med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten
Regeringens proposition
1977/78:15
med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten;
beslutad den 20 oktober 1977.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
SVEN ROMANUS
Propositionens huvudsakliga innehåll
Sedan flera år tillbaka pågår arbete för att införa automatisk databehandling (ADB) inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Enligt gällande planer skall ctt ADB-system, i vilket fastighetsregistret och inskrivningsregistret är samordnade i tekniskt hänseende, införas för begränsade delar av landet. Hittills har ett sådant integrerat system, driftsystem 1, tagits i bruk endast i Uppsala län. I propositionen föreslås på grundval av en översyn som nu har verkställts vissa ändringar i riktlinjerna för fastighetsdataverksamheten.
Behovet att med hjälp av ADB förbättra den nuvarande registreringen bedöms liksom tidigare vara stort inom både fastighetsregistreringen
nerna att ADB skall införas på båda verksamhetsfälten. Däremot föreslås att man i stället för det nuvarande integrerade driftsystemet skapar två skilda ADB-system, ett för fastighetsregistreringen och ett för inskrivningsväsendet. De skilda systemen skall i all möjlig utsträckning byggas upp genom en utbrytning ur driftsystem 1. Övergången från manuell registrering till ADB-teknik skall även i fortsättningen ske parallellt på de båda verksamhetsområdena.
I propositionen dras en anslagsmässig och geografisk ram upp för verksamheten under en första femårsperiod. Verksamhetens utformning under kommande etapper kommer att utredas vidare. Denna översyn kommer bl. a. att omfatta vissa mera övergripande frågor såsom regionalisering och integritet.
1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 15
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1977-10-20
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman,
Ahlmark. Romanus, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren,
Åsling, Troedsson, Mundebo, Ullsten, Wikström, Johansson
Föredragande: statsrådet Romanus
Proposition med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten
1¶Inledning
År 1968 beslöt riksdagen att ett nytt system för fastighetsregistrering-
en skulle införas (prop. 1968: 1 bil. 4 s. 10, SU 1968: 2. 3LU 1968: 5, rskr 1968: 80). Två år senare fattades beslut om ctt nytt system också
för inskrivningsväsendet (prop. 1970:1 bil. 4 s. 44, SU 1970: 2, 3LU
1970: 8, rskr 1970: 96). Besluten innebär bl. a. att fastighetsregister och
inskrivningsregister skall föras centrall med hjälp av automatisk databehandling (ADB).
Den 28 juli 1968 inrättades centralnämnden för fastighetsdata (CFD). Nämnden har till uppgift att genomföra fastighetsdatareformen i den män detta inte ankommer på annan myndighet.
År 1973 beslöt riksdagen att ett första driftsystem omfattande fastighetsregister och inskrivningsregister -— driftsystem 1 — skulle införas för begränsade delar av landet (prop. 1973: I bil. 4 s. 24, CU 1973: 8,
rskr 1973: 79). Det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma inom vilka områden systemet skulle tillämpas. Samma år antogs också den
lagstiftning i fråga om inskrivningsväsendet och fastighetsregistreringen
som systemet förutsatte (prop. 1973: 13, CU 1973: 9, rskr 1973: 80, SES
1973: 98—101). Driftsystem 1 är sedan den 1 januari 1976 som försöksverksamhet i drift med rättsverkan i Uppsala län, se bl.a. SFS
1975: 1110.
År 1974 ändrade riksdagen riktlinjerna för den del av fastighetsregis-
terreformen som avsåg fastighetsbeteckningarna (prop. 1974: 48, CU
1974: 30, rskr 1974: 252). Beslutet innebar emellertid inte något ändrat ställningstagande till hur registreringen skulle anordnas.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 twllkal-
lades sakkunniga för utredning av ett riksomfattande system för fastighetsregistreringen m. m. Kommittén, som antog namnet fastighetsdata-
kommittén (FADAK), avlämnade den 28 september 1976 betänkandet (SOU 1976: 56 och 57) Fastighetsdata.!
Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av Svea hovrätt, domstolsverket — efter hörande av Stockholms tingsrätt, Uppsala
tingsrätt, Falu tingsrätt, Norrköpings tingsrätt, Bollnäs tingsrätt och Jämtbygdens tingsrätt —, CFD, datainspektionen, försvarsstaben, sta-
tens vägverk, kammarkollegiet, statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), bankinspektionen, försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket (RRV),
riksskatteverket (RSV), lantbruksstyrelsen — efter hörande av lantbruksnämnderna i Uppsala, Älvsborgs, Kopparbergs och Gävleborgs län —,
statens naturvårdsverk, miljödatanämnden, expertgruppen för regional
utredningsverksamhet (ERU), statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, statens lantmäteriverk (LMV) — efter hörande av överlantmätarmyndigheterna i Uppsala, Södermanlands, Malmöhus, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län samt fas-
tighetsbildningsmyndigheterna i Uppsala, Östhammars, Katrineholms, Ystads och Köpings lantmäteridistrikt —, länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON), länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Malmöhus, Göte-
borgs och Bohus, Skaraborgs och Kopparbergs län, Sollentuna, Stock-
holms, Enköpings, Uppsala, Malmö, Göteborgs, Lidköpings och Umeå
kommuner, ADB-beredningsgruppen inom kommundepartementct. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges domareförbund, Sveriges advokatsamfund, Sveriges industriförbund — som har
yttrat sig tillsammans med Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) — Sveriges föreningsbankers förbund, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska försäkringsbolags riksförbund — till vars yttrande Folksam har anslutit sig —, Tjänstemännens centralorganisations tjänstemannasektion (TCO-S), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i
Sverige (LO) — som har bifogat yttrande av Svenska kommunalarbetarc-
förbundet —, Svenska bankföreningen — till vars yttrande Post- och Kreditbanken, PKbanken har anslutit sig —, Svenska sparbanksförening-
en, Konungariket Sveriges stadshypotlckskassa, Sveriges fastighetsägareförbund, Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund, Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypotcksinstitution — till vars yttrande Sveriges allmänna hypoteksbank har anslutit sig —, Stadshypoteks tjänstemannaförening, Svenska kommunal-tekniska föreningen, Sve-
riges lantmätareförening, Arkitektförbundet samt Föreningen Sveriges länsdatachefer.
1! De sakkunniga var gencraldirektören Sven Moberg samt ledamöterna av riksdagen Thure Jadestig, Filip Johansson, Maj-Lis Landberg och Hans Wachtmeister.
Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat yttranden från Lidingö, Nacka, Södertälje och Täby kommuner samt från Stockholms läns landsting. Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden från Helsingborgs och Lunds kommuner.
Efter samråd med cheferna för budget- och bostadsdepartementen anhäller jag att nu få ta upp frågan om ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten.
2 Nuvarande förhållanden
2.1 Inledning
Dot finns f.n. 58 fastighetsregistermyndigheter och 95 inskrivningsmyndigheter. Mer än tusen personer är helt eller delvis sysselsatta inom de båda verksamhetsområdena. De årliga lönekostnaderna uppgår till närmare 100 miljoner kr. Betecknande för såväl fastighetsregistreringen som inskrivningsväsendet är att verksamheterna bygger på registerföringsmetoder och arbetsrutiner i övrigt som utvecklades under de första årtiondena av 1900-talet (fastighetsregistreringen) och 1930-talet (inskrivningsväsendet).
2.2 Fastighetsregistreringen och lantmäteriväsendet
Jord- och stadsregister, som med en gemensam beteckning kallas fastighetsregister, förs av fastighetsregistermyndigheterna. Fastighetsregistret syftar till att bringa ordning och reda i jordförhållandena och att ge publicitet åt rättigheter och belastningar i fråga om den fasta egendomen. Registret bildar även underlag för fastighets- och tomträttsböckerna, beskattningsväsendet i fråga om fast egendom och tomträtt, lantmätcriväsendet, bebyggelse- och bostadsplaneringen samt annan samhällsplanering.
Fastighetsregistreringen är i princip en statlig angelägenhet som åvilar länsstyrelserna i egenskap av fastighetsregistermyndighet. Därutöver finns f.n. 34 kommunala fastighetsregistermyndigheter. De sistnämnda svarar i de flesta fall för fastighetsregistreringen inom cn begränsad del av kommunen medan länsstyrelsen har ansvaret för registreringen inom kommunen i övrigt. Lantmäteriverket samordnar och leder verksamheten med fastighetsregistreringen och har också tillsynsskyldighet över fastighetsregistermyndigheterna.
De registerböcker som används inom fastighetsregistreringen är som regel bundna och medger endast handskrift. IT ett mindre antal myndigheter begagnas lösbladsband.
Antalet sysselsatta räknat i helårsarbetskrafter uppgick år 1976 till 193. fördelat på 8 lantmätare, 16 ingenjörer och 169 övriga tjänstemän.
För lantmäteriväsendet (fastighetsbildningsverksamheten) är landet indelat i 87 statliga lantmäteridistrikt, som vart och ett är verksamhetsområde för en fastighetsbildningsmyndighet. För särskilda fastighetsbildningsuppgifter finns ytterligare 72 fastighetsbildningsmyndigheter (specialenheter), varav 30 statliga och 42 kommunala. Specialenheternas uppgifter avser jordbrukets och skogsbrukets rationalisering samt utvecklingen av tätbebyggelse. På länsplanet finns inom varje länsstyrelse en lantmäterienhet med en överlantmätare som chef. Centralt har lantmäteriverket hand om ledningen och tillsynen av lantmäteriverksamheten,
2.3 Inskrivningsväsendet Inskrivning enligt jordabalken sker i fastighetsböcker och tomträttsböcker, som förs av inskrivningsmyndigheterna. Inskrivningsväsendets främsta uppgift är att ge publicitet och rättsligt skydd åt rättsförvärv i fråga om fast egendom samt att garantera trygghet och effektivitet åt fastighetsomsättningen och = fastighetskrediten. Inskrivningsärendena handläggs på inskrivningsdag. som — med undantag för Uppsala län (jfr under 3) — hålls en gång i veckan. Inskrivningsväsendet är sedan gammalt knutet till de allmänna underrätterna. Med några få undantag finns vid varje tingsrätt en inskrivningsmyndighet, som organisatoriskt utgör en del av domstolskansliet. Antalet inskrivningsmyndigheter är f.n. 95. Central myndighet är domstolsverket. Fastighetsböckerna och tomträttsböckerna utgörs som regel av lösbladsband. Endast ett obetydligt antal böcker förs numera i bundna band. Antalet helårssysselsatta uppgick år 1976 till 767, varav 18 domare, 156 notarier och 593 biträden.
3 Hittillsvarande verksamhet inom fastighetsdataprojektet
Enligt 1968 ärs beslut om en reform av [astighetsregistreringen skulle ett nytt, för land och stad enhetligt fastighetsregister läggas upp. Registret skulle föras centralt med hjälp av ADB. Vidare skulle ett enhetligt fastighetsbeteckningssystem införas och fastigheternas läge anges med koordinater. Arbetet på reformen skulle påbörjas omedelbart och genomförandet föregås av viss försöksverksamhet. Det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma hur det fortsatta utredningsarbetet och genomförandet av registerreformen skulle organiseras. Den år 1970 beslutade reformen av inskrivningsväsendet innebar att ett nytt inskrivningsregister skulle införas. Registret skulle föras cen-
tralt med hjälp av ADB. Handläggningen av inskrivningsärenden skulle ske bos lokala inskrivningsmyndigheter, knutna till en eller flera tingsrätter i varje län. Inskrivningsdag skulle hållas varje arbetsdag. Möjligheterna till en teknisk samordning med fastighetsregistret skulle undersökas närmare. Även införandet av det nya inskrivningsregistret skulle föregås av försöksverksamhet.
I anslutning till 1968 års beslut inrättades CFD, till en början med i huvudsak samma ställning som cn statlig kommitté. Genom riksdagsbeslut år 1971 (prop. 1971: I bil. 4 s. 10, CU 1971: 5, rskr 1971: 49) omvandlades CFD till statlig myndighet. Nämnden, som år 1973 omlokaliserades [rån Sundbyberg till Gävle, har till uppgift att bygga upp och vidareutveckla centrala fastighets- och inskrivningsregister. CED skall i sitt arbete samråda med LMV och domstolsverket. LMV svarar för fastighetsbeteckningsreformen och tillsammans med fastighetsregistermyndigheterna för övriga uppgifter som krävs för fastighetsregistoerreformens genomförande och som inte ankommer på CFD. Domstolsverket (tidigare domstolsväsendets organisationsnämnd) leder arbetet med att förbereda fastighetsböckernas innehåll för överförande till ett centralt inskrivningsregister, grundat på ADB. Inskrivningsmyndigheterna vid tingsrätterna utför beredning och sanering av innehållet i fastighetsböckerna.
Under år 1971 påbörjades i Uppsala län ett databanksförsök med ett ADB-system. Försöket, som sedermera kom att kallas driftsystem 0, omfattade ca 40 000 fastigheter. En första försöksetapp utvärderades hösten 1971. I samband därmed uttalade CFD att den genomförda försöksetappen hade bekräftat att en fastighetsdatabank borde byggas upp med utnyttjande av terminalteknik för direktkommunikation med databanken. CFD lade härefter i april 1972 fram Systemförslag — driftsystem 7. Enligt detta förslag borde den inledda försöksverksamheten fortsätta även under åren 1972—1974 och under år 1973 utvidgas till att omfatta samtliga fastigheter i Uppsala län. I mitten av år 1974 borde ctt centralt fastighetsregister (FR) och ett centralt inskrivningsregister (IR), båda förda med hjälp av ADB, ersätta den manuella registerföringen i länet och manuella register således inte längre föras. Enligt en preliminär långtidsplan, som redovisades i systemförslaget, skulle systemet därefter successivt utvidgas till att omfatta även Gävle kommun, Stockholms län samt delar av Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län, cller totalt ca 960 000 av landets närmare 4 miljoner fastigheter. Systemet borde enligt CFD avlösas av ett rikssystem, driltsystem 2, i slutet av år 1976.
Driftsystem 1 skulle enligt CFD:s förslag liksom försökssystemet i Uppsala län vara terminalbaserat. Fastighetsregistermyndigheterna och inskrivningsmyndigheterna skulle kommunicera med en central dator över terminaler som anslöts till datorn över telefonnätet. Dessa myndigheter skulle svara för att registren hölls aktuella, s. k. ajourföring, me-
dan CFD skulle svara för system och datadrift. Andra intressenter,
t. ex. fastighetsbildningsmyndigheter och banker, skulle kunna få ansluta s. k. presentationsterminaler till datorn. Innehället i de nya registren skulle i princip motsvara det nuvarande innehållet i jordregister,
stadsregister, fastighetsböcker och tomträttsböcker. FR borde därutöver
innehålla vissa fullständigare uppgifter om planer och bestämmelser,
inskrivna avtalsservitut samt kvartersuppgifter, adressuppgifter och ko-
ordinatuppgifter. Vissa uppgifter om fastighetstaxering borde läggas in
i FR från länsstyrelsernas ADB-baserade fastighetstaxeringsregister. IR borde kompletteras med uppgifter från länsstyrelsernas personregister om ägares adress och civilstånd. Fastighetsregistermyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas uppgiftsskyldighet om olika beslut, t.ex.
till lokal skattemyndighet om ändringar i fastighetsindelningen och om sökta och beviljade lagfarter, borde fullgöras maskinellt. Likaså borde uppgifter från lastighetsregistermyndighet till inskrivningsmyndighet om
ändringar i fastighetsindelningen lämnas maskinellt. Bevis om beslut i
inskrivningsärenden, t. ex. lagfartsbevis och pantbrev, liksom utdrag ur
registren borde också framställas maskinellt.
Kostnaderna för att genomföra driftsystem 1 enligt nu redovisade planer beräknades av CFD i en kompletterande skrivelse i november 1972 tull ca 47 milj. kr. Kostnaderna för systemutveckling samt kost-
naderna för fastighetsregistermyndigheterna och inskrivningsmyndigheterna ingick inte i dessa beräkningar.
Efter remissbehandling av systemförslaget föreslogs i 1973 års statsverksproposition (prop. 1973: I bil. 4 s. 24) att den pågäende försöksverksamheten skulle ersättas av driftsystem I för begränsade delar av
landet. Det borde enligt föredragande departementschefen ankomma på
Kungl. Maj:t att besluta om vilka områden driftsystem 1 skulle omfatta. Systemet borde dock omfatta Uppsala län fr.o.m. den I juli 1974. Förslaget godtogs av riksdagen (CU 1973: 8, rskr 1973: 79). Departementschefen hade i propositionen framhållit att undersökningar av alternativa lösningar borde ingå som ett mycket viktigt Ied i arbetet på utvecklingen av driftsystem 2. Vid utskottsbehandlingen erinrades om detta uttalande och förutsattes att konvertering av driftsystem I till annat maskinellt system skulle vara möjlig.
Samtidigt som arbetet med driftsystem 1 fortsatte enligt de av riks-
dagen godtagna riktlinjerna inledde CFD under år 1973 vissa undersökningar om alternativa lösningar för ett rikssystem i samråd med data-
samordningskommittén (DASK). Även riksskatteverket och statskontoret deltog i arbetet. Statskonsult AB fick i uppdrag att svara för de när-
mare undersökningarna. I början av år 1974 lade Statskonsult i en rap-
port bl. a. fram olika förslag till hur driftsystem I skulle kunna utvecklas till ADB-system för hela landet. Rapporten överlämnades av CFD till chefen för justitiedepartementet, varvid dock betonades att förslagen
CFD:s eller någon annan myndighets uppfattning i frågan.
På grund av bl.a. kritik mot reformens konsekvenser för det nuvarande beståndet av by- och gårdsnamn antogs är 1974 ändrade riktlinjer för den i fastighetsregisterreformen ingående s. k. beteckningsreformen (prop. 1974: 48, CU 1974: 30, rskr 1974: 252).
Kritik hade riktats mot fastighetsdatareformen också från andra utgångspunkter. Kritiken hade bl. a. skjutit in sig på de stora kostnaderna för reformen. Tidsplanen för genomförande av ett rikssystem hade — bl. a. på grund av de ändrade riktlinjerna för fastighetsbeteckningsreformen — kommit att förskjutas. Frågorna om ett rikssystem hade visat sig vara mycket komplexa. I den nyssnämnda propositionen om ändrade riktlinjer för beteckningsreformen aviserade departementschefen (prop. 1974: 48 s. 38) — samtidigt som han uttalade att arbetet med driftsystem 1 borde fortsätta enligt tidigare planer i stort — att han ämnade tillkalla en särskild utredning med parlamentarisk förankring för att närmare utreda förutsättningarna för ett rikssystem.
Verksamheten inom CFD fick således våren 1974 en delvis ändrad inriktning, nämligen att förbereda genomförandet av driftsystem 1 i Uppsala län och i andra begränsade delar av landet i den omfattning regeringen kunde komma att bestämma, medan FADAK fick i uppdrag att undersöka hur ett fastighetsdatasystem för hela landet borde vara utformat.
Enligt de planer som CFD hade dragit upp i systemförslaget till drifltsystem Il skulle officiell drift av FR och IR — med slopande av den manuella registerföringen — ha börjat i Uppsala län den 1 juli 1974. Bl. a. på grund av de ändrade riktlinjerna för fastighetsbeteckningsreformen kunde den tidsplanen inte hållas. Under budgetåret 1974/75 pågick systemmodifiecringar samt ytterligare försöksverksamhet i Uppsala län. Bl. a. prövades de maskincella systemen för FR och IR under ett s. k. handläggningsförsök. Försöket tillgick så att alla ärenden vid berörda fastighetsregistermyndigheter och inskrivningsmyndigheter handlades dels med tillämpning av de rutiner som var avsedda att gälla för driftsystem 1, dels på vanligt sätt. Utvärdering av detta handläggningsförsök dokumenterades av CFD i samråd med domstolsverket och LMV i en sammanfattande rapport, Handläggningsförsök med fastighetsdatasystemet, daterad den 1 september 1975.
CEFD, domstolsverket och LMV hemställde hösten 1975 bl.a. att regeringen måtte besluta om att införa drift av fastighetsdatasystemet med rättsverkan från den I november 1975 för Uppsala län. Genom beslut den 11 december 1975 bestämde regeringen att systemet fick tas i drift fr.o.m. den 1 januari 1976 i Uppsala län, sc bl.a. SFS 1975: 1110. Samtidigt utfärdades ett nytt regleringsbrev för CFD för budgetåret 1975/76. Regeringen uttalade i detta regleringsbrev att ställ-
ning till utformning och organisation av ett eventuellt riksomfattande fastighetsregistreringssystem kunde tas först sedan FADAK avgivit sitt betänkande och detta hade remissbehandlats. Regeringen uttalade vidare att den i avvaktan härpå medgav att drift med rättsverkan fick äga rum i Uppsala län som försöksverksamhet under tiden den 1 januari——-den 31 december 1976. CFD skulle i samråd med domstolsverket och LMV före den 1 september 1976 till regeringen inkomma med rapport angående utfallet av försöksverksamheten.
Regeringen har senare genom beslut den 9 december 1976 och den 30 juni 1977 förlängt denna försöksverksamhet att pågå t. v. till 1977 års utgång. För försöksverksamheten gäller dels att nuvarande fastighetsböcker och tomträttsböcker skall kompletteras med uppgifter som har förts in i inskrivningsregistret, dels att driften av fastighetsregistret skall anordnas på sådant sätt att återgång till manuell registrering inte förhindras och kan ske utan tidsutdräkt. Databehandlingen utförs av DAFA vid dess filial i Gävle.
För den pågående försöksverksamheten med drift med rättsverkan gäller bl. a. följande särskilda författningar: — Jagen (1973: 98) om inskrivningsregister — fastighetsdatakungörelsen (1974: 1058) — fastighetsregisterkungörelsen (1974: 1059) — inskrivningsregisterkungörelsen (1974: 1061) — kungörelsen (1974: 1063) om fastighetsbevis m. m. — förordningen (1975: 1110) om vissa inskrivningsmyndigheters om-
råde, m. m. — förordningen (1975: 1127) om verksamheten vid inskrivningsmyn-
dighet som för inskrivningsregister — förordningen (1975: 1129) om cxpeditionsavgift vid centralnämnden
för fastighetsdata.
Jämsides med utvecklingen och uppbyggnaden av driftsystem 1 har CFD också bedrivit utrednings- och utvecklingsarbete avseende koordinatregistrering och koordinatutnyttjande för t.ex. samhällsplanerande verksamhet.
Kostnaderna för fastighetsdataprojektet uppgår 1.0. m. budgetåret 1976/77 till sammanlagt ca 100 milj. kr.
4 FADAK 4.1 Reformbehovet. Principer för en ADB-teknisk lösning
FADAK anser i likhet med tidigare bedömare att det finns ett påtagligt reformbehov inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Kommittén har prövat konsekvenserna av att behålla den nuvarande manuella verksamheten inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet i huvudsak oförändrad men har funnit att detta skulte medföra betydande kostnader och likväl innebära att de nuva-
rande bristerna i stort sett består. Bl a. mot denna bakgrund anser FADAK att ett sådant alternativ inte bör förordas. I stället bör, i enlighet med vad som konstaterats vid tidigare gjorda bedömningar, ADBteknik användas för att på sikt avhjälpa bristerna i det nuvarande manuella förfarandet.
När det gäller frågan om hur ADB-tekniken bör utnyttjas och den takt, i vilken en ADB-reform bör genomföras, är olika lösningar tänkbara. FADAK anser att de olika principiella ställningstaganden som datasamordningskommittén (DASK) har gjort i fråga om utformningen av statliga, riksomfattande, administrativa ADB-system — bl. a. i promemorian (Ds Fi 1975: 1) "Samordning av statliga administrativa ADBsystem” — bör vara styrande. FADAK ansluter sig till DASK:s överväganden och påpekar att dessa synes ha vunnit anslutning när riksdagen våren 1975 bestämde riktlinjerna för ett nytt ADB-system inom folkbokföringen och beskattningen.
Beträffande frågan om teknisk samordning mellan skilda statliga. administrativa ADB-system anser FADAK det vara särskilt beaktansvärt att långt gående teknisk samordning mellan sådana system kan medföra betydande risker för komplikationer, förseningar och ökade kostnader när det gäller systemutveckling, genomförande, drift och underhåll. De allt lägre kostnaderna för teknisk utrustning jämfört med ökande personalkostnader talar numera mot längre gående teknisk samordning mellan sådana ADB-system som nämndes nyss. Samordningen bör i stället riktas in på informationsutbyte.
När det gäller frågan om centraliserad eller regionaliserad drift av statliga, riksomfattande, administrativa ADB-system av det slag, som ADB-system inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet skulle utgöra. bör i princip den lösning väljas som bäst tillgodoser fastighetsregistermyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas verksamhet och samtidigt är billigast. Några försvarsmässiga, sysselsättningsmässiga eller andra speciella skäl som entydigt talar för en centraliserad eller rTegionaliserad lösning torde enligt FADAK:s mening inte föreligga.
I fråga om samhällsplaneringens behov av data framhåller FADAK att ADB-system för fastighetsregistreringen bör byggas upp med sikte på de administrativa verksamheter — i första hand fastighetsregistreringen, fastighetsbildningen och inskrivningsväsendet — som systemen skall betjäna. FADAK delar DASK:s och andra bedömares principiella uppfattning att pågående utredningar med anknytning till kommundepartementet och SCB bör avvaktas innan definitiv ställning tas till frågan hur olika statliga ADB-system bör utnyttjas inom samhällsplaneringen. Utnyttjandet inom samhällsplaneringen av data i ADB-system för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet bör emellertid underlättas genom sådana åtgärder som redan nu kan vidtas i detta syfte. Till sådana åtgärder hör att man i möjlig mån använder enhetliga definitioner
i fråga om gemensamma begrepp och att man möjliggör uttag av data för bearbetning i andra ADB-system för planeringsändamål.
4.2¶Rezgisterinnehåll, aktualitet och åtkomstmöjlighet
Vid sidan av det mer principiella synsätt som redovisats nyss bör enligt FADAK:s mening valet av lösning styras av de krav när det gäller
registerinnehåll, aktualitet och åtkomstmöjligheter till registerinnehållet. som framtida tekniska lösningar inom flfastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet på kortare och längre sikt bedöms böra tillgodose. Vad först gäller registerinnehållet har FADAK funnit att det nuvarande innehållet i jord- och stadsregister på kortare sikt är tillräckligt.
När det gäller arcaluppgifter samt planer och bestämmelser m. m. bör
innehållet på sikt förbättras och koordinatregistrering av landets fastighetsbestånd ske. Om tekniska möjligheter ges bör även olika fastighets-
taxeringsuppgifter finnas tillgängliga i ett nytt system för fastighets-
registreringen. Registerinnehållet på inskrivningssidan bör motsvara det
som finns i nuvarande fastighets- och tomträttsböcker. Innehållet bör dock kompletteras med lagfaren ägares personnummer eller organisationsnummer och adress samt med köpeskilling.
Beträffande åtkomstmöjligheterna till registerinnehållet konstaterar FADAK att flertalet användare av fastighetsdata behöver såväl uppgif-
ter ur fastighets- och inskrivningsregister som taxeringsuppgifter och att
det torde vara en avsevärd fördel om uppgifterna, som i dag är placerade på skilda håll, i framtiden finns gemensamt tillgängliga. En reform
behöver emellertid inte syfta till att dessa önskemål om samtidig åt-
komst tillgodoses redan från början även om möjligheten till ett samordnat informationsuttag bör eftersträvas på sikt. FADAK ställer sig
också avvisande till det planerade kravet på s.k. riksåtkomst, dvs. att
uppgift om viss fastighet oavsett belägenhet skall kunna inhämtas vid valfri registermyndighet.
När det gäller uppgifternas aktualitet i framtida register synes nuvarande författningskrav motsvara det behov som finns. För inskrivningssidan betyder detta att en inskrivningsdag i veckan och 14 dagars expeditionstid är en godtagbar ordning även i fortsättningen under förutsättning att expeditionstiderna verkligen — till skillnad mot nu —
kan hållas av samtliga inskrivningsmyndigheter. FADAK:s inställning innebär att man bör frångå de hittillsvarande planerna på inskrivningsdag varje arbetsdag (det s. k. endagsintervallet).
4.3¶Driftsystem 1 och alternativ till detta system
CFD har på FADAK:s begäran undersökt konsekvenserna av att driftsystem I genomförs i hela landet med erforderliga modifieringar, dvs.
alt man går vidare på den väg som inletts genom försöksverksamheten i Uppsala län. Dessa undersökningar visar enligt FADAK:s mening att det krävs betydande systemmodificringar för att bygga ut driftsystem 1 till ctt riksomfattande system. Kalendertiden för omläggning av nuvarande register skulle uppgå till minst tio och kanske närmare 15 år. Arbetsinsatsen kan uppskattas till omkring I 000 personår. Kostnaderna skulle överstiga 200 milj. kr. Härtill skulle komma investeringskostnader för teknisk utrustning — bl. a. fem datorer — på över 100 milj. kr.
När det gäller möjligheter till andra ADB-tekniska lösningar för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet än driftsystem I som ett riksomfattande system kan egentliga alternativ enligt FADAK:s uppfattning inte utformas utan att man frångår den tekniska integration för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet som finns i driftsystem 1. Alternativa lösningar förutsätter således att skilda system skapas för fastighetsregistreringen respektive inskrivningsväsendet och att det samband, som måste finnas mellan två sådana system, baseras på informationsutbyte över maskinellt läsbart medium, t. ex. magnetband. Om man bortser från de kostnader som hittills har lagts ned inom fastighetsdataprojektet — när betänkandet lades fram i runt tal 80 milj. kr. — blir sådana lösningar vid ett samtidigt genomförande i stort sett lika dyra och tidsödande som att genomföra driftsystem 1 i hela landet. Detta beror framför allt på den besvärliga övergången från nuvarande förhållandevis ålderdomliga register och registerföringsmetoder till ADBteknik. Härtill kommer att det skulle krävas en kalendertid av minst tre år för att nu utveckla nya ADB-system, vilket skulle försena starten av den angelägna reformen med samma tid.
Driftsystem I är enligt FADAK:s mening ett mycket komplext och tekniskt avancerat ADB-system. Detta beror framför allt på den integrerade systemlösning som valts. BL a. av detta skäl är det enligt kommitténs uppfattning svårt att göra säkra bedömningar rörande kostnader och tidsåtgång samt konsekvenser i övrigt vid ett genomförande av systemet i hela landet. Härtill kommer att man vid ett sådant val skulle binda sig för dels mycket höga investeringskostnader för avsevärd tid och dels en systemlösning som visserligen med hänsyn till teknikens nuvarande ståndpunkt kanske är mest rationell och ekonomisk men som med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen på ADB-området kan visa sig innebära olägenheter. Samma invändningar kan i princip riktas också mot ett val av skilda ADB-tekniska lösningar för de berörda verksamhetsområdena om sådana system skall genomföras samtidigt, låt vara att komplexiteten då minskar. En sådan lösning skulle vidare medföra en senareläggning av reformstarten med cirka tre år.
4.4 FADAK:s lösning
Mot bakgrund av nu redovisade överväganden har FADAK sökt finna en lösning som minskar de nämnda olägenheterna, förkortar tiden för registeromläggningen och kostnaderna men ändå innebär att de kostnader och det arbete som hittills lagts ned på driftsystem 1 kan utnyttjas i all möjlig utsträckning. FADAK anser att den bästa lösningen är att nu i hela landet genomföra den del av driftsystem 1, som är uppbyggd för att betjäna fastighetsregistreringen, och låta valet av ADB-teknisk lösning för inskrivningsväsendet anstå ytterligare några år i avvaktan på erfarenheterna dels av omläggning till och drift av fastighetsregistersystemet, dels av den tekniska utvecklingen. Vid en sådan lösning räknar FADAK med att tiden för omläggningen av fastighetsregistret kan begränsas till ca sju år. De investeringskostnader som man behöver binda sig för reduceras till uppskattningsvis ca 150 milj. kr. Reformen blir mer hanterlig och överblickbar.
De skäl som talar för att man som första etapp väljer fastighetsregistreringen är enligt FADAK följande. Fastighetsregistret utgör grundvalen för fastighetsböckerna vid inskrivningsmyndigheterna. Beteckningsreformen är i praktiken omöjlig att genomföra om man inte utnyttjar ADBteknik. Den ålderdomligare registertekniken gör reformbehovet mest akut inom fastighetsregistreringen. Samhällsplaneringens behov av fastighetsdata är företrädesvis knutet till fastighetsregisteruppgifter. Mot detta kan invändas att de direkta intäkter i form av minskat personalbehov som står att vinna vid övergång till ADB nästan helt är koncentrerade till inskrivningsväsendet. Enligt FADAK kan personalbesparingen i ett datoriserat inskrivningsväsende uppgå till 25 procent. Denna effekt blir än mer uttalad om man tar bänsyn till beräknade ökningar av ärendevolymerna inom inskrivningsväsendet. I sina kalkyler har FADAK utgått från att antalet inskrivningsärenden fram till år 1980 ökar med fem procent om året och att ökningen därefter upphör. En samlad bedömning leder dock till att ADB-reformen vid en etappindelning av angivet slag bör inledas inom fastighetsregistreringen.
FADAK förordar av främst ckonomiska skäl att ADB-systemet för fastighetsregistreringen utformas som ctt centralt system. Beredskapsoch krigsaspekter, näringspolitiska frågor, risken för centralisering av beslutsfunktionerna och integritetsaspekten utgör inte skäl att närmare överväga en regionalisering vare sig till länsnivå (länsdatorerna) eller till något annat antal regioner.
FADAK framhåller att dess val av lösning inte innebär att verksamheten inom inskrivningsväsendet bör bedrivas i oförändrade former till dess man övergår till ADB-tcknik inom detta område. I stället bör kraftiga ätgärder omedelbart sättas in för att hjälpligt undanröja vissa av de brister som nu finns samt för att förbereda och underlätta en kom-
mande övergång till ADB. Sådana åtgärder är i första hand s. k. sanering av de nuvarande fastighetsböckerna och omskrivning av gamla
bundna registerböcker till lösbladsband men även t. ex. förbättringar av arbetsplaneringen och delegering av visst beslutsfattande från juristper-
sonal till icke rättsbildad personal.
4.5 Uppsalaförsöket
Enligt FADAK kan skäl anföras både för och emot en fortsatt drift
av driftsystem 1 i Uppsala län om FADAK:s lösning väljs. Om man
bibehåller försöksverksamheten ger detta fördelar i form av samlad till-
gäng till fastighetsanknutna uppgifter, snabbare ärendehandläggning och bevarat systemkunnande. Vidare undviks omställningsproblem för per-
sonalen vid inskrivningsmyndigheten i Uppsala. Å andra sidan kan fortsatt drift i Uppsala län inte förväntas ge ytterligare betydande erfarenheter av värde för inskrivningsväsendet. Däremot följer tyngre och mer
kostsam datorbearbetning, högre krav på utrustning och personal, behov
av undantagsrutiner, risk för störningar inom fastighetsregistersystemet och mer komplicerat och dyrare systemunderhåll. Negativa effekter uppstår hos registeranvändare utanför Uppsala län. Lagstiftningsarbetet försvåras. Ekonomiska bindningar till driftsystem 1 görs. Väljer man senare en annan lösning än driftsystem 1 för inskrivningsväsendet uppstår över-
gångsproblem i Uppsala län. Enligt FADAK:s mening måste ett viktigt underlag för bedömningen
av Uppsalaförsökets framtid vara den rapport där försöksverksamheten
redovisas. FADAK har dock av tidsskäl avstått från att göra någon egen
bedömning av rapporten. En annan viktig faktor är om man redan vid
prövningen av FADAK:s förslag i huvudfrågan kan bestämma tidpunkten då en ADB-reform inom inskrivningsväsendet kan börja. Med hän-
syn till vad som sagts nu har FADAK inte ansett sig böra lägga fram
något förslag i frågan om fortsatt drift av Uppsalaförsöket.
4.6 Organisatoriska frågor
FADAK har i sitt betänkande även berört frågan om fastighetsregist-
reringens framtida organisation. Det gäller dels fördelningen av statliga och kommunala fastighetsregistermyndigheter, dels en närmare anknytning mellan fastighetsregistreringen och fastighetsbildningsmyndigheterna. Kommittén har stannat för att inte nu föreslå någon förändring i
dessa hänseenden, bl. a. för att ett snabbt genomförande av ADB-reformen inte skall störas av organisatoriska förändringar.
Även för inskrivningsväsendet anser FADAK att den nuvarande organisationen i huvudsak bör bestå t. v. Med hänsyn till omläggningsproblematiken och komplexiteten bör man sannolikt, för att inte störa om-
läggningsarbetet, låta ADB-reformen genomföras innan man överväger
några större organisatoriska förändringar.
FADAK har även föreslagit att den maskinella driften av ADB-systcmet överflyttas från DAFA till CFD.
4.7 Reservation och särskilda yttranden
Ledamöterna Filip Johansson och Hans Wachtmeister har i en rescr-
vation anfört att, mot bakgrund av FADAK:s förslag i huvudfrågan, försöksverksamheten med driftsystem 1 i Uppsala län bör läggas ned.
De anser vidare att CFD:s arbetsuppgifter, sedan ADB-systemet för fastighetsregistreringen genomförts och visat sig fungera tillfredsställande,
bör övertas av LMV.
Ledamoten Maj-Lis Landberg har i särskilt yttrande understrukit vikten av att en ADB-reform påbörjas så snart som möjligt även inom inskrivningsväsendet.
Experten, överdirektören i CFD Sune Andersson har i särskilt yttrande förordat en etappvis utbyggnad av driftsystem 1. Om FADAK:s förslag genomförs förordar han att försöksverksamheten i Uppsala län
får fortsätta.
Experten, avdelningschefen i statskontoret Gunnar Ekstam har anslutit sig till reservationen såvitt avser nedläggning av Uppsala-försöket.
5¶Rapporten Fastighetsdatasystemet
FADAK:s bedömningar av driftsystem 1 grundar sig bl. a. på erfarenheter från det omfattande handläggningsförsök med fastighetsdatasyste-
met som ägde rum under tiden november 1974-—juni 1975. Erfarenheterna från försöket har dokumenterats i en den 1 september 1975 avgiven rapport Handläggningsförsök med fastighetsdatasystem. Rapporten låg till grund för CFD:s, domstolsverkets och LMV:s framställning hösten 1975 om övergång till drift med rättsverkan. I samband med sitt beslut i
december 1975 att drift med rättsverkan skulle upptas som försöksverk-
samhet i Uppsala län fr. o. m. den 1 januari 1976 föreskrev regeringen att
CFD, i samråd med nyssnämnda myndigheter, skulle före den I septem-
ber 1976 redovisa utfallet av försöksverksamheten i en rapport till regeringen. Denna redovisning har skett i en rapport den 30 augusti 1976, Fustighetsdatasystemet. Drift med rättsverkan i Uppsala län. FADAK
har framhållit att man i sitt arbete inte haft möjlighet att följa upp och utvärdera Uppsalaförsöket och att man av tidsskäl inte kunnat beakta innehållet i den nyssnämnda rapporten.
Rapporten från Uppsalaförsöket grundas till avsevärd del på inter-
vjuer med personal vid registermyndigheter, banker rm. fl. systeman-
vändare. Sammanlagt har representanter för ca 25 olika användande organ tillfrågats. Innehållet har också behandlats i den s. k. totalplaneringsgruppen, i vilken ingår företrädare för CED, domstiolsverket, LMV. inskrivningsmyndigheten i Uppsala domsaga, länsstyrelsen i Uppsala län samt Svenska kommunförbundet. Kommunförbundets representant har framhållit att förbundet, som inte aktivt arbetar inom systemet, inte har kunnat ta ställning till innehållet i rapporten, medan gruppen i övrigt har ställt sig bakom rapporten.
Enligt rapporten är erfarenheterna från driften med rättsverkan mycket positiva. Erfarenheterna sammanfattas på följande sätt.
— Fastighetsdatasystemets användbarhet anses vara mycket god i de olika verksamheter där systemet utnyttjas.
— Systemets funktion såväl centralt som lokalt har varit god. Systemet har inte visat sig ha några allvarliga fel eller brister.
— Tillgängligheten, som under handläggningsförsöket tidvis upplevdes som oacceptabelt låg, har förbättrats genom olika åtgärder. Systemanvändarna anser nu att tillgängligheten är god.
— Kvalitén på registeruppgifterna är god.
— Systemanvändarna har funnit registerinnehållet vara tillräckligt fullständigt för respektive verksamhet.
— Den samlade tillgången till uppgifter ur fastighets- och inskrivningsregister samt taxeringsuppgifter är enligt samtliga användare särskilt värdefull.
Från resurssynpunkt har fastighetsdatasystemet medfört realiserbara vinster. En personal på 3 jurister och 10 biträden anses i princip tillräcklig för den nuvarande verksamheten vid inskrivningsmyndigheten i Uppsala. Som jämförelse nämns att det år 1974 fanns 17 biträden vid myndigheten. Sedan dess har en ökning i ärendevolymen skett som, om man inte gått över till ADB, skulle ha medfört behov av ytterligare biträdespersonal. Behovet av juristpersonal har påverkats på motsvarande sätt.
Vid fastighetsregistermyndigheterna är behovet av personal ungcefär detsamma som före övergången till drift med rättsverkan, Det har dock framhållits att de knappa personalresurserna för fastighetsregistrering behöver utökas betydligt om man skulle återgå till det tidigare använda manuella systemet.
Hos fastiehetsbildningsmyndigheterna, kreditorganisationer och andra användande organ anses systemet påverka resursbehovet i gynnsam riktning. Dessa organ — främst sådana som har terminal — anger att systemet medför fördelar, främst beroende på de kortare expeditionstiderna och på att uppgifter som tidigare måste efterfrågas hos olika organ nu kan erhållas samlat. Enköpings kommun har för sin del gjort en lönsamhetskalkyl avseende terminalinnehav. Genom att använda terminal sparar kommunen bl. a. resor till registermyndigheterna. Redan genom bort-
fallet av rese- och traktamentskostnader anses det bli lönsamt att anskaffa egen terminal.
Under handläggningsförsöket 1974-75 riktades från personalen vid inskrivningsmyndigheten i Uppsala kritik mot systemet med daglig inskrivning som ansågs medföra minskad möjlighet att planera arbetet och ökad stress. Erfarenheterna från driften med rättsverkan är mer positiva. De problem som fanns kvar under första halvåret 1976 hänförde sig företrädesvis till tidpunkten när behandlingen av en inskrivningsdag håller på att avslutas. Detta beror på att systemet för närvarande inte medger samtidig behandling från terminal av flera inskrivningsdagar. Möjlighet till sådan behandling skulle vara en fördel när man har eftersläpningar i förhållande till daglig inskrivning. När de sista ärendena som tillhör cn viss inskrivningsdag behandlas uppstår ojämn arbetsbelastning och väntetider varvid stress upplevs. Möjligheterna att samtidigt behandla två på varandra följande inskrivningsdagar utreds för närvarande. En sådan lösning väntas medföra önskvärda förbättringar av arbetsförhållandena när eventuella eftersläpningar skall arbetas in.
Vad gäller arbetsmiljön i övrigt har de personer som utnyttjar systemet mest och som använder terminal framhållit att arbetet nu blivit trivsammare och mera stimulerande. Den utbildning och information om systemet som meddelats användarna har överlag fått ett mycket positivt bemötande. En genomgående uppfattning bland användarna är enligt rapporten att man inte önskar återgå till det tidigare, manuella systemet.
Från ett par håll redovisas i rapporten mera kritiska synpunkter på driftsystem 1. Ett av de tio kreditorgan som har representerats vid intervjuerna anser att fastighetsdatasystemet inte innehåller något som är avsevärt bättre än det manuella systemet. Den kommunala fastighetsregistermyndigheten i Uppsala anser att man för registerföringen kan klara sig med ett manuellt system, främst på grund av det ringa antalet ärenden.
Rapporten mynnar ut i följande bedömning.
Från Uppsala län föreligger ett omfattande erfarenhetsmaterial från såväl omläggning som drift av fastighetsdatasystemet. Detta material har utgjort grunden för den vidareutveckling och effektivisering av hittills utnyttjade system för omläggning och drift som genomförts vid CEFD. De arbeten som genomförts visar att de system som används i Uppsala, och som ursprungligen planerats för delar av landet, kan an-
statsmakternas ställningstagande till fastighetsdatareformens inriktning på ett effektivt sätt införa fastighetsdatasystemet som ctt rikssystem.
2 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr I5
6¶Remissyttrandena
6.1 Reformbehovet och behovet av ADB
En stor majoritet av remissinstanserna delar FADAK:s bedömning att
det finns ett påtagligt reformbehov inom [astighetsregistreringen och in-
skrivningsväsendet och att ADB-teknik måste komma till användning för
att på sikt avhjälpa bristerna i det nuvarande manuella förfarandet. Till
dem som anser att ADB-tckniken är det rätta medlet att komma till
rätta med problemen inom fastighetsregistreringen och/eller inskrivnings-
väsendet hör Svea hovrätt, domstolsverket och fyra tingsrätter, CFD, statens vägverk, kammarkollegiet, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, RSV, lantbruksstyrelsen och tre lantbruksnämnder, statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, LMV, överlantmätarmyndigheterna i Uppsala, Södermanlands, Malmöhus, Västmanlands, Gävleborgs och Norrbottens län, LON, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs samt Kopparbergs län, Sollentuna, Stockholms, Malmö och Göteborgs kommuner, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges domareförbund, Sveriges advokatsamfund, Svenska försäkringsbolags riksförbund, TCO-S, SACO/SR, LO, Svenska sparbanksföreningen, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Stadshypoteks tjänstemannaförening och Sveriges
lantmätareförening.
SAF/Industriförbundet har ingen crinran mot FADAK:s bedömning av reformbehovet. De anser emellertid att kommittén okritiskt har utgått från att ADB står för den bästa eller rent av den enda användbara tekniken för att tillgodose reformbehovet. Organisationerna efterlyser en komplettering av utredningsresultatet för att belysa det s.k. noll-
alternativet, dvs. förbättringsåtgärder utan dyrbara investeringar i ADB-
teknik. De anser att i ett sådant alternativ skulle mikrofilmtekniken, rätt tillämpad, kunna tillföra både fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet väsentliga rationaliscringsvinster. Liknande synpunkter anförs av en reservänt i RSV.
Fastighetsbildningsmyndigheten i Uppsala distrikt anser att det egentliga fastighetsregistret skulle kunna inrättas som ctt rent manuellt sy-
stem.
Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinsti-
tution ställer sig i princip bakom FADAK:s bedömning att en ADBreform bör genomföras på inskrivningssidan men endast under förut-
sättning att rationaliseringsvinster kan nås utan några besvärande negativa effekter för användarna. Föreningen anser att inskrivningsmyndig-
heterna numera fullgör sina uppgifter tillfredsställande. Förekommande
brister avser expeditionstiderna, telefonservicen och den ökande felfrekvensen i de bevis som utfärdas.
Domstolsverket instämmer i och för sig i FADAK:s uppfattning att behovet av en snabb reform är mest uttalat på fastighetsregistersidan.
Verket anser emellertid att en övergång till ADB även inom inskriv-
ningsväsendet är synnerligen angelägen. Verket grundar denna uppfattning på sin bedömning av vilka resurser som, med hänsyn till den sanno-
lika ärendeutveckligen, kommer att behövas i fråga om personal och lo-
kaler, om inte övergång sker till ADB.
Statens planverk anser att inskrivningssidans nuvarande situation mot
bakgrund av dess betydelse från allmän synpunkt måste betecknas som alarmerande. LMV [framhåller att förhållandena inom fastighetsregistreringen mycket snart blir helt ohållbara om inte reformarbetet kommer i gång. LMV pekar särskilt på registerböckernas fysiska tillstånd, den ökande anhop-
ningen av anteckningar i anmärkningskolumnerna, den otillfredsställande arbetsmiljön samt de ökande kraven på fastighetsuppgifter i sam-
hällsplanering, samhällsbyggande och andra verksamheter.
6.2¶Krav på en ADB-tceknisk lösning
6.2.1. Registerinnehåll
FADAK anser att det nuvarande innehållet i jord- och stadsregister
på kortare sikt är tillräckligt också för [astighetsregistret men att det bör förbättras när det gäller arealuppgifter och uppgifter om planer och be-
stämmelser om markens användning. Denna uppfattning delas av alla
remissinstanser som yttrat sig i frågan. Detsamma gäller åsikten att olika
fastighetstaxeringsuppgifter bör finnas tillgängliga i ett nytt system för fastighetsregistreringen. Remissinstanserna ansluter sig som regel också till bedömningen att inskrivningssidan bör ha ett innehåll som motsvarar
det som finns i de nuvarande fastighets- och tomträttsböckerna men
kompletterat med lagfaren ägares personnummer eller organisationsnummer och adress samt med köpeskilling.
Åtskilliga synpunkter framförs i fråga om enskildheter i registerinne-
hållet.
Vad först gäller fastighetsregistret anser kammarkollegiet, LMV och länsstyrelsen i Skaraborgs län alt jordnaturen krono även i fortsättningen bör framgå av fastighetsregistret. SACO/SR vill ha förvaltande myndighet redovisad för statlig egendom. Adressuppgifter bör helst
från början ingå i fastighetsregistret, anser SCB, LMV, länsstyrelsen i
Stockholms län, Lidingö, Sollentuna, Täbv, Enköpings och Uppsala kommuner, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Svenska kommunaltekniska föreningen. ADB-beredningsgruppen anser att möjlig-
heterna att få in adressuppgifter i fastighetsregistret bör utredas. LMV,
länsstyrelsen i Skaraborgs län och ADB-beredningsgruppen anser vidare
att man bör utreda om kvartersregister skall ingå i fastighetsregistret.
Enligt LMV bör möjlighet finnas att anteckna nybyggnadskarta som teknisk åtgärd. SCB instämmer i FADAK:s bedömning att redovisning av
befintlig bebyggelse i ett inledningsskede inte bör ingå i fastighetsregist-
ret. Önskemål om en förenklad redovisning av mantal genom användande av procent med lämpligt antal decimaler framförs av länsstyrelsen i Malmöhus län, överlantmätarmyndigheten i Malmöhus län samt fastig-
hetsbildningsmyndigheten i Ystads distrikt. Fastighetsbildningsmyndigheten i Uppsala distrikt håller för troligt att man av kostnadsskäl bör
avstå från att redovisa samfälligheter och fastighetsbildningsservitut i
fastighetsregistret. Överlantmätarmyndigheten i Malmöhus län anser att undersökningar bör sättas i gång för att åstadkomma metoder att plan-
mässigt komplettera [astighetsregistret med gränsbestämningar, ägoutbyten, äldre samfälligheter, servitut och gemensamhetsanläggningar.
Svea hovrätt, domstolsverket och Jämtbygdens tingsrätt anser att in-
skrivningsregistret bör redovisa lagfaren ägares civilstånd. Dessa remissinstanser och Sveriges domareförbund betonar värdet av att det framgår av registret om ägaren är omyndig. Domstolsverket, Stockholms tingsrätt och SACO/SR framhåller att det är angeläget att taxeringsuppgifter förs in i ett separat inskrivningsregister.
6.2.2 Åtkomst
Många remissinstanser kritiserar FADAK:s bedömning att en reform
inte redan från början behöver syfta till samtidig tillgång till uppgifter ur
fastighets- och inskrivningsregister likaväl som taxeringsuppgifter. Till dessa hör Svea hovrätt, domstolsverket, CFD, LMV, länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus och Skaraborgs län, Stockholms, Sollentuna, Uppsala, Malmö och Helsingborgs kommuner, Sveriges föreningsbankers förbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund, TCO-S, Svenska sparbanksföreningen, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Stadshypoteks tjänstemannaförening och Sveriges lantmätrareförening. Enköpings
kommun har positiva erfarenheter av terminalanvändningen och stryker under värdet av den samtidiga tillgången till ifrågavarande uppgifter. CFD påpekar att nästan alla tillfrågade organ enligt FADAK:s undersökningar har behov av både fastighetsregister- och inskrivningsregisteruppgifter. Användarna har vid utvärderingen av Uppsala-försöket
betonat att den samtidiga tillgången till dessa uppgifter och taxerings-
uppgifter är särskilt värdefull. Enligt CFD påverkar denna väsentliga
höjning av scrvicenivån användarnas benägenhet att själva anskaffa terminaler. Detta leder i sin tur till att behovet av upplysningar från in-
skrivningsmyndigheterna minskar. Enligt LMV:s mening bör allra största vikt fästas vid det helt entydiga användarkravet på tillgång till aktuella uppgifter ur både fastig-
hets-, inskrivnings- och taxeringsregister. För fastighetsbildnings- och
uppdragsverksamheten inom lantmäteriet är det mycket väsentligt att
detta krav tillgodoses. Såvitt LMV kan bedöma skulle det inte bli lönsamt att installera bildskärmsterminaler hos fastighetsbildningsmyndig-
heterna om man endast får tillgång till fastighetsregisteruppgifter.
Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution anser däremot att behovet av samtidig tillgång till uppgifter ur fas-
tighetsregister och inskrivningsregister är övervärderat.
FADAK:s avvisande inställning till ett krav på riksåtkomst kommenteras endast av ett mindre antal remissinstanser. Domstolsverket och
CFD framhåller att möjligheten till intern regionalisering i driftsystem
I medför att man, om så anses önskvärt. kan förhindra riksåtkomst även
vid central drift. Enligt lantbruksstyrelsen saknar riksåtkomst betydelse
för lantbruksnämndernas verksamhet. Även länsstyrelsen i Malmöhus län, överlantmätarmyndigheten i Malmöhus län, Södertälje kommun och SACO/SR anser att riksåtkomst kan undvaras. Svenska försäkrings-
bolags riksförbund påpekar att riksåtkomst för många användare torde vara en förutsättning för att de skall finna det motiverat att ansluta egna terminaler. Enligt riksförbundet blir sålunda egna terminaler aktuella för försäkringsbolagens del först när systemet tillåter åtkomst av data för hela landet.
6.2.3¶Aktualitet
Endast få remissinstanser uttalar sig uttryckligen om FADAK:s be-
dömning att de nuvarande författningskraven på registeruppgifternas
aktualitet är tillräckliga och att det s. k. endagsintervallet skall överges.
Stockholms tingsrätt, Norrköpings tingsrätt och Jämtbygdens tingsrätt, bankinspektionen, Sveriges domareförbund, SACO/SR och Svenska bankföreningen anser att det är tillräckligt med inskrivningsdag en dag i veckan. Föreningen mellan ombudsmännen vid Sveriges landshypo-
teksinstitution finner 14 dagars expeditionstid fullt godtagbar och anmärker att datasystemet cj automatiskt ger kortare expeditionstid. Såväl
bankinspektionen som bankföreningen förutsätter att den författningsmässiga expeditionstiden på 14 dagar verkligen iakttas i fortsättningen.
Enligt CFD ger erfarenheterna från verksamheten i Uppsala vid handen att ordningen med endagsintervall inte för med sig några egentliga nackdelar när man använder ett sådant system som driftsystem I representerar. Å andra sidan medför den dagliga inskrivningen flera fördelar, som inte är obetydliga. i form av snabbare handläggning, jämnare arbetsbelastning m. m. Vid cen reform enligt driftsystem 1 före-
ligger därför enligt CFD:s mening inte skäl att frångå daglig inskriv-
ning. Samtidigt framhåller CFD att driftsystem 1 ger tekniska möjlig-
heter att tillämpa annat inskrivningsintervall. Även Svea hovrätt för-
ordar att man behåller endagsintervallet, om systemet medger att två inskrivningsdagar handläggs samtidigt.
6.2.4 Tillförlitlighet och säkerhet
Ett mindre antal remissinstanser diskuterar kraven på tillförlitlighet och säkerhet i ett ADB-system. Det sker i allmänhet mot bakgrund av
en bedömning av hur driftsystem 1 fungerar i detta avseende. Domstolsverket, CFD, LMV, Svenska försäkringsbolags riksförhund och Svenska sparbanksföreningen anser att driftsystem 1 uppfyller de krav
som kan ställas i detta sammanhang. Enligt LMV finns det inte anled-
ning att befara att driftsystem 1 som rikssystem skulle äventyra tillgängligheten och säkerheten, eftersom erfarenheterna på dessa punkter från Uppsalaförsöket är positiva. DAFA anser att driftsystem 1 är mycket
driftsäkert och fungerar väl tillsammans med det styrsystem som an-
vänds. Databaserna har hela tiden varit korrekta trots vissa brister i datorutrustningen i tidigare skeden. På sikt är det dock nödvändigt att
dubblera datorresurserna för att öka tillgängligheten i systemet. Bankinspektionen framhåller att säkerheten och tillförlitligheten inte får försämras i förhållande till dagsläget.
6.2.5 Reservrutiner och reservregister
Statskontoret anser att reservrutiner måste vara utvecklade och in-
trimmade innan ett terminalsystem tas i drift. Särskilt för att klara länga driftsavbrott måste förhållandevis effektiva och lätthanterliga reservför-
faranden byggas upp så att man snabbt kan ersätta terminalrutinerna. Det bör enligt statskontoret övervägas att övergångsvis använda dessa reservrutiner som alternativ till terminalåtkomst.
Lantbruksstyrelsen, Sollentuna, Lidingö, Täby och Malmö kommuner, Sveriges föreningsbankers förbund och Svenska kommunal-tekniska föreningen biträder FADAK:s förslag att ett reservregister skall finnas tillgängligt hos registermyndigheterna och aktualiseras med jämna mellanrum. Sollentuna kommun, Svenska kommunal-tekniska föreningen och Sveriges föreningsbankers förbund anser att också kommuner och ban-
ker bör ha möjlighet att skaffa sig ett sådant register. Av de remissinstanser som särskilt yttrat sig i reservregisterlrågan intar endast Svenska
försäkringsbolags riksförbund en avvisande hällning. Riksförbundet anser att elt system som driftsystem 1 uppfyller de tillförlitlighets- och säker-
hetskrav som bör uppställas. Riksförbundet finner förslaget om reservregister överraskande då en av fördelarna med ett direktaccessystem
med terminalanslutningar är att manuclla register skall vara överflödiga.
6.2.6 Försvarssynpunkter
Försvarsstaben anser att kraven är otillräckliga i fråga om behörig-
hets- och kontrollsystem när det gäller de kommersiella ADB-system som fungerar nu. Delegering av arbetsuppgifter till lokal nivå innebär större risk för att obehöriga frågor kommer att ställas och besvaras. Ut-
bildning i säkerhetstjänst föreslås därför ingå i den utbildning som bör föregå reformen. Försvarsstaben pekar på att särskilda föreskrifter kan erfordras för andra berörda än statliga myndigheter, främst kommuner, som cj är underkastade kungörelsen (1966: 273) om säkerhetsskydd vid statsmyndigheter. Försvarsstaben varnar vidare för att enskilda fastighetsdata är utmärkta underrättelsekällor och att det genom ADB blir förhållandevis lätt att erhålla sammanställningar som möjliggör cn samlad, inträngande överblick över stora områden. Det är enligt försvarsstaben angeläget att man inom ramen för tryckfrihetsförordningens föreskrifter vidtar åtgärder för att förebygga riskerna för att den sekretess äventyras som försvarsmakten söker upprätthålla.
6.3 Beaktandet av samhällsplaneringens behov
CFD och SCB delar FADAK:s bedömning att ADB-systemen för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet bör byggas upp med sikte på de administrativa verksamheter som systemen skall betjäna och att man bör beakta behovet av möjligheter till maskinellt informationsutbyte med eventuella ADB-system för samhällsplanering. Även RRV ansluter sig till uppfattningen att fastighetsdatasystemen bör byggas upp med sikte på de administrativa verksamheter som direkt skall betjänas. Enligt RRV ir det f.n. svårt att beakta möjligheterna till maskinellt informationsbyte mellan på ena sidan ADB-system för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet och på andra sidan ADB-system för samhällsplanering. Detta beror på att utformningen av särskilda ADBsystem för samhällsplanering endast har påbörjats och att samhällsplaneringens informationsbehov ännu cj har klarlagts. ADB-beredningsgruppen framhåller att den information som finns i nuvarande fastighets- och inskrivningsregister är av mycket stort intresse i samhällsplaneringen. Gruppen anser att FADAK har underskattat behovet av inskrivningsregisteruppgifter i samhällsplaneringen. SAF/Industriförbundet uttalar att rationaliseringen inom registermyndigheterna bör ske på ett sätt som i första hand tillgodoser deras interna behov. De båda organisationerna finner de indirekta vinster som ADB-systemet förutskickats medföra för samhällsplaneringens och externa intressenters del osäkra och i vissa avseenden mera hotande än ändamålsenliga och rationella.
Enligt FADAK skulle utnyttjandet av fastighetsdatauppgifter inom samhällsplaneringen underlättas om man i möjlig mån använder enhetliga definitioner och om fastighetsregistrets fastighetsbegrepp används också i andra register. Kravet på enhetlig fastighetsbeteckning understryks även av CFD, SCB, RSV, länsstyrelsen i Stockholms län, Sollentuna kommun och ADB-beredningsgruppen.
6.4 Koordinatsättningen
CFD, statens vägverk, SCB, ERU, statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, ADB-beredningsgruppen, Sollentuna och Nacka kommuner, LO, Svenska kommunal-tekniska föreningen och Aikitekt-
förbundet biträder FADAK:s förslag att koordinatsättningen av fastighetsbeståndet i landet fullföljs. SCB ämnar utnyttja fastighetskoordinaterna för komplettering av den nuvarande statistikproduktionen men säger sig inte f.n. kunna ta ställning till i vilken utsträckning detta
bör ske. SCB anser det väsentligt att utvecklingsarbetet i fråga om utnyttjande av koordinater för samhällsplaneringsändamål fortsätter. Sistnämnda synpunkter anläggs även av ERU, Statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, ADB-beredningsgruppen, LO, Svenska kommunal-tekniska föreningen och Arkitektförbundet. ADB-berednings-
gruppen anser att frågan om hörnpunktskoordinater bör tas upp till yt-
terligare prövning. Malmö kommun vill att möjligheterna att anpassa
koordinatregistret till den kommunala plancringens behov utreds närmare.
CFD, LO och SAF/Industriförbundet behandlar frågan om det s.k.
koordinatsatta personbandet, som länsvis för varje person i länsstyrel-
sens personband innehåller personnummer, fastighetsbeteckning och
fastighetskoordinater. CFD säger sig inte ha någon erinran mot att respektive länsstyrelse, på sätt som skett i Stockholms län, görs registeransvarig för ifrågavarande band, som därmed inte blir riksomfattande.
LO anser det angeläget att den provverksamhet som CFD har inlett på detta område fullföljs och att CFD vidarcutvecklar denna typ av planeringsunderlag. SAF/Industriförbundet motsätter sig däremot av integritetsskäl att det koordinatsatta personbandet används.
6.5 Kostnads/intäktsanalys
En hel del kritik förs fram mot FADAK:s kostnads/intäktskalkyler
för driftsystem 1 och den av FADAK föreslagna lösningen. Bl. a. CFD, RRV, statens institut för byggnadsforskning, statens planverk och länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att kalkylerna bygger på osäkra antaganden beträffande faktorer som ger stora utslag i kalkylerna. Flera av kritikerna anser att någon form av känslighetsanalys borde ha utförts
beträffande de osäkra faktorerna. Den invändning som oftast förekommer riktar sig mot att FADAK i sina kalkyler har utgått från en femprocentig årlig tillväxt av inskriv-
ningsärendena till år 1980 och därefter från nolltillväxt. Remissinstan-
serna påpekar att en sådan prognos inte stämmer med utvecklingen under den senaste tioårsperioden. Under denna period har inskrivningsärendena i stället i stort sett fördubblats. Till dem som anser att FADAK
har underskattat ärendeutvecklingen hör Svea hovrätt, domstolsverket, CFD, RRV, statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, LMV, länsstyrelsen i Skaraborgs län, Sveriges domareförbund. TCO-S och Svenska sparbanksföreningen.
FADAK har beräknat att driftsystem 1 kan medföra 25 procent personalbesparing på inskrivningsmyndigheterna medan CFD utgår från en 50-procentig rationaliscringseffekt. FADAK:s beräkning kritiseras eller ifrågasätts av Svea hovrätt, domstolsverket, CFD, RRV, statens institut för byggnadsforskning och LMV. Sveriges domareförbund bedömer FADAK:s beräkning som så försiktig att den kan läggas till grund för kalkyleringen. Domstolsverket utgår från att personalbesparingen på inskrivningsmyndigheterna i driftsystem 1 i vart fall kan beräknas till 32 procent. CFD hänvisar till att dess antagande om cen 50procentig rationaliseringseffekt vinner stöd av erfarenheterna från inskrivningsmyndigheten i Uppsala. Enligt CFD får man också om man behåller samma antal inskrivningsmyndigheter som nu rationaliseringseffekter som betydligt överstiger de 25 procent som FADAK antagit.
Flera remissinstanser påpekar att FADAK vid sin beräkning att fem datorer behövs för driftsystem 1 som rikssystem inte tar hänsyn till ett byte av styrsystem för dataanläggningen som CFD planerar. CFD upplyser att man under budgetåret 1976/77 avser att övergå till ett nytt styrsystem, som kallas AROS/ROSAM. och även vidta vissa konstruktionsmässiga modifieringar. Härigenom skulle man kunna skapa ett effektivare och säkrare driftsystem för hela landet men begränsa datorbehovet till två datorer av den typ som nu används. Kostnaderna för tcknisk utrustning blir därmed enligt CFD ca 50 milj. kr. lägre än de 112 milj. kr. som FADAK räknat med. Driftkostnaderna under en 15-årsperiod skulle minska ungefär lika mycket. Även domstolsverket, statskontoret, RRV och LMV crinrar om att de olika resultat som CFD och FADAK har kommit till när man har beräknat behovet av teknisk utrustning har sin bakgrund i styrsystemfrågan.
Domstolsverket och LMV säger sig inte ha några större invändningar mot FADAK:s beräkningar av själva omläggningskostnaderna.
Bl. a. domstolsverket, CFD, LMV, fastighetsbildningsmyndigheten i Katrineholms distrikt, länsstyrelserna i Stockholms och Skaraborgs län och TCO-S anser att det blir dyrare och tar längre tid att genomföra en totallösning av såväl inskrivningsväsendet som fastighetsregistreringen om man väljer FADAK:s lösning än om man omedelbart genomför driftsystem 1.
FADAK:s kalkyler kritiseras vidare i ett antal detaljfrågor. Bl. a. domstolsverket och TCO-S påpekar att FADAK såvitt avser personaldimensioneringen och löneläget utgår från föråldrat material. CFD, LMV och Svea hovrätt anmärker att kostnaderna för att genomföra beteckningsreformen i ett manuellt inskrivningsväsende inte har vägts in i
kostnaderna för FADAK:s lösning. CFD konstaterar att utvecklingskostnaden för ett nytt inskrivningssystem inte har tagits upp. Detsamma gäller kostnaderna för nödvändiga förbättringar i ett manuellt inskriv-
ningsväsende. RRV anser att kostnaderna för systemdrift och underhåll har underskattats. Man saknar kostnaderna för det reservregister som FADAK föreslagit och utbildningskostnader. RRV anmärker även alt det hade varit värdefullt om beräkningar också utförts med utgångs-
punkt från ett oförändrat antal inskrivningsmyndigheter. Enligt RRV hade det vidare varit av värde om utredningen hade belyst nödvändig-
heten av att ta med de döda (avregistrerade) fastigheterna i registret och
de ekonomiska verkningarna om dessa inte tas med.
CFD och Svenska sparbanksföreningen anser att det finns indirekta
effekter av driftsystem 1 i jämförelse med FADAK:s lösning såväl
för näringsliv som samhälle men medger att det är svårt att mäta dessa
effekter i monetära termer. CFD räknar dock med att besparingseffekterna för lantmäteriet av driftsystem 1 över en 15-årsperiod kan uppgå till 105 milj. kr.
6.6¶Val av lösning
6.6.1 Huvudalternativen
Flertalet remissinstanser motsätter sig den av FADAK föreslagna
lösningen att genomföra fastighetsregisterdelen av driftsystem 1 omedelbart och skjuta ställningstagandet i fråga om ADB-ticknisk lösning
för inskrivningssidan på framtiden. De som är kritiska mot FADAK:s lösning förordar alt man genomför driftsystem 1 i dess helhet eller i vart fall ett system som medger samtidig tillgång till fastighetsregis-
ter- och inskrivningsuppgifter. Till den grupp som förordar driftsystem I hör Svea hovrätt, domstolsverket, Uppsala tingsrätt, CFD, lantbruksstyrelsen, lantbruksnämnderna i Uppsala och Givleborgs län, statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, LMV, överlantmätarmyndigheterna i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Gävleborgs län, fastighetsbildningsmyndigheterna i Katrineholms och Köpings distrikt, länsstyrelserna i Uppsala, Skaraborgs och Kopparbergs
län, Stockholms läns landsting, Sollentuna, Täby och Uppsala kom-
muner, Sveriges föreningsbankers förbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund, TCO-S, SACO/SR, Svenska sparbanksföreningen, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Stadshypoteks tjänstemannaförening, Sveriges lantmätareförening samt ADB-beredningsgruppen (dess majoritet).
FADAK:s lösning biträds eller lämnas utan crinran av en reservant i domstolsverkets styrelse, Stockholms tingsrätt, Falu tingsrätt, Norrköpings tingsrätt, Jömtbygdens tingsrätt, kammarkollegiet, statskontoret,
SCB, bankinspektionen, överlantmätarmyndigheten i Norrbottens län, fastighetsbildningsmyndigheten i Ystads distrikt, Stockholms och Lidköpings kommuner, Sveriges domareförbund, Sveriges advokatsamfund, Svenska bankföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund, Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund och en reservant i ADB-beredningsgruppen.
RRV för fram ett tredje förslag. Enligt denna s. k. RRV-modell skapas separata ADB-system för fastighetsregistret och inskrivningsregistret genom att säväl fastighetsregisterdelen som inskrivningsregisterdelen bryts ut ur driftsystem 1. SACO/SR kan i andra hand tänka sig en sådan lösning. Nacka kommun och Svenska kommunal-tekniska föreningen löreslår att de båda verksamhetsområdena samtidigt förs över till skilda
ADB-system. Även RSV förordar separata system men anser att arbetet
med system för inskrivningsväsendet bör sättas igång omedelbart.
En mindre grupp bland remissinstanserna anser att man bör vänta med att föra över fastighetsregistret till ADB och i stället inleda omlägg-
ningen till ADB med inskrivningsregistret. Till denna grupp hör överlantmätarmyndigheten i Västernorrlands län, fastighetsbildningsmyndig-
heten i Uppsala distrikt, Umeå kommun, Svenska kommunförbundet
och ÅArkitektförhundet. Sollentuna, Lidingö, Nacka och Täby kommuner samt Svenska komnumal-tekniska föreningen kan tänka sig denna
lösning som alternativ till et fullständigt genomförande av driftsystem 1. Bl. a. Svenska kommunförbundet anser att man bör kunna använda inskrivningsregisterdelen av driftsystem 1 för ändamålet. Bl. a. länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län och Lidingö, Malmö, Helsingborgs, Lunds och Göteborgs
kommuner förordar att driftsystem 1 eller något liknande integrerat system genomförs men vill regionalisera systemet till länen eller annat antal regioner. Även LRF sätter i fråga om inte vissa rationaliserings-
vinster skulle uppnås om [fastighetsregistret och inskrivningsregistret integreras på länsnivå.
Statens vägverk, försäkringsinspektionen, LON, LO och Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution redovisar en öppen inställning till frågan om vilket system som bör väljas. Föreningen delar dock FADAK:s bedömning att driftsystem 1 inte bör
genomföras som rikssystem på inskrivningssidan. Landstingsförbundet
och Föreningen Sveriges länsdatachefer anser att frågan om val av ADB-teknisk lösning inte ännu är mogen att avgöras. Förbundet åbe-
ropar att vissa aspekter beträffande registerkartan och fastighetsregistrets organisation först bör studeras mera ingående medan föreningen anser att förutsättningarna för ctt regionalt alternativ bör belysas före
systemvalet.
6.6.2 FADAK:s lösning
Statskontoret anför mera principiella skäl för att FADAK:s lösning bör väljas. En långtgående funktionell och driftteknisk integration av stora riksomfattande offentliga ADB-system bör undvikas. Sådana lösningar tar enligt statskontoret lång tid att utveckla, är svåra att förändra och kan vid driftstörningar medföra problem i flera samhällsfunktioner. Till detta kommer de speciella problem som FADAK anfört i fråga om de långa omläggningstiderna för en integrerad lösning. Med hänsyn till att terminallösningarna i driftsystem 1 har visat sig ändamälsenliga och ger god service åt användarna biträder statskontoret FADAK:s förslag att man ur detta system bryter ut och använder fastighelsregisterdelen.
Övriga remissinstanser som förordar FADAK:s lösning eller lämnar den utan crinran fäster som regel stor vikt vid tidsaspekten och kostnadsprioriteringen. Kammarkollegiet finner sålunda att de tidsmässiga och finansiella problemen vid en parallell omläggning till drifttsystem 1 gör cn prioritering nödvändig. SCB, som framhåller att ctt förbättrat fastighetsregister är mera angeläget för statistikproduktionen än ett förbättrat inskrivningsregister, pekar på den betydande tidsvinst som FADAK:s lösning innebär jämfört med tidigare planer. Också bankinspektionen, fastighetsbildningsmyndigheten i Ystads distrikt och Lidköpings kommun framhåller tidsaspekten. Bankinspektionen uttalar att den väsentligen stöder sitt ställningstagande på de överväganden som kommittén redovisat i sitt betänkande. Det understryks att den slutliga prövningen av FADAK:s förslag bör ske med allt möjligt beaktande av att en reform även inom inskrivningsväsendet är synnerligen angelägen. Sveriges domareförbund säger sig inte ha några vägande anmärkningar mot FADAK:s bedömning att man av tekniska och ekonomiska skäl bör dela upp reformen i två etapper och först genomföra fastighetsregisterdelen. Domareförbundet liksom Stockholms kommun och Sveriges advokatsamfund betonar dock att det är synnerligen angeläget att övergången till ADB påskyndas på inskrivningssidan. Svenska bankföreningen säger sig kunna instämma i FADAK:s förslag under den mycket bestämda förutsättningen att de expeditionstider som gäller för inskrivningsväsendet verkligen iakttas under den period som förestår innan en ADB-reform kan genomföras även på det området. Bankföreningen befarar emellertid att expeditionstiderna inte generellt kan bringas ned till vad som är föreskrivet. I så fall bör en ADB-reform inom inskrivningsväsendet sättas i gång avsevärt tidigare än år 1985.
6.6.3 Driftsystem I
De remissinstanser som förordar att driftsystem 1 genomförs som rikssystem anför kritik på olika punkter mot den etappindelning som FADAK föreslagit.
Bl. a. domstolsverket, CFD, statens institut för byggnadsforskning, LMV och TCO-S bedömer FADAK:s tidsplan för fastighetsregister-
delen som orcalistisk. Domstolsverket framhåller att ett uppskov på inskrivningssidan inte frigör några personella resurser som kan forcera
genomförandet av fastighetsregistersidan. Genomförandetakten är i hu-
vudsak avhängig av förhållanden på fastighetsregistersidan såsom sam-
bandet med registerkartan och beteckningsreformen.
Flera remissinstanser hävdar att FADAK:s lösning innebär en för-
längning jämfört med driftsystem 1 av den samlade genomförandetiden för båda verksamhetsomrädena. Till denna grupp hör domstolsverket, CFD, LMV, Sveriges föreningsbankers förbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund, TCO-S, SACO/SR, Svenska sparbanksföreningen, Stadshypoteks tjänstemannaförening och ADB-beredningsgruppen. Dessa instanser anser också, tillsammans med lantbruksstyrelsen och statens institut för byggnadsforskning, att en totalreform enligt FADAK:s mo-
dell blir dyrare än en reform enligt driftsystem 1. Domstolsverket, CFD och LMV medger att ett val av driftsystem 1 innebär viss bindning till dagens teknik. Man framhåller emellertid att
detta argument kan användas mot varje teknisk lösning oberoende av vid vilken tidpunkt den presenteras. CFD påpekar sälunda att det alltid
finns en ny teknik ”om hörnet”. FADAK:s synsätt skulle därför leda till ett ständigt avvaktande. De synpunkter som DASK har fört fram och FADAK åberopat rö-
rande samordning mellan stora statliga ADB-system är enligt domstols-
verket och CFD inte särskilt träffande i fråga om driftsystem 1, eftersom detta system är i stort sett färdigutvecklat och fungerar i drift.
Domstolsverket, CFD, statens institut för byggnadsforskning och LMV anser att man inte bör överdriva olägenheterna av de beroenden mellan två skilda administrativa verksamheter som enligt FADAK blir följden av driftsystem 1. Enligt dessa instanser finns det större anled-
ning att peka på sambanden mellan fastighetsregistreringen och inskriv-
ningsväsendet. Ett exempel på detta samband är att samma fastighetsbegrepp används på båda verksamhetsomrädena.
Domstolsverket, Uppsala tingsrätt, CFD, LMV och Svenska sparbanksföreningen anser att FADAK:s farhågor för tillgängligheten, tillförlitligheten och säkerheten i driftsystem 1 vederläggs av de positiva erfarenheterna som Uppsalaförsöket har gett i dessa hänseenden. Även Svea hovrätt, lantbruksstyrelsen, statens planverk, länsstyrelserna i Uppsala, Skaraborgs och Kopparbergs län, Uppsala kommun, Svenska försäkringsbolags riksförbund samt TCO-S cerinrar om de goda cerfaren-
heterna [rån Uppsalaförsöket. Åtskilliga remissinstanser anser att FADAK har undervärderat nyt-
tan av att ha samtidig tillgång till uppgifter ur fastighetsregistret och in-
skrivningsregister. Till denna grupp hör domstolsverket, Uppsala tings-
rätt, CFD, lantbruksstyrelsen, statens planverk, LMV, länsstyrelsen i Uppsala län, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Sollentuna, Stockholms, Enköpings och Uppsala kommuner, TCO-S, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Stadshypoteks tjänstemannaförening och Sveriges lantmätareförening.
Länsstyrelserna i Uppsala och Kopparbergs län samt ADB-beredningsgruppen betonar inskrivningsuppgifternas betydelse för samhällsplaneringen.
Domstolsverket, CFD och LMV anser att den kostnadsutveckling som DASK och FADAK har förutsett talar för att man snarast genomför driftsystem 1. Utvecklingskostnader och personalkostnader blir nämligen allt högre.
Enligt domstolsverket kan den osäkerhet som enligt FADAK råder j fråga om behovet av datorutrustning i ett fullt genomfört driftsystem 1 inte vara större än den osäkerhet som vidlåder FADAK:s lösning i detta hänseende. I FADAK:s alternativ skall nämligen en i dag okänd teknik komma till användning på inskrivningssidan. Enligt domstolsverket utgör det datorbehov som FADAK angett för driftssytem 1 den övre gränsen på utrustningssidan.
Uppsala tingsrätt, Svea hovrätt, TCO-S och SACO/SR framhåller den förbättrade arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen under Uppsalaförsöket till stöd för att man nu bör genomföra en samlad reform enligt driftsystem 1.
Domstolsverket, LMV, TCO-S och Sveriges lantmätareförening understryker att FADAK:s lösning innebär svårigheter för inskrivningsmyndigheterna när beteckningsreformen genomförs.
CFD framhåller att regelsystemet på det område som berörs av fastighetsdataprojektet är stabilt. Det finns därför inte anledning att befara vare sig att datoriseringen skulle komma att hindra lagstiftningen eller att lagstiftningen skulle medföra systemtekniska svårigheter.
Domstolsverket och CFD framhåller att, om man av resursskäl vill gå lugnare fram, det är bättre att välja att genomföra driftsystem 1 i lämpligt tempo än att välja FADAK:s lösning.
Enligt Svea hovrätt är det en väsentlig nackdel med FADAK:s förslag att man går miste om de kostnadsbesparingar och rationaliseringsvinster som driftsystem 1 innebär.
Enligt domstolsverket kan de nackdelar som FADAK har hävdat gentemot driftsystem 1 så gott som genomgående anföras också mot det förslag som FADAK har lagt fram. Samtidigt går flera fördelar som står att vinna med driftsystem 1 förlorade, om FADAK:s lösning väljs. Verket sammanfattar sitt förord för driftsystem 1 på följande sätt.
Driftsystem 1 ger möjligheter till snabb reformstart, kortare genomförandetid, bättre garantier för tillgänglighet och säkerhet och säkrare kostnadsuppskattningar. Systemet bygger på väl beprövad teknik och
Prop. 1977/78: 15 tar a
medger en väsentligt bättre service åt såväl registermyndigheter som
andra registeranvändare. Emedan drittsystem 1 slutligen redan vid en måttlig ärendeutveckling kan genomföras och drivas under en 15-årsperiod till kostnader som väsentligt understiger de som följer av FADAK:s förslag, vill domstolsverket med bestämdhet hävda att drift-
system I bör genomföras.
Övriga remissinstanser som förordar driftsystem 1 före FADAK:s lösning anför i huvudsak liknande synpunkter.
6.6.4¶RRV-modellen
RRV framhåller inledningsvis att DASK:s och FADAK:s principiella syn på systemutveckling och samordning inte är direkt tillämplig på fas-
tighetsdatasystemet, eftersom systemutvecklingen där är i stort sett avslutad. I övrigt delar RRV i väsentliga hänseenden den bedömning FADAK har gjort av möjligheterna att genomföra driftsystem 1 enligt
de planer som CFD har angett. Enligt RRV innebär driftsystem 1 att
två skilda administrativa verksamheter med sinsemellan olika krav har
integrerats med varandra. Integreringen innebär att systemutveckling, ge-
nomförande, registerutnyttjande, datordrift och systemunderhåll är
gemensamma för båda registerdelarna. Vidare har den medfört att fastighetsregisterdelen har fått en högre teknisk ambitionsnivå än nödvändigt eftersom inskrivningsväsendet, som kräver snabbare dataåtkomst,
har styrt utformningen av hela systemet. Ett gemensamt system som driftsystem 1 skapar inte förutsättningar för ett naturligt systemägar-
skap. Utveckling och drift måste läggas på en tredje part med egen intressesfär. Detta skapar ctt avstånd mellan utvecklare och användare.
Slutligen medför systemintegreringen en mycket långsiktig bindning i en gemensam systemstruktur, som begränsar handlingsfriheten vad gäller regelsystemet och arbetsprocesserna.
RRV förordar mot denna bakgrund en principiell uppdelning av fas-
tighetsregistreringen och inskrivningsväsendet i två skilda system.
FADAK bryter ut FR-deten ur driftsystem 1 och får på kort tid och till
låg kostnad ett nytt, till stora delar redan utprovat system. På samma sätt bör man enligt RRV kunna bryta ut även IR-delen ur driftsystem I
till ungefär motsvarande kostnad. Härigenom får man ett system för
fastighetsregistreringen och ett för inskrivningsväsendet. Flera av
FADAK:s mål näs härigenom på kortare tid och till lägre systemutvecklingskostnader än om man utvecklar nya, skilda system. Förslaget ger även valfrihet i framtiden i fråga om organisation och förläggning av utvecklingsarbete och drift. Reformbehovet är stort även på inskriv-
ningssidan. Intäkterna är nästan helt koncentrerade dit. Detta talar enligt RRV för att man genomför reformen på inskrivningssidan parallellt med,
men åtskilt från fastighetsregistersystemet.
6.7 Centralisering/regionalisering
Statskontoret och RSV ansluter sig uttryckligen till FADAK:s bedömning att ADB-systemet för fastighetsregistreringen bör utformas som ett
centralt system. Statskontoret åberopar ckonomiska och driftsmässiga
aspekter som skäl för sitt ställningstagande. Skulle en regionaliserad lös-
ning övervägas är det enligt statskontoret länsdatorerna för folkbokfö-
ring/beskattning som närmast kommer i fräga. En sådan samordning finner dock statskontoret olämplig bl. a. därför att det är svårt att i tiden samordna starten av de båda systemen. De principiella skäl som kan anläggas mot en integrering av flera stora statliga ADB-system kan för öv-
rigt enligt statskontoret riktas också mot en integrering av detta slag.
Statskontoret anser att det f. n. inte står andra regionala ADB-lösningar
till buds med rimlig grad av lönsamhet. LON har på de grunder som anförts av FADAK inte något att erinra mot FADAK:s uppfattning att fas-
tighetsdatasystemet inte lämpligen kan anknytas till länsdatorerna eller till något annat antal regioner. Det hade dock enligt LON underlättat bedömningen om kommittén närmare redogjort för de beräkningar som ligger bakom dess ställningstagande i regionaliseringsfrågan.
CFD framhåller att driftsystem 1 även vid central drift innebär att datavolymerna i systemet delas upp i ett antal separata delar, regioner. Dessa kan hanteras oberoende av varandra, vilket ger högre tillgäng-
lighet för användarna av systemet. Driftsystem 1 är vidare utformat så att man när som helst under uppbyggnadsskedet också i fysisk mening
kan regionalisera driften av systemet, dvs. förlägga driften till skilda datoranläggningar. Den interna regionaliseringen medför dessutom att, om man så önskar, även vid central drift riksåtkomst av fastighetsuppgifter kan förhindras. En fysiskt regionaliserad drift medför enligt CFD högre kostnader framför allt för teknisk utrustning och driftpersonal. För det
fall att likväl en sådan regionalisering skulle övervägas fäster CFD uppmärksamheten på ett uttalande av DASK, enligt vilket man redan vid 2—3 regioner uppnår de flesta av fördelarna med regionaliserad drift.
Åtskilliga remissinstanser uttalar sympatier för en regionaliserad drift
av fastighetsdatasystemet. Till denna grupp hör lantbruksnämnden i
Kopparbergs län, statens institut för byggnadsforskning, överlantmätarmyndigheterna i Malmöhus och Norrbottens län, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Kopparbergs län, Sollentuna, Lidingö, Södertälje, Malmö, Helsingborgs, Lunds och Göteborgs kommuner, Svenska kommunal-tekniska föreningen samt Föreningen Sveriges länsdatachefer. Överlantmätarmyndigheten i Malmöhus län, länsstyrelserna i Stockholms och Göteborgs och Bohus län samt
Föreningen Sveriges länsdatachefer pekar härvid på möjligheten att utnyttja länsdatorerna för folkbokföring/beskattning. Överlantmätarmyndigheten, som anser att det finns en inte obetydlig överkapacitet i läns-
styrelsernas datorer, utgår från att systemutvecklingsarbetet sker centralt även om regionalt placerade datorer utnyttjas. Ett regionalt system breddar det regionala ADB-kunnandet, Det för användarna närmare datorn och underlättar kommunikationen mellan användarna och datapersonalen. Kostnaderna för överföringen mellan terminaler och dator minskar. Speciell registeranvändning för viss region blir möjlig. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förordar att de tidigare riksdagsbesluten om central dataanläggning omprövas mot bakgrund bl. a. av den regionaliserade registerföringen för folkbokföring och beskattning, den regionala och lokala samhällsplanceringens behov samt fördelarna av att sprida riskerna för driftstörningar på flera mindre enheter. Svenska kommunaltekniska föreningen anser att det, innan slutligt beslut fattas, bör klargöras hur en uppdelning av driftsystem 1 i regionala system skulle påverka det samordnade fastighetsdatasystemets tillförlitlighet. Även Föreningen Sveriges länsdatachefer kräver förnyad utredning i systemvalsfrågan. Föreningen saknar en kalkyl över ett samutnyttjande av de regionala länsdatorerna för fastighetsregistrering, folkboktöring och beskattning i förhållande till den centrala systemlösning som FADAK förordat från ekonomiska utgångspunkter. Föreningen erinrar om ett regionalt systems fördelar ur beredskaps- och krigssynpunkt, de centrala ADBsystemens tendens att öka de centrala beslutsfunktionerna samt datainspektionens och konstitutionsutskottets uttalanden att regionala system från integritetssynpunkt är att föredra framför centrala. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att regionalisering, med hänsyn till terminaltekniken, inte medför särskilda fördelar för registerverksamheterna. Länsstyrelsen anser dock att man mera ingående borde ha utrett ett regionaliserat alternativ från andra aspekter.
6.8 Integritetsfrågor
FADAK har inte närmare behandlat frågan om vilka verkningar som ADB-system inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet kan få för den enskildes personliga integritet. Frågan har däremot uppmärksammats av en del remissinstanser.
Datainspektionen, som har uppfattat remissen som en begäran om yttrande enligt 2 § datalagen (1973: 289) — dvs. sådant yttrande som skall inhämtas innan regeringen eller riksdagen beslutar om inrättande av personregister —, har inskränkt sig till en bedömning av det fastighetsregister som föreslagits av FADAK. Inspektionen konstaterar att detta register blir ett personregister enligt datalagen eftersom ägares namn och personnummer avses ingå. Med hänsyn till fastighetsregistreringens ändamål finner inspektionen det uppenbart att de uppgifter som föreslås ingå i registret måste finnas där. Inte någon av uppgifterna är hemlig enligt sekretesslagen. Tvärtom är syftet med registreringen att ge 3 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 15
offentlighet åt fastighetsförhållandena. Enligt inspektionen innebär datoriseringen av fastighetsregistreringen, för dess egentliga ändamål, inte
risk för otillbörligt intrång i personlig integritet. Härav följer enligt inspektionen att frågan om centralisering eller regionalisering av dator-
driften saknar betydelse från integritetssynpunkt. Däremot får samord-
ningen mellan fastighetsregistreringen och andra ADB-register betydelse för frågor om personlig integritet. Den samkörning av ADB-register som FADAK förordat är enligt inspektionen från integritetssynpunkt
att föredra framför tekniskt samutnyttjande. Den underlättar nämligen
möjligheterna att pröva varje tillämpad samkörning enligt datalagen.
Särskilt den samkörning av fastighetsregistret mot andra ADB-rcgister som förutses för samhällsplancringsändamål kan medföra integritets-
risker. Inspektionen åberopar sin skrivelse till regeringen den 11 sep-
tember 1975 om användningen av koordinatuppgifter i samband med
uppgilter från länsstyrelsernas s. k. personband. Avslutningsvis anser datainspektionen att säkerhetsåtgärderna i samband med fastighetsregistret, vilka i första hand avser att säkerställa störningsfri drift, är tillfyllest från integritetssynpunkt. Detta gäller i vart fall så länge samkörning med andra, sekretesskyddade eller integri-
tetskänsliga register inte äger rum.
Integritetsfrågor berörs även av statens institut för byggnadsforskning, Stockholms kommun, TCO-S och SAF/Industriförbundet. Institu-
tct anser att integritetsfrågorna på detta område bör vara mindre kon-
troversiella eftersom det inte rör sig om så många personanknutna uppgifter. Stockholms kommun förutsätter att ADB-systemet för fastighetsregister och inskrivningsregister byggs upp så att det kan godkännas av datainspektionen med hänsyn till den personliga datasäkerheten. Enligt TCO-S utgör driftsystem 1 inte någon fara för den personliga integriteten. Ett utnyttjande av fastighetsdata ihop med andra data
exempelvis vid plancring kan dock medföra att integritetsfrågan måste
prövas. TCO-S anser att en sådan prövning bör hänskjutas till utredningen (Ju 1976: 05) om översyn av lagstiftningen om personorienterad
ADB-information m. m. och inte utgöra något hinder mot att införa ADB enligt driftsystem 1. SAF/Industriförbundet är oroade från integritets- och säkerhetssynpunkt av följderna av koordinatsättningen av fastigheterna. Motsvarande gäller planerna på att bygga upp ett ADB-
lagt basregister över fastigheter som ett samordningsinstrument för samhällsplanering och statistikproduktion. Enligt de båda organisationerna har integritetsproblemen för fastighetsdatasystemets del ännu inte behandlats på ett slutligt, godtagbart sätt. Detta gäller särskilt det koordinatsatta personbandet. Organisationerna anser att de koordinatsatta
personband som har försöksvis upprättats för tre län inte bör tillåtas.
6.9¶Genomförandefrågor m.m.
6.9.1 Beteckningsreformen
Flera remissinstanser framhåller de svårigheter som uppstår för in-
skrivningsmyndigheterna om fastighetsbeteckningsreformen skall genomföras i ett manuellt system. Domstolsverket räknar med att inskriv-
ningsmyndigheterna, om FADAK:s förslag genomförs, måste sortera om uppläggen i de manuellt förda fastighetsböckerna enligt de nya
beteckningarna. Till dessa inledande svårigheter kommer att man vid informationssökning i fastighetsböckerna och vid utskrift av gravationsbevis i stor omfattning blir tvungen att använda korslistor i det dagliga arbetet. Detta beror på hänvisningarna mellan olika fastighetsupplägg. Domstolsverket framhåller att enbart kostnaderna för klistring och omsortering av fastighetsuppläggen av CFD har för hela landet beräknats till ca 5 milj. kr. Även Stockholms tingsrätt, Falu tingsrätt och överlantmätarmyndigheten i Västmanlands län erinrar om det merarbete som vållas inskrivningsmyndigheterna om reformen genomförs i enlighet med vad FADAK föreslagit.
Nacka kommun anser att en försening av beteckningsreformen inte kan få några negativa effekter.
Fastighetsbildningsmyndigheten i Uppsala distrikt gör gällande att beteckningsreformen är dyr och onödig samt att den bör omprövas.
LRF förutsätter att det system som kommer att genomföras för landet kommer att vara anpassat till de krav som riksförbundet. de kultur-
vårdande instanserna och framför allt de berörda fastighetsägarna har fört fram i beteckningsfrågan. Riksförbundet säger sig inte i betänkandet ha funnit något som motsäger en sådan lösning av systemet.
6.9.2 Registerkartan m. m.
FADAK har inte närmare behandlat sambandet mellan fastighets-
registrets tre beståndsdelar — det skrivna fastighetsregistret, register-
kartan och aktarkivet — och dess inverkan på en omläggning till ADB. Detta ämne uppmärksammas dock av flera remissinstanser.
LMV framhåller att registerkartefrågan i betydande grad är en fråga för sig. Den skulle ha blivit aktuell även om en teknisk reform av det skrivna registret inte hade varit förestående. Visst samband föreligger dock, bl. a. när det gäller avgränsningen av det skrivna registrets resp. registerkartans innehåll. Den tekniska reformen av det skrivna regist-
ret fordrar emellertid inte att tekniska reformer samtidigt vidtas också beträffande registerkartan. Däremot kräver fastighetsbeteckningsreformen, som löper samtidigt med registerreformen, att de nya beteck-
ningarna på något sätt antecknas på den gamla kartan. I praktiken torde beteckningsreformen ofta komma att utgöra ett incitament till en helt
ny karta. Registerkartcarbetet liksom genomförandet av fastighetsregisterreformen i övrigt bör enligt LMV så långt möjligt samordnas med
den allmänna kartläggningen och kommunernas primärkartearbete. För
att kartarbeten inte skall läsa reformarbetet bör registerkarta enligt äldre regler få föras övergångsvis. Vid fastighetsregisterreformen behöver då på kartan endast införas beslutade ändringar av fastighetsbeteck-
ningar samt göras sådana andra följdarbeten som sammanhänger med de ändrade beteckningarna. Det är inte möjligt att, innan kartplaner upprättats, närmare uppskatta kostnaderna för registerkartearbetcna.
LMV understryker att fastighetsbildningslagen (1970: 988), anläggnings-
lagen (1973: 1149) och Jedningsrättslagen (1973: 1144) har medfört ett mycket kraftigt tryck när det gäller att förnya registerkartorna. Det finns ett mycket betydande uppdämt behov av om- och nyritning av register-
kartor. Beteckningsreformen föranleder under alla omständigheter att
ändrade fastighetsbeteckningar måste införas på kartorna. En satsning
på registerkartorna är därför ofrånkomlig. LMV anser dock att de positiva effekterna för såväl fastighetsregistreringen som de verksamheter
som använder registerkartan väl uppväger de ökade kostnaderna.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län påpekar att fastighetskartan i vissa delar av länet på grund av ägosplittringen inte har kunnat ajourföras och betonar att det är angeläget att medel ställs till förfogande för an-
skaffande av kartunderlag. Sollentuna kommun anser att utformningen av den framtida registerkartan bör fixeras innan en överföring av det
skrivna registret kommer till stånd och att registerkartan bör upprättas
i takt med reformen i övrigt. Uppsala kommun anger att den ckonomiska kartan såvitt avser fastighetsbeteckningarna bör revideras 1 takt med övergången till ADB. Detta bör vara möjligt vid en lugnare överföringstakt än den som FADAK har föreslagit. Också länsstyrelsen i Stockholms län, Täby och Umeå kommuner, Svenska kommunförbun-
det och Sveriges lantmätareförening finner det angeläget att register-
kartor upprättas i takt med reformen i övrigt. Landstingsförbundet be-
klagar att FADAK ej haft i uppgift att utreda hur registerkartan skall inordnas i genomförandet. Svenska kommunal-teknisku föreningen, som också anser att register-
kartan bör upprättas i takt med reformen i övrigt, betonar att fråge-
ställningar om innehåll och utformning av registerkartan, aktbeteckningssystem, tillgång till arkivakter m. m. ännu inte är slutligt lösta.
Enligt föreningen måste ett ställningstagande grundat på en samlad be-
dömning komma till stånd innan beslut fattas om övergång till ADBbaserat fastighetsregister.
Malmö, Helsingborgs, Lunds och Göteborgs kommuner anför liknande synpunkter.
6.9.3 Andra genomförandefrågor
LMV räknar med att det tar 1,5—2 år att genomföra beteckningsreformen i en normalkommun. För att denna reform inte onödigtvis skall påverka starten av omläggningsarbetet till ADB bör den drivas på bred
front genom att flera fastighetsregistermyndigheter arbetar parallellt och
samtidigt i flera kommuner. Beslut om traktnamn och traktindelning för det inledande skedet kan föreligga i takt med den tidsplan som LMV
bestämmer. Planen innebär att reformarbetet börjar i Gävleborgs län
hösten 1977 och i Stockholms län våren 1978. Under budgetåret 1977/78 bör koncentrerade förberedelseåtgärder i form av betecknings-
reform m. m. påbörjas i ytterligare något län. Innan turordningen och
tidsplanen utformas ytterligare bör LMV och CFD ha överläggningar
med berörda kommuner och länsstyrelser. Önskemålen att genomföra
reformen inom expansiva områden har varit vägledande för den turordning som gällt hittills. Dessa bör enligt LMV fortfarande tillmätas stor
vikt. Vidare bör intresset av samordning med revideringen av den ekonomiska kartan vägas in vid bedömningen. LMV räknar med att den organisation som krävs för reformarbetet är fullt utbyggd vid årsskiftet 1978/79. Det kommer då att behövas ca 100 personår, varav 70 avser registerkunnig personal.
Även överlantmätarmyndigheterna i Malmöhus och Västmanlands län, länsstyrelsen i Malmöhus län samt Helsingborgs och Lunds kommuner
förordar att genomförandet sker först i storstadsområdena. Överlantmätarmyndigheten i Malmöhus län framhåller att rationaliscringseffekterna av en övergång till ADB torde vara störst inom områden med stor fastighetsbildningsverksamhet. Informationsmängden i registret ökar näm-
ligen snabbast där.
Umeå kommun och Svenska kommunförbundet anser att registerreformen med hänsyn till fastighetsbeteckningsreformen bör genomfö-
ras i långsammare takt än FADAK föreslagit. Kommunförbundet tilllägger att takten även bör påverkas av kravet på att registerkartorna upp-
rättas eller förbättras parallellt. Svenska kommunal-tekniska föreningen anför motsvarande synpunkter. Enligt 7CO-S bör reformgenomförandet inte foreeras. SACO/SR förutsätter att förändringarna för tingsnotarier
och andra jurister noggrant utreds innan en övergång till ADB sker inom inskrivningsväsendet. Täby kommun föreslår att CFD utför beredningsarbetet i fråga om de
nuvarande registren med hjälp av mikrofilmkopior av registren.
6.10¶Organisatoriska frågor
CFD och statens vägverk biträder FADAK:s förslag att den maski-
nella driften av fastighetsdatasystemet bör föras över från DAFA till CED. CFD anser att ett övertagande bör ske oavsett vilken ADB-teknisk
lösning som väljs. Maskinbearbetningarna i fastighetsdataprojektet ställer enligt CFD stora krav på att utrustning och databaser är tillgängliga och i oavbruten funktion under kontorstid. De lämpar sig inte att lämna ut till en servicebyrå. CFD beräknar den anslagsmässiga vinsten av ett övertagande till 900 000 kr. I anslutning härtill framhåller CFD att DAFA inte funnit det möjligt att installera det styrsystem AROS/ ROSAM som CFD önskar. De tekniska och ckonomiska konsekvenserna skulle bli betydande om CFD skulle tvingas använda det hittills brukade styrsystemet IMS. Enligt DAFA skulle allvarliga konsekvenser inträda för DAFA om FADAK:s förslag genomförs. Den framtida produktionen kan då visa sig för låg för att ekonomiskt motivera en filial av nuvarande storlek i Gävle. DAFA anser det från tekniska, ekonomiska och driftmässiga synpunkter vara mest rationellt för statsverket att DAFA även i fortsättningen står för maskindriften av fastighetsdatasystemet.
FADAK har föreslagit att huvudansvaret för uppläggandet av nytt fastighetsregister liksom nu bör ankomma på LMV. CFD bör enligt FADAK behålla ansvaret för driften av fastighetsregistersystemet samt för system- och utvecklingsarbetet. Statskontoret betonar att det är angeläget att LMV har det övergripande ansvaret för en reform enligt FADAK:s förslag och anser att frågan om den slutliga organisationen för den centrala funktionen snarast bör tas upp till närmare prövning. Statskontoret menar att man i första hand bör överväga att förlägga denna funktion till LMV. RRV framhåller att en uppdelning av fastighetsdatareformen i två skilda system skulle ge ökade möjligheter att låta LMV och domstolsverket svara var för sin del av reformen. Överlantmåätarmyndigheten i Norrbottens län anser att CFD bör inordnas i LMV redan innan omläggningsarbetet sätter igång.
Statskontoret, LMV, Sollentuna, Täby, Malmö, Helsingborgs, Lunds och Göteborgs kommuner, Svenska kommunal-tekniska föreningen och Sveriges lantmätareförening delar FADAK:s uppfattning att statsmakterna snarast möjligt bör ta ställning till vilka kommuner som i fortsättningen skall ha egna fastighetsregistermyndigheter. Bl. a. statskontoret framhåller att denna fråga är av stor betydelse för det praktiska genomförandet av ADB-reformen. LMV anser att det bör ankomma på verket att, efter samråd med länsstyrelserna och berörda kommuner, utreda frågan. Denna kan då på lämpligt sätt samordnas med reformarbetet i övrigt. Överlantmätarmyndigheten i Norrbottens län pekar på att goda erfarenheter föreligger inom länet när det gäller att överlåta all fastighetsregistrering till länsstyrelsen. Sollentuna kommun anser däremot att starka skäl talar för fortsatt kommunalt huvudmannaskap för fastighetsregistreringen.
En del remissinstanser kritiserar FADAK:s avvisande inställning till tanken på att slå samman fastighetsbildnings- och fastighetsregistreringsverksamheterna till en myndighet. Enligt Umeå kommun och Svenska
kommunförbundet bör fastighetsregistreringen utföras av fastighetsbildningsmyndigheterna. Täby kommun har goda erfarenheter av en sådan samordning och föreslår att frågan utreds ytterligare. Landstingsförbhundet påpekar att en rationell lösning av fastighetsregistreringen kräver att sambandet mellan fastighetsregistreringen och fastighetsbildningen beaktas. Svenska kommunal-tekniska föreningen anser i likhet med FADAK att verksamhetsområdena för fastighetsbildningen och fastighetsregistreringen bör anpassas till varandra. LMV upplyser att man i samråd med bl. a. Svenska kommunförbundet bedriver ett utvecklingsarbete för att rationalisera förrättningsarbetet och ömsesidigt anpassa verksamheterna vid fastighetsbildningsmyndigheterna och fastighetsregistermyndigheterna till varandra. Syftet är att så effektivt som möjligt kunna utnyttja de reformer som förestår. Om detta utvecklingsarbete visar att det finns anledning att aktualisera organisationsfrågan kommer LMV att göra det. LMV framhåller att valet mellan driftsystem 1 och FADAK:s förslag inte binder organisationsfrågan. Södertälje kommun anser att byggnadsnämndens kompetens i frågor om fastighetsbildning och fastighetsregistrering bör omfatta hela kommunen.
Sollentuna, Lidingö och Göteborgs kommuner anser att det måste klarläggas hur kostnaderna skall fördelas mellan stat och kommun när ADB-reformen genomförs i en kommun med egen fastighetsregistermyndighet. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förutsätter att sådana kommuner såvitt möjligt inte belastas med ökade kostnader för omläggning till ADB.
Statens planverk tar upp frågan om man på sikt bör föra samman fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet länsvis under en och samma administrativa ledning. Planverket menar att en sådan åtgärd skulle ge rationaliseringsvinster. Åtgärden framstår som motiverad när ett gemensamt informationssystem har skapats för de båda verksamhetsområdena. Svea hovrätt är inne på samma linje och framhåller att frågan om ctt samordnat system för fastighetsregistrering och inskrivningsväsende bör ses i ett längre perspektiv där cen gemensam organisation kan aktualiseras för de båda verksamhetsgrenarna. Även länsstyrelsen i Skaraborgs län anför sådana synpunkter.
Sveriges domareförbund behandlar frågan om det framtida antalet inskrivningsmyndigheter. Förbundet betonar att det är betydelsefullt att allmänhetens kontakt med inskrivningsmyndigheterna inte försvåras. Behovet av service bör därför i hög grad få vara bestämmande när antalet myndigheter fastställs. Kostnaderna för att behålla flera inskrivningsmyndigheter än de 55 som FADAK skisserat bör enligt förbundet vara förhållandevis små. Även hänsyn till personalen och notariecutbildningen talar enligt förbundet för att ett större antal inskrivningsmyndigheter behålls.
6.11 Uppsalaförsöket
En reservant i domstolsverket, Bollnäs tingsrätt, Jämtbygdens tingsrätt, RRV, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska bankföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund, Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution samt en reservant i ADBberedningsgruppen förordar att försöksverksamheten med drift med
rättsverkan på inskrivningssidan i Uppsala län bör upphöra, om FA- DAK:s förslag genomförs. Även statskontoret sätter i fråga om inte inskrivningsdelen av Uppsalaförsöket bör avslutas om man väljer FA- DAK:s lösning. Det skäl som i första hand åberopas i denna del är att man bör undvika splittring under lång tid i olika system. RRV föreslår att vid en återgång till manuellt förfarande vid inskrivningsmyndigheten
i Uppsala den nuvarande arbetsorganisationen försöksvis behålls i syfte
att skaffa underlag för en bedömning av möjligheterna till beslutsdelegering också i landet i övrigt.
Svea hovrätt, domstolsverket (majoriteten), Stockholms tingsrätt, Uppsala tingsrätt, CED, lantbruksstyrelsen, lantbruksnämnden i Uppsala län, överlantmätarmyndigheten i Uppsala län, LMV, fastighetsbildningsmyn-
digheten i Östhammars distrikt, länsstyrelsen i Uppsala län, Enköpings
och Uppsala kommuner, Sveriges domareförbund, Sveriges advokatsamfund, Sveriges föreningsbankers förbund, SACO/SR (med tvekan), LO, Sveriges lantmätareförening samt ERU förordar fortsatt försöksverk-
samhet vid inskrivningsmyndigheten i Uppsala tingsrätt, även om FA-
DAK:s lösning väljs. Uppsala tingsrätt anser att den samlade kunskap och rutin som personalen vid tingsrätten har förvärvat under försöksverksamheten är cn så viktig tillgång när det gäller att genomföra driftsystem 1 eller något annat system i hela landet att det skulle vara en allvarlig misshushållning med mänskliga resurser om man nu lägger ner försöksverksamheten. CFD anser att de positiva erfarenheterna av Upp-
salaförsöket och användarnas negativa inställning till en återgång till
ett manucllt system talar för att verksamheten med driftsystem 1 i Uppsala bör fortsätta. De rationaliseringsvinster som man då gör täcker väl
de extra kostnaderna för fortsatt drift. Genomförandetiden för FA- DAK:s förslag påverkas inte av Uppsalaförsöket. Det medför inte heller
några problem av teknisk natur. Härtill kommer enligt CFD att man vinner ett bevarat systemkunnande och undviker nya systemutvecklings-
kostnader om man längre fram vill ta med inskrivningsdelen av driftsystem 1. ERU anger att fortsatt drift i Uppsala kan ge ett underlag för att bedöma användbarheten av ett ADB-baserat inskrivningsregister för bl. a. forskning. DAFA, som inte tar ställning i nedläggningsfrågan, framhåller att en nedläggning av inskrivningsdelen på sikt kan medföra att de kunskapsresurser som byggts upp på främst utvecklingssidan utarmas om
man inte omedelbart tar dem tillvara för det fortsatta arbetet med att utveckla ett ADB-system för inskrivningssidan. Länsstyrelsen i Kopparbergs län, som inte heller uttalar sig direkt i nedläggningsfrågan, anser att en återgång till manuellt system skulle innebära att nedlagda kapitalresurser förslösas.
6.12¶Rationaliseringsåtgärder inom det manuella systemet på inskrivningssidan
Falu tingsrätt, Norrköpings tingsrätt och RRV uttalar sig till förmån
för FADAK:s förslag att beslutsfunktioner bör delegeras till icke rättsbildad personal också inom ramen för ett manuellt inskrivningsväsende.
SACO/SR anser frågan komplicerad och erinrar om dess betydelse för tingsnotariernas utbildning.
Stockholms tingsrätt, Norrköpings tingsrätt, Jämtbygdens tingsrätt, bankinspektionen och Svenska bankföreningen biträder förslaget att in-
skrivningsmyndigheterna ges tillgång till fastighetstaxeringslängderna för att undvika onödigt kompletteringsarbete.
Stockholms tingsrätt, Falu tingsrätt, Jämtbygdens tingsrätt och Svenska bankföreningen förordar att standardiserade ansökningsblanketter an-
vänds i ökad utsträckning. Bankinspektionen framhåller att ytterligare åtgärder inom det manuella systemet bör sättas in med kraft och snabbhet. Inspektionen understryker betydelsen av en aktiv chefsfunktion när det gäller att planera och organisera inskrivningsarbetet samt disponera personalen. Statskontoret anlägger liknande synpunkter och framhåller att man allt efter som ADB införs inom fastighetsregistreringen skulle kunna förtrycka gemensamma fastighetsdata åt inskrivningsmyndigheterna med hjälp
av ADB. Även RRV framhåller att ett genomförande av FADAK:s förslag inte får innebära att den nuvarande verksamheten på inskrivningssidan bedrivs oförändrad. Bristerna hänför sig enligt RRV inte bara till tekniken utan även till arbetsorganisationen. Flera av bristerna måste rättas till också för att ett ADB-system skall fungera. RRV pekar på några faktorer som nämnts i en promemoria som upprättats av RRV
den 3 september 1976 om inskrivningsmyndigheternas expeditionstider.
Till sådana faktorer hör bättre arbetsledning, flexiblare personalutnyttjande, enhetligare arbetsrutiner samt sancring av fastighetsböckerna. En-
ligt RRV:s uppfattning bör cen viktig roll kunna fyllas av den arbetsgrupp för översyn av inskrivningsmyndigheternas organisation och arbetsruti-
ner som tillsatts av domstolsverket. Även Sveriges domareförbund anser att rationaliseringsvinster fortfarande kan göras i det manuella systemet. Förbundet tror dock inte att några väsentliga förändringar av arbetsmetoder och arbetsmiljö går att åstadkomma i ett fortsatt manuellt system. SACO/SR finner att de åtgärder som FADAK föreslagit endast i begränsad omfattning kan avhjälpa bristerna vid inskrivningsmyndigheterna. 4 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 15
7¶RRV-modellen, Vissa lönsamhetsberäkningar m. m.
7.1 RRV-modellen
Vid beredningen inom regeringskansliet har den av RRV förordade
lösningen att både FR och IR bryts ut ur driftsystem 1 och drivs som
separata system undersökts närmare. Överläggningar har därvid hållits mellan företrädare för justitiedepartementet, domstolsverket, CFD och
LMV för att reda ut vilka ändringar i registerinnehållet och vilka änd-
rade systemförutsättningar 1 övrigt som RRV-modellen skulle medföra
i förhållande till driftsystem 1.
Undersökningen av RRV-modellen har utgått från följande grund-
läggande förutsättningar:
— FR och IR bryts ut ur driftsystem I och drivs som scparata system — FR och IR byggs upp parallellt
— FR och IR drivs till en början vid samma datacentral
— de tekniska systemen i driftsystem 1 utnyttjas om det inte strider mot principen om separata system för FR och IR.
Enligt den undersökning som har verkställts bör FR och IR även i RRV-modellen ha i stort sett samma innehåll som i driftsystem 1 och
som FADAK har förutsatt i sina överväganden. Även ADB-systemens utformning i övrigt bör i möjlig mån överensstämma med driftsystem 1. Detta gäller exempelvis det s. k. endagsintervallet. Däremot blir det nödvändigt att kopiera och lagra en stor del av informationen i FR också i IR. Detta kan till förhållandevis låg kostnad ske på maskinell väg.
För kreditväsendet har en uppdelning av registren på skilda ADBsystem bedömts inte behöva innebära någon nämnvärt försämrad service. Det står däremot klart att sådana registeranvändare som begagnar i första hand FR-uppgifter i sin verksamhet, dvs. främst fastighetsbild-
ningsmyndigheter, länsstyrelser och kommuner, också behöver en mycket stor del av IR-uppgifterna. De användare som kommer att ha terminaler måste i RRV-modellen ställa frågor till både FR och IR. Det kan visserligen göras över terminal men innebär dock en viss sänkning av scrvicenivån jämfört med driftsystem 1. Frågor till två register medför en viss ökning av kostnaderna för sådana användare. Servicenivån är dock vä-
sentligt högre i RR V-modellen än i FADAK:s lösning.
RRV-modellen medger — liksom driftsystem I och FADAK:s lösning
— olika regionaliseringsalternativ.
Genom att de befintliga systemen för överföring av data till FR och IR kan användas efter viss modifiering är det möjligt att få fram system-
förslag till RRV-modellen och ta den i bruk inom ganska kort tid. Den
nuvarande verksamheten i Uppsala län med driftsystem 1 kan fortgå till dess RRV-modellen tas i bruk. Konvertering sker då till de nya syste-
men. Inga tekniska hinder möter mot att ytterligare områden tas med i driftsystem 1 under den tid detta byggs om.
7.2 Vissa lönsamhetsberäkningar m. m.
Under beredningsarbetet har inom justitiedepartementet gjorts lönsamhetsberäkningar med känslighetsanalyser och beräkningar av anslagsutvecklingen för olika lösningar. Beräkningarna har gjorts på grundval
av uppgifter som erhållits av företrädare för bl. a. domstolsverket. CFD,
RRV. statskontoret. LMV samt FADAK:s sekretariat. De har utförts
med utgångspunkt i FADAK:s kalkyler. Analyserna ger vid handen att de känsligaste faktorerna är det fram-
tida antalet ärenden inom inskrivningsväsendet och rationaliseringseffek-
ten inom samma verksamhetsområde.
Vad först gäller ärendeutvecklingen inom inskrivningsväsendet har
antalet lagfarts- och inteckningsärenden ökat, under åren 1955—65
med i genomsnitt 6,7 procent och under åren 1966—75 med 10,7 procent om året. FADAK har i sina kalkyler utgått från en årlig ärende-
ökning på [em procent fram till år 1980 och därefter nolltillväxt.
I fråga om rationaliseringseffekterna i form av personalbesparing
råder cnighet om att de gripbara vinsterna helt och hållet finns på in-
skrivningssidan. FADAK har räknat med cen 25-procentig rationaliseringseffekt medan det under remissbehandlingen har nämnts siffror på mellan 25 och 50 procent. Rationaliseringseffekten i Uppsalaförsöket har
nått upp till de 50 procent som CFD förutsett. Lönsamhetsberäkningarna visar bl. a. följande. Redan med en fem-
procentig årlig ärendeökning under 1980-talet blir varje lösning som omfattar ADB för både FR och IR lönsammare än [fortsatt manuell registrering. om rationaliseringseffekten inom inskrivningsväsendet uppgår till 25 procent. Om ärendeutvecklingen inom inskrivningsväsendet stannar upp under 1980-talet och ersätts av nolltillväxt men rationaliseringseffekten fortfarande förutsätts vara 25 procent blir sådana ADB-alternativ som innefattar en samtidig omläggning av FR och IR lönsammare än fortsatt manucll registrering av IR.
En reform som enbart omfattar FR kräver visserligen lägre investeringskostnader. Från lönsamhetssynpunkt framstår emelHertid denna
lösning som den i längden otörmånligaste. Den medför sålunda väsent-
liga kostnadsökningar för både FR och IR och dessutom betydande
olägenheter för IR. Rationaliseringsvinsterna från IR-sidan uteblir helt.
Vid fortsatt ärendeökning på IR-sidan blir kostnadsökningarna där ännu
större.
Vad som nu sagts om en ADB-reform enbart av FR är i stor utsträck-
ning tillämpligt också på alternativ som i avsevärd mån uppskjuter ADB-
reformen på IR-sidan.
I beräkningarna har hänsyn inte kunnat tas till minskande kostnader för ADB-teknisk utrustning, stigande lönekostnader och det uppdämda behov som finns av utökade lokaler för inskrivningsmyndigheterna. Om hänsyn även tas till sådana faktorer ökar lönsamheten av en ADBreform som omfattar IR ytterligare.
8¶Föredraganden
Riksdagen har tidigare beslutat om övergång till automatisk databehandling (ADB) inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Enligt detta beslut skall ett ADB-system, i vilket fastighetsregistret (FR) och inskrivningsregistret (IR) är tekniskt samordnade, införas för begränsade delar av landet. Detta integrerade system, driftsystem 1, har den 1 januari 1976 på försök tagits i drift med rättsverkan i Uppsala län tUppsalaförsöket).
Fastighetsdatakommittén (FADAK) har haft i uppdrag att göra en översyn av de nuvarande riktlinjerna för fastighetsdataverksamheten. Kommittén avlämnade i september 1976 betänkandet (SOU 1976: 56 och 57) Fastighetsdata. Betänkandet har remissbehandlats.
I FADAK:s uppdrag har ingått att göra en förnyad prövning av reformbehovet och undersöka om detta kan tillgodoses på något annat sätt än genom ADB. FADAK har kommit till slutsatsen att reformbehovet är stort både inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet samt att ADB måste användas för att man på sikt skall komma till rätta med de olägenheter som är förknippade med den nuvarande ordningen. En upprustning inom ramen för den nuvarande manuella registreringen skulle enligt FADAK dra stora kostnader utan att medföra annat än marginella förbättringar.
Jag ansluter mig till FADAK:s bedömning av reformbehovet och nödvändigheten av att införa ADB inom både fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Kommitténs slutsatser i denna del stämmer överens med de överväganden som låg till grund för statsmakternas tidigare ställningstaganden i saken och har också vunnit starkt stöd i remissopinionen. Enligt min mening har skälen för att övergå till ADB-teknik vunnit i styrka sedan de första besluten fattades om en sådan reform. De nuvarande registerföringsmetoderna är sålunda ålderdomliga och personalkrävande. Utvecklingen inom närliggande områden som t. ex. bankoch kreditväsendet har snabbt gått i riktning mot en ökad användning av ADB. Stort avseende bör också fästas vid de möjligheter som föreligger och som har understrukits från arbetstagarhåll att med hjälp av ADB-tekniken förbättra arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen för de anställda.
Med den ståndpunkt jag nyss har redovisat, nämligen att ADB bör
införas inom både fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet, an-
ser jag att det finns tre alternativ för att genomföra ADB-reformen:
1. En fortlöpande utbyggnad av driftsystem 1 genomförs. Detta inne-
bär att båda verksamhetsområdena parallellt förs över till ett system, i
vilket FR och IR är samordnade i tekniskt hänseende.
2. ADB-övergången delas in i etapper på så sätt att det ena verksamhetsområdet, exempelvis fastighetsregistreringen. först förs över innan
ADB-övergången inleds på det andra området. Detta medför att den tekniska integration som i driftsystem I finns mellan FR och IR måste brytas.
3. Båda verksamhetsområdena förs över parallellt men till var sitt
särskilda ADB-system. Också här bryts den tekniska integration som
finns i driftsystem I.
Det första alternativet har förordats av centralnämnden för fastighets-
data (CFD) och de flesta övriga remissinstanser. Det andra alternativet har föreslagits av bl. a. FADAK. Det tredje har förts [ram i remissytt-
rande från riksrevisionsverket (RRV).
Beträffande alla tre alternativen finns möjlighet att överge den hittillsvarande centrala systemlösningen och övergå till en regionaliserad drift. En sådan lösning förordas av flera remissinstanser.
Som varianter av de olika huvudalternativen kan också läggas möjlig-
heterna att genomföra ADB-reformen med cen geografisk etappindelning eller i olika genomförandetakt.
FADAK:s förslag innebär att en ADB-reform av fastighetsregistreringen prioriteras. För detta ändamål används FR-delen av driftsystem 1.
Ställningstagandet till ADB-teknisk lösning för inskrivningsväsendet
skjuts på framtiden. Kommittén har varit medveten om att en sådan lösning kan vara förenad med olägenheter. Den räknar dock med att genom uppskovet med ADB-reformen på inskrivningssidan skall för IR:s del
kunna tillgodogöra sig det tekniska framåtskridande på ADB-området som kan antas ske under mellantiden. FADAK har uttalat farhågor be-
träffande både lämpligheten av och möjligheten att genomföra driftsystem I som rikssystem. FADAK anser bl. a. att de statliga ADB-systemen bör byggas upp med sikte på det verksamhetsområde som de skall betjäna och att stora integrerade system i görligaste mån bör undvikas.
Grundläggande för FADAK:s ställningstagande är emellertid framför allt en strävan att begränsa reformen kostnadsmässigt samt att undvika långsiktiga bindningar i fråga om investeringar och teknisk lösning.
FADAK:s förslag har väckt åtskillig kritik under remissbehandlingen.
Kritiken går i första hand ut på att man med FADAK:s etappindelning
visserligen på kort sikt kan sägas halvera de kostnader som man behöver
binda sig för i dag men i stället måste i ett längre perspektiv räkna med
att den samlade ADB-reflormen tar längre tid och blir dyrare. Jämförel-
sen sker härvid i första hand med ett fortsatt genomförande av driftsystem I. Särskilt påpekas att den omedelbara lönsamheten i ADB-
reformen i form av personalbesparing helt ligger på IR-sidan. Kritikerna anser också att en lösning som inte ger en samlad tillgång till uppgifter ur både FR och IR är otillräcklig för registeranvändarnas behov.
Det uppskov som FADAK förordat med att datorisera inskrivnings-
väsendet medför enligt kritikerna onödiga och onyttiga kostnader. Den
av riksdagen beslutade fastighetsbeteckningsreformen måste sålunda gc-
nomföras i ett manuellt inskrivningsväsende. På grund av den fortsatta ärendcökning som på sikt väntas på inskrivningssidan kommer man att tvingas att i avbidan på ADB-reformen anställa ny personal och skaffa
större lokaler för inskrivningsmyndigheterna. Kostnaden för att utveckla
ett nytt ADB-system för IR beräknas bli högre i framtiden på grund av den väntade löneutvecklingen. Uppskovet sägs även medföra att den dominerande kostnadsposten — själva överföringsarbetet från de skrivna
böckerna till ADB-register — blir större. Detta beror dels på att lönekostnaderna kan beräknas stiga, dels på att den mängd information som skall föras över bli större ju längre tiden går.
Från personalhåll har kritik särskilt framförts mot FADAK:s förslag
att uppskjuta datoriseringen av inskrivningsväsendet. Det anses angce-
läget att på detta område så snabbt som möjligt få del av de positiva effekter för bl. a. arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen som ADB för
med sig.
En stor del av kritiken mot FADAK:s förslag har sin utgångspunkt i
att driftsystem 1 har visat sig fungera bra under Uppsalaförsöket. Det anses därför möjligt att utan större ändringar bygga ut detta system till att omfatta hela landet. Härigenom skullc redan nedlagda kostnader i fastighetsdataprojektet kunna utnyttjas samtidigt som man i övrigt inte
ådrar sig andra kostnader än sådana som är gemensamma för varje ADB-teknisk lösning. Härmed åsyftas själva överföringen av uppgifter
från böckerna till ADB-register. Några nya systemutvecklingskostnader
skulle således inte uppstå. Byggs driftsystem 1 ut till ett rikssystem skulle också driften i Uppsala län kunna fortgå ostörd. Detta skulle uppskattas
av såväl kunder som personal, I denna kritik framhålls särskilt fördelarna med ctt system som redan är färdigutvecklat. FADAK:s lösning innebär däremot att ctt fungerande system överges. Detta medför att man
på nytt drar på sig ett tidsödande, kostnadskrävande och sårbart systemutvecklingsarbete på inskrivningssidan. Det går en viktig skiljelinje mellan å ena sidan driftsystem 1 samt å
andra sidan FADAK:s lösning och den variant härav som RRV-modellen kan sägas utgöra. I driftsystem 1 tillgodoses sambandet mellan FR och
IR genom att de båda registren systemmässigt har byggts samman med varandra. Denna tekniska integration finns inte i FADAK:s lösning, som
förutsätter att i första hand ett särskilt FR byggs upp. Motsvarande gäller RRV-modellen, som innebär att två skilda system för FR och IR tas
fram genom en klyvning av driftsystem 1.
När man under 1960-talet började planera uppbyggnaden av en fastighetsdatabank, i vilken uppgifter från såväl fastighetsregistermyndigheterna som inskrivningsmyndigheterna skulle lagras med hjälp av ADB, framstod en samlad informationslagring genom ett integrerat system som rationell från ckonomisk synpunkt. BL. a. av kostnadsskäl önskade man undvika att samma information lagrades i olika databaser. I stället borde informationen samlas på ett och samma ställe. Utvecklingen under 1970talet har medfört att dessa förutsättningar har ändrats. Kostnaderna för teknisk utrustning minskar nämligen fortlöpande medan kostnaderna för det personalkrävande arbetet med systemutveckling och programmering ökar. Det är därför från ekonomisk utgångspunkt inte längre lika angeläget som tidigare att lagra information i gemensamma databaser även om en betydande del av informationen — som fallet är i fråga om fastighetsdata — är gemensam för flera register. De vinster som ansågs uppkomma genom integration svarar numera inte mot kostnaderna för denna och underhållet av de stora integrerade systemen.
En avsevärd del av den tveksamhet som bl.a. FADAK har uttalat mot de stora integrerade datasystemen grundas på att just utvecklandet av sådana system tar lång tid och drar stora kostnader. För driftsystem 1, som i dag får anses vara ett i huvudsak färdigutvecklat system. är detta skede passerat. Detta kan dock enligt min mening inte vara avgörande. Också ett färdigt system måste underhållas och vidareutvecklas. Det måste också hållas i minnet att driftsystem I tagits i praktisk drift endast för ca tre procent av landets fastighetsbestånd. Inte minst med hänsyn till den långa genomförandetiden bör det eftersträvas att en sådan systemlösning kommer till stånd som i så stor utsträckning som möjligt uppfyller de krav som i dag ställs upp. Jag kan i denna del hänvisa till vad statskontoret i sitt remissyttrande uttalat om att de stora integrerade systemen iär svåra att ändra samt att de därför medför en större bundenhet till dagens teknik och dagens regelsystem än skilda system. Det bör även uppmärksammas att fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet har skilda huvudmän. Som bl. a. RRV framhållit talar även detta förhållande mot att registren samordnas i ett integrerat system. I samma riktning talar den risk för driftstörningar som aldrig helt kan uteslutas. Verkningarna härav kan bättre begränsas i skilda än i integrerade system.
Till vad som nu sagts om de systemtekniska synpunkterna bör fogas de större eller mindre risker som den ena eller andra systemlösningen kan innebära för den personliga integriteten. Risken för integritetsstörningar blir otvivelaktigt större ju fler uppgifter som finns samlade i ett och samma system. Från integritetssynpunkt är det därför en fördel om uppgifterna fördelas på skilda system. 1 sitt remissvar har datainspektionen också understrukit att separata system är lättare att kontrollera från integritetssynpunkt.
I fråga om främst de ekonomiska aspekterna på de olika alternativen vill jag framhålla följande. Om FADAK:s förslag genomförs och man alltså väntar med att föra över IR till ADB, kan det visserligen sägas att man nu binder sig för en betydligt mindre investering. Eftersom — enligt vad jag tidigare har förordat — båda verksamhetsfälten bör datoriseras, kan man emellertid inte underlåta att sc till effekterna av den fullständiga reformen. De kostnadsberäkningar som har utförts ger enligt min uppfattning vid handen att en samlad lösning enligt FADAK:s modell skulle bli både mer tidsödande och mer kostnadskrävande än en reform som redan från början omfattar även inskrivningsväsendet.
Bl. a. LMV har framhållit att den sjuårsperiod som FADAK har angett för att överföra FR till ADB är för knapp. LMV anser att FRreformen kan ta uppemot tio år och att tiden inte förkortas om man skjuter upp IR-reformen. Enligt min mening bör LMV:s bedömning i detta hänseende godtas. Skulle man, som FADAK har föreslagit, avvakta erfarenheterna av FR-reformen innan man inleder ADB-övergången inom inskrivningsväsendet uppkommer i så fall en avsevärd tidsförskjutning jämfört med en parallell överföring av båda verksamhetsfälten. Det går heller inte att bortse från den kritik som från ekonomiska och andra synpunkter har riktats mot FADAK:s förslag. Detta gäller cxempelvis vad som har sagts om onödiga och onyttiga kostnader för beteckningsreformen i ett manucllt inskrivningsväsende, ökade kostnader för inskrivningsväsendet på grund av väntad ärendeutveckling, försenat hemtagande av rationaliseringsvinster samt stigande kostnader för det personalkrävande systemutvecklings- och överföringsarbetet för IR. Det kan visserligen inte uteslutas att man genom ett uppskov med ADBreformen på IR-sidan kan tillgodogöra sig en del förbättringar. som följer med den tekniska utvecklingen. Sådana förbättringar torde dock i stor utsträckning kunna nyttiggöras också om man tar med IR redan från början. Av avgörande betydelse är emellertid att den dominerande posten vid reformgenomförandet utgörs av sådana personalkostnader, som inte påverkas av valet av teknisk lösning. Jag anser att det därför inte finns anledning räkna med att någon genomgripande ny teknik skulle göra en senarelagd ADB-reform av inskrivningsväsendet väsentligt billigare. Slutligen förtjänar understrykas att de registeranvändare som i första hand utnyttjar FR-uppgifter i så stor utsträckning behöver även IR-uppgifter att en ADB-reform som inte omfattar IR blir av begränsat värde också för dem.
Vid de lönsamhetsberäkningar som utförts under beredningsarbetet i regeringskansliet har det kunnat konstateras att den väsentliga skiljelinjen i fråga om lönsamhet går mellan lösningar som innefattar en övergång till ADB inom inskrivningsväsendet och lösningar som inte alls eller med avsevärd förskjutning innebär en ADB-övergång inom detta verksamhetsområde. Om man vid lönsamhetsberäkningarna utgår från
de enligt min mening rimliga antagandena att antalet ärenden inom in-
skrivningsväsendet under en kalkylperiod om 15 år varje år ökar med åtminstone fem procent och att rationaliseringseffekten av att införa
ADB i inskrivningsväsendet uppgår till minst 25 procent, visar det sig att FADAK:s förslag är klart olönsammare än både driftsystem 1 och RRV-modellen. Denna skillnad kvarstår även vid en något lägre ökningstakt i fråga om antalet inskrivningsärenden. Skillnaden mellan
driftsystem I och RRV-modellen är å andra sidan förhållandevis liten. I anslutning till de ckonomiska övervägandena vill jag också beröra tidsfaktorn. Fastighetsdataprojektet har nu pågått i snart tio år. Av olika skäl har verksamheten kommit att begränsas till ett län, som omfattar
endast ca tre procent av landets fastighetsbestånd. Samtidigt är reform-
behovet stort. Även från ekonomiska och personalpolitiska utgångspunk-
ter är det angeläget med en snabb reformstart.
Enligt min uppfattning visar genomgången av de systemtekniska och
ekonomiska faktorerna att ett integrerat system av den typ som drift-
system 1 representerar inte bör genomföras. Vad som har framkommit
under remissbehandlingen och under beredningsarbetet i regeringskan-
sliet har ä andra sidan övertygat mig om att inskrivningsväsendet bör datoriseras parallellt med fastighetsregistreringen. Intresset av en snabb reformstart och av att redan nedlagda kostnader tas tillvara är så stort
att något väsentligt nytt ADB-system för fastighetsdataverksamheten inte bör utvecklas. Med hänsyn till de goda erfarenheterna under Uppsala-
försöket är det naturligt att — som FADAK har gjort i fråga om FR — i första hand överväga sådana lösningar som Jigger så nära driftsystem I som möjligt. Härmed kommer i blickpunkten den lösning som i det föregående har kallats RRV-modellen. Denna modell beaktar FADAK:s önskemål om skilda system för de olika ansvarsområdena samtidigt som
man tillgodoser de ekonomiska och personalpolitiska intressen som
kommit till uttryck vid remissbehandlingen.
Den försening och fördyring av projektet som i ett inledningsskede blir följden om driftsystem I byggs om till skilda system för FR och IR är förhållandevis ringa och uppvägs enligt min uppfattning av fördelar-
na av alt få till stånd en systemlösning som är lämpligare på sikt. Olä-
genheterna kan för övrigt minskas om ytterligare något område av lan-
det under ombyggnadstiden förs in i driftsystem 1. Alla data som förs in i driftsystem I kan nämligen förhållandevis enkelt överföras till de
skilda systemen.
Jag förordar således att RRV-modellen läggs till grund för den fortsatta fastighetsdataverksamheten. Denna bör enligt min mening bedrivas enligt följande riktlinjer. Skilda ADB-system för FR och IR skapas genom att de båda re-
gistren bryts ut ur driftsystem 1. Överföringen av FR- och IR-uppgifter
till ADB sker parallellt. Projektet delas in i etapper. För en första etapp,
som omfattar budgetåren 1977/78—1981/82, kan det samlade medelsbehovet beräknas till 135 milj. kr. i 1976 års prisnivä. Detta innebär en
ökning av kostnaderna för fastighetsdataprojektet med 29,5 milj. kr. under femårsperioden jämfört med om kostnaderna hade legat kvar på
1977/78 års anslagsnivå under hela perioden. Jag räknar med att det inom den ram jag nyss nämnde skall vara möjligt att föra över drygt 600 000 fastigheter från Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län till de
nya ADB-systemen. Verksamheten i Uppsala län fortsätter inom ramen för driftsystem 1 till dess övergång kan ske till RRV-modellen. För att föra projektet vidare och utnyttja datoriseringens fördelar också under den tid som behövs för att bygga om driftsystem 1 till två skilda system bör verksamheten med driftsystem 1 utvidgas till delar av Gävleborgs och av Stockholms län. De överförda områdena — inbegripet det redan nu datoriserade Uppsala lin -— konverteras efter ombyggnadsarbetet till de nya skilda systemen. Godtas de riktlinjer som jag nu har dragit upp
behöver fastighetsdataverksamheten inte längre ha karaktär av försöks-
verksamhet. Detta innebär bl. a. att den hittillsvarande parallellt utförda manuella registreringen kan upphöra. Vad gäller datordriftens organisation och förläggning under den förs-
ta etappen avser jag inte att föreslå regeringen någon ändring i de nuvarande förhållandena. DAFA:s anläggning i Gävle bör således utnytt-
jas bäde för FR och IR.
Från datainspektionen har inhämtats yttrande enligt 2 8 andra styc-
ket datalagen (1973: 289) över de riktlinjer för fastighetsdataverksam-
heten som jag nu har dragit upp. Inspektionen har därvid förklarat att dess remissvar över FADAK:s betänkande även inbegriper sädant yttrande i fråga om de ADB-register som skall byggas upp enligt de nya riktlinjerna.
Under den första etappen bör visst kompletterande utredningsarbete bedrivas. Jag räknar med att — vid sidan av de 135 milj. kr. som jag nämnde nyss — omkring 5 milj. kr. kommer att behövas för detta arbete. Även detta belopp är räknat i 1976 års prisnivå.
Utredningsarbetet bör inledas med att CFD, domstolsverket och LMV får i uppdrag att skyndsamt lämna systemförslag för RRV-modellen under den första etappen. I detta arbete bör vid sidan av ekonomiska,
systemtekniska och liknande faktorer beaktas även de personalpolitiska konsekvenserna. Under loppet av den första etappen bör också visst mera långsiktigt
utredningsarbete utföras. Formerna, tidpunkten m. m. för detta arbete bör övervägas i den av regeringen nyligen tillsatta samrådsgruppen i datafrågor. Även detta utredningsarbete bör naturligtvis ske under beaktande av de personatpolitiska konsekvenserna. En huvuduppgift i ut-
redningsarbetet blir att föreslå en lämplig omläggningstakt för senare ctapper. Vidare bör närmare utredas om det är lämpligt att i framtiden
genomföra en regionalisering av datordriften och, om så visar sig vara fallet, vilket regionaliseringsalternativ som är mest lämpligt. Det systemförslag som CFD, domstolsverket och LMV skall lägga fram måste därför utformas så att det medger handlingsfrihet i fråga om regionaliscring under senare etapper. Det är naturligt att -— under beaktande av det pågående arbetet med översyn av datalagstiftningen — även före-
kommande integritetsfrågor uppmärksammas. Såväl FADAK som åtskilliga remissinstanser har vidare berört olika organisatoriska frågor.
Med hänsyn bl. a. till sambandet med det utredningsarbete jag nyss har
förordat anser jag att sådana frågor får övervägas under detta arbete. Jag är således inte beredd att f. n. föreslå några avvikelser från den uppgiftsfördelning inom berörda verksamhetsområden som nu tillämpas. En utredning har nyligen tillsatts med uppgift att se över reglerna om stämpelskatt och expeditionsavgifter (dir. 1977:55). I den mån upp-
giften inte faller på den utredningen bör studeras hur det nuvarande avgiftssystemet inom inskrivningsväsendet skall anpassas till det nya ADB-systemet. Lösningar med en högre grad av kostnadstäckning via avgifter än f. n. kommer därvid i blickpunkten.
9 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regering-
en föreslår riksdagen att godkänna de ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksam-
heten som jag har förordat.
10 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
7.1 - RRVY-modellen ooosoossreseeeeseerese ere reser rese esset 42
7.2 Vissa lönsamhetsberäkningar M.M. sossososossss sr ses 43 9 Hemställåf ocossoseserersrrrereree re rr rr rr rr rr rr r rer ett 51 10 Beslut soooosseesoresresereeseer rer sr sr rr rr Fr rs RKA RKA 51
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770312