Propositionens huvudsakliga innehåll

[ propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sveriges regering och Norges regering den 25 mars 1981 träffat avtal om ekonomiskt samarbete. särskilt på industri- och energiområdena.

Avtalet innebär att parterna skall främja det ekonomiska samarbetet och de ekonomiska förbindelserna mellan de två länderna. särskilt på industri- och energiområdena. Samarbetsprojekt förutsätts komma till stånd såväl mellan regeringen och myndigheter i de två länderna som mellan företag och organisationer. Syftet är bl. a. att bidra till ett effektivt utnyttjande av de båda ländernas resurser i fråga om bl. a. råvaror, energi. teknologi och arbetskraft. Parterna förpliktar sig bl. a. att försöka undanröja hinder för företagssamarbete, att underlätta för företag att arbeta i det andra landet samt att främja en harmonisering av lagstiftningen och få till stånd enhetli- gare skatte-. valuta- och kreditregler. För att bidra till ett genomförande av avtalet skall parterna upprätta en blandad kommission. Avtalet gäller i 20 år.

] anslutning till avtalet har parterna överenskommit att upprätta en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete. Fonden skall genom fördelaktiga lån stödja samarbetsprojekt mellan svenska och norska företag på det industriella området. Den skall ha ett fondkapital på 250 milj. kr. som successivt skall tillskjutas av parterna. Riksdagen föreslås för budgetåret 1981/82 anvisa 37,5 milj. kr. för ändamålet.

] Riksdagen 1980/81. [ saml. Nr 189

• Sida 2
•  Original

Is)

Prop. 1980/81: l89

I propositionen lämnas slutligen en redogörelse för två andra överens- kommelser som träffats i anslutning till avtalet om ekonomiskt samarbete. Den ena överenskommelsen gäller långsiktiga leveranser av råolja och oljeprodukter från Norge till Sverige och den andra optionsrätt till långsik- tiga leveranser av elektrisk kraft från Sverige till Norge.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1980/81:189 . 3

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

l98 ! -04-23

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Ullsten. Bohman. Wikström, Friggebo. Mogård. Dahlgren. Åsling. Söder. Krön- mark, Burenstam Linder. Johansson, Wirtén, Holm. Andersson. Boo. Winberg, Adelsohn. Danell, Petri

Föredragande: statsministern såvitt avser punkterna ] och 2. statsrådet Åsling såvitt avser punkterna 3—7 och statsrådet Petri såvitt avser punk- terna 8— IO

Pfoposition om godkännande av avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiområ- dena, m. m.

1. Samarbete mellan Sverige och Norge

Senare decenniers ekonomiska framsteg grundar sig i stor utsträckning på ökat internationellt samarbete. Tullnedsättningarna mellan industrilän- dema. det utvidgade biståndssamarbetet med utvecklingsländerna. bil- dandet av det europeiska frihandelsområdet EFTA och upprättandet av frihandelsavtalet med den europeiska ekonomiska gemenskapen EG utgör några från svensk synpunkt viktiga inslag i denna utveckling.

lnternationaliseringen har inte minst satt sin prägel på utvecklingen i Norden. Bl.a inom ramen för EFTA har de nordiska ländernas inbördes handel snabbt vuxit i omfattning och relativ betydelse för välståndsutveck- lingen.

Efter hand har även direkt företagssamarbete och annat industriellt samarbete fått ökad betydelse. Företag i de nordiska länderna uppträder gemensamt i syfte att stärka den gemensamma slagkraften på en hårdnan- de större internationell marknad. Därigenom underlättas den nödvändiga strukturomvandlingen. Andra nordiska företag utvecklar gemensamt nya produkter och bearbetar i samverkan nya marknader. Integrationen bidrar på så sätt till sysselsättning och välstånd.

Det ekonomiska samarbetet i Norden understöds aktivt av de enskilda ländernas regeringar och av de nordiska samarbetsorganen. Flera nya institutioner har inrättats på nordisk nivå. Främst bör Nordiska industri- fonden och Nordiska investeringsbanken nämnas i detta sammanhang.

Tl Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 189

• Sida 4
•  Original

Prop. 1980/81: 189 4

Utvecklingen underlättas av att Nordens näringsliv och samhällsförhål- landen i sig själv erbjuder goda naturliga samarbetsmöjligheter. Språkge- menskapen. likartade vanor och värderingar samt en genomgående hög ekonomisk standard gör i många fall hela Norden till hemmamarknad för företag i dess länder. Den fria nordiska arbetsmarknaden och likartade socialförsäkringsreglcr m.m. underlättar både det direkta företagssamar- betet och flyttningar över gränserna.

Inte minst bidrar dessa förhållanden till att även många mindre företag vågar ta ett första steg utanför det egna landets gränser. De kan därmed lättare ta tillvara de fördelar som specialisering och tillverkning i längre serier erbjuder.

Samarbetsmöjlighelerna i Norden pa det ekonomiska området är där- med inte på något sätt uttömda. De på många sätt unika förutsättningarna för samarbete i Norden erbjuder enligt min uppfattning tvärtom särskilda möjligheter under de närmaste decennierna.

Industrin i Norden kommer framöver att möta många problem. Kraven kommer i många fall att bestämmas av den globala omställningen som redan pågår. De var för sig smä länderna i Norden — med bl.a. stor andel småföretag — kan då lättare göra sig gällande om de är beredda till ett nära inbördes samarbete.

Samtidigt erbjuder sig nya utvecklingsmöjligheter. Elektronik, dato— rer, robotar och annan avancerad teknik får fortlöpande nya använd- ningsområden. På många sätt öppnar sig nya marknader. Nya naturfyn- digheter kommer att börja bearbetas. Viktigast av dessa är i nordiskt perspektiv olje- och gasfyndigheterna på norskt och danskt område i Nordsjön.

Det ankommer naturligtvis i första hand på varje land att genom rege- ring. riksdag och myndigheter staka ut riktlinjer för näringspolitiken. Det är samtidigt min bestämda övertygelse att framstegsmöjligheterna ökar om företagen i de nordiska länderna är öppna för ett ännu närmare samarbete med näringslivet i grannländerna. Ett sådant samarbete bidrar också till att minska den sårbarhet som små länders ekonomi lätt utsätts för med en långtgående ekonomisk integration. Specialisering kan i ett nordiskt per- spektiv förenas med hög försörjningstrygghet.

Med det blandekonomiska system som tillämpas i alla de nordiska länderna ankommer det i första hand på företagen att inom givna ramar söka sig lämpliga samarbetsformer. Därigenom säkerställer man också decentraliserade beslut. indirekt kan dock myndigheter och politiska or- gan på ett aktivt sätt bidra till att föra utvecklingen framåt genom att lägga förhållandena tillrätta för samarbete mellan företag när det gäller närings- lagstiftning. skatteregler. förhållandena på kreditmarknaden m.m.

I en del fall krävs också regeringarnas direkta medverkan i enskilda projekt. Så är det t.ex. fallet när det rör sig om särskilt omfattande eller riskfyllda investeringar eller då detär fråga om att disponera tillgångar som är i samhällets ägo eller står under samhällets speciella kontroll. Som

• Sida 5
•  Original

'_Il

Prop. 1980/81: 189

exempel på sådan regerings- och myndighetsmedverkan i ett konkret pro- jekt kan nämnas den introduktion av naturgas. som nu pågåri Sydsverige på grundval av ett regeringsavtal från år [980 mellan Danmark och Sveri- ge.

Det nordiska ekonomiska samarbetet måste enligt min uppfattning på samma sätt som hittills byggas upp stegvis. Det är en förutsättning för att uppnå de bästa möjliga samarbetsformer och för att åstadkomma en balan- serad utveckling till gagn för alla parter.

Ett balanserat nordiskt samarbete innebär inte att man i alla samman- hang behöver eftersträva lösningar omfattande samtliga länder. Tvärtom kan man ofta snabbast nå uppställda mål om sådana lösningar kombineras med samarbete två länder emellan när det föreligger förutsättningar för detta.

Det avtal om långsiktigt ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiområdena. som har ingåtts mellan de svenska och norska regeringar- na och som närmare redovisas i det följande bygger bl. a. på de principer som jag här kort har angivit. Sverige och Norge har genom sin näringslivs- struktur. sitt grannförhållande och marknadsutvecklingen i Västeuropa speciella möjligheter att under 1980- och 1990-talen utveckla ett nära industri- och energisamarbcte. Det avtal som regeringarna har ingått på grundval av överläggningar direkt mellan ländernas statsministrar utgör en god grund för att utveckla ett sådant samarbete.

Avsikten är att vid fortsatta överläggningar mellan företrädare för de bägge regeringarna inventera ytterligare konkreta samarbetsmöjligheter och närmare kartlägga förutsättningarna att eliminera olika hinder för samarbete. [ den mån detta kräver riksdagens medverkan får regeringen återkomma med förslag.

[ anslutning till avtalet har regeringen ingått tre överenskommelser (pro- tokoll) om konkreta samarbetsprojekt. Redan dessa överenskommelser om norska oljeleveranser till Sverige. svenska elleveranser till Norge och upprättandet av en svensk-norsk industrifond visar enligt min uppfattning vilka möjligheter ett ökat svenskt-norskt samarbete erbjuder. Aktiva insat- ser från företag och myndigheter på grundval av det föreliggande avtalet bör verksamt kuuna bidra till industriell utveckling. ökad konkurrenskraft. sysselsättning och försörjningstrygghet på viktiga områden.

2. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om svenskt-norskt samarbete.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1980/81: 1896 3 Bakgrund till överenskommelserna

Det nordiska samarbetet på regeringsnivå formaliserades genom att nordiska ministerrådet inrättades år l97l. Ministerrådet diskuterade redan vid sitt första möte möjligheterna att utvidga det nordiska samarbetet beträffande bl.a. industripolitikcn. Rådet beslöt i februari l972 att utarbeta ett handlingsprogram för samarbete på bl.a. de industri- och energipoli- tiska områdena. En ämbetsmannakommitté för industri- och energipolitik tillsattes. l ministerrådet och ämbetsmannakommitte'n redovisas och dis- kuteras regelbundet den aktuella industri- och energipolitiska situationen i de nordiska länderna liksom aktuella industri- och energipolitiska frågor av gemensamt intresse i och utanför Norden. Ett konkret nordiskt samarbete främjas genom särskilda gemensamt upprättade organ bl. a. genom nordisk fond för teknologi och industriell utveckling — Nordisk industrifond —. Nordtest och Nordiska investeringsbanken.

Nordisk industrifond har till syfte att stödja ett mera effektivt utnyttjan- de av nordiska resurser för teknologi och industriell utveckling. Fonden stödjer dels tekniska utvecklingsprojekt mellan industrier i två eller flera nordiska länder. dels bransch- eller teknikprojekt som avser att lösa pro- blem av central betydelse i en viss industrisektor. Fonden skall lägga stor vikt vid att stimulera teknologiskt samarbete mellan nordiska industriföre- tag.

Nordtest har enligt sin stadga till uppgift att samordna aktiviteter inom provnings- och kontrollområdet i Norden.

Nordiska investeringsbankens syfte är att ge lån och ställa garantier på marknadsmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomis- ka hänsyn med sikte på att genomföra investeringsprojekt och export som är av nordiskt intresse. Banken har dessutom möjlighet att tillföra nordiska utvecklingsregioner kapital genom att lämna lån — regionallån — till vissa nationella organ.

Härutöver kan nämnas att statsministrarna år l975 tog initiativ till en nordisk råvaru- och resursutredning. Utredningen har lämnat ett antal rapporter rörande nordiskt samarbete för olika råvaror. På grundval av utredningsarbetet pågår f.n. ett samnordiskt projekt som syftar till att definiera malmförande formationer och strukturer på Nordkalotten.

Vid sidan av det arbete som pågår i ministerrådet har de nordiska ländernas kontakter på ministernivå om industri- och energifrågor utvid- gats. Sålunda har ett svenskt-norskt samarbete på industri- och energiom- rådena diksuterats fortlöpande under de senaste åren.

En norsk-svensk kommitté avlämnade i mars l977 en rapport. som behandlade en rad tänkbara samarbetsområden. På grundval av kommit- téns rapport enades de svenska industri- och energiministrarna och den . norska industriministern om att ta initiativ till konkreta överläggningar om ett utvidgat energi- och industrisamarbete mellan de båda länderna.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1980/81: 189 7

Den 22 maj [978 ingicks ett principavtal mellan den norska regeringen och AB Volvo. Göteborg. om att ombilda Volvo till en svensk-norsk koncern. Principavtalet ersattes av ett slutligt avtal den 8 december 1978. som var beroende av godkännande av AB Volvozs bolagsstämma och det norska stortinget.

Under hösten 1978 intensifierades som en följd bl.a. av det nämnda Volvo-avtalet förhandlingarna om industri- och energisamarbete mellan den norska och den svenska regeringen. Förhandlingarna ledde fram till ett avtal mellan Norge och Sverige om samarbete på industri- och energiområ- dena.

Ijanuari 1979 beslöt Volvos styrelse att inställa den bolagsstämma som skulle ha behandlat avtalet mellan den norska regeringen och AB Volvo. l brev till den dåvarande svenske statsministern i februari l979 meddelade den dåvarande norske statsministern att den norska regeringen ansåg att samarbetsavtalet mellan regeringarna fallit i och med att Volvos avtal med den norska regeringen inte genomfördes.

De dåvarande statsministrarna i de båda länderna sammanträffade här- efter i Stockholm den 9 februari 1979 för att diskutera de fortsatta samar- betsöverläggningarna mellan Norge och Sverige.

I augusti 1979 avlämnade industriministrarna efter initiativ av statsmi- nistrarna en gemensam rapport om norskt-svenskt energi— och industri- samarbete. I rapporten redovisades en inventering av olika norsk-svenska samarbetsmöjligheter, samtidigt som de båda ländernas inställning på de olika områdena preciserades.

De förhandlingar som därefter förts och som initierats av de bägge ländernas statsministrar har nu lett fram till att ett avtal träffats den 25 mars l98l i Oslo mellan Sveriges regering och Norges regering om ekono- miskt samarbete. särskilt på industri- och energiområdena. Samma dag har regeringarna kommit överens om tre protokoll i anslutning till avtalet: ett om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete. ett om långsiktiga leveranser av råolja och oljeprodukter från Norge till Sveri- ge samt ett om optionsrätt till långsiktiga leveranser av elektrisk kraft

från Sverige till Norge. Avtalen och protokollen bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga A—D.

4. Avtalet

Genom avtalet åtar sig Sveriges regering och Norges regering att upp- muntra. främja och underlätta utvecklingen och stärkandet av det ekono- miska samarbetet och de ekonomiska förbindelserna mellan de två län- derna. särskilt på industri- och energiområdena. Parterna lägger stor vikt vid att samarbetsprojekt kan komma till stånd såväl mellan parterna som direkt mellan företag och organisationer i de två länderna (Artikel 1).

• Sida 8
•  Original

Prop. 1980/81: 189 8

Parterna skall vidare söka säkerställa att samarbetet mellan dem i största möjliga grad bidrar till ett effektivt utnyttjande av de två ländernas resurser i fråga om bl.a. råvaror. energi. teknologi och arbetskraft. Samarbetet skall ske med hänsyn tagen till försörjningssituationen i de två länderna och till att samarbetet skall vara till ömsesidig fördel (Artikel ll). Parterna skall särskilt eftersträva att försöka undanröja hinder för företagssamar- bete och uppmuntra etablering av företag med gemensamt svenskt-norskt ägande samt att underlätta för företag och organisationer i de två länderna att samarbeta och för företag att arbeta i de två länderna (Artikel lll.l). Samarbete på skatteområdet och en smidigare tillämpning av valuta- och kreditreglerna är andra målsättningar liksom en harmonisering av lagstift- ningen i den utsträckning detta främjar samarbetet mellan de båda län- derna (Artikel lIl.2 och 3). Parterna skall vidare eftersträva att lägga förhållandena tillrätta för export från företag i ett av länderna till det andra och för gemensamma exportansträngningar på tredjelandsmarknader (Ar- tikel llI.4). Parterna förklarar sig också eftersträva en utbyggnad av samar- betet rörande investeringar och teknisk forskning och utveckling i de två länderna (Artikel lll.5).

Samarbetsprojekt som ökar de två ländernas försörjningstrygghet med viktiga råvaror och energi nämns särskilt liksom projekt som kan förbättra den internationella konkurrenskraften för de två ländernas industri (Arti- kel 111.6—7). Samarbetet på energiområdet skall bl. a. gälla utveckling och utnyttjande av olika energiformer samt energihushållning (Artikel 111.81.

Vidare gäller att parterna skall eftersträva en samordnad offentlig upp- handling där detta är ändamålsenligt för bägge parter (Artikel 1119).

För att bidra till ett genomförande av avtalet skall parterna upprätta en blandad kommission. Kommissionen skall bestå av företrädare för de båda ländernas regeringar med möjlighet för representanter för berörda företag. organisationer och myndigheter att delta i kommissionens möten (Artikel V).

Avtalet. som skall ratificeras. gälleri 20 år med möjlighet till förlängning (Artiklarna VII och VllI).

Enligt min mening har genom avtalet en fast grund lagts för att samarbetsprojekt skall kunna komma till stånd såväl direkt mellan regeringarna och myndigheter som mellan företag och organisationer i de båda länderna. Särskilt betydelsefullt i detta hänseende är det att parterna i avtalet lägger stor vikt vid att olika hinder för företagssamar- bete skall undanröjas liksom att lagstiftningen i de båda länderna har- moniseras på ett sätt som främjar samarbetet. Avtalet kommer enligt min mening att bidra till ett mera effektivt utnyttjande av de två länder- nas resurser. Det bör därigenom kunna medverka till en på sikt mer slagkraftig industri ide båda länderna.

Avtalet är av sådan vikt att det bör underställas riksdagen. Jag föror- dar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna avtalet.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1980/81: 189 . 9 5 Fond för svenskt-norskt industriellt samarbete

Vid ett svenskt-norskt industri- och energiministcrmöte ijuni 1980 före- slog jag att en svensk-norsk fond för industriell utveckling skulle inrättas. På grundval av detta förslag har företrädare för industridepartemcnten och industrin i de båda länderna hösten 1980 diskuterat förutsättningarna för att inrätta en svensk-norsk fond för att finansiellt stödja och verka för ett utbyggt industriellt samarbete. Sveriges regering och Norges regering har i ett protokoll till samarbetsavtalet överenskommit att gemensamt bilda en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete. Fonden avses få formen av en stiftelse. Protokollet jämte bilagor återfinns som bilaga B.

Enligt protokollet skall fonden. vars styrelse skall ha sitt säte i Stock- holm, ha till ändamål att genom lån stödja samarbetsprojekt mellan svens- ka och norska företag som syftar till teknisk eller marknadsmässig utveck- ling av sådana företag på det industriella området (Artikel 1 och 11). Parterna tillskjuter tillsammans 250 milj. svenska kr eller motsvarande värde i norska kr. Av beloppet tillskjuter Sverige 37.5 milj. svenska kronor per den ljanuari 1982. 1983. 1984 och 1985. Resterande belopp tillskjuts till 50 % av Sverige och till 50 % av Norge vid tidpunkter som parterna senare kommer överens om. Utökning av fondkapitalet skall ske genom avtal och fördelas under hänsynstagande till storleken på de två ländernas ekonomier. Parterna medger att fonden ikläder sig förbindelser i form av lånelöften upp till 250 milj. svenska kr. dock högst 30 milj. svenska kr utöver vad parterna tillskjutit (Artikel lll). Fonden skall undantas från beskattning. Detta gäller dock inte inkomst av fastighet (Anikel Vl). Protokollet, som skall ratificeras. skall gälla i 20 år med möjlighet till förlängning (Artikel lX och X). Villkoren för stöd och fondens stadgar anges i bilagor till protokollet. Jag återkommer strax till detta.

Jag öiAergår nu till att belysa syftet med fonden. De svensk-norska diskussionerna har givit vid handen att en väsentlig förbättring av det svensk-norska industriella samarbetet kan åstadkommas genom stöd till tekniskt och marknadsmässigt utvecklingssamarbete mel- lan svenska och norska företag i sådana projekt som på relativt kort sikt (3—7 år) kan leda till gemensam kommersiell exploatering i form av pro- duktion och marknadsföring. Soliditeten hos industriföretagen i de båda länderna är i många fall låg. vilket gör det svårt för dem att göra riskbeto- nade satsningar. En gemensam satsning på riskfyllda projekt samt möjlig- heter till visst riskavlyft kan öka företagens långsiktiga konkurrenskraft på de internationella marknaderna. Inte minst kan den större hemmamarknad som kan bli följden av ett samarbete ge bättre konkurrensförutsättningar.

En förutsättning för att de fördelar som potentiellt finns i ett vidgat samarbete på industriområdet skall uppnås inom rimlig tid är att de gemen- samma satsningarna på relativt kort sikt leder fram till produktion och marknadsföring. Detta betyder att det måste bli fråga om ett gemensamt

• Sida 10
•  Original

Prop. 1980/81: 189 10

kommersiellt risktagande. Ett samarbete mellan företag i olika länder innebär alltid nya risker och andra problem än de företagen annars ställs inför. För att öka företagens vilja att ta dessa risker behövs ett stöd främst utformat som ett riskavlyft och stimulans till samarbete kring konkreta projekt.

På det nationella planet finns både i Sverige och i Norge möjligheter för företagen att få stöd i första hand till tekniskt men också i någon mån till marknadsmässigt utvecklingsarbete. Syftet med de befintliga stödfor- merna är att minska de stora risker som utvecklingsarbete och marknads- introduktion numera innebär och därigenom öka företagens möjligheter att agera långsiktigt även om soliditeten är låg. 1 de svensk-norska diskussio- nerna har det konstaterats att intresse för samarbetsprojekt i första hand finns i fråga om industriell utveckling för de svenska och norska markna- derna och för marknadsföring av svenska och norska produkter i tredje land. lndustriella utvecklingsprojekt. där insatserna främst avser kommer- siellt inriktat utvecklingsarbete. har framhållits som särskilt intressanta. En annan väsentlig aspekt. som har tagits upp är riskdelning vid marknadsutvidgning för svensk-norska produkter samt riskdelning i sam- band med en breddning av produktområdet. ] de diskussioner som förts har det stått klart att stödet främst bör riktas mot utpräglat kommersiella projekt och inte bör utformas som ett mer eller mindre långsiktigt stöd till tekniskt utvecklingsarbete. [ första hand gäller det att främja tillkomsten av större gemensamma projekt för utveckling av nya produkter. processer och system dvs. industriellt utvecklingsarbete. Viktigt är vidare att ta hänsyn till möjligheterna till marknadsföring i andra länder och även att satsa på projekt som kan förse industrin i de båda länderna med insats- varor och halvfabrikat.

Det är mot denna i korthet angivna bakgrund som överenskommelsen om att bilda en särskild fond för svenskt-norskt industriellt samarbete skall ses.

Det industripolitiska syftet med den överenskomna fonden är att stimu- lera industriellt utvecklingssamarbete mellan svenska och norska företag rörande sådana projekt som på relativt kort sikt kan leda till gemensam kommersiell exploatering i form av produktion och marknadsföring. Fon- den skall således inte stödja forskning, eftersom detta inte leder till det önskade resultatet på kort sikt. För dessa ändamål finns det. som jag tidigare berört. andra nordiska organ. Däremot ger överenskommelsen utrymme för stöd till marknadsinvesteringar och marknadsbearbetningar. även om de industriella utvecklingsprojekten är huvuduppgiften för fon- den. Fonden avses ge stöd till stora projekt med betydande risker.

Jag ser således den svensk-norska industrifonden som en komplettering till bl. a. Nordiska investeringsbanken och Nordisk industrifond. Avgräns- ningen mot dessa nordiska organ är klar i och med att fonden avses engagera sig i projekt som är så stora att medverkan från Nordisk industri-

• Sida 11
•  Original

Prop. 1980/81: 189 ||

fond inte är aktuell och så riskbetonade att Nordiska investeringsbanken inte kan engagera sig.

Jag skall nu redogöra för de stödvillkor som överenskommits. Avsikten är att stöd skall kunna lämnas till projekt med en kostnad på 3 milj. kr eller mer. En medfinansiering från företagens sida måste finnas för att säkerstäl- la företagsengagemang i projekten och för att garantera att endast sådana projekt kommer till stånd som av industrin bedöms som industriellt och kommersiellt riktiga. Eftersom syftet med fonden är att lyfta av risker i samband med utvecklingsprojekt skall stödet i första hand utgöras av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. Fondens andel av finansieringen av ett projekt skall vara högst 50 % eller. om synnerliga skäl finns. en större andel. Återbetalningskravet skall knytas till projektets tekniska och kommersiella framgång på det sätt som är lämpligt i det enskilda fallet. Lånet kan avskrivas helt eller delvis om projektet misslyckas. På lånen skall ränta utgå. Räntan och övriga villkor för lånet skall bestämmas med hänsyn till projektets risk och väntade ekonomiska utfall. Räntan skall också sättas med hänsyn till räntan hos motsvarande finansieringsinstitu- tioner i de båda länderna. [ vissa fall kan återbetalningen av ett lån ersättas med royalty eller annan löpande avgift.

Styrelsen för fonden avses bestå av sex personer och utses av den svenska regeringen och den norska regeringen med tre ledamöter vardera. Fonden avses i stor utsträckning repliera på den svenska fonden för industriellt utvecklingsarbete och den norska industrifonden. som delvis har liknande uppgifter som den svenska industrifonden. Detta innebär att fonden får ett litet behov av personal.

Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna den angivna överenskommelsen om upprättande av en fond för svenskt-norskt industri- ellt samarbete i vad överenskommelsen avser dels villkor för stöd från fonden. dels inskränkning i skattskyldigheten för fonden, dels ekonomisk förpliktelse för staten. Jag förordar vidare att regeringen föreslår riksdagen att för budgetåret 1981/82 som tillskott till fonden anvisa 37.5 milj. kr på ett nytt reservationsanslag, benämnt Stöd till svenskt-norskt industriellt sam- arbete.

6. Författningsförslag

De uppgifter som fonden avses få innefattar myndighetsutövning. Enligt 11 kap. 6 & regeringsformen krävs det stöd av lag om förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning skall överlämnas till bolag. förening. samfällighet. stiftelse eller enskild person.

Med hänsyn härtill har inom industridepanementet upprättats förslag till en lag om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att främja svenskt- norskt industriellt samarbete. Förslaget bör fogas till protokollet i detta 12 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 189

• Sida 12
•  Original

Prop. 1980/81: 189 12 ärende som bilaga E. Förslaget innebär att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får överlämna till sådan stiftelse att pröva frågor om stöd inom stiftelsens verksamhetsområde. ] den föreslagna lagen finns också en bestämmelse om tystnadsplikt beträffande affärs- och driftförhål- landen. Brott mot tystnadsplikten kan medföra ansvar enligt 20 kap. 3 s' brottsbalken .

Den föreslagna lagen. som avses träda i kraft den 1 juli 1981. kan inte anses vara av den vikt att lagrådets yttrande behöver inhämtas.

Enligt överenskommelsen gäller att fonden skall vara befriad från skatt- skyldighet utom såvitt avser inkomst av fastighet. Enligt vad jag erfarit avser chefen för budgetdepartementet att senare framlägga ett förslag i detta hänseende.

7. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna avtalet den 25 mars 1981 mellan Sveriges regering och Norges regering om ekonomiskt samarbete. särskilt på industri- och energiområdena. . godkänna protokollet om upprättande av en fond för svenskt- norskt industriellt samarbete i vad protokollet avser dels villkor för stöd från fonden

dels inskränkning i skattskyldigheten för fonden dels ekonomisk förpliktelse för staten,

3. anta förslaget till lag om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att främja svenskt-norskt industriellt samarbete.

4. till Stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete för budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsan- slag av 37 500000 kr. ro

8. Långsiktiga leveranser av råolja och oljeprodukter från Norge till Sverige

Protokolllet om långsiktiga leveranser av råolja och oljeprodukter från Norge till Sverige (bilaga C) skall ratificeras och gäller i 20 år med möjlig- het till förlängning. Protokollet innehåller i huvudsak följande bestämmel- ser.

Alla leveranser av råolja och oljeprodukter från norska företag till Sveri- ge betraktas som leveranser enligt protokollet. Leveranserna skall komma till stånd på affärsmässig grund genom avtal mellan företag i de två län- derna. Leveranserna skall omfatta minst 2 milj. ton råolja eller oljepro-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1980/81: 189 13 dukter år 1983 och minst 2.5 milj. ton år 1984. Under förutsättning av att företagen uppnår konkreta avtal skall den norska parten säkerställa att råolja och oljeprodukter för leverans av angivna minimimängder står till förfogande för den svenska marknaden. Efter år 1984 kommer leveranser över denna nivå att vara avhängiga av bl.a. råoljetillgången för norska företag, utvecklingen av industri och encrgisamarbetet mellan de två län- derna och marknadsförutsättningarna (Artikel 1 och 11).

Fördelningen mellan råolja och raffinerade produkter skall ske på grund- val av avtal mellan företag i de två länderna. Norska företag skall ha möjlighet att leverera upp till tre fjärdedelar av totalkvantiteten i form av produkter (Artikel lll).

Leveranser enligt protokollet skall nyttjas för marknadsföring i Sverige. Parterna skall lägga förhållandena till rätta för att norska företag med tillgång till råolja kan engagera sig på affärsmässig grund direkt i marknads- föring av råolja och oljeprodukter på den svenska marknaden antingen för sig själva eller genom olika former av samarbete med företag i Sverige (Artikel lV).

Priser och andra leveransvillkor för leveranser inom ramen för protokol- let skall fastställas efter avtal mellan företagen. Det förutsätts att mark- nadspriser läggs till grund för långsiktiga leveranser (Artikel V).

1 en särskild skriftväxling har närmare definierats vilka leveranser som skall omfattas av protokollet. Bl.a. framgår att leveranser på spotmark- nadsvillkor av enstaka laster och internleveranser inom internationella oljebolag inte skall betraktas som leveranser enligt protokollet. Vidare framgår att det svenska åtagandet att lägga förhållandena till rätta för norska företags samarbete med företag i Sverige skall anses gälla i första hand samarbete med företag som kontrolleras av svenska intressen.

Till denna redogörelse för det huvudsakliga innehållet i protokollet vill jag knyta följande kommentarer.

Det bör först påpekas att vissa långsiktiga leveranser från Norge till Sverige som redan har kontrakterats skall räknas in i det norska leverans- åtagandet enligt protokollet. Detta gäller främst de leveranser av råolja som sker enligt ett år 1978 träffat avtal mellan Norwegian Oil Consortium A/S & Co och Svenska Petroleum AB. Dessa leveranser beräknas uppgå till ca 700000 ton om året åren 1983—1985. varefter de successivt minskar. F.n. sker även vissa leveranser av råolja från Den norske stats oljeselskap a. s. (Statoil) till Oljekonsumenternas förbund. Därtill kommer leveranser av mindre kvantiteter raffinerade produkter från bl. a. Norsk Hydro a. s till dess svenska dotterbolag.

De leveranser som anges i protokollet bygger i princip på utvinningen av råolja på den norska kontinentalsockeln. Utvinningen uppgår f. n. till ca 25 milj. ton om året och väntas under andra hälften av l980-talet öka till ca 35 milj. ton om året. Dessa beräkningar grundas på de fyndigheter som i dag är i kommersiell produktion eller för vilka beslut om utbyggnad har fattats,

• Sida 14
•  Original

Prop. 1980/81: 189 14

dvs. främst Ekofisk med vissa angränsande fält. Statljord och Valhall. Fyndigheter som ännu inte är konstaterat utvinningsvärda eller kommande oljefynd torde inte komma att leda till produktion förrän tidigast år 1987.

1 dag förfogar utländska företag över huvuddelen av den råolja som utvinns på norsk kontinentalsockel. Först när Statfjordfältet kommer i full produktion vid mitten av 1980-talet väntas mängden råolja som kontrol- leras av norska staten eller norskägda företag komma att överstiga 10 milj. ton om året. Oljan utgörs av dels produktionsavgift (royalty) som norska staten tar ut i form av råolja. dels norska företags andelar av produktionen från de berörda fälten. Avgiftsoljan överlåts f.n. till Statoil. Detta företag har därjämte en andel av 50% i Statfjordfältet och väntas komma att spela en allt viktigare roll i verksamheten på norsk kontinentalsockel. Även enskilda norska företag väntas komma att producera vissa kvantiteter råolja under perioden.

Utvecklingen av den norska råoljeproduktionen på något längre sikt är beroende av ett antal faktorer. De norska statsmakterna har uttalat sig för en måttlig utvinningsnivå. vilket hittills har antagits innebära en samman- lagd olje- och naturgasproduktion som motsvarar högst 90 milj. ton olja om året. Härav torde högst omkring hälften komma att utgöras av råolja. Den närmare fördelningen mellan olja och gas blir beroende av de beslut om utvinning av olika fyndigheter. som väntas komma att fattas under de närmaste åren. Den geologiska potentialen för nya fynd bedöms som god. särskilt norr om 62:a breddgraden där provborrningar har börjat först år 1980. Såvitt kan bedömas kommer Norge under överblickbar framtid att ha en betydande råoljeproduktion i förhållande till den inhemska oljeförbruk- ningen. som uppgår till endast ca 8 milj. ton om året och som inte väntas öka nämnvärt.

Under år 1980 har vissa allmänna riktlinjer fastlagts för avsättning av den olja som norska staten förfogar över. dvs. avgiftsoljan och Statoils egen produktion. En viktig princip för den norska avsättningspolitiken är att olje- och gastillgångarna skall kunna användas som instrument för att åstadkomma ett industri- och energisamarbete med andra länder. I detta syfte bör all statlig råolja avsättas genom Statoils försorg i samråd med norska olje- och energidepartementet. Enligt riktlinjerna kan Statoil tillde- las särskilda försörjningsuppgifter gentemot länder med vilka Norge sam- arbetar. Med de begränsningar som kan följa härav skall Statoils mark- nadsföring ske efter affärsmässiga principer. Detta betyder bl.a. att Statoil skall arbeta på marknader. där den norska oljans särskilda egenskaper. bl.a. låg svavelhalt, ger den ett relativt högt värde. Som exempel på sådana marknader anges Norden, övriga Västeuropa och Förenta staterna.

] enlighet med dessa riktlinjer skall Statoil upprätta en effektiv organisa- tion för marknadsföring. Denna kommer att i stor utsträckning inriktas på försäljning av raffinerade oljeprodukter. Statoil hari samarbete med Norsk Hydro lagt fram ett förslag om utbyggnad av raffinaderiet i Mongstad från

• Sida 15
•  Original

Prop. 1980/81: 189 15

f. n. 4 milj. ton om året till 10 milj. ton om året till år 1986—1987. Detta projekt innebär att huvuddelen av den råolja som kontrolleras av norska intressen torde komma att tas i anspråk för raffinering i Norge. Även i den mån norska företag använder annan råolja vid raffineringen skall de till Sverige levererade produkterna] räknas som leveranser enligt protokollet. Den norska leveransgarantin. som ytterst baseras på den råoljeproduktion som kontrolleras av norska staten. gäller alltså även för sådana fall.

I protokollet förutsätts att parterna skall främja engagemang av norska företag på den svenska marknaden. Som nyligen har redovisats för riksda- gen (prop. 1980/81: 90 bil. 1 s. 143 och 442) har överläggningar förts mellan Statoil och två svenska företag. nämligen Svenska Petroleum och Volvo Energi AB. om gemensam marknadsföring av i första hand bensin på den svenska marknaden. Även andra företag verksamma i Sverige kan komma att delta i ett sådant samarbete.

Enligt min mening utgör protokollet om långsiktiga oljeleveranser från Norge till Sverige ett viktigt steg mot att förbättra den svenska försörj- ningstryggheten på energiområdet såväl i fredstid som vid kriser. De i avtalet angivna kvantiteterna råolja och oljeprodukter utgör minimikvanti- teter. som efter hand kan komma att utökas beroende på bl.a. de norska företagens råoljetillgång. Under perioden väntas den totala svenska olje- förbrukningen komma att sjunka och efterfrågan alltmer inriktas på driv- medel och vissa andra lätta oljeprodukter. Leveranserna från Norge kom- mer därigenom att utgöra en växande och kvalitativt allt betydelsefullare del av den svenska oljeimporten.

Protokollet är en ramöverenskommelse. som skall ges ett konkret inne- håll genom avtal mellan företag. Som har framgått har kommersiella avtal redan i viss utsträckning träffats mellan såväl statliga som enskilda företag ide två länderna. Det är enligt min mening önskvärt. att samarbetet även i fortsättningen får en sådan bred uppläggning. Möjlighet till långsiktiga köp av norsk råolja och norska produkter bör kunna utnyttjas av bl.a. sådana svenska oljeföretag som i dag baserar sin försörjning på leveranser från instabila områden eller på kortsiktiga köp. Ett direkt engagemang av norska företag på oljemarkanden i Sverige är givetvis också välkommet från svensk försörjningssynpunkt.

Riksdagen bör beredas tillfälle att ta del av vad jag här anfört om protokollet om långsiktiga leveranser av olja och oljeprodukter från Norge till Sverige.

9. Optionsrätt till långsiktiga leveranser av elektrisk kraft från Sve- rige till Norge

Som chefen för industridepartemcntet nyss nämnde har i ett särskilt protokoll i anslutning till det mellan Sveriges regering och Norges regering träffade avtalet om ekonomiskt samarbete. särskilt på industri- och ener-

• Sida 16
•  Original

Prop. 1980/81: 189 16

giområdena. träffats en överenskommelse (protokoll) om optionsrätt :ill långsiktiga leveranser av elektrisk kraft från Sverige till Norge (bilaga D). Protokollet skall ratificeras.

[ samband med de överläggningar som föregick protokollsöverenskom- melsen uppdrogs åt statens vattenfallsverk och Norges Vassdrags— och Elektrisitetsvesen (NVE) att redogöra för de villkor som skulle kunna läggas till grund för ett avtal dem emellan om sådana leveranser. Proto- kollet har utformats på grundval av den redogörelse som vattenfallsverket och NVE i enlighet härmed har lämnat och innehåller i huvudsak följande bestämmelser.

Optionsrätten skall uto' :-'s om man från norsk sida önskar det. Avtal mellan vattenfallsverket och NVE förutsätts undertecknat senast den 31 december 1981. om rätten till leveranser önskas utnyttjad från den 1 januari 1982 och senast den 30 juni 1982. om rätten önskas utnyttjad från den 1 juli 1982 (Artikel 1). De med optionsrätten avsedda leveranserna skall omfatta en energikvantitet av högst 2 TWh'/år med en maximal effekt på 400 MWZ. Tecknas avtal om en lägre energikvantitet än 2 'l'Wh. skall NVE ha rätt att i ett eller flera steg öka kvantiteten upp till 2'1'Wh (Artikel 11). Leveranstiden skall vara högst 15 år räknat från den 1 januari eller den 1 juli 1982 (Artikel 111). 1 övrigt gäller för optionsrätten de villkor som angetts i vattenfallsverkets och NVE:s redogörelse som fogats till proto- kollsöverenskomrnelsen (Artikel lV).

Den av vattenfallsverket och NVE lämnade redogörelsen innehåller härutöver i huvudsak följande.

Leveranspunkter är vid svensk-norska gränsen på 400 kV3 ledningen Hassle-Borgvik och på 200 kV ledningen Nea-Järpen.

Leveranserna skall under varje år fördelas på fyraveckorsperioder på dag. natt och helg enligt samma förhållande som gäller för vattenfallsver- kets totala belastning.

För åren 1982—1986 skall avgifterna för leveranserna motsvara vatten- fallsverkets nuvarande högspänningstariff för Mellansverige med ett visst tillägg med hänsyn till bl.a. kontraktstidens längd. För åren 1987—1991 skall avgifterna omräknas i förhållande till verkets år 1987 gällande hög- spänningstariff för Mellansverige och för tiden därefter i förhållande till den vid varje tidpunkt gällande normaltariffen för Mellansverige.

Jag vill för egen del framhålla att dessa elleveranser ligger väl i linje med den elanvändningspolitik som har förordats i prop. 1980/81: 90 om riktlinjer för energipolitiken. Det är enligt min mening av stort värde för det nordis- ka samarbetet om vi under en period med god tillgång på förhållandevis billig elektrisk kraft kan bidra till att tillgodose elbehovet i Norge.

' Terawattimmar 1 Megawatt 3 Kilovolt

• Sida 17
•  Original

Prop. 1980/81: 189 17

De villkor som enligt vattenfallsverkets och NVEzs överenskommelse skall ligga till grund för leveranserna innebär enligt min mening en för vattenfallsverket tillfredsställande förräntning.

Riksdagen bör beredas tillfälle att ta del av vad jag har anfört om långsiktiga leveranser av elektrisk kraft från Sverige till Norge.

10. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om [. långsiktiga leveranser av råolja och oljeprodukter från Norge till Sverige, 2. optionsrätt till långsiktiga leveranser av elektrisk kraft från Sve- rige till Norge.

11. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och be- slutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och det ändamål som de har hemställt om (avsnitt 2. 7 och 10).

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1980/81: 189 18

Bilaga A

AVTAL mellan Sveriges regering och Norges regering om ekonomiskt samar- bete, särskilt på industri- och energiområdena

Sveriges regering och Norges regering.

(i) som hänvisar till den nordiska samarbetsöverenskommelsen av den 23 mars 1962.

(ii) som önskar ytterligare utvidga och bygga ut det nordiska samarbetet. (iii) som anser att de nära förbindelserna mellan de två länderna skapar goda förutsättningar för ett utvidgat ekonomiskt samarbete.

(iv) som önskar medverka till att stärka det långsiktiga ekonomiska samarbetet mellan de två länderna. särskilt på industri- och energiområ- dena.

(v) som konstaterar att denna målsättning i dagens samhällen kräver medverkan från både myndigheter. företag och organsiationer.

har kommit överens om följande:

Artikel I

Parterna skall uppmuntra. främja och underlätta utvecklingen och står- kandet av det ekonomiska samarbetet och de ekonomiska förbindelserna mellan de två länderna, särskilt på industri- och energiområdena.

Parterna lägger vikt vid att samarbetsprojekt kan komma till stånd såväl mellan parterna som direkt mellan företag och organsiationer i de två länderna.

Artikel I I

Parterna skall söka säkerställa att samarbetet mellan dem i största möj- liga grad bidrar till ett effektivt utnyttjande av de två ländernas resurser ifråga om bl. a. råvaror. energi, kapital. teknologi och arbetskraft.

Samarbetet skall ske med hänsyn tagen till försörjningssituationen i de två länderna och till att samarbetet skall vara till ömsesidig fördel.

Artikel III

Parterna skall särskilt eftersträva: ( 1) att undanröja hinder för samarbete mellan företag och organisationer i de två länderna. att uppmuntra till etablering av företag och institutioner med gemensamt svenskt-norskt ägande samt att underlätta för företag och organsiationer i de två länderna att samarbeta och för företag att arbeta i de två länderna.

(2) att samarbeta på skatteområdet och tillämpa de valuta- och kreditpo- litiska reglerna och instrumenten på ett sådant sätt att det inte läggs onödiga hinder i vägen för konkreta samarbetsprojekt samt därmed bidra till att lägga förhållandena tillrätta för ett effektivt utnyttjande av de två ländernas kapitalresurser,

(3) att harmonisera sin lagstiftning i den utsträckning detta främjar samarbetet mellan de två länderna.

(4) att lägga förhållandena tillrätta för export från företag i ett av län- derna till det andra och för gemensamma exportansträngningar på tredje- landsmarknader.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1980/81: 189 19

(5) att bygga ut samarbetet rörande investeringar och teknisk forskning och utveckling i de två länderna.

(6) att uppmuntra till samarbetsprojekt som tryggar de två ländernas långsiktiga försörjning med viktiga råvaror och energi.

(7) att uppmuntra till samarbetsprojekt som kan förbättra den internatio- nella konkurrenskraften för de två ländernas industri.

(8) att bygga ut samarbetet på energiområdet bl. a. när det gäller utveck- ling och utnyttjande av olika energiformer samt energihushållning.

(9) att samordna offentlig upphandling där detta är ändamålsenligt för bägge parter.

Artikel IV

Vid avgöranden om dispenser och tillstånd som samarbetsprojekten aktualiserar. skall parterna ha som mål att lägga förhållandena på bästa möjliga sätt tillrätta för genomförande och utveckling av dessa projekt.

Artikel V

(1) För att bidra till ett effektivt genomförande av detta avtal skall parterna upprätta en blandad kommission.

(2) Kommissionen skall diskutera principer och former för samarbetet samt eventuella problem som kan uppstå vid genomförandet av detta avtal och samarbetsprojekt som kommit till stånd i enlighet med detta. med sikte på att nå fram till lösningar som bägge parter kan godta.

(3) Kommissionen kan vidare diskutera behovet av att utvidga det myn- dighetsengagemang som beskrivs i detta avtal. samt existerande och nya konkreta samarbetsprojekt mellan parterna.

(4) Kommissionen skall bestå av representanter för de två ländernas regeringar. Den kan inbjuda representanter för berörda företag. organisa- tioner och myndigheter att delta i sina möten.

(5) Kommissionen skall sammanträda efter överenskommelse mellan parterna. dock minst en gång om året. Sammanträdena hålls omväxlande i Sverige och Norge.

(6) Kommissionen fastställer själv sin arbetsordning.

Artikel VI

Genomförandet av detta avtal och samarbetsprojekt som kommit till stånd i enlighet med detta. skall ske inom ramen för parternas internatio— nella förpliktelser.

Artikel VII

Detta avtal skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i Stockholm. Avtalet träder i kraft den dag ratifikationsinstrumenten utväx- las.

Artikel VIII

Detta avtal skall gälla i 20 år från dagen för ikraftträdandet. Om avtalet inte sägs upp av någondera parten senast 3 år före utgången av 20-årsperio- den, skall det fortsätta att gälla. Efter utgången av 20-årsperioden kan avtalet sägas upp av endera parten med 3 års varsel.

Uppsägning enligt denna artikel skall ske på diplomatisk väg och skriftli- gen.

XXXXX

• Sida 20
•  Original

Prop. 1980/81:189 20

Till bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud under- tecknat detta avtal och försett det med sina sigill. x x x x x Detta avtal är upprättat i två exemplar på svenska och norska språken. Båda texterna har lika vitsord.

Oslo den 25 mars 1981

För Sveriges regering För Norges regering Thorbjörn Fälldin - Gro Harlem Brundtland

• Sida 21
•  Original

Prop. 1980/81: 189 21

Bilaga B PROTOKOLL om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete

Sveriges regering och Norges regering som vill stärka industri- och energisamarbetet mellan de två länderna önskar som ett led i detta samar- bete ingå avtal om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete. De två ländernas regeringar har kommit överens om följande protokoll till avtalet den 25 mars 1981 om ekonomiskt samarbete. särskilt på industri- och energiområdena.

Artikel I

En fond bildas som får namnet Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete. Fonden skall vara en stiftelse. Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Stockholm.

Artikel II Fonden skall ha till ändamål att genom lån stödja samarbetsprojekt mellan svenska och norska företag som syftar till teknisk eller marknads- mässig utveckling av sådana företag på det industriella området.

Artikel III

Parterna tillskjuter tillsammans 250 miljoner svenska kronor eller mot- värdet därav i norska kronor. Av beloppet tillskjuter Sverige 37,5 miljoner svenska kronor årligen per den 1 januari 1982. 1983. 1984 och 1985. Resterande belopp tillskjuts till 50 procent av Sverige och till 50 procent av Norge vid tidpunkter som parterna senare överenskommer. Utökning av fondkapitalet skall ske genom avtal och fördelas under hänsynstagande till storleken på de två ländernas ekonomier.

Parterna medger att stiftelsen ikläder sig förbindelser i form av lånelöf- ten upp till 250 miljoner svenska kronor, dock högst 30 miljoner svenska kronor utöver vad parterna tillskjutit.

Upplöscs stiftelsen fördelas tillgångarna mellan parterna i samma pro- portion som tillskotten. Artikel IV

För lån skall gälla de villkor som anges i bilaga 1.

Artikel V

Till grund för fondens verksamhet skall upprättas stadgar av det innehåll som anges i bilaga 2.

Artikel VI

Fonden skall undantas från beskattning. Detta gäller dock icke inkomst av fastighet.

Artikel VII

Om förutsättningarna för detta protokoll i väsentlig grad skulle ändras på grund av oförutsedda omständigheter. kan vardera parten kräva överlägg- ningar. Överläggningar kan också krävas om genomförandet av detta pro- tokoll leder till resultat som står i uppenbar strid mot syftet med protokol- let.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1980/81: 189 22

Artikel VIII

Genomförandet av detta protokoll skall anses som ett samarbetsprojekt enligt avtalet den 25 mars 1981 om ekonomiskt samarbete. särskilt på industri- och energiområdena.

Artikel IX

Detta protokoll skall ratificeras. Ratilikationsinstrumenten skall utväx- las i Stockholm. Protokollet träder i kraft den dag ratifikationsinstrumen- ten utväxlas.

Artikel X

Detta protokoll skall gälla i 20 år från dagen för ikraftträdandet. ()m protokollet icke sägs upp av någondera parten senast 3 år före utgången av 20-årsperioden. skall det fortsätta att gälla. Efter utgången av 20-ärsperio- den kan protokollet sägas upp av endera parten med 3 års varsel.

Uppsägning enligt denna artikel skall ske på diplomatisk väg och skriftli- gen.

xxxxx Till bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud under- tecknat detta protokoll och försett det med sina sigill.

x x x x x Detta protokoll är upprättat i två exemplar på det svenska och det norska språket. Båda texterna har lika vitsord.

Oslo den 25 mars 1981

För Sveriges regering För Norges regering Thorbjörn Fälldin Gro Harlem Brundtland

• Sida 23
•  Original

Prop. l980/81: 189 23

Bilaga! VILLKOR FÖR LÅN GENOM FONDEN FÖR SVENSKT- NORSKT INDUSTRIELLT SAMARBETE

1. För att främja industriellt utvecklingssamarbete mellan svenska och norska företag lämnas stöd genom fonden. Stödet lämnas i form av lån för finansiering av större projekt som syftar till tekniskt eller marknadsmässigt utvecklingsarbete.

2. Län får lämnas för projekt som innefattar ett ur kommersiell eller teknisk synvinkel högt risktagande och som på relativt kort sikt bedöms kunna ge företagsekonomisk lönsamhet.

3. Lån får lämnas för projekt med gemensamt svenskt-norskt industriellt intresse och som initieras av svenska och norska företag i samarbete. Lån kan delas upp på företagen.

4. Län får inte lämnas om projektet är sådant att finansieringen bedöms lämpligen kunna ske på den allmänna kreditmarknaden under normala marknadsmässiga villkor.

Storleken på län

5. Län får lämnas för högst 50 procent av kostnaden för det utvecklings- projekt som lånet avser. Hänsyn skall då tas till om annat svenskt eller norskt statligt stöd har lämnats för samma ändamål. Om synnerliga skäl finns. får ett lån lämnas för en större del av kostnaden. Lån till ett projekt får dock inte överstiga 50 miljoner svenska kronor. Ett lån får inte lämnas med större belopp än som behövs för att syftet med stödet skall nås. Projekt vars totalkostnad understiger 3 miljoner svenska kronor skall ej stödjas. Projekt som avser utvinning av olja och gas skall ej stödjas.

Låne- och ålerbetalningsvillkor

6. Lånets löptid. ränta och återbetalningsvillkor skall bestämmas med hänsyn till projektets risk och förväntade ekonomiska utfall.

7. Län kan lämnas i svenska eller norska kronor. Svenska företag bör i första hand få lån i svenska kronor och norska företag i norska kronor.

8. På ett lån utgår ränta från dagen för utbetalningen. Anstånd med räntebetalningen får lämnas. varvid upplupen ränta läggs till låncbcloppet. Räntan bestäms med hänsyn till den valuta vari lånet lämnas och till räntan hos motsvarande finansieringsinstitutioner i länderna.

9. Om det bedöms lämpligt. får återbetalningen av ett lån helt eller delvis ersättas med royalty eller annan löpande avgift till dess lånet återbetalts jämte ränta. 10. Ett lån skall i övrigt förenas med de villkor och föreskrifter som behövs med hänsyn till syftet med stödet. Särskild säkerhet behöver dock inte ställas. ll. Äterbetalningsskyldigheten kan helt eller delvis efterges. om lånta- garen visar att förutsättningar uppenbarligen saknas att utnyttja projektets resultat lönsamt.

Uppsägning av lån 12. Ett län kan sägas upp till omedelbar betalning. om

1. låntagaren genom en oriktig eller vilseledande uppgift har föranlett att lånet har beviljats.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1980/81: 189 34

2. låntagaren inte fullgör sina förpliktelser enligt de villkor eller före- skrifter som gäller för lånet eller

3. sådana förhållanden har inträffat att låntagaren med hänsyn till syftet med lånet uppenbarligen inte längre bör få inneha lånet. 13. En ansökan om lån skall vara skriftlig och ges in till fonden genom den svenska Fonden för industriellt utvecklingsarbete respektive det norska lndustrifondet. En ansökan skall innehålla uppgift om

1. de företag, som ansökningen avser. deras verksamhet och ekono- miska ställning.

2. ändamålet med lånet och de skäl i övrigt som åberopas för ansök- ningen och

3. svenskt eller norskt statligt stöd i annan form har sökts eller bevil- jats för de projekt. som ansökningen avser. Sökanden skall i övrigt förebringa den utredning som stiftelsen finner behövlig. 14. Stiftelsen skall följa verksamheten hos dem som har erhållit lån och därvid utöva tillsyn av att lånevillkoren iakttas.

• Sida 25
•  Original