Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att föräldrar som vårdar egna barn i hemmet får viss rätt till allmän tilläggspension för denna insats.

Förslaget innebär att en förälder får tillgodoräkna sig det antal år han eller hon varit hemma och vårdat egna barn som om dessa vårdår hade varit förvärvsår. Denna rätt skall gälla så länge som föräldern vårdar barn som är under tre års ålder. En person som har förvärvsarbetat under ett visst antal år får således till dessa år lägga det antal år som denne vårdat egna barn som inte fyllt tre år. För att få tillgodoräkna sig ett vårdår skall föräldern ha svarat för den faktiska vården av barnet under mer än halva kalenderåret.

Förslaget får ses som en garantiregel för de föräldrar som till följd av vård av egna barn ett visst är inte har möjlighet att tjäna in pensionspoäng enligt nuvarande regler. Detta inträffar om föräldern under ett år har en inkomst som understiger basbeloppet vid årets ingång plus 100 kr.

För att få tillgodoräkna sig vårdåret för ATP skall föräldern enligt förslaget ansöka om tillgodoräknande av vårdår när vårdåret avslutats. Den allmänna försäkringskassan fattar därefter beslut härom.

De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 1982. De föräldrar som vid ikraftträdandet har barn som fyller tre år efter den 1 juli 1982 kommer därför. om de i övrigt uppfyller villkoren, att omfattas av reformen.

• Sida 2
•  Original

lx)

Prop. 1980/81 :204

Förslag till Lag om ändring i lagen (l962:381] om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962z381) om allmän försäk- ring1

dels att 13 kap. 45 och 20 kap. 2 & skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 11 kap. 6 a &, av nedan angivna

lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 6 a 5

Har en här i riket bosatt förälder under större delen av ett kalenderår vårdat ett eget barn. som inte har fyllt tre år, skall föräldern under de förut- sättningar som anges i denna para- graf tillgodoräknas det året såsom ett vårdår. Sådana år jämställs vid till- lämpningen av denna lag med år för vilka pensionspoän g tillgodoräknats. För tillgodoräknande fordras att de allmänna förutsättningar för beräk- ning av pensionsgrundande inkomst. enligt 1 5 andra stycket andra meningen. är uppfyllda. Vårdär enligt denna paragraf skall inte tillgo- doräknas då pensionspoäng för året fastställts enligt 6 5 och inte heller då pensionpoäng för året enligt 6 S* för- sta stycket inte tillgodoräknats föräl- dern på grund av underlåten avgifts- betalning.

För samma barn och år får endast en förälder tillgodoräkna sig vårdår enligt första stycket.

Vid beräkning av det i 12 kap. 2 .5 första stycket angivna medeltalet av pensionspoäng bortses från de år som tillgodoräknats enligt denna para- graf. Sädana år skall inte heller beaktas vid tillämpningen av 12 kap.

1 Lagen omtryckt 19771630.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1980/'81:204

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I 5 första stycket eller 13 kap. 25? första stycket.

En försäkrad förälder som vill att ett vårdår enligt denna paragraf skall tillgodoräknas skall hos den allmän- na försäkringskassa där han är inskriven göra en skriftlig ansökan om tillgodoräknande enligt denna paragraf senast ett år efter utgången av det år som skall tillgodoräknas.

13 kap. 4 52 Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 12 kap. 3 5 upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med motsvarande tillämpning av 12 kap. 3 och 4 åå.

Vid beräkning av förtidspension skall hänsyn icke tagas till pensions- poäng som enligt 11 kap. 65 första och trejde styckena tillgodoräknats den försäkrade för tid då förtidspen- sion enligt denna lag utgått med anledning av samma inkomstför- lust.

Vid beräkning av förtidspension skall hänsyn inte tas till pensionspo- äng som enligt 11 kap. 6 5 första och tredje styckena tillgodoräknats den försäkrade för tid då förtidspension enligt denna lag utgått med anled— ning av samma inkomstförlust. Vårdår som enligt 11 kap. 6 a 5 till- godoräknats en försäkrad som under året uppburit förtidspension enligt denna lag får inte åberopas för höj- ning av förtidspensionen.

20 kap.

Vid tillämpningen av bestämmel- sei3 kap. 1 åoch4 kap. 8—10 åå samt 21 kap. 1 & om försäkrad, som sam- manbor med barn. skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. och 9 kap. 45 likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har

3 Senaste lydelse 1979:127.

Vid tillämpningen av bestämmel- se i 3 kap. 1 5 och 4 kap. 55—10 55,1] kap. 6 af samt 21 kap. 1 % om försäkrad. som sammanbor med barn. skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 4 kap.. 9 kap. 4å och 1] kap. 6a s" likställas den.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1980/81z204 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse eller har haft barn, om de stadig- med vilken förälder är eller varitgift

varande sammanbo. eller har eller har haft barn. om de stadigvarande sammanbor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1980/81 :204 5

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-04-30

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Wikström. Friggebo. Mogård, Dahlgren. Åsling. Söder. Krön- mark. Burenstam Linder. Johansson, Wirtén. Holm. Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell. Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om ATP-rätt för föräldrar som vårdar egna barn i hemmet

1. Inledning

1 regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 har angivits att ATP-rätt bör införas för vård i hemmet av små barn. Jag tillsatte därför i juni 1980 en arbetsgrupp inom socialdepartementet för att utarbeta förslag till regler härom.

Arbetsgruppen har i januari i år överlämnat en promemoria (Ds S 1981 : 1) ATP-rätt för föräldrar som vårdar egna barn i hemmet, m. m. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I .

Promemorian har remissbehandlats. Yttranden över promemorian har lämnats av riksförsäkringsverket, försäkringsöverdomstolen, försäkringsrät- ten för södra Sverige. försäkringsrätten för Mellansverige, socialstyrelsen, försäkringsinspektionen. riksrevisionsverket. riksskatteverket, statens arbetsgivarverk. statens löne- och pensionsverk. arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings. Gävle- borgs och Västerbottens län, Försäkringskasseförbundet. Svenska kommun- förbundet. Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen. Landsor- ganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Centralorganisationen SACO/SR, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges Hantverks— och Industriorganisation — Familjeföretagen. Pensionärernas riksorganisation, Sveriges folkpensionärers riksförbund, Fredrika Bremer- förbundet, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Centerns kvinno- förbund, Folkpartiets kvinnoförbund. Moderata kvinnoförbundet och Soci- aldemokratiska kvinnoförbundet.

Yttrande har dessutom inkommit från Ensamståendes intresseorganisa- tion.

• Sida 6
•  Original

Prop. l980/81:204 6

En sammanställning av remissvaren bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. Det skall här anmärkas att det till ett flertal remissyttranden har fogats reservationer från en minoritet som varit av annan mening än den som kommit fram i majoritetens yttrande.

2. Behovet av nya ATP-regler för småbarnsföräldrar

Barnens rätt till en god uppväxtmiljö. föräldrarnas möjligheter att själva avgöra vilken vårdform de skall välja för sina barn samt möjligheten att förena föräldraskap och trygghet i arbetslivet är utgångspunkter för den familjepolitik som bedrivits de senaste åren.

En kraftig satsning på familjepolitiken har skett under denna tid. Antalet platser i daghem har ökat från 81 000 platser är 1976 till ca 135 000 i dag. Antalet platser i fritidshem har ökat från 27 000 platser till ca 50 000 och i familjedaghem från 78 000 till ca 125 000 platser. Samtidigt har ersättningen från föräldraförsäkringen byggts ut. Tiden för föräldrapenning har förlängts från nio till tolv månader. Under nio månader utgår ersättning med ett belopp. som motsvarar den sjukpenninggrundande inkomsten dock lägst garantinivån. För resterande tre månader är ersättningen lika med garanti- nivån, f. n. 37 kr. per dag, lika för alla. Därutöver har möjligheterna att med ersättning för inkomstbortfallet vara hemma för att vårda sjuka barn kraftigt förbättrats. Barnbidraget har förstärkts vid ett flertal tillfällen, senast i oktober 1980. Förslag om ett särskilt ekonomiskt stöd till flerbarnsfamiljer har nyligen lämnats till riksdagen.

Resursmässigt har en stor del av satsningarna på familjepolitikens område de senaste åren gått till en utbyggnad av den kommunala barnomsorgen. Med tanke på de behov som finns är det enligt min mening angeläget att en fortsatt utbyggnad av denna verksamhet ges hög prioritet även under 1980-talet. Behovet av utbyggnad av barnomsorgen. får dock inte leda till att man avstår från förbättringar för de familjer som av olika skäl har en - hemarbetande förälder.

Eftersom barnens trygghet och välbefinnande i hög grad påverkas av hur föräldrarna trivs med sin livssituation bör föräldrarna själva så långt möjligt kunna välja sin livsform. hur de vill ordna det för sig själva och sina barn. Samhällets uppgift är att skapa sådana förutsättningar att föräldrarna ges möjlighet att forma sin tillvaro så som det passar bäst i varje familj.

Ett sätt att öka familjernas frihet att själva välja hur de vill vårda sina barn är att se till att familjer som har en hemarbetande förälder inte drabbas ekonomiskt. Föräldraförsäkringen har byggts ut kraftigt bl. a. i detta syfte. Därvidlag återstår dock en hel del att göra. I regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 anges att regeringens ambition är att bygga ut föräldraförsäk- ringen till 18 månader i den takt de ekonomiska resurserna medger.

För att få full ålderspension från den allmänna tilläggspensioneringen. ATP, fordras enligt huvudregeln att man haft pensionsgrundande inkomst

• Sida 7
•  Original

Prop. 1980/ 81 :204 7

under minst 30 år. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år minskas pensionen med 1/3() för varje felande år. Pensionen utgår med 60 % av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten under de femton bästa inkomståren. För rätt till förtidspension från ATP gäller särskilda regler om inkomstantaganden m. rn. (En närmare redogörelse för gällande pensions- bestämmelser lämnas i bilaga 1 sid. 61) _

De nuvarande ATP-reglerna ger i de flesta fall tillfredsställande möjlig- heter för föräldrarna att tjäna in rätt till ATP även om de väljer att under en tid stanna hemma och vårda de egna barnen. Det finns dock en reell risk för att ett antal års vård av egna barn i hemmet kan leda till att en förälder får en lägre framtida ATPi jämförelse med om han eller hon i stället hade förvärvs- arbetat under de aktuella åren.

I avvaktan på att den direkta ekonomiska ersättningen för hemarbetande föräldrar byggs ut bör åtgärder vidtas för att skydda dessa föräldrar så att de inte drabbas av pensionsförluster för att de vårdar egna små barn i hemmet. Det är mot denna bakgrund jag tillsatte den i inledningen nämnda arbetsgruppen för att den skulle utarbeta förslag till utformning av en ATP-rätt för föräldrar som stannar hemma och själva vårdar barn.

Arbetsgruppen konstaterar i sin promemoria att de nuvarande ATP- reglerna i de flesta fall ger tillfredsställande möjligheter för föräldrar att tjäna in rätt till ATP även om föräldrarna under en tid väljer att stanna hemma och vårda de egna barnen. Det finns dock föräldrar för vilka ett antal års vård av egna barn i hemmet kan medföra att de får en sämre ATP jämfört med om de i stället hade förvärvsarbetat. Som exempel härpå nämns bl. a. att kvinnor som bor i glesbygd eller i orter med få möjligheter till förvärvsarbete kan få problem att uppnå ett fullgott ATP-skydd om de stannar hemma och vårdar egna barn. Vidare nämns studerande med långa studietider.

För att komma till rätta med denna ogynnsamma effekt föreslår arbetsgruppen att en förälder vid ATP-beräkningen får tillgodoräkna sig det antal år föräldern varit hemma och vårdat egna barn som om dessa år. i fortsättningen benämnda vårdår, hade varit förvärsvår. Denna regel skall gälla så länge föräldern vårdar barn som är under tre års ålder. En person som har förvärvsarbetat under ett visst antal år får således till dessa år lägga det antal år som denne vårdat egna barn som inte fyllt tre år.

Arbetsgruppens förslag får ses som en garantiregel för de föräldrar som till följd av vård av egna barn ett visst år inte har möjlighet att erhålla pensionspoäng enligt nuvarande regler. Detta inträffar om föräldern under ett år får en inkomst som inte uppgår till basbeloppet vid årets ingång (16 100 kr. för januari 1981) plus 100 kr. Promemorian har fått ett blandat mottagande bland remissinstanserna. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av riksskatteverket. statens arbetsgivarverk. statens löne- och pensionsverk. arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelserna i Jönköpings och Västerbottens län. Lantbrukarnas riksför- bund. Sveriges folkpensionärers riksförbund. Fredrika Bremerförbundet.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1980/81:204 8

Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Centerns kvinnoförbund, Folk- partiets kvinnoförbund och Moderata Kvinnoförbundet.

Förslaget avstyrks av riksförsäkringsverket, försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätten för Södra sverige, försäkringsrätten för Mellansverige, länsstyrelserna i Stockholms och Gävleborgs län, Försäkringskasseförbun- det-, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska arbetsgiva- reföreningen, LO, TCO. SACO/SR, Pensionärernas riksorganisation och Ensamståendes intresseorganisation.

Som nämnts inledningsvis har till flera remissyttranden fogats reservatio- ner från en minoritet som haft en annan mening än som framgår av det majoritetsyttrande som här redovisas.

Flera bland de remissinstanser som avstyrker förslaget anser att det kan ifrågasättas om det finns något behov av regler om ATP-rätt för vård av små barn så länge ATP-systemet har en 30-årsregel för fulla förmåner. De påpekar att denna 30-årsregel har valts bl. a. just för att göra det möjligt att tjäna in full ATP även för den som stannar hemma och vårdar barn under några år.

Jag vill för egen del inte bestrida att 30-årsregeln gör det möjligt för många föräldrar att tjäna in full ATP även om de är hemarbetande under några år. Men det är uppenbart att de nuvarande reglerna inte ger ett heltäckande skydd. Många föräldrar löper stor risk att få ett försämrat ATP-skydd på grund av att de stannar hemma och vårdar sina små barn. Enligt arbetsgruppens uppskattning kan det gälla ca 4 000 personer, främst kvinnor, av varje årsklass som uppnår 65 års ålder. Eftersom kvinnor i genomsnitt lever 17 år efter pensioneringen betyder det att de nya regler. som arbetsgruppen föreslår, när de fått fullt genomslag, kommer att påverka pensionsnivån för ca 70 000 pensionärer. Enligt min mening är det tillräckligt många för att motivera en reformering av ATP-rätten.

LO anför i sitt remissvar att förslaget innebär ett klart avsteg från de principer som ligger till grund för ATP-systemet, nämligen att pensionsrätt grundas på arbetsinkomst eller inkomst som ersätter arbetsinkomst t. ex. sjukpenning och att försäkringen finansieras genom avgifter. Om "gratisår" införs för vård av barn kommer det sannolikt, menar LO, att leda till motsvarande krav i andra situationer t. ex. föf vård av annan anhörig, för studier osv. Liknande synpunkter framförs bl. a. av länsstyrelserna i Stockholms och Gävleborgs län, TCO, Svenska arbetsgivareföreningen och Pensionärernas riksorganisation.

Det är här enligt min mening viktigt att uppmärksamma sambandet mellan föräldraförsäkringen och den nya ATP-rätten. Den ersättning som utgår från föräldraförsäkringen är redan nu ATP-grundande. Det gäller även de garantibelopp som utgår oberoende av tidigare förvärvsinkomst. Som jag nämnt är det regeringens ambition att bygga ut föräldraförsäkringen till 18 månader i den takt de ekonomiska resurserna medger. Den nu föreslagna reformen kan således ses som ett sätt att garantera pensionsskyddet för

• Sida 9
•  Original

Prop. l980/81:204 9

berörda föräldrar i avvaktan på att ersättningstiden för föräldrapenningen förlängs och dess nivå höjs så att pensionsskyddet säkras den vägen.

Jag anser det angeläget att omedelbart genomföra denna förbättring av ATP-skyddet och därmed uppmärksamma de hemarbetande föräldrarnas insatser i vården och fostran av barnen. Reformen är klart avgränsad och behöver därmed inte leda till följdändringar på andra områden.-

När det gäller farhågorna att motsvarande krav på ATP-rätt skall föras fram på andra områden. t. ex. för vård av anhöriga, vill jag erinra om att flertalet sjukvårdshuvudmän numera ger lön för sådana insatser. Därmed torde dessa vårdare i regel få ATP-poäng registrerade om de i övrigt uppfyller förutsättningarna. Anhörigvårdskommittén (S 1979:11) utreder dessa frågor i ett större sammanhang.

Arbetsmarknadsstyrelsen förutsätter att reformen inte påverkar utbygg- naden av barnomsorgen och annan samhällsservice och heller inte regional- politiska satsningen för att öka tillgången på arbetstillfällen i regioner där det råder brist.

Jag vill för min del framhålla att det här aktuella reformförslaget inte får innebära några inskränkningar av samhällets insatser på de viktiga områden arbetsmarknadsstyrelsen tar upp.

Jag förordar således att reglerna för beräkningen av ATP kompletteras så att det öppnas en möjlighet att även tillgodoräkna vård av egna barn i hemmet.

Jag övergår därmed till den närmare utformningen av de nya reglerna.

3. ATP-rättens utformning 3.1 Nuvarande regler

Pensionsrätten inom tilläggspensioneringen beror på arbetsinkomstcr som den försäkrade har haft under sin aktiva tid. Den intjänade pensionsrätten är avgörande för pensionens storlek. För full pension krävs enligt huvudregeln att pensionspoäng har tillgodoräknats för minst 30 år (30-årsregeln) under tiden 16—64 år. dvs. under 49 år. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år minskas pensionen med 1/30 för varje felande år.

Storleken på ålderspensionen beräknas på medeltalet av de pensionspoäng som har tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år beräknas medeltalet på de 15 högsta poängtalen (IS-årsiegeln).

Arbetsgruppen har presenterat tre olika alternativ för att förbättra ATP-skyddet för föräldrar som vårdar barn i hemmet. Det alternativ som arbetsgruppen förordar innebär att en förälder vid beräkningen av ATP får tillgodoräkna sig det antal år föräldern varit hemma och vårdat egna barn som om dessa vårdår hade varit förvärvsår. Möjligheten att tillgodoräkna sig sådana vårdår skall gälla så länge föräldern vårdar barn som är under tre års

• Sida 10
•  Original

Prop. l980/8l:204 10

ålder. En person som har förvärvsarbetat under ett visst antal år får således till dessa år lägga det antal år som denne vårdat egna barn som inte fyllt tre år. Något självständigt poängvärde skall inte åsättas dessa år. Vid pensionsbe- räkningen får de ett värde som motsvarar medelpoängen för de förvärvs- verksamma åren.

Denna lösning tillstyrks av de remissinstanser som berör frågan. Också jag ansluter mig till de huvudlinjer som föreslagits av arbetsgruppen. Föräldrar som vårdar egna barn under tre års ålder i hemmet bör alltså få rätt att tillgodoräkna sig sådana vårdår vid beräkningen av det antal år som skall ligga till grund för beräkningen av tilläggspensionen. Bestämmelserna har karaktären av garantiregel.

Som jag tidigare sagt bör det vara föräldrarnas sak att själva avgöra hur de vill fördela vårdarbetet. Någon fördelning av vårdåren mellan föräldrarna bör därför inte krävas.

Moderata kvinnoförbundet anser att arbetsgruppen inte uppmärksammat de problem som kan uppstå för föräldrar vid vård av handikappade barn. De kan behöva en längre vårdtid i hemmet än tre år utan att vårdbidrag som berättigar till ATP utgår. Förbundet anser att det bör övervägas att i dessa fall utsträcka tiden för den nya ATP-rätten för vård av barn i hemmet förslagsvis till skolpliktsålders inträde.

Det vårdbidrag som utgår för svårt handikappade barn ger vanligen ett ATP-skydd som gör att deras föräldrar inte har något behov av vårdår enligt det förslag som nu föreligger. När det gäller barn med sådana handikapp som inte berättigar till vårdbidrag torde stå klart att de utgör en mångskiftande och mycket svåravgränsad grupp. Även om det är angeläget att stödja familjer med handikappade barn finncrjag det inte vara möjligt att nu föra in en särregel för denna grupp. Jag vill erinra om att anhörigvårdskommittén med förtur behandlar frågan om vårdbidragets framtida utformning.

Försäkringsöverdomstolen påpekar att föräldrar som blir i behov av förtidspension under den tid då de är hemma och vårdar barn i vissa fall kan komma att sakna det riskskydd som reglerna om antagandepoäng vid förtidspensionering ger. Utan att behöva gå vägen över fria poängår skulle man kunna komma till rätta med detta problem, om man förlängde förälderns möjlighet att vara registrerad för en sjukpenninggrundande inkomst. menar överdomstolen.

Reglerna för antagandepoäng har relativt nyligen förändrats så att det numera endast krävs att pensionspoäng registreras under två av de senaste fyra åren före pensionsfallet. Tidigare krävdes tre år med pensionspoäng. Ett av skälen till förbättringen var att skydda föräldrar som vårdar små barn. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att nu förorda en regeländring av det slag försäkringsöverdomstolen aktualiserat.

Riksförsäkringsverket anser att krav bör ställas att föräldrar skall vara bosatta i Sverige för att vårdår skall kunna utgå. Jag delar denna åsikt.

Bl.a. riksförsäkringsverket påpekar att för den som tjänar in mindre än 15

• Sida 11
•  Original

Prop. 1980/81:204 11

poängår kan situationen uppstå att det skulle varit mer gynnsamt att få räkna ett vårdår än ett förvärvsår med låg pensionsgrundande inkomst. Verket framhåller som en möjlig lösning att också den som tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst enligt vanliga regler får rätt att tillgodoräknas vårdår. Pensionen skulle sedermera beräknas efter det gynnsammaste alternativet.

En sådan lösning skulle dock leda till att antalet vårdår som behöver registreras ökade från 60 000 till 280 000 per år. Redan detta skulle leda till en kraftigt ökad administration. Med tanke på att sannolikt endast ett fåtal föräldrar skulle få en bättre pension är jag inte beredd att välja en sådan lösning som verket aktualiserat. Det bör därvid påpekas att inga föräldrar blir sämre ställda än de äri dag av de nya reglerna. Någon rätt att få sådana år då pensionspoäng intjänats i stället räknade sorn vårdår bör således inte införas.

Arbetsgruppen föreslår att i avvaktan på den fortsatta behandlingen av pensionskommitténs betänkande (SOU 1977:46) Pensionsfrågor. m. m. de försäkrade som har gällande undantagande från ATP inte skall få möjlighet att tillgodoräkna sig pensionsår på grund av vård av barn för de år undantagande gäller.

I prop. 1980/81:178 om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter m. m. har jag föreslagit att försäkrade födda år 1.924 eller senare inte skall ha rätt att vara undantagna från försäkringen för tid efter utgången av år 1981 samt att därefter inte heller äldre försäkrad skall få göra ny anmälan om undantagande. Genomförs detta förslag kommer ett stadgande i enlighet med arbetsgruppens förslag atti stort sett sakna betydelse. Jag anser därför att något sådant inte är nödvändigt.

Arbetsgruppen föreslår också att vårdår inte skall tillgodoräknas en förälder som under året haft inkomst av annat arbete än anställning men som inte gottskrivits någon pensionspoäng det året till följd av att han eller hon inte till fullo erlagt tilläggspensionsavgift inom föreskriven tid. Någon erinran mot detta förslag har inte framkommit i remissbehandlingen. Jag instämmer också i arbetsgruppens förslag på denna punkt.

De vårdår som tillgodoräknas med stöd av den föreslagna garantiregeln bör enligt arbetsgruppens förslag tas i beaktande inte bara vid beräkning av tilläggspension utan också vid tillämpningen av reglerna i 5 kap. 2 & AFL om rätt till folkpension för svensk medborgare vid bosättning utomlands. I dessa fall utgår folkpension i förhållande till det antal år för vilka den pensions- berättigade vid beräkning av tilläggspension tillgodoräknats pensionspo- äng.

Statens invandrarverk anser att förslaget i detta avseende skulle ge upphov till en klar orättvisa. Även utländska medborgare bör få vårdåren beaktade vid bosättning utomlands.

Riksförsäkringsverket påpekar att flertalet socialförsäkringskonventioner innehåller bestämmelser om rätt till folkpension för en utländsk medborgare

• Sida 12
•  Original

Prop. 1980/81z204 12

vid bosättning utomlands i förhållande till det antal år för vilka pensionspo- äng tillgodoräknats honom. Man kan därför utgå från att det kommer att uppställas krav på att vårdår jämställs med poängår också i konventionsfal- len. , Som framgår av riksförsäkringsverkets remissvar kan frågan om vårdår skall få tillgodoräknas utländska medborgare som efter pensioneringen flyttar utomlands förväntas bli aktuell vid konventionsförhandlingar och får bedömasi dessa förhandlingar. Mot denna bakgrund finner jag det lämpligt att göra den avgränsning som arbetsgruppen föreslagit. Vårdår bör således kunna tillgodoräknas vid beräkning av rätt till folkpension för svenskar som bosätter sig utomlands.

3.2 Avgränsning av begreppen föräldrar och vård av barn

Enligt arbetsgruppens förslag avses med föräldrar biologiska föräldrar. fosterföräldrar och adoptivföräldrar. Som förälder betraktas även den med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om parterna stadigvarande sammanbor.

Förslaget har inte mött några invändningar i remissbehandlingen. Jag har inte heller några erinringar mot förslaget.

Riksförsäkringsverket efterlyser i sitt remissvar en närmare beskrivning av begreppet vård av barn framför allt i förhållande till förvärvsarbete och studier. Jag vill för min del i likhet med arbetsgruppen framhålla att viss ledning kan sökas i den avgränsning som begreppet fått i föräldraförsäkring- en.

Föräldrarna måste således själva ha den faktiska vården av barnet. Kravet är därför inte uppfyllt om barnet större delen av dagen vistas inom exempelvis kommunal barnomsorg. Vidare kan inte vården av barn kombineras med förvärvsarbete eller bundna heltidsstudier under samma tid. Om vårdkravet är uppfyllt eller inte får avgöras vid en samlad bedömning av hur vården har varit anordnad under kalenderåret.

Arbetsgruppen föreslår att en förälder skall få rätt att tillgodoräkna sig ett vårdår för varje kalenderår han eller hon under mer än halva året värdar ett eller flera barn som är under tre år. För samma år och barn bör inte heller mer än en förälder får tillgodoräkna sig ett vårdår enligt de nya reglerna.

Jag finner för min del arbetsgruppens förslag väl avvägt. Det har också accepterats av remissinstanserna.

Föräldrarna skall, för att få tillgodoräkna sig ett kalenderår som vårdår. under mer än halva året ha ägnat sig år att faktiskt vårda det egna barnet. Bedömningen om vårdkravet är uppfyllt enligt de nu föreslagna reglerna skiljer sig något från den bedömning som görs i samband med utbetalning av föräldraförsäkring. Detta till följd av att föräldrapenningen är en dagersätt- ning medan nu föreslagna regler utgår från kalenderår. Kontrollmöjlighe- terna under pågående vårdår blir därigenom givetvis mindre såvitt avser

• Sida 13
•  Original

Prop. 1980/8lz204 13

rätten att intjäna vårdår. Beträffande omfattningen av föräldrars förvärvs- verksamhet är det såsom tidigare nämnts inte aktuellt att tillgodoräkna vårdår om den pensionsgrundande inkomsten under året överstiger basbe- loppet plus 100 kr. I samtliga de fall inkomsten överstiger detta belopp utesluts rätten till vårdår. .

Arbetsgruppen föreslår att en förälder skall få rätt att tillgodoräkna sig ett pensionsår för varje kalenderår han eller hon under mer än halva året vårdar ett eller flera barn som är under tre år. För samma år och barn bör inte heller mer än en förälder få tillgodoräkna sig ett pensionsår enligt de nya reglerna.

Jag finner för min del arbetsgruppens förslag väl avvägt. Det har också accepterats av remissinstanserna.

3.3 Administration m. m.

Arbetsgruppen föreslår att föräldern för att få tillgodoräkna sig ett vårdår skall göra en anmälan till den allmänna försäkringskassan vari anges att han eller hon avser att vårda egna barn i hemmet under större delen av kalenderåret. Tid för beräkning av vårdår får tillgodoräknas längst tre månader före det sådan anmälan gjorts till kassan. När vårdåret avslutats skall föräldern slutligt ansöka om tillgodoräknande avvårdår senast inom två år efter årets utgång. Den allmänna försäkringskassan fattar därefter beslut i _ frågan. Detta beslut kan överklagas till försäkringsrätt och försäkringsöver— domstolen.

Försäkringsrätten för Mellansverige föreslår att den retroaktivitet som finns inbyggd i arbetsgruppens förslag slopas. Enligt rättens mening torde en effektiv kontroll inte kunna upprätthållas om anmälan kan få retroaktiv verkan för en tid av tre månader.

Riksförsäkringsverket pekar däremot på att de föräldrar som inte gör anmälan och ansökan inom föreskriven tid kan gå förlustiga rätten att tillgodoräkna sig vårdår. Verket påpekar vidare att den anmälningsskyldig- het som föreskrivs i stort sett förlorat sin betydelse till följd av att något krav på en sammanhängande vårdperiod inte uppställts. Försäkringskasseförbun- det befarar att förslaget från administrativ synpunkt kan bli tungrott med anmälan och ansökan. Socialdemokratiska kvinnoförbundet framför liknan- de synpunkter och påpekar att det finns uppenbara risker för att många i efterhand kommer att upptäcka att man försummat en förmån.

En anmälan i enlighet med vad arbetsgruppen har föreslagit följer huvudprincipen inom den allmänna försäkringen att en sådan skall göras bl. a. för att möjliggöra kontroll under pågående ersättningsfall. Som jag tidigare har anfört kommer de kontroller som kan göras under pågående vårdår att bli relativt begränsade. Den huvudsakliga kontrollen av om föräldrarna har rätt att tillgodoräkna sig ett vårdår torde därför få utföras när vårdåret är avslutat och man kan överblicka den totala tiden.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1980/81z204 14

Riksförsäkringsverket har enligt arbetsgruppen beräknat de årliga admi- nistrationskostnaderna för förslaget till ca 9 milj. kr. Enligt uppgifter från verket skulle en inbesparing kunna ske av ca 3.7 milj. kr. om anmälnings- förfarandet slopas.

Med hänsyn till vad remissinstanserna framfört om en tungrodd adminis- tration. de begränsade kontrollmöjligheterna under pågående vårdår och till att administrationskostnaderna kan minskas med mer än en tredjedel är jag inte beredd att nu föreslå en anmälningsskyldighet. Den minskning av kontrollmöjligheterna som föranleds av att förhandsanmälan slopas kan motverkas genom att fristen för ansökan om tillgodoräknande av vårdår förkortas. Arbetsgruppen har i detta hänseende föreslagit att ansökan om tillgodoräknande skall ske senast två år efter vårdåret. Jag föreslår att denna tid förkortas till ett år. Det får ankomma på riksförsäkringsverket att följa erfarenheterna av det här föreslagna enklare ansökningsförfarandet.

För att den nya reformen skall kunna fungera krävs givetvis att familjer med små barn informeras om de regler som gäller och om de krav som ställs på föräldrarna att ansöka om att tillgodoräknas vårdår efter årets slut. Jag förutsätter att riksförsäkringsverket och försäkringskassorna på sedvanligt sätt utarbetar och tillhandahåller informationsmaterial på detta område. Som statens invandrarverk framhållit ställer informationsinsatserna i sam- band med ett ikraftträdande av den föreslagna reformen särskilda krav vad gäller invandrarbefolkningen. Skriftlig information och ansökningsblanket- ter måste därför framställas på de vanligaste invandrarspråken.

3.4. Finansiering och ikraftträdande

Den här föreslagna rätten till ATP för vissa vårdår kommer först på sikt att leda till ökade kostnader för ATP-systemet. Ett begränsat antal förtidspen- sions- och familjepensionsfall kan redan inom den närmaste framtiden beröras av de nya reglerna så att en förälder eller eventuell efterlevande får högre tilläggspension än annars skulle ha blivit fallet. Kostnaderna för dessa fall är dock marginella. ' De första ålderspensionsfallen som berörs av de nya reglerna torde inträffa några år efter sekelskiftet. Full funktion når systemet först efter år 2040.

Den nya rätten till ATP för vårdår bör finansieras på samma sätt som ATP-systemet i övrigt. Jag vill erinra om att föräldrarna är tillförsäkrade föräldrapenningens garantinivå oberoende av anknytning till arbetsmarkna- den. Kostnaderna för denna del av föräldraförsäkringen och dess effekter på senare utgående ATP täcks på samma sätt som kostnaderna i övrigt för resp. försäkringsområde. Det är naturligt att samma princip får gälla för den här aktuella reformen. Den kostnadsnivå — 200 milj. kr. per år — som utredningen angivit för det stadium när reformen fungerar fullt ut är mycket begränsad i förhållande till ATP-systemets kostnader i dess helhet. Jag vill i samman- hanget erinra om att riksdagen sedermera har att besluta om avgiftsuttaget

• Sida 15
•  Original

Prop. 1980/81z204 15

till ATP för tiden efter år 1984.

Arbetsgruppen föreslår att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1982. Reglerna bör enligt arbetsgruppen medföra att de föräldrar som efter ikraftträdandet uppfyller villkoren för intjänande av vårdår får möjlighet till detta.

Jag har inget att erinra mot arbetsgruppens förslag och föreslår således att de nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1982.

De föräldrar som vid ikraftträdandet har barn som fyller tre år efter den 1 juli 1982 kommer därför, om de i övrigt uppfyller villkoren. att omfattas av reformen.

Folkpartiets kvinnoförbund har föreslagit att ATP—rätten görs retroaktiv så att de kvinnor som tidigare vårdat sina barn i hemmet skall få del av reformen. Jag kan i och för sig dela synpunkten att det vore önskvärt att dessa kvinnor kunde omfattas av de nya reglerna. Det är dock inte möjligt att ge de nya reglerna retroaktiv verkan.

4. Upprättat lagförslag samt specialmotivering

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

4.1. Specialmotivering till förslaget om lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

11 kap. 6 a 5

I paragrafen har tagits in bestämmelser om rätt för den som i hemmet vårdar eget barn. som inte fyllt tre år, att tillgodoräkna sig vårdåret som ett poängår inom ramen för ATP-systemet.

Kravet att föräldern skall vårda barnet för att få åberopa garantiregeln är detsamma som för rätten till föräldrapenning och rätten till ledighet enligt föräldraledighetslagen . Det avgörande är att föräldern faktiskt vårdar barnet genom att ta hand om det under den aktuella perioden. Därvid behöver dock inte avses ett fortlöpande omhändertagande (jfr prop. 1977/78:104 och prop. 1978/79:168 s. 56 ). För att en förälder skall uppfylla vårdkravet måste föräldern själv ha den faktiska vården av barnet. Kravet är därför inte uppfyllt om barnet vistas en längre tid på sjukhus eller anstalt eller om det under större delen av dagen vistas inom kommunal barnomsorg. Föräldrarna till de barn som av bl. a. sociala skäl vistas en kortare tid under dagen på exempelvis daghem får dock anses uppfylla vårdkravet. Vid bedömning av om vårdkravet är uppfyllt skall det vara avgörande om föräldern avstår från förvärvsarbete i första hand för att vårda eget barn i hemmet. En förälder som avstår från förvärvsarbete för att studera kan därför i regel inte samtidigt uppfylla vårdkravet. Bedömningen av om vårdkravet är uppfyllt bör dock även i dessa fall bli föremål för en prövning liknande den som sker

• Sida 16
•  Original

Prop. 1980/81:204 16

beträffande andra fall då föräldern vid sidan av vården ägnar sig åt annan verksamhet. I detta sammanhang vill jag erinra om att reglerna om intjänande av ATP-rätt enligt denna paragraf blir tillämpliga endast då föräldern saknar pensionsgrundande inkomst, dvs. inte haft förvärvsinkomst som uppgår till basbeloppet plus 100 kr. för det året.

Vården skall enligt första stycket utövas under större delen av året. dvs. under längre tid än halva kalenderåret. Möjlighet finns således att medräkna ett kalenderår för födelseåret om barnet är fött i juni månad eller tidigare. I ett sådant fall kan inte tillgodoräknande ske för det år varunder barnet fyller tre år. Motsatsen inträffar om barnet är fött under andra halvåret. Vidare kan en förälder få tillgodoräkna sig året om han studerar under t. ex. de första månaderna av året och därefter vårdar barn längre tid än halva kalenderå- ret.

Det vanliga är givetvis att vården utövas under en sammanhängande tidsperiod. Vid beräkning av vårdtiden får dock olika perioder under ett år sammanläggas. Självfallet kan kravet på vård av barnet inte anses uppfyllt om föräldern tar hand om detta under lördagar och söndagar. helger och semestertid och därigenom totalt under mer än ett halvt år medan barnet under vardagar större delen av året vårdas av annan person till följd av att föräldern arbetar eller bedriver-heltidsstudier.

Ett poängår intjänas enligt huvudregeln om en person på grundval av arbete i anställning eller annat förvärvsarbete förtjänar minst 100 kr. utöver det vid årets ingång gällande basbeloppet. En person som når upp till detta belopp, för år 1981 16 200 kr., får enligt huvudregeln pensionspoäng för det året. Om föräldern tillgodoräknas pensionspoäng kan han inte välja att i stället tillgodoräkna sig pensionsår enligt denna paragraf. Detta framgår av hänvisningen i första stycket till att vårdår inte tillgodoräknas för år då pensionspoäng fastställs enligt 11 kap. 6 5.

Som framgår av första stycket inräknas enbart den tid som föräldern och barnet är bosatta i riket. Av hänvisningen till 11 kap. 1 å andra stycket andra meningen framgår vidare att föräldern får tillgodoräkna sig vårdår fr. o. ni. det år han fyller 16 år t. o. m. det han fyller 64 år. Har en förälder uppburit hel ålderspension under hela det år vården avser kan detta. i enlighet med vad som gäller i fråga om inkomst av förvärvsarbete. inte tas i beaktande som pensionsgrundande. vårdår.

Hänvisningen i 15 kap. 2 få till 11 kap. 1 & medför att en person som är född 1927 eller tidigare även får tillgodoräkna sig det år han fyller 65 år.

De personer som inte inom föreskriven tid erlagt tilläggspensionsavgift och därför inte tillgodoräknats pensionspoäng på grund av annat förvärvsarbete än anställning får inte tillgodoräknas det året som vårdår.

Som nämnts i den allmänna motiveringen skall i enlighet med förslaget i promemorian de vårdår som tillgodoräknas med stöd av den föreslagna garantiregeln tas i beaktande inte bara vid beräkning av tilläggspension utan också vid tillämpningen av reglerna i 5 kap. 2 åAFL om rätt till folkpension

• Sida 17
•  Original

Prop. l980/8lz204 17 för svensk medborgare vid bosättning utomlands. Försäkringsrätten för Mellansverige har föreslagit att denna del bör komma till uttryck genom en ändring av 5 kap. 35 AFL varigenom vårdår enligt 11 kap. öaå AFL jämställs med år då pensionspoäng tillgodoräknas. I första stycket anges att vårdår vid tillämpning av denna lag skall jämställas med år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats föräldern. Härigenom anges enligt min mening klart att vårdår skall beaktas i samtliga de fall då det hänvisas till år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats utom då motsatsen däremot anges i förevarande paragraf. Jag finner det därför inte erforderligt med någon komplettering av 5 kap. 315.

Med förälder avses här biologisk förälder. adoptivförälder och den som enligt 20 kap. 2 & andra stycket skall likställas med förälder. Även fosterförälder skall enligt första stycket i nämnda paragraf anses som förälder vid tillämpning av ifrågavarande garantiregel.

Enligt paragrafen får föräldern åberopa vårdåret som om pensionspoäng tillgodoräknats för det året. Detta innebär att året inte åsätts något poängtal utan endast beaktas sedan förälderns medelpoäng har fastställts och alltså vid tillämpning av den s. k. 30-årsregeln i 12 kap. 2 &.

Iandra stycket anges att endast ett vårdår kan tillgodoräknas för vård av ett och samma barn per kalenderår. Skulle det någon gång inträffa att båda föräldrarna uppfyller förutsättningarna att tillgodoräknas ett vårdår för ett och samma barn och kalenderår får det ankomma på föräldrarna att välja vem av dem som skall komma i åtnjutande av det året som vårdår. Om båda föräldrarna gör anspråk på att få tillgodoräkna sig vårdåret skall den som faktiskt vårdat barnet den längsta tiden få tillgodoräkna sig vårdåret. Möjlighet finns däremot för föräldrarna att oavsett om de lever tillsammans eller åtskilda och vårdar var sitt barn som inte fyllt tre år. tillgodoräkna sig var sitt vårdår under samma kalenderår.

-I tredje stycket anges att vårdåren inte skall påverka medeltalet för de pensionspoäng en förälder intjänat på grund av förvärvsarbete. Vårdåren skall inte heller beaktas vid tillämpningen av 12 kap. 1 i? första stycket AFL. Detta innebär att en person alltid måste ha minst tre år med pensionspoäng beräknade på grund av förvärvsarbete eller liknande för att kunna beviljas ålderspension från tilläggspensioneringen. Det saknar dock betydelse i vilken ordning vårdåren resp. förvärvsåren kommer. Vårdåren får inte heller beaktas vid tillämpningen av 13 kap. 2 & första stycket. Innebörden härav är att hänsyn inte kan tas till vårdåren när det gäller att avgöra om den försäkrade är kvalificerad till förtidspension från ATP med tillämpning av s. k. antagandepoängberäkning. Om detta kan ske vårdåren förutan. kan dock dessa sedan självfallet ligga till grund vid beräkningen av förtidspen- sionens storlek. Likaså beaktas givetvis vårdåren vid beräkning av sådan förtidspension som utges utan tillämpning av antagandepoäng. Vid beräk- ning av familjepension (änke- och barnpension.) gäller motsvarande reg- ler.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1980/81:204 18

När vårdåret gått till ända skall föräldern skriftligt ansöka om att få tillgodoräkna sig året som vårdår. l ansökan skall han försäkra att han vårdat barn. Denna ansökan måste göras senast inom ett är från det vårdår avslutats som föräldern önskar åberopa.

För varje år som föräldern önskar få tillgodoräknat måste göras ny ansökan. Detta gäller även om vården pågår sammanhängande under en följd av år. Görs inte ansökan inom de tidsfrister som uppställts har den försäkrade förlorat rätten att få det året taget i beaktande såsom vårdår. ] tillämpningsföreskrifter får preciseras vilka uppgifter som skall anges i ansökningen och i den i samband därmed gjorda försäkran.

Beslut i fråga om tillgodoräknande av vårdår enligt denna paragraf fattas av försäkringskassan i första instans. Kassans beslut kan enligt regleri 20 kap. överklagas till försäkringsrätt och vidare till försäkringsöverdomstolen. Härvid äger även övriga processuella regler i det nämnda kapitlet tillämpning på ärenden enligt förevarande paragraf.

13 kap. 4 5

Det bör påpekas att det förhållandet att en person uppbär förtidspension inte hindrar att vårdåret kan tillgodoräknas för vård av barn. Villkoret är såsom i övriga fall bl. a. att föräldern har den faktiska vården av barnet.

Tillägget i paragrafens andra stycke anger att en person som uppbär förtidspension inte kan få åberopa ett vårdår som är intjänat för att öka den utgående förtidspensionen. Det är samma regel som gäller för det fall att f("irtidspensionären förvärvsarbetar. Vårdåret kan endast påverka storleken av den blivande ålderspensionen och av familjepension efter den försäkrade. Skulle denne tillfriskna men senare drabbas av en ny skada för vilken han beviljas ny förtidspension kan likaså vårdåren bli av betydelse för storleken av den nya förtidspensionen.

20 kap. 2 &

Iparagrafen har intagits en hänvisning till 11 kap. 6 a s'. Föräldrabegreppet kommer således att vara detsamma för föräldraförsäkringen som för möjligheten att intjäna vårdår. Av första stycket framgår att även fosterför- älder har möjlighet att åberopa vård av fosterbarn för intjänande av poängår. Även i detta fall gäller dock att en fosterförälder som har en pensionsgrun— dande inkomst av förvärvsarbete (t. ex. fosterlönen) får tillgodoräkna sig pensionspoäng enligt huvudregeln.

Övergångsbestämmelser

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1982. Lagen gäller således de föräldrar som efter den "1 januari 1982 uppfyller villkoren för tillgodoräk- nande av vårdår enligt 11 kap. 6 a %. Vård före detta datum kan således inte

• Sida 19
•  Original

Prop. 1980/81 :204 19

åberopas. Däremot är rätten till intjänande av vårdår oberoende av när barnet är fött. så länge det är under tre år.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1980/81:204 20

lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 kap. 6 a &

Har en förälder under större delen av ett kalenderår vårdat ett i riket bosatt barn. som inte har fyllt tre år. skall vid tillämpningen av 12 kap. 2 5 anses som om pensionspoäng tillgo- doräknats föräldern för det året. För sådant tillgodoräknande fordras att de allmänna förutsättningarna för beräkning av pensionsgrundande in- komst frånsett kravet på förvärvsin- komst enligt 1 .6 andra stycket är upp- fyllda. Vad som nu sagts skall inte

1 Lagen omtryckt l977:630.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1980/81:204

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

avse år för vilket pensionspoäng fast- ställts enligt 6 .$ eller 13 kap. 2 #. Pensionspm'ing enligt denna paragraf skall inte heller tillgodoräknas för år då undantagande enligt 7 $$ varit gäl- lande för den försäkrade eller för år då pensionspoäng enligt 65 första stycket på grund av underlåter: avngtsbetalning inte tillgodoräknats föräldern.

För sam/na barn och år får endast en förälder tillgodoräkna sig pen- sionspoäng enligt första stycket.

Vid beräkning av det i 12 kap. 2 9" första stycket angivna medeltalet av pensionspoäng bortses från år. för vilket pensionspoäng tillgodoräknats enligt denna paragraf. Sådana år skall inte heller beaktas vid tillämp- ningen av 12 kap. ! 55 första stycket eller 13 kap. 2 ,6 första stycket.

En försäkrad förälder som vill göra anspråk på att enligt denna paragraf tillgodoräknas ett år med pensionspat'ing skall hos allmän för— säkringskassa göra skriftlig anmälan att han under året avser att vårda barn som i första stycket sägs. Vad gäller tid före anmälan får högst tre måna- der beaktas som grund för beräkning av vårdtid. Förälder/t skall vidare efter årets utgång göra en särskild skriftlig ansökan om tillgodoräknan- de enligt denna paragraf. Denna ansökan skall göras senast två år efter utgången av det år som tillgodoräk-

nandet avser.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1980/81:204

Nuvarande [_l-"delse föreslagen lydelse

13 kap.

Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 12 kap. 3 & upphört att utgå. skall förtidspensionen minskas med motsva- rande tillämpning av 12 kap. 3 och 4 åå.

Vid beräkning av förtidspension skall hänsyn icke tagas till pensions- poäng som enligt 11 kap. 65 första och tredje styckena tillgodoräknats den försäkrade för tid då förtidspen- sion enligt denna lag utgått med anledning av samma inkomstför- lust.

Vid beräkning av förtidspension skall hänsyn inte tas till pensionspo- äng som enligt 11 kap. 6 5 första och tredje styckena eller ]] kap. 6a så” tillgodoräknats den försäkrade för tid då förtidspension enligt denna lag utgått med anledning av samma in- komstförlust.

20 kap.

Vid tillämpningen av bestämmel- se i 3kap. lä och 4kap. 8—10äå samt 21 kap. 1 5 om försäkrad, som sammanbor med barn. skall med barn som där sägs likställas foster- barn.

Med förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. 0ch 9 kap. 4 5 likställas den. med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn. om de stadigva- rande sammanbo.

Vid tillämpningen av bestämmel- se i 3 kap. lå och 4kap. 8—105å. 11 kap. öaé' samt 21 kap. 15 om försäkrad. som sammanbor med barn. skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med föräldrar skall vid tillämp- ning av bestämmelserna i 4kap.. 9 kap. 4 & och ll kap. 6 a # likställas den. med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1980/81:204 28

Barnomsorg

Antalet platser i den kommunala barnomsorgen var länge mycket begränsat. Sålunda fanns endast ca 12 000 daghemsplatser år 1965. En försiktig utbyggnad påbörjades i slutet av 1960-talet och har sedan fortsatt i accelererande takt under 1970-talet. Ca 90 000 platser beräknas bli byggda under perioden 1977—1981. Antalet kommunala familjedaghem har också ökat kraftigt under 1970-talet. Utvecklingen framgår av nedanstående tabell.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1980/81:204 31

År Antal barn i daghem fritidshem familje— samman— daghcm lagt antal platser 1960 10 300 2 400 4 000 16 700 1965 11 900 3 000 8 000 22 900 1970 33 000 6 500 32 000 71 500 1975 73 700 23 500 67 300 164 500 19801 145 000 53 000 1 19 0002 317 000 19811 164000 63 000 124 0002 351 000 19821 181 000 74 000 128 0002 383 000

1 Beräknat.

3 Varav för 1980 90 000 för barn under 7 år och 29 000 för barn över 7 år, för 1981 93 000 för förskolebarn och 31 000 för skolbarn och för 1982 96 000 för förskolebarn och 32 000 för skolbarn.

3.2 Familj och arbete

Antalet kvinnor i förvärvsarbete har ökat snabbt under 1970-talet. Under perioden 1970—1980 steg antalet sysselsatta kvinnor i åldrarna 20—64 år med 410 000. Andelen sysselsatta kvinnor i denna åldersgrupp ökade därmed från 59 % till 77 %. en ökning med 18 procentenheter.

Sysselsättningsökningen avser främst lång deltid. dvs. 20—34 timmar per vecka.

Som framgår av följande tabell har det skett en mycket snabb ökning av ' sysselsatta kvinnor med barn under sju år under 1970-talet.

Kvinnor med barn under 7 är fördelade efter s_t'sselsättningsslatus år ]970. I 973 , 1976 och 1977

År Ej förv. arb Arbetslösa Arbetar vanligen Summa Antal Cl.- Antal % Deltid Heltid Antal % Antal %- Antal 92.-

1970 306 300 50.3 5 800 1.0 157 200 25.8 139 600 22.9 608 900 100 1973 274 700 46.4 11 500 1.9 159 100 26,9 146 300 24,7 591 500 100 1976 216 000 37.2 9 700 1.7 197 000 33.9 158 000 27.2 580 71 10 100 1977 195 000 33.8 10500 1.8 211 600 36.7 159 400 "27.6 576 500 100 1980 117 300 22.2 11 700 248 600 47.0 151 400 28.6 529 000 100

År 1.970 deltog ca 49 % av kvinnorna med barn under sju år i arbetskraften mot ca 75 9'c är 1980. Framför allt har antalet deltidsarbetande ökat kraftigt från ca 26 % är 1970 till ca 47 % i dag. Andelen heltidsarbetande kvinnor lned barn under sju år har under samma tid (ökat från ca 23 % till ca 28 %.

• Sida 32
•  Original

b) lx.)

Prop. 1980/81:204

Nedanstående tabell visar mäns och kvinnors relativa arbetskraftstal (i arbete. frånvarande och arbetslösa under en mätvecka) i olika åldrar. (AKU tredje kvartalet 1980).

Ålder Rel. arb. krafttal Ålder m. m. Rel. arb.krafttal m. m.

Män Kvinnor 16—19 år 64.0 16—19 år 64.8 20—24 85,7 20—24 83.8 25—34 95.6 25—34 81.5 35—44 96.8 35—44 84.7 45—54 94.8 45—54 83.2 55—64 78.2 55—64 55.2 65—74 14.4 65—74 3.2 16—74 79.3 16—74 65.5

Som framgår av tabellen är knappt två tredjedelar av befolkningen 16—19 år — både män och kvinnor — i arbetskraften. Efter 20-ärsåldern stiger förvärvsfrekvensen för både män och kvinnor. För kvinnornas del stannar ökningen på en nivå strax över 80 % medan männens som högst överstiger 95 %. Fram mot och efter pensioneringen sjunker förvärvsintensiteten för båda könen.

För kvinnor med barn under sju år är det relativa arbetskraftstalet som nämnts ca 75 %. Motsvarande tal för män med barn under sju år är ca 98 %. För kvinnor med barn i åldern 7—16 år är det relativa arbetskraftstalet drygt 85 %. För samtliga kvinnor med barn under 17 år är det relativa arbetskraftstalet drygt 80 %.

Om man delar upp gruppen kvinnor med barn under 17 år efter barnantal finner man att förvärvsfrekvensen sjunker när barnantalet ökar. Det relativa arbetskraftstalet för kvinnor med ett barn är således ea 86 %. för kvinnor med två barn ca 80 % och för kvinnor med tre eller flera barn ca 67 %.

1 det följande beskrivs ytterligare kvinnornas förvärvsfrekvens med utgångspunkt från hur de förvärvat pensionspoäng.

3.3 Vem skulle få nytta av ATP-rätt för vård av barn?

Som närmare utvecklas i bilagan ger nuvarande regelsystem i de flesta fall utrymme för en förälder att göra en tids avbrott i förvärvsarbetet för att vårda barn utan att det behöver påverka en kommande tilläggspension. Normalt är en person yrkesverksam under 40—45 är och för full tilläggspension krävs 30 år.

1 betänkandet (SOU 1979:89) Kvinnors arbete har redovisats en special- studie utförd av ekon.dr. Siv Gustafsson angående kvinnors försörjar- situation utifrån ATP-statistiken. Materialet är hämtat från riksförsäkrings-

• Sida 33
•  Original

Prop. 1980/81:204 33

verkets pensionsregister. Urvalet omfattar ca 33 000 personer, ungefär lika många män som kvinnor.

Nedanstående tabell visar hur stor andel kvinnori olika åldersgrupper som över huvud taget inte arbetat i sådan utsträckning att de fått någon pensionspoäng registrerad under perioden 1960—1976, dvs. från det ATP infördes till studien gjordes. Tabellen visar även andelen av de som förvärvsarbetat dels 1—16 är. dels alla de möjliga 17 åren.

Kvinnors sysselsättning under åren 1960—1976.

Ålder Andel som Andel som Andel som år aldrig förvärvs- förvärvs— "1976 förvärvs- arbetat arbetat arbetat (%) 1—16 (%) alla år (%)

20—24 16 84 0 25—29 10 91 0 30—34 9 90 2 35—39 9 82 9 40—44 12 75 12

45—49 16 69 16 50—54 22 62 17 55—59 28 52 19 60—64 39 46 15

Andelen som över huvud taget inte förvärvsarbetat är hög för de äldre generationerna. Förvärvsintensiteten stiger sedan i yngre åldrar för att åter minska något för de allra yngsta grupperna där ett större antal inte hunnit ut på arbetsmarknaden.

Framför allt bland de yngre torde ett betydande antal av de som år 1976 inte hade något poängår registrerat komma att tjäna in sådana senare. En inte obetydlig grupp torde dock av olika skäl inte kunna få någon ATP, för vilken krävs minst tre poängår. Av de som senare börjar förvärvsarbeta torde en del nå 30 poängår. Bland dem som vid mättidpunkten år 1976 i den beskrivna studien förvärvat poängår finns också i en grupp kvinnor som inte kommer att nå 30 poängår. I den mån avsaknad av tillräckligt många poängår, dvs. minst 30. orsakats av att de varit hemma och vårdat små barn skulle de varit hjälpta om det funnits en rätt till ATP för detta ändamål redan från ATP:s införande.

Tabellen ger också en viss bild av spridningen när det gäller tidigare yrkesverksamhet bland berörda kvinnogrupper. För de yngre grupperna har det inte varit möjligt att arbeta alla 17 åren eftersom de år 1960 var för unga för att förvärvsarbeta.

I studien har inte gjorts några kopplingar till barnförekomst i det enskilda fallet, än mindre till om kvinnan faktist vårdat barn och därför gått miste om poängår.

3 Riksdagen 1980/81. ] saml. Nr 204

• Sida 34
•  Original

Prop. 1980/81:204 34

Den tidigare redovisade förvärvsstatistiken ur arbetskraftsundersökning- arna ger en ögonblicksbild vid en eller flera tidpunkter. Det diagram som redovisas nedan ger en bild av hur kvinnornas förvärvsverksamhet (mätt genom att de förvärvar pensionspoäng. dvs. har en inkomst som uppgår till minst basbeloppet + 100 kr. per år) förändras över tiden för olika grupper kvinnor.

På vertikalaxeln anges hur många procent kvinnor som förvärvat pensionspoäng ett visst är och på horisantalaxeln anges kvinnornas ålder.

De streckade linjerna benämnda 1960. 1973 och 1979 visar hur stor andel kvinnor i olika åldrar som fick pensionspoäng registrerade respektive år. De heldragna linjerna visar utvecklingen för olika åldersklasser, t. ex. kvinnor födda år 1925, mellan de olika mättillfällena.

Diagrammet visar att en mycket kraftig utveckling har skett av förvärvs- verksamheten för de olika åldersgrupperna mellan de tre mätåren. Av statistiken framgår att förvärvsfrekvensen har stigit kraftigt i alla åldersgrup- per. Mycket märkbar har ökningen av andelen förvärvsarbetande varit för de medelålders och äldre kvinnorna. men ökningen är även i de barnafödande åldrarna mycket påtaglig.

Om utvecklingen fortsätter som hittills kommer de årsklasser som nu är i barnafödande åldrar att i medelåldern och däröver ha en förvärvsfrekvens som bara i begränsad omfattning kommer att understiga männens. [ de barnafödande åldrarna kommer förvärvsfrekvensen att ligga mellan 85 och 90%. Det torde innebära att förhållandevis få kvinnor kommer att ha mindre än 30 poängår inom ATP-systemet vid sin pensionering.

Om man exempelvis följer den heldragna linjen som är märkt 1935 (kvinnor födda år 1935) finner man att år 1960 — när de var 25 år gamla — förvärvsarbetade ca 45 % av dem i sådan utsträckning att de fick pensionspoäng. Sedan sjönk deras förvärvsfrekvens några år för att åter raskt stiga. År 1973 — då de var 38 år — förvärvsarbetade ca 62 % och år 1978 ca 81 %.

För äldersklassen 1920 har också skett en kraftig utveckling av förvärvs- frekvensen. År 1960 — då de var 40 år — förvärvsarbetade enligt ATP- definitionen ca 31 %. År 1973 — när de var 53 år — hade andelen stigit till ca 60 % och år 1978 till ca 65 %.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1980/81:204 35

51 22 En 26 25 ' " , " S'- 55 58 5.) 62 63- Alen-

Diagram. Procentuell andel med pensionsgrumlandc inkomst av totala antalet personeri åldrarna 2()—64 år. exkl. förtidspensionärer och personer med förtida uttag. Kohort- och tvärsnittxrlata 1960—1972. Kvinnor

• Sida 36
•  Original

Prop. 1980/81:204 36

4.2. Olika huvudlinjer beträffande utformningen av ATP-rätten för småbarns- föräldrar

De arbetsinkomster en försäkrad har haft under sin aktiva tid är avgörande för rätten till tilläggspension. Pensionsgrundande är den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det år då han fyller 16 år t. o. ni. det år då han fyller 64 år. Pensionsgrundande är även vissa ersättningar som träder i stället för förvärvsinkomster. t. ex. föräldrapenning, vårdbidrag och sjuk— penning enligt Iagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring.

Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av förvärvsinkom- ster och sådana ersättningar som är pensionsgrundande i den mån summan uppgår till en viss minimigräns. nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet (16 100 kr. år 1981) + 100 kr. Maximigränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör 7,5 gånger samma basbelopp. För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs, skall den försäk- rade tillgodoräknas pensionspoäng. Pensionspoängen utgör den pensions- grundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång.

Ålderspension från tilläggspensioneringen utgår under förutsättning att pensionspoäng har tillgodoräknats den försäkrade för minst tre år. Storleken av den ålderspension som börjar utgå vid 65 års ålder motsvarar 60 % av produkten av basbeloppet för den månad för vilken pensionen skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som har tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år beräknas medeltalet på de 15 bästa åren (15-årsregeln). Har pensionspoäng tillgodoräknats för 15 år eller mindre beräknas medeltalet på poängen för de antal år som finns. För full pension krävs att pensionspoäng har tillgodoräknats för minst 30 år

• Sida 40
•  Original

Prop. 1980/81:204 40

(30-årsregeln). Om en person har mindre än 30 poängår minskar pensionen med 1/30 för varje år.

Utförlig redovisning av gällande rätt finns i bilaga. Arbetsgruppen skall lägga fram förslag till förbättrat ATP-skydd för de grupper som vårdar barn i hemmet. Arbetsgruppen har i enlighet med uppdraget studerat tre olika lösningar, nämligen

en självständig rätt till ATP med angivande av ett visst poängtal för den tid vården omfattar.

en rätt till sänkning av det antal poängår som behövs för full pension och

en rätt att tillgodoräkna sig vård av barn under ett visst är som grund för att få-året tillgodoräknat som ett poängår.

4.2.1. Alternativ ]. Självständig rätt till A TP med angivande av ett visst poängtal för den tid vården omfattar

Pensionspoängen för ett visst år beräknas som tidigare nämnts genom att den pensionsgrundande inkomsten under året delas med basbeloppet vid årets ingång. För att med det här diskuterade alternativet pensionspoäng skall kunna bestämmas på grundval av vård av barn måste därför vårdarbetet på något sätt värderas i pengar. Härvid uppkommer flera frågor främst frågan om vilket ekonomiskt värde vårdarbetet skall åsättas. Vidare uppstår frågan om pensionspoäng skall tillgodoräknas endast dem som utför vårdarbete på heltid eller om även de som kombinerar förvärvsarbete med

vårdarbete skall få tillgodoräkna sig samma pensionspoäng. eventuellt lägre. som tillskott till en poäng som beräknas på förvärvsinkomsterna.

Till ålderspension utgår (jämför avsnitt 3 i bilaga) ett pensionstillskott för de personer som har låg eller ingen ATP. För att en tilläggspension skall överstiga pensionstillskottet till ålderspension måste enligt den fr. 0. m. den 1 juli 1981 gällande nivån för pensionstillskott, 45 % av basbeloppet, den genomsnittliga årsinkomsten vara lägst 28 300 kr. i dagens penningvärde under minst 15 år. Vidare måste den försäkrade ha pensionsgrundande inkomst under minst 30 år. Om en person har arbetat endast 15 år måste motsvarande inkomst vara lägst 40 400 kr. Pensionstillskott på samma nivå utgår också till änkepension. Till förtidspension från folkpensioneringen utges pensionstillskott med dubbelt så högt belopp. dvs. med 90 % av basbeloppet fr. o. rn. den 1 juli 1981 och det krävs därför en högre inkomst för att denna skall få betydelse för pensionsnivån.

Vissa personer som har kombinerat omvårdnaden om sina barn med förvärvsarbete kan i dag således få en tilläggspension som inte är högre än vad som motsvarar det belopp som utgår i form av pensionstillskott. Även de som förvärvsarbetar på deltid och ägnar resten av sin tid åt att vårda barn skulle därför kunna ha behov av att få pensionspoäng beräknad på sitt

• Sida 41
•  Original

Prop. 1980/81:204 41

vårdarbete. Med hänsyn bl. a. härtill är det tveksamt om man bör införa en rätt till pensionspoäng av viss storlek för enbart den kategori som utför vårdarbete i hemmet på heltid.

Om man skulle utvidga möjigheterna att erhålla pensionspoäng till att omfatta även dem som utövar vårdarbete på deltid, samtidigt som de förvärvsarbetar deltid, uppkommer emellertid problem vid värdering av vårdarbetet i förhållande till förvärvsarbetet. Vidare måste i det enskilda fallet en utredning göras angående omfattningen av vårdarbetet. Kraven på administration skulle därmed mångdubblas.

Från administrativa och tekniska utgångspunkter skulle det dock vara enklast att låta en utvidgad rätt till tilläggspension för vård av barn endast gälla den som vårdar barn på heltid.

Om vårdarbetet skulle värderas i pengar uppstår även frågan vilka belopp som borde ifrågakomma. Om en självständig rätt till tilläggspension skall intjänas genom vård av barn måste värdet av denna uppskattas till minst ett basbelopp jämte 100 kr. för att pensionspoäng skall erhållas. Det innebär 16200 kr. för år 1981. Som tidigare nämnts uppgår garantinivån inom föräldraförsäkringen till 37 kr. per dag, vilket för 360 dagar innebär 13 320 kr. Det förefaller dock mindre lämpligt att vårdarbetet värderas högre vid beräkning av ATP än vad som faktiskt utgår i ersättning från föräldraför- säkringen. Denna skillnad accentueras ytterligare om man väljer en högre nivå exempelvis den ersättning som utgår till kommunal barnvårdare.

I följande exempel visas effekterna på storleken av en ålderspension från tilläggspensioneringen vid en värderad årsinkomst för vård av barn på heltid till 16 200 kr.. 32 200 kr. resp. 48 300 kr. Dessa inkomster motsvarar år 1981 0,01, 1,00 resp. 2,00 pensionspoäng.

En person som förvärvsarbetar under 10 år och härvid erhåller en pensionspoäng som är 2,50 (motsvarande en inkomst år 1981 på ca 56 300 kr.) för varje år får en tilläggspension som är 50 % av basbeloppetl. Om denna person vårdar barn i fyra år och vårdarbetet under vartdera året ges poängen 0.01, 1.00 resp. 2,00 ökas tilläggspensionen med noll, åtta resp. 16 % av basbeloppet.:

1 60 x 10 x 2,50 X basbelo et_ 100 x 30 _ 0750 basbelopp

2 A. Medelpoäng (10 x 2.50 + 4 x 0.01):14 = 1.79 B. Medelpoäng (10 x 2,50 + 4 x 1,00) : 14 = 2,07 C. Medelpoäng (10 x 2.50 + 4 x 2.00) : 14 = 2,36

60 x 14 X 1.79 x basbelo 1: 5 A" 100 x 30 0._0 basbelopp

60 x 14 x 2.07 x basbeloppet: B. 100 x 30 0.58 basbelopp

60 x 14 x 2 36 x basbelo ct= C' 100 x 30 0.66 basbelopp

• Sida 42
•  Original

Prop. 1980/81:204 - 42

I exemplet ger således pensionspoängen för vården av barn en viss ökning av tilläggspensionen enligt alternativ B och C. I alternativ A blir tilläggs- pensionen lika stor utan tillgodoräknande av de fyra vårdåren. Om exemplet varieras så att denna person i stället har ett mindre antal förvärvsår än 10 skulle tilläggspensionen bli mindre än 45 % av basbeloppet och en ökning enligt alternativ B och C skulle inte få någon egentlig ekonomisk betydelse för denna person eftersom den tillkommande tilläggspensionen skulle avräknas mot pensionstillskottet.

För att visa denna effekt kan nämnas ett extremfall. En person som under 3 år har maximal pensionsgrundande inkomst av förvärvsarbete så att pensionspoängen blir 6,50 (är 1981 motsvarande ca 120 000 kr.) får enligt nu gällande regler en tilläggspension av 39 % av basbeloppet.3 Om samma person dessutom vårdar barn i 2 år och vårdarbetet ges poängen 0.01, 1.00 resp. 2.00 ger det en tilläggspension av 39 %, 43 % resp. 47 % av basbeloppetf'

När vårdarbetet värderas till 1.6 200 kr. resp. 32 200 kr. (ex. A och B) medför vårdnaden således ingen effekt eftersom tilläggSpensionen i form av ålderspension i dessa fall ligger under nivån för pensionstillskott, 0,45 x basbeloppet. Endast i exemplet där varje vårdår värderas till 48 300 kr. (2.00 poäng) medför dessa någon reell förbättring av ålderspensionen. Till en förtidspension skulle inte ens i detta exempel vårdåren få någon ekonomisk betydelse, eftersom pensionstillskottet här är större.

Över huvud taget gäller att vid tillämpning av den s. k. 15-årsregeln skulle med det här diskuterade alternativet uppkomna förbättringar endast för personer som helt saknat förvärvsinkomst eller haft en lägre sådan än vad vårdåren värderas till. Är det för vårdåren angivna poängtalet lägre än genomsnittspoängen för förvärvsarbete och har den försäkrade färre än 15 år med pensionspoäng av förvärvsarbete, medför detta att den genomsnittpo- äng som bestämmer pensionens storlek minskar på grund av de tillkomman- de vårdåren. Det sagda betyder inte att den slutliga pensionen blir lägre. Om en person har färre än 30 poängår grundade på förvärvsarbete. medför

3 60 x 3 x 6,50 x basbeloppet= ? ,. 100 x 30 03 basbelopp

4 A. Medelpoäng (6.50 + 6.50 + 6.50 + 0.01 + 0,01) : 5 = 3.90 13. Medelpoäng (6.50 + 6.50 + 6.50 + 1.00 + 1.00) : 5 = 4.30 c. Medelpoäng (6.50 + 6.50 + 6.50 + 2.00 + 2.00) ; 5 = 4,70

60 x 5 x 3,90 x basbeloppet: _ A. 100 x 30 0.39 basbelopp

60 X 5 X 4.30 x basbelo et: . , _ B. 100 x 30 0.43 basbelopp

60 X 5 X 4,70 x basbelo et: . C" 100 x 30 0—47 basheIOpp

• Sida 43
•  Original

Prop. 1980/81:204 43

nämligen den s. k. 30-årsregeln att pensionen ökar med 1/30 för varje vårdår. Den sammantagna effekten blir därför i mycket beroende av en persons individuella förhållanden. såsom vilka förvärvsinkomster denne uppburit av förvärvsarbete och hur många år han förvärvsarbetat resp. vårdat barn. För de personer som helt saknat förvärvsinkomster eller haft sådana bara kort tid skulle som nämnts en viss förbättring uppnås. Detta gäller dock enbart under förutsättning att vårdåren är tillräckligt många och värderas så högt att tilläggspensionen storleksmässigt överstiger gränsen för rätt till pensionstill- skott. Enligt nu gällande regler får en person utan förvärvsinkomst inte någon tilläggspension. Om vederbörande erhåller exempelvis 2,00 poäng (motsv. år 1981 en inkomst av 48 300 kr.) för 10 vårdår blir tilläggspensionen 40 % av basbeloppet.5

Den på grund av vården förvärvade ATP-rätten skulle således medföra en rätt till en årlig tilläggspension i form av ålderspension med belopp motsvarande 40 % av basbeloppet. Med hänsyn till att pensionstillskottet till ålderspension från folkpensioneringen fr. 0. m. den ljuli 1981 utgör 45 % av basbeloppet medför en sådan regel i det angivna exemplet ingen förbättring eftersom pensionstillskottet reduceras i motsvarande mån som tilläggspen- sion utgår.

Såvitt gäller förtidspension utgår till denna dessutom alltid pensionstill- skottet med ett belopp som motsvarar dubbla pensionstillskottet till ålderspension och det skulle krävas att flerl vårdår åsattes ett högre poängtal för att en tilläggspension skulle överstiga pensionstillskottet till förtidspen- s1on.

4.2.2. Alternativ II. Rätt till sänkning av det antal poängår som behövs för full tilläggspension

För rätt till full tilläggspension krävs enligt huvudregeln att pensionspoäng har tillgodoräknats under minst 30 år (30-årsregeln). Om dessa 30 poänggivande år ligger omedelbart före pensionsålderns inträde eller tidigare. om de bildar en sammanhängande följd av år eller är uppdelade på flera perioder har ingen betydelse. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år minskas pensionen med 1/30 för varje felande år. I pensioneringens inledningsskede har 30-årsregeln ersatts med en 20-årsregel för försäkrad som är född under något av åren 1896—1914. För den som är född under något av åren 1915—1923 fordras i stället för 30 år 21 år för den

5 Medelpoäng: (10 x 2,00): 10 = 2.00

60 x 10 x 2.00 x basbelo et: . . 100 x 30 0.40 basbe10pp

• Sida 44
•  Original

Prop. 1980/81:204 - 44

som är född år 1915, 22 år för den som är född 1916 osv.

På liknande sätt som övergångsreglerna är utformade för personer födda. före år 1924 skulle regler kunna utformas för dem som har avbrott i förvärvsverksamhet på grund av vård av barn. Härvid skulle exempelvis varje vårdår upp till visst maximum dras ifrån talet 30.

Pensionen reduceras om antalet poängår är mindre än 30. En person som förvärvsarbetat i tillräcklig omfattning i 20 år får 20/30 av full tilläggspension, den som arbetat i 15 år får 15/30 av full tilläggspension osv. Om kravet på 30 år skulle reduceras med hänsyn till antalet vårdår skulle exempelvis 26 års förvärvsarbete och fyra vårdår ge full tilläggspension enligt följande.

Zéiöuäuisår— = ? år, dvs. full tilläggspension

30 år — 4 vårdår *-

En regel som innebär att vårdåren påverkar nämnaren vid pensionsberäk- ningen skulle dock kunna innebära att en person som har 30 år med förvärvsinkomst och t. ex. fyra vårdår skulle få en större tilläggspension än vad som är möjligt för den som bara har förvärvsarbetat och en pension överstigande maximum enligt nuvarande regler: 30/30. I sådant fall skulle nämligen i det angivna exemplet vårdåren medföra att pensionen uppgick till L eller & av full pension. För att undvika denna effekt måste för detta

30— 4 _ 26 . . alternativ en kompletterande spärregel utföras. Det diskuterade alternativet skulle dessutom innebära-en större systema-

tisk förändring av grunderna för ATP-systemet än vad som är nödvändigt för att tillgodose de vårdarbetandes behov av ATP—skydd. Från prinipiell synpunkt är detta alternativ därför mindre lämpligt. Även andra invändning- ar kan anföras mot detta alternativ. Dessa behandlas närmare nedan under avsnitt 4.2.4 .

4.2.3. Alternativ III. Rätt att tillgodoräkna sig vård av barn under visst är som grund för att få året tillgodoräknat såsom ett poängår

] samband med utbyggnaden av föräldraförsäkringen aktualiserades tanken på att garantera förälder som avstår från förvärvsarbete för att vårda barn i hemmet ett visst antal poängår inorn ATP. Syftet med den diskuterade garantiregeln är att den medverkar till att förbättra det ATP-skydd som föräldern bygger upp på grundval av förvärvsarbete.

Utgångspunkten för ett förslag om att ge den försäkrade ett pensionsår för varje vårdår skulle vara att förälderns förvärvsår utökas med det antal år som förälder vårdar barn. Härigenom skulle man liksom i närmast föregående alternativ inte behöva göra en ekonomisk värdering av vårdarbetet i hemmet. De år som tillgodoräknas skulle inte bära något poängtal som kan få effekter på 15-årsregeln. Vårdåren skulle alltså enligt detta alternativ bli av betydelse endast vid tillämpningen av 30-årsregeln.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1980/81:204 45 '

Effekterna av en sådan regel kan belysas med ett par exempel.

A En förälder har varit förvärvsarbetande i 26 år. varav 15 år med pensionspoäng 1.00 (motsvarande en inkomst år 1981 om 32 200 kr.) och 11 år med pensionspoäng 2,00 (motsvarande 48 300 kr.). Medelpoängen blir då 1.73 och tilläggspensionen i form av ålderspension 90 % av basbeloppet eller f. n. 14 484 kr/årf'. .

Om föräldern dessutom får fyra poängår för vårdarbete blir tilläggspenio- nen 103,8 % av basbeloppet eller f. n. 16 712 kr./år7.

B Om inkomsten av förvärvsarbete i stället ger en pensionspoäng av 3,00 (motsvarande 64 400 kr.) under totalt 10 år blir tilläggspensionen i form av ålderspension 60 % av basbeloppet eller f. n. 9 660 kr./års.

Med fyra vårdår ökar tilläggspensionen i form av ålderspension till 84 % av basbeloppet eller f. n. 13 524 kr./årg.

4.2.4. Förslag till utformning av ATP-rätt för småbarnsföräldrar

En jämförelse mellan de olika alternativa lösningar vilka skisserats under 4.2.1—4.2.3 ger vid handen att de olika metoderna geri princip samma effekt så snart den försäkrade har 15 förvärvsår eller fler med pensionsgrundande inkomst under förutsättning att det poängtal som skulle komma i fråga enligt alternativ I är lägre än genomsnittspoängen för förvärvsåren. Om enligt det alternativet vårdarbetet skulle ge högre poäng än genomsnittspoängen för förvärvsåren, höjs medelvärdet och föräldern erhåller en förbättring av sin ATP-pension i förhållande till övriga alternativ. Om å ' andra sidan vårdarbetet ger en lägre poäng än genomsnittspoängen för förvärvsåren medför den ekonomiska värderingen av vårdåren att föräldern får en lägre tilläggspension än enligt övriga alternativ, såvida föräldern har mindre än 15 år med pensionsgrundande inkomst.

I avsnitt 4.2.1 har visats att alternativ I medför problem bl. å. när vårdarbetet skall värderas ekonomiskt. Det finns f. n. ingen lämplig nivå att knyta an till. För att vårdarbetet skall kunna åsättas ett poängtal krävs att det värderas till ett högre belopp än vad som utgör garantinivå inom föräldra- försäkringen. Vidare medför reglerna om pensionstillskott att vårdarbetet måste värderas mycket högt och pågå under många år för att medför en, för

660 x 1'73 X 36 X baSbe'O et = 0.90 basbelopp (14 484 kr./år).

100 x 30 7 60 x 1,73 x30 x basbelo et : 0 _ ; 100 x 30 0.38 basbelopp (16 712 kr./ar). 8 60 x 3 00 x 10 x basbelo et .. 7—EP— : _ 100 x 30 0.60 basbelopp (9 660 kr./ar).

() . _ 60 x 3.00 x 14 x basbeloppet _ - z _ /: 100 x 30 — 0.84 b isbelopp (13 524 kr.. ar).

• Sida 46
•  Original

Prop. 1980/81:204 46

de grupper som har obetydlig anknytning till förvärvslivet. högre tilläggs- pension än pensiontillskott.

Till detta kommer att en ekonomisk värdering av vårdarbetet torde vara svår att begränsa till dem som vårdar barn på heltid.

Med hänsyn härtill och då som ovan angivits de andra alternativen i vissa fall ger större ökning av tilläggspensionen för dem som utför vårdarbete anser arbetsgruppen att metoden med ekonomisk värdering av vårdarbetet (alt. 1) är olämplig.

En jämförelse mellan alternativen att låta vårdåren påverka nämnaren vid tillämpning av 30-årsregeln och att låta dessa adderas till förvärvsåren kan illustreras med följande exempel.

A En person har 20 år med pensionspoäng för förvärvsarbete och dessutom fyra vårdår. Medelpoäng 2.00. Enligt alternativ II och 111 blir tilläggspen- sionen 92 resp. 96 % av basbeloppet'.

Resultatet för denna person blir alltså bättre med alternativ III.

B En person har 15 år med pensionspoäng av förvärvsarbete och dessutom fem vårdår. Medelpoäng 4,00. Enligt alternativ II resp. 111 blir tilläggspen- sionen 144 resp. 160 % av basbeloppetl. Det blir även här bättre med alternativ III.

Maximal skillnad till fördel för det sista alternativet ger tre poängår av förvärvsarbete och 26 vårdår. Detta teoretiska exempel ger & = % resp. % eller 75 resp. 97 %. Den motsatta ytterligheten uppkommer för det fall att den försäkrade föräldern med hjälp av vårdåren kommer upp i exakt det antal år som behövs för full tilläggspension. Om exempelvis föräldern har pensionspoäng för förvärvsarbete för 26 år och får fyra vårdår ger detta 26/26 enligt alternativ II och 30/30 enligt alternativ 111. I denna situation är alltså alternativen likvärdiga. lnte under några omstän- digheter kan dock alternativ ll ge ett fördelaktigare resultat än alternativ III.

Alternativ lll ger således det bästa materiella resultatet för föräldrarna. Samtidigt saknar det de allvarliga problem av både principiell och administrativ art som alternativ I med värdering av vårdarbetet ger.

, Alt. II: 60 X 2.00 X 20 X basbelo et : 0.92 basbelopp

100 x 26 _ 60 x 2.00 x 24 )( basbeloppct : Alt. III. 100x 30 0.96 basbelopp 2 , 60 x 4.00 X 15 X basbeloppet = . Alt. 11. 100 x 25 1.44 basbelopp

_ 60 X 4.00 X 20 X basbeloppet = Alt. 111. 100 x 30 1.60 basbelopp

• Sida 47
•  Original

Prop. 1980/81:204 47

Av ovannämnda exempel framgår att en förälder får den största fördelen av den lösning som skisseras i alternativ 111, avsnitt 4.2.3 . Alternativet att ge föräldern ett pensionsår när han eller hon under ett år vårdat barn i hemmet är alltid bättre än att minska antalet poängår som krävs för full ATP. Samtidigt är det ett mindre principiellt ingrepp i ATP-systemet. Denna metod har även använts tidigare i lagstiftningen i liknande situationer (15 kap. 2 & AFL i dess lydelse fram till den 1 januari 1974). Vidare kommer vårdåren att härigenom bli mer likställda med förvärvsår.

Mot bakgrund av vad som här anförts förordar arbetsgruppen alternativ III. Detta innebär att en förälder ges rätt att under vissa förutsättningar tillgodoräkna sig vård av barn som grund för att få ett år ansett som ett pensionsår vid beräkning av tilläggspension.

4.3 Närmare utformning av regler om pensionsår för vård av egna barn i hemmet

4.3.1. Föräldrabegreppet

Enligt nuvarande regler är föräldrabegreppet identiskt i föräldraförsäk- ringen (4 kap. 2 och 8 åå jfr. 20 kap.' 2 & AFL) och föräldraledighetslagen . Med föräldrar avses biologiska föräldrar. fosterföräldrar och adoptivföräld- rar. Som förälder betraktas även dem med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om parterna stadigvarande sammanbor. Föräldrabegreppet i föräldraförsäkringen är väl etablerat och arbetsgruppen föreslår att samma begrepp läggs till grund för rätten till tillgodoräknande av pensionsår för vård av barn.

4.3.2. Vårdbegreppet

Såsom tidigare har nämnts skall syftet med en garantiregel i första hand vara att tillförsäkra dem som avstår från förvärvsarbete för att vårda eget barn i hemmet en rätt till pensionsår vid beräkningen av tilläggspension. Beträffande vårdbcgreppet bör man anknyta till innebörden av begreppet vård av barn inom föräldraförsäkringen. En första förutsättning bör därför vara att föräldern faktiskt värdar barnet genom att ta hand om det under den aktuella tiden. Något krav på att föräldern helt eller delvis skall avstå från förvärvsarbete behöver dock knappast uppställas. I de fall en förälder tjänar 16 200 kr. eller mer (år 1981 ) under ett år träder nuvarande regler i funktion och pensionsgrundande inkomst beräknas för det året. Om en förälder bedriver heltidsstudier kan föräldern inte samtidigt anses vårda barnet och vårdår bör därför inte kunna erhållas. 30-årsregeln inom ATP har anpassats så att den skall ge tillfälle till studier utan förlust av ATP.

Den primära orsaken till att föräldern avstår från förvärvsarbete skall således vara att hon eller han faktiskt vårdar barn. Detta innebär att en

• Sida 48
•  Original

Prop. 1980/81:204 48

förälder inte kan tillgodoräkna sig pensionsår om barnet för längre tid vistas på sjukhus eller anstalt. En förälder som uppbär helt vårdbidrag och därför avstår från förväerarbete, för att vårda barnet. erhåller pensionspoäng beräknad efter vårdbidraget. Det blir i det fallet därför inte aktuellt att tilllämpa de nu föreslagna nya reglerna för beräkning av tilläggspension. Om förtidspension utgår till en förälder, som uppfyller kraven på att vårda barn, bör föräldern få tillgodoräkna sig vårdåret på samma sätt som han eller hon får tillgodoräkna sig pensionsgrundande inkomst om föräldern har inkomst av förvärvsarbete vid sidan av pensionen. Har förtidspensionen beräknats med antagandepoäng blir det emellertid inte aktuellt att tillgodoräkna föräldern vårdår. '

Inom förz'ildraförsäkringen anses deti regel tillräckligt att en av föräldrarna vårdar barnet. Ersättning utgår därför inte med mer än garantinivån till en förälder med hemmamake. Ersättning utgår inte heller till båda föräldrarna även om de samtidigt vårdar barnet. En förälders rätt till ledighet enligt lagen ( 1978:410 ) om rätt till ledighet för vård av barn. m. m. är däremot inte beroende av om den andra föräldern har möjlighet eller faktiskt är hemma för att vårda barn. Såvitt gäller en garantiregel om rätt till ATP för vård av barn bör i enlighet med vad som gäller för föräldraförsäkringen endast en förälder kunna få tillgodoräkna sig pensionsår för ett och samma barn under samma kalenderår.

Pensionsår skall tillgodoräknas endast då förälder vårdar barn och inte då förälder till följd av studier eller annan orsak avhåller sig från förvärvsarbete. Det ter sig i det läget lämpligt att vården av barn bör omfatta en tid av mer än ett halvt kalenderår för att en förälder skall kunna tillgodoräkna sig det som ett pensionsår. Det kan t. ex. inte vara rimligt att en förälder får tillgodoräkna sig ett helt pensionsår för ett barn som föds i t. ex. november eller december månad.

Vid beräkning av vårdtiden bör olika vårdperioder under ett år kunna läggas samman. Även vårdperioder för olika barn kan läggas samman. Något krav på en sammanhängande vårdtid bör därför inte uppställas. Om båda föräldrarna avlöser varandra i vården och anmäler att de vårdar barn bör den av föräldrarna som faktiskt vårdar barnet större delen av året tillgodoräknas detta. Några problem borde knappast uppkomma, eftersom det torde vara sällsynt att två föräldrar_under ett år avstår från förvärvsarbete i sådan utsträckning att inte någon av dem erhåller pensionsgrundande inkomst. Om de är heltidsstuderande kan de som nämnts inte samtidigt med studierna anses vårda barn.

4.3.3. Vårdtid som får tillgodoräknas för intjänande av ATP

Som tidigare nämnts har en förälder redan i dag möjlighet att under en viss tid avstå från förvärvsarbete utan att förlora rättet till full tilläggspension. Vid tillämpningen av en garantiregel om ATP-rätt för vård av barn bör såsom

• Sida 49
•  Original

Prop. 1980/81:204 49

tidigare sagts vård av barn under större delen av ett år medföra att föräldern får tillgodoräkna sig ett pensionsår. Frågan uppkommer då för hur många Vårdår en förälder högst skall kunna intjäna pensionsår enligt denna garantiregel. Avsikten med en garantiregel är att en förälder med dess hjälp skall kunna komplettera de år med pensionspoäng han eller hon har förvärvat enligt nuvarande regler.

I detta sammanhang bör erinras om att föräldrapenning kan utgå under 12 månader. varav sex månader kan tas ut fram till dess barnet fyller åtta år eller har gått ut det första skolåret. Enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn. m.m. har en förälder möjlighet att dels vara ledig från förvärvsarbete så länge barnet är under ett och ett halvt är, dels arbeta tre fjärdedelar av normal arbetstid så länge barnet är under åtta år eller inte har gått ut det första skolåret. En garantiregel om ATP-rätt för vård av barn bör helst vara utformad så att den inte påverkar en förälder vare sig i valet mellan förvärsarbete och vårdarbete eller i valet av tidpunkt för vårdarbetet. Dock måste en övre gräns för barnets ålder bestämmas inom vilken tid garantiregeln kan verka. llärvid kan konstateras att åldersgränsen ett och ett halvt år är alltför snäv för att konuna ifråga. Frågan uppkommer då om man skall välja en redan existerande åldersgräns. åtta år. eller någon helt ny. exempelvis tre år.

Åldersgränsen för den särskilda förält'lrapcnningcn bestämdes till åtta år bl. a. på grund av att föäldrarna skulle ha möjlighet att kombinera olika deltids- och heltidsledigheter med ersättning fram t. o. m. barnets första skolår. Den särskilda föräldrapenningen kan användas såväl i samband med barnets introduktion i daghem som vid skolstarten och i andra sammanhang (lå barnet under viss kortare tid behöver ha en förälder hos sig. Vid införandet av lcdighctslagcn angav föredragande departementschefen ( prop. 1977/78: 104 s. 32 ) att syftet med möjligheten till förkortning av arbetstiden för småbarnsföräldrar var att bl. a. nedbringa barns långa (lagliga vistelseti- der på daghem och i familjedaghem. Vidare angavs att behovet av sådan deltidsledighet torde vara störst under förskoletidcn och det första skolåret. ': På grundval härav bestämdes åldersgränsen till åtta år.

Såväl den särskilda föräldrapenningen som lcdighetslagen utgår således från den förvz'irvsarbetande förälderns situation och möjliggör för denne att under kortare eller längre perioder helt avstå från förvärvsarbete eller förkorta arbetstiden. Såvitt avser möjligheten att förvärva pensionsår på grund av vård av barn är avsikten som nämnts att en person tnåste vårda barn under större delen av ett år. Vidare förutsätts att någon pensionspoäng inte tillgodoräknats på annat sätt under året. I praktiken kommer det därför att avse en längre tids vård av barn på heltid. Med hänsyn härtill finner arbetsgruppen att det är lämpligt att åldersgränsen bestäms till tre år. De föräldrar som uppbär ersättning enbart enligt garantinivån eller som väljer att vara hemma och "Vårda barn även när ersättningen från föräldraförsäk- ringen har upphört kan då förvärva pensionsår.

4 Riksdagen 1980/8]. ) saml. Nr 204

• Sida 50
•  Original

Prop. 1980/81:204 50

En garantiregel kan utformas så att en förälder får tillgodoräkna sig antingen ett visst antal är per barn eller samtliga de är föräldern vårdar ett eller flera barn som inte har fyllt tre år.

Inom föräldraförsäkringen är förmånerna numera knutna till varje barn. En regel som anknyter rätten till pensionsår för vård av barn såväl till antalet barn, barnets ålder som ett visst maximalt antal penSionsår förefaller enligt arbetsgruppen inte medföra några fördelar vilka skulle uppväga de administrativt besvärliga regler detta skulle ge upphov till. Rätten till ledighet enligt föräldraledighetslagen är beroende enbart av att det finns ett eller flera barn under en viss ålder.

Arbetsgruppen föreslår att en regel införs liknande den som gäller för ledighetslagen. En förälder skulle således få rätt att tillgodoräkna sig ett pensionsår för varje kalenderår han eller hon under mer än halva året vårdar ett eller flera barn som är under tre år. För samma år och barn bör inte heller mer än en förälder få tillgodoräkna sig ett pensionsår enligt de nya reglerna.

Med angivna förutsättningar i övrigt skulle garantiregeln enkelt uttryckt innebära att en försäkrad med ett barn får tillgodoräkna sig högst tre år och med två barn högst sex år.

De pensionsår'vilka tillgodoräknas en förälder med stöd av garantiregeln bär inte någon pensionspoäng som påverkar det medeltal som senare bestämmer pensionens storlek. Vid pensionsberäkningen blir de däremot bärare av pensionspoäng som motsvarar sagda medeltal. Vårdår skall enligt vad förut nämnts tillgodoräknas endast för år då det inte finns någon pensionsgrundande inkomst. Om föräldern har pensionsgrundande inkomst skall pensionspoäng bestämmas enligt nuvarande regler på grundval av inkomsten. Detta kan i vissa fall medföra att en förälder missgynnas av att pensionsgrundande inkomst tillgodoräknas honom i stället för att han tillgodoräknas ett vårdår, nämligen i vissa situationer om föräldern har mindre än 15 år med pensionsgrundande inkomst. I detta fall kan ett vårdår vara fördelaktigare än ett år med en pensionspoäng som sänker medelpo- ängen för övriga år. Å andra sidan skall de regler som nu föreslås ses som komplement till huvudregeln enligt vilken rätt till tilläggspension baseras på förvärvsinkomster. De fall då ett vårdår skulle vara fördelaktigare än ett år med pensionsgrundande inkomst kommer dock i många fall att sakna betydelse eftersom tilläggspensionen förmodligen blir lägre än pensionstill- skottet. F. n. saknas möjlighet för den förvärvsarbetande att bestämma vilka är som skall medräknas när det gäller beräkning av medelpoäng. Arbets- gruppen finner det därför inte lämpligt att nu införa nägra särregler med hänsyn till den här nämnda effekten.

Vidare bör inte pensionsår på grund av vård av barn beaktas vid tillämpningen av bestämmelserna om minsta antal poängår (3) som fordras för rätt till tilläggspension. Den låga pension som den motsatta lösningen skulle innebära medför för övrigt i regel inte annat än en motsvarande

• Sida 51
•  Original

Prop. 1980/81:204 _ 51

avräkning mot pensionstillskott.

Däremot bör enligt arbetsgruppen inte krävas att en person skall ha förvärvat pensionspoäng på grund av förvärvsinkomst före det han kan tillgodoräknas vårdår. Det bör vara fullt tillräckligt att sådana är med pensionspoäng erhålls efter vårdåren men före pensionsfallet.

De pensionsår som tillgodoräknas med stöd av den föreslagna garantire- geln bör tas i beaktande inte bara vid beräkning av tilläggspension utan också vid tillämpningen av reglerna i 5 kap. 25 AFL om rätt till folkpension för svensk medborgare vid bosättning utomlands. I dessa fall utgår folkpensio- nen i förhållande till det antal år för vilka den pcnsionsberättigade vid beräkning av tilläggspension tillgodoräknats pensionspoäng.

4.3.4. Pensionsår vid beräkning av förtidspension och familjepension

De pensionsår som tillgodoräknas den försäkrade på grund av vård av barn skall såsom arbetsgruppen föreslagit beaktas vid tillämpningen av bestäm- melserna om antalet poängår som fordras för rätt till full tilläggspension. De sålunda tillgodoräknade poängåren bör beaktas vid beräkning av såväl ålderspension som förtidspension och familjepension (änke- och barnpen- sion).

Storleken av hel förtidspension från tilläggspensioneringen motsvarar i princip den ålderspension som den försäkrade skulle bli berättigade till om han hade börjat uppbära sådan pension fr. o. m. den månad då han uppnår 65 års ålder. Är vissa förutsättningar uppfyllda beräknas därvid förtidspen- sionen under antagande att den försäkrade även för varje år fr. o. m. året när pension börjar utgå t. o. rn. det år då han uppnår 64 års ålder har tillgodoräknats pensionspoäng. s. k. antagandepoäng. För att tillgodoräknas antagandepoäng fordras enligt gällande regler att den försäkrade antingen vid tidpunkten för pensionsfallet har en sjukpenninggrundande inkomst som motsvarar en årsinkomst av förvärvsarbete lägst lika med basbeloppet vid årets ingång eller också har tillgodoräknats pensionspoäng för två av de fyra åren närmast före året för pensionsfallet. Det senare villkoret för pensions- beräkning med antagandepoäng mildrades fr. o. m. den 1 juli 1979 från tre till två år av de senaste fyra åren. Som skäl härför angavs i prop. 1978/79:75 att försäkrad som endast tillfälligt lämnar förvärvslivet — exempelvsi för vård av småbarn — annars kunde gå miste om rätten att få sin förtidspension beräknad på grundval av antagandepoäng.

Om den försäkrade uppfyller villkoren för att få pensionen beräknad på grundval av antagandepoäng. räknas det poängantal fram som skall åsättas åren fr. o. m. det år då pensionen börjar utgå t. o. m. det år den försäkrade fyller 64 år (övergångsvis 65 år). Härvid tillämpas den av två alternativa metoder som ger det för den försäkrade gynnsammaste resultatet. Den ena metoden innebär att storleken av antagandepoängen beräknas motsvara medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före

• Sida 52
•  Original

'Jl lx)

Prop. 1980/81 :204

pensionsfallet. Den andra metoden betyder att antagandepoängen beräknas på grundval av poängförvärven under samtliga är fr. o. rn. det år en person fyller 16 är t. o. m. året närmast före pensionsfallet. Antagandepoängen skall därvid storleksmässigt motsvara medeltalet för halva antalet av de är som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn i första hand tas till åren med de högsta poängtalen.

De nämnda reglerna om beräkning av tilläggspension med antagandpoäng äger tillämpning inte bara beträffande förtidspension utan också med avseende på familjepension efter försäkrad som avlider före det han uppnått den allmänna pensionsåldern.

Uppfyller den försäkrade inte villkoren för att få förtidspension (eller familjepension efter honom) med tillgodoräknande av antagandepoäng. beräknas pensionen på grundval av föreliggande faktiska pensionspoäng (och poängår) för tiden före pensionsfallet.

Vid införandet av en möjlighet för försäkrad att tillgodoräkna sig poängår för ATP på grundval av vård av barn uppkommer frågan huruvida sådana är bör kunna få åberopas för uppfyllande av villkoren för beräkning av förtidspension (och familjepension) med antagandepoäng. Nuvarande regler härom innebär att en försäkrad, som under de två åren dessförinnan haft förvärvsarbete och som lämnar detta för att i hemmet ta vård om minderårigt barn, är bibehållen sin rätt att få förtidspension beräknad efter den förmånligare metoden med antagandepoäng också viss tid efter det vederbörande lämnat förvärvslivet. Om den försäkrade under det år då barnet föds uppbär föräldrapenning av tillräcklig storlek över garantinivån — lägst 45 kr. under 360 dagar för år 1981 — eller då erhåller föräldrapenning viss tid av året och inkomst av förvärvsarbete resten av året förvärvar föräldern pensionspoäng till ATP på grundval härav. Möjligheten att vid ett eventuellt pensionfall tillgodoräknas antagandepoäng kvarstår sedan för den försäk- rade under de tre åren närmast efter barnets födelse. Förälderna har i sådant fall förvärvat pensionspoäng av förvärvsarbete för två av de fyra åren som föregått pensionsfallet.

Om emellertid föräldern väljer att vara hemma och ta värd om barnet även efter det detta uppnått tre års ålder eller om föräldern får ytterligare barn utan att ha återgått i förvärvsarbete. kommer däremot vederbörande att förlora rätten att enligt nu gällande regler beräkna förtidspension (och familjepension) efter metoden med antagandepoäng. Det skulle därför kunna övervägas att låta den försäkrade åberopa även år som tillgodoräknats med stöd av den av arbetsgruppen föreslagna garantiregeln när det gäller att uppfylla villkoren för antagandepoängberäkning. Eftersom vårdår — enligt arbetsgruppens förslag— inte åsätts någon pensionpoäng kan pension i sådant fall endast beviljas försäkrad som utöver vårdår har minst ett är med pensionspoäng. Regeln skulle dock utfalla slumpmässigt, eftersom inkoms- ten under ett enda år skulle kunna bli avgörande för tilläggspensionens storlek.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1980/81:204 53

Skäl finns således som talar för att ta vårdår i beaktande vid tillämpning av bestämmelserna om antagandepoäng. För försäkrade som gjort bara ett kortare avbrott i förvärvsverksamheten för att under viss tid ta vård om barn medför redan nuvarande regler att de under denna tid är bibehållna vid sin möjlighet att få antagandepoäng beräknade. Som framhållits ovan utgjorde detta motivet bakom den reform som genomfördes den 1 juli 1979 och varigenom det kompletterande villkoret för pensionsberäkning med antag- andepoäng mildrades från tre till två av de fyra åren närmast före pensionsfallet. Att nu dessutom ta hänsyn till vårdår vid avgörandet av om den försäkrade uppfyller villkoren för antagandepoängberäkning innebär att denna den 1 juli 1979 gjorda lagändring skulle få en betydligt ökad räckvidd. Det förefaller därför oundvikligt att den lagändringen fick tas upp till fönyat övervägande, varvid det kunde bli aktuellt att återgå till det tidigare gällande kravet på pensionspoäng för minst tre av de senaste fyra åren. Överväganden av den innebörden faller emellertid utanför det uppdrag som arbetsgruppen har.

Men hänsyn till det anförda anser arbetsgruppen att det f. n. saknas underlag för ett förslag om att låta pensionsår som tillgodoräknats en försäkrad på grund av vård om barn få åberopas för att uppfylla villkoren för

beräkning av förtidspension (och familjepension) med antagandepoäng.

4.3.5. Beräkning av pensionsår för den som omfattas av undantagande från tilläggspensioneringen m. m.

Pensionsgrundande inkomst beräknas på grundval av den försäkrades inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete (främst inkomst av rörelse och av jordbruksfastighet). En försäkrad har med samtycke av sin make möljighet att enligt 11 kap. 7 & AFL anmäla individuellt undantagande från försäkringen för tilläggspension såvitt avser inkomst av annat förvärvs- arbete än anställning. De närmare reglerna för undantagande redovisas i avsnitt 4 i bilagan. Ett undantagande gäller all inkomst av annat förvärvsar- bete än anställning. I sådant fall tas inte ut någon egenavgift till tilläggs- pensioneringen. Däremot beräknas pensionspoäng enligt vanliga regler på inkomst av anställning som den försäkrade kan uppbära.

[betänkandet ( SOU 1977:46 ) Pensionsfrågor m. m. har pensionskommit- tén (S l970:40) gjort den bedömningen att bestämmelserna om undantagan- de från tilläggspensioneringen nu har spelat ut sin roll. Mot bakgrund härav och med beaktande av undantagandets verkan för den försäkrade då det gäller rätt till pensionstillskott och anslutning till arbetsskadeförsäkringen har kommittén föreslagit att anmälan om undantagande i fortsättningen inte skall få göras. Vissa tidigare gjorda undantaganden skulle dock alltjämt äga giltighet. På sikt skulle sålunda undantagandeinstitutet slopas enligt kom- mitténs förslag. Detta har ännu inte föranlett lagstiftning.

Arbetsgruppen har inhämtat att av det totala antalet försäkrade som

• Sida 54
•  Original

Prop. 1980/81:204 54

omfattas av undantagande från tilläggspensioneringen. ca 28 600 personer är det endast 12 % (3 332 män och 902 kvinnor) som är yngre än 45 år. De män och kvinnor vilka hade gällande undantagande vid utgången av år 1979 och vilka är i sådan ålder att det kan antas vara mer vanligt förekommande att de avstår från förvärvsarbete för att vårda minderårigt barn är således tämligen få till antalet. Vidare framgår av de statistiska uppgifterna att 7 718 män (25 %) och 1 499 kvinnor (33,3 %) är 5. k. hemmamakeförsäkrade. 22,5 % av dem som hade giltigt undantagande var samtidigt försäkrade för en sjukpenning på grund av anställningsinkomst vilken uppgick till 11 kr. eller mer.

Frågan om eventuellt tillgodoräknande av poängår inom ATP för vård av barn för försäkrad som omfattas av undantagande torde sålunda vara av tämligen begränsad betydelse och beröra bara ett mindre antal män och kvinnor. Och skulle pensionskommitténs förslag att upphäva undantagan- deinstitutet genomföras, kommer spörsmålet att helt förlora aktualitet. Denna fråga bereds f. n. inom socialdepartementet.

I avvaktan på den fortsatta behandlingen av pensionskommitte'ns betän- kande föreslår arbetsgruppen att de. försäkrade som har gällande undanta- gande inte bör få möjlighet att tillgodoräkna sig pensionsår på grund av vård av barn för de år undantagande gäller.

På samma sätt bör inte vårdår tillgodoräknas förälder som haft förvärv- sinkomst under året men som inte gottskrivits någon pensionspoäng det året till följd av att han eller hon inte inom föreskriven tid till fullo erlagt tilläggspensionsavgift enligt 19 kap. 3 % AFL.

4.4 Administration

Administrationen av det förslag arbetsgruppen har framlagt är huvudsak- ligen en fråga om hur registrering av vårdåren skall ske. F. n. får riksförsäkringsverket de uppgifter som ligger till grund för beräkning av pensionspoäng av förvärvsarbete från den lokala skattemyndigheten. som - beräknar pensionsgrundande inkomst med ledning av uppgifter från den allmänna självdeklarationen. Den möjligheten föreligger knappast för de fall som nu avses, eftersom de av förslaget berörda föräldrarna i flertalet fall helt saknar förvärvsinkomst och därför inte behöver avge självdeklaration.

För att förmåner inom den allmänna försäkringen skall utgå krävs i vissa fall att anmälan görs. vilken sedan skall följas av ett intyg att man uppfyllt föreskrifterna för förmånen. Ett anmälningsförfarande tillämpat på det nu föreslagna systemet innebär att föräldern anmäler till försäkringskassan att hon eller han under större delen av året kommer att vårda barn och inte har för avsikt att förvärvsarbeta eller studera. Efter avslutat kalenderår får föräldern göra en ansökan om att tillgodoräkna sig ett vårdår genom att fylla i en försäkran. Härefter påförs denne ett pensionsår.

För att ett sådant system skall fungera måste dock information ges till

• Sida 55
•  Original

'Jl '_Il

Prop. 1980/81:204

föräldrarna så att de inte på grund av underlåten anmälan går miste om sin rätt. Berörda myndigheter torde i samband med att en förälder begär föräldrapenning kunna lämna information om förälderns möjligheter att anmäla sin avsikt att åberopa vård av barn för tillgodoräknande av pensionsår. Ett annat alternativ är att en person i samband med förestående pensionering avlämnar en försäkran. Ett sådant alternativ kommer dock att sakna kontrollmöjligheter och det skulle vara så gott som omöjligt att vid den tidpunkten göra en objektiv utredning om förhållandena. Man skulle således bli helt hänvisad till de uppgifter som sökanden lämnar.

Arbetsgruppen, som i denna fråga har haft samråd med riksförsäkrings- verket. förordar det förstnämnda alternativet. varigenom föräldern åläggs att göra en anmälan till försäkringskassan och därefter— t. ex. i samband med en årsskiftesrutin — bereds tillfälle att skriftligt ansöka om tillgodoräknande av pensionsår. Samtidigt får föräldern tillfälle att anmäla sin avsikt att utnyttja även det kommande kalenderåret som vårdår.

För att en förälder skall få erforderlig tid för anmälan samtidigt om möjligheten till kontroll består föreslås att anmälan kan få retroaktiv verkan för en tid av högst tre månader. Beslut om vårdår får sedan ansökan med försäkran inkommit fattas i omedelbar anslutning till vårdåret. Beslutande- rätten bör ankomma helt på allmän försäkringskassa. Försäkringskassans beslut skall kunna överklagas till försäkringsrätt och försäkringsöverdoms- tolen. Om det visar sig att en förälder kommer att tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst och till följd härav pensionspoäng för samma år blir beslutet om vårdår inaktuellt och den på förvärvsarbete grundade pensionspoängen gällande för det året.

4.5. Ikraftträdande och kostnader

Karaktären av den föreslagna reformen gör att det krävs vissa informa- tionsinsatser till föräldrarna och vidare för viss tid beräknas för administra- tiva åtgärder. lkraftträdandet bör ske vid ett årsskifte. eftersom reglerna om beräkning av pensionspoäng knyter an till kalenderår. De nya reglerna om en rätt att åberopa vård av barn som grund för beräkning av pensionsår bör därför enligt arbetsgruppen träda i kraft den 1 januari 1982.

Reglerna bör vid ikratträdandet medföra att de föräldrar som därefter uppfyller villkoren för intjänande av pensionsår får möjlighet till detta. De föräldrar som vid ikraftträdandet har barn som den 1 juli samma år eller senare fyller tre år kommer därmed. om de i övrigt uppfyller villkoren. att omfattas av reformen.

Den nu vidgade möjligheten att tjäna in pensionsår kommer först på sikt att medföra kostnadsökningar i form av högre utgående tilläggspensioner. Kostnader för administrationen uppkommer dock omedelbart. Kostnaderna för de högre tilläggspensionerna samt för den löpande administrationen bör enligt arbetsgruppens uppfattning belasta AP-fonden. De nödvändiga

• Sida 56
•  Original

Prop. 1980/81:204 56

informationsinsatserna vid införandet av de nya reglerna bör dock finansie- ras över statsbudgeten.

Om tilläggspensionen efter förhöjningen utgår till låga pensioner sker i förekommande fall en motsvarande avräkning mot pensionstillskott. Är pensionen högre, kan reducering av kommunalt bostadstillägg (KBT) komma i fråga. Den genom reformen uppkomna ökningen av ATP- pensionen i form av en ålderspension baserad på poängmedeltalet 2.00 för förälder med två barn blir ca 3 800 kr. per år i nuvarande penningvärde och under förutsättning av maximalt utnyttjande av rätten till pensionsår för vård av barn. Härvid har hänsyn inte tagits till eventuell reduktion av pensions- tillskott. barntillägg eller KBT. Garantiregeln kan dessutom ge upphov till ökade kostnader inom folkpensioneringen genom den anknytning som finns mellan folkpension och tilläggspension när det gäller möjligheten att uppbära folkpension vid bosättning utanför Sverige.

Att beräkna de ökade kostnaderna för tilläggspensioneringen är svårt. Reglerna kommeri viss utsträckning att påverka kostnaderna för förtids- och barnpensioner 'förhållandevis snart. Kostnadseffekterna torde på dessa område emellertid bli marginella.

När det gäller kostnader för ålderspensioner kan konstateras att det dröjer länge innan reformen slår igenom. Relativt få kvinnor föder barn efter det de fyllt 40 år. Tyngdpunkten i barnafödandet ligger på kvinnor mellan 25—30 år.

De första kostnadsökningarna för ålderspension inom ATP av nämnvärd storlek inträffar omkring år 2005. Framåt år 2020 har huvuddelen av reformen slagit igenom. Full funktion når dock inte reformen förrän ca år 2040. Det säger sig självt att kostnadsberäkningar för så avlägsna tider bör tas med den allra största försiktighet när så osäkra faktorer som födelse- och medellivslängdstal, förvärvsfrekvens samt löne— och prisutveckling ingår i förutsättningarna.

Nedanstående exempel kan ses som en illustration av vilka kostnadsnivåer som kan bli aktuella.

Genomsnittligt poängmedeltal = 3.00 Genomsnittligt antal tillkommande pensionsår = 3 Genomsnittligt antal berörda föräldrar per årsklass = 4 000 Genomsnittligt antal överlevnadsår efter pensione- ringen = 17 Kostnader: 2 8981 x 4 000 x 17 = ca 200 milj. kr.

De 200 milj. kr. avser således de årliga kostnaderna när systemet är i full funktion, dvs. när de som i dag är 16 år pensioneras.

160x3,00x3x16100 _ - Wir—2898 kl'.

• Sida 57
•  Original

PrOp. 1980/81:204 57

Riksförsäkringsverket har beräknat de årliga administrationskostnaderna till ca 9 milj. kr.

Gällande bestämmelser

Förmåner inom den allmänna pensioneringen