om distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m.m. inom exekutionsväsendet.

Regeringens proposition

1977/78:129

om distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet.

beslutad den 2 mars 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN JOHANNES ANTONSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om att nuvarande distriktsindelning skall bibehållas. Nuvarande stationeringar av exekutiv personal utanför kronofog-

dedistriktens centralorter behålls tills vidare oförändrade. Indragning av sådana stationeringar föreslås kunna ske endast när det inte avsevärt

försämrar den service som kronofogdemyndigheterna skall kunna ge allmänheten och det inte är möjligt att åstadkomma tillfredsställande arbetsunderlag. Kronofogdemyndigheterna föreslås få en ny arbetsorganisation som i

sina grunddrag är lika för hela landet. Förslag läggs vidare fram om

personalbemanningen av de nyorganiserade kronofogdemyndigheterna samt om anslag för budgetåret 1978/79. Den nya organisationen föreslås skola

genomföras den 1 juli 1978 för kronofogdemyndigheten i Stockholm och den

I januari 1979 för övriga kronofogdemyndigheter.

1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 129

Utdrag KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1978-03-02

Närvarande: statsministern Fätldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson.

Föredragande: statsrådet Antonsson

Proposition om distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet

1¶Inledning

I prop. 1977/78:100 (bil. 18 s. 74) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1978/79 till

Kronofogdemyndigheterna beräkna ctt förslagsanslag av 295 281 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Den exekutiva verksamheten avser dels det allmännas fordringar för skatter, böter, allmänna avgifter m. m., dels ärenden som anhängiggörs av enskilda rättsägare. Den förra ärendegruppen dominerar. Dessutom är kronofogde skyldig att handlägga ärenden enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs samt att efter länsstyrelsens förordnande vara överexckutor för särskild förrättning.

För den exekutiva verksamheten är landet indelat i kronofogdedistrikt. I varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör celler kronofogde som chef. Riksskatteverket är centralmyndighet för administra-

tion av exekutionsväsendet. Antal tjänster inom de 81 kronofogdedistrikten uppgår till ca 2 700.

Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medels-

anvisningen för innevarande budgetår till över 265 milj. kr. Genom beslut den 8 november 1974 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

kommundepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga med uppdrag att se över distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m,. m. inom exekutionsväsendet. De sakkunniga som antog benämningen kronofogdemyndighetsutredningen har den 11 augusti 1977 lämnat betänkandet (SOU 1977:42)

Kronofogdemyndigheterna.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern, domstolsverket, Svea Hovrätt, riksarkivet, statskontoret, riksrevisionsverket, riksskatteverket, samtliga länsstyrelser efter hörande av kronofogde-

myndigheterna och berörda kommuner, decentraliseringsutredningen, dele-

gationen för glesbygdsfrågor, fögderiutredningen, hemförsäljningskommit-

tén, konkurslagskommittén, Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen Sveriges kronofogdar och TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S).

Förslag till organisation för kronofogdemyndigheterna i Stockholms,

Malmö och Göteborgs distrikt har utarbetats av riksskatteverket efter samråd med kronofogdemyndighetsutredningen. Yttranden över förslaget har avgetts av berörda länsstyrelser och kronofogdemyndigheter samt Jurist- och Samhällsvetareförbundet.

2¶Nuvarande förhållanden, tidigare förslag m. m.

För den exekutiva verksamheten är landet indelat i 81 kronofogdedistrikt. Fyra län utgör vartdera ett sådant distrikt. I varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef. Förutom på distriktens centralorter finns exekutiv personal stationerad på sammanlagt 99 onter. Totalt finns det alltså f. n. exekutiv personal på 180 orter

ilandet. Antalet anställda inom organisationen uppgår till ca 2 700. Sedan den I juli 1973 är riksskatteverket centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet.

De allmänna riktlinjerna för landets indelning i kronofogdedistrikt fast-

ställdes av 1972 års riksdag (prop. 1972:1 bil. 14, CU 1972:7, rskr 1972:70). Frågan om denna indelning hade före riksdagens beslut utretts genom

särskilt tillkallade sakkunniga. De sakkunniga — som hade antagit namnet utredningen rörande centralorgan inom exekutionsväsendet — hade i sitt år 1971 lämnade betänkande (Ds C 1971:2) Centralorgan inom cexekutionsvä-

sendet — Översyn av landets indelning i kronofogdedistrikt föreslagit bl. a. att antalet kronofogdedistrikt skulle minskas från 81 till 35. Sammanlagt 19 län

föreslogs vartdera skola bilda ett sådant distrikt.

Utredningens förslag innebar i korthet följande. Kronofogdedistrikten bör bildas av hela kommuner eller kommunblock. De bör inte bryta länsgränserna. Indelningen bör göras så att helt fögderi eller hela fögderier ingår i ett

distrikt som anpassas till domkretsindelningen. Distrikt bör om möjligt utformas så att den årliga arbetsmängden omfattar minst 35 000-40 000

allmänna och enskilda mål. Vid indelningen bör beaktas att allmänhetens

möjligheter att komma i kontakt med myndigheten inte får försämras. Vidare bör nytt kronofogdedistrikt i princip bildas genom sammanslagning av befintliga distrikt. Residensstad bör, om inte särskilda omständigheter

föranleder till annat, vara centralort i kronofogdedistrikt.

Departementschefen (prop. 1972:1 bil. 14, s. 29) anförde att väntade

reformer inom exekutionsväsendet skulle komma att ställa ökade krav på en

bättre arbetsorganisation med bl. a. ökad specialisering. Vidare borde bättre möjligheter skapas att anpassa personalorganisationen till växlingar i arbets-

belastningen. Härigenom skulle förutsättningar ges för en mer enhetlig och

ändamålsenlig organisation samt en bättre rekrytering och utbildning. Dessa

mål skulle endast kunna nås genom att större enheter skapades. Distriktsindelningen fick dock inte medföra försämrad service gentemot allmänhet eller kommuner. Därför borde den exekutiva fältverksamheten på ort, som genom

ändrad distriktsindelning upphör att vara centralort i kronofogdedistrikt,

bedrivas med i huvudsak oförändrad personalstyrka.

I sitt av riksdagen godkända betänkande instämde civilutskottet i allt väsentligt med vad utredningen och departementschefen hade anfört om

riktlinjerna för översyn av distriktsindelningen. Utskottet ansåg dock att

dessa riktlinjer kunde behöva modifieras. Geografiska skäl kan sålunda motivera att till ytan stora län delas in i fler distrikt än vad utredningen hade

föreslagit. Utskottet betonade särskilt att företagare utan alltför tidsödande resor behöver kunna komma i kontakt med chefen för kronofogdemyndigheten. Samtidigt uttalade utskottet att distrikten bör dimensioneras så att

möjliga rationaliseringsvinster tas till vara.

Kungl. Maj:t uppdrog den 2 juni 1972 åt exekutionsväsendets organisa-

tionsnämnd att med ledning av de riktlinjer som nu har redovisats utarbeta förslag till landets indelning i kronofogdedistrikt och till arbets- och personalorganisation inom distrikten. I samband med förberedelserna för

överförandet av centralmyndighetsuppgifterna inom exekutionsväsendet till riksskatteverket flyttades uppdraget över på en särskild utredningsman. Denne lämnade den 30 oktober 1973 betänkandet (Ds C 1973:3) Distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet.

Utredningsmannen föreslog att kronofogdedistriktens antal skulle reduceras till 36. Enligt förslaget skulle 18 län bilda vardera ett distrikt. Stockholms län föreslogs bilda sju, Malmöhus län tre samt Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Gävleborgs län vartdera två distrikt. Utanför centralorterna skulle exekutiv personal finnas på 99 stationeringsorter. Detta innebar att exekutiv personal enligt förslaget skulle finnas på 135

orter.

Utredningsmannen framhöll att målen och ärendena hos kronofogdemyndigheterna inte bara hade ökat i antal sedan exekutionsväsendet förstatligades den I januari 1965 utan även hade undergått en påtaglig kvalitativ förändring. Stora krav måste därför ställas på både arbetsorganisation och

personal. En arbetsspecialisering har redan måst genomföras i de större

kronofogdedistrikten och är nödvändig även i övrigt. om nuvarande arbetsuppgifter och väntade nya arbetsuppgifter — t. ex. övertagandet av

överexckutorsgöromålen från länsstyrelserna — skall kunna fullgöras. Mot

den bakgrunden lade utredningsmannen fram förslag om arbetsorganisation för dels kronofogdedistrikt av normaltyp (normalorganisation), dels ett vart av Stockholms, Malmö och Göteborgs kronofogdedistrikt. Organisationen i

de tre storstadsdistrikten bringades därvid så långt möjligt i principiell

överensstämmelse med normalorganisattionen.

En av de förutsättningar på vilka utredningsmannen grundade sitt förslag var att arbetsorganisationen skall utformas på sådant sätt, att den smidigt kan

anpassas till väntade reformer. Speciellt intresse ägnades frågor om fördelningen av ansvar och befogenheter, behov av samordning och specialisering, intern kontroll och tillsyn samt kommunikation inom en kronofogdemyndighet.

Utredningsmannen ansåg att för en kronofogdemyndighet av normaltyp

bör fyra funktionsområden bestämma utformningen av organisationen.

Dessa områden är administration, handläggning av allmänna mål m. m.,

handläggning av enskilda mål m. m. samt fältverkställighet. Kronofogdemyndighetens ledning bör utgöras av chefkronofogden, övriga kronofogdar samt cheferna för myndighetens organisationsenheter. Utredningsmannen föreslog att inom varje kronofogdemyndighet skulle finnas en ställföreträdande chefkronofogde. Åtskilliga remissinstanser ställde sig negativa till förslaget. Kritik riktades främst mot förslaget till indelning av landet i kronofogdedistrikt.

Flertalet remissinstanser ansåg att förslaget till distriktsindelning innebar

för få distrikt, vilket medförde sämre service för den rättssökande allmän-

heten och mer resor för den kvalificerade kronofogdepersonalen. Remissinstanserna framhöll vidare att förslaget hade tagit alltför stor hänsyn till

föreslagna men ännu ej beslutade reformer såsom överflyttning av överexe-

kutorsuppgifter från länsstyrelse till kronofogdemyndighet. Ett par remiss-

instanser ansåg å andra sidan att förslaget innebar för många distrikt. Som skäl för att minska antalet distrikt i förhållande till förslaget anfördes bl. a. att

behovet av specialisering därigenom kan bli bättre tillgodosett.

Förslaget till arbetsorganisation godtog remissinstanserna i regel. Någon remissinstans framhöll emellertid att organisationsstrukturen vid landets tre

största kronofogdedistrikt fordrade en grundligare undersökning än vad

utredningsmannen hade kunnat göra.

Flertalet remissinstanser ansåg att den personalorganisation som utredningsmannen föreslog var för knappt tilltagen.

Departementschefen anförde i samband med sin anmälan den 15 mars

1974 av fråga om anslag till kronofogdemyndigheterna (prop. 1974:19) att kritiken mot förslagen om distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet hade sådan tyngd att förslagen inte kunde läggas till grund för ett ställningstagande. En översyn av förslagen borde göras av en utredning med parlamentarisk sammansättning.

Genom beslut den 8 november 1974 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för kommundepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga med uppdrag att se över distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom excku-

tionsväsendet. De sakkunniga har som förut nämnts den 11 augusti 1977 lämnat betänkandet (SOU 1977:42) Kronofogdemyndigheterna.

3¶Utredningen

Kronofogdemyndighetsutredningen har vid inriktningen av utredningsarbetet fäst stort avseende vid den kritik som fördes fram vid remissbehand-

lingen av det betänkande (Ds C 1973:3) Distriktsindelning, arbets- och

personalorganisation m. m. inom exckutionsväsendet (DAP) som lades fram den 30 oktober 1973. Av prop. 1974:19 framgår att dåvarande chefen för

kommundepartementet hade funnit att kritiken hade sådan tyngd att

förslagen i betänkandet inte kunde läggas till grund för ett ställningstagande.

Utredningen anser att förutsättningarna för en så långtgående distriktsreform som tidigare framlagda förslag skulle innebära har ändrats i flera avseenden. Strävandena till en decentralisering av statsförvaltningen har

under senare år fått väsentligt ökad styrka. Nära samband härmed har

önskemålen att upprätthålla eller förbättra olika myndigheters anknytning till

lokala förhållanden och möjligheter att ge service åt allmänheten och

kommunerna.

Utredningen har låtit företa två särskilda undersökningar i syfte att

komplettera utredningsunderlaget på ett par områden som har ansetts vara av särskilt intresse för utredningens överväganden och ställningstaganden.

Det ena området gäller kronofogdemyndigheternas kontakter med gäldenärer m. fl. En kartläggning av detta område skulle enligt utredningen kunna belysa begreppet service i myndigheternas verksamhet och därvid ge en

utgångspunkt för de bedömningar och avvägningar i fråga om behovet av

exekutiv personal av olika kategorier som fordras på olika stationeringsorter

för att fullgod service skall kunna lämnas till rimliga kostnader.

Undersökningen visar att huvuddelen av kontakterna vid besök och telefonsamtal avser frågor som har samband med mål och ärenden som handläggs vid myndigheterna. Omkring tio procent av kontakterna gäller dock mera allmänna frågor utan sådana samband. Denna rådgivande verksamhet i bl a. skatterättsliga, redovisningstekniska och därmed

sammanhängande ekonomiska frågor bör inte underskattas, framhåller

utredningen. Enligt utredningen bidrar denna service till att allmänheten får en positiv inställning till kronofogdemyndigheterna och deras verksamhet.

Undersökningen visar även att myndigheternas kontakter med allmän-

heten m. fl. huvudsakligen sker genom den exekutiva personalen. Kontak-

terna genom besök hos myndigheterna är av betydelse såväl på centralorterna som på övriga stationeringsorter. Undersökningen visar också enligt utredningen att besöksbenägenheten avtar väsentligt, om reseavstånden är längre

än 50 km. Med hänsyn till möjligheterna att lämna service bör därför exekutiv personal, så långt det är möjligt av andra skäl, inte stationcras på större

avstånd än 50 km från betydande befolkningskoncentrationer. Undersökningen visar vidare att kronofogdepersonalens andel av kontakterna är låg. När det gäller kontakter utan samband med visst mål eller ärende intar dock

kronofogdarna en något mer framträdande roll som kontaktpersoner. Även kronokommissarierna synes ha haft en något större andel av kontakterna i

den rådgivande verksamheten än i den exekutiva. Kontorspersonalen

svarade för nära en tredjedel av alla kontakter och nära en fjärdedel av besökskontakterna. Omkring två tredjedelar av besökskontakterna avsåg mottagande av betalning från gäldenärer. I övrigt gällde det främst diskussion om skuldbelopp och målens handläggning.

Det andra området som utredningen Jät undersöka gällde fördelningen av kronofogdemyndigheternas verksamhet på skilda arbetsuppgifter. Närmare

kännedom därom ansågs önskvärd för beräkning av myndigheternas perso-

nalbehov. I samverkan mellan riksskatteverket och utredningen företogs därför en undersökning av hur arbetstiden för personalen vid vissa krono-

fogdemyndigheter fördelades på olika arbetsuppgifter i verksamheten.

De arbetsuppgifter som redovisningen avsåg kunde föras samman i huvudgrupperna gemensamma funktioner, enskilda mål, allmänna mål och

ärenden. Gruppen gemensamma funktioner omfattar bl.a. ledning och

planering av verksamheten, administrativa stödfunktioner, utbildning och information, kontroll och revision. Av undersökningsresultatet framgår att

gruppen gemensamma funktioner svarar för ca 13 procent av hela den för myndigheterna inrapporterade tidsåtgången. Kronofogdepersonalen visar största tidsåtgången för gruppen. En tredjedel av denna personals tid ägnas åt arbetsuppgifter inom denna grupp, med tyngdpunkt på arbetsledning och

utbildning. För kronokommissarierna åtgår 23 procent av tiden till denna gruppav uppgifter. För övrig exekutiv personal är andelen tio procent och här

dominerar utbildning och vittnestjänstgöring. Även kontorspersonalen redovisar tio procent som nästan uteslutande avser administrativa stödfunk-

tioner.

Storstadsmyndigheterna redovisar för gemensamma funktioner samman-

lagt någon procentenhet mer än övriga myndigheter. Resultatet visar i övrigt

stor överensstämmelse mellan de olika typerna av myndigheter.

Av myndigheternas samlade tidsåtgång hänför sig drygt 20 procent till

handläggning av enskilda mål. Kronofogdepersonalen ägnar vid sidan av de

gemensamma funktionerna i regel mest tid åt handläggningen av enskilda mål. Även beträffande de enskilda målen föreligger stora likheter mellan

storstadsmyndigheterna och de övriga myndigheterna. Tidsåtgången för fältverkställigheten är dock större i landsortsdistrikt och förefaller enligt

utredningen att vara relativt oberoende av målantalet.

För handläggning av allmänna mål används genomsnittligt ca 35 procent

av myndigheternas samlade arbetsinsats. För storstadsmyndigheterna är

andelen några procentenheter mindre. Kronofogdepersonalen i myndigheter

med få kronofogdar synes ägna mindre del av tiden åt allmänna mål, än vad fallet är i myndigheter med flera kronofogdar. Kronokommissarierna synes allmänt ägna mer tid åt allmänna mål än enskilda mål. För övrig exekutiv personal överensstämmer arbetstidsandelen för allmänna mål mellan de tre storstadsmyndigheterna och de övriga. Denna personal använder genom-

snittligt 40 procent av sin arbetstid till de allmänna målen. I storstadsmyndigheterna åstadkommer de stora målvolymerna merarbete och tar större del

av myndigheternas totala resurser i anspråk. Ytstora distrikt kräver även i

allmänna mål mer resurser för fältverkställigheten. Utredningen har som huvudprincip för distriktsindelningen inom exekutionsväsendet valt att ett kronofogdedistrikt skall vara så stort att det ger

meningsfull och utvecklande sysselsättning för personal av alla kategorier och att verksamheten inom distriktet inte alltför mycket påverkas av tillfälliga störningar genom frånvaro, belastningstoppar m. m. Detta krav tillgodoses enligt utredningen i distrikt med så stor arbetsmängd att det ger full sysselsättning även åt minst två kronofogdar. En distriktsorganisation med detta grundmönster bör göra det möjligt för kronofogdemyndigheterna att även bemästra nya arbetsuppgifter som kan följa av reformer inom exekutionsväsendet. Från denna huvudprincip förordar utredningen vissa

avsteg i det allmänna stödområdet och därmed jämförbara områden.

För att en organisation som omfattar även distrikt med endast en

kronofogde skall kunna fullgöra såväl nuvarande som nya uppgifter effektivt

och med tillgodoseende av kraven på rättssäkerhet anser utredningen att

myndigheterna i dessa distrikt måste få särskilt stöd i sin verksamhet när ordinarie kronofogde under längre tid är alltför arbetstyngd eller inte är i

tjänst. Utredningen föreslår att ansvaret för stödinsatserna skall ankomma på den största kronofogdemyndigheten i länet och att beslut om förordnande av

vikarie eller tjänsteman för handläggning av viss uppgift m. m. skall fattas antingen av chefen för sådan myndighet eller av länsstyrelsen. Vid kortare frånvaro av kronofogde vid ”enfogdemyndighet” bör kronofogdens uppgifter i första hand fullgöras av behörig kronofogdesekreterare,

som är tillgänglig inom länet. Om vikariefrågan inte kan lösas på detta sätt, skall enligt utredningens förslag kronokommissarie i sin egenskap av

ställföreträdare för chefen få behörighet att fullgöra de uppgifter i fråga om den löpande exekutiva och administrativa verksamheten som inte kan anstå

utan olägenhet. En sådan utvidgning av kronokommissaries behörighet kan

kräva kompletterande utbildning anmärker utredningen. Utredningen föreslår att nuvarande stationeringar av personal utanför kronofogdedistriktens centralorter tills vidare behålls oförändrade. På orter

som enligt den föreslagna distriktsindelningen upphör att vara centralorter

behålls stationeringar av personal för den fältverksamhet som i huvudsakligen oförändrad omfattning skall bedrivas från dessa orter. Fråga om indragning av en stationering skall enligt utredningen prövas när det vid en stationering med en exekutiv tjänsteman uppstår vakans på den

där placerade tjänsten. Frågan bör även prövas när kronofogdemyndigheten och personalen är överens härom. Indragning av en stationering skall liksom f.n. beslutas av riksskatteverket i samråd med länsstyrelsen, om båda

myndigheterna är överens om beslutet. I annat fall bör frågan avgöras av regeringen. Utredningen anser att prövningen av en fråga om indragning av

en stationering bör förutom indragning eller behållande av stationeringen även avse en ändring av den tjänst som är placerad vid stationeringen från

heltidstjänst till deltidstjänst. Avgörande vid prövningen bör vara dels stationeringens arbetsvolym dels allmänhetens behov av service från stationeringen.

Arbetsvolymen för en stationering bör normalt ge underlag för minst en heltidstjänst framhåller utredningen. Möjligheterna att anpassa stationeringens ansvars- och arbetsområde så att detta blir fallet bör tas till vara så långt som det är praktiskt lämpligt. Allmänhetens möjligheter att besöka en stationering bör, anför utredningen, normalt anses vara tillfredsställande, om reseavståndet till stationeringsorten inte är längre än 50 km. En stationcring bör inte dras in, om det medför att en viktig del av stationeringens arbetsområde kommer att ligga längre än 50 km från närmaste stationeringsort eller centralort i distriktet.

Vid en stationering som inte kan ges tillfredsställande arbetsunderlag för en heltidstjänst för exekutiv tjänsteman och som inte bör dras in med hänsyn till avstånden till annan stationeringsort eller centralort bör enligt utredningen inrättas en deltidstjänst för exekutiv tjänsteman. Innehavare av sådan deltidstjänst bör erbjudas kompletterande arbetsuppgifter som krävs för heltidssysselsättning. De kompletterande arbetsuppgifterna bör avse taxeringsarbete inom skatteadministrationen. De bör erbjudas i form av arvodestjänst vid lokal skattemyndighet eller länsstyrelse.

På grundval av de principer för distriktsindelning som utredningen förordar föreslår utredningen en distriktsindelning med 65 distrikt. Av de nuvarande 81 distrikten behålls 49 oförändrade. De 16 övriga distrikten bildas genom sammanslagning av nuvarande distrikt (10 st) eller i några fall delar av sådana (6 st). Utredningens förslag till distriktsindelning torde få fogas som bilaga 1 till protokollet i detta ärende.

De 16 nya distrikten enligt utredningens förslag är i Stockholms län Täby som bildas av nuvarande Norrtälje och Täby distrikt, i Södermanlands län Nyköping som bildas av nuvarande Katrineholms och Nyköpings distrikt, i Malmöhus Jän Lund och Ystad som bildas det förra av nuvarande Eslövs och Lunds distrikt, det senare av nuvarande Trelleborgs och Ystads distrikt, i Älvsborgs län Alingsås och Trollhättan som bildas det förra av nuvarande Alingsås distrikt och Ale komrnun inom Trollhättans distrikt, det senare av nuvarande Trollhättans (utom Ale kommun) och Vänersborgs distrikt, i Skaraborgs län Lidköping och Skövde som bildas det förra av nuvarande Lidköpings och Mariestads distrikt, det senare av nuvarande Falköpings och

Skövde distrikt, i Örebro län Örebro som bildas av nuvarande Hallsbergs,

Karlskoga och Örebro distrikt, i Kopparbergs län Falu och Mora som bildas det förra av nuvarande Avesta, Borlänge, Falu (utom Rättviks och Leksands kommuner) och E.udvika distrikt, det senare av nuvarande Mora distrikt och Rättviks och Leksands kommuner inom Falu distrikt, i Västernorrlands län Örnsköldsvik som bildas av nuvarande Sollefteå och Örnsköldsviks distrikt samt i Norrbottens län Boden och Luleå som bildas det förra av nuvarande Bodens distrikt och Arjeplogs, Arvidsjaurs och Älvbyns kommuner inom

Piteå distrikt. det senare av nuvarande Luleå distrikt och Piteå kommun inom Piteå distrikt.

För närvarande finns 35 distrikt med endast en tjänst för kronofogde. Enligt

den föreslagna distriktsindelningen förutses 17 sådana distrikt finnas kvar, nämligen Oskarshamns, Visby, Karlshamns, Landskrona, Alingsås, Arvika, Sunne, Lindesberg, Mora, Härnösands, Örnsköldsviks, Lycksele, Skellefteå.

Bodens, Gällivare, Haparanda och Kiruna distrikt. Utredningen bedömer att utvecklingen av arbetsvolymerna i sju av dessa distrikt — Visby, Karlshamns,

Landskrona, Alingsås, Arvika, Mora och Örnsköldsviks distrikt — kan bli sådan att de kommer att ge underlag för två tjänster för kronofogdar inom de närmaste åren. Vid denna bedömning har utredningen räknat med att de

uppgifter som kan komma att föras över från överexekutor till kronofogde-

myndigheterna kommer att medföra en ökad arbetsbelastning.

Utredningen ansluter sig till de principer för utformning av normalorga-

nisationen av en kronofogdemyndighet som angavs i DAP nämligen att vid

varje myndighet skall finnas en centralavdelning med två sektioner, en för allmänna mål och ärenden och en för enskilda mål och löneexekution. Det

skall även finnas en fältavdelning av samma typ som i nuvarande organisa-

tion. Fältavdelningar bör delas in i fältsektioner som skall finnas dels på myndigheternas centralorter, dels i vissa fall på olika stationeringsorter. Utredningen framhåller emellertid att den organisation som föreslogs i

DAP behöver modifieras i vissa avseenden. Modifieringarna innebär främst

att administrativa enheter i regel inte inrättas hos myndigheterna. De

allmänadministrativa uppgifterna bör normalt ankomma på en sekreterare hos chefkronofogden eller vid behov ett sekretariat, som utöver sekreteraren består av ytterligare någon tjänsteman. |

Länsstyrelserna skall, anför utredningen, så långt som möjligt svara för de stora arbetsrutinerna när det gäller personal- och ekonomiadministration för

kronofogdemyndigheterna. De bör även tillhandagå myndigheterna med

expertis inom dessa områden.

Exekutiva tjänstemän med stationering utanför distriktens centralorter skall enligt utredningens förslag alltid ingå i en fältsektion.

Förslag till organisation för kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Malmö och Göteborg har utarbetats av riksskatteverket i samråd med utredningen. Förslaget innebär att i princip samma organisation tillämpas vid

de tre myndigheterna. Under kronofogdemyndighetens chef bedrivs myndighetens verksamhet i ett antal enheter och avdelningar. En adminis-

trativ enhet svarar för olika administrativa uppgifter av stöd- och servicekaraktär. Mål och ärenden avseende dels konkurs och lönegaranti, dels införsel för underhållsbidrag handläggs vid två särskilda enheter. Dessutom finns en särskild enhet för intern kontroll och tillsyn. Övriga mål och ärenden fördelas

på fyra avdelningar vid myndigheten i Stockholm, tills vidare två avdelningar

vid myndigheten i Malmö och tre avdelningar vid myndigheten i Göteborg. Den föreslagna organisationen för kronofogdemyndigheterna i Stockholm,

Malmö och Göteborg avviker inte väsentligen från utredningens förslag till

normalorganisation för övriga kronofogdemyndigheter. Utredningens förslag till normalorganisation för kronofogdemyndighet

och riksskatteverkets förslag till organisation för kronofogdemyndigheterna i

Stockholms, Malmö och Göteborgs distrikt torde få fogas som bilaga 2 till

protokollet i detta ärende.

När det gäller beräkning av personalbehovet konstaterar utredningen att betydande ojämnheter i personaltilldelningen mellan olika distrikt förekommer. De ändringar i kronofogdemyndigheternas verksamhet som har aktualiserats i olika sammanhang kan förutses få mer eller mindre betydande återverkningar på personalbehovet. Med hänsyn till svårigheterna att närmare precisera om och när förändringarna kommer till stånd har

utredningen funnit att det enda realistiska är att låta en beräkning av personalbehoven utgå från hittillsvarande verksamhet och verksamhetsformer.

Utredningen har begränsat sig till en överslagsberäkning av det samlade personalbehovet för kronofogdemyndigheterna. Utredningen har därvid

använt en metod för beräkning av personalbehovet med hjälp av arbetspoäng

som har utvecklats ur tidigare av riksskatteverket tillämpade metoder. Enligt denna krävs det 2 677 årsarbetskrafter varav 457 för ledningspersonal, (främst kronofogdepersonal och viss kronokommissariepersonal), 995 för exekutiv

personal och 1225 för kontorspersonal, för en basdimensionering av exekutionsväsendet. Vid ingången av budgetåret 1977/78 fanns vid kronofogdemyndigheterna

totalt 2727 tjänster, varav 338 för ledningspersonal, 1172 för exekutiv personal och 1217 för kontorspersonal. Utredningen bedömer att en

tillämpning av den valda metoden för beräkning av personalbehovet vid

kronofogdemyndigheterna skulle medföra i stort sett oförändrade personalkostnader. Utredningen har emellertid inte haft möjlighet att beakta de lokala och speciella förhållandena för resp. kronofogdemyndighet.

Utredningen uppskattar engångskostnaderna för en omlokalisering av vissa kronofogdemyndigheters verksamhet till totalt ca 2,6 milj. kr.

Genomförandet av den nya distriktsorganisationen kommer enligt utredningen att kräva omfattande förberedelser för detaljutformning av organisation, arbetsrutiner m. m. Rimlig tid måste avsättas härför. Erforderligt

rådrum bör dessutom beredas riksskatteverket och statens personalnämnd

för omplacering av viss personal på orter som enligt förslaget upphör att vara centralort i kronofogdedistrikt.

Utredningen bedömer att en ny distriktsorganisation bör kunna införas den

1 januari 1979.

3.1 Riksskatteverkets bemanningsförslag

Kronofogdemyndighetsutredningen begränsade sig till en överslagsberäk-

ning av det samlade personalbehovet för kronofogdemyndigheterna. Utred-

ningen föreslog att arbetet med detaljbemanningen borde lämnas över till

riksskatteverket som en del i förberedeltsearbetet inför genomförandet av reformförslaget.

Bemanningsarbetet för kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmö och Göteborgs distrikt har riksskatteverket bedrivit i samarbete med cn

särskild arbetsgrupp i vilken ingått företrädare för de tre kronofogdemyndig-

heterna och berörda personalorganisationer. Inom riksskatteverket har ett

bemanningsunderlag arbetats fram för var och en av de övriga 62 kronofog-

demyndigheterna av en särskild projektgrupp. Underlaget grundar sig på

kronofogdemyndighetsutredningens förslag till system för poängberäkning

av myndigheternas arbetsuppgifter.

Bemrmanningsunderlaget för samtliga 65 föreslagna kronofogdemyndigheter sändes den 30 september 1977 till länsstyrelserna och kronofogdemyndigheterna för bearbetning enligt rekommendationer från projektgruppen inom riksskatteverket. Underlaget innebar i stort att personalstyrkan ökar i större

och mer arbetstyngda distrikt, blir oförändrad i vissa distrikt samt reduceras i

vissa andra distrikt. För hela riket beräknades ett personalbehov av 2 764 tjänster.

Länsstyrelsernas yttranden över projektgruppens bemanningsunderlag innehåller krav på en kraftigare bemanning än underlaget redovisar. Flera länsstyrelser pekar på det olyckliga i att man har fått utföra bemanningsarbetet innan man har tagit slutlig ställning till och vttrat sig över betänkandet

(SOU 1977:42) Kronofogdemyndigheterna. Länsstyrelserna yrkar totalt 3 081

tjänster för hela riket.

Riksskatteverket har därefter bedömt länsstyrelsernas yrkanden och de olika faktorernas inverkan på bemanningen av kronofogdemyndigheterna

saml avgivit ett förslag till bemanning av de 65 kronofogdemyndigheterna på

totalt 2 923 tjänster, en ökning jämfört med nuvarande personal med 216

tjänster. Riksskatteverket har den 15 december 1977 till regeringen lämnat

över förslaget till detaljbemanning av varje kronofogdemyndighet. Efter

remiss har yttranden över förslaget avgelts av samtliga länsstyrelser, Centralorganisationen SACO/SR och TCO:s statstjänstemannasektion

(TCO-S). Föreslaget personalbehov av projektgruppen, länsstyrelserna samt riksskatteverket för kronofogdemyndigheterna inom varje län torde få fogas som bilaga 3 till protokollet i detta ärende.

För kronofogdemyndigheterna 1 Stockholms, Malmö och Göteborgs distrikt har riksskatteverket tillämpat en bemanningsmodell som innebär

grundbemanning med 1 500 arbetspoäng per tjänsteman. Utöver grundbemanningen beräknas kronofogdepersonal, företagsekonom, enhetschefer samt personal för administrativa uppgifter. Modellen beaktar enligt riksskat-

teverket de särskilda arbets- och miljöfaktorerna vid dessa myndigheter.

Samma modell har även tillämpats på övriga kronofogdemyndigheter i

Stockholms län.

Riksskatteverket anser att kronofogdemyndigheternas administrativa kapacitet och kompetens måste förstärkas. Verket finner det mindre lämpligt att knyta resursbehovet för administrativa uppgifter till arbetspoäng utan

förordar en bedömning utifrån myndighetsstorlek, varvid emellertid antalet

arbetspoäng bör beaktas. Verket anser vidare att det föreligger ett starkt

behov att skapa bättre förutsättningar för intern utbildning och information inom kronofogdemyndigheterna. Man föreslår därför att handledartjänster

för nyanställd personal inrättas. I bemanningsförstaget har resursbehov för expeditionsvakts- och telefonistpersonal beräknats. Antalet kronofogdetjänster har riksskattevérket beräknat till 178. Kronofogdetjänst för stöd åt s. k. enfogdedistrikt har därvid beräknats vid kronofogdemyndigheterna i Umeå och Luleå distrikt. I vissa andra distrikt bl. a. Örebro och Oskarshamn har tjänst som kronofogdesekreterare beräknats för sådana uppgifter. Antalet

tjänster som kronofogdesekreterare har totalt beräknats till 31.

Kronoassistenter i befordringsgång, som är rekryteringspersonal, har beräknats inom det totala antalet exekutiva tjänster. Genomsnittligt har en tjänst som kronoassistent i befordringsgång beräknats per tio exekutiva tjänster. Särskild exekutiv tjänst för handläggning av mål om löneexekution

har tilldelats de distrikt där volymen löneexekutiva mål är minst 2 500 enligt

tillgänglig statistik. Personalresurser har inte beräknats för de uppgifter som nu åvilar kronokommissarie som chef för fältavdelning. Sådana uppgifter skall i första hand utföras av resp. chef för fältsektion. Chef för centralav-

delning svarar dock för viss administrativ samordning mellan fältsektionerna

bl. a. frågor om personalförsörjning.

Riksskatteverket har funnit att tolv tjänster är ett minsta antal för att en kronofogdemyndighet skall fungera som självständig enhet. Detta innebär att de minsta myndigheterna har överkompenserats i förhållande till bemanning enligt normal modell.

Lagen (1976:206) om felparkeringsavgift har medfört ökade målvoly mer

hos främst de tre största kronofogdemyndigheterna. Medel för sammanlagt

21 tjänster har redan innevarande budgetår tillförts kronofogdemyndighe-

terna i Stockholms, Malmö och Göteborgs distrikt. Riksskatteverket föreslår

ytterligare 43 tjänster vid dessa myndigheter. Verket avser att ytterligare analysera tillgänglig statistik över mål om felparkeringsavgift och senare redovisa bedömning av resursbehovet.

4¶Remissyttrandena

4.1 Allmänna synpunkter

Utredningen har i sitt förslag till distriktsindelning av exekutionsväsendet

försökt att beakta vissa utvecklingstendenser inom kronofogdemyndighe-

ternas nuvarande verksamhetsområde. Flera remissinstanser betonar att denna utveckling och de ytterligare förändringar som har förutskickats för

kronofogdemyndigheterna kräver en flexibel organisation som kan anpassas till de skiftande krav och förutsättningar som nya arbetsuppgifter kan medföra. Flertalet remissinstanser betonar också att efter så många år av utredningar om distriktsindelning m. m. för exekutionsväsendet måste kronofogdemyndigheterna få en mer slutgiltig organisation med arbetsupp-

gifter och tjänster fastlagda för en rimlig tidrymd.

Justitiekanslern som anlägger allmänna rättssäkerhetssynpunkter på utredningens förslag, är mycket tveksam till lämpligheten av att lägga vissa nya

uppgifter t. ex. ärenden om exekutiv försäljning av fast egendom, på alla

kronofogdemyndigheterna, om distrikten blir så små som utredningen har föreslagit. Han anser det nödvändigt att på olika sätt garantera tillräcklig kompetens hos myndigheterna. En av de utvägar som därvid står till buds är

att distrikten görs tillräckligt stora.

Domstolsverket efterlyser en mera ingående analys av effektivitetsbegreppet i exekutionsverksamheten.

Länsstvrelsen i Stockholms län anser att beslut om distriktsindelning och

genomförande av den nya organisationen måste anstå till dess statsmakterna har fattat beslut i fråga om överföring av uppgifter från överexekutor till kronofogdemyndighet, kronofogdemyndigheternas roll i konkursförfarandet och användningen av ADB som hjälpmedel inom exekutionsväsendet. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Malmöhus län.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser att utredningsförslaget, om kronofogdemyndigheterna kommer att tillföras de nya arbetsuppgifter som har förutsatts. företer så stora brister att det på nuvarande stadium inte synes kunna

läggas till grund för beslut.

Länsstyrelserna i Södermanlands och Kopparbergs län anser det föga rationellt och meningsfullt att dra in kronofogdemyndighetcr i ett läge när

kronofogdemyndigheterna väntas få nya uppgifter för vars handläggning en

god lokalkännedom är särskilt värdefull.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att utredningens förslag till distriktsindelning utgör en svårmotiverad kompromiss mellan olika principer. Länsstyrelsen anser sig inte kunna eller böra gå in på en bedömning i vilken utsträckning en i och för sig motiverad krympning av antalet distrikt

bör ske. Liknande synpunkter framförs även av länsstyrelsen i Jämtlands län.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att det genom sysselsättningsutredningen och decentraliseringsutredningen idag finns helt andra möjligheter

än tidigare till en helhetssyn över den offentliga servicens organisation, roll och samspel till en helhet i bygder med sviktande befolkningsunderlag. Länsstyrelsen förestår därför att kronofogdemyndighetsutredningens förslag inte nu föranleder annan åtgärd än att det lämnas över till sysselsättningsutredningen och decentraliseringsutredningen för att beaktas i deras fortsatta arbete.

Decentraliseringsutredningen bedömer att förslaget till distriktsindelning

har begränsade effekter på lokaliserings- och sysselsättningsstrukturen. Förslaget innebär emellertid en tydlig tendens att ytterligare koncentrera självständig statlig verksamhet till primära centra och därför är det inte nödvändigt att nu fatta beslut om ny distriktsindelning på grundval av kronofogdemyndighetsutredningens förslag.

Delegationen för glesbygdsfrågor anser att de regionalpolitiska hänsynen måste få ett klart genomslag i den slutliga utformningen av kronofogdemyndigheternas organisation och uppbyggnad. Delegationen kan inte acceptera några förändringar inom inre stödområdet och anser att regionalpolitiska skäl

talar för modifieringar av förslaget i allmänna stödområdet och andra jämförbara områden.

4.2¶Distriktsindelning

Den huvudprincip för distriktsindelningen inom ecxekutionsväsendet som

utredningen valt, att distrikt skall ha så stor arbetsmängd att det ger full sysselsättning åt minst två kronofogdar har tillstyrkts av den helt övervägande delen av remissinstanserna, bl. a. Svea Hovrätt. Statskontoret. riksrevisionsverket, riksskatteverket, länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands. Blekinge. Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Västernorrlands län, hemförsäljningskommittén, konkurslagskommittén, Föreningen Sveriges kronofogdar,

SACOISR och TCO-S.

Några remissinstanser motsätter sig de avsteg från denna huvudprincip som utredningen förordar beträffande det allmänna stödområdet och därmed jämförbara områden. Statskontoret anser från effektivitetsmässiga utgångspunkter att det finns förutsättningar för en större reducering av antalet kronofogdedistrikt än vad utredningen har föreslagit. Verket ifrågasätter lämpligheten av att behålla så många som 17 av de nuvarande s.k.

enfogdedistrikten. Ett bibehållande av myndigheter med endast en krono-

fogde kan enligt statskontoret komma att begränsa möjligheterna till en rationell utformning av dessa myndigheters organisation, administration och

arbetsplancring samt försvåra en ökad decentralisering av arbetsuppgifter. De särskilda former för stöd och förstärkning av myndigheter med enbart en kronofogde som utredningen har föreslagit kan enligt verkets mening inte

helt uppväga de nackdelar som följer av att sådana distrikt består. Endast i undantagsfall bör man enligt statskontoret inrätta distrikt som inte har

arbetsundertag för två kronofogdar. Undantag kan göras i några fall där avståndsskäl motiverar detta. I framförallt södra och mellersta Sverige — där

centralorterna ligger nära varandra —- bör man enligt verkets mening kunna

överväga att bilda distrikt med fler än två kronofogdar för att ta tillvara

ytterligare möjligheter till rationalisering. Även riksrevisionsverket anser att en

mer långtgående sammanslagning av distrikt är motiverad i de mellersta och södra delarna av landet. Ett särskilt skäl för bildandet av större kronofogdedistrikt är den utveckling som skett och alltjämt sker mot en ökning av

restförda företagsskatter. Denna utveckling ställer större krav på kvalificerad

företagsekonomisk bedömning som enligt verkets mening bör tillgodoses

genom specialiserad handläggning på centralorten. Det kan också väntas att nya kvalificerade uppgifter kommer att läggas på kronofogdarna, exempelvis tillsyn av konkursförvaltning och försäljning av fast egendom. De nya

uppgifterna medför att en högre grad av specialisering behövs. En sådan

specialisering förutsätter emellertid större ärendemängder än som kan väntas

förekomma i de mindre distrikten. Riksrevisionsverket anför att utredningens serviceundersökning visar att kronofogdepersonalen har en relativt

liten andel av myndighetens kontakter med allmänheten. Lokaliseringen av denna personal inom distriktet saknar därför enligt vad verket kan finna

större betydelse i servicehänseende. Tillgången på service torde således enligt

riksrevisionsverket vara mindre beroende av distriktsindelningen än av förekomsten av stationcringar.

Föreningen Sveriges kronofogdar tillstyrker liksom SACO/SR utrednings-

förslaget i princip men betecknar det som olyckligt att utredningen med avsteg från sin egen princip föreslår att ett inte obetydligt antal distrikt med endast en kronofogde skall kvarstå oförändrade.

Även riksskatteverket ansluter sig till huvudprincipen men framhåller samtidigt att även Övriga förutsättningar som utredningen har redovisat, nämligen decentralisering, sysselsättning och service, måste beaktas. Större distrikt utesluter på intet sätt hänsynstagande till dessa väsentliga faktorer. Kraven kan enligt verket beaktas genom att exekutiv personal och viss kontorspersonal blir kvar på nuvarande centralort eller annan stationeringsort. även om ett distrikt läggs samman med ett annat. Av serviceutredningen drar verket den slutsatsen att allmänhetens krav på eller behov av service

huvudsakligen tillgodoses av annan personal än kronofogdepersonal. Riksskatteverket anser därför att antalet kronofogdedistrikt kan reduceras betydligt mer än vad utredningen föreslår utan att allmänhetens service-

behov eftersätts. Verket anser att utredningens avsteg från huvudprincipen,

vilket harlett till att inte mindre än 17 av de nuvarandes. k. enfogdedistrikten

behålls, inte är tillfredsställande särskilt sett mot bakgrund av önskemålet att förutsättningar skapas för att framgent tillföra kronofogdemyndigheterna nya arbetsuppgifter. Enligt verkets mening utgör argumenten om service och

sysselsättning inte tillräckliga skäl för att behålla distrikt som inte ger

arbetsunderltag för mer än en kronofogde. Riksskatteverket föreslår därför att

antalet distrikt skall minskas till 52, en ytterligare minskning med 13 i förhållande till utredningens förslag.

Länsstyrelsen i Stockholms län motsätter sig en indragning av Norrtälje kronofogdedistrikt. Som skäl för att Norrtälje kronofogdedistrikt bör behållas anför länsstyrelsen att Norrtälje kommun är en utpräglad glesbygdskommun som intar en särställning i Stockholms län. Kommunens arbetsmarknad kan

mycket väl jämföras med Norrlands. Statsmakterna har klassificerat Norr-

tälje som regionalt utvecklingscentrum och har uttalat att utvecklingen i kommunen skall gynnas.

Länsstyrelsen i Södermanlands län motsätter sig utredningens förslag att Katrineholms kronofogdedistrikt förs samman med Nyköpings distrikt till ett distrikt med centralort i Nyköping. Som skäl anför länsstyrelsen främst att sysselsättningen och servicen mot allmänheten blir lidande. De allmänna kommunikationerna mellan västra Södermanland och Nyköping är inte så

goda. Länsstyrelsen framhåller att avståndet mellan Vingåker och Nyköping är omkring 80 km, vilket vida överstiger den gräns på 50 km där enligt

utredningen besöksbenägenheten avtar väsentligt.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i sitt yttrande över DAP förordat

att Uddevalla kronofogdedistrikt ändras. En överföring av Orust kommun till

Uddevalladistriktet skulle enligt länsstyrelsen innebära en välbehövlig

avlastning av Göteborgsdistriktet. Länsstyrelsen anför att kronofogdemyndigheterna i Uddevalla och Göteborgs distrikt är för en sådan förändring

medan Orust kommun har uttalat att kommunen som hittills bör tillhöra Göteborgs kronofogdedistrikt. Länsstyrelsen som inte nu tar ställning i

frågan, anser att utredningen borde ha utreu förutsättningarna för en ändrad

distriktsindelning i länet.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län konstaterar inledningsvis att kronofogdemyndighetens service till allmänhet inte försämras genom förändringar av administrativa gränser. Länsstyrelsen motsätter sig utredningens förslag att Vänersborgs och Trollhättans distrikt skall slås samman till ett distrikt med Trollhättan som centralort eftersom båda distrikten redan nu har två

kronofogdar. Länsstyrelsen anför att detta är det enda fall där utredningen föreslår att redan befintliga tvåfogdedistrikt skall slås samman. Utredningens

motiv för sammanslagning, att arbetsvolymen har ökat i Trollhättan och minskat i Vänersborg vilket har medfört ojämnheter i fråga om arbetsfördelning och belastning på personalen, är enligt länsstyrelsen inte invändningsfritt. Med viss personalförstärkning i Trollhättan skulle enligt länsstyrelsen båda myndigheterna kunna komma att bli väl fungerande kronofogdemyn-

digheter. Länsstyrelsen anser att det finns skäl som talar för att Ale kommun förs över från Trollhättans till Alingsås kronofogdedistrikt. I likhet med Ale

kommun och kronofogdemyndigheten i Trollhättans distrikt funner länsstyrelsen dock att övervägande skäl talar för att kommunen bör behållas inom Trollhättans kronofogdedistrikt.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län avstyrker bestämt utredningens förslag att 2 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 129

Mariestads och Lidköpings kronofogdedistrikt skall föras samman. Länsstyrelsen föreslår istället i likhet med kronofogdemyndigheterna i Falköping och

Skövde distrikt samt personalen vid kronofogdemvadigheten i Mariestads distrikt

att Falköpings, Skövde och Mariestads distrikt förs samman till ett distrikt med Skövde som centralort, medan Lidköpings distrikt behålls intakt. Det

oförändrade Lidköpingsdistriktet skulle liksom nu enligt länsstyrelsen med betryggande marginal ge arbetsunderlag för två kronofogdar. Även Marie-

stads och Töreboda kommuner avstyrker en sammanslagning av Lidköpings och Mariestads distrikt med hänsyn till kommunikationssvårigheterna.

Länsstyrelsen i Värmlands län finner inte anledning att avvika från den

principiella ståndpunkt som länsstyrelsen tidigare har intagit, nämligen att distriktsindelningen för kronofogdemyndigheterna i länet inte bör ändras.

Den nu gällande indelningen ligger i linje med de regionalpolitiska mål för länets utveckling och behov som länsstyrelsen har ställt upp. Även

kronofogdemvndigheten i Kristinehamns distrikt och Kristinehamns och Storfors kommuner avstyrker utredningens förslag att kronofogdemyndigheterna i Karlstads och Kristinehamns distrikt skall läggas samman.

Länsstyrelsen i Örebro län liksom samtliga berörda kommuner och

kronofogdemyndigheter avstyrker utredningens förslag att Hallsbergs, Karl-

skoga och Örebro distrikt skall föras samman till ett distrikt med Örebro som

centralort. Som skäl anför länsstyrelsen att nuvarande distriktsindelning helt följer den indelning av länet i planeringsregioner efter vilken länsstyrelsen arbetar.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att nuvarande distriktsindelning väl motsvarar de skilda krav som ställs och kan komma att ställas på kronofogdemyndigheternas arbete. Länsstyrelsen anför vidare att om utredningens förslag genomförs bör Borlänge i stället för Falun bli centralort i det ena sammanslagna distriktet.

Såväl länsstyrelsen i Gävleborgs län som Sandvikens kommun motsätter sig utredningens förslag att Gävle och Sandvikens distrikt skall läggas samman. Övervägande skäl talar enligt länsstyrelsen för en oförändrad distriktsindelning inom länet.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser avt utredningens förslag att kronofog-

demyndigheten i Piteå distrikt skall dras in är klart olämpligt. Piteå kommun

har under en följd av år haft växande befolkningstal. Den industriella verksamheten i kommunen är koncentrerad till centralorten och dess närhet. Piteå är ett viktigt handelscentrum 1 södra länsdelen och har ett naturligt

uppland i bebyggelsen i Pite älvdal. Starka skäl talar för att centralorten i kommunen bör ha tillgång till bästa möjliga service på exekutionsväsendets

område. Länsstyrelsen erinrar om att utredningen anser att enfogdedistrikt

av serviceskäl även framdeles bör få vara kvar inom det allmänna stödom-

rådet och därmed jämförbara områden, och framhåller att knappast något annat län sätts före Norrbottens län i detta avseende. Även berörda

kommuner och kronofogdemyndigheter avstyrker utredningens förslag att

kronofogdemyndigheten i Piteå distrikt skall dras in.

4.3 Stationeringsorter

Utredningens förslag att nuvarande stationeringar utanför kronofogdemyndigheternas centralorter tills vidare behålls oförändrade och att statio-

neringar utanför kronofogdedistriktens centralorter framöver dras in i en mer begränsad omfattning än tidigare tillstyrks av de flesta remissinstanserna. Några är dock skeptiska till att enmansstationeringar skall behållas. Justitiekanslern anser att en stationering åtminstone bör vara så stor personalmässigt att den kan förses med egna terminaler i det ADB-system som planeras för

exekutionsväsendet. Statskontoret anför att från effektivitetsmässiga

utgångspunkter kan det vara lämpligt att pröva om inte större statioreringar

än med en resp. två tjänstemän kunde bildas. De små stationcringarna medför enligt statskontoret sämre möjligheter för personalens utveckling m. m. och kan även innebära nackdelar i övrigt i arbetet. Även riksskatteverket är kritiskt mot en- och tvåmansstationeringar. Enligt verket är sådana

stationeringar orationella och jämförelsevis kostnadskrävande. För att

behovet av den service allmänheten kan ha rätt att kräva av kronofogdemyndigheten skall kunna tillgodoses bör de trots detta behållas i vissa

glesbygdsområden där stora avstånd mellan befolkningscentra föreligger.

Länsstyrelsen i Uppsala län är, främst från effektivitetssynpunkt, tveksam till

behållandet av de s.k. enmansstationeringarna. Erforderlig service till

allmänheten kan istället upprätthållas eller förbättras genom viss mottag-

ningstid på orten. Länsstyrelsen i Jämtlands län finner anledning understryka utredningens

uttalande att stationeringarna bidrar till sysselsättningsmöjligheter på orter

där arbetstillfällena är fåtaliga. Detta har särskild betydelse för Jämtlands län

med dess stora problem sedan många år att söka skapa arbetstillfällen på de

större orterna inom länet.

Förslaget att innehavare av deltidstjänst för exekutiv personal skall kunna beredas heltidssyssclsättning genom kompletterande arbetsuppgifter inom skatteadministrationen, t. ex. granskning av deklarationer, möts med tveksamhet eller avstyrks av flertalet remissinstanser. Som skäl anges huvudsakligen de praktiska svårigheter det medför att låta samma tjänsteman arbeta under två huvudmän och inom två skilda arbetsområden som ställer olika krav på kompetens och utbildning. Några remissinstanser tillstyrker emcl-

lertid förslaget. Till dem hör länsstyrelsen i Gävleborgs län, som dock vill

betona betydelsen av att fasta regler ställs upp för sådan tjänstemans medverkan hos olika myndigheter. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att, om deltidstjänst inrättas med kompletterande arbetsuppgifter inom skatteadministrationen, skall den exekutive tjänstemannen därvid inte vara direkt

underställd lokal skattemyndighet eller länsstyrelse utan arbetsuppgifterna

bör utföras i tjänsten hos kronofogdemyndigheten. De nuvarande bestämmelserna om skyldighet för kronofogdemyndigheten att biträda lokal skattemyndighet vid källskattekontroll bör enligt länsstyrelsen kunna

utvidgas till att även omfatta biträde vid deklarationsgranskning.

Fögderiutredningen anser förslaget realiserbart men förenat med vissa

olägenheter och efterlyser en undersökning om inte lämpligare kompletterande arbetsuppgifter än deklarationsgranskning kan uppbringas. Som ett alternativ till deklarationsgranskning anger fögderiutredningen medverkan vid arbetsgivarkontroll.

4.4¶Organisation

Förslaget om kronofogdemyndigheternas organistion har vunnit allmän

anslutning bland de remissinstanser som har yttrat sig i frågan, bl.a.

statskontoret, riksskatteverket, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands. Jönköpings, Gotlands, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs. Gävleborgs och Jämtlands län, Föreningen Sveriges kronofogdar,

S.4CO/SR och TCO-S.

Enligt riksskarteverket är det viktigt att den organisatoriska uppbyggnaden blir så långt möjligt likartad för samtliga kronofogdemyndigheter och att

förutsättningarna att verka i arbetsgrupper tas till vara. SACO/SR anför att

organisationsförslaget med hänsyn till bl. a. praktiska erfarenheter i allt väsentligt är välgrundat och ägnat att leda till en bättre arbetsfördelning och personalutveckling.

Förslaget att de allmänadministrativa uppgifterna normalt skall ankomma på en sekreterare hos chefkronofogden eller på ett sekretariat har föranlett delade meningar hos remissinstanserna. Till de remissinstanser som tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran hör länsstyrelserna i Stockholms. Östergötlands. Gotlands, Ålvsborgs, Skaraborgs, Kopparbergs, Gävleborgs och Norrbottens län.

Riksskatteverket anser att de allmänadministrativa uppgifterna bör handläggas inom ett kansli som skall finnas vid varje myndighet. Länsstyrelsen i Södermanlands län anser utredningens förstag för erhållande av administrativ enhet alltför snävt. Länsstyrelsen vill behålla befintlig administrativ befattningshavare vid kronofogdemyndigheten i Eskilstuna distrikt även iden nya organisationen. Liknande synpunkter framförs även av länsstyrelsen i Kalmar län och kronofogdemvyndigheten i Borås distrikt. Föreningen Sveriges krono-

fogdar anser att utredningen inte har tillräckligt beaktat att planeringsfrågor och personalad ministrativa frågor fordrar snabba insatser på lokal nivå och i

nära samarbete med personalens representanter. Föreningen finner det vara

uppenbart att i princip varje myndighet måste tillföras en adminstrativ enhet för att kunna nå de mål som statsmakterna har ställt upp. SACO/SR framför liknande synpunkter liksom 7CO-S som kräver att i varje myndighets normalorganisation skall finnas en administrativ enhet för handläggning av

bl. a. personaladministrativa frågor såsom utbildning och information.

Kronofogdemyndigheterna i Växjö och Karlskrona distrikt ifrågasätter om inte löneexekutionen nu är av sådan omfattning att den bör föras till en egen

sektion, sektion L. inom centralavdelningen. Även Föreningen Sveriges kronofvogdar anser att en särskild sektion för flöneexekution bör inrättas vid de större myndigheterna.

Förslaget att exekutiva tjänstemän med stationering utanför distriktets centralort alltid bör ingå i en fältsektion har mottagits positivt av samtliga

remissinstanser som har yttrat sig över förslaget. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län går et steg längre genom att föreslå att varje stationering bör bilda en egen fältsektion. Länsstyrelsen i Hallands län anser att man inte bör binda

sig alltför hårt vid den storlek på fältsektionerna som utredningen anger utan vara Öppen för att ha fältsektioner av mindre format när avståndet till

centralorten eller till annan stationering är stort eller speciella arbetsförhål-

landen föreligger på grund av gäldenärsklientelets sammansättning.

TCO-S föreslår att frågor som rör löneexekution samt centralregister skall

ligga kvar på sådana centralorter som blir stationcringar. En sådan ordning skulle underlätta kontakterna med arbetsgivare och gäldenärer. Länsstyrelsen i Stockholms län, Föreningen Sveriges kronofogdar och SACO/SR är tveksamma till behovet av en särskild chef för fältavdelningen för åtminstone de mindre och medelstora distrikten.

Förslaget om särskilda former för stöd till enfogdemyndighet från annan

kronofogdemyndighet har mötts med tveksamhet av flertalet remissinstan-

ser. Riksskatteverket set de åtgärder som utredningen föreslår närmast som

nödlösningar som dock kan godtas, om de förenas med lämpliga adminis-

trativa förändringar. Länsstyrelsen i Uppsala län är kritisk mot utredningens

förslag att vid en kronofogdemyndighet i länet skall inrättas en regional

myndighet för att ta över vissa uppgifter. Länsstyrelsen har svårt att se någon fördel med en sådan organisation jämfört med den nuvarande där länsstyrelsen svarar för vissa övergripande uppgifter. Länsstyrelsen i Kalmar län anför

att det torde för så väl enfogdemyndigheten som den stöujande myndigheten uppstå problem att på ett godtagbart sätt upprätta en organistion som är så fNexibel att den utan störningar kan lämna och ta emot det föreslagna stödet. Länsstyrelsen i Malmöhus län motsätter sig bestämt förslaget och anser att

ansvaret för stöd till enfogdemyndigheter bör åläggas länsstyrelsen, eftersom

man därigenom skulle erhålla en samlad bedömning av myndigheternas behov av stödinsatser. S.ACO/SR anser att förslaget kan medföra stora störningar och även störningar i arbetet på den större myndigheten som skall

bistå med förstärkningspersonal. Det är enligt SACO/SR även principiellt

tveksamt att som chef i enfogdedistrikt kan fungera tjänsteman som inte är

formellt behörig till kronofogdetjänst och därför normalt inte har att fatta

beslut i frågor som ankommer på den ordinarie chefen. Liknande synpunkter framförs av Föreningen Sveriges Kronofogdar. TCO-S anser att chefen för

centralavdelningen skall vara behörig att tjänstgöra som chef för kronofogdemyndighet, om vikariefrågan inte kan lösas genom kronofogdepersonal

vid myndigheten.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser aut kravet pi likformighet i arbetsor-

ganisationen för kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmö och Göte-

borgs distrikt inte får överdrivas. En anpassning till de lokala särförhållan-

dena är nödvändig för att myndigheterna skall kunna få den mest effektiva

organisationen. Länsstyrelsen anför vidare att utredningens organisationsbe-

nämningar, enhet och avdelning, inte är logiska och att de måste omprövas. Länsstyrelsen förordar i princip en uppbyggnad av organisationen hos

kronofogdemyndigheten i Stockholms distrikt enligt den modell som riksskatteverket föreslår. Länsstyrelsen förutsätter vidare att den registreringsavdelning som myndigheten f. n, har kommer att bilda en särskild enhet i den nya organisationen. Länsstyrelsen i Malmöhus län vill inte motsätta sig att riksskatteverkets

förslag i fråga om organisation för kronofogdemyndigheten i Malmö distrikt

genomförs. Länsstyrelsen anser dock att utredningen ändå borde ha upprättat ett bemanningstörslag för en alternativ modell så att det blivit möjligt att

bedöma vilken organisationsmodell som är den mest kostnadskriävande. Länsstyrelsen anser vidare att den tjänst som föreslås för speciella utrednings-, bedömnings- och rådgivningsuppgifter inom det företagsekonomiska området skall placeras på länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län godtar riksskatteverkets förslag för

kronofogdemyndigheten i Göteborgs distrikt. Länsstyrelsen anser liksom länsstyrelsen i Stockholms län att en tjänst som biträdande chef bör inrättas vid

de två största kronofogdemyndigheterna.

4.5 Personalbehov

Den bemanningsmodell som utredningen föreslår och som innebär att varje mål och ärende värderas i viss arbetspoäng godtas eller lämnas utan

erinran av flertalet remissinstanser. Hit hör bl. a. riksskatteverket, länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Gotlands, Malmöhus och Göteborgs och

Bohus län, Föreningen Sveriges kronofogdar, SACO/SR och TCO-S.

Länsstyrelserna i Stockholms och Göteborgs och Bohus län anser att den kompensation som ges kronofogdemyndigheterna i storstadsdistrikten för de

s. k. storstadsfaktorerna saknar närmare analys och motivering från utred-

ningens sida. Länsstyrelserna kan därför inte acceptera att personalbehovet vid länens kronotogdemyndigheter beräknas på så lösa grunder. Länsstyrelsen

i Stockholms län framhåller särskilt att det är nödvändigt att snarast kraftigt

förstärka länets kronofogdemyndigheter med personella resurser för att om

möjligt förbättra arbetsmiljön hos de sämst bemannade myndigheterna och för att uppnå ett bättre indrivningsresultat. Länsstyrelsen i Södermanlands län

finner den personalminskning på totalt 50 årsarbetskrafter som utredningen föreslår orealistisk. Den kan inte godtas, eftersom den kan befaras leda till en

exekutionsorganistion som fungerar sämre än den nuvarande.

Länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Västmanlands, Gävleborgs och Jämtnlands län tycker att bemanningsmodellen är alltför schablo-

nartad och inte tar tillräcklig hänsyn till lokala och speciella faktorer vid en

enskild kronofogdemyndighet. Länsstyrelsen i Malmöhus län efterlyser en

analvs av behovet av administrativ personal för myndigheterna. Länsstyrelsen i Norrbottens län har kommit till den uppfattningen att prestationskraven bör

modifieras i viss grad för länets vidkommande. Prestationsnormen bör, på

grund av länets storlek och andra specie!la förhållanden, för alla personalka-

tegorier sättas en tredjedel lägre än riksgenomsnittet. SACO/SR och Föreningen Sveriges kronofogdar förutsätter att riksskatteverket i sitt detaljbemanningsarbete tillämpar en smidig tolkning av bemanningsmodellen och beaktar de speciclla förhållanden som kan föreligga vid

olika myndigheter. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att särskild

befattningshavare bör avsättas utöver normen för stödinsats åt övriga

kronofogdemyndigheter. Riksarkivet framhåller att ansvaret för arkivets vård och gallring måste åvila en ansvarig tjänsteman hos kronofogdemyndighe-

ten. Till detta måste hänsyn tas vid dimensioneringen av resurserna för

administrativ verksamhet.

4.6 Riksskatteverkets bemanningsförslag

SACO/SR anser att förslaget har stora förtjänster genom att det åstadkommer en rättvisare resursfördelning mellan kronofogdemyndigheterna. Förslaget tillstyrks därför i princip. SACO/SR anser att föreslagen ökning av antal tjänster som kronofogdar och kronofogdesekreterare förefaller vara i minsta laget, om man tar hänsyn till det stora behov av vikarier som rått under lång tid. SACO/SR framhåller att kronofogdesekreterare saknar behörighet att vidta vissa åtgärder och därför inte kan utgöra ett fullgott stöd till enfogdedistrikt såsom riksskatteverket föreslagit. Centralorganisationen anser det uppenbart att stödet i samtliga fall skall ges av kronofogde.

TCO-S anför att den påtagliga ökning av antal mål och ärenden som 1977

års statistik visar måste beaktas i den slutliga personaldimensioneringen för kronofogdemyndigheterna. TCO-S anser vidare att exekutiva tjänster för löneexekution bör tillföras i större omfattning än enligt förslaget. Varje myndighet bör enligt TCO-S tillföras minst en tjänst för personaladministrativa uppgifter. TCO-S finner det nödvändigt att varje kronofogdemyndighet har rekryteringstjänster. Förslaget att tjänst som kronoassistent i befordrings-

gång skall inrättas på tio exekutiva tjänster kan TCO-S därför inte godta.

Länsstyrelsen i Stockholms län stryker särskilt under att kronofogdemyndigheterna i länet bemannas för det manuella system som myndigheterna arbetar med. Först när det s.k. ”REX-systemet” är infört och fungerar tillfredsställande kan det enligt länsstyrelsen bli fråga om personalbesparingar. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att samtliga kronofogdemyndigheter inom länet tilldelas resurser för handläggning av mål om felparkerings-

avgifter. Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att den modell för beräkning av

personalbehovet som har använts av riksskatteverket endast ger besked om den inbördes ordningen i storlekshänseende mellan kronofogdemyndigheterna och i realiteten endast innebär en omfördelning av resurserna. Särskilda

och individuella förhållanden inom respektive kronofogdemyndigheter bör

beaktas i större omfattning enligt länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att personaldimensioneringen bör lämnas öppen ull dess befattningsbeskrivningarna för respektive tjänster klarlagts.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att riksskatteverket endast delvis har beaktat vad länsstyrelsen tidigare anfört om behovet av exekutiv personal om indrivningsarbetet skall bedrivas med oförändrad ambitionsnivå. Länssty-

relsen i Jämtlands län betecknar förslaget som en på bristfälliga grunder

uppbyggd skrivbordsprodukt utan någon analys av de tillämpade dimensionceringsfaktorerna. Länsstyrelsen anser att det framlagda bemanningsförslaget inte tar tillräcklig hänsyn till stationeringar utanför centralorten enligt kronofogdemyndighetsutredningens intentioner.

4.7 Genomförandetidpunkt

Förslaget att reformen skall genomföras den 1 januari 1979 tillstyrks eller lämnas utan erinran av nästan samtliga remissinstanser som accepterar en förändring enligt utredningens förslag i sak.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser dock att den föreslagna tidpunkten förefaller orimlig från personalsynpunkt. Länsstyrelsen i Gävleborgs län pekar

på att det återstår ett omfattande detaljarbete, innan förslaget kan genomfö-

ras, och förordar därför ett genomförande tidigast den 1 juli 1979. Riksskatteverket anför att organisationsförändringen bör tidigareläggas till den 1 juli 1978 för kronofogdemyndigheten i Stockholms distrikt på grund av att myndigheten flyttar in i nya lokaler som förbereds för den nya organisationen våren 1978.

5¶Föredraganden

Landets indelning i kronofogdedistrikt har utretts sedan år 1970 av tre olika

utredningar. Den första — utredningen rörande centralorgan inom exeku-

tionsväsendet — föreslog riktlinjer för en distriktsindelning, vilka innebar att

antalet kronofogdedistrikt skulle minskas från 81 till 35. Motivet för större

distrikt var främst förändrade arbetsförutsättningar och att väntade reformer

inom exekutionsväsendet skulle komma att ställa krav på cen bättre

arbetsorganisation med bl.a. ökad specialisering och större förmåga till anpassning efter växlingar i arbetsbelastningen. Distriktsindelningen fick

dock inte medföra försämrad service gentemot allmänhet eller kommuner. Statsmakternas beslut (prop. 1972:1 bil. 14, CU 1972:7, rskr 1972:70) innebar

bl. a. att modifieringar av de föreslagna riktlinjerna borde göras t. ex. av geografiska skäl. Dessutom betonades särskilt angelägenheten av att företa-

gare skulle kunna komma i kontakt med chefen för resp. kronofogdemyndighet utan alltför tidsödande resor. Den andra utredningen (DAP), som

påbörjades av exekutionsväsendets organisationsnämnd och slutfördes av en

särskild utredningsman, föreslog att kronofogdedistriktens antal skulle minskas från 81 till 36. Dessutom lämnades förslag till arbets- och personalorganisation inom exekutionsväsendet. Förslagen lades inte till grund för

något ställningstagande från statsmakternas sida (prop. 1974:19, CU 1974:19,

rskr 1974:139).

Den tredje utredningen, kronofogdemyndighetsutredningen, lämnade sitt

betänkande (SOU 1977:42) Kronofogdemyndigheterna den 11 augusti 1977.

Utredningen har som huvudprincip för distriktsindelningen inom exckutionsväsendet valt att ett kronofogdedistrikt skall vara så stort att det ger meninusfull och utvecklande sysselsättning för personal av alla kategorier. Verksamheten inom distriktet får inte alltför mycket påverkas av tillfälliga störningar genom frånvaro, belastningstoppar m. m. Detta krav kan enligt

utredningen tillgodoses i distrikt med så stor arbetsmängd att det ger full

sysselsättning även åt minst två kronofogdar. Från denna huvudprincip

förordar utredningen vissa avsteg i det allmänna stödområdet och därmed

jämförbara områden. Utredningen förestår en distriktsindelning med 65 distrikt. Av de nuvarande 81 distrikten behålls 49 oförändrade. De 16 övriga

distrikten bildas genom sammanslagning av nuvarande distrikt (10 si) eller i några fall delar av sådana (6 st). Antalet distrikt med endast en tjänst för kronofogde minskar enligt utredningens förslag från 35 till 17.

Majoriteten av remissinstanserna har godtagit principerna i utredningens

förslag. De föreslagna förändringarna har däremot inte accepterats av berörda kommuner, kronofogdemyndigheter och länsstyrelser. Dessa avstyrker utredningens förslag till förändringar i distriktsindeiningen och framhåller

bl. a. att förändringarna skulle leda till försämrad service för allmänheten, att de strider mot regionalpolitiska måloch att de skulle påverka sysselsättningsmöjligheterna på de berörda orterna på ett oförmånligt sätt.

Utredningens förslag skulle visserligen innebära förbättrade förutsättningar att möta nya arbetsuppgifter och bemästra den allt större komplexiteten i indrivningen. Fördelarna i dessa hänseenden är emellertid inte. såvitt jag kan finna, så stora alt de uppväger de negativa effekter som har påtalats i remissyttrandena från de landsdelar som direkt berörs av de föreslagna förändringarna. Med min syn på värdet av decentralisering inom förvaltningen och bästa möjliga service åt medborgarna samt vikten av att beakta regional- och sysselsättningspolitiska synpunkter måste särskild uppmärk-

samhet ägnas invändningar av den art som har förts fram mot utredningens förslag. Jag fäster också vikt vid att statistiken visar goda indrivningsresultat i de mindre kronofogdedistrikten. Jag är därför inte beredd att acceptera de föreslagna förändringarna i distriktsindelningen utan förordar att nuvarande indelning behålls oförändrad. I samband med remissbehandlingen av

utredningens betänkande har frågor kommit upp om att i något fall göra en

mindre justering genom att av regionalpolitiska skäl föra över någon kommun från ett distrikt till ett annat. En mindre förändring av detta slag bör enligt min mening kunna genomföras, om de regionatpolitiska skälen härför är särskilt starka och allmänhetens krav på fullgod service kan tillgodoses. Det ankommer på regeringen att besluta om sådan förändring.

För att en organisation som omfattar även distrikt med endast en kronofogde skall kunna fungera effektivt föreslår utredningen att sådana distrikt skall kunna få särskilt stöd i sin verksamhet. när ordinarie kronofogde under längre tid är alltför arbetstyngd eller inte är i tjänst. Enligt utredningsförslaget skall ansvaret för stödinsatserna ankomma på den största kronofogdemyndigheten i länet och beslut om förordnande av vikarie eller tjänsteman för handläggning av viss uppgift fattas antingen av chefen för sådan myndighet eller av länsstyrelsen. Remissinstanserna har ställt sig tveksamma till förslaget. Detta antas medföra stora störningar även i arbetet på den större myndigheten som skall bistå med förstärkningspersonal. Några länsstyrelser anser, att ansvaret för stöd till enfogdemyndigheter bör åläggas länsstyrelsen, eftersom man därigenom erhåller en samlad bedömning av myndigheternas behov av stödinsatser.

I likhet med utredningen förordar jag sådana stödinsatser. Genom dessa bör varje kronofogdemyndighet kunna garanteras full kompetens i alla förekommande uppgifter vid varje tidpunkt. En distriktsorganisation med denna utformning möjliggör därför, enligt min mening, att samtliga kronofogdemyndigheter kan anförtros ytterligare kvalificerade arbetsuppgifter t.ex. exekutiv försäljning av fast egendom m. m.. vilket har föreslagits av lagberedningen i betänkandet (SOU 1973:22) Utsökningsbalk. Det största behovet kommer att föreligga i sådana distrikt som endast har en tjänst som kronofogde men även andra distrikt kan hamna i samma situation. Enligt min mening bör det ankomma på länsstyrelsen att besluta om stödåtgärderna. Det ankommer på regeringen att besluta om ordningen för dessa stödåtgärder.

Utredningen föreslår att nuvarande stationeringar av personal utanför kronofogdedistriktens centralorter tills vidare skall behållas oförändrade. Fråga om indragning av en stationering skall enligt utredningen prövas, när det vid en stationering med en exekutiv tjänsteman uppstår vakans på den där placerade tjänsten. Frågan bör även kunna prövas, när kronofogdemyndigheten och personalen är överens härom. Utredningen anser att prövningen bör förutom indragning eller behållande av stationeringen även avse en ändring av den tjänst som är placerad vid stationeringen från heltidstjänst till deltidstjänst. Avgörande vid prövningen bör vara dels stationeringens arbetsvolym, dels allmänhetens behov av service från stationeringen. Utredningen framhåller att allmänhetens möjligheter att besöka tjänsteman på en stationering normalt bör antas vara tillfredsställande, om rescavståndet till stationeringsorten inte är längre än 50 km. En stationering bör enligt utredningen inte dras in, om det medför att invånarna i en viktig del av

stationeringens verksamhetsområde får större avstånd än 50 km till närmaste

stationering eller centralort i distriktet. Föreligger inte angivna förutsättningar för indragning och kan inte tillfredsställande arbetsunderlag för en

heltidstjänst för exekutiv tjänsteman ordnas, bör enligt utredningen en deltidstjänst för exekutiv tjänsteman inrättas. Kompletterande arbetsuppgifter — exempelvis taxeringsarbete inom skatteadministrationen —- som krävs för heltidssysselsättning bör enligt utredningens förslag erbjudas innehavare av sådan deltidstjänst. Remissinstanserna har i allmänhet ställt sig positiva

tillutredningens förslag. Några är dock skeptiska till att behålla stationeringar

med endast en tjänst för exekutiv tjänsteman. Förslaget om kompletterande

arbetsuppgifter inom skatteadministrationen för att fylla ut exekutiv deltids-

tjänst till heltidssysselsättning möts med tveksamhet eller avstyrks av

flertalet remissinstanser. Som skäl anges huvudsakligen, att det medför praktiska svårigheter att låta samma tjänsteman arbeta under skilda

huvudrnän och inom två skilda arbetsområden som ställer olika krav på kompetens och utbildning.

I likhet med utredningen förordar jag att nuvarande stationeringar av

exekutiv personal utanför kronofogdedistriktens centralorter tulls vidare behålls oförändrade. Stationeringarnas antal uppgår tili ca 100. Av dessa är ett

fyrtiotal s. k. enmansstationeringar. Jag har samma uppfattning som utredningen att indragning av sådana stationeringar skall kunna ske endast om det inte avsevärt försämrar den service som kronofogdemyndigheterna skall kunna ge allmänheten och det inte är möjligt att ordna arbetsunderlag ens för

deltidstjänst inom exekutionsväsendet. Förslaget att kompletterande arbets-

uppgifter skall beredas innehavare av deltidstjänst på stationering inom exekutionsväsendet finner jag angeläget. Trots att remissinstanserna är tveksamma till eller avstyrker förslaget förordar jag att det förverkligas. Det är enligt min mening naturligt att i första hand söka lämpliga sådana arbetsuppgifter inom skatteadministrationen. Det ankommer på regeringen att ge föreskrifter för stationeringar av exekutiv personal utanför kronofogdedistriktens centralorter.

Kronofogdemyndighetsutredningen ansluter sig till de principer för utformning av normalorganistionen av en kronofogdemyndighet som har angivits av den tidigare utredningen (DAP). Vid varje myndighet skall finnas en centralavdelning med två sektioner, en för allmänna mål och ärenden och

en för enskilda mål och lönecxekution. Dessutom skall även finnas en fältavdelning som delas in i fältsektioner. Kronofogdemyndighetsutredningen anser att administrativa enheter i regel inte skall inrättas hos myndigheterna. De allmänadministrativa uppgifterna bör normalt ankomma

på en sekreterare hos chefkronofogden eller vid behov ett sekretariat, som utöver sekreteraren består av ytterligare en tjänsteman. Länsstyrelserna skall

så långt som möjligt svara för de stora arbetsrutinerna för personal- och

ekonomiadministrationen för kronofogdemyndigheterna och tillhandagå

den med expertis inom dessa områden. Kronofogdemyndigheterna i Stock-

holm, Malmö och Göteborg föreslås få följande organisation. Uppgifter av

stöd- och servicekarak tär hän förs till en administrativ enhet. Mål och ärenden

avseende konkurs och lönegaranti hänförs ull en särskild enhet liksom mål

och ärenden avseende införsel för underhållsbidrag. Vidare finns en särskild

enhet för intern kontroll och tillsyn. Övriga mål och ärenden fördelas på fvra organisationsenheter vid myndigheten i Stockholm, två vid myndigheten i

Malmö och tre vid myndigheten i Göteborg. Organisationsförslagen har vunnit allmän anslutning bland de remissinstanser som har yttrat sig i frågan.

Några remissinstanser anser att de allmänadministrativa uppgifterna bör

handläggas inom en administrativ enhet som skall finnas vid varje myndig-

-het.

Jag förordar att den organisation som kronofogdemyndighetsutredningen har föreslagit genomförs. I hkhet med utredningen anser jag att administra-

tiva enheter inte bör inrättas vid andra än de största kronofogdemyndigheterna. Länsstyrelserna bör enligt min mening kunna lämna erforderligt stöd i

fråga om personal- och ekonomiad ministrationen för kronofogdemyndighe-

terna. Det ankommer på regeringen att besluta om den närmare organisationen för kronofogdemyndigheterna.

Kronofogdemyndighetsutredningen gör endast en överslagsberäkning av det samlade personalbehovet för kronofogdemyndigheterna och bedömer att

personalbehovet vid dessa skulle medföra i stort set oförändrade personal-

kostnader. Utredningen har dock inte möjlighet att beakta lokala och

speciella förhållanden för resp. kronofogdemyndighet. En särskild projekt-

grupp inom riksskatteverket har upprättat ett bemanningsunderlag för 65 kronofogdedistrikt. Underlaget innebär att personalstyrkan ökar i större och mer arbetstyngda distrikt, blir oförändrad i vissa distrikt och reduceras i vissa andra distrikt. Underlaget upptar ett totalt personalbehov av 2 764 tjänster eller ca 60 fler än i nuvarande organisation. Länsstyrelserna, som har yttrat sig överdetta bemanningsunderlag, yrkar totalt 3 081 tjänster eller ca 375 fler än i

nuvarande organisation. Riksskatteverket har därefter bedömt länsstyrel-

sernas yrkanden och till regeringen redovisat ett bemanningsförslag på totalt 2923 tiänster, en ökning jämfört med nuvarande personal med över 200

tjänster. Länsstyrelserna, som har yttrat sig över slutförstlaget, vidhåller sina tidigare yrkanden. Enligt min mening är det nödvändigt att den kraftfulla satsning som sedan år 1975 har skett inom skatteadministrationen följs upp med en effektiv indrivning. Detta ställer ökade krav på kronofogdemyndigheterna. Vissa kronofogdemyndigheter har i dagsläget en hög arbetsbelastning medan andra

har överkapacitet. Detta beror delvis på förskjutningar i arbetsmängderna mellan distrikten på grund av strukturella förändringar i samhället. För att öka effektiviteten och därigenom uppnå ett bättre indrivningsresultat är det

därför enligt min mening nödvändigt med en omfördelning av personalre-

surserna samt härutöver en viss resursförstärkning av de mest arbetstyngda

myndigheterna. Jag förordar att dessa tillförs 63 nya tjänster samt medel

motsvarande 67 årsarbetskrafter. I den förstärkning som jag förordar har jag

inte räknat med tjänster som biträdande chef vid någon kronofogdemyndighet. Av medlen för årsarbetskrafter avser ca en tredjedel förstärkning av personalresurserna för arbetet med felparkeringsavgifter. Jag är inte beredd att förorda att den överkapacitet som finns inom några distrikt skall dras in eller omfördelas omedelbart. Jag förordar i stället att den dras in efterhand som lämpliga tjänster blir lediga.

En uppföljning av resursförstärkningarnas betydelse för indrivningsresultatet vid de enskilda myndigheterna bör göras så snart förutsättningar härför

föreligger.

Kronofogdemyndighetsutredningen föreslår att reformen skall genom-

föras den 1 januari 1979. Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt eller

lämnat förslaget utan erinran. Riksskatteverket framhåller att kronofogde-

myndigheten i Stockholms distrikt skall flytta in i nya lokaler under våren

1978 och föreslår att organisationsförändringen genomförs den I juli 1978 för den myndigheten.

Även jag anser att den organisation av kronofogdemyndigheterna, som jag

har förordat, bör genomföras den 1 januari 1979 utom för kronofogdemyndigheten i Stockholms distrikt, vilken bör få organisationsförändringen

genomförd den I juli 1978.

Mina ställningstaganden till kronofogdemyndighetsutredningens förslag

innebär, med bortscende från beräknade uppbördsmedel, en medelsanvisning av 316,1 milj. kr. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår uppgår till 51,9 milj. kr. De särskilda uppbördsmedlen beräknar jag till

12.6 milj. kr., en ökning med 2.1 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.

6¶Anslagsberäkning

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1976/77 Utgift 234 970 142 1977/78 — Anslag 253 708 000 1978/79 — Förslag 303 486 000

Sammanställning av anslagsberäkningarna för B 3. Kronofogdemyndighe-

terna (1 000-tal kr.)

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden Personal

Anslag Lönekostnader 201 018 + 45 666 + 43 151 Sjukvård 545 + 54 + 33 Reseersättningar och

Uppbördsmedel Ersättning från allmänna

pensionsfonden 10571 - + 2074 Nettoutgift 253 708 + 69 746 + 49 778

Stockholms län

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före- |

styrelsen draganden Personal

Anslag

Lönekostnader 49 010 + 7011 + 11 101 Sjukvård 155 + 15 + 10

Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 12 278 000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar en förstärkning med 155 tjänster. Stockholms distrikt behöver bl. a. förstärkas med sex kronofogdetjänster och en krono-

fogdesekreterartjänst. I Huddinge, Sollentuna och Solna distrikt begärs en

tjänst som biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. Antalet exekutiva tjänster bör för länet utökas med elva. På grund av utökad arbetsbelastning bör antalet kontorsbiträden ökas med 93. För administrativa uppgifter bör länets kronofogdemyndigheter förstärkas med 41 tjänster varav tio för handläggare.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 3 570 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 75 992 000 kr. Jag har därvid beräknat löne-

och prisomräkningen till 13 764 000 kr. Vidare har jag beräknat 2 339 000 kr

för sex kronofogdetjänster i Stockholms distrikt och tolv administrativa tjänster varav sju för handläggare i länet. I Huddinge, Sollentuna och Solna

distrikt har jag räknat medel för en tjänst som biträdande kronofogde i varje distrikt i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. Gemensamt för distrikten har vidare medel beräknats motsvarande 16 biträdestjänster. Slutligen har jag beräknat preliminärt 507 000 kr. i engångsutgifter bl. a. för

flyttning av kronofogdemyndigheterna i Nacka och Södertälje distrikt och för inköp av inventarier m. m.

Uppsala län

B 3. Kronofogdemyndigheten

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Förestyrelsen draganden Personal

Anslag

Lönekostnader 3972 + 1426 + 832

Sjukvård 12 + 1 + 1 Resecrsättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 720 000 kr.

2. Med hänsyn till den ökade arbetsvolymen yrkas två exekutiva tjänster. Myndigheten behöver dessutom förstärkas med en tjänst som handläggare för personaladministrativa arbetsuppgifter, fem kontorsbiträden, en expeditionsvakt samt en arkivvårdare.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 148 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovcet för kronofogdemyndigheten till 6 114 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och

prisomräkningen till 798 000 kr. Vidare har jag beräknat 138 000 kr. för en

biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst, två administrativa tjänster varav en för handläggare samt medel motsvarande en

biträdestjänst. Slutligen har jag beräknat preliminärt 368 000 kr. i engångsutgifter bl. a. för flyttning av kronofogdemyndigheten i Uppsala distrikt.

Södermanlands län B 3. Kronofogdemyndigheterna 1977/78 Beräknad ändring 1978/79 Läns- Förestyrelsen draganden Personal

Anslag

Lönekostnader 5 562 + 2016 + 937

Sjuk vård 24 + 2 + | Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 161 000 kr.

2. Länsstyrelsen tillstyrker en minskning för länet med en kronofogdesekreterartjänst. För Eskilstuna distrikt yrkas en tjänst som biträdande krono-

fogde. Den exekutiva verksamheten behöver förstärkas med två tjänster. För administrativa uppgifter behöver länets kronofogdemyndigheter förstärkas

med fyra tjänster varav en för handläggare till Eskilstuna distrikt

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 32 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 7 922 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1089 000 kr. Vidare har jag beräknat 15 000 kr för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst i Eskilstuna distrikt. I Katrineholms distrikt räknar jag med indragning av en tjänst som kronofogdesekretcrare. Slutligen har jag beräknat preliminärt

54 000 kr. i engångsutgifter bl. a. för utbyte av kopieringsutrustning i Nyköpings och Katrineholms distrikt.

3 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 129

Östergötlands län

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden Personal

Anslag

Lönekostnader 7442 + 1835 + 1406

Sjukvård 13 - -

Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 339 000 kr.

2. Länsstyrelsen tillstyrker en minskning med en exekutiv tjänst vid

kronofogdemyndigheten i Motala distrikt. För huvudsakligen administrativa

uppgifter begärs i Linköpings och Norrköpings distrikt en förstärkning med fem tjänster varav två för handläggare. Vidare begärs förstärkning med åtta kontorsbiträden i länet.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 32 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för

kronofogdemyndigheterna till 10 709 000 kr. Jag har därvid beräknat löneoch prisomräkningen till 1 492 000 kr. Vidare har jag beräknat 123 000 kr. för två administrativa tjänster, varav en för handläggare i Norrköpings distrikt samt medel motsvarande en biträdestjänst. I Linköpings distrik har jag räknat

med indragning av en tjänst som kronofogdesckreterare. Slutligen har jag beräknat preliminärt 4 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

Jönköpings län

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Förestyrelsen draganden Personal

Anslag Lönekostnader 5 691 + 1530 + 1111 Sjukvård 13 - = Rescersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 133 000 kr.

2. Länsstyrelsen begär förstärkning med fyra tjänster för administrativa uppgifter vid Eksjö och Jönköpings distrikt samt sex kontorsbiträden i länet.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 130 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för

kronofogdemyndigheterna till 8 121 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till I 156 000 kr. Vidare har jag beräknat 143 000 kr. för två

administrativa tjänster samt medel motsvarande två biträdestjänster. Slutligen har jag beräknat preliminärt 27000 kr. i engångsutgifter bl. a. för inventarier till stationeringsorten Vetlanda.

Kronobergs tän

B 3. Kronofogdemyndigheten

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden Personal

Anslag Lönekostnader 3 116 + 770 + 698

Siukvård 7 + l =

Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 530 000 kr.

2. Myndigheten behöver förstärkas med tre administrativa tjänster, åtta

kontorsbiträden samt en kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesckre-

terartjänst.

Föredraganden

Med hänvisning till sam manställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheten till 4 640 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 568 000 kr. Vidare har jag beräknat 162 000 kr. för en administrativ tjänst, en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst samt medel motsvarande tre biträdestjänster.

Slutligen har jag beräknat preliminärt 4000 kr. i engångsutgifter för

inventarier m. m.

Kalmar län

B 3. Kronofogdemyndigheierna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Förestyrelsen draganden Personal

Anslag

Lönekostnader 5 202 + 1 234 + 1098

Sjukvård 16 - - Rceseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 046 000 kr. 2. Länsstyrelsen godkänner en nedskärning med fem exekutiva tjänster för

länet fördelat på tre i Kalmar distrikt, en i Oskarshamns distrikt samt en i Västerviks distrikt. På grund av konstant ökande arbetsuppgifter yrkas en förstärkning med tio och en halv kontorsbiträden samt en tjänst för administrativa uppgifter i Kalmar distrikt.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 7 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för

kronofogdemyndigheterna till 7 436 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och

prisomräk ningen till 1088 000 kr. Vidare har jag beräknat 107 000 kr. för en administrativ tjänst i Kalmar distrikt samt medel motsvarande två biträdestjänster. Slutligen har jag beräknat preliminär 4 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

Gotlands län B 3. Kronofogdemyndigheten 1977/78 Beräknad ändring 1978/79 Läns- Förestyrelsen draganden Personal

Anslag Lönekostnader 1305 + 284 + 222 Sjuk vård 2 - = Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 233 000 kr.

2. Myndigheten yrkar medel för två tjänster som kontorsbiträden.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheten till 1775 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och

prisomräkningen till 226 000 kr. Vidare har jag beräknat 15 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst.

Blekinge län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden Personal

Anslag Lönekostnader 3452 + 1036 + 508 Sjukvård 6 + I + 1 Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 764 000 kr.

2. I Karlshamns distrikt begärs en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. Länsstyrelsen tillstyrker vidare en minskning av den exekutiva personalen med tre tjänster i utbyte mot fyra kontorsbiträden.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 3 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 4 746 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 518 000 kr. Vidare har jag beräknat 15 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst i Karlshamns distrikt, Slutligen har jag beräknat preliminärt 32 000 kr. i engångsutgifter bl. a. för viss telefonutrustning i Karlshamns distrikt.

Kristianstads län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden Personal

Anslag

Lönekostnader 6 176 + 1699 + 1 321 Siukväård 20 - -

Rescersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 144 000 kr.

2. I Hässleholms distrikt begärs en tjänst som biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. För länet behövs dessutom två kronofogdesekreterartjänster totalt. Länsstyrelsen tillstyrker en minskning med två exekutiva tjänster i utbyte mot fem och ett halvt kontorsbiträde. För administrativa uppgifter begärs till Kristianstads och Ängelholms distrikt sex

och en halv tjänst varav en för handläggare. 3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 680 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för

kronofogdemyndigheterna till 8 660 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och

prisomräkningen till 1 282 000 kr. Vidare har jag beräknat 161 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst i Hässleholms distrikt, två administrativa tjänster samt medel motsvarande två biträdestjänster. Slutligen har jag beräknat 27 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

Malmöhus län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden Personal

Anslag

Lönekostnader 18 467 + 5 270 +5 056 Sjukvård 44 + 20 + 10

Resecrsättningar och

]. Löne- och prisomräkning m. m. 3 503 000 kr.

2. Landskrona distrikt behöver förstärkas med en tjänst som biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst och Malmö distrikt med fem tjänster, fyra för kronofogdar och en för kronofogdesekreterarc. På grund av den ökade arbetsvolymen behöver länet vidare förstärkas med sex exekutiva tjänster och 35 kontorsbiträden. För administrativa uppgifter yrkas vidare till Malmö, Helsingsborgs, Lunds och Ystads distrikt 22 tjänster.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 421 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 28 115 000 kr. Jag har därvid beräknat löneoch prisomräkningen till 4 075 000 kr. Vidare har jag beräknat 1451 000 kr. för fyra kronofogdetjänster och en kronofogdesekreterartjänst i Malmö distrikt, elva administrativa tjänster, varav sju för handläggare samt för medel motsvarande 18 biträdestjänster. I Landskrona distrikt har medel beräknats för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. Slutligen har jag beräknat preliminärt 141 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

Hallands län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden Personal

Anslag Lönekostnader 4035 + 1326 + 831 Sjukvård 10 + 2 + 2 Reseersättningar och

Expenser 316 + 139 + 108

Därav engångsutgifter - 69 68

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 049 000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar dels en förstärkning med en kronofogdesekreterartjänst till Varbergs distrikt, dels att befintlig kronofogdesekreterartjänst vid Halmstads distrikt behålls oförändrad. På grund av ökad arbetsbelastning yrkas vidare fyra kontorsbiträden samt fyra tjänster för administrativa uppgifter.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 243 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 5 853 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 933 000 kr. Vidare har jag beräknat 107 000 kr. för två administrativa tjänster och medel motsvarande en biträdestjänst. Slutligen har jag beräknat preliminärt 68 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

Göteborgs och Bohus län

Kronofogdemyndigheterna 1977/78 Beräknad ändring 1978/79 Läns- Förestyrelsen draganden

Personal

Resecrsättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 4 075 000 kr.

2. Göteborgs distrikt behöver förstärkas med fem kronofogdetjänster och

två kronofogdesekreterartjänster. Länsstyrelsen tillstyrker en minskning med sex exekutiva tjänster i utbyte mot elva kontorsbiträden. För administrativa uppgifter behöver vidare länets båda kronofogdemyndigheter

förstärkas med 23 tjänster varav två till Uddevalla distrikt. För handläggning av felparkeringsavgifter yrkas till Göteborgs distrikt ytterligare 19 tjänster.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 192 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för

kronofogdemyndigheterna till 30 662 000 kr. Jag har därvid beräknat löneoch prisomräkningen till 4 530 000 kr. Vidare har jag beräknat 1 351 000 kr. för fem kronofogdetjänster och en kronofogdesekreterartjänst till Göteborgs

distrikt, tio administrativa tjänster varav en i Uddevalla distrikt samt medel motsvarande 15 biträdestjänster. Av tjänsterna för administrativa uppgifter är sju för handläggare. Slutligen har jag beräknat preliminärt 110 000 kr. i

engångsutgifter för inventarier m. m.

Älvsborgs län

Kronofogdemvyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden

Personal Kronofogde-/exckutiv personal 60 - 4 -

Övrig personal 45 + IS + |

105 + UU + 1

Anslag

Lönekostnader 7853 + 1619 + 1516 Sjukvärd 13 - =

Reseersättningar och

Expenser 498 + 278 + 152

Därav engångsutgifter = 150 93

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 332 000 kr. 2. I Alingsås och Trollhättans distrikt begärs en tjänst som biträdande

kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. Länsstyrelsen tillstyrker ett utbyte av två exekutiva tjänster mot nio kontorsbiträden. För administrativa uppgifter behöver länets kronofogdemyndigheter förstärkas med sex tjänster varav en för handläggare i Borås distrikt.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 160 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för

kronofogdemyndigheterna till 10 940 000 kr. Jag har därvid beräknat löne-

och prisomräkningen till I 414 000 kr. Vidare har jag beräknat 185 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot kronofogdesekreterartjänst i

vartdera Alingsås och Trollhättans distrikt, en administrativ handläggartjänst I Borås distrikt samt medel motsvarande tre biträdestjänster. Slutligen

har jag beräknat preliminärt 93 000 kr. i engångsutgifter bl. a. för flyttning av

kronofogdemyndigheten i Alingsås distrikt.

Skaraborgs län Kronofogdemyndigheterna 1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden Personal

Anslag

Lönekostnader 5184 + 1116 + 921 Sjukvård 7 + 2 + 2

Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1175 000 kr. 2. Länsstyrelsen begär en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst i Skövde distrikt. Antalet exekutiva tjänster kan

reduceras med tre i utbyte mot två kontorsbiträden. Länsstyrelsen yrkar vidare fyra tjänster för administrativa uppgifter.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 20 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för

kronofogdemyndigheterna till 7 769 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och

prisomräk ningen till 1 270 000 kr. Vidare har jag beräknat 15 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot kronofogdesekreterartjänst i Skövde distrikt.

Värmlands län Kronofogdemyndigheterna 1977/78 Beräknad ändring 1978/79 Läns- Förestyrelsen draganden Personal

Anslag

Lönekostnader 6 091 + 1416 + 1122

Sjukvård 17 - -

Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 169 000 kr.

2. I Arvika distrikt begärs en tjänst som biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. På grund av ökad arbetsbelastning behöver antalet kontorsbiträden utökas med sex för länets kronofogdemyndigheter tillsammans. I Karlstads distrikt begärs tre tjänster för administrativa uppgifter, varav en för handläggare.

3. Omkostnaderna beräknas minska (-— 42 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 8 722 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 146 000 kr. Vidare har jag beräknat 55 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesckreterartjänst i Arvika distrikt och en administrativ tjänst i Karlstads distrikt. Slutligen har jag beräknat preliminärt 31000 kr. i engångsutgifter för flyttning av personalen på stationeringsorten Filipstad.

Örebro län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Förestyrelsen draganden Personat

Anslag Lönekostnader 5573 + 897 + 1029 Sjukvård 10 + 4 + 4 Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 179 000 kr.

2. Örebro distrikt behöver förstärkas med två tjänster som kronofogdar varav en i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst. Antalet exekutiva

tjänster kan enligt länsstyrelsen minskas med fyra i utbyte mot fem kontorsbiträden. För administrativa uppgifter yrkas vidare en förstärkning

med fem tjänster varav en till Lindesbergs distrikt.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 292 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 7 946 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1259 000 kr. Vidare har jag beräknat 55 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst och en administrativ tjänst i Örebro distrikt. Slutligen har jag beräknat preliminärt 166 000 kr. i engångsutgifter bl. a. för flyttning av kronofogdemyndigheterna i Hallsbergs och Lindesbergs distrikt.

Västmanlands län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Förestyrelsen draganden Personal

Anslag

Lönckostnader 5 200 + 1098 + 996 Sjukvård 8 + 2 + 2

Resecersättningar och

Expenser 369 + 54 + M

Därav engångsutgifter = - 4

1. Löne- och prisomräkning m. m. 933 000 kr.

2 Antalet exekutiva tjänster kan enligt länsstyrelsen reduceras med en tjänst i både Köpings och Västerås distrikt. På grund av ökad arbetsbelastning

bör länets kronofogdemvy ndigheter förstärkas med fem kontorsbiträden. För

administrativa uppgifter yrkas en förstärkning med tre och en halv tjänster varav en till Köpings distrikt.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 10 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 7 214 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1016 000 kr. Vidare har jag beräknat 84 000 kr. för en administrativ handläggartjänst samt medel motsvarande en biträdestjänst i

Västerås distrikt. Stutligen har jag beräknat preliminärt 4 000 kr. i engångsut-

gifter för inventarier m. m.

Kopparbergs län Kronofogdemyndigheterna 1977/78 Beräknad ändring 1978/79 Läns- Förestyrelsen draganden Personal

Anslag

Lönekostnader 5 846 + 2 04i + 1016 Sjukvård 23 + 2 -

Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 363 000 kr.

2. I Falu distrikt yrkas en förstärkning med två kronofogdetjänster och i Mora distrikt med en tjänst som kronofogde. Enligt länsstyrelsen kan antalet exekutiva tjänster reduceras med en för länet totalt. På grund av ökad arbetsbelastning bör länets kronofogdemyndigheter förstärkas med 15 kontorsbiträden. För administrativa uppgifter yrkas till Falu distrikt fyra tjänster varav en för handläggare.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 267 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 8 409 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och prisomräkningen till 1 095 000 kr. Vidare har jag beräknat 51 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst i Falu distrikt samt för länet medel motsvarande en biträdestjänst. Slutligen har jag beräknat preliminärt 50 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m.m.

4 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 129

Gävleborgs län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Förestyrelsen draganden Personal

Anslag Lönekostnader 2155 + 1815 + 1275 Sjuk vård 17 + 2 - Reseersättningar och

Expenser 633 + 193 + 64

Därav engångsutgifter - 72 5

1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 002 000 kr.

2. Länsstyrelsen tillstyrker en minskning med tre exekutiva tjänster och tre kontorsbiträden. För administrativa uppgifter yrkas en förstärkning med fyra tjänster.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 386 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 10 001 000 kr. Jag har därvid beräknat löneoch prisomräkningen till 1 410 000 kr. Slutligen har jag beräknat preliminärt

5 000 kr. i engångsutgifter för bindning av visst arkivmaterial.

Västernorrlands län

Kronofogdemyndigheterna 1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden Personal

Anslag Lönekostnader 1464 + 1262 + 1205 Sjukvård 9 - - Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 388 000 kr.

2. Länsstyrelsen tillstyrker indragning av en kronofogdesekreterartjänst

vid vardera Härnösands och Örnsköldsviks distrikt. Antalet exekutiva tjänster kan enligt länsstyrelsen minskas med 15 vid länets kronofogdemyndigheter. För administrativa uppgifter behöver Sundsvalls distrikt förstärkas med två tjänster varav en för handläggare.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 10 263 000 kr. Jag har därvid beräknat löneoch prisomräkningen till 1 426 000 kr. Jag räknar med indragning av en kronofogdesekreterartjänst i vardera Härnösands och Örnsköldsviks distrikt.

Jämtlands län

Kronofogdemyndigheten

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Före-

styrelsen draganden Personal

Anslag Lönekostnader 3585 + 614 + 622 Sjukvård 9 - - Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 678 000 kr.

2. Länsstyrelsen tillstyrker indragning av en kronofogdesekreterartjänst. För administrativa uppgifter behöver myndigheten förstärkas med en tjänst.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 51 000 kr.)

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheten till 4 793 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och

prisomräkningen till 695 000 kr. Vidare har jag beräknat 36 000 kr. för medel

motsvarande en biträdestjänst. Jag har även räknat med indragning av en

kronofogdesekreterartjänst vid kronofogdemyndigheten i Östersunds distrikt. Slutligen har jag beräknat preliminärt 13 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

Västerbottens län

Kronofogdemyndigheterna

1977/78 Beräknad ändring 1978/79

Läns- Förestyrelsen draganden Personal

Anslag Lönekostnader 5137 + 970 + 934 Sjukvård 15 - - Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 970 000 kr.

2. Umeå distrikt behöver förstärkas med en tjänst som biträdande kronofogde. Antalet exekutiva tjänster kan enligt länsstyrelsen reduceras med sex för hela länet. För administrativa uppgifter behöver Umeå distrikt

förstärkas med två tjänster. |

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 40 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 7 246 000 kr. Jag har därvid beräknat löne- och

prisomräkningen till 987 000 kr. Vidare har jag beräknat 51 000 kr. för en

biträdande kronofogdetjänst i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst samt en administrativ tjänst i Umeå distrikt. Slutligen har jag beräknat preliminärt 4 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

Norrbottens län Kronofogdemyndigheterna 1977/78 Beräknad ändring 1978/79 Läns- Förestyrelsen draganden Personal

Anslag Lönekostnader 8173 + 2077 + 1629 Sjukvård 15 - - Reseersättningar och

1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 380 000 kr.

2. För att kunna uppfylla sin stödjande funktion till övriga kronofogdemyndigheter inom länet behöver Luleå distrikt förstärkas med en tjänst som kronofogde. Enligt länsstyrelsen kan antalet exekutiva tjänster minskas med två för länet och antalet kontorsbiträden med en. För administrativa uppgifter behöver Luleå distrikt förstärkas med två tjänster.

3. Omkostnaderna beräknas öka (+ 196 000 kr.).

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för kronofogdemyndigheterna till 12 171 000 kr. Jag har därvid beräknat löneoch prisomräkningen till 2 208 000 kr. Vidare har jag beräknat 63 000 kr. för en biträdande kronofogdetjänst i Luleå distrikt. Slutligen har jag beräknat preliminärt 118 000 kr. i engångsutgifter för inventarier m. m.

Diverse ändamål

1977/78 Beräknad ändr. 1978/79

Mynd. Förce-

draganden

Central löneutbetalning 135 - 6 - 6

Utbildning av personal vid

Föredraganden

Jag har för kostnader för löneutbetalning samt för de s. k. löngivaravgifterna beräknat en minskning av kostnaderna under posten central löneutbetalning med 6 000 kr. för kronofogdemyndigheterna. För utbildningsverksamheten för personal inom kronofogdemyndigheterna har jag beräknat ytterligare 1 113 000 kr. Kostnaderna för datamaskintid inom exekutionsväsendet ökar med 3037 000 kr. För det fortsatta utvecklingsarbetet och försöksverksamheten med ett riksdatasystem inom exekutionsväsendet, REX-systemet, har jag dock beräknat en minskning med 407 000 kr. Från delposten för blanketter m. m. skall bestridas dels kostnader för blanketter, dels kostnader för service av kronofogdemyndigheternas bokföringsmaskiner. Jag har beräknat ytterligare 153 000 kr. resp. 321 000 kr. för nämnda ändamål.

7¶Hemställan

Med hänvisning till dels vad jag nu har anfört, dels sammanställningarna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den distriktindelning och de riktlinjer för en ny

arbetsorganisation för kronofogdemyndigheterna som jag har

förordat,

2. till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1978/79 anvisa ett

förslagsanslag av 303 486 000 kr.

8¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden, och beslutar att genom proposition föreslå regeringen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga I

Län Förslag till krono- Nuvarande kronofogdedistrikt fogdedistrikt (centralort) som ingår i föreslaget distrikt

AB Handen Handen Huddinge Huddinge Nacka Nacka Sollentuna Sollentuna Solna Solna Stockholm Stockholm Södertälje Södertälje Täby Norrtälje

Täby C Uppsala Uppsala Eskilstuna Eskilstuna

Nyköping Katrineholm

Nyköping

E Motala Motala Norrköping Norrköping Linköping Linköping

F Eksjö Eksjö Jönköping Jönköping Värnamo Värnamo Växjö Växjö H Kalmar Kalmar Oskarshamn Oskarshamn Västervik Västervik I Visby Visby K Karlshamn Karlshamn Karlskrona Karlskrona LE Hässleholm Hässleholm Kristianstad Kristianstad Angelholm Angelholm M Helsingborg Helsingborg Landskrona Landskrona

Lund Eslöv

Lund Malmö Malmö Ystad Trelleborg

Ystad

N Halmstad Halmstad : Varberg Varberg

[0] Göteborg Göteborg Uddevalla Uddevalla

Län Förslag till kronofogde- Nuvarande kronofogdedistrikt distrikt (centralort) som ingår i föreslaget distrikt

P Alingsås Alingsås

del av Trollhättan

(Ale kommun) Borås Borås

Trollhättan Trollhättan (utom Ale kommun)

Vänersborg

R Lidköping Lidköping

Mariestad Skövde Falköping

Skövde S Arvika Arvika Karlstad Kristinehamn

Karlstad

Sunne Sunne

T Lindesberg Lindesberg

Örebro Hallsberg

Karlskoga

Örebro

U Köping Köping Västerås Västerås w Falun Avesta

Borlänge

Falun (utom Rättviks och

Leksands kommuner)

Ludvika Mora Mora

del av Falun (Rättvik och

Leksands kommuner)

Xx Gävle Gävle

Sandviken Hudiksvall Hudiksvall Söderhamn Söderhamn Y Härnösand Härnösand Sundsvall Sundsvall

Örnsköldsvik Sollefteå

Örnsköldsvik

Z Östersund Östersund

AC Lycksele Lycksele

Skellefteå Skellefteå Umeå Umeå

Län Förslag till kronofogde- Nuvarande kronofogdedistrikt distrikt (centralort) som ingår i föreslaget distrikt

BD Boden Boden del av Piteå (Arjeplogs, Arvidsjaurs och Alvsbyns kommuner) Gällivare Gällivare Haparanda Haparanda Kiruna Kiruna Luleå Luleå del av Piteå (Piteå kommun)

Bilaga 2

NORMALORGANISATION FÖR KRONOFOGDEMYNDIGHET

Kronofogdepersonal med Chefsi särskild ordning faststallt kronofogde målområdesansvar

Chefskronofagdens sekreterare U'sekretariat"”)

CENTRALAVDELNING FÄLTAVDELNING

ÅL MH

Sektion A lallm mål Sektion E (ensk mål Fältsektionter) samt ärenden) och löneexekution) Registerföring m m Enskilda mål — fält verkställighet i all- —centra!-, handräck- —utsökningsmål männa och enskilda nings- och bevak- —- mål enligt lagen om mål ningsregister avbetalningskop —utrednings- och delgiv- —restitutionsford- — exekutiv försäljning ningsverksamhet ringar i allmänna och en- —driftsbevis skilda mål — växel- och check- — kassa, bokföring, protest redovisning

Bokföring m m Löneexekution — kassa, bokföring, införsel i allmänna redovisning och enskilda mål —intern kontroll och —-löneutmätning i alltillsyn männa och enskilda mål —måil enligt lagen om Konkursärenden m m arbetsgivares kvitt- — konkursbevakning ningsrätt mm —anstallningsregister = ärenden enligt 10 5 — bokföring, redovisackordskung. ning -—lönegarantiarenden —utmätningsed

Bilaga 2

FÖRSLAG TILL ORGANISATION för kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Malmo och Göteborg

P ersonal till Uti KARONODIREKTÖR forlogande

[ I | MH I

ADMINISTRATIV KONKURS/LÖNE- ENHET FÖR UNDER. KONTROLL OCH AVDELNING ENHET GARANTIENHET HAÄLLSBIDRAG (10) TILLSYN 1. 2,3,4

Personalarminäträtion Kontorsenhet utbildning och — expedition information - A målssextion I — E målssek tion I — loneerekution | —-

Ekonomi och sntendentur FaltenNet — faltsektion - furtsaktion —- filtiekton - faltsea ton

Bilaga 3 Personalbehov för kronofogdemyndigheterna per län