Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram Förslag om ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder. De nya reglerna om rörlig pensionsålder föreslås träda i kraft samtidigt med sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år den I juli 1976.

De i propositionen framlagda förslagen ger olika möjligheter att förlägga tidpunkten för pensioneringen till mellan 60 och 70 års ålder. Arbetsinsats och pensioneringstidpunkt kan därigenom anpassas efter individuella behov och önskemål. Det föreslagna systemet för en rörlig pensionsålder innefattar följande tre förmånsformer. l) Förtidspension från folkpensioneringen och ATP. 2) Förtida och uppskjutet uttag av hel eller halv ålderspension från folkpensioneringen och ATP. 3) En helt ny pensionsförsäkring för delpen- sion i kombination med deltidsarbete.

Den som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl inte kan arbeta fram till den allmänna pensionsåldern vid 65 år skall liksom nu kunna få förtidspension från folkpensioneringen och ATP. Förtidspension på dessa grunder skall efter individuell prövning kunna utgå mellan 60 och 65 års ålder. Pensionsnivån är i sådant fall densamma som ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP vid 65 års ålder.

Förtida uttag av ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP föreslås kunna ske från 60 års ålder och avse hela eller halva pensionen. Uttaget av hel eller halv ålderspension kan också uppskjutas till mellan 65 och 70 års ålder. Den del av pensionen som tas ut i förtid eller skjuts upp

] Riksdagen 1975. I saml. Nr 97

• Sida 2
•  Original

Prop. l975:97 2

omräknas efter i princip försäkringsmässiga grunder för hela pensionstiden. Vid förtida uttag innebär detta en bestående reduktion av pensionen med 0,5 96 för varje månad som pension utgår före 65 års'ålder. Vid uppskjutet uttag sker på motsvarande sätt en bestående uppräkning med 0,6 % för varje månad som pension inte utgår mellan 65 och 70 års ålder. Pensions- poäng för ATP skall kunna tjänas in för förvärvsarbete samtidigt med förtida uttag av halv ålderspension. En nuvarande spärr mot upprepade framställ- ningar om förtida eller uppskjutet uttag av ålderspension föreslås slopad. Det blir därigenom möjligt att mellan 60 och 70 års ålder vid varje tidpunkt anpassa pensioneringen efter det aktuella behovet. För den som med upp- skjutet pensionsuttag fortsätter att förvärvsarbeta efter den allmänna pen- sionsåldern förstärks skyddet från sjukförsäkringen.

Som en nyhet i pensionssystemet föreslås lagstiftning om pensionsför- säkring för delpension vid övergång till deltidsarbete. Den ger helt nya möj- ligheter att trappa av arbetsinsatsen under de sista yrkesverksamma åren och att på så sätt få en mjuk övergång från arbete till ålderspension. Den nya delpensionen knyts till arbetsanställning på deltid och kan därvid efter egna önskemål tas ut mellan 60 och 65 års ålder. För att ha rätt till delpension skall man som anställd ha haft pensionsgrundande inkomst inom ATP under minst tio år efter 45 års ålder. Dessutom skall man uppfylla arbetsvillkoret enligt reglerna för arbetslöshetsstödet. dvs. ha arbetat under minst fem av de senaste tolv månaderna. Pensionsnivån blir 65 % av det inkomstbortfall som uppstår vid övergången till deltidsarbete. Den disponibla inkomsten vid övergång till delpension i förening med deltidsarbete kommer därigenom att motsvara mellan 85 och 90 % av tidigare inkomst vid hel- tidsarbete. Delpensionen skall enligt de föreslagna lagreglerna inte reducera ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP vid 65 års ålder. Del- pensionen räknas också som pensionsgrundande inkomst för ATP. Den återstående arbetstiden skall motsvara i genomsnitt minst 17 timmar i veckan så att den medför rätt till sociala förmåner. Den som vill fortsätta del- tidsarbeta efter 65 års ålder kan då ersätta delpensionen med uttag av halv ålderspension från folkpensioneringen och ATP. De grundläggande bestäm- melserna om delpension anges i en särskild lag om delpensionsförsäkring som avses bli kompletterad med tillämpningsföreskrifter av riksförsäkrings- verket. Den skall administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna och finansieras genom en särskild socialförsäkringsav- gift från arbetsgivarna. Reformkostnaden för delpensionsförsäkringen be- räknas under de första åren till ca 400 milj. kr. per år. För att finansiera reformen föreslås ett årligt avgiftsuttag på 0,25 % av löneunderlaget för arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter. Avgiften skall tillföras en särskild fond hos riksförsäkringsverket från vilken delpensionen i sin helhet finan- sieras. Med hänsyn till att reformen avses träda i kraft den 1 juli 1976 kommer avgiftsuttaget för kalenderåret 1976 att utgöra 0.125 %.

De nya möjligheterna till rörlig pensionsålder samordnas med det kon-

• Sida 3
•  Original

Prop. l975:97

tantstöd som utgår vid arbetslöshet. l propositionen föreslås också vissa tillägg till reglerna angående beräkning av pensionsgrundande inkomst. för— anledda av förslagen i prop. l975123 om studiestöd till vuxna och i prop. l975:45 om utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning.

• Sida 4
•  Original

Prop. l975:97

] Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (l962:381) om allmän törsäkring' dels att 3 kap. 3 5, 4 kap. 3 s, 6 kap. 1 och 2 55. 7 kap. 4 &, 8 kap. 4 &, 9 kap. lä. ll kap. 1 och m. l2 kap. 1 och Zäå. 13 kap. 45, 15 kap. Zä' samt 17 kap. 435 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas fem nya paragrafer, 4 kap. 65, 6 kap. 3 och 4555 samt 12 kap. 3 och 4äå, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 3 51

Försäkrad, som åtnjuter hel föt- tidspension enligt denna lag eller un- der månaden närmast före den, var- u nder ha n uppnåttsextiofem års ålder. åtnjutit sådan pension. har ej rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sextiofem år eller dessförinnan börjat åtnjuta ålderspension enligt denna lag, må sjukpenning utgå för högst etthundraåttio dagar.

Försäkrad, som åtnjuter hel för- tidspension enligt denna lag eller a't- njutit sådan pension under månaden närmast före den, varunder han bör- jat åtnjuta hel ålderspension, har ej rätt till sjukpenning. För tid efter in- gången av den månad. varunder för- säkrad fyllt sjuttio år eller dessförin— nan börjat åtnjuta hel ålderspension enligt denna lag. må sjukpenning utgå för högst etthundraåttio dagar.

Ej må försäkrad på grund av vad i l & andra stycket stadgas uppbära sjukpenning för tid efter den månad, varunder han fyller sextiofem år.

4 kap.

3

För tid efter ingången av den må- nad, varunder försäkrad fyllt sextio- fem år eller dessförinnan börjat åtnju- ta ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjukhusvård utgå för

högst trehundrascxtiofem dagar.

lLagen omtryckt 19732908. ISenaste lydelse l974:784. 'Senaste lydelse l974:784.

För tid efter ingången av den må- nad. varunder försäkrad fyllt sjuttio år eller dessförinnan börjat åtnjuta hel ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjukhusvård utgå för högst trehundrasextiofem dagar.

• Sida 5
•  Original

Prop. l975:97

Nuvarande lydelse

Vad nu sagts äger motsvarande till- lämpning för tid, varunder den för- säkrade åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan tid jämställas efterföljande tid. därest förtidspen- sionen upphört att utgå med måna- den näst före den, varunder den för- säkradefvller sextiofem år.

Föreslagen lydelse

Vad nu sagts äger motsvarande till- lämpning för tid, varunder den för- säkrade åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan tid jämställas efterföljande tid, därest förtidSpen- sionen upphört att utgå med måna- den näst före den, varunder den för- säkrade bärjat åtnjuta hel ålderspen- Sian.

et

Harjörsäkrad, utan att bestämmel- serna i3 kap. 3 5 första stycket eller 4 kap. 3 &" äro tillämpliga, efter ingången av den månad, varunder han uppnått sextiofem års ålder. åtnjutit sjukpen- ning under etthundraåttio dagar eller ersättning för sjukhusvård under tre- hundrasextiofem dagar. må allmän försäkringskassa besluta att förmån som nu sagts icke längre skall utgå.

6 kap. l ä'

Rätt till folkpension i form av å i d e rs pe n s io n tillkommer försäkrad från och med den månad, varunder han fyller sextiofem år.

På särskild framställning av för- säkrad utgår ålderspension för tid före den månad, varunder han fyller sextiofem år, dock tidigast från och med den månad, då han uppnår sex- tiotre års ålder. Pension enligt vad som nu sagts må ej utgå till försäk- rad, som äger komma i åtnjutande av tilläggspension enligt 12 kap. l &

'Senastc lydelse l974:784.

Uttag av ålderspension må begränsas till att avse hälften av pensionen.

På särskild framställning av för- säkrad utgår ålderspension för tid före den månad, varunder han fyller sextiofem år, dock tidigast från och med den månad, då han uppnår sex- tio års ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av tilläggs- pension enligt 12 kap. l & tredje

• Sida 6
•  Original

Prop. l975:97

Nuvarande lydelse

andra stycket, med mindre han till- lika gör framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning på grund varav ålders- pension utgår./ör tid före den månad varunder den försäkrade fyller sextio- fem år må återkallas med verkan/rån nästa månadsskifte. Sådan återkallelse gäller ej/ör/örsäkrad, som åtnjuter till- Iäggspension enligt 12 kap. 1 59 andra stycket. med mindre han tillika gör återkallelse enligt 12 kap. 1 59 tredje stycket. H arjörsäkrad sedan återkal- lelse skett gjort förnyad framställning enligt andra stycket må denna fram- ställning icke återkallas.

Föreslagen lydelse

stycket, med mindre han tillika gör motsvarande framställning enligt nämnda lagrum.

255

Ålderspension utgör, där ej annat följer av vad i andra och tredje styck- ena sägs, för år räknat nittiofem pro- cent eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension el- ler äger rätt till pension enligt 1 & för- sta stycket, sjuttiosju och en halv procent av basbeloppet. Åtnjuter maken enligt 7 kap. 2 & andra eller tredje stycket två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspen- sion. utgår dock ålderspension i förra fallet med åttiotre och en tredjedels och i senare fallet med åttiosex och en fjärdedels procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med den månad. var- under den försäkrade fyller sextio- fem år, skall pensionen, där ej annat

sSenaste lydelse l974:784.

Ålderspension utgör, där ej annat följer av vad i andra stycket samt 3 och 4 55 sägs, för år räknat nittiofem procent eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension el- ler äger rätt till pension enligt l & för- sta stycket, sjuttiosju och en halv procent av basbeloppet. Åtnjuter maken enligt 7 kap. 2 & andra eller tredje stycket två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspen- sion, utgår dock ålderspension i förra fallet med åttiotte och en tredjedels och i senare fallet med åttiosex och en fjärdedels procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med den månad, var- under den försäkrade fyller sextio- fem år.skall pensionen minskas med

• Sida 7
•  Original

Prop. l975:97

Nuvarande lydelse

följer av vad i tredje stycket sägs, m i ns- kas med sex tiondels procent för var- je månad, som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den må- nad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sist- nämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till tid efter in- gången av den månad. under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år. och ej heller till tid. då den försäkrade åtnjutit tilläggspension i form av ål- derspension eller icke varit berätti- gad till folkpension.

Om ålderspension upphört efter återkallelse enl/gt ] 59 tredje stycket, skall senare utgående ålderspension minskas med sex tiondels procent/ör varje månad som ålderspension utgått samt sex tiondels procent/ör varje må - nad. som då ålderspensionen åter bör- jar utgå återstår till ingången av den månad varunder den_försäkradefyller sextiofem år. Börjar pensionen åter utgå senare änfrån och med sistnämn- da månad, skall pensionen minskas med sex tiondels procent./ör varje må- nad under vilken pensionen tidigare ut- gått.

Föreslagen lydelse

fem tiondels procent för varje må-

7/-

nad. som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sex- tiofem år. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad. ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå för- flutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången av den månad, under vilken den för- säkrade fyllt sjuttio år. och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit till- läggspension i form av ålderspension eller icke varit berättigad till folkpen- sion.

Uttag av ålderspension må återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan återkallelse gäller ej./örförsäk- rad, som åtnjuter tilläggspension enligt [2 kap., med mindre han tillika gör

• Sida 8
•  Original

Prop. l975:97

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

motsvarande återkallelse enligt 12 kap. 3 _,s' .

Skall ålderspension ånyo börja utgå efter återkallelse som avses i första stycket. beräknas pensionens storlek med tillämpning av bestämmelserna i 2 59 på grundval av den försäkrades ål- der då pensionen ånyo börjar utgå. För varje månad, varunder ålderspension tidigare utgått göres vid beräkningen avdrag medfem tiondels procent såvitt avser tidföre den månad, varunder den försäkrade fyllt sextiofem år, och sex tiondels procent såvitt avser annan tid.

& Då uttag avser hälften av ålderspen- sion skall minskning eller ökning enligt) och 3 5958” gälla motsvarande del av pen- sionen.

7 kap.

4 g 4 .N

Hel förtidspension utgör, där ej annat följer av vad i andra stycket sägs, för år räknat nittofem eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt till pension enligt 6 kap. l & första stycket, sjuttiosju och en halv procent av basbeloppet. Åtnjuta båda makarna förtidspension och är pensionen för endera eller båda sådan som i 2å andra eller tredje stycket sägs, skall dock vid beräkning av pension hel förtidspension utgöra,om två tredjedelar av hel förtidspension utgår till andra maken, åttiotre och en tredjedels och, om halv förtidspension utgår till denne, åttiosex och en fjärdedels procent av basbeloppet.

Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. ] _é' tredje stycket upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med sex tiondels procent för varje må- nad under vilken ålderspensionen ut- gäll.

'Senaste lydelse l974:784.

Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. 39" upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med mot- svarande tillämpning av bestämmelser- na i6 kap. 3och 4 55.

• Sida 9
•  Original

Prop. l975:97 9

Föreslagen lydelse 8 kap.

4 &

Änkepension utgör, där ej annat följer av vad nedan sägs, för år räknat nittiofem procent av basbeloppet.

Utgår änkepension med tillämpning av l & första stycket b) och hade den pensionsberättigade ej fyllt femtio år vid mannens död eller vid den tidpunkt, som avses i l å andra stycket, minskas pensionen med en fem- tondel för varje år, varmed antalet år som den pensionsberättigade fyllt vid mannens död eller vid nämnda tidpunkt understiger femtio. Nuvarande lydelse

Om änkepension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. l & tredje stycket upphört att utgå, skall änkepensionen minskas med sex tiondels procent/ör varje må - nad under vilken ålderspensionen ut- gått.

Om änkepension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. 39" upphört att utgå, skall än- kepensionen minskas med motsva- rande tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 555.

9 kap. ! ä'

Till ålderspension eller förtidspension utgår b a r n t i l l ä g g för varje barn under sexton år till försäkrad eller försäkrads hustru, därest den försäkrade har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med barnet. Barntillägg enligt vad nu sagts utgives ej till ålderspension, som den försäkrade åtnjuter för tid före den månad varunder han fyller sextiofem år, eller till pension

som tillkommer gift kvinna.

Barntillägg till ålderspension eller hel fönidspension utgör för år räknat tjugufem procent eller. om barnet är berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 & tio procent av basbeloppet. Utgår enligt 7 kap. 2 5 andra eller tred- je stycket två tredjedelar av hel för- tidspension eller halv förtidspension. utgör barntillägget motsvarande an- del av barntillägg till hel förtidspen- sion.

Barntillägg till hel ålderspension eller hel förtidspension utgör för år räknat tjugufem procent eller, om barnet är berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 &, tio procent av bas- beloppet. Utgår halv ålderspension el- ler utgårtvå tredjedelar av hcl förtids- pension eller halv förtidspension, ut- gör barntillägget motsvarande andel av barntillägg till hel pension.

Åtnjuter den försäkrade tilläggspension enligt denna lag, minskas honom tillkommande barntillägg med hälften av tilläggspensionen i den mån denna för år räknat överstiger halva basbeloppet.

7Senastc lydelse l974:784. lSenaste lydelse l974:784.

• Sida 10
•  Original

Prop. l975:97

Nuvarande lydelse

10

Föreslagen lydelse

11 kap.

15”

Rätt till tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete. För varje år, varunder någon varit försäkrad enligt 1 kap. 3 & första eller andra stycket skall för honom enligt vad nedan sägs beräknas pensions- grundande inkomst på grundval av hans inkomst av anställning och in- komst av annat förvärvsarbete under året. Sådan beräkning skall icke gö- ras för år före det då den försäkrade uppnår sexton års ålder, ej heller för år då den försäkrade avlidit eller för år efter det då han fyllt sextiofyra år eller för tidigare år, varunder han åt njutit ålderspension eller förtidspen- sion enligt denna lag.

För varje år, varunder någon varit försäkrad enligt 1 kap. 3 & första eller andra stycket, skall för honom enligt vad nedan sägs beräknas pensions- grundande inkomst på grundval av hans inkomst av anställning och in- komst av annat förvärvsarbete under året. Sådan beräkning skall icke gö- ras för år före det då den försäkrade uppnår sexton års ålder, ej heller för år då den försäkrade avlidit eller för år efter det då han fyllt sextiofyra år eller för tidigare år, varunder han åtnjutitjörtidspension eller hel ålders- pension enligt denna lag.

2 ;"

Med inkomst av anställning avses den lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäkrad åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock icke från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön som under ett år ej uppgått till femhundra kronor. Såsom inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (19541243) om yrkesskade- försäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4.5, (1) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (19731371) om kontant enligt lagen (l973z371) om kontant arbetsmarknadsstöd samt arbetsmarknadsstöd,

() utbildningsbidrag enligt arbets- marknadskungöre/sen (I966:368) i form av grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg.

' Senaste lydelse l974:784. "' Senaste lydelse l974:510.

[) utbildningsbidrag under arbets- marknadsutbildning i form av dagpen- ning och Stimulansbidrag,

g) timstudiestöd. inkomsrbidrag och

• Sida 11
•  Original

Prop. l975:97 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vuxenstudiebidrag enligt studiestöds- lagen ( 1 97334 9) samt

h) delpension enligt lagen ( 1975:000 ) om delpensionsförsäkring.

Ersättning i penningar eller naturaförmåner som i första stycket sägs för arbete som försäkrad utfört för annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall, om ersättningen under ett år uppgått till minst femhundra kro- nor, anses såsom inkomst av anställning, såvida den försäkrade och den som utgivit ersättningen varit ense därom; och skall i dylikt fall den förre anses såsom arbetstagare och den senare såsom arbetsgivare.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn icke tagas till lön eller annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, i annat fall än då den försäkrade sysselsatts vid skötseln av här i riket belägen fastighet eller i rörelse som bedrives från här beläget fast driftställe. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare, såframt svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländskajuridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. lå.

Hänsyn skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning från främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare, vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare eller den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, såframt utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkrings- verket godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för till- läggspension enligt 19 kap. lä.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom arbetsgivare.

12 kap. 1 5"

Rätt till tilläggspension i form av ålderspension tillkommer för- säkrad från och med den månad, varunder han fyller sextiofem år, under förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats honom för minst tre år.

Uttag av ålderspension må begränsas till att avse hälften av pensionen.

På särskild framställning av för- På särskild framställning av för- säkrad utgår, under förutsättning säkrad utgår, under förutsättning som i första stycket sägs, ålderspen— som i första stycket sägs, ålderspen-

" Senaste lydelse l974:784.

• Sida 12
•  Original

Prop. l975:97

Nuvarande lydelse

sion för tid före den månad. var- under han fyller sextiofem år, dock tidigast från och med den månad, då han uppnår sextiotre års ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av folkpension enligt 6 kap. 1 & andra stycket, med mindre han tillika gör framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning om ålderspension/ör tid/öre den månad varunder den_för- säkradefvller sextiofem år ma' återkal- las med verkan från nästa månadsskif- te. Sådan återkallelse gäller ej./ör/ör- säkrad, som åtnjuterfolkpension enligt 6 kap. I _é' andra stycket, med mindre han tillika gör återkallelse enligt 6 kap. ! _sf tredje stycket. Harförsäkrad sedan återkallelse skett gjort förnyad fram- ställning enligt andra stycket må denna framställning icke återkallas.

12

Föreslagen lydelse

sion för tid före den månad, var- under han fyller sextiofem år, dock tidigast från och med den månad, då han uppnår sextio års ålder. Pen- sion enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åt- njutande av folkpension enligt 6 kap. 1 & tredje stycket, med mindre han tillika gör motsvarande framställning enligt nämnda lagrum.

2 &"

Ålderspension utgör, där ej annat följer av andra, tredje och _[järde styckena, för år räknat sextio procent av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pension skall ut- givas, och medeltalet av de pen- sionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller. om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än femton- år, medeltalet av de femton högsta poängtalen. Har pensionspo- äng tillgodoräknats den försäkrade för mindre än trettio år, skall hänsyn tagas endast till så stor del av nämn- da produkt som svarar mot förhål- landet mellan det antal år. för vilka pensionspoäng tillgodoräknats ho- nom. och talet trettio.

" Senaste lydelse l974:784.

Ålderspension utgör, där ej annat följer av andra och tredje styckena samt 3 och 4 55, för år räknat sextio procent av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pension skall utgivas, och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller, om pensions- poäng tillgodoräknats honom för mer än femton år, medeltalet av de femton högsta poängtalen. Har pen- sionspoäng tillgodoräknats den för- säkrade för mindre än trettio år, skall hänsyn tagas endast till så stor del av nämnda produkt som svarar mot förhållandet mellan det antal år. för vilka pensionspoäng tillgodoräknats honom, och talet trettio.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1975:97 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har undantagande enligt 11 kap. 7 & ägt giltighet för den försäkrade. skall honom tillkommande ålderspension utgöra sextio procent av så stor del av den i första stycket angivna produkten, som svarar mot förhållandet mellan det antal år, dock högst trettio, för vilka pensionspoäng tillgodo- räknats den försäkrade, och talet trettio ökat med ett för varje år, för vilket den försäkrade till följd av undantagandet icke tillgodoräknats pensions- poäng eller gått förlustig mer än en poäng. Ej må med tillämpning av vad nu sagts talet trettio ökas till mer än femtio. Vad i detta stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fall då pensionspoäng jämlikt 11 kap. 6 & första stycket på grund av underlåten avgiftsbetalning icke tillgodoräknats den försäkrade.

Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med den månad, var- under den försäkrade fyller sextio- fem år, skall pensionen, där ej annat följer avfjärde stycket, minskas med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå åter- står till ingången av den månad var- under den försäkrade fyller sextio- fem år. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex- tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå för- flutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången av den månad, under vilken den för- säkrade fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit folkpension eller icke varit berätti- gad till tilläggspension i form av ål- derspension.

Om ålderspension upphört efter återkallelse enligt 12 kap. 1 5 tredje stycket, skall senare utgående ålders- pension minskas med sex tiondels pro- cent för varje månad som ålderspension utgått samt sex tiondels procent lör var- je månad, som då ålderspensionen åter

Börjar ålderspension utgå tidigare än från och med den månad var- under den försäkrade fyller sextio- fem år, skall pensionen minskas med fem tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå åter- står till ingången av den månad var- under den försäkrade fyller sextio- fem år. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå för- flutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången av den månad. under vilken den för- säkrade fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit folkpension eller icke varit berätti- gad till tilläggspension i form av ål- derspension.

• Sida 14
•  Original

Prop. l975:97

Nuvarande lydelse

börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Börjar pensionen åter utgå efter ingången av den månad var- under denförsäkradelfyllt sextiofem år skall pensionen minskas med sex tion- dels procent/ör varje månad under vil- ken pensionen tidigare utgått.

35

14

Föreslagen lydelse

Uttag av ålderspension må återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan återkallelse gäller ejförförsäk- rad. som åtnjuterfo/kpension enligt 6 kap. med mindre han tillika gör mot— svarande återkallelse enligt 6 kap. 3 5 .

Skall ålderspension ånyo börja utgå efter återkallelse som avses i första stycket. beräknas pensionens storlek med tillämpning av bestämmelserna i 2 _é' på grundval av den försäkrades ål— der då pensionen ånyo börjar utgå. För varje månad, varunder ålderspension tidigare utgått göres vid beräkningen avdrag med, fem tiondels procent såvitt avser tid_ före den månad. varunder den försäkrade fyllt sextiofem år, och sex tiondels procent såvitt avser annan tid.

4.5

Då uttag avser hälften av ålderspen- sion skaII minskning eller ökning enligt 2 och 3 595? gälla motsvarande del av pen- sionen.

13 kap.

Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 12 kap. ] & tredje stycket upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med sex tiondels procent/ör varje månad under vilken ålderspensio- nen utgått.

4é

Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 12 kap. 3 _sl' upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med mot- svarande tillämpning av 12 kap. 3 och 4559.

• Sida 15
•  Original

Prop. l975:97 15 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 kap. 2 &I!

För försäkrad, som är född under något av åren 1911—1927, skall vid tillämpning av 11 kap. 15 andra stycket pensionsgrundande inkomst beräknas även för det år varunder han fyllt sextiofem år, dock ej för det fall han under nämnda år åtnjutit förtidspension enligt denna lag eller ålderspension enligt 6 kap. 1 s' and— ra stycket eller 12 kap. lå andra stycket.

För försäkrad. som är född under något av åren 1911—1927, skall vid tillämpning av 11 kap. lå andra stycket pensionsgrundande inkomst beräknas även för det år varunder han fyllt sextiofem år, dock ej för det fall han under nämnda år åtnjutit förtidspension enligt denna lag eller hel ålderspension enligt 6 kap. 1 så tredje stycket eller 12 kap. 1 & tredje stycket.

Beräkning av förtidspension skall under förutsättningar som angivas i 13 kap. 2 _5 för försäkrad som avses i denna paragraf ske under antagande att den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng även för det år då han uppnår sextiofem års ålder.

Vid beräkning av ålderspension som avses i 12 kap. ] & första stycket skall, om pensionen därigenom blir större. försäkrad som avses i denna paragraftillgodoräknas pensionspoäng som om han blivit berättigad till för- tidspension enligt 13 kap. 1 _5 från och med januari månad det år han uppnår sextiofem års ålder.

17 kap. 45

Det pensionsbelopp somförstförfal- ler till betalning efter beslut om pension eller om ökning av pension eller upphä- vande avförordnande som i 16 kap. 3 59 andra stycket sägs må. där den pen- sionsberättigade under den tid å vilken pensionsbeloppet be/öper i väsentlig mån erhållit sin. försörjningavallmänna medel. till den del pensionsbeloppet motsvarar vad den myndighet som till-. handahållitförsörjningen visar sig hava för nämnda tid utgivit/ör den pensions- berättigades samthans makes och min- deråriga barnsförsörjning uppbäras av myndigheten.

" Senaste lydelse l974:784.

Har pensionsberättigad i väsentlig mån erhållit sin. försörjning av allmänna medel, må den myndighet som tillhan- dahå/lit försörjningen uppbära sådan del av det pensionsbelopp som./örstfo'r- faller till betalning efter beslut om pen- sion som motsvarar vad myndigheten visar sig ha utgivit för den pensionsbe- rättigades samt hans makes och minderåriga barns försörjning,/ör den tid som pensionsbeloppet avser.

Har pensionsberättigad uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshets- kassa eller kontant arbetsmarknads- stöd enligt lagen ( ] 973 :3 71 )om kontant

• Sida 16
•  Original

Prop. l975:97

Nuvarande lydelse

Det pensionsbelopp samförstförfal- ler till betalning efter beslut om ålders- pension eller förtidspension eller om ök- ning av sådan pension eller upphävande av förordnande enligt 16 kap. 3 _si' andra stycket beträffande sådan pension skall. där den pensionsberättigade un- der den tid på vilken pensionsbeloppet belöper uppburit dagpenning från er- känd arbets/öshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (l973.'3 71) om kontant arbetsmark- nadsstöd, minskas med den de! av ar- betslöshetsslödet som visas ha utgivits utöver vad som skulle ha utgått om pen- sionsbeslutetförelegat vid utbetalning-

en av stödet. Vad nu sagts skall, i de fall kontant arbetsmarknadsstöd utgått, gälla även efter beslut som avser änke- pension.

16

Föreslagen lydelse

arbetsmarknadsstöd. skall det pen- sionsbelopp somförstfötfaller till beta/- ning efter beslut om ålderspension eller förtidspension minskas med den del av

arbetslös/tetsstödet, som visas ha utgi- vits/ör tid som pensionsbeloppet avser. utöver vad som skulle ha utgått om pen- sionsbes/utetjörelegat vid utbetalning- en av stödet. Vad nu sagts skall. när kontant arbetsmarknadsstöd utgått, gälla även efter beslut om änkepension.

Har enligt lagen (1975.'000) om delpensionsförsäkring utgått till någon som beviljas ålderspen - sion eller förtidspension enligt denna lag. skall det pensionsbelopp sontförst

delpension

förfaller till betalning efter beslutet minskas med delpensionsbelopp som avser samma tid som ålders- eller för- tidspensionen.

Vad i denna paragraf föreskrives skall äga motsvarande tillämpning vid beslut om ökning av pension eller upp- hävande av./örordnande som avses i 16 kap. 3 5,1" andra stycket.

1. Denna lag träderi kraft såvitt avser 11 kap. 2 5 första stycket punkten g) den 1 juli 1975, såvitt avser sagda paragraf första stycket punkten i) den 1 januari 1976 samt i övrigt den 1 juli 1976.

2. Den nya reduktionsfaktorn vid fönida uttag av ålderspension skall gälla även i fall som avses i punkt 3 övergångsbestämmclserna till lagen (l974:784) om ändring i lagen (l962:381) om allmän försäkring.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975:97 17

2. Förslag till Lag om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrives följande

l & Delpensionsförsäkringen handhas av riksförsäkringsverket och de all- männa försäkringskassorna.

2 & Försäkrad enligt denna lag är arbetstagare. som i sådan egenskap upp- fyller arbetsvillkoren enligt lagen (l973z370) om arbetslöshetsförsäkring eller lagen (1973z37l) om kontant arbetsmarknadsstöd och som fr.o.m. det ka- lenderår varunder han fyllt 45 år tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst av anställning enligt 11 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring under minst tio år.

3 5 Rätt till delpension tillkommer i Sverige bosatt försäkrad som minskat sitt arbete som anställd med i genomsnitt minst fem timmar per arbetsvecka och som efter minskningen har deltidsarbete med i genomsnitt minst 17 timmar per arbetsvecka.

Delpension kan utgå tidigast från och med den månad varunder den försäkrade fyller 60 år och utgår längst till och med månaden före den under vilken han fyller 65 år.

4 5 Ansökan om delpension göres skriftligen hos allmän försäkringskassa. Vid ansökningen skall fogas intyg om den försäkrades inkomst och ar- betsförhållanden. Intyg skall vara utfärdat av arbetsgivare eller avdelning av sådan arbetstagarorganisation som enligt lagen (1936:506) om förenings- och förhandlingsrätt är att anse som huvudorganisation.

Erkänd arbetslöshetskassa och länsarbetsnämnd skall biträda försäkrings- kassan med de uppgifter som behövs för bedömande av frågor om del- pension.

Arbetsgivare skall på begäran utfärda intyg som avses i första stycket. Formulär till intyg fastställes av riksförsäkringsverket.

Beslut om delpension skall, om ej annat föranledes av den försäkrades ansökan eller av övrig utredning, gälla tills vidare. Delpension utges må- nadsvis och får icke utgå för längre tid tillbaka än tre månader före an-

sökningsmånaden.

5 & Delpension fastställes till belopp motsvarande 65 procent av skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade åtnjöt före övergången till deltids- arbete under arbetstid som var normal för honom och den inkomst som han kan antagas komma att tills vidare åtnjuta vid deltidsarbete. Skillnaden får för år räknat inte beräknas överstiga skillnaden mellan den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst av anställning enligt lagen ('1962:381) om allmän försäkring före och efter övergången till deltidsarbete. Skulle den försäkrade, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga förhållanden

• Sida 18
•  Original

Prop. l975:97 18

för det år som föregår övergången till deltidsarbete, varit försäkrad för högre sjukpenninggrundande inkomst än den som angivits i kassans beslut, skall skillnaden dock beräknas med utgångspunkt i sådan högre inkomst.

Fastställd delpension anknytes till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och omräknas vid förändring av basbeloppet.

Ändras de lörhållanden som enligt första stycket har legat till grund för fastställande av delpension, skall omprövning ske enligt bestämmelser som meddelas med stöd av 11 &.

Vid bedömning av rätt till delpension bortses från bisyssla som försäkrad före övergången till deltidsarbete varaktigt utfört vid sidan av sitt huvud- sakliga arbete. Överstiger arbetstiden vad avser bisysslan efter övergången till deltidsarbete den tid som åtgår för deltidsarbetet skall frågan om rätt till delpension hänskjutas till särskild prövning. Detsamma skall gälla om ersättningen för bisysslan överstiger hälften av lönen för deltidsarbetet. Ut- vidgas bisysslan under tid som delpension åtnjutes skall rätten till och stor- leken av delpensionen omprövas.

6 & Delpension utgår ej för månad då den försäkrade åtnjuter ålderspension eller förtidspension enligt lagen (19621381) om allmän försäkring.

7 5 För finansiering av delpensionsförsäkringen erläggerarbetsgivare årligen socialförsäkringsavgift som motsvarar 0.25 % av summan av vad arbets- givaren under året utgivit som lön till arbetstagare hos honom i pengar eller som naturaförmåner i form av kost eller bostad eller. i fall som avses i 3 kap. 24% andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän för- säkring, annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954z243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 25 andra stycket sista punkten lagen (19621381) om allmän försäkring är för handen.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 &. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Avgiften skall ingå till en fond, som förvaltas av riksförsäkringsverket. Med arbetsgivare avses den som enligt 19 kap. l & lagen (1962z381) om allmän försäkring skall erlägga avgift till sjukförsäkring.

8 5 Fråga om delpension handlägges av allmän försäkringskassa. Finner tjänsteman hos kassan skäl föreligga mot bifall till ansökan om delpension skall frågan underställas pensionsdelegation. Sådan underställning skall dess- utom ske om den sökande begär det. Särskild prövning enligt Så fjärde stycket skall ske i pensionsdelegation.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1975:97 19

Vid pensionsdelegations prövning av fråga enligt denna lag skall i stället för de i 18 kap. 20% lagen (1962:381) om allmän försäkring nämnda läkarna tjänstgöra två av arbetsmarknadsstyrelsen utsedda ledamöter. Av dessa skall den ene representera länsarbetsnämnden och den andre ha särskild erfarenhet av handläggning av ärenden angående arbetslöshetsförsäkring. Sistnämnde ledamot utses efter förslag av de erkända arbetslöshetskassornas samor- ganisation. ] delegationens sammanträden men ej i dess beslut äger för- säkringskassans direktör deltaga.

] fråga om talan mot beslut i ärende enligt denna lag samt annan över- prövning hos riksförsäkringsverket och försäkringsdomstolen skall bestäm- melserna i 20 kap. lagen (l962:381) om allmän försäkring äga motsvarande tillämpning.

9 5 Har någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra uppgifts- eller anmälningsskyldighet som åvilar honom eller på annat sätt förorsakat att delpension har utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller har någon annars obehörigen eller med för högt belopp uppburit del- pension och har han skäligen bort inse detta, skall bestämmelserna i 20 kap. 4 5 lagen (1962:381)om allmän försäkring äga motsvarande tillämpning.

10 & Ifråga om debitering och uppbörd enligt denna lag ägerlagen( 1959:552 ) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m. motsvarande tillämpning.

ll & Närmare föreskrifter för verkställigheten av denna lag meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av riksförsäkringsverket. Utfärdas sådana föreskrifter av riksförsäkringsverket skall verket före ut- färdandet rådgöra med en central pensionsdelegation. Beslut om tillsättande av en sådan pensionsdelegation meddelas av regeringen.

]. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976. Avgifts-, debiterings- och uppbördsbestämmelserna i 7 och 10 åå tillämpas från och medjanuari 1976. Avgiften utgör för kalenderåret 1976 0.125 procent av avgiftsunderlaget.

2. Beslut om delpension och om tillsättande av den i 11 & nämnda centrala pensionsdelegationen får fattas före lagens ikraftträdande.

• Sida 20
•  Original

Prop. l975:97

3. Förslag till

20

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrives att 2, 2 a och 3 % lagen (19692205) om pensions- tillskott skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 %* Pensionstillskott till ålderspension eller änkepension utgör fyrtiofem pro- cent av basbeloppet, om ej annat följer av bestämmelserna nedan i denna

paragraf.

Under nedannämnda tider skall pcnsionstillskottet till ålderspension eller

änkepension utgöra

den 1 juli 1976—den 30 juni 1977 tjugofem, den 1 juli 1977—den 30 juni 1978 tjugonio, den 1 juli 1978—den 30 juni 1979 trettiotre, den 1 juli 1979—den 30 juni 1980 trettiosju, den 1 juli Pensionstillskott till ålderspen- sion, som börjat utgå tidigare eller senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sex- tiofem år, utgör det belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 5 andra eller tredje stycket lagen den 25 maj 1 962 (nr 381) om allmän försäkring.

Pensionstillskott till änkepension, som enligt 8 kap. 4 & andra eller tred- je stycket lagen om allmän försäk- ring utgår med minskat belopp, ut- gör det belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas i motsvarande mån.

lSenaste lydelse l974:785.

1980—den 30 juni 1981 fyrtioen procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspen- sion, som börjat utgå tidigare eller senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sex- tiofem år, utgör det belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. lagen (l962:38l_) om allmän försäkring.

Pensionstillskott till änkepension, som enligt 8 kap. 4 5 andra eller tred- je stycket lagen om allmän försäk- ring utgår med minskat belopp, ut- gör det belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas i motsvarande mån. Pensionstillskott till halv ålders- pension utgör hälften av pensionstill- skott som angivits i första. andra eller tredje stycket.

• Sida 21
•  Original

Prop. l975:97

Nuvarande lydelse

21

Föreslagen lydelse

2 a ä' Pensionstillskott till förtidspension utgör nittio procent av basbeloppet, om ej annat följer av bestämmelserna nedan i denna paragraf. Under nedannämnda tider skall pensionstillskottet till förtidspension ut- göra

den 1 juli 1976—den 30 juni 1977 femtio, den 1 juli den 1 juli den 1 juli den 1 juli Pensionstillskott till förtidspen- sion, som enligt 7 kap. 2 5 andra eller tredje stycket lagen om allmän för- säkring utgår med två tredjedelar el- ler hälften av hel förtidspension, ut— gör motsvarande andel av pensions- tillskott som anges i första eller and- ra stycket. Pensionstillskott till för- tidspension, som utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. 15? tredje Stycket lagen om all- män försäkring upphört att utgå, skall minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålders- pensionen utgått.

1977—den 30 juni 1978 femtioåtta, 1978—den 30 juni 1979 sextiosex, 1979—den 30 juni 1980 sjuttiofyra, 1980—den 30 juni 1981 åttiotvå procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till förtidspen- sion, som enligt 7 kap. 2 & andra eller tredje stycket lagen om allmän för- säkring utgår med två tredjedelar el— ler hälften av hel förtidspension, ut- gör motsvarande andel av pensions- tillskott som anges i första eller and- ra stycket. Pensionstillskott till för- tidspension, som utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. 3 5 lagen om allmän försäkring upphört att utgå, skall minskasimot- svarande mån som pensionen minskas enligt 7 kap. 4 _sf lagen om allmän/ör- säkring.

35,

Pensionstillskott till ålderspension eller änkepension utgår ej i den mån det tillsammans med vad den för- säkrade har rätt att uppbära i tilläggs- pension i form av ålderspension och änkepension överstiger vid

ålderspension, som börjat utgå från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år, under tiden

den 1 juli 1976—den 30 juni 1977 trettiofyra,

den ljuli 1977—den 30 juni 1978 trettioåtta,

zSenaste lydelse l974:785. ,Senaste lydelse l974:785.

Pensionstillskott till ålderspension eller änkepension utgår ej iden mån det tillsammans med vad den för- säkrade har rätt att uppbära i tilläggs- pension i form av ålderspension och änkepension överstiger vid

hel ålderspension, som börjat utgå från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. under tiden

den ljuli 1976—den 30 juni 1977 trettiofyra,

den ljuli 1977—den 30 juni 1978 trettioåtta,

• Sida 22
•  Original

Prop. l975:97

Nuvarande lydelse

den 1 juli 1978—den 30 juni 1979 fyrtiotvå,

samt _från och med den ljuli 1979 fyrtiofem procent av basbeloppet;

ålderspension, som börjat utgå ti- digare eller senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år, det belopp som framkommer om ovan nämnda pro- centtal minskas eller ökas i motsva- rande mån som pensionen minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 59 andra eller tredje stycket lagen om allmän försäk- ring;

änkepension ovan för olika tider angivna procenttal eller, om den en- ligt 8 kap. 4 & andra eller tredje styck- et lagen om allmän försäkring utgår med minskat belopp, det belopp som framkommer om nämnda procenttal minskas i motsvarande mån.

22

Föreslagen lydelse

den 1 juli 1978—den 30 juni 1979 fyrtiotvå

samt från och med den ljuli 1979 fyrtiofem procent av basbeloppet;

halv ålderspension hälften av ovan nämnda procenttal;

ålderspension, som börjat utgå ti- digare eller senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år, det belopp som framkommer om ovan nämnda pro- centtal minskas eller ökas i motsva- rande mån som pensionen minskas eller ökas enligt 6 kap. lagen om all- män försäkring;

änkepension ovan för olika tider

- angivna procenttal eller, om den en-

ligt 8 kap. 4 5 andra eller tredje styck- et lagen om allmän försäkring utgår med minskat belopp, det belopp som framkommer om nämnda procenttal minskas i motsvarande mån.

Pensionstillskott till förtidspension utgår ej i den mån det tillsammans med vad den för5äkrade har rätt att uppbära i tilläggspension i form av förtidspension eller änkepension överstiger under tiden

den 1 juli 1976—den 30 juni 1977 sextioåtta, den 1 juli 1977—den 30 juni 1978 sjuttiosex. den 1 juli 1978—den 30 juni 1979 åttiofyra samt från och med den 1 juli 1979 nittio procent av basbeloppet. Utgår förtidspension enligt 7 kap. 25 andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension eller utgår förtidspension enligt 7 kap. 4å andra stycket samma lag eljest med minskat belopp, utgör pcnsionstillskottet det belopp som framkommer om de i föregående stycke nämnda procenttalen minskas i motsvarande mån.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1975:97 23

4. Förslagtill Lag om ändring i lagen (1962z392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrives att l & lagen (19622392) om hustrutillägg och kom- munalt bostadstillägg till folkpension' skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

l &)

H u st r u t i l l ä g g tillkommer för tid före den månad, då hustrun fyller sextiofem år, hustru till den, som åtnjuter folkpension i form av ålders- pension eller förtidspension, därest hustrun fyllt sextio år och själv ej åtnjuter folkpension och makarna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl äro därtill, må hustrutillägg utgå, oaktat hustrun ej fyllt sextio år eller makarna varit gifta kortare tid än fem år.

Hustrutillägg skall, där ej annat följer av vad i 4 & stadgas, för år räk- nat motsvara skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda beloppet av folkpension i form av ålderspension till två makar jämte två pensions- tillskott till ålderspension enligt la- gen om pensionstillskott samt å and- ra sidan folkpension i form av ål- derspension till ogiftjämte ett sådant pensionstillskott, ålderspensionerna och pensionstillskotten beräknade för år och under förutsättning att de börjat utgå från och med den månad varunder den pensionsberättigade fyllt sextiofem år.

Hustrutillägg skall, där ej annat följer av vad i 4 & stadgas, för år räk- nat motsvara skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda beloppet av folkpension i form av hel ålderspen- sion till två makar jämte två pen- sionstillskott till ålderspension enligt lagen om pensionstillskott samt å andra sidan folkpension i form av hel ålderspension till ogift jämte ett sådant pensionstillskott, ålderspen- sionerna och pensionstillskotten be- räknade för år och under förutsätt- ning att de börjat utgå från och med den månad varunder den pensions- berättigade fyllt sextiofem år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

'Lagen omtryckt l973:909. zSenaste lydelse l974:786.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1975:97 24

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (l973z370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrives att 14, 50, 51 och 52 åå lagen (19731370) om at- betslöshetsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

N "varande lydelse Föreslagen lydelse

l4 &

Ersättning utgår under längst 300 dagar från det karensvillkoret uppfyllts (ersättningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder innan ersättnings- perioden gått till ända är perioden i stället 450 dagar.

! ersättningsperioden inräknas i fall söm avses i 105 ersättningstid i den andra arbetslöshetskassan.

Ersättningsrätten upphör vid ut- Ersättningsrätten upphör vid ut- gången av månaden före den under gången av månaden före den under vilken den försäkrade fyller 67 år. vilken den försäkrade fyller 65 år.

50 5

Rätt att bli medlem i erkänd arbetslöshetskassa tillkommer var och en som uppfyller föreskrift i kassans stadgar om arbete inom dess verksam- hetsområde.

Från rätt att bli medlem i kassa skall undantagas

]. den som är medlem i annan arbetslöshetskassa,

2. den som icke fyllt 15 år,

3. den som fyllt 66 år, 3. den som fyllt 64 år,

4. den som förvärvsarbetar mindre än tre timmar per arbetsdag och i genomsnitt mindre än 17 timmar per vecka.

51. Q' Från rätt att kvarstå som medlem i kassa får undantagas

1. den som ej uppfyller och ej heller under minst sex av de senaste tolv månaderna uppfyllt föreskrift i kassans stadgar om arbete inom visst verk- samhetsområde.

2. den som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vil- seledande uppgift angående förhållande av betydelse för hans rätt till med- lemskap eller ersättning,

3. den som underlåter att ställa sig till efterrättelse kassans stadgar eller styrelsens behörigen utfärdade föreskrifter.

Från rätt att kvarstå som medlem Från rätt att kvarstå som medlem i erkänd arbetslöshetskassa skall i erkänd arbetslöshetskassa skall undantagas den som fyllt 67 år. undantagas den som fyllt 65 år.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1975 :97

Nuvarande lydelse

25

Föreslagen lydelse

52%

Inträffar omständighet som enligt 51 & kan föranleda att medlem ute- slutes ur erkänd arbetslöshetskassa, skall kassans styrelse genom rekom- menderat brev under medlemmens senast kända adress underrätta ho- nom därom samt utsätta skälig tid för förklaring. Vad som sagts nu gäl- ler ej, om rätten att kvarstå som medlem upphör på grund av att medlemmen uppnått 67 års ålder.

Inträffar omständighet som enligt 51 & kan föranleda att medlem ute- slutes ur erkänd arbetslöshetskassa. skall kassans styrelse genom rekom- menderat brev under medlemmens senast kända adress underrätta ho- nom därom samt utsätta skälig tid för förklaring. Vad som sagts nu gäl- ler ej, om rätten att kvarstå som medlem upphör på grund av att medlemmen uppnått 65 års ålder.

Meddelas beslut om medlems uteslutning av annan anledning än som anges i 51 5 första stycket 2 och andra stycket under tid då medlemmen har rätt till dagpenning, skall beslutet träda i kraft när hans rätt härtill

upphön

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

• Sida 26
•  Original

Prop. l975:97 26

6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (l973z371) om kontant arbets- marknadsstöd

dels att i 32, 34 och 39 5; ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,

dels att 14 och 24 åå" skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 &

Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar från det ka- rensvillkoret uppfyllts (ersättningsperiod), om ej annat följer av 15 & sista stycket. Har stödtagaren uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan stödtagaren uppnått 60 års ålder, är ersättningsperioden icke begränsad. Detsamma gäller sökande som avses i 1 554.

Även i fråga om den som fyllt minst 55 år innan ersättningsperiodengått till ända är ersättningsperioden obegränsad, om han blivit arbetslös som en omedelbar följd av nedläggning av eller bestående ändring i driften vid företag där han var anställd eller avveckling av hans verksamhet som självständig företagare på grund av omfattande eller genomgripande för- ändring i ortens näringsliv eller i den näringsgren där han utövade verk- samheten samt om han i minst 24 månader under de tre åren närmast

före arbetslöshetens inträde utfört förvärvsarbete.

Rätten till kontant arbetsmark- nadsstöd upphör vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 67 år eller när han dessförinnan börjar uppbära ålders- pension, hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring.

Rätten till kontant arbetsmark- nadsstöd upphör vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år eller när han dessförinnan börjar uppbära hel ål- derspension, hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt lagen (19622381) om allmän försäkring.

24%

Uppbär stödtagare änkc- eller änk- lingspension eller annan ålderspen- sion än enligt lagen (19623381) om allmän försäkring. nedsättes det kontanta arbetsmark nadsstödet med pensionsbeloppet. Uppbär han mindre än hel förtidspension eller mindre än helt sjukbidrag enligt

Uppbär stödtagare änke- eller änk- lingspension eller annan ålderspen- sion än enligt lagen (l962:38l) om allmän försäkring, nedsättes det kontanta arbetsmarknadsstödet med pensionsbeloppet. Uppbär han mindre än hel förtidspension. mind- re än helt sjukbidrag eller halv ålders-

• Sida 27
•  Original

Prop. l975:97 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nämnda lag, får arbetsmarknadsstö- pension enligt nämnda lag eller del- det icke överstiga ett belopp som pension enligtlagen(1975:()00)om del- motsvarar helt sådant stöd minskat pensions/örsäkring, får arbetsmark- med ersättningsbeloppet. nadsstödet icke överstiga ett belopp

som motsvarar helt sådant stöd

minskat med ersättningsbeloppet. Uppbär stödtagare livränta från försäkringsinrättning på grund av yrkes- skada eller olycksfall, nedsättes stödet enligt grunderna i första stycket. Ersättning understigande fyra kronor för dag utbetalas ej.

Denna lag träder i kraft såvitt avser ändringarna i 32. 34 och 39 & en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, samt i övrigt den 1 juli 1976.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1975:97 28

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-03-13

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng. An- dersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Nor- ling, Löfberg. Lidbom, Carlsson, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm- Wallén.

Föredragande: statsrådet Aspling.

Proposition angående rörlig pensionsålder m. m.

1. Inledning

Riksdagen antog under år 1974 regeringens förslag till reformprogram på pensionsområdet (prop. 19741129, SfU l974z32, rskr l974z332).

Programmet innefattar såväl förbättringar för dagens folkpensionärer som en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år.

I enlighet med vad som har anförts i årets budgetproposition (prop. 197511 bil. 7 s. 4) skall pensionsreformen fullföljas genom förslag om ökade möj- ligheter till en rörlig pensionsålder. Avsikten har därvid angivits vara att de nya reglerna om rörlig pensionsålder skall träda i kraft samtidigt med sänkningen av den allmänna pensionsåldern, dvs. den I juli 1976.

Pensionsålderskommittén (S 1970:40)l har i januari 1975 i ett delbetän- kande (SOU 1975110) Rörlig pensionsålder lagt fram utredning och förslag om ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, riks- försäkringsverket, statens handikappråd, statens avtalsverk. statens perso- nalpensionsverk, försäkringsinspektionen, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Skaraborgs, Värmlands och Jämtlands län, 1974 års utredning (A 1974108) om en allmän arbetslöshetsförsäkring (ALF-utredningen), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Sveriges akade- mikers centralorganisation/Statstjänstemännens riksförbund (SACO/SR), Svenska arbetsgivareförcningcn (SAF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Försäkringskasselörbundet, Pensionärernas riksorganisation ( PRO), Svenska personalpensionskassan (SPP), Svenska försäkringsbolags riksförbund, Kom- munernas pensionsanstalt (KPA), Folksam samt Kooperationens pensions- anstalt (KP). Några remissinstanser har bifogat yttranden som de inhämtat.

' Ledamöter presidenten Liss Granqvist, ordförande, generaldirektören Gunnar Da— nielson, riksdagsledamöterna Alvar Andersson, Göran Karlsson. Ingemar Mundebo och Carl Göran Regnéll samt f. förbundsordföranden Yngve Persson.

• Sida 29
•  Original

Prop. l975:97 29

Yttrande har därjämte inkommit från Försäkringsbolagct Pensionsgaranti (FPG).

Jag avser nu att ta upp de av kommittén behandlade frågorna angående ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder.

I propositionen l975:23 har föreslagits införande av ett särskilt vuxen- studiestöd. Enligt förslag i propositionen 1975:45 har vidare föreslagits änd- rade bestämmelser om utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. Dessa förslag förutsätter ändrade regler för beräkning av pensionsgrundande inkomst, varför jag ämnar ta upp även denna fråga till behandling.

2.2. Folkpension

Folkpension tillkommer i princip varje svensk medborgare som är bosatt i Sverige eller som varit mantalsskriven här för det år under vilket han fyllt 62 år och för de fem åren närmast dessförinnan. Utländska medborgare kan på grundval av konvention ha rätt till folkpension.

Ålderspension utgår fr.o.m. den månad varunder den försäkrade fyller 67 år. På framställning av försäkrad kan ålderspension utgå tidigare, dock tidigast fr. o. m. den månad då han uppnår 63 års ålder. Förtida pensionsuttag skall göras samtidigt för folkpension och tilläggspension. Pensionsuttaget kan också uppskjutas (6 kap. AFL).

Tas ålderspensionen ut i förtid, minskas pensionen med 0,6 % för varje månad som, då pensionen börjat utgå, återstår till ingången av den månad då den försäkrade fyller 67 år. Uppskjuts uttaget ökas pensionen på mot- svarande sätt, varvid dock hänsyn inte tas till tid efter den månad, under vilken den försäkrade fyller 70 år, och ej heller till tid, då den försäkrade

• Sida 30
•  Original

Prop. 1975:97 30

åtnjutit tilläggspension i form av ålderspension eller inte varit berättigad till folkpension. Framställning om förtida uttag av ålderspension kan åter- kallas. Rcduktionen av pensionen vid förtida uttag är — liksom ökningen vid uppskjutet uttag - livsvarig och bygger på försäkringsmatematiska be- räkningsgrundcr.

Ålderspension som uttas vid 67 år utgör för en ensam pensionär 95 % av basbeloppet, dvs. 8 550 kr. med nuvarande basbeIOpp om 9000 kr. För vardera av två makar utgör ålderspensionen 77,5 % av basbeloppet, dv5. f.n. 6975 kr. (6 kap. zs AFL).

Enligt beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974:129, SfU l974z32, rskr 19741332, SFS l974:784—789 och 962) skall den allmänna pensionsåldern den 1 juli 1976 sänkas till 65 år. Vad angår förtida och uppskjutet uttag av ålderspension begränsades riksdagens beslut i avvaktan på förslag om rörlig pensionsålder till två övergångsbestämmelser avseende dels försäkrade som gör förtida uttag före den I januari 1976 men inte fyller 67 år före denna dag, dels försäkrade som uppskjutcr sitt uttag av ålderspension i anslutning till reformens ikraftträdande.

Förtidspension utgår till försäkrad som fyllt 16 år för tid före den månad, då han fyller 67 år eller ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom, om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den antas bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till folkpension i form av sjukbidrag. Detta bidrag är begränsat till viss tid men i övrigt gäller vad som är föreskrivet om förtidspension även sjukbidrag (7 kap. AFL).

Rätt till förtidspension tillkommer också arbetslös försäkrad, som fyllt 60 år och som till följd av arbetslöshet uppburit ersättning från erkänd ar- betslöshetskassa under den längsta tid sådan ersättning kan utgå eller upp- burit kontant arbetsmarknadsstöd under 450 dagar. Såsom ytterligare för- utsättning för rätt till förtidspension i dessa fall gäller att den försäkrades möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat tillgängligt lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften och att nedsättningen kan anses varaktig.

Förtidspensionens storlek graderas efter den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete så, att försäkrad, vars förmåga eller möjlighet är nedsatt i sådan grad att intet eller endast ringa del därav återstår, erhåller hel förtidspension. Är förmågan eller möjligheten nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälften, utgår två tredjedelar av hel förtidspension. I övriga fall utgår halv förtidspension. Vid bedömande av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas den försäkrades förmåga att vid den nedsättning av prestationsförmågan, varom är fråga, bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till hans utbildning

• Sida 31
•  Original

Prop. l975:97 _ 31

och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningslörhållanden och därmed jämförliga omständigheter. I fråga om äldre personer skall bedömningen främst avse deras förmåga och möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som de tidigare utfört eller genom annat för dem tillgängligt lämpligt arbete. Med inkomst av arbete likställs i skälig om- fattning värdet av hushållsarbete i hemmet (7 kap. 3;*' AFL).

Om förmågan eller möjligheten att bereda sig inkomSt genom arbete vä- sentligt förbättrats för en försäkrad som åtnjuter förtidspension, skall pen- sionen dras in eller minskas med hänsyn till förbättringen.

Hcl förtidspension utgår med samma belopp som en ålderspension, som tas ut vid 67 års ålder. '

Ålders- och förtidspension kan höjas med barntillägg, hustrutillägg, kom- munalt bostadstillägg, invaliditetstillägg och pensionstillskott. De tre först- nämnda tilläggen kan dock inte utgå till ålderspension förrän 67 års ålder uppnåtts.

Vid tillämpningen av folkpensioneringens bestämmelser om ålderspension och förtidspension skall gift pensionsberättigad som stadigvarande lever åt- skild från sin make likställas med ogift pensionsberättigad om inte särskilda skäl föranleder till annat. Med gift pensionsberättigad likställs å andra sidan pensionsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.

Familjepension utgår i form av änkepension och barnpension. En änka har rätt till änkepension under förutsättning att hon inte åtnjuter ålderspension samt antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift med honom i minst fem år eller har vårdnaden om och sta- digvarande bor tillsammans med barn under 16 år, som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan. Upphör änka att ha barn under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen anses som om mannen avlidit då barnet upphörde att påverka rätten till pension och äktenskapet varat till nämnda tidpunkt (8 kap. AFL).

För änka, vars rätt till änkepension grundar sig på sammanboende med barn under 16 år eller som vid mannens död eller den därmed jämställda tidpunkten fyllt 50 år, utgår änkepensionen med samma belopp som ål— derspension från 67 år för en ensam ålderspensionär. För annan änka minskar pensionen med 1/15 lör varje år, varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år.

Om en kvinna blivit änka efter den 30 juni 1960, utgår änkepension utan inkomstprövning. För änkor, vilkas män avlidit före den 1 juli 1960, är pensionen däremot inkomstprövad. Om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli l958—den 30 juni 1960. är dock viss del av pensionen. det 5. k. garantibeloppet, fri från inkomstprövning. GarantibeIOppet utgör. om döds- fallet inträffat under tiden den 1 juli 1958—den 30 juni 1959, en tredjedel

• Sida 32
•  Original

Prop. l975:97 32

och. om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli l959—den 30juni 1960, två tredjedelar av det belopp som skulle ha utgått utan inkomstprövning /16é lagen (1962:382) om införande av lagen om allmän försäkring/.

Änkepension dras in om änkan ingår nytt äktenskap, men börjar ånyo utgå om det nya äktenskapet upplöses inom fem år. Samma gäller om änkan stadigvarande börjar sammanbo med man med vilken hon har eller har haft barn eller förut varit gift.

1 förekommande fall kan jämte änkepension utgå kommunalt bostadstill- lägg och pensionstillskott.

Uppfyller en änka förutsättningarna för rätt till två eller flera av förmånerna barnpension, förtidspension, änkepension eller hustrutillägg. utgår endast en av dessa pensioner, varvid hon äger välja vilken av dem hon önskar. Fr.o.m. den månad då änkan fyller 67 år utbyts — i motsats till vad som är fallet inom tilläggspensioneringen — änkepension mot ålderspension.

Med änka likställs i fråga om rätt till änkepension ogift eller frånskild kvinna eller änka,som stadigvarande sammanbodde med ogift eller frånskild man eller änkling vid dennes död och som varit gift med eller har eller har haft barn med honom. Däremot äger kvinna inte rätt till änkepension efter sin make, om hon levde åtskild från honom vid hans död och efter det sammanlevnaden upphörde stadigvarande sammanbott med en annan man, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn.

Barnpension utgår till barn under 18 år, vars fader eller moder eller båda föräldrar avlidit. Rätt till barnpension föreligger dock inte. om barnet är adopterat av annan än den avlidne eller dennes make. Har avliden förälder till barn utom äktenskap enligt avtal som är bindande för barnet åtagit sig att till dess underhåll utge visst belopp en gång för alla, föreligger rätt till barnpension endast i den mån pensionen överstiger en livränta som köpts eller kunnat inköpas åt barnet för engångsbeloppet (8 kap. 5 & AFL).

Barnpensionen utgör 25 % av basbeloppet. Barnpension utgår dockalltid med sådant belopp att pensionen,i förening med barnet tillkommande ATP i form av barnpension, utgör 60 % av basbeloppet om båda föräldrarna av- lidit, 30 % av basbeloppet om barnet samtidigt uppbär bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott samt 40 96 av basbeloppet i övriga fall då barnet uppbär pension efter en av föräldrarna. 1 sistnämnda fall beaktas även sådan folkpension i form av änkepension. som utgår till kvinna som är barnets mor eller som varit gift med barnets far eller har eller har haft barn med honom, under förutsättning att barnet och kvinnan stadigvarande sammanbor. Om flera barn är berättigade till barnpension, fördelas vid av- räkningen änkepensionen lika mellan barnen.

• Sida 33
•  Original

Prop. l975:97 i- 33

2.3. Särskildaförmånerinomfolkpem'ioneringen

Tilläggsförmåner inom folkpensioneringen är barntillägg. invaliditetstill- lägg, pensionstillskott, hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg. Härtill kommer de fristående lblkpensionsförmånerna invaliditetsersättning och vårdbidrag.

Till ålders- eller förtidspension utgår barntillägg för varje barn under 16 år till försäkrad eller försäkrads hustru, om den försäkrade har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med barnet. Till ålderspension som den försäkrade uppbär för tid före 67 år eller till pension som tillkommer gift kvinna utgår inte barntillägg. Gift kvinna som stadigvarande lever åtskild från sin make kan dock erhålla barntillägg för barn som hon stadigvarande sammanbor med eller har vårdnaden om (9 kap. 1 så jämfört med 10 kap. 1 s" AFL).

Barntillägget utgör 25 % av basbeloppet. Om barnet samtidigt är berättigat till barnpension utgör det 10 % av basbeloppet. Utgår förtidspension med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension, nedsätts barntillägget på motsvarande sätt. Åtnjuter den försäkrade ATP minskas honom tillkom- mande barntillägg med hälften av tilläggspension i den mån denna för år räknat överstiger halva basbeloppet.

lnvaliditetstillägg är en förmån, som i vissa fall kompletterar ålders- eller förtidspension. Sådant tillägg utgår om den försäkrade är ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen dagligen är i behov av hjälp av annan samt hjälpbehovet uppkommit innan den försäkrade fyllde 63 år. Tillägget utgår vidare, om den försäkrade är blind och blindheten inträtt innan den försäkrade uppnått 63 års ålder. lnvaliditetstillägg utgår slutligen till försäkrad, som uppbär partiell förtidspension, om den försäkrade utför förvärvsarbete men på grund av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person eller får vid- kännas betydande merutgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra arbetet. Med försäkrad som har förvärvsarbete jämställs för- säkrad som studerar om han är berättigad till studiehjälp eller studiemedel eller bara på grund av behovsprövning är utesluten från sådan förmån (9 kap. Zä AFL).

lnvaliditetstillägg utgår inte till försäkrade. som stadigvarande vårdas på vissa anstalter.

lnvaliditetstillägg utgör 30 % av basbeloppet. lnvalidirersm'särrning utgår till vissa försäkrade som fyllt 16 år och som inte åtnjuter pension. Sådan ersättning tillkommer dels försäkrad som är blind, om blindheten inträtt innan han fyllde 63 år. dels försäkrad som utför förvärvsarbete om han på grund av höggradig nedsättning i kropps- organs funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person eller får vidkännas betydande memtgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för att kunna utföra förvärvsarbete. Liksom i fråga om lnvaliditetstillägg jämställs studier med förvärvsarbete. lnvaliditetsersättning utgör 60 eller

• Sida 34
•  Original

Prop. 1975:97 34

30 % av basbeloppet allt efter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek (9 kap. 3 & AFL). lnvaliditetsersättning till blind utgör 60 % av bas- beloppet.

Vårdbidrag utgår till försäkrad förälder för vård av barn som inte fyllt 16 år, om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård (9 kap. 45, AFL).

Vårdbidrag utgår med belopp motsvarande hel förtidSpension till ensam- stående jämte pensionstillskott.

Enligt beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974:129, 5111 197432, rskr 1974z332, SFS 1974:784) skall fr. o. m. den 1 juli 1975 gynnsammare regler gälla för de särskilda förmånerna invaliditetsersättning, invaliditetstillägg och vårdbidrag. De nuvarande invaliditetsersättningarna och invaliditets- tilläggen sammanförs till en ny förmån. benämnd handikappersättning. Vidare skall — i fråga om både denna förmån och vårdbidraget — gälla mildare regler som ger flera handikappade än nu möjlighet att få ersättning.

Till folkpension i form av ålderspension, förtidspension och änkepension utgår pensionsrillskorr till pensionärer som inte har ATP eller har låga ATP- belopp enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott. Pensionstillskottet som f. n. utgör 18 % av basbeloppet, är inkomstprövat mot ATP-pension. Av- räkningen är så konstruerad att den som uppbär 30 % av basbeloppet eller mera i ATP-pension inte får något pensionstillskott. Till den som uppbär ATP-pension med lägre belopp än 30 % av basbeloppet utgår pensions- tillskott i den mån de sammanlagda förmånerna inte överstiger 30 %-nivån (garantinivån).

Riksdagen har år 1974 beslutat (SFS 1974:785) att den årliga höjningen av pensionstillskotten till ålderspension eller änkepension fr.o.m. den 1 juli 1976 skall vara 4 % av basbeloppet samt att garantinivån skall höjas successivt till 45 % av basbeloppet. För förtidspensionärerna innebär beslutet att tillskotten fördubblas och att garantinivån successivt stiger till 90 % av basbeloppet.

Regler om vissa inkomstprövadeförmåner. som utgår som tillägg till folk- pensionen, återfinns i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Hustrutillägg tillkommer hustru till den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, om hustrun fyllt 60 år och själv inte åtnjuter folkpension samt makarna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl föreligger kan hustrutillägg utgå även om hustrun inte fyllt 60 år eller makarna varit gifta kortare tid än fem år.

Hustrutilläggets maximibelopp utgör skillnaden mellan å ena sidan sam- manlagda årsbeloppet av folkpension i form av ålderspension till två makar jämte två pensionstillskott samt å andra sidan sådan pension till ogift jämte ett pensionstillskott. Vid denna beräkning skall man utgå från de pensions- belopp som gäller vid uttag fr.o.m. 67-årsmånaden.

• Sida 35
•  Original

Prop. l975:97 35

En kommun kan fatta beslut om att kommuna/r bostadstillägg skall utges i kommunen. Sådant tillägg har numera införts i alla kommuner. Tillägget utgår till den som åtnjuter folkpension i form av ålderspension. förtids- pension eller änkepension och är mantalsskriven inom kommunen eller till där mantalsskriven hustru som åtnjuter hustrutillägg.

Kommunalt bostadstillägg utgår enligt de grunder kommunen själv be- stämmer. Avvikelse från de i lagen fastställda inkomstprövningsreglerna får dock inte göras och inte heller får kommunen uppställa villkor om viss tids bosättning i kommunen eller liknande. För pensionärer som är bosatta i ålderdomshem eller därmed likställt hem kan regeringen begränsa rätten till kommunalt bostadstillägg.

Kommunerna har i huvudsak utformat grunderna för det kommunala bostadstillägget enligt något av följande tre alternativ. Ett alternativ innebär att ett generellt tillägg utgår till alla pensionsberättigade inom kommunen. oberoende av pensionstagarens bostadskostnad, ett annat att tillägget i sin helhet knyts till bostadskostnaden. Det tredje alternativet utgör en kom- bination av de båda första på så sätt att en del av tillägget utgår till alla, oberoende av bostadskostnaden, och en annan del är knuten till denna kostnad.

Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg får inte utgå till ålderspension, som åtnjuts för tid före den månad då den pensionsberättigade fyller 67 år. Det tidigare nämnda riksdagsbeslutet om sänkning av den allmänna pensionsåldern innebär att denna gräns fr. o. m. den 1 juli 1976 sänks till 65 år.

Hustrutillägg och kommunala bostadstillägg samt änkepensioner i an- ledning av dödsfall före den 1 juli 1960 är underkastade inkomstprövning. Reglerna härom innebär att förmånen minskas med pensionärens inkomster vid sidan av folkpensionen. således bl. a. med eventuellt utgående tilläggs- pension. Överstiger sidoinkomsten 2 000 kr. för ensamstående, sker minsk- ning med en tredjedel av den pensionsberättigades inkomst därutöver. För man och hustru är motsvarande gränsbelopp sammanlagt 3000 kr. Års- inkomster under 2 000 kr. för ensamstående och 3 000 kr. för makar medför inte något avdrag. Med årsinkomst avses den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Med inkomst avses inkomster av alla slag, såsom tjänstepension. arbetsinkomst, ränte- inkomst och avkastning av fastighet. Såsom inkomst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension till den del den föranlett minskning av pensionstillskott eller av barntillägg, livränta enligt lagen om yrkesska- deförsäkring i vad den avdragits från pension. eller understöd som någon på grund av skyldskap eller svågerlag är föranledd att utge. Till inkomst räknas ej heller socialhjälp eller bostadstillägg enligt den särskilda lagstift- ningen om barntillägg till barnfamiljer m. fl. Vid uppskattning av förmö- genhets avkastning skall denna höjas med 10 % av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gift 40 000 kr. (för makar tillhopa

• Sida 36
•  Original

Prop. 1975:97 36

80000 kr.) och för annan 50 000 kr. För sammanlevande makar beräknas vardera makens inkomst utgöra hälften av makarnas sammanlagda årsin- komst och värdet av förmögenhet hälften av deras sammanlagda förmö- genhet.

2.4. Försäkringen för tilläggspension (ATP)

Tilläggspensioneringen innefattar ålderspension, jär-ridspension och/antille- pension. som utgår utöver folkpensionen. Pensionsrätten är relaterad till de arbetsinkomster som den försäkrade haft under sin aktiva tid. Den intjänade pensionsrätten är avgörande för pensionens storlek (11—15 kap. AFL).

Pensionsgrundande inom ATP blir den försäkrades inkomst av förvärvs- arbete under åren fr. o. m. det då han fyller 16 år t. o. m. det då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän försäkring är dock inte pensionsgrundande. Förvärvsinkomsterna indelas i inkomst av anställ- ning och inkomst av annat förvärvsarbete(11 kap. 1 & AFL). Såsom inkomst av förvärvsarbete anses även bl. a. sjukpenning, föräldrapenning och vård- bidrag enligt AFL, dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant ar- betsmarknadsstöd enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd och utbild- ningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen.

Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan över- stiger en viss minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande bas- beloppet, vilket avräknas i första hand mot inkomst av anställning. Maxi- migränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp från vilket sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst av annat förvärvsarbete (11 kap. 55 AFL).

För varje år, för vilket pensiongrundande inkomst fastställs för en för- säkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång. 1 den mån den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av annat förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade i regel pensions- poäng endast om tilläggspensionsavgift för året till fullo erlagts inom fö- reskriven tid. Å andra sidan kan pensionspoäng enligt särskilda regler till- godoräknas försäkrad för år, varunder han åtnjutit förtidspension från tilläggspensioneringen, trots att ingen pensionsgrundande inkomst beräknas för sådant är (11 kap. 6å AFL).

Ålderspension utgår under förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst tre år. Pensionen utgår fr. o. m. den månad under vilken den försäkrade fyller 67 år med möjlighet till förtida och uppskjutet pensionsuttag efter samma regler som inom folkpensioneringen. Om den försäkrade gör förtida uttag av ålderspension tas vid pensionsberäkningen

• Sida 37
•  Original

Prop. l975:97 37

hänsyn även till pensionspoäng som kan föreligga för det år som närmast föregår det varunder pensionen börjar utgå. Tas pensionen således ut under det år, varunder den försäkrade fyller 66 år, eller tidigare. blir det alltså fråga om att först bestämma pensionen provisoriskt. Den omräknas sedan kännedom vunnits om pensionsgrundande inkomst och därmed pensions- poäng även för det sista året före pensioneringen (12 kap. AFL).

Storleken av den ålderspension som börjar utgå vid 67 års ålder motsvarar 60 % av produkten av basbeloppet för den månad för vilken pensionen skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år beräknas medeltalet på de 15 högsta poängtalen ( lS-årsregeln). Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år minskas pensionen med 1/30 för varje felande år(30-årsregeln). 1 pensioneringens inledningsskede har för försäkrad som är svensk medborgare 30-årsregeln ersatts med en 20-årsrege1 för den som är född något av åren 1896—1914. För den som är född något av åren 1915—1923 fordras i stället för 30 år 21 år för den som är född år 1915. 22 år för den som är född år 1916 osv. Övergångsreglerna innebär att personer som är födda år 1914 och senare har möjlighet att förvärva full pension, medan de som är födda åren 1896—1913 maximalt kan få så många 20-delar av full pension som antalet år fr. o. m. år 1960 t. o. m. det då vederbörande fyller 65 år.

Förtidspension utgår till försäkrad för tid före den månad, då han fyller 67 år eller ålderspension dessförinnan börjar utgå till honom. Då en för- tidspensionär uppnått 67 års ålder, utbyts förtidspensionen mot ålderspension (13 kap. AFL).

De grundläggande förutsättningarna för rätt till förtidspension är desamma som inom folkpensioneringen. De försäkrades arbetsförmåga skall alltså på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationslörmågan vara nedsatt med minst hälften och nedsättningen skall vara av varaktig natur. Är nedsättningen av arbetsförmågan inte att anse såsom varaktig men kan den antas bli bestående avsevärd tid, kan den försäkrade liksom inom folkpensioneringen erhålla sjukbidrag, som är be- gränsat till viss tid men för vilket i övrigt gäller samma regler som beträffande förtidspension. Även om nedsättning av arbetsförmågan inte föreligger. äger försäkrad som fyllt 60 år och som är varaktigt arbetslös under de förut- sättningar som angivits beträffande förtidspension från folkpensioneringen rätt till förtidspension även från tilläggspensioneringen. lnvaliditetsgrade- ringen är densamma som inom folkpensioneringen. Förtidspensionen kan således vara hel, två tredjedels eller halv pension, beroende på graden av arbetsförmågans nedsättning.

En ytterligare förutsättning för rätt till förtidspension från tilläggspen- sioneringen är att den försäkrade kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid före det år. då pensionsfallet inträffat. Pensionsfallet anses ha inträffat vid den tidpunkt, då arbetsförmågan blivit nedsatt med minst hälften och

• Sida 38
•  Original

Prop. 1975:97 38

nedsättningen därjämte kan betraktas som varaktig eller väntas bli bestående avsevärd tid.

Storleken av hel förtidspension motsvarar i princip den ålderspension som den försäkrade skulle bli berättigad till om han började åtnjuta sådan pension fr.o.m. den månad då han uppnår 67 års ålder.

Härvid skall, så snart vissa förutsättningar är uppfyllda, pensionen be- räknas under antagande att den försäkrade för varje år fr. o. m. det år då pensionsfallet inträffar t. o. m. det då han uppnår 65 års ålder tillgodoräknats vissa pensionspoäng (antagandepoäng). För att pensionsberäkning med an- tagandepoäng skall få äga rum fordras att den försäkrade antingen vid tid- punkten för pensionsfallet haft en sjukpenninggrundande inkomst. som sva- rar mot en årsinkomst av förvärvsarbete lika med det vid årets ingång gäl- lande basbeloppet. eller också kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tre av de fyra åren närmast före året för pensionsfallet.

Antagandepoäng skall beräknas enligt den av två alternativa metoder som ger det för den försäkrade gynnsammaste resultatet. Den ena metoden innebär att antagandepoängen beräknas motsvara medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräknas på grundval av poäng- förvärven under samtliga år t.o.m. året närmast före pensionsfallet. An- tagandepoängen skall därvid motsvara medeltalet för halva antalet av de år som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn i första hand tas till åren med de högsta poängtalen (13 kap. Zå AFL).

Förtidspension enligt reglerna om antagandepoäng förutsätter att den för- säkrade vid 67 års ålder kan komma i åtnjutande av ålderspension. Antalet poängår t. o. m. det sextiofemte levnadsåret skall alltså, inberäknat åren med antagandepoäng, i regel vara minst tre.

Om förutsättningar inte föreligger för att den försäkrade skall kunna få förtidspension med tillgodoräknande av antagandepoäng, fordras för rätt till förtidspension, att den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år före det år, under vilket pensionsfallet inträffade. Förtidspen- sionen beräknas då på grundval av föreliggande faktiska pensionspoäng enligt samma metod som ålderspension, vilken utgår fr.o.m. den månad då 67 års ålder uppnås (13 kap. 3å AFL).

Som tidigare nämnts har riksdagen under år 1974 beslutat att den allmänna pensionsåldern den 1 juli 1976 skall sänkas till 65 år. Beslutet innebär såvitt avser frågan om pensionspoäng för det sextiofemte levnadsåret i huvudsak följande.

Som huvudregel gäller efter pensionsålderssänkningen att beräkningen av pensionsgrundande inkomst sker för år t. o. m. det år då den försäkrade fyller 64 år. I enlighet härmed beräknas antagandepoäng för förtidspension t. o. m. det år då den försäkrade uppnår 64 års ålder. Som särskild bestäm- melse för försäkrad född under något av åren 1911—1927 gäller att pen- sionsgrundande inkomst beräknas även för det år då den försäkrade fyller

• Sida 39
•  Original

Prop. 1975:97 39

65 år. Beräkningen av pensionspoäng för detta år sker därvid med tillämpning av de regler om antagandepoäng som redan gäller inom förtidspensione- ringen. dock med möjlighet för de försäkrade att tillgodoräknas den faktiska pensionspoängen för detta år om den blir högre än den tidigare antagna.

Familjepension utgår till försäkrads änka och barn under förutsättning att den försäkrade vid sin död var berättigad till förtidspension eller ålders- pension från tilläggspensioneringen eller skulle ha varit berättigad till för- tidspension, om hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som krävs för rätt till sådan pension (14 kap. AFL).

Änkepension utgår till änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat minst fem år och ingåtts senast den dag. då den försäkrade fyllde 60 år. Efterlämnar den försäkrade barn som också är barn till änkan. är änkan, oavsett om barnet är minderårigt eller uppnått vuxen ålder. berättigad till änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inte är uppfyllda. 1 mot- sats till vad som gäller för rätt till änkepension från folkpensioneringen krävs för rätt till änkepension från tilläggspensioneringen alltid att legalt äktenskap förelegat. Änkepensionsrätten upphör om änkan gifter om sig. Upplöses det nya äktenskapet innan det bestått i fem år. skall änkepensionen ånyo börja utgå.

Änkepensionen utgör en viss procent av den avlidnes egenpension. dvs. den förtids- eller ålderspension som utgick till den avlidne eller — om sådan pension inte utgick — den förtidspension som han skulle ha erhållit om rätt till hel sådan pension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Om den avlidne åtnjöt partiell förtidspension beräknas änkepensionen ändå med ut- gångspunkt från hel förtidspension. Var han ålderspensionär, räknas med en ålderspension av den storlek som gäller vid uttag från 67 års ålder (14 kap. 3ä AFL).

Änkepensionens storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade jämte änkan efterlämnar barn som är berättigat till pension efter honom. Finns inte något pensionsberättigat barn. är änkepensionen 40 % av den försäk- rades nyss berörda cgcnpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsbe- rättigat barn, är änkepensionen 35 % av samma pension.

Barnpension tillkommer försäkrads barn under 19 år. Adoptivbarn har pensionsrätt efter adoptivföräldrarna men inte efter sina naturliga föräldrar. Har underhållsskyldighet mot barn utom äktenskap avlösts genom ett en- gångsbelopp. gäller motsvarande regel som beträffande barnpension inom folkpensioneringen (14 kap. 455 AFL).

Storleken av barnpensionen är beroende av huruvida pensionsberättigad änka finns samt av familjemedlemmarnas antal. Efterlämnar en man änka och ett pensionberättigat barn. blir barnets pension 15 % av faderns egen- pension. Är ett barn ensamt pensionsberättigat. blir barnets pension 40 % av den avlidnes egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nu angivna procenttalen med tio för varje barn utöver det första, och det sammanlagda barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen. Dessa regler gynnar bl. a.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1975:97 40

änklingars barn.

Flera familjepensioner kan inte utgå samtidigt till samma person. Är någon för samma månad berättigad till flera tilläggspensioner i form av famil- jepension — t. ex. barnpension efter både fader och moder eller både än- kepension och barnpension — utges sålunda endast den största av dem. En kvinnas rätt till änkepension påverkas emellertid inte av att hon samtidigt är berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensione- ringen. Änkepension från folkpensioneringen kan däremot, såsom förut framhållits, aldrig utgå samtidigt med folkpension i form av barn-, förtids- eller ålderspension eller hustrutillägg. En änka kan sålunda samtidigt uppbära folkpension i form av ålderspension och tilläggspension i form av änke- pension efter sin avlidne make.

En försäkrad har med samtycke av sin make möjlighet att anmäla in- dividuellt undantagande från försäkringen för tilläggspension såvitt avser inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagande gäller fr. o. m. året näst efter det då anmälan därom gjorts. Anmälan om undan- tagande kan återkallas av den försäkrade med verkan från nästföljande års- skifte, dock tidigast från det som inträffar sedan undantagandet ägt giltighet i fem år. Den som har återkallat anmälan om undantagande får sedan inte ånyo göra dylik anmälan. Anmälan om undantagande liksom återkallelse skall göras hos allmän försäkringskassa.

Har anmälan om undantagande skett, skall vid beräkningen av pensions- grundande inkomst för den försäkrade för tiden efter det undantagandet trätt i kraft hänsyn inte tas till inkomst av annat förvärvsarbete än anställning (11 kap. 75” AFL). Undantagande kan (enligt 12 kap. 2ä andra stycket AFL) också ha en viss reducerande effekt på framtida pension som grundas på inkomst av anställning.

2.5. Finansiering

Samtliga i avsnitt 2.2 och 2.3 angivna folkpensionsförmåner med undantag av kommunalt bostadstillägg finansieras med statliga medel.

Före år 1974 täcktes en del av folkpensionskostnaderna av en folkpen- sionsavgift som betalades av såväl löntagare som företagare för egen inkomst. Fr.o.m. inkomståret 1974 har folkpensionsavgiften ersatts av en social- försäkringsavgift till folkpensioneringen. som debiteras arbetsgivare och egenföretagare. Underlaget för denna avgift beräknas efter samma principer som i allmänhet gäller i fråga om socialfötsäkringsavgifter. lnkomst som inte uppgår till 500 kr. för år beaktas inte och vidare bortses från den del av inkomsten som för år räknat överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än an- ställning skall erlägga avgift om han fyllt 16 år och inte uppbär ålders- eller förtidspension enligt AFL eller vid ingången av inkomståret fyllt 65 år. Avgiften utgör för år 1975 4,2 % av avgiftsunderlaget.

• Sida 41
•  Original

Prop. l975:97 41

De kommunala bostadstilläggen finansieras av vederbörande kommun. Tilläggspensioneringcn finansieras helt genom avgifter på inkomst av för- värvsarbete. Avgift för inkomst av anställning betalas av arbetsgivaren. Av- giften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön till sina anställda. Denna summa skall dock först minskas med dels ett belopp, motsvarande det vid årets början gällande basbeloppet multi- plicerat med genomsnittliga antalet arbetstagare under året. dels den del av varje arbetstagares lön som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. För inkomst av annat förvärvsarbete än anställning betalar den försäkrade själv en tilläggspensionsavgift. Denna beräknas på den del av den pen- sionsgrundande inkomsten som härrör från sådant arbete. Procentsatsen fastställs av regeringen med riksdagen och skall vara så avvägd att avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel täcker dels pensionsut- betalningar, förvaltningskostnader och övriga utgifter som åvilar försäkring- en. dels erforderlig fondering. Avgifterna tillförs allmänna pensionsfonden. Procentsatsen utgör för år 1975 10.75 %, för år 1976 11 % och skall för åren 1977—1979 utgöra 11,75 %.

Reglerna om försäkringens finansiering finns i 19 kap. AFL och i de särskilda lagarna om procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension (SFS 1973:477 och l974:789).

2.6. Tjänstepension

Vid sidan av den allmänna pensioneringen finns—olika former av tjän- stepension för anställda inom statlig. kommunal och privat tjänst. Bland tjänstepensionsanordningarna kan nämnas följande.

Den statliga tjänstepensionen regleras numera genom ett allmänt pensions- avtal för statliga och vissa andra tjänstemän. Enligt avtalet gäller statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) med anslutande föreskrifter i vä- sentliga delar som kollektivavtal i den omfattning de avser berörda tjäns- temän. Statens personalpensionsverk administrerar den statliga tjänstepen- sionen och utbetalar såväl tjänstepension som förmåner enligt den allmänna försäkringen. De statliga pensionsförmånerna är samordnade med pensions- förmånerna från den allmänna försäkringen på så sätt att pensionären ga- ranteras en viss bruttopension. [ denna bruttopension ingår den allmänna pensionen helt eller delvis. Bestämmelserna i SPR omfattar statsanställda i allmänhet och gäller i princip för den som fyllt 20 år och innehar anställning med minst halvtidstjänstgöring. Förmånerna kan utges i form av bl.a. ål— derspension, sjukpension och förtidspension. Pensionens storlek bestäms av antalet tjänsteår och lönen. För hel pension erfordras normalt 30 tjänsteår. Huvudregeln i SPR i fråga om pensionsålder är baserad på ett system med pensioneringsperioder. inom vilka arbetstagaren i princip själv kan bestämma tidpunkten för sin avgång. Dessa perioder är i huvudsak tre, nämligen 60—63 år, 63—65 år samt 65—66 år. Vid pensioneringstillfället utgör hel ålderspension

• Sida 42
•  Original

Prop. l975:97 42

i allmänhet 65 96 av lönen.

Den kommuna/a tjänstepensionen regleras i normalpensionsreglementen för arbetstagare hos kommuner och landsting (KPR och LKPR) och admini- streras till övervägande del av Kommunernas pensionsanstalt. Pensione- ringen är utformad enligt bruttopensionssystemet och överensstämmer till sin uppbyggnad i allt väsentligt med den statliga tjänstepensioneringen. Pen- sionsförmånerna intjänas fr. o. m. den månad arbetstagaren fyller 20 år. Pen- sionsåldern är med vissa undantag 65 är. För hel penSion fordras 30 tjänsteår. Bruttopensionen uppgår till 65 % av pensionsunderlaget (slutlönen). Förtida uttag av ålderspensionen är möjligt från 62 års ålder. Uppskjutet uttag efter 67 år medför inte ökning av pensionen. Det tidigare sjukpensionsinstitutet i det kommunala tjänstepensionssystemet har den 1 juli 1974 ersatts av en avtalsgruppsjukförsäkring. — Fr.o.m. den 1 juli 1968 sker gemensam utbetalning från Kommunernas pensionsanstalt av såväl tjänstepension som förmåner enligt den allmänna försäkringen.

Industrins tilläggspension för tjänstemän (lTP) är avsedd att vara ett kom- plement till de allmänna pensionerna. Det nuvarande ITP-avtalet, som träf- fats mellan Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Privattjänstemanna- kartellen (PTK), gäller som kollektivavtal mellan förbund anslutna till SAF resp. PTK till den 31 december 1975. ITP-planen har tjänat som förebild för tjänstepensionsplancr inom bl. a. bank- och försäkringsväsendet samt kooperationen. ITP omfattar bl.a. ålderspension och sjukpension. inträdes- åldern är 28 år för ålderspension. Till grund för beräkning av pensions- förmånerna liggcr den pensionsmedförande lönen, som är begränsad till 20 gånger det basbeIOpp som gäller vid inkomstårets ingång. För full pension krävs en tjänstetid av 360 månader. Pensionsåldern är normalt 65 år. ITP- pensionen har fastställts till i princip 65 % av slutlönen för tiden intill 67- årsmånaden och till 10 % för tiden därefter. Detta gäller för den del av lönen som täcks av folkpension och ATP, dvs. lön upp till 7,5 gånger bas- be10ppet vid årets ingång. För överskjutande lönedelar minskas inte ITP- beloppet från 67 år. Efter 67 års ålder sjunker således pensionen för lön upp till 7,5 gånger basbeloppet från 65 till 10 %. — lTP bekostas av ar- betsgivarna och finansieras genom ett premiereservsystcm. Ålderspensio- nerna säkras genom försäkring i SPP eller genom avsättning i bokslut av tillräckliga pensionsmedel enligt det 5. k. FPG/PRl-systemet (Försäkrings- bolaget Pensionsgaranti — Pensionsregistreringsinstitutet). Detta system in- nebär att arbetsgivaren i balansräkningen under posten "Avsatt till pen- sioner" redovisar kapitalvärdet av intjänad pensionsrätt. De skuldförda be- loppen kreditförsäkras hos FPG.

Den särskilda tilläggspensionen (STP) regleras i överenskommelser som träf- fats åren 1971 och 1972 mellan SAF och LO. STP, som är avsedd att kom- plettera ålderspensionen från den allmänna pensioneringen, utges dels som en temporär pension (STP 1) — vanligen från 65 till 67 år — dels som en livsvarig pension (STP 2) efter 67 år. STP gäller för arbetstagare som arbetar

• Sida 43
•  Original

Prop. l975:97 ._ 43

inom de sakliga tilIämpningsområdena för kollektivavtalen inom SAF—LO- området och därjämte för sådana arbetstagare som arbetar inom området för kollektivavtal som följer avtalen mellan SAF och LO. STP administreras av ett särskilt försäkringsbolag. Arbetsmarknadsförsäkringar pensionsför- säkringsaktiebolag (AMF-pensionsförsäkring). Pensionsåldern är 65 år för dem som är födda i december 1909 eller senare. De första STP-pensionerna utbetalades ijuli 1973. 1 inledningsskedet gäller särskilda regler för personer som är födda tidigare än december 1904. Vid uppskjutet uttag höjs pensionen med 0.6 % för varje månad. Förtida uttag är inte möjligt. Som förutsättning för rätt att erhålla STP gäller att den anställde har pensionsgrundande tjän- stetid i form av minst 12 s.k. pcnsionstidsenheter (en pcnsionstidsenhet motsvarar närmast pensionsgrundande tjänstetid för ett kvartal). Dessutom skall den anställde kunna tillgodoräkna sig "pensionsbevarande anställnings- tid" genom att antingen ha intjänat minst 12 pcnsionstidsenheter under tiden fr. o. m. det kalenderår under vilket han fyller 59 årt. o. m. kalenderåret före det under vilket pension tidigast kan utbetalas eller ha intjänat minst en pcnsionstidsenhet för vart och ett av de två kalenderåren närmast före tidigast möjliga pensionsutbetalning. Pensionsgrundande tjänstetid kan till- godoräknas tidigast fr. o. m. det kalenderår, under vilket den anställde fyller 28 år, och längst t. o. m. kalenderåret före det då pension tidigast kan ut- betalas. Pensionens storlek beräknas med utgångspunkt i den anställdes inkomster under de kalenderår under vilka han fyllt 59—63 år. De tre bästa åren under denna femårsperiod används för beräkning av s. k. pensionslön. Hcl pension före 67 år (STP 1) utgör 65 % av pensionslönen. För försäkrade födda år 1913 och tidigare beräknas pcnsionsnivån enligt särskilda regler. Hel pension efter 67 år (STP 2) utgör 10 % av pensionslönen och utgår först i fullfunktionsstadiet, vilket uppnås tidigast år 2000. Dessförinnan utgår reducerade pensioner. STP finansieras av arbetsgivarna enligt en s.k. ka- pitaltäckningsmetod. Premien för pensioneringen debiteras inom STP-kol- lektivet som en viss procent av den redovisade ATP-lönesumman. Avgiften för år 1975 har fastställts till 2,05 % och har beräknats till 3,20 % för tiden 1976—1979.

Genom överenskommelser mellan SAF och LO tillkom samtidigt med STP en avtalsgrupps/itk/örsäkring (AGS) för arbetare. Den är avsedd att vara ett komplement till sjukpenning och förtidspension från den allmänna för- säkringen. AGS administreras av ett särskilt försäkringsbolag, AMF-sjuk- försäkring. För att en anställd skall omfattas av AGS krävs att han fyllt 18 men inte 67 år, att han är anställd hos en arbetsgivare som är ansluten till AGS-systemet för den kategori av arbetstagare som han tillhör och att han fortlöpande arbetar minst 208 timmar per kalenderkvartal. Anställd som kvalificerat sig för AGS vidmakthåller försäkringen så länge han arbetar minst 208 timmar per kalenderkvartal. För ersättning från AGS krävs att den försäkrade blivit arbetsoförmögen på grund av sjukdom, olycksfall eller yrkesskada och att han kan få ersättning från den allmänna försäkringen

• Sida 44
•  Original

Prop. 1975:97 44

i form av sjukpenning eller förtidspension. Ersättning utges så länge sjuk- domen varar, dock längst till 67 års ålder. Karenstiden för AGS är 30 dagar. Varar sjukdomen mer än 30 dagar ges ersättning fr. o. m. åttonde dagen. Under sjukpenningtid utges AGS-ersättning med 3 kr. per dag vid fullständig arbetsoförmåga och med 1,50 kr. vid nedsättning av arbetsoförmågan med minst 50 %. Under tid då förtidspension utgår varierar ersättningen med hänsyn till den anställdes sjukpenninggrundande inkomst och graden av arbetsoförmåga. AGS trädde i kraft den 1 september 1972. AGS finansieras av arbetsgivarna. För år 1975 är AGS-premien 1,3 % av arbetarlönesumn'ian.

Prop. 1975z97 45

tid såväl före som efter den generella pensionsåldern.

Kommittén har vid ett sammanträde med specialister inom arbetsmedicin och forskning angående åldrande fått belysta sådana medicinska frågor. som är av intresse vid bedömning av bl. a. valet av pensionstidpunkt. Vid detta sammanträde underströks önskvärdheten av individuell valfrihet i fråga om pensioneringstidpunkt samtidigt som möjlighet till gradvis nedtrappning av förvärvsverksamheten framhölls som synnerligen önskvärd från medi- cinsk synpunkt. Det framhölls att hälsotillståndet och andra faktorer av betydelse för arbetsförmågan varierar starkt i de aktuella åldrarna. Kom- mittén upplyser att den medicinska expertisen inte ansåg att enbart till- hörighet till visst yrke skulle vara någon lämplig grund för särskilda regler för pensionsinträdet.

Professorn i arbetsmedicin Sven Forssman har i en vid betänkandet fogad bilaga ytterligare utvecklat de medicinska synpunkterna på frågan om rörlig pensionsålder. Forssman framhåller sammanfattningsvis bl. a. följande. Det skulle ur hälsosynpunkt vara naturligt att införa en flexibel pensionsålder och förlägga den till en period mellan 60 och 70 år, med möjlighet till individuell bedömning så långt detta är möjligt. Ur hälsosynpunkt är det vidare av värde att bereda dem som själva så önskar tillfälle att i någon form, eventuellt på deltid, kvarstanna i arbete. Förutsättning härför är bl. a. att hälsotillstånd och arbetsförmåga svarar mot arbetets krav och att en tillfredsställande arbetsanpassning kan åstadkommas. För att underlätta den enskilda människans anpassning till förändringen från arbetsliv till pen- sionering skulle det vara lämpligt med en systematisk orientering i god tid om pensioneringens hälsoproblem och sociala problem. Anpassningen till pensioneringen underlättas även om övergången kanske successivt under några år.

Vid de överläggningar som kommitten haft med vissa löntagarorgani- sationer har önskemålen om ökad rörlighet understrukits. Organisationerna har samtidigt betonat intresset av att kunna delvis utta pensionerna i förtid eller delvis uppskjuta uttaget.

i ett inledande avsnitt redovisar kommittén tänkbara vägar för att till- godose önskemålen om ökad rörlighet. Kommittén diskuterar därvid om det också för den allmänna försäkringens vidkommande finns anledning att införa ett system som motsvarar vad som gäller inom t. ex. den offentliga tjänstepensioneringen. dvs. att pensioneringen knyts till anställningens upp- hörande. Därvid är till en början enligt kommitténs uppfattning att märka att den allmänna pensioneringen till skillnad från offentlig och privat tjän- stepensionering inte bara omfattar anställda. Egna företagare, fria yrkes- utövare och hemmamakar utgör exempel på kategorier som faller utanför gruppen anställda och för vilka det är svårt att göra jämförelser med de nämnda tjänstepensioneringssystemen. Kommittén påpekar att problem uppstår även om man skulle knyta pensioneringen till upphörande av ar- betsinkomstcn. Hemmamakar har i denna sin egenskap inte någon arbets-

• Sida 46
•  Original

Prop. 1975:97 46

inkomst. De andra nämnda persongrupperna har mycket större möjligheter än anställda att själva arrangera avtrappningen av arbetsinkomsten.

Svårigheten att inom det allmänna pensionssystemet få till stånd en in- dividuell valfrihet i fråga om tidpunkten för rätt att erhålla ålderspension har, påpekar kommittén, sin grund i den principiella uppbyggnaden av ål- derspensioneringen, som inte förutsätter att man slutar arbeta när man får pension. Varje regel om valfrihet i fråga om pensioneringstidpunkt leder — om man skall behålla ett krav på oavkortade förmåner — till att den nedre gränsen blir den allmänna pensionsåldern. Ingen lär nämligen avstå från att ta ut förmånen så tidigt som möjligt om det inte är förenat med några nackdelar i form av minskade pcnsionsförmåner eller avstående från ar- betsinkomster. Man skulle således få en stor kategori som uppbar pension parallellt med oförändrade inkomster och i många fall oförändrade anställ- nings- eller arbetsförhållanden.

Sedan kommittén konstaterat att man inte kan tillmötesgå önskemålen om flexibilitet i fråga om pensioneringstidpunkt genom en ordning som bygger på en kategoriuppdelning av de försäkrade inom den allmänna pen- sioneringen undersöker kommittén vilka andra möjligheter som står till buds. De tänkbara utvägarna är antingen någon form av inkomstprövning eller en flexibilitet grundad på i princip försäkringsmässigt beräknade för- måner. Som exempel på konstruktioner av sistnämnda slag nämner kom- mittén förtida uttag med reduktion av förmånen och uppskjutet uttag med påslag på förmånen, som innebär att förmånen växer med varje år uttaget uppskjuts. Kommittén upplyser att pensionssystemen i Norge och Väst- tyskland innehåller exempel på sådana i princip försäkringsmässigt grundade anordningar. Kommittén överväger också möjligheten att grunda rätten till ett tidigare pensionsuttag på medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl.

Kommittén finner det knappast möjligt att anknyta pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen till arbetsinkomstens upphörande på annat sätt än genom någon form av inkomstprövning. Eftersom alla bör behandlas lika inom den allmänna pensioneringen skulle en sådan inkomstprövning komma att omfatta alla försäkrade. Kommittén erinrar om den oförmånliga verkan som inkomstprövningen har på den ekonomiska motiveringen för att utföra förvärvsarbete. Vidare är avgränsningen av de inkomster som skall bli föremål för inkomstprövning ett känt problem. Enligt kommitténs mening bör en ordning som innebär inkomstprövad ålderspension inte kom- ma i fråga. Även om man skulle acceptera en sådan skulle det inte innebära någon fullständig lösning av frågan om rörlig pensionsålder. Man måste nämligen då i särskild ordning lösa hur de som vill uppskjuta sitt uttag skall behandlas. Önskemålen om flexibilitet avser ju även tiden närmast efter den allmänna pensionsåldern.

I fråga om möjligheterna att anknyta den ökade flexibiliteten till medi- cinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl erinrar kommittén om de bety- delsefulla förändringar i pensionsreglerna som skett under senare år. I detta

• Sida 47
•  Original

Prop. l975:97 47

sammanhang utgörs den mest intressanta förändringen av vidgningen av möjligheterna till förtidspension.

Kommittén upplyser att företrädare för löntagarorganisationerna under utredningsarbetet har begärt att förvärvsarbetande skall få ökade möjligheter till nedtrappning av förvärvsinkomsterna under de sista yrkesverksamma åren i kombination med en delpension. Det har också i en programskrift från Metallindustriarbetareförbundct understrukits att de anställda själva bör få avgöra tidpunkten för en sådan pensionering och att därvid utgående delpension inte får medföra någon reduktion av folkpension och ATP från 65 års ålder.

Kommittén slår fast att reglerna inom den allmänna pensioneringen är utformade för att gälla alla kategorier av försäkrade, såväl förvärvsarbetande som icke förvärvsarbetande, anställda såväl som egna företagare. Att under sådana förhållanden inordna regler som är speciellt anpassade för anställda i den allmänna försäkringen framstår för kommittén som mindre lämpligt. De önskemål om pensionsregler med direkt anknytning till arbetsförhål- landena som från löntagarorganisationernas sida framhållits såsom angelägna bör därför enligt kommitténs uppfattning tillgodoses på andra vägar än inom den allmänna pensioneringen men likväl med stöd från samhällets sida.

Med utgångspunkt i de nämnda principiella övervägandena blir kom- mitténs slutsats att önskemålen om ökade möjligheter till rörlig pensions- ålder bör tillgodoses dels inom den allmänna pensioneringen genom den vidgade förtidspensioneringen och genom ett utbyggt system med förtida och uppskjutet uttag. dels vid sidan av den allmänna pensioneringen genom att det allmänna stimulerar och stödjer en ny pcnsionsanordning på ar- betsmarknaden, avsedd att ge delpension till kollektivavtalsanställda ar- betstagare i kombination med deltidsarbete.

3.2 Förtidspension

Enligt direktiven för utredningsarbetet har kommittén haft att följa upp reformeringen av förtidspensioneringen inom den allmänna försäkringen. Kommittén redovisar i betänkandet bl. a. innebörden av 1970 och 1972 års lagändringar (jfr prop. 1970:66 och 19725), utvecklingen av antalet för- tidspensioner. fördelningen inom kassaområden samt fördelning av förtids- pensioner efter kön. ålder och arbetskraftsstatus.

Då det gäller verkningarna av reformerna upplyser kommittén följande. År 1968 utgjorde procenten bifallna ansökningar om förtidspension 92,1. Denna siffra har efter 1970 års reform stigit till 96 %. Andelen hela för- tidspensioner har ökat sedan år 1968, då dessa utgjorde 70,6 % av samtliga nybeviljade förtidspensioner. F.n. utgörs de nybeviljade pensionerna till 87 % av hela pensioner. Av de ca 4 500 försäkrade som under tiden den 1 juli 1972—den 31 december 1973 beviljats förtidspension på grund av långvarig arbetslöshet var två tredjedelar män och en tredjedel kvinnor.

• Sida 48
•  Original

Prop. l975:97 48

Tre fjärdedelar hade beviljats förtidspension efter att ha blivit utförsäkrade från erkänd arbetslöshetskassa.

1 den sammanfattande bedömningen av reformernas verkningar konsta- terar kommittén en betydande ökning av förtidspensionernas antal sedan år 1967 både i absoluta tal och relativt sett. Detta gäller samtliga åldersgrupper men ökningen är särskilt uttalad i åldersskiktet över 60 år. Även om man bortser från den kategori nya förtidspensionärer som tillkommit genom 1972 års reform om förtidspension till äldre långvarigt arbetslösa har antalet för- tidspensionärer under åren 1972 och 1973 ökat betydligt inom alla ålders- grupper. Kommittén karaktäriserar denna utveckling så, att den vidgade förtidspensioneringen först efter ett par år slagit igenom i full utsträckning.

Enligt preliminära siffror uppbär i dag drygt 17 % av alla män i åldern 60—62 år förtidspension, och över 35 % av männen i åldern 63—66 år har förtidspension eller förtida uttag av ålderspension. Av kvinnorna i åldern 60—62 år har 40 % allmän pension i form av förtidspension, änkepension eller hustrutillägg. och för kvinnorna i åldersgruppen 63—66 år är motsvarande siffra nära 60 %.

Efter 1972 års reform kan förtidspension numera beviljas även om medi- cinska skäl inte föreligger. Härigenom har enligt kommittén tillskapats en ordning, enligt vilken pension kan utgå i sådana fall då behov finns ijust de åldrar, beträffande vilka önskemålet om flexibel pensioneringstidpunkt är som störst. Denna möjlighet till individuellt varierande pensionstidpunkt uppnås utan att vara förenad med de nackdelar som en inkomstprövning i traditionell mening medför.

Det material som redovisas i betänkandet ger enligt kommitténs mening vid handen att den vidgade förtidspensioneringen fyller ett stort behov. Om den utveckling som ägt rum på detta område under senare år säger kommittén sammanfattningsvis att förtidspensionen genom 1970 och 1972 års reformer utvecklats från en sjuk- och invalidpension till en pension med individuell pensionstidpunkt för dem som på grund av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl har störst behov av varierande pensions- ålder. Utvecklingen har anpassats efter föreliggande behov och varit av stor betydelse. De regler som nu gäller ger en försäkrad pension om medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl föranleder detta. Det finns enligt kom- mitténs mening inte f.n. skäl att diskutera ändringar i dessa regler. Er- farenheterna av den reform som trätt i kraft den 1 juli 1972 är ännu begränsade. Sistnämnda reform ger emellertid ett betydande stöd vid ar- betslöshet i åldern mellan 60 och 65 år. Det finns enligt kommitténs mening anledning att betona att den vidgade förtidspensioneringen även framdeles kommer att utgöra en viktig och värdefull del i det system av regler som är avsett att ge möjlighet till en rörlig pensionsålder, speciellt för försäkrade i åldern 60—65 år.

1 det system för ökad flexibilitet i fråga om pensioneringstidpunkt mellan 60 och 70 års ålder som kommittén föreslår skall således fönidspension

• Sida 49
•  Original

Prop. l975:97 ' - 49

från folkpensioneringen och ATP stå till buds för den som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl inte kan arbeta fram till den allmänna pensionsåldern. Som framgår av den tidigare redogörelsen är pensionsnivån i sådana fall densamma som för ålderspension från den allmänna pensions- åldern.

3.3 Förtida och uppskjutet uttag

Ålderspension kan enligt gällande regler tas ut före 67 års ålder, dock tidigast fr.o.m. den månad den försäkrade uppnår 63 års ålder. Om ål- derspension tas ut i förtid minskas pensionen med 0,6 % för varje månad som, då pensionen börjar tas ut, återstår till den månad då den försäkrade fyller 67 år. Pensionsuttag kan också uppskjutas. ! sådana fall ökas pensionen på motsvarande sätt med 0,6 % per månad, dock att hänsyn inte tas till tid efter det att den försäkrade fyllt 70 år. En samordning är föreskriven mellan uttag av folkpension och tilläggspension. Förtida uttag måste enligt uttrycklig föreskrift avse båda pensionsdelarna, dvs. folkpension och ATP. Sådan uttrycklig föreskrift saknas beträffande uppskjutet uttag men reglerna har sådan konstruktion att den försäkrade inte har något att vinna på att ta ut tilläggspension men vänta med uttag av folkpension eller tvärtom.

Rcduktionen av pensionen vid förtida uttag är liksom ökningen vid upp- skjutet uttag Iivsvarig och bygger i huvudsak på försäkringsmatematiska bcräkningsgrunder. Principen är att värdet av de sammanlagda pcnsions- belopp som den försäkrade uppbär i sin livstid skall bli detsamma oberoende av när han börjar ta ut sin pension. Det uppställs inga särskilda krav för rätt till förtida uttag av pension. Kommunalt bostadstillägg eller hustrutillägg kan inte utgå till ålderspension förrän pensionärcn uppnått 67 års ålder. Framställning om förtida uttag av ålderspension kan återkallas en gång. Pensionsgrundande inkomst beräknas inte för år under vilket den försäkrade gjort förtida uttag.

Kommittén upplyser att antalet pensionärer i åldern 63—66 år med förtida uttag av ålderspension har ökat från 13 300 år 1967 till 16 800 år 1972. Mellan åren 1972 och 1974 har frekvensen av förtida uttag varit praktiskt taget konstant.

För att ytterligare främja möjligheterna till rörlig pensionsålder inom den allmänna pensioneringen förordar kommittén en utvidgning av systemet med i princip försäkringsmässig omräkning av förmånerna när pension uttas före eller efter den generella pensionsåldern. Enligt kommitténs uppfattning bidrar ett sådant system för den allmänna pensioneringens del till en smidigt fungerande lösning av de problem som är förenade med en rörlig pensions- ålder. Den i princip försäkringsmatematiska omräkningen av förmånernas storlek med hänsyn till pensioneringstidpunkten medför att möjligheten till rörlig pensionsålder inom den allmänna pensioneringen blir i princip kostnadsmässigt neutral, dvs. olikhet i behandlingen av dem som pensio-

4 Riksdagen I 975 . [ sam/. Nr 97

• Sida 50
•  Original

Prop. l975:97 50

nerar sig vid den allmänna pensionsåldern och dem som pensionerat sig före eller efter denna tidpunkt undviks. Med en lösning av angiven art behöver man inte heller göra någon uppdelning på olika kategorier för- säkrade. Systemet kan i lika mån tillämpas på anställda. företagare och hem- mamakar.

Kommittén föreslår — med utgångspunkt i den nya allmänna pensions- åldern 65 år — att förtida uttag skall kunna ske från 60 års ålder och att pensionsuttaget skall kunna uppskjutas till 70 års ålder. Det förtida resp. uppskjutna uttaget skall kunna avse hela pensionen eller hälften därav. Det skall alltså bli möjligt att under fem år före och lika lång tid efter den generella pensionsåldern kombinera pension med nedtrappat förvärvs- arbete. Den nu gällande spärren mot upprepade framställningar om förtida uttag föreslås slopad. Det skall bli möjligt att sedan pension börjat utgå när som helst återkalla ansökan om pension och senare på nytt ansöka om pension utan särskild begränsning. Härigenom blir det möjligt att vid varje tidpunkt anpassa pensioneringen efter det aktuella behovet. Någon annan spärr än den som ligger i att kortare pensioneringsperiod än en månad inte skall kunna förekomma finns inte enligt förslaget.

Tanken bakom de föreslagna reglerna om förtida uttag av halv ålders- pension är enligt kommittén att möjliggöra att en del av förvärvsinkomsten ersätts av pension. För att pensionsuttaget inte skall påverka den framtida pcnsionsnivån i annan mån än som följerav en i huvudsak försäkringsmässig reduktion av den i förtid uttagna pensionsdelen är det angeläget att de förvärvsinkomster den försäkrade erhåller under den tid han uppbär i förtid uttagen halv ålderspension medför pensionspoäng. Kommittén föreslår där- för att sådan poäng skall kunna tjänas in.

Enligt nuvarande regler reduceras resp. uppräknas vid förtida eller upp- Skjutet uttag pensionen som nämnts med 0,6 % för varje månad som pcn- sionen uttagits i förtid resp. uppskjutits. Även enligt kommitténs förslag skall en i huvudsak försäkringsmässig reduktion resp. förhöjning av pen- sionen eller pensionsdelen ske. De försäkringsmatematiska förutsättningarna för beräkningen är emellertid delvis förändrade genom att den generella pensionsåldern sänkts till 65 års ålder och att förtida uttag kan ske redan från 60 års ålder. En exakt försäkringsmatematisk anknytning av reduktions- resp. påslagsfaktorn skulle enligt kommittén medföra att man fick använda en mängd olika faktorer beroende på vid vilken ålder uttaget skctt. Kom- mittén anser att man fortsättningsvis liksom nu bör ha så lätthanterliga och enkla regler som möjligt och alltså bör nöja sig med en mera schematisk försäkringsmatematisk anknytning. som inte ger mer än högst två olika faktorer. Vid ett övervägande av dessa synpunkter kommer kommittén fram till att reduktionsfaktorn vid förtida uttag bör bestämmas till 0,5 % per månad och att påslagsfaktorn vid uppskjutet uttag bör fastställas till 0,6 % per månad. Förslaget innebär vid förtida uttag gynnsammare regler för den enskilde än vad som nu gäller. Den största reduktion som skall kunna

• Sida 51
•  Original

Prop. 1975:97 . ' 51

förekomma blir (60 månader x 0,5 %) = 30 %. Det högsta möjliga påslaget blir (60 månader x 0,6 %) = 36 %.

Uppräkningcn av pensionen när uttaget skjuts upp innebär enligt kom- mittén en viss stimulans till fortsatt förvärvsarbete på deltid eller heltid efter 65 års ålder. Kommittén understryker i detta sammanhang önskvärd- heten av att den som så vill bereds möjlighet att deltidsarbeta efter den generella pensionsåldern.

1 samband med att den generella pensionsåldern sänks den 1 juli 1976 kommer kommunalt bostadstillägg i enlighet med kommitténs tidigare för- slag att kunna utgå från 65 års ålder i samband med ålderspension. Kom- mittén anser inte någon ändring påkallad i principen att kommunalt bo- stadstillägg inte utgår vid förtida uttag. Kommittén erinrar om att statliga och statskontmunala bostadstillägg står till buds för pensionärer i dessa åldrar och att bostadstilläggen är föremål för utredning inom boendeutredningen.

F. n. beräknas antalet dagar under vilka en ålderspensionär är berättigad till sjukpenning resp. sjukhusvård i princip med utgångspunkt i 67-årsmå- naden. Kommittén föreslår att utgångspunkten för beräkningen anknyts till tidpunkten för uttag av hel ålderspension, dock senast den månad var- under den försäkrade fyller 70 år. Härigenom blir det möjligt för den som övergår till deltidsarbete att även i åldern 65-70 år åtnjuta samma skydd från sjukförsäkringen för sin inkomst av deltidsarbetet som han tidigare haft för inkomsten av heltidsarbete. En följd av detta förslag är att skyddet förstärks även för de försäkrade som efter 65-årsåldern fortsätter sitt hel- tidsarbete och uppskjuter uttaget av hela ålderspensionen.

Då det gäller det nuvarande beståndet av i förtid uttagna och uppskjutna pensioner upplyser kommittén bl.a. följande.

F.n. uppbär i runt tal 65 000 pensionärer ålderspension från folkpensio- neringen som uttagits före 67 års ålder. Av dessa uppbär ca 40000 även tilläggspension. Omkring 2 500 pensionärer uppbärf. n. pension,som uttagits efter 67 års ålder. Mer än 2 000 av dessa har såväl folkpension som till- läggspension.

I fråga om hur man skall förfara med de pensioner, som vid ikraftträdandet av sänkningen av den allmänna pensionsåldern på grund av förtida resp. uppskjutet uttag kommer att vara reducerade resp. förhöjda hänvisar kom- mittén till sitt tidigare delbetänkande. Kommittén kom därtill uppfattningen att omräkning av det bestånd av i förtid uttagna och uppskjutna pensioner som fanns vid tidpunkten för pensionsålderssänkningen inte borde ske. För personer födda under åren 1909—1912 fordrades emellertid speciella över- gångsregler som upptogs i förslaget.

Efter förslag i prop. 1974: 129 har riksdagen antagit övergångsbestämmelser i enlighet med kommitténs förslag.

Kommittén har i nu förevarande betänkande inte funnit skäl till annan uppfattning beträffande övergångsfrågorna. Emellertid är förutsättningarna i ett avseende förändrade genom kommitténs nu aktuella förslag. Den fö-

• Sida 52
•  Original

Prop. 1975:97 52

reslagna sänkningen av reduktionsfaktorn från 0,6 till 0,5 % per månad är gynnsam för den enskilde. Enligt kommitténs uppfattning bör denna omräkningsfaktor användas vid pensionsberäkningen även för den som före de föreslagna reformernas ikraftträdande den 1 juli 1976 gjort förtida uttag av ålderspension. Kommitténs förslag innebär alltså att dessa pensioner med verkan från den 1 juli 1976 skall omräknas med användning av den nya gynnsammare reduktionsfaktorn.

3.4 Delpension

Kommitténs principiella överväganden leder som tidigare nämnts fram till slutsatsen att en kategoriuppdelning av de försäkrade inom den allmänna pensioneringen inte bör förekomma. Det är emellertid enligt kommittén motiverat att söka andra lösningar för att åstadkomma ökad rörlighet. För att tillgodose de speciella behov av möjlighet till delvis pension som finns på arbetsmarknaden föreslår kommittén bidrag till delpension grundad på kollektivavtal.

F.n. omfattas praktiskt taget alla anställda av någon av de på arbets- marknaden gällande, på kollektivavtal grundade tjänstepensionsordningar- na. Dessa pensionssystem — här nämner kommittén särskilt tidigare be- skriven statlig och kommunal personalpensionering samt lTP- och STP- pensionering — är direkt knutna till arbetsanställningen. Förändringar i pen- sionsvillkoren fastställs vid förhandlingar mellan parterna. då även andra villkor beträffande anställningsförhållandena. t.ex. arbetstidsfrågan, kan bli föremål för överväganden. En överenskommelse om möjlighet till delpen- sion kan inom dessa pcnsionsordningar således kombineras med en reglering av rätten till deltidsarbete.

Kommittén räknar med att det på arbetsmarknaden kommer att finnas ett intresse för att tillskapa en mera direkt till arbetsanställningen knuten möjlighet till delpension i åldern 60—65 år i förening med deltidsarbete. Kommittén har funnit att ett särskilt system med kombination av förvärvs- arbete och sådan delpension är angeläget bl.a. som ett alternativ till den nuvarande förtidspensioneringen. Det ankommer inte på kommittén att fö- reslå vilka närmare regler som skall gälla för en sådan delpension. Dessa regler bör i stället enligt kommitténs uppfattning i likhet med andra frågor som regleras genom kollektivavtal utformas genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Det förutsätts att arbetsmarknadens parter träffar kollektivavtal om den närmare utformningen av delpension i förening med deltidsarbete. Kom- mittén räknar med att sådana avtal skall kunna komma till stånd i samband med de anpassningsförhandlingar beträffande gällande pensionsavtal som skall ske inför sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år den 1 juli 1976. Kommittén understryker att en sådan delpension i förening med deltidsarbete mellan 60 och 65 år inte skall medföra någon reduktion

• Sida 53
•  Original

Prop. l975:97 53

av folkpension eller ATP-pension. Det bör vidare finnas möjlighet att kom- binera sådan dclpcnsion före 65 års ålder med fortsatt uttag av halv folk- pension och ATP-pension efter 65 års ålder.

Enligt kommitténs uppfattning är en ordning med delpension på arbets- marknaden i hög grad angelägen och värd betydande stöd och stimulans från det allmännas sida. Fördelarna med att delpensioneringen mera direkt kan knytas till förhållandena på arbetsplatsen och förekomsten av deltids- arbete är enligt kommitténs mening uppenbara.

Kommittén har kommit till den uppfattningen att det allmännas stimulans till en delpensionsordning på arbetsmarknaden bör ta sig uttryck i ett bidrag till denna pensionering. Den närmare regleringen beträffande sådan del- pension bör ankomma på arbetsmarknadens parter men kommittén har att föreslå de mera generella villkor som skall gälla för det allmännas bidrag till den nämnda pensioneringen. Kommittén föreslår därför en lag om bidrag till delpension. l denna ges regler av innebörd att bidrag kan utgå till del- pension för arbetstagare som fyllt 60 men ej 65 år under förutsättning bl. a. att han i den utsträckning som förutsätts i kollektivavtalet trappat ned sin förvärvsverksamhet.

Det föreslagna bidraget till delpensionen föreslås utgöra hälften av kost- naderna med begränsning av bidragsbeloppet till belopp per pensionstagare och år motsvarande basbeloppet vid årets början. Bidraget skall utgå endast för den som uppbär personalpension från pensionsordning grundad på kol- lektivavtal. Bidraget är alltså förbehållet dem som förvärvsarbetar och tillhör arbetsmarknaden. Med hänsyn härtill är det enligt kommitténs uppfattning naturligt att bidraget finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. Avgiften bör tillföras en av riksförsäkringsverket för- valtad fond.

Genom att det överlåts åt arbetsmarknadens parter att utforma reglerna för pensioneringen uppnås — understryker kommittén — en bättre anpassning till förhållandena på arbetsmarknaden. Kommittén förutsätter. framför allt med hänsyn till utvecklingen på det arbetsrättsliga området, att frågor som gäller deltidsarbete kommer att göras till föremål för reglering i sådana delar av kollektivavtal som ger de anställda inflytande på arbetets ledning och utformning.

Vad beträffar administrationen av delpensioneringen talar enligt kom- mitténs uppfattning starka skäl för att denna bör anförtros åt riksförsäk- ring5verket och de allmänna försäkringskassorna. Den samlade erfarenhet av försäkringsadministration som riksförsäkringsverket och försäkringskas- sorna representerar bör enligt kommitténs uppfattning utnyttjas även i detta sammanhang. Att bygga upp en organisation enbart för delpensioneringens del finner kommittén inte motiverat. Kommittén framhåller att inte enbart en central administration behövs utan att lokala försäkringsorgan också är nödvändiga. Här kommer försäkringskassorna enligt kommittén på ett na- turligt sätt in i bilden. Den service som dessa kan erbjuda på det lokala

• Sida 54
•  Original

Prop. l975:97 54

planet bör man enligt kommitténs uppfattning ta till vara även i fråga om den särskilda delpensionen. Kommittén förutsätter därför att de kollektiv- avtalsslutandc parterna skall träffa avtal med riksförsäkringsverket om ad- ministrationen av delpensionen. Den föreslagna lagen innehåller en föreskrift om att ett sådant avtal utgör en förutsättning för rätt till bidrag. Frågor om rätt till delpension skall enligt förslaget kunna överklagas till en särskilt inrättad nämnd. pensionsnämnden. Kommittén understryker också att riks- försäkringsverket, som skall svara för tillämpningen av pensionsavtalens bestämmelser, måste beredas tillfälle att på lämpligt sätt delta i utformningen av de tekniska bestämmelserna angående delpensionen.

Den grundläggande tanken bakom det nu redovisade förslaget är enligt kommittén att man med stöd i lagstiftning skall få till stånd en pensions- ordning med rörlig pensionsålder för löntagare i åldern mellan 60 och 65 år utan den reduktion av folkpensionen och ATP som följer av systemet med förtida uttag. Denna delpension skall ge en mera direkt till förhållandena på arbetsplatserna knuten möjlighet att i förening med nedtrappning av förvärvsarbetet delvis pensionera sig. Kommittén förutsätter att man genom kollektivavtalsregleringen uppnår en smidig anpassning av pensionsreglerna till de allmänna arbetsförhållandena och möjligheterna att tillskapa deltids- arbeten inom resp. avtalsområde.

Kommittén understryker att den grundläggande förutsättningen för rätt till bidrag bör vara att arbetstagaren är kvar i arbetslivet och att han utför deltidsarbete. [ normala fall bör det nämligen inte erbjuda några svårigheter för arbetstagaren att vid ansökan om delpension med intyg från arbetsgivaren styrka att han övergår till deltidsarbete hos denne. I vissa fall — särskilt då arbetstagaren ofta byter anställning eller har flera arbetsgivare — kan intyg från en arbetsgivare inte utgöra tillräcklig grund för avgörande av frågan om rätt till delpension. Som exempel nämner kommittén byggbran- schen. I sådana fall bör enligt kommitténs mening avgörandet kunna grundas på ett intyg från sökandens fackliga organisation och rätten till pension knytas till deltidsarbete inom branschen och inte hos enskild arbetsgivare.

Kommittén föreslår att en person som åtnjuter delpension skall ha samma skydd från sjukförsäkringen med avseende på den reducerade arbetsinsatsen som han tidigare haft vid heltidsarbcte och att pensionsgrundande inkomst skall beräknas för honom utan hinder av att han uppbär delpension.

Då det gäller begränsningen av bidragsbeloppets storlek påpekar kom- mittén att bidraget torde komma att motsvara hälften av en delpension som täcker omkring 60 % av inkomstbortfallet för flertalet arbetstagare i åldern 60 och 65 år vid övergång från heltids- till halvtidsarbete.

Som tidigare nämnts är det en grundläggande förutsättning för bidrag till delpension att arbetstagaren fortsätter att förvärvsarbeta på deltid. Emel- lertid kan det enligt kommittén undantagsvis förekomma fall där det av särskilda skäl inte är möjligt att fortsätta förvärvsarbetet på deltid. Situa- tionen kan samtidigt vara sådan att arbetstagaren inte uppfyller kraven för

• Sida 55
•  Original

Prop. l975:97 55

rätt till förtidspension enligt AFL, Kommittén föreslår därför en undan- tagsregel av innebörd att bidrag skall kunna utgå efter särskild prövning av pensionsnämnden. Denna prövning skall enligt kommitténs förslag alltid ske på grundval av ett särskilt yttrande från den berörda arbetstagarorga- nisationen och det skall för bidrag i sådant fall krävas att det föreligger särskilda skäl. Sådana skäl kan föreligga med hänsyn till förhållanden som rör den enskilde arbetstagarens person. Det kan också vara så att deltidsarbete inte går att ordna för den enskilde på grund av arbetsförhällandenas och tjänsternas art. Sådana skäl skall också enligt kommittén kunna åberopas då vederbörande redan uppbär delpension enligt tidigare beslut. Prövningen skall även i dessa fall ske hos pensionsnämnden.

3.5 Arbetslöshetsersättning, anställningstrygghet, m. m.

I M_E lagen (1973370) om arbetslöshetsförsäkring och i 1455 lagen (1973:371 ) om kontant arbetsmarknadsstöd finns bestämmelser av innebörd att ersättningsrätt upphör vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 67 år. För försäkrad som uppbär dagpenning från ar- betslöshetsförsäkringen samtidigt som han åtnjuter ålderspension från den allmänna försäkringen sker avräkning enligt en särskild pensionsavdrags- tabell. Kontant arbetsmarknadsstöd utgår inte till försäkrad som genom förtida uttag uppbär ålderspension.

Enligt bestämmelser i 22% lagen (l974:12) om anställningsskydd skall en arbetstagares plats i turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permittering bestämmas med utgångspunkt i hans sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Turordningsreglerna får tillämpning också vid återintagning efter permittering och vid företrädesrätt till ny anställning. Enligt 33 & samma lag skall arbetsgivare. som vill att arbetstagare skall lämna anställningen när han uppnår den gräns vid vilken han är skyldig att avgå med ålderspension eller — om sådan gräns inte finns — i samband med att arbetstagaren fyller 67 år, underrätta arbetstagaren minst en månad i förväg. Arbetstagare har i denna situation inte rätt till längre uppsägningstid än en månad. Han har inte heller företrädesrätt när turordning skall be- stämmas vid uppsägning eller permittering, när återintagning i arbete skall ske efter permittering eller när nyanställning skall äga rum.

Kommittén påpekar att en av grundtankarna bakom dess förslag till ut- byggd rörlighet inom pensioneringen är att personer som önskar vara kvar i arbetslivet men som till följd av skilda skäl inte orkar med en full ar- betsinsats genom olika former av stöd skall beredas möjlighet till fortsatt arbete. Kommitténs förslag innebär att arbetstagaren i åldern 60—70 år med hjälp av olika pensionsanordningar kan trappa ned arbetsinsatsen men ändå vara bibehållen en acceptabel inkomst. Kommitténs förhoppning är att det för många personer som övergår till deltidsarbete i åldern 60—65 år skall bli möjligt att fortsätta härmed även efter 65 års ålder. Varje regel som

• Sida 56
•  Original

Prop. l975:97 56

bidrar till att förstärka intrycket av att 65-årsåldern är den gräns där ar- betstagaren skall känna att han "bör" lämna arbetslivet utgör enligt kom- mitténs mening ett hinder mot den eftersträvade rörligheten inom pen- sioneringen.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har den 24 juni 1974 tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om allmän arbet51öshetsförsäkring (den s.k. ALF-utredningen). Med hänsyn till att denna utredning enligt sina direktiv har att behandla samordningen mellan arbetslöshetsförsäkringen och den allmänna pensioneringen anser pensionsålderskommittén att kom- mittén inte bör lägga fram förslag till lagstiftning i denna del. Kommittén utgår från att ALF-utredningen i sitt arbete har möjlighet att tillgodose det berättigade intresset av att även arbetslöshetsförsäkringen utformas på sådant sätt att den ger också deltidsarbetaren största möjliga stöd.

Vad gäller frågan om anställningstryggheten anser kommittén att den nuvarande 67-årsgränsen bör bibehållas till dess erfarenheter vunnits av utformningen av kollektivavtalens bestämmelser rörande deltidsarbete för åldersgruppen 65—70 år.

3.6 Kostnads- och finansieringsfrågor

Kommittén konstaterar att förslaget till utbyggnad av möjligheterna till förtida och uppskjutet uttag av ålderspension inom den allmänna försäk- ringen på lång sikt i princip är kostnadsmässigt neutralt till följd av den i sina huvuddrag försäkringsmässiga beräkningen av förmånerna. Detta hindrar inte. framhåller kommittén, att en viss förskjutning av kostnaderna mellan olika budgetår kommer att följa av förslaget. Hur stor denna kost- nadsförskjutning kommer att bli beror på i hur hög grad de vidgade möj- ligheterna till förtida resp. uppskjutet uttag komtner att utnyttjas. Ett stort utnyttjande av möjligheten till förtida uttag medför en tidigareläggning av kostnader, såväl inom folkpensioneringen som inom tilläggspensioneringen. Ett stort utnyttjande av möjligheten till uppskjutet uttag innebär å andra sidan att kostnader skjuts på framtiden. Med hänsyn till ovissheten om i hur hög grad de nu behandlade flexibilitetsfrämjande anordningarna kom- mer att utnyttjas är det enligt kommittén mycket svårt att göra något ut— talande om storleken av de nämnda kostnadsförskjutningarna.

Kommittén finner däremot att förslaget om bidrag till delpension inom personalpensionsordningarna måste åtföljas av ett förslag om finansierings- metod. Kostnaderna för bidraget beror på hur många som kommer att ut- nyttja möjligheten att ta ut delpension. Med ledning av statistiken över sjukpenninggrundande inkomst beräknar kommittén antalet förvärvsarbe- tande i åldern mellan 60 och 65 år med inkomst av anställning för år 1974 till sammanlagt ca 235000. [ tabell 1 redovisas kommitténs kostnadsbe- räkningar med utgångspunkt i olika antaganden om hur stor andel av de berättigade som utnyttjar förmånen. Kostnaderna avser budgetåret 1976/77

• Sida 57
•  Original

Prop. l975:97 . 57

och bygger på basbeloppet 9000 kr. Angivna kostnader avser bidrag med i princip hälften av delpensionen och är beräknade på en pensionsnivå av ca 65 '.?6 av den bortfallna inkomsten. En kostnad av motsvarande storlek förutsätts av kommittén bli täckt genom avtalsanordningarna.

Kommittén har förutsatt att rätten till delpension i princip skall vara knuten till förekomsten av deltidsarbete. Kommittén antar därför att det kommer att förflyta någon tid innan man på arbetsmarknaden hunnit i erforderlig omfattning anpassa sig till den nya ordningen. Med hänsyn härtill anser kommitten att utnyttjandegraden under den närmaste tiden efter ikraftträdandet inte kommer att bli lika hög som i ett längre tidsperspektiv.

För finansiering av bidraget till delpension föreslår kommittén en so- cialförsäkringsavgift från arbetsgivarna som är konstruerad med socialför- säkringsavgiften till folkpensioneringen och sjukförsäkringen som förebild. Avgiftsunderlagct utgörs således av lön i penningar och naturaförmåner i form av kost och bostad. Lön. som för arbetstagare och år överstiger 7,5 gånger basbeloppet. medräknas inte enligt de f. n. gällande bestämmelserna. Avgiften till delpensionen föreslås ingå till en fond. som skall förvaltas av riksförsäkringsverket. Från fonden finansierar riksförsäkringsverket vid utbetalning av delpension den del av pensionsbeloppet som skall täckas av bidraget. Kommitténs mening är att avgiften i princip skall motsvara fondens löpande utgifter. [tabell ] harangetts hur stor denna avgift.beräknad på ett avgiftsunderlag av 135 miljarder kr.. skulle behöva vara vid olika antaganden om utnyttjandegrad.

Tabell 1

Andel som utnyttjar Kostnad i Avgiftsuttag i % förmånen milj. kr. av avgiftsunderlagct 10 96 137 0.l0 20 % 274 0.20 30 % 4ll 0.30 40 % 548 0.40 50 % 685 0.50

På grundval av de i tabellen redovisade siffrorna har kommittén stannat för att föreslå ett avgiftsuttag på 0.25 % för år under de första 2.5 åren efter ikraftträdandet. Detta motsvarar en utnyttjandegrad under denna tid av omkring en fjärdedel av antalet förvärvsarbetande i åldern mellan 60 och 65 år eller omkring 60000 personer. Kommittén beräknar att fonden vid ett sådant avgiftsuttag kommer att tillföras ett årsbelopp på ca 340 milj. kr.

3.7 Sammanfattning av kommitténs ställningstaganden

Kommitténs förslag om ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder in- nebär sammanfattningsvis följande.

• Sida 58
•  Original

Prop. l975:97

U| 00

l. Förtidspensioneringen. Förtidspension från folkpension och ATP skall stå till buds för den som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl inte kan arbeta fram till den generella pensionsåldern. Pensionsnivån är i sådana fall densamma som för ålderspension som tas ut vid 65 års ålder.

2. Förtida och uppskjutet uttag. Inom den allmänna försäkringen bör öppnas möjlighet för den enskilde att efter eget bestämmande börja uppbära ålderspension från folkpensioneringen och ATP — hela pensionen eller hälften därav — från 60 års ålder. Vid uppskjutet uttag av hel eller halv pension skall pensionen räknas upp med hänsyn till den tid den stått inne. dock längst till 70 års ålder. Den del av pensionen som uttas i förtid resp. uppskjuts till efter 65 års ålder omräknas efter i princip försäkringsmässiga grunder för hela pensionstiden. Genom denna ordning ges den enskilde möjlighet att i den omfattning han önskar från 60 års ålder trappa ned sitt förvärvsarbete och ta ut ålderspension. helt eller delvis. Den som så önskar kan också uppskjuta pensionsuttaget och därigenom få högre pension. För den som exempelvis före 65 års ålder börjat ta ut halv ålderspension ges alltså möj- lighet att genom att uppskjuta uttaget av den andra pensionshälften till efter 65 års ålder kompensera den reduktion som drabbar den först uttagna pensionshälften. Skulle det i särskilda fall träffas avtal mellan arbetsmark- nadsparterna om pension mellan 60 och 65 års ålder utan reduktion av pensionsbeloppet. kan enligt kommitténs mening en sådan pension kon- strueras som en påbyggnad på en i förtid uttagen ålderspension från folk- pensioneringen och ATP.

3. Delpension. För arbetstagare på den kollektivavtalsreglerade arbets- marknaden bör som ett alternativ till den förut nämnda ordningen erbjudas en i kollektivavtal reglerad delpension mellan 60 och 65 års ålder i förening med deltidsarbete. Sådan delpension medför inte någon reduktion av ål- derspensionen från folkpensioneringen eller ATP. Samhället föreslås ge eko- nomiskt stöd till denna delpension genom en fond som kollektivt tillförs en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna motsvarande 0.25 % av lönesumman. Delpensionen avses vara mera direkt knuten till anställ- ningen och skall kunna utgå till arbetstagare i åldern 60-65 år som trappat ned sitt förvärvsarbete. För den som vill fortsätta att deltidsarbeta efter 65 åts ålder ges liksom för tindra försäkrade möjlighet att uppskjuta uttaget av hela eller halva ålderspensionen från den allmänna försäkringen. I sådant fall uppräknas den uppskjutna pensionen från folkpensioneringen och ATP.

Ledamöterna Yngve Persson och Regnéll har avgivit reservationer. Le- damoten Andersson och experten Svensson har lämnat särskilda yttranden. Persson reserverar sig mot förslaget att sänka åldersgränsen för förtida uttag till 60 år och mot den föreslagna undantagsregeln inom delpensioneringen. enligt vilken delpension i särskilda fall skall kunna utgå utan att deltidsarbete utförs. Regnéll anser i sin reservation att lagstiftning om delpension inte är erforderlig. Liknande åsikt anförs av Andersson och Svensson som i sina särskilda yttranden förordar att frågan om delpension löses avtalsvägen.

• Sida 59
•  Original

Prop. l975:97 59

4.2. Förtidspension

Samtliga remissinstanser som yttrat sig över kommitténs redovisning av l970 och 1972 års reformer av förtidspensionering ansluter sig till kom- mitténs bedömning att den vidgade förtidspensioneringen är av stor be- tydelse. .S'm'ialstvrvlswt. arho/smarknadsstvrt'lsen, statens lmndikapprfid. jör- säkringsinspt'ktionen. länsstyrelsen i Stockholms län. Komnzun/örhunt'lvt. Lamlstingstörbunde!. TCO. LO, SAF , PRO. KPA och Folksam instämmer ut- tryckligen i kommitténs uppfattning att förtidspensionen framdeles skall utgöra en viktig del i den allmänna pensioneringens regelsystem för möj— lighet till rörlig pensionsålder mellan 60 och 65 år. Riks/örsiikringsverkct fram- håller att försäkringskassorna i enlighet med statsmakternas intentioner till- lämpatbestämmelserna om den vidgade förtidspensioneringen på ett vidsynt sätt och att kommittén övertygande visat att reformerna fått åsyftad verkan.

Statens— ltandikappråd understrykeratt förslaget om delpension.som främst avser dem som varit etablerade under en relativt lång tid. förutsätter en flexibilitet hos förtidspensioneringen såväl då det gäller gradering som då det gäller möjligheterna till växling mellan pension och förvärvsarbete. I annat fall finns det risk att handikappade kommer att hamna utanför möj- ligheterna att smidigt kunna kombinera arbete och pension.

Riks/örsäkringsvet-ket. LO och Försäkringskasszf/örbimdet ansluter sig till kommitténs synsätt att förtidspensioneringen i sin helhet skall vara en del av det system som ger möjlighet till rörlig pensionsålder för försäkrade i åldern 60—65 år. Riksförsäkringsverket ifrågasätter i sitt remissyttrande om det för framtiden är påkallat att särskilt markera 63-årsåldern som en riktpunkt. Enligt verket ligger det i sakens natur att de arbetsmarknads-

• Sida 61
•  Original

Prop. l975:97 61

politiska skälen för dem som kommit över 60-årsåldern i regel växer med åren. Erfarenheterna av de nuvarande reglernas tillämpning visar också att förtidspension för förvärvsarbetande i åldrarna 60—65 år utgått med tyngd- punkten i de äldre åldersklasserna. Verket föreslår därför att man avlägsnar den riktpunkt för bedömningen av begreppet äldre försäkrade — 63 år — som angivits i lagstiftningens förarbeten.

4.3. Förtida och uppskjutet uttag

Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erin- ran pensionsålderskommitténs förslag om ökade möjligheter till rörlig pen- sionsålder genom ett utbyggt system med förtida och uppskjutet uttag av ålderspension. Bland de remissinstanser som är positiva till kommitténs förslag kan nämnas socialstyrelsen. riks/iirsäkringsverket, statens avta/sverk. Iförsäkringsinspektionen, länsstyrelsen i Malmöhus län. Kommun/örbumlet. l.anrlstirtgs/örbum/et, LO, TCO. SA (."O/ SR, LRF , Färsäkringskasse/örbundet. SPP. Svenska]ärsäkringsho/ags riks/örbund. K PA. Folksam och KP.

Enligt Kommunförbundet och Landstings/örnunt/et ligger förslagen i denna del helt i linje med utredningens huvudsyften. Färsäkringskasse/ärhzmdet framhåller att förslagen innehåller llera värdefulla komponenter.

Den av kommittén angivna ramen lör systemet med förtida och uppskjutet uttag — 60 till 70 år — får uttryckligt stöd av socialstvre/sen. riksförsäkrings- verket. Iänsstvrelsen i Stockholms län, K ammun/örbumlel, Lanästings/örblmdet. SPP, Svenska fönsäkringsbo/ags riksförbund, K PA. Folksam och KP. Statens persona/pensionsverk anser att för grupper som omfattas av personalpensio- nering kommer ökade möjligheter till förtida uttag inte att medföra ökad rörlighet i fråga om avgångsåldern i någon nämnvärd utsträckning. Social- styrelsen anser däremot att kommitténs förslag ökar den enskildes valfrihet beträffande pensioneringstidpunkt. Liknande synpunkter anförs av bl.a. SPP.

Samtliga remissinstånser som yttrat sig beträffande kommitténs förslag om möjlighet till uttag av halv ålderspension samt borttagande av spärren mot upprepade framställningar om uttag av pension tillstyrker förslagen.

KPA ifrågasätter dock om det kan anses föreligga behov av en så långt gående regel som kommittén föreslåri fråga om slopandet av begränsningen för återkallelse. Försäkringskasse/ärbzmdet framhåller att kommitténs förslag i denna del förutsätter resursförstärkning hos försäkringskassorna. Riks/ör- säkringsverket anför samma synpunkt men påpekar att handläggningen un- derlättas genom verkets nya ADB-anläggning i Sundsvall.

Kommitténs förslag till reduktions- och påslagsfaktorer får stöd av bl. a. riks/örsäkringsverket, .Iörsäkringsinspektionen. Kommun/ärbundel. Lam/s- tings/ärbunrlet. LO. LRF . PRO. Svenska försäkringsbolag riks/örbuml och KPA. Försäkringsinspektionen har från försäkringsteknisk synpunkt inte nå- got atl erinra mot de föreslagna faktorerna. Kommun/örbundet och Lam/s- tings/örbundet delar kommitténs inställning att man skall sträva efter så enkla

• Sida 62
•  Original

Prop. l975:97 62

och lätthanterliga regler som möjligt. .S'oeialstvrelsm anser att sociala skäl talar för en lägre reduktionsfaktor än 0.5 % och liknande synpunkter anförs av statens handikapp/"åt! och länsstyrelsen i Stockholms län. Även SA CO/ SR ifrågasätter en ytterligare sänkning av reduktionsfaktorn. Länsstyrelsen iSka- ruhorgs län finner det i princip riktigt att sänkningen av reduktionsfaktorn tillgodoräknas även dem som gjort förtida uttag före reformernas ikraft- trädande. Länsstyrelsen förutsätter att sådan omräkning sker utan ansökan därom och att försäkringstagarna ges erforderlig information om de nya möjligheterna att återkalla pensionsuttag.

SPP, SACO/SR. TCO. Folksam och KP tar upp frågan om beräkning av pensionspoäng i samband med förtida uttag. SAI-' noterar i detta samman- hang kommitténs uttalande att återkomma till frågan om intjänande av pensionspoäng efter 65 år i ett senare betänkande. då bl. a. vissa avgiftsfrågor avses bli behandlade. Riks/örsäkringsverket anser att pensionsålderskom- mittén i sitt fortsatta arbete bör uppmärksamma problem rörande intjänande av pensionspoäng för dem som åtnjuter partiell förtidspension.

S(u'ia/stvre/sen och riks/Zi/säkringsverket uttalar sin tillfredsställelse över att kommittén föreslagit att begränsningen av skyddet vid sjukdom skall inträda först vid ingången av den månad då hel ålderspension börjar utgå. Verket pekar på vissa problem i reglerna för tidsberäkningen.

Då det gäller samordning av skilda pensionssystem betonar statens per- sona/pensionsverk att sänkningen av den allmänna pensionsåldern och en utbyggnad av tjänstepensioneringen har större betydelse för rörligheten be- träffande avgångsförhållandena än såväl de existerande som de föreslagna anordningarna för förtida uttag av allmän pension. Frågan om en ökning av möjligheterna till förtida uttag bör enligt personalpensionsverkets mening bedömas med hänsyn till vad som kan befinnas vara möjligt i fråga om utveckling och omläggning av kompletterande pensionssystem. Svenska./ör- säkringsho/ags riks/örbund konstaterar att de anpassningsåtgärder som den aktuella reformen påkallar inom enskild försäkringsverksamhet synes kunna bemästras utan större svårigheter. SPP, KPA. KP och Folksam anför inga betänkligheter i detta hänseende.

4.4. Delpension

l remissyttrandena understryks det värdefulla i ökade möjligheter till en mjuk nedtrappning av arbetsinsatsen före övergången till hel ålderspension. Kommitténs förslag om ett system med bidrag till delpension grundad på kollektivavtal vinner däremot inte gehör. Företrädare för arbetsgivarna och vissa av de institutioner som administrerar de särskilda tjänstepensions- systemen avvisar den av kommittén föreslagna lösningen och förordar att frågan löses helt genom avtalsförhandlingar mellan parterna på arbetsmark- naden.

Enligt SAF inkräktar kommitténs förslag på arbetsmarknadsparternas fri-

• Sida 63
•  Original

Prop. l975:97 63

het att träffa självständiga avtal i pensionsfrågor. Förslaget innebär enligt SAFzs mening också en resurskrävande" och onödig dubbeladministration och utgör ett obefogat intrång i de redan uppbyggda tjänstepensionsanord- ningarna. SAF konsiaterar vidare att förslaget bygger på att alla som vill komma i åtnjutande av delpension skall kunna erbjudas deltid — en för- utsättning som föreningen finner orealistisk. Förslaget innebär också att pensionskapital som annars skulle kunna bli kvar som arbetande kapital i företagen dras ifrån dem till en statlig fond. De angivna skälen gör att SAF inte kan acceptera kommitténs förslag i fråga om delpensionen. SAF upplyser att föreningen i de pågående avtalsförhandlingarna presenterat skis- ser till hur man inom ramen för nuvarande pensionsplaner skulle kunna åstadkomma en mer rörlig pensionsålder utan att krav på deltidsarbete måste uppställas.

Statens avla/svak är i avsaknad av en analys av möjligheterna att anordna övergångar från heltidsarbete till deltidsarbete inte berett att ta principiell ställning till den föreslagna lagstiftningen om bidrag till delpension. LRF motsätter sig inte ett system med delpension men anser att ett sådant system måste gälla hela befolkningen.

LO, PRO och Försökt'ingskasse/örhunder anser att frågan om delpension bör lösas i sin helhet genom lagstiftning. LO framhåller att samhället bör svara för lösningen av pensionsfrågan och att arbetsmarknadens parter bör ta ansvaret för att få fram erforderliga deltidsarbeten. LO förordar också att den reguljära besvärsordningen inom AFL tillämpas även beträffande delpension. Riks/örsäkringsverket anser att vägande skäl talar för att delpen- sion regleras helt genom lagstiftning. LO föreslår i sitt remissyttrande att en sådan lagstiftning i väsentliga delar skall bygga på kommitténs förslag och att delpensionen helt finansieras av staten genom arbetsgivaravgifter. LO. Försäkringskasseförbundet och riksförsäkringsverket lägger också fram konkreta förslag till en lösning lagstiftningsvägen av de frågor som av kom- mittén förutsatts reglerade i kollektivavtal.

Den principiella inställningen till en lagstiftad och inte avtalsbunden pcn- sion anser PRO ligga i jämförelsen med ATP. Organisationen erinrar om att även där förekom delade meningar om formen för genomförandet men att det numera torde vara en allmän mening att den lagstiftningsväg som valdes var den rätta.

] remissyttrandena från riksförsäkringsverket. Försäkringskasseförbundet och LO framhålls att delpensioneringen skall vara avsedd för arbetstagare som förvärvat pensionspoäng för ATP under ett visst antal år grundade på inkomst av anställning. Som kvalifikationstid anger LO 10—15 pensions- poängår och Försäkringskasseförbundet minst 10 år. Som villkor för rätt till pension bör vidare gälla aktuell anknytning till arbetsmarknaden genom uppfyllande av arbetsvillkoret inom arbetslöshetsförsäkringen eller det kon- tanta arbetsmarknadsstödet. Delpensionering skall garantera en rimlig för- sörjningssituation. LO föreslår att delpensionen blir pensionsgrundande för

• Sida 64
•  Original

Prop. 1975:97 64

ATP. Vid en lösning av delpensioneringen i sin helhet genom lagstiftning anses det naturligt att administrationen handhas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. LO framhåller också betydelsen av att delpensio- neringen ger en god kompensation för inkomstbortfall. Riksförsäkringsver- ket anser att kompensationsnivån bör bestämmas främst genom en avväg- ning av å ena sidan att delpensionen täcker så stor del av inkomstbortfallet vid en övergång till deltidsarbete att en sådan övergång stimuleras och å andra sidan att den behållna inkomsten vid heltidsarbete är så mycket större att det fortfarande framstår som lönsamt att utföra heltidsarbete.

TCO upplyser att olika tjänstemannaorganisationer under årens lopp har sökt komma fram till kollektivavtal om rörlig pensionsålder men att dessa försök inte varit framgångsrika. Organisationen anser därför att löntagarna måste ha någon form av stödlagstiftning om försöken att nå avtalsfästa bestämmelser om rörlig pensionsålder skall lyckas. Det är då viktigt att lagstiftningen får en utformning som gör det möjligt med kompletterande lösningar på olika kollektivavtalsområden. Sistnämnda synpunkt delas av SACO/SR som anser det vara ett oavvisligt krav att en kommande lag- Stiftning om delpension inte hindrar en avtalsreglering som också ger del- pension för lönedelar över 7,5 basbelopp. Enligt SACO/SR:s mening bör vidare en lagstiftad delpension ta sikte på att alla grupper skall kunna beredas möjlighet till rörlig pensionsålder oavsett gällande pensionsålder och be- fattning.

Flera av remissinstanserna riktar invändningar mot kommitténs förslag i fråga om administrationen av delpensioneringen. Synpunkter av detta slag anförs av bl. a. statens personalpensionsverk. .Iörsäkringsinspektionen. länsstyrelsen iSkaraborgs lätt. Kommun/örbundet, Landstings/örbundet, TCO. SA CO/SR. SAF . SPP, Svenskajörsäkringsbolags riksförbund. KPA, Folksam. KP och FPG. Gemensam för dessa synpunkter är uppfattningen att admini- strationen i stället borde ske inom ramen för gällande tjänstepensionsan- ordningar.

Med undantag av TCO och SACO/SR uttrycker samtliga remissinstanser som yttrat sig över den av kommittén föreslagna undantagsbestämmelsen angående krav på deltidsarbete för rätt till delpension mycket stark tvekan beträffande en sådan bestämmelse. LO anser att undantagsregeln kan ac- cepteras endast under förutsättning att avgörandet ligger hos facklig or- ganisation.

Kommitténs förslag till teknisk utformning av delpensionssystemet vinner Stöd av länsstvrelserna iMa/mt'iltus och Jämtlands lätt som delar uppfattningen att det allmänna bör stimulera till en delpensionering på arbetsmarknaden och att detta bör ske genom ett bidrag.

4.5. Arbetslöshetsersättning. anställningstrygghet. m. m.

Med hänvisning till uttalanden i den av riksdagen godkända propositionen l973z56 om arbetslöshetsförsäkring m. m. understryker arbetsmarknadsstv-

• Sida 65
•  Original

Prop. l975:97 . 65

relsen och ALF -znredningen att ålderspensionärerna inte bör tillhöra arbets- löshetsförsäkringen när deras försörjning är tillfredsställande ordnad genom olika former av pension. Med hänsyn härtill bör den allmänna gränsen för rätt till arbetslöshetsstöd sänkas till 65 år vid sänkningen av den allmänna pensionsåldern den I juli 1976. ALF-utredningen påpekar härvid att med de regler som pensionsålderskommittén föreslår beträffande rätt att växla mellan att uppbära resp. uppskjuta pension vederbörandes försörjning är tryggad om han skulle förlora sitt arbete efter uppnådda 65 år.

Då det gäller samordningen av arbetslöShetsersättning och olika former av pension före 65 års ålder lägger ALF-utredningen i sitt remissyttrande fram följande förslag. En arbetslös medlem i erkänd arbetslöshetskassa som uppbär delpension bör kunna erhålla ersättning från kassan inom ramen för de 5. k. överförsäkringsreglerna på samma sätt som f. n. gäller medlem som uppbär halv förtidspension. För den som gör förtida uttag av halv ålderspension bör — i enlighet med vad som f. n. gäller vid helt förtida uttag — pensionsavdrag tillämpas enligt 21 & lagen (1973:370) om arbets- löshetsförsäkring. En person som uppbär delpension eller gör förtida uttag av halv ålderspension och som inte är arbetslöshetsförsäkrad bör kunna uppbära halvt kontant arbetsmarknadsstöd om han blir arbetslös.

ALF -urredningen anser det rimligt att den som efter det han börjat uppbära delpension blir arbetslös skall kunna erhålla ersättning från arbetslöshets- försäkringen som komplement till delpensionen. Mot bakgrund av svårig- heterna för äldre arbetslösa att erhålla arbete och de påfrestningar för ar- betslöshetsförsäkringen som undantagsfallen enligt 7 & i pensionsålderskom- mitténs lagförslag kan komma att medföra, understryker ALF-utredningen dock vikten av att huvudregeln om deltidsarbete kommer att upprätthållas.

Någon erinran riktas inte mot kommitténs synpunkter på åldersgränsen i lagen (1974112) om anställningsskydd.

4.6. Kostnader och finansiering

Pensionsålderskommitténs bedömning att utbyggnaden av möjligheterna till förtida och uppskjutet uttag av ålderspensionen inte kommer att i vä— sentlig grad påverka de förväntade kostnaderna för den allmänna pensio- neringen väcker ingen erinran under remissbehandlingen. Detsamma gäller kommitténs förslag att delpensioneringen i princip skall finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna.

Kommitténs beräkningar vad avser kostnaderna för olika alternativ av utnyttjande av bidrag till delpension samt beträffande totala antalet för- värvsverksamma i åldern mellan 60 och 65 år godtas av remissinstanserna. Kommittén har stannat för ett beräkningsalternativ som innebär en avgift på 0.25 % under de första åren. Vid beräkningen av detta avgiftsuttag för bidragsdelen har kommittén utgått från att omkring en fjärdedel av antalet förvärvsarbetande i åldern mellan 60 och 65 år skulle komma att utnyttja

• Sida 66
•  Original

Prop. l975:97 66

delpension under de första åren. Riksförsäkringsverket ifrågasätter i sitt ytt- rande denna beräkning och anser att den innebär en avsevärd överskattning av möjligheterna att snabbt få till stånd deltidsarbeten. Verket anser att ett avgiftsuttag på 0,25 % under de första åren skulle vara fullt tillräckligt för att bestrida hela kostnaden för en delpensionsförsäkring.

Riksförsäkringsverket liksom LO framhåller också att man vid en kom- bination av lagstiftning och avtal måste räkna med betydligt högre avgift genom kapitaltäckningsmetoden för avtalsdelen än för den del som skulle finansieras genom den av verket förvaltade fonden. Enligt beräkningar som utförts av verket skulle kapitaltäckningsmetoden leda till en avgift för av- talsdelen på 0, % under det första året.

Statens personalpensionsverk, K onrmun/örbtmdet. SPP, S venskajörsäkrings- bolags riksförbund, KPA, Folksam och KP ifrågasätter om inte särskilda be- räkningsgrunder bör tillämpas för avgiftsunderlaget för delpension i de fall anställda har lägre tjänstepensionsålder än den allmänna pensionsåldern.

Flera remissinstanser, bland dem socialstyrelsen, statens handikappra'd. länsstyrelsen i Skaraborgs län och Försäkringskasse/örbundet understryker starkt behovet av en fullödig information då reformen genomförs. Försäk- ringskasseförbundet framhåller också att författningsarbetet bör genomföras så att försäkringskassorna ges ordentlig tid för förberedelsearbete och ut- bildning.

5.2. Rörlig pensionsålder 5.2.l Allmänna synpunkter

Människans åldrande sker individuellt, dvs. olika hos olika människor. Åldrandet påverkas också av miljöfaktorer. inte minst i arbetslivet. Vid de senaste årens reformer inom den allmänna pensioneringen har dessa synpunkter blivit alltmer framträdande. l970 och 1972 års förtidspensions- reformer har vidgat möjligheterna till tidigare pension i första hand för äldre förvärvsarbetande med tungt eller pressande arbete. Förtidspensionsrefor- merna har för många i realiteten inneburit en kraftig sänkning av pen- sionsåldern. Den genomslagskraft dessa reformer har haft för äldre förvärvs- arbetande vari sin tur utgångspunkten för förra årets beslut om en sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år. i samband därmed tillsatte jag också en utredning med uppgift att göra en kartläggning av de äldres situation då det gäller social omvårdnad och andra levnadsbctingelser (pensionärs- undersökningen.S 1974106). Kartläggningen skall bl. a. gälla samhällets möj- ligheter att underlätta övergången och anpassningen till livet som pensionär och att ge de äldres tillvaro ett sådant innehåll att pensionstiden blir me- ningsfull och positiv.

I olika sammanhang har framhållits att en plötslig övergång från aktivt arbetsliv till ett liv som pensionär ibland kan medföra problem och vara olämpligt från hälsosynpunkt. Det har betonats att övergången till livet som pensionär borde underlättas genom ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder och att denna rörlighet borde gälla både före och efter den allmänna pensionsåldern. Från fackligt håll har särskilt pekats på behovet av pensionsanordningar som medger en mjuk nedtrappning av förvärvs- arbetet. Krav i dessa avseenden har bl.a. framförts i ett program av Me- tallindustriarbetareförbundet.

Ökade möjligheter till successiv nedtrappning av förvärvsarbetet i enlighet med deSSa önskemål förutsätter ett smidigt fungerande pensionssystem med ökad valfrihet men också bättre förhållanden på arbetsplatserna när det gäller arbetsuppgifter och arbetstid för äldre förvärvsarbetande.

Pensionsålderskommittén har enligt sina direktiv haft att pröva olika möj- ligheter att vidareutveckla reglerna om en rörlig pensionsålder. Kommittén har nu redovisat ett betänkande med förslag som innebär väsentliga för- bättringar i detta avseende. De förslag som jag på grundval härav lägger fram i det följande ger ökade möjligheter att förlägga tidpunkten för pen-

• Sida 70
•  Original

Prop. l975:97 70

sioneringen till mellan 60 och 70 år. Som jag redan framhållit kan arbetsinsats och pensioneringstidpunkt därigenom anpassas efter individuella behov och önskemål.

Kommittén har i sitt betänkande framhållit att de nya pensionsreglerna förutsätter ökade möjligheter till deltidsarbete för äldre. Kommittén utgår därvid från att de frågor som gäller deltidsarbete kommer att regleras i sådana delar av kollektivavtal som ger de anställda inflytande på arbetets ledning och utformning.

Kommitténs uppfattning att frågan om rätt till deltidsarbete bör lösas genom förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden får stöd av samt- liga remissinstanser som yttrat sig i denna fråga. LO framhåller därvid att pensionsreformen bör genomföras så att samhället svarar för pensionsdelen och att arbetsmarknadens parter tar ansvaret för att frambringa de del- tidsarbeten som är en nödvändig förutsättning för att reformen skall kunna föras ut i praktisk tillämpning.

Jag vill understryka att anpassning av arbetstid och arbetsuppgifter för äldre arbetstagare är en nödvändig förutsättning för en ändamålsenlig kom- bination av deltidsarbete och delpension. I takt med att lämpliga deltids- arbeten kan ordnas blir det möjligt att successivt växa in i det nya del- pensionssystemet. Som bl. a. LO påpekat bör de lokala anpassningsgruppema kunna utgöra en lämplig grund för ett samrådsförfarande om lämpliga del- tidsarbeten. I en anpassningsgrupp ingår representanter för de anställda, företaget och arbetsförmedlingen. Jag delar kommitténs och remissinstan- sernas uppfattning att den erforderliga anpassningen bör åstadkommas genom förhandlingar mellan organisationerna på arbetsmarknaden. Därvid kommer utformningen av den arbetsrättsliga lagstiftningen att bli av stor betydelse. Frågan om ny lagstiftning om förhandlingsrätt och kollektivavtal bereds f. n. inom arbetsmarknadsdepartementet på grundval av arbetsrätts- kommitténs förslag i betänkandet (SOU l975zl) Demokrati på arbetsplatsen. Kommitténs förslag syftar till att göra det möjligt för arbetstagarsidan att erhålla en från inflytandesynpunkt önskvärd kollektivavtalsreglering"av frå- gor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

5.2.2. F örlidspension

Förtidspension inom den allmänna försäkringen utgår till försäkrad som fyllt l6 men inte 67 år och vars arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften. Nedsättningen behöver inte vara enbart medicinskt betingad utan även ar- betsmarknadsmässiga förhållanden beaktas. Vid bedömningen av rätt till förtidspension fäster man avseende vid såväl den försäkrades förmåga att utföra ett lämpligt arbete som hans faktiska möjlighet att erhålla arbete. För äldre försäkrade skall enligt 1970 och 1972 års förtidspensionsreformer fästas särskild vikt vid de arbetsmarknadsmässiga förhållandena.

Då det gäller den vidgade förtidspensioneringen för äldre försäkrade ut- talade jag i propositionen angående 1970 års reform (prop. l970:66) att någon

• Sida 71
•  Original

Prop. l975:97 - ' 7!

fast åldersgräns inte skulle föreskrivas för den mildare pensionsprövningen men att 63-årsåldern borde vara en riktpunkt till ledning för tillämpningen. [ enlighet med åren l972 och 1973 gjorda lagändringar utgår förtidspension även till försäkrad som fyllt 60 men inte 67 år om han är arbetslös och till följd härav har blivit utförsäkrad från erkänd arbetslöshetskassa eller under 450 dagar har uppburit kontant arbetsmarknadsstöd.

Pensionsåldcrskommittén har haft i uppdrag att följa upp verkningarna av den år 1970 och 1972 beslutade reformeringen av förtidspensioneringen inom den allmänna försäkringen. Kommittén konstaterar att förtidspen- sionen genom dessa reformer utvecklats från en sjuk- och invalidpension till en pension med individuell pensioneringstidpunkt för dem som på grund av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl har störst behov av va- rierande pensionsålder. Kommittén har kommit till uppfattningen att den vidgade förtidspensioneringen har fått stor betydelse. Enligt kommitténs förslag skall förtidspensionen även framdeles utgöra en viktig del i den allmänna pensioneringens regelsystem för möjlighet till pensionsålder mellan 60 och 65 år. Remissinstanserna ansluter sig allmänt till kommitténs förslag.

Jag delar kommitténs och remissinstansernas uppfattning om att förtids- pensionen även framdeles skall vara en viktig del i den allmänna pensio- neringens regelsystem för möjlighet till rörlig pensionsålder mellan 60 och 65 år.

LO förutsätter i sitt remissyttrande att den vidgade förtidspensioneringen kommer att tillämpas på de åldersgrupper mellan 60 och 65 år som i övrigt omfattas av den rörliga pensionsåldern.

Riksförsäkringsverket ifrågasätter i sitt remissyttrande om det för fram- tiden är påkallat att särskilt markera 63-årsåldern som en riktpunkt. Enligt verket ligger det i sakens natur att de arbetsmarknadspolitiska skälen för dem som kommit över 60 års ålder i regel växer med åren. Erfarenheterna av de nuvarande reglernas tillämpning visar också att förtidspension för förvärvsarbetande i åldrarna 60—65 år utgått med tyngdpunkten i de äldre åldersklasserna. Verket föreslår ett avlägsnande av riktpunkten vilket inte får några större praktiska återverkningar. Jag ansluter mig till riksförsäk- ringsverkets förslag i denna fråga.

5.2.3. Förtida och uppskjutet uttag av ålderspension

Enligt AFL har en försäkrad möjlighet att genom förtida eller uppskjutet uttag av ålderspension inom vissa gränser själv bestämma när han önskar erhålla sin ålderspension från folkpensioneringen och ATP. Ålderspensionen minskas vid förtida uttag och ökas vid uppskjutet uttag. Reduktions- och påslagsfaktorn är 0,6 % för varje månad. Reduktionen av pensionen vid förtida uttag — liksom ökningen vid uppskjutet uttag — är livsvarig och bygger i huvudsak på försäkringsmatematiska grunder. Principen är att vår- det av de sammanlagda pensionsbelopp som den försäkrade uppbär i sin livstid skall bli detsamma oberoende av när han börjar ta ut sin pension.

• Sida 72
•  Original

Prop. 1975:97 72

F.n. kan den försäkrade göra förtida uttag av hel ålderspension mellan 63 och 67 års ålder eller uppskjuta uttaget av hel ålderspension till mellan 67 och 70 års ålder. Den försäkrade kan f. n. återkalla ett förtida uttag endast en gång.

Pensionsålderskommittén anser att systemet med förtida och uppskjutet uttag av ålderspension från folkpensioneringen och ATP bör byggas ut och förbättras. Förtida uttag föreslås kunna ske fr.o.m. den månad varunder den försäkrade fyller 60 år och förhöjning av ålderspension föreslås kunna ske genom uppskjutet uttag från 65 års ålder t. o. m. den månad varunder den försäkrade fyller 70 år. Reduktionsfaktorn vid förtida uttag föreslås sänkt från 0,6 % till 0.5 % per månad med hänsyn till de nya åldersgränserna för pensionsåldern. Påslagsfaktorn vid uppskjutet uttag föreslås oförändrad till 0,6 %. Både förtida och uppskjutet uttag skall kunna avse hel eller halv ålderspension. För den som kombinerar ett halvt förtida uttag av ålders- pension med förvärvsarbete föreslår kommittén att pensionsgrundande in- komst för förvärvsarbetet skall beräknas inom ATP. Kommittén föreslår också rätt att återkalla uttag av ålderspension efter 65 års ålder samt slopande av den nuvarande begränsningen av möjligheterna till återkallelse av förtida uttag.

För att den eftersträvade rörligheten i åldern mellan 60 och 70 år skall kunna uppnås inom ålderspensionssystemet bör enligt kommitténs mening vidare 65-årsåldern inte vara utgångspunkt för beräkning av högsta antalet dagar för sjukpenning och ersättning för sjukhusvård. Utgångspunkt bör enligt kommittén i stället vara ingången av den månad varunder den för- säkrade börjar åtnjuta hel ålderspension. dock senast den månad varunder han fyller 70 år.

Kommitténs förslag får stöd av det övervägande antalet remissinstanser. De föreslagna nya åldersgränserna och möjligheten till uttag av halv ål- derspension från folkpensioneringen och ATP hälsas med tillfredsställelse. Socialstyrelsen framhåller att den enskildes valfrihet kommer att öka och att möjligheten att ta ut halv ålderspension kommer att bli av värde för dem som känner behov att trappa ner förvärvsarbete men där förutsättningar för förtidspensionering saknas. Statens personalpensionsverk anser att sänk- ningen av den allmänna pensionsåldern och en utbyggnad av personalpen- sionen'ngen har större betydelse för rörligheten än de föreslagna anordning- arna för förtida uttag.

Flera remissinstanser anser att förslaget att slopa begränsningen vad avser återkallelse av förtida och uppskjutet pensionsuttag är värdefullt eftersom det ger möjlighet att anpassa pensionsbehovet efter personliga förutsätt- ningar. Försäkringskasseförbundet pekar på att denna del av reformen kan bli särskilt arbetsbelastande för försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket anför liknande synpunkter men framhåller att verkets ADB-anläggning kan underlätta den tekniska lösningen av denna fråga.

Riksförsäkringsverket anser att sänkningen av avdragsfaktorn till 0,5 96 kommer att innebära en rättvisare anpassning till normalpensionen från

• Sida 73
•  Original

Prop. 1975z97 ' 73

65 års ålder och att värdeökningen tämligen väl beaktas vid en uppräk- ningsfaktor på 0,6 % per månad. Försäkringsinspektionen, Landstingsför- bundet och Kommunförbundet har inga erinringar mot de föreslagna re- duktions- och påslagsfaktorerna.

Kommitténs förslag då det gäller förtida och uppskjutet uttag av ålders- pension från folkpensioneringen och ATP innebär att den försäkrade får valfrihet beträffande pensioneringstidpunkt i åldern 60—70 år. Han får vidare möjlighet att välja mellan att ta ut hel eller halv ålderspension och kan när han så önskar återkalla sitt pensionsuttag. Vid förtida uttag av halv ålderspension tillgodoräknas honom pensionspoäng för fortsatt förvärvsar- bete. Vill den försäkrade fortsätta sitt förvärvsarbete efter den allmänna pensionsåldern med uppskjutet pensionsuttag fungerar sjukförsäkringen på i huvudsak samma sätt som före denna ålder. Detta innebär bl. a. att han har rätt till sjukpenning för det inkomstbortfall som kan uppkomma då han till följd av sjukdom inte kan fullgöra sitt förvärvsarbete.

Kommitténs förslag i dessa frågor ger goda möjligheter till rörlighet be- träffande pensionsåldern bådc före och efter den allmänna pensionsåldern vid 65 år. Jag föreslår således att dessa förslag genomförs. inte minst de ökade möjligheterna att med uppskjutet pensionsuttag helt eller delvis fort- sätta förvärvsarbete efter den allmänna pensionsgränscn vid 65 år är av stor betydelse. De ökade möjligheterna till uttag av uttag av folkpension och ATP före 65 års ålder - som även kan avse halvt pensionsuttag — blir av betydelse främst för dem som inte kan erhålla den särskilda del- pensionen.

Statens personalpensionsverk framför som sin uppfattning att en ökning av möjligheterna till förtida uttag inom det allmänna pensionssystemet borde bedömas med hänsyn till vad som är möjligt i fråga om utvecklingen av kompletterande pensionssystem. Det stora antalet tjänstepensionsanord- ningar och deras sinsemellan helt olika uppbyggnad gör enligt min mening en sådan anpassning omöjlig. Det naturliga är i stället att tjänstepensions- anordningarna ansluter till den allmänna pensioneringen. Som pensions- ålderskommittén framhållit finns det möjlighet att konstruera en avtals- pension mellan 60 och 65 års ålder utan reduktion av pensionsbeIOppet som en påbyggnad på en i förtid uttagen ålderspension från folkpensio- neringen och ATP.

Jag vill med anledning av vad som uttalats under remissbehandlingen angående vissa frågor om intjänande av pensionspoäng inom ATP erinra om att kommittén i sitt fortsatta utredningsarbete har att behandla frågor om såväl förvärv av pensionspoäng som beräkning av avgifter.

De föreslagna bestämmelserna om fönida och uppskjutet pensionsuttag behandlas närmare i specialmotiveringen till lagförslagen.

5 . 2.4 Delpension

Pensionsålderskommittén föreslår i betänkandet en särskild lagstiftning för att ge stöd åt en delpension i kombination med deltidsarbete för ar-

• Sida 74
•  Original

Prop. l975:97 74

betstagare mellan 60 och 65 år utan någon följande reducering av folkpension och ATP. [ denna särskilda lagstiftning om delpension förutsätts att ar- betsmarknadens parter träffar kollektivavtal om omfattningen och den när- mare utformningen av delpensionen. Kommittén räknar med att sådana avtal skall kunna komma till stånd i samband med de anpassningsförhand- lingar som skall ske beträffande gällande pensionsavtal inför sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år den l juli 1976. Delpension före 65 års ålder skall enligt kommitténs förslag kunna kombineras med upp- skjutet uttag av halv ålderspension från folkpensioneringen och ATP efter 65 års ålder. Kommittén anser att delpension mellan 60 och 65 år enligt avtal bör garanteras ett ekonomiskt stöd från samhällets sida. Den föreslår att stödet får formen av ett bidrag till delpension som enligt kollektivavtal utgår till arbetstagare mellan 60 och 65 år då förvärvsverksamheten minskas till deltidsarbete. Kommittén föreslår att sådant bidrag skall utgå med hälften av delpensionen. dock högst med belopp som för varje pensionstagare mot- 5varar det vid årets ingång gällande basbeloppet. [ särskilda undantagsfall föreslås bidrag till delpension kunna utgå även om pensionstagaren inte utför något deltidsarbete.

Kommittén föreslår att bidraget frnansieras genom en särskild socialför- säkringsavgift från arbetsgivarna med 0,25 % på samma avgiftsunderlag som för socialförsäkringsavgifterna till folkpensioneringen och sjukförsäkringen. Bidraget skall enligt kommitténs förslag tillföras en fond som förvaltas av riksförsäkringsverket. Kommittén föreslår att riksförsäkringsverket och för- säkringskassorna skall ha hand om administrationen av den särskilda dcl- pensionen.

Remissinstanserna ansluter sig genomgående till kommitténs uppfattning om att det behövs ökade möjligheter till att trappa av arbetsinsatsen genom en delpension mellan 60 och 65 års ålder och att på så sätt få en mjuk övergång till ålderspension. När det gäller metoden för att åstadkomma en sådan delpension föreligger det däremot delade meningar vid remiss- behandlingen. Flera remissinstanser förordar att frågan om delpension löses i sin helhet genom lagstiftning. LO anser att samhället bör svara för lösningen av pensionsfrågan och att arbetsmarknadens parter bör ta ansvaret för att få fram erforderliga deltidsarbeten. LO begär därför att delpensionen skall grundas på lagstiftning och helt finansieras av staten genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. TCO upplyser att olika tjänste- mannaorganisationer under årens lopp sökt komma fram till kollektivavtal om rörlig pensionsålder men att dessa försök hittills inte varit framgångsrika. TCO anser därför att någon form av stödlagstiftning bör genomföras. Det är enligt TCO:s mening viktigt att lagstiftningen ges en utformning som gör det möjligt med kompletterande lösningar på olika kollektivavtalsom- råden. Även SACO/SR anser att en lagstiftning om delpension bör kunna kompletteras med avtalslösningar. SAF accepterarinte kommitténs förslag till lag om delpension. Enligt SAP:s mening bör arbetsmarknadsparterna träffa självständiga avtal i pensionsfrågor och frågan om delpension således

• Sida 75
•  Original

Prop. l975:97 . 75

helt lösas avtalsvägen. SAF anser också att en rörlig pensionsålder kan å- stadkommas utan en delpension i kombination med deltidsarbete. En lösning enbart genom avtal förordas också av de kommunala arbetsgivarorgani- sationema. Riksförsäkringsverket anser att vägande skäl talar för att del- pensionen regleras helt genom lag, eftersom man därigenom snabbt kan tillförsäkra alla de i betänkandet åsyftade arbetstagarna med deltidsarbete en enhetlig, värdebeständig delpension på ett från administrativa synpunkter enklare och billigare sätt. Även Pensionärernas riksorganisation begär en lösning av delpensionsfrågan lagstiftningsvägen.

Enligt min mening är det angeläget att arbetstagare i åldern 60—65 år ges ökade möjligheter att efter eget val med stöd av delpension kunna trappa ned sitt förvärvsarbete inför övergången till hel ålderspension. Det positiva gensvar som kömmitténs förslag om att införa en delpension har fått både vid remissbehandlingen och i den allmänna debatten ger ett starkt stöd för denna uppfattning. En sådan rätt till delpension under förutsättning av deltidsarbete är enligt min mening principiellt av sådan betydelse att den bör vara lagfäst. Med vår tradition på socialförsäkringsområdet är det naturligt att en pensionsfråga av detta slag löses lagstiftningsvägen. Jag delar LO:s uppfattning att samhället genom lagstiftning bör svara för lös- ningen av pensionsfrågan och att arbetsmarknadens parter bör ta ansvaret för att få fram erforderliga deltidsarbeten. Jag föreslår således att förvärvs- arbetande mellan 60 och 65 år tillförsäkras rätt till delpension genom en lag som anger grunderna för en delpensionsförsäkring. Bestämmelserna bör utformas med utgångspunkt i de av kommittén angivna riktlinjerna för en delpension och med beaktande av vad som anförts om en lagreglering av delpension från främst riksförsäkringsverket och LO. Förslaget innebär också att administrationen av delpensionsförsäkringen skall handhas av riks- försäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Det finns med an- ledning av vad bl. a. TCO och SACO/SR anfört vid remissbehandlingen anledning framhålla att denna lagstiftning om delpensionering självfallet inte utesluter avtalsmässiga kompletteringar, t. ex. för inkomstdelar som överstiger den allmänna pensionsgränscn vid 7,5 basbelopp.

Delpensionsförsäkringen bör liksom enligt kommitténs förslag gälla ar- betstagare som i åldern 60—65 år trappar ned sitt förvärvsarbete inför över- gången till hel ålderspension. Delpensionen skall i motsats till förtida uttag av ålderspension inte medföra någon reduktion av ålderspensionen från folk- pensioneringen och ATP. ] enlighet med kommitténs förslag bör delpen- sionen knytas direkt till förhållandena på arbetsplatsen.

Delpensionens anknytning till arbetsmarknaden kan. som riksförsäkrings- verket föreslagit, ske genom tillämpning av arbetsvillkoren inom arbets- löshetsförsäkringen eller det kontanta arbetsmarknadsstödet. Genom en så- dan anknytningsform kan man utgå från regelsystem som är välbekanta för organisationerna på arbetsmarknaden. För rätt till delpension bör således gälla att man uppfyller arbetsvillkoret enligt reglerna för arbetslöshetsför- säkringen eller det kontanta arbetsmarknadsstödet. vilket innebär att man

• Sida 76
•  Original

Prop. l975:97 76

i princip skall ha arbetat under minst fem av de senaste tolv månaderna.

LO har i sitt remissyttrande framhållit att delpensionen bör gälla arbets- tagare med relativt lång tid i arbetslivet och att den därför också bör do- kumenteras genom pensionspoäng inom ATP-systemet på grundval av an- ställningsinkomst. Det är enligt min mening naturligt att knyta an pen- sionsrätten för delpension till antalet år med pensionsgrundande inkomst inom ATP eftersom dessa direkt anger tidigare arbetsförhållanden. Jag fö- reslår en regel som innebär att delpensionen skall kunna utgå till den som har haft pensionsgrundande inkomst av anställning under minst tio år inom ATP från 45 års ålder.

Det är enligt min uppfattning angeläget att en ny pensionsform som ger möjlighet till en nedtrappning av förvärvsarbetet mellan 60 och 65 års ålder utformas så att den blir ett bra alternativ till förtidspensioneringen. Med beaktande av de synpunkter som riksförsäkringsverket anfört vid remiss- behandlingen föreslår jag att pcnsionsnivån skall utgöra 65 % av det in- komstbortfall som uppstår vid övergången till deltidsarbete. Underlaget för inkomstberäkningen bör på samma sätt som sker inom sjukförsäkringen och ATP begränsas till 7,5 gånger det vid inkomståret gällande basbeloppet. Det sagda innebär att den disponibla inkomsten vid en kombination av deltidsarbete och delpension i vanliga inkomstlägen kommer att ligga mellan 85 och 90 % av den föregående inkomsten vid heltidsarbete. Det fastställda pensionsbeloppet bör värdesäkras genom anknytning till basbeloppet enligt AFL.

Försäkringskassans beräkning av det inkomstbortfall som skall utgöra grunden för delpension bör ske på följande sätt. Underlag för beräkningen bör i första hand vara den sökandes egna uppgifter samt ett intyg från arbetsgivaren. [ vissa fall är det inte möjligt att grunda avgörandet på upp- gifter från en arbetsgivare. Exempel härpå är byggbranschen där arbetstagaren ofta byter arbetsgivare och arbetsplats. [ sådana fall bör — liksom kommittén föreslagit — avgörandet kunna grundas på ett intyg från den sökandes fackliga organisation. Saknas även sådant underlag för bedömningen bör försäk- ringskassan i samråd med t.ex. länsarbetsnämnd, arbetsförmedling eller anpassningsgrupp kunna finna former för en närmare utredning om sö- kandens arbetsförhållanden och därav betingade ändringar i inkomstsitua- tionen.

Ramen för beräkning av inkomstbortfallet bör som riksförsäkringsverket föreslagit utgöras av sökandens sjukpenninggrundande inkomst av anställ- ning före och efter Övergången till deltidsarbetet. Samtidigt med beslutet om delpension bör försäkringskassan fastställa ny sjukpenninggrundande inkomst för den försäkrade. l de fall sökandens aktuella inkomst inte över- ensstämmer med vad som angivits i tidigare beslut om sjukpenninggrun- dande inkomst bör arbetslöshetsförsäkringens praxis för beräkning av in- komst kunna utgöra en vägledning för beräkningen. Har sökandens inkomst varierat före övergången till deltidsarbete bör i princip genomsnittsinkomsten under de månader då arbetsvillkoret uppfyllts läggas till grund för beräk-

• Sida 77
•  Original

Prop. l975:97 . 77

nrngen.

Behoven av nedtrappning av förvärvsarbetet är skiftande och reglerna för delpensionen måste därför utformas så att individuella behov kan till- godoses. Den återstående arbetstiden bör dock ha så stor omfattning att den medför rätt till sociala förmåner av olika slag. Gränsen för vissa av- talsbundna förmåner är 16 arbetstimmar i veckan och för arbetslöshetsstödet 17 timmar i veckan. Med utgångspunkt i ett av LO framfört förslag vid remissbehandlingen föreslår jag att rätt till delpension skall föreligga vid minskning av arbetstiden ned till en gräns motsvarande i genomsnitt 17 timmar i veckan. Delpension bör inte kunna utgå om nedsättningen av arbetstiden understiger genomsnittligt fem timmar per vecka.

Enligt gällande regler anses bl.a. arbetstagares sjukpenning enligt AFL, föräldrapenning, dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant ar- betsmarknadsstöd som inkomst av anställning vid beräkning av pensions- grundande inkomst för ATP. De förslag som jag lägger fram i det följande medför att såväl vuxenstudiebidrag som utbildningsbidrag i form av dag- penning och stimulansbidrag också blir pensionsgrundande för ATP. Det är enligt min mening naturligt att även förmånerna från den nya delpen- sionsförsäkringen behandlas på samma sätt och jag föreslår således att del- pensionen får tillgodoräknas vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst för ATP.

Möjligheten enligt kommitténs förslag till individuella undantag från kra- vet på deltidsarbete för rätt till delpension har väckt kritik under remiss- behandlingen. Flera remissinstanser, bland dem socialstyrelsen, riksförsäk- ringsverket och statens personalpensionsverk har anmält stark tvekan mot förslaget. TCO och SACO/ SR anser att lagstiftningen bör innehålla en sådan regel som medger undantag från kravet på deltidsarbete. LO anser för sin del att den föreslagna undantagsregeln kan accepteras endast under för- utsättning att avgörandet ligger hos facklig organisation. Av ALF-utred- ningens remissyttrande framgår att vissa komplikationer kan uppkomma vid samordning med arbetslöshetsstödet om den föreslagna undantagsregeln införs.

En undantagsregel med den innebörd som kommittén föreslagit låter sig knappast förenas med en lagstiftning om delpensionsförsäkring. Med hänsyn härtill och med beaktande av den starka kritik mot en sådan regel som kommit till uttryck vid remissbehandlingen är jag inte beredd att förorda att en sådan undantagsregel införs i den här föreslagna lagstiftningen. Frågor av det slag som har aktualiserat den av kommittén föreslagna undantags- regeln bör kunna lösas på annat sätt än genom delpensionsförsäkringen. Jag vill peka på att det enligt gällande bestämmelser finns möjlighet att lösa sådana frågor inom ramen för bl. a. arbetslöshetsstödet och förtids- pensioneringen.

Under remissbehandlingen har frågan om administrationen av delpen- sioneringen i den utformning som kommittén föreslagit tilldragit sig ett stort intresse och det har anförts skäl både för och emot en administration

• Sida 78
•  Original

Prop. l975:97 78

genom riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Med den lagstiftning om delpensionsförsäkring som jag förordat ligger det i sakens natur att delpensionen — som jag redan nämnt — bör handhas av riksför- säkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Handläggningen av delpensionen bör i hög grad underlättas genom det goda samarbete som redan finns mellan socialförsäkringsadministrationen och arbetsmarknads- organen.

Beslutsordningen hos försäkringskassorna bör utformas i enlighet med kommitténs förslag. Det innebär att tjänsteman hos försäkringskassa — på samma sätt som f. n. gäller beträffande förtidspension på arbetsmarknads- mässiga grunder — får rätt att fatta beslut i ärende angående delpension. Är tjänstemannen tveksam skall han hänskjuta ärendet till kassans pen- sionsdelegation. Delegationen bör i enlighet med riksförsäkringsverkets för- slag ha särskild sammansättning vid avgörande av dessa frågor. Någon medi- cinsk bedömning skall inte förekomma, varför personer med erfarenhet av arbetsmarknadsförhållanden bör ersätta läkarna i delegationen vid behand- lingen av delpensionsärenden. Som riksförsäkringsverket framhållit i sitt remissyttrande bör bedömningen av arbetsvillkor, deltidsarbete och in- komständring grundas på utlåtande av arbetsmarknadsorgan.

Regleras delpensionen i sin helhet genom lagstiftning är det enligt min mening naturligt att den försäkrade får möjlighet att överklaga försäkrings- kassans beslut i vanlig ordning. I fråga om besvärsordningen bör därför — i enlighet med vad LO anfört i sitt remissyttrande — samma regler som gäller enligt AFL tillämpas för delpensionsförsäkringen.

Det är inte möjligt att i den nya lagen om delpensionsförsäkring ange lösningar för alla de skiftande förhållanden som kan förekomma och som kan växla inom olika branscher på arbetsmarknaden. Inom ramen för de i lagen angivna grunderna för delpensioneringen avses det därför ankomma på riksförsäkringsverket att meddela kompletterande tillämpningsföreskrif- ter. Kommittén har föreslagit att verket därvid bör biträdas av en särskild pensionsnämnd. Detta organ bör ges formen av en till verket knuten dele- gation med rådgivande funktion och kallas central pensionsdelegation. Be- stämmelserna i den föreslagna lagen om delpensionsförsäkring behandlas närmare i spcialmotiveringen till lagförslaget. Jag vill bl.a. peka på i spe- cialmotiveringen behandlade frågor som gäller bedömningen av ärenden där sökanden har eller får en bisyssla vid sidan av deltidsarbetet.

Det ligger i sakens natur att bestämmelserna om en helt ny pensionsreform efter hand kan behöva justeras med ledning av erfarenheterna vid lagens tillämpning. Detta kan gälla såväl kvalifikationsreglerna som andra bestäm- melser. t. ex. de vid remissbehandlingen berörda frågorna om beräknings- grunder för avgiftsunderlaget i de fall anställda har lägre tjänstepensionsålder än den allmänna pensionsåldern. Riksförsäkringsverket kommer att ha en viktig uppgift att i olika avseenden följa upp verkningarna och erfarenheterna av den nya delpensionsförsäkringen. Jag avser att sedan propositionen be-

• Sida 79
•  Original

Prop. l975:97 79

handlats av riksdagen föreslå regeringen att uppdra åt riksförsäkringsverket att i samråd med pensionsdelegationen noga följa utvecklingen på detta område och att därvid föreslå sådana justeringar i lagstiftningen som fram- deles kan visa sig erforderliga.

5.2.5. Kostnader och finansiering

Pensionsålderskommittén konstaterar beträffande förtida och uppskjutet uttag av ålderspension att den försäkringsmässiga beräkningen av dessa för- måner i princip innebär att kommitténs förslag i detta avseende är kost- nadsmässigt neutralt. Detta hindrar enligt kommittén inte att en viss för- skjutning av kostnaderna mellan olika budgetår kan uppkomma. Omfatt- ningen av en sådan kostnadsförskjutning beror på i hur hög grad de vidgade möjligheterna till förtida resp. uppskjutet uttag kommer att utnyttjas. Ett stort utnyttjande av möjligheten till förtida uttag medför en tidigareläggning av kostnaderna medan ett stort utnyttjande av möjligheten till uppskjutet uttag å andra sidan innebär att kostnader skjuts på framtiden. Med hänsyn till ovissheten i dessa avseenden är det enligt kommittén svårt att uttala sig om storleken av nämnda kostnadsförskjutningar. Jag har i detta hän- seende inte någon annan mening än kommittén.

Kostnaderna för det av kommittén föreslagna bidraget till delpensionering skulle enligt betänkandet finansieras genom en särskild socialförsäkrings- avgift från arbetsgivarna med 0,25 % på samma avgiftsunderlag som gäller för socialförsäkringsavgifterna till folkpensioneringen och sjukförsäkringen. De av kommittén angivna kostnaderna avser bidrag med i princip hälften av delpensionen och är beräknade på en pensionsnivå av ca 65 % av den bortfallna inkomsten. Kommittén har beräknat att det föreslagna avgifts- uttaget skulle motsvara en utnyttjandegrad under de första åren med om- kring en fjärdedel av de ca 235 000 förvärvsarbetande med inkomst av an- ställning i åldern mellan 60 och 65 år. Detta innebär att avgiftsuttaget skulle täcka bidrag till delpension för omkring 60000 personer.

Flera remissinstanser har framhållit att den av kommittén antagna ut- nyttjandegraden under de första åren framstår som alltför hög. Riksför- säkringsverket ifrågasätter om inte ett avgiftsuttag på 0,25 % under de första åren skulle vara fullt tillräckligt för att bestrida hela delpensionskostnaden. Kommunförbundet och Landstingsförbundet påpekari sina yttranden också att stora grupper av anställda hos kommunerna enligt gällande pensionsavtal normalt lämnar sina anställningar med ålderspension vid 63 års ålder och att delpensionstiden för dem begränsas till maximalt tre år i stället för fem år.

Den av mig föreslagna delpensionsförsäkringen bör i sin helhet finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. Avgiften bör i enlighet med vad kommittén föreslagit tillföras en fond som förvaltas av riksförsäkringsverket.

• Sida 80
•  Original

Prop. 1975:97 80

Kommitténs kostnadskalkyl bygger på antagandet att ungefär var fjärde löntagare i landet i åldern 60—65 år redan till en början skulle komma att åtnjuta delpension. Jag delar remissinstansernas uppfattning att detta an- tagande framstår som alltför högt. även om det självfallet är svårt att göra några säkra antaganden förrän man fått erfarenheter av den nya pensions- formen. Det föreslagna avgiftsuttaget på 0,25 % bör som riksförsäkrings- verket framhållit vara tillräckligt för att i full omfattning finansiera del- pensioneringen under de första åren. Med beaktande av de ändrade grunder för avgiftsunderlag för socialförsäkringsavgifter som föreslagits i prop. 1975292 kan ett avgiftsuttag på 0,25 % beräknas tillföra delpensionsfonden ca 400 milj. kr. per år. Detta belopp torde vara tillräckligt för delpension till omkring 35 000 arbetstagare i de angivna åldersklasserna, vilket mot- svarar omkring 15 % av totala antalet förvärvsarbetande med inkomst av anställning i dessa åldrar. Jag föreslår därför att den årliga socialförsäkrings- avgiften från arbetsgivarna för delpensionsförsäkringen fastställs till 0,25 % av löneunderlaget. Med hänsyn till att reformen träder i kraft den I juli 1976 kommer avgiftsuttaget för kalenderåret 1976 att utgöra 0,125 %.

Behov av särskilda informationsåtgärder kommer att föreligga med an- ledning av reformen. Utöver information i samband med beslutet bör riks- försäkringsverket få i uppdrag att i samarbete med Försäkringskasseförbun- det genomföra erforderliga informationsinsatser.

5.3. Beräkning av pensionsgrundande inkomst vid vuxenstudier och arbets- marknadsutbildning

Chefen för utbildningsdepartementet har i prop. l975:23 föreslagit in- förande av vissa nya studiestödsformer, nämligen timstudiestöd, dagstu- diestöd och särskilt vuxenstudiestöd. Det föreslås att bestämmelser om så- dana stöd tas in i studiestödslagen (19731349). Timstudiestödet föreslås bli pensionsgrundande för ATP. Detsamma föreslås för den del av dagstu- diestödet som består av inkomstbidrag samt för den del av det särskilda vuxenstudiestödet som består av vuxenstudiebidrag.

Statsrådet Leijon har i prop. l975145 föreslagit ändrade grunder för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. Förslaget innebär bl. a. att de nuvarande förmånerna grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barn- tillägg ersätts av dagpenning och Stimulansbidrag. De nya förmånerna fö- reslås bli pensionsgrundande för ATP på samma sätt som de nuvarande förmånerna.

Förslagen i de angivna propositionerna innebär att timstudiestöd. in- komstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen och dagpenning och Stimulansbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen skall jämställas med inkomst av anställning vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Detta förutsätter ändring av 11 kap. Zå första stycket AFL.

• Sida 81
•  Original

Prop. l975:97 8l

5.4. Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag till

I. lag om ändring i lagen (19622381) om allmän försäkring,

2. lag om delpensionsförsäkring.

3. lag om ändring i lagen (l969:205) om pensionstillskott.

4. lag om ändring i lagen (l9621392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

5. lag om ändring i lagen (l973z370) om arbetslöshetsförsäkring,

6. lag om ändring i lagen (19731371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Förslagen under 5 och 6 har upprättats i samråd med chefen för arbets- marknadsdepartementet.

6 Specialmotivering till lagförslagen 6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962z381) om allmän försäkring 3 kap.

3 5

De nuvarande bestämmelserna i denna paragraf innebär att försäkrad som fyllt 65 år eller dessförinnan gjort förtida uttag av ålderspension har rätt till sjukpenning för högst l80 dagar.

Som framgår av den allmänna motiveringen skall de försäkrade erhålla rätt att göra förtida och uppskjutet uttag också av halv ålderSpension. Be- stämmelserna såvitt avser sjukförsäkringen har utformats med avsikt att ge sådana förvärvsarbetande. som i åldern mellan 60 och 70 år kombinerar deltidsarbete med uttag av halv ålderspension. samma sjukförsäkringsskydd med avseende på den fortsatta, reducerade arbetsinsatsen som de tidigare haft vid heltidsarbete. Detsamma gäller självfallet för den som kombinerar deltidsarbete med delpension. De nya bestämmelserna innebär att den för- säkrade skall ha rätt till sjukpenning för det inkomstbortfall som kan upp- komma då han till följd av sjukdom inte kan fullgöra sitt deltidsarbete. För att den eftersträvade rörligheten i åldern mellan 60 och 70 år inom ålderspensionssystemet skall kunna uppnås skall 65-årsåldern inte vara ut- gångspunkt för beräkning av de 180 dagarna. Utgångspunkt skall i stället vara ingången av den månad då den försäkrade börjar åtnjuta hel ålders- pension. dock senast den månad då han fyller 70 år. Härigenom förstärks skyddet även för de försäkrade som efter 65-årsåldern fortsätter sitt hel- tidsarbete och uppskjuter uttaget av hela ålderspensionen.

Genom de ändrade reglerna i denna paragraf beträffande rätt till sjuk- penning samt i 4 kap. 35% AFL rörande rätt till ersättning för sjukhusvård stärks den deltidsarbetandes ställning i åldern mellan 60 och 70 år.

6 Riksdagen I 975 . [sam/. Nr97

• Sida 82
•  Original

Prop. 1975:97 82

4 kap.

3 s*

Paragrafens nuvarande lydelse innebär att ersättning för sjukhusvård utgår för högst 365 dagar till försäkrad som fyllt 65 år eller dessförinnan åtnjuter ålderspension. i analogi med vad som avses gälla för sjukpenning enligt 3 kap. Bä skall utgångspunkten för beräkningen av det högsta antal dagar under vilka ersättning för sjukhusvård kan utgå vara ingången av den månad då den försäkrade börjar åtnjuta hel ålderspension. dock senast den månad då han fyller 70 år.

4 kap.

6 &

innebörden av denna paragraf är att försäkringskassa skall ha möjlighet att besluta om indragning av sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård sedan den försäkrade fyllt 65 år. Prövning avses därvid ske enligt liknande principer som nu gäller beträffande tillerkännande av förtidspension då för- säkrad t. ex. drabbas av invalidiserande sjukdom (jfr 16 kap. 1 & andra stycket AFL), med den skillnaden att kassan givetvis inte som en följd av prövningen skall tillerkänna den försäkrade ålderspension utan ansökan därom. De krav på föregående försök med arbetsmarknadsutbildning eller annan rehabili— tering som tillämpas för yngre personer kan självfallet inte ha samma styrka för äldre personer. Bestämmelsen innebär att indragning skall kunna ske först sedan de dagantal förflutit som enligt 3 kap. 3.5 första stycket eller 4 kap. 3ä gäller för försäkrade som åtnjuter hel ålderspension. dvs. 180 dagar i fråga om sjukpenning och 365 dagar i fråga om ersättning för sjuk- husvård.

6 kap.

1 &

Enligt denna paragraf skall förtida uttag av ålderspension kunna göras fr. o. m.-den månad då den försäkrade fyller 60 år. Såväl förtida som upp- skjutet uttag skall därjämte kunna avse hel eller halv pension. För försäkrade som är berättigade också till tilläggspension skall uttag — i motsvarande omfattning — avse även denna.

Avskaffandet av den regel i paragrafens tredje stycke som begränsar rätten till återkallelse av förtida uttag till enbart en gång innebär att pension kan utgå i obegränsat antal skilda perioder. Övriga i paragrafens tredje stycke intagna bestämmelser rörande återkallelse av pensionsuttag överförs till en ny paragraf. 6 kap. 3å.

2 & Reduktions- resp. påslagsfaktorernas storlek har berörts i den allmänna motiveringen. I enlighet med vad där anförts ändras reduktionen vid förtida

• Sida 83
•  Original

Prop. 1975:97 83

uttag från 0,6 % till 0,5 % för varje månad som då pensionen börjar att utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65 år. Vid uppskjutet uttag är påslagsfaktorn oförändrad. dvs. 0,6 %.

Som framgår av punkt 2 övergångsbestämmelserna skall den nya reduk- tionsfaktorn gälla samtliga personer som gjort förtida uttag före ikraftträ- dandet av de nya reglerna. Försäkringskassorna omräknar utan ansökan redan utgående pensioner med beaktande av den nya reduktionsfaktorn.

Bestämmelserna i paragrafens tredje stycke föreslås av redaktionella skäl överförda till den nya 3ä i detta kapitel.

3 &

Regeln i paragrafens första stycke innebär rätt för den försäkrade att när- helst han så önskar — dvs. såväl före som efter 65 års ålder — återkalla sitt uttag av ålderspension. Återkallelsen verkar från månadsskiftet efter ingivande av anmälan till försäkringskassan. Återkallelse skall givetvis även kunna ha det innehållet att hel ålderspension nedsätts till hälften. Här- igenom ökas den försäkrades möjligheter att smidigt anpassa stödet från den allmänna pensioneringen till den för honom aktuella arbetssituationen. För försäkrad som är berättigad också till tilläggspension skall återkallelsen avse båda pensionsdelarna.

[ paragrafens andra stycke har samlats de bestämmelser som reglerar be- räkning av pension efter återkallelse av pensionsuttag.

Bestämmelserna innebär att pension som börjar utgå efter återkallelse skall beräknas med tillämpning av reglerna i 2,5 men med beaktande av den tid pension tidigare utgått. lnnebörden kan belysas av följande exempel: En försäkrad uppbär hel ålderspension tio månader under det sextioandra levnadsåret. Pensionen blir under denna tid (36 x0,5)= 18 96 mindre än normalpension. Pension börjar ånyo utgå vid 66 års ålder. En beräkning av pensionens storlek på grundval av åldern då pensionen ånyo börjar utgå ger till resultat en pension som är (12 x 0,6) = 7,2 % större än normal pen- sion. Avdrag skall emellertid ske för de tio månader pension tidigare utgått, alltså med (10 x 0,5) = 5 %. Pensionen blir således 2.2 % större än normal ålderspension. Pensionen återkallas efter fjorton månader och börjar ånyo utgå vid 70 års ålder. Pensionen blir då (5 x 12 x 0,6)—(10 x 0,5)—(14 X 0,6) = 36 — 5 — 8,4 = 22,6 96 större än normal pension.

4 &

I denna paragraf regleras de fall då uttag avser hälften av ålderspension. l sådana fall skall således den av uttaget föranledda reduktionen beräknas enbart på den i förtid uttagna hälften. På samma sätt skall vid uppskjutet uttag av hälften av ålderspension den därav föranledda ökningen beräknas enbart på den hälft som tas ut senare.

• Sida 84
•  Original

Prop. l975:97 84

7 kap.

4 &

Ändringen av denna paragraf, som gäller förtidspension, ansluter till 6 kap. $& AFL såvitt avser förtida uttag av ålderspension. Har en försäkrad efter återkallelse av förtida uttag blivit berättigad till förtidspension minskas förtidspensionen enligt nu gällande regler med 0,6 % för varje månad som ålderspensionen utgått. De nya bestämmelserna innebär dels att reduktions- faktorn minskas till 0,5 %. dels att reduktionen av förtidspensionen efter förtida uttag av halv ålderspension skall ske på hälften av förtidspensionen. Detta gäller oberoende av om förtidspensionen utgår som hel eller partiell.

8 kap.

4 &

Ändringen av denna paragraf, som gäller änkepension, ansluter till mot- svarande ändring i reglerna för förtidspension i 7 kap. 4 % AFL. Änkepension som utgår efter återkallelse av förtida uttag av ålderspension skall således minskas med 0.5 96 för varje månad som ålderSpensionen utgått. Minsk- ningen skall göras på hela änkepensionen om det förtida uttaget avsett hel ålderspension och på hälften av änkepensionen om uttaget avsett halv ål- derspension.

9 kap.

1 s' Ändringen av denna paragraf, som gäller barntillägg, innebär endast att barntillägg vid uttag av halv ålderspension anpassas till ålderspensionen.

11 kap.

1 s'

Som framgår av den allmänna motiveringen avses att pensionsgrundande inkomst för förvärvsarbete skall beräknas för försäkrad även för år då han före 65-årsåldern åtnjuter halv ålderspension. Den försäkrade bereds här- igenom möjlighet att förvärva ATP-poäng så länge hans förvärvsinkomst överstiger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Möjligheten föreligger t.o.m. det år han fyller 64 år eller — för övergångsgenerationen — 65 år.

2 &

Innebörden av ändringarna i denna paragraf är att delpension, liksom vissa former av studiestöd ienlighet med vad som förutsatts i prop. l975:23 samt utbildningsbidrag i form av dagpenning och Stimulansbidrag enligt

• Sida 85
•  Original

Prop. 1975:97 85

prop. l975z45 görs pensionsgrundande för ATP. Förmånerna skall i likhet med bl. a. dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och sjukpenning enligt AFL vid beräkning av pensionsgrundande inkomst anses som inkomst av anställning.

12 kap.

1—4 &

Dessa paragrafer innehåller de grundläggande bestämmelserna angående rätt till ålderspension från tilläggspensioneringen. Ändringarna vad avser fönida och uppskjutet uttag av ålderspension från tilläggspensioneringen ansluter helt till ändringarna i motsvarande del beträffande folkpensione- ringen (ifr 6 kap. 1—4 55).

13 kap.

4 så

Denna paragraf innehåller för tilläggspensioneringens del bestämmelser som motsvarar bestämmelserna rörande folkpension i 7 kap. 4 & andra stycket AFL. Ändringen innebär att reduktionsfaktorn vid förtida uttag sänks till 0.5 % per månad och att reduktionen sker på hälften av förtidspensionen om det förtida uttaget avsett endast halv ålderspension.

15 kap.

2 &

Paragrafen innehåller särskilda regler för beräkning av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng för försäkrade som är födda under åren 1911—1927. Bestämmelserna tillkom efter förslag i prop. 1974:129 (SfU 1974132, rskr 19741332).

Ändringen innebär att det för försäkrad som tillhör denna övergångs- generation skall beräknas pensionsgrundande inkomst och därmed pensions- poäng för det år under vilket han fyllt 65 år även om han under samma år gjort förtida uttag av halv ålderspension. Motivet för förslaget har be- skrivits i specialmotiveringen till 11 kap. lä AFL.

17 kap.

4 s' Denna paragraf innehåller bestämmelser om samordning mellan pensions- förmåner och andra allmänna förmåner, t.ex. socialhjälp eller stöd vid ar- betslöshet.

Det avses att delpension inte skall kunna utgå för sådan månad då den försäkrade åtnjuter förtidspension eller ålderspension enligt AFL. Den för-

7 Riksdagen [975 . ] saml. Nr 07

• Sida 86
•  Original

Prop. 1975:97 86

säkrade skall således inte kunna åtnjuta dubbel pension för samma månad. När förtidspension eller ålderspension utgår retroaktivt avräknas utgiven delpension för samma tid från den allmänna pensionen enligt bestämmelser som infogats i paragrafen.

Tillvägagångssättet ansluter till det system som nu tillämpas beträffande samordning av allmän pension med dagpenning från erkänd arbetslöshets— kassa och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (19731371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

I samband med tillägget beträffande delpension har paragrafen redigerats om för att göra bestämmelserna mer överskådliga.

Reformerna skall träda i kraft den 1 juli 1976, dvs. samma dag som den redan beslutade sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år.

Höjningen av pensionerna för försäkrade som före ikraftträdandet gjort förtida uttag av ålderspension har kommenterats i specialmotiveringen till 6 kap. ZE AFL. Som en följd av ändringarna i 3 kap. 335 och 4 kap. 3,55 upphör bestämmelserna om begränsning av tiden för sjukpenning och för ersättning för sjukhusvård att gälla för vissa försäkrade som vid ikraftträ- dandet fyllt 65 år men inte 70 år och som inte börjat uppbära hel ålders- pension. Vid försäkringskassans tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. 6 & gäller för dessa övergångsfall samma utgångspunkt för tidsberäkningen som för övriga försäkrade, nämligen 6S-årsmånaden. Särskild övergångs- bestämmelse har med hänsyn härtill inte ansetts nödvändig.

6.2. Förslaget till lag om delpensionsförsäkring

1 &

Skälen för att den nya försäkringen för delpension regleras i en särskild lag framgår av den allmänna motiveringen. I denna paragraf stadgas att riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna skall handha den nya försäkringen. Försäkringskassorna skall biträda dem som är försäkrade enligt lagen och efter ansökan fatta beslut om pension. Riksförsäkringsverket ansvarar för uppbörd av avgifter och förvaltning av den i 7 & nämnda fonden samt utfärdar tillämpningsföreskrifter till lagen. Verket är också enligt 8 & andra instans vid överklagande av försäkringskassas beslut angående del- pension.

2 s

I denna paragraf anges tre förutsättningar som skall vara uppfyllda för att en person skall vara försäkrad enligt lagen om delpensionsförsäkring. Som första förutsättning gäller att det är fråga om en arbetstagare. Den andra förutsättningen gäller den aktuella anknytningen till arbetsmarknaden.

• Sida 87
•  Original

Prop. 1975:97 87

I detta hänseende krävs att han som arbetstagare uppfyller det s.k. ar- betsvillkoret enligt antingen 65 punkt 2. lagen ('l973:370) om arbetslös- hetsförsäkring eller 65” lagen (l973z371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Det avses att samtliga de regler som tillämpas för arbetslöshetsstöd i fråga om bedömning av ramtid och arbetstid skall kunna tillämpas även vid be- dömningen av frågan om arbetsvillkoret är uppfyllt. Detta innebär att 7, 8 och 10 & förstnämnda lag samt 7 och 8 åå sistnämnda lag blir tillämpliga. Det bör understrykas att det inte är frågan om huruvida den sökande är berättigad till arbetslöshetsstöd som är avgörande för om vederbörande upp- fyller det nu behandlade försäkringsvillkoret. Det avgörande är i stället om han med tillämpning av nämnda paragrafer uppfyller arbetsvillkoret. 958 sistnämnda lag blir således inte tillämplig i detta sammanhang.

Tidpunkten för ansökan om delpension bör vara avgörande för bedöm- ningen om den sökande uppfyller arbetsvillkoret. Om det av utredningen framgår att deltidsarbetet kommer att påbörjas först sedan viss tid förflutit efter det den sökande lämnat sin föregående anställning skall delpension kunna beviljas fr.o.m. den dag då deltidsarbetet påbörjas även om han vid det tillfället inte längre uppfyller arbetsvillkoret.

Den tredje förutsättningen avser längre tids anknytning till arbetslivet. I detta hänseende krävs att vederbörande har tillgodoräknats pensionsgrun- dande inkomst av anställning enligt lagen om allmän försäkring under minst tio år från 45 års ålder. Det utgör inget hinder att han tillsammans med pensionsgrundande inkomst av anställning tillgodoräknats pensionsgrun- dande inkomst av annat förvärvsarbete än anställning under samma år och det uppställs inga särskilda krav på storleken av den pensionsgrundande inkomsten.

! vissa fall kan tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomst för året närmast före det då delpension skall utgå vara avgörande för frågan om rätt till pension. I sådana fall skall den sökande äga rätt att tillgodoräkna sig även detta år på grundval av en av försäkringskassan beräknad preliminär pensionsgrundande inkomst, om han med inkomstuppgift. kopia av själv- deklaration eller på annat tillfredsställande sätt kan styrka att han slutligt kommer att tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst.

Den som med tillämpning av 15 kap. 2ä AFL i dess lydelse före år 1974 tillgodoräknats pensionspoäng för visst år skall äga rätt att medräkna även sådant år för uppfyllande av den angivna förutsättningen i fråga om antal år med pensionsgrundande inkomst.

3 &

l denna paragraf regleras den försäkrades rätt till ersättning. För rätt till ersättning krävs bosättning i Sverige.

Rätten till delpension knyts i paragrafens första stycke till den försäkrades arbetstid. Det grundläggande kravet för rätt till pension är att den försäkrade trappar ned sitt förvärvsarbete som anställd till deltidsarbete i förhållande

• Sida 88
•  Original

Prop. 1975:97 88

till tidigare arbete. Det tidigare arbetet kan ha varit heltids- eller deltidsarbete. l paragrafen läggs fast en övre och en nedre gräns inom vilka deltidsarbetet efter nedtrappningen avses ligga. Det krävs således att minskningen är i genomsnitt minst fem timmar per arbetsvecka. Detta stadgande motiveras med att en markerad nedtrappning framstår som önskvärd inte minst från den försäkrades egen synpunkt. Som nedre gräns har uppställts att den försäkrade arbetar under tid som motsvarar i genomsnitt minst 17 timmar per arbetsvecka. Om den försäkrades arbetstid vid deltidsarbete beräknas komma att variera, bör den genomsnittliga arbetstiden under det år för vilket ny sjukpenninggrundande inkomst skall fastställas vara avgörande för bedömningen.

Anknytningen till deltidsarbetet innebär också att rätten till delpension upphör om den försäkrade slutar sitt arbete frivilligt utan giltig anledning. Vid bedömning härav bör praxis angående motsvarande regel beträffande avstängning från rätt till arbetslöshetsstöd vara vägledande.

l paragrafens andra stycke anges den tid under vilken delpension kan utgå. Det avses att delpension skall kunna utgå i åldern 60—65 år. För att uppnå önskvärd anslutning till förmånerna från den allmänna försäkringen föreslås att pensionen skall kunna utgå fr. o. m. månaden då den försäkrade fyller 60 år t. o. m. månaden före den då han fyller 65 år. Det bör erinras om att ålderspension som tas ut vid den allmänna pensionsåldern skall utgå fr.o.m. den månad 65-årsåldern uppnås.

4 5

Den som önskar erhålla delpension skall enligt denna paragrafs första stycke göra skriftlig ansökan hos allmän försäkringskassa. Närmare bestäm- melser för ansökan och prövning avses komma att utfärdas i enlighet med 11 5 av riksförsäkringsverket. Den försäkrade skall emellertid — utöver egna uppgifter i ansökan — lämna ett intyg om inkomst och arbetsförhållanden såväl före som efter övergången till deltidsarbete. Detta intyg avses i flertalet fall komma att utfärdas av den försäkrades arbetsgivare. I vissa fall — särskilt då arbetstagaren ofta byter anställning eller har flera arbetsgivare — kan intyg från en arbetsgivare inte utgöra tillräcklig grund för avgörande av frågan om rätt till delpension. Byggbranschen har nämnts som exempel på sådana fall. I dessa fall avses i stället att avgörandet skall grundas på ett intyg från sökandens fackliga organisation. Rätten till delpension knyts då till deltidsarbete inom branschen och inte hos enskild arbetsgivare. Ger intyg från arbetsgivare eller fackförening inte tillräcklig ledning för bedöm- ningen bör försäkringskassan föranstalta om närmare utredning. Det för- utsätts att riksförsäkringsverket utfärdar närmare anvisningar för handlägg- ningen av sådana ärenden.

Av paragrafens andra stycke framgår att arbetslöshetskassa och länsarbetsnämnd skall biträda försäkringskassan vid handläggning av ären- den enligt Iagen. Som framgått av den allmänna motiveringen och de hittills

• Sida 89
•  Original

Prop. 1975:97 89

kommenterade paragraferna bygger delpensionslörsäkringen i flera avseen- den på begrepp och regler som förekommer inom den allmänna försäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och lagen (l973z37l) om kontant arbetsmarknads- stöd. Det har ansetts vara en fördel att utgå från regelsystem som är väl kända för organisationerna på arbetsmarknaden och i möjligaste mån avstå från att skapa nya kvalifrkationsregler för rätt till delpension. lnnebörden av arbetsvillkoret är att den som kvalificerar sig för rätt till arbetslöshetsstöd samtidigt kvalificerar sig för en av förutsättningarna för delpension. Av nu angivna skäl framgår det värdefulla i att försäkringskassan i frågor som har anknytning till bl. a. arbetsvillkoret, arbetstid eller arbetsförtjänst kan erhålla hjälp vid handläggningen av delpensioneringen från arbetslöshets- kassorna och länsarbetsnämnderna. Det bör i sammanhanget understrykas att ett nära samarbete redan förekommer mellan försäkringskassorna och arbetsmarknadsorganen.

l paragrafens tredje stycke åläggs arbetsgivare skyldighet att utfärda det intyg som behövs vid ansökan om delpension.

Av paragrafens ljärde stycke framgår att beslutet om delpension bör gälla tills vidare. Framgår det emellertid att deltidsarbetet är begränsat till viss tid bör beslutet avse samma tid så att ny prövning av rätten till delpension kan ske vid ändrade förhållanden.

5 &

Denna paragraf innehåller regler för beräkning av delpensionens storlek. För beräkningen av pensionen skall först fastställas den försäkrades normala inkomst före och efter övergången till deltidsarbete. Delpensionen skall mot- svara 65 96 av skillnaden mellan den försäkrades inkomster i anställningen före resp. efter övergången till deltidsarbetet. Samtidigt som beslut meddelas om delpension skall försäkringskassan också meddela beslut om ny sjuk- penninggrundande inkomst till följd av övergången till deltidsarbete. l fall där den försäkrades och arbetsgivarens uppgifter om inkomst före över- gången överensstämmer med de uppgifter som legat till grund för det vid ansökan gällande beslutet om sjukpenninggrundande inkomst torde några svårigheter inte föreligga att beräkna delpensionens storlek. Avviker upp- gifter bör försäkringskassan föranstalta om utredning, varvid arbetslöshets- kassornas praxis vid beräkning av inkomst bör ge vägledning. Som inkomst före övergången bör gälla den inkomst som sökanden hade under sin senaste. varaktiga anställning. dock högst den inkomst som motsvarar hans sjuk- penninggrundande inkomst av anställning. Har den sökande före övergången haft flera kortvariga anställningar eller har inkomsten varierat bör bedöm- ningen göras med hänsyn till hans inkomst under de månader som till- godoräknats i arbetsvillkoret. Försäkringskassan har möjlighet att med stöd av bestämmelsen i paragrafen beräkna skillnaden med utgångspunkt i annan inkomst än den som angivits i beslut om sjukpenninggrundande inkomst. Förutsättning för höjning är emellertid att den försäkrade — på samma sätt

• Sida 90
•  Original

Prop. l975:97 90

som gäller inom föräldralörsäkringen — kan styrka att han verkligen haft högre inkomst än den tidigare angivna. Den närmare utformningen av detta förfarande avses bli reglerad av riksförsäkringsverket.

Den fastställda delpensionen värdesäkras genom anknytning till basbe- loppet. Delpensionen kommer således på samma sätt som pensionerna inom den allmänna försäkringen att följa prisutvecklingen. Delpensionen skall vidare vara pensionsgrundande inom ATP. Bestämmelse härom har tagits in i förslaget till ändring av ll kap. 25 AFL.

Beslut om delpension bör gälla tills vidare. Sedan den försäkrade erhållit delpension kan det emellertid inträda sådana förändringar som bör inverka på delpensionen. Det har i paragrafens tredje stycke uttryckligen angivits att tillämpningsföreskrifterna beträffande delpensionen skall ange hur sådana situationer skall bedömas. Anvisningarna bör för att syftet med delpensionen skall kunna uppnås utfärdas med beaktande av följande allmänna synpunk- ter.

Till grund för strävandena att skapa en delpension som inte medför re- duktion av ålderspensionen efter 65 års ålder ligger önskemålet att kunna trappa ned förvärvsarbetet. Om den försäkrade vid sidan av sitt deltidsarbete tar upp annat förvärvsarbete innebär det i många fall att någon nedtrappning inte sker av den totala förvärvsinsatsen. [ sådana fall är delpensiOn inte motiverad. I andra fall kan den försäkrade redan tidigare ha haft en bisyssla vid sidan av sitt huvudsakliga arbete som anställd. Väljer han då att trappa ned detta samtidigt som han behåller bisysslan, har en sådan nedtrappning skett som bör grunda rätt till delpension. Vägledande för bedömningen av om bisysslan skall anses ha varit varaktig bör vara det tidigare nämnda arbetsvillkoret. Detta innebär att den försäkrade skall ha utfört bisysslan i minst fem månader under en ramtid av tolv månader före det han börjar åtnjuta delpension. Bestämmelser om prövningen ges i paragrafens fjärde stycke.

[ paragrafens fjärde stycke har vidare intagits föreskrift om särskild pröv- ning enligt 85 första stycket av vissa ärenden. l fall där arbetstiden vad avser bisysslan efter övergången överstiger arbetstiden för deltidsarbetet bör ansökan om delpension avgöras av pensionsdelegationen hos kassan. Detta bör gälla även i sådana fall då ersättningen för bisysslan överstiger hälften av lönen för deltidsarbetet.

Från fall där bisyssla påbörjas eller ändrar karaktär efter övergång till deltidsarbete skall skiljas sådana fall där lönen för det utförda deltidsarbetet höjs av olika skäl. Det kan därvid röra sig om fall där normal lönehöjning kommer till stånd till följd av avtalsförhandlingar eller särskild lönehöjning utges till arbetstagaren på grund av hans kvalifikationer. Förändras inte arbetstiden för deltidsarbetet bör sådana förhöjningar således inte medföra omprövning av rätten till delpension. Utgångspunkten bör i sådana fall vara att den försäkrade vid fortsatt heltidsarbete skulle ha kommit i åtnjutande av sådan höjning av hela lönen för heltidsarbetet.

Det sagda ger vid handen att en inkomstprövning i konventionell mening,

• Sida 91
•  Original

Prop. 1975:97 91

dvs. med avräkning krona för krona, inte skall tillämpas sedan den försäkrade börjat åtnjuta delpension. ] stället bör den försäkrade i sin ansökan om pension förbinda sig att underrätta försäkringskassan om han vid sidan av deltidsarbetet påbörjar bisyssla eller om arbetstiden i deltidsarbetet ökar.

Försäkringskassorna bör— på samma sätt som nu gäller inom den allmänna försäkringen — utföra stickprovskontroller. Försäkringskassorna bör också utföra prövningen av förändringar vad avser bisysslor med stor omsorg. Det är för beräkningen av delpensionen av betydelse för den försäkrade att uppgifterna angående sjukpenninggrundande inkomst är riktiga. Riks— försäkringsverket har i sitt remissyttrande påpekat att kassorna i regel mycket snabbt genom arbetsgivarnas anmälningsplikt får reda på när arbetstagaren byter arbetsgivare eller har flera anställningar. Det är av vikt för den enskilde att den sjukpenninggrundande inkomsten är riktigt angiven. Det är därför angeläget att kassorna regelmässigt erhåller uppgifter från arbetsgivarna rö- rande personer som fyllt 59 år.

6 &

Delpension skall som kommittén föreslagit inte utgå för månad då ar- betstagaren redan åtnjutit ålderspension, förtidspension eller sjukbidrag en- ligt AFL. Denna samordningsbestämmelse avser pensioner som utgår enligt lag. Om delpension utgår samtidigt med tjänstepension i form av ålders- pension och förtidspension eller liknande förmåner förutsätts att pensionerna samordnas på liknande sätt som redan sker vid samtidigt utgående allmän pension och tjänstepension. Meningen är således att arbetstagaren inte skall kunna uppbära dubbla egenpensionsförmåner för samma månad. I enlighet med kommitténs förslag skall inte något särskilt avräkningsförfarande med avseende på övriga förmåner inom den allmänna försäkringen förekomma. Delpensionen skall också räknas som inkomst vid fastställandet av storleken av inkomstprövade förmåner. Kommitténs förslag innebär att bostadstillägg kan utgå enligt gällande regler för statliga och statskommunala bostadstill- lägg.

Förfarandet vid retroaktiva beslut angående förtidspension och ålders- pension från folkpensioneringen och ATP har berörts i specialmotiveringen till 17 kap. 45 AFL.

7 &

Denna paragraf innehåller bestämmelse om en särskild socialförsäkrings- avgift från arbetsgivarna för att täcka kostnaderna för delpensioneringen. Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen. Avgiften skall beräknas på samma underlag som används för fastställande av socialför- säkringsavgifterna till folkpensioneringen och sjukförsäkringen. Av ikraft- trädandebestämmelsen till lagen om delpensionsförsäkring framgår att av- giften skall utgå fr. o. m. den I januari 1976 och att avgiften för kalenderåret l976 utgör 0.125 %.

• Sida 92
•  Original

Prop. 1975:97 92

] paragrafens andra stycke stadgas att avgifterna skall ingå till en särskild fond som förvaltas av riksförsäkringsverket.

8 li

Paragrafen innehåller regler om beslutsordning. Bestämmelsen i paragra- fens första stycke innebär att tjänsteman hos allmän försäkringskassa skall kunna bifalla en ansökan om delpension men att han då bedömningen är tveksam skall hänskjuta ärendet till kassans pensionsdelegation. Pen- sionsdelegationen avses också avgöra sådant ärende om delpension där er- sättning för bisyssla överstiger hälften av arbetstagarens lön eller där den arbetade tiden vad avser bisysslan överstiger tiden för deltidsarbetet. Beslut om delpension som fattas av tjänsteman skall därjämte alltid underställas delegationens prövning om den sökande begär det.

Pensionsdelegationen skall enligt andra stycket vid behandling av frågor om delpension ha annan sammansättning än den som förekommer vid be- handling av frågor enligt AFL. Delegationen förstärks med två representanter som har särskild erfarenhet av arbetslöshetsförsäkring och kontant arbets- marknadsstöd. Det kan anmärkas att representanter för länsarbetsnämn- derna redan nu i stor utsträckning deltar som rådgivare i delegationernas sammanträden. Den reguljära instansordningen inom socialförsäkringen till- Iämpas enligt tredje stycket vid överklagande och handläggning av besvär över beslut som rör delpension.

9 & Bestämmelserna i denna paragraf ansluter helt till vad som redan gäller enligt 20 kap. 4å AFL.

lO &

Bestämmelserna i paragrafen medför att debitering och uppbörd av avgifter till delpensioneringen kommer att följa samma bestämmelser som gäller för övriga socialförsäkringsavgifter, dvs. lagen (l9591552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m.

ll &

Som framgått av den tidigare redogörelsen skall för tillämpningen bin- dande föreskrifter till lagen i enlighet med regeringens bemyndigande kunna meddelas av riksförsäkringsverket. För samråd i dessa frågor knyts till riks- försäkringsverket en central pensionsdelegation. [ delegationen avses ingå företrädare för riksförsäkringsverket och arbetsmarknadsparterna. Beslut om delegationens sammansättning fattas av regeringen. Som framgår av över- gångsbestämmelsen avses den centrala pensionsdelegationen kunna träda i funktion före den 1 juli 1976. Avsikten är att riksförsäkringsverket där- igenom skall beredas möjlighet att i samråd med delegationen meddela tillämpningsföreskrifter till lagen före ikraftträdandet.

• Sida 93
•  Original

Prop. l975:97 93

I enlighet med kommitténs förslag skall lagen träda i kraft den I juli l976. Avgiftsuttag skall, som nämnts i specialmotiveringen till 7ä, ske fr. o. m.januari 1976. Preliminärdebiteringen för kalenderåret 1976 skall allt- så avse 0,125 %.

Beslut om delpension kan i enlighet med övergångsbestämmelsen fattas redan före lagens ikraftträdande. Motivet härför är att delpension skall kunna utgå fr.o.m. den 1 juli 1976.

6.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (l969:205) om pensionstillskott 2.2a och 3 åå

Enligt gällande bestämmelser varierar pcnsionstillskottet beroende på stor- leken av grundförmånen från folkpensioneringen. Ändringarna av föreva- rande paragrafcr avser att halvt pensionstillskott skall utgå vid uttag av hälften av ålderspensionen och att pcnsionstillskottet vid förtida eller upp- skjutet uttag av halv ålderspension skall reduceras eller ökas på sätt som motsvarar grundlörmånens reduktion eller ökning.

6.4. Förslagen till lag om ändring i lagen (l973z370) om arbetslöshetsförsäk- ring och lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Enligt gällande regler upphör rätten till arbetslöshetsstöd vid utgången av månaden före den då 67-årsåldern uppnås. Har en arbetslöshetsförsäkrad gjort förtida uttag av ålderspension avräknas pensionen från dagpenning som utgår från försäkringen enligt en särskild pensionsavdragstabell. Kontant arbetsmarknadsstöd kan inte utgå då den försäkrade uppbär ålderspension genom förtida uttag eller åtnjuter hel förtidspension eller helt sjukbidrag.

En försäkrad som uppbär hel förtidspension har enligt gällande föreskrifter inte rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringcn. Den som uppbär två tredjedelar av hel förtidspension förvärvar crsättningsrätt från arbetslöshets- kassan under förutsättning att arbetsvillkoret fullgjorts efter det pension börjat utgå och att endast tid då den försäkrade har utfört förvärvsarbete tillgodoräknas. För den som uppbär halv förtidspension gäller att ersättning utges inom ramen för de s.k. överförsäkringsrcglerna. Detta innebär att dagpenningen utgår med visst belopp svarande mot den försäkrades dags- förtjänst. En förutsättning är även här att arbetsvillkoret är uppfyllt.

För den som uppbär halv förtidspension och som inte har haft förvärvs- arbete efter pcnsioneringstillfallet skall man enligt uttalande i förarbetena till lagstiftningen (jfr pröp. 1973156. 5. 20l) vid fastställande av den inkomst på vilken överförsäkringsreglerna skall tillämpas utgå från den försäkrades inkomst före pensioneringen. Av denna inkomst beräknas hälften täckas av förtidspensionen. medan den andra hälften blir den inkomst på vilken överförsäkringsregeln skall tillämpas.

• Sida 94
•  Original

Prop. l975:97 94

llalvt kontant arbetsmarknadsstöd utgår till den som före arbetslöshetens inträde haft deltidsarbete omfattande minst 17 timmar i veckan och till den som söker sådant deltidsarbete. Om en person uppbär två tredjedels eller halv förtidspension (sjukbidrag) får kontant arbetsmarknadsstöd inte överstiga ett belopp som motsvarar hclt sådant stöd minskat med pensions- beloppet.

Pensionsålderskommitten har i betänkandet berört samordningen mellan pensionsförmåncr och stöd vid arbetslöshet. Kommittén utgår därvid från att ALF-utredningen. som enligt sina direktiv har att pröva samordnings- frågorna, skall lägga fram förslag som tillgodoser intresset av att också del- tidsarbetaren ges största möjliga stöd vid inträffad arbetslöshet.

ALF-utredningen har i sitt remissyttrande föreslagit att arbetslös kas- samedlem som uppbär delpension bör kunna erhålla arbetslöshetsersättning inom ramen för överförsäkringsreglcrna, att pensionsavdrag från kassaer- sättning bör tillämpas vid förtida uttag av halv ålderspension, att halvt kon- tant arbetsmarknadsstöcl bör kunna utgå till arbetslös person som uppbär delpension eller gjort förtida uttag av halv ålderspension samt att arbets- löshetsstöd inte bör utgå efter den allmänna pensionsåldern. Arbetsmark- nadsstyrelsen har beträffande åldersgränsen anfört samma synpunkter i sitt remissyttrande.

De av ALF-utredningen framlagda förslagen innebär en smidig samord— ning mellan arhetslöshetsstöd och pensionering före den allmänna pensions- åldern vid 65 år. Erhåller den försäkrade deltids— eller heltidsarbete efter den allmänna pensionsåldern kommer de nya möjligheterna till växling mel- lan helt och halvt uppskjutet uttag att trygga en tillfredsställande försörjning för den försäkrade. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdeparte— mentet föreslår jag att ALF-utredningens förslag läggs till grund för änd- ringarna av bestämmelserna om arbetslöshetsstöd vad avser de personer som är arbetslöshetsförsäkrade. Detta innebär att medlem i arbetslöshets— kassa som uppbär delpension bör erhålla arbetslöshetsersättning inom ramen för överförsäkringsreglerna. att pensionsavdrag från kassaersättning bör till— lämpas vid förtida uttag av halv ålderspension samt att arbetslöshetsstöd inte bör utgå efter den allmänna pensionsåldern. Beträffande de personer som uppbär halv ålderspension eller delpension föreslårjag att de skall erhålla kontant arbetsmarknadsstöd enligt samma regler som f. n. gäller för dem som uppbär två tredjedels eller halv förtidspension (sjukbidrag). Detta in- nebär att kontant arbetsmarknadsstöd för dessa personer inte får överstiga ett belopp som motsvarar helt stöd minskat med ersättningen. Rätten att erhålla kontant arbetsmarknadsstöd skall upphöra vid den allmänna pen- sionsåldcrn.

Ändringarna i lagen (l973z370) om arbetslöshetsförsäkring berör uteslu- tande den övre åldersgränsen inom arbetslöshetsförsäkringen. Den nuva- rande åldersgränscn vid 67 år i 14. Sl och 52 && ändras till 65 år och in- nebörden av ändringen i 50% är att den som fyllt 64 år inte längre skall

• Sida 95
•  Original

Prop. l975:97 95

ha rätt att bli medlem i arbetslöshetskassa. Den nya möjligheten till förtida uttag av halv ålderspension föranleder inget behov av lagändring i detta sammanhang. När det gäller delpensionen förutsätts att arbetsmarknads- styrelsen i enlighet med de synpunkter som nyss redovisats utfärdar an- visningar.

Ändringarna i lagen (l973137l) om kontant arbetsmarknadsstöd avser 14 och 24 åå. Ändringarna i l4ä tredje stycket ansluter till ändringarna inom arbetslöshetsförsäkringen. Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd skall upp- höra vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år eller när han dessförinnan börjar uppbära hel ålderspension, hel för- tidspension eller helt sjukbidrag enligt AFL. Förtida uttag av halv ålders- pension medför således inte att rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upp- hör. Ändringarna i 2455' medför att delpension och halv ålderspension re- ducerar det kontanta arbetsmarknadsstödct på samma sätt som partiell för- tidspension och sjukbidrag f.n. gör.

7. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till

I. lag om ändring i lagen (l962:38l) om allmän försäkring.

2. lag om delpensionsförsäkring.

3. lag om ändring i lagen (l969:205) om pensionstillskott,

4. lag om ändring i lagen (19621392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

5. lag om ändring i lagen (l973z370) om arbetslöshetsförsäkring,

6. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

8. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 96
•  Original

Prop. l975:97

InnehåH Propositionen ............................................... Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... Lagförslag .................................................. 1 Förslag till lag om ändring i lagen (l9621381) om allmän för- säkring ..............................................

2 Förslag till lag om delpensionsförsäkring ............... 3 Förslag till lag om ändring i lagen (l9691205) om pensions-

tillskott ............................................. 4 Förslag till lag om ändring i lagen (I962:392)om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg tiII folkpension ........... Förslag till lag om ändring i lagen (l973z370) om arbetslös- hetsförsäkring ........................................

Prop. l975:97

5.2.l Allmänna synpunkter ........................... 5.2.2 Förtidspension ................................. 5.2.3 Förtida och uppskjutet uttag av ålderspension ..... 5.2.4 Delpension .................................... 5.2.5 Kostnader och finansiering ......................

5.3 Beräkning av pensionsgrundande inkomst vid vuxenstudier och arbetsmarknadsutbildning .........................

5.4 Upprättadc lagförslag ................................. 6 Specialmotivering till lagförslagen .......................... 6.l Förslaget till lag om ändring i lagen (l962z38l) om allmän försäkring ........................................... 6.2 Förslaget till lag om delpensionsförsäkring .............. 6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (l9691205lom pensions- tillskott .............................................

6.4 Förslagen till lag om ändring i lagen (l973z370) om arbets- löshetsförsäkring och lag om ändring i lagen (l973z37l) om

kontant arbetsmarknadsstöd ........................... 7 Hemställan .............................................. 8 Beslut ...................................................

97

69 70 7I 73 79

80 8! 81

81 86

93

93 95 95

• Sida 98
•  Original