Prop. 1977/78:9

om spel på s.k. enarmade banditer

Prop. 1977/78: 9 Regeringens proposition

1977/78: 9

om spel på s. k. enarmade banditer;

beslutad den 22 september 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDlN STAFFAN BURENSTAM LlNDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

Frågan om ett eventuellt förbud mot spel på s. k. enarmade banditer har på riksdagens hemställan utretts av 1972 års lotteriutredning (H 1972: 03). Utredningen har i ett delbetänkande föreslagit en långt- gående begränsning av sådant spel. Utredningen väntas dock redan un- der våren 1978 i sitt slutbetänkande lämna förslag till en samlad regle- ring av hela .lotteri- och spelkomplexet. Regeringen anser bl. a. därför att spelet på s. k. enarmade banditer inte nu bör brytas ut ur en sådan sam- lad reglering. i propositionen tas därför inte slutlig ställning till spelet på s. k. enarmade banditer.

Regeringen anser det dock påkallat att redan nu vidta en rad åtgär- der i syfte att sanera automatspelet och eliminera avarter och olägen- heter som uppkommit under senare år. Dessa åtgärder redovisas i pro- positionen. Bl. a, genomförs en restriktivare tillståndsgivning än f. n., en begränsning av antalet spelautomater framför allt på restauranger och förbud mot 5. k. jackpotvinster. Samtidigt föreskrivs att kommun i vissa fall bör beredas tillfälle att yttra sig över ansökningar om tillstånd till automatspel. [ propositionen läggs också fram förslag till en väsentlig höjning av skatten på automatspel. Erfarenheterna av den åtstramning av spelverksamheten som regeringen sålunda avser att genomföra för- väntas bli av värde för det slutliga ställningstagandet till regleringen av automatspelet.

Prop. 1977/78: 9

Förslag till

l-J

lag om ändring i lagen (1.972: 820) om skatt på spel

Härigenom föreskrives att 105 lagen (1972: 820) om skatt på spel1 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 _SL'

Spelskatt utgår i fråga om

1. automatspel, för varje kalen- dermånad då skattskyldighet före- ligger, med 100 kronor per auto- mat om automaten är konstruerad uteslutande för spel med tjugofem- öresmynt, och i annat fall med 500 kronor per automat, om spelet icke bedrives i samband med res- taurangrörelse, som har tillstånd till servering av spritdrycker. vin eller starköl enligt lagen (1977: 293) om handel med drycker, och med 900 kronor per automat om spelet bedrives i samband med så-

1. automatspel, för varje kalen- dermånad då skattskyldighet före- ligger, med 100 kronor per auto- mat om automaten är konstruerad uteslutande för spel med tjugofem- öresmynt. och i annat fall med 1000 kronor per automat, om spelet icke bedrives i samband med restaurangrörelse. som har tillstånd till servering av spritdryc- ker, vin eller starköl enligt lagen (19771293') om handel med dryc- ker, och med 2000 kronor per automat om spelet bedrives i sam-

dan restaurangrörelse, band med sådan restaurangrörelse.

2. roulettspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, med 5 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka om spelet bedrives i samband med restaurangrörelse, som enligt med stöd av lagen (1977: 293) om handel med drycker meddelat tillstånd har rätt att servera spritdrycker, vin eller starköl till allmän- heten efter kl. 1, med 3 500 kronor för annat tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka, och med 1. 500 kronor i annat fall,

3. bingospel med 5 procent av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till del- tagande i spelet.

l" fråga om automatspel i samband med offentlig nöjestil'lställning in- om föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande an- läggning eller i samband med tivolirörelse utgår Spelskatt med hälften av de belopp som angivits i första stycket 1_. om spelet anordnats högst 15 dagar i månaden. Som förutsättning härför gäller att den skattskyl- dige till riksskatteverket anmäler omfattningen av spelverksamheten se- nast den dag då deklarationen enligt 12% skall lämnas. Vid sådan an- mälan skall fogas tillståndsbevis eller annan utredning om spelverksam— hetens omfattning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Bestämmelserna i 10 å en- ligt sin nya lydelse tillämpas på Spelskatt som utgår från och med januari månad 1978.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 145. 2 Senaste lydelse 1977: 311.

Prop. 1977/78: 9 3

Utdrag

HAN DEl.SDEPART1—3M ENTE'I' PROTOKOLL vid regeringssammanträde '1977-(19-22

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Bohman. Ahlmark, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård. Olsson, Dahlgren. Söder. Mundebo. Krönmark. Ullsten. Burenstam Linder, Wickström, Johansson

Föredragande: statsrådet Burenstam Linder

Proposition om spel på s.k. enarmade banditer

] Inledning

Spel på mekaniska eller elektroniska apparater. spelautomater, där— ibland s.k. enarmade banditer, regleras f. n. av lotteriförordningen (1939: 207. omtryckt 1974: 221. ändrad senast "1977: 295).

.l enlighet med riksdagens hemställan år 1975 (Nu 1975/76: 6. rskr 1975/"76: 33") uppdrog regeringen åt 1972 års lotteriutredning. som har i uppdrag att utreda alla former av lotteri och spel, att utreda även fråga om förbud mot automatspel. Utredningen har redovisat resultatet i del- betänkandet (Ds H 1976: 3) F.narmade banditer. Betänkandet bör fogas vid protokollet i detta ärende som bilaga ].

Efter remiss har yttranden över delbetänkandet avgivits av justitie- kanslern (JK). riksåklagaren (RÅ), hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätten i Göteborg, rikspolisstyrelsen. kommerskollegium. gene- raltullstyrelsen, näringsfrihetsombudsmannen (NO), lotterinämnden. länsstyrelserna i Stockholms. Östergötlands. Jönköpings. Gotlands, Malmöhus. Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län. statens ung- domsråd. 1969 års punktskattcutredning (Fi 1970: 57). hotell- och te- staurangutredningen (H 1974: 01). Svenska kommunförbundet. Sveriges riksidrottsförbund, Barnens .Dags .Riksförbund, De Handikappades Riks- förbund, Handikappförbundens Centralkommitté, lOGT-NTO, Riks- förbundet Hcm och Skola. Pensionärernas Riksorganisation, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Folkparkernas Centralorganisation, Sveriges Hotell- och Restaurangförbund, SARA Sveriges allmänna re- staurangaktiebolag. Sveriges Automatägares "Riksförbund. Sveriges Tivo- liägareförening Sveriges nöjesparksförening. Landsorganisationen i Sve-

Prop. 1977/78: 9 4

rige (LO). Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Sveriges Redare- förening, Hotell- och Restauranganställdas Förbund samt Handels-i tjänstemannaförbundet.

RÅ har bifogat yttranden från överåklagarna i Stockholm och Göte- borg, åklagarmyndigheten i Malmö åklagardistrikt samt från länsåkla- garmyndigheterna i Södermanland, Kalmar och Västerbottens län. Kommerskollegium har bifogat yttranden från Stockholms handelskam- mare, Skånes handelskammare, Östergötlands och Södermanlands han- delskammare, handelskammaren för Örebro och Västmanlands län, han- delskammaren för Gävleborgs, Kopparbergs och Uppsala län, Väster- bottens handelskammare och Gotlands handelskammare.

Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat yttranden från polisstyrel- serna i Stockholm, Södertälje och Solna polisdistrikt. Länsstyrelsen i Norrbottens län har bifogat yttranden från polisstyrelserna i Luleå, Pi— teå och Kiruna polisdistrikt samt från sociala eentralnämnderna i Luleå och Bodens kommuner. Länsstyrelsen i Östergötlands län har bifogat yttranden från polisstyrelserna i Linköpings och Norrköpings polisdi- strikt, sociala eentralnämnderna i Linköpings och Norrköpings kommu- ner samt från länspolischefen. Länsstyrelsen i Jönköpings län har bifo- gat yttranden från länspolischefen och socialkonsulenterna i länet. Läns- styrelsen i Gotlands län har bifogat yttranden från Gotlands kommun,; polisstyrelsen i Visby polisdistrikt. länsarbetsnämnden i Gotlands län och Föreningen Gotlands Turistvärdar. Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden från Malmö kommun, polisstyrelserna i Malmö. Lunds och Helsingborgs polisdistrikt samt från Skånes handelskammare.

Yttranden har vidare inkommit från Centerns ungdomsförbund och Cherryföretagen.

2. Tidigare och nu gällande bestämmelser

Grundläggande bestämmelser om automatspel finns i '1 och .1 a Så i lotteriförordningen. Enligt lotteriförordningens lydelse från dess ikraft- trädande den 1 januari 1940 och t.o.m. den 31 mars 1973 fick auto- matspel anordnas utan tillstånd endast i samband med offentlig tillställ- ning eller tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmän- nyttigt ändamål och under förutsättning bl. a. att vinsterna utgjordes av varor eller av anvisningar (polletter) gällande som betalningsmedel endast inom området för tillställningen. "Uppfylldes dessa förutsättningar fick automatspelet anordnas efter anmälan till polismyndighet. Sådan anmä- lan skulle göras minst sju dagar i förväg. Automatspel enligt dessa be- stämmelser förekom huvudsakligen i samband med tillställningar på ti- volin och nöjesfält, i folkparker. folkets hus och dansrestauranger. Anta- let spelautomater som sålunda lagligen var i bruk uppskattades i slutet av 1960-talet till ett tusental.

Prop. 1.977/78: 9

U|

Vid en undersökning. som företogs av en år 1964 tillkallad lotteriut- redning och vars resultat redovisades i betänkandet (SOU 1970: 52) Om lotterier framkom emellertid, att spelautomater hade fått en mycket större utbredning. Sådana hade placerats på hotell, motell, restauranger, konditorier, bensinstationer, färjor. biografer och andra lokaler som be- söktes av allmänheten.

Undersökningen visade vidare att det fanns ett stort antal automater i privata lokaler som kontor, verkstäder, butiker och klubblokaler. Siffror rörande importen av spelapparater av olika slag gav belägg för att anta- let automater på den svenska marknaden hade stigit mycket snabbt. lm- portsiffrorna tydde på att antalet uppgick till mellan 10.000 och 20.000. Marknadsföringen av spelautomater hade. enligt betänkandet yt- terligare intensifierats.

Förklaringen till att automatspelet kunde få en sådan utbredning trots restriktiva bestämmelser har ansetts vara bl.a. följande. Från automat- företagens och lokalinnehavarnas sida gjordes gällande att vinstpollet- terna inte löstes in utan fick användas endast för fortsatt spel. Auto- matspel bcdrivet i den formen ansågs nämligen inte falla under lotteri— förordningens bestämmelser. Denna uppfattning bekräftades genom en hovrättsdom. På grund härav synes flertalet polismyndigheter inte ha funnit skäl ingripa mot automatspel. om det inte kommit fram att pol- letterna löstes in. Erfarenheten visade dock i många fall att lokalinneha- varna tog emot polletterna som betalning för varor eller för inlösen mot pengar. Det var ogörligt för polismyndigheterna att övervaka att pollet- terna inte löstes in. till betydande illegalt automatspel kunde därför växa fram. Spel på automater. som var uppställdai privata lokaler. skedde ofta med höga insatser och vinster samt regelmässigt med kon- tanter.

Nu gällande bestämmelser om automatspel i lotteriförordningen inne- bär i huvudsak följande.

Enligt '1 & andra stycket i förordningen skall mekaniska spelapparater, som är förenade med vinstmöjlighcter för spelarna. betraktas som lotte- rier oavsett om vinstutfallet är beroende av slumpen eller inte. På så sätt blir även sådana apparater där skicklighet kan bli avgörande för om spelaren vinner eller inte att anse som lotteri. Rätt till fortsatt spel är att anse som vinst.

1 första stycket samma paragraf föreskrivs att lotteri om pengar eller pengars värde inte utan tillstånd av regeringen får anordnas för allmän- heten i andra fall eller i annan ordning än som anges i förordningen. Detsamma gäller i fråga om bl. a. automatspel som inte anordnas för allmänheten. om spelet anordnas i förvärvssyfte.

Enligt 1 ag a) i förordningen får vidare automatspel anordnas efter tillstånd av polirnrwzdigheren under dessa förutsättningar, nämligen

att spelet anordnas i samband med antingen offentlig nöjestillställning

Prop. 1977/78: 9 6

inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller tivolirörelse eller sådan restaurangrörelse för vilken gäl- ler tillstånd till utskänkning enligt rusdryekförsäljningsförordningen (1954: 521)1

att värdet av spelarnas insatser utgör högst en krona per spel, att högsta vinsten inte överstiger ett värde som motsvarar tjugo gånger insatsen samt

att tillståndsbeslut finns uppsatt på väl synlig plats i lokalen. Tillstånd meddelas för nöjesarrangör eller rörelseidkare som avses i bestämmelserna.

Enligt ] ag b) i förordningen får automatspel dessutom anordnas ef- ter tillstånd av länsstyrelsen under dessa förutsättningar, nämligen

att spelet anordnas i samband med bingospel, somIej är eller kan jämställas med automatbingo,

att spelet anordnas för samma ändamål som bingospelet. att insatsen utgör högst en krona per spel och att högsta vinsten inte överstiger tjugo gånger insatsen. Tillstånd att anordna automatspel i samband med bingospel meddelas för den som har erhållit tillstånd till bingospel. Sådant tillstånd får läm- nas av länsstyrelsen under förutsättning bl. a. att spelet anordnas till för- mån för välgörande. kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för par- tipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare.

Automatspel som normalt erbjuder vinst endast i form av ett frispel på automaten får anordnas utan tillstånd.

Närmare föreskrifter för lotteriförordningens tillämpning meddelas av lotterinämnden. Denna nämnd, som började sin verkamhet den 1 juni 1974, har utfärdat vissa rekommendationer om automatspel i sam- band med bingospel. Nämnden har vidare att lämna råd och anvis- ningar till länsstyrelser och polismyndigheter.

Om beskattning av vissa spel, däribland automatspel, finns bestäm- melser i lagen (1972: 820) om skatt på spel (ändrad senast 1977: 311). Enligt lagen skall skatt erläggas för bl. a. sådant automatspel som kräver tillstånd enligt lotteriförordningen. Skatt utgår ifråga om automatspel för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger med 100 kronor per automat om automaten är konstruerad uteslutande för spel med tju- gofemöresmynt och i annat fall med 500 kronor per automat. Om spelet bedrivs i samband med restaurangrörelse. som har tillstånd till utskänk- ning enligt rusdryeksförsäljningslagen (1954: 52.1)1 utgår dock skatt med 900 kronor per automat. Vidare utgår skatt med hälften av eljest gäl- lande skattebelopp i fråga om automatspel som bedrivs i samband med

1 Efter "1.1.1978 tillstånd till servering av spritdrycker. vin eller stark- öl enligt lagen (1977: 293) om handel med drycker.

Prop. 1977/78: 9 7

offentlig nöjestillställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivolirörelse om spel anordnats högst 15 dagar i månaden.

Skattskyldig är den som har meddelats tillstånd till automatspel eller i fråga om automatspel med utrustning som upplåts av någon med fast driftställe inom landet den som upplåter utrustningen. Beskatt- ningsmyndighet är riksskatteverket, som också kan förordna om undan- tag från skatteplikt för spel på spelautomat av enklare beskaffenhet med låga insatser och vinstmöjligheter.

3. Tidigare riksdagsbehandling

l motioner till 1970 års riksdag (1: 252 och 11: 285) förslogs förbud mot import, försäljning och innehav av spelautomater. l motionerna på- talades bl.a. att automaterna i allmänhet gav ägarna och hyresmännen goda förtjänster. Vidare framhölls att de s.k. enarmade banditerna inte erbjöd någon annan förströelse än den som låg i hasardmomentet. .Det kunde inte. ansåg motionärerna, vara i samhällets intresse att företag, som i stor utsträckning vände sig till en ungdomlig kundkrets, införde hasardspel som en del av sin verksamhet. Det fanns anledning att frukta stora sociala skadeverkningar om sådan affärsverksamhet skulle få ut- vecklas i oförminskad takt.

Tredje lagutskottet (3LU "1970: 5) delade motionärernas oro för spel-:) automaternas spridning men hänvisade till att problemet redan upp- märksammats av den då ännu arbetande 1964 års lotteriutredning.

] en annan motion till 1970 års riksdag (I: 782) föreslogs att spelauto- materna skulle beskattas.

Bevillningsutskottet (BeU .1970z26') delade motionärcns uppfattning men förutsatte att en revision av beskattningsreglerna för det offentliga spelandet skulle verkställas i anslutning till resultatet av den pågående översynen av lotteriförordningen.

1964 års lotteriutredning fann i sitt tidigare nämnda betänkande (SOU "1972: 52) att automatspelet utgjorde en i många fall oskyldig form av förströelse. Några påtagliga olägenheter hade inte kommit fram av så- dant spel på bl. a. nöjesfält och i folkparker. Befarade sociala vådor var beroende av under Vilka former och i vilken utsträckning spelet bedrevs. Något generellt förbud mot automatspel ansågs inte vara motiverat om garantier kunde erhållas för att spelet bedrevs i begränsad utsträckning och under betryggande kontroll. Utredningens förslag, vilket bl. a. inne- fattade tillståndsplikt för automatspel. lades inte till grund för lagstift- ning.

1 september 1970 fick 1969 års punktskatteutredning i uppdrag att utreda frågor om beskattningen av spelautomater och liknande. I. betän- kandet (Ds Fi 1972: 2) Skatt på spel lade utredningen fram förslag om

Prop. 1977/78: 9 g

reglering och beskattning av automatspelet. Utredningen konstaterade att det rådde allvarliga missförhållanden på spelautomatmarknaden på grund av bl. a. osäkerheten om hur gällande regler skulle tillämpas samt polisens begränsade resurser mot det illegala spelet. Frånvaron av be- skattning hade säkerligen också betytt mycket för den snabba utveck- lingen. Kommersiella intressen dominerade. "Punktskatteutredningens förslag innebar i huvudsak följande. Automatspel borde inte få anordnas utan tillstånd av polismyndighet. En förhållandevis generös tillstånds- givning förordades bl. a. för att motverka förekomsten av illegalt spel. Kravet att automatspel skulle få förekomma endast i samband med till- ställning borde inte upprätthållas då dess efterlevnad inte kunde över- vakas effektivt. Av samma skäl borde förbudet mot vinst i pengar slo- pas. Om penningvinster tilläts, menade utredningen, skulle det legala spelet få ökad attraktionskraft i förhållande till det illegala spelet, vilket. framstod som en fördel från både social synpunkt och skattesynpunkt. Den medgivna insatsen föreslogs höjd till en krona och högsta vinst till tjugo gånger insatsen dvs. tjugo kronor. En sådan höjning borde enligt utredningen kunna ske utan att hasardmomentet i spelet blev mer fram- trädande. Beskattningen föreslogs få formen av en procentuell skatt på behållningen av spelet.

De av punktskatteutredningen aktualiserade frågorna togs upp till be- handling i prop. 1972: 128. I propositionen biträddes punktskatteutred- ningens förslag att tillståndstvång skulle införas och att förbudet mot vinst i form av pengar skulle slopas. Om sistnämnda åtgärd anförde de- partementschefen att den innebar att det legala automatspelet skulle få en dragningskraft jämförbar med det olovliga spelets. Därigenom skulle risken för sociala skadeverkningar kvarstå i betydande utsträckning. Visserligen kunde antas att införandet av beskattning och generellt till- ståndstvång kunde åstadkomma en socialt önskvärd begränsning av spe- landet. Det föreföll dock ytterst tveksamt om en sådan begränsning kunde uppnås om man därjämte godtog de jämförelsevis liberala regler för tillståndsgivningen som föreslagits. Tillställningsvillkoret borde därför bibehållas. Undantag borde dock kunna göras för automatspel i samband med restaurangrörelse, för vilken gällde tillstånd till utskänk- ning enligt rusdrycksförsäljningsförordningen, eftersom uppsikt och ordning kunde förutsättas råda på sådana restauranger.

I fråga om beskattning av automatspelet förordades, under hänvisning till kontrollproblem och redovisningssvårigheter som förutsågs upp- komma vid en procentuell beskattning, att skatten skulle utgå i form av en fast avgift per spelautomat och månad. Sedan erfarenheter hade vun- nits och bättre överblick av spelverksamheten erhållits borde enligt pro- positionen dock övervägas att få till stånd en mera likvärdig beskattning i principiell överensstämmelse med utredningens förslag, dvs. i form av procentuell skatt på behållningen av spelet.

Prop. 1977/78: 9 9

Med anledning av prop. 1972: 128 väcktes en rad motioner. I motion 1972: 1884 framhölls bl. a. att förslaget i propositionen var ägnat att motverka missförhållandet vad gällde gränsdragningen mellan lagligt och illegalt spel men att det innebar ett frångående av principen att spel inte bör bedrivas med enskilt vinstintresse som syfte. Införandet av vinst i pengar samt höjda insatser skulle öka hasardmomentet. vilket var stötande från social synpunkt. Beskattningen skulle drabba seriöst arbetande ideella föreningar och folkparker.

.l. motion 1.972: 1885 betonades att automatspelet utgjorde speciellt för ungdomen en kontakt med spelverksamhet. som i många fall ledde till rena hasardspelet. Det förelåg därför starka skäl för att begränsa all så- dan spelverksamhet ävensom överväga förbud däremot. Även om en be- skattning i viss mån skulle sanera förhållandena, skulle dock missförhål- landena bestå. En eventuell skattevinst fick inte leda till att man blun- dade för sociala och andra konsekvenser. Direkt förbud borde utfärdas mot spelverksamhet som främst bedrevs i vinningssyfte.

[ motion 1972: 1887 påpekades att erfarenheterna visat att automat- spel kundc få allvarliga sociala skadeverkningar då det utövades av myc- ket unga personer. Därtill kom att vissa psykiskt sjuka, utvecklingsstörda och andra begåvningshandikappade var lättledda och mer än andra be— nägna att söka verklighetsflykt i spel. Deras ekonomiska förhållanden var ofta sådana att även insatser. som av andra människor kunde bäras. för dem kunde innebära kännbara förluster. Det var därför betydelse- fullt att enskilt vinstintresse för spelverksamhet i görligaste mån begrän- sades.

Skatteutskottet anförde i sitt betänkande (1972: 66) att det var angelä- get att bevara möjligheterna för folkparker och med dem jämförliga in- stitutioner att delvis finansiera sin verksamhet med förströelsebetonadc automatspel. Spelautomater som var avsedda för spel uteslutande med 25-öresmynt borde därför enligt utskottet belastas med en lägre skat- teavgift. [ övrigt biträdde utskottet de i propositionen framlagda försla— gen med vissa jämkningar.

Utskottet anförde vidare följande:

Utskottet anser mot bakgrund av de invändningar som kan resas mot det enskilda vinstintressets roll på spelområdet och med hänvisning till det statsmonopol på lotterisidan. som sedan länge fungerat, att tanken på en monopoliserad spelverksamhet lämpligen bör kunna övervägas i samband med det fortsatta utredningsarbetet beträffande spel och lotterier.

Utskottet finner en sådan mera genomgripande reform på längre sikt vara den effektivaste åtgärden att komma till rätta med de problem som åberopats i motionerna 1972: 1884, 1885 och 1887 men anser att riks- dagen först bör avvakta erfarenheterna av de i propositionen föreslagna åtgärderna med de av utskottet förordade jämkningarna. Utskottet vill samtidigt framhålla angelägenheten av att fortsatta ansträngningar görs

Prop. 1977/78: 9 10

för att införa en nettobeskattning enligt punktskatteutredningens förslag i fråga om spelautomater och rouletter.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr '1972: 342"). År 1974 infördes i lotteriförordningen bestämmelser om automatspel i samband med bingospel (prop. 1974: 51, NU 1974: 21. rskr "1974: 154).

1972 års lotteriutredning avgav i februari 1975 delbetänkandet (.DsH' 1975: 1) Statligt spelautomatföretag med förslag till statsmonopol för automatspel. Förslaget, som remissbehandlats, har dock inte lett till lagstiftning.

Med anledning av motionerna 1975: 610 och 624 i vilka hemställts om begränsning av automatspel till folkparker och tivolin med högst 25 öre som insats respektive om förbud mot 5. k. enarmade banditer, beslöt riksdagen (NU 1975/76: 6, rskr 1975/76: 33) att ge regeringen till känna bl. a. att 1972 års lotteriutredning borde få i uppdrag att med största skyndsamhet utreda frågan om förbud mot automatspel. Näringsutskot- tet hade i sitt betänkande anslutit sig till uppfattningen att automatspelet i dess nuvarande form och omfattning inte kunde anses acceptabelt. Oaktat det enligt utskottet fanns starka skäl som talade för att automat- spel bör förbjudas var utskottet inte berett att begära förslag om omedel- bart införande av förbud mot spelautomater. Olika synpunkter som vissa remissinstanser fört fram kunde behöva övervägas samtidigt som övergångs- och gränsdragningsproblem måste uppmärksammas. Rege- ringen överlämnade den 4 december 1975 näringsutskottets betänkande t-ill utredningen och uppdrog åt denna att med beaktande av riksdags- beslutet utreda frågan om förbud mot automatspel.

4. Utredningen

I fråga om förslagen i lotteriutredningens delbetänkande får jag hän- visa till bilaga 1.

5. Remissyttrandena 5.1 Allmänna synpunkter

I stora drag kan remissinstanserna efter sina ställningstaganden till ut- redningens förslag i huvudsaken delas upp i tre kategorier. En grupp ut- gör de som uttryckligen i princip tillstyrker eller i varje fall inte motsät- ter sig utredningens förslag. En andra grupp menar att allt spel på s. k. enarmade banditer bör förbjudas. Till en tredje grupp hör de som med skiftande argumentering menar att om spelet regleras och begränsas till sin omfattning och i fråga om attraktivitet exempelvis genom sänk- ning av insatsbeloppet, förbud mot förhöjd vinstchans, begränsning av högsta tillåtna antal apparater på varje spelplats m. fl. sådana restriktio-

Prop. 1977/78: 9 1 1

ner —— spelets avarter och eventuella negativa konsekvenser kan i till- räcklig grad elimineras samtidigt som man undgår de befarade negativa följderna av att begränsa spelet så hårt som utredningen föreslår. Denna senare kategori förordar således att spelet får anordnas i ungefärligen samma sammanhang som för närvarande men under bättre kontroll och med striktare restriktioner än för närvarande. [ denna ingår även remiss- instanser som. fastän de menar att en stramare reglering utan förbud vore att föredra. ändå inte med tanke på spelets umbärlighet — vill motsätta sig utredningens förslag. Gemensamt för nästan samtliga re- missinstanser är att de anser att spelet bör och kan saneras.

Till dem som ansluter sig till utredningens förslag hör hovrätten över Skåne och Blekinge, rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, lotteriniimnden, som också gillar reservanten Nordbergs förslag om ett totalt förbud men inte vill motsätta sig utredningens förslag, länsstyrel- serna i Östergötlands, Gotlands, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, Visby och Malmö kommuner, liinspolische/en [ Östergötlands län, polisstj'relserna [ Visby, Malmö, Lund, Luleå och Kiruna polisdistrikt, sociala centralnänznderna i Linköpings, Norrköpings, Malmö. Luleå och Bodens kommuner, länsarbetsnätnnden i Gotlands län, Svenska kom— munförbundet, De Handikappades Riksförbund, IOGT-NTO, Sveriges 'I'ivoliägareft'irening och Handelstjiinstemannaförbundet.

Till dem som förordar ett totalt förbud mot s.k. enarmade banditer hör länsstyrelserna i Stockholms och Jönköpings län, Iänsåklagartnyn- dig/teten i Västerbottens liin, länspolischefen i Jönköpings län, polissty- relsen i Piteå polisdistrikt, statens ungdomsråd, Handikappförbundens Centralkommitté, Riksförbundet Hem och Skola, Pénsionärernas Riks- organisation. Landsorganisationen i Sverige (LO), Hotell och Restau- rangunstii/Idas Förbund samt Centerns Ungdomsförbund.

Till den tredje kategorin slutligen hör RÅ. som säger sig ändock i princip tillstyrka utredningens förslag, kammarrätten i Göteborg, kom- merskollegium, näringsfrihetsombudsmannen, länsstyrelsen [ Norrbot- tens län, som dock inte motsätter sig utredningens förslag. landshöv- dingen Mehr jämte ytterligare fem r e s e r v a nte r i lä n s sty re ]- s e n i Sto c k h 0 l m 5 lä n. landshövdingen Gustafsson jämte ytter- ligare fyra reservanter i länsstyrelsen i Gotlands lä n. länsåklagarnzyndigheten i Kalmar län, överåklagaren i Stockholm, polisstyrelser/m i Linköpings och Norrköpings polisdistrikt, 1969 års punktskatteutredning, som ifall det inte är möjligt att åstadkomma en förbättring inom ramen för nuvarande lagstiftning då inte vill motsätta sig utredningens förslag, Sveriges riksidrottsförbund, Barnens Dags Riksförbund, Folkparkernas Centralorganisation. Sveriges Hotell- och Restaurangfc'irbund, Sveriges Automatägares Riksförbund, Sveriges nö- jesparksförening, Sveriges Redareförening och C'lzerryföretagen.

Prop. 1977/78: 9 17

5.2. Lämpligheten av att särreglera spel på s. k. enarmade banditer

Flera remissinstanser ifrågasätter om det bl. a. mot bakgrund av det i utredningen redovisade materialet är lämpligt eller motiverat att särre- glera spelet på just enarmade banditer innan lotteriutredningen slutfört hela sitt uppdrag, vilket beräknas ske under år 1.978. Några remissin- stanser anser därtill lämpligast att med tanke på ett eventuellt förbuds konsekvenser för restaurangbranschen och dess anställda även avvakta hotell- och restaurangutredningens slutbetänkande som kan väntas un— der hösten 1977.

RÅ, länsåklagarmyndigheten i Kalmar län och åklagarmyndigheten i Malmö åklagardistrikt ifrågasätter således om inte en reglering av auto- matspelet bör anstå till dess förslag till en fullständig omarbetning av lotteriförordningen föreligger. Regleringen av samtliga spelformer bör nämligen enligt deras mening göras i ett sammanhang. Länsåklagarmyn— digheten i Kalmar län framhåller särskilt att frågan bör bedömas först sedan utredningen även utrett frågan om begränsning av eller förbud för annan liknande spelverksamhet. Lotteriförordningen anses säger åklagarmyndigheten i. Malmö —— vara otidsenlig och ”suddig" och en välbehövlig omarbetning av den kan befaras bli fördröjd om en särregle- ring genomförs.

Enligt kammarrättens i Göteborg mening ger det av utredningen framlagda materialet inte anledning att lösa frågan om ett förbud mot enarmade banditer före övriga frågor som utredningen har att behandla. Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län påpekar att spelet i sin nuvarande form blott pågått under tre och ett halvt år och anser att till vinnande av ytterligare klarlägganden av motiven för och emot auto- matspel lagstiftningsåtgärder bör anstå till dess lotteriutredningen i sitt slutbetänkande behandlat automatspelfrågan i dess helhet. NO anför att det framstår som en svaghet att utredningens förslag rörande enarmade banditer tas upp till bedömande innan konsekvenserna i socialt hän- seende av andra näraliggande spelformer såsom roulettspel och auto- matbingo har närmare belysts. Liknande synpunkter framförs av sociala centraltzämnden i Norrköpings kommun, SARA Sveriges allmänna re- staurangaktielmlag och Sveriges Automatägares Riksförbund. De menar bl. a. att det är svårt att särskilja olägenheter med spel på enarmade banditer från andra typer av spel, t. ex. automatbingo, att det är välbe- tänkt att studera effekterna av olika spelformer i relation till varandra innan statsmakterna tar ställning i frågan samt att så ingripande åtgär- der som utredningen föreslår inte bör övervägas för en enda etablerad lotteriform utan att riskerna med och olägenheterna av samtliga etable- rade lotteriformer är klarlagda och utvärderade. SARA menar samtidigt att en allsidig belysning av problematiken kring olika typer av spel och dess konsekvenser är nödvändig och att detta kan ske först i samband

Prop. 1977/78: 9 13

med en samlad prövning av de förslag som kommer att läggas fram dels i hotell- och restaurangutredningens betänkande, dels i lotteriutredning- ens slutbetänkande. LO. som i och för sig förespråkar ett förbud, anser också att frågan om avveckling av spelautomatverksamheten bör be- handlas i samband med hotell— och restaurangutrcdningens förslag. Denna uppfattning delas också av Skånes handelskammare, Östergöt- lands och Södermanlands handelskammare och kande/skammaren för Gävleborgs, Kopparbergs och Uppsala län.

JK yppar viss tveksamhet rörande den nu gällande lotteriförordning- ens förenlighet med den nya regeringsformen beträffande bl. a. det i l. ä intagna allmänna bemyndigandet för regeringen att vid sidan av vad som särskilt föreskrivs i förordningen i obegränsad utsträckning ge till- stånd till lotterier m.m. Eftersom utredningens föreslagna ändringar i lotteriförordningen delvis bygger på denna konstruktion skulle JK före- dra en helt ny reglering. Det är i grunden stötande att underställa riks- dagen ett förslag till lagtext som innebär att enarmade banditer förbjuds men som samtidigt på grund av en kvardröjande äldre lydelse ger rege- ringen frihet att helt sätta sig över förbudet framhåller JK.

5.3. Gränsdragningsfrågor i förhållande till andra spel och spelformer

Nära samband med frågan om en särreglering av just spelet på enar- made banditer har de gränsdragningsproblem som en sådan reglering aktualiserar. Några remissinstanser har också särskilt uppehållit sig vid dessa problem.

Flera remissinstanser påtalar därvid oklarheter i utredningens förslag när det gäller att bestämma vilket eller vilka automatspel som skall an- ses falla in under den föreslagna regleringen. Lotterinämmlen, som ut- går från att det blir en uppgift för nämnden att avgöra till vilken kate- gori olika typer av spelautomater skall hänföras, har påpekat att vad ut- redningen anfört om grunderna för en sådan klassificering inte är till- räckligt underbyggt och genomtänkt och vad som skall förstås med "lik- nande apparater” har inte klargjorts. Nämnden anser det följdriktigt att reglera allt automatspel efter samma bestämmelser. Skall ändå en skilje- linje dras mellan olika apparatcr föreslår nämnden bl.a. att det i sam- band med den nya lagstiftningen klargörs hur snabbt spelet på utbetal- ningsapparater skall få vara för att undgå att jämställas med enarmade banditer. Lotterinämnden erinrar också om att därest de av utredningen föreslagna begränsningarna av spelet på enarmade banditer och lik- nande apparater genomförs. företagen i spelautomatbranschen och spel- anordnarna kommer att vilja introducera andra typer av spelauto- mater, vilka då måste underställas lotterinämnden för klassificering vil- ket kräver cn förstärkning av nämndens resurser. På den internationella spclautomatmarknaden finns enligt nämnden många spelautomater som

Prop. 1977/78: 9 14

hittills inte förekommit i Sverige. Åklagarmyndigheten i Malmö åklagar- distrikt samt hovrätten över Skärte och Blekinge anser likaså att defini- tionen ”så kallade enarmade banditer och liknande apparater” är alltför vag för att användas som underlag för ett straffbelagt förbud och att i författningstexten bör preciseras vilka apparater som avses. Åklagar- myndigheten i Malmö anser därjämte att lagtextens gränsdragning mel- lan mekaniska och elektroniska apparater enligt 1. ag a) och b") och de platser där spel får bedrivas förefaller onödigt tillkrånglad. Riksskatte- verket menar att utredningens förslag till uppdelning av spelautomater i sådana som får brukas i samband med tivolirörelse eller offentlig nöjes- tillställning inom folkpark och sådana andra apparater som får brukas på restauranger och andra lokaler gör den redan svåra klassificeringen av vilka apparater som är enarmade eller liknande än svårare. Riksskat- teverket ifrågasätter om utredningen funnit en praktisk och tillämpbar gruppindelning då i gruppen enarmade banditer och liknande föreslås ingå två så vitt skilda automattyper som den gängse enarmade banditen och Pajazzoautomaten medan i den andra gruppen ingår bl.a. Penny Fall apparater och varuapparater av lyftkranstyp.

Barnens Dags Riksförbund förordar för sin del att den s.k. Pajaz— zoapparaten inte klassificeras som enarmad bandit utan som ett färdig— hetsspel. Riksskatteverket påpekar också att den snabba utveckling och flexibilitet som kännetecknar automatmarknaden utgör ytterligare en komplikation. Verket delar dock utredningens uppfattning att gräns- dragningsproblem bör kunna lösas av lotterinämnden och anser att det klart bör uttalas vem som skall svara för klassificeringsfrågorna. Samti- digt framhåller verket att nuvarande ordning i vissa hänseenden är otill- fredsställande även från spelskattcsynpunkt.

5.4. Sociala skadeverkningar

Några remissinstanser berör de eventuella riskerna för sociala skade- verkningar, som spelet har antagits medföra och vilka utgör ett grund- motiv för de krav på förbud som har framställts. Kammarrätten i Göte- borg konstaterar därvid att. spelandet på enarmade banditer i en del fall obestridligen kan vara symptom på social ohälsa men att detta kan sägas om mycket annat i vårt samhälle utan att så långtgående ingripanden, som de vilka utredningen föreslår, övervägs. Kammarrätten menar att utredningens framlagda material knappast ger belägg för att de sociala vådorna av spelet påkallar. särskilt långtgående ingripanden. Betydligt större sociala risker är förenade med andra tillåtna spel såsom totalisa- tor, flipperspel och bingo. Samhället har också påpekar kammarrät- ten hittills iakttagit betydande återhållsamhet när det har gällt att reglera människors förströelse. Länsåklagarmyndigheten i Kalmar län sä- ger sig efter förfrågningar hos sociala organ och polismyndigheter ha er-

Prop. 1977/78: 9 I5

farit att man inte märkt några problem förorsakade av legala enarmade banditer. Förhållandena var annorlunda före år 1973 då illegalt spel fö- rekom på flera håll i länet. Däremot har det s. k. flipperspelet gett vissa negativa effekter genom sin lockelse på ungdom liksom bingospel inver- kat negativt genom att' personer med svag ekonomi uppges ha fått eko- nomiska bekymmer efter sådant spel. NO säger sig känna viss tveksam- het till om det material som utredningen redovisar som belägg för nega- tiva sociala konsekvenser av spel på enarmade banditer verkligen kan motivera ett nästan totalt förbud mot en spelform som för det stora fler- talet spelare är av främst förströelsekaraktär. Genom att generellt be- gränsa insatser och vinster synes enligt NO förströelsekaraktären tillva- ratagas samtidigt som negativa sociala och ekonomiska skadeverkningar i stor utsträckning elimineras. Sociala centralnämnden i Norrköpings kommun har också hört skilda socialarbetargrupper i kommunen men därvid inte funnit belägg för att spel på enarmade banditer medför bety- dande sociala skadeverkningar i sådan omfattning som utredningen an- för. Kommerskollegiiun finner att utredningen inte har kunnat påvisa att spel på enarmade banditer medför sociala skadeverkningar i sådan omfattning att det motiverar så radikala ingrepp som utredningen före- slår men är positivt till att spelet begränsas. "Liknande bedömningar har gjorts av Stockholms, Gotlands och Västerbottens handa/skammare. handa/skamntflren för Örebro och [fästmanlands län samt handelskam- maren för Gävle/rorgs. Kopparbergs och Uppsala län. De brister och olägenheter som ändock vidlåder automatspelet i dess nuvarande form bedöms böra rättas till genom bl. a. administrativa åtgärder. Sist nämnda handelskammare pekar också på de negativa sociala effekterna som vid ett förbud en ofrånkomlig ökning av det illegala spelet skulle medföra. Stockholms och Gotlands handelskammare påpekar också att de sociala skadeverkningar som utredningen ansett sig kunna konstatera inte i första hand torde hänföra sig till det automatspel som bedrivs i samband med restaurangrörelse. Sveriges Hotell- och Restam'angför- bund anser inte heller att utredningens material ger något konkret stöd för de långtgående påståenden som tidigare gjorts rörande bl. a. spelets sociala effekter. Däremot vederlägger utredningen den allmänna före- ställningen om att det framförallt är ungdomar, åldringar. begåvnings- handikappade och inkomstsvaga grupper som kommer i beröring med spelet på restauranger. Det helt dominerande antalet spelare har visat sig bestå av förvärvsarbetande män i 20—40 års åldern med tämligen goda inkomster. Förbundet framhåller att utredningen kraftigt under- skattar den sociala aspekten av ett ökande illegalt spel vilket förbundet finner anmärkningsvärt eftersom det just var omfattningen av sådant spel som föranledde riksdagen att år I973 införa de nu gällande reg— lerna. Förbundet har till sitt remissyttrande fogat bl.a. en av fil. dr. Sten Tcllcnback. sociologiska institutionen vid Lunds universitet. på för-

Prop. 1977/78: 9 16

bundets uppdrag utförd ”sociologisk analys av 1972 års lotteriutrednings betänkande”. I denna analys konstateras att det föreliggande utred- ningsmaterialet är så bristfälligt och utredningens undersökningar så illa utförda att de inte kan påvisa sådana sociala problem, som spelet i den allmänna debatten sagts medföra. Analysen utmynnar i att det av utred- ningsmaterialet därför inte är möjligt att dra de slutsatser som utred- ningen gjort, att dess tolkning av materialet är ovederhäftig samt att ut- redningen måste bedömas vara tendentiös. Sveriges Automatägares Riksförbund har uppfattningen att utredningen velat överdriva risken för sociala vådor av automatspel. Sveriges nöjesparksförening ifråga- sätter om utredningens material motiverar de slutsatser som dragits i fråga om sociala skadeverkningar. Cherryföretagen menar att det inte finns egentlig grund för talet om sociala vådor i samband med auto- matspel. [ den mån något missförhållande kan råda torde detta i vart fall inte avse automatspel inom restauranger. Lotterinämnden anser där- emot att spelet i dess nuvarande utformning medför sådana risker för sociala skadeverkningar att det bör förbjudas oaktat riskerna teoretiskt kan nedbringas genom förbud mot 5. k. förhöjd vinstchans och en sträng detaljreglering i övrigt, vilken dock skulle ställa stora krav på tillsyn och kontroll från myndigheternas sida. RÅ godtar sakligt sett utredningens slutsatser om de sociala vådorna av automatspel i nuvarande utformning men menar ändå att en kanalisering av spelverksamheten till acceptabla former genom administrativ lagstiftning vore att föredra framför utred- ningens förslag till ytterligare kriminalisering. Hovrätten över Skåne och Blekinge menar att utredningens överväganden i stort sett överensstäm- mer med synpunkter som hovrätten tidigare givit uttryck för. Även om de sociala skadeverkningarna i enskilda fall utgör viktiga omständighe- ter att ta hänsyn till är dessa inte huvudskälct för ett förbud. Det princi- piella huvudskälet för ett sådant är enligt hovrätten i stället att uppstäl- landet av en enarmad bandit utgör ett mekaniserat bedrägeri. Rikspo- lisstyrelsen påpekar att avsaknaden av preciserade riktlinjer i form av uttalanden i lagförarbcten eller vägledande prejudikat har lett till osä- kerhet hos tillståndsmyndigheterna. Spelanordnarna har därigenom fått möjlighet att etablera sig utan det sociala ansvar som 1973 års lagänd- ring förutsatte. Socialstyrelsen, Svenska kommunförbundet och Pensio- närernas Riksorganisation delar utredningens uppfattning att spel på enarmade banditer orsakar betydande problem för många människor och inger betänkligheter från social synpunkt. Östergötlands och Söder- manlands Handelskammare delar utredningens uppfattning att missbruk och sociala missförhållanden kan förorsakas av spelet på enarmade banditer, vilka genom sin lättillgänglighet, spelets snabbhet och i reg- lerna inbyggda frestelser till fortsatt spel har en särställning i förhål- lande till andra spel. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser det vara uppenbart att en ändring av bestämmelserna rörande enarmade banditer

Prop. 1977/78: 9 |7

måste komma till stånd bl. a. av hänsyn till spelets sociala och ekono- miska inverkan på många människor. Länsstyrelsen som tidigare uttalat sig för förbud ansluter sig till utredningens förslag. Länsstyrelsen [ Jön- köpings län. som tillstyrker utredningens förslag av hänsyn till de so- ciala verkningarna, anför att om totalförbud mot banditspel av någon anledning inte kan införas, de av utredningen föreslagna inskränkning- arna torde vara ägnade att i någon mån motverka de sociala skadeverk- ningarna. Länsstyrelsen i Norrbottens län uppger att de sociala skade- verkningarna blivit märkbara även i Norrbottens län samt att den från social synpunkt skadliga attraktionskraften skulle gå förlorad och spelet återfå karaktären av förströelsespel om vinstmöjligheterna minskades. Om så sker och dessutom genom en begränsning av insatsen möjligheten att spela bort större penningsummor minskar kan man enligt länsstyrel- sen överväga om det är nödvändigt med en så drastisk begränsning av de platser där enligt utredningens förslag enarmade banditer skulle få ställas ut. Om spelet förlorar sin attraktionskraft borde rimligen även de sociala skadeverkningarna försvinna. Samtidigt skulle ett bibehållande av de nuvarande reglerna beträffande rätt att ställa ut enarmade bandi- ter motverka uppkomsten av illegalt spel. Statens ungdomsråd säger att spelets negativa sociala konsekvenser tycks ha ökät i omfattning.

5.5. Risker för illegalt spel

Flera av remissinstanserna varnar för att ett förbud mot enarmade banditer i enlighet med utredningens förslag medför risker för att ett il- legalt spel återuppstår. Några remissinstanser erinrar därvid om att ut- vecklingen av det illegala spelet utgjorde ett huvudmotiv för lagändring- arna 1973. Lotterinämnden, som inte tror att risken för illegalt spel nämnvärt minskar genom att spelet med föreslagna begränsningar av in- sats- och vinstmöjligheter tillåts på restauranger och andra lokaler där det f. n. förekommer, påpekar att om utredningens förslag genomförs ett stort antal enkronas apparater kommer att bli övertaliga varvid risken för att en illegal spelverksamhet med dessa automater uppkommer är stor. Nämnden anser dock samtidigt att de föreslagna åtgärderna för att motverka illegalt spel bör kunna göras effektiva genom samfällda insat- ser av t. ex. rikspolisstyrelsen, de lokala polismyndigheterna, riksskatte- verket och lotterinämnden, liksom genom övervakning eller reglering av importen av spelautomater. Överåklagaren i Stockholm ansluter sig till den åsikt som reservanterna Bergérus och Rosén uttryckt att ett genom— förande av utredningens förslag skulle innebära uppenbara risker för att en omfattande illegal spelverksamhet ånyo skulle uppkomma, samt att svårigheterna att spåra och beivra sådan verksamhet erfarenhetsmässigt är betydande och de rättsvårdande myndigheternas resurser härför be- gränsade, varför ett totalt förbud mot spel på enarmade banditer inte är

Prop. 1977/78: 9 18

att rekommendera. Länsäklagarmyndig/teten i Kalmar lätt påpekar att polisens resurser för att förhindra överträdelser av spelförbud är be- gränsade samt att spelet bör tillåtas i sådan utsträckning att intresset för att etablera illegalt spel hålls på låg nivå. Länsåklagarmyndigheten i Västerbottens län tror inte att den ökning av den illegala spelverksamhe- ten som kan förväntas om utredningens förslag genomförs blir så om- fattande att den motiverar ett avstyrkande av förslaget. Rikspolisslyrel- sen, som i princip tillstyrker utredningens förlag. föreslår att kravet på innehavstillstånd kompletteras med krav på införseltillstånd eftersom den drastiska nedskärningen av spelmöjligheterna givetvis medför risk för ett omfattande illegalt spel. De polisiära resurserna är nämligen en- ligt styrelsen i dagcns läge så ansträngda att frågan om prioriteringar för att koncentrera krafterna på allt grövre brottslighet blir alltmer nödvän- dig. Någon speciell insats av polisiär arbetskraft för att uppdaga och beivra så relativt ringa brott som olaga innehav av spelautomat kan därför inte påräknas. Handelskammaren för Gävleborgs, Kopparbergs och Uppsala lätt anser att utredningens tilltro till möjligheterna att hålla det illegala spelet under kontroll förefaller väl optimistisk. Sveriges Ho- tell- och Restaurangförbmzd anser det anmärkningsvärt att utredningen tagit så lätt på faran av att ett omfattande illegalt spel växer upp efter- som det just var omfattningen av det illegala spelet som föranledde riks- dagen att år 1973 införa den nu gällande tillståndsprövningen. Sedan dess har antalet spelautomater sjunkit från 15 000 å 20 000 till cirka 5000 som alla står uppställda med kontrollmyndigheternas godkän- nande. 1969 års punktskatteutredning understryker risken för illegalt spel vid ett förbud mot enarmade banditer och risken för en återgång till tidigare missförhållanden på området och menar att det kan ifråga- sättas om det är möjligt att utan väsentligt ökade insatser från polisens sida kontrollera efterlevnaden av förbudet. Sveriges Automatägares Riksförbund anser att ett förbud för det etablerade automatspelet på re- stauranger skulle medföra betydande risker för överströmning från det kontrollerade och beskattade spelet till illegalt automatspel under helt okontrollerade former. Cherryföretagen menar att ett förbud raserar det arbete som byggts upp för att slå ut det omfattande illegala spel som förekom före den l april 1973.

5.6 Ekonomiska konsekvenser av ett förbud

Några remissinstanser uppehåller sig vid det intäktsbortfall som ett förbud skulle medföra för främst restaurangnäringen men också för statskassan. Andra remissinstanser framhåller det principiellt felaktiga i att automatspelet i stor utsträckning anordnas i enskilt vinstsyfte, vilket strider mot den för lotteriregleringen gällande grundsatsen att behåll- ningen av lotterier skall användas för ideella ändamål eller tillfalla sta-

Prop. 1977/78: 9 I.?

ten. Mot bakgrund av sistnämnda principiella synpunkter anser lotteri- nämnden det vara angeläget att reglerna för automatspel omprövas. Kommerskollegium anser det uppenbart att skärpta regler kan få bety- dande ekonomiska konsekvenser för hotell- och restaurangbranschen. Oavsett om totalförbud införs eller spelintäkterna reduceras genom be- gränsning av insatsen och skärpt beskattning bör en skälig övergångstid fastställas med beaktande av dels graden av regelskärpning, dels hotell- och restaurangutredningens slutsatser beträffande branschens ekonomi. Flertalet handelskamrar har. samtidigt som de framhållit de allvarliga konsekvenser som ett genomförande av utredningens förslag kan med- föra, givit uttryck för uppfattningen av intäkterna från automatverk- samheten bidragit till en olycklig strukturutveckling inom branschen. Om förbudslinjen väljs finner handelskamrarna genomgående att den föreslagna övergångstiden bör göras längre än vad utredningen föresla- git. Östergötlands och Södernzanlands Handelskammare som framhåller att ett bortfall av intäkterna från automatspelet kommer att medföra en i och för sig välbehövlig sanering av restaurangbranschen, varvid en osund nyetablering av företag med automatspel som dominerande inslag kommer att försvinna, anser att det måste övervägas att i samband med ett förbud ge branschen ett temporärt ekonomiskt stöd för att motverka alltför långtgående nedläggningar och personalinskränkningar. Även NO ifrågasätter om inte övergångstiden skall utsträckas ytterligare ett eller två år. Länsstyrelsen i Östergötlands län menar att om restaurang- näringen är så beroende av spelinkomsterna att ett förbud skulle med- föra att en del ej lönsamma företag fick läggas ned. detta kanske inte skall ses helt negativt eftersom det otvivelaktigt råder en viss övereta- blering inom branschen. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Göteborgs och Bolins lätt som anser att ett förbud mot enarmade bandi- ter skulle bidraga till en sanering av branschen genom att nyetablerade restauranger med speciell inriktning på spel skulle slås ut till gagn för de tidigare etablerade och branschutbildade restauratörcrna. Länsstyrelsen i Gotlands län menar att de problem för de anställda som ett. förbud mot spel på restauranger kan medföra under en övergångsperiod bör kunna lösas genom insatser av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att det bör övervägas att utsträcka tidpunkten för avvecklingen av spelet på restauranger ytterligare ett år utöver vad utredningen föreslagit. Sveriges Hotell- och Restaurang/ör- bund erinrar om att de ekonomiska svårigheterna av ett förbud inte, så- som ibland görs gällande, främst skulle drabba ett fåtal mera utpräglade spelrcstaurangcr i storstäderna. Dessa torde nämligen ha förhållandevis goda möjligheter att lägga om sin verksamhet. För ett stort antal stads— hotell som anstränger sig att bibehålla sin standard och förnya företaget på intäkterna från 2—3 automater är följderna däremot svårare och kommer med all sannolikhet. att kräva ekonomiska stödåtgärder.

Prop. 1977/78: 9 20

SARA, som beträffande de ekonomiska konsekvenserna hänvisar till vad bolaget uttalat i betänkandet del 11 s. 36, anser att om utredningens förslag genomförs krävs en väsentligt längre övergångstid ej understi- gande tre år. Sveriges Automatägares Riksförbund menar att vid en. jämförsele mellan å ena sidan det berättigade önskemålet att hjälpa den lilla grupp av personer som lider av spelmani och å andra sidan den stora gruppen vanliga automatspelares berättigade krav på tillgång till automatspel i ordnade och kontrollerade former samt restaurangernas och automatägarnas ekonomiska engagemang för detta ändamål, utred- ningens förslag ter sig som ett onödigt och alltför långtgående ingrepp i näringsfriheten. Sveriges nöjesparksförening anser den föreslagna över- gångstiden helt otillräcklig. TCO och Handelstjänstenzunnaförbundet föreslår en övergångstid om "18 månader. Hotell- och Restauranganställ- (las Förbund, som anser att enarmade banditer bör totalförbjudas anser att tidpunkten för avvecklingen bör fastställas med hänsynstagande till de förslag som Hotell- och Restaurangutredningen avser att lägga fram.

Några remissinstanser erinrar också om det intäktsbortfall för stats- kassan som skulle bli följden av ett förbud. Sveriges Autonzatägares riksförbund påminner om statens intäkter av spelskatten, inkomstskatten från automatägarna och deras anställda och mervärdeskatten vid för- säljning och uthyrning av automater. Cherryföretagen framhåller att spelföretagen per år erlägger 100 milj. kronor i punktskatter och löne- skatter. Riksskatteverket påminner om att nu gällande skattesatser för spel beräknats med hänsyn till den behållning som enarmade banditer med en insats av en krona beräknas ge. Om sådana apparater förbjuds bör skattesatserna ses över eftersom då tillåtna spel knappast kan bära så hög skatt. Riksskatteverket påpekar också att det nu torde finnas tek- niska förutsättningar för att införa beskattning i förhållande till behåll.- ningen på varje apparat. 7969 års punktskatteutredning anser att 1.973 års lagstiftning bidragit till en sanering av automatspelet bl. a. genom att antalet enarmade banditer nedbringats från minst 15 000 till cirka 6 000 samt att antalet illegala apparater nu torde ha reducerats högst väsent- ligt. Att förhållandena ändå inte är helt tillfredsställande beror enligt punktskatteutredningen bl. a. på att skatten, som utformats som en fast avgift i stället för som en procentuell andel av spelanordnarnas intäkter, inte fått den begränsande effekt som avsetts samt på en alltför liberal tillståndsgivning och bristande kontroll. Kommerskollegium anser att man mot bakgrund av de tekniska förutsättningar som nu finns att kon— trollera myntflödet i spelautomaterna borde överväga att införa procen- tuell beskattning på detta område.

5.7 Begränsning av insatsen till 25 öre

Flertalet remissinstanser har i princip inte något att erinra mot. en be- gränsning av insatsen till 25 öre. Några remissinstanser framhåller att

Prop. 1977/78: 9

Zl det om en sådan begränsning genomförs blir onödigt att begränsa spelet till tivolin och folkparker eftersom spelet då blir så harmlöst att det gott kan tillåtas på samma lokaler och i samma sammanhang som för närva— rande eller som några remissinstanser föreslår t. o. m. utsträckas till restauranger utan utskänkningstillstånd i enlighet med reservanterna Bergérus och Roséns förslag. Ytterligare andra remissinstanser varnar för att en så hård begränsning av insatserna skulle till sina effekter vara liktydig med ett förbud och leda till illegalt spel på de övertaliga enkro- nas apparaterna. Någon remissinstans påpekar att en insats om en krona och en högsta vinst om 20 kronor redan med dagens penningvärde får anses relativt blygsam om den tillämpas strikt dvs. utan s. k. förhöjda vinstchanser och att vid fortsatt inflation dessa belopp inom bara några år kommer att framstå som lika obetydliga som 25 öre respektive 5 kro- nor gör i dag. Lotterinänznden biträder utredningens förslag. Kammar- rätten i Göteborg ansluter sig, därest enkronas apparater anses böra för- bjudas. till reservanterna Bergérus och Roséns förslag att 25 öres auto- mater bör få förekomma i samma omfattning som för närvarande och därjämte också på restauranger utan utskänkningstillstånd. Socialstyrel- sen delar utredningens uppfattning att spel som begränsas till en insats om 25 öre och en högsta vinst av 5 kronor allmänt torde betraktas som en förströelse bland många andra. Kontnterskolleginnt anser att ett be- varande av nöjesmomentet och en samtidig reducering av de sociala riskerna torde kunna uppnås genom att de av utredningen föreslagna reglerna för automatspel -—— insats 25. öre och högsta vinst 5 kronor införs för spel även på hotell och restauranger och med en restriktivare tillståndsgivning avseende bl. a. antal apprater. deras placering och spel— tid. Västerbottens hraulelskunznzare. som intet har att erinra mot utred- ningens förslag att begränsa insatsen och vinsten. ifrågasätter om inte automater med låga vinstinsatser och vinstchanser bör få uppställas på restauranger. L("insstyrelsen i Jönköpings län anser att en begränsning av insatsen till 25 öre förmodligen inte kommer att medföra någon föränd- ring i barns och ungdoms spelvanor eller minska följdverkningarna för dem och förordar i princip liksom Pensionärernas Riksorganisation ett totalt förbud. .Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län tillstyrker utred- ningens förslag. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att en be- gränsning av insats och vinst i enlighet med utredningsförslaget torde återge spelet karaktären av förströelsespel och beröva det dess från so— cial synpunkt skadliga attraktionskraft. Sveriges Antonia/ägares Riks/ör- bund erinrar om att insatsen år l973 höjdes till en krona med beaktande av den fortgående penningvärdeförsämringen sedan år 1955 då insatsen bestämdes till 50 öre. Förbundet betonar att en begränsning av insatsen till 25 öre skulle komma att medföra en överströmning till illegalt spel samt framhåller att det i och för sig kan vara ett rimligt önskemål att antalet 25 öres apparater ökar i förhållande till antalet en kronas appara-

IJ lx)

Prop. 1977/78: 9

ter, men att en kombination av 25 öres spel och en kronas spel erbjuder allmänheten ett bättre val under kontrollerade former eftersom om ytterligare några år en kronas spel kommer att framstå som lika harm- löst som 25 öres spel är i dag. Förbundet anser att för 25 öres apparater högsta vinst bör kunna uppgå till 20 kronor. Sveriges nöjesparksförening anser begränsningen av spelet till 25-öringar alltför restriktiv och mot bakgrund av den fortgående inflationen föga realistisk. I vart fall torde insatsen inte behöva sättas lägre än till 50 öre.

5.8. S. k. förhöjd vinstchans

Förslaget att förbjuda s. k. förhöjd vinstchans tillstyrks av så gott som samtliga remissinstanser. Förhöjd vinstchans anses allmänt utgöra den faktor som effektivast bidrar till att göra spelet attraktivt genom att sti- mulera och underblåsa spelarnas önskemål och förhoppningar att kunna göra betydande vinster. De remissinstanser som berört frågan, däribland Sveriges Automatägares Riksförbund, är eniga om att spelet skulle av- dramatiseras och te sig mindre lockande och därigenom få en önskad karaktär av förströelsespel om s. k. förhöjd vinstchans respektive pro- gressiv jackpot förbjöds.

5.9. Spel på fartyg

Några remissinstanser anför synpunkter på den särskilda problematik som rör automatspel ombord på fartyg och den till synes nödvändiga särregleringen av detta. JK berör frågan om vad som skall gälla i fråga om apparater på utländska fartyg som inte omfattas av sådana dispenser som regeringen föreslås få meddela exempelvis kryssningsfartyg som en eller ett par gånger anlöper svensk hamn. Frågan har inte berörts i betänkandet men en lösning skall kunna vara, säger JK, att frågan reg- leras i av regeringen meddelade bestämmelser. I så fall aktualiseras emellertid åter problematiken rörande en till regeringen på sådant sätt delegerad normgivningsmakts förenlighet med regeringsformen, vilken JK i annat sammanhang berört. Åklagarmyndigheten i Malmö åkla- gardistrikt anser att bestämmelsen om automatspel och innehav av apparater för sådant spel ombord på svenskt passagerarfartyg bör in- skränkas till att omfatta linjetrafik mellan svenska hamnar så att icke konkurrensen snedvrids mellan den svenska sjöfarten och utländska re- derier. Länsåklagarmyndigheten i Södermanlands län finner utred- ningens förslag ändamålsenligt och anser att en likartad bedömning bör ske mellan alla fartyg på samma rutt oavsett nationalitet. Läns-åklagar- myndigheten i Västerbottens län ansluter sig till utredningens bedöm- ning att regleringen av apparater på färjor i trafik på svenska hamnar får ske i särskild ordning. Hovrätten över Skåne. och Blekinge. har an-

Prop. 1977/78: 9 23

lagt vissa redaktionella synpunkter på lagtexten. Rikspolisstyrelsen an- ser att spel på enarmade banditer ombord på fartyg i linjetrafik mellan svensk och utländsk hamn kommit för att stanna och att en tämligen stor dold brottslighet i form av spel ombord på utländska passagerarfar- tyg på svenskt vatten kan förmodas förekomma. Det är därför angeläget att det av utredningen föreslagna arbetet med att åstadkomma över- enskommelser med främmande länder kommer till stånd snarast möjligt. Dessa överenskommelser bör vara träffade då den nya lagstiftningen träder i kraft. Styrelsen anser det också böra övervägas om inte i fråga om utländskt fartyg regeringen bör ges möjlighet att medge undantag från bestämmelserna även i fråga om bingospel och roulettspel. Riks— skatteverket påpekar att en utvidgning av tillståndskravet till spel även på internationellt vatten skulle underlätta skattekontrollen. Riksskatteverket föreslår att tillståndskravet skall omfatta alla fartyg således inte bara passagerarfartyg utom möjligen sådana som inte går i linjetrafik på svensk hamn och där spel inte anordnas i syfte att kringgå bestämmel- serna i lotterilagen exempelvis tillfälligt gästande kryssningsfartyg. Skå- nes Handelskammare vill framhålla de konsekvenser utredningens för- slag skulle kunna få för den svenska färjetrafiken. vars ansträngda eko- nomiska situation bör föranleda en genomarbetad ekonomisk analys av förslagets konsekvenser innan beslut fattas. Landshövdingen Gustafsson jämte övriga reservanter i Länsstyrelsen i Gotlands län framhåller att spelverksamheten på Gotlandsbolagets båtar ofta kan vara livlig men att några olägenheter härav inte framkommit. Polisstyrelsen i Visby för- ordar att tillstånd till enarmade banditer på fartyg lämnas av regeringen. Polisstyrelsen i Malmö polisdistrikt ifrågasätter behovet av att utsträcka författningens tillämplighet utom riket. I vart fall bör detta endast komma i fråga för svenskt passagerarfartyg i linjetrafik mellan svensk och annan nordisk hamn och först sedan överenskommelse träffats med övriga nordiska länder om likformig reglering. Utländska kryssningsfar- tyg och andra utländska fartyg som endast passerar svenskt vatten bör medges generellt tillstånd till spel bl. a. av hänsyn till kontrollsvårighe- tcrna. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län finner det angeläget att man så långt som möjligt minskar skadeverkningarna av spel på enar— made banditer ombord på fartyg, vilket endast torde kunna ske genom överenskommelser med andra länder med fartyg i linjetrafik på Sverige. Svenska Kmnnumförbzmder finner det angeläget att överläggningar kommer till stånd med länder som bedriver linjetrafik på Sverige för att avskaffa enarmade banditer på fartyg. Pensionärernas riksorganisation delar utredningens uppfattning att det inte finns anledning antaga att automatspel på fartyg skulle vara förknippat med mindre olägenheter än automatspel i övrigt. Det kan tvärtom antagas vara motsatta förhållande bl. a. med hänsyn till de begränsade möjligheterna till annan sysselsätt- ning på fartygen. Sveriges Antormttägares Riksförbund motsätter sig

Prop. 1977/78: 9 24

förslaget att utsträcka lotteriförordningens tillämplighet till internatio- nellt vatten och menar i stället att det bör övervägas om inte automat- spel på fartyg destinerade till utländsk hamn borde få bedrivas redan när fartyget lämnat svensk kaj enär det uppfattas som löjeväckande att be— höva invänta att fartyget når internationellt vatten. Sveriges Redarför— aning bekräftar den stora ekonomiska betydelse som automatspel har för svenska färjeredericr och noterar med tillfredsställelse att utredningen ådagalägger förståelse för de kontrollsvårigheter som skulle följa med förbud mot automatspel ombord på fartyg i internationell trafik samt den snedvridning av konkurrenssituationen som skulle följa av att ett förbud riktades endast mot svenska fartyg. Föreningen anser det således berättigat att beträffande spel på fartyg göra avsteg från huvudprincipen om ett förbud. En eventuell avveckling av spel på fartyg måste ovillkor- ligen drabba alla rederier lika oavsett nationalitet samtidigt som allmänt godtagna folkrättsliga principer beaktas. Föreningen finner utredningens förslag förete allvarliga brister i båda dessa hänseenden. Föreningen på— pekar också att bortsett från den juridiskt egenartade och oklara kon- struktionen i fråga om regleringens tillämpning på svenska respektive utländska fartyg den i sak synes leda till en utvidgning av spelets om- fattning, vilket ter sig egendomligt mot bakgrund av utredningens mål- sättning att inskränka spelet. Utredningen har inte med tillräcklig grundlighet analyserat möjligheterna för Sverige att sluta avtal med ut- ländska statcr om begränsning av automatspel och framför allt inte vil- ken räckvidd sådana överenskommelser skulle få i praktiken. Samman- fattningsvis anser föreningen att utredningens förslag rörande automat- spel på fartyg innehåller så många principiellt betänkliga och sakligt otillfredsställande eller oklara komponenter att förslaget i denna del icke är tjänligt som underlag för lagstiftning.

5.10. Tillståndsmyndighet

Av de remissinstanser som särskilt berört denna fråga tillstyrker fler— talet utredningens förslag att lotterinämnden handhar tillståndspröv- ningen.

Lotterinämnden själv anser däremot att utredningsmajoritetens för- slag strider mot strävandena att så långt som möjligt decentralisera ad- ministrativa beslut samt att vid en central tillståndsgivning hänsyn måste tas till förhållandena på den plats och i den lokal där spelet skall bedri- vas. Det blir därför nödvändigt för den centrala tillståndsmyndigheten att i varje ärende inhämta yttrande från lokal myndighet, vilket leder till dubbelarbete och gör förfarandet tungrott och arbetskrävande. Lotteri- nämndcn förordar att tillståndsgivningen i stället anförtros länsstyrel- serna, vilket torde medföra vissa administrativa fördelar jämfört med vad som gäller f. n. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Göte-

Prop. 'l977/78: 9 :>;

borgs och Bohus län som anser att om enarmade banditer även i framti- den eller övergångsvis under en längre avvecklingsperiod än den utred- ningen föreslagit tillåts på restauranger. tillståndsprövningen bör över- flyttas från polismyndighct till länsstyrelse samt riksskatteverket som anser att även om vissa administrativa fördelar är att vinna genom att lotterinämnden centralt svarar för tillståndsgivningen kännedomen om de lokala förhållandena dock är så pass värdefull att tillståndsgiv- ningen även i fortsättningen bör handhas av länsstyrelse eller polismyn- dighet men under tillsyn av lotterinämnden. Åklagarmyndigheten i Malmö åklagardistrikt samt polisstyrelserna i Norrköping och Solna po- lisdistrikt anser att polisstyrelsen som har lokalkännedom bör vara till- ståndsmyndighet.

5.11. Föreslagna alternativ till ett förbud

Några remissinstanser pekar särskilt på olika konkreta åtgärder som enligt deras mening skulle leda till en tillfredsställande sanering av spe- let utan att i lika hög grad som ett förbud medföra risk för negativa konsekvenser eller som bör vidtagas för att sanera spelet i avvaktan på att förutsättningar för en total reglering av automatspelet eller förutsätt- ningar för en bedömning av en sådans effekter föreligger.

Kommerskollegium anser att de sociala problemen kan begränsas genom en restriktivare tillstånclsgivning avseende bl. a. antal apparater per uppställningsplats, apparater-nas placering och deras tillgänglighet i tiden. Denna uppfattning delas av Stockholms Handelskammare samt Handelskammaren för Gävleborgs, Kopparbergs och Uppsala län. Den senare rekommenderar en restriktivare tillståndsgivning. inte minst vad gäller antal apparater per företag och strängare regler för placering av apparaterna i de olika lokalerna samt anser det böra övervägas om inte apparaterna skulle hållas tillgängliga för spel endast på kvällstid mellan vissa klockslag. En sådan begränsning skulle sannolikt begränsa spelet till restauranggäster och minska spel av de grupper som utred- ningen anser vara i särskilt behov av skydd. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår att intill dess utredningens förslag om förbud mot automatspel på restauranger träder i kraft. bestämmelser införs om att spel på enarmade banditer inte får ske före klockan 18.00 på restau- ranger. Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län anför att en bättre ordning beträffande arbetsmiljön på restauranger kan vinnas genom att man i samband med tillståndsgivning dels inför förbud för re- staurangpersonal att i tjänsten spela på enarmade banditer, dels lämnar föreskrift om uppställningsplats för apparaterna. Sveriges Ilotell- och Restaurang/örbund föreslår, att spelets omfattning regleras genom att man maximerar antalet apparater på varje restaurang. att förbud mot reklam för spel övervägs, att spelets attraktion regleras genom begräns- ning av vinstmöjligheterna främst genom förbud mot progressiv jackpot,

Prop. [977/78: 9 26

att spelets lättillgänglighet begränsas genom regler om att apparaterna ställs upp så att endast egentliga restauranggäster kan nyttja dem, att kontrollen av spelet effektiviseras samt att en proportionell skatt införes. Sveriges Automatägares Riksförbund förklarat sig berett att i syfte att minska eventuella olägenheter med automatspel på restauranger lämna ytterligare synpunkter på vilka praktiska åtgärder som kan genomföras exempelvis bestämmelser om godkända räkneverkssystem i varje appa- rat för kontroll av myntflödet, enhetliga föreskrifter om placering av ap- parater i restauranglokaler, skyldighet att anslå vinstplaner och uppgift om genomsnittlig minimiutbetalning där spelet bedrivs, föreskrift om minimiålder 18 år för spel. Förbundet erinrar också om att det tidigare fört fram tanken på statlig auktorisation av företag som tillhandahåller utbetalningsautomatcr. Cherryföretagen föreslår förbud mot progressiv jackpot, krav på godkända räkneverk i apparaterna. begränsning av spe- let till den miljö där kontrollen är effektiv dvs. restauranger, översyn av lotteriförordningen så att en enhetlig tillämpning kan uppnås, skyldighet att anslå vinstplaner, krav på garanterad genomsnittlig minimiutbetal- ning, minimiålder 18 år, statlig auktorisation för spelföretag.

5.12. Spelskatt

Oaktat utredningen inte närmare har berört frågan om Spelskatt på automatspel anför några remissinstanser synpunkter på denna. Riksskat- teverket anför således att de nuvarande skattesatserna har fastställts mot bakgrund av den behållning som s.k. enarmade banditer med en insats av en krona beräknats gc. Om dessa automater i princip förbjuds, kom- mer skattesatserna att endast bli tillämpliga på sådana automattyper som ”Penny Fall", lyftkranar m.fl. Dessa automater torde, såvitt riks- skatteverket kan bedöma, i allmänhet knappast kunna bära så hög skatt. Riksskatteverket föreslår därför att skattesatserna ses över.

I fråga om sådana enarmade banditer som är konstruerade för spel med andra insatser än 25-öresmynt och som eventuellt kan komma att tillåtas på båtar synes någon sänkning av spelskatten inte böra komma ifråga. Spelskatten för automater är relativt lätt att kontrollera och är administrativt sett inte särskilt svårhanterlig. Riksskatteverket säger sig ha framhållit i tidigare remissyttranden beträffande spelskatten, att be- skattning cfter behållningen borde eftersträvas. Kunde denna kontrolle- ras skulle också den skatteundandräkt, som otvivelaktigt förekommer beträffande den direkta skatten, kunna minskas. —— Riksskatteverket så- ger sig slutligen ha erfarit att det numera finns för enarmade banditer avsedda elektroniska räkneverk i marknaden som är tillförlitliga och svåra att manipulera. Enligt riksskatteverkets mening kan därför tiden nu vara inne att utfärda föreskrifter om att räkneverk av viss typ skall vara installerade, i vart fall i enarmade banditer. Även om som regel en- dast insats med 25-örcsmynt kommer att tillåtas i fortsättningen. torde

Prop. l977/78: 9 27

omsättningen kunna beräknas bli sa stor att ett krav på räkneverk fram- står som motiverat. Enbart Liseberg hade år 1975 en intäkt från 25-öres- automaterna av 1.8 milj. kr. (5. 5 i betänkandet, Del ll) medan inkomsten från övriga automater utgjorde ca 2 milj. kr. Spelskatten för 25-öresau- tomaterna uppgick år "1975 till 75 600 kr. vilket utgör ca 4 % av intäk- terna.

Harzdelskammaren för Örebro och Västmanlands län anser att man kan komma till rätta med det enskilda vinstintressct genom att se över reglerna om skatt på spelet. Kommerskollegium, Sveriges Hotell- och Restaarangförband samt Sveriges Automatägares Riksförbund anser att det finns anledning att överväga att införa en proportionell beskattning av automatintäkterna mot bakgrund av att det numera finns helt säkra räkneverkssystem och därmed tekniska möjligheter att kontrollera myntflödet i spelautomaterna. 1969 års pnnktskatteutredning anför att nuvarande bestämmelser rörande spel på enarmade banditer bygger vä- sentligen på de förslag som punktskatteutredningen framförde i betän- kandet Skatt på spel (DS Fi 1972: 2). "Det torde enligt punktskatteutred- ningen inte kunna förnekas att I973 års lagstiftning har bidragit till en sanering av automatspelet. Bland annat har antalet enarmade banditer nedbringats från minst 15 000 till ca 6 000. .Det bör härvid observeras att flertalet av de apparater som var i bruk före år 1973 användes i strid med då gällande bestämmelser och att antalet illegala automater nu torde ha reducerats högst väsentligt. Att förhållandena i fråga om auto- matspelet ändå inte är helt tillfredsställande beror enligt utredningen bl. a. på att skatten inte fått den begränsande effekt som avsågs med punktskatteutredningens förslag om beskattning av spelet, eftersom denna utformades som en fast avgift i stället för den av utredningen för- ordade procentuella skattcn på spelanordnarnas intäkter av spelet. En— ligt lotteriutredningens beräkningar motsvarar skatten med nuvarande skattesatser mellan 8 och 22 % av behållningen medan punktskatteut- redningen förordadc en procentuell skatt om 50 %. Punktskatteutred- ningen förutsätter att de konsekvenser ett genomförande av lotteriutred- ningens förslag får för spelskatten. såväl materiellt som i fråga om den författningsmässiga utformningen. uppmärksammas vid de fortsatta övervägandena.

6. Föredrag-anden 6.1 Inledning

Regler om automatspel, dvs. spel på s. k. enarmade banditer och and- ra spelautomater. finns i lotteriförordningen (1939: 207, omtryckt 1974: 22l ändrad senast l977: 295).

Enligt de regler som gällde fram till och med den 3l mars 1973 fick

Prop. '1977/78: 9 28

automatspel anordnas utan tillstånd endast i samband med offentlig till- ställning eller tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller all- männyttigt ändamål och under förutsättning bl. a. att vinsterna utgjor- des av varor eller av anvisningar (polletter eller spelmarker) gällande som betalningsmedel endast inom området för tillställningen. Uppfylldes dessa förutsättningar fick automatspelet anordnas efter anmälan till po- lismyndighet. Sådan anmälan skulle göras minst sju dagar före tillställ- ningen.

De nu gällande bestämmelserna om automatspel trädde i kraft den 1. april 1973. De innebar ett generellt krav på tillstånd av polismyndighet för att anordna automatspel. Samtidigt liberaliserades bestämmelsen om vinsternas beskaffenhet så att vinst i form av pengar tilläts. Motivet här- för var att det hade visat sig omöjligt att effektivt kontrollera att vinst— polletter inte löstes in i pengar av Spelanordnarna samt att illegalt spel hade fått allt större omfattning. Samtidigt infördes beskattning av auto- matspelet utom i fråga om sådana förströelsespel, som antingen inte ger någon vinst alls eller som normalt endast ger möjlighet till vinst i form av ett frispel. För sådana spel krävs inte heller tillstånd. Högsta belopp för insatsen fastställdes till en krona. Den 1 juli 1.974 överfördes till— ståndsgivningen beträffande sådant automatspel, som anordnas i sam- band med bingospel, från polismyndighet till länsstyrelse.

Genom 1973 års lagändringar hoppades man kunna stävja det illegala spelet. Automatspclet hade under 1960-talet fått en vida större utbred- ning än tidigare och ökningen ansågs i stor utsträckning bestå i illegalt spel på s. k. enarmade banditer. Sådana hade placerats ut på näringsstäl- len, i affärer, på bensinstationer m.fl. ställen. De polletter, som betala— des ut och som endast skulle få användas till fortsatt spel löstes dock i tilltagande utsträckning in mot reda pengar. Enligt gjorda beräkningar fanns det före år "1973 cirka 1.5 000—20 000 tillståndspliktiga spelappa- rater i Sverige, medan. enligt 1972 års lotteriutredning antalet år 1975 beräknades ha sjunkit till cirka 6 300. varav cirka 4 200 på restauranger. Genom dc vidtagna lagändringarna synes således spelets omfattning och utbredning ha begränsats högst avsevärt även om det inte kan uteslutas att visst illegalt spel alltjämt förekommer.

Legalt spel på s. k. enarmade banditer liksom på andra tillståndsplik— tiga mekaniska apparater förekommer numera dels i samband med of- fentlig nöjestillställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivolirörelse, dels på restauranger som har tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl, dels i samband med bingospel, som inte är eller kan jäm- ställas mcd automatbingo.

Frågan om spelautomaterna —— i första hand de s.k. enarmade bandi- terna har "vid flera tillfällen behandlats av riksdagen. Denna begärde år 1975 (NU 1975/76: 6, rskr 1975/76: 33) att 1972 års lotteriutredning,

Prop. 1977/78: 9 29

som redan hade i uppdrag att utreda alla former av lotterier och spel, skulle fa i uppdrag att med största skyndsamhet utreda även frågan om förbud mot automatspel. Ett sådant uppdrag lämnades av regeringen den 4 december l975.

Utredningen har i delbetänkandet (_Ds H 1976: 3) Enarmade banditer lagt fram förslag till ändring i lotteriförordningens regler om automat- spel. Förslagen innebär i huvudsak att spel på s.k. enarmade banditer och liknande apparater skall få anordnas efter tillstånd bara på tivolin och i samband med offentliga nöjestillställningar i folkparker. att högsta insatsen får utgöra 25 öre, att högsta vinsten inte får överstiga 20 gånger insatsen dvs. högst fem kronor, att 5. k. förhöjd vinstchans inte får före- komma, att särskilda regler för automatspel ombord på fartyg i trafik på Sverige införs samt att tillståndsfrågorna överförs till lotterinämnden. En reservant i utredningen —- ledamoten Nordberg vill helt förbjuda spel på s.k. enarmade banditer medan två reservanter _ ledamöterna Bergérus och "Rosén —— bl. a. anser att automatspel med 25 öres insatser i fortsättningen bör få anordnas även på restauranger utan tillstånd att servera spritdrycker och i övrigt i samma utsträckning som f.n. utom i samband med bingospel eller i kombination med s. k. flipperspel.

Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstansernas inställning till utredningens förslag är delad. Medan flera ansluter sig till förslaget vill några gå längre än vad utredningen har föreslagit och införa ett total- förbud för spelet. Andra återigen anser det lämpligast att behålla ett le- galt spel men med noggrannare kontroll och striktare föreskrifter. Någ- ra remissinstanser har också ifrågasatt. lämpligheten av att införa nya regler för spelet på enarmade banditer innan lotteriutredningen har slut- fört sitt arbete.

6.2. Särreglering av spel på s.k. enarmade banditer

Jag kommer i det följande att behandla olika omständigheter som har både principiell och praktisk betydelse för frågan om regleringen av au- tomatspel. Flertalet av de omständigheter som jag här redovisar har _ bl. a. mot bakgrund av remissinstansernas yttranden och ännu pågående utredningsarbete —— en avgörande betydelse för frågan huruvida en sär- reglering av spelet på s. k. enarmade banditer bör företas innan en sam- lad reglering av alla spelformer kan ske. Detta gäller framför allt frågor rörande gränsdragning till andra spelformer, betydelsen av automatspe— lcts sociala skadeverkningar, riskerna för uppkomsten av illegalt spel vid ett förbud samt frågor rörande de ekonomiska konsekvenserna av ett så- dant.

Lotteriutredningens motiv för att nu reglera spel på s. k". enarmade banditer i särskild ordning är den kritik som riksdagen har riktat mot dessa spelapparater. Mot detta har från flera remissinstansers sida ställts

Prop. 1977/78: 9 30

andra sakskäl som innebär att några ingripande ändringar i lotteriför- ordningen beträffande automatspel inte bör göras innan lotteriutred- ningen har slutfört sitt arbete och presenterat ett underlag för ett slutligt ställningstagande i ett sammanhang till hela spelverksamheten och alla spelformerna. Detta väntas ske under våren 1978. Jag vill i samman- hanget också erinra om att det vid remissbehandlingen har framhållits bl. a. från LO:s sida —— att man, med tanke på de konsekvenser som ett förbud för spelet eller en hård begränsning av detta kan få för re.- staurangbranschen, bör avvakta även att hotell- och restaurangutred- ningen (H 1974: 01) slutför sitt arbete. Detta beräknas ske kring årsskif- tet "1977—1978.

Ett alternativ till en särreglering i lotteriförordningen av enbart spel på s.k. enarmade banditer är att regeringen med stöd av nu gällande lagreglering utfärdar de tillämpningsföreskrifter till lotteriförordningen som behövs för att komma till rätta med olägenheterna av spelet. Så- dana föreskrifter behövs redan i och för sig för en effektiv tillämpning av lotteriförordningens bestämmelser och kan utfärdas i avvaktan på den slutliga regleringen av allt automatspel.

6.2.1. Förhållandet mellan regleringen. av spel på s.k. enarmade bandi— ter och regleringen av övriga spel och lotterier

1972 års lotteriutredning har i uppdrag att utreda alla lotteri— och spelformer i Sverige. Det nu aktuella delbetänkandet behandlar endast spelautomater av typ enarmade banditer och liknande. Utredningen har enligt egen utsago inte haft underlag för att därvid bedöma frågan om hur annat automatspel bör behandlas i fortsättningen. Ett ställningsta- gande även till dessa frågor kan dock väntas föreligga i utredningens slutbetänkande, som utredningen beräknar avlämna under våren 1978.

Flera remissinstanser pekar på att oklarhet råder beträffande hur det spel som utredningsförslaget syftar till att särreglera i praktiken skall de- finieras och avgränsas från övrigt automatspel. Jag finner dessa invänd- ningar väga tungt. Särskilt svårt finner jag det vara att göra en sådan precisering i avsaknad av närmare material rörande det automatspel som inte skulle beröras. Jag delar också uppfattningen att avgränsningen måste tydligare än vad utredningen har föreslagit angivas i författnings- texten. Med hänsyn till vad som har upplysts om den rika flora av elek- troniska automatspel som finns på den internationella marknaden och den uppfinningsrikedom som där råder torde vid en särreglering beträf- fande endast vissa automatspel gränsdragnings- och klassificeringsfrågor ändå som bl. a. lotterinämnden har påpekat — komma att vålla de tillämpande myndigheterna betydande arbete. Bl. a. kommer, som riks- skatteverket har erinrat om, klassificeringsfrågorna att beröra även bc- skattningen av spelet och kräva en översyn av skattesatserna. De gräns- dragningar och preciseringar som således ofrånkomligen måste göras i

Prop. l977/78: 9 31

samband med en reglering av olika spelformer bör inte vara proviso- riska utan bör ges en så permanent utformning som är möjlig. "[ annat fall finns risk för att man kan komma att ytterligare försvåra tillämp- ningen.

Det har under remissbehandlingen framhållits att tillämpningen av lotteriförordningen redan f.n. vållar problem bl.a. beträffande olika gränsdragningsfrågor och att det är angeläget med en omarbetning av hela förordningen. Att dessförinnan bryta ut en viss spelform för spe- ciell reglering kan möjligen som någon remissinstans har varnat för försvåra den slutliga omarbetningen av förordningen. I varje fall torde det inte komma att underlätta denna eller minska de svårigheter som finns redan nu.

Vad jag nu har sagt talar enligt min mening för att regleringen av allt automatspel således även de automatspel som utredningen ännu inte har behandlat _ bör ske i ett sammanhang och på samma gång som be- handlingen av lotterier och spel i övrigt. En väsentlig fördel med detta är att man då får bättre överblick också över konsekvenserna av regle- ringen.

De aspekter som jag här och i det följande berör får naturligtvis vika om det förhåller sig så att just spelet på s.k. enarmade banditer medför sociala skadeverkningar genom att enskilda människor drabbas av bety- dande problem av personlig och/eller ekonomisk art. Intresset av att skydda den enskilda individen måste då ta över andra lämplighetsbe- dömningar. Till detta återkommer jag nedan under 6.2.4. För tydlighe- tens skull vill jag dock framhålla att jag till de sociala skadeverkning- arna inte räknar de brister i ordningshänseende eller i fråga om kontroll och övervakning som vidlåder automatspelet idag. För att komma till- rätta med dessa brister krävs ingen lagändring. Föreskrifter som behövs för att i dessa hänseenden sanera automatspelet har redan förberetts.

6.2.2. Risker för illegalt spel

Huvudmotivet för den år 1973 genomförda liberaliseringen av reg- lerna för automatspel var att motverka det då livligt förekommande il- legala spelet. Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att en fram— tida reglering av automatspelet inte leder till att det tidigare illegala spe- let återuppstår i en eller annan form. Utredningen har själv funnit det realistiskt att räkna med att ett förbud mot spel på s.k. enarmade ban- diter medför risk för ökat illegalt spel men har ansett denna kunna mot- verkas genom regler om förbud även för innehav av apparaterna och genom att polisen vidtar nödvändiga åtgärder för att kontrollera förbu- dens efterlevnad. Sådana åtgärder för att övervaka ett förbud aktuali- serar såväl frågor om polisens prioriteringar av tillgängliga resurser som gränsdragningsproblematiken gentemot andra spelformer. Jag delar här- vid liksom flera remissinstanser uppfattningen att det är svårt att spåra

Prop. 1977/78: 9 32

och beivra illegal spelverksamhet och att de rättsvårdande myndigheter- nas resurser härför är begränsade. Att beakta dessa förhållanden och att i bedömningen väga in den eventuella risken för att ett förbud på nytt leder till illegalt spel är inte ett uttryck för uppgivenhet från samhällets sida gentemot illegala verksamheter. Sådana avvägningar måste alltid göras då man överväger ny förbudslagstiftning. Med hänsyn härtill an- ser jag att man, innan man genomför en så långtgående begränsning av spelet som ett totalt förbud, bör noga överväga om vådorna av spel på automater av typ enarmade banditer och liknande kan elimineras genom andra åtgärder. En sådan. prövning torde kunna utföras mest ändamåls- enligt om den sker i samband med översynen av hela spelfältet. Detta är enligt min bedömning ytterligare ett starkt skäl för att reglera allt au- tomatspel i ett sammanhang.

6.2.3 Ekonomiska konsekvenser av ett förbud

I stort sett råder enighet om att ett förbud mot s.k. enarmade bandi- ter skulle innebära att restaurangbranschen förlorar en betydande in- täktskälla. Utredningen tvivlar för sin del på att förlusten härav skulle få så genomgripande följder som företrädare för branschen — och se- nare även vissa remissinstanser har gjort gällande nämligen nedlägg- ning av restauranger och friställning av personal. Oavsett hur härmed må. förhålla sig anser jag det inte tillfredsställande att restaurangcrs lön- samhet och fortbestånd görs beroende av automatspel. Detta leder i längden till minskad effektivitet och en olämplig struktur inom bran- schen. Jag delar således i princip utredningens uppfattning att hänsyn till restaurangbranschens ekonomiska beroende av de s. k. enarmade banditerna inte utgör skäl mot ett förbud för sådana apparater.

För att begränsa de omedelbara negativa effekterna för såväl restau- rang- som utställarföretagen av ett förbud eller av en långtgående be— gränsning av spelet krävs emellertid en övergångstid. Bestämmandet av en sådan liksom av hur en eventuell avveckling av restaurangernas spel- verksamhet annars kan underlättas torde bäst kunna bedömas sedan ho- tell- och restaurangutredningen har presenterat sitt slutbetänkande- vilket beräknas ske omkring årsskiftet 1977—1978. Detta talar liksom andra ti- digare nämnda omständigheter för att ett slutligt ställningstagande till automatspelet får anstå tills ett fullständigt beslutsunderlag föreligger.

Däremot kan och bör _ som jag tidigare har aviserat till fullföl- jande av den redan gällande lagregleringen vissa åtgärder redan nu vid- tas även beträffande automatspelet på restauranger. Dessa åtgärder bör tills vidare främst syfta till att begränsa spelets omfattning och förbättra ordningen och kontrollen i samband med spelet samt till att begränsa de. miljöproblem som spelet kan medföra för restaurangpersonal m. fl. Självfallet kan även sådana begränsningar av spelet få ekonomiska kon— sekvenser för branschen. Samtidigt kan de emellertid underlätta en

Prop. 1977/78: 9 33

eventuell framtida avveckling av automatspelet på restauranger och möjligen också motivera restaurangerna att göra sig mindre ekonomiskt beroende av spelintäkterna. En sådan utveckling vore önskvärd från så- väl samhällets som restaurangbranschcns sida. Därvidlag torde även ex- empelVis skatten på automatspel kunna användas som ytterligare ett medel att främja en sådan utveckling. Till detta återkommer jag nedan under 6.3.3.

6.2.4. Sociala skadeverkningar

Den kritik som i den allmänna debatten har riktats mot automatspelet från social synpunkt har främst avsett två aspekter på spelet. Dels har anförts att spel på enarmade banditer orsakar betydande problem för många människor som blir beroende av spelet därför att de saknar för- måga att sluta att spela och därigenom löper risk att råka i ekonomisk misär. Dels har framhållits att spelet till övervägande del har kommit att bedrivas på restauranger där det enligt mångas uppfattning utgör ett främmande och störande element. samtidigt som bristen på uppsikt och ordning har gjort att spelet har fått en från social synpunkt oacceptabel form bl. a. genom att spelet har gjorts attraktivt och lättillgängligt. Spe- let på restauranger har också kritiserats för att det försämrar de restau- ranganställdas arbetsmiljö genom bl.a. det buller spelet förorsakar och den lockelse det kan utöva för personalen att spela.

Hasardspel i alla dess olika former — exempelvis roulettspel och and- ra s. k. kasinospel (Baccarat. Black Jack etc.) bingospel. tippning. tota- lisatorspel m. fl. innehåller alltid moment som står i ett visst motsats- förhållande till samhällets intresse att befrämja enskildas välfärd. Sådant spel innebär alltefter hasardmomentets styrka ekonomiska risker för den enskilde spelaren. I arbetet med lotteri- och spelregleringen måste stän- digt dessa omständigheter vägas in. Statsmakterna får anledning göra en samlad bedömning av de sociala riskerna med olika spel och lotterier vid behandlingen av lotteriutredningens kommande förslag.

Frågan är om de sociala skadeverkningarna i samband med automat- spel i form av s. k. enarmade banditer och liknande apparater är sådana att de motiverar att man redan nu går in med en särreglering i stället för att avvakta lotteriutredningens samlade förslag.

Många remissinstanser har ställt sig frågande till om de sociala skade- verkningarna av just automatspelet för enskilda spelare verkl-igen är så- dana att de påkallar så långt gående begränsningar av spelet som utred- ningen föreslår. Utredningens slutsatser och påståenden i dessa hänseen- den har bl. a. från några håll kritiserats hårt för att de inte skulle vara grundade på faktamaterial. Jag är självfallet angelägen att i största möj- liga utsträckning begränsa skadeverkningar av spel och lotterier. Jag fin- ner det emellertid svårt att av det föreliggande materialet dra några be—

Prop. '1977/78: 9 34

stämda slutsatser rörande omfattningen av automatspelets sociala skade- verkningar. Trots att spelet naturligtvis liksom annat hasardspel kan ge upphov till sociala olägenheter av olika slag vill jag emellertid f.n. stanna vid att konstatera att vad utredningen har anfört om spelets verk- ningar i dessa hänseenden inte synes vara av sådan art att en särregle- ring i lotteriförordningen bör forceras fram just beträffande s.k. enar- made banditer kort tid innan en samlad lösning av regleringen av lot— teri- och spelverksamheten kan väntas.

Jag är angelägen att understryka att vad jag nu har anfört inte inne- bär att spelet kan anses acceptabelt i sin nuvarande omfattning och ut- formning utan bara att en så långt gående begränsning av spelet som skulle kräva lagändring bör kunna anstå tills frågan om automatspelet kan bedömas i sin helhet. Jag vill i detta sammanhang avslutningsvis erinra om vad dåvarande departementschefen anförde i samband med att penningvinster infördes år 1973 för att det illegala spelet inte skulle framstå som lika lockande som tidigare. Han framhöll då att till följd av penningspelets dragningskraft skulle de sociala skadeverkningarna i be- tydande utsträckning komma att kvarstå men att tillståndstvång och be- skattning i förening med krav på tillställning för att få anordna spel kunde åstadkomma en från social synpunkt önskvärd begränsning av spelet. — Det torde enligt min mening vara möjligt att inom ramen för den gällande lotteriförordningen utfärda sådana föreskrifter och riktlin- jer för tillståndsmyndigheterna, som behövs för den önskvärda begräns- ningen av spelet. På motsvarande sätt bör man kunna komma till rätta med den bristande ordningen i vissa spellokalcr. Jag är angelägen att på samma sätt komma till rätta med de miljöproblem automatspelet kan medföra för restaurangpersonal m. fl.

6.2.5. Stun/nanfattning

Med hänsyn till vad jag nu har anfört och efter noggrant övervägande av de olika omständigheter som jag här har redovisat har jag stannat för att inte nu föreslå några ändringar i lotteriförordningen beträffande automatspel. Jag anser det nämligen vara lämpligast att i lag reglera allt automatspel i ett sammanhang. Slutlig ställning till frågor om förbud för vissa spelformer eller lotterier bör därför tas först sedan lotteriutred- ningen har slutfört sitt arbete. Åtgärder som kräver ändring i lotteriför— ordningen bör anstå till dess en samlad reglering av hela lotteri- och spel- komplexet kan företas.

l avvaktan på en sådan reglering bör däremot meddelas de tillämp- ningsföreskrifter om automatspelets anordnande som kan behövas för att väsentliga avarter och olägenheter av spelet undanröjs eller i varje fall begränsas. Sådana föreskrifter kan utfärdas av regeringen eller av lotte- rinämnden. Det har också visat sig att sådana föreskrifter behövs för en

Prop. "1977/78: 9 35

effektiv tillämpning av lotteriförordningens bestämmelser. Jag räknar samtidigt med att nyttiga erfarenheter kan vinnas av en på detta sätt ge- nomförd sanering inför den samlade regleringen av spelet.

6.3. Förslag till åtgärder

Som har framgått av vad jag hittills har sagt är jag inte nu beredd att förslå en reglering av automatspelet i enlighet med lotteriutredningens framlagda förslag. Jag anser emellertid som jag också har uttalat i det föregående att en rad åtgärder bör vidtas i syfte att sanera spelet. Vissa åtgärder har berörts redan i lotteriutredningens betänkande ex- empelvis förbud mot s.k. förhöjd vinstchans. Flera förslag till ytterli- gare åtgärder har förts fram under remissbehandlingen. ofta i syfte att utgöra alternativ till ett långtgående förbud mot automatspel. Jag skall här närmare utveckla dels vilka åtgärder som jag nu finner påkallade i avvaktan på den slutliga översynen dels i vilken utsträckning och på vil- ket sätt dessa bör genomföras.

6.3.1. V erkstr'illighetsförcskrifter till Iotteriförordningen

Först och främst bör ett uttryckligt förbud mot förhöjd vinstchans genast införas. Stor enighet synes råda om att idén med förhöjd vinst- chans är ägnad att förespegla spelarna möjligheter till och i vissa fall också faktiskt bereder dem högre vinster än vad som åsyftats med lotte- riförordningens bestämmelse om att högsta vinsten får överstiga tjugo gånger insatsen. En spelare som "vinner" en förhöjd vinstchans kan ex- empelvis under ett visst antal följande spel få sin vinstchans så förhöjd att han gång på gång för varje ny satsad enkrona på nytt vinner tjugo kr. Ett förbud mot Sådant "jackpot spel” torde i hög grad avdramatisera spelet genom att hasardmomentet minskas och spelets förströelsekarak- tär framhävs. Det förekommer redan att vissa tillståndsmyndigheter föreskriver att förhöjd vinstchans inte får användas av spelanordnaren med varierande grad av efterlevnad. En central föreskrift bör snarast meddelas av innebörd att förfarandet med förhöjd vinstchans förhind- ras.

En annan åtgärd som har föreslagits och som jag vill ta fasta på är maximering av antalet spelautomater som får ställas upp i samband med restaurangrörelse. [ fråga om antalet s. k. enarmade banditer per spel- plats skall. enligt lotterinämndens anvisningar, länsstyrelserna vid till— stånd till automatspel i samband med bingospel fastställa det tillåtna an- talet apparater på grundval av omsättningen på bingospelet. Dessa an- visningar sattes i tillämpning år 1.976. varvid antalet apparater i bingolo- kalerna sjönk högst avsevärt jämfört med föregående år. Beträffande polismyndigheternas tillståndsgivning till automatspel på restauranger saknas generella anvisningar rörande antalet apparater på varje spel- plats. Enligt lotteriutredningen har dock olika lokala normer utvecklats.

l'rop. 1977/78: 9 36

I Stockholms polisdistrikt gäller att varje behörig restaurang kan ges tillstånd till två spelenheter (enarmad bandit och,/eller roulett') medan tillstånd till ytterligare spelenheter beräknas med ledning av antalet sitt— platser för matgästcr och i viss mån rörelsens omsättning. Högst 15 spel- enheter får förekomma. I Göteborgs polisdistrikt ges tillstånd till högst nio s. k. enarmade banditer per restaurang.

En striktare och framför allt enhetligarc normering än f. 11. av antalet spelapparatcr är av betydelse både från ordnings- och konkurrenssyn- punkt. Regler bör därför utfärdas. De bör utformas så att de samtidigt leder till en begränsning av spelandet särskilt på de restauranger där au- tomatspelen har överdimensionerats i förhållande till restaurangserve- ringen. Detta bör åstadkommas genom att tillstånd till spel på restau- ranger ges i princip för högst två s.k. enarmade banditer med insats högre än 25 öre. Endast i den mån så är lämpligt med hänsyn till restau- rangens storlek eller omsättning, kundkrets, eller annat särskilt förhål- lande bör tillstånd ges till flera s. k. enarmade banditer, dock högst fem sådana apparater med högre insats än 25 öre på varje restaurang.

Föreskrifter om begränsningar av antalet 25-öres apparater kan före- tas av de lokala tillståndsmyndigheterna i samband med tillståndsgiv- ningen. Lotteriförordningen innehåller nämligen bemyndigande för till- ståndsmyndigheterna att föreskriva de närmare villkor och meddela de kontroll— och ordningsföreskrifter som omständigheterna kan ge anled- ning till.

Jag har här endast berört begränsningar av antalet apparater i sam- band med restaurangrörelse. Liknande begränsningar torde dock behö- vas även i fråga om automatspel i andra sammanhang. För spel i sam- band med bingo har lotterinämnden redan utfärdat sådana anvisningar medan de saknas beträffande spel i samband med tivolirörelse, nöjes- park eller liknande anläggning. F.n. anser jag mig inte ha underlag för att föreslå regeringen att meddela närmare föreskrifter rörande spelappa— raterna på sådana ställen.

Man kan emellertid utgå från att tillståndsmyndighcterna vid medde- lande av tillstånd iakttar den restriktivitet som behövs för att motverka olägenheter av spelet. TiIlståndsmyndigheterna kan således även beträf- fande automatspel som anordnas i andra sammanhang än i anslutning till restaurangrörelse på samma sätt vara återhållsamma i fråga om an- talet apparater. för vilka tillstånd ges. Enligt instruktionen för lotteri- nämnden ankommer det på nämnden att verka för att enhetliga normer för tillståndsgivningen även i dessa hänseenden utvecklas. Nämnden har därvid att utfärda de ytterligare centrala anvisningar som kan komma att behövas.

Regeringen bör utfärda föreskrifter om begränsningar av antalet ap- parater i samband med restaurangrörelse. Den allmänna strävan till återhållsamhet i fråga om antalet apparater i övrigt bör samtidigt

Prop. 1977/78: 9 37

komma till uttryck genom föreskrift om att tillstånd alltid skall avse be- stämt antal apparater. Den begränsning av spelet och den avveckling av en del av apparatheståndet som blir nödvändig för många restauranger bör få ske under en övergångstid som dock inte bör löpa längre än till den 1 januari 1979.

Förslag har också framförts om införande av viss minimiålder för rätt att spela på automatspel resp. förbud för spelanordnare att upplåta spel- automaterna till underåriga. Vissa tillståndsmyndigheter föreskriver re- dan nu — enligt vad jag har inhämtat —— villkor för tillstånd till auto- matspel av innebörd exempelvis att vissa spel inte får tillåtas för ung- dom under l5 år. Med tanke bl. a. på den rika floran av förekommande automatspel anser jag att frågan om reglering i lag av åldersgränser för spel och lotterier bör anstå till den slutliga regleringen av automatspelet. Stor vikt måste läggas vid att barn och ungdom inte otillbörligt utsätts för lockelse till hasardspel. Jag anser mig därför kunna räkna med att tillståndsmyndigheterna vid meddelande av tillstånd är uppmärksamma på de problem. som automatspel från denna synpunkt kan medföra för samhällets omsorg om ungdomen. Tillstånd till automatspel kan exempel- vis redan i dag vägras om det kan antas att spelet kommer att bedrivas av en övervägande ung publik eller eljest anordnas på sådan plats eller på sådant sätt att det kan antas komma att utöva en otillbörlig lockelse på barn och ungdom. Jag utgår i sammanhanget från att tillståndsmyn- digheterna är väl skickade att i dessa hänseenden göra de lämplighets- avvägningar som behövs. Spel på restauranger bör exempelvis ifråga om dess tillgänglighet för ungdom bedömas hårdare än spel på tivoli. som av tradition vänder sig även till barn och ungdom.

Vidare har förslag framförts om inflytande för kommunerna på till- ståndsgivningen. Detta finner jag för min del vara naturligt och lämp- ligt. Emellertid bör ett sådant inflytande kanske inte vara begränsat till endast en viss spelform utan omfatta all spelverksamhet. De närmare övervägandena av hur ett sådant kommunalt inflytande bör utformas och vad det skall omfatta bör emellertid anstå till den slutliga regle- ringen av lotteri- och spclfrågorna. Redan i dag kan det i vissa fall vara värdefullt för tillståndsmyndigheterna att få kommunens synpunkter på anordnandet av automatspel. Detta gäller framför allt beträffande bc- dömningen av om spelet i visst fall kan antas komma att medföra sär- skilda sociala skadeverkningar. Efter vad jag har inhämtat förekommer redan f. n. inom vissa län visst samarbete i dessa frågor mellan kommu- nerna och i första hand polismyndigheterna. Jag finner det vara natur- ligt och värdefullt att tillståndsmyndigheterna är öppna för att i till- ståndsärendena inhämta synpunkter från olika instanser som kan vara berörda och då inte minst från kommunen där spelet skall bedrivas. Det är dock inte lämpligt att före ett samlat ställningstagande till spel- frågorna nu centralt föreskriva omfattande ändringar i det administra-

Prop. 1977/78: 9 38

tiva förfarandet i tillståndsärendena. För de fall där ett anordnande av automatspel kan befaras medföra risker för särskilda sociala skadeverk- ningar eller där denna fråga är svårbedömd bör det vara naturligt för tillståndsmyndigheterna att bereda kommunerna tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller de fall där kommunen uttryckt önskemål om att få avge synpunkter.

.De nu nämnda åtgärderna bör genomföras så snart som möjligt. Detta gäller också vissa följdföreskrifter om att tillståndsansökan skall ha visst innehåll, att tillstånd bl. a. skall avse visst bestämt antal appara- ter samt att uppgift skall lämnas om den genomsnittliga vinstutdelning- ens andel av de totala insatserna. Avsikten är i första hand att de av re- geringen utfärdade föreskrifterna skall vara till ledning för såväl lotteri- nämnden som tillståndsmyndigheterna vid handläggningen av tillstånds- ärenden samt skapa en enhetlig tillämpning. Samtidigt bör därmed följa att automatspelet begränsas samt bringas in under mera ordnade förhål- landen och striktare regler än f.n. Verkställighetsföreskrifterna bör ut- färdas snarast efter riksdagens ställningstagande till de här framlagda förslagen och bör kunna träda i tillämpning den .] januari 1978.

I lotterikungörelsen ("1974: 222) bemyndigas lotterinämnden att med— dela närmare föreskrifter för tillämpningen av lotteriförordningen samt att pröva besvär över länsstyrelses beslut enligt förordningen. De före- skrifter som jag avser att föreslå regeringen att utfärda bör tas in i lotte- rikungörelsen.

Ett utkast till ändring i lotterikungörelsen i enlighet med det anförda har upprättats inom handelsdepartementet. Utkastet bör för riksdagens information fogas till detta protokoll som bilaga 2. Ändringarna innebär i huvudsak att kommunerna i vissa fall bör beredas tillfälle att yttra sig över ansökningar om tillstånd till automatspel (2 å"), att tillstånd skall avse bestämt antal apparater av viss typ (3 å), att antalet spelautomater i samband med restaurangrörelse maximeras samt att deras placering när- mare regleras (4 och 5 åå), att s.k. förhöjd vinstchans uttryckligen för- bjuds (6 å), att spelanordnaren skall på apparaten upplysa om bl.a. vinstutdelningens genomsnittliga andel av insatserna (7 5) samt att till- stånd bör återkallas om bestämmelserna för automatspelet inte följs (8 ä)-

Utöver de nu redovisade åtgärderna har bl. a. under remissbehand- lingen _— föreslagits även andra former av begränsning av automatspelet exempelvis begränsning av spelet till viss tid på dygnet, föreskrifter om viss högsta spelhastighet, dvs. viss minsta tid som skall förflyta mellan varje spel, föreskrifter om viss lägsta vinst samt föreskrifter om viss minsta genomsnittliga vinstutdelning. Allteftersom automatspelet ut- vecklas och tillståndsmyndigheterna vinner erfarenheter av den nu före— stående saneringen får bedömas om dessa eller eventuellt ytterligare åt- gärder kan vara lämpliga eller nödvändiga.

Prop. 'l977/78: 9 39

"Lotterinämnden som är central myndighet för frågor om tillämp- ningen av lotteriförordningen, har enligt sin instruktion bl. a. att verka för en enhetlig tillämpning av förordningen och för en ändamålsenlig kontroll av lotterier. Genom nämndens arbete med att överväga och meddela föreskrifter, medatt följa upp hur automatspelet bedrivs och med att bevaka frågor som rör kontrollen av spelet kan ytterligare viktig information rörande spelverksamheten erhållas inför det slutliga ställ- ningstagandet till lotteriutredningens arbete.

Lotterinämnden har efter vad jag har inhämtat redan förberett vissa föreskrifter, vars utfärdande emellertid har fått anstå i avvaktan på prövning av frågan om spelet över huvud taget skulle få bedrivas i en framtid.

6.3.2. Spel på fartyg

Spel ombord på fartyg erbjuder särskilda problem. Lotteriförord- ningen innehåller inga bestämmelser om automatspel på fartyg. På många passagerarfartyg i linjetrafik mellan Sverige och närliggande län- der anordnas dock ett ibland omfattande automatspel. Spelapparater av sådan typ att spelet på dem om det skedde på svenskt territorium. skulle kräVa tillstånd enligt lotteriförordningen upplåts därvid för spel i prin- cip endast då fartygen befinner sig på internationellt vatten eller om spelet är tillåtet på främmande territorialvatten också på detta. Svensk lag tillåter nämligen. som lotteriutredningen framhållit, inte spel på far- tyg som befinner sig på svenskt territorialvatten. Däremot kan spel an- ordnas på internationellt vatten och, enligt lotteriutredningen, i stor ut- sträckning även på främmande territorialvatten. Det spel som där kan bedrivas är dessutom till sina former ofta betydligt mera äventyrligt än det som får bedrivas i Sverige.

Lotteriutredningen har föreslagit att lotteriförordningens tillämpnings- områdc skall utsträckas till att omfatta automatspel på svenska passage- rarfartyg även utom riket. Att ensidigt på detta sätt vidga omfattningen av ett förbud skulle doc-k gynna de utländska fartygen i trafik på Serige. Ombord på dessa skulle spel alltjämt kunna förekomma utanför svenskt vatten. Lotteriutredningen förordar därför att regeringen söker få till stånd överenskommelser med berörda länder om spelet på fartygen. En strävan bör därvid vara att där det är möjligt inskränka spelet till for- mer, som motsvarar dem under vilka automatspel får bedrivas i Sverige. Tillstånd skulle då också kunna ges till att anordna spelet även då farty- gen befinner sig på svenskt vatten. Lotteriutredningen har i konsekvens med detta föreslagit att denna tillståndsgivning anförtros regeringen, som redan nu bör kunna lämna sådana tillstånd med stöd av l & lotteri- förordningen. Denna bestämmelse innehåller nämligen ett allmänt be- myndigande för regeringen att lämna tillstånd till lotterier av alla slag således även till automatspel.

Prop. 'l 977/78: 9 40

Flertalet remissinstanser har i princip anslutit sig till utredningens be- dömning att det är nödvändigt att behandla spel på fartyg på särskilt sätt samt att det behövs viss möjlighet att ge tillstånd till sådant spel för att bättre kunna styra och kontrollera dess omfattning. Några remiss- instanser har dock varit tveksamma till den av utredningen föreslagna rättsliga regleringen av spelet.

Av i huvudsak samma skäl som jag tidigare har anfört för att be- handla allt spel i ett sammanhang anser jag att även frågor om spel på fartyg bör tas upp till behandling i samband med den kommande slut— liga regleringen av spel och lotterier. Någon utvidgning av lotteriförord- ningens tillämpning utom landet bör således inte nu genomföras utan yt- terligare överväganden. Detta bör dock inte hindra att ansträngningar redan nu görs för att om möjligt reglera det spel som förekommer på internationellt vatten. Möjligheterna att få till stånd överenskommelser med andra berörda länder bör därvid prövas. Om det då visar sig nöd— vändigt att tillåta visst spel på svenskt vatten för att uppnå att spelet utanför detta bedrivs enligt i huvudsak motsvarande former som auto- matspel i övrigt i Sverige, bör tillstånd till automatspel ombord på passa- gerarfartyg t.v. kunna ges av regeringen enligt .l & lotteriförordningen. Tillstånd måste sökas för varje särskilt fall. Såsom villkor för tillståndet kan få gälla att automatspelet inte anordnas under andra former utanför svenskt territorialvatten. Av vad jag nu har sagt framgår att tillstånd en- dast torde komma att meddelas för spel på fartyg i linjetrafik på länder, med vilka överenskommelser träffas om en närmare reglering av far- tygsspelet.

6.3.3. Spelskatt

Automatspel beskattas enligt lagen (1972: 820) om skatt på spel (änd- rad senast l976: 31'1). Spelskatten utgår f. n. med vissa fasta belopp för varje automatspel som kräver tillstånd enligt lotteriförordningen obe- roende av omsättningen på apparaten. Dessa är sedan den 1 januari 1976 för 25-öres apparater 100 kr per kalendermånad, för en kronas ap- parater 500 kr per kalendermånad och för en kronas apparater på re— staurang 900 kr per kalendermånad. I fråga om automatspel i samband med offentlig nöjestillställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivolirö- relse utgår Spelskatt med hälften av de nu nämnda beloppen om spelet anordnats högst 15 dagari månaden.

I den allmänna debatten har gjorts gällande att Spelanordnarna gör betydande vinster på automatspel eller åtminstone på vissa former av automatspel som just s.k. enarmade banditer och liknande. Det har därvid liksom även under remissbehandlingen påpekats att detta strider mot en av huvudprinciperna i den svenska lotterilagstiftningen nämligen att behållningen av lotteri skall tillfalla staten eller användas för ideell

Prop. 1977/78: 9 41

verksamhet. I samband med liberaliseringen av spelet år 1973 framhölls att beskattning skulle utgöra ett medel att i önskvärd utsträckning be- gränsa spelet. 1969 års punktskatteutredning hade i sitt delbetänkande (Ds Fi 1972: 2) Skatt på spel föreslagit att skatten för automatspelet skulle utgöra 50 % av behållningen på varje spelautomat men minst 7,5 % av de sammanlagda vinsterna. Utredningen beräknade då att skatteintäkterna av automatspelet skulle uppgå till ca 50 milj. kr. per år.

Med hänsyn till förväntade kontroll- och .redovisningssvårigheter val- des dock att låta spelskatten utgå i form av fasta avgifter. l propositio-.- nen 21972: 128 framhöll emellertid departementschefen att en spelskatt i principiell överensstämmelse med utredningens förslag borde övervägas sedan erfarenheter hade vunnits av beskattningen av spelet och sedan en bättre överblick av spelverksamheten erhållits.

Numera synes det finnas tekniska förutsättningar för att om så skulle befinnas lämpligt införa skatt relaterad till behållningen av spelet. En sådan omläggning av skattesystemet torde förutsätta vissa tekniska för- ändringar av spelapparaterna med därav följande kostnader. Jag finner det därför inte lämpligt att genomföra en sådan skatteomläggning före det slutliga ställningstagandet till i vilken omfattning automatspel fram- deles skall få anordnas. Viss ytterligare utredning kan också komma att behövas bl. a. beträffande kontroll och redovisning. En eventuell skat- teomläggning bör således anstå till dess automatspelet kan göras till föremål för en samlad bedömning. Däremot anser jag att det finns an- ledning att i avvaktan på det slutliga ställningstagandet till automatspe— let höja de nu gällande skattesatserna. Dessa är visserligen avpassade helt efter insatsernas storlek och inte efter de olika spelformernas eller spelapparaternas lönsamhet. Det är dock inte lämpligt att genom en ökad differentiering av skattesatserna nu ytterligare förstärka de gränsdrag- ningsproblem som redan finns beträffande spelautomater. För att inte Spelanordnarna genom skattesatserna skall stimuleras att reducera anta- let apparater med 25 öres insatser till förmån för lönsammare apparater med högre insatser bör skatten inte höjas för 25 öres apparaterna.

Jag föreslår därför att spelskatt fr. 0. m. den ] januari 1978 skall utgå med oförändrat 100 kr per månad för 25 öres apparater, 1000 kr pen månad för apparater med högre insats och 2 000 kr per månad för så- dana apparater uppställda i samband med restaurangrörelse. Dessa höj— ningar innebär att nu gällande skattesatser i stort sett fördubblas. Skat— teintäkterna från automatspelet uppgår för närvarande till cirka fyrtio milj. kr.

I enlighet med vad jag nu har sagt har förslag till lag om ändring i lagen (1972: 829) om skatt på spel upprättats i samråd med chefen för budgetdepartementet.

Prop. 1977/78: 9 42

7. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för regleringen av automatspelet som jag har förordat i det föregående.

2. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (l972: 820) om skatt på spel.

8. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som före- draganden har lagt fram.

ENARMADE BANDITER

Del. [

Betänkande avgivet av 1972 års lotteriutredning

Ds H 1976: 3

Prop. 1977/78: 9 45

1972 års lotteriutredning

Till statsrådet och chefen för handelsdepartementet

Överlämnande av betänkandet (Ds H 1976: 3)

Genom beslut den 26 april 1972 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för handelsdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga med uppdrag att utreda regleringen av lotteriverksamheten.

Med stöd av bemyndigandet tillkallade departementschefen den 2 juni 1972 kanslirådet Erik Thuresson, tillika ordförande, riksdagsledamöterna Sven G. Andersson, Börje Nilsson, lvar Nordberg och Karl-Eric Norrby samt direktören Holger Bergérus och förste länsassessorn Åke Rosén.

Utredningen har antagit namnet 1972 års lotteriutredning. Som experter åt utredningen förordnades den 26 juni "1973 konsu- mentombudsmannens ställföreträdare, hovrättsrådet Hans Bergqvist, och den 7 juni "1974 kanslisekreteraren Mikael Ankers.

Till sekreterare förordnades den 7 juni 1974 hovrättsassessorn Sture Stenström. Till biträdande sekreterare förordnades den 6 november 1975 fil. kand. Bertil Regardt.

Utredningen har den 2]. februari "1975 avgivit delbetänkandet (H l975.: "l) Statligt spelautomatföretag.

Sedan den "I maj 1975 är konsumentombudsmannen Sven Heurgren utredningens ordförande.

Riksdagen har. i skrivelse den 26 november 1975 hemställt att utred- ningen skall få i uppdrag att med största skyndsamhet utreda frågan om förbud mot automatspel. Regeringen har genom beslut den 4 december 1975 överlämnat näringsutskottets betänkande i ämnet till utredningen och uppdragit åt utredningen att med beaktande av riksdagsbeslutet ut- reda frågan om förbud mot automatspel.

Utredningen överlämnar härmed förslag till reglering av spelet på s. k. enarmade banditer och liknande apparater.

Reservationer har avgivits dels av ledamöterna Bergérus och Rosén, dels av ledamoten Nordberg.

Stockholm i juni 'l976. Sven Heurgren

Sven G. Andersson Holger Bergérus Börje Nilsson lvar Nordberg Karl-Eric Norrby Åke Rosén

/ Sture Stenström

Bertil Regardt

Prop. 1977/78: 9 46

Innehåll Sammanfattning .......................................... 48 Författningsförslag ........................................ 5]

Förslag till lag om ändring i lotteriförordningen (1939: 207) . . . . 5l Förslag till lag om tillämpningen i vissa fall av lotteriförordningen (1939: 207) ............................................ 55 Förslag till lotteriförordning .............................. 55 Förslag till förordning om ändring i instruktionen (1974: 223) för lotterinämnden .......................................... 55 Kap. 1 Utredningsuppdraget ................................ 57 1.1 Utredningens huvuddirektiv .......................... 57 1.2 Uppdraget om spelautomater .......................... 57 1.3 Avgränsningen av uppdraget .......................... 58 Kap. 2 Enarmade banditer .................................. 60 2.1 Tillverkning, import och export . ...................... 60 2.2 Automattyper, konstruktion och funktion .............. 60 Kap. 3 Automatspelets utveckling ............................ 62 Kap. 4 Regleringen av automatspelet . ........................ 64 4.1 Nuvarande bestämmelser om automatspel .............. 64 4.2 Lotterinämndens anvisningar om automatspel i samband med bingo . ........................................ 67 4.3 Myndigheternas handläggning av automatspelärenden . . . . 68 4.4 Kontrollen . ........................................ 72 4.5 Automatspel på passagerarfartyg ...................... 73

Kap. 5 Omfattningen och den ekonomiska betydelsen av spelet med

enarmade banditer ........................................ 76 5.1 Spelet och dess geografiska spridning .................. 76 5.2 Automatspelet på restauranger ........................ 79 5.3 Automatspelet i övrigt .............................. 80

5.3.1 Folkets park och folkets hus .................... 80 5.3.2 Nöjesparker, tivolin m.m. ...................... 8] 5.3.3 I samband med bingo .......................... 82 5.3.4 Fartyg . ...................................... 83 5.4 Spelets fiskala betydelse .............................. 84

Kap. 6 Utställarföretagen .................................. 84 6.1 Förekomst och utveckling ............................ 84 6.2 Typ av tjänster ..................................... 85 6.3 Kundstruktur ...................................... 86

Kap. 7 Promemorian statligt spelautomatföretag ................ 86

Kap. 8 Sociala konsekvenser av spel på enarmade banditer ...... 87 8.1 Uttalanden om sociala problem . ...................... 87

8.2 Skrivelser .......................................... 89

Prop. "1977/78: 9 47

8.3 Hcarings .......................................... 91 8.4 Sociala undersökningar .............................. 91 8.4.1 Tidigare undersökningar ........................ 91 8.4.2 Utredningens undersökning . .................... 93 Kap. 9 Internationell översikt . .............................. 95 Kap. 10 Utredningens överväganden och förslag ................ 98 l0.l Allmänt ........................................... 98 10.2 Tidpunkten för de nya reglernas ikraftträdande .......... 106 10.3 Spel på fartyg ...................................... 107 10.4 Kontrollfrågor . .................................... 109 10.5 Annat automatspel än spel på enarmade banditer och lik- nande apparater .................................... l l 1 10.6 Övergångsfrågor .................................... 112 Kap. 11 Upprättade författningsförslag . ...................... 112 Kap. 12 Specialmotivering till författningsförslagen ............. 1 13 12.1 Förslaget till lag om ändring i lotteriförordningen ........ 113 12.2 Förslaget till lag om tillämpningen i vissa fall av lotteriför- ordningen . ........................................ 117 12.3 Förslaget till lotteriförordning ........................ 117 12.4 Förslaget till förordning om ändring i instruktionen för lotterinämnden . .................................... 117 Reservation av ledamöterna Bergérus och Rosén ............... 118

Reservation av ledamoten Nordberg .......................... 119

Prop. 1977/78: 9 43

Sammanfattning

Riksdagen har den 26 november 1975 hemställt att 1972 års lotteriut- redning —— som har direktiv att utreda alla spelformer i Sverige skall få i uppdrag att med största skyndsamhet utreda frågan om förbud mot automatspel. Regeringen har genom beslut den 4 december 1975 över- lämnat näringsutskottets betänkande i ämnet till utredningen och upp- dragit åt utredningen att med beaktande av riksdagsbeslutet utreda frå- gan om förbud mot spelautomater. Utredningen redovisar i detta del- betänkande resultatet av det arbete som föranletts av uppdraget. Betän- kandet behandlar spelautomater av typ enarmade banditer och liknande apparater. Med liknande apparater avser utredningen sådana som till konstruktion och funktion i allt väsentligt kan jämställas med enarmade banditer.

Vissa äldre typer av enarmade banditer har sedan 1900-talets början funnits i folkparker och på tivolin. Under ”1960-talet bredde spelet ut sig till hotell, konditorier, butiker, bensinstationer och andra platser. Appa- rater med enkronasinsats i stället för tjugofemöresinsats blev allt van- ligare. Vinst fick inte utgå ipengar utan i polletter.

Från den 1. april 1973 gäller att spel på enarmade banditer får an- ordnas efter tillstånd på restauranger med rätt till utskänkning av rus- drycker, i nöjesparker och på tivolin m. fl. platser samt i samband med traditionellt bingospel. Högsta insats får utgöra en krona och högsta vinst högst tjugo gånger insatsen. 'Penningvinster är tillåtna. Antalet Spelapparater minskade efter 1973 års lagändring från minst 1.5 ()()0 till uppskattningsvis 5 000. Antalet registrerade apparater uppgick år 1975 till 6 300, varav cirka 4 000 fanns på restauranger. Omkring 5 000 av apparaterna var avsedda för spel med en krona och de övriga för spel med 25 öre. De senare fanns främst på tivolin och i folkparker. De flesta enkronasautomater är konstruerade så att spelaren under en följd av spel kan vinna sammanlagt över 100 kronor, s. k. förhöjd vinstchans.

I stor utsträckning ägs apparaterna av__s. k. utställarföretag, som hyr ut dem. Spelet beräknas under år 1975 ha omslutit cirka 1 miljard kro- nor. Därav antas spelarna av egna medel ha satsat omkring 300 miljo- ner kronor. Resten utgörs av återspelade vinster.

Spelet på enarmade banditer har utsatts för åtskillig kritik. Utred- ningen har funnit denna kritik berättigad. Även om majoriteten av spe- lare .inte drabbas, orsakar spelet på enarmade banditer betydande pro- blem för många människor. Särskilt gäller detta inkomstsvaga grupper och dem som i sitt arbete kommer i kontakt med spelapparaterna. Risk finns för att spelare drabbas av ekonomisk misär. Från arbetsmiljösyn- punkt är de enarmade banditerna på restauranger dessutom besvärande.

Spelet på restaurangerna har enligt utredningens mening inte fått en från social synpunkt acceptabel form. Det har gjorts omfattande, at-

Prop. 1977/78: 9 49

traktivt och lättillgängligt. Automaterna placeras så att de skall locka så många som möjligt. Penningspelets dragningskraft har förstärkts genom den förhöjda vinstchansen. Förströelsemomentet har kommit i skym- undan för strävan efter att få inkomster från spelet. De enarmade ban- diterna är enligt utredningens uppfattning i många fall ett främmande och störande element på restaurangerna.

I bingolokalerna är spelintensiteten hög på de enarmade banditerna och spelarna löper därmed risk att göra stora förluster. Det har visat sig att automatspelarna i dessa lokaler är mer spelbenägna än andra automatspelare. Utredningen anser att de enarmade banditerna är ett klart negativt inslag i samband med bingo.

På tivolin och nöjesfält har 25-öresspelet till viss del kvar tidigare förströelsekaraktär, men enkronasautomaterna börjar alltmer vinna in- steg på dessa spelställen.

Utredningen konstaterar att det sätt på vilket spelet med enkronas- automater bedrivs inger starka betänkligheter från social synpunkt. Dessutom är det principiellt otillfredsställande och stötande att allmän- hetens spelbenägenhet får utnyttjas i enskilt vinstsyfte på det sätt och i den omfattning som nuvarande regler medger. Vid en internationell jäm- förelse visar sig de svenska reglerna vara anmärkningsvärt liberala. Dessa omständigheter talar enligt utredningens mening för ett förbud mot allt annat spel med enarmade banditer än sådant som har karaktär av förströelsespel av ringa ekonomisk betydelse för såväl spelare som anordnare.

Mot ett förbud för enarmade banditer har anförts den ekonomiska betydelse dessa apparater kommit att få, främst för restaurangnäringen. För restaurangerna innebär ett förbud att en betydande intäktskälla faller bort. Utredningen är medveten om att detta innebär risk för ned- läggningar av restaurangrörelser och friställning av personal. I likhet med företrädare för de anställda i restaurangbranschen tvivlar utred- ningen dock på att förlusten av inkomsterna från enarmade banditer skall få så genomgripande följder som företrädare för branschen gör gällande. Utredningen finner det i längden ohållbart att stötta upp branschen med intäkter från enarmade banditer. Sådana inkomster på- verkar på ett oriktigt sätt strukturen inom branschen och leder på sikt endast till nya och större svårigheter.

Även utställarföretagen kommer att vidkännas förluster om restau- rangspelet försvinner. Detta bör dock inte i princip påverka frågan om förbud mot sådant spel. Idrottsföreningar och andra ideella organisa- tioner har till följd av begränsningar, som införts för spel på enarmade banditer i samband med bingo, redan varit tvungna att söka alternativa intäktskällor. För tivolin och folkparker torde ännu inte enarmade ban- diter med enkronasinsats ha fått sådan betydelse att ett förbud blir av- görande för deras fortsatta verksamhet.

4 Riksdagen I977/78. ] saml. Nr 9

Prop. 1977/78: 9 50

Utredningen är medveten om att det finns risk för att det illegala spelet ökar i omfattning vid en begränsning av nu tillåtna former av automatspel. Denna risk bör dock kunna motverkas genom begränsning i rätten att inneha enarmade banditer och genom kontroll av sådant .in- nehav. Även insatser från polisens sida mot illegalt spel bör bidra till att sådant spel inte ökar.

Vid en vägning av skälen för och emot ett förbud har utredningen kommit till den slutsatsen att enarmade banditer med enkronasinsats bör helt förbjudas. Däremot finner utredningen inte anledning för- bjuda automater med låga insatser och begränsade vinster på tivolin och i folkparker, där automaterna sedan länge utgjort en förströelse bland andra förströelser.

Utredningen föreslår att följande regler skall gälla för spel på enar- made banditer och liknande apparater.

1. Enarmade banditer får ställas ut bara på tivolin och i samband med offentliga nöjestillställningar i folkparker.

2. Högsta insats får utgöra 25 öre.

3. Högsta vinst får inte överstiga 20 gånger insatsen.

4. Enarmad bandit med förhöjd vinstchans får inte förekomma. De som blivit ekonomiskt beroende av inkomster från enarmade ban- diter måste enligt utredningen få rimlig tid att anpassa sig till den nu föreslagna regleringen. Utredningen föreslår därför att denna införs först den 1 januari 1978. För att anpassningen skall ske på lika villkor för alla bör de som under år 1976 haft speltillstånd kunna få förnyade tillstånd på oförändrade villkor fram till nämnda datum. Några nya spelanordnarc bör i princip inte få tillkomma under mellantiden. För att få en enhetlig bedömning av ärendena angående automat- spel föreslår utredningen att lotterinämnden i stället för polismyndig- heterna och länsstyrelserna skall lämna tillstånd till sådant spel. Ett särskilt problem utgör det spel på enarmade banditer som idag bedrivs ombord på fartyg i trafik på Sverige. Starka skäl. talar enligt utredningens mening för att förbud införs även för detta spel. Ett för- bud kan dock bara gälla svenska fartyg. Spelet skulle kunna fortsätta på de utländska fartygen. Därför torde automatspel ombord få accep- teras även i fortsättningen. Utredningen förordar emellertid att rege- ringen söker få till stånd överenskommelser med andra länder med linjetrafik på Sverige .i syfte att inskränka spelet så mycket som möj- ligt. För att ge myndigheterna möjlighet att kontrollera spelautomatmark- naden och motverka illegalt spel föreslår utredningen att det skall ford- ras tillstånd för att inneha enarmad bandit. Tillstånd skall lämnas bara för apparater avsedda för spel enligt punkterna 1—4 ovan. Undantag från tillståndsplikten kan medges utställarföretag. Den som innehar en- armad bandit utan tillstånd skall kunna straffas och spelautomat. för

Prop. 1977/78: 9 51

vilken innehavstillstånd saknas, skall kunna föl—verkas. Bestämmelserna om innehavstillstånd föreslås träda i kraft den 1 april 1978 för att göra det möjligt för automatinnehavare att avveckla sitt innehav av enarmade banditer.

Med hänsyn till den långa övergångstid som föreslås anser utred- ningen att inlösen av eller ersättning från det allmänna för spelappa- rater som inte fortsättningsvis får användas inte bör komma ifråga.

Utredningen är inte enig. En ledamot vill förbjuda allt spel på en- armade banditer utom vad gäller spel på båtar i trafik på Sverige. Två ledamöter anser att spel med 25-öresautomater bör få bedrivas inte bara på nuvarande spelplatser. med undantag för bingolokaler. utan även på restauranger utan utskänkningsrätt. Enligt deras mening skall dock kommunen ha rätt att förbjuda uppställning av spelautomat inom kommunen.

Författningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i lotteriförordningen (1939: 207)

Härigenom föreskrives i fråga om lotteriförordningen (1939: 2071 dels att i 7. 12 och 13 $$ orden ”Kungl. Maj:t" skall bytas ut mot "regeringen",

dels att i 5, 8, 12 och 13 åå ordet "förordning” skall bytas ut mot

”lag"",

dels att i förordningen skall tas in en ny paragraf, 9 & av nedan an-

given lydelse,

del.: att rubriken till förordningen samt 1. 1 a. "10 och 11 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Lotteriförordning

Lotteri om penningar eller pen- ningars värde må ej utan tillstånd av Kungl. Maj:t för allmänheten anordnas i andra fall eller i annan ordning än som stadgas i denna förordning. Detsamma gäller i fråga om sådant automat-, roulett- eller bingospel, som ej anordnas för allmänheten, om spelet anord- nas i förvärvssyfte. Kort- och tår- ningsspel jämställas i denna för- ordning med roulettspel.

Föreslagen lydelse

Lotterilag

s'

Lotteri om penningar eller pen- ningars värde må ej utan tillstånd av regeringen för allmänheten an- ordnas i andra fall eller i annan ordning än som stadgas i denna lag. Detsamma gäller i fråga om sådant automat-, roulett- eller bingospel. som ej anordnas för all- mänheten, om spelet anordnas i förvärvssyfte. Kort- och tärnings- spel jämställas i denna lag med roulettspel.

Prop. 1977/78: 9 52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Såsom lotteri anses varje företag, däri efter lottning, gissning, vadhåll- ning eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende anordning kan av en eller flera deltagare erhållas vinst till högre värde än det, som erhålles av en var deltagare. Marknads- och tivolinöjen, såsom meka- niska spelapparater, ringkastningsanordningar och skjutbanor, vilka äro förenade med vinstmöjligheter som nu sagts, skola betraktas såsom lot- terier oavsett företagens beskaffenhet i övrigt. Rätt till fortsatt spel är att anse som vinst.

Bestämmelserna i denna förord- ning äga ej tillämpning å svenska statens premieobligationer.

Bestämmelserna i denna lag om automatspel och innehav av appa- rater för sådant spel äga tillämp- ning även utom riket ombord på svenskt passagerarfartyg !" linje- trafik på svensk hamn.

I fråga om utländskt passagerar- fartyg får regeringen. medgivn un- dantag från bestämmelserna i den- na lag om automatspel och inne- hav av apparater för sådant spel.

Bestämmelserna i denna lag äga ej tillämpning å svenska statens premieobligationer.

Angående dobbleri sadgas i brottsbalken .

1 a & Spel på mekaniska eller elektroniska apparater (automatspel) må anordnas

a) efter tillstånd av polismyn- digheten under förutsättning

att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestill- ställning inom föreningslokal, an- nan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivolirörelse eller

a) om fråga är om så kallade enarmade banditer och liknande apparater efter tillstånd av myn- dighet som regeringen bestämmer, under förutsättning

att spelet anordnas i samband med tivolirörelse eller offentlig nöjestillställning inom folkets- parkanläggning,

att värdet av spelarens insats ut- gör högst 25 öre per spel,

att högsta vinst ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gång- er insatsen;

b) i annat fall än som sägs un- der a) efter tillstånd av myndighet som regeringen bestämmer, under förutsättning

att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestill- ställning inom föreningslokal, an- nan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivolirörelse eller

Prop. 1977/78: 9

Nuvarande lydelse

sådan restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till utskänkning en- ligt rusdrycksförsäljnittgsförord- ningen (1954: 521),

att värdet av spelarens insats ut- gör högst en krona per spel,

att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen.

att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes att- bragt på väl synlig plats i lokalen;

b) efter tillstånd av länsstyrel- sen ttttder förutsättning

att spelet anordnas i samband med bingospel, som ej är eller katt jämställas nted autantatbinga,

att spelet anordnas för satttma ändamål som bingospelet,

att värdet av spelarens insats utgör högst en kratta per spel,

att högsta vinsten ej överstiger ett värde, satn motsvarar tjugtt gånger insatsen,

att tillståttdsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes att- bragt på väl synlig plats i lokalen.

Tillstånd enligt första stycket a) meddelas för sådan ttöjesarrangör eller rörelseidkare, satn där avses, och gäller för viss tid eller tills vi- dare.

Tillstånd enligt första stycket b) meddelas för den sattt erhållit till- stånd till bingospelet och gäller för viss tid.

53

Föreslagen lydelse

sådan restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till utskänkning enligt rusdrycksförsäljningslagen (1954: 521),

att värdet av spelarens insats ut- gör högst en krona per spel.

att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen.

Tillståttdsbeslut, i original eller bestyrkt avskrift, skall finnas att- bragt på väl synlig plats i omedel- bar anslutning till apparaterna.

Automatspel som normalt erbjuder vinst endast i form av ett frispel på automaten må anordnas utan tillstånd.

9 5].

1 Ny paragraf.

Så kallade enarmade banditer och liknande apparater må ej itt- nehas inont riket utan tillstånd av regeringen eller myndighet sattt regeringen bestämmer.

Undantag från första stycket ntå av regeringen eller tttyttdigltet sattt regeringen bestämmer medgivas den sattt yrkesmässigt upplåter ap- parat sattt där avses.

Prop. 1977/78: 9

Nuvarande lydelse

54

Föreslagen lydelse 105

Den, som olovligen anordnar vadhållning i samband med kapp- löpning eller annan tävlan eller som, på sätt i 6 5 första stycket sägs, främjar deltagande i otillåten eller utländsk sådan vadhållning, straffes nted fängelse i högst ett år eller dagsböter.

För annat brott mot denna för- ordning eller med stöd av den- samma meddelad föreskrift dömes till dagsböter.

Den, som olovligen attardttar spel enligt 1 a 39 (1) eller innehar apparat sattt avses i 9 ,(5 eller an- ordnar vadhållning i samband med kapplöpning eller annan täv- lan eller som, på sätt i 6 & första stycket sägs, främjar deltagande i otillåten eller utländsk sådan vad- hållning. dötttes till böter eller fängelse i högst ett år.

För annat brott mot denna lag eller med stöd av densamma mcd- delad föreskrift dömes till böter.

Är brott som i andra stycket sägs grovt. må dömas till fängelse i högst ett år.

llå

Dömes någon till ansvar för brott som sägs i 10 &, må tillika. efter ty skäligt finnes, förklaras förverkade för lotteriet uppburna insatser samt bevis om rätt till delaktighet i lotteriet och andra lotteriet avseende handlingar, varmed olagligen tagits befattning.

På grund av brott som sägs i 10 & må vidare utrustning och annan egendom, som använts vid automat-, roulett- eller bingospel, eller egen- domens värde förklaras förverkade hos den som avses i första stycket eller hos den som yrkesmässigt tillhandahåller sådan egendom.

Dömes ttågon till ansvar för olovligt innehav av apparat sattt avses i 9 5 skall apparatett eller dess värde förklaras förverkade om inte detta är uppenbart obil- ligt.

Värdet av förverkad egendom tillfaller kronan.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 'l % fjärde stycket den dag då la- gen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författnings- samling, såvitt avser 9—1'] åå den 1 april 1978 och i övrigt den 1 ja- nuari 1978.

Ansökan om tillstånd enligt de nya bestämmelserna får prövas före ikraftträdandet såvitt tillståndet avser tiden därefter.

Tillstånd till automatspel som har meddelats enligt äldre bestämmel- ser upphör att gälla vid utgången av år 1977.

Prop. 1977/78: 9 55

Förslag till

Lag om tillämpningen i vissa fall av lotteriförordningen (1939: 207)

Härigenom föreskrives följande. Tillstånd enligt 1 a & lotteriförordningen (21.939: 207) får ej meddelas för annat automatspel än sådant, som under år 1976 har anordnats efter tillstånd. Nytt tillstånd får ej avse fler apparater eller apparater med högre insatser än närmast föregående tillstånd.

Denna lag utgör ej hinder för polismyndighet eller länsstyrelse att lämna tillstånd till annat automatspel än som sägs i första stycket, om spelet är avsett att anordnas i enlighet med de förutsättningar som anges i l a & lagen (1.976: 000) om ändring i lotteriförordningen (1939: 207).

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag då lagen enligt upp- gift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och gäl- ler till utgången av år 1977.

Förslag till

Lotteriförordning

Härigenom föreskrives följande.

| &

Närmare föreskrifter för tillämpning-en av lotterilagen (1939: 207) meddelas av lotterinämnden. Nämnden prövar även ärende enligt 1 a 5 eller 9 & lotterilagen .

2 &

Talan mot länsstyrelsens beslut enligt lotterilagen (1939: 207) föres hos lotterinämnden. Talan mot nämndens beslut får föras endast i ären— de enligt 1 a 5 eller 9 & lotterilagen .

Nämnden får hänskjuta ärende av större vikt till regeringen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1978, då lotterikungö- relsen (1974: 222) skall upphöra att gälla.

Lotterinämnden får före nämnda dag pröva ärende enligt 1 a 5 eller 9 & lotterilagen såvitt avser tid efter ikraftträdandet. Talan mot sådant beslut får föras före ikraftträdandet.

Förslag till

Förordning om ändring i instruktionen (1974: 223) för lotterinämn- den

Härigenom föreskrives i fråga om instruktionen (l974: 223) för lotte- rinämnden

dels att i 11. & orden ”Kungl. Maj:t” skall bytas ut mot ”regeringen". dels att 2 och 3 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Prop. 1977/78: 9

Nuvarattde lydelse

2

Nämnden är central myndighet för frågor om tillämpningen av lotteriförordningen (1939: 207).

Det åligger nämnden särskilt att fullgöra de uppgifter som anges i lotterikungörelsen (1974: 222) och i anslutning härtill med- dela råd och anvisningar,

att verka för ändamålsenlig kon- troll av lotterier, bl. a. genom ut- bildning av kontrollanter,

att i övrigt verka för enhetlig tillämpning av lotteriförordttingen (1939: 207).

56

Föreslagen lydelse

&

Nämnden är central myndighet för frågor om tillämpningen av latterilagett (1939: 207).

"Det åligger nämnden särskilt att fullgöra de uppgifter sor" anges i lotteriförordningen (1976: 000) och i anslutning härtill med- dela råd och anvisningar,

att verka för ändamålsenlig kon- troll av lotterier, bl. a. genom ut- bildning av kontrollanter,

att i övrigt verka för enhetlig tillämpning av lotterilagen (1939: 207).

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1978.

Prop. 1977/78: 9 57

Kap. 1 Utredningsuppdraget

1.1 Utredningens huvuddirektiv

I direktiven till 1972 års lotteritutredning anförde chefen för handels- departementet bl. a. att det saknades en enhetlig syn på samhällets reg- lering av lotteriverksamheten. "På grund härav och mot bakgrund av den snabba samhällsutvecklingen var tiden mogen för en grundläggande ut- redning om lotteriverksamheten och dess reglering i dagens samhälle. Utgångspunkten borde vara att lotteriverksamheten skulle vara under- kastad offentlig reglering, i första hand för att bevaka konsumenternas intressen i fråga om vinstkvalitet och kontroll, och att det skulle vara samhällets uppgift att bestämma för vilka ändamål lotterier skulle få anordnas. De sakkunniga borde analysera förhållandena och utveck— lingstendenserna på lotterimarknaden, företrädesvis från ekonomisk synpunkt. Utredningsuppdraget var inte avsett att strikt begränsas till vad som enligt lotteriförordningen utgjorde lotteri, utan de sakkunniga skulle närmare pröva vilka verksamhetsformer, som borde omfattas av en reglering på området. Uppmärksamhet borde bland annat ägnas åt frågan om insyn i och kontroll av företag, som mot ersättning skötte lotteriverksamhet. I fråga om lotterier i form av mekaniska spelauto— mater och rouletter framhölls att dessa erbjöd Särskilda kontrollsvårig- heter.

Det betonades vidare att sådana lotterier och liknande spel ofta be- drevs under otillåtna former och att det illegala spelet syntes ha fått en betydande omfattning. Det var mycket: angeläget att komma till rätta med dessa missförhållanden. Då 1969 års punktskatteutredning i be- tänkandet (Ds Fi 1972: 2) Skatt på spel lämnat förslag i fråga om till- ståndsgivning och beskattning av bland annat spel på automater, borde dock 1972 års lotteriutredning i avvaktan på prövningen av punktskatte- utredningens förslag inte ta upp de av förslaget berörda frågorna till närmare behandling. De regler för beskattning av lotterier som gällde vid tiden för direktivens utformande skulle inte närmare prövas.

1.2 Uppdraget om spelautomater

I motioner till 1975/76 års riksmöte (1975: 394, 61.0 och 624) har framhållits bl. a., att de senaste årens utveckling i fråga om spelautoma- ter, s.k. enarmade banditer, inger allvarlig oro. Spelet orsakar sociala skadeverkningar bestående i bl. a. att ekonomiskt svaga människor loc— kas till överdrivet spel. Det är främst skolungdom och personer utan arbete, t. ex. pensionärer, som är värst utsatta för lockelser från de en- armade banditerna, som i regel är lättåtkomligt placerade på matställen

Prop. 1977/78: 9 58

etc. Likaså utgör spelen det väsentliga ”nöjesinslaget” i lokaler där ma- nuellt bingospel bedrivs. Dessa omständigheter motiverar enligt två av motionärerna, att spelet omedelbart förbjuds. I den förstnämnda mo- tionen har yrkats att automatspelet begränsas så att endast folkparker och tivolin får anordna spel och att insatsen maximeras till 25 öre.

I yttrande (NU 1975/76: 6) instämde näringsutskottet i allt väsentligt i motionärernas bedömning av automatspelets sociala verkningar. Spe- let kunde i dess nuvarande form och omfattning inte anses acceptabelt. Utskottet fann starka skäl tala för att automatspelet borde förbjudas. Utskottet var dock inte berett att begära förslag om omedelbart infö- rande av förbud. Olika synpunkter kunde behöva övervägas samt över— gångs- och gränsdragningsproblem uppmärksammas. Utskottet ansåg att 1972 års lotteriutredning borde få i uppdrag att utreda frågan samt att utredningsarbetet borde bedrivas med största skyndsamhet.

Fem ledamöter i utskottet ansåg dock att förbud omedelbart borde införas och anförde i reservation att lotteriutredningen borde få i upp- drag att skyndsamt framlägga förslag till bestämmelser om förbud mot automatspel.

Riksdagen godkände den 26 november 1975 med 196 röster utskotts- majoritetcns förslag. 128 röster avgavs för reservationen. 2 ledamöter avstod från att rösta. Samma dag överlämnades i skrivelse utskottets be- tänkande till regeringen.

Regeringen har den 4 december 1975 beslutat, att utskottets betän- kande skall överlämnas till utredningen, samt uppdragit åt utredningen att med beaktande av riksdagsbeslutet utreda frågan om förbud mot spelautomater.

Med anledning av den kritik, som riksdagen sålunda riktat mot de en- armade banditerna, har utredningen funnit det motiverat att fullgöra angivna uppdrag i särskild ordning. Automatspelfrågan i dess helhet får behandlas i utredningens huvudbetänkande, som beräknas bli fär- digt under år 1977.

1.3 Avgränsningen av uppdraget

Automatspel är en form av lotteri. För lotteri som anordnas för all— mänheten krävs i princip tillstånd. Automatspel fordrar tillstånd även om det inte anordnas för allmänheten men väl i förvärvssyfte.

Automatspel definieras i 1 a & lotteriförordningen som spel på meka- niska eller elektroniska apparater. Mekaniska spelapparater anges i lot- teriförordningen som exempel på marknads- och tivolinöjen. För dessa gäller att de, Såvida en eller flera deltagare kan erhålla vinst ”till högre värde än det som erhålles av en var deltagare”, skall betraktas som lot- terier även om spelresultatet inte som för lotterier i övrigt —— helt eller delvis beror på slumpen. Detta medför att lotteriförordningen om- fattar en rik flora av olika automatspeltyper.

Prop. 1977/78: 9 59

De två stora huvudgrupperna av spelapparater är dels automater som ger penningvinster (utbetalningsautomater'), dels förströelsespel som vanligen ger vinst i form av rätt till fortsatt spel. Härtill kommer olika former av varuautomater.

Bland utbetalningsautomaterna dominerar spelautomater av typ en- armade banditer med en dragarm för att sätta igång automatens rote- rande hjul med olika symbolmarkeringar varav vissa på förhand be- stämda kombinationer medför vinst. Emellertid finns på den svenska marknaden även den finska s.k. Pajazzoautomaten, på vilken spelare på manuell väg skall söka få ned sitt mynt i någon av ett flertal "fällor", förknippade med olika vinstmöjligheter. Därjämte har man försökt att introducera en västtysk spelautomattyp i Sverige. Denna har ett antal cirkelrunda skivor med symboler, vilka skivor bringas i rotation genom att ett mynt läggs i apparaten. Betecknande för dessa spelautomater är att de mottar och utbetalar pengar eller polletter enligt för apparaten fastställd plan (jfr SOU 1970: 52 Om lot'ltier, s. 68).

Det bör emellertid observeras att det inte finns några bestämmelser, förutom sådana som gäller för insats och vinst. om hur spelautomater skall vara beskaffade med avseende på vinstutfall, spelhastighet etc. vare sig i lotteriförordningen eller eljest. (Angående automatspel i sam- band med bingo, se dock under 4.2).

Marknaden domineras av enarmade banditer försedda med myntin- kast för enkronor, s. k. enkronasautomater. Dessa är nästan utan undan- tag konstruerade så att viss högsta vinst, s.k. jackpot, kombineras med förhöjd vinstchans (högre odds) för efterföljande spel (även felaktigt kallad progressiv eller ackumulerad jackpot. Om begreppens rätta be— tydelse se kap. 2.2). Detta innebär att när den angivna vinstkombinatio- nen utfaller revideras vinstplanen till spelarens förmån under de 5—8 följande dragen. Under dessa drag har spelaren stora chanser att på nytt vinna maximibeloppet 20 kronor, varvid den sammanlagda vinsten således kan överstiga 100 kronor.

Förströelsespel har dominerats av de 5. k. flipperspelen, en lådliknan- de apparat i vilken en kula studsar mellan elektromagnetiska känsel- kroppar, som ger bestämda poängvinster. vilka räknas samman och markeras på ett räkneverk. På denna sektor sker f.n. en allt snabbare utveckling mot elektroniska apparater, som mestadels på TV-liknande skärmar markerar spelets skeende och resultat. Det som framför allt skiljer förströelsespelen från de enarmade banditerna och liknande automater är att de förra inte utbetalar pengar utan endast ger rätt till vidare spel, frispel. Med stöd av en undantagsbestämmelse i lotteriför- ordningen utställs förströelsespelen regelmässigt utan tillstånd.

Vissa Spelautomater kan sägas vara ett mellanting mellan utbetal- ningsautomater och förstörelsespel, exempelvis s.k. vattenfall (”Penny Fall”, ”Guldregn”), där spelaren skall placera ett mynt bland andra

Prop. 1977/78: 9 60

mynt. som ligger synliga på automatens bottenplatta, så att en arm, som rör sig fram och åter, ges möjlighet att fösa en del av mynten över kan- ten till ett dike, som står i förbindelse med utbetalningsskålen. Sådana spelautomater förekommer främst på tivolin. Automaterna betalar så- ledes ut vinst i form av pengar men inte enligt en för apparaten fast- ställd plan.

Varuautomater som slumpvis ger chans till verderlag för insatsen, an- tingen genom sin konstruktion (varan erhålles bara om t. ex. en lyftkran hanteras så att den griper varan) eller helt utan åtgärd av spelarna (bara vissa förpackningar innehåller en vara), får rubriceras som automatspel i lotteriförordningens mening.

Utredningens uppdrag omfattar således en stor mängd skiftande for- mer av automatspel. Utredningen begränsar sig emellertid i förevarande betänkande till att behandla spel på sådana automater som brukar be- tecknas enarmade banditer varom riksdagsbehandlingen uteslutande handlade och apparater, som till konstruktion och funktion i allt väsentligt kan jämställas med enarmade banditer. Exempel på sådana apparater är de ovan angivna finska och tyska spelautomaterna. Regle- ringen av annat automatspel och med detta närstående spelformer, exempelvis automatbingospel, återkommer utredningen till i sitt slutbe- tänkande.

Kap. 2 Enarmade banditer

2.1 Tillverkning, import och export

Någon tillverkning av enarmade banditer förekommer inte i Sverige. I stället importeras de i huvudsak från USA och till 90 % genom ett företag, Bally Scandinavia AB. Enarmade banditer redovisas i den offi- ciella handelsstatistiken tillsammans med förströelsespel och andra typer av spelautomater. Det kan därför inte med exakthet anges hur många enarmade banditer som importeras eller exporteras. Med ledning av upp- gifter som inhämtats från de större importföretagen och företag, som hyr ut spelapparater till spelanordnare (utställarföretag), kan dock anta- let importerade enarmade banditer beräknas uppgå till cirka 1 000 un- der vart och ett av åren 1974 och 1975 medan exporten under samma år uppgick till 500 resp. 300 automater.

2.2 Automattyper, konstruktion och funktion

De vanligaste automaterna av typ enarmade banditer torde kunna klassificeras i fyra olika grupper. För samtliga gäller att utfallet är slumpmässigt och helt oberoende av tidigare utfall. På vissa automater finns dock möjlighet för spelaren att under ett drag låsa fast ett eller flera hjul, s. k. hold and draw.

Prop. 1977/78: 9 61

A. "Tunga jackpotaummaler”

På denna automattyp kan insatscns storlek varieras, t. ex. mellan 1—5 kronor per spel, varvid också vinsterna bestäms i relation till insatsernas storlek och kan uppgå till avsevärda belopp. Denna automattyp är inte tillåten enligt lotteriförordningen.

B. Spa/automater med s. k. progressiv jackpot

Vid varje spel uppstegas ett särskilt jackpoträkneverk, t. ex. med 50 öre per spel. Den på detta sätt ackumulerade jackpoten betalas sedan ut slumpmässigt vid en viss kombination av symboler. Jackpoten kan även i detta fall bli relativt hög betydligt över maximigränsen 20 kronor, varför automattypen ej är tillåten i Sverige.

C. ”Moderna” jackpotautomater

Vid kombination av vissa symboler på spelautomaten (t. ex. tre ess på centrumlinjen) får spelaren en jackpot, varvid följande inträffar:

[. vinsten betalas ut

2. en speciell lampa tänds, vilket innebär att vinstplanen revideras till spelarens förmån.

Den reviderade vinstplanen gäller endast under ett förutbestämt antal spel och så länge lampan lyser. Detta antal kan ställas in av automat- innehavaren på normalt 3 till 1.0 spel. I praktiken är inställningen ofta på 5 till 8 spel. Den spelare som får jackpoten kan alltid själv utnyttja samt- liga speltillfällen vid den reviderade förmånligare vinstplanen, eftersom vederbörande vunnit pengar till förnyad insats i och med att det blev en jackpot. Utfallet av spelet under den tid som den reviderade vinst- planen gäller är slumpmässigt. Spelaren har således vid jackpot inte någon garanterad vinst utöver den första. vinsten.

Vanligtvis är dessa apparater försedda med elektroniska komponen- ter. Av samtliga efter tillstånd utställda enkronasautomatcr är uppskatt- ningsvis omkring 90 % av denna typ. I allmänhet är dessa utrustade med räkneverk som registrerar antalet in- och utbetalade mynt samt kassabchållningen.

D. Mekaniska automater

Till skillnad från automaterna under punkt C erbjuder denna auto- mat ingen förhöjd vinstchans. Verket består uteslutande av mekaniska delar och för dess funktion krävs ingen elektrisk ström. Normalt har dessa automater .inte räkneverk. Till stor del är automaterna kon- struerade för spel med 25-öresmynt.

De enarmade banditer som används i Sverige uppges vara så .in- ställda att mellan 75—80 % av insatserna återbetalas till spelarna. Åter- betalningsprocenten är genomsnittlig och beräknad på 10000 spel. En

Prop. 1977/78: 9 62

spelare kan under ogynnsamma förhållanden satsa åtskilligt utan att nå upp till nämnda procentsats. Automatägarna kan ställa in önskad återbetalningsprocent på apparaterna, men av konkurrensskäl torde den i allmänhet inte sättas under ovan angivna tal eftersom spelarna anses vara ganska ”priskänsliga”.

Spelapparaterna förslits ganska litet. Bestämmande för deras livs- längd är i stället tekniska förbättringar och ny design. Den ekonomiska livslängden bedöms därför vara betydligt kortare än den tekniska och uppgår till 3—5 år.

Spelet på de enarmade banditerna karaktäriseras av hög spelhastig- het. Tidsförloppet från det att hjulen bringats att rotera tills de stan- nat varierar mellan 4,5 och 6 sek. Enligt utförda tidmätningar kan en erfaren automatspelare hinna med 600—900 spel per timme. Tekniska förutsättningar att ändra spelhastigheten finns.

Då spelet introducerades på den svenska marknaden bedrevs det på relativt enkla mekaniska spelapparater utan någon möjlighet till kon- troll av myntflödet och antal spel. Allteftersom spelet ökat i omfattning har emellertid även kravet på kontroll ökat. Initiativ till ett utvecklat kontrollsystem togs främst av apparatägarna, vilka snart insåg nödvän- digheten av god intern kontroll. Fortfarande bedrivs spel med mekanis- ka enarmade banditer främst i folkets-parkanläggningar och på tivolin, men .i övrigt har de moderna elektroniska automaterna blivit allt van- ligare. De senare erbjuder stora möjligheter till effektiv registrering av såväl myntflödet som antal spel.

Kap. 3 Automatspelets utveckling

Automatspelets utveckling och dess rättsliga reglering har ingående skildrats i betänkandena (SOU 1970: 52) Om lotterier och (Ds Fi 1972: 2) Skatt på spel samt i promemorian (H 1975: ]) Statligt spelautomat- företag. Därför lämnas här endast en översiktlig redogörelse i denna del.

Enarmade banditer introducerades på den svenska marknaden i bör- jan av 1900-talet. De ställdes ut i folkparker och sedermera också på tivolin och nöjesfält. Spelet anordnades med stöd av reglerna i 2 & lotteriförordningen som s.k. anmälningslotterier. Det kunde därför fö- rekomma endast i samband med viss tillställning. Vidare kunde vinster utgå bara .i form av polletter (”anvisningar”), som fick gälla som betal- ningsmedel inom området för tillställningen.

Under 1960-talet började enarmade banditer placeras ut på närings- ställen och i affärer, där inte tillställning förekom. De poletter, som betalades ut, skulle bara få användas till fortsatt spel. Automatutställar- na hävdade att spelarna därför inte fick någon vinst, varför spelet inte utgjorde lotteri. Denna uppfattning vann till en början stöd .i rätts-

Prop. 1977/78: 9 63

praxis. Poletterna inlöstes dock i stor utsträckning. Det var ogörligt att övervaka att så inte skedde.

Då lotteriförordningen reglerade endast spel för allmänheten kom en- armade banditer också att ställas ut i garage, på bensinstationer och arbetsplatser utan iakttagande av lotteriförordningens begränsningar i fråga om insats och vinst. Ofta var dessa automater s.k. tunga jack- potmaskiner, som möjliggjorde insatser upp till fem kr och vinster med höga penningbelopp. Huruvida spelet var anordnat för allmänheten eller inte var många gånger oklart.

Antalet enarmade banditer uppgick år 1968 till cirka "10 000 och år 1970 till mellan 10 000 och 20 000 (SOU 1970: 52, Om lotterier). År 1972 beräknades apparatbeståndet uppgå till minst 15 000. Vissa upp— gifter tydde dock på att antalet var väsentligt större. På tivolin och nö- jesfält samt i folkparker fanns totalt cirka 1500 enarmade banditer. Antalet apparater på dansrestauranger uppskattades till några tusental (Ds Fi 1972: 2, Skatt på spel).

Den är 1964 tillsatta lotteriutredningen föreslog (SOU l970:52) tillståndsplikt för automatspel, men förslaget ledde .inte till lagstiftning. I stället fick 1969 års punktskatteutredning i uppdrag att utreda frågor rörande beskattningen av spelautomater m.m. Punktskatteutredningen konstaterade i sitt betänkande (Ds Fi 1972: 2) Skatt på spel bl. a., att det rådde allvarliga missförhållanden på spelautomatmarknaden på grund av osäkerheten om hur gällande regler skulle tillämpas samt po- lisens begränsade resurser för att bekämpa illegalt spel. Utredningen gick därför in på frågor som gällde regleringen av bl. a. automatspel och föreslog, att detta skulle få anordnas endast efter tillstånd av polis- myndighet. För att motverka förekomsten av illegalt spel förordades en inte alltför snäv tillståndsgivning. Vidare föreslogs att penningvinster skulle tillåtas, vilket också skulle bidra till att det legala spelet fick ökad attraktionskraft på bekostnad av det illegala spelet. Högsta insatsen borde höjas från då gällande 50 öre till 1 krona och högsta vinst- chansen till 20 gånger insatsen.

Från och med den 1 april 1973 infördes nya regler för automatspelet av innebörd som nu angivits. Spelet skulle framdeles få förekomma inom vissa lokaler, på tivolin och i restauranger med utskänkningstill- stånd för rusdrycker samt i samband med traditionellt bingospel. Sär- skild spelskatt skulle utgå för bl. a. automatspel.

För att få en uppfattning om regleringens effekt på automatspel- marknaden inhämtade utredningen uppgifter från polismyndigheterna och riksskatteverket om de enarmade banditer. som per den 30 juni 1973 var i bruk med tillstånd. Totala antalet sådana visade sig vara ungefär 5 000, fördelade enligt följande.

Prop. 1977/78: 9 64

Lokaler 25-öres- Enkronas- automater automater Restauranger 400 2 000 Bingolokaler 400 500 Tivolin, nöjesparker .1 100 400 Samlingslokaler 100 100 2 000 3 000

Enligt påstående i motion 435 till 1975 års riksmöte medförde spel- skattens utformning att spelautomatverksamhetcn i folkparkerna mins- kade med 60 % år 1973 och med ytterligare 16 % under år 1974.

Antalet enarmade banditer, som var registrerade för beskattning un- der fjärdc kvartalet 1974, uppgick enligt riksskatteverket till 5 516. Där- av var 4164 apparater avsedda för spel med högre insats än 25 öre. ' Omkring 3 000 av dessa beräknades vara utställda för spel på restau- ranger.

Efter det att tillståndstvånget införts förekom viss export av enarmade banditer. Åtskilliga apparater, som var uppställda på bensinstationer etc., försvann. Av de uppskattningsvis 3 000—4 000 tunga jackpotmaski- ner som hade importerats till Sverige, exporterades cirka 1500 maski- ner av ett enda företag. Med marginal för övrig export torde därför cirka 1 000 sådana maskiner finnas kvar i landet.

År 1972 infördes strängare straff för de grövsta formerna av dobble- ri. Detta hade efter utredning föreslagits av riksåklagaren och rikspolis- styrelsen. Utredningen visade, att illegalt spel bedrevs i de största stä- derna i en omfattning och under sådana organiserade former att man kunde tala om en helt ny typ av brottslig verksamhet. Ofta var denna förenad med annan grov brottslighet. Punktskatteutredningen redovisar i betänkandet (Ds Fi 1974: 7) Kasinoverksamhet i Sverige, att den ille- gala spelverksamheten i Stockholm hade minskat till följd av ökade po- lisinsatser och straffskärpningen, som bl. a. medförde ökade möjligheter

till tvångsmedel.

Kap. 4 Regleringen av automatspelet 4.1 Nuvarande bestämmelser om automatspel

Sedan den 1 april 1973 gäller enligt 1 a & lotteriförordningen, att auto- matspel kan anordnas efter tillstånd, om spelet anordnas i samband med

1) offentlig nöjestillställning inom

a) föreningslokal b) annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning 2) tivolirörelse 3) restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd enligt rusdrycksför- säljningslagen (1954: 521)

Prop. 1977/78: 9 65

4) s. k. storbingo- eller kvällsbingospel

Punktskatteutredningen hade föreslagit att kretsen av spellokaler skulle göras vidare och att tillställningskravet skulle slopas. Departe- mentschefen ansåg emellertid (proposition 1972: 128) att ett upphä- vande av förbudet mot penningvinster skulle innebära att spelet på en- armade banditer fick en dragningskraft jämförbar med det olovliga spc- lets, varför risken för sociala skadeverkningar skulle kvarstå i betydan- de utsträckning. Även om beskattningen och tillståndstvånget kunde antas åstadkomma en social önskvärd begränsning av spelandet, föreföll det dock ytterst tveksamt om sådan begränsning kunde nås om man godtog de jämförelsevis liberala regler för tillståndsgivningen som punktskatteutredningen föreslagit. Tillställningsvillkoret borde därför bibehållas. Undantag borde dock göras för spel på restauranger med ut- skänkningsrätt, eftersom uppsikt och ordning kunde förutsättas råda på sådana restauranger. Punktskatteutredningen ansåg att tillstånd borde kunna ges för automatspel i samlingslokaler av typen folkets hus. byg- degårdar och liknande men däremot inte till ungdomsgårdar och andra lokaler, som företrädesvis besöktes av barn och ungdom. I propositionen gjordes ingen erinran häremot.

Från den I april 1973 blev också allt bingospel tillståndspliktigt en- ligt reglerna för tillståndslotterier i 3 & lotteriförordningen. Således mcd- delades tillstånd av polismyndigheter och länsstyrelsen inom givna till- ståndsramar och därutöver av Kungl. Maj:t. Spel på enarmade banditer i samband med bingo skulle dock enbart polismyndigheterna ge tillstånd till. Tillståndsgivningen i fråga om sådant automatspel blev flerstädes mycket generös och spelet fick därför en betydande omfattning. Det var inte ovanligt att bingospel med ringa eller ingen lönsamhet drevs enbart för att skapa legala förutsättningar för ett lönsamt spel på en- armade banditer. Föreskrifter saknades om behållningen av automat- spelet. I en departementspromemoria (Ds H 1973: 4) föreslogs därför att spelet på enarmade banditer borde få förekomma endast i tidsmässig och lokalmässig anslutning till bingospelet. Spel på enarmade banditer borde inte heller tillåtas i samband med bingospel, som karaktäriseras av snabb genomströmningshastighet av spelare. Från och med den 1 juli 1974 övertogs all tillståndsgivning av bingospel och automatspel i samband därmed av länsstyrelserna. Automatspelet fick vidare anord- nas endast för samma ändamål som bingospelet.

Sedan den 1 juli 1974 gäller enligt ] a & a) lotteriförordningen att polismyndighet lämnar tillstånd till allt spel på enarmade banditer utom spel i samband med bingo medan enligt 1 a & b) lotteriförordningen länsstyrelse ger tillstånd till spel i samband med bingospel. Det senare får inte vara eller kunna jämställas med automatbingo. Spelet på de en- armade banditerna skall vidare anordnas för samma ändamål som bingospelet.

Tillstånd fordras för allt automatspel som är anordnat för allmänhe- ten. Även om spelet inte anordnas för allmänheten krävs ändock till- stånd om spelet anordnas :" förvärvssyfle (1 & första stycket lotteriför- ordningen). Tillståndsfritt är däremot automatspel under förutsättning att spelet ”normalt erbjuder vinst endast .i form av ett frispel" (1 a & sista stycket lotteriförordningen).

Prop. 1977/78: 9 66

Begreppet ”i förvärvssyfte” infördes .i lotteriförordningen från den 1 april 1973 på initiativ av punktskatteutredningen. Anledningen var de tolkningssvårigheter som förelåg i fråga om rekvisitet ”för allmänheten” i lotteriförordningen. Punktskatteutredningen använde sig dock av be- greppet ”yrkesmässigt” och menade, att utgångspunkten skulle vara att skatt skulle utgå så snart spelet var att anse som yrkesmässigt anordnat. Som sådant spel var att betrakta allt spel som var anordnat för allmän- heten. Men också organiserat spel i slutna sällskap skulle i princip anses som yrkesmäsigt och omfattas av beskattning. Yrkesmässigt anordnat spel skulle alltså jämställas med organiserat spel, men vad som avsågs med det senare framgår inte av förarbetena till lagändringen. I förslag till en spelförordning, som utredningen presenterade, hade dock ”yrkes- mässigt” bytts ut mot ”i förvärvssyfte”, utan att något förtydligande lämnades. Inte heller i propOSitionen (1972: 128) gavs någon tolkning av begreppet ”i förvärvssyfte”.

För tillståndspliktigt automatspel gäller att insatsen får utgöra högst en krona. Högsta vinsten får inte överstiga ett värde, som motsvarar tjugo gånger insatsen.

Anledningen till att punktskatteutredningen föreslog möjligheten att vinna pengar vid automatspel var som tidigare nämnts att öka det legala spelets attraktionskraft på bekostnad av det illegala spelets. Utred- ningens tanke att högsta vinsten inte skulle kunna bli högre än 20 kro- nor har i praktiken kommit till korta genom den förhöjda vinstchansen (ang. förhöjd vinstchans se under 1.3 och 2.2).

Med stöd av 4 5 lotteriförordningen kan tillståndsmyndigheterna ut- färda villkor samt kontroll- och ordningsföreskrifter. Enligt lotterikungörelsen (1974: 222) meddelas närmare föreskrifter för tillämpningen av lotteriförordningen av lotterinämnden. Talan mot länsstyrelsens beslut enligt lotteriförordningen förs hos nämnden, som får hänskjuta ärenden av större vikt till regernigen.

Lotterinämnden, som började sin verksamhet den 1 juni 1974, är enligt sin instruktion (1974: 223) central myndighet för tillämpningen av lotteriförordningen. Det åligger nämnden särskilt att fullgöra de upp- gifter som finns angivna i lotterikungörelsen och i anslutning härtill meddela råd och anvisningar och i övrigt verka för enhetlig tillämpning av lotteriförordningen. Nämnden består av ordförande, vice ordförande och ytterligare tre ledamöter. Den har f.n. två heltidsanställda sekre- terare.

Lotterinämnden har i meddelanden den 12 juni och den 26 novem- ber 1974 samt den 24 oktober 1975 utfärdat riktlinjer som huvudsakli- gen rör tillståndsgivning m. m. i fråga om bingospel. De förstnämnda be- handlar visserligen spel på enarmade banditer i samband med bingo men upptar i princip inte mer än vad lagstiftningen och dess förarbeten anger härom. De senast utgivna riktlinjerna innehåller emellertid detal- jerade anvisningar om spel på enarmade banditer i samband med bingo.

Om beskattning av bl. a. automatspel stadgas i lagen (1972: 820, änd-

Prop. 1977/78: 9 67

rad 1975: 987) om skatt på spel. Skatt skall erläggas till staten för sådant automatspel som kräver tillstånd enligt lotteriförordningen. Skattskyldig är den som har tillståndet eller den som ställer ut spelapparater, om ve- derbörande har fast driftställe inom landet. Med upplåtelse jämställs överlåtelse med äganderättsförbehåll. Fr.o.m. den 1 januari 1976 utgår spelskatt för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger med 100 kronor per automat om den är konstruerad uteslutande för spel med 25-öresmynt och i annat fall med 900 kronor per automat om spelet bedrivs .i samband med restaurangrörelse, som har tillstånd till utskänk- ning enligt rusdrycksförsäljningslagen (1954: 521), och med 500 kronor per automat i övriga fall som lotteriförordningen anger. I fråga om automatspel i samband med offentlig nöjestillställning inom förenings- lokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivo- lirörelse utgår spelskatt med hälften av nu angivna belopp om spelet anordnas högst ].5 dagar i månaden. Beskattningsmyndighet är riks- skatteverket.

Punktskatteutredningen hade föreslagit att skatten skulle utgå procen- tuellt på behållningen av spelet. Detta förutsatte att endast automater med godkända räkneverk skulle få användas. I proposition 1972: 128 för- ordade departementschefen beskattning i form av en fast avgift per spel- automat och månad på grund av de kontrollproblem och redovis- ningssvårigheter som förelåg. Sedan erfarenheter vunnits och bättre överblick av spelverksamheten erhållits, borde man överväga att få till stånd en mera likvärdig beskattning i principiell överensstämmelse med utredningens förslag. Departementschefen framhöll också att de för- ändringar som föreslagits i lotteriförordningen var i allt väsentligt bc- tingade av skatteförslagen och hade en i viss mån provisorisk utform- ning. Det erinrades om att en samlad översyn av lotteriförordningen ankom på 1972 års lotteriutredning.

Enligt skatteutskottet (SkU 1972: 66) var det angeläget att bevara möjligheterna för folkparker och därmed jämförliga anläggningar att kunna anordna automatspel av mera förströelsebetonad karaktär, så att de därigenom även i fortsättningen till viss del skulle kunna finansiera sin verksamhet genom spelet. En för-utsättning för att bibehålla 25-öres- spelet, som var gängse på dessa spelplatser. var dock att avgiften sattes ner i proposition till insatsen.

4.2 Lotterinämndens anvisningar om automatspel i samband med bingo

Som tidigare omnämnts har lotterinämnden senast i promemoria den 24 oktober 1975 avseende riktlinjer för tillståndsgivning m.m. i fråga om bingospel under år 1976 också utfärdat anvisningar om spel på en- armade banditer i samband med bingospel. "Dessa innebär i korthet föl- ' jande. Spelet på enarmade banditer får endast förekomma i samband med sådant bingospel, som vanligen benämns storbingo eller kvälls- bingo. Bingospelet skall ha karaktär av tillställning och pågå under minst två timmars effektiv speltid, det vill säga exkl. pauser. För att spelet på enarmade banditer skall utgöra endast ett komplement till

Prop. 1977/78: 9 68

bingospelet skall antalet spelapparater beräknas med ledning av den beräknade genomsnittliga omsättningen per storbingotillställning. Anta- let apparater skall dock maximeras till högst 15 stycken 25-öresauto- mater alternativt högst 5 enkronasautomater. I ekonomiskt hänseende bör bingospelet och automatspelet hållas åtskilda. Eftersom det senare får användas endast till förmån för samma ändamål som bingospelet får den som hyr ut Spelapparaterna till bingoanordnaren inte betinga sig viss andel av behållningen av automatspel-et. Ersättning får i stället ut- gå endast i form av en fast hyra. De enarmade banditerna skall vara för- sedda med räkneverk, som på ett tillförlitligt sätt registrerar gjorda in- satser och utfallna vinster. De senare skall i genomsnitt uppgå till ett sammanlagt värde som svarar mot minst 70 % av insatserna. Spelappa- raterna får inte placeras så att andra än bingospelarna lockas att spela. Det åligger länsstyrelsen att pröva placeringen. Tillståndshavaren skall till länsstyrelsen lämna uppgift om typ, fabrikat och modell för samtliga enarmade banditer. Länsstyrelsen skall pröva om ifrågavarande spel- apparat får användas. För automatspelet bör utses samma kontrollant som för bingospelet. Tillståndshavaren är skyldig att föra noggranna lö- pande räkenskaper även över spelet på de enarmade banditerna. Räkne- verksställningen skall avläsas och antecknas vid varje tömningstillfälle, dock minst en gång per vecka. Anteckningarna skall överlämnas till kontrollanten. Spelapparaterna får vara tillgängliga bara Vissa tider före och efter bingospelet samt i pauser. I övrigt skall de vara avstängda. Enligt anvisningarna skulle enarmade banditer med förhöjd vinst- chans inte få användas. Denna del av anvisningarna återkallades emel-

lertid sedermera av nämnden.

4.3 Myndigheternas handläggning av automatspelärenden

Som tidigare framgått anordnades före den 1 april 1.973 spel på en- armade banditer som s.k. anmälningslotterier enligt 2 5 lotteriförord- ningen. Hur sådant spel bedrevs blev därför inte föremål för någon när— mare prövning h0s polismyndigheterna.

Efter den angivna tidpunkten kunde spel på enarmade banditer inte anordnas för allmänheten eller i förvärvssyftc annat än efter tillstånd av polismyndighet. Den ändrade lagstiftningen ställde myndigheterna inför problem som var nya i förhållande till andra lotteriärenden. I sam- band med tillståndsprövningen skulle exempelvis avgöras hur många och vilken typ av enarmade banditer som fick ställas ut, vilka spel- ställen som kunde godtas, var Spelapparaterna fick placeras på spel- platserna och under vilken tid spel kunde förekomma.

För dessa frågor ges varken i lotteriförordningen eller dess förarbeten någon särskild vägledning i det enskilda fallet. Ett flertal polismyndig- heter har påpekat för utredningen, att bristen på centrala anvisningar har

Prop. ]977/78: 9 69

lett till stora tillämpningssvårigheter. Lotterinämnden har som sista .instans i lotterifrågor avgjort vissa ärenden angående spel på enarmade banditer av prejudicerande betydelse. Äre-ndena är dock hittills tämligen fåtaliga och har, enligt polismyndigheterna, inte uppvägt bristen på cen- trala anvisningar.

Rikspolisstyrelscn förutsåg att vissa problem skulle uppstå vid hand- läggningen av automatspelärendena. Därför gav styrelsen ut en prome- moria, som är dagtecknad den 22 mars 1973, med anteckningar om syn- punkter som kommit fram vid diskussion i handelsdepartementet beträf- fande innebörden av vissa uttryck i l. a & lotteriförordningen.

.l. promemorian behandlas bl. a. vissa frågor rörande tiden för spel på enarmade banditer och platser där spelet kan få förekomma. Om spel i restauranger sägs att det kan anordnas under rörelsens öppethållande. Beträffande restauranger .i hotell skall inte spelapparaterna ställas upp i hotelldelen. *”Tivolirörelse” bör tolkas med ledning av det allmänna språkbruket vid lagens tillkomst och därför avse ”sådan rörelse, som på ett område i det fria tillhandahåller allmänheten tivolinöjen av flera olika slag” men däremot inte ”företag som i lokaler inomhus ställer några nöjesanordningar till allmänhetens förfogande, även om anord- ningarna i och för sig har samma karaktär som tivolinöjen."

Efter överläggningar med Sveriges hotell- och restaurangförbund och Sveriges-Centrala Restaurangaktiebolag, utfärdade riksskatteverket den 26 mars 1973 i serien ”Riksskatteverkets meddelanden” (RSV Als 1973: 2) anvisningar om bl. a. automatspel i samband med utskänkning av rus- drycker. l anvisningarna anges närmare vad som får avses med restau- rang i '_l. a & lotteriförordningen. Det. betonas vidare bl. a. att det bör tillses att automatspelet inte bedrivs inom utskänkningslokal annat än under medgiven utskänkningstid samt att spelverksamheten inom ut- skänkningslokal eller ”därtill ansluten lokal eller utrymme” inte bedrivs så att ordningen och trevnaden äventyras.

Med ledning av nämnda delvis motsägelsefulla anvisningar, hade alltså polismyndigheterna att efter den 1 april .1973 tillämpa lotteri- förordningens bestämmelser om automatspel. Efter detta datum blev polismyndigheterna överhopade med ansökningar, främst från restau- ranghåll i storstäderna, om att få ställa ut enarmade banditer. Under år 1975 handlades drygt" 2500 sådana ärenden. Hos polismyndigheterna handläggs automatspelärenden på såväl centralorter som lokalvakt- områden, sammanlagt cirka 460 enheter.

Enligt tillgängliga uppgifter är praxis rörande handläggningen och avgörandena av ärenden, som avser spel på enarmade banditer och liknande spelautomater, mycket skiftande mellan olika distrikt. Från polishåll har uppgivits att eftersom arbetsresurserna är hårt ansträngda måste prioritering ofta ske till förmån för ärenden som bedöms vara viktigare än lotterier och spel. Vissa polisstyrelser fann efter bestämmel-

Prop. 1977/78: 9 70

sernas ikraftträdande det vara nödvändigt att utarbeta normer angående bl. a. antalet automater per spelplats och sättet för deras placering. Nå- gon närmare samordning mellan distrikten i dessa frågor synes dock inte ha förekommit.

Vissa länsstyrelser tog efter den 1 juli ]974 fram liknande normer an- gående spel på enarmade banditer i samband med bingo. Länsstyrelserna har numera att stödja sig på lotterinämndens riktlinjer för sådant spel.

Som tidigare nämnts (kap. 1.3) saknas bestämmelser om hur enarmade banditer skall vara beskaffade, dock med undantag för vad som gäller om insats och vinst. Rikspolisstyrelsen har utarbetat en blankett vilken regelmässigt används vid ansökan om tillstånd till automatspel. På blanketten skall anges om automaten är försedd med 25-örcs- eller enkronasinsats. Andra egenskaper hos automaten behöver dock ej an- ges. Polismyndigheterna prövar i regel inte hur automaten närmare är beskaffad och inte heller vilken typ av automat som skall ställas ut. Ett tillstånd innebär rätt för anordnaren att på visst ställe bedriva automat- spel med den i ansökan uppgivna storleken på insatsen. Under tillstånds- tiden har anordnaren således möjlighet att skifta spelapparat efter eget gottfinnande. Somliga polismyndigheter föreskriver visserligen i vill- korsbilagor att enarmade banditer med förhöjd vinstchans inte får före- komma. Likväl används nästan uteslutande sådana apparater.

Lotterinämndens anvisningar innehåller en uppmaning till länssty- relserna att pröva om enarmad bandit av uppgiven typ, fabrikat och mo- dell får användas. Utredningen har emellertid erfarit att länsstyrelserna har ringa möjlighet att undersöka spelapparaternas beskaffenhet. Läns- styrelserna får i stället förlita sig på uppgifter från automatutställarna.

I fråga om antalet enarmade banditer per spelplats skall, enligt lotte- rinämndens anvisningar, länsstyrelserna för bingolokalerna fastställa an- talet på grundval av beräknad genomsnittlig omsättning per storbingo- tillställning. Antalet maximeras dock på sätt framgår av kap. 4.2. An- visningarna tillämpades av länsstyrelserna vid tillståndsgivningen av det bingospel med tillhörande spel på enarmade banditer som skulle äga rum år 1976. Som närmare redovisas i kap. 5.3.3 sjönk antalet sådana apparater högst avsevärt detta år jämfört med föregående år.

De flesta enarmade banditer finns på restauranger efter tillstånd av polismyndigheterna, nämligen cirka 70 % av det totala antalet. Mot- svarande siffra för enbart enkronasautomater är cirka 80 %. Polismyn- digheterna har i arbetet med att pröva tillstånd till detta spel inte haft någon vägledning när det gällt att bestämma antalet spelapparater. Som ovan nämnts finns dock lokala beräkningsnormer. I Stockholms polis- distrikt gäller från december 1973 att varje behörig restaurang kan få två spelenheter (enarmad bandit och/eller roulett). Om fler enheter önskas beräknas detta med ledning av antalet sittplatser för matgäster och i viss mån rörelsens omsättning. Maximalt får 15 spelenheter före-

Prop. 1977/78: 9 7l

komma. I Göteborgs polisdistrikt är antalet enarmade banditer maxime-' rat till nit stycken per restaurang. Besvär över tillämpningen av sådana beräkningsgrunder har lämnats utan bifall av lotterinämnden.

Framför allt i storstäderna har ett flertal restauranger beviljats en mångfald spelenheter, bland vilka de enarmade banditerna dominerar. I marknadsföringen betonar ofta sådana restauranger kasinodelen av verksamheten. Vissa polismyndigheter har dock försökt begränsa anta- let enarmade banditer på framför allt sådana rcstauranger på grund av konstaterade eller förväntade sociala problem. Lotterinämnden har i de fall besvär anförts över sådana inskränkningar lämnat talan utan bi- fall.]

Antalet enarmade banditer inom tivolibranschen, varmed här avses både ambulerande tivoliföretag och fasta tivolin av typ Gröna Lund och Liseberg, synes polismyndigheterna inte ha funnit anledning att närmare pröva. Efter den 1 april 1973 lämnade vissa polismyndigheter tillstånd till automatspel på s.k. minitivolin trots tolkningen av begreppet tivo- lirörelse .i rikspolisstyrelsens ovan nämnda promemoria av den 22 mars 1973. Sådana minitivolin kännetecknas främst av att spelautomaterna i praktiken utgör huvudattraktionen medan andra, ofta fåtaliga och out- nyttjade arrangemang, kommit till för att formellt kunna ge rätt till automatspel.

Lotterinämnden har i ett besvärsärcndel' lämnat utan bifall en ansö- kan om tillstånd till enarmade banditer på minitivolin. Dessa synes främst ha blivit en storstadsföreteelse. I Stockholm och Malmö har exempelvis Barnens Dags Föreningarna haft tillstånd att med ett stort antal enarmade banditer med enkrona.sinsats bedriva spel på sådana tivolin.

Spelapparaterna placeras på restauranger mestadels så att andra än restauranggästerna kan använda dem. Lotterinämnden har slagit fast-" att sådan placering inte får förekomma. De enarmade banditerna ställs ändock ut nära restanurangernas entré och ofta väl synliga utifrån. I restauranger tillhöriga hotell är det inte heller ovanligt att apparaterna finns i hotellfoajén.

På vissa orter förekommer spelapparaterna på självserveringar utan utskänkningstillstånd och väl avskilda från den del av restaurangrörel- sen som utskänkningsrätten gäller för. Visserligen kräver somliga polis- myndigheter att de enarmade banditerna skall placeras inom det för utskänkningen avsedda området inom restaurangen. men övervägande antalet myndigheter bryr sig inte närmare om var apparaterna ställs upp. Vissa tillståndsmyndigheter föreskriver dock schablonmässigt i villkorsbilagor till besluten, att spelapparaterna inte får ställas upp i

1 Nämndens ärenden nummer 23/1974 och 28/1975. '—' Nämndens ärende nummer 40/1974. ” Nämndens ärenden nummer 28/1975 och 63/1975.

Prop. 1977/78: 9 72

entréer eller andra dylika utrymmen så att de kan brukas av andra än matgästerna. Andra polismyndigheter har försökt komma till rätta med problemen genom att i tillståndsbesluten närmare ange var spelen skall placeras, ibland med ledning av i ärendet ingiven skiss, där spelplatsen märks ut. Likaså brukar anges att ungdom inte får tillåtas delta i spelet.

Emellertid ställs sällan resurser till förfogande för att kontrollera hur de enarmade banditerna i verkligheten placeras eller vilka som spelar på dem. Angående tiden för spel på restauranger har lotterinämnden avgjort vilken av de uppfattningar som företräddes av rikspolisstyrelsen respektive riksskatteverket som skulle gälla. Nämnden fann inte hinder föreligga för spel under en restaurangrörelses hela öppethållandetid. Tidsinskränkningar borde enligt nämnden göras endast om särskilda skäl förelåg. I tillståndsbesluten torde sådana inskränkningar också höra till undantagen. När spel på enarmade banditer i samband med bingo får äga rum är dock, som tidigare framgått, noga reglerat.

I fråga om spelet i bingolokaler förklarades från lotterinämndens sida redan .i samband med att länsstyrelserna den 1 juli 1974 övertog all till- ståndsgivning för bingospel, att de enarmade banditerna inte borde stäl- las upp så att det var möjligt för andra än dem som deltog i bingospelet att spela på de enarmade banditerna. För att ytterligare försvåra detta infördes angivna inskränkningar av Speltiden.

Utredningen har erfarit att lotterinämnden arbetat på anvisningar för sådant spel på enarmade banditer, som polismyndigheterna ger tillstånd till. I avvaktan på resultatet av utredningens arbete har emellertid utfär- dandet av dessa anvisningar fått anstå.

4.4 Kontrollen

Skiftande praxis föreligger i fråga om förordnande av kontrollant för automatspel enligt 1 a & a) lotteriförordningen. Polismyndigheterna i exempelvis Stockholm och Göteborg förordnar inte kontrollanter för kommersiella lotterier av detta slag. Kontroll av att de enarmade ban- diterna placeras på sätt som föreskrivits, att medgivet antal spelappara- ter inte överskrids samt att givna villkor i allmänhet uppfylls är en all- män polisiär uppgift. _

Lotterinämnden har påbörjat utbildning av kontrollanter av automat- spel i samband med bingo. Därvid har en kontrollantinstruktion utarbe— tats, vilken upptar bl. a. särskilda anvisningar om automatspel. Eftersom automatspelintäkterna skall tillfalla samma ändamål som bingospelet anordnas för, instrueras kontrollanterna särskilt om förfarandet vid töm- ning av spelapparaterna och redovisning av automatspelintäkterna.

Viss kontroll av automatspelverksamheten utförs av tjänstemännen vid riksskatteverkets distriktskontor. Vidare medverkar alkoholbyråer- nas inspektörer i kontrollen av restaurangspelet.

Prop. 1977/78: 9 73

4.5 Automatspel på passagerarfartyg

Enarmade banditer började tidigt under 1960-talet förekomma på färjor i trafik mellan de nordiska länderna. Vid den tiden kunde, såsom framgår av kap. 3, automatspel anordnas i Sverige enligt reglerna för anmälningslotterier. För automatspelet på färjor ingavs inga anmäl- ningar. Inte heller söktes tillstånd för spelet.

År "1.965 ifrågasatte vissa polismyndigheter om det enligt svensk lag och utan särskilt tillstånd var tillåtet att bedriva automatspel på fartyg. Därför ansökte Sveriges redareförening i juli 1966 hos handelsdeparte- mentet om tillstånd, om så fordrades, till automatspel under fartygens gång på internationellt vatten. På departementets begäran yttrade sig justitiekanslern över ansökan. ] sitt utlåtande anförde jusitiekanslern, att flertalet brott mot brottsbalken ansågs ha universell giltighet, medan straffbestämmelser som rörde näringsrättsliga förseelser och ordnings- förseelser i regel endast hade giltighet i Sverige och att till den senare gruppen torde höra bestämmelserna mot" dobbleri och straffbestämmel- serna i lotteriförordningen. Därför syntes spelautomater kunna begagnas på svenska fartyg under färd på internationellt vatten utan tillstånd en- ligt lotteriförordningen. Med stöd av justitiekanslerns yttrande läm- nades ansökningen utan åtgärd.

Justitiekanslerns yttrande föranledde inte någon ändring av spelets bedrivande ombord. De enarmade banditerna uppläts för spel så snart fartygen lämnat kaj. Man förfor alltså på samma sätt som man handskades med de tullfria varor, vilka förvarades bakom sigill då fartygen låg vid kaj.

År 1967 åtalades vid rådhusrätten i Malmö fem personer för att på svenskt yttre territorialvatten ha anordnat automatspel på båtar som gick i reguljär trafik mellan Malmö och Köpenhamn. De tilltalade in- vände bl. a. att spelet hade anordnats endast vid färd på svenskt yttre territorialvatten, varför lotteriförordningen av folkrättsliga skäl inte var tillämplig. Rådhusrätten dömde de tilltalade för brott mot lotteriför- ordningen till dagsböter. Varken hovrätten eller Högsta domstolen änd- rade domen. Högsta domstolen anförde i sin dom] bl. a. följande: Spe— let har bedrivits på det svenska territorialhavet ombord på tyska fartyg som, chartrade av ett svenskt bolag, gick i reguljär trafik mellan Malmö och Köpenhamn. Jämlikt 2 kap. 15 brottsbalken skall över brott be- gånget på svenskt territorialvatten dömas efter svensk lag och vid svensk domstol. Med tillämpning härav är lotteriförordningens straffbestäm— melser i och för sig tillämpliga på brott mot förordningen begångna på det svenska territorialhavet. De omständigheter under vilka spelet bedri- vits är icke av beskaffenhet att jämlikt 2 kap. 7 & brottsbalken föranleda ett frångående av nyssnämnda huvudregel om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet.

1 NJA 1970 sid. 269.

Prop. 1977/78: 9 74

I betänkandet (Ds Fi 1972: 2) Skatt på spel angav punktskatteutred- ningen beträffande det —- som det påstods —— ganska omfattande spel som bedrevs på fartyg i trafik, att samma betraktelsesätt som justitie- kanslern givit uttryek för 'i ovannämnda yttrande torde få anläggas när det gällde beskattningen av spel ombord. Enligt utredningen torde spel på fartyg i såväl internordisk som annan internationell trafik därför få anses falla utanför beskattningen medan spel ombord på fartyg i inrikes sjöfart borde falla under de allmänna reglerna för beskattningen.

Genom den lagstiftning som föranleddes av förslagen i punktskatte- utredningens betänkande och som trädde i kraft den 1 april 1973 kom. som tidigare nämnts, möjligheten att ställa ut enarmade banditer på restauranger att inskränkas till sådana som hade utskänkningstillstånd enligt rusdrycksförsäljningslagen. Enligt 1 aå lotteriförordningen gavs polismyndigheterna befogenhet att meddela tillstånd till automatspel på sådana restauranger.

Med åberopande av denna bestämmelse ansökte vissa rederier hos po- lismyndigheten om tillstånd att ställa upp spelautomater på färjor mellan de nordiska länderna. För fartyg i utrikes trafik gäller emellertid inte bestämmelserna i rusdrycksförsäljningslagen. Utskänkningen av rus- drycker på färjorna i sådan trafik grundar sig i stället på särskilda kun- görelser. Därför kunde polismyndigheten inte med stöd av lotteriförord- ningen bevilja tillstånd till automatspel. Ändock kom tillstånd att med- delas i vissa fall. Under år 1974 ansökte bl. a. AB Trafikrestauranger hos handelsdepartementet om tillstånd att bedriva automatspel ombord på fartyg mellan Malmö och Köpenhamn. Ansökan lämnades den 23 augusti 1974 utan bifall.

Även efter ikraftträdandet av de nya reglerna om automatspel an- ordnades spel med enarmade banditer på färjorna mellan de nordiska länderna och på färjorna mellan Sverige och Polen/Tyskland.

I två av Stockholms tingsrätt den 27 juni 1975 meddelade domar, vilka vunnit laga kraft, har ett flertal personer dömts för brott mot lot- teriförordningen och mot spelskattelagen till dagsböter för att de utan tillstånd anordnat spel med enarmade banditer under färd på svenskt territorialvatten ombord på fartyg i trafik mellan Stockholm och Åland. Tingsrätten angav i domskälen bl. a. att Högsta domstolens avgörande från år 1970 fick anses ge uttryck åt en rättsgrundsats beträffande den territoriella giltigheten av ansvarsbestämmelserna i nyssnämnda förord- ningar, varifrån avsteg eller undantag inte uttryckligen gjorts i de be- stämmelser som sedan tillkommit. Tingsrätten fann heller inte stöd i punktskatteutredningens ovannämnda betänkande för antagandet att av- steg gjorts från nämnda rättsgrundsats.

Till följd av utgången i nämnda domar ansökte Penningautomatför- eningen i Finland och Ålands Penningautomatförening hos handelsde- partementet om tillstånd att bedriva automatspel ombord på finländska

Prop. 1977/78: 9 75

och åländska passagerarfartyg i trafik mellan Finland och Sverige. 1 an- sökningarna upplystes att penningautomatfören'ingarna bedrivit automat- spel ombord på fartygen under cirka 10 år även under det att fartygen befunnit sig på svenskt territorialhav, varvid man stött sig på uppfatt- ningen att verksamheten kunnat bedrivas med stöd av allmänt veder— tagna folkrättsliga grundsatser.

I yttrande till handelsdepartementet över ansökningarna anförde lotte- riutredningen bl. a. att spel av det slag ansökningarna avsåg rent allmänt var oförenligt med utredningens syn på hur automatspel bör bedrivas, bl. a. på grund av automaternas tillgänglighet och det ringa utbudet av andra förströelseformer. Det var dessutom olämpligt med så höga in- satser som enkronasmynt och 50-pennismynt under de förhållanden som råder på båtarna. Utredningen avstyrkte därför bifall till ansökningarna. I sitt yttrande över ansökningarna anförde lotterinämnden med hänvis- ning till riskerna för sociala skadeverkningar av automatspelet att sådant tills vidare inte borde tillåtas under andra förutsättningar än som särskilt angetts i lotteriförordningen. Nämnden ansåg vidare det inte lämpligt att automatspel skulle anordnas på fartyg,. där förströelse i andra former och aktiviteter av annat slag skulle erbjudas endast i liten utsträckning och möjligheten att hålla spelet under uppsikt var små. Polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt angav i yttrande till länsstyrelsen i Stockholms län i samma ärende, att spel på bl. a. spelautomater förekommit sedan något tiotal år tillbaka ombord på fartygen och att detta inte väckt något större intresse hos de rättsvårdande myndigheterna utan att verksamhe- ten i stället kommit att betraktas som en naturlig underhållningsform för passagerarna. Från ordningssynpunkt syntes den ej ha medfört några påtagliga problem. Vidare påpekades att behållningen av verksamheten var avsedd att tillgodose i det närmaste samma ändamål som avses i den svenska lotteriförordningen. Uppenbara svårigheter förelåg vidare att beivra brott mot lotteri- och spelskatteförordningarna. Länsstyrelsen ansåg i yttrande till handelsdepartementet, att tillräckliga skäl inte fanns att motsätta sig bifall till ansökningarna så länge automatspel efter till- stånd var möjligt inom Sverige under förutsättningar som ganska nära anslöt till dem som förelåg på finlandsbåtarna. Länsstyrelsen erinrade dock om att man i remissvar över utredningens promemoria (H 1975: 'I) Statligt spelautomatföretag (se kap. 7) hävdat att spelet borde totalför- bjudas om inte åtgärder som sänkta insats— och v'instbelopp, begränsade uppställningsmöjligheter och ändrade skatteregler på ett drastiskt sätt kunde minska de sociala skadeverkningarna. —— Riksskatteverket av- styrkte ansökningarna av främst skattetekniska skäl.

Penningautomatföreningarnas ansökningar återkallades sedermera. Överläggningar om automatspelet på färjor i trafik på Sverige har förekommit mellan å ena sidan det svenska handelsdepartementet och å andra sidan i skilda sammanhang det danska justitieministeriet och det

Prop. 1977/78: 9 76

finska inrikesministeriet. Överläggningarna har inte lett till någon överenskommelse mellan länderna.

Automatspel bedrivs även på de svenska gotlandsfärjorna. Dessa har med stöd av rusdrycksförsäljningslagen meddelats rätt till utskänkning av vin och starköl. Fartygstrafiken får i rusdrycksförsäljningslagens me- ning anses som ren inrikestrafik. Utskänkningslokalerna är således att anse som sådan restaurangrörelse som anges i lotteriförordningen, var- för tillstånd till bl. a. automatspel skulle kunna beviljas. Enligt uppgifter som kommit utredningen tillhanda bedrivs automatspel ombord endast på internationellt vatten och, med stöd av justitiekanslerns förenämnda utlåtande, utan tillstånd.

PoliSStyrelsen i Visby polisdistrikt har i skrivelse den 24 oktober 1975 till lotterinämnden begärt nämndens yttrande om spelet på gotlandsbå- tarna. Polisstyrelsen ifrågasätter om det kan anses skäligt att ett svenskt rederi, som bedriver linjetrafik mellan svenska hamnar och vars fartyg under sjöresan passerar över internationellt vatten, skall undslippa be- stämmelserna i lotteriförordningen och spelskattelagen. Lotterinämn- den har överlämnat ärendet till utredningen.

Kap. 5 Omfattningen och den ekonomiska betydelsen av spelet med enarmade banditer

5.1 Spelet och dess geografiska spridning

Enligt utredningen bör omfattningen av spelet på enarmade banditer under år 1975 ha uppgått till uppskattningsvis .1 miljard kronor. Den beräknade omfattningen av spelverksamheter i Sverige redovisas nedan.

Toto 1 009 milj. kronor Tips 796 Penninglotteriet 554 Varu- och presentkortslotterier 500 .Rikslotterier 50 ” Enarmade banditer 1 000 Bingo ' 800 Roulett 35

4744 milj. kronor

Av ovanstående tabell framgår att spelet på enarmade banditer utgör 21 % av den beräknade totala omslutningen.

Vid jämförelse mellan de olika spelformerna bör noteras, att begrep- pet omslutning inte är entydigt. I vissa spel är i varierande omfattning återspel av vinster mycket vanligt, varför omslutningens storlek i dessa fall inte anger vad spelarna har satsat utan snarare är ett uttryck för

Prop. 1977/78: 9 77

Omslutni/zg av olika former av spel och lotterier samt deras relativa marknadsandel år 1975.

Total omslutning cirka 4 744 milj. kronor

Milj. 1.200 1.100 1.000 900 800 700 0— 600 g 0) 3: 500 "55 2 1— ? == 400 2553 t' 3 N !— 2 E 1— _ soo S % 8 a r 8 55 ä '5 " _D !- No 200 g % % 5 .g .. ==» 0 a a .. 100 s % 5 "E % % o : 5 a: r! o 0 l'— Ll-l > 0- 0: I

antalet spel. Återspel torde vara vanligast förekommande vid bingospel och spel på enarmade banditer. Det belopp spelarna satsar i dessa spel- former är betydligt lägre än vad omslutningen utvisar. Utredningen be- räknar att spelarna på enarmade banditer har satsat cirka 300 milj. kro- nor av egna medel.

Antalet enarmade banditer utställda för spel under ett år är relativt svårt att fastställa beroende på att antalet skattskyldiga varierar.

Enligt uppgift från riksskatteverket fanns cirka 6 700 automater regi- strerade för spel per den 4 november 1975. Av dessa utgjorde cirka 1 500 25-öresaut0mater. Resterande 5 200 automater var avsedda för högre insats. Med beaktande av det automatspel, som förekommer en- dast under sommarhalvåret på tivolin och i nöjesparker samt liknande anläggningar, beräknar utredningen att antalet enarmade banditer un- der år 1975 uppgick i genomsnitt till cirka 6 300.

Till detta antal kommer de apparater som finns på gotlandsbåtarna och på passagerarbätar i trafik på andra. länder.

Prop. 1977/78: 9 78

De enarmade banditerna fördelar sig uppskattningsvis på olika loka- ler enligt följande:

Lokal Antal 25-öres- Enkronas- lokaler automater automater

Restauranger 1 700 100 4 100 Bingolokaler 50 60 460

Tivolin, nöjesparker,

folkets hus m.fl. 300 I 200 400

Summa 2 050 1 360 4 960

I syfte att få en uppfattning om automatspelets geografiska spridning under år 1976 genomförde utredningen en stickprovsundersökning av riksskatteverkets register över enkronas spelautomater. Ur registret drogs genom ett slumpmässigt urval var 50:e automat, för vilken skatt erlagts för perioden januari—mars 1976. För varje vald automat regi- strerades:

antal enkronasautomater i lokalen typ av lokal (restaurang, bingolokal, annat) geografisk belägenhet.

Undersökningen ligger även till grund för urval av lokaler i den so- ciala undersökning som redovisas i kap. 8.4.2.

Av stickprovet framgår, att enarmade banditer förekommer i prak- tiskt taget hela landet, men att de är vanligast förekommande i Stock- holms-, Göteborgs- och Malmöregioncrna.

Ortsstorlek Andel av automaterna %

Storstockholm 25 Storgöteborg 12 Stor-malmö 3 Ovriga orter med mer än 100 000 invånare 12 övriga orter med 100 000—50 000 invånare 12 Övriga orter med mindre än 50 000 invånare- 36

Summa 100

Storstadsområdenas andel av det totala antalet automater uppgår så- ledes till 40 %. I övrigt är automaterna väl fördelade över landet.

Beträffande spelapparaternas fördelning per lokal kan konstateras, att spelhallar som har ett flertal apparater är sällsynta.

Tabellen visar att knappt 3/4 av lokalerna har mindre än 3 enkronas— automater och att 10 % av lokalerna har 5 eller fler enkronasautoma- ter.

Prop. 1977/78: 9 79

Antal enkronasautomater Andel av lokalerna i lokalen i % 1 automat 43 2 automater 30 3 automater 11 4 automater 6 5 automater 4 6 automater 3 7 automater och fler 3

Summa 100

Avkastningen av spelet på de enarmade banditerna varierar mycket främst beroende på spelets omfattning., men även vinståterbetalnings- procenten har viss betydelse.

Från automatägarhåll har uppgivits, att den genomsnittliga behåll- ningen uppgår till 4 000—6 000 kronor per månad och enkronasautomat. Med nuvarande beskattningsregler torde därvid skatten uppgå till mel- lan 22 % och 15 % av restaurangautomaternas omsättning och mellan "12 % och 8 % av automatomsättningen i samband med bingo.

5.2 Automatspelet på restauranger

Enligt uppgift från riksskatteverket fanns under fjärde kvartalet 1974 och 1975 2749 respektive 2829 restauranger med rusdrycksutskänk- ningstillstånd. Antalet sådana restauranger som hade spelautomater upp- gick enligt samma källa till cirka 1 700 per 15 december 1975 eller cirka 60 % av samtliga restauranger med rusd:rycksutskänkningstillstånd.

Som tidigare redovisats är de enarmade banditerna särskilt vad gäl- ler restaurangspelet koncentrerade till storstadsområdena. Ett fåtal res- tauranger har utvecklats till spelrestauranger av kasinotyp. Antalet auto- mater i genomsnitt uppgår till 2—3 stycken/restaurang.

Sveriges hotell- och restaurangförbund gjorde i början av år 1976 en kartläggning bland medlemmarna om automatspelet på restauranger. Svar inkom från 450 restaurangrörelser med automatspel. Av svaren framgick att antalet enarmade banditer i januari 1976 uppgick till sam- manlagt 1 450 stycken. Detta ger ett genomsnitt på 3.2 automater per restaurang. Motsvarande siffror under år 1975 var 1 250 eller 2,8 per restaurang. Beträffande inkomsterna från spelet på de enarmade ban- diterna uppgavs, att genomsnittSintäkten år 1.975 per spelapparat var för restaurangernas del cirka 38 000—40 000 kronor. Restaurangernas sammanlagda intäkter av spelet beräknades enligt följande.

1972 6.8 milj. kronor 1973 15.7 " 1974 35.0

1975 54.0

Prop. 1977/78: 9 80

Automatspelintäkterna i förhållande till företagens omsättning under år 1975 visade sig uppgå till knappt 3 % varvid siffrorna kunde variera mellan 15 % och mindre än 1 %.

Förbundet uppskattar, att nettointäkterna av spelet på enarmade ban- diter för restaurangnäringen —— inklusive de företag som inte omfattas av undersökningen —— totalt sett torde ha uppgått till cirka 120 miljo- ner kronor under år 1975.

En sammanfattning av hotell- och restaurangförbundets uppfattning om spelets ekonomiska betydelse för de undersökta företagen under åren 1974 och 1975 framgår av följande tabell.

Företag Om- Spelintäkter Spelintäkter Rörelse- sätt- i procent av i procent av resultat ning omsättn. rörelseresul- i procent 1975 % tatet före av omsättn. milj. räntor & % kr. avskrivn.

1974 1975 1974 1975 1974 1975

Samtliga 2 050 2,4 3,0 42 55 5,7 5,3 därav

Restauranger 670 2,6 2,9 58 73 4,5 4,0 Komb. hotell 1 380 2,3 3,0 36 50 6,4 6,0 under 2 milj. 130 3,1 4,2 73 98 4,3 4,2 över 2 milj. 1 920 2,4 2,9 41 54 5,8 5,3 Kedjeföretag 1 185 2,8 3,4 48 66 5,7 5,2 Ovriga företag 865 1,9 2,3 32 41 5,8 5,5

I det redovisade utredningsmaterialet uppgår de för avskrivningar och räntor disponibla medlen under år "1975 till 5,3 % av intäkterna.

Undersökningsresultatet i dess helhet samt hotell- och restaurangför- bundets kommentarer till detsamma redovisas i del 11", bilaga nr 5.

5.3 Automatspelet i övrigt 5.3.1 Folkets park och folkets hus

Folketsparkföreningarna företräds av Folkparkernas centralorganisa- tion (FCO), ett samarbetsorgan som även svarar för varu- och artist- förmedling till sina medlemmar. Organisationen är uppbyggd av 184 föreningar runt om i landet, vilka driver sin verksamhet självständigt. Till största delen är folkparksanläggningarna föreningsägda. Det finns dock en del av dem som är i kommunal ägo men som drivs av för- eningar. Någon utdelning till föreningsmedlemmarna förekommer inte.

Enligt uppgift driver ett 60-tal föreningar spelverksamhet med enar- made banditer. Antalet automater av denna typ beräknas uppgå till 700, varav cirka 200 är placerade på Liseberg i Göteborg. Beträffande auto- maternas fördelning på olika Spelplatser kan konstateras, att ett 15-tal av de föreningar som anordnar spel med enarmade banditer har mer än

Prop. 1977/78: 9 81

10 spelautomater, medan resterande cirka 45 föreningar i allmänhet har mellan 2 och 7 apparater utställda. Spelapparaterna är tillgängliga i sam- band med offentliga tillställningar som förekommer i genomsnitt två gånger .i veckan. Föreningarna har över lag mest 25-öresautomater upp- ställda, men även enkronasautomater förekommer.

Det är inte ovanligt, att föreningarna själva äger de enarmade ban- diterna. Inte mindre än hälften av de ovan angivna 700 spelapparaterna är föreningsägda medan resten är förhyrda av olika spelautomatföretag. Hyran sätts ofta i relation till behållningen av spelet på apparaten i fråga. För år 1974 beräknades avkastningen från spel på enarmade ban- diter uppgå till cirka 6 miljoner kronor, varav cirka 4 miljoner kronor avsåg "Liseberg.

En folketsparkföreningarna snarlik verksamhet bedrivs av folketshus- föreningarna, vilka centralt företräds av Folkets husföreningarnas riks- organisation. Företrädare för denna organisation har påvisat de stora likheter .i verksamheten som råder mellan de båda organisationerna inte minst vad beträffar automatspelverksamheten. Bland folketshus— föreningarna är dock vanligast att de hyr enarmade banditer av utstäl— larföretag till en viss procentsats av spelets behållning. Under år 1975 beräknas cirka 200 föreningar av totalt 700 ha spelverksamhet med i allmänhet .1—5 enarmade banditer per spelplats. I en del folketshus— anläggningar förekommer även automatspel i samband med restaurang- rörelse. Spelbctingelser och ekonomi .i dessa anläggningar skiljer sig inte nämnvärt från de förhållanden som beskrivits i samband med restau- rangspelct.

Folketshusföreningarnas beroende av intäkterna från spelet på enar- made banditer har ökat under senare år sedan överskotten från de tra- ditionella arrangemangen minskat och i många fall förbytts till under- skott. Föreningarna har sedan 1 juli 1974 frånhänts möjligheten att själva bedriva automatspel i samband med bingospel. Däremot hyr föreningarna ut lokaler till andra föreningar, som spelar bingo, och hyr därvid också ut sina spelautomater. Folketshusföreningarna har sett sig tvingade att kompensera inkomstbortfallet genom att debitera bingo- arrangörerna högre lokalhyra. Föreningarna måste i allt större ut- sträckning vända sig till kommunerna med begäran om ökade anslag för att kunna bedriva verksamheten i förminskad omfattning.

5.3.2 Nöjesparker, tivoli/z m. in.

Som inledningsvis nämnts, introducerades automatspelet i Sverige på nöjesfält och tivolin. Det spel som bedrivs där idag är av relativt blyg- sam omfattning och sker huvudsakligen på 25-örcsautomatcr av den mekaniska typen.

Det finns cirka 120 ambulerande tivolin i Sverige, varav ett 50-tal bedriver aktiv verksamhet. Av" dessa är 8—10 betydligt större än de

Prop. 1977/78: 9 82

andra. Tivolin bedriver .i allmänhet verksamhet endast under sommar- halvåret.

De tre största nöjesparkerna är Liseberg i Göteborg, Gröna Lund i Stockholm och Furuviks djurpark utanför Gävle. Dessa parkers inne- hav av enarmade banditer under år 1975 framgår av nedanstående ta- bell.

25-öres enkronas Liseberg 135 65 = 200 Gröna Lund 110 51 = 161 Furuvik 22 3 = 25 Summa 267 119 = 386

5.3.3 I samband med bingo

Enligt lotteriförordningen får automatspel i samband med bingo anordnas efter tillstånd av länsstyrelse under förutsättning att bingo- spelet inte är eller kan jämföras med automatbingospel. Bingospelet skall därvid ha karaktär av tillställning och pågå under minst två timmars effektiv speltid, dvs. exklusive pauser.

Följande tabell visar resultatet av lotterinämndens senaste anvisningar beträffande tillståndsgivning till automatspel i samband med bingo (se kap. 4.2).

antal beviljade antal beviljade antal

automater 1975 automater 1976 lokaler under är 1976

lkr 25-öres s:a ]kr 25-öres s:a

Stockholm 131 1 132 58 7 65 14 Uppsala 19 19 10 — 10 2 Södermanland 22 4 26 _ _ __. _ Östergötland .12 12 4 — 4 2 Jönköping 1 l l l 1 Kronoberg 17 17 5 5 2 Kalmar 4 —— 4 4 4 1 Gotland — —— — — _ _ Blekinge —— — _ _ _ _ Kristianstad 25 27 52 12 25 37 5 Malmöhus 40 3 43 12 12 4 Halland 10 10 4 -— 4 1 Göteborgs och Bohus 109 _ 109 15 _ 15 3 Älvsborg 7 — 7 _ _ _ _ Skaraborg _ _ _ _ _ Värmland 2 —— 2 _ _ —— _ Örebro 41 14 55 43 14 57 8 Västmanland — — — — _ Kopparberg _ _ _ _ _ Gävleborg 1 —— l l 5 —— 5 ] Västernorrland 6 8 14 9 6 15 3 Jämtland _ _ _ _ _ _ _ Västerbotten 4 — 4 4 4 1 Norrbotten — — — _ _ _ _ Summa 461 57 518 186 52 238 48

Prop. 1977/78: 9 83

Av tabellen framgår, att 7 länsstyrelser inte hade beviljat tillstånd till automatspel under år 1975. För år 1976 är motsvarande siffra 1.0. I de län, där automatspel i samband med bingo beviljats år 1975, har un- der år 1976 antalet enarmade banditer minskat med 280 eller 54 % och uppgår således nu till 238. I detta antal ingår 113 apparater till vilka tillstånd meddelats innan de nya anvisningarna kommit till. Den främsta orsaken härtill är att de tillstånd som meddelats för år 1975 inte upphör att gälla förrän ett stycke in på år 1976. Efter andra kvartalet 1976 vän- tas därför antalet spclapparater ytterligare sjunka något. Minskningen har främst berört enkronasautomaterna. Antal beviljade 25-öresauto- mater uppgår till endast 52, varav länsstyrelsen i Kristianstads län sva- rar för hälften.

Beträffande spridningen av spelapparaterna i landet stämmer bilden väl överens med den från restaurangspelet. Stockholm, Göteborg och "Malmö svarar under år 1976 tillsammans för 39 % av det totala spelet. Totalt i landet förekommer spel på 238 apparater i 48 lokaler. I likhet med restaurangsautomaterna förhyrs spelapparaterna normalt av utstäl- larföretag. Enligt vad utredningen inhämtat är tillståndshavarna själva ägare till automaterna i 19 av 48 lokaler där bingospel förekommer.

5.3.4 Fartyg

Det totala antalet spelapparater utställda på såväl svenska som ut- ländska passagerarfartyg i linjetrafik från och till Sverige uppskattar ut- redningen till knappt 700.

Tio rederier/koncerner, vilka alla tillhör Sveriges redareförening, har för utredningen uppgivit, att de tillsammans har 418 spelapparater på sina fartyg.

På de svenska båtarna ägs ungefär hälften av automaterna av rede— rierna själva, medan resten förhyrs av automatägare, i regel på samma villkor som gäller för spel i land. Antalet apparater per båt varierar mellan 6 och 26, varvid s. k. långlinjebåtar har det största antalet. Även roulettspel förekommer, dock med undantag för trafiken i Öresund och på Finland. Automatspelets avkastning "beräknas under år 1975 uppgå till cirka 10 milj. kronor. Den är liten i förhållande till branschens totala omslutning.

I Finland anordnas automatspel med ensamrätt av ett särskilt organ, Penningautomatföreningen. Överskottet av inkomsterna från spelappa- raterna fördelas till organisationer för främjande av folkhälsan, stödjan— de av barnskyddet samt åldringsvårdande organisationer m.fl. En lik- nande förening finns på Åland. Dessa penningautomatföreningar bedri- ver automatspel på fartyg i trafik på Sverige.

Antalet apparater som utställs av Ålands penningautomatförening på fartyg i trafik på Sverige uppgår till cirka 115 och avkastningen från dessa fördelas så att 60 % går till föreningen och 40 % till rederierna.

Prop. 1977/78: 9 84

Under år 1975 beräknades omslutningen av automatspelet på båtar uppgå till drygt 4 milj. mark med en nettobehållning på 1,5 milj. mark. Dessa inkomster utgör 85 % av föreningens totala inkomster.

Penningautomatföreningen, Helsingfors, har 54 enarmade banditer på fartyg i trafik mellan Finland och Sverige. Enligt föreningen utgör intäkterna från spelet på båtarna en ringa del av föreningens totala in- täkter cirka 1 % eller 1,4 milj. mark.

Från svenskt håll bedöms spelverksamheten ombord på andra ut- ländska fartyg än de finländska vara ungefär av samma omfattning som ombord på de svenska. På vissa båtar anordnas spel med s.k. tunga jackpotautomater.

5.4 Spelets fiskala betydelse

Det under budgetåret 1974/75 influtna skattebeloppet för automat- spel uppgick till 23 891 000 kronor. Beloppet fördelar sig enligt riks- skatteverket enligt följande.

Restauranger Folkparker/ Tivolin,.f'm. fl.

25—öres automater 159 800 694 200 1-kronas automater 19 785 500 3 251 500 Automater totalt 19 945 300 3 945 700 = 23 891 000

Enligt skatteutskottet (SkU 1975/76: 14) beräknas de totala inkomster- na av spelskatten (inkl. bingospel) för innevarande budgetår till 75 milj. kronor. Denna beräkning bygger delvis på den uppåtgående trend som spelskatteinkomstema visat och tar inte hänsyn till att inskränkningar i spelet väntas på grund av de skärpta anvisningar för vissa spelformer, som lotterinämnden meddelat.

Den förhöjda skatt som fr.o.m. den 1 januari 1976 utgår på auto- mat- och roulettspel på restauranger beräknades vid en oförändrad om- fattning av dessa spelverksamheter ge staten en inkomstökning på när- mare 17 milj. kronor per år räknat fr.o.m. 1976. Med hänsyn till att skärpningen kunde väntas leda till vissa. inskränkningar av automatspe- let bordc dock enligt utskottet inte inkomstförbättringen uppskattas till mer än 15 milj. kronor.

Kap. 6 Utställartöretagen 6.1 Förekomst och utveckling

Normalt ägs de enarmade banditerna av andra än dem som har till- stånd till spel. Ägarna. är i dessa fall vanligen företag, vilka har som huvudsaklig uppgift att ställa ut spelautomater till överenskommen hyra (utställarföretag).

Prop. 1977/78: 9 85

Marknaden för utställarföretagen domineras f.n. av fem företag, av vilka tre drivs under beteckningen Chezrryföretagen. Företagens mark- nadsandelar och automatinnehav under december 1975 framgår av ne- danstående tabell.

Företag Antal enarmade Marknadsandel banditer

Cherryföretagen 1 85.1 29 % Knutssonbolagen 226 4 ff.-'; Restus Casino AB 118 2 %

Summa 2 195 35 %

Företagens marknadsandelar är uttryckta i respektive företags andel av det beräknade totala antalet automater, vilket uppskattas till cirka 6 300.

Antalet heltidsanställda i dessa företag uppgick år 1.975 till cirka '1 000 personer.

Bally Service AB, som tidigare bedrev utställarverksamhet, har fr.o.m. september 1975 utarrenderat denna till det nybildade företaget Restus Casino AB.

De flesta automatägare är organiserade i Sveriges automatägares riks— förbund, en intresseorganisation bildad år 1939 med cirka 100 med- lemmar.

6.2 Typ av tjänster

Hyresförhållandet mellan dem som har tillstånd till spel och auto- matägarna regleras genom särskilda avtal, varvid hyresbeloppet oftast fastställs i procent av behållningen av spelet. Procentsatserna kan variera beroende på förhandlingsposition och vilka tjänster utställarföretagen åtar sig att utföra. Enligt utställarföretagen går normalt 65 C'a av be- hållningen till tillståndshavarna och 35 % till automatägarna. Om avtal slutits med kedjeförctag inom restaurangbranschen kan procentsatsen för restaurangernas vidkommande vara högre. Kostnaden för spelskatt för- delas efter samma grund. Automatägarna svarar i allmänhet dessutom för reparation och underhåll av spelapparaterna. Hyresavtalen har nor- malt en löptid på 3—5 år, men den genomsnittliga avtalstiden är 2 år.

Bally Service AB, bedriver en verksamhet som något skiljer sig från de övriga företagens. Bolaget hyr nämligen ut spelapparater, huvudsakligen till utställarföretag och konsultföretag inom bingobranschen, till fasta månadshyror. I den mån företagets kunder är i behov av reparation av automaterna får de ombesörja denna själva eller anlita företagets tekni- ker. Sådan serviee omfattas inte av den fastställda hyran utan faktureras.

Prop. 1977/78: 9 86

6.3 Kundstruktur

De största utställarföretagen har sina automater nästan uteslutande utställda på restauranger. För företagens verksamhet är spelintäkterna från de små, enskilda restaurangerna i allmänhet av större betydelse än från restaurangkedjorna. Utställarföretagen föredrar inte någon viss typ av restaurang utan tecknar avtal så snart rimliga förutsättningar för lön- samt spel synes föreligga.

Kap. 7 Promemorian (H 1975: 1) Statligt spelautomatföretag

Utredningen lade i februari 1975 i rubricerade promemoria fram prin- cipförslag om ett statsmonopol i spelautomatbranschen. Någon propo- sition grundad på förslaget har dock inte förelagts riksdagen.

I promemorian anförde utredningen bl. a. följande. Behållningen av Spenet på enarmade banditer tillfaller huvudsakligen spelanordnare, som driver spelet i enskilt vinstsyfte, och utställarföretag. Detta står i strid mot den huvudprineip i lotterilagstiftningen som innebär, att behållning av lotteriverksamhet bör tillfalla det allmänna eller användas för ideell verksamhet.

Prineipförslaget innebar att spel på enarmade banditer inte skulle få anordnas med andra spelapparater än sådana som tillhandahölls av ett statligt spelautomatföretag. Vidare borde, enligt utredningen, förbud mot privat innehav av enarmade banditer införas. Man kunde utgå från att det statliga företaget kom att beakta de sociala synpunkter som måste vara vägledande för denna reglering. Det statliga företagets övertagande av utställarverksamheten innebar att garantier skapades för betryggande kontroll av spelautomaternas konstruktion och funktion och för att de inte manipulerades till förfång för allmänheten, t. ex. i fråga om vinst- möjligheterna.

Ett trettiotal remissinstanser yttrade sig över promemorian. De som tillstyrkte förslaget ansåg fördelarna därmed främst vara att det en- skilda vinst'intresset minskades och att kontrollmöjligheterna förbätt- rades. De tveksamma angav som skäl bl. a. att förslaget inte skulle lösa de sociala problem som spelet på enarmade banditer orsakar. Vidare ifrågasattes om det vore lämpligt att staten, eller ett statligt företag med ensamrätt, skulle tillhandahålla enarmade banditer. Några remissinstan- ser ansåg att beslut i fråga om en monopolisering i spelautomatbran- schen borde anstå till dess lotteriutredningen slutfört sitt uppdrag. Dess- utom borde resultatet av den utredning som för närvarande pågår rö- rande hotell- och restaurangbranschen avvaktas.

Införandet av förbud mot spel på enarmade banditer såg några re- missinstanser —— bl. a. länsstyrelserna i Stockholms och Östergötlands län, statens ungdomsråd och Landsorganisationen i Sverige som den

Prop. 1977/78: 9 87

bästa lösningen på de problem som automatspelverksamheten medfört. Landsorganisationen i Sverige hävdade att frågan om en avveckling av verksamheten borde, med hänsyn till spelautomaternas stora betydelse för hotell- och restaurangnäringen, behandlas i samband med hotell- och restaurangutredningen. Rikspolisstyrelsen och lotterinämnden mena- de att spelet på de enarmade banditerna fått svåra negativa konsekven— ser. Rikspolisstyrelsen framhöll dock att ett förbud skulle medföra stor risk för illegalt spel. För lotterinämnden framstod totalförbud av flera skäl som orealistiskt i dagens situation.

] remissvaren föreslogs olika åtgärder för att komma till rätta med de missförhållanden som nu råder. En sänkning av högsta tillåtna insats till ett lägre belopp skulle enligt bl. a. lotterinämnden och länsstyrel- serna i Stockholm och Norrbottens län kunna minska spelets skadliga verkningar. Enligt riksåklagaren skulle ett system med differentierade skatteklasser dels stå i bättre överensstämmelse med nu gällande ord- ning, dels undanröja många av dennas avigsidor. Länsstyrelserna i Stockholm samt Göteborgs och Bohus län ansåg att möjligheterna till sanering av spelet genom skärpt beskattning borde uppmärksammas.

Automatspelets betydelse för hotell- och restaurangnäringen och för de ideella föreningarnas verksamhet framhölls av flera remissinstanser. De som representerar organisationer med ekonomiska intressen i auto- matspel som Sveriges hotell- och re:;taurangförbund, Sveriges auto- matägares riksförbund och Riksorganisationen av artistarbetsgivare —— var tveksamma inför utredningens slutsatser om spelets sociala väder och ansåg att utredningen borde slutföra sitt arbete innan definitiva. be- slut fattades om automatspelet eller att förslaget borde avvisas.

Folkets husföreningarnas riksförbund, som delade utredningens upp- fattning om spelets sociala skadeverkningar, ansåg sig inte kunna ta ställning till förslaget om ett statligt spelautomatföretag. Folkparkernas centralorganisation förordade en begränsning av automatspelet, innebä- rande att det endast skulle få förekomma i samband med offentlig tillställning samt att uthyrningsverksamhet skulle förbjudas.

Kap. 8 Sociala konsekvenser av spel på enarmade banditer 8.1 Uttalanden om sociala problem

Enligt den år 1964 tillsatta lotteriutredningen utgjorde spelet på enarmade banditer en i många fall oskyldig form av förströelse och några påtagliga olägenheter hade inte framkommit av sådant spel på nöjesfält och i folkparker. Befarade sociala vådor ansågs vara beroende av under vilka former och i vilken utsträckning spelet bedrevs. Ett legaliserat automatspel, som fick bedrivas i allt större omfattning, kunde få till följd en ökning av sociala missförhållanden. Utredningen fram-

Prop. ]977/78: 9 88

höll särskilt de uppenbara olägenheterna av att spelhallar växte fram, där socialt missanpassade personer och ungdomar utan inskränkning kunde hänge sig åt hasardspel.

Punkskatteutredningen (Ds Fi 1972: 2) menade att om penningvinster tilläts skulle det legala spelet få ökad attraktionskraft i förhållande till det illegala, vilket framstod som en fördel från bl. a. social synpunkt. I remissvar över punktskatteutredningens förslag angav länsstyrelsen i Stockholms län bl. a. att utredningen förbisett de sociala synpunkterna på automatspelet och att avsevärda modifieringar av förslaget var nöd- vändiga. Det var rimligt att tillse att spelarna genom kontrollåtgärder skyddades mot fusk och bedrägeri i spelet. E-tt godkännande av en spel- apparat eller typ av apparat borde därför föregås av en av offentlig myndighet utfärdad teknisk granskning av att konstruktionen fyllde rim- liga krav på skydd mot manipulationer som påverkade vinstchans och spelhastighet. En sådan åtgärd liksom bestämmelse om begränsning av antalet apparater som fick finnas inom samma lokal var enligt läns- styrelsens mening nödvändig för att erhålla önskad sanering och kon.- troll över verksamheten. Vid prövningen av spelplats borde huvud- syftet vara att apparaterna inte skulle få förekomma i lokaler där barn och ungdom under 18 år vistades i större omfattning. Utredningens för- slag om möjlighet till penningvinster avstyrktes av Folkparkernas cen- tralorganisation under motivering att det skulle leda till en från social synpunkt inte önskvärd ökning av hasardmomentet i spelen. Med lik- nande motivering avstyrkte länsstyrelsen i Stockholms län utredningens förslag om förhöjd insats och vinstchans.

Departementschefcn fann (prop. 1972: 128) att det var uppenbart att införandet av möjligheten till direkt penningspel skulle innebära att spelet på de enarmade banditerna fick en dragningskraft jämförlig med den som det olovliga spelet hade. Härigenom skulle risken för sociala skadeverkningar kvarstå i betydande utsträckning. Visserligen kunde antas att införandet av beskattning och generellt tillståndstvång kunde åstadkomma en från social synpunkt önskvärd begränsning av spelandet. Det föreföll dock ytterst tveksamt om en sådan begränsning kunde ernås om man också skulle godta de jämförelsevis liberala regler för tillstånds- givningen som utredningen föreslagit. Därför kunde departementschefen. inte biträda förslaget att generellt slopa tillställningsvillkoret. Undantag kunde dock göras för automatspel på restauranger som erhållit tillstånd till utskänkning enligt rusdrycksförsäljningslagen, eftersom det kunde förutsättas att uppsikt och ordning rådde där.

Lotteriutredningen utgick i den förut nämnda promemorian (H 1975: 1) Statligt spelautomatföretag från att företaget skulle komma att beakta de sociala synpunkter som måste vara vägledande för regleringen ifråga.

I remissvar över promemorian anförde Sveriges automatc'igares riks-

Prop. 1977/78: 9 39

förbund att efter den 1 april 1973 hade sociala vådor av spelet försports i än mindre grad än tidigare. Det förelåg enligt förbundet inte några motsättningar mellan kommersiella och sociala intressen. Bedömningen att det råder uppsikt och ordning på spritrestaurangerna var riktig. Riks- organisatimzen av A rlistarbetsgivm'e delade utifrån de erfarenheter man hade av verksamheten inom nöjesparkerna inte uppfattningen att spelet medför sociala vådor. Polismyndiglzetc/:|. i Stockholm hävdade däremot att spelet på enarmade banditer föranleder sociala vådor. Länsstyrelsen i Stockholms län menade att spelet visat sig kunna urarta till en mani och leda till personliga tragedier, inte minst för ekonomiskt svaga grup— per såsom pensionärer och ungdomar. Medan spelapparaterna i Stock- holm i allt högre grad förlades i närheten av platser där ungdomar samlas, accentuerades ungdomsproblemen med svåra sociala konsekven- ser samtidigt som ansträngning att nå ungdomarna med meningsfulla fritidsaktiviteter försvårades. Falkpurkernas centralorgunisation hävdade att spelautomatverksamheten hade totalt sett ökat högst väsentligt. Ge- nom spelverksamhetens lättillgänglighet hade, enligt vad som allmänt omvittnats, åtskilliga sociala följdverkningar uppstått, vilka troligen främst drabbade ungdom och socialgrupp 3. Hovrätten över Skåne och Blekinge fann att spelet kunde bedrivas i en omfattning och under for- mer som ingav betänkligheter, inte minst från social synpunkt. Det var angeläget att vidta åtgärder för att komma till rätta med missförhållan- dena och söka motverka spridningen av enarmade banditer. Länsstyrel- sen i Östergötlands län var av uppfattningen att ändring av bestämmel- serna rörande spelet borde vidtas för att motverka sociala olägenheter. Polisntyndig/zcten i Värnamo ansåg att verksamheten under senare år fått sådan omfattning att den från social synpunkt gav anledning till allvarlig oro. Automatinnehavarnas hänsynslösa "utnyttjande i kommersiellt syfte av lättledda personer såsom ungdomar, åldringar och begåvningshandi- kappade hade i många fall lett till personliga tragedier. Enligt .S't-'el'iges Riksizlrotlsförbnnd kunde en återgång till förbud mot penningvinster vid automatspel minska de sociala skadeverkningarna. Jnstiriekanslem häv- dade att sociala olägenheter av spel på enarmade banditer aldrig kunde undvikas oavsett om automaterna ägdes av staten eller hyrdes ut av staten eller inte. Länsstyrelsen i Malmö däremot ansåg att socialt stö- tande avarter kunde förhindras genom monopoliseringen. De handikap- pades riksförbund fann det inte minst av sociala skäl vara angeläget att verksamheten kom under samhällets kontroll.

8.2 Skrivelser

Statsrådet och chefen för handelsdepartementet har den 'l4 mars 1975 till utredningen överlämnat en till honom ställd skrivelse från social- borgarrådet i Stockholms kommun angående spelverksamheten på bl. a.

Prop. 1977/78: 9 90

enarmade banditer bland ungdom, att övervägas vid uppdragets full- görande.

I skrivelsen har anförts bl. a. att särskilt i Stockholm har spelverksam- heten i fråga om bingospel, enarmade banditer och flipperspel snabbt vuxit ut och att den starkt kommersiella och spekulativa spelverksam- heten vänder sig i ökad utsträckning till ungdomar. Vidare sägs att spel- automaterna i Stockholm i allt högre grad förläggs i närheten av skolor och andra platser där ungdom brukar samlas, varför skolungdomars spel på enarmade banditer och flipperspel under raster och håltimmar ökat i omfattning och blivit ett allvarligt problem bl.a. av ekonomisk och social art. Kommunen står f.n. helt maktlös när det gäller att komma till rätta med spelverksamheten i fråga och det är angeläget att kommu- nen får sådana befogenheter att ”ungdomsspelandet” kan få en tillfreds— ställande lösning.

1 skrivelsen påpekas också att flipperspelen på ungdomsgårdarna i Stockholm tagits bort för att skapa en mer meningsfull fritidssysselsätt- ning. Detta hade emellertid i flera fall fått till följd att många ungdomar slutat besöka gårdarna eftersom det finns flipperspel att tillgå i närheten.

Skrivelsen i denna del överlämnades till utbildningsdepartementet för handläggning. Departementet överlämnade skrivelsen i sin tur till skol- örerstyrelsen, som 1 svar den 20 januari 1976 anförde bl. a. att styrelsen delar uppfattningen att den kraftigt ökade spelverksamheten bland ung- dom blivit ett allvarligt problem och att en översyn av gällande skatte— bestämmelser och tillståmlsgivning för flipperautomater borde göras i likhet med vad som sker beträffande enarmade banditer. Ökade restrik-

tioner eventuellt totalförbud —— borde övervägas också för flipper—

spel.

Från handelsdeparternentet har vidare den 17 februari 1976 till lotteri- utredningen överlämnats en från Eskilstuna kommun till departementet ingiven skrivelse rörande konsekvenserna för barn och ungdom av ut- bredningen av spelautomater. I skrivelsen påpekas bl.a. att skolelever skolkar eller i övrigt uppehåller sig i spelhallar så att de kommer för sent till skolan. Viss kriminalitet bland barn och ungdom kan hänföras till spelintressct. Soeialvården har tagit hand om barn som inte vågat återvända hem på grund av att de har spelat bort pengar.

Pensitmärernas riksorganisation har i skrivelse den 26 februari 1976 till. utredningen anfört bl.a. följande. Många människor har drivna av speliver blivit helt ekonomiskt blottade genom spel på enarmade bandi- ter. Många pensionärcr har gripits av tron att de lätt kan förstärka sitt blygsamma inkomst genom sådant spel. I verkligheten har de blivit ruine- rade och råkat i ekonomisk misär.

Spelet är inte utformat så att det ger lika chanser för ägare och spe- lare. Organisationen föreslår att enarmade banditer förbjuds eller att det tillses att spelaren alltid tilldelas en verklig chans att vinna. Eftersom de

Prop. 1977/78: 9 91

enarmade banditerna inte har någon rimlig plats i samhället är det mest tillfredsställande att de förbjuds.

Riksförbundet Hem och Skola har för kännedom överlämnat beslut vid fullmäktigemöte i maj 1976 om att med skärpa uttala sig för att en- armade banditer förbjuds.

8.3 Hearings

Utredningen har för att få en bild av automatspelet hållit hearings med företrädare för bl.a. sociala myndigheter, ägare och anställda i ho- tell— och restaurangbranschen, ideella organisationer och andra anord- nare av spel på enarmade banditer.

Vid dessa hearings har framförts olika uppfattningar om spelets so- ciala konsekvenser. Företrädare för de sociala myndigheterna har hävdat, att spel på enarmade banditer vållar problem för många människor med små inkomster. Åtskilliga av dessa människor måste söka ekonomiskt stöd från det allmänna för att de spelat bort för mycket pengar. Vidare har man märkt att många ungdomar spelar på 25-öresautomater. Före- trädare för folkparker och folkets hus har sagt sig inte märka några sociala problem med spelet. Från restaurangägarhåll har ifrågasatts om det föreligger större risk för sociala skadeverkningar av spel med en- armade banditer än av andra spelformer, exempelvis bingo, totalisator— spel och tips. Representanter för de hotell- och restauranganställda an- ser, att många anställda spelar bort för mycket pengar på enarmade ban- diter. De hävdar också att de enarmade banditerna är besvärande från arbetsmiljösynpunkt. (Se vidare del II, bilagorna 1—11).

8.4 Sociala undersökningar

8.4.1 Tidigare undersök/iingar Några undersökningar av automatspelare och deras spelvanor har. såvitt känt, inte gjorts tidigare i Sverige. Under år 1975 lät emellertid Svenska Penninglotteriet AB genomföra en undersökning av svenskarnas spelvanor bl. a. på enarmade banditer. Undersökningen genomfördes som s.k. omnibusundersökning varvid cirka 1 200 personer utfrågades. Av materialet framkom bl. a., att unge- fär en fjärdedel av den vuxna befolkningen någon gång under de se- naste två åren har spelat på enarmade banditer. Av dessa spelade 45 CE 2—5 gånger under ett år. 4 % uppgav att de spelade varje vecka. Me- delantalet speltillfällen per år bland dem som spelade var 11,4, dvs. i genomsnitt ungefär en gång i månaden. De yngre (15—24 år) har i större utsträckning prövat på enarmade banditer än övriga; 49 % av dem har någon gång spelat de senaste två åren mot 32 % i åldrarna 25—34 år, 523 % i 35—44 år, 21 % i 45—

Prop. 1977/78: 9 92

54 år och endast 14 % i åldrarna 55—69 än En försiktig beräkning ger följande ungefärliga antal speltillfällen totalt och inom olika ålders— grupper:

aldersgrupper antal speltillfällen bland spelarna per år

15—24 år 3 miljoner 25—34511- 3,5 "

35—44 är 3,5 ” 45—54 är 2.5 " 55—69 är 3 ”

Summa speltillfällen alla åldrar cirka 15,5 miljoner

Det bör noteras, att ovanstående siffror är ungefärliga och bygger på en grov skattning av spelfrekvensen från respondenternas sida. Vidare ger inte tabellen uttryck för spelets omslutning eller dess betydelse för den enskilde spelarens ekonomi. Spel på enarmade banditer är vanligt förekommande dels i låginkomstgruppcr, dels bland höginkomsttagare. Spelfrckvensen är betydligt lägre i inkomstskiktet 50 000—70 000 kr/år. Den är större bland storstadsborna (boende i orter på mer än 200000 invånare) än i övriga landet. Följande uppställning ger ett grovt mått på medelantalet speltillfällen per år inom olika delgrupper av befolkningen. Som jämförelse medtas motsvarande siffror avseende bingospel.

Medeltal speltillfällen per år

Enarmad bandit Bingo A11a 11,4 ggr 16,1 ggr Orlssfor/ck över 200 000 inv. 17,2 9,2 ” 200 OOO—5 000 inv. 8.9 13,4 " under 5 000 inv. 11,8 " 32,8 ” Inka/mt under 30 000 kr 11,6 " 32.6 30 000—50 000 kr 11,1 ” 14,4 " 50 000—70 000 kr 8,2 16,7 över 70 000 kr 14,7 9,6 ” Åhh-'i' 15—24 är 8,5 ” 6,5 25—34 år 8,3 ” 8,7 35—44 är 16,6 " 19,7 " 45—54 år 14,7 ” 16,3 '” 55—69 år 14,6 ” 22,9

Basen för dessa värden är följande andel av alla svenskar 26 (if(, 12 of

.;u

Prop. 1977/78: 9 93

8.4.2 Utredningens undersökning

För att få en mer detaljerad bild av spelarna på enarmade banditer har utredningen låtit genomföra en undersökning i syfte bl. a. att i gro— va drag beskriva deras spelvanor och inställning till automatspelet. Da- tainsamlingen skedde vid personliga intervjuer med spelare i anslutning till att de spelade. Spelarna blir därvid representerade i förhållande till sin spelfrekvens. De spelare som spelar ofta blir mer representerade än de som spelar sällan. För att få ett begrepp om spelautomaternas för- delning geografiskt och pä olika typer av lokaler, gjordes innan under- sökningen startade, cn genomgång av riksskatteverkets register över en- kronas spelautomater. Tillvägagångssättet och resultatet av genom— gången har redovisats 1 kap. 5.1.

Undersökningen kan inte ligga till grund för några slutledningar an- gående spelvanor hos samtliga spelare i landet utan avser att ge en be- skrivning av de människor som spelar på enarmade banditer i berörda lokaler. För ett mera detaljerat studium hänvisas till materialet i dess helhet vilket återfinns i del II, bilaga nr 12. Följande slutsatser kan dras av undersökningen.

47 % av de tillfrågade spelar minst i gång/vecka. Motsvarande siffra för spelare i bingolokaler är 66 %. Spelare i bingolokaler är således nå- got mer spelbenägna än övriga spelare. 10 % av alla spelare uppger sig spela så gott som dagligen, medan en fjärdedel säger att de spelar mindre än någon gång i månaden.

På fråga om spelet var bestämt i förväg eller om det skedde av en tillfällighet, svarade 78 % att det var en ren tillfällighet att de spelade. 61 % av dem som spelar dagligen eller så gott som dagligen hade i för— väg bestämt att de skulle spela på en enarmad bandit.

En fjärdedel av de tillfrågade är beredda att förlora högst 5 kronor på sitt spel, medan 56 % är beredda att förlora högst 10 kronor. 6 % eller 44 personer uppgav sig vara beredda att satsa mer än 100 kronor. I genomsnitt är spelarna beredda att förlora 24 kronor, varvid de som spelar ofta i allmänhet satsar mer än de som spelar mer sällan. De som spelar så gott som dagligen kan tänka sig att i genomsnitt förlora 65 kronor medan de som spelar mindre än 1—2 gånger i månaden endast är beredda att satsa i genomsnitt 9 kronor på sitt spel. De som spelar ofta, det vill säga minst en gång i veckan, är beredda att satsa i genom- snitt 35 kronor.

Spelare på enarmade banditer i bingolokaler är i allmänhet mer be- nägna att satsa mer pengar än spelare i restauranglokalerna. De förra är i genomsnitt beredda att satsa 36 kronor på sitt spel, medan motsva- rande siffra för den senare gruppen är 222 kronor. Följande tabell visar spelarnas spelvanor på andra spel.

Prop. 1977/78: 9 94

Vertikal procent Restauranger Antal apparater i lokalen

To- To- 1 2 3 4 5 6 7— Bin- tal tal go Samtliga respon- denter 733 644 81 153 104 100 57 69 80 89 Fråga: Spelar ni på Tips 62 61 64 60 66 61 63 57 51 71. Penninglotteriet 43 38—41 41 35 44 3.2 23— 46 80—1— V5/V65 " 22 27 25 18 24 23 20 11— 29 TotoVinnarej'Plats iir 1314 12 10 1512 1.9 13 19 Ej svar

Överlag tenderar vancspelare på enarmade banditer att i större ut— sträckning spela på andra lotterier än spelare som spelar sällan.

På frågan om intervjupersonerna trodde att det är vanligt att folk spelar bort mer pengar på enarmade banditer än de egentligen har råd med, svarade 49 % att de trodde att det var mycket vanligt. 27 % trod- de att det var ganska vanligt, medan 14 % ansåg, att det var varken vanligt eller ovanligt. Endast 10 % av de tillfrågade ansåg, att det var ovanligt.

Intervjupersonerna fick även ta ställning till ett antal alternativa för- slag till automatspelets framtida utformning. Bland annat tillfrågades de om inställningen till att byta ut enkronasautomaterna mot 25-öresauto- mater. Mest kritiska till förslaget var de som spelar ofta liksom de som var beredda att satsa 60 kronor eller mer.

På fråga om förbud mot enkronasautomaterna, svarade spelarna:

Vertikal Spelfrekvens Spelförlust procent ___—___— To- Dag— 3—5 1—2 Min. 1——2 Mer 11— 21— 60— tal lig gi'v g,.fv l,.-'v g/m säl]. 10 20 59 kr kr kr kr

Samtliga res- pondenter" 733 72 93 177 342 208 183 410 132 107 56

Fråga: Ett förslag är att helt förbjuda enkronasautomaterna. Vad tycker ni om det förslaget?

Mycket bra 35 25 32 34 32 34 43+ 36 32 30 43 Ganska bra 8 1 4 7 5— 12+ 9 10 7 7 4 Varken eller 19 3— 18 21 18 18 21 20 20 19 2— Ganska dåligt 11 6 6 12 9 14 10 11 12 7 9 Mycket dåligt 27 60+ 36+ 25 36—1— 22 17— 22— 29 36-1— 43—1-

Ej svar

Av samtliga tillfrågade ansåg 38 % att ett förbud mot enkronasauto- mater är ett dåligt förslag. De som spelar ofta är mest kritiska mot förslaget, medan de som spelar sällan intar en mer positiv attityd. De flesta spelare är dock positiva eller likgiltiga till förslaget. Tabellen ut-

Prop. 1977/78: 9 95

visar även, att frågan blir mer värdcladdad vid ökad spelbenägenhet. Bland dem som är beredda att satsa 60 kronor eller mer tycker 43 % att det är ett mycket bra förslag, vilket måste ses som ett uttryck för att dessa spelare anser att de förlorar för mycket pengar på sitt spelan— de. Lika många tycker dock, att förslaget är mycket dåligt.

Undersökningen visar, att automatspelarna på restaurangerna i all- mänth är män, medan kvinnorna är i majoritet bland dem som spelar på enarmade banditer i bingolokalerna. Vanligast är att spelarna är i 20—40 års åldern, dock att spelarna i bingolokalerna är något äldre. Endast 4 % av de tillfrågade är pensionärer.

Tre fjärdedelar av spelarna förvärvsarbetar på heltid, medan 13 % uppger att de ej är förvärvsarbetande. 30 % av intervjupersonerna är ensamstående medan 47 % tillhör 2- eller 3-personers hushåll.

Drygt hälften av intervjupersonerna uppger, att hushållets samman- lagda årsinkomst uppgår till mer än 51000 kronor. 31 % svarar att hushållsinkomsten är mellan 31. 000 kronor och 50 000 kronor.

Kap. 9 Internationell översikt

Punktskatteutredningen har i sina betänkanden (Ds Fi 1972: 2) Skatt på spel och (Ds Fi 1974: 7) Kasinoverksamhet i Sverige lämnat redo- görelse för bl. a. spel på enarmade banditer i andra länder. Den följan- de redogörelsen bygger på dessa uppgifter samt på kompletterande upp- lysningar som utredningen inhämtat från vissa länder.

Danmark

Enarmade banditer får ställas ut på restauranger efter särskilt till- stånd av polismyndighet. Restaurangägaren måste lämna uppgift om apparatens fabrikat, nummer och funktion. För ny apparat skall ur- sprungsbevis från fabrikanten bifogas. För begagnad apparat skall inges intyg från ”Statsprpvcanstalten” bl. a. om att vinstutbetalningen svarar mot vad som angetts på apparaten.

Insatsen vid spel på enarmade banditer får inte överstiga 25 öre. Apparaten får som vinst inte ge pengar eller varor. Vinst i form av polletter får endast användas för fortsatt spel.

I Köpenhamn har villkor uppställts att på restaurang med högst 400 platser får ställas ut en enarmad bandit.

Finland

Automatspel får endast bedrivas av "Penningautomatföreningen och, på Åland, av Ålands penningautomatförcning. Spelautomat får endast förekomma på plats där tillsyn över användningen kan utövas. Den som inte fyllt 18 år och som inte har förvärvsarbete får inte använda auto- materna annat än i närvaro av fullvuxen person av samma familj.

Prop. 1977/78: 9 96

Flertalet spelautomater är avsedda för 50-pennis mynt. Högsta vins- ten är 10 gånger insatsen. Vinsten utfaller i form av mynt. Penning- automatföreningen är engagerad i tillverkning av spelautomater.

Inkomsterna från spelautomaterna främjar ett flertal allmännyttiga ändamål.

Norge

Under förutsättning att polisen lämnat tillstånd kan spelautomater ställas ut och drivas i enskilt vinstsyfte. Polisen kontrollerar spelplatsen och sökanden samt för löpande kontroll över spelet.

Enarmade banditer tillåts bara om de som vinst ger spelmarker (pol— letter) som det endast är möjligt att spela vidare med. Bestämmelser om insatsens storlek saknas.

Antalet spelautomater har ökat betydligt under senare år, dock utan att man är i stånd att ange några exakta tal. Det har under senare tid rests en del kritik mot gällande regler angående enarmade banditer. Justitiedepartementet har därför tagit upp reglerna till ny prövning utan att man dock kommit till något konkret resultat.

Belgien

Enligt den belgiska strafflagen och lag den 24 oktober 1962 är ha— sardspel förbjudet. Den senare lagen har nyligen modifierats genom lag den 24 november 1974, som tillåter endast de hasardspel, vilka är upp- tagna på en särskilt upprättad lista. Enarmade banditer finns inte med på listan och är alltså förbjudna.

Ett förslag från år 1970 om legalisering av spel, som ger vinst i pengar eller polletter, bl. a. enarmade banditer, har bordlagts tills vidare.

Nederländerna

Automatspel faller under lagstiftningen om hasardspel. Alla typer av spel vars utgång den spelande inte eller endast delvis kan påverka är i princip förbjudna. Vissa undantag kan göras av justitieministeriet och/ eller den kommun där spelet avses äga rum. För spel med s. k. enarma- de banditer har justitieministeriet inte meddelat några tillstånd.

I ett antal kommuner är visst automatspel tillåtet. Det torde genom- gående vara fråga om spel av tivolikaraktär. Ny reglering förbereds av bestämmelserna om automatspel sedan man funnit att maskinerna är försedda med otillräckligt skydd mot fusk. Förslag har väckts om att upprätta stats- eller kommunkontrollerade kasinon på vissa platser.

Schweiz

Spel på s.k. Gl'uckspielautomaten, däribland enarmade banditer, är förbjudna i Schweiz. Däremot tillåts skicklighetsspel, på vilka spelarna kan väsentligt påverka vinstmöjligheten.

Prop. "1.977/78: 9 97

Storbritannien

Allt kommersiellt spel i Storbritannien måste bedrivas i klubbar. Den som vill driva en kommersiell spelklubb måste först skaffa ett s. k. certificate of consent från Gaming Board, som är den centrala myndig- heten för kontroll av spelverksamheten. Sedan sådant certifikat erhål- lits görs ansökan om licens hos Gaming Licensing Committee för det område där lokalen är belägen. Licenserna skall förnyas årligen. Den som vill spela i en kommersiell spelklubb måste vara medlem av klub- ben. Medlemskap måste sökas skriftligen vid personligt besök i spel- lokalen och berättigar till spel först efter 48 timmar. Personer under 21 år får inte tillträde till spelklubbar.

Beträffande spelautomater gäller att leverantörer av sådana skall vara registrerade hos och godkända av Gaming Board. Lagen skiljer mellan spelautomater med obegränsade vinstchanser och s.k. amusement ma- chines med begränsade vinstchanser.

Spelautomater med obegränsade vinstchanser får användas endast i klubbar som licensierats eller registrerats för allmänt spel eller i med- lemsklubbar som speciellt registrerats endast för spelautomater. Appa- raterna får endast spelas med mynt med ett värde av högst 5 p. och vinsten måste betalas ut av maskinen i mynt. Högst två spelautomater får förekomma i varje klubb. Regeringen kan föreskriva minimiutbe- talning från apparater i licensierade klubbar och har även möjlighet att begränsa vinsterna.

S. k. amusement machines får efter tillstånd av de lokala myndig- heterna placeras på marknads- och nöjesplatser, kaféer, restauranger etc. Sådana apparater kan också efter licensmyndighcternas medgivande placeras i licensierade klubbar i stället för de två spelautomater med obegränsade vinstchanser som eljest är tillåtna. I denna typ av spel- automat, som kan spelas med antingen mynt eller polletter, är högsta insatsen 5 p. och högsta vinsten 10 p. kontant eller 25 p. i form av varor eller polletter, som kan bytas ut mot varor. Inlösen av polletter mot kontanter får inte ske.

Västtyskland

För yrkesmässigt uppställande av spelautomater. som kan ge vinst i form av pengar eller varor, fordras tillstånd av lokal polismyndighet. Tillstånd kan ges endast för automat "vars konstruktion godkänts av Physikalisch—Technische Bundesanstalt. Utställare eller lokalinnehavare skall uppfylla vissa krav på oförvitlighet. Denne får till exempel inte ha fällts för vissa brott under de senaste tre åren.

Penningautomater får förekomma i spelhallar, hos koncessionerade bookmakers, hotell, restauranger och andra näringsställen. Tillstånd ges dock inte för ölhallar, glassbarer, mjölkbarer. idrotts- och tältplatser, idrottshallar. badinrättningar, dansskolor, ungdomshärbergen och andra

Prop. 1977/78: 9 98

lokaler som företrädesvis besöks av barn och ungdom. Högst två auto- mater får finnas i varje etablissemang.

Insatsen får utgöra högst 0,20 DM och vinsten högst två DM. Minst .15 sekunder skall förflyta från början av ett spel till början av nästa. Vinsterna skall uppgå till minst 60 % av insatserna i apparaten där spelhastigheten är mindre än 30 sekunder och till minst 50 % där spel- hastigheten är 30—60 sekunder.

Om apparaten uppfyller de tekniska kraven utfärdar Physikalisch- Technische Bundesanstalt ett tillståndsbevis som gäller i fem år. För varje apparat av samma typ som därefter tillverkas erhålls en numrerad kopia av tillståndsbeviset och ett med samma nummer försett tillstånds— märke utvisande tillståndshavarens namn och adress och tillståndets giltighetstid. En spelautomat får inte användas längre än tre år.

Österrike

I Österrike finns åtta koncessionerade kasinon, ”Spielbank”, där rou- lett m.fl. spel förekommer. Tidigare bedrevs där även spel på enarma- de banditer som var uppställda avskilda från övriga spel. Spelautoma- terna förbjöds dock från och med år "1967 i första hand för att skydda ungdom mot att lockas börja spela, i andra hand för att förhindra att en inte önskvärd publikkategori sökte sig till kasinona. Minimiåldern för inträde är dock 21 år, varför visst ungdomsskydd redan förelåg. Denna regel åsidosattes dock. Enligt uppgift torde det sistnämnda mo- tivet f. n. vara det dominerande för att vidmakthålla förbudet.

Undantagna från förbudet är spelautomater med en insats av högst ?. sehilling och vilka ger vinst uteslutande i form av varor.

Kap. 10 Utredningens överväganden och förslag

10.1 Allmänt

Som framgår av kap. 1.3 har utredningen begränsat sina förslag i detta sammanhang till enarmade banditer och apparater, som till kon- struktion och funktion i allt väsentligt kan jämställas med enarmade banditer.

Av den tidigare redogörelsen framgår, att spel med enarmade ban- diter bedrivits här i landet allt sedan seklets början. Spelets utveckling därefter beskrivs i kap. 3. Nu gällande reglering av automatspel redo- visas i kap. 4. I fråga om den nuvarande omfattningen av spelet och dess ekonomiska betydelse samt den funktion som utställarföretagen har hänvisas till kap. 5 och 6. I fråga om den kritik som från sociala utgångspunkter riktats mot spel på enarmade banditer vill utredningen, såvitt gäller kritiken i riksdagen, hänvisa till kap. 1.2 och i övrigt till

Prop. 1977/78: 9 99

kap. 8. Av utredningen anordnade hearings och företagna undersök- ningar redovisas i bilagor till betänkandet.

Den senaste undersökningen av spelet på enarmade banditer har ge- nomförts av utredningen i syfte att ge en bild av automatspelarna och i grova drag deras spelvanor (se kap. 8.4.2). Undersökningen visar inte att problem för automatspelare av den art. som berörts i den allmänna debatten, drabbar spelare i gemen.

Även om majoriteten av spelarna inte drabbas finner utredningen emellertid att övertygande belägg föreligger för att kritiken mot de en- armade banditerna är berättigad. Utredningens kartläggning av spelets omfattning samt vad som framkommit i riksdagen, i den allmänna de- batten i övrigt, i remissyttranden. i skrivelser till utredningen, vid hearings och på annat sätt ger stöd för att spel på enarmade banditer orsakar betydande problem för många människor, särskilt för sådana som tillhör inkomstsvaga grupper och för dem som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med spelapparaterna. Många har blivit beroende av spelet och saknar själva förmåga att sluta. Spelet är mycket snabbt, vil- ket medför att betydande penningsummor kan förloras. Risk finns för att spelare skall drabbas av ekonomisk misär. För hotell— och restau- ranganställda är dessutom de enarmade banditerna från arbetsmiljö- synpunkt besvärande.

Anledningen till att spelet utövar sådan lockelse på vissa spelare är uppenbarligen att det väcker förhoppningar om höga penningvinster. Motivet till att penningvinster infördes från år 1973 var framför allt att det illegala spelet inte skulle framstå som lika lockande som tidigare. Endast ett fåtal invändningar restes då mot förslaget om penningvins- ter. Departementschefen anförde visserligen vid frågans behandling, att penningspelets dragningskraft skulle bevara de sociala skadeverkning- arna i betydande utsträckning men att tillståndstvång och beskattning i förening med krav på tillställning för att få anordna spel kunde åstad- komma en från social synpunkt önskvärd begränsning av spelandet. Som tidigare framgått upprätthölls dock såvitt gällde restauranger med rätt till utskänkning av rusdrycker inte kravet på att spel bara fick an- ordnas i samband med offentlig nöjestillställning. Skälet härtill var att uppsikt och ordning förutsattes råda på sådana restauranger.

Den tidigare redogörelsen visar att spel med enarmade banditer en- ligt nuvarande regler anordnas till övervägande del på restauranger. Spelet utgör där enligt utredningens uppfattning i många fall ett främ- mande och störande element. Den uppsikt och ordning som förutsätts råda på restauranger med utskänkningsrätt har enligt utredningens me- ning inte varit sådan att spelet fått en från social synpunkt acceptabel form. Vad som hindrat detta är uppenbarligen den betydelse spelet har fått som intäktskälla för restaurangerna. Såväl restaurang- som auto- matutställarföretag strävar efter att öka spelinkomsterna. De gör därför

Prop. 1977/78: 9 IOO

spelet omfattande, attraktivt och lättillgängligt. De enarmade banditerna ställs i regel ut så att de skall locka så många som möjligt. Genom sedelväxlare på spelplatserna sörjs för att bristen på växelmynt inte skall utgöra hinder för spel. Spelautomaterna koncentreras ibland till spelplatser. som medvetet inreds till attraktiv kasinomiljö. Penningspe- lets dragningskraft har ytterligare förstärkts genom att de enarmade banditerna försetts med s. k. förhöjd vinstchans. Spelarna lockas alltså med att kunna vinna långt mer än vad som får anses ha varit avsett vid reglernas utformning. 25-öresautomater förekommer nästan inte alls. För anordnarna är i stället de vinstgivande enarmade banditerna med enkronasinsats av intresse. Någon kontroll från anordnarnas sida av vilka som spelar och hur de spelar förekommer bara undantagsvis. Automatspelets karaktär av förströelse har enligt utredningens bedöm- ning kommit i skymundan på restaurangerna. Det är uppenbart att åt- skilliga restauranger är beroende av inkomster från de enarmade ban- diterna för sin existens. Det finns därför inte anledning att förvänta sig att karaktären av restaurangspelet kommer att ändras, om inte särskilda ingripanden sker.

Utredningens undersökning av automatspelare i bingolokaler _ vil- ken genomfördes sedan spelet begränsats genom lotterinämndens anvis- ningar för år 11.976 visar att automatspelare i bingolokaler är mer spelbenägna än automatspelare i övrigt. De är beredda att i genomsnitt satsa högre summor på automatspelet än spelare i andra lokaler. Rela- tiva andelen pensionärer är större i bingolokaler än på restauranger. Till skillnad från det mesta av bingospelet medför de enarmade bandi- terna risk för att mycket pengar spelas bort. Utredningen anser att en- armade banditer utgör ett klart negativt inslag i bingolokalerna.

På tivolin och nöjesfält har spel på enarmade banditer i viss utsträck- ning fortfarande kvar karaktären av en förströelse bland andra för- ströelser. Detta gäller särskilt de 25-öresautomater som alltjämt är do- minerande på dessa platser. Enkronasapparater synes emellertid alltmer vinna insteg på tivolin och nöjesfält och med dem följer ett ”hårdare" spel. En särställning bland tivolin intar s.k. minitivolin. Dessa synes i hög grad ha karaktären av formella offentliga nöjestillställningar för att möjliggöra spel med enarmade banditer.

Även från mer principiella utgångspunkter kan invändningar resa-s mot den nuvarande regleringen av spel med enarmade banditer.

"En huvudprineip i den svenska lotterilagstiftningen är att behållning- en av lotteri skall tillfalla staten eller användas för ideell verksamhet. I lotteriförordningen kommer detta till uttryck på det sättet att tillstånd till lotteri får lämnas av myndighet endast till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare. Inte heller regeringen lämnar lotteritillstånd till andra ändamål. Vidare har stats-

Prop. "1977/78: 9 lOI

makterna i särskild ordning bestämt att tillstånd till sedellotteri med penningvinster endast lämnas till Svenska Penninglotteriet AB som är ett helstatligt företag. På motsvarande sätt förhåller det sig med fot— bolltippning med penningvinster. Sådan verksamhet får anordnas bara av AB Tipstjänst som också ägs av staten. För båda bolagen gäller att överskott av verksamheten inlevereras till statsverket.

Ett undantag i lotteriförordningen från den angivna huvudprineipen är de lotterier som efter anmälan till polismyndighet får anordnas i samband med offentlig tillställning. Sådana lotterier kan anordnas i kommersiellt syfte. Vid bcstämmelsernas tillkomst utgick man från att sådana lotterier, som är underkastade snäva begränsningar i fråga om insatser och vinster, skulle få ringa ekonomisk betydelse och betraktas som förströelseinslag i tillställningen. Med den tilltagande kommersia- liseringen av lotterimarknaden har dessa anmälningslotterier ”spårat ur”, ett problem som lotteriutredningen skall återkomma till i ett senare sammanhang.

Som tidigare redovisats (kap. 3) utvecklades spelet på enarmade ban- diter inom ramen för reglerna om anmälningslotterier på ett sätt som klart stred mot lagstiftarens intentioner.

Med de nya reglerna, som trädde i kraft den 1 april 1973, gjordes ett långtgående undantag från den tidigare nämnda huvudprineipen att be- hållningen av lotterier skall tillfalla staten eller ideellt ändamål. De nya reglerna innebär (_se kap. 4.1) att automatspel får anordnas i samband med offentlig nöjestillställning eller i samband med tivolirörelse eller sådan restaurangrörelse, som har utskänkningslillstånd, utan att något krav ställs på att behållningen skall gå till visst ändamål. Härigenom kan enskilda vinstintressen, representerade av spelanordnare och utstäl- larföretag, tillgodogöra sig behållningen av automatspelet som rörelse- intäkt. Denna ordning ter sig för utredningen principiellt otillfredsstäl- lande. Det är enligt utredningens mening stötande att allmänhetens spelbenägenhet skall få utnyttjas i enskilt vinstsyfte på det sätt och i den omfattning som de angivna reglerna för automatspel medger.

För att snabbt begränsa och på sikt eliminera det enskilda vinstin- tresset på detta område föreslog utredningen i promemorian (H 1.975: ]) Statligt spelautomatföretag en monopolisering i den formen att ett stat- ligt företag skulle få ensamrätt att ställa ut spelautomater. Promemorian har emellertid inte föranlett några åtgärder från statsmakternas sida.

I samband med arbetet på promemorian avstod utredningen från att närmare gå in på de former under vilka spelet bedrivs. Det uttalade syftet var att framdeles återkomma med förslag om ändringar i regle- ringen av automatspelet, vilka kunde föranledas av en översyn av lot- teriförordningens bestämmelser. .Den utredning som nu företagits talar enligt utredningens bedömning för ett förbud för allt annat spel på en- armade banditer än sådant som har karaktären av förströelsespel av

Prop. 1.977/78: 9 102

ringa ekonomisk betydelse för såväl spelare som anordnare. Ett sådant förbud skulle reducera det enskilda vinstintresset på området i så hög grad att någon form av förstatligande inte .längrc kan vara aktuellt.

.Det kan i detta sammanhang vara av intresse att studera hur synen på spel med enarmade banditer är i våra grannländer och i andra euro- peiska stater. Det visar sig då att de svenska reglerna för automatspel är anmärkningsvärt liberala. l inget av de länder, från vilka utredningen fått uppgifter, är det möjligt att i samma omfattning som i Sverige an- ordna automatspel till förmån för enskilda vinstintressen.

I kap. 9 har utredningen närmare redovisat förhållandena utomlands. Redogörelsen visar i korthet följande. I Danmark får apparater ställas upp efter tillstånd i restauranger. Insatsen får inte överstiga 25 öre. Vinst får bara utgöras av polletter och dessa får bara användas för fort- satt spel. 1 Finland får automatspel bedrivas endast av ett par statskon- trollerade föreningar och högsta vinst är tio gånger insatsen. Behåll- ningen av spelet främjar ett flertal allmännyttiga ändamål. I Norge till- låts enarmade banditer bara om de som vinst ger polletter och dessa används till att spela vidare. I Belgien och Nederländerna tillåts visst automatspel men inte enarmade banditer. I Schweiz är allt automatspel där vinsten beror på slumpen förbjudet. [ Storbritannien får kommer- siellt spel bedrivas endast i godkända klubbar och bara medlemmar i klubben får spela. Personer under Zl år får inte tillträde. Högst 2 auto- mater får finnas i varje klubb och apparaterna får bara spelas med mynt värda högst 5 p. Enklare spelautomater, s.k. amusement machines, får dock efter tillstånd ställas upp på marknads- och nöjesplatser, kaféer, restauranger etc. Högsta insats i mynt eller polletter är 5 p. och högsta vinst 10 p. kontant eller 25 p. i form av varor eller polletter. som får bytas bara mot varor. 1 Västtyskland får bara spelautomater med god- känd konstruktion ställas ut. Utställarnas och lokalinnehavarnas vandel kontrolleras. Penningautomater får förekomma i spelhallar, hos book- makers samt på hotell, restauranger och andra näringsställen men inte i lokaler, som företrädesvis besöks av barn och ungdom. Högst två automater får finnas i varje etablissemang. Insatsen får vara högst 0.20 DM och vinsten högst 2 DM. Vissa regler finns om spelhastighet och Vinstprocent i relation till insatserna. [ Österrike är spelautomater för- bjudna. Undantag görs dock för apparater med högst två schilling i insats och vinst uteslutande i form av varor.

Även den internationella jämförelsen ger stöd för större restriktivitet i fråga om enarmade banditer än den nuvarande svenska regleringen.

Skäl har emellertid anförts mot begränsningen av spelet på dessa apparater och särskilt mot ett nästan totalt förbud för dem. Ett sådant skäl är den ekonomiska betydelse som spelet kommit att få främst för restaurangnäringen, för utställarföretagen, för ideella föreningar samt för tivolin och folkparker.

Prop. 1977/78: 9 103

Vad först gäller restaurangnäringen har branschen genom material som ingivits till lotteriutredningen påvisat att den i sin helhet för när- varande har ett rörelsenetto inklusive spelintäkterna som inte räcker till erforderliga avskrivningar på insatt kapital. Bedömare inom restaurang- näringen har framhållit att ett förbud mot automatspel skulle innebära att cirka 10 % av antalet restauranger med utskänkningsrätt hotas av driftinskränkningar eller nedläggning. [)etta skulle i sin tur medföra risk för att ett betydande antal anställda skulle friställas. Problemen skulle bli störst i landsorten.

Från restaurangbranschens och utställarföretagens sida har ifråga- satts det berättigade i kritiken mot spelet. De har hävdat att de sociala vådorna är avsevärt mindre än vid andra spelformer och att en begräns— ning av olägenheterna, i den mån de förekommer, kan åstadkommas inom ramen för nu gällande lagstiftning. Lämpliga åtgärder kan enligt dem vara .att förbjuda jackpot med förhöjd vinstchans, att begränsa spelet till enbart restauranger med utskänkningsrätt för att få effektiv kontroll, att ge enhetliga regler angående apparaternas placering, att uppställa krav på minimiutbetalning, att införa förbud för dem som är under 18 år att spela samt att införa ett system med statligt godkännan- de av spelutställarföretag.

Enligt utredningens uppfattning är de av restaurangbranschen och utställarföretagen föreslagna åtgärderna inte tillräckliga för att undan- röja fortsatta risker för sociala vådor. Att även andra lotterier och spel kan medföra sådana vådor är inte något: hållbart skäl för att underlåta att vidtaga verkningsfulla åtgärder mot de sociala problem som spel på enarmade banditer orsakar. Utredningen får anledning att i ett se- nare sammanhang behandla de andra spelformerna.

Företrädare för de restauranganställda har för utredningen förklarat sig vara införstådda med att förbud för spel på restauranger under en övergångstid kan medföra problem för de anställda, men de har ut- tryckt mindre oro för nedläggnings- och friställningsrisken än arbets- givaresidan. De har också framhållit att spelintäkterna har lett till en osund nyetablering och fördröjt en för de anställdas trygghet nödvändig strukturomvandling i branschen.

Ett förbud mot enarmade banditer innebär att en för restaurang— branschen betydande intäktskälla faller bort. Utredningen är medveten om att detta medför risk för nedläggning av restauranger och friställ- ning av personal. Utredningen tvivlar dock på att förlusten av inkoms- terna från enarmade banditer skall få så genomgripande följder som företrädare för branschen gör gällande. Att stötta upp branschen med intäkter från enarmade banditer finner utredningen vara i längden ohållbart. Sådana intäkter påverkar strukturen inom branschen på ett oriktigt sätt och leder på sikt endast till nya och större svårigheter. Sett i ett längre perspektiv bör det enligt utredningens mening vara bättre

Prop. 1977/78: 9 I04

för branschen att mista intäkterna från de enarmade banditerna än att bli ännu tner beroende av dem.

Utredningen anser således att hänsynen till restaurangbranschens ekonomiska beroende av de enarmade banditerna inte bör förhindra ett förbud mot sådana apparater. Däremot finner utredningen att bran- schen vid ett förbud måste ges en rimlig övergångstid för att anpassa sig till en ny situation.

Utredningen erinrar om att en annan statlig kommitté, hotell- och restaurangutredningen, för närvarande är sysselsatt med att undersöka branschens problem. Det får förutsättas att hotell- och restaurangutred- ningen i sitt arbete studerar de effekter som ett förbud mot enarmade banditer medför.

Utställarföretagen kommer givetvis att drabbas av stora inkomstför- luster till följd av ett förbud mot automatspel på restauranger, eftersom de i hög grad baserar sin verksamhet på detta spel. Även för utställar- företagens skull bör därför en rimlig övergångstid medges. Men bort- sett härifrån bör inte hänsynen till dessa företag få påverka frågan om förbud.

För andra tillståndshavare än restauranger, främst idrottsföreningar och andra ideella organisationer, som är beroende av automatspel, har lotterinämndens anvisningar om automatspel i samband med bingo inneburit att de redan fått sina intäkter från automatspel starkt beskur- na och därigenom blivit tvungna att söka alternativa intäktskällor. Ett förbud mot enarmade banditer torde därför inte innebära så stora för- ändringar för dessa tillståndshavarc.

Vad slutligen angår tivolin och folkparker finner utredningen det inte motiverat att förbjuda det rena förströelsespel med låga insatser som sedan länge förekommit där. Eftersom enkronasautomater undan för undan vuxit i antal på dessa anläggningar medför emellertid ett för- bud negativa ekonomiska konsekvenser även för dem. Enarmade ban- diter med enkronasinsats torde ännu inte ha fått sådan betydelse för tivolin och folkparker, att ett förbud blir avgörande för deras fortsatta verksamhet.

Ett nära till hands liggande argument mot ett förbud för enarmade banditer är risken för ökat illegalt spel. Huvudmotivet för den tidigare liberaliseringen av reglerna för automatspel var just att motverka ille- galt spel.

När det gäller det illegala spelet bör man enligt utredningen skilja mellan två former härav. Den ena formen är det starkt hasardbetonade spel som bedrivs i ”spelhålor” av skilda slag med s.k. tunga jackpot- maskiner, dvs. apparater som medger höga insatser och vinster på långt mer än tjugo gånger insatsen. Den andra formen är det mindre avan- cerade spel som särskilt före den 1 april 1.973 bedrevs bl. a. på bensin- stationer, i klubblokaler och butiker.

Prop. ]977/78: 9 105

Formerna för det starkt hasardbetonade spelet torde föga påverkas av de regler som ges i lotteriförordningen.

Om sådant spel minskat på senare år, så torde detta bero på den skärpning av straffbestämmelserna mot dobbleri i brottsbalken. som genomfördes år 1972, och på de aktioner. som polisen tid efter annan satt in mot detta spel. Den andra formen av illegalt spel, däremot, ned- bringades som tidigare nämnts avsevärt genom 1973 års ändringar i lotteriförordningen.

Utredningen finner det realistiskt räkna med att ett förbud mot spel på enarmade banditer medför risk för ökat illegalt spel, särskilt som ett mycket stort antal automater blir övertaliga om ett förbud införs. Denna risk bör emellertid kunna motverkas genom begränsning i rätten att inneha enarmade banditer och kontroll av sådant innehav. Utred- ningen återkommer till dessa frågor. Det måste också förutsättas att polisen, om statsmakterna beslutar att genomföra ett förbud, vidtar åt- gärder för att tillse att det efterlevs.

Vid en vägning av skälen för och emot ett förbud mot spel på en- armade banditer har utredningen kommit till den uppfattningen att skälen för ett förbud väger tyngst. Därvid anser utredningen emellertid, som tidigare antytts, att anledning saknas att förbjuda den typ av spel med låga insatser och begränsade vinstmöjligheter som av ålder funnits på tivolin och i folkets-parkanläggningar och där utgjort en förströelse bland andra förströelser.

Utredningen föreslår därför att automatspel såvitt avser enarmade banditer och liknande apparater skall få anordnas endast i samband med tivolirörelse eller offentlig nöjestillställning inom folkets-parkan- läggning.

Utredningen har övervägt om det är lämpligt att för tivolinas och folkparkernas del återgå till spel med enbart polletter. Med erfarenhet av tidigare problem med att övervaka att polletterna inte löses in kan utredningen emellertid inte förorda detta. Insatsen bör dock begränsas till 25 öre per spel. Visserligen har bl. a. företrädare för utställarföretag inför utredningen påpekat att mynt av lägre valör än en krona är oprak- tiska att hantera och att enkronasmyntet med tiden får allt mindre värde. Utredningen finner emellertid angeläget att insatsen hålls mycket låg för att spelets karaktär av ren förströelse inte skall gå förlorad. För att säkerställa detta är det också av vikt att tillstånd inte längre ges till spel med automater mcd förhöjd vinstmöjlighet.

Utredningen föreslår därför att värdet av spelares insats får utgöra högst 25 öre och att högsta vinsten inte får överstiga ett värde, som motsvarar tjugo gånger insatsen.

För att skapa förutsättningar för enhetlig praxis vid tillståndsgiv- ningen och möjliggöra samlade bedömningar av spelet förordar utred- ningen att tillstånd att anordna spel med enarmade banditer fortsätt-

Prop. 1977/78: 9 106

ningsvis skall meddelas av lotterinämnden. Vid tillståndsgivningen bör antalet enarmade banditer per spelplats bestämmas efter entydiga nor- mer. Även i övrigt bör enhetliga regler eftersträvas. Nämnden har goda möjligheter att avgöra vilka apparattyper som bör kunna komma i fråga för spel.

10.2 Tidpunkten för de nya reglernas ikraftträdande

Som framgår av det föregående anser utredningen att de som blivit ekonomiskt beroende av inkomster från enarmade banditer _ och då särskilt restaurangnäringen måste få en rimlig övergångstid för att anpassa sig till den av utredningen föreslagna regleringen. En sådan tid motiveras också av den ekonomiska effekt de föreslagna reglerna kan få för apparatägarna. Med hänsyn å ena sidan till den avkastning, som är vanlig i dessa sammanhang, och å andra sidan till att det är ange- läget att snabbt ändra de nuvarande formerna för spelet med enarmade banditer, finner utredningen en lämplig avvägning av tidpunkten vara den 1 januari 1978.

Med hänsyn till övergångstidens längd bör enligt utredningens mc- ning någon inlösen av apparater eller någon ekonomisk kompensation från det allmänna inte komma i fråga.

Tillståndstiden för det automatspel som för närvarande bedrivs är på grund av tillståndsmyndigheternas praxis mycket varierande. Om de föreslagna reglerna skulle träda i kraft så snart nuvarande tillstånd löper ut. skulle vissa tillståndshavare beröras av reglerna tidigare än andra. Detta skulle inte skapa lika möjligheter att anpassa verksamhe- ten till den föreslagna regleringen. Därför anser utredningen, att de föreslagna reglerna för spel med enarmade banditer bör träda i kraft för alla spelanordnare samtidigt, dvs. vid den tidpunkt som nyss angi- vits, den 1 januari 1978.

Under tiden från de nya reglernas antagande och till deras ikraftträ- dande bör tillstånd kunna meddelas enligt nu gällande regler. Spelets omfattning bör dock inte vidgas. Därför bör under denna tid antalet apparater på respektive Spelplatser inte få öka eller apparaterna bytas ut mot sådana med högre insats. Då syftet med den nu föreslagna ord- ningen är att nuvarande spelanordnare skall ges lika möjlighet till an- passning, bör huvudprineipen vara, att inga nya anordnare skall få speltillstånd enligt nu gällande regler. I normalfallet torde också de spelanordnare som nu bedriver automatspel söka förnyade tillstånd. Emellertid kan situationer tänkas uppstå då det kan vara rimligt att medge andra än tidigare spelanordnare tillstånd till automatspel enligt nuvarande regler. Exempelvis kan en förening i en allians av förening- ar, som anordnar automatspel i samband med bingo, ersättas av en annan förening. En ny förening kan också tillkomma. Enligt utred-

Prop. 1977/78: 9 107

ningens mening bör detta dock inte medföra att alliansen berövas möj— ligheten att fortsätta automatspelet eller att den nya medlemmen inte skall äga rätt att tillgodogöra sig inkomster från automatspelet.

[. enlighet med det nu anförda föreslår utredningen att tillstånd till automatspel enligt nu gällande regler under tiden fram till den 1 ja- nuari 1978 inte skall få meddelas för annat automatspel än sådant som under år 1976 anordnats efter tillstånd. Inskränkningar i möjligheterna att få tillstånd till automatspel bör dock enligt utredningens mening inte gälla i de fall spel skall anordnas i överensstämmelse med de regler som föreslås gälla efter den '.1 januari 1978.

10.3 Spel på fartyg

Spel med enarmade banditer anordnas som närmare framgår av kap. 4.5 och 5.3.4 på såväl svenska som utländska passagerarfartyg i trafik mellan svenska och utländska hamnar. Sådant spel förekommer också på fartyg i trafik mellan det svenska fastlandet och Gotland. På fler- talet fartyg bedrivs spelet huvudsakligen med enkronasinsatser. På vissa linjer förekommer s. k. tunga jackpotautomater (se kap. 2.2).

Svensk lagstiftning tillåter inte spel på fartyg. vare sig svenska eller utländska, då de befinner sig på svenskt territorialvatten. Däremot kan spel förekomma på internationellt vatten och i stor utsträckning på främmande territorialvatten.

Enligt utredningens mening finns inte anledning anta, att automat- spel på fartyg skulle vara förknippat med mindre olägenheter än auto- matspel i övrigt. Tvärtom kan det motsatta antas vara fallet. 'De skäl som föranlett utredningen att föreslå förbud mot automatspel på restau- ranger talar således för att inte heller spel på fartyg tillåts. Denna upp- fattning gav utredningen också uttryck för i yttrandc över ansökningar från finländsk och åländsk sida (se kap. 4.5) om tillstånd att få bedriva automatspel på fartyg under färd på svenskt territorialvatten. Särskilt angeläget är det att söka förhindra spel. på s.k. tunga jackpotmaskiner.

Av flera skäl torde det dock vara lämpligt att beträffande spel på fartyg göra avsteg från huvudprineipen om ett förbud. Sålunda medger nuvarande lagstiftning att förbudet upprätthålls enbart så länge farty- gen är på svenskt territorialvatten. På såväl svenska som utländska far— tyg kan spelet upptas så snart fartygen kommer ut på internationellt vatten. Ett förbud får alltså bara begränsad verkan. Vidare är det prak- tiskt taget omöjligt att kontrollera att förbudet efterlevs.

Genom att utsträcka lotteriförordningens tillämpningsområde till att omfatta även automatspel på svenska fartyg utom riket skulle ett för— bud få mera vidsträckt verkan. Att ensidigt vidta en sådan åtgärd från svensk sida är dock inte från alla synpunkter lämpligt. Det skulle inne- bära en snedvridning av konkurrensen till förmån för utländska fartyg

Prop. 1977/78: 9 l08

i trafik på Sverige, ombord på vilka spel alltjämt skulle kunna före- komma utanför svenskt vatten. Annorlunda förhåller det sig dock med trafiken mellan fastlandet och Gotland, som uteslutande sker på svenska fartyg. Genom en utvidgning av lotteriförordningen skulle spelet på dessa båtar i enlighet med vad utredningen finner det önskvärt —— kunna förbjudas.

Enligt utredningens uppfattning torde det vara ofrånkomligt att spel även i framtiden kommer att tillhandahållas på utländska fartyg i trafik mellan Sverige och utlandet. Skäl kan knappast anföras för en generellt sett annorlunda behandling av spelet på svenska fartyg än på utländska fartyg. Utredningen anser därför att ansträngningarna bör inriktas på att så långt möjligt minska skadeverkningarna av spelet på fartyg. Be- gränsningar i insatser och vinster bör eftersträvas.

Utredningen förordar mot denna bakgrund att den svenska regering- en söker få till stånd överenskommelser mellan Sverige och berörda länder om spelet på fartygen. Överläggningar i sådant syfte har redan tidigare förekommit. En strävan bör härvid vara att där det är möjligt söka inskränka spelet till de former som utredningen har förordat för det framtida spelet på tivolin och i folkparker. Det torde dock i vissa lägen visa sig svårt att gå så långt. Reglerna i berörda länder kan vara sådana att kompromisser är nödvändiga. I" vart fall bör man försöka stoppa spelet med de 5. k. tunga jackpotmaskinerna.

.Den nu förordade ordningen talar för att tillståndsgivningen såvitt gäller spel på fartyg anförtros regeringen. Utredningen menar att sådana tillstånd bör kunna lämnas enligt l & lotteriförordningen, vilken inne- håller ett allmänt bemyndigande för regeringen att lämna tillstånd till lotterier av alla slag. Tillstånd i enlighet med det nu anförda bör kunna lämnas redan innan utredningens förslag i övrigt genomförs.

För att den nu förordade ordningen skall få avsedd verkan, torde lotteriförordningens tillämpningsområde behöva utvidgas till att om- fatta svens-ka fartyg utom riket. Det är annars tänkbart att vissa svenska rederier skulle avstå från spel på svenskt vatten men i gengäld tillhanda- hålla okontrollerat spel på internationellt vatten. Härigenom skulle re— geringens överenskommelser med andra stater i praktiken bli av ringa värde. De andra länder som närmast kommer i fråga torde normalt ha möjligheter att reglera spelet på det egna landets fartyg utanför eget territorialvatten, antingen genom att den inhemska lagstiftningen är tillämplig på Sådant fartyg utanför det egna landets territorium eller genom att fartygen är statsägda. Mot denna bakgrund föreslår utred— ningen att lotteriförordningen — såvitt gäller automatspel — görs till- lämplig även på svenska fartyg utom riket. Utvidgningen bör dock be- gränsas till sådana fartyg som går i linjetrafik på svensk hamn. Detta förslag innebär att spelet på gotlandsbåtarna i framtiden kan förhindras.

En näraliggande fråga är vilken lagstiftning som bör gälla för ut-

Prop. 1977/78: 9 109

ländska fartyg på svenskt vatten. Något oreglerat spel bör självfallet inte få komma i fråga. Liksom hittills bör därför huvudregeln vara att spel inte får anordnas utan tillstånd. Efter det att regeringen träffat överenskommelse med främmande land om spelet skulle det dock nor- malt te sig onödigt om tillstånd behövde lämnas till spel på varje sär- skilt fartyg. Härtill kommer att de utländska rederierna skulle bli spel— skatteskyldiga, eftersom denna skyldighet följer av tillstånd enligt lot- teriförordningen. Möjlighet bör finnas att medge skattebefrielse exem- pelvis för sådana fall där de svenska fartygen får motsvarande befrielse i det främmande landet. De nu nämnda problemen bör enligt utred- ningen lösas så, att regeringen i lotteriförordningen bemyndigas att för utländska fartyg medge undantag från förordningens bestämmelser om automatspel.

10.4 Kontrollfrågor

Försöken att komma till rätta med illegalt spel med enarmade ban- diter har hittills inte innefattat någon kontroll av handeln med och inne- havet av sådana apparater. Nya apparater finns att tillgå i öppna han- deln, och spelapparater kan fritt importeras. Kasserade men ännu funk- tionsdugliga apparater från restauranger och andra spelplatser kan överlåtas utan begränsningar. Överhuvudtaget kan automatbeståndet förnyas, utökas och omsättas utan någon kontroll från samhällets sida.

Den fria handeln med och det okontrollerade innehavet av enarmade banditer medför risk för illegalt spel. Denna risk kommer som fram- hållits i det föregående att öka om de av utredningen föreslagna be- gränsningarna i rätten till legalt spel genomförs. särskilt som ett stort antal apparater då blir överflödiga.

En annan risk för illegalt spel ligger däri att enarmade banditer fullt legalt kan användas för spel utan tillstånd under förutsättning att spelet inte äger rum för allmänheten och inte anordnas i förvärvssyfte. Detta framgår av l & första stycket lotteriförordningen, som utredningen inte föreslår ändrat i sak. Det. kan vara svårt att avgöra om visst spel anord— nas för allmänheten. Än mer vanskligt är att kontrollera att spel, som ej anordnas för allmänheten. inte sker i förvärvssyftc. Att det sålunda under speciella omständigheter är lagligt att utan tillstånd spela på en- armade banditer medför en latent fara för otillåtet spel.

För att motverka illegalt spel och göra övervakningen av spel med tillstånd mer effektiv bör enligt utredningens mening en reglering ske av innehavet av enarmade banditer. Regleringen bör syfta till att ge myndigheterna kontroll över de enarmade banditer som finns i landet.

För att göra en sådan kontroll så effektiv som möjligt har utredning- en övervägt att kräva att enbart den som fått tillstånd att anordna spel får inneha enarmade banditer och att innehavstillståndet endast får om-

Prop. 1977/78: 9 I IO

fatta så många spelapparater, som speltillståndet avser. En sådan ord- ning skulle emellertid omöjliggöra det nuvarande systemet, som innebär att de enarmade banditerna i regel ägs av andra än spelanordnarna. Som närmare beskrivits i kap. 6 ägs de flesta apparaterna i landet av utställarföretag, vilka mot överenskommen hyra ställer ut dem hos spel- anordnarna. Mestadels sköter utställarföretagen också service och repa- rationer på apparaterna. Av praktiska skäl bör detta system få bestå. En absolut bindning mellan speltillstånd och innehavstillstånd kan då inte genomföras.

Effektiv kontroll skulle också kunna åstadkommas om såväl ägande som innehav av apparater förutsatte tillstånd. "Utställarföretagen kunde då få någon sorts ”flytande” tillstånd som täckte ett visst antal icke specificerade apparater. En ordning med dubbla tillstånd finner utred- ningen emellertid vara för komplicerad för att komma i fråga.

Utredningen har slutligen stannat för att föreslå att enarmad bandit och liknande apparat inte får innehas utan tillstånd och att den, som yrkesmässigt upplåter apparat, dvs. utställarföretag, skall kunna medges undantag från tillståndskravet. Tillståndsgivningen bör centraliseras. Utredningen föreslår därför att tillstånd skall meddelas -— och undan- tag från tillståndskravet medges — av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Utredningen finner det naturligt att innehavs- tillstånden och undantagen därifrån skall omhänderhas av lotterinämn- den.

Enligt utredningens mening bör tillstånd att inneha enarmad bandit endast lämnas till spelanordnare och anpassas till det antal apparater som anordnaren har eller avses få speltillstånd för. Hänsyn bör härvid kunna tas till behovet av reservapparater och dylikt. Myndigheten får på detta sätt möjlighet till tillfredsställande kontroll över det legala spe- let och de apparater som används för detta. Eftersom speltillståndsbe- slut enligt vad utredningen föreslår skall finnas anbragt på väl synlig plats i omedelbar anslutning till apparaterna torde någon särskild mar- kering av innehavstillståndet inte behövas.

Om utredningens rekommendation till samordning mellan speltill- stånd och innehavstillstånd följs, blir en konsekvens därav att det inte längre blir möjligt att inneha apparater för sådant spel som inte anord- nas för allmänheten och inte sker i förvärvssyfte. Därmed undanröjs en av de inledningsvis berörda riskerna för illegalt spel.

Eftersom utställarföretagen inte själva är spelanordnare är en förut- sättning för deras verksamhet att de beviljas undantag från kravet på innehavstillstånd. Vid sådan prövning bör beaktas att utställarföretaget kan behöva spelapparater i lager för utbyte av förslitna eller trasiga apparater samt för uthyrning och försäljning till spelanordnare. Undan- tagen bör emellertid i praktiken avse endast sådana spelapparater, som finns i företagets besittning i försäljnings-. reparations- och lagerlokaler

Prop. "1977/78: 9 lll

eller under transport till och från företaget. Formellt torde det dock knappast vara möjligt att knyta undantaget till något visst antal appa- rater. Därmed finns viss risk för missbruk. För att begränsa risken för missbruk bör enligt utredningens mening meddelat undantag från till— ståndstvånget återkallas, om spel anordnas utan tillstånd på apparat som ägs av utställarföretaget eller annat missbruk av undantaget kan påvisas.

Av utredningens förslag följer att både antalet spelanordnare och an- talet enarmade banditer i framtiden kommer att bli begränsat. Det före- slagna kontrollsystemet bör därför kunna administreras utan att lotteri- nämnden behöver tillföras några större resurser.

Särskilda problem kan till följd av "utredningens nu redovisade för- slag uppkomma beträffande de enarmade banditer som finns ombord på utländska fartyg som trafikerar Sverige. När överenskommelse har träffats med främmande stat angående spel på enarmade banditer om- bord på fartyg är avsikten att särskilda speltillstånd för de utländska fartygen inte skall behövas. Man kan. då heller inte gärna kräva inne- havstillstånd. Utredningen föreslår därför att regeringen bemyndigas att medge undantag från kravet på innehavstillstånd ombord på utländska fartyg.

För att bestämmelserna om innehavstillstånd skall bli effektiva måste de förses med sanktioner. Utredningen föreslår att den som olovligen innehar enarmad bandit eller liknande apparat skall kunna straffas.

Av samma skäl är det angeläget att enarmade banditer som innehas olovligen skall kunna tas i beslag och förverkas.

Utredningen har i närmast föregående avsnitt föreslagit att spel skall kunna bedrivas till utgången av år 1.977 på sådana spelplatser där spel får bedrivas under år 1976. Antas dessa regler kommer inga automater av enkronastyp att få användas för spel efter år 1977. möjligen med undantag för sådana som skall användas ombord på fartyg i internatio- nell linjetrafik. Det är tänkbart att även vissa 25—öresautomater inte kan användas. Med hänsyn härtill måste apparatägare och apparatinneha- vare beredas skälig tid för omställning till de nya förhållandena. Om— ställningen torde normalt kunna ske genom ombyggnad, export eller skrotning av apparaterna. Utredningen föreslår därför att bestämmel- serna om innehavstillstånd inte skall träda i kraft förrän den 1 april 1978.

10.5 Annat automatspel än spel på enarmade banditer och liknande apparater

] det föregående har endast automater av typ enarmade banditer och liknande behandlats. Som framgår av kap. 1.3 finns det även andra for- mer av automatspel. En typ utgörs av spelapparater. som bara ger ett

Prop. 1977/78: 9 112

frispel som vinst, exempelvis normala s.k. flipperspel. Sådant automat- spel får enligt 1 a & sista stycket lotteriförordningen anordnas utan till- stånd. För flipperspel med flera frispel och liknande apparater krävs däremot tillstånd. Utredningen saknar för närvarande underlag för att bedöma frågan om hur dessa automatspel bör behandlas i fortsättning- en. I avvaktan på utredningens ställningstagande härvidlag bör enligt utredningens mening förutsättningarna i .sak för tillstånd till sådana automatspel inte ändras. Däremot anser utredningen att tillståndsgiv- ningen även för annat tillståndspliktigt automatspel än det som sker på enarmade banditer och liknande apparater bör centraliseras. lämpligen till samma myndighet som utredningen förordar i övrigt, dvs. lotteri- nämnden.

10.6 Övergångsfrågor

Utredningen har som framgår av det föregående funnit lämpligt att spel på passagerarfartyg i linjetrafik mellan svenska och utländska ham- nar regleras genom överenskommelser mellan den svenska regeringen och berörda utländska regeringar. Regeringen bör dock vara oförhind- rad att före den I. januari 1978 sluta överenskommelser om spel, som skall äga rum efter detta datum. Utredningen föreslår därför, att be- myndigandet för regeringen att föreskriva att bestämmelserna inte skall äga tillämpning på utländska passagerarfartyg. skall träda i kraft redan då de nya reglerna antas.

Utredningen föreslår slutligen att tillstånd och föreskrifter enligt de nya reglerna skall kunna lämnas före den 1 januari 1978 för spel och innehav. som avser tiden efter de föreslagna reglernas ikraftträdande. Detta möjliggör en smidig övergång från spel enligt de gamla till spel enligt de nya reglerna.

Kap. 11 Upprättade författningsförslag

Genomförandet av utredningens förslag kräver ändringar i lotteriför- ordningen (1939: 207), som enligt regeringsformen bör betraktas som lag, och i instruktionen (1974: 223) för lotterinämnden. Dessutom bör lotterikungörelsen (1974: 222) ersättas av en ny författning, som bör betecknas som förordning. Utredningen har utarbetat erforderliga för- fattningsförslag. Vidare har upprättats ett förslag till lag om tillämp- ningen i vissa fall av den nu gällande lotteriförordningen. Förslaget inne- håller vissa övergångsregler som förordats i det föregående.

Lotteriförordningens nuvarande utformning är enligt utredningens uppfattning otillfredsställande. Lagtexten kommer därför att omarbe- tas i sin helhet i samband med utredningens slutbetänkande. De nu föreslagna ändringarna får ses som ett provisorium i avvaktan på en total revidering.

Prop. 1.977/78: 9 113

De författningsändringar, som utredningen nu föreslår, kräver följd- ändringar i andra författningar, t. ex. lagen (1972: 820) om skatt på spel. Arbetet härmed har utredningen emellertid funnit ligga utanför dess uppdrag.

Kap. 12 Specialmotivering till författtningsförslagen 12.1 Förslaget till lag om ändring i lotteriförordningen

Författningsförslaget innehåller bl. a. sådana formella ändringar som föranleds av den nya regeringsformen. Lotteriförordningen bör sålunda i fortsättningen benämnas lotterilag. Vidare bör orden ”Kungl. Maj:t” i förordningen bytas ut mot "regeringen”. Ändringarna i övrigt kom- menteras i det följande.

1 s

Paragrafen innehåller de grundläggande reglerna för anordnande av lotteri och en definition av vad som förstås med lotteri. I enlighet med vad som har anförts i anslutning till frågan om spel på fartyg har här tagits in ett nytt tredje stycke och ett nytt fjärde stycke. Enligt tredje stycket skall förordningens bestämmelser om automatspel och innehav av apparater för sådant spel vara tillämpliga även utanför riket om- bord på svenskt passagerarfartyg i linjetrafik på svensk hamn. Enligt fjärde stycket bemyndigas regeringen att medge att nyssnämnda bestäm— melser inte skall äga tillämpning på utländskt passagerarfartyg. Sådant undantag skall enligt vad som förordats i det föregående kunna göras i anslutning till bilaterala överenskommelser om automatspel på fartyg.

l a %

Automatspel regleras f.n. huvudsakligen i 1 a & lotteriförordningen. Under en ny punkt a) har utredningen tagit in de nya regler som för framtiden avses skola gälla för spel på automater av typ enarmade banditer. Annat tillståndspliktigt automatspel regleras under punkten b). Tillstånd skall i båda fallen meddelas av myndighet som regeringen be- stämmer. Utredningen förutsättcr att tillståndsprövningen anförtros lot— terinämnden.

Utredningen har på ett tidigt stadium funnit det lämpligt att arbeta med termen enarmad bandit. Stundom används i stället termen utbe- talningsautomat. Därmed kan emellertid förstås även sådana förströelse- betonadc spel som s.k. vattenfall (”Penny Fall", "Guldregn”, se kap. 1.3). Sådana spel i dess nuvarande utformning och andra spelautomater med långsamt spelförlopp och utan hasardmoment, som kan locka till skadligt spel. omfattas inte av den nu föreslagna regleringen. Beteck- ningen utbetalningsautomat kan således inte användas i detta samman- hang.

8 Riksdagen 1977/78. ] sum]. Nr 9

Prop. 1977/78: 9 114

Utredningen har därför stannat för att även i lagtexten använda ter- men enarmad bandit. Med enarmad bandit förstås alla nu förekomman- de spelapparatcr av mekanisk eller elektronisk typ med dragarm och gängse symbolmarkeringar.

Som framgår av den allmänna motiveringen har utredningen funnit att spelapparater, som till konstruktion och funktion i allt väsentligt kan jämställas med enarmade banditer, också skall omfattas av regleringen. Detta har kommit till uttryck i lagtexten på det sätt att där också nämnts ”liknande apparater”. Utredningen åsyftar här sådana spelapparater, som har motsvarande symbolmarkeringar som den enarmade banditen och där spelförloppet med avseende på snabbhet och vinstutfall är helt likartat den enarmade banditens men som skiljer sig från enarmade banditer genom det sätt på vilket de startas, exempelvis genom att man trycker på en knapp eller bara lägger i ett mynt i stället för att dra i en ”arm”. Ett exempel på en sådan apparat är den tyska spelautomaten (se kap. 1.3).

Ett gränsfall är den finska s. k. Pajazzoautomaten (se nämnda kap.). Den skiljer sig från de nu nämnda spelapparaterna genom att den sak- nar startmekanism och symbolmarkeringar samt att spelaren kan med viss färdighet påverka spelresultatet. Med hänsyn till den relativa snabb- het med vilket spelet kan bedrivas på dessa apparater och de olika ut- bud av penningvinster som de erbjuder skall de enligt utredningens me- ning vara att anse som med enarmade banditer liknande apparater.

Andra eventuella gränsdragningsproblem bör kunna lösas av lotteri— nämnden i anslutning till prövningen av enskilda ärenden.

Av skäl som utvecklats under 10.1 föreslås i första att-satsen i punk- ten a) att spel på enarmade banditer och liknande apparater i fortsätt- ningen skall få anordnas endast i samband med tivolirörelse eller offent- lig nöjestillställning i folkets-parkanläggning. Med lit-'()lirörclsc avses dels permanenta större förströelseställen som exempelvis Gröna Lund, Lise- berg och Furuvik, dels ambulerande tivoliföretag av traditionell typ. 5. k. minitivolin faller alltså utanför tillståndsramen. Begreppet folkets-park- anläggning torde inte kräva någon närmare förklaring.

Med uttrycket i samband med anges att automatspel uteslutande får utgöra ett komplement till anordnarens övriga aktiviteter med tillställ- ningskaraktär. Ett nära tidssamband mellan exempelvis en folkparks tillställningar och automatspel måste vidare föreligga. Begreppet marke- rar även det lokalmässigt nära samband som måste föreligga mellan exempelvis en nöjesparks tivolidel och automatspelet.

Enligt andra att-satsen i punkten a) får spelarens insats utgöra högst 25 öre. Insatsen avser varje drag eller motsvarande. Automater med högre insats vilka möjliggör flera drag som vart och ett motsvarar ett värde av 25 öre skall sålunda inte vara tillåtna. Enligt tredje att- satsen i punkten a) får högsta vinsten inte överstiga ett värde, som mot-

Prop. 1977/78: 9 115

svarar tjugo gånger insatsen. Denna regel har inte sällan tolkats så, att s.k. förhöjd vinstchans skulle vara tillåten. Enligt utredningens mening strider denna tolkning mot lagstiftarens intentioner. Utredningen har dock inte funnit det lämpligt att i lagtexten närmare reglera vinstchan- sen. Det torde få ankomma på lotterinämnden att beakta frågan vid tillståndsgivningen.

Som anförts i 10.1 har utredningen inte funnit skäl att föreslå änd- ringar i förutsättningarna för att anordna annat automatspel än spel på enarmade banditer och liknande apparater. Reglerna om övrigt auto— matspel har därför överflyttats i sak oförändrade till punkten b). Ut- redningen har dock funnit lämpligt att tillståndsgivningen beträffande allt automatspel centraliseras. Det föreslås därför att tillstånd till övrigt automatspel skall lämnas av myndighet som regeringen bestämmer, dvs. enligt vad utredningen förutsätter, lotterinämnden.

Utöver de bestämmelser som anges under punkterna a) och b) kan närmare villkor samt kontroll— och ordningsföreskrftcr behöva medde- las. I enlighet med hittillsvarande praxis bör sådana villkor kunna upp- ställas även i fortsättningen.

De särskilda bestämmelserna i nuvarande 1 a 5 b) lotteriförordningen om automatspel i samband med bingospel tillkom för att möjliggöra en samlad bedömning hos länsstyrelsen av åt ena sidan spelet på enarmade banditer och å andra sidan bingospelet. Enligt de nu föreslagna reglerna kan spel på enarmade banditer inte förekomma i samband med bingo. Bestämmelserna bör därför utgå. I den mån ansökan görs om annat automatspel än spel på enarmade banditer och liknande apparater i samband med bingo synes en samordnad bedömning inte behövlig. Pröv- ning bör därför kunna ske enligt punkten b) i de föreslagna reglerna.

I paragrafen anges inte längre för vem speltillstånd skall utfärdas. Detta är i överensstämmelse med flertalet tillståndsbcstämmelser i lot- teriförordningen. Det ligger i sakens natur att tillstånd enligt punkten a) lämnas innehavaren av tivolirörelsen respektive den förening som driver folkets_parkanläggningen. Tillstånd enligt punkten b) får lämnas sådan nöjesarrangör eller rörelseidkare som där avses. Av tillståndsbe- slutet bör framgå bl. a. hur stort antal apparater tillståndet avser, var dessa skall vara placerade och under vilken tid spel får förekomma.

I ett särskilt stycke anges att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, skall finnas anbragt på väl synlig plats i omedelbar anslutning till spelapparatema.

Utredningen föreslår ingen ändring i regeln att automatspel som nor- malt erbjuder vinst endast i form av ett frispel på automaten må an- ordnas utan tillstånd. Sista stycket i 1 a & kvarstår därför oförändrat.

Enligt 1 5 har regeringen liksom tidigare möjlighet att ge tillstånd till automatspel under andra förutsättningar än som anges i 1 a &. Den- na möjlighct behövs för regeringens tillstånd för spel på fartyg.

Prop. 1977/78: 9 116

9 5

Den ursprungliga 9 & upphävdes år 1964. Utredningen har i en ny 9 & tagit in de särskilda bestämmelserna om innehav av enarmade bandi- ter.

I första stycket anges att tillstånd krävs för att inneha enarmad ban- dit eller liknande apparat. lnnehav är här liktydigt med den faktiska be- sittningen. Spelanordnare skall alltså förutom speltillstånd ha tillstånd att inneha apparaterna ifråga.

Utredningens förslag innebär att i normalfallet lotterinämnden prövar speltillståndsfrågorna. Tillståndsgivningen beträffande spel på fartyg bör dock i enlighet med utredningens förslag under 10.3 anförtros rege- ringen. I denna paragraf har därför föreslagits att tillstånd till innehav skall kunna lämnas av såväl regeringen som myndighet, vilken rege- ringen bestämmer (lotterinämnden).

Andra stycket reglerar den av utredningen förordade möjligheten för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (lotterinämnden) att medge utställarföretag undantag från kravet på innehavstillstånd.

105

Utredningen anser det angeläget att effektivt motverka illegalt spel. Sanktionerna mot sådant spel bör därför skärpas. Olovligt spel med en- armad bandit och liknande apparat samt olovligt innehav av sådan apparat har följaktligen tagits in i första styckets uppräkning av brott för vilka fängelse i högst ett år kan utdömas. I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts.

ll %

Denna paragraf innehåller fört-'erkandebestämmelser. Ett nytt tredje stycke har tagits in som innebär att i samband med att någon döms för att olovligen ha innehaft apparat som avses i 9 5 skall apparaten förklaras förverkad, om inte detta är uppenbart obilligt. Förverkande- regeln medför att bestämmelserna i rättegångsbalken om beslag blir till- lämpliga. Det innebär att enarmad bandit eller liknande apparat kan tas i beslag i avbidan på att förverkandefrågan slutligen avgörs av dom- stol. .

Enligt paragrafen skall i normalfallet apparaten förklaras förverkad. Undantaget är avsett för det fall att någon av förbiseende av mindre allvarlig art gjort sig skyldig till brott. Sådant förbiseende kan hänga samman med oklarhet huruvida apparaten kan jämställas med enarmad bandit.

Ikraftträdandebestämmelserna

I enlighet med vad som sagts i kap. 10 anges här att lagen träder i kraft den 1 januari 1978. Regeringen bör dock dessförinnan kunna

Prop. ]977/78: 9 117

ta upp och slutföra förhandlingar om spel på fartyg. Bemyndigandet i ] % fjärde stycket föreslås därför träda i kraft med omedelbar verkan.

I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen skall kra- vet på innehavstillstånd gälla från den 1 april 1978.

Av praktiska skäl bör lotterinämnden redan före ikraftträdandet kun- na pröva frågor om tillstånd enligt de nya reglerna. Förslaget till ikraft- trädandebestämmclser har utformats i enlighet härmed.

Äldre tillstånd skall upphöra att gälla med utgången av år 1977.

12.2 Förslaget till lag om tillämpningen i vissa fall av lotteriförord- ningen

Lagförslaget innehåller i första stycket: bestämmelser som hindrar att automatspelet enligt de nuvarande reglerna vidgas under den förordade övergångstiden fram till den 1. januari 1978.

Andra stycket innebär att de föreslagna inskränkningarna i automat- spelet inte gäller för sådant spel som kommer att godtas efter den 1 januari 1978.

12.3 Förslaget till lotteriförordning 1 s

I enlighet med vad utredningen har förutsatt bemyndigas lotteri- nämnden att pröva sådana ärenden som avses i 1 a och 9 55 lotteri-

»4

lat en.

(!

zs

Enligt första stycket får besvär föras hos regeringen över beslut i ärende enligt 1 a & eller 9 % lotterilagen, dvs. i de ärenden i vilka nämn- den blir första instans.

[kraftträdandebestämmelserna

Avsikten är att förordningen skall träda i kraft samtidigt som huvud- delen av ändringarna i den nuvarande lotteriförordningen. Lotterinämn- den bör dock redan före ikraftträdandet kunna pröva ärenden enligt den nya lagstiftningen. Detta har beaktats i ikraftträdandebcstämmel—

serna.

12.4 Förslaget till förordning om ändring i instruktionen för lotteri- nämnden

Ändringarna är uteslutande av formell karaktär.

Prop. 1977/78: 9 118

Reservation av ledamöterna Bergérus och Rosén

Efter att inledningsvis ha konstaterat att en av utredningen genom— förd intervjuundersökning av automatspelarna och deras spelvanor inte givit belägg för att problem av den art, som påståtts i den allmänna de- batten, drabbar spelare i allmänhet finner utredningen likväl övertygande belägg föreligga för att automatspelet orsakar stora problem för ett be— tydande antal människor.

Utredningens majoritet föreslår därför att automatspel på enarmade banditer skall få anordnas endast i samband med tivolirörelse eller of- fentlig nöjestillställning inom folkets park, att högsta insats begränsas till 25 öre, att högsta vinst inte får överstiga tjugo gånger insatsen samt att spel på automater med förhöjd vinstchans ej tillåts.

Vi delar majoritetens uppfattning att spelet på enarmade bandi- ter —— i de former det för närvarande bedrivs — kan medföra sociala och ekonomiska skadeverkningar.

Orsaken till att banditspelet i dag uppfattas som socialt vådligt är enligt vår mening _ utöver den höga spelinsatsen och spelets snabbhet —— främst att finna i den förhöjda vinstmöjligheten som gör spelet loe— kande och hasardbetonat. Intervjuundersökningen ger i tabellerna 25 och 26 övertygande belägg för att just den förhöjda vinstmöjligheten utgör den väsentliga lockelsen vid spelet. Inte mindre än 79 procent av spelarna anser nämligen borttagande av jack-pot vara ett dåligt förslag.

Vi biträder majoritetens förslag att maximera insatsen i spelet till 25 öre och högsta vinst till högst 20 gånger insatsen samt att automater med förhöjd vinstmöjlighet förbjudes. Därmed anser vi i motsats till majoriteten — att man på ett effektivt sätt kommer att kunna av- dramatisera spelet och komma till rätta med de olägenheter som spelet i dess nuvarande utformning har.

Ytterligare åtgärder i inskränkande riktning är enligt vår mening obe— hövliga.

Vi kan därför inte biträda majoritetens mening att även lokalmässigt begränsa spelet till endast tivolin och folkparker.

Med hänsyn till att spelautomaternas antal och utbredning numera är så omfattande anser vi att ett genomförande av majoritetsförslaget i den- na del skullc innebära uppenbara risker för att en omfattande illegal spelverksamhet ånyo skulle uppkomma. Svårigheterna att spåra och be— ivra sådan verksamhet är erfarenhetsmässigt betydande och polisens resurser härför begränsade.

Vi anser därför att automatspel även fortsättningsvis bör kunna få förekomma på de lokaler och platser som anges i nuvarande 1 a 5 a) lotteriförordningen.

Beträffande restauranger är automatspelet nu begränsat till sådan restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till utskänkning enligt rus-

lProp. ]977/78: 9 119

drycksförsäljningslagen. Ur flera synpunkter framstår denna begräns- ningsmctod som olämplig och stötande.

Med hänsyn till att spelet, om begränsningarna i insats och vinstmöj- ligheter införs, blir ur social synpunkt harmlöst och av förströelsekarak— tär bör denna begränsning slopas.

För att motverka uppkomst av spelhallar och liknande bör kombina- tion av s. k. flipperspel och spel på enarmade banditer icke tillåtas.

'l'illståndsprövningen beträffande automatspel anser vi bör läggas hos länsstyrelserna.

För att tillförsäkra de lokala opinionerna möjlighet att påverka ut- vecklingen på detta område anser vi att kommun bör obligatoriskt hö- ras i tillståndsärenden och även tilläggas rätt att förbjuda uppställning i kommunen.

Vi biträder majoritetens förslag att slopa möjligheten att anordna automatspel i samband med bingospel.

Vi anser att vårt alternativ torde kunna genomföras även tekniskt med kortare varsel än majoritetens.

Vi anser vidare att utredningen bort ytterligare undersöka möjlighe- terna att genom skapande av en sammanslutning av ideella föreningar eller bildande av ett statligt företag övertaga ägande och utställande av spelautomater för att därigenom eliminera enskilda vinstintressen i den- na verksamhet.

Beträffande spelautomater på båtar i linjetrafik på Sverige biträder vi utredningsförslaget.

Reservation av ledamoten Nordberg

Utredningens majoritet föreslår att spel på enarmade banditer inte skall få förekomma på restauranger och folkets hus m.fl. ställen eller i samband med bingo. Däremot anser utredningens majoritet att spel på enarmade banditer, med en högsta insats av 25 öre, skall få före- komma på tivolin och i samband med offentlig nöjestillställning i folk— parker. Med tivolin avses permanenta större förströelseställen som Gröna Lund, Liseberg och Furuvik samt ambulerande tivoliföretag. Ut- redningen är enhällig i sitt förslag om reglering av spelet på passagerar- fartyg.

Jag har funnit anledning reservera mig mot utskottsmajoritctens för- slag att. tillåta spel på enarmade banditer i samband med tivolin och i samband med offentlig nöjestillställning i folkparker. Utredningsmajori- tetens motiv för sitt förslag är bl. a. att. automatspelet har en tradition som förströelsespel på tivolin och i nöjesparker. I annat sammanhang har som motiv för att spel skall få förekomma på dessa nöjesplatser anförts, att verksamheten bedrivs under endast en begränsad tid av året. Det förhåller sig emellertid så att i de ca 60 större folkparkerna, dit automatspelet är koncentrerat, förekommer ett längre öppethållande än

Prop. 1977/78: 9 120

i övriga ca 125 parker. Det finns dessutom en strävan i de större par- kcrna att skapa möjligheter för en åretruntverksamhet. Vid de perma- nenta tivolianläggningarna Gröna Lund och Liseberg pågår nöjesverk- samheten 5 a 6 månader under året och då till stor del både på dag- och kvällstid.

I de nöjesparker där spel på enarmade banditer förekommer är det alltså redan nu en relativt lång sammanhängande öppethållandetid och det finns i vissa fall en uttalad önskan att om möjligt kunna förlänga öppethållandet. Därtill kommer att ett stort antal enarmade banditer finns koncentrerade till ett fåtal nöjesparker. Som exempel kan nämnas att på Liseberg finns ca 200 automater och på Gröna Lund ca 160. Det har också visat sig att Spelhallen på Liseberg har blivit en samlingsplats för ungdom i Göteborg. Från representanter för de sociala myndighe— terna i Göteborg har framkommit, att det finns ungdomar som besöker Liseberg nästan varje dag under sommarhalvåret. En del ungdomar även i mycket låg ålder sägs spela bort mycket pengar på automaterna. Argumentet att spel på enarmade banditer skall få förekomma därför att verksamheten endast bedrivs under begränsad tid av året på tivolin och i nöjesparker är därför enligt min mening inte övertygande.

Utredningsmajoriteten föreslår visserligen att spel endast skall få ske med en högsta insats av 25 öre och därav följer att spel på enarmade banditer med en insats av en krona skall förbjudas även på tivolin och i nöjesparker. För min del kan jag dock inte acceptera tankesättet att gränsen för sociala vådor går mellan en krona och 25 öre.

Att automatspelet har en tradition som förströelsespel på tivolin och i nöjesparker kan inte bestridas. Denna tradition hänför sig emellertid till spel med polletter och inte med pengar. Utredningen har dock inte ansett det lämpligt med en återgång till spel med polletter. Enligt min mening bör det vara naturligt för de föreningsägda folkparkerna att sträva efter att erbjuda sina besökare i alla åldrar en bättre förströelse- verksamhet än vad spel på enarmade banditer utgör.

Onekligen betyder intäkterna från spelet på de enarmade banditerna en viss del för möjligheterna att upprätthålla och utveckla vissa kultu- rella aktiviteter i folkparkerna. Men det måste vara förnedrande både för de föreningsdrivna parkerna och samhället om det skall vara nöd- vändigt att finansiera sådan värdefull verksamhet genom intäkter från spel på enarmade banditer, ett spel som av sociala skäl föreslås skall förbjudas i samhället i övrigt.

Jag anser att utredningens förslag om förbud mot spel på enarmade banditer även borde omfatta alla tivolin och nöjesparker.

ENÅRMADE BANDHER

Del II (bilagor)

Betänkande avgivet av 1972 års lotteriutredning

Ds H 1976: 3

Prop. 1977/78: 9

Bilaga nummer 1. Hearing med företrädare för Folkparkcrnas centralorganisation 2. Hearing med företrädare för Folkets Husföreningarnas riks— organisation .......................................... 3. Hearing med företrädare för Djurgårdens idrottsförening, Stockholm .......................................... 4. Hearing med företrädare för Sveriges tivoliägarcförening . . . . 5. Sveriges hotell- och restaurangförbund. promemoria ang. auto- matspel på restaurang .................................. 6. Hearing med företrädare för restaurangnäringen .......... 7. Hearing med företrädare för Hotell- och restauranganställdas förbund och Handelstjänstemannaförbundet .............. 8. Hearing ang. automatspel på färjor ...................... 9. Hearing med företrädare för socialförvaltningen i Göteborg . . 10. Hearing med företrädare för kuratorsbyrån, socialförvaltningen i Göteborg .......................................... 11. Hearing med psykologen Christer Nordlund, psykiatriska kli— niken, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg .................. 12. Intervjuundersökning av Svenska Testhusct AB med automat-

spelare ..............................................

Sid. 123

126

128 129

131 138

141 143 145 148 150

153

Prop. 19'77/78: 9 123

Bilaga ]

Hearing den 21 januari 1976 med Folkparkernas centralorganisation

Närvarande: Ombudsmannen Hans Andersson, FCO, ekonomichefen Boris Ljungman, Liseberg, folkparksehefen Anders Nordström, Linkö- ping

Andersson: Folkparkernas centralorganisation består av 184 för- eningar spridda i hela landet. Folkparkerna är till största delen för- eningsägda. Det finns några kommunalt ägda parker. En del av dessa drivs av lokala folketsparkföreningar. Föreningarna är ekonomiskt helt självständiga i förhållande till den centrala organisationen. Av förening— arna är det ett 60-tal som har spelautomatverksamhet. Totalt finns inom organisationen ca 700 automater, varav ca 200 är placerade på Liseberg. Ett 15-tal av föreningarna exkl. Liseberg har över 10 automater. De öv- riga har i genomsnitt 2——7 automater. Hälften av de automater som för- eningarna disponerar förhyrs. Fördelningen av intäkterna mellan uthyra— re och förening är mestadels 50/50 och i enstaka fall 40/60. Föreningar- na använder huvudsakligen 25—öresautomater. De spelautomater som ägs av föreningarna, är mekaniska. Automaterna hälls tillgängliga för spel till största delen under kvällstid, då man har offentliga tillställ- ningar. Sådana förekommer i genomsnitt två gånger i veckan. Under år 1974 var folkparkernas omsättning på automatspelet drygt 2 milj. kr. För år 1975 föreligger ännu inte några siffror, men troligen har det bli- vit någon minskning beroende på ändrade regler för tillstånd att ha spel- automater uppställda i samband med bingospel. Genom den intäktsför- stärkning som föreningarna har fått från spelautomatverksamheten har man kunnat bedriva en helt annan kulturell verksamhet än man tidigare haft. Teaterutbudet har kunnat ökas. Man har kunnat vända sig till fria grupper och kunnat ha skapande verksamhet på olika sätt. Genom för- lusten av automatintäkter i samband med bingospel blev man tvungen att minska på de ambitionerna.

Ljungman: På Liseberg finns 200 spelautomater, varav ca 1/3 är au— tomater med 1 kr. myntinkast. Maskinerna är till övervägande del helt mekaniska. Hittills har samtliga maskiner ägts av Liseberg. Nöjesparken har under sommarsäsongen en besöksfrekvens som under ca 5 månader uppgår till 1,7—1,8 milj. besökare.

Totalt besöker 8—10 milj. folketsparkföreningarna per år. Liseberg har således innemot 25 % av parkernas totala besöksfrekvens. Intäkter- na på automaterna utgjorde för säsongen ”1975 :

1. kr. myntinkast ca 2 milj. kr. 50 öres myntinkast 300 000 kr. 25 öres myntinkast — ca "1,8 milj. kr.

Nöjesparken fungerar under sommarsäsongen både som ”dagpark" med fri entré viss tid på dagen samt som nöjespark med ordinarie ent— tréavgift och programverksamhet.

Inkomsterna från spelautomaterna användes i första hand för bibehål-

Prop. 1977/78: 9 124

lande och utveckling av miljön inom parken samt för finansiering av programaktiviteter främst inom det kulturella området och till övrig kulturverksamhet. Man började med att satsa på automater med 25 öres myntinkast men efterhand har efterfrågan blivit större och större för automater med 1 kr. myntinkast.

En viss styrning av publiken till maskiner med 25 öres inkast kan gö- ras genom att dessa automater placeras mera synligt vid de mest fre- kventerade platserna. Detta har också i viss omfattning skett.

Nöjesparkens inkl. hyresgästers intäkter uppgick under sommarsä- songen 1975 till ca 50 milj. kr. Av dessa intäkter härrör sig ca 4 milj. kr. från spelautomater.

Nettoinkomsten på spelautomater är dock mycket hög. Verksamheten i spelhallar och liknande lokaler utgör ca 1/5 av den totala egna verk- samheten. Av den totala spelverksamheten svarar spelautomaterna för ca 60 %.

Nordström: Linköpings Folkets park, vilken är jämförbar med andra medelstora parker i Sverige, har 21 mekaniska spelautomater varav fem är enkronas och 16 st. är 25-öres. De flesta parker strävar efter att kunna ha årctruntverksamhet. För en park är detta ett livsvillkor idag för att klara sig. För småparkerna, som endast under sommaren har ute— verksamhct, har den nya möjligheten till mindre skatt ifall spelet bara bedrivs under 15 dagar per månad fått en positiv effekt för verksamhe- ten. Dessa parker har därigenom fått möjlighet att kunna ha kvar sina apparater. Detta var räddningen för många parkers existens. I Linkö— ping har man omfattande uthyrningsverksamhet av lokaler bl.a. för olika föreningars bingoverksamhet i kommunen. Fram till den 1 juli 1975 drev parken automatspel i egen regi, men därefter var detta inte längre möjligt i samband med bingospel. Detta innebar ett årsbortfall på 360 000 kr. av en totalomsättning på 480 000 kr. Det har inneburit att parken inför sommarsäsongen kraftigt fått skära ned kulturprogrammet. Föregående år var satsningen på sådana program drygt 200 000 kr. För att parken själv ska kunna bära kostnaderna mäste nedskärningen troli- gen bli 50 %. Parken hoppas på kommunala bidrag.

Andersson: Från organisationens sida var man inte glad åt att auto- matspel med pengar legaliserades. I parkerna har man bedrivit auto- matspel med polletter sedan 1930-talet. Nu har emellertid automatspel med pengar etablerats i landet och folkparksföreningarna har byggt upp en verksamhet kring detta. Skall denna inkomstmöjlighet tas bort, får föreningarna antingen skära ned sina ambitioner på det kulturella områ- det eller också begåra motsvarande intäkter från andra håll, vilket inne- bär att man får begära högre kommunala anslag. Föreningarnas totala intäkter under år 1974 från nöjeshallar och basarvaror var närmare 7,5 milj. kr. Häri ligger inkomster från spelautomater och det är alltså den inkomstminskningen föreningarna måste få täckning för.

"Ljungman: Vid totalförbud mot spelautomater skulle Liseberg behöva ett tillskott på ca 2—3 milj. kr. från kommunen. Ett ev. förbud skulle få svåra konsekvenser för hela nöjesparken. Sedan ett antal år tillbaka på- går en utbyggnad och förbättring av nöjesparken för att bl. a. etablera daglig verksamhet och dagpark med fri entré för barn, familjer, pensio- närer och turister.

I dagparksverksamheten ingår även underhållning och ett i övrigt an— passat utbud inom den kulturella verksamheten. Dagparksverksamheten har blivit ett mycket uppskattat inslag genom att nämnda publikkategori

Prop. 1977/ 78: 9 125

fritt kan få ströva inne i den gröna och vackra parken mitt i centrum av Göteborg.

En direkt följd av ett totalförbud skulle dessutom innebära att Lise- bergs utbud inom hela kultursektorn måste skäras ned med betydande belopp. Man har också från parkens sida hela tiden strävat efter en di- versifiering av bl.a. spelverksamheten för att kunna erbjuda publiken andra typer av spel och för att så långt möjligt bli mindre ekonomiskt beroende av intäkterna från spelautomater.

På automatsidan innebär det att man hittills i relativt stor omfattning bibehållit och koncentrerat utbudet kring 25-öresautomater. Man har inte heller automater med s. k. progressiv jackpot.

Andersson: Folkparkerna har sett hela spelverksamheten som ett för- ströelsespel. Man skulle otvivelaktigt kunnat från ekonomisk synpunkt satsa mycket hårdare på denna del av verksamheten genom att minska på antalet 25-öresautomater och använda elektroniska maskiner.

Ljungman: Ett förbud får också konsekvenser så till vida att man suc— cessivt har byggt nya spellokaler och liknande lokaler. Avskrivningsti- den för dessa lokaler uppgår som regel till 10—20 år. Dessutom finns stora värden i lokalerna avseende inventarier och inredning etc.

Vid kalkylering av verksamheten har man utgått från att spelverk- samheten skulle kunna få fortgå på ett rimligt sätt inom en överskådlig framtid. I nöjesparken har man på intet sätt kunnat märka några sociala problem i anslutning till spelverksamheten. En anledning härtill kan vara att man inte har maskiner med s. k. progressiv jackpot.

"Det bör i sammanhanget påpekas att nöjesparken inom spelområdet under sommarsäsongen sysselsätter ett SEO-tal personer, varav en viss del är heltidsanställda under hela året.

Från Lisebergs sida har man noga undersökt förutsättningarna för att finna andra former av spel. Det finns redan nya typer av spel i form av skicklighetsspel och förströelsespel. Dessa Speltyper ger dock inte tillnär— melsevis sådana inkomster att de kan ersätta ett eventuellt inkomstbort- fall från spelautomater. Dessa spel är i stället att betrakta som en kom- plettering av det totala utbudet inom spelområdet och som ger publiken större valmöjligheter att finna rätt speltyp.

Liseberg har f. n. bara en s. k. restaurangroulett, men den lämnar inte något större nettoöverskott.

Bolaget bedriver också spelverksamhet enlgt 255 LF dvs. lyckohjul och liknande med vinster i form av presentartiklar, nyttovaror etc.

Denna form av spelverksamhet har bolaget ambitioner att utveckla och förbättra. Genom den läsning som finns beträffande insatser och vinstvärde för denna kategori spel har nettoinkomsten från desamma starkt reducerats under senare år.

Prop. 1977/78: 9 126

Bilaga .?

Hearing den 21 januari 1976 med Folkets Husföreningarnas riksorganisaf ion

Närvarande: Erik Pettersson, ekonomichef Gösta Töresson, chef för företagsekonomiska avdelningen

Det finns ej fullt 700 folketslmsföreningar i Sverige, varav 400—500 bedriver verksamhet i nämnvärd utsträckning. Föreningarna är i all- mänhet ekonomiska föreningar och är helt självständiga. Föreningarna betalar emellertid aldrig ut några pengar till medlemmarna. Skattemäs- sigt betraktas folketshusföreningarna som ideella föreningar. Organisa— tionen är uppdelad i åtta regioner, där distriktskontoren hjälper för- eningarna med konsultverksamhet och bokföring m.m. Riksorganisatio- nen är i egenskap av ideell förening ett samordnande organ. Medlem- marna i folketshusföreningarna och folkparkerna är ofta desamma och det har förekommit diskussioner om samgående.

Folketshusförcningarna bedriver spel med inemot 150 spelautomater. Det är företrädesvis de större och medelstora föreningarna som har au- tomater. I allmänhet förhyrs automaterna för att även få service på dem.

Intäkterna från automatspelet fördelas i allmänhet lika mellan utstäl- lare och förening. Spelet bedrivs antingen i samband med offentlig till- ställning eller i samband mcd restaurangverksamhet. Vidare förekom— mer rätt omfattande uthyrning av lokaler till bingospel, varvid de av föreningarna innehavda automaterna hyrs ut till bingoanordnaren. Den restaurangverksamhet, vari automatspelet förekommer, bedrivs mesta- dels i samband med beställningar. Det finns lunchrestaurangcr, men dessa har mestadels inte utskänkningstillstånd och därmed inga automa- ter.

Tidigare kunde automatspel i samband med bingo bedrivas av folkets- husföreningarna, men detta omöjliggjordes genom ändrad lagstiftning 1974. Därför är det knappast någon idé längre att ha automater, efter- som man har fråntagit föreningarna den vinst, som de fick från auto- matspel i samband med bingo. Nu skall automatspelinkomsterna tillfalla bingoanordnaren. Föreningarna hyr mestadels ut lokaler till idrottsför- eningar, som spelar bingo. Folketshusförcningarna kan i egenskap av ekonomiska föreningar inte heller få bingotillstånd. Detta förhållande har medfört att föreningarna höjer hyran för bingoarrangörer för att kompensera förlusten av automatinkomsterna.

Man tycker sig inte ha funnit några sociala problem i samband med automatspel på Folkets hus. Ungdomar spelar i liten utsträckning. De har inte råd att spela. Man har märkt vid danserna att ungdomarna har pengar bara till entrén och inte ens har råd att använda sig av gardero- ben. I föreningarnas lokalcr förekommer alltid bevakning, varför man alltid kan övervaka automatspelet.

Man har från organisationens sida inte följt upp vilka intäkter auto- matspelet ger. Då föreningarna inte fick använda maskinerna i samband med bingospel blev det emellertid ett väldigt avbräck. Automatspelsin- täkterna har blivit en nödvändighet för föreningarna att få pengar. Un-

Prop. l977/78: 9 127

der 1950-talet gav dans, bingo och teater överskott. Bingon har för- eningarna nu missat. Danser går i dag inte ihop. Föreningarna kan inte längre ta ut fulla priset för samlingslokalerna utan har blivit mer eller mindre hänvisade till kommunala bidrag. Det är mestadels föreningens kapitalkostnad som kommunen täcker. Föreningarna har ytterst ringa intäkter från andra lotterier.

Prop. 1977/78: 9 128

Hearing den 21 januari 1976 med Djurgårdens idrottsförening (DIF), Stockho/ln

Närvarande från föreningen: Kaj Alm och Karl Liljequist, medlemmar i DIF:s överstyrelse.

Från föreningens sida uppgavs i huvudsak följande. DlF har för när— varande cirka 5 200 betalande medlemmar. Föreningen är uppbyggd av 15 aktiva sektioner. Varje sektion har sin sektionsstyrelse, som är ekono- miskt ansvarig för sin förvaltning inför överstyrelsen. Denna har ekono- misk beslutanderätt över sektionerna. Medlemsavgiften är sedan den 1 januari 1976 20 kronor för den som inte fyllt 18 år och i övrigt 40 kro- nor. Medlemsintäkterna uppgår till cirka 1.50 000 kronor per år. DIF anordnar för närvarande bingo på ”Domino 1” i allians med andra för- eningar. Spelet administreras av Riksförbundsbingo AB, som även om- besörjer utställandet av de enarmade banditerna som finns i bingohal- len. Förra årct fanns 20 stycken spelautomater men numera bara 3 styc- ken till följd av lotterinämndens senaste anvisningar. Föreningen fick under år 1975 intäkter från bingospelet med drygt 1. 060000 kronor, varav de 20 spelautomaterna svarade för cirka 400 000 kronor. Intäkter- na administreras via överstyrelsen till sektionerna, vilka till stor del byg- ger sin verksamhet på spelintäkter alltsedan den tid de själva formellt kunde vara bingoanordnare. Det är svårt att ange om bingospelet mins- kar i attraktivitet genom de senaste anvisningarna. Än så länge har bingospelet i den formen bara pågått under 20 dagar. Ett totalförbud mot enarmade banditer skulle emellertid innebära en dödsstöt mot den stora verksamhet som DIF bedriver. Några alternativa intäktskällor finns inte längre. En vore ökade publikintäkter vid idrottsliga arrange— mang, men trenden härvidlag är väsentligt nedåtgående. Försäljningen av traditionella lotterier har utnyttjats optimalt. Att i likhet med andra idrottsklubbar börja med gatukök är ingenting som ger inkomster i en storstadsregion. Likaså är det svårt i en storstad att få stöd från affärs- kedjor och andra företag, eftersom det finns många konkurrerande klubbar. Inget företag vågar satsa på bara en favorit. Klubbarna behöver arbetsplatser att placera spelare på, och det är hjälp med detta som före- tagen kan bistå. Får inte föreningarna inkomster från bingo, automat- spel och andra lotterier över huvud taget, innebär det att verksamheten måste inskränkas i stor utsträckning och detta kommer att drabba den ungdomsverksamhet som man nu bygger upp hela föreningen på. Att hålla spelare på elitnivå kostar mycket pengar och där går det inte att göra någon nedskärning. Det är mycket dystert om utvecklingen skulle bli sådan.

Prop. 1977/78: 9 139

Hearing den 5 februari 1976 med Sveriges tivoliägarefi'ire-ning

Närvarande från föreningen: ordföranden Darwin Rydén och vice sekr. Hassan Nilsson

Från föreningens sida uppgavs i huvudsak följande. Sveriges tivoli- ägareförening är en sammanslutning av egna företagare, som bedriver ambulerande verksamhet i tivolibranschen. Föreningen har cirka 120 medlemmar, varav 50 aktivt bedriver verksamhet. Av dessa är 8—10 be— tydligt större än andra. Verksamheten bedrivs inte i "privat regi” utan man samarbetar med olika kulturella och ideella föreningar på procent— basis. Föreningarna, exempelvis Barnens dag, Lions och idrottsför- eningar, arrangerar tillställningar, till vilka tivoliföretagen hyr ut kom- pletta anläggningar bestående av bl. a. entréer, dansbanor, friluftsscener m.m. Dessutom tillhandahåller man karuseller, pariserhjul, radiobilar och olika slags spelautomater. De stora tivoliföretagen kommer till an- vändning vid tillställningar som besöks av mellan 25 000—50 000 män- niskor över fredag, lördag och söndag, medan de mindre företagen före— kommer på orter med en besökssiffra mellan 5 000—8 000 människor. lnom föreningen finns tre fasta tivoliföretag, nämligen Gröna Lund, Li- seberg och Furuvik.

Automatspel har från seklets början förekommit inom branschen. Spelet bedrevs då bara på tivolin och nöjesfält och i mycket blygsam omfattning med tvåöres— och femöresspel för att senare utvecklas till 10- öres och 25—öresspel. Fram till år 1939 spelade man med pengar men därefter enbart med polletter. Efter lagändringen år 1973 har även tivo- liföretagen gått över till att spela med pengar, huvudsakligen med 25— öresmynt. Automatspelet har betraktats främst som ett förströelsespel. Det har aldrig varit frågan om att man skulle vinna speciellt mycket pengar på spelet. Föreningen har hela tiden varit emot utvecklingen mot spel i mera avancerade former. Det är inte meningen att man skall kunna spela bort flera hundra kronor om man går till ett nöjesfält för att ha trevligt. Föreningsmcdlemmarna önskar att få tillbaka det som var förr i tiden och har i remissvar alltid hävdat att automatspel bör få förekomma med 25-öresautomater inom tivoli, nöjesfält, folkparker och andra nöjesparker. Om ett tivoliföretag kommer högst två gånger per år till en stad eller en ort i Sverige med ett öppethållande om sammanlagt högst 25 timmar per gång, kan det aldrig bli tal om att folk spelar bort någon större summa pengar.

Ett medelstort tivoliföretag har för närvarande cirka 20 st. 25-öres och 5 st. enkronasautomater. Ofta får ett sådant företag dela sig och be- driva verksamhet på två platser samtidigt om det inte kan hitta en till— räckligt stor förening på en ort. Därvid delas också antalet spelautoma- ter upp på två ställen. Då ett tivoliföretag bjuder ut sina tjänster och an- ordnaren får veta att det inte har några enkronasautomater, brukar an- ordnaren oftast upplysa om att man kan ordna enkronasautomater på något annat håll. Anordnarna tycker det är rimligt att det finns sådana, eftersom publiken är van att spela på enkronasautomater på bl. a. nä- ringsställen.

9 Riksdagen 1977/78. ] salnl. Nr 9

Prop. 1977/78: 9 130

Vad automatspelet ger för intäkter och hur fördelningen av intäk- terna är mellan enkronas och 25-öresautomater har man från förening- ens sida inte särskilt följt upp. 1 praktiken bygger tivoliägaren upp an- läggningen och sköter sedan driften av karuseller m.m., medan kassor och därmed intäkterna omhänderhas av den anordnande föreningen, som sedan redovisar till tivoliägaren. Därför får man inte intäkterna specificerade på olika arrangemang. Det är brukligt att anordnaren till- godogör sig 40—45 % av bruttointäkterna. Tivoliägaren står för alla ut- gifter, bl. a. lön för den personal som bemannar anläggningarna samt transportkostnader. Tivolina har mycket gamla traditioner vad beträf- far de små billiga spelen. Skulle automaterna förbjudas skulle något ur förströelsesynpunkt försvinna från nöjesfältcn och man har därigenom också betagit dem något som besökarna frågar efter och finner trevligt och roande. Risk finns då att publiken inte kommer i samma utsträck— ning.

Prop. 1977/78: 9 131

Sveriges hotell- och restaurangförbund PM ang. Automatspel på restaurang

A. Undersökning beträffande medlemsföretag inom Sveriges Hotell- och Restaurangförbund

Förbundet har hos samtliga medlemmar begärt uppgifter om spelets omfattning och betydelse. De sakuppgifter som kunnat sammanställas under den tid som stått till förfogande får anses som preliminära, men ger ändå en god överblick över läget. En slutlig sammanställning beräk- nas bli färdig omkring den 15 februari 1976.

Undersökningsresultatet redovisas i bil. 1. Det kan sammanfattas så- lunda: ]. Antal representerade hotell/restauranger 540 Total omsättning 1975 2 150 mkr. 2. Restauranger med spel antal 450 omsättning 2 050 mkr. Restauranger utan spel antal 90 omsättning 100 mkr. 3. Restauranger som själva äger sina automater 10 Restauranger som ordnar spel med hyrda automater 440 4. Antal redovisade automater i januari 1976 1 450 Beräknat antal i genomsnitt under 1975 1 250 Antal spel per restaurang max 15 genomsnitt 3,3 5. Restaurangernas nettointäktcr av spel Automater: 1972 6,8 mkr. 1973 15,7 ” 1974 35 ” .1975 54 Rouletter: 1972 5,8 mkr. 1973 6,6 ” 1974 8,6 ” 1975 7,7

6. Gcnomsnittsintäkt per automat/år 1975 ca kr. 38 000 —40 000

Prop. 1977/78: 9 132

7. Intäkterna av i förhållande till totala intäkterna på hotell,/restaurangföretagen 1975: automater 2,7 % rouletter 0,4 % Siffrorna varierar i enstaka fall mellan max. 15 % och min. under ]. %.

8. Intäkterna av spel i förhållande till rörelseresultatet före avskrivningar, räntor o. dyl. 1975: automater, hela riket 48 (,T-% företag under 2 mkr. omsättning 98 €? företag över 2 mkr. omsättning 46 €£- roulettcr, hela riket 7 532—- företag under 2 mkr. omsättning obetydligt företag över 2 mkr. omsättning 8 €?

Bedömanden angående det totala automatspelet inom restaurangnä- ringen

Förbundet saknar egna uppgifter angående omfattningen av spel utan— för medlemsföretagen. Från automatföretagen har angivits att antalet automater på restauranger i januari 1976 skulle vara ca 3 300. Siffran förefaller rimlig och bör kunna kontrolleras mot RSV:s uppgifter om speltillstånd.

Intäkternas storlek i vad avser dessa automater kan avvika från det hos förbundet redovisade, bl. a. på grund av företagens avvikande ka- raktär. Ett icke orimligt antagande torde kunna vara att nettointäkterna för restaurangnäringen totalt kan uppgå till ca 120 milj. kronor.

C. Synpunkter

] . De sociala frågorna i samband med spelet

Automatspelet är ingen ny företeelse. Det har funnits länge som kom- plement till vissa former av restaurangrörelse. De lagbestämmelser om spel som trädde i kraft den "1. juli 1972 och den 1 april 1973 syftade till en begränsning av den kraftigt ökade okontrollerade spelverksamhet som konstaterats under de närmaste föregående åren. Man ville fram- för allt få kontroll över det kvalificerade illegala spel som utvecklats.

I detta syfte föreskrev man att spel fick anordnas endast med särskilt tillstånd av polismyndighet och begränsade samtidigt kretsen av dem som kunde få sådana tillstånd till nöjesfält och utskänkningsrestauranger. Dessa begränsningar ledde också till en kraftig minskning av antalet spelautomater. Enligt de beräkningar som redovisades av punktskatte— utredningen 1972 fanns då 15 000—20 000 automater. I dag är antalet nere i ca 5000, av vilka 4000 är enkronasautomater. Spelintäkterna beräknades 1972 till ca 200 milj. kronor om året, 1974 till ca 150 milj. kronor. Dessa uppgifter bör ställas i relation till omfattningen av andra av samhället godtagbara spel, t. ex. tips som torde omsätta ca 500 milj. kronor, bingo ca 300 milj. kronor och totalisator ca 250 milj. kronor. Det måste vara rimligt att ifrågasätta, huruvida det finns större risk för sociala skadeverkningar av automatspel än av dessa spel. Det kan även vara värt att konstatera att dessa spel inte bara accepteras utan även

Prop. 1977/78: 9 133

görs till föremål för direkt reklam och en publicitet i press och TV, som måste vara ägnad att kraftigt öka deras omfattning.

Med hänsyn till dessa förhållanden förefaller det som om en mera klarläggande undersökning av verkligheten bakom talet om automatspe- lets särskilda sociala vådor skulle vara befogad.

Det förtjänar också att understrykas att ett slopande av det spel som tillåts i legala former och under myndigheternas kontroll efter all san- nolikhet skulle medföra en väsentlig ökning av det illegala spel som re- dan i dag förefinns. De bedömanden av denna utveckling som låg till grund för 1972 års riksdagsbeslut är enligt vår mening fortfarande helt realistiska.

2. lll-löjliglzetcrnn att kontrollera spelet noggrannare inom ramen för re- dan gällande lagstiftning

l972 års lagstiftning ger goda möjligheter att begränsa och kontrol- lera spelct och detta var ju också avsikten med de nya reglerna. Antalet automater kan regleras genom tillståndsgivningen. Spelets anordnande, spelsätt och vinstmöjligheter kan regleras genom anvisningar av lotteri- nämnden till polismyndigheten. Att detta icke redan skett synes främst ha berott på att man velat avvakta det pågående lagstiftningsarbctets vi- dare utveckling.

Nuvarande regler om att spelet endast får anordnas på utskänknings— restauranger vid sidan av nöjesparker —— måste avsevärt förbättra kontrollmöjligheterna. Restaurangerna är redan underkastade en nog— grann övervakning, vilken om Alkoholpolitiska Utredningens förslag ge- nomförs kommer att utökas ytterligare. Restaurangpersonalen har både erfarenhet av och resurser till att sköta dessa uppgifter, oavsett vilka reg- ler som man kan tänkas införa.

I detta sammanhang bör framhålls att de tekniska förutsättningarna för att kontrollera redovisning, vinstutdelning och skattebetalning nu- mera föreligger. Den utrustning som numera kan tillhandahållas av spel- företagen torde möjliggöra en fullständig kontroll och även om man så önskar en övergång till en proportionell beskattning.

Det är vår mening att man i första hand bör söka begagna dessa möj- ligheter till att genom kontroll och reglering av spelet uppnå de av riks- dagen önskade resultaten.

3. Spelets ekonomiska betydelse för restuttrangnäringm1 Den försämrade lönsamheten inom restaurangnäringen har medfört allvarliga problem som för närvarande är föremål för utredning i sär- skild ordning. Kraftigt ökade produktionskostnader och en stagnerande försäljning har ställt många restauranger inför ett omedelbart hot om att inte kunna uppehålla sin verksamhet. I denna situation har spelintäk- terna blivit av mycket stor betydelse. Dessa förhållanden har klart be— styrkts i det nu företagna materialet. Företagens beroende av spelintäkterna varierar beroende på deras all- männa lönsamhetssituation och i vilken omfattning de anordnar spel. Den genomsnittliga bild som materialet visar är emellertid följande. För att ett hotell- och restaurangföretag skall kunna fylla något så när rimliga anspråk på en sund ekonomi, måste företaget åtminstone kunna disponera 6 a 7 procent av sina intäkter till avskrivningar och räntor på insatt kapital. Företaget visar då knappast någon verklig nettovinst men fullgör sina åtaganden och uppehåller sin allmänna standard. Ett myc-

Prop. 1977/78: 9 134

ket stort antal företag kan i dag inte fylla dessa krav utan att ta spelin- täkterna i anspråk. Detta gäller företag av alla slag, stora hotell— och re- staurangkedjor såväl som medelstora och mindre enskilda enheter. Inte minst är det en allmän företeelse bland de vanliga stadshotellen, där spelintäkterna inte är särskilt stora men lönsamheten desto svagare.

I det redovisade utredningsmaterialet uppgår de för avskrivningar och räntor disponibla medlen under l975 till ca 5.3 procent av intäkterna. Spelintäkterna svarar genomsnittligt över hela linjen för över hälften av detta belopp och på många företag för hela beloppet. Den närmare ana- lys av materialet som för närvarande pågår kommer att ge konkreta exempel på detta för olika slags företag och vi kommer att redovisa re- sultatet för utredningen. För dessa företag som redan i dag har en klart otillfredsställande lönsamhet, skulle ett bortfall av spelintäkterna även- tyra möjligheterna att fortsätta verksamheten.

Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning restaurangerna skulle kunna kompensera en sådan ekonomisk försämring genom andra åtgär— der. Men kan knappast räkna med att prishöjningar av' en sådan stor- leksordning skulle kunna genomföras med gott resultat om detta vore möjligt hade företagen med hänsyn till den försämrade lönsamheten sä- kert redan vidtagit ett sådant steg. Inte heller torde kostnadsbesparingar genom rationaliseringar eller liknande åtgärder kunna påräknas. På medelstora och mindre orter torde krav på kommunalt stöd i någon form säkerligen komma att aktualiseras. Efter allt att döma skulle en rad företagsnedläggelser framtvingas med oundvikliga följder för eko- nomi, service och arbetsmarknad.

Det har ifrågasatts huruvida någon form av ekonomisk kompensation från statens sida kunde bli aktuell vid ett borttagande av spelintäkterna. Inom näringen har man diskuterat sådana åtgärder som en minskning av momsen, en återförsäljarrabatt på sprit och vin eller en minskning av arbetsgivareavgifterna med hänsyn till näringens stora personalkostna— der. Frågan om sådana åtgärder synes komma att falla inom ramen för de allmänna bedömandcn angående behovet av stöd åt näringen som hör hemma under den nu pågående hotell— och restaurangutredningen. Det förefaller knappast sannolikt att någon sådan åtgärd lämpar sig som en naturlig ersättning för spelintäkterna.

Sammanfattning

Ett borttagande av spelintäkterna skulle i dagens läge mycket allvar- ligt påverka hotell- och restaurangnäringens förutsättningar att tillhan- dahålla en för samhället väsentlig service och medföra svårartade följ- der för ekonomi och arbetsmarknad. Det synes vara skäl att söka komma fram till ett grundligare bedömande av de i massmedia påtalade sociala olägenheterna med spelet.

Det synes knappast vara anledning att bestrida att automatspelet i dess nuvarande form har brister och olägenheter som bör rättas till. Det finns emellertid enligt vår mening goda utsikter att kunna göra detta genom en fastare reglering och en bättre kontroll inom den ram som fastställts i 1972 års lagstiftning. De berörda myndigheterna, i första hand lotterinämnden och polismyndigheterna bör redan nu kunna komma långt på denna väg. Vi finner särskilt angeläget att man prövar detta tillvägagångssätt därför att det illegala spelet annars skulle komma att öka.

Prop. 1977/78: 9 135

Vi vill gärna understryka att Sveriges l—lotell- och Restauranglörbund också är angeläget att medverka i denna utveckling. Vi menar att ett så- dant samarbete mellan myndigheterna och näringens organisationer är nödvändigt. Vi är beredda att samtidigt med det ytterligare utrednings— materialet som vi avser att avge till den 15 februari också komma med konkreta förslag till sådana regleringsåtgärder.

Stockholm den 5 februari 1976 SVERIGES HOTELL- OCH RESTAURANG FÖRBUND

.l . Uppgiftslänmare:

antal antal omsättn. företag vcrksanih. [975 ställen milj. kr. Som har automatspel 200 443 2 050 Som inte har automatspel 80 90 70 Totalt 280 553 2 120 2. Företag med autonmtspcl: Företag med automatspel antal antal omsättn. företag: verksam h. 1975 ställen milj. kr. Samtliga 200 443 2 050 därav Restauranger 78 159 670 Komb. hotell- och restaurangföretag 122 284 1 380 _L_Jnder ?. milj. omsättn. 90 90 130 Over 2 milj. omsättn. 110 353 1 920 I_(edjeföretag1 6 2l7 1 ISS Övriga 194 226 865

1 Bland kedjeföretag ingår ICA-restauranger, Esso Motor Hotel, Reso, SARA och TR. Vid storleksgruppcring har dessa klassats som [öretag över 2 milj. i omsättning. Esso, Reso och SARA har klassats som hotellföretag, övriga som restauranger.

Prop. 1977/78: 9 136

Sveriges hotell- och restaurangförbund

3. Spelets ekonomiska betydelse för branschens företag

Företag Omsätt- Spelintäkter Spelintäkter Rörelse- ning i procent i procent av resultat 1975 av omsättn. rörelseresul- i procent milj. kr. fi:; tatet före av omsättn. räntor & % avskrivn.

1974 l975 l974 1975 1974 1975

Samtliga 2 050 2.4 3,0 42 55 5,7 5,3 därav

Restauranger 670 2.6 2,9 58 73 4,5 4,0 Komb. hotell 1 380 2,3 3,0 36 50 6,4 6,0 under 2 milj. 130 3.1 4.2 73 98 4,3 4.2 över 2 milj. | 920 2,4 2,9 41 54 5.8 5,3 Kedjeföretag 1 185 2,8 3.4 48 66 5,7 5,2 Ovriga företag 865 l.9 2,3 32 4l 5,8 5,5 P. M.

Tänkbara regleringsåtgärder betr. automatspel på restaurang A. Grundläggande synpunkter

]. Vi hänvisar i första hand till den P.M. Automatspel på restaurang som den 5 februari 1976 överlämnats till utredningen.

2. Det är bättre att spel. far anordnas i bcgränsad omfattning och un- der ordentlig kontroll än att det förbjuds eller underkastas så väsentliga begränsningar att det blir helt ointressant. I det senare fallet måste man räkna med att illegalt och okontrollerat spel växer upp i mycket större omfattning med därav följande sociala vädor — jfr läget före den "1 april 1973.

3. Statens intäkter av spelskatt är inte obetydliga. Vi erinrar om dis- kussionerna rörande "finansieringen av Sveriges Turistråd.

4. Betydelsen för rcstaurangnäringens ekonomi har påvisats i ovan- nämnda P.M.

5. Så länge man har ett spel som förutsätter tillståndstvång har man också ett effektivt medel att kontrollera det genom direktiv av lotteri- nämnden och polismyndigheterna. Man bör därför undersöka vilka be- gränsningar som på denna väg kan åstadkommas.

B. Åtgärder

]. För/n'ittra kontrollen över spelet. Svårigheten att kontrollera sats- ningar, vinstutdelning, redovisning och skattebetalning har utgjort en av de väsentligaste anmärkningarna mot spelet i dess hittillsvarande form. Det finns emellertid numera teknisk apparatur, som möjliggör en fullt tillfredsställande lösning av dessa problem. Denna apparatur har de— monstrerats för utredningen och myndigheterna. Vi föreslår att spelau— tomatägarna åläggs att inmontera sådan utrustning i automaterna och att tillhandahålla kontrollapparater för myndigheterna.

Prop. 1977/782 9 137

I och med att man får bort den atmosfär av bristande kontroll som i dag omger spelet, måste ett väsentligt drag i opinionen mot spelet falla bort.

2. Ändra i samband därmed beskattningen. Kontrollapparaturen gör det möjligt att genomföra en helt tillförlitlig beskattning som baseras på spelets omfattning i stället för antalet automater. En sådan skatt står i bättre överensstämmelse med tankarna bakom 1972 års riksdagsbeslut om spelskatten.

3. Begränsa spelets attraktivitet. Förbjud den progressiva jackpot, som i dag ger de i särklass största möjligheterna för en spelare att få en stor enskild vinst. Man kan också överväga att minska rotationshastigheten i ma- skinerna, sa att spelet blir mindre effektivt. Vi har diskuterat att minska insatserna till lägre belopp än en krona. Det har synts oss mycket tveksamt om en sådan åtgärd skulle vara lämp— lig. Penningvärdesförsämringen leder i vart fall ganska snabbt till att in- satserna minskas och värdet av den enluonassatsning som medgavs 1972 har redan inom de närmaste åren sjunkit till hälften. En event. över— gång till ett system med enbart polcttspel är så nära liktydigt med ett spelförbud att det kan befaras stärka benägenheten för illegalt spel. Sy- stemet är också både kostnadskrävande, opraktiskt och svårt att kontrol- lera. —1. Begränsa spelets tillgänglighet: precisera var automater får upp- ställas på ett sådant sätt, att endast verkliga restauranggäster kommer åt att spela. Vi har haft anledning att diskutera frågan om en begränsning av maxi- miantalet spelautomater som får förekomma i en lokal. En sådan åtgärd måste givetvis övervägas om utredningen skulle finna den nödvändig för att de avsedda sociala syftena skall kunna uppnås. Vi har emellertid funnit anledning till tveksamth om behovet och värdet av detta. Det ligger en viss rimlighet i att antalet spelautomater liksom för närvarande är fallet på de flesta håll, får stå i proportion till restaurangens storlek. Vi har också svårt att finna något negativt i att dessa automater samlas i en särskild lokal i stället för att spridas i den allmänna matsalen. Kon— trollen över spelet underlättas genom en sådan åtgärd. Vi förutsätter gi- vetvis att denna lokal är placerad på det sätt som inledningsvis angivits under denna punkt.

5. Om ett förbud mot reklam för spel anses fylla något ändamål kan det självfallet övervägas.

6. Genomförandet av dessa åtgärder bör förenas med en viss över- gångstid, bl. a. med hänsyn till de tekniska omläggningar som måste vid- tagas.

Prop. 1977/78: 9 138

Direktör Carl-Gustaf Wallenqvist: Jag innehar sedan ]1 år hotell Rogge i Strängnäs. Det är ett normalt stadshotell i en liten stad. Omsätt- ningen var år 1975 2,7 milj. kronor. Rörelsen bedrivs i en förhyrd fas- tighet, som ägs av en privatperson. Kommunen har inte några intressen vare sig i fastigheten eller i rörelsen. Jag får betala marknadsmässig hyra till fastighetsägaren. Hotellet har 41 rum, en restaurang och en festvåning. Vid starten för t'] år sedan var hotellet helt nyrenoverat ef— ter att ha stått stängt i 10—11 år. Då var själva hotellrörelsen basen för företaget.

Allt eftersom åren gått har det emellertid svängt över till att alla kost- nader får bäras av restaurangen. Jag har två spelautomater. Då spel- verksamheten kom till år 1973 hade hotellrörelsen nästan blivit ett ”lik i lasten” och läget var kritiskt. Automatintäkterna blev det som fick rörel- sen att ”hålla näsan över vattnet”. År 1974 var hyggligt medan år 1975 var kärvare. I dag är automaternas vara eller icke vara detsamma som plus eller minus i bokslutet. Spelintäkterna uppgick år 1975 till 70 000 kr.

Direktör Sven Lindstrand: Jag driver för närvarande hotellen Blå Aveny och Dragonen i Umeå samt Fågel Blå i Lycksele. Jag äger själv fastigheterna, vari hotell- och restaurangrörelserna är belägna. Antalet anställda är 200. På varje ställe finns 4 spelautomater. Nettointäkterna av spelet på Umeåhotellcn är vardera cirka 200 000 kr och på Lyckse—. lehotellet ungefär 100 ()()0 kr. per år. Trots dessa intäkter är det svårt att klara de regelmässiga avskrivningar som skall göras. Speciellt i Umeå föreligger stor överkapacitet på restaurangsidan. Enligt min uppfattning är det mest negativa med spelet att andra än restaurangkunder kommer in från gatan och spelar. 90 % av spelet bedrivs dock som förströelse av gästerna. —— Jag innehade förut ytterligare en restaurang. Kajsa Varg, i Umeå med 30 anställda. Den var en typisk lunchrestaurang och drevs på kvällstid i huvudsak som pizzeria. I anslutning till lokalen fanns också en bingohall. Spelintäkterna av restaurangens 6 spelautomater rörde sig om 750 000 kr. per år. Omsättningen i hela företaget utöver spelintäkterna var cirka 3 miljoner kr. För att undvika att utomstående spelar har efter önskemål från polismästaren lokalen byggts om så att man inte kommer in i spellokalen utan att ha passerat matsalen. Den förändringen har dock medfört att spelet gått ner betydligt.

Efterträdaren är självfallet också beroende av spelintäkterna. Man kan räkna med att spelet under år "1976 på alla fyra ställena efter viss ombyggnad får en omsättning på ungefär 700 000 kr. På de tre ställen som jag alltjämt äger återstår för avskrivningar under år 1975 cirka 500 000 kr. trots cirka 1 miljon kr. i spelintäkter. De privata restauratö— rer, som för närvarande har spelintäkter vill gärna behålla dem för att klara lönsamheten. Vi har inte möjlighet att få stöd från något annat håll. Vi går i konkurs om spelintäkterna tas bort. Emellertid är en sanc- ring nödvändig. Spel av sådana som kommer in från gatan enbart härför bör förbjudas. De sociala vådor som är kopplade till automatspelet är

Prop. ].977/78: 9 139

beroende bland annat på detta och på sådana som önskar kontakter med andra människor vid en spelmaskin.

Verkställande direktören Hans Vetter, Trafikrestauranger AB: 'l'rafikrestauranger är ett helägt dotterföretag till SJ. Bolaget har som uppgift att komplettera SJ:s trafikservice. TR har en något annorlunda struktur både företags- och spelmässigt än vad fallet är för branschen i övrigt. Nettointäkterna av automatspelet ger inte större utdelning än ge- nomsnittet i och för sig. Företaget har inte heller något extremt spel- netto i relation till nettot på övrig verksamhet, men däremot är spel— verksamheten betydligt mer koncentrerad än vad den är i övriga företag. Detta beror inte på spelet i sig utan på att TR är koncentrerat. Företaget har totalt 25 automatspel på fyra enheter, varav en utgörs av en färja. På centralstationen i Stockholm finns 11 spelautomater och 4 roulett- spe. Rörelsen där beräknas under år 1976 ha en omsättning mellan 35—40 milj. kr. vilket motsvarar ett medelstort företags omsättning. TR har sedan år 1972 haft en förhållandevis gynnsam ekonomisk utveckling totalt sett. Man kan alltså inte säga att vi är beroende av spelet på det sätt som de flesta andra företag är. Automatspelsintäkterna bidrar dock verksamt till företagets utveckling. De möjliggör utveckling och expan- sion om stationsområdena. TR har ontbyggnadsplaner på gång inom Stockholm, Malmö och Göteborg på mellan 20 it 30 milj. kr. de när- maste fem åren. Om automatspelintäkterna försvinner måste TR — i motsats till de svaga företagen som måste stänga — i stället dra ned på expansionen, och man kommer på så sätt att förlora arbetstillfällen.

En av fördelarna med att ha spelet koncentrerat är att man kan hålla det bättre under uppsikt. På Centralen i Stockholm har företaget exem- pelvis placerat apparater i särskilt utrymme, vilket är produkten av en "filosofi från vår sida som går ut på att man har velat skilja spelet från övriga gäster för att ha spelet under särskild uppsikt. l lokalen finns en person som växlar pengar och en som har apparaterna under kontinuer- lig uppsikt. Det är ostridigt att det finns sådana som spelar för 100, 200 och kanske 300 kr., men i allmänhet är spelet enligt vår uppfattning re- lativt oskyldigt.

Det har sagts att den nya spellagstiftningen kom till för att ta kål på det illegala spelet. Om man tar bort automatspelet blir därför konse- kvensen att man ökar risken för illegalt: spel och faran för sociala vådor. Ett studium av förhållandena kring spelet borde ganska tydligt ge vid handen hur dess struktur är och man borde därigenom kunna få klart för sig möjligheten att vidta åtgärder, som reducerar effekten a ' det spel som är extremt högt.

Direktör Ingemar Hellström, SARA: Företaget har f.n. 121 restau— ranger med utskänkningstillstånd. På 102 av dessa förekommer auto- tnatspel. Av de senare består ett 60-tal av separata restauranger och 45 av restauranger kombinerade med hotell. Av spelintäkterna hänför sig 2/3 till de separata restaurangerna och 1/3 till hotellrcstaurangerna. Spelfrekvensen är störst i de fristående restaurangerna beroende på att dessa ligger i storstäderna. Storstadsspelet är nämligen väsentligt högre än småstadsspelet. Företaget hade år 1974 intäkter av automatspelet med 15 milj., men redan åren 1971 och 1972 uppgick inkomsterna från spel med 5—7 milj. kr. årligen. Det förekom då mindre automatspel och mer roulettspel, varför spelverksamheten var av mer förströelsekaraktär, och det är väl egentligen det som restaurangerna vill ha tillbaka. Bran- schens företrädare vill inte vara beroende av spelet på det sätt som

Prop. 1977/78: 9 140

man nu är. Å andra sidan måste man konstatera verkligheten, nämligen att ekonomin i branschen är mycket dyster. För SARA:s del skulle ett förbud mot spel på enarmade banditer innebära att företaget måste av- veckla ]3 enheter. Dessa är i huvudsak storstadsrörelser samt en och an- nan landsortsrörelse. Enheterna ifråga representerar ett spel på 3,5 milj. kr. De sysselsätter 236 anställda. Anledningen till avvecklingen sam— manhänger med att många av fastigheterna, vari rörelserna bedrivs, är i sådant skick med avseende på ålder, utrustning och standard samt häl- sovårdsnämndernas krav osv., att det inte skulle vara motiverat att nyin- vestera i dem. I 12 andra enheter med sammanlagt 300 anställda, bety- der spelet något mindre. Här avser företaget att investera sig ur proble- natiken, eftersom de marknadsmässiga förutsättningarna är annor- lunda. Företaget har i denna del möjlighet att klara av en kortsiktig eko- nomisk svacka vid en drastisk förändring. Eftersom SARA i mycket hög grad präglar genomsnittet i branschen vad gäller utskänkningsenheter kan med ledning av erfarenheterna inom företaget slutas att cirka 200— 250 företag skulle komma i riskzonen om förbud mot automatspel inför- des. På de mycket stora hotellen i storstäderna betyder spelet relativt ringa. För de traditionella stadshotellen däremot har spelet relativt sett stor betydelse. 5 OOO—10000 restauranganställdas arbeten skulle komma i omedelbar fara. Visserligen sugs denna personalkategori upp ganska snabbt i storstäderna, men i landsorten kan det bli ett allvarligt problem.

Om SARA inte bedrivit spel över huvud taget i den ökade omfattning som blivit fallet från år 1973, hade företaget tvingats att göra drastiska, strukturella åtgärder långt tidigare. Branschen har sett spelet som en möjlighet att överleva på ett anständigt sätt och därmed möjligen också minskat takten i sin strukturomvandling. SARA utvecklas på andra håll. Den traditionella restaurang- och hotellverksamheten kommer företaget att driva i allt mer krympande form.

I samband med talet om spelverksamheten bör man komma ihåg den stora del av verksamhetsrcsultatet som kommer från alkoholförsäljning- en. Bruttovinsten av sådan försäljning inom SARA-koncernen är mång- dubbelt större än av spelet. SARA har en årlig omsättning på 520 milj. kr. Vad SARA måste göra vid ett totalförbud mot spelet är således att dels lägga ned en del av verksamheten, dels konvertera genom investe- ringar. Företaget har lyckligtvis möjlighet att göra det senare med egna medel. 1 övrigt måste man naturligtvis genomföra prishöjningar. Ratio- naliseringsmöjligheterna i branschen är begränsade, därför att mycket av det som produceras är starkt hantverksbctonat, som kostar mycket.

Prop. 1977/78: 9 141

Vid hearing den 25 februari 1976 med förbundsordföranden Sigvard Nyström, Hotell- och restauranganställdas förbund, och ombudsmannen Ulf Wärme, Handelstjänstemannaförbundet har av dem uppgivits i hu— vudsak följande.

Nyström: Anställda inom hotell- och restaurangbranschen är organi- serade i dcls Hotell- och restauranganställdas förbund, dels Handels- tjänstemannaförbundet. Hotell- och restauranganställdas förbund har cirka 29 000 medlemmar bestående av kockar, serveringspersonal, eko- nomibiträden, städare m.fl. I Handelstjänstcmannaförbundet är hov- mästare, köksmästare, kassörskor m.fl. organiserade. Emellertid börjar gränserna mellan de olika kategorierna suddas ut, varför de olika yrkes- grupperna är representerade i båda förbunden. Inom Hotell- och restau- .ranganställdas förbund är cirka 83 procent av medlemmarna kvinnor. En stor del av medlemmarna är deltidsanställda. Genomsnittsåldern är lägre än inom andra branscher. Förbundet får in väldigt mycket ung- domar upp till 20—25 årsåldern alltså fram till giftasåldcrn. I allmänhet är kvinnor mellan 25 och 40 år i mindre utsträckning yrkesverksamma i branschen. Däremot finns anställda över 60 år ungefär i nivå med vad som gäller för industrin. Av medlemmarna är 12—15 % utländska med- borgare, i Stockholm dock 35—40 %, företrädesvis finländska medbor- gare. Utanför storstäderna är förbundet väl representerat bland de an— ställda i branschen. I Storstockholm där cirkulationen av anställda är synnerligen stor, är förhållandet det motsatta. Man brukar räkna med att 40 000—45 000 årsanställda finns inom restaurangnäringen inklusive företag med ett öppethållande under fem—sex veckor årligen. Minst ]00 000 människor cirkulerar dock varje år inom näringen.

Wärme: Handelstjänstemannaförbundet har cira 4 000 medlemmar av cirka 6 000 organiscrbara. Omkring 65 % av medlemmarna är kvinnor.

Nyström: Genom information från bl.a. förbundets 25 kringresande ombudsmän vet man att medlemmarna spelar bort alldeles för mycket pengar på de enarmade banditerna och att många råkar illa ut. Gästtill- strömningen på restaurangerna är mycket ojämn, vilket betyder att det blir håltider för personalen, varunder de spelar. Illa utsatt är nattperso- nalen, som många gånger är ensam på arbetet, exempelvis nattstäders- kor, som oftast arbetar utan kontroll. Det finns fall där anställda spelat bort både sin egen avlöning och andras pengar, bl. a. fackföreningsav- gifter, på automater.

De som börjat spela har mycket svårt att sluta, även när spelet vållat stora ekonomiska bekymmer. Restaurangbranschen är olönsam och har låg lönesättning. De anställda har inte råd att spela bort sin inkomst. På olika restauranger har man sökt förbjuda de anställda att spela, men det har inte fungerat. Förbundet skulle inte heller finna sig i att någon av- skedades på grund av att han brutit mot ett sådant förbud. Förr före- kom det att enarmade banditer ställdes upp i utrymmen, dit allmänheten inte hade tillträde. Sådana företeelser har dock förbundet efter ett kraft- fullt ingripande fått slut på. — Även om de anställda inte spelar är au- tomatspelet besvärande ur arbetsmiljösynpunkt. Ofta placeras spelauto- materna i passager, där personalen måste röra sig i sitt arbete. Vidare är

Prop. 1977/78: 9 142

automaterna ofta placerade i hotellfoajéer, där de stör arbetet i por- tierbås och telefonväxlar. Ibland händer det att växlingsautomaterna är trasiga, varvid serveringspersonal och kassörskor får växla pengar åt spelarna. När en spclapparat går sönder, går det ofta ut över personalen som finns i närheten. Vidare finns det många gäster som inte tycker om de enarmade banditerna och avreagerar sitt missnöje på personalen.

Wärme har förklarat sig instämma med vad Nyström uppgivit samt tillagt: Från Handelstjänstemannaförbundet vill man betona miljöpro- blematiken. För spritkassörskor och bartenders är rasslet från spelauto- materna till ett stort besvär. Ett ytterligare problem är den nya kundka- tegori, som står och spelar med ytterkläderna på. Ofta får personalen motta skäll från dessa gäster.

Nyström: Det har påståtts att arbetslöshet skulle bli följden av ett för- bud mot spelautomater. Det råder i restaurangbranschen en väldig överetablering, framför allt i storstäderna. Den dåliga lönsamheten har bidragit bl. a. till att spelbranschen fått ett oerhört inflytande över re- staurangnäringen. Många företag lever helt på eller är helt beroende av spelet. Ambitionen hos Hotell- och restauranganställdas förbund är att skapa lönsamhet i branschen så att de anställda kan känna sig relativt trygga. Förbundet kan emellertid inte acceptera att branschen är be- roende av inkomster från enarmade banditer. Det är inte rimligt att detta förhållande skall bestå. Nya restauranger öppnas nu av automat- intressenterna. Den dåliga lönsamheten måste lösas på annat sätt än att hålla näringen under armarna med enarmade banditer. Dessa har delvis bidragit till att fördröja rationaliseringar inom branschen. Förbundet vill ha en industri som bär sig till följd av sin egen verksamhet. Vid ett förbud skulle antalet näringsställen minska. Det skulle möjligen omedel- bart få konsekvenser för de anställda. Det är dock bättre med en mindre näring, som går ihop på grund av sin egentliga verksamhet och ger de anställda en hygglig inkomst. Ett förbud kommer naturligtvis att för- ändra konkurrensvillkoren mellan restaurangerna och det är möjligt att färre människor blir sysselsatta inom näringen, men det rör sig inte alls om det antal som påståtts, nämligen 5 000—10 000.

Wärme: Handelstjänstemannaförbundet tror att spelverksamheten be- tyder en hel del för näringen. Om ett förbud mot spelautomater införs bör detta förenas med ett par års avvecklingstid. Det är riktigt att hotell- och restaurangbranschen bör drivas på egna villkor och inte på grund av spelverksamheten.

Nyström: Det är hotell- restaurangutredningens uppgift att komma med förslag om hur man skall komma till rätta med överetableringen. Hotell- och restauranganställdas förbund är inte främmande för tanken på en koppling mellan lotteriutredningens och hotell- och restaurangut- redningens framtida förslag. Branschen måste ges en rimlig chans att klara sig och anpassa sig till ett eventuellt helt nytt läge. Det behövs en övergångsperiod som blir så smidig som möjligt. Någonstans måste man ju ta igen vad man förlorar på spelet, varför priserna kommer att stiga. Uteätarna är dock känsliga för prishöjningar. Förbundet vill således ha en konkurrenskraftig näring, där de anställda har hyggligt betalt och som är någorlunda anpassad efter behovet hos allmänheten att äta ute.

Prop. 1977/78: 9 143

:|) Sveriges redareförening genom

Närvarande:

a) ordföranden i Redareföreningens Färjekommitté, kapten Ulf Trapp, Rederi AB Göteborg-Fredrikshavn-Linjen, Göteborg

b) direktör Gunnar Bodén, Stockholms Rederi AB Svea, Stockholm

c) direktör Knut Näckmark, Linjebuss International AB, Helsingborg 2) ]:e byråsekr. Olle Eriksson, SJ:s centralförvaltning represente- rande AB Trafikrcstauranger

3) förs.chef Olle Wadenhorn, Svenska Rederiaktiebolager Öresund 4) prod.dir. Lauri Martti, Penningautomatföreningen, Helsingfors 5") verksamhetsledaren Lars Porko och lagberedningsehefen Sune Carlsson. Ålands Penningautomatförening.

Från svensk sida har uppgivits i huvudsak följande: På svenska färjor drivs automatspel till hälften i egen regi och till hälften på entreprenad. På färjor som ägs av rederier, vilka tillhör Svenska redareföreningcn, är antalet automater följande:

Rederi AB Svenska Lloyd 'l-"l automater ä 2 fartyg varav ett trafikerar främmande farvatten och ett annat England—Göteobrg.

Lion Ferry 60 automater, varav en del på färjor som trafikerar utländska vatten.

Sessanlinjen 65 automater, varav 26 resp. 18

på två fartyg trafikerandc Dan- mark samt 2]. på ett Tysklands-

fartyg. Svenska Redcri AB Öresund "14 automater. Rederi AB Svea 25 automater. Tor Line 40 automater. Linjebuss 25 automater. Stena Line 125 automater. Rederi AB Gotland 16 automater. Rederi AB Slite ' 20 automater.

Automaterna är i regel uppställda i korridorutrymmen och i anslut- ning till butiker ombord, alltså utrymmen som generellt brukar betrak- tas som intendenturavdelningen. Det är över lag enkronas automater som används. På östtyska och polska färjor i trafik på Sverige används dock automater där vinsten kan överstiga tusen kronor.

Svensk färjetrafik befinner sig i en akut ekonomisk krissituation. Inget svenskt färjerederi går ihop sedan hänsyn tagits till nödvändiga avskriv-

Prop. 1977/78: 9 144

ningar. Under senare tid har en del båtar tagits ur trafik. Det förekom- mer flera fall där yrkande skett om befrielse från räntor och amorte- ringar till föreningens olika kassor. Läget är allvarligt för alla rederier. Spelverksamhetcn tillför de svenska rederierna cirka '10 miljoner kr. per år. Detta belopp är av väsentlig betydelse för verksamheten.

Ett förbud mot automatspel på internationellt vatten skulle innebära en begränsning i konkurrensen med utländsk färjetrafik. Det ifrågasätts dock om ett sådant förbud är möjligt att införa. Rederierna förutsätter att myndigheterna inte utfärdar sådana bestämmelser att svenska rede- ricr utsätts för konkurrensbegränsning i förhållande till rederier i andra länder. De svenska rederierna, som är illa utsatta även på andra områ— den, behöver planeringsro, vilket för närvarande saknas. Om man inför förbud mot automatspel från svenskt håll kommer onekligen en mängd anställda att bli friställda.

Från åländsk sida har uppgivits: Ålands penningautomatförening stäl- ler ut sammanlagt 115 spelapparater på färjor, som mest 12 automater på ett enda fartyg. Av intäkterna går 60 %- till föreningen och återstoden till rederierna. Omsättningen år 1975 beräknades till 4,5—5 miljoner mark. Föreningens totala nettobehållning var då cirka 1,8 miljoner kr. och av detta belopp härrör cirka 85 % från färjorna. Ålands landsting fördelar intäkterna till främjande av sociala och kulturella ändamål.

Från finländsk sida har följande anförts: Penningautomatföreningen har 54 enarmade banditer och 10 s. k. Pajazzospel utställda på färjor. Enarmade banditer är genomgående avsedda för enkronasmynt. För föreningen, som har sammanlagt cirka 7 000 automater, betyder 54 au- tomater pi båtar inte så mycket. Föreningens omsättning var under det sista året 140 miljoner mark, varav "1,4 miljoner mark härrör från båt- spelet. Det betyder således en procent av föreningens omsättning. Intäk- terna används till idella och kulturella ändamål. Föreningen avser att fortsätta med automatspel på finska båtar på finskt territorialvatten och på internationellt vatten och om möjligt på svenskt territorialvatten. Det är mycket opraktiskt. att stänga av automaterna när man kommer till en gräns. I många fall kommer båtarna på natten till gränsen, varför perso- nalen måste väckas och läsa automaterna. Detta kostar pengar. De svenska färjorna som trafikerar Finland bedriver automatspel på finskt territorialvatten utan något ingripande från finländsk sida, då man i Finland ansett sig inte ha rätt att ingripa mot sådant spel på svenska fartyg. De finska båtarna kan däremot inte spela på svenskt territorial- vatten.

Prop. 1977/78: 9 145

Sammanträde den 29 januari 1976 mellan representanter från socialför- valtningen i Göteborg och utredningens sekretariat angående spelauto- mater.

Närvarande från socialförvaltningen.: socialchefen Bengt Lundström, centrala förvaltningen, byråsekreteraren Anna-Berit Svensson, socialby- rå "l, socialassistenten Margareta Berglund, socialbyrå 3.

Lundström: Socialförvaltningen i Göteborg är indelad i sex geogra- fiska distrikt, vart och ett med en socialbyrå. Byråerna är i sin tur inde- lade i områden kallade kretsar. En sådan krets består av socialsekrete- rare och sex socialassistenter. Dessa sköter hela den sociala problemati- ken inom kretsen. Nämndens sociala statistik är ganska god, men den täcker inte alla frågor. Vid behov av ytterligare information utgår rund- skrivelser till de sex socialområdena. Där träffas då de anställda och dis- kuterar den ställa frågan. Så har skett inför detta sammanträde. De svar som har inkommit är ganska likartade. Allmänt sägs i dem att man mår- ker att de enarmade banditerna vållar :myeken förtret. Många männi- skor söker Sig till byråerna därför att de har spelat bort sina pengar. Man lägger dock märke till att detta inte bara skett på enarmade bandi- ter utan förvånansvärt nog också på bingo. Personligen trodde jag inte att bingon ställde sådana krav på ekonomin som rapporterats från vissa byråer. Sedan gammalt är travbanan Åby en nagel i ögat på oss. En hel del människor har under årens lopp sökt socialhjälp därför att familjefa- dern, som det alltid är fråga om, har spelat bort pengarna på Åby. Ofta är det svårt att upptäcka skälet till att man söker socialhjälp. En van so- cialassistent kan visserligen göra det. Det kryper då så småningom fram att skälet bl. a. är att man spelat på enarmade banditer. En byrå har uppgett att det är ungefär tio socialhjälpsärenden per krets och år som otvivelaktigt orsakats av spel på enarmade banditer. Tio per krets och år skulle utslaget på 30 kretsar betyda 300 fall under ett år i Göteborg.

Anna-Berit Svensson: Socialbyrå ]. omfattar de centrala delarna av Göteborg. Jag har varit där sedan socialförvaltningen började sin verk- samhet 1967. Jag var själv assistent fram till 1970 innan jag gick in på den administrativa sidan. Jag har inhämtat kretsarnas syn på spelfrägan och det framkommer ganska tydligt att de enarmade banditerna i dag inte innebär så stora problem som för ett par år sedan. Det är nu betyd- ligt vanligarc att problemen gäller bingospelet. lnom byrå 1 finns en mycket stor andel pensionärer och det. är dessa som sitter i bingohal- larna. Byrån har många s. k. förmedlingsärenden, varigenom man sköter pensionärernas ekonomi. De kommer då med regelbundna mellanrum till byrån och hämtar pengar. Därvid har man märkt att en del inte kla- rar sig på pensionen därför att de spelar bort den på bingo.

.Lundström: Pensionen för en ensamstående i Göteborg är 965 kronor i månaden sedan hyran betalts. Byrån sköter ekonomin för en del pen- sionärer, antingen frivilligt eller med stöd av lag, exempelvis i fråga om alkoholskadade. Det går till så att man lämnar ut cirka 200 kronor i veckan till dem sedan man satt undan pengar till kläder och andra utgif— ter.

Prop. 1977/78: 9 146

Anna-Berit Svensson: På byrå 1 har man cirka 2.1.0 sådana förmed- lingsärenden. Vidare förmedlar man sjukpenningmedel med cirka 100 000 kronor i månaden. Det är väl inte så vanligt att pensionärerna kommer till byrån och talar om att de har spelat upp hela sin pension. Jag tror att de drar sig i det längsta för att göra det. Förmodligen lånar de pengar på annat håll. Emellertid kan man i förmedlingsärendena se att veckopenningen ibland tar slut redan efter ett par dagar. Sjukpen- ningmedlen förmedlas i stor utsträckning till alkoholmissbrukare. Fram- för allt under akuta alkoholperiodcr går det åt mycket pengar för dem, bl. a. till bingo. Numera hålls bingohallarna öppna mitt på dagen därför att man vet att det finns klicntunderlag för det. Det är främst automat- bingo som bedrivs då. De första åren sådant förekom tänkte vi kanske inte så mycket på det därför att man visste att det var en slags samvaro kring bingo. Spelarna lärde känna varandra och hade trevligt rätt all- mänt. Då upplevde vi inte heller att just bingo gjorde intrång på ekono- min. Det var i stället banditerna som slukade pengarna då. Nu ser vi emellertid att bingon tär mycket på pensionärernas ekonomi. När det gäller den klassiska storbingon finns en slags social samvaro som auto- matspelarna troligen inte upplever på samma sätt.

Margareta Berglund: Socialbyrå 3 omfattar distrikten Kortedala, Bergsjö, Gamlestaden och Utby. Gamlestaden är ett gammalt område som i rätt stor utsträckning blivit hemvist för ensamstående män med alkoholproblem. Kortedala är ett 20-årigt bostadsområde, medan Berg— sjön är ett ganska nytt ytterområdc. Cirka 60 000 innevånare bor inom distriktet. Jag har hört mig för i kretsarna vad man har för uppfattning om automatspelet. Inom varje krets finns några ärenden som är aktuella och om vilka man direkt kan säga att de hänför sig till problem med spel av olika slag. Några ärenden har rört enarmade banditer. som orsa- kat både dålig ekonomi och socialhjälp. I några ärenden har det rört sig om bingo. Dessutom finns det några Åbyspelare.

Lundström: Socialbyrå 2, som är det distrikt i Göteborg som har minst socialvård, har skriftligen redogjort för vissa fall. Ett avser en nu 70-årig man, som varit förtidspensionerad sedan år 1956. Soeialbyrån har förmedlat hans pension sedan mars 1975. Han är ständigt utan pengar. Oavsett hur mycket han hämtar ut av sin pension tar pengarna alltid slut. Byrån har vid flera tillfällen fått förskottera pengar eller skriva ut matrekvisitioner till honom. Genom en mycket snäv budget går pensionen jämt ut mellan den 15 i varje månad. Han har med tiden blivit mer medelsam och berättat att han spelar upp allt vad han har. Han kan inte gå förbi en bingolokal eller en lokal där enarmade bandi- ter finns utan att spela. Vid sådana tillfällen spelar han upp allt vad han äger. Då mannen fått pengar för att exempelvis klippa sig eller göra andra personliga inköp har han aldrig kunnat göra detta eftersom peng- arna inte funnits kvar. För någon vecka sedan erhöll han extra medel för att hyra kläder till en släktings begravning. Han var dock inte med på denna då pengarna tagit slut för honom. Han reser ofta med båtarna till Danmark enbart för att spela på de enarmade banditerna. —— Ett an- nat fall gäller en man i 50-års åldern, som trots att han har arbetsanställ— ning har stora svårigheter med att få pengarna att räcka till. Kronofog- demyndigheten och andra fordringsägarc är ständigt efter honom. Det har framkommit, trots hans förtegenhet, att han är ”hemfallen” åt spel på enarmade banditer. Han har periodiskt fått stöttas ekonomiskt då pengarna inte räckt till. Han har tidvis alkoholproblem. — Ett tredje

Prop. 1977/78: 9 147

fall gäller en 34-årig AMS—arbetare. Han har uttryckt önskemål att komma ifrån sitt spelbegär men får då och då återfall i vad som han själv beskriver som ett ”spelrus”. Han reser då med danmarksbåtarna och spelar på enarmade banditer. Likaså dras han till andra ställen där enarmade banditer finns. Han har tidvis. fått stöttas med socialhjälp. —— Slutligen nämns en 55 år gammal kvinna, som uppbär änkepension med 600 kronor i månaden. Hon har dessutom städarbete som ger henne yt— terligare 600 kronor per månad. Hon besökte socialbyrån förra somma- ren då hon inte hade pengar till hyran. Hon hade spelat upp hela pen— sionsbeloppet på enarmade banditer. Hon kunde inte sluta eftersom hon hela tiden trodde att hon skulle få jackpot.

Från krets 3 på byrå 2 har man i skrivelse meddelat att man vid dis— kussion kommit fram till att det förekommer i ganska stor utsträckning att klienter förbrukar pengar på spel. En del klienter har öppet medgivit att de spelat bort pengar på enarmade banditer, bingo och liknande och att de inte haft kraft nog att avhålla sig från detta. Tidvis kommer många och söker socialhjälp trots att de redan fått den del som de är berättigade till. De lämnar då ofta mer eller mindre trovärdiga förkla- ringar till hur pengarna har tagit slut, bl.a. att de blivit rånade, tappat plånboken eller dylikt. Bland dessa fall har man skäl att misstänka att pengarna har spelats bort. Man framför i skrivelsen en önskan om att enarmade banditerna skall förbjudas.

Margareta Berglund: Det har från en krets på byrå 3 sagts att man tycker att de enarmade banditerna inte borde finnas kvar över huvud ta— get på andra ställen än nöjesfält såsom exempelvis Liseberg. Spelet sker där med mindre insatser och det våldsamma pcnningsiöseriet förekom- mer inte.

Anna-Berit Svensson: I fråga om Liseberg har vi bara privat erfaren- het. Det är klart att det finns väldigt mycket folk i s.pelhallarna. Där förekommer ju 25-öresautomater och de används mest av unga männis- kor. Spelet utgör där närmast ett nöje och det blir inte så dyrbart.

Lundström: Ett förbud mot enarmade banditer skulle inte nå full ef- fekt för Göteborg om man inte samtidigt: fick förbud mot sådant spel på färjorna. Färjorna siktar in sig på pensionärer och det är självklart att de skulle söka sig till färjorna och banditerna där om automatspelet skulle förbjudas på land. Många gånger är det köer framför automa- terna pä båtarna. Det går ibland inte att hitta en ledig apparat utan folk står i. stället och väntar på att någon skall gå ifrån en apparat.

Anna-Berit Svensson: Jag skulle hälsa ett förbud mot enarmade ban- diter med tillfredsställelse, men man bör se saken i ett större. samman- hang och även kanskc ta med automatbingon i bilden. I och för sig bör det ju komma någonting annat i stället eftersom spelandet liksom är ett typiskt tecken på att spelarna behöver någonting, att de saknar något i sitt dagliga liv och därför söker sig till de här spänningsmomenten.

Prop. 1977/78: 9 148

Sammanträde den 28 januari 1976 mellan representanter från kurators- byrån, socialförvaltningen i Göteborg och utredningens sekretariat an- gående spelautomater

Niirvarande från kuratorsbyrån: intendenten Ivar Strandberg, fältassis- tenterna Karin Lundström, Ingemar Johannesson, Rolf Persson, Lill Backlund.

Vid sammanträdet lämnades i sammandrag följande upplysningar. Kuratoeryi-ån är en central enhet inom Göteborgs socialförvaltning för uppsökande, förebyggande och rehabiliterande verksamhet bland framför allt ungdom. På byrån arbetar en intendent, en byråsekreterare och 20 fältassistenter eller kuratorer. De senare är uppdelade på olika distrikt i staden. De arbetar ute på fältet på platser där ungdom samlas, framför allt i de centrala delarna, på klubbar, pubar etc.

Det kan generellt sägas att ungdomar spelar i ringa utsträckning på enarmade banditer. Sådana förekommer inte i samma omfattning på diskotek m.m. som t. ex. på lunchrestauranger. Visserligen görs en del av dessa om till dansrestauranger på kvällarna, särskilt kring veckoslu- ten, men då samlas mest ungdom kring 20-årsåldern som tar några öl och spelar en del.

Under sommarhalvåret är Liseberg en stor samlingspunkt för ung— dom, särskilt under kvällstid. Ungdomarna går inte dit för att åka tåg och karusell utan för att träffa andra ungdomar, vilket sker i stor ut- sträckning i spelhallarna, Det finns faktiskt ungdomar som besöker Lise- berg nästan varenda dag under sommarhalvåret. En del spelar bort väl- digt mycket pengar på automaterna. Det finns två spelhallar på Liseberg. Den ena består av tre våningar, varav två innehåller enarmade banditer och en, bottenplanet, TV—spel och andra flipperspel. Man har satsat på 25-öresbanditer, som attraherar ungdom från ]2—13 år. Man har hittat på sätt att locka alla ålderskategorier. Även om det är tveksamt om spel på flipper, såsom det stundom hävdas, kan vara en inkörsport till att börja spela på enarmade banditer, så ligger det dock en fara i denna koppling mellan förströelsespel och enarmade banditer. Många ungdo- mar kommer just i kontakt med sådana spel där, eftersom det är nästan den enda typen av sommarverksamhet som finns i Göteborg.

Vad som i spelsammanhang upplevs som det stora problemet bland ungdomar i 12—16 års åldern är framför allt flipperspelen. För två-tre år sedan tog man bort dessa från ungdomsgårdarna i Göteborg, man an— såg att spel på flipper inte innebar någon meningsfull sysselsättning för ungdomarna. Åtgärden påverkade inte besöksfrekvensen på ungdoms- gårdarna. Det är ändock en förhållandevis liten del av alla ungdomar som går till dessa gårdar. Det allvarliga problemet i detta sammanhang utgörs av spelhallar med flipperspel. En sådan fanns i anslutning till en bingolokal. Spelhallen låg mitt i centrum och den blev samlingsplats för ungdomar. Skolorna var mycket bekymrade över detta på grund av att många undomar Skolkade och höll till i Spelhallen. De spelade bort bety- dande penningsummor. Det förekom fall där ungdomar på olika sätt stal pengar för att kunna spela. På grund av busliv och en mängd polis-

Prop. 1977/78: 9 149

ingripanden blev man tvungen att stänga lokalen. Det finns exempel på små konditorier där man plockat bort bord för att få plats med flera flipperspel. Detta har stundom fört med sig sådant busliv att man läm— nat tillbaka spelen. Det syns svårt att undvika den typen av problem i samband med dessa spel, vilket gör att man bör begränsa användandet av dem. Klagomålen kommer dock främst från hallar som inträttats för enbart flipperspel. Problemen består framför allt i att där samlas skol- ungdom som skolkar. Vanliga uppgifter från ungdomarna är att de spe- lar bort 3()——'lO kronor under en dag, och det är mycket när man går i skolan.

Under fältverksamheten har man funnit att de enarmade banditerna drar till sig sysslolösa personer såsom pensionärer, hemmafruar och ar- betslösa ungdomar. Det är alltså de ekonomiskt svaga grupperna, som man hittar exempelvis vid spelautomaterna på lunchrestaurangerna. Här bygger man upp relationer till andra människor. Många verkar vara so- cialt udda. De kan göra av med 200—300 kronor under tiden som de står framför apparaterna. Den vinst som de någon gång får spelar de i allmänhet ganska snabbt upp. Dessa ekonomiskt svaga grupper har inte möjligheter att få medel genom arbete utan man förväntar sig att bli rik på detta enda sätt. En ytterligare erfarenhet är att restaurangpersonalen spelar i rätt stor utsträckning. Många gånger går de anställda och lyss- nar med ett halvt öra på banditerna och lägger i några kronor när det inte har rasslat på länge. Metodiken är också rätt vanlig bland spelare som ständigt går omkring i spelhallarna. på Liseberg.

Det tycks som om automatbingon inte skiljer sig så. mycket från att dra i automaterna. Även detta spel går ju väldigt snabbt. Emellertid tycks mystiken på något sätt vara större hos enarmade banditer än vad gäller automatbingon. Drömmen om den stora jackpoten osv. trissas upp i litteratur, TV och radio. De enarmade banditerna är därför säker- ligen attraktivarc än automatbingon. Bingospelet fyller en viss social funktion. Man går dit och sätter sig vid samma bord. Man har samma människor runt omkring sig och får på så vis kontakt med andra. Det verkar vara ett stabilt mönster. Det syns vara väldigt stor spridning på bingospelarc. Det är frappcrande hur alla åldrar dras till bingohallarna, i synnerhet på kvällarna.

Det vore inte någon större förlust om de enarmade banditerna för- svann, men frågan är väl vad som kommer i stället. Det bör man ta reda på. Det finns ju ett behov av spel och detta utnyttjas på ett effektivt sätt för att tjäna pengar. De stora grupperna av pensionärer och hemma- fruar torde inte börja spela på flipper men däremot ungdomarna. Hela spelverksamheten bör ses i sitt sociala sammanhang. Det vore värdefullt att ta reda på varför människor spelar, om det är någonting de saknar i sin tillvaro så att de tycker sig behöva spela. Skulle en förändring av automatspelet innebära att insatserna sänktes från en krona till 25 öre skulle säkerligen mer ungdomar dras till automaterna.

Prop. 1977/78: 9 150

Psykologen Christer Nordlund, psykiatriska kliniken, Sahlgrenska sjuk- huset, Göteborg, har vid sammanträffande den 28 januari 1976 med ut— redningens sekreterare uppgivit i huvudsak följande:

Jag har i begränsad omfattning arbetat med spelmaniker och den ty- pen av tvångsbeteendcn, sista gången för cirka 1 l/2 år sedan. Numera är jag forskare och har inte med den typen av problem att göra. Jag var emellertid inkopplad på ett fall som konsult för cirka 7—8 månader se— dan, varvid jag vid diskussion av fallet föreslog uppläggning. behandling rn. rn. Min erfarenhet är begränsad till fem—sex fall under en tioårspe- riod men jag tror att jag ändock är representativ för dem som över hu- vud taget har erfarenhet av dessa problem.

De människor med spelmani som jag har kommit i kontakt med är främst sådana som spelat på enarmade banditer. Patienterna har mesta- dels sökt sig till en psykiatrisk klinik för att få hjälp mot sitt spelbe- roende. Personligen tror jag att det är en minoritet som söker hjälp ef- tersom man i det längsta försöker klara upp sin situation.

Det anses skamligt att inte göra detta. Det tillhör liksom inte heman- rollen eller motsvarande feminina variant att bli beroende av ett sådant här beteende. Det är absolut i sista minuten, när allting har gått snett, som man söker hjälp.

Vi vet f.n. inte varför vissa människor inte kan sluta spela på auto- mater. Om man går till inlärningspsykologin och de kunskaper som finns inom denna så kan man säga, att den enarmade banditen är ett ut— omordentligt bra medel för att lära in ett tvångsbeteendc dels därför att tiden mellan spelarens reaktion och apparatens reaktion är väldigt kort, dels för att spelaren får en belöning som han aldrig kan beräkna efter— som den kommer slumpmässigt. Båda dessa faktorer är alltså vad som krävs för att man skall få en perfekt inlärning. Det rör sig här om den s. k. lotterieffekten — jag vet aldrig, kanske faller vinsten ut nästa gång; nu har det gått tio gånger, nu bör den komma snart. Hade spelaren fått belöning varje gång under en period och därefter inte alls — dvs. så att han kunde förutsäga förekomsten — hade beroendet inte alls blivit så starkt. Vinsten är av betydelse under den period spelaren håller på att utveckla sitt beteende, men så småningom spelar troligen vinsten inte någon roll längre. Det finns inget vetenskapligt bevis för detta, men genom samtal med såväl patienter som kolleger, som har arbetat med denna fråga, har jag kommit fram till denna uppfattning. Man handlar inte logiskt, man resonerar över huvud taget inte som så att vinsten förr eller senare måste falla ut. Det blir så småningom i stället ett behov av att spela, som är helt frikopplat från hur mycket man vinner. Jag har ofta hört liknelsen: ”Det känns som om tusen trådar drar mig mot appa— raten”. Dessa spelare upplever slutligen spelet som ett tvång, som de inte kan kämpa emot. De får av spelandet ut någonting som möjligen kan vara en ångestreducering eller någonting annat som de inte är klart

edvetna om. Det här beteendet måste byggas upp. Därför är exponeringsgraden av automater av betydelse. Har inte personen tillgång till banditer så är alltså risken utesluten. Då kan man genmäla att vi har bingo, toto, tips

Prop. 1977/78: 9 151

och allt möjligt, men det är någonting annat med dessa spel. På bandi- ten är tiden mellan reaktion och resultat bara några sekunder. Så är inte förhållandet beträffande de andra spelen. Det hindrar enligt inlärnings- lagarna att det blir en lika snabb och fast sammanbindning. Därför är dessa spel inte lika farliga enligt mitt sätt att se det. Om man sänkte in- satsen i automatspelet till 25 öre och därmed också vinsten, skulle troli— gen antalet fall av spelmani minska, om inte annat av praktiska skäl ef- tersom det idag är svårt att få tag i växel. Men eftersom vinsten bara har betydelse i initialskcdet och inte senare skulle man ändock få nya fall.

Det är troligen inte en bestämd kategori som kan bli beroende auto- matspelare. Vem som helst kan råka ut för detta. Gissningsvis är det dock inte den lugna och harmoniska människan, som har ett stimule- rande jobb, stimulerande fritid och stimulerande familj som grips av det här. Det måste finnas någon viss störning någonstans men den kan sitta var som helst, exempelvis vantrivsel med arbetet eller med hemmet. Det kan inte anföras några direkta skäl för påståendena att pensionärer spe- lar i ganska hög utsträckning på de enarmade banditerna. Det skulle då vara sysslolöshetcn som kan upplevas som meningslös. Man brukar säga att tio procent av dem som dricker sprit riskerar att bli alkoholister. '"3/4-vetenskapligt" skulle man kunna använda samma siffra här. 10 % av dem som spelar riskerar att fastna i det. Det finns dock inte något särskilt starkt bevis för detta. Jag vill återigen betona att folk berättar inte gärna om de här problemen. Vad är då spelmani? Vi har alla olika behov av någonting, exempelvis kärlek, föda m.m. Genom apparaten tillfredsställs ett behov hos spela— ren som han inte själv vet vilket det är. Han behöver inte heller veta hur behovstillfredsställelsen sker.. Han känner bara att det är någonting som lossnar, någonting som släpper då han spelar. Sedan är det en annan sak att han, samtidigt som han spelar, kanske bygger upp en annan ångest därför att han spelar bort flera tusen kronor. Sedan skall han förklara detta hemma. och då får vi kanske på grund av en skilsmässa en tredje ångestkälla. Det finns idag inga fullt tillfredsställande teorier om vad spelmanin beror på. Det enda man med säkerhet vet är alltså att det finns ett tvång som sedan inte kan kontrolleras. Det finns alternativa sätt att bota detta på. Ett sätt är att medelst hypnos, att betinga in en ångest inför spelandet. Jag har skaffat en enarmad bandit som patienten får använda och som ibland ger otrevliga stötar. Med hjälp av denna kan vi långsamt bygga upp en ångest som gör att patienten över huvud taget inte går i närheten av en apparat. Sedan gäller det att kunna in- rikta intresset på någonting annat. Först måste alltså spelandet bromsas upp. Därefter måste man hitta orsaken till spelandet och slutligen för- söka rikta in spelaren på någonting nytt. Det tar lång tid och kostar därigenom mycket pengar. Att få någon att sluta spela är lätt rent tek- niskt även om det tar lång tid. Svårigheten är att låta det bli därvid så att inte personen successivt börjar igen. Jag tycker att de enarmade ban- diterna egentligen inte alls fyller någon. funktion bortsett från deras be- tydelse för krogarnas ekonomi. Jag skulle hälsa ett förbud med glädje. Vore det bara fråga om de fåtal fall jämfört med de 30-—40 jourfall om dagen på denna klinik skulle det väl kunna passera. Då vore det för få att motivera ett förbud. Det är emellertid klart så att: folk inte söker hjälp. Man försöker på alla sätt att själv klara upp sin situation. Med all sannolikhet finns det avsevärt många fler ='spelmanikcr" än vad vi kän-

Prop. ]977/78: 9 152

ner till. Men även om det bara är 10 hjälpsökande årligen måste man fråga sig om man har någon rättighet att offra dem. Man måste här ta hänsyn till vilka chanser man har att hjälpa dem som det har gått snett för och vad det kostar att hjälpa till.

Prop. ]977/78: 9 153

Bilaga ]2

1972 års lotteriutredning T — 1725 "Intervjuer med automatspelare

Inledning

Bakgrund

1972 års lotteriutredning är tillsatt av regeringen för att bland annat utreda spelet på automater, s. k. enarmade banditer.

Som en del i detta arbete har Svenska Testhuset AB fått i uppdrag av utredningen att genomföra en intervjuundersökning bland personer, som spelar på enarmade banditer.

Syfte

Syftet med undersökningen har varit att i kvantitativa termer beskriva automatspelarna i socioekonomiska variabler samt i grova drag deras spelvanor.

Resultet skall inte ligga till grund för ekonomiska kalkyler eller be- skrivningar av utfallet för spelarna eller ägarna av automaterna.

Metod

Datainsamlingen har skett vid personliga intervjuer med spelare på enarmade banditer i anslutning till speltillfället.

Intervjuarna har kontaktat personer som stått och spelat på 1-kronas automater. Vi kan härigenom beskriva strukturen på de individer man finner spelande vid besök på lokaler där det spelas på 1-kronas automa- ter.

Spelarna blir härigenom representerade i förhållande till sin spelfre- kvens. Spelare som spelar ofta blir mer representerade än de som spelar sällan. Uppgiften nedan att 11. % av de intervjuade spelar dagligen eller så gott som dagligen innebär inte att 11 % av alla människor som någon gång spelat på en enarmad bandit, spelar dagligen eller så gott som dag- ligen.

Urval

För att få ett begrepp om spelautomaternas fördelning regionalt och på olika typer av lokaler, gjordes innan undersökningen startade, en ge- nomgång av riksskatteverkets register över spelautomater av typ enar- made banditer. Genomgången gick till så att vi drog ett urval av var 50:e apparat. Urvalet drogs systematiskt med en slumpmässigt vald in- gång. För varje vald apparat registrerades:

— antal 1-kronas apparater i lokalen typ av lokal (restaurang, bingolokal, annat) ——- geografisk belägenhet

Med lokal menas hela etablissemanget, vilket för större restauranger kan innebära att automaterna är spridda på flera rum.

Genom det urvalsförfarande som använts kan vi direkt få fram upp- gifter som gäller på automatnivå. Vi kan alltså uttala oss om hur auto- materna är fördelade regionalt, samt på olika typer av lokaler.

Prop. 1977/78: 9 154

Antal automater Andel av i lokalen automaterna %

l automat 20 2 automater 27 3 automater 15 4 automater ll 5 automater 9 6 automater 9 7 automater eller fler 9

5; 100

Totalantalet 1-kronas automater är ca 4 600. Tabellen läses så här: 20 % av automaterna finns i lokaler med en- dast en apparat. 27 % av automaterna finns i lokaler med 2 apparater osv.

Ortsstorlek

Andel av automaterna % Stor-Stockholm 25 Stor—Göteborg 12 Stor-Malmö 3 Ovriga orter med mer än 1007 inv. 12 Ovriga orter med 50'—100” inv. 12 Ovriga orter med mindre än 50” inv. 36 ): 100

'l'abellen läses så här: 25 % av automaterna finns i Stor-Stockholms- området. 12 % av automaterna finns i Stor-Göteborgsområdet osv.

Typ av lokal

Andel av automaterna % Restaurang 90 Bingolokal 4 Folkpa rk 4 Tivoli .] _x: 100

Tabellen läses så här: 90 % av automaterna finns i restauranglokaler osv.

Om man vill gå över från apparatnivå till lokalnivå, dvs. ge en be- skrivning av de lokaler där det finns l-kronas spelautomater, måste man genomföra en vägning av materialet. Orsaken är att sannolikheten för en lokal att komma med i urvalet är direkt proportionell mot antalet au- tomater i lokalen.

Prop. 1977/78: 9 155

Sett på lokalnivå har vi följande fördelningar:

Antal automater Andel av i lokalen lokalerna .,, fo

1 automat 2 automater 3 automater 4 automater 5 automater 6 automater 7 automater eller Fler

E 100 Medelantalet apparaterilokal 2,1

Hu.).h

bamba—o'.»

Tabellen läses så här: Av alla lokaler som har minst en 1-kronas spel— automat har 43 % endast en automat, 30 % 2 automater osv. I genom— snitt finns det 2,1 automater per lokal. Med 4 600 automater totalt ger detta ca 2 200 lokaler med minst en 1-kronas spelautomat.

I abOSluta tal har vi då följande fördelning av antalet lokaler inom re- spektive storleksklass:

Antal automater Antal lokaler i lokalen st.

] automat 94.3 2 automater 660 3 automater 243 4 automater 131) 5 automater 93 6 automater 63 7 automater eller fler 81)

): 2 200 Tabellen läses så här: Det finns totalt ca 9-10 lokaler i Sverige med en 1-kronas spelautomat, 660 med två 1-kronas spelautomater osv.

Ortsstorlek Andel av lokalerna Stor-Stockholm 37 Stor—Göteborg 10 Stor-Malmö 3 Ovriga orter med mer än 100' inv. 9 (__)vriga orter med SO,—100, inv. 10 Ovriga orter med mindre än 50” inv. 41 E 100

Tabellen läses så här: Av alla lokaler som har minst en 1-kronas auto- mat liggcr 27 % i Stor-Stockholmsområdet osv.

Prop. 1977/78: 9 156

Typ av lokal

Andel av lokalerna O,] Restaurang 94 Bingolokal 2 Folkpark 3 Tivoli ] >.] 100

Tabellen läses så här: Av alla lokaler som har minst en 1-kronas spel- automat är 94 % restauranger osv.

Med utgångspunkt från dessa siffror beslutades om följande ungefär— liga fördelning av intervjuerna på olika typer av lokaler.

Antal automater Önskat antal i lokalen intervjuer st.

] automat 160 2 automater 200 3 automater 120 4 automater 90 5 automater 75 6 automater 75 7 automater eller Her 75

E 795

Fördelningen är direkt proportionell mot andelen av automaterna inom respektive lokalstorlek.

Fördelningen på restauranger och bingolokaler bestämdes till ca 700 intervjuer på restauranger och ca 100 på bingolokaler, dvs. en viss överrepresentation på bingolokaler. Motivet till detta var att vi ville kunna specialstudera bingolokalerna, vilket ej varit möjligt vid en direkt proportionering.

Ortsstorlek

Antal

intervjuer

St. Stor-Stockholm 200 Stor-Göteborg 100 Stor-Malmö 45 Övriga orter med mer än 100, inv. 100 Övriga orter med SO,—100” inv. 100 Övriga orter med mindre än 50' inv. 250 >.". 795

Fördelningen är direkt proportionell mot andelen av automaterna inom respektive artsstorlek.

Urvalet av lokaler drogs ur riksskatteverkets register över spelauto- mater typ enarmade banditer.

Prop. 1977/78: 9 157

Vid urvalet klustradcs lokalerna till ett begränsat antal orter för att kunna genomföra datainsamlingen med rimlig tids- och kostnadsinsats. För varje vald apparat planerades att genomföra 5 intervjuer utom för lokaler med 5 automater eller fler där antalet intervjuer per apparat bc— gränsades till 3.

Den faktiska fördelningen av intervjuer har i viss mån avvikit från den beräknade beroende på olika Spelfrekvens inom olika typer av loka- ler.

Totalt har vi genomfört 733 intervjuer med spelare på enarmade ban- diter.

Utfallet av urvalet redovisas i resultatdelen.

Formulär Ett exemplar av det frågeformulär som använts vid undersökningen bifogas i slutet av denna rapport. Tid Datainsamlingen har genomförts under tiden 22.3—31.3.1976. Solna 76-04-23

SVENSKA TESTHUSET AB Per Frösslund

TABELLBILAGA

Prop. 1977/78: 9

Tabell 1

Vertikal procent Restauranger Total Antal apparater i lokalen

Total ] 2 3 4 5 6

Samtliga respondenter 733 644 81 153 104 100 57 69 Typ av lokal Restaurang 88 100—l— lOO—l— 100-l- 100+ 100+ 100—!— 100+ Bingo 12 _ — — —— Ej svar

Tabellen läses så här: 88 % av intervjuerna har genomförts i restau- ranglokaler, 12 % ibingolokaler.

Tabell 2

Vertikal procent Spelfrekvens Spelförlust Daglig 3—5 l—2 Min. 1—2 Mer —10 11—

Total g.,i'v. g.,l'v. ] g./v. g.,tm. siili. kr 20

Samtliga res- pondenter 733 72 93 177 342 208 183 410 132 Typ av lokal Restaurang 88 88 75 85 83 89 96+ 94-5— 80— Bingo 12 13 25+ 15 l7-l— 11 4-— 6— 20+ Ej svar

Tabellen läses så här: 88 % av intervjuerna har genomförts i restau- ranglokaler, 12 % i bingolokaler.

Tabell 3 Vertikal procent Restauranger Total Antal apparater i lokalen

Total [ 2 3 4 '.)l 6

Samtliga respondenter 733 644 81 .153 104 100 57 69 Antal apparater i lokalen

lst. 11 13+ 100 l— —— — — — 2 st. 24 24 — 100-1- _ _ — 3 st. 17 16 — IOGT — — _— 4 st. 14 16—1— — -— -— 100-+ — 5 st. 11 9— — —— —— — 100—l— — 6 st. 9 11—5— —— —— —— — lOO-I-- 7 st. el. fler 15 12 — Ej svar

Tabellen läses så här: 11 % av intervjuerna har genomförts i lokaler med 1 apparat, 24 % i lokaler med 2 apparater osv. Av intervjuerna i bingolokaler har 22 % genomförts i lokaler med 2 apparater, 21 % i 10- kaler med 3 apparater osv.

7]— 59

73 _-

22—i—

Bingo

100— "1"

60—

79— 21-1-

Bingo

Prop. 1977/78: 9

Tabell 4 Vertikal procent Spelfrekvens Daglig 3—5

. Total g.,-'v.

Samtliga res- pondenter 733 72 93' Antal apparater

* lokalen ' 1 st. ' '11 6 12 2 st. "24 29 19

3 st. 17 13 14 4 st. 14 17 9 5 st. 11 6 17—;— 6 st. 9 1 1 4 7 st. el. ller 15 19 25-7— Ej svar

177

!thv— QthA-— —r

13 10 10—

bhn. 1-42'

.1 g.,lv. g../m.

342 208 10 10 24 26 18 19 11— 14 13 8 9 "9 16 14

Mer säll.

183

14 20 13 19+ 10 11 141

. Spelförlust

—10 11-— kr 20 kr 410 132 14+ 9 24 28 18 15 10-- -16 13-|-- 11 7.— 8 13 13

Tabellen läses så här: 1.1 % av intervjuerna har genomförts i lokaler med 1 apparat, 24 % i lokaler med 2 apparater osv.

Tabell 5

Vertikal procent

Total

Samtliga respondenter 733 Ortsstorlek

Stor-Stockholm 14 Stor-Göteborg . 16 S_tor-Malmö 10 Öv. ort. över 100 000 18 50 000---—99 9991nv. _ 19 Und. 50 000 inv. 23 Ej svar

Total

644

12— m 11+ 18 zrr 23- Restauranger

[

81

19

6 — 12'. 21 12; 30

.2 3 153 104 19 3—

9— 3sr 7 __ 35+ 10— 20 . _ —— 11— 491

Antal apparater i lokalen

4 100

4or

[_ 39—1—

20

5 6 57 69 5s+ —— 2— 84+ 401 16

Tabellen läses så här: 14 % av intervjuerna har genomförts i Stor- Stockholm, 16 % iStor-Göteborg osv.

21— 59 kr

23 17 19

15 18

13 16 18

20+ "25—1—

Bingo

33+ 22

10 | lx)

Prop. 1977/78: 9 162 Tabell 6 Vertikal procent Spelfrekvens Spelförlust Daglig 3—5 1—2 Min. 1—2 Mer —10 11— 21— 60—

Total ' g.]v. g.,'v.- 1 g./v. g./m. såll. kr. - 20 kr 59 kr kr Samtliga res- pondenter 733 72 93 177 342 208 183 410 132 107 56 Ortsstorlek Stor-Stockholm 14 15 18 20 —I— 19 —l- 9— 13 14 13 11 29-1— Stor-Göteborg 16 -10 20 19 18 16 14 ' 18 16 14 5 Stor-Malmö 10 15 13 6 10 9 10 11' 5 7 4 Öv. o'rt. över 100000 18 10 23 16 17 24-1— 15 24-1- '17 8— 9 50 000—99 999 inv. 19 26 9— 15 15— 17 27-1- 17 21 24 20 Und. 50000 inv. 23 24 17 24 22 25 21 16— 28 36 i 34 Ej svar

Tabellen läses så här: 14 % av intervjuerna har genomförts i Stor- Stockholm, 16 % i Stor-Göteborg osv. Tabell 7 Vertikal procent Restauranger Total Antal apparater i lokalen Bingo Total l 2 3 4 5 6 7— Samtliga respondenter 733 644 81 153 104 100 57 69 80 89 Tid 0900—1200 6 7 4 3 9 8 4 19 ; 3 12.00—16.00 24 26 i- 56 + 30 15— 16 19 — 44-1— 8 16.00—20.00 30 26 — 25 32 31 29 21 12 — 20 — 64 20.00— 39 41 + 16 — 35 45 47 60+ 84 + 17 — 25 —— Ej svar Tabellen läses så här: 6 % av intervjuerna har genomförts mellan 9.00 och 12.00, 24 % mellan 12.00 och 16.00 osv. Tabell 8 Vertikal procent Spelfrekvens Spelförlust Daglig 3—5 1—2 Min. 1—2 Mer —10 11— 21—— 60—

Total g./v. g./v. 1 g./v. g./m. såll. kr 20 kr 59 kr kr Samtliga res- pondenter 733 72 93 177 342 208 183 410 132 107 56 Tid 09.00—12.00 6 17 11 5 9+ 5 3 5 5 10 9 12.00—16.00 24 26 29 22 25 25 21 30 + 15 19 7 — 16.00—20.00 30 35 29 28 30 32 31 26— 37 32 50+ 20.00— 39 22— 31 46 37 38 45 40 42 39 34 Ej svar

Tabellen läses så här: 6 % av intervjuerna har genomförts mellan 9.00 och 12.00, 24 % mellan 12.00 och 16.00 osv.

Prop. 1977/78: 9

Tabell 9

Vertikal procent . -. Restauranger

Total Antal apparater i lokalen

Total 1 ' 2 3 4 5 6

Samtliga respondenter 733 644 81 153 104 100 57 69 Dans

Ja 25 2 -—'— —— 9— 44—1- 33 40-1- 77—5— ch 75 72—- 10'0-1- 91 + 56— 67 60— 23— Ej svar

Tabellen läses så härz'25 % av intervjuerna har genomförts i lokaler där det samtidigt anordnats dans.

Tabell 10 Vertikal procent Spelfrekvens Spelförlust Daglig 3—5 1——2 Min. 1—2 Mer —10 11—

Total g../v. g.]v. 1g./v. g../m. såll. kr 20 kr

Samtliga res- pondenter 733 72 93 177 342 208 183 410 132 Dans Ja 25 17 11 23 21 —- 27 31 24 25 Nej 75 83 89-; 72 79—I- 73 69 75 75 Ej svar

Tabellen läses så här: 25 än av intervjuerna har genomförts i lokaler, där det samtidigt anordnats dans.

Tabell ]] Vertikal procent Restauranger Total Antal apparater i lokalen

Total 1 2 3 4 5 6 Samtliga respondenter 733 644 81 153 104 100 57 69 Fr. 1 Hur ofta händer det att ni spelar på en sådan här spelautomat Dagligenlså gott som 10 10 5 10 7 12 7 12 3—5 ggr./vecka 13 11— 14 10 10 8 12 6 1-—2 ggr/vecka 24 23 25 25 28 16 26 26 Ngn gång/14:e dag 12 11 9 17+ 12 13 11 12 Ngn gång./månad 16 17 17 14 24 1- 17 12 14 Mer sällan 25 27 -1- 31 23 20 34+ 32 30 Ei svar

Tabellen läses så här: 10 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden spelar dagligen eller så gott som dagligen, 13 % Spelar 3—5 ggr/vecka OSV. 47 % spelar minst en gång/vecka. Av de som spelar i bingolokaler spelar 66 % minst en gång/vecka.

17 82

21— 59 kr

25 75

15 19 16

21 27

Bingo

99 +

Bingo

10 26—1— 30 17 9 g_

Prop. 1977/78: 9 164 Tabell 12 Vertikal procent Spelfrekvens Spelförlust Daglig 3——5 1—2 Min. l—2 Mer —10 11— 21— 60— Total g.]v. g.,fv. ! g.]v. g.]m. säll. kr 20 kr 59 kr kr

Samtliga res— pondenter 733 72" 93 1.77 342 208 183 410 132 107 56 Fr. [ Hur ofta händer det att ni spelar på en sådan här spelautomat ' Dagligen/ så gott som 10 100+ — — 21 i- _ 5 5 16—1— 45+ 3—5 ggr/vecka 13- 100+ 27 i- _ 9 13 24-1- 20 1—2 ggr/vecka 24 — ' 100-1— 52-;- ' —— ' 21 — 30 31 ' 23 Ngn gång/14:e . dag 12 — -— -— 42+ — 12 15 11 5 Ngn gång/månad 16 -— —— — 58 + — 17 20 11 7 Mer sällan 25 1001— 35+ 16 -- 7 - Ej svar

Tabellen läses så här: 1.0 % av de .som spelat i lokalerna under inter— vjutiden spelar dagligen eller så gott som dagligen, 13 % spelar 3—5 ggr/vecka osv. 47 % spelar minst en gång/vecka. Av de som är beredda att förlora upp till 10 kr. spelar 5 % dagligen eller så gott som dagligen. Bland de som är beredda att förlora 60 kr.-eller mer spelar 45 % dagli- gen eller så gott som dagligen. Tabell 13 Vertikal procent Restauranger

Total ' Antal apparater i lokalen Bingo Total l 2 3 4 5 6 7—

Samtliga respondenter 733 644 81 153 104 100 57 69 80 89

Fr. 2 Hade ni bestämt i förväg att ni skulle spela på en sådan här automat idag eller blev det så av en ren

tillfällighet

Bestämt i förväg ' 22 20 -— 12—- 21 16 29 25 22 15 Tillfällighet 78 80-%- 88 i- 79 84 71 75 78 85 Ej svar '

Tabellen läses så här: 22 % av de sem spelat i lokalerna under inter- vjutiden hade i förVäg bestämt att de skulle spela. 35 % av de som spe- lat i bingolokalerna hade i förväg bestämt att de skulle spela på en enar- mad bandit.

35 --i— 65 ——

Prop. 1977/78: 9 165

Tabell 14

Vertikal procent Spelfrekvens Spelförlust

Daglig 3—5 l—-2 Min. 1—2 Mer —10 11— 21— 60— Total g.]v. g.]v. 1g./v. g.,lm. säll. kr 20kr 59 kr kr

Samtliga res- pondenter 733 72 93 177 342 208 183 410 132 107 56

Fr. 2 Hade ni bestämt i förväg att ni skulle spela på en sådan här automat idag eller blev det så av en ren tillfällighet

Bestämt i förväg 22 61 + 56+ 19 38—1— 12— 3— 13— 23 39-1- 57+ Tillfällighet 78 39— 44— 81 62— 88+ 97+ 87 + 77 61 — 43— Ej svar

Tabellen läses så här: 22 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden hade i förväg bestämt att de skulle spela. 61 % av de som spe- lar dagligen eller så gott som dagligen hade i förväg bestämt att de skul- le spela på en enarmad bandit.

Tabell 15 Vertikal procent Restauranger Total Antal apparater i lokalen Bingo Total T_— 2 3 4 5 6 7—

Samtliga respondenter 733 ' 644 81 153 104 100 57 69 80 89 Fr. 3 Har ni gått hit ensam eller har ni sällskap eller bestämt träff med någon här

Ensam 39 38 41 36 31 39 40 41 42 44 Sällskap/best. träfl' 61 62 59 64 69 61 nu 59 57 56 Ej svar

Tabellen läses så här: 39 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden kom ensamma till lokalen och hade inte bestämt möte med nä- gon där.

Tabell 16 Vertikal procent Spelfrekvens Spelförlust Daglig 3—5 1—2! Min 1—2 Mer —10 11— 21— 60—

Total g.]v. g...-"v. 1 g./v. g.,lm. säll. kr 20 kr 59 kr kr Samtliga res- pondenter 733 72 93 177 342 208 183 410 132 107 56 Fr. 3 Har ni gått hit ensam eller har ni sällskap eller bestämt träff med någon här Ensam 39 40 48 42 43+ 37 32 34— 43 45 52—1- Sällskap/best. träll 61 60 52 58 57— 63 68 66+ 57 55 48— Ej svar

Tabellen läses så här: 39 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden kom ensamma till lokalen och hade inte bestämt möte med nå- gon där, 52 % av de som är beredda att förlora 60 kr. eller mer kom ensamma till lokalen.

Prop. 1977/78: 9 166

Tabell 17 Vertikal procent Restauranger Total Antal apparater i lokalen Bingo Total 1 2 3 4 5 6 7—

Samtliga respondenter 733 644 81 .153 104 100 57 69 80 89 Fr. 4 Ungefär hur mycket är ni beredd att förlora idag innan ni slutar spela

— 4kr 12 14—1— 16 16 16 4— 21--i— 3— 17 1--- —— 5kr 14 16—I- 22 18 17 11 18 7 16 4— 6—- 9 kr 4 4 2 6 6 4 9 1 10 kr 26 26 28 24 28 23 26 33 24 24 11— 14 kr 1 1 2 l 2 1 15 kr 5 4 5 4 4 7 4 1 1 10 16— 19 kr

20 kr 13 12 10 14 10 14 9 13 10 18 21— 29 kl" 4 4 4 2 3 8 9 7 30— 39 kr 4 3 2 3 4 1 4 4 5 9 40— 49 kr ] 0 l 2 1 2 50— 59 kr 6 6 4 5 3 10 10 7 9 : 60— 99 kr 2 2 2 l l 5 3 100—199 kr 4 3 1 1 4 2 14 4 7 200— kr 2 2 1 1 2 1 2 1 6 3 Vet ej 4 4 2 3 5 7 4 3 6 | Bas 705 617 79 149 99 93 55 67 75 88 Medeltal kronor 24 22— 15 17-— 16 27 15 34 34-1- 36+

Tabellen läses så här: 12 % av de som spelat i lokalerna under inter- vujtiden är beredda att förlora 4 kr. eller mindre, 14 % är beredda att förlora 5 kr. osv. 5 % är beredda att förlora upp till 10 kr. 1 genom- snitt är man beredd att förlora 24 kronor.

Prop. 1977/78: 9 ""-"167

Tabell 18 Vertikal procent Spelfrekvens "Spelförlust ' Daglig 3—5 1—--2 Min. 1—2 Mer —10 11—.— 21— 60— Total g./v. g./v. 1 g./v. g.]m. säll. kr 20 kr 59 kr kr Samtliga res- . - . ,l ., pondenter 733 72 93 17'.7 342 208 183 410 132 .107 56 ... Fr. 4 Ungefär hur mycket är ni beredd att förlora idag innan ni slutar spela - - - .l 4kr 12 4— 8 8 7—— 11 23+ 21—1- —— .— —..- —— 5 kr 14 13 10 9— 10— 16 21+ 26+ — -- — ..— ' 6— 9 kr 4 4 5 4 4 3 7+ . ; 10 kr 26 14— 18 27 22— 27 32+ 46+ —- — ..— | 11— 14 kr 1 2 1 0 1 5 . . . 15 kr 5 1 5 '.' 5 5 3 —- 26+ - . . ' | 16— 19 kr . . . 20 kr 13 8 13 14 13 17+ 7— —— 70-1- —— -— 21— 29 kr 4 7 9 5 6—1— 4 -——- —— — 27 30— 39 kr 4 7 6 5 6 3 2 — . '— 27 40— 49 kr 1 1 2 l l l 5 | _ 50— 59kr 6 8 11 9 9+ 4 2— '— '—— 41+ " 60— 99 kr 2 8 2 2 3—1— 1 '—' ' " ' 23"1 100—199 kr 4 11 5 6 7-I— 2 — — - - - ' 485- 200— kr 2 .15 4 4-1— 0 — 29 Vet ej 4 1 2 E: 2 4 6 — — Bas , 705 71 91 172! 334 199 172 410 132 107 56 Medeltal kronor 24 65 —|— 36+ 22 35+ 17— 9— 7—— 18 37-1— . -13:2+ .- Tabellen läses så här: 12 % av de som spelar i lokalerna under inter- vjutiden är beredda att förlora 4 kr. eller mindre, 1.4 % är beredda att förlora 5 kr. osv. 56 % är beredda att förlora upp till 10 kr: I genom- snitt är man beredd att förlora 24 kr. . De som spelar dagligen eller så gott som dagligen är beredda att för- lora i genomsnitt 65 kr. De som spelar mer sällan än någon gång per månad är beredda att förlora i genomsnitt 9 kr. ' . Tabell 19 "'.'. . ., Vertikal procent Restauranger . : .- Total Antal apparater i lokalen Bingo Total 1 2. .3 4 . ..5 .. '6. ; 7.—....

Samtliga respondenter 733 644 81 153 104 100 57 69 80 89

Fr. 5 Tror ni det är vanligt att folk spelar bort mer pengar på sådana här spelautomater än de egentligen" har råd med

Ja mycket vanligt 49 48 43 41 —— 46 44 44 59 70 —|- 53 Ja ganska vanligt 27 26 28 27 29 31 26 28 13— 29 Varken eller 14 14 16 20-1— 12 16 12 10 6 ]2 Nej ganska ovanligt 8 9 7 10 10 9 18 1 5 6 Nej mycket ovanligt 2 2 5 1 4 1 6 Ej svar

Tabellen läses så här: 49 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden anser att det är mycket vanligt att folk spelar bort mer pengar på enarmade banditer än de egentligen har råd med osv. 76 % anser att det är ganska eller mycket vanligt.

Prop. 1977/78: 9 168

Tabell 20 Vertikal procent Spelfrekvens Spelförlust Daglig 3—5 1—2 Min. 1—2 Mer —10 11—— 21— 60— Total g.,lv. g./v. 1g./v. g./m. Säll. kr 20 kr 59 kr kr Samtliga res- pondenter 733 72 93 177 342 208 183 410 132 107 56

Fr. 5 Tror ni detär vanligt att folk spelar bort lner pengar på sådana här spelautomater än de egentligen har råd med

Ja mycket vanligt 49 46 53 52 51 38— 58+ 48 50 50 54 Ja ganska vanligt 27 26 23 23 24 33 -I- 25 25 30 30 29 Varken eller 14 17 11 13 13 18 11 14 14 13 9 Nej ganska ovanligt ' 8 7 11 10 10 9 5 10-1- 6 7 4 Nej mycket ovanligt 2 4 3 2 3 2 l 3 1 5 Ej svar

Tabellen läses så här: 49 % av de som spelat i lokalerna under inter- v-jutiden anser att det är mycket vanligt att folk spelar bort mer pengar på enarmade banditer än de egentligen har råd med osv. 76 % anser att detär ganska eller mycket vanligt.

Tabe1121 Vertikal procent Restauranger Total Antal apparater i lokalen Bingo Total 1 2 3 4 5 6 7-—

Samtliga respondenter 733 644 81 153 104 100 57 69 80 89 Fr. 6 Spelar ni på

Tips 62 61 64 60 66 61 63 57 51 71 Penninglotteriet 43 38 — 4.1 41 35 44 32 23 46 80 ;— VS/V65 23 22 27 25 18 24 23 20 11— 29 Toto vinnare/plats 14 13 14 12 10 15 12 19 13 19 Ej svar

Tabellen läses så här: 62 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden tippar också, 43 % köper penninglotter osv.

Prop. 1977/78:9 - ' -. 169

Tabell 22 Vertikal procent Spelfrekvens Spelförlust

Daglig 3—5 1—-2 Min. 1—2 Mer ———10 ]1— 21— 60-—

Total . g./v. g./v. 1 g./v. g./m. säll. kr 20 kr 59 kr kr

Samtliga res- . -. .. pondenter 733 72 93 177 342 208 183 410 132 107 - 56 :. .., Fr. 6 Spelar ni på - - - ' Tips 62 ' 54 69 ' 65 64 ' 67 52— "59 73+ ' 64 61' Penninglotteriet 43 47 45 45 46 44 39 41 50 46 43 - V5/V65 23 38+ 28 27 29-1- 22 10— ]5— 29 36+ 43 +" Toto vinnare] - plats 14 29 + 22 + 16 20—1— 13 4— 8 14 28 + 34 + Ej svar - .

Tabellen läses så här: 62 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden tippar också, 43 % köper penninglotter osv. Av de som är be- redda att förlora 60 kr. eller mer spelar 43 % på V 5/V 65 och 34 % på toto vinnare/plats mot 23 % resp. 14 % för samtliga intervjuade.

Tabell 23 Vertikal procent Restauranger Total Antal apparateri lokalen ' Bingo Total 1— 2 3 4 5 6 7——

Samtliga respondenter 733 644 81 153 104' 100 57 69 80 89 Fr. 7 Det har förts fram många förslag till förändringar av spelet på sådana här automater, ett av förslagen är att byta ut enkronas-automaterna mot 25-örcs vad tycker ni om det förslaget

Mycket bra 14 14 9 12 20 4— 28 + 10 24+ 11 Ganska bra 14 14 16 12 14 20 18 10 4— 15 ' Varken eller 24 23 20 26 19 24 25 22 27 26 _, Ganska dåligt 14 14 14 20+ 19 12 11 13 1—- 18 _ Mycket dåligt 34 35 42 29 27 40 19— 45 44 30-- " Ej svar - - '

Tabellen läses så här: 14 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden anser att förslaget att byta ut 1 kronas-automaterna mot 25- öres-automater är bra osv. '

”Prop. 1977/78: 9 170

Tabell 24

Vertikal procent _ Spelfrekvens Spelförlust

Daglig 3—5 1—2 Min. 1—2 Mer —10 11— 21—— 60— Total g./v. g.]v. 1g./v. g.]m. säll. kr 20kr 59 kr kr

Samtliga res- pondenter 733 72'. 93 177 342 208 183 410 132 107 56 "Er. 7 Det har förts fram många förslag till förändringar av spelet på sådana här automater ett av för- slagen är att byta ut enkronas-automaterna mot 25-öres vad tycker ni om det förlslaget

Mycket bra - 14 11 14 9— 11— 13 20+ 14 12 9 16 Ganska bra _14 7 12 10 10— 16 19+ 17+ 12 8 7 Varken eller 24 17 12— 19 16— 28 33—1- 27 + 22 20 18 Ganska dåligt 14 6— 20 20-1— 17 18 5— 14 15 19 7 Mycket dåligt 34 60 —|— 42 43—i— 46+ 25— 23— 28— 39 44+ 52+ Ej svar

Tabellen läses så här: 14 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden anser att förslaget att byta' ut 1 kronas-automaterna mot 25 öres-automater är bra ösv. .

52 % av de som är beredda att förlora mer än 60 kronor" anser att förslaget är mycket dåligt.

Tabell 25 Vertikal procent Restauranger Total Antal apparater i lokalen . Bingo Total 1 2 3 4 5 6 7—

Samtliga-respondenter - 733. 644 81 153 104 100 57 69 80 89 Fr. 8 Ett annat förslag är'at't man helt tar bort möjligheten att vinna jack pott vad tycker ni om det

förslaget

Mycket bra ' 5 5 5 2 6 4 4 4 9 7 Ganska bra 5 5 2 7 1 8 12 1 6 6 Varken eller 11 12+ 16 9 10 11 21-1— 17 9 3 — Ganska dåligt 16 15— 17 22+ 13 16 14 7 5— 26+ Mycket dåligt 63 63 59 60 70 61 49 — 70 71 58 Ej svar

Tabellen läses så här: 5 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden anser att förslaget att slopa möjligheten till Jackpott är mycket bra, 65 % anser att förslaget är mycket dåligt.

Prop. 1977/78: 9 171 Tabell 26 Vertikal procent Spelfrekvens Spelförlust Daglig 3—5 1——2 Min. 1—2 Mer —10 11— 21— 60— Total g.]v. g./v. 1 g.]v g.lm. säl] kr 20 kr 59 kr kr Samtliga res- pondenter 733 72 93 177 342 208 183 410 132 107 - 56 Fr. 8 Ett annat förslag är att man helt tar bort möjligheten att vinna jack pott vad tycker ni om det förslaget Mycket bra 5 I 1 5 3 —— 5 8 6 4 5 2 Ganska bra 5 3 1 2 2— 8+ 8 8+ 2 4 4 Varken eller 11 6 5 5-— 5— 13 20-1— 16:— 7 4— 2—. Ganska dåligt 16 10 18 14 14 1.9 16 19 14 .15 7 Mycket dåligt 63 81 + 74 -|- 7.5-1- 76+ 54— 48— 52— 73 + 73 + 86—I— Ej svar Tabellen läses så här: 5 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden anser att förslaget att slopa möjligheten till Jackpott är mycket bra, 65 % anser att förslaget är mycket dåligt. Av de som är beredda att förlora 60 kronor eller mer anser 86 % att förslaget är mycket dåligt. Tabell 27 Vertikal procent Restauranger Total Antal apparater i lokalen Bingo Total 1 2 3 4 5 6 7— Samtliga respondenter 733 644 81 153 104 100 57 69 80 89 Fr. 9 Ett tredje förslag är att helt förbjuda enkronas-automaterna. Vad tycker ni om det förslaget Mycket bra 35 33— 22— 29 22— 35 37 46 50+ 5]—:— Ganska bra 8 8 6 l l 9 4 16 12 1 7 Varken eller 19 19 27 + 24 15 16 23 14 1 1 15 Ganska dåligt 11 10 11 9 22-1- 11 9 3— 2— 15 Mycket dåligt 27 29+ 33 26 32 34 16 25 35 13 Ej svar

Tabellen läses så här: 35 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden anser att förslaget att helt förbjuda 1 kronas-automaterna är mycket bra osv.

Tabell 28 Vertikal procent Spelfrekvens Spelförlust Daglig 3—5 1—2 Min. 1—2 Mar —10 11-— 21— 60—

Total g./v. g./v. 1 g.]v. g.]m. säl]. kr 20 kr 59 kr kr Samtliga res- pondenter 733 72 93 177 342 208 183 410 132 107 56 Fr. 9 Ett tredje förslag är att helt förbjuda enkronas-automaterna. Vad tycker ni om det förslaget Mycket bra 35 25 32 34 32 34 43+ 36 32 30 43 Ganska bra 8 1 4 7 5 12+ 9 10 7 7 4 Varken eller 19 8— 18 21 18 18 21 20 20 19 2— Ganska dåligt 11 6 6 12 9 14 10 11 12 7 9 Mycket dåligt 27 60-1— 30+ 25 36+ 22 17— 22— 29 36+ 43 -i— Ej svar

Tabellen läses så här: 35 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden anser att förslaget att helt förbjuda 1 kronas-automaterna är mycket bra osv.

Av de som spelar dagligen eller så gott som dagligen anser 60 % att förslaget är mycket dåligt.

Tabell 29 Vertikal procent Restauranger Total Antal apparater i lokalen Bingo

. Total ] 2 3 4 5 6 7— Samtliga respondenter 733 644 81 153 104 100 57 69 80 89 Kön: Man 73 77+ 84+ 74 79 68 70 87+ 80 44 —-- Kvinna ' 27 23— 16— 26 21 32 30 ]3— 20 56—[- Ej svar Ålder: —20 år 12 13 7 .17 19+ 14 12 6 10 6 20—40 år 53 57+ 63 54 61 51 58 62 50 25— 60—65 år 31 27 26 27 18 29 25 32 39 53 + 66 år el. äldre 4 3 4 2 2 6 4 1 17 Ej svar 0 0 2

Tabellen läses så här: 73 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden är män.

12 % av de som spelat i lokalerna under intervjutidcn är under 20 år, 53 % är mellan 20 och 40 år osv.

Prop. 1977/78: 9

Tabell 30

Vertikal procent

Total Samtliga res- pondenter 733 Kön: Man 73 Kvinna 27 Ej svar Ålder:

—20 år 12 20—40 år 53 60—65 år 31 66 år el. äldre 4 Ej svar 0

Spelfrekvens

Daglig 3—5 1——2 Min. 1—2 Mer

g./v. giv. 1g.]v. g.,lm. Säll.

72 93 177 342 208 183

79 69 73 73 75 69 21 31 27 27 25 31 24+ 12 10 13 10 13 39— 46 54 49 56 56 38 31 3.3 34 29 26 11 2 4 5 4

0

Spelförlust -—10 11— kr 20 kr 410 132 74 67 26 33 13 13 58-1— 46 26— 33 3 8 0

Tabellen läses så här: 73 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden är män.

12 % av de som spelat i lokalerna under intervjutiden är under 20 år, 53 % är mellan 20 och 40 år osv.

Tabell 3]

Vertikal procent

Samtliga respondenter Förvärvsarbete: Ja heltid

.la deltid Ja tillfälliga arb. Förvärvsarb. ej Ej svar

Hur många är ni i ert hushåll ] person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer el. [ler Ej svar

Restauranger Total Antal apparater i lokalen

Total ] 2 3 4

733 644 81 153 104 100

75 78-i-- 83 76 86-I— 66— 8 7— 7 8 2— 13 3 3 1 4 5 .13 11-— 7 11 13 16 l 1 1 1

30 31 31 29 31 36 29 27— 37 31 21 22 18 19 14 16 19 24 14 14 16 14 14 10 6 6 2 8 8 4 3 3 2 7 4

Tabellen läses så här: 75 % av de som spelat i lokalerna under inter- vjutiden är heltidsarbetande. 30% av de som spelat i lokalerna under intervjutiden är ensam- stående, 29 % hör till 2 personers-hushåll osv.

33 23

"V)

3 3

'$!—

59 kr

72 28

än

U| xl

HxD—ÄLI!

26 31 20 15

5 ')

60— kr

80 20

Åh)— IJONOO-Jä—

Bingo

Prop. 1977/78: 9

Tabell 32 Vertikal procent Spelfrekvens Daglig 3—5

Total g./v.

Samtliga res- pondenter 733 72 93 Förvärvsarbete: Ja heltid 75 72 67 Ja deltid 8 7 1 1 Ja tillfälliga arb. 3 11 2 Förvärvsarb. ej 13 8 20—1— Ej svar 1 1

Hur många är ni i ert hushåll [ person 30 38 35 2 personer 29 21 33 3 personer 18 18 18 4 personer 14 11 8 5 personer el. fler 6 11 3 Ej svar 3 l 2

Tabellen läses så här: 75 % av de som spelat i lokalerna under inter— vjutiden är heltidsarbetande.

30 % av de som spelat i lokalerna under intervjutiden är ensam-

1— Min 1—2 Mer g.!v 1 g.,iv. g./m. säll. 177 342 208 183 79 74 75 77 10 9 6 8 2 4 4 1 9 12 14 14 l l 1

31 34 27 28 31 30 30 26 19 19 19 16 10 9— 15 21+ 8 8 5 4 1 1— 4 4

stående, 29 % hör till 2 personers-hushåll osv.

Tabell 33

Vertikal procent

Total

Samtliga respondenter 733 Utbildning: Folkskola 26 Grund/enhetsskola 15 Realskola/an. jmf. utb. 9 Fackskola 10 Flick/folkhögskola 3 An. jmf.bar utbildn. 5 Gymn./an. jmf. utbildn. 22 Seminarium " 2 Högskola/universitet 7 Ej sv'ar l 1nkomstzHushållets sammanlagda årsinkomst Utan el. und. 4 999 kr,-'år 5 000—15 000 kr/år 16 000—30 000 kr,/är 31 000—50 000 kr/år 51 000 krlår e1.däröv. Ej svar

Ulla) _lUI—INDUIN

Tabellerna läses så här: 26 % av de som spelat i lokalerna under in-

Restauranger Total Antal apparater i lokalen 1 2 3 4 644 81 153 104 100 23 20 20 25 25 15 15 19 14 13 9 12 11 13 2— 10 9 7 9 13 4 5 4 4 4 5 6 2 4 25--1-— 25 21 28 29 2 l 4 l 4 8—1— 7 12 -|- 6 5 l ' l 2 4 2 ' 4 2 5 1 8—l- 2 9 8 -— 9 9 10 12 32 30 31 23 38 52 54 49 62-1- 37—7 1 2 "

tervjutiden har folkskola som högsta utbildning osv.

31 % av de som spelat i lokalerna under intervjutiden har en sam-

Spelförlust ——10 11— kr 20 kr 410 132 76 73 8 10 2 2 13 14 1 28 33 30 31 19 16 15 14 5 5 2 2

mm x]

Lo! Lh-JBlebJ-JÄUINDIJ

2 11 12 37- 39

manlagd hushållsinkomst mellan 31 000 och 50 000 kronor per år osv.

16 16

19 10—

2.1— 59 kr

_- l—lUllellx)

30 27 17 10 10

29 65 +

Bingo

89 54 + »... ORÅIQKDOUI

18—1— 28 48

Prop. 1977/78: 9 175

Tabell 34 Vertikal procent Spelfrekvens Spelförlust "Daglig 3—5 1——2 Min. 1—2 Mer —10 11— 21— 60—7

Total g./v. g.]v. 1 g./v. g./m. såll. kr 20 kr 59 kr kr Samtliga res- pondenter 733 72 93 177 342 208 183 410 131 107 56 Utbildning: Folkskola 26 31 40 i- 23 29 28 19— 22 -—. 33 31 30 Grund/enhets- ' skola 15 24+ 14 14 16 13 15 14 18 13 20 Realskolag'an. jmf. utb. 9 6 13 8 9 12 8 11 7 8 7 Fackskola 10 7 2 —- 15—.— 10 9 9 10 9 7 5 Flick/folkhög- skola 3 1 2 4 3 2 5 3 4 7 An. jmf.bar ut- bildn. 5 3 2 6 4 5 4 4 5 7 5 Gymn.lan. jmf. utbildn. 22 18 19 23 21 19 29-1— 25 20 17 25 Seminarium 2 6 3 2 2 2 2 7 Högskola/univer- sitet 7 4 3 7 6 8 8 9 5 4 5 Ej svar 1 1 l 1 0 1 0 1 2 lnkomst: Hus- hållets sami-nan- lagda årsinkomst Utan el. und. 4 999 kr/år 2 l 1 2 1 1 4 3 2 2 5 000—1 5 000 kr,/år 5 4 6 4 5 5 5 6 3 5 2 16 000——30 000 kr/ar 9 15 14 7 11 7 9 9 6 7 21-1— 31 000——50 000 kr/år 31 31 39 32 34 30 28 30 40-1- 34 21 51 000 kr/år el. däröv. 52 49 39—- 55 49 54 52 ' 51 49 53 52 Ej svar 1 2 2 1 [

Tabellerna läses så här: 26 % av de som spelat i lokalerna under in- tervjutiden har folkskola som högsta utbildning osv.

31 % av de som spelat i lokalerna under intervjutiden har en sam-. manlagd hushållsinkomst mellan 31 000 och 50 000 kronor per år osv.

Prop. 1977/78: 9 176

Frågeformulär För kontorets anteckningar:

T- -nr Löp-nr Typ av lokal: Antal apparater i _] 7| |5| | | | | 8— l [] Restau- lokalen: Liim— TTT ”mg 9——— S*-

2 [:| Bingo Ort: ___—_ Ortsstorlek 10— 11— .1 [:| Stor-Stockholm Tid Dans 2 [] Stor-Göteborg 12-— 1 |] 09. 00—12.00 13—— 1 [] Ja 3 [] Stor-Malmö 2 [1 1200—1600 2 [1 Nej 4 D Övriga orter över 100 000 mv. 3 [1 16. 00—20. 00 5 [:| 50 000—99 999 inv. 4 B 20.00— 6 [] Under 50000 inv. Fråga 1 Hur ofta händer det att Ni spelar på en sådan här spelautomat? 14— 1 lj Dagligen eller så gott som dagligen

2 3—5 gånger/vecka 3 [:| 1—2 gånger/vecka 4 [] Någon gång/14:e dag 5 j 6 El

D

Någon gång/månad Mer sällan

Fråga 2 Hade Ni bestämt i förväg att Ni skulle spela på en sådan här automat idag eller blev det så av en ren tillfällighet? 15— 1 Ej Bestämt 1 förväg 2 _, Tillfällighet

Fråga 3 Har Ni gått hit ensam eller har Ni sällskap eller bestämt träff med någon här? 16— 1 _ Ensam 2 ]: Sällskap/bestämt träff

Fråga 4 Ungefär hur mycket är Ni beredd att förlora idag innan Ni slutar spela? .17—19 __ kronor

Fraga 5 Tror Nådet är vanligt att folk spelar bort mer pengar på sådana här spelautomater än de egentligen har råd me ? 20— 1 [:| Ja, mycket vanligt

2 [:| Ja, ganska vanligt 3 [:| Varken vanligt eller ovanligt 4 [] Nej, ganska ovanligt 5 [1 Nej, mycket ovanligt

Fråga 6 Spelar Ni på . . .

Ja Nej

Tips 21— 1 [] 1 [] Penninglotteriet 2 |:] 2 D V5/V65 3 |:] 3 [] Toto vinnare/plats 4 |:] 4 |:] Fråga 7 'Det har förts fram många förslag till förändringar av spelet på sådana här automater. Ett av förslagen är att byta ut enkronas-automaterna mot 25-öresautomater. Vad tycker Ni om det förslaget? 22— 1 |:] Mycket bra

2 |] Ganska bra 3 [| Varken bra eller dåligt 4 [] Ganska dåligt 5 [] Mycket dåligt

Prop. 1977/78: 9 177

Fråga 8 Ett annat förslag är att man helt tar bort möjligheten att vinna Jack pott. Vad tycker Ni om det fö T slaget." 23— l [ _] Mycket bra

2| _] Ganska bra 3 _| Varken bra eller dåligt 4 Ganska dåligt 5

L! LI Mycket dåligt

Fråga 9 Ett tredje förslag är att helt förbjuda enkronas-automaterna. Vad tycker Ni om det förslaget? 24— 1 |:] Mycket bra _| Ganska bra

3: Varken bra eller dåligt 4 [ Ganska dåligt 5 _ Mycket dåligt Slutligen tänkte jag få ställa några frågor om Er själv: Kön: ] :" Man Ålder:] |:] —20 år 25— 2 '" Kvinna 26— 2 [: 20—40 år 3 |:] 40—65 är 4 E 66 år eller äldre "Förvärvsarbete: Hur många är Ni i Ert hushåll? 27— 1 |__|_ Ja, heltid 28— 1 |:| lperson 2 Ja, deltid 2 |: 2 personer 3 _:_ Ja, men bara tillfälliga arbeten 3 j 3 personer 4 Förvärvsarbetar ej 4 _ 4 personer 5 |: 5 personer el. fler Utbildning: Utbildning A Utbildning C 29— 0 |:, Folkskola 7 |: Gymnasium ] [: Grundskola 7 |: Annan jämförbar utbildning | |: Enhetsskola 2 |__ Realskola 2 |: Annan jämförbar utbildning Utbildning B Utbildning D 4 [:| Fackskola 8 [ Seminarium 5 [ Flickskola 9 E Högskola 5 [| Folkhögskola 9 |: Universitet (1 B Annan jämförbar utbildning Inkomst: Hushällets sammanlagda årsinkomst: 30— 0 |: Utan inkomst eller under 4 999 kr/år 1 [:| 5 000—15 000 kr,/år 2 |: 16 000—30 000 kr/ar 3 |: 31 000—50 000 krfår 4 |: 51 000 kr,/år eller däröver Intervjun genomförd enligt givna instruktioner den / av

intervjuarens underskrift

Prop. 1977/78: 9 178

Bilaga 2 till prop. 1977/78: 9

Utkast till Förordning om ändring i lotterikungörelsen (1974: 222)

utfärdad den 1977.

Regeringen föreskriver i fråga om lotterikungörelsen (1974: 222 dels att nuvarande 1 och 2 åå skall betecknas 9 och 10 åå, dels att de nya 9 och 10 åå skall ha nedan angivna lydelse, dels att i kungörelsen skall införas åtta nya paragrafer, 1—8 55, av nedan angivna lydelse.

Till följd härav kommer kungörelsen att ha följande lydelse från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

1 & Till ansökan om tillstånd till automatspel enligt lotteriförord- ningen (1939: 207) skall fogas redogörelse med skiss över placeringen av varje spelautomat samt uppgift om typ och fabrikat för varje spelauto— mat för vilken tillstånd sökes.

2 & Om automatspel i visst fall kan befaras medföra särskilda so- ciala skadeverkningar bör tillståndsmyndigheten bereda kommun där spelet skall anordnas tillfälle att yttra sig över ansökan.

3 5 Tillstånd till automatspel enligt lotteriförordningen (1939: 207) skall avse bestämt antal spelautomater av viss typ samt innehålla er- forderliga föreskrifter rörande spelets anordnande på ett från ordnings— synpunkt tillfredsställande sätt.

4 & Till stånd till automatspel i samband med restaurangrörelse skall begränsas till högst två spelautomater med en insats högre än 25 öre eller i den mån så befinnes lämpligt med hänsyn till restaurangens stor- lek, omsättning, lokalförhållanden eller annat särskilt förhållande högst fem sådana spelautomater.

5 5 Tillstånd enligt 4 5 skall innehålla dels föreskrift om att spelet får anordnas endast under tid då restaurangserveringen är öppen för allmänheten, dels de föreskrifter om spelautomaternas placering som kan behövas för att motverka att dessa blir lätt tillgängliga för andra än restaurangens gäster.

6 % Varje insats i spelautomat skall ge samma vinstchans oberoende av utfallet av föregående spel.

7 5 På varje spelautomat som ger vinst i form av pengar skall fin- nas anbragt på väl synlig plats uppgift om vinstutdelningens genomsnitt- liga andel av insatserna i automaten.

8 5 Tillstånd bör återkallas om automatspelet bedrives i strid med lag eller annan författning eller med stöd därav meddelade villkor eller föreskrifter.

Prop. 1977/78: 9 179

9 & Närmare föreskrifter för verkställigheten av lotteriförordningen (1939: 207) och av denna kungörelse meddelas av lotterinämnden.

10 & Talan mot länsstyrelsens beslut enligt lotteriförordningen (1939: 207) föres hos lotterinämnden. Mot nämndens beslut får talan ej föras.

Nämnden får hänskjuta ärende av större vikt till regeringen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1978. Tillstånd till automatspel i samband med restaurangrörelse får så- vitt tillståndet avser tid före den 1 januari 1979 meddelas enligt äldre bestämmelser.

Tillstånd, som före ikraftträdandet har meddelats enligt äldre be- stämmelser att gälla tills vidare, skall omprövas senast vid utgången av juni 1.978.

Prop. 1977/78: 9 180