2. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (,194lz416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (19411416) om arvsskatt och gåvoskatt

dels att 29 å och 55 ä 7 mom. samt den vid förordningen fogade tabellen lV skall upphöra att gälla.

dels att 23. 39. 43 och 56 ä;" samt de vid förordningen fogade tabellerna l—lll skall ha nedan angivna lydelse.

dels att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till förordningen (1970:l74) om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen f_l'tlUlSC

23 ,v

Vid uppskattning av lös egendom iakttages: ;"Vrrvarr'urde lvrlelse

A. Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas i den mån ej annat följer av 20% tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid upp- låtelsen och den tid. som därför återstår, kan antagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd. med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

B. Aktie. obligation eller därmed jämlörlig värdehandling uppskattas, där värdehandlingen noteras å inländsk eller utländsk börs. till det noterade värdet eller. om detta icke. motsvarar vad som varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållanden. till pris. som vid dylik försäljning kan påräknas. Sådan värdehandling. som icke noteras å börs. uppskattas enligt sist angivna grund.

C. Fordran uppskattas till sitt ka- pitalbefopp jämte trpplupcn ränta 51 tid. som avses i 21 &. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas förtiden före förfallodagen. uppskattas fordringen till belopp. som efter en rönte/bt av,/em procent utgör dess värde vid nämnda tid en- ligt den vid denna förordning fogade tabellen 1.

C. Fordran uppskattas till sitt ka- pitalbefopp jämte upplupen ränta å tid. som avses i 21 &. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas för tiden före förfallodagen. uppskattas fordringen till belopp. som utgör dess värde vid nämnda tid enligt den vid denna förordning fogade tabellen l.

Osäker fordran uppskattas till belopp. varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den omständigheten att gäl- denären är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande en- ligt andra grttnder än som eljest äro tillämpliga.

'Senaste lydelse 19641310.

• Sida 15
•  Original

Prop. l974:98

Nuvarande lya/else Föreslagen [rfr/else

.fi-'Iezlel. som innestä på .skr.)_gskonto. upptagas till lta/va värdet. .nlv medel. som avsatts till investeritrgs/o/rcl.Mir/ör- lorade inventarier eller la_rter'tr'l/gängar eller till./om! som avser avv/trat/artvg. får som sku/(l upptagas lta/va beloppet.

D. För evärdlig tid utgående ränta. avkomst ellerannan förmån uppskattas till tjugu gånger det belopp. vartill den senast för helt år uppgått.

Nyttjanderätt eller rätt till ränta. avkomst ellerannan förmån.som ut- går under viss tid eller någons livstid. uppskattas till sitt kapitalvärde. Är rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek. beräknas kapitalvärdet efter det belopp rättig- heten för helt år motsvarar och en rönte/ot avfem proeent enligt de vid denna förordning fogade tabellerna Il. III och IV. Där rättighet. som be- lastar viss egendom. ej är på nyss an- givet sätt bestämd. anses årliga vär- det utgöra fem procent av det pen- ningvärde. vartill egendomen upp- skattats. dock att. där rättighet avser endast del av egendom eller dess år- liga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund.detta upp- skattas efter vad som prövas skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet. som icke är bestämd att utgå under nå- gons livstid men ändock är av obe- stämd varaktighet. uppskattas med ledning av tabellerna III och IV, så- som om den skolat utgå för den be- rättigades livstid. dock högst till tio gånger det värde. rättigheten för helt år motsvarar.

Nyttjanderätt eller rätt till ränta. avkomst eller annan förmån.som ut- går under viss tid eller någons livstid. uppskattas till sitt kapitalvärde. Är rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek. beräknas kapitalvärdet efter det belopp rättig- heten för helt år motsvarar enligt de vid denna förordning fogade tabeller- na ll och III. Där rättighet.som belas- tar viss egendom. ej är på nyss angi- vet sätt bestämd. anses årliga värdet utgöra fem procent av det penning- värde. vartill egendomen uppskat- tats. dock att. där rättighet avser en- dast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke kan bestämmas en- ligt nyss angivna grund. detta upp- skattas efter vad som prövas skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet. som icke är bestämd att utgå under nä- gons livstid men ändock är av obe- stämd varaktighet. uppskattas med ledning av tabell lll. såsom om den skolat utgå för den be- rättigades livstid. dock högst till tio gånger det värde. rättigheten för helt år motsvarar.

År rättighet beroende av flera personers liv sålunda. att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle. bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle. beräknas värdet efter den yngstes ålder.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1974:98 16

Nuvarande lr'rlclse föreslagen lvde/se

E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar. utställda i samma myntslag. som gällde vid tiden för skattskyldighetens in- träde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke beräknas efter denna grund, bestämmer Konungen eller den myndighet Konungen förordnar. hur beräkningen skall ske.

F. Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd. med tillbörlig omsorg skedd fi'irsäljning.

Inventarier. som äro avsedda för stadigvarande bruk ijordbrrrk med bi- näringar. i skogsbruk eller i rörelse. liksom laget' upptagas till det värde som kunnat godtagas vid inkomstbe- räkning enligt kommuna/skatte/agen ( I 9283 70). Härigenom får dock för- mögenltetsvärdet av förvärvskällan icke sättas lägre än sextio procent av det värde som framkommer vid en vär- dering där inventarierna upptagits till artskaffirirrgsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning eller arrangering oclt lagret värderats som helhet rrtarr hän- s_r-'n till påräknelig vinst vid. försäljning i detalj. Hänsyn skall därvid tagas till inkurarrs men icke till s. k. latent skat-

tesku/d. 39 ;” Skattefrihet åtnjutes Skattefrihet åtnjutes a)lör gåva av möbler. husgeråd a)lör gåva av möbler. husgeråd och andra inre lösören. som äro av- och andra lösören. som äro avsedda sedda för gåvotagarens eller hans fa- för gåvotagarens eller hans familjs n'riljs personliga bruk; personliga bruk och vars värde för samme mottagare rrrrder ett och sam- rna kalenderår icke överstiger 1000/) kronor. b)för periodiskt understöd i den mån understödet skall inräknas i gå- votagarens skattepliktiga inkomst: c) för vad make vid bodelning. som lörrättats av annan anledning än makes död. erhållit utöver honom enligt lag tillkommande andel i boet. i den mån värdet av vad maken bekommit icke överstiger värdet av hans giftorättsgods

7Senaste lydelse l973zlll7.

• Sida 17
•  Original

Prop. l974:98

Nuvarande l_r-'delse

17

Föreslagen lvdelse

eller. om äldre giftermålsbalken är tillämplig. värdet av samfälld egendom. som av honom i boet vid äktenskapets ingående eller därefter införts:

diför annan än under a). b) och c) omförmäld gåva. i den mån värdet av gåvan eller. om gåvotagaren un- der samma kalenderår av samme givare erhåller flera sådana gåvor som här avses. det sammanlagda vär- det av dessa gåvor icke överstiger 2 000 kronor.

diför annan än under a). b) och c) omförmäld fullbordad gåva. i den mån värdet av gåvan eller. om gå- votagaren under samma kalenderår av samme givare erhåller flera sådana gåvor som här avses. det samman— lagda värdet av dessa gåvor icke överstiger 2000 kronor.

4353

Vid beskattning av gåva skall i tillämpliga delar lända till efterrättel- se. förutom ovan särskilt angivna bc- stämmelser i 6—9. 12. 19. 21 och 30 åå. vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i klä 2 och 3 mom.. 14. 20. 22—27 ä;". 28 ;" med undantag av vad i andra och fjärde styckena stadgas. ävensom 32 å; och skall där- vid den i 32 & f) förekommande hän- visningen till 19?" i stället gälla 41 & samt 28 & första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Vid beskattning av gåva skall i tillämpliga delar lända till efterrättel- se. förutom ovan särskilt angivna be- stämmelser i 6—9. 12. 19. 21 och 30 åå. vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4,5 2 och 3 mom.. 14. 20. 22 _xl'sl'. 23 yt" rned undantag av F andra stycket. 24—27 N'. 28; med undantag av vad i andra och fjärde styckena stadgas. ävensom 32 s; och skall därvid den i 325 D förekom- mande hänvisningen till 19 få i stället gälla 41 & samt 28 & första och tredje styckena tillämpas som om gåvan Lll- gjorde arv efter givaren.

56 .”

Avlider den. som förvärvat egendom genom arv. testamente eller gåva. inom ett år från det skattskyldighet inträtt. eftergives skatten.

1 fråga om den. som på livstid bekommit egendom med sådan rätt. som avses i 8 & andra stycket. eller på livstid erhållit nyttjanderätt. rätt till ränta. avkomst eller annan förmån. sker vidare eftergift av skatt sålunda:

a) då anstånd med skattens erläggande beviljats och den skattskyldige av- lider inom fem år från skattskyldighetens inträde. eftergives vad av skatten icke förfallit till betalning vid dödstillfället; dock må ej i fall. då enligt an- ståndsbcslutet skatten uppdelats på flera inbetalningar än tio. eftergift ske för större del av skatten än som skulle hava eftergivits. därest antalet in- betalningar utgiort tio;

*Senaste lydelse 1970:174. ”Senaste lydelse 1970:174.

2 Riksdagen lli/74. Isa/nl. Nr98

• Sida 18
•  Original

Prop. l974:98

Nuvarande lydelse

18

Föreslagen lydelse

b) då anstånd med skattens erläggande icke beviljats och den skattskyldige avlider inom fetn år från skattskyldighetens inträde. eftergives så stor del av skatten. som. därest anstånd medgivits och skatten därvid uppdelats på sju lika inbetalningar. icke skulle varit till betalning förfallen vid dödstillfället. Fråga om eftergift av fastställd skatt upptages efter därom skriftligen gjord framställning av den underrätt eller länsstyrelse. som meddelat beslut i skat- teärendet.

! fråga om e/ielik'lli i vissa fall av arvsskatt för den som erhållit rätt till företag eller del däri stadgas i 29 Q'.

2. Även om skattskyldighet inträtt efter den 31 december 1970 tillämpas 28 ;" i dess lydelse enligt förordning- en (1952z246) angåendeändrad lydel- se av 28 och 38 åå förordningen den 6juni 1941 (nr416)om arvsskatt och gåvoskatt vid beräkning av skatt för dels arvslott eller testamentslott. om arvlåtare eller testatoravlidit före den 1 januari 1959. dock ej när fråga är om förvärv efter den som på livs- tid innehaft egendomen med i 8; första stycket avsedd rätt. d e l s gåva. som fullbordats före den 1 ja- 1959. d els medlem av konungahuset förvärvat nuari egendom. som från annan medlem därav. d e l s fr- deikommiss. som instiftats för obe- gränsad tid.

2. Även om skattskyldighet inträtt efter den 31 december 1970 tillämpas 28 å i dess lydelse enligt förordning- en ( l952:246) angående ändrad lydel- se av 28 och 38 åå förordningen den 6juni 1941 (nr416)om arvsskatt och gåvoskatt vid beräkning av skatt för dels arvslott eller testamentslott. om arvlåtare eller testatoravlidit före den 1 januari 1959. dock ej när fråga är om förvärv efter den som på livs- tid innehaft egendomen med i 85 första stycket avsedd rätt. dels gåva. som fullbordats före den 1 ja- nuari 1959. d e l s fideikommiss. som instiftats för obegränsad tid.

Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag. då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författnings- samling. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande. om skattskyldighet inträtt dessförinnan.

• Sida 19
•  Original

Prop. l974:98 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

Tabell [ Tabell I

utvisande kapitalvärdet. efter en räntefot av 5 pro- utvisande kapitalvärdet av en efter förloppet av ned- cent. av en efter förloppet av nedanstående antal. anstående antal årtillbetalning förfallen fordran eller år till betalning förfallen fordran eller skuld är 100 skuld på 100 kronor. varpå ränta ej skall beräknas kronor. därå ränta ej skall beräknas för tiden före för tiden före förfallodagen. Tiden avrundas nedåt förfallodagen. till helt antal år.

GE Tlf ” =E få 0 å få ” ia ä 0 Antal år Kapitalvärde S Er.-g & EE 5 "ag :? "Elg 2 52”; å 22 å få? få 5214 0 100 1 90 2—4 80

1 95,24 26 28.12 51 8.31 76 2,45 5__6 70 2 90,70 27 26,78 52 7.91 77 2,34 7_.9 60 3 86,38 28 25,51 53 7,53 78 2,22 10_13 50 4 82,27 29 24,29 54 7,17 79 2,12 14—18 40 5 78,35 30 23.14 55 6,83 80 2,02 19_24 30

- 25—32 20

6 74,62 31 22.04 56 6.51 81 1,92 33_46 10 7 71,07 32 20,99 57 6,20 82 1,83 47_ 0 8 67,68 33 19,99 58 5.90 83 1,74 9 64,46 34 19,04 59 5,62 84 1,66 10 61,39 35 18.13 60 5,35 85 1,58

11 58,47 36 17.27 61 5,10 86 1,51 12 55,68 37 16,44 62 4,86 87 1,43 13 53,03 38 15.66 63 4,62 88 1,37 14 50,51 39 14,91 64 4.40 89 1,30 15 48,10 40 14,20 65 4,19 90 1,24

16 45,81 41 13,53 66 3,99' 91 1,18 17 43,63 42 12,88 67 3,80 92 1,12 18 41,55 43 12,27 68 3,62 93 1,07 19 39,57 44 11,69 69 3,45 94 1,02 20 37,69 45 11,13 70 3,29 95 0,97

21 35,89 46 10,60 71 3,13 96 0,92 22 34,18 47 10,09 72 2,98 97 0,88 23 32,56 48 9,61 73 2.84 98 0,84 24 31,01 49 9,16 74 2,70 99 0,80 25 29,53 50 8,72 75 2,58 100 0,76

• Sida 20
•  Original

Prop. l974:98

Nrrvarande lydelse

Tabell II

utvisande kapitalvärdet. efter en räntefot av 5 pro— cent. av en under nedanstående antal år utgående. vid slutet av varje år till betalning förfallen ränta (avkomst. förmån) år 1 krona.

L. , L- , t.. . r.. . ed vä om val o:: _5 of! ? 0 T., :: 0 '; :$ T.,. .: 0 T., .: E &R E %.5 *a så E åå ( bd '.; ( M "> ( bd "> ('. M "> 1 0,95 26 14.38 51 18,34 76 19,51 2 1,86 27 14,64 52 18,42 77 19,53 3 2,72 28 14,90 53 18,49 78 19,56 4 3.55 29 15,14 54 18,57 79 19,58 5 4,33 30 15,37 55 18,63 80 19,60 6 5,08 31 15,59 56 18,70 81 19,62 7 5,79 32 15,80 57 18.76 82 19,63 8 6,46 33 16,00 58 18,82 83 19,65 9 7,11 34 16,19 59 18,88 84 19,67 10 7,72 35 16,37 60 18,93 85 19,68 11 8,31 36 16,55 61 18,98 86 19,70 12 8,86 37 16,71 62 19,03 87 19,71 13 9,39 38 16,87 63 19,08 88 19.73 14 9,90 39 17,02 64 19,12 89 19,74 15 10,38 40 17,16 65 19,16 90 19,75 16 10,84 41 17,29 66 19,20 91 19,76 17 11.27 42 17,42 67 19,24 92 19.78 18 11,69 43 17,55 68 19,28 93 19,79 19 12,09 44 17.66 69 19.31 94 19,80 20 12.46 45 17,77 70 19,34 95 19,81 21 12,82 46 17,88 71 19,37 96 19,82 22 13,16 47 17,98 72 19,40 97 19,82 23 13,49 48 18,08 73 19,43 98 19,83 24 13,80 49 18,17 74 19,46 99 19.84 25 14,09 50 18,26 75 19,48 100 19,85

Utgår beloppet i stället vid början av varje år.erhålles kapitalvärdet genom att öka närmast föregående tal med 1.

20

Föreslagen lydelse

Tabell II

utvisande kapitalvärdet av en under nedanstående antal år utgående ränta (avkomst. förmån) på 1 krona. l'tden avrundas nedåt till helt antal år.

Antal år Kapitalvärde —4 hela det sammanlagda räntebeloppet 5 4 6 5 7— 8 6 9 7 10—11 8 12—13 9 14—15 10 16—17 11 18—20 12 21—23 13

24—26 14 .

27—30 15 31—35 16 36—42 17 43—53 18 54—75 19 76— 20

Skall ränta börja först efter visst antal år. beräknas kapitalvärde vid ifrågavarande tidpunkt enligt denna tabell. varefter detta värde omräknas till aktuellt ka— pitalvärde med am'ändning av Tabell 1.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1974:98 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Tabell III Tabell III utvisande kapitalvärdet. efter en räntefot av 5 pro- utvisande kapitalvärdet av en livsvarig livränta på cent. av en livränta eller annan förmån. som vid 1 krona om året. Uppnådd ålder avrundas nedåt till slutet av varje år under en persons av ma n k ön helt antal år. livstid utgår med belopp eller till värde av 1 krona. Ålder Kapitalvärde .. 2 l— S |— 5 .. 5. åååååååååååå 0—13 19 net >: & cec x'? ...g >: & ut bt. ? 14— 26 18 27— 34 17 35— 40 16 0 15,76 30 15,76 60 9,85 90 1,85 41__ 46 15 1 17,24 31 15.65 61 9,56 91 1,72 47_ 50 14 2 17,52 32 15,53 62 9,27 92 1,59 51... 54 13 3 17,60 33 15.41 63 8.96 93 1,48 55_ 58 12 4 17,63 34 15,27 64 8,67 94 1,35 59_ 61 11 62— 64 10 5 17,62 35 15,13 65 8,36 95 1,25 65— 57 6 17,60 36 14,99 66 8,05 96 1,17 68— 71 7 17,56 37 14,84 67 7,73 97 1,12 72_ 74 8 17,51 38 14,69 68 7,43 98 1,03 75__ 77 9 17,45 39 14,53 69 7,11 99 0,90 73_ 31

10 17,38 40 14,36 70 6,80 100 0,81 35_ 89 11 17,31 41 14,20 71 6,48 101 0,69 90_ 95 12 17,23 42 14,02 72 6,17 102 0,55 96_103 13 17,14 43 13,85 73 5,86 103 0,40 104_ 14 17,05 44 13,66 74 5,55 104 0,23

o—Nw-txmasxrocso

15 16,95 45 13,47 75 5.25 16 16,86 46 13,27 76 4,95 17 16,77 47 13,07 77 4,66 18 16,69 48 12,86 78 4,38 19 16,62 49 12,64 79 4,11

20 16,55 50 12,41 80 3,85 21 16,49 51 12,18 81 3,60 22 16,43 52 11,95 82 3,35 23 16,37 53 11,71 83 3,12 24 16,30 54 11,46 84 2,89

25 16,22 55 11.21 85 2,69 26 16,14 56 10,96 86 2,50 27 16,05 57 10,69 87 2,32 28 15,96 58 10,41 88 2,14 29 15,86 59 10,13 89 1,98

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår. ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår den vid slutet av varje kvartal. ökas det med 0.375. Utgår den vid början av varje år. ökas det med 1..

• Sida 22
•  Original

Prop. 1974:98 22

3. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagcn (1928z370)

llärigenom förordnas att 5455 kommunalskattelagen (l928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nrrvurarrt/t' lule/50 Föreslagen [vr/else

54 å'

Från skattskyldighet fri kallas: a)svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar med undantag och inskränkningar som nedan i denna paragraf sägs:

för utdelning på sådan aktie i svenskt aktiebolag och sådan andel i svensk ekonomisk förening som icke innehaves i kapitalplaceringssyfte:

b)medlem av konungahuset: b)medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag sann för av staten anvisat anslag: l/ör irrknrrrsr av Aapua/:

c)i utlandet bosatt person och utländskt bolag: för sådan inkomst, för vilken avgift enligt förordningen angående be- villningsavgif'tcr för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma förordning: _

dfägare av sådan läslighet. varom lörmäles i Sä ] mom.: för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i nämnda mom. avsedda ändamål-_

e)i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person. som vid sitt frånfälle icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet ätnjuten. till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra kommunal inkomstskatt:

I') understödsföreningar. som bedriva såväl till livförsäkring hänförlig verksamhet som annan verksamhet:

för annan inkomst än inkomst av fastighet. dock att skattskyldighet före- ligger jämväl för förstnämnda inkomst till den del inkomsten belöper på livförsäkringsverksamheten:

g)understödsföreningar. vilka enligt sina stadgar ej äga meddela annan kapitalfi'jrsäkring än sådan som omfattar kapitalundcrstöd å högst f 000 kro- nor för medlem:

för all inkomst. som belöper pä verksamhet. hänförlig till livförsäkring; h)här i riket bosatt fysisk person. som under vistelse utomlands ätnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmän på grund av anställning där annat än hos svenska staten. svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt. danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under förutsättning att anställningen och

'Senaste lydelse 1970915.

• Sida 23
•  Original

Prop. l974:98 23

:"VIll't'll't'IHt/P lyric/se [fires/(reell lr'r/r'lsc

vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligt anställningsavtal eller på annan grund kan antagas komma att vara minst ett år.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar. vilka driva bank- eller annan pen- ningrörelse eller försäkringsrörelse. äga icke åtnjuta vid a)omförmäld skat— tefrihet. Dock äro aktiebolag och ekonomiska föreningar. som driva bank- eller annan penningrörelse eller sådan rörelse jämte annan verksamhet, fri- kallade från skattskyldighet för utdelning å aktier och andelar. vilka in- nehavas som ett led i organisationen av bolagens eller föreningarnas verk- samhet till den del denna avser annat än förvaltning av fastighet. värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. Vidare äga aktiebolag. som äro skadeförsäkringsanstalter, åtnjuta skattefrihet för utdelning å aktier och an- delar. vilka innehavas som ett led i organisationen av bolagens försäkrings- rörelse.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver byggnadsrörelse. tomt- rörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter. åtnjuter icke skattefrihet enligt första stycket a)lör utdelning på aktie eller andel som utgör lager- tillgång i rörelsen. .

Aktiebolag eller ekonomisk förening. som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom (förvaltnings- företag). åtnjuter icke skattefrihet enligt första stycket a). Förvaltningsföretag är dock f'rikallat från skattskyldighet för utdelning från svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning från sådana bolag och föreningar. som företaget uppburit under beskattningsåret. motsvaras av utdelning som företaget beslutat för samma beskattningsår eller. i fråga om investmentföretag. av beslutad utdelning ökad med en fjärdedel.

Om aktierna i sådant svenskt aktiebolag eller andelarna i sådan svensk ekonomisk förening. som icke är förvaltningsföretag. till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas — direkt eller genom lör- medling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer och om bolaget eller föreningen icke visar att dess vinstmedel i skälig omfattning använts för utdelning till delägarna. gäller f'rikallelse från skattskyldighet enligt första stycket vid a)allenast såvitt avser utdelning å aktier eller andelar, vilka innehavas av bolaget eller föreningen såsom ett led i organisationen av annan verksamhet än li'ir'valtning av läslighet. vär- depapper eller annan därmed likartad lös egendom.

(')m särskilda skäl föreligga. kan riksskatteverket medgiva dels att bolag ellcrekonomisk förening. som icke är förvaltningsföretag enligt fjärde stycket men vars verksamhet till icke oväsentlig del består i förvaltning av vär- depapper eller därmed likartad lös egendom. skall i beskattningsavseende behandlas som sådant för 'altningsföretag. dels att förvaltningsföretag. som är moderföretag i en koncern som ombesörjer vissa gemensamma uppgifter

• Sida 24
•  Original

Prop. l974:98 24

Nuvarande lyda/sc [föras/agrar lula/se

för koncernens räkning, icke skall i beskattningsavseende behandlas som förvaltningsför'etag. Mot beslut._som riksskatteverket meddelat i sådant ären- de. lär talan icke föras.

Förvärvar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening aktie i så- dant bolag eller andel i sådan förening och är det icke uppenbart att det bolag eller den förening som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till förvärvarens rörelse eller ka- pitalförvaltning, åtnjtrtes icke skattefrihet enligt första stycket vid a) för ut- delning å aktien-eller andelen av sådana medel som vid förvärvet funnos hos det utdelande bolaget eller den utdelande föreningen och som icke mot- svara tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvara tillskjutet belopp eller inbetald insats.

Att personer. om vilka i 7055 lörmäles. äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den ] januari l975 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1975 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1975 eller tidigare år.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1974:98 25

4. Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig in— komstskatt

Härigenom förordnas att 7 ; förordningen (1947z576) om statlig inkomst- skatt skall ha nedan angivna lydelse.

.errvart'rnde lydelse Föreslagen lydelse 7 ;” lirån skattskyldighet frikallas: l—"rån skattskyldighet frikallas: a)medlem av konungahuset: a)medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag sann för av staten anvisat anslag: I/iir inkomst av lta/rilal:

b)i utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag: för inkomst. som avses i 54; första stycket c) kommunafskattelagen:

c)staten: för all inkomst:

d)juridisk person som avses i 53; l mom. första stycket c) kommu- nalskattelagen:

för all inkomst;

e) understödsz'irening som enligt sina stadgar icke får meddela annan ka- pitalförsäkring än sådan som omfattar kapitaltrnderstt'id på högst 1 000 kronor för medlem och annan juridisk person som avsesi 53 ;" l mom. första stycket d)kommunalskattefagen än understödsf'örening:

för all inkomst:

Djur-idisk person som avses i 53; 1 mom. första stycket e) kommunal- skattelagen:

för sådan inkomst som ej härflutit av rörelse:

g)här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet. som omlörmäles i 5 & l mom. kommunalskattelagen:

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande förde i samma mom. avsedda ändamål:

hlsvenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar: för utdelning från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar i den omfattning som i 54% komrnunalskattelagen sägs:

ilhär i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person. som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjtrten. till honom utdelad inkomst. för vilken dödsboet skall utgöra statlig inkomstskatt; '

j) understödsföreningar. vilka enligt sina stadgar äga meddela annan ka- pitalförsäkring än sådan som omfattar kapitaltrnderstöd å högst ! (100 kronor

'Senaste lydelse l973z506.

• Sida 26
•  Original

Prop. l974:98 26

Nuvt'rrande lydelse föreslagen lydelse

för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än fivlörsäkrings- verksamhet:

för all inkomst. som belöper på annan än till livförsäkring hänförlig verk- samhet;

k) här i riket bosatt fysisk person. som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten. svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt ellerjnorskt luftfartyg:

för inkomst, som avses i 545 första stycket h) kommunalskattelagen:

l) allmänna pensionsfonden:

för sådan inkomst som ej härllutit av medel. som förvaltas av fjärde fondstyrelsen.

Riksskatteverket må. om särskilda skäl därtill äro. efter ansökan förklara. att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna förordning skall anses jämställd med stiftelse eller förening. som ovan i första stycket vid f) angives. Sådant beslut må. när omständigheterna det föranleda. av riksskatteverket återkallas. Över beslut. som riksskatte- verket meddelat enligt detta stycke. må klagan icke föras.

Att personer. om vilka i 18 & förmäles. äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster. framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari l975 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid l975 års taxering och i fråga om eftertaxering för år [975 eller tidigare år.

• Sida 27
•  Original

Prop. [974198 27

5. Förslag till Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956z623)

llärigenom förordnas att 22 & l mom. taxeringsförordningen (1956623)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse l'77"('-*/t'l.'—'("' ll'f/("l-W'

22 .:"

l mom . * Nedannämnda skattskyldiga äro. där ej annat följer av stad- gandet i 3 mom., skyldiga att trtan amnaning till ledning för egen taxering avlämna deklaration (sj ä l v d e klarat ion ). nämligen: '

f)aktiebolag och ekonomisk förening ävensom sådan stiftelse. fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs. vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

2)annan juridisk person. om dess bruttointäkter av en eller flera för— värvskällor ttnder beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

3) fysisk person. vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor un- der beskattningsåret uppgått. om han varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt. till sam- manlagt minst 4 500 kronor och eljest till sammanlagt minst lOO kronor.

4) fysisk eller juridisk person. vil- kens tillgångar av den art. som an- gives i 3 & 1 mom. förordningen om statlig förmögenhetsskatt, vid be- skattningsårets utgång haft ett värde överstigande 15000/) kronor eller. såvitt angår sådan juridisk person som avses i 6 & [ mom. b) nämnda förordning. 5 ('I/)() kronor. samt

4) fysisk eller juridisk person. vil- kens tillgångar av den art. som an- gives i 3 ;" 1 mom. förordningen ("1947:577) om statlig förmögenhets- skatt. vid beskattningsårets utgång haft ett värde överstigande 20000!) kronor eller. såvitt angår sådan ju- ridisk person som avses i 6 ;" 1 mom. b) nämnda förordning. 15 (II)/I kro-

nor. samt

5) fysisk eller juridisk person. för vilken garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet enligt punkterna 2)—4) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller för- mögenhet. för vilken den fysiska ellerjuridiska personen icke är skattskyldig enligt kommunalskattelagen. förordningen om statlig inkomstskatt eller för- ordningen om statlig lörmögenhetsskatt.

Hava makar. som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav. var för sig haft inkomst eller förmögenhet. skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas och boets sammanlagda inkomst och förmt'jgenhet.

Skall skattskyldig enligt förordningen om statlig förmögenhetsskatt

' förordningen omtryckt l97l13k)9. *Senaste lydelse l972:764.

• Sida 28
•  Original

Prop. l974:98 28

Navara/ale lule/sv Ifö/'aslt'lg't'll (tft/NSU

taxeras för förmögenhet. som tillhör barn eller annan. skall hänsyn därtill tagas vid dekfarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat. skall svensk medborgare. som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller kon- sulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands. anses hava varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under f8 år. därest de varit svenska medborgare och bott hos honom. Person. som under beskattningsåret tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller kon- sulatcts betjäning och som icke varit svensk medborgare. så ock sådan per- sons make. barn under 18 år och enskilda tjänare. därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare. anses däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3)är stadgat icke hava varit här i riket bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet för oskift dödsbo efter skattskyldig. som avlidit under beskattningsåret. skall tillämpas vad som skolat gälla för den avlidne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari l975 och tillämpas första gången vid l975 års taxering.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1974:98

6. Förslag till

29

Förordning om ändring i vägtrafikskatteförordningen (l973:601)

llärigenom förordnas att 6 ä' vägtrafikskatteförordningen (19731601) skall ha nedan-angivna lydelse.

Nuvarande [yr/else

Från skatteplikt undantages

l../iu'rlon. som ägas av mal/vm ar kmumga/msvl.

2. fordon. som är inrättat uteslu- tande för brandväsendet. inrättad som invalidfordon och som är kon- struerad för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen.

3. motorcykel. som är

Föreslagen [vt/('lsc

&

Från skatteplikt undantages

[. fordon. som är inrättat uteslu- tande för brz'tndväsendet.

3. motorcykel. sotn är inrättad som invalidfördon och som är kon- struerad för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen.

Konungen får under förutsättning av ömsesidighet förordna om undantag från skatteplikt för fordon. som äges av den som är anställd vid främmande lands beskickning eller konsulat i Sverige. och som ej är svensk medborgare.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden dessförinnan.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1974:98

7. Förslag till

30

Förordning om ändring i förordningen (l960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

llärigenom förordnas att l & förordningen (l9601603) om bidrag till vissa lutndikappade ägare av motorfordon' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande [rr/("Isa

Ägare av bensindrivet motorfor- don. vilkct enligt 63% första stycket 3 vägtrafikskatteförordningen (19731601) är undantaget från skat- teplikt eller för vilket befrielse från skatteplikt är medgiven enligt 40å nämnda förordning. är berättigad till bidrag enligt denna förordning.

Föreslagen (rt/else & .

Ägare av bensindrivet motorfor- don. vilket enligt oå första stycket 2 vägtrafikskatteförordningen (l973:601) är undantaget från skat- teplikt eller för vilket befrielse från skatteplikt är medgiven enligt 40% nämnda förordning. är berättigad till bidrag enligt denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari l975.

' Förordningen omtryckt l*)73:886. Senaste lydelse av förordningens rubrik l973:886.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1974:98 31

8. Förslag till Förordning om upphävande av förordningen (1970:l7l) om beräk- ning i vissa fall av beskattningsbar förmögenhet som är att hänföra till företag

llärigenom förordnas att förordningen (l970zl71) om beräkning i vissa fall av beskattningsbar förmögenhet som är att hänföra till företag skall upphöra att gälla två veckor efter den dag. då förordningen enligt därå med- delad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Den upp- hävda förordningen skall alltjämt tillämpas vid l974 års taxering och i fråga om ef'tertaxering för år 1974 eller tidigare år.

• Sida 32
•  Original

Prop. l974:98

9. Förslag till Förordning om ändring i tullförordningen (1973z979)

Härigenom förordnas att 7_.*' och övergångsbestämmelserna till tullför- ordningen (l973:979) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lule/se

Tullfrihet medges för vara som förtullas för

]. med/ent av konunga/lusel.

2. främmande stats beskickning eller konsulat. beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes fa- milj enligt lagen tl9661664) med vis- sa bestämmelser om immunitet och privilegier.

3. internationell organisation eller person som är knuten till sådan or- ganisation om organisationen eller sådan person är

upptagen i lagen med vissa be- stämmelser om immunitet och pri- vilegier eller i författning som med- delats med stöd av lagen och

berättigad till tullfrihet enligt stad- ga elleravtal som gälleri förhållande till Sverige.

Denna förordning träder i kraft den ljanuari 1974. utom såvitt avser 7 ä'] som träder i kraft samtidigt som Zä' om ändring i lagen (l9662664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.

lagen

7

Föreslagen lule/se

;"

Tullfrihet medges för vara som förtullas för

I. främmande stats beskickning eller konsulat. beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes fa- milj enligt lagen ( l966:664) med vis- sa bestämmelser om immunitet och privilegier.

2. internationell organisation eller person som är knuten till sådan or- ganisation om organisationen eller sådan person är

upptagen i lagen med vissa be- stämmelser om immunitet och pri- vilegier eller i författning som med- delats med stöd av lagen och

berättigad till tullfrihet enligt stad- ga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974. utom såvitt avser 7 & I som träderi kraft samtidigt som Zä lagen om lagen (l966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.

ändring i

Om upphävande av vissa äldre författningar i samband med ikraftträ- dandet finns bestämmelser i lagen (l973z982) om upphävande av viss

tullagstiftning.

Denna förordning träder i kraft den I januari 1975.

• Sida 33
•  Original

Prop. 197498 ' 33

Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 5 april 1974.

Närvarande: statsråden STRÄNG. HOLMQVIST. ASPLING. GElJER. BENGTSSON. NORLlNG. LÖFBERG. LlDBOM. CARLSSON. FELDT. SlGURDSEN. GUSTAFSSON. ZACHRlSSON. LElJON, llJELM—WAL- LEN.

Chefen för finansdepartementet. statsrådet Sträng. anmäler efter gemen- sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring ijörmä- genhels- samt arvs- och gävobeskaI/ningen och anför. '

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni l967 tillkallade jag sju sakkunniga med uppgift att se över reglerna om förmögenhets- samt arvs- och gåvobeskattningen. Utredningen. som antagit namnet kapitalskat- teberedningen'. avlämnade såsom en första etapp i sitt arbete betänkandet ("SOU l969:54) Kapitalbeskattningen. Med utgångspunkt i betänkandet re- formerades i betydelsefulla delar den gällande kapitalbeskattningen genom beslut av 1970 års riksdag (prop. l970:7l. BeU l970:4l. rskr l970:23l. SFS 1970: f 70—l 74). De ändringar som då skedde avsåg i första hand sådana frågor som skattens fördelning och avvägning. indelningen i skatteklasser och andra för skattens höjd väsentliga förhållanden. Den ll juni 1971 avlämnade bc- redningen slutbetänkandet (SOU l97l:46) Teknisk översyn av kapitalbe- skattningen. ! betänkandet föreslås bl. a. att vid kapitalbeskattningen hänsyn skall tas till s. k. latent skatteskuld. att permanenta regler införs för famil- jeföretagens skattelättnader samt att arvsskattebestyren flyttas från de all- männa underrätterna till länsstyrelserna och besvärsprövningen överförs till länsskatteri'itterna. kammarrätterna och regeringsrätten. Förslagen har över- vägande teknisk karaktär och ändrar inte de huvudlinjer för kapitalbeskatt- ningen som beslöts vid 1970 års riksdag.

Beredningens förslag är inte enhälliga. Ledamoten Alemyr förordar i en reservation skärpt beskattning av kungahusets medlemmar samt förmö- genhetsbeskattning av värdefullt inre lösöre. såsom konstsamlingar. anti- kviteter m.m.

' Ledamöter generaldirektören Sten Walberg. tillika ordförande. riksdagsmannen Stig Alemyr och f.d. riksdagsmännen Erik Brandt. llerbert Hermansson. Holge Ottosson och Eskil Tistad samt kanslirådet llans Henrik Abelin.

3 Riksdagen 1974. ] sam/. Nr 98

• Sida 34
•  Original

Prop. 1974:98 34

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av kammarkollegiet. statskontoret. kammarrätten i Stockholm. försäkringsinspektionen. riksre- visionsverket (RRV). riksskatteverket (RSV). Göta hovrätt. hovrätten för Västra Sverige. tingsrätterna i Stockholm. Göteborg och Malmö. länssty- relserna i Stockholms. Älvsborgs. Östergötlands. Jönköpings. Kalmar. Kro- nobergs. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Västmanlands. Kopparbergs. GäVIeborgs. Jämtlands och Västerbottens län. Familjeföretagens förening. Folksam. Föreningen Sveriges tingsrättsdomare. Handelskammaren i Göte- borg. Landsorganisationen i Sverige (LO). Lantbrukarnas riksförbund genom lantbrukets skattedelegation. Skånes handelskammare. Stockholms handels- kammare. Svensk industriförening. Svenska arbetsgivareföreningen (SAI-"). Svenska bankföreningen. Svenska företagares riksförbund. Svenska försäk— ringsbolags riksförbund. Svenska livförsäkringsbofags förening. Svenska sparbankslöreningen. Sveriges advokatsamfund. Sveriges grossistförbund. Sveriges hantverks- och industriorganisation (SlllO). Sveriges industriför- bund. Sveriges jordägareförbund. Sveriges köpmannaförbund. Taxerings- nämndsordförandenas riksförbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Svenska londhandlarefö- reningen och Stockholms fondbörs. Gemensamt yttrande för SAF. Svenska bankföreningen. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Sveriges industri- förbund och Stockholms handelskammare har avgetts av näringslivets skat- tedelegation. Beträffande frågor rörande försäkringsbeskattningen har de- legationen åberopat gemensamt yttrande av Svenska försäkringsbolags riks- förbund och Svenska fivförsäkringsbofags förening. Göteborgs handels- kammare har anslutit sig till det av Skånes handelskammare avgivna ytt- randet.

Utlåtande i frågan har vidare inkommit från Sveriges frikyrkoråd. I det följande kommer att tas upp frågor som sammanhänger med fa- miljelöretagens kapitalbeskattning. Vidare kommer — med hänsyn till ett beslut av riksdagen år 1973 — frågan om kungahusets skatte- och tull- förmåner att behandlas. Efter samråd med cheferna för _iustitie- och kom— mundepartementen har jag beslutat att inte ta upp frågan om en omor- ganisation av arvsbeskattningen i detta sammanhang. inte heller de övriga spörsmål som kapitalskatteberedningen berört kommer jag att ta upp i detta sammanhang i vidare mån än vad avser vissa åtgärder för att motverka skatteflykt.

Prop. l974:98 38

2.2 Kapitalskatteberedningen 2.2.1 .4l/ririirrrrrr synpunkter

Beredningen framhåller inledningsvis att det förhållandet att hänsyn till latent skatteskuld i princip inte tas vid kapitalbeskattningen leder till be- tydande skattemässiga ojämnheter. som ytterligare accentuerats genom den skärpning av progressionen som skett genom 1970 års skattereform.

Beredningen konstaterar att en reglering av alla de situationer där en latent skatteskuld kan sägas förekomma inte är möjlig utan att mycket invecklade regler skapas. Beredningen har bl. a. därför inriktat sitt arbete på att försöka åstadkomma generella regler för sådana fall där frågan är av större praktisk betydelse. Ett riktmärke har varit att söka nå fram till enkla regler. som inte är endast neutrala i den meningen att beskattningseffekten blir i stort sett densamma för olika näringsgrenar och verksamhetsförmer utan också enhetliga i den meningen att de skall användas vid såväl förmögenhets- som arvs- och gåvobeskattningen.

2.2.2 I'Iuvud/in/"erjör en teknisk lösning

Beredningen konstaterar att den latenta skatteskulden som skatteproblem kan lösas på två principiellt olika sätt. Man kan se denna typ av belastning antingen som en skatteskuld i egentlig mening eller som en faktor vid vår- deringen av separata tillgångar.

Vad gäller det första alternativet framhåller beredningen att den latenta skatteskulden skiljer sig markant från andra skulder. Det är svårt att exakt beräkna storleken av latent skatteskuld. Den utgör inte någon skuld i ci- vilrättslig bemärkelse. Redan av dessa skäl frnner beredningen det tveksamt om latent skatteskuld bör inordnas bland de avdragsgilla skulderna. Härtill kommer att latenta skatteskulder förekommer i skilda sammanhang. Man kan tala om en latent skatteskuld för varje skattskyldig med avseende på inkomstskatten för det gångna årets inkomster. Här har avdragsrätten emel- lertid knutits till skatternas debitering. Avdrag medges således enbart för debiterade skatter.

Enligt beredningens mening kan både praktiska och teoretiska skäl anföras mot att inordna latent skatteskuld bland avdragsgilla skulder. Sådana invänd- ningar kan göras även mot andra metoder att lösa frågan genom en all- mängiltig regel. Beredningen pekar särskilt på svårigheterna att dra upp strikta och klara gränslinjer.

Önskemålet om en lösning av problemet torde emellertid. fortsätter be- redningen. inte i första hand gå ut på ett generellt hänsynstagande till latenta skatteskulder. Huvudintresset torde i stället vara att söka rätta till de fall där gällande regler leder till olikformig behandling av de skattskyldiga. En skattemässigt sett särskilt olycklig konsekvens av den gällande ordningen är att slutresultatet kan bli beroende av den form vari den skattskyldige

• Sida 39
•  Original

Prop. 1974z98 39

driver sin verksamhet. 1 förgrunden träder de fall där typiskt sett mer be- tydande differenser råder mellan de värden som enligt nuvarande regler skall ligga till grund för förmögenhetsberäkningen och de bokföringsvärden som kan godtas vid inkomstberäkningen. '

Mot bakgrund härav finner beredningen det naturligt att behandla den latenta skatteskulden som en faktor att beakta vid värderingen av olika tillgångar. Beredningens förslag är också utformat enligt detta alternativ.

I fråga om hur den latenta skatteskulden skall beräknas anser beredningen det vara motiverat att arbeta med en schablon. Denna metod har valts i de tidigare nämnda anvisningarna för värdering av icke börsnoterade aktier. F.nligt dessa anvisningar skall substansen minskas med hälften av dold reserv i varulager. En allmän schablonregel kan enligt beredningen utformas på ungefär motsvarande sätt. Den vid aktievärderingen tillämpade 50-procents- regeln ligger nära den skattesats som gäller för aktiebolag vid inkomsttaxe- ringen. För fysiska personer kan en 50-procentsregel enligt beredningen i vissa fall vara för gynnsam men i regel något för låg. En bättre anpassning av avdraget kan fås exempelvis till marginalskatteprocenten för den skatt- skyldige vid föregående års taxering. Full rättvisa skulle emellertid inte upp- nås med en sådan regel. När den dolda reserven tas fram till beskattning kan nämligen marginalskatten vara en annan. Härtill kommer att en lösning efter nu antydda linjer skulle bli invecklad.

Enligt beredningens mening bör som nämnts den latenta skatteskulden sålunda beaktas vid värderingen. Avsikten är emellertid inte att mäta den kommande inkomstskattens exakta storlek. Då man för aktievärderings vid- kommande knappast kan överge 50-procentsregeln. som nära ansluter till bolagsskattens höjd. föreslår beredningen att denna regel skall tillämpas och därvid gälla generellt även för fysiska personer.

Beredningens förslag innebär vidare att latent skatteskuld skall beaktas endast i fråga om särskilt angivna tillgångar. Härvidlag bildar varulager en natttrlig utgångspunkt. Den föreslagna 50-procentsregeln innebär att lager vid förmögenhetsberäkningen skall redovisas enligt följande. Lagertillgång- arna tas upp till anskaffningsvärdet efter avdrag i förekommande fall för inkurans. Härifrån får sedan avräknas hälften av skillnaden mellan detta värde och det värde som redovisats i räkenskaperna och som godtagits vid inkomsttaxeringen. Resultatet blir därmed att endast hälften av den dolda reserven anses som skattepliktig tillgång vid förmögenhetsberäkningen. På samma sätt bör enligt beredningen dold reserv få beaktas i fråga om avsätt- ningar till lagerregleringskonto och till lagerfonder.

F.nligt beredningen är möjligheterna att bilda dolda reserver störst be— träffande sådana lagertillgångar där de allmänna nedskrivningsreglerna gäller. Det finns emellertid en del tillgångar där rätten till nedskrivning är inskränkt. Hit hör i första hand lager av fastigheter och värdepapper. Vid kapitalbe- skattningen redovisas sådana tillgångar till författningsmässigt bestämda värden. nämligen taxerings- resp. kursvärden. Dolda reserver kan före-

• Sida 40
•  Original

Prop. 1974:98 40

komma även i dessa fall. låt vara i betydligt mindre omfattning än när det gäller sedvanliga lagertillgångar. I regel rör det sig här om företag drivna i aktiebolagsform hos vilka latent skatteskuld redan i dag kan beaktas. Frågan har emellertid praktisk betydelse i exempelvis byggnadsrörclse. som drivs som enskild firma eller som handelsbolag. Beredningen anser därför att den för varulager i egentlig mening föreslagna regeln bör gälla även för lager av fastigheter och värdepapper.

På samma sätt skulle latent skatteskuld i inventarier kunna behandlas. men beredningen finner detta opraktiskt. Den dolda reserven i inventarier uppgår nämligen i de flesta fall till obetydliga belopp. Beredningen anser därför att den vid inkomsttaxeringen godtagna värdesättningen av inven- tarierna. dvs. restvärdena efter avskrivning. bör kunna läggas till grund även för förmögenhetsbeskattningen. 1 praktiken sägs detta redan gälla i stor ut- sträckning. Det bör därför inte möta några betänkligheter att låta detta gälla också då en mera betydande dold reserv finns. Reduceringen av skatte- intäkterna torde under alla förhållanden bli obetydlig och uppvägs av de fördelar som erhålls genom större enkelhet.

Förslaget till beräkning av värde av inventarier vid kapitalbeskattningen har utformats som ett alternativ att användas vid sidan av gällande vär- deberäkningsregler för inventarier. Motsvarande värdeberäkning föreslås sko- la gälla även för värdering av icke börsnoterade aktier som inte utgör la- gertillgång.

Beredningen betonar att förslagen rörande lager och inventarier har ett inre samband och att de tillsammans med vad beredningen föreslår be- träffande familjeföretagen skall ses som ett försök att åstadkomma en än- damålsenlig avvägning av beskattningen av tillgångar nedlagda i rörelse eller jordbruk.

Beträffande fastigheter som utgör anläggningstillgångar föreslår beredning- en ingen ändring. Här skall taxeringsvärdet således alltjämt vara avgörande vid kapitalbeskattningen och inventarier. som ingår i det taxerade bygg- nadsvärdet. skall inte redovisas särskilt.

Den föreslagna lösningen för latent skatteskuld i varulager bör enligt ut- redningen tillämpas även på avsättningar till 5. k. eldsvåde- och fartygsfonder samt på skogskontoavsättningar. Sådana medel anses således skola tas upp till halva beloppet vid kapitalbeskattningen.

Beträffande andra skattepliktiga tillgångarän de nu nämnda.som framdeles kan komma att träffas av inkomstskatt, konstaterar beredningen att den la- tenta skatteskulden inte kan behandlas på samma sätt som lager och in- ventarier dvs. genom hänsynstagande vid värderingen. Bestämmelserna skul- le i sådant fall bli komplicerade. Vinsten skulle knappast stå i proportion till nackdelarna. Enligt beredningens mening bör man gå fram med för- siktighet när det gäller att tillskapa nya regler på det här aktuella området. Om man vill gå längre och vid kapitalbeskattningen generellt beakta kom- mande inkomstbeskattning. måste man ompröva nuvarande ordning. enligt vilken avdrag vid förmögenhetsberäkningen endast medges för debiterade

• Sida 41
•  Original

Prop. 1974:98 4)

skatter. Anknytningen av avdragsrätten till debiteringen uppbärs av tungt vägande skäl. och en ändring framstår inte som önskvärd. Beredningen lägger av nu anförda skäl inte fram någon generell lösning.

Beredningen tar i sammanhanget upp kontantredovisande lantbrukares innehav av omsättningsdjur. Vid försäljning av sådana djur skall likviden redovisas som skattepliktig intäkt. Å andra sidan är anskaffningskostnaden avdragsgill. Någon latent skatteskuld i tidigare angiven bemärkelse föreligger inte här. eftersom dold reserv inte bildas. Läget blir därför detsamma som för en rörelseidkare som inte gjort någon lagernedskrivning. Enligt bered— ningens mening frnns därför inte i dessa fall sådan latent skatteskuld som bör beaktas. Detsamma gäller utestående fordringar m. m. i hithörande fall.

2.2.3 läger i samband med rea/isarionsvinsrbeskaltningen

Den utvidgade realisationsvinstbeskattningen har aktualiserat frågan om hänsynstagande till kommande inkomstbeskattning vid värdesättning av ak- tier och fastigheter. Vinst.som uppkommer vid avyttring av dylika tillgångar. beskattas numera oavsett fångets art och tiden för innehavet. Mot denna bakgrund tar beredningen upp frågan huruvida hänsyn till latent skatteskuld på aktier och fastigheter bör tas vid kapitalbeskattningen.

Situationen är enligt beredningen likartad med den som föreligger be- träffande dold reserv i varulager. När varulagret realiseras. bortgår omkring hälften av den dolda reserven i inkomstskatt. På samma sätt bortgår vid aktieförsäljning i regel minst 5 % av försäljningssumman i realisationsvinst- skatt.

Beredningen föreslår att aktier vid förmögenhetsberäkningen i princip skall tas upp till 95 % av annars gällande värde. Avdragsrätten knyts på så sätt att till 10-procentsregeln för realisationsvinstbeskattningen.

1 den praktiska tillämpningen kräver detta inte någon omräkning av annars gällande värden. Beredningen föreslår nämligen att värdena på börsnoterade aktier vid kapitalbeskattningen skall baseras på medelvärdet under december månad före taxeringsåret resp. året för dödsfall eller gåva. Dessa värden skall enligt förslaget fastställas av RSV. som därvid skall räkna in den här föreslagna 5-procentiga reduktionen. RSV skall vidare varje år ge ut listor med sålunda bestämda värden. som omedelbart skall kunna tillämpas av skattskyldiga och myndigheter.

Reglerna för beskattning av realisationsvinst vid avyttring av fastighet skiljer sig väsentligt från motsvarande regler vid avyttring av aktier. linIigt beredningen synes det tveksamt i vad mån latent skatteskuld i fastighet bör beaktas vid förmögenhetsberäkningen. Medan värderingen av aktier vid förmögenhetsberäkningen baseras på kursvärdet. dvs. i realiteten försälj- ningspriset. skall fast egendom tas upp till taxeringsvärdet. Detta värde be- stäms med viss säkerhetsmarginal och torde därför i regel vara något lägre än det värde som kan uppnås vid försäljning. Vidare bör uppmärksammas

• Sida 42
•  Original

Prop. 1974:98 42

att det vid aktievärderingen är enkelt att knyta an avdragsrätten till 10- procentsregeln. Det föreligger inte motsvarande möjligheter att enkelt fast- ställa latent skatteskuld i fastighet. Vidare är normalt endast 75 % av vinsten skattepliktig. Detta innebär enligt beredningen en tillfredsställande avväg- ning även såvitt avser frågan orn hänsynstagande till latent skatteskuld. Att se en delav den eventuella skillnaden mellan taxeringsvärde och beräknat lägsta ingångsvärde som en latent skatteskuld är att gå för långt. Något förslag om beaktande av latent skatteskuld i detta sammanhang framläggs således inte.

2.2.4 .-frt's- och gät'obeskallningen

Även på arvs- och gåvobeskattningens område föreslår beredningen att latent skatteskuld skall beaktas vid värderingen av vissa tillgångar. Värdet avses skola bestämmas med hänsyn till belastningen av framtida inkomst- skatt. 1 enlighet härmed föreslås att latent skatteskttld skall beaktas vid vär- dering i arvs— och gåvoskattesammanhang av lager och inventarier med därtill knutna fonder samt av aktier och medel på skogskonto. Förslaget i denna del ansluter till lösningen på lörmögenhetsskatteområdet och innebär i kort- het följande.

Varulager tas vid '.trvsbeskattningen upptill sitt verkliga värde med avdrag för inkurans och latent skatteskuld. Den latenta skatteskulden beräknas även här till 50% av den dolda reserven.

Även i övriga delar föreslår beredningen samma regler som för förmö- genhetsskatten. Aktier föreslås således vid arvs- eller gåvobeskattningcn sko- la redovisas till 95 % av fulla värdet. Skogskontomeclel samt avsättningar till s. k. eldsvåde- och lärtygsfonder bör likaså vid arvs- och gåvobeskatt- ningen få tas tipp till belopp motsvarande halva värdet.

2.3 Remissyttrandena

Beredningens förslag i fråga om den latenta skatteskulden har fått ett i huvudsak positivt bemötande av remissinstanserna. Från flera håll har framförts önskemål om att den latenta skatteskulden skall beaktas i större omfattning än vad beredningen föreslagit. Andra remissinstanser anser emel- lertid att förslaget är för långtgående.

Förslaget avvisas av 1.0. som framhåller att problemet med den latenta skatteskulden måste bedömas utifrån en helhetssyn på den nuvarande be- skattningen. inkomstbeskattningen är utformad med beaktande av gällande värderingsregler för t. ex. kapitalbeskattningen av varulager. Detta innebär enligt LO att en ensidig ändring i enlighet med beredningens förslag kornrtter att innebära skattelättnader. Eftersom beredningen inte redovisat något mate- rial som kan ge en uppfattning om storleken eller fördelningen av dessa skattelindringar. finner LO det svårt att bedöma de praktiska konsekvenserna av förslaget.

• Sida 43
•  Original

Prop. l974:98 43

TCO anser att syftet med förslaget att åstadkomma större likformighet och rättvisa vid beskattningen är riktigt. Emellertid känner TCO i övrigt tveksamhet inför förslaget. Stora svårigheter med övervakning kan uppstå och bör närmare uppmärksammas. Vidare är det tveksamt om den begränsade lösning som beredningen framlagt är tillfredsställande. [ övrigt erinras om att den latenta skatteskulden kan verka dämpande på aktiekurserna. lläri- genom kommer en del av denna skuld att bli beaktad. Relativt gynnsamma värderingsregler för lager kan också sägas innebära att man redan delvis tagit hänsyn till denna belastning. '

RSV beklagar att beredningen inte har tagit tillfället i akt att göra en djupare kartläggning av problemen på området. Även om en sådan kart— läggning sannolikt inte kunnat medföra en generell lösning av problemen. hade den enligt RSV gett en uppfattning om problemens storlek och därmed underlättat ställningstagandet. Från samma synpunkt skulle det varit av värde med en utredning om de latenta skatteskuldernas effekter i förmö- genhetshänseende från såväl statsfinansicll som privatekonomisk synpunkt. ] ett hänseende finner dock RSV starka skäl tala till förmån för beredningens förslag. Det gäller latent skatteskuld på skogskontomedel. Genom den tids- begränsning som här gäller för skatteuppskov är skatteskulden mer påtaglig än för andra tillgångar. Eftersom latent skatteskuld sedan länge beaktats vid aktievärdering och rättviseskäl talar för viss utsträckning av denna rät- tighet också till skattskyldiga med tlirektägda företag. vill RSV inte motsätta sig beredningens förslag.

Förslagets tekniska lösning — ett schablonmässigt beaktande av den latenta skatteskulden vid värderingen av olika tillgångar — biträds eller lämnas utan erinran av det övervägande antalet remissinstanser. Lantbrukets skatta/0- lagalinn anser dock att den valda metoden inte är den i praktisk tillämpning enklaste Och inte heller leder till det materiellt riktigaste resultatet. De- legationen förordar därför att den latenta skatteskulden skall beaktas i förrn av en särskild skuldpost.

Den föreslagna SO-procentsregeln biträds av RSV. Siw/iska wmrhrmks/r'V— eningen och Skånes ll(1llt/clskamnian'. Ktmunurrä/fvn i Stock/mln] finner vis- serligen att beredningens förslag har starka skäl för sig men framhåller att från rättvisesynpunkt är en reducering efter 60 % att föredra. Liknande syn- punkter fram förs av lan/brukets skarrmlclcearimi och Svenska äggvita/swift?- prmlör/örmringcn. Näringslivets skal/ctlc/agalion. SHIO och Svar/"gas jon/- ättarc/örblmd anser att vid värderingen 2/3 av den dolda reserven bör få dras av som latent skatteskttld. Sveriges grossist/"Mb:mtl finner att stor- leken på nämnda avdrag bör göras beroende av den skattskyldiges inkomst- läge. Liknande synpunkter framförs av Svensk indiisfri/Fil'mzing.

Beredningens förslag såvitt rör latent skatteskuld på medel innestående på skogskonto eller avsatta i eldsvåde- eller fartygsfontler har antingen biträtts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Den förordade lösningen rörande avdrag för latent skatteskuld vid vär-

• Sida 44
•  Original

Prop. l974:98 44

dering av varulager utsätts för viss kritik. Lc'insstvre/serna i Jönköpings och Gävleborgs län. Familje/öretagensförening. lantbrukets skattede/egation, Sveri- ges aclvakatsam/imrl och Svenska sparbanks/öreningen vänder sig mot vad be- redningen anför angående den latenta skatteskulden i varulager. tillhörigt lantbrukare med kontantmässig redovisning. Till skillnad från beredningen hävdas att kontantredovisande lantbrukare bör ha samma rätt som rörel- seidkare att vid kapitalbeskattningen få göra avdrag för latent skatteskuld i varulager av spannmål, omsättningsdjur o.dyl. Flertalet av dessa remiss- instanser förordar också avdragsrätt för kontantredovisande lantbrukare i vad avser latent skatteskuld i utestående fordringar. Länsstttre/serna iJönkö- pings och Kalmar län riktar anmärkning mot beredningens förslag att be- träffande fastighet. som utgör lagertillgång. ge möjlighet till avdrag för latent skatteskuld. De båda länsstyrelserna anser att liksom hittills taxeringsvärdet bör gälla vid förmögenhetsbeskattningen. oavsett om fastighet är att hänföra till lager- eller anläggningstillgång.

Beredningens förslag om avdrag för latent skatteskuld i inventarier biträds eller Iäm nas utan erinran av de flesta remissinstanserna. Lc'insstvre/sen i Göte- borgs och Bohus län avstyrker dock förslaget i denna del. Länsstyrelsen finner det varken rättvist eller lämpligt att låta valet av avskrivningsmetod och inte tillgångens allmänna saluvärde bli avgörande för förmögenhetsvärdet.

I flera remissyttranden framförs invändningar mot den försiktighet varmed beredningen gått fram vid bestämmandet av tillämpningsområdet. Famil- _ic.'löl'c'm.L'vnsförening. lantbrukets skatta/elegation och Skånes handelskammare framhåller att i princip varje slag av latent skatteskuld bör få beaktas. om den skattskyldige genom utredning styrker skuldens existens.

Krav på hänsynstagande till latent skatteskuld i ytterligare situationer fram- förs från flera håll. Nr'irings/ivets skatter/elegation. lantbrukets skattede/egation. SH I (). Sveriges grossist/ärmmd och Svenska h_vggnarlsenlrepreniir/öreningen an- scr sålunda att även icke debiterade skatter bör vara avdragsgilla. Försäk- rings/nspektianen anser att frågan om beaktande av latent skatteskuld vid beräkning av arvs- eller gåvoskatt avseende pensionslörsäkring bör bli före- mål Iör ytterligare överväganden. Liknande synpunkter framförs av Sveriges a(lvakatsam/imtl. Svenska ./örsäkrin_trsbalags riks/örbuiul förordar att vid fast- ställande av det kapitalvärde av pensionsförsäkring som skall ligga till grund för arvs- och gåvobeskattning avdrag bör medges med hälften av det ta- bellmässigt beräknade värdet. Folksam ttttalar samma uppfattning. Lantbru- kets skattet/e/egation. när'irt_t,'slivets skatter/e/egation och Svenska sparbanks/iir- eningen hävdar att hänsyn bör tas till den latenta inkomstskatteskuld som kan belasta fastighet med särskilt åsatt exploateringsvärde.

Beredningens förslag att aktier vid kapitalbeskattningen skall redovisas till 95 % av fulla värdet har mött invändningar. RSl" anför att den latenta skatteskulden beträffande aktier är av annan karaktär än övriga av bered- ningen behandlade former av latent skatteskuld. Verket anser att de skäl beredningen anfört till stöd för den förordade lösningen inte motiverar någon

• Sida 45
•  Original

Prop. 1974:98 45

ändring av gällande regler. Detsamma anser länsstyrelsen i Stockholms län. som finner förslaget alltför välvilligt. Mot bakgrund av att hänsyn till latent skatteskuld bör tas endast i fall där skulden har större praktisk betydelse ställer sig länsstyrelsen i Jönköpings län tveksam till tlen föreslagna reduce- ringen av aktievärdena. Länsstyrelserna i l-"'('istmanlamls och Gävleborgs län avstyrker förslaget.

Den föreslagna reduceringsregeln tillstyrks av lantbrukets skattecle/egation och .S'veriges advokatsamfund. Samfundet liksom Göta hovrätt. ltovrr'illenI/iir l"'ästra Sverige och kammarrätten iStat'kltol/n riktar anmärkning mot den av beredningen förordade tidpunkten för aktievz'irderingen och anser inte att tillräckliga skäl föreburits föratt frångå nu gällande regler. Även R.Sl"'t1vsty'rker förslaget såvitt rör tidpunkten för aktievärderingen och anför att en ändring enligt beredningens linjer skulle kunna föranleda mer eller mindre berät- tigade krav på genomsnittsvärdering av andra tillgångar och skulder. Svenska .fandhanälare/äreningen pekar på risken för tidsutdräkt vid upprättande av värderingslistorna beträffande aktier. Föreningen anser att det kan vara lämp- ligare att låta genomsnittsvärdct för november månad vara normerande. Vidare påpekas att medelvärdet kan beräknas på olika sätt. ] enkelhetens intresse föreslås användande av aritmetiska medeltalet för högsta och lägsta noteringen under perioden.

3.1. Nuvarande ordning

Genom 1970 års reform av förmögenhets- och arvsbeskattningen infördes provisoriska skattelättnaderi fråga om kapital, nedlagt i rörelse ellerjordbruk. Syftet med dessa lättnader var i huvudsak att de samtidigt beslutade skärp- ningarna av skatteskalorna inte skulle träffa arbetande kapital i mindre eller medelstora s.k. familjeföretag.

[ fråga om |förmögenhetsbeskattningwt finns de provisoriska reglerna i förordningen (l970:l7l)om beräkning i vissa fall av beskattningsbar förmö- genhet som är att hänföra till företag. Förordningen tillämpas i fråga om rörelse. jordbruk och skogsbruk. Förvaltningsföretag är således uteslutna. För andra företag gäller att förvaltning av fast egendom eller värdepapper inte får förekomma i mer än obetydlig omfattning. Vidare tillämpas förord- ningen endast på företag med ett förmögenhetsvärde. som inte överstiger 2 milj. kr. Förmögenhetsvärdet är för aktiebolag deklarationsvärdet för ak- tierna och för andra företag skillnaden mellan de tillgångar och skulder som skall tas med i förmögenhetsberäkningen.

Ytterligare begränsningar finns. Förordningens bestämmelser tillämpas så- ledes inte i fråga om delägare. vars skattepliktiga förmögenhet inte överstiger 500 000 kr. Företaget skall vidare vara ett s. k. familjeföretag med begränsad delägarkrets. Det krävs att företaget skall — direkt eller via juridisk person

• Sida 46
•  Original

Prop. 1974:98 46

— till minst 75 % ägas av den skattskyldige ensam eller av honom i förening med högst nio fysiska personer. Den skattskyldige skall vidare ha sin väsent- liga försörjning av företaget. Denna fråga bedöms efter förhållandet mellan den inkomst han haft från företaget och den sammanlagda inkomst han haft av annat slag. Vid sidan härav krävs också att företaget dominerar i förmögenhetsavseende vid jämförelse med de övriga förmögenhetstilIgång- ar som den skattskyldige kan ha. Minst 75% av den skattskyldiges total- förmögenhet skall sålunda vara nedlagd i företaget. Detta medför att skat- telättnader kan medges upp till en beskattningsbar förmögenhet på ca 2.6 milj. kr. Samtaxeras den skattskyldige för förmögenhet med make eller hem- mavarande barn under 20 år. sker jämförelsen med utgångspunkt i hela den gemensamt beskattade förmögenheten. Äger den skattskyldige fiera före- tag. får den samlade verksamheten från förmögenhetssynpunkt behandlas som ett företag. Som förutsättning gäller dock att det finns ett inre sam- manhang mellan företagen.

Föreligger de nu nämnda förutsättningarna. reduceras beskattningsuntler- laget med 25 % av den förmögenhet som överstiger 500 000 kr. Den skatt- skyldiges beskattningsbara förmögenhet motsvaras alltså av 500 000 kr. ökat med 75 % av den återstående förmögenheten. På denna summa utgår förmö- genhetsskatt i vanlig ordning.

I fråga om arvsskalten finns regler av motsvarande innehåll i 29; AGF. För skattelättnad gäller här att minst 75 % av behållningen i boet skall vara nedlagt] i sådant familjeföretag som avses i den nyssnämnda förordningen (SFS l970:l7l ). Viti arvsbeskattningen kan — till skillnad mot vad som gäller i förmögenhetssamtnanhang — viss lättnad medges även om företagets värde ('_')verstigerZ milj. kr. Den övre gränsen går här vid 2.5 milj. kr. I övrigt gälleratt den avlidne skall ha uppfyllt förutsättningarna fört'tvdrag vid förmögenhetsbe- skattningen enligt den nyss nämnda förordningen. Förutsättningarna beträf- fande skattskyldigs förmt'ågenhet skall dock i fråga om den avlidne bedömas med hänsyn till behållningen i dödsboet. Lindring i arvsbeskattningen tillkom- mer den som genom arv eller testamente erhåller rätt — helt eller delvis — till företaget. Det förutsätts vidare att arvingen eller testamentstagaren har minst 75 % av sin förmögenhet investerad i företaget. Lättnaden är utformad som en villkorad rätt till skatteeftergift. I en första omgång medges vid skatteläggning- en särskilt för varje arvinge och testamentstagare anstånd med erläggande av viss del av skatten. Anståndet får avse 10% av skatten. om före- tagets värde inte överstiger 2 milj. kr.. och S% av skatten. om företagets värde ligger mellan 2 och 2.5 milj. kr. Om skattebeloppet understiger ] 000 kr.. kan anstånd inte beviljas. Anståndet upphör i princip fyra är efter beslutet. Visar den som fått anstånd att han ttnderanståndstiden haft sin förmögenhet nedlagd i företaget till minst 75 % och att någon arvinge eller testamentstagare under samma tid haft sin väsentliga försörjning av företaget. efterges an- ständsbeloppet jämte ränta. Får beskattningsmyndigheten före anståndsti- dens utgång kännedom om att någon som erhållit anstånd inte uppfyller

• Sida 47
•  Original

Prop. 1974:98 47

förutsättningarna härför. skall anståndet förklaras förverkat. [ vissa fall kan anstånd eller eftergift medges. även om samtliga förutsättningar inte är upp- fyllda.

3.2. Kapitalskatteberedningen

De provisoriska lättnader i förmögenhets- och arvsbeskattningen som infördes år 1970 var en principiell nyhet. Dessförinnan var frågan om skat- tepliktiga tillgångars art utan betydelse för skattens beräkning. En sådan princip gäller enligt beredningen också i andra länders skattelagstiftning. Ett undantag utgör dock den brittiska kvarlåtenskapsbeskattningen, där lätt- nader kan medges lör kapital nedlagt i rörelse och jordbruk.

Enligt beredningen finns inte någon principiell skillnad mellan arbetande och annat kapital. eftersom allt kapital — oavsett placeringsformen — är att anse som arbetande. Denna princip har dessutom praktiskt viktiga kon- sekvenser. Det framhålls att regler som ger olika skatteresultat beroende på placeringens art. kan inbjuda. till skatteflyktsdispositioner.

Å andra sidan kan skäl anföras för en särbehandling av de små och me- delstora familjeföretagen. Bered ningens undersökningar visar att sådana före- tag ofta arbetar under betydande svårigheter men också har särskilda ut- vecklingsmöjligheter. Eftersom statsmakterna redan i och med 1970 års lag- stiftning beslutat sig för särskilda lättnader vid kapitalbeskattningen av små och medelstora familjeföretag. har beredningen emellertid inte sett som sin uppgift att ta ställning till om sådana lättnader skall finnas utan till httr de skall utformas. En förenkling och precisering av provisoriets regelsystem har ansetts ge den bästa lösningen. Det har visat sig mycket svårt att finna lättillämpliga regler för arvsskatten. Denna skatt beräknas i regel med ut- gångspunkt i en schematisk lottläggning. som inte säger något om den slut- giltiga fördelningen av tillgångarna. Att för familjeföretagens del göra ingrepp i denna systematik är enligt beredningen uteslutet. i-Iärtill kommer att be- redningen inhämtat att önskemålen om lättnader för familjeföretagen i första hand är knutna till förmögenhetsskatten. Arvsskatten sägs visserligen vara kännbar men likväl endast innebära ett av de många ekonomiska problem som uppstår vid ägarens frånfälle. Mot bakgrund av nu anförda synpunkter anser beredningen att arvsskatten bör lämnas utanför vid en ändring av reglerna om lättnader för familjeföretagen. Dessa lättnader föreslås således i fortsättningen avse enbart förmögenhetsskatten. De bör emellertid avvägas så att det ekonomiska resultatet på längre sikt blir ungefär detsamma som de lättnader som i provisoriet omfattar både förmögenhetsskatt och arvsskatt.

Regelsystemet bör enligt beredningen byggas upp med utgångspunkt i företagsförmögenheten. Alla tillgångar och skulder som hör till rörelsen eller jordbruket bör beaktas. Begreppet företagslörmögenhet ger emellertid ingen god vägledning när det gäller att avgöra om en tillgång eller skuld skall beaktas eller inte. Tillgångens faktiska användning bör i stället vara avgö-

• Sida 48
•  Original

Prop. 1974:98 48

rande. Det är också svårt att ange riktlinjer för behandlingen av tillgångar. som visserligen kan sägas höra till företaget men som mer har karaktär av förvaltningstillgångar. F. n. medges inte lättnader. om företagets förmö- genhet i mer än obetydlig omfattning nedlagts i verksamhet. som består i förvaltning av annan fastighet än jordbruksfastighet eller av värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.

Den nu gällande huvudsaklighetsprincipen kan leda till ojämna resultat. Små skillnader i inriktningen på i övrigt jämförbara företag kan leda till att det ena får skattelättnad men inte det andra. Risken för konstlade dis- positioner för att få skattelättnad bör också beaktas. En mjukare övergång bör därför eftersträvas. Beredningen föreslår således att i företag med blandad verksamhet förmögenheten skall uppdelas i en ”'rörelsedei" och en ”för- valtningsdel". [ enkelhetens intresse bör uppdelningen göras med utgångs- punkt i Rirhåliandena på tillgångssidan. Förslaget innebär att förvaltnings- insiaget beaktas på så sätt att Räretagsförmögenheten skall nedsättas efter förhållandet mellan egentliga företagstillgångar och förvaltningstillgångar. För att inte onödiga andelsberäkningar skall behöva göras föreslås vidare att full skattelättnad skall medges. om värdet av förvaltningstillgångarna inte uppgår till 20% av samtliga tillgångar. Om förvaltningstillgångarnas värde däremot överstiger 80%. medges inte någon skattelättnad. Vid till- lämpning av denna regel på direktägda företag avses hänsyn skola tas till endast sådana tillgångar som kan sägas höra till företaget. Man skall alltså bortse från tillgångar som anskaffats för delägares personliga bruk. liksom från övrig privatlörmögenltet och därtill hörande skulder. i handelsbolag och aktiebolag liörtiligångar av häravsett slag civilrättsligt till bolagets förmö- genhet och ingår därför i företagsförmögenheten. De får då räknas som för- valtningstillgångar.

Framtida permanenta skattelättnader kan enligt beredningen i och för sig utformas med hjälp av enbart de nu redovisade båda komponenterna. företagsförmögenhet resp. förvaltningsförmögenhet å ena sidan och privat- förmögenhet å andra sidan. Man måste då släppa provisoriets krav på be- gränsad delägarkrets och delägarnas ekonomiska anknytning till företaget. [ betydelsefulla hänseenden skulle emellertid provisoriets målsättning då frångås. Enligt beredningen utgör också den personliga anknytningen mellan ägaren och företaget ett väsentligt inslag i systemet. Rekvisiten bör därför bibehållas men utformas klarare och enklare. Beredningen redovisar här i huvudsak följande överväganden.

Kravet på begränsad delägarkrets är lätt att tillämpa och bör enligt be- redningens mening stå kvar. Efter en genomgång av provisoriets tillämpning har beredningen funnit att kravet på att 75 % av ägarens förmögenhet skall vara nedlagd i företaget vållar olägenheter för såväl myndigheter som skatt- skyldiga. Tillfälliga omständigheter—som mindre förskjutningar mellan före- tags- och privatförmögenheten — kan leda till att skattelättnad förloras eller medges. Besparingar i form av privat förmögenhet kan vara ett skydd lör

• Sida 49
•  Original

Prop. l974:98 49

företaget mot alltför stora likviditetspåfrestningar. exempelvis i samband med ägarens frånfälle. Sådana tillgångar har för övrigt ofta anknytning till företaget genom att tjäna som säkerhet för företagets skulder. Över huvud taget sakrtar gränsdragningen mellan företags- och privatförmögenhet be- tydelse såvitt gäller företag. som drivs som enskild firma. Mot bakgrund härav är det enligt beredningen motiverat att kravet på att 75 % av ägarens R'jrmögenhet skall vara placerad i löretaget bör underkastas förnyad prövning. Beredningens undersökningar visar att företagare som haft sitt väsentliga försörjning av företaget. i allmänhet också har haft huvudparten av sina tillgångar placerade i företaget. Möjliga risker för missbruk kan förebyggas. dels genom att lättnaderna enbart får avse företagsförmögenheten och inte som i provisoriet den totala förrnögertheten.tlels genom titt kraven på väsent- lig försörjning och huvudsaklig verksamhet anges klarare i författningstexten. Av de skäl som nu redovisats föreslår beredningen att kravet på att 75 % av ägarens förmögenhet skall vara nedlagd i företaget bör slopas.

Särskilda regler behövs enligt beredningen för samtaxerade makar liksom för samtaxerade föräldrar och barn. Skattelättnader enligt provisoriet kan vara beroende på hur en familjs tillgångar och inkomster delats tipp mellan familjemedlemmarna. Beredningen löreslår därföratt bedömningen skall ske med utgångspunkt i familjens sammanlagda företagsförmögenhet. Familjen skall vidare ha ltaft sin väsentliga försörjning av företaget. Någon av de samtaxerade skall lta varit huvudsakligt verksam i företaget. ()m skattskyldig äger flera företag. föreslås att frågan om avdrag prövas för företagen ge— mensamt. utan krav på inre sammanhang mellan företagen.

Beredningen har vidare funnit att provisoriet ger upphov till tröskelef— fekter. som bör undanröjas. Lättnaden bör dessutom vara neutral i den me- ningen att bara själva löretagsförmögenheten skall beröras. Skattelättnaden bör ges formen av ett visst avdrag från den skattepliktiga förmögenheten.

Tröskeleffekterna förorsakas av de spärrar i provisoriet som har till syfte att begränsa lättnaderna till små och medelstora företag. Större företag liksom de allra minsta lämnas enligt gällande ordning helt utanför. Begränsningen av lättnaden till vissa företag kan enligt beredningen uppnås genom att knyta an skattelättnaden till ett i författningen angivet förmögenhetsskikt. Över- stiger företagsförntögenheten skiktets nedre gräns. medges en procentuell nedsättning av den överskjutande delen intill dess skiktets övre gräns uppnås. Det belopp med vilket nedsättning skall ske avräknas därefter från den sam- manlagda skattepliktiga förmögenheten.

Beredningen har härjämte övervägt behovet av en avtrappningsregel lör förmögenheter som överstiger skiktets övre gräns. Med hänsyn till kravet på att tlen skattskyldige skall ha sin väsentliga försörjning av företaget och till bestämmelsen i förordningen (l970: 192) om begränsning av skatt i vissa fall finner beredningen en sådan regel onödig. Av samma skäl föreslås att provisoriets begränsning av lättnaderna till företag med lörmögenhetsvärde av högst 2 milj. kr. avskaffas.

• Sida 50
•  Original

Prop. l974:98 50

Skattelättnadernas storlek har beredningen så långt möjligt sökt anpassa till provisoriet. dock med beaktande av att gällande arvsskattelättnader bör inarbetas i lättnaderna på lörmögenhetsskattens område. i enlighet härmed föreslås att Riretagsförmögenhet överstigande 400 000 kr. nedsätts med 25 %. dock högst med 400000 kr.

3.3. Remissyttrandena

] flera yttranden avgivna av företrädare för näringslivet framförs synpunk- ter på kapitalbeskattningens avvägning och betydelse för såväl samhällse- konomin som företagsamhetcn. Krav framställs om slopande av dessa skatter eller om nedtrappning av skatteuttaget till den nivå som gäller i länder med vars företag vårt näringsliv har att konkurrera.

Lan/brukets .s'kar/w/u/rzen/iwr hävdar. att arbetande kapital i lantbruk och rörelse inte kan bära de skatteuttag som beslutats genom 1970 års kapi- talskattereform och finner-en total översyn av kapitalbeskattningen moti- verad. Liknande synpunkter och krav på förnyad utredning framförs av Skånes hcrm/(Mammara, Svenskaförmaga/w riks/r'n'brrnd, SHIO och Sveriges ,iordägare/örbrind. Näringslivets Skallt'tl't'7/(7gdfirjli anser att beskattningen bör Vara generell. Förntögenhetstillgångar som nedlagts i jordbruk eller rörelse tål emellertid inte en kapitalbeskattning så hård som den nuvarande. Sänks inte skattetrttaget generellt. är det enligt delegationen nödvändigt med sär- skilda regler för kapital nedlagt i fåmansföretag. Liknande synpunkter anförs av Sveriges (!(/l'okaISG/Hblflltl. som finner den enklaste och rimligaste åtgärden Vara att slopa de år 1970 beslutade skatteskärpningarna för de förmögen- ltetsskikt som berörs av provisoriet. Sänkt förmögenhetsskatt i skiktet 500 OOO—2 milj. kr. förordas också av Svenska hrggnarlsenfre/)rurrör/örwringmi.

LO förordar att statsmakterna tar upp frågan om familjeföretagens ka- pitalbeskattning till förnyad prövning och att därvid en ingående under- sökning görs om kapitalbeskattningens effekt på de mindre och medelstora företagen. 1.0 beklagar att beredningen inte haft att förutsättningslöst pröva om provisoriet bör permanentas och anför vidare att ett system av särregler enligt provisoriets typ eller enligt den av beredningen lörordade modellen iir behäftad med nackdelar både från principiell och praktisk synpunkt. LO anser att om ett slopande av särregleringen skulle medföra negativa struktur- och näringspolitiska effekter. detta får motverkas mcd selektiva närings- politiska instrument. Detta är enligt LO:s bedömande inte minst från för- delningssynpunkt att föredra framför en generell särbehandling av föreslagen typ.

Förslaget om att lämna arvsskatten utanför vid en permanentning av det nuvarande provisoriet föranleder crinringar från fler remissinstanser. Kam- marrr'irrcn i .S'mr'k/m/m finner det svårt att betrakta arvsskatten som en årlig pålaga trots att fantiljeföretagaren genom avsättningar och försäkringar kan lindra de ekonomiska verkningar skatten medför. Länsstyrelsen i Västman-

• Sida 51
•  Original

Prop. l974:98 51

lands län anser det inte klarlagt att förmögenhetsskatten för de flesta före- tagare framstår som den allvarligaste belastningen. Enligt länsstyrelsens me- ning är det vid dödsfall som påfrestningarna blir som störst. Liknande syn- punkter framlörs av länsstyrelsen i Gävleborgs län.. som förordar ytterligare utredning innan ställning tas till beredningens förslag. SHIO anser att arvs- skatten utgör ett hot mot många familjeföretag och förordar utredning rörande skatteproblem i samband med generationsväxlingar inom familjefö- retag. TCO anser också att separata regler bör övervägas för arvsskatteom- rådet. .S'kärtcs handa/s.krun/nare. Familie/ärrvagt-'tisjärv/ting och Svensk inr/u- .s'll'i/Öl't'liillg avstyrker förslaget i denna del. Handelskammaren anföratt lättna- derna i AGF måste bibehållas. om statsmakterna önskar att familjeföretagen skall överleva. Familjeföretagens förening anser att om provisoriet inte är lämpligt som utgångspunkt för permanenta regler. det enklaste vore att tillåta reduceringar — förslagsvis med 50 % — av de arvsskattegrundande värdena på företagstillgångar.

[.r'inssrvrcisen i Kopparbergs län. lantbrukets skallade/tigation och Svenska spm-banks/öreningen delar däremot beredningens uppfattning att lättnaderna bör koncentreras till förmögenhetsskatten. En rad andra remissinstanser. däribland länsstyrelsen i Kalmar län. näringslivets Skallc'tfc'/('_t._'afi()n. Svenska . löretagares riks/örbrtnd och Sveriges grossist/ärmind. tillstyrker också förslaget . dock under förutsättning att lättnaderna bibehålls på arvsskatteområdet under en övergångsperiod.

Beredningens förslag att anknyta skattelättnaderna till företagsförmögen- heten lämnas utan erinran av de flesta remissinstanser. Förslaget att ersätta provisoriets huvudsaklighetsprincip med en uppdelningsmetod tillstyrks av It'lllfbf'flkt'lS skalledelcgalian. näringslivets ska!turle/ugatitm. SHIO och Svenska sparbanks/äreningen. De båda sistnämnda remissinstanserna anser emellertid att vid uppdelningen av fitirmögenhet i förvaltningstillgångar och andra till- gångar hänsyn skall tas även till skuldernas fördelning. Delegationen finner vidare att lördelt'tingsprincipen även bör gälla i fråga om privatförmögenhet vid sidan om företaget. Några länsstyrelser och Taxeringsnäntttt'lsr')n[/ör(m- (lenas riks/iirbuml uttalar farhågor för att svårbedömbara gränsfall kan upp- komma. när det beträffande direktägda företag eller jordbruk gäller att ta ställning till vad som är att hänföra till löretagsförmögenhet eller förvalt- ningstillgång. Man efterlyser närmare anvisningar i frågan och förutsätter att tillämpningen underlättas genom detaljerade formulär. Lt'insstvrclsen i Kal- nrar lätt befarar att den förordade lösningen ger lättnader för färre företag än vad sotn avsetts.

Kravet på att endast (företag med begränsad delägarkrets skall komma i fråga för skattelättnader har lämnats tttan erinran. Däremot har man kri- tiserat förslaget att den skattskyldige skall ha sin huvudsakliga sysselsättning inom företaget och därifrån få sin väsentliga försörjning. Svenska byggnads- ("Iifl'cjll'Cli/irfii/F/li/igt*h' anser att en betydande del av de tilliimpningssvårig- heter man har anledning vänta skulle undgås om kraven slopades. Närings-

• Sida 52
•  Original

Prop. l974:98

'Jl N

livets skt'tttecIe/egarian. Svenskajöretagares riksförbund och .S'venska grossist/ör- bundet föreslår att skattelättnaden i stället knyts till förutsättningen att större delen av den skattskyldiges förmögenhet skall vara placerad i företaget. Ett flertal remissinstanser — däribland lantbrukets skatterle/egation. Familie/ä- retagens I/t'irening. .S'ktines ltattt'lelskanmiare och Sfi/() — finner det å andra sidan positivt att beredningen inte tagit upp nämnda förutsättning i regel- systemet. Anknytning mellan företaget och ägaren anser bl.a. näringslivets skattetle/egatitm. lrmtbrukets skatter/elegatiun och Svenska.liil'eragares riks/ör- bil/HI säkrad genom krav på antingen huvudsaklig sysselsättning eller väsent- lig försörjning. RSI" anser att kravet på huvudsaklig sysselsättning kan kom- ma att motverka syftet med reglerna.

Vad gäller skattelättnadens omfattning biträds förslaget eller lämnas det utan erinran av det övervägande antalet remissinstanser. Lantbrukets ska/- lede/(iallfall och Skånes handelskammare anser dock att maxi m i nedsät t n i n gen bör bestämmas till 500000 kr. i stället för till föreslagna 400 000 kr. sveriges .iorrlt'z'gare/örbund finner den föreslagna lättnaden helt otillräcklig. .S'HIO anser. att nedre gränsen för det förmögenhetsskikt vari lättnad kan komma i fråga bör sänkas från 400000 kr. till gränsen för beskattning av person- lig förmögenhet. Fatnil/rdöretage/is förening anser att lättnaden för de större familjeföretagen inte är tillräcklig. Svenska .hint/ltan(Hare/iireningen framhåller att dess medlemmar (iriver rörelse som inte är att hänföra till förvaltningsverksamhet. Beredningens förslag bör därför ändras så att även föreningens medlemmar omfattas av skattelättnaden.

4.1. Nuvarande ordning

1 l ;" SF föreskrivs att förmögenhetsskatt skall erläggas årligen till staten. Enligt samma lagrttm skall vid taxeringen till förmögenhetsskatt bestäm- melserna i bl. a. 3; KL äga tnotsvarande tillämpning. ] 3; KL anges vad som förstås med taxeringsår och beskattningsår. Med taxeringsår avses det kalenderår under vilket taxering verkställs i första instans och med beskatt- ningsår det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret eller. om räken— skapsåret inte sammanfaller med kalenderåret. det räkenskapsår. som gått till ända närmast före den I mars under taxeringsåret. Ett räkenskapsår. som inte sammanfaller med kalenderår. kallas brutet räkenskapsår. Beskatt- ningsår och kalenderår sammanfaller således inte alltid. Ett beskattningsår katt omfatta kortare eller längre tid än 12 månader. Det får dock vara högst l8 månader. Brutet räkenskapsår får användas vid redovisning av inkomst i förvärvskällorna jordbruksfastighct och rörelse.

Enligt 4,5 Sl? skall värdesättning av tillgångarna ske med hänsyn till för- hållandena vid beskattningsårets utgång. Motsvarande gäller enligt 5; för skulderna. Vanligtvis blir förhållandena den 31 december avgörande. Enligt

• Sida 53
•  Original

'J- b.)

Prop. l974:98

avgörande i praxis har värderingen av den förmögenhet som nedlagts i förvärvskälla med brutet räkenskapsår fått ske med hänsyn till förhållandena vid räkenskapsårets utgång.

4.2. Kapitalskatteberedningen

Beredningen har som huvudregel föreslagit att förmögenhet skall redovisas med hänsyn till förhållandena den 31 december året före taxeringsåret. Denna regel är avsedd att gälla för skattskyldiga som inte tillämpar brutet räken- skapsår. Tillämpas brutet räkenskapsår i någon förvärvskälla föreslås emel- lertid att förmögenheten får tas upp till sitt värde bokslutsdagen. Denna rätt avses endast skola få utnyttjas av skattskyldig som i huvudsak lämnar förmögenheten i förvärvskällan oförändrad från bokslutsdagen till kalen- derårets utgång. Om således företagsförmögenhcten i annat än ringa mån ändrats före kalenderårets utgång genom insättning. uttag eller på annat därmed jämförligt sätt. skall all förmögenhet beräknas per den 3l december.

4.3. Remissyttrandena

Beredningens förslag har tillstyrkts av bl.a. kammarrätten i .S'taeklmlm. Iänssti"re/serna i Kalmar och Kopparbergs län. Fanlilje/öretagensförening och Svensk intlltstri/t'irening. Från flera håll har emellertid anmärkningar riktats mot förslaget. l.änsstvrelserna i Göteborg och Bohus län samt Gävleborgs län avstyrker den av beredningen föreslagna lösningen. Kritiska synpunkter har framförts av RSI-"'. län.sstvrelserna i Stockholms. Älvsborgs. Östergötlam/s. Jönköpings och |"'ästmanlamls län. lantbrukets och näringslivets skattedele- gatitmer. T("() och Svenska bvggnadsentreprenör/öreningen. Kritiken inne- håller i huvudsak följande. Möjligheten för skattskyldig att värdera förmö- genheten i skilda förvärvskällor vid olika tidpunkter medför risk för skat- teflykt och ökar kontrollproblemen. Från flera håll förordas i stället en regel som innebär att all förmögenhet värderas vid en och samma tidpunkt. Vidare påpekas att beredningens förslag endast avser det fall att räkenskapsåret av- slutas före kalenderårets utgång. Det framhålls att man även bör beakta den möjligheten att bokslutsdagen infaller efter kalenderårets utgång. dvs. under tiden den 1 januari—28 februari taxeringsåret. Stor tveksamhet anmäls i frågan om innebörden av uttrycket "annat än i ringa mån". Regeln föreslås från något håll ersatt med en föreskrift om att den skattepliktiga förmö- genheten skall justeras med hänsyn till extraordinära insättningar i eller uttag ur den förvärvskälla som redovisas med brutet räkenskapsår.

5.2. Kapitalskatteberedningen

Kapitalskatteberedningen erinrar om att kungahusets skatteprivilegier har gammal hävd. De har i huvudsak motiverats av de avsevärda inskränkningar som medlemmarna formellt och faktiskt ansetts skyldiga att underkasta sig i fråga om möjligheterna till inkomstgivande verksamhet. Frågan om ka- pitalbeskattning för kungahusets medlemmar togs upp år 1947. då förmö- genhetsbeskattningen höjdes och en kvarlåtenskapsskatt infördes vid sidan av den då utgående arvsskatten. Friheten från förmögenhetsskatt bibehölls. Dödsbon efter medlemmar av kungahuset undantogs uttryckligen från kvar- låtenskapsskatt. När kvarlåtenskapsskatten år 1958 avskaffades och inarbe- tades i arvsskatten bestämdes att den arvs- och gåvoskatteskala som gällde enligt AGF i dess lydelse av år l94i skulle tillämpas på egendom. som medlem av kungahuset förvärvar genom arv. testamente eller gåva från annan medlem därav.

Beredningens majoritet anser att en utvidgad kapitalbeskattning för med- lemmarna av kungahuset skulle inverka på kungahusets möjligheter att full- göra sina offentliga funktioner. Hänsyn måste också tas till inskränkningarna i förvärvsmöjligheterna för kungahusets medlemmar. Det rör sig här enligt beredningen inte i första hand om ett skatteproblem utan om en fråga som hör hemma i andra och större sammanhang. Frågan sägs vidare ha samband med statschefens ställning i statsrättsligt avseende. Enligt beredningens ma- joritet bör man i detta sammanhang således inte göra någon ändring i vad som gällt sedan l947 års skattereform utan i stället behålla hittillsvarande övergångsbestämmelscr beträffande arvs- och gåvoskatten. Likaså bör nu- varande regler i förmögenhetsskatteförordningen stå oförändrade.

En ledamot, Alemyr. har på denna punkt anmält avvikande mening. Han anser att kungahusets medlemmar skall erlägga kapitalskatt och skatt på avkastning av kapital enligt de regler som gäller för andra medborgare.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1974198 55

5.3. Remissyttrandena

Från två håll. LO och länsstyrelsen i Västmanlands lätt. har anslutning skett till reservantens uppfattning. i övrigt har beredningens ställningsta- gande i den'na ej föranlett erinringar från remissinstanserna.

6.1. Nuvarande ordning

SF innehåller regler om värdering av tillgångar av olika slag. bl. a. icke förfallna fordringar liksom ränta. avkomst eller förmån som utgår för livstid eller viss tid. För beräkningar av värdet av tillgångar av nu avsett slag finns fyra särskilda tabeller. fogade vid SF. Tabell ! utvisar kapitalvärdet av en efter förlöppet av visst antal år till betalning förfallen fordran eller skuld. varå ränta ej skall beräknas före förfallodagen. Tabell ii utvisar kapitalvärdet av en under visst antal år utgående ränta. avkomst eller annan förmån. Slutligen utvisar tabellerna fil och lV kapitalvärdet av en livränta eller annan förmån som utgår under en mans resp. kvinnas livstid. Tabellerna är upp- gjorda efter en räntesats på S%. Tabellerna 111 och lV bygger på dödlig- hetsantaganden för åren 1901—1910. Hänsyn tas även till den eller de tidpunkter ttnder året som beloppet faller ut. Samma tabeller är fogade till AGF.

6.2. Kapitalskatteberedningen

Beredningen framhåller att tabellerna 111 och [V utarbetats på grundval av statistiska antaganden om dödligheten i landet som numera inte längre är giltiga. Vidare anförs om tabellerna i allmänhet att de präglas av en alltför långt driven strävan efter rättvisa i detalj.

Till grund för tabellerna ligger en räntesats på S%. Detta är enligt be- redningen i nuvarande allmänna räntcläge till nackdel för vissa skattskyl- diga. Skäl kan således anföras för en höjning av procentsatsen. Å andra sidan skall tabellerna tillämpas under längre tid. Det allmänna ränteläget kan komtna att ändras. Full rättvisa kan uppnås endast genom rörlig pro- centsats. Detta är opraktiskt. Görs tabellerna enklare och mindre detaljerade. förlorar frågan om procentsatsens höjd något i betydelse. Beredningen har mot bakgrund av det anförda funnit det försvarligt att behålla den nuvarande procentsatsen.

För kapitalvärdet av livräntor föreslår utredningen att man liksom hittills räknar med uppnådd ålder i hela år. i enkelhetens intresse bör kapitali- seringsfaktorn vid beräkningen av värdet av livsvarig livränta avrundas till helt tal och en enda dödlighetstabell användas. Därvid föreslår beredningen att den av de svenska livförsäkringsbofagen nu tillämpade dödlighetstabcilen. Mö4 (för män). används. Denna tabell bygger på en prognos beträffande dödlighetsutvecklingen som visat sig stämma väl med verkligheten. Skill-

• Sida 56
•  Original

Prop. 1974z98 56

naden i dödlighetsutveckling mellan män och kvinnor har visat sig vara ganska ringa och kan därför lämnas utan beaktande. Någon korrektion med hänsyn till tidpunkten under ett år för utbetalningen bör enligt beredningen ' inte heller göras.

För livräntor föreslår beredningen alltså en gemensam tabell lll för män och kvinnor. Tabellerna I och ll föreslås förenklade och i tillämpliga delar uppbyggda efter samma teknik som livräntetabellen. För ränta som utgår under kortare tid än fem år föreslås kapitalvärdet beräknas enligt tabell 1. Som exempel nämns en ränta om 10000 kr. under fyra år. Kapitalvärdet blir 33 000 kr. (90% av l0000 kr. för första året + 80% av 10000 kr. för återstående tre år, allt enligt tabell l).

Tabell l Iöreslås vidare komplettera tabell ll för beräkning av kapitalvärdet av sådana räntor som skall börja utgå lörst framdeles. Skall exempelvis en årlig ränta på H) 000 kr. utgå under sju år med början om fem år. blir värdet enligt tabell ll lika med 60000 kr., vilket belopp på grund av uppskovet nedsiitts enligt tabell [ (70 % av 60 000=42 000).

6.3. Remissyttrandena

Beredningens lörslag i denna del har av flertalet remissinstanser lämnats utan erinran. En remissinstans. lan/brukets ska”('(/("legation. avstyrker för- slaget. som enligt delegationen skulle medföra betydande ojämnheter vid tillämpningen. Försökringsins/vaktionen och Folksam har inget att erinra mot beredningens förslag men förordar att ytterligare en tabell konstrueras för temporära och/eller uppskjutna livräntor under hänsynstagande också till dödligheten. Svenska.försäkringsbolags riksförbund framhåller att livförsäk- ringsbolagen f. n. i det praktiska arbetet använder sig av två tabeller. be- tecknade llla och lVa. lör temporära och/eller uppskjutna livräntor. Ta- bellerna är härledda ur grundmaterialet för tabellerna lll och lV. På satntna sätt skulle en tabell llla. baserad på en räntefot av 5 % och dödlighetstabellen M64. kunna tas fram. Eftersom användningen av denna tabell förutsätter försäkringsntatematisk sakkunskap-och i vart fall är avsevärt tner invecklad än tillämpningen av tabellerna l—lll. torde kapitalvärdena liksom hittills få tillhandahållas av försäkringsbolagen. Förbundet hemställer om ett uttalande i propositionen rörande användningen av en på angivet sätt konstruerad tabell llla.

Prop. l974:98 58

överväganden. Även frågan om familjestiftelsernas förmögenhetsrättsliga ställning behöver ytterligare övervägas med hänsyn till remissutfallet i denna del. Frågan om familjeföretagens kapitalbeskattning behöver emellertid inte fördröjas ytterligare i avvaktan på dessa överväganden. Min avsikt är nu att ta upp de olika spörsmål som här skall behandlas särskilt för sig.

7.2 Familjeföretagen och den latenta skatteskulden

Som jag nyss anfört var 1970 års provisoriska regler för små och medelstora familjeföretag avsedda att undanta dessa företags arbetande kapital från de då beslutade skärpningarna av kapitalbeskattningen. Provisorict är i hu- vudsak utformat på följande sätt. Vid fö r mög e nh e t s b e s katt ni n g — e n medges reduktion med 25% av värdet av den del av förmögenheten som överstiger 500 000 kr. Reglerna gäller endast företag. som driver rörelse. jordbruk eller skogsbruk och vars förmögenhetsvärde inte överstiger 2 milj. kr. företaget skall vidare. till minst 75 % ägas av den skattskyldige ensam eller i förening med högst nio fysiska personer. Den skattskyldige skall vara ekonomiskt beroende av företaget och bl. a. ha sin väsentliga försörjning därav. Vidare skall minst 75 % av den skattskyldiges totalförmögenhet vara nedlagd i företaget. Särskilda bestämmelser gäller för skattskyldig som driver flera företag eller som samtaxeras för förmögenhet med make eller herrt- mavarande barn. Vid a r v 5 h e s katt ni n g e n föreligger rätt till skatte- eftergift för arvinge eller testamentstagare under förutsättningar som nära ansluter till reglerna på förmögenhetsbeskattningens område. Av behåll- ningen efter den avlidne skall 75 % utgöras av sådant företag som omfattas av förmögenhetsskatteprovisoriet. Den avlidne skall också i övrigt har upp- fyllt kraven enligt nyssnämnda regler. Dock får företagets värde här uppgå till 2.5 milj. kr. Den som på grund av arv eller testamente får rätt till företaget eller del däri kan få anstånd med viss del av skatten på hans lott. För anstånd krävs emellertid att mottagarens andel av företaget inte understiger 75 % av hans totalförmögenhet. Anståndet får avse 10% av skatten. om företagets värde inte överstiger 2 milj. kr. och 5 % av skatten. om företagets värde ligger mellan 2 och 2.5 milj. kr. Anståndet skall dock alltid avse minst 1 000 kr. I princip upphör anståndet fyra år efter beslutet. Visar den skattskyldige att förutsättningarna för anstånd varit uppfyllda under an- ståndstiden och att någon arvinge eller testamentstagare under samma tid haft sin väsentliga försörjning av företaget. efterges anstånclsbeloppet jämte ränta.

Kapitalskatteberedningen har föreslagit att nuvarande provisorium perma- nentas med vissa ändringar. Reglerna föreslås sålunda skola omfatta endast fi:"n'mögenhetsskatten och avvägas så att resultatet på längre sikt blir i hu- vudsak detsamma som med nuvarande regler. 1—"örctagslörmögenheten fö- reslås skola uppdelas i en rörelsedel och en lörvaltningsdel. Därvid tillmäts endast förhf'rllandena på tillgångssidan betydelse. Full skattelättnad medges,

• Sida 59
•  Original

Prop. l974:98 59

om förvaltningstillgångarna inte uppgår till 20% av samtliga tillgångar i företaget. Överstiger å andra sidan värdet av förvaltningstillgångarna 80 % av samtliga tillgångar. avses inte skattelättnad kunna komma i fråga. Pro- visoriets krav att företagets delägarkrets skall vara begränsad till högst tio fysiska personer föreslås kvarstå oförändrad. Däremot bör ägarens anknyt- ning till företaget. som f.n. bestäms bl.a. genom regeln att 75 % av hans förmögenhet skall vara nedlagd i företaget. i stället regleras genom kravet _ utöver det att han skall vara huvudsakligen verksam i företaget — också skall få sin väsentliga försörjning därav. — Frågan om skattelättnad skall enligt beredningens förslag bedömas med utgångspunkt i familjens sam- manlagda löretagsförmögenhet. Familjen skall ha haft sin väsentliga för- sörjning av företaget. Är familjemedlemmarna samtaxerade. skall någon av dent ha varit huvudsakligen verksam i företaget. — Det nuvarande kravet på inre sammanhang mellan olika rörelsegrenar i det fall den skattskyldige driver flera företag föreslås avskaffat. — Skattelättnaden bör enligt bered- ningens förslag koncentreras till företagsförrnögenheten och knytas an till ett närmare angivet förmögenhetsskikt. Överstiger löretagsförmögenheten 400000 kr.. föreslås ett avdrag med 25 % av överskjutande del. dock med högst 400 000 kr. Företaget kommer alltså att ingå i den sammanlagda skat- tepliktiga förmögenheten med ett lägre värde.

Kapitalskatteberedningen har därjämte prövat frågan i vad mån hänsyn vid kapitalbeskattrtingen bör tas till framtida inkornstskatter. dvs. s.k. la- tenta skatteskulder. Det föreslås att latent skatteskuld i varulager beaktas på så sätt att endast hälften av den dolda reserven skall anses som skat- tepliktig tillgång. Det föreslås vidare att de värden på inventarier som god- - tagits vid inkomstbeskattningen också skall få tillämpas i kapitalskattesam- manhang. 1 sistnämnda del knyter förslaget an till vad som i princip redan tillämpas i praktiken. Medel som står inne på skogskonto. liksom avsätt- ningar tilI s. k. eldsvåde- och fartygsfonder. skall få redovisas med till hälften reducerade belopp. Med hänsyn till reglerna om den eviga tioprocentiga realisationsvinstbeskattningen av aktier föreslås dessutom att aktier vid ka- pitalbeskattningen skall få redovisas till 95 % av fulla värdet.

Remissutfallet i vad avser de här behandlade avsnitten av kapitalskat— teberedningens betänkande måste betecknas som splittrat. Sammanfatt— ningsvis kan sägas att man från näringslivshåll framfört krav på lättnader i kapitalbeskattningen för familjeföretagen utöver vad beredningen före- slagit. Remissorgan som företräder andra intressen har riktat kritik mot beredningens lörslag utifrån andra utgångspunkter. Därvid har bl.a. fram- förts uppfattningen att kapitalbeskattningen bör inordnas i ett större skat- temässigt sammanhang. vari företagsbeskattningen i sitt helhet bör prövas.

För egen del vill jag framhålla följande. Kapitalskatteberedningen har efter 1970 års lagstiftning inte haft i uppgift att göra någon genomgripande översyn av principerna för vår kapitalbeskattning. Än mindre har det ålegat beredningen att se över företagsbeskattningen i dess helhet. Å andra sidan

• Sida 60
•  Original

Prop. 1974:98 60

är det både naturligt oclt riktigt att betrakta kapitalbeskattningen som en betydelsefull del av den direkta beskattningen för såväl fysiska som juridiska personer. Kapitalskatt betalas nämligen med beskattade medel. såvida inte t.o.m. det beskattade kapitalet självt måste tas i anspråk.

Enligt den princip som gällde före 1970 års lagstiftning gjordes ingen skillnad mellan olika förrnögenhetsslag såvitt avser skatteuttaget. om man bortser från viss egendom. som var helt skattefri. 1 och med 1970 års lag- stiftning görs skillnad mellan arbetande kapital i vissa slag av familjeföretag och annat kapital. En sådan skillnad är emellertid teoretiskt sett knappast motiverad. Jag vill än en gång understryka att 1970 års lagstiftning i här aktuella delar var avsedd som ett provisorium med det syftet att undanta vissa kategorier av små och medelstora företag från skatteskärpningar i av- vaktan på kapitalskatteberedningens förslag.

Även om invändningar från principiell synpunkt kan resas mot att göra skillnad mellan olika slag av förmögenhetstillgångar. finns det andra skäl som talar för att en sådan skillnad upprätthålls. Som jag nyss anförde betalas kapitalskatt med beskattade medel eller med det beskattade kapitalet självt. Detta förhållande nödvändiggör en avvägning av kapitalskatten mot in- komstskatten. Kapitalskatten geri första hand upphov till likviditetsproblem. En avvägning av nu antytt slag finns redan såvitt gäller förhållandet mellan inkomst- och förmögenhetsskatten dels givetvis i förmögenhetsskattens stor- lek.dels också i den s. k. 80/85-procentsregeln. Även provisoriet måste natur- ligtvis ses också nrot.bakgrunden av de små och medelstora familje- företagens särskilda likviditetssituation.

Kapitalskatteberedningens förslag om permanentning av 1970 års pro- visoriurn liksom dess förslag till värdering av lagerinventarier. skogskon- tomedel m.m. får effekt i första hand för de små och medelstora famil- jeföretagen. Kravet på lättnad i vad avser dessa företags likviditetssituation kan därmed tillgodoses i stor utsträckning. Jag har emellertid förståelse för de invändningar som framförts mot de föreslagna åtgärderna. Man har påpekat att företagen inte klarar av likviditetspåfrestningarna vid-döds- fall då arvsskatten kan vålla extra svårigheter vid sidan av andra ekono- miska problem.

Den form av företagsamhet som direkt eller indirekt berörs av de här aktuella problemen är mycket utbredd i landet. Man har beräknat att omkring 85% av samtliga rörelsedrivande aktiebolag är s. k. fåmansbolag. Ca 25% av samtliga löneanställda arbetar i familjeföretag. Vidare finns ungefär 140 000 jordbruk i landet. Även för jordbrukarnas del ger kapitalskatterna upphov till likviditetsproblem av samma slag som för familjeföretagen.

Det finns givetvis ett starkt samhällsintresse av att skattereglerna i lämplig utsträckning ges ett sådant innehåll att familjeföretagens möjligheter att leva vidare och utvecklas inte försvåras. Kapitalskattcrna kan inte sällan vålla ekonomiska problem av sådan art att dylika företag inte utan vidare

• Sida 61
•  Original

Prop. l974:98 61

kan drivas i samma förrn som tidigare utan måste säljas till t. ex. invest- mentbolag. En sådan utveckling är självfallet inte önskvärd. Till bilden hör också att tryggheten för anställda i familjeföretag ellerjordbruk inte hel- ler bör påverkas av likviditetsproblem som sammanhänger med företagets struktur och egenskap av att vara familjeföretag.

En lösning på de här aktuella problemen kräver mer omfattande åtgärder än vad kapitalskatteberedningen haft anledning att föreslå. Det ligger nära till hands att vända uppmärksamheten främst mot den omständighet som utgör själva orsaken till likviditetsproblernet — nämligen de större svå- righeterna för ägare av familjeföretag i förhållande till ägare av annat kapital att omsätta ägarandelar eller få fram kapital föratt finansiera kapitalskatterna. Denna omständighet motiverar ett hänsynstagande vid värderingen. 1 fråga om rörelsetillgångarna finns det således anledning att gå längre än bered- ningens förslag. som beträffande lager tar hänsyn endast till-den latenta skatteskulden. [ stället bör man skapa en värderingsregel för löretagsför- rnögenheter av innehåll att inventarier och lager i jordbruk och rörelse skall få upptas till det lägsta värde som kan godtas vid inkornstredovisningen. Lättnaden kan motiveras med samma skäl som föranlett riksdagen att medge konsolideringsmöjligheter i inkomstskattehänseende. Denna lättnad. som jag således nu föreslår. kommer att i praktiken gynna endast sådana företag vars ägarandelar inte omsätts på kapitalmarknaden. För börsbolag liksom så- dana företag i övrigt vilkas ägarandelar säljs på kapitalmarknaden blirden dol- da reserven beaktad genom marknadsprissättningen. Aktier i sådant företag kommer inte att sjunka i värde till följd av de här föreslagna ändrade värderingsreglerna.

Den dolda reserven finns huvudsakligen i varulager och tillgångar som är jämställda med varulager i skattehänseende. t.ex. kreatursbesättningar i jordbruk. 1 företag där lager saknas blir lättnaderna mindre påtagliga.

De här föreslagna ändringarna i värderingsreglerrra bör tillämpas vid be- stämmande av förmögenhetsskatt och arvsskatt. Det nuvarande provisoriet omfattar inte gåvoskatten. Jag finner inte påkallat att låta gåvoskatten omfattas av de nya värderingsreglerna.

Sammanfattningsvis innebär" mitt förslag i princip att vid beräkning av förmögenhetsskatt och arvsskatt inventarier och lager i jordbruk och rörelse skall få värderas till det värde som kunnat användas vid den skattemässiga irtkomstredovisningen. Några kvalificerande regler i övrigt av den typ som f.n. förekommer i provisoriet synes mig inte på- kallade. En begränsning till personer som arbetari företaget ellerjort'lbruket är inte ändamålsenlig och låter sig f. ö. svårligen genomföras med den lösning som jag här har valt. Så länge tillgångarna är bundtra i företaget eller jord- bruket är nämligen likviditetssituatiorren med avseende på dessa tillgångar inte bättre för den som inte arbetar i företaget eller jordbruket än för den som gör det. Frågan om ett utlösande av ”passiva" delägare skapar nämligen

• Sida 62
•  Original

Prop. 1974:98 62

samma slag av likviditetsproblem för övriga delägare som kapitalskatterna gör, så snart andelarna inte kan omsättas på öppna marknaden. De här föreslagna lättnaderna vid kapitalbeskattningen bör enligt min mening be- aktas vid utformningcn av de skatteregler som skall gälla när företaget eller del därav avyttras. Frågan om sådana skärpningar av skattereglerna bör emellertid inte prövas i detta sammanhang utan när bl. a. realisationsvinst- skattekommittén lagt fram sitt förslag.

Som jag nyss framhållit blir effekterna av mitt förslag olika beroende på hur tillgångarna fördelar sig i företaget. Lättnaderna blir mest påtagliga i de fall den huvudsakliga delen av tillgångarna utgörs av varulager. l syfte att utjämna dessa skillnader, som inte helt kan motiveras av olika behov av lättnader i olika kategorier av företag. behövs en spärregel. Denna regel bör konstrueras så att företagets förmögenhetsvärde i vart fall skall tas tipp till lägst 60% av det värde som skulle ha följt, om de nuvarande vär- deringsreglerna i förordningen (l947:577) om statlig förmögenhetsskatt (SF) och förordningen (l94lz4l6) om arvsskatt och gåvoskatt (AGF) tillämpas. Vid denna jämförelse skall någon hänsyn till s.k. latent skatteskuld inte tas. Spärregeln blir sålunda vanligen inte tillämplig i annat fall än när lagret uppgår till mer än två tredjedelar av den totala företagsförmögenheten. Det ankommer på riksskatteverket att meddela nya anvisningar för värdering av icke börsnoterade aktier. Som jag tidigare nämnt avses det här framlagda förslaget inte skola tillämpas vid gåvoskatten.

Kapitalskatteberedningens förslag i fråga om värdering av skogskontome- del samt avsättningar till eldsvåde- och fartygsfonder har lämnats utan erin- ran av remissinstanserna. Jag ansluter mig till dessa förslag. Jag förordar också i enlighet med beredningens förslag att vid förmögenhetsbeskattningen hänsyn tastill s. k. garantiavsättningar. Enligt AGF kan redan_enligt gällande rätt sådana avsättningar beaktas.

Kapitalskatteberedningen har vidare lagt fram förslag i fråga om värdering av aktier med hänsyn till den realisationsvinstskatt som kan antas belasta aktiens värde. Det föreslås att aktier vid kapitalbeskattningen tas upp till 95 % av fulla värdet. Förslaget har mött erinringar från skilda håll. Redan i samband med införandet av reglerna om aktievinstbeskattning diskuterades frågan om beaktande av framtida inkomstskatt vid förmögenhetsberäkning- en. Jag uttalade därvid att sådant hänsynstagande var uteslutet. De av be- redningen anförda skälen för förslaget i denna del har inte sådan tyngd att de föranleder mig att nu ändra uppfattning.

[ samband med de frågor som jag nu diskuterat vill jag beröra ett spörsmål sotn kan uppkomma vid värdering av aktier i företag där kapitaltillskott gjorts av l'-'öretagskapital AB. Detta företag. som till hälften ägs av sta- ten och tiff hälften av bankinstituten. har till ändamål att genom bl.a. förvärv av minoritetsposter av aktier, andelar i ekonomiska föreningar och liknande rättigheter medverka vid finansieringen av mindre och medelstora

• Sida 63
•  Original

Prop. l974:98 . 63

näringsföretag här i landet. Värderingen för taxeringsändamål av aktier av det slag varom här är fråga kommer att i princip grunda sig på de vär- deringsregler som jag nu föreslagit. Förekommer emellertid en marknads- mässig prissättning. är det sannolikt att taxeringsmyndigheterna använder denna som grund för värderingen. Det bör uppmärksammas att den pris- sättning som Företagskapital AB gör vid sina aktieförvärv inte bör anses som marknadsmässig på grund av de särskilda omständigheter under vilka denna prissättning görs.

7.3 Beskattningsåret vid förmögenhetsbeskattningen

Värderingen av den skattepliktiga förmögenheten —— i fråga om såväl tillgångar som skulder — skall ske med hänsyn till förhållandena vid be- skattningsårets utgång. I flertalet fall sammanfaller beskattningsåret med kalenderåret. Rörelseidkare och jordbrukare kan emellertid ha s.k. brutet räkenskapsår. vilket innebär att räkenskapsåret inte sammanfaller med ka- lenderåret. Om så är fallet föreligger ingen klar regel om hur förmögen- hetsredovisningen skall ske. Enligt avgörande i praxis har värderingen av den förmögenhet som nedlagts i förvärvskällan fått ske med utgångspunkt i förhållandena vid räkenskapsårets utgång.

Kapitalskatteberedningen har ansett att som huvudregel bör föreskrivas att skattepliktig förmögenhet skall tas upp till värdet vid utgången av ka- lenderåret före taxeringsåret. Är förmögenhet nedlagd i förvärvskälla. där annat räkenskapsår än kalenderår tillämpas, föreslås den beräkningen få ske med ledning av förhållz'tndena vid räkenskapsårets utgång. Har förmö- genheten annat än i ringa mån ändrats'före kalenderårets utgång genom insättning. uttag eller på annat därmed jämförligt sätt, skall emellertid hu- vudregeln gälla. dvs. beräkning ske efter förhållandena vid kalenderårets utgång.

Remissinstanserna har redovisat olika uppfattningar i detta ämne. Å ena sidan har man uttryckt tillfredsställelse över en regel som skapar klarhet i frågan. Å andra sidan har framhållits att två olika beräkningstidpunkter för en och samma skattskyldig skapar kontrollproblem och möjlighet till skatteflykt.

Enligt min mening är det lämpligt att tidpunkten för värdering av skattepliktig förmögenhet entydigt fastslås i författningen. Av lätt insedda skäl bör denna fråga inte stå öppen. Skulle ett beslut om tidpunkt för vär- dering av förmögenhet ändras i anledning av besvär över beslutet. kan detta leda till mycket besvärliga konsekvenser när det gäller att rekonstruera det faktiska läget. Som framhållits vid remissbehandlingen innebär möjligheten att använda olika tidpunkter för värdering av olika delar av en skattskyldigs totala fi.")rmögenhet risker för skatteffykt och detta leder till särskilda kon- trollproblem. Med hänsyn till reglerna om sambeskattning av makars och barns förmögenheter är det komplicerat att frångå den generella tidpunkt

• Sida 64
•  Original

Prop. 1974z98 64

som f. n. gäller för värdering av förmögenheten. dvs. kalenderårets utgång. Jag föreslår således att beskattningsåret vid förmögenhetsbeskattningen alltid skall vara kalenderåret närmast före taxeringsåret.

Mitt ståndpunktstagande innebär inte att förmögenhet som nedlagts i förvärvskälla där annat räkenskapsår än kalenderår tillämpas skall behöva värderas om. dvs. att bokslut skall behöva upprättas även per den 31 de- cember. Man kan anvisningsvis föreskriva att det ordinarie bokslutets värden får tillämpas under förutsättning att hänsyn tas till insättningar i eller uttag från förvärvskällan som inte påverkar resultatet och sker i tidsperioden mel- lan bokslutsdagen och kalenderårets utgång eller — i det fall räkenskapsåret utgår efter kalenderåret men före den l mars taxeringsåret -— mellan ka- lenderårets utgång och bokslutsdagen. I det första fallet måste man göra justering framåt för insättningar och uttag som skett efter bokslutsdagen fram till kalenderårets utgång.i det andra däremot bakåt, dvs. för insättningar och uttag som skett efter kalenderårets utgång men före bokslutsdagen. Någon bedömning av huruvida den bokförda förmögenheten ändrats i ringa mån eller inte skall således inte behöva göras. Omdisponering i tidsperioden mellan bokslutet och den 31 december av förmögenheten i förvärvskällan. dvs. kapitalrörclser som s.a.s. stannar i förvärvskällan. skall däremot inte behöva beaktas vid den förmögenhetsredovisning som sker per den 31 de- cember.

7.4 Kungahusets skatte- och tullförmåner

Kungahttsets medlemmar åtnjuter sedan gammalt skatte- och tullprivi- legier. Skattskyfdighet föreligger således inte för anslag som staten anvisat eller för inkomst av kapital. Inte heller föreligger skyldighet att erlägga för- mögenhetsskatt. Vidare åtnjuter kungahusets medlemmar tullfrihet. Detta innebär även att punktskatter och andra avgifter som annars tas ut vid införsel inte behöver betalas för varor som de för in i landet. Kungahusets medlemmar behöver inte heller betala fordonsskatt eller bilaccis. [ fråga om arvs- och gåvoskatt gäller en lindrigare skatteskala för kungahusets med- lemmar. Detta sammanhänger med att de tidigare varit helt befriade från den numera avskaffade kvarlåtenskapsskatten.

Kapitalskatteberedningen har prövat frågan om kungahusets privilegier i vad avser kapitalbeskattningcn. Beredningens majoritet har funnit att man inte bör ändra nuvarande ordning. En ledamot har anmält skifjaktig mening och anfört att samma regler bör gälla för kungahusets medlemmar som för andra medborgare i nti avsett hänseende.

Remissinstanserna har i allmänhet godtagit kapitafskatteberedningens ståndpunkt. Ett par instanser ansluter sig till reservantens mening.

Frågan om kungahusets skatte- och tullfrihet har nyligen behandlats av riksdagen med anledning av motionen 1973:888. vari framfördes ett ut- redningsyrkandc med syfte att åstadkomma jämställdhet i förevarande hän— seende mellan kungahusets medlemmar och övriga medborgare. Skatteut-

• Sida 65
•  Original

Prop. 1974z98 6 U|

skottet. som avstyrkte utredningsyrkandet. förutsatte i sitt betänkande SkU l973z51 att frågan skulle prövas i samband med övervägandet av kapital- skatteberedningens här diskuterade betänkande. Riksdagen beslutade i en- lighet med utskottets förslag.

För egen del anser jag att skatte- och tullförmånerna för kungahusets medlemmar nu bör avskaffas. Frågan om de ekonomiska förutsättningarna för kungahusets möjligheter att fylla sina statsrättsliga funktioner bör lämp- ligen prövas i samband med övervägandet av det statliga anslaget till hov- hållningen. Av praktiska skäl bör detta anslag inte beskattas. Vid bestäm- mande av anslagets storlek bör prövas i vad mån kompensation bör lämnas för den ekonomiska försämring för kungahusets medlem mar som blir följden av att skatte- och tullförmånerna avskaffas. Det är f. n. inte möjligt att med exakthet uttala sig om effekterna i detta hänseende av mitt förslag. Redan nu kan emellertid påpekas att syftet med förslaget att avskaffa kunga- husets skatte- och tullförmåner inte är att åstadkomma standardförsämring i fråga om de villkor varunder medlemmarna har att fullgöra sina offentliga uppgifter.

7.5 Kapitaliseringstahelferna

För beräkning av värdet av icke förfallna fordringar. räntor. avkomst- förmåner och livräntor har till SF och AGF fogats fyra tabeller. Tabellerna är uppgjorda efter en räntesats på S%. Livräntetabellerna — olika för män och kvinnor — bygger på dödlighetsantaganden från början av seklet. — Kapitalskatteberedningen har föreslagit en gemensam livräntetabell för män och kvinnor. sotn bygger på en modern prognos beträffande dödlighets- utvecklingen. Vidare präglas de föreslagna tabellerna av en enklare och mindre detaljerad uppbyggnad. — För egen del anser jag i likhet med re- missorganen inom försäkringsbranschen att man på detta område kan arbeta med något grövre schabloner än vad man hittills gjort. Än viktigare är emellertid att tabellerna moderniseras med aktuella dödlighetsantaganden. Jag förordar därför att nu gällande kapitaliseringstabeffer ersätts med de av beredningen föreslagna. ! enkelhetens intresse föreslår jag emellertid att särskilt kapitalvärde enligt tabell ll inte skall beräknas för förmån som utgår under kortare tid än fem år. Den av beredningen föreslagna hänvisningen i tabell ll till tabell l kan därför utgå. Liksom hittills skett i den praktiska tillämpningen bör — vid sidan om de i författningen intagna tabellerna — särskild beräkning kunna göras för uppskjutna och/eller tidsbegränsade livräntor.

7.6. Övriga frågor

Genom 1970 års lagstiftning ändrades förmögenhetsbeskattningens skat- tepliktsgränser och skattesatser. Fysisk person. oskiftat dödsbo. utländskt bolag och familjestiftelse skall enligt gällande regler inte erlägga förmö-

• Sida 66
•  Original

Prop. 1974:98 66

genhetsskatt om deti beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 150000 kr. Skattesatsen i lägsta skiktet — 150 000—250 000 kr. —' utgör i %. Anledning saknas att i detta sammanhang ta upp frågan om förmö- genhetsskattens avvägning och fördelning. En uppräkning av skatteplikts- gränsen anser jag dock motiverad bl.a. med hänsyn till utvecklingen av penningvärdet och den förväntade höjningen av taxeringsvärdena vid 1975 års allmänna fastighetstaxering. Jag föreslår därför en höjning av skatte- pliktsgränsen vid förmögenhetsbeskattningen till 200 000 kr. Samtidigt bör skattepliktsgränsen för vissa juridiska personer. som inte ändrats sedan år 1947. höjas från 5000 till 15 000 kr.

Enligt 39å a) AGF föreligger skattefrihet för gåva av möbler. husgeråd och andra inre lösören. som är avsedda för gåvotagarens eller hans familjs personliga bruk. Kapitalskatteberedningen föreslog i delbetänkandet (SOU 196954) Kapitalbcskattningen att skattefriheten för gåvor av inre lösören skulle begränsas till ett värde av 10000 kr. till samme mottagare under ett och samma kalenderår. Samtidigt föreslogs att skattefriheten skulle ut- sträckas till att omfatta även gåvor av yttre lösöre. f prop. 1970171 (s. 125) uttalade jag — under hänvisning bl. a. till kontrollsvårigheter av skilda slag — att någon ändring av nämnda gåvoskattebestämmelser för tillfället inte var påkallad. Sedan dess har saken kommit i ett annat läge genom avgörande i högsta instans. I detta avgörande medgav högsta domstolen skattefrihet för gåva mellan makar av möbler, husgeråd och andra inre lösören. sam- manlagt värderade till omkring 23000 kr. Jag föreslår att skattefriheten för gåvor av lösöre begränsas till gåvor som är av mera privat och personlig än ekonomisk natur. 1 enlighet med vad beredningen tidigare föreslagit och kammarkollegiet nu förordat anser jag en beloppsmässig precisering lämplig. Möjligheterna till skattefria gåvor bör vara desamma för alla. An- ledning saknas enligt min mening att göra skillnad på yttre och inre lösören. Jag föreslår sålunda skattefrihet för gåvor av lösöre till samme mottagare avsett för dennes personliga bruk om värdet av gåvorna uppgår till högst 10 000 kr. per kalenderår. Överstiger gåvan detta värde inträder således skat- teplikt för hela gåvan.

Jag vill i detta sammanhang även ta upp en fråga som berör den generella gåvoskattefriheten enligt 39%" d) AGF. Gåvotagare åtnjuter enligt nämnda lagrum frihet från skatt för gåvor av samme givare om det sammanlagda värdet av gåvorna inte överstiger 2 000 kr.. räknat per kalenderår. Bestäm- melsen syftar till att från skatteplikt undanta smärre gåvor av personlig karaktär. För att hindra skatteflykt bör regeln utformas så att skattefriheten omfattar endast fullbordade gåvor. Härigenom kommer bl. a. benefika s.k. barnreverser att helt falla utanför det skattefria området.

Jag föreslår att de nya reglerna i SF och AGF skall träda i kraft omedelbart. I fråga om kungahuset föreslår jag att de nya arvsskatteregfema tillämpas omedelbart under det att inkomst- och förmögenhetsskattereglerna tillämpas fr.o.m. 1976 års taxering. Övriga skatte- och tullförmåner bör avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1975.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1974:98 67

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. förordning om ändring i förordningen (1947z577) om statlig förmö- genhetsskatt.

2. förordning om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och gå- voskatt,

3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370),

4. förordning om ändring i förordningen (1947:576') om statlig inkomst- skatt.

5. lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623).

6. förordning om ändring i vägtrafikskatteförordningen (19731601),

7. förordning om ändring i förordningen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon.

8. förordning om upphävande av förordningen (l970:171) om beräkning i vissa fall av beskattningsbar förmögenhet som är att hänföra till företag.

9. förordning om ändring i tullförordningen (1973z979').

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gill/(VISION

• Sida 68
•  Original

74 7257 S Stockholm 1974