Propositionens huvudsakliga innehåll

l propositionen föreslås att den som är utsänd från Sverige för an- ställning utomlands i svenska statens tjänst under tjänstgöringen skall vara kyrkobokförd i den församling i vilken han senast var eller hade bort vara kyrkobokförd. Detta föreslås också gälla make och barn un- der 18 är som följer med till den utrikes orten. Vidare föreslås att om den utsände eller maken äger fast egendom i annan församling kan den utsände och medföljande make och barn under 18 år genom särskilt beslut få kyrkobokföras i den församling där egendomen finns.

Den som utan att vara gift med den utsände, lever tillsammans med denne avses bli jämställd med make om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn.

I propositionen föreslås vidare att skattskyldighet införs även kom- munalt för den lön som svensk beskickningspersonal uppbär vid tjänst- göringen utomlands.

Svensk medborgare som under beskattningsåret har tillhört svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation och som på grund av sin tjänst har varit bosatt utomlands avses i beskattningshänseende bli behandlad som bosatt i Sverige.

Vidare föreslås att den som tillfälligt har vistats i Sverige skall be— skattas för sin inkomst av anställning här i riket i den kommun där han först har vistats. Det föreslås också att han skall medges grundavdrag m. in. som bosatt här i riket.

I propositionen föreslås också att folkpension liksom annan pension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, som utgår till pensionär

] Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 58

• Sida 2
•  Original

Prop. 1978/79: 58 2

som inte är bosatt i Sverige, undantas från beskattning i Sverige till den del den inte överstiger 4 500 kr.

De nya reglerna föreslås med vissa undantag träda i kraft den 1 ja- nuari "1979 och tillämpas första gången vid 1980 års taxering.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1978/79: 58

1. Förslag till

Lag om ändring i folkbokföringsförordningen ( 1967: 198)

Härigenom föreskrivs att 20 & folkbokföringsförordningen (1967: 198) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 205

Den som är anställd på utländsk ort i svenska statens tjänst kyrko- bokföres i Storkyrkoförsnmlingen i Stockholm med sin familj och svenska betjäning. Konungen kan dock medge den, som äger eller innehar fast egendom utom Stock- holm, att med familj och betjä- ning kyrkobokförus på viss fastig— het i den församling där egendo- men är belägen.

Den som är utsänd för anställ- ning på utländsk ort i svenska sta- tens tjänst kyrkobokföres under denna tjänstgöring jämte medföl- jande make samt barn under ader- ton år i den församling i vilken den utsände senast var eller hade bort vara kyrkobokförd.

Riksskatteverket katt dock med— ge den utsände att nted medföljan- de make samt barn under aderton år kyrkobokföras på viss fastighet i församling där han eller maken äger eller innehar fast egendom.

Vad i denna paragraf sägs om make skall gälla även den som utan att vara gift med den utsän- de, lever tillsammans med denne om de tidigare har varit förenade [ äktenskap eller gemensamt har eller har haft barn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

1. Den som vid ikraftträdandet redan vistas utom riket under sådana förhållanden som avses i 20 å i sin nya lydelse kyrkobokförs i den för— samling han var eller hade bort vara kyrkobokförd vid tiden för utresa i samband med statsanställning utom riket.

2. Kyrkobokföring som har skett enligt beslut av regeringen enligt 20 å i sin äldre lydelse består under utlandsvistelsen såvida inte den anställde på ansökan medges annan kyrkobokföring med tillämpning av de nya reglerna.

2. Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att anvisningarna till 69 5 skall upphöra att gälla, dels att 53 ä 1 mom., 68, 69 och 71 åå samt punkt 1 av anvisningarna till 66 5 skall ha nedan angivna lydelse.

"ll Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 58

• Sida 4
•  Original

Prop. 1978/79: 58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 53%

] mom.l Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 55 sägs:

a) fysisk person: för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvär- vats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits; för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av an- ställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av an- nan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersätt- ning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för pension och annan ersätt- ning cnligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun, i fråga om pension en— ligt nämnda lag dock endast till den del beloppet överstiger 4 500 kronor;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjäns- tepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som ut- gått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersåttning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter, samt restitucrade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt i den omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b 5;

b) staten: för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

1 Lydclse enligt prop. 1978/79: 21.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1978/79: 58 . 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkrings- rörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och an- läggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings- sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslut- ningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de stu- derande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlåne- kassa, företagarcförcning som erhåller statsbidrag, norrlandsfonden, sta- tens utvecklingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av far- macins utveckling m. m., Svenska Bibelsällskapets bibelfond, Stiftelsen lndustricentra, Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norr- land, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd, järnkontoret, så länge kon- torets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag. allmänna sjukförsäkringst'onden, pensions- stiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsför— eningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, perso- nalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersätt- ning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för ar- betstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggclse eller rationalisering av före- tags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag. som av- ses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinst- syfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj. vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller läm- na understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna an- givna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar. sam- fund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hän— förlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska per- soner, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning

• Sida 6
•  Original

Prop. 1978/79: 58 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet cn- dast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden: för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fond— styrelsen, samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan för- klara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete. i fråga om skattskyldighet eller eljest vid till— lämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut mä, när omstän- digheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

68ä

Vad i denna lag stadgas om per- son, som varit här i riket bosatt,

Vad i denna lag stadgas om per— son. som varit här i riket bosatt,

skall jämväl äga tillämpning ä per- son, som i Sverige stadigvarande vistats utan att vara ltärstädes bo- satt.

skall även gälla person som stadig- varande vistats i Sverige utan att vara bosatt här. Detsamma gäller den som har vistats tillfälligt här och har haft arhetsanställning, vid vilken skatteavdrag enligt 39 5 1 mom. uppbärdslagen (1953: 272) har kommit i fråga. Vad som nu har sagts om skattskyldig som har vistats här tillfälligt skall dock icke gälla vid tillämpning av 53 5 1 mom. och icke heller då den skatt- skyldige vid vistelsen här uppbär lön av anställning hos svenska sta- ten eller svensk kommun om an— ställningen avses fortsätta utom- lands.

69 52

Svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsula- tets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utom-

2 Senaste lydelse 1972: 765.

På svensk medborgare, som till- hört svensk beskickning hos ut— ländsk makt, svensk permanent delegation lzos mellanstatlig orga- nisation eller lönat svenskt konsu- lat eller beskickningens, delegatio-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1978/79: 58

Nuvarande lydelse

lands, är icke skattskyldig här i riket för sin inkomst av berörda tjänst.

I övrigt tillämpas beträffande skattskyldig som avses i första stycket vad i denna lag föreskrivas angående här i riket bosatt person. För inkomst som skall beskattas i Storkyrkoförsamlingen i Stock- holm pä grund av sådan skatt- skyldigs mantalsskrivning därstä- des utgär kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ända- mål.

Vad ovan sagts gäller i tillämp- liga dclar jämväl sådan persons make samt barn under 18 år, därest de varit svenska medborga— re och bott hos honom.

(Se vidare anvisningarna.)

71

Skatt, som jämlikt bestämmel- serna i 57 å 1 mom., 59 ä 3 mom., 69 5 och 72 5 1 mom. utgöres för gemensamt kommunalt ändamål, skall användas till utjämning av skattetrycket olika kommuner el- ler andra menigheter emellan.

Föreslagen lydelse

nens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, tillämpas vad i denna lag sägs angående här i riket bosatt person. Detsamma gäller sådan persons make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom.

&

Skatt, som jämlikt bestämmel- serna i 57 Q 1 mom., 59 ä 3 mom. och 72 5 1 mom. utgöres för ge- mensamt kommunalt ändamål, skall användas till utjämning av skattetrycket olika kommuner eller andra menigheter emellan.

Anvisningar till 66 ä

1.3 Av bestämmelserna i denna paragraf, jämförda med föreskrif— ten i 68 &, framgår, att för den som under ett beskattningsår eller del därav stadigvarande vistats här i riket utan att mantalsskrivnings- skyldighet i någon kommun be- träffande honom förelegat för året näst före taxeringsåret, skall såsom hemortskommun anses den kom— mun, där han under det år, som närmast föregått taxeringsåret, först vistats, utan att vistelsen varit allenast tillfällig.

3 Senaste lydelse 1945: 897. T2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 58

1. Av bestämmelserna i denna paragraf, jämförda med föreskrif— terna i 68 &, framgår, att för den som under ett beskattningsår eller del därav stadigvarande vistats här i riket utan att mantalsskrivnings- skyldighet i någon kommun be- träffande honom förelegat för året näst före taxeringsåret, skall så- som hemortskommun anses den kommun, där han under det år, som närmast föregått taxeringsäret, först vistats, utan att vistelsen varit allenast tillfällig. Vidare framgår, att för den som har vistats tillfäl- ligt här i riket och har haft arbets- anställning, vid vilken skatteavdrag

• Sida 8
•  Original

Prop. 1978/79: 58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

har kommit i fråga utan att nyss- nämnd mantalsskrivningsskyldig- het beträffande honom har förele- gat, skall såsom hemortskommun anses den kommun, där han under det år som närmast föregått taxe— ringsäret först har vistats. Vad som nu har sagts om den som har vis- tats tillfälligt här skall dock icke gälla om den skattskyldige vid vis- telsen här uppbär län av anställ- ning hos svenska staten eller svensk kommun om anställningen avses fortsätta utomlands.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Bestämmelserna tillämpas såvitt avser 71 % första gången vid 198l års taxering och i övrigt vid 1980 års taxering.

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 16 & 1 mom. Och "17 5 lagen (1947: 576)1 om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 165

1 m 0 m.": Vad i denna lag stad- gas om person, som varit här i riket bosatt, skall jämväl äga till- lärnpning å person, som i Sverige stadigvarande vistats utan att vara härstädes bosatt.

1 m 0 m. Vad i denna lag stad- gas om person, som varit här i riket bosatt. skall även gälla per- son som stadigvarande vistats i Sverige utan att vara bosatt här. Detsamma gäller den som har vis- tats tillfälligt här och har haft ar- betsanställning, vid vilken skatte- avdrag enligt 39 5 1 mom. upp- bördslagen (1953: 272) hur kom- mit i fråga. Vad som nu har sagts om skattskyldig som har vistats här tillfälligt skall dock icke gälla vid tillämpning av 6 5 ] mom. och icke heller då den skattskyldige vid vis- telsen här uppbär [ön av anställ- ning hos svenska staten eller svensk kommun om anställningen avses fortsätta utomlands.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770. 2 Senaste lydelse 1974: 770.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1978/79: 58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 g?»

Å svensk medborgare, som till- hört svensk beskickning hos ut- ländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, skall tillämpas vad i denna lag stadgas angående här i riket bosatt person.

Vad nu sagts gäller jämväl sä- dan persons make samt barn un- der 18 är, därest de varit svenska medborgare och bott hos honom.

På svensk medborgare, som till- hört svensk beskickning hos ut- ländsk makt, svensk permanent de- legation hos mellanstatlig organi- sation eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, tillämpas vad i denna lag stadgas angående här i riket bosatt person. Detsamma gäller så- dan persons make samt barn under 18 är, om de har varit svenska medborgare och har bott hos ho- nom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första gången vid 1980 års taxering.

4. Förslag till

Lag om ändring i upphördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs att 12 & uppbördslagen (1953: 272)1 skall upp- höra att gälla vid utgången av år 1978.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 52

I fråga om svensk medborgare, som tillhör svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst är bosatt utom- lands, skall preliminär A—skatt avse endast statlig inkomstskatt, som be- löper på inkomsten av tjänsten om icke lokal skattemyndighet före- skrivit annat.

3 Senaste lydelse 1974: 770. 1 Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. 2 Senaste lydelse 1973: 1111.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1978/79: 58 10

5. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 4 & och 22 ä 1 mom. taxeringslagen(1956: 623»)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse

4 52

Län indelas i lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt. Lokalt taxeringsdistrikt omfattar kommun eller del av kommun. För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal taxeringsnämnd som verkställer taxering inom distriktet, om ej annat följer av tredje eller fjärde stycket.

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar kommun, del av kommun eller flera kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå i två eller flera särskilda taxeringsdistrikt. För varje särskilt taxeringsdistrikt skall finnas en särskild taxeringsnämnd, som verkställer taxering inom distriktet. I särskilt taxeringsdistrikt skall, om ej annat följer av fjärde stycket, taxe— ras fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhäl- landen är mera invecklade samt andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och familjcstiftelser. Till sådant distrikt får också hänföras an- nan skattskyldig än som nu har sagts om det är påkallat med hänsyn till taxeringsarbetct.

Hela riket utgör ett samt taxeringsdistrikt, ivilket gemensam taxe- ringsnämnd verkställer dels

g e m e n- Hela riket utgör ett

samt taxeringsdistrikt. ivilket gemensam taxe- ringsnämnd verkställer dels

gemen-

taxering till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga, som saknar hemorts- kommun i riket, och av sådana i 17 9 lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt och 17 5 lagen (1947: 577) om statlig förmögenihetsskatt nämnda skattskyldiga, som enligt 20 och 39 55 folkbokföringsför- ordningen (1967: 198) skall man- talsskrivas i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, dels taxering till kom- munal inkomstskatt, som skall ske för gemensamt kommunalt ända- mål. Taxering för gemensamt kom— munalt ändamål anses ske för be- skattning i särskild kommun.

taxering till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga, som saknar hemorts— kommun i riket, dels taxering till kommunal inkomstskatt, som skall ske för gemensamt kommunalt än- damål. Taxering för gemensamt kommunalt ändamål anses ske för beskattning i särskild kommun.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om indelning i taxeringsdistrikt och om taxeringsnämnds verksamhets- områdc med avvikelse från vad som eljest följer av denna paragraf.

1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. 2 Senaste lydelse 1978: 316.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1978/79: 58 11

Föreslagen lydelse

22 5

] mi)/11.3 Nedannämnda skattskyldiga äro, där ej annat följer av stad- gandet i 3 mom., skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxe- ring avlämna deklaration (självdeklaration), nämligen:

1) aktiebolag, ekonomisk förening och aktiefond ävensom sådan stif- telse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodo- se viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska in— tresscn,

2) annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera för- värvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sam- manlagt minst 4 500 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor,

4) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art, som an- gives i 3 % 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattnings- årcts utgång haft ett värde överstigande 200 000 kronor eller, såvitt an- går sådan juridisk person som avses i 6 5 1 mom. b) nämnda lag, 15 000 kronor, samt

5) fysisk eller juridisk person, för vilken garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst.

Vid bedömandct av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet enligt punkterna 2)——"-l) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skatt- skyldig enligt kommunalskattelagen, lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Hava makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas och boets sammanlagda inkomst och förmö- genhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill tagas vid deklarationsskyldighetens bedömande. Nuvarande lydelse

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat, skall svensk medborgare, som under be- skattningsåret tillhört svensk be- skickning hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller be- skickningens eller konsulatets be- tjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, an- ses hava varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan per- sons make samt barn under 18 år, därest de varit svenska medborga- re och bott hos honom. Person, som under beskattningsåret tillhört

3 Senaste lydelse 1974: 997.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat, skall svensk medborgare, som under be- skattningsåret tillhört svensk be— skickning hos utländsk makt, svensk permanent t'lelegation hos mellanstatlig organisation eller lö— nat svenskt konsulat eller beskick— ningens, delegationens eller konsu- latets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utom- lands, anses ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under 18 år, om de har varit svenska med-

• Sida 12
•  Original

Prop. 1978/79: 58

Nuvarande lydelse

främmande makts härvarande be- skickning eller lönade konsulat el— ler beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk medborgare. så ock sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare, anses däremot vid tillämpningen av vad i första styc- ket vid 3) är stadgat icke hava varit här i riket bosatta.

F äreslagen lydelse

borgare och har bott hos honom. Person, som under beskattnings- året tillhört främmande makts här- varande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk medborgare, så ock sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, om de har bott hos honom och icke har varit svenska medborgare, anses däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat icke ha varit här i riket bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet för oskift dödsbo efter skattskyldig, som avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skolat gälla för den avlidne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas såvitt avser 4 & första gången vid 1981 års taxering och i övrigt vid 1980 års

taxering.

6. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 17 5 lagen (1947: 577) om statlig förmögen- hetsskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen [ )le else

17 g=

Å svensk medborgare, som till— hört svensk beskickning hos ut- ländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, skall tillämpas vad i denna lag stadgas angående här i riket bosatt person.

Vad nu sagts gäller jämväl så- dan persons make samt barn un- der 18 år, därest de varit svenska medborgare och bott hos honom.

På svensk medborgare, som till- hört svensk beskickning hos ut- ländsk makt, svensk permanent de- legation hos mellanstatlig organi- sation eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, tillämpas vad i denna lag stadgas angående här i riket bosatt person. Detsamma gäller så- dan persons make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos ho- nom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första gång- en vid 1980 års taxering.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859. 2 Senaste lydelse 1974: 859.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1978/79: 58 13

Utdrag

BUDGETDEPA RTEM ENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1978-1 1-03

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo. Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahl- berg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus. Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet M undebo

Proposition om ändring av reglerna om folkbokföring och beskattning av personer anställda utomlands i svenska statens tjänst. m. m.

2.1. Folkbokföring av personer som tjänstgör utomlands i svenska statens tjänst

Vid kyrkobokföringen gäller som huvudregel att var och en kyrko— bokförs i den församling och på den fastighet där han är bosatt (11 & folkbokföringsförordningen (1967: 198), PBF).

För statens utlandsanställda personal gäller särskilda regler. Enligt 20 % FBF skall den som är anställd på utländsk ort i svenska statens tjänst kyrkobokföras i Storkyrkoförsamlingcn i Stockholm med sin fa- milj och svenska betjäning. Regeringen kan dock medge den, som äger eller innehar fast egendom utom Stockholm, att med familj och betjä- ning kyrkobokföras på viss fastighet i den församling där egendomen är belägen.

Reglerna om var en person skall vara kyrkobokförd har betydelse i bcskattningshänseende. Inkomst av tjänst m.m. beskattas i den skatt- skyldiges hemortskommun om han är skatterättsligt bosatt här i riket (59 5 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), KL). Hemortskommun är den kommun där han skall vara mantalsskriven för året näst före taxeringsåret (66 & första stycket Kl.). Den som är kyrkobokförd och mantalsskriven enligt 20 och 39 %% FBF i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm skall således beskattas i Stockholm. Detta medför att den skattskyldige endast i vissa fall kan utnyttja underskott på fastighet kom— munalt. Underskott i en förvärvskälla får nämligen endast utnyttjas mot annan inkomst, som skall beskattas i samma kommun (46 å ]. mom. första stycket KL), och inkomst av fastighet skall beskattas i den kom- mun där fastigheten är belägen (56 & KL).

Har den skattskyldige däremot fått medgivande enligt 20 & PBF att kyrkobokföras i den församling där fastigheten är belägen kan han i regel utnyttja detta underskott mot tjänsteinkomsten. För medgivande enligt 20 & FBF krävs att den som äger eller innehar fastigheten har anställning utomlands. Är det däremot maken som äger eller innehar denna kan medgivande inte ges. Detta medför att den som är anställd utomlands i svenska statens tjänst och vars make äger fastighet i annan

• Sida 15
•  Original

Prop. 1978/79: 58 15

kommun än Stockholm inte får kyrkobokföras i den församling där fastigheten är belägen utan i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Enligt 20 & FBF skall i sådant fall båda makarna kyrkobokföras i Storkyrko- församlingen i Stockholm. Detta gäller oavsett om den make som äger fastigheten följer med utomlands eller inte.

Personalföreningarna vid UD har föreslagit att den som är anställd av svenska staten och som tjänstgör utom riket skall kyrkobokföras jämte medföljande make, barn och i familjen anställd svensk medbor- gare i den församling i vilken han senast har varit eller hade bort vara kyrkobokförd. Vidare har föreslagits att sådan utlandsanställd efter beslut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får kyrkobokföras i annan församling till vilken han har personlig eller annan anknytning. Förslaget innebär också att med make skall jäm— ställas person som sedan minst ett år sammanlever med tjänstemannen under äktenskapsliknande former.

RSV har tillstyrkt förslaget såvitt avser kyrkobokföring i församling i vilken tjänstemannen senast har varit eller hade bort vara kyrkobok— förd. Däremot har RSV avstyrkt förslaget att han efter särskilt beslut får kyrkobokföras i annan församling. Övriga remissinstanser har god— tagit förslaget.

För egen del vill jag säga följande. Reglerna för folkbokföring av UD:s utlandspersonal har sedan gammalt varit annorlunda än dem som har gällt för andra medborgare. Detsamma gäller i fråga om beskatt— ningsreglerna som jag tar upp i ett följande avsnitt. Gällande ordning innebär emellertid som personalföreningarna har påtalat vissa nackdelar för berörda personer. Jag anser det därför angeläget att man utan dröjs— mål tar upp reglerna till omprövning. Detta kan ske utan att man där- igenom försvärar sådana ändringar som senare kan komma att beslutas på grundval av hemvistsakkunnigas förslag.

Enligt min uppfattning har den som är anställd utomlands i svenska statens tjänst regelmässigt en så stark anknytning till Sverige att en kyrkobokföring här är motiverad. Anknytningen gäller nästan alltid den församling där han var eller hade bort vara kyrkobokförd vid utresan härifrån riket. Det är då enligt min mening naturligt att han är kyrko- bokförd i den församlingen och inte som nu i Storkyrkoförsamlingen. I samma församling bör också medföljande make och barn under 18 år kyrkobokföras. Jag vill därför ansluta mig till personalföreningarnas förslag i denna del. Jag anser dock inte skäl föreligga att nyssnämnda regler för kyrkobokföring skall omfatta medföljande betjäning. Där- emot är jag inte beredd att tillmötesgå personalföreningarnas önskemål om rätt till kyrkobokföring i annan församling till vilken den utsände har personlig eller annan anknytning. Enligt min mening är de förut- sättningar för bestämning av kyrkobokföringsorten som personalför- eningarna har föreslagit alltför obestämda för att kunna ge erforderlig

• Sida 16
•  Original

Prop. 1978/79: 58 16

likformighet och förutsebarhet i tillämpningen. Å andra sidan bör den nuvarande möjligheten till kyrkobokföring i församling där den utsände har fast egendom finnas kvar.

Sistnämnda bestämmelser bör emellertid justeras. Jag anser att av- seende inte längre bör fästas vid vem av makarna som äger fast egen- dom. För kyrkobokföring i sådan församling bör det vara nog att en av makarna äger sådan egendom. Jag föreslår att 20 & FBF ändras en- ligt vad jag här har sagt. Mitt förslag avser inte någon ändring av de förutsättningar som f.n. gäller i praxis beträffande beskaffenheten hos den fastighet där kyrkobokföring kan ske enligt 20 å andra stycket FBF.

En särskild fråga gäller den som är bosatt utomlands och där an- ställs i svenska statens tjänst för tjänstgöring utomlands. Nuvarande bestämmelser i 20 å FBF har i praxis i vissa fall tillämpats så att sådan person inte har kyrkobokförts i Sverige. Av lagtextens lydelse kan emel- lertid inte utläsas något stöd för en sådan praxis. Vidare skiftar praxis i fråga om kyrkobokföring av sådan lokalanställd som reser från Svc- rige för att anställas direkt av lönad utlandsmyndighet.

Jag anser att sådan anknytning till Sverige inte föreligger att tjänste— män som nu har sagts bör kyrkobokföras här i riket. Jag föreslår där- för att bestämmelsen utformas så att den inte avser lokalanställd av något slag utan endast utsänd personal under tid för ifrågavarande tjänstgöring.

Enligt nuvarande lydelse av 20 g" FBF är det regeringen som beslutar i dessa fall. Jag anser emellertid att beslut av den här karaktären bör delegeras från regeringen till annan myndighet. lämpligen RSV. Jag föreslår alltså att RSV ges beslutanderätten i dessa fall. 20 & FBF bör ändras i enlighet härmed.

Personalföreningarna har också föreslagit en utvidgning av den krets närstående som enligt vad jag här har sagt kyrkobokföres tillsammans med den utlandsanställde. Jag anser det naturligt att man i detta hän- seende jämställer med makar dem som enligt 65 & sista stycket KL skall taxeras såsom gifta. Mitt förslag är alltså att gemensam kyrkobokföring bör kunna ske av sammanlevande som inte är gifta men som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamt barn.

Jag föreslår att de bestämmelser jag här har förordat träder i kraft den 1 januari 1979. De kommer då skattemässigt att få verkan först vid 1981 års taxering.

Den som vid ikraftträdandet redan vistats utom riket under sådana förhållanden som avses i 20 & FBE i dess nya lydelse bör enligt min mening kyrkobokföras i den församling han var eller bort vara kyrko- bokförd vid tiden för utresa i samband med statsanställning utom riket. Detta bör ske automatiskt genom kyrkobokföringsmyndighetens försorg. Sådan kyrkobokföring som skett enligt beslut av regeringen enligt 20 å

• Sida 17
•  Original

Prop. 1978/79: 58 17

FBF i dess äldre lydelse bör dock bestå under utlandsvistelsen såvida inte den anställde efter ansökan medges annan kyrkobokföring med till- lämpning av de nya reglerna.

2.2 Beskattning av personer som tjänstgör utomlands i svenska statens tjänst m. m.

1 föregående aVSnitt har jag redogjort för mina förslag i fråga om folkbokföringen av den som tjänstgör utomlands för svenska statens räkning. Personalföreningarna vid UD har även begärt ändrad beskatt- ning av sådan personal och då främst i fråga om inkomst av utlands- anställningen. Jag övergår nu till denna fråga.

Den som är bosatt i Sverige är regelmässigt skattskyldig här för alla sina inkomster (53 ä 1 mom. första stycket 3) KI. och 6 & 1 mom. a) lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, SI). Den som inte är bosatt här i landet beskattas i regel bara för inkomster som kan sägas härröra från förvärvskällor i Sverige. Hit hör bl. a. lön från svenska staten. För den svenska beskickningspersonalen utomlands finns specialbestämmel- ser. Sådan personal beskattas nämligen inte kommunalt för sin lön utan bara statligt (69 5 första stycket KL). I skattehänseendc behandlas sådan personal som bosatt i Sverige (69 å andra stycket KL och 17 5 första stycket SI).

Enligt 20 & FBF kyrkobokförs ifrågavarande personal i regel i Stor- kyrkoförsamlingen i Stockholm, varvid mantalsskrivning även sker i församlingen (39 & första stycket FBF). Detta gäller även make och barn under 18 år om de varit svenska medborgare och bosatta hos ho- nom (69 & tredje stycket KL, 17 å andra stycket 51). Därvid utgår kom- munalskatt efter utdebiteringen i Storkyrkoförsamlingen om vederbö- rande har andra inkomster än sin lön. Till den del vederbörande har in- komst av annan fastighet skall denna dock beskattas i den kommun där fastigheten är belägen.

Enligt 20 % FBF kan regeringen medge att kyrkobokföring under ut— landstjänstgöringen får ske i församling där vederbörande har fastighet. '( så fall beskattas även andra inkomster i den kommun där fastigheten .är belägen.

Den som är anställd i svenska statens tjänst men som inte tillhör vår beskickningspersonal är alltid skattskyldig för sin inkomst av anställ— ningen (53 ä 1 mom. första stycket a) KL och 6 5 1 mom. a) Sl). För en sådan person får det betydelse om han skall anses vara skatterättsligt bosatt här i riket eller inte. Enligt punkt 1 av anvisningarna till 53 å KL räknas den som här har sitt egentliga bo och hemvist som bosatt här i riket. Svensk medborgare kan också anses besatt här om han alltjämt har väsentlig anknytning till Sverige.

Även de personer som nu avses skall i regel kyrkobokföras i Stor-

• Sida 18
•  Original

Prop. 1978/79: 58 18

kyrkoförsamlingen. Om vederbörande har fastighet i annan kommun än Stockholm kan regeringen medge att han kyrkobokförs i den för- samling där fastigheten är belägen (20 & FBF).

Sker kyrkobokföring i Storkyrkoförsamlingen och anses den utlands- anställde skatterättsligt bosatt här i riket är han oinskränkt skattskyldig och skall beskattas i Stockholm med kommunal utdebitering för Stor- kyrkoförsamlingen. Är han däremot inte skatterättsligt bosatt här i riket beskattas han i princip bara för sin lön från Sverige och då i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål. Kommunalskatt utgår därvid med 10 C2- (lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt ändamål). Har däremot kyrkobokföring skett i församling där vederbörande har fastighet får han anses ha sådan väsentlig anknytning till riket att han anses bosatt här. Han är därvid oinskränkt skattskyldig och beskattas kommunalt efter utdebiteringen i denna församling.

Personalföreningarnas förslag till nya beskattningsregler för tjänste— män inom utrikesförvaltningen innebär att dessa till skillnad mot nu skall vara skattskyldiga kommunalt för sin inkomst av utlandsanställ- ningen samt att de liksom f. n. vid tillämpningen av KL skall anses vara bosatta här i riket.

RRV, SAV och UtN har tillstyrkt förslaget. RSV tillstyrker förslaget i sak. Verket anser emellertid med hänsyn till hemvistsakkunnigas för- slag om beskattning av utlandsanställd personal m.m. att det är mindre lämpligt att nu behandla denna del av de frågor hemvistsakkunniga tar upp för att kanske senare gå vidare med övriga frågor. Detta skulle medföra ett onödigt merarbete och ojämnhet i rättstillämpningen.

För min del anser jag det naturligt bl. a. med hänsyn till önskemålet om en för alla likformig beskattning att de särskilda skattereglerna för UD:s utlandspersonal avskaffas så långt det är möjligt. Jag är därför ense med personalföreningarna om att den utlandspersonal som nu är aktuell förs in under de skatteregler som gäller för övriga inkomstta— gare. De förslag jag nu avser att lägga fram torde inte komma att före— gripa sådan reform som senare kan komma att beslutas. Genomgående är det här fråga om personer som i skattehänseendc kan anses bosatta i Sverige men som för att kunna fullgöra viss offentlig tjänst måste vistas utom riket. Så snart tjänsten tillåter kan de förväntas återvända till Sverige. Genom tjänsten bibehålls så gott som undantagslöst en så- dan väsentlig anknytning till Sverige att de är oinskränkt skattskyldiga här i riket (punkt 1 av anvisningarna till 53 & KL, 6 5 1 mom. a) och 3 & andra stycket Sl).

Inkomst av utlandstjänstgöringen är emellertid, som tidigare har nämnts, skattefri vid beskattningen för kommunal inkomstskatt (69 & första stycket KL).

Ett löneavtal för Utrikesförvaltningens utlandsstationerade tjänstemän träffades den 28 januari ]977. Avtalet, som är ett modellavtal för öv-

• Sida 19
•  Original

Prop. 1978/79: 58 19

riga utlandsstationerade statstjänstemän, innehåller en bestämmelse om löneavdrag med 25 % baserat på den då genomsnittliga kommunala utdebiteringcn i Stockholms kommun. Denna bestämmelse tillkom bl. a. i anledning av hemvistsakkunnigas utredning om samordnade regler be- träffande hemvist, beskattning och sociala förmåner. Bestämmelsen har emellertid enligt min mening fått vissa mindre lämpliga konsekvenser. Den pensionsgrundande inkomsten sänks i vissa fall med 25 %. Vidare sänks den till statlig skatt skattepliktiga inkomsten med 25 %. Den kommunalt skattepliktiga inkomsten blir lägre, eftersom denna inte om- fattar tjänsteinkomsten. Detta medför att möjligheten att göra avdrag vid taxeringarna ofta begränsas i väsentlig mån.

Dessa effekter upphör om dessa personer görs skattskyldiga kommu- nalt för sin inkomst av utlandstjänstgöringen. Det förutsätts att lönerna därvid kommer att uppräknas i motsvarande mån.

Jag föreslår således att den kategori tjänstemän som avses i 69 S första stycket KL kommunalt görs skattskyldig för sin inkomst av ut- landstjänstgöringen. Det gäller sålunda svensk medborgare som tillhört svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat konsulat eller beskick- ningens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands. Förslaget innebär att nuvarande 69 & första stycket KL upphör att gälla.

Denna personal kommer till följd härav att jämställas med övriga skattskyldiga som har skatterättsligt hemvist här i riket. I 69 & första stycket KL omnämnda personer torde som tidigare sagts nämligen så gott som undantagslöst också få anses ha behållit väsentlig anknytning till riket enligt KL. Jag har i föregående avsnitt föreslagit att de under utlandstjänstgöringen skall vara kyrkobokförda i den församling där de var eller hade bort vara kyrkobokförda vid utflyttningen. Detta innebär att heskattningsorten även efter utflyttningen är den kommun där för- samlingen är belägen. På grund härav kan den nuvarande bestämmel- sen om beskattning för gemensamt kommunalt ändamål i Storkyrkoför- samlingen i Stockholm utgå (69 å andra stycket KL). De förmåner i beskattningshänseende, som enligt anvisningarna till 69 & KL åtnjuts vid taxering som om bosättning har förelegat i nämnda kommun, kommer i förekommande fall att åtnjutas i beskattningskommunen enligt vanliga regler utan särskilt stadgande. Dessa anvisningar bör därför upphöra att gälla.

I fråga om person som har varit anställd utomlands under mycket lång tid kan uppkomma tveksamhet om han skall anses vara skatterätts- ligt bosatt här i riket eller inte. Om han anses bosatt här i riket är han enligt vad jag tidigare har föreslagit, oinskränkt skattskyldig för in- komsten från utlandsanställningen. I annat fall är han inskränkt skatt- skyldig vilket bl. a. innebär att han här inte kan åtnjuta allmänna av- drag, grundavdrag m.m. För att undvika detta bör han enligt min me-

• Sida 20
•  Original

Prop. 1978/79: 58 20

ning liksom f.n. anses bosatt här i riket och således vara oinskränkt skattskyldig. Jag föreslår att en bestämmelse införs i 69 & KL att på förevarande kategori tjänstemän skall tillämpas vad i lagen stadgas an- gående här i riket bosatt pcrson. Motsvarande bestämmelse finns f. n. i 17 % 51 och i 17 & lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt, SF. Förslaget gäller även make liksom barn under 18 år om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom.

Bestämmelserna i 69 % KL och 17 & Sl liksom i 17 & SF har i praxis tillämpats också beträffande personer som har tillhört svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation. Med sådan delegation avses härvid endast de utlandsmyndigheter som varje år anges i budgetpropo- sitionens tredje huvudtitel. dvs. f.n. representationen hos FN, ombudet hos Europarådet och delegationerna hos OECD, EG och de internatio— nella organisationerna i Gcneve. Under senare tid har emellertid denna praxis ifrågasatts. Jag anser emellertid att det inte finns skäl att i skatte— hänscende behandla delegationspersonalen annorlunda än motsvarande anställda hos UD. Delegationspersonalen tillhör utrikesförvaltningen och har löne- och anställningsförmåner som motsvarande anställda på svenska beskickningar. Jag föreslår därför att bestämmelser införs i 69 & KL, 17 & SI och 17 % SF att på den nu berörda delegationspersonalen skall tillämpas vad i lagen sägs om häri riket bosatt person.

Förslaget i denna del innebär ingen ändring av reglerna om beskatt- ningen av övrig personal som tjänstgör utomlands i svenska statens tjänst. Det bör emellertid nämnas att den som, enligt vad jag tidigare har föreslagit, skall kyrkobokföras i den församling där han var eller bort vara kyrkobokförd, kommer att beskattas i den kommun försam- lingen tillhör om han anses skatterättsligt bosatt här i riket. Därvid kommer kommunalskatt att utgå efter utdebiteringcn i denna försam- ling, i stället för som nu i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. I ett mindre antal fall kan inkomsttagaren emellertid komma att anses som inte bosatt här i riket. I detta fall skall han liksom f. n. beskattas i Stock- holm för gemensamt kommunalt ändamål, varvid kommunalskatt utgår med 10 %.

De ändrade skatteregler jag nu har föreslagit bör träda i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första gången vid 1980 års taxering.

Följdändringar bör göras i 71 & KL, 4 5 och 22 ä 1 mom. taxerings— lagen (1956: 623) samt 12 & uppbördslagcn (1953: 272), UL.

Enligt 12 & UL skall i fråga om person som avses i 69 5 första styc- ket KL preliminär A-skatt avse endast statlig inkomstskatt som bclöper på inkomsten av tjänsten om inte lokal skattemyndighet har föreskrivit annat. Med hänsyn till vad jag tidigare har föreslagit om skyldighet att erlägga kommunalskatt för denna inkomst bör 12 % UL upphöra att gälla.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1978/79: 58 21

2.3. Beskattningsort för personer som vistas tillfälligt i Sverige

Den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är som har framgått av det föregående oinskränkt skattskyldig här i riket medan den som inte är bosatt eller stadigvarande vistas här är begränsat skatt- skyldig (53 5 1 mom. första stycket a), punkt 1 av anvisningarna till 53 å och 68 % KL samt 6 & 1 mom. a) och 16 & 1 mom. Sl). I båda fallen beskattas vederbörande i Sverige för inkomst av tjänst här. Un- dantag härifrån har emellertid föreskrivits i en del avtal till undvikande av dubbelbeskattning, som ingåtts med främmande stater.

Med de undantag, som föranleds av dubbelbeskattningsavtal, gäller således samma regler om skattskyldighet för inkomst av tjänst i Sverige för å ena sidan den som har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige och å andra sidan övriga inkomsttagare. För dessa båda grup- per gäller emellertid olika bestämmelser rörande beskattningsort m.m.

Den som har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige beskat- tas för tjänsteinkomsten i hemortskommunen (59 ä 1 mom. KL, 14 % 1 mom. Sl) medan den som inte varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket skall beskattas kommunalt i Stockholm för gemensamt kom— munalt ändamål (59 % 3 mom. KL). 1 det senare fallet utgår kommunal inkomstskatt endast med 10 %. Med hemortskommun förstås i princip mantalsskrivningskommuncn (66 & första stycket KL, 3 5 första stycket Sl). För den som har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige utan att mantalsskrivningsskyldighet har förelegat skall som hemorts- kommun anses den kommun där han först har varit bosatt eller stadig- varande vistats under året (66 å andra stycket KL, 3 & första stycket Sl).

Skatteavdrag skall i princip göras vid varje tillfälle av löneutbetalning (39 ä 1 mom. UL). Lokal skattemyndighet beslutar om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av skatt. Beslut härom meddelas av den lokala skattemyndighcten i det fögderi, där beskattningsorten är belägen (22 & UL).

RSV har föreslagit att reglerna om beskattningsort ändras för den som tilfälligt har vistats i Sverige och som har haft anställning vid vil- ken skatteavdrag har kunnat komma i fråga. Beskattningsort bör vara den kommun, där han först har vistats under året. RSV har därvid framhållit att bestämmelserna om beskattningsort för den som vistas tillfälligt här i riket i praktiken inte har tillämpats enligt sin lydelse.

RSV har vidare anfört bl. a. följande. Det har i praktiken uppstått problem med att tillämpa nuvarande bestämmelser om var debetsedel på preliminär A-skatt skall utfärdas och om var inkomsttagaren skall beskattas. Några direkta ]agbestämmelser om i vilken kommun debet— sedeln skall utfärdas finns inte. Avsikten med gällande regler är emel— lertid att debetsedeln skall utfärdas i kommun, där slutlig skatt kommer att debiteras. När en person reser in till och tar anställning i Sverige

• Sida 22
•  Original

Prop. 1978/79: 58 22

måste det f. n. omedelbart avgöras om han kommer att bosätta sig eller stadigvarande vistas här. Detta har betydelse för vilken skattemyndighet som skall utfärda debetsedel på preliminär A—skatt. Detta ställningsta— gande kan ofta vara mycket svårt. Om han bedöms vara bosatt eller stadigvarande vistas här skall skattemyndigheten i den kommun där han först har varit bosatt eller vistats utfärda debetsedeln. I annat fall skall lokala skattemyndighcten i Stockholm utfärda debetsedeln. Det är na- turligt att ansökan om debetsedel görs hos lokala skattemyndigheten på anställningsorten. Om debetsedel i detta fall skulle utfärdas av lokala skattemyndigheten i Stockholm skulle olägenheter uppkomma såväl för de skattskyldiga och arbetsgivarna som för myndigheterna. Det skulle vara nödvändigt att sända ansökningen om debetsedel med post till 10- kala skattemyndigheten i Stockholm om den skattskyldige finns på an- nan ort än Stockholm. Såväl den skattskyldige som arbetsgivaren behö- ver debetsedeln utan fördröjning. Detta blir svårt om debetsedeln skall utfärdas av lokala skattemyndigheten i Stockholm. Den skattskyldige skulle inte kunna få sina debetsedlar i tid utan få vidkännas förhöjt skatteavdrag. Även i andra frågor om skatt såsom jämknina anstånd

Da

m. m. skulle de skattskyldiga få vända sig till lokala skattemyndigheten i Stockholm.

RSV har vidare framhållit att utländska praktikanter i regel inte skall betala skatt i Sverige, eftersom dubbelbcskattningsavtalen innehåller sär- skilda undantag för denna grupp. Arbetsgivaren kan dock inte under- låta att dra källskatt om han inte får ett beslut därom. Om sådant s.k. fribeslut har utfärdats av lokala skattemyndigheten på orten och det senare skulle visa sig att preliminär skatt har betalats skulle svårigheter också uppkomma. Den bedömning som görs av skattemyndigheten på orten kan vid taxeringen visa sig ha varit felaktig. I många fall kan den skattskyldige t. ex. ha tänkt sig en tillfällig anställning men kanske stan— nar längre än han tänkt sig och blir att anse som bosatt eller ha stadig- varande vistelse här i riket. Han skall i sådant fall beskattas i den kom- mun där han först har varit bosatt eller vistats.

Enligt RSV tillämpas bestämmelserna i praktiken så att debetsedeln regelmässigt utfärdas av lokala skattemyndigheten på den ort där in- komsttagaren vistas.

Enligt min mening är det uppenbart att nuvarande regler på området inte är ändamålsenliga. De leder till olägenheter för inkomsttagarna själva liksom för arbetsgivare och myndigheter. I praktiken har de visat sig svåra att följa. RSV:s förslag syftar till att undanröja olägenheterna och få beskattningsreglerna för denna grupp mera i överensstämmelse med vad som gäller för andra inkomsttagare. Jag ansluter mig till för- slaget.

De förordade reglerna har följande innebörd. Den lokala skattemyn- dighcten i den ort där inkomsttagaren först vistas skall utfärda debet-

• Sida 23
•  Original

Prop. "1978/79: 58 23

sedel på preliminär skatt m.m. Inkomsttagaren kommer att beskattas i den ort där han först har vistats. Inkomsttagaren kommer också att i förevarande sammanhang behandlas som bosatt i riket och alltså med- ges grundavdrag och allmänna avdrag för denna tid.

Genom att beskattningsorten för den nu aktuella gruppen inkomst- tagare överförs från Stockholm med kommunal utdebitering med 10 '.'-72- till annan kommun kommer skatteuttaget att bli högre. Å andra sidan medges grundavdrag m.m. Den sammantagna effekten av förslaget kan bli olika beroende på inkomstsituationen i det aktuella fallet. Generellt kan sägas att den som har låg inkomst får lägre skatt och att den som har hög inkomst kan få högre skatt än enligt nuvarande bestämmelser.

De nya reglerna bör omfatta den som har haft anställning vid vilken skatteavdrag har kommit i fråga. De bör inte omfatta den som har vis- tats tillfälligt här i riket för t. ex. släktbesök eller semester. De nya reg- lerna bör inte tillämpas då den skattskyldige vid vistelsen här uppbär lön av anställning hos svenska staten eller svensk kommun om anställ- ningen avses fortsätta utomlands.

Jag föreslår att bestämmelser införs i enlighet med vad jag nu har sagt. Förslaget innebär att ändringar görs i punkt 1 av anvisningarna till 66 & KL. 68 % KL och 16 5 1 mom. Sl.

2.4. Beskattning av svenska folkpensionärer bosatta utomlands

Den som är bosatt i Sverige beskattas här för alla inkomster, antingen de har förvärvats inom eller utom landet (53 ä 1 mom. första stycket a) Kl., 6 5 1 mom. a) SI). Däremot är den som inte är bosatt i Sverige skattskyldig bara för vissa angivna inkomster. Hit hör bl. a. pensions- förmåner på grund av tidigare anställning hos svenska staten eller svensk kommun eller som utgår enligt pensionsförsäkring som har tagits i för- säkringsanstalt här i landet. Vidare har bara den som är bosatt i Sverige rätt till allmänna avdrag enligt 46 5 2 och 3 mom. KL, grundavdrag och s.k. extra avdrag för nedsatt skatteförmåga. Den som inte är bosatt i Sverige beskattas för bl. a. pensioner i Stockholm för gemensamt kom- munalt ändamål. Detta innebär att kommunalskatt utgår efter en skatte- sats av endast 10 %.

Beskattningen enligt de interna svenska skattereglerna kan begränsas genom föreskrifter i dubbelbeskattningsavtal. Ett sådant avtal kan inne- bära, att de avtalsslutande staterna beträffande vissa inkomstslag delar upp beskattningsrätten sig emellan medan man i fråga om andra in- komstslag föreskriver att den ena staten helt skall avstå från beskattning till förmån för den andra. En genomgående princip i avtalen är att in- komst av fast egendom och av rörelse beskattas i det land där egen- domen finns resp. rörelsen bedrivs. I fråga om statliga löner och pen- sioner är det brukligt att de får beskattas av utbetalarstaten. Däremot

• Sida 24
•  Original

Prop. 1978/79: 58 24

får ofta, i varje fall enligt äldre svenska avtal, endast den stat där den skattskyldige är bosatt beskatta t. ex. royalty och pensioner på grund av enskild tjänst.

Som jag nyss har nämnt har våra dubbelbeskattningsavtal tidigare ofta varit så utformade att endast den stat där den skattskyldige är bo- satt har fått beskatta andra pensioner än statspensioner. I flertalet avtal som ingåtts under senare år har dock en ändring skett i detta hänseende. Detta gäller exempelvis det nya dubbelbeskattningsavtalet med Spanien (prop. 1976/77: 2, SkU 1976/77: 3. rskr 1976/77: 12, SFS 1977: 75). Enligt huvudregeln i artikel XVIII punkt 1 i avtalet skall bl. a. pension på grund av enskild tjänst beskattas endast i det land där inkomsttaga- rcn är bosatt. Punkt 3 innehåller emellertid viktiga undantag. Utbetal- ning enligt socialförsäkringssystemct i en stat får beskattas i denna stat, dock endast om mottagaren är medborgare i denna stat. Motsvarande gäller i fråga om utbetalning på grund av pensionsförsäkring. De nya bestämmelserna innebär alltså att svenska medborgare som är bosatta i Spanien blir bcskattade i Sverige för t.ex. ATP och folkpension. Det- samma gäller belopp som utgår på grund av svensk pensionsförsäkring vartill i regel hör även SPP-pension. Det bör dock påpekas att sådana utbetalningar får beskattas även i Spanien. Genom att ev. utgående spansk skatt avräknas från den svenska uppkommer dock ingen dubbel- beskattning. Annan privat pension beskattas däremot endast i Spanien.

De nu beskrivna reglerna om utvidgade möjligheter för Sverige att enligt dubbelbeskattningsavtal få beskatta pensioner till mottagare utom- lands har beslutats av riksdagen i enighet. Under riksdagsbehandlingen framhölls också att man härigenom nådde fram till en mer likformig beskattning av olika pensionsförmåner.

De nya avtalsreglerna för beskattning av pensionsförmåner har emel- lertid kritiserats. Man har bl. a. gjort gällande att en i Spanien bosatt svensk folkpensionär blir alltför hårt beskattad när folkpensionen träf— fas av svensk inkomstskatt. I dessa fall medges nämligen inte grund- avdrag och inte heller sådant extra avdrag som kan medges en i Sverige bosatt pensionär. Även andra önskemål har framförts, bl. a. om rätt att få göra vissa allmänna avdrag. Framställningar av denna innebörd har gjorts av Utlandssvenskarnas förening och av Spansk-Nordiska sällska- pet. I sitt slutbetänkande (SOU 1977: 91) Översyn av skattesystemet har 1972 års skatteutredning berört hithörande problem. Av tidsskäl har utredningen emellertid inte kunnat behandla frågorna närmare.

För egen del vill jag framhålla följande. Reglerna om skattskyldig— hetens omfattning i samband med utflyttning från Sverige måste själv- fallet vara så utformade att berättigade svenska skatteanspråk kan till.— godoses. Lika klart är att bestämmelserna måste ge rimliga skatteresul- tat för dem som flyttar ut från Sverige. Det säger sig självt att våra beskattningsmöjligheter i samband med utformningen av dubbelbeskatt-

• Sida 25
•  Original

Prop. 1978/79: 58 25

ningsavtal får en räckvidd som är resultat av förhandlingar mellan de avtalsslutande staterna. Det spanska avtalet ger uttryck för de principer för beskattning som genomfördes genom lagstiftning år 1975 (SFS 1975: 1347—1348). Skattcplikt i Sverige infördes då även för utbetal- ningar till utlandet av belopp på grund av pensionsförsäkring. I stort sett anser jag att reglerna på detta område fungerar tillfredsställande.

Jag är emellertid medveten om att den nuvarande ordningen för be- skattningen av folkpensionärer, som är bosatta utomlands, i vissa fall kan verka hård. Jag anser därför att det kan finnas skäl för vissa lätt- nader.

Ytterligare överväganden är emellertid nödvändiga innan några mer genomgripande förändringar kan aktualiseras. I fråga om de folkpen- sionärer som är bosatta utomlands är det enligt min uppfattning mest angeläget att så långt möjligt söka avväga skatten på pensionsförmå- nerna så att större överensstämmelse uppnås i förhållande till folkpen- sionärer bosatta i Sverige. Nu är emellertid en jämförelse i dessa fall svår att göra redan på grund av skillnader i kostnadsläget mellan olika länder. En direkt tillämpning av de skatteregler som gäller för pensio- närer i Sverige skulle mot denna bakgrund inte ge den åsyftade jäm- ställdheten i flertalet fall. Jag vill också i sammanhanget erinra om att den kommunala inkomstskatten för pensionsinkomster för i utlandet bosatta i regel tas ut efter 10 %.

Vidare måste hållas i minnet att våra regler om t. ex. det extra av- drag för nedsatt skatteförmåga som kan medges folkpensionärer bygger på en samlad bedömning av pcnsionärernas hela inkomst och förmö- genhet. En mer ingående kännedom härom kan knappast erhållas om inte den skattskyldige är bosatt i Sverige. Det är också viktigt att nya regler görs så enkla som möjligt, både för de skattskyldiga och för be- rörda myndigheter.

En rimlig avvägning mellan de svenska beskattningsintressena och hänsyn till de utomlands bosatta folkpensionärerna kan enligt min åsikt uppnås genom att en viss del av folkpensionen undantas från beskatt- ning här i Svcrige. Jag föreslår därför att folkpension, liksom annan pension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, undantas från beskattning i Sverige till den del den inte överstiger 4500 kr. Härige- nom får man enligt min mening en godtagbar avgränsning av de fall där en Skattelättnad är motiverad. Som jag tidigare har nämnt får emel- lertid mitt förslag ses som en provisorisk lösning som kan komma att få omprövas relativt snart.

Mitt förslag föranleder ändring i 53 ä 1 mom. KL. De nya reglerna bör tillämpas i fråga om utbetalningar fr. o. m. den 1 januari 1979.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1978/79: 58 26

CNUI-P—U-lh)