om tillämpning i fråga om Sydafrika av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner
Prop. 1977/78: 83 Regeringens proposition
1977/78: 83
om tillämpning i fråga om Sydafrika av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner:
beslutad den 29 december 1977.
Regeringen föreslär riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
STAFFAN BURENSTAM LINDER
Propositionens huvudsakliga innehåll
Förenta Nationernas säkerhetsråd har den 4 november 1977 antagit en resolution med beslut om vissa sanktioner mot Sydafrika. Till efterkommande av resolutionen har regeringen den 15 december 1977 förordnat att lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner skall tillämpas i fråga om Sydafrika. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner regeringens förordnande.
I Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 83
Prop. 1977/78: 83 [PS]
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1977-12-29
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande. och statsräden Bohman, Ahlmark. Romanus. Turesson. Gustavsson. Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren. Åsling. Söder. Troedsson. Mundebo, Krönmark. Ullsten. Burenstam Linder. Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande: statsrådet Burenstam Linder
Proposition om tillämpning i fråga om Sydafrika av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner.
Enligt Förenta Nationernas stadga (prop. 1946:196) kan FN:s säkerhetsråd under vissa förhållanden antaga resolutioner om sanktioner av icke militär art för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. Sådana resolutioner kan ges formen av beslut eller rekommendation. Stat som är medlem i FN är enligt FN:s stadga skyldig att godta och verkställa säkerhetsrådets beslut om sådana sanktioner. En rekommendation av rådet om sanktioner är däremot en uppmaning till medlemsstaterna utan beslutets bindande kraft.
För att ge regeringen möjlighet att snabbt vidta åtgärder i den mån säda-
na påkallas med anledning av beslut eller rekommendation som har med-
delats av Förenta Nationernas säkerhetsråd antogs år 1971 lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner. Denna lag är en s.k. fullmaktslag som formellt är i kraft men som endast kan tillämpas för att fullfölja säkerhetsrädets beslut eller rekommendationer. Det ankommer på regeringen att föreskriva att lagen skall tillämpas. Har lagen satts i tillämpning ger den regeringen bemyndigande att införa olika sanktioner t. ex. förbud mot export till eller import från blockerad stat.
Föreskrift om tillämpning av lagen skall underställas riksdagens pröv-
ning inom en månad från utfärdandet, eller om riksmöte inte pågår, inom en månad från början av nästkommande riksmöte. Om underställning inte
sker inom angiven tid eller om riksdagen inte inom två månader godkänner
regeringens föreskrift förfaller denna.
Regeringen har tidigare genom förordningen (1971:177) om tillämpning i fråga om Rhodesia av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner! törordnat att 38, 4§ 1, 3 och 4, 5—-88§8 samt 158 nämnda lag skall äga tlllämpning med anledning av vissa resolutioner av säkerhetsrådet rörande Rhodesia (jfr prop. 1971:77, UU II. rskr 167). Samtidigt har regeringen i kungörelsen (1971:178) om vissa sanktioner mot Rhodesia meddelat vissa förbud m. m. i enlighet med säkerhetsrädets resolutioner.
Förenta Nationernas säkerhetsråd har med anledning av den sydafrikanska regeringens apartheidpolitik och de därav föranledda förhållandena
i Svdafrika 1 olika resolutioner uppmanat alla stater att hindra vapenleve-
ranser o. d. till Sydafrika. Den 7 augusti 1963 uppmanade rådet alla stater att upphöra med försäljning och transport av vapen. ammunition och alla slags militära fordon till Sydafrika. I en resolution den 4 december 1963 uppmanades alla stater vidare att upphöra med försäljning och transport av utrustning och materiel för tillverkning och underhåll av vapen och ammunition i Sydafrika. Uppmaningarna I! dessa båda resolutioner bekräftades av säkerhetsrådet i en resolution den 18 juni 1964. I de tre nu nämnda resolutionerna framhöll rådet, att situationen i Sydafrika allvarligt stör internationell fred och säkerhet. Den 23 juli 1970 antog rådet ytterligare en resolution om vapenembargo mot Sydafrika, vari rådet uttalade att situationen i landet utgör ett potentiellt hot mot internationell fred och säkerhet. I resolutionen bekräftades 1963 och 1964 års rekommendationer och uppmanades alla stater att stärka vapenembargot genom vissa åtgärder. Staterna rekommenderas vidare att inte leverera fordon och utrustning att användas av Sydafrikas krigsmakt eller paramilitära organisationer. att upphöra med leveranser av reservdelar till sådana fordon och sådan utrustning samt att återkalla alla licenser och militära patent som har beviljats den sydafrikanska regeringen eller sydafrikanska bolag för tillverkning av vapen och ammunition, luftfartyg och örlogsfartyg eller andra militära fordon och att avhålla sig från att vidare bevilja sådana licenser och patent. Vidare rekommenderades staterna att hindra investeringar eller tekniskt bistånd för
tillverkning av vapen och ammunition. luftfartyg och örlogsfartyg eller
andra militära fordon. Alla de nu nämnda resolutionerna är av rekommenderande natur och således formellt inte bindande för staterna.
Sverige har emellertid för sin del såtillvida uppfyllt rådets resolutioner att tillständ till export av krigsmateriel till Sydafrika undantagslöst vägrats. För utförsel av krigsmateriel krävs nämligen tillstånd av chefen för handelsdepartementet eller av regeringen. I kungörelsen (1949: 614) angående
förbud mot utförsel från riket av krigsmateriel anges genom en uppräkning vilka slag av materiel som här skall anses vara krigsmateriel. Vidare fordras I vissa fall där materielen kan ha fredlig användning, exempelvis vissa
fordon, att den för att klassificeras som krigsmateriel skall vara utformad för militärt bruk. ! Förordningens rubrik ändrad genom SFS 1977:1128.
+tI-Riksdagen 1977178. I saml. Nr 83
., 18:83 4
Säkerhetsrådet antog den 4 november 1977 en resolution innefattande bindande beslut om sanktioner mot Sydafrika beträffande bl. a. vapenexport. Resolutionen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. I resolutionen uttalar rådet inledningsvis sin allvarliga oro för att Sydafrika står på tröskeln till att framställa kärnvapen. Vidare uttalar rådet sitt starka fördömande av den sydafrikanska regeringen för dess förtryck. dess utmanande vidmakthällande av apartheidpolitiken och dess angrepp mot angränsande självständiga stater. Rådet erinrar också om sina tidigare resolutioner angående ctt frivilligt vapenembargo mot Sydafrika och säger sig vara Överlygat om att i första hand ett obligatoriskt vapenembargo behöver tillgripas av alla stater mot Sydafrika.
Säkerhetsrådet, som förklarar att det handlar med stöd av kap. VII i
Förenta Nationernas stadga, fastslår i paragraf I i resolutionen att med beaktande av den sydafrikanska regeringens politik och handlingar Sydafrikas förvärv av vapen och liknande materiel utgör ett hot mot upprätthällandet av internationell fred och säkerhet. Paragraf 2 i resolutionen innehäller beslut om att alla stater skyndsamt
skall upphöra med att förse Sydafrika med vapen och liknande materiel.
däri inbegripet bl.a. halvmilitär polisutrustning samt att de också skall upphöra med att tillhandahålla utrustning och förnödenheter samt med att bevilja licenser för ullverkning eller underhåll av sådan materiel. I paragraf 3 anmodas alla stater att se över befintliga kontrakt och beviljade licenser angående tillverkning och underhåll av vapen m. m. It syfte att bringa dessa att upphöra. Paragraf 4 innehåller beslut om att alta stater skall avstå från varje samarbete med Sydafrika i fråga om framställning och utveckling av kärnvapen. Till efterkommande av säkerhetsrådets resolution föreskrev regeringen den 15 december 1977 i förordning (1977: 1126) om tillämpning i fråga om Sydafrika av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner att 38. 48 1-3 samt 5§ i lagen skall tillämpas i fråga om Sydafrika. Samma dag uttärdade regeringen vidare med stöd av nämnda lag förordning (1977:1127) om vissa sanktioner mot Sydafrika. Dessa båda förordningar bör fogas till protokollet i detta ärende såsom bilaga 2 och 3. De bestämmelser t lagen (1971: 176) om vissa internationella sanktioner
som därigenom träder i tillämpning har följande lydelse.
3 & Konungen får meddela förbud att från riket utföra vara avsedd att utföras till blockerad stat och förbud att till riket införa vara som härrör från blockerad stat.
4 § Konungen får meddela förbud att
It. till blockerad stat införa vara, 2. inom blockerad stat tillhandahålla vara avsedd för verksamhet av ekonomisk art.
3. utanför blockerad stat ullhandahälla vara avsedd för verksamhet av ekonomisk art som drives från den blockerade staten,
4. —---
5 & Konungen får meddela förbud att vidtaga åtgärd som är ägnad att främja enligt 3 eller 4§ förbjudet förfarande och som innebär
1. tillverkning, bearbetning, sammansättning, installering, underhåll eller reparation av vara eller lämnande av tekniskt biständ till sådan ätgärd. 2. lastning, lossning, transport eller mottagande till förvaring av vara el-
ler tillhandahållande av trunsportmedel eller av utrustning eller förnödenhet för transport,
3. överlåtelse eller förvärv av vara, upplåtelse eller förvärv av särskild
rätt därtill eller meddelande av försäkring därå eller rättshandling som av-
ser i I eller 2 nämnd åtgärd beträffande vara,
4. överlåtelse eller förvärv av uppfinning eller upplåtelse eller förvärv av
särskild rätt därtill, eller
5. lämnande eller förmedlande av uppdrag för ätgärd som anges i 1—4.
Den av regeringen utfärdade förordningen (1977:1127) om vissa sanktioner mot Sydafrika omfattar krigsmateriel och liknande materiel. I 1§ förordningen anges att med detta begrepp avses i detta sammanhang dels så-
dan materiel som är särskilt förtecknad i bilaga till kungörelsen (1949: 614) angående förbud mot utförsel från riket av krigsmateriel dels motsvarande
materiel utformad för polisiärt bruk. Viss förtecknad materiel utgör enligt nämnda bilaga krigsmateriel endast under förutsättning att den är utformad
för militärt bruk. I den mån sådan materiel till följd av att denna förutsätt-
ning saknas icke är krigsmateriel men är utformad för polisiärt bruk innefattas den under kategorin "motsvarande materiel utformad för polisiärt bruk”. Med denna definition avses att hindra att Sydafrika förses med vad som i resolutionen benämns som halvmilitär polisutrustning (paramilitary police equipment). Vid bedömningen av huruvida viss materiel skall anses utformad för polisiärt bruk får ställas motsvarande krav som f. n. gäller en-
ligt kungörelsen (1949: 614) angående förbud mot utförsel frän riket av krigsmateriel dvs. att materielen med hänsyn till sin polisiära användning
skall ha konstruerats, utrustats eller ändrats på sådant sätt att den påtagligt
avviker från motsvarande civila materiel. Slutligen avses med krigsmateriel och liknande materiel även förnödenheter särskilt avsedda för tillverkning eller underhåll av sådan materiel. Förnödenheter har härvid samma
innebörd som benämningen vara i lagen (1971: 176) om vissa internationella sanktioner dvs. varje materiellt ting av lös egendoms natur samt elektrisk kraft.
I 2 och 3 §§ förbjuds utförsel från Sverige och införsel till Sydafrika av krigsmateriel och liknande materiel. I 48 förbjuds att inom Sydafrika tillhandahälla krigsmateriel och liknande materiel genom upplåtelser av licen-
ser för tillverkning elter underhåll av sådan materiel. Förordningens 5§
motsvarar 5§ i lagen om vissa internationella sanktioner med de begränsningar som föranleds av resolutionen. Slutligen ges i 68 vissa processuella
bestämmelser rörande förordningens tillämpning.
Med dessa bestämmelser är resolutionens bindande krav uppfyllda. För att också efterkomma resolutionens anmaning till staterna att se över alla
eventuellt befintliga kontrakt och beviljade licenser angående tillverkning
och underhäll av krigsmateriel i syfte att bringa sådana att upphöra har jag
uppdragit åt krigsmaterielinspektören att infordra underlag härför. Detta arbete har redan påbörjats.
Förordningen (1977:1126) om tillämpning i fråga om Sydafrika av lagen (1971: 176) om vissa internationella sanktioner utfärdades den 15 december 1977 och träder i kraft den I januari 1978. Den samtidigt utfärdade förordningen (1977:1127) om vissa sanktioner mot Sydafrika träder likasä i kraft
den I januari 1978. Förordningen omfattar förfaranden enligt avtal som har slutits efter den 4 november 1977 dvs. den dag då säkerhetsrådet antog re-
solutionen.
Förordningarna förfaller emellertid om inte regeringens beslut att sätta lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i tillämpning i fråga
om Sydafrika inom en månad från utfärdandet har underställts riksdagen
för prövning av frägan huruvida det skall bestå och om det inte inom två månader därefter gillas av riksdagen.
Med hänvisning till vad Jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår nksdagen
att godkänna regeringens förordnande att 3§, 4§ 1—3 samt 5§ lagen
(1971: 176) om vissa internationella sanktioner skall tillämpas i
fråga om Sydafrika.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga I Säkerhetsrädets resolution 418 (1977) den 4 november 1977
The Security Council, Säkerhetsrådet.,
Recalling is resolution 392 Som erinrar om sin resolution
(1976) strongly condemning the 392 (1976), vilken starkt fördömer
South African Government for its Sydafrikas regering för att den tillresort 10 massive violence against griper massivt väld mot och mord and killings of the African people, på det afrikanska folket, däri inbe-
including schoolchildren and stu- gripet skolbarn och studerande och
dents and others opposing racial andra som motsätter sig rasdiskridiscrimination. and calling upon minering. och vilken uppmanar that Government urgently to end denna regering att med det snaraste violence against the African people upphöra med våldet mot det afri-
und take urgent steps to eliminate kanska folket och vidtaga omedelapartheid and racial discrimination, bara åtgärder för att avskaffa apart-
heid och rasdiskriminering.
Recognizing that the military Som erkänner, att Sydafrikas mi-
build-up and persistent acts of ag- litära uppbyggnad och ständiga aggression by South Africa against gressionshandlingar mot omgivanthe neighbouring States seriously de stater allvarligt stör dessa stadisturb the security of those States, ters säkerhet,
Further recognizing that the ex- Som vidare erkänner, att det råisting arms embargo must be dande vapenembargol måste förstrengthened and universalty appli- stärkas och tillämpas allmänt utan ed, without any reservations or några som helst reservationer eller qualifications whatsoever, in order inskränkningar för att hindra att
to prevent a further aggravation of den allvarliga situationen i Sydafrithe grave situation in South Africa. ka ytterligare förvärras,
Taking note of the Lagos Decla- Som beaktar IT.agos-deklarattoration for Action against Apartheid nen för åtgärder mot apartheid
(S/12426), (S/12426),
Gravely. concerned that South Som är allvarligt oroat över att Africa is at the threshold of prod- Sydafrika står på tröskeln till kärn-
ucing nuclear weapons. vapentramställning,
Strong]Iy condemning the South Som starkt fördömer Sydafrikas African Government for its acts of regering för dess undertryckande repression, its defiant continuance åtgärder, dess utmanande vidmaktof the svstem of apartheid and its hållande av apartheidsystemet och attacks against neighbouring inde- dess angrepp mot angränsande. pendent States, självständiga stater.
Considering that the policies and Som anser, alt den sydafrikanska
acts of the South African Govern- regeringens politik och åtgärder ris-
ment are fraught with danger to in- kerar internationell fred och säker-
ternational peace and security, het.
Recalling is resolution 181 Som erinrar om sin resolution (1963) and other resolutions con- 181 (1963) och övriga resolutioner cerning a voluntary arms embargo rörande = frivilligt vapenembargo
against South Africa, mot Sydafrika,
Convinced that a mandatory Som är övertygat om att I första
arms embargo needs to be univer- hand ett obligatoriskt vapenembar-
sally applied against South Africa go måste tillämpas allmänt mot in the first instance. Sydafrika.
Acting therefore under Chapter Som därför handlar med stöd av VII of the Charter of the United kapitel VII i Förenta Nationernas
Nations. stadga,
I: Determines, having regard to I. Fastslår, med beaktande av the policies and acts of the South den sydafrikanska regeringens poli- African Government. that the ac- tik och handlingar. att Sydafrikas
quisition by South Africa of arms förvärv av vapen och liknande ma-
and related materiel constitutes a teriel utgör ett hot mot upprätthålthreat to the maintenance of inter- landet av internationell fred och sänational peace and security: kerhet:; 2. Decides that all States shall 2. Beslutar, att alla stater genast cease forthwith any provision 10 skall upphöra med att förse Syd- South Africa of arms and related afrika med vapen och liknande mamatériel of all types. including the teriel av alla slag, däri inbegripet
sale or transfer of weapons and am- försäljning eller överlåtelse av va-
munition, military vehicles and pen och ammunition, militära forequipment. — paramilitary — police don och utrustning, halvmilitär poequipment, and spare parts for the lisutrustning och reservdelar för aforementioned, and shall ccase as ovannämnt materiel, och att de
well the provision of all types of även skall upphöra med att tillhanequipment and supplies, and grants dahälla alla slag av utrustning och ot licensing arrangements, for the förnödenheter och beviljande av limanufacture or maintenance of the censer för tillverkning eller underaforementioned: håll av sådan materiel:
3. Calls on all States to review, 3. Uppmanar alla stater att, med having regard to the objectives of beaktande av målsättningen för this resolution. all existing con- denna resolution, granska alla företractual arrangements with and li- fintliga kontraktsöverenskommelcences granted to South Africa re- ser med Sydafrika jämte alla bevillating to the manufacture and main- Jade licenser angäende tillverkning tenance of arms. ammunition of all och underhåll av vapen, ammunitypes and military equipment and tion av alla slag och militär utrustvehicles, with a view to terminating ning och fordon, i syfte att bringa
them; sädana kontraktsöverenskommel-
ser och licenser att upphöra: 4. Further decides that all States 4. Beslutar vidare att alla stater shall refrain from any co-operation skall avstå från varje samarbete with South Africa in the manufac- med Sydafrika vad avser tllverkture and development of nuclear ning och utveckling av kärnvapen:
weapons:
5, Calls upon all States. includ- 5. Uppmanar alla stater, även
ing States non-members of the stater som ej är medlemmar av För- United Nations, to act strictly in enta nationerna, att handla helt i
accordance with the provisions of enlighet med bestämmelserna i
this resolution: denna resolution: 6. Requests the Secretary-Gen- 6. Anmodar generalsekreteraren
eral to report to the Council on the att avge rapport till rådet om hur progress of the implementation ot fullgörandet av denna resolution this resolution. the first report t0 be fortskrider. Den första rapporten submitted not later than I May skall avlämnas senast den I maj
1978: 1978: 7. Decides to keep this item on 7. Beslutar avt denna punkt skall its agenda for further action. as finnas kvar på dagordningen för yt-
appropriate, in the light of develop- = terligare åtgärder som kan vara ments. lämpliga med hänsyn till utveck-
lingen.
Bilaga 2
Svensk författningssamling ÖS
|A) ey
SFS 1977:1126
Förordning Utkom från trycket
om tillämpning i fråga om Sydafrika av lagen (1971:176) "3 dec 1977
om vissa internationella sanktioner;
utfärdad den 15 december 1977.
Regeringen föreskriver att 3 §. 4 § 1-3 samt 5 lagen (1971: 176) om visså internationella sanktioner skall tillämpas i fråga om Sydafrika med anledning av den resolution som Förenta Nationernas säkerhetsråd den 4 november 1977 har antagit angäende Sydafrika.
Denna förordning träder i kraft den I januari 978. På regeringens vägnar
STAFFAN BURENSTAM LINDER
Sven Norberg
(Handelsdepartementet)
Bilaga 3
Svensk författningssamling
Bye Ey
Utkom från trycket
Förordning
den 29 dec. 1977
om vissa sanktioner mot Sydafrika;
utfärdad den 15 december 1977.
Regeringen föreskriver följande.
I $ Med krigsmateriel och liknande materiel avses i denna förordning
I. materiel som är upptagen i bilagan till kungörelsen (1949: 614) angående förbud mot utförsel från riket av krigsmateriel.
2. motsvarande materiel utformad för polistärt bruk,
3. förnödenheter särskilt avsedda för tillverkning eller underhåll av materiel som anges i I och 2.
2.8 Krigsmateriel och liknande materiel fär ej utföras från riket. om den är avsedd att införas ull Sydafrika.
3. & Krigsmateriel och hknande materiel fär ej införas till Sydafrika.
4 §& Krigsmateriel och liknande materiel fär ej tillhandahållas utanför Sydafrika om den är avsedd för verksamhet av ekonomisk art som drives från Sydafrika. Ej heller får genom upplåtelse av licens för tillverkning eller underhåll sädan materiel tillhandahållas inom Sydafrika i verksamhet av ekonomisk art.
5 8 Åtgärd får ej vidtagas som är ägnad att främja 1 2-4 § nämnd handling och som innebär
1. tillverkning, bearbetning, sammansättning, installering. underhåll eller reparation av krigsmateriel eller tfiknande materiel eller lämnande av tekniskt bistånd till sådan åtgärd,
2. lastning, lossning. transport eller mottagande till förvaring av krigsmateriel eller liknande materiel,
3. överlåtelse av krigsmateriel eller iknande materiel eller upplåtelse av
särskild rätt därtill.
4. överlåtelse av uppfinning av krigsmateriel eller liknande materiel eller upplåtelse av särskild rätt därtill, eller
5. lämnande celler förmedlande av uppdrag för åtgärd som anges i 1—4.
6 & Förbud enligt denna förordning gäller svensk medborgare och utlänning med avseende på handling som han företager här i riket eller på svenskt fartyg eller luftfartyg.
SFS 1977:1127 Svensk medborgare som utom riket företager handling som är förbjuden enligt 2—5 § dömes efter lagen (1971: 176) om vissa internationella sanktioner och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken ej är tillämplig och utan hinder av 2 kap. 5 a § första och andra styckena nämnda balk.
Denna förordning träder i kraft den I januari 1978. Förordningen omfattar dock ej förfarande eller åtgärd enligt avtal som har slutits före den 5 november 1977.
På regeringens vägnar
STAFFAN BURENSTAM LINDER
Sven Norberg
(Handelsdepartementet)
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978