gäller för deras motsvarande upp— låning hos kassan.

Det bakomliggande syftet med tillskapandet av hypoteksorganisationen linns alltjämt kvar och kommer till uttryck i den nu gällande lagstift- ningen. Detta framgår av beskrivningen av ändamålet för de lokala före- ningarna.

En stadshypoteksförening har enligt 19 & stadshypotekslagen till ända- mål att inom sitt verksamhetsområde utöva låneverksamhet avseende dels fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet som bebyggs för att användas huvudsakligen till bostäder eller affärslokaler, dels annan bebyggelse, om denna finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal, deLr bostadsrätt i sådan bebyggelse. Med bostadsrätt likställs i huvudsak andel i bostads- förening och aktie i bostadsaktiebolag. Dessutom får förening driva annan verksamhet som har samband med långivningen.

Hypoteksorganisationemas belåningsändarnål angavs i en tid då stats- makterna med olika instrument styrde kreditgivningen på ett helt annat sätt än vad som sker i dag. Genom metoden att i lag ange för vilka ända- mål olika institut får låna ut medel prioriteras dessa ändamål på ett för dagens kreditmarknad främmande sätt. Under årens lopp har med jämna mellanrum diskussioner om hypotekinstitutens ändamålsbestämmelser aktualiserats. Dessa diskussioner har lett till att vissa justeringar av lagstiftningen och tillämpningen skett i riktning mot en breddning av hypoteksinstitutens verksamhetsområden.

Stadshypotekskassans eget kapital utgörs av en reservfond och en kapital- täckningsfond. Dessa fonder bildar tillsammans med den statliga garantin - den s.k. grundfonden — basen för kassans upplåningsrätt. Upplåning får således ske med högst ett belopp som motsvarar tio gånger summan av fonderna. För närvarande uppgår fonderna till sammanlagt ca 33,6 miljarder kronor och upplåningsrätten sålunda till ca 336 miljarder kronor, varav vid utgången av år 1991 ca 307 miljarder kronor hade utnyttjats.

• Sida 26
•  Original

Enligt 15 & stadshypotekslagen skall kassans behållna årsvinst avsättas till reservfonden. När denna uppgår till lägst ett belopp som svarar mot en procent av kassans skulder får kassan av sin årsvinst bevilja stads- hypoteksförening bidrag utan återbetalningsskyldighet och göra avsättning till kapitaltäckningsfonden. Uppgår reservfonden till två procent av kas- sans skulder får kassan använda vinstmedel för syfte som hänger samman med kassans ändamål.

En stadshypoteksförenings eget kapital utgörs av en säkerhetsfond, som är motsvarigheten till kassans reservfond, och en kapitaltäckningsfond. Enligt 33 & stadshypotekslagen skall en förenings behållna årsvinst av- sättas till säkerhetsfonden. När denna uppgår till en procent av före- ningens skulder får avsättning göras till kapitaltäckningsfonden.

Utöver det krav som gäller i fråga om reservfonden och säkerhets- fondema gäller ett särskilt krav avseende kapitaltäckningsfondema. Av 34 & stadshypotekslagen framgår att kassans och föreningarnas kapital- täckningsfonder tillsammans skall uppgå till lägst ett belopp som motsvarar sammanlagt dels 4 % av föreningarnas fordringar med inteck- ningssäkerhet som ligger mellan 75 % och 85 % av den belånade egen- domens uppskattningsvärde, dels 8 % av föreningarnas fordringar med pantsäkerhet i bostadsrätt.

Belopp som har avsatts till kassans och föreningarnas kapitaltäcknings- fonder får användas endast för överföring till reservfonden resp. säker- hetsfondema.

Kassan och föreningarna var i princip frikallade från skattskyldighet före år 1943 (skattskyldighet förelåg endast kommunalt för fastighet) men beskattas sedan dess med vissa undantag som andra juridiska personer. En betydelsefull skillnad har varit att kassan och föreningarna inte varit skattskyldiga till vinstdelningsskatt. I det nya skattesystemet har den skillnaden eliminerats genom att vinstdelningsskatten slopats.

Stadshypotek har inte fått rätt att göra avsättning till skatteutjämnings- reserv (surv) enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv (survlagen). I stället har - med hänvisning till översynen av hypoteks- lagstiftningen (prop. 1989/90:110 s. 570) - avdragsrätten behållits för avsättning till reservfond eller säkerhetsfond, 2 5 8 mom. åttonde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL). Kassan medges avdrag tills reservfonden uppgår till 2 % av skulderna. Föreningarna har avdragsrätt för avsättning till säkerhetsfond tills fonden uppgår till 2,5 % av skulderna.

Genom lagstiftning år 1985 infördes bestämmelser om skatteplikt för upplösning av fonderna i den mån avdrag medgetts (prop. 1984/85:150, bil. 1, SkU 64, SFS 1985:470). lpropositionen föreslogs inga särskilda övergångsregler beträffande äldre avsättningar. På skatteutskottets initiativ infördes en övergångsbestämmelse som innebär att skatteplikt för reservupplösning föreligger endast beträffande avsättningar i bokslut för år 1985 och senare.

Avsättningsmöjligheterna till reserv— resp. säkerhetsfond har ansetts motsvara den skattemässiga nedskrivningsmöjligheten för andra finan- siella företag (prop. 1984/85:150, bil. 1 s. 64). En skillnad i förhållande

• Sida 27
•  Original

till t.ex. värderegleringskonton är att fonderna inte årligen återförs för att med avdragsrätt sättas av på nytt. En annan skillnad är att fonderna får användas endast för att täcka förlust på rörelsen i dess helhet samt — i fråga om kassan _ för bidrag till förening för viss förlusttäckning.

Kassans avdragsrätt för bidrag till föreningarna regleras i lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteks- förening m.m. och utgör ett slags motsvarighet till koncembidrags— reglerna för andra företag (prop. 1975/76:158 s. 16). Bidraget är skatte- pliktigt för mottagaren.

Per den 31 december 1991 uppgick kassans reservfond till 6,1 miljarder kronor, varav 3,7 miljarder kronor avsatts med avdragsrätt efter år 1984. Föreningarnas säkerhetsfonder uppgick till 6,8 miljarder kronor, varav 3,8 miljarder kronor avsatts med avdragsrätt efter år 1984.

Hur stor del av fonderna som utgörs av avsättningar för vilka avdrag medgetts t.o.m. år 1984 är inte känt. För att fastställa detta skulle tillgång till deklarationsmaterialet för 1944-1985 års taxeringar behövas. Ett rimligt antagande är att avsättningama väsentligen gjorts med av— dragsrätt. Avsättningar som gjorts år 1942 eller tidigare utgör i sin helhet obeskattat kapital.

För den statliga garantin (grundfonden), som för närvarande uppgår till 27 miljarder kronor, betalar kassan en avgift till staten på 0,33 %. Avgiften är avdragsgill vid inkomsttaxeringen enligt generella regler.

Hänvisningar till S2-3-3

• Prop. 1991/92:119: Avsnitt Finansdepartementet, 3.4

2.4. Kapitaltäckningsregler för hypoteksinstituten

Sedan den 1 febnlari 1990 gäller enhetliga kapitaltäckningsregler för banker, finansbolag, fondkommissionsbolag, kreditaktiebolag och hypoteksinstitut (prop. 1989/90:43, NU15, SFS l989:1086 - 1095). Kapitalkravet har anpassats till en internationellt accepterad lägsta nivå. För hypoteksinstituten innebär bestämmelserna genomgripande föränd- ringar. Anpassningen till internationella krav innebär bl.a. att de statliga garantiförbindelsema inte får beaktas vid beräkning av kapitalbasen. Vidare skall hypoteksinstitutens Obeskattade fonder i den mån en upp- lösning är skattepliktig behandlas på samma sätt som värdereglerings- konton, dvs. det primära kapitalet kommer att bestå av beskattade fond- avsättningar och 70 % av Obeskattade fondavsättningar. Avsättningar t.o.m. bokslut för år 1984 får i sin helhet räknas som primärt kapital.

Väsentligt skärpta krav ställs vad avser fåstighetskreditgivningen. Kapitalkravet för lån till kontors-, affärs- och jordbruksfastigheter har höjts från 2 till 8 %, vilket alltså innebär att institutets kapitalbas, beräknat på det sätt som här anges, skall uppgå till minst 8 % av utlånat kapital. För bostadsfastigheter har kapitalkravet höjts till 4 %. Generellt kan sägas att hypoteksinstitutens verksamhetsförutsättningar påverkas väsentligt.

Bestämmelserna trädde i kraft den 1 februari 1990 med ett successivt genomförande av kraven fram till utgången av år 1992.

• Sida 28
•  Original

3.1 Behovet av en reform

Stadshypotek bildades ursprungligen för att göra offentlig stödverksamhet möjlig, samtidigt som statens risktagande hölls på en låg nivå. Ändamålet med stödverksamheten var att komma till rätta med bristen på kapital inom bostadssektom, som av utvecklingsskäl ansågs behöva prioriteras. På en avreglerad kreditmarknad används emellertid inte samma teknik för fördelning av kapital och man är nu mer medveten än tidigare om de negativa effekter av olika slag som sådana stödåtgärder ofta för med sig. De skäl som tidigare fanns för att staten i fördelningssyfte och på. ett specialiserat sätt skulle ställa garantier till institut inom olika sektorer på kreditmarknaden finns alltså inte längre. Avregleringen av kapitalmark- naden har också inneburit att frågan om konkurrensneutralitet kommit i förgrunden. Från en sådan utgångspunkt är det statens uppgift att se till att regelsystemet är ändamålsenligt och främjar en god utveckling på kreditmarknaden samt skapar lika förutsättningar för konkurrens mellan kreditinstituten. Däremot är det knappast förenligt med ett sådant förhåll- ningssätt att staten ställer garantier för vissa kreditinstituts förbindelser. Den form av statliga garantiåtaganden som det är fråga om gentemot Stadshypotek bör alltså awecklas.

Den 1 februari 1990 infördes, som nämnts, internationellt anpassade kapitaltäckningsregler för banker och andra kreditinstitut. Reglerna, som även omfattar hypoteksinstituten, innebär bl.a. att endast inbetalt kapital får tas med vid beräkningen av kapitalbasen. Den garanti som staten ställt för stadshypotekskassan, och som för närvarande uppgår till 27 miljarder kronor, får således inte räknas in i kapitalbasen.

Stadshypoteksorganisationen saknar ägare. När det av kapitaltäcknings- skäl behövs ett tillskott av externt kapital som får räknas som primärt kapital, finns följaktligen inte någon som kan ge sådana tillskott. Detta förhållande hämmar naturligtvis verksamhetens utveckling. Problemet kan lösas genom att staten betalar in delar av den utställda garantin. En sådan lösning är emellertid oförenlig med ställningstagandet att statens åtagande bör avvecklas. Det måste alltså-på annat sätt öppnas en möjlighet att till- föra Stadshypotek kapital av den nu behandlade arten. Denna omständig- het talar för att Stadshypoteks organisation bör ändras;

ljämförelse med andra kreditinstitut är hypoteksinstituten särpräglade på flera sätt. Varje hypoteksinstitut har sin reglering i särskild författ- ning. Detta har medfört att hypoteksinstitutens handlingssfär i detalj är reglerad och kontrollerad i en utsträckning som i jämförelse med övriga institut inom det finansiella området är påfallande. Dessutom finns i förhållande till konkurrerande institut på marknaden vissa andra olikheter beträffande verksamhetsförutsättningama som bör undanröjas. Det gäller t.ex. den skattemässiga behandlingen av Stadshypotek.

Vad nu anförts kan emellertid inte ensamt förklara hypoteksinstitutens särart. Av större betydelse _ i ett historiskt perspektiv _ är att hypo- teksinstituten utgjort exklusiva redskap för att förverkliga målsättningar

• Sida 29
•  Original

som ställts upp av statsmakterna. Av detta följer att staten har haft sär- skilda omsorger om hypoteksinstituten. Med hänsyn till den långa tid under vilken dessa förhållande varat är det naturligt att staten förknippas med ett huvudmannaskap för hypoteksinstituten.

Den övergripande och främsta målsättningen för en förändring av Stadshypoteks organisation bör vara att föra över den' nuvarande verk- samheten i en organisationsform som ger Stadshypotek varaktiga förut- sättningar för att, på motsvarande villkor som övriga kreditinstitut, konkurrera på kreditmarknaden och som gör att Stadshypotek kan bestå som en fristående och konkurrensfrämjande långivare på kreditmark- naden. Målsättningen förutsätter att den roll staten i framtiden skall ha i verksamheten är klarlagd.

Ombildningen bör ske i en sådan form att statens risktagande inte ökas. Inte heller obligationsinnehavarnas eller övriga fordringsägares intressen får åsidosättas. Det är särskilt viktigt att ombildningen sker så att utomstående intressenter, exempelvis fordringsägare i utlandet, utan svårighet kan bilda sig en uppfattning om vad ombildningen konkret innebär.

3.2. Utgångspunkter för en ombildning

Stadshypotek är uppbyggt på en organisatorisk princip om fördelning av ansvaret för ingångna förbindelser och inte, vilket är det brukliga för andra associationsformer, på en rätt till del i en förmögenhetsmassa i förhållande till gjorda insatser eller rätt till ägande i egentlig mening. Principen om fördelning av ansvaret för ingångna förbindelser framgår av nuvarande hypotekslagstiftning men var mer tydlig innan låntagamas solidariska ansvar för föreningarnas förbindelser avvecklades. Organisa- tionsformen utgår från att en ägarfunktion i traditionell mening saknas.

Staten ställde ursprungligen en kostnadsfri garanti för Stadshypoteks upplåning. Den risk staten utsattes för genom garantin hölls på en låg nivå genom regleringen av organisationen. Detaljerade regler om samord- ning mellan kassans upplåning och föreningarnas utlåning, liksom lån- tagamas ansvar utöver de egna lånen, reducerade statens risktagande. En låntagare i en förening iklädde sig enligt författningama, i förhållande till sina förpliktelser, ansvar för andra låntagares bristande betalnings- förmåga. I gengäld kunde låntagaren på grund av det statliga garanti- åtagandet erhålla ett billigt lån under sådana förhållanden att åtagandet inte framstod som en verklig risk. När lånet var återbetalt och låntagaren slutligen tillgodogjort sig förmånen av det billiga lånet upphörde medlem- skapet och åtagandet.

Låntagamas solidariska ansvar för en förenings förbindelser upphörde år 1970. Därefter har låntagarna, utan att ikläda sig någon förpliktelse utöver det egna lånet, tillgodogjort sig förmånen av den statliga garanti- förbindelsen. För gemene man saknar ett medlemskap i en hypoteksförening numera reell innebörd i den meningen att en låntagare inte kan åläggas annat än att betala sina egna län. I en situation där ansvar för andras lån kunde aktualiseras hade låntagarna ett berättigat

• Sida 30
•  Original

krav på att få sin mening representerad vid överväganden om hur verk- samheten skulle bedrivas. Denna formella rätt kvarstår fortfarande men har naturligtvis minskat i betydelse. Något som skulle tala för att staten haft också andra bevekelsegrunder ,för inflytande för låntagare genom medlemskap kan inte utläsas av författningarna eller av förarbetena. Inte. heller finns det något stöd för att staten haft andra syften i fråga om låntagama/medlemmama än att tillhandahålla billiga krediter.

Sammanfattningsvis ger medlemskapet i en stadshypoteksförening inte någon rätt till anspråk på föreningens förmögenhet. Dock kan inte bortses från att låntagarna alldeles självklart har ett intresse av att verksamheten bedrivs på ett för låntagarna gynnsamt sätt.

Med hänsyn till Stadshypoteks bakgrund och statens garantiåtagande framstår det inte som rimligt att staten vid någon tidpunkt skulle vara beredd att medverka till att det egna kapital (fonderna), somvia subven- tioner byggts upp till skydd för obligationsköpama och för att minska statens risktagande, hamnar utanför statens kontroll. Med subventioner avses i sammanhanget dels den skattebehandling Stadshypotek har haft, deLs den garanti staten, utan eller mot måttlig ersättning, under åren har ställt till organisationens förfogande. Det kan alltså inte komma i fråga att utan vidare skingra organisationens samlade förmögenhet utanför statens kontroll.

Slutsatsen blir att det inte finns något hinder för staten att ombilda Stadshypotek på det sätt som befmns vara mest ändamålsenligt. Givetvis fordras för att en framgångsrik ombildningsprocess skall kunna genom- föras att organisationen i sin helhet verkar för en gemensam sak. Genom den enighet som numera råder inom organisationen finns förutsättningar för en sådan ombildning.

Något intresse för staten att i ett längre perspektiv ikläda sig rollen som ägare i ett ombildat Stadshypotek finns inte. Under ombildningsprocessen har dock staten ett intresse av att den risk staten påtagit sig inte ökar. Staten bör även av det skälet tillförsäkra sig en tillfredsställande kontroll över ombildningsproceduren.

3 . 3 Organisationsform

Mitt förslag: Stadshypoteks rörelse förs över till ett för ändamålet bildat kreditaktiebolag.

Utredningens, Nordströms och Stadshypoteks förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinsfanserna: Remissutfallet har, med några få undantag, varit positivt. Sveriges F öreningsbankers Förbund (SFF) har som övergripande synpunkt framfört att utredningen alltför lättvindigt avfärdat möjlig— heterna att organisera hypoteksinstituten i form av ekonomiska före- ningar. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att hypoteksinstituten inte skall ombildas till aktiebolag. Den konkurrensneutralitet som är nöd-

• Sida 31
•  Original

vändig för en effektiv, konkurrerande och avreglerad kreditmarknad måste åstadkommas på annat sätt än att i en väl fungerande verksamhet utan vinstkrav genom bolagsbildning införa externa avkastningskrav. Några särregler i beskattningen bör inte gälla utan den generella regleringen bör tillämpas fullt ut även för hypoteken. Lantbrukarnas Rikvförbund (LRF) menar att utredningen har brister genom att altema- tiva lösningar, t.ex. en kooperativ organisationsforrn, inte blivit till- räckligt analyserade.

Skälen för mitt förslag: De kreditinstitut som konkurrerar med Stads- hypotek är aktiebolag. Från den synpunkten vore det naturligt om även Stadshypotek kunde inordnas i aktiebolagsformen. Mot detta kan hävdas att det är en fördel om olika företagsformer konkurrerar på samma mark- nad. Det är emellertid inte möjligt att uppnå likhet i verksamhetsförut- sättningama med en bibehållen särreglering för Stadshypotek eller genom att välja ett föreningsaltemativ. I sammanhanget kan nämnas att inom föreningsbankrörelsen övervägs en ombildning av föreningsbankerna till ett bankaktiebolag.

De nya kapitaltäckningsreglema ställer skärpta krav på verksamheten. Om Stadshypotek på sikt skall kunna expandera kan en förstärkning av kapitalbasen komma att behövas. Om institutet ombildas till aktiebolag öppnas den riskkapital marknad som konkurrerande kreditinstitut redan nu har tillgång till. Kapitalbasen kan då förstärkas genom nyemission av aktier.

Ett annat vägande skäl som talar för en aktiebolagsbildning är be- hovet för institut som verkar på den internationella marknaden att ha en etablerad och för alla aktörer på marknaderna välkänd företagsform.

Valet av associationsform är också av betydelse för verksamheten och effektiviteten inom organisationen. Aktiebolagsformen möjliggör ett väl- definierat ägande i kombination med klara väldefinierade verksamhetsmål på olika nivåer i organisationen. Kombinationen av en välkänd form för ägande och klara verksamhetsmål torde långsiktigt främja effektivitet och utvecklingsförmåga.

De nämnda omständigheterna talar med styrka för att Stadshypotek ombildas till aktiebolag och inordnas i den lagstiftning som reglerar kreditaktiebolagens verksamhet.

• Sida 32
•  Original

3.4. Ombildningen

Mitt förslag:

-Kassan och föreningarna fusioneras. -Kassans rörelse, utom låneskulden, överlåts till ett av kassan bildat aktiebolag. Grundfonden ligger kvar i kassan.

-Regler införs för att undvika att fusionen leder till skattekonsekvenser.

-Obeskattade reserver i kassan och föreningarna återförs till beskattning. Återföringen av kassans och föreningarnas Obeskattade reserver får ske i aktiebolaget. I detta sammanhang behandlas också de Obeskattade reserverna i Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.

—Kassans och SBAB:s avdragsrätt för avsättning till reservfond slopas.

-Aktiebolaget och SBAB får rätt till surv. För aktiebolaget begränsas underlagen för K-surv och Annell-avdrag för att motverka att obeskattat kapital ingår i underlagen.

-Kassans styrelse utses av regeringen och av låntagarföreträdare. -Kassan skall aweckla sitt aktieinnehav. Bland annat skall låntagarna erbjudas att förvärva aktier så att 55 % av organisationens substansvärde vid ombildningstillfället fördelas på låntagarna. Samtidigt skall bolagets kapitalbas förstärkas. Förmånen för låntagare att förvärva aktier till ett pris som understiger marknadsvärdet skall beskattas först då låntagaren säljer sina aktier.

-Kassan likvideras när det sista obligationslånet som kassan svarar för är avvecklat. Kassans innehav av aktier i bolaget skall avvecklas senast i samband med likvidationen.

-Frågan om hur Överskottet i kassan skall fördelas skall underställas riksdagen för prövning så snart det är praktiskt möjligt.

Utredningens förslag: Skiljer sig främst från mitt förslag genom att utredningen föreslår att, sedan rörelsen förts över till ett aktiebolag, kassan skall få ställning som en permanent stiftelse med ändamål att stödja vetenskaplig forskning.

Nordströms förslag: Skiljer sig från mitt förslag genom att aktierna efter nyemission till 40 % skall vara fördelade på låntagarna och med 30 % på vardera kassan och staten.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i stort med mitt förslag. Remissinstanserna (utredningen): Riksbanksfullmäkrige tillstyrker i huvudsak ombildningsmodellen men föreslår vissa modifikationer av storleken och sammansättningen av stiftelsens styrelse. F öisäkringsimpektionen avstyrker utifrån ett principiellt resonemang om likabehandling av lands- och stadshypoteksorganisationema utredningens

• Sida 33
•  Original

förslag beträffande Stadshypotek. Övervägande skäl talar för att det första steget i ombildningen bör bygga på — förutom att själva rörelsen bedrivs i aktiebolagsform — att ägarfunktionerna kopplas till en organisation som så nära som möjligt bygger på den nuvarande organisationen. Så skulle exempelvis aktierna kunna fördelas på kassan resp. föreningarna .på sådant sätt att kassan i vart fall har majoritet i rösthänseende på aktiebolagets bolagsstämma. Föreningarna skulle kunna ombildas till ekonomiska föreningar "— eller, om samtliga aktier läggs hos kassan, valföreningar _ med uppgift att utse ombud till kassans stämma och i viss mån engageras i aktiebolagets organisation vad gäller låneverksamhet i regionen. Enligt inspektionens mening bör således lösningen så långt som möjligt tillvarata de fördelar som finns i den regionala låntagar- förankringen samtidigt som organisationen i väsentliga avseenden måste möjliggöra en nödvändig styrning av och kraftsamling i koncernens verk— samhet. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) framhåller det ange- lägna i att förslaget är så utformat att det även kan uppfattas som positivt från stadshypoteksföreningamas sida. UHÄ finner det tveksamt om de nuvarande fordringsägama erhåller ett erforderligt skydd genom den föreslagna modellen. Stadshypotekskassan menar att i stället för att bilda en stiftelse skall Stadshypotekskassan vara kvar och dess verksamhet regleras i särskild författning. Föreningarna, utom Uppsala läns stads- hypoteksförening, motsätter sig förslaget till ombildning av Stadshypotek och förordar i stället en alternativ modell där kassan och de 20 före- ningarna i proportion till sitt egna kapital (45% resp. 55%) representerar aktiekapitalet och den enda funktionen blir att äga och förvalta aktierna. Riksbyggen finner beträffande fusionen av kassan och föreningarna, vilken leder till en upplösning av föreningarna, att detta är en för långtgående omdaning såvida föreningarnas stöd för denna inte kan erhållas. Om så inte blir fallet förordas en lösning där kassan och föreningarna erhåller aktier i förhållande till respektive juridisk persons tillskjutna behållna förmögenhet. Flera remissinstanser hävdar att den av utredningen föreslagna ordningen på ett inte rättvist sätt reducerar låntagamas inflytande i verksamheten.

Remissinstanserna (Nordströms förslag): Stadshypotekskassan finner sig kunna godta förslaget med vissa modifikationer och kompletteringar beträffande ägarfördelningen, emissionstidpunkt och emissionsvillkor samt vissa Övergångsfrågor m.m. Sradslnpotekrföreningama vidhåller i allt väsentligt sin tidigare uppfattning. Riksbankrfullmäktige tillstyrker en ombildning av den nuvarande Stadshypoteksorganisationen, innefattande både byte av associationsform och introduktion av en ny ägarstruktur. Fullmäktige har inget att erinra mot det alternativ till en formell stiftelsebildning som förs fram och som bygger på en förlängning av gällande hypotekslagstiftning men även innefattar förslag om ägarfördel- ning mellan Stadshypotekskassan, staten, resp. låntagarna. En viktig uppgift för statsmakterna är att ta ansvar för ombildningsprocessen och bolagsbildningen. Genom statligt delägarskap kan detta syfte uppnås men även ett alternativ där staten förstärker inflytandet via Stadshypotekskassans styrelse kan övervägas. Fullmäktige delar uppfatt-

• Sida 34
•  Original

ningen att ombildningsarbetet bör komma igång så snabbt som möjligt och ser därför vissa fördelar i den förenklade övergångslösning som föreslås. Preciseringar krävs dock på flera punkter, bl.a. för att närmare klargöra Stadshypotekskassans ställning och uppgifter som ägare under ombildningsprocessen och statens ansvar och agerande vid ett eventuellt likvidationsförfarande. Bestämmelserna om likvidation bör kunna ut- nyttjas under vissa förutsättningar, då främst i syfte att avsluta den planerade ombildningen och etablera Stadshypotek AB som ett själv- ständigt, börsnoterat bolag. Fullmäktige anser att Stadshypotekskassans aktier bör avyttras på marknaden i en dylik situation. Bankinspektionen tillstyrker en ombildning enligt förslaget. Enligt inspektionen bör dock ombildningstiden relateras till takt i vilken den gamla obligationsskulden avvecklas och därför inte i förväg vara tidsmässigt beslutad.

Synpunkter vid hearingen: Stadshypotek (kassan och föreningarna) anser att ombildningen inte nödvändigtvis måste genomföras som en apportemission. Av praktiska skäl bör även möjligheten till en kontant- emission stå. till buds. _ Enligt Stadshypotek och Svenska Banlananna- förbundets Centrala Företagsklubb för Stadshypotek saknas det _ med hänsyn till omfattningen av den skatt som faktiskt har betalats _ anledning att göra inskränkningar i det blivande Stadshypotek AB:s möjligheter till avdrag för survavsättning och till Annell-avdrag. Avskattningsperioden bör av likviditetsskäl liksom för andra företag vara fyra år. _ Stadshypotek Skåne och Svenska Bankmannaförbundets Centrala Företagsklubb för Stadshypotek anser att överskottet vid kassans likvidation skall tillfalla det nya aktiebolaget.

Skälen för mitt förslag: Den ombildningsprocess det här är fråga om är förenad med vissa särskilda svårigheter. Ombildningen får inte även- tyra vare sig verksamhetens marknadspositioner, rättighetshavamas säker- het eller statens ställning. En grundförutsättning för att klara dessa svårigheter är att ombildningen sker på ett enkelt och tydligt sätt. En sådan ombildning kan bara ske om staten i praktiken garanterar hela ombildningsprocessen. Den form för ombildning som föreslås uppfyller den målsättningen.

Stadshypoteks rörelse föreslås således i fortsättningen bedrivas i aktie— bolagsform. Ett sådant aktiebolag kommer definitionsmässigt att hänföras till gruppen kreditaktiebolag. I det följande benämns bolaget Stadshypotek AB.

För att genomföra ombildningen bör kassan och föreningama först fusioneras, varvid kassan övertar föreningarnas tillgångar och skulder och föreningarna upplöses utan likvidation. Därefter överlåts kassans rörelse med undantag för kassans obligationsskuld till Stadshypotek AB. Sam- tidigt erhåller kassan av bolaget reverser som svarar mot obligations- skulden. Begreppet obligationer används här i vidsträckt mening och omfattar t.ex. även certifikat. Ombildningen avses äga rum per den 1 januari 1993.

Enligt både promemorieförslaget och tidigare förslag avsågs det nya kreditaktiebolaget Stadshypotek AB bildas genom att kassans rörelse överläts mot betalning i aktierna i bolaget, dvs. genom en apport—

• Sida 35
•  Original

emission. Möjligheten till aktieteckning mot kontant betalning (kontant- emission) var inte aktuell.

Som Stadshypotek framhållit vid hearingen skulle emellertid en kontantemission kunna innebära praktiska fördelar. Det nya bolaget Stadshypotek AB skulle då kunna bildas före årsskiftet och den 1 januari 1993 förvärva kassans tillgångar mot betalning i pengar och reverser och alltså fullt ut vara verksamt från årsskiftet. Vid apportalternativet skulle bolagsbildningen inte kunna genomföras förrän under våren 1993. Visser- ligen skulle det nya bolaget då kunna förvärva rörelsen per den I januari 1993, alltså retroaktivt, men inte rent faktiskt, t.ex. i marknadsföring, kunna verka innan bolaget bildats. Enligt min mening bör Stadshypoteks önskemål tillgodoses. För att inte tynga framställningen beskrivs bolags- bildningen fortsättningsvis fråmst som en apport men det utesluter alltså inte att alternativet med kontantemission utnyttjas.

Rörelsen i det nybildade kreditaktiebolaget kommer att regleras av aktiebolagslagen, kreditaktiebolagslagen och bolagsordningen. Detta inne- bär att stadshypotekslagen och reglementet kan upphävas. Samtidigt införs de bestämmelser som behövs för att genomföra ombildningen och för att ange ramen för den kvarvarande kassans verksamhet.

Den ombildningsmodell som föreslås anger de riktlinjer och den ram inom vilken ombildningen bör ske. Merparten av de frågor som rör utformningen av den nya organisationen måste avgöras utifrån affärs- mässiga utgångspunkter. Sådana beslut kan därför bara fattas av den nya organisationens behöriga organ.

Fusionen mellan kassan och föreningarna och överlåtelsen till aktiebolaget

Det första steget i ombildningen är som nämnts en fusion mellan kassan och föreningarna.

Den nuvarande fusionsbestämmelsen i 38 a & stadshypotekslagen avser endast fusion mellan föreningar. En fusion mellan kassan och före— ningarna förutsätter alltså en särskild bestämmelse. Som lagrådet före- slagit bör fusionsbeståmmelsen tillsammans med en bestämmelse om överlåtelse av rörelsen till ett aktiebolag tas in i en särskild lag, av vilken det framgår att ombildningen skall genomföras.

Som ett nästa steg i ombildningen föreslås alltså att Stadshypoteks rörelse förs över till ett aktiebolag, Stadshypotek AB, mot att kassan erhåller samtliga aktier i bolaget. För att undgå bl.a. de problem som sammanhänger med ett gäldenärsbyte bör dock kassans obligationsskuld ligga kvar i kassan och förvaltas av denna. Kassan får en motsvarande fordran på Stadshypotek AB genom att bolaget utfärdar reverser till kassan på belopp och med villkor som svarar mot de utestående skulder- na vid tidpunkten för överlåtelsen av rörelsen. ' Enligt 2 kap. 2 åjämförd med 4 kap. 1 & aktiebolagslagen (1975:1385, ABL) får värdet på apportegendom inte sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Endast sådan egendom som är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet kan utgöra apportegendom. Det nu sagda

• Sida 36
•  Original

gäller vid apport både vid bildande av aktiebolag och vid nyemission. Genom bestämmelserna i 12 kap. ABL om vinstutdelning och annan användning av bolagets egendom gäller motsvarande restriktioner vid bolagets förvärv av tillgångar efter en kontantemission.

Säkerheten för kassans obligationsskuld utgörs idag av lånefordringama på stadshypoteksföreningama och den statliga garantin (grundfonden). Lånefordringama på föreningama tryggas i sin tur av föreningarnas låne- fordringar med tillhörande säkerheter och av föreningamas övriga place- ringar av de egna fonderna. Härvidlag innebär förslaget inte någon för- sämrad ställning för kassans borgenärer, eftersom hela Stadshypoteks samlade tillgångar kommer att finnas i form av aktiekapital och reserv- fond i Stadshypotek AB, i vilket bolag kassan innehar aktierna. Låneford— ringarna på föreningarna kommer alltså att ersättas av dels reversford- ringar på Stadshypotek AB, dels aktier i Stadshypotek AB.

Skatterättsligt betraktas överföringen av tillgångar och skulder vid fusion eller andra ombildningar som en avyttring som i princip skall utlösa inkomstbeskattning. En sådan beskattning skulle kunna utgöra hinder mot fusion. För inkomstbeskattningens del har därför i 2 5 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) särskilda undan- tagsregler införts för vissa _ i första stycket angivna _ fusionsfall.

Vid fusion under ett löpande beskattningsår skall överlåtaren i princip beskattas för sin verksamhet före fusionen. I praxis godtas dock många gånger retroaktiva övertaganden.

Den grundläggande principen för undantagsregleringen är att fusionen skall kunna genomföras utan att utlösa någon inkomstbeskattning hos de deltagande företagen och utan att i övrigt - t.ex. beträffande restvärden och avskrivningsunderlag - medföra någon förändring i deras inkomst- skattemässiga situation.

Beträffande lager, fordringar och liknande tillgångar innebär reglerna (andra stycket) att _ oberoende av vad som står i fusionsavtalet _ över- låtaren skall behandlas som om överlåtelsen skett till det skattemässiga värdet. Det övertagande företaget beskattas om tillgångarna tas upp till högre värde än som gällt för det överlåtande företaget vid samma till- tälle.

I fråga om inventarier, byggnader och andra anläggningstillgångar (tredje stycket) gäller att företagen - vid beräkning av värdeminsknings- avdrag och av vad som återstår oavskrivet - skall ses som ett företag (enhetsprincipen). Det övertagande företaget övertar alltså såväl avskriv- ningsunderlag som anskaffningstidpunkt och överlåtaren beskattas inte. Om det övertagande företaget tar upp t.ex. inventarier till högre värde skall det beskattas för mellanskillnaden (fjärde stycket).

Fusionen skall inte heller utlösa reavinst eller reaförlust för något av företagen. Vid en följande avyttring gäller enhetsprincipen. Reabestäm- melsema (sjunde stycket) gäller bl.a. även vid fusion mellan stadshypo- teksföreningar.

Det övertagande företaget har med vissa begränsningar samma rätt till underskottsavdrag som det överlåtande skulle ha haft (åttonde stycket).

• Sida 37
•  Original

I en uttrycklig bestämmelse (elfte stycket) anges att uttagsbeskattning inte skall ske vid dessa slags fusioner.

Vidare finns i det här sammanhanget inte aktuella bestämmelser om anskaffningsvärde och ingångsvärde för skog (femte stycket) och om avsättningar för framtida utgifter (sjätte stycket).

I SIL finns som nämnts undantagsregler för flera slag av fusioner. Även den nu aktuella fusionen bör omfattas av undantagsreglema. Till bilden bör att det vid tidigare fusioner inom stadshypoteksinstitutionen har ansetts motiverat att införa lättnader.

I det andra steget i ombildningsprocessen överlåter den "fusionerade" kassan sina tillgångar till det för ändamålet bildade Stadshypotek AB. Avsikten är därvid att tillgångarna förs över till skattemässiga restvärden. Av hänsyn till bl.a. de problem som hänger samman med' ett gälde- närsbyte kommer obligationsskulden att ligga kvar i kassan.

En överlåtelse av tillgångar som ingår i näringsverksamhet för ett pris som understiger marknadsvärdet skall enligt huvudregeln i punkt ] fjärde stycket av anvisningarna till 22 & kommunalskattelagen (1928:370, KL) föranleda beskattning som om tillgångarna avyttrats till marknadsvärde (uttagsbeskattning). Om särskilda skäl föreligger får uttagsbeskattning underlåtas (jfr prop. 1989/90:110 s. 556 f.).

Det anförda innebär att man under vissa förutsättningar godtar att till- gångar vid företagsombildningar överförs från ett företag till ett annat till skattemässiga restvärden även om marknadsvärdet är betydligt högre. Till skillnad mot tidigare gäller efter skattereformen att uttagsbeskattning kan aktualiseras även i fråga om reavinstbeskattad egendom, t.ex. aktier.

De villkor som i praxis uppställs för att uttagsbeskattning skall under- låtas är bl.a. att det föreligger ägaridentitet mellan de berörda företagen eller om så inte är fallet att förfarandet i vart fall är affärsmässigt betingat och inte innehåller några benefika inslag. Ett generellt krav är att förfarandet inte leder till någon otillbörlig skatteförmån. Tillgångama får inte heller lämna aktiebolagssektom.

Enligt min mening torde särskilda skäl mot uttagsbeskattning föreligga så här långt i det aktuella ombildningsförfarandet. dvs. för överlåtelsen från den "fusionerade" kassan till aktiebolaget.

Som framgått av min redogörelse för gällande rätt (avsnitt 2.3.3) har kassan och föreningarna inte rätt att göra avsättning till surv. I stället har _ med hänvisning till översynen av hypotekslagstiftningen (prop. 1989/90:110 s. 570) _ avdragsrätten behållits för avsättning till reserv- fond eller säkerhetsfond upp till en viss nivå (2 5 8 mom. åttonde stycket SIL). Avsättningama kan sägas motsvara den möjlighet andra företag tidigare haft att bygga upp Obeskattade lagerreserver. Denna möjlighet slopades genom skattereformen.

För Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB gäller motsvarande skatteregler (rätt till avdrag för avsättning till reservfond men inte rätt till surv). Det bör understrykas att denna reservfond inte skall samman- blandas med den aktiebolagsrättsliga reservfonden. För avsättningar till den senare föreligger inte någon avdragsrätt. Frågan om SBAB:s beskatt- ning ansågs i skattereformarbetet böra avgöras i samband med ett ställ-

• Sida 38
•  Original

ningstagande till hypotekens beskattning (prop. 1989/90:110 s. 570). Av detta skäl behandlas SBAB:s situation här.

Finansiella företags värderegleringsreserver enligt bokslut den 31 december 1990 återförs normalt _ liksom andra företags varulager- reserver _ till beskattning vid 1992 års taxering enligt lagen (1990:655) om återföring av Obeskattade reserver. För de finansiella företag som lyder under kaptitaltäckningsreglema gäller att skilhiaden mellan de Obeskattade reserverna och årets survavsättning (uppskovsbeloppet) i sin helhet utgör skattepliktig intäkt. Betalningen av den skatt som belöper på uppskovsbeloppet får fördelas på fyra år, i normalfallet på beskattnings- åren 1991-1994.

I enlighet med vad jag senare kommer att redovisa (avsnitt 4) bör de finansiella företagen alternativt få möjlighet att tillämpa de generella avskattningsreglema för icke-finansiella företag, dvs. att successivt intäktsföra uppskovsbeloppet under avskattningsperioden.

Kassans och SBAB:s avdragsrätt för avsättning till reservfond bör slopas. Gjorda avsättningar bör i princip återföras till beskattning. Även föreningarnas avsättningar till säkerhetsfond bör återföras till beskattning. Med hänsyn till riksdagens ställningstagande beträffande skatteplikten för upplösning av äldre avsättningar (SkU 1984/85:64) bör återföringen begränsas till avsättningar som gjorts i bokslut till ledning för 1986 och senare års taxeringar.

För övriga företag gäller att avskattningsperioden går ut vid i normal- fallet 1995 års taxering. De bestämmelser som nu föreslås bör anknyta till denna period. Med hänsyn till att ombildningen avses ske under år 1993 bör reserverna återföras till beskattning vid 1994 års taxering. Skattebetalningen eller intäktsföringen bör därför kunna fördelas med 75 % på beskattningsåret 1993 och med 25 % på beskattningsåret 1994.

Stadshypotek AB och SBAB bör få rätt till surv. Med hänsyn till att kassan skall finnas kvar endast under en övergångsperiod och under denna inte själv bedriva någon egentlig verksamhet saknas det anledning att ge den kvarvarande kassan rätt till surv.

Survavsättning kan beräknas på det s.k. kapitalunderlaget som skall utgöras av företagets beskattade egna kapital (prop. 1989/90:110 s. 519). Som framgått av redogörelsen för kapital- och skattesituationen (avsnitt 2.3.3) torde kassans och föreningarnas egna kapital väsentligen utgöras av obeskattat kapital. Den "fusionerade" kassans ombildning till aktie- bolag innebär att äldre reserver i kassan som inte återförs till beskattning i bolaget likväl kommer att kunna betraktas som beskattat eget kapital i form av aktiekapital eller reservfond.

Med hänsyn härtill bör effekterna av Stadshypotek AB:s möjligheter att beakta hela det egna kapitalet vid beräkning av kapitalunderlaget begränsas. Även kravet på konkurrensneutralitet talar för att en begräns- ning görs. Motiven för den skattemässiga behandlingen som ifråga- varande avsättningar rönt tidigare och enligt förslaget bör få vid ombild- ningen utgör inte ett tillräckligt skäl för att de skall få genomslag också vid den fortsatta löpande beskattningen. Vad som anförts om survavsätt-

• Sida 39
•  Original

ning bör på motsvarande sätt gälla för möjligheten till Annell-avdrag enligt lagen (1967z94) om avdrag för viss aktieutdelning.

Utgångspunkten för en begränsning bör alltså vara avsättningar till reserv- och säkerhetsfond som gjorts i bokslut för år 1984 och tidigare samt ifråga om tiden före år 1943 allt kapital. Som jag tidigare redovisat går det av praktiska skäl inte att exakt bestämma hur mycket av dessa äldre avsättningar som utgör obeskattat kapital. Utifrån uppgifter som lämnats av Stadshypotek om faktiska skattebetalningar kan andelen beskattat kapital i reserv- och säkerhetsfondema t.o.m. bokslut för år 1984 beräknas uppgå till 18 % medan resterande del (82 %) utgörs av obeskattat kapital.

Med hänsyn till främst det anförda bör lämpligen ett belopp mot- svarande 25 % av dessa äldre avsättningar minska kapitalunderlaget för surv och underlaget för Annell-avdrag. En sådan begränsning bör gälla för den del av aktiekapitalet och reservfonden vid förvärvet som mot- svaras av de äldre avsättningamas andel av kassans hela egna kapital.

De tidigare nämnda undantagsreglema i SIL för vissa fusioner reglerar endast beskattningskonsekvenserna av själva överlåtelsen av tillgångar och skulder men däremot inte övertagande av Obeskattade reserver. För enskilda näringsidkare som övergår till att bedriva sin näringsverksamhet indirekt genom ett aktiebolag har det ansetts motiverat att tillåta att de Obeskattade reserverna i den enskilda näringsverksamheten får upplösas i aktiebolaget (prop. 1989/90:110 s. 606). En sådan möjlighet har införts för bl.a. sparbanker som ombildas till bankaktiebolag (prop. 1990/91: 136 NU34). Motsvarande bör gälla för kassans och föreningarnas Obeskattade reserver.

Som ett tredje steg i ombildningen avses en nyemission riktas till län— tagama. Nyemissionen bör enligt kassan och föreningarna uppgå till i storleksordningen en till tre miljarder kronor och göras till sådan kurs att låntagarna erhåller en tredjedel av kapital och röster i bolaget. Kassan och föreningama begär vidare att kassan vederlagsfritt skall få överlåta en del av sina aktier i bolaget till de låntagare som deltar i nyemissionen. Varken teckningsrätten till förmånskurs eller den vederlagsfria över- föringen av aktier bör enligt kassan och föreningarna föranleda att gåvo- skatt tas ut.

Enligt min mening torde förfarandet så här långt inte föranleda gåvo- beskattning. Däremot aktualiseras inkomstbeskattning hos såväl kassan som hos låntagarna. För låntagamas del torde redan utnyttjandet av en teckningsrätt till fönnånskurs kunna ses som återbäring på erlagda (av— dragna) räntor och föranleda inkomstbeskattning för skillnaden mellan marknadsvärdet och vederlaget enligt de generella reglerna för kapital- beskattningen (3 5 1 mom. SIL). Samma gäller givetvis även för aktier som förvärvas helt utan vederlag.

Den förmån som låntagarna får bör beskattas. Vad som kan diskuteras är vid vilken tidpunkt beskattningen skall ske. Enligt gällande regler kommer beskattning att utlösas omedelbart. Detta är ett utflöde av kon— tantprincipen och är med ett synsätt materiellt riktigt för att förhindra uppkomst av skattekrediter.

• Sida 40
•  Original

Önskemålet om att på ett framgångsrikt sätt kunna genomföra ombild— ningen talar emellertid för att tillåta ett uppskov med beskattningen. Vid teckningstidpunkten kan man inte förutse beskattningsresultatet som blir avhängigt av kommande marknadsnotering. En omedelbar beskattning skulle redan av det skälet på ett olyckligt sätt kunna minska intresset att delta i emissionen. Det finns därför skäl att medge uppskov med beskatt- ningen till dess att vinsten har realiserats. Ett uppskov med beskattningen bör enligt min mening tillåtas.

Nyemissionen till förmånskurs till låntagarna torde inte föranleda några skattekonsekvenser för kassan eller _ bortsett från stämpelskatt på ny- emitterade aktier — för bolaget. Däremot aktualiserar kassans vederlags- fria aktieöverlåtelser uttagsbeskattning av kassan. Enligt min mening bör något lagstiftningsingripande för att undvika en uttagsbeskattning inte komma i fråga.

Även anställda i Stadshypotek kan komma att få delta i den nyemission som främst riktas mot låntagarna. En anställds förvärv av aktier eller andra värdepapper till underpris från ägaren till det företag han arbetar i eller direkt från företaget utgör i princip skattepliktig löneförmån. En sådan förmånsbeskattning har i vissa fall ansetts alltför långtgående. Genom lagstiftning år 1984 infördes en undantagsregel (punkt 3 a av anvisningarna till 32 å KL) som syftar till att klargöra inom vilken ram anställda kan förvärva bl.a. aktier i bolaget utan förmånsbeskattning (prop. 1984/85:80).

En förutsättning för att undantagsregeln skall vara tillämplig är att den anställde inte köpt aktier för mer än 30 000 kr och att förvärvet skett på samma villkor som för övriga förvärvare. Vidare krävs att de anställdas förvärv tillsammans med de förvärv som görs av aktieägarna i bolaget inte avser mer än 20 % av det totala antalet utbjudna aktier. Som ytter- ligare förutsättning gäller enligt nuvarande regler att aktierna inte är marknadsnoterade vid förvärvstidpunkten. Regeringen har nyligen före- slagit att den sistnämnda förutsättningen skall slopas (prop. 1991/92: 129).

Att de anställdas förvärv skall ske på samma villkor som gäller för allmänheten och att de anställdas och aktieägarnas sammanlagda förvärv skall rymmas inom 20 % av nyemitterade resp. överlåtna aktier utgör i förening med beloppsgränsen ett skydd mot kringgående av förmånsbe- skattningen (jfr prop. 1991/92:129 s. 27). Med en 80-procentig tilldel- ning till allmänheten bör de anställda nämligen normalt inte kunna tillföras värden av sådan betydelse att undantaget från förmånsbeskatt— ningen kommer i konflikt med skattesystemets grundläggande principer.

För den aktuella nyemissionen och överlåtelsen av kassans aktier utgör de beskrivna reglerna inte en tillräcklig begränsning, eftersom över- låtelser-na till låntagarna inte sker på marknadsmässiga villkor. Betydande belopp skulle kunna undgå förmånsbeskattning och uttag av arbetsgivar- avgifter. Enligt min mening bör därför endast en mindre del av förmånen (skillnaden mellan marknadsvärdet och vederlaget) undantas från för- månsbeskattning. Jag har därvid stannat för för att undantaget bör avse en femtedel av förmånen. Det bör understrykas att undantaget närmast

• Sida 41
•  Original

har karaktär av ett uppskov med beskattningen tills den anställde säljer aktierna och reavinstbeskattas.

Sedan aktierna börsintroducerats avser kassan att som ett fjärde steg avyttra en del av sitt aktieinnehav i bolaget. Likviden efter skatt avses skjutas till som kapitaltillskott till bolaget.

Gällande regler torde föranleda gåvobeskattning av bolaget (jfr rätts- fallen NJA 1980 s. 642). Det är alltså inte de övriga aktieägare som berikas genom kapitaltillskottet som beskattas utan bolaget. Någon lott— uppdelning som skulle ge ett lägre skatteuttag sker därför inte. Vidare tas skatt ut på hela tillskottet och inte endast för den värdeökning tillskottet medför för de övriga aktieägarnas aktier. Tillskottsgivaren berikas inte genom tillskottet utan tvärtom men beskattas ändå indirekt för en "gåva" till sig själv. Detta materiellt otillfredsställande beskatt- ningsresultat har uppmärksammats av arvs- och gåvoskattekommittén som i sitt slutbetänkande (SOU 1987:62) Ny arvs- och gåvoskattelag lämnat förslag till en materiellt mer riktig beskattning i det aktuella avseendet.

Arvs- och gåvobeskattningens framtida utformning bereds för närvaran- de i finansdepartementet och jag avser att senare återkomma med förslag till förändringar. Jag är redan av det skälet inte beredd att nu föreslå någon åtgärd på området. Jag vill i sammanhanget framhålla att kassan kan betala gåvoskatten och att s.k. gåvoskattegåva är skattefri.

Ombildningen föranleder vidare uttag av vissa indirekta skatter, nämligen stämpelskatt på emitterade aktier i Stadshypotek AB enligt lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier och stämpelskatt för fastig- heter som förs över från den ”fusionerade" kassan till aktiebolaget enligt lagen (1984z404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Något undantag från beskattning bör inte komma i fråga. För överföringen av fastigheter vid fusionen mellan kassan och föreningarna utgår ingen stämpelskatt.

Hänvisningar till S3-4

• Prop. 1991/92:119: Avsnitt Finansdepartementet, 6.3, 6.4, Bankaktiebolag, sparbanker, föreningsbanker, finansbolag, kreditaktiebolag och sådana värdepappersbolag som skall uppfylla kapitalkrav enligt 5 kap. 1 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse ges möjlighet att skatta av sina reserver enligt de generella reglerna i 4 och 5 55 återföringslagen.

Sammanfattningsvis är innebörden i hypoteksutredningens förslag att ingen som helst beskattning skall utlösas till följd av ombildningen. Jag har i det föregående tagit ställning för att begränsa skatteeffektema i olika hänseenden. Betalningen av de indirekta skatter eller den inkomst- skatt, gåvoskatt och arbetsgivaravgifter som kan komma att tas ut utgör enligt min mening inte något hinder för ombildningen. Mitt ställnings- tagande i skattefrågoma i detta ärende ligger i linje med den bedömning som gjordes i fråga om sparbanksombildningen.

Med hänsyn till bl.a. att de föreslagna reglerna med något undantag skall tillämpas endast övergångsvis bör regleringen göras i en särskild lag. Även återföringen av SBAB:s Obeskattade reserver bör tas in i den särskilda lagen.

Förslagen föranleder i övrigt ändringar i 2 5 4 och 8 mom. SIL, 1 & survlagen samt lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m. Lagen (19742809) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m. blir obehövlig och kan upphävas. Även förordningen (1969:744) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskredit- institutionerna, m.m. bör upphävas.

• Sida 42
•  Original

Tillsättningen av kassans styrelse och dess sammansättning

Som framgått tidigare (avsnitt 2.3.1) är låntagarrepresentantema i dagsläget i majoritet i kassans styrelse. Några egentliga skäl att i samband med ombildningen ändra på det förhållandet gör sig enligt min mening inte gällande. Huvudsaken är att staten är representerad i styrel- sen och att staten kan bevaka att den av riksdagen beslutade ombild— ningen genomförs enligt de riktlinjer som jag redogjort för i det före- gående. Ett sätt att garantera detta är att för beslut i särskilt betydelse- fulla frågor kräva viss kvalificerad majoritet i kassans styrelse. Sådana frågor är att utse ledamöter i aktiebolagets styrelse, att avyttra kassans innehav av aktier i Stadshypotek AB och att bestämma riktlinjer för kassans upplåning.

I enlighet med bestämmelserna i lagen (l987:1245) om styrelserep- resentation för de privatanställda är de anställda i Stadshypotekskassan i dag företrädda av två representanter i kassans styrelse. I den tidigare nämnda skrivelsen från Svenska Bankmannaförbundets Centrala Företags- klubb för Stadshypotek föreslås att kassans styrelse nu skall utökas med två representanter från den centrala företagsklubben, för att dessa skall få möjlighet att delta i omstruktureringsprocessen. Vidare föreslås att sådana representanter skall finnas i kassans styrelse fram till dess att kassan likvideras.

Jag ser inte något skäl att komplicera lagstiftningsärendet med bestäm- melser om ytterligare representation för de anställda under tiden fram till ombildningen. Jag utgår från att kassans styrelse kommer att låta alla anställda i organisationen få medverka i ombildningsprocessen på sådant sätt att deras intressen kan tas till vara på rimligt sätt. När ombildningen är genomförd är det enligt min mening tillräckligt att de anställda får representation i aktiebolagets styrelse enligt vanliga regler.

Kassans styrelse föreslås därför bestå av elva ledamöter varav rege- ringen utser fem och en av dessa till ordförande. De övriga sex leda- möterna, bland dem vice ordföranden, utses av låntagarna på ombuds— stämma. Mandatperioden bör sättas till högst två år, vilket innebär att ledamöter också kan utses för ett år i taget. Kassastyrelsen eller en kvalificerad majoritet av stämmoombud bör kunna utlysa extra stämma för val av styrelseledamöter.

Smdsproteksktusans roll

Kassan kommer efter ombildningen att förvalta obligationsskulden och reverser utställda av Stadshypotek AB. Kassan kommer också att under en övergångsperiod att äga och förvalta samtliga aktier i Stadshypotek AB.

Kassan skall se till att de intentioner som riksdagen anger beträffande ombildningen fullföljs. Kassan har möjlighet till detta genom att kassan — som ägare av aktierna i Stadshypotek AB _ utser styrelsen i bolaget.

I kassans uppgift ingår också att på sikt avveckla aktieinnehavet. Hur detta skall gå till måste bestämmas utifrån bl.a. affärsmässiga grunder. Här kan endast anges huvudinriktningen för en sådan avveckling.

• Sida 43
•  Original

Stadshypotek AB bör som tidigare nämnts vara en självständig aktör på kreditmarknaden. Av detta skäl bör aktier i bolaget erbjudas till en bred allmänhet. Därför bör låntagarna beredas tillfälle att under förmån- liga villkor teckna aktier. Dessa bör enligt min mening få särskild möj- lighet att påverka utvecklingen i den nya organisationen. Kassan bör också vara berättigad att utan vederlag dela ut delar av sitt aktieinnehav till dem som deltar i nyemissionen. Målsättningen bör vara att nyemis- sionen skall göras så stor och till en sådan kurs att låntagarna " när hänsyn tas också till eventuellt vederlagsfritt utdelade aktier _ erhåller omkring 1/3 av Stadshypoteks kapital och röster. Tidpunkten för lån- tagare att kvalificera sig för förmåner som kan komma i fråga i samband med ombildningen bör inte bestämmas till senare tidpunkt än den 1 mars 1992, dvs. före offentliggörandet av lagrådsremissen.

I ett senare skede skall kassan sälja ut sina aktier på marknaden. Av det kapital som då inflyter bör kassan ha rätt att vederlagsfritt tillskjuta en del till Stadshypotek AB, om det behövs för att uppnå målet att de låntagare som är med och tecknar aktier på sikt skall ha erhållit 55 % av det kapital som fanns vid ombildningen. Tekniken för en nyemission och de förmåner som kan kopplas till denna fordrar emellertid noggranna överväganden som det bör ankomma på Stadshypotek att göra.

För att Stadshypotek skall kunna förbli självständigt erfordras en stabil ägarbild. Det bör därför inte uteslutas att flera större investerare erbjuds aktieposter.

Svenska Bankmannaförbundets Centrala Företagsklubb för Stadshypo- tek har i en skrivelse som kom in till finansdepartementet efter det att lagrådsremissen beslutades anfört bl.a. att de anställda i Stadshypotek genom sina arbetsinsatser har deltagit i att skapa den starka fristående institution som den samlade stadshypoteksrörelsen i dag utgör och att de anställda därför bör få möjlighet att teckna aktier på lika förmånliga villkor som låntagarna.

Vad jag i det föregående har sagt om spridningen av aktierna i Stads- hypotek AB utesluter inte att styrelserna i bolaget och kassan, om de finner det lämpligt, inkluderar även stadshypoteksinstitutionens anställda i den krets som skall erhålla 55 % av det kapital som fanns vid ombild- ningen. Som jag tidigare framhållit kan det emellertid inte gälla samma skatteregler för sådana fömråner som lämnas till de anställda som för de förmåner som lämnas till låntagarna.

Det bör som sagt ankomma på kassans och bolagets styrelser att besluta om förfarandet i dessa angelägenheter. Någon förfättningsregle- ring av ägarspridningen erfordras inte. Målsättningen bör vara att det slutliga ägandet i bolaget skall vara spritt men även uppfylla ett krav på styrka och engagemang bland ägarna.

Så länge grundfonden finns kvar till tryggande av utestående lån bör dock kassan behålla ett tillfredsställande inflytande över verksamheten i Stadshypotek AB. När låneskulden är slutligt reglerad efter ca tio år, finns inte längre någon anledning att just kassan skall påverka bolagets verksamhet. Kassans aktieinnehav i bolaget bör då helt avvecklas. Det

• Sida 44
•  Original

förutsätts att grundfonden skall kunna trappas av vartefter låneskulden sjunker.

Till kassans åligganden i egenskap av utövare av ägarfunktionen bör även läggas ett ansvar för kassan att se till att tanken att behålla regionala låntagarstämmor och ombudsstämma förverkligas på ett rimligt sätt. Nuvarande regler för ombudsstämma bör i allt väsentligt kunna tas in i kassans instruktion.

Ombildningen av stadshypoteksorganisationen är en unik företeelse och rör en säregen organisationsform. Speciella hänsyn måste därför tas för att projektet skall kunna förverkligas. Enligt gällande regler har kassan och föreningarna i kapitaltäckningshänseende behandlats som en enhet. Det har varit naturligt att som placeringar endast beakta sådana som har skett utanför organisationen. Den omständigheten att den föreslagna ombildningsmodellen kräver att kassan består under en övergångstid bör inte orsaka att den synen förändras. Hänsyn måste tas till att de generella reglerna om kapitaltäckning inte lämpligen kan appliceras på kassan. Även om kassan definitionsmässigt skulle kunna betecknas som ett kredit- institut, innebär intressegemenskapen mellan bolaget och kassan samt den ombildade kassans mycket begränsade uppgifter att ett kapitalkrav på kassan inte framstår som rimligt. Så länge kassan har det bestämmande inflytandet över bolaget saknar ett kapitaltäckningskrav på kassan för övrigt betydelse eftersom interna placeringar och tillskott undantas vid den konsoliderade kapitaltäckningen. Till detta kommer att den statliga garantin medför att obligationsinnehavarna i praktiken har ett skydd som överstiger det som enbart kapitaltäckningsreglema skulle ge.

Likvidationen och fördelningen av överskottet

Avvecklingen av kassan bör ske i ett perspektiv av högst tio år. Skälet 'till att inte påskynda avvecklingen är att ett tillräckligt utrymme bör lämnas för kassan och Stadshypotek AB att fatta beslut om verksamheten som tillgodoser de överväganden som ligger till grund för ombildningen. Slutpunkten är alltså klar. Kassan skall avveckla den utestående obliga— tionsstocken och aktieinnehavet i Stadshypotek AB. Därefter skall kassan likvideras. Överskottet skall användas så att statens intressen tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Regeringen bör lämna förslag till riksdagen i den frågan så snart det är praktiskt möjligt.

3.5 Stadshypoteks fonder m.m.

Mitt förslag: Någon reducering av värdet i kapitalbashänseende av de fondavsättningar som gjorts före år 1985 görs inte.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Nordströms förslag och Stadshypoteks skrivelse: Berör inte frågan.

• Sida 45
•  Original

Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanks- föreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Finansbolagens Före- ning och SBAB har motsatt sig att avsättningar som har gjorts till fonderna före 1985 fullt ut skall räknas in i kapitalbasen eftersom dessa har gjorts med Obeskattade vinstmedel.

Skälen för mitt förslag: Det egna kapitalet i Stadshypotek utgörs av kassans reservfond och föreningarnas säkerhetsfonder samt kapitaltäck- ningsfondema. Sammanlagt uppgår fonderna för närvarande till ca 13,7 miljarder kronor. Vid en bolagsbildning är avsikten att dessa fonder eller delar av dem skall svara mot aktiekapitalet i Stadshypotek AB. Med hän- syn till det sätt på vilket reservfonden och säkerhetsfondema byggts upp — med avdragsrätt för avsättningar upp till ett belopp som motsvarar 2 % resp. 2,5 % av kassans och föreningarnas skulder '— uppstår frågan huruvida dessa fonder fullt ut är att betrakta som "äkta" eget kapital. Vid övervägande av denna fråga måste man skilja på de avsättningar till fonderna som gjorts före år 1985 och de avsättningar som gjorts därefter.

Som framgått av beskrivningen av Stadshypoteks kapital-och skatte- situation (avsnitt 2.3.3) är en minskning av reserv- resp. säkerhetsfond skattepliktig endast i fråga om avsättningar som gjorts fr.o.m. år 1985.

Avsättningama t.o.m. år 1984 har alltså formellt ställning som beskat- tat eget kapital trots att avdrag till största delen torde ha medgetts för avsättningama. Kreditmarknadskommittén övervägde i sitt betänkande (SOU 1988:29) Förnyelse av kreditmarknaden olika möjligheter att eli- minera den fördel som det från olika håll hävdats innebära att Stadshy- potek kunnat bygga upp sina fonder med Obeskattade medel. Kommittén övervägde bl.a. en reducering av fonderna i kapitaltäckningshänseende.

Det kan ifrågasättas om de fördelar som den hittillsvarande särbehand- lingen av dessa fondavsättningar kan ha inneburit för Stadshypotek är så stora att de motiverar en korrigering av de regler som gällt för förfluten tid. Enligt de kapitaltäckningsregler för hypoteksinstituten som gäller sedan den 1 februari 1990 får beskattade fondavsättningar, dvs. avsätt— ningar t.o.m. år 1984, inräknas i kapitalbasen (prop. 1989/90:43); någon särbehandling av dessa aVSättningar i kapitaltäckningshänseende har så- lunda inte ansetts befogad (prop. 5.116). Det bör därvid beaktas att de nya kapitaltäckningsreglema inte medger att någon del av grundfonden får inräknas i kapitalbasen. Det viktiga är att de olika med varandra konkurrerande instituten behandlas lika i framtiden. Fondavsättningama t.o.m. år 1984 bör således i detta hänseende kunna bibehålla sin ställning som beskattade medel och få inräknas i Stadshypoteks kapitalbas.

För den fusionerade kassan torde överlåtelsen i princip vara att se som en försäljning av tillgångar mot betalning i form av dels reverser mot— svarande kassans utelöpande obligationer, dels aktier motsvarande netto- förrnögenheten. Avsikten är därvid att överföringen skall ske så, att de belopp som i kassan är att se som Obeskattade reserver skall överföras oförändrade till bolaget. Kassan bör i samband därmed sätta ned sin reservfond med det belopp som motsvarar den Obeskattade delen.

• Sida 46
•  Original

3.6 Stadshypotek AB:s verksamhet och organisation

Mitt förslag: Stadshypotek AB:s verksamhet och organisation bestäms av bolagets aktieägare inom de ramar lagstiftning och praxis har ställt upp för kreditaktiebolagen.

Utredningens överväganden: Diskuterar att organisera verksamheten efter en holdingbolagsmodell för att kunna bredda verksamhetsområdet samt förordar att verksamhetens lokala del byggs upp efter en modell med regionkontor.

Nordströms förslag: Utgår från en holdingbolagsmodell. Stadshypoteks förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Riksbanks'fitllmäkrige menar att några sårbestäm— melser i förhållande till de bankanknutna konkurrenterna inte bör gälla för Stadshypotek AB. Nya finansiella verksamheter bör alltså kunna länkas till de ursprungliga förutsatt att detta sker via sidoordnade bolag efter holdingbolagsmodell. Svenska Banlq'öreningen, Sveriges Förenings- bankers Förbund och Finansbolagens Förening menar att en holdingbo- lagsmodell inte får leda till att koncernens verksamhet breddas till andra områden än &stighetsfrnansiering.

Skälen för mitt förslag: Utredningen har berört det framtida Stads- hypotek AB:s verksamhet och organisation. Som tidigare nämnts kommer Stadshypotek AB att inordnas under den reglering som gäller för kredit- aktiebolag. Frågor om inriktning av bolagets verksamhet och hur den närmare skall vara organiserad ankommer på Stadshypotek AB och dess ägare att ta ställning till.

Hos stadshypoteksföreningama anställda och i föreningarnas styrelser har genom åren byggts upp omfattande kunskaper och erfarenheter rörande förutsättningama för fastighetskreditgivning inom resp. förenings område. Jag utgår från att den värdefulla tillgång som de anställda och styrelserna i detta avseende representerar för Stadshypotek tas tillvara på bästa sätt i den nya organisationen. Enligt min mening bör exempelvis i de nuvarande föreningarnas ställe kunna bildas regionala rörelseenheter inom ramen för en enda juridisk person. Förslagsvis skulle ordförande i regionalstyrelser kunna utses av Stadshypotek AB:s styrelse och övriga styrelseledamöter av nämnda styrelse efter förslag av en regional lån- tagarstämma. Det skulle därvid åligga respektive regionalstyrelse att ombesörja sådant förslag.

1 den tidigare nämnda skrivelsen från Svenska Bankmannaförbundets Centrala Företagsklubb för Stadshypotek föreslås att arbetstagarna skall bli representerade i de regionala styrelser som förutses bli inrättade. Som jag nyss framhållit ankommer det emellertid på Stadshypotek AB och dess ägare att ta ställning till frågan om hur bolagets verksamhet skall vara organiserad. Frågan om representation för de anställda i eventuella regionala styrelser får därvid bli föremål för förhandlingar mellan de berörda parterna.

• Sida 47
•  Original

3.7 Övergångsfrågor

Mitt förslag:

- Grundfonden ställs till kassans förfogande för ny upplåning i ytterligare två år. Under den tiden får kassan svara för upplåning av medel som behövs för utlåning i Stadshypotek AB:s rörelse. Det är alltså inte meningen att kassan skall låna upp för andra ändamål.

- Grundfonden är kvar i kassan och avgift betalas för den till dess fonden har blivit obehövlig.

- Regeringen bestämmer grundfondens storlek i förhållande till den utestående lånestocken. Regeringen bestämmer också de villkor som skall gälla för grundfonden.

Utredningens och Nordströms förslag: Saknar motsvarande över- gångsreglering. Utredningens förslag överensstämmer beträffande grund— fondsavgiften med mitt förslag.

Stadshypoteks förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Stadshypotek noterar att enligt både utredningens och Nordströms förslag den statliga garantifonden skall ligga kvar i kassan för den obliga- tionsstock som finns vid ombildningstillfället. Stadshypotek AB skall inte ha någon garantifond som extra säkerhet för de obligationer bolaget emitterar. Kassastyrelsen pekar på risken för att Stadshypoteks obliga- tioner kommer att få en lägre rating efter ombildningen. I det samman— hanget spelar den nuvarande svenska ekonomins situation en roll på samma sätt som riskerna för förluster inom svenskt kreditväsen. De internationella finansmarknaderna är för närvarande känsliga och Stads- hypotek har vid ombildningstillfället en mycket utsatt position. Det fusionsarbete som behövs för att sammansmälta de hittills separata orga- nisationerna kan inte genomföras före ombildningen eftersom någon fungerande bolagsstyrelse inte har tillträtt. Först den stora nyemissionen kan ge Stadshypotek en sådan ekonomisk styrka att Stadshypotek kan försvara sin rating trots att den statliga garantifonden tas bort. Någon emission kan inte vara fullt genomförd och inbetald förrän under år 1994. Det vore enligt kassastyrelsens mening olyckligt om Stadshypotek skulle hamna i en svacka som kan leda till sänkt rating och försvårad upplåning under år 1993 och 1994. Risken är uppenbar att det kan bli svårt att över huvud taget ta sig tillbaka till en god rating annat än efter flera år. Det är betydligt lättare att sänka en rating än att höja den. Av dessa skäl anser Stadshypotek att organisationen under en övergångs- period borde kunna få behålla det stöd som ligger i en statlig garantifond som även avser de nyemitterade obligationer-na. En metod att praktiskt åstadkomma detta är att kassan får fortsätta att emittera obligationer under ytterligare tre år. Medlen som därvid inflyter lånas sedan ut till Stadshypotek AB på exakt motsvarande villkor. I sak skulle givetvis

• Sida 48
•  Original

verksamheten handhas av bolaget, men formellt skulle upplåningen ledas genom den kvarstående kassan.

Remissinstanserna: Näringsfrihetsombudsmannen (NO) , S venska Bank- föreningen, Svenska sparbankrföreningen och Sveriges F öreningsbankers Förbund har alla påpekat att grundfondsavgiften bör bestämmas efter marknadsmässiga grunder, vilket torde motsvara en procent av fondens storlek.

Skälen för mitt förslag: Jag delar Stadshypoteks uppfattning att ombildningsfasen är en mycket ömtålig period för verksamheten. Stads- hypoteks förslag till en övergångslösning av upplåningsverksamheten för aktiebolaget är enligt min mening ett rimligt sätt att praktiskt åstadkomma goda förutsättningar för Stadshypotek AB att kunna påbörja sin verksam- het i den nya organisationen utan att påfrestningarna blir alltför kännbara. Jag är därför beredd att föreslå att det av Stadshypotek förordade arrangemanget genomförs. Tiden bör dock - bl.a. av hänsyn till Sveriges anpassning till EG - begränsas till två år. Kassan bör således ombesörja upplåningen för Stadshypotek AB:s vidkommande under två år från ombildningen.

Grundfonden uppgår för närvarande till 27 miljarder kronor. Om någon ytterligare höjning kan komma att behövas under de närmaste två åren från ombildningen, dvs. under den tid som kassan skall sköta bolagets upplåning, kan för närvarande inte bedömas. Vid en avveckling av grundfonden skall utgångspunkten vara att utelöpande obligationer köpts under förutsättning av nuvarande höga kapitalisering i Stadshypotek och därmed följande kreditvärdighet. Den avtrappning av grundfonden som regeringen föreslås få besluta om skall ske i en sådan takt att kassans kreditvärdighet inte försämras.

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att bestämma grundfondens stor- lek. Härigenom undviks återkommande riksdagsprövningar vid avveck- lingen av grundfonden.

Liksom för närvarande bör avgift utgå för grundfonden. Avgiften är nu 0,33 % per år. Med hänsyn till att det uppdragits åt riksgäldskontoret (se prop. 1990/91:29, FiU4,) att se över den statliga garantiverksamheten, inklusive avgiftssättningen, bör frågan om ändring av avgiften för grund- fonden tas upp i ett senare sammanhang.

• Sida 49
•  Original

Mitt förslag: Ombildning av utländska bankföretags dotterbanker till filialer skall inte föranleda inkomstbeskattning eller någon förändring i den inkomstskattemässiga situationen.

Vid ombildning av ömsesidiga livförsäkringsföretag till livförsäkringsaktiebolag får uppskovsbelopp övertas. Övergångsbestämmelsema till lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel görs tillämplig på

försäkringsaktiebolaget.

Vid beräkning av kapitalunderlaget för surv får aktier som utgör lager medräknas oavsett aktieinnehavets storlek.

Bankaktiebolag, sparbanker, föreningsbanker, finansbolag, kreditaktiebolag och sådana värdepappersbolag som skall uppfylla kapitalkrav enligt 5 kap. 1 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse ges möjlighet att skatta av sina reserver enligt de generella reglerna i 4 och 5 55 återföringslagen.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag med den skillnaden att vid ombildning av utländska bankföretags bankdotterbolag till filial regleras endast frågor om övertagande av skattemässiga under- skott, survavsättningar. och uppskovsbelopp. Frågan om ändring i åter- , föringslagen tas inte upp i promemorian..

Synpunkter .vid hearingen: Förslagen har lämnats utan erinran. Svenska Bankföreningen anser att ett uttryckligt undantag från uttags- beskattning bör införas för ombildning av utländska bankföretags dotter- banker till filialer.

Skälen för mitt förslag: Sedan den 1 juli 1985 har utländska banker kunnat få tillstånd att etablera dotterbolag i Sverige. För närvarande är sex sådana dotterbanker verksamma här. Samtliga är valutabanker och har också upplåningsmöjlighet i riksbanken.

Det är internationellt sett vanligt att utländska banker har svårt att bli stora på andra länders marknader. Även i Sverige har de utländska dotterbankema tagit små andelar av kreditmarknaden och hittills inte utgjort något. särskilt märkbart konkurrenselement. Jämfört med de svenskägda affärsbankema har—_de utlandsägda bankerna förhållandevis större andelar. affärer med svenska och utländska banker medan rena kundaffärer är en mindre del av verksamheten. Etableringen i Sverige har varit förenade med stora kostnader. Verksamheten har många gånger gått med underskott. Flera utlandsägda banker har upphört med sin verksam- het. Från att ha varit tolv år som nämnts nu endast sex utlandsägda banker verksamma här.

Flera inslag i regleringen har verkat begränsande. Det gäller t.ex. rapporteringen av stora exponeringar (tidigare s.k. enhandsengagemang). Finansinspektionens allmänna råd innebär att alla exponeringar — inom

• Sida 50
•  Original

och utom balansräkningen - mot en kund eller kunder i intressegemen- skap som utgör minst 10 % av kapitalbasen skall rapporteras till inspek- tionen. Endast exponeringar på staten och på andra banker, där löptiden understiger ett år, undantas. Inspektionen tillämpar i avvaktan på ett slutligt ISG—direktiv för närvarande ingen tvingande övre gräns för exponeringamas storlek. Enligt direktivförslag bör gränsen sättas vid 25 % av bankens kapitalbas för en exponering till en och samma kund eller kunder i intressegemenskap.

Med hänsyn till bl.a. de utlandsägda bankernas begränsade egna kapital är deras riskbärande kapital förhållandevis litet. Särskilt mot bakgrund av att de i allmänhet vänder sig till stora och medelstora företag har reglerna upplevts som begränsande. En övergång från dotterbank till filial skulle omedelbart ge ett väsentligt vidgat utrymme i berört hänseende. Eftersom en filial arbetar med hela den utländska bankens kapitalbas som grund skulle reglerna om stora exponeringar inte påverka en filial på samma sätt som en dotterbank.

Kapitalbasen har betydelse för möjligheterna att expandera verksam— heten även i övrigt. Vidare är behovet av svensk organisation mindre i en filial än i ett dotterbolag och filialformen blir därför billigare.

Mot bakgrund av de redovisade svårigheterna för utlandsägda dotter- banker att konkurrera på den svenska marknaden ansågs det motiverat att öppna en möjlighet för utländska bankföretag att driva bankrörelse från filial häri landet (prop. 1989/90:116, NU38, SFS 1990:821). I proposi- tionen underströks att alternativet att etablera en filial med tiden kunde bli en stimulans till ökad konkurrens på den svenska kreditmarknaden och på sikt _ särskilt inom valutahandeln _ kunna utvecklas till ett värdefullt inslag på den svenska kreditmarknaden (prop. 1989/90:116 s. 64).

Trots att den nya lagstiftningen varit i kraft sedan den 1 augusti 1990 har ännu ingen filialetablering skett. I en skrivelse från ABN AMRO Bank, Bank Société Générale, Banque Indosuez Sverige, Citibank, Crédit Lyonnais Sverige, Midland Montague Bank och Okobanken (dnr 4033/91) framförs synpunkter på en ombildning till filial genom att ett dotterbolag överlåter samtliga tillgångar till moderbolaget mot betalning delvis i form av att moderbolaget övertar ansvaret för dotter- bolagets förpliktelser. Den slutsats som dras är att de skatteeffekter som kan följa på en sådan ombildning utgör ett hinder för att genomföra ändringen. Särskilt framhålls att moderbolaget inte får ta över obeskat- tade reserver eller i de fall dotterbolaget gått med underskott _ vilket varit mer vanligt — inte kan utnyttja dessa mot framtida överskott i filialen.

En utländsk bank med filial häri Sverige beskattas som inskränkt skatt- skyldig enligt 6 5 1 mom. c och 16 5 2 mom. SIL. Enligt dessa regler skall utländska bolag beskattas för bl.a. inkomst av näringsverksamhet som bedrivs från fast driftställe. En filial är ett sådant fast driftställe. Filialens skattemässiga resultat beräknas enligt de regler som generellt gäller för inkomst av näringsverksamhet.

• Sida 51
•  Original

Promemorieförslaget innehåller förslag till kontinuitet i fråga om rätten till underskott, övertagande av surv och avskattning av uppskovsbelopp enligt återföringslagen.

För min egen del vill jag anföra följande. Som framgått av min redo- görelse för fusion mellan stadshypotekskassan och stadshypoteksföre- ningama (avsnitt 3.4) gäller enligt 2 5 4 mom. SIL särskilda undantags- regler för vissa angivna fusionsfall. En fusion enligt dessa regler skall kunna genomföras utan att utlösa någon inkomstbeskattning hos de del- tagande företagen och utan att i övrigt medföra någon förändring av deras inkomstskattemässiga situation. Genom hänvisningar i survlagen och återföringslagen gäller detta även i fråga om surv och avskattning av Obeskattade reserver.

Enligt min mening bör de aktuella ombildningama av bankdotter- bolagen omfattas av dessa regler. Avgörande för min bedömning är där- vid att möjligheten att etablera verksamheten i filialform inte stod till buds för de som bankdotterbolag nu verksamma företagen.

Jag föreslår därför att undantagsreglema för vissa fusioner i behövliga delar skall gälla vid ombildning av dessa utländska bankföretags dotter- banker till filial.

Däremot anser jag det inte befogat att vidta någon åtgärd som skulle innebära en lindring i skyldigheten att betala eventuell stämpelskatt på fastigheter.

Svenska Handelsbanken och RKA-ömsesidigt livförsäkringsbolag har i en skrivelse till regeringen (dnr 1843/92) hemställt om lättnader för att inte vissa skatteeffekter skall förhindra en planerad omstrukturering av RKA:s försäkringsrörelse.

RKA avser att överlåta hela sin försäkringsrörelse till ett för ändamålet bildat helägt dotterbolag (Handelsbanken Liv Försäkringsaktiebolag) som fått koncession att bedriva livförsäkringsrörelse. Överlåtelsen till dotter- bolaget avses ske till skattemässiga restvärden. I ett andra steg överlåter RKA försäkringsaktiebolaget till Handelsbanken till ett pris motsvarande marknadsvärdet varefter RKA likvideras.

Särskilda skäl mot uttagsbeskattning torde enligt min mening föreligga för denna ombildning. I likhet med vad som ansetts motiverat i andra ombildningsfall bör uppskovsbeloppet få övertas. Vidare bör en åtgärd vidtas i fråga om lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions- medel. I övergångsbestämmelsema finns regler som syftar till att för- hindra retroaktiva effekter av den nya lagen. Bestämmelserna innebär att värdestegring på aktier och fastigheter som inträtt före övergångs- tillfället den 1 januari 1991 inte skall beskattas enligt de nya reglerna. Bestämmelserna bör gälla även för det övertagande företaget.

Förslagen beträffande ombildning av utlandsägda dotterbanker avser endast dotterbanker som fanns när möjligheten till etablering i filialform infördes och kommer att tillämpas endast övergångsvis. Reglerna bör därför lämpligen tas in i den lag som reglerar Stadshypoteks ombildning. Även reglerna avseende ombildningen av RKA bör tas in i den särskilda lagen.

• Sida 52
•  Original

Jag vill nu även ta upp en fråga rörande de finansiella företagens beräkning av kapitalunderlaget vid survavsättning.

Kapitalunderlaget för juridiska personer utgörs enligt 3 5 första stycket survlagen av skillnaden vid beskattningsårets utgång mellan tillgångar och skulder. I andra stycket anges att bl.a. aktier i svenska aktiebolag inte skall anses som tillgång om företagets röstetal för aktierna är så stort som anges i 7 5 8 mom. tredje stycket a SIL eller om företaget är fri— kallat från skattskyldighet för utdelning på aktierna enligt tredje stycket b nämnda moment.

I 7 5 8 mom. tredje stycket a SIL anges bl.a. att svenskt aktiebolag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier. Med näringsbetingade aktier avses aktier som inte utgör omsättningstill- gång i företagets verksamhet under förutsättning att det sammanlagda röstetalet för företagets aktier i det utdelande företaget motsvarar minst 25 % av röstetalet för samtliga aktier i det utdelande företaget eller det görs sannolikt att innehavet av aktien betingas av verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som kan anses stå det nära.

Bestämmelsema innebär alltså att om röstetalet uppgår till minst 25 % exkluderas aktier som utgör lager trots att utdelningen på dessa aktier alltid är skattepliktig. En begränsning är därför inte motiverad. Surv- reglema bör justeras så att aktier som utgör lager alltid ingår i surv- underlaget. Mitt förslag föranleder en justering i 3 5 andra stycket surv- lagen. Ändringen bör gälla retroaktivt redan fr.o.m. 1992 års taxering.

Jag vill slutligen ta upp frågan om avskattning av bankernas obeskat— tade reserver. I skattereformen valdes skilda metoder för avskattning av Obeskattade reserver för icke-finansiella resp. finansiella företag.

Icke—finansiella företags Obeskattade reserver återförs till beskattning till den nya skattesatsen under längst fyra år. Formellt återförs reserverna till beskattning vid 1992 års taxering. Vid denna taxering beslutas ett uppskovsbelopp som utgör skillnaden mellan de upplösta reserverna och årets avsättning till skatteutjämningsreserv enligt survlagen. Beloppet utgör en intäkt som skall återföras till beskattning med minst 25 % per år vid 1992—1995 års taxeringar.

För de finansiella företagen bestäms ett uppskovsbelopp på samma sätt som för de icke—finansiella företagen. Uppskovsbeloppet beskattas emellertid i sin helhet vid 1992 års taxering. Den lättnad som lagstiftningen syftar till ligger i att skatten som belöper på uppskovsbeloppet debiteras under en fyraårsperiod, taxeringsåren 1992- 1995 med 25 % resp. år.

Bankföreningen och andra företrädare för bankerna har i skrivelser till finansdepartementet framhållit de negativa effekter som uppkommer när bankernas riskreserver nu skall upplösas samtidigt som bankerna upplever den värsta förlustsituationen sedan 1920—talet. Önskemål har framförts om bl.a. att få skapa en riskreserv eller att inkuransavdrag skall införas. Även synpunkter på möjligheterna till avskattning har redovisats.

För egen del vill jag framhålla följande. Den nya företagsbeskattningen bygger på principen en låg skattesats och begränsade reserveringsmöjlig- heter. Ett viktigt led i begränsningen av reserveringsmöjlighetema var

• Sida 53
•  Original

ändringen av lagervärderingsreglema. Det finns enligt min mening inte någon anledning att ompröva detta ställningstagande för de finansiella företagen. Jag är alltså inte beredd att föreslå några ändringar i de grundläggande lagervärderingsfrågoma.

Enligt min mening bör det inte heller komma i fråga att för de finan— siella företagen införa en avsevärt längre avskattningsperiod än för övriga företag. Det kan däremot finnas skäl att ge de finansiella företagen samma möjligheter som övriga företag att kvitta förluster mot uppskovs- beloppet under hela återföringsperioden. En sådan ändring bör vara skattemässigt fördelaktig för finansiella företag som riskerar att redovisa förluster även vid 1993 - 1995 års taxeringar. De finansiella företagen bör därför vid i normalfallet 1992 års taxering få möjlighet att välja om de vill utnyttja denna metod i stället för reglerna i 6 5 återföringslagen. Förslaget föranleder en konsekvensändring i 8 5 andra stycket åter- föringslagen. Det samband som finns mellan redovisningen och beskatt- ningen innebär t.ex. att rätt till avdrag enligt survlagen förutsätter att ett mot avdraget svarande belopp sätts av till skatteutjämningsreserv i räken- skaperna för beskattningsåret (jfr l & tredje stycket survlagen). Jag vill erinra om att ett motsvarande krav på avsättning till en obeskattad reserv i räkenskaperna inte finns i fråga om uppskov med beskattningen av upp— skovsbeloppet enligt 4 och 5 55 äterföringslagen.

Enligt nu gällande regler för finansiella företag skall som sagt hela uppskovsbeloppet tas upp till beskattning vid 1992 års taxering. Av det skälet togs inte uppskovsbeloppet med som en komponent i kapitalbasen när kapitaltäckningsreglema för banker och andra finansiella företag den 1 mars 1991 anpassades till skattereformen (prop. 1990/91:40, N U16). Emellertid har finansinspektionen enligt 2 5 förordningen ( 1989: 1096) om kapitalkravet i banker och andra kreditinstitut möjlighet att som primärt eller supplementärt kapital godkänna "andra kapitaltillskott och reserver" än som anges i lagreglema. Jag utgår från att inspektionen kommer att utnyttja denna möjlighet till att godkänna sjuttio procent av icke återförda uppskovsbelopp som primärt kapital för de företag som väljer att använda den avskattningsmetod som jag nu föreslår.

Hänvisningar till US12

I enlighet med vad jag nu har anfört .har inom finansdepartementet upp- rättats förslag till

]. Lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen,

2. Lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

3. Lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m., Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, Lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv, 6. Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av Obeskattade reserver,

PIF

• Sida 54
•  Original

7. Lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.,

8. Lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m.,

9. Lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna, m.m.

6.1. Förslaget till lag om ombildning av stadshypotelminstitutionen

I enlighet med vad lagrådet föreslagit har huvuddelen av övergångs- bestämmelsema till det remitterade förslaget till lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa brutits ut till en särskild lag. I 2 och 3 åå anges att ombildningen av Stadshypotek skall genomföras efter de rikt— linjer som har angetts i den allmänna motiveringen.

Ombildningen är avsedd att ske per den 1 januari 1993. För att fusion- en och ombildningen praktiskt skall kunna genomföras måste vissa beslut kunna fattas dessförinnan. Regeringen föreslås därför få bemyndigande att besluta i frågor om fusionen och ombildningen i övrigt.

Vidare bör kassan få möjlighet att under andra halvåret 1992 fatta förberedande beslut och vidta förberedande åtgärder inför omvandlingen utan att den gällande lagstiftningen lägger hinder i vägen.

6.2. Förslaget till lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

Kassan får efter ombildningen" en väsentligt ändrad roll. De regler från den gamla lagen som alltjämt bör gälla för kassans verksamhet har av praktiska skäl förts Över till en ny lag.

I ] & har bestärmnelser om kassans ändamål tagits in. Paragrafen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

I kassans uppdrag att äga och förvalta aktierna enligt första punkten ingår också att avveckla aktieinnehavet. Möjligheten för kassan att låna upp medel för aktiebolagets räkning regleras i punkten två. Den möjlig- heten upphör i och med utgången av år 1994. Enligt punkten fyra läggs ett övergripande ansvar på kassan för att tillse att låntagarstämmor och ombudsstämma rent faktiskt förverkligas på avsett sätt.

I 2-4 åå fördelas i allt väsentligt ansvaret för vissa särskilt angelägna associationsrättsliga frågor. Paragraferna har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

Enligt 5 & bemyndigas regeringen att bestämma grundfondens storlek samt de villkor som skall gälla för grundfonden. De ändringar av grund- fonden som en avveckling kommer att medföra behöver då inte under- ställas riksdagens prövning.

• Sida 55
•  Original

Bestämmelsen i 6 & motsvarar den begränsning av kassans upplånings- möjlighet som finns enligt gällande rätt.

Enligt 7 5 tredje stycket skall riksdagen besluta om användningen av den behållning som finns i kassan efter den slutliga likvidationen.

Bestämmelsen i 8 5 har i propositionsförslaget utformats i enlighet med vad lagrådet föreslagit.

Kassan skall enligt 9 & stå under tillsyn av finansinspektionen. Den verksamhet som skall drivas i kassan efter ombildningen är inte av sådan art att den automatiskt skall stå under någon tillsyn. Med hänsyn till den nära anknytningen till den finansiella verksamheten i Stadshypotek AB samt till de stora värden det här är fråga om bör kassan emellertid även fortsättningsvis stå under tillsyn. Inspektionen har inte getts några spe- ciella befogenheter vid utövandet av denna tillsyn. Det förutsätts att inspektionen anmäler eventuella missförhållanden till regeringen.

Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Ikraft- trädandet är avhängigt av verkställigheten av de beslut regeringen fattar enligt ombildningslagen. Någon bestämd tidpunkt för ikraftträdandet bör därför inte anges i lagen.

6.3. Lagen om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.

1 &

Genom hänvisningarna i första stycket till 2 5 4 mom. SIL i erforderliga delar kommer fusionen mellan kassan och föreningarna att kunna genom— föras utan skattekonsekvenser (jfr avsnitt 3.4).

Andra stycket utgör en motsvarighet till bestämmelsen i 8 5 första styc— ket återföringslagen (SFS l99lz843, jfr prop. 1990/91:136). Bestämmel— sen innebär att kassans reservfond och föreningarnas säkerhetsfonder kommer att kunna återföras till beskattning i Stadshypotek AB i stället för hos föreningarna och kassan. För Stadshypotek AB utgörs den skatte— pliktiga intäkten — som motsvarar återföringslagens uppskovsbelopp - av skillnaden mellan de övertagna Obeskattade reserverna och bolagets surv— avsättning.

Bestämmelsen i andra stycket att de ifrågavarande företagen skall ses som en skattskyldig är begränsad till tillämpningen av den kommenterade lagen och återföringslagen. För de tillgångar Stadshypotek AB förvärvar från den "fusionerade" kassan kommer däremot inte enhetsprincipen utan vanliga regler att gälla. Det innebär bl.a. att inventarier och andra anläggningstillgångar i avskrivningshänseende får nya anskaffningsvärden och nya anskaffningstidpunkter.

Zå

Av första stycket framgår vilka avsättningar som skall återföras till beskattning. Det är endast kvarvarande avsättningar för vilka avdrag medgetts som skall återföras. Att återföringen endast gäller avsättningar

• Sida 56
•  Original

som gjorts i bokslut till ledning för 1986 och senare års taxeringar anges uttryckligen.

Enligt huvudregeln i andra stycket skall återföring ske vid 1994 års taxering. Föreskriften att återföring skall ske vid 1995 års taxering om företaget inte taxeras år 1994 tar sikte på Stadshypotek AB. Genom.-före- skriften i ] å andra stycket öppnas en möjlighet att återföra föreningarnas och kassans Obeskattade reserver i aktiebolaget (se kommentaren till den bestämmelsen). Bolaget, somnavses bildas och även överta den "fusione— rade" kassans tillgångar under första halvåret 1993 (jfr avsnitt 3.4), kommer inte att ha några Obeskattade reserver vid sidan av de övertagna. Om ombildningen sker först under andra halvåret kan Stadshypotek AB som nystartat företag med tillämpning av 12 å andra stycket bokförings- lagen (1976: 125) förlänga räkenskapsåret till att omfatta högst 18 måna- der. Bolaget kommer då att taxeras första gången vid 1995 års taxering (jfr 2 5 1 mom. fjärde stycket SIL).

Bestämmelserna innebär att avskattningen skall ske i enlighet med de principer som gäller övriga finansiella företag som lyder under kapital- täckningsregler. För dessa införs valrätt mellan successiv intäktsföring av uppskovsbeloppet och omedelbar intäktsföring med möjlighet att fördela skattebetalningama under avskattningsperioden (avsnitt 4). Föreskrifterna i andra stycket innebär en motsvarande valrätt för den formellt tvååriga avskattningsperioden.

Det tillägg om 7,5 % på skillnaden mellan återförda reserver och surv- avsättningen (motsvarigheten till uppskovsbeloppet) om företaget inte taxeras vid 1994 års taxering korresponderar mot det tioprocentiga tillägget enligt 5 & tredje stycket återföringslagen.

Bestämmelserna i tredje stycket utgör en motsvarighet till punkt 4 av övergångsbestämmelsema till survlagen. Föreskriften om att 15 % av de avsättningar till reserv- och säkerhetsfond anses som skuld vid beräkning av kapitalunderlaget gäller endast avsättningar för vilka avdrag medgetts och som återförs till beskattning.

35

Här finns bestämmelser om att vissa inskränkningar skall gälla för Stads- hypotek AB i fråga om underlagen för K—surv, första stycket, och Annell- avdrag, andra stycket, (se avsnitt 3.4).

Ett exempel får illustrera. Före ombildningen antas den "fusionerade" kassan ha tillgångar på 1000, obligationsskulder på 900 Och eget kapital på 100, varav 60 är hänförligt till äldre avsättningar till reserv- och säkerhetsfond (gjorda i bokslut för år 1984 eller tidigare) och resterande 40 är hänförligt senare avsättningar eller till kaptialtäckningsfond.

I ett första fall antas i det nybildade kreditaktiebolaget de övertagna tillgångarna på 1000 motsvaras av reverser på 900 och ett aktiekapital och reservfond (reservfond enligt ABL) på sammanlagt 100. Survunderlaget blir i detta fall 85 (1000 - 900 - 0,25*100*60/100), dvs. som skuld betraktas utöver reversema om 900 även 25 % av den andel

• Sida 57
•  Original

av aktiekapitalet och bolagets reservfond som är hänförligt till äldre avsättningar till reserv- och säkerhetsfond. På motsvarande sätt reduceras underlaget för Annell-avdrag också med 15 (0,25*100*60/100).

I ett andra fall antas kreditaktiebolaget ha en reversskuld på 930 och ett aktiekapital och reservfond (enligt ABL) på sammanlagt 70. Survunderlaget blir i detta fall 59,5 (1000 - 930 - 0,25*70*60/100). Underlaget för Annell-avdrag reduceras med 10,5 (0,25*70*60/100).

Föreskrifterna har utformats för att täcka såväl bolagsbildning i form av en apportbildning som en kontantemission med ett senare förvärv av stadshypotekskassans rörelse.

45

Bestämmelserna i första stycket säkerställer att de låntagare som deltar i den nyemission som avses riktas till dem inte beskattas omedelbart för förmånen att förvärva aktie till ett pris som understiger marknadsvärdet eller t.o.m. vederlagsfritt utan först då teckningsrätten eller aktien avyttras. Enligt allmänna regler innebär detta undantag från kontant- principen att anskaffningsvärdet vid reavinstberäkningen vid en följande avyttring utgörs av vederlaget vid förvärvet. En uttrycklig bestämmelse om detta har ansetts obehövlig.

I andra stycket, som är nytt i förhållande till lagrådsremissen, behand- las de anställdas i Stadshypotek AB förvärv av aktier i bolaget. Reglerna gäller endast för förvärv i samband med den nyemission som avses riktas till främst låntagarna och omfattar förvärv såväl från kassan som från bolaget. Att anskaffningsvärdet vid reavinstberäkningen vid följande avyttring skall ökas med det beskattade förmånsvärdet, dvs. 80 % av skillnaden mellan marknadsvärdet och vederlaget vid förvärvet, följer av allmänna regler.

5å

Bestämmelserna som gäller utlandsägda bankdotterbolags ombildning till filial har kommenterats i avsnitt 4.

6 & Här ges föreskrifter om bolagisering av livförsäkringsföretag.

Hänvisningar till S6-3

6.4. Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 2 & 4 mom

Den nuvarande föreskriften i sjunde stycket att reareglerna gäller vid fusion mellan stadshypoteksföreningar slopas (jfr kommentaren till 1 5 andra stycket lagen om inkomstskatteregler med anledning av vissa om- struktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.).

• Sida 58
•  Original

2 5 8 mom.

De nuvarande bestämmelserna i åttonde stycket om avdragsrätt för avsätt- ning till resp. skatteplikt för upplösning av reservfond eller säkerhetsfond för stadshypotekskassan, stadshypoteksföreningama och SBAB slopas (jfr avsnitt 3.4). Beskattningen regleras i stället i lagen om inkomstskatte- regler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.

I nionde stycket görs en konsekvensändring.

Hänvisningar till S6-4

6.5. Lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv 1 5

I andra stycket slopas en hänvisning till 2 & 8 mom. åttonde stycket som en följd av att SBAB:s beskattning inte längre regleras där (jfr kommen- taren till den bestämmelsen). Att övriga företag som fortsättningsvis omfattas av 2 9 8 mom. åttonde stycket dvs. Sveriges allmänna hypoteks- bank och landshypoteksföreningama inte har möjlighet att göra survav- sättning följer liksom tidigare av första stycket.

35

Genom ändringen i andra stycket kommer aktier eller andelar i ekono— miska föreningar som utgör lager aldrig att exkluderas från K-survunder- laget (se avsnitt 4).

Hänvisningar till S6-5

6.6. Lagen (1990:655) öm återföring av Obeskattade reserver 6 &

Ändringen har kommenterats i avsnitt 4.

85

I andra stycket görs en konsekvensändring.

6.7. Lagen om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.

Ändringen av rubriken är en anpassning till att endast en taxering numer förekommer för juridiska personer i allmänhet.

Fortsättningsvis gäller avdragsrätten och skatteplikten endast för bidrag från Sveriges allmänna hypoteksbank till landshypoteksförening. Avdrags- rätten och skatteplikten för bidrag från stadshypotekskassan till före- ningarna slopas men behålls övergångsvis t.o.m. 1994 års taxering. Övriga ändringar utgör en anpassning till skattereformen och till den redan tidigare slopade kommunaltaxeringen av juridiska personer.

• Sida 59
•  Original

6.8. Lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m.

Lagen upphör att gälla den 1 juli 1992. Några särskilda övergångs- bestämmelser behövs inte eftersom någon fusion som omfattas av bestäm- melserna inte är aktuell.

6.9. Förordningen (1979z744) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionema, m.m.

Förordningen som är obsolet upphävs.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den lagt fram.

• Sida 60
•  Original

Sammanfattning av betänkandet (SOU l989:103) Hypoteksinstituten i framtiden

[ Sverige finns tre hypoteksinstitutioner, nämligen Konungariket Sveriges stadshypotekskassa med stadshypoteksföreningama, med en omslutning år 1988 om 217 miljarder kr., Sveriges allmänna hypoteksbank med landshypoteksföreningama (23 miljarder kr.) samt Svenska skepps- hypotekskassan (2,5 miljarder kr., inklusive garantiåtaganden).

Mitt uppdrag har innefattat en samlad översyn av hypoteksinstitutens organisation och verksamheter. Översynen skall enligt regeringens direktiv ske med utgångspunkt i de radikalt förändrade förutsättningar som nu råder på kreditmarknaden. Vidare bör enligt direktiven utred- ningsarbetet vara inriktat på att främja förutsättningama för en effektiv konkurrens på denna marknad.

Utöver dessa utgångspunkter har det varit mitt mål att åstadkomma en moderniserad organisationsform för hypoteksinstituten som gör det möjligt för dem att verka och utvecklas efter sina egna förutsättningar på en avreglerad kreditmarknad. Dagens omfattande särreglering av hypo- teksinstituten har historiska rötter. På en reglerad kreditmarknad med kreditransonering var det också rimligt att statens inflytande garanterades i institutioner som i mångt och mycket fungerade som statens instrument för fördelning av krediter på sektorer.

Den svenska anpassningen till de s.k. Cooke-reglema för kapitaltäck- ning medför att hypoteksintituten kommer att behöva förstärka sina kapitalbaser. Om instituten i framtiden skall bibehålla eller flytta fram sina positioner på en expanderande kreditmarknad är det också av detta skäl nödvändigt att öppna möjligheter till förstärkning av kapitalbasen.

Hittills har staten dels i princip garanterat institutens upplåning, dels på olika sätt bidragit till institutens grundkapital och dels reglerat deras uppläningskapacitet. Sådan styrning från statens sida är oförenlig med utgångspunkten konkurrensneutralitet.

Tillskott av kapital från statens sida eller fortsatta statsgarantier måste, för att te sig rimliga, kunna grundas på något näringspolitiskt eller kreditpolitiskt motiv. Sådana motiv kan knappast anföras och återfinns inte heller i mina direktiv.

Min utgångspunkt är därför att de statliga garantierna bör avvecklas i takt med att utelöpande obligationslån förfaller till inlösen och att staten inte har anledning att genom olika former av tillskott eller garantier förstärka hypoteksinstitutens kapitalbaser eller reglera deras up- plåningskapacitet.

För att kunna åstadkomma konkurrensneutralitet mellan olika kredit- institut är det enligt min mening inte meningsfullt eller ens möjligt att bygga vidare på den organisationsform eller den reglering under vilken hypoteksinstituten nu verkar. Regelsystemet är, i vart fall såvitt avser Stads- och Landshypotek, föråldrat och organisationsformen som sådan inte avpassad för verksamheter på en avreglerad kreditmarknad med de innovationer som där hela tiden avlöser varandra.

Bilaga 1

Den nuvarande detaljerade regleringen av hypoteksinstituten innebär vidare - särskilt med de senaste årens snabba förändringar på kredit- marknaden - att statsmaktema med jämna mellanrum måste ta ställning till en rad frågor som närmast har karaktären av justeringar i bolagsord- ning. Detta är inte någon lämplig roll för statsmakterna, utan sådan typ av verksamhet hör lämpligen samman med den statliga tillsyn som bör utövas i generella former. Därtill kommer att systemet tidsmässigt medfört fördröjningar när det gäller hypoteksinstitutens möjligheter att delta i utvecklingen på kreditmarknaden.

Vid överväganden rörande hypoteksinstitutens framtida organisationsform måste också beaktas att de skatteregler som skall gälla för hypoteksintituten skall stå i överensstämmelse med dem som statsmakterna fast- ställer för liknande kreditinstitut. Den nuvarande särregleringen för hypoteksinstituten öppnar för en ständigt pågående debatt huruvida dessa institut gynnas eller missgynnas i skattemässigt hänseende. Det bästa sättet att slutgiltigt åstadkomma neutralitet i beskattningshänseende är att för hypoteksinstituten välja en or- ganisationsform som innebär sammanfallande skatteregler.

Därför bör en organisationsform väljas som innebär att hypo- teksinstituten med automatik kontinuerligt underkastas de nya förutsätt- ningar som beslutas. De modeller som härvid kan komma i fråga är ekonomisk förening eller aktiebolag.

Även om det till det yttre förefaller som om hypoteksorganisationer- na, i vart fall Stadshypotek och Landshypotek, företer vissa likheter med en ekonomisk förening finns det väsentliga och grundläggande skillnader. För det första finns det inga andelar i en hypoteksförening och vidare kan inte någon ställa anspråk på del i föreningens vinst. Dessutom utgör varken de enskilda hypoteksföreningama eller det centrala organet var för sig kompletta kreditföretag. Även den ingripande statliga regleringen skiljer hypoteksinstituten från verksamhetsformen ekonomisk förening. Medlemsintlytandet är på olika sätt begränsat.

En eventuell ombildning till ekonomisk förening skulle innebära att möjligheterna för hypoteksinstituten att vidga kapitalbasen i praktiken alltjämt förblir mycket begränsade. En förening måste i så fall, förutom egna vinster, erhålla nya insatser från medlemmarna. Detta måste emellertid i förevarande fall betraktas som en orealistisk lösning. Om däremot instituten ombildas till aktiebolag öppnas den riskkapitalmarknad som konkurrerande kreditinstitut redan nu har tillgång till.

De kreditinstitut som konkurrerar med hypoteksinstituten är aktiebolag. Även sparbanks- och föreningsbanksrörelsema bedriver med hypoteksinstituten direkt konkurrerande verksamhet i bolagsform, s.k. kreditaktiebolag.

Ett ytterligare skäl för aktiebolagsbildning är den tilltagande inter- nationaliseringen och behovet för de institut som verkar på den inter- nationella marknaden att ha en etablerad och för alla välkänd företags- form.

Jag anser därför att det fmns tungt vägande skäl att ombilda hypo- teksinstituten till aktiebolag och inordna dem i den lagstiftning som

• Sida 62
•  Original

Bilaga 1

reglerar övriga likartade kreditinstitut. Detta är i själva verket enligt min PYOP- 1991/923119 mening en förutsättning för att hypoteksinstituten skall kunna utvecklas i framtiden.

Inför en ombildning till aktiebolag måste ställning tas till frågan om hypoteksinstitutens nuvarande rättsliga status samt frågan huruvida någon intressent - närmast låntagare eller staten - kan tänkas ha någon grund för anspråk på institutens förmögenhetsmassa. I detta avseende föreligger olikheter mellan de tre hypoteksorganisationerna.

Vad gäller stadshypoteksorganisationen måste anses gälla att såväl stadshypotekskassan som föreningarna är att betrakta som självägande juridiska personer sui generis, närmast av stiftelsekaraktär, med starkt offentligrättsligt inslag. Något anspråk på Stadshypoteks samlade kapital kan inte - vare sig på rättslig grund eller skälighetsgrund - resas från medlemrnamas eller föreningarnas sida. Inte heller staten kan, vare sig på rättslig grund eller skälighetsgrund, resa direkta anspråk på del i Stadshypoteks förmögenhetsmassa. Det måste emellertid ankomma på statsmakterna att besluta om hur det samlade kapitalet i Stadshypotek i framtiden skall förvaltas. Detta bör dock inte kunna ske genom att statsmakterna ensidigt förklarar kapitalet vara statsegendom eller överlåter kapitalet till kassans låntagare.

När det gäller Landshypotek föreligger en väsentlig skillnad gentemot Stadshypotek såtillvida att landshypotekslagen innehåller direkta bestämmelser om ägandet i Landshypotek. Det utsågs direkt i lagen att hypoteksbankens delägare utgörs av landshypoteksföreningar och att låntagare i förening är delägare i föreningen. Det går därför inte att komma till någon annan slutsats än att det är fråga om verkligt delägar- skap i Landshypotek och att föreningarnas ägande i banken står i proportion till storleken på deras lån. Låntagarna genom föreningarna har således i egenskap av delägare ett rättsligt grundat anspråk på del i förmögenhetsmassan i Landshypotek och på de aktier som uppstår ur en ombildning av landshypoteksorganisationen till aktiebolag.

Vad gäller Skeppshypotek är staten ensam ägare. Vid en ombildning av Skeppshypotek till aktiebolag tillfaller aktierna således staten.

Den närmare ombildningen till aktiebolag bör för Stadshypoteks del i huvuddrag gå till så att kassan och föreningarna fusioneras, varvid kassan övertar föreningarnas tillgångar och skulder och föreningarna upplöses utan likvidation. Därefter överlåts kassans rörelse med undantag för obligationsskulden och eventuellt vissa övriga kassans skulder till ett för ändamålet bildat aktiebolag mot att kassan erhåller aktierna i bolaget. Kassan ges formell ställning av en stiftelse, stiftelsen Stadshypotekskas- san.

Den statliga garantin i form av grundfond får kvarligga hos stiftelsen Stadshypotekskassan och avtrappas i takt med att utelöpande obliga- tionslån förfaller. Med hänsyn till att garantin skall finnas endast under en övergångstid för att avse redan ingångna och garanterade förbindelser anser jag att den bör utgå på oförändrade grunder. Nya lån får utges av Stadshypotek AB på bolagets egna meriter.

• Sida 63
•  Original

Bilaga 1

När det gäller behandlingen av Stadshypoteks reserver vid över- gången till ny företagsform anser jag att avsättningama t.o.m. år 1984 bör kunna bibehålla sin ställning av beskattade medel. Det viktiga är enligt min mening att de olika instituten behandlas lika i framtiden.

Från konkurrensneutralitetssynpunkt och för att uppnå effektivitet på kreditmarknaden är det nödvändigt att lönsamhets- och avkastningskrav ställs på kapitalet i Stadshypotek.

På en relativt liten kapitalmarknad som den svenska, där antalet aktörer med nödvändighet blir begränsat, är det angeläget att främja konkurrensen mellan kreditinstituten. Stadshypotek har under lång tid verkat på bostadskreditmarknaden och vitaliserat denna del av kredit- marknaden med nya instrument. Historiskt sett kan Stadshypotek sägas ha verkat som en garant för prispressande konkurrens när det gäller bostadskreditgivningen. Det är därför väsentligt att Stadshypotek kan bibehållas som en stark och självständig aktör på bostadskredit- marknaden. Ägandet bör därför konstrueras så att Stadshypotek kan ges långsiktiga och stabila förutsättningar för sin verksamhet. De aktier som uppstår ur ombildningen av Stadshypotek till aktiebolag bör därför fortvarigt ägas av stiftelsen Stadshypotekskassan. Denna stiftelse bör ha som en uppgift att genom ett bibehållande av sitt aktieinnehav säkra Stadshypoteks framtida självständighet.

Stiftelsen Stadshypotekskassan kommer — åtminstone inledningsvis - inte att ha några andra tillgångar än aktierna i Stadshypotek AB samt en reversfordran på detta bolag. Detta innebär att stiftelsen knappast har resurser att delta i de nyemissioner som blir nödvändiga för att Stadshypotek AB skall kunna leva upp till ställda kapitaltäckningskrav och kunna expandera. Nyemitterade aktier måste alltså tecknas av andra intressenter.

[ den nuvarande stadshypoteksorganisationen utgör förankringen hos låntagarna och låntagarinflytandet en styrka. Den nyemission i Stadshypotek AB som inledningsvis blir nödvändig bör därför riktas till låntagarna. En del av aktieägandet i Stadshypotek AB blir därmed redan från början spritt på ett stort antal händer.

De genom nyemission tillkomna aktieägarna kommer att resa krav på avkastning på sitt insatta kapital. Även huvudaktieägaren, stiftelsen Stadshypotekskassan, måste resa krav på avkastning på sitt aktieägande i Stadshypotek AB. Det är knappast sannolikt att externa investerare är villiga att teckna aktier om huvudaktieägaren inte uppfattas som långsiktigt intresserad av lönsamhet och avkastning på sina aktier. För att stiftelsen skall te sig som en trovärdig långsiktig ägare med av- kastningskrav måste den därför konstrueras så att den får ett verkligt intresse av avkastningen på sitt kapital.

Stiftelsens ändamål kan mot denna bakgrund inte inskränkas till att bestå enbart i själva ägandet av aktier i Stadshypotek AB och i att eventuellt återinvestera uppburna utdelningar i samma bolag. Detta skulle i så fall i praktiken innebära att stadshypoteksorganisationen skulle bli självägande utan ett trovärdigt system för att sätta långsiktiga lönsamhets- krav. Det skulle vidare, när den statliga upplåningsregleringen upphör

• Sida 64
•  Original

Bilaga 1

och hypoteksinstituten ges möjlighet till företagsförvärv, öppna möjlig- heten för en expansion genom förvärv av andra företag som på sikt skulle kunna verka menligt på konkurrensen. En sådan ordning skulle varken främja låntagamas intressen eller effektiviteten på kreditmarknaden. Stiftelsen måste därför ges ett ändamål och en konstruktion som innebär att den har ett intresse av avkastningen på sitt kapital.

Detta ändamål måste sökas inom ramen för vad som kan sägas vara ett samhällsnyttigt ändamål. Statsmakterna har i olika sammanhang medverkat till att forskningsstödjande stiftelser uppstått. Ett exempel på detta utgör stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Ett annat exempel är de avsättningar ur affärsbankernas vinster som för någon tid sedan gjordes i syfte bl.a. att förstärka utrustningsresursema vid universitet och högskolor. Avkastningen på stiftelsen Stadshypotekskassans innehav av aktier bör mot denna bakgrund gå till att ekonomiskt främja och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning.

När lagstiftningen om stadshypoteksorganisationen nu moderniseras kan självfallet inte ägandet läggas i ett organ vars juridiska status inte är klart fastlagd. Stiftelsen Stadshypotekskassan blir en stiftelse med allt vad därav följer. Denna stiftelse blir ägare till ett mycket omfattande kapital. Det bör inte heller komma i fråga att genom ny lagstiftning permanenta dagens svaga system för låntagarförankring i stadshypoteks- organisationen. Däremot finns det, enligt vad som uppgivits från företrädare för stadshypoteksföreningama, goda möjligheter att bilda ideella föreningar på de nuvarande stadshypoteksföreningama grund. Ett på sådant sätt kanaliserat låntagarinflytande bör utgöra en tillgång för den- framtida stadshypoteksorganisationen. Det kan emellertid inte, med den-. avsevärt ökade frihet som bolagsbildningen medför, komma i fråga att ge- det på detta sätt kanaliserade inflytandet en majoritetsposition.-

. Stiftelsens styrelse bör sättas samman på ett sätt som speglar dess- dubbla roll att dels långsiktigt förvalta sitt kapital och förankra ägandet i Stadshypotek AB, dels fördela forskningsbidrag. I den mån represen- tativa ideella föreningar av låntagare bildas på de nuvarande stadshypoteksföreningamas grund bör även den gamla traditionen av låntagarinflytande i Stadshypotek tillgodoses genom en viss representation för dessa föreningar i stiftelsens styrelse. Stiftelsens helt dominerande tillgång blir aktiemajoriteten i Stadshypotek AB. Det blir därför ett naturligt mål för stiftelsens styrelse att åstadkomma att Stadshypotek AB utvecklas till en långsiktigt lönsam- organisation. Av detta skäl kan det knappast komma ifråga att stiftelsen inledningsvis ställer alltför höga krav på utdelning på sitt ägande i Stadshypotek AB. Tvärtom torde det vara rimligt att anta att utdel- ningskraven under ett långt inledningsskede kommer att ställas ganska försiktigt. Genom stiftelsens dominerande ägande i Stadshypotek AB ges bolaget en långsiktig stabilitet som tillförsäkrar bostadskreditmarknaden en kraftfull självständig aktör och gynnar konkurrensen på denna marknad. Stadshypotek skall bibehålla sin ursprungliga huvudinriktning. Denna

• Sida 65
•  Original

Bilaga 1

framgår av bolagsordningen och ändringar i denna kräver regeringens tillstånd eller, enligt kreditmarknadskommitténs förslag, bankinspek- tionens. Stiftelsen Stadshypotekskassan skall också som ägare enligt sina stadgar utgöra en garanti för att denna huvudinriktning bibehålles.

Beträffande Landshypotek utgör föreningarnas ägande av hypoteks- banken och låntagamas delägande i landshypoteksföreningama en begränsning för statsmakternas möjlighet att disponera över det kapital som uppstår vid en aktiebolagsbildning. Själva aktiebolagsbildningenav Landshypotek faller emellertid i och för sig under vad statsmakterna genom lagstiftningsåtgärder bör besluta om. Den fortsatta utvecklingen blir dock i första hand en fråga för ägarna.

Ombildningen av Landshypotek till aktiebolag bör i ett första steg ske genom att hypoteksbankens hela rörelse överförs till ett för ändamålet bildat aktiebolag mot att banken erhåller aktier i bolaget. Därefter likvideras hypoteksbanken och bankens ägare, föreningarna, tillskiftas bankens aktier i aktiebolaget i proportion till deras lån i banken. I ett nästa steg överlåter föreningarna sin rörelse till aktiebolaget mot betalning i aktier. Det sista steget i ombildningen är att föreningarna ombildas till associationsformen ekonomiska föreningar. För redan ingångna förbindelser ligger den statliga garantin kvar och avtrappas successivt.

Även för Skeppshypotek är det min mening att verksamheten i framtiden bör bedrivas i aktiebolagsform. Detta är en följd av strävande- na att söka främja förutsättningama för konkurrensneutralitet på kreditmarknaden. Staten blir ensam ägare till de aktier som uppstår ur ombildningen av Skeppshypotek till aktiebolag. Det ankommer sedan på staten att avgöra om den oförändrat skall ha kvar sitt engagemang eller om den skall överväga försäljning eller nya samägandeformer. En ombildning till aktiebolag öppnar också möjlighet för statsmakterna att ompröva den subvention av sjöfarten som ligger i dagens konstruktion av Skeppshypotekskassan.

Ombildningen av Skeppshypotek bör tillgå så att Skeppshypoteks- kassans "hela rörelse överförs till ett för ändamålet särskilt bildat aktiebolag mot att kassan erhåller aktier i bolaget. Därefter likvideras kassan. varvid aktierna tillfaller staten.

Utvecklingen på kreditmarknaden går snabbt. Framför allt för Stadshypotek men även för Landshypotek och i någon mån för Skeppshypotek är det fråga om förvaltning av mycket stora förmögen— hetsmassor. En förlängd situation av osäkerhet rörande vilka förutsätt- ningar som skall gälla medför mycket stora nackdelar såväl för berörda institutioner som för kreditmarknaden i sin helhet.

Jag anser därför det vara nödvändigt att mina förslag genomförs med verkan från den 1 januari 1991. Hypoteksinstitutionema själva och övriga aktörer på marknaden måste emellertid ha besked tidigare än så för att kunna genomföra de nödvändiga förändringsåtgärdema.

Konsekvenserna av mina förslag blir att effektiviteten på den svenska kreditmarknaden ökar. Genom att statens roll som garantigivare gradvis upphör och genom att övriga särbestämmelser för hypoteksinstituten

• Sida 66
•  Original

Bilaga 1 .

avskaffas, främjas förutsättningama för konkurrensneutralitet på denna viktiga del av kreditmarknaden till gagn för effektiviteten och därmed för låntagarna.

Genom att den största aktören på bostadskreditmarknaden, stadshypotekskassan, ges möjlighet att effektivisera sin organisation och konkurrera på lika villkor nationellt och internationellt samt förses med en långsiktig ägarfunktion, säkerställs att en stark och självständig aktör kommer att finnas på marknaden och åstadkomma en effektiv konkurrens i bostadskreditgivningens olika led. - .

Landshypoteksorganisationen ges möjlighet att leva vidare i en

situation med nya kapitaltäckningskrav på en avreglerad kreditmarknad. Det kooperativa draget bibehålls genom att hypoteksföreningarna i förvandlad form lever vidare och kan axla den ägarroll som är nödvändig för en institution av denna storlek och betydelse. Genom omvandlingen finns förutsättningar för konkurrensneutralitet gentemot övriga aktörer på marknaden. Det blir ett ansvar för ägarna att närmare definiera den roll de önskar att Landshypotek skall spela i framtiden.

Sanunantaget innebär mina förslag avsevärt förbättrade konkur- rensförutsättningar på en utomordentligt viktig del av kreditmarknaden, en effektivisering av tunga institutioner på marknaden och därmed fördelar för såväl placerare som låntagare.

• Sida 67
•  Original

Bankinspektionen

Sammanställning av remissyttrandena Över hypoteksutredningens betänkande (SOU 1989:103) Hypotelsinstituten i framtiden Såvitt avser stadshypoteksorganisationen.

Remissinstansema

Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av bankinspektionen, riksskatteverket, hovrätten för Nedre Norrland, kammarrätten i Göteborg, fullmäktige i Sveriges Riksbank, försäkringsinspektionen, universitets- och högskoleämbetet, riksgäldskontoret, näringsfrihetsombudsmannen (NO), Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, stadshypoteksföreningama, Svenska Bankmannaförbundets Centrala Företagsklubb hos Stadshypotek, Sveriges allmänna hypoteksbank, landshypoteksföreningama, Svenska Skeppshypotekskassan, Finans- bolagens Förening, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Statens Bostadsfinan- sieringsaktiebolag SBAB, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Svenska Revisorsamfundet (SRS), bokföringsnämnden, boverket, HSB:s Riksförbund, Allmänna pensionsfonden, första—tredje fondstyrelsen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Lantbrukarnas Riksför- bund, Sveriges Redareförening, Riksbyggen och Sveriges Fastighetsägareförbund.

Sveriges Akademikers Centraloganisation (SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), bokföringsnämnden och Svenska Revisorsamfundet (SRS) har, var och en för sin del, förklarat att de avstår från att avge yttrande.

Två tjänstemän vid bankinspektionen har såsom sakkunniga biträtt utredaren. De frågor som inspektionen har velat bevaka har på detta sätt kunnat beaktas under utredningsarbetet.

Bankinspektionen tillstyrker bifall till utredarens förslag.

Riksskatteverket

Utifrån de intressen som verket har att bevaka finns ingenting att erinra mot hypoteksutredningens förslag. Det kan anmärkas att förslaget innebär att hypoteksinstituten framöver skulle få samma skatteregler som gäller för liknande kreditinstitut. De skatteförslag som föreslås i lagråds— remissen den 25 januari 1990 om reformerad inkomst- och företags- beskattning kommer att omfatta även hypoteksinstituten.

• Sida 68
•  Original

Bilaga 2

Hovrätten för Nedre Norrland

Hovrätten har - från de synpunkter (i första hand civil- och associationsrättsliga) hovrätten anser sig böra granska föreliggande remissärende - ingen erinran mot de framlagda förfättningsförslagen.

Det kan dock vid lagstiftningsärendets vidare behandling finnas anledning att ytterligare analysera de nu gällande lik- vidationsbestämmelsema i stadshypotekslagen (jfr betänkandet bl a s 124, 127 och 206).

Kammarrätten i Göteborg

Kammarrätten har inte något att erinra mot betänkandet.Förslagen i betänkandet synes vara en elegant lösning av frågan att välja och genomföra en ny organisationsform för hypoteksinstituten.

Fullmäktige i Sveriges Rilsbank

Fullmäktige i riksbanken vill inledningsvis understryka de särdrag som hittills gällt för hypoteksinstituten. De har tillkommit med stöd av staten och staten har även ställt garantier för den upplåning som instituten företagit på obligationsmarknaden.

Till de karakteristiska dragen hör vidare den långt drivna specialise- ringen. Hypotekslagstiftningen har angett förhållandevis snäva verksam- hetsområden för vart och ett av instituten och höga krav har ställts på kreditgivningens bakomliggande säkerheter. Huvuduppgiften har varit att tillhandahålla långfristiga krediter och att fungera som komplement till bankerna. Inte minst Stadshypotek grundlade en mycket stark position som bostadsinstitut på marknaden under de regleringsperioder då bankerna var beroende av Stadshypotek för att kunna lyfta av betydande delar av sina byggnadskrediter.

I flera avseenden har de senaste årens avregleringar ändrat de ursprungliga förutsättningama för hypoteksinstitutens rörelser. Den tidigare rollfördelningen gentemot bankerna har brutits upp. De huvudsakliga konkurrenterna till hypoteksinstituten återfinns i dag som dotterbolag (kreditaktiebolag) inom större bankkoncemer. Dessa har bl a tillgång till bankernas förhållandevis breda organisationer och kon- torsnät. För hypoteksinstituten har konkurrensen från de bankanknutna kreditaktiebolagen resulterat i vikande andelar på marknaden och begynnande lönsamhetsproblem. Detta har inträffat samtidigt som instituten ställts inför väsentligt skärpta kapitaltäckningskrav.

I rådande marknadsläge anser fullmäktige, liksom utredningen, att hypoteksinstitutens verksamhetsformer i flera avseenden framstår som föråldrade. Fullmäktige delar också utredningens syn på behovet av en mer genomgripande ombildning. Statsmaktema har inte längre behov av att administrativt styra kreditgivningen till vissa sektorer eller ändamål med stöd av särskild lagstiftning. Starka skäl talar för att hypo

• Sida 69
•  Original

Bilaga 2

teksinstituten bör ombildas till aktiebolag och inordnas under de mer flexibla spelregler som gäller för andra jämförbara kreditgivare.

Som ett viktigt led i ombildningen till aktiebolag ingår att ägarförhål- landena klarläggs. Därmed klarläggs också vem som bär det direkta ansvaret för fortsatt verksamhetsutveckling och för den strategiskt viktiga kapitalanskaffningen. Hypoteksinstitutens starka beroende av staten tonas ned, åtminstone vad gäller Stadshypotek och Landshypotek. Fullmäktige delar uppfattningen att det inte längre finns några näringspolitiska eller kreditpolitiska motiv för att bibehålla dagens särställning härvidlag.

Fullmäktige vill emellertid understryka att de föreslagna ombildningar- na till aktiebolag inte ensamma löser hypoteksinstitutens problem. Även efter det formella skiftet av associationsform och frigörelsen från de statliga detaljregleringama kvarstår betydande ekonomiska skillnader mellan de tre institutionerna. Det är fråga om skillnader i storlek och konkurrensförmåga som i hög grad påverkar livskraften på längre sikt. Enligt fullmäktiges uppfattning måste därför någon form av verksam- hetsvidgningar övervägas tillsammans med övriga förslag.

Detta gäller särskilt för Landshypoteks och Skeppshypoteks del. De uppträder som utpräglade specialister på krympande avsnitt av marknaden och står därför inför särskilda svårigheter när det gäller att attrahera riskkapital och marknadsmässigt förränta detta kapital. För Stadshypoteks vidkommande är de marknadsmässiga förutsättningama annorlunda och i allt väsentligt mera gynnsamma. Marknaden för fastighetskrediter är mycket expansiv. Samtidigt sker en koncentration till ett fåtal stora aktörer.

Utredningen framhåller betydelsen av att hypoteksinstitutionema efter ombildningama kan behålla och utveckla sina ursprungliga huvudin- riktningar. Fullmäktige är i princip av samma uppfattning. Särskilt viktigt är att Stadshypotek kan fortsätta att spela sin centrala roll ur konkur- renssynpunkt på bostadskreditmarknaden. På denna punkt tolkar fullmäktige de framlagda förslagen så att inriktningen för respektive bolag inte rubbas genom ombildningama. Samtidigt öppnas nya möjligheter för såväl Stadshypotek som Landshypotek att överväga någon form av verksamhetsvidgningar på koncemnivå.

Detta är ur struktursynpunkt en viktig reform, som fullmäktige ser positivt på. Några särbestämmelser jämfört med de bankanknutna konkurrenterna bör inte gälla beträffande organisationslösningama. Nya finansiella verksamheter bör alltså kunna länkas till de ursprungliga, förutsatt att detta sker via sidoordnade bolag efter holdingmodell. I den fortsatta beredningen av utredningens förslag bör förutsättningama för sådana verksamhetsvidgningar på koncemnivå närmare preciseras.

En stor del av betänkandet ägnas de författningsmässiga skillnader som föreligger mellan de tre organisationerna, dvs frågan om hypo- teksinstitutens rättsliga status. På denna punkt har utredningen genomfört en analys av det rådande utgångsläget, bl a när det gäller statens möjliga ägaranspråk. Denna analys ligger i allt väsentligt till grund för fullmäk- tiges ställningstaganden nedan. När det gäller konstruktionen för Stadshypotek föreslår dock fullmäktige vissa modifieringar.

• Sida 70
•  Original

- Bilaga 2

En viktig del av ombildningen av Stadshypotek är att nuvarande kassan ges formell ställning som stiftelse och ägare. Detta faller tillbaka på utredningens analys av kassans och föreningarnas juridiska status i utgångsläget. Här konstateras bl a att låntagarförankringen i stadshypoteksorganisationen är förhållandevis svag. Vidare finner utredningen att staten inte har grund för anspråk på den upparbetade förmögenheten, trots en lång tradition av statliga stödinsatser och olika reglerande ingrepp. Knytningen till staten har givit kassan ett drag .av offentlig institution men anses inte ha ändrat dess självständighet och stiftelsekaraktär enligt utredningen.

Fullmäktige delar uppfattningen att stiftelseforrnen nära anknyter till den tradition av självständighet och oberoende som kassan och före- ningarna utvecklat. Den konstruktion som utredningen föreslår bör också ses mot bakgrund av att det faktiskt saknas uttryckliga bestämmelser som reglerar ägarförhållandena i stadshypoteksorganisationen. En annan vikti g utgångspunkt för fullmäktiges ställningstagande är Stadshypoteks nuvarande roll som stor kreditgivare på bostadsfinansieringsmarknaden — den enda icke bankägda aktören i marknadsledande position. Fastighetslånemarknaden fortsätter av allt att döma att vara expansiv. Den är vidare på väg att intemationaliseras, åtminstone vad gäller aktörernas kapitalanskaffning (funding). Koncentrationstendensema har blivit allt tydligare. En marknadsledande position försvaras bara av den som kan hantera växande volymer inom ramen för en kostnadseffektiv och lönsam organisation.

Ombildningen innebär att Stadshypotek formellt förses med en ägare i stiftelsens form. Hur denna stiftelse regleras blir därmed av avgörande betydelse. Av utredningens förslag till stadgar för stiftelsen framgår bl a att stiftelsen skall förvalta det aktiekapital som erhållits vid ombild- ningen av Stadshypoteks rörelse "i syfte att befrämja en effektiv konkurrens på bostadskreditmarknaden".

Fullmäktige kan tillstyrka utredningens förslag i detta avseende. Ägarfrågan får en lösning som nära anknyter till de förhållanden som hittills gällt för Stadshypotek. Fullmäktige fäster därutöver särskild vikt vid att huvudinriktningen för förvaltningen tydligt läggs fast och att denna tar sikte på just konkurrensmomentet på bostadskreditmarknaden.

Som tidigare framgått är det utredningens juridiska analys som ligger till grund för fullmäktiges ställningstagande till ombildningen av Stadshypotek och ägarfrågans lösning. Ett förstatligande av Stadshypoteks rörelse framstår t ex inte som ett realistiskt alternativ i sammanhanget mot bakgrund av den analys som presenterats. Staten kan inte ta aktiekapitalet i det ombildade Stadshypotek i anspråk utan ersättning. Regeringsformen (RF 2 kap 18 &) tillförsäkrar inte bara enskilda medborgare ersättning i'de fall egendom förstatligas. Skyddet får även anses gälla en självständig, under statens omedelbara vård ställd låneanstalt" som Stadshypotek. Statsmaktema bör primärt ta ansvar för i vilka former den framtida förvaltningen får bedrivas men avstå från att direkt förfoga över det kapital som återfinns i rörelsen.

• Sida 71
•  Original

Bilaga 2

Däremot har fullmäktige invändningar mot utredningens förslag när det gäller stiftelsens styrelse. Eftersom fullmäktige anser att staten har ett huvudansvar när det gäller att förse Stadshypotek meden långsiktig stabil ägarfunktion bör detta ansvar återspeglas i en klar majoritetsposition när det gäller sammansättningen av stiftelsens styrelse. Vidare anser fullmäktige att det föreslagna antalet ledamöter är för stort. Antalet bör begränsas från tolv till åtta ledamöter. Av dessa åtta ledamöter bör fyra, däribland ordföranden, utses av regeringen. Därutöver föreslår fullmäk- tige att två ledamöter utses av berörda vetenskapliga forskningsakademi- ker och två ledamöter utses av föreningar som representerar låntagar- intresset inom Stadshypotek.

Fullmäktige anser således att de av regeringen utsedda ledamöterna bör utgöra styrelsens majoritet (i kraft av ordförandes utslagsröst). För flertalet av dessa ledamöter bör ställas höga krav på sakkunskap och kompetens ifråga om kreditgivning och kapitalförvaltning.

Utredningen understryker betydelsen av långsiktiga lönsamhetskrav för en rörelse av Stadshypoteks slag. Man föreslår mot denna bakgrund att delar av verksamhetens avkastning delas ut till allmännyttiga ändamål för att "främja och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning". Fullmäktige ställer sig dock tveksamma till den föreslagna konstruk- tionen. Denna framstår som konstlad och fullmäktige ifrågasätter om den i praktiken kommer att tjäna sitt syfte. Enligt fullmäktiges uppfattning är det istället inträdet av nya aktieägare i de rörelsedrivande enheterna som i första hand kan bidra till önskad stabilitet och trovärdighet vad gäller Stadshypoteks effektivitet och avkastning. Det är således av avgörande betydelse att ett bredare ägande redan från början blir en del i omstruk- tureringen av Stadshypotek. Genom nyemissioner bör såväl medlemmar som externa intressenter beredas möjlighet att inträda och satsa riskvilligt kapital på marknadsmässiga villkor. Detta kan ske i betydande omfattning utan att stiftelsen behöver ge upp sin roll som huvudaktieägare i Stadshypotek. Det kan vidare ske i former som garanterar att Stadshypotek fortsätter att utvecklas som konkurrent till de större bankkoncemema på marknaden.

Fullmäktige har inget att erinra mot de förslag som rör skattekonsek- vensema och behandlingen av de ombildade instituten ur kapitaltäck- ningssynpunkt. Detsamma gäller den tidpunkt som utredningen angivit för ikraftträdande av de olika förslagen. ' Den anpassning som rör hypoteksinstituten bör dock tidsmässigt sammanfalla med ställningstagan- det till kreditmarknadskommitténs förslag om reformerad lagstiftning för kreditaktiebolagen.

Försäkringsinspektioncn

Till en början vill inspektionen instämma i vad utredaren anfört om nödvändigheten av att utan dröjsmål genomföra en modernisering av Landshypoteks och Stadshypoteks organisation för att skapa möjlighet för de båda institutionerna att utvecklas och framgångsrikt verka på den framtida avreglerade kreditmarknaden.

• Sida 72
•  Original

Bilaga 2

De båda hypoteksinstitutionema är nu organiserade efter likartade linjer. På en punkt har utredaren ansett sig kunna finna en principiell skillnad av betydelse i det att det inom landshypotek skulle föreligga ett delägarskap från låntagamas sida i föreningarna och från dessas sida i banken, vilket delägarskap i ekonomiskt hänseende skulle betyda något helt annat och mera långtgående än vad som följer av med- lemskapsreglema i stadshypoteksförfattningarna. Detta har lett utredaren fram till helt olika lösningar för de båda institutionerna. Inspektionen anser att utredaren'i hög grad överdriver betydelsen av de smärre formella och sakliga skillnader som finns mellan de båda regelsystemen. Enligt inspektionens uppfattning bör - med hänsyn till att de båda institutionernas uppbyggnad och verksamhetsorganisation i allt väsentligt är densamma - en given utgångspunkt vara att den ombildningsmodell som väljs bör tillämpas på båda institutionerna. För detta talar också att de båda institutens verksamhet kan antas bli i viss utsträckning över- lappande.

Till grund för en reformering av organisationsformen bör läggas främst följande principer.

- Den låntagarkooperativa karaktären behålls. Av detta följer bl.a. att det även i fortsättningen bör finnas en stark förankring hos låntagarna på regional nivå. Mot bakgrund av den kooperativa karaktären är det inte nödvändigt att på det sätt som utredaren gjort i fråga om Stadshypotek betona ett från början starkt avkastningskrav. (Här kan en jämförelse göras med sparbanker, föreningsbanker och ömsesidiga försäkringsbo- lag.)

- Orgartisationsfonnen för rörelsen bör vara sådan att den ger möjlighet till nödvändig utveckling och även skapar en grund för konkurrens med andra institut på lika villkor. För rörelsen bör därför användas aktiebolagsformen.

- Kopplingen mellan ägarfunktion och lånerörelsen måste vara sådan att förutsättning skapas för att föra ihop Landshypoteks och Stadshypoteks olika delar till slagkraftiga koncerner. Det är helt nödvändigt, om instituten skall ha möjlighet att hävda sig i framtidens konkunens, att en samordning och effektivisering sker inom resp. koncern för att fullt ut ta till vara fördelarna i en stordrift.

Mot bakgrund av dessa utgångspunkter anser inspektionen att den lösning som utredaren föreslår för Stadshypotek - bl.a. med en stiftelse som ägare av Stadshypotek AB - inte är acceptabel. Inspektionen avstyrker därför det förslag som utredaren framlagt beträffande Stadshypotek.

Det är emellertid svårt att peka på en enkel ombildningsmodell som helt uppfyller de villkor som enligt ovan måste ställas på en reform och som dessutom i stor omfattning kan vinna gehör hos personal och förtroendemän i institutionerna. Mycket talar därför för att det första steget bör bygga på - förutom på att själva rörelsen drivs i ett aktiebolag - att ägarfunktionema kopplas till en organisation som så nära som möjligt bygger på den nuvarande. Den skulle då t.ex. kunna innebära att aktierna fördelas på banken/kassan resp. på föreningarna på

• Sida 73
•  Original

Bilaga 2

sådant sätt att banken/kassan i vart fall har majoritet i rösthänseende på aktiebolagets bolagsstämma, att föreningarna ombildas till ekonomiska föreningar - eller, om samtliga aktier läggs hos banken/kassan, valföreningar - med uppgift att utse ombud till kassans resp. bankens stämma och att i viss mån engageras i aktiebolagets organisation vad gäller låneverksamhet i regionen.

Lösningen bör alltså så långt som möjligt tillvarata de fördelar som finns i den regionala låntagarförankn'ngen samtidigt som organisationen i väsentliga avseenden måste möjliggöra en nödvändig styrning av och kraftsamling i koncernens verksamhet.

Inspektionen föreslår att finansdepartementet i någon därför lämplig form tar upp överläggningar med företrädare för de båda institutionerna för att närmare klarlägga hur en ombildning utifrån vissa givna förutsättningar - enligt inspektionens mening de som angetts i det föregående - kan genomföras under bred förankring i institutionerna.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

Betänkandet har av UHÄ remitterats till universiteten i Stockholm, Uppsala och Lund. Inkomna remissyttranden bifogas.

Sett utifrån de synpunkter, vilka UHÄ företrädesvis har att beakta finner ämbetet inget att erinra emot utredningens förslag i dess helhet. Enligt UHÄ:s mening hade det dock varit önskvärt om utredningen närmare hade redogjort för hur "till Sverige anknuten vetenskaplig forskning" skall få tillgodogöra sig avkastningen på stiftelsens Stadshypotekskassan innehav av aktier.

1 övrigt vill UHÄ hänvisa till vad som har anförts från universitetens sida.

Stockholms universitet, juridiska fakultetsnämnden

Fakultetsnämnden ställer sig, med följande påpekanden, positiv till förslaget.

Beträffande Stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningama ("Stadshypotek") vill nämnden understryka den allmänna synpunkten att det är väsentligt att Stadshypotek, som hittills kan sägas ha fungerat som en garant för prispressande konkurrens inom bostadskreditgivningen, också i fortsättningen kan behålla sin. roll som en stark och självständig aktör på bostadskreditmarknaden. Nämnden vill också framhålla, att det är angeläget att förslaget är så utformat att det kan uppfattas om positivt även från stadshypoteksföreningamas sida.

Med nu gjorda påpekanden tillstyrker nämnden ett genomförande av betänkandets förslag.

• Sida 74
•  Original

Bilaga 2

Uppsala universitet, juridiska fakultetsstyrelsen

Fakultetsstyrelsen finner inte anledning att gå in på- kredit- marknadssituationen och frågor kopplade till denna utan begränsar sitt yttrande till att avse synpunkter på dels utredningens resultat i vad avser ägarförhållandena i dagens situationen vad gäller de tre hypoteksinstituten med de till dem kopplade föreningarna, dels utredningens förslag till nya organisationsformer, dels föreslagna stadgar och bolagsordningar..

Vad till att börja med gäller dagens ägarsituation har utredningen kommit till det resultatet, att såväl Stadshypotekskassan som de till denna kopplade stadshypoteksföreningama är att betrakta som självägande juridiska personer sui generis, närmast av stiftelsekaraktär , med starkt offentligrättsligt inslag. Något anspråk på Stadshypoteks samlade kapital kan därför inte göras gällande från vare sig föreningarnas eller medlem- marnas sida. Inte heller staten kan enligt utredningen resa anspråk på Stadshypoteks förmögenhetsmassa. När det därefter gäller Landshypotek föreligger enligt utredningen den skillnaden, att hypoteksbankens delägare utgörs av landshypoteksföreningar och att låntagarna är delägare i föreningarna. Låntagama genom föreningarna har därför, sägs det vidare, i egenskap av delägare ett rättsligt grundat anspråk på del i förmögen- hetsmassan i Landshypotek och på de aktier som kan komma att uppstå vid en ombildning av Landshypoteksorganisationen till aktiebolag. Vad slutligen Skeppshypotek beträffar har utredningen kommit till det resultatet att staten ensam är ägare. Vad först stadshypoteksföreningama beträffar kunde det som utredningen anfört tidgare möjligen sägas att de utgjorde en särform av ekonomiska föreningar, och även om låntagarna alltjämt kallas medlemmar kan det med visst fog ifrågasättas om de numera - sedan deras skyldighet att solidariskt svara för föreningarnas förbindelser 1970 upphörde - kan sägas träffa sådant avtal om samverkan för ett gemensamt ändamål som är en förutsättning för att en association och därmed en förening skall anses föreligga. Å andra sidan benämns som sagt låntagarna medlemmar, och som sådana har de vissa förvalt- ningsbefogenheter i föreningarna. Visst fog synes dock som sagt föreligga för ståndpunkten att det i detta fall närmast är fråga om en halvt offentligrättslig organisationsform med visst inflytande för dem som är låntagare. Fakultetsstyrelsen kan därför sammanfattningsvis acceptera det slutresultat till vilken utredningen kommit.

De tekniker som föreslås för omvandlingen av Stadshypotek finns i det stora hela inte något att invända mot. Ett par detaljer skall dock beröras.

Vid Stadshypoteks ombildning till en aktieägande stiftelse uppkommer som utredningen konstaterat ett gäldenärsbyte. Utredningen är - säkert helt korrekt - av den uppfattningen att samtliga borgenärer inte kan nås för det samtycke som i princip krävs för gäldenärsbyten och föreslår i stället, att regeringen prövar tryggheten för Stadshypoteks fordringsägare men vidare, vilket är väl så centralt, att den av staten garanterade grundfonden inte awecklas snabbare än de skulder som för närvarande föreligger. För att skydda Stadshypoteks nuvarande fordringsägare får dock den av staten garanterade grundfonden bara användas till skyddan-

Prop. 1991/921119

• Sida 75
•  Original

Bilaga 2

det av dessa och inte dem som framdeles tillkommer som fordringsägare. Prop. 1991/925119 Med hänsyn till de jämfört med dagens situation utökade risker, som fordringsägarna generellt sett kan komma att utsättas för genom Stadshypotek AB:s verksamhet, finner fakultetsstyrelsen det trots allt vara tveksamt om de nuvarande fordringsägarna erhåller ett erforderligt skydd genom den föreslagna modellen. - Till förslaget på s. 150 att Stiftelsen Stadshypotekskassan skall få en styrelse om tolv personer vill fakul- tetsstyrelsen göra det påpekandet; att all erfarenhet entydigt synes utvisa att stora styrelser inte fungerar effektivt. Fråga är om inte styrelsen för - stiftelsen i likhet med t.ex. Nobelstiftelsens styrelse kunde bestå av sex ledamöter men med rätt för olika akademiska kollegier att med ensamrätt bestämma hur de medel som skall tillfalla forskningen enligt förslaget till stadgar & 2 (s. 231) skall fördelas.

Komplikationema är delvis desamma och delvis andra vad gäller Landshypotek - enligt förslaget framdeles ett kreditmarknadsaktiebolag med ekonomiska föreningar som delägare. Man kan till en början ställa frågan i vilken mån det bör tillkomma statsmakterna att besluta att ett privaträttsligt organ skall omvandlas till ett aktiebolag (ss 155 och 197). Å andra sidan kan statsmakterna inom vida ramar göra sådana ändringar i gällande regler att fysiska och juridiska personer för att fortsätta viss typ av verksamhet tvingas in i nya verksamhetstyper. Fakultetsstyrelsen nöjer sig därför i detta sammanhang med detta påpekande. - Vad därefter skyddet för Hypoteksbankens fordringsägare beträffar är problement detsamma som ovan berörts i vad gäller Stadshypoteks fordringsägare. Förslaget i betänkandet är i vad gäller Landshypotek identiskt med förslaget i vad gäller skyddet för Stadshypoteks fordringsägare. Fakul- tetsstyrelsen vill även i detta fall uttala sin tveksamhet inför frågan om fordringshavama erhåller erforderligt skydd. - Påpekandet på s 158 m att föreningarnas verksamheter framdeles kommer att regleras av stadgar medan Landshypoteksrörelsen regleras av aktiebolagslagen, kredit- aktiebolagslagen och bolagsordning måste kompletteras med påpekandet, att föreningarna även blir bundna av lagen om ekonomiska föreningar (om inte särreglering ges), vilket har viss praktisk betydelse. Lagen om ekonomiska föreningar är nämligen tillämplig på föreningar som genom ekonomisk verksamhet främjar sina medlemmars ekonomiska intressen. Vidare skall medlemmarna vara aktiva i föreningarna som konsumenter, leverantörer eller liknande - föreningarna skall med andra ord vara kOOperativa. De framtida föreningarna skall väl ha till syfte att främja sina medlemmars ekonomiska intressen, men hur mycket av ekonomisk verksamhet blir kvar hos dem? Skall_ aktieägande anses konstituera ekonomisk verksamhet? Och kan man rimligen säga att medlemmarna som ju får sina lån beviljade av hypoteksaktiebolaget är låntagare hos föreningen? Däremot skulle väl rekvisitet ekonomisk verksamhet kunna komma att uppfyllas om föreningarna som ombud för kreditaktiebolaget har att bevilja medlemmarnas lån och då blir väl föreningarna även kooperativa. - En grundläggande princip i vad gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar är att de inte får tömmas på eget bundet kapital genom utbetalning till föreningens medlemmar. I strid mot denna princip

• Sida 76
•  Original

Bilaga 2

innehåller förslaget att utan att ta hänsyn till de enskilda föreningarnas ekonomi föreskriva, att föreningarna själva skall erlägga insatserna för dagens medlemmar med rätt för samma medlemmar att efter viss tid lämna föreningarna och därvid lyfta samma insatser. Det må så vara att medlemmarna redan i dag är delägare i hypoteksföreningama och att de, om föreningarna skulle likvideras, skulle kunna dela på likvida— tionsöverskottet - en annan sak är att föreslå en konstruktion som går stick i stäv med associationsrättens borgenärsskyddsregler vid fortsatt verksamhet. - Slutligen skall här pekas på den latenta konfliktrisk som ligger däri, att lån avses komma att ges till vissa personer som genom sina föreningar är aktieägare i Landshypotek AB och att dessa låntagares intressen kan tänkas komma att gå stick i stäv med intressena hos de aktieägare, som tecknar eller köper aktier i bolaget utan att samtidigt vara låntagare. En grundläggande princip inom associationsrätten är att aktieägare skall behandlas lika.

Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret ansluter sig till utredningens förslag att de tre hypoteksorganisationerna ombildas till aktiebolag. Vidare anser kontoret i likhet med utredningen att det föreslagna Stadshypotek AB skall vara ett bankoberoende institut, som alltfort kan värna om konkurrensen på svensk kreditmarknad.

Kontoret finner det dock tveksamt att låta en stiftelse äga Stadshypotek AB. Denna tveksamhet grundas på att den förslagna stiftelseformen kan leda till ett oklart ägarintresse. I den mån stiftelseformen väljs bör dock ett privat delägande i Stadshypotek AB åstadkommas genom en aktieemission till allmänheten. Vidare anser kontoret att. om stiftelsefor- men väljs, stiftelsens avkastning inte bör specialdestineras till forskning. Enligt kontorets principiella uppfattning vore en sådan specialdestinering olycklig. Behovet av medel till forskning har självfallet inte något samband med hur avkastningen utvecklas i det föreslagna nya bolaget. ifrågavarande behov bör, om ett samhällsintresse bedöms föreligga, i stället tillgodoses genom medel som anslås av riksdagen.

Enligt utredningens förslag skall grundfonden för stadshypotekskassan och hypoteksbanken respektive garantifonden för Skeppshypotekskassan avveckas i takt med inlösningen av institutens redan ingångna förbindel— ser enligt hittills gällande ordning. Denna successiva minskning av grundfondemas respektive garantifondens omfattning bör emellertid enligt riksgäldskontorets uppfattning på ett tydligare sätt än i utredningens förslag komma till uttryck i övergångsbestämmelserna till upphävandet av lagarna om respektive institut.

Näringsfrihetsombudsmannen (NO)

Hypoteksutredningen har redan enligt sina direktiv haft att inrikta arbetet på att främja förutsättningama för en effektiv konkurrens på kredit-

• Sida 77
•  Original

Bilaga 2

marknaden. Utredarens mål har varit att åstadkomma en moderniserad organisationsform för hypoteksinstituten som gör det möjligt för dessa att verka och utvecklas på en avreglerad kreditmarknad. Utredaren har också i ett flertal avseenden klart uttalat att en utgångspunkt för förslagen är att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan hypoteksinstituten och andra kreditinstitut, såväl svenska som utländska. Dessa utgångspunkter för utredningen ligger väl i linje med de intressen som konkurrenslagstift- ningen vill främja.

NO anser i allt väsentligt att utredaren på ett förtjänstfullt sätt genom inriktningen av sina förslag tillgodoser och främjar en effektiv kon- kurrens på så långt möjligt lika villkor mellan olika aktörer på kredit- marknaden. Det gäller bl.a. förslagen att ombilda hypoteksinstituten till aktiebolag och inordna dem i den lagstiftning som reglerar liknande kreditinstitut, att avveckla de statliga garantiema, att införa incitament för att ställa marknadsmässiga lönsamhets- och avkastningskrav på kapitalet i dessa institut samt att även i övrigt avskaffa särbestämmelsema för hypoteksinstituten.

NO har mot denna bakgrund inte funnit skäl att mera detaljerat kom- mentera förslagen. I anslutning till några punkter som tas upp i särskilt yttrande av experterna Johan Engström, Torbjörn Kihlstedt och Sören Rung vill NO emellertid framföra följande.

I punkt 6 tas frågan upp vilket avkastningskrav som skall ställas på Stadshypotek AB. NO vill framhålla att det inte föreligger någon motsättning mellan ett försiktigt avkastningskrav i början och en långsiktigt marknadsmässig avkastning. Det krav som bör ställas är att avkastningen är attraktiv för en tänkt investerare. En sådan kan mycket väl tänka sig en lägre avkastning i början eller kanske inledningsvis ingen avkastning alls under förutsättning att den lägre avkastningen kom— penseras av en förhållandevis hög avkastning i ett senare skede. Tolkat på detta vis stöder No målet att Stadshypotek utvecklas till en långsiktigt lönsam organisation. .

I punkt 7 tas frågan upp vad som skall gälla i kapitaltäckningshän- seende beträffande Stadshypoteks fonder. NO kan, mot bakgrund av vad utredaren anfört i denna fråga, ansluta sig till de bedömningar som denne gör. Det synes svårt att exakt väga och kvantifiera de för- respektive nackdelar som Stadshypotek historiskt sett har haft av gällande lagstift- ning. Då också kreditmarknadskommittén synes ha kommit fram till att en reducering av fonderna i kapitaltäckningshänseende inte skulle få någon större praktisk effekt och med hänsyn till den osäkerhet som fortfarande råder beträffande vilka fördelar som Stadshypotek har haft av särbehandlingen av fondavsättningama instämmer NO i att det väsentliga är en likabehandling i framtiden mellan de kreditinstitut som konkurrerar med varandra.

I punkt 8 tas upp vilken garantiavgift som Stadshypotek bör betala för grundfonden. NO anser att Stadshypotek bör betala en marknadsmässig avgift. Enligt vad som framgår av yttrandet synes denna avgift ligga på en väsentligt högre nivå än den av utredaren föreslagna oförändrade avgiften på 0,33 procent.

• Sida 78
•  Original

Bilaga 2

NO kan i övrigt tillstyrka förslagen och vill ansluta sig till bedöm- ningen att det, bl.a. av konkurrensneutralitetsskäl, är angeläget att förslagen genomförs skyndsamt.

Svenska Bankföreningen ] . Allmänna synpunkter

Bankföreningen ansluter sig till betänkandets särskilda yttrande av experterna Johan Engström, Torbjörn Kyhlstedt och Sören Rung.

Bankföreningen vill framhålla följande synpunkter avseende Stadshypoteks framtid.

2. Modell för en ny organisationsform (Kapitel 5.2)

Utredningens utgångspunkt är att de åtgärder som föreslås skall medföra konkurrensmässig neutralitet mellan Stadshypotek och övriga bostadsinstitut. För att uppnå bl a neutralitet från beskattningssynpunkt föreslår utredningen att Stadshypotek ombildas till aktiebolag (sid 113).

Ban/föreningen delar utredningens uppfattning att det är viktigt att det nya bolaget Stadshypotek AB kommer att konkurrera på lika villkor med övriga bostadsinstitut. Om Stadshypoteks rörelsedrivande verksamhet läggs i kreditaktiebolaget Stadshypotek AB, uppnår man den fördelen att detta institut framöver får samma skatteregler som övriga bostadsinstitut. Det innebär vidare att de skatteförslag, som URF (SOU 1989:34) föreslagit för finansiella företag, kommer att omfatta både Stadshypotek AB och övriga bostadsinstitut. URF avstod från att framlägga särskilda skatteförslag för hypoteksinsitutten, med hänvisning till den pågående hypoteksutredningen.

3. Bolagsbildning (Kapitel 5. 4.1.2)

Utredningen föreslår att det statliga grundfonden avvecklas i takt med att utelöpande obligationer och andra förbindelser inlöses.

Banlg'öreningen vill framhålla att detär synnerligen viktigt för konkur- rensneutraliteten mellan Stadshypotek och övriga bostadsinstitut att detta förslag genomförs. '

Utredningen avstår å ena sidan från att föreslå någon förändring av avgiften på 0,33 % för grundfonden. Å andra sidan framhålls att avgiftens storlek "kunde i och för sig sättas till en marknadsmässig nivå" (sid 137).

Bankföreningen vill påpeka att de två ståndpunkterna i föregående stycke är oförenliga. Utredaren borde ha föreslagit en konkret höjning av garantiavgiften till marknadsmässig nivå. Vissa andra bostadsinstitut betalar för sina garantiförbindelser en avgift på 1,0 - 1,5 %. Boen- dekostnadsutredningen (SOU 1989:71) har beträffande sitt system med statliga garantier föreslagit en avgift i intervallet 0,5 - 1,0 %. Bankföre- ningen anser därför att en höjning av Stadshypoteks garantiavgift till

• Sida 79
•  Original

Bilaga 2

1,0 % vore rimlig. 4. Stadshypoteks" fonder (Kapitel 5. 4.1.3)

Utredningen föreslår att i kapitalbasen för Stadshypotek AB skall inkluderas med fullt belopp de Obeskattade reserveringar som gjorts t o m år 1984 (sid 140).

Bankföreningen anser att detta förslag i högsta grad strider mot principen om konkurrensneutralitet. Till följd av nuvarande skatteregler . har Stadshypotek under många år överfört Obeskattade vinstmedel till eget kapital (reservfond respektive säkerhetsfond). Övriga bostadsinstitut har däremot varit tvungna att under en lång följd av år successivt ta fram vinstmedel till beskattning för att överföra medel till eget kapital. Vidare har Stadshypotek, till skillnad från övriga bostadsinstitut, inte haft . skyldighet att betala vinstdelningsskatt. Vid beräkning av underlag för denna skatt återförs avsättning till värderegleringskonto. Detta innebär att för övriga bostadsinstitut även avsättningar till värderegleringskonto delvis är beskattade. En grundläggande princip för de framtida reglerna måste vara att Stadshypotek i sin kapitalbas inte får medräkna större belopp än vad som hade blivit fallet om Stadshypotek under gångna år haft samma skatteregler som övriga bostadsinstitut. En matematisk beräkning härav kan naturligtvis endast göras approximativt; utgångs- punkten härvid skulle kunna vara en schablonmässig effektiv skat- tebelastning på 15 - 20 %,- vilket torde vara generöst för Stadshypotek.

Bankföreningen föreslår att konkurrensneutralitet åstadkommes genom följande "neutralisering": De "övervärden", som finns i Stadshypotek till följd av de förmånliga skattereglerna, överförs till särskilt värderegle- ringskonto - t e x benämnt "Värderegleringskonto 1" - som inte alls får inräknas i kapitalbasen. I "Värderegleringskonto 2" ingår medel som har samma skattebelastning som övriga bostadsinstituts värdereglerings- konton; dessa värderegleringskonton behandlas på sinsemellan likartat sätt i kapitalbashänseende.

Bankföreningen vill starkt understryka - för att undvika missuppfatt- ningar - att dess förslag inte innebär någon "avskattning" eller "retroaktiv beskattning" för Stadshypotek. Alla ackumulerade vinstmedel bibehålls i institutet, men en del av fondavsättningama t () rn år 1984 får inte medräknas i kapitalbasen.

Utredningens argument mot en neutralisering är bl a att bo- stadsinstituten ”under lång tid konkunerat på marknaden under kända betingelser och villkor" och att det därför inte finns anledning att "i efterhand försöka tillskapa ett jämbördigt utgångsläge". Bankföre- ningen vill gentemot detta framhålla att effekten av under lång tid kända icke-neutrala konkurrensvillkor givetvis inte bör föras vidare in ett nytt system, som syftar till konkurrensneutralitet. [ så fall bygger man in en konkurrensolikhet även i det nya systemet. Detta skulle bli fallet om de här diskuterade reserverna i Stadshypotek till fullo får inräknas i kapital- basen. Bankföreningen vill vidare erinra om att Kreditmarknadskom- mittén vid sin diskussion om en eventuell neutralisering av viss del av

• Sida 80
•  Original

Bilaga 2

Stadshypoteks reserver ansåg att den av KMK föreslagna hypoteksutred- ningen borde "vara oförhindrad att i detta vidare sammanhang beakta dessa fondavsättningams förutsättningar vid regleringen av institutens kapitalbas enligt en ny lagstiftning". Föreningen anser inte att utredaren har fullföljt uppdraget i detta hänseende.

Utredningen anser att "vissa verksamheter som faller utanför det av KMK beskrivna finansieringsverksamhetsbegreppet" bör kunna bedrivas i ett till Stadshypotek AB sidoordnat bolag, varför det kan finnas anledning att tillskapa ett holdingbolag kan behöva tillskapas mellan Stadshypotek AB och stiftelsen (sid 144).

Bankföreningens mening är att stadshypoteks verksamhet bör begränsas till finansiering av bostads-, affärs- och kontorsfastigheter, på samma sätt som för övriga bostadsinstitut. Vidare bör samtliga dessa institut ha rätt att ge krediter till jordbruksfastigheter. Om ett holdingbolag tillskapas mellan Stadshypotek AB och stiftelsen, kommer koncernens verksamhet sannolikt att breddas till andra områden än fastighetsfmansiering - i strid mot utredningens direktiv. Bankförening anser därför att ett holdingbolag mellan Stadshypotek AB och stiftelsen inte bör tillåtas. Detta skall inte tolkas som ett försök till konkurrensbegränsning för Stadshypotek i förhållande till övriga bostadsinstitut. Det står självfallet Stadshypotek AB fritt att bilda dotterbolag för olika verksamheter inom fastighetsfinan- sieringsområdet.

5. Ägar/allen (Kapitel 5.4.I.4)

Utredningen föreslår att aktierna i Stadshypotek AB skall tillfalla en stiftelse med "samhällsnyttigt ändamål" (sid 147). Denna — Stiftelsen StadshypotekskaSSan - skall, åtminstone inledningsvis, inte ha andra tillgångar än dessa aktier och en reversfordran på Stadshypotek AB. Inom överskådlig framtid bör ägaransvaret för Stadshypotek AB förbli hos stiftelsen, även om denna inte bör vara bunden att delta i nyemis— sioner i Stadshypotek AB.

Banlgföreningen anser att det klart bör uttalas i propositionen att Stiftelsen Stadshypotekskassan inte skall vara bunden att behålla aktiemajoriteten i Statshypotek AB. För att tillgodose stiftelsens syfte - understöd till vetenskaplig forskning - bör stiftelsen vara oförhindrad att optimera avkastningen på kapitalet genom alternativa placeringsmöjlig- heter.

Utredningen anser "från konkurrensneutralitetssynpunkt och för att uppnå effektivitet på kreditmarknaden är det nödvändigt att lönsamhets- och avkastningskrav ställs på kapitalet i Stadshypotek" (sid 124). Huvudaktieägaren, 'dvs stiftelsen, måste resa krav-"på avkastning på sina aktier i Stadshypotek AB. Vidare kommer genom nyemissioner nytill— komna aktieägare i Stadshypotek AB att resa avkastningskrav, som "kommer att vara relaterat till de för ögonblicket rådande marknadsför- utsättningama" (sid 146). Samtidigt sägs i betänkandet att med hänsyn till att Stadshypotek AB skall utvecklas till "en långsiktigt lönsam organisa- tion kan det knappast komma i fråga att stiftelsen inledningsvis ställer så

• Sida 81
•  Original

Bilaga 2

höga utdelningskrav att utvecklingen för Stadshypotek AB försvåras. Tvärtom torde det vara rimligt att anta att utdelningskraven under de inledande åren kommer att ställas ganska försiktigt" (sid 148).

Bankföreningen anser det synnerligen viktigt att det uttalas i proposi- tionen att stiftelsen redan från början och till fullo skall ställa marknads- mässiga avkastningskrav på Stadshypotek AB:s verksamhet och dess kapital. Sådana krav skall givetvis gälla även det kapital som — i enlighet med bankföreningens förslag i avsnitt 4. ovan - hänförs till Värderegle- ringskonto 1. Bolagets utdelningspolitik skall beslutas av bolagsstämman i sedvanlig ordning. Skälen till att marknadsmässiga avkastningskrav redan från början skall ställas är följande:

- Det första skälet är konkurrensneutraliteten gentemot övriga bo- stadsinstitut. Dessas verksamhet har sedan begynnelsen varit baserad på aktiekapital som kräver marknadsmässig förräntning; detta är avgörande för institutens möjligheter att få tillskott av riskkapital genom nyemission. Nuvarande Stadshypotek har däremot bedrivit sin vekrsamhet utan marknadsmässiga förräntningskrav på kapitalet. Om det inte redan från början ställs marknadsmässiga avkastningskrav på stadshypotek AB, bibehålls tills vidare denna stora konkurrensfördel för Stadshypotek AB. - Det andra skälet är behovet för Stadshypotek AB att öka sin kapitalbas genom nyemission av aktier till andra intressenter än Stiftelsen Stadshypotekskassan. Möjligheten härtill skulle försvåras, om det inte redan från början ställs marknadsmässiga avkastningskrav på Stadshypotek AB. - Det tredje skälet är intresset hos Stiftelsen Stadshypotekskassan att som bas för den forskningsstödjande verksamheten få marknads- mässig avkastning på sitt kapital. - Det fjärde skälet är det ökade internationella beroendet för all

finansieringsverksamhet. Om Stadshypotek AB i ökad omfattning - skall låna upp medel utomlands, är det nödvändigt att marknads- . mässiga avkastningskrav ställs på verksamheten. Till ovannämnda synpunkter rörande avkastningskravet kan läggas det faktum att de skärpta kapitalkraven redan fått konsekvenser på markna- den. Under 1989 reducerades antalet självständiga bostadsinstitut med 25 % (från 8 till 6). Denna utveckling kommer troligen att ytterligare påskyndas om avkastningskravet på Stadshypotek AB är lägre än konkurrenternas. Det är j ust i inledningsskedet som konkurrenssituationen är känsligast. Olikheter i avkastningskrav och i kapitalisering i inled- ningsskedet kan snabbt leda till att antalet fristående institut ytterligare reduceras. Bankföreningen vill framhålla att stiftelsens avkastningskrav på aktieinnehavet i Stadshypotek AB inte bör påverkas av den skat- tebefrielse som kan bli följden avO stiftelsens "samhällsnyttiga ändamål". För det första kommer ju en eventuell skattebefrielse för stiftelsen att gälla även alternativa placeringar; för att vara konkurrenskraftiga i förhållande till dessa måste därför aktierna i Stadshypotek AB ge marknadsmässig avkastning trots en eventuell skattebefrielse för stiftelsen. För det andra kan inte stiftelsen ställa lägre avkastningskrav än

• Sida 82
•  Original

Bilaga 2

de övriga av Stadshypotek AB:s ägare, vilka inte har skattebefrielse och vilka kräver marknadsmässig avkastning.

6. Tidsperspektiv (Kapitel 5.5)

Utredningen understryker att en förlängd situation av osäkerhet rörande vilka förutsättningar som skall gälla för hypoteksinstituten medför mycket stora nackdelar såväl för dem själva som för kreditmarknaden i dess helhet (sid 177).

Bankföreningen vill betona att det av konkurrensneutralitetsskäl gentemot övriga bostadsinstitut är viktigt att reformen av Stadshypotek träder i kraft snarast möjligt.

7. Konsekvenser av utredarens överväganden och förslag (Kapitel 6)

Bankföreningen betonar att när det gäller Stadshypoteks kapitalanskaff- ning bör, på samma sätt som hittills, en klar skiljelinje upprätthållas gentemot bankernas inlåningsverksamhet. Stadshypotek AB bör - liksom övriga bostadsinstitut - endast få anskaffa medel genom försäljning av "masspapper" såsom obligationer och certifikat.

Svenska sparbanksföreningen

Svenska sparbanksföreningen noterar utredarens bedömning att hypo- teksinstitutens nuvarande organisationsform inte är ändamålsenlig och anpassad till förhållandena på dagens avreglerade kreditmarknad. Det skulle i och för sig kunna göras gällande att hypoteksinstituten som en följd av deras nuvarande organisationsform gynnats ekonomiskt av staten och varit föremål för en alltför långtgående statlig styrning.

Emellertid är frågan om organisationsform en angelägenhet för i första hand hypoteksinstituten själva. Om dessa finner det nödvändigt att förändra sin organisationsstruktur och får gehör från statsmakternas sida, motsätter sig inte Sparbanksföreningen en sådan förändring.

Sparbanksföreningen har inga invändningar mot det framlagda om- bildningsförslaget som sådant. Principmodellen, som för Stadshypotek innebär överlåtelse av stadshypotekskassans rörelse till ett särskilt bildat bolag mot att kassan får aktier i detta bolag samt får ställning av stiftelse, är enligt Sparbanksföreningens mening invändningsfri. Modellen företer stora likheter med motsvarande lagstiftning utomlands, bl a den danska lagstiftningen om ombildning av sparbank till bankaktiebolag och den lagstiftning som man valt i Finland för att göra det möjligt för en enskild sparbank, Finlands Arbetarsparbank, att ombildas till affärsbank. Sparbanksföreningen konstaterar även en stor överensstämmelse med den ombildningsmodell som Sparbanksföreningen tagit fram och nyligen presenterat i syfte att omvandla svenska sparbanker till koncernen Sparbanksgruppen och särskilda stiftelser.

Sparbanksföreningen har heller inget att invända mot att den föreslagna ombildningen av hypoteksinstituten föreslås få ske i princip utan

• Sida 83
•  Original

Bilaga 2

skattekonsekvenser. Enligt Sparbanksföreningens mening är det inte rimligt att en omstrukturering, som inte syftar till att uppnå skattemässiga fördelar utan är motiverad av organisatoriska och konkurrensmässiga skäl, skall leda till någon form av extra beskattning.

Stiftelsen Stadshypotekskassan skall enligt förslaget bl a förvalta sitt aktieinnehav i Stadshypotek AB samt därutöver ha till uppgift att understödja vetenskaplig forskning. Sparbanksföreningen tar inte ställning till lämpligheten av att införa den nyordningen att hypoteksinstituten på detta sätt ges ett allmännyttigt syfte.

Även om Sparbanksföreningen således inte har något att invända mot stora delar av det framlagda förslaget, finns enskildheter i detsamma som föreningen inte kan godta. Sparbanksföreningen ansluter sig därvid i nedan berörda hänseende till det särskilda yttrande som avgivits av experterna Johan Engström, Torbjörn Kyhlstedt och Sören Rung.

Enligt förslaget skall den statliga garantin i form av grundfond avvecklas i takt med att utelöpande obligationslån förfaller. Eftersom garantin enligt förslaget endast kommer att finnas kvar under en övergångstid och omfatta enbart ingångna förbindelser, föreslås att den skall utgå på oförändrade villkor.

Sparbanksföreningen anser inte detta acceptabelt. Villkoren för grundfonden har under många år varit mycket förmånliga. Den nuvaran- de avgiften för den statliga garantin, 0,33 %, har låg nivå. Spar- banksföreningen anser att utredaren, trots intentionerna att på sikt avveckla grundfonden, borde ha föreslagit en höjning av avgiften för den statliga garantin till en mera marknadsmässig nivå. Den av experterna Johan Engström m fl föreslagna nivån 1 % ter sig rimlig.

Genom de nya kapitaltäckningsreglema som gäller fr o m den 1 februari 1990 har hypoteksinstitutens upplåningsrättsregler avskaffats och i stället har införts kapitaltäckningskrav för dessa institut. Utredaren föreslår att i kapitalbasen i det nya systemet får för Stadshypoteks ABs vidkommande inräknas de skattefria reserveringar som gjorts t o m år 1984.

Sparbanksföreningen har givetvis inget att invända mot att Stadshypotek behåller sina ackumulerade vinstmedel i en ny organisationsform. Däremot motsätter sig föreningen att dessa medel får inräknas fullt ut i kapitalbasen såsom föreslås i utredningen. Ett sådant förslag är klart stridande mot principen om konkurrensneutralitet. Som påpekas av experterna Johan Engström m fl har Stadshypotek under många år överfört Obeskattade vinstmedel till eget kapital medan övriga bo- stadsinstitut varit hänvisade till att ta fram sina vinster till beskattning för att kunna använda dessa till att öka det egna kapitalet. De konkur- rensfördelar som Stadshypotek sålunda haft i det förflutna måste elimineras i framtiden. Sparbanksföreningen delar den uppfattningen som Johan Engström m fl har rörande den princip som bör vara grundläggan- de för de framtida reglerna, nämligen att Stadshypotek inte bör få räkna in i kaptialbasen mera än vad som varit möjligt om Stadshypotek varit underkastad samma Skatteregler som övriga bostadsinstitut. Spar- banksföreningen ansluter sig till det förslag som Johan Engström m fl

• Sida 84
•  Original

Bilaga 2

lägger fram i sitt. särskilda yttrande angående beräkning av hur de skattefria avsättningama t o m år 1984 skall få inräknas i kapitalbasen.

Sparbanksföreningen vill avslutningsvis framhålla vikten av att den förslagna ombildningslagstiftningen av konkurrensneutralitetsskäl förverkligas snarast möjligt. Riktpunkten bör därvid vara den 1 januari 1991.

Sveriges Föreningsbankers Förbund SFFs övergripande synpunkter

Mot bakgrund av bl a utredarens ställningstagande f_ö; aktiebolagsformen som associationsform framför ekonomisk förening har SFF inledningsvis vissa övergripande synpunkter vad avser frågan om associationsform för hypoteksinstituten.

Bankverksamhet kan bedrivas i tre olika associationsformer (aktiebolag, ekonomisk förening, stiftelse). Vardera associationsformen kan ha realtiva fördelar framför de andra.

Bankaktiebolagen har i lagstiftningen vissa relativa fördelar vars effekter i konkurrensen med sparbankema och föreningsbankema delvis kompenseras av särbestämmelser till förmån för de senare.

Det är t ex uppenbart lättare för aktiebolag än för ekonomiska föreningar att anskaffa riskkapital. För kreditinstitut är kapitalanskaffning en nyckelfråga, särskilt nu när kapitaltäckningsreglema skärpts som ett led i den internationella harmoniseringen.

Exempel på särhestämmelser för de federativt organiserade bankerna är momsbefrielse för datatjänster som förenings- och sparbanker köper av företag som är fristående juridiska personer samt föreningsbankemas avdragsrätt för insatsutdelning. Syftet med dessa särbestämmeler är att skapa mer konkurrensneutrala verksamhetsförutsättningar för banker med olika associationsform. Härigenom uppnås det ur allmän synpunkt sett väsentliga syftet att till förmån för bankkundema skapa en bredare konkurrens mellan institut av skilda slag än vad som kan antas uppnås mellan institut av samma associationsform.

SFF menar bestämt att samma grundsyn skall prägla de formella förutsättningama för möjligheterna att bedriva hypoteksverksamhet.

Det gäller därför att skapa en lagstiftning som - trots att skilda associationsformer i sig skapar olika verksamhetsförutsättningar - ändå innebär att en rimlig grad av konkurrensneutralitet uppstår då effekterna av skilda lagars betydelse sammanvägs.

Vad beträffar associationsformema konstaterar SFF att utredaren - i SFFs tycke mycket lättvindigt - avfärdar möjligheten att organisera hypo- teksinstituten i form av ekonomiska föreningar. Utredaren förordar i stället aktiebolagsformen såsom effektivare och mer ändamålsenlig än andra associationsformer. Någon seriös prövning av alternativet att ombilda i vart fall landshypoteksorganisationen till rörelsedrivande ekonomiska föreningar har inte gjorts. Istället förekommer på ett antal ställen i förslaget negativa eller skeptiska synpunkter på ekonomiska

• Sida 85
•  Original

Bilaga 2

föreningar såsom lämplig associationsform för kreditinstitut.

Enligt SFFs mening borde hypoteksutredningen noga övervägt möjligheten att utforma ett regelsystem för hypoteksinstituten med utgångspunkt i att hypoteksinstituten närmast är att jämställa med ekonomiska föreningar. Därvid hade utredningen fått ta ställning till i vilka hänseenden särbestämmelser i förhållande till kreditaktiebolagen som skulle erfordras. Med ett sådant angreppssätt hade hypoteks- organisationerna haft en reell valmöjlighet när det gäller den framtida associationsformen.

Övriga allmänna synpunkter

SFF kan på många punkter ansluta sig till de överväganden och förslag som redovisas.

SFF ansluter sig helt till förslaget om att staten inte längre bör engagera sig i hypoteksinstituten (d v s stads- och landshypotek) och att den statliga grundfonden därför bör avvecklas, i takt med att utestående obligationslån successivt förfaller till inlösen.

Frågan om ägandet av stads- och landshypoteksorganisationema har central betydelse för möjligheterna att genom lagstiftning förändra hypoteksinstitutens organisation, inriktning m m. SFF delar helt uppfattningen att stadshypoteksinstitutionen kan karaktäriseras som självägande juridiska personer och att låntagarna inte kan betraktas som delägare. De kan inte anses ha rätt att få del i det kapital som byggts upp i stadshypotek under årens lopp. SFF instämmer även i utredarens uppfattning att ägarförhållandet i landshypoteksinstitutionen är annorlun- da. Det kan inte råda någon tvekan om att låntagarna är att anse som delägare i landshypoteksföreningama och att dessa i sin tur äger Hypoteksbanken.

När det gäller den organisatoriska ombildningen och val av associationsform för Stadshypotek kan SFF konstatera att stadshypo- teksorganisationen själv uppenbarligen stödjer en övergång till aktiebolagsform. Eftersom SFF anser att varje organisation själv skall ha det avgörandet ordet i sådana frågor har SFF ingen erinran mot förslaget omatt stadshypotek ombildas till aktiebolag. .

Mot bakgrund av utredarens ovan nämnda slutsats angående ägandet anser SFF att förslaget om att ägandet av aktierna i Stadshypotek AB skall ligga i en särskild nyskapad stiftelse är riktigt. SFF tillstyrker detta

förslag. Övriga synpunkter

SFF anser att det är oerhört väsentligt att reformeringen av hypoteks- lagstiftningen sker på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet i möjligaste mån iakttas gentemot de institut som verkar på samma marknad som hypoteksinstituten. SFF ansluter sig därför helt till det särskilda yttrande som experterna Johan Engström, Torbjöm Kyhlstedt och Sören Rung fogat till utredningen och vari bland annat anförs:

• Sida 86
•  Original

Bilaga 2

* att vissa fördelar uppnås om Stadshypoteks rörelsedrivande verksamhet läggs i kreditaktiebolaget Stadshypotek AB * att effekterna av Stadshypoteks tidigare skatteregler bör "neutraliseras" vid beräkningen av kapitalbasen för Stadshypotek AB * att det är viktigt att reformen av Stadshypotek träder i kraft så fort som möjligt * att det är synnerligen viktigt att aktieägarna i Stadshypotek AB redan från början och till fullo skall ställa marknadsmässiga avkastningskrav på bolagets verksamhet * att vissa "övervärden' som finns i Stadshypotek till följd av de förmånliga skattereglerna inte alls får räknas in i kapitalbasen * att utredaren borde ha föreslagit en konkret höjning av garantiavgiften för grundfonden, nämligen minst 1 % * att det klart bör framgå att stiftelsen Stadshypotekskassan inte skall vara bunden att behålla aktiemajoriteten i Stadshypotek AB * att ett holdingbolag mellan Stadshypotek AB och stiftelsen inte bör tillåtas * att Stadshypotek AB bör få anskaffa medel genom försäljning av masspapper såsom obligationer och certifikat.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

De första stadshypoteksföreningama tillkom i mitten av 1860-talet. Successivt har sedan de olika stadshypoteksföreningama vuxit fram med sinsemellan reglerade verksamhetsområden. Föreningarna har i en del fall fusionerats med andra föreningar. Sålunda gick t ex landets dåvarande bostadskreditföreningar den 1 januari 1969 upp i-

stadshypoteksföreningama.

Den moderna stadshypoteksinstitutionen kom till 1909 då Stadshypotekskassan bildades. I huvudsak består fortfarande samma grunder för Stadshypotek, som Stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningama nu kallas med ett gemensamt begrepp. Det är här viktigt att framhålla det låntagarkooperativa inflytandet, som utgjort basen för Stadshypoteks verksamhet.

Kassastyrelsen anser det vara väsentligt att ha denna historiska bakgrund klar för sig, när man skall ta ställning till de förslag som läggs fram av hypoteksutredningen; Lika väsentligt är att beakta den betydelse som Stadshypotek haft och har för bostadsfrnansieringen i landet. Genom sin oberoende ställning i förhållande till andra aktörer på kredit- och kapitalmarknaderna har Stadshypotek haft möjlighet att framgångsrikt konkurrera på alla delar av bostadsfinansieringsormådet till gagn för fastighetsägare och bostadskonsumenter. Kassastyrelsen vill hävda att den samhälleliga betydelse som Stadshypotek ostridigt haft för bostadsbyggan- det också i fortsättningen är av utomordentlig vikt. Kassastyrelsen anser det självklart att Stadshypotek skall bestå som ett starkt, fritt och oberoende institut, specialiserat på bostadsfinansiering.

Det kan behöva understrykas att Stadshypotek vid utgången av 1989 hade en balansomslutning på cirka 250 miljarder kronor. Utlåningen

• Sida 87
•  Original

Bilaga 2

uppgick till cirka 240 miljarder kronor. Antalet belåningsobjekt var 468 000, motsvarande ungefär lika många medlemmar i stadshypoteksföreningama. De egna fonderna uppgick sammantaget till 10,5 miljarder kronor. Dessa fonder har uteslutande genererats inom rörelsen utan externt tillskott. .

Kassastyrelsen vill också erinra om den centrala roll som Stadshypotek spelar som en av bankerna oberoende stor aktör på den svenska kreditmarknaden. Stadshypotek har genom sin obundna ställning kunnat vara föregångare och pådrivare av utvecklingen på kreditmarknaden under 1980-talets avreglering. Stadshypotek är i dag ett specialiserat kreditinstitut inriktat på låga kostnader, smala marginaler, utveckling av nya distributionsformer och nya upplåningsforrner.

Med det här anförda vill kassastyrelsen framföra som sin mening att förändringar i Stadshypoteks rättsliga status av det slag som föreslås i betänkandet måste ske utifrån de sex grundprinciper som kassastyrelsen slog fast i skrivelse till hypoteksutredningen i maj 1989. Kassastyrelsen vill här upprepa dessa grundprinciper. 1.Stadshypotek skall förbli ett självständigt oberoende kreditinstitut. 2.Konkurrensneutralitet. Det betyder att Stadshypotek ges samma skatte-

och kapitaltäckningsregler som de bankkoncemer med vilka Stadshypotek konkurrerar. Det betyder att vi också måste få samma rörelsefrihet som kreditmarknadsbolag. 3.Stadshypotek skall ha kvar en stark regional låntagarförankring. 4.Företaget skall ha en effektiv organisation som främjar affärsmässighet och konkurrensförrnåga. '

S.Stadshypotek måste få tillgång till den riskvilliga kapitalmarknaden. 6.Stadshypoteks ackumulerade kapital bevaras. Varken kapitalet eller dess avkastning skall ges bort. Till denna grundprincip fogades dels ståndpunkten att den kvarstående Stadshypotekskassan som aktieägare efter en ombildning inte borde vara skattebefriad, dels att den del av utdelningsinkomstema som inte återplöjdes till Stadshypotek AB skulle kunna användas för allmännyttiga ändamål som har anknytning till Stadshypoteks verksamhetsområde.

Den modell som föreslås av hypoteksutredningen tillgodoser inte dessa grundprinciper. Den innebär en överföring av ägandet till en allmännyttig stiftelse vari staten tillsätter majoriteten av styrelsen och utdelningama går till ändamål utan anknytning till Stadshypoteks verksamhet. Kassastyrelsen kan därför inte ansluta sig till en sådan lösning utan anser att Stadshypotekskassan skall vara kvar och dess verksamhet regleras i särskild författning.

Om dessa allmänna principer råder enighet inom Stadshypotek. Däremot föreligger på en central punkt olika uppfattningar. Enligt den ena linjen, i fortsättningen bednämnd modell A, skall alla föreningar fusioneras in i Stadshypotekskassan. Allt fondkapital samlas i Stadshypotekskassan som initialt blir 100-procenti g ägare av aktiekapitalet i Stadshypotek AB. Denna modell motsvarar det förslag som kassastyrel- sen i den tidigare nämnda skrivelsen överlämnat till hypoteksutredningen.

• Sida 88
•  Original

Bilaga 2

Enligt den andra alternativa modellen - modell B - sker ingen fusion. Varje förening tillskjuter liksom Kassan sina tillgångar till Stadshypotek AB i utbyte mot aktier i bolaget. Föreningarna får därigenom aktiemajoriteten i Stadsypotek AB eftersom föreningarna förfogar över ca 5/9 av fondkapitalet. Föreningarna blir kvar som förvaltare av ett aktiekapital. Deras förvaltning av detta kapital regleras i lagen. Kassan blir kvar med ombudsstämma på ungefär samma sätt som gäller i dag.

En reform enligt principerna för modell B förordas av samtliga stadshypoteksföreningar utom Uppsala läns stadshypoteksförening. De 19 föreningarna har avgivit ett gemensamt yttrande i frågan. Detta yttrande samt Uppsala läns stadshypoteksförenings yttrande bifogas. Kassastyrel— sen ansluter sig till modell A.

Modell A

Kassastyrelsen redovisade på begäran av hypoteksutredningen i maj 1989 sin syn på hur ett framtida Stadshypotek bör vara utformat. Kon- verteringsmodell A överensstämmer med den modellsom angavs i skrivelsen till hypoteksutredningen. Modell A kan sammanfattas sålunda.

Ombildning till ainebolag

Av skäl som även hypoteksutredningen redovisat anser Stadshypotek det nödvändigt att verksamheten omvandlas till aktiebolag, under förutsätt- ning att ett antal krav kan tillgodoses. En bolagsbildning innebär möjlighet att förstärka kapitalbasen genom externt kapitaltillskott. Vidare ger bolagsformen flexiblare utvecklingsmöjligheter för framtiden.

Som kassastyrelsen bl a utvecklat i remissvaret på kreditmarknadskom— mitténs (KMK) betänkande finns det starka skäl för att Stadshypotek måste kunna få driva verksamhet som ligger utanför de ändamålsområden som KMK föreslagit. Dit hör t ex möjligheten att vara delägare i fondkommissionär som handlar med obligationer, fastighetsrentingbolag etc. Sådan typ av verksamhet bör läggas i ett till Stadshypotek AB sidoordnat bolag. Det finnns därför anledning att skapa ett holdingbolag som äger Stadshypotek AB och som kan vara ägare av sidoordnade bolag.

Det är i huvudsak dessa skäl som nu också föranleder ombildning i Danmark och Norge av hypoteksinstitut i föreningsform till aktiebolag. De modeller som tillämpas i dessa länder för ombildningar, se framför allt den danska realkreditloven av den 20 december 1989, kan tjäna som förebild för den lagstiftning som nu fordras i Sverige.

Ett av de stora danska realkreditinstituten, Nykredit, har beslutat att omvandla sig till aktiebolag. Nykredit är en förening uppbyggd på låntagarkooperativ grund. Nykredits omvandling till aktiebolag överens- stämmer mycket nära med den som föreslås i modell A. Den nuvarande föreningen kvarstår i princip oförändrad som aktieägare. Ett centralt representantskap är det översta beslutande organet. Representantskapet väljs av valkretsar. All avkastning på aktiekapital återplöjs i Nykredit.

• Sida 89
•  Original

Bilaga 2

Omvandlingen i Nykredit har dock underlåttats av att N ykredit redan från början var endast ett företag. Någon fusion av föreningar med ett centralt organ har därför inte behövts.

Enligt modell A sker ombildningen i två steg även om de sker vid samma tidpunkt. Först fusioneras alla föreningar in i Stadshypotekskassan och därefter flyttas utlåningen över till ett av Kassan ägt aktiebolag, Stadshypotek AB. Obligationsskulden ligger kvar i Kassan. Stadshypotek AB utfärdar reverser till Kassan som exakt motsvarar de utelöpande Obligationema per ombildningsdagen.

Alla fonder samlas i den fusionerade Stadshypotekskassan. Dessa fonder motsvarar aktiekapitalet i Stadshypotek AB (eller Stadshypotek Holding AB). Därmed blir Kassan 100-procentig ägare av aktiekapitalet.

Ett viktigt inslag i modell A är att Stadshypotekskassan förutsätts besluta om nyemission till externa aktieägare, eventuellt med företrädes- rätt för låntagare i Stadshypotek. Därmed kommer det uppstå en extern marknad i stadshypotek AB:s aktier. Målet är på sikt att börsnotera bolaget. Därigenom kommer aktiemarknaden att tvinga fram ett räntabilitetskrav på Stadshypotek i nivå med vad som krävs av andra börsnoterade aktiebolag med motsvarande riskprofil. Det krävs därför inte att någon ny extern kapitalintressent kommer in i Stadshypoteks- kassans styrelse för att tillgodose ett rimligt avkastningskrav på Stadshypoteks kapital.

Ägarroll

Kassastyrelsen förutsätts utöva ägarfunktionen i Stadshypotek Holding AB. Till kassastyrelsens uppgifter bör bl a att genom bolagsstämman tillsätta koncemstyrelse, ta ställning till frågor om nyemissioner och utdelningspolitik, etc. Utdelningen på aktierna måste vara marknadsmäs- sig. Utdelade vinster beskattas i Kassan. Utdelningsinkomsterna skall återplöjas i bolaget. När erforderliga konsolideringsmål uppnåtts bör dock Kassan kunna använda vinster till att stödja allmännyttiga ändamål, t ex inom områden med anknytning till stadsbyggandet. En parallell kan här dras med sparbankema och den aktiebolagsbildning som dessa förbere- der.

Låntagari/gflytandet

Genom fusion av föreningarna och Kassan upphör stadshypoteksföreningama. Dessa ersätts med nya låntagarföreningar vars uppgifter är att utse ombud till Stadshypotekskassans ombudsstämma samt föreslå kandidater till styrelserna inom Stadshypotek AB:s regionala organisation.

Ombudsstämman föreslås liksom i dag utse majoriteten av styrel- seledamötema i kassastyrelsen medan regeringen utser ordförande och ytterligare en eller två ledamöter.

• Sida 90
•  Original

Bilaga 2

Det är kassastyrelsens uppfattning att den här skisserade ordningen skulle komma att fungera. De nödvändiga bestämmelserna om Kassan och låntagarföreningama skulle kvarstå i en enkel stadshypotekslag.

Övriga allmänna synpunkter Skattefrdgor vid ombildningen

En fusion Kassan—föreningama och en överföring av fonderna till stadshypotek Holding AB och vidare till Stadshypotek AB kan komma att utlösa beskattning av de Obeskattade reserver som ackumulerats inom Stadshypotek efter 1984. Det är viktigt att Stadshypotek i övergångs- bestämmelser erhåller medgivande att göra denna överföring utan avskattning. Principiellt är det fråga om samma slags medgivande som lämnats vid andra företagsfusioner och -omvandlingar. Från kassans synpunkt är det angeläget att skattebefrielse erhålles för ombildningen såvitt gäller stämpelskatt på emissionerna och lagfartsstämpel vid fastighetsöverföringar.

Grundfonden

Kassastyrelsen tillstyrker utredningens förslag om avveckling med vissa övergångsbestämmelser av den grundfond som staten ställt till Kassans förfogande allt sedan 1909.

I takt med att obligationsskulden amorteras bör grundfonden och i motsvarande mån garantiavgiften reduceras. Fördelen med grundfonden upphör när nya obligationer måste ernitteras utan statlig grundfond.Dess- utom gäller att för hela Stadshypoteks prioriterade upplåning har grundfonden inte betytt någonting för räntesättningen på Obligationema. Staten bestämde också för denna utlåning den tillåtna marginalen utan hänsyn till någon grundfondsavgift.

Övergångsfrågor

En ombildning av Stadshypotek och överföring av rörelsen till aktiebolagsform aktualiserar en rad olika övergångsfrågor av teknisk natur. Inge minst viktigt är det att ha en realistisk tidtabell för processen, eftersom många viktiga beslut måste kunna fattas med framförhållning. Innan det är möjligt att i närmare detalj gå in på dessa mer konkreta frågor är det dock nödvändigt att få klarhet i vilken principmodell som skall gälla för ombildningen. Detta influerar bl a frågan om var det avgörande ansvaret under övergångstiden ligger för de många beslut som måste fattas innan det nya aktiebolaget de facto övertar verksamheten. Kassastyrelsen tar inte nu upp dessa tekniska frågor, utan förutsätter att det kommer att ges möjlighet att återkomma till dessa. Redan nu vill styrelsen emellertid uttrycka stor tveksamhet till möjligheterna att genomföra en övergång till aktiebolag per 1 januari. 1991 enligt hypo-

• Sida 91
•  Original

Bilaga 2

teksutredningens förslag. Det bör prövas om inte den bästa lösningen är att förlänga verksamhetsåret och genoföra ombildningen t ex per den 30 april 1991. Detta skulle ge några månader extra i tid för förberedelser efter ett riksdagsbeslut under hösten 1990.

Kassastyrelsen vill avslutningsvis betona att det är synnerligen angeläget att ett första besked om statsmakternas ståndpunkt i prin- cipfrågoma kan komma så snart som möjligt, eftersom osäkerheten om hur Stadshypotek kommer att se ut är mycket besvärande i en rad sammanhang.

Stadshypoteksföreningama

Vi godtar de allmänna motiv (kap 5.1) utredningsförslagen vilar på; de som har att göra med behoven av modernisering, konkurrensneutralitet, oberoende av omvärldsföråndringar etc. Att lånerörelsen överförs till bolagsform finner vi därför naturligt och riktigt.

En direkt följd av utredningsmannens ställningstagande till förmån för bolagsformen har emellertid blivit att han sett sig tvungen att också på in på "frågan om hypoteksinstitutens rättsliga status". Lösningen har för stadshypotek blivit den radikala omstöpning som han förordar.

Argumentationen i denna del går ut ifrån vem som enligt nuvarande ordning är rättsinnehavare i avseende på Kassan, föreningarna och organisationens samlade tillgångar. Det är inte övertygande. Vad särskilt gäller föreningarna konstruerar utredningsmannen en konstlad motsättning mellan delägare och medlem. Detta begreppsjuridiska resonemang bedömer han för övrigt inte heller själv som tillräckligt hållbart, utan försöker bygga under det med ett lösligt skälighetsresonemang.

Utredningsmannen föreslår vidare vitt skilda lösningar för Stadshypotek och Landshypotek, trots att uppbyggnaden av de båda rörelserna år så gott som identiskt lika. Utgångspunkten härvidlag har varit ordalydelsen i de båda institutionernas författningar med ursprungsår 1909 och cirka 1860. Att i landshypoteksinstitutionens författning används begreppet delägare både i fråga om föreningarnas relation till hypoteksbanken och medlemmarnas relation till föreningarna kan inte gärna utgöra skäl för att anta att det föreligger någon reell skillnad mellan de båda organisationer- na beträffande rätten till deras kapitaltillgångar.

För vår del anser vi att rättsläget i fråga om stadshypoteksföreningama och deras låntagare riktigast beskrivs så, att vid varje tidpunkt förefint- liga låntagare har vissa odefinierade rättigheter - inte nödvändigtvis äganderätt — med avseende på föreningens tillgångar.

Som skäl för sin mening att det bör "ankomma på statsmakterna att besluta om hur det samlade kapitalet i Stadshypotek i framtiden skall förvaltas" (sid 124) åberopar utredningsmannen att det enligt för organisationen gällande likvidationsbestämmelser är regeringen som beslutar, inte bara om likvidation och förfarandet därvid, utan också om hur nettotillgångama skall användas. Vår verksamhet befinner sig emellertid inte i någon sådan situation som likvidationsregler är tänkta för. Någon kris föreliger inte, och det år inte fråga om att avveckla

• Sida 92
•  Original

Bilaga 2

rörelsen som sådan. Att regeringsingripande kan användas som säkerhets- ventil motiverar alltså inte i vårt fall något slags analogitolkning av likvidationsreglema. Vill vi f ö framhålla att den bestämmelse för likvidation av Kassan som nu gäller, dvs att föreningarna ska höras innan regeringen beslutar om nettotillgångamas användning. infördes 1935 med bl a den motiveringen att det inte ansågs vara med billighet överensstäm- mande att behållningen efter likvidation ovillkorligen skulle tillfalla staten. Därvid hänvisades särskilt till att ett förslag genomförts angående en starkare reservfondsbildning hos Kassan. Ändringen 1935 innebar alltså att kapitalets statliga anknytning försvagades med hänsyn till det ökade kravet på Kassan och dess låntagare att förstärka kassans reserver. Kravet är ungefär detsamma för närvarande.

Vad utredningsmannen anfört rörande likvidationsreglema är alltså inte något särskilt starkt argument för hans förslag om rätten att disponera över Stadshypoteks tillgångar.

Vi kan sålunda inte betrakta den tilltänkta förändringen av kapitalinfly- tandet som något annat än ett konfiskatoriskt ingrepp i rättssfåren kring ett hittills självständigt rättssubjekt. Utredningsmannen betecknar f 6 på ett ställe i betänkandet (s 121) föreningarna som "självägande juridiska personen sui generis".

Den närmare innebörden av de berörda rättigheterna vore i och för sig" förtjänta av en betydligt noggrannare analys än vad utredningsmannen presenterat. En sådan genomlysning torde emellertid kunna undvaras och lagligheten av omdispositonen inte behöva ställas på sin spets om våra förslag enligt nedan godtas. Den av oss godtagna bolagsbildningen nödvändiggör ingalunda - som utredningsmannen tycks mena - en total rasering av nuvarande organisation. Inte minst de skäl som motiverar, att landshypoteksföreningama blir ägare till Landshypotek AB talar för att ungefär motsvarande konstruktion används även för Stadshypotek AB.

De ändamål, som enligt utredningsmannen skall tillgodoses med den av honom föreslagna stiftelsen, är dessutom alltför avlägsna från Stadshypoteks affärsidé och inriktning för att kunna godtas. Vi tycker det är självklart att det inom Stadshypotek ansamlade kapitalets avkastning även fortsättningsvis skall komma låntagarna tillgodo. utredningsmannen framhåller själv som någonting värt att bevara att Stadshypotek historiskt sett kan "sägas ha verkat som en garant för prispressande konkurrens när det gäller bostadskreditgivningen'. En sådan uppgift låter sig inte väl förenas med att någon del av avkastningen skulle anslås åt för lånerörel— sen helt främmande ändamål.

På grund av vad här anförts motsätter vi oss bestämt den av utred- ningsmannen föreslagna modellen för Stadshypoteks ombildning och avstyrker alltså förslaget i angivna delar. I stället vill vi framlägga förslag om en alternativ lösning enligt nedan. Förslaget är att betrakta som ett principförslag. Vi kan sålunda tänka oss justeringar i vissa detaljer, men grundläggande anser vi vara att den nya organisationen vilar på decentralisering och regional låntagarförankring. Frågan om- stöd

• Sida 93
•  Original

Bilaga 2

till forskning kan också diskuteras. Måhända kan det vara rimligt att Kassan använder vinster för sådant ändamål, t ex inom områden med

anknytning till stadsbyggandet. Vårt förslag

Vid stöder som förut sagts utredningsmannens förslag att ombilda Stadshypotek till aktiebolag. I den organisatoriska toppen måste då finnas ett holdingbolag som moderbolag till ett eller flera möjliga dotterbolag, varav ett är Stadshypotek AB, som driver rörelse av i princip samma slag som nuvarande Stadshypotek.

Holdingbolaget får enligt vårt förslag i utgångsläget som ägare Kassan och de 20 föreningarna i proportion till deras egna kapital, d v s Kassan till cirka 45 % och föreningarna till cirka 55 % av aktiekapitalet. Någon reell förändring av Kassans eller föreningarnas status äger inte rum, men deras enda funktion blir att äga och förvalta aktierna.

För att undvika gäldenärsbyte kvarstår Kassan som gäldenär gentemot nuvarande innehavare av obligationer och certifikat, som då är säkerstäl- lda av Kassans fordringar på Statshypotek AB, vilka i sin tur säkerställts av låntagamas hypotek samt av den statliga garantin. Nya krediter lämnas av Stadshypotek AB. Någon statlig garanti erfordras icke för dessa nya krediter. ' '

Vid utformningen av vårt förslag har vi - i likhet med utredningsman— nen - utgått från att ombildningen kan göras utan beskattning. Vår bestämda uppfattning är också att den kan och skall genomföras på frivillig väg. Detta åstadkommes genom avtal mellan berörda parter.

Kännetecknande för svensk hypoteksrörelse har sedan tillkomsten varit ett reellt låntagarinflytande. Detta är en tillgång och en styrka. Inflytan- det utövas såväl regionalt i föreningsstyrelsema som centralt i Kassa- styrelsen. Detta inflytande reduceras i utredningsmannens förslag till att avse tre av tolv ledamöter i stiftelsens styrelse. Detta rimmar illa med de principer och historiska traditioner, som präglat uppbyggnaden av Kassan och föreningarna, och upplevs som ett oskäligt ingrepp i vår företagskul- tur, samtidigt som det innebär en försvagning av låntagarinflytandet, som är helt oacceptabel.

Vi får därför på grund av vad här anförts hemställa att vårt förslag i huvudsak lägges till grund för den kommande om- bildningen av Stadshypotek, och att departementet föranstaltar om erforderlig lagstiftning.

Uppsala läns stadshypoteksförening

Vi har haft tillgång till Konungariket Sveriges stadshypotekskassas yttrande, liksom till det yttrande som gemensamt avgivits av de övriga 19 stadshypoteksföreningama. Vi instämmer i de allmänna grundprinciper som anges i båda yttrandena. När det gäller Stadshypotek AB, är det viktigt att åstadkomma en stark och slagkraftig framtida organisation. Vi anser att detta bäst tillgodoses genom att alla föreningar fusioneras in i

• Sida 94
•  Original

Bilaga 2

Stadshypotekskassan, som initialt blir 100-procentig ägare av aktiekapitalet i Stadshypotek AB (modell A i Stadshypotekskassans yttrande).

Vi förutsätter att låntagarinflytandet bevaras, genom att stadshypoteksföreningama ersätts med nya låntagarföreningar, vars uppgifter är att utse ombud till Stadshypotekskassans ombudsstämma samt föreslå kandidater till styrelserna inom Stadshypotek AB:s regionala organisation.

Svenska Bankmannaförbundets centrala företagsklubb hos stadshypotek

De generella riktlinjerna (kap 5 . 1) som dras upp i promemorian och som bl a innebär en förändring av hypoteksinstitutens organisationsform, dvs att Stadshypotek kommer att ombildas till aktiebolag ställer vi oss bakom. Företagsklubben anser vidare att aktiebolagsformen bidrar till att skapa konkurrensneutralitet och kommer att ge Stadshypotek möjlighet att agera under samma lagar och på lika villkor som övriga aktörer på kapital- marknaden. Detta betyder att Stadshypotek även på sikt förblir ett starkt, oberoende och marknadsledande institut på bostadsfinansieringsområdet till gagn för den kommande bostadsägargenerationen.

Från de anställdas synpunkt är sysselsättningsaspekten självklart av central betydelse. Sysselsättningen måste garanteras för de anställda i företaget och det kan endast ske under förutsättning att Stadshypotek även i framtiden får bedriva sin verksamhet som ett självständigt bostadsfmansieringsinstitut. Någon form av garanti för att Stadshypoteksgruppen inte säljs till banker eller motsvarande institut måste därför ges.

Beträffande själva ägarrollen är det, sett ur personalens synvinkel, givetvis av största betydelse att de kommande ägarna har intresse av att driva rörelsen vidare. Däremot anser vi inte att det ligger inom ramen för vårt uppdrag att ta ställning till ägarbildens sammansättning.

Klubben ställer sig, när det gäller att skapa utdelningskrav på Stadshypotek, inte främmande till att släppa in externa ägare. Detta kommer automatiskt att medföra att kravet på avkastning och kontroll på rörelsen uppfylls.

Vidare är det viktigt att hålla kvar det ursprungliga ändamålet och syftet med Stadshypotek, dvs fastighetsägare skall ges möjlighet att kunna få billiga lån. Traditionsmässigt innebär detta ett låntagarinflytande som även fortsättningsvis bör bibehållas. Hur ett låntagarinflytande exakt skall vara utformat vill vi inte ta ställning till nu mer än på den punkten att det delvis bör ligga på lokal nivå.

Slutligen kan företagsklubben för sin del inte tillstyrka det av utred- ningsmannen givna förslaget att den tänkta stiftelsen skall dela ut pengar till olika forskningsändamål och som definitivt inte har någon anknytning till den för Stadshypotek intressanta bostadssektom. Förslaget kan inte heller sett från personalens synpunkt betraktas som ett seriöst förslag. Stadshypotek måste även i fortsättningen få klara syften och mål.

• Sida 95
•  Original

Bilaga 2

F inansbolagens Förening

Föreningen tillstyrker huvuddragen i den föreslagna reformen, som bör genomföras så fort som möjligt. I vissa detaljer har föreningen dock en annan uppfattning än utredningen. Sålunda är förenignen kritisk till förslagen om att fondavsättningar gjorda före 1985 skall anses som beskattade medel och ograverade få ingå i kapitalbasen, att beträffande Stadshypotek ett holdingbolag inskjuts mellan stiftelsen och det rörelse- drivande Stadshypotek AB med möjlighet att bedriva annan verksamhet än bostadsfinansiering samt att kapitalavkastningskraven under en obestämd tid ställs lägre än vad som i övrigt gäller på marknaden för institut med motsvarande inriktning.

Att reserveringar gjorda före år 1985 med fullt belopp skall ingå i kapitalbasen som primärt kapital strider mot principen om konkur- rensneutralitet. Gällande skatteregler har medgivit att Stadshypotek länge överfört Obeskattade vinstmedel till eget kapital, vilket inte varit möjligt för andra kreditinstitut. Stadshypotek har inte heller behövt betala vinstdelningsskatt. En grundläggande princip för framtiden bör vara att hypoteksbolagen i sin kapitalbas inte får medräkna större belopp än vad som hade blivit fallet om de under gångna år haft samma regler som övriga bostadsinstitut. När det gäller den tekniska lösningen av problemet hänvisar förening till det särskilda yttrandet av experterna Engström m fl.

När det gäller möjligheten för Stadshypotek att bedriva andra verksam- heter än bostadsfinansiering under ett särskilt holdingbolag är det förenignens uppfattning att detta är acceptabelt endast under förutsättning att reglerna om kapitalförsörjning och kapitalbas samt Stadshypoteks allmänna verksamhetsbetingelser i stort sett är jämställda med de förhållanden som gäller för övriga institut på samma marknad. Så länge skillnader föreligger, t ex i fråga om de äldre reserveringamas karaktär eller om kostnaden för garantiförbindelser (endast O,33% enligt kom- mitténs förslag) föreligger inte tillräcklig konkurrenslikhet för att Stadshypotek utan vidare skall få etablera sig utanför bostadssektom.

Såvitt gäller övergången till ett "marknadsmässigt" kapitalav— kastningskrav för Stadshypoteks del, anser föreningen att kravet bör gälla senast tre år efter det att lagstiftningen träder i kraft, i viss mån analogt med vad som gäller för de kreditinstitut som fått ändrade kapitalkravsreg- ler fr o m den 1 februari 1990. Övergångstiden går här ut den 31 december 1992.

Landsorganisationen i Sverige (LO)

Utredningens förslag rymmer två huvudlinjer.

Den ena är att fördyra kapitalkostnaden för hypoteksinstituten, dels genom höj ning av kapitaltäckningskraven och dels att vid bolagsbildning införa externt kapitalavkastningskrav.

• Sida 96
•  Original

Bilaga 2

Den andra huvudlinjen är att bl a ur skattesynpunkt jämställa hypo- teksinstituten med andra kreditinstitutioner.

LO instämmer i den senare huvudlinjen men avstyrker bestämt den förstnämnda.

Hypoteksinstituten bedriver sin nuvarande verksamhet utan externt krav på avkastning. Det innebär att de har samma karaktär som t ex spar— banker och konsumentkooperation. LO anser det vara av stort värde att denna typ av verksamhetsforrn bevaras och utvecklas.

Ur konkurrens- och konsumentsynpunkt är poängen med dessa verksamhetsformer att de har möjligheter att arbeta med lägre kapital- kostnader än t ex aktiebolag där ett externt avkastningskrav är en förutsättning för själva verksamhetsformen. I vissa fall verkar dock den kooperativa verksamhetformen medföra andra nackdelar, som t ex högre driftskostnader.

LOs bedömning är dock att hypotekskassoma hittills kunnat utnyttja sina låga kapitalkostnader till konsumenternas bästa och att de därigenom varit prispressande på marknaden.

Prispressen får givetvis inte åstadkommas genom att hypoteksinstituten har t ex skattemässiga konkurrensfördelar i förhållande till andra kreditinstitutioner. Det finns således all anledning att i be- skattningshänseende införa samma regler för hypoteksinstituten som gäller för aktiebolag. Konkurrensneutralitet bör också råda när det gäller upplåningskostnadema.

Det finns däremot inget egenvärde i att genom att införa externa avkastningskrav höja institutens kostnader. Vidare är en höjning av kapitaltäckningskraven onödig och till förfång för en effektiv priskonkur— rens. Införandet av sådana krav innebär givetvis att konsumenternas kostnader för kreditema blir högre. Det är en utveckling som LO allmänt sett ogillar.

I den utsträckning de visar sig vara effektiva ligger det däremot ett egenvärde i att det finns olika typer av kreditinstitutioner som konkur- rerar på marknaden. På en avreglerad kreditmarknad är det viktigt att inte öar av kvarstående onödiga regler hindrar prispressande konkurrens.

Vissa verksamhetsformer, som kooperationen, sparbanker, osv, bedrivs emellertid utan vinstkrav. Det är mycket viktigt att detta inte börjar betraktas som någon form av otillbörlig konkurrens. I den utsträckning denna typ av institutioner, under konkurrensneutrala former i övrigt, vinner framgång på marknaden är det bara ett uttryck för att de arbetar med lägre kostnader, t ex kapitalkostnader.

LO har visserligen tidigare, bl a i yttrandet över Reformering och internationell anpassning av kapitaltäckningskravet i svenska kreditinstitut (Fi Ds 1988:70), i princip accepterat att kapitaltäckningskraven bör fastställas i en nivå som motsvarar internationell standard. Samtidigt uttrycktes dock vissa farhågor om huruvida kapitaltäckningskravens nivå enligt Cooke-reglema är den rätta.

LO kan inte se något egentligt skäl att via lagstiftning tvinga hypo- teksinstituten att uppfylla Cooke-kommitténs kapitaltäckningskrav. Vilka

• Sida 97
•  Original

Bilaga 2

krav på kapitaltäckning instituten ska ha är de själva bäst skickade att avgöra. Den fråga som LO numera ställer sig är om det överhuvudtaget finns något skäl för staten att reglera kapitaltäckningen på den svenska kreditmarknaden. Under alla förhållanden anser LO att det vore olyckligt om hypoteksinstitutens kapitaltäckningskrav höjdes från 2 till 4 resp 8 procent.

Syftet med kapitaltäckning är att skydda allmänhetens inlåning till kreditinstitut med oktroj. LO anser att ett sådant skydd kan åstadkommas på annat sätt, förslagsvis genom att bankinspektionen åläggs att offentligt varna allmänheten om banker eller andra bolag tenderar att missköta sin kreditgivning. Den risk det innebär att bli föremål för en sådan offentlig varning är med största sannolikhet ytterst självsanerande.

Sammanfattningsvis anser LO att hypoteksinstituten inte skall ombildas till aktiebolag. Den konkurrensneutralitet som är nödvändig för en effektiv, konkurrerande och avreglerad kreditmarknad måste åstad— kommas på annat sätt än att i en välfungerande verksamhet utan vinstkrav genom bolagsbildning införa externa avkastningskrav. Hypoteksinstitutens kapitaltäckningkrav bör inte höjas. Inte minst mot bakgrund av att de historiska kreditförlustema för t ex Stadhypotek legat på 0,005 procent verkar redan 2 procent vara en överdriven säkerhetsnivå. Allmänhetens inlåning kan dessutom skyddas på annat sätt, t ex genom bankinspek- tionen.

Tjänstemännens Centralorganisation

TCO tillstyrker förslagen om att ombilda de nuvarande tre hypo- teksinstituten, Stadshypotek, Landshypotek och Skeppshypotek till aktiebolag. TCO kan också tillstyrka de föreslagna sätten att utse styrelserna i de nya bolagen. TCO vill understryka vikten av att de fackliga organisationerna garanteras representation inte bara i de kommande bolagens styrelser utan också i styrelsen för ett eventuellt gemensamt holdingbolag med rättigheter att arbeta koncemfackligt.

Det är väsentligt att de ombildade instituten får en så likartad konkur- renssituation som möjligt med övriga institut på samma marknad. De nya instituten bör enligt TCOs mening dock ges en centraliserad upplåningsfunktion och en utlåningsfunktion som är decentraliserad för att maximera kunskapen om marknaden.

Beträffande avkastningskravet i det nya Stadshypotek AB så finns det ingen självklar anledning att sätta detta lågt i ett inledningsskede eftersominstitutet sedan längehar en upparbetad kundkrets och en etablerad ställning på marknaden. TCO är av den uppfattningen att externa ägare vid sidan av den föreslagna stiftelsen kommer att medföra att avkastningskravet hålls uppe.

TCO förutsätter att omvandlingen av instituten till nya arbetsformer i det praktiska arbetet kommer att ske i nära kontakt med de lokala fackliga organisationerna.

• Sida 98
•  Original

Bilaga 2

Statens bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Yttrandet begränsas till frågor som gäller konkurrensneutraliteten på bostadskreditmarknaden och den ägarroll som Stiftelsen Stadshypotekskassan skall utöva.

Konkurrensneulraliter pd bostadskreditmarknaden

I yttrandet över kreditmarknadskomitténs slutbetänkande och förslag från kapitaltäckningsgruppen för ett år sedan tog SBAB upp vissa frågor om konkurrensneutraliteten på bostadskreditmarknaden.

SBAB anförde bl a att "Det är främst vid tillämpning av de nya föreslagna kapitaltäckningsreglema som hypoteksinstitutionemas historiska, skattemässigt sett mycket fördelaktiga fondavsättningar rubbar förutsättningama för konkurrensneutralitet på bostadskreditmarknaden i Sverige"..."SBAB utgår från att den särskilda utredare för översyn av lagstiftningen om hypoteksinstitut som regeringen tillkallat, ägnar dessa frågor och deras samband nred kapitaltäckningsreglema stor uppmärksamhet " .

Utredaren anser att Stadshypoteks fondavsättningar t o m år 1984 bör kunna bibehålla sin ställning av beskattade medel trots att de i praktiken har byggts upp med Obeskattade medel. Det viktiga är enligt utredarens mening att de olika instituten behandlas lika i framtiden.

Alla bankrepresentanter i utredningen har invändningar mot att de Obeskattade fondavsättningar som gjorts t o m 1984 skall få beaktas fullt ut vid beräkning av kapitalbasen enligt de nya kapitaltäckningsreglema. I ett gemensamt särskilt yttrande föreslår bankrepresentantema att de "övervärden" som finns i Stadshypotek till följd av de tidigare förmånliga skattereglerna inte skall få inräknas i kapitalbasen. SBAB ställer sig bakom detta förslag.

Styrelse/1 Stast'hjpote/crkassa/Lr ägarroll

Av stor betydelse för konkurrensneutraliteten är också att det ställs marknadsmässiga krav på lönsamhet och avkastning på kapitalet i Stadshypotek AB.

Också utredaren framhåller detta. Utredaren anser emellertid att "det knappast kan komma ifråga att Stiftelsen Stadshypotekskassan inled— ningsvis ställer så höga utdelningskrav att utvecklingen för Stadshypotek AB försvåras. Tvärtom torde det vara rimligt att anta att utdel— ningskraven under de inledande åren kommer att ställas ganska försiktigt".

Utredaren anser vidare att ägaransvaret för Stadshypotek "inom överskådlig framtid" bör förbli hos Stiftelsen, även om denna inte bör vara hunden att delta i nyemissioner i Stadshypotek AB.

SBAB anser det vara närmast självklart att den föreslagna Stiftelsen skall ha marknadsmässig avkastning. Ett lämpligt sätt att tillgodose detta

• Sida 99
•  Original

Bilaga 2

är att Stiftelsen inte ska vara tvungen att behålla aktiemajoriteten i Stadshypotek AB. Stiftelsen bör således kunna avyttra sina aktier om den finner alternativa placeringsmöjligheter mer lönsamma.

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

FAR avstår från att ta ställning till betänkandet i vad det avser kredit- politiska förslag och inskränker sig till följande synpunkter.

I betänkandet föreslås inte att Stiftelsen Stadshypotekskassan skall vara underkastad revision på annat sätt än att "styrelsen svarar för att intern revision sker" (sid 234). Med tanke på stiftelsens stora förmögenhet, knapphändiga placeringsreglemente och ställning som stor bidragsgivare till forskningen finner FAR att minst en auktoriserad revisor bör förordnas som extemrevisor.

FAR ifrågasätter också om det är rimligt att tänka sig att stifelsens bokslut skall kunna överlämnas till regeringen så tidigt som 15 februari.

Boverket

Boverket begränsar sitt yttrande till de delar av förslaget som påverkar förutsättningama för bostadsfinansieringen, dvs. förslagen rörande Stadshypotekskassan.

Från bostadsförsörjningssynpunkt är det väsentligt att den del av kapitalmarknaden, som berör bostadsfmansieringen, fungerar effektivt och till lägsta möjliga kostnad för låntagarna. Stadshypotekskassan har under lång tid spelat en avgörande roll inom svensk bostadsfinansiering. Det är enligt Boverkets mening angeläget att Stadshypotek i framtiden ges förutsättningar att finnas kvar i en så slagkraftig form som möjligt, så att konkurrensen och mångfalden på kreditmarknaden främjas. Något som långsiktigt bidrar till att hålla räntorna nere.

Enligt Boverkets mening kan detta syfte främjas av att Stadshypotek förblir en självständig och från staten oberoende part på kreditmarknaden som konkurrerar på denna marknad på lika villkor med övriga kreditinsti- tut. Härigenom uppstår också en tydlig skillnad mot SBAB, som är helägt av staten. Boverket anser att det skulle vara olämpligt om omor- ganisationen av Stadshypotek skulle få en sådan konstruktion att det för någon av parterna Stadshypotek eller SBAB skulle kunna innebära att deras särart förändrades.

Med denna utgångspunkt tillstyrker Boverket utredarens uppfattning att hypoteksinstituten bör omvandlas till aktiebolag och finner konstruktionen med en stiftelse som får ägarskapet till aktiekapitalet i det nybildade aktiebolaget Stadshypotek som den mest tilltalande. Boverket vill dock ifrågasätta huruvida den föreslagna konstruktionen för stiftelsen och rollen för denna långsiktigt är den bästa.

Ett alternativ, som enligt Boverkets mening kunde övervägas, är att begränsa den tid under vilken stiftelsen måste äga aktiekapitalet till en övergångsperiod på exempelvis tio år. Efter denna tid skulle stiftelsen få rätt att avyttra aktierna, om det då finns ekonomiska eller marknadsmäs-

• Sida 100
•  Original

Bilaga 2

siga skäl till detta. Därmed skapas förutsättningar för att kunna tillgodose eventuellt uppkommande behov av framtida omstrukturering av in- stitutionerna på kreditmarknaden. En ovillkorlig bindning av aktierna till stiftelsen för all framtid skulle försvåra en sådan förändring.

Utredningsmannen har vidare föreslagit att stiftelsen skall ha till syfte att stödja vetenskaplig forskning, och att det ska finnas ett krav på årlig utdelning till detta ändamål. Enligt Boverkets mening kan det, om den av verket föreslagna övergångsperioden införs, övervägas att under denna period inte ställa krav på utdelning.

Boverket anser slutligen att avkastningen från stiftelsen, från den tidpunkt denna kan utdelas till vetenskapligt ändamål, i första hand bör gå till byggnads- och bostadsforskning. Det är ju medel från denna sektor som ursprungligen genererat den kapitalbildning som genom förslaget överförs till stiftelsen.

HSB:s Rilsförbund Allmänna synpunkter

En förändring av hypoteksinstituten är nödvändig p g a de väsentligt ändrade förutsättningar som nu efter avregleringarna och en utveckling i marknadsmässig riktning föreligger på den svenska kreditmarknaden.

HSB delar utredningens uppfattning att en särreglering och ett statligt dominerande inflytande över hypoteksinstituten inte längre kan motiveras då staten inte längre garanterar institutens upplåning eller hör av konkurrensskäl ställa garantier och/eller statligt kapital till förfogande.

Vidare delar HSB utredningens uppfattning om att hypoteksinstituten bör ges möjligheter att förstärka sina kapitalbaser för att klara den nya lagstiftningens krav om högre kapitaltäckning.

HSB anser, i likhet med utredningen, att den största aktören på den svenska bostadskreditmarknaden, Stadshypotek, bör finnas kvar som en stark och självständig aktör och som en garant för prispressande konkurrens. Stadshypotek bör ges möjligheter att effektivisera sin organisation och konkurrera på lika villkor nationellt och internationellt. Det är för HSB-rörelsen som stor låntagare viktigt med en självständig och från bankerna oberoende aktör för att åstadkomma effektiv konkur- rens, inte minst mot bakgrund av den nu fortgående koncentrationen.

Utredningens överväganden och förslag vad gäller Stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningama

HSB instämmer i utredningens förslag:

- att Stadshypotek bör Omvandlas till aktiebolag och därmed inordnas i en lagstiftning som reglerar övriga likartade kreditinstitut, - att ombildningen bör gå till så att kassan och föreningarna fusioneras. Kassan övertar föreningarnas tillgångar och skulder och föreningarna upplöses utan likvidation. Därefter överlåtes kassans rörelse med undantag för obligationsskulden till ett för ändamålet bildat aktiebolag

• Sida 101
•  Original

Bilaga 2

mot att kassan erhåller aktierna i bolaget. Kassan ges ställning av en stiftelse vars uppgift är att bibehålla aktieinnehavet för att säkra Stadshypoteks självständighet, - att den statliga garantin/grundfonden kvarligger hos stiftelsen och avtrappas i takt med att utelöpande obligationslån förfaller. Nya lån utges av aktiebolaget, - att Stadshypotek AB bör kunna nyernittera aktier till andra intressenter än stiftelsen, bl a i syfte att kunna leva upp till ställda kapitaltäcknings— krav. HSB är kritisk till och avvisar utredningens förslag: - att avkastningen på stiftelsens aktier i Stadshypotek AB inte bör användas för återinvesteringar i stadshypotek utan istället användas för att främja och understödja till Sverige anknuten forskning. - att stiftelsens styrelse bör sättas samman på ett sätt som speglar dess dubbla roll att dels långsiktigt förvalta sitt kapital och förankra ägandet i Stadshypotek AB, dels fördela forskningsbidrag.

Motiv till HSB:s inställning

Kravet om marknadsmässiga avkastningskrav uppfylles av Stadshypotek AB:s behov av att nyemittera aktier. Utan marknadsmässig avkastning uppstår betydande problem att få avsättning för dessa aktier. Det finns inga historiska eller sakliga skäl till att forskningen skall få del av dessa medel. Utredningen hävdar att vare sig staten, medlemmarna eller stadshypoteksföreningama kan resa anspråk på kapitalet. Att därifrån dra konklusionen att forskningen skall få del av kapitalavkastningen och inflytande över aktiekapitalet i Stadshypotek AB synes inte rimlig. Det kan hävdas att låntagarna till icke ringa grad bidragit till uppbyggnaden av det egna kapitalet i stadshypoteksrörelsen. Det är därför rimligt att låntagarna ges inflytande över avkastningens användning. Om stiftelsen finner att medlen bör återinvesteras i stadshypotek för att ge möjlighet till ökad lånevolym för bostadsförsörjning och öka räntekonkurrensen torde det vara ur såväl låntagamas eget intresse som för en god bostadsförsörjning.

Utredningens förslag till styrelse för stiftelsen bör awisas utom i den del som berör möjligheterna att tillskapa lokala ideella föreningar av låntagare som ges viss representation i stiftelsens styrelse.

Då såväl staten som låntagarna kan anses ha bidragit till att bygga upp Stadshypoteks egna kapital, bör såväl staten som lokala låntagarsammans- lutningar och de centrala organisationer som organiserar huvudparten av stadshypotekslåntagama ges representation i stiftelsens styrelse.

På detta sätt skapas garantier för att stadshypotek behåller sin ställning som ett starkt oberoende institut på bostadskreditmarknaden.

Utredningen menar att någon form av decentraliserad utlåningsverk- samhet bör finnas kvar även efter ombildningen. Utredningen pekar på två alternativ; regionala dotterbolag och regionala kontor under Stadshypotek AB. Utredningen tar ej ställning till alternativen utan anser att detta är en fråga för Stadshypotek AB.

• Sida 102
•  Original

Bilaga 2

l-lSB delar denna uppfattning. Som en av Stadshypoteks större låntagare är det väsentliga för oss en effektiv och marknadsmässig kreditförmedlare utan inbyggda trögheter.

Allmänna Pensionsfonden

Ombildningama av hypoteksinstitutionema förutsätter att dessa kan behålla och utveckla sina ursprungliga huvudinriktningar. För fondstyrel- sema framstår det som särskilt angeläget att Stadshypotekskassan kan fortsätta att spela sin centrala roll från konkurrenssynpunkt på bostadskreditmarknaden.

Det är för styrelserna angeläget att pröva det nya läget för Stadshypotekskassans förpliktelser, eftersom detta berör AP-fondens verksamhet. Av fondstyrelsemas tillgångar ultimo 1989 utgjorde kassans obligationer inte mindre än 20 procent. Av kassans obligationsskuld låg inte mindre än 34 procent i AP-fonderna. AP-fondema berörs alltså i högsta grad av de förändringar i kassans kontraktsförhållanden som föreslås.

Utredningen har utgått ifrån att de statliga garantiema för kassans utelöpande obligationer avvecklas endast i takt med att obligationslånen förfaller till inlösen. Detta framstår för styrelserna som ett självskrivet och absolut oundgängligt villkor för den förestående ombildningen. AP- fondens köp av kassaobligationer har haft den statliga garantin som given förutsättning. Genom garantin har kassaobligationema ur säkerhetssyn- punkt ansetts som jämställda med statsobligationer. Kommittén har i sin skrivning valt det olyckliga uttrycket att ingångna och garanterade förbindelser, "bör utgå på oförändrade grunder" (sid 15). Detta villkor är emellertid inte förhandlingsbart. Ordet "bör" skall därför utbytas mot "måste" eller "kommer att".

Skrivningen i betänkandet förutsätter att långivarnas rättigheter inte skall komma att påverkas av övergången till ny kassaorganisation. Övergången innebär utbyte av en gäldenär mot en annan och utbytet äger rum utan borgenäremas samtycke. Kommitténs förslag innebär att regering och riksdag prövar ombildningen av Stadshypotek och att därvid även borgenäremas intressen kommer att bevakas. "Regeringen bör således pröva att det formella bytet av gäldenär inte försämrar bor- genäremas ställning. Avgörande vid en sådan prövning blir självfallet vilken säkerhet som efter ombildningen finns för borgenäremas fordran". (sid 135)

Styrelsen anser sig visserligen kunna förutsätta att säkerheten kommer att vara densamma efter ombildningen som före och att bytet av låneford- ringar på föreningarna och kassans egna fonder mot aktier i och reversfordringar på Stadshypotek AB inte kommer att försämra bor- genärernas ställning.

Styrelsen finner det inte desto mindre oacceptabelt att denna prövning förutsättes kunna ske utan borgenäremas medverkan och godkännande. Utredningsmannen är inte helt främmande för denna synpunkt, när han föreslår att omvandlingen av Stadshypotek bör kungöras för att ge

• Sida 103
•  Original

Bilaga 2

borgenäremas tillfälle att lämna synpunkter på ombildningen (sid 137). Prop. 1991/9221 19 Han stannar dock på halva vägen genom att inte kräva något samtycke från borgenäremas sida utan nöjer sig med hänvisning till regeringens prövning.

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO

SABO delar i stort utredningens bedömningar beträffande stadshypoteks framtida rättsliga associationsformer och verksamhet. En ombildning av stadshypotek bör genomföras enligt den modell som utredningen föreslår. Lånerörelsen bör bedrivas i aktiebolagsform (Stadshypotek AB) och ägandet av aktierna i Stadshypotek AB bör läggas i en stiftelse (Stiftelsen Stadshypotek) .

SABO finner inte att utredningen redovisat tillräckliga och övertygande motiv till grund för de förslag som ges beträffande den ägande stiftelsens ändamål och därmed avkastningen på stiftelsens kapital samt för hur ägarinflytandet bör fördelas (styrelserepresentaion).

SABO avvisar utredningens förslag beträffande stiftelsens ändamål vad avser att även ekonomiskt stödja vetenskaplig forskning.

SABO anser, i motsats till utredningen, att stiftelsen i första hand bör ägna sig åt aktiv ekonomisk ägarförvaltning. Avkastning på stiftelsens kapital bör användas i första hand för återinvesteringar i Stadshypotek AB och inte till att främja allmän vetenskaplig forskning. I den mån utrymme därefter finns bör dock stiftelsen vara oförhindrad att stödja forskning och utveckling inom hypoteksorganisationens och dess låntagares verksamhetsområde.

SABO anser att ägarinflytandet bör fördelas genom att stiftelsens styrelse ges en stark låntagarrepresentation genom representativa låntagarkollektiv.

SABO instämmer i utredningens förslag beträffande hantering av nuvarande grundfond och statliga garantier. SABO instämmer i utred- ningens förslag att Stadshypotek AB bör kunna nyernittera aktier till andra intressenter än stiftelsen. Nyemission bör dock i första hand riktas till stiftelsen och till låntagarna. Stiftelsen skall långsiktigt behålla ägaransvaret och svara för en röstmajoritet.

SABO anser, liksom utredningen, att frågan om hur stadshypoteks regionala utlåningsrörelse skall organiseras efter ombildningen är en intern fråga för Stadshypotek AB, som i sista hand måste avgöras av aktieägarna. All upplåning bör, som nu, ske centralt.

SABO förutsätter, liksom utredningen, att ombildningen sker utan beskattning.

Allmänna synpunkter

Stadshypotek har under lång tid verkat på bostadskreditmarknaden och vitaliserat denna med nya instrument. Stadshypotek har verkat som en garant för prispressande konkurrens. Mycket av framgången har sin grund i den styrka som låntagarinflytandet har inneburit genom en

• Sida 104
•  Original

Bilaga 2

traditionellt god regional förankring hos låntagarna.

Staten har tillsammans med låntagarna svarat för uppbyggnaden av Stadshypotek. Historiskt sett kan det hävdas att Stadshypotek av samhällsintresse givits och spelat en särskild roll för att säkerställa långsiktiga krediter för att tillgodose behovet av bostäder i en snabb urbaniseringsprocess. Statens förpliktelser mot och engagemang i Stadshypotek avtar dock successivt. I dag råder radikalt förändrade förutsättningar på en avreglerad kreditmarknad med marknadsmässig inriktning och med neutral och effektiv konkurrens som utgångspunkt. En statlig styrning och ett dominerande statligt inflytande kan inte längre motiveras.

Stadshypotek måste, för att främja förutsättningama för en effektiv prispressande konkurrens inom bostadsfinansieringen, utvecklas som en stark och självständig aktör. Stadshypotek måste ges möjligheter till en modern och effektiv organisation, som kan verka och utvecklas efter sin egna förutsättningar och som kan konkurrera på lika villkor. Det är för SABO-företagen som stora låntagare särskilt viktigt med en självständig aktör, inte minst mot bakgrund av den nu pågående bankkoncentrationen.

Motiv

SABO är kritisk till och avvisar utredningens förslag på i huvudsak två punkter, ägarfrågan och låntagarinflytandet. Vi menar bestämt, att Stadshypoteks ackumulerande kapital skall bevaras. Utredningen hävdar, att vare sig staten, medlemmarna att stadshypoteksföreningama kan resa anspråk på del i Stadshypoteks förmögenhet. I den föreslagna ägarkon- struktionen, med en ägande stiftelse, vilket vi tillstyrker, blir varken nuvarande föreningsmedlemmar eller staten aktieägare som följd av själva ombildningen. Därefter följande nyemissioner kan naturligtvis föra in nya direktägare vid sidan av stiftelsen.

För att främja låntagamas intressen och effektiviteten på kredit- marknaden, samt för trovärdigheten hos genom nyemission tillkommande aktieägare, måste stiftelsen självklart ges ett ändamål och en konstruktion som innebär att den har ett intresse av en marknadsmässig avkastning på sitt kapital. Enligt utredningens mening tillgodoses detta ändamål bäst om avkastningen går till att ekonomiskt främja och understödja vetenskaplig forskning.

SABO delar inte denna uppfattning. Avkastningen får inte ges bort till vetenskaplig forskning med allmän inriktning fjärran från Stadshypoteks verksamhetsområde. Trovärdigheten för långsiktig lönsamhet skulle enligt vår mening knappast öka för att representanter för vetenskapliga och kulturella institutioner kontrollerar och utövar ägarinflytande över kapitalet. Kravet på marknadsmässig avkastning reses helt naturligt av behovet av att kunna avsätta nyemitterade aktier. Utan marknadsmässig avkastning uppstår betydande problem att få avsättning av dessa aktier. Konkurrenskraften och effektiviteten bör vidare stärkas om stiftelsen istället för att ge bort avkastningen aktivt återinvesterar denna i Stadshypotek för att öka lånevolym och räntekonkurrens. Detta torde

• Sida 105
•  Original

Bilaga 2

ligga såväl i låntagamas som statens intresse för en god bostadsförsörjning.

SABOs uppfattning är också att Stadshypotek skall ha kvar en stark regional låntagarförankring. Då låntagarna kan anses ha bidragit till att bygga upp Stadshypotek, bör lokala låntagarsammanslutningar och de centrala organisationer som organiserar huvudparten av stadshypotekslåntagama ges ett betydande inflytande. Inflytandet i Stadshypotek bör bevaras i väsentligen samma balans som idag. SABO avvisar därför utredningens förslag till styrelsen för stiftelsen.

Kännetecknande för stadshypotek är och har varit låntagarinflytandet både centralt och regionalt. Låntagargrunden är ett särdrag och en tillgång för en oberoende kapitalmarknadsaktör och bör bevaras som en viktig del av Stadshypoteks företagskultur och förutsättningar.

Det regionala inflytandet kan tillgodoses på sätt som berörs i utred- ningen, genom att på de nuvarande stadshypoteksföreningamas grund bilda ideella föreningar. Dessa kan väl utgöra valkooperationer för ombudsstämma för val av styrelserepresentation. Med hänsyn till den ökade frihet som bolagsbildningen medför, kan dock inte dessa ideella regionala låntagarföreningar tillsammans få ett majoritetsinflytande.

Frågan om hur stadshypoteks regionala utlåningsrörelse skall organiseras efter ombildningen är en för Stadshypotek AB intern fråga, som i sista hand måste avgöras av aktieägarna. All upplåning bör, som nu, ske centralt.

Den decentraliserade utlåningsrörelsen är en stor styrka, som bör bevaras, varvid olika alternativ kan komma ifråga. Regionala dotterbolag, vars aktiekapital tecknas av Stadshypotek AB, som också svarar för röstmajoriteten, är ett alternativ. Ett annat alternativ är att utlåningsrörel- sen drivs av regionala bankkontor, som inte är självständiga juridiska personer. Dessa bör då genom delegering ges en stor och bolagsliknande självständighet. I praktiken kommer styrningen i båda alternativen att utövas av Stadshypotek ABs styrelse och bli formellt sett lika omfattande.

Avgörande för val av regional organisationsform måste vara vikten av ett fortsatt regionalt låntagarinflytande samt krav på en effektiv och konkurrenskraftig organisation. Effekten av nya kapitaltäckningsregler bör analyseras. Ett effektivt utnyttjande av kapitalet måste utgöra en viktig grund vid valet av ny regional organisation.

Sammanfattningsvis delar SABO utredarens uppfattning om vikten av en väl definierad ägare, med krav på avkastning och konkurrenskraft. SABO-företagen, som tillsammans utgör Stadshypoteks största låntagare, vill se Stadshypotek som en effektiv och oberoende kreditförmedlare, och som en garant för god konkurrens.

Lantbrukarnas Riksförbund

LRF får sammanfattningsvis anföra följande:

- LRF instämmer i utredningens slutsats att de nya kapitaltäckningsreg- lema för hypoteksinstituten innebär stora krav på organisationens kapitalbas.

• Sida 106
•  Original

Bilaga 2

- LRF anser att utredningens förslag till bildande av ett aktiebolag för den samlade lånerörelsen kan vara en lämplig lösning på bl a kapitalprob— lemen. Utredningen brister emellertid i det avseendet, att alternativa lösningar, t ex att pröva en kooperativ organisationsform, inte blivit tillräckligt analyserade.

- LRF anser att utredningens förslag till ombildning av landshypoteks- föreningama till ekonomiska föreningar, med huvudsaklig uppgift att inneha och förvalta aktier i ett gemensamt ägt aktiebolag, kan ifrågasät- tas. De föreslagna föreningama kommer inte att bedriva verksamhet i lagens mening och kan därför sannolikt inte registreras som ekonomiska föreningar.

— LRF anser att utredningens förslag, att den i lag bestämda garanti som staten mot avgift ställer för hypoteksinstitutens förbindelser, skall slopas successivt, kommer att medföra en onödig fördyn'ng av upplåningen och därmed högre räntekostnader för lantbruket. Hållbara motiv för att slopa denna garanti har inte presenterats och förslaget avstyrks.

- LRF anser att det blivande bolagets namn bör vara Hypoteksbanken AB. Motivet är att ge banken förutsättningar att konkurrera med utländska bankinstitut.

- LRF protesterar mot att man i ännu en utredning åsidosätter den kooperativa företagsformen som ett alternativ till aktiebolaget.

Riksbyggen Allmänna utgångspunkter

1.Den betydelse som stadshypotek har haft och fortfarande, trots en begränsande lagstiftning, har för bostadsfinansieringen i landet, kan inte nog understrykas. De beslut som fattas om ett framtida stadshypotek måste därför skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att stadshypotek kan bestå som ett starkt, fritt och oberoende institut på samma villkor som konkurrenterna. 2.1 stadshypoteks verksamhet finns i dag ett avsevärt låntagarinflytande såväl centralt som regionalt. Det är väsentligt att detta inflytande garanteras även i fortsättningen samt att lånevolym och -frekvens återspeglas i inflytandet.

3.5tadshypoteks samlade kapital och avkastning måste kunna disponeras på ett sätt som stärker verksamheten. Beslut om framtida stadshypotek får ej genom ex oönskade skatteeffekter leda till att kapitalet initialt minskar. Beslut i framtida stadshypotek får heller ej leda till att avkastning används på ett sätt som ej är förenligt med verksamhetens inriktning. Om överskott uppstår som ej erfordras för verksamhetens konsolidering bör dessa återgå till låntagarna.

Yttrande över utredningens förslag

1.1 princip anser vi att verksamhet skall kunna bedrivas i andra

• Sida 107
•  Original

Bilaga 2

associationsformer än aktiebolag utan att kravet på konkur- rensneutralitet åsidosättes. De skäl som hypoteksutredningen redovisat talar emellertid starkt för en omvandling till aktiebolag och en inordning under den lagstiftning som reglerar övriga institut. Vi instämmer därför i utredningens förslag på den punkten. 2.Beträffande utredningens förslag innebärande fusion av kassan och föreningama följt av en upplösning av föreningarna, anser vi detta vara en alltför långtgående omdaning såvida den inte kan genomföras med föreningarnas stöd. Finns inte denna förutsättning förordar vi i stället en lösning där kassan och föreningarna får aktier i det nya stadshypoteksbolaget i förhållande till respektive juridisk persons tillskjutna behållna förmögenhet. 3.Beträffande förslaget om styrelsens sammansättning anser vi att låntagarinflytandet ej tillgodosetts på ett sätt som återspeglar stadshypotekets traditioner. Vi kan därför inte biträda detta förslag.

4. Vi kan heller ej biträda förslaget att avkastning skall destineras till att främja forskning. Utgångspunkten måste istället vara att avkastningen återinvesteras i verksamheten. Avslutningsvis delar vi utredningens uppfattning att överlåta åt framtida Stadshypotek AB att åstadkomma en effektiv, slagkraftig organisation för att möta marknadens krav.

Sveriges Fastighetsägareförbund

1 betänkandet görs en översyn av hypoteksinstitutens organisation och framtida ställning i den fria kreditmarknad som vuxit fram under senare år. Utredningsmannen föreslår att den speciella lagstiftning som gäller för de skilda hypoteksinstituten skall upphävas och att den ifrågavarande låneverksamheten skall bedrivas i aktiebolagsform med i princip samma regler som för övriga finansinstitut. Sveriges Fastighetsägareförbund tillstyrker dessa förändringar.

En viktig fråga gäller hypoteksinstitutens rättsliga status och vem som ska handha förvaltningen av verksamheten. Efter att ha redogjort för de olika institutens förhistoria drar utredningen den slutsatsen att de juridiska personer som ingår i Stadshypotek skall anses som självägande, närmast av stiftelsekaraktär, medan låntagarna skall betraktas som delägare till Landshypotek.

I enlighet härmed föreslås att låntagarna skall ha ett ägarinflytande över Landshypotek och att de också skall tillerkännas den huvudsakliga förvaltarrollen över dessa institut.

Beträffande Stadshypotek föreslås däremot att aktierna i det föreslagna Stadshypotek AB skall ägas av en stiftelse som skall ha till ändamål att främja vetenskaplig forskning. låntagamas inflytande över Stadshypotek skall begränsas till viss styrelserepresentation i de ideella föreningar som föreslås ingå i den nya organisationen. Eventuellt skall låntagarna medges företrädesrätt att teckna nyemitterade aktier i Stadshypotek AB.

Fastighetsägareförbundet anser att den analys, som utredningen gjort

• Sida 108
•  Original

Bilaga 2

i fråga om Stadshypoteks rättsliga ställning, är klart bristfällig och därför bör omprövas.

Utredningen har enligt förbundets uppfattning fäst alltför stor vikt vid dessa uttalanden som gjorts vid 1909 års lagstiftning om Stadshypotekskassan i stället för att se hur låneverksamheten faktiskt bedrivs. Enligt det ursPrungliga kommittéförslaget skulle bestämmelserna för Stadshypotekskassan i allt väsentligt överensstämma med de som gäller för hypoteksbanken. En reservant i kommittén pekade dock på att detta kunde få vissa negativa effekter på den dåvarande utländska lånemarknaden, varför man valde en något annorlunda lösning för Stadshypotekskassan.

Enligt förbundets uppfattning förelåg inte någon saklig grund för att behandla Stadshypotek och dess låntagare på annat sätt än Landshypo- teksinstitutionen. I ändamålsbestämmelserna för stadshypoteksföreningama betecknades också låntagarna som delägare. Stadshypotek bör därför anses ha samma rättsliga status som Landshypo- tek och till följd härav Stadshypoteks låntagare betraktas som ägare till det kapital som byggts upp med lånemedel inom denna institution.

Oavsett hur det förhåller sig med Stadshypoteks rättsliga status så gäller det att bevara hypotekets särart vad gäller bostadskreditgivningen. Det torde vara oomtvistat att Stadshypotek utövar en viktig prispressande funktion i denna viktiga kreditgivning, vilket kommer både fas- tighetsägare och hyresgäster till godo. Enligt förbundets mening skulle förslaget att låta en anonym stiftelse handha förvaltningen inverka negativt på Stadshypoteks framtida möjligheter att spela en aktiv roll. Förbundet anser därför att låntagarna under alla omständigheter bör tillerkännas ett betydligt mer långtgående inflytande över Stadshypoteks verksamhet än vad utredningen föreslagit.

• Sida 109
•  Original

Stadshypoteks omorganisation (Förslag av lagmannen Anders Nordström på särskilt uppdrag av regeringen)

Kontakter

Under mitt uppdrag har jag haft två sammanträden. Ett har hållits tillsammans med Erik Åqvist (ordf i Stadshypotekskassan) och Lars Wohlin (VD i Stadshypotekskassan) i Jönköping. Det andra har hållits i Stockholm med följande personer: Per Lindblad (ordf i Stadshypotek Skåne), Ragnar Forss (ordf Stadshypotek NorraSmåland-Gotland), Bo Nilsson (ordf Stadshypotek Jämtland), Eskil Ferm (ordf Stadshypotek Blekinge), Sune Johansson (ordf Stadshypotek Värmland) och Lars Collin (VD Stadshypotek Stockholm).

Utöver dessa sammanträden har jag haft ett flertal telefonsamtal med företrädare för Stadshypotek, därutöver har fackliga representanter uppvaktat med skrivelse.

Allmänt

Av Stadshypotekskassans och flertalet av Stadshypoteksföreningamas remissyttrande över betänkandet Hypoteksinstituten i framtiden (SOU 1989: 103) framgår att kassan och föreningarna har en gemensam grundsyn om hur en stark och slagkraftig framtida organisation skall skapas. Emmellertid framgår också att kassans och föreningarnas syn skiljer sig åt i några väsentliga avseenden. Diskussioner med företrädare för kassan och föreningarna har haft sin utgångspunkt i dessa yttranden (kassans modell A och föreningarnas modell B).

Kassan och föreningarna avvisar den av utredningsmannen Petri föreslagna modellen för ombildning. Enighet råder dock om att övergå till aktiebolagsformen som en etablerad ägarform. Enighet råder också om att bl a följande förutsättningar skall var uppfyllda för en övergång till ny ägar- och organisationsform.

* Stadshypotek skall alltjämt vara ett ifrån bankerna fristående institut * Konkurrensneutralitet. Stadshypotek skall drivas under samma legala

förutsättningar som andra kreditaktiebolag * Goda möjligheter skall finnas att klara såväl en nationell som inter-

nationell kokurrens * Möjlighet skall ges att klara kapitaltäckning och extern kapitalan-

skaffning

* Samtidigt som den nya formen skall vara internationellt gångbar skall

man i denna kunna värna den lokala förankringen och låntagarinfly- tandet.

• Sida 110
•  Original

Bilaga 3

Stadshypoteksorganisationen skulle kunna se ut på följande sätt efter

ombildningen till aktiebolag.

1. 2.

ÄGARE STADSHYPOTEK HOLDING AB .

STADSHYPOTEK AB MED SYSTERBOLAG

Oenigheterna mellan kassan och föreningarna består i

Vem skall vara ägare till holdingbolaget? Hur skall Stadshypotek AB:s verksamhet organiseras?

Hur Stadshypotek AB:s verksamhet skall organiseras i en framtid blir emellertid en fråga för styrelsen i holdingbolaget att besluta om.

Kassans linje

Modell A 1. Alla föreningar fusioneras in i Kassan. Alla fonder samlas i Kassan. 2. Föreningarna upphör. 3. Utlåningen flyttas från Kassan till Stadshypotek AB (Sl-IAB). 4. Obligationsskulden ligger kvar i Kassan. 5 . Alla fonder som samlats i Kassan motsvarar aktiekapitalet i Stadshypotek AB. Kassan är initialt 100%-ig ägare. 6. I samband med övergången beslutas om nyemission för att få externa ägare. 7. Ideella föreningar (regionala låntagarföreningar) bildas med uppgift att utse ombud till ombudsstämman. 8. Styrelser a) Kassan/stiftelsen: 7-9 ledamöter 6-7 utses av ombudssstämman Ordf + ev 1 ledamot

utses av staten

b) Stadshypotek Holding AB (SHHAB): liten och affärsinriktad c) SHHAB: liten och affärsinriktad

• Sida 111
•  Original

Diskussionslösningar pfOP- 1991/925119 Bilaga 3

Kassan visdhåller i stort sitt förslag enligt modell A. Kassan kan emmellertid tänka sig ett visst statligt ägande. För att klara kapitaltäck- ningskravet vid utgången av är 1992 och för att behålla Stadshypoteks rating kräVS en relativt stor nyemission i samband med ombildningen. Nyemissionen bör rikta sig till Stadshypoteks låntagare. För att få in detta kapital måste nyemissionen ske på förmånliga villkor.

Ägarbilden skulle därmed kunna få t ex följande utseende

Låntagama Kassan Staten 40 % 30 % 30 % SHHAB

Ägarna skall ställa ett marknadsmässigt avkastningskrav på SHHAB. Avkastningen på kassans aktiekapital fonderas i kassan att användas vid andra nyemissioner. Kassans aktiekapital låses in. Efter 5-10 år avvecklas kassan, då den nuvarande obligationsstocken inte längre finns kvar p g a inlösen eller olika skuldskötselåtgärder.

Kassans sanmzarfattning och slutliga ställningstagande

Det är viktigt att Stadshypotek kan göra en stor nyemission när statens garantifond för nyemitterade obligationer försvinner. Låntagama i Stadshypotek bör få företräde att teckna knappt 50% av aktierna på förmånliga villkor. Stiftelsen "Kassan" skall finnas kvar under t ex en femårsperiod och under denna tid äga återstoden av aktiekapitalet. Kassan skyddar därmed Stadshypotek mot uppköp under omvandligs— och uppbyggnadsprocessen. Efter denna övergångsperiod är Stadshypotek väletablerat på börsen och har anpassat organistionen till vad som krävs för ett börsnoterat aktiebolag.

Staten skall efter 5 år kunna besluta om likvidering av Kassan och då belsuta om att kapitalet skall tillfalla staten eller någon annat ändamål.

Föreningarnas linje

Modell B

Skillnader i förhållande till modell A:

1. Någon fusion mellan Kassan och föreningama skall inte ägar rum.

2. Varje förening tillskjuter liksom Kassan sina tillgångar till SHAB i utbyte mot aktier i bolaget.

• Sida 112
•  Original

Bilaga 3

3. Eftersom föreningama förfogar över ca 5/9 av fondkapitalet kommer föreningama att äga ca 55% av SHHAB och Kassan 45%.

4. Föreningana blir kvar som förvaltare av aktiekapitalet liksom Kassan, som också behåller ombudsstämma på samma sätt som idag.

Diskussionslösningar

Även om staten enligt föreningarna inte har någon äganderätt till Stadshypotek har staten "hållit Stashypotek under armama". En. samförståndslösning bör därför vara att staten kan gå in som delägare till SHHAB.

Föreningana delar även tanken på en riktad nyemission till låntagarna. Denna emisison, som bör ske på "mjuka" villkor, bör dock inte vara så

stor som Kassan förordar. Föreningarna har då tänkt sig en ägarbild ungefärligen enligt följande:

Låntagama Föreningarna Staten 15 % 55 % 30 %

SHHAB

Föreningarna har understrukit vikten av den lokala förankringen och ett bestående långtagarinflytande. Härigenom skapas känselspröt ut på lokal nivå. Lokalt kommer man att känna entusiasm och ansvar för verksam- heten vilket inte minst i kristider är mycket väsentligt.

Förslag till lösning

Som Hypoteksutredningen slagit fast bör den största aktören på en svenska bostadskreditmarknaden, Stadshypotek, finnas kvar som en stark och självständig aktör och som en garant för prispressande konkurrens. Stadshypoteks verksamhet bör drivas i aktiebolagets form samt utan särregler eller under andra förutsättningar än andra liknande institut på marknaden. Ett marknadsmässigt avkastningskrav bör ställas på aktierna. Självständigheten och därmed en oberoende ställning i förhållande till bankerna är särskilt viktig för att åstadkomma en effektiv konkurrens på en alltmer koncentrerad inhemsk marknad. Under de väsentligt ändrade förutsättningar som efter avregleringarna nu råder på den svenska marknaden bör alltså Stadshypotek ges möljlighet att effektivisera sin organisation och konkurrera på lika villkor med andra nationella och internationella institut.

Under dessa förhållanden är det betydelsefullt att Stadshypotek vid en övergång till aktiebolagsformen ges en stabil och tydlig ägarstruktur.

• Sida 113
•  Original

Bilaga 3

Denna bör också bestämmas så att Stadshypoteks självständiga ställning värnas. Den skärpta kapitalkrävande verksamheten förutsätter dessutom att möjlighet måste skapas till en effektiv riskkapitalanskaffning. I ägarstrukturen bör inte byggas in några motsättningar så att t ex nödvändiga förändrinar förhindras.

Vem kan då anses vara rättmätig ägare till det kapital som under lång tid arbetats upp inom Stadshypotek? Efter att ha studerat olika förarbeten mm finner jag att något entydigt svar på denna fråga inte kan ges. Klart är emellertid att såväl låntagarna som staten bidragit till att bygga upp Stadshypoteks egna kapital.

Med detta konstaterande timer jag det mer angeläget att söka skapa en ägarstruktur som bäst värnar Stadshypoteks framtida roll på kredit- marknaden. Som jag nämnde har låntagarna till icke ringa grad bidragit till uppbyggnaden av kapitalet. Föreningarna som låntagamas företrädare skulle därmed kunna anses vara rättmätiga ägare. Fråga är emellertid om den kooperativa plattform som stadshypotekslagstiftningen bygger på skall permanentas. Med hänsyn till att det kooperativa inslaget i föreningarna - likt hypoteksutredningen påpekat — efter hand har tunnats ut så att det numera i det närmaste är obefintligt anser jag att stad- shypoteksföreningama bör upphöra. Låntagama bör istället direkt bli ägare till Stadshypotek. Detta sker på sätt som både kassan och förening- arna förordat genom en nyemission till låntagarna. Genom en företrädes- rätt att teckna cirka 40% av aktier till en kraftig substansutspädning ger möjlighet för Stadshypotek att få in ett inte oväsentligt belopp samtidigt som låntagarna därmed kan sägas ha fått större delen av föreningarnas kapital. Genom denna nyemission förstärks kapitalbasen och uppnås även en mycket god spridning av aktiekapitalet; betydelsefulla effekter för bl a Stadshypoteks rating och för Stadshypoteks framtida oberoende ställning. Jag ser denna till låntagarna riktade nyemission som ett i flera avseende betydelsefullt moment i ombildningsprocessen. Som ett ytterligare argument mot ett föreningsinflytande får här tilläggas att det i vissa avseenden kan råda ett motsatsförhållande mellan detta inflytande och det direkta låntagarinflytandet.

Vid sidan av låntagarna bör även staten bli andelägare till förslagsvis 30% av aktiekapitalet.

Stadshypotek står inför en genomgripande omdaning med en ny associations- och organisationsform, ändrade Verksamhetsf'orutsättningar, ett börsinträde m.m. Denna process förväntas ta ett antal år. Under detta övergångsskede anser jag att återstoden (30%) av aktiekapitalet bör "låsas in" och företrädas av stadshypoteksorganisationen. Syftet med detta är att ge bättre garantier mot uppköp och förutsättningar för att konsolidera och stabilisera Stadshypotek till vad som krävs för ett börsnoterat aktiebolag.

Fråga är i vilken juridisk form detta ägande skall ligga. Eftersom problem föreligger med såväl förenings- som stiftelseformen ligger det närmast till hands att låta Kassan äga detta kapital. Den nuvarande

• Sida 114
•  Original

Bilaga 3

lagstiftningen om att äga och förvalta kapitalet. Den gamla obligations— stocken kan därmed ligga kvar i Kassan och något gäldenärsbyte behöver inte ske.

Efter en tid av förslagsvis fem år - då den gamla obligationsstocken har "värkt ut" - bör Kassan upphöra. Staten skall kunna fatta detta beslut och samtidigt besluta att kapitalet skall tillfalla staten eller något annat ändamål.

Ägarstrukturen skulle därmed få följande utseende och ombildningen ske enligt följande:

Låntagama Kassan Staten 40 % 30 % 30 %

Stadshypotek Hol- ding AB

Stadshypotek AB

1. Alla föreningar fusioneras in i Kassan

2. Föreningarna upphör.

3. Kassans rörelse med undantag för obligationsskulden läggs över till ett för ändamålet bildat aktiebolag.

4. Efter nyemission i aktiebolaget fördelas aktiekapitalet enligt ovan.

5. Kassan ges en uppgift att enbart äga och förvalta tilldelat aktiekapi— tal.

6. Den statliga garantin ligger kvar i Kassan och trappas av i takt med att utelöpande obligationslån förfaller.

7. Nya obligationslån emitteras av aktiebolaget.

8. Föreningarna som upphör bör dock ersättas med valkretsar som utser ombud till Kassans ombudsstämma.

9. På aktiekapitalet skall ställas ett marknadsmässigt avkastningskrav. Kassan bör efter avskattning kunna använda avkastningen till att delta i nyemissionen i bolaget. 10. Efter en övergångstid på fem år upphör Kassan och därmed de delar av stadshypotekslagstiftningen som bl a avreglerat Kassans verksamhet. 11. Staten beslutar om fördelningen av Kassans kapital. Nämnda förslag utgör endast en grov skiss till hur ombildningsproces- sen skulle kunna ske. Flera ytterligare ställningstagande måste natur- ligtvis göras, bl a vad avser olika skattefrågor vid ombildningen.

• Sida 115
•  Original

En ombildningsprocess som denna skapar helt naturligt en oro hos de Prop. 1991/92:119 anställda i organisationen. Motsättningar och organisationsdiskussioner Bilaga 3 inom Stadshypotek är självklart också negativa för verksamheten.

Med hänsyn till Stadshypoteks centrala roll på kreditmarknaden anser jag det vara betydelsefullt att ombildningen går så snabbt och så smärtfritt som möjligt. Förutsättningama för ombildningen i form av ändrad lagstiftning bör helst vara klar vid halvårsskiftet 1991. Under andra hälften av 1991 bör verksamheten drivas vidare enligt nu gällande lagstiftning samtidigt som förberedelser görs för bolagsbildning och nyemission. Vid årsskiftet 1991/92 bör övergången till aktiebolag ske och den ägarstruktur som ovan nämnts vara gällande.

Under andra halvåret 1991 krävs ett antal beslut om organisation och nyemission i det nybildade aktiebolaget. Som interimsstyrelse i detta bolag förordnas den styrelse som utgör Kassans styrelse.

• Sida 116
•  Original

Konungariket Sveriges stadshypotelskassa Bakgrund

Sammanställning av remissyttrandena över lagmannen Nordströms förslag beträffande Stadshypotek.

Remissinstansema

Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, stadshypoteksföreningama, fullmäktige i Sveriges Riksbank, bankinspektionen och företagsklubbama - ombuden - personalen vid stadshypoteksföreningama.

Frågan om Stadshypoteks framtid har tidigare utretts av Gunnar Petri. Dennes betänkande sändes på en bred remissomgång. Kassastyrelsens yttrande över detta betänkande kan till sina huvuddrag sammanfattas i följande fem punkter.

1. Stadshypotek omvandlas till aktiebolag med ett holdingbolag i toppen.

2. Kassan och föreningama fusioneras.

3. Aktierna skall ägas av Kassan som ges status av en stiftelse. Denna stiftelses ändamål är att förvalta aktierna i Stadshypotek och hantera avvecklingen av den statliga garantifonden för den redan utelöpande obligationsstocken.

4. Låntagama får del av kapitalet genom möjlighet att nyteckna aktier till en förmånlig kurs.

5. Kassastyrelsen tillsätts till 2/3 av en ombudsstämma som represen- terar låntagarna och till 1/3 av staten. Härigenom skulle det framgent finnas en återkoppling till ett historiskt kooperativt inslag i Stadshypotek. Anders Nordströms förslag överensstämmer i väsentliga avseenden med kassastyrelsens tidigare angivna uppfattningar. Det finns samtidigt också viktiga skillnader. Det är framför allt i två avseenden som Nordströms förslag skiljer sig från den modell som kassastyrelsen förordat. För det första föreslår Nordström att såväl staten som långagama skall få ett direkt ägande. Statens ägarandel föreslås bli 30 % och långaranas ägande 40 % efter nyemission. För det andra skall "stiftelsen" Kassan inte vara en permanent lösning utan upphöra efter en övergångsperiod på fem år. Därmed skulle det låntagarkooperativa inflytandet över aktiebolaget upphöra. Bolaget skull efter fem på bli ett renodlat aktiemarknadsbolag. Kassastyrelsen slog i sitt tidigare yttrande fast att varken staten eller de nuvarande långagama kunde göra något rättsligt grundat anspråk på det kapital som genom åren ackumulerats i Stadshypotek. Därför föreslog kassastyrelsen att kapitalet skulle läggas in i "stiftelsen" Kassan med ett bevarat inflytande för låntagarna. Nordström har inte accepterat tanken på tillskapandet av en permanent stiftelse utan annat ändamål än att förvalta majoriteten av aktierna i Stadshypotek AB. Därför har han löst

• Sida 117
•  Original

Bilaga 4

ägarfrågan genom att ge en väsentlig del av kapitalet direkt till såväl staten som låntagarna.

Givet att staten inte vill tillskapa stiftelser utan bestämda ändamål och att man har förkastat Petris tanke att ge stiftelsen ett bestämt ändamål återstår, som kassastyrelsen ser det, inte heller någon annan lösning än efter den modell som Nordström förordar. På vissa punkter vill dock kassastyrelsen modifiera och komplettera Nordströms förslag.

Ägarfördelningen

En central utgångspunkt för kassastyrelsens överväganden år att Stadshypotek skall kunna bibehålla en oförändrat stark oberoende ställning på kreditmarknaden även efter ombildningen. Eftersom det framtida Stadshypotek AB skall driva sin upplåning utan stöd av den statliga grundfonden måste det då kunna uppvisa en starkare egen kapitalbas. Enligt de bedömningar som kunnat göras, bl a med hjälp av investmentbanken J P Morgan, krävs en ökning med åtminstone ca 30 % för att Stadshypotek AB skall komma upp i en kapitalstyrka i nivå med företag som intenationellt bedöms tillhöra den mest kreditvärdiga kategorin.

Kassastyrelsen delar alltså Nordströms uppfattning att en nyemission är ett avgörande led i Stadshypoteks ombildning. Det befintliga justerade egenkapitalet (J EK) i Kassan och föreningarna kan beräknas uppgå till drygt 12 miljarder kronor vid utgången av 1991. En nyemission skulle alltså behöva tillföra minst ca 3,6 miljarder kronor. Men om låntagarna skall ställa upp med belopp i denna storleksordning som ett villkor för att komma i åtnjutande av "sin" del i det historiska kapitalet är det enligt styrelsens mening nödvändigt att tänka sig en viss justering av ägar— andelama i förhållande till den fördelning som skisserats i Nordströms promemoria.

Konkret vill kassastyrelsen föreslå att statens 30-procentiga andel akall beräknas på det befintliga kapitalet före en nyemission till låntagarna. Låntagama bör i utgångsläget anses ha rätt till en lika stor andel, medan 40 % alltså skall ligga kvar i Kassan. Därefter genomförs en nyemission i vilken låntagarna tecknar aktier motsvarande 30 % ökning av JEK. Genom detta skulle ägarfördelningen påverkas enligt följande.

Före nyemission Efter nyemission Staten 30 % 23,1 % Kassan 40 % 30,8 % Låntagama 30 % 46,1 % Summa 100 % 100,0 %

• Sida 118
•  Original

Bilaga 4

Emisionstidpunkt och emissionsvillkor

En nyemission till låntagarna kan inte som. Nordström föreslår ske i omedelbar anslutning till konverteringen 1 januari 1992. En nyemission av den storleksordning som krävs måste förberedas mycket väl och torde tidigast kunna ske hösten 1992 eller kanske hellre under 1993 när första bokslutet för stadshypotek i aktiebolagsform föreligger. Det är den nya bolagsstyrelsen som måste ta ansvar för det emissionsprospekt som krävs, där bl a bolagets affärsinriktning och utdelningspolicy skall preciseras.

Låntagama skall inte först få sina "gratisaktier' och därefter erbjudas delta i en nyemission, utan aktierna skall i sin helhet erhållas först genom deltagande i emissionen. Tekniskt kan kassastyrelsen se två olika modeller för detta. Enligt den modellen skulle Kassan i utgångsläget tilldelas även de 30 % av aktiekapitalet som är avsedda för låntagarna. Vid den följande emissionen skulle sedan låntagarna få ett erbjudande av Kassan om en gratisaktie för varje ny aktie som de tecknar i Stadshypotek AB. Prissättningen av själva kontantemissionen skulle inte därutöver innebära någon substansrabatt. Vid full teckning från låntagar- nas sida skulle därigenom just den fördelning uppkomma som ovan angivits.

En fördel med den nu angivna uppläggningen är att den mycket tydligt visar just hur låntagarna får del i det existerande kapitalet. Det kan möjligen samtidigt vara ett problem, nämligen om arrangemanget med en gratisaktie skulle komma att bedömas isolerat som en skatteplik- tig gåva från Kassan till låntagarna. Det kan då vara att föredra att i stället ta fasta på Anders Nordströms formulering om en emission som innebär en kraftig substansutspädning. Det skulle betyda att den ursprungliga apportemissionen från Kassans sida genomförs med kraftig överkurs, så att en väsentlig del av bolagets kapital kommer att ligga i reservfonden och inte i aktiekapitalet. Aktiekapitalet skulle i utgångsläget fördelas mellan Kassan och staten i de proportioner om 4:3 som är avsedda, dvs 57,1 % till Kassan och 42,9 % till staten. Nyemissionen till låntagarna skulle sedan genomföras med en sådan substansrabatt att efter emissionen den ägarfördelning uppstår som ovan angivits. Med ny- emission om 3,6 miljarder kronor till pari innebär det att aktiekapitalet före emissionen skulle behöva bestämmas till 4,2 miljarder kronor, medan resten av det föreliggande beskattade kapitalet alltså skulle gå till reservfonden.

Även andra synpunkter än de nu anförda kan påverka valet av teknisk lösning för ombildningen och nyemissionen. Beskattningsfrågan är dock mycket viktig och måste klarläggas i ett tidigt skede. Kassastyrelsen finner att en förutsättning för en framgångsrik nyemission av den storleksordning det här är fråga om är att den kan ske utan omedelbara skattekonsekvenser för de låntagare som tecknar aktierna.

Kassastyrelsen vill betona att ovanstående resonemang om ägarandelar och utspädning är schematiskt. Det går inte att i förväg ange exakt hur stor del, av det ursprungliga kapitalet som slutligen kommer låntagarna till del eftersom hänsyn måste tas vid utformningen av de slutliga

• Sida 119
•  Original

Bilaga 4

emissionsvillkoren till de aktuella förhållandena på aktiemarknaden. I propositionen bör endast anges ett riktvärde. Även frågan om de exakta villkoren för hur erbjudandet skall fördelas mellan låntagarna måste få avgöras i anslutning till att emissionen äger rum. Det är också viktigt att hålla möjligheten öppen att genomföra nyemissioner i flera etapper.

Aktiebolag behöver anskaffas 1991

Enligt kassastyrelsens mening är det nödvändigt att det bolag som efter apportemissionen skall fortsätta Stadshypoteks rörelse har en juridisk existens redan under hösten 1991; ett stiftande vid själva ombildningstillfället är inte tillräckligt. Bland annat måste, enligt styrelsens bedömning, bolaget i god tid ansöka om godkännande av en bolagsordning som medför att det kan vara registrerat som kredit- aktiebolag direkt från 1 januari 1992. Det är också en hel rad andra formalia som måste vara avklarade i förväg för att inte stora praktiska svårigheter skall uppstå i samband med överflyttande av rörelsen.

Det är därför nödvändigt att Kassan kan få tillstånd att stifta eller förvärva ett aktiebolag att användas i detta syfte. Som hypoteksutred- ningen ansett bör detta kunna ske redan genom" ett medgivande från regeringen enligt stadshypotekslagen 39 a 5. Om en holdingsbolagsstruk- tur skall etableras är det sannolikt också en fördel om både moder- och dotterbolag kan anskaffas redan före årsskiftet eftersom detta ger möjlighet till koncernbidrag med skattemässig verkan under 1992.

Konsekvenser av minskad förmögenhet i Kassan

Det är oklart i Nordströms förslag hur staten skall få sin andel av aktierna i det nya bolaget. Enligt kassastyrelsens bedömning kan det å ena sidan knappast komma i fråga att staten är delägare i bolaget redan innan apportemissionen är genomförd, eftersom det då synes förligga risk att bolaget skulle gåvobeskattas för en värdeöverföring som sker utan att Kassan får fullt vederlag. Styrelsen finner å andra sidan att det inte är lämpligt att vänta med att etablera statens andel till dess att emissionen till låntagarna kan genomföras. ] en eller annan form torde det därför behöva bli fråga om att Kassan till staten omedelbart skall överlämna en andel av de aktier som erhållits vid apportemissionen.

I och med att Kassan inte längre är 100-procentig ägare till det nya bolaget har Kassans förmögenhetsmassa minskat 'i förhållnade till Stdshypoteks totala fonder före ombildningen. Detta innebär i sin tur att det kan hävdas att säkerheten för de befintliga Obligationema inte längre är lika god som före transaktionen. Det kan därför bli aktuellt med någon form av förstärkning av den statliga garantin för att motverka detta och undvika att obligationsinnehavare kan resa berättigade anspråk på omedelbar inlösen. Styrelsen vill särskilt erinra om att Kassans utländska upplåning - enligt praxis på den internationella marknaden - har särskilda bestämmelser i detta hänseende.

• Sida 120
•  Original

Bilaga 4

Förlängd grundfondsgaranti under övergångstiden

Enligt såväl Petris som Nordströms förslag skall den statliga garantifon- den ligga kvar i Kassan för den vid konverteringstillfållet utgivna obligationsstocken. Stadshypotek AB skall inte ha någon garantifond som extra säkerhet för de av bolaget nyemitterade Obligationema.

Kassastyrelsen vill här understryka risken för att Stadshypoteks obligationer kommer att få en lägre rating efter konverteringen under intryck av den mycket ömtåliga situation i vilken svensk ekonomi bifinner sig och förlustriskema inom svenskt kreditväsen. De inter- nationella finansmarknadema har blivit extremt känsliga i nvarande läge, där såväl det amerikanska som det japanska bankväsendet befinner sig i ett kritiskt skede.

Stadshypotek har vid konverteringstillfället en mycket utsatt position. Fusionsarbetet som behövs för att sammansmälta de hittills separata organisationerna kan inte genomföras före konverteringen eftersom någon fungerande bolagsstyrelse inte har tillträtt. Först den stora nyemissionen kan vidare ge Stedshypotek en sådan ekonomisk styrka att Stadshypotek kan försvara sin rating trots att den statliga garantifonden tas bort. Men någon emission kan som framhållits inte" vara fullt genomförd och inbetald förrän under 1993.

Det vore enligt kassastyrelsens mening olyckligt om Stadshypotek hamnar i en svacka som kan leda till sänkt rating och försvårad upplåning under 1992 och 1993. Risken är uppenbar att det kan bli svårt att över huvud taget ta sig tillbaka till en god rating annat än efter flera år. Det är betydligt lättare att sänka en rating än att höja den.

Av dessa skäl anser kassastyrelsen att Stadshypotek under en över- gångsperiod om kanske två år borde kunna få behålla det stöd som ligger i en statlig garantifond som även avser de nyemitterade Obligationema. En metod att praktiskt åstadkomma detta skulle kunna vara att Kassan får fortsätta under ytterligare två år att emittera obligationer. Medlen som därvid inflyter lånas sedan ut till Stadshypotek AB på exakt motsvarande villkor. I sak skulle givetvis verksamheten handhas av bolaget, men formellt skulle upplåningen ledas genom den kvarstående Kassan.

Kassastyrelsen vill här åter hänvisa till Anders Nordströms uttalande om att nyemissionen till låntagarna är ett väsentligt led i Stadshypoteks ombildning. Innan den är avslutad är ombildningen inte fullt genomförd och fram till dess är det rimligt att det hittillsvarande stödet finns kvar.

Från konkurrensneutralitetssynpunkt är det också rimligt. SBAB erhåller genom att det är statsägt samma rating som staten. Betydelsen av ägarförhållandet framgår av den aktuella utvecklingen för Nordbanken. Att banken får behålla sin rating under nuvarande omstän- digheter beror enbart på att staten är majoritetsägare.

Vad beträffar de stora affärsbanksägda bostadsinstituten har de stöd genom storbankemas obegränsade tillgång till dragningsmöjligheter i riksbanken. Under nuvarande kritiska situation på de svenska och internationella kreditmarknadema betyder automatiskt rätt till upplåning

• Sida 121
•  Original

Bilaga 4

i centralbanken ett mycket starkt stöd för framför allt de korta inter- nationella upplåningsprogrammen, ett stöd som Stadshypotek saknar.

Den kvarstående stadshypotekskassan efer ombildningen

Kassastyrelsen anser vidare att Nordströms förslag att Kassan som aktieägare skall avvecklas inom fem är bör ges en mjukare formulering. Efter fem år kvarstår alltjämt över 75 miljarder kronor i gammal obligationsupplåning för vilken det krävs en fortsatt statlig garanti. En femårsgräns innebär också att aktiemarknaden måste räkna med att det kommer ut stora volymer av Stadshypoteks aktier på merknaden inom bara några få år. Detta kan allvarligt trycka aktiekursen och försvåra nyemissionen. Av dessa skäl vill kassastyrelsen förorda ett mer allmänt uttalande i propositionen att avsikten är att inom en t ex tioårsperiod avveckla Kassan.

En ombildning av det slag som nu är aktuell från specialreglerad juridisk person till aktiebolag har åtskilliga unika drag, där det inte utan vidare kan härledas från allmänna principer hur olika frågor skall behandlas. Kassastyrelsen vill särskilt framhålla vikten av att skat- tefrågoma ges en entydig lösning så att inga oväntade överraskningar dyker upp i efterhand. Fusionen mellan kassan och föreningarna måste kunna ske utan att utlösa beskattning, de Obeskattade reserverna i Kassan måste kunna få överföras till det nya bolaget, överföringen av rörelsen till aktiebolagsform måste få ske utan krav på stämpelskatt, omsättnings- skatt kan inte behöva erläggas för en eventuell överlåtelse av aktier från kassan till staten, osv.

Kassastyrelsen instämmer i Nordströms bedömning att Kassan så länge den kvarstår efter ombildningen bör vara reglerad genom en förenklad stadshypotekslag. Kassan bör emellertid då inte längre ses som ett finansföretag, utan som en passiv aktieägare. Det är angeläget att Kassan inte lagligen under övergångstiden fram till dess att nyemissionen kunnat genomföras skall ses som ett moderföretag i en finanskoncem, utan att det redan från början verkligen är Stadshypotek Holding AB som är modern och upprättar koncemredovisningen. En annan ordning skulle säkerligen vålla stora praktiska svårigheter, inte minst när det gäller att internationellt förklara ombildningens innebörd.

Kassastyrelsen föreslår avslutningsvis

dels att lagändringama skall träda i kraft den 1 januari 1992, dels att äldre bestämmelser skall, i den mån det erfordras, alltjämt äga tillämpning till dess föreningsstämmor och ombudsstämma ägt rum efter verksamhetsåret 1991,

dels att, redan från det författningen utkommit av trycket, de åtgärder skall få vidtagas som erfordras för tillämpning efter ikraftträdandet med avseende på fusion, bolagsbildning, beslutsorgan, personalrekrytering etc.

• Sida 122
•  Original

Bilaga 4

Stadshypoteksföreningama Bakgrund

Genom beslut 1990-11-08 har regeringen uppdragti åt Nordström att genom överläggningar med stadshypoteksorganisationen (Stadshypotek) för regeringens räkning skyndsamt undersöka hur verksamheten på området kan utvecklasi framtiden. Nordström hari en promemoria 1990- 12—14 lagt fram ett förslag till lösning avseende främst Stadshypoteks framtida ägarstruktur.

Grundläggande principer och värderingar

Inom stadshypoteksorganisationen råder enighet om vissa väsentliga synpunkter på Stadshypoteks framtida roll och verksamhet. I allt väsentligt stämmer dessa synpunkter också med vad som anförts i betänkandet SOU 1989:103 "Hypoteksinstituten i framtiden" och i de olika remissyttrandena över detta. Även Nordström förefaller instämma häri. Följande grundprincip torde därför ligga fast.

l. Stadshypotek skall förbli ett starkt, självständigt och oberoende kreditinstitut, som arbetar under affärsmässiga former i fri kokurrens med marknadens övriga aktörer såsom banker och andra kredit- marknadsföretag.

2. Stadshypotek skall ha en stabil och tydlig ägarform.

3. Stadshypotek skall ha kvar en stark regional låntagarförankring samt liksom hittills ha stora förutsättningar att arbeta aktivt inom de regioner där föreningarna verkar.

4. Stadshypotek skall arbeta i samma miljö - både nationellt och internationellt — som med Stadshypotek konkurrerande företag samt åtnjuta samma rörelsefrihet och lyda under samma regler ( t ex skatte- och kapitaltäckningsregler) som dessa.

5. Verksamheten skall drivas i aktiebolagsform. 6. Stadshypoteks framtida organisation skall liksom hittills bygga på omfattande decentralisering och delegering av befogenheter och ansvar.

Stadsinpoteksföreningarnas linje

Stadshypoteksföreningama har genomgående hävdat att Stadshypotek måste ha en ägarstruktur som är ändamålsenlig och att ägarna måste aktivt kunna verka för att Stadshypoteks möjligheter tillvaratas på bästa sätt. En sådan ordning bör befästas redan från början.

Vi menar att Stadshypotek bör ägas av många. Sålunda ser vi gärna att våra kunder - låntagare såväl som köpare av våra obligationer - blir aktieägare direkt i Stadshypotek och att detta kan ske på för aktietecknar- na gynnsamma villkor. Särskilt viktigt är det att åstadkomma ett starkt låntagarinflytande.

För att underlätta en lösning är vi beredda att låta staten gå in som ägare till en mindre del. Men vi anser mycket bestämt att dagens

• Sida 123
•  Original

Bilaga 4

stadshypoteksföreningar i fortsättningen liksom för närvarande tillsam— mans bör ha det största inflytandet. De bör alltså vara huvudägare.

Inom föreningarna finns och har alltid funnits ett mycket starkt personligt engagemang för Stadshypoteks verksamhet. Ingen har bättre erfarenhet eller är bättre skickad än föreningarnas förtroendemän och tjänstemän att arbeta med de frågor eller ta itu med de utmaningar som vi alla vet att de närmaste åren har i beredskap åt oss. Här gäller i mycket hög grad att ta vara på och utnyttja de regionala representanter- nas entusiasm och vilja att ta ansvar för verksamheten och för Stadshypoteks framtida roll på kreditmarknaden. Den positiva andan är natuligtvis beroende av på vad sätt den tilltänkta reformen gonomförs. Inom föreningarna finns stor kompetens, stor erfarenhet och viktig kännedom om lokala förhållanden samlad i ett finmaskigt kontaktnät omfattande bl a organisationer på byggnadsområdet, också representerade inom föreningsstyrelsema. Den regionala förankringen enligt gällande ordning är sålunda en viktig del av institutionens särart.

Närmare om fördelar med decentralisering

Stadshypotek har en betydande roll som befrämjare av lokal konkurrens. Regionalpolitiskt är det också av stort värde med starka hypoteksföre- ningar. En markerad, betrodd position för föreningarna bidrar till en bättre ställning i förhållande till lokala myndigheter och potentiella låntagare. Av oss förespråkad regional förankring medför dessutom ett förstärkt ansvarsmedvetande hos föreningarnas personal och främjar en sund kreditutveckling inom föreningarnas område. Särskilt inom fastighetsbranschen visar den senaste tidens händelser vådan av att kreditbeslut inte är rotfästa i orten eller regionen.

Ökad centralisering av hypoteksinstitutionen framstår som både obefogad och ofördelaktig från snart sagt alla synpunkter. En sådan ordning innebär risk för utarmning av hela organisationen och står i strid med rådande allmänna strävande till decentralisering.

Föreningarnas linje ger bättre garanti för den önskvärda regionala förankringen än Nordströms modell.

Fri villighet, inte tvång

Med det sagda har föreningarna i princip godtagit den tilltänkta refor- men, inklusive en viss ägarroll för staten, men motsatt sig att före— ningama upphör. Det valkretsstystem Nordström föreslår tillgodoser inte det krav han själv ställt upp i femte stjämsatsen på sid 2 i sin promemo- ria om att organisationen skall "kunna värna den lokala förankringen och låntagarinflytandet". Ett genomförande av hans förslag i denna del skulle innebära att den kompetens, den erfarenhet och det kontaktnät som föreningarna nu representerar skulle äventyras.

Nordström anser det "betydelsefullt att ombildningen går så snabbt och så smärtfritt som möjligt". Detta är naturligtvis riktigt. Emellertid synes han räkna med att reformen skall kunna ske tvångsmässigt, något som

• Sida 124
•  Original

Bilaga 4

vore oförenligt med intresset av att vinna förståelse för den och förankra den hos alla berörda. Det är också svårt att se att det från någon sida skulle kunna anses ovillkorligen nödvändigt för en god lösning att föreningarna helt avskaffas.

Härtill kommer den juridiska frågan om äganderätten till Stadshypoteks förmögenhetsmassa. Nordström anser att 'något entydigt svar på denna fråga inte kan ges" men framhåller att "såväl låntagarna som staten bidragit till att bygga upp Stadshypoteks eget kapital". Gunnar Petri fann för sin del inte att "staten", vare sig på rättslig grund eller skälighets- grund kan resa direkt anspråk på del i det aktiekapital som uppstår vid en aktiebolagsbildning". Han betraktade föreningama som "självägande juridiska personer sui generis". Föreningarna hävdar för sin del att det finns starkt fog för tanken att föreningarna och/eller löntagarna har rätt till det kapital som de nuvarande föreningarna och deras föregångare (vissa på privat initiativ bildande hypoteksföreningar från tiden före 1909 lär har uppgått i den då upprättade stadshypoteksinstitutionen) byggt upp under ett hundratal år.

Det är alltså av flera skäl angeläget att söka nå en samförståndslösning. Från juridisk synpunkt skulle det vara anmärkningsvärt om staten skulle försöka att ensidigt driva igenom reformen på ett sätt som strider mot föreningarnas ( och de till föreningarna knutna, för institutionen betydelsefulla organisationemas) vilja. Ett sådant förfarande skulle stå i strid med principen om egendomsskydd enligt 2 kap. 18 & regeringsfor- men. Det kan här erinras om att enligt (av Kungl. Maj:t "med riksdagen" utfärdande) 38 a 5 (SFS l974:808) förordningen om stadshypotekskassan och om stadshypoteksföreningar tillstånd till verkställande av fusionsava - mellan två föreningar - får meddelas endast om förslag till avtalet godkänts av den överlåtande föreningens stämma. Detta bör ananlogivis tillämpas vid fusion mellan Kassan och förening.

Övergångsskedet

Vi delar Nordströms uppfattning att det är viktigt att under det övergångsskede som förestår - säg cirka fem år - en stor del av Stadshypoteks kapital kan låsas in som skydd mot uppköpsförsök eller oroligheter inom ägarkretsen. Men att denna inläsning görs tidsbestämd och att staten därefter skall kunna besluta över fördelningen av större delen av stadshypoteks kapital - i Nordströms exempel totalt 60 % - anser vi uteslutet. Agarfrågan måste i stället lösas nu och inte blott temporärt. Angivet syfte når man bäst genom att inlåsningen sker hos föreningarna (förenade genom konsortialavtal).

Morgondagens föreningar

Morgondagens föreningar skall inte ha något inflytande på Stadshypoteks dagliga verksamhet. De skall i stället uppträda som ägare av Stadshypotek och axla det ansvar som detta för med sig.

Det motsatsförhållande som enligt Nordström kan råda mellan

• Sida 125
•  Original

Bilaga 4

föreningarnas inflytande och låntagamas direkta inflytande som aktieägare i Stadshypotek är inte något skadligt utan ett konstruktivt mot- satsförhållande. Föreningarna förutsätts styras av personer med stor integritet samt kunskaper och erfarenhet från Stadshypoteks verksam- hetsområde.

Vår konstruktion av ägandet av Stadshypotek ger en ägarrnässig mångfald samtidigt som man får en sammanhållen ägarkonstellation med bästa möjlighet att värna om Stadshypotek. Ägandet sprids på detta sätt också lokalt och regionalt över hela landet.

Teknik för övergång

1. Kassans rörelse med undantag för obligationsskulden läggs över till ett nybildat bolag, Stadshypotek Holding AB, som garanterar obligations- skulden.

2. Föreningarna säljer sina verksamheter till holdingbolaget mot betalning i aktier.

3. Efter nyemission i holdingbolaget fördelas aktiekapitalet mellan föreningarna (huvudägama, se ovan), låntagarna och staten (till en mindre del, se ovan).

4. Föreningarna får som uppgift att äga och förvalta tilldelat aktiekapi- tal.

5. Den statliga garantin ligger kvar i Kassan och trappas ner i takt med att utelöpande obligationslån förfaller.

6. Nya obligationslån emitteras av holdingbolaget (utan statsgaranti).

7. Hypoteksrörelsen överlåtes av holdingbolaget på dotterbolaget Stadshypotek AB.

8. På kapitalet i holdingkoncemen skall ställas marknadsmässiga avkastningskrav. Aktieutdelningama till föreningarna skall användas för deltagande i framtida nyemissioner i holdingbolaget.

9. Sedan Kassans obligationsskuld slutbetalts upphör Kassan.

Styrelse, organisation och ledning

Styrelsen i holdingbolaget utses på vanligt sätt av aktieägarna på bolagsstämman. Styrelsen bör betstå av nio ledamöter. Ordföranden väljs inom styrelsen. Valet av ordförande skall godkännas av regeringen.

Styrelsens första uppgift blir att ta itu med frågorna om Stadshypoteks framtida organisationsstruktur, utseende av koncem- och bolagsledningar m.m.

Det är bråttom

Som Nordström framhållit är det angeläget att ombildningen nu går så snabbt som möjligt. Föra att initiera olika utredningar och fatta ett antal beslut om organisationen av nya Stadshypotek är det därför nödvändigt att en interimsstyrelse i holdingbolaget snarast tillsätts. Denna styrelse bör bestå av nio personer och kan utses sålunda att regeringen utser tre

• Sida 126
•  Original

Bilaga 4

ledamöter jämte suppleanter och en ombudsstämma utser sex ledamöter jämte suppleanter. Till interimsstyrelse bör alltså inte automatiskt "förordnas" den nuvarande kassastyrelsen. lnterimsstyrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande vilka skall godkännas av regeringen.

Frivillighet grundad på överenskommelser

Inom föreningarna är vi övertygad om att vårt förslag till lösning har alla utsikter att positivt bidra till Stadshypoteks omdaning till ett modernt och konkurrenskraftig kreditinstitut. Vår uppläggning bygger också på principen om frivillighetens väg där alla väsentliga beslut grundas på överenskommelser under iakttagande av största rättfärdighet. Utan frivillighet nås ingen god reform.

Fullmäktige i Sveriges riksbank

Vid remissbehandlingen av hypoteksutredningens betänkande (SOU 1989:103) kunde fullmäktige i riksbanken tillstyrka huvuddragen i förslagen till ombildning och omorganisation (Se remissyttrande 1990-03-05). Den analys utredningen presenterat beträffande hypo- teksinstitutionemas juridiska status låg då till grund för fullmäktiges ställningstagande till hur ägarfrågoma borde lösas vid ombildningen till aktiebolag. Förslaget att förse den nya bolagsbildningen, Stadshypotek AB, med en ägare i stiftelsens form tillstyrktes efter smärre modifie- ringar.

Fullmäktige underströk härvid vissa grundläggande principer och krav. Fullmäktige framhöll vikten av att bibehålla och utveckla Stadshypo- teksorganisationen som oberoende aktör och konkurrent till de större bankkoncemema på bostadsfinansieringens område. Ombildningen till stiftelse skulle innebära att ägarfrågan fick en lösning som nära anknyter till de förhållanden som hittills gällt för organisationen. Bolagiseringen och tillskapandet av Stadshypotek AB skulle öppna möjligheter för extern försörjning av riskkapital och för en spridd ägarbild.

Fullmäktige har alltså inget att erinra mot en genomgripande ombild- ning av den nuvarande Stadshypoteksorganisationen innefattande både byte av associationsform och introduktion av en ny ägarstruktur. Ett nödvändigt villkor för fortlevnad och utveckling är att Stadshypotek de närmaste åren kan attrahera nytt ägarkapital till rörelsen. Olika intressenter bör därför enligt fullmäktiges uppfattning erbjudas att satsa riskvilligt kapital på marknadsmässiga villkor. Detta kan ske genom riktade nyemissioner till såväl låntagare som till olika externa intressenter på marknaden i anslutning till den planerade bolagiseringen.

Som framgått ser fullmäktige stiftelseformen som ett möjligt alternativ för Stadshypotekskassans ombildning. Kassan övergår därmed från att vara ett rörelsedrivande bostadsinstitut till att var ägare och förvaltare av ett motsvarande bolag. En sådan lösning förutsätter dock att huvudinrikt- ningen för den framtida förvaltningen tydligt kan läggas fast. Fullmäktige har i remissvaret på hypotektsutredningen tillstyrkt förslag om ändamåls-

• Sida 127
•  Original

Bilaga 4

inriktning och stadgar som skulle möjliggöra en fortsatt stark och självständig ställnig och en nära anknytning till bostadskreditmarknaden. Förutsättningama för en lösning efter stiftelsemodell bör självfallet prövas noga. Fullmäktige är väl medvetna om att ägarkonstruktioner av detta slag är förknippade med problem, vilket också antyds i den nu akutella promemorian. Det kan t.ex. vara svårt att formulera ett tillräckligt klart och avgränsat ändamål för stiftelsen ifråga. Möjlighe- terna till framtida ingrepp och anpassningar blir vidare starkt begränsade om en stiftelsebildning genomförs.

Ett alternativ till den formella stiftelsebildningen kan därför vara att, som utredningsmannen föreslår, tills vidare behålla Stadshypotekskassan som en offentlig institution, reglerad i en särskild författning. Lagstift— ningen skulle därmed ändras så att Stadshypotekskassan fär ägarfunktionen som sin enda uppgift d.v.s. att äga och förvalta de aktier som uppkommer när rörelsen överförs till aktiebolag. De regionala föreningama föreslås samtidigt fusioneras in i Stadshypotekskassan för att upphöra. Lagstiftningen upptar i stället bestämmelser om en regional organisation med valkretsar för att utse ombud till kassans stämma. Härigenom kan en inflytandestruktur som liknar dagens upprätthållas. Samtidigt öppnas som tidigare framgått en ny kanal för låntagareinflytan- de genom direktägandet av aktier i Stadshypotek AB.

Fullmäktige har inget att erinra mot att delar av ägandet i Stadshypotek AB organiseras i den juridiska form som här angivits. Stadshypotekskas- san upphör därmed att vara en rörelsedrivande institution och övegår helt till rollen som aktieägare. Fullmäktige delar utredningsmannens uppfattning att ombildningsarbetet bör komma igång så snabbt som möjligt och ser mot denna bakgrund vissa fördelar med att förlänga och anpassa gällande hypotekslagstiftning på detta sätt.

Det är också angeläget att planerna på ett breddat ägande i Stadshypoteks bolagsbildning och en börsintroduktion relativt snabbt kan förverkligas. En ändrad hypotekslagstiftning skulle kunna gälla från årsskiftet 1991/92 och en bredare ägarstruktur för den rörelsedrivande verksamheten skulle av allt att döma kunna etableras mot slutet av 1992 eller början av 1993.

Utredningsmannen föreslår att staten inträder i rollen som delägare vid själva tillskapandet av Stadshypotek AB. Staten kommer då i åtnjutande av en del av det historiskt upparbetade kapitalet. Låntagama inträder först i och med en riktad nyemission men får även de sin del av kapitalet eftersom aktierna enligt förslaget bjuds ut med en betydande substansrabatt. I promemorian hänvisar utredningsmannen till att såväl staten som löntagarna bidgragit till den historiska kapitaluppbyggnaden i stadshypoteksorganistionen och argumenteringen utmynnar i förslaget om en ägarfördelning mellan dessa båda, med Stadshypotekskassan som tredje part.

Om man jämför dessa överväganden med den tidigare presenterade hypoteksutredningens bedömningar framgår klara skillnader. Enligt hypoteksutredningens analys av gällande lagstiftning och dess förarbeten föreligger principiella hinder för staten eller medlemskretsen (via

• Sida 128
•  Original

Bilaga 4

föreningarna) att göra anspråk på det kapital som uppkommer vid en bolagisering. Det faller emellertid på statsmakterna att ta ansvar för i vilka former det samlade kapitalet skall förvaltas. Fullmäktige kan konstatera att de olika utredningsunderlag som arbetats fram beträffande stadshypoteksorganisationens rättsliga status ger utrymme för skilda slutsatser om vem eller vilka som kan anses vara "rättmätiga ägare" till det kapital som upparbetats. Underlagen ger alltså inga entydiga svar när det gäller ägarfrågan. Oklarheterna härvidlag bör dock inte få hindra nödvändiga förändringar. Underlagen ger heller inte tillräcklig grund för att utesluta någon av de alternativa ägarstrukturer som förts fram. Om en formell stiftelsebildning skulle bedömas som en mindre ändamålsenlig lösning anser fullmäktige att någon form av ägarfördelning mellan Stadshypotekskassan, staten respektive låntagarna utgör ett alternativ.

Statens eventuella roll som delägare i ett nytt Stadshypotek AB är en fråga av intresse även av andra skäl än de rent juridiska som ovan nämnts. Några näringspolitiska motiv för staten att ta ett långsiktigt ägaransvar på denna del av kreditmarknaden har inte uttalats. Ett statligt ägarengagemang kan heller inte ses som en nödvändig förutsättning för att garantera marknadens mångfald eller funktionssätt i övrigt. Staten har dock ett berättigat intresse av god insyn i och kontroll över den förestående ombildningsprocessen och bolagsbildningen. Genom ett delägarskap kan detta syfte uppnås, men även andra möjligheter står enligt fullmäktiges mening öppna och bör övervägas. Staten kan t.ex. välja att förstärka sitt inflytande i Stadshypotekskassans styrelse genom att ändra denna styrelses sammanstättning. Staten skulle därmed kunna avstå från att ta i anspråk delar av aktiekapitalet i Stadshypotek AB. Under sådana förutsättningar skulle Stadshypotekskassan och låntagarna i ett inledande skede stå som ägare till Stadshypotek AB efter verkställd nyemission.

I utredningsmannens förslag får förlängningen av stadshypotekslagen karaktären av en övergångslösning. Den utmynnar i en speciell tillämp- ning av gällande likvidationsbestämmelser i lagstiftningen. Utred- ningsmannen föreslår nämligen att kassans ställning och ägarfunktion omprövas efter en övergångstid på ca fem år. Kassan kan då upphöra genom likvidation, varvid staten beslutar om fördelningen av kassans kapital. '

Av'promemorian framgår att nämnda förslag endast utgör en grov skiss till hur ombildningsprocessen skulle kunna genomföras. Enligt fullmäkti- ges uppfattning krävs en precisering på flera punkter, bl.a. för att närmare klargöra Stadshypotekskassans ställning och uppgifter i rollen som ägare under ombildningsprocessen och statens ansvar och agerande vid ett eventuellt likvidationsförfarande. Förslaget om en övergångslös- ning måste alltså bygga på vissa klart angivna förutsättningar för att kunna accepteras som alternativ till en stiftelsebildning enligt hypo- teksutredningens modell.

En sådan grundförutsättning är enligt fullmäktiges mening bevarandet av Stadshypoteksorganisationens oberoende på marknaden. Avsikten bör vara att bevara Stadshypotek AB som en fristående konkurrent till de

• Sida 129
•  Original

Bilaga 4

större bankkoncemema. Fullmäktige ser förlängningen av stadshypotekslagstiftningen som en garanti för fortsatt oberoende i detta avseende. Säkerheten för Stadshypoteks obligationsinnehavare är också en viktig fråga. Efter överföringen av rörelsen till aktiebolag kan den statliga garantin för den gamla obligationsstocken trappas ned. Detta förutsätts dock ske med beaktande av den nya kapitaltäckningssituationen och obligationsinnehavamas intressen. En annan grundförutsättning gäller inträdet av nya aktieägare. Dessa bidrar inte bara genom att tillskjuta nytt kapital. Genom deras inträde ökar stabiliteten och trovärdigheten i ombildningsprocessen och kravet på marknadsmässig avkastning understryks.

Enligt fullmäktiges uppfattning bör frågan om likvidation av kassan och om upphävande av hypotekslagstiftningen först aktualiseras i ett läge när det ombildade Stadshypotek har blivit väl konsoliderat och där en ny affärsorganisation i allt väsentligt tagit form. Dagens obligationsstock och den statliga garantin för denna bör i detta läge till väsenlig de] vara avvecklad. Beroendet av staten ur kapitalförsörjningssynpunkt har därmed minskat. Bestämmelserna om likvidation bör då kunna utnyttjas i syfte att avsluta ombildningsprocessen och etablera Stadshypotek som ett självständigt, börsnoterat aktiebolag på marknaden. Enligt fullmäktiges mening bör någon bestämd tidpunkt för denna del av ombildningen inte låsas fast.

Vid eventuell likvidation anger nuvarande lagstiftning endast att nettotillgångama skall användas för de ändamål regeringen fastställer. Flera handlingsaltemativ står därmed öppna. Ett sådant alternativ är att staten själv träder i Stadshypotekskassans ställe i en direkt ägarfunktion när kassan likvideras. Detta skulle emellertid enligt fullmäktiges mening knappast gagna ombildningsprocessen eller Stadshypotek ABs ställning som ett självständigt börsnoterat aktiebolag. Fullmäktige anser att kassans aktier bör säljas ut på marknanden i en dylik situation. Aktieinnehavet representerar ett betydande värde och avsikten bör vara att fullt ur realisera detta värde vid en utförsäljning till marknadsmässiga villkor. Därefter är det regeringen som har att bestämma över nettotillgångamas användning och ändamål.

I promemorian konstateras att flera ytterligare ställningstagande måste till för att den planerade ombildningsprocessen skall kunna genomföras. Skattefrågoma framhålls särskilt. Under innevarande år krävs vidare ett antal förberedande ställningstaganden beträffande organisationen och kapitalförsörjningen i det nya Stadshypotek AB. Nyemissionema måste förberedas. En ny koncemstruktur med en fungerande regional utlånings- organisation måste tillskapas.

Utredningsmannen förordar Stadshypotekskassans styrelse som inte- rimsstyrelse i detta bolag. Fullmäktige har inget att erinra mot en sådan tillfällig lösning. Så snart som möjligt bör dock den nya bolagsbildningen få en affärsinriktad och från Stadshypotekskassan fristående styrelse och ledningsfunktion. Rollfördelningen mellan ägarna, Stadshypotekskassan, och den rörelsedrivande koncernen, Stadshypotek AB, bör då tydligt framgå.

• Sida 130
•  Original

Bilaga 4

Fullmäktige kan tillstyrka att erforderliga lagändringar träder i kraft fr.o.m. början av 1992. Den förestående ombildningen bör inte innebära någon restriktion för Stadshypotekskassans obligationsupplåning eller övriga verksamhet under innevarande år. Fullmäktige har i ett särkilt yttrande tillstyrkt en ansökan från Stadshypotekskassans styrelse om höjning av den statliga grundfonden med 2 miljarder kronor, vilket motsvarar en höjning av upplåningsrätten på marknaden med 20 miljarder kronor.

Bankinspektionen

Bankinspektionen tillstyrker i sitt remissyttrande hypoteksutredningens förslag. I sak har bankinspektionen inte funnit anledning att ändra detta ställningstagande. En viktig grund för detta ställningstagade var emellertid den oklarhet som rådde om vem som rättmätigt kunde göra anspråk på förmögenheten i Stadshypotek. Var det staten som via ställandet av lånegaranti möjliggjort Stadshypoteks upplåning eller var det låntagarna som genom upptagandet av krediter byggt upp Stadshypoteks fonder. Hypoteksutredningen ansåg att ingen rättmätigt kunde göra anspråk på förmögenheten varför utredningen förordade att Stadshypotek skulle ägas av en stiftelse.

Utredningsmannen Nordström synes i sin promemoria instämma i hypoteksutredningens slutsats eftersom han konstaterar efter att bl.a. ha studerat förarbeten m.m. att något entydigt svar till ägarfrågan inte finns. I stället framhåller emellertid Nordström att i denna situation bör det mest angeläggna vara att "söka skapa en ägarstruktur som bäst värnar Stadshypoteks framtida roll på kreditmarknaden". Bankinspektionen ansluter sig till detta synsätt.

En observation bankinspektionen gjort mot bakgrund av de händelser som inträffat under senare tid på den svenska kreditmarknaden" ar vikten av starka ägare. Ägarfrågan 1 Stadshypotek bör därför noggrant prövas innan beslut fattas så att inte Stadshypoteks framtida roll äventyras. Agarfrågan i kombination med möjligheter till externt riskkapital torde även vara viktig ur ratingsynpunkt och därmed helt avgörande för Stadshypoteks framtid konkurrensförmåga på den svenska kredit- marknaden eller som låntagare på internationella marknader.

Enligt bankinspektionens mening är det därför av högsta prioritet att ägarna till det framtida Stadshypotek tar ett samlat grepp över verksam- heten - inte minst under ombildningsperioden. Av strategiska skäl kan därför enligt bankinspektionens mening stadshypoteksföreningama ej ingå i kretsen av framtida ägare. Även om inspektionen har förståelse för föreningarnas syn så är inspektionen av samma uppfattning som såväl hypoteksutredningen som den särskilda utredningsmannen att före- ningarna bör upplösas genom fusion med Kassan.

Den förestående ombildningen av Stadshypotek är genomgripande och det kan antas att det tar flera år innan ombildningen är helt genomförd. Under ombildningstiden är det viktigt för Stadshypotek med en stark och oberoende ägare som tillika kan ta ett ägaransvar men samtidigt driva på

• Sida 131
•  Original

Bilaga 4

förändringsprocessen. Den ägare som bäst kan fylla denna funktion är enligt bankinspektionens mening staten. Ett alternativ kan därför vara att staten initiellt ensam träder in som ägare till Stadshypotek AB men då med en klart uttalad målsättning att aktierna i takt med att ombildningen fortskrider löpande skall säljas ut på marknaden. Mot detta förfaringssätt kan invändas att staten då ensam tillgodogör sig den förmögenhetsmassa som under årens lopp byggts upp i Stadshypotek. Därtill kommer att om staten stod som ensam ägare - om än initiellt - skulle detta inte uppfattas som konkurrensneutralt. Ur rating och upplåningssynpunkt skulle Stadshypotek få en klar fördel likvärdig den nuvarande statliga lånegaran- tin.

Neutralitetsskäl talar således för att staten inte ensam bör vara ägare till Stadshypotek. Däremot delar inspektionen utredningsmannens förslag att staten bör ingå i ägarkretsen (30 %). Skälen härtill är dels att staten via lånegarantin bidragit till förmögenhetsuppbyggnanden i Stadshypotek dels att staten genom ett ägande får ett direkt ansvar för Stadshypoteks ombildning. -

Vid ombildningen till aktiebolag samt slopandet av den statliga lånegarantin bör kapitalbasen i Stadshypotek AB väsentligt förstärkas. Sker inte detta sänks sannolikt ratingen och uppläningsvillkoren - inte minst på de internationella marknaderna - försämras med sämre konkurrensförmåga som följd. Kapitalbasen bör således förstärkas genom ett externt kapitaltillskott och banksinspektionen delar utredningsmannens förslag att detta lämpligen sker genom en riktad aktieemission till låntagarna. Ett breddat ägande skapas därmed till Stadshypotek som åtminstone på sikt också bör möjliggöra en börsintroduktion av företaget. Emissionen som förutsätts ske till förmånliga villkor innebär också att låntagarna såväl får del i Stadshypoteks förmögenhet som ett direkt ägarinflytande (40 %).

Enligt utredningsmannen är Stadshypotek AB som mest sårbart under övergångstiden fram till dess hela ombildningen är fullt genomförd. För att dels skapa stabilitet dels förhindra uppköp under övergångstiden föreslår därför utredningsmannen att en del av aktiekapitalet, 30 %, ägs av stadshypoteksorganisationen. Kassan föreslås få äga och förvalta dessa aktier. En annan fördel med detta förslag är att ett gäldenärsbyte då ej behöver ske eftersom den gamla obligationsskulden kan ligga kvar i Kassan fram till dess den antingen förfallit eller ersatts med upplåning direkt från Stadshypotek AB. När så skett föreslås staten få bestämma om likvidation av Kassan samt vem kassans förmögenhet skall tillfalla.

Även på denna punkt delar bankinspektionen utredningsmannens syn frånsett att en övergångstid om 5 år kan synas väl kort. Enligt bank- inspektionens mening bör övergångstiden vara relaterat till i vilken takt den gamla obligationsskulden kan awecklas och därför inte i förväg vara tidsmässigt bestämd.

Uppsala läns Stadshypoteksförening

I samband med remiss av betänkandet om Hypoteksinstituten i framtiden

• Sida 132
•  Original

Bilaga 4

avgav Uppsala läns Stadshypoteksförening yttrande vari förordats en integrerad organisation gemensam för Stadshypotekskassan och före- ningarna och att denna organisation blir 100-procentig ägare av aktiekapitalet i Stadshypotek AB. Vidare poängterades att låntagarinfly- tandet skulle tryggas genom att nuvarande Stadshypoteksföreningar ersätts med nya låntagarföreningar vars uppgift bl.a. skall vara att utse ombud till Stadshypotekskassans ombudsstämma samt föreslå kandidater till styrelsen inom Stadshypoteks AB framtida regionala organisation.

Uppsala läns Stadshypoteksförening har fortfarande samma uppfattning och har därutöver inget ytterligare att anföra.

Företagsklubbarna - Kontaktombuden - Personalen hos Stadshypotelsföreningarna .

Ur personalens synvinkel är det av största betydelse att sysselsättningen garanteras för de anställda i landsorten och inte överflyttas till Stockholm, och det kan endast ske under förutsättning att Stadshypotek bedriver en verksamhet på lokal nivå.

Kapital är makt. Vi skall inte glömma det kapital som personalen i dag representerar i form av kompetens, det kontaktnät och den kännedom om våra låntagare som skapats under årens lopp.

Den trygghet och identifiering vi anställda i dag känner inom resp. Stadshypoteksförening kommer att försvinna vid ett centralt ägande. Det finns det alldeles för många exempel på.

Att tvinga sig till föreningarnas kapital anser vi är helt oförenligt med en socialdemokratisk politik. Det förslag som Kassa företräder, vilket innebär att föreningarna skall upphöra, förkastar vi helt och hållet.

Eftersom föreningarnas sammanlagda kapital representerar en majoritet anser vi att "föreningarna" även fortsättninsvis skall vara majoritetsägare i aktiebolaget.

En socialdemokratisk regering med departement, och folkvalda, borde verkligen värna om den lokala förankring som det innebär att ha föreningarna kvar i någon form och därmed också även inflytandet över det totala kapital som under årens lopp genererats.

Som anställda och fackliga företrädare stöder vi fullt och fast före- ningsstyrelsemas uppfattning i ägarfrågan.

• Sida 133
•  Original

StadshypoteksKassan l 992-02-27

Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Skrivelse angående Stadshypoteks ombildning till aktiebolag.

I proposition till riksdagen våren 1991 föreslog (s)-regeringen att Stadshypotek skulle ombildas till aktiebolag. Alla dåvarande oppositionspartier avvisade propositionen i olika motioner. Propositionen bordlades till höstriksdagen. Den nya borgerliga regeringen drog tillbaka propositionen.

Regeringen har nu i propositionsförteckningen för våren 1992 tagit upp Stadshypoteks ombildning till aktiebolag. Stadshypotek anser det utomordentligt värdefullt att beslut om Stadshypoteks ombildning kunde fattas av vårriksdagen 1992. Det skulle ge utrymme för en planerad övergång till aktiebolag den 1 januari 1993.

Efter omfattande överläggningar inom Stadshypotek under det senaste halvåret har utvecklats en gemensam syn på hur ombildningen skall gå till som vi härmed vill informera finansdepartementet om. Det förslag som här läggs fram bygger på den tidigare propositionen men innebär i vissa avseenden en del viktigt förändringar.

Tre huvudprinciper som hittills starkt bidragit till institutionens styrka. Dessa huvudprinciper är:

Låntagarinflytande.

Den lokala förankringen. En fristående ställning i förhållande till svenska och utländska banker och kreditinstitut. Såväl föreningama som Kassan har hittills varit i strikt juridisk mening oägda. Dock har låntagarinflytandet kommit till uttryck framför allt hos föreningarna, vars styrelser valts på årliga föreningsstämmor, men också hos Kassan där en ombudsstämma med representanter från de 20 föreningarna utsett majoriteten av Kassans styrelse. Den lokala förank- ringen hos föreningarna har med denna ordning varit säkerställd. Bankoberoendet har också varit alldeles klart och utgjort en styrkefaktor som omvittnats av många låntagare.

Privatisering.

Målsättningen bör vara att under en 10-årsperiod helt privatisera Stadshypotek AB. Stadshypotek bör på sikt bli ett börsnoterat aktiebolag som drivs på de villkor som gäller för privatägda börsnoterade företag. Övergångsperioden bör vara lång. Så länge Kassan är dominerande ägare kan Stadshypotek garanteras fortsatt oberoende. Det tar också ca 10 år att avveckla den statliga garantifonden, som förutsätts ligga kvar i

• Sida 134
•  Original

Bilaga 5

Kassan. Så länge staten har en omfattande garantifond finns motiv för ett inflytande från statens sida över Stadshypotekskassan.

Ombildning.

Stadshypoteksföreningama fusioneras med Stadshypotekskassan. Utlåningsstocken och själva rörelsen överförs till ett aktiebolag Stadshypotek AB mot betalning med reserver som motsvarar Kassans utestående obligationsskuld samt genom nyemitterade aktier. Kassan blir inledningsvis 100-procentig aktieägare i Stadshypotek AB.

Den av flertalet föreningar tidigare förordade lösningen där före- ningama ombildas till permanenta ideella stiftelser eller hypoteksföre- ningar med en enda uppgift att förvalta aktier i Stadshypotek AB är inte längre avgörande för en samförståndslösning. Förutsättningen är dock att låntagarna tillförsäkras ett majoritetsinflytande i styrelsen för Kassan så länge Kassan har det dominerande inflytandet över Stadshypotek AB.

Nyemission till låntagare.

Stadshypotek AB gör efter ombildningen en nyemissison till låntagarna på 1 till 3 mdr kr. Nyemissionen görs så stor och till en sådan kurs att låntagarna erhåller" 1/3 av Stadshypoteks kapital och röster. Någon gåvoskatt skall ej utgå för rätten att teckna aktier till förrnånskurs. Kassan bör också vederlagsfritt få tilldela aktier till dem som deltar i nyemissionen. Gåvoskatt skall inte heller utgå vid sådan överlåtelse. Tekniken och vilken kapitalandel i form av gratisaktier som lämpligen kopplas till nyemissionen fordrar noggranna överväganden som bör ankomma på Kassan att göra.

På denna punkt anser vi att propositionen bör innehålla ett uttryckligt uttalande att låntagarna skall ges en del av kapitalet på sätt som angivits.

Statens anspråk på kapital och överföring av medel från Kassan till Stadshypotek AB.

Enligt propositionen skulle staten genom ett riksdagsbeslut tillföras ett kapital på ca 5 miljarder kronor i form av en revers som var efterställd Kassans obligationsskuld. Vi anser att staten inte bör ta en del av Stadshypotekskassans kapital, utöver vad som kan följa av det framtida riksdagsbeslutet rörande dispositionen av Kassans vid övergångsperiodens slut kvarvarande kapital (se nedan).

Det är viktigt att Kassan under den första 5-årsperioden har ett majori- tetsinflytande som garanterar Stadshypoteks oberoende.

Kassan skall successivt under högst en 10-årsperiod sälja ut aktierna på marknaden. Det kapital som därmed inflyter plus eventuella utdel- ningsinkomster kommer att leda till en ackumulering av kapital i Kassan. Av detta kapital bör merparten tillskjutas Stadshypotek AB veder- lagsfritt. Därigenom kommer de låntagare som tecknade aktier i emissionen att tillföras ytterligare en del av Stadshypoteks kapital genom

• Sida 135
•  Original

Bilaga 5

att substansvärdet på aktierna stiger. Låntagare som är med och tecknar aktier i bolaget bör på sikt erhålla ca 55 % av det kapital som finns vid ombildningen, vilket ungefär motsvarar den andel som föreningarna i dag — har.

Genom sådana kapitaltillskott kan en stark balansräkning i bolaget uppnås. Propositionen bör således innehålla riktlinjer om att den nya Stadshypotekskassan får tillskjuta medel på detta sätt. Det återstående finansiella kapitalet i Kassan har riksdagen att senare fatta beslut om hur det skall disponeras.

Den kris som drabbat finans- och fastighetsmarknaden kommer även få djupgående konsekvenser för Stadshypotek. För att Stadshypotek skall kunna fortsätta att fylla sin viktiga roll i svensk bostadsfinansiering är det av vikt att Stadshypoteks starka finansiella bas bevaras och ytterligare" förstärks. En utförsäljning av Stadshypotek till låntagarna räknas på substansvärdet och behöver inte motsvaras av det faktiska värdet. Det senare bestäms av de aktiekurser som utbildas på aktiemarknaden efter emissionen.

Styrelse för Kassan.

Enligt propositionen föreslogs att staten skulle tillsätta hela styrelsen i den nya Kassan. Det ankom sedan på denna styrelse att via Stadshypotek AB:s bolagsstämma välja styrelse i Stadshypotek AB och närmare bestämma emissionsvillkoren och hur tilldelningen av aktier skall ske inom de ramar som propositionen angivit.

Det finns anledning att hålla nere antalet styrelseledamöter i Stadshypotek AB till förslagsvis sju personer för att få ett effektivt fungerande styrelsearbete. Däremot bör antalet styrelseledamöter i den nya Kassan kunna vara flera för att få en bred representantion av olika intressegrupper. Kassastyrelsen sammanträder färre gånger per år och har att ta ställning i ett begränsat antal men viktiga frågor som sam- manhänger med Kassans ägaransvar. Därför föreslås att antalet ledamöter i den nya kassastyrelsen utökas till elva.

Styrelsen i den nya Kassan kommer att spela en central roll under omvandlingsskedet. Som framhölls ovan är det av vikt att låntagarna bereds möjlighet till ett bestämmande inflytande i Kassan under över- gångsperioden. Detta inflytande skall givetvis utövas inom de ramar och . riktlinjer och med de mål statsmakterna lägger fast i propostionen och annan lagstiftning. Låntagama erhåller därjämte i den utsträckning de har aktier i Stadshypotek AB ett inflytande via bolagsstämman.

Fem av ledamöterna utses av staten, däribland ordförande, och sex av låntagarna på ombudsstämma. Vice ordförande utses bland de stämmo— valda ledamöterna. Mandatperioden är högst två år, vilket innebär att ledamöter också kan utses för ett år i sänder. Kassastyrelsen eller en kvalificerad majoritet av stämmoombud bör kunna utlysa extra stämma för val av styrelseledamöter.

Vad nu sagts bör gälla under en övergångsperiod fram till dess att av kapitalet återstår endast den del över vilken riksdagen har att besluta om

• Sida 136
•  Original

Bilaga 5

dispositionen. Efter denna tidpunkt utses styrelsen i Kassan av staten ensam.

Regeringen får förordna som ett led i övergångsbestämmelsema att bestämmelserna om ombudsstämma (låntagarstämma) och val av ledamöter får behållas under en övergångsperiod. Ombudsstämman skall förutom att utse sex ledamöter i kassastyrelsen också årligen besluta i fråga om ansvarsfrihet för kassastyrelsen. Stämman utser också årligen en revisor jämte suppleant. Staten eller finansinspektionen utser ytterligare en revisor med suppleant. Revisorerna skall vara aukatorisera- de.

Kassastyrelsen och bolagsstyrelsen har skilda uppgifter. Ägarrollen bör vara skild från det operativa ansvaret. Det bör avspegla sig i styrelsens sammansättning. Persongemenskap bör som regel därför inte förekomma.

Garantifond.

I propositionen föreslogs att Stadshypotekskassan skulle fortsätta att under en tvåårsperiod emittera obligationer med en statlig garantifond som säkerhet. Eftersom ombildningen av Stadshypotek uppskjutits till en tid då finansmarknaden i Sverige drabbats av en allvarlig kris vill vi hemställa om att övergångsperioden förlängs till tre år.

Kassan kommer således att stå som formell emittent av obligationer - även om upplåningen administreras av Stadshypotek AB. De upplånade medlen vidareutlånas till Stadshypotek AB. Inget kapitaltäckningsskrav bör ställas på Kassan.

Regional förankring.

Det är vår uppfattning att Stadshypotek skall slå vakt om den regionala förankringen. Det betyder att de nuvarande föreningarna ombildas till regionala rörelseenheter inom ramen för en enda juridisk person. De regionala rörelseenheterna skall ges en ställning motsvarande dotterbolag som i huvudsak styrs av en egen regional styrelse och med eget resultatansvar.

Ordförande i regionalstyrelsen utses av Stadshypotek AB:s styrelse. Övriga styrelseledamöter utse av Stadshypotek AB:s styrelse efter förslag av den regionala låntagarstämman. Det åligger respektive regionalstyrelse att ombesörja sådant förslag.

Hemställan. Stadshypotekskassan och samtliga tjugo stadshypoteksföreningar

hemställer att det som här anförts inarbetas i den proposition som regeringen avser att förelägga 1992 års vårriksdag.

• Sida 137
•  Original

För Stadshypotelskassan och Bilaga 5 på stadshypoteksföreningamas uppdrag

N. Erik Åqvist Lars Wohlin

• Sida 138
•  Original

Förteckning över myndigheter och organisationer representerade vid en PTOP- 1991/922119 av finansdepartementet anordnad hearing 1992-03-26 med anledning av Bilaga 6 en promemoria om ombildning av Stadshypotek

Riksbanken

Finansinspektionen Stadshypotekskassan

Stadshypotek Stockholm Stadshypotek Göteborgs och Bohus län Stadshypotek Skåne Svenska Bankföreningen

Allmänna pensionsfonden, första—tredje fondstyrelsen Sveriges Försäkringsförbund

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag)

Sveriges Fastighetsägareförbund

HSB:s Riksförbund Svenska Bankmannaförbundet, Stadshypotekskassan Svenska Bankmannaförbundet, centrala företagsklubben, Stadshypotek Stockholm Svenska Bankmannaförbundet, centrala företagsklubben, Stadshypotek Göteborgs och Bohus län Svenska Bankmannaförbundet, centrala företagsklubben, Stadshypotek Skåne

• Sida 139
•  Original

Lagrådsremissens förslag

1 Förslag till Lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

Härigenom föreskrivs följande.

Kassans ändamål

1 5 Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till uppgift att fullfölja ombildningen av stadshypoteksinstitutionen. Kassan skall

1. äga och förvalta aktier i det aktiebolag som har övertagit kassans rörelse,

2. till utgången av år 1994 låna upp och till aktiebolaget låna ut medel som bolaget behöver för sin rörelse,

3. förvalta kassans fordringar på aktiebolaget och kassans skulder samt

4. Ombesörja att regionala låntagarstämmor samt ombudsstämma kommer till stånd.

Styrelse och revisorer

2 & Kassan förvaltas av en styrelse som består av elva ledamöter. Regeringen utser fem ledamöter, bland dem ordföranden, och två suppleanter. Ombudsstämman utser sex ledamöter, bland dem vice ordföranden, och tre suppleanter. Ledamöterna utses för en tid av högst två år.

Regeringen bestämmer ledamöternas arvoden. 3 5 För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper utses årligen två revisorer och suppleanter för dem. Finansinspektionen utser en revisor och en suppleant och ombudsstämman de övriga. Revisorerna och suppleantema skall vara auktoriserade revisorer.

4 & Ombudsstämman avgör frågan om fastställande av balansräkningen och beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen.

Grundfond och upplåning

5 5 Som grundfond för kassan ställer staten till förfogande en garan- tiförbindelse som utfärdas av regeringen eller, efter regeringens bestämmde, riksgäldskontoret. Regeringen meddelar föreskrifter om grundfondens storlek samt om de villkor i fråga om avgift och i övrigt som skall gälla för grundfonden.

Efter anmälan till riksgäldskontoret får kassan ta grundfonden i anspråk för att fullgöra sina förpliktelser om kassan för tillfället saknar tillgäng- liga medel för detta.

När grundfonden har tagits i anspråk enligt andra stycket skall kassan betala staten den ränta på beloppet som riksgäldskontoret bestämmer och snarast möjligt återbetala vad som har tagits i anspråk.

• Sida 140
•  Original

Bilaga 7

6 & KaSSans sammanlagda låneskulder får inte uppgå till mer än tio gånger summan av grundfonden och kassans egna fonder.

Likvidation

7 & Regeringen beslutar om kassans likvidation och förfarandet därvid. Efter anmälan till riksgäldskontoret får grundfonden tas i anspråk när kassan har trätt i likvidation, om det saknas andra tillgångar som svarar för kassans förpliktelser.

Riksdagen beslutar om användningen av kassans behållning efter likvidation.

Kassans verksamhet

8 & Närmare föreskrifter om kassans verksamhet samt om om- budsstämma och låntagarstämmor meddelas av regeringen.

Tillsyn

9 & Kassan står under tillsyn av finansinspektionen. Kassan skall lämna inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sam- manhängande omständigheter som inspektionen begär.

Regeringen får meddela närmare föreskrifter om tillsynen över kassan. 10 & Kassan skall med en årlig avgift bekosta finansinspektionens tillsyn enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Genom lagen upphävs lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.

3. Från och med den 1 juli 1992 gäller följande. Regeringen får besluta att stadshypoteksföreningama skall gå upp i stadshypotekskassan genom att föreningarna upplöses utan likvidation och föreningamas tillgångar och skulder övertas av kassan (fusion). Därvid skall föreningarnas säkerhetsfonder och kapitaltäckningsfonder föras till kassans reservfond respektive kapitaltäckningsfond. Fusionen anses genomförd den dag regeringen bestämmer. Regeringen får besluta att stadshypotekskassan efter fusionen skall överlåta hela eller delar av sin rörelse till ett för ändamålet bildat aktiebolag. Regeringen får besluta om villkoren för överlåtelsen.

4. Stadshypotekskassan får utan hinder av bestämmelserna i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar låna upp de medel och vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att förbereda den omvandling som anges i 3.

5. Den styrelse och de revisorer som har utsetts enligt bestämmelserna i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar utgör styrelse och revisorer i kassan till dess att ny styrelse och nya revisorer har utsetts enligt den nya lagen.

• Sida 141
•  Original

Bilaga 7

2 Förslag till

Lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 5 Vid fusion mellan Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och stadshypoteksföreningar enligt punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1992:000) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa tillämpas bestämmelserna i 2 5 4 mom. andra - fjärde, sjunde, åttonde och elfte styckena lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Vid fusion som avses i första stycket samt vid en följande överlåtelse av stadshypotekskassans tillgångar till det kreditaktiebolag som avses i punkt 3 av övergångsbestännnelsema till lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa skall överlåtande och övertagande företag anses som en skattskyldig vid återföring av Obeskattade reserver enligt 2 5 samt vid tillämpning av lagen (1990:655) om återföring av Obeskattade reserver.

2 & Avsättningar till reservfond eller säkerhetsfond som Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Stadshypoteksförening eller Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB gjort i bokslut till ledning för 1986 och senare års taxeringar skall återföras till beskattning vid 1994 års eller, om företaget inte taxeras då, 1995 års taxering.

Skillnaden mellan reserverna enligt första stycket och den avsättning till skatteutjämningsreserv som första gången görs enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv utgör - om beloppet är positivt - skattepliktig intäkt vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Minst 75 procent av beloppet tas upp vid 1994 års taxering och återstående del vid 1995 års taxering. Taxeras inte företaget år 1994 skall hela beloppet jämte ett tillägg på 7,5 procent tas upp vid 1995 års taxering. Om hela beloppet tas upp till beskattning vid 1994 års taxering får vid tillämpning av uppbördslagens (1953z272) regler om debitering av preliminär och slutlig skatt i sådant fall anses som om skatten på intäkten hänför sig med 75 procent på beskattningsåret 1993 och med 25 procent på beskatt- ningsåret 1994.

Vid beräkning av kapitalunderlag enligt lagen om skat- teutjämningsreserv skall

dels 15 procent av de avsättningar till reservfond och säkerhetsfond som avses i första stycket räknas som skuld vid 1994 års eller, om företaget inte taxeras då, 1995 års taxering,

dels 30 procent av den skattepliktiga intäkt enligt andra stycket som vid beskattningsårets ingång ännu inte tagits upp till beskattning räknas som skuld vid 1995 års taxering,

dels beskattningsårets inkomstskatt beräknas utan hänsyn till den skattepliktiga intäkten enligt andra stycket.

3 5 För det kreditaktiebolag som avses i 1 5 andra stycket skall vid beräkning av kapitalunderlag enligt lagen (1990:654) om skat- teutjämningsreserv underlaget minskas med 25 % av ett belopp som

• Sida 142
•  Original

Bilaga 7

beräknas enligt följande. Beloppet utgörs av en så stor andel av bolagets eget kapital omedelbart efter det förvärv från stadshypotekskassan som avses i nämnda lagrum som de belopp som stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningama avsatt till reservfond respektive säkerhetsfond i bokslut för år 1984 eller tidigare utgör av eget kapital i stadshypotekskassan omedelbart före överlåtelsen till bolaget. Med eget kapital avses i fråga om bolaget eget kapital enligt 11 kap. 7 & aktiebolagslagen (1975:1385) och i fråga om kassan summan av reservfond, säkerhetsfond och kapitaltäckningsfond enligt 15 och 33 555 lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och stadshypoteksföreningar.

Vid beräkning av kreditaktiebolagets avdrag enligt lagen (1967z94) om avdrag för viss aktieutdelning, för utdelning på de aktier som utgetts av bolaget före eller i samband med övertagandet av tillgångar från stadshypotekskassan, skall vad som inbetalats för aktierna minskas med ett belopp motsvarande det som avses i första stycket.

4 & Skattepliktig intäkt enligt 3 & 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall inte anses uppkomma när låntagare i Konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller stadshypoteksföreningama får rätt att -

till ett pris som understiger marknadsvärdet - förvärva aktie eller förvärvar aktie i det kreditaktiebolag som avses i punkt 3 av övergångs- bestämmelserna till lagen (l992:000) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Vad nu sagts gäller endast vid förvärv från bolaget eller stadshypotekskassan i samband med nyemission i bolaget.

5 5 Om ett utländskt bankföretag övertar ett av företaget före den 1 augusti 1990 bildat bankaktiebolags hela bankrörelse tillämpas be- stämmelserna i 2 5 4 mom. andra - fjärde, sjunde, åttonde och elfte styckena lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 13 5 lagen (1990:654) om skatteutjärrmingsreserv samt 8 5 lagen (1990:655) om återföring av Obeskattade reserver.

6 5 Om ett ömsesidigt livförsäkringsföretag överlåter hela sitt försäk- ringsbestånd till ett för ändamålet bildat försäkringsaktiebolag skall överlåtande och övertagande företag anses som en skattskyldig vid tillämpning av lagen (1990:655) om återföring av Obeskattade reserver och övergångsbestämmelserna till lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas i fråga om 5 och 6 55 första gången vid 1993 års taxering och i övrigt första gången vid 1994 års taxering.

• Sida 143
•  Original

Bilaga 7

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 5 4 och 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskattl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 5

4 mom? Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt

1. 14 kap. 8 5 aktiebolagslagen (1975:1385),

2. 12 kap. 1, 3 och 8 55 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

3. 11 kap. 1, 2 och 9 55 bankaktiebolagslagen (1987:618),

4. 7 kap. 1, 2 och 8 55 sparbankslagen (1987:619),

5. 10 kap. 1, 2 och 9 55 föreningsbankslagen (1987:620). Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattnings- avseende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.

Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.

Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.

Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.

lScnastc lydclsc av lagens rubrik 1974z770. 2Senaste lydelse 1990: 1422.

• Sida 144
•  Original

Bilaga 7

Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande före- tagen. Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit anses som om överlå- tande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också vid fusion mellan stadshypoteksfören ingar samt då ett försäkringsföretags hela försäk- ringsbestånd övertagits av ett annat

Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande före- tagen. Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skat- tepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit anses som om överlå- tande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäk- ringsföretags hela försäkrings- bestånd övertagits av ett annat för- säkringsföretag.

försäkringsföretag.

Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som avses i 26 & kommunalskattelagen (1928:370) och i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 & nämnda lag vid utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående beskatt— ningsåret krävs dock att moderbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sistnämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att-båda föreningama är att anse som kooperativa enligt 8 mom.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i 25-31 55 till en annan juridisk person såvida överlåtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte styckena.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare - utöver vad som anges i nionde stycket - om aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.

I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttags- beskattning enligt punkt 1 fjärde stycket _av anvisningarna till 22 & kommunalskattelagen inte ske.

Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyl- dighet för utdelningen enligt 7 5 8 mom. tillämpas bestämmelserna i andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningarna om det utdelande företaget inte uttagsbeskattas enligt punkt

• Sida 145
•  Original

Bilaga 7

1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 & kommunalskattelagen.

8 mom.3 Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.

En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som lämnas i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. [ fråga om andra insatser än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7 5 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar, har centralorganisationen - även om den inte är kooperativ enligt tionde-tolfte styckena nedan - rätt till avdrag för utdelning på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag enligt 7 5 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med den del av utdelningen som föranlett frikallelse från skattskyldighet enligt nämnda stycke.

Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hänför sig till. '

Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag till sparbankemas säkerhetskassa. Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till

sparbankema.

Sveriges allmänna hypo- Sveriges allmänna hypoteksbank teksbank, Konungariket Sveriges får göra avdrag för belopp, som stadshypotekskassa och Statens avsatts till reservfond, i den mån Bostadsjinansieringsaktiebolag får göra avdrag för belopp, som av- satts till reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två procent av inrätt- ningens skulder. Hwoteksförening får göra avdrag för belopp, som avsatts till reserv- eller säkerhets- fond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två och en halv procent av föreningens skulder.

Har reserv- eller säkerhetsfond som avses i åttonde stycket satts ned skall - om avdrag för fondavsättningen har medgetts - ett belopp motsvarande det nedsatta beloppet tas upp som intäkt.

3Senaste lydelse 1990:651.

avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två procent av skul- derna. Landshypoteksförening får göra avdrag för belopp, som av- satts till reserrfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två och en halv procent av föreningens skulder.

Har reserrfond som avses i åttonde stycket satts ned skall - om avdrag för fondavsättningen har medgetts - ett belopp mot- svarande det nedsatta beloppet tas upp som intäkt.

• Sida 146
•  Original

Bilaga 7

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som" därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningama och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederböran— de köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekonomisk? hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.

Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en central- organisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsantal.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1992 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering.

• Sida 147
•  Original

Bilaga 7

4 Förslag till Lag om ändring i teutjämningsreserv

lagen

(1990:654) om skat—

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 55 lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

151

Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag göras enligt denna lag för belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv av 1. svenska aktiebolag,

2. svenska ekonomiska föreningar,

3. svenska sparbanker och sparbankemas säkerhetskassa,

4. svenska ömsesidiga skadeförsäkringsföretag,

5. sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skatt för inkomst, 6. utländska juridiska personer,

7. fysiska personer och dödsbon. Livförsäkringsföretag och under- stödsföreningar som avses i 25 6 mom. och sådana företag som avses i 25 7 mom., 8mom. åttonde stycket och 10 mom. samt 75 4mom. och 8mom. andra stycket lagen om statlig in- komstskatt är inte berättigade till avdrag. Detsamma gäller i fråga om dödsbon som behandlas som handelsbolag. Att särskilda regler gäller i fråga om handelsbolag framgår av 11 &.

Livförsäkringsföretag och under- stödsföreningar som avses i 2å 6 mom. och sådana företag som avses i 2 5 7 mom. och 10 mom. samt 75 4 mom. och 8mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt är inte berättigade till avdrag. Detsamma gäller i fråga om dödsbon som behandlas som handelsbolag. Att särskilda regler gäller i fråga om handelsbolag framgår av 11 &.

Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokförings- lagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Avdraget skall återföras till beskattning närmast följande beskattningsår.

3 52 Kapitalunderlaget för juridiska personer som avses i 1 5 första stycket 1-6 är skillnaden vid beskattningsårets utgång mellan tillgångar och 1Senaste lydelse 1990: 1446. 2Senaste lydelse 1990:1446.

• Sida 148
•  Original

Bilaga 7

skulder. Vid beräkning av underlaget anses beskattningsårets inkomstskatt utgöra 30 procent av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräkna- de inkomsten före återföring av föregående års avsättning till skatteutjämningsreserv, avdrag för årets avsättning till skatteutjämningsreserv, avdrag enligt lagen (1967z94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning och avdrag enligt 2 5 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för utdelning på andra inbetalda insatser än förlagsinsatser. I den beräknade inkomsten ingår inte heller intäkt enligt 12 & fjärde stycket och intäkt enligt punkt 4 av anvisningarna till 24 å kommunalskattelagen (1928:370).

Som tillgång räknas inte

1. aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska föreningar om företagets röstetal för aktierna eller andelarna är så stort som anges i 7 5 8 mom. tredje stycket a lagen om statlig inkomstskatt eller om företaget är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktierna eller andelar- na enligt tredje stycket b nämnda moment,

]. aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte utgör lager om företagets röstetal för aktierna eller andelarna är så stort som anges i 7 5 8 mom. tredje stycket 3 lagen om statlig in- komstskatt eller om företaget är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktierna eller andelar- na enligt tredje stycket b nämnda moment,

2. andra tillgångar som avses i 27 5 1 mom. nämnda lag än aktier eller andelar om den underliggande egendomen är aktie eller andel i svenskt företag och innehavet av tillgångarna betingas av näringsverksamhet som bedrivs av företaget eller av annan som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå företaget nära,

3. en fordran på ett företag i intressegemenskap i den mån det andra företagets kapitalunderlag inte har reducerats med motsvarande belopp vid samma års taxering.

Som skuld räknas även

1. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid inkomsttaxeringen,

2. insatskapital i en ekonomisk förening i form av förlagsinsatser,

3. belopp som har avsatts till ersättningsfond,

4. kapitalunderlag hos ett företag i intressegemenskap i den utsträck- ning som anges i 12 & tredje stycket.

Som skuld räknas inte belopp som har avsatts till skat- teutjämningsreserv. Som skuld räknas inte heller i fråga om skadeförsäk- ringsföretag belopp som har avsatts till regleringsfond för trafikförsäkring eller utjämningsfond.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången i fråga om 3 5 vid 1992 års taxering och i övrigt vid 1994 års taxering.

• Sida 149
•  Original

Bilaga 7

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskat—

tade reserver

Härigenom föreskrivs att 6 och 8 55 lagen (1990:655) om återföring av Obeskattade reserver skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

651

För bankaktiebolag, sparbanker, föreningsbanker, finansbolag, kreditaktiebolag och sådana värde- pappersbolag som skall uppfylla kapitalkrav enligt 5 kap. 1 5 lagen (1991 :981) om värdepappersrörelse gäller - i stället för vad som anges i 4 och 5 55 — följande.

För bankaktiebolag, sparbanker, föreningsbanker, finansbolag, kreditaktiebolag och sådana värde- pappersbolag som skall uppfylla kapitalkrav enligt 5 kap. 1 5 lagen (1991 :981) om värdepappersrörelse får - i stället för vad som anges i 4 och 5 55 - bestämmelserna i andra stycket tillämpas.

Hela uppskovsbeloppet skall tas upp till beskattning vid 1992 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering. Vid tillämpning av uppbördslagens (1953z272) regler om debitering av preliminär och slutlig skatt skall dock anses som om skatten på uppskovsbeloppet hänför sig med lika delar till de beskattningsår för vilka taxering sker åren 1992-1995. Taxeras inte företaget är 1992 skall anses som om skatten på uppskovsbeloppet hänför sig med 50 procent till det beskattningsår för vilket taxering sker är 1993 och med vardera 25 procent till de beskatt- ningsår för vilka taxering sker åren 1994 och 1995. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning om taxering inte sker ett senare år under nämnda period.

8 52 Vid fusion som avses i 25 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) och vid övertagande enligt 10 kap. 8 a 5 föreningsbankslagen (1987:620)

skall överlåtande och övertagande företag anses som en skattskyldig. Har uppskovsbeloppet för det Har uppskovsbeloppet för det överlåtande företaget bestämts överlåtande företaget bestämts enligt 4 och 5 55 och är det enligt 4 och 5 55 och har övertagande företaget ett sådant uppskovsbeloppet för det företag som avses i 6 5 skall övertagande företaget tagits upp till å t e r s t å e n d e d e l a v beskattning enligt6 5andra stycket uppskovsbeloppet samt i skall återstående delav det överlå- förekommande fall tillägg enligt tande företagets uppskovsbelopp

1Senaste lydelse 1991: 1003. 2Senaste lydelse 1991:343.

• Sida 150
•  Original

Prop. 1991/92:119 5 5 tredje stycket omedelbart tas samt i förekommande fall tillägg Bilaga 7 upp till beskattning hos det enligt 5 5 tredje stycket omedelbart övertagande företaget. tas upp till beskattning hos det Bestämmelserna i 6 5 skall därvid övertagande företaget. äga motsvarande tillämpning. Bestämmelserna i 6 5 andra stycket skall därvid äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

• Sida 151
•  Original

Bilaga 7

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1976:225) om avdrag vid in- komsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.1 skall ha följande

lydelse.

Lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till hypo- teksförening m.m.

Nuvarande lydelse

Vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag åtnjutas av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa för bidrag som lämnats till Stadshypoteksförening och av Sveriges allmänna hypoteksbank för bidrag som läm- nats till landshypoteksförening. Mottagaren skall ta upp sådant bidrag som skattepliktig intäkt av rörelse.

Föreslagen lydelse

Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag göras för bidrag som Sveriges allmänna hypoteksbank läntnar till landshypoteksförening. Mottagaren skall ta upp bidraget som intäkt av näringsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Till och med 1994 års taxering gäller de nya bestämmelserna även i fråga om bidrag från Konungariket Sveriges stadshypotekskassa till stadshypoteksförening.

1Senaste lydelse av lagen och dess rubrik 1976:1033.

• Sida 152
•  Original

Bilaga 7

7 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (l974:809) om befrielse från

skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1974:809) om befrielse från skattskyl- dighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m. skall upphöra att gälla den ljuli 1992.

• Sida 153
•  Original

Bilaga 7

8 Förslag till

Lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks— och bostadskreditinstitutionema, m.m.

Härigenom föreskrivs att förordningen (1969:744) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionema, m.m. skall upphöra att gälla den 1 juli 1992.

• Sida 154
•  Original

LAGRÅDET

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-04-03

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans— Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992 har regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits, förslaget till lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa av hovrättsassessom Ulf Stenlund och övriga lagförslag av kammarrättsassessom Johan Svanberg.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet: Utgångspunkten för förslagen är att Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, efter fusion med stadshypoteksföreningama, skall ombildas till ett kreditaktiebolag. Reglerna härom finns i punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelserna till den föreslagna lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, som i övrigt handlar om kassans verksamhet fram till dess att ombildningsprocessens är helt avslutad.

Enligt lagrådets mening bör bestämmelserna om stadshypo- teksinstitutionens ombildning brytas ut till en särskild lag härom. Lagen bör innehålla de bestämmelser som förslaget tar upp i punkterna 3 och 4 i övergångsbestämmelserna. Dessa bör därvid utformas på sådant sätt att det framgår att ombildningen skall genomföras. Lagrådets förslag till lagtext framgår av bilagan till detta protokoll.

Lagrådets förslag ger anledning till vissa redaktionella ändringar i 1 5 lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Även 2-4 55 och 8 5 bör underkastas viss formell bearbetning som framgår av bilagan till lagrådets protokoll.

I förslaget till lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstrukiureringar inom den finansiella sektorn, m.m. bör göras vissa redaktionella ändringar med anledning av lagrådets förslag till lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen.

Övriga lagförslag lämnas utan erinran.

• Sida 155
•  Original

Bilaga till lagrådets protokoll 1992—04-03 Bilaga 8

1. Förslag till Lag om ombildning av stadshypoteksinstitutionen

Härigenom föreskrivs följande

1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om ombildning av den institution som regleras i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och stadshypoteksföreningar.

2 5 Stadshypoteksföreningama skall gå upp i Konungariket Sveriges stadshypotekskassa genom att föreningarna upplöses utan likvidation och föreningarnas tillgångar och skulder övertas av kassan (fusion). Därvid skall föreningarnas säkerhetsfonder och kapitaltäckningsfonder föras till kassans reservfond respektive kapitaltäckningsfond. Fusionen skall genomföras den dag regeringen bestämmer.

3 5 Efter fusionen skall stadshypotekskassan överlåta hela eller delar av sin rörelse till ett för ändamålet bildat kreditaktiebolag. Regeringen får besluta om tidpunkt och villkoren för överlåtelsen.

4 5 Stadshypotekskassan får utan hinder av bestämmelserna i lagen ( 19681576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar låna upp de medel och vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att förbereda den ombildning som avses i denna lag.

Denna lag träderi kraft den 1 juli 1992.

2 Ändringar i förslaget till lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

Kassans ändamål

l 5 Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till uppgift att fullfölja den ombildning som följer av regeringens beslut enligt lagen (1992:OOO) om ombildning av stadshypoteksinstitutionen. Kassan skall

l. äga och förvalta aktier i det aktiebolag som har övertagit kassans rörelse,

2. till utgången av år 1994 låna upp och till aktiebolaget låna ut medel som bolaget behöver för sin rörelse, 3. förvalta kassans fordringar på aktiebolaget och kassans skulder samt

4. ombesörja att regionala låntagarstämmor samt ombudsstämma kommer till stånd.

• Sida 156
•  Original

Bilaga 8

Styrelse och revisorer

2 5 Kassan förvaltas av en styrelse som består av elva ledamöter. Regeringen utser fem ledamöter, bland dem ordföranden, och två suppleanter för dem. Ombudsstämman utser sex ledamöter, bland dem vice ordföranden, och tre suppleanter för dem. Ledamöterna och suppleantema utses för en tid av högst två år.

Regeringen bestämmer arvoden för ledamöterna och suppleantema. 3 5 För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper utses årligen två revisorer och två suppleanter för dem. Finansinspek- tionen och ombudsstämman utser vardera en revisor och en suppleant. Revisorerna och suppleantema skall vara auktoriserade revisorer.

4 5 Ombudsstämman avgör frågor om fastställande av balansräkningen och om godkännande av styrelsens förvaltning.

Kassans verksamhet

8 5 Närmare föreskrifter om beslut i styrelsen och kassans verksamhet samt om ombudsstämma och regionala låntagarstämmor meddelas av regeringen.

• Sida 157
•  Original

Innehåll Proposition ................................... 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ................... 1 Propositionens lagförslag ........................... 3 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 1992 ............................... 19 l Ärendet och dess beredning ....................... 19 2 Hypoteksinstitutens organisation och verksamhet ................................. 21 2.1 Hypoteksinstitutens roll på kreditmarknaden .......................... 21 2.2 Hypoteksinstitutens nuvarande organisation ............................. 22 2.3 Särskilt om Stadshypotek" ..................... 22 2.3.1 Organisationen .......................... 22 2.3.2 Den nuvarande verksamheten ................. 24 - Upplåning ........................... 24 - Utlåning ............................ 24 2.3.3 Kapital- och skattesituation .................. 25 2.4 Kaptaltäckningsregler för hypoteksinstituten ........................ '. 27 3 Allmän motivering ............................ 28 3.1 Behovet av en reform ....................... 28 3.2 Utgångspunkter för en ombildning ............... 29 3.3 Organisationsform ......................... 30 3.4 Ombildningen ........................... 32 - Fusionen mellan kassan och föreningarna och överlåtelsen till aktiebolaget ................... 35 - Tillsättningen av kassans styrelse och dess sammansättning .......................... 42 - Stadshypotekskassans roll ....... ' ............. 42 - Likvidationen och fördelningen av över- skottet ................................ 44 3.5 Stadshypoteks fonder m.m. ................... 44 3.6 Stadshypotek AB:s verksamhet och organisa- tion ................................. 46 3.7 Övergångsfrågor .......................... 47

4 Skattefrågor vid ombildningar av utländska bankers svenska dotteraktiebolag till

filialer, m.m. ................................ 49 5 Upprättade lagförslag ........................... 53 6 Författningskommentar .......................... 54

6.1 Förslaget till lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa ................... 54 6.2 Förslaget till lag om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. .............. 54

• Sida 158
•  Original

6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt ................. 55 6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv ............... 57

6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av Obeskattade

reserver .................................. 58 6.6 Förslaget till lag om ändring i lagen

(1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m. .................. 58 6.7 Förslaget till lag om upphävande av lagen

(1974:809) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom

stadshypoteksinstitutionen, m.m. .................. 58

6.8 Lag om upphävande av förordningen (1979z744) om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostads-

kreditinstitutionema, m.m. ...................... 58 7 Hemställan ................................. 59 8 Beslut ................................ '. . . 59

Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU l989:103) Hypoteksinstituten i framtiden .................................. 60 Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU l989:103) Hypoteksinstituten i framtiden ....................... 67 Bilaga 3 Lagmannen Nordströms förslag ............... 109 Bilaga 4 Sammanställning av remissyttranden över Nordströms förslag ......................... 116 Bilaga 5 Stadshypoteks skrivelse .................... 133 Bilaga 6 Deltagarförteckning vid hearing

1992-03-26 ................................. 138 Bilaga 7 Lagrådsremissens lagförslag ................. 139 . Bilaga 8 Utdrag ur lagrådets protokoll den 3 april 1992 ...... 154