Prop. 1977/78:15

med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten

Prop. 1977/78: 15

Regeringens proposition 1977 / 7 8: 15

med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksamheten;

beslutad den 20 oktober 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

SVEN ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sedan flera år tillbaka pågår arbete för att införa automatisk data- behandling (ADB) inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsen— det. Enligt gällande planer skall ett ADB-system. i vilket fastighets- registret och inskrivningsregistret är samordnade i tekniskt hänseende. införas för begränsade delar av landet. Hittills har ett sådant integrerat system, driftsystem ]. tagits i bruk endast i Uppsala län. I propositionen föreslås på grundval av en översyn som nu har verkstäI-lts vissa ändringar i riktlinjerna för fastighetsdataverksamheten.

Behovet att med hjälp av ADB förbättra den nuvarande registrering- en bedöms liksom tidigare vara stort inom både fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Ingen ändring görs därför i de gällande pla- nerna att ADB skall införas på båda verksamhetsfälten. Däremot före- slås att man i stället för det nuvarande integrerade driftsystemct skapar två skilda ADB-system. ett för fastighetsregistreringen och ett för in- skrivningsväsendet. De skilda systemen skall i all möjlig utsträckning byggas upp genom en utbrytning ur driftsystem !. Övergången från ma- nuell registrering till ADB—teknik skall även i fortsättningen ske parallellt på de båda verksamhetsolmrådena.

I propositionen dras en anslagsmässig och geografisk ram upp för verksamheten under en första femårsperiod. Verksamhetens utformning under kommande etapper kommer att utredas vidare. Denna översyn kommer bl. a. att omfatta vissa mera övergripande frågor såsom regiona- lisering och integritet.

Prop. 1977/78: 15

IQ

Utdrag

J USTlTlEDEPARTEM ENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde .1977-10-20

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark. Romanus. Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson. Mundebo, Ullsten, Wikström. Johansson

Föredragande: statsrådet Romanus

Proposition med förslag till ändrade riktlinjer för fastighetsdataverk- samheten

1 inledning

År "1968 beslöt riksdagen att ett nytt system för fastighetsregistrering- en skulle införas (prop. 1968: 1 bil. 4 s. 10. SU 1968: 2. 3LU 1968: 5. rskr 1968: 80). Två år senare fattades beslut om ett nytt system också för inskrivningsväsendet (prop. 1970: 1 bil. 4 s. 44, SU 1970: 2, 3LU 1970: 8. rskr 1970: 961. Besluten innebär bl. a. att fastighetsregister och inskrivningsregister skall föras centralt med hjälp av automatisk data- behandling (ADB).

Den 28 juli 1.968 inrättades centralnämnden för fastighetsdata (,CFD). Nämnden har till uppgift att genomföra fastighetsdatareformen i den mån detta inte ankommer på annan myndighet.

År 1973 beslöt riksdagen att ett första driftsystem omfattande fastig- hetsrcgistcr och inskrivningsregister -— driftsystem l — skulle införas för begränsade delar av landet (prop. 1973: _1 bil. 4 s. 24. CU 1973: 8. rskr 1973: 79). Det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma inom vilka områden systemet skulle tillämpas. Samma år antogs också den lagstiftning i fråga om inskrivningsväsendet och fastighetsregistreringen som systemet förutsatte ("prop. 1973: 13. CU 1973: 9. rskr 1973: 80. SFS 1973: 98—101). Driftsystem 1 är sedan den 1 januari 1976 som för- söksverksamhet i drift med rättsverkan i Uppsala län, se bl.a. SFS 1975: 1.110.

År 1974 ändrade riksdagen riktlinjerna för den del av fastigltetsregis— tcrreformen som avsåg fastigltetsbeteekningarna (prop. 1974z48. CU 1974: 30, rskr 1.974: 252"). Beslutet innebar emellertid inte något ändrat ställningstagande till hur registreringen skulle anordnas.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 tillkal-

Prop. 1977/78: 15 3

lades sakkunniga för utredning av ett riksomfattande system för fastig- hetsregistreringen m.m. Kommittén, som antog namnet fastighetsdata- kommittén (FADAK), avlämnade den 28 september 1976 betänkandet (SOU 1976: 56 och 57) Fastighetsdata.'

Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av Svea hov- rätt. domstolsverket — efter hörande av Stockholms tingsrätt, Uppsala tingsrätt. Falu tingsrätt, Norrköpings tingsrätt, Bollnäs tingsrätt och Jämtbygdens tingsrätt —. CFD, datainspektionen. försvarsstaben. sta- tens vägverk. kammarkollegiet. statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA). bankinspektionen. försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket (RRV). riksskatteverket (RSV). Iantbruksstyrelsen — efter hörande av lantbruks- nämnderna i Uppsala. Älvsborgs, Kopparbergs och Gävleborgs län —, statens naturvårdsverk. miljödatanämnden, expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU), statens institut för byggnadsforskning. statens planverk, statens lantmäteriverk (LMV) — efter hörande av över- Iantmätarmyndigheterna i Uppsala, Södermanlands, Malmöhus, Väst- manlands. Gävleborgs. Västernorrlands och Norrbottens län samt fas- tighetsbildningsmy-ndigheterna i Uppsala, Östhammars, Katrineholms. Ystads och Köpings lantmäteridistrikt —, länsstyrelsernas organisations- nämnd (LON). länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Malmöhus. Göte- borgs och Bohus, Skaraborgs och Kopparbergs län, Sollentuna. Stock- holms, Enköpings, Uppsala. Malmö. Göteborgs. Lidköpings och Umeå kommuner. ADB-beredningsgruppcn inom kommundepartementet. Svenska kommunförbundet. Landstingsl'örbundet, Sveriges domareför- bund. Sveriges advokatsamfund. Sveriges industriförbund — som har yttrat sig tillsammans med Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) —. Sveriges föreningsbankers förbund, Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svenska försäkringsbolags riksförbund — till vars yttrande Folksam har anslutit sig —. Tjänstemännens centralorganisations tjänstemannasek- tion (TCO-S). Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO) — som har bifogat yttrande av Svenska kommunalarbetare- förbundet —. Svenska bankföreningen — till vars yttrande Post- och Kreditbanken. PKbanken har anslutit sig —, Svenska sparbanksförening- en. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges fastighetsägare- förbund. Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund, Föreningen mel- lan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution — till vars ytt- rande Sveriges allmänna hypoteksbank har anslutit sig —, Stadshypo— teks tjänstemannaförening, Svenska kommunal—tekniska föreningen. Sve- riges Iantmätareförening. Arkitektförbundet samt Föreningen Sveriges länsdatachefer.

1 De sakkunniga var generaldirektören Sven Moberg samt ledamöterna av riksdagen Thure Jadestig. Filip Johansson, Maj-Lis Landberg och Hans Wachtmeister.

Prop. '1977/78: 15 4

Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat yttranden från Lidingö, Nacka, Södertälje och Täby kommuner samt från Stockholms läns landsting. Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden från Helsingborgs Och Lunds kommuner.

Efter samråd med cheferna för budget- och 'bostadsdepartementen anhåller jag att nu få ta upp frågan om ändrade riktlinjer för fastig- hetsdataverksamheten.

2. Nuvarande förhållanden

2.1. Inledning

Det finns f.n. 58 fastighetsregistermyndighetcr och 95 inskrivnings- myndigheter. Mcr än tusen personer är helt eller delvis sysselsatta inom de båda vcrksamhetsområdena. De ärliga lönekostnaderna uppgår till närmare 100 miljoner kr. Betecknande för såväl fastighetsregistreringen som inskrivningsväsendet är att verksamheterna bygger på registerfö- ringsmetoder och arbetsrutiner i övrigt som utvecklades under de första årtiondena av 1900-talet (fastighetsregistreringen) och 1930-talet (_in- skrivningsväsendet).

2.2. Fastighetsregistreringen och lantmäteriväsendet

Jord- och stadsregister, som med en gemensam beteckning kallas fas- tighetsregistcr, förs av fastighetsregistermyndighetcrna. Fastighetsregist- ret syftar till att bringa ordning och reda i jordförhållandena och att ge publicitet åt rättigheter och belastningar i fråga om den fasta egendo- men. Registret bildar även underlag för fastighets- och tomträttsböcker- na, beskattningsväsendct i fråga om fast egendom och tomträtt, lant- mätcriväsendet, bebyggelse- och bostadsplaneringen samt annan sam- hällsplanering.

Fastighetsregistreringen är i princip en statlig angelägenhet som åvilar länsstyrelserna i egenskap av fastighetsregistermyndighet. Därutöver finns f.n. 34 kommunala fastighetsregistermyndighcter. De sistnämnda svarar i de flesta fall för fastighetsregistreringen inom en begränsad del av kommunen medan länsstyrelsen har ansvaret för registreringen inom kommunen i övrigt. Lantmäteriverket samordnar och leder verksam- heten med fastighetsrcgistreringcn och har också tillsynsskyldighet över fastighetsregistermyndigheterna.

De registerböcker som används inom fastighetsregistreringen är som regel bundna och medger endast handskrift. 1 ett mindre antal myndig- heter begagnas lösbladsband.

Antalet sysselsatta räknat. i helårsarbetskrafter uppgick år 1976 till 193. fördelat på 8 lantmätare, 16 ingenjörer och 169 övriga tjänstemän.

Prop. 1977/78: 15

Ur

För lantmäteriväsendet (fastighetsbildningsverksamheten) är landet indelat i 87 statliga lantmäteridistrikt, som vart och ett är verksamhets- område för en fastighetsbildningsmyndighet. För särskilda fastighets- bildningsuppgifter finns ytterligare 72 fastighetsbildningsmyndigheter (specialenheter), varav 30 statliga och 42 kommunala. Specialenheternas uppgifter avser jordbrukets och skogsbrukets rationalisering samt ut- vecklingen av tätbebyggelse. På länsplanet finns inom varje länsstyrelse en lantmäterienhet med en överlantmätare som chef. Centralt har lant- mäteriverket hand om ledningen och tillsynen av lantmäteriverksam- heten.

2.3 lnskrivningsväsendet

lnskrivning enligt jordabalken sker i fastighetsböcker och tomträtts- böcker, som förs av inskrivningsmyndigheterna. lnskrivningsväsendets främsta uppgift är att ge publicitet och rättsligt skydd åt rättsförvärv i fråga om fast egendom samt att garantera trygghet och effektivitet åt fastighetsomsättningen och fastighetskrediten. lnskrivningsärendena handläggs på inskrivningsdag. som — med undantag för Uppsala län (jfr Linder 3) —— hålls en gång i veckan.

lnskrivningsväsendet är sedan gammalt knutet till de allmänna under- rätterna. Med några få undantag finns vid varje tingsrätt en inskrivnings- myndighet, som organisatoriskt utgör en del av domstolskansliet. An- talet inskrivningsmyndigheter är f.n. 95. Central myndighet är dom- stolsverket.

Fastighetsböckerna och tomträttsböekerna utgörs som regel av lös- bladsband. Endast ett obetydligt antal böcker förs numera i bundna band. Antalet helårssysselsatta uppgick år 1976 till 767, varav 18 domare. 156 notarier och 593 biträden.

3. Hittillsvarande verksamhet inom fastighetsdataprojektet

Enligt 1968 års beslut om en reform av [astighetsregistreringen skulle ett nytt. för "land och stad enhetligt fastighetsregistcr läggas upp. Re- gistret skulle föras centralt med hjälp av ADB. Vidare skulle ett enhetligt fastighetsbeteekningssystem införas och fastigheternas läge anges med koordinater. Arbetet på reformen skulle påbörjas omedelbart och ge- nomförandet föregås av viss försöksverksamhet. Det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma hur det fortsatta utrednings- arbetet och genomförandet av registerrcformen skulle organiseras.

Den år 1970 beslutade reformert av inskrivningsväsendet innebar att ett nytt inskrivningsregister skulle införas. Registret skulle föras cen-

Prop. 1977/78: 1.5 6

tralt med hjälp av ADB. Handläggningen av inskrivningsärenden skulle ske hos lokala inskrivningsmyndigheter, knutna till en eller flera tings- rätter i varje län. lnskrivningsdag skulle hållas varje arbetsdag. Möjlig- heterna till en teknisk samordning med fastighetsregistret skulle under- sökas närmare. Även införandet av det nya inskrivningsregistret skulle föregås av försöksverksamhet.

I anslutning till "1968 års beslut inrättades CFD, till en början med i huvudsak samma ställning som en statlig kommitté. Genom riksdagsbe- slut år 1971 (prop. 1971: | bil. 4 s. 10, CU 1971: 5. rskr 1971: 49) om- vandlades CFD till statlig myndighet. Nämnden, som år 1973 omlokali- serades från Sundbyberg till Gävle, har till uppgift att bygga upp och vidareutveckla centrala fastighets- och inskrivningsregister. CFD skall i sitt arbete samråda med LMV och domstolsverket. LMV svarar för fastighetsbeteckningsreformen och tillsammans med fastighetsregister- myndigheterna för övriga uppgifter som krävs för fastighetsregister- reformens genomförande och som inte ankommer på CFD. Dom- stolsverket (tidigare domstolsväsendets organisationsnämnd) leder ar- betet med att förbereda fastighetsböekernas innehåll för överförande till ett centralt inskrivningsregister, grundat på ADB. lnskrivningsmyndig- heterna vid tingsrätterna utför beredning och sanering av innehållet i fastighetsböekerna.

Under år 1.971 påbörjades i Uppsala län ett databanksförsök med ett ADB-system. Försöket, som sedermera kom att kallas driftsystem 0, om- fattade ca 40000 fastigheter. En första försöksctapp utvärderades hös- ten 1..97_1.. I samband därmed uttalade CFD att den genomförda försöks- etappen hade bekräftat att en fastighetsdatabank borde byggas upp med utnyttjande av terminalteknik för direktkommunikation med databan- ken. CFD lacie härefter i april 1972 fram .S'ys'mnzförrlag — driftsystem ]. "Enligt detta förslag borde den inledda försöksverksamheten fort- sätta även under åren 1972—1974 och under år 1973 utvidgas till att omfatta samtliga fastigheter i. Uppsala län. "[ mitten av år 1974 borde ett centralt fastighetsregister (PR) och ett centralt inskrivningsregister (IR), båda förda med hjälp av ADB, ersätta den manuella registerföringen i länet och manuella register således inte längre föras. Enligt en preliminär långtidsplan, som redovisades i systemförslaget, skulle systemet därefter successivt utvidgas till att omfatta även Gävle kommun, Stockholms län samt delar av Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län. eller totalt ca 960000 av landets närmare 4 miljoner fastigheter. Systemet borde enligt CFD avlösas av ett rikssystem, driftsystem 2, i slutet av år 1976.

Driftsystem .1. skulle enligt CFD:s förslag liksom försökssystemet i Uppsala län vara tcrminalbaserat. Fastighetsregistcrmyndigheterna och inskrivningsmyndigheterna skulle kommunicera med en central dator över terminaler som anslöts till datorn över telefonnätet. Dessa myndig- heter skulle svara för att registren hölls aktuella, s.k. ajourföring. me-

Prop. .1977/78: 15 7

dan CFD skulle svara för system och datadrift. Andra intressenter, t.ex. fastighetsbildningsmyndigheter och banker, skulle kunna få an- sluta s. k. presentationsterminaler till datorn. Innehållet i de nya regist- ren skulle i princip motsvara det nuvarande innehållet i jordregister, stadsregister, fastighetsböeker och tomträttsböeker. FR borde därutöver innehålla vissa fullständigare uppgifter om planer och bestämmelser. inskrivna avtalsservitut samt kvartersuppgifter. adressuppgifter och ko- ordinatuppgifter. Vissa uppgifter om fastighetstaxering borde läggas in i FR från länsstyrelsernas ADB-baserade fastighetstaxeringsregister. IR borde- kompletteras med uppgifter från länsstyrelsernas personregister om ägares adress och civilstånd. Fastighetsregistermyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas uppgiftsskyldighet om olika beslut. t.ex. till lokal skattemyndighet om ändringar i fastighetsindelningen och om sökta och beviljade lagfarter, borde fullgöras maskinellt. Likaså borde uppgifter från fastighetsregistermyndighet till inskrivningsmyndighet om ändringar i fastighetsindelningen lämnas maskinellt. Bevis om beslut i inskrivningsärenden, t. ex. lagfartsbevis och pantbrev. liksom utdrag ur registren borde också framställas maskinellt.

Kostnaderna för att genomföra driftsystem 1 enligt nu redovisade planer beräknades av CFD i en kompletterande skrivelse i november 1972 till ca 47 milj. kr. Kostnaderna för systemutveckling samt kost- naderna för fastighetsregistermyndigheterna och inskrivningsmyndig- heterna ingick inte i dessa beräkningar.

Efter remissbehandling av systemförslaget föreslogs i 1973 års stats- verksproposition (prop. 1973: 1 bil. 4 s. 24) att den pågående försöks- verksamheten skulle ersättas av driftsystem 1 för begränsade delar av landet. Det borde enligt föredragande departementschefen ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om vilka områden driftsystem 1 skulle om- fatta. Systemet borde dock omfatta Uppsala län fr.o.m. den 1 juli 1974. Förslaget godtogs av riksdagen (CU 1973: 8, rskr 1973: 79). De- partementsehefen hade i propositionen framhållit att undersökningar av alternativa lösningar borde ingå som ett mycket viktigt led i arbetet på utvecklingen av driftsystem 2. Vid utskottsbehandlingen erinrades om detta uttalande och förutsattes att konvertering av driftsystem 1 till annat maskinellt system skulle vara möjlig.

Samtidigt som arbetet med driftsystem 1 fortsatte enligt de av riks- dagen godtagna riktlinjerna inledde CFD under år 1973 vissa undersök- ningar om alternativa lösningar för ett rikssystem i samråd med data- samordningskommittén (DASK). Även riksskatteverket och statskonto- ret deltog i arbetet. Statskonsult AB fick i uppdrag att svara för de när- mare undersökningarna. I början av år 1974 lade Statskonsult i en rap- port bl.a. fram olika förslag till hur driftsystem 1 skulle kunna utveck- las till ADB—system för hela landet. Rapporten överlämnades av CFD till chefen för justitiedepartcmcntet. varvid dock betonades att förslagen

Prop. 1977/78: 15 3

i rapporten var Statskonsults egna och därför inte fick betraktas som CFD:s eller någon annan myndighets uppfattning i frågan.

På grund av bl. a. kritik mot reformens konsekvenser för det nuva- rande beståndet av by- och gårdsnamn antogs år 1974 ändrade rikt- linjer för den i fastighetsregisterreformen ingående s.k. beteckningsre- formen (prop. 1974: 48, CU "1974: 30, rskr 1974: 252).

Kritik hade riktats mot fastighetsdatareformen också från andra ut- gångspunkter. Kritiken hade bl. a. skjutit in sig på de stora kostnaderna för reformen. Tidsplanen för genomförande av ett rikssystem hade — bl. a. på grund av de ändrade riktlinjerna för fastighetsbeteckningsre- formen —— kommit att förskjutas. Frågorna om ett rikssystem hade visat sig vara mycket komplexa. I den nyssnämnda propositionen om ändrade riktlinjer för beteckningsreformen aviserade departementsche- fen (prop. 1974: 48 s. 38) — samtidigt som han uttalade att arbetet med driftsystem '1 borde fortsätta enligt tidigare planer i stort — att han ämnade tillkalla en särskild utredning med parlamentarisk förankring för att närmare utreda förutsättningarna för ett rikssystem.

Verksamheten inom CFD fick således våren 1974 en delvis ändrad inriktning. nämligen att förbereda genomförandet av driftsystem "1. i Uppsala län och i andra begränsade delar av landet i den omfattning regeringen kunde komma att bestämma, medan FADAK fick i uppdrag att undersöka hur ett fastighetsdatasystem för hela landet borde vara utformat. Enligt de planer som CFD hade dragit upp i systemförslaget till drift- system 1 skulle officiell drift av FR och [R —— med slopande av den manuella registerföringen — ha börjat i Uppsala län den 1 juli 1974. Bl. a. på grund av de ändrade riktlinjerna för fastighetsbeteckningsrefor- men kunde den tidsplanen inte hållas. Under budgetåret 1974/75 pågick systemmodifieringar samt ytterligare försöksverksamhet i Uppsala län. Bl.a. prövades de maskinella systemen för FR och lR under ett s. k. handläggningsförsök. Försöket tillgick så att alla ärenden vid berörda fastighetsregistermyndigheter och inskrivningsmyndigheter handlades dels med tillämpning av de rutiner som var avsedda att gälla för drift— system 1, dels på vanligt sätt. Utvärdering av detta handläggningsför- sök dokumenterades av CFD i samråd med domstolsverket och LMV i en sammanfattande rapport, Handläggnings/örsök med fastighetsdata- systemet, daterad den .1. september 1975.

CFD, domstolsverket och LMV hemställde hösten 1975 bl.a. att regeringen måtte besluta om att införa drift av fastighetsdatasystemet med rättsverkan från den 1 november 1975 för Uppsala län. Genom beslut den 11 december 1975 bestämde regeringen att systemet fick tas i drift fr.o.m. den .1 januari 1976 i Uppsala län, sc bl.a. SFS 1975: 1110. Samtidigt utfärdades ett nytt regleringsbrev för CFD för budgetåret "1975/76. Regeringen uttalade i detta regleringsbrev att ställ-

Prop. 1977/78: 15 9

ning till utformning och organisation av ett eventuellt riksomfattande fastighetsregistreringssystem kunde tas först sedan FADAK avgivit sitt betänkande och detta hade remissbehandlats. Regeringen uttalade vi- dare att den i avvaktan härpå medgav att drift med rättsverkan fick äga rum i Uppsala län som försöksverksamhet under tiden den '1 ja- nuari—den 31 december "1976. CFD skulle i samråd med domstols- verket och LMV före den .1_ september 1976 till regeringen inkomma med rapport angående utfallet av försöksverksamheten.

Regeringen har senare genom beslut den 9 december 1976 och den 30 juni 1977 förlängt denna försöksverksamhet att pågå t. v. till 1977 års utgång. För försöksverksamheten gäller dels att nuvarande fastighets- böeker och tomträttsböeker skall kompletteras med uppgifter som har förts in i inskrivningsregistret, dels att driften av fastighetsregistret skall anordnas på sådant sätt att återgång till manuell registrering inte för- hindras och kan ske utan tidsutdräkt. Databehandlingen utförs av DAFA vid dess filial i Gävle.

För den pågående försöksverksamheten med drift med rättsverkan gäller bl. a. följande särskilda författningar: — lagen (1973: 98) om inskrivningsregister —— fastighetsdatakungörelsen (1974: 1058) —— fastighetsregistcrkungörelscn (1974: 1.059) — inskrivningsregisterkungörelsen (1974: 1061) — kungörelsen ('.1974: 1063) om fastighetsbcvis m. m. —— förordningen (1975: 1110) om vissa inskrivningsmyndigheters om- råde, m. m. — förordningen (1975: 1127) om verksamheten vid inskrivningsmyn- dighet som för inskrivningsregister — förordningen (1975: 1129) om expeditionsavgift vid centralnämnden för fastighetsdata.

Jämsides med utvecklingen och uppbyggnaden av driftsystem ] har CFD också bedrivit utrednings- och utvecklingsarbete avseende koordi- natregist:rering och koordinatutnyttjande för t.ex. samhällsplanerande verksamhet.

Kostnaderna för fastighetsdataprojektet uppgår t.o.m. budgetåret 1976/77 till sammanlagt ca 100 milj. kr.

4. FAIDAK

4.1. Reformbehovet. Principer för en ADB-teknisk lösning

FADAK anser i likhet med tidigare bedömare att det finns ett påtagligt reformbehov inom fastighetsregistreringen och inskrivnings- väsendet. Kommittén har prövat konsekvenserna av att behålla den nu- varande manuella verksamheten inom fastighetsregistreringen och in- skrivningsväsendet i huvudsak oförändrad men har funnit att detta skulle medföra betydande kostnader och likväl innebära att de nuva-

Prop. 1977/78: 15 10

rande bristerna i stort sett består. Bl.a. mot denna bakgrund anser FADAK att ett sådant alternativ inte bör förordas. I. stället bör, i en— lighet med vad som konstaterats vid tidigare gjorda bedömningar. ADB— teknik användas för att på sikt avhjälpa bristerna i det nuvarande ma— nuella förfarandet.

När det gäller frågan om hur ADB-tekniken bör utnyttjas och den takt, i vilken en ADB-reform bör genomföras, är olika lösningar tänk- bara. FADAK anser att de olika principiella ställningstaganden som datasamordningskommittén (DASK) har gjort i fråga om utformningen av statliga, riksomfattande, administrativa ADB—system — bl.a. i pro- memorian (Ds "Fi 1975: 1) "Samordning av statliga administrativa ADB- system" _ bör vara styrande. FADAK ansluter sig till DASK:s över- väganden och påpekar att dessa synes ha vunnit anslutning när riks- dagen våren 1975 bestämde riktlinjerna för ett nytt ADB-system inom folkbokföringen och beskattningen.

Beträffande frågan om teknisk samordning mellan skilda statliga. ad— ministrativa ADB-system anser FADAK det vara särskilt beaktansvärt att långt gående teknisk samordning mellan sådana system kan medföra betydande risker för komplikationer. förseningar och ökade kostnader när det gäller systemutveckling, genomförande, drift och underhåll. De allt lägre kostnaderna för teknisk utrustning jämfört med ökande per- sonalkostnadcr talar numera mot längre gående teknisk samordning mellan sådana ADB-system som nämndes nyss. Samordningen bör i stället riktas in på informationsutbyte.

När det gäller frågan om centraliserad eller regionaliserad drift av statliga. riksomfattande. administrativa ADB-system av det slag, som ADB-system inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet skttllc utgöra. bör i princip den lösning väljas som bäst tillgodoser fastig- hetsregistermyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas verksamhet och samtidigt är billigast. Några f.örsvarsmässiga, sysselsättningsmässiga eller andra speciella skäl som entydigt talar för en centraliserad eller regionaliserad lösning torde enligt FADAKzs mening inte föreligga.

I fråga om san-zhällspIaneringens behov av data framhåller FADAK att ADB-system för fastighetsregistreringen bör byggas upp med sikte på de administrativa verksamheter — i första hand fastighetsregistre- ringen, fastighetsbildningen och inskrivningsväsendet — som systemen skall betjäna. FADAK delar DASK:s och andra bedömares principiella uppfattning att pågående utredningar med anknytning till kommunde- partementet och SCB bör avvaktas innan definitiv ställning tas till frågan hur olika statliga ADB-system bör utnyttjas inom samhällsplaneringen. Utnyttjandet inom samhällsplaneringen av data i ADB-system för fastig- hetsregistreringen och inskrivningsväsendet bör emellertid underlättas genom sådana åtgärder som redan nu kan vidtas i detta syfte. Till så- dana åtgärder hör att man i möjlig mån använder enhetliga definitioner

Prop. "1977/78: 15 11

i fråga om gemensamma begrepp och att man möjliggör uttag av data för bearbetning i andra ADB-system för planeringsändamål.

4.2. Registerinnehåll. aktualitet och åtkomstmöjlighet

Vid sidan av det mer principiella synsätt som redovisats nyss bör en- ligt FADAK:s mening valet av lösning styras av de krav när det gäller registerinnehåll, aktualitet och åtkomstmöjligheter till registerinnehållet. som framtida tekniska lösningar inom fastighetsregistreringen och in— skrivningsväsendet på kortare och längre sikt bedöms böra tillgodose.

Vad först gäller registerinnehållet har FADAK funnit att det nuva- rande innehållct i jord- och stadsregister på kortare sikt är tillräckligt. När det gäller arealuppgifter samt planer och bestämmelser m.m. bör innehållet på sikt förbättras och koordinatregistrering av landets fastig- hetsbestånd ske. Om tekniska möjligheter ges bör även olika fastighets— taxeringsuppgifter finnas tillgängliga i ett nytt system för fastighets- registreringen. Registerinnehållct på inskrivningssidan bör motsvara det som finns i nuvarande fastighets- och tomträttsböeker. lnnehållet bör dock kompletteras med lagfarcn ägares personnummer eller organisa- tionsnutnmer och adress samt med köpeskilling.

Beträffande ätkorizstmöjlig/iclerna till registerinnehåilet konstaterar FADAK att flertalet användare av fastighetsdata behöver såväl uppgif- ter ur l'astighets- och inskrivningsregister som taxeringsuppgifter och att det torde vara en avsevärd fördel om uppgifterna, som i dag är place- rade på skilda håll. i framtiden finns gemensamt tillgängliga. En reform behöver emellertid inte syfta till att dessa önskemål om samtidig åt- komst tillgodoses redan från början även om möjligheten till ett sam- ordnat informationsuttag bör eftersträvas på sikt. FADAK ställer sig också avvisande till det planerade kravet på s.k. riksåtkomst, dvs. att uppgift om viss fastighet oavsett belägenhet skall kunna inhämtas vid valfri registermyndighet.

När det gäller uppgifternas aktualitet i framtida register synes nu- varande fört'attningskrav motsvara det behov som finns. För inskriv- ningssidan betyder detta att en inskrivningsdag i veckan och 14 dagars expeditionstid är en godtagbar ordning även i fortsättningen under för- utsättning att expeditionstiderna verkligen _ till skillnad mot nu — kan hållas av samtliga inskrivningsmyndigheter. FADAK:s inställning innebär att man bör frångå de hittillsvarande planerna på inskrivnings- dag varje arbetsdag (det 5. k. endagsintervallet).

4.3. Driftsystem ] och alternativ till detta system

CFD har på FADAK:s begäran undersökt konsekvenserna av att drift- system 1 genomförs i hela landet med erforderliga modifieringar, dvs.

Prop. 1977/78: 15 17

att man går vidare på den väg som inletts genom försöksverksamheten i Uppsala län. Dessa undersökningar visar enligt FADAK:s mcning att det krävs betydande systemmodifieringar för att bygga ut driftsystetn 1 till ett riksomfattande system. Kalendertiden för omläggning av nuva- rande register skulle uppgå till. minst tio och kanske närmare 15 år. Arbetsinsatsen kan uppskattas till omkring 1 000 personår. Kostnaderna skulle överstiga 200 milj. kr. Härtill skulle komma investeringskostnader för teknisk utrustning — bl. a. fem datorer — på över 1.00 milj. kr.

När det gäller möjligheter till andra ADB-tekniska lösningar för fas- tighetsregistreringen och inskrivningsväsendet än driftsystem 1 som ett riksomfattande system kan egentliga alternativ enligt FADAK:s uppfatt- ning inte utformas utan att man frångår den tekniska integration för fas- tighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. som finns i driftsystem l. Alternativa lösningar förutsätter således att skilda system skapas för fastighetsregistreringen respektive inskrivningsväsendet och att det sam- band, som måste finnas mellan två sådana system, baseras på informa- tionsutbyte över maskinellt läsbart medium, t. ex. magnetband. Om man bortser från de kostnader som hittills har lagts ned inom fastighetsdata- projektet _ när betänkandet lades fram i rttnt tal 80 milj. kr. —— blir sådana lösningar vid ett samtidigt genomförande i stort sett lika dyra och tidsödande som att genomföra driftsystem 1 i hela landet. Detta beror framför allt på den besvärliga övergången från nuvarande för- hållandevis ålderdomliga register och registerföringsmetoder till ADB- teknik. Härtill kommer att det skttlle krävas en kalendertid av minst tre år för att nu utveckla nya ADB—system, vilket skulle försena starten av den angelägna reformen med samma tid.

Driftsystem 1 är enligt FADAK:s mening ett mycket komplext och tekniskt avancerat ADB-system. Detta beror framför allt på den integre- rade systemlösning som valts. "Bl. a. av detta skäl är det enligt kommit- téns uppfattning svårt att göra säkra bedömningar rörande kostnader och tidsåtgång samt konsekvenser i övrigt vid ett genomförande av sy- stemet i hela landet. Härtill kommer att man vid ett sådant val skulle binda sig för dels mycket höga investeringskostnader för avsevärd tid och dels en systemlösning som visserligen med hänsyn till teknikens nu- varande ståndpunkt kanske är mest rationell och ekonomisk men som med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen på ADB-området kan visa sig innebära olägenheter. Samma invändningar kan i princip riktas också mot ett val av skilda ADB-tekniska lösningar för de berörda verk- samhetsområdena om sådana system skall genomföras samtidigt, låt vara att komplexiteten då minskar. En sådan lösning skulle vidare medföra en senareläggning av reformstarten med cirka tre år.

Prop. 1977/78: IS 13

4.4. FADAK:s lösning

Mot bakgrund av nu redovisade överväganden har FADAK sökt finna en lösning som tninskar de nämnda olägenheterna, förkortar tiden för rcgisteromläggningen och kostnaderna men ändå innebär att de kostna— der och det arbete som hittills lagts ned på driftsystem 1 kan utnyttjas i all möjlig utsträckning. FADAK anser att den bästa lösningen är att nu i hela landet genomföra den del av driftsystem 1. som är uppbyggd för att betjäna fastighetsregistreringen. och låta valet av ADB-teknisk lös- ning för inskrivningsväsendet anstå ytterligare några år i avvaktan på erfarenheterna dels av omläggning till och drift av fastighetsregistersy— stemet, dels av den tekniska utvecklingen. Vid en sådan lösning räknar FADAK med att tiden för omläggningen av fastighetsregistret kan be- gränsas till ca sju år. De investeringskostnader som man behöver binda sig för reduceras till uppskattningsvis ca 150 milj. kr. Reformen blir mer hanterlig och överblickbar.

De skäl som talar för att man som första etapp väljer fastighetsregistre- ringen är enligt FADAK följande. Fastighetsregistret utgör grundvalen för fastigltctsböckerna vid inskrivningsmyndigheterna. Bcteckningsrefor- men är i praktiken omöjlig att genomföra om man inte utnyttjar ADB- teknik. Den ålderdomligare registertekniken gör reformbehovet mest akut inom fastighetsregistreringen. Samhällsplaneringens behov av fastig- hetsdata är företrädesvis knutet till fastighetsregisteruppgifter. Mot detta kan invändas att de direkta intäkter i form av minskat personalbehov som står att vittna vid övergång till ADB nästan helt år koncentrerade till inskrivningsväsendet. Enligt FADAK kan personalbesparingcn i ett datoriserat inskrivningsväsende uppgå till 25 procent. Denna effekt blir än mer uttalad om man tar hänsyn till beräknade ökningar av ärende- volymerna inom inskrivningsväsendet. I sina kalkyler har FADAK ut- gått från att antalet inskrivningsärenden fram till år 1980 ökar med fem procent om året och att ökningen därefter upphör. En samlad bedömning leder dock till att ADB-reformen vid en etappindelning av angivet slag bör inledas inom fastighetsregistreringen.

FADAK förordar av främst ekonomiska skäl att ADB-systemet för fastighetsregistreringen utformas som ett centralt system. "Beredskaps— och krigsaspekter, näringspolitiska frågor, risken för centralisering av beslutsfunktionerna och integritetsaspektcn utgör inte skäl att närmare överväga en regionalisering vare sig till länsnivå (länsdatorerna) eller till något annat antal regioner.

FADAK framhåller att dess val av lösning inte innebär att verksam- heten inom inskrivningsväsendet bör bedrivas i oförändrade former till dess man övergår till ADB-teknik inom detta område. 'I stället bör kraf- tiga åtgärder omedelbart sättas in för att hjälpligt undanröja vissa av de brister som nu finns samt för att förbereda och underlätta en kom-

Prop. 'l977/78: 15 14

mande övergång till ADB. Sådana åtgärder är i första hand s. k. sane- ring av de nuvarande fastighetsböckcrna och omskrivning av gamla bundna registerböcker till lösbladsband men även t. ex. förbättringar av arbetsplaneringen och delegering av visst beslutsfattande från juristper- sonal till icke rättsbildad personal.

4.5. Uppsalaförsöket

Enligt FADAK kan skäl anföras både för och emot en fortsatt drift av driftsystem '] i Uppsala län om FADAK:s lösning väljs. Om man bibehåller försöksverksamheten ger detta fördelar i form av samlad till- gång till fastighetsanknutna uppgifter, snabbare ärendehandläggning och bevarat systemkunnande. Vidare undviks omställningsproblem för per- sonalen vid inskrivningsmyndigheten i Uppsala. Å andra sidan kan fort- satt drift i Uppsala län inte förväntas ge ytterligare betydande erfaren- heter av värde för inskrivningsväsendet. Däremot följer tyngre och mer kostsam datorbearbetning, högre krav på utrustning och personal. behov av undantagsrutiner, risk för störningar inom fastighetsregistersystemet och mer komplicerat och dyrare systemunderhåll. Negativa effekter upp- står hos registeranvändare utanför Uppsala län. 'Lagstiftningsarbetet för- svåras. Ekonomiska bindningar till driftsystem ! görs. Väljer man senare en annan lösning än driftsystem [ för inskrivningsväsendet uppstår över- gångsproblem i Uppsala län.

Enligt FADAK:s mening måste ett viktigt underlag för bedömningen av Uppsalaförsökcts framtid vara den rapport där försöksverksamheten redovisas. FADAK har dock av tidsskäl avstått från att göra- någon egen bedömning av rapporten. En annan viktig faktor är om man redan vid prövningen av FADAK:s förslag i huvudfrågan kan bestämma tidpunk- ten då en ADB-reform inom inskrivningsväsendet kan börja. Med hän- syn till vad som sagts nu har FADAK inte ansett sig böra lägga fram något förslag i frågan om fortsatt drift av Uppsalaförsöket.

4.6. Organisatoriska frågor

FADAK har i sitt betänkande även berört frågan om fastighetsregist- reringcns framtida organisation. "Det gäller dels fördelningen av statliga och kommunala fastighetsregistermyndigheter. dels en närmare anknyt- ning mellan fastighetsregistreringen och fastighetsbildningsmyndigheter- na. Kommittén har stannat för att inte nu föreslå någon förändring i dessa hänseenden, bl. a. för att ett snabbt genomförande av ADB-refor- men inte skall störas av organisatoriska förändringar.

Även för inskrivningsväsendet anser FADAK att den nuvarande orga- nisationen i huvudsak bör bestå t. v. Med hänsyn till omläggningsproble- matikcn och komplexiteten bör man sannolikt, för att inte störa om-

Prop. 1977/78: 15 15

läggningsarbetet, låta ADB-reformen genomföras innan man överväger några större organisatoriska förändringar.

FADAK har även föreslagit att den maskinella driften av ADB-syste- met överflyttas från DAFA till CFD.

4.7. Reservation och särskilda yttranden

Ledamöterna Filip Johansson och Hans Wachtmeister har i en reser- vation anfört att, mot bakgrund av FADAK:s förslag i huvudfrågan. försöksverksamheten med driftsystem l i Uppsala län bör läggas ned. De anser vidare att CFD:s arbetsuppgifter, sedan ADB-systemet för fas— tighetsregistreringen genomförts och visat sig fungera tillfredsställande. bör övertas av "LMV.

"Ledamoten Maj-Lis Landberg har i särskilt yttrande understrukit vik- ten av att en ADB-reform påbörjas så snart som möjligt även inom in- skrivningsväsendet.

Experten, över-direktören i CFD Sune Andersson har i särskilt ytt- rande förordat cn etappvis utbyggnad av driftsystem |. Om FADAK:s förslag genomförs förordar han att försöksverksamheten i Uppsala län får fortsätta.

Experten, avdelningschefen i statskontoret Gunnar Ekstam har an- slutit sig till reservationen såvitt avser nedläggning av Uppsala-försöket.

5. Rapporten F astighetsdatasystemet

FADAK:s bedömningar av driftsystem 1 grundar sig bl. a. på erfaren- heter från det omfattande handläggningsförsök med fastighetsdatasyste- met som ägde rum under tiden november 1974———juni 1975. Erfarenheter- na från försöket har dokumenterats i en den 1 september 1975 avgiven rapport Handläggningsfr'irsök med jastig/zet.s'(1'ata.s'_vstent. Rapporten låg till grund för CFD:s, domstolsverkcts och LMV:s framställning hösten 1975 om övergång till drift med rättsverkan. I samband med sitt beslut i december l975 att drift med rättsverkan skulle upptas som försöksverk- samhet i Uppsala län fr. o. m. den 1 januari 1976 föreskrev regeringen att CFD, i samråd med nyssnämnda myndigheter. skulle före den 1 septem- ber 1976 redovisa utfallet av försöksverksamheten i en rapport till rege- ringen. Denna redovisning har skett i en rapport den 30 augusti 1976. Fustighetsdatas-ystentet. Drift med rättsverkan i Uppsala län. FADAK har framhållit att man i sitt arbete inte haft möjlighet att följa upp och utvärdera Uppsalaförsöket och att man av tidsskäl inte kunnat be- akta innehållct i den nyssnämnda rapporten.

Rapporten från Uppsalaförsöket grundas till avsevärd del på inter- vjuer med personal vid registermyndigheter. banker m.fl. systeman-

Prop. 1977/78: 15 16

vändare. Sammanlagt har representanter för ca 25 olika användande or- gan tillfrågats. Innehållet har också behandlats i den s.k. totalplanerings- gruppen, i vilken ingår företrädare för CFD, domstolsverket, LMV. in- skrivningsmyndighcten i Uppsala domsaga. länsstyrelsen i Uppsala län samt Svenska kommunförbundet. Kommunförbundets representant har framhållit att förbundet. som inte aktivt arbetar inom systemet, inte har kunnat ta ställning till innehållet i rapporten. medan gruppen i övrigt har ställt sig bakom rapporten.

Enligt rapporten är erfarenheterna från driften med rättsverkan myc- ket positiva. Erfarenheterna sammanfattas på följande sätt.

— Fastighetsdatasystemets användbarhet anses vara mycket god i de olika verksamheter där systemet utnyttjas.

_— Systemets funktion såväl centralt som lokalt har varit god. Syste- met har inte visat sig ha några allvarliga fel eller brister.

— Tillgängligheten, som under handläggningsförsöket tidvis upplev- des som oacceptabelt låg, har förbättrats genom olika åtgärder. System- användarna anser nu att tillgängligheten är god.

— Kvalitén på registeruppgifterna är god. _— Systemanvändarna har funnit registerinnehållet vara tillräckligt fullständigt för respektive verksamhet.

— Den samlade tillgången till uppgifter ur fastighets- och inskriv- ningsregister samt taxeringsuppgifter är enligt samtliga användare sär— skilt värdefull.

Från resurssynpunkt har fastighetsdatasystemet medfört realiserbara vinster. En personal på 3 jurister och 10 biträden anses i princip till- räcklig för den nuvarande verksamheten vid inskrivningsmyndighcten i Uppsala. Som jämförelse nämns att det år 1974 fanns 17 biträden vid myndigheten. Sedan dess har en ökning i ärendevolymen skett som, om man inte gått över till ADB, skulle ha medfört behov av ytterligare bi- trädespersonal. Behovet av juristpersonal har påverkats på motsvarande sätt.

Vid fastighetsregistermyndigheterna är behovet av personal unge- fär detsamma som före övergången till drift med rättsverkan. Det har dock framhållits att de knappa personalrcsurscrna för fastighetsre- gistrering behöver utökas betydligt om man skulle återgå till det tidigare använda manuella systemet.

Hos fastigktetsbildningsmyndigheterna, kreditorganisationer och andra användande organ anses systemet påverka resursbehovet i gynnsam rikt- ning. Dessa organ — främst sådana som har terminal — anger att syste- met medför fördelar, främst beroende på de kortare expeditionstiderna och på att uppgifter som tidigare måste efterfrågas hos olika organ nu kan erhållas samlat. Enköpings kommun har för sin del gjort en lönsam— hetskalkyl avseende terminalinnehav. Genom att använda terminal spa- rar kommunen bl. a. resor till registcrmyndigheterna. Redan genom bort—

Prop. 1977/78: 15 17

fallet av rese- och traktamentskostnader anses det bli lönsamt att an- skaffa egcn terminal.

Under handläggningsförsöket 1974—75 riktades från personalen vid inskrivningsmyndigheten i Uppsala kritik mot systemet med daglig in- skrivning som ansågs medföra minskad möjlighet att planera arbetet och ökad stress. Erfarenheterna från driften mcd rättsverkan är mer positiva. De problem som fanns kvar under första halvåret 1976 hänförde sig före- trädesvis till tidpunkten när behandlingen av en inskrivningsdag håller på att avslutas. Detta beror på att systemet för närvarande inte medger samtidig behandling från terminal av flera inskrivningsdagar. Möjlighet till sådan behandling skulle vara en fördel när man har eftersläpningar i förhållande till daglig inskrivning. När de sista ärendena som tillhör en viss inskrivningsdag behandlas uppstår ojämn arbetsbelastning och vänte- tider varvid stress upplevs. Möjligheterna att samtidigt behandla två på varandra följande inskrivningsdagar utreds för närvarande. En sådan lösning väntas medföra önskvärda förbättringar av arbetsförhållandena när eventuella eftersläpningar skall arbetas in.

Vad gäller arbetsmiljön i övrigt har de personer som utnyttjar syste- met mest och som använder terminal framhållit att arbetet nu blivit triv— sammare och mera stimulerande. Den utbildning och information om systemet som meddelats användarna har överlag fått ett mycket positivt bemötande. En genomgående uppfattning bland användarna är enligt rapporten att man inte önskar återgå till det tidigare, manuella systemet.

Från ett par håll redovisas i rapporten mera kritiska synpunkter på driftsystem 1. Ett av de tio kreditorgan som har representerats vid .inter- vjuerna anser att fastighetsdatasystemet inte innehåller något som är av- sevärt bättre än det manuella systemet. Den kommunala fastighetsregis- tcrmyndighcten i Uppsala anser att man för registerföringen kan klara sig med ett manuellt system, främst på grund av det ringa antalet ärenden.

Rapporten mynnar ut i följande bedömning.

Från Uppsala län föreligger ett omfattande erfarenhetsmaterial från såväl omläggning som drift av fastighetsdatasystemet. Detta material har utgjort grunden för den vidareutveckling och effektivisering av hit- tills utnyttjade system för omläggning och drift som genomförts vid CF-D. De arbeten som genomförts visar att de system som används i Uppsala, och som ursprungligen planerats för delar av landet, kan an- vändas för hela landet. Förutsättningar föreligger därför att direkt efter statsmakternas ställningstagande till fastighetsdatareformens inriktning på ett effektivt sätt införa fastighetsdatasystemet som ett rikssystem.

Prop. 1977/78: 15 18

6. Remissyttrandena

6.1. Reformbehovet och behovet av ADB

En stor majoritet av remissinstanserna delar "FADAK:s bedömning att det finns ett påtagligt reformbehov inom fastighetsregistreringen och in- skrivningsväsendet och att ADB-teknik måste komma till användning för att på sikt avhjälpa bristerna i det nuvarande manuella förfarandet. Till dem som anser att ADB-tekniken är det rätta medlet att komma till rätta med problemen inom fastighetsregistreringen och/eller inskrivnings- väsendet hör Svea hovrätt, domstolsverket och fyra tingsrätter, CF D, statens vägverk, kammarkollegiet, bankinspektionen, försiikringsinspek- tionen, RSV, lantbruksstyrelsen och tre lantbruksnämnder, statens insti— tut för byggnadsforskning, statens planverk, LMV, över/antmiitarmyn- digheter/za i Uppsala, Södermanlands, Malmöhus, Västmanlands, Gävle- borgs och Norrbottens län, LON, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala. Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs samt Kopparbergs län, Sollentuna, Stockholms, Malmö och Göteborgs kommuner, Svenska kommunförbundet, Landstingsförhttndet, Sveriges domareförbund, Sve- riges advokatsamfund, Svenska försäkringsbolags riksförlmnd, TCO-S, SACO/SR, LO,, Svenska spar/Janksföreningen. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Stadshypotek; tjiinstemannaförening och Sveriges lantmätareförening.

SAF/Industriförbtmdet har ingen erinran mot FADAK:s bedömning av reformbehovet. De anser emellertid att kommittén okritiskt har ut- gått från att ADB står för den bästa eller rent av den enda användbara tekniken för att tillgodose reformbehovet. Organisationerna efterlyser en komplettering av utredningsresultatet för att belysa det s.k. noll— alternativet, dvs. förbättringsåtgärder utan dyrbara investeringar i ADB- teknik. De anser att i ett sådant alternativ skulle mikrofilmtckniken, rätt tillämpad. kunna tillföra både fastighctsrcgistreringen och inskrivnings- väsendet väsentliga rationaliseringsvinster. Liknande synpunkter anförs av en reserv-ant i RSV.

Fastighetsbilt'luingsmyndigheten i Uppsala distrikt anser att det egent— liga fastighetsregistret skulle kunna inrättas som ett rent manuellt sy- stem.

Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinsti— tution ställer sig i princip bakom FADAK:s bedömning att en ADB- rcform bör genomföras på inskrivningssidan men endast under förut- sättning att rationaliseringsvinster kan nås utan några besvärande nega- tiva effekter [ör användarna. Föreningen anser att inskrivningsmyndig- hcterna numera fullgör sina uppgifter tillfredsställande. Förekommande brister avser expeditionstiderna, telefonservicen och den ökande fel- frekvensen i de bevis som utfärdas.

Prop. 1977/78: 15 19

Domstolsverket instämmer i och för sig i FADAK:s uppfattning att behovet av en snabb reform är mest uttalat på fastighetsregistersidan. Verket anser emellertid att en övergång till ADB även inom inskriv- ningsväsendet är synnerligen angelägen. Verket grundar denna uppfatt- ning på sin bedömning av vilka resurser som, med hänsyn till (len sanno- lika ärendeutveckligen, kommer att behövas i fråga om personal och lo- kaler. om inte övergång sker till ADB.

Statens planverk anser att inskrivningssidans nuvarande situation mot bakgrund av dess betydelse från allmän synpunkt måste betecknas som alarmerande.

LMV framhåller: att förhållandena inom fastighetsregistreringen myc- ket snart blir helt ohållbara om inte reformarbetet kommer i gång. "LMV pekar särskilt på registerböckernas fysiska tillstånd. den ökande anhop- ningen av anteckningar i anmärkningskolumnerna. den otillfredsstäl- lande arbetsmiljön samt de ökande kraven på fastighetsuppgit'ter i sam- hällsplanering, samhällsbyggande och andra verksamheter.

6.2. Krav på en ADB-teknisk lösning

6.2.1. Regis!erinnehåll

FADAK anser att det nuvarande innehållet i jord- och stadsregister på kortare sikt är tillräckligt också för fastighetsregistret men att det bör förbättras när det gäller arealuppgifter och uppgifter om planer och be- stämmelser om markens användning. Denna uppfattning delas av alla remissinstanser som yttrat sig i frågan. Detsamma gäller åsikten att olika fastighetstaxeringsuppgifter bör finnas tillgängliga i ett nytt system för fastighetsregistreringcn. Remissinstanserna ansluter sig som regel också till bedömningen att inskrivningssidan bör ha ett innehåll som motsvarar det som finns i de nuvarande fastighets- och tomträttsböekerna men kompletterat med lagfaren ägares personnummer eller organisationsnum- mer och adress samt med köpeskilling.

Åtskilliga synpunkter framförs i fråga om enskildheter i registerinne- hållet.

Vad först gäller fastighetsregistret anser kammarkollegiet, LMV och länsstyrelsen i Skaraborgs [än att jordnaturen krono även i fortsätt- ningen bör framgå av fastighetsregistret. SACO/SR vill ha förvaltande myndighet redovisad för statlig egendom. Adressuppgifter bör helst från början ingå i fastighetsregistret, anser SCB, LMV, länsstyrelsen i Stockholms län, Lidingö, Sollentuna, Täby, Enköpings och Uppsala kommuner, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Svenska kom- munaltekniska föreningen. ADB-beretlningsgruppen anser att möjlig- heterna att få in adressuppgifter i fastighetsregistret bör utredas. LMV. länsstyrelsen i Skaraborgs län och ADB-heredningsgruppen anser vidare att man bör utreda om kvartersregister skall ingå i fastighetsregistret.

Prop. 1977/78: 15 20

Enligt LMV bör möjlighet finnas att anteckna nybyggnadskarta som tek- nisk åtgärd. SCB instämmer i FADAK:s bedömning att redovisning av befintlig bebyggelse i ett inledningsskede inte bör ingå i fastighetsregist- ret. Önskemål. om en förenklad redovisning av mantal genom användan- de av procent med lämpligt antal decimaler framförs av länsstyrelsen i Malmöhus län, överlantnzätarmyndigheten i Malmöhus lätt samt fastig- hetsbildningsmyndigheter: i Ystads distrikt. Fastighetsbildningsmyndig- heten [ Uppsala distrikt håller för troligt att man av kostnadsskäl bör avstå från att redovisa samfälligheter och fastighetsbildningsservitut i fastighetsregistret. Överlantmätarmyndigheten i Malmöhus län anser att undersökningar bör sättas i gång för att åstadkomma metoder att plan- mässigt komplettera [astighetsregistret med gränsbestämningar, ägout- byten, äldre samfälligheter, servitut och gemensamhetsanläggningar.

Svea hovrätt, domstolsverket och Jämtbygdens tingsrätt anser att in- skrivningsregistret bör redovisa lagfaren ägares civilstånd. Dessa remiss- instanser och Sveriges donzareförbund betonar värdet av att det framgår av registret om ägaren är omyndig. Domstolsverket, Stockholms tingsrätt och SACO/SR framhåller" att det är angeläget att taxeringsuppgifter förs in i ett separat inskrivningsregister.

6.2.2. Ä tkomst

Många remissinstanser kritiserar FADAK:s bedömning att en reform inte redan från början behöver syfta till samtidig tillgång till uppgifter ur fastighets- och _inskrivningsregister likaväl som taxeringsuppgifter. Till dessa hör Svea hovrätt, clomstolsi'erket, CFD, Lil/IV, länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus och Skaraborgs län, Stockholms, Sollentuna, Upp- sala, Malmö och Helsingborgs kommuner, Sveriges förenings/rankens för— bund, Svenska försäkringsbolags riksförbund, TCO-S, Svenska spar- banksföreningen. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Stadshypo- teks tjänstemannaförening och Sveriges lantmätareförening. Enköpings kommun har positiva erfarenheter av terminalanvändningen och stryker under värdet av den samtidiga tillgången till ifrågavarande uppgifter.

CFD påpekar att nästan alla tillfrågade organ enligt FADAK:s un- dersökningur har behov av både fastighetsregistcr- och inskrivningsre- gisteruppgifter. Användarna har vid utvärderingen av Uppsala-försöket betonat att den samtidiga tillgången till dessa uppgifter och taxerings- uppgifter är särskilt värdefull. Enligt CFD påverkar denna väsentliga höjning av servicenivån användarnas benägenhet att själva anskaffa terminaler. Detta leder i sin tur till att behovet av upplysningar från in- skrivningsmyndighcterna minskar.

Enligt LMV:s mening bör allra största vikt fästas vid det helt en- tydiga användarkravet på tillgång till aktuella uppgifter ur både fastig- hets-, inskrivnings- och taxeringsrcgistcr. För fastighetsbildnings- och uppdragsverksamheten inom lantmäteriet är det mycket väsentligt att

Prop. 1977/78: 15 21

detta krav tillgodoses. Såvitt LMV kan bedöma skulle det inte bli lön— samt att installera bildskärmsterminaler hos fastighetsbildningsmyndig- heterna om man endast får tillgång till fastighetsregisteruppgifter.

Föreningen mellan ombrulsmt'innen hos Sveriges lands/typoteksinstitu- tion anser däremot att behovet av samtidig tillgång till uppgifter ur fas- tighetsregister och .inskrivningsregister är över-värderat.

FADAK:s avvisande inställning till ett krav på riksåtkomst kommen- teras endast av ett mindre antal remissinstanser. Domstolsverket och CFD framhåller att möjligheten till intern regionalisering i driftsystem [ medför att man, om så anses önskvärt. kan förhindra riksåtkomst även vid central drift. Enligt Ianthruksstyrelsen saknar riksåtkomst betydelse för lantbruksnämndernas verksamhet. Även länsstyrelsen i Malmöhus län. över/antmätarmytuligheten [ Malmöhus län, Södertälje kommun och SACO/SR anser att riksåtkomst kan undvaras. Svenska försäkrings- bolags riksfärlmnd påpekar att riksåtkomst för många användare torde vara en förutsättning för att de skall finna det motiverat att ansluta egna terminaler. Enligt riksförbundet blir sålunda egna terminaler ak- tuella för försäkringsbolagens del först när systemet tillåter åtkomst av data för hela landet.

6.2.3. Aktualitet

Endast få remissinstanser uttalar sig uttryckligen om FADAK:s bc- dömning att de nuvarande författningskraven på registeruppgifternas aktualitet är tillräckliga och att det s. k. endagsintervallet skall överges. Stockholms tingsrätt, Norrköpings tingsrätt och Järn/bygdens tings- rätt, bankinspektionen, Sveriges domareförbund, SACO/SR och Svenska bankföreningen anser att det är tillräckligt med inskrivningsdag en dag i veckan. Föreningen mellan ombudsmännen vid Sveriges lands/typo- teksinstitution finner 14 dagars expeditionstid fullt godtagbar och an- märker att datasystemet ej automatiskt ger kortare expeditionstid. Såväl bankinspektionen som bankföreningen förutsätter att den författnings- mässiga expeditionstiden på 14 dagar verkligen iakttas i fortsättningen.

Enligt CFD ger erfarenheterna från verksamheten i Uppsala vid handen att ordningen med endagsintervall inte för med sig några egent- liga nackdelar när man använder ett sådant system som driftsystem ] representerar. Å andra sidan medför den dagliga inskrivningen flera fördelar, som inte är obetydliga. i form av snabbare handläggning. jäm— nare arbetsbelastning m.m. Vid en reform enligt driftsystem ] före- ligger därför enligt CFD:s mening inte skäl att frångå daglig inskriv- ning. Samtidigt framhåller CFD att driftsystem ] ger tekniska möjlig- heter att tillämpa annat inskrivningsintervall. Även Svea hovrätt för- ordar att man behåller endagsintervallet, om systemet medger att två inskrivningsdagar handläggs samtidigt.

Prop. 1977/78: "15 22

6.2.4. Tillförlitlighet och säkerhet

Ett mindre antal remissinstanser diskuterar kraven på tillförlitlighet och säkerhet i ett ADB-system. Det sker i allmänhet mot bakgrund av en bedömning av hur driftsystem [ fungerar i detta avseende. Dom- stolsverket, C FD, LMV, Svenska försökrings/)olags riksförbund och Svenska sparbanksft'ireningen anser att driftsystem ] uppfyller de krav som kan ställas i detta sammanhang. Enligt LMV finns det inte anled- ning att befara att driftsystem 1 som rikssystem skulle äventyra tillgäng- ligheten och säkerheten, eftersom erfarenheterna på dessa punkter från Uppsalaförsöket är positiva. DAFA anser att driftsystem I är mycket driftsäkert och fungerar väl tillsammans med det styrsystem som an- vänds. .Databaserna har hela tiden varit korrekta trots vissa brister i datorutrustningen i tidigare skeden. På sikt är det dock nödvändigt att dubblera datorresurserna för att öka tillgängligheten i systemet. Bank- inspektionen framhåller att säkerheten och tillförlitligheten inte får för- sämras i förhållande till dagsläget.

6.2.5. Reservrutiner och reservregister

Statskontoret anser att reservrutiner måste vara utvecklade och in- trimmade innan ett terminalsystem tas i drift. Särskilt för att klara långa driftsavbrott måste förhållandevis effektiva och lätthanterliga reservför- faranden byggas upp så att man snabbt kan ersätta terminalrutinerna. Det bör enligt statskontoret övervägas att övergångsvis använda dessa reservrutiner som alternativ till terminalåtkomst.

Lantbruksstyrelsen, Sollentuna, Lidingö. Täby och Malmö kommuner. Sveriges föreningsbankers förbund och Svenska kommuttal-tekniska för- eningen biträdcr FADAK:s förslag att ett reservregister skall finnas till- gängligt hos registermyndigheterna och aktualiseras med jämna mellan- rum. Sollentuna kommun, Svenska kommunal-tekniska föreningen och Sveriges föreningsbankers förbund anser att också kommuner och ban- ker bör ha möjlighet att skaffa sig ett sådant register. Av de remiss— instanser som särskilt yttrat sig i reservregisterfrågan intar endast Svenska försäkringsbolags riks 'örlntnd en avvisande hällning. Riksförbundet anser att ett system som driftsystem ] uppfyller de tillförlitlighets- och säker- hetskrav som bör uppställas. Riksförbundet finner förslaget om reserv- register överraskande då en av fördelarna med ett direktaccessystem med terminalanslutningar är att manuella register skall vara överflödiga.

6.2.6. F ("irsvarssyn punkter

Försvarsstaben anser att kraven är otillräckliga i fråga om behörig- hets- och kontrollsystem när det gäller de kommersiella ADB-system som fungerar nu. Delegering av arbetsuppgifter till lokal nivå innebär större risk för att obehöriga frågor kommer att ställas och besvaras. Ut-

l'rop. 1977/78: 15 23

bildning i säkerhetstjänst föreslås därför ingå i den utbildning som bör föregå reformen. Försvarsstaben pekar på att särskilda föreskrifter kan erfordras för andra berörda än statliga myndigheter. främst kommuner. som ej är underkastade kungörelsen (1966: 273) om säkerhetsskydd vid statsmyndigheter. Försvarsstaben varnar vidare för att enskilda fastig- hetsdata är utmärkta underrättelsekällor och att det genom ADB blir förhållandevis lätt att erhålla sammanställningar som möjliggör en sam- lad, inträngande överblick över stora områden. Det är enligt försvars- staben angeläget att man inom ramen för tryckfrihetsförordningens föreskrifter vidtar åtgärder för att förebygga riskerna för att den sekre- tess äventyras som försvarsmakten söker upprätthålla.

6.3 Beaktandet av samhällsplaneringens behov

CFD och SCB delar FADAK:s bedömning att ADB-systemen för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendct bör byggas upp med sikte. på de administrativa verksamheter som systemen skall betjäna och att man bör beakta behovet av möjligheter till maskinellt informations- utbyte med eventuella ADB-system för samhällsplanering. Även RRV ansluter sig till uppfattningen att fastighetsdatasystemen bör byggas upp med sikte på de administrativa verksamheter som direkt skall betjänas. Enligt RRV är det f.n. svårt att beakta möjligheterna till maskinellt informationsbyte mellan på ena sidan ADB-system för fastighetsregistre- ringen och inskrivningsväsendet och på andra sidan ADB-system för samhällsplanering. Detta beror på att utformningen av särskilda ADB- system för samhällsplanering endast har påbörjats och att samhällspla— neringens informationsbehov ännu ej har klarlagts. ADB—berednings- gruppen framhåller att den information som finns i nuvarande fastig- hets- och inskrivningsregister är av mycket stort intresse i samhällspla- neringen. Gruppen anser att FADAK har underskattat behovet av in- skrivningsregisteruppgifter i samhällsplaneringen. SAF/Imlustriförbun- (let uttalar att rationaliseringen inom registermyndigheterna bör ske på ett sätt som i första hand tillgodoser deras interna behov. De båda or- ganisationerna finner de indirekta vinster som ADB-systemet förut- skickats medföra för samhällsplaneringens och externa intressenters del osäkra och i vissa avseenden mera hotande än ändamålsenliga och rationella.

Enligt FADAK skulle utnyttjandet av fastighetsdatauppgifter inom samhällsplaneringen underlättas om man i möjlig mån använder enhet- liga definitioner och om fastighetsregistrets fastighetsbegrepp används också i andra register. Kravet på enhetlig fastighetsbeteckning under- stryks även av CF D, SCB. RSV, länsstyrelsen i Smek/tolms län. Sollen- tuna kommun och ADB—lteredningsgruppen.

Prop. 1977/78: 15 24

6.4. Koordinatsättningen

CFD, statens vägverk, SCB, ERU, statens institut för byggnadsforsk- ning, statens planverk, ADB—beredningsgruppen, Sollentuna och Nacka kommuner, LO, Svenska kommuttal-tekniska föreningen och Arkitekt- förbundet biträder FADAK:s förslag att koordinatsättningen av fastig- hetsbeståndet i landet fullföljs. SCB ämnar utnyttja fastighetskoordi- naterna för komplettering av den nuvarande statistikproduktionen men säger sig inte f.n. kunna ta ställning till i vilken utsträckning detta bör ske. SCB anser det väsentligt att utvecklingsarbetet i fråga om ut- nyttjande av koordinater för samhällsplaneringsändamål fortsätter. Sist- nämnda synpunkter anläggs även av ERU, Statens institut för bygg- nadsforskning. statens planverk. ADB-beredningsgruppen, LO, Svenska kommunal-tekniska föreningen och Arkitektförbundet. ADB-berednings- gruppen anser att frågan om hörnpunktskoordinater bör tas upp till yt— terligare prövning. Malmö kommun vill att möjligheterna att anpassa koordinatregistret till den kommunala planeringens behov utreds när— mare.

CFD, LO och SAF/Industri/örbuna'et behandlar frågan om det s.k. koordinatsatta personbandet. som länsvis för varje person i länsstyrel- sens personband innehåller personnummer, fastighetsbeteckning och fastighetskoordinater. CFD säger sig inte ha någon erinran mot att respektive länsstyrelse, på sätt som skett i Stockholms län, görs register- ansvarig för ifrågavarande band, som därmed inte blir riksomfattande. LO anser det angeläget att den provverksamhet som CFD har inlett på detta område fullföljs och att CFD vidareutvecklar denna typ av planeringsunderlag. SAF/lndustriförbundet motsätter sig däremot av integritetsskäl att det koordinatsatta personbandet används.

6.5. Kostnads/intäktsanalys

En hel del kritik förs fram mot FADAK:s kostnads/intäktskalkyler för driftsystem 1 och den av FADAK föreslagna lösningen. Bl. a. CFD, RRV, statens institut för byggnadsforskning, statens planverk och läns- styrelsen i Stockholms län framhåller att kalkylerna bygger på osäkra antaganden beträffande faktorer som ger stora utslag i kalkylerna. Flera av kritikerna anser att någon form av känslighctsanalys borde ha utförts beträffande de osäkra faktorerna.

Den invändning som oftast förekommer riktar sig mot att FADAK i sina kalkyler har utgått från en femprocentig årlig tillväxt av inskriv- ningsärendena till år 1980 och därefter från nolltillväxt. Remissinstan- serna påpekar att en sådan prognos inte stämmer med utvecklingen under den senaste tioårsperioden. Under denna period har inskrivnings- ärendena i stället i stort sett fördubblats. Till dem som anser att FADAK

Prop. "1977/78: "15 25

har underskattat ärendeutvccklingen hör Svea hovrätt. domstolsverket. CFD, RRV, statens institut för h_vggtuulsforskning. statens planverk. LMV, länsstyrelsen i Skaraborgs lätt, Sveriges domareft'jirlnutd. TCO-S och Svenska sparbanksföreningen.

FADAK har beräknat att driftsystem 1 kan medföra 25 procent per- sonalbesparing på inskrivningsmyndigheterna medan CFD utgår från en 50-procentig rationaliseringseffckt. FADAK:s beräkning kritiseras eller ifrågasätts av Svea hovrätt, domstolsverket, CFD. RRV, statens institut för byggnads/arskning och LM V'. Sveriges donutreförlmnd be- dömer FADAK:s beräkning som så försiktig att den kan läggas till grund för kalkyleringen. Domstolsverket utgår från att personalbespa- ringen på inskrivningsmyndigheterna i driftsystem ] i vart fall kan be- räknas till 32 procent. CFD hänvisar till att dess antagande om en 50- procentig rationaliseringseffekt vinner stöd av erfarenheterna från in- skrivningsmyndighcten i Uppsala. Enligt CFD får man också om man behåller samma antal inskrivningsmyndigheter som nu rationaliserings- effekter som betydligt överstiger de 25 procent som FADAK antagit.

Flera remissinstanser påpekar att FADAK vid sin beräkning att fem datorer behövs för driftsystem 1 som rikssystem inte tar hänsyn till ett byte av styrsystem för dataanläggningen som CFD planerar. CFD upplyser att man under budgetåret 1976/77 avser att övergå till ett nytt styrsystem, som kallas AROS/ROSAM. och även vidta vissa konstruk- tionsmässiga modifieringar. Härigenom skulle man kunna skapa ett ef- fektivare och säkrare driftsystem för hela landet men begränsa datorbe- hovet till två datorer av den typ sotn nu används. Kostnaderna för tek- nisk utrustning blir därmed enligt CFD ca 50 milj. kr. lägre än de 112 milj. kr. som FADAK räknat med. Driftkostnaderna under en 1.5-årspe— riod skulle minska ungefär lika mycket. Även domstolsverket, statskonto- ret, RRV och LMV erinrar om att de olika resultat som CFD och FADAK har kommit till när man har beräknat behovet av teknisk ut- rustning har sin bakgrund i styrsystemfrågan.

Domstolsverket och LMV säger sig inte ha några större invändningar mot FADAK:s beräkningar av själva omläggningskostnadcrna.

Bl.a. domstolsverket, CFD, LMV. faslig/tetsbildningsmyndigheten [ Katrineholms distrikt, länsstyrelserna i Stockholms och Skaraborgs län och TCO-S anser att det blir dyrare och tar längre tid att genomföra en totallösning av såväl inskrivningsväsendet som fastighetsregistreringen om man väljer FADAK:s lösning än om man omedelbart genomför driftsystem l.

FADAK:s kalkyler kritiseras vidare i ett antal detaljfrågor. Bl.a. domstolsverket och TCO-S påpekar att FADAK såvitt avser personal- dimensioneringen och löneläget utgår från föråldrat material. CFD, LMV och Svea hovrätt anmärker att kostnaderna för att genomföra be- teckningsreformen i ett manuellt inskrivningsväsende inte har vägts in i

Prop. 1977/78: 15 26

kostnaderna för FADAK:s lösning. CFD konstaterar att utvecklings- kostnaden för ett nytt inskrivningssystem inte har tagits tipp. Detsamma gäller kostnaderna för nödvändiga förbättringar i ett manuellt inskriv- ningsväsende. RRV anser att kostnaderna för systemdrift och underhåll har underskattats. Man saknar kostnaderna för det reservrcgister som FADAK föreslagit och utbildningskostnader. RRV anmärker även att det hade varit värdefullt om beräkningar också utförts med utgångs- punkt från ctt oförändrat antal inskrivningsmyndigheter. Enligt RRV hade det vidare varit av värde om utredningen hade belyst nödvändig- heten av att ta med de döda (avregistrerade) fastigheterna i registret och de ekonomiska verkningarna om dessa inte tas med.

CFD och Svenska sparbanksft'ireningen anser att det finns indirekta effekter av driftsystem 1 i jämförelse med FADAK:s lösning såväl för näringsliv som samhälle men medger att det är svårt att mäta dessa effekter i monetära termer. CFD räknar dock med att besparingseffek- terna för lantmäteriet av driftsystem ]. över en .lS-årsperiod kan uppgå till 105 milj. kr.

6.6. Val av lösning

6.6.1. Huvitt/alternativen

Flertalet remissinstanser motsätter sig den av FADAK föreslagna lösningen att genomföra fastighetsregisterdelen av driftsystem ] ome- delbart och skjuta ställningstagandet i fråga om ADB-teknisk lösning för inskrivningssidan på framtiden. De som är kritiska mot FADAK:s lösning förordar att man genomför driftsystem 'l i dess helhet eller i vart fall ett system som medger samtidig tillgång till fastighetsregis— ter- och inskrivningsuppgifter. Till den grupp som förordar drift- system ! hör Svea hovrätt, domstolsverket, Uppsala tingsrätt, CFD, lantbruksstyrelsen, lantbruksnämnderna i Uppsala och Gävleborgs lätt. statens institut för bygg/zadsforskning, statens planverk. LM V, över/attt- mätarmyndigheterna [ Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Gäv- leborgs län, fastighetsbildningsmyndigheterna i Katrineholms och Kö- pings distrikt, länsstyrelserna i Uppsala, Skaraborgs och Kopparbergs län, Stockholms läns landsting, Sollentuna, Täby och Uppsala kom- muner, Sveriges föreningsbankers förbund, Svenska försäkringsbolugs riksförbund, TCO-S, SA CO/SR, Svenska sparbanks/öreningen, Konunga- riket Sveriges stads/typotekskassa, Stadshypoteks tjänstemannaförening, Sveriges lantmätareförening samt ADB-beredningsgruppen ("dess majori- tet).

FADAK:s lösning biträds eller lämnas utan erinran av en reserv-ant i domstolsverkets styrelse, Stockholms tingsrätt, Falu tingsrätt, Norrkö— pings tingsrätt, Jämtbygdens tingsrätt. kammarkollegiet, statskontoret,

Prop. 1977/78: 15 27

SCB, bankinspektionen, överlantmätarmvndigl'zeten i Norrbottens lätt. faslig/ietsbildningsmyndigheten i Ystads distrikt, Stockholms och Lid- köpings kommuner, Sveriges domareförbund, Sveriges advokatsant/nnd, Svenska ban-kföreninng, Sveriges fastighelsägareförbutul, Auktorisera- de faslig/1etsmäklares riksförbund och en reservant [ ADB-berednings— gruppen.

RRV för fram ett tredje förslag. Enligt denna s. k. RRV-modell skapas separata ADB-system för fastighetsregistret och inskrivningsregistret ge- nom att såväl fastighctsregisterdclcn som inskrivningsregisterdelen bryts ut ur driftsystem l.. SACO/SR kan i andra hand tänka sig en sådan lös- ning. Nacka kommun och Svenska kommanal-tekniska föreningen före- slår att de båda verksamhetsområdena samtidigt förs över till skilda ADB-system. Även RSV förordar separata system men anser att arbetet med system för inskrivningsväsendet bör sättas igång omedelbart.

En mindre grupp bland remissinstanserna anser att man bör vänta med att föra över fastighetsregistret till ADB och i stället inleda omlägg- ningen till ADB med inskrivningsregistret. Till denna grupp hör över- lantmätarmyndigheten i Västernorrlands lätt, fastighetsbildningsmyndig- heten i Uppsala distrikt, Umeå kommun, Svenska kommunförbundet och Arkitektjörbundet. Sollentuna, Lidingö, Nacka och Täby komma- ner samt Svenska kommunal-tekniska föreningen kan tänka sig denna lösning som alternativ till ett fullständigt genomförande av driftsystem l. Bl. a. Svenska kommunförbundet anser att man bör kunna använda inskrivningsrcgisterdelen av driftsystem 1 för ändamålet.

Bl. a. länsst_i-'relserna i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län och Lidingö, Malmö, Helsingborgs, Lunds och Göteborgs kommuner förordar att driftsystem .l eller något liknande integrerat system genomförs men vill regionalisera systemet till länen eller annat antal regioner. Även LRF sätter i fråga om inte vissa rationaliserings- vinster skulle uppnås om fastighetsregistret och inskrivningsregistret integreras pä länsnivå.

Statens vägverk, försäkringsinspektionen, LON, LO och Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution redovisar en öppen inställning till frågan om vilket system som bör väljas. För- eningen delar dock FADAK:s bedömning att driftsystem l inte bör genomföras som rikssystem på inskrivningssidan. Landstings/örhmulet och Föreningen Sveriges Iänsdatachefer anser att frågan om val av ADB-teknisk lösning inte ännu är mogen att avgöras. Förbundet åbe- ropar att vissa aspekter beträffande registerkartan och fastighetsregist- rets organisation först bör studeras mera ingående medan föreningen anser att förutsättningarna för ett regionalt alternativ bör belysas före systemvalet.

Prop. 1977/78: 15 28

6.6.2. FADA K:s lösning

Statskontoret anför mera principiella skäl för att FADAK:s lösning bör väljas. En långtgående funktionell och driftteknisk integration av stora riksomfattande offentliga ADB-system bör undvikas. Sådana lös- ningar tar enligt statskontoret lång tid att utveckla, är svåra att förändra och kan vid driftstörningar medföra problem i flera samhällsfunktioner. Till detta kommer de speciella problem som FADAK anfört i fråga om de långa omläggningstiderna för en integrerad lösning. Med hänsyn till att terminallösningarna i driftsystem I har visat sig ändamålsenliga och ger god service åt användarna biträder statskontoret FADAK-s för- slag att man ur detta system bryter ut och använder fastighetsregister- delen.

Övriga remissinstanser som förordar FADAK:s lösning eller lämnar den utan erinran fäster som regel stor vikt vid tidsaspekten och kost- nadsprioriteringen. Kammarkollegiet finner sålunda att de tidsmässiga och finansiella problemen vid en parallell omläggning till driftsystem 1 gör en prioritering nödvändig. SCB, som framhåller att ett förbättrat fastighetsregister är mera angeläget för statistikproduktionen än ett förbättrat inskrivningsregister, pekar på den betydande tidsvinst som FADAK:s lösning innebär jämfört med tidigare planer. Också bank- inspektionen, faslig/tetsbildningsmyndigheten i Ystads distrikt och Lid- köpings kommun framhåller tidsaspcktcn. Bankinspektionen uttalar att den väsentligen stöder sitt ställningstagande på de överväganden som kommittén redovisat i sitt betänkande. Det understryks att den slutliga prövningen av FADAK:s förslag bör ske med allt möjligt beaktande av att en reform även inom inskrivningsväsendet är synnerligen angelägen. Sveriges domareförbund säger sig inte ha några vägande anmärkningar mot FADAK:s bedömning att man av tekniska och ekonomiska skäl bör dela upp reformen i två etapper och först genomföra fastighets- registerdelen. Domareförbundet liksom Stockholms kommun och Sve- riges advokatsamfund betonar dock att det är synnerligen angeläget att övergången till ADB påskyndas på inskrivningssidan. Svenska bank- föreningen sägcr sig kunna instämma i FADAK:s förslag under den mycket bestämda förutsättningen att de cxpeditionstider som gäller för inskrivningsväsendet verkligen iakttas under den period som förestår innan en ADB-reform kan genomföras även på det området. Bank- föreningen befarar emellertid att expeditionstiderna inte generellt kan bringas ned till vad som är föreskrivet. I så fall bör en ADB-reform inom inskrivningsväsendet sättas i gång avsevärt tidigare än år 1985.

6.6.3. Driftsystem I

De remissinstanser som förordar att driftsystem 1 genomförs som rikssystem anför kritik på olika punkter mot den etappindelning som FADAK föreslagit.

Prop. 1977/78: "15 29

Bl.a. donmualsverkel, CFD. statens institttt för byggnadsforskning. LMV och TCO—S bedömer FADAK:s tidsplan för fastighetsregister- delen som orealistisk. Domstolsverket framhåller att ett uppskov på in- skrivningssidan inte frigör några personella resurser som kan forcera genomförandet av fastighetsregistel-sidan. Genomförandetakten är i hu- vudsak avhängig av förhållanden på fastighetsregistersidan såsom sam- bandet med registcrkartan och beteckningsreformen.

Flera remissinstanser hävdar att FADAK:s lösning innebär en för- längning jämfört med driftsystem [ av den samlade genomförandetiden för båda verksamhetsområdena. Till denna grupp hör domstolsverket. CFD, LMV, Sveriges föreningsbankers förbund. Svenska försäkrings- bolags riksförbund, TCO-S, SACO/SR, Svenska sparbanksföreningen. Stads/zypoteks tjänstemannaförening och ADB-beredningsgruppen. Des- sa instanser anser också, tillsammans med lantbruksstyrelsen och statens institut för byggnadsforskning, att en totalrcform enligt FADAK:s mo- dell blir dyrare än en reform enligt driftsystem l.

Domstolsverket, CFD och LMV medger att ett val av driftsystem l innebär viss bindning till dagens teknik. Man framhåller emellertid att detta argument kan användas mot varje teknisk lösning oberoende av vid vilken tidpunkt den presenteras. CFD påpekar sålunda att det alltid finns en ny teknik "om hörnet"”. FADAK:s synsätt skulle därför leda till ett ständigt avvaktande.

De synpunkter som DASK har fört fram och FADAK åberopat rö- rande samordning mellan stora statliga ADB-system är enligt domstols- verket och CFI) inte särskilt träffande i fråga om driftsystem 'l, efter- som detta system är i stort sett färdigutvecklat och fungerar i drift.

Domstolsverket, CFD, statens institut för byggnadsforskning och LMV anser att man inte bör överdriva olägenheterna av de beroenden mellan två skilda administrativa verksamheter som enligt FADAK blir följden av driftsystem .l. Enligt dessa instanser finns det större anled- ning att peka på sambanden mellan fastighetsregistreringen och inskriv- ningsväsendet. Ett exempel på detta samband är att samma fastighets- begrepp används på båda verksamhetsonn'ådcna.

Domstolsverket, Uppsala tingsrätt. C FD, LMV och Svenska spar- banksförenittgen anser att FADAK:s farhågor för tillgängligheten, till- förlitligheten och säkerheten i driftsystem ] vederläggs av de positiva erfarenheterna som Uppsalaförsöket har gett i dessa hänseenden. Även Svea hovrätt, lantbruksstyrelsen, statens planverk. länsstyrelserna i Upp- sala, Skaraborgs och Kopparbergs län, Uppsala konttnun, Svenska för- säkringsbolags riksförbund samt TCO-S erinrar om de goda erfaren- heterna från Uppsalaförsöket.

Åtskilliga remissinstanser anser att FADAK har undervärderat nyt- tan av att ha samtidig tillgång till uppgifter ur fastighetsregistret och in- skrivningsregister. Till denna grupp hör domstolsverket. Uppsala tings-

Prop. 1977/78: 15 30

rätt, CFD, lantbruksstyrelsen, statens planverk, LMV, länsstyrelsen i Uppsala län, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Sollentuna, Stock— holms, Enköpings och Uppsala kommuner, TCO-S, Konungariket Sve- riges stadshypotekskassa, Stadshypoteks tjänstemannaförening och Sve- riges lantmätareförening.

Länsstyrelserna i Uppsala och Kopparbergs län samt ADB-bered- ningsgruppen betonar inskrivningsuppgifternas betydelse för samhälls- planeringen.

Domstolsverket, CFD och LMV anser att den kostnadsutveckling som DASK. och FADAK har förutsett talar för att man snarast genom- för driftsystem ]. Utvecklingskostnader och personalkostnader blir näm- ligen allt högre.

Enligt domstolsverket kan den osäkerhet som enligt FADAK råder i fråga om behovet av datorutrustning i ett fullt genomfört driftsystem 1 inte vara större än den osäkerhet som vidlåder FADAK:s lösning i detta hänseende. I FADAK:s alternativ skall nämligen en i dag okänd teknik komma till användning på inskrivningssidan. Enligt domstols- verket utgör det datorbchov som FADAK angett för driftssytcm 1 den övre gränsen på utrustningssidan.

Uppsala tingsrätt, Svea hovrätt, TCO-S och SACO/SR framhåller den förbättrade arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen under Uppsala- försöket till stöd för att man nu bör genomföra en samlad reform enligt driftsystem 1.

Domstolsverket, LMV, TCO-S och Sveriges larttnu'itareförening un- derstryker att FADAK:s lösning innebär svårigheter för inskrivnings- myndigheterna när beteckningsreformen genomförs.

CFD framhåller att regelsystemet på det område som berörs av fas- tighetsdataprojektet är stabilt. Det finns därför inte anledning att befara vare sig att datoriseringen skulle komma att hindra lagstiftningen eller att lagstiftningen skulle medföra systemtekniska svårigheter.

Domstolsverket och CFD framhåller att, om man av resursskäl vill gå lugnare fram, det är bättre att välja att genomföra driftsystem ] i lämpligt tempo än att välja FADAK:s lösning.

Enligt Svea hovrätt är det en väsentlig nackdel med FADAK:s för— slag att man går miste om de kostnadsbesparingar och rationaliserings- vinster som driftsystem 1 innebär.

Enligt domstolsverket kan de nackdelar som FADAK har hävdat gentemot driftsystem "1 så gott som genomgående anföras också mot det förslag som FADAK har lagt fram. Samtidigt går flera fördelar som står att vinna med driftsystem ]. förlorade, om FADAK:s lösning väljs. Ver- ket sammanfattar sitt förord för driftsystem 1 på följande sätt.

Driftsystem ] ger möjligheter till snabb reformstart, kortare genom- förandetid, bättre garantier för tillgänglighet och säkerhet och säkrare kostnadsuppskattningar. Systemet bygger på väl beprövad teknik och

Prop. "1977/78: 15

(nu »—

medger en väsentligt bättre service åt såväl registermyndigheter som andra registeranvändare. Emedan driftsystem l slutligen redan vid en måttlig ärendeutveckling kan genomföras och drivas under en lS-års- period till kostnader som väsentligt understiger de som följer av FADAK:s förslag, vill domstolsverket med bestämdhet hävda att drift- system 1 bör genomföras.

Övriga remissinstanser som förordar driftsystem l före FADAK:s lös- ning anför i huvudsak liknande synpunkter.

6.6.4. RRV-modellen

RRV framhåller inledningsvis att DASK:s och FADAK:s principiella syn på systemutveckling och samordning inte är direkt tillämplig på fas- tighetsdatasystemet. eftersom systemutvecklingen där är i stort sett av- slutad. [ övrigt delar RRV i väsentliga hänseenden den bedömning FADAK har gjort av möjligheterna att genomföra driftsystem 1 enligt de planer som CFD har angett. Enligt RRV innebär driftsystem "1 att två skilda administrativa verksamheter med sinsemellan olika krav har integrerats med varandra. lntegreringen innebär att systemutveckling, ge- nomförande, registerutnyttjande. datordrift och systemunderhåll är gemensamma för båda registerdclarna. Vidare har den medfört att fas- tighetsregisterdelen har fått en högre teknisk ambitionsnivå än nöd- vändigt eftersom inskrivningsväsendet. som kräver snabbare dataåtkomst. har styrt utformningen av hela systemet. Ett gemensamt system som driftsystem 1 skapar inte förutsättningar för ett naturligt systemägar- skap. Utveckling och drift måste läggas på en tredje part med egen intressesfär. Detta skapar ett avstånd mellan utvecklare och användare. Slutligen medför systemintegreringen en mycket långsiktig bindning i en gemensam systemstruktur. som begränsar handlingsfrihcten vad gäl- ler regelsystemet och arbetsprocesserna.

RRV förordar mot denna bakgrund en principiell uppdelning av fas- tighetsregistreringen och inskrivningsväsendet i två skilda system. FADAK bryter ut FR-dclen ur driftsystem '1 och får på kort tid och till låg kostnad ett nytt, till stora delar redan utprovat system. På samma sätt bör man enligt RRV kunna bryta ut även lR-delen ur driftsystem [ till ungefär motsvarande kostnad. Härigenom får man ett system för fastighetsregistreringen och ett för inskrivningsväsendet. Flera av FADAK:s mål nås härigenom på kortare tid och till lägre systemut- vecklingskostnader än om man utvecklar nya, skilda system. Förslaget ger även valfrihet i framtiden i fråga om organisation och förläggning av utvecklingsarbete och drift. Reformbehovet är stort även på inskriv— ningssidan. Intäkterna är nästan helt koncentrerade dit. Detta talar enligt RRV för att man genomför reformen på inskrivningssidan parallellt med. men åtskilt från fastighetsregistersystemet.

Prop. 1977/78: 15 32

6.7. Centralisering/regionalisering

Statskontoret och RSV ansluter sig uttryckligen till FADAK:s bedöm- ning att ADB-systemet för fastighetsregistreringen bör utformas som ett centralt system. Statskontoret åberopar ekonomiska och driftsmässiga aspekter som skäl för sitt ställningstagande. Skulle en regionaliserad lös- ning övervägas är det enligt statskontoret länsdatorerna för folkbokfö- ring/beskattning som närmast kommer i fråga. En sådan samordning finner dock statskontoret olämplig bl. a. därför att det är svårt att i tiden samordna starten av de båda systemen. De principiella skäl som kan an- läggas mot en integrering av flera stora statliga ADB-system kan för öv— rigt enligt statskontoret riktas också mot en integrering av detta slag. Statskontoret anser att det f. n. inte står andra regionala ADB-lösningar till buds med rimlig grad av lönsamhet. LON har på de grunder som an- förts av FADAK inte något att erinra mot FADAK:s uppfattning att fas— tighetsdatasystemet inte lämpligen kan anknytas till länsdatorerna eller till något annat antal regioner. Det hade dock enligt LON underlättat bedömningen om kommittén närmare redogjort för de beräkningar som ligger bakom dess ställningstagande i regionaliseringsfrågan.

CFD framhåller att driftsystem J. även vid central drift innebär att datavolymerna i systemet delas upp i ett antal separata delar, regioner. Dessa kan hanteras oberoende av varandra, vilket ger högre tillgäng- lighet för användarna av systemet. Driftsystem 1 är vidare utformat så att man när som helst under uppbyggnadsskedet också i fysisk mening kan regionalisera driften av systemet, dvs. förlägga driften till skilda da— toranläggningar. Den interna regionaliseringen medför dessutom att, om man så önskar, även vid central drift riksåtkomst av fastighetsuppgifter kan förhindras. En fysiskt regionaliserad drift medför enligt CFD högre kostnader framför allt för teknisk utrustning och driftpersonal. För det fall att likväl en sådan regionalisering skulle övervägas fäster CFD upp- märksamheten på ett uttalande av DASK, enligt vilket man redan vid 2—3 regioner uppnår de flesta av fördelarna med regionaliserad drift.

Åtskilliga remissinstanser uttalar sympatier för en regionaliserad drift av fastighetsdatasystemet. Till denna grupp hör lantbruksnämnden i Kopparbergs län, statens institut för byggnadsforskning, överlantmätar- myndigheterna [ ll/Ialnzöhus och Norrbottens lätt, länsstyrelserna i Stock- holms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Kopparbergs lätt, Sollentuna, Lidingö, Södertälje, Malmö, Helsingborgs, Lunds och Göteborgs kommuner, Svenska kommunal-tekniska föreningen samt Föreningen Sveriges länsdatachefer. Överlantmätarmyndigheten i Malmö- hus län, länsstyrelserna i Stockholms och Göteborgs och Bohus län samt Föreningen Sveriges länsdatachefer pekar härvid på möjligheten att ut- nyttja länsdatorerna för folkbokföring/bcskattning. Överlantmätarmyn- digheten, som anser att det finns en inte obetydlig överkapacitet i läns—

Prop. "1977/78: IS 33

styrelsernas datorer. utgår från att systemutvecklingsarbetet sker centralt även om regionalt placerade datorer utnyttjas. Ett regionalt system bred- dar det regionala ADB-kunnandet. Det för användarna närmare datorn och underlättar kommunikationen mellan användarna och datapersona- len. Kostnaderna för överföringen mellan terminaler och dator minskar. Speciell registeranvändning för viss region blir möjlig. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förordar att de tidigare riksdagsbesluten om central dataanläggning omprövas mot bakgrund bl. a. av den regionali- serade registerföringen för folkbokföring och beskattning. den regionala och lokala samhäll5planeringcns behov samt fördelarna av att sprida riskerna för driftstörningar på flera mindre enheter. Svenska kommunal- tekniska föreningen anser att det. innan slutligt beslut fattas, bör klar- göras hur en uppdelning av driftsystem [ i regionala system skulle på- verka det samordnade fastighetsdatasystemets tillförlitlighet. Även För— eningen Svcriges länsdatachefer kräver förnyad utredning i systemvals- frågan. Föreningen saknar en kalkyl över ett samutnyttjande av de regio- nala länsdatorerna för fastighetsregistrering, folkbokföring och beskatt- ning i förhållande till den centrala systemlösning som FADAK förordat från ekonomiska utgångspunkter. Föreningen erinrar om ett regionalt systems fördelar ur beredskaps- och krigssynpunkt, de centrala ADB- systemens tendens att öka de centrala beslutsfunktionerna samt data- inspektionens och konstitutionsutskottets uttalanden att regionala system från integritetssynpun-kt är att föredra framför centrala. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att regionalisering, med hänsyn till terminaltekni- ken, inte medför särskilda fördelar för registerverksamheterna. Läns- styrelsen anser dock att. man mera ingående borde ha utrett ett regiona- liserat alternativ från andra aspekter.

6.8 lntegritetsfrågor

FADAK har inte närmare behandlat frågan om vilka verkningar som ADB-system inom fastighetsregistrcringen och inskrivningsväsendet kan få för den enskildes personliga integritet. Frågan har däremot uppmärk- sammats av en del remissinstanser.

Datainspektionen, som har uppfattat remissen som en begäran om yttrande enligt 2 & datalagen (1973: 289) — dvs. sådant yttrande som skall. inhämtas innan regeringen eller riksdagen beslutar om inrättande av personregister —. har inskränkt sig till en bedömning av det fastig- hetsregister som föreslagits av FADAK. Inspektionen konstaterar att detta register blir ett personregister enligt datalagen eftersom ägares namn och personnummer avses ingå. Med hänsyn till fastighetsregistre- ringens ändamål finner inspektionen det uppenbart att de uppgifter som föreslås ingå i registret måste finnas där. Inte någon av uppgifterna är hemlig enligt sekretesslagen. Tvärtom är syftet med registreringen att ge

Prop. 1977/78: 15 34

offentlighet åt fastighetsförhållandena. Enligt inspektionen innebär da- toriseringen av fastighetsregistreringen, för dess egentliga ändamål, inte risk för otillbörligt intrång i personlig integritet. Härav följer enligt in- spektionen att frågan om centralisering eller regionalisering av dator- driftcn saknar betydelse från integritetssynpunkt. Däremot får samord- ningen mellan fastighetsregistreringen och andra ADB-register betydelse för frågor om personlig integritet. Den samkörning av ADB-register som FADAK förordat är enligt inspektionen från integritetssynpunkt att föredra framför tekniskt samutnyttjande. Den underlättar nämligen möjligheterna att pröva varje tillämpad samkörning enligt datalagen. Särskilt den samkörning av fastighetsregistret mot andra ADB-register som förutses för samhällsplaneringsändamål kan medföra integritets- risker. Inspektionen åberopar sin skrivelse till regeringen den |! sep- tember 1975 om användningen av koordinatuppgifter i samband med uppgifter från länsstyrelsernas s. k. personband.

Avslutningsvis anser datainspektionen att säkerhetsåtgärderna i sam- band med fastighetsregistret, vilka i första hand avser att säkerställa störningsfri drift, är tillfyllest från integritetssynpunkt. Detta gäller i vart fall så länge samkörning med andra, sekretesskyddade eller integri- tetskänsliga register inte äger rum.

lntegritetsfrågor berörs även av statens institut för byggnadsfm'sk— ning, Stockholms kommun, TCO-S och SAF/lna'ustriförbandet. Institu- tet anser att integritetsfrågorna på detta område bör vara mindre kon- troversiella eftersom det inte rör sig om så många personanknutna upp— gifter. Stockholms kommun förutsätter att ADB-systemet för fastig- hetsregister och inskrivningsregister byggs upp så att det kan godkännas av datainspektionen med hänsyn till den personliga datasäkerhcten. Enligt TCO-S utgör driftsystem ] inte någon fara för den personliga integriteten. Ett utnyttjande av fastighetsdata ihop med andra data exempelvis vid planering kan dock medföra att integritetsfrågan måste prövas. TCO-S anser att en sådan prövning bör hänskjutas till utred- ningen (Ju 1976: 05) om översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m.m. och inte utgöra något hinder mot att införa ADB enligt driftsystem 1. SAF/lndustriförbundet är oroade från inte- gritets- och säkerhetssynpunkt av följderna av koordinatsättningen av fastigheterna. Motsvarande gäller planerna på att bygga upp ett ADB- lagt basregister över fastigheter som ett samordningsinstrument för sam— hällsplanering och statistikproduktion. Enligt de båda organisationerna har integritetsproblemcn för fastighetsdatasystemets del ännu inte be- handlats på ett slutligt, godtagbart sätt. Detta gäller särskilt det koordi- natsatta personbandet. Organisationerna anser att de koordinatsatta personband som har försöksvis upprättats för tre län inte bör tillåtas.

Prop. 1977/78: 15 35

6.9 Genomförandefrågor m.m. 6.9.1 Beteckningsrefortnen

Flera remissinstanser framhåller de svårigheter som uppstår för in- skrivningsmyndighctcrna om fastighetsbeteckningsreformen skall genom- föras i ett manuellt system. Domstolsverket räknar med att inskriv- ningsmyndigheterna, om FADAK:s förslag genomförs, måste sortera om uppläggen i de manuellt förda fastighetsböekerna enligt de nya beteckningarna. Till dessa inledande svårigheter kommer att man vid informationssökning i l'astighetsböckerna och vid utskrift av gravations- bevis i stor omfattning blir tvungen att använda korslistor i det dagliga arbetet. Detta beror på hänvisningarna mellan olika fastighetsupplägg. Domstolsverket framhåller att enbart kostnaderna för klistring och om- sortering av fastighetsuppläggen av CFD har för hela landet beräknats till ca 5 milj. kr. Även Stockholms tingsrätt, Falu tingsrätt och över/ant- mätarmyndigheten i Västmanlands län erinrar om det merarbete som vållas inskrivningsmyndigheterna om reformen genomförs i enlighet med vad FADAK föreslagit.

Nacka kommun anser att en försening av beteckningsreformen inte kan få några negativa effekter.

Fastig/tetsbildningsmyndigheten i Uppsala distrikt gör gällande att beteckningsreformen är dyr och onödig samt att den bör omprövas.

LRF förutsätter att det system som kommer att genomföras för lan- det kommer att vara anpassat till de krav som riksförbundet. de kultur- vårdande instanserna och framför allt de berörda fastighetsägarna har fört fram i beteckningsfrågan. Riksförbundet säger sig inte i betänkan- det ha funnit något som motsäger en sådan lösning av systemet.

6.9.2 Registerkartan IH. m.

FADAK har inte närmare behandlat sambandct mellan fastighets- registrets tre beståndsdelar — det skrivna fastighetsregistret. register- kartan och aktarkivet — och dess inverkan på en omläggning till ADB. Detta ämne uppmärksammas dock av flera remissinstanser.

LMV framhåller att registerkartefrågan i betydande grad är en fråga för sig. Den skulle ha blivit aktuell även om en teknisk reform av det skrivna registret inte hade varit förestående. Visst samband föreligger dock, bl. a. när det gäller avgränsningen av det skrivna registrets resp. rcgisterkartans innehåll. Den tekniska reformen av det skrivna regist- ret fordrar emellertid inte att tekniska reformer samtidigt vidtas ock- så beträffande registerkartan. Däremot kräver fastighetsbeteckningsre- formen. som löper samtidigt med rcgisterreformen, att de nya beteck- ningarna på något sätt antecknas på den gamla kartan. I praktiken torde beteckningsreformen ofta komma att utgöra ett incitament till en helt

Prop. 1977/78: 15 36

ny karta. Registerkartearbetet liksom genomförandet av fastighetsre- gisterreformen i övrigt bör enligt LMV så långt möjligt samordnas med den allmänna kartläggningen och kommunernas primärkartearbete. För att kartarbcten inte skall låsa reformarbetet bör registerkarta enligt äldre regler få föras övergångsvis. Vid fastighetsregisterreformen behö- ver då på kartan endast införas beslutade ändringar av fastighetsbeteck- ningar samt göras sådana andra följdarbeten som sammanhänger med de ändrade beteckningarna. Det är inte möjligt att. innan kartplaner upprättats, närmare uppskatta kostnaderna för registerkartearbetena. LMV understryker att fastighetsbildningslagen(1970: 988), anläggnings- lagen (1973: 1.149) och lcdningsrättslagen (1973: 1144") har medfört ett mycket kraftigt tryck när det gäller att förnya registerkartorna. Det finns ett mycket betydande uppdämt behov av om- och nyritning av register- kartor. Beteckningsrcformen föranleder under alla omständigheter att ändrade fastighetsbeteckningar måste införas på kartorna. En satsning på registerkartorna är därför ofrånkomlig. LMV anser dock att de posi— tiva effekterna för såväl fastighetsregistreringen som de verksamheter som använder registerkartan väl uppväger de ökade kostnaderna.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län påpekar att fastighetskartan i vissa delar av länet på grund av ägosplittringen inte har kunnat ajourföras och betonar att det är angeläget att medel ställs till förfogande för an- skaffande av kartunderlag. Sollentuna kommun anser att utformningen av den framtida .registerkartan bör fixeras innan en överföring av det skrivna registret kommer till stånd och att registerkartan bör upprättas i takt med reformen i övrigt. Uppsala kommun anger att den ekono- miska kartan såvitt avser fastighetsbeteckningarna bör revideras i takt med övergången till ADB. Detta bör vara möjligt vid en lugnare över- föringstakt än den som FADAK har föreslagit. Också länsstyrelsen i Stockholms län, Täby och Umeå kommuner, Svenska kommunförbun— det och Sveriges lantmätareförening finner det angeläget att rcgister- kartor upprättas i takt med reformen i övrigt. Landstingsförbundet be- klagar att FADAK ej haft i uppgift att utreda hur registerkartan skall inordnas i genomförandet.

Svenska kommanal-tekniska föreningen, som också anser att register- kartan bör upprättas i takt med reformen i övrigt, betonar att fråge- ställningar om innehåll och utformning av registerkartan. aktbeteck- ningssystem, tillgång till arkivakter m. m. ännu inte är slutligt lösta. Enligt föreningen måste ett ställningstagande grundat på en samlad be- dömning komma till stånd innan beslut fattas om övergång till ADB- baserat fastighetsregister.

Malmö, Helsingborgs, Lunds och Göteborgs kommuner anför liknan- de synpunkter.

Prop. :| 977/78: 15 37

6.9.3. Andra genomföra/1defrågor

LMV räknar med att det tar 1,5—2 år att genomföra beteckningsre- formen i en normalkommun. För att denna reform inte onödigtvis skall påverka starten av omläggningsarbetet till ADB bör den drivas på bred front genom att flera fastighetsregistcrmyndigheter arbetar parallellt och samtidigt i flera kommuner. Beslut om traktnamn och traktindelning för det inledande skedet kan föreligga i takt med den tidsplan som LMV bestämmer. Planen innebär att reformarbetet börjar i Gävleborgs län hösten 1977 och i Stockholms län våren 1978. Under budgetåret 1977/78 bör koncentrerade förberedelseåtgärder i form av betecknings- reform m.m. påbörjas i ytterligare något län. lnnan turordningen och tidsplanen utformas ytterligare bör LMV och CFD ha överläggningar med berörda kommuner och länsstyrelser. Önskemålen att genomföra reformen inom expansiva områden har varit vägledande för den turord- ning som gällt hittills. Dessa bör enligt LMV fortfarande tillmätas stor vikt. Vidare bör intresset av samordning med revideringen av den eko- nomiska kartan vägas in vid bedömningen. LMV räknar med att den organisation som krävs för reformarbetet är fullt utbyggd vid årsskiftet "1978/79. Det kommer då att behövas ca 100 personår. varav 70 avser registerkunnig personal.

Även överlantmätarmyndighetet'na [ Malmöhus och Västmanla/uz's län, länsstyrelsen i Malmöhus län samt Helsingborgs och Lunds kommuner förordar att genomförandet sker först i storstadsområdena. Överlantmä— tarmyndigheten i Malmöhus län framhåller att rationaliseringseffekterna av en övergång till ADB torde vara störst inom områden med stor fas- tighetsbildningsvcrksamhet. lnformationsmängden i registret ökar näm- ligen snabbast där.

Umeå kommun och Svenska konzmunförbunde't anser att register- reformcn med hänsyn till fastighetsbeteckningsreformen bör genomfö- ras i långsammare takt än FADAK föreslagit. Kommunförbundet till- lägger att takten även bör påverkas av kravet på att register-kartorna upp- rättas eller förbättras parallellt. Svenska kommuttal—tekniska föreningen anför motsvarande synpunkter. Enligt TCO-S bör reformgenomförandet inte forceras. SACO/SR förutsätter att förändringarna för tingsnotarier och andra jurister noggrant utreds innan en övergång till ADB sker inom inskrivningsväsendet.

Täby kommun föreslår att CFD utför beredningsarbetet i fråga om de nuvarande registren med hjälp av mikrofilmkopior av registren.

6.10. Organisatoriska frågor

CFD och statens vägverk biträder FADAK:s förslag att den maski- nella driften av fastighetsdatasystemet bör föras över från DAFA till CFD. CFD anser att ett övertagande bör ske oavsett vilken ADB-teknisk

Prop. 1977/78: 15 33

lösning som väljs. Maskinbearbetningarna i fastighetsdataprojektet stäl- ler enligt CFD stora krav på att utrustning och databaser är tillgängliga och .i oavbruten funktion under kontorstid. De lämpar sig inte att lämna ut till en servicebyrå. CFD beräknar den anslagsmässiga vinsten av ett övertagande till 900000 kr. i anslutning härtill framhåller CFD att. DAFA inte funnit det möjligt att installera det styrsystem AROS/ ROSAM. som CFD önskar. De tekniska och ekonomiska konsekvenserna skulle bli betydande om CFD skulle tvingas använda det hittills brukade styrsystemet IMS. Enligt DAFA skulle allvarliga konsekvenser inträda för DAFA om FADAK:s förslag genomförs. Den framtida produktionen kan då visa sig för låg för att ekonomiskt motivera en filial av nuvaran- de storlek i Gävle. DAFA anser det från tekniska. ekonomiska och drift— mässiga synpunkter vara mest rationellt för statsverket att DAFA även i fortsättningen står för maskindriften av fastighetsdatasystemet.

FADAK har föreslagit att huvudansvaret för uppläggandet av nytt fastighetsregister liksom nu bör ankomma på LMV. CFD bör enligt FADAK behålla ansvaret för driften av fastighetsregistersystemet samt för system- och utvecklingsarbetet. Statskontoret betonar att det är an- geläget att LMV har det övergripande ansvaret för en. reform enligt FADAK:s förslag och anser att frågan om den slutliga organisationen för den centrala funktionen snarast bör tas upp till närmare prövning. Statskontoret. menar att man i första hand bör överväga att förlägga denna funktion till. LMV. RRV framhåller att en uppdelning av fastig- hetsdatareformen i två skilda system skulle ge ökade möjligheter att låta LMV och domstolsverket svara var för sin del av reformen. Överlant- mätarmytidig/teten i Norrbottens lätt anser att CFD bör inordnas .i LMV redan innan omläggningsarbetet sätter igång.

Statskontoret, LMV, Sollentuna, Täby, Malmö, Helsingborgs, Lunds och Göteborgs kommuner, Svenska kommunal-tekniska föreningen och Sveriges lantmätareförening delar FADAK:s uppfattning att statsmak- terna snarast möjligt bör ta ställning till vilka kommuner som i fortsätt- ningen skall ha egna fastighetsregistermyndigheter. Bl.a. statskontoret framhåller att denna fråga är av stor betydelse för det praktiska genom- förandet av ADB-reformen. LMV anser att det bör ankomma på verket att, efter samråd med länsstyrelserna och berörda kommuner, utreda frågan. Denna kan då på lämpligt sätt samordnas med reformarbetet i övrigt. Överlantmätarmyndigheten [ Norrbottens län pekar på att goda erfarenheter föreligger inom länet när det gäller att överlåta all fastig- hetsregistrering till länsstyrelsen. Sollentuna kommun anser däremot att starka skäl talar för fortsatt kommunalt huvudmannaskap för fastighets- registreringen.

En del remissinstanser kritiserar FADAK:s avvisande .inställning till tanken på att slå samman fastighetsbildnings- och fastighetsregistrerings- verksamheterna till en myndighet. Enligt Umeå kommun och Svenska

Prop. 1977/78: 15 39

kommunförbundet bör fastighetsregistreringen utföras av fastighetsbild- ningsmyndigheterna. Täby kommun har goda erfarenheter av en sådan samordning och föreslår att frågan utreds ytterligare. Landstingsförhun- det påpekar att en rationell lösning av fastighetsregistreringen kräver att sambandet mellan fastighetsrcgistreringcn och fastighetsbildningen beak- tas. Svenska kommuttal-tekniska föreningen anser i likhet med FA DAK att verksamhetsområdena för fastighetsbildningen och fastighetsregistre- ringen bör anpassas till varandra. LMV upplyser att man i samråd med bl.a. Svenska kommunförbundet bedriver ett utvecklingsarbete för att rationalisera förrättningsarbetet och ömsesidigt anpassa verksamheterna vid fastighetsbildningsmyndigheterna och fastighetsregistermyndighctcrna till varandra. Syftet är att så effektivt som möjligt kunna utnyttja de re- former som förestår. Om detta utvecklingsarbete visar att det finns anled- ning att aktualisera organisationsfrågan kommer LMV att göra det. LMV framhåller att valet mellan driftsystem 1 och FADAK:s förslag inte bin- der organisationsfrågan. Södertälje kommun anser att byggnadsnämn- dens kompetens i frågor om fastighetsbildning och fastighetsregistrering bör omfatta hela kommunen.

Sollentuna, Lidingö och Göteborgs kommuner anser att det måste klarläggas hur kostnaderna skall fördelas mellan stat och kommun när ADB-reformen genomförs i en kommun med egen fastighetsregistermyn- dighet. Lr'insstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förutsätter att sådana kommuner såvitt möjligt inte belastas med ökade kostnader för omlägg- ning till ADB.

Statens planverk tar upp frågan om man på sikt bör föra samman fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet länsvis under en och samma administrativa ledning. Planverket menar att en sådan åtgärd skulle ge rationaliseringsvinster. Åtgärden framstår som motiverad när ett gemensamt informationssystem har skapats för de båda verksamhets- områdena. Svea. hovrätt är inne på samma linje och framhåller att frå- gan om ett samordnat system för fastighetsregistrering och inskrivnings- väsende bör ses i ett längre perspektiv där en gemensam organisation kan aktualiseras för de båda verksamhetsgrenarna. Även länsstyrelwu i Ska- raborgs län anför sådana synpunkter.

Sveriges domareförbutul behandlar frågan om det framtida antalet in- skrivningsmyndigheter. Förbundet betonar att det är betydelsefullt att allmänhetens kontakt med inskrivningsmyndighetcrna inte försvåras. Be- hovet av service bör därför i hög grad få vara bestämmande när antalet myndigheter fastställs. Kostnaderna för att behålla flera inskrivnings- myndigheter än de 55 som FADAK skisserat bör enligt förbundet vara förhållandevis små. Även hänsyn till personalen och notarieutbildningen talar enligt förbundet för att ett större antal inskrivningsmyndigheter behålls.

Prop. 1977/78: 15 40

6.1 [ Uppsalaförsöket

En reservant i domstolsverket, Bollnäs tingsrätt, Jätntbvgdens tings- rätt, RRV, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska bankför- eningen, Sveriges fastighetsr'igareförbund, Föreningen nte/lan ombuds- männen hos Sveriges lands/zypoteksinstitution samt en reservant i A DB- berea'ningsgruppen förordar att försöksverksamheten med drift med rättsverkan på inskrivningssidan i Uppsala län bör upphöra. om FA- DAK:s förslag genomförs. Även statskontoret sätter i fråga om inte in- skrivningsdelen av Uppsalaförsöket bör avslutas om man väljer FA- DAK:s lösning. Det skäl som i första hand åberopas i denna del är att man bör undvika splittring under lång tid i olika system. RRV föreslår att vid en återgång till manuellt förfarande vid inskrivningsmyndigheten i Uppsala den nuvarande arbetsorganisationen l'örsöksvis behålls i syfte att skaffa underlag för en bedömning av möjligheterna till beslutsdele- gering också i landet i övrigt.

Svea hovrätt, domstolsverket (majoriteten), Stockholms tingsrätt, Upp- sala tingsrätt, CFD, lantbruksstyrelsen. lanthruksnämnden i Uppsala lätt, över/antmätarmyndig/teten i Uppsala län, LM V, fastiglzetsbildningsmyn- dig/teten i Östhammars distrikt, länsstyrelsen i Uppsala lätt, Enköpings och Uppsala kommuner, Sveriges domareförlmna', Sveriges advokatsam- fund, Sveriges föreningsbankers förbund, SAC O/SR (med tvekan), LO, Sveriges lantmätareförening samt ERU förordar fortsatt försöksverk- samhet vid inskrivningsmyndigheten i Uppsala tingsrätt, även om FA- DAK:s lösning väljs. Uppsala tingsrätt anser att den samlade kunskap och rutin som personalen vid tingsrätten har förvärvat under försöksverk- samheten är en så viktig tillgång när det gäller att genomföra driftsystem 1 eller något annat system i hela landet att det skulle vara en allvarlig misshushållning med mänskliga resurser om man nu lägger ner för- söksverksamheten. CFD anser att de positiva erfarenheterna av Upp- salaförsöket och användarnas negativa inställning till en återgång till ett manuellt system talar för att verksamheten med driftsystem 'l i Upp— sala bör fortsätta. De rationaliseringsvinster som man då gör täcker väl de extra kostnaderna för fortsatt drift. Genomförandetiden för FA- DAK:s förslag påverkas inte av Uppsalaförsöket. Det medför inte heller några problem av teknisk natur. Härtill kommer enligt CFD att man vinner ett bevarat systemkunnande och undviker nya systemutvecklings- kostnader om man längre fram vill ta med inskrivningsdelen av drift— system ]. ERU anger att fortsatt drift i Uppsala kan ge ett underlag för att bedöma användbarheten av ett ADB-baserat inskrivningsregister för bl. a. forskning.

DAFA, som inte tar ställning i nedläggningsfrågan, framhåller att en nedläggning av inskrivningsdelen på sikt kan medföra att de kun— skapsresurser som byggts upp på främst utvecklingssidan utarmas om

Prop. 1977/78: 15 4 ]

man inte omedelbart tar dem tillvara för det fortsatta arbetet med att utveckla ett ADB-system för inskrivningssidan. Länsstyrelsen i Koppar— bergs län, som inte heller uttalar sig direkt i nedläggningsfrågan. anser att en återgång till manuellt system skulle innebära att nedlagda kapital- resurser förslösas.

6.12. Rationaliseringsåtgärder inom det manuella systemet på inskriv- ningssidan

Falu tingsrätt, Norrköpings tingsrätt och RRV uttalar sig till förmån för FADAK:s förslag att beslutsfunktioner bör delegeras till icke rätts- bildad personal också inom ramen för ett manuellt inskrivningsväsende. SACO/SR anser frågan komplicerad och erinrar om dess betydelse för tingsnotariernas utbildning.

Stockholms tingsrätt, Norrköpings tingsrätt, Jämtbygdens tingsrätt. bankinspektionen och Svenska bankföreningen biträder förslaget att in- skrivningsmyndigheterna ges tillgång till fastighetstaxeringslängderna för att undvika onödigt kompletteringsarbete.

Stockholms tingsrätt, Falu tingsrätt, Jämtbygdens tingsrätt och Svenska bankföreningen förordar att standardiserade ansökningsblanketter an- vänds i ökad utsträckning.

Bankinspektionen. framhåller att ytterligare åtgärder inom det manu- ella systemet bör sättas .in med kraft och snabbhet. Inspektionen under- stryker betydelsen av en aktiv chefsfunktion när det gäller att planera och organisera inskrivningsarbetet samt disponera personalen. Stats- kontoret anlägger liknandc synpunkter och framhåller att man allt efter som ADB införs inom fastighetsregistreringcn skulle kunna förtrycka gemensamma fastighetsdata åt inskrivningsmyndigheterna med hjälp av ADB. Även RRV framhåller att ett genomförande av FADAK:s för- slag inte får innebära att den nuvarande verksamheten på inskriv— ningssidan bedrivs oförändrad. Bristerna hänför sig enligt RRV inte bara till tekniken utan även till arbetsorganisationen. Flera av bristerna måste rättas till också för att ett ADB-system skall fungera. RRV pekar på några faktorer som nämnts i en promemoria som upprättats av RRV den 3 september 1976 om inskrivningsmyndigheternas expeditionstider. 'till sådana faktorer hör bättre arbetsledning. flexiblare personalutnytt- jande, enhetligare arbetsrutiner samt sanering av fastighetsböekerna. En- ligt RRV:s uppfattning bör en viktig roll kunna fyllas av den arbetsgrupp för översyn av inskrivningsmyndigheternas organisation och arbetsruti- ner som tillsatts av domstolsverket. Även Sveriges domareförbund anser att rationaliseringsvinster fortfarande kan göras i det manuella systemet. Förbundet tror dock inte att några väsentliga förändringar av arbetsme- toder och arbetsmiljö går att åstadkomma i ett fortsatt manuellt system. SACO/SR finner att de åtgärder som FADAK föreslagit endast i begrän- sad omfattning kan avhjälpa bristerna vid inskrivningsmyndighetcrna.

Prop. 1977/78: 15 42

7. RRV-modellen. Vissa lönsamhetsberäkningar m. m.

7.1. RRV-modellen

Vid beredningen inom regeringskanslict har den av RRV förordade lösningen att både FR och [R bryts ut ur driftsystem ]. och drivs som separata system undersökts närmare. Överläggningar har därvid hållits mellan företrädare för justitiedepartementet, domstolsverket. CFD och LMV för att reda ut vilka ändringar i registerinnehållet och vilka änd- rade systemförutsättningar i övrigt som RRV-modellen skulle medföra i förhållande till driftsystem ].

Undersökningen av RRV-modellen har utgått från följande grund- läggande förutsättningar:

— FR och IR bryts ut ur driftsystem [ och drivs som separata system — FR och IR byggs upp parallellt _ FR och IR drivs till en början vid samma datacentral — de tekniska systemen i driftsystem 1 utnyttjas om det inte strider mot principen om separata system för FR och IR.

Enligt den undersökning som har verkställts bör "FR och IR även i RRV-modellen ha i stort sett samma innehåll som i driftsystem I och som FADAK har förutsatt i sina överväganden. Även ADB-systemens utformning i övrigt bör i möjlig mån överensstämma med driftsystem 1. Detta gäller exempelvis det s. k. endagsintervallet. Däremot blir det nöd— vändigt att kopiera och lagra en stor del av informationen i FR också i IR. Detta kan till förhållandevis låg kostnad ske på maskinell väg.

För kreditväsendet har en uppdelning av registren på skilda ADB- system bedömts inte behöva innebära någon nämnvärt försämrad service. Det står däremot klart att sådana registeranvändare som begagnar i första hand FR-uppgifter i sin verksamhet. dvs. främst fastighetsbild- ningsmyndigheter, länsstyrelser och kommuner, också behöver en mycket stor del av IR-uppgifterna. De användare som kommer att ha terminaler måste i RRV-modellen ställa frågor till både FR och IR. Det kan visser- ligen göras över terminal men innebär doek en viss sänkning av service- nivån jämfört med driftsystem "l. Frågor till två register medför en viss ökning av kostnaderna för sådana användare. Servicenivån är dock vä- sentligt högre i RRV-modellen än i FADAK:s lösning.

RRV-modellen medger —— liksom driftsystem ] och FADAK:s lösning — olika regionaliseringsalternativ.

Genom att de befintliga systemen för överföring av data till FR och IR kan användas efter viss modifiering är det möjligt att få fram system- förslag till RRV—modellen och ta den i bruk inom ganska kort tid. Den nuvarande verksamheten i Uppsala län med driftsystem ] kan fortgå till dess RRV-modellen tas i bruk. Konvertering sker då till de nya syste-

Prop. l977/78: 15 43

men. Inga tekniska hinder möter mot att ytterligare områden tas med i driftsystem ! under den tid detta byggs om.

7.2 Vissa lönsamhetsberäkningar m. m.

Under bcredningsarbetet har inom justitiedepartementet gjorts lön- samhetsberäkningar med känslighetsanalyser och beräkningar av anslags- utveeklingen för olika lösningar. Beräkningarna har gjorts på grundval av uppgifter som erhållits av företrädare för bl. a. domstolsverket. CFD. RRV. statskontoret, "LMV samt FADAK:s sekretariat. De har utförts med utgångspunkt i FADAK:s kalkyler.

Analyser-na ger vid handen att de känsligaste faktorerna är det fram- tida antalet ärenden inom inskrivningsväsendet och rationaliseringseffek- ten inom samma verksamhetsområdc.

Vad först gäller ärendeutvecklingen inom inskrivningsväsendet har antalet lagfarts- och inteckningsärenden ökat. under åren 1955—65 med i genomsnitt 6,7 procent och under åren 1966—75 med 10.7 pro- cent om året. FADAK har i sina kalkyler utgått från en årlig ärende- ökning på fem procent fram till år l98t) och därefter nolltillväxt.

[ fråga om rationaliseringseffekterna i form av personalbesparing råder enighet om att de gripbara vinsterna helt och hållet finns på in- skrivningssidan. FADAK har räknat med en 25-procentig rationalise- ringseffekt medan det under remissbehandlingen har nämnts siffror på mellan 25 och 50 procent. Rationaliseringseffekten i Uppsalaförsöket har nått upp till de 50 procent som CFD förutsett.

Lönsamhetsberäkningarna visar bl. a. följande. Redan med en fem- procentig årlig ärendeökning under 1980-talet blir varje lösning som om- fattar ADB för både FR och IR lönsammare än fortsatt manuell regi- strering. om rationaliseringscffekten inom inskrivningsväsendct uppgår till 25 procent. Om ärendeutvecklingen inom inskrivningsväsendet stan- nar upp Linder 1980-talet och ersätts av nolltillväxt men rationaliserings- effekten fortfarande förutsätts vara 25 procent blir sådana ADB-alterna- tiv som innefattar en samtidig omläggning av FR och IR lönsammare än fortsatt manuell registrering av IR.

En reform som enbart omfattar FR kräver visserligen lägre investe— ringskostnader. Från Iönsamhetssynpunkt framstår emellertid denna lösning som den i längden oförmånligaste. Den medför sålunda väsent- liga kostnadsökningar för både FR och IR och dessutom betydande olägenheter för IR. Rationaliseringsvinsterna från lR-sidan uteblir helt. Vid fortsatt ärendeökning på lR—sidan blir kostnadsökningarna där ännu större.

Vad som nu sagts om en ADB-reform enbart av FR är i stor utsträck- ning tillämpligt också på alternativ som i avsevärd mån uppskjuter ADB- reformen på IR-sidan.

Prop. 1977/78: 15 44

l beräkningarna har hänsyn inte kunnat tas till minskande kostnader för ADB-teknisk utrustning. stigande lönekostnader och det uppdämda behov som finns av utökade lokaler för inskrivningsmyndigheterna. Om hänsyn även tas till sådana faktorer ökar lönsamheten av en ADB- reform som omfattar IR ytterligare.

8. Föredraganden

Riksdagen har tidigare beslutat om övergång till automatisk databe— handling (ADB) inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Enligt detta beslut skall ett ADB-system. i vilket fastighetsregistret (FR) och inskrivningsregistret (IR) är tekniskt samordnade, införas för be- gränsade delar av landet. Detta integrerade system. driftsystem 1, har den 1 januari 1976 på försök tagits i drift med rättsverkan i Uppsala län (Uppsalaförsöket). '

Fastighetsdatakommittén (FADAK) har haft i uppdrag att göra en översyn av de nuvarande riktlinjerna för fastighetsdataverksamheten. Kommittén avlämnade i september 1976 betänkandet (SOU "1976: 56 och 57) Fastighetsdata. Betänkandet har remissbehandlats.

I FADAK:s uppdrag har ingått att göra en förnyad prövning av re- formbehovet och undersöka om detta kan tillgodoses på något annat sätt än genom ADB. FADAK har kommit till slutsatsen att reformbehovet är stort både inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet samt att ADB måste användas för att man på sikt" skall komma till rätta med de olägenheter som är förknippade med den nuvarande ordningen. En upprustning inom ramen för den nuvarande manuella registreringen skulle enligt FADAK dra stora kostnader utan att medföra annat än marginella förbättringar.

Jag ansluter mig till FADAK:s bedömning av reformbehovet och nöd- vändigheten av att införa ADB inom både fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Kommitténs slutsatser i denna del stämmer överens med de överväganden som låg till grund för statsmakternas tidigare ställningstaganden i saken och har också vunnit starkt stöd i remiss- opinionen. Enligt min mening har skälen för att övergå till ADB-teknik vunnit i styrka sedan de första besluten fattades om en sådan reform. De nuvarande registerföringsmetoderna är sålunda ålderdomliga och perso- nalkrävande. Utvecklingen inom närliggande områden som t. ex. bank- och kreditväsendet har snabbt gått i riktning mot en ökad användning av ADB. Stort avseende bör också fästas vid de möjligheter som före- ligger och som har understrukits från arbetstagarhåll att med hjälp av ADB-tekniken förbättra arbetsmiljön och arbetstillfredsställelsen för de anställda.

Med den ståndpunkt jag nyss har redovisat, nämligen att ADB bör

Prop. 1977/78: 15 45

införas inom både fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. an- ser jag att det finns tre alternativ för att genomföra ADB-reformen:

'I. En fortlöpande utbyggnad av driftsystem ] genomförs. Detta inne- bär att båda verksamhetsområdena parallellt förs över till ett system. i vilket FR och lR är samordnade i tekniskt hänseende.

2. ADB-övergången delas in i etapper på så sätt att det ena verksam- hetsområdet, exempelvis fastighetsregistteringen. först förs över innan ADB-övergången inleds på det andra området. Detta medför att den tekniska integration som i driftsystem [ finns mellan FR och IR måste brytas.

3. Båda verksamhetsområdena förs över parallellt men till var sitt särskilda ADB-system. Också här bryts den tekniska integration som finns i driftsystem .l.

Det första alternativet har förordats av centralnämnden för fastighets— data (CFD) och de flesta övriga remissinstanser. Det andra alternativet har föreslagits av bl. a. FADAK. Det tredje har förts fram i remissytt- rande från riksrevisionsvcrket (RRV).

Beträffande alla tre alternativen finns möjlighet att överge den hittills- varande centrala systemlösningcn och övergå till en regionaliserad drift. En sådan lösning förordas av flera remissinstanser.

Som varianter av de olika huvudalternativen kan också läggas möjlig- heterna att genomföra ADB-reformen med en geografisk etappindelning eller i olika genomförandetakt.

FADAK:s förslag innebär att en ADB-reform av fastighetsregistre- ringen prioriteras. För detta ändamål används FR-delen av driftsystem 1. Ställningstagandet till ADB-teknisk lösning för inskrivningsväsendet skjuts på framtiden. Kommittén har varit medveten om att en sådan lös- ning kan vara förenad med olägenheter. Den räknar dock med att genom uppskovet med ADB-reformen på inskrivningssidan skall för IR:s del kunna tillgodogöra sig det tekniska framåtskridande på ADB-området som kan antas ske under mellantiden. FADAK har uttalat farhågor be- träffande både lämpligheten av och möjligheten att genomföra drift- system I. som rikssystem. FADAK anser bl. a. att de statliga ADB-syste- men bör byggas upp med sikte på det verksamhetsområde som de skall betjäna och att stora integrerade system i görligaste mån bör undvikas. Grundläggande för FADAK:s ställningstagande är emellertid framför allt en strävan att begränsa reformen kostnadsmässigt samt att undvika långsiktiga bindningar i fråga om investeringar och teknisk lösning.

FADAK:s förslag har väckt åtskillig kritik under remissbehandlingen. Kritiken går i första hand ut på att man med FADAK:s etappindelning visserligen på kort sikt kan sägas halvera de kostnader som man behöver binda sig för i dag men i stället måste i ett längre perspektiv räkna med att den samlade ADB-reformen tar längre tid och blir dyrare. Jämförel- sen sker härvid i första hand med ett fortsatt genomförande av drift- system 1. Särskilt påpekas att den omedelbara lönsamheten i ADB-

Prop. 1977/78: 15 46

reformen i form av personalbesparing helt ligger på lR—sidan. Kritikerna anser också att en lösning som inte ger en samlad tillgång till uppgifter ur både FR och IR är otillräcklig för registeranvändarnas behov.

Det uppskov som FADAK förordat med att datorisera inskrivnings- väsendet medför enligt kritikerna onödiga och onyttiga kostnader. Den av riksdagen beslutade fastighetsbeteekningsreformen måste sålunda ge- nomföras i ett manuellt inskrivningsväsende. På grund av den fortsatta ärendcökning som på sikt väntas på inskrivningssidan kommer man att tvingas att i avbidan på ADB—reformen anställa ny personal och skaffa större lokaler för inskrivningsmyndighcterna. Kostnaden för att utveckla ett nytt ADB-system för IR beräknas bli högre i framtiden på grund av den väntade löneutvecklingen. Uppskovet sägs även medföra att den dominerande kostnadsposten — själva överföringsarbetet från de skrivna böckerna till ADB-register — blir större. Detta beror dels på att löne- kostnaderna kan beräknas stiga, dels på att den mängd information som skall föras över bli större ju längre tiden går.

Från personalhåll har kritik särskilt framförts mot FADAK:s förslag att uppskjuta datoriseringen av inskrivningsväsendet. Det anses ange- läget att på detta område så snabbt som möjligt få del av de positiva effekter för bl. a. arbetsmiljön och arbetstillfredsställclsen som ADB för med sig.

En stor del av kritiken mot FADAK:s förslag har sin utgångspunkt i att driftsystem .I. har visat sig fungera bra under Uppsalaförsöket. Det anses därför möjligt att utan större ändringar bygga ut detta system till att omfatta hela landet. Härigenom skulle redan nedlagda kostnader i fastighetsdataprojektet kunna utnyttjas samtidigt som man i övrigt inte ådrar sig andra kostnader än sådana som är gemensamma för varje ADB—teknisk lösning. Härmed åsyftas själva överföringen av uppgifter från böckerna till ADB-register. Några nya systemutvecklingskostnader skulle således inte uppstå. Byggs driftsystem 'l ut till ett rikssystem skulle också driften i Uppsala län kunna fortgå ostörd. Detta skulle uppskattas av såväl kunder som personal. I denna kritik framhålls särskilt fördelar- na med ett system som redan är färdigutvecklat. FADAK:s lösning in- nebär däremot att ett fungerande system överges. Detta medför att man på nytt drar på sig ett tidsödande, kostnadskrävande och sårbart system— utvecklingsarbete på inskrivningssidan.

Det går en viktig skiljelinje mellan å ena sidan driftsystem ]. samt å andra sidan FADAK:s lösning och den variant härav som RRV-modellen kan sägas utgöra. I driftsystem ]. tillgodoses sambandet mellan FR och IR genom att de båda registren systemmässigt har byggts samman med varandra. Denna tekniska integration finns inte i FADAK:s lösning. som förutsätter att i första hand ett särskilt FR byggs upp. Motsvarande gäl- ler RRV-modellen, som innebär att två skilda system för FR och IR tas fram genom en klyvning av driftsystem [.

Prop. 1977/78: "IS 47

När man under 1960-talet började planera uppbyggnaden av en fastig- hetsdatabank, i vilken uppgifter från såväl fastighetsrcgistermyndigheter- na som inskrivningsmyndigheterna skulle lagras med hjälp av ADB. framstod en samlad informationslagring genom ett integrerat system som rationell från ekonomisk synpunkt. Bl.a. av kostnadsskäl önskade man undvika att samma information lagrades i olika databaser. I stället borde informationen samlas på ett och samma ställe. Utvecklingen under 1970- talet har medfört att dessa förutsättningar har ändrats. Kostnaderna för teknisk utrustning minskar nämligen fortlöpande medan kostnaderna för det personalkrävande arbetet med systemutveckling och programmering ökar. Det är därför från ekonomisk utgångspunkt inte längre lika ange- läget som tidigare att lagra information i gemensamma databaser även om en betydande del av informationen — som fallet är i fråga om fas- tighetsdata — är gemensam för flera register. De vinster som ansågs uppkomma genom integration svarar numera inte mot kostnaderna för denna och underhållet av de stora integrerade systemen.

En avsevärd del av den tveksamhet som bl.a. FADAK har uttalat mot de stora integrerade datasystemen grundas på att just utvecklandet av sådana system tar lång tid och drar stora kostnader. För driftsystem I. som i dag får anses vara ett i huvudsak färdigutvecklat system. är detta skede passerat. Detta katt dock enligt min mening inte vara avgörande. Också ett färdigt system måste. underhållas och vidareutvecklas. Det måste också hållas i minnet att driftsystem ] tagits i praktisk drift endast för ca tre. procent av landets fastighetsbestånd. Inte minst med hänsyn till den långa genomförandetiden bör det eftersträvas att en sådan system- lösning kommer till stånd som i så stor utsträckning som möjligt upp- fyller dc krav som i dag ställs upp. Jag kan i denna del hänvisa till vad statskontoret i sitt remissyttrande uttalat om att de stora integrerade sy- stemen är svåra att ändra samt att de därför medför en större bundenhet till dagens teknik och dagens regelsystem än skilda system. Det bör även uppmärksammas att fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet har skilda huvudmän. Som bl. a. RRV framhållit talar även detta för- hållande mot att registren samordnas i ett integrerat system. I samma riktning talar den risk för driftstörningar som aldrig helt kan uteslutas. Verkningarna härav kan bättre begränsas i skilda än i integrerade system.

Till vad som nu sagts om de systemtekniska synpunkterna bör fogas de större eller mindre risker som den ena eller andra systemlösningcn kan innebära för den personliga integriteten. Risken för integritetsstör- ningar blir otvivelaktigt större ju fler uppgifter som finns samlade i ett och samma system. Från integritetssynpunkt är det därför en fördel om uppgifterna fördelas på skilda system. I sitt remissvar har datainspek- tionen också understrukit att separata system är lättare att kontrollera från integritetssynpunkt.

Prop. 1977/78: 15 48

I fråga om främst de ekonomiska aspekterna på de olika alternativen vill jag framhålla följande. Om FADAK:s förslag genomförs och man alltså väntar med att föra över IR till ADB, kan det visserligen sägas att man nu binder sig för en betydligt mindre investering. Eftersom —— enligt vad jag tidigare har förordat — båda verksamhetsfältcn bör da- toriseras. kan man emellertid inte underlåta att se till effekterna av den fullständiga reformen. De kostnadsberäkningar som har utförts ger en- ligt min uppfattning vid handen att en samlad lösning enligt FADAK:s modell skulle bli både mer tidsödande och mer kostnadskrävande än en reform som redan från början omfattar även inskrivningsväsendet.

Bl. a. LMV har framhållit att den sjuårsperiod som FADAK har an— gett för att överföra FR till ADB är för knapp. LMV anser att FR- reformen kan ta uppemot tio år och att tiden inte förkortas om man skjuter upp IR-rcformen. Enligt min mening bör LMV:s bedömning i detta hänseende godtas. Skulle man, som FADAK har föreslagit, av- vakta erfarenheterna av FR-reformen innan man inleder ADB-över- gången inom inskrivningsväsendet uppkommer i så fall en avsevärd tids- förskjutning jämfört med en parallell överföring av båda verksamhets- fälten. Det går heller inte att bortse från den kritik som från ekonomis- ka och andra synpunkter har riktats mot FADAK:s förslag. Detta gäller exempelvis vad som har sagts om onödiga och onyttiga kostnader för beteckningsreformen i ett manuellt inskrivningsväsende. ökade kostna- der för inskrivningsväsendet på grund av väntad ärendeutveckling. för- senat hemtagande av rationaliseringsvinster samt stigande kostnader för det personalkrävandc systemutvecklings- och överföringsarbetet för IR. Det kan visserligen inte uteslutas att man genom ett uppskov med ADB- reformen på .IR—sidan kan tillgodogöra sig en del förbättringar. som föl— jer mcd den tekniska utvecklingen. Sådana förbättringar torde dock i stor utsträckning kunna nyttiggöras också om man tar med IR redan från början. Av avgörande betydelse är emellertid att den dominerande pos— ten vid reformgenomförandet utgörs av sådana personalkostnader, som inte påverkas av valet av teknisk lösning. Jag anser att det därför inte finns anledning räkna med att någon genomgripande ny teknik skulle göra en senarelagd ADB-reform av inskrivningsväsendet väsentligt bil- ligare. Slutligen förtjänar understrykas att de registeranvändare som i första hand utnyttjar FR-uppgifter i så stor utsträckning behöver även IR-uppgifter att en ADB-reform som inte omfattar IR blir av begränsat värde också för dem.

Vid de lönsamhetsberäkningar som utförts under beredningsarbetet i regeringskansliet har det kunnat konstateras att den väsentliga skilje- linjen i fråga om lönsamhet går mellan lösningar som innefattar en över— gång till ADB inom inskrivningsväsendet och lösningar som inte alls eller med avsevärd förskjutning innebär en ADB-övergång inom detta verksamhetsområde. Om man vid lönsamhetsberäkningarna utgår från

I'rop. 1977/78: 15 49

de enligt min mening rimliga antagandena att antalet ärenden inom in- skrivningsväsendet under en kalkylperiod om 15 är varje år ökar med åtminstone fem procent och att rationaliseringscffekten av att införa ADB i inskrivningsväsendet uppgår till minst "25 procent, visar det sig att FADAK:s förslag är klart olönsammarc än både driftsystem ] och RRV-modellen. Denna skillnad kvarstår även vid en något lägre ök- ningstakt i fråga om antalet inskrivningsärenden. Skillnaden mellan driftsystem I och RRV-modellen är å andra sidan förhållandevis liten.

I anslutning till de ekonomiska övervägandena vill jag också beröra tidsfaktorn. Fastighetsdataprojektet har nu pågått i snart tio år. Av olika skäl har verksamheten kommit att begränsas till ett län, som omfattar endast ca tre procent av landets fastighetsbestånd. Samtidigt är reform- behovet stort. Även från ekonomiska och personalpolitiska utgångspunk- ter är det angeläget med en snabb reformstart.

Enligt min uppfattning visar genomgången av de systemtekniska och ekonomiska faktorerna att ett integrerat system av den typ som drift- system ] representerar inte bör genomföras. Vad som har framkommit under remissbehandlingen och under beredningsarbetet i regeringskan- sliet har å andra sidan övertygat mig om att inskrivningsväsendet bör datoriseras parallellt med fastighetsregistreringen. Intresset av en snabb reformstart och av att redan nedlagda kostnader tas tillvara är så stort att något väsentligt nytt ADB-system för fastighetsdataverksamhctcn inte bör utvecklas. Med hänsyn till de goda erfarenheterna under Uppsala— försöket är det naturligt att — som FADAK har gjort i fråga om FR — i första hand överväga sådana lösningar som ligger så nära driftsystem .I som möjligt. Härmed kommer i blickpunkten den lösning som i det före— gående har kallats RRV-modellen. Denna modell beaktar FADAK:s önskemål om skilda system för de olika ansvarsområdena samtidigt som man tillgodoser de ekonomiska och personalpolitiska intressen som kommit till uttryck vid remissbehandlingen.

Den försening och fördyring av projektet som i ett inledningsskede blir följden om driftsystem I byggs om till skilda system för PR och IR är förhållandevis ringa och uppvägs enligt min uppfattning av fördelar- na av att få till stånd en systemlösning som är lämpligare på sikt. Olä- genheterna kan för övrigt minskas om ytterligare något område av lan- det under ombyggnadstiden förs in i driftsystem .l. Alla data som förs in i driftsystem ] kan nämligen förhållandevis enkelt överföras till de skilda systemen.

Jag förordar således att RRV-modellen läggs till grund för den fort- satta fastighetsdataverksamheten. Denna bör enligt min mening bedrivas enligt följande riktlinjer.

Skilda ADB-system för FR och IR skapas genom att de båda re- gistren bryts ut ur driftsystem l. Överföringen av FR— och lR-uppgifter till ADB sker parallellt. Projektet delas in i etapper. För en första etapp.

Prop. 1977/78: 15 50

som omfattar budgetåren 1977/'78—1981/82, kan det samlade medels- bchovct beräknas till 135 milj. kr. i 1976 års prisnivå. Detta innebär en ökning av kostnaderna för fastighetsdataprojektet med 29,5 milj. kr. un- der femårsperioden jämfört med om kostnaderna hade legat kvar på 1977/78 års anslagsnivå under hela perioden. Jag räknar med att det inom den ram jag nyss nämnde skall vara möjligt att föra över drygt 600000 fastigheter från Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län till de nya ADB-systemen. Verksamheten i Uppsala län fortsätter inom ramen för driftsystem 1 till dess övergång kan ske till RRV-modellen. För att föra projektet vidare och utnyttja datoriseringens fördelar också under den tid som behövs för att bygga om driftsystem I till två skilda system bör verksamheten med driftsystem ]. utvidgas till delar av Gävleborgs och av Stockholms län. De överförda områdena — inbegripet det redan nu datoriserade Uppsala län — konverteras efter ombyggnadsarbetet till de nya skilda systemen. Godtas de riktlinjer som jag nu har dragit upp behöver fastighetsdataverksamheten inte längre ha karaktär av försöks- verksamhet. Detta innebär bl.a. att den hittillsvarande parallellt utförda manuella registreringen kan upphöra.

Vad gäller datordriftcns organisation och förläggning under den förs— ta etappen avser jag inte att föreslå regeringen någon ändring i de nu- varande förhållandena. DAFA:s anläggning i Gävle bör således utnytt- jas både för FR och IR.

Från datainspektionen har inhämtats yttrande enligt Zå andra styc- ket datalagcn (1973: 289) över de riktlinjer för fastighetsdataverksam- heten som jag nu har dragit tipp. Inspektionen har därvid förklarat att dess remissvar över FADAK:s betänkande även inbegriper sådant ytt- rande i fråga om de ADB-register som skall byggas upp enligt de nya riktlinjerna.

Under den första etappen bör visst kompletterande utredningsarbete bedrivas. Jag räknar med att — vid sidan av de 135 milj. kr. som jag nämnde nyss — omkring 5 milj. kr. kommer att behövas för detta ar- bete. Även detta belopp är räknat i l976 års prisnivå.

Utrcdningsarbetct bör inledas med att CFD, domstolsverket och LMV får i uppdrag att skyndsamt lämna systemförslag för RRV-modellen under den första etappen. I detta arbete bör vid sidan av ekonomiska. systemtekniska och liknande faktorer beaktas även de personalpolitiska konsekvenserna.

Under loppet av den första etappen bör också visst mera långsiktigt utredningsarbete utföras. Formerna, tidpunkten m. m. för detta arbete bör övervägas i den av regeringen nyligen tillsatta samrådsgruppen i datafrågor. Även detta utredningsarbete bör naturligtvis ske under be- aktande av de personalpolitiska konsekvenserna. En huvuduppgift i ut- redningsarbetet blir att föreslå en lämplig omläggningstakt för senare etapper. Vidare bör närmare utredas om det är lämpligt att i framtiden

l'rop. "1977/78: 15 5l

genomföra en regionalisering av datordriften och, om så visar sig vara fallet. vilket regionaliseringsalternativ som är mest lämpligt. Det system- förslag som CFD. domstolsverket och LMV skall lägga fram måste där- för utformas så att det medger handlingsfrihet i. fråga om regionalise- ring undcr senare etapper. Det är naturligt att -— under beaktande av det pågående arbetet med översyn av datalagstiftningen —— även före- kommande integritetsfrågor uppmärksammas. Såväl FADAK som åt- skilliga remissinstanser har vidare berört: olika organisatoriska frågor. Med hänsyn bl. a. till sambandet med det utredningsarbete jag nyss har förordat anser jag att sådana frågor får övervägas under detta arbete. Jag är således inte beredd att f. n. föreslå några avvikelser från den upp- giftsfördelning inom berörda verksamhetsområden som nu tillämpas.

En utredning har nyligen tillsatts med uppgift att se över reglerna om stämpelskatt och expeditionsavgiftcr (dir. l977: 55). I den mån upp- giften inte faller på den utredningen bör studeras hur det nuvarande avgiftssystemet inom inskrivningsväsendet skall anpassas till det nya ADB-systemet. Lösningar med en högre grad av kostnadstäckning via avgifter än f. n. kommer därvid i blickpunkten.

9. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regering- en föreslår riksdagen att godkänna de ändrade riktlinjer för fastighetsdataverksam- heten som jag har förordat.

10. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu- tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1977/78: 15

Innehåll Propositionen ............................................ Propositionens huvudsakliga innehåll ........................

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträdc den 20 oktober 1977

1 Inledning .............................................. 2 Nuvarande förhållanden .................................. 2.1 Inledning ........................................ 2.2 Fastighetsregistreringen och lantmäteriväsendet ........ 2.3 lnskrivningsväsendet .............................. 3 Hittillsvarande verksamhet inom fastighetsdataprojektet ...... 4 FADAK .............................................. 4.1. Reformbehovet. Principer för en ADB-teknisk lösning . . 4.2 Registerinnehåll. aktualitet och åtkomstmöjlighet ...... 4.3 Driftsystem I och alternativ till detta system .......... 4.4 FADAK:s lösning ................................ 4.5 Uppsalaförsöket .................................. 4.6 Organisatoriska frågor ............................ 4.7 Reservation och särskilda yttranden .................. 5 Rapporten Fastighetsdatasystemet ........................ 6 Remissyttrandena ........................................ 6.1 Reformbehovet och behovet av ADB ................ 6.2 Krav på en ADB-teknisk lösning .................... 6.2.1 Register—innehåll .................................. 6.2.2 Åtkomst ........................................ 6.2.3 Aktualitet ........................................ 6.2.4 Tillförlitlighet och säkerhet ........................ 6.2.5 Reservrutiner och reservregistcr .................... 6.2.6 Försvarssynpunktcr .............................. 6.3 Beaktandet av samhällsplaneringens behov ............ 6.4 Koordinatsättningen .............................. 6.5 Kostnadsiintäktsanalys ............................ 6.6 Val av lösning .................................... 6.6.1. Huvudalternativen ................................ 6.6.2 FADAK:s lösning ................................ 6.6.3 Driftsystem I .................................... 6.6.4 RRV-modellen .................................. 6.7 Centraliscring/regionalisering ...................... 6.8 .Integritetsfrågor .................................. 6.9 Genomförandefrågor m.m. ........................ 6.9.1 Beteckningsrcformen .............................. 6.9.2 Register-kartan m.m. .............................. 6.9.3 Andra genomförandefrågor ........................ 6.10 Organisatoriska frågor ............................ 6.11 Uppsalaförsöket ..................................

6.12 Rationaliseringsåtgärdcr inom det manuella systemet på inskrivningssidan ..................................

le-Ö-P-P N

(J]

9 9 II 11

18 1.8 19 19 21 22 22 22 23 24 24 26

41

Prop. 1977/78: 15

53

7 RRV-modellen. Vissa lönsamhetsberäkningar m.m. .......... 42 7.1 RRV-modellen .................................... 42 7.2 Vissa lönsamhetsberäkningar m.m. .................. 43

8 Föredraganden .......................................... 44 9 Hemställan ............................................ 51 10 Beslut ................................................ 51

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770311