Prop. 1975/76:53

om ändring i lagen (I955:183) om bankrörelse

Prop. 1975/76: 53 Regeringens proposition

1975/76: 53

om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse;

beslutad den 27 november 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att systemet med offentlig representation i af- färsbankerna byggs ut. Regeringen föreslås få rätt att tillsätta en offentlig ledamot i de styrelser som inom de större bankerna leder verksamheten för en viss region. Vidare skall kommunfullmäktige i kommun. där affärsbank har lokalkontor. tillsätta två ledamöter i styrelse som är knuten till konto- rct. Det föreslas också att offentlig styrelseledamot i affilrsbanks huvud- styrelse liksom offentlig ledamot i regionstyrelse skall ha rätt att närvara och delta i överläggningarna inom direktion eller annat organ under styrel- sen.

Prop. 1975/76: 53

Förslag till

|»)

Lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse

Härigenom föreskrives att 74 a och 159 så lagen (1955: 183) om bankrö- relse skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

74asl

Offentlig styrelseledamot eller. om flera sådana ledamöter utses. den som regeringen förordnar. äger närvara och deltaga i överläggning- arna när ärende. som senare skall avgöras av styrelsen._Rörberedes av därtill särskilt utsedda styrelseleda- möter eller befattningshavare i ban- ken.

Regeringen äger. om särskilda skäl föranleda det. förordna att uppdrag enligt 74 & andra stycket. som avser flera personer. skall om- fatta jämväl offentlig styrelseleda- mot.

' Senaste lydelse 1975: 227.

Regeringen äger förordna att uppdrag enligt 74 å andra stycket. som avser flera personer. skall om- fatta jämväl offentlig styrelseleda- mot. Avser uppdraget regionstyrel- se eller motsvarande organ. äger regeringenförordna att person som it'ke är ledamot av bankens styrelse skall omfattas av uppdraget med uppgift att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verk— samheten.

Avser uppdrag enligt 74 # andra stycket kontorsstyrelse. skola kont- munfullmäktige i kommun. där kontoret är beläget. förordna att uppdraget skall omjatta jämväl två personer. som utses av fullmäktige oeh som skola ha till uppgift att särskilt verkufi'ir att samhällets in- tressen beaktas i verksamheten. Är kontorsstyrelse gemensam för kon- tor i två kommuner. skola fullmäk- tige i vardera kommunen utse en så- dan person. Är styrelsen gemen- sam för kontor i tre eller./lera kont- muner. utses personerna av _I'u/l- mäktige [ de två kommuner som Itajlest invånare.

Offentlig styrelseledamot eller. om flera sådana ledamöter utses. den eller de som regeringen förm'd- nar. har rätt att närvara och deltaga i överläggningarna när ärende be- handlas av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattnings- havare i banken. Person som avses ifl'irsta stycket andra meningen har motsvarande rätt.

Prop. 1975/76: 53

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

159 &

"fill bestridande av kostnaden för tillsynsmyndighetens organisation och verksamhet skall bankaktiebolag årligen erlägga bidrag efter visst. för bo- lagen lika förhållande till sammanlagda beloppet av bolagets eget kapital och skulder vid utgången av nästföregäende kalenderår. dock icke över tre tusendels procent. Närmare föreskrifter om fastställande av bidrag och bi- drags erläggande meddelas av regeringen.

Det åligger bankbolag jämväl att utgiva ersättning. dels till offentlig styrelseledamot med belopp som regeringen bestämmer. dels till re— visor. ombud eller likvidationsrevi- sor. som förordnas enligt 149 5 eller 158 s 1 mom.. med belopp som till- synsmyndigheten bestämmer.

Det åligger bankbolag jämväl att utgiva ersättning. dels till offentlig styrelseledamot och person som avses i 74 a s* _h'irsta stycket andra meningen med belopp som rege- ringen bestämmer. dels till revisor. ombud eller likvidationsrevisor. som förordnas enligt 149 5 eller 158 & 1 mom.. med belopp som till— synsmyndigheten bestämmer.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. da lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Sådana ledamöter i kontorsstyrelser som avses i 74 a ; andra stycket skall utses före utgång-

en av är 1976.

2 Senaste lydelse 1975: 227.

Prop. 1975/76: 53 4

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-1 1-27

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Sträng. .lo- hansson. Holmqvist. Aspling. Lundkvist. Geijer. Norling. Lidbom. Carls- son. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson, Zachrisson. Leijon. Hjelm-Wallén. Pe- terson.

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse

1. Inledning

År 1971 infördes möjlighet för regeringen att tillsätta offentliga styrelse- ledamöter i affärsbankernas styrelser ( prop. 1970: 141 . BaU 64. rskr 395. SFS 1970: 666). Reformen innebar att högst tre offentliga styrelseledamö- ter fick tillsättas i varje bank. Med anledning av sammanslagningen av Skandinaviska Banken och Stockholms Enskilda Bank vidgades är 1972 rätten att utse offentliga styrelseledamötcr till att avse högst fem sådana le- damöteri varje bank ( prop. 1971: 166 . NU 51, rskr 324. SFS 1971: 1032).

1 en inom finansdepartementet utarbetad promemoria (Ds Fi 1975: 12) har lagts fram förslag till en utbyggnad av systemet med offentliga styrelse- ledamöter i syfte att ytterligare stärka samhällets medverkan i och infly- tande över besluten i affärsbankerna. Promemorian innehäller förslag till lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse. Lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av bankinspektio- nen. fullmäktige i Sveriges riksbank. Lt'tndsorganisationen i Sverige (LO). Post- och Kreditbanken. PK-banken. Svenska bankföreningen. Svenska bankmannaförbundet. Svenska kommunförbundet. Svenska sparbanks- förcningen. Sveriges föreningsbankcrs förbund. 'l'jänstcmännens central- organisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR. Särskilda ytt- randen har avgivits av Skandinaviska Enskilda Banken. Svenska Handels- banken och Jämtlands Folkbank.

Prop. 1975/76: 53

'Jl

2. Nuvarande ordning

Enligt 71 & lagen (1955: 183) om bankrörelse skall för bankaktiebolag fin- nas en styrelse som består av minst fem och högst tjugotre ledamöter. Re- geringen har rätt att utse högst fem ledamöteri styrelsen. offentliga styrel- seledamöter. Övriga styrelseledamöter. högst aderton. väljs på bolags- stämma. Enligt bestämmelser. som tagits in i bolagsordningen. kan dock en eller flera av dessa ledamöter tillsättas i annan ordning. Förutom styrel- seledamöter utsedda enligt 71 & banklagen kan i styrelsen ingä tvä arbetsta- garledamöter som utsetts med tillämpning av lagen (1973: 1093) om styrel- serepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag.

Styrelseledamot skall vara myndig och häri riket bosatt svensk medbor- gare. Av styrelseledamöterna får inte flera än en för varje påbörjat femtal vara befattningshavare i banken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till offentlig styrelseledamot (72 få banklagen) och inte heller till arbetsta- garreprcsentant enligt nämnda lag.

Styrelsen skall inom sig utse verkställande direktör och ställföreträdare för denne. Om det behövs kan flera verkställande direktörer utses. Verk- ställande direktör skall under styrelsens överinseende leda bankens verk- samhet och i den utsträckning som styrelsen bestämmer avgöra ärenden som det annars ankommer på styrelsen att pröva. Styrelsen kan också uppdra åt annan person. s. k. delegat. än verkställande direktör att ensam eller i förening med annan avgöra ärenden för styrelsens räkning (74 5 första och andra styckena banklagen).

Affärsbanksstyrelscrnas delegering av den egna beslutanderätten är mycket omfattande. Det åligger styrelsen att ange delegeringens omfatt- ning i en ärlig instruktion. Om uppdraget avser beviljande av kredit eller garanti. skall grunderna härför anges i instruktionen. Avskrift av denna skall överlämnas till bankinspcktioncn som också skall få kännedom om ändringar i instruktionen. Uppdrag kan när som helst återkallas och styrel- sen kan också oavsett lämnat uppdrag avgöra ärende av varje slag. Vissa ärenden fär styrelsen inte delegera. Förbudet omfattar ärenden om inrät- tande eller indragning av avdelningskontor eller övertagande av annan bankrörelse. om förvärv eller försäljning av bankfastighet. om beviljande av kredit eller garanti till vissa befattningshavare. delegat. styrelseledamot och sådan person närstående sammanslutning och vissa andra personer. om förvärv av aktie och förlagsbevis i andra fall än där fråga är om att skydda fordran samt ärenden om fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning. Styrelsen kan dock i fråga om "rörelsekredit" till delega- ter m.fl. fastställa vissa gränser inom vilka underordnat organ kan besluta i styrelsens ställe. Vidare kan delegat besluta om ändrade räntesatser för tiden intill nästa styrelst:-sammanträde. om det är påkallat av allmän ränte- förändring (74 & tredje—femte styckena banklagen).

Enligt 74 a 5 första stycket banklagen har offentlig styrelseledamot rätt

Prop. 1975/76: 53 6

att närvara och delta i överläggningarna när ärende. som senare skall avgö- ras av styrelsen. förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter el- ler betattningshavarc i banken. Finns flera offentliga styrelseledamöter bc- stämmer regeringen vem av ledamöterna som skall ha denna rätt. Enligt andra stycket i samma paragraf kan regeringen förordna att offentlig sty- relseledamot skall omfattas av delegatuppdrag att avgöra ärenden i stället för styrelsen. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas endast om särskilda skäl föranleder det och är begränsad till fall när flera delegater utsetts. Be- stämmelsen infördes för att öppna möjlighet till samhällsrepresentation i Skandinaviska Bankens tre centralkontorsstyrelser. Bakgrunden härtill var att denna banks styrelse utgjordes av de personer som ingick i centralkon- torsstyrelserna.

Offentlig styrelseledamot är underkastad de kvalifikationskrav och be- stämmelser i övrigt som gäller styrelseledamöter utsedda av banks bolags- stämma.

(')ffentliga styrelseledamöter finns f. n. i nio av de tretton privata affärs- bankerna. 1 var och en av de sex provinsbankerna -— Wermlandsbanken. Sundsvallsbanken. Skånska Banken. Östgötabanken. Skaraborgsbanken och Uplandsbanken — finns en offentlig styrelseledamot.

Efter ikrt'tftträdandet den I januari 1971 av lagstiftningen om offentlig styrelserepresentation utsågs två offentliga styrelseledamöter i tre av de fyra privata storbankerna. nämligen i Svenska Handelsbanken. Stock— holms Enskilda Bank och Göteborgs Bank. ] Skandinaviska Banken utsågs tre offentliga styrelseledamöter. därvid varje ledamot tillika var ledamot i En av bankens tre centralkontorsstyrelser. Efter samtnanslagningcn den 1 januari 1972 av Skandinaviska Banken och Stockholms Enskilda Bank finns fem offentliga ledamöter i den nya bankett. Skandinaviska Enskilda Ban- ken. Antalet offentliga styrelseledamöter i Göteborgs Bank. numera Göta- banken. är två också efter övertagandet år 1972 av Smålands Bank.

Beträffande de privata storbankerna gäller sålunda f. n. att det finns två offentliga styrelseledamöter i Svenska Handelsbanken och i Götabanken. varav en med rätt att delta i beredningen av styrelseärende. samt fem of- fentliga styrelseledamöter i Skandinaviska Enskilda Banken. därvid tre av ledamöterna efter förm'dnande enligt 74 a 5 andra stycket banklagen tillika ingäri centralkontorsstyrelsen i Stockholm. Göteborg resp. Malmö.

Någon offentlig styrelserepresentation finns f.n. inte i Jämtlands Folk- bank. Bohusbanken. Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank.

Prop. 1975/76:537 3 Affärsbankernas beslutsorgan

3.1. Allmänt

Det ankommer på bankens styrelse att förvalta banks angelägenheter och fatta därav påkallade beslut. Allt beslutsfattande under bankstyrelsen grundas på delegering från styrelsen med tillämpning av 74 ; banklagen. Som förut nämnts skall styrelsen utfärda föreskrifter angående delegering av befogenheteri en för ett ar i sänder fastställd instruktion. Med delege- ring frän styrelsen till viss instans i banken följer således inte rätt för denna instans att föra befogenhet vidare till underställt organ om inte föreskrift därom meddelats i instruktionen. Banklagen ger möjlighet att delegera per- sonlig beslutanderätt till verkställande direktör eller annan befattningsha- vare. Detta förekommeri mera betydande utsträckning i en bank. Svenska Handelsbanken. men i övrigt i ganska ringa utsträckning. åtminstone be- träffande annan befattningshavare än verkställande direktör. Som regel ut- övas den delegerade beslutanderätten kollegialt i direktioner och motsva- rande organ samt i regionala och lokala styrelser (kontorsstyrelser). Dessa slag av styrelser har inte någon associationsrättslig grund i bank- eller an- nan lagstiftning. Tcrmcn styrelse är därför nagot vilseledande. I själva verket är det fråga om delegationer. som utrustats med en från bankstyrel- sen överlåtcn beslutanderätt och som kännetecknas av att delegaterna. vil- ka utses av bankens styrelse. så gott som helt utgörs av personer utanför banken. Ett undantag är de tre regionala centralkontorsstyrelserna inom Skandinaviska Enskilda Banken. Ledamöterna i dessa rekryteras från bankstyrelsens stämmovalda ledamöter och har därmed också ett egentligt styrelseansvar.

Av det sagda följer att det definitiva ansvaret för banks förvaltning ligger hos den centrala bankstyrelsen. således även i den man verksamheten blir bestämd av delegerade beslut. På grund härav krävs en omfattande rappor- tering till styrelsen av delegerade beslut. Periodisk rapportering skeri prin- cip till närmast överordnad instans och vidare till styrelsen. varvid styrel- sen får möjlighet att granska i vart fall de väsentligare besluten och den in- riktning verksamheten får på grund av skilda instansers beslutsfattande. Genom att bankstyrelsen årligen har att ta ställning till instruktionen kan styrelsen fortlöpande ompröva delegeringen på basis av vunna erfarenhe- ter. ändra densamma eller komplettera sina riktlinjer.

Kontorsstyrelsema har i princip samma funktion och uppgifter i samtli- ga affärsbanker. Delegerade befogenheter tar sikte på kreditärenden. Kre- ditlimiten är avpassad efter rörelsens omfattning men varierar också från bank till bank.

Ett stort antal kontor (expeditionskontor) saknar kontorsstyrelse. Anta- let bankkontor i affärsbankema var vid 1974 års utgång 1612 och antalet lokala kontorsstyrelser var då 883. Kontorsstyrelse förekom alltså vid drygt hälften av bankkontoren.

Prop. 1975/76: 53 8

Storbankernas kontorsstyrelser består vanligtvis av tre—sju ledamöter. Även i provinsbankerna har flertalet kontorsstyrelser detta antal ledamö- ter. F.n huvuduppgift för kontorsstyrelseledamöterna är att tillföra avdel- ningskontoren information om förhållandena i orten till ledning särskilt vid bedömningen av kreditfrågor. Deras medverkan har också betydelse för etableringen av kundförhållanden. Bankerna strävar därför efter att i kon- torsstyrelserna få representation från väsentliga aktiviteter i orten (nä- ringsidkare. kommunala förtroendemän och tjänstemän. lantbrukare. ad- vokater etc.). Endast undantagsvis förekommer särskilt beslutsorgan un- der kontorsstyrelse. ] regel kan kontorsföreståndaren i brådskande ären- den avgöra kreditärendcn — i tveksamma fall efter samråd med kontors- styrelsens ordförande eller annan ledamot. Beslut anmäles vid nästkom— mande sammanträde med styrelsen. Samråd sker också — även om kon- torsstyrelsen beslutar — med centralt eller regionalt ansvariga befattnings- havare.

1 de största bankerna behandlas i bankstyrelsen främst policybetonade frågor och enskilda ärenden av särskilt stor betydelse. medan i de mindre bankerna även ärenden som hör till den löpande förvaltningen i betydande utsträckning går till bankstyrelsen. [ det följande lämnas en översikt i stora drag över de nuvarande beslutsorganen i affärsbankerna.

3.2 De privata storbankerna [Skandinaviska Enskilda Bankens styrelse ingår. som förut nämnts. bl. a. fem offentliga styrelseledamöter. Under styrelsens inseende utövas ledningen av bankens verksamhet av förste verkställande direktö- ren och av verkställande direktörerna för bankens tre centralkontor i Stockholm. Göteborg och Malmö. Enligt en i år beslutad omorganisation skall verkställande ledningen fr.o.m. bolagsstämman 1976 bestå av fyra likställda verkställande direktörer med gemensamt ansvar inför styrelsen. En av dem skall vara chef för huvudkontoret och de övriga chefer för cen- tralkontoren. Deras överläggningar skall ledas av en av dem med byte vartannat år enligt en turordning som bestäms av styrelsen. Den eentralkontorsstyrelse som finns vid ettvart av Skandinaviska En- skilda Bankens centralkontor består av personer som är ledamöteri ban-. kens centralstyrelse — därav en offentlig styrelseledamot — samt verkstälf lande direktören för kontoret jämte ersättare. Verkställande direktören är tillika suppleant i centralstyrelsen. Centralkontorsstyrelse sammanträder som regel minst en gång i veckan. Den generella kreditlimiten. dvs. den all- männa rätten att lämna lån till en och samma låntagare, är 10 milj. kr. Un- der varje centralkontorsstyrelse finns en direktion bestående av verkstäl- lande direktören. hans ställföreträdare och de ytterligare ledamöter som styrelsen utser. Direktionen sammanträder som regel varje bankdag. Di- rektionens generella kreditlimit är 5 milj. kr. lnom banken finns också sär-

Prop. 1975/76: 53 9

skilda kreditkommitteer bestående av befattningshavare och med en gene- rell kreditlimit av 1 milj. kr. Kontorsstyrelses ledamöter utses av_central- kontorsstyrelsen. varjämte även kontorsföreståndaren ingåri kontorssty- relsen. Utöver dessa ledamöter kan i kontorsstyrelsen också ingå ledamö- ter sorn utsetts av kommunala organ. Ordinarie sammanträde med styrel- sen äger rum en gång varje eller varannan vecka. Den generella kreditlimi- ten varierar från I milj. kr. till 250000 kr.

Den under senare år genomförda omorganisationen av Sve n s ka Han (] e l s b a n k e n innebär att under den eentrala'bankstyrelsen finns åt- . ta regionala enheter —— regionbanker — med stor självständighet. Region- bankerna omfattar Stor-Stockholm. Stockholms city. Södra Sverige. Väst- ra Sverige. Östra Sverige. Mellansverige. Södra Norrland resp. Norra Norrland. För varje regionbank finns en regionbanksstyrelse som består av regionbankschefen och de andra personer som centralstyrelsen utser. För regionbanksstyrelse gäller en generell kreditlimit av 15 milj. kr. Under varje regionbanksstyrelse finns en direktion bestående av regionbanks- chefen och vissa andra befattningshavare i chefsställning.. Regionbanksdi- rektionens generella kreditlimit är 7.5 milj. kr.

Kontorsstyrelserna inom Svenska Handelsbanken består av kontorsfö- reståndaren och de andra personer 'som regionbanksstyrelsen utser. Ge- mensam styrelse för två eller flera kontor kan inrättas. Kontorsstyrelse sammanträder som regel en gång varannan vecka. Den generella kreditli- miten för kontorsstyrelserna varierar från 1.5 milj. kr. till 100000 kr.

De kreditärenden och andra viktigare ärenden som skall behandlas av Svenska Handelsbankens centralstyrelse förbereds av centralstyrelsens beredning. Denna består av styrelsens ordförande. de båda vice ordföran- dena. verkställande direktören och hans ersättare samt ytterligare högst fyra styrelseledamöter. _

Verksamheten i G ö [ aba n ke n ärinte på samma sätt som i övriga pri- vata storbanker decentraliserad till regionala förvaltningar. Närmast under centralstyrelsen finns ett arbetsutskott som består av styrelsens ordföran- de och de två vice ordförandena och verkställande direktören. Utöver be- fogenheten att avgöra kreditärenden inom en allmän limit av 10 milj. kr. ankommer det på arbetsutskottet bl. a. att förbereda styrelseärenden. .

l Götabanken finns endast en regional styrelse. nämligen för Östra regio- nen (Jönköping). Denna styrelse. som består av ledarrrötcr som huvudsty- relsen utser och regionchefen. sammanträder en gång i månaden. Den ge- nerella kreditlimiten för regionstyrelsen är 5 milj. kr. Under regionstyrel- sen frnns en direktion bestående av befattningshavare :i banken och med en kreditlimit av 2.5 milj. kr. En särskild regional förvaltning finns också för Västra regionen (Göteborg) resp. Norra regionen (Stockholm). För dessa regioner finns inte några regionstyrelser utan enbart regiondirektioner. Dessa har befogenheter som svarar mot regionstyrelsens i Östra regionen. 1 regiondirektionerna ingår enbart ledamöter som rekryteras inom ban ken.

Prop. 1975/76: 53 10

Kontorsst_vrelserna inom Götabanken består av kontorsförestandaren och av ledamöter som utses av bankstyrelsen. Kontorsstyrelse samman- träder en—tva gängeri månaden. Den generella kreditlimiten varierar från 1 milj. kr. till 100000 kr.

3.3 Post- och Kreditbanken. PK-banken Pii-banken har detta år varit föremål för en genomgripande omorganisa- tion. Liksom tidigare finns närmast under styrelsen bankledningen i vilken bankens verkställande och vice verkställande direktörer ingår. Vidare finns sedan tidigare en kreditkommitte'. Även i denna ingår bankens verk- ställande och vice verkställande direktörer. Kreditkommitten utökas i vis- sa fall med styrelsens ordförande eller suppleant för denne (stor kredit- kommitte'). Av kreditkommittén avgörs styrelseärenden som inte anses tå- la uppskov och kreditärendcn inom en generell kreditlimit på 15 resp. 20 milj. kr. lin nyhet i organisationen är att fyra regionbanker har inrättats. östra och norra regionbankerna med huvudkontor i Stockholm. västra i Göte— borg och södra i Malmö. 1 regionstyrelse ingår regionchefen och ledamöter som inte är befattningshavare i banken. Den generella kreditlimiten för re- gionstyrelse är 10 milj. kr. På lokal nivå finns det kontorsstyrelser. vars ge- nerella kreditlimit varierar från 2 milj. kr. till 400 000 kr.

3.4 Övriga affärsbanker 1 prov i nsban kerna förekommer under bankstyrelsen huvudsakli— gen endast tvä bcslutsnivåer. nämligen en eller flera direktioner samt kon— torsstyrelser. Delegeringen gäller så gott som helt kreditgivningsfrågor och därmed sammanhängande ärenden. Allmänt kan sägas att provinsbanksty- relserna har bättre möjligheter att följa den löpande verksamheten än stor- bankernas styrelser beroende på att de enskilda ärendena i större utsträck- ning kommer under styrelsens prövning och att kontaktvägarna till verk- samheten på fältet är kortare. I flertalet provinsbanker saknas krav på att direktionen skall ha andra medlemmar än befattningshavare i banken. [ fråga om Wermlandsbanken gäller dock att bankstyrelseledamot, som inte är befattningshavare i ban- ken. skall ingå i direktionen. För Uplandsbanken gäller att den offentlige styrelseledamoten skall ingå i direktionen. [ Skaraborgsbankens direktion kan en av ledamöterna vara icke befattningshavare. 1 Skånska Bankens di- rektion kan finnas ledamöter som inte är befattningshavare men de måste i så fall ingå i styrelsen. Direktion sammanträder så ofta det föranleds av ärenden. För några banker gäller att direktionen i regel sammanträder varje bankdag eller minst en gång i veckan. För direktionen gäller som regel en kreditlimit av 2 milj. kr. I fyra av provinsbankerna finns även speciella kreditdirektioner eller liknande organ. vari ingår befattningshavare. med befogenhet att be-

Prop. 1975/76: 53 ||

vilja kredit inom en lägre limit än direktionen. Kreditdirektionen i en av bankerna består av ledamöterna i direktionen jämte en bz-rnkstyr'elseleda- mot som inte är belattningshavare. Denna direktion kan avgöra ärende utanför direktionens kreditlimit om ärendet bör avgöras utan uppskov.

Kontorsstyrelsernz-t inom provinsbankerna består av ledamöter. som ut- ses av bankstyrelsen. jämte kontorsföreståndaren på resp. kontor. Kon- torsstyrelse sammanträder en—två gångeri månaden. Styrelserna för någ- ra större kontor har en kreditlimit av 1 milj. kr. För övriga kontorsstyrelser ligger kreditlimiten i huvudsak inom området 100 000—500 000 kr.

Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bankäraf- färsbanker av speciell karaktär genom att utgöra centralbank för spar- banksrörelsen resp. föreningsbanksrörelsen. 1 organisatoriskt avseende skiljer de sig främst från övriga större affärsbanker genom att båda saknar kontorsorganisation på lokal nivå.

Sparbankernas Bank har under bankstyrelsen dels ett arbetsutskott och dels en direktion och en särskild lånedirektion. Vidare finns en koncerndi- rektion. som är ett forum för samråd och informationsutbyte i för banken och dess dotterbolag väsentliga frågor. I arbetsutskottet ingår styrelsens ordförande och fyra av styrelsen inom sig utsedda ledamöter. varav högst en befattningshavare i banken. Arbetsutskottet beslutar bl.a. i kreditären- den inom en generell kreditlimit av 10 milj. kr. och i vissa fall upp till 20 milj. kr. Direktionen liksom lånedirektionen består endast av befattnings- havare i banken. I båda direktionerna kan kreditärenclen avgöras inom en generell kreditlimit av 5 milj. kr. med vissa undantag.

1 Föreningsbankernas Bank finns förutom styrelsen en direktion och en direktionens kreditdelegation. Direktionen består av styrelsens ordföran- de. verkställande direktören och hans ställföreträdare. verkställande di- rektören i Sveriges Föreningsbankers Förbund och en femte ledamot som utses av styrelsen. Den generella kreditlimiten för direktionen är 1 milj. kr. Kreditdclcgationen. som består av verkställande direktören. dennes ställ- företrädare samt chefen för bankens låneavdelning. har en generell kredit- limit av 100000 kr.

Bohusbanken och Jämtlands Folkbank är de två minsta af- färsbankerna. Som beslutsorgan under styrelsen finns i båda bankerna en direktion med en generell kreditlimit av 200000 kr. Direktionen består i Jämtlands Folkbank av verkställande direktören. dennes ställföreträdare och en av styrelsen utsedd ledamot. l Bohusbankens direktion ingår för- utom verkställande direktören två av styrelsen utsedda ledamöter som skall vara styrelseledamöter eller befattningshavare i banken.

Bohusbanken har inga avdelningskontor och därmed ej heller några kon- torsstyrelser. Jämtlands Folkbank har sådana styrelser bestående av leda- möter. som utses av bankstyrelsen. jämte kontorets föreståndare eller hans ställföreträdare. Kontorsstyrelse kan bevilja kredit till det belopp som bankens styrelse årligen fastställer.

Prop. 1975/76: 53 12 4 Departementspromemorian

[ promemorian konstateras att försöket att genom statlig representation i de privatägda aflärsbankernas styrelser skapa direkt insyn och medverkan från samhällets sida i dessa bankers beslut och politik i stort sett har slagit väl ut. De otl'entliga styrelselcdamöterna har sålunda enligt promemorian i allt väsentligt motsvarat den målsättning som skisseradesi prop. 1970: 141. Vissa svårigheter för dem att följa verksamheten — särskilt i storbankerna — anses dock utgöra skäl att överväga en utökad samhällsrepresentation i affärsbankerna.

1 prop. 1970: 141 förutsattes att varje offentlig styrelseledamot aktivt föl- jer bankens verksamhet och håller sig informerad om handläggningen av viktigare ärenden. även om de beslutas av annat organ i banken än styrel- sen. 1 promemorian fastslås att de offentliga styrelseledamöterna — hur ra- tionellt de än söker fullgöra sitt uppdrag — dock omöjligen kan hinna befat- ta sig med annat än en begränsad del av det beslutsfattande som förekom- mer på olika nivåer inom en bank. Det tilläggs att detta särskilt gällcri de storbanker som har decentraliserat betydande delar av verksamheten till regionala styrelser och andra organ. Visserligen regleras formerna för den omfattande delegationen av styrelsens beslutanderätt i detalj av den in- struktion som bankstyrelsen fastställer för banken. Styrelsen följer i efter- hand genom ett rapportsystem hur den överlåtna beslutanderätten har utö- vats av de styrelsen underställda organen. Bankstyrelsen kan emellertid i praktiken inte korrigera de beslut som har fattats på lägre nivå i banken. Den enda möjlighet som härvid står till buds är att ändra instruktionen med avseende på framtida beslut. Slutsatsen blir därför att samhällsrepresenta— tionen i aftärsbankerna nu bör byggas trt för att ytterligare förbättra sam- hällets möjligheter att påverka beslutsfattandet inom bankerna.

Promemorian behandlar först frågan om ökad samhällsrepresentation på central och regional nivå i var och en av de privatägda storbankerna. dvs. Skandinaviska Enskilda Banken. Svenska Handelsbanken och Götaban— ken. Vad gäller Skandinaviska Enskilda Banken arbetar under styrelsen tre stora och tämligen självständiga enheter. centralkontoren i Stockholm. Göteborg och Malmö. 1 promemorian framhålls den skillnad som råder i förhållande till andra banker i det att ledamöterna i de tre eentralkontors- styrelserna rekryteras från bankstyrelsens stämmovalda ledamöter. De har därmed ett direkt styrelseansvar även då de arbetar i eentralkontors- styrelser. Bankens högsta ledning. verkställande ledningen. kommer fr.o.m. bolagsstämman år 1976 att bestå av fyra likställda verkställande direktörer. varav en skall vara chef för huvudkontoret och de tre övriga chefer för centralkontoren i Stockholm. Göteborg och Malmö. Nuvarande regler. som gör det möjligt för en av de offentliga styrelseledamöterna att delta i överläggningarna såvitt gäller beredning av styrelseärende. bör en- ligt promemorian ändras så att den offentlige ledamoten får rätt att delta

Prop. 1975/76: 53 13

också i överläggningarna i andra 'ärenden som avgörs eller behandlas av verkställande ledningen. Vidare påpekas i promemorian att det av de ol'- fcntliga representanterna i banken uppfattats som en brist att gällande rätt inte innehåller någon bestämmelse om att den oflentlige representant. som ingår i varje centralkontorsstyrelse. inte har motsvarande möjlighet när det gäller direktionsarbetet vid centralkontoret. På denna punkt föreslås en ändring så att den offentlige representanten i centralkontorsstyrelse får rätt att närvara och delta i överläggningarna såväl-vid beredning av ärende som senare skall avgöras i centralkontorsstyrelsen som när annat ärende behandlas i direktion eller annan delegatgrupp. Det tilläggs att han i kraft av sin ställning som styrelseledamot därjämte har rätt att begära all den in- formation han vill ha.

1 Svenska Handelsbanken finns under bankstyrelsen ,och dess bered- ningsutskott åtta rcgionbanker med relativt stor självständighet. Offentlig representant finns inte i någon av de åtta regionbanksstyreIserna. Enligt promemorian talar samma skäl som anförts för samhällsrepresentation i bankstyrelserna och i Skandinaviska Enskilda Bankens centralkontorssty- relser för att former skapas för samhällets medverkan i beslutsprocessen på regionbanksnivå. 1 fråga om Svenska Handelsbanken föreslås i prome- morian dock en annan ordning än i Skandinaviska Enskilda Banken. efter- som ledamöterna i Svenska Handelsbankens regionstyrelser inte ingår i huvudstyrelsen. 1 Svenska Handelsbankens regionstyrelser bör sålunda en särskild samhi'rllsrepresentant utses för var och en av de åtta rcgionbanker- na med uppgift att i regionbanksstyrelsen verka för att samhällets intressen beaktas i regionbankcns verksamhet. Samhällsreprescntanten bör i analogi med vad som föreslagits i fråga om Skandinaviska Enskilda Banken ges rätt att deltaga i regionbankcns direktionsarbete. Det påpekas. att häri ligger att han också har rätt att erhålla önskad information i fråga om de ärenden som i hans frånvaro behandlats i direktionen. Samhällsreprcsentanten bör enligt promemorian utses av regeringen. 1 fråga om ansvar gentemot bankstyrelsen. sekretess och arvodering anses samma regler böra gälla för samhällsrepresentanten som för övriga som ingår i regionbanksstyrelsen. Det föreslås dock. att regeringen. liksom beträffande de offentliga styrelse- ledamöterna. skall bestämma arvodesbeloppets storlek. 1 promemorian föreslås vidare att samhällsrepresentation införs i Göta- bankens tre regionala förvaltningar på motsvarande sätt som i fråga om Svenska Handelsbanken. Det innebär att regeringen skall kunna tillsätta en samhällsrepresentant i styrelsen för Östra regionen och i envar av de re- giondirektioner som utgör topporgan för Västra resp. Norra regionen. Promemorieförslaget att offentlig styrelseledamot skall ha rätt att närva- ra och deltaga i överläggningarna när ärende behandlas i direktionen eller annan s. k. delegatgrupp omfattar också de offentliga styrelserepresentan- ter som finns i andra affärsbankcr än de tre storbankerna. F.nligt promemorian bör inte bara de offentliga styrelseledamöterna utan

Prop. 1975/76: 53 14

också samhällsreprescntanterna i de regionala styrelserna inbjudas att del- ta i de informationsmöten som med jämna mellanrum brukar anordnas av finansdepartemcntet för utbyte av erfarenheter mellan finansministern och samhällsrepresentanterna i affärsbankerna.

Det framhålls i promemorian att de skäl som har anförts för statlig repre- sentation i bankerna saknar giltighet i fråga om PK-banken. Om regeringen i fortsättningen skall utse samhällsrepresentanteri de regionala styrelserna i de privata affärsbankerna. anses det emellertid vara rimligt. att regering- en oekså utser en ledamot i var och en av de fyra regionstyrelser. som PK- banken har enligt sin nya organisation. 1 promemorian förordas vidare att de sålunda utsedda ledamöterna bereds tillfälle att deltaga i det informa- tionsutbyte och samråd som anordnas genom finansdepartemcntets för- sorg och att också två ledamöter från PK-bankens huvudstyrelse inbjuds till dessa möten.

1 promemorian behandlas även frågan om samhällsrepresentation i af- färsbankernas lokalkontorsstyrclser. Som en väsentlig uppgift för ledamö- ter i kontorsstyrelserna framhålls uppgiften att tillföra lokalkontoren en så bred information som möjligt om förhållanden på orten till ledning särskilt vid bedömningen av kreditfrågor. Det påpekas att det redan nu förekom- mer på 1lera håll att kommunala förtroendemän ingår i de lokala kontors- styrelserna. Enligt promemorian bör denna ordning nu lagfästas och gälla för samtliga affärsbanker. Kommunerna bör sålunda ges rätt att utse två representanter för det allmänna i lokalstyrelser vid affärsbankskontor be- lägna i kommunen. Är kontorsstyrelse gemensam för kontor i två eller lle- ra kommuner bör varje kommun ha rätt att utse en ledamot i styrelsen. De kommunala representanterna får enligt förslaget väljas av kommunfull- mäktige för den tid som fullmäktige bestämmer.

1 promemorian framhålls att för de kommunala ledamöterna i lokalkon- torsstyrclserna kommer att gälla samma regler som för övriga ledamöter i fråga om ansvar gentemot banken. skyldighet att iaktta sekretess m.m. Enligt promemorian bör affärsbank honorera de kommunala representan- terna på samma sätt som de övriga ledamöterna utan att detta anges i nå- gon föreskrift.

Om systemet med samhällsrepresentation byggs ut enligt vad som före- slås i promemorian anses det vara naturligt att offentliga styrelseledamöter i fortsättningen utses även i de privata affärsbanker där sådana hittills inte funnits. dvs. Sparbankernas Bank. Föreningsbankernas Bank. Jämtlands Folkbank och Bohusbanken.

5. Remissyttrandena

En utökad offentlig representation i allärsbankerna enligt förslagen i promemorian tillstyrks eller lämnas utan erinran av flera remissinstanser.

Prop. 1975/76: 53 . 15

Till dessa hör riksbanksfir/Inu'ikligc (majoriteten). LO. TCO. Svenska IHJ/IkInuIIIItlfÖI'hll/It/Ul. Svenska krrnrnranförbunder (majoriteten av styrel- seledamöterna) och PK—IXIII/(t'll. Avvisande till förslagen i promemorian är bankorganisationerna. dvs. Svenska bunkfr'irwringwr. Svenska sparbanks- föreningen och Fr'irwringshu/rkernus förbund. En kritisk inställning till för- slagen har också några rescrvunter inom riksbankxfirll/m'iktige resp. inom konrnrmrji'irbmrrlets styrelse.

Riks-banks;/irI/nräkriyc (majoriteten) har inte någon erinran mot de fram- lagda förslagen. vilka anses vara en naturlig utbyggnad av det numera täm- ligen allmänt acccpteradc systemet med offentlig representation inom ban- kerna. Fullmäktige anser att det är värdefullt att systemet med offentliga ledamöter har tillfört bankstyrelserna personer som har en allmän bak- grund av erfarenhet i samhällsfrågor och är oberoende av den normala pro- ceduren för utväljande av styrelseledamöter. Det samhällsinflytande inom bankerna som skapas på detta sätt är av ett helt annat slag än den kontroll som direkt utövas av kreditpolitiska myndigheter och tillsynsmyndigheter och utgör inte någon ersättning för denna. Enligt fullmäktige är det inte självklart att skälen för systemet med offentliga styrelseledamöter är gilti- ga enbart för privata bankaktiebolag och inte för sparbanker och förenings- banker. Förslaget att tillsätta offentliga styrelserepresentanter i Sparban- kernas Bank och Föreningsbankernas Bank kan möjligen ses som ett expe- riment i att utsträcka systemet även till bankinstitut med andra ägarförhål- landen. Förslaget att införa statliga styrelseledamöter också i regionala styrelser framstår som en anpassning till storbankernas organisation. Till- sättandet av styrelseledamöter i de båda minsta affärsbankerna innebär in- te något annat än en tillämpning av redan fastlagda regler. — Av större principiellt intresse är förslagen att av regeringen utsedda ledamöter skall kunna deltaga i alla beslut av delegatgrupper på direktionsnivå och att av kommunerna utsedda ledamöter skall ingå i kontorsstyrelserna. Fullmäkti- ge framhåller att i praktiken blir de offentliga representanternas inflytande i hög grad beroende av deras möjligheter att anslå tillräcklig tid till uppdra- get.

LO framhåller att en utökad samhällelig kontroll och styrning av affärs- bankerna är ett led i strävan efter en mer planmässig utveckling av närings- livet. En vidgad samhällspåverkan av affärsbankernas verksamhet bör ske på olika sätt varav en effektivisering och utökning av systemet med offent- liga styrelserepresentanter är ett. LO tillstyrker därför förslagen i prome- morian. LO understryker vikten av att de offentliga styrelseledamöterna ges också reella möjligheter att delta i arbetet på direktionsnivå eller mot- svarande. Därför bör vidtas åtgärder som skapar reella förutsättningar för ett meningsfullt deltagande i detta arbete. Avsikten med offentliga styrel- seledamöter är enligt LO att dessa på ett övergripande plan skall bidra till en förbättrad information som underlag för en effektivare näringspolitik och att de skall utgöra ett led i en effektivare styrning av näringslivet i en-

Prop. 1975/76: 53 16

lighet med de näringspolitiska intentionerna. För att detta skall fungera be- hövs en kontinuerlig kontakt mellan de oll'entligt utsedda styrelseledamö- terna pa central och regional nivå och de instanser som har det ledande an- svaret för näringspolitiken. En utökad offentlig representation i bankerna bör också innebära att de offentligt utsedda ledamöterna i väsentligt större utsträckning än hittills ges vägledning och samhälleligt stöd i sitt arbete. Vidare bör ett för ledamöterna gemensamt sekretariat upprättas där de kan få hjälp med mindre utredningar. statistikinsamling m. m.

Även T("O tillstyrker promemorieförslagen och framhåller att de är en konsekvens av den tidigare knäsatta principen om direkt insyn och infly- tande i bankerna genom offentliga styrelselcdamöter. Det är väsentligt att till samhällsrepresentanter utses personer som kan ägna uppgiften en bety- dande och kontinuerlig arbetsinsats. Även om avgörande av kreditgiv- ningsfrågor är bankernas viktigaste uppgift bör samhällsrepresentanterna delta i beslutsorganens övriga arbete i samma utsträckning som andra leda- möter.

Swnxku hun/tmannrr/i'irlnmu'r't anser också att det är befogat att utöka den offentliga representationen på sätt som föreslås i promemorian. Även om behovet av insyn och beslutsmedvcrkan i kreditgivningen är en central beståndsdel av bankverksamheten kan enligt förbundet ledamotskap i bankstyrelse och andra beslutsorgan inte begränsas till att vara "kontrol- lant” för ett visst avsnitt av verksamheten. De offentliga styrelserepresen- tanterna får givetvis vara beredda att ta samma ansvar för verksamheten som helhet som övriga styrelseledamöter. Förbundet framhåller att ut- vecklingen mot att allt mer vittgående frågor numera avgörs på regional ni- vå också finns i större sparbanker och inom föreningsbanksrörelsen. 1 de affärsbanker som hunnit längst i detta avseende har — såsom anges i pro- memorian — de regionala enheterna stor självständighet inte bara vad be- träffar kreditgivningen. titan också i frågor som t. ex. utlandsengagemang. fond- och notariatrörclsc samt organisation och personaladministration. Detta hindrar inte att bankernas direktioner och motsvarande beslutsorgan såväl nu som i fortsättningen har ett betydande reellt inflytande både på in- riktningen av bankverksamheten i stort och i enskilda frågor. Dessa förhål- landen är anledningen till att förbundet i samband med utvärderingen av försöksverksamheten med facklig representation i bankstyrelserna fram- fört krav på att representation för de anställda skall vidgas till att omfatta jämväl nämnda organ. ()m den föreslagna kommunala representationen i de lokala kontorsstyrelserna skulle innebära. att dessa får ökad betydelse och därmed en på sikt stärkt ställning. så kan detta aktualisera frågan om representation för de anställda även på kontorsstyrelsenivå. Förbundet förutsätter vidare att den information. som behövs för att de offentliga le- damöterna skall kunna fullgöra sina uppd "ag. även kommer personalrepre- sentanterna och övriga styrelseledamöter till del.

.S'r'unsku krmrnrlur/i'irhruulr't (majoriteten inom förbundets styrelse) till-

Prop. 1975/76: 53 W

styrker förslaget om kommunalt utsedda ledamöter i affärsbankernas lo- kalstyrelser. Det framhälls att möjligheten till kommunalt inflytande i PK- bankens förvaltning ocksä är motiverad. Den föreslagna kommunala l'Opl'CSentationen bör bli värdefull för både kommun och bank. Förbundet finner frän kommunal synpunkt inte någon erinran mot övriga förslagi pro- memorian.

PK—Imn/a'u ställer sig i princip positiv till den föreslagna utbyggnaden av systemet med offentliga styrelseledamöter. Vissa erinringar av praktisk natur som har samband med PK-bankens organisation redovisas i det föl- jande.

Bunkinspektiwn'n framhåller att de offentliga styrelseledamöterna lik- som de övriga är ansvariga för att bankrörelsen drivs rationellt och lön- samt. Med den ställning av halvofficiella organ som bankerna sedan gam- malt haft och i ännu högre grad kommit att inta med samhällsutvecklingen under senare ärtionden är det numera en självklarhet att de bolagsstämmo- valda ledamöterna även verkar för att samhällets intressen beaktas i ban- kens Verksamhet. I fråga om bankinspektionens tillsyn görs ingen åtskill- nad mellan de offentliga styrelseledamöterna och de stiitmmovalda. Inspek— tionen anser att utvecklingen med delegering av ärenden från bankstyrel- sen till regionala och lokala organ inte varit till nackdel för de offentliga styrclseledamöternas möjligheter till inflytande. Härigenom har nämligen en läng rad tidskrävande och även i övrigt tyngande rutinärenden avlastats frän centralstyrelserna till förmän för en grundligare behandling av centra- la frägor rörande bankens policy och de viktigaste kreditärendena. Det sagda innebär inte något hinder för att ge de offentliga styrelseledamöterna vidgade befogenheter eller att fördjupa den offentliga representationen till regional och lokal nivå. De offentliga representanterna på dessa niväer har dock att följa centralstyrelsens generella instruktioner och de beslut som fattas av bankstyrelsen eller annat överordnat organ till vilket beslutande- rätt delegerats. I vilken utsträckning rätten att .delta och få insyn begagnas kommer att bero på olika praktiska förhållanden. i första hand den offentli- ga representantens möjligheter att offra tid för uppdraget men också på de praktiska lörutsättningarna att tillkalla honom vid brådskande beslut. Att bankerna på olika nivåer måste ha en beredskap till snabba ständpunktsta- ganden är en självklarhet. [ den mån en offentlig representant inte har praktiska möjligheter att delta i besluten. skall han givetvis kunna få full in- syn i efterhand. De överlag goda erfarenhetema av de offentliga represen- tanternas deltagande i beslutsprocesserna ger anledning förmoda att hithö— rande praktiska frägor skall kunna lösas på ett Smidigt sätt.

Bankorganisationerna ställer sig som förut har nämnts avvisande till för- slagen i promemorian. .S'vvnska ban/tji'ireningcn anför. att gällande lagbe- stämmelser ger det allmänna en total insyn i bankerna och fullgoda möjlig- heter att i olika hänseenden påverka deras verksamhet. Enligt föreningen

Prop. 1975/76: 53 18

finns inte tillräckliga sakskäl för de i promemorian framförda förslagen. [ fräga om näringspolitiken har inte från något håll hävdats att bankernas uppträdande har gått emot av samhället uppställda mål. Beträffande regio- nalpolitiken har de sakkunniga myndigheterna veterligen inte funnit anled- ning till någon kritik mot bankernas medverkan. Tvärtom är principen den att statligt regionalpolitiskt stöd normalt kommer ifräga endast på villkor att även stödföretagets bank vill medverka med kredit. Denna princip skul- le vara otänkbar om myndigheterna ansäg bankernas bedömningar och uppträdande stå i strid med samhällets intresse. Bankernas instruktioner. som successivt fastställs under medverkan av de offentliga ledamöterna och tillställs bankinspektionen. ger klart besked om vilka ärenden som de— legerats till andra organ än styrelsen. Offentlig styrelseledamot har i prak- tiken en vidsträckt möjlighet att päfordra att ett ärende. sotn har delegerats till annat organ inom bankett. skall återföras till styrelsens beslutanderätt. Han har ocksä rätt att fä den information om arbetet i banken som han kan önska. Bankföreningen framhåller att för bankerna är det naturligt att suc- cessivt möta varje önskemål från de offentliga styrelseledamöterna om en sädan organisation av samarbetet att dessa ledamöter kan fylla sin uppgift. Detta kan enligt bankföreningens mening väl uppnås inom ramen för nuva- rande lagstiftning. De föreslagna reglerna kan inte undgå att tynga hand- läggningen av atskilliga ärenden i bankerna och över huvud försvåra ban- kernas arbete tttan att resultatet ens utifrån promemorians synsätt förbätt- ras i motsvarande män. De avsedda förbättringarna skulle — utan dessa negativa verkningar — kunna uppnäs på annat sätt. Vid behov skulle sälun- da kunna ske en mer omfattande rapportering till styrelsen och — i de fall sä anses önskvärt — en starkare koncentration till styrelsen av praktiskt el— ler principiellt särskilt betydelsefulla ärenden.

Svenska Spur/mIIÅ'.sffil't'llillgen är kritisk mot att promemorieförslagen har lagts fram utan beskrivning och analys av rädande förhållanden i bank- väsendet som helhet. Särskilt den ifrågasatta kommunala representationen i de privatägda atlärsbankernas kontorsstyrelser kan påverka de grundläg- gande balans- och arbetsförhållandena inom banksektorn. Sparbankslör- eningen avstyrker att departementspromemorian läggs till grund för lag- stiftning utan att konsekvenserna därav för bankverksamheten i sin helhet utreds. Föreningen har däremot ingen erinran mot att offentlig styrelsere- presentation införs i Sparbankernas bank.

Sveriges före”in_tgsbankw'sji'irbumt' anser att behovet av en utökad of- fentlig representation inte på ett övertygande sätt har motiverats i prome- morian. Förbundet motsätter sig att offentliga styrelseledamöter tillsätts i föreningsbanksrörelsens affärsbank Föreningsbankernas bank. Förenings- banksrörelsens regionala föreningsbanker har genom sina aktieinnehav det dominerande inflytandet i Föreningsbankernas Bank. Denna utgör sålunda en integrerad del av den föreningsbankskooperativa rörelsen med indirekt. representativt inflytande för de lokala föreningsbankcrnas 260000 med-

Prop. 1975/76: 53 l9

lemmar. Offentlig representation i ett kooperativt ägt företag har inte tidi- gare ansetts erforderlig annat än i speciella situationer. Under rörelsens uppbyggnadsskede fanns det sålunda statlig representation i dåvarande Svenska Jordbrukskreditkassan. Detta berodde emellertid. på att staten försett kassan med en grundfond. I samband med att grundfonden avveck- lades år 1958 upphörde även den offentliga representationen. Banken har utöver sin funktion som rörelsens centralbank endast en mycket begrän- sad. traditionell bankverksamhet och har t. ex. endast ett kontor. Vid till- komsten år I97l av systemet med offentlig styrelserepresentation i affärs- bankerna ansågs det uppenbarligen att det inte fanns någon anledning att utnyttja rätten att utse offentliga styrelseledamöter i Föreningsbankernas Bank. Enligt förbundets mening har därefter inte något inträffat som gör det påkallat att ompröva denna inställning.

Tre Iezlanu'iter inom riks/Junkxfu/lnu'iktige har reserverat sig mot full- mäktiges beslut till remissyttrande. Herneliux och Nette/brand! kan inte biträda förslagen i föreliggande skick. De menar att förslagen innebär en så omfattande utvidgning av det nuvarande systemet med offentlig styrelse- representation att det ligger nära till hands att tala om ett helt nytt system. Enligt de båda reservanterna företer promemorian brister som försvårar varje försök till granskning. Antalet kommunrepresentanter. som skall ut- ses. kan inte förutses. då utredning saknas om hur många styrelser som av- ses verka inom flera kommuner. De kommunalt utsedda kan komma att bilda majoritet i en del styrelser. De föreslagna kommunrepresentantema. som kommer att representera olika meningsriktningar inom en kommun. skall bl.a. tillvarata kommunens samhällsekonomiska intressen. sådana dessa uppfattas av dem själva. Det finns därvid en uppenbar risk för sam- manblandning av olika intressen. Bengtsson anser att det inte på grundval av materialet i promemorian är möjligt att bedöma de föreslagna åtgärder- nas lämplighet och att riktlinjerna i promemorian inte oförändrade kan lig- ga till grund för bestämmelser om offentliga ledamöters representation och befogenheter.

Fem rexervunter inn/n kum/nun/i'irbnndelx styrelse kan inte biträda att samhällsrepresentationen i aöärsbankerna byggs ut till att även omfatta medverkan på den regionala nivån samt deltagande i direktionsarbetet. Särskilt arbetet i direktionerna är tidskrävande. I praktiken kommer det icke att visa sig möjligt att till detta arbete knyta personer med den kapa- citet och allmänna överblick. som de offentliga ledamöterna förutsätts be- sitta. Det ursprungliga syftet med att till bankstyrelsema knyta offentliga representanter kan sålunda inte tillgodoses. Reservanterna är vidare starkt tveksamma till förslaget att två offentliga representanter. utsedda av kom- munfullmäktige. skall ingå i varje lokal kontorsstyrelse. En ordning som innebär att särskilt valda kommunala representanter skulle ha att tillse att "samhällsekonomiska överväganden i ökande utsträckning" beaktas vid kreditprövningar innebär enligt reser-vanternas mening en sammanbland-

Prop. 1975/76: 53 :o

ning av skilda intressen. De anser att behovet av den föreslagna ändringen inte är styrkt.

Jämtin/nis- FOI/t'bllII/x' framhåller att någon offentlig styrelseledamot inte tillsatts i banken på grund av den mindre omfattningen av verksamheten. Banken har f. n. nio kontor i Jämtlands län och ett i Stockholm. Sex av kon— toren är belägna på orter med stagnerande expansion. Krediterna får vara högst 5.5 milj. kr. till samma låntagare och styrs därmed automatiskt till privatpersoner samt små 'och medelstora företag. Den övervägande delen av kreditgivningen avgörs av centralstyrelsen vars ledamöter represente— rar såväl kommunal verksamhet som näringslivet. Aktieägarnas antal är så stort som 4000 och ingen får rösta för mer än 50 aktier. Något sakligt be— hov att låta banken omfattas av systemet med samhällsrcpresentanter finns inte. Däremot kommer bankens arbete att försvåras. Kontorsstyrel- serna har endast 2—3 ledamöter och systemet med kommunrepresentanter blir därför ohanterligt .och effektivitctssänkande.

St't'llx/xu bun/g/i'ireningen har anfört vissa synpunkter på den närmare ut- formningen och tillämpningen av regler om en vidgad samhällsrepresenta- tion i affärsbankcrna. Föreningen utgår från att'bestämmelsen att regering- en kan förordna att offentlig styrelseledamot skall ingå i persongrupp till vilken delegerats styrelseärenden skall — liksom f.n. — användas endast då delegatgruppen består av styrelseledamöter. I fråga om den föreslagna nya regeln att offentlig styrelseledamot-skall ha generell rätt att närvara och delta i överläggningarna när ärende behandlas av därtill särskilt utsed- da styrelselcdamöter eller befattningshavare anför föreningen följande. Of- fentlig styrelseledamot bör i fortsättningen liksom hittills äga närvara-och deltaga i överläggningarna när ärende. som senare skall avgöras av styrel- sen. förbereds. Frågan är hur långt närvarorätten därutöver skall sträckas. För att uppnå en reglering som ger samma sakliga innebörd för alla banker och som inte på ett olyckligt sätt skapar svårigheter i det praktiska arbetet bör följande beaktas. Gemensamt för alla banker är att kreditgivningen in- tar en dominerande plats i verksamheten. Den offentliga ledamoten kan tänkas i princip ha närvarorätt i delegatgrupp som beslutar i kreditärendcn. Detta rimmar också med uppfattningen att kreditgivningen innefattar en form av resursallokering. i vilken samhället kan ha ett intresse. Kreditbe- sluten i en bank är emellertid så frekventa och av så skiftande valör att of- fentlig styrelseledamot omöjligen kan närvara vid dem alla. Riktpunkten bör vara att närvarorätten å ena sidan inte skall utsträckas så långt att ar- betets fortgång i banken hämmas och å andra sidan inte begränsas så myc- ket att det tänkta syftet med närvarorätten förfelas.

Bankföreningen förutsätter att syftet med närvarorätten framför allt skall vara att den offentliga ledamoten får tillfälle att sätta sig in i och bli förtro- gen med kreditärenden av särskild praktisk och/eller principiell betydelse. Ett kriterium för sådana ärenden synes vara antingen att ärendet skall slut- ligt avgöras av styrelsen själv — i den delen räcker nuvarande rätt för of-

Prop. 1975/76: 53 2]

fentlig styrelseledamot att närvara och deltaga i överli'tggningar vid bered— ning av styrelseärenden — eller att beslutanderätten har anförtrotts en de- legatgrupp närmast under styrelsen. I en sådan delegatgrtipp bör en offent- lig ledamot utifrån promemorians åskådning tillerkännas närvarorätt. En delegatgrupp på denna nivå avgör ofta inte endast kreditärendcn. Gruppen kan även ha anförtrotts att besluta i andra kvalificerade ärenden. Regeln bör därför enligt bankföreningen innehålla att en offentlig st)-"relseledamot äger närvara och delta i överläggningarna i sådan delegatgrupp närmast un- der styrelsen. 'ars uppdrag huvudsakligen avser kreditärendcn. Denna re- gel sktille inte täcka andra från det allmännas synpunkt viktiga ärenden. om de skulle utgöra det huvudsakliga innehållet i uppdraget för någon dele- gatgrupp. Sådana ärenden hör dock redan till följd av sin karaktär till sty- relsens egen beslutsfär. Dessa ärenden har inte heller sadan frekvens att de på den grund behöver delegeras till andra organ. Genom sin medverkan i styrelsen får offentlig styrelseledamot därför i stor utsträckning möjlighet att påverka beslutsfattandet i dessa ärenden. Med hänsyn till ärendenas karaktär kan en eventuell delegering förutsättas regelmässigt ske endast till en rcgionstyrelse eller likvärdigt organ. Det är en av kärnpunkterna i promemorian att de offentliga ledamöternas medverkan och insyn i be- slutsprocessen f.n. kan bli begränsad just genom delegering ut i regioner- na. Från den offentliga styrelseledamotens synpunkt bör en sådan delege- ring normalt inte möta någon erinran. Offentlig ledamot har emellertid i praktiken en vidsträckt möjlighet att päfordra att ett ärende. som delege- rats till annat organ inom banken. skall återföras till styrelsens beslutande- rätt. I sista hand kan han påkalla bankinspektionens prövning av delege- ringsbeslutet. Vad bankföreningen anfört om närvarorätt för offentlig sty- relseledamot bör äga motsvarande tillämpning för särskild samhällsrepre- sentant i regionstyrelse och regiondirektion.

Enligt bankföreningen bör i lagen inte anges att samhällsrepresentan- terna skall särskilt verka för att samhällets intressen b':aktas i verksamhe— ten. eftersom det är grundläggande för samarbetet i styrelser och delegat- grupper att de olika ledamöterna inte anser sig tillhöra skilda fraktioner med olika mål. Föreningen utgår från att de nya samhälls- och kommun- representanterna skall uppfylla samma kvalifikt'ttionskrav sotn ställts tipp för de offentliga styrelseledamöterna och att samråd sker med banken in- nan förordnande sker. Person som är huvudman i sparbank eller på annat sätt engagerad i annat bankinstitut bör inte få komma i fråga som företrä- dare för det allmänna i affärsbank.

Några banker har tagit tipp frågor som närmast rör resp. bank. Skandi- nui'isku Enskilda Bunke/i lämnar vissa uppgifter om bankens tre central- kontorsstyrelser. Vid varje veckosammanträde ges en redogörelse för verksamheten under den gångna veckan. omfattande utvecklingen av bankens kassaställning. valutaläget och deltagande i emissioner på svensk

Prop. 1975/76: 53 22

och titländsk kapitalmarknad samt andra frågor av större betydelse eller intresse. Vidare finns vid dessa tillfällen protokollen från de dagliga direk- tionssammanträdena jämte bilagor tillgängliga och cirkulerar mellan delta— garna. Dessa kan då begära att i direktionen avgjorda ärenden skall be— handlas ocksa i centralkontorsstyrelsen eller i bankstyrelsen. Därigenom kan styrelsens medlemmar hålla en löpande tippsikt över den kreditgivning som beslutas i respektive direktion. Vitl vcckosammanträdena lämnas även en orientering om verksamheten inom de båda övriga regionerna ge- nom föredragning av protokollen från föregående veckosammanträde där. Genom att de offentliga st_vrelseledamöterna deltar i centralkontorssty- relsernas sammanträden har den offentliga representationen fått en större omfattning och en mera långtgf'tende reell innebörd i Skandinaviska linskil- da Banken än i de övriga bankerna. Mot bakgrund av redan existerande möjligheter att i samband med centralkontorsstyrclsernas veckosamman- träden löpande följa direktionsarbetet finns enligt banken inte något egent- ligt behov för de offentliga ledamöterna att närvara vid direktionssamman- träden. Banken framhåller att formerna för hur direktionens avslagsbesltit i kreditärendcn skall komma till centralkontorsstyrelsens kännedom är en fråga som kan lösas inom ramen för nuvarande system. Direktionslcdamö- ternas arbete med de löpande bankärendena — kundkontakter. förhand- lingar. aflärsavslut. resor etc. — nödvändiggör att det dagliga direktions- sammanträdet normalt begränsas till en koncentrerad genomgång av de frågor. i vilka gemensamt. protokollft'irt besltit krävs. Vid oförå'indrade an— språk pä effektivitet och ktindservice kan en förlängning inte medges av den tid som dessa belltttningshavarc är engagerade i interna sammanträ— den. Vidarc s_vnes principen om styrelseledamöternas likställdhet leda till att även övriga ledamöter i centralkontorsstyrelsen borde ges rätt att när— 'ara vid direktionens sammanträden. En sådan utveckling av arbetsfor— merna sktillc vara mycket olycklig. Banken ser helst att närvarorå'itt för of- fentlig styrelseledamot i dircktionen undviks. [ övrigt hänvisar banken i denna del till Svenska bankföreningens remissyttrande.

Ett annat organisatt'u'iskt särdrag för Skandinaviska Enskilda Banken är att banken är ensam bland de svenska bankerna om att ha mer än en verk- ställande direktör. Antalet är f. n. fyra. varav en är förste verkställande di- rektör och de övriga chefer för var sitt centralkontor. Bankstyrelse som be- gagnar den i banklagen inskrivna möjligheten att utse flera verkställande direktörer har att årligen meddela föreskrifter om ai'betsfördelningen mel- lan dem. Det sker i en särskild instruktion. i vilken regler ges om varje verkställande direktörs särskilda funktioner och om formerna för samråd mellan de verkställande direktörerna. För dem och deras ställföreträdare används därvid den gemensamma beteckningen verkställande ledningen. Från I976 års bolagsstämma avses denna beteckning bli reserverad för de fyra verksti'tllande direktörerna. Banken framhåller att de verkställant'le di- rektörerna varken enligt nuvarande instruktion eller i den kommande och

Prop. 1975/76: 53 23

varken enskilt eller såsom ett kollegium har någon från styrelsen delegerad beslutanderätt utöver vad som ligger i uppdraget att vara verkställande di- rektör. lnte heller när det gäller att förbereda styrelseärenden har verkstäl- lande ledningen andra uppgifter än som ligger i varje medlems uppdrag så- som verkställande direktör. Banken ser allvarligt på förslaget om närvaro- rätt vid verkställandc ledningens sammanträden. (')m förslaget genomförs. skulle det innebära att den nya lagstiftningens sakliga innebörd blev vä- sentligt mera långtgående för Skandinaviska Enskilda Banken än för övriga banker genom att en offentlig representant därigenom skulle sättas in di- rekt i den verkställande funktionen i banken. Till en verkställande direk- törs uppgifter hör givetvis att fatta beslut i för banken gemensamma ange- lägenheter. däribland riktlinjer för verksamheten inom olika rörelsegrenar. l stor utsträckning kommer sådana beslut att avse antingen vad som i sa- dant hänseende skall föreslås styrelsen eller hur styrelsens beslut i dessa frågor skall genomföras. Det är inte riktigt att säga att verkställande direk- tören därvid utövar delegerad beslutanderätt i bankärenden eller att han såsom därtill särskilt utsedd förbereder styrelseärenden. Framför allt före- ligger det inte någon skillnad i uppgiftens natur beroende på om den tillde- las en eller flera personer. I instruktionen för verkställande ledningen talas om sammanträden mellan de verkställande direktörerna. som skall hållas i regel varje vecka. Någon bundenhet vid vissa former kan dock inte accep- teras när det gäller kontakterna mellan de verkställande direktörerna. ef- tersom kontakterna till frekvens. tidpunkt och längd kommer att bli styrda av den ström av frågor som verkställande direktörerna får att ta ställning till under sitt gemensamma ansvar. De kommer även därvidlag att vara i samma situation som en ensam verkställande direktör och regler om när— varorätt vid deras behandling av gemensamma ärenden skulle möta samma praktiska problem som i hans fall. Banken hemställer att närvarorätt för of- fentlig ledamot i Skandinaviska Enskilda Bankens verkställande lcdning in- te tas med i det slutliga förslaget.

Svenska Handels-huriken anför att vid sidan av centralstyrelsen och dess beredning samt regionbanksstyrelserna och rcgionbanksdirektionerna finns inom banken ett mycket stort antal internt tillsatta arbetsgrupper. som allt efter behov bildas för att handlägga olika i den löpande bankverk- samheten förekommande ärenden. Det kan vara projektgrupper för ut- formning av arbetsrutiner. för data- och systemfrågor. för byggnadsfrågor. för marknadsföringen m. m. Sådana arbetsgrupper tillsätts inte av styrel— sen och är alltså inte heller delegatgrupper enligt 74 s andra stycket bankla- gen. Enligt lydelsen av de nu föreslagna bestämmelserna skulle emellertid de offentliga representanterna ha möjlighet att delta också i arbetet inom sådana grupper. Detta skulle innebära avsevärda praktiska olägenheter. Dessa grupper måste bl. a. kunna sammanträda med mycket kort varsel. De frågor de behandlar faller dessutom vid sidan av syftet med den utöka— de offentliga representationen. Enligt banken bör bestämmelserna därför

Prop. 1975/76- 53 24

utformas så att det framgår. att aVsikten är att de offentliga representanter- na skall närvara och delta i överläggningar enbart vid sammant 'äde med persongrupp som utsetts av styrelsen. Bankett menar vidare att det kan fin- nas delegatgrupper. dvs. grupper som utsetts av styrelsen. i vilkas arbete satnhällsrepresentanterna knappast har intresse av att delta. Vid centrala huvudkontoret i Handelsbanken finns sålunda en administrativ förvaltning inrättad för beslut i främst vissa mindre viktiga personalärenden och smär- re inVesteringsärenden. Instruktion för denna förvaltning fastställs av centralstyrelsen. l instruktionen fastställes också vilka tjänstemän. som skall delta i olika beslut. Med tanke på fall av denna typ bör bestämmelser- na utformas på sådant sätt. att det klart framgår att satnhällsrepresentan- terna. när så av tnyndigheterna anses lämpligt. endast skall ingå i vissa de- legatgrupper.

Några remissinstanser berör särskilt förslaget att kommun skall ha rätt att utse representanter i affärsbankernas kontorsstyrelser. B(lllkfllå'pt'kliu- m'a framhåller att bankstyrelserna i en del fall kanske ser sig nödsakade att utse fler ”egna" ledamöter än som eljest är motiverat för att balansera en kommunal dominans. Saken skttlle kttnna få särskild aktualitet. när lokal- styrelsen är gemensam för kontor i fler än två kommuner. Även kostnads- aSpekten bör beaktas i den praktiska tillämpningen. Vidare kan tillgången till lämpliga kandidater vara begränsad på grund av att många kommunal- män är engagerade i sparlmnksrörelsen. Inspektionen ifrågasätter om inte den avsedda bestämmelsen kttnde få den lydelsen att. om kontorsstyrelse är gemensam för kontor i mer än en kommun. fullmäktige i de två kommu- ner som har det största invånarantalet äger förordna vardera en ledatnot.

Stens/cu harm/firm:inge/t anser att två företrädare för kommunen är en alltför omfattande kommunal representation. om en kontorsstyrelse består endast av några få ledamöter. En lämpligare regel är att kommun skall äga utse två ledamöter. om antalet övriga ledamöter i kontorsstyrelsen uppgår till minst fyra och i andra fall endast en ledamot. Bankföreningen påpekar vidare att i åtskilliga kontorsstyrelser är redan i dag kommunala befatt- ningshavare och förtroendemän ledamöter. Skttlle i dessa fall kommunen dessutom utse särskilda representanter. skulle ledamöterna av detta slag kunna bli oproportionerligt många och framför allt skulle det totala antalet ledamöter i det särskilda fallet kunna bli alltför stort. Bankföreningen. som förutsätter att den kommunala representationen i kontorsstyrelserna skall bli föremål för samråd med bankerna. utgår ifrån att i här avsedda fall kom- ' mttnen skall låta anstå med motsvarande val av kommunrepresentant till dess den av banken utsedde avgår. Enligt bz-tnkföreningen är en bestäm- melse härom önskvärd.

Phi/maken anför att dess från Kreditbanken övertagna kontorsrt'irelse bl. a. omfattar ett Stl-tal avdelningskontor med egna styrelser. Antalet le- damöter av dessa styrelser är f.n. ca 380 eller inetnot fem per styrelse i ge-

I'd '.Il

Prop. 1975/76: 53

nomsnitt. l flera fall är antalet endast tre. litt 70-tal personer representerar den primärkommunala sektorn i egenskap av chefstjänstemän eller för- troendevalda. Landstingen är representerade genom l7 ledamöter. Den kunskap dessa personer genom sin goda kännedom om ortens ekonomiska ft'ärhållanden och sin allmänna erfarenhet av ekonomiska frågor tillfört dessa styrelser har visat sig mycket värdefull för banken. Konkreta kredit- ärendcn dominerar kontorsstyrelsernas föredragningslistor och bankpoli- cyfrågor av större räckvidd förekommer knappast. Goda insikter hos samtliga ledamöter i företagsekonomiska och samhällsekonomiska f'age- ställningar är nära nog en nödvändighet sett ur bankens synvinkel. Detta torde också vara en förutsättning för att en representation i kontorsstyrel— serna skall te sig meningsfull från kommunernas synpunkt sett. Erfarenhe- terna visar att styrelserna för mindre avdelningskontor inte behöver ha fler ledamöter än tre för att frågorna skall bli tillräckligt belysta. I det perspek- tivet torde en kommunrepresentant vara till fyllest pa vissa platser. Enligt banken kan en kvotregel vara att föredra framför förslaget att två ledamö- ter skall utses. En annan för banken väsentlig fråga är om den kommer att få förslagsrätt när det gäller val av kommunala styrelseledamöter. I varje fall synes det önskvärt att få någon form av övergångsbestätnmelser. som gör det möjligt för nuvarande kommunrepresentanter att sitta kvar i styrel- serna. Skulle ytterligare kotnmttnrepresentanter utses finns det fisk för kommun'al överrepresentation. vilket inte torde vara avsikten med försla- get. l)et sagda har enligt banken motsvarande giltighet i fråga om region- styrelserna. [ tre av dessa finns redan representanter för den offentliga sektorn.

6 Föredraganden Det år l97l införda systemet med offentliga styrelseledamöteri de pri- vata affärsbankernas styrelser syftade till att ge samhället möjlighet till di- rekt medverkan i och inflytande över bankernas beslut i fråga om såväl fi- nansieringsverksamhetens allmänna inriktning. enskilda kreditfrågor som andra från samhällets synpunkt viktiga ärenden. Reformen innebar att re- geringen fick möjlighet att tillsätta högst tre styrelseledamöter i varje af— lärsbanks styrelse. Med anledning av sammanslagningen av Skandinavis- ka Banken och Stockholms Enskilda Bank utvidgades år I972 rätten att ut- se offentliga ledamöter till att avse högst fem sådana ledamöter. Vidare gäller att offentlig ledamot har rätt att delta i beredning på direktionsnivå av ärenden som senare skall avgöras av bankens styrelse. F. n. finns of- fentliga styrelseledamöter i nio av de tretton privata affärsbankerna. I var och en av de sex provinsbankerna — Wermlandsbanken. Sundsvallsban- ken. Skånska Banken. Östgötabanken. Skaraborgsbzatnken och Uplands— banken — ingår en offentlig styrelseledamot i bankens styrelse. Vidare finns tva offentliga styrelseledamöter i Svenska Handelsbanken och i Gö-

Prop. 1975/76: 53 26

tabanken samt fem i Skandinaviska Enskilda Banken. därvid tre av leda- möterna även ingari centralkontorsstyrelsen i Stockholm. Göteborg resp. Malmö. ()ffentliga st)-"relseledamöter har däremot hittills inte utsetts i Jämtlands Folkbank. Bohttsbanken. Sparbankernas Bank eller Förenings- bankernas Bank.

] en inom finansdepartementet upprättad promemoria (DS Fi 1975: lZ) angående utökad offentlig representation i affärsbankerna har lagts fram förslag om en utbyggnad av samhällsrepresentationen i affärsbankerna i syfte att ytterligare förbättra samhällets möjligheter till insyn i och infly- tande över beslutsfattandet inom affärsbankerna. Innan jag går in närmare på dessa förslag vill jag i korthet beröra den allmänna bakgrttnden till sy- stemet med offentliga styrelseledamöter i affärsbankerna och till de i pro- metnorian framlagda förslagen.

En f("irutsättning för att den samhäl|sekonomiska utvecklingen skall fort- gå efter de riktlinjer som bestäms av statsmakterna är att samhället har er- forderligt intlytande över landets kreditväsende. Samhället har därför på olika vägar skaffat sig en stark ställning på den svenska kredit- och kapital- marknaden. Detta har skett bl. a. genom tillskapande av AP-fonderna och genom direkt ägande av kreditinstitut. främst PK-banken och investerings- banken. Även den privata banksektorn styrs och kontrolleras i betydande grad från samhällets sida. Genom olika penningpolitiska åtgärder kan riks- banken påverka bankernas kreditgivningsförmåga och placeringsinrikt- ning. Vidare kontrollerar bankinspektionen fortlöpande att bankerna dri- ver sin verksamhet inom de ramar som anges i banklagstiftningen.

Med hänsyn till den nyckelroll som affärsbankerna har på kreditmarkna- den är det helt naturligt av särskilt intresse för samhället att få inflytande i och kontroll över dessa bankers verksamhet. Affärsbankerna har tilldelats flera betydelsefulla uppgifter som exekutiva organ för statens ekonomiska politik. De handlägger sålunda bl. a. ärenden inom ramen för valutaregle- ringen. Vidare spelar affärsbankerna en central roll inom näringspolitiken. Detta har självfallet sin grund i att bankerna genom sin kreditgivning och övriga verksamhet deltari beslut som kan ha stora återverkningar på den näringspolitiska utvecklingen i landet eller i större eller mindre regioner. Därtill kommer det inflytande affärsbankerna har över näringslivet genom den nära förbindelse — via styrelserepresentation eller på annat sätt — som ftnns mellan bankerna eller dessa närstående investmentbolag och många både större och mindre företag.

] departcmentspromemorian läggs fram förslag som innebär en bredd- ning och fördjupning av systemet med samhällsrepresentantcr i affärsban- kerna. I promemorian föreslås att det skall bli möjligt för regeringen att till- sätta samhällsrepresentanter också i de s. k. regionstyrelser som under se- nare år har inrättats i några av de stora affärsbankerna och till vilka ban- kens styrelse har delegerat betydande delar av sin beslutanderätt. Det föreslas också att offentlig ledamot i bankens styrelse skall få generell rätt

Prop. 1975/76: 53 . 27

att närvara och delta i överläggningarna inom direktion eller annat organ och således inte som f. n. endast när styrelseärende förbereds. Motsvaran- de rätt föreslås för samhällsrepresentant i regionstyrelse. [ promemorian föreslås också att kotnmunfullmi'tktige i kommun där affärsbanks lokalkon- tor är beläget skall få rätt att tttse högst två ledamöter i kontorsstyrelsen. Såväl satnhällsrepresentanterna i regionstyrelserna som de kommunvalda ledamöterna skall — i enlighet med vad som gäller för de offentliga ledamö- terna i huvudstyrelsen — ha till uppgift att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i bankens verksamhet. Det föreslås vidare att systemet med offentlig representation i affärsbankerna skall få vidgad tillämpning på så sätt att offentliga sty-'relseledamöter skall tillsättas även i de båda minsta affärsbankerna liksom i Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank samt att samhällsrepresenu'ttion skall finnas också i PK-bankens re- gionstyrelser och lokalkontorsstyrelser.

Vid remissbehandlingen har riksbanksfullmäktige lämnat förslagen utan erinran. Fullmäktige ser dessa som en naturlig utbyggnad av det numera allmänt accepterade systemet med offentlig representation i affärsbanker- na. Även LO. TCO och bankmannaförbundet. liksom PK-banken. tillstyr- ker förslagen. Kommunförbundet tillstyrker förslaget om kommunal representation i lokalkontorsstyrelserna och har inte någon erinran mot övriga förslag i promemorian. Bankinspektionen ser inte något hinder för att ge de offentliga styrelseledamöterna vidgade befogenheter eller att för- djupa den offentliga representationen till regional och lokal nivå.

Fran bankhåll riktas kritik mot förslagen i promemorian. Svenska bank- föreningen anser att det inte finns tillräckliga sakskäl för förslagen. Svens- ka sparbanksföreningen har ingen erinran mot att offentlig styrelserepre- sentation införs i Sparbankernas Bank men avstyrker i övrigt promemorie- förslagen. Även Sveriges föreningsbankers förbttnd avstyrker förslagen och motsätter sig vidare att offentlig styrelseledamot tillsätts i Förenings- bankernas Bank. En minoritet inom riksbanksfullmäktige resp. inom kom- mttnförbundels styrelse har också en negativ inställning till promemorie- förslagen .

För egen del vill jag anföra följande. Den statliga representationen i af- färsbankernas styrelser har nu fungerat i inemot fem år. I stort sett har det- ta försök att genom offentliga styrelseledamöter skapa direkt insyn och medverkan från samhällets sida i de privatägda affärsbankernas beslut och politik slagit väl ut. De offentliga ledamöterna. som har utvalts bland per- soner med väl dokumenterade kttnskaperi samhällsfrågor. har kunnat till- föra bankstyrelserna kunskap och information från sina intresseområden. De farhågor som från bankhåll uttalades innan reformen beslutades. bl. a. i fråga om risk för splittring i styrelsernas arbete och för misstroende mellan styrelseledamöterna. har sålunda inte besannats.

Det är väsentligt att satnhällsrepresentanterna kan följa verksamheten i banken även i fråga om andra viktigare ärenden än sådana som avgörs av

Prop. 1975/76: 53 28

styrelsen. ! 1970 års proposition om införande av offentliga styrelseleda- möter i affärsbankerna (prop. l97tl: 14 I) förutsattejag sålunda att varje of— 'fentlig styrelseledamot skttlle aktivt följa bankens verksamhet och hålla sig informerad om handläggningen av viktigare ärenden även om de besluta— des av annat organ i banken än styrelsen. ] två hänseenden infördes. som jag redan berört. regler som ger offentliga styrelseledamöter möjlighet att utanför styrelsesamtttanträdena delta i arbetet inom banken. Enligt den ena regeln har offentlig styrelseledamot — om det finns flera. den sotn för- ordnas av regeringen — rätt att närvara och delta i överläggningarna när ärende. sotn senare skall behandlas av styrelsen. förbereds av därtill sär- skilt utsedda styrelscledamöter eller befattningshavare i banken. Den and- ra regeln som jag syftar på ger regeringen rätt att förordna att av styrelsen lämnat uppdrag att avgöra ärenden i stället för styrelsen skall omfatta ock- så offentlig styrelseledamot. Beståmmelsen var föranledd av de speciella organisationsförhållandena inotn Skandinaviska Banken och har tillämpats endast på denna bank och den efter bankens sammanslagning år 1971 med Stockholms Enskilda Bank bildade banken. Skandinaviska Enskilda Ban- ken. Genom att utnyttja denna bestämmelse har det varit möjligt att låta en offentlig styrelseledamot ingåi envar av de tre regionala centralkontorssty- relser med stor självständighet som finns i denna bank. Detta har också varit motiverat med hänsyn till att de tre centralkontorsstyrelserna i övrigt består av ledamöter sotn också ingår i centralstyrelsen.

Den nyss berörda regeln om möjlighet för bt'tnkstyrelserna att delegera sin beslutanderätt till direktioner och kredittttskott och till regionala eller lokala styrelser har utnyttjats i stor utsträckning. Delegeringens art och omfattning i de olika bankerna skiftar dock beroende på bankstyrelsens policy och bankens organisatoriska uppbyggnad. ] en instruktion som sty- relsen fastställer för ett år i sänder skall i detalj anges vilka befogenheter de olika delegatgrupperna har. Styrelsen följer via ett rapportsystem hur den överlåtna beslutanderätten har utövats av de olika delegatgrupperna. I praktiken kan bankstyrelsen knappast ändra på beslut som har fattats på lägre nivå. Följden härav är att de offentliga styrelseledamöternas möjlig- heter att påverka beslutsfattandet i banken tninskas i samtna mån som sty- relsen har delegerat beslutanderätt till andra organ. Det sagda innebär att det finns skäl att bredda det allmännas representation i bankerna. Behovet av att bygga ut det nuvarande systemet med samhällsrepresentanter i ban- kerna framträder särskilt tydligt mot bakgrund av den betydande delege— ring av styrelseärenden som inom storbankerna sker till regionala styrel- ser. Som framgår av det föregående är frågan redan löst såvitt gäller Skan- dinaviska Enskilda Banken i vars tre centralkontorsstyrelser en offentlig styrelseledamot ingår. De organisatoriska ändringar som har skett i de bå- da andra privata storbankerna — Svenska Handelsbanken och Götabanken — sedan lagstiftningen om offentliga styrelseledamöter trädde i kraft inne- bär att också i dessa banker har inrättats delegatgrttpper med stor själv-

Prop. 1975/76: 53 ' 29

ständighet som leder verksamheten inom ett större geografiskt område. Under Svenska Handelsbankens styrelse finns sålunda nu åtta stycken re- gionbanker och till var och en av dessa är knuten en regionbanksstyrelse bestående av regionbankschefen och ett antal andra personer sotn utses av huvudstyrelsen. Regionbanksstyrelserna har f.n. generell möjlighet att bl. a. lämna kredit på en hand upp till 15 milj. kr. och. beträffande kredit till stat och kommun. upp till 40 milj. kr. [ Götabanken finns numera tre regio- nala förvaltningar. 1 en av dessa finns i spetsen en styrelse bestående av personer både inom och utom banken. [ spetsen för var och en av de båda andra förvaltningarna finns en direktion bestående av tjänstemän i banken. Alla tre delegatgruppernå har en generell kreditlimit som f.n. utgör 5 milj. kr. Enligt min mening bör nu — i konsekvens med vad sotn redan gäller för Skandinaviska Enskilda Banken — införas samhällsrepresentation även i dessa båda bankers regionala topporgan. Den för Skandinaviska Enskilda Banken tillämpade ordningen enligt vilken offentliga ledamöteri huvudsty— relsen tillika ingår i de regionala styrelserna är emellertid inte lämplig för övriga banker. Jag anslttter mig därför till förslaget i promemorian att i banklagen införs en bestämmelse sotn ger regeringen rätt att utse en sär- skild samhällsrepresentant som skall ingå i regionstyrelse eller annat regio- nalt topporgan och ha till uppgift att verka för att samhällets intressen be— aktas i bankens verksamhet.

Den nuvarande regeln om rätt för regeringen att bestämma att offentlig styrelseledamot skall ingå i delegatgrupp bör som föreslagits i promemori- an behållas och tillämpas på Skandinaviska Enskilda Bankens eentralkon- torsstyrelser även i fortsättningen. Bankföreningen framhåller att bestäm- melsen därutöver bör kttnna tillämpas om i annat fall viss del av en banks styrelse såsom arbetsutskott eller ttnder annan benämning fungerar som delegatgrupp. Enligt bankföreningen bör i lagtexten anges att som förut- sättning för tillämpning av bestämmelsen skall gälla att delegatgruppcn be- står uteslutande av personer som är ledamöter i styrelsen. Jag vill för egen del framhålla att bestämmelsen liksom hittills skall kunna tillämpas när — som fallet är med Skandinaviska Enskilda Banken — ledamöterna i huvud- styrelsen också bildarolika delegatgrupper. Jag vill dock inte biträda för- slaget om att en absolut förutsättning skall vara att samtliga delegater är styrelseledamöter. Det kan nämligen tänkas fall där inte alla personerna i delegatgruppen är styrelseledamöter men där det ändå kan anses befogat att också en offentlig styrelseledamot får ingå i gruppen.

En viktig fråga är i vilken utsträckning samhälIsrepresentanterna skall ha möjlighet att delta i arbetet inom direktioner och andra persongrupper med särskilda uppgifter inom en bank. Som förut nämnts gäller f. n. att of- fentlig styrelseledamot — eller. om flera sådana finns i en bank. den som regeringen förordnar — har rätt att närvara och delta i överläggningarna när ärende sotn senare skall avgöras av styrelsen förbereds av därtill sär- skilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i banken. [ prop.

Prop. 1975/76: 53 30

1970: I4l framhölls att syftet med regeln var att den offentliga styrelseledav moten skulle bli i stånd att närmare orientera sigi styrelseärenden som för- bereddes vid sammanträde inom t.ex. bankens direktion. verkställande ledning eller s. k. kreditutskott. Om sådan beredning inte förekom i någon enstaka bank avsågs inte att åstadkomma någon ändring i bankens organi- sation eller arbetsformer. Förslaget i promemorian att ge samhällsrepre- sentanterna i huvudstyrelser och regionala styrelser generell rätt att närva- ra och delta i överläggningarna när ärenden behandlas av en särskilt utsedd grupp av personer har ägnats särskild uppmärksamhet av de mot förslaget kritiskt inställda remissinstanserna. Invändningarna går närmast ut på att sattthällsrepresentanterna har möjlighet att skaffa sig den önskade infor- mationen från arbetet i direktioner och andra organ utan att de själva deltar i arbetet samt att den föreslagna ordningen kommer att medföra praktiska olägenheter för arbetet inom resp. bank. Med anledning härav vill jag framhålla att det visserligen kan vara möjligt för en offentlig ledamot att genom rapporter i efterhand skaffa sig en tämligen god överblick över vik- tigare kreditärendcn och andra. mera betydelsefulla ärenden som avgörs av direktioner och andra organ inom banken. Det är emellertid uppenbart att en samhällsrepresentant på ett helt annat sätt kan påverka beslutsfat— tandet inom direktion. kreditutskott och liknande organ. om han får närva- ra vid behandlingen av ärendena där och inte enbart i efterhand får besked om besluten. ] sammanhanget kan erinras om att enligt de delegationsreg- ler som f. n. gäller för de olika bankernas direktioner och kreditutskott kre- diter till en och samma låntagare kan beviljas till betydande belopp. i vissa fall upp till [5 milj. kr.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att det är befogat att vidga samhällsreprcsentanternas möjligheter till insyn i och inflytande på arbetet utanför huvud- och regionstyrelser för att de bättre skall kunna fyl- la sin uppgift att verka för att samhällets intresse beaktas i bankens verk- samhet. En väsentlig fråga är hur långt samhällsrepresentanternas härva-. rorätt skall sträcka sig. Enligt promemorieförslaget skall dessa. som nämnts. ha närvaro- och yttranderätt vid sammanträde inom varje person- grupp av styrelseledamöter eller tjänstemän som tillsatts för att handlägga vissa ärenden. oavsett om beslutanderätten i dessa delegerats från styrel- sen eller om det är fråga om andra ärenden. Av promemorian framgår emellertid att förslaget utgår från att närvarorätten i första hand avser di- rektioner. kreditutskott och andra liknande organ till vilka styrelsen har delegerat beslutanderätten i viktigare kreditfrågor och andra väsentligare ärenden. Bankföreningen föreslår att närvarorätten skall i lag begränsas till att avse sammanträden dels — som f. n. — med personer som har utsetts att förbereda styrelseärenden. dels med ledamöter i delegatgrupp som har till huvudsaklig uppgift att avgöra kreditärendcn. dock enbart om delegat- gruppen är verksam närmast under huvudstyrelsen resp. regionstyrelse. Med anledning härav vill jag framhålla att samhällsrepresentanten av na-

Prop. 1975/76: 53 3l

turliga skäl måste koncentrera sin medverkan i arbetet utanför huvudsty- relsen resp. regionstyrelse till direktion eller motsvarande organ närmast under styrelsen. Med hänsyn särsktlt till att den organisatoriska uppbygg- naden skiftar mellan olika banker anserjag det emellertid inte lämpligt att i lag avgränsa samhällsrepresentanternas arbetsområde på det sätt som bankföreningen har föreslagit. Offentlig ledamot bör sålunda ha möjlighet att delta också i sammanträde inom t. ex. särskilda kreditutskott. utlands- förvaltningar och andra organ i banken. i den mån där behandlas ärende som det finns anledning att bevaka därför att samhällsintressen berörs.

Bankernas kritik mot förslaget på denna punkt grundas till stor del på farhågor för att samhällsrepresentanternas rätt att medverka i arbetet utanför styrelsen kan leda till en byråkratisering av arbetsformerna inom bankerna. Jag anser att dessa farhågor är betydligt överdrivna. Med hän- syn till att de skilda bankernas organisation är olika och ändras efter hand är det knappast möjligt att utforma närmare anvisningar om samhällsrepre- sentanternas medverkan i arbetet utanför styrelsen. Enligt min mening bör det vara möjligt att på ett smidigt sätt med beaktande av de särskilda för— hållandena i resp. bank passa in de offentliga representanternas medver- kan i bankarbetet i direktioner och andra organ. Utgångspunkten skall va- ra bankernas och samhällets gemensamma intresse för att statsmakternas intentioner i olika hänseenden beaktas. Mot denna bakgrund bör de otl'ent- liga representanterna i samråd med resp. bankledning .kunna utstaka vissa riktlinjer för hur deras medverkan i arbetet praktiskt skall ordnas. Direk- tioner och de andra bankorgan det här är fråga om sammanträder ofta. i Vissa fall regelmässigt dagligen. Det är självfallet inte möjligt för samhälls- representanterna att delta i alla dessa sammanträden. Genom ett lämpligt rapportsystem bör den berörda offentliga representanten fortlöpande kun- na hållas underrättad om de viktigare kreditärendcn eller andra ärenden som är under handläggning i banken så att han därigenom kan beredas till- fälle att infinna sig i banken och lägga fram de synpunkter som han kan ha i ärendet. De praktiska problem som är förknippade härmed bör kunna lö- sas på sådant sätt att handläggningen av ärendena inte onödigtvis fördröjs eller försvåras.

Sammanfattningsvis förordarjag att olfentlig styrelseledamot — eller om flera sådana utsetts. den eller de som regeringen förordnar — ges rätt att närvara och delta i överläggningarna när ärende behandlas av därtill sär- skilt utsedda styrelseledamöter eller tjänstemän i banken. samt att sam- hällsrepresentant i regional styrelse eller förvaltning Skall ha motsvarande rätt i fråga om därtill knuten direktion eller annat organ. Regeln bör i fråga om de privata storbankerna självfallet tillämpas så att offentlig ledamot i huvudstyrelsen inte deltar i sammanträden till vilka samhällsrepresentant i regionstyrelse har tillträde.

Med hänsyn till Skandinaviska Enskilda Bankens speciella organisa- tion finns det anledning att särskilt beröra vad som i dessa hänseen-

Prop. 1975/76: 53 32

den bör gälla för denna bank. En självklar konsekvens av vad jag har an— fört i det föregående år att de offentliga styrelseledamöteri huvudstyrelsen sotn enligt regeringens förordnande tillika ingår i centralkontorsstyrelse skall ges rätt att delta i arbetet inom direktion och andra organ som är knutna till resp. centralkontorsstyrelse. En särskild fråga gälleri vad mån en av de offentliga styrclseledamöterna bör genom förordnande av rege- ringen ges rätt att delta i sammanträden inom bankens verkställande led- ning. Denna består f. n. av förste verkställande direktören samt verkstäl- lande direktörerna vid de tre centralkontoren. Efter en omorganisation i samband med I976 års bolagsstämma kommer den verkställande ledningen att bestå av fyra likställda verkställande direktörer. Det ankommer på verkställande ledningen att bl.a. handha för banken gemensamma uppgif- ter och svara för föredragningari styrelsen. Enligt bankens nu gällande in- struktion svarar förste verkställande direktören för bankens gemensamma angelägenheter och centralkontorsdirektörerna för frågor som rör resp. centralkontor. Några beslutsfunktioner har inte delegerats av-styrelsen till de verkställande chefstjänstemännen för att av dem avgöras gemensamt. Verkställande ledningen sammanträder enligt instruktionen i regel en gång i månaden för överläggningar i frågor som bör tas upp till gemensamt dryf- tande. Banken har i sitt yttrande avvisat tanken att offentlig styrelseleda- mot skall kunna ges rätt att närvara vid dessa sammanträden. Jag vill för egen del framhålla att frågan om offentlig representation i samband med de sammanträden som regelbundet avhålls mellan bankens fyra ledande chefstji'tnstemän från det allmännas synpunkt synes vara av mindre bety- delse. Jag tänker då närmast på att de kreditfrågor som inför ett möte med huvudstyrelsen kan bli föremål för överläggningar regelmässigt dessförin- nan torde ha behandlats inom den berörda centralkontorsstyrelsen eller dess direktion. [ dessa organ har då en offentlig styrelseledamot haft möj- lighet att framföra sina synpunkter och samme ledamot kan därefter delta i huvudstyrelsen när ärendet där avgörs. Med hänsyn härtill anser jag att något förordnande för offentlig styrelseledamot att delta i här omnämnda sammanträden begränsade till de fyra verkställande direktörerna inte be- höver ges. Eventuella framtida ändringar i avseende på chefstjänstemän- nens befogenheter kan självfallet leda till en annan bedömning av frågan.

! prop. 1970: l4l förutsattejag att de offentliga ledamöterna utsågs bland- personer med stort allnn-inekonomiskt kunnande och med god kännedom om de samhälleliga målsättningarna inom den ekonomiska politiken i all— mänhet och näringspolitiken i synnerhet. Med de nya uppgifter som enligt vad jag nyss har föreslagit läggs på de offentliga ledamöter som skall med- verka i arbetet på direktionsnivå blir en ytterligare förutsättning att de har tillräcklig tid att avsätta för det utökade arbetet i banken. Det blir självfal- let av vikt för möjligheten att stärka det allmännas inflytande i bankarbetet att samhällsrepresentanterna utses bland personer som uppfyller de angiv- na förutsättningarna.

Prop. 1975/76: 53

'_') b.)

Bankstyrelses delegering av sin beslutanderätt sker. som jag förut har nämnt. också till kontorsstyrelser. dvs. styrelser som är knutna till avdel- ningskontor och andra lokala kontor. Antalet sådana styrelser uppgick vid 1974 års utgång till 883. De handlägger ofta kreditfrågor som är viktiga för den kommun eller den bygd där kontoret är beläget. Deras befogenheter skiftar. Beträffande krcditärenden finns det kt'mtorsstyrelser som får lämna lån upp till I.5 milj. kr. Styrelserna består vanligen av kontorsförestånda- ren och ett mindre antal personer som representerar olika intresseområden i orten. Affärsbankerna har själva insett värdet av att i kontorsstyrelserna ha med personer med kommunal erfarenhet och därför ingår redan i dag kommunala förtroendemän eller befattningshavare i åtskilliga kontorssty- relser. Från samhällets synpunkt är det å andra sidan självfallet värdefullt om representanter för kommunerna får möjlighet att påverka besluten i kreditfrågor som är av betydelse för kommunernas liv och utveckling. Det- ta gäller så myeket mer som det i praktiken inte torde vara möjligt för de offentliga styrelseledamöterna eller samhällsrepresentanterna i regionsty- relserna att bevaka de ärenden som avgörs på kontorsnivå. Mot denna bakgrund anser jag att regler om kommunal representation i affärsbanker- nas kontorsstyrelser nu bör införas i banklagen. Förslaget i promemorian avser en rätt för kommuner att tillsätta ledamöteri kontorsstyrelserna. Ef- tersom samma ordning bör gälla över hela landet förordarjag att kommun- fullmäktige skall ha skyldighet utse ledamöter i affärsbankernas lokala sty- relser. l överensstämmelse med vad som redan gäller i fråga om de offent— liga styrelseledamöterna och som har föreslagits i det föregående beträf- fande samhällsrepresentanterna i regionstyrelserna bör i lagen anges att de kommunala representanterna skall ha till uppgift att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verksamheten.

Enligt förslaget i promemorian skall i princip högst två kommunrepre- sentanter kunna utses för varje kontorsstyrelse. Om sådan styrelse är ge- mensam för två eller flera kommuner skall enligt förslaget kommunfull- mäktige i varje kommun ha rätt att utse var sin representant. Vid remissbe- handlingen har från bankhåll hävdats att det i de mindre kontorsstyrelser- na är tillräckligt med en kommunvald ledamot. Vidare har det föreslagits övergångsregler för de fall där i kontorsstyrelsen redan ingår ledamot som är att anse som representant för kommunen. Reglerna skulle innebära att kommun inte skall få utse ledamot i sådan styrelse förrän den nuvarande ledamoten med kommunal förankring avgått.

Om antalet kommunvalda ledamöteri en kontorsstyrelse är två kan ett ärende uppenbarligen många gånger bli mera allsidigt belyst från samhälle- liga utgångspunkter än om enbart en kommunrepresentant finns i styrel- sen. Detta måste vara av värde för såväl banken som kommunen. Jag för- ordar därför att kommun där lokalkontor är beläget skall utse två ledamö- ter i kontorsstyrelse. I de fall då kontorsstyrelse" är gemensam för kontor i två kommuner skall kommunfullmäktige i varje kommun utse en ledamot i

Prop. 1975/76: 53 34

styrelsen. l linje med vad bankinspcktioncn har föreslagit förordar jag vidare för det fåtal fall där kontorsstyrelsen är gemensam för kontor i tre eller flera kommuner att skyldigheten att utse ledamöter skall begränsas till de två till invanarantalet största kommunerna. Antalet kommunvalda ledamöter kan därigenom aldrig överstiga två.

l prop. 1970: l4| framhöll jag att beslut om tillsättande av offentlig sty- relseledamot borde fattas först efter det ifrågavarande bank under hand be- retts tillfälle att framlägga sina synpunkter i fråga om personvalet. Också i fråga om de samhällsrepresentanter som skall ingå i regionstyrelser och lo- kalstyrelser bör tillsättandet föregås av en kontakt med berörda bank. Där- vid bör sz'rmlörstånd kunna nås om t. ex. den mandattid som skall gälla för uppdraget. Vid samrådet mellan kommun och bank bör också de över— gångsproblem som bl. a. bankföreningen berört kunna lösas på ett lämpligt sätt. Jag vill i detta sammanhang också instämma i vad bankföreningen har anfört om att till samhällsrepresentant i en bank inte bör utses person som har närmare anknytning till annat bankinstitut. Särskilda bestämmelser i de avseenden som jag nu har berört torde inte behövas.

Offentliga styrelseledamöter har. somjag förut har anfört. hittills inte ut- setts i de båda minsta affärsbankerna. Jämtlands Folkbank och Bohusban- ken och inte heller i Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank. Enligt promemorian bör offentliga styrelseledamöter i fortsättningen utses även i dessa banker. Jämtlands Folkbank har för sin del motsatt sig detta och Föreningsbankernas förbund har avvisat förslaget såvitt gäller För- eningsbankernas Bank. Förbundet hänvisar därvid främst till att den ko- operativa karaktären hos föreningsbanksrörelsen gör att en offentlig sty- relserepresentation i rörelsens affärsbank inte är motiverad. För egen del anserjag att den fördjupning och utvidgning av systemet med samhällsrep— resentation som jag har förordat i det föregående bör leda till att offentliga styrelseledamöter utses även i nämnda banker och att dessa också skall omfattas av den föreslagna skyldigheten för kommuner att utse ledamöteri lokalstyrelser. Vad gäller Föreningsbankernas Bank vill jag särskilt fram- hålla att dess karaktär som en delav en kooperativ rörelse visserligen möj- liggör en öppnare insyn i verksamheten, men att denna insyn inte kan er- sätta det inflytande på beslutsfattandet i affärsbankerna som åsyftas med systemet med offentliga representanter i affärsbankerna.

[ fråga om den statliga PK-banken ansluterjag mig till förslaget i prome- morian att en samhällsrepresentant bör utses i var och en av de fyra re- gionstyrelser som f.n. är under uppbyggnad. Likaså bör den förut förorda- de skyldigheten för kommun att utse ledamöter i kontorsstyrelser avse också PK-bankens kontorsnät.

Om de olika förslag som jag här har förordat genomförs. bör det medföra att det allmännas medinflytande i beslutsprocessen i affärsbankssystemet väsentligt breddas och fördjupas. För att samhällsrepresentanterna skall kunna fylla sin uppgift på avsett sätt är det, som LO har framhållit i sitt ytt-

Prop. 1975/76: 53

'.'.) '.Il

rande. angeläget att kontakt upprätthålls mellan samhällsrcpresentanterna och dem som har det ledande ansvaret för näringspolitiken och den ekono- miska politiken i stort. För det ändamålet har den ordningen tillämpats att finansdepartementet en eller två gånger om året har samlat de offentliga styrelserepresentantermt för inlormationsutbyte och överläggningar med mig. Denna form för informationsutbyte bör förekomma även i framtiden och. om det visar sig erforderligt. byggas ut. 'l'ill mötena bör i framtiden in- bjudas såväl de offentliga styrelseledamöterna som samhällsrepresentan- terna i storbankernas regionala förvaltningar. Även två ledamöter från PK-bankens huvudstyrelse bör ges tillfälle att delta i dessa möten.

LO anser att det dessutom bör inrättas ett för samhällsrcpresentanterna gemensamt sekretariat som kan bistå dessa med utredningar av olika slag. Att inrätta ett sekretariat för ledamöter i olika bankers styrelserär emeller- tid förenat med särskilda problem från sekretessynpunkt. Med hänsyn här- till och dä ledt'tmötcrna torde kunna erhålla önskade uppgifter via resp. bank eller på annat sätt kan jag inte biträda förslaget om inrättandet av ett sådant sekretariat.

Samhällsrepresentanterna i affärsbankerna blir underkastade de an- svars- och sekretessregler som gäller för övriga ledamöter i det organ i vil- ka de ingår. Vad gäller den närmare innebörden av sekretessplikten villjag hänvisa till uttalanden i prop. I970: 14! och i bankoutskottets utlåtande |970: 64.

[ överensstämmelse med vad som gäller i fråga om de offentliga styrelse- ledamöterna bör en bestämmelse ges om att samhällsrepresentanterna i storbankernas regionstyrelser — för Götabankens del i en regionstyrelse och två regiondirektioner — skall erhålla arvode med belopp som regering- en bestämmer. Utöver crsättning för styrelsearbete bör ersättning utgå också för arbete som offentlig ledamot i huvudstyrelse eller regionstyrelse utför inom direktion eller annat organ utanför resp. styrelse. För de kom- munala representanternas del förutsätterjag att banken arvoderar dem på samma sätt som de övriga ledamöterna i kontorsstyrelserna utan att detta föreskrivs i lag.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upp— rättats förslag till lag om ändring i lagen (. l955: l83) om bankrörelse.

7. Specialmotivering

7435

[ paragrafens nuvarande andra stycke anges att regeringen kan. om sär- skilda skäl föranleder det. förordna att sådant delegatuppdrag enligt 74 å andra stycket som avser flera personer skall omfatta även offentlig styrel- seledamot. Bestämmelsen tillkom. som har framgått av det föregående. för

Prop. 1975/76: 53 36

att lösa de särskilda problemen med samhällsrepresentation i Skandinavis- ka Bankens — sedermera Skandinaviska Enskilda Bankens — tre central- kontorsstyrelser. vilka består av ledamöter som ingår i centralstyrelsen. [ förslaget till ny lydelse av paragrafen har bestämmelsen tagits upp som en första punkt i första stycket. dock att kravet att särskilda skäl skall förelig- ga har tagits bort. Bestämmelsen är liksom hittills närmast avsedd att till- lärnpas på Skandinaviska Enskilda Bankens centralkontorsstyrelser. Enligt vad jag har anfört i den allmänna motiveringen skall bestämmelsen kunna tillämpas också på andra delegatgrupper som helt eller delvis består av sty- relseledamöter.

l första stycket har som en andra punkt tagits upp den nya bestämmel- sen som ger regeringen rätt att tillsätta en särskild samhällsrcprescntant i delegatgrupp som utgör regionstyrelse eller annat högsta organ för ett stör- re geografiskt områdc. Bestämmelsen tar. som jag har utvecklat i det före- gående. sikte pa de regionstyrelser som numera finns i Svenska Handels- banken. Götabankcn och PK-banken och på de regiondirektioner som finns i Götabanken.

Andra stycket i förslaget innehåller de nya reglerna om skyldighet för kotnmunfulImäktige att utse två ledamöter i delegatgrupp som fungerar som styrelse för verksamheten vid affärsbanks avdelningskontor eller an- nat lokalkontor. Enligt en särskild övergångsbcstärnmelse skall kommu- nerna före utgången av år l976 ha tillsatt kommunala representanter i kon- torsstyrelserna.

Tredje stycket i paragrafens nya lydelse. som svarar mot första stycket i den nuvarande lydelsen. reglerar de av regeringen utsedda offentliga leda- möternas rätt att närvara och delta i överläggningarna inom direktion. kre- dittrtskott eller annat liknande organ som finns inom banken. Med tanke på Skandinaviska Enskilda Bankens organisation har första punkten formule- rats så att den ger utrymme för regeringen att bestämma att de tre offentli- ga styrelseledamöter som förordnats att ingå i var sin centralkorrtorssty- relse också får delta i arbetet inom den direktion och andra persongrupper som är knutna till resp. centralkontorsstyrelsc.

[59 55

Andra stycket innehåller bestämmelser om skyldighet för bank att utge ersättning bl.a. till offentlig styrelseledamot med belopp som regeringen bestämmer. Det har nu lagts till att sådan skyldighet gäller också i fråga om samhällsrepresentant i regionstyrelse eller motsvarande organ. Ersättning kan utgå både för styrelsearbete och för arbete inom direktion eller annat organ utanför huvudstyrelsen resp. regionstyrelse.

Prop. 1975/76:53 37 8 Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslaget till lag om ändringi lagen ( l955: l83) om bankrörelse.

9. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra- ganden har lagt fram.

Prop. 1975/76: 53

Förslag till

38

BILAGA

["t'irsloget i promemorian

Lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse -

Härigenom förordnas att 74 a och 159 ss lagen (1955: 183) om bankrörel- se skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande l_vdt'l.rc Föreslagen lydelse

74 a s"

Offentlig styrelseledamot eller. om flera sådana ledamöter utses. den som regeringen förordnar. liger närvara och deltaga i överläggning- arna när ärende. som senare skall avgöras av styrelsen. _li'irlu'redus av därtill särskilt utsedda styrelseleda- möter eller bcfattningshavare i ban- ken.

Regeringen äger. om särskilda skäl föranleda det. förordna att trppd "ag enligt 74 ;" andra stycket. som avser flera personer. skall om- fatta jämväl offentlig styrelseleda- mot.

' Senaste lydelse l9751227.

Regeringen äger förordna att uppdrag enligt 74 5 andra stycket. som avser flera personer. skall om— fatta jämväl offentlig styrelseleda- mot. Avrer uppdraget regionstyrel— se eller annat högsta organ för ett större områdt'. [ige/' t't'gz't'itrgt'lt även_li'irordnu utt annan än offent- lig styrelse/odamot .s'koll otnfitttus av uppdraget med uppgift att sär- skilt vurkufi'ir utt .rum/u'illets intres- sen beaktas i verksam/retur.

Avser uppdrog enligt 74 >? andra stycket kontorsstvrc/st' ("ige/' kont- mmtfill/ntiiktige i kommun. där kontoret är beläget. fi'irordnu högst fl'll ledamöter i kontt"avstyra/sen. likaledes med uppgift att .viirskilt verka för att .s'umltiillcts intressen beaktas i vcrkmmhctun. Är kon— torsstyrelse gemensam för kontor i två ('llt'l'flt'l'tl kommuner liger kont- mun/itllou'iktiga i varje kommun förordna en ledamot.

Offentlig styrelseledamot eller. om flera sådana ledamöter utses. den som regeringen förordnar. har rätt att närvara och deltaga i över- läggningarna när ärende behandlas av därtill särskilt utsedda styrelse- ledamöter eller befattningshavare i banken. Den för vilken förordnan- de meddelats enligt första Stycket andra [.mnkten hur motsvarande rätt.

Prop. 1975/76: 53 39

Nuvarande lydelse Ft'll'V-S'llltlt'” [_l'tlUl—W'

l59 s*”

'l'ill bestridande av kostnaden för tillsynsmyndighetens organisation och verksamhet skall bankaktiebolag arligen erlägga bidrag efter visst. för ho- lagen lika förhållande till sammanlagda beloppet av bolagets eget kapital och skulder vid utgången av nästföregftende kalenderår. dock icke över tre tusendels procent. Närmare föreskrifter om faslsti'tllande av bidrag och bi- drags erläggande meddelas av regeringen.

Det aligger bankbolag jämväl att utgiva ersättning. dels till offentlig styrelseledamot med belopp som regeringen bestämmer. dels till re- visor. ombud eller likvidationsrevi- sor. som förordnas enligt 149 9" eller 158 s ] mom.. med belopp som till- synsmyndigheten bestämmer.

Det åligger bankbolag jämväl att utgiva ersättning. dels till offentlig styrelseledamot och annan som förordnats enligt 74 a s*fi'irsta stre- ket med belopp som regeringen be- stämmer. dels till revisor. ombud eller likvidationsrevisor. som för- ordnas enligt l49 & eller l58 s 1 mom.. med belopp som tillsyns- myndigheten bestämmer.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk lörfattningssamling.

2 Senaste lydelse 1975: 227. Norstedts Tryckeri, Stockholm 1976