om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa m.m.

Regeringens proposition

1981/82:120

om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, m. m.; beslutad den 18 februari 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

BJÖRN MOLIN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om vissa ändringar i tullskyddet för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar. Förslaget innebär bl. a. en övergång från vikttull! till värdetull för flertalet produkter.

I propositionen redovisas vidare resultatet av de omförhandlingar som har ägt rum med EG och vissa GATT-länder beträffande ett antal produkter för vilka tullarna har varit bundna i GATT.

I propositionen föreslås också att tullfrihet införs för fryst och torkad sparris samt för ammoniak.

Ändringarna i tulltaxan föreslås träda i kraft den I juli 1982.

1 Riksdagen 19811/82. 1 saml. Nr 120

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 7 kap., 8 kap., 13 kap., 15 kap., 20 kap., 22 kap.

och 28 kap. lagen (1977: 975) med tulltaxa!' skall ha nedan angivna lydelse.

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkning Ordet ”köksväxter” i nr 07.01, 07.02 och 07.03 skall anses inbegripa ätbara svampar, tryffel, oliver. kapris, tomater, potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika, fänkål, persilja, körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana), pepparrot och vitlök. Nr 07.04 omfattar alla torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter av sådana slag som är hänförliga till nr 07.01—07.03 andra än:

torkade spritade baljväxtfrön (nr 07.05):

sf malen sötpaprika (nr 09.04);

mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04);

eo mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

A. kål: blomkål: a. under tiden 1 juni—30 november esee rara 10 Zz

b. under tiden I december-31 maj . era rasa fri

2. vitkål och rödkål:

a. under tiden I maj-30 november rer e rara 10

b. under tiden I december—230 april ere sara 17

3. grönkål och brysselkål:

a. under tiden I juni-31 december . rer e resa 20 2

b. under tiden 1 januari-31 maj ... rrrer ara fri

4, salladskål:

a. under tiden I april—31 december resetest 20 &

b. under tiden 1 januari-31 mars = .. rres er ra fri

S. annan:

a. under tiden I mars—-31 december rear ass 207

b. under tiden I januari—29 februari rea sera fri

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—-30 april... rer resa 20 Zz

dock minst

50: — per

100 kg

c. under tiden 1 juli-30 september . reses ara 20 Z,

dock minst

70: — per

100 kg

! Senaste lydelse av 7. 20, 22 och 28 kap. 1981:1087. Senaste lydelse av 8 kap. 1980: 452.

HD. baljfrukter:

I. ärter:

2. andra:

K. sötpaprika sosssosssesserrerserrsrre rss rs sens sa fri

L. rotfrukter:

M. kronärtskockor:

N. andra stag:

07.02¶Köksväxter (även kokta), frysta:

A. morötter, ärter, bönor, spenat, lök, annan än vitlök,

purjolök, buntlök och gräslök, samt morötter och ärter, blandade siososossesserserrseresss rss s nens 16

B. broccoli och sparris o.sssoseeserrersrses ses serna fri

C. andra slag: belägges under hela året med samma tull som

motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, sva-

velsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar men cj särskilt beredda för direkt konsumtion:

belägges under hela året med samma tull som mot-

svarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.04 Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men ej vidare beredda: A. potatis, vitlök, sparris samt svampar och tryffel,

andra än Champinjoner s.sssosssosseerssersssssea fri B. andra slåg oosssoosseeersresesr reser rss rss sens

07.05 Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som an-

vändes till människo- celler djurföda, även skalade eller KlUVIA ooseeeereeeeserereerere rer rer rr rss rr este ss fri 07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, hela eller i bitar; märg av sagopalm fri

8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusfrukter

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar ej icke ätbara nötter och frukter. 2. Ordet ”färska” skall även avse kylda varor.

08.01 Dadlar, bananer, kokosnötter, paranötter, kasjunötter, ananas, avokadofrukter, mango, guava och mango-

C. andra:

belägges under hela året med samma tull som

motsvarande färska produkter under den tid des-

sa är högst tullbelagda

08.11 Frukter. tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men i föreliggande skick olämpliga för direkt konsumtion: A. jordgubbar ooossssosssresseree sees sno sa reses 177

B. äpplefl mosooosesereserrerrrr er rare str reses res 20 Ic C. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

08.12 Frukter, torkade, andra än sådana som är hänförliga till nr 08.01, 08.02. 08.03, 08.04 eller 08.05 ...s.o00voov. fri

08.13 Skal av meloner eller citrusfrukter, färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar fri

13 kap. Schellack o. d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning Nr 13.03 skall anses tillämpligt för bl. a. lakritsextrakt och pyrethrumextrakt. humleextrakt, aloeextrakt och opium. Numret skall ej anses tillämpligt för: a. lakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros eller föreliggande som konfektyrer (nr 17.04); maltextrakt (nr 19.02); extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02): ans alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker. samt sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (22 kap.); kamfer, glycyrrhizin och andra produkter enligt 29.13 och 29.41: rö medikamenter hänförliga till nr 30.03 och blodgrupperingsreagens (nr 30.05); garvämnesextrakter och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04); SR eteriska oljor ”concretes”, ”absolutes” och resinoider (nr 33.01) samt vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor (nr 33.06): ij. naturgummi, balata. guttaperka och liknande naturliga produkter (nr 40.01).

13.02 Schellack, kornlack, stocklack o.d.: naturliga gum-

13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater

och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra

förtjockningsmedel erhållna ur vegetabiliska ämnen .. fri

15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska vaxer

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar ej: svinfett och fjäderfäfett enligt nr 02.05: kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04); grevar (nr 23.01) samt återstoder enligt nr 23.04; norr isolerade fettsyror, beredda vaxer, medikamenter. färger. lacker, tvål och såpa, parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel, sulfonerade oljor och andra varor hänförliga till något tulltaxenummer i själte avd.; e. faktis framställd av oljor (nr 40.02). 2. ”Soapstocks”, bottensatser erhållna vid rening av oljor samt återstoder från destillation av stearin, ullfett eller glycerol skall anses hänförliga till nr 15.17.

15.01 Ister, annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta, utpres-

15.02 Fetter av nötkreatur, får eller getter, ej utsmälta; ur sådana fetter utsmälta eller med lösningsmedel extra-

15.03 Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, oleomargarin och talgolja, ej emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda .ssossosossesessesrers ers saras fri 15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdäggdjUf ocossooereseeerereser ers rer reses esse sees et fri 15.05 Ullfett och fettartade ämnen erhållna därur (inbegripet lanOliM) oosooseesrrrrerrersr rss rr sr rr rr rer rr ers ss fri 15.06 Andra animaliska oljor och fetter (inbegripet klövolja samt fetter från ben och avfall) ...sssosss.ssos ses fri 15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade: ÅA. linOljä sososoesserserersereserer ser e rer rer ers ess fri B. krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, tobaksfröolja och

träOlja ooo ee ere reser rr rer rer ere rer r sens sa fri C. andra slag:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bruk oseooeeereeeseessrer ess ss ses esse oss ss 8 ze!

2. andra:

a. oraffinerade = ...ssssosssssssssesss sist 10

Db. ANTA oososessererrsressres ere rr rs res ss 15 Zz 15.08 Animaliska och vegetabiliska oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta. polymeriserade genom värmebehandling i vakuum eller inert gas eller på annat sätt modifierade: A. linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja .. 100 kg 3: — B. andra släg sososoossserssrersss sees rer rr rer ess fri 15.10 Fettsyror;: sura oljor från raffincring; fettalkoholer:

B. fettalkoholer osoossssererrrrrrsese rer rr ere rs sa 6 ie 15.11 Giycerol och glycerollut .sosssssssssessse see reses fri

! Oraffinerade fria t. o. m. den 30 juni 1984 (jfr 1981: 434). > Frit. o.m. den 30 juni 1984 (fr 1981: 434).

15.12¶Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter, som helt

eller delvis hydrerats eller som gjorts fastare eller härdats genom andra processer, även raffinerade men ej

vidare bearbetade:

A. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk 84 B. ANdfå oosososerreeerererrr rer ers rr ess ses res sa 17 7

5 Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även

färgad; bivax och andra insektsvaxer, även färgade .. fri

15.17¶Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor

eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller

vegetabiliska VAXCr .ossooosossressreesere rs ere rna fri

20 kap. Beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar cj: a. köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt som anges i 7 och 8 kap.; b. fruktgeléer, fruktpastor o.d. i form av sockerkonfektyrer tnr 17.04) eller chokladkonfektyrer (nr 18.06). LE Köksväxter enligt nr 20.01 och 20.02 är sådana som skulle vara hänförliga till nr 07.01—07.05 om de vid förtullningen förelåg i där angivet skick. Åtbara växter, rötter och andra växtdelar (t. ex. ingefära och angelika) inlagda i sockerlag skall tulltaxeras som konserverad frukt enligt nr 20.06: även rostade jordnötter skall tulltaxeras enligt nr 20.06. Tomatsaft i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent skall tulltaxeras enligt nr 20.02.

20.01 Köksväxter och frukter, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker. salt, kryddor eller senap: A. gurkor:

1. hela gurkor, minst 85 stycken per kg avrunnen

VIK oooeeeeeeererser er rr rr rr ere ss ess rr sees 5 <&

2. andra släg sosooososeeerersr re reses ss ers s ora 10 Ze,

dock minst

30: — per

100 kg B. rödbetOr ososossoresererererrers ris rss ss sees st 10 26

20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt

än med ättika eller ättiksyra:

A. tomater, oliver, potatis, kapris, sötpaprika och pro-

dukter av till nr 07.05 hänförliga ärter och bönor . fri B. svampar och tryffel:

1. ChampinjOner sososoreseserrssrersse rss resa 15 Zz

2. andra släg oossssossssssssessers reses ses sn fri

C. SPartiS sossosssssseeseres ses ss ess ss rss 100 kg! 40:60

D. ärter, med undantag av produkter av till nr 07.05

hänförliga ärter ososoossossesrererer rr ers rer rea 10 Zz E. bönor, med undantag av produkter av till nr 07.05

hänförliga DÖNOr o..ssososesssressrerrrers ser ss 8 F. lök, stekt (även fryst); surkål = .osososcssosssess sa S G. andra släg sossoossererssersser esse rese rs rss ee sa "2

20.03¶Frukter, frysta, med tillsats av socker: Å. jOrdgubbar sosossossserssrsser reser rea 100 kg 50: —

B. hallon sossooseosseereerersseresee ere ere ers esse fri

C. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

20.04 Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda med sockel ooeeeeerreeererer reser r ers rer ss ere tre res sea fri

20.05 Sylter, fruktgeléer, marmelader, fruktmos och frukt-

pastor, beredda genom kokning, med eller utan tillsats

av socker:

B. andra släg sosossossereeeessssses rss rer r ss sa 5

20.06¶Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med

20.07 Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsaft, även med tillsats av socker men ojäst och ej innehållan-

de sprit:

A. av svarta vinbär eller jordgubbar; blandsaft innehål-

B. annan:

1. av äpplen, päron, körsbär eller plommon; bland-

saft, innehållande saft av äpplen, päron, körsbär

eller plommon men ej innehållande saft av svarta

vinbär eller jordgubbar ..sssosssssess ers ones VA

3

3. andra Släåg sososeeerersereersers ser rss rer sets P0 NR

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anmärkningar Detta kapitel omfattar ej: a. havsvatten (nr 25.01); b. destillerat vatten, ledningsförmågevatten och vatten av motsvarande renhetsgrad (nr 28.58); c. utspädd ättiksyra, innehållande mer än [0 viktprocent ättiksyra (nr 29,14); d. medikamenter enligt nr 30.03: e parfymer och toalettmedel (33 kap.). LE För tillämpning av nr 22.08 och 22.09 gäller att alkoholstyrkan skall anses vara den som erhålles genom mätning med Gay-Lussacs alkoholometer vid en temperatur av +15"C,

! Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

2:1 För tillämpning av underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt ut-

tryckes i volymprocent, gäller att halten skall beräknas vid +15"C.

22.01¶Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten;

ISOCH SNÖ doseeoeeereeererereererses ser sees sinn fri 22.02 Lemonad, aromatiserat mineralvatten. aromatiserat

kolsyrat vatten och andra alkohoilfria drycker, med

undantag av fruktsaft och köksväxtsaft hänförliga till

Nr 20.07 eo eeeeeeereererererreererer resans sees sons fri 22.03 Maltdrycker:

med en alkoholhalt:

Prop. 1981/82: 120 i

22.09 Sprit (etanol, etylalkohol), ej hänförlig till nr 22.08;

likör och andra spritdrycker: sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:

B. andra drycker, inbegripet odenaturerad sprit med

en styrka understigande 80”: 1. på kärl rymmande högst 10 liter:

a. Whisky sssoosossssss rss sosse ers era 100 I 57:10

b. brännvin, okryddat eller kryddat; vodka; genever och gif ...sososcsorsss recos 100 I 40: — C. andra släg sossssosssressr sr se sr era 100 1 67:50 2. på andra kärl:

a. Whisky s.sosoosssssss ss rss ss enes 100 I av

50 Zz alkoholhalt vid +15PC -llsooosooso na 16:50

b. brännvin, okryddat eller kryddat; vodka;

50 4£ alkoholhalt vid +15SC isosoosss oss 15: —- C. andra släg sosssoresrsrerer rer rs 100 I av

50 Ze alkoholhalt vid +15C oo isoso0ssss ss 17:50 C. sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k. kon-

centrerade extrakt) för framställning av drycker .. 54

ÄLtlika oooeeeeersrr ere erre rese rre rer ser rr re reisan 6 KR

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i

18 § 3. lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet ej

åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter: [00:41 7: [SA 95: —

Vin: musserande: ChaMPagNeé sossoeeererererrrerer rer ret rester rss rr ere sa 32: —

£34 0) 07: I 23: -

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande [5 volymprocent s.sissseersesrrrrrs resa rea 28: —ej Överstigande 15 volymprocent ..s.sssseesesserer ids r ess 13: —- För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 § 4. lagen (1977: 293) om handel med drycker, utgår tull med av partihandelsbolaget för alkoholdrycker fastställt belopp, motsvarande: I. tull enligt vad i 22 kap. sägs: 2. skatt enligt 10 § lagen (1977: 306) om dryckesskatt; samt 3. mervärdeskatt enligt lagen (1968: 430) om sådan skatt. För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 8 kronor per liter.

28 kap. Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska föreningar av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av isotoper

Anmärkningar

1. Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren eller anmärkningarna till detta

kapitel skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tillämpliga endast för: a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar,

även innehållande föroreningar:

b. produkter nämnda i a ovan, lösta i vatten;

c. produkter nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel, under förutsättning

att lösningen är en för dessa produkter normal och nödvändig handelsform.

som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl,

och att lösningsmedlet ej gör produkten lämpligare för speciell användning

än för allmänt bruk; d. produkter nämnda 1 a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter:

e. produkter nämnda i a, b, c eller d ovan, försatta med damningshindrande

medel eller försatta med färgämne för att underlätta deras identifiering eller

av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna ej gör produkten lämpli-

gare för speciell användning än för allmänt bruk.

Le Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylater (nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater av oorganiska baser (nr 28.42), cyanider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr 28.43), fulminater, cyanaler och tiocyanater av oorganiska baser (nr 28.44), organiska produkter inbegripna i nr 28.49—28.52 samt karbider av metaller eller icke-metaller

(nr 28.56) skall endast följande kolföreningar tulltaxeras enligt detta kapitel:

a. koloxider; hydrogencyanid (cyanvätesyra). fulminsyra, isocvansyra, tio-

cyansyra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13);

karbonylhalogenider (nr 28.14); koldisulfid (nr 28.151;

er tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, telluro-

cyanater, tetratiocyanatodiamminkromater (”reineckater'") och andra komplexa cyanater av oorganiska baser (nr 28.48); e. hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogeni-

der, cyan och cyanhalogenider samt cyanamid och metallderivat därav (nr

28.58), andra än kalciumcyanamid innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på vattenfri torrsubstans (31 kap.). Detta kapitel omfattar ej:

a. natriumklorid och magnesiumoxid, även kemiskt rena, samt andra produkter

hänförliga till femte avd.; b. metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar andra än dem som är

nämnda i anm. 2 ovan;

c. produkter nämnda i anm. I, 2, 3 och 4 till 31 kap.; d. oorganiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer, hänförliga till nr 32.07;

e. konstgjord grafit (nr 38.01); produkter föreliggande som laddningar till

brandsläckningsapparater eller som brandsläckntagsbomber, enligt nr 38.17:

bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.19; odlade

kristaller (andra än optiska element) av halogenider av alkalimetaller eller

alkaliska jordartsmetaller, vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.19;

f. ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) samt stoft och pulver

av sådana stenar (nr 71.02—-71.04) ävensom ädla metaller och legeringar av

ädla metaller, hänförliga till 71 kap.;

g. metaller, även kemiskt rena, och metallegeringar, hänförliga till något num-

mer i femtonde avd.; h. optiska element, t. ex. av halogenider av alkalimetaller etter alkaliska jord-

artsmetaller (nr 90.01).

Kemiskt definierade komplexa syror bestående av en syra hänförlig till underav-

delning II till detta kapitel och en metalloxidsyra hänförlig till underavdelning IV

skall tulltaxeras enligt nr 28.13. Nr 28.29—28.48 skall anses tillämpliga endast för salter (inbegripet peroxisalter)

av metaller eller ammonium.

Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren skall dubbelsalter och komplexa salter tulltaxeras enligt nr 28.48. Nr 28.50 skall anses tillämpligt endast för: a. följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper: naturligt uran och uranisotoperna 233 och 235 samt plutonium och plutoniumisotoper;

b. följande radioaktiva kemiska grundämnen: teknetium, prometium, poloni-

um, astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium,

americium och andra grundämnen med högre atomnummer;

c. alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, inbegripet iso-

toper av ädla och oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd.; d. oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper,

även om de ej är kemiskt definierade och även om de är blandade med varandra;

e. legeringar (andra än ferrouran), dispersioner och kermeter innehållande des-

sa grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar

därav; f. förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer. Ordet ”isotoper”, nämnt ovan och i nr 28.50 och 28.51, inbegriper ”anrikade isotoper” men inbegriper ej kemiska grundämnen, vilka förekommer i naturen som rena isotoper, och ej heller uran utarmat på U 235. 7. Nr 28.55 skall anses inbegripa fosforjärn (järnfosfid) innehållande minst 15 viktprocent fosfor samt fosforkoppar (kopparfosfid) innehållande mer än 8 viktprocent fosfor. 8. Kemiska grundämnen (t.ex. kisel och selen), dopade för användning inom elektroniken, skall hänföras till detta kapitel under förutsättning att de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. Skurna till skivor, plattor eller liknande former hänföres de till nr 38.19.

I Kemiska grundämnen

28.01 Halogener (fluor, klor, brom och jod):

ÅA. klOf moss serreerseseessr ere rer ere rer ert rs ser ss 49 Zz

B. ändfå oososossesserrerre reser ers rr er rer sr ers fri

28.15 Sulfider av icke-metaller; fosfortrisulfid:

A. koldisulfid (kolsvavla) oosoooossssssso ss ss ssaa 41 4

B. aNdfra oosoooseerrererereererrerrrrss rss reses ts fri

IV Oorganiska baser samt oxider, hydroxider och peroxider av metaller

28.38 Sulfater (inbegripet alunarter) och peroxisulfater (persulfater): A. aluminiumsulfaät oosoosssersrrsersse rer ere r sar ra B. kaliumaluminiumsulfat (kalialun), järn(IDsulfat (fer-

rosulfat) och koppar(IDsulfat = sososossssee svs ss

C. andra oosoeeeeeeerrerer reser ers rr er re rss ss ss

28.39¶Nitriter och nitrater osossoooossessssssserer ers r ost

28.40 Fosfiter, hypofosfiter och fosfater:

A. natrium- och kaliumfosfater samt kalciumfosfater, andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)

B. andra oosoooseresrrrresser ere ers rr rr ter reset

28.42¶Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater);

kommersiellt ammoniumkarbonat innehållande am-

moniumkarbamat: A. ammoniumkarbonat, även innehållande ammoniumkarbamat soosossoseersrrssess se rrr ers bss ss

B. aANdrå dossosooreseserrrererssre rr rr re rr reses sa

28.43¶Cyanider och komplexa cyanider =..sssosssesssss ra

28.45 Silikater; kommersiella natrium- och kaliumsilikater: A. natrium- och kaliumsilikater = ..ssssssssssess es ss 3,7 Ze

B. ANdfå sososooeeeeeererrr sees rr r ere rer rese ess fri

28.46¶Borater och perborater:

ÅA. näatriumperbOrat ssossoorsesssserssr rer ses rassel 4,17

B. aNdfrd oosooeeeerererreererrsrr reser rr rer rs ss sa fri 28.47 Salter av metalloxidsyror (t.ex. kromater. permanga-

nater och stannater) osssossssrsessesr er reses sera fri 28.48 Andra salter (inbegripet peroxisalter) av oorganiska

syror med undantag av azider s..ssssssssssssssss ses fri

VI Diverse

28.49 Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla me-

taller; salter och andra oorganiska eller organiska för-

eningar av ädla metaller, inbegripet albuminater, pro-

teinater, tannater och liknande föreningar, även om de

ej ärckemiskt definierade = sossososessseresserr sr rss fri

Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra ra-

dioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva iso-

toper: oorganiska och organiska föreningar av ifrågava-

rande grundämnen eller isotoper, även om de ej är

kemiskt definierade; legeringar, dispersioner och ker-

meter, innehållande dessa grundämnen. isotoper eller

fÖTCNiNgAf mosse rererererserrre reses rer tre ras sea fri

Isotoper samt oorganiska och organiska föreningar där-

av, även om de ej är kemiskt definierade, andra än

2 Oorganiska och organiska föreningar av torium, av

uran utarmat på U 235, av sällsynta jordartsmetaller

eller av yttrium eller skandium, även blandade med

Varandrå oosossesersereeeseerreresr ser rr rer rss rea 28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid), inbegripet hydrogen-

peroxid i fäst fOrM sosoooserosrereresss ere ere reses

Prop. 1981/82: 120 16

28.56 Karbider, även icke kemiskt definierade:

A. kalciumkarbid =soossooosessssssssesos ss seneste 5

B. äfldfå osososossereerssersrrsrsr rr ss sees rss sr fri 28.57 Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider, även

28.58¶Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vatten och ledningsförmågevatten samt annat vatten av

motsvarande renhetsgrad); flytande luft (även med

ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft; amal-

gamer, med undantag av amalgamer av ädla metaller fri

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1982-02-18

Närvarande; statsrådet Ullsten, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Molin

Proposition om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, m. m.

1¶Inledning

1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)! avlämnade den 7 no-

vember 1979 en promemoria Översyn av tullarna för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar. Promemorian bör fogas till protokol-

let i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, generaltullstyrelsen, statens pris- och kartellnämnd (SPK), statens industriverk, kommittén för

industrins råvarukostnadsutjämning (Jo 1978:07), Lantbrukarnas riksför-

bund (LRF), Trädgårdsnäringens riksförbund, Kooperativa förbundet (KF), ICA-förbundet, Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening,

Landsorganisationen i Sverige (LO), importkontoret för u-landsprodukter

(IMPOD), Föreningen Svenska Konservtillverkare och Scanditor AB.

Kommerskollegium har bifogat yttranden av Stockholms Handelskammare, Skånes handelskammare samt handelskammaren i Gävle.

Trädgårdsnäringens riksförbund och Föreningen Svenska Konservtill-

verkare har i särskilda skrivelser framfört kompletterande synpunkter på

trädgårdsnäringsutredningens förslag.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta

ärende som bilaga 2. Med anledning av de ändringar i tulltaxan som föreslagits av 1974 års

trädgårdsnäringsutredning har omförhandlingar ägt rum beträffande ett

antal produkter för vilka tullarna har varit bundna inom ramen för det

I Departementsrådet Rune Henriksson, ordförande, kommunalrådet Villiam Björk. f. riksdagsledamöterna Valdo Carlström och Anna-Lisa Nilsson samt riksdagsledamoten Håkan Strömberg. 2 Riksdagen 198182. I saml. Nr .?0

allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and

Trade, GATT). Sedan dessa förhandlingar numera avslutats får jag anmäla

resultatet härav för riksdagens godkännande.

AB Findus har i skrivelse till regeringen hemställt om tullfrihet för fryst och torkad sparris. Skrivelsen har överlämnats av Föreningen Svenska Konservtillverkare som även yttrat sig i frågan.

Supra AB har gjort en framställning om tullfrihet för ammoniak. Yttran-

de i frågan har avgetts av kommerskollegium, generaltullstyrelsen och utredningen (Jo 1981:07) om försörjningen med gödselmedel m.m. Kom-

merskollegium har inhämtat synpunkter från överstyrelsen för ekonomiskt

försvar (ÖEF), statens jordbruksnämnd och närmast berörda näringslivs-

organisationer.

2¶Föredragandens överväganden

1974 års trädgårdsnäringsutredning framlade i augusti 1978 i betänkandet (SoU 1978:51) Svensk trädgårdsnäring — Produktion, rationalisering och

internationella förhållanden bl. a. förslag till förändringar av det svenska gränsskyddet på trädgårdsområdet. Utredningens förslag, som omfattade 6-8 kap. i tulltaxan, innebar såväl tullhöjningar som tullsänkningar och

ändringar av tullperioderna. I syfte att värdesäkra tullnivåerna föreslogs en övergång från vikttullar till värdetullar för vissa produkter.

Tullskyddet för trädgårdsprodukter togs upp till behandling i regeringens

proposition 1978/79:136 om trädgårdsnäringen. Regeringens förslag inne-

bar en övergång från vikttull till värdetull för vissa produkter, höjningar

och sänkningar av tullsatserna samt justeringar av vissa tullperioder.

Propositionen behandlades i riksdagen dels av jordbruksutskottet (JoU 1978/79:29), dels av skatteutskottet (SkU 1978/79:47). Riksdagen biföll regeringens förslag om övergång till värdetullar (rskr 1978/79: 400). Riksdagen gjorde dock vissa ändringar i tulltaxeförslagen.

I samband med att regeringen i proposition 1979/80: 24 redovisade resul-

tatet av de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT

föreslogs att de nya tullarna skulle träda i kraft i den mån inte GATTbindningar hindrade detta. I enlighet med riksdagens beslut (rskr 1979/ 80: 138) trädde ändringarna i 6—8 kap. tulltaxan i kraft den I februari 1980.

Resultatet av de omförhandlingar som ägt rum med EG beträffande de

produkter för vilka tullarna varit bundna i GATT redovisades i samband med regeringens proposition 1979/80:175 med förslag till skyddsåtgärder mot lågprisimport på trädgårdsområdet. Den träffade överenskommelsen

innebar att de ändringar som beslutats av 1978/79 års riksmöte kunde genomföras fullt ut. De nya tullarna trädde i kraft den I juli 1980.

I trädgårdsnäringsutredningens betänkande år 1978 behandlades inte tullskyddet för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar

(20 kap. tulitaxan). Utredningen har fortsatt arbetet med en översyn av tullarna på detta område. Översynen har skett i samarbete med kommittén

(Jo 1978:07) för industrins råvarukostnadsutjämning (RÅK). Trädgårdsnäringsutredningens förslag redovisades den 7 november 1979 i promemo-

rian Översyn av tullarna för beredningar av köksväxter, frukter eller andra

växtdelar.

Med anledning av övergången från viktwllar till värdetullar för färska köksväxter och frukter hänförliga till 7 och 8 kap. i tulltaxan, finner utredningen det lämpligt att också tullarna för beredda köksväxter och

frukter utgår i form av värdetullar. Härigenom skulle tullnivåerna värde-

säkras även för dessa produkter så att tullarnas skyddseffekt inte urholkas av inflationen.

Vidare anser utredningen att justeringar av tullnivåerna för vissa varuslag bör genomföras. Justeringarna är delvis föranledda av de ändringar av tullnivåerna under 7 och 8 kap. som beslutats av riksdagen år 1979. Enligt utredningen bör tullarna emellertid också anpassas bättre till den nuvarande konkurrenssituationen och den konkurrenssituation som kan förutses för såväl trädgårdsnäringen som den berörda livsmedelsindustrin i framtiden.

För ett antal varuslag föreslår utredningen tullfrihet på grund av att

någon produktion inte förekommer inom landet, t.ex. konserverade tomater, oliver, kapris, paprika, tryffel och sparris.

Utredningen förutsätter att kompensation för belastningen av jordbruks-

prisreglerade råvaror inkluderas i det föreslagna tullskyddet då belastningen är av liten betydelse. Om däremot belastningen är av större betydelse bör enligt utredningens mening möjligheter ges till kompensation för de i beredningen ingående jordbruksprisreglerade varorna. främst socker.

Utredningens förslag beträffande tulltaxenr 08.10 innebär att trysta jordgubbar utan tillsats av socker (08.10.100) beläggs med en värdetull på 119 i avvaktan på att frågan om möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att

använda svenskproducerade jordgubbar utreds.

Vad gäller till tulltaxenr 20.01 hänförliga beredningar föreslår utredning-

en en värdetull på 1296 för positionerna 20.01.152 och 20.01.159 (rödbetor samt andra köksväxter) samt en värdetull på 15 26 för positionen 20.01.151 (gurkor). Utredningen föreslår vidare beträffande tulltaxenr 20.02 att positionerna 20.02.100 och 20.02.909 (ärter samt andra köksväxter) beläggs

med en tull på 1290, medan positionerna 20.02.200 och 20.02.300 (bönor samt svampar och tryffel) beläggs med en tull på 8 resp. 1596. I de fall produkter är baserade på jordbruksprisreglerad råvara ttorkade ärter och bönor) föreslås att dessa produkter förs till jordbruksprisregleringen och upptas med tullfrihet. För frysta jordgubbar med tillsats av socker

(20.03.100) föreslås en tullsats på 112, dvs. samma tull som föreslås för tulltaxenr 08.10. Utredningen förordar att produkter under positionen

20.03.909 (andra frysta frukter) som hittills under hela året bör beläggas

Prop. 1981/82: 120 20

med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tulibelagda.

Sylter, marmelader och andra produkter hänförliga till tulltaxenr 20.05 bör enligt utredningen ges ett manufaktureringsskydd som bör sättas vid

596. För produkter innehållande tullbelagda råvaror föreslår utredningen en värdetull på 720. För fruktkonserver hänförliga till tulltaxenr 20.06

föreslås tullfrihet. Till tulltaxenr 20.07 hänförliga safter av svarta vinbär,

jordgubbar och äpplen samt blandsafter bör enligt utredningen beläggas

med en tull på 1025, medan för saft av päron, körsbär, plommon, krusbär och vinbär, andra än svarta vinbär, samt köksväxtsafter föreslås en tullsats

på 524.

För övriga varuslag hänförliga till 20 kap. i tulltaxan föreslår utredningen tullfrihet.

Utredningens förslag om en övergång från vikttullar till värdetullar för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar har i huvudsak tillstyrkts av de remissinstanser som representerar odlarna och konservin-

dustrin. Från handelns sida menar man emellertid att de föreslagna tullsat-

serna genomgående bör ligga på en lägre nivå än vad utredningen föreslår.

Även kommerskollegium anser att tullsatserna för vissa positioner bör ligga vid en något lägre nivå än den utredningen förordar, Från industrins sida framhålls att utredningens förslag till utformning av tullskyddet för

frukt- och grönsakskonserver tillgodoser flertalet av konservindustrins

krav beträffande de principer som bör ligga till grund för tullskyddet för

dessa produkter, även om nivån på det förestagna tullskyddet i vissa fall

kan anses väl låg. Flera remissinstanser framhåller att utredningens förslag i alltför liten

utsträckning beaktar konsumenternas intressen. Några remissinstanser anser att utredningen inte beaktar förslagets biståndspolitiska konsekven-

ser.

För egen del biträder jag utredningens förslag om en övergång till värdetullar för beredda köksväxter och frukter. En övergång från vikttullar till

värdetullar har tidigare skett med tullarna i allmänhet i den svenska tull-

taxan och nu senast beträffande köksväxter och frukter i 7 och 8 kap. i

tulltaxan. Tillämpning av värdetullar innebär att tullnivån värdesäkras och att tullens skyddseffekt inte minskar i takt med inflationen. Jag har vid mina ställningstaganden i denna fråga liksom i de övriga frågor jag tar upp i det följande samrått med chefen för jordbruksdepartementet. Utredningen föreslår att vissa justeringar av tullnivåerna skall genomfö-

ras bl. a. med tanke på de ändringar av tullnivåerna för färska köksväxter och frukter som används som råvara.

Flertalet av tullarna på detta område är emellertid bundna i GATT. I den

mån höjningar av bundna tullar aktualiseras krävs omförhandlingar med berörda länder. Detta gäller även vid övergång till värdetull i de fall bindningen avser en vikttull.

Bestämmelser om sådana omförhandlingar finns i artikel XXVIII i GATT. Enligt dessa bestämmelser tillkommer rätt att påyrka förhandling

varje avtalsslutande part med vilken ursprungligen förhandlades om medgivandena och varje annan avtalsstutande part som bedöms ha ställning

som huvudleverantör. Samråd skall också på begäran ske med varje annan avtalsslutande part som bedöms ha ett väsentligt intresse i medgivandena.

Vid dessa omförhandlingar, som också kan avse kompensation med avseende på andra varor, skall parterna sträva efter att bibehålla en allmän nivå av reciproka och ömsesidigt fördelaktiga medgivanden vilken inte är mind-

re gynnsam än vad som gällde innan sådana förhandlingar ägt rum.

Det har mot denna bakgrund befunnits lämpligt att genomföra sådana omförhandlingar innan förslag till nya tullar föreläggs riksdagen.

Sedan GATT i maj 1980 notifierats om önskemål att omförhandla ett antal medgivanden beträffande beredda köksväxter och frukter har för-

handlingar ägt rum med EG som på flertalet positioner på området har

ställning som huvudleverantör samt med Österrike, Polen och USA.

Vid omförhandlingarna har utgångspunkten för svensk del varit trädgårdsnäringsutredningens förslag. Samtidigt har det varit en strävan att

begränsa tullhöjningarna bl. a. för att undvika ogynnsamma verkningar på

konsumentpriserna. Det har också varit nödvändigt att söka finna tullnivåer som har kunnat accepteras av motparterna i omförhandlingarna utan

omfattande kompensation i form av nedsättning av tullarna på näralig-

gande områden.

Omförhandlingarna har nu slutförts, sedan enighet nåtts om förslag till

överenskommelser mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan EG,

Österrike, Polen och USA. Överenskommelserna innebär att Sverige i

fråga om flertalet produkter som har varit bundna i GATT erbjuder åter-

bindning vid nya värdetullsatser under kapitel 20. Vidare erbjuds sänkningar av vissa tidigare bindningar samt ett antal nya bindningar, i regel på en nivå som motsvarar gällande tulltaxa.

En förteckning över de GATT-bindningar som ingår i förslaget till överenskommelser bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Beträffande produkter hänförliga till tulltaxenr 20.01 innebär överenskommelserna att tullen för smågurkor sätts till 52 och för andra gurkor till

10 5£ med en minimitull av 30 kr. per 100 kg. För rödbetor blir tullen 1096, för rödkål och kronärtskockor 7 Z och för andra köksväxter 119.

Under tulltaxenr 20.02 binds tullen vid 104 för ärter, 876 för bönor,

152 för champinjoner, 57 för stekt lök och surkål och I 1972 för andra

produkter.

Produkter hänförkiga till tulltaxenr 20.04 (kanderade frukter) blir tullfria.

För produkter hänförliga till tulltaxenr 20.05 blir tullen 74 för sylter, geléer etc. av svarta vinbär och jordgubbar och 5 76 för andra produkter.

Produkter hänförliga till tulltaxenr 20.06 blir tullfria.

För produkter hänförliga till tulltaxenr 20.07 blir tullen 10 Z för safter av

svarta vinbär och jordgubbar, 5 72 för safter av äpplen, päron, körsbär och plommon samt 3 Ze för safter av köksväxter (andra än tomater). För övriga oblandade safter föreslås tullfrihet.

Som kompensation för återtagandet av de tidigare svenska tullbindningarna lämnas därutöver erbjudande om vissa sänkningar av gällande tullar. Tullfrihet erbjuds sålunda för fryst broccoli (nuv. tull 1026), frysta hallon (nuv. tull 726), pektinämnen, pektinater och pektater (nuv. tull 6 92. är f.n. suspenderad enligt 5 § tullförordningen) och blekt linolja (nuv. tull 3 kr. för 100 kg).

Tullen sänks för vissa jästa drycker från 67:50 till 40 kr. för 100 liter och för genever och gin från 67:50 till 40 kr. för 100 liter om importen sker på kärl rymmande högst 10 liter och från 17:50 till 15 kr. för 100 liter om importen sker på andra kärl.

För varor hänförliga till tulltaxenr 20.03,-20.04, 20.05 och 20.07 har Sverige förbehållit sig rätten att vid import, utöver den bundna nivån, uttaga en rörlig avgift för att ta hänsyn till prisskillnader för i varan ingående sockermängd. Detta innebär att det system för extern prisutjämning vid import, som gäller fr.o.m. den I juli 1981 enligt de ändringar i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område som beslutats av 1980/81 års riksmöte (prop. 1980/81:190, JoU 36, rskr 419), kan tillämpas fullt ut för här berörda produkter.

I överenskommelsen med Polen har förutsatts att de tullreduktioner som Sverige medgivit i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT (jfr prop. 1979/80:24) för importen av vissa spritdrycker hänförliga till tulltaxenr 22.09 skall genomföras utan avtrappning.

I samband med överenskommelsen om GATT-bindningar har vissa andra åtaganden gjorts från svensk sida.

Sverige beviljar sålunda enligt särskild skriftväxling EG vissa tullförmåner som tillägg till de förmåner som Sverige redan beviljat i skriftväxling i anslutning till frihandelsavtalet år 1972. Enligt skriftväxlingen sänks tullen för champinjonkonserver från 15 6 till 13 22 vid import från EG.

I särskild skriftväxling med Österrike beviljar Sverige också vissa tullkontingenter för importen av fruktsafter med ursprung i EFTA-länderna. För safter av äpplen och päron samt blandningar därav medges sålunda tullfrihet upp till en årlig kvantitet av 4200 ton. För saft av svarta vinbär sänks tullen från 1097 till 526 upp till en årlig kvantitet av 400 ton.

Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de föreslagna överenskommelserna om GATT-bindningarna liksom förslaget om skriftväxling med EG angående tullförmåner vid import av champinjonkonserver och förslaget om skriftväxling med Österrike angående tullkontingenter vid import av vissa fruktsafter.

Förslaget till ändring av lagen (1977:975) med tulltaxa har utformats med beaktande av de åtaganden som överenskommelserna innebär för Sveriges del.

Genomförandet av de särskilda tullförmånerna beträffande champinjon-

konserver vid import från EG får ske med utnyttjande av de bemyndiganden som har lämnats enligt 4 § tullförordningen (1973:979). Jag finner det naturligt att ifrågavarande tullättnader — i likhet med vad som var fallet

med de tullförmåner som lämnades enligt skriftväxlingen år 1972 — skall

kunna utsträckas att gälla även i förhållande till EFTA-länderna.

Också när det gäller tullkontingenterna för fruktsafter med ursprung i

EFTA-länderna får genomförandet ske med utnyttjande av nyssnämnda bemyndiganden enligt 4 § tullförordningen. Administrationen av tullkontingenterna kommer — liksom när det gäller nuvarande tullkontingent för margarin — att åvila statens jordbruksnämnd.

När det gäller produkter som inte berörs av överenskommelserna om

GATT-bindningarna får jag anföra följande. Frysta jordgubbar utan tillsats av socker är hänförliga till tulltaxenr

08.10, medan frysta jordgubbar med tillsats av socker är hänförliga till

tulltaxenr 20.03. Tullsatsen vid båda positionerna är 50 kr. för 100 kg.

Trädgårdsnäringsutredningen föreslår att möjligheterna för svensk livsme-

delsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar snarast

utreds. Detta bör enligt utredningen ske genom kontakter mellan företrädare för odlarna och industrin. I avvaktan härpå föreslås en värdetull på t.v. 119.

Utredningens förslag till tullskvdd för frysta jordgubbar tillstyrks av de remissinstanser som företräder odlare. Trädgårdsnäringens riksförbund anser att en värdetull av 1470 bättre skulle stämma överens med tullen på färska produkter. Föreningen Svenska Konservtillverkare framhåller att leveranserna av svenskodlade jordgubbar endast uppgår till ca 196 av

konservindustrins råvarubehov. En tull på importerade djupfrysta bär skulle enligt föreningen inte bli en skyddstull för svensk odling utan enbart

en kostnadsbelastning för konservindustrin och konsumenterna. Föreningen hemställer att tullfrihet införs på djupfrysta jordgubbar.

I likhet med utredningen finner jag det lämpligt att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att i högre grad än f.n. använda svenskodlade jordgubbar undersöks. Detta bör ske genom överläggningar mellan odlarna och industrin. I avvaktan på resultatet härav föreslår jag att tullen för frysta jordgubbar hänförliga till tulltaxenr 08.10 och 20.03 behålls oförändrad.

Beträffande övriga produkter under tulltaxenr 20.03 tillstyrker jag utredningens förslag om att de som hittills under hela året beläggs med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbe-

lagda. För sylter, mos och andra produkter av äpplen under tulltaxenr 20.05 tillstyrker jag en tull av 7. | För flertalet produkter under tulltaxenummer 20.06 innebär överens-

kommelserna att tullfrihet genomförs. Jag anser det lämpligt att den tullfri-

het för blandad frukt (20.06.900) som Sverige medgivit i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT samtidigt genomförs utan avtrappning.

Vissa sockrade safter under tulltaxenr 20.07 berörs inte av överenskommelserna om GATT-bindningar. Jag föreslår att för dessa produkter får gälla samma tull som för motsvarande osockrade produkter.

I överensstämmelse med utredningens förslag bör produkter av till tulltaxenr 07.05 hänförliga ärter och bönor föras över till jordbruksprisregleringen. Dessa produkter har undantagits från GATT-bindningar. Produkterna har upptagits med tullfrihet i förslaget till tulltaxa. Enligt vad jag har inhämtat avser chefen för jordbruksdepartementet att senare under riksmötet föreslå regeringen att lägga fram förslag till ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område.

Jag vill i detta sammanhang ta upp dels frågan om tullfrihet för fryst och torkad sparris, dels frågan om slopande av tullen för ammoniak.

AB Findus har i en framställning, som överlämnats av Föreningen Svenska Konservtillverkare, hemställt om tullfrihet för fryst sparris (ur tulltaxenr 07.02 B) och torkad sparris (ur tulltaxenr 07.04 C). Bolaget pekar på att det tullskydd (1496) för färsk sparris som trädde i kraft den I juli 1980 också kommit att framställas för fryst sparris. Torkad sparris är tullfri vid import från EFTA medan en tull av 3 § tas ut vid import från andra länder. Fryst och torkad sparris används nästan uteslutande som råvaror inom livsmedelsindustrin vid tillverkning av soppor och färdiga maträtter. Det kan enligt bolaget knappast hävdas att fryst och torkad sparris konkurrerar med färsk svensk sparris. Bolaget hemställer därför om tullfrihet för fryst och torkad sparris.

Föreningen Svenska Konservtillverkare delar bolagets uppfattning och

För egen del finner jag det angeläget att så långt som möjligt kunna undvika att tull tas ut på varuslag där skyddsbehov saknas. Då något sådant behov inte torde föreligga beträffande fryst och torkad sparris förordar jag att tulltaxan ändras så att tullfrihet ges för dessa produkter.

Supra AB har t skrivelse till regeringen hemställt om tullfrihet för ammoniak. Bolaget framhåller att ett slopande av tullen på ammoniak på ett avgörande sätt skulle säkerställa tillförseln av ammoniak för bolaget, vilket är av vital betydelse för svensk gödselmedelstillverkning och därmed även för produktionen av baslivsmedel inom svenskt lantbruk.

Ammoniak har sin helt dominerande användning som råvara vid tillverkning av kvävegödselmedel. Varan är i tulltaxan hänförlig till tulltaxenr 28.16 med en värdetull av f.n. 10,24. Åtagandena i de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT innebär att tullen etappvis skall sänkas till 920. Ammoniak är tullfri vid import från EG och EFTA samt vissa u-länder. Supra är f.n. Sveriges enda tillverkare av gödselmedel och i praktiken även av ammoniak.

Såsom jag tidigare anfört har frågan om tullfrihet för ammoniak remissbehandlats. Sveriges Kemiska Industrikontor finner att tullfrihet för ammoniak väsentligt skulle gagna den svenska gödselmedelsindustrins konkurrensförmåga och tillstyrker tullfrihet. Kommerskollegium anser att det kan finnas anledning att överväga generell tullfrihet för ammoniak för att undvika att en tull som svensk industri inte har något behov av kommer att utgöra en onödig kostnadsbelastning för den berörda industrin. Kollegiet

anser dock att frågan om tullfrihet för ammoniak bör anstå i avvaktan på

att läget beträffande den framtida svenska försörjningssituationen har belysts, bl.a. i den pågående utredningen om försörjningen med gödselme-

del. Utredningen (Jo 1981:07) om försörjningen med gödselmedel m.m.

tillstyrker tullfrihet. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) är princi-

piellt av den åsikten att allt som kan gynna svensk försörjningsviktig industri bör göras. Införande av tullfrihet kan därvid vara en åtgärd. Styrelsen framhåller dock samtidigt att ett underlättande av importen av

ammoniak genom att ta bort tullen skulle kunna motverka syftet att för-

söka trygga en inhemsk produktion av ammoniak och anser sig därför ej

kunna tillstyrka bolagets framställning.

För egen del finner jag det angeläget att undvika att tull tas ut på varor där skyddsbehov saknas och där tullen endast kommer att utgöra en onödig kostnadsbelastning för den svenska industrin. Jag förordar därför

att tulltaxan ändras så att tullfrihet införs för ammoniak. Jag förordar att ändringarna i tulltaxan träder i kraft den 1 juli 1982.

Detsamma bör gälla genomförandet av de särskilda tullförmånerna för champinjonkonserver och tullkontingenterna för fruktsafter.

De ändringar som nu föreslås i tulltaxan är inte av sådan beskaffenhet att

lagrådets yttrande krävs.

3¶Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa.

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

[. godkänna förslagen till överenskommelserna beträffande bind-

ningarna i GATT och beträffande tullförmåner för champinjon-

konserver och tullkontingenter för fruktsafter.

2. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa.

5¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar

att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga I 1974 ÅrRs TRÄDGÅRDSNÄR INGSUTREDNING

UVERSYN AV TULLARNA FOR BEREDNINGAR AV KUKSVAXTER, FRUKTER ELLER ANDRA VÄXTDELAR

PROMEMORIA 1979-11-07

Till etetsråjiet och chef

för jordbruksderariementet

Fenom beslut der 13 sentember 1974 bemyncigade Kungl. Maj:t chefen för iordbruksdepartenentet att tillkalla högst fem sakkunniga att utreda trädgårdsnäringen. Med stöd av bemyndigandet har som sakkunniga förordnats departementerådet Rune henriksson, tillika oréförande, kommunalrådet Villiar Björk, Qirektören Valde Carlström, handelsträdgåråsmnästaren Anna-Lisa Nilseon och riksdagsledamoter Håkan Strömberg.

Som experter åt de sakkunniga har förordnats professorn Mårten Carlsson, avdelningschefen Henry Gustafsson, agronomen Herbert Lööw, direktörerna Ragnar Nioberg ock Holger Nyströr samt förbundsordföranden Börje Svensson.

Till sekreterare har förordnats avdelningsdirektören Lars Erik Gradir och till biträdande sekreterare bl.a. kanslisekreieraren Dag von Schantz.

Utredningen her antegit namnet 1974 års trädgårdsnäringe-

UTTedning.

Regeringen her i betänkandet (SOU 197E:51; Svensk trädgårde-

näring - Produktion, rationalisering, internationella förhållandern last fram förslag rörande kapitlen £, 7 och & i tvlilteaxan. Utredningen har därefter fortsatt arbetet med en översyn av kapitel 290 tulltaxan. Översynen kar skett i samar-

indueitrins rTåvarukostnadeut iämrning. Vida-

tverläganingar med berörda myndigheter

Utrednineen får kärmed överlämna promemorian Översvn av tullare ra för berecninsar av Köksväxter, frukter eller andra växtdetar, som innerålle- utrecningena verväganden

Prop. 1981/82: 120 29

trecningen är enig i sitt förslag. Särskilda yttranden har avgetts av experterna och Holger Nyström.

Stockholm den 7 november 1979

Rune fenrixsaonr

-

/Dag von Schantz

I. Inledning

Sa Tirednirgens överväganden och försiag 21 Allmänna eynpuankter 4.2 silka orocukter É

av OXLPYLeN

PROMEMORIA

OO = mn rä 2 Had i 13 ULLARNA PÖR BEREDNINGAR AV KÖKSS ÄTER, FRUKTSE

HJ

ELLER ANDRA VÄXTDELAR

fran förslag till ningar som tullsän rr - kela Pr eyfte ati värjesäkra I pelänKander prövades inve iuliskydaet för teredningar Irukier och anäire växtdelar Leaning härav följange.

På grunöäval av utredningens betänkande lade regeringen i prono- e € E E F I

sitionen 197£/79:136 om trädgårdsnäringen fran sr

g&ränsskyddet för trädgårdsprodukter.

I propositionen anförde chefen för handeisdepartenmentet bl.a. följande.

När det gäller tullen för frysta frukter enligt tulltaxenr ÖV. är get enligt min mering lävpiigt att avvakta meå prövningen av tullinivåerna till dess trädgårdsnäringsutredningen har prövat tullskydaet för beredningar av köksväxter, frukter, etc., Som omfattas av 220 kep. i tulltaxan. Jag föreslår äärför att texter till detta tulltaxenummer tills vidare bibehålls oförändrad,

ixet för frysta jordgudbdar innebär oförändrad vikttuil och för övriga fryste frukter och bär samma tull som föreslås för motsvarande färska produkter, när dessa är högst tullbelagda.

I övrigt föreslår jag ingen anner ändring av tullskyvddet för frukter och vär än en övergång till värdetull på i stort sett samma nivå som nuvarande vikttull.

taxans 26 kav. omfattar beredningar av köksväxter, frukter

andre växtdelar. Trädgårdsnäringsutredringen har ännu inte

för ge »orodukter som ingår i detta karvite

utsatt et en enomgång av tullarna be

i ske gemensari med

tisednineen om såvarukostnadsut ämnines (Jo 19

I likhe get att kommer uiredän så goa 45 oj

Det vör vidare påpekas att i oc fall ruvaranie vikttuli eller vullperioöd en I SATT vardietasler eller tjur. UTSTra ekt. r iocon inte åstadkomna.

-

igger Komner

kommer senare alt redovisas

ändring rna berräffani

k idpunzt som re ringen

I: it de 5 örnen lingar som krävs slutförda under hösten 1979, Tulländringarna torde därmed kunna

sätias i kraft omkring den 1 januari 1959.

Vid beneandlinsen ev skatteutskoit motionen 19

Oo Le s 1 He < ö- C oc og 0 O fv FH 2 c 1 ct [S Fö LI Oo: nm ph na, ielar ga Notisnärernas ur Tet anser att 2 pl nuvarande oci u evvaktan på red

[2E mm tta kunret genomfö

My ti?

DM uppdelning

IN 0 Hö Smun

Me ct

3¶Riksdagen 1981/82.1 saml. Nr 120

ar i betänkandet Svensk

t1ionens omfattning E upp för er svensk trädgårdsnäringspolitik. rt ME cor

I betänkandet görs vidare er bedömning av ?f 4 DD [SÅ c+ LL fo 0 s EJ S [8 D - 5 H E oe 2 v lönsanhetsutvecklingen och Lr mm Lä P [$]

Oglingenr på ilarc bedöms totalt sett oli av oföränarad arealomfattning vilket innebär ait de producerade Kvantiteterna kommer att långe

komma att be: produkters uiveckling blir heroende av möj då maskinskiri. be produkter som kan skördas med maskir Kan senom förvältraace maskiner få ev gynnsen Vivecrlin [Le = [ P RN [S] Sd få H m såret i apvad grödor rar undercå en kraft: Yr jer svårmekaniserade grödor rar undergå en kraftig kostnadst

KOmLer

dozinerande undersår en utveckling beträffande sorter, odlingsteknik och tesriska utrustningar. Med av bevattning xan odlingesäkerheten ökas.

Idlineer i växthus har ökat i omfattning

len älire relativi ora Dei är angeläget avi ett utbyte sker av de ningarna. De sor: står till buds förtiiliga sg rgåukKtionen ar framför allt Åtgärder som syftar till att min enhet. sen och

2.2 Frukt- och srönsarskonservindusirin "TP industriverrets rapport indelas 1ivenedelsinfustrin i elva ae1branscher mea sinsemellan olika struktur. Delbranschkerna inom

exklusive malt- och

Eransot . MÄTT som saluväirde.

Prop. 1981/82 120 36

a äv Hel 3 HA Do sd S Mw c sd fe [0] E Gå HK fd a L

ne i

F Vv sö Ui 3 O H AH Hu et do wu 3 Ne

I

3 0 ov OM od Ho

+ as lor OT 5 Dn OO Ho rv se Fn a er w - C-L H uu: vi be vd Ej ed fa od Tv ed Gå 42 & Hoj + ka

i H CM 3 vi & Se Q fra oM > $i ir [

Lä tv el mm ur £no [SE oa fok + bf 2 ni [0] HH un > Kr

.

Aa KN RH cc Li AT i Ga ec rn c ad + MM te ul vi

. - 7

vu Hu ved rv tu: [Ol of

.

F- tv 2 a Ta. ec fb. 43 c år em 3 M + C Zl ku: ! Da

I :

c oa ax Oo c AA s Fe H Gc c 9 § uu sc M Fr

f 4 ” 3 H o £. E wW or od Hel ed H wv

avt livsmedelsingust en exDpanor slonsfas urder 1500-talet starnerat unier

I rapporten bedöms produktionsvolymen inom hela livsmedelsintu-

[Eg Éngsammare än der konkurrensutsatta delen av livsmede or. grönsekekonservinduvilket inrebär en ök-

2 € 000 personer fram till ir

åre tulliaxesomnitté fior-

de tlev äver tullskyddei beredringer ev & växidelar i Kao. 20 i tulliaxar föremål för ingående sen tullskriljetr

Kap. 20 omfaiiae endast margi ingår inte i frikandelsavtale!t finns SATT-tinåningar de förnandlingar i GATT.

entemot uländerna inor. ramer Prensevstenet som i

OCKSÅ Upplaf-

använäs

tull-

nsarner

aruuvise

Drodukilonen av v

porlien och framgår av Ii. I

Den tidigare nämnda arbetsgruppen med representanver för tr [ &TUi

c gåräsnäringsutredningen och RAK nar utarbetat förslag till äntringar i gällande tullskydd för beredningar av köksväxter, frukter och andra växtdelar samt för frysta jorägubbar utan tillsats av socker.

Grucoven har i sitt arbete inhämtat nödvändiga uppgifter om pro- Gugetion, råvaror m.n. för vedömningen av ändringarna av tullskyddet enlig kar. 2 fora Te

Leianöter i arbetsgrurpen var från iridg aväelringachefen Henry öussafsson, ninsedirekiiren Lars Erik äradir, direttörerna Kagnar Moverr

ter och nolser Nyströr samt från RAK direktören Erik Brandi, tull-

ingeutredninsen och de

syilda yttrandien till utrednine-

evnpunkter om lessa skulle skilja

>

a. rån utreäaningens.

Hrandt däremot Kar arbetsgruppen sam recresentani

sill

ärskiida synpunkter.

till arbetssruppent

na Det skulle iock inte ? unna uteslutas att en vise prisstegring inor detta varuo ed skulle kunna uppstå. I syfte att så

långt möjligt undvika devte vill han inte motsätt Cd nå

grappen föreslagna lägre tullskyddet. Detta bör då betraktas som ett mirimiskydd för avi ge en bag för den ingustriproduktion, som kan bedömas ha rimliga förutsättningar att även på sikt kunna överleva och utvecklas.

Brandis särsrilda yttrande fogar utredningen i som bilaga 3 till förevarande promemoria.

4. Utredninsens äverväsander

det lämpligt att även tullarna för beredda Fökxsväxter och frukter utgår i forn av värdevullar. Härigenol kan tullnivåerna värdesäkras även för dessa produkter så avt tullarnae skyddseffekt inte urholKee av inflationen

redan beslutats av riksdagen. Vidare måste tullarna bättre anpassas till der nuvarande korkurren tuationen och äer konkurrenssituation 3om man kan förutse som dez. berörda iilvsmedielsindäustrin i framtiden. Härvid har utredninger vid sinaza övervägender ansett avt det faktum avi produkterna hänförliga till kap. 20 står utanför EG- och EFTA-avtaler i viss vtieträckning bör beaktas. Utredningen har vid begömningarne av tulinivåerna äver efiersträvat er rimlig balans mellan procucent- och konsumentintressena, 75 slag föreslår utrecningen tullfrinret i nuvudsak på grund av ati någon croaukticn av dessa varuslags inte f inom landet

en av ändringarna av tuliekyvådet för

inverkar

tullarna på varor erlift kan. 27. Ttveckilnges I olika Winavenden för sgåvär tridgårdssärimnsen som itela- Birin motiverar dock enljst ulreaningens merit iöoP 2l) urna teringar av suliarna för livsmedelseindustriprodukterna under vr

20¶Er. sammanställning av utredningens förslag redovisas vå eid 21-

Fompensaticnen för belastningen av jordi ror bör enligt utredringens mering inkl:

belasiningen ä H av liter betycelse, Jun Cärem

sambari

"irearningern i TALA, 4.ö Tra

bedinningar

illaate av socker. Säliande ir en fgenemanittlig incia ligheterna för i att använda inom Sverige producerade icrögubvar företrädare för odlarna och industrin. I avvaktan härvå föreslår gruncper er

iotala importkvantiteten

2. Det totala inportvärd

far tor

lende tul. r orocukterna.-

irnecär er genomeni stat.nr före bl.a. zar. Importen uv produkticnevärde

ier konserverace ni

don inhetskpa produkt

c

vå jordbruksprisreglerad råvara hänföriig Will tulliaxenr d.: mm xempelvis torrace vcruna ocf föreslår utredningen ett decesa trodukter före till jiordbruksoriercsleringen och ges tullfrihet. lägenve i varande tvualienr

vilxet inne? 2 11 2, Det innemska produktions kr. och impor-

ONSETVYVDYOCUkTi on.

nal kan

Adlinsens. Utrecrin

usorisrefrlerade urodur

20.02.5901 - el 1 iver. sällande tull är 12.50 kr.;/ 17 ;

Utredningen föreslår tullifrihe

is och npavrika. Gällande tull är

rar en genorsnittlig incidens av 5 fa Till detta stat.nr. före Erönsakstlan ningen Tuilltaxenr 25.C Till detta numter förs fryste frukter medi tillsats ev sccker.

tullfri. Utreaninger

sockerinnehållet inse

20.C3,909 - antra. Utreåningen föreslår

i& &onL för motsvarande färska råvaror un tullbelagda. Härvid har sockerinnehålie

Till detta nummer förs frukter, fruktskal och andra växtdelar, ranteraie, glaserade elier på liknande sätt beredda med socker.

Utreäringer förutsätter ait frågen om Kkompensatior för s

-

innenåll löses inom ramen RÅK:s arbete, I avvaktan härrnå bör

fr

i nor att varorna enligv ar 20.51 före iill jordbruksprisregieri

22.04.6000 - Kranderade frukter m.m, Gällande tull är 40 kr. /100 kg, vilket ger en genomsnittlig incidens på > Utredningen fö-

reelår tullfrihet. Härvid nar sockerinnehållet inte beaktats.

att frågan om zompensatior för socker-

avvaktar här

Trierefleringen.

der detta tull mängier socker, rf och imvortvärjet ti ett fm

Telltaxenr

nai ge tullsatser är "5 kr. 100 ke Ke med undantag för vissa nötter som år fria.

j. kr. Någor produktion av ver

adukter varierar krafvi re aj a 'D fd Dm 4 0 nå & ct Dm bs Ho - [0] Ej 'u Dn 3 o Mm + ar O 3 s inom ranen 2igheten 2vt tea ut en er.om avi varorna juribrursprisregleringen.

11 jorsbdruke-

vå £

sving av je beslutaae tullarna

rä IYDer av råvarsrna 2r

virbir, och bkökovaxtsafier Proslår utredninrser. er Van ÄRTUll

på HÖ. För salt av andra slag fireclås wilfroinet,

4 Riksdagen 19811/82. 1 saml. Nr 120

Son tidigare nämnte är tullarna för ett flerial veruslag under kap. 220 bunöna i GATT.

Det förslag 20m trädgårdsnäringsutretningenr nu lägger fram och a

> a o som innebär djels en övergång från vikttullar till värdetullar för tuiltaxans kap. 20, delse justeringar av tullskyddet för vissa tulltaxenr under detta kazitel medför därför att onförhand-

lingar i GATT måete genomföras. :

Son tidigare framhållits förutsattes i samband med re o or. riksdacens boenandling av förändringarna av tullskydde

tullsaxans kapitel d-5 att ändringarna av tullarna på trädgårds-

proäurter och beredningar dö rav ekulle genomförae i ett samman-

inte samtidigt mö

ningarna ingåence

ken ges, För att ett ändrat tuliskyådj för beredningar skall kun- « na tillätpas så snart som m r utredringen därför före-

i avvaktan på

isratvurspri

att senast der 1 januari 1254

äningert

varuslag > Nuvarande Senomsnitt- IUired-

He arv

ba na ny

-anäire BY Irakter NY MiG

I 3 3 H Fn i r

[rn Få bi

hallor anära belägsee under heia året med samma tull svarande färska orodukter urder den tid dess fuget i 2 aa

Cr SÅ Frukter, frukiscskal och andra växtdelar. ka erade ,glaserade lenge säti Dereddea a fri

- fri fri fr: frö 5 fri

- Tri FE - iri sot

varuslaeg Huvarande Fencmsnitt- Utlredtullsais lig inrvert- — ningena

incidens förslag

DN

Få ss be

I vägard brutto: 190 190 10

saft av arnar

Nn HON sn

Författninesförsl SET

1¶Förslag till

77207 X

Lag ox ändring i lagen (1979:514) g i lagen (1977:975)

med tulltaxa

Härigenor föreskrivs avt tulltaxen ock 20 sar. lagen i Anärireg i lasen all ha nedan angivna >ydelse.

Nuvarande 2ydeise AAA LLn föreslagen lygeise Dios on

C Frukter (även kokrtej, Irye eta Frukter läven kokta, frysta

utar tillsatser av socker: utar tillsatser av socker:

£. jordgubbar 100 kg 50:- Å. icrdgubbar 17

If. andra slag: B, andra:

velägges under hela året med belägges under he

samna iulli som motsvarande samma tull som mo

färska produiter under der tid färska procukter

dessa är högst tullbelagdea dessa är högst tu

2C kap. Beredningar av kökeväxter, frukter eller andra växidelar

Anmärkningar

1. Detta Kepitel omfattar ei: &. köksväxter och frukter, beredda eller konserverage på sätt som anges i 7 och & kap.; u 2 b. fruktgeléer, fruktnvastor o.d. i Fö form av sockerkorfekiyr

(nr 17.04) eller chokledkonfektyr (nr 18.061.

2, Köksväxter enligt nr 20.01 och 20.02 ä sådana som skulle vara hänförliga till nrö7.01-07.,05 om de vig förtullninger - Sick och andra vä äxtäeiar

ätrvvika eiler pr Etriksssra, äver salt, kryddor eiler senat: oa

ot

fri Ila ns

ter och bönor .. fri ma lan Az

resas . 150

20.03 isate av socKer:

med samma sunra tull som mottier under den Yiid åessa är

20.04 Frakver, fruktekael och andra växtdelar kanderade, glaserade eller zå liimande

narnelader, ned eller

Prukier, beredda elier konserverade annet sätt, ned eller utan tillsats av socker eiler AÄULCIl Jå soc! soc sc. tr FRA KRKA

Fruktsafrt (inbegripet druvmust) och kökeväxtseft, även med "tillsats av socker men ojäst och ei: innernå&l lande sprit: É. av svarta vinbär, äppien och jordgubbar,

F,. arnan:

1. av värorn, körsbär, rlommon, krusbär,

vinbär, andra än svarta vinbär och

KÖKSVÄXtEr sssecsssersrres src rr orre osa eo

2. andra SlAg s.sscsccsc->esacrtrrorrer tr rest fri

i kraft der

2 Förslar till Lag om äntring i lager I brukets område neaTl zenom föreskriva avt

fa oa

regl ering på jordbrukets Omrad

Förteckning över varor som avses i 2 4 lag

Tulltaxenr = Varuslag

ur 19.08 — bakverk, €i hänförliga till nr 19.07, även inne-

kållendåe kakao ioavsett märgöeni med undantag av

biscuits och wefere

ur 20.02 = Potatisnrrodukter och urgäukter av till nr 07.03

2 ärter och böner beredia eller kKonser-

verade på annat sätt än med ättika eller ättik-

sjyTe

20.03 Frukter, frysta, nej tillsate av socker

20.04 Frukter, fruktskael och anäre växtdelar, kaenderede,

flaserede eller på liknande sätt beredida med socker

20.05, Sylter, fruktgeléer, marmelader, fruktmos och

fmyrtvastor, beredda genor kokning, med eller uten

tillsats av socker

frukter, beredda eller konserverade så annet sätt,

mej eller utar tillsats av socker eller sprit

ur 20.07 Ffruktsaft (inbegrinet druvmust).

med villsais av socker

ur 21.057 z &

innehållande kött 'Iinbegripet andre diurdelar;

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865 - 4 1970

Senaste lydeise 1979

Den svenska konservindustri sox arbetar med bär, frukt, grön-

rukter byggdes i stor utsiräckring upp uncer

av en mängd små-

de till lämpliga odlingsområden, Liksom

efter skett er snabb strukturomvanålins som medfört ett de mindre konkurrerstuglige enheterna

dukiior, rar neclöäggningerne skapet trotlien i fort av mirskade

ino

Av åe kvarvarande grödorna finns några 9cm mec del kan odlas Ino landet trote vårt nordl a läge, men som behöver ett närot högre tullsi Till der.

villverkade konserverade ärter,

iscordrirrernser nitintille.

sir irodukticr

tivt arivna dock mincre

rävaren till Ffoodias konservering.

har ett tullskydé vå 16 oroc. För att

av konservärier inte skall begränsas och oriskonkurrensen ifråga om svensk vara skall uopnhöra är O LL et fa] ödvändist =tt även konservärterna nar samma tullskydd,.

d.v.s. 1£ proc.

Cvaria vintäör är det eni m av vilket

saftiillverrnirs.

Den svenska produktionen nar äock att konkurrera

rterad vara frår Hollandi, mej lågorisvara i forn av

ser räsaft och Koncentrat från frän er satt med tillfälliga överskotisvariier från Engleande produkiion.

4 en ör färska svarta vinbär är tullskyddet 11 proc. För rrodukterra

ett marufaktureringsskydd på 5 proc. Med ett liknande skyc rroduktioner av svarsia vinbär borde skyddet vara 15 croc. Med Ah isheterna för tullverket ati arbetiac med olire tullni

ansluta mig till

Lt rande av exverier Iolger

VaG gäller tullsetserna inom xaeritel följande allmäna synrunkter

3eträffande ett flerilal för konsumenterna väsentlife tullpositioner föreligger inte någon besvärande imvortkonkurrens ock

liten jätfört me konkurrensförhållander i fu sällan kan anses noderat. mm ökad importkonkurrene skulle frår

striverketi

som refereras i »oromnemoriar, en totalt seit betydande införsel av produkter inom frukt- och gränsakskonservindustrins område. Denna imrpori domineras emel-

leriid, scr också framgår av referatet, nelt av sådana varor

skulle kunna janie. Het

indusirin på grund av der besränsade im 3 = a 5 3 H 4 mM [eg [Or ov HH - a. [5] 1

riktigt uteslöie från Inäustriverkete något senare utredning

rreranie nemmamarknadsindustri MIND 1070:7)

iga vearuslas föreligger en sitvation, där det

igen finne eller er svenek 1il:verkare her er helt marknadsiorinernaje svällilrning. Med Khänsyr

härtill är dei från allmänna synpunkter angeläget, ett importen

inte försvåras så att en nödvändig konkurrens omöi

Noteras bör att berörda livamnedeleiniustri ofta utför dotterföretag ti utländska Koncerner eller har annan väsentlig internaticnell anknytning. inon frukt--och grönsakskonservindustrin svarade de utlandsägda företager enligt SIND:s ranport

för 72 £ av sysselsättningen 1975.

mm järförelse med fgränsskyddetr i t.ex. Finland eller EG - som

2 relevant. ver finska tullpolitiken avviker allmänt sett i många stycker från der svenska.

i nästan alla mediemslänier, er konkurrens scm kommer att skärpas än mer när medlemskap utöver för Grekland äver bli HH mm LM & c om + ct för Spanien och Portugal. Konkurrensen inom EG f.n. så stor, att ett tämligen hö + 5: gränsskydd runt Semenskanpen inte medför några nackdelar från prissyrpunkt för konsumenterna.

Den svenexe för större inbrytringar så marknaden från fattning pori som nu sker

till sartlisa länder, Som utredringen nåvekar oxfattas detta

tullfriheter enligt Sveriges avtal nei ES och

tullarna rommer

har som bvexanrt i mycket stor utsträckning avvecklats ES och fEITA-oviel Sant

arnas resultat xommer äer fsenomsniit varcr att rninska ned 25 fo acr utgöra 1 fa MSX gerna bakgrund

är det naturligt, att den till fölid av renningvärdesutvecklingen minskaie tuliskyddsnivår på nu aktuella varuområde i stort sett inte torde ha inreturit några mer betydande svårigheter för jen beröréöa industrin. Med hänsyn till induetrins struktur Kommer tullh? jningar inom denna varusektor med sti co mv sannolikhet att leda till ökade konsumentuoriser. Det bör vidare erinras om vikten av att i rågande ekonomiska läge iaktva försiktighet i fråge om att höja tullar liksor andra pålagor som äriver på inflaticnen.

igt mir mening är dei inte acceptabelt att behandla gräns- DD

kyddet för vissa varor inom kavilel 20 j två skilda sammanhang otercenie av varandra. Som frangår av utvecringens förslag kan råvarukostnadsutjämning i vissa fall aktuell vid sidan av ett eventuellt särskilt tullskrydi. Frågan om behovet av råvaru-

kommittén för iniustrins råvaru-

st då

för vissa betydelsefulla produkter inom

utredningen orde ha avet

vad ny Ziler nr

frack rarkhåller medför av rikelagxen be-

varcr

+

ng F FE i oo fa < pnn inom Karitel 2C. Det kan

ningsuppdrag, som ju avser en genomgång av alla snärsnål av-

brådskande handläggning - nåsor grund härför har Kommit vid jet utredningsarbete, som jag haft ii sena .- = Far a - - = följe - bär RK uppmanas påskynda sin handlägga varande hänseende.

vad sor ovan framhållits vill jag sor

2 å utgångspun sättningen föreslå nuvarande inmportincidenser med tillägg för äen eventuella ringen av vissa tullar i kapitel 7 och innetär ett stirre hänsynsiagande ti tintresset än utredningens förslag, som i vissa fall alliför mycket veaktat producenternas yrkanden. V

g&rupper inom karitlet är det dock lämpligt att itlani något

eller underskrida den

reslå följanie tullsatser |

Tall: Tuilincidens: TI 5 Im svensk tiilverkare är hel" markneadsöominernede, Ixsorten torde utgöre mindre än 5 f av produktionen.

20.01. Tull:

Tullinciderns: I &

Semta svenska oraduktis Inporter motsvarar 2-2 & 1) av den inhemska

H HH

a AA

Tullinci dens 10 & 2

I princip endast en svensk tillverkare för konsurentvarumarknaden. iItvecklingen till denna faktiska monopolsituation torde i första hand semmarhänga med de betydanée stordriftsfördelar, son erligt Industriverkets tidigare nämnda rapport kännetecknar denna industribransck. imporitvärdet utgör ca

föra med en inhemsk produktion om ca 20 mkr. En jämförelse med tullförkållandena pfrysta ärter är inappast adekvat, då importen av produkten praktiskt taset upphört under senare år.

Tull: Tulifrihet för haricots verts, brytbönor o. likn.

samt för vita bönor i konserv Någon svensk produktion av haricots verts, brytböno HH Oo HH br

rekomner inte, Bl.a. nmarknadsmässigt samband med den djupfrysta produkten, vilket majoriteter tycks ante. Något särskilt substitutionsförhållande till konserverade ärter finne inte enligt handelns bedömning. COclinger av bönor av dessa slag är mycket begränsat och arbetskrävange.

Näsot skyddsintresse från odlingens synpunkt ken därför rim

lilla irlöggning av in

u sker vid ett företag,

tällange. iImlist handelns

ärför inte motiverat. Marsx-

gencT inport.

Tuli: 12

allincidene: 1 ce

Häde sia TT

höja tullen till inte

för producer & mu Vv Champinjoner mer

innebär en ej obetydligt ökad beskattning av konsumenterre med hänsyn till importens helt dominerande betydelse. Med en viss övergång till speciella inläggningar, vilka inte kon- Kkurrerar med importvaran, har den inhemska producentens konkurrensläge stärkts. Möjligheter att med någorlunda rinliga tullsatser helt effektivt skydda produktionen föreligger knap-

past. Skulle i framtiden svårigheter uppstå till följd av

ökad konkurrens från utlandet, bör dessa mötas med särskilda stödåtgärder om så anses befogat. Den av majoriteten föreslagna tullhöjningen är utan betydelse i en sådan situation.

Tull: & ic Tullincidens: 5 <& i konsekvens med tidigare anförda tullförsieg.

avvaktan på RÅK:s ställningstagende till frågan om eventuell råvarukompensetion för socker bör något förslag till ny tull inte fastställas, Vid den tidpunkt då FÅK tasit ställning till frågan bör man också bättre kunna öveblicka, om realistiska förutsättningar verkligen kan skarvas för en industriell användning av svenskodlade jorifubbar och om därmed behov av

20.05. 100-909 isvltier, fruktfgeléer, marmelader, fruktmos och

fruktvastor, beredda genom Kokning, med eller

uten tills2ats av socker)

Tull: Oförändrad /35:-/10G kg)

Vad gäller större delen av hit hänförliga varor blir frågan or råvarukorpensation för socker av avgörande betydelse för röjligneterna till framtida importkonkurrens. Trots ett f.n. moderat tullskydd, som fastställts med hänsyn till dåvarande

råvarukorpensationsförhållanden, uppgår importen endast till

ca 7 % av det inhemska rroduktionsvärdet i genomsnitt. Importen innebär inte nåsot not mot den inherske produktionen. Nu före-

full råvearukompensetion skulle sannolikt i

den nuvarande begränsade inporten med åt-

S Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 120

föjjande negativa konsekvenser för konsumenterna.

Iet är därför vad gäller dessa varor särskilt angeläget, att eränsskyddets framtida storiek bestäms genom ett råvarukonpensationen och ett eventuelli särskilt manufaktureringsskycd i form av tull behandlas i ett sammanhang. Jag ken därför inte biträda förslaget om 5 resp, 7 § tull utan möjlighet att överblicka vilket det totala gränsskyddet korner att bli. Frågan orm eventuellt tullskydd för produkter inte innehållande socker är nära beroende av ett ställningstagande till gränsskyddet för srocukter med socker.

20.07.5802, 303 (fruktsafter av vinbär, jordgubbar, änplen,

päron, körsbär, plommon, krusbär samt köksväxtsafier, oblandade eller i blandning med annan saft) köksväxtsafter tullfria

Utredningen konstaterar, att råsaft som använde för tillverkning av saft endast i liten utsträciming rroduceras inom landet. MWuvarande tullincidenrser är låga, ofta 2 35 &<. Utredningen avser tydligen att genom en tullis av svarta vinLctär, produktion av tillräcklig onfattning

fattande invesieringar krävas ei endast i nyodlins utar också i oroduktionsarlägsminger. Det syns uppenbart, att er såcan

Vvensk produktion srisnässigt inte kan Kkorwurrera med utlandet. En väsentlig förävring av slutorodukterna skulle därför bli följden. Att satse nå en huvudsekligen ny, inte konkurrensduglig ocling och oroduktion är enligt min mening felaktigt och kostnaderna härför drabbar konsumenterna. Prishöjningerna kan bli av en storleksordning som leder till minskad efterfrågan. Jag evstyrker därför att den föreslagna tullen om 10 7 genomförs. tm tullsats om 4-5 ÅA för de varuslag, för vilka utredninger nu föreslår tull, skulle möjligen kunna accepteras.

Vidare vill jag ifrågasätta, om en tull på köksväxtsafter verkligen är motiverac. Sådar seft torde med undantag av morotesaft irte produceras inor landet. Morotssafi är lättförstörbar och förekommer därför inte i den internationelia handeln. De idéer om att saluföra industrinpreparerai, nållbarhetsbehandlad morotssalft, sont uppgetts föreligga, torde inte vara mer avanserade och det syns rvcket tveksamt, om man komter att uppnå ett godvar resvitat. sådan konkurrerande produrtior i utlandet verkligen komma till stånd, blir det tide nog att då aktualisera frågan on en eventuell tull.

2

SUVET2n3

GATT-bindning Tull enl.

kr. /100 kg tulltaxa kr. /100 kg

tryffel

ri

e5

12,55

20, Jå Kanderaae frustskal aNdru

0. 05

3 AJ z 2 2 2 APA

20.06 1 2 a misfructer 4 E, 1 2 é ersikor a ec os ry bg ty hy tg andre frukter a a vn blancede frukver — a no

- + 2 kg ellerdärunder 12,50

av köksväxter: i kärl vägande brutto:

2, 806 - - över 3 kg 10 10

1023, 807 —- —- 3 kg eller därunder 10 10

osockrad saft: 305,405, 508, ur 305 in Ccasks:

av citrusfrukt, äpplen, sörsnär, svarta och röda vinbär, krusbär, päron, h on, jordgubbar eller biåvär 34

i andra kärl: av citrusfrukt 34

av ärpler, körsbär, svarta och röda vinbär, krusbär, päron, hailon, jordgubbar eller blåbär 40 30

centemot u-länderna inom rumer £ e1ll2 preferenesystemet gällande koncessisner son i vissa fall även är ITA-

Kkonzessioner

Tariffnr Varuslag fronor per Medgivna tuilför-

måner

ur 26.01 frukter konaertika eller

153 ris 20 fri

159 och

250 frukter 20 fri ur 20,07 sväxter, konserverade än med ättika syra 401 tomater 20 fri

901 oliver (även EPTA: 12.50 fri 90É — kapris samt peprika iäven ErTA: 20 fri

ur 20.04 Frukter, fruktskal och andra växtdelar, Karderede, gleserade eller lit 1 Sätt 4G fri ur 20.06

21 12.56 fri

30 15 fri

ÅA! 15 fri 5 i 12.50 fri 00 s 50 fri

209 andra frukter 5 fri

3901 — blandade frukter i fruktsallad; 12.50 fri

ur 20.07 Fruktsa must oci E fri 7 fri 16 fri joe 16 fri

saf 2 30 fri

saf 20 fri sar 1C fri

[990ckraa + 12.50 fri

[gl 2 oh 3 2» «å 2 ö KO) om» (sockrad: NN cn Fry 4 [a

Prop. 1981/82 120

mn ön red 0 LAN

gct LATA LLE STA bl 2St 390 Lev 16 tÖL - - - - GLet -

i I

: ! i i

618 BLe 9 Q vi 62 306 Le L<2 Lt lt Lv6 § LEG

b22

LIGA

Zz I I

[ATA ab S01 8 6€ 608 [a 002 Le 9 219 c OLL

GS

"dry GLÖL -

ti

TITT

I | |

gpå 238 Lot Guv 0986 086 IE vec 019 Lz0 ove 492 vle Ové poz

FITTIOJURUY ELEL 6 Lr gh L 92 At 9 I St

z

| | | 1 6€2 699 var 090 Lag Fet tl2 19 LOL veg 106 le 695 289 909

TH) LLEt JOTEA St €9 9 EL BL v 9 2t Zz & t

1601 Ll2 690 1616 p20 Obtb OPL GUC 69z ova fåra I gul gt fett €92 AR H0dur gLöt 110dxa Gu tt €v 9 Lt St SG 9 I 6

e

uvo (CIN) 6L9 206 EPs sp 69t Bg02 - - veb ost ygt - - - ot

20dut LLÖN 4 Sl ve Et El € Cle 001 I

tb UOTITARPOTI | | FUuoTINNPOTd Y€4 Yt All SIS [RA - oe - - YL6r 09 ot < Sve 98

lb

ä6T12 ZöfTa put grndjewog FAST) YSUJAD juvuue JaTl9 19JJ£ag 430 stTJdeY 91" MTI UPpPöteY apmpoadsi4e40d gd EATIIR PJ AV UTG yso Yo opelonTöSuOX eytaded LaFAnlj AV JES Uuso ITJUTUPSLOY PSU Udo [OPIXETA LOJXHABAOH I TIJXHASAGN dindgewor 6LÄBYTI a9a110 PW IÄBYTIIE reduras 3JWOJ grarede FPpSdeq tapue PERS stadex [9TIdeX aaatto ;espue I3JIE a0ung IEEE ups "187 UTA BI IE - - — — — — = GSI GOovitob 009 106 S06+206 306 606 Lät 251 St

JU "dt 1602 2002

JE Oc

Prop. 1981/82 120

- SL obv LOL 229 €tl2 tg6 ob 391 get oct SLL ög Sve tie - - - -

gle

2 z cl | role | I

- 3 Lt I Eva EL vög gål 001 8 [TAS SS tt vev g92t VIG 181 Ö

Ll6L

AF) Zz C € I | | | + po i o- I | , i | > | |

110dX4 f62 607 eve Lz Ive L cl [SLA 261 299 926 Sb6 22 Ng 7

£ t 2 2

gro ARARA LIV US6 118 092 E€66 vuG 188 It vag Cla G6r 796 Ler - gle) < 4 S Zz v2 & LL < LL Of 4 per

I 1 J I 869 6 2 10 Lil 612 [(AA tva 9 219 1966 gel 62€ 1908 tv6 626 Q Löv 96C

= -

(Ca) Lu6tl < 9 e Bi I Ort < Lt 92 6; VI fet c oc I

| | ) | | I et 056 006 £16 gt get S06 B6l 29 Lv6 926 IVGS f26L bt ett étv 190 Gav - TXOduT = -

ILE 2 < 5 cz Et L Zt < Lt 2 Lt ot Pär

ole Sve Lat G6L 256 GÖv Lav £90 90 gbv (Cay) ” oe oc oc og og et Lör < 2 < St Lv ört et & LOL 06

t c v

HÖTTANPOI I

oj

cv oc bög vev Elö Sly 149 LE bbb - vt oc og oc Nog og nr te slöt < a Be OL St Ha 8 OL Or

Zz ot

: : v

AIXBABNOR 184680dnixea "ww Jalla S4y0nd2jeuoresed qvuue

paw sapetofyqnaj

floXOOE 2ajYnIJ seuwu BAELY 8 Eppelaeq utu JaAuIJ :urstTade fBY4SÄII Bd reg qui) ANLJna4TO 8 (pet[estTandg) UYov opF1DAXSBUOY AT quAJS0ITTO fISJIRUPLOS JoT[U Yvo Tape Jels ANIJ PELYDUBO aeqqnpaof TaB0yTAde IJFETADAA (ISNUANAP ped SpeIapuej usTdde B1ESTTTT "JaFynad 1041 SPEpueTA "JSTADAA Av av Te41dey "1993 Bq seueur ADOBE Av48TA uv[le4 TauTEN tIpue uoagd PAPUr I OMUPuU eapue :9188 4JES 1J2e€ €x8d 1 JEE 14S AR ae av

— —

— = = — = > > VOL 606 OvU'Furue GOL 006 106 606 08 FOCtTUL VLC

106 206

AU" t001

C0'02 G0'02 008

Fe1S

Prop. 1981/82 120 73

- - gb2 - - - - = 304 866 ve SIVA (

BI6t

(247) LLÖr ce - vå - Le - [AA - töv vvs 18 bg2 691

el

YX0drq 29 ov 16 vi - Gli - 6 Å ac - våt 26 ILÖr

6tl

614 Bb 690 vLto1 Gti - Loi - trå ver 600 tÖt 660

aLÖ b ot ba i 2 219

I IA vär ev 149 tt 492 - S61 L2Q Ote LL | vRV

-

(Ca) LL 02 oe S 1 I 129

I |

viv Sov Viv BIG Sv BRN - 694 O£9 092 Be 168

TIS -

GlLÖt z Vv + ovb I fev

(CMT) Cle op 216 gle HO 402 ps 162 LAt Ger GR 19

LLÖt t ce 8 2 AS Ht Vv yt

oc

UOTYANPOTT SbV én LVve 159 TG6 fer dare GOG Ekby 750 1z tjest

Iloöl € 690 I 2 6 1 ve tel

? oc

RR 1 S02 SIXEAEMON LE 13160dnaeaA RISKER 0 2 FÄLT SOFF20RT NT RE JÖdesd 606'20'02 H08"00"02 FTELIRUT 3 UTUUP urvuur TERO] UPUUE 430 LOT02 perYd08d PELADUBU pPeEINIOSO peiydoso PEIY4dI0SO PEIYSOBO PEIMDOR BR1NDOE peayses peaydovs PRIADdOB

per4sos AU

fö Av AR AR AR AR JES IU'JR1E JU'618 JU'FBYS JES JE TJEE PRI 2Jv5 HULUTSAIFaqQuoJ rdey JEWUTEQ —- - — — —- — —- - — — — —

> — — — — — — VObIt20b gOV fOGT209 HOT C0G+209 Q09 COl+20l GO CO HOH JORTY0R HÖR T T T JU INIUT [Yu ag TRHUI 2NR FuT

JES un;

L 2 c v G

SÄRSKILT YTTRANDE till förslaget frär arbetsgruppen av ledamoten Ervix Brandt.

Herpitel 2C i tulltaxan omfattar ett varuområde som sedan länge

sseynnate i tullsryddshänseenide.

De fpå sir tid fastställda vikttuilarna representerar genon penningvärdeförsämring - varse omfattning förvissöo ei kunde för-

utses när der nuvarande tulltexer nå området antogs på 50-telet

- idar eniast cirka en tredjedel av sitt ursprungliga belopp. Tullskvddet har yvterligare urgröpts genom att kostnadsbelact ningen fir i lverxninger använda råvaror i många fall ökat. Virtigast ä vid örminsen för råvaran socker genom ett kraf tigt vidgat gap tellan inhemskt prig och s.k. världsmnarknadsvris på Cerna vara. mm viss ytterlisare försämring i tullskydået är att förutse senor att riksdagen i år faetetöällt i genomsnitt nägoet tulier för i tillveriminger använd bär-, frukteller k växtråvara, h förliga till karitel 7 och 5 av tull-

vaxan. V Varorna, SOM t.ex. furka och röd-

betor, ä för Övrig 2 vit betrakta som jordtruksprodukter ned hänsyn vill i 5 ä Vv ie kontraktsodlas för konserv- IOustrin av KSO för visa andre kont rakt-

Att förkållanden som de ovan nämnda trots detta inte leit till en avsevärt ökaa import av kapitel 20-varor bö e £runden av faktorer som dåe inhemska företagens insatser på narknadeföringssidan och förtrogenhet med svensr smak etc. Det vore dack felakti t att tro, att sådana konkurrensfördelar igt skulle bestå 211 framtid.

Inon ett närbesläktat område, till 21.0 21.07 hänförliga saftprodukter, finne hu? snabbt situationen kan försämrae för den c ke industrin, om tullskyddet inte ens ger

kompensation fö sbelastninsenr - långt mindre inrymmer

ett ranu?f Saktureri Staismakterna har här agerat och

infört er r irselavgilt vå råvaran socker, varifenon

situationen försa ättrats för den inhetske industrin.

+t

svenska företa, r

- ken försämras, Företags son tillverk

inte undentagna från denna risk. Nedläggningar av ti z har för övrigt variil frerventa inor jet varuområde. Å 11 äen historiska utvecklingen när

den svenska marknaden och utz

bli oförändrad framöver är lika

vil och enbart titta i vackspegeln..

iden vå srtänrsskyddsonrådet för kapitel 20 har ev industrin och uppmärksammades även ev ir.

uksutredningen. Denna förordade er översyn av

karitel 20-varor son t.ex. sv vit och marmelad.

Prop. 1981/82: 120 75

r enligt mir meni

rådande råvaru-

r få trädgfår [9]

kereglerade råvaror satt inrymta Kväc.

utgå son en

ibruksråvara il importirdsråvaror kan

Hhrjö bör häneyn aktuella varorna ej lsäavialet med EG. inbrytninger av en äxonde import vå den 2 svårlisen kar kompenseras cenom i export, ilervalet t YFTA-länder här ic sig ned höre

lar och stundorn också med kvantitativa a :

ene - inbrytningar leder istället till ett minskat marknadei Fa r den inhemska tillveriminger. Med hänsyn härtill manufaktureringssikyddet vera högre är för de livsmedels-

rprogukter som omfattas av frikendeln med EFTA/EG.

nn et Å : in fe ä mm ct [0] ir Or & hos nordiska bo Fo J

5¶H ingen är bl.a, att omvärldens vw t ben 3 riknaden erfarennhetenässisgt kan oc de till gramläönderna märkbar om varigenor den svenska marimaden [SN Dm

kvuäreringssryde tvir Hmislandet, att imrortien teirt meg ett omen dir i och stt Prisniv tasier —- sturaor ir anmärknirngraskall omvandla vifttullar till sia hand tullinciaensen för jenna

TOM hågot släor oci Jet nå vare VISE UTLSTTeECkklnige Vist rEsjmninoe

mm sammaäantager beqömnir are 2v min mering ge till res tullar ningen föreslagna. ber Hume utelsutas en viss prisstesring nor detta varuonråde gärned skulle kunna uppetå. I exyfi Få li ite vill ice inte motsälle mig det av srunpen re tullsikyddet

Detta bör aå vetraktae som ett mi e en bas

för den industrioroduition, son sättnirgar att även nå sikt uma

mm särining & r sSiasvne nivår — som i genonme EG:s movevarande tullskrvådet ör genna indu-

i även vera An jord-

avnämere och

döruksvaror.

Som inledningsvis berör Ger otillfrec sstäillande tullförhållanden för [CR e sst skulle än mer f värras, när riksdasene vesiut om i [6] tt nåsot höjde

tullar Pn trädgård äsråvaror i I sätts i kraft.

punkt också ken skall behandlas av som är kompensation för koc adsbelastning verkning er använas jordbruksråvaror, 7 Inst Socker.

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över 1974 års träd-

gårdsnäringsutrednings promemoria 1979-11-07 Översyn av tullarna för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar.

I Allmänna synpunkter

Lantbruksstyrelsen finner utredningens förslag väl avvägda. Föreslagna tullhöjningar balanseras väl av förslag till sänkningar och tullfrihet. Styrelsen tillstyrker förslaget samt anför.

Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för den svenska trädgårdsnäringspolitiken skall näringens möjligheter att uppnå regionalpolitiska

mål utnyttjas. De föreslagna tullhöjningarna kan därvid ha betydelse. Odlingsvolymen av produkter för konservindustrin är beroende av denna industris konkurrenskraft och därmed förmåga att betala de produktpriser som är nödvändiga för lönsam odling. Särskilt odlingen av gurka och rödbetor har regionalekonomisk betydelse i de östra delarna av landet där odlingen är koncentrerad. Industrins utveckling har dock under 1970-talet visat en för denna odling negativ strukturutveckling. Ett tullskydd som i

någon mån kan motverka ytterligare nedskärningar kan därför vara en

insats motiverad av den beslutade trädgårdsnäringspolitiken.

Lantbrukarnas riksförbund hänvisar till sitt yttrande över trädgårdsnäringsutredningens betänkande (SOU 1978:51) i vilket lämnades förslag

på tullar för färska och frysta köksväxter, frukt och bär. LRF framhöll i

yttrandet nödvändigheten att också samtidigt i motsvarande grad förändra införselskyddet för färdiga produkter eller halvfabrikat baserade på dessa

råvaror. LRF ser därför med tillfredsställelse att utredningen nu framlagt

ett förslag avseende tulltaxans kapitel 20 och förutsätter att dessa förslag kan träda i kraft så snart som möjligt.

Statens jordbruksnämnd hänvisar när det gäller frågan om övergång från

vikttullar till värdetullar för trädgårdsprodukter till sitt yttrande av den 28 september 1978 över trädgårdsnäringens betänkande (SOU 1978:51). I yttrandet uttrycks viss tveksamhet bl. a. med hänsyn till svårigheterna att kontrollera tullvärdet. Förslaget avsåg varor hänförliga till kap. 6—8 i tulltaxan. Riksdagens beslut innebar emellertid en övergång till värdetullar varför det synes konsekvent att även för beredda trädgårdsprodukter (kap.

20) tillämpa sådana. De svårigheter att kontrollera tullvärdet som föreligger vid import av färska varor enligt kap. 6—8 torde enligt nämnden heller

inte föreligga i samma utsträckning för de beredda produkterna enligt kap.

20.

Trädgårdsnäringens riksförbund erinrar om att förbundet i sitt remiss-

yttrande över trädgårdsnäringsutredningens betänkande 1978: 51 framhöll

att tullarna under 20:e kapitlet med nödvändighet måste bringas i överensstämmelse med de tullar som då föreslogs och av riksdagen fastställdes under 7:e och 8:e tullkapitlen.

Förbundet tillstyrker utredningens förslag om en generell övergång till värdetullar för produkter under detta kapitel liksom tidigare skett under tullkapitlen 7 och 8. Härigenom inflationsskyddas tullarna, vilket förbundet hälsar med tillfredsställelse. Förbundet anför vidare i sitt yttrande över utredningens promemoria i denna det följande.

Avsättningen av köksväxter, frukt och bär till livsmedelsindustrin är av ett väsentligt lönsamhetsmässigt värde för den svenska trädgårdsproduktionen.

Vid sidan av för industriändamål, genom odlingskontrakt eller genom överenskommelse på annat sätt, direkt odlade kvantiteter (i vissa fall även kvaliteter) av olika produkter förekommer årligen en varierande men i högsta grad betydelsefull avsättning av ett flertal olika produkter.

För dessa normalt icke kontrakterade produkter utgör industriavsättningen ett viktigt komplement till färskmarknadsavsättningen genom att kvantiteter som av olika skäl inte är anpassade till denna kan finna alternativ avsättning.

Den genomsnittliga årliga kvantiteten av svensk frukt, som skulle behöva avsättas till industrin. har beräknats till drygt 2096 av den totala yrkesmässigt odlade kvantiteten.

Årligen avsätts emellertid endast i genomsnitt omkring 10 § beroende på konkurrenssituationen till importen. Under innevarande säsong med den markanta överskottssituation, som uppkommit dets till följd av riklig skörd i yrkesfruktodlingarna dels en rekordartad skörd i hemträdgårdarna, är behovet av industrin som alternativ avsättningsmöjlighet väsentligt större.

Industriavsättningen tjänar här som ett viktigt marknadsreglerande instrument samtidigt som man höjer kvalitetsnivån på den frukt som bjuds ut på färskmarknaden till fördel för Konsumenten.

Utrymmet för industriell avsättning har väsentligt minskat under senare år. Orsaken är den kraftiga urholkningen av de existerande vikttullarna men också livsmedelsteknikens landvinningar. Exempel på det senare är övergången till import av koncentrerad frukt-, bär- och köksväxtsaft med upp till 7 gångers styrka. Det är främst mot bakgrund av dessa förhållanden samt mot önskvärdheten av att kunna bibehålla och skapa lönsamhetsförutsättningar för den existerande kontraktsodlingen — ofta lokaliserad till områden där möjlighet till alternativt näringsliv är mycket begränsat — som förbundet bedömer behovet av tullskydd under 20:e tullkapitlet.

Såväl Trädgårdsnäringens Riksförbund som dess branschorganisationer har under en lång följd av år i olika sammanhang yrkat på ett återställande av tullskyddet för industriavsättningen av köksväxter, frukt och bär. Det är med tillfredsställelse förbundet noterar att en sådan översyn av tullarna under 20:e tullkapitlet nu genomförts.

Föreningen svenska konservtillverkare anför i sitt yttrande.

Kap. 20 tillhör ett varuområde som erfarenhetsmässigt riskerar att falla mellan de intressen vilka på den statliga sidan bevakar å ena sidan jordbru-

ket/trädgårdsnäringen, å andra sidan industrivaror. På annat sätt kan inte förklaras att tullskyddet för denna varugrupp så påtagligt har försvagats —

för att inte säga urgröpts — under en period av flera decennier utan att industrin vunnit gehör för kravet på korrigerande åtgärder, trots framställningar härom sedan lång tid tillbaka. Först 1972 års jordbruksutredning uppmärksammade de besvärliga förhållandena och förordade en översyn

av gränsskyddet.

Det förtjänar erinras om att när 1952 års tulltaxekommitté framlade sitt

förslag till revidering av den svenska tulltaxan, arbetade man med den

huvudprincipen att gränsskyddet för en viss vara skulle ge kompensation för tullbelastningen på i tillverkningen använda råvaror jämte ett tullskydd

för själva manufaktureringen; det senare skulle i princip motsvara 1396 av

förädlingsarbetet. Avsteg från manufaktureringsskyddet gjordes i både höjande och sänkande riktning i kommitténs slutgiltiga förslag. Däremot förekom endast rent undantagsvis att kompensation ej inrymdes i tullskyddet för tullbelastningen på i tillverkningen använda råvaror. Det senare är

ju naturligt, då i motsatt fall ett negativt tullskydd skulle uppstå, liktydigt med en subvention av importen till nackdel för svensk industri och syssel-

sättningen däri.

Tullskyddet för varor i kap. 20 kom dock att få en felaktig utformning

från åtminstone två synpunkter. Dels bakades i en och samma tullsats ihop både kompensation för tullbelastningen på använda råvaror och själva mänufaktureringsskyddet, dels utformades tullskyddet som en vikttull, uttryckt i kr. per kg.

En inflation av en omfattning som då ej kunde förutses har senare urholkat tullskyddet så att detta idag endast motsvarar c:a en tredjedel av

skyddets reella höjd kring mitten av 50-talet.

Tullskyddet för varor i kap. 20 har ytterligare urgröpts genom att tullbelastningen på den i tillverkningen ofta använda råvaran socker höjts gott och väl fem gånger under den aktuella perioden av ett kvarts sekel på

grund av ett ökat jordbruksstöd till betodlingen. Men även andra råvaror i tillverkningen har fått en kraftigt ökad råvarubelastning. 1952 års tulltaxekommitté var medveten om att några av råva-

rorna — som ärter, gurka och rödbetor — odlades av jordbrukare. Dessa krävde en ersättning härför som inte alltför mycket skilde sig från den man erhöll vid odling av stora jordbruksgrödor som spannmål. socker och raps. Utredningen räknade med 15 Zi kostnadspåslag på dessa kontraktsodlade grödor, mot bakgrund av att prisnivån för egentliga jordbruksprodukter bedömdes ligga c:a 2022 över världsmarknadsprisnivån.

Sedan dess har gränsskyddet för svensk vegetabilieodling kraftigt stigit och överstiger nu sannolikt 100 2. Detta påverkar kostnaden för i tillverkningen använda råvaror, samtidigt som färdigvarutullen sänkts genom penningvärdesförsämring.

En fjärde försämring av konkurrenssituationen för de aktuella produk-

terna är att riksdagen antagit och per den I februari 1980 beslutat sätta i

kraft något höjda tullar på trädgårdsprodukter i kap. 7—8. Ytterligare höjningar blir aktuella sedan vissa GATT-förhandlingar avslutats.

Sammanfattningsvis anser föreningen

att trädgårdsnäringsutredningens förslag till tullskydd bör accepteras — med ett par smärre justeringar, främst för 20.07:

att förslaget bör genomföras under 1980:

att ett negativt tullskydd sedan länge föreligger, som kommer att ytterligare förvärras, och att detta kräver åtgärder utan dröjsmål:

att förslaget om utformning av tullskyddet som ett manufaktureringsskydd jämte i vissa fall en rörlig införselavgift för kostnadsbelastningen på använda jordbruksråvaror kan tillstyrkas;

att införandet av detta gränsskydd bör ske i ett sammanhang;

att översynen av systemet för råvarukostnadsutjämning i RÅK inte motiverar en försening; RÅK själv har tillstyrkt att de berörda varorna i 20.03, 20.04, 20.05 och 20.07 överförs till jordbruksreglering och att en rörlig införselavgift för sockerinnehållet uttas;

att införandet av nya. i vissa fall högre tullar på råvaror i kap. 7—8 gör det än mer angeläget att ej dröja med revidering av gränsskyddet för varor i kap. 20.

Kommerskollegium anför i sitt yttrande.

Det förhållandet att det nuvarande tullskyddet för till kap. 20 hänförliga produkter utgörs av vikttullar torde få ses som en konsekvens av att även tullskyddet för trädgårdsområdet utgjorts av vikttullar. I och med att flertalet produkter inom kap. 7—8 fr. o.m. 1980-02-01 beläggs med värdetullar finns det enligt kollegiets mening ej längre några skäl att motsätta sig en övergång till värdetull även för kap. 20-varor. De betänkligheter av främst tullteknisk natur mot värdetull som kollegiet i annat sammanhang anfört beträffande trädgårdsområdet äger inte giltighet här eftersom det rör sig om industriprodukter med helt annorlunda leveranssätt.

En övergång till värdetull! skulle vidare lösa vissa av de problem som från generaltullstyrelsens sida anhängiggjorts beträffande beräkningen av tullpliktig vikt för vissa livsmedelsprodukter.

Sveriges industriförbund som ser med tillfredsställelse på att tullskyddet för produkter hänförliga till tulltaxans kapitel 20 nu äntligen blivit föremål för en revision anför.

Genom trädgårdsnäringsutredningens förslag tillgodoses ett från industrins sida sedan länge hävdat krav på ett rimligare gränsskydd för den

stri dels ges ett manufaktureringsskydd av ungefär samma storlek som annan konkurrensutsatt livsmedelsindustri. dels kompenseras för råvarufördyrningen av ingående trädgårds- och jordbruksråvaror.

Skånes handelskammare som inledningsvis understryker vikten av att vi i Sverige generellt har ett tullskydd som nära ansluter till vad som gäller i vår omgivning anför i sitt yttrande bl. a.

En tullreglering som i väsentlig mån avviker från våra konkurrentländers kan få olyckliga effekter i flera avseenden. Aven på trädgårdsnäringens område torde dessa synpunkter äga giltighet. Det utesluter inte att en speciell produktprofil eller särskilda odlingsförhållanden i vårt land i något fall kan motivera regler som avviker från de som tillämpas i vår omvärld, t.ex. inom EG. Så långt möjligt bör givetvis Sverige också på detta område, likväl som på andra, eftersträva ett nedbrytande av handelshinder.

Handelskammaren vill samtidigt framhålla att den omvandling av tull-

skyddet på förevarande område som nu skett bort genomföras så att

negativa övergångseffekter undvikits. Det kan sålunda ifrågasättas om det var lämpligt av riksdag och regering att frångå utredningens och många remissinstansers förslag om samtidig ändring av tullskyddet för kapitlen 7, 8 och 20. Effekterna på industrins råvarukostnader till följd av tullhöjningarna på varor i kapitel 7 och 8 har inte tillräckligt belysts. Uppenbart är emellertid att en betydande kostnadsfördyring för livsmedelsindustrin här

uppstått. De stora ensidiga tullhöjningarna på djupfrysta produkter medför en konkurrenssnedvridning i förhållande till import av samma varor i

färskt eller konserverat skick. Konkurrenssnedvridningen tar sig uttryck inte bara genom att djupfrysta importerade varor kommer i ett sämre läge

än färska och konserverade. Genom att djupfryst import används i hög

utsträckning för inhemsk konservering drabbas även den inhemska livsme-

delskonservproduktionen i förhållande till färdigkonserverad import.

Stockholms handelskammare anser att det inte vore rationellt att bibehålla vikttullar för frukt- och grönsaksberedningar hänförliga till 20 kap. tulltaxan, då riksdagen beslutat om övergång till värdetullar för tulltaxans kapitel 7 och 8, som omfattar råvaror för framställning av frukt- och grönsaksberedningar. Handelskammaren delar därför utredningens uppfattning att eventuell tull för beredningar bör utgå i form av värdetull. Detta medför att tullarnas skyddseffekt i fortsättningen inte kommer att urholkas av inflationen, vilket förhållande man bör ta hänsyn till vid fastställande av de nya värdetullarna. I yttrandet säger handelskammaren vidare.

Trädgårdsnäringsutredningen har funnit att justeringar av tullnivåerna måste genomföras för vissa varuslag och hänvisar dels till de redan beslu-

tade ändringarna av tullnivåerna under 7 och 8 kap. tulltaxan. dels till att tullarna bättre måste anpassas till den nuvarande och framtida konkurrens-

situationen för trädgårdsnäringen och berörd livsmedelsindustri. Samtidigt har utredningen funnit att tullhöjningarna på rävarorna hänförliga till 7 och 8 kap. mestadels får en begränsad återverkan på tullarna på kap. 20-varor. I princip skulle därmed som motiv för tulljusteringar återstå konkurrenssituationen.

Av Industriverkets rapport Livsmedelsindustri har Stockholms Han-

delskammare närmast fått den uppfattningen att den svenska frukt- och

grönsaksindustrins utveckling totalt sett är relativt tillfredsställande och att importkonkurrensen inte är överväldigande.

Statens pris- och kartellnämnd framhåller i sitt yttrande att om utred-

ningens förslag skulle leda till att den totala avgiftsnivån skulle bli högre än

nuvarande tullskydd, skulle konsumenterna drabbas i form av höjda konsumentpriser på ifrågavarande produkter. I avvaktan på RÅKSs ställnings-

taganden och förslag bör därför, enligt nämndens mening, endast sådana

tullförändringar göras, som är en konsekvens av redan beslutade tulländringar på köksväxter, frukter och bär inom kapitlen 7 och 8 i tulltaxan

fr.o.m. den I februari 1980.

6 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 120

2¶Synpunkter rörande industrins råvarukompensation

Lantbrukarnas riksförbund finner den av trädgårdsnäringsutredningen

föreslagna lösningen att tills vidare hänföra produkter med nämnvärt innehåll av jordbruksreglerade råvaror till jordbruksregleringen i avvaktan på

RÅKSs beslut lämplig. Därmed bör för varje produkt och tillfälle under

mellantiden en väl avvägd införselavgift kunne tagas ut.

Trädgårdsnäringens riksförbund anför i sitt yttrande i denna del följande.

Beträffande en det av de här aktuella varugrupperna utreds för närvarande och i annat sammanhang behovet av att utta en särskild råvarukostnads-

kompensation — i första hand beträffande socker. Skulle en höjning av

råvarukostnadskompensation ske såsom kan förmodas, innebär detta i ett initialskede att det totala gränsskyddet höjs. Härefter kommer kompensationsavgiften att övergå till att vara en neutral faktor i bedömningen av det framtida tullskyddet för de svenska trädgårdsprodukterna. Förbundet vill därför framhålla, att bedömningen av tullens storlek för en aktuell produkt måste göras utifrån tullskyddet för motsvarande färska råvara samt beho-

vet av att i övrigt stödja inhemsk produktion av denna råvara.

Utredningens förslag att i avvaktan på RÅK:s förslag om råvarukostnadsutjämning överföra vissa produktgrupper, innehållande större kvantiteter socker, till jordbruksregleringen har förbundet dock ingenting att erinra mot, då detta innebär att en fastställd tulljustering med

omedelbar verkan kan träda i kraft.

Sveriges industriförbund understryker vikten av att frägan om råvarukostnadskompensation för socker som ingår i produkter hänförliga till tulltaxenr. 20.03—-20.05 samt sockrade safter hänförliga till 20.07 löses samtidigt med att de nya tullarna för dessa produkter träder i kraft. Förbundet tillstyrker därför att dessa varuslag överförs till jordbruksregleringen för att möjliggöra införandet av rörliga importavgifter. Det förtjänar

påpekas att RÄK i sitt remissyttrande förklarat sig införstådd med en sådan lösning.

Föreningen svenska konservtillverkare anför i sitt yttrande.

Trädgårdsnäringsutredningen erinrar om att det i samband med regeringens och riksdagens behandling av förändringarna av tullskyddet för tull-

taxans kap. 6—8 förutsatts, att ändringarna av tullarna för trädgårdspro-

dukter och beredningar därav — alltså kap. 20 — skulle genomföras i et

sammanhang. Enligt utredningens mening bör inte ändringar träda i kraft

om inte samtidigt möjligheterna till kompensation för de i beredningarna ingående jordbruksprisreglerade varorna, främst socker, kan ges. För att ett ändrat tullskydd för beredningarna skall kunna träda i kraft så snart

som möjligt föreslår utredningen därför att, i avvaktan på förslag från RÅK rörande hur problemet definitivt bör lösas, frågan får en provisorisk lös-

ning genom att de varuslag som berörs förs till jordbruksprisregleringen. Härigenom skapas möjligheter att utöver tullen ta ut en rörlig avgift på samma sätt som nu sker för vissa varuslag som omfattas av extern prisutjämning, t. ex. saft hänförlig till 21.07.

Sedan utredningen avgav sitt förslag har riksdagen godkänt nya tullsatser — att träda i kraft den I februari 1980 — för ett stort antal varor i kap. 7-8, vilka är råvaror för tillverkning av kap. 20-varor. Detta förhållande gör det än mer angeläget, att revideringen av gränsskyddet för kap. 20 snarast genomföres och helst före utgången av år 1980.

Helt nödvändigt är därvid att förändringen i själva manufaktureringsskyddet och beslut om införande av rörlig införselavgift — på socker — tas samtidigt.

Som bekant arbetar sedan en tid en särskild kommitté — den s.k. RÅK — med en översyn av själva systemet med rörliga införselavgifter som kompensation för belastning på använda jordbruksråvaror. Detta förhållande kan dock icke tas till intäkt för att skjuta på beslutet om att snarast revidera gränsskyddet för kap. 20. RÄK själv har i ett yttrande till regeringen funnit, att dess arbete inte lägger hinder i vägen för att införa en rörlig införselavgift på vissa positioner, särskilt 20.03, 20.04, 20.05 och 20.07, där socker ingår. På samma sätt som redan skett med saft i 21.07 kan varorna överföras till jordbruksregleringen och rörlig införselavgift uttas på sockerinnehållet.

Det förefaller inte sannolikt att översynen av systemet för råvarukostnadsutjämning i RÄK kommer att leda till någon mera väsentlig förändring beträffande utformningen av sockerkompensationen. I alla händelser kommer en sådan förändring inte att behöva föranleda några nya förhandlingar i GATT. Det är däremot önsk värt att sådana förhandlingar snarast tas upp i de fall där en tillämpning av trädgårdsnäringsutredningens förslag skulle föranleda att gällande bindningar måste brytas. Dessa förhandlingar bör om möjligt inledas innan riksdagen under våren 1980 tagit ställning till förslaget om utformning av gränsskyddet för kap. 20. I dessa förhandlingar ser FSK det som möjligt att ånyo i GATT binda själva manufaktureringsskyddet, men däremot naturligtvis inte den rörliga införselavgiften.

Kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning erinrar om att det är kommitténs uppgift att bl.a. bedöma behovet av prisutjämnande åtgärder för den del av den svenska industrin som är utsatt för konkurrens trån andra länders industrier, vilka har tillgång till jordbruksråvaror till världsmarknadspris och anför.

Utan att kommittén föregriper sitt slutliga ställningstagande till prisutjämningsfrågan tillstyrker kommittén trädgårdsnäringsutredningens förslag om att berörda varuslag tills vidare förs över till jordbruksprisregleringen. Med beaktande av de regler som använts för att pröva behovet av prisutjämning för livsmedelsindustriprodukter, t. ex. för bagerivaror, anser kommittén alt prisutjämnande åtgärder, genom uttagande av en rörlig avgift, bör införas för huvuddelen av ifrågavarande produkter samtidigt som det föreslagna tullskyddet träder i kraft.

För ärter och bönor hänförliga till tulltaxenr 20.02 föreslår utredningen i de fall dessa produkter är baserade på jordbruksprisreglerad råvara hänför-

lig till tulltaxenr. 07.05 att dessa produkter förs till jordbruksprisregleringen och ges tullfrihet. Härvid förordar utredningen vad gäller vita bönor en lägsta införselavgift på 896 av varuvärdet, motsvarande den nuvarande tullen för dessa bönor. :

Kommittén tillstyrker att nämnda produkter tills vidare förs över till jordbruksprisregleringen. Härigenom uppnås en överensstämmelse med vad som gäller för potatisprodukter under tulltaxenr 20.02, vilka omfattas av jordbruksprisregleringen. Vad gäller införselavgiftens storlek för vita bönor torde det ankomma på statens jordbruksnämnd att fastställa denna.

För övriga, icke jordbruksprisreglerade produkter hänförliga till tulltaxenr 20.02 innebär trädgårdsnäringsutredningens förslag att eventuell kompensation för ingående jordbruksprisreglerad råvara får anses vara inkluderad i det föreslagna tullskyddet. Med hänsyn till att nämnda produkter inte alls innehåller jordbruksprisreglerad råvara eller innehållet av sådan råvara är ringa, har kommittén inget att erinra mot förslaget.

Kooperativa förbundet anför i sitt yttrande i denna del följande.

Gränsskyddet för en del varor inom kap. 20 kommer att behandlas dels enligt utredningens förslag om tullskydd och dels som följd av RÅK:s senare förslag under år 1980 angående råvarukostnadsutjämning. KF:s principiella uppfattning är att man borde genomföra ovannämnda ändringar samtidigt för att kunna bedöma det totala gränsskyddet för viktigare varor inom kap. 20. Det synes därför i och för sig vara onödigt att som utredningen föreslagit påskynda tulländringar och provisoriskt överföra varorna till jordbruksprisregleringen, särskilt som RÄK-utredningen snart är klar.

Eftersom dock utredningsdirektiven förutsätter att förslag till ändrade tullar för kap. 20-varor skall underställas riksdagen under våren 1980 kan KF godta utredningens förslag — i första hand för de varor där tullsänkningar föreslagits, kombinerat med förslag om råvarukostnadsutjämning särskilt med hänsyn till sockerinnehället. I avvaktan på RÅK:s förslag senare i år förs dessa varor således provisoriskt till jordbruksprisregleringen varvid rörlig införselavgift kan tas ut.

Statens jordbruksnämnd som erinrar om att utredningens rubricerade förslag berör 60-talet positioner i tullverkets tulltaxa (den s.k. arbetstaxan), varav 48 är bundna i GATT, anför.

Omförhandlingar inom ramen för GATT blir aktuella för 31 positioner, om riksdagen beslutar i enlighet med utredningens förslag. Det torde inte vara orealistiskt att utgå från att de nödvändiga omförhandlingarna — i första hand med EG — kan komma att kräva betydande tid, vilket skulle innebära att de nya tullarna för beredningar av frukt och köksväxter kan träda i tillämpning tidigast hösten 1980, sannolikt dock avsevärt senare (enligt utredningen senast 1 januari 1981). RÅK:s förslag till prisutjämningsåtgärder för bl.a. varor enligt kap. 20 beräknas föreligga under 1980. Den tidsvinst som därigenom kan uppnås genom en provisorisk tillämpning av råvarukostnadsutjämning för vissa varor torde således bli relativt liten. Det hade varit en fördel om man kunnat avvakta den slutgiltiga lösning som förestår för de livsmedelsindustriprodukter som framdeles

skall omfattas av råvarukostnadsutjämning. Med hänsyn till utredningens direktiv att förslag skulle underställas riksdagen redan våren 1980 har dock

nämnden inte något att erinra mot den föreslagna lösningen av råvarukostnadsutjämningsfrågan för vissa beredda trädgårdsprodukter.

Sverige har emellertid i de nyligen avslutade multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT åtagit sig att binda tullsatserna för en del fruktberedningar och råsafter enligt tulltaxenr. 20.06 resp. 20.07 vid en

lägre nivå än tidigare. Utredningen föreslår att även dessa varor skall föras över till jordbruksprisregleringen. Om så blir fallet och avsikten är att

tillämpa införselavgifter måste de nya bindningarna upplösas. Nämnden

vidare avstår från att föra över berörda varor enligt tulltaxenr. 20.06 och

20.07 till jordbruksprisregleringen och att vidta prisutjämningsätgärder för

dem.

Kommerskollegium säger i sitt yttrande.

För ett flertal varuslag har utredningen föreslagit tullfrihet. Mestadels rör det sig här om varor varav ej förekommer produktion inom landet. För vissa av varuslagen föreslås att det skall ges möjlighet att ta ut kompensa-

tion för sockerinnehållet genom att varorna i avvaktan på RÅK:s utredning

om prisutjämning tills vidare förs över till jordbruksprisregleringen. Kolle-

giet har ingen erinran mot förslaget att införa tullfrihet för dessa produkter

men ställer sig avvisande till förslaget att produkterna överförs till jordbruksprisregleringen. En överföring till jordbruksprisregleringen av varu-

slag som inte produceras i Sverige eller för vilka råvaruprisutjämningen

inte är motiverad av den aktuella konkurrenssituationen är enligt kollegiets mening inte internationellt försvarbar. Eftersom ett införande av prisut-

jämningsåtgärder för ett flertal positioner är beroende av att GATT-bind-

ningar hävs — och måste kompenseras med bindningar för andra varuslag — är det angeläget att man till jordbruksprisregleringen endast överför

sådana varor för vilka prisutjämningsåtgärder verkligen behövs.

Vad gäller skyddsbehovet till den del som avser kompensation för belastningen av i produkterna ingående jordbruksprisreglerade råvaror föreslår utredningen som tidigare nämnts att i de fall belastningen är av liten betydelse kompensation skall inkluderas i tullskyddet medan frågan om

kompensation i övriga fall får lösas inom ramen för det arbete som bedrivs

av RÅK. Kollegiet delar utredningens uppfattning på denna punkt. Däremot ställer kollegiet sig starkt tveksamt till förslaget om en provisorisk tillämpning av råvarukostnadsutjämning för vissa produkter innehållande

socker. Ett ställningstagande till frågan om prisreglerande åtgärder för här

aktuella produkter bör enligt kollegiet tas först när RÅK:s utredning före-

ligger eftersom det i RÅK:s utredningsuppdrag ingår att kartlägga vilka livsmedelsindustriprodukter och råvaror som bör omfattas av prisutjämning. RÅK avser enligt vad kollegiet erfarit ha sin utredning klar före den I juli i år. Den eventuella tidsvinst som skulle uppnås genom att man i

avvaktan på RÅK:s utredning provisoriskt genomför en råvarukostnadsutjämning blir således tämligen liten och uppväger ej enligt kollegiets upp-

fattning de förhandlingsmässiga komplikationer som sannolikt kommer att uppstå vid frågans behandling i GATT och som även kan innebära nackde-

lar tidsmässigt sett.

Beträffande GATT-behandlingen gäller att för flertalet av de positioner

för vilka föreliggande utredning föreslår råvarukostnadsutjämning har tul-

larna bundits vid vissa nivåer. I de fall där dessa bindningar måste brytas och omförhandlas kommer dessa omförhandlingar att onödigtvis kompliceras om storleken på det totala gränsskyddet ej kan uppskattas. Situationen kan härvid te sig olika för olika varuslag men det kan ej bortses från att förhandlingsmässiga komplikationer lätt uppstår om man redan före förhandlingarna bundit sig för en viss lösning innan en totalbedömning gjorts av vilket gränsskydd man vill uppnå och hur detta skall vara utfor-

mat. Med hänsyn till vad som anförts anser kollegiet att man bör avvakta med

överföringen till jordbruksregleringen av ifrågavarande produkter och därmed också fastställandet av de slutliga tullsatserna (såväl de nya värdetul-

larna som de föreslagna tullfriheterna) — till dess RÅK närmare prövat behovet av prisutjämningsåtgärder inom detta område. I avvaktan härpå

bör nuvarande gränsskydd bibehållas.

Vad gäller behovet av ändrat gränsskydd till den del som ej avser

kompensation för den råvarukostnadsbelastning som uppkommer till följd

av att jordbruksprisreglerade råvaror ingår bör förutom råvarutullbelast-

ningen även här den rådande konkurrenssituationen för berörd industri i

första hand beaktas. Kollegiet får härvid erinra om att utredningen funnit att de beslutade höjningarna av tullarna på råvarorna mestadels torde få en

begränsad återverkan.

Stockholms handelskammare anser att det är olyckligt att RÄK:s och trädgårdsnäringsutredningens arbete inte helt kunnat bedrivas i ett sammanhang. Det är därför enligt handelskammaren inte möjligt att nu fullständigt analysera effekten av trädgårdsnäringsutredningens förslag. Efter-

som en hel del av de nu gällande vikttullarna är bundna i GATT torde emellertid de nya tullsatserna och eventuella rörliga avgifter inte kunna sättas i kraft förrän omförhandlingar skett enligt GATT:s artikel XXVHI. Enligt vad Handelskammaren kan förstå torde det vidare kunna befaras att omförhandlingarna kommer att dra ut på tiden, bl.a. av den anledningen att RÅK:s betänkande rimligen måste ligga till grund för eventuellt erfor-

derliga svenska erbjudanden om återbindningar av de nya tullarna och

avgifterna.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anser att frågor rörande industrins råvarukompensation bör handläggas inom den för dessa

frågor tillsatta, särskilda utredningen, RÅK, och anstå i avvaktan på definitivt ställningstagande, sedan denna utredning framlagt sina överväganden och går därför inte närmare in på dessa spörsmål. Föreningen anför vidare.

Någon anledning att nu vidta åtgärder för att överföra vissa varupositioner till jordbruksregleringen föreligger inte enligt vår uppfattning. Frågan om en eventuell sådan åtgärd anser vi inte mer brådskande än att

RÅK:s utredning och förslag kan avvaktas. Vidare kommer sannolikt nödvändiga omförhandlingar i GATT att kräva sådan tid, att provisoriska åtgärder i praktiken skulle innebära ett ganska ringa tidigareläggande i

förhållande till definitiva beslut i råvarukostnadsutjämningsfrågan i anslutning till RÅK:s överväganden.

ICA-förbundet konstaterar med beklagande att Trädgårdsnäringsutredningen och RÅK:s arbete inte kunnat samordnas. Förbundet anser detta vara mycket olyckligt då faktiska uppgifter om det kommande totala gränsskyddet är av största vikt för en helhetsbedömning av tänkbara

effekter av föreslagna åtgärder. Förbundet anför vidare.

I princip anser vi det riktigt att vid import av färdiga produkter, hänsyn tas till avgifterna för de i produkterna ingående råvarorna. Detta möjliggör för svenska odlare och fabrikanter att kunna konkurrera med import på

lika villkor.

En förutsättning för att sockerkompensationsavgift skall komma i fråga måste vara att produktion av den färdiga produkten förekommer i Sverige.

Så sker t. ex. ej av fruktkonserver av olika slag, t.ex. ananas, aprikoser, persikor, päron och fruktcocktail. Med undantag av päron, varken odlas eller packas dessa frukter i Sverige.

Vi anser att fruktkonserver helt skall fritagas från avgift.

Sammanfattningsvis vill vi bestämt avvisa tanken på att besluta om förslag till nya tullar innan RÅK:s arbete föreligger som delunderlag för

bedömande av det totala gränsskyddet.

Landsorganisationen i Sverige avstyrker utredningens förslag att vissa

varuslag nu skall överföras till jordbruksprisregleringen. Enligt organisationens mening bör kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning först pröva och ta ställning till denna fråga.

3¶Synpunkter beträffande tullskyddets utformning och nivå

Föreningen svenska konservtillverkare konstaterar att tullskyddet för varor i kap. 20 allvarligt urholkats under de senaste 25 åren och nu lämnar industrin i stort sett utan egentligt skydd. I många fall räcker tullen inte ens till för att kompensera för tullbelastningen på använda jordbruksråvaror. I yttrandet säger föreningen.

Den ovan påtalade situationen har medverkat till en rad omställningar

och nedläggning av tillverkningar inom det aktuella varuområdet. En kon-

centration har skett. Att produktionen inte ytterligare slagits ut av en

växande import får tillskrivas sådana faktorer som att smaken ofta är nationellt inriktad; att det tar en fång tid innan utländska konkurrenter anpassar sin tillverkning till svensk smak: att de svenska företagen hittills bedrivit en framgångsrik marknadsfö-

ring och har väl inarbetade kvalitetsnamn.

All erfarenhet under 70-talet har emellertid lärt, att fördelar för inhemsk

industri mycket snabbt kan vägas upp av andra ekonomiska realiteter. Till de senare hör ett negativt tullskydd.

En motsvarande situation har för övrigt redan inträffat inom det aktuella

varuområdet, för sådan saft som i tulltaxan hänföres till 21.07. Importen

från Norge växte starkt i början av 70-talet genom att gränsskyddet inte

kompenserade för. ökad tullbelastning på råvaran socker. Statsmakterna reagerade positivt på industrins framställning om införande av en rörlig införselavgift på socker i saft hänförlig till 21.07. Importen har anpassats därefter.

Tillvägagångssättet för saft i 21.07 kan ses som ett precedensfall för en

motsvarande utformning av tullskyddet för varor i kap. 20. I det förberedande utredningsarbetet till trädgårdsnäringsutredningens

betänkande — i en särskild arbetsgrupp gemensam med RÅK — har anförts att eftersom ingen avsevärd inbrytning av import skett på den svenska marknaden, så har industrin inte visat att behov av ett ändrat gränsskydd föreligger. Det är en argumentation som FSK mött även hos företrädare för vissa statliga myndigheter. Följande invändningar kan riktas häremot:

— För det första må framhållas att förändringar av konkurrenssituationen

inom hela det industriella området numera sker mycket snabbare än tidigare. Belysande är vad som skett under 70-talet med svenska basindustrier. Det är felaktigt för att inte säga naivt att tro, att inte motsvarande förändringar kan ske för varor i kap. 20 när utgångsläget visar sådan brist i konkurrensneutralitet som nu är fallet genom en omfattande negativ tullbelastning.

— För det andra är det väsentligt att söka förebygga att en krissituation

uppstår genom att tullskyddet anpassas. innan de svenska företagens

konkurrenskraft urholkats till följd av stora importinbrytningar.

— För det tredje önskar industrin och föreslår trädgårdsnäringsutred-

ningen inte några mer långtgående åtgärder på tullsidan än vad som i det

stora hela redan gäller i Sverige för livsmedelsprodukter i övrigt. — För det fjärde är det inte möjligt att mäta ett branschens ”behov” av tullskydd, i synnerhet inte med den tidspress som trädgårdsnäringsutredningen haft att handlägga detta ärende. I alla händelser vänder sig FSK bestämt mot den mätmetoden, att en industrins konkurrenskraft skall ha försämrats — t.ex. som varvens — innan staten är beredd att ingripa. Åtgärder vid en så sen tidpunkt är väsentligt kostsammare för samhället än förebyggande åtgärder. Det ter sig som både väl övervägt och en gärd av skälighet att ge den aktuella näringsgrenen motsvarande betingelser i fråga om gränsskydd som gäller för flertalet andra livsmedelsprodukter.

I ett särskilt yttrande till trädgårdsnäringsutredningens betänkande av

iedamoten Erik Brandt har redovisats synpunkter beträffande de principer

som bör ligga till grund för tullskyddet för kap. 20. Det förslag till utform-

ning av tullskyddet som framlagts av trädgårdsnäringsutredningen tillgo-

doser enligt föreningen flertalet av de krav som framförts i yttrandet även om nivån på det föreslagna tullskyddet i vissa fall kan anses väl låg — och i något fall (20.07) för hög.

Sveriges grossistförbund instämmer till alla delar i de synpunkter som

framförts av Holger Nyström I dennes särskilda yttrande. Förbundet utta-

lar bl.a.

Parallellt med trädgårdsnäringsutredningens arbete med tullkapitel 20 har kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning — RÅK — utrett

behovet av råvarukompensation för industrin. Då flera produkter inom tullkapitel 20 behandlas inom bägge utredningarna är det enligt vår mening

angeläget att ett gemensamt förslag utarbetas. Ett sådant förslag skulle

dels möjliggöra en bättre helhetsbedömning över hur importkonkurrensen

kommer att påverkas, dels ge konsumenten en bättre chans att överblicka hur priserna framgent kan komma att påverkas.

Beträffande åtskilliga tullpositioner ställer vi oss frågande till på vilket

sätt tullsatserna framräknats. Redovisning saknas sålunda över hur man gått till väga vid uträkningen av dessa. Då många företag torde komma att

ställas inför stora problem med anledning av de föreslagna tullarna, bör det enligt vår mening vara en självklarhet att man noga redovisar tillvägagångssättet.

Vi vill ytterligare understryka vad Holger Nyström i sitt särskilda yttrande påpekar, nämligen

"För flera viktiga varuslag föreligger en situation där antingen finns endast en svensk producent eller en svensk tillverkare har en marknadsdo-

minerande ställning. Med hänsyn härtill är det från allmänna synpunkter angeläget att importen inte försvåras så att en nödvändig konkurrens omöjliggörs.”

Vidare bör understrykas vad Nyström säger om importkonkurrensen:

”Beträffande ett flertal för konsumenten väsentliga tullpositioner föreligger inte någon besvärande importkonkurrens och ej heller finns några

tecken på att en sådan är att förvänta. Tvärtom är, som framgår av

utredningen, importandelen ofta mycket liten jämfört med vad som gäller svensk konsumentproduktions konkurrensförhållanden i allmänhet trots att gränsskyddet ej sällan kan anses moderat. En ökad importkonkurrens

skulle från konsumentsynpunkt vara önskvärd beträffande åtskilliga posi-

tioner med hänsyn till en ofullständig inhemsk konkurrens”

Trädgårdsnäringsutredningen har i sitt arbete eftersträvat en rimlig balans mellan producent- och konsumentintressena. Man har i utredningens

slutgiltiga förslag dock svårt att hitta tullpositioner där producentintressena fått ge vika för konsumentintressena. I de fall då konsumentintressena lämnats prioritet har det gällt situationer där de svenska producentintressena inte kunnat skadas, dvs. för sådana varor, som inte odlas och

vidareförädlas i landet.

Enligt vår mening torde — om utredningens förslag till alla delar genomföres — konsumentens valmöjligheter inom flera varuområden komma att

avsevärt beskäras. Likaså torde det vara ostridigt att konsumentpriserna kraftigt kommer att påverkas — ett förhållande som enligt vår mening bort redovisas I utredningen.

Sammanfattningsvis vill vi betona följande synpunkter, vilka vi anser vara av avgörande betydelse vid utformningen av de föreslagna tullarna inom tulltkapitel 20.

Det synes oss synnerligen angeläget att i berörda fall inte framlägga

förslag till tullar utan kännedom om RÅK:s slutliga ställningstagande. Det är ju dock ytterst det totala gränsskyddets nivå som blir avgörande och

som skall jämföras med nuvarande tullar. Dessutom skulle ett sådant

förfarande också strida mot tankarna i det ursprungliga utredningsuppdra-

get.

— En fullständig beskrivning av tillvägagångssättet vid beräkningen av de

nya tulltaxorna bör redovisas.

— Det framlagda förslaget kan leda till att den ur konsumentsynpunkt

önskvärda konkurrensen vad beträffar åtskilliga varuslag inom tullkapi-

tel 20 kraftigt reduceras vilket i sin tur kan komma att föranleda onödigt

vår mening ägnas denna omständighet.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening hänvisar till och instämmer i det särskilda yttrande, som avgivits av experten i

Trädgårdsnäringsutredningen Holger Nyström och som är fogat till utredningens promemoria. Föreningen, som också hänvisar till de särskilda

remissyttranden som avges av ICA Aktiebolag, Kooperativa Förbundet och Sveriges Grossistförbund, anför.

Vi vill särskilt understryka vikten av att återhållsamhet iakttas vid utmätning av tullskydd, som ju är en form av samhällsskydd till berörda

industrier. Kostnaderna för detta stöd bärs i sista hand av konsumenterna,

som drabbas av de ökade priser som tullarna medför. I dagens situation är det en av samhällets främsta uppgifter att bekämpa inflationen och det är

därför synnerligen angeläget att iaktta försiktighet i fråga om tullhöjningar, som kan verka inflationsdrivande. Eftersom det bl.a. av Industriverkets utredningar och även av de ekonomiska resultatredovisningar för olika

livsmedelsindustriföretag, som lämnats i dagspressen, inte kan utläsas. att

berörd del av svensk livsmedelsindustri i stort sett skulle kämpa med några svårigheter på grund av utländsk konkurrens, finns det enligt vår uppfatt-

ning inte någon anledning att genomföra tullhöjningar annat än där så motiveras av ökade tullar för frukt, bär och grönsaker.

Kooperativa förbundet framhåller med utgångspunkt från att KF främst företräder konsumentintresset att det är KF:s principiella uppfattning att eventuella tullhöjningar bör begränsas så mycket som möjligt. Förbundet anför i denna del följande:

Även från ”näringslivssynpunkt” får KF framhålla att tullskyddet bör

begränsas och endast innefatta ett begränsat manufaktureringsskydd och då främst av hänsyn bl.a. till vårt höga löneläge, eventuella beredskaps-

synpunkter m. m. En viss anpassning till motsvarande förhållanden i EG

kan således godtas eftersom tullskyddsnivån för dessa varor är avsevärt

högre där. Hänsyn måste också tas till att riksdagsbeslut om något höjda tullar på trädgårdsråvaror i kap. 7 och 8 sätts i kraft. I den slutliga avvägningen anser KF att den största vikten måste fästas vid de långsiktiga

konsumentintressena, vilket bl. a. innebär att konsumentprishöjningar begränsas och att bl. a. sysselsättningsaspekter beaktas. Med hänvisning till

det ovan anförda anser KF att utredningens förslag till tullhöjningar för

flera varor är onödigt stora (gurkor, rödbetor, konservärter, svamp etc.). Det är bra att man för andra varor (som t. ex. oliver och kapris) föreslagit

tullfrihet. För flera andra varor föreslås oförändrat tullskydd.

Statens pris- och kartellnämnd tillstyrker utredningens förslag till tullfri-

het för sådana produkter som inte tillverkas inom landet. Detta bör verka sänkande på konsumentpriserna. Nämnden anför.

I andra fall finner nämnden att utredningen, som ett led i en strävan att

skydda den inhemska produktionen, föreslår tullhöjningar även på pro-

dukter som importeras i endast begränsad omfattning. Vid en förhöjd

avgiftsnivå finns det risk för att den konkurrerande importen slås ut, vilket

bl. a. skulle leda till en försvagad konkurrens och minska konsumenternas valmöjligheter. En rätt avvägd tullnivå är särskilt viktig inom sådana produktområden, där den inhemska tillverkningen är koncentrerad till ett enda företag. Denna situation gäller exempelvis för inläggningar av gurka respektive rödbetor.

Sammanfattningsvis anser nämnden att utredningens nu framlagda för-

slag till ändrat tullskydd i alltför liten utsträckning beaktar konsumenternas intresse av valfrihet och så låga priser som möjligt. Tullhöjningar som skydd för inhemsk produktion bör i görligaste mån undvikas främst på

produktområden, där importen är begränsad, eller där den inhemska produktionen är koncentrerad till ett enda företag.

Statens industriverk säger sig inte ha haft möjlighet att göra någon mer ingående bedömning av förslagets teknikdel och inte heller av dess konsekvenser för producent- och avnämarsida. I princip finner dock verket inget

att erinra mot utredningens förslag vad gäller teknikdelen. Beträffande

konsekvenserna för eller påverkan på olika intressenter av de föreslagna

skyddsnivåerna anför verket att dessa behandlas mycket summariskt av utredningen samt att det inte varit möjligt för industriverket att med utgångspunkt från utredningens förslag och dess redovisade överväganden bedöma dessa aspekter. Verket avstår därför att ta ställning till de föreslag-

na skyddsnivåerna.

Kommerskollegium framhåller i sitt yttrande att en bedömning av det

befogade i ett ändrat gränsskydd för produkter hänförliga till kap. 20 enligt kollegiets mening i första hand bör baseras på en utredning om det faktiska skyddsbehovet för industrin i fråga. Härvid bör såsom utredningen fram-

hållit även konsumentintressena beaktas. Kollegiet anför.

Gränsskyddet för här aktuella produkter kan. som framgår av utredningens förslag i princip delas upp i tre komponenter, varav den ena utgörs av manufaktureringsskyddet för den inhemska industrin, den andra av tullbelastningen av i produkterna ingående råvaror och den tredje av belastningen av i produkterna ingående jordbruksreglerade råvaror. I det av träd-

gårdsnäringsutredningen framlagda förslaget redovisas dock för de olika varuslagen ej närmare storleken av de olika komponenterna. Ej heller

redovisas som regel i utredningen några andra uppgifter som styrker det faktiska behovet av att vidta uppjusteringar av det nuvarande gränsskyddet. Däremot har den särskilda arbetsgruppen med representanter från

trädgårdsnäringsutredningen och RÅK i en till gruppens förslag fogad bilaga för ett antal livsmedelsprodukter redovisat tull- och avgiftsbelastningen för i produkterna ingående råvaror.

Generaltullstyrelsen säger sig inte ha något att erinra mot övergången till värdetullar och anser sig inte ha anledning att ta ställning till det föreslagna

grävsskyddets höjd. Styrelsen påpekar dock att det föreslagna systemet med tullar i kombination med rörliga införselavgilter förorsakar merarbete för såväl importörer som tullmyndigheter jämfört med nuvarande vikttullar.

3.1 Ätbara frukter m. m.

3.1.1 Tulltaxenr 08.10 (frysta frukter, utan tillsats av socker)

Lantbrukarnas riksförbund har ingen erinran mot utredningens förslag i denna del.

Trädgårdsnäringens riksförbund ställer sig positivt till utredningens förslag att snarast utreda möjligheterna att i ökad utsträckning använda svenska jordgubbar för industriändamål. Förbundet anför vidare.

Den svenska industrins behov av jordgubbar som råvara till mos, sylt, marmelad m. m. och för försäljning som frysta importeras under rubricerade nummer samt under nummer 20.03. Den försämring av tullskyddet som här skett har medfört att den tidigare inte obetydliga avsättningen av svenska bär härför har kraftigt reducerats. I ökad utsträckning har dessa kvantiteter därför fått söka sig ut på färskmarknaden.

Produktionen av jordgubbar totalt i landet har ökat drastiskt under 70talet. Detta har medfört att betydande marknadsöverskott uppstår varje säsong. Tillräckliga alternativa avsättningsmöjligheter erbjuds inte. Förbundet anser att en förstärkning av det nuvarande tullskyddet gör det fullt möjligt att återta och utveckla en marknad för industrin.

De fördelar som kan uppnås genom en tryggad industriavsättning är förutom en direkt höjning av kvaliteten på färskmarknaden även cn kvalitativt bättre beredd produkt. Det torde vara ovedersägligt att svensk råvara är kvalitativt bättre än varje importerad sådan. Industriavsättningen medverkar som inledningsvis framhållits till ett bättre och stabilare lönsamhetsläge för odlingen.

Utredningen föreslår att tullen tills vidare skall sättas på I1Z:. Förbundet vill framhålla att detta i sig innebär att tullen för 08.10.100 skulle bli lägre än vad utredningen föreslagit vid prövning av kapitlen 6. 7 och 8. En värdetull, beräknad efter samma principer som då (genomsnittlig incidens 1975-77), skulle bli ca 14 22. Detta menar förbundet också bättre överensstämmer med tullen på färska jordgubbar (15 22).

Sveriges industriförbund anför i denna del.

Enligt vad förbundet inhämtat efterfrågar industrin huvudsakligen snoppade jordgubbar, vilka de svenska odlarna inte kan leverera. För safttillverkning erfordras en typ av jordgubbar som knappast odlas i Sverige.

Industriförbundet hemställer att den föreslagna utredningen snarast kommer till stånd och helst avslutas under 1980. Förbundet utgår från att berörd industri blir representerad i utredningen. I avvaktan på resultatet av densamma bör nuvarande tull — 50 öre/kg — tillämpas. Om utredningen skulle finna att industrins behov av råvara inte till väsentlig del kan tillgodoses av inhemsk odling bör tullfrihet införas. I motsatt fall kan den föreslagna värdetullen om 1172 accepteras.

Kommerskollegium har ingen erinran mot att den föreslagna utredningen

kommer till stånd men skulle föredra att den nuvarande vikttullen bibe-

hålles i avvaktan på resultatet av utredningen. Kollegiet vill dock inte direkt motsätta sig förslaget om en övergång till en värdetull redan nu men förutsätter i så fall att tullskyddet omprövas i ljuset av det resultat som utredningen kommit fram till.

Skånes handelskammare uttalar i denna del följande.

Utredningen föreslår att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att

använda inom Sverige producerade jordgubbar bör utredas i särskild ordning, Handelskammaren tillstyrker att en sådan utredning kommer till

stånd och förordar att den får i uppdrag att arbeta skyndsamt. I avvaktan på resultatet av en sådan utredning föreslås att den nuvarande vikttullen 50

kronor/100 kg bibehålles. Handelskammaren avstyrker således utredning-

ens förslag om att tills vidare införa en värdetull som ersättning för den

nuvarande vikttullen.

Stockholms handelskammare erinrar om att utredningens förslag i fråga om tullen för frysta jordgubbar utan socker skiljer sig avsevärt från utred-

ningens förslag i delbetänkandet SOU 1978: 51 (vikttull om 75 kronor per

100 kg eller alternativt värdetull om 18946). Enligt Handelskammarens uppfattning finns det för närvarande inget skäl att höja tullen för denna vara. Utredningen synes vara av samma uppfattning, trots att man stannat

för en tullsats som ligger något över 1978 års importincidens. Föreningen svenska konservtillverkare hänvisar till vad Industriförbun-

det anför angående önskvärdheten av att den föreslagna utredningen angående möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar snarast kommer till stånd. I avvaktan på resultatet av densamma bör enligt Industriförbundet nuvarande tull om 50 öre/kg tillämpas.

3.2 Tulltaxenr 20.01 och 20.02 (beredningar av köksväxter, frukter m. m.)

3.2.1 Tulltaxenr 20.01 (köksväxter och frukter, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra)

Kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning har inget att erinra

mot trädgårdsnäringsutredningens förslag att i tullskyddet för tulltaxenr 20.01 även inkluderas kompensation för fördyringen av jordbruksprisreg-

lerade råvaror.

Sveriges industriförbund anser att de föreslagna tullarna kan accepteras.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening instämmer i experten Holger Nyströms förslag om en tullsats på 87 för beredda eller konserverade gurkor, rödbetor och andra köksväxter.

Statens jordbruksnämnd anför i sitt yttrande.

Utredningen konstaterar att industrins behov av råvara f. n. huvudsakli-

gen täcks av en inhemsk produktion samt att importen av de beredda varorna är obetydlig. Möjlig framtida lågprisimport motiverar dock enligt utredningen höjningar av tullnivåerna i föreslagen omfattning. Nämnden

delar inte denna uppfattning till fullo. De förhållanden som påpekats talar

snarare för en viss återhållsamhet när det gäller tullhöjningar, vilket f.ö. även understrukits av experten Holger Nyström i dennes särskilda yttran-

de. Nämnden anser att tullarna för här berörda varor bör kunna sättas något lägre än vad utredningen föreslagit. vilket ändå innebär överskridan-

den av gällande GATT-bindningar.

Kommerskollegium vill med hänsyn till den ändrade tullbelastningen för ingående råvaror inte motsätta sig en viss höjning av tullskyddet men

föreslår med hänsyn till konkurrensläget och med beaktande av gällande

GATT-bindningar att tullen sätts till 892. Härvid har kollegiet tagit hänsyn

till belastningen av i produkterna ingående råvaror samt beaktat att industrin dessutom ges ett för produkterna genomsnittligt sett rimligt nettotullskydd.

Stockholms handelskammare konstaterar I sitt yttrande följande.

När det gäller produkter hänförliga till tulltaxenummer 20.01 innebär

förslaget tullfrihet för vissa varuslag och en kraftig förstärkning av tullskyddet för beredda eller konserverade gurkor. rödbetor, köksväxtblandningar, rödkål m. m. Handelskammaren har inget att invända mot tullfrihet

för varuslag som inte produceras här i landet. Som motiv för tullhöjningar-

na kan antas föreligga en befarad ökad lågprisimport. Den nuvarande

importen av ifrågavarande produkter torde inte kunna anses hota svensk

motiv för tullhöjningar i den utsträckning som utredningen har föreslagit. Härvid får också beaktas att gällande vikttullar för varor hänförliga till tulltaxenummer 20.01 delvis är bundna i GATT och att avvikelse från

importincidenserna kommer att mötas av kompensationskrav från berörda

GATT-länder i samband med omförhandlingarna.

3.2.1.1 Gurkor (20.01.151)

Lantbrukarnas riksförbund instämmer t utredningens förslag om 15956

tull med hänsyn till odlingens regionalpolitiska betydelse i Halland, Ble-

kinge, Kalmar län och Gotland.

Kooperativa förbundet anser att utredningens förslag om en värdetull på 152 jämfört med en nuvarande genomsnittlig incidens på 7 och från östländerna I 1746 är obefogat, bl. a. därför att importvärdet 1978 endast var

ca 496 av den svenska produktionen. En kompletterande råvaruimport av färsk gurka behövs dock regelbundet för konservindustrins produktion för

att utjämna svängningar i tillförseln under produktionssäsongen för att få full sysselsättning och jämn produktion i industrin. Lönsamheten för den svenska industrin är dessutom redan idag tillfredsställande för hithörande

varor.

3.2.1.2 Rödbetor (20.01.152)

Lantbrukarnas riksförbund anser att den av riksdagen beslutade tullen

på färska rödbetor på 5 Ze sannolikt är för låg. För att bibehålla odling och industriproduktion inom landet är därför utredningens förslag om 1296 tull på inlagda rödbetor befogat.

Kooperativa förbundet framhåller i sitt yttrande att förbundet anser den

del av hela produktionen.

3.2.2 Tulltaxenr 20.02 (köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksprit)

Statens jordbruksnämnd anför i sitt yttrande följande.

Tullhöjningar har även föreslagits för konserverade ärtor, svampar och

tryffel samt ”andra” köksväxter (tulltaxenr 20.02). Tullnivån för ärtor höjs från 1096 till 1292 i de fall råvaran inte är jordbruksprisreglerad (om så är fallet föreslås produkten överförd till jordbruksprisregleringen med tulfri-

het). Tullen för frysta ärtor (tulltaxenr 07.02) har av riksdagen höjts till 1676, vilket enligt utredningen motiverar höjningen för konserverade ärtor. Även för konserverade bönor som är baserade på prisreglerad råvara

hänförlig till tulltaxenr 07.05 föreslås en överföring till jordbruksprisregle-

ringen med tullfrihet. Nämnden tillstyrker förslaget för konserverade ärtor

och bönor.

Tillverkningen av svampkonserver i Sverige har under en följd av år

utsatts för hård konkurrens genom import från Ostasien av lågpriskaraktär. Utredningen pekar på att stora prisskillnader föreligger mellan inhems-

ka och importerade konserver och att en ökning av denna skillnad kan få

allvarliga konsekvenser för den svenska produktionen. Tullhöjning har därför föreslagits från 1122 till 15 26. Nämnden har funnit ändringen rimlig. Till positionen ”andra” köksväxter (20.02) hänförs bl. a. grönsaksbland-

ningar. För att undvika snedvridning i konkurrensförhållandet med råvarorna har föreslagits en dryg fördubbling av tullen, nämligen från 50 till 1276. Nämnden har funnit höjningen något i överkant men med hänsyn till

föreslagna tullnivåer likväl acceptabel.

Kommerskollegium anför rörande utredningens förslag i denna del följande.

F.n. utgår en tull om 20 öre/kg för konserverade ärter, bönor och andra köksväxter och 65 öre/kg för konserverad svamp. Tullarna är bundna i

GATT vid utgående nivåer varvid för konserverad svamp i detaljhandelsförpackningar finns en alternativ bindning vid 1397.

Vad gäller konserverade ärter, bönor och andra köksväxter tyder enligt kollegiets mening de senaste årens produktions- och importutveckling ej

på att det skulle föreligga något behov av att höja nuvarande tullnivåer om

10, 8 resp. 596 för här berörda produkter. För oförändrade tullnivåer talar

även det förhållandet att de nuvarande tullarna är bundna i GATT. Av

utredningens förslag framgår det emellertid att av tulltekniska skäl tullarna för konserver av ärter och andra köksväxter bör vara desamma. Mot

denna bakgrund samt med beaktande av GATT-bindningarna föreslår kollegiet därför att samtliga här aktuella produkter åsätts en värdetull om 84. Denna innebär för konserverade ärter visserligen ett något lägre tullskydd än för närvarande. Härvid bör dock beaktas att konserverade ärter synes ha fått en något minskad råvarutullbelastning på grund av de på trädgårdsområdet företagna tulländringarna.

Vad gäller konserverad svamp har utredningen pekat på att det föreligger stora prisskillnader mellan inhemska och importerade produkter. Importen av dessa produkter ställd i relation till den inhemska produktionen är dessutom av betydande omfattning. Med hänsyn härtill samt med beaktande av rådande råvarukostnadsbelastning finner kollegiet en höjning av tullskyddet vara berättigad men anser att tullen bör uppgå till högst 13 2. Detta skulle betyda att någon brytning av GATT-bindningen ej skulle behöva göras för de svampkonserver där en alternativ bindning vid 13 Zz: föreligger.

När det gäller förslaget att överföra vissa produkter under 20.02 till jordbruksregleringen vill kollegiet inte motsätta sig detta. Genom en sådan åtgärd skulle därvid dessa produkter jämställas med potatisprodukterna inom samma tulltaxenummer. Kollegiet vill emellertid peka på de komplikationer som förevarande GATT-bindningar utgör.

Sveriges industriförbund anför i sitt yttrande att vad gäller konserverade ärter och bönor som inte är baserade på jordbruksprisreglerade råvaror finns enligt förbundets mening skäl som talar för att dessa beläggs med samma tull som motsvarande frysta produkter — dvs. 1622. Förbundet vill emellertid föreslå att båda varuslagen beläggs med en tull om 129.

För övriga till detta tulltaxenr hänförliga varuslag kan enligt förbundet de föreslagna tullarna accepteras.

3.2.2.1¶Ärter (20.02.100)

Lantbrukarnas riksförbund erinrar om att riksdagen för frysta ärter har beslutat om en tull på 162. Tullen för konserverade ärter bör ligga på samma nivå. Motivet härför är enligt förbundet att vid produktion av ärter för frysning framkommer alltid partier som inte är lämpliga för frysning men utmärkta till konservering. För att vara konkurrenskraftig måste därför svensk odling och industri ha möjlighet att producera även konserverade ärter. Den möjligheten säkras endast om konserv- och frysärter har samma tull — 1696. LRF instämmer i att ärter, som — i motsats till frysoch konservärterna som skördas färska — skördats mogna och därmed är att betrakta som jordbruksråvara, skall beläggas med införselavgift i likhet med gula matärter och alltså ges tullfrihet.

Svenska luntarbetarförbundet instämmer i det särskilda yttrande som avgivits av experten Herbert Lööv med yrkande på att tullen fastställes till 1626, som är lika med förslaget till tull för frysta ärter.

Kooperativa förbundet anser inte att det finns något behov av att höja tullen på konserverade ärter och anför.

En höjning av tullen för konserverade ärter skulle varken vara till fördel för odlingen eller för konsumenterna. Om man anser att skyddet för djupfrysta och konserverade ärter bör vara ungefär lika högt anser KF att tullen på frysta ärter skulle sänkas. Det förekommer en betydande export

av frysta ärter, medan den totala importen av ärter endast var 596 av den

inhemska produktionen.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening instämmer i exper-

ten Holger Nyströms förslag om en tull på 8 Z på konserverade ärter.

3.2.2.2¶Bönor (20.02.200)

Lantbrukarnas riksförbund delar utredningens uppfattning att bönor som inte saluförs i baljorna t. ex. bakade vita bönor hänförs till jordbruksregleringen. Förbundet anför.

För konserverade bönor i baljor, t.ex. brytbönor och haricots verts föreslår utredningen en tull av 8. Som en följd av hård importkonkurrens

har vi i Sverige sedan 1973 endast produktion av frysta bönor, i huvudsak

brytbönor. Importen av konserverade bönor sker från Sydostasien till låga priser och är snabbt ökande. Den av utredningen förestagna tullen kan f.n.

accepteras, men om en ökad import visar sig skapa problem för svensk

grönsaksodling bör frågan om tullhöjning aktualiseras.

Trädgårdsnäringens riksförbund delar utredningens uppfattning att

bönor som inte saluförs i baljorna hänförs till jordbruksregleringen. Härigenom bör de vita bönorna kunna få ett gränsskydd, som motsvarar det som de bruna bönorna har.

För konserverade bönor i baljor, t.ex. brytbönor och haricots verts

föreslår utredningen en tull av 896. Denna tull kan f.n. enligt förbundet accepteras, men om en ökad import visar sig skapa problem för svensk grönsaksodling, bör frågan om tullhöjning aktualiseras.

Skånes handelskammare anser att importen av konserverade bönor i hög grad utgörs av lågprisimport från öststaterna och Kina och utgör ett konsumtionsalternativ till svensktillverkade djupfrysta eller på annat sätt konserverade grönsaker. Det kan enligt handelskammaren ifrågasättas om tullsatsen inte bör sättas något högre än till 8Z. som utredningen föreslår.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening instämmer i experten Holger Nyströms förslag om tullfrihet för haricots verts. brytbönor och

liknande samt för vita bönor i konserv.

Kooperativa förbundet anser när det gäller tullen på produkter av vita

bönor (såsom burkkonserver etc.) att denna bör vara så låg som möjligt

eftersom någon svensk odling inte förekommer av vita bönor och det endast finns ett begränsat substitutionssamband mellan bruna och vita bönor. Förbundet anför.

7 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 120

Utredningen föreslår att båda produkterna förs till jordbruksprisregleringen och ges tullfrihet men att en lägsta importavgift på 8 7 åsätts för vita bönor. Torkade bruna och vita bönor ingår nu i jordbruksprisregleringen, trots att någon odling av vita bönor ej förekommer i Sverige. KF anser därför inte att burkkonserver av vita bönor bör föras till jordbruksprisregleringen och att nuvarande tull på 20 kr./100 kg sänks eller ev. bibehålls för produkter av vita bönor.

Impod anför I sitt yttrande följande.

Bönor tillhör de produkter som kan ha en potential från u-länderna utan att på något sätt konkurrera med existerande svensk produktion. Här föreslås två typer av gränsskydd, nämligen dels överföring till jordbruksprisregleringen, varigenom vissa typiska u-landsprodukter drabbas av högre priser, dels en höjning av tullen för vita bönor. Båda förslagen avstyrkes med hänsyn till konsekvenserna för u-landsimporten.

Scandistor AB uttalar att vita bönor inte odlas i landet varför det ur odlarsynpunkt inte kan vara motiverat med eu tullskydd för att indirekt stödja inhemsk produktion. I yttrandet sägs vidare.

Konsumtionen av vita bönor på burk visar idag en mycket positiv

tullsats till värdetull i stället för vikttull torde snart leda till en prishöjning av produkten, vilket måste anses vara emot samhällets och konsumentens intressen. En prishöjning från producentled måste betraktas som en realitet med den inflationstakt som råder världen över.

En i procent värdebaserad tullsats påverkar då direkt konsumentpriset. Som bekant använder efterföljande handelsled pålägg i procent (eg. marginal i procent).

Erfarenhetsmässigt tror vi oss också veta att en tullsats per kg vara är mindre diskriminerande mot mindre och medelstora importörer genom att de stora köparna genom förhandlingar får bättre priser och därigenom en lägre faktisk tullkostnad per burk eller kg.

3.2.2.3 Svampar och tryffel (20.02.300)

Lantbrukarnas riksförbund delar utredningens uppfattning att svampar bör ges en tull på 15 76 medan tryffel ges tullfrihet.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening instämmer i experten Holger Nyströms förslag om en tull på 127 på svampar.

Stockholms handelskammare ifrågasätter om det finns skäl för en höjning av tullnivån för svampkonserver och anför.

Beträffande svampkonserver hänförliga till nr 20.02 i tulltaxan har utredningen föreslagit en värdetull som ligger betydligt över 1978 års importincidens för att motverka en ökning av prisskillnaden mellan inhemsk och importerad konsery. Värdetullar är till karaktären inte särskilt effektiva som skydd mot lågprisimport.

Kooperativa förbundet framhåller i sitt yttrande att importen av champinjoner täcker ca 9377 av konsumtionen, medan svensk produktion mest omfattar specialprodukter. KF anser därför att tullen inte bör höjas.

ICA-förbundet anser att förslaget till nya tullar leder till onödiga fördyringar för konsumenterna. Den helt dominerande delen av konsumtionen kan enligt förbundet endast tillgodoses genom import.

Impod avstyrker utredningens förslag vad gäller svampar och tryffel och anför.

Den föreslagna tullhöjningen torde endast medverka till att konservera nuvarande marknadsförhållanden — möjligen att i någon grad negativt påverka efterfrågan — och hindra nya länder, u-länder, att komma in på marknaden. I stället borde tullfrihet medges för detta stat.nr.

3.2.2.4. Tomater (20.02.404)

Lantbrukarnas riksförbund och Trädgårdsnäringens riksförbund anser i

i värdetull blir ca 1196. Förbunden anför.

Denna produkt är tillsammans med konserverade haricots verts den snabbast växande importprodukten under kapitel 20. Konserverade tomater blir en allt vanligare ingrediens i framförallt grytor och pizzor. Utvecklingen av importvolymen och konkurrensen med svensk färsk vara bör följas och tullen höjas till samma nivå som för färskvara om importen skapar problem för den svenska tomatodlingen.

Skånes handelskammare framhåller i sitt yttrande att denna produkt ökar mycket snabbt i importvolym. Utvecklingen av importvolymen och konkurrensen med svensk färsk vara bör följas och tills vidare bör tullen enligt Handelskammarens mening bibehållas oförändrad, motsvarande ca 11 Zz omräknat till en värdetuil.

3.2.2.5. Tomatpulp och tomatpuré (20.02.403 och 20.02.408)

Lantbrukarnas riksförbund instämmer i utredningens förslag om fortsatt tullfrihet.

Svenska lantarbetarförbundet kan i princip biträda utredningens förslag, men anser dock att frågan måste ses i samband med den tull som kommer att fastställas för import av färska tomater.

3.2.2.6. Sparris (20.02.500)

Lantbrukarnas riksförbund tillstyrker utredningens förslag om tullfrihet. Enligt förbundet har svensk produktion konkurrerats ut och den nuvarande odlingen säljs som färskvara. Prisskillnaden är så stor att tullen saknar betydelse.

3.2.2.7. Andra beredda eller konserverade köksväxter (20.02.9909)

Lantbrukarnas riksförbund delar utredningens uppfattning att eftersom

motsvarande frysta produkter av riksdagen getts 166 tull bör de konserverade varorna ha samma tullskydd.

Skånes handelskammare anför I sitt yttrande följande.

Till denna kategori hänförs bl.a. grönsaksblandningar. Utredningen föreslår 12 26 tull. Eftersom motsvarande frysta produkter av riksdagen getts

1696 tull vill Handelskammaren ifrågasätta om inte även de konserverade varorna i denna grupp bör ha samma tullskydd.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anser i likhet med

experten Holger Nyström att andra köksväxter bör ges ett skydd på 894.

Impod pekar i sitt yttrande på följande.

Utredningen föreslår här en värdetull på 1226 med motiveringen att till

detta stat.nr. förs grönsaksblandningar som ofta innehåller ärter och mo-

rötter. Samtidigt drabbas emellertid ett stort antal u-landsprodukter som

var för sig har föga betydelse på den svenska marknaden men som för enstaka u-landsexportörer ändå kan vara väsentliga. Som exempel kan nämnas kronärtskocksbottnar. böngroddar, bambuskott. couscous och andra mer eller mindre exotiska produkter, för vilka det inte rimligtvis finns någon anledning att öka gränsskyddet. Om det nu skulle vara motiverat att höja tullen för grönsaksblandningar innehållande ärter och morötter, vilket motsägs av det faktum att dessa inte ens har nägot eget stat.nr., så borde man hellre göra detta genom att inrätta ett särskilt stat.nr. för den produkt man vill skydda.

3.3 Tulltaxenr 20.03 (frysta frukter med tillsats av socker)

3.3.1 Jordgubbar (20.03.1100)

Lantbrukarnas riksförbund delar utredningens uppfattning att tullskyd-

det tills vidare bör var 1126. Dessutom bör sockerandelen beläggas med

införselavgift.

Trädgårdsnäringens riksförbund anser att tullen bör beräknas efter sam-

ma grunder som skett vid prövningen av kapitlen 6, 7 och 8 och föreslår i överensstämmelse härmed en tull på 1456.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anser i likhet med experten Holger Nyström att någon ny tull inte bör fastställas innan RÅK:s ställningstagande till frågan om eventuell råvarukompensation för socker föreligger och därmed storleken av ett totalt gränsskydd kan bedö-

mas. Kooperativa förbundet anför i sitt yttrande följande.

KF anser att man inte bör göra någon tulländring bl. a. med hänsyn till att förutsättningarna är dåliga för någon mer omfattande svensk odling av

jordgubbar till livsmedelsindustrin. Jordgubbsodlingen har vidare inte nå-

got beredskapsintresse. För närvarande importeras djupfrysta jordgubbar med tillsats av socker från bl. a. Ungern, som har betydligt lägre löner och andra kostnader än man har i Sverige. KF kan dock acceptera att en opartisk utredning görs om en eventuell utökning av inhemsk produktion av jordgubbar till livsmedelsindustrin.

Kommerskollegium hänvisar till vad kollegiet anfört beträffande till tulltaxenr 08.10 hänförliga frysta jordgubbar (utan tillsats av socker) och framhåller.

Det vore även här att föredra att den nuvarande vikttullen om 50 öre/kg bibehålls tills vidare. Om vikttullen för till tulltaxenr 08.10 hänförliga jordgubbar ändras till värdetull bör emellertid en värdetull av motsvarande storlek införas även för till 20.03 hänförliga jordgubbar. Även här bör dock

tullskyddet omprövas när utredningens resultat framkommit.

Skånes handelskammare föreslår i överensstämmelse med vad handels-

kammaren anfört beträffande frysta jordgubbar utan tillsats av socker att

nuvarande vikttull bibehålles tills vidare.

Sveriges industriförbund framhåller i sitt yttrande att i överensstämmelse med vad förbundet anfört beträffande frysta jordgubbar utan tillsats av socker anser förbundet att tullen i avvaktan på att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda svenskproducerade jordgubbar

utreds, bör kvarstå vid 50 kr./100 kg.

3.3.2¶Hallon (20.03.902)

Föreningen svenska konservtiillverkare tillstyrker utredningens förslag om tullfrihet för frysta hallon med socker och hänvisar i detta Sammanhang

till sin särskilda framställning om suspendering av tullen på vissa råvaror i kap. 7—8 — bl.a. frysta hallon — liksom till vad Industriförbundet anför om utredning angående ett mer definitivt tullskydd för djupfrysta jordgubbar och äpplekoncentrat.

3.4 Tuiltaxenr 20.05 (sylter, fruktgeléer, marmelader m. m. beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker)

Lantbrukarnas riksförbund instämmer i utredningens förslag att även dessa produkter tills vidare förs till jordbruksregleringen. Dessutom bör

bär och fruktråvaran i enlighet med utredningens förslag ges ett manufaktureringsskydd i form av tull på 590, dock 79t om råvaran i övrigt är

tullskyddad.

Trädgårdsnäringens riksförbund: erinrar i sitt yttrande om att en väsentlig andel av den till industrin levererade kvantiteten äpplen används för

framställning av mos. Även för bär. i första hand jordgubbar, är avsättning

8 Riksdugen 198182. 1 saml. Nr 120

till industrin för framställning av beredningar under detta tullnummer mycket angeläget. Förbundet anför.

Enligt förbundets bedömning är en viktig förutsättning för att i större utsträckning kunna utnyttja svensk råvara för dessa beredningar att man ger industrin en bättre kostnadsmarginal i förhållande till importen av motsvarande färdigberedda produkter. I ett längre perspektiv anser förbundet att detta endast kan garanteras genom en relativt hög tullsats. Förbundet skulle därvid känna större trygghet i att en högre tullsats än vad utredningen föreslagit uttas för dessa produkter. Gällande GATT-bindning medger en höjning upp till 9 Ze.

Skånes handelskammare anför i sitt yttrande i denna del följande.

En väsentlig del av den inhemska produktionen av bär och äpplen måste finna avsättning hos industrin för tillverkning av produkter under rubricerade tulltaxenummer. För att det skall bli möjligt för livsmedelsindustrin att kunna utnyttja svenska råvara måste kostnaden för denna stå i rimlig proportion till priset för motsvarande färdigberedda, importerade produkter. Handelskammaren menar att en något högre tullsats än vad utredningen föreslagit därför bör övervägas för produkter under rubricerade tulltaxenummer.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anser i likhet med experten Holger Nyström att någon ny tull inte bör fastställas innan RÅK:s ställningstagande till frågan om eventuell råvarukompensation för socker föreligger och därmed storleken av ett totalt gränsskydd kan bedömas.

Bob Industrier AB ser med stor oro på förslaget till sänkta tullar på importerad sylt och marmelad som tillsammans med en ökad import av dessa produkter kommer att påverka de svenska odlarna, arbetsmarknadsläget inom vår egen industri samt landets betalningsbalans negativt.

Kommerskollegium konstaterar i sitt yttrande följande.

En!igt vad som kunnat utläsas av de senaste årens produktions- och importutveckling synes det nuvarande tullskyddet inte ha inneburit något försämrat konkurrensläge för den svenska produktionen i förhållande till importen. Kollegiet vill dock med hänsyn till den stora belastningen av i produkterna ingående socker inte motsätta sig att det nuvarande gränsskyddet ersätts med ett system med ett tullskydd jämte kompensation för i produkterna ingående socker. Vad gäller tullskyddet finner emellertid kollegiet utifrån de av kollegiet beaktade aspekterna rörande nettotullskydd och kompensation för råvarutullbelastning att nivåerna rätteligen borde sättas till 3 resp. 596. Enligt vad kollegiet erfarit talar emellertid tulltekniska skäl för att här berörda produkter har samma tull. Med hänsyn härtill och till att andra livsmedelsprodukter med ett gränsskydd av samma typ som här föreslås, har ett tullskydd i form av en värdetull om 5 70 anser kollegiet att denna tullsats bör gälla även för här aktuella produkter.

3.7 Tulltaxenr 20.06 (frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller utan tillsats av socker)

Trädgårdsnäringens riksförbund säger i sitt yttrande att utredningen ej

synes ha uppmärksammat att det inom landet förekommer cen inte obetydlig produktion av konserverade äppleklyftor — framförallt för konsumtion inom bagerinäringen. För denna produktion används enbart svensk råvara. Den årliga avsättningen av äpple för detta ändamål uppgår enligt förbundet till i genomsnitt 150 ton. Förbundet anför vidare

Framställningen av konserverade äppleklyftor möter stark konkurrens ifrån import av motsvarande produkt. Detta har inneburit en successiv

avtrappning av den svenska produktionen. Ett slopande av tullen, som

utredningen föreslår, skulle med största sannolikhet innebära att denna produktion omedelbart upphörde. För fruktodlingens del vore detta mycket olyckligt, där det i dagens läge gäller att slå vakt om varje avsättnings-

möjlighet. Sett till utvecklingen i USA, där denna produkt kraftigt ökat i

produktion och konsumtion bl.a. av pajer, vore det olyckligt att slopa denna inhemska produktion om motsvarande positiva utveckling kan ske i

vårt land. Förbundet yrkar på att konserverade äppleklyftor brytes ut och ges ett eget tullnummer samt att tullen bibehålles på nuvarande nivå fast utgår i form av värdetull med 3 2.

Kommerskollegium har inga erinringar mot förslaget att införa tullfrihet

för produkterna. Däremot avvisar kollegiet förslaget om en överföring av produkterna till jordbruksregleringen. Enligt kollegiets mening finns ej några skäl för en sådan åtgärd i och med att produkterna ej är föremål för

någon inhemsk tillverkning av betydelse. Även de nyligen gjorda GATT-

bindningarna talar starkt mot en sådan åtgärd.

Kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning erinrar vad gäller varor enligt tulltaxenr 20.06 om att Sverige vid de under år 1979 avslutade multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT har förbundit sig att avveckla tullen på fruktsallad samt sänka tullarna till 5 öre per kg för

övriga fruktkonserver. Mot bakgrund av dessa nyligen gjorda åtaganden

inom ramen för GATT samt att behovet av kompensation för eventuellt ingående jordbruksprisreglerad råvara för produkter enligt tulltaxenr 20.06 är litet anser kommittén att dessa produkter inte f.n. bör föras över till

jordbruksprisregleringen. Impod anför i sitt yttrande följande.

I fråga om tulltaxenr 20.06, vartill förs ”frukter, beredda eller konserve-

rade på annat sätt med eller utan tillsats av socker eller sprit”, t.ex.

ananas. citrusfrukter, päron, aprikoser etc., så föreslår utredningen att

man i avvaktan på resultatet av RÅK:s (kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning) arbete för över varorna enligt detta tulltaxenr

till jordbruksprisregleringen. Detta kunde innebära att ett stort antal så-

dana produkter från u-länderna, som nu är befriade från avgifter skulle

komma att drabbas av jordbruksavgifter på grund av sockerinnehållet. Detsamma kan gälla tulltaxenr 20.07.

3.8 Tulltaxenr 20.07 (fruktsaft och köksväxtsaft)

Lantbrukarnas riksförbund instämmer i förslaget att sockrad saft tills vidare hänförs till jordbruksregleringen och anför.

Inom landet förekommer odling avsedd för saftproduktion enbart av

svarta vinbär. Dessutom används återkommande vissa partier av äpplen, jordgubbar, röda vinbär och rabarber för safttillverkning. Svarta vinbärsodlingen är en småbruksproduktion hitintills koncentrerad till nord-

västra Skåne, Blekinge samt Urshult, Gränna och Visingsö i Småland. Importkonkurrensen kommer från Polen, Holland och England. Färska svarta vinbär har av riksdagen givits ett tullskydd på 11926. LRF anser att det dessutom behövs ett manufaktureringsskydd för industridelen på 5.

Tullen för svart vinbärssaft bör därför vara 1696 mot av utredningen föreslagna 1096. LRF delar dock utredningens uppfattning att tullen på äpple- och jordgubbssaft bör vara 1096 samt för saft av päron, körsbär, plommon, krusbär, andra vinbär än svarta samt köksväxter 54.

Trädgårdsnäringens riksförbund tillstyrker utredningens förslag om en höjning av tullen för äpplesaft, jordgubbssaft, svart vinbärssaft samt bland-

safter till [0 2; samt för övriga frukt- och bärsafter samt köksväxtsafter

5 2. Förbundet anför bl. a.

Som framhållits ovan har avsättningen av svensk industriråvara starkt beskurits som en följd av tullskydets försvagning och övergången till import av saft i koncentrat.

I produktionen av frukt och bär framkommer alltid en viss kvantitet av

industrikvalitet. Inom äppleodlingen som exempel beräknas denna till

genomsnittligt 20 §c, vilket motsvarar årligen ca 8000 ton. Idag pressas stora kvantiteter av denna frukt ut på färskmarknaden, då avsättningsut-

rymmet till industrin begränsats. Detta skapar betydande marknadspro-

blem — inte bara i prishänscende utan kanske främst genom sänkningen av

marknadens kvalitetsstatus. Inte obetydliga mängder måste dessvärre direkt förstöras. Detta är en olycklig omständighet — inte minst i beaktande

av produkternas nyttighet. Det förtjänar att än en gång framhållas att

svensk råvara av frukt och bär är till sitt innehåll av näringsämnen och till kvalitet i övrigt överlägsen importerad råvara och råsaftkoncentrat. Det borde därför vara en stor angelägenhet för samhället att stödja en ökad avsättning av svensk råvara till industrin.

Huvuddelen av den avsättning som idag sker till industrin går till fram-

ställning av saft, juice, must och liknande. Förbundet ser detta också som

det för framtiden angelägnaste avsättningsområdet.

Den tullsats, som utredningen föreslår på 10 oc, är uppenbart inte till-

räcklig för att kompensera för det skydd som under åren gått förlorat. Med hänsyn emellertid till att de industrikvantiteter, som inom överskådlig tid

kan levereras från svensk odling, inte kan täcka hela industrins behov har

förbundet varit berett acceptera utredningens förslag som rimligt avvägt för att inte ett högre pris i detaljledet skall få en konsumtionsminskande effekt. Tullsatsen 10 Z är emellertid den absolut lägsta förbundet kan acceptera, om en bättre avsättningssituation skall kunna uppnås. En viss prishöjande effekt på den konsumtionsfärdiga produkten måste kunna accepteras med hänsyn till varans förbättrade kvalitet.

Kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning anför i sitt yttrande.

För saft av ananas hänförlig till tulltaxenr 20.07 har Sverige vid GATTförhandlingarna förbundit sig att avveckla tullen. Detta innebär således att

rörlig avgift inte kan tas ut för denna vara. Detsamma gäller för saft av passionsfrukt, mango eller guava, där Sverige tidigare gjort åtaganden

inom GATT'. Enligt kommitténs uppfattning bör endast annan sockrad saft under tulltaxenr 20.07 än saft av passionsfrukt, mango, guava och ananas föras över till jordbruksprisregleringen.

Statens jordbruksnämnd har inget att invända mot den nya tullen för råsaft av svarta vinbär, äpplen, jordgubbar samt blandsaft, då ett förstärkt gränsskydd kan anses motiverat med hänsyn till inhemska odlingar av råvarorna. Däremot ifrågasätter nämnden tullhöjningar för råsaft av fruk-

ter, bär och köksväxter som i Sverige odlas i ringa omfattning eller inte

alls. Sådan råsaft bör enligt nämndens uppfattning ges tullfrihet.

Kommerskollegium har i princip ingen erinran mot förslaget att för vissa safter nuvarande gränsskydd ersätts med ett tullskydd och ett system med

kompensation för i produkterna ingående socker. Dock bör enligt kollegiets mening sådana sockrade safter, varav ej förekommer inhemsk till-

verkning ej föras över till jordbruksprisregleringen. Kollegiet anför vidare.

I avsaknad av närmare uppgifter om den svenska marknaden och den

svenska produktionens konkurrensläge, råvarukostnader, tullbelastning,

m.m. har det ej varit möjligt för kollegiet att slutligt ta ställning till de föreslagna ändringarna av gränsskyddet. Med hänsyn härtill samt med beaktande av att de produkter för vilka föreslås ett tullskydd enligt utredningen i endast liten utsträckning tillverkas inom landet anser kollegiet därför att i nuvarande läge ej bör vidtas någon ändring av gränsskyddet för till 20.07 hänförliga produkter. Om en ändring av gränsskyddet skulle genomföras bör emellertid enligt kollegiets mening tullen av skäl som

tidigare anförts under tulltaxenr 20.05 ej överstiga 57.

Skånes handelskammare tillstyrker i sitt yttrande utredningens förslag

om en tull av 10 Zz och framhåller.

I fråga om råsaft av jordgubbar bör emellertid, av skäl som utvecklats ovan rörande jordgubbar, gällande vikttull bibehållas tills vidare, När det gäller råsaft av äpplen kan det ifrågasättas om inte en utredning om råvarukostnadsfördyringen till följd av en 10 Z6-ig värdetull bör göras innan beslut fattas.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anser att en eventueli tullhöjning bör begränsas i görltgaste mån samt att köksväxtsafter bör göras tullfria. Föreningen ifrågasätter vidare om inte råsafter av frukter och bär, som inte alls eller endast i ringa omfattning odlas i Sverige, bör kunna göras tullfria.

Kooperativa förbundet framhåller i sitt yttrande att den svenska produktionen av svarta vinbär är av relativt liten omfattning och det är ovisst hur

dess konkurrenskraft kan utvecklas på sikt. Med hänsyn till att det tar några år att utveckla svensk odling och att den har viss betydelse från beredskapssynpunkt kan KF dock godta att tills vidare skydda odlingen av

svarta vinbär genom en värdetull på 1072 för saft av svarta vinbär även om man härvid gynnar import av tullfria safter av passionsfrukt. ananas etc.

från u-land. Härvid förutsätts dock att värdetullen för saft av jordgubbar.

äpplen och blandsaft sänks från föreslagna 10 § till ca 5 42 eller lägre. KF föreslår även att en utredning görs om odlingen av svarta vinbär på sikt,

varvid även näringsaspekter beaktas.

Sveriges industriförbund anför i sitt yttrande följande.

Jordgubbssaft. Om resultatet av den under 08.10 föreslagna utredning-

ens arbete leder till att tullfrihet föreslås för frysta jordgubbar bör även saften bli tullfri. Äpplesaft. Industrin efterfrågar i första hand äpplekoncentrat. Någon

odling av äpplen för industriell konsumtion torde inte förekomma i Sverige. Tillverkningen av äpplekoncentrat är obetydlig. I bl.a. Schweiz och Österrike finns däremot stora moderna anläggningar med mycket hög kapacitet för framställning av äpplekoncentrat.

Enligt uppgift erhåller österrikiska odlare f.n. ett pris om 34 öre/kg

äpplen. För tillverkning av I kg koncentrat åtgår ca 8 kg äpplen. Råvarukostnaden i Österrike uppgår således till ca 2:72 kr. Enligt trädgärds-

näringsutredningen behöver svenska odlare ett pris om ca 80 öre/kg för att odlingen skall bli lönsam. Råvarukostnaden för svenskt koncentrat blir således 8:40 kr. Med hänsyn till denna betydande skillnad torde svensk koncentrattillverkning knappast kunna bli konkurrenskraftig.

Industrin torde således även fortsättningsvis bli till övervägande del beroende av importerad råvara. Den föreslagna tullen om 1074 skulle

därför innebära en ökad råvarukostnad för industrin — och därmed höjda

konsumentpriser på saft — men däremot knappast ha någon egentlig bety-

delse för den svenska odlingen av konsumtionsfrukt. Förbundet anser

därför att äpplekoncentrat bör bli tullfria. För annan saft av äpplen (äpple-

must) kan däremot en tull om 1092 accepteras, även om den inhemska

tillverkningen av sådan saft torde vara obetydlig.

Päronsaft. Förhållandena torde vara likartade som ovan redovisats i

fråga om äpplesaft. Förbundet vill därför föreslå tullfrihet även för päronkoncentrat. Saft och koncentrat av körsbär, plommon, röda vinbär och krusbär. Med hänsyn till att tillverkningen av såväl koncentrat som råsaft är ytterst obetydlig i Sverige föreslås tullfrihet för dessa produkter. Saft av svarta vinbär. Den föreslagna tullen om 1026 kan accepteras.

Saft av köksväxter. Den föreslagna tullen om 5 90 kan accepteras.

Sedan arbetet med remissyttrandet avslutats har till förbundet inkommit skrivelse från AB Karakås-Kiviks Fruktodlingar och Musteri. Förbundet saknar underlag för att värdera de däri framförda synpunkterna — framförallt behövs material för att kunna bedöma i vilken utsträckning behovet av koncentrat inom hela industrin kan tillgodoses genom inhemsk tillverkning. I avsaknad av sådant material vidhåller vi vår uppfattning att detta behov endast till ringa del kan täckas inom landet. Förbundet vill emellertid föreslå uppdraget att för den ovan föreslagna utredningen som skall undersöka möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar utvidgas till att även avse motsvarande möjligheter vad gäller saftkoncentrat. I avvaktan på resultatet av dess arbete bör tullfrihet tillämpas för ifrågavarande koncentrat, utom för sådana av jordgubbar och svarta vinbär.

Bob Industrier AB anser i sitt yttrande att föreslagna värdetullarna på 1072 för äpplesaft, svart vinbärs- och jordgubbsråsaft inte fyller någon som helst funktion för att skydda svensk produktion som är i det närmaste obefintlig. De höjda tullarna kommer istället att påverka konsumentpriserna. Saft och juice kommer att bli dyrare, vilket slår hårt mot barnfamiljerna.

4 Synpunkter rörande genomförandet av utredningens förslag.

Lantbrukarnas riksförbund anser att de föreslagna tulländringarna bör genomföras så snart som möjligt, senast från 1 juli 1980. Det förhållandet att förhandlingarna i GATT inte är avslutade för ett fåtal produkter får enligt förbundet inte hindra att den övriga produktionen ges ett rimligt införselskydd.

Lantbruksstyrelsen framhåller att utredningens förslag till tullhöjningar är begränsad till relativt få varuslag som emellertid har betydande intresse för den svenska trädgårdsnäringen. Beslut om tullhöjningar för dessa bör träda i kraft samtidigt med de redan beslutade tullhöjningarna för produkter tillhöriga kapitel 7 och 8. Lantbruksstyrelsen biträder uppfattningen att beslut bör kunna fattas redan innan betänkande från kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning föreligger.

Föreningen svenska konservtillverkare anser att utredningens förslag bör genomföras under 1980.

Kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning anför i sitt yttrande i denna del följande.

Trädgårdsnäringsutredningens förslag förutsätter i vissa fall omförhandlingar i GATT. För de av kommittén här berörda produkterna enligt tulltaxenr 20.02—-20.05 samt 20.07 bör vid dessa förhandlingar beaktas att en rörlig avgift skall kunna tas ut. Detta innebär att några nya GATT-

bindningar helst inte bör ske. Om det blir nödvändigt att binda de nya tullsatserna måste Sverige förbehålla sig rätten att utöver de bundna tullarna ta ut rörlig avgift för ingående jordbruksprisreglerade råvaror, alternativt endast för socker. Tills omförhandlingarna är klara respekteras gällande GATT-bindningar, även om varan är inordnad under jordbruksprisregleringen.

Kommerskollegium framhåller att för flera av de produkter under kap. 20 för vilka föreslås en ändring av gränsskyddet är tullen bunden i GATT. Enligt kollegiet bör härvid observeras att Sverige i MTN lämnat vissa tullmedgivanden, vilka ej redovisats i trädgårdsnäringsutredningens förslag. Kollegiet anför.

Såväl en omvandling från vikt- till värdetull som en höjning av tullen över den bundna nivån kräver i dessa fall en omförhandling i GATT enligt artikel XXVIII. En närmare redogörelse för de regler och procedurer som därvid gäller återfinns i en bilaga till kollegiets yttrande 1978-10-03 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet rörande trädgårdsnäringsutredningens huvudbetänkande.

Ett genomförande av de föreslagna justeringarna av gränsskyddet innebär att flertalet tullbindningar under kap. 20 måste brytas. Detta kommer inom ramen för GATT:s omförhandlingsprocedur att medföra krav på kompensation. En ytterligare komplikation är att vissa av dessa tullbindningar helt nyligen lämnats inom ramen för MTN. Bl. a. berörs positioner inom tulltaxenr 20.06.

Kollegiet vill i det sammanhanget erinra om att det i MTN för ett flertal positioner under kap. 20 förelåg mot Sverige riktade önskemål om tullsänkningar från olika förhandlingsparters sida, däribland USA och ett stort antal u-länder. Ovannämnda förhållanden bör beaktas och kollegiet anser med hänsyn härtill att justeringar av gränsskyddet över de bundna nivåerna endast bör ifrågakomma då de är en direkt konsekvens av övergången till värdetull på berörda råvaror eller i fall där eljest ett starkt behov härav föreligger. I de fall sådana justeringar därvid bedöms erforderliga bör dessa enligt kollegiets mening avvika så lite som möjligt från den bundna nivån.

Produkter hänförliga till kap. 20 i tulltaxan omfattas ej av frihandelsavtalet med EG och endast i mycket begränsad utsträckning av EFTAkonventionen. För varuslag för vilka gäller GSP-tullfrihet har Sverige dock autonomt medgivit tullfrihet för import från EFTA-länder.

För här aktuella produkter liksom för övriga jordbruksprodukter utanför EG-avtalet resp. EFTA-konventionen gäller emellertid vissa allmänna åtaganden. I EG-avtalets artikel 15 har parterna sålunda förklarat sig beredda att under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik främja en harmonisk utveckling av handeln med jordbruksprodukter. Vidare skall parterna i den blandade kommittén undersöka de svårigheter som kan uppkomma i deras handel med jordbruksprodukter och söka finna lämpliga lösningar. I EFTA-konventionen finns motsvarande åtaganden i artiklarna 22—25. Även i avtalet mellan EFTA-länderna och Spanien finns motsvarande åtaganden (artikel 9).

Vad gäller EG kan liksom på trädgårdsområdet konstateras att flera av de varuslag för vilka föreslås justeringar uppåt av gränsskyddet är föremål

för en betydande import från EG. Sveriges frihandelsavtal med EG utgör visserligen inget formellt hinder för att vidta en förstärkning av gränsskyddet. Om emellertid sådana förstärkningar genomförs för ett större antal varuslag kan det av EG i likhet med vad som redan skett på trädgårdsområdet komma att hävdas att detta strider mot andan i artikel 15 i avtalet. Förstärkningar av det svenska gränsskyddet, i stor utsträckning riktade mot import från EG bör därför enligt kollegiets mening vidtas med största försiktighet eftersom en sådan åtgärd kan försämra möjligheterna att uppnå bättre avsättningsförhållanden på EG-marknaden för svensk export.

För vissa av de produkter för vilka föreslås höjningar av gränsskyddet förekommer även en betydande import från EFTA. Även om produkterna ej omfattas av EFTA-konventionen eller av de koncessioner som Sverige autonomt medger kan dessa tullhöjningar komma att medföra kritik också från EFTA-håll.

De GATT-medgivanden som med de föreslagna justeringarna skulle behöva brytas drabbar i mycket stor utsträckning EG (i viss mån även EFTA). Man bör då vara medveten om att utrymmet för Sveriges del att lämna kompensation till EG (resp. EFTA) på tullområdet i en artikel XXVI-förhandling f.n. är ytterst begränsat genom Sveriges frihandelsavtal med berörda länder och kan sålunda endast lämnas inom kap. 1—24 i tulltaxan (i huvudsak varor inom jordbruks-, fiske- och trädgårdsområdet).

Med hänsyn till de ovan berörda EG- och EFTA-aspekterna samt de problem som vissa tullhöjningar på trädgårdsområdet redan medfört, förordar kollegiet att EG och EFTA informeras i god tid före officiell GATTanmälan för det fall utredningens förslag leder till ändringar av gränsskyddet.

Inom ramen för det allmänna preferenssystemet till förmån för u-länderna (GSP) medger Sverige tullfrihet för ett antal produkter hänförliga till kap. 20. Även om det i utredningsförslaget inte utsagts förutsätter kollegiet att de föreslagna ändringarna av gränsskyddet inte föranleder några ändringar i tillämpningen av GSP. Det kan i sammanhanget vidare erinras om att industriländerna enligt del IV i GATT (det s.k. u-landskapitlet) har åtagit sig att i största möjliga utsträckning avstå från att införa eller öka tullar på produkter som är eller kan bli av särskilt intresse för u-ländernas export.

Generaltullstyrelsen anför i denna del följande.

Texterna till nr 08.10 och anm. I b till 20 kap. avviker från motsvarande texter i SES 1977:975 och 1979:1188 resp. 1979:1185, vilket bör rättas till.

I tulltaxenr 08.10 skall ordet ”tillsatser” ändras till ”tillsats” i båda spalterna. I vänstra spalten skall i texten till underposition B ”andra slag” ändras till andra”.

I anmärkning 1 b till 20 kap. skall orden ”sockerkonfektyr” och ”chokladkonfektyr” ändras till ”sockerkonfektyrer” resp. ”chokladkonfektyrer”.

Tomater beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra är i utredningens förslag upptagna med tullfrihet under tulltaxenr 20.02 A. Det kan noteras att tomatpulp och tomatpuré (inbegripet tomat-., saft enligt anm. 4 till 20 kap.), vilka är upptagna i nuvarande tulltaxenr 20.02 A, kommer att omfattas av den nya lydelsen av denna tullfria rubrik.

Tullfrihet föreslås för djupfrysta sockrade hallon (tulltaxenr 20.03 A).

Styrelsen ifrågasätter om inte i konsekvens härmed tullfrihet borde införas även för djupfrysta osockrade hallon (tulltaxenr 08.10 B). Enligt SFS 1979:1188 utgår för de sistnämnda tull med 796 av värdet fr.o.m. den I februari 1980.

Utredningen föreslår att tulltaxenr 20.05 delas upp i två underpositioner, A och B, med tull av 7 resp. 590 av värdet. Uppdelningen kommer att medföra tulltekniska svårigheter vid klassificeringen av sådana blandsylter som innehåller både frukter och bär upptagna i A och sådana som faller under B. Sylter av detta slag måste klassificeras med tillämpning av allmänna bestämmelser, punkt 3 b, i början av tulltaxan såsom den beståndsdel som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär. Att bedöma vilken av beståndsdelarna som är karaktärsgivande är i många fall omöjligt. Med hänsyn härtill och då den föreslagna tullskillnaden är liten föreslår styrelsen att samma tull skall utgå för samtliga varor enligt nr 20.05.

Om den föreslagna uppdelningen, trots ovan anförda skäl däremot, bibehålls bör i tulltaxenr 20.05 A ordet ”och” ändras till ”eller”. I annat fall kan texten anses innebära att där avsedda sylter skall innehålla samtliga i numret uppräknade bär och frukter.

Av samma skäl bör ”och” ändras till ”eller” i tulltaxenr 20.07 A, och tulltaxenr 20.07 B 1 bör få följande ändrade lydelse:

”E. av päron, körsbär, plommon, vinbär, andra än svarta vinbär, eller köksväxter”.

Lag (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område. Utredningen har föreslagit att sockrad saft enligt tulltaxenr 20.07 förs till jordbruksprisregleringen. 1 förslaget till ändring i lagen 1967: 340 har utredningen dock inte tagit med sockrad köksväxtsaft. Texten vid 20.07 bör. om även sockrad köksväxtsaft skall omfattas av jordbruksprisregleringen, ha följande lydelse: ”Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsaft, med tillsats av socker".

Bilaga 3

Nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivanden inom GATT

1 2 3 4 5 6

20.02 Köksväxter, beredda eller konservera-

de på annat sätt än med ättika eller ät-

tiksyra:

ur 100 ärter, andra än produkter av till nr

Prop. 1981/82: 120 113

I 2 3 4 5 6

40: — av svarta vinbär eller jordgubbar; blandsaft innehållande saft av

av äpplen, päron, körsbär eller plommon: blandsaft, ej innehållande saft av svarta vinbär eller jordgubbar sossseseer rer reses ere era ste

andra släg o...ssssessssser ert fri?

saft av annan köksväxt: osockrad på kärl vägande brutto:

22.07 Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd: andra än musserande: med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent: 205 på kärl rymmande högst

[Öl ooeoeesee rss ess arsa 1001 67:50 67:50 40: — 22.09 Sprit (etanol, etylalkohob. ej hänförlig till nr 22.08: likör och andra spritdrycker: sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker: genever och gin 510 på kärl rymmande högst 10.1 1001 67:50 67:50 40: —

av 50 Zz alkoholhah vid +15"€ vo. 17:50 7:50 IS: —-

! Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt embaltage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln. ? Minimivikttullen kan komma att justeras I förhållande till utvecklingen av produktionskostnaderna för dessa produkter i Sverige. Denna justering får dock inte i något fall överskrida utvecklingen av levnadskostnadsindex i Sverige under samma td. > Med frihet att ändra till 13 £& för svampar och tryffel i hermetiskt slutna kärl för detaljhandelsförsäljning.

+ Med frihet att ändra till 2092. .

" Sverige förbehåller sig rätten att vid import, utöver den bundna nivån, uttaga en rörlig avgift för att taga hänsyn till prisskillnader för i varan ingående sockermängd.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982