Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om att nuvarande distriktsindelning skall bibehållas. Nuvarande stationeringar av exekutiv personal utanför kronofog- dedistriktens centralorter behålls tills vidare oförändrade. lndragning av sådana stationeringar föreslås kunna ske endast när det inte avsevärt försämrar den service som kronofogdemyndigheterna skall kunna ge allmän- heten och det inte är möjligt att åstadkomma tillfredsställande arbetsunder- lag. Kronofogdemyndigheterna föreslås få en ny arbetsorganisation som i sina grunddrag är lika för hela landet. Förslag läggs vidare fram om personalbemanningen av de nyorganiserade kronofogdemyndigheterna samt om anslag för budgetåret 1978/79. Den nya organisationen föreslås skola genomföras den I juli 1978 för kronofogdemyndigheten i Stockholm och den 1 januari 1979 för övriga kronofogdemyndigheter.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1977/78: 129 2

Utdrag KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-02

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman. Ahlmark, Romanus. Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark. Ullsten, Burenstam Linder, Wikström. Johansson.

Föredragande: statsrådet Antonsson

Proposition om distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. nr. inom exekutionsväsendet

1. Inledning

1 prop. 1977/78:100 (bil. 18 s. 74) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1978/79 till Kronofogdemyn(lig/1eterna beräkna ett förslagsanslag av 295 281 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Den exekutiva verksamheten avser dels det allmännas fordringar för skatter, böter, allmänna avgifter m. m., dels ärenden som anhängiggörs av enskilda rättsägare. Den förra ärendegruppen dominerar. Dessutom är kronofogde skyldig att handlägga ärenden enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs samt att efter länsstyrelsens förordnande vara överexekutor för särskild förrättning.

För den exekutiva verksamheten är landet indelat i kronofogdedistrikt. ! varje distrikt finns en kronofogdcmyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef. Riksskatteverket är centralmyndighet för administra- tion av exekutionsväsendet.

Antal tjänster inom de 81 kronofogdedistrikten uppgår till ca 2 700. Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel. uppgår medels- anvisningen för innevarande budgetår till över 265 milj. kr.

Genom beslut den 8 november 1974 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för kommundepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga med uppdrag att se över distriktsindelning. arbets- och personalorganisation m. m. inom exeku- tionsväsendet. De sakkunniga som antog benämningen kronofogdemyndig- hctsutredningen har den 11 augusti 1977 lämnat betänkandet (SOU 1977:42) Kronofogdcmyndigheterna.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern, domstolsverket, Svea Hovrätt, riksarkivet, statskontoret, riksrevisionsver- ket, riksskatteverket. samtliga länsstyrelser efter hörande av kronofogde-

• Sida 3
•  Original

Prop. 1977/78:129 ' 3

myndigheterna och berörda kommuner, decentraliseringsutredningen. dele- gationen för glesbygdsfrågor, fögderiutredningen. hcmförsäljningskommit- ten, konkurslagskommitten, Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen Sveriges kronofogdar och TCO:s statstjänstemannasektion (TCO—S).

Förslag till organisation för kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmö och Göteborgs distrikt har utarbetats av riksskatteverket efter samråd med kronofogdemyndighetsutredningen. Yttranden över förslaget har avgetts av berörda länsstyrelser och kronofogdemyndigheter samt Jurist- och Samhällsvetareförbundet.

2. Nuvarande förhållanden. tidigare förslag m. m.

För den exekutiva verksamheten är landet indelat i 81 kronofogdedistrikt. Fyra län utgör vartdera ett sådant distrikt. I varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef. Förutom på distriktens centralorter finns exekutiv personal stationerad på sammanlagt 99 orter. Totalt finns det alltså f. n. exekutiv personal på 180 orter i landet. Antalet anställda inom organisationen uppgårtill ca 2 700. Sedan den 1 juli 1973 är riksskatteverket centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet.

De allmänna riktlinjerna för landets indelning i kronofogdedistrikt fast- ställdes av 1972 års riksdag (prop. 197221 bil. 14, CU 1972z7, rskr 1972170). Frågan om denna indelning hade före riksdagens beslut utretts genom särskilt tillkallade sakkunniga. De sakkunniga — som hade antagit namnet utredningen rörande centralorgan inom exekutionsväsendet — hade i sitt år 1971 lämnade betänkande (Ds C 197112) Centralorgan inom exekutionsvä- sendet — Översyn av landets indelning i kronofogdedistrikt föreslagit bl. a. att antalet kronofogdedistrikt skulle minskas från 81 till 35. Sammanlagt 19 län föreslogs vartdera skola bilda ett sådant distrikt.

Utredningens förslag innebari korthet följande. Kronofogdedistrikten bör bildas av hela kommuner eller kommunblock. De bör inte bryta länsgrän- serna. Indelningen bör göras så att helt fögderi eller hela fögderier ingår i ett distrikt som anpassas till domkretsindelningen. Distrikt bör om möjligt utformas så att den årliga arbetsmängden omfattar minst 35 000—40 000 allmänna och enskilda mål. Vid indelningen bör beaktas att allmänhetens möjligheter att komma i kontakt med myndigheten inte får försämras. Vidare bör nytt kronofogdedistrikt i princip bildas genom sammanslagning av befintliga distrikt. Residensstad bör, om inte särskilda omständigheter föranleder till annat, vara centralort i kronofogdedistrikt.

Departementschefen (prop. 1972:l bil. 14, s. 29) anförde att väntade reformer inom exekutionsväsendet skulle komma att ställa ökade krav på en bättre arbetsorganisation med bl. a. ökad specialisering. Vidare borde bättre möjligheter skapas att anpassa personalorganisationen till växlingar i arbets- belastningen. Härigenom skulle förutsättningar ges för en mer enhetlig och ändamålsenlig organisation samt en bättre rekrytering och utbildning. Dessa

• Sida 4
•  Original

Prop. 1977/78:129 4

mål skulle endast kunna nås genom att större enheter skapades. Distriktsin- delningcn fick dock inte medföra försämrad service gentemot allmänhet eller kommuner. Därför borde den exekutiva fältverksamheten på ort, som genom ändrad distriktsindelning upphör att vara centralort i kronofogdedistrikt, bedrivas med i huvudsak oförändrad personalstyrka.

I sitt av riksdagen godkända betänkande instämde civilutskottet i allt väsentligt med vad utredningen och departementschefen hade anfört om riktlinjerna för översyn av distriktsindelningen. Utskottet ansåg dock att dessa riktlinjer kunde behöva modifieras. Geografiska skäl kan sålunda motivera att till ytan stora län delas in i fler distrikt än vad utredningen hade föreslagit. Utskottet betonade särskilt att företagare utan alltför tidsödande resor behöver kunna komma i kontakt med chefen för kronofogdemyndig- heten. Samtidigt uttalade utskottet att distrikten bör dimensioneras så att möjliga rationaliseringsvinster tas till vara.

Kungl. Maj:t uppdrog den 2 juni 1972 åt exekutionsväsendets organisa- tionsnämnd att med ledning av de riktlinjer som nu har redovisats utarbeta förslag till landets indelning i kronofogdedistrikt och till arbets- och personalorganisation inom distrikten. I samband med förberedelserna för överförandet av centralmyndighetsuppgifterna inom exekutionsväsendet till riksskatteverket flyttades uppdraget över på en särskild utredningsman. Denne lämnade den 30 oktober 1973 betänkandet (Ds C 19733) Distriktsin- delning, arbets- och personalorganisation m. rn. inom exekutionsväsendet.

Utredningsmannen föreslog att kronofogdedistriktens antal skulle redu- ceras till 36. Enligt förslaget skulle 18 län bilda vartdera ett distrikt. Stockholms län föreslogs bilda sju. Malmöhus län tre samt Östergötlands, Göteborgs och Bohus. Älvsborgs och Gävleborgs län vartdera två distrikt. Utanför centralorterna skulle exekutiv personal finnas på 99 stationerings- orter. Detta innebar att exekutiv personal enligt förslaget skulle finnas på 135 orter.

Utredningsmannen framhöll att målen och ärendena hos kronofogdemyn- digheterna inte bara hade ökat i antal sedan exekutionsväsendet förstatli- gades den 1 januari 1965 utan även hade undergått en påtaglig kvalitativ förändring. Stora krav måste därför ställas på både arbetsorganisation och personal. En arbetsspecialisering har redan måst genomföras i de större kronofogdedistrikten och är nödvändig även i övrigt. om nuvarande arbetsuppgifter och väntade nya arbetsuppgifter — t. ex. övertagandet av överexckutorsgöromålen från länsstyrelserna - skall kunna fullgöras. Mot den bakgrunden lade utrcdningsmannen fram förslag om arbetsorganisation för dels kronofogdedistrikt av normaltyp (normalorganisation), dels ett vart av Stockholms, Malmö och Göteborgs kronofogdedistrikt. Organisationen i de tre storstadsdistrikten bringades därvid så långt möjligt i principiell överensstämmelse med normalorganisationen.

En av de förutsättningar på vilka utredningsmannen grundade sitt förslag var att arbetsorganisationen skall utformas på sådant sätt, att den smidigt kan

• Sida 5
•  Original

Prop. 1977/78:129 :- - 5

anpassas till väntade reformer. Speciellt intresse ägnades frågor om fördel- ningen av ansvar och befogenheter, behov av samordning och specialisering, intern kontroll och tillsyn samt kommunikation inom en kronofogdemyn- dighet.

Utredningsmannen ansåg att för en kronofogdemyndighet av normaltyp bör fyra funktionsområden bestämma utformningen av organisationen. Dessa områden är administration, handläggning av allmänna mål m.m.. handläggning av enskilda mål m. m. samt fältverkställighet. Kronofogde- myndighetens ledning bör utgöras av chefkronofogden, övriga kronofogdar samt cheferna för myndighetens organisationsenheter. Utredningsmannen föreslog att inom varje kronofogdemyndighet skulle finnas en ställföreträ- dande chefkronofogde.

Åtskilliga remissinstanser ställde sig negativa till förslaget. Kritik riktades främst mot förslaget till indelning av landet i kronofogdedistrikt.

Flertalet remissinstanser ansåg att förslaget till distriktsindelning innebar för få distrikt, vilket medförde sämre service för den rättssökande allmän- heten och mer resor för den kvalificerade kronofogdepersonalen. Remissin- stanserna framhöll vidare att förslaget hade tagit alltför stor hänsyn till föreslagna men ännu ej beslutade reformer såsom överflyttning av överexc- kutorsuppgifter från länsstyrelse till kronofogdemyndighet. Ett par remiss- instanser ansåg å andra sidan att förslaget innebar för många distrikt. Som skäl för att minska antalet distrikt i förhållande till förslaget anfördes bl. a. att behovet av specialisering därigenom kan bli bättre tillgodosett.

Förslaget till arbetsorganisation godtog remissinstanserna i regel. Någon remissinstans framhöll emellertid att organisationsstrukturen vid landets tre största kronofogdedistrikt fordrade en grundligare undersökning än vad utrcdningsmannen hade kunnat göra.

Flertalet remissinstanser ansåg att den personalorganisation som utred- ningsmannen föreslog var för knappt tilltagen.

Departementschefen anförde i samband med sin anmälan den 15 mars 1974 av fråga om anslag till kronofogdemyndigheterna (prop. 1974:19) att kritiken mot förslagen om distriktsindelning, arbets— och personalorganisa- tion m. m. inom exekutionsväsendet hade sådan tyngd att förslagen inte kunde läggas till grund för ett ställningstagande. En översyn av förslagen borde göras av en utredning med parlamentarisk sammansättning.

Genom beslut den 8 november 1974 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för kommundepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga med uppdrag att se över distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom exeku- tionsväsendet. De sakkunniga har som förut nämnts den 11 augusti 1977 lämnat betänkandet (SOU 1977:42) Kronofogdemyndigheterna.

3. Utredningen

Kronofogdemyndighetsutredningen har vid inriktningen av utredningsar- betet fäst stort avseende vid den kritik som fördes fram vid remissbehand-

• Sida 6
•  Original

Prop. 1977/78:129 (,

lingen av det betänkande (Ds C 197313) Distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet (DAP) som lades fram den 30 oktober 1973. Av prop. 1974:19 framgår att dåvarande chefen för kommundepartementet hade funnit att kritiken hade sådan tyngd att förslagen i betänkandet inte kunde läggas till grund för ett ställningsta- gande.

Utredningen anser att förutsättningarna för en så långtgående distriktsre- form som tidigare framlagda förslag skulle innebära har ändrats i flera avseenden. Strävandena till en decentralisering av statsförvaltningen har under senare år fått väsentligt ökad styrka. Nära samband härmed har önskemålen att upprätthålla eller förbättra olika myndigheters anknytning till lokala förhållanden och möjligheter att ge service åt allmänheten och kommunerna.

Utredningen har låtit företa två särskilda undersökningar i syfte att komplettera utredningsunderlaget på ett par områden som har ansetts vara av särskilt intresse för utredningens överväganden och ställningstaganden.

Det ena området gäller kronofogdemyndighetcrnas kontakter med gälde- närer m. f1.En kartläggning av detta område skulle enligt utredningen kunna belysa begreppet service i myndigheternas verksamhet och därvid ge en utgångspunkt för de bedömningar och avvägningar i fråga om behovet av exekutiv personal av olika kategorier som fordras på olika stationeringsorter för att fullgod service skall kunna lämnas till rimliga kostnader.

Undersökningen visar att huvuddelen av kontakterna vid besök och telefonsamtal avser frågor som har samband med mål och ärenden som handläggs vid myndigheterna. Omkring tio procent av kontakterna gäller dock mera allmänna frågor utan sådana samband. Denna rådgivande verksamhet i bl.a. skatterättsliga, redovisningstckniska och därmed sammanhängande ekonomiska frågor bör inte underskattas, framhåller utredningen. Enligt utredningen bidrar denna service till att allmänheten får en posniv inställning till kronofogdemyndigheterna och deras verksam- het.

Undersökningen visar även att myndigheternas kontakter med allmän- heten m. fl. huvudsakligen sker genom den exekutiva personalen. Kontak- terna genom besök hos myndigheterna är av betydelse såväl på centralorterna som på övriga stationeringsorter. Undersökningen visar också enligt utred- ningen att besöksbenägenheten avtar väsentligt, om reseavstånden är längre än 50 km. Med hänsyn till möjligheterna att lämna service bör därför exekutiv personal. så långt det är möjligt av andra skäl, inte stationeras på större avstånd än 50 km från betydande befolkningskoncentrationer. Undersök- ningen visar vidare att kronofogdepersonalens andel av kontakterna är låg. När det gäller kontakter utan samband med visst mål eller ärende intar dock kronofogdarna en något mer framträdande roll som kontaktpersoner. Även kronokommissarierna synes ha haft en något större andel av kontakterna i den rådgivande verksamheten än i den exekutiva. Kontorspersonalen

• Sida 7
•  Original

Prop. 1977/78:129 . 7

svarade för nära en tredjedel av alla kontakter och nära en fjärdedel av besökskontakterna. Omkring två tredjedelar av besökskontakterna avsåg mottagande av betalning från gäldenärer. [ övrigt gällde det främst diskussion om skuldbelopp och målens handläggning.

Det andra området som utredningen lät undersöka gällde fördelningen av kronofogdemyndigheternas verksamhet på skilda arbetsuppgifter. Närmare kännedom därom ansågs önskvärd för beräkning av myndigheternas perso- nalbehov. [ samverkan mellan riksskatteverket och utredningen företogs därför en undersökning av hur arbetstiden för personalen vid vissa krono- fogdemyndigheter fördelades på olikaarbetsuppgifter i verksamheten.

De arbetsuppgifter som redovisningen avsåg kunde föras samman i huvudgrupperna gemensamma funktioner, enskilda mål, allmänna mål och ärenden. Gruppen gemensamma funktioner omfattar bl.a. ledning och planering av verksamheten. administrativa stödfunktioner. utbildning och information, kontroll och revision. Av undersökningsresultatet framgår att gruppen gemensamma funktioner svarar för ca 13 procent av hela den för myndigheterna inrapporterade tidsåtgången. Kronofogdepersonalen visar största tidsåtgången för gruppen. En tredjedel av denna personals tid ägnas åt arbetsuppgifter inom denna grupp, med tyngdpunkt på arbetsledning och utbildning. För kronokommissarierna åtgår 23 procent av tiden till denna grupp av uppgifter. För övrig exekutiv personal är andelen tio procent och här dominerar utbildning och vittnestjänstgöring. Även kontorspersonalen redovisar tio procent som nästan uteslutande avser administrativa stödfunk- tioner.

Storstadsmyndigheterna redovisar för gemensamma funktioner samman- lagt någon procentenhet mer än övriga myndigheter. Resultatet visar i övrigt stor överensstämmelse mellan de olika typerna av myndigheter.

Av myndigheternas samlade tidsåtgång hänför sig drygt 20 procent till handläggning av enskilda mål. Kronolögdepersonalen ägnar vid sidan av de gemensamma funktionerna i regel mest tid åt handläggningen av enskilda mål. Även beträffande de enskilda målen föreligger stora likheter mellan storstadsmyndigheterna och de övriga myndigheterna. Tidsåtgången för fältverkställigheten är dock större i landsortsdistrikt och förefaller enligt utredningen att vara relativt oberoende av målantalet.

För handläggning av allmänna mål används genomsnittligt ca 35 procent av myndigheternas samlade arbetsinsats. För storstadsmyndigheterna är andelen några procentenheter mindre. Kronofogdepersonalen i myndigheter med få kronofogdar synes ägna mindre del av tiden åt allmänna mål. än vad fallet är i myndigheter med flera kronofogdar. Kronokommissarierna synes allmänt ägna mer tid åt allmänna mål än enskilda mål. För övrig exekutiv personal överensstämmer arbetstidsandelen för allmänna mål mellan de tre storstadsmyndigheterna och de övriga. Denna personal använder genom- snittligt 40 procent av sin arbetstid till de allmänna målen. l storstadsmyn- digheterna åstadkommer de stora målvolymema merarbete och tar större del

• Sida 8
•  Original

Prop. 1977/78:129 8

av myndigheternas totala resurser i anspråk. Ytstora distrikt kräver även i allmänna mål mer resurser för fältverkställigheten.

Utredningen har som huvudprincip för distriktsindelningen inom exeku- tionsväsendet valt att ett kronofogdedistrikt skall vara så stort att det ger meningsfull och utvecklande sysselsättning för personal av alla kategorier och att verksamheten inom distriktet inte alltför mycket påverkas av tillfälliga störningar genom frånvaro, belastningstoppar m. rn. Detta krav tillgodoses enligt utredningen i distrikt med så stor arbetsmängd att det ger full sysselsättning även åt minst två kronofogdar. En distriktsorganisation med detta grundmönster bör göra det möjligt för kronofogdemyndigheterna att även bemästra nya arbetsuppgifter som kan följa av reformer inom exekutionsväsendet. Från denna huvudprincip förordar utredningen vissa avsteg i det allmänna stödområdet och därmed jämförbara områden.

För att en organisation som omfattar även distrikt med endast en kronofogde skall kunna fullgöra såväl nuvarande som nya uppgifter effektivt och med tillgodoseende av kraven på rättssäkerhet anser utredningen att myndigheterna i dessa distrikt måste få särskilt stöd i sin verksamhet när ordinarie kronofogde under längre tid är alltför arbetstyngd eller inte är i tjänst. Utredningen föreslår att ansvaret för stödinsatserna skall ankomma på den största kronofogdemyndigheten i länet och att beslut om förordnande av vikarie eller tjänsteman för handläggning av viss uppgift m. m. skall fattas antingen av chefen för sådan myndighet eller av länsstyrelsen.

Vid kortare frånvaro av kronofogde vid ”enfogdemyndighet” bör krono- fogdens uppgifter i första hand fullgöras av behörig kronofogdesekreterarc. som är tillgänglig inom länet. Om vikariefrågan inte kan lösas på detta sätt. skall enligt utredningens förslag kronokommissarie i sin egenskap av ställföreträdare för chefen lå behörighet att fullgöra de uppgifter i fråga om den löpande exekutiva och administrativa verksamheten som inte kan anstå utan olägenhet. En sådan utvidgning av kronokommissaries behörighet kan kräva kompletterande utbildning anmärker utredningen.

Utredningen föreslår att nuvarande stationeringar av personal utanför kronofogdedistriktens centralorter tills vidare behålls oförändrade. På orter som enligt den föreslagna distriktsindelningen upphör att vara centralorter behålls stationeringar av personal för den fältverksamhet som i huvudsak- ligen oförändrad omfattning skall bedrivas från dessa orter.

Fråga om indragning av en stationering skall enligt utredningen prövas när det vid en stationering med en exekutiv tjänsteman uppstår vakans på den där placerade tjänsten. Frågan bör även prövas när kronofogdemyndigheten och personalen är överens härom. Indragning av en stationering skall liksom f. n. beslutas av riksskatteverket i samråd med länsstyrelsen. om båda myndigheterna är överens om beslutet. I annat fall bör frågan avgöras av regeringen. Utredningen anser att prövningen av en fråga om indragning av en stationering bör förutom indragning eller behållande av stationeringen även avse en ändring av den tjänst som är placerad vid stationeringen från

• Sida 9
•  Original

Prop. 1977/78:129 ' - .' 9

heltidstjänst till deltidstjänst. Avgörande vid prövningen bör vara dels stationeringens arbetsvolym dels allmänhetens behov av service från statio- neringen.

Arbetsvolymen för en stationering bör normalt ge underlag för minst en heltidstjänst framhåller utredningen. Möjligheterna att anpassa statione- ringens ansvars- och arbetsområde så att detta blir fallet bör tas till vara så långt som det är praktiskt lämpligt. Allmänhetens möjligheter att besöka en stationering bör, anför utredningen, normalt anses vara tillfredsställande. om reseavståndet till stationeringsorten inte är längre än 50 km. En stationering bör inte dras in, om det medför att en viktig del av stationeringens arbetsområde kommer att ligga längre än 50 km från närmaste statione- ringsort eller centralort i distriktet.

Vid en stationering som inte kan ges tillfredsställande arbetsunderlag för en heltidstjänst för exekutiv tjänsteman och som inte bör dras in med hänsyn till avstånden till annan stationeringsort eller centralort bör enligt utred- ningen inrättas en deltidstjänst för exekutiv tjänsteman. Innehavare av sådan deltidstjänst bör erbjudas kompletterande arbetsuppgifter som krävs för heltidssysselsättning. De kompletterande arbetsuppgifterna bör avse taxeringsarbete inom skatteadministrationen. De bör erbjudas i form av arvodestjänst vid lokal skattemyndighet eller länsstyrelse.

På grundval av de principer för distriktsindelning som utredningen förordar föreslår utredningen en distriktsindelning med 65 distrikt. Av de nuvarande 81 distrikten behålls 49 oförändrade. De 16 övriga distrikten bildas genom sammanslagning av nuvarande distrikt (10 st) eller i några fall delar av sådana (6 st). Utredningens förslag till distriktsindelning torde få fogas som bilaga 1 till protokollet i detta ärende.

De 16 nya distrikten enligt utredningens förslag är i Stockholms län Täby som bildas av nuvarande Norrtälje och Täby distrikt. i Södermanlands län Nyköping som bildas av nuvarande Katrineholms och Nyköpings distrikt. i Malmöhus län Lund och Ystad som bildas det förra av nuvarande Eslövs och Lunds distrikt, det senare av nuvarande Trelleborgs och Ystads distrikt, i Älvsborgs län Alingsås och Trollhättan som bildas det förra av nuvarande Alingsås distrikt och Ale kommun inom Trollhättans distrikt, det senare av nuvarande Trollhättans (utom Ale kommun) och Vänersborgs distrikt, i Skaraborgs län Lidköping och Skövde som bildas det förra av nuvarande Lidköpings och Mariestads distrikt, det senare av nuvarande Falköpings och Skövde distrikt, i Örebro län Örebro som bildas av nuvarande Hallsbergs, Karlskoga och Örebro distrikt, i Kopparbergs län Falu och Mora som bildas det förra av nuvarande Avesta, Borlänge, Falu (utom Rättviks och Leksands kommuner)och Ludvika distrikt, det senare av nuvarande Mora distrikt och Rättviks och Leksands kommuner inom Falu distrikt, i Västernorrlands län Örnsköldsvik som bildas av nuvarande Sollefteå och Örnsköldsviks distrikt samt i Norrbottens län Boden och Luleå som bildas det förra av nuvarande Bodens distrikt och Arjeplogs, Arvidsjaurs och Älvbyns kommuner inom

• Sida 10
•  Original

Prop. 1977/78:129 10

Piteå distrikt. det senare av nuvarande Luleå distrikt och Piteå kommun inom Piteå distrikt.

För närvarande finns 35 distrikt med endast en tjänst för kronofogde.Enligt den föreslagna distriktsindelningen förutses 17 sådana distrikt finnas kvar, nämligen Oskarshamns, Visby, Karlshamns, Landskrona, Alingsås, Arvika, Sunne, Lindesberg. Mora, Härnösands, Örnsköldsviks, Lycksele, Skellefteå. Bodens. Gällivare, Haparanda och Kiruna distrikt. Utredningen bedömer att utvecklingen av arbetsvolymema i sju av dessa distrikt — Visby, Karlshamns, Landskrona, Alingsås, Arvika, Mora och Örnsköldsviks distrikt — kan bli sådan att de kommer att ge underlag för två tjänster för kronofogdar inom de närmaste åren. Vid denna bedömning har utredningen räknat med att de uppgifter som kan komma att föras över från överexekutor till kronofogde- myndigheterna kommer att medföra en ökad arbetsbelastning.

Utredningen ansluter sig till de principer för utformning av normalorga- nisationen av en kronofogdemyndighet som angavs i DAP nämligen att vid varje myndighet skall finnas en centralavdelning med två sektioner, en för allmänna mål och ärenden och en för enskilda mål och löneexekution. Det skall även finnas en faltavdelning av samma typ som i nuvarande organisa- tion. Fältavdelningar bör delas in i faltsektioner som skall finnas dels på myndigheternas centralorter, dels i vissa fall på olika stationeringsorter.

Utredningen framhåller emellertid att den organisation som föreslogs i DAP behöver modifieras i vissa avseenden. Modifieringarna innebär främst att administrativa enheter i regel inte inrättas hos myndigheterna. De allmänadministrativa uppgifterna bör normalt ankomma på en sekreterare hos chefkronofogden eller vid behov ett sekretariat. som utöver sekreteraren består av ytterligare någon tjänsteman.

Länsstyrelserna skall, anför utredningen, så långt som möjligt svara för de stora arbetsrutinerna när det gäller personal- och ekonomiadministration för kronofogdemyndigheterna. De bör även tillhandagå myndigheterna med expertis inom dessa områden.

Exekutiva tjänstemän med stationering utanför distriktens centralorter skall enligt utredningens förslag alltid ingå i en fältsektion.

Förslag till organisation för kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Malmö och Göteborg har utarbetats av riksskatteverket i samråd med utredningen. Förslaget innebär att i princip samma organisation tillämpas vid de tre myndigheterna. Under kronofogdemyndighetens chef bedrivs myndighetens verksamhet i ett antal enheter och avdelningar. En adminis- trativ enhet svarar för olika administrativa uppgifter av stöd- och serviceka- raktär. Mål och ärenden avseende dels konkurs och lönegaranti, dels införsel för underhållsbidrag handläggs vid två särskilda enheter. Dessutom finns en särskild enhet för intern kontroll och tillsyn. Övriga mål och ärenden fördelas på fyra avdelningar vid myndigheten i Stockholm, tills vidare två avdelningar vid myndigheten i Malmö och tre avdelningar vid myndigheten i Göteborg. Den föreslagna organisationen för kronofogdemyndigheterna i Stockholm,

• Sida 11
•  Original

Prop. 1977/78:129 - . 11

Malmö och Göteborg avviker inte väsentligen från utredningens förslag till normalorganisation för övriga kronofogdemyndigheter.

Utredningens förslag till normalorganisation för kronofogdemyndighet och riksskatteverkets förslag till organisation för kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmö och Göteborgs distrikt torde få fogas som bilaga 2 till protokollet i detta ärende.

När det gäller beräkning av personalbehovet konstaterar utredningen att betydande ojämnheter i personaltilldelningen mellan olika distrikt förekom- mer. De ändringar i kronofogdemyndigheternas verksamhet som har aktualiserats i olika sammanhang kan förutses få mer eller mindre betydande återverkningar på personalbehovet. Med hänsyn till svårigheterna att närmare precisera om och när förändringarna kommer till stånd har utredningen funnit att det enda realistiska är att låta en beräkning av personalbehoven utgå från hittillsvarande verksamhet och verksamhetsfor- mer.

Utredningen har begränsat sig till en överslagsberäkning av det samlade personalbehovet för kronofogdemyndigheterna. Utredningen har därvid använt en metod för beräkning av personalbehovet med hjälp av arbetspoäng som har utvecklats ur tidigare av riksskatteverket tillämpade metoder. Enligt denna krävs det 2 677 årsarbetskrafter varav 457 för ledningspersonal,(främst kronofogdepersonal och viss kronokommissariepersonal), 995 för exekutiv personal och 1 225 för kontorspersonal, för en basdimensionering av exekutionsväsendet.

Vid ingången av budgetåret 1977/78 fanns vid kronofogdemyndigheterna totalt 2 727 tjänster, varav 338 för ledningspersonal, 1 172 för exekutiv personal och 1 217 för kontorspersonal. Utredningen bedömer att en tillämpning av den valda metoden för beräkning av personalbehovet vid kronofogdemyndigheterna skulle medföra i stort sett oförändrade personal- kostnader. Utredningen har emellertid inte haft möjlighet att beakta de lokala och speciella förhållandena för resp. kronofogdemyndighet.

Utredningen uppskattar engångskostnadema för en omlokalisering av vissa kronofogdemyndigheters verksamhet till totalt ca 2,6 milj. kr.

Genomförandet av den nya distriktsorganisationen kommer enligt utred- ningen att kräva omfattande förberedelser för detaljutformning av organisa- tion, arbetsrutiner m.m. Rimlig tid måste avsättas härför. Erforderligt rådrum bör dessutom beredas riksskatteverket och statens personalnämnd för omplacering av viss personal på orter som enligt förslaget upphör att vara centralort i kronofogdedistrikt.

Utredningen bedömer att en ny distriktsorganisation börkunna införas den 1 januari 1979.

• Sida 12
•  Original

Prop. l977/78:129 12

3.1. Riksskatteverkets bemanningsförslag

Kronofogdemyndighetsutredningen begränsade sig till en överslagsberäk- ning av det samlade personalbehovet för kronofogdemyndigheterna. Utred- ningen föreslog att arbetet med detaljbemanningen borde lämnas över till riksskatteverket som en del i förberedelsearbetet inför genomförandet av reformförslaget.

Bemanningsarbetet för kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmö och Göteborgs distrikt har riksskatteverket bedrivit i samarbete med en särskild arbetsgrupp i vilken ingått företrädare för de tre kronofogdemyndig- heterna och berörda personalorganisationer. lnom riksskatteverket har ett bemanningsunderlag arbetats fram för var och en av de övriga 62 kronofog- demyndigheterna av en särskild projektgrupp. Underlaget grundar sig på kronofogdemyndighetsutredningens förslag till system för poängberäkning av myndigheternas arbetsuppgifter.

Bemanningsunderlaget för samtliga 65 föreslagna kronofogdemyndigheter sändes den 30 september 1977 till länsstyrelserna och kronofogdemyndighe- terna för bearbetning enligt rekommendationer från projektgruppen inom riksskatteverket. Underlaget innebar i stort att personalstyrkan ökar i större och mer arbetstyngda distrikt, blir oförändrad i vissa distrikt samt reduceras i vissa andra distrikt. För hela riket beräknades ett personalbehov av 2 764 tjänsrer.

Länsstyrelsernas yttranden över projektgruppens bemanningsunderlag innehåller krav på en kraftigare bemanning än underlaget redovisar. Flera länsstyrelser pekar på det olyckliga i att man har fått utföra bemanningsar- betet innan man har tagit slutlig ställning till och yttrat sig över betänkandet (_SOU 1977242) Kronofogdemyndigheterna. Länsstyrelserna yrkar totalt 3 081 tjänster för hela riket.

Riksskatteverket har därefter bedömt länsstyrelsernas yrkanden och de olika faktorernas inverkan på bemanningen av kronofogdemyndigheterna samt avgivit ett förslag till bemanning av de 65 kronofogdemyndigheterna på totalt 2 923 tjänster, en ökning jämfört med nuvarande personal med 216 tjänster. Riksskatteverket har den 15 december 1977 till regeringen lämnat över förslaget till detaljbemanning av varje kronofogdemyndighet. Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av samtliga länsstyrelser, Centralorganisationen SACO/ SR och TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S). Föreslaget personalbehov av projektgruppen, länsstyrelserna samt riksskatteverket för kronofogdemyndigheterna inom varje län torde få fogas som bilaga 3 till protokollet i detta ärende.

För kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmö och Göteborgs distrikt har riksskatteverket tillämpat en bemanningsmodell som innebär grundbemanning med 1 500 arbetspoäng per tjänsteman. Utöver grundbe- manningen beräknas kronofogdepersonal, företagsekonom, enhetschefer samt personal för administrativa uppgifter. Modellen beaktar enligt riksskat-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1977/78le9 13

teverket de särskilda arbets- och miljöfaktorerna vid dessa myndigheter. Samma modell har även tillämpats på övriga kronofogdemyndigheter i Stockholms län.

Riksskatteverket anser att kronofogdemyndigheternas administrativa kapacitet och kompetens måste förstärkas. Verket finner det mindre lämpligt att knyta resursbehovet för administrativa uppgifter till arbetspoäng utan förordar en bedömning utifrån myndighetsstorlek, varvid emellertid antalet arbetspoäng bör beaktas. Verket anser vidare att det föreligger ett starkt behov att skapa bättre förutsättningar för intern utbildning och information inom kronofogdemyndigheterna. Man föreslår därför att handledartjänster för nyanställd personal inrättas. 1 bemanningsförslaget har resursbehov för expeditionsvakts- och telefonistpersonal beräknats. Antalet kronofogdetjän- stcr har riksskatteverket beräknat till 178. Kronofogdetjänst för stöd åt s. k. enfögdedistrikt har därvid beräknats vid kronofogdemyndigheterna i Umeå och Luleå distrikt. I vissa andra distrikt bl. a. Örebro och Oskarshamn har tjänst som kronofogdesekreterare beräknats för sådana uppgifter. Antalet tjänster som kronofogdesekreterare har totalt beräknats till 31.

Kronoassistenter i befordringsgång, som är rekryteringSpersonal, har beräknats inom det totala antalet exekutiva tjänster. Genomsnittligt har en tjänst som kronoassistent i befordringsgång beräknats per tio exekutiva tjänster. Särskild exekutiv tjänst för handläggning av mål om löneexekution har tilldelats de distrikt där volymen löneexekutiva mål är minst 2 500 enligt tillgänglig statistik. Personalresurser har inte beräknats för de uppgifter som nu åvilar kronokommissarie som chef för fältavdelning. Sådana uppgifter skall i första hand utföras av resp. chef för fältsektion. Chef för centralav- delning svarar dock för viss administrativ samordning mellan faltsektionerna bl. a. frågor om personalförsörjning.

Riksskatteverket har funnit att tolv tjänster är ett minsta antal för att en kronofogdemyndighet skall fungera som självständig enhet. Detta innebär att de minsta myndigheterna har överkompenserats i förhållande till bemanning enligt normal modell.

Lagen (1976:206) om felparkeringsavgift har medfört ökade målvolymer hos främst de tre största kronofogdemyndigheterna. Medel för sammanlagt 21 tjänster har redan innevarande budgetår tillförts kronofogdemyndighe- terna i Stockholms, Malmö och Göteborgs distrikt. Riksskatteverket föreslår ytterligare 43 tjänster vid dessa myndigheter. Verket avser att ytterligare analysera tillgänglig statistik över mål om felparkeringsavgift och senare redovisa bedömning av resursbehovet.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1977/78:129 14

4. Remissyttrandena 4.1 Allmänna synpunkter

Utredningen har i sitt förslag till distriktsindelning av exekutionsväsendet försökt att beakta vissa utvecklingstendenser inom kronofogdemyndighe- ternas nuvarande verksamhetsområde. Flera remissinstanser betonar att denna utveckling och de ytterligare förändringar som har förutskickats för kronofogdemyndigheterna kräver en flexibel organisation som kan anpassas till de skiftande krav och förutsättningar som nya arbetsuppgifter kan medföra. Flertalet remissinstanser betonar också att efter så många år av utredningar om distriktsindelning m. m. för exekutionsväsendet måste kronofogdemyndigheterna få en mer slutgiltig organisation med arbetsupp- gifter och tjänster fastlagda för en rimlig tidrymd.

Justitiekanslern som anlägger allmän na rättssäkerhetssynpunkter på utred- ningens förslag, är mycket tveksam till lämpligheten av att lägga vissa nya uppgifter t.ex. ärenden om exekutiv försäljning av fast egendom, på alla kronofogdemyndigheterna. om distrikten blir så små som utredningen har föreslagit. Han anser det nödvändigt att på olika sätt garantera tillräcklig kompetens hos myndigheterna. En av de utvägar som därvid står till buds är att distrikten görs tillräckligt stora.

Domstolsverket efterlyser en mera ingående analys av effektivitetsbe- greppet i exekutionsverksamheten.

Länsstvre/sen i Stockholms län anser att beslut om distriktsindelning och genomförande av den nya organisationen måste anstå till dess statsmakterna har fattat beslut i fråga om överföring av uppgifter från överexekutor till kronofogdemyndighet, kronofogdemyndigheternas roll i konkursförfarandet och användningen av ADB som hjälpmedel inom exekutionsväsendet. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Malmöhus län.

Länsstyrelsen i Uppsala län anserattutredningsförslaget,om kronofogde- myndigheterna kommer att tillföras de nya arbetsuppgifter som har förut- satts. företer så stora brister att det på nuvarande stadium inte synes kunna läggas till grund för beslut.

Länsstyrelserna i Södermanlands och Kopparbergs län anser det föga rationellt och meningsfullt att dra in kronofogdemyndigheter i ett läge när kronofogdemyndigheterna väntas få nya uppgifter för vars handläggning en god lokalkännedom är särskilt värdefull.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att utredningens förslag till distriktsindelning utgör en svårmotiverad kompromiss mellan olika princi- per. Länsstyrelsen anser sig inte kunna eller böra gå in på en bedömning i vilken utsträckning en i och för sig motiverad krympning av antalet distrikt bör ske. Liknande synpunkter framförs även av länsstyrelsen iJämtlands län.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att det genom sysselsättningsut- redningen och decentraliseringsutredningen idag finns heltandra möjligheter

• Sida 15
•  Original

Prop. 1977/78:129 15

än tidigare till en helhetssyn över den offentliga servicens organisation. roll och samspel till en helhet i bygder med sviktande belblkningsunderlag. Länsstyrelsen föreslår därför att kronofogdemyndighetsutredningens förslag inte nu föranleder annan åtgärd än att det lämnas över till sysselsättnings- utredningen och decentraliseringsutredningen för att beaktas i deras fortsatta arbete.

Decentra/iseringsutredningen bedömer att förslaget till distriktsindelning har begränsade effekter på lokaliserings- och sysselsättningsstrukturen. Förslaget innebär emellertid en tydlig tendens att ytterligare koncentrera självständig statlig verksamhet till primära centra och därför är det inte nödvändigt att nu fatta beslut om ny distriktsindelning på grundval av kronofogdemyndighetsutredningens förslag.

Delegationen för glesbygdsfra'gor anser att de regionalpolitiska hänsynen måste lä ett klart genomslag i den slutliga utformningen av kronofogdemyn- digheternas organisation och uppbyggnad. Delegationen kan inte acceptera några förändringar inom inrc stödområdet och anser att regionalpolitiska skäl talar för modifieringar av förslaget i allmänna stödområdet och andra jämförbara områden.

4.2. Distriktsindelning

Den huvudprincip för distriktsindelningen inom exekutionsväsendet som utredningen valt. att distrikt skall ha så stor arbetsmängd att det ger full sysselsättning åt minst två kronofogdar har tillstyrkts av den helt övervä- gande delen av remissinstanserna, bl. a. Svea Hovrätt. statskontoret. riksrevi- sionsverket, riksskatteverket. länsstyrelserna [ Uppsala. Östergötlands. Jönkö- pings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands. Blekinge. Kristianstads. Malmöhus, Hallands. Göteborgs och Bohus. Skaraborgs och Västernorrlands län, hemför- säljningskommittén, konkurs/agskommittén, Föreningen Sveriges kronofogdar, SACO/SR och TCO-S.

Några remissinstanser motsätter sig de avsteg från denna huvudprincip som utredningen förordar beträffande det allmänna stödområdet och därmed jämförbara områden. Statskontoret anser från effektivitetsmässiga utgångs- punkter att det finns förutsättningar för en större reducering av antalet kronofogdedistrikt än vad utredningen har föreslagit. Verket ifrågasätter lämpligheten av att behålla så många som 17 av de nuvarande s.k. enfogdedistrikten. Ett bibehållande av myndigheter med endast en krono- fogde kan enligt statskontoret komma att begränsa möjligheterna till en rationell utformning av dessa myndigheters organisation, administration och arbetsplanering samt försvåra en ökad decentralisering av arbetsuppgifter. De särskilda former för stöd och förstärkning av myndigheter med enbart en kronofogde som utredningen har föreslagit kan enligt verkets mening inte helt uppväga de nackdelar som följer av att sådana distrikt består. Endast i undantagsfall bör man enligt statskontoret inrätta distrikt som inte har

• Sida 16
•  Original

Prop. 1977/78:129 16

arbetsunderlag för två kronofogdar. Undantag kan göras i några fall där avståndsskäl motiverar detta. [ framförallt södra och mellersta Sverige — där centralorterna ligger nära varandra — bör man enligt verkets mening kunna överväga att bilda distrikt med fler än två kronofogdar för att ta tillvara ytterligare möjligheter till rationalisering. Även riksrevisionsverket anser att en mer långtgående sammanslagning av distrikt är motiverad i de mellersta och södra delarna av landet. Ett särskilt skäl för bildandet av större kronofogde- distrikt är den utveckling som skett och alltjämt sker mot en ökning av restförda företagsskatter. Denna utveckling ställer större krav på kvalificerad företagsekonomisk bedömning som enligt verkets mening bör tillgodoses genom specialiserad handläggning på centralorten. Det kan också väntas att nya kvalificerade uppgifter kommer att läggas på kronofogdarna, exempelvis tillsyn av konkursförvaltning och försäljning av fast egendom. De nya uppgifterna medför att en högre grad av specialisering behövs. En sådan specialisering förutsätter emellertid större ärendemängder än som kan väntas förekomma i de mindre distrikten. Riksrevisionsverket anför att utred- ningens serviceundersökning visar att kronofogdepersonalen har en relativt liten andel av myndighetens kontakter med allmänheten. Lokaliseringen av denna personal inom distriktet saknar därför enligt vad verket kan finna större. betydelse i servicehänscende. Tillgången på service torde således enligt riksrevisionsverket vara mindre beroende av distriktsindelningen än av förekomsten av stationeringar.

Föreningen Sveriges kronofogdar tillstyrker liksom SACO/SR utrednings- förslagct i princip men betecknar det som olyckligt att utredningen med avsteg från sin egen princip föreslår att ett inte obetydligt antal distrikt med endast en kronofogde skall kvarstå oförändrade.

Även riksskatteverket ansluter sig till huvudprincipen men framhåller samtidigt att även övriga förutsättningar som utredningen har redovisat. nämligen decentralisering. sysselsättning och service. måste beaktas. Större distrikt utesluter på intet sätt hänsynstagande till dessa väsentliga faktorer. Kraven kan enligt verket beaktas genom att exekutiv personal och viss kontorspersonal blir kvar på nuvarande centralort eller annan stationerings- ort. även om ett distrikt läggs samman med ett annat. Av serviceutredningen drar verket den slutsatsen att allmänhetens krav på eller behov av service huvudsakligen tillgodoses av annan personal än kronofogdepersonal. Riks- skatteverket anser därför att antalet kronofogdedistrikt kan reduceras betydligt mer än vad utredningen föreslår utan att allmänhetens service- behov eftersätts. Verket anser att utredningens avsteg från huvudprincipen, vilket har lett till att inte mindre än 17 av de nuvarande s. k. enfogdedistrikten behålls. inte är tillfredsställande särskilt sett mot bakgrund av önskemålet att förutsättningar skapas för att framgent tillföra kronofogdemyndigheterna nya arbetsuppgifter. Enligt verkets mening utgör argumenten om service och sysselsättning inte tillräckliga skäl för att behålla distrikt som inte ger arbetsunderlag för mer än en kronofogde. Riksskatteverket föreslår därför att

• Sida 17
•  Original

Prop. 1977/78:129 17

antalet distrikt skall minskas till 52, en ytterligare minskning med 13 i förhållande till utredningens förslag.

Lc'insstyrelsen i Stockholms län motsätter sig en indragning av Norrtälje kronofogdedistrikt. Som skäl för att Norrtälje kronofogdedistrikt bör behållas anför länsstyrelsen att Norrtälje kommun är en utpräglad glesbygdskommun som intar en särställning i Stockholms län. Kommunens arbetsmarknad kan mycket väl jämföras med Norrlands. Statsmakterna har klassificerat Norr- tälje som regionalt utvecklingscentrum och har uttalat att utvecklingen i kommunen skall gynnas.

Länsstyrelsen i Södermanlands län motsätter sig utredningens förslag att Katrineholms kronofogdedistrikt förs samman med Nyköpings distrikt till ett distrikt med centralort i Nyköping. Som skäl anför länsstyrelsen främst att sysselsättningen och servicen mot allmänheten blir lidande. De allmänna kommunikationerna mellan västra Södermanland och Nyköping är inte så goda. Länsstyrelsen framhåller att avståndet mellan Vingåker och Nyköping är omkring 80 km. vilket vida överstiger den gräns på 50 km där enligt utredningen besöksbenägenheten avtar väsentligt.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i sitt yttrande över DAP förordat att Uddevalla kronofogdedistrikt ändras. En överföring av Orust kommun till Uddevalladistriktet skulle enligt länsstyrelsen innebära en välbehövlig avlastning av Göteborgsdistriktet. Länsstyrelsen anför att kronofogdemyn- digheterna i Uddevalla och Göteborgs distrikt är för en sådan förändring medan Orust kommun har uttalat att kommunen som hittills bör tillhöra Göteborgs kronofogdedistrikt. Länsstyrelsen som inte nu tar ställning i frågan. anser att utredningen borde ha utrett förutsättningarna för en ändrad distriktsindelning i länet.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län konstaterar inledningsvis att kronofogdemyn- dighetens service till allmänhet inte försämras genom förändringar av administrativa gränser. Länsstyrelsen motsätter sig utredningens förslag att Vänersborgs och Trollhättans distrikt skall slås samman till ett distrikt med Trollhättan som centralort eftersom båda distrikten redan nu har två kronofogdar. Länsstyrelsen anför att detta är det enda fall där utredningen föreslår att redan befintliga tvåfogdedistrikt skall slås samman. Utredningens motiv för sammanslagning. att arbetsvolymen har ökat i Trollhättan och minskat i Vänersborg vilket har medfört ojämnheter i fråga om arbetsfördel- ning och belastning på personalen. är enligt länsstyrelsen inte invändnings- fritt. Med viss personalförstärkning i Trollhättan skulle enligt länsstyrelsen båda myndigheterna kunna komma att bli väl fungerande kronofogdemyn- digheter. Länsstyrclscn anser att det finns skäl som talar för att Ale kommun förs över från Trollhättans till Alingsås kronofogdedistrikt. [ likhet med Ale kommun och krano/bgdentyndiglieten i Trollhättans distrikt finner länsstyrelsen dock att övervägande skäl talar för att kommunen bör behållas inom Trollhättans kronofogdedistrikt.

Länssttrrelsen i Skaraborgs län avstyrker bestämt utredningens förslag att

4.3. Stationeringsorter

Utredningens förslag att nuvarande stationeringar utanför kronofogde- myndigheternas centralorter tills vidare behålls oförändradc och att statio- neringar utanför kronofogdedistriktens centralorter framöver dras in i en mer begränsad omfattning än tidigare tillstyrks av de flesta remissinstanserna. Några år dock skeptiska till att enmansstationeringar skall behållas. Justitie- kanslern anser att en stationering åtminstone bör vara så stor personalmässigt att den kan förses med egna terminaler i det ADB-system som planeras för exekutionsväsendet. Statskontoret anför att från effektivitetsmässiga utgångspunkter kan det vara lämpligt att pröva om inte större stationeringar än med en resp. två tjänstemän kunde bildas. De små stationeringarna medför enligt statskontoret sämre möjligheter för personalens utveckling m. m. och kan även innebära nackdelar i övrigt i arbetet. Även riksskatte- verket är kritiskt mot en- och tvåmansstationeringar. Enligt verket är sådana stationeringar orationella och jämförelsevis kostnadskrävande. För att behovet av den service allmänheten kan ha rätt att kräva av kronofogde- myndigheten skall kunna tillgodoses bör de trots detta behållas i vissa glesbygdsområden där stora avstånd mellan befolkningscentra föreligger. Länsstyrelsen i Uppsala län är, främst från effektivitetssynpunkt, tveksam till behållandet av de 5. k. enmansstationeringarna. Erforderlig service till allmänheten kan istället upprätthållas eller förbättras genom viss mottag- ningstid på orten.

Länsstyrelsen i Jämtlands län finner anledning understryka utredningens uttalande att stationeringarna bidrar till sysselsättningsmöjlighcter på orter där arbetstillfällena är fåtaliga. Detta har särskild betydelse för Jämtlands län med dess stora problem sedan många år att söka skapa arbetstillfällen på de större orterna inom länet.

Förslaget att innehavare av deltidstjänst för exekutiv personal skall kunna beredas heltidssysselsättning genom kompletterande arbetsuppgifter inom skatteadministrationen. t. ex. granskning av deklarationer, möts med tvek- samhet eller avstyrks av flertalet remissinstanser. Som skäl anges huvudsak- ligen de praktiska svårigheter det medför att låta samma tjänsteman arbeta under två huvudmän och inom två skilda arbetsområden som ställer olika krav på kompetens och utbildning. Några remissinstanser tillstyrker emel- lertid förslaget. Till dern hör länsstyrelsen i Gävleborgs län. som dock vill betona betydelsen av att fasta regler ställs upp för sådan tjänstemans medverkan hos olika myndigheter. Länsstyrelsen i l-"äsrerbottens län anser att. om deltidstjänst inrättas med kompletterande arbetsuppgifter inom skatte- administrationen. skall den exekutive tjänstemannen därvid inte vara direkt underställd lokal skattemyndighet eller länsstyrelse utan arbetsuppgifterna bör utföras i tjänsten hos kronofogdemyndigheten. De nuvarande bestäm- melserna om skyldighet för kronofogdemyndigheten att biträda lokal skattemyndighet vid källskattekontroll bör enligt länsstyrelsen kunna

• Sida 20
•  Original

Prop. 1977/782129 20

utvidgas till att även omfatta biträde vid deklarationsgranskning.

l-"ägde/irr/redningerr anser förslaget realiserbart men förenat med vissa olägenheter och efterlyser en undersökning om inte lämpligare komplette- rande arbetsuppgifter än deklarationsgranskning kan uppbringas. Som ett alternativ till deklarationsgranskning anger fögderiutredningen medverkan vid arbetsgivarkontroll.

4.4. Organisation

Förslaget om kronofogdemyndigheternas organistion har vunnit allmän anslutning bland de remissinstanser som har yttrat sig i frågan. bl.a. statskontoret. riksskatteverket. länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala. Östergöt- lands. Jönköpings, Gotlands, Kristianstads. Hallands. Göteborgs och Bohus. Kopparbergs. Gävleborgs och Jämtlands län. Föreningen Sveriges kronofogdar, SACO/SR och TCO-S.

Enligt riksskattwerket är det viktigt att den organisatoriska uppbyggnaden blir så långt möjligt likartad för samtliga kronofogdemyndigheter och att lörutsättningarna att verka i arbetsgrupper tas till vara. SACO/ SR anför att organisationsförslaget med hänsyn till bl.a. praktiska erfarenheter i allt väsentligt är välgrundat och ägnat att leda till en bättre arbetsfördelning och personalutvcckling.

Förslaget att de allmänadministrativa uppgifterna normalt skall ankomma på en sekreterare hos chefkronofogden eller på ett sekretariat har föranlett delade meningar hos remissinstanserna. Till de remissinstanser som till- styrker förslaget eller lämnar det utan erinran hör länsstyrelserna i Stockholms. Östergötlands. Gotlands. Älvsborgs. Skaraborgs, Kopparbergs. Gävleborgs och Norrbottens län.

Riksskatteverket anser att de allmänadministrativa uppgifterna bör hand- läggas inom ett kansli som skall finnas vid varje myndighet. Länsstyrelsen i Södermanlands län anser utredningens förslag för erhållande av administrativ enhet alltför snävt. Länsstyrelsen vill behålla befintlig administrativ befatt- ningshavare vid kronofogdemyndigheten i Eskilstuna distrikt även iden nya organisationen. Liknande synpunkter framförs även av länsstyrelsen i Kalmar län och kronofogtlernyndig/teten i Borås distrikt. Föreningen Sveriges krono- fogdar anser att utredningen inte har tillräckligt beaktat att planeringsfrågor och personaladministrativa frågor lördrarsnabba insatser på lokal nivå och i nära samarbete med personalens representanter. Föreningen finner det vara uppenbart att i princip varje myndighet måste tillföras en ad minstrativ enhet föratt kunna nå de mål som statsmakterna har ställt upp. SACO/SR framför liknande synpunkter liksom TCO-S som kräver att i varje myndighets normalorganisation skall finnas en administrativ enhet för handläggning av bl. a. personaladministrativa frågor såsom utbildning och information.

Kronologdernyndiglteterna i Växjö och Karlskrona distrikt ifrågasätter om inte löneexekutionen nu är av sådan omfattning att den bör föras till en egen

• Sida 21
•  Original

Prop. 1977/78:129 21

sektion. sektion L. inom centralavdelningen. Även Föreningen Sveriges kl"0ll()_/f)_£_.'dal' anser att en särskild sektion för löneexekution bör inrättas vid de större myndigheterna.

Förslaget att exekutiva tjänstemän mod stationering utanför distriktets centralort alltid bör ingå i en faltsektion har mottagits positivt av samtliga remissinstanser som har yttrat sig över förslaget. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bairas län går ett steg längre genom att föreslå att varje stationering bör bilda en egen fältsektion. Länsstyrelsen i Hallands län anser att man inte bör binda sig alltför hårt vid den storlek på fa'ltsektionerna som utredningen anger utan vara öppen för att ha fältsektioner av mindre format när avståndet till centralorten eller till annan stationering är stort eller speciella arbetsförhål- landen föreligger på grund av gäldenärsklientelets sammansättning.

TCO-S föreslår att frågor som rör löneexekution samt centralregistet skall ligga kvar på sådana centraloner som blir stationeringar. En sådan ordning skulle underlätta kontakterna med arbetsgivare och gäldenäter. Länsstyrelsen i Stockholms län. Föreningen Sveriges kronofogdar och SACO/SR är tvek- samma till behovet av en särskild chef för faltavdelningen för åtminstone de mindre och medelstora distrikten.

Förslaget om särskilda former för stöd till enfogdemyndighet från annan kronofogdemyndighet har mötts med tveksamhet av flertalet remissinstan- ser. Riksskatteverket ser de åtgärder som utredningen föreslår närmast som nödlösningar som dock kan godtas, om de förenas med lämpliga adminis- trativa förändringar. Länsstyrelsen i Uppsala län är kritisk mot utredningens förslag att vid en kronofogdemyndighet i länet skall inrättas en regional myndighet för att ta över vissa uppgifter. Länsstyrelsen har svårt att se någon fördel med en sådan organisation jämfört med den nuvarande där länssty- relsen svarar för vissa övergripande uppgifter. Länsstyrelsen i Kalmar län anför att det torde för såväl enfogdemyndigheten som den stödjande myndigheten uppstå problem att på ett godtagbart sätt upprätta en organistion som är så flexibel att den utan störningar kan lämna och ta emot det föreslagna stödet. [..är-tsstyrelsen i Malmöhus län motsätter sig bestämt förslaget och anser att ansvaret för stöd till enfogdemyndigheter bör åläggas länsstyrelsen. eftersom man därigenom skulle erhålla en samlad bedömning av myndigheternas behov av stödinsatser. SACO/SR anser att förslaget kan medföra stora störningar och även störningar i arbetet på den större myndigheten som skall bistå med förstärkningspersonal. Det är enligt SACO/SR även principiellt tveksamt att som chcfi enfogdedistrikt kan fungera tjänsteman som inte är formellt behörig till kronofogdetjänst och därför normalt inte har att fatta beslut i frågor som ankommer på den ordinarie chefen. Liknande synpunkter framförs av Föreningen Sveriges K ronq/bgdar. TCO-S anser att chefen för centralavdelningen skall vara behörig att tjänstgöra som chef för kronofog- demyndighet, om vikariefrågan inte kan lösas genom kronofogdepersonal vid myndigheten.

Länsstyrelsen i Stockholms lätt anser att kravet på. likformighet i arbetsor-

• Sida 22
•  Original

Prop. l977/78:129 32

ganisationen för kronofogdemyndigheterna iStockholms, Malmö och Göte- borgs distrikt inte får överdrivas. lin anpassning till de lokala särförhållan— dena är nödvändig för att myndigheterna skall kunna få den mest effektiva organisationen. Länsstyrelsen anför vidare att utredningens organisationsbe- nämningar, enhet och avdelning, inte är logiska och att de måste omprövas. Länsstyrelsen förordar i princip en uppbyggnad av organisationen hos kronofogdemyndigheten i Stockholms distrikt enligt den modell som riksskatteverket föreslår. Länsstyrelsen förutsätter vidare att den registre- ringsavdelning som myndigheten f. n. har kommer att bilda en särskild enhet i den nya organisationen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län vill inte motsätta sig att riksskatteverkets förslagi fråga om organisation för kronofogdemyndigheten i Malmö distrikt genomförs. Länsstyrelsen anser dock att utredningen ändå borde ha upprättat ett bemanningslörslag för en alternativ modell så att det blivit möjligt att bedöma vilken organisationsmodell som är den mest kostnadskrävandc. Länsstyrelsen anser vidare att den tjänst som föreslås för speciella utred- nings—. bedömnings- och rådgivningsuppgifter inom det företagsekonomiska området skall placeras på länsstyrelsen.

Länsstyrelsen iGöteborgs och Bohus län godtar riksskatteverkets förslag för kronofogdemyndigheten i Göteborgs distrikt. Länsstyrelsen anser liksom länsstyrelsen i Stockholms län att en tjänst som biträdande chef bör inrättas vid de två största kronofogdemyndigheterna.

4.5. Personalbehov

Den bemanningsmodell som utredningen föreslår och som innebär att varje mål och ärende värderas i viss arbetspoäng godtas eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Hit hör bl. a. riksskatteverket, länsstyrel- serna i Östergötlands. Jönköpings, Gotlands, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län. ['är-eningen Sveriges kronofogdar. 5.4 C O/SR och TC O-S .

Länsstvrclscrna i Stockholms och Göteborgs oclt Bohtts län anser att den kompensation som ges kronofogdemyndigheterna i storstadsdistrikten för de 5. k. storstadsfaktorerna saknar närmare analys och motivering från utred- ningens sida. Länsstyrelserna kan därför inte acceptera att personalbehovet vid länens kronofogdemyndigheter beräknas på så lösa gru nder. Länsstyrelsen iStock/rolrns län framhåller särskilt att det är nödvändigt att snarast kraftigt förstärka länets kronofogdemyndigheter med personella resurser för att om möjligt förbättra arbetsmiljön hos de sämst bemannade myndigheterna och för att uppnå ett bättre indrivningsresultat. Länsstyrelsen i Södermanlands län finner den personalminskning på totalt 50 årsarbetskrafter som utredningen föreslår orealistisk. Den kan inte godtas, eftersom den kan befaras leda till en exekutionsorganistion som fungerar sämre än den nuvarande.

Länsstvrelserna t' Kalmar, Blekinge. Kristianstads, l-"ästrnanlarrds. Gävle- borgs och Jämtlands län tycker att bemanningsmodellen är alltför schablo-

• Sida 23
•  Original

Prop. 1977/78:129 23

nartad och inte tar tillräcklig hänsyn till lokala och speciella faktorer vid en enskild kronofogdemyndighet. Länsstyrelsen i illa/målats län efterlyser en analys av behovet av administrativ personal för myndigheterna. Länsstyrelsen iNorrbotterts län har kommit till den uppfattningen att prcstationskraven bör modifieras i viss grad för länets vidkommande. Prestationsnormen bör, på grund av länets storlek och andra speciella förhållanden. för alla personalka- tegorier sättas en tredjedel lägre än riksgenomsnittet.

SACO/SR och Föreningen Sveriges kronofogdar förutsätter att riksskatte- verket i sitt detaljbemanningsarbete tillämpar en smidig tolkning av beman- ningsmodellen och beaktar de speciella förhållanden som kan föreligga vid olika myndigheter. Länsstyrelsen i l--'ästerbottens län anser att särskild befattningshavare bör avsättas utöver normen för stödinsats åt övriga kronofogdemyndigheter. Riksarkivet framhåller att ansvaret för arkivets vård och gallring måste åvila en ansvarig tjänsteman hos kronofogdemyndighe- ten. Till detta måste hänsyn tas vid dimensioneringen av resurserna för administrativ verksamhet.

4.6. Riksskatteverkets bemanningsförslag

SACO/SR anser att förslaget har stora förtjänster genom att det åstad- kommer en rättvisare resursfördelning mellan kronofogdemyndigheterna. Förslaget tillstyrks därför i princip. SACO/SR anser att föreslagen ökning av antal tjänster som kronofogdar och kronofogdesekreterare förefaller vara i minsta laget, om man tar hänsyn till det stora behov av vikarier som rått under lång tid. SACO/SR framhåller att kronofogdesekreterare saknar behörighet att vidta vissa åtgärder och därför inte kan utgöra ett fullgott stöd till enfogdedistrikt såsom riksskatteverket föreslagit. Centralorganisationen anser det uppenbart att stödet i samtliga fall skall ges av kronofogde.

TCO—S anför att den påtagliga ökning av antal mål och ärenden som 1977 års statistik visar måste beaktas i den slutliga personaldimensioneringen för kronofogdemyndigheterna. TCO-S anser vidare att exekutiva tjänster för löneexekution bör tillföras i större omfattning än enligt förslaget. Varje myndighet bör enligt TCO-S tillföras minst en tjänst för personaladministra- tiva uppgifter. TCO-S linnet det nödvändigt att varje kronofogdemyndighet har rekryteringstjänster. Förslaget att tjänst som kronoassistent i befordrings- gång skall inrättas på tio exekutiva tjänster kan TCO-S därför inte godta.

Länsstyrelsen i Stockholms län stryker särskilt under att kronofogdemyn- digheterna i länet bemannas för det manuella system som myndigheterna arbetar med. Först när det s.k. "REX-systemet" är infört och fungerar tillfredsställande kan det enligt länsstyrelsen bli fråga om personalbespa- ringar. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att samtliga kronofogdemyndig- heter inom länet tilldelas resurser för handläggning av mål om felparkerings- avgifter.

Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att den modell för beräkning av

• Sida 24
•  Original

Prop. 1977/78:129 24

personalbehovet som har använts av riksskatteverket endast ger besked om den inbördes ordningen i storlekshänseende mellan kronofogdemyndighe- terna och i realiteten endast innebär en omfördelning av resurserna. Särskilda och individuella förhållanden inom respektive kronofogdemyndigheter bör beaktas i större omfattning enligt länsstyrelsen. Länsstyrelsen iSkor-abor'gs län anser att personaldimensioneringen bör lämnas öppen till dess befattnings- beskrivningarna lör respektive tjänster klarlagts.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att riksskatteverket endast delvis har beaktat vad länsstyrelsen tidigare anfört om behovet av exekutiv personal om indrivningsarbetet skall bedrivas med oförändrad ambitionsnivå. Länssty- relsen i Jämtlands län betecknar förslaget som en på bristfälliga grundet uppbyggd skrivbordsprodukt utan någon analys av de tillämpade dimensio- neringsfaktorerna. Länsstyrelsen anser att det framlagda bemanningsför- slaget inte tar tillräcklig hänsyn till stationeringar utanför centralorten enligt kronofogdemyndighetsutredningens intentioner.

4.7. Genomförandetidpunkt

Förslaget att reformen skall genomföras den 1 januari 1979 tillstyrks eller lämnas utan erinran av nästan samtliga remissinstanser som accepterar en förändring enligt utredningens förslag i sak.

Länsstyrelsen ilt'oppar'bergs län anser dock att den föreslagna tidpunkten förefaller orimlig från personalsynpunkt. Länsstyrelsen i Gävleborgs län pekar på att det återstår ett omfattande detaljarbete. innan förslaget kan genomfö- ras. och förordar därför ett genomförande tidigast den 1 juli 1979. Riksskat- teverket anför att organisationslörändringen bör tidigareläggas till den 1 juli 1978 för kronofogdemyndigheten i Stockholms distrikt på grund av att myndigheten f1yttar in i nya lokaler som lörbereds för den nya organisationen våren 1978.

5. F öredraganden

Landets indelning i kronofogdedistrikt har utretts sedan år 1970 av tre olika utredningar. Den första — utredningen rörande centralorgan inom exeku- tionsväsendet — föreslog riktlinjer för en distriktsindelning, vilka innebar att antalet kronofogdedistrikt skulle minskas från 81 till 35. Motivet för större distrikt var främst förändrade arbetsförutsättningar och att väntade reformer inom exekutionsväsendet skulle komma att ställa krav på en bättre arbetsorganisation med bl.a. ökad specialisering och större förmåga till anpassning efter växlingar i arbetsbelastningen. Distriktsindelningen fick dock inte medföra försämrad service gentemot allmänhet eller kommuner. Statsmakternas beslut (prop 197211 bil. 14 CU 197217 rskr 1972:70)innehar bl. a. att modifieringar av de föreslagna riktlinjerna borde göras t. ex. av geografiska skäl. Dessutom betonades särskilt angelägenheten av att företa-

• Sida 25
•  Original

Prop. 1977/78:129

FJ 'J'l

gare skulle kunna komma i kontakt med chefen för resp. kronofogdemyn- dighet utan alltför tidsödande resor. Den andra utredningen (DAP), som påbörjades av exekutionsväsendets organisationsnämnd och slutfördes aven särskild utredningsman, föreslog att kronofogdedistriktens antal skulle minskas från 81 till 36. Dessutom lämnades förslag till arbets- och personal- organisation inom exekutionsväsendet. Förslagen lades inte till grund för något ställningstagande från statsmakternas sida (prop. 1974:19. CU 1974:19, rskr 1974:139).

Den tredje utredningen, kronofogdemyndighetsutredningen, lämnade sitt betänkande (SOU 1977:42) Kronofogdemyndigheterna den 11 augusti 1977. Utredningen har som huvudprincip för distriktsindelningen inom exeku- tionsväsendet valt att ett kronofogdedistrikt skall vara så stort att det ger meningsfull och utvecklande sysselsättning lör personal av alla kategorier. Verksamheten inom distriktet får inte alltför mycket påverkas av tillfälliga störningar genom frånvaro, belastningstoppar m. m. Detta krav kan enligt utredningen tillgodoses i distrikt med så stor arbetsmängd att det ger full sysselsättning även åt minst två kronofogdar. Från denna huvudprincip förordar utredningen vissa avsteg i det allmänna stödområdet och därmed jämförbara områden. Utredningen föreslår en distriktsindelning med 65 distrikt. Av de nuvarande 81 distrikten behålls 49 oförändrade. De 16 övriga distrikten bildas genom sammanslagning av nuvarande distrikt (10 st) eller i några fall delar av sådana (_6 st). Antalet distrikt med endast en tjänst löt kronofogde minskar enligt utredningens förslag från 35 till 17.

Majoriteten av remissinstanserna har godtagit principerna i utredningens förslag. De föreslagna förändringarna har däremot inte. accepterats av berörda kommuner. kronofogdemyndigheter och länsstyrelser. Dessa avstyrker utredningens förslag till förändringar i distriktsindelningen och framhåller bl. a. att förändringarna skulle leda till försämrad service för allmänheten, att de strider mot regionalpolitiska mål och att de skulle påverka sysselsättnings- möjligheterna på de berörda orterna på ett oförmånligt sätt.

Utredningens förslag skulle visserligen innebära förbättrade förutsätt- ningar att möta nya arbetsuppgifter och bemästra den allt större komplex- iteten i indrivningen. Fördelarna i dessa hänseenden är emellertid inte. såvitt jag kan finna, så stora att de uppväger de negativa effekter som har påtalats i remissyttrandena från de landsdelar som direkt berörs av de föreslagna förändringarna. Med min syn på värdet av decentralisering inom förvalt- ningen och bästa möjliga service åt medborgarna samt vikten av att beakta regional- och sysselsättningspolitiska synpunkter måste särskild uppmärk- samhet ägnas invändningar av den att som har förts fram mot utredningens förslag. Jag fäster också vikt vid att statistiken visar goda indrivningsresultat i de mindre kronofogdedistrikten. Jag är därför inte beredd att acceptera de föreslagna förändringarna i distriktsindelningen utan förordar att nuvarande indelning behålls oförändrad. [ samband med remissbehandlingen av utredningens betänkande har frågor kommit upp om att i något fall göra en

• Sida 26
•  Original

Prop. 1977/78:129 26

mindre justering genom att av regionalpolitiska skäl föra över någon kommun från ett distrikt till ett annat. En mindre förändring av detta slag bör enligt min mening kunna genomföras, om de regionalpolitiska skälen härför är särskilt starka och allmänhetens krav på fullgod service kan tillgodoses. Det ankommer på regeringen att besluta om sådan förändring.

För att en organisation som omfattar även distrikt med endast en kronofogde skall kunna fungera effektivt föreslår utredningen att sådana distrikt skall kunna få särskilt stöd i sin verksamhet. när ordinarie kronofogde under längre tid är alltför arbetstyngd eller inte är i tjänst. Enligt utrednings- förslaget skall ansvaret för stödinsatserna ankomma på den största krono- fogdemyndigheten i länet och beslut om förordnande av vikarie eller tjänsteman för handläggning av viss uppgift fattas antingen av chefen för sådan myndighet eller av länsstyrelsen. Remissinstanserna har ställt sig tveksamma till förslaget. Detta antas medföra stora störningar även i arbetet på den större myndigheten som skall bistå med förstärkningspersonal. Några länsstyrelser anser. att ansvaret för stöd till enfogdemyndigheter bör åläggas länsstyrelsen, eftersom man därigenom erhåller en samlad bedömning av myndigheternas behov av stödinsatser.

I likhet med utredningen förordarjag sådana stödinsatser. Genom dessa bör varje kronofogdemyndighet kunna garanteras full kompetens i alla förekommande uppgifter vid varje tidpunkt. En distriktsorganisation med denna utformning möjliggör därför, enligt min mening. att samtliga krono- fogdemyndigheter kan anförtros ytterligare kvalificerade arbetsuppgifter t. ex. exekutiv försäljning av fast egendom m. m.. vilket har föreslagits av lagberedningen i betänkandet (SOU 1973122) Utsökningsbalk. Det största behovet kommer att föreligga isådana distrikt som endast har en tjänst som kronofogde men även andra distrikt kan hamna i samma situation. Enligt min mening bör det ankomma på länsstyrelsen att besluta om stödåtgär- derna. Det ankommer på regeringen att besluta om ordningen för dessa stödåtgärder.

Utredningen föreslår att nuvarande stationeringar av personal utanför kronofogdedistriktens centralorter tills vidare skall behållas oförändrade. Fråga om indragning av en stationering skall enligt utredningen prövas, när det vid en stationering med en exekutiv tjänsteman uppstår vakans på den där placerade tjänsten. Frågan bör även kunna prövas, när kronofogdemyn— digheten och personalen är överens härom. Utredningen anser att pröv- ningen bör förutom indragning eller behållande av stationeringen även avse en ändring av den tjänst som är placerad vid stationeringen från heltidstjänst till deltidstjänst. Avgörande vid prövningen bör vara dels stationeringens arbetsvolym. dels allmänhetens behov av service från stationeringen. Utredningen framhåller att allmänhetens möjligheter att besöka tjänsteman på en stationering normalt bör antas vara tillfredsställande, om reseavståndet till stationeringsorten inte är längre än 50 km. En stationering bör enligt utredningen inte dras in. om det medför att invånarna i en viktig del av

• Sida 27
•  Original

Prop. 1977/78:129 27

stationeringens verksamhetsområde får större avstånd än 50 km till närmaste stationering eller centralort i distriktet. Föreligger inte angivna förutsätt- ningar för indragning och kan inte tillfredsställande arbetsunderlag för en heltidstjänst för exekutiv tjänsteman ordnas. bör enligt utredningen en deltidstjänst för'exekutiv tjänsteman inrättas. Kompletterande arbetsupp- gifter — exempelvis taxeringsarbete inom skatteadministrationen — som krävs för heltidssysselsättning bör enligt utredningens förslag erbjudas innehavare av sådan deltidstjänst. Remissinstanserna har i allmänhet ställt sig positiva till utredningens förslag. Några är dock skeptiska till att behålla stationeringar med endast en tjänst för exekutiv tjänsteman. Förslaget om kompletterande arbetsuppgifter inom skatteadministrationen för att fylla ut exekutiv deltids- tjänst till heltidssysselsättning möts med tveksamhet eller avstyrks av flertalet remissinstanser. Som skäl anges huvudsakligen. att det medför praktiska svårigheter att låta samma tjänsteman arbeta under skilda huvudmän och inom två skilda arbetsområden som ställer olika krav på kompetens och utbildning.

I likhet med utredningen förordar jag att nuvarande stationeringar av exekutiv personal utanför kronofogdedistriktens centralorter tills vidare behålls oförändrade. Stationeringarnas antal uppgår till ca 100. Av dessa är ett fyrtiotal s. k. enmansstationeringar. Jag har samma uppfattning som utred- ningen att indragning av sådana stationeringar skall kunna ske endast om det inte avsevärt försämrar den service som kronofogdemyndigheterna skall kunna ge allmänheten och det inte är möjligt att ordna arbetsunderlag ens för deltidstjänst inom exekutionsväsendet. Förslaget att kompletterande arbets- uppgifter skall beredas innehavare av deltidstjänst på stationering inom exekutionsväsendet finner jag angeläget. Trots att remissinstanserna är tveksamma till eller avstyrker förslaget förordarjag att det förverkligas. Det är enligt min mening naturligt att i första hand söka lämpliga sådana arbets- uppgifter inom skatteadministrationen. Det ankommer på regeringen att ge föreskrifter för stationeringar av exekutiv personal utanför kronofogdedis- triktens centralorter.

Kronofogdemyndighetsutredningen ansluter sig till de principer för utformning av normalorganistionen av en kronofogdemyndighet som har angivits av den tidigare utredningen (DAP). Vid varje myndighet skall finnas en centralavdelning med två sektioner, en för allmänna mål och ärenden och en för enskilda mål och löneexekution. Dessutom skall även finnas en fältavdelning som delas in i fa'ltsektioner. Kronofogdemyndighetsutred- ningen anser att administrativa enheter i regel inte skall inrättas hos myndigheterna. De allmänadministrativa uppgifterna bör normalt ankomma på en sekreterare hos chefkronofogden eller vid behov ett sekretariat. som utöver sekreteraren består av ytterligare en tjänsteman. Länsstyrelserna skall så långt som möjligt svara för de stora arbetsrutinerna för personal- och ekonomiadministrationen för kronofogdemyndigheterna och tillhandagå den med expertis inom dessa områden. Kronofogdemyndigheterna i Stock-

• Sida 28
•  Original

Prop. 1977/78:129 28

holm, Malmö och Göteborg föreslås få följande organisation. Uppgifter av stöd- oclt servicekaraktär hänförs till en administrativ enhet. Mål och ärenden avseende konkurs och lönegaranti hänförs till en särskild enhet liksom mål och ärenden avseende införsel för underhållsbidrag. Vidare finns en särskild enhet för intern kontroll och tillsyn. Övriga mål och ärenden fördelas på fyra organisationsenheter vid myndigheten i Stockholm. två vid myndigheten i Malmö och tre vid myndigheten i Göteborg. Organisationsförslagen har vunnit allmän anslutning bland de remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Några remissinstanser anser att de allmänadministrativa uppgifterna bör handläggas inom en administrativ enhet som skall finnas vid varje myndig- het.

Jag förordar att den organisation som kronofogdemyndighetsutredningen har föreslagit genomförs. I likhet med utredningen anserjag att administra- tiva enheter inte bör inrättas vid andra än de största kronofogdemyndighe- terna. Länsstyrelserna bör enligt min mening kunna lämna erforderligt stöd i fråga om personal- och ekonomiadministrationen för kronofogdemyndighe- terna. Dct ankommer på regeringen att besluta om den närmare organisa- tionen för kronofogdemyndigheterna.

Kronofogdemyndighetsutredningen gör endast en överslagsberäkning av det samlade personalbehovet för kronol'ogdemyndigheterna och bedömer att personalbehovet vid dessa skulle medföra i stort sett oförändrade personal- kostnader. Utredningen har dock inte möjlighet att beakta lokala och Speciella förhållanden för resp. kronofogdemyndighet. En särskild projekt- grupp inom riksskatteverket har upprättat ett bemanningsundcrlag för 65 kronofogdedistrikt. Underlaget innebär att personalstyrkan ökar i större och mer arbetstyngda distrikt. blir oförändrad i vissa distrikt och reduceras i vissa andra distrikt. Underlaget upptar ett totalt personalbehov av 2 764 tjänster eller ca 60 fler än i nuvarande organisation. Länsstyrelserna, som har yttrat sig överdetta bemanningsunderlag. yrkar totalt 3 081 tjänster eller ca 37511erän i nuvarande organisation. Riksskatteverket har därefter bedömt länsstyrel- sernas yrkanden och till regeringen redovisat ett bemanningsförslag på totalt 2923 tjänster. en ökning jämfört med nuvarande personal med över 200 tjänster. Länsstyrelserna. som har yttrat sig över slutförslaget, vidhåller sina tidigare yrkanden.

Enligt min mening är det nödvändigt att den kraftfulla satsning som sedan är 1975 har skett inom skatteadministrationen följs upp med en effektiv indrivning. Detta ställer ökade krav på kronofogdemyndigheterna. Vissa kronofogdemyndigheter har i dagsläget en hög arbetsbelastning medan andra har överkapacitet. Detta beror delvis på förskjutningar i arbetsmängderna mellan distrikten på grund av strukturella förändringar i samhället. För att öka effektiviteten och därigenom uppnå ett bättre indrivningsresultat är det därför enligt min mening nödvändigt med en omfördelning av personalre- surserna samt härutöver en viss resursförstärkning av de mest arbetstyngda myndigheterna. Jag förordar att dessa tillförs 63 nya tjänster samt medel

• Sida 29
•  Original

Prop. 1977/78:129 29

motsvarande 67 årsarbetskrafter. 1 den förstärkning som jag förordar harjag inte räknat med tjänster som biträdande chef vid någon kronofogdemyndig- het. Av medlen för årsarbetskrafter avser ca en tredjedel förstärkning av personalresttrserna för arbetet med felparkeringsavgifter. Jag är inte beredd att förorda att den överkapacitet som finns inom några distrikt skall dras in eller omfördelas omedelbart. Jag förordar i stället att den dras in efterhand som lämpliga tjänster blir lediga.

En uppföljning av resursförstärkningarnas betydelse för indrivningsresul- tatet vid de enskilda myndigheterna bör göras så snart förutsättningar härför föreligger.

Kronofögdemyndighetsutredningen föreslår att reformen skall genom- föras den 1 januari 1979. Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Riksskatteverket framhåller att kronofogde- myndigheten i Stockholms distrikt skall fiytta in i nya lokaler under våren 1978 och föreslår att organisationslörändringen genomförs den 1 juli 1978 för den myndigheten.

Ävenjag anser att den organisation av kronofogdemyndigheterna. som jag har förordat, bör genomföras den 1 januari 1979 utom för kronofogdemyn- digheten i Stockholms distrikt. vilken bör få organisationsförändringen genomförd den ljuli 1978.

Mina ställningstaganden till kronofogdemyndighetsutredningens förslag innebär, med bortseende från beräknade uppbördsmedel, en medelsanvis- ning av 316,1 milj. kr. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår uppgår till 51.9 milj. kr. De särskilda uppbördsmedlen beräknar jag till 12.6 milj. kr.. en ökning nted 2.1 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1977/78:129 30

6. Anslagsberäkning

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1976/77 Utgift 234 970 142 1977/78 Anslag 253 708 000 1978/79 Förslag 303 486 000

Sammanställning av anslagsberäkningarna för B 3. Kronofogdemyndighe- terna (1 OOO-tal kr.)

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79 Läns- Före— styrelsen draganden Personal Kronofogde-/exekutiv personal | 506 _ 27 + 13 Övrig personal 1 201 + 401 + 50 2 707 + 374 + 63 Anslag Lönekostnader 201 018 + 45 666 + 43 151 Sjukvård 545 + 54 + 33 Reseersättningar och Expenser 24 222 + 7 464 — 4 399 Därav engångsulgi/ier 8 493 4 963 1 830 Lokalkostnader 24 284 + 7 838 + 7 375 Diverse ändamål 15 189 + 8 724 + 4 713 Ej disponerat belopp - 979 — + 979 264 279 + 69 746 + Sl 852

Uppbördsnmde/ Ersättning från allmänna pensionsfonden 10 571 — + 2 074

Nettoutgift 253 708 + 69 746 + 49 778

• Sida 31
•  Original

Prop. 1977/78:129 31

Stockholms län

B 3. Kronofogdemyndighcterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före- . styrelsen dragandcn Personal Kronofogde-/exekutiv personal 337 + 21 + 6 Övrig personal 322 + 134 + 12 659 + 155 + 18 Anslag Lönekostnader 49 010 + 7011 + 11 101 Sjukvård 155 + 15 + 10 Reseersättningar och Expenser 11 044 + 4 100 — 6 594 Därav engångsurgi/ier 7 500 3 570 507 Lokalkostnader 6 570 + 4 722 + 4 696 Ej disponerat belopp — 549 — + 549 66 230 + 15 848 + 9 762

1. Löne- och prisomräkning m.m. 12 278 000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar en förstärkning med 155 tjänster. Stockholms distrikt behöver bl. a. förstärkas med sex kronofogdetjänster och en krono- fogdesekreterartjänst. 1 Huddinge, Sollentuna och Solna distrikt begärs en tjänst som biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterar- tjänst. Antalet exekutiva tjänster bör för länet utökas med elva. På grund av utökad arbetsbelastning bör antalet kontorsbiträden ökas med 93. För administrativa uppgifter bör länets kronofogdemyndigheter förstärkas med 41 tjänster varav tio för handläggare.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 3 570 000 kr.).

F öredraga nden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 75 992 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 13 764 000 kr. Vidare har jag beräknat 2 339 000 kr för sex kronofogdetjänster i Stockholms distrikt och tolv administrativa tjänster varav sju för handläggare i länet. 1 Huddinge, Sollentuna och Solna distrikt harjag räknat medel för en tjänst som biträdande kronofogde i varje distrikt i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. Gemensamt för distrikten har vidare medel beräknats motsvarande 16 biträdestjänster. Slutligen har jag beräknat preliminärt 507 000 kr. iengångsutgifter bl. a. för flyttning av kronofogdemyndigheterna i Nacka och Södertälje distrikt och för inköp av inventarier m. m.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1977/78:129 32

Uppsala län

B 3. Kronofogdemyndigheten

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före- styrelsen draganden Personal Kronolbgde-lexekutiv personal 31 + 2 —- Övrig personal 23 + 8 + 2 54 + 10 + 2 Anslag Lönekostnader 3 972 + 1 426 + 852 Sjukvård 12 + 1 + ] Reseersättningar och Expense-r 346 + 183 + 413 Därav (utgångsutgjl'mr — 65 368 Lokalkostnader 466 + 52 + 52 Ej disponerat belopp 6 — — 6 4802 + 1662 + 1312

1. Löne- och prisomräkning m.m. 720000 kr.

2. Med hänsyn till den ökade arbetsvolymen yrkas två exekutiva tjänster. Myndigheten behöver dessutom förstärkas med en tjänst som handläggare för personaladministrativa arbetsuppgifter, fem kontorsbiträden, en expedi- tionsvakt samt en arkivvärdare.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 148 000 kr.).

F ("irc-”draga nd an

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronolbgdemyndighcten till 6 114 000 kr. Jag har därvid beräknat lönc- och prisomräkningen till 798 000 kr. Vidare har jag beräknat 138 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst, två administrativa tjänster varav en för handläggare samt medel motsvarande en biträdestjänst. Slutligen harjag beräknat preliminärt 368 000 kr. i engångsut- gifter bl. a. för flyttning av kronofogdemyndigheten i Uppsala distrikt.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1977/78:129 33

Södermanlands län

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före- styrelsen draganden Personal kronofogde-lcxekutiv personal 38 + 1 — 1 Ovrig personal 36 + 4 — 74 + 5 — 1 Anslag Lönekostnader 5 562 + 2 016 + 937 Sjukvård 24 + 2 + 1 Reseersättningar och Expenser 456 + 116 + 102 Därav engångsmgl/ier — 57 54 Lokalkostnader 765 + 76 + 75 Ej disponerat beIOpp 9 — — 9 6 816 + 2 210 + 1106

1. Löne- och prisomräkning m.m. 1 161000 kr.

2. Länsstyrelsen tillstyrker en minskning för länet med en kronofogdesek- reterartjänst. För Eskilstuna distrikt yrkas en tjänst som biträdande krono- fogde. Den exekutiva verksamheten behöver förstärkas med två tjänster. För administrativa uppgifter behöver länets kronofogdemyndigheter förstärkas med fyra tjänster varav en för handläggare till Eskilstuna distrikt

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 32 000 kr.).

F öredraga nden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 7 922 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 089000 kr. Vidare har jag beräknat 15 000 kr för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst i Eskilstuna distrikt. 1 Katrineholms distrikt räknarjag med indragning av en tjänst som kronofogdesekreterare. Slutligen har jag beräknat preliminärt 54000 kr. i engångsutgifter bl.a. för utbyte av kopieringsutrustning i Nyköpings och Katrineholms distrikt.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 8 121 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 156 000 kr. Vidare har jag beräknat 143 000 kr. för två administrativa tjänster samt medel motsvarande två biträdestjänster. Slut- ligen har jag beräknat preliminärt 27000 kr. i engångsutgifter bl. a. för inventarier till stationeringsorten Vetlanda.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1977/78:129 36

Kronobergs la" n

B 3. Kronofogden'tyndigheten

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före- styrclsen draganden Personal Kronofogde-luckutiv personal 24 — — Ovrig personal 18 + 11 + 1 42 + 11 + ] Anslag Lönekostnader 3 116 + 770 + 698 Sjukvård 7 + 1 — Reseersättningar och Expenser 341 + 36 + 41 Därav engångsmgi/ier — — 4 Lokalkostnader 437 — — Ej disponerat belopp 7 — — 7 3 908 + 807 + 732

1. Löne- och prisomräkning m. m. 530000 kr.

2. Myndigheten behöver förstärkas med tre administrativa tjänster, åtta kontorsbiträden samt en kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekre- terartjänst.

F öredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheten till 4 640 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 568 000 kr. Vidare har jag beräknat 162 000 kr. för en administrativ tjänst. en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst samt medel motsvarande tre biträdestjänster. Slutligen har jag beräknat preliminärt 4000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1977/78:129 37

Kalmar län

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före- styrelsen draganden Personal Kronol'ogde-lexekutiv personal 42 — 5 — Ovrig personal 275 + 11.5 + 1 69.5 + 6.5 + 1 Anslag Lönekostnader 5202 + 1 234 + 1 098 Sjukvård 16 — — Resecrsättningar och Expenser 477 + 80 + 59 Därav ynglingar/giller — — 4 Lokalkostnader 531 + 107 + 53 Ej disponerat belopp 8 — — 8 6 234 + 1421 + 12.02

1. Löne- och prisomräkning m.m. 1046 000 kr.

2. Länsstyrelsen godkänner en nedskärning med fem exekutiva tjänster för länet fördelat på tre i Kalmar distrikt. en i Oskarshamns distrikt samt en i Västerviks distrikt. På grund av konstant ökande arbetsuppgifter yrkas en förstärkning med tio och en halv kontorsbiträden samt en tjänst för administrativa uppgifter i Kalmar distrikt.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 7 000 kr.).

F öred raga nden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronologdemyndigheterna till 7 436 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 088 000 kr. Vidare harjag beräknat 107 (100 kr. för en administrativ tjänst i Kalmar distrikt samt medel motsvarande två biträdes- tjänster. Slutligen harjag beräknat preliminär 4 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1977/ 78: 129

Gotlands län

Personal

Kronofogde/exekutiv personal Ovrig personal

A nslag

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar och Expenser Därav engångsulgi/ler Lokalkostnader Ej disponerat belopp

38

B 3. Kronofogdemyndigheten

1977/78

10

17

1 305

77

150

1 535

Beräknad ändring 1978/79 Läns- Före- styrelsen draganden ; :

+ 2 -

+ 284 + 222

+ 4 + 4

+ 10 + 15 — — 1

+ 298 + 240

1. Löne- och prisomräkning m. m. 233 000 kr. 2. Myndigheten yrkar medel för två tjänster som kontorsbiträden.

F öredragand en

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheten till 1 775 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 226 000 kr. Vidare har jag beräknat 15 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1977/78:129 39

Blekinge län Kronofogdemyndigheterna 1977/78 Beräknad ändring 1978/79 Läns- Före- styrelscn draganden Personal Kronofogde/exekutiv personal 27 — 3 — Ovrig personal 18 + 4 — 45 + 1 — Anslag Lönekostnader 3 452 + 1 036 + 508 Sjukvård 6 + 1 + 1 Reseersättningar och Expenser 279 + 70 + 52 Därav engångsulgiffer 10 47 32 Lokalkostnader 450 — 2 — 2 Ej disponerat belopp 3 — 3 4 190 + 1 105 + 556

1. böne- och prisomräkning m. m. 764 000 kr.

2. I Karlshamns distrikt begärs en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. Länsstyrelsen tillstyrker vidare en minskning av den exekutiva personalen med tre tjänster i utbyte mot fyra kontorsbiträden.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 3000 kr.).

F öredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 4 746 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 518 000 kr. Vidare har jag beräknat 15 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst i Karlshamns distrikt, Slutligen har jag beräknat preliminärt 32000 kr. i engångsutgifter bl. a. för viss telefonutrustning i Karlshamns distrikt.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1977/78:129 40

Kristianstads län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79 Läns- Före- styrelsen draganden Personal Kronofogde/exekutiv personal 48 — 1 — Ovrig personal 35.5 + 12 + 2 83.5 + 11 + 2 Anslag Lönekostnader 6 176 + 1 699 + 1 321 Sjukvård 20 — — Reseersättningar och Expenser 950 — 376 — 414 Därav engångsutgi/"Ier 491 20 27 Lokalkostnader 527 + 137 + 80 Ej disponerat belopp 9 — 9 7 682 + 1 460 + 978

1. Löne— och prisomräkning m. m. 1 144 000 kr.

2. 1 Hässleholms distrikt begärs en tjänst som biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. För länet behövs dessutom två kronofogdesekreterartjänster totalt. Länsstyrelsen tillstyrker en minskning med två exekutiva tjänster i utbyte mot fem och ett halvt kontorsbiträde. För administrativa uppgifter begärs till Kristianstads och Ängelholms distrikt sex och en halv tjänst varav en för handläggare.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 680 000 kr.).

F öredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 8 660 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 282 000 kr. Vidare harjag beräknat 161 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst i Hässleholms distrikt, två administrativa tjänster samt medel motsvarande två biträdestjänster. Slutligen harjag beräknat 27 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1977/78:129 41

A'Ialmölms län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79 Läns- Före- styrelsen draganden Personal Kronofogde/exekutiv personal 136 + 11 + 5 Ovrig personal 1145 + 56.5 + 11 2505 + 67.5 + 16 Anslag Lönekostnader 18 467 + 5 270 +5 056 Sjukvård 44 + 20 + 10 Reseersättningar och Expenser 1 540 + 542 + 350 Därav engångsurgi/lar 50 77 141 Lokalkostnader 2 317 + 365 + 331 Ej disponerat belopp — 234 + 234 22134 + 6197 + 5 981

1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 503000 kr.

2. Landskrona distrikt behöver förstärkas med en tjänst som biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst och Malmö distrikt med fem tjänster. fyra för kronofogdar och en för kronofogdesekreterare. På grund av den ökade arbetsvolymen behöver länet vidare förstärkas med sex exekutiva tjänster och 35 kontorsbiträden. För administrativa uppgifter yrkas vidare till Malmö. Helsingsborgs. Lunds och Ystads distrikt 22 tjänster.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 421 000 kr.).

F örat/ragandpn

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 28 115 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 4 075 000 kr. Vidare har jag beräknat 1 451 000 kr. för fyra kronofogdetjänster och en kronofogdesekreterartjänst i Malmö distrikt. elva administrativa tjänster. varav sju för handläggare samt för medel motsvarande 18 biträdestjänster. 1 Landskrona distrikt har medel beräknats för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogde- sekreterartjänst. Slutligen harjag beräknat preliminärt 141 000 kr. i engång- sutgifter för inventarier m. m.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1977/78:129 42

Hallands län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före- styrclsen draganden Personal Kronofogde/exekutiv personal 31 + 1 — Övrig personal 24 + 8 + 2 55 + 9 ' + 2 Anslag Lönekostnader 4035 + 1 326 + 831 Sjukvård 10 + 2 + 2 Reseersättningar och Expenser 316 + 139 + 108 Därav engångsutgi/ier — 69 68 Lokalkostnader 373 + 178 + 178 Ej disponerat belopp 6 — 6 4 740 + 1645 + 1113

[. Löne- och prisomräkning m. m. 1 049 000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar dels en förstärkning med en kronofogdesekreterar- tjänst till Varbergs distrikt. dels att befintlig kronofogdesekreterartjänst vid Halmstads distrikt behålls oförändrad. På grund av ökad arbetsbelastning yrkas vidare fyra kontorsbiträden samt fyra tjänster för administrativa

uppgifter. 3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 243 000 kr.).

F öradraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 5 853 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 933 000 kr. Vidare harjag beräknat 107 000 kr. för två administrativa tjänster och medel motsvarande en biträdestjänst. Slutligen har jag beräknat preliminärt 68000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1977/78:129 43

Göteborgs och Bohus län

Kronofogdemyndighetcrna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79 Läns- Före- styrelsen draganden Personal 15ronofogde-lcxekutiv personal 146 + 1 + 6 Ovrig personal 138 + 52 + 10 284 + 53 + 16 Anslag - Lönekostnader 20 327 + 5 304 + 5 745 Sjukvård 80 — — Reseersättningar och Expenser 1 374 + 796 + 720 Därav engångsutgifter — 79 1 10 Lokalkostnader 2 400 + 19 + 16 Ej disponerat belopp — 485 + 485 23 696 + 6119 + 6 966

1. Löne- och prisomräkning m.m. 4 075 000 kr.

2. Göteborgs distrikt behöver förstärkas med fem kronofogdetjänster och två kronofogdesekreterartjänster. Länsstyrelsen tillstyrker en minskning med sex exekutiva tjänster i utbyte mot elva kontorsbiträden. För administ- rativa uppgifter behöver vidare länets båda kronofogdemyndigheter förstärkas med 23 tjänster varav två till Uddevalla distrikt. För handläggning av felparkeringsavgifter yrkas till Göteborgs distrikt ytterligare- 19 tjänster.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 192 000 kr.).

F öredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 30 662 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 4 530 000 kr. Vidare har jag beräknat ] 351 000 kr. för fem kronofogdetjänster och en kronofogdesekreterartjänst till Göteborgs distrikt, tio administrativa tjänster varav en i Uddevalla distrikt samt medel motsvarande 15 biträdestjänster. Av tjänsterna för administrativa uppgifter är sju för handläggare. Slutligen har jag beräknat preliminärt 110000 kr. i engångsutgiftcr för inventarier m. m.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1977/782129 44

Älvsborgs län

Kronofogdem_vndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före— styrelscn draganden Personal kronofogde/exekutiv personal 60 — 4 — ()vrig personal 45 + 15 + 1 105 + 11 + 1 Anslag Lönekostnader 7 853 + 1619 + 1 516 Sjukvård 13 — — Reseersättningar och Expenser 498 + 278 + 152 Därav engångsurgifrer — 150 93 Lokalkostnader 880 + 35 + 28 Ej disponerat belopp 5 — 5 9 249 + 1932 + 1691

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 332 000 kr.

2. 1 Alingsås och Trollhättans distrikt begärs en tjänst som biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. Länsstyrelsen till- styrker ett utbyte av två exekutiva tjänster mot nio kontorsbiträden. För administrativa uppgifter behöver länets kronofogdemyndigheter förstärkas med sex tjänster varav en för handläggare i Borås distrikt.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 160000 kr.").

föredragande);

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet lör kronofogdemyndigheterna till 10 940 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 414 000 kr. Vidare harjag beräknat 185 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot kronofogdesekretcrartjänst i vartdera Alingsås och Trollhättans distrikt, en administrativ handläggar- tjänst i Borås distrikt samt medel motsvarande tre biträdestjänster. Slutligen harjag beräknat preliminärt 93 000 kr. i engångsutgifter bl.a. för flyttning av kronofogdemyndigheten i Alingsås distrikt.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1977/78:129 45

Skaraborgs län

Kronofogdcmyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före- styrelsen draganden Personal lfronofogde-lexekutiv personal 40 — 5 — Ovrig personal 29 6 — 69 + 1 - Anslag Lönekostnader 5 184 + 1 116 + 921 Sjukvård 7 + 2 + 2 Reseersättningar och Expenser 573 + 90 + 53 Därav engångstllgjlicr — — - Lokalkostnader 720 + 309 + 309 Ej disponerat belopp 12 — 12 6496 + 1517 + 1273

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 175 000 kr.

2. Länsstyrelsen begär en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst i Skövde distrikt. Antalet exekutiva tjänster kan reduceras med tre i utbyte mot två kontorsbiträden. Länsstyrelsen yrkar vidare fyra tjänster för administrativa uppgifter.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 20 000 kr.").

F öredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndighetcrna till 7 769 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräk ningen till 1 270 000 kr. Vidare har jag beräknat 15 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot kronofogdesekretcrartjänst i Skövde distrikt.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1977/78:129 46

1-"ärmlands län

Kro no fogdemy ndighetema

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns— Före- styrelsen draganden Personal Kronofogde/exekutiv personal 49 — 1 — Ovrig personal 33 + 9 + 1 82 + 8 + 1 Anslag Lönekostnader 6091 + 1416 + 1 122 Sjukvård 17 — — Reseersättningar och Expenser 591 — 5 - 31 Därav engångsurgi/ier 1 10 48 31 Lokalkostnader 853 + 91 + 79 Ej disponerat belopp 9 — 9 7 561 + 1502 + 1161

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 169 000 kr.

2. 1 Arvika distrikt begärs en tjänst som biträdande kronofogde i utbyte mot en kronol'ogdesekreteranjänst. På grund av ökad arbetsbelastning behöver antalet kontorsbiträden utökas med sex för länets kronofogdemyn- digheter tillsammans. I Karlstads distrikt begärs tre tjänster för administra- tiva uppgifter, varav en lör handläggare.

3. Omkostnaderna beräknas minska (— 42 000 kr.).

F fired/"agan den

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 8 722 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 146 000 kr. Vidare har jag beräknat 55 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesc-kreterartjänst i Arvika distrikt och en administrativ tjänst i Karlstads distrikt. Slutligen har jag beräknat preliminärt 31 000 kr. i engångsutgifter för flyttning av personalen på stationeringsorten Filipstad.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1977/78:129 47

Örebro län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79 Läns- Före- styrelsen draganden Personal Kronofogde/exekutiv personal 46 — 7 — Ovn'g personal 29 + 10 + 1 75 + 3 + 1 Anslag Lönekostnader 5 573 + 897 + 1 029 Sjukvård 10 + 4 + 4 Reseersättningar och Expenser 382 + 331 + 220 Därav engängsumi/ier — 271 166 Lokalkostnader 489 + 239 + 239 Ej disponerat belopp 6 — 6 6 460 + 1 471 + 1 486

1. Löne- och prisomräkning rn. m. 1 179 000 kr.

2. Örebro distrikt behöver förstärkas med två tjänster som kronofogdar varav en i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. Antalet exekutiva tjänster kan enligt länsstyrelsen minskas med fyra i utbyte mot fem kontorsbiträden. För administrativa uppgifter yrkas vidare en förstärkning med fem tjänster varav en till Lindesbergs distrikt. 3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 292 000 kr.").

F öredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 7 946 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 259 000 kr. Vidare har jag beräknat 55 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst och en administrativ tjänst i Örebro distrikt. Slutligen harjag beräknat preliminärt 166 000 kr. i engångsutgifter bl. a. för flyttning av kronofogdemyndigheterna i Hallsbergs och Lindesbergs distrikt.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1977/78:129 48

Vt'isnnan/amls län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före- styrelscn draganden Personal Kronofogde/exekutiv personal 39 — 2 — Ovrig personal 31 + 8.5 + 1 70 + 6.5 [ Anslag Lönekostnader 5 200 + 1 098 + 996 Sjukvård 8 + 2 + 2 Reseersättningar och Expenser 369 + 54 + 51 Därav pngångsulgi/ler — — 4 Lokalkostnader 529 + 59 + 59 Ej disponerat belopp 3 — 3 6 109 + 1 213 + 1 105

1. Löne- och prisomräkning m. m. 933 000 kr. 2 Antalet exekutiva tjänster kan enligt länsstyrelsen reduceras med en tjänst ibåde Köpings och Västerås distrikt. På grund av ökad arbetsbelastning bör länets kronofogdemyndigheter förstärkas med fem kontorsbiträden. För administrativa uppgifter yrkas en förstärkning med tre och en halv tjänster varav en till Köpings distrikt.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 10 000 kr.).

I "ör'erlraga nd en

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 7 214 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 016 000 kr. Vidare har jag beräknat 84 000 kr. för en administrativ handläggartjänst samt medel motsvarande en biträdestjänst i Västerås distrikt. Slutligen harjag beräknat preliminärt 4 000 kr. i engångsut- gifter för inventarier m. m.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1977/78:129 49

Kopparbergs län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79 Läns- Före- styrelsen draganden Personal Kronofogde/exekutiv personal 48 — 5 — Ovrig personal 29 + 19 —- 77 + 14 — Anslag Lönekostnader 5 846 + 2041 + 1 016 Sjukvård 23 + 2 — Resecrsättningar och Expenser 520 + 346 + 92 Därav engångsurgi/ler 15 21 5 50 Lokalkostnader 829 + 83 + 83 Ej disponerat belopp 7 - 7 7 225 + 2 472 + 1 184

l. Löne- och prisomräkning m. m. 1 363 000 kr.

2. 1 Falu distrikt yrkas en förstärkning med två kronofogdetjänster och i Mora distrikt med en tjänst som kronofogde. Enligt länsstyrelsen kan antalet exekutiva tjänster reduceras med en för länet totalt. På grund av ökad arbetsbelastning bör länets kronofogdemyndigheter förstärkas med 15 kontorsbiträden. För administrativa uppgifter yrkas till Falu distrikt fyra tjänster varav en för handläggare.

7. Hemställan

Med hänvisning till dels vad jag nu har anfört, dels sammanställningarna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna den distriktindelning och de riktlinjer för en ny arbetsorganisation för kronofogdemyndigheterna som jag har förordat, 2. till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1978/ 79 anvisa ett förslagsanslag av 303 486 000 kr.

8. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden. och beslutar att genom proposition föreslå regeringen att antaga det förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1977/78:129 56

Bilaga I Län Förslag till krono- Nuvarande kronolbgdedistrikt fogdedistrikt (centralort) som ingår i föreslaget distrikt AB Handen Handen Huddinge Huddinge Nacka Nacka Sollentuna Sollentuna Solna Solna Stockholm Stockholm Södertälje Södertälje Täby Norrtälje Täby C Uppsala Uppsala D Eskilstuna Eskilstuna Nyköping Katrineholm Nyköping E Motala Motala Norrköping Norrköping Linköping Linköping F Eksjö Eksjö Jönköping Jönköping Värnamo Värnamo Växjö Växjö H Kalmar Kalmar Oskarshamn Oskarshamn Västervik Västervik ! Visby Visby K Karlshamn Karlshamn Karlskrona Karlskrona L Hässleholm Hässleholm Kristianstad Kristianstad Angelholm Angelholm M Helsingborg Helsingborg Landskrona Landskrona Lund Eslöv Lund Malmö Malmö Ystad Trelleborg Ystad N Halmstad Halmstad ' Varberg Varberg 0 Göteborg Göteborg

Uddevalla Uddevalla

• Sida 57
•  Original

Prop. 1977/78:129

Län

AC

57

Förslag till kronofogde- distrikt (centralort)

Alingsås

Borås

Trollhättan

Lidköping

Skövde

Arvika Karlstad

Sunne Lindesberg Örebro

Köping Västerås

Falun

Mora

Gävle Hudiksvall Söderhamn

Härnösand Sundsvall

Örnsköldsvik

Östersund

Lycksele Skellefteå Umeå

Nuvarande kronofogdedistrikt som ingår i föreslaget distrikt

Alingsås del av Trollhättan (Ale kommun)

Borås

"Trollhättan (utom Ale kommun) Vänersborg

Lidköping Mariestad

Falköping Skövde

Arvika

Kristinehamn Karlstad

Sunne Lindesberg

llallsberg Karlskoga Orebro

Köping Västerås

Avesta

Borlänge

Falun (utom Rättviks och Leksands kommuner) Ludvika

Mora del av Falun (Rättvik och Leksands kommuner)

Gävle Sandviken

Hudiksvall Söderhamn

Härnösand Sundsvall

Sollefteå Örnsköldsvik

Östersund

Lycksele Skellefteå Umeå

• Sida 58
•  Original

Prop. 1977/78:129 58

Län Förslag till kronofogdc- Nuvarande kronofogdedistrikt distrikt (centralort) som ingår i föreslaget distrikt BD Boden Boden

del av Piteå (Arjeplogs. Arvidsjaurs och Alvsbyns kommu- ner) Gällivare Gällivare Haparanda Haparanda Kiruna Kiruna Luleå Luleå

del av Piteå (Piteå kommun)

• Sida 59
•  Original

Prop. 1977/781129

59