Propositionens huvudsakliga innehåll

I prepositionen föreslås att 7 5 lagen (1963: 114) om semester ändras så att viss tids ledighet med föräldrapenning i samband med barns fö— delse eller adoption blir semestergrundande, oavsett om fadern eller modern stannar hemma.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1976/77: 38

Förslag till Lag om ändring i lagen (1963: 114) om semester

Härigenom föreskrives att 7 och 12 åå lagen (1963: 114) om semester skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 äl

Semester utgår med två dagar för varje kalendermånad av kvalifika- tionsåret, under vilken arbetstagaren för arbetsgivarens räkning utfört arbete å minst femton dagar. Har arbetstagaren för arbetsgivarens räk- ning utfört arbete å minst åtta och högst fjorton dagar under en kalen- dermånad, utgår semester för den månaden med en dag.

Med dag, å vilken arbete utförts, jämställes dag, varunder arbets- tagaren under pågående anställning

a) åtnjutit semester;

b) varit oförmögen till arbetet på grund av sjukdom, dock att dag, som infaller efter det arbetstagaren till följd av sjukdom varit frånva- rande från arbetet under sammanlagt nittio dagar av kvalifikationsåret, jämställes endast om arbetsoförmågan föranletts av yrkesskada;

e) i samband med havandeskap e) i samband med barns födelse eller barnsbörd avhållit sig från ar- eller adoption åtnjutit ledighet en- heter, i den mån bortovaron icke ligt lagen (1976: 280) om rätt till överstigit nittio dagar; föräldraledighet, i den mån borto-

varon icke överstigit nittio dagar;

d) fullgjort sådan i 27 & värnpliktslagen eller med stöd därav före- skriven militärövning om högst: sextio dagar, som ej är beredskapsövning eller direkt ansluter sig till första tjänstgöring, eller fullgjort motsva- rande vapenfri tjänst, dock att av tid för militärövning eller vapenfri tjänst högst sextio dagar under varje kvalifikationsår må räknas arbets- tagaren till godo; eller

e) efter det kalenderår under vilket han fyllt tjugotvå år fullgjort tjänstgöring i civilförsvaret å annan tid än då civilförsvarsberedskap råder eller då beredskapsövning må anordnas vid krigsmakten, dock att av tjänstgöring i civilförsvaret högst sextio dagar under varje kvalifika- tionsår må räknas arbetstagaren till godo.

Dag, under vilken arbetstagaren varit frånvarande från arbetet av an- ledning, som i andra stycket ID)—6) sägs, skall icke jämställas med dag å vilken arbete utförts därest eljest, av annan orsak än driftsuppehåll för samtidig semester, arbete uppenbarligen icke kunnat beredas arbets- tagaren å sådan dag. Har arbetstagaren varit frånvarande från arbetet av anledning, som i andra stycket b) sägs, och har frånvaron fortgått oavbrutet under två kvalifikationsår, skall därefter infallande dag av frånvaroperioden icke jämställas med dag, å vilken arbete utförts.

I fall som avses i andra stycket b) är arbetstagaren skyldig att, om arbetsgivaren så påfordrar, genom intyg av läkare eller uppgift från allmän försäkringskassa styrka att han på grund av sjukdom varit oför- mögen till arbetet.

Om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete stadgas i särskild lag.

* Senaste lydelse 1966: 422.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1976/7 7: 38 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 52

Arbetstagare, som är avlönad med tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsenhet, äger uppbära den å semestertiden belöpande lönen.

För annan arbetstagare än i första stycket sägs utgör semesterlöncn för hela semcstertiden nio procent av arbetstagarens sammanlagda ar- betsinkomst i anställningen under kvalifikationsåret. Är arbetstagaren berättigad till längre semester än som föreskrives i 7 *, skall för varje dag, varmed semestern för år räknat överstiger tjugofyra dagar, semes- terlönen höjas med fyra tiondels procent av inkomsten.

Vid tillämpning av andra stycket skall i arbetsinkomsten icke inräk- nas scmesterlön, sjuklön eller sådant tillägg till lönen, som utgått för tid utöver den för arbetstagaren normala arbetstiden (övertidstillägg). För varje dag som arbetstagaren varit frånvarande från arbetet och som enligt 7 5 andra stycket b)—e) jämställcs med dag, å vilken arbete ut- förts, skall arbetsinkomsten ökas med ett belopp, motsvarande arbets- tagarens genomsnittliga dagsinkomst i anställningen under kvalifika— tionsåret. Har arbetstagaren icke åtnjutit någon inkomst i anställningen under kvalifikationsåret, skall semesterlönen beräknas med hänsyn till hans genomsnittliga dagsinkomst i anställningen under det kvalifikations- år, då han sist utförde arbete för arbetsgivarens räkning.

Vid beräkning av semesterlön skall hänsyn icke tagas till förmån av fri bostad eller till löneförmån, som är avsedd att utgöra ersättning för särskilda kostnader.

För arbetstagare, vars semester- lön helt eller delvis skall beräknas på sätt i andra stycket sägs, må överenskommelse träffas om an- nan beräkning än ovan föreskri- ves, Såframt överenskommelsen har form av kollektivavtal och å arbetstagarsidan slutits eller god- känts av organisation, som enligt lagen om förenings- och förhand- lingsrätt är att anse såsom huvud- urganisation. Arbetsgivare, som är bunden av dylikt kollektivavtal, må tillämpa det jämväl beträffan- de arbetstagare, vilkcn ej är med- lem av den avtalsslutandc organi- sationen å arbetstagarsidan men sysselsättcs i sådant arbete, som avses med avtalet; dock gäller vad nu sagts ej arbetstagare, som om- fattas av annat tillämpligt kollek- tivavtal.

För arbetstagare, vars semester- lön helt eller delvis skall beräknas på sätt i andra stycket sägs, må överenskommelse träffas om an- nan beräkning än ovan föreskrives, såframt överenskommelsen har form av kollektivavtal och å ar- 'betstagarsidan slutits eller god- känts av organisation, som är att anse som central arbetstagarorga- nisation enligt lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet. Arbetsgivare, som är bunden av dylikt kollektivavtal, må tillämpa det jämväl beträffande arbetsta- gare, vilken ej är medlem av den avtalsslutande organisationen är ar- betstagarsidan men sysselsättes i sådant arbete, som avses med av- talet; dock gäller vad nu sagts ej arbetstagare, som omfattas av an- nat tillämpligt kollektivavtal.

Dcnna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

" Senaste lydelse 1964: 100.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1976/77: 38 4

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-10-28

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Ahlmark

Proposition med förslag till lag om ändring i lagen ( 1963:114 ) om semester

Enligt 3 ?; semesterlagen (SemL) har arbetstagare rätt till semester av arbetsgivaren på grund av det arbete som han har utfört för arbets- givarens räkning under det s.k. kvalifikationsåret. Semestern utgår under året efter kvalifikationsåret. Semesterns längd beror på omfatt- ningen av det utförda arbetet. Semester utgår med två dagar för varje kalendermånad av kvalifikationsåret under vilken arbetstagaren har ar- betat för arbetsgivaren minst 15 dagar (7 ?) första stycket). Har arbete utförts under kortare tid men i minst åtta dagar, intjänas för den måna- den en semesterdag.

Viss frånvarotid jämställs i SemL med tid då arbete har utförts. Med arbetad dag jämställs sålunda bl. a. dag då arbetstagaren i samband med havandeskap eller barnsbörd har avhållit sig från arbetet, i den mån bortovaron inte överstiger 90 dagar (7 & andra stycket c). Däremot ger den tid då en manlig arbetstagare avhåller sig från förvärvsarbete för att vårda nyfött barn ingen semesterrätt. Inte heller är annan tid som berättigar till ersättning inom föräldraförsäkringen semestergrundande, vare sig för manlig eller kvinnlig arbetstagare. Detta gäller t. ex. tid då foster- eller adoptivföräldrar får föräldrapenning i samband med barnets ankomst till familjen och tid då föräldrar uppbär sjukpenning för vård av sjukt barn.

Familjestödsutrcdningen tog i betänkandet (SOU 1975: 62) Förkor- tad arbetstid för småbarnsföräldrar upp även den nu berörda frågan. Utredningen framhöll (s. 131), att det från principiell synpunkt var helt otillfredsställande, att semesterlagens bestämmelser gjorde skillnad på man och kvinna när det gällde den rätt till semester som kan grundas på ledighet för vård av nyfött barn. Man pekade även på att det, inte

• Sida 5
•  Original

Prop. 1976/77: 38 5

minst från fackligt håll, hade framförts upprepade önskemål om en lagändring som gav männen samma semesterförmåner som kvinnorna vid ledighet med föräldrapenning. Familjestödsutredningen föreslog för sin del — förutom en förlängning av den privilegierade frånvarotiden —— att männens föräldraledighet gjordes semestergrundande i samma mån som kvinnornas. Under remissbehandlingen av familjcstödsutredningens betänkande yttrade sig endast ett fåtal remissinstanser över frågan om ändring i SemL. Dessa ställde sig emellertid positiva till förslaget.

Riksdagen beslutade nyligen orn utbyggnad av föräldraförsäkringen ( prop. 1975/76: 133 , SfU 30, rskr 283; SFS 1976: 279, 280). Frågan om hur ledighet i samband med barns födelse skall behandlas i semester- hänseende togs inte upp i detta sammanhang. Skälet till detta var att denna berörs av de förslag till ny semesterlagstiftning som 1974 års semesterkommitté (A 1974: 01) lade fram i december 1975 i betänkan- det (SOU 1975: 88) Fem veckors semester.

Semesterkommittén föreslår i denna del att semesterförmåner skall tjänas in under tid då arbetstagare under pågående anställning är ledig för vård av barn och därvid är berättigad till föräldrapenning enligt la- gen (1962: 381) om allmän försäkring, AFL (omtryckt 1973: 908, änd- rad senast 1976: 622). Detta gäller sålunda, oavsett om det är fadern eller modern som stannar hemma för att vårda barnet. Hela den tid under vilken föräldrapenning utgår föreslås i betänkandet bli privi- legierad. Semesterkommittén utformade sitt förslag på sådant sätt, att lagen skulle kunna träda i kraft den 1 januari 1977, dvs. vid den tid- punkt då dc ändrade bestämmelserna om föräldraförsäkringen skall börja tillämpas.

Semesterkommitténs betänkande har remissbehandlats och övervägs f. n. i regeringskansliet. Jag avser att inom kort föreslå regeringen att till lagrådet remittera förslag till ny semesterlag m. rn. I denna bör kom- ma till uttryck den principiella uppfattningen, att ledighet som berättigar till föräldrapenning bör grunda rätt till semester. Vissa begränsningar bör dock gälla i fråga om den tid under vilken semesterförmåner tjänas in. Ett av syftena med dessa bör vara att stimulera till fördelning mellan föräldrarna av föräldraledigheten.

Jag avser att efter lagrådsgranskningen föreslå regeringen att förelägga riksdagen proposition med förslag till bl. a. ny semesterlag, som skall träda i kraft den 1 januari 1978. Det vore emellertid olyckligt om den nuvarande bestämmelsen i 7 5 andra stycket c), som ger uttryck för vär- deringar som inte är förenliga med likabehandling av män och kvinnor, skulle behållas ända till dess den nya semesterlagen träder i kraft. Detta gäller så mycket mer som de nya bestämmelserna om föräldraförsäkring- en träder i kraft redan fr.o.m. år 1977. Enligt min mening bör därför redan nu göras den ändringen i gällande semesterlag, att ledighet i sam— band med barns födelse blir semestergrundande, oavsett om det är fadern

• Sida 6
•  Original

Prop. 1976/77: 38 6

eller modern som stannar hemma för att sköta barnet. Motsvarande bör gälla vid adoption. Ändringarna kan utan olägenhet genomföras utan att övriga ändringar i semesterlagstiftningen avvaktas.

Ändringen i 7 5 andra stycket c) SemL bör ges den utformningen, att ledighet i samband med barns födelse eller adoption enligt lagen (1976: 280) om föräldraledighet blir semestergrundande. Det innebär i fråga om arbetstagare som har varit anställd hos arbetsgivaren viss minsta tid som anges i lagen om föräldraledighet, att liksom hittills le- dighet med föräldrapenning före barns födelse blir semestergrundande för modern, dock tidigast fr.o. m. den sextionde dagen före den be- räknade tidpunkten för barnets födelse, medan föräldraledigheten efter barnets födelse blir semestergrundande även för faderns del (4 kap. 2 & AFL). Fosterföräldrar blir i detta hänseende likställda med föräldrar (4 kap. 6 & AFL i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 1977). Även adoptivföräldrar förvärvar rätt till semester vid ledighet för vård av adoptivbarn, i den mån rätt. föreligger till föräldrapenning (4 kap. 7 & AFL). Någon anledning att i detta sammanhang förlänga den tid om 90 dagar under vilken frånvaron är semestergrundande föreligger inte. I familjer där föräldrarna delar föräldraledigheten i stort sett lika mel— lan sig innebär förslaget en fördubbling av den semestergrundande le- dighetstiden.

I de fall då kravet på viss anställningstid inte har uppfyllts får be- stämmelsen till följd, att kvinnlig arbetstagare får i semesterhänseende tillgodoräkna sig den ledighet i samband med barns födelse under sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten som hon alltid är garante- rad enligt lagen om föräldraledighet.

Jag föreslår slutligen att 12 & sista stycket anpassas till 6 5 lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1963: 114) om semester.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och be- slutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKEM STOCKHOLM 1976 760590