Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag rörande den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter (utom sockerbetor och socker) un- der regleringsåret 1979/80. Vidare lämnas förslag till sockerreglering för ti- den efter den 30juni 1979.

| Riksdagen [978/79. ] xaml. Nr 208

• Sida 2
•  Original

Prop. 1978/79: 208

l—J

[ Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att tulltaxenr 07.04 skall ha nedan angivna lydel— se.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

07.04' Torkade, dchydratiserade eller evaporerade köksväx- ter. hela. i bitar. skivade. krossade eller pulverisera- de. men ej vidare beredda:

07.04 Torkade. dehydratiserade el— ler cvaporerade köksväxter. hela. i bitar. skivade. krossa- de eller pulveriserade. men ej vidare beredda: A. vitlök ............ fri A. potatis ............ fri B. andra slug . . . . . . 3 (:*/2- B. vitlök ............. fri — — — — — ('.'. andra slag ....... 3 %

Denna lag träder i kraft. såvitt avser 07.04 B. och C.. den dag regeringen bestämmer. och i övrigt den ljuli 1979.

' Senaste lydelse enligt prop. 1978/79: 136.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1978/79: 208 _ 3

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets områdeI skall ha nedan angivna lydelse.

Förteckning Bilaga2 över vurur som ruvas lZ # lagen

Tulltaxenr Varuslag

ur 07.01 Potatis (med undantag av nyskördad potatis under tiden 6juni—5 juli.). färsk eller kyld ur 07.04 Torkad. dehydratiserad eller evaporerad potatis. hel. i bitar. skivad. krossad eller pulveriserad. men ej vidare beredd och ej hänförlig till nr 11.05

07.05 Torkade spritade baljväxtfrön av sådana

slag som användes till människo- eller djurföda, även skalade eller kluvna

Denna lag träderi kraft den ljuli 1979.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 865. 2 Senaste lydelse 1977: 1053.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1978/79: 208 4

Utdrag JORDBRUKSDEPARTl—ZMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-29

Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande. och statsråden Sven Ro- manus. Mundebo. Wikström. Friggebo. Huss. Rodhe. Hansson. linlund. Lindahl. Winter. De Geer. Gabriel Romanus. Tham. Bondestam

Föredragande: statsrådet Enlund

Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter. m. m.

1. Inledning

Enligt riksdagens beslut våren 1978 om reglering av priserna på jord- bruksprodukter. m.m. för tiden den 1 juli 1978—den 30juni 1981 (prop. 1977/78:154. JoU 1977/78: 34. rskr 1977/78: 348) skall justeringar av mitt- priser. prisgränser och införselavgifter för jordbruksprodukter utom soc- kerbetor och socker göras dels halvårsvis på grundval av utvecklingen av kostnaderna inomjordbruket och viss uppsamling och förädling. dels den 1 juli varje år för att nå följsamhet förjordbrukarnas inkomster till inkomst- utvecklingen för andra befolkningsgrupper. Riksdagen beslöt samtidigt om prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden den ljuli 1978—den 30 juni 1979.

1 skrivelser den 2juni och den 8 december 1978 till regeringen lade sta- tens jordbruksnämnd fram förslag om kompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri fr.o.m. den ljuli 1978 resp. den ljanuari 1979 till följd av kostnadsutvecklingen inomjordbruket. m.m. Förslagen lades fram efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhand- lingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. Regeringen beslöt att per den 1 juli 1978 begränsa prishöjningen på konsumtionsmjölk genom att anslå ytterligare budgetmedel. Fr.o.m. den 1 juli 1978 infördes ett enhet- ligt partipris på mjölk i hela landet. Även kostnadema för detta och för ett utbyggt socialförsäkringsskydd m.m. bekostades med budgetmedel. Rege- ringen beslöt vidare att per den 1 januari 1979 anvisa ytterligare budgetme- del för socialförsäkringsskyddet. Nämndens förslag till prishöjningar vid de båda justeringstillfällena godtogs med undantag av att viss prishöjning kunde undvikas genom den nyssnämnda subventioneringen av priset på konsumtionsmjölk. '

• Sida 5
•  Original

Prop. 1978/79: 208

'.J'l

Regeringen uppdrog den 5 oktober 1978 åt jordbruksnämnden att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlama och sockertillverk- ningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen för sockerbetor och socker 'för tiden efter den 30juni 1979. Förslagen skulle utformas med utgångs- punkt i riksdagens beslut i anledning av proposition om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken. m.m. (prop. 1977/78: 19. .loU 1977/78: 10. rskr 1977/78:103). Vid analys av sockenillverkningens strukturella och ekono- miska förhållanden skulle särskilt undersökas förhållandena vid socker- bruket i Karpalund.

Den 12 oktober 1978 uppdrog regeringen åt jordbruksnämndcn att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsu- mentdelegationen avge förslag om den närmare utformningen av prisregle- ringen på jordbruksprodukter. med undantag för sockerbetor och socker, för tiden den ljuli 1979—den 30 juni 1980. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut i anledning av proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter. m.m. jämte motioner (prop. 1977/78:154_ _loU 1977/78: 34. rskr 1977/78: 348). 1 skrivelse den 9 februari 1979 till regeringen harjordbruksnämnden ef- ter avslutade överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas för- handlingsdelegation och konsumentdelegationen lagt fram vissa förslag rö- rande prisregleringen på jordbruksprodukter med undantag för sockerbe- tor och socker. Nämnden har därvid bl. a. föreslagit att vissa potatispro- dukter överförs till jordbruksregleringen. Efter remiss har yttranden över detta förslag avgctts av kommerskollegium och generaltullstyrelsen. Vida- re har nämnden lämnat förslag om fördelning av avgiftsmedel på regle- ringsområdet.

Jordbruksnämnden har vidare i samförstånd med konsumentdelegatio- nen och företrädare för betodlarna lagt fram förslag rörande den svenska sockerbetsodlingen för perioden den 1 juli 1979—den 30juni 1982. Nämn- den har dessutom i samförstånd med konsumentdelegationen lagt fram för- slag rörande prisregleringen på socker för tiden 1 juli 1979—den 30 juni 1980. Förslaget har inte biträtts av Svenska sockerfabriks AB som inkom- mit med en särskild skrivelse till regeringen. Jordbruksnämnden framläg- ger även synpunkter angående sockerbruket i Karpalund.

Jordbruksnämnden har den 14 februari 1979 överlämnat en rapport an- gående livsmedelssubventionemas effekter.

1 prop. 1978/79: 100 (bil. 13 s. 39) har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet. till Prisrcglcrandc åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1979/80 beräkna ett förslagsanslag av 3 808 000000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Jag kommer även att redovisa vissa frågor som är av den karaktären att de inte behöver underställas riksdagen.

• Sida 6
•  Original

- Prop. 1978/79: 208 6

2.3. Sammanfattning av mittpriser. subventioner, m.m. fr.o.m. den 1 ja- nuari 1979

llfiltpriser. prisgränser och injörs'clm'glfter (nunna/avgifter) fr.o.m. den ljanuari [979 (öre/kg. för mjölk Öre/I).

Nedre Mitt— Övre Införsel- pris- prisl prisgräns avgift i gräns normalfallet Vete 81 Rörlig Råg 75 Rörlig Korn 77 Rörlig Havre 76 Rörlig Matpotatis 6/7 —l4/11 45 51.5 58 38.5 15/11—30/11 49 55.5 62 41.5 1/12—10/12 52.5 59 65.5 41.5 11/12—31/12 56 62.5 69 41.5 1/1 —20/1 58 64.5 71 41 .5 21/1 — 15/2 59.5 66 72.5 41.5 16/2 —10/3 61.5 68 74.5 44.52 11/3 —15/4 63.5 70 76.5 44.5 16/4 — 5/7 64 70.5 77 44.5 Potatisstärkelse 205 234 263 165 Oljeväxtfrö 131 144 157 2473 Kokärter 63 Bruna bönor 185 Konsumtionsmjölk 0.5 % fetthalt 141.3—141.8 84.144 Konsumtionsmjölk 3 % fetthalt 144.3—144.8 89.14| Grädde. tjock 777 Grädde. tunn 519 Smör 927 9525 1 135 477 Ost 1029 1 149 I 269 8168 Mjölkpulver. magert 446 520 594 420 Mjölkpulver, fett 630 720 811 450 Vasslepulver 163 Hästkött 839 Nötkött 1 069 1 228 1 387 859 Kalvkött 1 169 1 374 1 579 859 Fär- och lammkött 919 1 077 | 235 672 Fläsk 696 805 914 430 Broiler 857 933 1 009 532 Ralkon 1 097 1 208 I 319 672 Agg 578 633 688 319 Hel'äggmassa 638 735 832 481 1:1e1äggpu1ver 2 688 3 037 3 385 1 829 Aggulepulver 2 680 3 021 3363 1 677

' För spannmål definitivt inlösenpris. ? Normalavgiften höjs den 1 mars till 44.50 öre per kg. 3 Fettvaruavgift. ' För sådan möjlk som ingår i chokladmjölk och fruktyoghurt. om mjölkens fetthalt understiger 1 %. 222.50 öre per liter och eljest 216.50 öre per kg. 5 S. k. ingångspris. ** För s.k. mögelost m.m. 1078 öre per kg.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1978/79: 208 12

De egentliga Iit'smEde/ssu!)venlionernas stor/ek fr. 0. nr. den [januari I 979 (dvs. den ersättning öre/kg, för mjölk öre/liter. som ar budgetmedel utgår tilljordhruket som kornjwnsation för uteblivna avgiftshöjningar och företagna prissänkningarjör berörda varor).

Vara Subvention i prisreg- leringsledet öre/kg (för mjölk öre/1) marknadsförd vara inom landet Brödsäd Vete 2?- Råg 21 Konsumtionsmjölk vid mejeri (utom mjölk som ingår i chokladmjölk och fruktyoghurt)

med 3 % och 0.5 % fetthalt 127,36 med 0.05 % fetthalt 138,36 Färskost och ostmassa av typ kvarg 250 Smältost och hårdost 262 Mjölkpulver 124 Nöt- och hästkött 363 Kalvkött 378 Fläsk 171.3 Broiler ca 55

Förutom dessa subventionsbelopp utgår viss ersättning till jordbruket för genom pn'sstoppet förhindrade prishöjningar för kött. fläsk och ost. vil- kas priser annars skulle ha höjts till följd av stigande världsmarknadspri- ser. Denna form av subvention varierar under året. För regleringsåret 1978/79 beräknas Iden uppgå till ca 11 öre per kg för fläsk och ca 55 öre per kg för ost.

2.4. Sockerregleringen

Riksdagen godkände våren 1978 regeringens förslag till prisreglering för sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1978—den 30juni 1979. Försla- get. som var utformat i enlighet med 1977 års beslut om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken. m. m.. innebar bl.a. en minskning av sockerbetsarea- len för 1978 års odling till högst 52 000 ha. För prissättningen av sockerbe— tor och socker innebar förslaget bl. a. att den direkta anpassningen till för- ändringar för sockernäringen inom EG upphörde.

3. Statens jordbruksnämnds förslag rörande prisreglerande åtgär- der på jordbrukets område efter den 30 juni 1979

3.1. Förslag rörande jordbruksprisregleringen utom sockerregleringen för tiden den 1 juli 1979—den 30 juni 1980

Kött och fläsk Jordbruksnämnden har haft i uppdrag att se över vissa delar av prisreg— leringssystemet, bl.a. prisgränser och mittpriser.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1978/79:208 : _, 13

1 prop. 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter. m.m. anmälde regeringen att nämnden hade för avsikt att inkomma med förslag till ändringar av nuvarande prixgriins's'ystt'm m.m. Justeringarna kunde komma att bli beroende av de förslag som senare skulle komma att lämnas av prisregleringskommitten i dess betänkande (Ds H 1978: 2) Pris- stoppet på vissa baslivsmedel — en översyn.

Jordbruksnämnden anför i skrivelsen den 9 februari 1979 att vid över- läggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentde- legationen har konstaterats att förutsättningarna för nuvarande prisgräns- system har ändrats genom det långvariga prisstoppet på vissa jordbruks- produkter och ändrade förhållanden på världsmarknaden som bl. a. lett till brist på tillförlitliga världsmarknadsnoteringar. Den ändrade situationen beträffande prisnoteringarna beror främst på tillkomsten och utvidgningen av EG.

Jordbruksnämnden och delegationema har enats om att snarast påbörja en utredning om alternativa prisregleringssystem för i första hand anima- liska produkter med prisgränser. Utredningen avses vara slutförd i sådan tid att dess resultat kan beaktas inför nästa prisregleringsperiod som tar sin början den ljuli 1981.

För att vinna erfarenheter som kan utnyttjas för nämnda överväganden föreslår jordbruksnämndcn och delegationema dessutom att nämnden får regeringens bemyndigande att under en försöksperiod få pröva ett modifie- rat prisgränssystem för hela. halva och fjärdedels kroppar av nötkött och hela och halva kroppar av fläsk (stat.nr 02.01 .226. 246 och 02.01.501 . 502. 506 och 507). Perioden föreslås börja senast den 1 april 1979 och sträcka sig till årets utgång. Syftet med det modifierade systemet är att minska prisrörligheten samt att söka nå en bättre kontakt med utlandsmarknaden än vad nuvarande gränsskydd medger. Nämnden framhåller vidare att vill- koret för försöket är att ingendera parten skall vinna eller förlora på de för- ändringar som vidtas under perioden.

Nuvarande prisgränssystem för kött och fläsk innebär att prisgränser fastställs över och under ett fastställt mittpris. För att dämpa prissväng- ningarna på den inhemska marknaden har därutöver ett system med s.k. buffertzoner inrättats. Detta fungerar på så sätt att då det inhemska priset stiger över en nivå som motsvarar den övre prisgränsen minus 5 % av mitt- priset sänks den normala införselavgiften med 5 %. Då priset sjunker un- der en nivå som motsvarar den nedre prisgränsen plus 5 % av mittpriset höjs den normala införselavgiften med 5 %. När priset befinner sig mellan buffertzonerna utgår normalinförselavgift som f. n. uppgår till 8.59 kr. per kg för nötkött och 4.30 kr. per kg fläsk.

Jordbruksnämnden föreslår nu följande justeringar av systemet. Nuvarande prisgränser och mittpriser bibehålls. Ett system med två buf- fertzoner på vardera sidan om mittpriset införs försöksvis. Allmänt bör gälla att när prisbevakningspriset passerar någon av zongränserna så bör

• Sida 14
•  Original

Prop. 1978/79: 208 14 liksom hittills den normala införselavgiften höjas resp. sänkas med vissa belopp.

Därutöver föreslår nämnden att i det fall priset ligger över den närmast under mittpriset liggande nedre zongräns ] bör nämnden få sänka införsel- aniften för nötkött med ytterligare 1 kr. per kg och för fläsk med ytterliga— re 50 öre per kg under försöksperioden. Denna sänkning föreslås kunna återföras med 50 öre alternativt [ kr. per kg för nötkött och 50 öre för fläsk om nämnden finner att risk för pristryckande import föreligger eller redan förekommer.

Nämnden anser att det är angeläget att den så tidigt som möjligt får kän- nedom om importörernas planer. Därför föreslår nämnden att rätten för importör att importera hela. halva och fjärdedels kroppar till nedsatt inför- selavgift kombineras med en skyldighet om förhandsanmälan. Detta inne- bär enligt nämnden en utvidgning av nuvarande anmälningsplikt. som av- ser import med krav på restitution av införselavgiften för styckade detal- jer. Den som inte har gjort sådan anmälan föreslås få betala den högre av- giften (normalavgiften). '

Nämnden föreslår att införselavgiften för styckade varor under försöks— perioden beräknas med utgångspunkt i normalavgiften för hel kropp.

Närjordbruksnämnden för att pröva krav på extra prisstoppsersättning sänker införselavgiften för hel kropp. föreslås detta liksom hittills få slå igenom på avgiften för styckade varor. Likaså bör. om prisbevakningspri— set sjunker ner till nedre zongräns 2 och jordbruksnämnden bedömer att det finns behov av ett ökat importskydd även för styckade varor. nämnden kunna höja införselavgiften för sådana varor.

I samband med överläggningarna rörande regelutlösningen per den ljuli 1979 bör enligt nämnden en omprövning av avgiftsnivåerna kunna ske. om marknadsläget sä motiverar. Vidare förutsätts att om någon del av kom- pensationsbeloppet därvid läggs på nötkött eller fläsk. bör införselavgifter och prisgränser kunna ändras enligt sedvanliga regler.

Nämnden föreslår att effekterna av vidtagna åtgärder utvärderas vid för- söksperiodens slut. Har dessa påverkat t.ex. det ekonomiska utfallet av ingången överenskommelse föreslås att parterna får rätt att ta upp frågan till överläggning.

Jordbruksnämnden har vidare anmält att det i samband med utarbetan- det av ett system med differentierade produktionsanger på fläsk visat sig att de administrativa svårigheterna har varit större än vad man tidigare ha— de kunnat förutse. '

Konsumentdelegationen har framhållit att den nu liksom tidigare är prin- cipiellt negativ till differentierad produktionsavgift på fläsk. Det är enligt delegationen synnerligen angeläget att. före det ett system med särskild storproduktionsavgift på fläsk sätts i kraft, tillfredsställande garantier före- ligger att avgiften på ett kontrollerbart sätt träffar den avsedda kategorin. Delegationen anför att enligt dess bedömning något pristryckande över-

• Sida 15
•  Original

Prop. 1978/79: 208 , , 15

skott av fläsk inte förekommer f. n. Trappstegen för avgiftens uttagande är också enligt delegationen en fråga som fordrar särskilt övervägande. Jordbruksnämnden framhåller att den arbetar vidare för att finna en med utgångspunkt i det av statsmakterna avsedda syftet tekniskt godtagbar lös- ning och avser att senare under år 1979 återkomma till regeringen i frågan.

Potatispmdukmr

Jordbruksnämnden anför att för mjöl. gryn och flingor framställda direkt av potatis (stat.nr ll.05.000) tas sedan den I juli l978 följande införselav- gifter ut: för mjöl och gryn 293 kr. per 100 kg och för flingor 341 kr. per 100 kg. Varorna är tullfria. Nämnden framhåller att potatismjöl (pulver) an- vänds vid framställning av potatismos. medan potatisflingor huvudsakli- gen utgör bindemedel och utfyllnad i charkuterivaror.

Jordbruksnämnden anför vidare att för torkade. dehydratiserade eller evaporerade köksväxter. hela, i bitar. skivade. krossade eller pulverisera- de. men inte vidare beredda. andra slag (stat.nr 07.04.009) uttas en tull på 25 kr. per 100 kg. EFfA-länderna dock undantagna. Nämnden framhåller att potatisprodukter hänförliga till detta stat.nr kan ha samma använd- ningsområde som potatisprodukter under stat.nr 11.05.000 och att impor- ten under stat.nr 07.04.009 under de senaste fyra åren uppgick till samman- lagt ea ] 600 ton. varav 7 ton från EFTA. Genom den fortgående uppgång- en i importen bedömer nämnden denna import störande för motsvarande svenska produktion.

Med hänsyn härtill hemställer nämnden att produkter av potatis hänför— liga till stat.nr 07.04.009 införs i förteckningen över de varor som avses i 2 & lagen (1967: 340) om prisreglering påjordbrukets område. Om det visar sig nödvändigt att tillämpa införselavgift för att komma till rätta med här berörda konkurrensproblem. avser nämnden att undanta import från EFfA—länder från sådan avgift under hänvisning till den tullkoneession "som lämnats från svensk sida i EFTA (rådsbeslut EFTA/DC ll/7l). Då enligt nämndens uppfattning inte både tull och jordbruksprisregle- ringsavgift bör utgå för dessa produkter. föreslår nämnden att tullen av- skaffas.

Jordbruksnämndens förslag har remitterats till kommerskollegium och generaltullstyrelsen. Kommerskollegium har inhämtat yttranden från Sve- riges grossistförbund. Sveriges kemiska industrikontor. Industrins livsme- delsgrupp och Lantbrukarnas riksförbund. Sveriges grossistförbund har överlämnat sitt yttrande direkt till regeringen. Kommerskollegium anser att det kan finnas skäl till viss tveksamhet till den föreslagna åtgärden ef- tersom ett överförande av berörda potatisprodukter till jordbruksreglering- en synes kunna komma att innebära viss ökad kostnadsbelastning. Med hänsyn till 07.04- resp. ] LOS-produktemas likartade användningsområden samt den avsevärda skillnaden i gränsskyddet mellan de båda positionerna får dock enligt kollegiets bedömning betydande risk anses föreligga för

• Sida 16
•  Original

Prop. 1978/79: 208 16

snedvridning av handeln på det aktuella området. Detta talar enligt kolle- giets mening för en likformig behandling av produkterna i fråga. Problem i tulltaxeringshänseende är också enligt kollegiet ett skäl härför. Kollegiet finner vid en samlad bedömning av föreliggande omständigheter övervä- gande skäl tala förett genomförande avjordbruksnämndens förslag. Kolle- giet har därför ingenting emot att ändringarna vidtas. Generaltullstyrelsen och Sveriges grossistförbund har inga invändningar mot förslaget.

Konkurrensfrågor. m. m.

i prop. 1977/78: [9 om nya riktlinjer förjordbrukspolitiken. m.m. fram- hålls bl.a. följande om konkurrensförhållandena inom det förädlingsled som omfattas av jordbruksprisregleringen.

Garantier för en tillfredsställande konkurrens inom förädlingsledet bör kunna erhållas genom att statsmakternas insyn i konkurrensförhållandena utökas. samtidigt som möjligheterna till ingripanden vid eventuellt upp- kommande missförhållanden förbättras. Det bör ankomma på jordbruks- nämnden att utöva den avsedda insynen från statsmakterna. vilken faller utanför näringsfrihetsombudsmannens (N01s) ämbetsområde. Nämnden, som bör kunna agera både på eget initiativ och efter klagomål från enskild part. bör bereda och besluta i här angivna frågor. Vid beredning av hithö- rande frågor bör nämnden lämpligen ha tillgång till expertbiträde från de pris- och konkurrensvårdande myndigheterna. Beslut i frågor av denna art bör fattas av nämnden i plenum. Det förutsätts att frågorna i allmänhet kommer att kunna lösas genom frivillig medverkan från berörda parter. Kan frivillig uppgörelse inte träffas bör nämnden kunna ges möjligheter att ingripa inom jordbruksprisregleringens ram. Det bör ankomma på nämn- den att inkomma med förslag till vilka medel som i sistnämnda fall behöver tillgripas. Riksdagen godkände vad som förordats i propositionen ('JoU 1977/78:10. rskr 1977/781103).

Regeringen uppdrog med anledning av riksdagens beslut åt jordbruks- nämnden att undersöka vilka medel som inom jordbruksprisregleringens ram nu står till buds för att lägga till rätta eventuellt uppkommande miss- förhållanden beträffande konkurrensen inom vissa förädlingsled samt i förekommande fall lägga fram förslag till kompletterande åtgärder. Nämn— den har med anledning härav redogjort för vissa konkurrensfrågor.

Jordbruksnämnden anmäler att ett marknadsråd för köttfrågor har inrät- tats som skall vara ett rådgivande organ för nämnden. Rådet skall ta upp bl.a. allmänna marknadsfrågor. åtgärder i samband med närmandet av prisgränser. ändrade lagringsvillkor och större marknadspåverkande änd- ringar i fråga om klassificering. I rådet ingår bl. a. representanter för nämn- den och berörda branschorgan.

.lordbruksnämnden anmäler vidare att den avser att inrätta en beredning för konkurrensfrågor på jordbrukets område. Beredningen bör främst ha till uppgift att för nämnden bereda frågor om åtgärder med syfte att före—

• Sida 17
•  Original

Prop. 1978/79: 208 .._. .- 17

bygga och undanröja negativa effekter av sådana konkurrensbegränsning- ar inom jordbruksregleringens område som på grund av '.'sitt samband med jordbruksregleringen faller utanför NO:s ämbetsområde. Målet för verk- samheten skall vara att söka nå frivillig uppgörelse med berörda parter. vil- ken bör godkännas av nämnden i plenum. Kan beredningen inte uppnå överenskommelse. skall den anmäla ärendet till plenum och lämna förslag till åtgärder.

Jordbruksnämnden anför vidare att anhängiggörande av konkurrens- ärenden torde komma att ske genom anmälan eller förfrågan till nämnden från näringsidkare. allmänhet eller andra. Nämnden bör emellertid också kunna ta upp ärenden på eget initiativ när konkurrensbegränsning med skadlig verkan kan sättas i fråga. Sådana initiativ kan tas av nämnden i ple— num eller av verkschefen.

För att beredningen skall kunna fungera effektivt bör den enligt nämn- dens mening inte ha större sammansättning än ca fem personer och ha for- men av en arbetsgrupp inom jordbruksnämndcn. Med hänsyn till ämnes- området bör jordbruksnämndcn ha flest representanter. däribland bered- ningens ordförande. Även NO såsom företrädare för huvudmyndighcterna på konkurrensområdct bör enligt nämnden vara företrädd med en ledamot. Eftersom pris- och konkurrenspolitik ofta brukar sammanfalla på detta område. anser hämnden att också statens pris- och kartellnämnd (SPK) bör ingå med en ledamot.

Nämnden betonar att tvångsmedel torde behöva tillgripas endast i un- dantagsfall. information om nämndens konkurrensvårdandc verksamhet inom ramen för jordbruksprisregleringen och hotet om ofördelaktig publi- citet kan antas göra flertalet berörda företag positiva till att efter påtalande från nämnden medverka till att frågan löses. Vissa sanktioner bör enligt nämnden dock stå till förfogande. om det visar sig omöjligt att komma fram till godvillig uppgörelse. Sådana sanktioner bedöms få sin största betydel- se som en preVentiv faktor. Beslut om tillgripande av sanktion bör fattas av nämnden i plenum. Som exempel på sådan sanktion som nämnden med nu- varande regler kan vidta nämns att pristillägg kan innehållas.

Nuvarande regler är dock inte i alla lägen tillräckliga varför jordbruks- nämnden anser det lämpligt att den ges samma befogenheter att ingripa mot konkurrensbegränsande verkningar som är förorsakade av jordbruks- prisregleringar som NO och marknadsdomstolen har beträffande konkur— rensbegränsningar som inte har samband med sådana regleringar. En så- dan åtgärd kräver emellertid riksdagens medverkan. Eftersom N0:s och marknadsdomstolens befogenheter f. n. är föremål för statsmakternas be- slut föreslår nämnden att detta beslut avvaktas.

Jordbruksnämnden anser det angeläget att den föreslagna beredningen för konkurrensfrågor snarast möjligt kan börja verka inom det berörda om- rådet. När viss erfarenhet har vunnits angående denna nya institution. av- ser nämnden att återkomma till regeringen med mer detaljerade förslag till sådana sanktionsformer som behövs.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1978/ 79: 208 13

Prissrödet tilljordbruker [ norra Sverige

Jordbruksnämnden har haft i uppdrag att pröva vissa förändringar av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. l budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79: 100 bil. 13) har regeringen på grundval av förslag av jord- bruksnämnden föreslagit vissa ändringar av områdesindelningcn för pris- stödet på mjölk samt på kött och fläsk fr. o. m. den ljuli 1979. i budgetpro- positionen erinras om att prisstödet till jordbruket i norra Sverige enligt riksdagens beslut skall ses över vart tredje år. dvs. nästa gång inför den 1 juli 1980. Vid denna översyn skall de ytterligare synpunkter på prisstödet som har framkommit prövas.

Regeringen uppdrog den 8 februari 1979 åt jordbruksnämnden att göra nyssnämnda treårsöversyn. Översynen skall även omfatta frågan om stöd till äggproduktionen samt prisstödet till rennäringen. Nämnden skall avge sina förslag före den 1 december 1979.

3.2 Införselavgiftsmedel m. m.

Jordbruksnämnden har redovisat de faktiska och beräknade inkomster- na av införselavgifter för reglenngsåren 1977/78—1979/80. Den huvudsak- liga medelsdispositionen för regleringsåret 1977/78 framgår av följande ta- bell. i vilken även den preliminära dispositionen för innevarande regle- ringsår redovisas.

Införselavgi/ismedcl m.m. för regleringsåret I977/78 utgjorde 466.8 milj.kr.. varav för fodermedel 127.l milj. kr. Härutöver har influtit inför- selavgifter för brödsäd med 4,7 milj. kr. som enligt gällande regler har överförts till Svensk spannmålshandel för utbytesexport. Vidare har 64,8 milj. kr. influtit av fettvaruavgifter vilka är hänförliga till av statsmakterna beslutad avgiftshöjning och som enligt gällande regler överförts till Sveri- ges oljeväxtintressenter.

Fördelningsplanen för regleringsåret I 977/78 omfattar enligt riksdagens beslut 267.2 milj. kr. Härtill kommer inflytande avgifter från fodermedels- importen. 127.1 milj. kr.. varför det totala beloppet blir 3943 milj. kr. att tillföras olika ändamål inom_iordbruksprisregleringens ram. Sådana ändamål utanför fördelningsplanen på jordbruksområdet som under regleringsåret 1976/77 delvis fått finansieras genom anlitande av rör- lig kredit i riksgäldskontoret har under regleringsåret 1977/78 kunnat till- godoses genom influtna införselavgiftsmedel. De definitiva kostnaderna för ifrågavarande ändamål. inkl. återbetalning av den rörliga krediten. upp- gick till ca 73.5 milj. kr. Därmed var vid utgången av regleringsåret 1977/78 den del av den rörliga krediten i riksgäldskontoret på 120 milj. kr. som dis- ponerats helt återbetald. Underskottet för regleringsåret 1977/78 var där- med 1.1 milj. kr. Detta underskott har tills vidare täckts av andra odispo- nerade avgiftsmedel.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1978/79: 208 - 19

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m.m. regleringsåren 1977/78 och 1978/79

1977/78 1978/79 1 OOO—tal kr. ] 000—tal kr. prel. Inkomster Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter — 4 125' Under resp. regleringsår influtna införselavgifter. exkl. fodermedel 339 671 323 000 fodermedel 127 094 155 000 Summa 466 765 482 125 Utgifter a) Av medel inom resp. regleringsårs fördelningsplan Svensk spannmålshandel 71 344 17900 Sveriges potatisintressenter 19 500 19 500 SVeriges oljeväxtintressenter 25 000 — Föreningen för mejeriprodukter 179 000 155 000 Svensk kötthandel 21000 — Svensk ägghandel 46500 49 000 Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete 8 500 8 500 Djurhälsovård. kontrollverksamhet m. m. 21 000 24 000 Stöd till konservärter och andra köksväxter 2 000 2 500 Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 250 300 Jordbruksekonomiska undersökningen 200 — Reserv till jordbruksnämndens förfogande — 145 500 Summa 394 294 422 200 b) Utanför fördelningsplanen Utbyteshandel. kött och fläsk från öststaterna 17 377 18000 Utbyteshandel. kött och fläsk. annan — 50000 Pristillägg för får- och lammkött 13 190 14500 Svensk matpotatiskontroll 4270 5 140 Sveriges utsädesförening i Svalöv 1 808 1 995 Sven'ges potatisodlares riksförbund [ 800 1 950 Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande 475 475 Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde 282 300 Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare 3 000 4000 Stöd till odlingen av vallväxtfrö 4000 4000 Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 250 300 Restitution av införselavgifter på styck- ningsdetaljcr. kött och fläsk 1 313 ) 5000 Restitution av införselavgifter på ost 1 422 Summa 49187 105 660 c)Täckning av underskott från föregående år 24 354 1070 Summa utgifter 467 835 528 930

Saldo vid utgången av resp. regleringsår — 1 070 02

' Intäktsräntor från tidigare år. ! BeräkningsmäSsigt ger uppställningen ett underskott på 46 805 000 kr. Utbyteshan- del. kött och fläsk. annan. får emellertid betalas ut endast i den mån införselavgifter finns tillgängliga.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1978/79: 208 20

Itrfilirs't'lutri/lunatic! m. m. jör rug/t'rinysårct 1978/79

För regleringsåret 1978/79 beräknarjordbruksnämnden de disponibla in- komsterna av införselavgifter. inkl. intäktsräntor från föregående år. till 482.1 milj. kr.. varav 155 milj. kr. för fodermedel.

[förde/ningsplanunför regleringsåret 1978/79 utgör enligt riksdagens be- slut 267.2 milj. kr. Härtill kommer inflytande avgifter för fodermedelsim- porten. 155 milj. kr.. varvid fördelningsplanen blir 4222 milj. kr. Ett be— räknat överskott av 58.8 milj. kr. föreligger sålunda utöver fördelningspla— nen sedan ett beräknat underskott av 1.1 milj. kr. från regleringsåret 1977/78 täckts.

Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1978/79 kan fastställas först efter utgången av detta år. då de verkliga inkomstema av införselavgifter för fodermedel är kända.

Medelsbehovet under regleringsåret 1978/79 för sådana ändamål utanför _Rirdcfningspfunen som får täckas av införselavgiftsmedel beräknas uppgå till 105.7 milj. kr.

Beräkningarna av medelsbehovet skiljer sig från de som lagts fram i prop. 1977/78: 154 om reglering av prisema på jordbruksprodukter. m. m. till följd av att ersättningen för utbyteshandeln med kött och fläsk med de s. k. öststaterna har ökat i viss omfattning. Dessutom har en mindre ökning och viss omfördelning skett av kostnaderna för restitution av införselavgif- ter på styckningsdetaljer av kött och fläsk samt på ost.

Enligt regeringens beslut får 60 milj. kr. av den tidigare nämnda rörliga krediten hos riksgäldskontoret tas i anspråk även under regleringsåret 1978/79 för ändamål utanför fördelningsplanen. i den mån inflytande inför— selavgiftsmedel inte står till förfogande. Den rörliga krediten får dock inte disponeras för att tillgodose medelsbehovet för utbyteshandeln med kött och fläsk på 50 milj. kr. avseende andra länder än öststaterna. Beloppet får utbetalas endast i den mån motsvarande export ägt rum och införselav- giftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tillgodosetts inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oför- utsedda ändamål. Då det ovan beräknade disponibla överskottet utöver fördelningsplanen uppgår till 58.8 milj. kr. beräknas endast ca 3.2 milj. kr. kunna avsättas för nämnda utbyteshandel.

Jordbruksnämnden framförde i skrivelsen den 2juni 1978 i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen vissa preciseringar av de regler för utbyteshandcln med kött och fläsk av- seende andra länder än öststaterna som redovisats i prop. 1977/78:154 . En- ligt nämndcn bör Svensk kötthandel i princip under de tre regleringsår som prisregleringsperioden omfattar av införselavgiftsmedel tillföras 50 milj. kr. varje år. Härvid bör enligt nämnden gälla. förutom att införselavgifts- medel finns tillgängliga sedan övriga ändamål har tillgodosetts. att kom- pensationsbeloppet inte får överstiga vad som influtit i införselavgifter för nötkött och fläsk. [ den mån uppbörden av införselavgifter under första

• Sida 21
•  Original

Prop. 1978/79: 208 .. _." 21

regleringsåret inte skulle medge en överföring av hela det överenskomna beloppet bör. om medel finns tillgängliga för ändamålet. detta kunna kom— penseras under andra och tredje regleringsåret. Eventuella underskott un- der andra och tredje regleringsåret bör på samma sätt kunna kompenseras genom överföringar från annat regleringsär inom prisregleringsperioden l978/79— 1980/8l. Fördelningen mellan nötkött och fläsk föreslogs av nämnden till 4() milj. kr. resp. 10 milj. kr. för regleringsåret 1978/79. Nämn- den uppgav vidare att Lantbrukamas förhandlingsdelegation hade anmält att om det inte skulle visa sig möjligt att under regleringsåret l978/79 till Svensk kötthandel överföra det överenskomna beloppet skulle delegatio- nen medverka till att återstoden utfylls med införselavgifter inom fördel- ningsplanen.

Införselavgiftsmedel m. m. för regleringsåret 1979/80

Jordbruksnämnden beräknar inkomsterna av införselavgifter under reg- leringsåret 1979/80 till ca 480 milj. kr., varav 155 milj. kr. för fodermedel, räknat efter nuvarande avgiftssatser. Den faktiska avgiftsuppbörden kan emellertid komma att avvika väsentligt från detta belopp beroende bl.a. på fluktuationer i importpriser och ändrade införselavgifter.

Med hänsyn till ovissheten om utfallet av avgiftsuppbörden föreslår jordbruksnämndcn att den rörliga krediten hos riksgäldskontoret på 120 milj. kr. får kvarstå även under regleringsåret 1979/80. Krediten bör enligt nämnden. i den mån inflytande införselavgifter inte står till förfogande. kunna användas för ändamål inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Enligt nämnden torde dock krediten inte få användas för finansiering av den del av utbyteshandeln med kött och fläsk som avser andra länder än de s.k. öststaterna.

Fördelningsplanen för regleringsåret 1979/80 föreslås av jordbruks- nämnden uppta samma belopp som för regleringåret 1978/79. dvs. 2672 milj. kr. med tillägg av inflytande avgifter för fodermedelsimporten beräk- nade till 155 milj. kr. Beloppet inom fördelningsplanen beräknas sålunda till 4222 milj. kr. Med hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte varit möjligt för nämnden att nu lägga fram en fullständig plan för fördelningen av det preliminärt beräknade beloppet. Jordbruksnämnden avser att återkomma med ett utförligare förslag till preliminär fördelning efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen i samband med förslag till avgiftsändringar fr.o.m. den 1 juli 1979.

Jordbruksnämnden föreslår att den liksom hittills. efter hörande av de båda delegationema. bör fåjämka delbeloppen mellan de olika reglerings- föreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande. Vidare förutsätter nämnden att liksom hittills Svensk spannmålshandel får tillföras införselavgifter för viss s. k. utbytes- export av brödsäd samt att Sveriges oljeväxtintressenter får tillföras de av-

• Sida 22
•  Original

Prop. 1978/79: 208 22 giftsmedel som inflyter till följd av höjningar av avgiften för fettvaror som har ägt rum per den I juli l974 och senare.

Jordbruksnämnden har under regleringsåret 1978/79 bemyndigats att an- vända införselavgifter som inflyterutanförförde/ningspluncn till ett antal olika ändamål. För regleringsåret 1979/80 föreslås medel få tas i anspråk för samma ändamål och med belopp enligt följande uppställning (1000-tal kr.).

Utbyteshandel. kött och fläsk från öststatema l8000 Utbyteshandel. kött och fläsk. annan 50000 Pristillägg för får- och lammkött 14 500 Svensk matpotatiskontroll 5 425 Sveriges utsädesförening. potatisförädling 1 070 Sveriges potatisodlares riksförbund 2 050 Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande 475 Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde 300 Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare 4000 Stöd till odlingen av vallväxtfröer 4000 Stöd till biodlingen 300 Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter för ost 7 000 Summa 107 120

Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsåret 1978/79 av medel utanför fördelningsplanen lämnats bidrag med 965000 kr. för upp- lysningsverksamhet på matpotatisamrådm. För regleringsåret l979/80 har begärts höjning av detta belopp till ] 0l5 000 kr. på grund av ökade kostna- der.

Fr. o. m. regleringsåret 1977/78 har ersättning utgått till SMAKzs arbete med den officiella kvalitets/controller:. Regleringsåret 1978/79 var ersätt- ningen för kvalitetskontrollen 4 175000 kr. av medel utanför fördelnings- planen. För regleringsåret l979/80 har SMAK begärt höjning av detta be- lopp till 4410000 kr.

Yrkandena innebär en uppräkning med 5 % i förhållande till föregående år. Vidare har medlen för utvecklingsarbete räknats upp med 25 000 kr. till 50000 kr. Jordbruksnämnden och delegationema tillstyrker SMAK:s yr- kanden. Nämnden föreslår därför att SMAK av medel utanför fördelnings- planen tillförs erforderliga belopp för upplysningsarbetet och för den offi- ciella kontrollen med högst l015 000 kr. resp. högst 4410000 kr. I denna fråga har nämnden samrått med lantbruksstyrelsen.

Sveriges utsädesfirening. Svalöv. har för regleringsåret 1978/79 erhållit 1995 000 kr. för finansiering av föreningens patatisjörädlingsverksamhet. Denna verksamhet skall fr. o. m. är 1980 finansieras på annat sätt enligt av- tal mellan staten och lantbrukets organisationer. För andra halvåret 1979 begär föreningen ! 33l 000 kr. Dessutom begärs 585 000 kr. i pris- och löne- kompensation för regleringsåren 1976/77—1978/79 och 471000 kr. i till- läggsanslag för regleringsåret 1978/79.

Jordbruksnämnden och de båda delegationema tillstyrker en uppräkning

• Sida 23
•  Original

I») "J

Prop. 1978/79: 208

av anslaget för ökade löne— och driftskostnader med 7%. Det föreslås där- för att bidrag till utsädesföreningen för potatisförädlingsverksamhet andra halvåret 1979 får utgå med | 070000 kr. av införselavgiftsmedel som infly- ter utanför fördelningsplanen.

Sveriges potatisodlares riksförbund har för regleringsåret l978/79 erhål- lit ett belopp av [950000 kr. för förbundets verksamhet med ef 'ektivise- ring av mat/mtutisodlingen. För regleringsåret 1979/80 begärs en ökning av nämnda belopp med högst 350 000 kr. Av de tillförda medlen förbrukas normalt ca 45 % för instruktörsverksamhet och 55% för forskningsända- mål på matpotatisområdet. Nämnden och delegationema tillstyrker en uppräkning av anslaget med 5 % till 2050 000 kr. I denna fråga har nämn— den samrått med lantbruksstyrelsen.

Jordbruksnämnden har bemyndigande att ta i anspråk avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödare av den del av priset för inhemskt foder för minkuppfödning som är hänförlig till inför- selavgiftema på fodermedel. Nämnden hemställer att för regleringsåret 1979/80 få disponera oförändrat högst 4 milj. kr. av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för ändamålet.

I fråga om stödet till odlingen av vallväxtfrö föreslås ett oförändrat be- lopp av 4 milj. kr. Angående den tekniska utformningen av stödet avser nämnden att återkomma.

Tillfonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under reglerings- året 1978/79 förts 600000 kr., varav hälften inom och hälften utanför för- delningsplanen. Lantbruksstyrelsen har under hand föreslagit att fonden under regleringsåret 1979/80 skall tillföras oförändrat 600000 kr., vilket jordbruksnämndcn och delegationema tillstyrker. Halva beloppet. 300000 kr.. föreslås få tas av medel utanför fördelningsplanen.

Den största förändringen i förhållande till tidigare år föreslås beträffande posten restitution av införselavgifter för styrkningsdetaljer av kött och fläsk samtför ()st, där en uppräkning föreslås med 2 milj. kr. Höjningen är motiverad av det rådande marknadsläget för dessa varor.

Jordbruksnämndens förslag innebär för regleringsåret 1979/80 ett under- skott på 49.3 milj. kr. Medel för utbyteshandeln med kött och fläsk avseen- de andra länder än öststaterna får emellertid endast betalas ut i den mån in- förselavgifter finns tillgängliga. Detta innebär enligt nämnden att 0.7 milj. kr. får användas för detta ändamål.

3.3. Sockerregleringen

] enlighet med riksdagens beslut om nya riktlinjer för jordbrukspoliti- ken, m.m. skall betprisets nivå avvägas med beaktande av kostnadsut- vecklingen inom den inhemska odlingen och priserna på övriga vegetabili- er. Nivån på sockerindustrins ersättning för sockerframställningen skal] av

• Sida 24
•  Original

Prop. 1978/79: 208 24

jordbruksnämndcn analyseras med hjälp av särskild expertis. Vid bestäm- ningen av de svenska priserna skall dock förhållandena inom EG analyse- ras.

Sockerbetsarealen skall avpassas så att den vid normalskörd ger ett im- portutrymme av 10— 15% av Sveriges totala sockerkonsumtion. Om detta på grund av ökande arealavkastning eller vikande konsumtion skulle leda till en minskning av arealen. får denna minskning inte inskränka socker- betsodlingen på Öland och Gotland. där odlingen bedöms ha störst bety- delse från sysselsättningssynpunkt.

Jordbruksnämnden har i enlighet med riksdagsbeslutet dels analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen. dels med bistånd av särskild exper- tis från SPK granskat Svenska sockerfabriks AB:s ekonomi och kostnads— utveckling. Vidare har konsumtionens storlek och utveckling analyserats. Utvecklingen inom EG har belysts. En normerad totalkalkyl över kost- naderna i sockerbetsodlingen och en produktionsmedelsprisindex för od- lingen har utarbetats. Jordbruksnämnden framhåller att arbetsmarknads- styrelsen (AMS) har upprättat en samhällsekonomisk kalkyl över följderna av en nedläggning av Karpalund.

Med betodlarna har nämnden och konsumentdelegationen överenskom- mit om en treårig prisregleringsperiod omfattande tiden den 1 juli 1979— den 30juni 1982. Nämnden har vidare i samförstånd med konsumentdele- gationen lagt fram förslag om prisregleringen för socker för tiden den 1 juli 1979—den 30 juni 1980. Förslaget har inte biträtts av Svenska sockerfa- briks AB.

Areal och area/bidrag

Jordbruksnämnden framhåller att sockerkonsumtionen under 1970-talet har varit i genomsnitt 341000 ton per år. År 1977 minskade den till 327000 ton och år 1978 uppgick den till ca 330000 ton. Med hänsyn till nedgången av sockerkonsumtionen minskades den överenskomna betarealen år 1978

från 53000 ha till 52 000 ha. För år 1979 föreslås en areal på 51 500 ha. Er- forderligajusteringar av arealen bör under perioden göras i små steg. Lik- som föregående år bör enligt förslaget skärpta sanktioner vidtas vid över- odling.

Nämnden anför att sockerbetsarealen inom Mörbylångabrukets upptag- ningsområde under de senaste åren har varit i stort sett konstant. På Got— land har betarealen minskat alltsedan år 1974. Mot bakgrund härav föreslår nämnden att arealbidraget för 1979 års areal till odlarna inom Mörbylånga- brukets upptagningsområde bör utgå oförändrat med 400 kr. per kontrak- terad ha. medan bidraget till odlarna på Gotland bör höjas till 500 kr. per ha. Bidragets storlek bör kunna omprövas varje år. I de fall arealen vid arealkontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade-. bör bidraget ut- gå efter den uppmätta arealen.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1978/79: 208 ' 25

Knmpensvttimr till betodlarna

Jordbruksnämnden föreslår att sockerbetsodlama under den treåriga prisregleringsperioden bör få en årligen fastställd kompensation för ök- ningen av produktionsmedelspriserna samt i princip samma inkomstfölj- samhet som tillerkännsjordbruket i övrigt. Kompensationen för ökningen av produktionsmedelspriserna bör räknas fram med utgångspunkt i de del- index som ingåri produktionsmedelsprisindex för jordbruket i övrigt. Vid sammanvägningen av indextalen för de olika delposterna bör kostnadsan- delarna enligt en av jordbruksnämndcn upprättad normalkalkyl för socker- betsodlingen användas som vikter. Denna index multipliceras sedan med totala-kostnadsvolymen för förnödenheter. tjänster. kapital och lejt arbete i sockerbetsodlingen.

Kostnadskompensationen för regleringsåret 1979/80 blir enligt dessa regler 23 305 000 kr. Från detta belopp bör enligt förslaget dras den merin— täkt som odlama har erhållit under år 1978 genom att sockerbolaget har höjt ersättningen för den betmassa som bolaget har köpt av odlarna. Belop- pet minskar då med 730000 kr. till 22 575000 kr.

Jordbruksnämnden framhåller att jordbruket i övrigt trnder år 1978 har erhållit en ökning av inkomstema för eget arbete och kapital med 1.6 %. Betodlama föreslås i princip få lika stor procentuell ökning av arbets- och kapitalinkomsterna i betodlingen som tillerkännsjordbruket i övrigt. Med hänsyn till den relativt sett höga lönsamheten i sockerbetsodlingen har emellertid betodlarna accepterat att inget särskilt inkomsttillägg bör utgå för 1979 års skörd.

Grundpriset för 1979 års betskörd bör enligt förslaget höjas med 0.98 kr. per 100 kg betor med en sockerhalt av 16 %. vilket motsvarar en partipris- höjning för socker med 7.70 kr. per 100 kg.

K OSIlladSkt.)l71pL'llSllff0/l till Svenska sockerfabriks AB för regleringsåret 1979/80

Jordbruksnämnden föreslår att Svenska sockerfabriks AB tillerkänns 20.0 milj. kr. som kompensation för inträffade kostnadsökningar inom strösockertillverkning och förpackning av strösocker. Förslaget har som tidigare nämnts inte biträtts av sockerbolaget. Vid bestämningen av belop- pet har delade meningar förelegat främst i fråga om hur produktivitetsut- vecklingen. lönekostnadsökningen och avskrivningskostnadema skall be- aktas. Hänsyn har enligt nämnden tagits till resultatet av den ej reglerade verksamheten. Kostnadskompensationen om 20 milj. kr. motsvarar enligt nämnden en höjning av strösockerpriset med 6.81 kr. per 100 kg. Tillsam- mans medför de föreslagna ökningarna av betpriset och bolagets andel av partipriset på socker att det senare stiger med sammanlagt 14,51 kr. per 100 kg eller med 5.8% till 265.55 kr. per 100 kg.

Enligt förslaget bör verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv lämnas utan- för prisregleringen utom vad avser konsumentförpackningen av strösocker

• Sida 26
•  Original

Prop. 1978/79: 208 26

och marginalen för raffinering av importerat råsocker. Detta innebär att bl. a. bitsocker och sirapstillverkningen lämnas utanför regleringen. Även fodertillverkningen lämnas utanför sockerregleringen men nämnden förbe- håller sig rätten att inför kommande regleringsperiod beakta utfallet av densamma. Nämnden framhåller att samtliga områden som faller utanför sockerprisregleringen dock omfattas av SPK:s prisövervakning.

Förslaget innebär vidare att för merkostnader vid ö-bruken tillerkänns sockerbolaget dels 2.80 kr. per 100 kg socker. vilket vid normal produk- tionsvolym blir 8.2 milj. kr.. dels 4.3 milj. kr. ur sockerregleringsfonden. ] kostnadskompensationen om 20 milj. kr. ingår även viss ökad ersättning för ö—bruken. Den totala ersättningen för merkostnaderna vid ö-bruken blir därför 13.2 milj. kr.

Nämnden föreslår vidare att ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker höjs procentuellt lika mycket som inom EG.

Vid väsentliga förändringar i priset på eldningsolja bör enligt förslaget överläggningar få påkallas.

Sammanfattning avjardbruksnämndensförslag till regleringsåtgärderji'ir regleringsåret 1979/80

Jordbruksnämndens förslag för perioden den 1 juli 1979—den 30 juni 1980 har till alla delar biträtts av konsumentdelegationen. Sveriges betod- lares centralförening har accepterat förslaget ide delar det rör betodlarnas villkor. Svenska sockerfabriks AB har godtagit förslaget om arealens stor- lek år 1979. I övrigt har bolaget inte accepterat förslaget i vad avser bola- gets villkor. Förslaget kan sammanfattas i följande punkter.

1. Sockerbetsarealen för 1979 års odling bör uppgå till 51 500 ha. Erfor- derlig kvotering av odlingen bör inte utan nämndens medgivande drabba de områden som normalt levererar betor till ö—bruken.

2. Priset på sockerbetor bör uppgå till 17.90 kr. per 100 kg betor med en sockerhalt av 16%.

3. Till de odlare i Småland och Blekinge samt på Öland som levererar betor till bruket i Mörbylånga bör liksom föregående år utgå ett arealbidrag av 400 kr. per ha kontrakterad areal. Till odlare på Gotland föreslås bidra- get höjt till 500 kr. per ha. I de fall arealen vid arealkontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade. bör bidraget utgå efter den uppmätta area- len. Bidraget bör finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

4. Sockerbolagets nettopris för baskvaliteten i sortimentet. strösocker K 5 i säck om 50 kg. bör vara 265,55 kr. per 100 kg.

5. Den nuvarande prisspänningen i förhållande till baskvaliteten bör gäl- la för återstoden av det prisreglerade sortimentet även under regleringsåret 1979/80.

6. Gränsskyddet för socker bör utgöras av en införselavgift som tas ut för importerade kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset un-

• Sida 27
•  Original

Prop. 1978/79: 208 f_. .. 27

derstiger det fastställda avräkningspriset på socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör liksom hittills tillföras sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris på färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot- notering för vitsocker. Denna notering bör ökas med 8.10 kr. per 100 kg. motsvarande dels kostnader för frakt m.m. till svensk hamn och dels kor- rigeringar för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Paris-noteringen avser. Som mått på världsmarknadspriset på rå- socker bör gälla den nominella London-noteringen på råsocker. Båda note- ringarna bör omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller no- teringsdagen.

Införselavgiften för färdigt socker bör utgöra skillnaden mellan socker- bolagets nettopris enligt punkt 4 och världsmarknadspriset på färdigt soc- ker. mätt på nyss angivet sätt.

lnförselavgiften för råsocker bör anpassas så att svensk raffineringsin- dustri, som köper in råsocker till gällande London-notering och säljer den raffinerade varan till sockerbolagets nettopris enligt punkt 4, erhåller en ersättning för raffineringen som inkl. ersättning för säckkostnader och viss utfrakt samt lagringsbidrag uppgår till 39.96 kr. per 100 kg raffinad jämte eventUella höjningar (i procent) av motsvarande ersättningar inom EG. Ratiineringen bör härvid förutsättas medföra ett svinn om 8%.

lnförselavgiftema bör i princip justeras en gång varje månad samt dess- utom vid större variationer i de utländska noteringarna.

7. Då världsmarknadspriset för färdigt socker överstiger sockerbolagets nettopris enligt punkt 4 börjordbruksnämnden få ta ut en försäljningsavgift på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska parti- priset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De in- samlade medlen bör användas för att subventionera sockerimporten. Under sådana perioder bör ersättningen för sockerbolagets raffinerings- verksamhet regleras enligt den s.k. garantiregeln. Denna innebär att man halvårsvis i efterhand gör en avräkning som beaktar skillnaden mellan de genomsnittliga världsmarknadspriserna på färdigt socker enligt Paris-note- ringen och råsocker enligt London—noteringen. Skillnaden mellan dessa noteringar bör i princip ge utrymme för raffineringssvinn. raffineringser- sättning och lagringsbidrag. Om den utvunna ersättningen för raffineringen avviker från det åsyftade värdet. bör avräkning kunna ske mellan socker- bolaget och regleringsfonden.

8. Sockerregleringsfonden bör liksom hittills bekosta dels fraktsubven- tioneringen till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. samt dels fältmätning i erforderlig utsträckning av den svenska socker- betsarealen. Fonden bör dessutom finansiera dels arealbidraget till de od- lare som i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till ö-bruken till en beräknad kostnad av 3.5—4.0 milj. kr., dels den ersättning om 4.3 milj. kr. som bör utgå för sockerbolagets merkostnader för driften vid dessa bruk.

9. Föreslagna prisändringar bör i princip gälla fr.o.m. ingången av ett

• Sida 28
•  Original

Prop. l978/79: 208 28

regleringsår. När det gäller socker har erfarenheten visat att kännedom om prishöjningar resulterar i forcerade inköp under tiden närmast före höj- ningen och motsvarande starka nedgång i inköpen under tiden närmast därefter. Jordbruksnämnden begär därför ett bemyndigande att medge att prisändringarna fördelas i tiden på ett sådant sätt. att minsta möjliga stör- ning uppstår pä marknaden. Systemet bör utformas så att varken socker- bolaget eller dess kunder kalkylmässigt gör någon vinst eller förlust.

10. Utvecklingen av skörd och världsmarknadspris kan bli sådan att sockerregleringsfondens intäkter blir otillräckliga. [ sådant fall är det ange- läget att kreditmöjligheter står öppna. På grund härav föreslås att den rörli- ga kredit hos riksgäldskontoret som nämnden äger disponera liksom hittills får anlitas även för ifrågavarande ändamål.

4. Svenska sockerfabriks AB:s skrivelse rörande sockerregleringen

Sockerbolaget har i särskild skrivelse till regeringen närmare motiverat varför det inte ansett sig kunna tillstyrka det förslag som framlagts beträf- fande sockerindustrins ersättning. Bolaget erinrar om att det i samband med jordbruksnämndensförslag till ersättning för regleringsåret 1978/79 framhöll att de tillerkända villkoren vid normalskörd var otillräckliga för att åstadkomma ett rörelseöverskott som täckte erforderliga ersättningsan- skaffningar. Bolaget förutsatte därvid att denna fråga fick ägnas särskild uppmärksamhet i samband med den fortsatta regleringen fr.o.m. regle- ringsåret 1979/80. Då uppgörelsen för regleringsåret 1978/79 hade karaktä— ren av ett provisorium ville man emellertid inte då motsätta sigjordbruks- nämndens förslag. Till årets överläggningar har också ett omfattande ma- terial framtagits i olika frågor. Bolaget anser dock att detta inte gav en till- räckligt säker grund för en mer långsiktig ekonomisk reglering.

Den främsta orsaken till att sockerindustrins villkor inte kan anses till- fredsställande är enligt bolaget att någon omräkning av ersättningen inte skedde för krondevalveringen under år 1977. I tidigare sockerregleringar hade genomförda krondevalveringar regleras-fro. m. nästpåföljande av- talsperiod/avtalsår.

Genom den uteblivna omräkningen för 1977 års kronkursändring kom enligt bolaget den svenska sockerindustrin inte att bli delaktig av den ef- fekt som devalveringen syftade till. nämligen att motväga det jämfört med omvärlden höga kostnadsläget. Bolaget framhåller att den svenska socker- industrin samtidigt som dess kostnadsläge är högre har en sämre struktur och kortare utnyttjandetid än vad som i allmänhet gäller för EG. Bolaget anser därför att ersättningen till svensk sockerindustri i varje fall inte bör vara lägre än i EG. Bolaget framhåller att den svenska ersättningen är ca 10 öre lägre per kg jämfört med EG. vilket motsvarar ca 30 milj. kr.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1978/79: 208 29

Sockerbolaget anför vidare att i det regleringssystem som gällde före FIG-anpassningen utgick man från att sockerindustrin. sedan de löpande kostnaderna för verksamheten inkl. avskrivningar/investeringar täckts. även skulle ge ett visst resultat till skatter och förräntning av i rörelsen ar- betande kapital. Bolaget anser det nödvändigt att ett lönsamhetsmätt också formuleras för det system som nu avses gälla för sockerindustrin. Bolaget har för sin del angett att ett lägsta överskott för hela verksamheten före av- skrivningar vid normalskörd bör vara 125 milj. kr.

Då avskrivningarna/investeringarna i dagens prisnivå enligt bolaget nor- malt beräknas till 85 milj. kr. ger detta ca 40 milj. kr. till skatter och kapi- talränta räknat totalt för bolaget. dvs. inkl. fodermedelssidan etc. Bolaget beräknar med utgångspunkt i nu aktuella förhållanden att verksamheten vid normala betingelser ger ett totalt rörelseöverskott före avskrivningar på ca 100 milj. kr. Bolaget anför att man i samband med årets överläggning— ar framfört att man självt, för att nå det erforderliga överskottet av 125 milj. kr.. skulle kunna åstadkomma en sådan resultatförbättring dels ge- nom strukturell rationalisering — nedläggning av Karpalunds sockerbruk — dels genom åtgärder på raffinaderisidan. Bolaget framhåller att jord- bruksnämnden inte tagit ställning till kravet på denna resultatförbättring.

Sockerbolaget anför vidare att en förutsättning för att den eftersträvade resultatförbättringen på sikt skall kunna uppnås är att bolaget som de nya riktlinjerna anger får ersättning för uppkomna kostnadsstegringar. Bolaget har beräknat den ej täckta delen av kostnadsstegringcn under reglerings- året 1978/79 till ca 6 milj. kr.

Bolaget anför att man i samband med årets överläggningar redovisat be- räkningar. varav framgår att kostnadsstegringarna inkl. skatter och kapi- talränta för betbruksdelen uppgår till 27 milj. kr. Enligt bolaget innebär detta. om man bortser från de problem som kan komma att uppstå för att kompensera kostnadsstegringen inom den ej reglerade sektorn. att jord— bruksnämndens förslag, 20 milj. kr.. innebär en prutning av ungefär sam— ma storlek som för regleringsåret 1978/79. Till detta kommer att kompen— sationsbeloppet enligt bolagets uppfattning utslagits på en för hög norm— skörd. Bolaget anser att normskörden bör vara 2—4 % lägre än den av nämnden använda.

Sockerbolaget anför vidare att SPKzs beräkningar synes bygga på prin- ciper som tillämpas för kortsiktig prisreglering. Även om jordbruksnämn- den lämnat de mer exakta beräkningarna åsido så kan det enligt bolaget sä- gas att nämnden följt dessa. vilket i första hand har inneburit att kraftiga prutningar gjorts av personalkostnaderna — bl. a. genom högt avdrag för produktivitetsökning — investeringskostnaderna samt av kostnaderna för kapitalränta och skatter. Bolaget framhåller att de kostnadsstegringar som man har på personalsidan. oavsett däri ingående komponenter, i dagens lä- ge är ofrånkomliga. Bolaget förstår därför inte hur vissa delar av lönesteg- ringen kan lämnas okompenserade och inte heller hur de skall finansieras om det inte kan ske genom högre intäkter.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1978/79: 208 30

Beträffande investeringar/avskrivningar är det enligt bolaget ovedersäg- ligt att man årligen har utgifter till sådant belopp att den begärda kompen- sationen måste anses rimlig. Även vad beträffar kapitalränta/skatter borde enligt bolaget en viss uppräkning vara motiverad med hänsyn till den fort- gående penningvärdeförsämringen.

Sockerbolaget anför att om det prutningsförfarande som jordbruks- nämndcn inlett skulle komma att bestå medför detta att resultatet trots vid- tagna effektiviseringsåtgärder kan komma att understiga det resultat om 100 milj. kr. före avskrivningar som av bolaget beräknas som normalt i dagsläget.

Bolaget anser att nämnden inte angett motiven för sin inställning i soc- kerindustrins ersättningsfråga men att nämnden synes ha tagit intryck av de analyser beträffande bolagets ekonomi som utförts av SPK. Bolaget framhåller att det för sin del på väsentliga punkter inte kunnat acceptera SPKzs beräkningar.

Sockerbolaget anser attjordbruksnämnden i det framlagda förslaget om ersättning till sockerindustrin för regleringsåret 1979/80 inte till fullo tagit hänsyn till de av riksdagen fastställda principerna om beaktande av den in- hemska kostnadsutvecklingen resp. om analys av förhållandena inom EG. Bolaget anhåller därför om att sådana anstalter träffas som ger erforderliga ekonomiska ramar för att den svenska sockerindustrin skall kunna drivas under rimliga förutsättningar.

Bolaget förutsätter slutligen att den särskilda passus i nämndens förslag som lyder "vid väsentliga förändringar i priset på eldningsolja får över- läggningar påkallas" lämnar möjlighet att redan från det nya prisregle- ringsårets ingång genom sockerpriset finansiera oljeanskaffning vid den högre prisnivå som kan komma att föreligga.

5. Karpalunds sockerbruk

Som jag i det föregående nämnt uppdrog regeringen den 5 oktober 1978 åt jordbruksnämnden att vid analys av sockertillverkningens strukturella och ekonomiska förhållanden särskilt undersöka förhållandena vid soc- kerbruket i Karpalund. eftersom sockerbolaget aktualiserat frågan om nedläggning av bruket.

Jordbruksnämnden har med anledning härav inhämtat yttranden från Svenska fabriksarbetareförbundet. Sveriges betodlares centralförening och AMS. Kristianstads kommun har utgivit en ”vitbok" rörande Karpa- lunds sockerbruk. vilken bilagts nämndens skrivelse. Jordbruksnämnden har i sin skrivelse redovisat de olika ståndpunkter som framkommit och framhåller därvid följande.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1978/79: 208 31

Soc'kr'rbolaget önskar lägga ned Karpalund efter 1979 års kampanj. Bola- get har beräknat de långsiktiga företagsekonomiska vinsterna av en ned- läggning av Karpalund till 15 milj. kr. per år. Bolagets kalkyl har granskats av experter från SPK som med utgångspunkt i de förutsättningar som upp- ställts i bolagets kalkyl inte funnit anledning tilljusteringar. Sockerbolaget har räknat med att även om Karpalund läggs ned. kommer nuvarande od- ling inom brukets upptagningsområde att i stort sett finnas kvar. Sockerbo- laget har enligt uppgift erbjudit de anställda vid bruket fortsatt anställning inom Cardokoncernen. Bolaget önskar ett snabbt besked av statsmakterna i fråga om nedläggningen av bruket i Karpalund.

Svenska fabriksarbetardörbundet anser att det inte finns någon grund att tro att någon av förbundets medlemmar skulle vara hjälpt av sockerbo- lagets erbjudande om arbete vid andra arbetsplatser inom bolaget eller Cardokoncernen. Dagliga långpendlingar under de villkor som ges av skift- arbete anses skapa sådana påfrestningar att den lösningen får betraktas som utesluten. För så gott som alla innebär en flyttning mycket stora so- ciala och ekonomiska problem på grund av bl.a. familjeförhållandena. Förbundet ifrågasätter också sockerbolagets synpunkt att huvuddelen av Karpalundsbrukets betareal kan tillföras andra bruk. Detta skulle nämli- gen förlänga kampanjtiden som redan anses vara mycket långt utdragen och följden skulle enligt förbundet bli en allvarlig kollision med storhelger- na vid jul och nyår. Fabriksarbetareförbundet avvisar därför bestämt en nedläggning av sockerbruket i Karpalund.

Sveriges betodlares centralförening framhåller bl. a. sockerbetsodling- ens stora betydelse för såväl växtodlingen som animalieproduktionen i bygden. Föreningen framhåller i sin skrivelse bl.a. att en nedläggning av bruket i Karpalund inte får inskränka rätten att odla sockerbetor i det be- rörda området. eftersom en sådan inskränkning allvarligt skulle påverka bl. a. animalieproduktionen. En nedläggning får enligt föreningen inte hel— ler medföra att det reella betpriset för odlarna i området sänks. En ned- läggning måste därtill åtföljas av övergångsbestämmelser beträffande om— ställningsersättning. så att underlaget för avskrivningar på gjorda investe- ringar i specialmaskiner och transportfordon m.m. inte försämras. samt kombineras med åtgärder fråksgckerbolagets sida för att förhindra en kampanjförlängning.

Jordbruksnämnden framhåller vidare att expertis från AMS har gjort en samhällsekonomisk analys av konsekvenserna av en nedläggning. Härav framgår att nuvärdet av den samhällsekonomiska vinsten av en nedlägg- ning under de första fyra åren efter en nedläggning uppgår sammantaget till ca 30 milj. kr. Experterna framhåller att samhällsekonomiska kalkyler av detta slag är förknippade med stora svårigheter, varför resultatet bör ses enbart som en grov skattning. Det har inte varit möjligt att beakta de förde- lar som de anställda förknippar med att få ha kvar sina arbeten på hemor- ten.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1978/79: 208 32

Nämnden anför vidare att enligt uppgift från sockerbolaget förlängs kampanjtiden vid övriga bruk i Skåne med åtta dygn (vid 51500 ha) vid en nedläggning av bruket i Karpalund. Denna kampanjförlängning bedöms av bolaget som tekniskt möjlig men den leder till att kampanjen oftare än nu kommer att behöva sträckas ut överjulhelgen.

Enligt nämnden har de överläggande parterna övervägt olika konse- kvenser av en nedläggning av Karpalunds sockerbruk. Jordbruksnämnden framhåller att den i första hand har att bevaka utvecklingen av livsmedels- priserna. livsrnedelsproduktionen under fredstid och livsmedelsberedska- pen. Vad beträffar livsmedelsproduktionen i fredstid och beredskapen in- för tänkbara kriser gör nämnden den bedömningen att en nedläggning av bruket i Karpalund ur dessa båda aspekter inte har några påtagligt negativa konsekvenser. För konsumentema torde en nedläggning av Karpalund. så- vitt nu kan bedömas. enligt nämnden medföra att prishöjningar på socker kan något begränsas.

Enligt jordbruksnämndens mening bör. vid sidan av ovannämnda om- ständigheter samt av företaget redovisade företagsekonomiska aspekter. frågan om en nedläggning av bruket främst avgöras frän sysselsättningspo— litiska. regionalpolitiska och allmänekonomiska utgångspunkter. Med hän- syn till att sysselsättnings- och regionalpolitiska frågor faller utanför nämn- dens verksamhetsområde anser nämnden att den övergripande prövningen bör göras av regeringen.

Om en nedläggning sker. avser nämnden bl. a. att ta upp frågan om kön- sumenternas andel av rationaliseringsvinsten vid överläggningarna om 1980/81 års sockerpriser. Om driften vid Karpalund fortsätter efter 1979

års kampanj. anser nämnden och konsumentdelegationen mot bakgrund av det sagda att bolagets kostnader härför inte bör belasta sockerpriserna.

Nämnden framhåller att den kostnadskompensation till sockerbolaget för regleringsåret 1979/80 som nämnden föreslår inte påverkas av en ned- läggning av Karpalunds bruk eftersom bruket är i drift under 1979 års kam- panj.

6. Livsmedelssubventionernas effekter

Jordbruksnämnden har fortsatt sitt arbete med att kartlägga och analyse- ra livsmedelssubventionernas effekter för staten. konsumenterna ochjord- bruket. Nämnden har den 14 februari 1979 till regeringen överlämnat en rapport rörande detta arbete. Av nämndens'rapport framgår bl. a. följande.

Under perioden 1968— 1972 höjdes den allmänna prisnivån med i genom- snitt ca 4 % per år. För åren 1972—1978 var motsvarande höjning 9 %. För jordbruksprisreglerade varor var prisökningen i genomsnitt 5 % per år för

• Sida 33
•  Original

Prop. 1978/79: 208 33

åren 1968—1972. Genom subventionerna begränsades prisstegringen för dessa varor under åren 1972— 1976 till 6 %- pcr år. medan prisökningen för åren 1976—1978 uppgick till i genomsnitt 9 % per år.

De disponibla inkomsterna ökade under åren 1972— 1976 med närmare 70 %. På grund av den kraftiga allmänna prisstegringen under dessa år be- gränsades den reala inkomstökningen till 18 %. Detta var en bättre in- komstutveckling än för åren 1968—1972 då den blev endast 5 %. För åren 1976—1978 beräknas de reala disponibla inkomsterna ha minskat något.

Genom subventionerna har konsumtionens värde av de subventionerade varorna i förhållande till den totala privata konsumtionen minskat från i ge- nomsnitt 8.2 % för åren 1968— 1972 till 7.5 %- åren 1975—1978.

För samtliga subventionerade varor har konsumtionen ökat under 1970- talct till följd av dels subventionerna. dels den allmänna standardstegring- en. Samtidigt konstaterar nämnden att konsumtionen av övriga livsmedel har ökat eller åtminstone varit relativt stabil under dessa år. Inte för någon större produkt har konsumtionen uppvisat markant minskning.

Den ökade konsumtionen av livsmedel har också påverkat näringsinta- get. Sålunda har under åren 1972—1978 intaget av energi per person ökat med drygt 2 %. animaliskt protein med 16 %, vegetabiliskt protein med 2 % och fett med 5 %. Däremot har intaget av kolhydrater minskat med 3 %.

Ijordbruksnämndens rapport framhålls vidare att subventionerna har medfört att utvecklingen av konsumentprisindex inte varit så kraftig som den skulle ha varit i ett läge utan subventioner. För år 1978 skulle konsu- mentprisindex ha varit ca 1.4 % högre i ett läge utan subventioner. Mot- svarande siffra för livsmedelskomponenten i konsumentprisindex är ca 5.7 %.

Nämnden redovisar även subventionemas effekt på priset och på kön- sumtionen för olika produkter. Nämnden understryker att gjorda beräk- ningar resulterar i grova uppskattningar av subventionemas effekter på konsumtionen.

För konsumtionsmjölk har subventioneringen medfört en sänkning av konsumentpriset med 44 %- år 1978jämfört med ett läge utan subventioner. Trots den kraftiga subventioneringen beräknas konsumtionen till följd av subventionerna ha ökat med enbart 11 %, vilket enligt nämnden tyder på att mjölk är nästan helt okänslig för prisförändringar åtminstone vid de prisnivåer som studerats. För ost har subventionerna lett till en prissänk- ning på 11 % år 1977 jämfört med ett läge utan subventioner. Konsum- tionseffekten har emellertid uppgått till endast 5 %.

För fläsk har subventionerna medfört en sänkning av priset med ca 12 % år 1978jämfört med ett läge utan subventioner. Detta har enligt beräkning- arna medfört en konsumtionsökning med något mer än 3 %. För nöt- och kalvkött är prisändringen något större än för fläsk. Enligt beräkningarna tycks dessa produkter ha en större pris- och inkomstkänslighet än fläsk.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1978/79: 208 34

Subventionema bedöms ha medfört ca 61%: ökning av konsumtionen av nöt- och kalvkött.

Fjäderfä var inte subventionerat under åren 1973— 1975. Det reala priset sjönk med ca 9 % under denna period. Jämfört med t. ex. fläsk var prisut- vecklingen ogynnsammare från konsumentsynpunkt. Under år 1976 sjönk det reala priset på grund av subventioner på fjäderfä med ytterligare ca 3 %. Till följd av konkurrensen med annat kött har livsmedelssubventio- nerna i viss mån motverkat konsumtionsutvecklingen för fjäderfä. 1 ett lä- ge utan subventioner beräknas konsumtionen ha varit ca 1 % högre under åren 1974—1978.

Subventionemas effekter på konsumtionen framgår av nedanstående tablå.

Effekter av subventionerna på konsumtionen jämfört med ett läge utan subventioner (%)

År Produkt 1973 1974 ' 1975 1976 1977 1978 K-mjölk 3 8 l 1 l l l l l l Grädde () 0 0 —0,5 —0.5 —0.5 Ost - 1 3 4 5 5 5 Nöt- och kalvkött 0 5 7 7 6 6 Fläsk 2 4 5 4 3 ? Fjäderfä 0 —1 —1 —1 —1 — 1 Brödsäd —1 —2 —3 —3 —"6 —3

Nämnden framhåller vidare att konsumentemas ekonomi har påverkats av livsmedelssubventionerna dels genom att prisema på de subventionen - de varorna inte har ökat iden takt de skulle ha gjort i ett läge utan subven- tioner, dels genom att konsumtionen av subventionerade varor har ökat. Eftersom konsumtionen beräknas ha ökat till följd av subventionerna har konsumenternas utgifter för de studerade produkterna inte minskat med li- ka mycket som utbetalat subventionsbelopp. Skillnaden mellan det totala subventionsbeloppet och konsumenternas utgiftsminskning har gått till ti- digare led i marknadskedjan som ersättning för ökad inhemsk försäljning. För år 1978 beräknas konsumentemas minskade utgifter till 2 568 milj. kr.. medan utbetalda subventioner inkl. mcrvärdeskatt uppgår till ca 4223 milj. kr.

Jordbruksnämnden framhåller också att subventionerna har haft dels en inkomstomfördelande effekt mellan olika inkomstnivåer. dels en in- komstomfördclande effekt mellan familjer med olika antal barn. För lågin- komsttagare och barnfamiljer med medclinkomster uppstår positiva net- toeffekter av subventionema. medan huvudsakligen höginkomsttagare med och utan barn får negativa nettoeffekter.

I rapporten framhålls att den annorlunda konsumtionsutveckling som skulle ha förelegat i ett läge utan subventioner troligen skulle ha påverkat

• Sida 35
•  Original

Prop. 1978/79: 208 35

handelsutbytet. För mejeriprodukter skulle en sänkt konsumtionsnivå ha påverkat produktionen vid mcjeriema mot ökad produktion av handelsva- rorna smör och mjölkpulver. Den ökade exporten i ett läge utan subventio- ner skulle ha ökatjordbrukcts exportkostnadcr. vilka i sin tur skulle ha fått negativ inverkan på jordbrukamas avräkningspriser.

De lägre avräkningspriser som skulle ha gällt i ett läge utan subventioner skulle ha gjort produktionen ijordbrukarledet mindre lönsam. Effekten skulle ha blivit minskad produktion. 1 ett läge utan subventioner har be- dömts att produktionen av mjölk skulle ha varit ca 138 milj. kg eller 4 % lägre under år 1977 och for nöt- och kalvkött ca 1 milj. kg lägre. För fläsk har inte några effekter på produktionen kunnat konstateras. En minskning av produktionen skulle ha medfört ett minskat bidrag tilljordbrukarnas in— komster av eget arbete och eget kapital. Den totala nettoeffekten för jord- bruket av ökade exportkostnader och minskad produktion i ett läge utan subventioner har beräknats leda till en minskning av jordbrukarnas in- komster av eget arbete och eget kapital som uppgår till ca 200 milj. kr. i ge- nomsnitt per år under åren 1975—1977.

7. Föredragandens överväganden

7.1. Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker

Riksdagen beslöt som tidigare nämnts våren 1978 om reglering av priser- na på jordbruksprodukter. m.m. ( prop. 1977/78:154 .JoU 1977/78: 34. rskr 1977/781348). Förjordbruksprodukter utom sockerbetor och socker avsåg beslutet tiden den 1 juli 1978—den 30juni 1981 samt för sockerbetor och socker tiden den ljuli 1978—den 30juni 1979.

Enligt riksdagsbeslutet skall justeringar av mittpriser. prisgränser och införselavgifter för jordbruksprodukter. utom sockerbetor och socker. gö— ras dels halvårsvis den ljuli och den ljanuari på grundval av utvecklingen av kostnadema inom jordbruket och viss uppsamling och förädling. dels den 1 juli varje år för att nå följsamhet för jordbrukarnas inkomster till in- komstutvecklingen för andra bcfolkningsgrupper.

Som jag redovisat i det föregående har regeringen med stöd av riksda- gens bemyndigande fastställt införselavgiftcr m.m. för tiden fr.o.m. den 1 juli 1978 och tiden fr.o.m. den 1 januari 1979 efter förslag av statensjord- bruksnämnd. Fr.o.m. den ljuli 1978 tillfördesjordbruket och viss livsme- delsindustri 373 milj. kr. räknat per helt år. Kostnaderna för ett utbyggt so- cialförsäkringsskydd m.m.. 53 milj. kr.. täcktes med budgetmedel. Av res- terande belopp. 320 milj. kr.. togs 253 milj. kr. ut i form av pris- och av- giftshöjningar. Prishöjningen på konsumtionsmjölk subventionerades med 67 milj. kr. 1 detta belopp ingick även kostnaderna för införandet av ett en- hetligt partipris på mjölk i hela landet.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1978/79: 208 36

Det belopp som utgick tilljordbruket och viss förädlingsindustri fr. o. m. den 1 januari 1979 utgjorde 258 milj. kr. per helt år. Kostnadema för ut- byggt socialförsäkringsskydd. 30 milj. kr.. täcktes med budgetmedel. Äter- stoden togs ut i form av pris- och avgiftshöjningar.

Jag har i det föregående även redovisat de mittpriser. prisgränser och normalinförselavgifter som gäller fr.o.m. den 1 januari 1979 samt de fr.o.m. samma tidpunkt utgående livsmedelssubventionerna. Jag åter- kommer senare till beräkningen av kostnaderna för livsmedelssubventio— nema vid behandlingen av anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Jag övergår nu till att behandla vissa förslag av statensjordbruksnämnd rörande prisregleringen förjordbruksprodukter utom sockerbetor och soc- ker för tiden den ljuli 1979—den 30juni 1980.

Jordbruksnämnden har i uppdrag att se över vissa delar av prisregle- ringssystemet. bl. a. prisgränser och mittpriser. [ prop. 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter. m. m. anmäldes att nämnden har för avsikt att inkomma med förslag till ändring av nuvarande prisgräns- system m.m. Jag har i det föregående redovisat nämndens förslag till ett modifierat prisgränssystem för kött och fläsk. För riksdagens information vill jag nämna att regeringen bemyndigat jordbruksnämnden att fr.o.m. den 1 april 1979 försöksvis pröva det föreslagna prisgränssystemet. Jord- bruket har hittills tillerkänts särskild ersättning för prisstoppets verkningar till följd av världsmarknadsprisernas utveckling på vissa kött- och mejeri— varor. Det arbete som nu bedrivs för att minska avståndet mellan prisgrän- serna kan komma att påverka grunderna för denna ersättning. Jordbruks- nämnden bör därför även undersöka de tekniska och prismässiga konse— kvenserna av ett eventuellt borttagande av prisstoppsersättningen. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att ge nämnden ett sådant uppdrag.

1 enlighet med riksdagens beslut (_ prop. 1977/78: 19 . JoU 1977/78: 10, rskr 1977/78: 103 och prop. 1977/78:154 . JoU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 348) skall en styrning av animalieproduktionens utbyggnad ske genom ett system med differentierade avgifter inom fläsk- och äggproduktionen när pristryckande överskott föreligger. Regeringen har uppdragit åt jordbruks- nämnden att fastställa de differentierade avgifterna.

Jordbruksnämnden har som tidigare nämnts fr.o.m. den 1 januari 1979 infört ett system med differentierade avgifter inom äggproduktionen. Vad gäller differentierade produktionsavgifter på fläsk anmäler nämnden att det i samband med utarbetandet av ett sådant system visat sig att de admi- nistrativa svårigheterna har varit större än vad man kunnat förutse. Nämn- den arbetar vidare för att finna en tekniskt godtagbar lösning och avser att senare under år 1979 återkomma till regeringen i frågan.

Med anledning härav vill jag erinra om att i prop. 1977/78: 154 om regle- ring av priserna på jordbruksprodukter. m.m. har redovisats en skiss till ett avgiftssystem för Styrning av animalieproduktionens utbyggnad som

• Sida 37
•  Original

Prop. 1978/79: 208 37

jordbruksnämndcn utarbetat. 1 propositionen godtogs denna skiss och vidare framhölls att nämnden borde bedriva arbetet så att avgift om möjligt kunde börja tas ut den ljanuari 1979. Riksdagen lämnade förslaget utan er- inran. Som jag nyss nämnt har jordbruksnämndcn fr.o.m. den 1 januari 1979 börjat ta ut differentierade avgifter inom äggproduktionen. Jag anser att det är angeläget att arbetet med att ta fram ett effektivt fungerande sy- stem med differentierade avgifter inom lläskproduktionen bedrivs skynd- samt så att ett sådant system kan börja tillämpas vid pristryckande över- skott. Jag utgår från att systemet kan utformas på ett från både producent- och konsumentsynpunkt tillfredsställande sätt.

Jordbruksnämnden föreslår att vissa potatisprodukter överförs till jord- bruksprisregleringen fr. o. m. den 1 juli 1979 och att tullen för dessa pro- dukter avskaffas.

Nämndens förslag innebär att sådan torkad. dehydratiserad eller evapo- rerad potatis. hel. i bitar. skivad. krossad eller pulveriserad. men ej vidare beredd, som är hänförlig till tulltaxenr 07.04. överförs tilljordbruksprisreg- leringen så att möjlighet skapas att vid import tillämpa införselavgift i lik- het med vad som gäller i fråga om potatisprodukter (mjöl. gryn och flingor) hänförliga till nr 11.05. Avgift föreslås dock inte tas ut vid import från EFTA-ländema med hänsyn till existerande svenska åtaganden mot EFTA. Nu gällande tull på potatis hänförlig till tulltaxenr 07.04. om 25 kr. per 100 kg. föreslås samtidigt borttagen. Förslaget motiveras med att im- porten av ej jordbruksreglerade potatisprodukter under nr 07.04 (stat. nr 07.04.009') bedömts störande för den med dessa produkter konkurrerande svenska produktionen av potatisflingor hänförliga till nr 11.05 (stat. nr 11.05.000). Importen av produkter enligt detta nummer är tullfri men be- lagd med införselavgift (fr.o.m. den 1 juli 1978 293 kr. per 100 kg för mjöl och gryn samt 341 kr. per 100 kg för flingor).

Remissinstansema godtar_iordbruksnämndens förslag. Ävenjag biträder detta. Ett förslag till lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa har upprättats i samråd med chefen för handelsdepartementet. Förslaget inne- bär att tulltaxenr 07.04 delas upp på tre underpositioner. varvid potatis hänförs till position A. med tullfrihet. Vid utformningen av förslaget har även beaktats den ändring i förevarande tulltaxcnummer som har föresla- gits av regeringen i prop. 1978/79: 136 om trädgårdsnäringen. Vid riksda— gens prövning bör beaktas att det behövs en Iagteknisk samordning mellan förevarande lagförslag och det lagförslag som lagts fram i prop. 1978/79:136. Vidare har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering påjordbrukets områ- de. Förslaget innebär att potatis hänförlig till tulltaxenr 0704 införs i för- teckningen över de varor som avses i 2 & lagen. Härigenom skapas möjlig- het att vid import ta ut införselavgift för dessa produkter.

För riksdagens information har jag i det föregående redovisatjordbruks- nämndens synpunkter beträffande sådana konkurrensfrågor som samman-

• Sida 38
•  Original

Prop. 1978/79: 208 38

hänger med jordbruksprisregleringen. Dessa synpunkter föranleder ingen erinran från min sida.

7.2 Införselavgiftsmedel m. m.

Användningen av införselavgiftsmedel m.m. under regleringsåret 1977/78 framgår av den föregående redogörelsen, liksom också beräkning- en och den preliminäradispositionen avinförselavgiftsmedel m.m. som in- flyter under regleringsåret 1978/79. Jag har inte någon erinran mot vad som redovisats i detta sammanhang.

Jordbruksnämnden beräknar att det under regleringsåret 1979/80 infly- ter 480 milj. kr. i form av införselavgiftsmedel. varav 155 milj. kr. för fo- dermedel.

Jordbruksnämnden föreslår att jördelningsplum'n för regleringsåret 1979/80 bör omfatta 2672 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter som beräknas till 155 milj. kr. eller totalt 422,32 milj. kr. Jag biträder nämn- dens förslag.

Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling läg- ger nämnden inte fram någon fördelningsplan för det preliminärt beräkna- de beloppet. Nämnden bör återkomma med fullständigt förslag till prelimi- när fördelning i samband med förslaget till justering av införselavgifter m.m. fr.o.m. den ljuli 1979. Nämnden bör liksom tidigare, efter hörande av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. få jämka fördelningen av delbeloppen mellan de olika reglenngsf'öreningarna och även besluta om det belopp som kan komma att stå till nämndens för- fogande.

Jag har inget att erinra mot att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör som hittills Sveriges oljeväxtintressenter tillföras de avgiftsmedel som in- flyter till följd av de höjningar av avgifter för fettvaror som har ägt rum fr.o.m. den 1 juli 1974 eller som kan komma att ske.

Medelsbehovet under regleringsåret 1979/80 för de ändamål utanförjör- delningsplanwz som jag anger i det följande bör i första hand täckas av in- försclavgiftsmedel.

De införselavgifter som inflyter till följd av s.k. utbyteshandel med kött och fläsk har av nämnden beräknats komma att uppgå till 68 milj. kr. Av detta belopp skall 18'milj. kr.. som avser utbyteshandel med öststaterna. föras över till Svensk kötthandel. Återstående 50 milj. kr., som avser utby- teshandel med andra länder. skall föras över till Svensk kötthandel i enlig- het med de regler som gäller för regleringsåret 1978/79 och som jag har re- dovisat i det föregående.

Kostnaderna för pristillägg för får- och Iammkötr av 530 öre per kg be- strids under regleringsåret 1978/79 med 12 milj. kr. från anslaget Prisregle- rande åtgärder påjordbrukets område och med 14,5 milj. kr. av införselav-

• Sida 39
•  Original

Prop. 1978/79: 208 39

gif'tsmedel utanför fördelningsplanen. Jordbruksnämnden beräknar kost- naden för pristillägget till oförändrat 26,5 milj. kr. under regleringsåret 1979/80. Jag föreslår att pristillägget på får- och lammkött bekostas med 11 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och att resterande belopp. 15.5 milj. kr.. bekostas med införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Jag återkommer i det följande med den närmare motiveringen till detta förslag. Härutöver kan nämnas att regeringen har bemyndigat nämnden att under regleringsåret 1978/79. inom ramen för de medel som jordbruket erhåller som ersättning för prisstoppet på kött av andra djurslag. utbetala ett extra pristillägg av 11,5 milj. kr.

Till Svensk m:.ttpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsåret 1978/79 bidrag lämnats med 965 000 kr. för upplysningwerksamhet på matpotatis- mnrådet. För regleringsåret 1979/80 föreslås en höjning av beloppet till högst 1015000 kr. Ersättningen till SMAK för kantrall/wstnader i sam- band med kvalitetsmärkning av matpotatis föreslås höjd från 4175000 kr. till högst 4410000 kr. för regleringsåret 1979/80. Jag har inget att invända mot dessa förslag.

Till Sveriges utsädesförening har för regleringsåret 1978/79 lämnats bi- drag med 1 995 000 kr. för finansieringen av föreningens patatisförädlings- verksamhet. Då denna verksamhet fr. o. m. är 1980 skall finansieras på an- nat sätt föreslår nämnden att föreningen tillförs 1070000 kr. för verksam- heten under andra halvåret 1979.

Jag vill med anledning härav anföra följande. Regeringen har i prop. 1978/79: 130 om vissa åtgärder på växtförädlingsområdet m.m. lagt fram förslag rörande bl. a. det fortsatta statliga stödet till växtförädlingen. För- slaget innebär att en särskild växtförädlingsnämnd inrättas. För nämndens bidragsgivning föreslås att ett särskilt anslag anvisas. Statens nuvarande bidrag till växtförädlingen. alltså även den del som täcks av införselavgifts- medel utanför fördelningsplanen. sammanförs under det nya anslaget Bi- drag till växtförädling. Det bidrag som lämnats till Sveriges utsädesför- ening av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen kan därmed upp— höra fr.o.m. den 1 januari 1980. Jag biträder därför nämndens förslag. De införselaniftsmedel som härigenom frigörs bör användas för pristillägg på får- och lammkött. Jag återkommer till denna fråga under punkt 9 Anslags- frågor för budgetåret 1979/80.

Jordbruksnämnden föreslår att bidraget till Sveriges potatisodlares riks- förbund för dfektivisering av matporr!risar/lingen höjs från 1 950000 kr. till 2 050000 kr. för regleringsåret 1979/80. Jag har inget att erinra mot detta.

Vidare föreslås att nämnden under regleringsåret 1979/80 får disponera oförändrat högst 4 milj. kr. av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för återbäring till pälscljursuppfödare av den del av priset på inhemskt foder för pälsdjursuppfödning som är hänförlig till införselavgiftema på foderme- del. Jag biträder även detta förslag.

Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör tillföras oför- ändrat 475 000 kr. under regleringsåret 1979/80.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1978/79: 208 40

Bidraget för att begränsafraktkostnadernuför mjölk (n'/i grädde till vis- sa områden i de nordligaste länen bör utgå med 300000 kr. under regle- ringsåret 1979/80.

Liksom under innevarande regleringsår bör hela kostnaden av 4 milj. kr. för stöd till odlingen av i'alli'äxtfrt'i utgå av medel utanför fördelningspla- nen under regleringsåret 1979/80.

Tillfondt'n för kollektiva åtgärder inom biodlingen har ttnder reglerings- året 1978/79 förts 600000 kr., varav hälften inom och hälften utom fördel- ningsplanen. Jordbruksnämnden föreslår att motsvarande belopp skall ut- gå under regleringsåret 1979/80. Jag har inget att invända mot detta under förutsättning att halva beloppet anslås inom fördelningsplanen.

Kostnaderna för restitution av införselnvgiftcrjör styckningsdetaljer uv kött mrhfliisk samtfär ost beräknas av nämnden till 7 milj. kr. för regle- ringsåret 1979/80. Jag biträder även detta förslag.

Det förslag till fördelning av införselavgifter utom och inom fördelnings- planen som jag nu har lagt fram medför ett beräknat underskott i regle- ringsekonomin av 300000 kr.

Med hänsyn till ovissheten om den faktiska avgiftsuppbörden föreslår jordbruksnämndcn att den rörliga krediten på 120 milj. kr. får stå kvar även under regleringsåret 1979/80 och att den får användas för ändaMål inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Jag biträder förslaget. Det bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur kre- diten får utnyttjas.

Regeringen har med stöd av lagen (1967: 340) om prisreglering på jord- brukets område bemyndigat jordbruksnämndcn att under regleringsåret 1978/79 föreskriva att utförselavgift skall erläggas för bl.a. fläsk. Sådan avgift har också uttagits. Jag förordar nu att regeringen inhämtar riksda- gens bemyndigande att få använda de medel som influtit eller kommer att inflyta vid upptagande av utförselavgift till prisreglerande åtgärder påjord- brukets område.

7.3. Sockerregleringen

Jordbruksnämndens förslag till prisreglering på sockerbetor och socker för tiden efter den 30juni 1979 har utformats med utgångspunkt i riksda- gens beslut i anledning av proposition om nya riktlinjer förjordbrukspoliti- ken. m. m. ( prop. 1977/78: 19 . JoU 1977/78:10. rskr 1977/78:103). Förslaget innebär att nämnden och konsumentdelegationen med betodlama överens- kommit om en treårig prisregleringsperiod omfattande tiden den I juli 1979—den 30juni 1982. Areal och betpris skall dock fastställas för varje regleringsår efter överläggningar. Vad gäller ersättningen till Svenska soc- kerfabriks AB avser förslaget endast regleringsåret 1979/80. Jordbruks- nämndens förslag till sockerreglering för perioden den 1 juli 1979—den 30 juni 1980 har till alla delar biträtts av konsumentdelegationen. Sveriges

• Sida 41
•  Original

Prop. 1978/79: 208 41

betodlares centralförening har accepterat förslaget ide delar det rör betod- lamas villkor. Sockerbolaget har godtagit förslaget om arealen för år 1979. Bolaget har däremot inte accepterat förslaget vad gäller ersättningen till bo- laget.

Jordbruksnämnden föreslår att sockerbetsarcalen för 1979 års odling får uppgå till 51500 ha. Erforderliga kvoteringar bör enligt nämnden inte få drabba de områden som normalt levererar betor till bruken på Öland och Gotland. Nämnden föreslår vidare att arealbidraget för 1979 års areal bör utgå oförändrat med 400 kr. per kontrakterad ha till odlama inom Mörby- långabrukets upptagningsområde. medan bidraget till odlarna på Gotland bör höjas till 500 kr. per ha. 1 de fall arealen vid kontroll befinns vara mind- re än den kontrakterade föreslås bidraget utgå efter den uppmätta arealen.

Kastnadsktmipensationen till betodlarna har enligt förslaget beräknats till ca 22.6 milj. kr. för regleringsåret 1979/80. Med hänsyn till den relativt sett höga lönsamheten i sockerbetsodlingen har betodlarna accepterat att inget särskilt inkomsttillägg skall utgå för 1979 års skörd. Grundpriset för 1979 års betskörd bör därför enligt förslaget höjas med 0,98 kr. till 17,90 kr. per 100 kg betor med en sockerhalt av 16%.

Jag biträder nämndens förslag till sockerbetsareal. arealbidrag och kost- nadskompensation till betodlarna.

Vad gäller kosmadskompensationen till sockerbolaget har som jag tidi- gare nämnt förslaget inte biträtts av bolaget. Bolaget har i särskild skrivelse till regeringen närmare motiverat detta och anhåller att sådana anstalter träffas som ger erforderliga ekonomiska ramar för att den svenska socker- industrin skall kunna bedrivas under rimliga förutsättningar. Jordbruks- nämnden föreslår att bolaget tillerkänns 20 milj. kr. som kompensation för inträffade kostnadsökningar inom strösockertillverkningen och förpack- ning av strösocker. Förslaget innebär sålunda att specialsocker- och foder- tillverkningen lämnas utanför socketTegleringen men nämnden förbehåller sig rätten att inför kommande regleringsperiod beakta utfallet av fodertill- verkningen. Vid bestämningen av ersättningsbeloppet har delade meningar förelegat främst i fråga om hur produktivitetsutvecklingen, lönekostnads- ökningen och avskrivningskostnadema skall beaktas.

Jordbruksnämndens förslag innebär vidare att sockerbolaget tillerkänns en kompensation för merkostnader vid ö-bruken med totalt 13,2 milj. kr.

Den totala ersättningen, 20 milj. kr.. till sockerbolaget innebär enligt nämnden en höjning av strösockerpriset med 6.81 kr. per 100 kg. Tillsam- mans medför de föreslagna ökningarna av betpriset och sockerbolagets an- del av partipriset på socker att strösockerpriset stiger med sammanlagt 14,51 kr. per 100 kg till 265,55 kr. per 100 kg. Nämnden begär att få genom— föra prishöjningama på sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Nämnden föreslår vidare att ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker höjs procentuellt lika mycket som inom EG. Nämnden framhåller även att vid väsentliga förändringar i priset på eld- ningsolja får överläggningar påkallas.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1978/79: 208 42

Gränsskyddct föreslås liksom hittills utgöras av införselavgifter som tas ut på såväl råsocker som på färdigt socker och sockerprodukter. lnförsel- avgiften för sirap. sockerlösningar och sockerkulör bör liksom hittills motsvara avgiften för färdigt socker. varvid hänsyn bör tas till produktens sockerinnehåll. Om världsmarknadspriset på färdigt socker är högre än det inhemska priset föreslås att nämnden i likhet med nu gällande regler får ta ut en försäljningsavgift på allt socker som säljs inom landet. De därigenom influtna medlen bör användas för att i sådana lägen subventionera import av socker.

Soekerregleringsfondens intäkter utgörs av införselavgifter altemativt försäljningsavgifter. Från fonden föreslås liksom hittills få bestridas kost- naderna för dels fraktrabattering med 1.2 milj. kr.. dels fältmätning i erfor- derlig utsträckning av den svenska sockerbetsarealen. Från fonden före- slås dessutom kostnaderna för arealbidragen finansieras till en beräknad kostnad av 3.5—4 milj. kr. samt en viss del, 4,3 milj. kr.. av ersättningen till sockerbolaget för merkostnaden vid ö-bruken. Jordbruksnämnden föreslår att den rörliga kredit som nämnden äger disponera hos riksgälds- kontoret även får anlitas för ifrågavarande ändamål. om sockerreglerings- fondens intäkter blir otillräckliga.

Jag biträderjordbruksnämndens förslag till ersättning till sockerbolaget under regleringsåret 1979/80. Jag har i det föregående föreslagit att den rör- liga kredit på 120 milj. kr. som stått till regeringens förfogande för bl.a. än- damål inom sockerregleringen under regleringsåret 1978/79 bör få använ- das för samma ändamål även under regleringsåret 1979/80. Jag vill fram- hålla att detär önskvärt att man liksom förjordbruket i övrigt lyckas uppnå fleråriga överenskommelser även på sockerområdet. Förutsättningen för en flerårsuppgörelse är emellertid så vittjag kan finna att de överläggande parterna kan lösa de frågor i vilka delade meningar förelegat vid nu avslu- tade förhandlingar. Den av sockerbolaget framförda frågan om höjda olje- pn'ser synes enligt min mening kunna aktualiseras vid de överläggningar jordbruksnämnden erinrat om.

Jag har i det föregående redogjort för sockerbolagets planer att lägga ned sockerbruket i Karpalund efter 1979 års kampanj. Jag vill i denna fråga an- föra följande.

Regeringen har efter överläggningar med sockerbolaget och betodlarna träffat en överenskommelse som gör det möjligt att fortsätta med socker- tillverkning vid bruket även under 1980 och 1981 års kampanjer. Överens- kommelsen har träffats med förbehåll för riksdagens godkännande.

Parterna är överens om att de tekniska och ekonomiska möjligheterna att tillverka etanol ur sockerbetor inte är tillräckligt utredda. Det kan vara möjligt att i framtiden producera etanol ur sockerbetor. Staten bör genom bl.a. Svensk metanolutveckling AB utreda de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för en produktion av etanol ur sockerbetor och andra produkter. UtredningeN skall bedrivas så att utvärderingen kan vara klar

• Sida 43
•  Original

Prop. 1978/79: 208 43

under år 1980. Först efter det att denna utvärdering är klar kan ställning tas till frågan om fortsatt drift vid sockerbruket i Karpalund efter 1981 års kampanj.

Sockerbolaget har beräknat de långsiktiga företagsekonomiska vinster- na av en nedläggning av sockerbruket i Karpalund till 15 milj. kr. per år. Partema har kommit överens om att med lika stora delar bidra till att täcka viss del av merkostnaderna för en fortsatt drift av bruket. Överenskom- melsen innebär att bidrag lämnas under år 1980 med 10 milj. kr. och under år 1981 med 11 milj. kr. Var och en av de tre partema bidrar alltså med en tredjedel av dessa belopp.

Statens andel söm för regleringsåret 1980/81 uppgår till ca 3.3 milj. kr. och för regleringsåret 1981/82 till ca 3.7 milj. kr. bör enligt min mening be- stridas från sockerregleringsfonden. Jag förordar sålunda att regeringen in- hämtar riksdagens bemyndigande att godkänna den överenskommelse vars huvudsakliga innehålljag nu har redogjort för.

8. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels att antaga förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa. 2. lag om ändring i lagen ( 1967: 340) om prisreglering på jordbrukets områ— de. dels" att

L,.) . godkänna vad jag har förordat om prisregleringen påjordbruksproduk- ter utom sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1979— den 30juni 1980.

4. godkänna vad jag har förordat om grunderna för regleringen av priser m.m. på sockerbetor för tiden den 1 juli 1979—den 30juni 1982. . godkänna vad jag har förordat om regleringen av sockernäringen för ti— den den ljuli 1979—den 30juni 1980.

6. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsme- del. som inflyter under regleringsåret 1979/80 eller har influtit under ti- digare regleringsår.

7. medge att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till statensjordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel får under reglerings- året 1979/80 användas av regeringen eller. efter regeringens bestäm- mande. statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregle- ringen och regleringen av sockernäringen.

8. bemyndiga regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag

har förordat träffa avtal med Svenska sockerfabriks AB och Sveriges 'Jl

• Sida 44
•  Original

Prop. 1978/79: 208

44

betodlares centralförening angående fortsatt verksamhet vid sockerbru- ket i Karpalund.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

I fråga om anslagsberäkningar för budgetåret 1979/80 återkommer jag i nästa punkt.

1977/78 Utgift 1978/79 Anslag 1979/80 Förslag

3 5 12 043 682 3 666 000 000 3 837 000 000

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från an- slaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen samt pris- stoppsersättningen till jordbruket. Vidare utgår medel till låginkomstsats- ningen. avbytarverksamheten och andra sociala satsningar inom jordbru- ket samt medel som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördel- ningsplanen. Från anslaget bestrids även kostnaderna för prisutjämningen.

1978/79

Anslag Prisutjämning 180 000 000 Ersättning till följd av livsmedelssubventioner. prisstopp m. m. 3 200000000 Låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket 21700th00 Ersättning för införsel- avgiftsmedel utanför fördelningsplanen 67 000000 Särskilda undersökningar 670000

Summa (avrundad) 3666000000

Beräknad ändring 1979/ 80

Föred ra- ganden

Statensjord- bruksnämnd

+ 10000000 + 10000000

+ 100 000 000 + 80 000 000 + '83 000 000 + 83 000 000

— — 1 000000 + 109 000 —

+192000000 +l71000000

• Sida 45
•  Original

Prop. 1978/79: 208 45

Statens jordbruksnämnd

Från posten Prisutjämning bestrids kostnaderna för råvaruprisutjäm- ning till livsmedelsindustrin. Från posten utgår också kompensation för den kostnadsfördyring som tullskyddet på vissa fettvaror medför för livs- medelsindustrin och den tekniska industrin. För budgetåret 1979/80 beräk- nar nämnden kostnadema till sammanlagt 190 milj. kr.

Från posten Ersättning till följd av Iivsmvdalssubwntimwr. prisstopp m.m. bestrids kostnaderna för ersättning till jordbruket dels till följd av uteblivna införsel— och förmalningsavgiftshöjningar samt föreskrivna av- giftssänkningar på grund av livsmedelssubventionering och prisstopp. dels ersättning till jordbruket för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar på varor, vilkas priser annars skulle ha höjts till följd av stigande interna- tionella priser. För budgetåret 1978/79 har anslagsposten upptagits till 3200 milj. kr. Denna beräkning avser till större delen subventionerna på mejeri- och köttvaror.

Jordbruksnämnden beräknar — om prisstoppet kommer att gälla oför- ändrat samt om nuvarande subventioner och konsumtionsmönster består — ersättningsbeloppen för mejeri- och köttvaror till ca 3 100 milj. kr. för budgetåret 1979/80. [ beloppet inräknas kostnader för regional utjämning av partipriset på konsumtionsmjölk. Beloppet inrymmer också kostnader- na för broilerstödet med högst 20 milj. kr. Härtill kommer kostnaderna för den ålagda reduktionen av förmalningsavgifterna. som kan beräknas uppgå till ca 125 milj. kr.

Ersättningen till jordbruket till följd av genom prisstoppet förhindrade prishöjningar på varor. vars priser annars skulle ha höjts på grund av sti- gande internationella priser. beräknas till 74 milj. kr.

Sammanlagt beräknar jordbruksnämndcn medelsåtgången under an- slagsposten till 3 300 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

Låginko/nst.vatsning m.m. inom jordbruket. För budgetåret 1978/79 är upptaget en post på 217 milj. kr. Regeringen har under budgetåret anvisat ytterligare 68 milj. kr. 175 milj. kr. skall användas för att bestrida kostna- derna för leveranstillägg till mjölkproducenter. stöd till smågrisproduktio- nen och avbytarverksamheten inomjordbruket. Vidare skall 5 milj. kr. an- vändas för företagshälsovård inom jordbruket och 105 milj. kr. för upp— byggnad av ett socialförsäkringsskydd för lantbrukarna.

Leveranstillägget för mjölk beräknas dra en kostnad av 115 milj. kr. Stö- det till smågrisproduktionen uppskattas till 20 milj. kr. och för avbytar- verksamheten beräknas ett belopp av 40 milj. kr. Liksom hittills bör bespa- ringar resp. överskridanden av leveranstillägget för mjölk eller stödet till smågrisproduktionen tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverk- samheten.

Jordbruksnämnden föreslår att 300 milj. kr. anslås för budgetåret 1979/80.

Ersättning för införselnt'gifismedcl utanför fördelningsplanen. Jord-

• Sida 46
•  Original

Prop. 1978/79: 208 46

bruksnämndcn beräknar anslagsposten för budgetåret 1979./80 till 67 milj. kr. fördelat med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk och med 12 milj. kr. på kostnader för pristillägg på får- och lammkött.

Särskilt/u undersökningar. Anslagsposten. som tidigare benämnts Di- verse kostnader. bör användas för vissa undersökningar på jordbrukets och fiskets områden.

F örrdrugundwr

Från posten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner. prisstopp m. m. bestrids kostnaderna för prisstödet till broilernäringen på 20 milj. kr. Prisstödet infördes för att näringen under en övergångsperiod skulle få möjlighet att anpassa sin produktion till det inhemska avsättningsutrym- met. Stödet har vid utgången av innevarande budgetår utgått i tre år. För budgetåret 1979/80 har särskilda medel inte beräknats för detta ändamål. Om ett fortsatt stöd till broilemäringen anses behövligt efter den ljuli 1979 får en viss omfördelning av livsmedelssubventionerna övervägas.

Jag har tidigare vid min behandling av disposition av införselavgiftsme- del utanför fördelningsplanen beräknat en höjning av beloppet för pristill- lägg på får- och lammkött med 1 milj. kr. Posten Ersättning för införselav- giftsmedel utanför fördelningsplanen kan därmed minskas med detta be- lopp.

Med hänvisning till sammanställningen och till vadjag tidigare har anfört beräknarjag anslaget till 3 837 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budget- året 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 3 837 000000 kr.

10. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979