med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
Regeringens proposition
1978/79:125
med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79;
beslutad den 15 mars 1979.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget III till statsbud-
geten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till ca 2670,7 milj. kr., varav ca 2069.,8
milj. kr. på driftbudgeten och ca 600,9 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till sysselsättningsskapande åtgärder, byggande av statliga vägar samt svenska FN-styrkors verksam-
het utomlands. De största anslagen på kapitalbudgeten avser förlagslån till
domänverket samt köp av aktier i AB Pripps Bryggerier.
Sammanlagt ha nu begärts eller anvisats på tilläggsbudget till statsbud-
geten för innevarande budgetår med ca 16 373 milj. kr.
I Riksdagen 19781/79. I saml. Nr 125
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande, och statsråden Sven Romanus. Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Ealund, Cindahl, Winther. De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus. "Tham, Bondestam
Föredragande: statsråden Mundeba. Wikström, Friggebo. Wirtén, Wahl-
berg, Hansson, Entund. Findahl. De Geer. Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budget-
året 1978/79
Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angäende anslag m, m. på tilläggsbudget NN vill statsbudgeten för budgetåret 1978/79. Anförandena redovisas It underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Mundebo anför: I prop. 1978/79:87 har regeringen föreslagit
art staten skall lämna finansiellt stöd till Loussavaara— Kiirunavaara AB om totalt 835 milj. kr.. varav 135 milj. kr. avser sysselsättningsfrämjande atgärder.
Regeringen har i prop. 1978/79:104 föreslagit att 114,3 milj. kr. anvisas för att finansiellt rekonstruera Uddcomb Sweden AB. Vidare har regeringen i prop. 1978/79:124 föreslagit ati 570 milj. kr. anvisas för statens förvärv av Kuckums varvsrörelse m.m. Regeringen har i prop. 1978/79:126 föreslagit att 94,5 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för tidigareläggningar för vissa investeringar m. m. inom SSAB Svenskt Stål AB. Dessutom har regeringen i prop. 1978/79:127 föreslagit att 100 milj. kr. anvisas till åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbouen. I prop. 1978/79:106 har före-
slagits att anslag förs upp på tilläggsbudget för exportkreditbidrag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget Ill till statsbudgeten
för budgetäret 1978/79 i enlighet med de förslag som föredragan-
dena har lagt fråm.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.
Regeringen förordar att de anföranden som redovisas I underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1- 16.
Bilagu I
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Blix
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TREDJE HUVUDTITELN
A. Utrikesdepartementet m. m.
[1] A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik förts upp ett reservationsanslag av 10473 000 kr. Medlen är avsedda för anskaffning, projektering, produktion och förvaltning av inredning och inventarier vid kansli- och bostadsfastigheter för utrikesförvaltningen. Sedan anslagsberäkningen för budgetåret 1978/79 gjordes har behov uppkommit av viss inrednings- och inventarieanskaffning vid ett antal utlandsmyndigheter bl. a. i samband med icke förutsedda omdispositioner samt nyanskaffningar av kanslilokaler och personalbostäder. Det behov av extra medel om 735 000 kr. som uppstått till följd härav bör täckas med tilläggsanslag.
Med hänvisning till ovanstående hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen
att ull Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 735 000 kr.
Bilava 2
Utdrag FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet De Geer
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetäret 1978/79 savitt avser försvarsdepartementets verksamhetsomrade
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE HUVUDTITELN
H. Övrig verksamhet
[1] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst unvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956:198. SU 1956:179. rskr 1956: 539). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera. utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt -— fr. o. m. den I juli 1967 — för observatörer i FN-tjänst anvisades budgetären 1965/66—-1971/72 under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 1069 265000 kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav har 60 milj. kr. anvisats för att täc-
ka utgifterna för FN-styrkan på Cypern, FN-styrkan i Mellersta Östern
och FN-observatörer under tiden juli- december 1978 samt för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1978/79:25 bil. 3. FöU -1978/79:10. rskr 1978/79: 96).
Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Intill den I oktober 1978 har från FN influtit 512 015 548 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgick den I oktober 1978 till 72 906 023 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
Genom beslut den 26 oktober 1978 har tiden för den svenska FN-insatsen i Mellersta Östern förlängts t. o. m. den 24 april 1979. Utgifterna beräknas till ca 6.3 milj. kr. för månad eller för tiden januari-juni 1979 sammanlagt 37.5 milj. kr.
Genom beslut den 14 december 1978 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 juni 1979. Utgifterna har beräknats till ca 4,9 milj. kr. för månad eller för tiden januari-juni 1979 sammanlagt
29,5 milj. kr.
En allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med hänsyn till ef-
tersläpande sjukvärdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgif-
ter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick den 1 januari 1979 till 41. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 600 000 kr. för månad eller för tiden
januari-juni 1979 sammanlagt 3,5 milj. kr.
Vid utgången av december 1978 fanns ett underskott på 1583 100 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså till (37 500 000 + 29 500 000 + 3.000 000 + 3 500 000 + 1583 100) 75 083 100 kr., avrundat 75 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen
kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis täcka utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp senare.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsbudget HI till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsan-
slag av 75 000000 kr.
Bilaga 3
Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Gabriel Romanus såvitt avser frågan under
punkten 1;
statsrådet Lindahl såvitt avser frågan under punkten 2
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTE HUVUDTITELN
A. Socialdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisats ett reservationsanslag av 19 milj. kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit mera omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1977. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov av 4.7 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 4 700 000 kr.
[2] Garanti till Apoteksbolaget AB för pensionsåtaganden. Riksdagen fatta-
de i maj 1970 beslut om en ny organisation för läkemedelsförsörjningen att tillämpas fr. o. m. den I januari 1971. Beslutet innebar att ett för ändamålet nybildat aktiebolag skulle överta ansvaret för upphandling och distribution
av läkemedel från det tidigare apoteksväsendet. Apoteksbolaget AB bilda-
des i augusti 1970.
Genom lagstiftning hösten 1976 infördes ändrade avdragsregler för kostnader för tryggande av pensionsåtagande m. m. (prop. 1976/77:48, SkU 1976/77:14, rskr 1976/77:102, SFS 1976:1099-1101). De nya reglerna innebär bl.a. att begreppet allmän pensionsplan — som är av avgörande bety-
delse när det gäller att bestämma avdragsrätten för kostnader för pensions-
utfästelser - har utvidgats nägot i förhallande till tidigare gällande regler. Således har t.ex. i punkt 2 e andra stycket av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370). KL. föreskrivits att med allmän pensionsplan avses I KL fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan inte föreligger. bla. pensionsätagande som har lämnats av statligt företag och
för vilket staten har lämnat borgen. Bakgrunden till förslaget är den huvud-
regel som gäller när allmän pensionsplan inte föreligger och som innebär
att med allmän pensionsplan skalt likställas penstonsåtagande som ryms
inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan. För avdragsrätt krävs enligt huvudregeln vidare att pensionsätagande som inte har tryggats genom penstonsförsäkring eller avsättning till stiftelse skall tryggas genom kreduförsäkring.
I prop. 1976/77:48 anförde chefen för budgetdepartementet att den nämnda nya bestämmelsen i första hand avser aktiebolag i vilka staten direkt eller indirekt äger huvuddelen av aktierna. Det påpekades att det förekommer att sådana företag — trots att de lämnar pensionsutfästelser som
till sitt innehåll är i stort sett likvärdiga med allmän pensionsplan — anting-
en saknar praktiska möjligheter att kreditförsäkra utfästelserna utan statlig borgen elier ändå med hänsyn till omständigheterna bör kunna få ersätta kreditförsäkring med statlig borgen. Den omständigheten att staten lämnar borgen för utfästelserna torde medföra att dessa får hkställas med allmän
pensionsplan. Det torde därvid beaktas att ett sådant borgensåtagande krä-
ver riksdagens medverkan och att riksdagen därigenom får möjlighet att allsidigt pröva lämpligheten av att ett visst statligt företag befrias från kravet på kreditförsäkring. Chefen för budgetdepartementet förutsatte därvid att riksdagen som underlag för sin bedömning har tillgång till yttrande från riksskatteverket.
I skrivelse den 12 december 1978 har Apoteksbolaget AB anhällit om statens borgen för bolagets pensionsförpliktelser. Bolagets verksamhet regleras I ett avtal med staten. Enligt uvtalet har Apoteksbolaget åtagit sig att infria de pensionsutfästelser. vilka grundar sig på bestämmelser som före utgången av år 1970 utfärdats av Kungl. Maj:t och som avser apoteksinnehavare och apoteksanställda samt deras efterlevande. ävensom vissa andra statens pensionsätaganden. Pensionsskulden enligt detta ätagande uppgår f.n. till ca 350 milj. kr.
Apoteksbolagets tjänstepensioner är numera reglerade genom kollektivavtal. Nu gällande avtal. som slöts i början av är 1978. ansluter sig beträffande förmånsnivåer m.m. till den s.k. ITP-planen som gäller för flertalet tjänstemän inom industri och handel. Bolaget administrerar självt pensionsberäkningar och pensionsutbetalningar. Pensionerna betalas ur bolagets löpande inkomster. F.n. uppgår antalet pensionärer till omkring 2000 personer och antalet anställda med pensionsrätt till ca 9 500 personer. Här-
till kommer utfästelser om framtida livräntor till ca 3 000 personer som slutat sin anställning i bolaget eller i det tidigare apoteksväsendet.
Apoteksbolagets pensionsskuld utgjorde vid utgången av är 1977 ca 730) milj. kr. I bokföringen fanns vid samma tidpunkt avsatt som pensionsskuld ca 380 milj. kr. utgörande pensionsåtaganden gjorda efter bolagets bildande. De från det tidigare apoteksväsendet övertagna pensionsåtagandena har säledes inte skuldförts.
Yttrande över bolagets skrivelse har inhämtats frän riksskatteverket.
Riksskatteverket har granskat Apoteksbolagets pensionsplan och finner att bestämmelserna i denna inte utgör hinder för bifall till bolagets anhållan. Inte heller syns några övriga omständigheter föreligga som utgör hinder för bifall.
Föredraganden
Apoteksbolaget AB svarar enligt avtal med staten för upphandling och distribution av läkemedel. Bolaget ägs till huvudsaklig del av staten och har legalt monopol på detaljhandeln med läkemedel. Som riksskatteverkets granskning visat utgör pensionsbestämmelsernas innehåll inget hinder för ett jämställande med allmän pensionsplan.
Enligt gällande lagstiftning är bolagets pensionsavsättningar inte avdragsgilla vid beskattning innan de tryggats med kreditförsäkring eller dylikt. En sådan kreditförsäkring kan dock endast erhåltas om bolagets hela pensionsåtagande är upptaget som skuld i bokföringen. Så är, som tidigare redovisats. ej fallet med de pensionsåtaganden som bolaget övertagit och vilka avser personal inom den tidigare apoteksorganisationen. Mot denna bakgrund är det säledes inte möjligt för Apoteksbolaget att erhålla den nödvändiga kreditförsäkringen. För att pensionsåtagandena i beskattningshänseende skall kunna jämställas med allmän pensionsplan och därigenom avsättningarna till pensionsreserven till fullo skall bli avdragsgilla vid beskattning krävs en garanti från staten.
Genom att bolaget har legalt monopol innebär en garanti inte en förmån som snedvrider konkurrensen. Det pensionsätagande som inte är skuldfört. och som säledes är orsaken till att kreditförsäkring ej kan erhällas. har övertagits från det tidigare apoteksväsendet. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av att bolaget bör beredas samma möjligheter som flertalet andra företag att dra av sina pensionsavsättningar vid beskattning förordar jag att bolaget beviljas en statlig garanti för sina pensionsutfästelser. Av principiella skäl anser jag att bolaget till statsverket bör utge premie för den kredit-
försäkring som denna statliga borgen innebär. Bolaget bör alltså årligen till inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. betala in ett belopp som motsvarar vad
en kreditförsäkring skulle ha kostat.
En sådan garanti medför att bolagets samtliga avsättningar i bokslut till
pensionsreserven intill pensionsskuldens faktiska aktuella belopp skall vara avdragsgilla vid beskattning så länge bolaget tillämpar en pensionsplan
av nuvarande principiella utformning. Med hänsyn till bolagets karaktär innebär garantiåtagandet dessutom närmast en formell förpliktelse att be-
lasta driftbudgetens inkomsttitel Pensionsmedel m. m. för bolagets pensionsåtaganden 1 det fall bolaget inte skulle kunna bekosta dem av egna medel.
Fn statlig garanti för Apoteksbolagets pensionsåtaganden är enligt min mening endast en temporär lösning av det aktuella problemet. På sikt bör frågan lösas genom att bolaget i sin redovisning som skuld tar upp även de från det tidigare apoteksväsendet övertagna åtagandena. En sådan skuld-
föring får ske i den takt som medges av bolagets rörelseresultat. En lämplig
riktpunkt för bolagets planering bör kunna vara att åtgärden genomförs under en tioårsperiod.
Vid utgängen av år 1977 uppgick bolagets pensionsskuld till ca 730 milj. kr. och f. n. uppgår den till ca 765 milj. kr. Pensionsskuldens tillväxt beror
på löneökningar, ökningar av utgående pensionsförmåner och av antalet pensionsberättigade. Med hänsyn till pensionsskuldens framtida tillväxt
bör garantin bestämmas till högst 1000 milj. kr., vilket innebär att frågan ånyo får underställas riksdagen om pensionsskulden växer över detta be-
lopp.
Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att utfärda en statlig garanti för pensionsförpliktelser vid Apoteks-
bolaget AB intill en pensionsskuld om 1000 000 000 kr.
Bilagu 4
Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Bondestam
Anmälan till tilläggsbudget HI till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 så-
vitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
DRIETBUDGETEN
SJÄTTE HUVUDTITELN
A. Kommunikationsdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer m.m. På statsbudgeten för innevarande budgetår
har under ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 6,7 milj. kr. Med beaktande av disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av avrundat I 500 800 kr. finns totalt 8200 800 kr. att
tillgå. Detta belopp bedömdes otillräckligt. Jag hemställde därför att rege-
ringen skulle föreslå riksdagen att på tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr. Riksdagen (rskr 1978/79:138) har anvisat detta belopp. Således finns totalt
8 900 800 kr. att tillgå. Även detta belopp bedöms numera otillräckligt med
hänsyn till ökade kostnader för bl. a. SMHI-utredningen (1977:01), Typbe-
siktningsutredningen (1977:02) och Lufttransportutredningen (1978: 07).
Ett ytterligare medelsbehov om avrundat 400 000 kr. föreligger således.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget HI till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.,
varav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.
B. Vägväsendet
[2] B 3. Byggande av statliga vägar. Under rubriken Byggande av statliga
vägar har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reserva-
tionsanslag av sammanlagt 1268,5 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1977/78:100 bil. 2. FiU 1977/78:16. rskr 1977/78: 227) har regeringen den 7 december 1978 beslutat att statens vägverk från reservationsanslaget Byggandet av statliga vägar får -- utöver vad regeringen t annat sammanhang har föreskrivit -- bedriva statlig vägbyggnadsverksamhet för ett belopp av sammanlagt högst 60 milj. kr. enligt i huvudsak följande fördelning.
Län Södermanlands 16000 000 kr. Skaraborgs 2000 000 kr.
Örebro 8000 000 kr.
Västmanlands 3000000 kr. Kopparbergs 12000000 kr. Gävleborgs 19 000000 kr.
Arbetena skall bedrivas av statens vägverk med arbetskraft som rekry-
teras I samråd med vederbörande arbetsförmedling.
Regeringen har vidare den 28 december 1978. med stöd av tidigare
nämnda bemyndigande. beslutat utt statens vägverk får — utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — bedriva statlig vägbyggnadsverksamhet i Stockholms län för ett belopp av högst 130 milj. kr. Arbetena skall i huvudsak bedrivas med norrbottnisk arbetskraft som rekryteras i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnden i Norrbottens län. Med utgångspunkt från regeringens uttalanden i prop. 1978/79:49 om vissa varvsfrågor har regeringen den 1 februari 1979, med stöd av tidigare nämnda bemyndigande, beslutat att statens vägverk fär — utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — bedriva statlig vägbyggnadsverksamhet för ett belopp av sammanlagt högst 190 milj. kr. i varvsregionerna enligt följande fördelning.
Län Malmöhus 33 000 000 kr. Hallands 100 000 000 kr.
Göteborgs och Bohus 33 200 000 kr.
Älvsborgs 3 800000 kr. Arbetena skall bedrivas av statens vägverk med arbetskraft som rekryteras i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen och vederbörande arbetsförmedling. Även om den i prop. 1978/79:49 om vissa varvsfrågor angivna
förutsättningen — att ifrågavarande arbeten skulle bedrivas i första hand
för att bereda sysselsättning åt övertalig varvspersonal — alltjämt gäller. föreligger inte hinder att till arbetena också rekrytera arbetslösa väg-, anläggnings- och byggnadsarbetare från regioner med mera betydande sysselsättningsproblem. Huvuddelen av den anvisade arbetskraften skall utgöras av ovannämnda grupper.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdaäagen
att ull Byggande av statliva vägar på ulläggsbudget HI till statsbud-
geten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av
380000 000 kr... att avräknas mot automobilskattemedlen.
E. Institut m. m.
[3] E 4. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet. Fanslagsframställningen för budgetåret 1978/79 anmälde SMHFI att växande svårigheter förmärkts att bibehålla uppdragsverksamhetens omfattning. I skrivelse den I5 juni 1978 konstaterar SMHI att dessa svårigheter har fortsatt under året. SMHI framhäller att personalkostnaderna är den avgjort största utgiftsposten och att dessa utgifter kvarstår även sedan uppdragens omfattning minskat. I skrivelsen framhäller SMHI vidare att det uppkomna läget delvis är en följd av sviktande konjunkturer, vilket bl. a. medfört en kraftig nedgång i industrietableringarna.
Jag anser att den bristande orderingången i SMHI:s uppdragsverksam-
het bör ses mot bakgrund av bl. a. senare års mindre goda industrikonjunkturer samt den osäkerhet som rätt inom energipolitikens område. Den energirelaterade verksamheten vid SMHI har traditionellt varit en viktig del av institutets uppdragsverksamhet. Det är f.n. dock inte möjligt att avgöra om SMHI:s överkapacitet är ett utslag endast av tillfälligt verkande
faktorer eller ett uttryck för en strukturell nedgång i efterfrågan. En sär-
skild utredare — SMHI-utredningen (K 1977:01) - har tillkallats med upp-
gift att se Över SMHI1:s verksamhet och organisation. Bl. a. skall utredaren
utifrån en bedömning av den framtida efterfrågan på institutets tjänster pröva verksamhetens inriktning och omfattning. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under är 1979. En bedömning av SMHI:s möjligheter i framtiden att hävda sig på marknaden bör enligt min mening anstå till dess utredningens förslag har prövats.
I avvaktan härpå kan konstateras att SMHI f.n. har resurser för ytterligare uppdragsverksamhet. Det är enligt min mening väsentligt att dessa resurser kan tas till vara på ett sätt som kommer samhället till godo. Under hand har jag från SMHI erfarit att resurser finns för bl. a. studier inom det oceanografiska området — modellstudier av katastrofutsläpp av marina föroreningar, insamling av underlag för bedömningar av t. ex. transportvägar för fartyg med miljöfarlig last m. m. Inom det hydrologiska området finns bl. a. resurser för vårflödesberäkningar. Även inom det meteorologiska området finns resurser för ökad uppdragsverksamhet. Därtill kommer vissa resurser för bl.a. forskning och utveckling samt administrativ utveckling.
Enligt min mening bör inom SMHI:s anslag för uppdragsverksamhet ett
belopp om 3 milj. kr. ställas till förfogande i syfte att möjliggöra att vissa resurser vid institutet kan tas till vara på det sätt jag har angett. Det bör ankomma på regeringen att besluta om inriktningen och omfattningen av de verksamheter för vilka medlen skall ställas till förfogande.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att ull Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Upp-
dragsverksamher på ulläggsbudget HI till statsbudgeten för bud-
getäret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.
F. Diverse
[4] F 8. Ersättning till luftfartsverket för vissa stimulansåtgärder på
Sturups flygplats. Luftfartsverket får enligt luftfartstaxan, som beslutas av regeringen, medge sådan rabatt på landnings- och passageraravgift som kan anses vara förenlig med verkets ekonomiska intressen. Under åren 1974 och 1975 gjordes på uppdrag av luftfartsverket en undersökning av
chartermarknaden i Sydsverige. Undersökningen visade bl. a. att huvud-
delen av resenärerna föredrar Sturup framför Kastrup som avreseflygplats. På grundval av undersökningen utformade luftfartsverket år 1975 ett stimulanspaket för att — i överensstämmelse med allmänhetens önskemål — överföra chartertrafik från Kastrup till Sturup. Stimulansäåtgärderna omfattade bl. a. bonus till de researrangörer som utökade sin trafik på Sturups flygplats och rabatter till flygföretagen på landningsavgifterna. En förut-
sättning för att rabatter skail utgå till chartertrafiken på Sturup är att de
medför ökad trafik.
Under tiden 1975-1978, dvs. den period som chartertrafiken på Sturups flygplats har stimulerats, har antalet resenärer ökat med ca 100000 från ca 70000 till ca 170000. Traftkökningen har medfört en intäktsförstärkning för luftfartsverket under år 1978 på mer än 10 milj. kr. Eftersom luftfartsverkets flygplatser utgör en ekonomisk enhet innebär detta att stimulansätgärderna för chartertrafiken på Sturups flygplats på ett påtagligt sätt medverkat till att begränsa höjningen av luftfartsavgifterna.
I april 1978 beslöt riksdagen att införa en skatt på charterresor med flyg till utlandet. Skatten utgår med 100 kr. per passagerare. I Danmark har en
reseskatt införts som utgår med 50 danska kr., vilket motsvarar ca 40
svenska kr. Härigenom uppstod en skillnad mellan den svenska och danska reseskatten på ca 60 kr. Eftersom skillnaden i flygplatsavgifter är ca 40 kr. har kostnadsskillnaden efter skattens införande blivit 100 kr. till Kastrups fördel. Detta innebär enligt luftfartsverkets uppfattning att stor risk föreligger för att chartertrafik i Sydsverige kommer att föras över från Sturup till Kastrup.
I anslutning till regeringens prop. 1977/78:98 med förslag till lag om skatt på vissa resor m. m., framhöll skatteutskottet, SKU 1977/78:45, att skattens nivå i och för sig var lämpligt avvägd. Med anledning av farhågor-
nu för utvecklingen av flygtrafiken på Sturup pekade utskottet på möjligheten att fåta luftfartsverket disponera ytterligare medel för att stimulera chartertrafiken på Sturup. Dessa medel bör enligt utskottets mening hellre tas ur den allmänna budgeten än genom en särskild charteravgift på samtligå resenärer.
Utskottet betonade dock att en sådan lösning inte är tillfredsställande i längden. Möjligheterna att ästadkomma en så långt möjligt ikformig nordisk lagstiftning på detta område borde därför undersökas. Mot bakgrund av det sedan länge etablerade nordiska samarbetet på flygtrafikens område och det förhållandet att man även i Norge överväger att införa en charterskatt, borde enligt utskottet goda förutsättningar föreligga för att få till stånd en mer långtgående samordning av charterskatten än man redan har I tekniskt hänseende. Utskottet förutsatte att regeringen tar initiativ till diskussioner med Danmark och Norge om en gemensam lösning av denna fräga. Avslutningsvis unfördes att utskottet förväntar att regeringen med största uppmärksamhet följer verkningarna av reseskatten för Sturups vidkommande och skyndsamt vidtar åtgärder för att eliminera konkurrenssnedvridningar till flygplatsens nackdel. Riksdagen biföll utskottets hem-
ställan trskr 1977/78:222).
I juli 1978 anmälde luftfartsverket i skrivelse till regeringen att de negativa verkningarna för chartertrafiken på Sturup som befarades i samband
med införandet av den svenska charterskatten kommer att bli märkbara.
sävida inga åtgärder i konkurrensutjämnande syfte vidtas. Luftfartsverket hemställde därför om att de åtgärder regeringen enligt riksdagens uttalande
förutsätts vidta förbereds så att det blir möjligt att informera berörda re-
scarrangörer och flygföretag i god tid före vintersäsongens början.
Under innevarande vintersäsong har någon nedgång i chartertrafiken på Sturup inte inträffat. Detta förklaras av att researrangörerna avvaktar myndigheternas åtgärder med anledning av bl. a. skatteutskottets uttalande.
Under hösten 1978 har budgetministern, enligt vad jag har erfarit, vid nordiska finansministermöten tagit upp frågan om en likformig nordisk reseskatt. Någon lösning av frågan under den allra närmaste framtiden kan enligt budgetministern inte förväntas.
I skrivelse den 29 januari 1979 till regeringen framhåller luftfartsverket att en markant överflyttning av trafik ull Kastrup från Sturup kommer att ske under sommarsäsongen 1979, april - september, om inte ätgärder som leder till en minskning av nuvarande konkurrensskillnad mellan Kastrup och Sturup kan presenteras inom en snar framtid. Luftfartsverket räknar med att antalet charterresenärer från Sturup kommer att bli 25 &. lägre än vad som beräknades före charterskattens införande i Sverige och Danmark. Prognosen för sommarsäsongen 1979, enligt de förutsättningar som gällde före skattens införande, pekar enligt luftfartsverket på ca 125 000 avresande charterpassagerare, varav drygt 60000 innevarande budgetär. 2 Riksdagen 19781/79. I sumt. Nr 125
Verket anser vidare att en stimulans med minst 40 kr. per passagerare behövs för att trafiken på Sturup skall kunna bibehällas. Luftfartsverket konstaterar också att det inte är ekonomiskt försvarbart för verket att med egna medel stimulera resandet. Däremot är det motiverat om stimulanserna sker med medel över den allmänna budgeten och merintäkterna av reseskatten beaktas.
Mot den här bakgrunden hemställer luftfartsverket att 2,5 milj. kr. (62500 passagerare X 40 kra ställs vill verkets förfogande för stimulans av chartertrafiken på Sturups flygplats under innevarande budgetår. En sådan medelstulldelning möjliggör enligt verkets uppfattning erforderlig stimulans för att en överföring av charterpassagerare från Sturup till Kastrup skall kunna förhindras. Verket understryker att totalintäkten (luftfartsverkets intäkter plus intäkterna av reseskattem. efter avräkning av stimulansbidraget. kommer att bli större än vad som skulle erhållas om man avstår från att vidta någon åtgärd.
Med hänsyn ull riksdagens uttalande och lufttartsverkets framställningar. som grundas på allmänhetens önskemål om att kunna företa charterresör från Sturup och på ekonomiska bedömningar för såväl staten som luftfartsverket, förordar jag att medel ställs till luftfartsverkets förfogande för stimulans av chartertrafiken på Sturups flygplats. Medelsanvisningen bör avse chartertrafiken under sommarsäsongen innevarande budgetår. dvs. för perioden april-juni 1979. Frågan om bidrag till chartertrafiken under nästa budgetär får med beaktande av utvecklingen prövas senare. Det är vidare enligt min uppfattning angeläget att strävandena att åstadkomma en likformig nordisk lagstiftning fortsätter.
I likhet med luftfartsverket anser jag att en stimulans med allmänna medel motsvarande 40 kr. per passagerare behövs för att önskad effekt skall uppnäs. Detta innebär ett totalt medelsbehov om 2.5 milj. kr. under innevarande budgetår. Luftfartsverket får pröva om ytterligare stimulanser erfordras. Dessa bör verket i så fall självt svara för inom ramen för sitt bemyndigande att medge kommersiellt motiverade rabatter. Allmänt sett anser jag att det är angeläget att verket genom olika åtgärder skapar förutsättningar för utveckling av trafiken på de svenska flygplatserna. Verket bör därför noggrant pröva möjligheterna att utforma de nu aktuella stiymulanserna även med hänsyn till önskemålet om en ytterligare ökad trafik på Sturup.
Frågan om stimulansätgärder på Sturup medför en omfördelning av chartertrafiken meHan olika flygplatser i Sydsverige har aktualiserats i olika sammanhang. Denna fråga bör enligt min mening bedömas med utgångspunkt från att risken är uppenbar att trafik motsvarande intäkter för lufttartsverket och staten på i storleksordningen 20 milj. kr. per år överförs från Sturup till Kastrup om inga åtgärder vidtas. Jag vill också framhålla att det primärt är andra faktorer än luftfartsverkets avgifter som är avgörande för val av avreseflygplats för charterflygningar inom landet. Några
negativa effekter av de föreslagna stimulansåtgärderna torde därför inte uppkomma vad gäller utbudet av charterresor på luftfartsverkets övriga flygplatser.
Ersättningen ull Juftfartsverket bör med utgångspunkt i redovisat fåktiskt passagerarantal betalas ut månadsvis. Jag avser att föreslå regeringen att kammarkollegiet ges i uppdrag att handha utbetalningen.
Jag föreslår att ifrågavarande medelsbehov anvisas på tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår under ett nytt förslagsanslag på sjätte huvudtiteln benämnt F- 8. Ersättning till luftfartsverket för vissa stimulansätgärder på Sturups flygplats. Anslaget bör för budgetäret 1978/79 föras upp med 2.5 milj. kr.
Med hänsyn till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Ersätming till luftfartsverket för vissa stimulansåtgärder på
Sturups flygplats på uläggsbudget HT till statsbudgeten för bud-
getäret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverket
[5] Ökning av aktiekapitalet i Tidningstjänst AB (TAB). TAB bildades efter beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969:55, SU 1969:108. rskr 1969:252) med uppgift att organisera och administrera samdistribution av dagstidningar och i sammanhanget förmedla statlig samdistributionsrabatt. Tidningstjänst är ett helägt dotterföretag till postverket. Vid bildandet fick TAB ett aktiekapital om 900000 kr. Detta ökades år 1974 (prop. 1974:85 bil. 5, TU 1974:13, rskr 1974:145) till 2,5 milj. kr.
Postverket har i skrivelse den 31 januari 1979 hemställt om nyteckning av aktier i TAB verksamhetsåret 1978/79. Aktiekapitalet föreslås höjt från 2.5 milj. kr. ull 5 milj. kr. Aktieteckningen föreslås ske till en kurs av 1204 med en avsättning om 500000 kr. till reservfonden. Det erforderliga beloppet för aktieteckning skulle således vara 3 milj. kr. Postverket framhåller att TAB har fortsatt att expandera sedan aktiekapitalet höjdes första gång-
en är 1974. Det senaste verksamhetsåret hade bolaget en omsättning på
162 milj. kr. och en balansomslutning på 39 milj. kr. Det egna kapitalet motsvarade därmed endast 942 av balansomslutningen. Postverket anser det önskvärt att det egna kapitalet i TAB uppgår till ca 2094 av balansomsluttningen. Den föreslagna aktieteckningen skulle t. v. ge bolaget erforderlig säkerhet från risk- och expansionssynpunkt.
Enligt min uppfattning bör det egna kapitalet i TAB ökas på det sätt post-
verket föreslagit. dvs. genom teckning av uktier för 2.5 milj. kr. med 2057 överkurs. I fråga om mvesterimgarna I postverket budgetäret 1978/79
(prop. 1977/78:100 bil. 9. TU 1977/78:12, rskr 1977/78:154) har ett anslag
om 109 milj. kr. beslutats. Medel för aktieteckningen kan tas frän nuvarande anslag och nagot tilläggsanslag erfordras således inte.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag förordat angående nyteckning av aktier i Tid-
ningstjänst ARB.
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
SJÖFARTSVERKETS FOND
6] 3. Sjöfartsmateriel m.m. För budgetåret 1978/79 har under anslaget Sjöfartsmateriel m.m. anvisats ett investeringsanslag av 34,2 milj. kr. (prop. 1977/78:100 bil. 9. TU 1977/78:12. rskr 1977/78:154). Anslaget jämte Ingående balans beräknades ge utrymme för en förbrukning av 37 milj. kr. samt en marginal om 3.7 milj. kr. Beräkningen av medelsförbrukningen baserades bl. a. på att totalkostnaden för det nya sjömätningsfartyget skulle bli ca 35 milj. kr. Fartyget. för vilket regeringen gav beställningsbemyndigande i beslut den 29 december 1977. har kontrakterats till ett pris av ca 48.5 milj. kr. Bestillningen har skett vid svenskt varv.
I skrivelse den I februari 1979 har sjöfartsverket — med hänvisning ut bl.a. beställningen av sjömätningsfartyget — hemstiällt om tilläggsanslag för budgetäret 1978/79 om 12 milj. kr. Förbrukningen under innevarande budgetår beräknas uppgå till ca 50,5 milj. kr. Härtill kommer kostnader om 3.5 milj. kr. för upprustning av tjänstefartyget Vega. Den ingående balansen till nästa budgetår har beräknats till 100000 kr. i prop. 1978/79:100 bil. 9. Anslaget innevarande budgetär jämte ingående balans om 6,9 milj. kr. medger en förbrukning av högst 41.1 milj. kr. För att kunna uppfylla bl. a. de betalningsåtaganden som följer av beställningen av sjömätningsfartyget samt av angivna upprustning fordras således ytterligare 12.9 milj. kr. Med en förutsatt ingäende balans om 100000 kr. nästa budgetår förordar jag att 13 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Sjöfarismateriel m.m. på tlläggsbudget IN till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 13 000 000
kr.
Bilaga 5
Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Mundebo såvitt avser punkten 2:
statsrådet Wahlberg såvitt avser punkten I
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetaret 1978/79 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
AÄTTONDE HUVUDTITELN
E. Diverse
[1]E 13. Statlig företagshälsovård. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanstag av I 000 kr.
I prop. 1975/76:100 (bil. 2 p. 6 och bil. 9 s. 136) anmälde föredragande statsrädet frågan om den statliga företagshiälsovärdens uppbyggnad och finansiering. Därvid föreslogs att ett nytt anslag, benämnt Statlig företagshälsovård, skulle föras upp i statsbudgeten. Från detta anslag borde förskottsvis bestridas kostnader för hälsoräds verksamhet samt kostnader för etablering och drift av företagshälsocentraler för statanställda m. fl. enligt en stat som skulle fastställas av regeringen. Kostnaderna skulle slutligt fördelas på de myndigheter. affärsdrivande verk m. fl. som anslöts till hälsocentralerna. Vid den slutliga fördelningen borde kostnaderna belasta de anslag eller anslagsposter (motsv.) från vilka kostnaderna för sjukvården hos myndigheterna m. fl. bestrids. Detta skulle komma att medföra en merbelastning av vissa sådana anslag. Statsbudgetanslaget Statlig företagshälsovård borde föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Riksdagen lämnade förslaget utan erinran tinU 1975/76: 35. rskr 1975/76: 210).
Föredraganden utgick således ifrån att de förskottsvisa utbetalningar som skulle ske från anslaget Statlig företagshälsovård skulle kunna fördelas på anslagspost för sjukvård eller motsvarande under myndighetsanslag m. fl. så att någon slutlig belastning inte skulle komma att redovisas på företagshiälsovärdsanslaget.
I prop. 1976/77:125 (bil. 7) anmälde föredraganden att anslaget Statlig
företagshälsovård för budgetåret 1976/77 skulle komma att uppvisa en slutlig belastning. Anledningen härtill var att de regionala hälsorådens verksamhet under detta budgetår hade inriktats på bl. a. kartläggning av befintliga företagshälsoresurser och planläggning för statliga företagshälsocen-
traler. Nägra sådana kunde dock inte inrättas under budgetäret 1976/77.
Angivna förhållande föranledde ingen erinran frän riksdagen (AU
1976/77: 25. rskr 1976/77: 259).
I prop. 1977/78:125 (bil. 6) anmälde föredraganden att stater fastställts för budgetåret 1977/78 för de åtta regionala hälsoråden och tio lokala hälsoråd. Staterna innefattade medel för drift av tre regionala och åtta lokala hälsocentraler fördelade på sådant vis att det i varje region skulle finnas
minst en central. För budgetåret 1977/78 fanns alltså formella förutsättningar för fördel-
ning av de totala kostnaderna under anslaget på de myndigheter m. fl. som är anslutna till hälsocentralerna. En fördelning av kostnaderna för de reglonala hälsoräden enligt de angivna riktlinjerna skulle emellertid ha fätt inte avsedda konsekvenser för bl. a. myndigheter som är anslutna ull lokal hälsocentral i de fem regioner som inte inrättade regional central under budgetåret. Dessa myndigheter skulle få svara inte bara för kostnaderna för den lokala hälsocentralen utan också för kostnaderna under budgetåret för kartläggning och planläggning av företagshälsovården på regional nivå. Eftersom det arbete de regionala hälsoråden utför på sikt gagnar samtliga myndigheter i regionen borde en kostnadsfördelning enligt angivna riktlin- 1er ske först dä det i regionen hade inrättats en regional hälsocentral. Först då skulle en rättvisande kostnadsfördelning kunna göras. I avvaktan på att varje region inrättat en regional central, vilket föredraganden räknade med skulle vara fallet fr.o.m. budgetäret 1978/79. borde kostnaderna för de fem regionala hälsoråden utan regional central få belasta anslaget. Med hänsyn till fördelen med en enhetlig behandling av de regionala hälsoräden borde kostnaderna jämväl för de tre regionala hälsoråd som under budgetäret skulle inrätta regionala centraler få belasta anslaget. Kostnaderna för de lokala hälsorådens verksamhet borde däremot i samtliga fall fördelas på anslutna myndigheter m. fl. Vad föredraganden hade anfört föranledde in-
gen erinran från riksdagen (AU 1977/78:34, rskr 1977/78:305). I prop. 1978/79:133 om organisation av arbetsmiljöfrågor, företagshälso-
värd. personalutbildning m. m. inom statsförvaltningen föreslås bl.a. en ny organisation för den statliga företagshälsovärden. Den nya organisatio-
nen. som i korthet innebär att de regionala och lokala hälsoråden upphör i nuvarande form och att verksamheten övertas av ett av parterna på den
statliga arbetsmarknaden gemensamt inrättat företag, beräknas träda i verksamhet den I juli 1980.
Under innevarande budgetår har regionala hälsocentraler inrättats i de
regioner. som tidigare inte haft sådan central. Därmed finns, i enlighet med vad som anfördes i prop. 1977/78:125, förutsättningar för fördelning på de
anslutna myndigheterna av kostnaderna för de regionala hälsorådens verksamhet. En sådan kostnadsfördelning kräver emellertid införande av nya. omfattande administrativa rutiner. Med hänsyn till att den statliga företäapshälsovärdens nuvarande organisation enligt förslagen 1 prop.
1978/79:133 skall upphöra den 30 juni 1980 anser jag det inte rationellt att
under den tid som återstår innan omorganisationen genomförs införa nya administrativa system. Kostnaderna för de regionala hälsorådens verksamhet bör därför under såväl innevarande som nästkommande budgetår slutligt få belasta anslaget Statlig företagshälsovård. Anslagsbelastningen torde få redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang när underlag finns för detta. Kostnaderna för de lokala hälsorådens verksamhet bör däremot. liksom under föregående budgetår. fördelas på de anslutna myndigheterna m.fl.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag nu har anfört rörande bestridandet av köstnaderna för den statliga företagshälsovården under budgetåren 1978/79 och 1979/80.
KAPITALBUDGETEN
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[2] Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier. Riksdagen har den 20 december
1978 fattat beslut i anledning av prop. 1978/79:32 (NU 1978/79:9, rskr 1978/79:120) om åtgärder inom bryggeribranschen jämte motioner. Riksdagsbeslutet innebar bl. a. att den i propositionen föreslagna försäljningen
till allmänheten av Beijerinvest AB tillhöriga aktier i AB Pripps Bryggerier inte skall komma till stånd. Förbudet i gällande huvudavtal mellan staten och Beijerinvest AB mot försäljning till allmänheten av Beijerinvest tillhöriga aktier I AB Pripps Bryggerier skulle följaktligen komma att bestå. Huvudavtalet hindrar dock inte att staten kan erbjuda sig att lösa in den del av Beijerinvests aktieinnehav i AB Pripps Bryggerier som enligt det träffade tilläggsavtalet skulle få säljas till allmänheten. Detta tilläggsavtal har genom riksdagens beslut förfallit.
Nya förhandlingar har sedermera förts mellan företrädare för staten och Beijerinvest AB. Förhandlingarna har resulterat i ett nytt tilläggsavtal till det gällande huvudavtalet mellan staten och Beijerinvest AB. Enligt tillläggsavtalet förvärvar staten från Beijerinvest AB 210000 aktier i AB Pripps Bryggerier. vilket motsvarar 15 ££ av aktiestocken. till ett pris av 78.5 milj. kr. Staten kommer därigenom att äga 75 <z av aktierna I AB Pripps Brygge-
rier och Beijerinvest AB 25 4. Tilläggsavtalet innehåller vidare bestämmel-
ser om att de riktlinjer för verksumheten inom AB Pripps Bryggerier som redovisades i prop. 1978/79:32 skall gälla. I övriga delar gäller i princip hu-
vudavtalet fortfarande. För statens förvärv från Beijerinvest av de nu aktuella aktierna behöver ett investeringsanslag av 78.5 milj. kr. anvisas på kapitalbudgeten. Hikhet med statens övriga aktieinnehav i AB Pripps Bryggerier avses de nyförvärvade aktierna överföras ull Brygginvest till nominellt värde mot ett ränte- och amorteringsfritt skuldebrev. Jag äterkommer senare denna dag vid min anmälan av Avskrivningar av nya kapitalinvesteringar till de övriga åtgärder som behöver företas i detta sammanhang.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att Gill Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier på tilläggsbudget HI till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsan-
slag av 78 500 000 kr.
Bilaga 6
Utdrag
UTBILDNINGSDEPATEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Wikström
Anmälan till tilläggsbudget TI till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsomräde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE HUVUODTITELN
A. Utbildningsdepartementet m. m.
[NA 2. Kommitteér m. m. Till ändamålet har i statsbudgeten för bud-
getåret 1978/79 anvisats ett reservationsanslag av 23558000 kr. Vid in-
gången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 2295 852 kr.
Under tiden den I juli-den 31 december 1978 var belastningen på anslaget ca 12185 000 kr. Det belopp som återstår av anslaget kommer inte att räcka för att täcka kostnaderna för de utredningar som f. n. pågår. Bidragande orsak till den beräknade förhöjda belastningen är att antalet kom-
mittéer ökat under budgetåret samt att lönekostnaderna ökat till följd av de
centrala löneavtalen.
Fit ytterligare medelsbehov föreligger alltså om 1,5 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att ill Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 500000 kr.
B. Kulturändamål
[2] B 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande
budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 63 511000 kr. På tilläggsbudget I för budgetåret 1978/79 har till Bidrag till
Svenska riksteatern anvisats ett reservationsanslag av 7683 000 kr. (prop. 1978/79: 25, KrU 1978/79:17. rskr 1978/79:104) med hänsyn till kostnads-
ökningar till följd av 1977 års löneavtal, kostnadsökningar för traktamentsersättningar samt ändrade sociala avgifter. Riksteatern har anhållit
om ytterligare medel för budgetåret 1978/79 med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av 1978 och 1979 års löneavtal samt ökade traktamentskostnader m. m.
Föredraganden Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop. 1978/79: 25 anförde jag att jag hade för avsikt att återkomma senare beträffande medelsbehov tull följd av 1978 års löneavtal m. m. Med hänvisning till det ökade medelsbehovet till följd av 1978 och 1979 ärs löneavtal och till de redovisade kostnadsökningarna för traktamentsersättningar samt ändrade sociala
avgifter förordar jag att anslaget till Riksteatern höjs med 5 225000 kr..
varav för löner med högst 3 043 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget II till stats-
budgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av
5225 000 kr.
[3] B 12. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för innevarande år har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 119 122 000 kr. På tilläggsbudget I för budgetåret 1978/79 har till bidrag till Operan och Dramatiska teatern anvisats ett reservationsanslag av
14 127000 kr. (prop. 1978/79:25, KrU 1978/79:17. rskr 1978/79:104) med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1977 års löneavtal samt beslutade
förändringar av de sociala avgifterna från den 1 januari 1978. Operan och Dramatiska teatern har anhällit om ytterligare medel för budgetåret 1978/79 med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1978 och 1979 års löneavtal och beslutade förändringar av sociala avgifter från den I januari 1979 m. m.
Föredraganden Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop. 1978/79:25 anförde jag att jag hade för avsikt att äterkomma senare beträffande medelsbehov till följd av 1978 års löneavtal. Med hänvisning till det ökade medelsbehovet till följd av 1978 och 1979 års löneavtal och till de redovisade kostnadsökningarna för sociala avgifter m. m. förordar jag att anslaget till Operan och Dramatiska teatern höjs med 6 895 000 kr. resp. 3 829000 kr., varav för löner högst 4802 000 kr. resp. 2678 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsbudget IN till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 10 724 000 kr.
[4] B 13. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande är har
under denna anslagsrubrik anvisuts ett reservationsanslag av 26613 000 kr.
På tilkiggsbudget I för 1978/79 har till rikskonsertverksamhet anvisats ett reservationsanslag av 2795000 kr. (prop. 1978/79:25, KrU 1978/79:17. rskr 1978/79:104) med hänvisning till 1977 och 1978 ärs löneavtal samt beslutade ändringar av de sociala avgifterna från den I januari 1978. Rikskonserter har anhållit om ytterligare medel till följd av 1978 års avtal.
Föredraganden
Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop. 1978/79:25 an-
förde jag att hänsyn hade tagits till 1978 ärs löneavtal. Vissa frågor i sam-
band med nyss nämnda avtal var emellertid inte lösta vid tidpunkten för tilläggsbudget I för 1978/79. Med hänvisning till de nu redovisade kostnadsökningarna till följd av 1978 års avtal förordar jag att anslaget till Insti-
tutet för rikskoönserter för innevarande budgetår höjs med 241 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget IM till statsbud-
geten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av
241000 kr.
D. Högre utbildning och forskning
[5] D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Finansieringen av verksamheten vid Handelshögskolan i Stockholm regleras
1. 0. m. innevarande budgetår genom ett avtal den 23 januari 1954 mellan
staten. Stockholms (stad), Handelshögskoleföreningen i Stockholm samt Handelshögskolans i Stockholm direktion. I avtalet har vidtagits vissa
ändringar senast den 28 mars 1974. godkända av Kungl. Maj:t den 20 december 1974 (jfr prop. 1974:170, UbU 1974: 38, rskr 1974: 338). Statens bidrag till kostnaderna för handelshögskolans verksamhet budgetåren 1975/76-1978/79 fastställdes därvid till ett belopp som utgör 39 "7 av kostnaderna vid en i avtalet angiven personalstat beräknad med tillämpning av för personal vid universiteten gällande kollektivavtal.
Avtalet förutsätter att bidraget justeras med beaktande av löneutvecklingen på det statliga löneområdet. En sådan justering har tidigare gjorts för budgetåren 1975/76 och 1976/77 (jfr prop. 1977/78:125, UbU 1977/78: 24, rskr 1977/78: 289).
För budgetåren 1977/78 och 1978/79 har från förevarande anslag till handelshögskolan — exkl. vissa medel för datorkostnader — utbetalats sam-
manlagt 7 811 000 kr. En beräkning visar att bidraget till handelshögskolan för dessa budgetår — inkl. arvoden till av staten utsedda ledamöter. suppleant och revisor — skall uppgå till sammanlagt 8 836 000 kr. eller 1025 000
kr. mer än vad som tidigare erlagts.
Under åberopande av det anförda hemställer jäg att regeringen föreslår riksdagen
att till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 an-
visa ett reservationsanslag av 1025 000 kr.
(6) PD 37. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår är uppfört ett reservationsanslag av 155 005000 kr. till naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. Från detta anslag bestrids bl. a. kostnaderna för det svenska bidraget till den europeiska molekylärbiologiska konferensen, det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi
och den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande söd-
ra stjärnhimlen. Vidare bestrids kostnaderna för huvuddelen av det svenska bidraget till den europeiska kärnforskningsorganisationens program för en 300 Ge V-acecelerator från detta anslag. I budgetpropositionen för innevarande budgetår (prop. 1977/78:100 bil. 12 s. 528) beräknade jag kostnaderna för dessa bidrag till ca 28 milj. kr. Den helt övervägande delen av dessa bidrag till internationella samarbetsprojekt betalas I schweiziska
kommer bl. a. de kostnader som skall bestridas från förevarande anslag att
uppgå till ett belopp som väsentligt överskrider det som ursprungligen be-
räknades. För innevarande budgetår beräknar jag merkostnaderna till ca
2.7 milj. kr.
Med hänsyn till arten av de inträffade kostnadsökningarna och med beaktande av att ifrägavarande kostnader utgör en stor det av anslaget till naturvetenskapliga forskningsrådet bör. enligt min mening. ytterligare medel ställas ull rådets förfogande. På tilläggsbudget IH till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 bör därför anvisas ytterligare 2 706 000 kr. under före-
varande reservationsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att ull Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. på tlläggsbudget
HI till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 2 706 000 kr.
[7] D 51. Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan. Till extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan har på tilläggsbudget I för budgetäret 1978/79 anvisats 6 384 000 kr. (prop. 1978/79: 25. UbU 1978/79:15. rskr 1978/79:124). I skrivelse den 2 januari 1979 har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) framhällit att det datorprogram. som använts för beräkningen av antalet årsstudieplatser inom det fria området. varit behäftat med ett fel. Enligt UHÄ:s beräkning har felet för universitetets i Göteborg del lett till en underskattning av ökningen av antalet årsstudieplatser inom det fria omrädet. I stället för den tidigare beräknade ökningen om 8 § eller 405 årsstudieplatser skall ökning-
en vara 14.4 "> eller 726 arsstudieplatser. UHÄ föreslår därför att universitetet i Göteborg tilldelas ytterligare minst 1605 000 kr. budgetåret 1978/79.
Med hänvisning till UHÄ:s förslag hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att ull Exira resurser för utbildningsområdet med fritt tullträde i
högskolan på ulläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1605 000 kr.
[5] D 52. Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid högskolor. Detta
anslag avser kostnader för lärarpersonal som är övertalig till följd av riksdagens beslut med anledning av prop. 1975/76:89 om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering (UbU 1975/76: 26. rskr 1975/76:268).
Riksdagen anvisade i tilläggsbudget I för budgetåret 1977/78 ett obetecknat anslag av 9994000 kr. för ifrågavarande ändamäl (prop. 1977/78:25. UbU 1977/78:11. rskr 1977/78:61). Regeringen har i skilda beslut därefter anvisat medel ur anslaget om sammanlagt 4034 000 kr.
Universtitets- och högskoleämbetet
Universitets- och högskoleämbetet har i skrivelse den I6 oktober 1978 hemställt att sammanlagt 3 623 000 kr. anvisas för innevarande budgetår till kostnader för övertalig lärarpersonal inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. universiteten i Uppsala, Linköping, Göteborg och Umeå samt högskolorna I Falun/Borlänge. Gävle/Sandviken. Kristianstad och Sundsvall/Härnösand.
Föredraganden
Min anmälan av denna fråga sker efter samråd med statsrådet Rodhe. I prop. 1977/78: 25 (s. 46) anförde jag att högskolorna för att erhålla medel ur förevarande anslag skulle redovisa hur de sökt nedbringa övertaligheten genom att tillämpa förordningen den 13 maj 1976 om åtgärder för övertalig personal vid lärarhögskolor. I de framställningar om medet för övertalighetskostnader för budgetäret 1977/78 som regeringen har tagit ställning till har högskolorna redovisat hur förordningens bestämmelser har tillämpats.
Ur förevarande anslag bestrids endast de merkostnader som har uppstätt till följd av övertalighet. I de fall övertaliga lärare med stöd av nämnda förordning har beretts tjänstgöring inom andra delar av högskolan eller
inom det allmänna skolväsendet har således kostnadstäckning givits för
mellanskillnaden mellan lärarens lön och den kostnad som högskolan/skolan normalt skulle fått bära.
Kostnader för övertalighet kan i princip uppstå inom alla delar av högskolan. Sådan övertalighet är för lärarutbildningens del numera inte heller
en självklar följd av statsmakternas beslut om minskad antagningskapacitet. Genom högskolereformen ankommer det på varje högskoleenhet att besluta om utbildningens organisation. Några centrala tim- och kurspla-
ner. regler om gruppstorlek m. m. som awtomatiskt styr tjänsteunderlaget finns sålunda inte längre. Det nya planeringssystemet med den friare resursan vändning och det större ansvar för utbildningens genomförande som givits högskolorna bör enligt min mening åtföljas av krav på handlingsbe-
högskolans olika delar. Systemet med extraresurser för övertalighetskostnader inom sektorn för undervisningsyrken bör enligt min mening efter hand avvecklas. Vad jag nu har anfört äger i första hand tillämpning på universiteten som på grund av utbildningsutbudets omfattning och mångfald borde kunna nyttiggöra sig övertaliga lärarutbildare inom andra utbildningar utan att äsamkas mer än förhållandevis marginella merkostnader. För de små högskoleenheterna och för högskolan för lärarutbildning i Stockholm är förutsättningarna delvis annorlunda, eftersom man här saknar eller endast i begränsad utsträckning har utbildningar utanför undervisningssektorn.
För innevarande budgetår bör 3 623 000 kr. ställas till regeringens förfo-
gande för övertalighetskostnader inom sektorn för undervisningsyrken.
Fr. o. m. budgetäret 1979/80 bör medel för kostnader för övertalighet
inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken kunna anvisas endast
till högskolan för lärarutbildning i Stockholm och de andra högskolor, vars
utbildningsutbud domineras av lärarutbildning. om klart dokumenterade behov föreligger. Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen före-
slår riksdagen
att till Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid högskolor på tilläggsbudget IH till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3623 000 kr.
E. Vuxenutbildning
[9] E 10. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats
ett förslagsanslag av 83 616000 kr. Undervisningen. som bedrivs som för-
söksverksamhet. får omfatta högst 850000 studietimmar, varav 400000
studietimmar får användas till undervisning som ges enligt lagen
(1972: 650. ändrad senast 1976: 590) om rätt till ledighet och lön vid delta-
gande i svenskundervisning för invandrare och 450000 studietimmar får
användas för övrig invandrarundervisning. Undervisningen bedrivs av skolöverstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden. Undervisningen skall vara
kostnadsfri för deltagarna. Folkbildningsförbundet har inkommit med en skrivelse angående statsbidragen till cirkelledare i svenskundervisning för invandrare.
Föredraganden
Statsbidraget per studietimme har. sedan den I juli 1977. utgått med högst 98 kr. 50 öre i undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Den allmänna kostnadsutvecklingen har. när det gäller denna undervisning. ställt studieförbunden i en svår situation eftersom undervisningen skall vara kostnadsfri för deltagarna. Med hänsyn härtill förordar jag att
statsbidraget per studictimme fr. o. m. den I januari 1978 höjs från nuva-
rande med högst 98 kr. 50 öre till högst 100 kr. 25 öre per studictimme. Av detta belopp räknar jag med att bidrag till ledare och materiel skall utgå med högst 63 kr. 25 öre per studietimme. Den av mig förordade bidragsförändringen kan beräknas medföra ett yuerligare medelsbehov under detta anslag om ca 2 315 000 kr. för budgetåret 1978/79.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i fråga om höjning av statsbidrags-
beloppet per studietimme till undervisning för invandrare i svens-
ka språket m. m.
Bilava 7
Utdrag JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Enlund
Anmälan till tilläggsbudpget III till statsbudgeten för budgetaret 1978/79 savitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde
DRIFETBUDGETEN
TIONDE HUVUDTITELN
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
[!] B 13. Främjande av rennäringen. På statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 1080 000 kr. På tilläggsbudget I har anvisats ytterligare 540 000 kr.
År 1963 uppdrog Kungl. Maj:t ät lantbruksstyrelsen att undersöka vilka skador i renskötseln och dess binäringar som orsakats av gruvdrift. vägar och kraftledning vid statsgruvefältet Stekenjokk. År 1969 överlämnade lantbruksstyrelsen den s. k. Stekenjokkutredningen om vissa företags inverkan på renskötseln inom Vilhelmina södra och Frostvikens norra lappbyar.
Med anledning av utredningens förslag medgav Kungl. Maj:t år 1970 berörda lappbyar vissa inträngsersättningar samt förklarade att beslut om de åtgärder som — I anslutning till Stekenjokkvägen — skulle vidtas till främjande av renskötseln i byarna Vilhelmina södra och Frostvikens norra skulle meddelas framdeles efter förslag av lantbruksstyrelsen. Arbetsmarknadsstyrelsen hade förklarat sig beredd att utföra ätgärderna som beredskapsarbeten. Kostnaderna skulle inte understiga 400 000 kr.
Lantbruksstyrelsen
I skrivelse den 19 september 1978 anför lantbruksstyrelsen att lantbruksnämnden i Västerbottens län efter samråd med Vilhelmina södra sameby föreslagit kompensationsåtgärder kostnadsberäknade till ca 300000 kr. och att lantbruksnämnden i Jämtlands län efter samråd med Frostvikens norra sameby har föreslagit kompensationsåtgärder kostnadsberäknade till ca 180000 kr. 3 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 125
bantbruksstyrelsen finner det angeläget att berörda samebyar nu kompenseras och föreslår att de av lantbruksnämnderna angivna åtgärderna
kommer ull utförande. Vad gäller finansiecringsfrågan bedömer lantbruks-
styrelsen utt åtgärderna kan utföras som beredskapsarbeten såvitt avser Västerbottens län. Motsvarande förutsättningar synes dock saknas i Jämtlands län med hänsyn till att länsarbetsnämnden anfört att de föreslagna objekten av flera skäl inte är lämpliga att utföra som beredskapsarbeten. Lantbruksstyrelsen föreslår därför att de för Frostvikens norra sameby föreslagna åtgärderna bekostas av budgetmedel.
Föredraganden
År 1970 beslutades att åtgärder i anslutning till vägföretagen i Steken- Jokk skulle vidtas till främjande av renskötseln i Vilhelmina södra och Frostvikens norra samebyar. I likhet med lantbruksstyrelsen finner jag det angeläget att ifrågavarande kompensationsåtgärder nu kommer till utförande. Med hänsyn till att arbetena i Jämtlands län inte kan utföras som beredskapsarbeten bör de bekostas med budgetmedel. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas uppgå tll ca 180 000 kr. Jag förordar att medel härför anvisas på statsbudgeten under förevarande anslagsrubrik.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Främjande av rennäringen på tilläggsbudget HI till statsbud-
geten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av
180.000 kr.
Frop. 1978/79:125 35
Bilaga 8
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Cars
Anmälan till tilläggsbudget HI till statsbudgeten för budgetäret 1978/79 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ELFTE HUVUDTITELN
A. Handelsdepartementet m. m.
[!] A 2. Kommittéer m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1978/79 anvi-
sats ett reservationsanslag av 4060 000 kr. (prop. 1977/78:100 bil. 14, NU
1977/78: 64. rskr 1977/78: 349). Reservationen från föregående budgetår uppgick till 25 843 kr.
För utredningsverksamheten beräknas för budgetåret 1978/79 en sammanlagd medelsförbrukning om ca 6 milj. kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 1.7 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget IH till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1700 000 kr.
B. Främjande av utrikeshandeln m. m.
[2] B2. Handelssekreterare. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 22 270 000 kr.
I detta belopp ingår medel avsedda för täckande av handelssekreterar-
nas löne förmåner.
Riksdagen har efter förslag av regeringen beslutat om ändring av reglerna om folkbokföring och beskattning av personer anställda utomlands i statens tjänst m. m. (prop. 1978/79:58, SkU 1978/79:15, rskr 1978/79: 84).
De nya reglerna gäller även för handelssekreterarna och därmed likställd
personal. Sveriges exportråd har i skrivelse till regeringen begärt kompen-
sation för ökade lönekostnader föranledda av de nya reglerna. Under inne-
varande budgetår beräknar jag ökningen av lönekostnaderna för 26 han-
delssekreterare till 604000 kr. På grund härav behöver anslaget B 2. Handelssekreterare räknas upp med motsvarande belopp.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Handelssekreterare på tilläggsbudget HI till statsbudgeten för budgetäret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 604 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
V. FÖNDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[3] 8. Län till investeringar för kommersiell service. Från anslaget bestrids utgifter för investerings- och avskrivningslån enligt förordningen (1973: 608) om statligt stöd till kommersiell service i glesbygd. Stödären-
den prövas av konsumentverket, som härvid bistås av en till verket bun-
den rådgivande nämnd, glesbygdsnämnden. För innevarande budgetär är anslaget 6 milj. kr.
Konsumentverket Konsumentverket har i skrivelse den 25 oktober 1978 tagit upp frågan om en uppräkning av anslaget för innevarande budgetår. Av skrivelsen framgår att verket i sin anslagsframställning för 1979/80 bedömde medelsbehovet för budgetåret 1978/79 till 8 milj. kr. Under budgetåret har hittills en stor del av anslaget måst tas i anspråk. Sex butiker som i brist på medel inte kunde beviljas stöd föregående budgetår har erhållit 1,5 milj. kr. Det stödbehov som hittills dokumenterats samt de uppgifter om stödanspråkets storlek som f. n. är tillgängliga från bl. a. länsstyrelser och kommuner ger inte verket anledning till en förändrad bedömning av storleken på det samlade medelsbehovet för budgetåret 1978/79. Med hänvisning till det anförda hemställer konsumentverket efter hö-
rande av glesbygdsnämnden att 2 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.
Föredraganden I likhet med konsumentverket finner jag att anslagna medel är otillräckli-
ga. Jag beräknar det ökade medelsbehovet till 2 milj. kr. och hemställer att
regeringen föreslår riksdagen
att till Lån till investeringar för kommersiell service på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 2000 000 kr.
[4] 11. Lån till den europeiska patentorganisationen. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1.4 milj. kr. Beloppet utgör det beräknade medelsbehovet för Sveriges andel av de lån som de fördragsslutande staterna skall ställa till den europeiska patentorganisationens (EPO) förfogande.
Enligt den av EPO:s administrativa råd under december 1978 fastställda budgeten för år 1979 beräknas Sveriges andel under budgetåret 1978/79 upppå till ca 1.8 milj. kr. Beloppet skall utbetalas före den I juni 1979.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att ill Lån till den europeiska patentorganisationen på tilläggsbudget HI till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investe-
ringsanslag av 400000 kr.
Bilaga 9
Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Wirtén
Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 sävitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsomräde
DRIETBUDGETEN
TOLETE HUVUDTITELN
ÅA. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.
[1] A 2. Kommittéer m. m. Under denna rubrik har på statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisats ett reservationsanslag av 14697 000 kr., varav 7897 000 kr. till anslagsposten Övrig utredningsverksamhet. Under tiden Jjuli-december 1978 har utbetalats 6,8 milj. kr. från anslagsposten. Utred-
ningsverksamheten har blivit väsentligt mer omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1977. Det
gäller sysselsättningsutredningens (A 1974:02) verksamhet samt tillkomsten av nya organisationskommittén (A 1978: 02) för skyddat arbete och nya organisationskommittén (A 1978:04) för yrkesinriktad rehabilitering. Jag räknar med ett ytterligare medelsbehov av 11 milj. kr. till anslagsposten
Övrig utredningsverksamhet under innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 11000 000 kr.
B. Arbetsmarknad m. m.
[2] BI. Arbetsmarknadsservice. Under denna rubrik har på statsbudgeten
för innevarande budgetår förts upp ett förslagsanslag av 768,7 milj. kr.,
varav 93.8 milj. kr. har beräknats för flyttningsbidrag enligt bestämmelser-
nå i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, ändrad senast 1978: 938).
Mot bakgrund av den betydande inflyttningen av arbetskraft från Finland till Sverige och de sociala problem som detta ofta har medfört för de flyttande träffades år 1973 ett avtal mellan vederbörande myndigheter och huvudorganisationerna på arbetsmarknaden i Sverige och Finland om åtgärder för att flyttningarna mellan de bäda länderna i största möjliga utsträckning skall ske via den offentliga arbetsförmedlingen. Avtalet innebär utt Svenska arbetsgivareföreningen har rekommenderat sina medlemsföretag att inte anställa annan finsk arbetskraft än som förmedlas av arbetsförmedling i ettdera landet. År 1977 anslöt sig Svenska kommunförbundet och Landsungsförbundet till avtalet genom ett tilläggsprotokoll. Nyligen har också Kooperationens förhandlingsorganisation. Statsföretagens förhandlingsorganisation och SH10O-Familjeföretagen anslutit sig till nämnda avtal.
Syftet med avtalet är att arbetsförmedlingen skall ge den som från Finland önskar flytta till Sverige en utförlig information dels om arbetsmöjligheterna I hemlandet men också om möjligheterna till arbete i Sverige och övriga förutsättningar för etablering i Sverige, bl. a. bostads- och skolmöjhgheter. Därigenom motverkas de spontana resorna av finska arbetssökande till Sverige som ofta bara leder till fortsatt arbetslöshet. besvikelser och sociala problem. Ffter det att det s.k. kanaliseringsavtalet hade träffats ökade den andel av de flyttande som hade besökt arbetsförmedlingen. På senare tid har emellertid antalet tlyttande som inte haft kontakt med arbetsförmedlingen åter ökat. Inom ramen för det regelbundna samråd som äger rum mellan arbetskraftsmyndigheterna i de båda länderna har därför diskuterats ytterligare åtgärder som kan vara ägnade att öka benägenheten hos de finska arbetssökande att vända sig till arbetsförmedlingen, i första
hand då till den finska arbetsförmedlingen.
För samrädet mellan finsk och svensk arbetsförmedling i de fall då en arbetssökande i Finland hos arbetsförmedlingen där söker arbete i Sverige har utarbetats vissa rutiner i svfte att ge den sökande god och allsidig information om möjligheterna att få arbete. I de fall ett arbete kan erbjudas lämnas information inte bara om villkoren för detta utan också om möjligheterna att få bostad och annan social service. Det är uppenbarligen av allra största betydelse att denna information kan lämnas innan en person reser ull Sverige eller med andra ord av arbetsförmedlingen i hemlandet.
En åtgärd som har övervägts är att erbjuda den arbetssökande som vänder sig till finsk arbetsförmedling möjlighet till s. k. sökanderesa från hem-
orten I Finland till den plats i Sverige där arbete kan erbjudas honom. Därigenom skulle vederbörande kunna bilda sig en bättre uppfattning om det
erbjudna arbetets karaktär och villkor och om bostadsmöjligheter, spräkutbildning och social service på orten än vad som är möjligt med enbart
den information som förmedlingen i hemlandet kan bjuda. Eftersom detta
förutsätts ske då ett konkret platserbjudande föreligger men utan att ett formellt anställningsavtal upprättats kan kostnaden inte debiteras den pre-
sumtive arbetsgivaren utan fär täckas av allmänna medel och av det land där vederbörande erbjuds arbete.
Villkoren för s. k. sökanderesa i Sverige är följande.
Person. som är arbetslös eler löper risk att bli arbetslös och som inte kan få arbete på hemorten. kan om han eller hon genom arbetsförmedlingen söker eller får arbete på annan ort. där det föreligger behov av arbetskraft. beviljas flyttningsbidrag av statsmedel. Flyttningsbidrag av sökanderesa kan I enlighet med 34 § arbetsmarknadskungörelsen utgå enligt följande: Reser arbetstagare från hemorten till annan ort, där anställning anvisats honom. för att genom besök hos arbetsgivare eller på annat sätt taga del av förhållanden på arbetsplatsen eller i orten och är resan nödvändig för att anställning skall komma till stånd. utgår resekostnadsersättning och träktamente för fram- och återresan. Ersättning och truktamente kan utga även för makes eller, om arbetstagare är under 20 år. förälders resa och för resa till barn som medföljer arbetstagaren, om barntillsynen icke kan ordnas på annat lämpligt sätt.
Vid sökanderesa utgår resekostnadsersättning och traktamente med högst de belopp som gäller för statstjänsteman vid tjänsteresa. Därvid tilllämpas I fråga om resekostnadsersättning vad som gäller för statstjänsteman i lägsta reseklass. Kostnad för resa med tåg ersättes dock högst med belopp motsvarande avgift för en plats i 2 klass. i förekommande fall inberäknat avgift för sovplats. Kostnad för resa med fartyg ersätts högst med belopp motsvarande avgift för resan jämte en hyttplats i 2 klass. För handikappad gäller särskilda bestämmelser.
För person från annat nordiskt land som i enlighet med 1954 års överens-
kommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad reser till Sverige för att
där söka arbete gäller i fråga om arbetsmarknadspolitiska förmåner i princip samma regler som för svenska medborgare. Personen i fråga är alltså berättigad till flyttningsbidrag om de grundläggande förutsättningarna härför är uppfyllda. bl.a. att han eller hon är arbetslös eller löper risk att bli det. inte kan få arbete på hemorten och söker anställning på öppna marknaden i annan ort där det föreligger behov av arbetskraft. I förekommande fall räknas därvid som hemort platsen för inresan till Sverige och vederbörande skall ha vistats där en tid eller ha bestämda avsikter att stanna på svensk arbetsmarknad.
Med hänvisning till vad som har anförts förordar jag att arbetssökande i Finland som vänder sig till arbetsförmedlingen i hemlandet och där erbjuds ett arbete i Sverige skall kunna beviljas ersättning för sökanderesa t form av resekostnadsersättning och traktamente för fram- och återresan från hemorten till den ort I Sverige där arbete kan erbjudas. Ersättning bör där-
vid utgå till den sökande och medföljande make (motsvarande) men ej till
medföljande barn och ej heller — då fråga är om sökande under 20 år — till
derbörande antar erbjudet arbete skall ytterligare flyttningsbidrag inte ut-
gå. Ansökan om ersättning för sökanderesa bör prövas av den svenska arbetsförmedling med vilken den finska arbetsförmedlingen har kommunicerat. Beslut skall meddelas innan resan företas. Det förutsätts att de finska myndigheterna tillämpar motsvarande bestämmelser I fråga om person som vistas I Sverige och söker arbete : Finland. Kostnaderna för verksamheten - som bör vara en försöksverksamhet -beror på omfattningen. som är svår att beräkna. Om man för Sveriges del räknar med 1000 sökanderesor per år skulle totalkostnaden kunna beräknas till ca 900000 kr. och rymmas inom ramen för de medel som anvisats för förslagsanslaget B 1. Arbetsmarknadsservice. Med hänvisning ull vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag förordat i fråga om försöksverksamhet med
flyttningsbidrag i form av sökanderesa för personer i Finland som söker arbete i Sverige.
[3] B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder. Under denna punkt har riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisat reservationsanslag av sammanlagt
3927.4 milj. kr.. varav 1 792,4 milj. kr. på statsbudgeten och 2135 milj. kr. på tilläggsbudget 1. Av anslaget skall förslagsvis 400 milj. kr. räknas av mot automobilskattemedlen. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har 1 skrivelse den 21 januari 1979
hemställt att ytterligare 535 milj. kr. skall anvisas för sysselsättningsska-
pande ätgärder under innevarande budgetår. varav 500 milj. kr. för beredskapsarbeten och 35 milj. kr. för detaljplaneringsbidrag. AMS har därvid anfört bl. a. följande. Uppgången i industrikonjunkturen under 1978 ledde mot slutet av äret till en viss förbättring av arbetskraftsefterfrågan. Den minskning av arbetslösheten som siäisongrensat sett kunde noteras under fjärde kvartalet hade dock väsentligen sin grund i de massiva arbetsmarknadspolitiska insatserna. Det finns enligt AMS skäl att vänta sig att den ekonomiska återhämtningens genomslag på arbetsmarknaden under första delen av år 1979 blir
av begränsad omfattning. Tidigare erfarenheter pekar på att det tar läng tid
från det att konjunkturförbättringen sätter in tills uppgången i arbetskraftsefterfrägan får fullt genomslag på sysselsättning och arbetslöshet. Det kommer därför under återstoden av budgetåret att krävas fortsatt stor omfattning på de arbetsmarknadspolitiska insatserna.
I sin framställning i augusti 1978 om medel på tilläggsbudget I räknade
AMS med att antalet dagsverken i beredskapsarbeten borde ökas från 8.4 milj. budgetäret 1977/78 till 9,1 milj. budgetåret 1978/79. Det har emellertid visat sig möjligt att framför allt inom den primärkommunatla och den enskil-
da sektorn anordna väsentligt fler beredskapsarbeten för ungdomar än styrelsen räknade med i augusti. I december 1978 sysselsattes sammanlagt in-
te mindre än 44000 ungdomar under 25 år i beredskapsarbeten. Med hän-
syn till den hittillsvarande stora omfattningen av ungdomsarbetena och nu
föreliggande bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden bedömer styrelsen att volymen beredskapsarbeten för hela budgetäret 1978/79 behöver höjas till 11.8 milj. dagsverken. Det motsvarar i genomsnitt för budgetåret 55000 personer. Verksamheten beräknas kulminera under mars — april med 75000 personer i beredskapsarbete varefter en nedgång planeras. Med en sådan utveckling bör det vara möjligt få till stånd en angelägen sänkning av den alltjämt förhällandevis höga ungdomsarbetslöshe-
ten.
Med utgångspunkt i hittills beslutade beredskapsarbeten och den av länsarbetsnämnden planerade fördelningen av ytterligare behövliga arbeten beräknar styrelsen att 500 milj. kr. nu behöver tillföras anslaget för beredskapsarbeten.
Till delprogrammet Detaljplancringsbidrag har för budgetåret 1978/79 anvisats totalt 80 milj. kr. Anslaget har tagits i anspråk. För att uppehålla en tillfredsställande beredskap bedömer styrelsen att ytterligare insatser är erforderliga, tramför allt projektering av vissa bostadshus. För närvarande finns hos styrelsen inneliggande ansökningar om projektermgsbidrag som avser statsbidrag om sammanlagt 20 milj. kr. Ett ytterligare tillskott av medel om 35 milj. kr. bedöms därför som erforderligt.
Föredraganden
Under loppet av år 1979 väntas efterfrågan på arbetskraft till industrin åter börja öka. Som AMS anför väntas efterfrågan dock bli av begränsad omfattning under första halvåret. Först under andra halvåret kan behovet av beredskapsarbeten väntas minska till en lägre nivå än under de föregående ären. Under innevarande vinter har det visat sig nödvändigt med kraftiga insatser för att möta den säsongmässiga arbetslösheten.
I årets budgetproposition framhöll jag att det behövs särskilt kraftfulla arbetsmarknadspolitiska insatser för att hjälpa de unga att klara övergången mellan skola och arbetsliv. Beredskapsarbetena har till allt större del haft en sådan inriktning. Av de 64000 personer som i december 1978 sysselsattes I beredskapsarbeten var 44000 ungdomar under 25 år. Ett år tidigare sysselsatte beredskapsarbetena 39000 personer, varav 24000 ungdomar. En stor del av ungdomarna återfinns i praktikarbeten. I december 1978 sysselsattes 21000 ungdomar i primärkommunala, 11000 i enskilda.
6000 i statliga och 5 000 i landstingskommunala beredskapsarbeten. Regeringen har funnit det nödvändigt att en ytterligare ökning av bered-
skapsarbetena för främst ungdom kan genomföras under vintern. Jag förutsätter att AMS nu väljer relativt kortvariga arbetsobjekt som snabbt kan
avbrytas när efterfrågan på arbetskraft ökar efter vintersäsongen. Det är
väsentligt att beredskapsarbeten ges en sådan inriktning att övergången till arbeten på den ordinarie arbetsmarknaden underlättas. Det ankommer på
arbetsmarknadsverket att också avdela tillräckliga resurser för att hjälpa dem som anvisas beredskapsarbeten att fortlöpande bevaka sina möjlighe-
fer att få stadigvarande arbete.
Medelsbehovet för detaljplaneringsbidrag har som AMS anför blivit större än vad som tidigare beräknades för innevarande budgetår. Jag vill erinra om att beredskapsurbetena under flera år har haft ovanligt stor omfattning samtidigt som ett stort antal offentliga byggen har tidigarelagts av sysselsättningspolitiska skäl. Under 1978 beslutade regeringen om tidigareläggning av otfentliga byggnads- och anläggningsarbeten för ca 1.4 miljarder kr. för att skapa sysselsättning under innevarande vinter utöver vad som kan åstadkommas med beredskapsarbeten. Även bostadsbyggandet har börjat öka I omfattning. Dessa olika insatser på byggarbetsmarknaden
har av regeringen bedömts motivera ett medelstillskott för detaljplane-
ringsbidrag med 15 milj. kr. under innevarande budgetår. Regeringen har den I mars 1979 med stöd av sin finansfullmakt ställt sammanlagt 570 milj. kr. till AMS förfogande. Av beloppet avser 500 milj. kr. beredskapsarbeten och 15 milj. kr. detaljplaneringsbidrag. 55 milj. kr. av det av regeringen anvisade beloppet avser i prop. 1978/79:49 (NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115) aviserade järnvägsarbeten på sträckorna Halmstad — Getinge och Munkedalt— Lysekil. vilka skall motverka de negativa effekterna av produktionsminskningen vid AB Svenska Varv. Regeringen bör nu av riksdagen begära att anslaget tillförs de 570 milj. kr. som
regeringen har tagit i anspråk med stöd av finansfullmakten.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att vill Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget ITI till statsbudgeten för budgetäret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 570000 000 kr.
[4] B 13. Särskilt sysselsättningsbidrag till Billerud-Uddeholms AB. Genom riksdagens beslut i december 1977 (prop. 1977/78:25 bil. 11. AU
1977/78:18. rskr 1977/78: 86) beviljades Uddeholms AB (UHB) ett län på
600 milj. kr. med villkorlig äterbetalningsskyldighet. Bakgrunden till beslutet var bolagets ogynnsamma utveckling under de närmast föregående
åren. Den I augusti 1978 genomfördes en fusion mellan UHB och Billeruds AB. UHB överlät sina skogsindustri- och ke mirörelser till Billeruds AB. som efter överlåtelsen har ändrat sitt namn till Billerud-Uddeholms AB (BUAB).
Regeringen beslöt i december 1978 med stöd av riksdagens bemyndigande
(prop. 1978/79:25 bil. 11. AU 1978/79:16, rskr 1978/79:123) att till BUAB
överföra 200 milj. kr. av det till UHB år 1977 beviljade lånet. I samband med fusionen gjordes en plan för rationalisering och omstruk-
turering som innebar en personalminskning motsvarande 832 personer vid
företagsenheterna i Hällefors, Kyrkebyn, Gruvön,. Säffle. Skoghall och Uddeholm. Senare har BUAB anmält att personalminskningen måste gälla 1289 personer om inte statligt stöd utgår.
De lokala arbetsmarknaderna i berörda orter har inte förbättrats sedan fusionen. I Värmlands län var i december 1978 ca 6 800 personer utan arbete unmälda till arbetsförmedlingen för omedelbar placering. medan antalet kvarvarande lediga platser uppgick till ca 800. Ca 3400 medlemmar i arbetslöshetskassor var arbetslösa. varav I 1001 industrikassor. I de orter i Värmland som närmast berörs av BUAB:s planerade avvecklingar var följande antal arbetssökande utan arbete i december 1978: i Karlstad 1272. i
Grums 173, i Säffle 521 och i Hagfors 508. För Hällefors kommun i Örebro
län var antalet arbetslösa vid motsvarande tidpunkt 176 och för länet som helhet 3600. Antalet lediga plater var där 0 resp. 928.
I Värmlands tån väntas arbetslösheten inte minska I någon större omfattning under första halvåret 1979 trots en fortsatt konjunkturuppgång. An-
ledningen härtill torde vara det relativt låga kapacitetsutnyttjände som fortfarande kännetecknar delar av näringslivet. De sysselsättningsmins-
kande åtgärder som kan komma att vidtas i vissa företag torde också medverka till en fortsatt svär situation på länets arbetsmarknad.
Inom pappers- och massaindustrin har den långsamma konjunktur- och
prisuppgängen inte inneburit något nyrekryteringsbehov i Värmlands tän,
eftersom företagen där har haft stor överskottskapacitet. Sägverksindustrin besväras liksom tidigare av brist på råvaror. Några sågverk har bl. a. därför minskat sin produktionsvolym etler helt upphört med sin verksamhet under den senaste tiden. Utredningar pågår om ytterligare neddragningar inom sågverken. Den pågående utvecklingen mot en ökad vidarebearbetning av sågade trävaror kommer troligen inte att kunna hindra att en del små och medelstora sågverk måste läggas ner under det närmaste året. Denna utveckling kan komma att betyda stora sysselsättningsproblem för berörda lokala arbetsmarknader. Jag anser det därför angeläget
att medel ställs till BUA B:s förfogande för att i möjligaste mån förlänga av-
vecklingsperioden för de berörda verksamheterna och därigenom under- Jätta lösningen av sysselsättningsfrågorna för personalen.
Förhandlingar enligt lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet fördes med de fackliga organisationerna inför fusionen. Från organisationernas sida var man villig att gå med på fusionen under förutsättning att den nödvändiga personalreduceringen skedde utan uppsägningar. För att klara detta förutsatte de fackliga företrädarna att statliga medel skulle beviljas. Det tillfälliga sysselsättningsbidraget till företag med dominerande ställning på orten (75 <4-bidraget) kan inte utnyttjas i detta sammanhang. Ffter förhandlingar mellan företrädare för arbetsmarknadsdepartementet och BUAB har därför utarbetats ett förslag till avtal mellan företaget och staten. Förslaget innebär att företaget skall få 40 milj. kr. i bidrag genom
att förbinda sig att inte före den I januari 1980 varsla någon anställd om
uppsägning på grund av arbetsbrist eller permittering vid någon av företagets svenska enheter.
Sysselsättningsbidraget föreslås utgå med 20 milj. kr. när beslut i an-
slagsfrågan föreligger och med 20 milj. kr. den I januari 1980. Dessa medel bör anvisas I form av ett särskilt reservationsanslag, Särskilt sysselsätt-
ningsbidrag till Billerud-Uddeholms AB.
Men hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att ull Särskilt sysselsättningsbidrag till Billerud-Uddeholms AB på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetäret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 40 000000 kr.
Bilaga 10
Utdrag BOÖSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrädet Friggebo
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 sävitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TRETTÖNDE HUVUDTITELN
B. Bostadsbyggande m. m.
[!] B 7. Bidrag till förbättring av boendemiljön. Bidrag till förbättring av boendemiljön kan utgä för olika åtgärder i första hand i flerbostadshusomräden. Husen skall ha färdigställts före år 1975 och prioritet ges åt områden med uthyrningssvårigheter. Bidrag utgår med högst 504 av den godkända kostnaden. dock högst 1000 kr. per tågenhet. Om synnerliga skäl förelig-
ger får bidrag utgå med högst 754, dock högst 3 000 kr. per lägenhet. Bo-
stadslän kan utgå till den del av bidragsgrundande kostnader som inte
täcks av bidraget.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisats ett reservationsanslag av 35 milj. kr. Bostadsstyrelsen har i framställning den I februari 1979 hemställt att tull anslaget för budgetåret 1978/79 anvisas ett tilläggsanslag av 21 milj. kr.
Styrelsen anför att det under andra halvåret 1978 kom in 218 ansökningar avseende 553400 lägenheter och 62 milj. kr. Under hela budgetåret 1977/78 kom 296 ansökningar in avseende 68 200 lägenheter och 51 milj. kr.
Andelen områden med uthyrningsproblem har ökat från 7 7 under budget-
året 1977/78 till 1242 under andra halväret 1978 och andelen berörda lägen-
heter i sådana områden från 2466 till 422, Av det totalt sökta bidragsbe-
loppet på 62 milj. kr. avser 41 milj. kr. områden med uthyrningsproblem. Sökt belopp per lägenhet i sådana områden har ökat från 510 kr. till 1820 kr.
Under andra halväret 1978 har bidrag beviljats med tillsammans 56 milj.
kr. Av detta belopp avser 48 milj. kr. områden med synnerliga skäl för för-
höjt bidrag eller områden med outhyrda lägenheter. För beslut om bidrag
Merstod vid ärsskittet 1978-1979 4,5 milj. kr. Balansen av icke avgjorda ansökningar uppgick då tll 125 avseende sammanlagt 31 milj. kr. i bidrag. I 19 ansökningar avseende 19 milj. kr. har anförts synnerliga skäl för förhöjt bidrag. I ytterligare 3 ansökningar avseende I milj. kr. åberopas outhyrda lägenheter. Härtill kommer 30 ansökningar omfattande 5,5 milj. kr. i bidrag där avsevärda satsningar planeras i modern flerbostadshusbebyggelse eller för gårdssammanslagningar i innerstad. Återstående 73 ansökningar.
omfattande 5,5 milj. kr. i bidrag, avser enstaka eller begränsade insatser
och prioriteras lägre av bostadsstyrelsen.
Föredraganden
Under andra halvåret 1978 har antalet ansökningar om bidrag till förbättring av boendemiljön och sökt belopp per lägenhet ökat kraftigt. Det har också skett en förskjutning mot områden med uthyrningsproblem. vilket är glädjande. Denna utveckling torde vara en följd av riksdagens beslut (prop. 1977/78:100 bil. 16, CU 1977/78:27, rskr 1977/78: 264) att medge bidrag med högre belopp än i normalfallet i ärenden där det finns synnerliga skäl. De gynnsammare reglerna trädde i kraft den 1 juli 1978. Ökningens omfattning har medfört att anslaget, som också är en beslutsram, inte räcker till för en positiv behandling av sådana projekt och områden med uthyrningsproblem som enligt riksdagens beslut (prop. 1974:150, CU 1974: 36, rskr 1974: 372) skall prioriteras. Enligt min mening är det angelä-
get att dessa projekt kan genomföras utan tidsutdräkt. Av bostadsstyrel-
sens framställning framgår att antalet ansökningar kan väntas minska under våren 1979. Av inneliggande ansökningar om sammanlagt 31 milj. kr. i bidrag gäller 20 mitj. kr. klart prioriterade projekt. Av anslaget återstod 4,5 milj. kr. vid årsskiftet varför ytterligare anslag på 15.5 milj. kr. erfordras
för att inneliggande ansökningar som avser särskilt angelägna projekt skall
kunna erhålla beslut om bidrag under våren 1979. Jag förordar därför ett tilläggsanslag av 15.5 mil. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till förbättring av boendemiljön på tilläggsbudget HI
till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservations-
anslag av 15 500 000 kr.
Bilaga ll
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Tham
Anmälan till tilläggsbudget IH till statsbudgeten för budgetäret 1978/79 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJÖRTONDE HUVUDTITELN
A. Industridepartementet m. m.
[1] A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisats reservationsanslag av 45.4 milj. kr.. varav 14.4
milj. kr. på tilläggsbudget I (prop. 1978/79:25 s. 99, NU 1978/79:16. rskr 1978/79:122) och 20 milj. kr. på tilläggsbudget U (prop. 1978/79:101 s. 43. NU 1978/79:21, rskr 1978/79:167). Reservationen vid budgetårets början var 7,4 milj. kr. Utgifterna till utgången av februari 1979 har uppgått till närmare 33,4 milj. kr.
I prop. 1978/79:25 (s. 100) beräknades kostnaderna för energisparkommittén (I 1974: 05) innevarande budgetär till 10,5 milj. kr. mot bakgrund av att kommitténs verksamhet senare skulle behandlas i samband med de merå Övergripande energipolitiska ställningstagandena. I propositionen om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1978/79: 115 bil. I avsnitt 6.3.3) har jag beräknat medelsbehovet för kommittén till 13 285 000 kr. under budgetåret 1978/79. Det överskjutande beloppet, 2785 000 kr., bör nu tillföras anslaget.
Regeringen har den I mars 1979 uppdragit åt energisparkommittén att genomföra en särskild informationskampanj som skall syfta till att stimulera energianvändarna till att vidta extra energihushällningsåtgärder. Kampanjen inleds omgående och avslutas senast den I juli 1979. Kostnaderna för kampanjen skall betalas från detta anslag. Jag beräknar det tillkomman-
de behovet av medel för denna kampanj till 2,5 milj. kr. Den angivna tid-
planen för kampanjen innebär att utgifter uppkommer redan innan riksdagens beslut i medelsfrägan föreligger. Dessa utgifter bör få bestridas från tiligängliga medel under anslaget. 4 Riksdagen 19781/79. I saml. Nr 125
Under den senaste tiden har ett betydande antal utredningar tillkallats för uppgifter inom industridepartementets verksamhetsområde. Bland dessa kan nämnas en särskild utredare för kärnkraftens radioaktiva avfall = organisations- och finansieringsfrågor. delegationen för civilt utnytljande av flygindustrins resurser. kommissionen för mindre och medelstora varv. delegationen för solvärme och bränslen som kan ersätta olja, utredningen för planering av alternativ produktion och sysselsättning inom vissa delar av försvarsmaterielindustrin och kommittén för översyn av lagstiftningen på atomenergiområdet. Flertalet av dessa utredningar skall redoviså förslag inom sädan tid att betydande utredningskostnader kan beräknas uppkomma redan under innevarande budgetår. Vidare har chefen för industridepartementet i propositionen om riktlinjer för industripolitiken m. m.
(prop. 1978/79: 123 bil. 1) och jag i propositionen om riktlinjer för energipo- Htiken redovisat vår avsikt att inom kort inhämta regeringens bemyndigan-
de att ullkalla ytterligare utredningar, som kan beräknas medföra ytterligare kostnader under anslaget detta budgetår. Mot denna bakgrund har jag bedömt att tillgängliga medel under anslaget inte kommer att räcka för de
anspråk som det nu angivna utredningsarbetet ställer. Jag beräknar det vt-
rerligare behovet av medel till 2 milj. kr.
Med hänvisning tll det anförda bör alltså anslaget tillföras ytterligare (2 785000 + 2500-000 + 2000000 =+5 7285 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att Ull Kommittéer m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7285 000 kr.
B. Industri m. m.
[2] Ökad garantifond för Skeppsfartens sekundärlånekassa. Svenska skeppshypotekskassan bildades år 1929 och omorganiserades år 1965, sumtidigt som Skeppsfartens sekundärlånekassa inrättades (prop. 1965:99, BaU 1965: 38, rskr 1965: 289). Kassornas verksamhet regleras i lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa tändrad senast 1978:113) och reglemente (1965: 593) för kassorna tändrat senast 1975:17). Kassorna har till uppgift att lämna län,
huvudsakligen av långfristig kuraktär, till svenska rederiföretag elter ikläda
stig garanti för sådana lån. Lånen lämnas på bestämd tid som inte får överstiga. för skeppshypotekskassan 15 år och för sekundärlånekassan 10 år. Överstiger lånetiden ett år. skall kassan i regel utlämna länet att återbetalas genom avbetalningar enligt fastställd plan. För lånen skall ställas betryggande säkerhet i form av inteckning i svenskt fartyg eller borgen av
staten eller bank. Inteckning skall i fråga om lån från skeppshypotekskassan ligga inom 5077 och i fråga om lån från sekundärlånekassan inom 70 &
av det värde till vilket styrelsen uppskattar fartyget.
lör kassornas förbindelser har låntagarna ett visst kollektivt ansvar. Som särskild säkerhet har bildats garantitonder genom att staten har ställi till förfogande garantiförbindelser som har utfärdats av fullmäktige t riksgäldskontoret. Sådana garanuiförbindelser har utfärdats på f00 milj. kr. för Skeppshypotekskassan och på 52 milj. kr. för Sekundärlänekassan. Be-
stämmelse om garantifond återfinns I 6 § lagen om Svenska skeppshypo-
tekskassan och Skeppsfartens sekundärlänekassaå (6 § ändrad senast
1978:113).
För sin verksamhet anskaffar kassorna medel genom upplåning på kapitulmarknaden, huvudsakligen mot utgivande av obligationer. Det saunmunlagda beloppet av låneskuld och garantiförpbiktelser får för Skeppshypotekskassan uppgå till högst tio gånger och för Sekundärlänekasson till högst sex gånger beloppet av resp. kassas garantifond och reservfond.
Vissa frågor förande kassornas långivning har behandlats i prop. 1978/79:116 om vissa sjöfartspolitiska frågor m. m.
Skeppsfartens sekundärlånekassa har a skrivelser den t1- oktober 1977 och den 7 december 1978 anhällit att garantuifonden ökas med 25 milj. kr. Ökningen behövs för att möjliggöra Ökad utläning. Kassan anför alt uppla-
ningsrätten till halvårsskiftet 1979 inte räcker för de lån som kussan avser
att placera under perioden. Kassans upplåningsrätt uppgår f.n. till 247 milj. kr.
Jag finner det angeläget att kassan även i fortsättningen kan tillgodose de svenska rederiernas behov av lån för den nyanskalfning av fartyg som sker. För att klara det nu föreliggande behovet bör en ökning med 15 milj. kr. av sekundärlänekassans garantifond vara tillfytlest. Då uppnäs också en god balans I kreditkapaciteten mellan de båda kassorna. Jag förordar därför att denna garantifond ökas med 15 milj. kr.
Ett genomförande av vad jag nu har förordat förutsätter ändring t 6 § lagen om Svenska hypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa. Inom industridepartementet har därför upprättats förslag till ändring av denna lag. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga Il...
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. antaga förstaget till lag om ändring i lagen (1965:139) om Svenska
skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlanekassa.
a bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda ytterligare
garantiförbindelser på 15 000 000 kr. att ingå i Skeppsfartens se-
kundärlanekassas garantifond.
[3] Ändrade riktlinjer för statliga lånegarantier till specialstälindustrin
m.m. För att underlätta strukturomvandlingen inom specialstälindustrin och stålgjuteriindustrin beslutade riksdagen hösten 1977 om vissa tidsbe-
gränsade åtgärder (prop. 1977/78:47,. NU 1977/78:30. rskr 1977/78: 84). Såalunda utgår under åren 1978 och 1979 statligt stöd — län och lånegarantier — enligt av riksdagen godkända riktlinjer tull företag som utövar eller ämnar utöva industriell verksamhet i de nämnda branscherna. Frågor om sådana lån och länegarantier prövas av delegationen för strukturfrågor
inom vissa branscher (strukturdelegationen). Lånemedlen —- investerings-
län. likviditetslån och marknadsföringslån — uppgår till 700 milj. kr. medan ramen för lånegarantierna är satt till högst 600 milj. kr. Lanegarantier kan beviljas för lån i affärsbanker. sparbanker. kreditaktiebolag eller annan kreditinrättning som regeringen godkänner. Niirmare bestämmelser om stödet finns i förordningen (1977:1123) om statligt stöd till strukturatgärder inom specialstälindustrin m. m.
Riksdagsbeslutet innebär bl. a. att länegaranti får beviljas endast för län med villkor som motsvarar statliga lokaliseringslan till industrin. Detta betyder att ränta f.n. utgår etter en räntesats som med högst 2,75 "7 överstiger det av riksbanken fastställda vid varje tidpunkt gällande diskontot. Hiärutöver tas en administrations- och förlusttäckningsavgift ut som f.n. uppgar till I 4 på utestående belopp. Avgiften ultfaller staten. Diskontot är f.n. 6.5 2 varför den ränta som tillfaller längivande bank. kreditaktiebolag eller annan kreditinrättning som regeringen godkänner fn. räknas efter 9,25 +.
Strukturdelegationen har i skrivelse den 28 februari 1979 anfört bl. a. följande. Vid normal finansiering svarar bankerna för krediter under själva investeringsskedet medan stora delar av de långfristiga krediterna därefter lyfts av till kapitalmarknaden. bl. a. försäkringsbolag och stiftelser. Sadana avlyft medges inte enligt nyssnämnda förordning (1977:1123). Med hänsyn till de stora lånebelopp det här är fråga om — en lånegarantiram av 600 milj. kr. under åren 1978 och 1979 — anses det angeläget att avlyft kan arrangeras även för de aktuella länen till specialståhndustrin. En förutsättning för sådana avlyft är vidare att räntevillkoren för lån bringas i överensstämmelse med de räntevillkor avlyftsinstituten tillämpar. Bla. tillämpas som regel fast ränta.
Delegationen förestär därför att reglerna för lånegarantier ändras i vissa avseenden. Sälunda föreslas delegationen få möjlighet ati i särskilda fall medge att län, för vilka garanti har beviljats. övertas av annan långivare än som avses i riksdagens beslut. Det bör vidare inte vara uteslutet för delegationen att i dylika fall medge att lånet får löpa med fast, ull det rådande ränteläget anpassad ränta.
Jag finner det angeläget att de statliga lånegarantierna till specialstälin-
dustrin och stålgjuteriindustrin kan utnyttjas i avsedd omfattning så att den strukturella omvandlingen underlättas i enlighet med statsmakternas intentioner. Jag förordar därför att riktlinjerna för garantigivningen ändras i en-
lighet med nyssnämnda förslag.
Under aberopande av vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslar riksdagen
att godkänna att riktlinjerna för statliga länegarantier vill spectalstal-
industrin m. m. ändras i enlighet med vad jag har förordat.
G. Statsägda företag
[4] G 11. Medelstillskott för AB Eiser. Något anslag för detta ändamäl finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1978/79.
I skrivelse den 20 december 1978 har riksdagen till regeringen anmält sina beslut med anledning av bl.a. prop. 1978/79:43 om medelsanvisning m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 inom industridepartementets verksamhetsomräde. Riksdagen har därvid bl.a. som sin mening gett regeringen till känna vad näringsutskottet i sitt betänkande 1978/79:16 har anfört beträffande riktlinjer för den statliga teko-koncernens verksamhet i Norrland. Enligt riksdagen borde regeringen vidta åtgärder så att driften vid fabrikerna i Skellefteä. Lycksele och Kramfors som tillhör den statliga textil: och konfektionsindustrikoncernen AB Eiser. dotterbolag till Statsföretag AB. kan fortsätta ull dess att en samlad plan för tekoindustrin har lagts fram och behandlats av statsmakterna, vilket beräknas ske under våren 1979. Regeringen borde därför. på samma sätt som skett vad gäller Eisers enheter i Norsjö och Sollefteå. uppdra åt Statsföretag att lämna offert rörande kostnaderna för att under viss tid upprätthålla driften vid den statliga teko-koncernens anläggningar 1 Skellefteå. Lycksele och Kramfors (prop. 1978/79: 43 bil. I. NU 1978/79:16 s. I 1. rskr
1978/79:122).
Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 21 december 1978 att uppdra åt Statsföretag att till regeringen lämna kostnadsförslag för följande ätgärder: -- upprätthållande av driften vid Eiser-koncernens enheter i Skellefteå.
Lycksele och Kramfors. dels första halvåret 1979 och dels för hela året
1979, = en sökprocess under är 1979 efter produkter som hittills inte har tillver-
kaäts vid enheterna i Skellefteå, Evecksele och Kramfors och som har
möjlighet att bli lönsamma. I offertförfrågan påpekades att produkterna
kan härröra även från andra branscher än textil- och konfektionsindu-
strierna,
—- utveckling av nya produkter. I offertförfrågan angavs att för beräkning
av kostnader för verksamhet som rör produktutveckling samråd bör ske
med direktör Gunnar Lund. åt vilken chefen för industridepartementet
den 29 november 1978 har uppdragit att utvärdera de nya produkter som
de anställda vid enheterna i Eycksele och Skellefteå har utvecklat.
I skrivelse den 2 februari 1979 till regeringen har Statsföretag lämnat den , begärda offerten. Kostnaderna för offerten är beräknade med utgångs-
punkt i att sysselsättningsnivän i Skellefteå. Lycksele och Kramfors skall
vara I stort sett oförändrad under den tid som offerten omfattar och utga
från antalet anställda sista kvartalet 1978. Storleken på det statliga bidrag som krävs för att uppnå detta mål har räknats fråm genom att totalkostnaderna för drift vid de tre fabrikerna har minskats med de beräknade försällningsintäkterna för tillverkade produkter.
Stalsföretag framhåller att den planerade tillverkningen vid fabrikerna på desså tre orter utgörs av plagg som skall konkurrera med importen. Försäljningspriserna är därför beräknade efter de priser som erläggs vid import av liknande plagg. Av denna anledning väntas de tillverkade plaggen inte I någon nämnvärd grad störa övrig försäljning av liknande plagg tillverkade I Sverige.
Vid Skellefteä-enheten avser koncernen att tillverka termobyxor, täckjackor. overaller och jeans. Driftunderskottet för att under första halvåret resp. hela äret 1979 upprätthålla driften på nuvarande sysselsättningsnivä, 211 anställda. har av Fiser beräknats tll 7.4 resp. 13.4 milj. kr.
Driftunderskottet för att under första halväret resp. hela äret 1979 sysselsätta 91 personer I Lycksele med att tillverka jeans har av Eiser beräknus till Jul resp. 5.7 milj. kr.
I Kramfors har koncernen för avsikt att tillverka herrbenkläder. Pritts-
underskottet för att under första halväret resp. hela året 1979 sysselsätta 29 personer har av Fiser beräknats till 1.9 resp. 3,4 milj. kr. Det högre driftunderskottet i Kramfors per anställd förklaras främst av att tillverk-
förs som är den minsta enheten relativt höga fasta kostnader per tillverkad enhet. I sin skrivelse framhåller Statsföretag alt verksamheten i Lycksele och Skellefteå skall sammanföras till ett särskilt dotterbolag till Eiser.
För egen del vill jag erinra om att de beräkningar av driftunderskotten som EFiser har gjort är osäkra med hänsyn tll att det är svärt att bedöma hur störa försäljningsintäkterna blir. De belopp som har angivits får betraktas som högsta tänkbara. Om driftresultatet blir bättre än vad som har
beräknats av Fiser skall överskottet betalas in till statsverket. Enligt min
mening erbjuder offerten en godtagbar möjlighet att ge rädrum för att söka ästadkomma varaktig sysselsättning för de berörda i en verksamhet som kan drivas lönsamt. Rådrum härför bör ges under heta äret 1979. Statsföretags offert om upprätthållande av driften under denna tid bör därför antas. Detta förutsätter att Statsföretag erhåller statligt bidrag motsvarande driftförlusten på resp. ort under är 1979.
Jag förordar i enlighet härmed att statligt bidrag lämnas till Statsföretag
under år 1979 med sammanlagt högst 22.5 milj. kr.
Om Statsföretag under år 1979 lyckas förlägga annan verksamhet till Skellefteä, Lycksele eller Kramfors. har företaget begärt att få utnyttja
viss del av de medel som kan komma att ställas till förfogande för att starta
sådan ny verksamhet. Statsföretag har föreslagit att företaget för varje an-
ställd som övergår från konfektionsenheterna i Skellefteå. I ycksele och
Kramfors till ny verksamhet skall få överföra den del av det föreslagna be-
loppet som belöper på den anställde för den resterande delen av den tid kostnadsförslaget gäller.
Enligt min mening innebär Statsföretags förslag en ändamålsenlig användning av medlen. De bör därför få användas på angivet sätt.
Kostnaderna för att under år 1979 söka efter produkter som hittills inte har tillverkats vid enheterna i Skellefteå, Lycksele och Kramfors har Statsföretag beräknat till I milj. kr. Jag finner denna kostnad skälig och beräknar alltså 1 milj. kr. för ändamålet.
För att utvärdera och utveckla de förslag till nya produkter som har tagits fram av de anställda i Lycksele och Skellefteå har Statsföretag begärt I
milj. kr. I det här sammanhanget vill jag erinra om att chefen för industri-
departementet den 29 november 1978 gav direktör Gunnar Lund i uppdrag att undersöka om de förslag till nya produkter som har kommit fram vid enheterna i Lycksele och Skellefteå kan förverkligas. Jag finner det angeläget att en utvärdering av de framtagna produktidéerna görs av Eiser I nära samarbete med de anställda och direktör Gunnar Lund. Jag beräknar I milj. kr. för detta ändamål.
Sammanlagt bör alltså som Medelstillskott för AB Eiser anvisas (22.5+1.0+1,0 =) 24,5 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Medelstillskoti för AB Fiser på ulläggsbudget IH till statsbud-
geten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av
24 500 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
]. STATENS AFFÄRSVERKSFÖNDER
E. Förenade fabriksverken
[5] Vissa bolagsbildningar m. m. vid förenade fabriksverken. Förenade fa-
briksverken (FFV) är ett affärsdrivande verk. som inrättades under namnet försvarets fabriksverk genom beslut av 1943 års riksdag (prop.
1943:180, SäU 1943:2, rskr 1943:319). Inom verket sammanfördes vissa
tull försvarsväsendet hörande fabriker och industriella anläggningar m. m.
1972 ars FFEV-utredning som i juni 1974 avlämnade sitt betänkande (SOU 1974:38) FFV — Förenade fabriksverken har utförligt behandlat frågån om lämplig företagsform för FFV. Betydelsen av konkurrenslikställig-
heten har enligt utredningen kommit att framhållas allt mer under senare
år. Utredningen framhöll att verksamheten inom FFV borde bedrivas på
samma villkor som gäller för konkurrerande företag. Utredningen ansäg
att inga sådana förhållanden som monopolställning. särskilda försvarspolttiska. sysselsättningspoliuska och liknande krav. eller specifika myndighetsfunktioner kunde anföras för att bibehalla affärsverksformen. Mot denna bakgrund föreslog utredningen att FFV skulle ombildas till aktiebolag. Häremot reserverade sig representanterna I utredningen för Statsanställdas Förbund (SF) och Försvarets Civila Tjänstemannaförbund (FCÖTF). Huvudskälet ull organisationernas inställning var att de ansåg att
en övergång till aktiebolagsform skulle medföra sämre villkor för de an-
ställda än om FEV blev kvar som affärsverk.
Föredragande statsrådet framhöll i prop. 1975/76:122 att han delade uppfattningen att verksamheten utifrån företagsekonomiska bedömningar
med fördel skulle kunna bedrivas i aktiebolagstorm. Med hänsyn till att flertalet anställda motsatte sig ombildningen av FFV ull bolag förordade
han att affärsverksformen skulle behållas ytterligare en tid och ansåg att frågan om företagsformen borde prövas på nytt efter ca tre år.
Riksdagen beslöt våren 1976 (prop. 1975/76:122. NU 1975/76:62. rskr 1975/76:420) om ny organisation och ändrad verksamhetsinriktning för FEV i enlighet med förslagen I propositionen.
FFV är fon. organiserat i fyra sektorer, nämligen Försvarsmateriel. Un-
derhåll. Industriprodukter och Allmateriel (överskousförsäljning). Dess-
utom finns koncernledning, sex koncernstaber och vissa serviceenheter.
vilka sysselsätter 200 personer i Eskilstuna.
FFY förvaltar statens aktier och andra ägarandelar i Industri AB Gelfa. AB Avimat, FFV Sport AB. Telub AB, Innovations AB Projektion KB, Innovations AB Projection. KB United Surling (Sweden) AB & Co, United Surling (Sweden) AB och Surling Power Systems Corp.
Förenade fabriksverken
FFV har i skrivelser den 2 oktober 1978 och den 9 februari 1979 hem-
sak följande.
Efter överläggningar med representanter för berörda personalorganisationer och efter beslut i FFV:s styrelse tillsattes år 1977 en arbetsgrupp
med uppgift att undersöka vilka ändringar i FFV:s företagsform och befo-
genheter som borde genomföras för att på bästa möjliga sätt säkerställa FFV:s framtid med avseende på lönsamhet, trygghet för de anställda m. m.
Arbetsgruppen har avslutat sitt arbete och föreslagit att nuvarande sek-
torer Industriprodukter och Allmateriel ombildas till aktiebolag samt att
sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll kvarstår inom affärsverket men med vissa ändrade befogenheter i ekonomiskt avseende. Företrädarna för SF och FCTF delar dock inte majoritetens uppfattning i vad den innebär att Allmateriel skall ombildas till aktiebolag. FFV hemställer att arbetsgruppens förslag genomförs. Vidare hemställer.FFV att ett särskilt förvaltningsbolag bildas med uppgift att förvalta statens aktier i bolag i vilka FFV f.n. förvaltar samtliga aktier.
Ombildning av sektor Industriproduktersillaktiebolag
FFV anför beträffande ombildning av sektorn Industriprodukter till aktiebolag bl. a. följande.
För att långsiktigt trygga sysselsättningen vid de tillverkande enheterna har FFV sedan länge sökt etablera nya produkter med liknande krav på utvecklings- och tillverkningsresurser samt kvalitetsnivå som gäller för försvarsmateriel. FFV liksom andra försvarsmaterielproducerande företag
har mött avsevärda svårigheter att bygga upp en mer omfattande civil
verksamhet inom en organisation som domineras av försvarsmateriel. FFV framhåller också svårigheten att uppnå tillräcklig konkurrenskraft och flexibilitet för civila marknader inom de särskilda ramar som gäller för affärsverk.
I den organisation som infördes för FFV vid ingången av budgetåret 1976/77 samlades olika civilt inriktade projekt inom den nybildade sektor Industriprodukter. Huvudprojektet inom denna är att utveckla en mindre stirlingmotor. Härutöver omfattar sektorn produktenheterna Transmission och Mätmetodik samt förberedande utveckling av andra projekt. Sektorn sysselsätter 110 personer i Eskilstuna och Linköping.
Sektor Industriprodukter har som mål att bygga upp en lönsam och konkurrenskraftig verksamhet med inriktning på mindre stirlingmotorer och andra verkstadsprodukter för civil användning. Den planerade snabba expansionen inom det civila produktområdet medför ett betydande kapitalbehov för produktutveckling, marknadsföring och produktionsuppbyggnad.
Inom sektor Försvarsmateriel är den framtida beläggningsutvecklingen oviss. Försvarets materielverks anskaffningsplaner innebär bl.a. att sys-
selsättningen vid Gevärsfaktoriet i Eskilstuna, Torpedverkstaden i Motala
och Zakrisdalsverken i Karlstad kommer att bli otillräcklig redan under innevarande år. Exportbeställningar av försvarsmateriel beräknas inte kunna kompensera detta bortfall.
Det dominerande projektet för sektor Industriprodukter gäller utveckling av en mindre stirlingmotor. Denna kan utnyttjas som energikälla för ett flertal olika ändamål. Var och en av dessa användningar kommer att ställa krav på samarbete med företag, som behärskar teknik och marknad för den aktuella tillämpningen. Liknande behov av samgående med andra företag kan finnas för sektorns övriga projekt. Detta krav på flexibelt samarbete med andra företag kan lättare tillgodoses inom ramen för ett aktiebolag än inom ett affärsverk. Även kapitalanskaffning och personalrekrytering skulle underlättas vid en övergång till bolagsform. Svårigheterna att inom affärsverket FFV tillgodose det ökade kapitalbehovet inom sektor Industriprodukter liksom att i övrigt driva verksamheten på ett ekono-
miskt godtagbart sätt framstår som allvarliga hinder för en önskvärd utveckling.
FFV:s stirlingprojekt är den första kommersiella tillämpningen av det
grundläggande utvecklingsarbete som utförs vid KB United Stirling (Nweden) AB & Co i Malmö. Den näraliggande introduktionen av FEV:s projekt har blivit möjlig genom att utnyttja en relativt enkel motor i tillämpningar. som dels ställer särskilda krav på exempelvis låg ljudnivå och rena avguser. dels erbjuder möjlighet att utnyttja motorns värmeöverskott. I sin
första tillämpning utnyttjas FFV:s stirlingmotor som energikälla i ett total-
energisystem för s.k. Motor Homes i Förenta staterna. Motor Homes är stora husvagnar eller bussar inredda för fritidsändamål. De presentationer som gjorts av systemet har mötts av ett mycket starkt intresse.
FFV:s stirlingprojekt befinner sig f.n. i ett skede där förserieproduktion
snart skall påbörjas. Förutom tillämpningsprov pågär produktionsteknisk utveckling och förberedelser för serieproduktion. Resurserna kommer under de närmaste åren att koncentreras på energisystemet för Motor Homes. Vissa ytterligare tillämpningar bearbetas dock redan, Detta gäller bl.a. system för militärt bruk. där utprovning f. n. pågår. Den svenska utvecklingen av stirlingmotorer är kanske landets främsta aktuella exempel på ett högteknologiskt projekt med stora utvecklingsmöjligheter. En fortsatt kraftfull satsning på stirlingmotorutveckling öppnar en mängfald nya affärsmöjligheter för svensk industri. Detta gäller inte endast tillverkning av stirlingmotorer, utan uppkommer också via de många tillämpningssystem som sturlingtekniken aktualiserar, 1. ex. genom att utnyttja nya bränslen eller genom att bilda kärnan i totalenergisystem.
FFV föreslår att det f.n. vilande bolaget FFV Sport AB ändrar namn till FFV Industriprodukter AB och övertar den rörelse som bedrivs inom sektor Industriprodukter frän den I juli 1979. Bolaget avses i första hand svara för utveckling och montering av generatoraggregat samt marknadsföring. Så gott som all produktion av detaljer avses levereras från underleverantörer. däribland FFV:s sektor Försvarsmateriel, främst fabrikerna i Eskilstuna och Motala. Vid en årlig produktion av 10.000 motorer vilken beräknas bli verksamhetsäret 1982/83 beräknas sysselsättningseffekten inom sektor Försvarsmateriel uppgå till ca 200 personer. Eftersom vissa komponenter köps från övrig svensk industri kommer projektet att kunna bidra till sysselsättningen hos ett antal underleverantörer. När serieleveranserna päbörjas avses den verksamhet med bl. a. utvecklingsarbete som f.n. bedrivs
i Linköping i anslutning till FFV:s underhållsverkstad bli flyttad till Mota-
la.
Ombildning av sektor Allmateriel till aktiebolag
FFV anför beträffande ombildning av sektor Allmatericl till aktiebolag bl.a. följande.
Sektorns verksamhet bestär framför allt i att sälja övertalig och kasserad materiel åt statliga myndigheter och privata företag samt att sälja nytillverkade produkter från de s.k. samhällsverkstäderna (skyddade verkstäder. kriminalvårdens verkstäder m. fl.) t. ex. inom fritidssektorn och för materi-
sy
alhantering. Om särskilda skäl föreligger säljer sektorn produkter även åt andra leverantörer för att därigenom uppnå önskvärd sortimentsbredd. Sektorn har försäljningsställen i Solna. Arboga. Sundsvall. Luleå. Göteborg och Eöddeköpinge. Sektorn sysselsätter 165 personer och omsatte verksamhetsäret 1977/78 93 milj. kr.
I fråga om lönsamheten är mälsättningen att uppnå ett resultat som skall medge önskvärd konsolidering och erforderlig expansion av verksamhe-
ten. För att underlätta finansieringen säljs företrädesvis övertalig materiel på kommissionsbasis. Ett ändrat produktsortiment i framtiden beräknas
ställa ökat krav på kapital.
Sektorn ullämpar en fast prispolitik med marknadsanpassade priser och bearbetar främst den svenska marknaden.
FFV har tidigare pekat på de fördelar som skulle vinnas om sektor AHmateriel ombildades till akuebolag. Fördelarna är följande: —- snabbare beslutsprocess, — vidgade möjligheter att stimulera personalen till personliga insatser ge-
nom olika typer av stimulansersättning. — möjligheter att på lika villkor med andra företag ordna sin kapitalförsörj-
ning. — bättre möjligheter till flexiblare samarbetsformer med kunder och leve-
rantörer och till en utvidgning av leverantörskretsen.
FFV anser att dessa motiv gör sig i vissa avseenden mer gällande nu än tidigare. FFV pekar härvid särskilt på Allmateriels ökande försäljning av volymvärdetunga varor på amorteringsbasis samt avbetalningsförsäljning
av bilar. Denna verksamhet kommer att kräva en kapitalförsörjning som
inte kan tillgodoses annat än genom upplåning på kreditmarknaden eller genom belåning i finansieringsinstitut (factoring). Nuvarande företagsform försvårar finansieringen av denna försäljningsverksamhet.
Bildande och finanstering av ett förvaltningsbolag
I fråga om bildande av ett förvaltningsbolag anför FFV bl. a. följande.
En av fördelarna med aktiebolagsformen är att ett aktiebolag kan utnyttja för affärsverksamhet normala finansieringsmöjligheter. Ett aktiebolag kan också utnyttja lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag samt andra stödfoörmer. Samarbetet mellan FFV och de bolag i vilka verket förvaltar
statens aktier hämmas emellertid av att det föreligger formella hinder för
normala finansiella och resultatmässiga transaktioner mellan FFV och bo-
lagen. Ett förvaltningsbolag skulle enligt FFV:s uppfattning avsevärt förbättra de finansiella och administrativa förutsättningarna i synnerhet för
verksamheten i de aktiebolag som FFV äger ett dominerande inflytande i, men iäven för FFV-koncernen i allmänhet.
För det affärsmässiga handlingsutrymmet inom en koncern har ett av aktiebolagslagen och skattelagstiftningen accepterat koncernförhällande stör betydelse.
Ökade möjligheter till bl. a. resultatutjämning och finansiering av verksamheter under utveckling kan sålunda vinnas genom att etablera ett koncernförhållande mellan FFV:s olika bolag. Ett sådant koncernförhållande uppkommer om ett förvaltningsbolag bildas. Detta medför även betydande administrativa fördelar. t.ex. samordning av närbesläktad verksamhet samt gemensamt utnyttjande av vissa specialistfunktioner och andra resur-
ser.
FFV är för sin finansiering hänvisat bl. a. till en rörlig kredit i riksgäldskontoret. lnligt FFV:s bedömning måste nuvarande finansieringsmöjlighet kompletteras för att möta de framtida medelsbehoven. FFV finner det därför angeläget att förbättra bolagens möjligheter att finansiera en expansion genom extern upplåning.
FFV äger f.n. inte rätt att lana ull eller från eller ge tillskott ull de bolag i vilka FEV förvaltar statens aktier. En effektiv drift kan därför nödvändig-
göra samarbete inom FFV-koncernen när det gäller försäljning av tillgångar och övertagande av fordringar. Även i dessa hänseenden skulle atskilligt
stå att vinna med ett koncernförhålande.
FFV hemställer sålunda att ett förvaltningsbolag bildas med uppgift att förvalta bolagets innehav av aktier och lämna en med denna verksamhet
sammanhängande administrativ och finansiell service till sina dotterbolag
samt att bedriva annan därmed förenlig rörelse.
Förvaltningsbolaget kommer att i sin verksamhet ha behov av att kunna ta emot och lämna koncernbidrag. Förvaltningsbolaget behöver. eftersom
det inte är rörelsedrivande. särskilt tillstånd enligt kommunalskattelagen
för att mottaga och lämna koncernbidrag. Det förutsätts att förvaltningsbolaget skall kunna erhålla ägartillskott från FFV samt att FEV får rätt att teckna borgen för lån ull förvaltningsbolaget.
Det formella bildandet av förvaltningsbolaget bör ske den 1 juli 1979 genom att detta övertar samtliga aktier i de bolag där FFV förvaltar statens aktier till de värden med vilka aktierna ingår i FFV:s statskapital.
FFV anser alt förvaltningsbolaget bör får ett eget kapital motsvarande värdet av de tillförda aktierna och anläggningstillgångarna. varav 25 milj. kr. såsom nominellt aktiekapital och äterstoden som reservfond.
Enligt FFV bör bolaget AB Avimat. som f.n. är vilande, efter regeringens medgivande få förvärva de fastigheter. som vid övergångstillfället ingår i fabriksverkens fond och redovisas vid sektorn Allmateriel. FFV an-
ser vidare att AB Avimat och FFV Sport AB bör få förvärva erforderliga maskiner och annan utrustning som finns redovisade i fonden.
Som likvid för de aktier och andra tillgangar FFV överlämnar tull förvalt-
ningsbolaget erhåller FFV samtliga aktier i detta.
För den fortsatta ombildningen av FFV:s sektorer Industriprodukter resp. Allmateriel tll aktiebolag och för att täcka behover av viss hkviditetsreserv erfordras ett kapitaltuillskott av 30 milj. kr. till förvaltningsbolaget. FFV anhåller om bemyndigande att av ullgängliga medel bevilja bolaget ett längfristigt lan av 30 milj. kr.
FFV:s stirlingmotorprojekt beräknas kräva stora kapitalinsatser under verksamhetsåren 1979/80-- 1981/82. Denna verksamhet beräknas under denna tid belastas med start- och utvecklingskostnader på 116 milj. kr. Härtill behövs medel för investeringar och röretsekapital på över 80 milj. kr. Projektet beräknas under treårsperioden behöva finansieras genom ägartillskott från FFV med ca 70 milj. kr.. medan återstående behov kan upplånas mot statlig borgen.
FFV beräknas redovisa en sammanlagd vinst före ränta på statskapitalet under de tre verksamhetsåren på 170 milj. kr. Räntan på statskapitalet uppskattas tll 137 milj. kr... varigenom disponibelt belopp för överföring till den verksamhet som bedrivs i bolagsform endast kommer att uppga till 33 milj. kr. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna och till de päfrestningar på resultatet som uteblivna order från det svenska försvaret kan medföra har det disponibla beloppet minskats till 15 milj. kr. Då som nyss nämnts 70 milj. kr. erfordras för förlusttäckningen genom ägartillskott till bolagen måste enligt FFV 55 milj. kr. av räntan på statskapitalet tas i anspråk. FFV anhäller att bli befriad från skyldigheten att ovillkorligen inleverera full ränta på statskapitalet under verksamhetsåren 1979/80-
1981/82.
Utöver det kapitalbehov som täcks genom ägartillskott uppkommer ett kapitalbehov för bolagssektorn för finansiering av investeringar i anläggningar och rörelsekapital som betingas av verksamhetens expansion. För de tre kommande verksamhetsåren beräknas detta behov uppgå till ca 182
milj. kr. Härav täcks 25 milj. kr. av det aktiekapital som tillförs de två ny-
bildade bolagen. Övriga medel mäste lånas upp. För detta behövs borgen av staten. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna anser FFV att borgensramen härför bör vara 165 milj. kr. för verksamhetsåren 1979/80,
1980/81 och 1981/82.
FFV anhåller vidare om ett tillskott om 7 milj. kr. att överföras till det föreslagna förvaltningsbolaget för förvärv av aktierna i AB Norma Projekulfabrik från Telub AB som i februari 1979, efter regeringens medgivande.
har förvärvat samtliga aktier i AB Norma Projektilfabrik (Norma). Avsik-
ten med förvärvet är att genomföra en strukturrationalisering vid de två produktionsenheter i landet som tillverkar finkalibrig ammunition för försvarets behov. Dessa är Norma i Åmotfors med ca 320 anställda och Vanäsverken i Karlsborg med ca 360 anställda som är en del av FFV. Efterfrågan på militär ammunition har minskat och kommer att minska även framdeles. En strukturering är enligt FFV nödvändig så att en koncentration och specialisering av tillverkningen kan åstadkommas. Det är FFV:s
avsikt att Telub skall överlåta sina aktier i Norma till det föreslagna för-
valtningsbolaget mot ersättning som motsvarar Telubs kostnader.
FFV har beräknat kostnaderna för strukturrationaliseringen till 6 milj.
kr. och anser att verket bör tillföras dessa medel, så att verket inte kost-
nads- eller betalningsmässigt belastas för detta belopp eftersom strukturproblemen är följden av en utveckling som FFV inte kunnat päverka.
Modifiering av affärsverksformen
Som komplement till och förutsättning för att syftet med de ovan föreslagna ombildningarna ull aktiebolag samt nybildningen av ett förvalt-
ningsbolag skall kunna få avsedd effekt föreslår FEV att verket erhåller vä-
sentligt utökade ekonomiska befogenheter. Utöver vad som tidigare har framförts bör tfrågavarande bolag kunna uppta län på den fria kaptalmarknaden, varvid FFV på ståtens vägnar måste kunna ikläda sig borgensåta-
ganden för bolagens krediter.
Vidare bör affärsverket inom vissa ramar kunna medverka vid lämnandet av ägartillskou till i FFV-koncernen ingående bolag.
FFV bör erhålla utökade befogenheter. FFV finner det sålunda angeläget att FFV kan behålla avskrivningsmedel för byggnader och maskiner och fritt få disponera dessa samt att FFV får behålta de likvida medel som uppkommer i samband med försäljning av fast egendom.
FFV anser att FEV maste få rätt att teckna borgen för lan ull bolag i vil-
ka FFV förvaltar statens aktier inom ramar som fastställs på grundval av
FFV:s femarsplan samt att få rätt att bevilja dels kortfristiga län (1 år) till
douerbolag, dels längfrisuga lan med villkorlig återbetalningsskyldighet titt
dotterbolag.
FFV anser att verket i ikhet med aktiebolag bör komma i åtnjutande av olika former av lokaliseringsstöd och andra stödåtgärder samt verket fritt
bör få lämna koncernbidrag inom ramen för disponibla medel till bolag i
vilka FFV förvaltar statens aktier. Vidare bör extern revisionsberättelse upprättas i likhet med vad som gäller för aktiebolag. Resultatet före inleverans av ränta på statskapitalet bör beräknas efter eventuella ägartillskott. Det är också FFV:s uppfattning att nuvarande dispositionsfond fritt fär disponeras och att FFV efter regeringens medgivande får förvärva aktier inom ramen för FFV:s mäl och finansiella resurser.
FFV anhäller att få tillämpa de regler och värderingsprinciper som gäller enligt aktiebolagslagen och bokföringslagen. FFV anser att verket bör få möjlighet att vidareutveckla den delegering i personaladministrativa frågor, som de senaste åren kommit till stånd. för att FFV självständigt inom vissa fastställda ramar i större utsträckning skall kunna sluta avtal med berörda personalorganisationer angående anställningsvillkoren.
Samarbetet mellan FFV och KB United Stirling (Sweden) AB & Co
Under utvecklingen av FFV:s stirlingprojekt har ett kontinuerligt samarbete ägt rum mellan FFV och KB United Stirling (Sweden) AB & Co. Efter-
som FFV:s stirlingprojekt är den första kommersiella tillämpningen av
stirlingmotorn har detta projekt otvivelaktigt stor betydelse även för Uni-
ted Stirlings framtid. Den svenska utvecklingen av stirlingmotorn är kan-
ske landets främsta aktuella exempel på ett högteknologiskt projekt med stora utvecklingsmöjligheter.
Verksamheten vid United Stirling bedrivs i form av ett kommanditbolag.
i vilket staten genom FFV och Kockums AB ingär som delägare, och ett aktiebolag. United Stirling (Sweden); AB, som komplementär. Med hänsyn
till de starka kopplingar som finns mellan FFV och United Stirling inom områdena teknik och produktionsteknik anser FEV det vara en fördel för
stirlingprojektet om denna verksamhet starkare kunde integreras med FFV. FFV föreslår att samtliga andelar och aktier i botagen skall förvaltas av FFV.
Frågor som FFV har tagit upp i sina skrivelser har också tagits upp av
några organ.
Arbetsgruppen med uppgift att bevaka sysselsättningen I Linköpingsområdet. tillsatt år 1974 av dåvarande chefen för industridepartementet, har i skrivelse till regeringen hemställt att FEV:s stirlingprojekt skall ha sin ledning förlagd till Linköping. Motala kommun har i skrivelse till regeringen framhållit att verksamheten i FEV:s stirlingprojekt bör förläggas till Motala.
Statsföretagsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst föreslagit att sektorerna Försvarsmateriel
och Underhåll skall överföras i bolagsform och integreras i Statsföretag
AB. Utredningen har framhållit att de av FFV föreslagna ombildningarna av sektorerna» Industriprodukter och Allmateriel bör ses som en första etapp och genomföras vid föreslagen tidpunkt den I juli 1979.
Föredraganden
FFV är f.n. ett affärsdrivande verk, som är organiserat i fyra sektorer, Försvarsmateriel. Underhåll. Industriprodukter och Allmateriel. FFV förvaltar statens aktier i vissa företag, Telub AB. Industri AB Gelfa. Stirling Power Systems Corp. samt de vilande företagen FFV Sport AB och AB Avimat. Dessutom förvaltar FFV statens andelar i de bolag som handhar utvecklingen av större stirlingmotorer samt i ett utvecklingsföretag.
FFV har hemställt om ändringar i nuvarande företagsform för två sektorer. Frågan om ändrad företagsform har tidigare varit aktuell. Sålunda föreslog 1972 års FFV-utredning i sitt betänkande (SOU 1974: 38) FFV-Förenade fabriksverken att verksamheten i FFV skulle bedrivas i bolagsform och integreras i Statsföretag AB. Samma förslag lämnas i betänkandet (SOU 1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst. En partssammansatt arbetsgrupp inom FFV har utrett frågan om vilka ändringar i FFV:s företagsform och befogenheter som borde genomföras för att på bästa möjliga sätt säkerställa FFV:s framtid med avseende på bl. a. lönsamhet och trygghet för de anställda.
Arbetsgruppen har avslutat sitt arbete. Majoriteten av arbetsgruppen föreslår att nuvarande sektorer Industriprodukter och Allmateriel ombil-
das till aktiebolag och att sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll kvar- .
står affärsverket FFV, men att detta får vissa ökade befogenheter. Före-
trädare för personalorganisationerna SF och FCTF som ingått i arbetsgruppen delar inte majoritetens uppfattning att sektor Allmateriel skall ombildas till aktiebolag. FFV hemställer i sina skrivelser att ett särskilt förvaltningsbolag bildas för att samordna förvaltningen av de bolag i vilka FFV förvaltar statens aktier. FFV hemställer vidare att verket skall få lämna akticägartillskott tll förvaltningsbolaget med 70 milj. kr. under verksamhetsåren 1979/80—1981/82 och medges rätt att teckna borgen för förvaltningsbolagets upplåning intill ett belopp av 165 milj. kr. FFV har vidare begärt att få lämna förvaltningsbolaget ett lån på 30 milj. kr. och ett särskilt tillskott på 13 milj. kr. för förvärv av aktierna + AB Norma Projektilfabrik och vissa kostnader för strukturåtgärder med anledning därav.
Jag tar först upp frågan om ombildning av sektor Industriprodukter till ett aktiebolag.
Sektor Industriprodukter inom FFV sysselsätter f.n. 110 personer och
utvecklar. monterar och marknadsför vissa civila produkter, vilka huvud-
sakligen tillverkas eller avses tillverkas vid sektor Försvarsmateriels fabri-
ker. Huvudprojektet inom sektorn är att utveckla en mindre stirlingmotor. Denna kommer att ingå i en särskild produkt, det s. k. Stirling Power Pack. Detta projekt är ännu på utprovningsstadiet. Det kommer dock att bli den första tillämpningen av stiringmotortekniken och projektets framgång kan därvid ha stor betydelse för övriga produkter med stirlingteknologi. Med hänsyn till dessa faktorer bedömer jag det väsentligt att de resurser som erfordras för projektet ställs till förfogande. För att långsiktigt trygga syssel-
sättningen vid de tillverkande enheterna är det nödvändigt att ta fram nya
produkter. För att göra detta krävs ett betydande kapital. FFV framhåller
att det inom ramen för affärsverksformen kan vara svärt att tillgodose kapitalbehovet och att i övrigt kunna handla på samma villkor som konkurre-
rande och samverkande företag. Kraven på flexibelt samarbete är lättare att tillgodose inom ett aktiebolag än inom ett affärsverk. Jag delar denna bedömning.
Jag delar FFV:s uppfattning att det är väsentligt att nedgången i försvarsmaterielproduktionen åtminstone till viss del kan kompenseras med
annan produktion. För produktion av försvarsmateriel gäller vissa speciella förutsättningar, vilket gör det svärt att i samma produktionsapparat införa annan kompletterande produktion. Med hänsyn till dessa svårigheter och till att svenska försvarets beställningar kommer att minska avser chefen för industridepartementet, efter regeringens bemyndigande, att tillkalla
en särskild utredning för planering av alternativ produktion och sysselsätt-
ning inom de deltar av försvarsmaterielindustrin som inte omfattas av den
militära flygindustrin.
Med hänsyn till storleken på FFV:s stirlingprojekt kommer en noggrann uppföljning att ske från regeringens sida. En avsikt med projektet är att ge
underlag för verksamheten inom FFV :s sektor Försvarsmateriel. Jag anser
det angeläget att så blir fallet och utgår därvid ifrån att det skall vara orga-
nisatoriskt och prismässigt möjligt. Jag anser vidare att något ställningstagande inte behöver ske nu till frågan om utveckling och montering av FFV:s stirlingmotor skall lokaliseras till Linköping eller Motala.
Jag förordar att sektor Industriprodukters verksamhet överförs till et aktiebolag. Detta kan lämpligen ske genom att det nu inte rörelsedrivande AB Avimat namnändras till FFV Industriprodukter AB.
Jag övergår nu till frågan om ombildning av sektor Allmateriel till ett akticbolag.
Allmaterielsektorn inom FFV säljer övertalig och kasserad materiel åt statliga myndigheter. landsting, kommuner och företag men också nytillverkade produkter från de s.k. samhällsverkstäderna. Sektorn sysselsät-
ter 165 personer vid sektorledning och sex försäljningsställen. Verksamhe-
ten i FFV:s sektor Allmaäteriel är i viss utsträckning författningsreglerad. Bl. a. finns bestämmelser i lagen (1974: 1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m. m. Enligt 6 § denna lap skall egendom som omfattas av lagen säljas av FFV.
FFV hemställer att verksamheten vid sektor Allmateriel förs över till det f.n. inte rörelsedrivande bolaget FFV Sport AB, som därvid kommer att namnändras till FFV Alimateriel AB och att de författningsändringar som detta medför vidtas. En övergång till aktiebolag är enligt FFV nödvändig för att sektor Allmateriel skall kunna fungera på samma sätt som andra företag I branschen i vad avser beslutsprocessen, kapitalförsörjningen. möjligheterna till flexiblare samarbetsformer med kunder och leverantörer och möjligheterna att ge personalen stimulansersättning. FFV påtalar svårigheterna att finansiera avbetalningsförsäljning av begagnade bilar och nytillverkade fritidshus med nuvarande verksamhetsform.
Jag delar FFV:s uppfattning att påtagliga fördelar för verksamheten vid FFV:s sektor Allmateriel kan vinnas genom en förändrad företagsform. Jag förordar därför att verksamheten överförs till aktiebolag.
Mitt förslag förutsätter att 6 § nämnda lag om förfarande med förverkad egendom och hittegods m. m. ändras. Ändringen kan lämpligen ske på det sättet att "förenade fabriksverken”" byts ut mot "myndighet eller bolag som regeringen bestämmer”. I enlighet härmed har inom industridepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m. m. Förslaget som har upp-
rättats i samräd med chefen för justitiedepartementet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I1.2.
En annan fråga som FFV har tagit upp är frågan om bildande och finansiering av ett förvaltningsbolag.
FFV framhäller att en av fördelarna med aktiebolagsformen är att ett aktiebolag kan utnyttja för affärsverksamhet normala finansieringsmöjligheter. Samarbetet mellan FFV och de bolag i vilka FFV förvaltar statens aktier hämmas av att det föreligger formella hinder för normala finansiella och resultatsmässiga transaktioner mellan verket och bolagen. FFV före- S Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 125
6O
slår därför att de aktier och andelar som FEV förvaltar förs över till ett särskilt förvaltningsbolag. Bildandet av ett förvaltningsbolag medför såväl finansiella som administrativa fördelar. FEV har som affärsverk endast en vär alt låna erforderligt rörelsekapital. nämligen genom rörlig kredit i riksgäldsköontoret. Möjligheterna att finansiera verksamheten inom saväl de bolag I vilka FEV f.n. förvaltar statens aktier som inom de delar av verket som ni föreslås överförda till aktiebolag kommer att öka genom att den normala kreditmarknaden kan användas.
Domänverket har udigare fått tillstånd att bilda förvaltningsbolag för att förvalta statens aktier + vissa bolag. Med hänsyn till att FFV, om mitt förslag genomförs. kommer att förvalta aktierna i ytterligare ett par aktiebolag förordar jag att ett särskilt förvaltningsbolag bildas. Samtliga de aktier
och andelar. som FEV förvaltar, bör överföras till förvaltningsbolaget. Det
på fabriksverkens fond bokförda värdet av dessa aktier och andelar utgör 25.9 milj. kr.
De fastigheter som f.n. används av sektor Allmaäteriel redovisas på fabriksverkens fond och har ett värde av ca 4.4 milj. kr. Värdet på maski-
ner vid de båda sektorerna Allmateriel och Industriprodukter uppgår till ca
1.2 milj. kr. Dessa tillgångar bör tillföras de nya bolagen. Jag förordar att
så sker. Förvaltningsbolaget föreslås erhålla ett eget kapital motsvarande värdet av de ullförda aktierna och anläggningstillgångarna. Storleken på
stutskapitalet i fabriksverkens fond kommer inte att påverkas av de föreslagna transaktionerna.
De nuvarande sektorerna Allmateriel och Industriprodukter tar f.n. i
anspråk en viss del av FFV:s rörelsekapital. FEV anhäller om bemyndi-
gande att av tillgängliga medel bevilja förvaltningsbolaget ett långfristigt lån. Jag förordar att FEV bemyndigas att bevilja förvaltningsbolaget ett långfristigt lån på 30 milj. kr.
FFV har beräknat kapitalbehovet för den verksamhet som avses drivas inom bolagssektorn under verksamhetsären 1979/80—1981/82 till 260 milj. kr... varav 70 milj. kr. erfordras för förlusttäckning i främst FFV Industriprodukter AB och bör ges som ägartillskott. Återstående behov, utöver
vad som tillförs genom aktieteckning med 25 milj. kr.. uppgär till 165 milj.
kr... som FFV räknar med skall kunna lånas upp på den allmänna markna-
den mot borgen av FFV. De 70 milj. kr. som erfordras i aktieägartillskott
bör enligt FFV:s uppfattning finansieras dels genom att FFV får tillstånd att lämna ägartillskott av de överskottsmedel som FFV disponerar utöver det normala inleveranskravet, dels genom att inleveranskravet för FFV sätts ned med 55 milj. kr. under en treårsperiod.
FFV:s bedömning av kapitalbehovet för bolagssektorn grundar sig på de prognoser som förelåg vid årsskiftet 1978-1979. Huvuddelen av kapitalbehovet avser FFV:s stirlingprojekt. Detta kapitalbehov är starkt knutet till efterfrågan på slutprodukten Stirling Power Pack. En efterfrågan utöver prognosen kommer därför att päverka kapitalbehovet. Jag räknar med att
projektet skall kunna ha aterbetalat nedlagda utvecklings- och startkostnader under senare hälften av 1980-talet.
Med hänsyn till svårigheten att bedöma såväl kapitalbehov som behovet av förlusttäckning för de aktuella bolagen förordar jag att ställning nu tas endast till verksamheten under verksamhetsäret 1979/80. Jag förordar därför att FFV för verksamheten under detta år bemyndigas att lämna ägartillskott till det föreslagna förvaltningsbolaget med högst 30 milj. kr. Jag förordar vidare att FFV medges rätt att teckna borgen för lån till förvaltningsbolaget med 25 milj. kr. Jag förutsätter därvid att om borgen behöver ställas för lån till Stirling Power Systems Corp. den andre delägaren kommer att svara för ett borgensätagande motsvarande dennes andel i bolaget.
Det ankommer på regeringen att varje år fastställa kravet på inleverans av överskottsmedel från FFV.
FEV anhåller att 7 milj. kr. ställs till förvaltningsbolagets förfogande för att bolaget skall köpa aktierna i AB Norma Projektilfabrik från Telub AB.
som övergånesvis har förvärvat aktierna i februari 1979. Det finns enligt
min mening flera fördelar med att staten förvärvar Norma. Den nedgång i försvarets beställningar av finkalibrig ammunition som har inträtt och som enligt vad som nu kan bedömas kommer att bestå, medför att kapaciteten hos de båda producenterna Norma och Vanäsverken mäste minskas. Ett samgående mellan dem medför enligt min bedömning bättre möjligheter att styra nedgängen så att inte någon av de från sysselsättningssynpunkt käns-
liga orterna Åmotfors och Karlsborg drabbas extra hårt, vilket skulle bli
fallet om någon av fabrikerna konkurrerades ut. Jag förordar att 7 milj. kr. anvisas till FEV för att förvärva ytterligare aktier i förvaltningsbolaget under ett särskilt investeringsanslag. Medlen skall bolaget använda för att förvärva aktierna i AB Norma Projektilfabrik.
FFV har anhållit om ett anslag på 6 milj. kr. för att täcka kostnaderna för
erforderliga strukturätgärder 1 samband med förvärvet av Norma. Med hänsyn till att förvärvet. enligt min mening, kommer att medföra att rationaliseringar kan genomföras och att struktureringen kommer FFV tillgodo är jag inte beredd förorda ett sådant anslag. Frågan om en eventuell förlusttäckning i Norma får regleras på samma sätt som för övriga bolag under det föreslagna förvaltningsbolaget.
Jag vill nu ta upp frägan om en modifiering av affärsverksformen.
FFV har hemställt om I förhåltande till nuläget väsentligt utökade befogenheter. Frägan om affärsverks ekonomiska befogenheter har behandlats av flera offentliga utredningar, bl.a. affärsverksutredningen (SOU 1968: 45), FFV-utredningen (SOU 1974: 38) och Budgetutredningen (SOU 1973: 43-46). I prop. 1976/77: 130 rörande nytt budgetsystem har föreslagits vissa förändringar i regelsystemet för affärsverk. Vissa hithörande frägor. bl.a. revisionen av affärsverk, utreds f.n. inom riksrevisionsverket. Jag är med hänsyn till detta f.n. inte beredd att föreslå någon genomgripande förändring av gällande regelsystem. Först efter ytterligare övervä-
ganden kan detta bli aktuellt. Som nämnts mäste dock FEV få möjlighet att svara för kapitalförsörjningen för de bolag i vilka verket förvaltar stutens aktier. FEV bör därför som jag nyss har förordat inom bestämda ramar beredas möjlighet att lämna lån till förvaltningsbolaget samt få rätt att teckna borgen för lån ull förvaltningsbolaget eller dess dotterbolag.
torer inom verket innebär en ökad möjlighet att verka under samma villkor
som gäller för andra företag. Det finns enligt min mening inte nägra bäran-
de skäl för att inte ändra företagsformen för de nu aktuella två sektorerna. Statsföretagsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1978:85) Statlig företagsamhet i samhällets tjänst föreslagit att även övriga tvä sektorer skall
ändra företagsform. Betänkandet remissbehandlas f.n. Jag anser i likhet
med utredningen att de nu aktuella förslagen bör genomföras redan innan ställning tas till Statsföretagsutredningens förslag.
Jag vill vidare i sammanhanget erinra om att chefen för försvarsdepartementet har för avsikt att låta utreda en samordning av de industriella resur-
serna för utveckling, produktion och underhäll av militära flygplan. Detta torde komma att påverka FFV framtida verksamhetsinriktning vad gäller
sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll.
Jag räknar med att den av FFV föreslagna tidpunkten, den I juli 1979. för ändringen av verksamhetsformen av administrativa skäl behöver förskjutas något. Det bör ankomma på regeringen att fastställa när föränd-
ringarna kan träda i kraft.
Jag utgär från att samtlig personal som sysselsätts inom berörda sektorer kommer att erbjudas anställning i de nya företagen. Villkoren för personalen i den nya anställningen får bli föremål för förhandlingar på sedvanligt sätt.
FFV har hemställt att samtliga aktier resp. andelar i United Stirling
(Sweden) AB och KB United Stirling (Sweden) AB & Co överförs till FFV. Med hänsyn till vad chefen för industridepartementet har anfört i prop. 1978/79:124 om förvärv av Kockums varvsrörelse m. m. i fråga om stirling-
projektet är jag inte beredd att behandla frågan i detta sammanhang. Med hänvisning till vad jag sålunda har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. antaga förslaget till lag om ändring av lagen (1974: 1066) om förfa-
rande med förverkad egendom och hittegods m. m..
LE bemyndiga regeringen att vidta de atgärder som behövs för att
överföra förenade fabriksverkens sektorer Industriprodukter
och Allmateriel till aktiebolag i enlighet med vad jag har föror-
dat.
3. bemyndiga regeringen alt medge förenade fabriksverken att
teckna aktier i ett nytt förvaltningsbolag i enlighet med vad jag
har förordat.
4. bemyndiga regeringen att till ett nytt förvaltningsbolag överlåta
av förenade fabriksverken förvaltade aktier och anläggningstill-
gångar I enlighet med vad jag har anfört.
'n . bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att för
verksamhetsaret 1979/80 lämna ågartillskott till ett nytt förvalt-
ningsbolag med högst 30000-000 kr..
6. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att av
disponibla medel lämna eu nytt förvaltningsbolag lan med högst
30000.000 kr..
7. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att
teckna borgen för lan tll ett nytt förvahningsbolag intill
25000 000 kr. jämte ränta.
8. ull Förvärv av aktier ten avi förvaltningsbolag på ulläggsbud-
get IF ull statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett inves-
teringsanslag av 7000 000 kr.
[6] Ökning av rörlig kredit till förenade fabriksverken. Förenade fubriks-
verken (FEV) får sitt rörelsekapitalbehov tillgodosett främst genom rörlig kredit i riksgäldskontoret. Kreditramen har ökats genom riksdagsbeslut vid flera tillfällen sedan verkets bildande. senast genom beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972:85 bil. 10, NU 1972:35., rskr 1972:198) från 70 milj. kr. ull 170 milj. kr.
Förenade fabriksverken
Förenade fabriksverken har i skrivelse den I februari 1979 hemställt att
den rörliga krediten höjs från 170 milj. kr. till 325 milj. kr. Till framställ-
ningen har verket fogat en likviditetsprognos för budgetåren 1979/80 till
1981/82. I skrivelsen anförs I huvudsak följande.
För ett företag av FFV:s storlek och verksamhetsinriktning fluktuerar den likvida ställningen betydligt under loppet av ett år. De stora variationerna I den rörliga kreditens utnyttjande påverkar kreditramen. De främsta skälen till variationerna är gällande rutin för betalning av vissa sociala avgifter och säsongvarationer i verksamheten. Den ordertillverkning som FFV bedriver med varierande orderstorlekar medför ojämna inbetalningar. Hittillsvarande rutin för affärsverkens betalning av sociala avgifter förutom ATP-avpifter innebär att betalning sker i månadsskiftet juni/juli för hela avgiften för föregående kalenderår. Beräknat belopp för FFV att erlägga I slutet av juni 1979 är drygt 110 milj. kr. Verkets produktion upphör så gött som helt under semesterperioden. Detta medför en ytterligare ojämnhet i inbetalningarna. De redovisade faktorerna medför att den rörliga krediten genomsnittligt utnyttjus med höga belopp under månaderna julidecember varje är. varefter en successiv nedtrappning sker under månaderna januari-juni.
FFV:s omsättning mom försvarsmateriel- och underhållssektorerna uppgick verksamhetsåret 1973/74 till 510 milj. kr. Den beräknade omsättningen verksamhetsäret 1978/79 inom motsvarande enheter uppgår till ca 6 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 125
I 200 milj. kr. Detta medför ökade krav på rörelsemedel. FFV har tidigare. liksom övrig svensk försvarsmaterielindustri. kunnat täcka viss del av sitt behov av rörelsekapital genom förskott från kunder, framför allt det svenska försvaret. Det svenska försvaret, liksom vissa utländska kunder, har inte längre möjlighet att lämna förskott i samma utsträckning. Förskottsfinansteringen har trots en omsättningsökning minskat under den senaste femårsperioden med ca 100 milj. kr. Detta ställer ökade krav på finansie-
ring med rörlig kredit. FFV beräknar att utnyttjandet av den rörliga krediten under verksamhetsäret 1979/80 uppgar till 250 milj. kr., under verksamhetsåret 1980/81
till 260 milj. kr... under verksamhetsåret 1981/82 till 325 milj. kr.
Beräkningarna grundar sig på vissa antaganden om pris- och löneutveck-
ling samt på att de sociala avgifterna inte kommer att höjas. Beräkningarna av kapitalbehovet förutsätter att den av FFV föreslagna ombildningen av de nuvarande sektorerna Allmateriel och Industriprodukter till aktiebolag genomförs. Sker inte detta mäste kreditramen enligt FFV ökas med ytterligare 100 milj. kr.
FFV:s framställning har remitterats till riksrevisionsverket som i sitt
svar har pekat på bl. a. de reserver som har lagts in i FFV:s beräkningar.
Föredraganden
FFV:s rörliga kredit i riksgäldskontoret ökades genom beslut av 1972 års riksdag från 70 milj. kr. till 170 milj. kr. Bedömningen grundade sig på prognoser för behovet av rörelsekapital under verksamhetSåren 1971/72 och 1972/73. Verkets omsättning inom sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll har sedan dess fördubblats. Finansieringsmöjligheterna via förskott har minskats under perioden. Enligt min bedömning kan förskottsfinansieringen komma att minska ytterligare. Detta medför ytterligare krav på tillgång till rörelsemedel via rörlig kredit.
FFV har hemställt att den rörliga krediten i riksgäldskontoret ökas från 170 milj. kr. till 325 milj. kr. Beräkningen av behovet har grundats på en prognos för verksamhetsären 1979/80 — 1981/82. Beräkningen förutsätter
att kapitalbehovet för sektorerna för Allmateriel och Industriprodukter fi-
nansieras delvis även på annat sätt än via rörlig kredit, eftersom de som jag just har förordat föreslås överföras i bolagsform. Med hänsyn till den osäkerhet som föreligger i bedömningen av kapitalbehovet bl. a. i de föreslagna nya bolagen bedömer jag att storleken på den rörliga krediten bör bestämmas enbart på grundval av prognosen för verksamhetsåret 1979/80.
Hänsyn bör därvid tas till vad riksrevisionsverket anfört om kapitalbeho-
vet. Jag förordar därför att FFV:s rörliga kredit höjs ull 210 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att medge att förenade fabriksverken får disponera en från
170.000 000 kr. till 210000000 kr. ökad rörlig kredit i riksgälds-
kontoret.
G. Domänverket [7] Förlagslän till domänverket. Något anslag för detta ändamål har inte taults upp på stalsbudgeten för budgetåret 1978/79.
Domänverket skall enligt instruktionen för verket (1975:1021, ändrad 1977: 316) driva skogsbruk, virkesförädling och annan därmed sammanhängande verksamhet. Vidare förvaltar verket den fasta egendom som hör till domänverkets fond samt förvaltar och utövar tillsyn över vissa andra allmänna skogar.
Det åligger domänverket att i sin verksamhet göra sådana förvärv för domåinfondens räkning och sådana avyttringar av fast egendom som lämpligen bör ske.
Under de tio åren 1969-1978 har domänverket förvärvat sammantaget 139600 ha mark, praktiskt taget helt skogsmark, för köpeskillingar av sammanlagt 642,3 milj. kr. Under samma period har verket sält 32 200 ha mark för sammanlagt 290 milj. kr. Verket har alltså under dessa tio är genom sina inköp och försäljningar ökat markinnehavet på domänfonden med 107 400 ha. Härtill kommer att markbyten under samma period gett ett nettotillskott av 11900 ha. Här bör även nämnas att verket under perioden har förvärvat aktierna i ett antal aktiebolag som har ett sammanlagt markinnehav av 17.000 ha. Denna mark är inte överförd till kronomark, utan ägs fortfarande av de olika bolagen.
Från år 1972 har domänverket börjat förvärva mycket stora arealer skogsmark frän industriföretag. Sälunda förvärvades nämnda år ca 8700 ha från Fagersta AB. År 1974 inköptes 16 500 ha från Örebro Pappersbruks
AB. Under åren 1976-1978 förvärvades sammanlagt 50900 ha från Sura-
skog AB. AB SKF och Mo och Domsjö AB.
Domänverket
I skrivelse den 28 november 1978 framhåller domänverket att skogsindustrins ekonomiska situation f.n. är besvärlig. Industrins trängda finansjella läge har medfört ett stort utbud av skogsfastigheter. Verket har f.n. anbud om inköp av mark till ett uppskattat värde av ca 420 milj. kr. Dominverket anser det vara ett samhällsintresse att medverka 1 den pågående strukturomvandlingen i storskogsbruk och skogsindustri. Verket har begränsade finansiella resurser och kan därför inte genomföra fastighetsköp av aktuell storlek innan verkets investeringsfond har fyllts på. Verket hemställer att staten skjuter till 250 milj. kr. för ändamålet. I skrivelse den 18 januari 1979 meddelar verket att ytterligare stora utbud av mark har tillkommit sedan verket gjort sin hemställan. I den nya situation som har upp-
stått behövs ett medelstillskott av 500 milj. kr.
Föredraganden
Den industriella lågkonjunkturen har utsatt bl. a. skogsindustrin för svåra påfrestningar. Flera företag har härigenom kommit i finansiella svårig-
heter. Statsmakterna bar med anledning härav beslutat medverka med särskilda länegarantier och i något fall med lan för att stärka de skogsindustriella företagens likviditet. Vissa av företagen har för att förbättra sin lönsamhet och soliditet bjudit ut delar av sin skogsmark till försäljning. Det rör sig då vanligtvis om så stora arealer att det i rädande läge knappast är möjligt för någon annan än staten att uppträda som köpare.
F.n. bjuds avsevärda arealer skogsmark ut till försäljning. Det rör sig här om mark till ett värde av sammantaget ätskilliga 100-tal milj. kr. Jag ser det som angeläget att staten genom markköp medverkar till att konsohdera skogsindustriföretagens finansiella ställning. Som jag förut har nämnt har domänverket på statens vägnar under de senaste ären genomfört flera köp av skogsmark från skogsindustrin. Jag vill vidare erinra om riksdagens nyligen fattade beslut (prop. 1978/79:101 bil. 8. JoU 1978/79:17. rskr 1978/79: 166) om att läntbruksstyrelsen får disponera en rörlig kredit av 200 milj. kr. i riksgäldskontoret för inköp av mark bl. a. från skogsindustrin. Den mark som styrelsen förvärvar är i första hand avsedd att tillföras bestående lantbruk eller användas för byte med andra skogsägare.
Domänverket har hittills kunnat betala sina markinköp med på domänfonden befintliga medel som ärligen har utökats med intäkter av försäljningen av mark och av behaållna vinstmedel efter föreskriven inbetalning till staten. De markförvärv som nu är aktuella är emellertid av sådan omfattning att verkets resurser härför är helt otillräckliga. Verket mäste där-
för tillföras medel om markförvärven skall kunna genomföras. För att
dessaå skall bli av sädan omfattning att de i ullräckhgt hög grad bidrar till en finansiell konsolidering av företag inom skogsindustrin bedömer jag att tillskottet av medel till domänverket bör uppgä till av verket begärda 500 milj. kr.
toret för att möta likviditetspåfrestningar i den löpande verksamheten. Regeringen har möjlighet att låta verket disponera yttterligare 100 milj. kr. i sådan kredit om detta skulle behövas för att finansiera markköp.
Det torde emellertid med rådande avkastningsförräntningar knappast vara en lämplig finansieringsform att använda den rörliga krediten för in-
köp av mark som är avsedd att inlemmas i domänverkets skogsbruk. Jag
anser att den lämpligaste formen nu för detta är att domänverket ges ett ränteplikugt förlagslån, som skall äterbetalas när den mark säljs vars inköp har finansierats genom förlagslänet. Räntesatsen bör fastställas av regeringen och inledningsvis uppgå till 477. Jag förordar därför att ett anslag av 500 milj. kr. avseende förlagslån till domänverket tas upp på ulläggsbudget
HI till statsbudgeten för budgetåret 1978/79.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att till Förlagslän till domänverker på tilläggsbudget II till statsbud-
geten för budgetäret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av
500.000 000 kr.
Bilaga I 11
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1965:139) om Svenska skeppsbypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa
Hirigenom föreskrivs att 6 § lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlanekassa skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
6 5!
Som garantifond att utgöra sär- Som garantifond att utgöra sär-
skild säkerhet för de förbindelser skild säkerhet för de förbindelser som ingalts av kassa ställer staten som ingalls av kassa ställer staten ull förfogande en av fullmäktige i tull förfogande en av fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdad garanti- riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse på etthundra miljoner förbindelse på etthundra miljoner kronor för skeppshypotekskassan kronor för skeppshypotekskassan och femrtiotva miljoner kronor för och sextiosju miljoner kronor för sekundärlånekassan. sekundärlänekassan.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Bilaga I 1.2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m. m.
Härigenom föreskrivs att 68 Jagen (1974: 1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande Iydelse) (Föreslagen Ivdelse)
Egendom som ej sålts enligt 48 Egendom som ej sålts enligt 4§ eller oskadliggjorts enligt 58 skall eller oskadliggjorts enligt 58 skall säljas av förenade fabriksverken, säljas av ivnadighet eller bolag som om ej egendomen på grund av sin regeringen bestämmer. om ej egenbeskaffenhet eller omständigheter- domen på grund av sin beskaffenna I övrigt bör säljas i annan ord- het eller omständigheterna i övrigt ning genom den förvarande myn- bör säljas i annan ordning genom dighetens försorg. Kan egendomen den förvarande myndighetens förej säljas, får den förstöras. sorg. Kan egendomen ej säljas. får
den förstöras.
Denna lag träder i kraft den I juli 1979.
! Senaste lydelse 1978:113.
Bilaca 12
Utdrar KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Hansson
Anmälan till tilläggshbudget HI till statsbudgeten för budgetaret 1978/79 såvitt avser kommundepartementets verksamhetsomrade
DRIFTBUDGETEN
FEMTONDE HUVUDTETELN
4. Kommundepartementet m. m.
[I] A 2. Kommittéer m. m. I regeringsförklaringen den I8 oktober 1978 uttalades att regeringen skall motverka byråkratisering. Atgärder kommer
att vidtas med denna inriktning. Flera kommittéer arbetar redan med att ta
fram underlag för såduna insatser. Till kommundepartementet hör bl.a. byråkratiutredningen, som har till uppgift att föreslå åtgärder för att förbättra kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan. Utredningen är parlamentarisk och omfattar även företrädare för bl.a. de fackliga huvudorganisationerna och de kommunala förbunden.
Byråkratiutredningen har i skrivelse till regeringen den 27 april 1978
föreslagit att en särskild publikation med arbetsbeteckningen medbor-
garhandboken ges ut. Byräkratintredningen, som är enig om förslaget.
anför följande.
Den offentliga verksamheten i vart land utvecklas snabbt. Organisa-
tionen i förvaltningen och framför allt de olika regler som enskilda män-
niskor berörs av förändras ständigt. Samhällets ansvar för att halla med-
borgarna informerade om vilka regler som gäller. vart man skall vända
sig I olika frågor och hur man gär till väga i olika sammanhang har blivit
allt större.
Byräkratiutredningen har under sitt utredningsarbete blivit alltmer
medveten om att det finns ett behov av en samlad information om de
vanligaste frågor inom den offentliga sektorn som medborgarna ställs in-
för.
Ftt arbete med denna inriktning har nyligen genomförts i Frankrike.
Man har där givit ut en medborgarhandbok (Le Guide), som innehåller
upplysningar om vilka regler som gäller och praktiska upplysningar om
hur man skall gå till väga och vart man skall vända sig. Boken är avsedd
att användas av såväl enskilda medborgare som tjänstemän. organisationer och andra.
Någon sandlad information av detta slag finns inte i Sverige. Enligt byräkratiutredningens uppfattning skulle en handbok liknande Le Guide vara mycket värdefull. som en komplettering ull de infoörmationsinsatser som görs I dag. t.ex. soctalkatalogen. lokala och regionala samhällskata-
sion. Eviss utsträckning skulle behovet av nuvarande imformationsmaterial då minska.
En av byråkratiutredningens uppgifter är att föreslå förbättringar i myndigheternas service och information till medborgarna. I flera projekt kommer utredningen in på skilda aspekter av detta. Två av projekten hänger nära samman med utredningens ambition att förbättra medborgarnas tillgång till samhällsinformation. Det ena gäller möjligheterna att bättre utnyttja kommunbiblioteken för detta ändumäl. Det andra gätler möjligheterna att i telefonkatalogen föra in bl.a. de uppgifter som i dag sprids via socralkatalogen. På bägge dessa omräden pågår försöksverksamhet.
Medborgarhandboken skulle vara ett tredje sätt att förbättra den en-
skildes tillgång till väsentlig information. Det finns därför enligt byräkratiutredningens mening anledning att tå upp frågan om möjligheten att åstadkomma en sådan handbok.
Syftet med publikationen är att på ett lättillgängligt sätt tillhundahålla information och anvisningar för allmänheten om medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Publikationen förutsätts också ge upplysningar om de bestämmelser som gäller för olika områden som medborgarna kommer i kontakt med samt om vilka myndigheter osv. som medborgarna kan vända sig ull i olika sammanhang. Avsikten är att boken skall försäljas i handeln till ett fägt pris som bygger på en statlig subvention.
Byråkratiutredningens skrivelse har tagits upp inom kommundeparte-
mentet. Projektet har bearbetats och utformats närmare, Sedan detta arbete lett fram till en konkret uppläggning, har jag kunnat konstatera att det finns goda förutsättningar att få en värdefull produkt. Jag har därför funnit det angeläget att genomföra projektet. Efter att ha inhämtat bemyndigande av regeringen har jag tillsatt en särskild kommitté för att fullfölja arbetet. Detta medför emellertid en extra belastning av kommundepartementets kommittéanslag som kan beräknas till 600000 kr. Beloppet avser dels redaktuionella kostnader för framställning av manuskript, de!/s vissa kostna-
der för tryckning av publikationen.
Jag hemställer mot denna bakgrund att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. på ulläggsbudget IH till statsbudgeten för
budgetäret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 600000 kr.
D. Räddningstjänst m. m.
[2] D 6. Internationell brandförsvarskonferens. Sverige är sedan år 1946 medlem i den internationella brandförsvarsorganisationen CTIF (Comité
27¶Technique International de Prevention et d"Extinetion du Feu). Organisa-
tionen anordnar vartannat är internationella symposier i brandförsvarsfrågor. Elva sådana symposier har genomförts hittills och har förlagts till oli-
ka europeiska nationer. Avsikten är nu att det tolfte symposict skall hållas i Stockholm i början av maj 1979. I anslutning härtill sammanträder i
Stockholm organisationens presidium och permanenta råd. Nettokostna-
derna för symposiet. presidiemötet och sessionen med det permanenta rådet har beräknats till 240000 kr. Detta belopp avses skola fördelas mellan
de nordiska värdländerna Danmark, Finland, Norge och Sverige i förhållande till deras invånarantal. Sveriges andel skulle alltså utgöra 90000 kr.
Jag förordar att ett anslag anvisas på sistnämnda belopp.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Internationell brandförsvarskonferens på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservations-
anslag av 90000 kr.
7 Riksdagen 1978179.1 saml. Nr 125
29¶Bilaga 13
Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLI.
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Mundebo
Anmälan till tilläggsbudget IH till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 sävitt avser stat för statens allmänna fastighetsfond
STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Reparations- och underhäållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond. Under
posten Reparations- och underhållskostnader m. m. har för dessa delfon-
der i staten för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1978/79 beräknats 10655000 kr. resp. 371 961000 kr. Av dessa belopp har under slottsbyggnadernas delfond beräknats 6 985 000 kr. för fastighetsunderhåll och 665 000 kr. för ombyggnad och komplettering, samt under byggnads-
styrelsens delfond 82911 000 kr. för fastighetsunderhåll och 54450 000 kr.
för ombyggnad och komplettering (prop. 1977/78:100 bil. 24, FiU
1977/78: 39. rskr 1977/78:314).
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1977/78:100 bil. 2, FiU 1977/78:16, rskr 1977/78:227) den 31 augusti 1978 beslutat om vissa sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1978/79. Beslutet innebär bl. a. att från de i staten för statens allmänna fastighetsfond. slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder, uppförda posterna Reparations- och underhållskostnader m. m. får — utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — tas i anspråk högst 3 milj. kr. resp. högst 7 milj. kr. Regeringen har i anslutning härtill den 14 september 1978 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra underhälls- och ombyggnadsarbeten i fastigheter som redovisas på slottsbyggnadernas och
byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond med in-
riktning på en medelsförbrukning under budgetåret 1978/79 av högst 3 milj. kr. resp. högst 7 milj. kr. utöver vad som har anvisats inom staten för statens allmänna fastighetsfond till reparations- och underhållskostnader m.m. Ifrågavarande ugiftsposter bör därför räknas upp med nämnda belopp.
Byggnadsstyrelsen har anmält att medelsförbrukningen för budgetåret
1978/79 för reparations- och ombyggnadsarbeten i fastigheter som redovisas under byggnadsstyrelsens delfond nu beräknas uppgå till 5 milj. kr. utöver anvisade medel, inkl. de 7 milj. kr. som regeringen har beslutat om för sysselsättningsskapande åtgärder.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att i staten för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1978/79 till Reparations- och underhållskostnader m. m. beräkna
ytterligare 3000000 kr. under slottsbyggnadernas delfond och
ytterligare 12000 000 kr. under byggnadsstyrelsens delfond.
Bilaga 14
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Mundebo
Anmälan till tilläggsbudget HI till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser avskrivning av nya kapitalinvesteringar
Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag på tilläggs-
budgetarna I — IH till gällande statsbudget. I enlighet med de principer som
hittills har tillämpats bör nu, när avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag före-
läggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring
ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena
förutsätter jag att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtas av riksdagen.
DRIFTBUDGETEN
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
Statens affärsverksfonder. Under innevarande budgetår färdigställs den 400 kV kraftledning mellan Messaure kraftstation och finska gränsen som anmäldes i prop. 1975:30 (bil. I s. 511). Hela investeringskostnaden för ledningen, som delvis motiveras av intresset från finsk sida att kunna erhålla reservkraft, kan inte förräntas i det svenska kraftsystemet. Efter samräd med statsrådet Tham förordar jag därför att statens vattenfallsverk kompenseras genom att 10 milj. kr. av investeringskostnaden avskrivs. Riksdagens bemyndigande härför bör inhämtas.
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för förvaltningsbyggnader 25 7. av anläggningskostnanden och för byggnader för kriminalvården. sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50. Investeringar i mark avskrivs inte.
Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsbudget upplöras I enlighet med följande sammanställning.
Anslag Investering Avskrivning
kr. kr. Justtiedepartementet:
| Polishus m. m. | 109 700.000 27 425 000 |
| Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 18 400 000 | 4600 000 |
| Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 17 190 000 | 8 595 000 |
Budgetdepartementet:
Bypgnadsarbeten för statlig förvaltning 285 150000 21287 000 Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten inom utbildnings-
departementets verksamhetsområde 14 000 000 7000 000
Statens utlåningsfonder. På tilläggsbudget I har anvisats 300 milj. kr. till studiemedelsfonden. Anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 300 milj. kr.
Fonden för låneunderstöd. Genom beslut av riksdagen (prop. 1978/79:35. TU 1978/79:9. rskr 1978/79:101) har bl.a. ett anslag om 250 milj. kr. för lån till Broströms rederiaktiebolag AB m. m. anvisats.
Det villkorslån som har ställts till Broströmskoncernens förfogande är ränte- och amorteringsfritt under ären 1979-1983. Med hänsyn härtill bör för detta ändamål ett avskrivningsanslag om 130 milj. kr. tas upp.
På tilläggsbudget F har anvisats 2,5 milj. kr. tull lån till teko-, sko- och garveriindustrier. Länen avses bli ränte- och amorteringstfria, varför jag tar upp ett avskrivningsanslag av 2,5 milj. kr.
På tilläggsbudget I har anvisats ett försörjningsberedskapslån till Tretorn AB av 8 milj. kr. Lånet är ränte- och amorteringsfritt under avtalstiden och skrivs av vid avtalstidens slut förutsatt att företaget har uppfyllt sina åtaganden, varför anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 8 milj. kr.
Till skostrukturlån har i tilläggsbudget IF anvisats ett anslag av 5,5 milj.
kr. Länet är ränte- och amorteringsfritt. Anslaget bör skrivas av helt och
avskrivningsanslaget föras upp med 5.5 milj. kr. På tilläggsbudget III föreslås ett anslag av 2 milj. kr. till lån till investeringar för kommersiell service. Vissa lån avses bli ränte- och amorterings-
fria. Den hittillsvarande erfarenheten av längivningen tyder på att avskrivningsbehovet schablonmässigt kan beräknas till 50 Z. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av I milj. kr.
På ulläggsbudget I har anvisats ett anslag av 70 milj. kr. till lån till Facit AB. Eftersom lånebestämmelserna överensstämmer helt med dem för lån
till teko-. sko- och garvertindustrier bör länet till Facit AB skrivas av helt.
Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 70 milj. kr.
Fonden för statens aktier. På tilläggsbudget HI föresläs ett anslag av 78.5 milj. kr. ull köp av aktier i AB Pripps Bryggerier. Staten har från Beijerinvest AB förvärvat 210000 aktier i AB Pripps Bryggerier, vilket motsvarar 157 av aktiestocken. Aktierna bör skrivas ned till sitt nominella värde och kommer att föras över till Brygginvest AB mot ett ränte- och amorteringsfritt skuldebrev. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 68 milj. kr.
Diverse kapitalfonder. På tilläggsbudget II har till förrådsanläggningar m. m. under förrådsfonden för ekonomiskt försvar föreslagits ett anslag av 1.4 milj. kr. Hela beloppet avser anskaffning som sker av beredskapsskäl och bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 1,4 milj. kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att belasta det i statsbudgeten för budget-
äret 1978/79 uppförda förslagsvis betecknade avskrivningsansla-
get Kraftstationer m. m. med 10000 000 kr. för viss avskrivning
av investeringskostnaden för Messaure kraftledning.
2. till Avskrivning uv nva kapitalinvesteringar i härefter angivna
fonder på tilläggsbudget IHE till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet
| Polishus m. m. | 27425 000 |
| Byggnadsarbeten för domstolsväsendet | 4600 000 |
| Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården | 8595 000 |
Budgetdepartementet
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 21287 000
Utbildningsdepartementet
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde 7000 000 Statens utlåningsfonder Utbildningsdepartementet
Studiemedelsfonden 300000 000 Fonden för läneunderstöd Kommunikationsdepartementet
Län till Broströms Rederi AB 130 000 000 Handelsdepartementet
Lån till teko-. sko- och garveriindustrier 2500 000
Län till investeringar för kommersiell service 1000 000
Försörjningsberedskapslån I 000 000
Skostrukturlån 5500 000
Industridepartementet
Lån till Facit AB 70.000 000 Fonden för statens aktier Budgetdepartementet
Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier 68 000 000 Diverse kapitalfonder Handelsdepartementet
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar:
Förrädsanläggningar m. m. 1400 000
Bilaga 15
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-15
Föredragande: statsrådet Mundebo
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
DRIFTBUDGETEN
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, vilken förvaltas av riksgäldskontoret, redovisas förluster som har uppkommit på statens kapitalfonder och överförts till fonden i den ordning regeringen har bestämt i varje särskilt fall.
I statsbudgeten för budgetåret 1978/79 finns uppfört ett anslag av 1 milj. kr. för reglering av uppkommande kapitalmedelsförluster.
Avskrivning mot fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster görs vanligen per den 30 juni varje år. Enligt en skrivelse från riksgäldskontoret som har redovisats I prop. 1978/79:100 bil. 23, utgjorde behållningen på fonden per den 30 juni 1978 drygt 663 milj. kr.
Regeringen har i beslut den 16 februari 1978 medgivit att avsättningarna till värdeminskningskontot för budgetåret 1977/78 får minskas med det belopp som kan erfordras för att det inte skall uppstå underskott för budgetåret.
Statens järnvägar har I skrivelse den 30 november 1978 anmält att underskottet för budgetåret 1977/78 uppgår till 259285 000 kr., varmed avskrivningarna har minskats enligt regeringens medgivande.
Regeringen medgav med stöd av riksdagens beslut (prop. 1977/78:125 bil. IS. FiU 1977/78:48. rskr 1977/78: 387) att statens järnvägar per den I juli 1978 från fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster får föra över
259 285 000 kr. till värdeminskningskontot för statens järnvägars fond.
boktober 1977 togs den nya storflygplatsen i Göteborgsregionen — Göteborg-Landvetter flygplats — i drift. Samtidigt avvecklades Göteborg-Torslanda flygplats. Luftfartsverket hemställde i skrivelse den 27 april 1978 om, att 8981875 kr. skulle ställas till verkets förfogande under budgetåret
1977/78 genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster för avskrivning av oavskrivna värden på Göteborg-Torslanda flygplats. Regeringen biföll luftfartsverkets framställning i beslut den 15 juni 1978.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1975:30 bil. 1. NU 1975:30. rskr
1975: 202 och prop. 1975/76: 100 bil. 15, NU 1975/76: 42. rskr 1975/76: 260)
har under Fonden för låncunderstöd investeringsanslag Län till projektering av Ranstadsverket av I5 milj. kr. resp. 26 mili. kr. lämnats till Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB). Lånen skulle ha en löptid av tio år och t. v. vara ränte- och amorteringsfria.
Med hänvisning till att projektet Ranstad -75 inte kommit till stånd be-
slöt regeringen den 29 december 1977 att 36 milj. kr. av ifrågavarande lån
inte skall återbetalas av bolaget utan täckas med anlitande av fonden för
oreglerade kapitalmedelsförluster. Detta anmäldes för riksdagen i prop. 1977/78:125.
Regeringen har den 14 december 1978 beslutat att avskriva resterande 5 milj. kr. av ifrågavarande län.
I skrivelse den 20 december 1978 har riksdagen meddelat sina beslut med anledning av prop. 1978/79:32 (NU 1978/79:9, rskr 1978/79:120) om åtgärder inom bryggeribranschen jämte motioner. Besluten innebär bl. a. att riksdagen bemyndigat regeringen att genom apport av aktier i AB Pripps Bryggerier bilda Brygginvest AB och till detta bolag mot skuldebrev överlåtå återstoden av statens innehav av aktier i AB Pripps Bryggerier.
Uppkommen kapitalmedelsförlust, 150625 000 kr.. skall överföras från
fonden för statens aktier till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Jag övergår nu till frågan om statens Järnvägars (SJ) rörelseresultat för innevarande budgetär.
Såsom tidigare meddelats i regeringens prop. 1978/79:99 om en ny trafikpolitik beräknas SJ inte kunna uppnå full kostnadstäckning i sin verksamhet under innevarande budgetär. Detta beror såsom närmare redovisas i denna proposition bl. a. på konjunkturutvecklingen. Hur stor bristen blir beror på hur kostnader och trafikefterfrågan utvecklas fram till budgetärets slut.
För att det inte skall uppstå underskott i resultaträkningen för statens
järnvägar för budgetåret 1978/79 har regeringen för avsikt att medge att SJ får minska avskrivningarna med det belopp som kan behövas. Regeringen
har för avsikt att uppdra åt SJ att. sedan bokslutet fastställts. anmäla till regeringen med vilket belopp avsättningarna till värdeminskningskontot
minskats.
Med minskade avskrivningar ökar det förräntningspliktiga kapitalet. För
att kompensera SJ för detta har i prop. 1978/79:99 angetts att det statskapital som SJ skall förränta i förekommande fall bör skrivas ned med det belopp med vilket avskrivningarna minskas för budgetåret 1978/79. Nedskrivningen bör ske per den 1 juli 1979 genom anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Regeringen kommer att besluta om ned-
skrivningen sedan SJ har anmält med vilket belopp man har minskat avskrivningarna.
En viss reserv är nödvändig för att täcka kommande avskrivningsbehov.
Jag förordar därför att 250 milj. kr. anvisas för ytterhgare regleringar av oreglerade kapitalmedelsförluster.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att
I. bemyndiga regeringen att besluta om nedsättning av statens järn-
vägars kapital i enlighet med vad jag har anfört,
LE till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster på ulläggs-
budget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett an-
slag av 250000 000 kr.
Bilaga 16
Förteckning över av regeringen hos riksdagen i prop. 1978/79:125 begärda anslag på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
HI. Utrikesdepartementet A 3 Inventarier för beskickningar, delegationer
och konsulat, reservationsanslag 735 000
IV. Försvarsdepartementet H 9 FN-styrkors verksamhet utomlands, reserva-
tionsanslag 75000 000
VF. Socialdepartementet A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 4700 000
VI. Kommunikationsdepartementet A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag.
varav hälften att avräknas mot
automobilskattemedlen 400 000 B 3 Byggande av statliga vägar, reservations-
anslag. att avräknas mot automo-
bilskättemedlen 380 000 000 E 4 Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 3000 000 F 8 Ersättning till luftfartsverket för vissa
stimulansåtgärder på Sturups flygplats,
förslagsanslag 2 500 000
IX. Utbildningsdepartementiet A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 1 500 000 B II Bidrag till Svenska riksteatern,. reserva-
tionsanslag 5225 000 B 12 Bidrag vill Operan och Dramatiska teatern,
reservationsanslag 10 724 000 B 13 Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 241 000 D 6 Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken, reservationsanslag 1025 000 D 37 Naturvetenskapliga forskningsrådet, reserva-
Honsanslag 2706 000 D 51 Extra resurser för utbildningsområdet med
fritt ullträde i högskolan. reservations-
anslag 1605 000 D 52 Kostnader för viss övertalig personal vid
högskolor, reservationsanslag 3623 000
Å. Jordbruksdepartementet Främjande av rennäringen, reservationsanslag 180 000
AT. Handelsdepartementet ra Kommiltéer m. m.. reservalionsanslag 1700 000 to Handelssekreterare, reservationsanslag 604 000
XII. Arbeismarknadsdepartementet Lr Kommittéer m. m.. reservationsanslag 11000 000 Syvsselsättningsskapande ätgärder. reservationsanslag 570 000 000 Särskilt bidrag ull Billerud-Uddeholms AB, reservationsanslag 40 000 000
MIL. Bostadsdepartementet Bidrag till förbättring av boendemiljön, reservationsanslag 15 500 000
XIV. Industridepartementet > Kommiltéer m. m., reservationsanslag 7285 000
OO Medelstillskott för AB Eiser, reservationsanslag 24 500 000
XV. Kommundepartementet ta Kommittéer m. m., reservationsanslag 600 000 D Internationell brandförsvarskonferens, reservationsanslag 90 000 Summa egentliga statsutgifter 1164 443 000
. Utgifter för statens kapitalfonder
Dn. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar B. Statens allmänna fastighetsfond Justitiedepartementet
Polishus m. m. 27425 000 bj Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 4600 000
VV Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 8595 000 Budgetdepartementet
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 21287 000
Utbildningsdepartementet Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde 7000 000
D. Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet
Studiemedelsfonden 300 000 000
FE. Fonden för lånenunderstöd Kommunikationsdepartemeniet bån ull Broströms Rederi AB 130 000-000 Handelsdepartementet Län till teko-. sko- och garveriindustrier 2500 000 Ro Lan ull investeringar för kommersiell service 1000 000
| "An Försörjningsberedskapstan | 7000-000 |
| Skostrukturlan | 5500 000 |
| Industridepartiementet | |
| Lan till Facit AB | 70000 000 |
FF. Fonden för statens alter Budgetldepartementet Köp av aktier I AB Pripps Bryggerier 68 000 000
G. Diverse kaptialfonder Handelsdepartementet Förradsfonden för ekonomiskt försvar: Förrädsanläggningar m. m. 1400 000
UI. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
Avskrivningav oreglerade kapitalmedelsförluster 250 000 000
Summa utgifter för statens kapitalfonder 905 307 000
Summa för driftbudgeten 2069 750 000
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder E. Förenade fabriksverken Förvärv av aktier I ett nytt förvaltningsbolag 7000 000 G. Domänverket Industridepartementet Förlagslan till domänverket 500 000 000 V. Fonden för låneunderstöd Handelsdepartementet Lan till investeringar för kommersiell
service 2000 000
Lån till den europeiska patentorganisationen 400 000 VI. Fonden för statens aktier
Budgetdepartementet
Köp av akvier i AB Pripps Bryggerier 78 500 000
IX. Diverse kapitalfonder Kommunikattonsdepartementet Sjöfartsverkets fond: 3 Sjöfartsmateriel m. m. 13.000 000
Summa för kapitalbudgeten 600 900 000
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1973