Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att staten, som ett led i omstruktureringen av stålindustrin, finansiellt medverkar vid bildandet av ett handelsstålbolag. ] bolaget avses ingå stål- och gruvrörelserna i Gränges AB, Norrbottens Järnverk AB och Stora Kopparbergs Bergslags AB samt Gränges järn- vägsrörelse. Förslagen i propositionen innebär att staten under budget- åren 1977/78 och 1978/79 lämnar lån av sammanlagt 1 800 milj. kr. till det nya handelsstålbolaget. Vidare föreslås att staten lämnar ett bidrag av 531,3 milj. kr. till Statsföretag AB och att staten tecknar aktier med 350 milj. kr. i Statsföretag. Av bidraget är 181,3 milj. kr. avsedda för att täcka återstående kostnader för Stålverk 80-projektet. Återstående 350 milj. kr. av bidraget och aktieteckningen med 350 milj. kr. avser att möj- liggöra för Statsföretag att teckna aktier för 700 milj. kr. i det nya han- delsstålbolaget. Det föreslås vidare att staten lämnar skuldebrev till Stats- företag och det nya handelsstålbolaget på högst 356 resp. högst 350 milj. kr. för att möjliggöra förvärvet av jämvägsrörelsen m.m. Till amorte- ringar och räntor på dessa lån under budgetåret 1978/79 föreslås ett an— slag av högst 104 milj. kr. '

[ Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 87

• Sida 2
•  Original

Prop... 1977/78: 87

lx)

Utdrag

IN DUSTRlDEPARTEMENTET . . PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1978-01-12

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson,. Olsson, Dahl- gren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Wilc— ström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin m. m.

1. Inledning

I februari 1976 beslutade stålbranschrådet att utreda frågan om den svenska handelsstålsindustrins framtida utveckling och struktur. Utred- ningens huvuduppgift var enligt direktiven att göra en företagsorien- terad analys och bedömning av tänkbara utvecklingslinjer i strukturom- vandlingen av den svenska handelsstålsindustrin. Utredningen skulle vi- dare ha som riktpunkt att företagen inom branschen skulle vara före- tagsekonomiskt bärkraftiga i ett långsiktigt perspektiv.

Som förutsättning för utredningen gällde vidare att ett nytt stålverk i Luleå skulle uppföras. Återverkningarna härav för branschen i övrigt skulle belysas. Utredningen skulle också studera hur utformningen av ett bredbandverk i Gävle skulle påverka utvecklingsmöjligheterna för övriga delar av handelsstålsindustrin.

Styrelsen för Norrbottens Järnverk AB (NJA) beslutade under oktober 1976 att skjuta planerna på ett nytt stålverk på framtiden. Beslutet inne- bar samtidigt att ett nytt bredbandverk i Gävle inte blev aktuellt under den tidsperiod som utredningen hade att studera, dvs. de närmast kom- mande tio åren. Utredningsdirektiven ändrades därför så att planerna på ett nytt stålverk och ett bredbandverk inte längre skulle beaktas. Utred- ningen, som letts av professor Lars Nabseth, avlämnade sitt betänkande (SOU 1977: 15—16) Handelsstålsindustrin inför 1980-talet i april 1977.

Såväl handelsstålsutredningen som den samtidigt arbetande special- stålsutredningen vari enlighet med sina direktiv företagsekonomiskt orien- terade och behandlade inte de effekter som strukturförändringar kunde få för situationen inom näringslivet i de regioner och orter där stålindu- strin är belägen. För att komplettera utredningarna i detta hänseende

• Sida 3
•  Original

Prop. 1977/78: 87 - 3

samt för att tillvarata de anställdas och samhällets intresseni de; diskus- sioner om strukturförändringar som hade påbörjats mellan enskilda före- tag, bildades i maj 1977 en särskild arbetsgrupp under industrideparte- mentet, stålortsgruppen. Då den svenska gruvindustrin direkt påverkas av strukturförändringar inom stålindustrin kom gruppens arbete även att omfatta gruvindustrins problem. Gruppen är sammansatt av represen- tanter för berörda departement, de anställdas organisationer samt branschorganisationerna inom stål- och gruvindustrin. Inom gruppen har utredningar gjorts om näringssituationen i orter och kommuner med stålindustri. I samband härmed har länsstyrelserna lämnat förslag till åt- gärder för att upprätthålla sysselsättningen i berörda orter. . .

Omedelbart efter det att handelsstålsutredningens betänkande hade presenterats började Gränges AB, Statsföretag AB, NJA samt Stora Kopparbergs Bergslags AB (Stora Kopparberg) överlägga om bildande av ett gemensamt handelsstålsföretag. Professor Lars Nabseth utsågs att leda dessa förhandlingar.

Förhandlingarna slutfördes i november 1977. De berörda företagen föreslår att ett gemensamt handelsstålsföretag, SSAB Svenskt Stål AB, bildas, där ägarkapitalet är fördelat med 50 % på Statsföretag och 25 % på vardera av Gränges och Stora Kopparberg. Bolaget avses överta bl. a. stålverken i Luleå, Oxelösund och Borlänge.

Företagen har träffat bl. a. ett bolagsbildningsavtal och ett konsortial- avtal, som reglerar samarbetet i det nya bolaget. Förutsättningarna för bolagets bildande är att statlig finansiering kan erhållas, dels genom att Statsföretag tillskjuter nytt aktiekapital på 700 milj. kr., dels att statliga lån på sammanlagt 3 100 milj. kr. lämnas till Svenskt Stål. Svenskt Stål köper genom särskilt avtal även Gränges järnvägsrörelse (TGOJ). Härför förutsätts bolaget erhålla ett statligt bidrag motsvarande köpeskillingen, eller högst 350 milj. kr.

För att kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen har Statsföretag i skrivelse hemställt dels att företaget erhåller nytt kapital motsvarande nyemissionen i Svenskt Stål, dels att ett bidrag motsvarande nedskriv- ningsförluster i NJA beviljas, dels att företagets möjligheter att inlösa övriga parters aktier i Svenskt Stål säkerställs, genom att Statsföretag i sådant fall tillföres erforderliga medel.

NJA har i skrivelse den 10 februari 1977 hemställt om ett bidrag på 181 milj. kr. för avveckling av Stålverk 80-projektet.

2. Den svenska stålindustrin 2.1 Stålindustri

Till stålindustrin räknas vanligen anläggningar med produktion i en eller flera av följande processer:

• Sida 4
•  Original

Prop. 1977/78: 87 4

—- Tillverkning av råjärn i masugnar eller tillverkning av jämsvamp och jämpulver i direktreduktionsprocesser. Utgångsmaterialet för järntill- verkningen är malmråvara. — Tillverkning av råstål. Flytande råjärn från masugnar omvandlas till råstål i syrgaskonvertrar. Råstål tillverkas också i elektrostålugnar och martinugnar med utgångsmaterialen skrot, tackjärn eller direktredu- cerat järn. — Bearbetning av råstål till handelsfärdigt stål. Råstål från stålugnar gjuts eller bearbetas till stålämnen, antingen genom stränggjutning el- ler genom götvalsning. Stålämnen bearbetas genom valsning eller smide till plåt, band, stång, balk, rör m. ut. Det handelsfärdiga stålet i dessa former utgör insatsvaror i främst verkstads- och byggnads- industri.

Till stålindustrin räknas normalt inte gjuterierna som dock ifråga om tillverkningsprocesser är stålindustrin näraliggande. Ett antal stålverk har också tillverkning av stål- och jämgjutgods.

2.2. Handelsstål och specialstål

Inom stålindustrin tillverkas en mängd typer av stål som brukar in— delas i huvudgrupperna handelsstål och specialstål. Till handelsstål, som är den dominerande gruppen, räknas allt stål med låg kolhalt och ingen eller ringa halt av legeringsämnen. Vidare kan handelsstål betraktas som en betydligt mer standardiserad vara än specialstål. Produktion av han- delsstål lämpar sig t. ex. för masstillverkning i samtliga processled, dvs. råjärnstillverkning i masugnar, ståltillverkning i syrgasprocesser och valsning i stor skala. Det finns emellertid också tillverkning av handels- s-tål i mindre, huvudsakligen skrotbaserade verk. Försäljningspriset på handelsstål är också p.g.a. varans standardiserade karaktär betydligt lägre än på specialstål.

Inom specialstålsgruppen finns en mängd olika typer av stål med va- rierande kemisk analys, halt av legeringsämnen och egenskaper när det gäller stålets hållfasthet, motståndskraft mot rost etc. Till gruppen räknas (. ex. rostfritt stål, snabbstål, verktygsstål och kullagerstål.

Av den svenska stålproduktionen i ton räknat är ca 75 % handelsstål och ca 25 % specialstål. Andelen specialstål i Sverige är hög jämfört med andra länder. Det svenska handelsstålet avsätts främst på hemma- marknaden, medan specialstålct, räknat i värde, till 75 % exporteras.

De svenska stålverken är i allmänhet inriktade på antingen handels- stål eller Specialstål, men i en del fall produceras båda typerna. Med utgångspunkt i den ståltyp som svarar för den största delen av produk- tionen brukar verken klassificeras som antingen handelsstålverk eller speeialstålvcrk. Till den senare gruppen hänför Jernkontoret de verk där specialstålet utgör mer än 25 % av råstålsproduktionen i ton räknat. Övriga verk betecknas som handelsstålverk.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1977/78: 87 . ' 5

2.3. Handelsstål

2.3.1. Företag och produktionsenheter

Till handelsstål räknas i det följande de stålverk där handelsstål svarar för huvuddelen av avsaluvärdet. År 1976 hörde tio företag med sammanlagt elva produktionsenheter till den kategorin. En samman- ställning över dessa enheter bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ]. Handelsstålsprodukter tillverkas också vid några av de an- läggningar som räknas till specialstålsindustrin, t.ex. Forsbacka och Fagersta inom Fagersta AB, Hällefors i SKF AB och Sandvik AB.

De i bilagan uppräknade stålverken ingår i regel i större företag eller koncerner med andra verksamhetsgrenar. _

Oxelösunds Järnverk ingår sålunda i Grängeskoncernen, som för- utom handclsstål också har tillverkning av specialstål i Nyby, gruv— rörelse i Grängesberg och Stråssa, järnvägsrörelse, (TGOJ), rederi, annan metallindustri, (Gränges Aluminium och Gränges -Metallverken), verkstadsrörelse m.m. Domnarvet är en del av Stora Kopparberg. I koncernen finns förutom stålindustri även gruvrörelse på ett antal orter, skogsrörelse, Skogsindustri och kraftindustri. NJA ingår i Statsföretag- gruppen.

Även de mindre handelsstålverken ingår i andra företag och kon— cerner. Boxholms AB är dotterbolag till AB Iggesunds Bruk. Boxholm har förutom stålindustri även skogs- och sågverksrörelse.

Ståltillverkning utgör en del av verksamheten i Gullspångs Elektro- kemiska AB (Gullspång) som därutöver-har ferrolegeringsverk. Gull- spång är dotterbolag till Gullspångs Kraft AB. Halmstads Järnverk ägs av Investment AB Kinnevik som också har stora ägarandelar i skogs- industriföretaget Korsnäs Marma AB och i Sandvik. Kockums Jernverks AB tillverkar stålgöt för avsalu men har därutöver en större gjuterirö- relsc samt pressmide. Kockums Jernverk ingår i Beijerinvest AB.

Smedjebackens Valsverk AB är dotterbolag till Förvaltnings AB RATOS som även har järn- och stålgrossiströrelse (bl.a. Tibnor- gruppen).

Hallstahammars AB och AB Qvarnshammars Jernbruk är däremot självständiga familjeföretag.

2.3.2. Försäljningsorgam'sation

Försäljning av handelsstål till den svenska marknaden sker genom stålverkens egna försäljningsorganisationer, genom svenska grossist- företag och genom agenter som företräder utländska stålföretag. Vissa förbrukare importerar direkt från de utländska producenterna.

De stora förbrukarna av stål köper i regel direkt från svenska eller utländska producenter. Detta gäller t. ex. för varven och bilindustrin;

• Sida 6
•  Original

Prop. 1977/78: 87 (, den senare importerar bl. a. tunnplåt. Mindre stålförbrukare med sär- skilda krav på kvalitet och utförande på produkterna köper ofta direkt från svenska verk.

De svenska handelsstålsproducenterna har i regel inte särskilt stora organisationer för marknadsföring och kundservice. En markant skillnad föreligger här mot specialstålsföretagen, som har ett omfattande nät av försäljningsbolag, både i Sverige och i utlandet. De svenska handels- stålsföretagen har främst anlitat grossister för distributionen. Undantag finns, t. ex. Boxholm, som säljer sitt stål huvudsakligen genom sin egen försäljningsorganisation. Verkens exportförsäljning sker i regel genom egna organisationer.

Grossistemas försäljning domineras av de stora rikstäckande före- tagen Tibnor AB, Bröderna Edstrand AB och AB Ahlsell & Ågren. Dessa svarar för över 75 % av grossistdistributionen av stål. Totalt svarar grossisterna för ca 40 % av distributionen till den svenska mark- naden. Undantas varven och bilindustrin, som köper stora kvantiteter direkt från producent, blir grossistandelen över 50 %.

2.4. Branschens utveckling

2.4.1. Råstålsproduktionen i Sverige och omvärlden

Sedan år 1960 har den totala råstålsproduktionen i Sverige visat en avtagande ökningstakt. Räknat från konjunkturtopp till konjunktur- topp var den genomsnittliga årliga tillväxten 8,1 % under åren 1960— 65, 3,1 % åren 1965—70 och 1,8 % åren 1970—74. Ökningen av värl— dens totala råstålsproduktion blev åren 1960—74 i genomsnitt 5,3 % per år. Tillväxttakten under nämnda perioder har varierat kraftigt mel- lan olika länder och ländergrupper.

I det följande skall en jämförelse göras för utvecklingen efter år 1974 — det senaste högkonjunkturåret — mellan Sverige, EG och öv- riga västvärlden inklusive Japan. Uppgifterna gäller all råstålsproduk- tion, dvs. både handels- och specialstål och är hämtade från Jernkon- torets sammanställning den 5 september 1977.

Under år 1975, det första recessionsåret, sjönk råstålsproduktionen i EG med 20 %, i övriga västvärlden med 15 % medan den svenska minskningen uppgick till endast 6 %. År 1976 ökade produktionen i EG och västvärlden medan minskningen fortsatte i Sverige. Räknat i absoluta tal uppgick 1976 års produktion till ca 85 % av 1974 års pro- duktion för både Sverige och EG.

Under år 1977 har den svenska stålproduktionen ytterligare minskat. Första halvårets minskning uppgår till mer än 25 % jämfört med kvan- titeten motsvarande tid föregående år. Vid en jämförelse. mellan de sex första månaderna för år 1976 resp. år 1977 blev produktionsminsk- ningen för EG knappt 4 % och för övriga västvärlden mindre än 1 %.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1977/78: 87 . . . 7

Denna utveckling visar att i västvärlden och framför allt i EG an- passades produktionen under år 1975 till den starkt försämrade efter- frågan. Genom det statliga lagerstödet kunde dock produktionsminsk— ningen i Sverige begränsas.

Avsikten mcd lagerstödet var att upprätthålla sysselsättningen under lågkonjunkturen i väntan på en konjunkturförbättring. Eftersom denna uteblev år 1976 fortsatte lagren att öka trots vidtagna produktions- minskningar. Sedan år 1960 och fram t.o.m. år 1974 har lagren av halvfabrikat —- göt och ämnen — legat på en nivå av cirka 400 000 ton. På två år, åren 1975 och 1976 har lagernivån mer än fördubblats och "överlagren" beräknas därför av Jernkontoret till minst 400000 ton. På grund av denna lagersituation har produktionen starkt skurits ned under första halvåret 1977. De åtgärder som vidtagits i Sverige under innevarande år är en parallell till produktionsminskningen på kontinen- ten år 1975.

2.4.2. Produktion av handelsfärdigt stål

Den svenska produktionsutvecklingen av handelsfärdigt stål under 1970—talet har avvikit från efterkrigstidens nästan oavbrutna expansion — år 1958 utgör det enda undantaget. Produktionsminskning har dels inträffat åren 1971—1972, då produktionen två år i följd låg under en tidigare uppnådd produktionsnivå, dels åren 1975—76 då produktionen sjönk med sammanlagt 17 % från 1974 års nivå. 1976 års produktion kom därmed att ligga på samma nivå som år 1968. Under första halv- året 1977 har produktionen minskat med 15 % jämfört med motsvaran— de tid föregående år.

Trots de vidtagna produktionsminskningarna åren 1975—77 har det skett en kraftig lageruppbyggnad under dessa recessionsår. Jernkontoret uppskattar med hänsyn till att marknadsläget för de svenska järnverken är betydligt sämre år 1977 än vad det var i slutet av år 1972 ”över- lagren” till mer än 300000 ton. Lagerökningen av halvfabrikat under den nuvarande lågkonjunkturen har både procentuellt och i absoluta tal sålunda varit större än lagerökningen av färdigprodukter — plåt, band, stång, balk, rör m. m.

2.4.3. Sveriges ståltillförsel

Den svenska marknaden för stål ökade med 5,8 % per år mellan åren 1951—65 och med 2,9 % per är tiden 1965—75. Den genom- snittliga årliga ökningstakten mellan åren 1969—74 blev dock endast 1.8 %. Dessa siffror belyser den kraftiga nedgång i tillväxten av stålefter- frågan i Sverige som skett sedan år 1951. Trots att tillväxten av till- förseln och förbrukningen av stål under 1970-talet minskat i Sverige har importen av stål fortsatt att öka i samma takt som under 1960-talet, dvs. med trendmässigt 5,5 % per år. Detta har lett till att importens andel av

• Sida 8
•  Original

Prop. 1977/78: 87 3 ståltillförseln i Sverige vuxit under den senaste tioårsperioden. Totalt sett ökade importandelen från ca 35 % år 1966 till ca 50 % år 1976. Importandelen under första halvåret 1977 uppgick till 53 % vilket är fyra procentenheter mer än motsvarande tid föregående år men varierar kraftigt mellan olika produktgrupper. Resultatet av denna utveckling har blivit att den svenska stålindustrin förlorat andelar av hemmamarknaden.

Den svenska stålindustrin ökade markant sina marknadsandelar på exportmarknadema under 1950— och 1960-talen. Det senare årtiondets trendmässiga exportökning uppgick till 15 % årligen. Denna tillväxt var avsevärt större än förbrukningsökningen utomlands och även större än den årliga tillväxten av världens handel med stål under samma pe- riod. I slutet av 1960-talet bröts exportökningstrenden. Under den se— naste tioårsperioden har den svenska exporten ökat med i genomsnitt 3% årligen medan världshandelns trendmässiga tillväxt uppgått till drygt 8 % årligen.

De senaste årens utveckling av stålefterfrågan och exporten har starkt påverkats av nedgången i världens fartygsproduktion och den minskade byggnadsverksamheten i Sverige.

Nedgången i varvsindustrin har återverkat främst på efterfrågan på grovplåt och fartygsprofiler. Av dessa produkter har Sverige tidigare haft en icke obetydlig export — grovplåtsexporten har t.ex. varit ca 50 % av produktionen.

Den minskade byggnadsverksamheten har bl.a. påverkat förbruk- ningen av armeringsstål. Denna minskade mellan åren 1972—1976 med ca 26 %. Exportmöjligheterna för denna produkt har också försäm- rats. Importen har ökat, även om den f.n. endast uppgår till 14 O'.- av förbrukningen.

2.4.4. Lönsamhet

På stålbranschrådets uppdrag har Öhrlings revisionsbyrå utfört en studie av lönsamheten i svensk stålindustri under åren 1971—75. Den valda perioden kan anses återspegla utvecklingen av branschens lön- samhet under en konjunkturcykel.

Räntabiliteten på totalt kapital efter skatt har utvecklats för de svenska handelsstålverken så som framgår av tabellen. På grund av de

Genom- snitt 1971 1972 1973 1974 1975 1971/75 Handelsstål- verk totalt procent —0,3 1,0 4,5 6,3 — 3,1 1,7 D:o exkl. NJA procent 2,0 2,5 6,6 9,3 —0,9 3,9

• Sida 9
•  Original

Prop. 1977/78: 87 9

speciella förhållanden som gällt för NJA under perioden visas resultaten för handelsstålverken exkl. detta företag.

Som en jämförelse kan nämnas att den svenska skogsindustrin under samma period hade en på motsvarande sätt beräknad genomsnittlig räntabilitet på 6,0 %. Materialet visar dessutom att avkastningen på övriga verksamhetsgrenar i de koncerner som har stålindustri i samtliga fall varit högre än avkastningen av stålverksamheten. Det finns klara skillnader i räntabilitet mellan olika företag och typer av stålverk. Inom handelsstålsindustrin har t. ex. de mindre skrotbaserade verken haft en genomsnittlig räntabilitet som väsentligt överstiger den i de större, malmbaserade verken.

Resultaten för år 1976 och år 1977 har kraftigt försämrats i samtliga handelsstålverk.

2.4.5. Investeringar

Handelsstålsindustrins investeringar under perioden 1971—75 upp- gick till ca 480 milj. kr. om året. Under perioden har NJA genomfört ett större investeringsprogram och de totala investeringarna domineras därför starkt av NJA. Totalt för branschen beräknas investeringarna per anställd i genomsnitt ha varit 30 000 kr. per år. Om NJA undantas blir motsvarande tal 15 000 kr. Investeringsbeloppen kan jämföras med de planmässiga avskrivningarna för att erhålla en uppskattning av ka- pitalförnyelsen. Genomsnittliga investeringar i förhållande till genom- snittliga avskrivningar ger för branschen som helhet relationstalet 289. Undantas NJA blir relationen 147, dvs. branschen kan sägas ha investe- rat mer än vad som behövts för att hålla kapitalet intakt. Om jäm- förelse görs mellan kalkylmässiga avskrivningar och investeringar er- hålls relationstalen 193 för branschen totalt och 100 för branschen ex- klusive NJA. Det bör dock anmärkas att måttet är mycket grovt och att priserna på utrustning inom stålindustrin stigit kraftigt under senare är, varför inga säkra slutsatser kan dras om branschens investeringar mot- svarar behoven av kapitalförnyelse. I investeringsbeloppen ingår dock inte kostnader för reparationer och underhåll vilka, såvitt gäller stål- industrin, till en del kan ha karaktär av standardförbättringar. Kostna- derna för reparationer och underhåll i stålindustrin är av erfarenhet ungefär lika stora som kapitalinvesteringarna.

3. Utvecklingstendenser inom stålindustrin 3.1 Efterfrågeutvecklingen

International Iron and Steel Institute har år 1976 gjort en prognos över världens stålförbrukning åren 1980 och 1985. _ För världen som helhet beräknas förbrukningen av stål öka med ca

• Sida 10
•  Original

Prop. 1977/78: 87 10

4,6 % om året. Prognosen anger betydande skillnader i stålförbrukning mellan enskilda länder och regioner. I de industrialiserade länderna be- räknas stålförbrukningen sålunda öka i betydligt lägre takt än i utveck— lingsländerna. Medan industriländernas stålförbrukning ökar med 2— 3 % om året har utvecklingsländerna en ökningstakt av 7—8 %. Denna utveckling avser i allt väsentligt handelsstål, eftersom specialstålsandelen i världen är relativt liten — ca 10 % i volym räknat.

Länder i ett industrialiseringsskede har som regel hög stålförbruk— ning. 1 Sverige har utvecklingen under efterkrigstiden varit följande. Mellan år 1951 och år 1965 steg stålförbrukningen i Sverige med ca 6 % om året. Under denna tid hade landet en hög ekonomisk tillväxt- takt med en betydande ökning av investeringarna inom sådana för stål- förbrukningen viktiga sektorer som byggnadsverksamhet och verkstads- industri. Efter år 1965 kan ett trendbrott för stålefterfrågan noteras. Mellan detta år och år 1975 steg förbrukningen av stål med ca 2,9 %. Efter år 1975 har ökningen av stålförbrukningen varit ännu lägre.

Förklaringen till denna utveckling under den senaste tioårsperioden är att investeringarna ökade i en lägre takt, men också att den s. k. specifika stålförbrukningen minskade i en takt av 2 % om året. Minskningen av den specifika stålförbrukningen beror bl. a. på att man använder stål av klenare dimensioner men med högre hållfasthet. Dessutom har stål i olika konstruktioner ersatts av andra material, t. ex. lättmetaller och plast. De senaste årens minskade stålförbrukning i Sverige har dessutom orsakats av tillbakagången inom främst byggnadsverksamhet och varvsindustri.

Professor Erik Ruist har för handelsstålsutredningen gjort prognoser om den svenska stålförbrukningen fram till år 1985. Han beräknar att den låga ökningstakten skall bestå även för den händelse att Sverige ökar ex- porten av verkstadsindustriprodukter så kraftigt som 9—11 % om året. I det alternativ som innebär den högsta ökningstakten beräknar Ruist att stålförbrukningen ökar med högst 2 % om året.

3.2. Försörjning av stål

Handelsstålsutredningen har mot bakgrund av utvecklingen av stål- efterfrågan och utbyggnadsplanerna inom stålindustrin gjort en bedöm- ning av vilka länder som i framtiden kommer att svara för merparten av stålproduktionen. Västeuropa och USA har av tradition varit stora stålexportörer till länder med liten eller ingen stålproduktion. Exempel - på sådana länder är Canada, Australien och utvecklingsländerna. Detta förhållande ändrades i början på 1960-talet då Japan genom sin starka utbyggnad av stålindustrin kom att inta en dominerande ställning bland stålexporterande länder. Under 1970-talet har utvecklingsländerna ökat sin självförsörjning genom att ersätta tidigare import med egen produk- tion. Detta gäller i synnerhet Latinamerika och Fjärran Östern.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1977/78: 87 - ' l 1

Som ett ]ed i den pågående industrialiseringsprocessen satsar f. n. flera utvecklingsländer på en fortsatt snabb utbyggnad av den inhemska stål- industrin. Stc-ra utbyggnadsplaner redovisas för bl. a. Brasilien, Mexico, Venezuela och Argentina. Stora kapacitetstillskott planeras också i Iran, Saudi-Arabien, Indien, Sydkorea och Kina samt i vissa afrikanska länder. Planerna har under de senaste åren dock reviderats till följd av vikande konjunkturer. Eftersom stålindustrin är av strategisk betydelse och oftast byggs upp med statlig medverkan finns det skäl att anta att en stor del av planerna realiseras.

3.3. Marknadssituationen för handelsstål

Kända utbyggnadsplaner i utvecklingsländer och i länder som nu har liten egen stålindustri tyder på att många länder kommer att bli självför- sörjande på stål och att flera dessutom kommer att uppträda som stål- exportörer.

På grund av dessa förhållanden förutser handelsstålsutredningen för- ändringar i de :raditionella stålindustriländernas marknadssituation när det gäller handelsstål.

Nya stålproducerande länder kommer att ha fördelar i konkurrensen med länder med äldre stålproduktion. Detta beror på såväl låga kost- nader för främst arbetskraft som modernare produktionsutrustning i de nya stålproducerande länderna.

För västeuropa och USA medför framväxten av nya stålproducerande länder att vissa exportmarknader försvinner och att konkurrensen på återstående exportmarknader hårdnar. För länder med äldre stålproduk- tion återstår då det egna landet som främsta marknad. Dessutom kan särskilda åtgärder komma att krävas för att skydda hemmamarknaden mot import från de nya stålproducerande länderna. De tendenser mot ökad protektionism som kan konstateras i USA och de försök till be- gränsningar av försäljning, investeringsstopp och importlicenser som görs inom EG kan delvis betraktas som ett resultat av den djupa lågkonjunk- turen inom stålindustrin som nu råder. Men många bedömare anser att den aktuella stålkrisen är av strukturell art och att den västeuropeiska stålindustrin måste anpassas till förändrade marknadsförutsättningar i framtiden.

3.4. Betydelsen av stordrift och teknisk utveckling

Handelsstålsutredningen har gjort vissa utredningar rörande betydel- sen av stordrift och teknisk utveckling inom stålindustrin. Utredningens bedömningar kan sammanfattas på följande sätt.

Tekniken inom stålindustrin är av relativt gammalt ursprung. Bran- schen karaktäriseras av utveckling och förbättring av redan känd teknik i syfte att förbilliga produktionen.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1977/78: 87 12

Med den kända tekniken kan betydande stordriftsfördelar uppnås inom samtliga processled. Tendenserna har också varit att allt större anläggningar har byggts för såväl tillverkning av råjärn och råstål som valsning. Det byggs f.n. masugnar med en kapacitet på 3—4 milj. ton om året. Syrgaskonvertrar har i allmänhet en årskapacitet på 1,8—2 milj. ton. 1 de valsverk som har de mest. uppenbara fördelarna av stordrift, bredbandverken, är kapaciteten vid nya verk ca 3,5—4 milj. ton om året. Kapacitetsnivåerna för elektrougnar och stångstålverk varierar. Det finns s.k. ”minimills”, dvs. skrotbaserade stålverk med produktion av stångstål, med kapaciteter på 500 000 ton om året.

Den beskrivna utvecklingen medför att varje ny anläggning innebär ett betydande kapacitetstillskott. De största anläggningarna har också byggts i länder med starkt tillväxande hemmamarknad och goda export- möjligheter. Japan är här det mest framträdande exemplet. För länder som är hänvisade till en relativt liten, svagt växande hemmamarknad in- nebär den nuvarande tekniken nackdelar. För att kunna utnyttja ekono- min i de stora anläggningarna måste nyinvesteringarna kombineras med nedläggning av äldre enheter med betydande omställningsproblem som följd. De stora anläggningarna är mindre flexibla, kostnaderna vid stille- stånd är höga och det är dyrt att underutnyttja anläggningarna. Trans- porterna av såväl råvaror som färdigprodukter blir svårare med större volymer.

En viss forskning och utveckling kring sådana nya stålproccsser, som inte är förenade med de här nämnda nackdelarna, pågår f. n. i Sverige.

4. Handelsstålsutredningen

4.1. Allmänna förutsättningar

Med utgångspunkt i prognoser för den svenska stålförbrukningens tillväxt fram till mitten av 1980-talet har utredningen beräknat den möjliga handelsstålsproduktionen i Sverige under olika antaganden. Avsättningen antas huvudsakligen ske på den svenska marknaden och export väntas förekomma endast för speciella produkter.

Två produktionsalternativ har utarbetats för år 1985, ett maximi- alternativ och ett minimialternativ. Båda alternativen innebär en större produktion än i dag och en lägre importandel. Utredningen har förut- satt att de beräknade produktionsvolymerna skall kunna uppnås om vissa strukturförändringar genomförs och den svenska stålindustrins konkurrenskraft därmed stärks.

1 maximialtemativet antas att Sveriges relativa kostnadsläge gentemot utlandet har förbättrats med ca 20 %. Detta ger en bättre konkurrens- förmåga på hemmamarknaden och vissa möjligheter till export, bl. a. av fartygsmaterial. Produktionen av handelsfärdigt handelsstål beräknas

• Sida 13
•  Original

Prop. ] 77/78: 87 13

enligt detta alternativ öka med 4 % årligen mellan åren 1975 och 1985.

1 minimialternativet, enligt vilket ingen förändring av kostnadsläget i förhållande till omvärlden sker, blir motsvarande produktionsök— ning 2 % per år. Den viktigaste orsaken till den lägre ökningstakten är att den nuvarande exportandelen enligt detta alternativ inte förutsätts kunna bibehållas. Importandelen minskar emellertid också i förhållande till dagsläget, vilket förklaras av att produktionskapaciteten kommer att öka på de områden där den tidigare inte varit tillräcklig för att täcka den svenska marknadens behov.

4.2. Utredningens förslag till strukturförändringar

Utredningens förslag till strukturförändringar är uppdelade på vals— verks- och råstålsleden. Den totala produktionen av handelsfärdigt stål har fördelats mellan de olika valsverken efter vissa kriterier. Till dessa hör valsverkens :ekniska standard och deras lämplighet för valsning av olika produkter. Vidare har eftersträvats fullt utnyttjande av kapacite— ten i de producerande verken och en hög grad av produktspecialisering.

Tillverkning-en av råstål svarar för ca 70 % av kostnaderna för färdiga stålprodukter och de största möjligheterna till rationalisering finns i detta led. Förslagen till försörjning med råstål i framtiden baseras på antagandet att fördelarna med stordrift utnyttjas i den malmbaserade metallurgin. Den skrotbaserade tillverkningen av stål har dimensione- rats efter den beräknade tillgången på svenskt skrot.

Den konkreta innebörden i maximi- och minimialternativen är föl— jande. I båda alternativen förutsätts att platta produkter produceras enbart i Oxelösund och Domnarvet. Oxelösund är den ende tillverkaren av grovplåt och Domnarvet den ende tillverkaren av varmvalsade band och kallvalsad plåt. En del av den kallvalsade plåten vidareförädlas genom förzinkning och plastbeläggning. Produktionsvolymen för grov- plåt blir större i maximialternativet än i minimialternativet, däremot inte produktionen av varmvalsade band och kallvalsad plåt.

Stångstål i grova dimensioner tillverkas i båda alternativen enbart i NJA. Stångstål i medium- och finverkdimensioner tillverkas i maximi- alternativet i Boxholm, Domnarvet, Hallstahammar, Halmstads Järn- verk, Hällefors, Qvarnshammar och Smedjebacken. Dessa verk föreslås specialisera sig på olika produkter. Detta innebär bl.a. att antalet till- verkare av armeringsstål minskar från sju till fyra.

Några verk specialiserar sig på vissa produktområden, t.ex. Boxholm på plattstång och Hällefors på rundstång. I minimialtemativet blir för- delningen av produktionen något annorlunda mellan verken.

Vad gäller råstålstillverkningen kommer i båda alternativen malm- baserat stål att tillverkas enbart i NJA och Oxelösund. Skrotbaserat elektrostål tillverkas i Kockums Jernverk, Smedjebacken, Halmstads

• Sida 14
•  Original

Prop. 1977/78: 87 14 Jämverk, Domnarvet, NJA och Gullspång. Martinugnarna i Smedje- backen och Hällefors antas vara kvar i bruk i maximialternativet som i övrigt innebär att råjärnskapaciteten byggs ut i Oxelösund från 1,2 till 1,8 milj. ton.

I både maximi- och minimialternativet innebär förslagen att den malmbaserade metallurgin i Domnarvet läggs ned. Likaså upphör till- verkningen av martinstål i Boxholm,—Hallstahammar och Horndal. l minimialternativet ställs även martinugnarna i Hällefors och Smedje- backen av.

I båda alternativen förutsätts att grov- och mediumverken för stång- stål i Domnarvet läggs ned. Detsamma gäller finvalsverken i NJA och Horndal. I minimialternativet finns inte utrymme för Hallstahammars valsverk. Ett nytt finvalsverk i Boxholm och ett nytt mediumvalsverk i Hällefors tas i drift under år 1977. För att dessa nya verk liksom valsverken i Smedjebacken och Halmstad skall kunna utnyttjas till fullo, måste äldre anläggningar läggas ned.

Förslagen framgår av en tabellsammanstållning som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

4.3 Investeringar och sysselsättning .

De sammanlagda investeringarna i maximialternativet beräknas som en följd av föreslagna strukturåtgärder uppgå till 1 800 milj. kr. I mini- mialternativet är motsvarande belopp 800 milj. kr. Dessa investerings- belopp innefattar emellertid inte det totala behovet av investeringar inom handelsstålsindustrin fram till mitten av 1980-talet.

I maximialternativet beräknas den totala sysselsättningen uppgå till ca 15000 personer vid mitten av 1980-talet, dvs. en minskning med 3 800 personer i förhållande till årsskiftet 1975/76. 1 500 av den bc- räknade minskningen förklaras av redan beslutade rationaliseringar i NJA och Domnarvet. I minimialternativet beräknas det totala antalet

anställda uppgå till ca 14 300, vilket innebär en minskning med 4 500 i förhållande till läget 1975/76.

Det har inte varit utredningens uppgift att ta speciell hänsyn till konsekvenserna för sysselsättningen av förslagen till strukturföränd— ringar. Sysselsättningen på en ort har inte vägts mot sysselsättningen på en annan. Dylika avvägningar har inte legat inom utredningens kom- petensområde. Om dagens sysselsättningsnivå för branschen som helhet skulle bibehållas, skulle detta kräva en varaktig subventionering av han- delsstålsindustrin. Någon sådan subventionering har inte övervägts. inom utredningen, eftersom den enligt direktiven skall ha som riktpunkt att företagen inom branschen skall vara företagsekonomiskt bärkraftiga i ett långsiktigt perspektiv.

De föreslagna strukturförändringarna får också återverkningar på.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1977/78: 87 15

sysselsättningen inom gruvindustrin iIMellansverige. De totala konsek- venserna härav har utredningen inte sökt bedöma.

4.4. Lönsamhetsutveckling

Enligt utredningens beräkningar skulle lönsamheten i branschen för- bättras avsevärt genom föreslagna strukturförändringar. Ökningen av produktiviteten blir i båda alternativen betydande, särskilt i maximi- alternativet. År 1975 producerades 213 ton råstål per anställd i branschen som helhet. I maximialternativet år 1985 blir motsvarande tal 311 och i minimialternativet 267.

5. Järnmalmsproduktion i Mellansverige

Järnmalmsproduktionen i Sverige har under de senaste decennierna genomgått kraftiga strukturella förändringar. Mellan åren 1960—1974 ökade produktionen av styckemalm, pellets och slig från 22 milj. ton till drygt 36 milj. ton. Den mellansvenska gruvindustrins andel av landets totala järnmalmsproduktion minskade från 25 % år 1969 till ca 15 % år 1974. Till skillnad från förhållandena vid malmfälten i Lappland är gru- vorna i Mellansverige således relativt små och har också mindre sant- manhängande malmkroppar. Nästan samtliga gruvor i Mellansverige ingår vidare i företag och koncerner med verksamhet inom järn— och stålindustrin. Det sistnämnda förhållandet har inneburit en viktig kon- kurrensfördel när det gäller avsättningen till stålverken i Oxelösund och Domnarvet, och har haft en dämpande effekt på utslagningstakten av lågproduktionsgruvor.

Den trots allt snabba nedläggningen av gruvor i Mellansverige speg- lar en kraftigt försämrad konkurrenskraft. Orsakerna står att finna i ut- budssituationen på världsmarknaden. De transoceana fraktkostnaderna är f. n. mycket låga och ett flertal stora dagbrottsgruvor har tagits i pro- duktion med åtföljande press på priserna. Av stor betydelse är också den pågående förändringen av malmsortimentet. Avsättningssvårighe- tema för fosforrik malm har medfört att dyrbara investeringar i defos- foriseringsanläggningar har måst genomföras. De nämnda förhållandena och kostnadsutvecklingen i övrigt har lett till att de mellansvenska järn- malmsgruvorna inte har kunnat konkurrera på exportmarknaden. Kon- kurrenskraften är heller inte självklar när det gäller närbelägna, in- hemska avnämare. Oxelösund t.ex. importerade år 1975 drygt 300000 ton järnmalmsproduktcr.

I Mellansverige har Grängesbergskoncernen järnmalmsgruvor i Grängesberg och Stråssa. Anläggningarna i Grängesberg har en pro- duktionskapacitet av ca 2,25 milj. ton per år av lågfosfortyp. Detta mot- svarar en råmalmsproduktion av 4,2 milj. ton per år och förutsätter

• Sida 16
•  Original

Prop. 1977/78: 87 16

bl.a. kontinuerlig drift av anrikningsverket. Produktionsnivån vid Strås- sa är 200 000—300 000 ton per år.

Stora Kopparberg har f. n. inom Ludvika kommun järnmalmsbrytning i Risberg, Blötberget och Håksberg. Den största av bolagets gruvor, Dannemora, är belägen i Östhammars kommun. Stora Kopparberg har även en mindre enhet i Vintjäm. Produktionskapaciteten av järnmalms- koncentrat är i Dannemora omkring 900 000 ton. Motsvarande kapaci- tetsuppgift för Risbergsfältet är 350 000 ton.

Som tidigare nämnts har den helt övervägande delen av jämmalms- produktionen i Bergslagen levererats till inhemska stålverk och då främst till Oxelösund och Domnarvet. Vissa kvantiteter har emellertid även köpts av de mellansvenska specialstålsverken. År 1975 uppgick dessa verks behov till 900000 ton, varav Stora Kopparberg och Gränges svarade för ungefär 500 000 ton.

En eventuell nedläggning av den malmbaserade metallurgin vid Domnarvet utan samtidig utbyggnad i Oxelösund skulle medföra att produktionskapaciteten av malm, slig och pellets i Bergslagen blev vä- sentligt större än vad som motsvarar behovet i Mellansverige. Utveck— lingen på järnmalmsmarknaden gör det osannolikt att större kvantiteter mellansvenska malmer skall kunna exporteras under den närmaste femårsperioden. Kraftiga begränsningar av produktionen blir därför nödvändiga. Handelsstålverkct i Oxelösund kan förses med all den malm som produceras i Grängesbergsfältet. Denna malm behöver emellertid kompletteras med vissa mindre kvantiteter från t.ex. Dannemora gru- vor. Specialstålverken, Fagersta, Hofors, Spännarhyttan och Guldsmeds- hyttan kan välja mellan att förse sina verk med malm, slig och pellets från egna gruvor eller att köpa erforderliga produkter från Grängesberg _Dannemora—Stråssa.

På fem till tio års sikt torde nämnda förhållanden medföra en ned- läggning av de flesta järnmalmsgruvoma i Mellansverige, om inte den metallurgiska kapaciteten ökas i Oxelösund eller järnmalmspriserna åter stiger till en sådan nivå att export blir möjlig.

Den långsiktiga prisnivån för järnmalm är osäker bl.a. med hänsyn till valutaprisändringar, de höga investeringskostnaderna i nya gruvor, frakterna för de transoceana malmerna och utslagningen av gruvor under den nu rådande lågkonjunkturen.

Stora tillgångar av järnmineraliseringar är kända som vid ett väsent— ligt högrc pris kan bli brytvärda. Malmreserverna i de stora gruvorna Grängesberg och Dannemora är tillfredsställande medan däremot t. ex. Stråssas och Vintjärns nuvarande malmkroppar beräknas ta slut inom en femårsperiod. I andra gruvor, som Håksberg och Blötberget, blir brytningsförhållandena besvärligare mot djupet.

Investeringarna i gruvorna har under senare år varit höga. speciellt i Grängesberg, som under de senaste tre åren investerat ca 150 milj. kr.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1977/78: 87 17

i gruva och malmbehandlingsverk, framför allt med sikte på defosfori- sering. Härigenom har Domnarvets och Oxelösunds behov av fosfor— fattiga malmer kunnat tillfredsställas. Malmen har genom dessa investe- ringar kunnat ges sådana egenskaper att den i stor utsträckning kan konkurrera även med malm från specialstålverkens egna gruvor. Då dessa är små, torde produktion av marginalkvantiteter i Grängesberg bli billigare än att driva de senare gruvorna.

Vid en framtida ökning av den svenska järnmalmsexporten är det naturligt att denna sker genom ökad produktion i Lapplandsgruvorna, då de ur transportsynpunkt ligger bättre till och marginalkostnaderna för en produktionsökning är lägre.

[ Mellansverige bryts förutom järnmalm även malmer innehållande bly. zink, koppar, silver, volfram, fluss-spat m. m.

Verksamheten är koncentrerad till tre områden. I Askersund driver Vielle Montagne en bly-zink-gruva. I Hedemora bryter Boliden AB bly-zink-silverfyndigheter och Ludvika—Smedjebackenområdet dri- ver såväl AB Statsgruvor som Boliden gruvrörelser. Härutöver kan nämnas Falu gruva med brytning av svavelkis och kopparkis.

6. Stålindustrins och järnmalmsgruvornas betydelse för arbets- marknaden i olika orter och kommuner

Järn- och stålindustrin har en lång tradition i svenskt näringsliv. Åt- skilliga orter främst i Bergslagen har byggts upp kring järn- och stål- hanteringen och många av de äldre bruken spelar fortfarande en viktig roll för den regionala utvecklingen. De större stålföretagen är domine- rande arbetsplatser i flera orter och regioner.

Handelsstålsverken, elva till antalet, sysselsatte vid utgången av år 1976 totalt ca 18 000 personer. Sysselsättningen inorn järnmalmsproduk- tionen uppgår till omkring 10 000 personer, varav f.n. 2 900 är syssel- satta i den mellansvenska gruvindustrin. Det motsvarar ca 3 % av industrisysselsättningen i landet. Gruv- och handelsstålsektorn utgör således en relativt liten del av hela industrins sysselsättning. Föränd- ringar i sysselsättningen inom denna näring får dock starka återverk- ningar i de orter där denna näring dominerar.

Berörda länsstyrelser har på initiativ av den arbetsgrupp som tillkal- lades våren 1977 för att biträda vid handläggningen av vissa frågor rörande specialstålvcrken och handelsstålverken, den s.k. stålortsgrup- pen, gjort en utvärdering av de regionala effekterna av den utveckling som nämnda utredningar om handelsstål och specialstål förutser. Läns- styrelsernas medverkan har bestått i att beräkna konsekvenserna för den regionala utvecklingen av stålbranschutredningarnas bedömningar. Vi- dare har länsstyrelserna i samråd med berörda kommuner belyst hur den av utredningarna antagna utvecklingen kan påverka möjligheterna att

7. Nytt handelsstålsbolag 7.1 Förhandlingar

I maj 1977 inledde Gränges, Stora Kopparberg och Statsföretag/NJA —— parterna —— förhandlingar om bildande av ett gemensamt handels- stålförctag med arbetsnamnet SSAB Svenskt Stål AB (Svenskt Stål). Förhandlingarna leddes av professor Lars Nabseth. I förhandlingarna deltog vidare representanter från de anställdas organisationer inom be- rörda företag.

Inom förhandlingarnas ram har ett visst utredningsarbete genomförts. Två konsultföretag, det engelska Atkins Planning och det franska Sofresid anlitades för att oberoende av varandra genomföra en bruks- värdering av de anläggningar som företagen räknade med att överföra till det nya handelsstålbolaget, dvs. stålverk, gruvor och transportanlägg- ningar. Värderingen gjordes med utgångspunkt i nyanskaffningsvärde för anläggningar med motsvarande kapacitet och karaktär med juste- ringar för de befintliga anläggningar-nas modernitet och grad av för- slitning. Konsulternas värdering gav ett resultat som innebar att den berörda egendomen i de tre företagen sammanvägt kunde åsättas lika stora värden.

Det bokförda värdet av den aktuella egendomen är olika hos de tre företagen. Gränges och NJA, som under senare år genomfört större ny- investeringar, har betydligt högre värden än Stora Kopparberg, där in- vesteringarna gjorts längre tillbaka i tiden. Stora Kopparberg har också gjort större avskrivningar på dessa anläggningar än vad som motsvarar avskrivningar enligt plan med hjälp av överskott från andra verksam- heter. Genom underhåll och moderniseringar av anläggningarna har dock Stora Kopparbergs anläggningar enligt konsulterna en standard, som innebär att de värdemässigt kan likställas med de båda andra före- tagens anläggningar trots att det bokförda värdet på tillgångarna inte

• Sida 22
•  Original

Prop. 1977/78: 87 22 ökats i motsvarande grad. Förhållandet förklaras bl. a. av att utrust- ningen har lång livslängd och att prisökningarna på utrustningen varit stora under senare år.

Under förhandlingarnas gång har parterna utarbetat prognoser för den ekonomiska utvecklingen i ett nytt handelsstålsföretag. Prognoserna bygger på vissa antaganden om marknads—, pris- och konjunkturutveck- ling samt kostnadsutveckling för de väsentligaste produktionsfaktorema samt betydande förändringar i produktionsstrukturen.

Parternas slutsatser är i korthet att ett nytt handelsstålsföretag efter en rekonstruktionsperiod på fem år bör kunna uppnå rimlig lönsamhet. Därvid har förutsatts att företaget under denna tid erhåller ett bety— dande ekonomiskt stöd av staten.

7.2. Avtal

Förhandlingarna slutfördes i november 1977. Förhandlingsresultatet redovisades i ett undertecknandeprotokoll av den 8 november 1977. Till protokollet fogades de förslag till avtal som skulle underställas respektive styrelse i de deltagande företagen. Härefter har förhandlingar enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet genomförts. Avtalen, som gäller under vissa förutsättningar, undertecknades av parterna den 29 december 1977. De avtal som reglerar bolagets bildande är följande.

Bolagsbildningsavtal

Avtalet reglerar villkoren för överförande av tillgångar, rättigheter och skyldigheter m.m. från parterna till Svenskt Stål samt i övrigt de villkor som gäller för detta bolags bildande.

Ett utdrag ur avtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som bi- laga 3.

Konsorrialavml

Avtalet reglerar samarbetet mellan parterna, bl.a. ägarförhållanden, styrelsens sammansättning, beslutsregler och rätt till inlösen av aktier. Avtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Avtal om överlåtelse av Gränges TGOJ till Svenskt Stål

Ett utdrag ur avtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. Köpeavtal varulager .

Avtalet reglerar villkoren för överlåtelse av råvarulager, lager av halvfabrikat och färdigvaror till Svenskt Stål från parterna samt princi- per för hur lagren skall värderas.

7.3. Avtalsförutsättningar Bolagsbildningsavtalet är för sin giltighet beroende av :m NJA (Statsföretag) beviljas anslag från staten delsmed 700 000 000

• Sida 23
•  Original

Prop. 1977/78: 87 23

kronor för förvärv av 50 % av aktierna i bolaget och för betalning av nya aktier i bolaget dels med nu beräknade 530 000 000 kr. (505 000 000 kr.) för täckande av förlust vid försäljning av anlägg- ningstillgångar till bolaget enligt detta avtal.

att bolaget beviljas den finansiering som staten förutsättes tillhanda- hålla enligt punkt 6 i konsortialavtalet, nämligen rekonstruktions- lån på tillhopa högst 1 800 000 000 kronor och strukturlån på till- hopa 1 300 000 000 kronor, samt a!! Statsföretag erhåller utfästelser från staten som säkerställer Stats- företags möjligheter att fullgöra sina förpliktelser enligt konsortial- avtalet innebärande bl.a. att erforderliga medel kommer att ställas till Statsföretags förfogande för inlösen av aktier m. m.

7.4. Särskilda avtal

Utöver de tidigare nämnda avtalen har följande överenskommelser räffats mellan Svenskt Stål och

Parterna angående tjänster av administrativ art, Parterna angående tillverkning och marknadsföring av vissa produk- ter,

Gränges och Stora Kopparberg angående vissa generella principer för kraftleveranser till bolaget,

Stora Kopparberg angående kraftleveranser till de av Stora Koppar- berg enligt detta avtal överlåtna rörelserna,

Stora Kopparberg angående datatjänster,

Stora Kopparberg angående leveranser av oxygen från Domnarvets Jernverk,

Gränges angående hyttgas för värmekraftverket OK 3 i Oxelösund n. m.,

Gränges angående nyttjanderätt till gasturbinkraftverket OK 1 i Oxelösund m.m.,

Gränges angående kraftleveranser till de av Gränges enligt detta avtal överlåtna rörelserna,

Gränges angående databehandlingstjänster,

Gränges angående inköpsservice m. m., Gränges angående utnyttjande av bergrum för lagring av olja. Vidare har bolaget från Luossavaara-Kiirunavaara (LKAB) fått en förklaring om de principer efter vilka LKAB är berett att sälja malm till bolaget.

7.5. Ägarförhållanden och ingående enheter

Enligt bolagsbildningsavtalet har parterna enats om att bilda ett före- tag, SSAB Svenskt Stål AB, där ägarkapitalet fördelas enligt följande:

• Sida 24
•  Original

Prop. 1977/78: 87

Gränges 25 % Statsföretag 50 % Stora Kopparberg 25 %

I Svenskt Stål skall i huvudsak följande enheter ingå

Enheter från Gränges AB Anläggningar Oxelösunds Järnverk

Gruvorna i Grängesberg och Stråssa TGOJs järnvägsrörelse TGOJ s hamn i Oxelösund

Bergrum för oljelagring i Oxelösund

Dotterbolag och serviceföretag Gränges Data Gränges Inköp Gränges Mineralprocesser Scandia Plate med försäljningsbolag i utlandet: Scandia Plate, Västtyskland Scandia Plate, Frankrike Scandia Plate, Norge Scandia Plate, Storbritannien Scandia Plate, Canada

Enheter från Stora Kopparberg Anläggningar

Domnarvets Jernverk

Ornäs, transportcentralen Vikmanshytte Bruk, Mekaniska Verkstaden Rättviks Kalkverk Osmundsbergs Kalkbrott Dyrkatorps Dolomitbrott Ljusne Kättingfabrik

Gruvor

Dannemora

Risbergsfältet i Grängesberg Håksberg Blötberget

Dotterbolag

Stora Kopparberg Norge A/S O_v Stora Kopparberg Stora Kopparberg A/S, Danmark

• Sida 25
•  Original

Prop. 1977/78: 87

Stora Steel "Flat Products Ltd Dickson & Sjöstedt AB Dickson & Sjöstedt AB & Co KB Stora Kopparberg Element AB Plåtluna AB (40 %)

Enheter från Norrbottens Järnverk

NJAs anläggningar i Luleå Norrbotten Stahl Handels GmbH Norrbotten Steel Ltd Norrbottens Stål A/S

Plannja AB

Primdata

Ahrs Bruk

NJA Invest AB

Norrbotten Steel Inc.

l—J (Il

Antalet anställda i det nya företaget beräknas den 31 december 1977

enligt följande:

Oxelösunds Järnverk 3 600 TGOJ "1 000 Gränges Gru-vor ]. 350 Domnarvets järnverk 5 650 Stora Kopparberg, gruvor 850 Norrbottens järnverk 5 000 Summa 17 450

Därtill kommer anställda i dotterbolag och kringliggande verksam- heter med närmare 350 personer.

7.6. Parternas inbördes förhållanden

Bolaget skall enligt konsortialavtalet med iakttagande av det ansvar gentemot aktieägare, anställda och samhälle, som enligt lag och god sed åvilar bolaget, bedriva rörelse efter affärsmässiga och företagseko- nomiska principer.

Bolagets styrelse består av tolv ordinarie ledamöter, varav Stats- företag utser fyra ledamöter samt ordförande. Gränges och Stora Kop- parberg utser två ledamöter vardera. Gränges och Stora Kopparberg utser vice ordförande bland sina ordinarie ledamöter i styrelsen. Tre ledamöter utses av de anställda. Parterna skall vara eniga när de utser verkställande direktör samt vid beslut om väsentliga avtal mellan bo- laget och någon av parterna eller parternas dotterbolag.

Avtalet reglerar också de situationer där parterna kan erhålla inlösen

• Sida 26
•  Original

Prop. 1977/78: 87 26

av sina aktier och de värden som aktierna skall åsättas. Bestämmelserna innebär i huvudsak följande.

Om bolaget efter år 1982 redovisar en ackumulerad förlust, som in- nebär att bolagets reservfond och mer än en tredjedel av dess aktie— kapital förbrukats, skall diskussioner tas upp mellan parterna om hur förlusten skall täckas. Om överenskommelse inte kan nås om täckning av förlusten pro rata parte, skall part som förklarar sig beredd att ge- nom aktieägartillskott täcka förlusten äga rätt att påfordra inlösen av den parts aktier, som inte deltar i sådan förlustteckning.

Om Statsföretag ensamt eller Statsföretag och andra statliga bolag eller statliga organ tillsammans blir ägare till minst 80 % av aktiekapi- talet i bolaget, äger Statsföretag när som helst lösa till sig Gränges och Stora Kopparbergs aktier i bolaget. Envar av Gränges och Stora Kop- parberg äger även få sitt aktieinnehav inlöst, då sådant ägarförhållandc uppstått, dock först efter år 1982.

Anser annan part än Statsföretag att Statsföretag har genomdrivit be— slut inom bolaget som i företagsekonomiskt eller annat hänseende står i uppenbar strid mot de grundläggande förutsättningarna för bolagets verksamhet och som medfört eller sannolikt kommer att medföra avse- värda negativa ekonomiska konsekvenser för bolaget har parten efter år 1982 rätt att begära att Statsföretag inlöser hans aktier i bolaget. Till stöd för sådan begäran får dock inte åberopas beslut som genomdrivits tidi- gare än två och ett halt år före utgången av år 1982.

Värdet på aktierna skall bestämmas till aktiernas matematiska värde med avdrag för vissa av staten utgivna lån.

7.7 Övertagande av tillgångar m. m.

I bolagsbildningsavtalet regleras bolagets övertagande av tillgångar m.m. från de tre ägarföretagen. Anläggningstillgångarna övertas av Svenskt Stål till ett värde av 700 milj. kr. från vardera parten. Bolaget övertar i princip inte skulder eller fordringar från parterna, utom i sam- band med övertagande av vissa dotterbolag. Utanför värderingen av an- läggningstillgångarna ligger TGOJ-rörelsen, som överlåts på sätt som senare redovisas.

Ersättningen till parterna för de övertagna anläggningstillgångarna utgörs av aktier i Svenskt Stål. Genom nyemission tillskjuter Statsföre- tag utöver NJAzs stålrörelse ytterligare 700 milj. kr. och erhåller där- med 50 % av det egna kapitalet. Det sammanlagda egna kapitalet blir därigenom 2800 milj. kr., varav 800 milj. kr. förs till reservfonden. Bolaget övertar dessutom varulager från de tre parterna. Varulager- värderingen skall ske efter vissa överenskomna principer. Preliminärt uppskattas varulagret inkl. råvaror och halvfabrikat ha ett värde av 1 600 milj. kr. Betalningen till parterna för varulagren sker med en

• Sida 27
•  Original

Prop. 1977/78: 87 27

tredjedel 1 januari under vart och ett av åren 1979, 1980 och 1981. Krediten är räntefri det första året och löper därefter med ränta som med 3 % överstiger riksbankens för varje tid gällande diskonto.

Bolaget skäl erbjuda all personal i de övertagna rörelserna anställ— ning på de villkor den haft i ägarföretagen. Erbjudandet gäller under en övergångstid även sådan personal vid huvudkontor i ägarföretagen, som i väsentlig omfattning har sysselsatts i de rörelser som ingår i för- värvet. En it'rttsättning är därvid att bolaget behöver denna personal.

Under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag i dessa frågor skall bolaget överta egendomen från parterna den 1 april 19755, eller den dag varom parterna enas, med retroaktiv verkan från 1 januari 1978. Från den 1 januari 1978 till överlåtelsedagen skall parterna driva rörelserna på bolagets uppdrag. Avräkning mellan bolaget och parterna sker på överlåtelsedagen. Principerna för avräk- ningen har fastställts i bolagsbildningsavtalet.

7.8. Bolagets resultatutveckling och investeringar

Inom förhandlingarnas ram har en prognos över bolagets ekonomiska utveckling för perioden 1978—1982 utarbetats. Prognosen bygger på vissa antaganden om konjunkturutveckling, prisutveckling på produk- terna och kostnadsutveckling för de väsentligaste produktionsfaktorer- na. I prognosen har dessutom förutsatts att en väsentlig omstrukture- ring sker av bolagets produktion och distribution. I stora drag överens- stämmer dessa förändringar med handelsstålsutredningens förslag.

Syftet med prognosen är att beräkna bolagets ekonomiska utveckling och kapitalbchov under vissa betingelser. Prognosen betraktas däremot varken av parterna eller av de anställda som en fastställd rationalise- ringsplan.

Det är mellan de berörda intressenterna överenskommet att bolaget, så snart det bildats, under medverkan av de anställda genomför grund- läggande tekniska och ekonomiska utredningar som skall ligga till grund för en långsiktig plan om bolagets framtida produktionsinrikt- ning. En sådan plan kan komma att skilja sig från den i prognosen an- tagna utvecklingen.

I prognosen har även beräknats bolagets investeringsbehov under perioden. investeringarna har samband med de rationaliseringsinsatser och den produktionsinriktning som antagits i prognosen. Det samman- lagda kapitalbehovet för investeringar har beräknats uppgå till 2 800 milj. kr. för de närmaste fem åren. Investeringarna prioriteras i de produktområden där avsättningsmöjligheterna bedöms vara mest gynn- samma, t.ex. tunnplåt samt belagda och manufakturerade produkter. Investeringar i syfte att rationalisera i de mest kostnadskrävande pro— cessleden, 1. ex. nya stränggjutningsanläggningar, har också hög priori- tet.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1977/78: 87 28

Den resultatutveckling som grundar sig på de i prognosen antagna förutsättningarna framgår av en sammanställning som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6.

I beräkningen har medtagits en kostnad för övertalig personal. Med de förändringar av produktionsinriktningen som antagits i prognosen beräknas bolagets behov av personal minska med ca 4000 personer under perioden 1978—1982. Avvikelser från denna siffra kan ske efter de utredningar som bolaget i samråd med de anställda kommer att genomföra. Kostnaderna för övertalig personal har räknats fram som skillnaden mellan bemanningsbehov och minskning av personalstyrkan genom naturlig avgång. Det har förutsatts att minskningen genom na— turlig avgång innefattar vissa åtgärder från bolagets sida i samarbete med berörda myndigheter, organisationer och företag. Sådana åtgär— der är t.ex. utbildning av personal för andra arbetsuppgifter såväl inom som utom bolaget, viss förtidspensionering m. m.

7.9. Finansiering

Som framgår av resultatprognosen kommer bolaget att vidkännas betydande förluster under de första åren av sin verksamhet. Därtill har bolaget stora kapitalbehov för investeringar. En förutsättning för bo- lagsbildningen är därför enligt parterna att statlig finansiering kan er- hållas.

Vid förhandlingarna har parterna beräknat behovet av de statliga insatserna för rörelsekapital under bolagets uppbyggnadsperiod till 1 800 milj. kr. Utgångspunkten är att medlen ställs till bolagets förfo- gande i form av lån, i avtalstexten benämnt rekonstruktionslån. Åter— betalning av lånet ska ske på vissa villkor som är kopplade till beslu- tade utdelningar från bolaget. Efter tre års räntefrihet utgår ränta med 9 1/2 %. Under den tid som lånet inte återbetalas läggs räntan till kapitalet. Efter viss tid kan bolaget ansöka om avskrivning av lånet. En närmare redogörelse för de föreslagna lånevillkoren bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 7.

Det har vidare förutsatts att bolaget för att underlätta den förut- sedda personalminskningen skall kunna utnyttja sådant särskilt arbets- marknadspolitiskt stöd inom stålindustrin m. m. som förra året besluta- des av riksdagen ( prop. 1977/78: 59 , AU 1977/78: 17, rskr 1977/78: 85).

För finansiering av de förut nämnda investeringarna förutses bolaget dels utnyttja lånemöjligheterna på den allmänna kapitalmarknaden, dels erhålla ett särskilt statlig lån på 1 300 milj. kr., i avtalstexten benämnt strukturlån. På detta lån skall efter tre års räntefrihet ränta utgå med 5 %. Lånet skall återbetalas med 1/20 varje år fr.o.m. sjätte året efter utlämnandet av lånet. Förslaget till villkor för detta lån bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 8. Under förutsättning av

• Sida 29
•  Original

Prop. 1977/78: 87 29

denna finansiering har en beräkning av bolagets balansräkning för prognosperioden gjorts på sätt som framgår av bilaga 6.

7.10. Övertagande av TGOJ-rörelsen från Gränges

Det i bokföringen upptagna planmässiga restvärdet på de anläggningar som skall överföras från Gränges till Svenskt Stål, dvs. stål—, gruv— och järnvägsrörelse, beräknas vid årsskiftet 1977/78 vara 1180 milj. kr. Under de tre senaste åren har Gränges investerat ca 600 milj. kr. i de nämnda rörelserna.

Gränges stål- och gruvrörelse överlåts som tidigare redovisats för 700 milj. kr. till Svenskt Stål. Gränges järnvägsrörelse överlåts som tidigare redovisats till bolaget enligt ett särskilt avtal (bilaga 5). Sistnämnda rö- relse kommer att utgöra helägt dotterbolag (TGOJ) till Svenskt Stål.

Dotterbolaget TGOJ övertar från Gränges samtliga anläggningar hänförliga till järnvägsrörelsen samt en pensionsskuld som är hänförlig till personal som är eller har varit anställd i järnvägsrörelsen. Köpe- skillingen för TGOJ har i förhandlingarna beräknats till 340 milj. kr. ökat respektive minskat med det belopp varmed pensionsskulden un- derstiger respektive överstiger 140 milj. kr. För att Svenskt Stål skall kunna betala köpeskillingen behöver bolaget ett bidrag från staten mot- svarande detta belopp, beräknat till högst 350 milj. kr. Detta bidrag avses lämnas i form av ett skuldebrev utfärdat av riksgäldskontoret. Skuldebrevet transporteras till Gränges såsom betalning för TGOJ. För- slag till villkor för Skuldebrevet bör fogas till detta protokoll som bilaga 9. Anläggningarna i TGOJ upptas i Svenskt Ståls koncernbalansräkning till ett värde som motsvarar pensionsskulden och aktiekapitalet i TGOJ, dvs. ca 145 milj. kr.

8. Särskilda förhållanden som rör Statsföretag/NJA

I skrivelse den 6 december 1977 framhåller Statsföretag i huvudsak följande.

Det bokförda värdet på de anläggningar som skall överföras från NJA till Svenskt Stål beräknas vid årsskiftet 1977/78 uppgå till 1 205 milj. kr. Dessa anläggningstillgångar övertas av Svenskt Stål till ett värde av 700 milj. kr. De aktier som erhålls som betalning för anläggningstillgångarna kan inte tas upp till högre värde än 700 milj. kr. i NJA:s balansräkning. För att det inte skall uppstå en bokföringsförlust hos NJA behöver företaget ett tillskott från staten på 505 milj. kr.

Det egna kapitalet i NJA beräknas den 31 december 1977 vara 659 milj. kr.

Anläggningstillgångarna i Stålverk 80 kommer att skrivas ned med

• Sida 30
•  Original

Prop. 1977/78: 87 30

340 milj. kr. i NJAs bokslut för år 1977. Detta innebär att det egna kapitalet i NJA kommer att minska till 319 milj. kr.

Statsföretag har i sin balansräkning för år 1976 tagit upp aktierna i NJA till ett värde av 450 milj. kr. Statsföretag har inte möjlighet att ta upp dessa aktier till högre värde än NJA:s eget kapital, dvs. 319 milj. kr. För att någon bokföringsförlust inte skall uppstå hos Statsföre- tag behöver NJA via Statsföretag tillföras ett bidrag på skillnaden mellan 450 och 319 milj. kr., dvs. 131 milj. kr.

Rekonstruktionsreserven i NJA, dvs. vad som återstår av de "1800 milj. kr. som enligt statsmakternas beslut ( prop. 1976/77: 57 , NU 1976/ 77: 21, rskr 1976/77: 152) lämnades som kapitaltillskott till NJA, upp- gick den 31 december 1976 till 745 milj. kr. Förlusten för NJA år 1977 har beräknats till 390 milj. kr. Efter det att förlusten täckts av rekon- struktionsrcserven återstår av den senare 355 milj. kr.

För att det egna kapitalet i NJA ej skall understiga 450 milj. kr. be- hövs alltså ett bruttotillskott till NJA motsvarande summan av 505 och 131 milj. kr. Detta belopp uppgående till 636 milj. kr. skall minskas med den återstående rekonstruktionsreserven på 355 milj. kr. Detta innebär att NJA behöver ett nettotillskott på 281 milj. kr. Värderingen av varulagret som skall säljas till Svenskt Stål kommer att ske under första halvåret 1978. Det är f.n. svårt att ange om någon förlust därvid kommer att uppstå. Statsföretag förbehåller sig därför rätten att åter- komma och eventuellt begära ytterligare tillskott när värderingen är klar. Såsom villkor för giltighet av avtalet mellan parterna i det nya stål- bolaget gäller bl. a. att NJA erhåller vissa bidrag för att kunna genom- föra sin del av avtalet.

Det förutsätts sålunda att staten lämnar ägartillskott/nyemission på 700 milj. kr. till Statsföretag som gör en nyemission i Svenskt Stål med motsvarande belopp. Statsföretag får därmed en 50 %-ig andel av ak- tiekapitalet i Svenskt Stål. Vidare förutsätts att staten svarar för det behövliga nettotillskottet till NJA genom att lämna ett skuldebrev på 281 milj. kr. till Statsföretag. Skuldebrevet skall ha en amorteringstid av 15 år och löpa med en årlig ränta av 8,25 %.

Statsföretag hemställer i sin skrivelse bl. a. att staten —— lämnar Statsföretag kapitaltillskott/nyemission på 700 milj. kr. för

teckning av aktier i Svenskt Stål,

—— svarar för det behövliga nettotillskottet till NJA genom skuldebrev till Statsföretag som ger NJA motsvarande ägartillskott. Skulde- brevet som f. n. bedöms uppgå till 281 milj. kr. föreslås få en amor- teringstid av 15 år och löpa med en årlig ränta av 8,25 %. Det exakta nettotillskottsbehovet kan beräknas först när förhandlingarna an- gående försäljningen av NJ A:s varulager slutförts.

• Sida 31
•  Original

9. Mindre handelsstålverk

Utanför Svenskt Stål kommer även i fortsättningen att finnas ett tiotal handelsstålverk med i huvudsak skrotbaserad råstålsproduktion och/eller valsning av stångstål i medium- och finverksdimensioner. En väsentlig produkt för dessa verk är armeringsstål. Handelsstålsutrcd- ningen har föreslagit en produktionsuppdelning mellan dessa verk. Där- vid har utredningen förutsatt att NJA och Domnarvet upphör med pro- duktion av sådant stål som tillhör dessa verks produktprogram. Domnar- vet kommer dock behålla viss sådan produktion, men ersätter en del stång med tillverkning av valstråd.

De mindre verken dvs. Boxholm/Horndal, Halmstads järnverk, Halls- tahammar, Qvarnshammar, Smedjebackens valsverk, Gullspång och Kockums järnverk har av stålortsgruppen tillfrågats om synpunkter på handelsstålsutredningens förslag och på behoven av strukturförändringar i branschen. Även de specialstålverk som har beröringspunkter med han- delsstålverken. främst Fagersta och SKF (Hällefors) har tillfrågats.

De synpunkter som framförts av de mindre verken är i huvudsak följande.

Verken delar i stort handelsstålsutredningens allmänna bedömningar när det gäller den framtida marknadsutvecklingen. råvaruförsörjningen och den tekniska utvecklingen m. m. Ett viktigt undantag finns dock när det gäller marknadsutrymmet för de aktuella produkterna.

Verken menar att marknadsutrymmet är betydligt mer begränsat än vad handelsstålsutredningen antagit. Utredningens maximialternativ torde inte kunna komma ifråga. Även minimialternativet anses vara för optimistiskt.

Verken föreslår i enlighet härmed att strukturförändringar inom branschen bör bli mer långtgående än utredningens förslag. Fler verk bör upphöra med produktion av de aktuella produkterna. I synnerhet förordas att produktionen av armeringsstål koncentreras samt att Svenskt Stål helt upphör med tillverkning av denna produkt. Det anses vidare inte acceptabelt av övriga verk att Hällefors upptar ytterligare produk- tion av handelsstål.

Vissa verk ifrågasätter om trådtillverkning i Domnarvet bör tas tipp. Kapacitet för tillverkning av valstråd finns redan bl. a. inom Fagersta och SKF.

Statens medverkan. bl. a. i finansiellt hänseende, framhålls vara nöd- vändig i samband med strukturförändringar i branschen.

De mindre verken har lagt fram sina synpunkter för stålortsgruppen. En grupp för samråd om produktionsförändringar inom branschen har bildats. I gruppen, som leds av en opartisk ordförande, ingår repre- sentanter från de berörda företagen och företrädare för de anställdas organisationer.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1977/78: 87 32

Gruppen skall behandla frågor om produktuppdelning mellan de be- rörda verken, marknadsorganisation samt övriga strukturförändringar ibranschen.

10. Finansiering av stålverk i Luleå

[ statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under denna rubrik an- visats dels ett investeringsanslag på 275 milj. kr. under fonden för låne- understöd, dels ett investeringsanslag på 175 milj. kr. under fonden för statens aktier.

[ propositioner åren 1974 och 1975 har redogörelser lämnats för statens medverkan i finansieringen av ett stålverk i Luleå — Stålverk 80. Hittills har statsmakterna beslutat om medverkan till finansiering av Stålverk 80 i form av 525 milj. kr. för aktieteckning i Statsföretag och 275 milj. kr. som lån till NJA (prop. 1974: 64, NU 1974: 40, rskr 1974: 263, prop. 1975: 1 bil. 15 (sid. 188), NU 1975: 31, rskr 1975: 192 och prop. 1975/76: 207, NU 1975/76: 72, rskr 1975/76: 398). Av de anvisade medlen har hittills 350 milj. kr. för aktieteckning utbetalats.

[ skrivelse den 10 februari 1977 framhåller NJA i huvudsak följande. År 1974 rekommenderade NJA:s styrelse Statsföretag att Stålverk 80- projektet skulle genomföras. Statsmakterna beslöt samma år efter re- kommendation från Statsföretag att medverka i finansieringen av pro- jektet. Avsevärt höjda kostnader för att genomföra projektet samt för- sämrade marknadsutsikter för stålämnen medförde att NJA:s och Stats- företags styrelser år 1976 föreslog regeringen att ändra inriktningen av projektet. Statsmakterna beslöt i enlighet med NJA:s och Statsföretags förslag och uppdrog åt NJA att projektera det omorienterade Stålverk 80. Omorienteringen av projektet innebar dels en volymminskning från 4 milj. ton stålämnen per år till 2,5 milj. ton, dels att huvuddelen av ämnena skulle avsättas till ett planerat varmbandsvalsverk i Gävle, Bal— tic Steel AB.

För att bedöma möjligheterna att sälja stålämnen och varmvalsade band har NJA dels genomfört egna marknadsundersökningar, dels ut- nyttjat marknadsundersökningar som utförts av en rad internationella organ. Bedömningarna har ingående diskuterats med handelsstålsutred- ningen.

Gjorda undersökningar visar att det f.n. inte finns förutsättningar att uppföra Stålverk 80 efter det omorienterade projektet. NJA:s sty- relse har därför beslutat rekommendera att genomförandet av Stålverk 80-projektet skjuts på framtiden.

Parallellt med utredningsarbetet för Stålverk 80 har muddrings- och utfyllnadsarbete för industritomt samt väg-, bro- och ledningsarbeten inom industriområdet bedrivits. Kontor för projektorganisationen har uppförts. Luleå kommun har även utfört anläggningsarbeten för Stål-

• Sida 33
•  Original

Prop. 1977/78: 87 33

verk 80 avseende hamnar, farled samt vissa till industriområdet direkt anslutande väg-, bro- och va-arbeten.

Till Statsföretags skrivelse den 20 oktober 1977 finns bifogat en skrivelse från NJA av den 18 september 1977. Den senare skrivelsen innehåller följande sammanställning över NJA:s hittillsvarande och be- räknade återstående kostnader för Stålverk 80.

KOSTNADER Nedlagda Beräknade Beräknade

kostnader återstående slutliga t.o.m. avvecklings— kostnader 1977-07-31 kostnader milj. kr. milj. kr. milj. kr. lndustrimark 188,5 38,1 226,6 Konsulter 60,4 11,0 71,4 Projektkontor 14,5 — 14,5 Egen personal 43,9 7,4 51,3 Baltic Steel AB, andel 4,0 — 4,0 av NJA:s administra- tionskostnader 21,9 — 21.9 Ovrigt 30,0 19,7 49,7 Summa 363,2 76,2 439,4 Luleå kommun, hamnanlägg- ningar — 137,8 137,8 TOTALT 363,2 214,0 577,2

Sammanställningen är en uppdatering av de i skrivelsen av den 10 februari 1977 beräknade kostnaderna för Stålverk 80. NJA ger följande kommentar till sin sammanställning.

Den för Stålverk 80 avsedda industrimarken ligger i direkt anslutning till NJA:s nuvarande tomt. Området bestod tidigare av ett antal öar. Muddrings- och utfyllnadsarbetena har samordnats via en gemensam entreprenad med Luleå kommuns hamnarbeten. Industriområdet fär— digställdes under år 1977. Industriområdet måste, för att kunna be- varas, täckas med slagg. Återstående kostnader för detta inklusive på- gående avveckling av entreprenader beräknas uppgå till 38 milj. kr.

Ett 40-tal konsultfirmor har utfört olika utredningsuppdrag och för- beredelser för uppförandet av stålverket. NJA har under år 1977 för— handlat för att avveckla dessa uppdrag. Återstående kostnader beräknas till 11 milj. kr.

Projektorganisationen hade under projektets inledningsskede olika lokaler. För att samla projektorganisationen uppfördes under år 1976 ett kontor med 300 arbetsplatser till en kostnad av närmare 15 milj. kr.

NJA har enligt avtal med Stora Kopparberg svarat för 50 procent av kostnaderna för Baltic Steel.

När projektorganisationen för Stålverk 80 upplöstes hösten 1976 he-

stod den av ca 250 personer. Avvecklingen av personalen und-er år 1977 beräknas kosta 22 milj. kr.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1977/78: 87 34 Stålverk 80-organisationen har till viss del utnyttjat NJA:s centrala administration. Kostnaden under åren 1974r till 1977 uppgår till 18 milj. kr. I beloppet på 22 milj. kr. under rubriken andel av NJA:s admini- strationskostnader ingår också 4 milj. kr. för emiSsionskostnader.

Under rubriken övrigt ingår kostnader för resor och hyror m.m. samt 9 milj. kr. för avveckling av ett kontrakt om inköp av tegel till den planerade koksverksutbyggnaden för Stålverk 80. För pågående avveckling av koltvättanläggning i USA har reserverats 10 milj. kr., för avveckling av kontrakt om betongstation 2 milj. kr. samt för ökade försvarskostnader 3 milj. kr.

Enligt avtal mellan NJA och Luleå kommun skall kommunen anläg— ga hamnar, va-ledningar m.m. Luleå kommun har i enlighet med av- talet utfört anläggningsarbeten under åren 1975 och 1976. Arbetena avser dels utbyggnad av befintlig kolhamn till råmaterialhamn för NJA, dels utbyggnad av en ny hamndel avsedd för leveranser av ämnes- produkter från Stålverk 80. Därutöver har kommunen utfört vissa ar- beten för att förbättra farleden, väg- och broarbeten samt va-arbeten i anslutning till industriområdet. Med hänsyn till att NJA:s styrelse rekommenderat att stålverksprojektet skjuts på framtiden har arbetena nu i huvudsak avbrutits.

Enligt avtalet skall Luleå kommuns kostnader täckas av NJA ge- nom farledsavgifter, varuavgifter och genom att NJA svarar för ka- pitalkostnaderna för anläggningarna. Senareläggandet av Stålverk 80 medför att det inte finns någon grund för ökade varuavgifter.

För att Luleå kommun skall få huvuddelen av sina kostnader för hamnar m.m. täckta, har NJA träffat en preliminär överenskommelse med kommunen att förvärva en del av dessa anläggningar till kom- munens självkostnad, som i februari 1977 avgavs till 100 876000 kr. men genom räntetillägg nu har stigit till ca 105 milj. kr. Markförvärven omfattar dels ett område som var avsett för utleveranser av ämnen, dels ett område avsett för kol- och övrig råmaterialhantering. Det ingår också i avtalet att NJA skall förvärva ett av kommunen iordningställt område som nu används som kolupplag för enbart det befintliga koksverket. För detta område får kommunen ersättning med ytterligare 33 milj. kr.

NJA:s kostnader för Stålverk SO-projektct och överenskommelsen med. Luleå kommun uppgår till sammanlagt 545 milj. kr.

Hittillsvarande kostnader för Stålverk 80-projektet har upptagits som tillgångar i NJA:s balansräkning. En senareläggning av projektet med- för att dessa tillgångar bör skrivas ned. Med hänsyn till att det för dagen inte kan anges när projektet kan genomföras är det svårt att bedöma hur stor nedskrivningcn bör vara. Försiktigheten bjuder att anläggningarna värderas lågt. NJA avser därför att endast aktivera in- dustrimarken med 10 milj. kr.

Stålverk 80-projektet har hittills finansierats genom att NJA har

• Sida 35
•  Original

Prop. 1977/78: 87 35

gett ut aktier som förvärvats av Statsföretag för sammanlagt 350 milj. kr. Statsföretag har erhållit medel härför genom att staten tecknat aktier i Statsföretag med samma belopp. Projektet har därutöver gottgjorts ränteintäkter på det likvida överskottet av dessa medel med sammanlagt 43 milj. kr. NJA har sålunda tillförts medel för Stålverk 80 med 393 milj. kr.

För att täcka NJA:s kostnader om 578 milj. kr. för Stålverk 80-pro- jektet, inkl. avtalet med Luleå kommun, fordras 185 milj. kr. utöver de 393 milj. kr. projektet hittills tillförts.

] skrivelse den 20 oktober 1977 framhåller Statsföretag att resultatut- vecklingen inom gruppen gör det omöjligt för Statsföretag att bära kostnaderna för en avveckling av Stålverk 80. Statsföretag hemställer därför att statsmakterna genom ett bidrag täcker kostnaderna för att avveckla Stålverk 80-projektet. Tidigare har en redogörelse lämnats för Statsföretags behov av bidrag med anledning av avvecklingen av NJA:s anläggningar. I denna redogörelse har kostnaderna för avveck- ling av Stålverk 80 beaktats.

] 1 Teknisk forskning och utveckling inom stålindustrin

Den tekniska utvecklingen inom stålindustrin har under de senaste tio åren kännetecknats av utveckling och förbättring av redan känd teknik. Denna utveckling väntas fortgå under den kommande tioårspe- rioden. Några helt nya och revolutionerande processer kan inte väntas få genomslagskraft under denna tid. Erfarenhetsmässigt tar omställning till ny teknik inom stålindustrin 10—15 år i anspråk. Detta kan sägas gälla även de innovationer och förbättringar som gjorts inom de kon- ventionella processernas ram.

Pågående forskning och utveckling inom stålområdet gäller liksom tidigare förbättringar och besparingar i de konventionella stålproees- serna. Högre utbyten, billigare insatsvaror och i synnerhet energibespa- rande åtgärder är aktuella områden.

Forsknings- och utvecklingsarbete gällande nya processer pågår också. Smältreduktionsprocesserna syftar till att framställa råjärn direkt från slig och kolpulver, dvs. utan den föregående sintring av malm och koks- ning av kol som är nödvändig för masugnsprocessen. Smältreduktions- processer kan göras ekonomiska även i mindre enheter och bättre an- passas till svenska förhållanden med avseende på företagsstruktur och järnmalmsförekomster än masugnsprocessen.

Syrgasmctallurgin kommer att dominera stålframställningen. Av stort framtida intresse kommer även injektionsmetallurgin (slig, kol och syre injiceras direkt i smältan) att vara. Tekniken att färdigställa stålet i skänk eller skänkugn kommer att utvecklas ytterligare genom förbättrad omrörning och metodik för tillsats av legeringsämnen.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1977/78: 87 36

Gjutning av stål kommer att kräva stora insatser för förbättring av tekniken vid såväl kokillgjutning som stränggjutning med tyngdpunkten lagd på stränggjutning. Den senare metoden kommer i framtiden att svara för allt större del av stålproduktionen.

Datoriserad processtyrning har i ökad omfattning införts i såväl stål— tillverknings- som valsningsledet. En fortsatt automatisering och styr- ning av tillverkningen kommer att vara nödvändig för att företagen skall kunna svara mot ökade krav på produktivitet och jämnhet hos tillverkade produkter.

Fortgående insatser kommer att krävas för utveckling av förbättrade material, nya materialkvaliteter och nya produkter. Tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete vad gäller stålframställning bedrivs dels inom de olika stålföretagen, dels kollektivt inom Jernkontoret, Metallurgiska forskningsstationen i Luleå (MEFOS) och de tekniska högskolorna. Den kollektiva forskningen är till stor del inriktad på nya processer och material.

Genom styrelsen för teknisk utveckling (STU) stöder staten forskning och utveckling inom järn- och stålområdet. Stödet utgår dels till en- skilda projekt dels i form av avtalsbunden kollektiv forskning, där då vanligen fleråriga avtal tecknas mellan STU och en industristiftelse.

Inom STU har utarbetats ett flerårigt FoU-program med förslag till ökade insatser inom järn- och stålområdet.

Ett uttalat behov föreligger enligt STU av att få fram processer för framställning av råjärn som är bättre anpassade till svenska förhållanden med avseende på företagsstruktur och järnmalmsförekoms- ter än masugnsprocessen. Kraven på. sådana processer är att de skall vara mer flexibla, mindre energikrävande och kräva enklare reduktionsmedel än masugnen samt framför allt vara ekonomiska i mindre enheter. Den teknologi som närmast är aktuell är s.k. smältr-eduktion där malmen reduceras i en järnsmälta med stenkol, kolväten eller vätgas. Vid smält- reduktionsprocessen beräknas produktionskostnaden för råjärn kunna bli ca 20 % lägre än i masugnsprocessen. Smältreduktionsprocesserna beräknas vidare vara mindre kapitalkrävande och de bör därför ha goda förutsättningar att bli ekonomiska i mindre skala.

För budgetåret 1978/79 föreslås betydligt ökade satsningar från STUzs sida rörande alternativa processer till masugnar. Sådana insatser rör injektionsmetallurgi avseende metodik för insprutning av slig, kol och slaggbildare i järnsmältan med lämplig bärgas, en teknisk/ekono- misk studie av alternativa smältreduktionsprocesser för att utvärdera vilken metod som är bäst lämpad för vidare teknisk utveckling, kolför— gasning för generering av gas för energi-, metanol- eller järnsvamp- produktion kombinerad med framställning av råjärn genom smältreduk— tion samt tillämpning av plasmatekniken inom järnmetallurgin.

Eftersom masugnsprocessen under överskådlig tid framåt kommer att

• Sida 37
•  Original

Prop. 1977/78: 87 37

vara dominerande för råjärnsframställningen i Sverige föreslår STU även insatser som syftar till att förbättra masugnsprocessens ekonomi och minska dess energibehov.

Sådana insatser rör masugnens bränsleförbrukning och känslighet för beskickningsmaterialens fysikaliska och kemiska egenskaper, mas— ugnens totala värmeekonomi och möjligheten av att bättre kunna ut— nyttja den energi som ej åtgår för smältning och reduktion, undersök— ning av möjligheten att finna reduktionsmedel som kan ersätta nu an— vända kvalitéer av koksande masugnsbeskickningar, förbättring av me— toderna för användning av finkorniga järnmalmssliger vid sugsintring, avlägsnande av svavel ur järnmalm genom anrikning för att minska sinterverkens miljöproblem samt undersökning av fosforrika järnmal- mers alternativa användningsmöjligheter.

STU föreslår vidare en flerårig planeringsstudie avseende utform— ningen av framtida järnverk baserad på nu känd och för- utsebar teknik. Studien kommer att vara helt förutsättningslös med avseende på utformningen av dagens järnverk. Olika faktorer kommer att vägas mot varandra på sådant sätt att man får en ur såväl teknisk/ ekonomisk som ur samhällelig/social synpunkt optimalt fungerande an- läggning. De faktorer som föreslås behandlade och som kommer att påverka utformningen av ett framtida verk är råvaror, slutprodukter, materialflöden, typ av processer och processtyrning, lagring av in- och utgående produkter, externa och interna transporter, layout, storlek och placering, byggnader, kapitalbehov och räntabilitet, energibehov, driftsäkerhet, inre och yttre miljö, arbetsorganisation samt samord- ning med omgivande samhälle och övrig industri. De olika fakto- rerna kommer att studeras separat och appliceras på två processlinjcr baserade dels på masugnen som reduktionsreaktor och dels på ny tekno- logi av typ smältreduktion. Det unika med projektet är att samtliga faktorer som kan påverka utformningen och driften av ett järnverk re— dan från början kartläggs och integreras till en helhet. Vid ett genom- förande av projektet kommer stor vikt att läggas på samordning och information mellan olika verksamma utredningsgrupper och med indu- strin. Projektet föreslås omfatta även att beskriva och planera FoU- projekt för de problem som ej kan lösas inom planeringsarbetets ram.

12. Föredraganden

I Sverige finns f. n. ett tiotal företag som tillverkar handelsstål. De största av dessa är Oxelösunds Järnverk som ingår i Grängeskoneernen, Domnarvet, som är en del av Stora Kopparbergs Bergslags AB (Stora Kopparberg) och Norrbottens järnverk AB (NJA) som ingår i Stats- företagkoneernen. Gränges och Stora Kopparberg driver också gruv- rörelser.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1977/78: 87 38

Råstålsproduktionen i Sverige ökade under efterkrigstiden fram t.o.m. år 1974. Fr.o.m. år 1960 avtog dock ökningstakten. Under år 1975 sjönk produktionen med 6%. Minskningen har fortsatt under åren 1976 och 1977. Utvecklingen för handelsstål har varit i stort sett densamma. Inom EG och den övriga västvärlden är bilden delvis en annan. Inom EG minskade stålproduktionen under år 1975 med 20 % och inom västvärlden i övrigt med 15 %. Därefter har produktionen åter ökat. Denna skillnad i utvecklingen mellan stålproduktionen i Sve- rige samt EG och övriga västvärlden förklaras till en del av det statliga lagerstöd med vars hjälp produktionsminskningen i Sverige tidigare har kunnat begränsas. Genom stödet har sysselsättningen kunnat upprätt- hållas i väntan på en konjunkturförbättring. Lagerökningarna har dock blivit sådana att företagen har sett sig föranledda att under åren 1976 och 1977 starkt skära ned sin produktion. Man kan därför ifrågasätta om lagerstödet fått den effekt som eftersträvades.

Tillväxten i efterfrågan på stål har i det närmaste upphört i Sverige under senare år. Trots detta har importen av stål fortsatt att öka i sam- ma takt som under 1960-talet, dvs. med i genomsnitt drygt 5 % per år. Importens andel av ståltillförseln i Sverige har således stigit under den senaste tioårsperioden och den svenska stålindustrin har förlorat bety- dande andelar av sin hemmamarknad. Bidragande orsaker till den be- skrivna utvecklingen av efterfrågan på stål i Sverige är nedgången inom varvsindustrin och den minskade byggnadsverksamheten.

Lönsamheten inom handelsstålsindustrin i Sverige har under 1970-talet varit mycket låg. Räntabiliteten på totalt kapital har i genomsnitt upp- gått till knappt 4 %. Under åren 1976 och 1977 har resultaten ytterligare kraftigt försämrats.

Den svenska handelsstålsindustrin investerade under perioden 1971— 1975 knappt 500 milj. kr. per år. NJA, som under perioden genom- förde en kraftig utbyggnad av sin metallurgiska kapacitet, svarade för närmare hälften av dessa investeringar. Investeringarna i branschen förefaller ha varit tillräckliga för att hålla anläggningskapitalet intakt.

En fortsatt låg ökningstakt kan väntas ifråga om den svenska stålför- brukningen under åren fram t.o.m. 1985. Längre än så sträcker sig inte de prognoser som gjorts. En snabb ökning av stålproduktionen väntas däremot i länder som håller på att bygga upp sin stålindustri.

Exportmöjligheterna för stålindustrin framför allt i Västeuropa och USA påverkas av att nya länder nu bygger upp sin stålindustri. Tidi- gare exportmarknader försvinner samtidigt som konkurrensen på åter- stående marknader hårdnar. För flera länder med äldre produktions- anläggningar återstår det egna landet som främsta marknad. Särskilda åtgärder för att övervaka importutvecklingen företas i en rad länder.

Produktionstekniken inom stålindustrin har inte nämnvärt förändrats. Däremot har stordriftsfördelarna fått en allt större betydelse. För länder

• Sida 39
•  Original

Prop. 1977/78: 87 _ 39

som i huvudsak är hänvisade till en relativt liten, svagt växande hem- mamarknad kan stordriftens fördelar inte alltid tillgodogöras. För att kunna göra detta måste man i dessa länder räkna med en nedläggning av äldre enheter samtidigt som man bygger upp nya anläggningar. Nya stålproceSSer väntas knappast få någon ekonomisk betydelse under överskådlig tid på grund av den långa utvecklingstid som ny teknik be— höver.

Stålbranschrådet tillsatte handelsstålsutredningen i februari 1976 — mot bakgrund av den utveckling som redan då kunde skönjas -— för att utreda frågan om den svenska handelsstålsindustrins framtida ut— veckling och struktur. Huvuduppgiften har varit att göra en företags— orienterad analys och bedömning av tänkbara utvecklingslinjer i om— vandlingen av den svenska handelsstålsindustrin. Utredningen har av- lämnat betänkandet ( SOU 1977:15 ——16) Handelsstålsindustrin inför 1980-talet.

Med utgångspunkt i prognoser om marknadsutvecklingen har han- delsstålsutredningen förutsatt att den svenska produktionen av handels- färdigt stål kommer att öka med mellan 2 och 4 % om året fram till år 1985. Utredningen föreslår vissa strukturförändringar mot bakgrund av den förväntade marknadsutveeklingen. Sålunda föreslår utredningen att s.k. platta produkter i fortsättningen skall produceras enbart i Oxe- lösund och Domnarvet. NJA bör enligt bedömningarna bli ensam till- verkare i Sverige av stångstål i grova dimensioner. Vad råstålstillverk- ningen beträffar föreslås att malmbaserat stål tillverkas enbart vid NJA och Oxelösund medan den malmbaserade metallurgin vid Domnarvet föreslås bli nedlagd. I såväl ett högre som i ett lägre alternativ räknar utredningen med en minskning av den totala. sysselsättningen i bran- schen fram till mitten av 1980-talet. De strukturförändringar som han- delsstålsutredningen anser nödvändiga kommer också att påverka gruv- industrin i Mellansverige. Om de strukturåtgärder som utredningen fö- reslår genomförs kan man enligt utredningen räkna med en avsevärd produktivitetsökning inom handelsstålsindustrin med en lönsamhets- förbättring som följd.

Situationen inom branschen har lett till att förhandlingar om samgå- ende inom handelsstålsindustrin har tagits upp mellan Gränges, Stora Kopparberg och Statsföretag/NJA. Förhandlingarna har resulterat i att parterna, under förutsättning att staten medverkar vid finansieringen, villkorligt träffat avtal om bildandet av ett nytt handelsstålsbolag, i det följande benämnt Svenskt Stål. I bolaget skall ingå stålverken i Luleå, Oxelösund och Borlänge, Gränges' och Stora Kopparbergs gruvrörelser samt Gränges' järnvägsrörelse m. m. Aktiekapitalet skall fördelas så att Gränges och Stora Kopparberg erhåller vardera 25 % och Statsföretag 50 %. De tillverkningsenheter m.m. som de berörda företagen bidrar med tillskjuts som apportegendom. Värdet av apportegendomen från

• Sida 40
•  Original

Prop. 1977/78: 87 40 vart och ett av de tre bolagen har satts till 700 milj. kr. Härutöver skall Statsföretag tillskjuta 700 milj. kr. kontant, varefter det egna kapitalet uppgår till 2 800 milj. kr.

Avtalet reglerar övertagandet av tillgångar m.m. samt formerna för betalning. Enligt avtalet skall Svenskt Stål erbjuda all personal som är anställd i de övertagna rörelserna anställning på de villkor som de tidi- gare har haft. Erbjudandet gäller övergångsvis och i viss utsträckning personal även vid huvudkontorcn i ägarföretagen. Bolaget avses vid star- ten ha omkring 17 800 anställda i järnverk och gruvor. Bolagsbildnings- avtalet reglerar också driften av berörda rörelser under perioden fram till överenskommen överlåtelsedag.

Avtalsparterna har vidare träffat ett konsortialavtal, som reglerar samarbetet i bolaget. I avtalet anges antalet ordinarie ledamöter i styrel- sen till tolv, varav Statsföretag utser fem, däribland ordförande, och Gränges och Stora Kopparberg vardera två ledamöter. Gränges och Stora Kopparberg utser en av sina ordinarie ledamöter till vice ord- förande i styrelsen. De anställdas organisationer tillsätter tre ledamöter.

Konsortialavtalet innehåller vidare vissa beslutsregler och regler om hembudsskyldighet vid aktieförsäljning. Avtalet reglerar också rätten att inlösa aktier och att få aktier inlösta. I intet fall kan inlösen ske tidigare än är 1983. Vid inlösen skall värdet av aktierna bestämmas med utgångspunkt i aktiernas matematiska värde med avdrag för vissa finansiella insatser som staten har gjort.

Inom Svenskt Stål avses en utredning rörande företagets framtida produktionsinriktning komma att genomföras under medverkan av de an- ställda. En preliminär prognos över bolagets ekonomiska utveckling, be- hov av investeringar och personalsituation har utarbetats inom förhand- lingarnas ram. Enligt prognosen kommer de första verksamhetsåren att medföra betydande förluster. För att produktionen skall kunna bedrivas effektivt kommer Svenskt Stål att behöva genomföra stora investe- ringar. Ingen av parterna har f. n. eller kommer under den period prog- nosen omfattar att ha resurser att finansiera bolaget i den omfattning som motiveras av prognosen. En förutsättning för bolagets bildande är därför att bolaget från staten erhåller ett betydande ekonomiskt stöd under en rekonstruktionstid. Behovet av statliga lån till bolaget under dess uppbyggnadsperiod beräknas uppgå till 3 100 milj. kr. Härav be- höver 1800 milj. kr. ställas till förfogande i form av ett s.k. rekon- struktionslån med villkorlig återbetalning och 1300 milj. kr. för finan- siering av investeringarna. Efter en rekonstruktionstid av fem år bc- döms bolaget enligt prognosen börja visa lönsamhet.

För egen del vill jag -— utöver de allmänna synpunkter jag tidigare har angett —— anföra följande.

Den svenska handelsstålsindustrin består f.n. av ett tiotal stålverk av olika storlek med splittrade produktionsprogram. Flertalet av verken är

• Sida 41
•  Original

Prop. 1977/78: 87 41

förhållandevis små. Ett samgående mellan landets tre största tillverkare av handelsstål innebär ett väsentligt steg mot en rationellare struktur inom svensk handelsstålsindustri. Ett sådant steg är vidare enligt min me- ning av största betydelse för den inhemska stålförsörjningcn. Det före- slagna nya bolaget blir i ett internationellt perspektiv inget stort stål- företag men bör genom strukturella åtgärder kunna göras till en effektiv stålindustri, som kan hävda sig i den internationella konkurrensen och erbjuda en på lång sikt trygg sysselsättning. Jag anser således att det finns goda skäl för samgåendet.

Stora Kopparberg och Gränges kommer enligt förslaget även i fort— sättningen att vara engagerade i handelsstålsindustrin. Dessa bolag av- ses sålunda äga vardera 25 % av aktiekapitalet i Svenskt Stål. Jag finner denna fördelning av aktierna vara av stor betydelse på så sätt att staten och de privata intressenterna får ett gemensamt ansvar för bola- gets utveckling.

Parterna har beräknat medelsbehoven under uppbyggnaden samt behovet av eget kapital.

Under budgetåret 1977/78 föreslås staten sålunda lämna lån av 900 milj. kr. varav 700 milj. kr. avser ett villkorligt rekonstruktionslän av de 1 800 milj. kr. som beräknas komma att behövas under en femårs- period. Resterande 200 milj. kr. avser ett investeringslån —— det s. k. struk- turlånet —— som sammanlagt beräknas komma att uppgå till 1 300 milj. kr. och utbetalas under en treårsperiod efter en senare upprättad utbetal- ningSplan.

Under budgetåret 1978/79 föreslås staten lämna lån till Svenskt Stål med 900 milj. kr. motsvarande andra årets utbetalningar av rekon- struktions- och strukturlånen om 200 resp. 700 milj. kr. Jag vill här framhålla att de föreslagna villkoren för rekonstruktionslånen innebär att de under vissa förutsättningar efter viss tid kan komma att helt eller delvis eftergivas. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigan- de att göra sådana eftergivanden. .

Utöver dessa lån till Svenskt Stål förutsätts betydande kapitalinsatser för att Statsföretag/NJA och Gränges skall kunna medverka till bolags- bildningen. I Oxelösunds järnverk och i NJA har under senare år gjorts betydande investeringar vilket föranlett motsvarande höjningar av an- läggningarnas bokförda värden. I Domnarvet däremot har anläggningar- na kunnat moderniseras och underhållas utan att dess värden i balans- räkningen i nämnvärd grad har behövt höjas. När de berörda företagens stålverk och andra anläggningar lämnas som apportegendom till Svenskt Stål uppstår förluster i Gränges och NJA på grund av att anläggning- arnas planmässiga restvärde överstiger de 700 milj. kr. som apportegen- domen värdcrats till.

Den förlust som uppstår i Gränges vid överföringen av stål- och gruvrörelserna till Svenskt Stål föreslås täckas på följande sätt.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1977/78: 87 42

Utöver stål- och gruvrörelserna avses Gränges järnvägsrörelse, TGOJ. överföras till Svenskt Stål. Ersättningen härför har överenskommits vara 480 milj. kr. För att Svenskt Stål skall kunna betala TGOJ be- höver bolaget ett särskilt bidrag av staten i form av ett skuldebrev på 340—350 milj. kr. att användas som köpeskilling vid förvärvet av TGOJ. Skulden bör löpa med 8,25 % ränta och återbetalas under en tolvårsperiod. Med järnvägsrörelsen följer en pensionsskuld, som är hänförlig till personal som är eller har varit anställd vid TGOJ och som uppgår till högst 140 milj. kr. Genom att överta pensionsskulden erlägger Svenskt Stål återstoden av ersättningen för TGOJ. Beloppen för pen— sionsskulden och i Skuldebrevet skall sammantagna uppgå till 480 milj. kr.

Genom koordinationsavtal av år 1951 jämte vissa andra avtal rörande trafiksamverkan upprätthåller Gränges TGOJ och statens järnvägar sam- trafik. Koordinationsavtalct, som löper med tre års uppsägningstid, är i vissa delar inaktuellt. En anpassning av avtalet till nu rådande förhållan— den kan därför behövas. Jag förutsätter att Svenskt Stål och statens järn- vägar träffar överenskommelse om villkoren i ett förnyat koordinations- avtal jämte andra avtal om trafiksamverkan baserat på de riktlinjer som är angivna i prop. 1951: 177, vilken proposition ligger till grund för nu gällande koordinationsavtal.

Även hos NJA uppstår förlust då dess stålrörelse förs över till Svenskt Stål som apportegendom och värderas till 700 milj. kr. I skri- velse från Statsföretag den 6 december 1977 lämnas bl. a. en redogörelse för de nettotillskott till NJA som behövs till följd av förlusten i NJA:s balansräkning samt det tillskott som behövs för att utjämna skillnaden mellan värdet av aktierna i NJA i Statsföretags balansräkning och NJA:s egna kapital efter avskrivning av Stålverk 80. Det behövliga tillskottet bör enligt Statsföretag lämnas i form av skuldebrev till Stats- företag som ger NJA motsvarande ägartillskott.

Den bokföringsförlust som uppstår i NJA:s balansräkning uppgår till 505 milj. kr. och utgör skillnaden mellan bokfört värde och de 700 milj. kr. som anläggningarna har värderats till vid överföringen till Svenskt Stål.

[ Statsföretags balansräkning är värdet av aktierna i NJA upptaget till 450 milj. kr. Till följd av avskrivning av Stålverk 80 kommer NJA:s egna kapital att med 13]. milj. kr. understiga det upptagna värdet i Statsföretags balansräkning.

NJA:s förlust år 1977 beräknas uppgå till 390 milj. kr. Värderingen av de varulager som skall säljas till Svenskt Stål är ännu inte klar, var- för det f.n. inte är möjligt att konstatera om förlust kommer att upp- stå vid denna försäljning. Enligt vad jag har erfarit kan förlusten vid försäljningen av varulagret uppgå till högst 75 milj. kr. Efter upplös- ning av 1977 års förlust väntas 355 milj. kr. återstå av de 1 800 milj.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1977/78: 87 43

kr. som enligt statsmakternas beslut ( prop. 1976/77: 57 , NU 1976/77: 21, rskr 1976/772152) lämnades som kapitaltillskott till NJA. Från summan av 505 milj. kr. och 131 milj. kr. skall således nämnda 355 milj. kr. dras av, varefter återstår ett behov av 281 milj. kr. i kapitaltill- skott. Såsom villkor för bildandet av Svenskt Stål gäller att NJA er- håller behövligt tillskott av staten. Detta avses ske genom att staten utfärdar ett skuldebrev till Statsföretag. Skuldebcloppet kan utöver nämnda 281 milj. kr. behöva, av skäl som jag nyss nämnt, ökas med högst 75 milj. kr., alltså komma att uppgå till högst 356 milj. kr. För skuldebrevet avses gälla i huvudsak samma villkor som för skuldebrevet till Svenskt Stål. För de båda skuldebreven på sammantaget högst 706 milj. kr. skall amorteringar och räntor betalas första gången under bud- getåret 1978/79. För detta behövs högst 104 milj. kr. Medel bör alltså anvisas härför.

Statsföretag skall, utöver apportegendom bestående av NJA:s stål- rörelse, betala 700 milj. kr. kontant för att sammanlagt erhålla 50 ”få ' av aktierna i Svenskt Stål. Statsföretag saknar medel för att göra den- na aktieteckning. Staten bör därför tillföra Statsföretag 700 milj. kr., varav 350 milj. kr. i form av aktieteckning och 350 milj. kr såsom bidrag.

Av den redogörelse jag här har lämnat framgår att staten föreslås göra betydande finansiella insatser. Denna medverkan är som nämnts en förutsättning för sammanförandet av landets tre största stålverk till ett företag. Jag anser denna åtgärd vara av sådan vikt för vårt lands möjlig- heter att på sikt erhålla en konkurrenskraftig stålindustri att den motive- rar de statliga finansiella insatserna. Jag har ingen erinran mot att finan- sieringen sker i den omfattning och i de former som föreslagits. Företa- gen saknar själva möjligheter att skjuta till det kapital som behövs.

Enligt konsortialavtalet kan Stora Kopparberg och Gränges efter år 1982 kräva inlösen av sina aktier. Statsföretag har för sin medverkan till bildandet av Svenskt Stål har ställt som villkor att staten utfäster sig att säkerställa att Statsföretag kan fullgöra sina förpliktelser vad avser inlösen av aktier enligt konsortialavtalet.

Utbetalningen av statliga lån m.m. som behövs för att bilda Svenskt Stål beräknas fördela sig på budgetåren 1977/78—1981/82 på följande sätt.

Förändringar i produktionsinriktning och andra åtgärder för att höja effektiviteten i Svenskt Stål kommer enligt den förut nämnda prognosen att medföra att personalen under den närmaste femårsperio- den behöver minskas med ca 4000 personer. Svenskt Stål avser att genomföra ett omfattande utbildningsprogram och andra åtgärder för att stärka möjligheterna för den personal som berörs att erhålla nya arbetsuppgifter.

Kostnaderna för dessa åtgärder för övertalig personal har av par-

• Sida 44
•  Original

Prop. 1977/78: 87 44

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

Bidrag till Statsföretag för nyemission i Svenskt Stål 700 Ersättning för övertagan- de av TGOJ från Gränges Revers på 340—350 milj. kr. (12 års återbe- talningstid, 8,25 % ca 51 46 45 Kapitaltillskott till Statsföretag i form av revers på 356 milj. kr. (15 års återbetalnings- tid, 8,25 %, ca 53 51 50 48 etc. Lån till Svenskt Stål med villkorlig återbetal- ning högst 1 800 milj. kr.

(rekonstruktionslän) ca 700 ca 200 ca 400 ca 300 200 ]nvestcringslån till Svenskt Stål 1 300 milj. kr. (strukturlån) 200 700 400 — — ca 1 600 ca 1 005 ca 900 ca 400 ca 290

43 etc.

terna uppskattats till ca 600 milj. kr. under den period som omfattas av prognosen.

Svenskt Stål kommer under de första verksamhetsåren inte att ha resurser att i den omfattning som krävs kunna genomföra nämnda åtgär- der för övertalig personal i bolaget.

Statsmakterna har nyligen beslutat om särskilt sysselsättningspoli- tiskt stöd inom stålindustrin m.m. (prop. 1977/78: 59, AU 1977/78: 17, rskr 1977/78: 85). Detta stöd är avsett att komplettera de resurser som företagen själva besitter och på så sätt göra det möjligt för företagen att bedriva en personalpolitik som syftar till en omställning i för sam- hället acceptabla former.

De sålunda beslutade arbetsmarknadspolitiska insatserna kan beräk- nas motsvara endast en del av de i prognosen upptagna kostnaderna för övertalig personal. Under ett inledande skede bör resterande del av dessa kostnader kunna bestridas med medel ur rekonstruktionslånet. Bolaget bör som underlag för beräkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatser som behövs för ändamålet precisera sina kostnader för övertalig personal.

Statliga insatser kan komma att behövas även för att upprätthålla sysselsättningen i de berörda kommunerna. Om medel, utöver dem som anvisats för Svenskt Stål och för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, skulle komma att behövas för detta ändamål får förslag härom anmälas särskilt.

Gruvhanteringen har gamla traditioner främst i Bergslagen och har haft stor betydelse för utvecklingen av regionens näringsliv. Ett högt

• Sida 45
•  Original

Prop. 1977/78: 87 45

tekniskt kunnande är kännetecknande för dem som arbetar i denna bransch. De mellansvenska gruvorna står inför omfattande strukturför- ändringar som väntas leda till minskande produktion och färre produk- tionsenheter. Till övervägande del avses dessa gruvor ingå i Svenskt Stål.

Jag anser det angeläget att det kunnande som finns i Mellansverige vad gäller malmproduktion bibehålls. Det bör finnas goda möjligheter att uppnå en sådan struktur och konkurrenskraft att den mellansvenska stålindustrin utan nackdel kan förses med järnmalm från gruvor i Mellansverige. LKAB bör, om detta visar sig lämpligt, i första hand tillgodose malmefterfrågan från NJA och utlandet.

Jag finner det önskvärt att Svenskt Stål och andra berörda företag i samarbete med de anställda och samhället tar initiativ till en långsiktig planering av den mellansvenska gruvindustrins struktur. Jag bedömer det vara av särskilt intresse att en undersökning görs av samordnings- fördelama inom gruvindustrin i Mellansverige.

Handelsstålverk och järnmalmsgruvor sysselsätter i landet som hel- het ca 28 000 personer. Det motsvarar omkring 3 % av den totala in- dustrisysselsättningcn. Den omvandling av stålindustrins struktur som nu avses genomföras får betydande regionala effekter. Handelsstålföre- tag är dominerande på arbetsmarknaden i Luleå, Oxelösund, Borlänge, Boxholm och Smedjebacken. I dessa kommuner kommer en ev. ned— dragning inom stålindustrin att behöva mötas med sysselsättningsska— pande åtgärder.

Gruvindustrin har på flera orter en stor betydelse för sysselsättning- en. Samhället bör vara berett att så långt möjligt bidra till att syssel- sättningen hålles uppe i de orter som berörs av förändringar i gruvin- dustrins struktur. Länsstyrelserna har gjort en regional utvärdering av konsekvenserna av omvandlingen inom stål- och gruvindustrierna. Länsstyrelserna har därvid dels beräknat konsekvenserna för den regio- nala utvecklingen mot bakgrund av stålbranschutredningarnas bedöm- ningar, dels belyst hur denna utveckling kan påverka möjligheterna att uppnå de regionalpolitiska målen. Länsstyrelserna har också redovisat förslag till åtgärder. Med hänsyn till osäkerheten i utvecklingen har dock förslagen blivit av ganska allmän karaktär. De åtgärder som har föreslagits bör kunna utvecklas vidare och konkretiseras. Arbetet bör bedrivas på länsnivå och styras av verksamhet på central nivå. Rege- ringen har därför uppdragit åt länsstyrelserna i de län som berörs främst av problemen inom stålbranschen och gruvindustrin att bilda samverkansgrupper. För att föra länsnivåns förslag vidare och göra snabba beslut möjliga har jag förstärkt ctableringsdelegationen inom industridepartementet. Härigenom bör arbetsmarknads- och regional- politiska insatser när det gäller att lösa sysselsättningsproblem i orter med stål- eller gruvindustri kunna samordnas inom såväl länen som regeringens kansli.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1977/78: 87 46

I handelsstålsutredningens betänkande föreslås en produktuppdelning mellan de mindre handelsstålverk som inte kommer att ingå i Svenskt Stål. I utredningen förutsätts också att NJA och Domnarvet upphör med viss produktion som ingår i de mindre verkens produktionspro- gram.

Stålortsgruppen har berett de mindre stålverken tillfälle att lämna synpunkter på handelsstålsutredningens förslag. I huvudsak delar de utredningens allmänna bedömningar, men anser att handelsstålsutred- ningens beräkning av marknadsutrymmet är för optimistisk. Verken föreslår därför att strukturförändringarna inom branschen skall gå längre än vad utredningen föreslår. Tillverkning av vissa produkter bör koncentreras vilket medför avveckling av produkter vid en rad stål- verk. De mindre stålverken anser att det behÖVS statlig finansiell med— verkan till strukturförändringarna.

De mindre handelsstålverken har hittills kunnat upprätthålla sin konkurrenskraft genom sitt kunnande och sin till största delen moderna produktionsutrustning. Jag finner det angeläget att dessa verk även i framtiden kan bevara sin konkurrenskraft. Detta förutsätter emellertid att nödvändiga strukturåtgärder genomförs och att deras intressen inte åsidosätts genom åtgärder från Svenskt Stål, som bildas under statlig finansiell medverkan.

I de villkor som gäller för att Svenskt Stål från staten skall erhålla ett rekonstruktionslån har angetts att bolaget under rekonstruktionspe- rioden skall vidtaga strukturella åtgärder i samråd med handelsståls- industrin i övrigt. Syftet härmed är att undvika att Svenskt Stål vidtar åtgärder som förorsakar väsentliga problem för andra svenska produk- tionsenheter inom branschen. Bolaget bör årligen till industrideparte- mentet lämna en redogörelse för sin planering och utveckling. På så sätt kan en uppföljning göras av hur villkoren för lånet uppfylls.

En samrådsgrupp har på initiativ av stålortsgruppen bildats för att ta upp strukturfrågor inom branschen. I gruppen finns också företrä- dare för Svenskt Stål.

Jag ser positivt på de initiativ till strukturförändringar som tas och som är nödvändiga för att skapa konkurrenskraftiga enheter inom branschen. Samhället bör vid behov så långt möjligt medverka till att underlätta dessa förändringar inte minst i fråga om dess verkningar för berörda kommuner och de anställda.

De problem som svensk handelsstålsindustri brottas med hänger till stor del samman med de stordriftsfördelar som är förknippade med nu- varande processteknik. Det är sålunda mycket angeläget att utveckla nya metoder för stålframställning, som är bättre anpassade för tillverkning i mindre anläggningar.

Som jag framhållit i prop. 1977/78: 47 om åtgärder för att underlätta strukturomvandlingcn inom specialstålsindustrin och stålgjuteriindustrin

• Sida 47
•  Original

Prop. 1977/78: 87 47

torde ökade FoU-insatser vara nödvändiga om svensk specialstålsin- dustri skall kunna hävda sig internationellt. Avgörande för den sven- ska specialstålsindustrins framtid är utvecklingen av nya produkter.

Den snabba tekniska utvecklingen hos avnämarna, behovet av att kunna utnyttja mer förorenade råvaror liksom införandet av mer miljö- vänliga och energisnåla processer kommer att kräva en fortsatt lång- siktig satsning på sådan forskning som behövs som bas för kvalitets- och produktutveckling av järn- och stålprodukter.

Företagen inom stålindustrin har i många fall egen forskning och utveckling av hög kvalitet. Bildandet av Svenskt Stål möjliggör att forskning vid de tre största handelsstålverken i Sverige bättre kan sam- ordnas och cffektiviseras. Svenskt Stål tillförs betydande statliga re- surser och bör därför på egen hand kunna bedriva en stor del av den låsgsiktiga forskning och utveckling som är nödvändig.

Även de mindre svenska stålföretagen behöver bedriva långsiktig forskning. i synnerhet när det gäller nya processer.

Inom STU har utarbetats ett flerårigt forsknings- och utvecklings- program med förslag till ökade insatser inom järn- och stålområdet. Statsrådet Johansson avser enligt vad jag erfarit att våren 1978 lägga fram förslag rörande statliga insatser inom forsknings- och utvecklings- området. I detta sammanhang kommer också det av STU föreslagna programmet att behandlas.

Jag övergår nu till att redogöra för Stålverk 80-projektet. Av en rapport från NJA i februari 1977 framgår att marknadsförut- sättningar för närvarande saknas för att genomföra Stålverk 80-projek- tet. NJA har med stöd av egna och internationella marknadsundersök- ningar visat att de marknadsförutsättningar som låg till grund för det ur- sprungliga Stålverk 80-projektet inte längre föreligger. Efter beslut år 1976 i NJA:s och Statsföretags styrelser fick projektet en ändrad inrikt- ning. Dct har efter ingående undersökningar visat sig att det inte heller finns företagsekonomiska förutsättningar att genomföra projektet i den ändrade utformningen.

Den svenska handelsstålsindustrin står som jag tidigare framhållit inför en besvärlig omställningsperiod som kräver stora ekonomiska in- satser. I förhållande till marknadsförutsättningarna råder en betydande överkapacitet. Kapacitetsncddragningar och sysselsättningsminskningar bedöms bli ofrånkomliga. Om i ett sådant läge en ytterligare kapacitet om 2,5 milj. ten togs i drift, skulle situationen i branschen självfallet förvärras högst allvarligt. Både kraftiga förluster för det nya stora stål- verket och en forcerad utslagning med därav följande kapitalförluster inom de nuvarande verken framstår som sannolika konsekvenser.

Jag vill också erinra om att Stålverk 80 skulle ha krävt omfattande ka- pitalinsatser. Trots detta skulle sysselsättningen i Luleå-området inte ha frigjorts från, utan bundits ännu hårdare vid en industri med osäkra framtidsutsikter.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1977/78: 87 48

Med hänsyn till det anförda anser jag att ett fullföljande av projek- tet f. n. är helt orealistiskt.

Kostnaderna för Stålverk 80 har varit betydande. Då det nu är i högsta grad osäkert om och när ett stålverksprojekt kan genomföras bör enligt min mening de kostnader som uppkommit nu slutligt regle- ras.

NJA beräknar att bolagets kostnader för projektet när det helt har avvecklats kommer att uppgå till 439 milj. kr. Av detta belopp har 227 milj. kr. använts för att iordningsställa ett industriområde för Stålverk 80 samt 123 milj. kr. för konsultuppdrag och uppbyggande av projekt- organisationen. Vidare har 15 milj. kr. använts till att uppföra ett pro— jektkontor. 22 milj. kr. utgör projektets andel av kostnaderna för NJA/5 centrala administration. Resterande 50 milj. kr. fördelar sig på bl.a. hyror, kontorskostnader, anställningskostnader m.m. I dessa 50 milj. kr. ingår även krav från militärbcfälhavaren i Övre Norrlands militär- område om 3,2 milj. kr. för ökade försvarskostnader.

Luleå kommun har enligt avtal med NJA utfört vissa arbete föranled- da av Stålverk 80, såsom hamnanläggningar, vägar, va—ledningar m.m. Kommunen skulle så snart stålverksprojektet var klart få ersättning för sina kostnader. Ett uppskjutande av Stålverk 80 medför att den beräkna- de ersättningen också skjuts på framtiden. För att täcka en del av kom- munens kostnader har NJA träffat en preliminär överenskommelse med kommunen att förvärva en del av hamnanläggningarna i befintligt skick och till kommunens självkostnad. Ett fullföljande av överenskommelsen innebär att Luleå kommun får närmare 105 milj. kr. av sina kostnader täckta. Enligt överenskommelsen skall NJA också förvärva ett tidigare iordningställt område som nu används som kolupplag för koksverket för 33 milj. kr. Ersättningen till kommunen för markförvärvet skulle där- med uppgå till sammanlagt 138 milj. kr.

Jag vill erinra om att regeringen tidigare denna dag i proposition före- slår en särskild ersättning till kommunen och dess företag för vissa in- vesteringar som har samband med Stålverk 80.

NJA:s egna kostnader för Stålverk 80-projektet och för att fullfölja avtalet med Luleå kommun uppgår enligt bolagets beräkningar till 577,2 milj. kr. Till detta belopp kommer fastighetsskatt på 0,5 milj. kr., var- för totalkostnaden blir 577,7 milj. kr.

Projektet har hittills finansierats genom att staten via Statsföretag ökat NJA:s egna kapital med 350 milj. kr., varav 200 milj. kr. har till- förts aktiekapitalct och 150 milj. kr. reservfonden. Ränteintäkterna på dessa medel beräknas uppgå till 43,2 milj. kr. För att täcka NJA:s kost- nader för Stålvcrk 80-projcktct och avtalet med Luleå kommun har Statsföretag hemställt att staten lämnar ett bidrag på skillnaden mellan 577.7 milj. kr. och 393,2 milj. kr., dVS. 184,5 milj. kr.

Jag anser att staten bör påtaga sig det ekonomiska ansvaret för de

• Sida 49
•  Original

Prop. 1977/78: 87 49

kostnader" som är en direkt följd av Stålverk Stl-projektet. Varken Stats— företag eller NJA har I". n. möjlighet att medverka till att täcka pro- jektkostnaderna Staten bör därför lämna ett bidrag till Statsföretag för att täcka de kostnader för projektet och avtalet med Luleå kommun som återstår efter tidigare erhållet bidrag på SSU milj. kr. och ränte- intäkterna pä 43.2 milj. kr.

Jag förordar att staten lämnar Statsföretag ett bidrag på 181.3— milj. kr. för avveckling av projektet Stålverk Nt). [ detta belopp har jag inte räknat in kravet frän militärbefälhavaren i Övre Norrlands militärområde om 3.2 milj. kr. för ökade försvarskoslnader. En del av kostnaderna för projektet utgörs av en beräkning av avveeklingskostnn- derna. Denna beräkning är av naturliga skäl osäker. Kostnaden avses därför i varje enskilt fall granskas innan bidraget utbetalas.

Genom detta bidrag samt bidrag till Luleå kommun som har behand- lats i särskild proposition tidigare denna dag får kostnaderna för Stäl- verk 80 anses vara slutligt reglerade.

Statsmakterna beslöt våren 1976 att tillföra NJA 275 milj. kr. i ökat kapital och l75 milj. kr. som län. Dessa medel har hittills inte utbetalats. De är avsedda att användas för fortsatta investeringar i Stäl— vcrk 80. Dä projektet skjuts på framtiden kotnmer dessa investerings- medel om sammanlagt 450 milj. kr. inte att tagas i anspråk.

13. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rece-

(: ringen föreslär riksdagen att ]. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att på villkor som angivits i det föregående utfärda skuldebrev till a) Statsföretag AB på högst 35o 000 000 kr.. b) ett nytt handelsstålsbolag på högst 350 tttlt) 000 kr..

. medgiva att staten utfäster sig att säkerställa Statsföretag AB:s IJ

möjligheter att fullgöra sina förpliktelser enligt konsortialav- tal mellan parterna i ett nytt handelsstålsbola

"_ :*

l—DJ .till Bidrag till .S'tut.s"_fi)'t'etttg AB på tilläggsbudget ll till stats- budgeten för budgetåret 1977/78” under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 531 300 000 kr..

4. till Teckning av aktier i .S'tzttsfih'etng AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret l977."'78 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 350 000000 kr..

5. till Lån till ett nytt litt/tde!.rstti/sbult/g för rekmtrtrultt/ansätt-

damål på tilläggsbudget ll till statsbudgeten för budgetåret

1977./78 under fonden för låneundcrstöd anvisa ett investe-

ringsanslag av 700 000 000 kr..

6. till Lån till ett nytt lutnde/.tslå/r/mlttg för ittresterittgsändamål

• Sida 50
•  Original

Prop. 1977/78: 87 50

på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 200 000 000 kr..

7. till Lån till ett nytt handef.v.s'ttilxbölag för reko/istrttktt'unsiin— dantåi för budgetåret 1978./79 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 200 000 ()00 kr..

8. till Ltin till ett nytt ltandelsståls/nMag för inve.t'tt'ringxiittdamt't'l för budgetåret l978t'79 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 700 000 000 kr..

9. till Betalning av ränta och amortering på statens _rkttlzler till Statsföretag AB och ett nytt hana'elsxvtålsbolag för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservations- anslag av 104 000 000 kr., 10. bemyndiga regeringen att helt eller delvis eftergiva lån för rckonstruktionsändamål till ett nytt handelsstålsbolag.

14. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu- tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 70
•  Original

Prop. 1977/78: 87

De svenska handelsstålverken och deras storlek

5l

Bilaga ]

Företag

[)( Il't' S'Itlra Domnarvets Jernverk Norrbottens Järnverk (NJA) Gränges Oxelösunds Järnverk

Övriga Boxholms AB

Boxholm llorndal Gullspångs Elektrokemjska AB” Hallstahammars AB Halmstads Järnverks AB Kockums Jernverk" Smedjebackens Valsverks AB AB Qvarnshammars Jernbruk

Totalt

Råståls- kapacitet l977. ] 000 ton

I 150 l 700 I 200

4 050

120 (70) (50) 40 90 280 120 300

950 5 000

Antal anställda l975/76

6 l45 4 985 3 750

14 880

840 (620) t220)

50 450 l 140 200 l ll5 90

3 885 l8 765

" Uppgifterna avser enbart tillverkningen av handelsstål. Källa: Uppgifter från resp. Företag. Källa: SOU 1977: 15.

Omsätt- ning l975, milj. kr

l 300 968 993

326l

299 70 265

1 086 4 347

• Sida 71
•  Original

Prop. 1977/78: 87

Beräknad produktion i stångvalsvcrken 1985

Bilaga 2

I 000 ton Företag Grovverk Mediumverk Finverk Summa Max. Min. Max. Min. Max. Min Max Mm.

Boxholm 85 255 HK) l00 l85 l85 Domnarvet 200 200 200 200 Hallstahammar 30 — ll5 — |45 — Halmstad 250 250 250 250 Hällefors 80 l00 40 20 120 120 NJ A 700 700 4! lt) Smedjebacken l05 105 lett) l40 245 245 Qvarnshammar 30 30 30 30

Summa 700 300 290 875 740 1 875 l 430 Källa: SOU 1977: 15. Råstålsförsörjningen 1985 enligt maximialternativet l 000 ton

Domn- NJA ()xelö- Mindre Summa arvet sund verk

I'rot/ttknon ur humla/s- lärtilgl .s'lzi/ Platta produkter l 200 850 2 050 Stångprodukter 200 700 I 000 I 900

Summa l 400 700 850 l 000 3950 Behov av Ilyluntlt' .t'ta'l ] 650 880 ] l70 l 250 4 050 Prot/aktion ur fås/ål Syrgaskonvertrar l 500 l 800 3300 Elektrougnar 400 200 650 I 250 Martinugnar l70 l70 _

Summa 400 I 700 i 800 820 4 720 Öva/iskall/t/mlarskt)ll —l 250 + 820 + 630 —- 430 — 230"

" lmport från Koverhar. Källa: SOU 1977: 15.

• Sida 90
•  Original

Prop. 1977/78: 87 53 Råstålsförsörjningen 1985 enligt minimialtemativet I 000 ton Domn- NJA Oxelö- Mindre Summa arvet sund verk

Produkt/"un ar handels- Multe! .s/ti/ Platta produkter 1 200 600 l 800 Stångproduktet 200 400 860 l 460

Summa ] 400 400 600 860 3 260 Ifa/mr av flytande s/ti/ I 650 550 850 I 000 4050 Produkt/an av räsla'l Syrgaskonvertrar ] 470 I 200 2670 Elektrougnar 400 100 650 l l50 Martinugnar — - _ _ _

Summa 400 1 570 1 200 650 3820 Överskott/'underskott —l 250 + l 020 + 350 — 350 — 2300 " import från Koverhar. Källa: SOU 1977: 15. Beräknade sysselsättningsförändringar inom handelsstålsindustrin l975/76—1985 enligt maximialternativet Företag Antal anställda Förändring 1978—85

l975/76 1978” Metal— Vals- Summa lurgi verk

Domnarvet 6 [45 5660 —I 700 -2l0 —l 9l0 NJA 4 985 3 985 —150 — 150 Oxelösund 3 750 3 750 + 275 + 275 Boxholm 620 620 — 1 30 — l30 Horndal 220 220 —70 —150 —220 Hallstahammar 450 450 —70 —70 Halmstad l 140 | 140 Gullspång,-7 50 50 Kockumsb 200 200 Smedjebacken l ll5 l llS Qvarnshammar 90 90

Summa l8 765 H 280 —l 695 -—5l0 —2 205

" Beräknat antal efter beslutade rationaliseringar. b Uppgifterna avser endast tillverkningen av handelsstål. Källa: SOU 1977: 15.

Antal anställda 1985

3 750 3 835 4 025

380 l l40 50 200 l US 90

• Sida 91
•  Original

Prop. 1977/78: 87 54

Bilaga 3

Utdrag ur bolagsbildningsavtal

Gränges AB. nedan kallat Gränges, Norrbottens Järnverk AB. nedan kallat NJA. och Stora Kopparbergs Bergslags AB. nedan kallat Stora Kopparberg. bedriver samtliga tillverkning av handelsstål. Gränges vid Oxelösunds Järnverk i Oxelösund. NJA vid Norrbottens Järnverk i Luleå och Stora "Kopparbergs vid Domnarvets Jernverk i Borlänge. Gränges och Stora Kopparberg bedriver dessutom gruvrörelse. Gränges i Grängesberg och Stråssa och Stora Kopparberg i Blötberget. Danne- mora. Grängesberg (Risberg). Håksberg och Vintjärn. Härutöver driver Gränges i Stråssa ett mineralprocesslaboratorium.

Mellan Gränges. NJA och Stora Kopparberg. i det följande gemen- samt benämnda Parterna. har träffats följande avtal om tillskapandet av ett gemensamt aktiebolag. nedan kallat Bolaget. med uppgift att övertaga vissa tillgångar hänförliga till Parternas ovannämnda rörelser. nedan sammanfattningsvis kallade Rörelserna. och att på basis av nämnda tillgångar fortsätta att driva dessa Rörelser. Avsikten är att Bolaget jämväl skall överta de av Gränges och vissa av dess dotterbo- lag inom företagscnheten TGOJ bedrivna järnvägsrörelsen på sträckan Ludvika—Oxelösund (med förgreningar till Köping och Kolbäck) och tillhörande hamn- och speditionsrörelse i Oxelösund. nedan samman- fattningsvis kallat TGOJ-rörelsen.

Samtidigt med detta avtal har NJA och Statsföretag AB. nedan kal- lat Statsföretag. träffat avtal om överlåtelse av aktierna i Bolaget till Statsföretag samt Parterna och Statsföretag träffat ett konsortialavtal om samarbetet i Bolaget, nedan kallat Konsortialavtalet.

2.1. Allmänt

Som bolag för ovan angivna ändamål skall användas ett av Gränges ägt vilande bolag, Aktiebolaget Nordsvenska Malmfält (firman ändrad

• Sida 92
•  Original

Prop. 1977/78: 87 55

till SSAB Svenskt Stål Aktiebolag enligt beslut som ännu ej registrerats hos Patent- och registreringsverket). vilket har ett aktiekapital på 2 500000 kronor fördelat på 25000 aktier vardera pä nominellt 100 kronor och med lika rättigheter i Bolaget samt en reservfond på 3 000 kronor. Bolagets tillgångar består av en fordran pä Gränges till ett belopp av 2 503 000 kronor.

Gränges förbinder sig att till Stora Kopparberg överläta 6 350 aktier och till NJA I2500 aktier i Bolaget för ett pris av 625 750 kronor respektive | 251 500 kronor mot att Stora Kopparberg övertager betal- ningsansvaret för 635 750 kronor och NJA betalningsansvaret för I 251 5.00 kronor av Gränges ovannämnda skuld till bolaget. Aktierna skall överlämnas till Stora Kopparberg och NJA den I januari 1978 transporterade in blanco jämte tillhörande talongcr och kuponger. Par- terna kommer härefter att aga aktier i bolaget i följande proportioner.

Gränges 25 ”,T-'r- NJA 50 '.??- Stora Kopparberg 25 (..?-'?

Gränges förbinder sig att upprätta och stämpelbelägga vederbörliga avräkningsnotor. Fondstämpeln skall betalas av Stora Kopparberg och NJA.

Gränges garanterar att den balansräkning för Bolaget per den 3l december l976 som överlämnats till Stora Kopparberg och NJA riktigt återger Bolagets ställning vid denna tidpunkt och att denna ställning kommer att vara oförändrad den I januari l978.

Skulle detta avtal till följd av bristande uppfyllelse av något av de villkor som anges i punkt 19 nedan icke bli gällande skall ovannämnda försäljning av aktier till Stora Kopparberg och NJA återgå.

3.1. Förvärv från Gränges och NJA

3.1.1 fast egendom hänförlig till Rörelserna i form av mark. fabriks- byggnader och bostadshus enligt särskilda såsom bilagor 3—3 härvid fogade köpekontrakt all utrustning för Rörelserna såsom maskiner. apparater, instru- ment, verktyg. truckar och andra fordon ävensom kontorsinven- tarier och möbler utmål och inmutningar hänförliga till Gränges gruvrörelse enligt särskild såsom bilaga 4 härvid fogade överenskommelse. 3.1. IJ '.'.) L.. 1.»

11. Likvida medel samt fordringar och skulder hänförliga till Rörelserna

l Rörelserna per den 31 december l977 befintliga likvida medel be- hålles av respektive Part. 1 den mån annat icke stadgas i detta avtal eller avtal mellan Bolaget och någon av Parterna skall respektive Part jämväl behålla de fordringar och skulder hänförliga till Rörelserna som uppkommit före den 1 januari 1978.

15. Köpeskillingar 15.1 Köpeskillingarnas storlek

Köpeskillingen för den i punkt 3 angivna egendomen skall vara: för den av Gränges och dess dotterbolag överlåtna egendomen 700 000 000 kronor;

för den av NJA överlåtna egendomen 700 000 000 kronor; för den av Stora Kopparberg överlåtna egendomen 700 000 000 kro- nor.

• Sida 97
•  Original

Prop. 1977/78: 87 60

Köpeskillingens fördelning på respektive till Bolaget överlåtna till- gångsposter skall för godkännande tillställas Bolaget senast den 28 februari l978. Bolaget skall icke utan vägande skäl vägra sådant god- kännande.

15.2. Betalning av köpeskillingarna

Betalning av de i 15.] angivna köpeskillingarna skall ske i form av reverser. Envar av Gränges. NJA och Stora Kopparberg skall därvid erhålla en revers lydande på 700000000 kronor för vilken betalning till ett belopp av 699 374 250 kronor skall ske i form av aktier i Bola- get på sätt i punkt '2.3 ovan sägs. Resterande belopp 625 750 kronor skall Bolaget äga kvitta mot Parternas skulder till Bolaget enligt vad i punkt 2.'l ovan sägs.

19. Villkor för detta avtals giltighet

Detta avtal är för sin giltighet beroende av utr NJA beviljas anslag från statens dels med 700000 000 kronor för förvärv av 50 '.'-E av aktierna i Bolaget och för betalning av nya aktier i Bolaget enligt punkterna 2.1 och 2.3. dels med nu beräknade 530000 000 kronor för täckandet av förlust vid försäljning av anlägg- ningstillgångar till Bolaget enligt detta avtal.

att Bolaget beviljas den finansiering som staten förutsättes tillhan- dahålla enligt punkt 6 i Konsortialavtalct. nämligen rekonstruktionslån på tillhopa högst 1800000 000 kronor och strukturlån på tillhopa I 300 000 000 kronor, samt

att Statsföretag erhåller utfästelser från staten som säkerställer Stats- företags möjligheter att fullgöra sina förpliktelser enligt Konsortialav- talet innebärande bl. a. att erforderliga medel kommer att ställas till Statsföretags förfogande för inlösen av aktier m. m.

• Sida 98
•  Original

Prop. 1977/78: 87 61

Bilaga 4 Konsortialavtal

Gränges AB. nedan kallat Gränges. Norrbottens Järnverk AB. nedan kallat NJA. Statsföretag AB. nedan kallat Statsföretag. och Stora Kop- parbergs Bergslags AB. nedan kallat Stora Kopparberg. i det följande gemensamt kallade Parterna, har denna dag träffat avtal om tillskapan— det av ett gemensamt aktiebolag. Svenskt Stål AB. nedan kallat Bola- get. med uppgift att överta vissa tillgångar. hänförliga till Gränges. NJA:s och Stora Kopparbergs handelsstål- och gruvrörelser och att med iakttagande av det ansvar gentemot aktieägare. anställda och samhälle. som enligt lag och god sed åvilar Bolaget. bedriva nämnda rörelser efter affärsmässiga och företagsekonomiska principer. l detta ligger att i den mån statlig myndighet begär att Bolaget skall utföra insatser av arbets- marknadspolitisk art Parterna utgår från att särskild ersättning skall begäras härför.

Det förutsättes. att NJA:s aktier i Bolaget så snart detta övertagit nämnda tillgångar överlåtes av NJA till Statsföretag.

Mot denna bakgrund har Parterna träffat följande avtal om samar- bete i Bolaget. i vilket aktiekapitalet inledningsvis kommer att ägas i nedanstående proportioner:

Gränges 25 (12- Statsföretag 50 ?- Stora Kopparberg 25 (."-;

7.1. Rätt till inlösen av aktier vid förlusttäckning

Skulle Bolget efter 1982 redovisa en ackumulerad förlust. som inne- bär att Bolagets reservfond och mer än 113 av dess aktiekapital för-

• Sida 101
•  Original

Prop. 1977/78: 87 64

brukats. skall diskussioner upptas mellan Parterna om hur förlusten skall täckas. Om överenskommelse härvid ej kan nås om täckning av förlusten pro rata parte. skall Part som förklarar sig beredd att genom aktieägartillskott täcka förlusten äga rätt att päl'ordra inlösen av den Parts aktier, som icke deltar i sådan förlusttäekning. Därvid skall in— lösen ske till ett värde motsvarande aktiernas matematiska värde vid tidpunkten för begäran om inlösen med avdrag för på aktierna belö- pande andel av

(i) enligt punkt 6 ovan utgivet statligt rekonstruktionslån. och (2) sammanlagda beloppet av eventuella utöver i punkt () angivet re- konstruktionslån utgivna rekonstruktionslån och stöd av motsvarande karaktär. dock att från detta sammanlagda belopp skall avdragas 200 000 000 kronor. eller den mindre summa till vilket sagda samman- lagda belopp må uppgå.

Förslag till statligt rekonstruktionslån till Svenskt Stål AB på högst 1 800 000 000 kronor

Svenskt Stål AB, nedan kallat Bolaget, skall övertaga de handelsståls- och gruvrörelser och därmed sammanhängande verksamhet som bedrivs av Gränges AB, Norrbottens Järnverk AB och Stora Kopparbergs Bergslags AB. Syftet härmed är att genomföra sådana strukturella för- ändringar inom dessa rörelser att därigenom skapas ett konkurrens- kraftigt och lönsamt stålföretag. Detta förutsätter bl. a. att Bolaget be- viljas ett statlig rekonstruktionslån i huvudsak i enlighet med vad som nedan sägs.

& 1 Lånebelopp

Statens ställer till Bolagets förfogande såsom rekonstruktionslån för perioden 1978—1982, nedan kallad Rekonstruktionsperioden, ett belopp av högst 1 800 000000 kronor, nedan kallat Lånet. För Lånet gäller följande villkor.

& 2 Utbetalning

Av Lånet äger Bolaget efter beslut av regeringen rätt att för varje räkenskapsår under Rekonstruktionsperioden, för vilket Bolaget —— med bortseende från för året erhållna utbetalningar av Lånet — redovisar ett negativt resultat efter planenliga avskrivningar, finansnetto och fas- tighetsskatter, lyfta ett belopp motsvarande nämnda resultat. Beloppet får lyftas i samband med uppgörande av bokslut eller å eonto på sätt anges i nästa stycke. .

Utvisar av Bolagets styrelse fastställd budget, däri inbegripet revide- rad budget, för visst räkenskapsår att Bolaget för nämnda år förväntas redovisa ett negativt resultat beräknat på sätt i föregående stycke sägs äger Bolaget rätt att å conto lyfta ett belopp motsvarande nämnda re- sultat. Skulle vid uppgörande av bokslut för ifrågavarande räkenskapsår framgå att verksamheten under året givit ett större negativt resultat än det på vilket utbetalning enligt ovan baserats skall i bokslutet skillnaden upptagas som fordran och Bolaget äga rätt att omedelbart lyfta ett däremot svarande belopp. Skulle vid bokslutets uppgörande visa sig att verksamheten under året givit ett mindre negativt resultat än det på vilket utbetalning enligt ovan baserats skall i bokslutet skillnaden upp- tagas såsom skuld och ett däremot svarande belopp återbetalas till Staten inom 30 dagar från det resultaträkningen och balansräkningen fastställts på bolagsstämman.

Utbetalning å conto enligt föregående stycke skall ske i den takt Bo- laget anmäler behov av lånemedlen, dock att under åren 1978 och 1979 Bolaget icke äger rätt att lyfta mer än sammanlagt 1 200 000 000 kro- nor.

% 3 Förutsättningar för utbetalning

En förutsättning för Bolagets rätt att lyfta belopp enligt % 2 är att Bolaget under Rekonstruktionsperioden vidtager strukturella åtgärder i

• Sida 112
•  Original

Prop. 1977/78: 87 75

det syfte som angivits i ingressen här ovan, därvid förutsättes att sam- råd sker med handelsstålindustrin i övrigt i syfte att undvika att åtgär- der som Bolaget vidtager förorsakar väsentliga problem för andra svenska produktionsenheter i branschen. Det åligger Bolaget att årligen till Industridcpartementet lämna en redogörelse för Bolagets utveck- ling.

5 4 Administrativt: av Lånet

Staten förutsätts uppdraga åt Sveriges Investeringsbank, nedan kallad Banken, att för Statens räkning administrera Lånet. Framställning om utbetalning av lånebelopp skall sålunda inges till Banken och skall åt- följas av underlag enligt ä 2 ovan.

% 5 Ränta

Varje delbelopp av Lånet som lyfts löper utan ränta under en tid av tre år från beloppets utbetalningsdag. För tiden därefter utgår ränta med 91/2 procent per år. Bolaget äger rätt att när som helst helt eller delvis erlägga upplupen ränta, dock att i fall som i & 7 nedan sägs skyl- dighet för Bolaget att erlägga ränta föreligger. Upplupen ränta som icke erlagts under året läggs vid utgången av varje räkenskapsår till det kapitalbelopp på vilket den beräknats, vilket därmed ökas med ränte— beloppet.

56. Frivillig återbetalning

Bolaget äger rätt att när som helst helt eller delvis återbetala utestå- ende del av Lånet, dock att i vissa fall enligt vad i 5 7 nedan sägs skyldighet för Bolaget att verkställa amortering föreligger.

% 7 Obligatorisk räntebetalning och amortering

Det är önskvärt att Bolaget, när dess ekonomiska ställning och om- ständigheterna i övrigt gör det möjligt, erlägger ränta på och amorte- ring av Lånet. Under hänvisning härtill åligger det Bolaget att erlägga sådan betalning det eller de år bolagsstämman fattar beslut om utdel- ning till aktieägarna. Betalningen skall därvid uppgå till samma belopp som den beslutade utdelningen och skall erläggas samma dag som ut— delningen blir tillgänglig för lyftning. Det erlagda beloppet skall så långt det förslår anses vara betalning av upplupen ränta under det räkenskapsår under vilket utdelning lyfts och därefter återbetalning av utestående kapitalskuld.

Oavsett vad i föregående stycke sägs kan regeringen efter anmälan hos chefen för Industridepartementet medge att ränte- och återbetalning får ske med mindre belopp än som följer av nämnda bestämmelse.

Har Bolaget erlagt betalning som i denna paragraf sägs och upphör Bolaget ånyo att lämna utdelning till aktieägarna gäller beträffande betalning av ränta och amortering vad i åå 5 och 6 ovan sägs till dess utdelningen återupptages.

% 8 Avskrivning av Lånet

Lånebelopp som utbetalats enligt 5 2 ovan kan, såvida de ej dessför— innan återbetalats, avskrivas med 50 procent av utbetalat belopp vid utgången av andra kalenderåret efter det kalenderår under vilket utbe- talningen skedde.

Härutöver gäller att lånebelopp ökat med räntetillägg enligt bestäm-

• Sida 113
•  Original

Prop. 1977/78: 87 76

melsen i % 5 ovan som ej återbetalats vid utgången av det nionde ka— lenderåret efter det kalenderår under vilket beloppet utbetalades kan avskrivas i dess helhet vid nämnda tidpunkt.

I den mån annat icke anges första gången Lånet tages i anspråk skall avskrivning enligt ovanstående stycken ske.

59. Rätt till betalning i förhållande till Bolagets övriga fordringsägare

Skulle Bolaget träda i likvidation eller försättas i konkurs skall Staten endast äga rätt till betalning ur Bolagets tillgångar för oavskriven del av Lånet. Statens rätt till betalning skall därvid gälla först sedan Bo- lagets övriga fordringsägare blivit till fullo förnöjda.

• Sida 114
•  Original

Prop. 1977/78: 87 77

Bilaga 8

Förslag till statligt strukturlån till Svenskt Stål AB på 1 300 000 000 kronor

Svenskt Stål AB, nedan kallat Bolaget, skall övertaga de handelsståls- och gruvrörelser och därmed sammanhängande verksamhet som bedrivs av Gränges AB, Norrbottens Järnverk AB och Stora Kopparbergs Bergslags AB. Syftet härmed är att genomföra sådana strukturella för- ändringar inom dessa rörelser att därigenom skapas ett konkurrens- kraftigt och lönsamt stålföretag. Detta förutsätter bl. a. att Bolaget be- viljas ett statligt strukturlån i huvudsak i enlighet med vad nedan sägs.

& l Lånebelopp

Staten ställer till Bolagets förfogande såsom strukturlån. ett belopp av 1 300 000 000 kronor, nedan kallat Lånet. För Lånet gäller följande villkor.

& 2 Utbetalning

Av Lånet skall Staten utbetala 200 000 000 kronor under år 1978, 1 000 000 000 kronor under år 1979 samt 100 000 000 kronor under år 1980. Utbetalning under respektive år skall verkställas efter Bolagets behov på sätt framgår av senare upprättad betalningsplan.

& 3 Ränta

Varje delbelopp av Lånet löper utan ränta under de tre första åren efter utbetalningsdagen. För tiden därefter utgår ränta med fem pro- cent per år på ogulden kapitalskuld. Upplupen ränta skall betalas den 31 december varje år.

54. Amortering

Amortering av utbetalat delbelopp av Lånet skall ske med 1/20 den 31 december varje år från och med det sjätte året efter utbetalnings- året. Mottagna delbelopp av Lånet skall således vara till fullo återbe- talda senast tjugofem år efter utbetalningstillfället.

& 5 Förtida återbetalning

Oavsett vad som bestämts i 5 4 ovan, äger Bolaget när som helst helt eller delvis återbetala utestående del av Lånet.

& 6 Administration av Lånet

Staten förutsätts uppdraga åt Kammarkollegiet att för Statens räk- ning administrera Lånet. Ränta och amortering skall följaktligen er- läggas till Kammarkollegiet i enlighet med bestämmelserna i 55 3—5 ovan. -

57. Rätt till betalning i förhållande till Bolagets övriga fordringsägare

Skulle Bolaget träda i likvidation eller försättas i konkurs skall Sta- ten endast äga rätt till betalning ur Bolagets tillgångar sedan Bolagets övriga fordringsägare —— med undantag av Staten såsom fordringsägare på grund av till Bolaget beviljat rekonstruktionslån — blivit till fullo fömöjda.

• Sida 115
•  Original

Prop. 1977/78: 87 78

Bilaga 9

Förslag till skuldebrev

Till Svenskt Stål AB eller order betalar Svenska Staten, genom Riks- gäldskontoret, nedan kallat Staten, ett såsom lån mottaget belopp på TREHUNDRAFYRTIO MILJONER (340 000 000*) KRONOR.

För lånet gäller följande villkor.

51

Lånet skall löpa med en årlig ränta av 81/4 procent räknat från denna dag.

Räntan erläggs första gången den 1 juli 1978 och därefter den 1 maj och den 1 november varje år. % 2

Lånet återbetalas i enlighet med följande plan:

Amortering Summa

amortering 1978-07-01 3 400 000 1978-11-01 14 350 000 17 750 000 1979-05-01 3 600 000 1979-11-01 14 550 000 18 150 000 1980-05-01 3 850 000 1980-11-01 14 750000 18 600000 1981-05-01 4 050 000 1981-11-01 15 000000 19 050000 1982-05-01 4 300 000 1982-11-01 15 250 000 19 550 000 1983-05-01 4 550 000 1983-11-01 15 500 000 20 050 000 1984-05-01 4 850 000 1984-11-01 15 750 000 20 600 000 ]985-05-01 5 100 000 1985-11-01 16 050000 21 150000 1986-05-01 5 450 000 1986-11-01 38 900000 44 350000 1987-05—01 5 800 000 1987-1 1-01 34 250 000 40 050 000 1988-11-01 12100 000 12100 000 1989-11-01 12 500 000 12 500 000 1990—11-01 13 150 000 13 150 000 1991-11-01

* Reversbeloppets storlek är beroende på pensionsskuldens i Örebro-Köpings Jcrnvägsaktiebolag storlek per den 31 december 1977. Reversbeloppet ökar respektive minskar med det belopp pensionsskulden vid nämnda tidpunkt un- derstiger respektive överstiger 140 000 000 kronor. I amorteringsplanen har förutsatts att eventuell förändring av reversbeloppet påverkar sista amorte- ringens storlek.

• Sida 116
•  Original

Prop. 1977/78: 87 79

53

Underlåter Staten i något avseende att fullfölja sina förpliktelser en- ligt detta skuldebrev, är lånet jämte ränta förfallet till betalning ome- delbart eller vid den tidpunkt innehavaren av skuldebrevet bestämmer.

& 4 _

Därest innehavaren finner uppdelning av skuldebrevet erforderlig skall Staten på anfordran i utbyte mot skuldebrevet utfärda nya skulde- brev till ett sammanlagt belopp motsvarande utestående lånebelopp på lånet i de valörer som anges av innehavaren.

& 5

Räntor och amorteringar under detta skuldebrev skall erläggas utan att Staten därvid äger göra gällande eventuell motfordran gentemot Svenskt Stål AB eller eljest göra gällande någon invändning, som må hänföra sig till rättsförhållandet mellan Staten och Svenskt Stål AB.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 770758

• Sida 117
•  Original