om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

Prop. 1978/79: 208

Regeringens proposition

1978/79: 208

om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.;

beslutad den 29 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i

bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

ERIC ENLUND

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag rörande den närmare utformningen av

prisregleringen på jordbruksprodukter (utom sockerbetor och socker) under regleringsåret 1979/80. Vidare lämnas förslag till sockerreglering för tiden efter den 30 juni 1979.

| Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 208

Prop. 1978/79: 208 2

I Förslag till Lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att tulltaxenr 07.04 skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse 07.04! Torkade, dehydratiserade 07.04 Torkade, dehydratiserade el-

eller evaporerade köksväx- ler evaporerade köksväxter,

ter. hela, i bitar, skivade, hela, i bitar, skivade, krossa-

krossade eller pulverisera- de eller pulveriserade, men

de. men ej vidare beredda: ej vidare beredda:

ÅA. Vitlök osossssersra fri Å. POIAlS ocssrrsrirra fri

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 07.04 B. och C., den dag regeringen bestämmer, och i övrigt den I juli 1979.

1 Senaste lydelse enligt prop. 1978/79:136.

Prop. 1978/79: 208 3

2¶Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets

område

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område? skall ha nedan angivna lydelse.

Förteckning Bilaga? över varor som avses i 2 § lagen

Tulltaxenr Varuslag

ur 07.01 Potatis (med undantag av nyskördad potatis under tiden 6 juni —5 juli), fårsk eller kyld

ur 07.04 Torkad, dehydratiserad eller evaporerad potatis, hel, i bitar, skivad, krossad eller pulveriserad. men ej vidare beredd och ej hänförlig till nr 11.05

07.05 Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som användes till människo- eller djurföda, även skalade eller kluvna

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 865. 2 Senaste lydelse 1977:1053.

Prop. 1978/79: 208 4

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-03-29

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Huss, Rodhe, Hansson, Enlund, Lindahl. Winter, De Geer, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Enlund

Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

1¶Inledning

Enligt riksdagens beslut vären 1978 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. för tiden den I juli 1978—den 30 juni 1981 (prop.

1977/78:154, JoU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 348) skall justeringar av mitt-

priser, prisgränser och införselavgifter för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker göras dels halvårsvis på grundval av utvecklingen av kostnaderna inom jordbruket och viss uppsamling och förädling, dels den I juli varje år för att nå följsamhet för jordbrukarnas inkomster till inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper. Riksdagen beslöt samtidigt om prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden den I juli 1978—den 30 juni 1979.

I skrivelser den 2 juni och den 8 december 1978 till regeringen lade statens jordbruksnämnd fram förslag om kompensation till jordbruket och

viss livsmedelsindustri fr. o. m. den I juli 1978 resp. den 1 januari 1979 till

följd av kostnadsutvecklingen inom jordbruket. m.m. Förslagen lades

fram efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. Regeringen beslöt att

per den I juli 1978 begränsa prishöjningen på konsumtionsmjölk genom att anslå ytterligare budgetmedel. Fr.o.m. den I juli 1978 infördes ett enhet-

ligt partipris på mjölk i hela landet. Även kostnaderna för detta och för ett utbyggt socialförsäkringsskydd m.m. bekostades med budgetmedel. Rege-

ringen beslöt vidare att per den I januari 1979 anvisa ytterligare budgetmedel för socialförsäkringsskyddet. Nämndens förslag till prishöjningar vid

de båda justeringstillfällena godtogs med undantag av att viss prishöjning kunde undvikas genom den nyssnämnda subventioneringen av priset på

konsumtionsmjölk. |

Prop. 1978/79: 208 'n

Regeringen uppdrog den 5 oktober 1978 åt jordbruksnämnden att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1979. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut i anledning av proposition om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m.m. (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). Vid analys av sockertillverkningens strukturella och ekonomiska förhållanden skulle särskilt undersökas förhållandena vid sockerbruket i Karpalund. Den 12 oktober 1978 uppdrog regeringen åt jordbruksnämnden att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter, med undantag för sockerbetor och socker, för tiden den 1 juli 1979—den 30 juni 1980. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut i anledning av proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter. m.m. jämte motioner (prop. 1977/78:154, JoU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 348). I skrivelse den 9 februari 1979 till regeringen har jordbruksnämnden efter avslutade överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen lagt fram vissa förslag rörande prisregleringen på jordbruksprodukter med undantag för sockerbetor och socker. Nämnden har därvid bl. a. föreslagit att vissa potatisprodukter överförs till jordbruksregleringen. Efter remiss har yttranden över detta förslag avgetts av kommerskollegium och generaltullstyrelsen. Vidare har nämnden lämnat förslag om fördelning av avgiftsmedel på regleringsområdet. Jordbruksnämnden har vidare i samförstånd med konsumentdelegationen och företrädare för betodlarna lagt fram förslag rörande den svenska sockerbetsodlingen för perioden den + juli 1979—den 30 juni 1982. Nämnden har dessutom i samförstånd med konsumentdelegationen lagt fram förslag rörande prisregleringen på socker för tiden 1 juli 1979—den 30 juni 1980. Förslaget har inte biträtts av Svenska sockerfabriks AB som inkommit med en särskild skrivelse till regeringen. Jordbruksnämnden framlägger även synpunkter angående sockerbruket i Karpalund. Jordbruksnämnden har den 14 februari 1979 överlämnat en rapport angående livsmedelssubventionernas effekter. I prop. 1978/79:100 (bil. 13 s. 39) har regeringen föreslagit riksdagen att. 1 avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1979/80 beräkna ett förslagsanslag av 3 808 000 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga. Jag kommer även att redovisa vissa frågor som är av den karaktären att de inte behöver underställas riksdagen.

- Prop. 1978/79: 208 6

2¶Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område den 1 juli 1978-— den 30 juni 1979

2.1 Justering av införselavgifter, m. m. den 1 juli 1978

Enligt riksdagens beslut våren 1978 skulle justering av mittpriser m. m. göras den I juli 1978 på grundval av utvecklingen av jordbrukets produk- » tionskostnader och kostnader för uppsamling och förädling. De prisjusteringar som en tillämpning av reglerna för inkomstföljsamheten skulle kunna föranleda per den I juli 1978 skulle emellertid inte genomföras. Det belopp som totalt skulle tillerkännas jordbruket och viss livsmedelsindustri fr. o. m. den 1 juli 1978 utgjorde 373 milj. kr. råknat per helt år. Av beloppet hänförde sig 334 milj. kr. till kostnadsutvecklingen inom jordbruket och 44 milj. kr. till kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling. Ändringar av arbetsgivaravgiften medförde dock att kompensationsbeloppet reducerades med drygt 4 milj. kr.

Enligt nyssnämnda riksdagsbeslut skall kostnadskompensationen till jordbruket och viss uppsamling och förädling beräknas enban utifrån försäljningen inom landet. Fördelningen av beloppet skall också ske på grundval av inom landet försälda kvantiteter. Den del av utbyteshandeln som är kompensationsberättigad likställs med hemmaförsäljningen. Nyssnämnda kompensationsbelopp till följd av kostnadsutvecklingen har beräknats utifrån dessa regler. varvid exportproduktionens andel, exkl. utbytesexport, av den totala kostnadsvolymen beräknats utgöra 5.4 Sc.

Av totalbeloppet avsattes 53 milj. kr. för lantbrukarnas socialförsäkringsskydd, avbytarverksamhet och företagshälsovård. Resterande 320 milj. kr. föreslogs bli fördelade på olika varuslag i form av pris- och avgiftshöjningar enligt följande tablå.

Höjning av Beräknat be-

pris eller lopp till

Prop. 1978/79: 208 ne 7

Höjning av Beräknat be-

pris eller lopp till

Nöt-, häst-, kalv- samt får- och

! Utöver angivna 5 öre höjdes brödsädspriset med ca 1 öre genom ändrat prisortssystem. Denna ökning ingår i de angivna beloppen om 26,40 resp. 6,60 milj. kr. ? Prisgränserna höjdes med 6 öre. Därutöver förutsattes en höjning av smörpriset med ytterligare 6 öre. 3 Av medel som tillförs Svensk kötthandel för utbyteshandel.

Regeringen beslöt den 15 juni 1978 att bestrida kostnaderna för det utbyggda socialförsäkringsskyddet m. m., 53 milj. kr., med budgetmedel. Vidare föreskrev regeringen att av prishöjningen på konsumtionsmjölk, 7 öre per liter, skulle 3 öre per liter subventioneras samt att även kostnader-

na för införandet av ett enhetligt partipris på mjölk i hela landet, 1,66 öre per liter, fr. o. m. den 1 juli 1978 skulle bestridas med budgetmedel. Kostnaderna för dessa åtgärder uppgick till 67 milj. kr. Regeringen fastställde i övrigt de av jordbruksnämnden föreslagna avgiftsändringarna för de olika produkterna och därav föranledda ändringar i

mittpriser och prisgränser.

Regeringen bemyndigade vidare jordbruksnämnden att genomföra vissa

tekniska ändringar i prisregleringen för olika produkter. För riksdagens information lämnas i det följande en redogörelse för de viktigare ändringarna.

Prop. 1978/79: 208 8

I prop. 1977/78:154 anmäldes att jordbruksnämnden påbörjat en översyn av vissa frågor inom fenvaruregleringen. Översynen är ännu inte slutförd men regeringen bemyndigade nämnden att genomföra vissa provisoriska ändringar för regleringsåret (1978/79, bl.a. en viss omläggning av systemet för beräkning av prisgränserna för matolja. Regeringen beslöt vidare om ändrad beräkning av gränsskyddet för vissa potatisprodukter, nämligen potatispulver och flingor. Ändringen, som i huvudsak baserade sig på förändrade åtgångstal vid tillverkningen av dessa produkter, innebar ett något sänkt skydd för potatispulver och ett något höjt skydd för potatisflingor. Regeringen medgav en ändring av noteringsunderlaget för prismätningen på ost, vilket motsvarar en sänkning av mittpris och prisgränser med 4 öre per kg. Även för ägg medgavs en ändring av noteringsunderlaget. innebärande en höjning av mittpriset med 33 öre per kg. Regeringen bemyndigade även nämnden att vidta vissa justeringar av noteringsunderlag m. m. för kött och fläsk. Justeringarna innebar sammantaget att mittpriset för nötkött och får- och lammkött höjdes med 2 öre per kg, att mittpriset för kalvkött sänktes med 1 öre per kg samt att mittpriset för fläsk höjdes med 35 öre per kg. Samtidigt bemyndigades nämnden att slopa prisgränserna för hästkött samt att genomföra vissa ändringar i avgiftsbeläggningen för vissa köttkonserver m. m. Ändringarna i avgiftsbeläggningen baserade sig i huvudsak på ändrad råvaruåtgång och ändrat råvaruinnehåll för de olika produkterna.

2.2 Justering av införselavgifter, m.m. den 1 januari 1979 Det totala belopp som enligt gällande regler skulle utgå till jordbruket och viss livsmedelsindustri fr.o.m. den I januari 1979 uppgick till ca 258 milj. kr. räknat för helt år. Av beloppet hänförde sig 162 milj. kr. till kostnadsutvecklingen inom jordbruket, 45 milj. kr. till kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling samt 51 milj. kr. till inkomstföljsamheten för eget arbete och eget kapital m. m. I sistnämnda belopp ingick ca 21 milj. kr. som ersättning för höjd sjukförsäkringsavgift och ca 30 milj. kr. för inkomstföljsamhet vilket belopp avdragits den I januan 1978. Av totalbeloppet avsattes 30 milj. kr. för utbyggt socialförsäkringsskydd. Regeringen beslöt den 18 december 1978 att kostnaderna för detta skulle täckas med bugetmedel samt att resterande belopp, 228 milj. kr., skulle få tas ut som pris- och avgiftshöjningar. Fördelningen av beloppet 228 milj. kr. på olika varuslag i form av pris- och avgiftshöjningar framgår av följande tablå.

Prop. 1978/79: 208 sic 9

Höjning av Beräknat be-

pris eller lopp till

avgift. öre/kg jordbruket

(för mjölk och viss

öre/l) i pris- livsmedels-

reglerings- industri,

ledet milj. kr.

Konsumtionsmjölk vid mejeri 6 87.96 utanför mejeri 6 3.00 ytterligare prishöjning

Nöt-, häst-, kalv- samt får- och

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr

1977/78:103 och prop. 1977/78:154, JoU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 348)

skall en styrning av animalieproduktionens utbyggnad ske genom ett

system med differentierade avgifter inom fläsk- och äggproduktionen. Regeringen har uppdragit åt jordbruksnämnden att fastställa de differentiera-

de avgifterna i enlighet med de grunder som anges i riksdagsbeslutet.

Jordbruksnämnden anmälde i skrivelsen den 8 december 1978 att nämn-

den beslutat att fr. 0. m. den 1 januari 1979 ta ut en differentierad avgift på innehav av värphöns. Avgiften inbetalas direkt från producent till nämn-

den. Grundavgift utgår när 1001—-10000 värphöns under ett kalenderår

sätts in i produktionen. Avgiftens storlek blir beroende av marknadsläget

samt behovet av regleringsmedel. Högre avgifter tas ut när mer än 10000 värphöns per år sätts in i produktionen. Differentieringen sker enligt följande tablå.

Antal insatta Avgift värphöns per år

1- 1000 avgiftsfria 1001-10000

3 kr. per höna utöver 1000 st. 10.001—-25 000 27000 kr.+4 kr. per höna utöver 10 000 st. 25 001-50 000 87000 kr.+5 kr. per höna utöver 25 000 st. 50 001—- 212000 kr.+6 kr. per höna utöver 50000 st.

Jordbruksnämnden framhåller att det kan bli nödvändigt att göra vissa

ändringar sedan viss erfarenhet har vunnits av det nya systemet.

Nämnden meddelar även att konsumentdelegationen i särskilt yttrande till nämnden har framhållit att den i princip är avvisande till differentierade

+t| Riksdagen 1978/79. I Saml. Nr 208

Prop. 1978/79: 208 10

produktionsavgifter eftersom de i första hand drabbar den effektiva produktionen och därmed får negativa följder för rationaliseringsutvecklingen och konsumentpriserna. Delegationen anser det angeläget att differentieringen hälls på en låg nivå och att en utvärdering av avgiftsbeläggningen

sker så snart detta är möjligt.

Vidare anmälde nämnden att frågan om medeisbehovet för den del av

avbytarverksamheten som rör avbytare vid sjukdom varit föremål för överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Delegationerna hade framfört skilda ståndpunkter om medelsbehovet skall beräknas inom eller utom ramen för det totala kom-

pensationsbelopp som skall tillerkännas jordbruket. Nämnden föreslog att frågan skulle prövas av regeringen. Regeringen föreskrev den 18 december 1978 med anledning härav att dessa medel skall beräknas som cen särskild post inom ramen för det totala kompensationsbelopp som skall tillerkännas jordbruket till följd av kostnadsutvecklingen m. m. Regeringen medgav

att under första halvåret 1979 medel får utgå för avbytarverksamhet vid

sjukdom inom ramen för det totala belopp som hittills avsatts för låginkomstsatsning m. m.

Nämnden anmälde också att man vid överläggningarna i enlighet med gällande riktlinjer diskuterat utvecklingen av valutakurser och världsmarknadspriser. I dessa diskussioner hade jordbrukets representanter framhållit att valutakursändringarna medfört ökade exportkostnader för jordbruket, främst i fråga om spannmål. Nämnden anförde vidare att staten har pätagit sig ett ökat ansvar vad gäller prissättningen på spannmål. Enligt

vad nämnden tidigare har föreslagit kan därför frågan om täckande av

kostnaderna för överskottsproduktionen på spannmål tas upp till diskus-

sion vid särskilda överläggningar när behov härför föreligger. Nämnden och de båda delegationerna hade enats om att hänskjuta frågan om valutakurserna och världsmarknadspriserna till en senare tidpunkt. Nämnden anförde vidare att en senareläggning också ger möjlighet att bedöma utvecklingen under en längre tid. vilket enligt nämnden torde behövas bl. a.

till följd av den instabilitet som f.n. kännetecknar såväl valutakurserna som den internationella prisutvecklingen.

Prop. 1978/79: 208 Hr 11

2.3 Sammanfattning av mittpriser, subventioner, m.m. fr.o.m. den 1 januari 1979

Mittpriser, prisgränser och införselavgifter (normalavgifter) fr.o.m. den I januari 1979 törelkg, för mjölk örelt).

Nedre Mitt- Övre Införsel-

pris- pris! prisgräns avgift i gräns normalfallet

Vete 81 Rörlig Råg 75 Rörlig Korn TI Rörlig Havre 76 Rörlig Matpotatis

Konsumtionsmjölk

0.5 Z. fetthalt 141,3—-141,8 84,14"

Konsumtionsmjölk

! För spannmål definitivt inlösenpris. 2 Normalavgiften höjs den 1 mars till 44,50 öre per kg. 3 Fettvaruavgifl. + För sådan möjlk som ingår i chokladmjölk och fruktyoghurt, om mjölkens fetthalt understiger I $£, 222,50 öre per liter och eljest 216,50 öre per kg. 5 S.k. ingångspris. 8 För s. k. mögelost m. m. 1078 öre per kg.

Prop. 1978/79: 208 12

De egentliga livsmedelssubventionernas storlek fr.o.m. den I januari 1979 (dvs. den ersättning örelkg, för nyölk örelliter, som av budgetmedel utgår till jordbruket som kompensation för uteblivna avgiftshöjningar och

företagna prissänkningar för berörda varor).

Vara Subvention i prisreg-

leringsledet öre/kg

(för mjölk öre/l)

marknadsförd vara

inom landet

Brödsäd

Vete 22

Råg 21 Konsumtionsmjölk vid mejeri (utom mjölk som ingår i chokladmjölk och fruktyoghurt)

Förutom dessa subventionsbelopp utgår viss ersättning till jordbruket för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar för kött, fläsk och ost, vilkas priser annars skulle ha höjts till följd av stigande världsmarknadspriser. Denna form av subvention varierar under året. För regleringsåret 1978/79 beräknas den uppgå till ca 11 öre per kg för fläsk och ca 55 öre per ke för ost.

2.4 Sockerregleringen Riksdagen godkände våren 1978 regeringens förslag till prisreglering för sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1978—-den 30 juni 1979. Förslaget, som var utformat i enlighet med 1977 års beslut om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m.. innebar bl. a. en minskning av sockerbetsarealen för 1978 års odling till högst 52 000 ha. För prissättningen av sockerbetor och socker innebar förslaget bl. a. att den direkta anpassningen till förändringar för sockernäringen inom EG upphörde.

3¶Statens jordbruksnämnds förslag rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets område efter den 30 juni 1979

3.1 Förslag rörande jordbruksprisregleringen utom sockerregleringen för tiden den 1 juli 1979—den 30 juni 1980 Kött och fläsk Jordbruksnämnden har haft i uppdrag att se över vissa delar av prisregleringssystemet, bl. a. prisgränser och mittpriser.

Prop. 1978/79: 208 ba 13

I prop. 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter,

m. m. anmälde regeringen att nämnden hade för avsikt att inkomma med

förslag till ändringar av nuvarande prisgränssystem m.m. Justeringarna kunde komma att bli beroende av de förslag som senare skulle komma att lämnas av prisregleringskommittén i dess betänkande (Ds H 1978: 2) Pris-

stoppet på vissa baslivsmedel — en översyn.

Jordbruksnämnden anför i skrivelsen den 9 februari 1979 att vid överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen har konstaterats att förutsättningarna för nuvarande prisgränssystem har ändrats genom det långvariga prisstoppet på vissa jordbruks-

produkter och ändrade förhållanden på världsmarknaden som bl. a. lett till brist på tillförlitliga världsmarknadsnoteringar. Den ändrade situationen

beträffande prisnoteringarna beror främst på tillkomsten och utvidgningen av EG.

Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om att snarast påbörja en utredning om alternativa prisregleringssystem för i första hand anima-

liska produkter med prisgränser. Utredningen avses vara slutförd i sådan tid att dess resultat kan beaktas inför nästa prisregleringsperiod som tar sin

början den 1 juli 1981.

För att vinna erfarenheter som kan utnyttjas för nämnda överväganden

föreslår jordbruksnämnden och delegationerna dessutom att nämnden får regeringens bemyndigande att under en försöksperiod få pröva ett modifie-

rat prisgränssystem för hela, halva och fjärdedels kroppar av nötkött och hela och halva kroppar av fläsk (stat.nr 02.01.226, 246 och 02.01.501, 502,

506 och 507). Perioden föreslås börja senast den 1 april 1979 och sträcka

sig till årets utgång. Syftet med det modifierade systemet är att minska

prisrörligheten samt att söka nå en bättre kontakt med utlandsmarknaden

än vad nuvarande gränsskydd medger. Nämnden framhåller vidare att vill-

koret för försöket är att ingendera parten skall vinna eller förlora på de förändringar som vidtas under perioden. Nuvarande prisgränssystem för kött och fläsk innebär att prisgränser fastställs över och under ett fastställt mittpris. För att dämpa prissvängningarna på den inhemska marknaden har därutöver ett system med s.k. buffertzoner inrättats. Detta fungerar på så sätt att då det inhemska priset

stiger över en nivå som motsvarar den övre prisgränsen minus 5 96 av mitt-

priset sänks den normala införselavgiften med 5 20. Då priset sjunker under en nivå som motsvarar den nedre prisgränsen plus 5 26 av mittpriset

höjs den normala införselavgiften med 5 26. När priset befinner sig mellan buffertzonerna utgår normalinförselavgift som f. n. uppgår till 8,59 kr. per

kg för nötkött och 4,30 kr. per kg fläsk. Jordbruksnämnden föreslår nu följande justeringar av systemet. Nuvarande prisgränser och mittpriser bibehålls. Ett system med två buffertzoner på vardera sidan om mittpriset införs försöksvis. Allmänt bör

gälla att när prisbevakningspriset passerar någon av zongränserna så bör

Prop. 1978/79: 208 14

Jiksom hittills den normala införselavgiften höjas resp. sänkas med vissa

belopp.

Därutöver föreslår nämnden att I det fall priset ligger över den närmast under mittpriset liggande nedre zongräns 1 bör nämnden få sänka införselavgiften för nötkött med ytterligare I kr. per kg och för fläsk med ytterligare 50 öre per kg under försöksperioden. Denna sänkning föreslås kunna återföras med 50 öre alternativt I kr. per kg för nötkött och 50 öre för fläsk om nämnden finner att risk för pristryckande impon föreligger eller redan förekommer. Nämnden anser att det är angeläget att den så tidigt som möjligt får kännedom om importörernas planer. Därför föreslår nämnden att rätten för

importör att importera hela, halva och fjärdedels kroppar till nedsatt inför-

selavgift kombineras med en skyldighet om förhandsanmälan. Detta innebär enligt nämnden en utvidgning av nuvarande anmälningsplikt, som avser import med krav på restitution av införselavgiften för styckade detal-

jer. Den som inte har gjort sådan anmälan föreslås få betala den högre avgiften (normalavgiften). | Nämnden föreslår att införselavgiften för styckade varor under försöks-

perioden beräknas med utgångspunkt i normalavgiften för hel kropp. När jordbruksnämnden för att pröva krav på extra prisstoppsersättning sänker införselavgiften för hel kropp, föreslås detta liksom hittills få slå

igenom på avgiften för styckade varor. Likaså bör, om prisbevakningspriset sjunker ner till nedre zongräns 2 och jordbruksnämnden bedömer att

det finns behov av ett ökat importskydd även för styckade varor. nämnden kunna höja införselavgiften för sådana varor. I samband med överläggningarna rörande regelutlösningen per den 1 juli 1979 bör enligt nämnden en omprövning av avgiftsnivåerna kunna ske, om

marknadsläget så motiverar. Vidare förutsätts att om någon del av kompensationsbeloppet därvid läggs på nötkött eller fläsk, bör införselavgifter

och prisgränser kunna ändras enligt sedvanliga regler. Nämnden föreslår att effekterna av vidtagna åtgärder utvärderas vid för-

söksperiodens slut. Har dessa påverkat t. ex. det ekonomiska utfallet av

ingången överenskommelse föreslås att parterna får rätt att ta upp frågan

till överläggning. Jordbruksnämnden har vidare anmält att det i samband med utarbetandet av ett system med differentierade produktionsavgifter på fläsk visat sig att de administrativa svårigheterna har varit större än vad man tidigare hade kunnat förutse. |

Konsumentdelegationen har framhållit att den nu liksom tidigare är prin-

cipiellt negativ till differentierad produktionsavgift på fläsk. Det är enligt delegationen synnerligen angeläget att, före det ett system med särskild storproduktionsavgift på fläsk sätts i kraft, tillfredsställande garantier före-

ligger att avgiften på ett kontrollerbart sätt träffar den avsedda kategorin. Delegationen anför att enligt dess bedömning något pristryckande över-

Prop. 1978/79: 208 de IS

skott av fläsk inte förekommer f. n. Trappstegen för avgiftens uttagande är

också enligt delegationen en fråga som fordrar särskilt övervägande.

Jordbruksnämnden framhåller att den arbetar vidare för att finna en med utgångspunkt i det av statsmakterna avsedda syftet tekniskt godtagbar lösning och avser att senare under år 1979 återkomma till regeringen i frågan.

Potatisprodukter

Jordbruksnämnden anför att för mjöl, gryn och flingor framställda direkt

av potatis (stat.nr 11.05.000) tas sedan den 1 juli 1978 följande införselav-

gifter ut: för mjöl och gryn 293 kr. per 100 kg och för flingor 341 kr. per 100

kg. Varorna är tullfria. Nämnden framhåller att potatismjöl (pulver) an-

vänds vid framställning av potatismos, medan potatisflingor huvudsakligen utgör bindemedel och utfyllnad i charkuterivaror.

Jordbruksnämnden anför vidare att för torkade, dehydratiserade eller

evaporerade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda, andra slag (stat.nr 07.04.009) uttas en tull på

25 kr. per 100 kg, EFTA-länderna dock undantagna. Nämnden framhåller

att potatisprodukter hänförliga till detta stat.nr kan ha samma använd-

ningsområde som potatisprodukter under stat.nr 11.05.000 och att impor-

ten under stat.nr 07.04.009 under de senaste fyra åren uppgick till samman-

lagt ca 1600 ton, varav 7 ton från EFTA. Genom den fortgående uppgång-

en i importen bedömer nämnden denna import störande för motsvarande svenska produktion. Med hänsyn härtill hemställer nämnden att produkter av potatis hänför-

liga till stat.nr 07.04.009 införs i förteckningen över de varor som avses i

2 § lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område. Om det visar sig nödvändigt att tillämpa införselavgift för att komma till rätta med här

berörda konkurrensproblem, avser nämnden att undanta import från EFTA-länder från sådan avgift under hänvisning till den tullkoncession "som lämnats från svensk sida i EFTA (rådsbeslut EFTA/DC 11/71). Då

enligt nämndens uppfattning inte både tull och jordbruksprisregle-

ringsavgift bör utgå för dessa produkter, föreslår nämnden att tullen avskaffas.

Jordbruksnämndens förslag har remitterats till kommerskollegium och

generaltullstyrelsen. Kommerskollegium har inhämtat yttranden från Sve-

riges grossistförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Industrins livsmedelsgrupp och Lantbrukarnas riksförbund. Sveriges grossistförbund har

överlämnat sitt yttrande direkt till regeringen. Kommerskollegium anser

att det kan finnas skäl till viss tveksamhet till den föreslagna åtgärden eftersom ett överförande av berörda potatisprodukter till jordbruksreglering-

en synes kunna komma att innebära viss ökad kostnadsbelastning. Med

hänsyn till 07.04- resp. 11.05-produkternas likartade användningsområden

samt den avsevärda skillnaden i gränsskyddet mellan de båda positionerna får dock enligt kollegiets bedömning betydande risk anses föreligga för

Prop. 1978/79: 208 16

snedvridning av handeln på det aktuella området. Detta talar enligt kollegiets mening för en likformig behandling av produkterna i fråga. Problem i tulltaxeringshänseende är också enligt kollegiet ett skäl härför. Kollegiet finner vid en samlad bedömning av föreliggande omständigheter övervä-

gande skäl tala för ett genomförande av jordbruksnämndens förslag. Kolle-

giet har därför ingenting emot att ändringarna vidtas. Generaltullstyrelsen och Sveriges grossistförbund har inga invändningar mot förslaget.

Konkurrensfrågor, m.m. I prop. 1977/78:19 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m. fram-

hålls bl.a. följande om konkurrensförhållandena inom det förädlingsled

som omfattas av jordbruksprisregleringen.

Garantier för en tillfredsställande konkurrens inom förädlingsledet bör

kunna erhållas genom att statsmakternas insyn i konkurrensförhållandena utökas, samtidigt som möjligheterna till ingripanden vid eventuellt upp-

kommande missförhållanden förbättras. Det bör ankomma på jordbruks-

nämnden att utöva den avsedda insynen från statsmakterna, vilken faller utanför näringsfrihetsombudsmannens (NO:s) ämbetsområde. Nämnden,

som bör kunna agera både på eget initiativ och efter klagomål från enskild

part, bör bereda och besluta i här angivna frågor. Vid beredning av hithö-

rande frågor bör nämnden lämpligen ha tillgång till expertbiträde från de

pris- och konkurrensvårdande myndigheterna. Beslut i frågor av denna art

bör fattas av nämnden i plenum. Det förutsätts att frågorna i allmänhet

kommer att kunna lösas genom frivillig medverkan från berörda parter.

Kan frivillig uppgörelse inte träffas bör nämnden kunna ges möjligheter att ingripa inom jordbruksprisregleringens ram. Det bör ankomma på nämn-

den att inkomma med förslag till vilka medel som i sistnämnda fall behöver

tillgripas. Riksdagen godkände vad som förordats i propositionen (JoU 1977/78:10, rskr 1977/78: 103).

Regeringen uppdrog med anledning av riksdagens beslut åt jordbruksnämnden att undersöka vilka medel som inom jordbruksprisregleringens

ram nu står till buds för att lägga till rätta eventuellt uppkommande missförhållanden beträffande konkurrensen inom vissa förädlingsled samt i

förekommande fall lägga fram förslag till kompletterande åtgärder. Nämn-

den har med anledning härav redogjort för vissa konkurrensfrågor. Jordbruksnämnden anmäler att ett marknadsråd för köttfrågor har inrät-

tats som skall vara ett rådgivande organ för nämnden. Rådet skall ta upp

bl.a. allmänna marknadsfrågor, åtgärder i samband med närmandet av prisgränser, ändrade lagringsvillkor och större marknadspåverkande ändringar i fråga om klassificering. I rådet ingår bl. a. representanter för nämnden och berörda branschorgan.

Jordbruksnämnden anmäler vidare att den avser att inrätta en beredning

för konkurrensfrågor på jordbrukets område. Beredningen bör främst ha till uppgift att för nämnden bereda frågor om åtgärder med syfte att före-

fans 17 Prop. 1978/79: 208

bygga och undanröja negativa effekter av sådana konkurrensbegränsning-

ar inom jordbruksregleringens område som på grund av sitt samband med

jordbruksregleringen faller utanför NO:s ämbetsområde. Målet för verk-

samheten skall vara att söka nå frivillig uppgörelse med berörda parter. vil-

ken bör godkännas av nämnden i plenum. Kan beredningen inte uppnå

överenskommelse, skall den anmäla ärendet till plenum och lämna förslag

till åtgärder.

Jordbruksnämnden anför vidare att anhängiggörande av konkurrensärenden torde komma att ske genom anmälan eller förfrågan till nämnden

från näringsidkare, allmänhet eller andra. Nämnden bör emellertid också kunna ta upp ärenden på eget initiativ när konkurrensbegränsning med skadlig verkan kan sättas i fråga. Sådana initiativ kan tas av nämnden i ple-

num eller av verkschefen.

För att beredningen skall kunna fungera effektivt bör den enligt nämndens mening inte ha större sammansättning än ca fem personer och ha formen av cen arbetsgrupp inom jordbruksnämnden. Med hänsyn till ämnes-

området bör jordbruksnämnden ha flest representanter, däribland bered-

ningens ordförande. Även NO såsom företrädare för huvudmyndigheterna

på konkurrensområdet bör enligt nämnden vara företrädd med en ledamot.

Eftersom pris- och konkurrenspolitik ofta brukar sammanfalla på detta område, anser nämnden att också statens pris- och kartellnämnd (SPK) bör ingå med en ledamot.

Nämnden betonar att tvångsmedel torde behöva tillgripas endast i un-

dantagsfall. Information om nämndens konkurrensvårdande verksamhet

inom ramen för jordbruksprisregleringen och hotet om ofördelaktig publicitet kan antas göra flertalet berörda företag positiva till att efter påtalande

från nämnden medverka till att frågan löses. Vissa sanktioner bör enligt nämnden dock stå till förfogande, om det visar sig omöjligt att komma fram till godvillig uppgörelse. Sådana sanktioner bedöms få sin största betydel-

se som en preventiv faktor. Beslut om tillgripande av sanktion bör fattas av

nämnden i plenum. Som exempel på sådan sanktion som nämnden med nuvarande regler kan vidta nämns att pristillägg kan innehållas.

Nuvarande regler är dock inte i alla lägen tillräckliga varför jordbruks-

nämnden anser det lämpligt att den ges samma befogenheter att ingripa

mot konkurrensbegränsande verkningar som är förorsakade av jordbruks-

prisregleringar som NO och marknadsdomstolen har beträffande konkurrensbegränsningar som inte har samband med sådana regleringar. En sådan åtgärd kräver emellertid riksdagens medverkan. Eftersom NÖ:s och marknadsdomstolens befogenheter f.n. är föremål för statsmakternas be-

slut föreslår nämnden att detta beslut avvaktas.

Jordbruksnämnden anser det angeläget att den föreslagna beredningen för konkurrensfrågor snarast möjligt kan börja verka inom det berörda om-

rådet. När viss erfarenhet har vunnits angående denna nya institution, av-

ser nämnden att återkomma till regeringen med mer detaljerade förslag till

sådana sanktionsformer som behövs.

+2 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 208

Prop. 1978/79: 208 18

Prisstödet till jordbruket i norra Sverige Jordbruksnämnden har haft i uppdrag att pröva vissa förändringar av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. I budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79:100 bil. 13) har regeringen på grundval av förslag av jordbruksnämnden föreslagit vissa ändringar av områdesindelningen för prisstödet på mjölk samt på kött och fläsk fr. o. m. den I juli 1979. I budgetpropositionen erinras om att prisstödet till jordbruket i norra Sverige enligt riksdagens beslut skall ses över vart tredje år, dvs. nästa gång inför den I juli 1980. Vid denna översyn skall de ytterligare synpunkter på prisstödet som har framkommit prövas. Regeringen uppdrog den 8 februari 1979 åt jordbruksnämnden att göra nyssnämnda treårsöversyn. Översynen skall även omfatta frågan om stöd till äggproduktionen samt prisstödet till rennäringen. Nämnden skall avge sina förslag före den I december 1979.

3.2 Införselavgiftsmedel m. m. Jordbruksnämnden har redovisat de faktiska och beräknade inkomsterna av införselavgifter för regleringsåren 1977/78—-1979/80. Den huvudsakliga medelsdispositionen för regleringsåret 1977/78 framgår av följande tabell, i vilken även den preliminära dispositionen för innevarande regleringsår redovisas. Införselavgiftsmedel m.m. för regleringsåret 1977178 utgjorde 466,8 milj.kr., varav för fodermedel 127,1 milj. kr. Härutöver har influtit införselavgifter för brödsäd med 4,7 milj. kr. som enligt gällande regler har överförts till Svensk spannmålshandel för utbytesexport. Vidare har 64,8 milj. kr. influtit av fettvaruavgifter vilka är hänförliga till av statsmakterna beslutad avgiftshöjning och som enligt gällande regler överförts till Sveriges oljeväxtintressenter. Fördelningsplanen för regleringsåret 1977/78 omfattar enligt riksdagens beslut 267,2 milj. kr. Härtill kommer inflytande avgifter från fodermedelsimporten, 127,1 milj. kr., varför det totala beloppet blir 394,3 milj. kr. att tillföras olika ändamål inom jordbruksprisregleringens ram. Sådana ändamål utanför fördelningsplanen på jordbruksområdet som under regleringsåret 1976/77 delvis fått finansieras genom anlitande av rörlig kredit i riksgäldskontoret har under regleringsåret 1977/78 kunnat tillgodoses genom influtna införselavgiftsmedel. De definitiva kostnaderna för ifrågavarande ändamål, inkl. återbetalning av den rörliga krediten, uppgick till ca 73,5 milj. kr. Därmed var vid utgången av regleringsåret 1977/78 den del av den rörliga krediten i riksgäldskontoret på 120 milj. kr. som disponerats helt återbetald. Underskottet för regleringsåret 1977/78 var därmed 1,1 milj. kr. Detta underskott har tills vidare täckts av andra odisponerade avgiftsmedel.

Prop. 1978/79: 208

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsåren 1977/78 och 1978/79

1977/78 1978/79

1000-tal kr. 1 000-tal kr.

prel.

Inkomster Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter - 4125! Under resp. regleringsår influtna införselavgifter,

exkl. fodermedel 339 671 323 000

fodermedel 127 094 155 000

Summa 466765 482125 Utgifter a) Av medel inom resp. regleringsårs fördelningsplan

Summa 394294 422 200 b) Utanför fördelningsplanen

Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens

Restitution av införselavgifter på styck-

! Intäktsräntor från tidigare år. ? Beräkningsmässigt ger uppställningen ett underskott på 46 805 000 kr. Utbyteshandel, kött och fläsk, annan. får emellertid betalas ut endast i den mån införselavgifter finns tillgängliga.

Prop. 1978/79: 208 20

Införselavgiftsmedel m.m. för regleringsåret 1978179

För regleringsåret 1978/79 beräknar jordbruksnämnden de disponibla in-

komsterna av införselavgifter, inkl. intäktsräntor från föregående är, till

482.1 milj. kr., varav 155 milj. kr. för fodermedel.

Fördelningsplanen för regleringsåret 197879 utgör enligt riksdagens beslut 267.2 milj. kr. Härtill kommer inflytande avgifter för fodermedelsim-

porten, 155 milj. kr.. varvid fördelningsplanen blir 422,2 milj. kr. Ett be-

räknat överskott av 58,8 milj. kr. föreligger sålunda utöver fördelningsplanen sedan ett beräknat underskott av 1.1 milj. kr. från regleringsåret

1977/78 täckts. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1978/79 kan fastställas först

efter utgången av detta är, då de verkliga inkomsterna av införselavgifter

för fodermedel är kända. Medelsbehovet under regleringsåret 1978/79 för sådana ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införselavgiftsmedel beräknas uppgå till 105.7 milj. kr.

Beräkningarna av medelsbehovet skiljer sig från de som lagts fram i prop. 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

till följd av att ersättningen för utbyteshandeln med kött och fläsk med de s.k. öststaterna har ökat i viss omfattning. Dessutom har en mindre ökning och viss omfördelning skett av kostnaderna för restitution av införselavgif-

ter på styckningsdetaljer av kött och fläsk samt på ost.

Enligt regeringens beslut fär 60 milj. kr. av den tidigare nämnda rörliga

krediten hos riksgäldskontoret tas i anspråk även under regleringsåret 1978/79 för ändamål utanför fördelningsplanen. i den män inflytande införselavgiftsmedel inte stär till förfogande. Den rörliga krediten får dock inte

disponeras för att tillgodose medelsbehovet för utbyteshandeln med kött

och fläsk på 50 milj. kr. avseende andra länder än öststaterna. Beloppet får utbetalas endast i den mån motsvarande export ägt rum och införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tillgodosetts inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oförutsedda ändamål. Då det ovan beräknade disponibla överskottet utöver

fördelningsplanen uppegäår till 58,8 milj. kr. beräknas endast ca 3,2 milj. kr. kunna avsättas för nämnda utbyteshandel.

Jordbruksnämnden framförde i skrivelsen den 2 juni 1978 i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen

vissa preciseringar av de regler för utbyteshandeln med kött och fläsk avseende andra länder än öststaterna som redovisats i prop. 1977/78:154. Enligt nämnden bör Svensk kötthandel i princip under de tre regleringsår som prisregleringsperioden omfattar av införselavgiftsmedel tillföras 50 milj. kr. varje år. Härvid bör enligt nämnden gälla, förutom att införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan övriga ändamål har tillgodosetts, att kom-

pensationsbeloppet inte får överstiga vad som influtit i införselavgifter för nötkött och fläsk. I den mån uppbörden av införselavgifter under första

Prop. 1978/79: 208 a 2

regleringsåret inte skulle medge en överföring av hela det överenskomna

beloppet bör. om medel finns tillgängliga för ändamålet, detta kunna kompenseras under andra och tredje regleringsåret. Eventuella underskott under andra och tredje regleringsåret bör på samma sätt kunna kompenseras genom överföringar från annat regleringsår inom prisregleringsperioden 1978/79—-1980/81. Fördelningen mellan nötkött och fläsk föreslogs av nämnden till 40 milj. kr. resp. 10 milj. kr. för regleringsåret 1978/79. Nämnden uppgav vidare att Lantbrukarnas förhandlingsdelegation hade anmält

att om det inte skulle visa sig möjligt att under regleringsåret 1978/79 till

Svensk kötthandel överföra det överenskomna beloppet skulle delegatio-

nen medverka till att återstoden utfylls med införselavgifter inom fördel-

ningsplanen.

Införselavgiftsmedel m.m. för regleringsåret 1979/80

Jordbruksnämnden beräknar inkomsterna av införselavgifter under regleringsåret 1979/80 till ca 480 milj. kr., varav 155 milj. kr. för fodermedel, räknat efter nuvarande avgiftssatser. Den faktiska avgiftsuppbörden kan

emellertid komma att avvika väsentligt från detta belopp beroende bl. a. på fluktuationer i importpriser och ändrade införselavgifter. Med hänsyn till ovissheten om utfallet av avgiftsuppbörden föreslår jordbruksnämnden att den rörliga krediten hos riksgäldskontoret på 120 milj. kr. får kvarstå även under regleringsåret 1979/80. Krediten bör enligt

nämnden, i den mån inflytande införselavgifter inte står till förfogande,

kunna användas för ändamål inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Enligt nämnden torde dock krediten inte få användas

för finansiering av den del av utbyteshandeln med kött och fläsk som avser andra länder än de s.k. öststaterna.

Fördelningsplanen för regleringsåret 1979/80 föreslås av jordbruks-

nämnden uppta samma belopp som för regleringåret 1978/79, dvs. 267,2 milj. kr. med tillägg av inflytande avgifter för fodermedelsimporten beräk-

nade till 155 milj. kr. Beloppet inom fördelningsplanen beräknas sålunda till 422,2 milj. kr. Med hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte varit möjligt

för nämnden att nu lägga fram en fullständig plan för fördelningen av det preliminärt beräknade beloppet. Jordbruksnämnden avser att återkomma

med ett utförligare förslag till preliminär fördelning efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen i

samband med förslag till avgiftsändringar fr. o. m. den 1 juli 1979.

Jordbruksnämnden föreslår att den liksom hittills, efter hörande av de

båda delegationerna, bör få jämka delbeloppen mellan de olika reglerings-

föreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande. Vidare förutsätter nämnden att liksom hittills

Svensk spannmålshandel får tillföras införselavgifter för viss s.k. utbytesexport av brödsäd samt att Sveriges oljeväxtintressenter får tillföras de av-

Prop. 1978/79: 208 2

giftsmedel som inflyter till följd av höjningar av avgiften för fettvaror som har ägt rum per den I juli 1974 och senare.

Jordbruksnämnden har under regleringsåret 1978/79 bemyndigats att använda införselavgifter som inflyter utanför fördelningsplanen till ett antal olika ändamål. För regleringsåret 1979/80 föreslås medel få tas i anspråk

för samma ändamål och med belopp enligt följande uppställning (1000-1al

kr.).

Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter för ost 7000 Summa 107 120

Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsåret 1978/79 av medel utanför fördelningsplanen lämnats bidrag med 965 000 kr. för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet. För regleringsåret 1979/80 har begärts höjning av detta belopp till 1015 000 kr. på grund av ökade kostnader.

Fr. o. m. regleringsåret 1977/78 har ersättning utgått till SMAK:s arbete med den officiella kvalitetskontrollen. Regleringsåret 1978/79 var ersättningen för kvalitetskontrollen 4 175 000 kr. av medel utanför fördelningsplanen. För regleringsåret 1979/80 har SMAK begärt höjning av detta belopp till 4410 000 kr.

Yrkandena innebär en uppräkning med 54; i förhållande till föregående år. Vidare har medlen för utvecklingsarbete räknats upp med 25 000 kr. till 50 000 kr. Jordbruksnämnden och delegationerna tillstyrker SMAK:s yrkanden. Nämnden föreslår därför att SMAK av medel utanför fördelningsplanen tillförs erforderliga belopp för upplysningsarbetet och för den officiella kontrollen med högst 1015 000 kr. resp. högst 4410 000 kr. I denna fråga har nämnden samrått med lantbruksstyrelsen.

Sveriges utsädesförening, Svalöv, har för regleringsåret 1978/79 erhållit 1995 000 kr. för finansiering av föreningens potatisförädlingsverksamhet. Denna verksamhet skall fr. o. m. år 1980 finansieras på annat sätt enligt avtal mellan staten och lantbrukets organisationer. För andra halvåret 1979 begär föreningen 1331000 kr. Dessutom begärs 585 000 kr. i pris- och lönekompensation för regleringsåren 1976/77—1978/79 och 471000 kr. i tillläggsanslag för regleringsåret 1978/79.

Jordbruksnämnden och de båda delegationerna tillstyrker en uppräkning

Prop. 1978/79: 208 LE ÖJ

av anslaget för ökade löne- och driftskostnader med 7 'Z.. Det föreslås därför att bidrag till utsädesföreningen för potatisförädlingsverksamhet andra halvåret 1979 får utgå med 1070 000 kr. av införselavgiftsmedel som inflyter utanför fördelningsplanen.

Sveriges potatisodlares riksförbund har för regleringsåret 1978/79 erhållit ett belopp av 1950000 kr. för förbundets verksamhet med effektivisering av matpotatisodlingen. För regleringsåret 1979/80 begärs en ökning av nämnda belopp med högst 350 000 kr. Av de tillförda medlen förbrukas normalt ca 45 4: för instruktörsverksamhet och 552 för forskningsändamål på matpotatisområdet. Nämnden och delegationerna tillstyrker en uppräkning av anslaget med 5 <e till 2050 000 kr. I denna fråga har nämnden samrått med lantbruksstyrelsen.

Jordbruksnämnden har bemyndigande att ta i anspråk avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödare av den del av priset för inhemskt foder för minkuppfödning som är hänförlig till införselavgifterna på fodermedel. Nämnden hemställer att för regleringsåret 1979/80 få disponera oförändrat högst 4 milj. kr. av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för ändamålet.

I fråga om stödet till odlingen av vallväxtfrö föreslås ett oförändrat belopp av 4 milj. kr. Angående den tekniska utformningen av stödet avser nämnden att återkomma.

Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under regleringsåret 1978/79 förts 600 000 kr., varav hälften inom och hälften utanför fördelningsplanen. Lantbruksstyrelsen har under hand föreslagit att fonden under regleringsåret 1979/80 skall tillföras oförändrat 600000 kr., vilket jordbruksnämnden och delegationerna tillstyrker. Halva beloppet. 3 300 000 kr., föreslås få tas av medel utanför fördelningsplanen.

Den största förändringen i förhållande till tidigare år föreslås beträffande posten restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt för ost, där en uppräkning föreslås med 2 milj. kr. Höjningen är motiverad av det rådande marknadsläget för dessa varor.

Jordbruksnämndens förslag innebär för regleringsåret 1979/80 ett underskott på 49.3 milj. kr. Medel för utbyteshandeln med kött och fläsk avseende andra länder än öststaterna får emellertid endast betalas ut i den mån införselavgifter finns tillgängliga. Detta innebär enligt nämnden att 0,7 milj. kr. får användas för detta ändamål.

3.3 Sockerregleringen

I enlighet med riksdagens beslut om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m. skall betprisets nivå avvägas med beaktande av kostnadsutvecklingen inom den inhemska odlingen och priserna på övriga vegetabilier. Nivån på sockerindustrins ersättning för sockerframställningen skall av

Prop. 1978/79: 208 24

lordbruksnämnden analyseras med hjälp av särskild expertis. Vid bestämningen av de svenska priserna skall dock förhållandena inom EG analyseras. Sockerbetsarealen skall avpassas så att den vid normalskörd ger ett importutrymme av 10—1542 av Sveriges totala sockerkonsumtion. Om detta på grund av ökande arealavkastning eller vikande konsumtion skulle leda till en minskning av arealen. får denna minskning inte inskränka sockerbetsodlingen på Öland och Gotland, där odlingen bedöms ha störst betydelse från sysselsättningssynpunkt. Jordbruksnämnden har i enlighet med riksdagsbeslutet dels analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen, dels med bistånd av särskild expertis från SPK granskat Svenska sockerfabriks AB:s ekonomi och kostnadsutveckling. Vidare har konsumtionens storlek och utveckling analyserats. Utvecklingen inom EG har belysts. En normerad totalkalkyl över kostnaderna i sockerbetsodlingen och en produktionsmedelsprisindex för odlingen har utarbetats. Jordbruksnämnden framhåller att arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har upprättat en samhällsekonomisk kalkyl över följderna av en nedläggning av Karpalund. Med betodlarna har nämnden och konsumentdelegationen överenskommit om cn treårig prisregleringsperiod omfattande tiden den 1 juli 1979— den 30 juni 1982. Nämnden har vidare i samförstånd med konsumentdelegationen lagt fram förslag om prisregleringen för socker för tiden den 1 juli 1979—den 30 juni 1980. Förslaget har inte biträtts av Svenska sockerfabriks AB.

Areal och arealbidrag Jordbruksnämnden framhåller att sockerkonsumtionen under 1970-talet har varit i genomsnitt 341000 ton per år. År 1977 minskade den till 327 000 ton och år 1978 uppgick den till ca 330 000 ton. Med hänsyn till nedgången av sockerkonsumtionen minskades den överenskomna betarealen år 1978 från 53 000 ha till 52 000 ha. För år 1979 föreslås en areal på 51500 ha. Erforderliga justeringar av arealen bör under perioden göras i små steg. Liksom föregående år bör enligt förslaget skärpta sanktioner vidtas vid överodling. Nämnden anför att sockerbetsarealen inom Mörbylångabrukets upptagningsområde under de senaste åren har varit i stort sett konstant. På Gotland har betarealen minskat alltsedan år 1974. Mot bakgrund härav föreslår nämnden att arealbidraget för 1979 års areal till odlarna inom Mörbylångabrukets upptagningsområde bör utgå oförändrat med 400 kr. per kontrakterad ha. medan bidraget till odlarna på Gotland bör höjas till 500 kr. per ha. Bidragets storlek bör kunna omprövas varje år. I de fall arealen vid arealkontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen.

Prop. 1978/79: 208 st 25

Kompensation till betodlarna

Jordbruksnämnden föreslår att sockerbetsodlarna under den treåriga prisregleringsperioden bör få en årligen fastställd kompensation för ökningen av produktionsmedelspriserna samt i princip samma inkomstfölj-

samhet som tillerkänns jordbruket i övrigt. Kompensationen för ökningen

av produktionsmedelspriserna bör räknas fram med utgångspunkt i de delindex som ingär i produktionsmedelsprisindex för jordbruket i övrigt. Vid sammanvägningen av indextalen för de olika delposterna bör kostnadsandelarna enligt en av jordbruksnämnden upprättad normalkalkyl för socker-

betsodlingen användas som vikter. Denna index multipliceras sedan med

totala kostnadsvolymen för förnödenheter, tjänster, kapital och lejt arbete i sockerbetsodlingen.

Kostnadskompensationen för regleringsåret 1979/80 blir enligt dessa

regler 23 305 000 kr. Från detta belopp bör enligt förslaget dras den merin-

täkt som odlarna har erhällit under år 1978 genom att sockerbolaget har

höjt ersättningen för den betmassa som bolaget har köpt av odlarna. Beloppet minskar då med 730 000 kr. till 22 575 000 kr. Jordbruksnämnden framhåller att jordbruket i övrigt under år 1978 har

erhållit en ökning av inkomsterna för eget arbete och kapital med 1,62.

Betodlarna föreslås i princip få lika stor procentuell ökning av arbets- och

kapitalinkomsterna i betodlingen som tillerkänns jordbruket i övrigt. Med hänsyn till den relativt sett höga lönsamheten i sockerbetsodlingen har emellertid betodlarna accepterat att inget särskilt inkomsttillägg bör utgå

för 1979 års skörd.

Grundpriset för 1979 års betskörd bör enligt förslaget höjas med 0,98 kr. per 100 kg betor med en sockerhalt av 16 Z£, vilket motsvarar en partipris-

höjning för socker med 7,70 kr. per 100 kg.

Kostnadskompensation till Svenska sockerfabriks AB för regleringsåret

1979/80

Jordbruksnämnden föreslår att Svenska sockerfabriks AB tillerkänns 20,0 milj. kr. som kompensation för inträffade kostnadsökningar inom

strösockertillverkning och förpackning av strösocker. Förslaget har som

tidigare nämnts inte biträtts av sockerbolaget. Vid bestämningen av beloppet har delade meningar förelegat främst i fråga om hur produktivitetsutvecklingen, lönekostnadsökningen och avskrivningskostnaderna skall beaktas. Hänsyn har enligt nämnden tagits till resultatet av den ej reglerade

verksamheten. Kostnadskompensationen om 20 milj. kr. motsvarar enligt

nämnden en höjning av strösockerpriset med 6.81 kr. per 100 kg. Tillsam-

mans medför de föreslagna ökningarna av betpriset och bolagets andel av partipriset på socker att det senare stiger med sammanlagt 14,51 kr. per

100 kg eller med 5,8 72 till 265,55 kr. per 100 kg.

Enligt förslaget bör verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv lämnas utan-

för prisregleringen utom vad avser konsumentförpackningen av strösocker

Prop. 1978/79: 208 26

och marginalen för raffinering av importerat råsocker. Detta innebär att bl. a. bitsocker och sirapstillverkningen lämnas utanför regleringen. Även fodertillverkningen lämnas utanför sockerregleringen men nämnden förbehåller sig rätten att inför kommande regleringsperiod beakta utfallet av densamma. Nämnden framhåller att samtliga områden som faller utanför sockerprisregleringen dock omfattas av SPK:s prisövervakning. "Förslaget innebär vidare att för merkostnader vid ö-bruken tillerkänns sockerbolaget dels 2,80 kr. per 100 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir 8,2 milj. kr., dels 4,3 milj. kr. ur sockerregleringsfonden. 1

kostnadskompensationen om 20 milj. kr. ingår även viss ökad ersättning

för ö-bruken. Den totala ersättningen för merkostnaderna vid ö-bruken blir

därför 13.2 milj. kr.

Nämnden föreslår vidare att ersättningen för raffinering och lagring av

importerat råsocker höjs procentuellt lika mycket som inom EG.

Vid väsentliga förändringar i priset på eldningsolja bör enligt förslaget överläggningar få påkallas.

Sammanfattning av jordbruksnämndens förslag till regleringsåtgärder för regleringsåret 1979/80

Jordbruksnämndens förslag för perioden den 1 juli 1979—den 30 juni

1980 har till alla delar biträtts av konsumentdelegationen. Sveriges betod-

lares centralförening har accepterat förslaget i de delar det rör betodlarnas villkor. Svenska sockerfabriks AB har godtagit förslaget om arealens stor-

lek år 1979. I övrigt har bolaget inte accepterat förslaget i vad avser bolagets villkor. Förslaget kan sammanfattas i följande punkter. 1. Sockerbetsarealen för 1979 års odling bör uppgå till 51 500 ha. Erfor-

derlig kvotering av odlingen bör inte utan nämndens medgivande drabba de områden som normalt levererar betor till ö-bruken. 2. Priset på sockerbetor bör uppgå till 17,90 kr. per 100 kg betor med en sockerhalt av 1652. 3. Till de odlare i Småland och Blekinge samt på Öland som levererar

betor till bruket i Mörbylånga bör liksom föregående år utgå ett arealbidrag

av 400 kr. per ha kontrakterad areal. Till odlare på Gotland föreslås bidra-

get höjt till 500 kr. per ha. I de fall arealen vid arealkontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen. Bidraget bör finansieras med medel ur sockerregleringsfonden. 4. Sockerbolagets nettopris för baskvaliteten i sortimentet, strösocker K 5 i säck om 50 kg, bör vara 265,55 kr. per 100 kg. 5. Den nuvarande prisspänningen i förhållande till baskvaliteten bör gälla för återstoden av det prisreglerade sortimentet även under regleringsåret 1979/80. 6. Gränsskyddet för socker bör utgöras av en införselavgift som tas ut för importerade kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset un-

Prop. 1978/79: 208 a 27

derstiger det fastställda avräkningspriset på socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör liksom hittills tillföras sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris på färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spotnotering för vitsocker. Denna notering bör ökas med 8.10 kr. per 100 kg, motsvarande dels kostnader för frakt m. m. till svensk hamn och dels korrigeringar för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Paris-noteringen avser. Som mått på världsmarknadspriset på råsocker bör gälla den nominella London-noteringen på råsocker. Båda noteringarna bör omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.

Införselavgiften för färdigt socker bör utgöra skillnaden mellan sockerbolagets nettopris enligt punkt 4 och världsmarknadspriset på färdigt socker, mätt på nyss angivet sätt.

Införselavgiften för råsocker bör anpassas så att svensk raffineringsindustri, som köper in råsocker till gällande London-notering och säljer den raffinerade varan till sockerbolagets nettopris enligt punkt 4, erhåller en ersättning för raffineringen som inkl. ersättning för säckkostnader och viss utfrakt samt lagringsbidrag uppgår till 39,96 kr. per 100 kg raffinad jämte eventuella höjningar (i procent) av motsvarande ersättningar inom EG. Raffineringen bör härvid förutsättas medföra ett svinn om 892.

Införselavgifterna bör i princip justeras en gång varje månad samt dessutom vid större variationer i de utländska noteringarna.

7. Då världsmarknadspriset för färdigt socker överstiger sockerbolagets nettopris enligt punkt 4 bör jordbruksnämnden få ta ut en försäljningsavgift på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insamlade medlen bör användas för att subventionera sockerimporten.

Under sådana perioder bör ersättningen för sockerbolagets raffineringsverksamhet regleras enligt den s.k. garantiregeln. Denna innebär att man halvårsvis i efterhand gör en avräkning som beaktar skillnaden mellan de genomsnittliga världsmarknadspriserna på färdigt socker enligt Paris-noteringen och råsocker enligt London-noteringen. Skillnaden mellan dessa noteringar bör i princip ge utrymme för raffineringssvinn, raffineringsersättning och lagringsbidrag. Om den utvunna ersättningen för raffineringen avviker från det åsyftade värdet, bör avräkning kunna ske mellan sockerbolaget och regleringsfonden.

8. Sockerregleringsfonden bör liksom hittills bekosta dels fraktsubventioneringen till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. samt dels fältmätning i erforderlig utsträckning av den svenska sockerbetsarealen. Fonden bör dessutom finansiera dels arealbidraget till de odlare som i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till ö-bruken till en beräknad kostnad av 3,5—4,0 milj. kr., dels den ersättning om 4,3 milj. kr. som bör utgå för sockerbolagets merkostnader för driften vid dessa bruk.

9. Föreslagna prisändringar bör i princip gälla fr. o. m. ingången av ett

Prop. 1978/79: 208 28

regleringsår. När det gäller socker har erfarenheten visat att kännedom om

prishöjningar resulterar i forcerade inköp under tiden närmast före höj-

ningen och motsvarande starka nedgång i inköpen under tiden närmast därefter. Jordbruksnämnden begär därför ett bemyndigande att medge att

prisändringarna fördelas i tiden på ett sådant sätt, att minsta möjliga stör-

ning uppstår på marknaden. Systemet bör utformas så att varken sockerbolaget eller dess kunder kalkylmässigt gör någon vinst eller förlust. 10. Utvecklingen av skörd och världsmarknadspris kan bli sådan att sockerregleringsfondens intäkter blir otillräckliga. I sådant fall är det angeläget att kreditmöjligheter står öppna. På grund härav föreslås att den rörli-

ga kredit hos riksgäldskontoret som nämnden äger disponera liksom hittills får anlitas även för ifrågavarande ändamål.

4¶Svenska sockerfabriks AB:s skrivelse rörande sockerregleringen

Sockerbolaget har i särskild skrivelse till regeringen närmare motiverat varför det inte ansett sig kunna tillstyrka det förslag som framlagts beträf-

fande sockerindustrins ersättning. Bolaget erinrar om att det i samband

med jordbruksnämndens förslag till ersättning för regleringsåret 1978/79 framhöll att de tillerkända villkoren vid normalskörd var otillräckliga för

att åstadkomma ett rörelseöverskott som täckte erforderliga ersättningsan-

skaffningar. Bolaget förutsatte därvid att denna fråga fick ägnas särskild

uppmärksamhet i samband med den fortsatta regleringen fr.o.m. regle-

ringsåret 1979/80. Då uppgörelsen för regleringsåret 1978/79 hade karaktä-

ren av ett provisorium ville man emellertid inte då motsätta sig jordbruksnämndens förslag. Till årets överläggningar har också ett omfattande material framtagits i olika frågor. Bolaget anser dock att detta inte gav en tillräckligt säker grund för en mer långsiktig ekonomisk reglering. Den främsta orsaken till att sockerindustrins villkor inte kan anses till-

fredsställande är enligt bolaget att någon omräkning av ersättningen inte skedde för krondevalveringen under år 1977. I tidigare sockerregleringar

hade genomförda krondevalveringar reglerats fr. o. m. nästpåföljande av-

talsperiod/avtalsår. Genom den uteblivna omräkningen för 1977 års kronkursändring kom enligt bolaget den svenska sockerindustrin inte att bli delaktig av den ef-

fekt som devalveringen syftade till, nämligen att motväga det jämfört med

omvärlden höga kostnadsläget. Bolaget framhåller att den svenska socker-

industrin samtidigt som dess kostnadsläge är högre har en sämre struktur

och kortare utnyttjandetid än vad som i allmänhet gäller för EG. Bolaget

anser därför att ersättningen till svensk sockerindustri i varje fall inte bör vara lägre än i EG. Bolaget framhåller att den svenska ersättningen är ca 10

öre lägre per kg jämfört med EG, vilket motsvarar ca 30 milj. kr.

Prop. 1978/79: 208 29

Sockerbolaget anför vidare att i det regleringssystem som gällde före

EG-anpassningen utgick man från att sockerindustrin, sedan de löpande

kostnaderna för verksamheten inkl. avskrivningar/investeringar täckts.

även skulle ge ett visst resultat till skatter och förräntning av i rörelsen arbetande kapital. Bolaget anser det nödvändigt att ett lönsamhetsmätt också formuleras för det system som nu avses gälla för sockerindustrin. Bolaget har för sin del angett att ett lägsta överskott för hela verksamheten före avskrivningar vid normalskörd bör vara 125 milj. kr.

Då avskrivningarna/investeringarna i dagens prisnivå enligt bolaget normalt beräknas till 85 milj. kr. ger detta ca 40 milj. kr. till skatter och kapitalränta räknat totalt för bolaget, dvs. inkk. fodermedelssidan etc. Bolaget beräknar med utgångspunkt i nu aktuella förhållanden att verksamheten vid normala betingelser ger ett totalt rörelseöverskott före avskrivningar

på ca 100 milj. kr. Bolaget anför att man i samband med årets överläggningar framfört att man självt, för att nå det erforderliga överskottet av 125 milj. kr.. skulle kunna åstadkomma en sådan resultatförbättring dels ge-

nom strukturell rationalisering — nedläggning av Karpalunds sockerbruk — dels genom åtgärder på raffinaderisidan. Bolaget framhåller att jord-

bruksnämnden inte tagit ställning till kravet på denna resultatförbättring. Sockerbolaget anför vidare att en förutsättning för att den eftersträvade resultatförbättringen på sikt skall kunna uppnås är att bolaget som de nya

riktlinjerna anger får ersättning för uppkomna kostnadsstegringar. Bolaget har beräknat den ej täckta delen av kostnadsstegringen under reglerings-

året 1978/79 till ca 6 milj. kr.

Bolaget anför att man i samband med årets överläggningar redovisat beräkningar. varav framgår att kostnadsstegringarna inkl. skatter och kapi-

talränta för betbruksdelen uppgår till 27 milj. kr. Enligt bolaget innebär

detta, om man bortser från de problem som kan komma att uppstå för att kompensera kostnadsstegringen inom den ej reglerade sektorn, att jordbruksnämndens förslag, 20 milj. kr., innebär en prutning av ungefär samma storlek som för regleringsåret 1978/79. Till detta kommer att kompensationsbeloppet enligt bolagets uppfattning utslagits på en för hög normskörd. Bolaget anser att normskörden bör vara 2—4 2 lägre än den av nämnden använda.

Sockerbolaget anför vidare att SPK:s beräkningar synes bygga på principer som tillämpas för kortsiktig prisreglering. Även om jordbruksnämn-

den lämnat de mer exakta beräkningarna åsido så kan det enligt bolaget sä-

gas att nämnden följt dessa, vilket i första hand har inneburit att kraftiga prutningar gjorts av personalkostnaderna — bl. a. genom högt avdrag för produktivitetsökning — investeringskostnaderna samt av kostnaderna för kapitalränta och skatter. Bolaget framhåller att de kostnadsstegringar som man har på personalsidan, oavsett däri ingående komponenter, i dagens lä-

ge är ofrånkomliga. Bolaget förstår därför inte hur vissa delar av lönesteg-

ringen kan lämnas okompenserade och inte heller hur de skall finansieras

om det inte kan ske genom högre intäkter.

Prop. 1978/79: 208 30

Beträffande investeringar/avskrivningar är det enligt bolaget ovedersäg- Jigt att man årligen har utgifter till sådant belopp att den begärda kompensationen måste anses rimlig. Även vad beträffar kapitalränta/skatter borde enligt bolaget en viss uppräkning vara motiverad med hänsyn till den fortgående penningvärdeförsämringen.

Sockerbolaget anför att om det prutningsförfarande som jordbruksnämnden inlett skulle komma att bestå medför detta att resultatet trots vidtagna effektiviseringsåtgärder kan komma att understiga det resultat om 100 milj. kr. före avskrivningar som av bolaget beräknas som normalt i dagsläget.

Bolaget anser att nämnden inte angett motiven för sin inställning i sockerindustrins ersättningsfråga men att nämnden synes ha tagit intryck av de analyser beträffande bolagets ekonomi som utförts av SPK. Bolaget framhåller att det för sin del på väsentliga punkter inte kunnat acceptera SPK:s beräkningar.

Sockerbolaget anser att jordbruksnämnden i det framlagda förslaget om ersättning till sockerindustrin för regleringsåret 1979/80 inte till fullo tagit hänsyn till de av riksdagen fastställda principerna om beaktande av den inhemska kostnadsutvecklingen resp. om analys av förhållandena inom EG. Bolaget anhåller därför om att sådana anstalter träffas som ger erforderliga ekonomiska ramar för att den svenska sockerindustrin skall kunna drivas under rimliga förutsättningar.

Bolaget förutsätter slutligen att den särskilda passus i nämndens förslag som lyder "vid väsentliga förändringar i priset på eldningsolja får överläggningar påkallas” lämnar möjlighet att redan från det nya prisregleringsårets ingång genom sockerpriset finansiera oljeanskaffning vid den högre prisnivå som kan komma att föreligga.

5 Karpalunds sockerbruk

Som jag i det föregående nämnt uppdrog regeringen den 5 oktober 1978 åt jordbruksnämnden att vid analys av sockertillverkningens strukturella och ekonomiska förhållanden särskilt undersöka förhållandena vid sockerbruket i Karpalund, eftersom sockerbolaget aktualiserat frågan om nedläggning av bruket.

Jordbruksnämnden har med anledning härav inhämtat yttranden från Svenska fabriksarbetareförbundet, Sveriges betodlares centralförening och AMS. Kristianstads kommun har utgivit en ”vitbok” rörande Karpalunds sockerbruk, vilken bilagts nämndens skrivelse. Jordbruksnämnden har i sin skrivelse redovisat de olika ståndpunkter som framkommit och framhåller därvid följande.

Prop. 1978/79: 208 31

Sockerbolaget önskar lägga ned Karpalund efter 1979 års kampanj. Bolaget har beräknat de långsiktiga företagsekonomiska vinsterna av en ned-

läggning av Karpalund till 15 milj. kr. per år. Bolagets kalkyl har granskats av experter från SPK som med utgångspunkt i de förutsättningar som uppställts i bolagets kalkyl inte funnit anledning till justeringar. Sockerbolaget har räknat med att även om Karpalund läggs ned, kommer nuvarande od-

ling inom brukets upptagningsområde att i stort sett finnas kvar. Sockerbolaget har enligt uppgift erbjudit de anställda vid bruket fortsatt anställning

inom Cardokoncernen. Bolaget önskar ett snabbt besked av statsmakterna i fråga om nedläggningen av bruket i Karpalund.

Svenska fabriksarbetareförbundet anser att det inte finns någon grund att tro att någon av förbundets medlemmar skulle vara hjälpt av sockerbolagets erbjudande om arbete vid andra arbetsplatser inom bolaget eller

Cardokoncernen. Dagliga långpendlingar under de villkor som ges av skift-

arbete anses skapa sådana påfrestningar att den lösningen får betraktas som utesluten. För så gott som alla innebär en flyttning mycket stora so-

ciala och ekonomiska problem på grund av bl.a. familjeförhållandena.

Förbundet ifrågasätter också sockerbolagets synpunkt att huvuddelen av

Karpalundsbrukets betareal kan tillföras andra bruk. Detta skulle nämli-

gen förlänga kampanjtiden som redan anses vara mycket långt utdragen

och följden skulle enligt förbundet bli en allvarlig kollision med storhelgerna vid jul och nyår. Fabriksarbetareförbundet avvisar därför bestämt en

nedläggning av sockerbruket i Karpalund.

Sveriges betodlares centralförening framhåller bl.a. sockerbetsodling-

ens stora betydelse för såväl växtodlingen som animalieproduktionen i

bygden. Föreningen framhåller i sin skrivelse bl. a. att en nedläggning av

bruket i Karpalund inte får inskränka rätten att odla sockerbetor i det be-

rörda området, eftersom en sådan inskränkning allvarligt skulle påverka bl. a. animalieproduktionen. En nedläggning får enligt föreningen inte hel-

ler medföra att det reella betpriset för odlarna i området sänks. En ned-

läggning måste därtill åtföljas av övergångsbestämmelser beträffande omställningsersättning, så att underlaget för avskrivningar på gjorda investe-

ringar i specialmaskiner och transportfordon m. m. inte försämras, samt

kombineras med åtgärder från-sockerbolagets sida för att förhindra en

kampanjförlängning. Jordbruksnämnden framhåller vidare att expertis från AMS har gjort en

samhällsekonomisk analys av konsekvenserna av en nedläggning. Härav framgår att nuvärdet av den samhällsekonomiska vinsten av en nedläggning under de första fyra åren efter en nedläggning uppgår sammantaget till

ca 30 milj. kr. Experterna framhåller att samhällsekonomiska kalkyler av

detta slag är förknippade med stora svårigheter, varför resultatet bör ses

enbart som en grov skattning. Det har inte varit möjligt att beakta de fördelar som de anställda förknippar med att få ha kvar sina arbeten på hemor-

ten.

Prop. 1978/79: 208 32

Nämnden anför vidare att enligt uppgift från sockerbolaget förlängs kampanjtiden vid övriga bruk i Skåne med ätta dygn (vid 51500 ha) vid en nedläggning av bruket i Karpalund. Denna kampanjförlängning bedöms av bolaget som tekniskt möjlig men den leder till att kampanjen oftare än nu kommer att behöva sträckas ut över julhelgen.

Enligt nämnden har de överläggande parterna övervägt olika konsekvenser av en nedläggning av Karpalunds sockerbruk. Jordbruksnämnden framhåller att den i första hand har att bevaka utvecklingen av livsmedels-

priserna, livsmedelsproduktionen under fredstid och livsmedelsberedskapen. Vad beträffar livsmedelsproduktionen i fredstid och beredskapen in-

för tänkbara kriser gör nämnden den bedömningen att en nedläggning av

bruket i Karpalund ur dessa båda aspekter inte har några påtagligt negativa

konsekvenser. För konsumenterna torde en nedläggning av Karpalund, så-

vitt nu kan bedömas, enligt nämnden medföra att prishöjningar på socker

kan något begränsas.

Enligt jordbruksnämndens mening bör, vid sidan av ovannämnda omständigheter samt av företaget redovisade företagsekonomiska aspekter, frågan om en nedläggning av bruket främst avgöras från sysselsättningspo-

litiska, regionalpolitiska och allmänekonomiska utgångspunkter. Med hän-

syn till att sysselsättnings- och regionalpolitiska frågor faller utanför nämndens verksamhetsområde anser nämnden att den övergripande prövningen bör göras av regeringen.

Om en nedläggning sker, avser nämnden bl. a. att ta upp frågan om konsumenternas andel av rationaliseringsvinsten vid överläggningarna om

1980/81 års sockerpriser. Om driften vid Karpalund fortsätter efter 1979 ärs kampanj, anser nämnden och konsumentdelegationen mot bakgrund av det sagda att bolagets kostnader härför inte bör belasta sockerpriserna.

Nämnden framhåller att den kostnadskompensation till sockerbolaget för regleringsåret 1979/80 som nämnden föreslår inte påverkas av en nedläggning av Karpalunds bruk eftersom bruket är i drift under 1979 ärs kam-

panj.

6 Livsmedelssubventionernas effekter

Jordbruksnämnden har fortsatt sitt arbete med att kartlägga och analysera livsmedelssubventionernas effekter för staten, konsumenterna och jord-

bruket. Nämnden har den 14 februari 1979 till regeringen överlämnat en

rapport rörande detta arbete. Av nämndens rapport framgår bi. a. följande.

Under perioden 1968-1972 höjdes den allmänna prisnivån med i genom-

snitt ca 4 §& per år. För åren 1972-1978 var motsvarande höjning 9 ec. För

jordbruksprisreglerade varor var prisökningen i genomsnitt 5 2 per år för

Prop. 1978/79: 208 33

ären 1968-1972. Genom subventionerna begränsades prisstegringen för

dessa varor under åren 1972—1976 till 6 £& per år, medan prisökningen för åren 1976— 1978 uppgick till i genomsnitt 9 <Z per år.

De disponibla inkomsterna ökade under åren 1972-1976 med närmare 70 <&. På grund av den kraftiga allmänna prisstegringen under dessa år be-

gränsades den reala inkomstökningen till 18 9t. Detta var en bättre in-

komstutveckling än för åren 1968-1972 då den blev endast 5 <&. För åren 1976— 1978 beräknas de reala disponibla inkomsterna ha minskat något.

Genom subventionerna har konsumtionens värde av de subventionerade varorna i förhållande till den totala privata konsumtionen minskat från i ge-

nomsnitt 8.2 § för åren 1968-1972 till 7,5 2 åren 1975-1978.

För samtliga subventionerade varor har konsumtionen ökat under 1970talet till följd av dels subventionerna, dels den allmänna standardstegringen. Samtidigt konstaterar nämnden att konsumtionen av övriga livsmedel har ökat eller åtminstone varit relativt stabil under dessa år. Inte för någon större produkt har konsumtionen uppvisat markant minskning.

Den ökade konsumtionen av livsmedel har också påverkat näringsinta-

get. Sålunda har under åren 1972—1978 intaget av energi per person ökat

med drygt 2 Z, animaliskt protein med 16 26, vegetabiliskt protein med

2 §z och fett med 5 2. Däremot har intaget av kolhydrater minskat med

3¶Sc. I jordbruksnämndens rapport framhålls vidare att subventionerna har

medfört att utvecklingen av konsumentprisindex inte varit så kraftig som

den skulle ha varit i ett läge utan subventioner. För år 1978 skulle konsu-

mentprisindex ha varit ca 1,4 22 högre i ett läge utan subventioner. Motsvarande siffra för livsmedelskomponenten i konsumentprisindex är ca

5,1 <.

Nämnden redovisar även subventionernas effekt på priset och på kon-

sumtionen för olika produkter. Nämnden understryker att gjorda beräk-

ningar resulterar i grova uppskattningar av subventionernas effekter på

konsumtionen.

För konsumtionsmjölk har subventioneringen medfört en sänkning av konsumentpriset med 44 72 år 1978 jämfört med ett läge utan subventioner.

Trots den kraftiga subventioneringen beräknas konsumtionen till följd av

subventionerna ha ökat med enbart 11 <z, vilket enligt nämnden tyder på

att mjölk är nästan helt okänslig för prisförändringar åtminstone vid de prisnivåer som studerats. För ost har subventionerna lett till en prissänk-

ning på 11 26 år 1977 jämfört med ett läge utan subventioner. Konsumtionseffekten har emellertid uppgått till endast 5 26.

För fläsk har subventionerna medfört en sänkning av priset med ca 12 20 år 1978 jämfört med ett läge utan subventioner. Detta har enligt beräkning-

arna medfört en konsumtionsökning med något mer än 3 76. För nöt- och

kalvkött är prisändringen något större än för fläsk. Enligt beräkningarna

tycks dessa produkter ha en större pris- och inkomstkänslighet än fläsk.

Prop. 1978/79: 208 34

Subventionerna bedöms ha medfört ca 6 £& ökning av konsumtionen av nöt- och kalvkött.

Fjäderfä var inte subventionerat under åren 1973—1975. Det reala priset

sjönk med ca 9 <6 under denna period. Jämfört med t. ex. fläsk var prisut-

vecklingen ogynnsammare från konsumentsynpunkt. Under år 1976 sjönk det reala priset på grund av subventioner på fjäderfå med ytterligare ca 3 7. Till följd av konkurrensen med annat kött har livsmedelssubventionerna i viss mån motverkat konsumtionsutvecklingen för fjäderfä. I ett läge utan subventioner beräknas konsumtionen ha varit ca I 7 högre under

åren 1974—1978.

Subventionernas effekter på konsumtionen framgår av nedanstående tablå.

Effekter av subventionerna på konsumtionen jämfört med ett läge utan subventioner (70)

År

Nämnden framhåller vidare att konsumenternas ekonomi har påverkats av livsmedelssubventionerna dels genom att priserna på de subventionerade varorna inte har ökat i den takt de skulle ha gjort i ett läge utan subventioner, dels genom att konsumtionen av subventionerade varor har ökat. Eftersom konsumtionen beräknas ha ökat till följd av subventionerna har konsumenternas utgifter för de studerade produkterna inte minskat med lika mycket som utbetalat subventionsbelopp. Skillnaden mellan det totala subventionsbeloppet och konsumenternas utgiftsminskning har gätt till tidigare led i marknadskedjan som ersättning för ökad inhemsk försäljning. För år 1978 beräknas konsumenternas minskade utgifter till 2568 milj. kr., medan utbetalda subventioner inkl. mervärdeskatt uppgår till ca 4223 milj. kr.

Jordbruksnämnden framhåller också att subventionerna har haft dels en inkomstomfördelande effekt mellan olika inkomstniväer, dels en inkomstomfördelande effekt mellan familjer med olika antal barn. För låginkomsttagare och barnfamiljer med medelinkomster uppstår positiva nettoeffekter av subventionerna, medan huvudsakligen höginkomsttagare med och utan barn får negativa nettoeffekter.

I rapporten framhålls att den annorlunda konsumtionsutveckling som skulle ha förelegat i ett läge utan subventioner troligen skulle ha påverkat

Prop. 1978/79: 208 35

handelsutbytet. För mejeriprodukter skulle en sänkt konsumtionsnivå ha päverkat produktionen vid mejerierna mot ökad produktion av handelsvarorna smör och mjölkpulver. Den ökade exporten i ett läge utan subventio-

ner skulle ha ökat jordbrukets exportkostnader, vilka i sin tur skulle ha fått

negativ inverkan på jordbrukarnas avräkningspriser.

De lägre avräkningspriser som skulle ha gällt i ett läge utan subventioner

skulle ha gjort produktionen i jordbrukarledet mindre lönsam. Effekten skulle ha blivit minskad produktion. I ett läge utan subventioner har bedömts att produktionen av mjölk skulle ha varit ca 138 milj. kg eller 4 C&

lägre under år 1977 och för nöt- och kalvkött ca I milj. kg lägre. För fläsk

har inte nägra effekter på produktionen kunnat konstateras. En minskning

av produktionen skulle ha medfört ett minskat bidrag till jordbrukarnas in-

komster av eget arbete och eget kapital. Den totala nettoeffekten för jord-

bruket av ökade exportkostnader och minskad produktion i ett läge utan subventioner har beräknats leda till en minskning av jordbrukarnas inkomster av eget arbete och eget kapital som uppgår till ca 200 milj. kr. i genomsnitt per år under åren 1975— 1977.

7¶Föredragandens överväganden

7.1¶Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker

Riksdagen beslöt som tidigare nämnts våren 1978 om reglering av priser-

na på jordbruksprodukter, m. m. (prop. 1977/78:154, JoU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 348). För jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker avsåg beslutet tiden den 1 juli 1978—den 30 juni 1981 samt för sockerbetor och

socker tiden den I juli 1978—den 30 juni 1979.

Enligt riksdagsbeslutet skall justeringar av mittpriser, prisgränser och införselavgifter för jordbruksprodukter, utom sockerbetor och socker, göras dels halvårsvis den 1 juli och den I januari på grundval av utvecklingen

av kostnaderna inom jordbruket och viss uppsamling och förädling, dels den I juli varje år för att nå följsamhet för jordbrukarnas inkomster till in-

komstutvecklingen för andra befolkningsgrupper.

Som jag redovisat i det föregående har regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande fastställt införselavgifter m. m. för tiden fr. o. m. den 1 juli 1978 och tiden fr. o. m. den 1 januari 1979 efter förslag av statens jordbruksnämnd. Fr. o. m. den I juli 1978 tillfördes jordbruket och viss livsmedelsindustri 373 milj. kr. räknat per helt år. Kostnaderna för ett utbyggt socialförsäkringsskydd m. m., 53 milj. kr., täcktes med budgetmedel. Av res-

terande belopp, 320 milj. kr., togs 253 milj. kr. ut i form av pris- och avgiftshöjningar. Prishöjningen på konsumtionsmjölk subventionerades med

67 milj. kr. I detta belopp ingick även kostnaderna för införandet av ett en-

hetligt partipris på mjölk i hela landet.

Prop. 1978/79: 208 36

Det belopp som utgick till jordbruket och viss förädlingsindustri fr, o. m. den I januari 1979 utgjorde 258 milj. kr. per helt år. Kostnaderna för utbyggt socialförsäkringsskydd, 30 milj. kr., täcktes med budgetmedel. Återstoden togs ut i form av pris- och avgiftshöjningar.

Jag har i det föregående även redovisat de mittpriser, prisgränser och normalinförselavgifter som gäller fr.o.m. den 1 januari 1979 samt de fr.o.m. samma tidpunkt utgående livsmedelssubventionerna. Jag återkommer senare till beräkningen av kostnaderna för livsmedelssubventionerna vid behandlingen av anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Jag övergår nu till att behandla vissa förslag av statens jordbruksnämnd rörande prisregleringen för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1979—-den 30 juni 1980.

Jordbruksnämnden har i uppdrag att se över vissa delar av prisregleringssystemet, bl.a. prisgränser och mittpriser. I prop. 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. anmäldes att nämnden har för avsikt att inkomma med förslag till ändring av nuvarande prisgränssystem m. m. Jag har i det föregående redovisat nämndens förslag till ett modifierat prisgränssystem för kött och fläsk. För riksdagens information vill jag nämna att regeringen bemyndigat jordbruksnämnden att fr. o. m. den 1 april 1979 försöksvis pröva det föreslagna prisgränssystemet. Jordbruket har hittills tillerkänts särskild ersättning för prisstoppets verkningar till följd av världsmarknadsprisernas utveckling på vissa kött- och mejerivaror. Det arbete som nu bedrivs för att minska avståndet mellan prisgränserna kan komma att påverka grunderna för denna ersättning. Jordbruksnämnden bör därför även undersöka de tekniska och prismässiga konsekvenserna av ett eventuellt borttagande av prisstoppsersättningen. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att ge nämnden ett sådant uppdrag.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103 och prop. 1977/78:154, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78: 348) skall en styrning av animalieproduktionens utbyggnad ske genom ett system med differentierade avgifter inom fläsk- och äggproduktionen när pristryckande överskott föreligger. Regeringen har uppdragit åt jordbruksnämnden att fastställa de differentierade avgifterna.

Jordbruksnämnden har som tidigare nämnts fr. o. m. den I januari 1979 infört ett system med differentierade avgifter inom äggproduktionen. Vad gäller differentierade produktionsavgifter på fläsk anmäler nämnden att det i samband med utarbetandet av ett sådant system visat sig att de administrativa svårigheterna har varit större än vad man kunnat förutse. Nämnden arbetar vidare för att finna en tekniskt godtagbar lösning och avser att senare under år 1979 återkomma till regeringen i frågan.

Med anledning härav vill jag erinra om att i prop. 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. har redovisats en skiss till ett avgiftssystem för styrning av animalieproduktionens utbyggnad som

Prop. 1978/79: 208 37

jordbruksnämnden utarbetat. I propositionen godtogs denna skiss och vidare framhölls att nämnden borde bedriva arbetet så att avgift om möjligt kunde börja tas ut den 1 januari 1979. Riksdagen lämnade förslaget utan erinran. Som jag nyss nämnt har jordbruksnämnden fr. o. m. den 1 januari 1979 börjat ta ut differentierade avgifter inom äggproduktionen. Jag anser att det är angeläget att arbetet med att ta fram ett effektivt fungerande system med differentierade avgifter inom fläskproduktionen bedrivs skyndsamt så att ett sådant system kan börja tillämpas vid pristryckande överskott. Jag utgår från att systemet kan utformas på ett från både producentoch konsumentsynpunkt tillfredsställande sätt.

Jordbruksnämnden föreslär att vissa potatisprodukter överförs till jordbruksprisregleringen fr.o.m. den 1 juli 1979 och att tullen för dessa produkter avskaffas.

Nämndens förslag innebär att sådan torkad, dehydratiserad eller evaporerad potatis. hel, i bitar, skivad, krossad eller pulveriserad, men ej vidare beredd, som är hänförlig till tulltaxenr 07.04, överförs till jordbruksprisregleringen så att möjlighet skapas att vid import tillämpa införselavgift i likhet med vad som gäller i fråga om potatisprodukter (mjöl, gryn och flingor) hänförliga till nr 11.05. Avgift föreslås dock inte tas ut vid import från EFTA-länderna med hänsyn till existerande svenska åtaganden mot EFTA. Nu gällande tull på potatis hänförlig till tulltaxenr 07.04, om 25 kr. per 100 kg, föreslås samtidigt borttagen. Förslaget motiveras med att importen av ej jordbruksreglerade potatisprodukter under nr 07.04 (stat. nr 07.04.009) bedömts störande för den med dessa produkter konkurrerande svenska produktionen av potatisflingor hänförliga till nr 11.05 (stat. nr 11.05.000). Importen av produkter enligt detta nummer är tullfri men belagd med införselavgift (fr. o. m. den 1 juli 1978 293 kr. per 100 kg för mjöl och gryn samt 341 kr. per 100 kg för flingor).

Remissinstanserna godtar jordbruksnämndens förslag. Även jag biträder detta. Ett förslag till lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa har upprättats i samråd med chefen för handelsdepartementet. Förslaget innebär att tulltaxenr 07.04 delas upp på tre underpositioner, varvid potatis hänförs till position A. med tullfrihet. Vid utformningen av förslaget har även beaktats den ändring i förevarande tulltaxenummer som har föreslagits av regeringen i prop. 1978/79:136 om trädgårdsnäringen. Vid riksdagens prövning bör beaktas att det behövs en lagteknisk samordning mellan förevarande lagförslag och det lagförslag som lagts fram i prop. 1978/79:136. Vidare har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område. Förslaget innebär att potatis hänförlig till tulltaxenr 0704 införs i förteckningen över de varor som avses i 2 § lagen. Härigenom skapas möjlighet att vid import ta ut införselavgift för dessa produkter.

För riksdagens information har jag i det föregående redovisat jordbruksnämndens synpunkter beträffande sådana konkurrensfrågor som samman-

Prop. 1978/79: 208 38

hänger med jordbruksprisregleringen. Dessa synpunkter föranleder ingen erinran från min sida.

7.2 Införselavgiftsmedel m. m. Användningen av införselavgiftsmedel m.m. under regleringsåret 1977/78 framgår av den föregående redogörelsen, liksom också beräkningen och den preliminära dispositionen av införselavgiftsmedel m. m. som inflyter under regleringsäret 1978/79. Jag har inte någon erinran mot vad som redovisats i detta sammanhang. Jordbruksnämnden beräknar att det under regleringsåret 1979/80 inflyter 480 milj. kr. i form av införselavgiftsmedel, varav 155 milj. kr. för fodermedel. Jordbruksnämnden föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1979/80 bör omfatta 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter som beräknas till 155 milj. kr. eller totalt 422,2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag. Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling lägger nämnden inte fram någon fördelningsplan för det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden bör återkomma med fullständigt förslag till preliminär fördelning i samband med förslaget till justering av införselavgifter m.m. fr. o. m. den I juli 1979. Nämnden bör liksom tidigare, efter hörande av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen, få jämka fördelningen av delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och även besluta om det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande. Jag har inget att erinra mot att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör som hittills Sveriges olje växtintressenter tillföras de avgiftsmedel som inflyter till följd av de höjningar av avgifter för fettvaror som har ägt rum fr. o. m. den I juli 1974 eller som kan komma att ske. Medelsbehovet under regleringsåret 1979/80 för de ändamål utanför fördelningsplanen som jag anger i det följande bör i första hand täckas av införselavgiftsmedelk. De införselavgifter som inflyter till följd av s.k. utbyteshandel med kött och fläsk har av nämnden beräknats komma att uppgå till 68 milj. kr. Av detta belopp skall 18 milj. kr.. som avser utbyteshandel med öststaterna, föras över till Svensk kötthandel. Återstående 50 milj. kr., som avser utbyteshandel med andra länder, skall föras över till Svensk kötthandel i enlighet med de regler som gäller för regleringsåret 1978/79 och som jag har redovisat i det föregående. Kostnaderna för pristillägg för får- och lammkött av 530 öre per kg bestrids under regleringsåret 1978/79 med 12 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och med 14,5 milj. kr. av införselav-

Prop. 1978/79: 208 39

giftsmedel utanför fördelningsplanen. Jordbruksnämnden beräknar kostnaden för pristillägget till oförändrat 26,5 milj. kr. under regleringsåret 1979/80. Jag föreslår att pristillägget på får- och lammkött bekostas med 11 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och att resterande belopp, 15,5 milj. kr.. bekostas med införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Jag återkommer i det följande med den närmare motiveringen till detta förslag. Härutöver kan nämnas att regeringen har bemyndigat nämnden att under regleringsåret 1978/79, inom ramen för de medel som jordbruket erhåller som ersättning för prisstoppet på kött av andra djurslag, utbetala ett extra pristillägg av 11,5 milj. kr.

Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsåret 1978/79 bidrag lämnats med 965 000 kr. för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet. För regleringsåret 1979/80 föreslås en höjning av beloppet till högst 1015 000 kr. Ersättningen till SMAK för kontrollkostnader i samband med kvalitetsmärkning av matpotatis föreslås höjd från 4175 000 kr. till högst 4410000 kr. för regleringsåret 1979/80. Jag har inget att invända mot dessa förslag.

Till Sveriges utsädesförening har för regleringsåret 1978/79 lämnats bidrag med 1995 000 kr. för finansieringen av föreningens potatisförädlingsverksamhet. Då denna verksamhet fr. o. m. år 1980 skall finansieras på annat sätt föreslår nämnden att föreningen tillförs 1070 000 kr. för verksamheten under andra halvåret 1979.

Jag vill med anledning härav anföra följande. Regeringen har i prop. 1978/79:130 om vissa åtgärder på växtförädlingsområdet m. m. lagt fram förslag rörande bl. a. det fortsatta statliga stödet till växtförädlingen. Förslaget innebär att en särskild växtförädlingsnämnd inrättas. För nämndens bidragsgivning föreslås att ett särskilt anslag anvisas. Statens nuvarande bidrag till växtförädlingen. alltså även den del som täcks av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen, sammanförs under det nya anslaget Bi-

ening av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen kan därmed upphöra fr. o. m. den I januari 1980. Jag biträder därför nämndens förslag. De införselavgiftsmedel som härigenom frigörs bör användas för pristillägg på får- och lammkött. Jag återkommer till denna fråga under punkt 9 Anslagsfrågor för budgetäret 1979/80.

Jordbruksnämnden föreslår att bidraget till Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen höjs från 1950 000 kr. till 2050 000 kr. för regleringsåret 1979/80. Jag har inget att erinra mot detta.

Vidare föreslås att nämnden under regleringsåret 1979/80 får disponera oförändrat högst 4 milj. kr. av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödare av den del av priset på inhemskt foder för pälsdjursuppfödning som är hänförlig till införselavgifterna på fodermedel. Jag biträder även detta förslag.

Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör tillföras oförändrat 475 000 kr. under regleringsåret 1979/80.

Prop. 1978/79: 208 40

Bidraget för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde ill vissa områden i de nordligaste länen bör utgå med 300000 kr. under regleringsäret 1979/80. Liksom under innevarande regleringsår bör hela kostnaden av 4 milj. kr. för stöd till odlingen av vallväxtfrö utgå av medel utanför fördelningspla-

nen under regleringsåret 1979/80.

Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under regleringsåret 1978/79 förts 600 000 kr., varav hälften inom och hälften utom fördelningsplanen. Jordbruksnämnden föreslår att motsvarande belopp skall utgå under regleringsåret 1979/80. Jag har inget att invända mot detta under

förutsättning att halva beloppet ansläs inom fördelningsplanen.

Kostnaderna för restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt för ost beräknas av nämnden till 7 milj. kr. för regle-

ringsåret 1979/80. Jag biträder även detta förslag.

Det förslag till fördelning av införselavgifter utom och inom fördelningsplanen som jag nu har lagt fram medför ett beräknat underskott i regleringsekonomin av 300 000 kr. Med hänsyn till ovissheten om den faktiska avgiftsuppbörden föreslår

Jordbruksnämnden att den rörliga krediten på 120 milj. kr. får stå kvar även under regleringsåret 1979/80 och att den får användas för ända Mål

inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Jag biträder förslaget. Det bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur krediten får utnyttjas. Regeringen har med stöd av lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område bemyndigat jordbruksnämnden att under regleringsåret 1978/79 föreskriva att utförselavgift skall erläggas för bl. a. fläsk. Sådan

avgift har också uttagits. Jag förordar nu att regeringen inhämtar riksda-

gens bemyndigande att få använda de medel som influtit eller kommer att inflyta vid upptagande av utförselavgift till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

7.3 Sockerregleringen

Jordbruksnämndens förslag till prisreglering på sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1979 har utformats med utgångspunkt i riksdagens beslut i anledning av proposition om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken. m. m. (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78: 103). Förslaget

innebär att nämnden och konsumentdelegationen med betodlarna överens-

kommit om en treårig prisregleringsperiod omfattande tiden den 1 juli 1979—den 30 juni 1982. Areal och betpris skall dock fastställas för varje regleringsår efter överläggningar. Vad gäller ersättningen till Svenska sockerfabriks AB avser förslaget endast regleringsåret 1979/80. Jordbruksnämndens förslag till sockerreglering för perioden den 1 juli 1979—-den 30 juni 1980 har till alla delar biträtts av konsumentdelegationen. Sveriges

Prop. 1978/79: 208 41

betodlares centralförening har accepterat förslaget i de delar det rör betodlarnas villkor. Sockerbolaget har godtagit förslaget om arealen för år 1979. Bolaget har däremot inte accepterat förslaget vad gäller ersättningen till bolaget. Jordbruksnämnden föreslår att sockerbetsarealen för 1979 års odling får uppgå till 51500 ha. Erforderliga kvoteringar bör enligt nämnden inte få drabba de områden som normalt levererar betor till bruken på Öland och Gotland. Nämnden föreslår vidare att arealbidraget för 1979 års areal bör utgå oförändrat med 400 kr. per kontrakterad ha till odlarna inom Mörbylångabrukets upptagningsområde, medan bidraget till odlarna på Gotland bör höjas till 500 kr. per ha. I de fall arealen vid kontroll befinns vara mindre än den kontrakterade föreslås bidraget utgå efter den uppmätta arealen. Kostnadskompensationen till betodlarna har enligt förslaget beräknats till ca 22,6 milj. kr. för regleringsåret 1979/80. Med hänsyn till den relativt sett höga lönsamheten i sockerbetsodlingen har betodlarna accepterat att inget särskilt inkomsttillägg skall utgå för 1979 års skörd. Grundpriset för 1979 års betskörd bör därför enligt förslaget höjas med 0,98 kr. till 17,90 kr. per 100 kg betor med en sockerhalt av 1696. Jag biträder nämndens förslag till sockerbetsareal, arealbidrag och kostnadskompensation till betodliarna. Vad gäller kostnadskompensationen till sockerbolaget har som jag tidigare nämnt förslaget inte biträtts av bolaget. Bolaget har i särskild skrivelse till regeringen närmare motiverat detta och anhåller att sådana anstalter träffas som ger erforderliga ekonomiska ramar för att den svenska sockerindustrin skall kunna bedrivas under rimliga förutsättningar. Jordbruksnämnden föreslår att bolaget tillerkänns 20 milj. kr. som kompensation för inträffade kostnadsökningar inom strösockertillverkningen och förpackning av strösocker. Förslaget innebär sålunda att specialsocker- och fodertillverkningen lämnas utanför sockerregleringen men nämnden förbehåller sig rätten att inför kommande regleringsperiod beakta utfallet av fodertillverkningen. Vid bestämningen av ersättningsbeloppet har delade meningar förelegat främst i fråga om hur produktivitetsutvecklingen, lönekostnadsökningen och avskrivningskostnaderna skall beaktas. Jordbruksnämndens förslag innebär vidare att sockerbolaget tillerkänns en kompensation för merkostnader vid ö-bruken med totalt 13,2 milj. kr. Den totala ersättningen, 20 milj. kr., till sockerbolaget innebär enligt nämnden en höjning av strösockerpriset med 6.81 kr. per 100 kg. Tillsammans medför de föreslagna ökningarna av betpriset och sockerbolagets andel av partipriset på socker att strösockerpriset stiger med sammanlagt 14,51 kr. per 100 kg till 265,55 kr. per 100 kg. Nämnden begär att få genomföra prishöjningarna på sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Nämnden föreslår vidare att ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker höjs procentuellt lika mycket som inom EG. Nämnden framhåller även att vid väsentliga förändringar i priset på eldningsolja får överläggningar påkallas.

Prop. 1978/79: 208 42

Gränsskyddet föreslås liksom hittills utgöras av införselavgifter som tas ut på såväl råsocker som på färdigt socker och sockerprodukter. Införsel-

avgiften för sirap, sockerlösningar och sockerkulör bör liksom hittills

motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn bör tas till produktens sockerinnehåll. Om världsmarknadspriset på färdigt socker är högre än det inhemska priset föreslås att nämnden i likhet med nu gällande regler får ta ut en försäljningsavgift på allt socker som säljs inom landet. De därigenom

influtna medlen bör användas för att i sådana lägen subventionera import

av socker.

Sockerregleringsfondens intäkter utgörs av införselavgifter alternativt

försäljningsavgifter. Från fonden föreslås liksom hittills få bestridas kost-

naderna för dels fraktrabattering med 1.2 milj. kr.. dels fältmätning i erfor-

derlig utsträckning av den svenska sockerbetsarealen. Från fonden före-

slås dessutom kostnaderna för arealbidragen finansieras till en beräknad kostnad av 3,5—4 milj. kr. samt en viss del, 4,3 milj. kr., av ersättningen till sockerbolaget för merkostnaden vid ö-bruken. Jordbruksnämnden föreslår att den rörliga kredit som nämnden äger disponera hos riksgälds-

kontoret även får anlitas för ifrågavarande ändamål, om sockerreglerings-

fondens intäkter blir otillräckliga.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag till ersättning till sockerbolaget under regleringsåret 1979/80. Jag har i det föregående föreslagit att den rör-

liga kredit på 120 milj. kr. som stått till regeringens förfogande för bl. a. ändamäl inom sockerregleringen under regleringsåret 1978/79 bör få använ-

das för samma ändamäl även under regleringsåret 1979/80. Jag vill framhålla att det är önskvärt att man liksom för jordbruket i övrigt lyckas uppnå fleråriga överenskommelser även på sockerområdet. Förutsättningen för

en flerårsuppgörelse är emellertid så vitt jag kan finna att de överläggande parterna kan lösa de frågor i vilka delade meningar förelegat vid nu avslutade förhandlingar. Den av sockerbolaget framförda frågan om höjda oljepriser synes enligt min mening kunna aktualiseras vid de överläggningar jordbruksnämnden erinrat om.

Jag har i det föregående redogjort för sockerbolagets planer att lägga ned sockerbruket i Karpalund efter 1979 års kampanj. Jag vill i denna fråga anföra följande.

Regeringen har efter överläggningar med sockerbolaget och betodlarna träffat en överenskommelse som gör det möjligt att fortsätta med socker-

tillverkning vid bruket även under 1980 och 1981 års kampanjer. Överenskommelsen har träffats med förbehåll för riksdagens godkännande. Parterna är överens om att de tekniska och ekonomiska möjligheterna att tillverka etanol ur sockerbetor inte är tillräckligt utredda. Det kan vara möjligt att i framtiden producera etanol ur sockerbetor. Staten bör genom

bl.a. Svensk metanolutveckling AB utreda de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för en produktion av etanol ur sockerbetor och andra produkter. UtredningeN skall bedrivas så att utvärderingen kan vara klar

Prop. 1978/79: 208 43

under år 1980. Först efter det att denna utvärdering är klar kan ställning tas tull frågan om fortsatt drift vid sockerbruket I Karpalund efter 1981 års kampanj. Sockerbolaget har beräknat de längsiktiga företagsekonomiska vinster-

na av en nedläggning av sockerbruket i Karpalund till 15 milj. kr. per är. Parterna har kommit överens om att med lika stora delar bidra till att täcka

viss del av merkostnaderna för en fortsatt drift av bruket. Överenskom-

melsen innebär att bidrag lämnas under år 1980 med 10 milj. kr. och under

är 1981 med I1 milj. kr. Var och en av de tre parterna bidrar alltså med en tredjedel av dessa belopp. Statens andel som för regleringsåret 1980/81 uppgår till ca 3,3 milj. kr.

och för regleringsåret 1981/82 till ca 3.7 milj. kr. bör enligt min mening bestridas från sockerregleringsfonden. Jag förordar sålunda att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna den överenskommelse

vars huvudsakliga innehåll jag nu har redogjort för.

8 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels att antaga förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, [5 . lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område. dels att

3. godkänna vad jag har förordat om prisregleringen på jordbruksproduk-

ter utom sockerbetor och socker för tiden den I juli 1979— den 30 juni

1980,

4. godkänna vad jag har förordat om grunderna för regleringen av priser

m. m. på sockerbetor för tiden den I juli 1979—den 30 juni 1982,

in . godkänna vad jag har förordat om regleringen av sockernäringen för tiden den I juli 1979—den 30 juni 1980. 6. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsme-

del, som inflyter under regleringsäret 1979/80 eller har influtit under tidigare regleringsär, 7. medge att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes

till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret för ändamål

utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel får under regleringsåret 1979/80 användas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande. statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen,

8. bemyndiga regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har förordat träffa avtal med Svenska sockerfabriks AB och Sveriges

Prop. 1978/79: 208 44

betodlares centralförening angående fortsatt verksamhet vid sockerbru-

ket i Karpalund.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

I fråga om anslagsberäkningar för budgetåret 1979/80 återkommer jag i

nästa punkt.

9¶Anslagsfrågor för budgetåret 1979/80

DRIFTBUDGETEN

TIONDE HUVUDTITELN

C. Jordbruksprisreglering

C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1977/78 Utgift 3 512 043 682 1978/79 Anslag 3666 000 000 1979/80 Förslag 3837 000 000

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen samt pris-

stoppsersättningen till jordbruket. Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen, avbytarverksamheten och andra sociala satsningar inom jordbruket samt medel som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget bestrids även kostnaderna för prisutjämningen.

1978/79 Beräknad ändring 1979/80 Statens jord- Föredrabruksnämnd ganden

Anslag Prisutjämning 180 000 000 + 10000 000 + 10000 000 Ersättning till följd av livsmedelssubventioner, prisstopp m. m. 3200 000 000 + 100 000 000 + 80000 000 Låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket 217 000 000 + :83 000 000 + 83 000 000 Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen 67 000 000 = - 1000 000 Särskilda undersökningar 670 000 + 109 000 -

Summa (avrundad) 3666 000 000 +192 000 000 + 171 000 000

Prop. 1978/79: 208 45

Statens jordbruksnämnd

Från posten Prisutjämning bestrids kostnaderna för råvaruprisutjäm-

ning till livsmedelsindustrin. Från posten utgår också kompensation för den kostnadsfördyring som tullskyddet på vissa fettvaror medför för livs-

medelsindustrin och den tekniska industrin. För budgetåret 1979/80 beräknar nämnden kostnaderna till sammanlagt 190 milj. kr. Från posten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner, prisstopp

m.m. bestrids kostnaderna för ersättning till jordbruket dels tili följd av uteblivna införsel- och förmalningsavgiftshöjningar samt föreskrivna av-

giftssänkningar på grund av livsmedelssubventionering och prisstopp, dels ersättning till jordbruket för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar

på varor, vilkas priser annars skulle ha höjts till följd av stigande internationella priser. För budgetåret 1978/79 har anslagsposten upptagits till 3200 milj. kr. Denna beräkning avser till större delen subventionerna på mejeri- och köttvaror.

Jordbruksnämnden beräknar — om prisstoppet kommer att gälla oför-

ändrat samt om nuvarande subventioner och konsumtionsmönster består — ersättningsbeloppen för mejeri- och köttvaror till ca 3 100 milj. kr. för budgetåret 1979/80. I beloppet inräknas kostnader för regional utjämning

av partipriset på konsumtionsmjölk. Beloppet inrymmer också kostnaderna för broilerstödet med högst 20 milj. kr. Härtill kommer kostnaderna för

den ålagda reduktionen av förmalningsavgifterna, som kan beräknas uppgå

till ca 125 milj. kr.

Ersättningen till jordbruket till följd av genom prisstoppet förhindrade

prishöjningar på varor, vars priser annars skulle ha höjts på grund av stigande internationella priser, beräknas till 74 milj. kr.

Sammanlagt beräknar jordbruksnämnden medelsåtgången under an-

slagsposten till 3 300 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

Låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket. För budgetåret 1978/79 är

upptaget en post på 217 milj. kr. Regeringen har under budgetåret anvisat ytterligare 68 milj. kr. 175 milj. kr. skall användas för att bestrida kostna-

derna för leveranstillägg till mjölkproducenter, stöd till smågrisproduktionen och avbytarverksamheten inom jordbruket. Vidare skall 5 milj. kr. användas för företagshälsovård inom jordbruket och 105 milj. kr. för uppbyggnad av ett socialförsäkringsskydd för lantbrukarna.

Leveranstillägget för mjölk beräknas dra en kostnad av 115 milj. kr. Stö-

det till smågrisproduktionen uppskattas till 20 milj. kr. och för avbytarverksamheten beräknas ett belopp av 40 milj. kr. Liksom hittills bör bespa-

ringar resp. överskridanden av leveranstillägget för mjölk eller stödet till smågrisproduktionen tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamheten.

Jordbruksnämnden föreslår att 300 milj. kr. anslås för budgetåret

1979/80.

Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Jord-

Prop. 1978/79: 208 46

bruksnämnden beräknar anslagsposten för budgetåret 1979/80 till 67 milj. kr. fördelat med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk och med 12 milj. kr. på kostnader för pristillägg på fåroch lammkött.

Särskilda undersökningar. Anslagsposten, som tidigare benämnts Diverse kostnader, bör användas för vissa undersökningar på jordbrukets och fiskets områden.

Föredraganden

Från posten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner, prisstopp m.m. bestrids kostnaderna för prisstödet till broilernäringen på 20 milj. kr.

Prisstödet infördes för att näringen under en övergångsperiod skulle få

möjlighet att anpassa sin produktion till det inhemska avsättningsutrym-

met. Stödet har vid utgången av innevarande budgetår utgått i tre år. För budgetåret 1979/80 har särskilda medel inte beräknats för detta ändamål. Om ett fortsatt stöd till broilernäringen anses behövligt efter den 1 juli 1979 får en viss omfördelning av livsmedelssubventionerna övervägas. Jag har tidigare vid min behandling av disposition av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen beräknat en höjning av beloppet för pristilllägg på fär- och lammkött med I milj. kr. Posten Ersättning för införselav-

giftsmedel utanför fördelningsplanen kan därmed minskas med detta be-

lopp. Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag tidigare har anfört

beräknar jag anslaget till 3 837 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisreglerunde åtgärder på jordbrukets område för budget-

året 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 3 837 000 000 kr.

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra-

ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979