Prop. 1975/76:193
om skatteplikt för utbildningsbidrag för doktorander. m.m.
Prop. 1975/76: 193
Regeringens proposition 1975/76: 193
om skatteplikt för utbildningsbidrag för doktorander, m. m.;
beslutad den 25 mars 1976.
Regeringen Föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen Föreslås att utbildningsbidrag lör doktorander samt vissa andra studiebidrag skall bli skattepliktiga. Propositionen innehåller också Förslag om att skatteintäkterna härav i sin helhet skall tillgodoFöras stats- verket. De nya reglerna föreslås trädai kraft den I juli 1976. Vidare föreslås ändringar av närmast teknisk natur i fråga om familjeföretagens lättnader vid kapitalbeskattningen.
Prop. 1975/76: 193 - _ 2
1. Förslag till Lag om ändring i kommuna'lskattelagen (1928z370)
Härigenom töreskrives att punkt 12 av anvisningarna till 32% kommu- nalskattelagen (1928z370) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar till 32 &
12.' Sjukpenning enligt lagen (l962:38l) om allmän försäkring och lagen (19541243) om yrkesskadeRSrsäkring utgör skattepliktig intäkt av tjänst om sjukpenningcn grundas på inkomst. som hänför sig till tjänst och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för är. Till intäkt av tjänst hänförcs under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (l956:293l om ersätt- ning åt smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grurtd av militärtjänstgöring.
Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.
Timstudiestöd. och vuxenstudiebidrag enligt stu- diestödslagen (l973:349) räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
inkomstbidrag Timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxe'nstudiebidrag enligt stu- diestödslagert (1973349), utbild- ningsbidragl/ör doktorander och lli)I('/'- sättning vid grumlläggande utbildning
l/iir vuxna räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.
Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknads- stöd räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller dagpenning och Stimulansbidrag, vilka enligt av rege- ringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag lik- ställda.
Denna lag träder i kraft den i juli 1976 och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.
lSenaste lydelse l975:327.
t
Prop. 1975/76: 193 3
2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947z577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrives att 4å samt punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 åå lagen (1947z577) om statlig förmögenhetsskartl skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 $
Fastighet upptages till taxeringsvärdet vid beskattningsårets utgång. Var sådant värde då ej åsatt eller har under beskattningsåret omständighet in- träffat. som kan under taxeringsperioden påkalla förändrad värdering. upp- tages fastigheten till det taxeringsvärde, som för taxeringsåret bliver den- samma åsatt. Finnas sådana tillbehör till fastigheten som avses i 2 kap. 3 åjordabalken. skola dessa upptagas särskilt. Bestämmelserna i tredje styck- et om värdesättning av lös egendom äga därvid motsvarande tillämpning.
Tomträtt eller vattenfallsrätt skall upptagas till det värde. som rättigheten med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan anses hava betingat vid en försäljning under normala förhållanden.
Lös egendom. som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med bi- näringar. i skogsbruk eller i rörelse. skall värdesättas i enlighet med ve- dertaget affärsbruk inom det slag av verksamhet. däri egendomen är nedlagd.
Fordran, som löper med ränta. skall. därest den icke är tillgång i rörelse, upptagas till sitt kapitalbelopp utan inberäkning av under beskattningsåret upplupen men ej förfallen ränta.
Fordran, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen. uppskattas till belopp. som utgör fordringens förhan- denvarande värde enligt vid denna lag fogad tabell [. Osäker fordran upptages till det beIOpp. varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran upptages icke.
Värdepapper. som noteras å in- ländsk eller utländsk börs. upptages till det noterade värdet. såframt an- tagas kan. att detta motsvarar vad som må hava varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållan- den.
Värdepapper. som noteras å in- ländsk eller utländsk börs. upptages till det noterade värdet. såframt an- tagas kan. att detta motsvarar vad som må hava varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållan- den. deana värdepapper, som icke noteras ä börs. värderas med ledning av beslämme/serna i punkt 2 av anvis- ningarna rill 3 och 4 3955".
]Senaste lydelse av lagens rubrik l974:859. 2Senaste lydelse 1974:3ll.
Prop. 1975/76: 193 4
Nuvarande lydelse Föreslagen fvt/else
Annan för evärdlig tid utgående ränta. avkomst eller förmån än frälseränta uppskattas till tjugo gånger det beIOpp. vartill den uppgått under beskatt- ningsåret.
Kapitalvärdet av på livstid eller viss tid utgående ränta. avkomst eller förmån uppskattas efter det belopp. rättigheten motsvarat under beskatt- ningsåret. enligt de vid denna lag fogade tabellerna ll och lll.
Rättighet. som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet. uppskattas med ledning av tabell lll. såsöm om den skolat utgå för den berättigadcs livstid. dock högst till tio gånger det värde. rättigheten senast för helt år motsvarat.
Är rättighet beroende av varaktigheten av flera personers liv sålunda. att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle. bestämmes rättig- hetens kapitalvärde efter den äldstcs levnadsålder. Fortfar däremot rättig- heten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle. beräknas värdet efter den yngstes ålder.
Andel i ekonomisk förening. vars behållna tillgångar vid likvidation al- lenast delvis skola skiftas mellan medlemmarna. skall upptagas till ett värde motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle fallit på andelen därest föreningen trätt i likvidation.
Övrig lös egendom upptages till det värde. som den kan anses hava be- tingat vid försäljning under normala förhållanden.
Anvisningar till 3 och 4.5.5
2.3 Vid beräkning av förmögenhet. som ingår i förvärvskälla inom in- komstslagen jordbruksfastighet och rörelse. gäller följande. Sammanfaller icke räkenskapsåret med beskattningsåret. får som värde av förmögenheten tagas upp värdet vid utgången av det räkenskapsår som före den 1 mars taxeringsåret gått till ända närmast intill utgången av be- skattningsåret. Detta värde skall emellertid rättas med belopp som den skatt- skyldige satt in i förvärvskällan eller tagit ut ur densamma för egen räkning eller för annan av honom innehavd förvärvskälla. Utgår räkenskapsåret före beskattningsåret. skall nämnda värde ökas med insättningar och minskas med uttag som skett intill bcskattningsårets utgång. Utgår räkenskapsåret efter beskattningsåret. skall värdet minskas med insättningar och ökas med uttag som skett efter utgången av beskattningsåret. För inventarier. som äro avsedda För inventarier. som äro avsedda för stadigvarande bruk i ft.")rvärvskäl- för stadigvarande bruk i förvärvskäl- lan. liksom för lager upptages det fan. liksom för lager upptages det värde som taxeringsåret kunnat god- värde som taxeringsåret kunnat god-
3Senaste lydelse l974:3ll.
Prop. 1975/76: 193
Nuvarande lydelse
tagas vid inkomsttaxeringen avseen- de förvärvskällan. Härigenom får dock förmögenhetsvärdet av för- värvskällan icke sättas lägre än sex- tio procent av det värde som fram- kommer vid en värdering där inven- tarierna upptagits till anskaffnings- värdct efter avdrag för skälig av- skrivning eller utrangcring och lagret värderats som helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning i detalj. Hänsyn skall därvid tagas till inkurans men icke till 5. k. latent skatteskuld.
Föreslagen lydelse
tagas vid inkomsttaxeringen avseen- de förvärvskällan. Härigenom får dock förmögenhetsvärdet av för- värvskällan icke sättas lägre än sex- tio procent av det värde som fram- kommer vid en värdering där inven- tarierna upptagits till anskaffnings- värdet efter- avdrag för skälig av- skrivning eller utrangering och lagret värderats som helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning i detalj. varvid dock fastighet skall upptagas lägst till taxeringsvärdet. Hänsyn skall därvid tagas till inku- rans och pris/allsrisk men icke till s. k. latent skatteskuld.
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.
Prop. 1975/76: 193
3. Förslag till Lag om ändring i lagen (l94-lz416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrives att 23 4 lagen (1941: 416) om arvsskatt och gå- voskattl skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande hide/se Föreslagen lydelse
23 5”?
Vid uppskattning av lös egendom iakttages: A. Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas i den mån ej annat följer av 205 tredje stycket. till vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid upp- låtelsen och den tid. som därför återstår. kan antagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd. med tillbörlig omsorg skedd försäljning.
B. Aktie. obligation eller därmed jämförlig värdehandling uppskattas. där värdehandlingen noteras å in- ländsk eller utländsk börs, till det no- terade värdet eller. om detta icke motsvarar vad som varit påräkneligt vid försäljning under normala för- hållanden. till pris. som vid dylik för- säljning kan påräknas. Sådan värde- handling. som icke noteras å börs. uppskattas cnligt sist angivna grund.
B. Aktie. obligation eller därmed
jämförlig värdehandling uppskattas.
där värdehandlingen noteras å in- ländsk eller utländsk börs. till det no- terade värdet eller. om detta icke motsvarar vad som varit påräkneligt vid försäljning under normala för- hållanden. till pris. som vid dylik för- säljning kan påräknas. Sådan värde- handling. som icke noteras å börs el- ler vars värde icke skall beräknas med ledning av bestämmelserna i F nedan. uppskattas enligt sist angivna grund.
C. Fordran uppskattas till sitt kapitalbelopp jämte upplupen ränta å tid. som avses i 21 &. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas för tiden före förfallodagen. uppskattas fordringen till belopp. som utgör dess värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag fogade tabellen !.
Osäker fordran uppskattas till belopp. varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den omständigheten att gäl- denären är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.
Medel. för vilka uppskov med inkomstbeskattning åtnjutes enligt be- stämmelserna om skogskonto eller investeringskonto för skog. upptagas till halva värdet. Har medel avsatts till fond för särskilt ändamål enligt föreskrift i lag eller annan författning och har avdrag vid inkomstberäkningen med- givits för avsättningen. får halva det avsatta beloppet upptagas som skuld.
D. För evärdlig tid utgående ränta. avkomst eller annan förmån upp- skattas till tjugu gånger det belopp. vartill den senast för helt år uppgått.
lSenaste lydelse av lagens rubrik 1974z857. 2Senaste lydelse 197421053.
Prop. 1975/76: l93 7
Nuvarande lydelse föreslagen lydelse
Nyttjanderätt eller rätt till ränta. avkomst eller annan förmån. som utgår under viss tid eller någons livstid. uppskattas till sitt kapitalvärde. Är rät- tigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek. beräknas ka- pitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligt de vid denna lag fogade tabellerna 11 och 111. Där rättighet. som belastar viss egen- dom. ej är på nyss angivet sätt bestämd. anses årliga värdet utgöra fem procent av det penningvärde. vartill egendomen uppskattats. dock att.-där rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund. detta uppskattas efter vad som prövas skäligt.
Kapitalvärdet av rättighet. som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet. uppskattas med ledning av tabell lll. såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid. dock högst till tio gånger det värde. rättigheten för helt år motsvarar.
Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda. att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle. bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle. beräknas värdet efter den yngstes ålder.
E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar. utställda i samma myntslag. som gällde vid tiden för skattskyldighetens inträde. Finnes ej Sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke beräknas efter denna grund. bestämmer regeringen eller den myndighet regeringen förordnar. hur beräkningen skall ske.
F. Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan an- tagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd. med tillbörlig omsorg skedd försäljning.
Inventarier. som äro avsedda för stadigvarande bruk ijordbruk med binäringar. i skogsbruk elleri rörelse. liksom lager upptagas till det värde som kunnat godtagas vid in- komstberäkning enligt kommunal- skattelagcn (l928:370). Härigenom får dock förmögenhetsvärdet av lör- värvskällan icke sättas lägre än sex- tio procent av det värde som fram- kommer vid en värdering där inven- tarierna upptagits till anskaffnings- värdet efter avdrag för skälig av- skrivning eller utrangering och lagret värderats som helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning
Inventarier. som äro avsedda för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar. i skogsbruk eller i rörelse. liksom lager upptagas till det värde som kunnat godtagas vid in- komstberäkning enligt kommunal- skattelagen (19281370). Härigenom får dock förmögenhetsvärdet av för- värvskällan icke sättas lägre än sex- tio procent av det värde som fram- kommer vid en värdering där inven- taricrna upptagits till anskaffnings- värdet efter avdrag för skälig av- skrivning eller utrangering och lagret värderats som helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning
Prop. 1975/76: 193 8
Nuvarande [vt/else Föreslagen lydelse
i detalj. Hänsyn skall därvid tagas idetalj.varviddockjastegemlomskall till inkurans men icke till s. k. latent upptagas lägst till taxeringsvärdet. skatteskuld. Hänsyn skall därvid tagas till inku- rans och pris/allsrtsk men icke till 5. k. latent skatteskuld.
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre be- stämmelser gäller dock fortfarande. om skattskyldighet inträtt dessförinnan.
Prop. 1975/76: 193 9
4. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956z623)
Härigenom föreskrives att 37 ;" 1.4 och 5 mom. taxeringslagen( 1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.
37 & Nuvarande lydelse
1 m 0 m? Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter (k 0 n t r o 1 ! u p p gi ft e r) för nästföregående kalenderår avläm- nas på sätt framgår av följande uppställning:
Vad skall
uppgiften avse
uppgiften avse
Vem skall
Uppgifts- skyldig
Föreslagen lydelse
1 m 0 m. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter (k 0 nt r 01 1 U p p g i ft e r) för nästföregående kalenderår avläm- nas på sätt framgår av följande uppställning:
Vad skall
Vem skall
uppgiften avse
uppgiften avse
Uppgifts— skyldig
3e. Universitet och högskola.
3]! Skolstvre/se eller annan kommunal nämnd som kommunen
.löreskri ver.
Den som uppburit ut- bildningsbidrag jör dok- torander.
Den uppburit timersättning vid grund - läggande utbildning för vuxna.
SOI"
Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst [00 kronor jör hela året.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 m 0 m.3 Uppgifterna skola avlämnas senast den 31 januari under tax- eringsåreti den ordning. som gäller för avlämnande av självdeklaration. Upp- gifter. som avsesi 1 mom. punkterna 5—7. skola dock avlämnas till länsstyrel- sen i det län. där uppgiftslämnaren är bosatt. 1 fall. som avses i 3 mom.. skall därjämte iakttagas. att uppgifterna jämte därtill hörande sammandrag
lLagen omtryckt l971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. 2Senaste lydelse 1976:86. 3Senaste lydelse 1972183.
Prop. 1975/76: 193
Nuvarande lydelse
10
Föreslagen [Vt/(”ISP
städse skola avlämnas till myndighet. hos vilken arbetsgivarens allmänna självdeklaration må avlämnas.
Uppgifterna skola vid avlämnandet vara ordnade kommunvis eller. om i kommun ingå Hera församlingar, församlingsvis och skall medelst särskilda omslag eller annorledes vara tydligt utmärkt. vilken kommun eller försam- ling varje grupp av uppgifter avser.
5 m () mfl Den som har att avläm- na kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna l. 2, 3 b—3 d eller 7 skall senast den 31 januari under tax- eringsåret till inkomsttagaren över- sända ett exemplar av uppgiften.
I fråga om inkomst som avses i punkt 13 av anvisningarna till 3.7le kommuna/skane/agen ( 1 9383 70) jär riksskaIteverketföreskriva att kontroll- llppgl/l skall avlämnas i särskild ord- ning.
5 mom. Den som har att avläm- na kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1, 2. 3 b—3_/' eller 7 skall senast den 31 januari under tax- eringsåret till inkomsttagaren över- sända ett exemplar av uppgiften.
Om skyldighet att vid arbetsgivaruppgift. som skall lämnas enligt lagen (1959:552) om uppbördav vissaavgifter enligt lagen om allmän försäkring. m. m.. foga kontrolluppgift som nyss sagts stadgas i nämnda lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.
4'Senaste lydelse 197521178.
Prop. 1975/76:193
5. Förslag till
11
Lag om ändring i lagen (l965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt
Härigenom föreskrives att Zs' lagen (1965z269) med särskilda bestäm- melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt] skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Vid tillämpning av 1 äskall i skat- teunderlaget icke inräknas skatte- kronor och skatteören som kan anses hänföra sig till följande skatteplik- tiga intäkter. nämligen dels sjuk- penning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (19541249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret. kungö- relsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläck- ning m. m.. kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av medver- kan i skyddsarbete vid olyckor i a- tomanläggningar m. m.. förordning- en (1954:250) om ersättning i anled- ning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m.. lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl., militärersättningsför- ordningen (1950:261) och lagen (l956:293) om ersättning åt smittbä- rare. allt till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på för- värvsinkomst av minst 4 500 kronor för år. dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring. d e 1 s timstudiestöd. in-
lLagen omtryckt 1973:437. 2Lydelse enligt prop. l975/76:147.
Föreslagen l_Wl('lS(7
92
2 .
Vid tillämpning av 1 åskall i skat- teunderlaget icke inräknas skatte- kronor och skatteören som kan anses hänföra sig till följande skatteplik- tiga intäkter. nämligen d els sjuk- penning enligt lagen (19621381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret. kungö- relsen (l962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläck- ning m. m.. kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av medver- kan i skyddsarbete vid olyckor i a- tomanläggningar m. m.. förordning- en (1954:250) om ersättning i anled- ning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m.. lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl.. militärersättningsför- ordningen (1950z261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbä- rare. allt till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på för- värvsinkomst av minst 4 500 kronor för år. dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring. dels timstudiestöd. in-
Prop. 1975/76: 193
Nuvarande lydelse
komstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973z34'9). dels dagpenning från arbetslös- hetsförsäkringen och kontant arbets- marknadsstöd. del s utbildningsbi- drag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och stimu- Iansbidrag. Intäkterna upptages här- vid till belopp som anges på kontroll- uppgift enligt taxeringslagen (1956:623).
12
Föreslagen [vr/else
komstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt ' studiestödslagcn (1973z349). d e ls utbildningsbidragför doktoran- der oeh timersätrning vid grum/läggan- de utbildning för vuxna. (1 e l 5 dag- penning från arbetslöshetsförsäk- ringen och kontant arbetsmarknads- stöd. dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt av- ser dagpenning och Stimulansbidrag. lntäkterna upptages härvid till be- lopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (19561623).
Vid beräkning av skatteunderlaget för fysisk person skall avdrag vidare - göras för skattekronor och skatteören. som kan anses motsvara Sjukpenning. vilken vid arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16%" lagen (l962:381)om allmän försäkring för honom uppburits av arbetsgivaren. om arbetsgivarinträdet skett den 9 november 1973 eller senare.
Vid beräkning av antalet skattekronor öch skatteören skall såvitt gäller avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 46% 2 mom.-3). grundavdrag enligt 48 å och avdrag för nedsatt skatteförmåga enligt 50 ;" 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen (1928z370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976 och tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1978.
Prop. 1975/76: 193 13
Utdrag FlNANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1976-03-25
Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Sträng. An- dersson. Johansson. Holmqvist. Aspling. Lundkvist. Geijer. Bengtsson. Nor- ling. Lidbon'i. Carlsson. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Zachrisson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson
Föredragande: statsrådet Sträng
Proposition om skatteplikt för utbildningsbidrag för doktorander. m. m.
Inledning
Tidigare i år har riksdagen förelagts förslag om vissa ändringar på det studiesociala området. I budgetpropositionen 1976 (prop. 1975/76:100 Bilaga 10 s. 499 ff) föreslås att ett särskilt studiesocialt stöd införs den 1 juli 1976 för dem som deltar i nuvarande undervisning på grundskolenivå av ung- domar och vuxna som fått ofullständig eller ingen undervisning (grund- läggande utbildning för vuxna). Detta bidrag avses vara skattepliktigt. Dess- utom föreslås i prop. 1975/76: 128 att nuvarande doktorandstipendier ersätts med skattepliktiga bidrag. De nya bidragsformerna förutsätter ändringar i skattelörfattningarna. bl. a. i kommunalskattelagen ( l928:370). KL. Jag avser nu att ta upp sistnämnda fråga. Jag avser att i detta sammanhang även ta upp en fråga som hänger samman med de år 1974 beslutade skatte- lättnaderna för familjelöretagen. '
Studiestödet
Det särskilda studiesociala stödet vid grundläggande utbildning för vuxna skall utgå enligt följande. För flertalet studerande skall stödet beräknas med visst belopp per timme. Timersättningen avses utgå för högst 25 timmar i veckan och beräknas till 18 kr.. dvs. med högst 450 kr. per vecka. Denna timersättning skall bara utgå om den studerande förlorat arbetsinkomst. ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmark nadsstöd på grund av att han deltagit i undervisningen. Till studerande. vars huvudsakliga
Prop. 1975/76zl93 14
sysselsättning är hemarbete, skall stödet normalt utgå med 8 kr. per timme. Timersättningen skall bara utgå om den studerande deltar i minst 5 timmars undervisning per vecka. Timersättningen förutsätts vara skattepliktig och pensionsgrundande. '
I fråga om stödet till doktorander innebär förslagen att de nuvarande skattefria doktorandstipendierna ersätts med bidrag. vilka i likhet med bl. a. förmåner vid arbetsmarknadsutbildning och särskilt vuxenstudiestöd bör vara skattepliktiga. Bidragen skall också vara pensionsgrundande.
Den åsyftade skattemässiga behandlingen av de nu nämnda formerna av studiestöd bör åstadkommas genom att man i punkt 12 av anvisningarna till 32,5 KL anger att bidragen skall tas upp som intäkt av tjänst. Några särskilda regler rörande avdrag för kostnader vid beskattningen av ifråga- varande bidrag behövs enligt min mening inte. Såvitt gäller utbildnings- bidragen till doktorander bestrids kostnader för resor. material m. m. i allt väsentligt med medel från dril'tkostnads- eller forskningsrådsanslag hos den myndighet som utbetalar bidragen. Kostnader av avdragsgill natur torde därför inte uppkomma i någon större omfattning.
Det särskilda studiesociala stödet vid grundläggande utbildning för vuxna avses i stor utsträckning administreras av skolstyrelserna. Kommun bör kunna föreskriva att annan kommunal nämnd än skolstyrelse skall admi- nistrera stödet. Utbildningsbidraget till doktorander skall administreras av universiteten och högskolorna. De angivna myndigheterna bör då också vara skyldiga att lämna kontrolluppgifter till ledning för bidragstagarnas taxering. Jag föreslår att regler härom införs i 375( 1 mom. taxeringslagen (1956z623). TL. Universitet. högskola och skolstyrelse eller annan kommunal nämnd avses även göra avdrag för preliminär skatt då de skattepliktiga bidragen betalas ut. Skatteavdrag bör ske enligt särskildberäkningsgrund. Föreskrifter härom kan utfärdas i administrativ ordning med stöd av 3's' 3 mom. uppbördslagen (19531272).
Skatteintäkterna av ifrågavarande bidrag avses i sin helhet tillfalla staten. För att underlätta beräkningen av bortfallet för kommunerna bör riksskat— teverket få möjlighet att föreskriva att kontrolluppgifter skall avlämnas till annan myndighet än länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. Detta bör gälla alla de bidrag som avses i punkt 12 av anvisningarna till 325 KL. Jag föreslår att en bestämmelse härom tas in i 37.5 4 mom. TL.
.-4vräkningen mellan staten och kommunerna
Enligt 2.5 lagen (l965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt inräknas inte i det kommunala skatteunderlaget skattekronor och skatteören som hänför sig till bl. a. sådana studiesociala förmåner som bidrag vid arbetsmarknadsutbildning och särskilt vuxenstudiestöd. Jag föreslår att ZE ändras på så sätt att i kommunernas
Prop. 1975/76: 193 15
skatteunderlag inte heller inräknas utbildningsbidrag till doktorander. liksom inte heller den nya timersättningen vid grundläggande utbildning för vuxna.
Familjeföretagens skattelättnader
Genom 1974 års lagstiftning (prop. 1974:98. SkU 1974z38. rskr 19741259. SFS 1974:31 1—312) ändrades reglerna för lämiljeföretagens lättnader vid för— mögenhets- och arvsbeskattningen. Senare samma år infördes motsvarande lättnader vid gåvobeskattningen (prop. l974:185. SkU l974:65. rskr 1974:406. SFS 19741503). De nya reglerna för värderingen av familjeföretag innebär en anpassning till inkomstbeskattningens värderingsnormer. Lager och in- ventarier får alltså redovisas till de lägsta värden som kan godtas vid in- komsttaxeringen. En spärr finns för att förhindra helt opåkallade skatte- lättnader. Sålunda skall alltid minst 60 % av företagets värde tas upp till beskattning.
Hittills gjorda erfarenheter visar att de nya reglerna i allt väsentligt haft avsedd effekt. Emellertid har det samtidigt konstaterats att spärregeln i vissa fall inte kunnat hindra opåkallade skattelättnader. Så har varit fallet beträffande byggnadsföretag vars fastigheter utgör lager. Till skillnad från andra lagertillgångar innehas sådana fastigheter inte sällan så länge att an- skaffningsvärdet framstår som synnerligen lågt i förhållande till de verkliga värdena. Erfarenheterna av 1974 års aktievärdering visar också att ett be- tydande antal byggnadsföretag. däraktierna tidigare hade åsatts höga värden. till följd av de nya reglerna kommit att upptas till noll kr. För att garantera spärregelns effektivitet i hithörande fall bör den tillämpas med utgångspunkt i taxeringsvärdet. Härigenom uppnås också bättre överensstämmelse mellan värderingen av byggnadsföretag och andra företag. Vid spärregelns tillämp- ning bör hänsyn kunna tas inte bara till inkurans tttan även till prisfallsrisk. Så sker f. n. vid aktievärderingen. 1 de fall fastighet tas upp till taxeringsvärdet har eventuell prisfallsrisk redan beaktats då taxeringsvärdet bestämdes. Nå- got särskilt hänsynstagande till sådan risk torde därför normalt inte behövas. Jag föreslår att bestämmelser om värderingen av fastigheter i angivna hän- seenden tas in i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 åå lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Sf. Motsvarande bestämmelser bör införas i 23% F lagen (l941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. AGL.
Genom 1974 års lagstiftning avsåg man också att.uppnå likställdhet mellan olika företagsformer. Skattelättnaderna skulle således bli desamma antingen ett företag drevs i direktägd form eller i bolagsform. Det har gjorts gällande att ordalydelsen i 23% B AGL skulle kunna lägga hinder i vägen för att ge lättnader vid arvs- och gåvobeskattningen i fråga om företag som drivs i bolagsform. [ tydlighetens intresse vill jag därför föreslå en redaktionell ändring av nämnda lagrum så att det klart framgår att lättnader kan medges i samma utsträckning oavsett löretagsform. Ett motsvarande förtydligande bör göras i 4.5 Sf.
Prop. 1975/76: 193 16
Ikraftträdande
De nya studiestöden avses kunna utgå fr. o. m. den l juli 1976. De härav föranledda ändringarna i skattelörfattningarna bör träda i kraft samtidigt och således tillämpas första gången vid l977 års taxering. Ändringen i lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebi- tering av skatt bör träda i kraft då justeringarna i skatteunderlaget enligt l977 års taxering första gången läggs till grund för skatteberäkning eller beslut om utdebitering. Reglerna i 2.5 i nämnda lag påverkar beräkningen av kommunalskattemedcl enligt 72 & kommunallagen (1953z753), 76 ;" kom- munallagen tl957:50) för Stockholm, 76;' landstingslagen (1954z3l9) och 84% lagen (19611436) om församlingsstyrelse. Den nya lydelsen av 2,3 bör i enlighet härmed träda i kraft den I juli 1976 och tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1978.
Ändringarna beträffande familjeföretagens skattelättnader bör träda i kraft genast. I fråga om förmögenhetsbeskattningen kommer då de nya reglerna att tillämpas första gången vid 1977 års taxering.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (19281370),
2. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
3. lag om ändring i lagen (l94l:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
4. lag om ändring i taxeringslagen (19562623),
5. lag om ändring i lagen (19651269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom propOSition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra— ganden har lagt fram.
GOTAB 5l597 Stockholm 1976