Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om vissa ändringar i tullskyddet för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar. Förslaget inne- bär bl.a. en övergång från vikttull till värdetull för flertalet produkter.

I propositionen redovisas vidare resultatet av de omförhandlingar som har ägt rum med EG och vissa GATT-länder beträffande ett antal pro- dukter för vilka tullarna har varit bundna i GATT.

I propositionen föreslås också att tullfrihet införs för fryst och torkad sparris samt för ammoniak.

Ändringarna i tulltaxan föreslås träda i kraft den I juli 1982.

] Riksdagen 1981/82. ] saml. Nr 120

• Sida 2
•  Original

Prop. 1981/82: 120

I”»)

Förslag till Lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 7 kap.. 8 kap., 13 kap., 15 kap.. 20 kap. , 2-_ kap. och 28 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa' skall ha nedan angivna lydelse.

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkning

Ordet "köksväxter" i nr 07.01. 07.02 och 07.03 skall anses inbegripa ätbara svam- par. tryffel, oliver. kapris, tomater, potatis. rödbetor. gurkor. pumpor. auberginer. sötpaprika. fänkål, persilja. körvel. dragon. krasse. mejram (Majorana hortensis eller Origamun mai/ormar). pepparrot och vitlök. Nr 07. 04 omfattar alla torkade. dehydratiserade eller evaporerade köksväxter av sadana slag som är hänförliga till nr 07. 01 —07. 03 andra än:

torkade spritade baljväxtfrön (nr 07. 05). malen sötpaprika (nr 09. 04): mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04); mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

FL." ETE”

07.01 Köksväxter. färska eller kylda: A. kål: 1. blomkål: 11. under tiden 1juni—30 november ......... 10 % b. under tiden 1 december—31 maj .......... fri 2. vitkål och rödkål: a. under tiden 1 maj—30 november ......... 10 % b. under tiden 1 december—30 april ......... 17 % 3. grönkål och brysselkål: a. under tiden ljuni—31 december .......... 20 % b. under tiden 1januari—3l maj ............ fri 4. salladskål: a. under tiden 1 april—31 december ......... 20 %- b. under tiden 1januari—3l mars ........... fri 5. annan: a. under tiden 1 mars—31 december ......... 20 %- b. under tiden 1januari—29 februari ........ fri B. gurkor: 1. slanggurkor: a. under tiden 16 mars—30 april ............ 20 %- b. under tiden 1 maj—30juni ............... 20 %. dock minst 50: — per 100 kg c. under tiden ljuli—30 september .......... 20 %. dock minst 70: — per 100 kg

' Senaste lydelse av 7. 20. Zoch 28 kap. 1981: 1087. Senaste lydelse av 8 kap. 1980: 452.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1981/82: 120 3

d. under tiden 1 oktober— 15 mars .......... fri 2. andra: a. under tiden 16juni—30 september ........ 20 % b. under tiden 1 oktober—lSjuni ........... fri C. lök: 1. vitlök .................................... fri 2. purjolök. buntlök och gräslök: . a. under tiden 1 maj—30 november ......... 10 % b. under tiden 1 december—30 april ......... fri 3. annan: a. under tiden 16juli—29 februari ........... 20 %, dock minst 25: — per 100 kg b. under tiden 1 mars—15juli .............. fri D. potatis: 1. nyskördad. under tiden 6juni—5ju1i ......... 20 %, dock minst 25: — per 100 kg 2. annan .................................... fri E. sparris: 1. under tiden 1 maj—30juni .................. 14 % 2. under tiden 1ju1i—30 april .................. fri F. svampar och tryffel: l. champinjoner ............................. 10 % 2. andra .................................... fri G. tomater: 1. under tiden 16 april—15 maj ................ 10 %, dock minst 50: — per 100 kg 2. under tiden 16 maj—30juni ................. 17 %. dock minst 50: — per 100 kg 3. under tiden 1 juli—30 september ............. 17 %. dock minst 70: — per 100 kg 4. under tiden ] oktober—31 oktober ........... 17 %. dock minst 50 — per 100 kg 5. undertiden 1 november—15 april ............ fri

H. sallad: l. isbergssallad:

a. under tiden 1 april—30 april ........ 100 kg 25: — b. under tiden 1 maj—30 november ......... 11 % c. under tiden 1 december—31 mars ......... fri 2. annan:

a. under tiden 1 mars—15 december ......... ll % b. undertiden 16 december—29 februari ..... fri

• Sida 4
•  Original

Prop.

07.02

07.03

07.04

07.05

07.06

1981/82:120

IJ. baljfrukter: 1. ärter: a. undertiden ] mars—31 december ......... b. under tiden ljanuari—29 februari ........ 2. andra: a. under tiden 1 mars—31 december ......... b. undertiden 1januan'—-29 februari ........

K. sötpaprika ................................... L. rotfrukter:

1. morötter ................................. 2. pepparrot ................................ 3. andra ....................................

M. kronärtskockor:

1. under tiden ljuli—3O november ............. 2. undertiden 1 december—30juni .............

N. andra slag:

1. under tiden 1 maj—30 november ............ 2. under tiden 1 december—30 april ............

Köksväxter (även kokta), frysta: A. morötter, ärter, bönor, spenat, lök. annan än vitlök. purjolök, buntlök och gräslök. samt morötter och ärter. blandade ...............................

. broccoli och sparris .......................... . andra slag:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des- sa är högst tullbelagda

Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, sva- velsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösning- ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion: belägges under hela året med samma tull som mot- svarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köks- växter, hela. i bitar. skivade. krossade eller pulverise- rade, men ej vidare beredda: A. potatis, vitlök, sparris samt svampar och tryffel,

andra än champinjoner ........................

B. andra slag ................................... Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som an- vändes till människo- eller djurföda, även skalade eller

kluvna .........................................

Maniok-, arrow- och salepsrot. jordärtskockor, batater (sötpotatis) och andra liknande rötter, stam- eller rot- knölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade. hela eller i bitar; märg av sagopalm

nu:

10% 3% S%

10%

fri

10 %

fri

16 %:

fn

fri

fri

fri

• Sida 5
•  Original

Prop.

l98l/82:120

8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusfrukter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej icke ätbara nötter och frukter. 2. ()rdet "färska" skall även avse kylda varor.

08.01

08.02 08.03 08.04

08.05

08.06

08.07

08.08

08.09

08.10

Dadlar. bananer, kokosnötter. paranöttcr. kasjunötter. ananas. avokadofrukter. mango, guava och mango- stan, färska eller torkade, även skalade ............ Citrusfrukter, färska eller torkade ................. Fikon. färska eller torkade ....................... Vindruvor. färska eller torkade: A. färska: 1. under tiden 1juli—3l oktober ......... 100 kg 2. under tiden 1 november—30juni ............ B. torkade ..................................... Nötter och liknande frukter, andra än sådana som är hänförliga till nr 08.01. färska eller torkade. även ska- lade ........................................... Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska: A. äpplen: 1. undertiden l6qui—29 februari ........ 100 kg 2. under tiden 1 mars—15ju1i ................. B. päron och kvittenfrukter: 1. under tiden 16juli—31 december ...... 100 kg 2. under tiden ljanuari— 15 juli ................ Stenfrukter. färska: A. körsbär: 1. under tiden l6juni—3l juli ................. 2. under tiden 1 augusti—15juni ............... B. plommon: 1. under tiden 16juli—30 september ............ 2. under tiden 1 oktober—15juli ............... C. andra ....................................... Bär. ej hänförliga till nr 08.07, färska: _ A. hallon. krusbär och vinbär, andra än svarta vinbär: 1. under tiden 1juni—31 augusti ............... 2. under tiden 1 september—31 maj ............ B. svarta vinbär: 1. under tiden ljuni—31 augusti ............... 2. under tiden ] september—31 maj ............ C. jordgubbar:

1. under tiden 8juni—31 augusti ...............

2. undertiden 1 september—7juni ............. D. andra ....................................... Andra färska frukter: A. meloner:

1. under tiden 16juni—3O september ...........

2. undertiden 1 oktober—15juni .............. B. andra ....................................... Frukter (även kokta), frysta. utan tillsats av socker: A. jordgubbar ........................... 100 kg B. hallon .......................................

fri fri fri

12:50 fri fri

• Sida 6
•  Original

Prop. 1981/82:120 6

C. andra: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des- sa är högst tullbelagda

08.11 Frukter. tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldi- oxidgas eller i saltvatten. svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men i föreliggande skick olämpliga för direkt konsumtion:

A. jordgubbar ........................... _ ....... 17 %- B. äpplen ...................................... 20 % C. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des- sa är högst tullbelagda

08.12 Frukter, torkade. andra än sådana som är hänförliga till

nr 08.01, 08.02. 08.03. 08.04 eller 08.05 ' ............. fri

08.13 Skal av meloner eller citrusfrukter. färska. frysta, tor- kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavel- syrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar fri

13 kap. Schellack o. d.; naturliga gummiarter och hartser samt and- ra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning

Nr 13.03 skall anses tillämpligt för bl. a. lakritsextrakt och pyrethrumextrakt. hum- leextrakt, aloeextrakt och opium. Numret skall ej anses tillämpligt för:

21.

arter

:no:-ngr

ij.

Iakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros eller föreliggande som konfektyrer (nr 17.04): maltextrakt (nr 19.02): extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02): . alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter. utgörande drycker. samt samman-

satta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (22 kap.): kamfer. glycyrrhizin och andra produkter enligt 29.13 och 29.41; medikamenter hänförliga till nr 30.03 och blodgrupperingsreagens (nr 30.05): garvämnesextrakter och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04): eteriska oljor "concretes". "absolutes" och resinoider (nr 33.01) samt vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor (nr 33.06): naturgummi, balata. guttaperka och liknande naturliga produkter (nr 40.01 ).

13.02 Schellack. kornlack. stocklack o.d.: naturliga gum-

miarter. hartser. gummihartser och balsamer ....... fri

13.03 Växtsafter och växtextrakter: pektinämnen. pektinater och pektater: agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel erhållna ur vegetabiliska ämnen . . fri

• Sida 7
•  Original

Prop.

1981/82:120

15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spalt- ningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; animaliska och vegeta- biliska vaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a_n a'?»—

e. ns

l—J

svinfett och fjäderfäfett enligt nr 02.05: kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04); grevar (nr 23.01) samt återstoder enligt nr 23.04; isolerade fettsyror. beredda vaxer, medikamenter. färger. lacker. tvål och såpa. parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel. sulfonerade oljor och andra varor hänförliga till något tulltaxenummer i sjätte avd.: faktis framställd av oljor (nr 40.02).

oapstocks". bottensatser erhållna vid rening av oljor samt återstoder från destillation av stearin. ullfett eller glycerol skall anses hänförliga till nr 15.17.

15.01

15.02

15.03

15.04

15.05

15.06

15.07

15.08

15.10

15.11

Ister. annat svinfett och fjäderfäfett. utsmälta, utpres- sade eller extraherade med lösningsmedel .......... Fetter av nötkreatur, får eller getter. ej utsmälta; ur sådana fetter utsmälta eller med lösningsmedel extra- herade fetter (inbegripet "premierjus") ............ Solarstearin och oleostearin (presstalg): isterolja. oleo- margarin och talgolja, ej emulgerade. blandade eller på annat sätt beredda ............................... Fetter och oljor. även raffinerade. av fisk eller havs- däggdjur ....................................... Ullfett och fettartade ämnen erhållna därur (inbegripet lanolin) ........................................ Andra animaliska oljor och fetter (inbegripet klövolja samt fetter från ben och avfall) .................... Vegetabiliska fetter och feta oljor. råa. renade eller raffinerade: A. linolja ....................................... B. krotonolja, oiticicaolja. ricinolja, tobaksfröolja och träolja ...................................... C. andra slag: ' 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk ..................................... 2. andra: a. oraffinerade ........................... b. andra ................................. Animaliska och vegetabiliska oljor. kokta. oxiderade. dehydratiserade. faktiserade. blåsta. polymeriseradc genom värmebehandling i vakuum eller inert gas eller på annat sätt modifierade: A. linolja, träolja. oiticicaolja och ricinolja . . 100 kg B. andra slag ................................... Fettsyror; sura oljor från raffinering; fettalkoholer: A. fettsyror samt sura oljor från raffinering ......... B. fettalkoholer ................................. Glycerol och glycerollut ..........................

lOraffinerade fria t. o. m. den 30juni 1984 (jfr 1981: 434). * Fn' t.o.m. den 30juni 1984 (jfr 198lz434).

fri fri

fri fri fri

fri

fri

fri

/0

10 %1 15 %

fri

fri 6 % fri

• Sida 8
•  Original

Prop. 1981/82:120 8 15.12 Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter, som helt

eller delvis hydrerats eller som gjorts fastare eller här- dats genom andra processer. även raffinerade men ej vidare bearbetade: A. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk 8 %

B. andra ....................................... l7 % 15.13 Margarin, konstister och annat berett ätbart fett ..... 25 %- 15.15 Spermaceti (valrav). rå. pressad eller raffinerad. även

färgad: bivax och andra insektsvaxer. även färgade . . fn" 15.16 Vegetabiliska vaxer. även färgade ................. fri 15 . 17 Degras: återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor

eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller

vegetabiliska vaxer .............................. fri

20 kap. Beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. köksväxter och frukter. beredda eller konserverade på sätt som anges i 7 och 8 kap.; b. fruktgele'er. fruktpastor o.d. i form av sockerkonfcktyrer (nr 17.04) eller chokladkonfektyrer (nr 18.06). I.) 07. 01—07. 05 om de vid fönullningen förelag | där angivet skick. 'o'! Köksväxter enligt nr 20.01 och 20. 02 är sadana som skulle vara hänförliga till nr Ätbara växter. rötter och andra växtdelar (t. ex. ingefära och angelika) inlagda i sockerlag skall tulltaxeras som konserverad frukt enligt nr 20.06: även rostade jordnötter skall tulltaxeras enligt nr 20.06.

4. Tomatsaft i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent skall tulltaxeras enligt nr 20.02.

20.01 Köksväxter och frukter. beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker. salt, kryddor eller senap: A. gurkor: 1. hela gurkor, minst 85 stycken per kg avrunnen vikt ...................................... 5 % 2. andra slag ................................ 10 %, dock minst 30: — per 100 kg B. rödbetor .................................... 10 % C. oliver. kapris och sötpaprika ................... fri D. rödkål och kronärtskockor .................... 7 % E. andra köksväxter ............................. 11 % F. frukter ...................................... fri 20.02 Köksväxter. beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra: A. tomater, oliver, potatis, kapris, sötpaprika och pro- dukter av till nr 07.05 hänförliga ärter och bönor . fri B. svampar och tryffel: 1. champinjoner ............................. 15 %

2. andra slag ................................ fri

• Sida 9
•  Original

Prop. 1981/82:120

20.03

20.04

20.05

20.06

20.07

C. sparris ............................... 100 kg' D. ärter, med undantag av produkter av till nr 07.05 hänförliga ärter .............................. E. bönor, med undantag av produkter av till nr 07.05 hänförliga bönor ............................. F. lök. stekt (även fryst): surkål .................. G. andra slag ................................... Frukter. frysta, med tillsats av socker: A. jordgubbar ........................... 100 kg B. hallon ....................................... C. andra: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des- sa är högst tullbelagda Frukter. fruktskal och andra växtdelar. kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda med soc- ker ............................................ Sylter, fruktgeléer, marmelader. fruktmos och frukt- pastor. beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker: A. av jordgubbar, svarta vinbär eller äpplen ........ B. andra slag ................................... Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt. med eller utan tillsats av socker eller sprit .............. Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsaft. även med tillsats av socker men ojäst och ej innehållan- de sprit: A. av svarta vinbär ellerjordgubbar: blandsaft innehål- lande saft av svarta vinbär ellerjordgubbar ...... B. annan:

1. av äpplen. päron, körsbär eller plommon; bland- saft, innehållande saft av äpplen. päron. körsbär eller plommon men ej innehållande saft av svarta vinbär ellerjordgubbar .....................

. av köksväxter, andra än tomat .............. 3. andra slag ................................

h)

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anmärkningar

Id

Detta kapitel omfattar ej:

a. b.

c. d.

6.

För tillämpning av nr 22. 08 och2

havsvatten (nr 25.01):

40:60 10 % 8 % 5 % ll %

50: —

fri

fri

7 % S%

fri

10%

'JI se 14)

destillerat vatten, ledningsförmågevatten och vatten av motsvarande ren- hetsgrad (nr 28.58): utspädd ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14): medikamenter enligt nr 30. 03: parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2.09 gäller att alkoholstyrkan skall anses vara

den som erhålles genom mätning med Gay-Lussacs alkoholometer vid en tempe- ratur av + 15cC.

' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant emballage. med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1981/82:120 10

2:1 För tillämpning av underavdelningar av tulltaxenummer. där alkoholhalt ut- tryckes i volymprocent. gäller att halten skall beräknas vid + 15cC.

22.01 Vatten. inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten;

is och snö ...................................... fri 22.02 Lemonad, aromatiserat mineralvatten. aromatiserat

kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker. med undantag av fruktsaft och köksväxtsaft hänförliga till

nr 20.07 ........................................ fri 22.03 Maltdrycker:

med en alkoholhalt: A. ej överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) ..... 100 1 10: — B. överstigande 1,8 men ej 2.8 viktprocent (öl) 100 1 12: — C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) ...... 100 1 14: —

22.04 Druvmust ijäsning. ävensom druvmust vars jäsning avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol: A. på kärl rymmande högst 10 liter ........... 100 I 25: — B. på andra kärl ........................... 100 1 10: — 22.05 Vin av färska druvor: druvmust vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol: A. musserande ............................ 100 1 77:50 B. andra slag, med en alkoholhalt: l. ej överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ..... 100 1 21 :20 b. på andra kärl ..................... 100 1 8:80 2. överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ..... 100 1 57: 10 b. på andra kärl ..................... 100 1 42:50

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor. smaksatt med aromatiska extrakter: med en alkoholhalt: A. ej överstigande 15 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter ........ 100 1 21:20 2. på andra kärl ........................ 100 1 8:80 B. överstigande 15 volymprocent: 1. på kärl rymmande högst 10 liter ........ 100 1 57:10 2. på andra kärl ........................ 100 1 42:50 22.07 Andra jästa drycker. t.ex. äppelvin (cider). päronvin och mjöd: A. musserande. andra än äppel- och päronvin . 100 1 100: — B. andra slag. med en alkoholhalt: 1. ej överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ..... 100 1 25: — b. på andra kärl ..................... 100 1 10: — 2. överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ..... 100 1 40: — b. på andra kärl ..................... 100 1 50: —

22.08 Etanol (etylalkohol) och finsprit. odenaturcradc, med en styrka av 80” eller högre; denaturerad sprit (inbegri- pet etanol och finsprit). oavsett styrkan: A. avsedda att användas uteslutande för kemisk om- vandling .................................... fri B. andra ....................................... 6 %

• Sida 11
•  Original

Prop. l981/82:120 11

22.09 Sprit (etanol. etylalkohol'), ej hänförlig till nr 22.08; likör och andra spritdrycker: sammansatta alkoholhal- tiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för fram- ställning av drycker: A. likör, bitter och liknande drycker .......... 100 1 92:50 B. andra drycker. inbegripet odenaturcrad sprit med en styrka understigande 800: 1. på kärl rymmande högst 10 liter:

a. whisky ........................... 1001 57:10

b. brännvin, okryddat eller kryddat: vodka: genever och gin ................... 100 1 40: — c. andra slag ........................ 100 1 67. 50

2. på andra kärl:

a. whisky ......................... 100 lav 50 % alkoholhalt vid + 150C ............. 16:50

b. brännvin. okryddat eller kryddat: vodka;

genever och gin ................. 100 1 av 50 % alkoholhalt vid + 15OC ............. 15: —

c. andra slag ..................... 100 1 av 50 % alkoholhalt vid + 150C ............. 17:50

C. sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k. kon— centrerade extrakt) för framställning av drycker . . 5 % 22.10 Ättika ......................................... %

Anm. För spritdrycker eller viner. vilka införes i den ordning som anges i 185 3. lagen (1977z293) om handel med drycker, utgår. om tullfrihet ej åtnjutes. tull med följande belopp. räknat för hclbutelj om 75 centiliter:

Cognac .................................................. 95: — Armagnac, brandy. eau-de-vie och whisky ................... 88: — Andra spritdrycker. ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......... 78: — Vin: musserande: champagne ........................................... 32: — annat ................................................ 23: — andra slag med en alkoholhalt: överstigande 15 volymprocent .......................... 28: —— ej överstigande 15 volymprocent ........................ 13: —

För spritdrycker eller viner. vilka införes' 1 den ordning som anges i 18 ä 4. lagen (1977: 293) om handel med drycker. utgår tull med av partihandelsbola- get för alkoholdrycker fastställt belopp. motsvarande:

1. (ull enligt vad 122 kap. sägs:

2. skatt enligt 10 5 lagen (1977: 306) om dryckesskatt: samt

3. mervärdeskatt enligt lagen (1968: 430) om sådan skatt. För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 8 kronor per liter.

28 kap. Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska föreningar av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grund- ämnen och av isotoper

Anmärkningar

1. Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren eller anmärkningarna till detta kapitel skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tillämpliga endast för: a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar. även innehållande föroreningar;

• Sida 12
•  Original

Prop. 1981/82:120 12

')

'.:J

Ut

b. produkter nämnda i a ovan. lösta i vatten: c. produkter nämnda i a ovan. lösta i andra lösningsmedel. under förutsättning att lösningen är en för dessa produkter normal och nödvändig handelsform. som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl. och att lösningsmedlet ej gör produkten lämpligare för speciell användning än för allmänt bruk; d. produkter nämnda i a. b eller c ovan. försatta med stabiliseringsmedel nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter: e. produkter nämnda i a b. c eller d ovan. försatta med danmingshindrande medel eller försatta med färgämne för att underlätta deras identifiering eller av säkerhetsskäl. under förutsättning att tillsatserna ej gör produkten lämpli— gare för speciell användning än för allmänt bruk. Förutom ditioniter (hydrosulfiter). stabiliserade med organiska ämnen. och sulf- oxylater (nr 28.36). karbonater och peroxikarbonater av oorganiska baser (nr 28.42). eyanider och komplexa eyanider av oorganiska baser (nr 28.43). fulmina- ter. cyanater och tiocyanater av oorganiska baser (nr 28.44). organiska pro- dukter inbegripna i nr 2849—2852 samt karbider av metaller eller icke-metaller (nr 28.56) skall endast följande kolföreningar tulltaxeras enligt detta kapitel: a. koloxider; hydrogencyanid (cyanvätesyra). fulminsyra. isocyansyra. tio-

cyansyra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13): karbonylhalogenider (nr 28.14): koldisulfid (nr 28.15): tiokarbonater. selenokarbonater. tellurokarbonater. selenocyanater. telluro— cyanater, tetratiocyänatodiamminkromater ("reineckater") och andra kom- plexa cyanater av oorganiska baser (nr 28.48):

e. hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogeni- der. cyan och cyanhalogenider samt cyanamid och metallderivat därav (nr 28.58). andra än kaleiumeyanamid innehållande högst 25 viktprocent nitro- gen. beräknat på vattenfri torrsubstans (31 kap.). Detta kapitel omfattar ej: a. natriumklorid och magnesiumoxid. även kemiskt rena, samt andra produkter hänförliga till femte avd.; b. metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar andra än dem som är

nämnda i anm. 2 ovan: produkter nämnda i anm. 1. 2. 3 och 4 till 31 kap.: oorganiska produkter av sådana slag som användes som Iuminoforer. hänför— liga till nr 32.07;

e. konstgjord grafit (nr 38.01): produkter föreliggande som laddningar till brandsläckningsapparatcr eller som brandsläckningsbomber. enligt nr 38.17: bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar. enligt nr 38.19; odlade kristaller (andra än optiska element) av halogenider av alkalimetaller eller alkaliskajordartsmetaller. vägande minst 2,5 g per styck. enligt nr 38.19: f. ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade) samt stoft och pulver av sådana stenar (nr 7102—7104) ävensom ädla metaller och legeringar av ädla metaller, hänförliga till 71 kap.: g. metaller. även kemiskt rena, och metallegeringar, hänförliga till något num- mer i femtonde avd.: h. optiska element. t. ex. av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jord- artsmetaller (nr 90.01 ). Kemiskt definierade komplexa syror bestående av en syra hänförlig till underav— delning 11 till detta kapitel och en metalloxidsyra hänförlig till underavdelning lV skall tulltaxeras enligt nr 28.13. Nr 2829—2848 skall anses tillämpliga endast för salter (inbegripet peroxisalter) av metaller eller ammonium. Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren skall dubbelsalter och kom- plexa salter tulltaxeras enligt nr 28. 48. Nr 28.50 skall anses tillämpligt endast för: a. följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper. naturligt uran och uranisotoperna 233 och 235 samt plutonium och plutoniumisotoper: b. följande radioaktiva kemiska grundämnen: teknetium. prometiurn, poloni- um. astat, radon. francium, radium. aktinium. protaktinium. neptunium. americium och andra grundämnen med högre atomnummer: c. alla andra radioaktiva isotoper. naturliga eller konstgjorda, inbegripet iso- toper av ädla och oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd.; d. oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper. även om de ej är kemiskt definierade och även om de är blandade med varandra:

(:*-."?"

c—o

• Sida 13
•  Original

Prop. 1981/82:120 13

e. legeringar (andra än ferrouran), dispersioner och kermeter innehållande des- sa grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav; f. förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer. Ordet "isotoper", nämnt ovan och i nr 28.50 och 28.51. inbegriper "anrikade isotoper” men inbegriper ej kemiska grundämnen, vilka förekommer i naturen som rena isotoper. och ej heller uran utarmat på U 235.

7. Nr 28.55 skall anses inbegripa fosforjärn (järnfostid) innehållande minst 15 viktprocent fosfor samt fosforkoppar (kopparfoslid) innehållande mer än 8 vikt- procent fosfor.

8. Kemiska grundämnen (t.ex. kisel och selen). dopade för användning inom elektroniken. skall hänföras till detta kapitel under förutsättning att de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. Skuma till skivor. plattor eller liknande former hänföres de till nr 38.19.

[ Kemiska grundämnen

28.01 Halogener (fluor. klor, brom och jod): A. klor ........................................ 4.9 % B. andra ....................................... fri 28.02 Svavel. sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel ...... fri 28.03 Kol (inbegripet kimrök) .......................... fri 28.04 Hydrogen (väte). ädelgaser och andra icke—metaller: A. oxygen (syre) ................................ 6.9 % B. kisel ................................. 100 kg 5:60 C. andra ....................................... fri 28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jordartsmetaller. yttrium och skandium samt bland- ningar och legeringar av dessa ämnen med varandra; kvicksilver ..................................... fri

II Oorganiska syror och oxygenföreningar av icke-metaller

28.06 Hydrogenklorid ( klorväte) och saltsyra samt klorosva-

velsyra ......................................... 3,7 % 28.08 Svavelsyra: oleum (rykande svavelsyra) ........... 3.7 % 28.09 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpeter-

syra ........................................... 8 % 28.10 Fosforpentoxid och fosforsyror (meta-, orto- och py-

ro-):

A. ortofosforsyra ............................... 4 % B. andra ....................................... 4.3 % 28.12 Bortrioxid och borsyra ........................... fri 28.13 Andra oorganiska syror och oxygenföreningar av icke-

metaller (med undantag av vatten):

A. svaveldioxid och svaveltrioxid ................. 3.7 % B. koldioxid (kolsyra) och perklorsyra ............. 7.8 % C. andra ....................................... fri

III Halogen- och svavelföreningar av icke-metaller 28.14 Halogenider. oxidhalogenider och andra halogenföre-

ningar av icke-metaller: A. fosforklorider och fosforylklorid ............... 7.8 % B. andra ....................................... fri

• Sida 14
•  Original

Prop.

28.15

1981/82:120

Sulfider av icke-metaller; fosfortrisulfid: A. koldisulfid (kolsvavla) ........................ B. andra .......................................

14

[V Oorganiska baser samt oxider, hydroxider och peroxider av metaller

|28.16 28.17

28.18

28.19 28.20

N IQ ro oooooo ts) ru |») DJ IQ—

28.24

28.25 28.27 28.28

Ammoniak, vattenfri elleri vattenlösning .......... Natriumhydroxid ( kaustik soda); kaliumhydroxid (kaustikt kali): natrium- och kaliumperoxid: A. natriumhydroxid i fast form ................... B. andra slag ................................... Hydroxid och peroxid av magnesium: oxider. hydroxi- der och peroxider av strontium eller ban'um ........ Zinkoxid och zinkperoxid ........................ Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid: konstgjord korund ......................................... Kromoxider och kromhydroxider ................. Manganoxider .................................. Järnoxider och järnhydroxider: jordpigment innehål- lande minst 70 viktprocent bundet järn. räknat som 1:8203 .......................................... Koboltoxider och kobolthydroxider: kommersiella ko- boltoxider ...................................... Titanoxider ............................. ' ........ Blyoxider; mönja och orangemönja ................ Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter: andra oorganiska baser samt metalloxider. me- tallhydroxider och mctallpcroxider: A. hydrazin och oorganiska salter därav ........... B. andra .......................................

V Metallsalter (inbegripet peroxisalter) av oorganiska syror

28.29

28.30

28.31

28.32

28.35 28.36

28.37

Fluorider: fluorosilikater. fiuoroborater och andra fluorkomplexa salter ............................. Klorider. oxidklorider och hydroxidklorider; bromider och oxidbromider: jodider och oxidjodider ......... Hypokloriter; kommersiellt kalciumhypoklorit; klori- ter; hypobromiter:

A. kalciumhypoklorit och klorkalk; hypobromiter . . . B. andra ....................................... Klorater och perklorater: bromater och perbromater: jodater och perjodater: A. perklorater .................................. B. andra ....................................... Sultider: polysultider ............................ Ditioniter (hydrosulfiter). inbegripet ditioniter stabili- serade med organiska ämnen: sulfoxylater: A. natriumformaldehydsulfoxylat ................. B. andra ....................................... Sulfiter och tiosull'ater ...........................

fri

5 % 4,1 %

fri fri

fri fri fri

fri fri fri fri

4.5 %- fri

fri

fri

fri 7.8 %

7.8 %- fri fri

3 .7 % fri fri

• Sida 15
•  Original

Prop.

28.38

28.39 28.40

28.42

28.43 28.44 28.45

28.46

28.47

28.48

l981/82:120

Sulfatcr (inbegripet alunarter) och peroxisulfater ( per- sulfater): A. aluminiumsulfat .............................. B. kaliumaluminiumsulfat (kalialun).järn(Il)sulfat (fer- rosulfat) och koppar(ll)sulfat .................. C. andra ....................................... Nitriter och nitrater ............................. Fosliter. hypofostiter och fosfater: A. natrium- och kaliumfosfater samt kalciumfosfater. andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat) B. andra ....................................... Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater); kommersiellt ammoniumkarbonat innehållande am- moniumkarbamat: A. ammoniumkarbonat. även innehållande ammoni- umkarbamat ................................. B. andra ....................................... Cyanider och komplexa eyanider .................. Fulminater, cyanater och tiocyanater .............. Silikater; kommersiella natrium- och kaliumsilikater: A. natrium- och kaliumsilikater ................... B. andra ....................................... Borater och perborater: A. natriumperborat .............................. B. andra ....................................... Salter av metalloxidsyror (t.ex. kromater. permanga- nater och stannater) ............................. Andra salter (inbegripet peroxisalter) av oorganiska syror med undantag av azider .....................

VI Diverse

28.49

28.54

Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla me- taller: salter och andra oorganiska eller organiska för- eningar av ädla metaller, inbegripet albuminater, pro- teinater. tannater och liknande föreningar, även om de ej är'kemiskt definierade ......................... Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper: andra ra- dioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva iso- toper: oorganiska och organiska föreningar av ifrågava- rande grundämnen eller isotoper. även om de ej är kemiskt definierade; legeringar. dispersioner och ker- meter. innehållande dessa grundämnen. isotoper eller föreningar ...................................... Isotoper samt oorganiska och organiska föreningar där- av. även om de ej är kemiskt definierade. andra än isotoper och föreningar hänförliga till nr 28.50 ...... . Oorganiska och organiska föreningar av torium. av

uran utarmat på U 235. av sällsynta jordartsmetaller eller av yttrium eller skandium, även blandade med varandra ....................................... Hydrogenperoxid (väteperoxid). inbegripet hydrogen- peroxid i fast form ...............................

15

7.8 %- fri fri fri

3.7 % fri

4.1 % fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

7,8 %

• Sida 16
•  Original

Prop. 1981/82:120

28.55 Fosfider, även icke kemiskt definierade ............ 28.56 Karbider, även icke kemiskt definierade: A. kalciumkarbid ............................... B. andra ....................................... 28.57 Hydrider. nitrider, azider, silieider och borider, även icke kemiskt definierade ......................... 28.58 Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vat- ten och ledningsförmågevatten samt annat vatten av motsvarande renhetsgrad): flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft; amal- gamer. med undantag av amalgamer av ädla metaller

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

16

fn'

5 % fri

fri

fri

• Sida 17
•  Original

Prop. 1981/82:120 17

Utdrag HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-02-18

Närvarande: statsrådet Ullsten. ordförande. och statsråden Wikström. Friggebo. Dahlgren. Åsling. Söder. Johansson. Wirtén. Andersson. Boo, Petri, Eliasson. Gustafsson. Elmstedt, Tillander. Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Molin

Proposition om ändring i lagen (1977 : 975) med tulltaxa, m. m.

1. Inledning

1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974: 09)1 avlämnade den 7 no- vember 1979 en promemoria Översyn av tullarna för beredningar av köks- växter. frukter eller andra växtdelar. Promemorian bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga ].

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av lantbrukssty- relsen. statens jordbruksnämnd. kommerskollegium. generaltullstyrelsen. statens pris- och kartellnämnd (SPK), statens industriverk. kommittén för industrins rävarukostnadsutjämning (.lo 1978:07). Lantbrukarnas riksför- bund (LRF). Trädgårdsnäringens riksförbund. Kooperativa förbundet (KF), ICA-förbundet. Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening. Landsorganisationen i Sverige (LO). importkontorct för 11-landsprodukter (IMPOD). Föreningen Svenska Konservtillvcrkare och Scanditor AB.

Kommerskollegium har bifogat yttranden av Stockholms Handelskam- mare. Skånes handelskammare samt handelskammaren i Gävle.

Trädgårdsnäringens riksförbund och Föreningen Svenska Konservtill- verkare har i särskilda skrivelser framfört kompletterande synpunkter på trädgårdsnäringsutredningens förslag.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Med anledning av de ändringar i tulltaxan som föreslagits av 1974 års trädgårdsnäringsutredning har omförhandlingar ägt rum beträffande ett antal produkter för vilka tullarna har varit bundna inom ramen för det

' Departementsrådet Rune Henriksson. ordförande. kommunalrådet Villiam Björk. f. riksdagsledamöterna Valdo Carlström och Anna—Lisa Nilsson samt riksdagsleda- moten Håkan Strömberg.

2 Riksdagen [981/82. 1 mm!. Nr . 7()

• Sida 18
•  Original

Prop. 1981/82:120 18

allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement on 'l'ariffs and Trade. GATT). Sedan dessa förhandlingar numera avslutats fårjag anmäla resultatet härav för riksdagens godkännande.

AB Findus har i skrivelse till regeringen hemställt om tullfrihet för fryst och torkad sparris. Skrivelsen har överlämnats av Föreningen Svenska Konservtillvcrkare som även yttrat sig i frågan.

Supra AB har gjort en framställning om tullfrihet för ammoniak. Yttran- de i frågan har avgetts av kommerskollegium. generaltullstyrelsen och utredningen (Jo 1981:07) om försörjningen med gödselmedel m.m. Kom— merskollegium har inhämtat synpunkter från överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF). statens jordbruksnämnd och närmast berörda näringslivs- organisationer.

2. Föredragandens överväganden

1974 års trädgårdsnäringsutredning framlade i augusti 1978 i betänkandet (SoU l978:51) Svensk trädgårdsnäring — Produktion. rationalisering och internationella förhållanden bl.a. förslag till förändringar av det svenska gränsskyddet på trädgårdsområdet. Utredningens förslag. som omfattade 6—8 kap. i tulltaxan. innebar såväl tullhöjningar som tullsänkningar och ändringar av tullperioderna. I syfte att värdesäkra tullnivåerna föreslogs en övergång från vikttullar till värdetullar för vissa produkter.

'l'ullskyddet för trädgårdsprodukter togs upp till behandling i regeringens proposition 1978/79: 136 om trädgårdsnäringen. Regeringens förslag inne- bar en övergång från vikttull till värdetull för vissa produkter. höjningar och sänkningar av tullsatserna samt justeringar av vissa tullperioder.

Propositionen behandlades i riksdagen dels av jordbruksutskottet (JoU 1978/79z29). dels av skatteutskottet (SkU 1978/79: 47). Riksdagen biföll regeringens förslag om övergång till värdetullar (rskr l978/79: 400). Riksda- gen gjorde dock vissa ändringari tulltaxcförslagen.

l samband med att regeringen i proposition 1979/80: 24 redovisade resul- tatet av de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GAT T föreslogs att de nya tullarna skulle träda i kraft i den män inte GATT- bindningar hindrade detta. I enlighet med riksdagens beslut (rskr 1979/ 80: 138) trädde ändringarna i 6—8 kap. tulltaxan i kraft den 1 februari 1980.

Resultatet av de omförhandlingar som ägt rum med EG beträffande de produkter för vilka tullarna varit bundna i GATT redovisades i samband med regeringens proposition 1979/80: 175 med förslag till skyddsåtgärder mot lågprisimport på trädgårdsområdet. Den träffade överenskommelsen innebar att de ändringar som beslutats av l978/79 års riksmöte kunde genomföras fullt ut. De nya tullarna trädde i kraft den 1 juli 1980.

1 trädgårdsnäringsutredningcns betänkande år 1978 behandlades inte tullskyddet för beredningar av köksväxter. frukter eller andra växtdelar

• Sida 19
•  Original

Prop. 1981/82: 120 19

(20 kap. tulltaxan). Utredningen har fortsatt arbetet med en översyn av tullarna på detta område. Översynen har skett i samarbete med kommittén (Jo 1978z07) för industrins råvarukostnadsutjämning (RÄK). Trädgårds- näringsutredningens förslag redovisades den 7 november 1979 i promemo- rian Översyn av tullarna för beredningar av köksväxter. frukter eller andra växtdelar.

Med anledning av övergången från vikttullar till värdetullar för färska köksväxter och frukter hänförliga till 7 och 8 kap. i tulltaxan. linncr utredningen det lämpligt att också tullarna för beredda köksväxter och frukter utgår i form av värdetullar. Härigenom skulle tullnivåerna värde- säkras även för dessa produkter så att tullarnas skyddseffekt inte urholkas av inflationen.

Vidare anser utredningen att justeringar av tullnivåerna för vissa varu- slag bör genomföras. Justeringarna är delvis föranledda av de ändringar av tullnivåerna under 7 och 8 kap. som beslutats av riksdagen år 1979. Enligt utredningen bör tullarna emellertid också anpassas bättre till den nuvaran- de konkurrenssituationen och den konkurrenssituation som kan förutses för såväl trädgårdsnäringen som den berörda livsmedelsindustrin i framti- den.

För ett antal varuslag föreslår utredningen tullfrihet på grund av att någon produktion inte förekommer inom landet. t.ex. konserverade to- mater. oliver. kapris. paprika. tryffel och sparris.

Utredningen förutsätter att kompensation för belastningen av jordbruks- prisreglerade råvaror inkluderas i det föreslagna tullskyddet då belastning— en är av liten betydelse. Om däremot belastningen är av större betydelse bör enligt utredningens mening möjligheter ges till kompensation för de i beredningen ingående jordbruksprisreglerade varorna. främst socker.

Utredningens förslag beträffande tulltaxenr08.10 innebär att frystajord- gubbar utan tillsats av socker (08. 10.100) beläggs med en värdefull på 1 1 % i avvaktan på att frågan om möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda svenskprodueerade jordgubbar utreds.

Vad gäller till tulltaxenr 20.01 hänförliga beredningar föreslår utredning- en en värdctull på 12% för positionerna 20.01.152 och 20.01.159 (rödbetor samt andra köksväxter) samt en värdetull på 15% för positionen 20.01.151 (gurkor). Utredningen föreslår vidare beträffande tulltaxenr 20.02 att posi— tionerna 20.02.100 och 20.02.909 (ärter samt andra köksväxter) beläggs med en tull på 12%. medan positionerna 20.02.200 och 20.02.300 (bönor samt svampar och tryffel) beläggs med en tull på 8 resp. 15%. 1 de fall produkter är baserade på jordbruksprisreglerad råvara (torkade ärter och bönor) föreslås att dessa produkter förs till jordbruksprisregleringen och upptas med tullfrihet. För frysta jordgubbar med tillsats av socker (20.03.100) föreslås en tullsats på 11%. dvs. samma tull som föreslås för tulltaxenr 08.10. Utredningen förordar att produkter under positionen 20.03.909 (andra frysta frukter) som hittills under hela året bör beläggas

• Sida 20
•  Original

Prop. 1981/82:120 20

med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda.

Sylter, marmelader och andra produkter hänförliga till tulltaxenr 20.05 bör enligt utredningen ges ett manufaktureringsskydd som bör sättas vid S%. För produkter innehållande tullbelagda råvaror föreslär utredningen en värdetull på 7%. För fruktkonserver hänförliga till tulltaxenr 20.06 föreslås tullfrihet. Till tulltaxenr 20.07 hänförliga safter av svarta vinbär. jordgubbar och äpplen samt blandsafter bör enligt utredningen beläggas med en tull på 10 %, medan för saft av päron. körsbär, plommon, krusbär och vinbär, andra än svarta vinbär. samt köksväxtsafter föreslås en tullsats på 5 %

För övriga varuslag hänförliga till 20 kap. itulltaxan föreslår utredningen tullfrihet.

Utredningens förslag om en övergång från vikttullar till värdetullar för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar har i huvudsak tillstyrkts av de remissinstanser som representerar odlarna och konservin— dustrin. Från handelns sida menar man emellertid att de föreslagna tullsat- serna genomgående bör ligga på en lägre nivå än vad utredningen föreslär. Även kommerskollegium anser att tullsatserna för vissa positioner bör ligga vid en något lägre nivå än den utredningen förordar. Från industrins sida framhålls att utredningens förslag till utformning av tullskyddet för frukt- och grönsakskonserver tillgodoser flertalet av konservindustrins krav beträffande de principer som bör ligga till grund för tullskyddet för dessa produkter. även om nivån på det föreslagna tullskyddet i vissa fall kan anses väl låg.

Flera remissinstanser framhåller att utredningens förslag i alltför liten utsträckning beaktar konsumenternas intressen. Några remissinstanser anser att utredningen inte beaktar förslagets biståndspolitiska konsekven- ser.

För egen del biträderjag utredningens förslag om en övergång till värde- tullar för beredda köksväxter och frukter. En övergång från vikttullar till värdetullar har tidigare skett med tullarna i allmänhet i den svenska tull- taxan och nu senast beträffande köksväxter och frukter i 7 och 8 kap. i tulltaxan. Tillämpning av värdetullar innebär att tullnivån värdesäkras och att tullens skyddseffekt inte minskar i takt med inflationen. Jag har vid mina ställningstaganden i denna fråga liksom i de övriga frågorjag tar upp i det följande samrått med chefen förjordbruksdepartementet.

Utredningen föreslår att vissajusteringar av tullnivåerna skall genomfö-J ras bl.a. med tanke på de ändringar av tullnivåerna för färska köksväxter och frukter som används som råvara.

Flertalet av tullarna på detta område är emellertid bundna i GATT. I den mån höjningar av bundna tullar aktualiseras krävs omförhandlingar med berörda länder. Detta gäller även vid övergång till värdetull i de fall bindningen avser en vikttull.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1981/82:120 21

Bestämmelser om sådana omförhandlingar finns i artikel XXVIll i GATT. Enligt dessa bestämmelser tillkommer rätt att påyrka förhandling varje avtalsslutande part med vilken ursprungligen förhandlades om med- givandena och varje annan avtalsslutande part som bedöms ha ställning som huvudleverantör. Samråd skall också på begäran ske med varje annan avtalsslutande part som bedöms ha ett väsentligt intresse i medgivandcna. Vid dessa omförhandlingar, som också kan avse kompensation med avse- ende på andra varor, skall parterna sträva efter att bibehålla en allmän nivå av reciproka och ömsesidigt fördelaktiga medgivanden vilken inte är mind- re gynnsam än vad som gällde innan sådana förhandlingar ägt rum.

Det har mot denna bakgrund befunnits lämpligt att genomföra sådana omförhandlingar innan förslag till nya tullar föreläggs riksdagen.

Sedan GATT i maj 1980 notifierats om önskemål att omförhandla ett antal medgivanden beträffande beredda köksväxter och frukter har för- handlingar ägt rum med EG som på flertalet positioner på området har ställning som huvudleverantör samt med Österrike. Polen och USA.

Vid omförhandlingarna har utgångspunkten för svensk del varit träd- gårdsnäringsutredningens förslag. Samtidigt har det varit en strävan att begränsa tullhöjningarna bl. a. för att undvika ogynnsamma verkningar på konsumentpriserna. Det har också varit nödvändigt att söka finna tullni- våer som har kunnat accepteras av motparterna i omförhandlingarna utan omfattande kompensation i form av nedsättning av tullarna på näralig- gande områden.

Omförhandlingarna har nu slutförts. sedan enighet nåtts om förslag till överenskommelser mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan EG. Österrike. Polen och USA. Överenskommelserna innebär att Sverige i fråga om flertalet produkter som har varit bundna i GATT erbjuder åter- bindning vid nya värdetullsatser under kapitel 20. Vidare erbjuds sänk- ningar av vissa tidigare bindningar samt ett antal nya bindningar. i regel på en nivå som motsvarar gällande tulltaxa.

En förteckning över de GATT-bindningar som ingår i förslaget till över- enskommelser bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Beträffande produkter hänförliga till tulltaxenr 20.01 innebär överens- kommelserna att tullen för smågurkor sätts till 5 % och för andra gurkor till 10 % med en minimitull av 30 kr. per 100 kg. För rödbetor blir tullen 10%. för rödkål och kronärtskockor 7 % och för andra köksväxter 11 %.

Under tulltaxenr 20.02 binds tullen vid 10% för ärter. 8% för bönor. 15% för champinjoner. 5% för stekt lök och surkål och 11% för andra produkter.

Produkter hänförliga till tulltaxenr 20.04 (kanderade frukter) blir tullfria. För produkter hänförliga till tulltaxenr 20.05 blir tullen 7% för sylter. geléer etc. av svarta vinbär och jordgubbar och 5 % för andra produkter.

Produkter hänförliga till tulltaxenr 20.06 blir tullfria. För produkter hänförliga till tulltaxenr 20.07 blir tullen 10 % för safter av

• Sida 22
•  Original

Prop. 1981/82:120

IQ ts)

svarta vinbär och jordgubbar, 5 % för safter av äpplen. päron. körsbär och plommon samt 3 % för safter av köksväxter (andra än tomater). För övriga oblandade safter föreslås tullfrihet.

Som kompensation för återtagandet av de tidigare svenska tullbindning- arna lämnas därutöver erbjudande om vissa sänkningar av gällande tullar. Tullfrihet erbjuds sålunda för fryst broccoli (nuv. tull 10%). frysta hallon (nuv. tull 7%), pektinämnen. pektinater och pektater (nuv. tu116%.är f. n. suspenderad enligt 5 15 tullförordningen) och blekt linolja (nuv. tull 3 kr. för 100 kg).

Tullen sänks för vissa jästa drycker från 67:50 till 40 kr. för 100 liter och för genever och gin från 67:50 till 40 kr. för 100 liter om importen sker på kärl rymmande högst 10 liter och från 17:50 till 15 kr. för 100 liter om importen sker på andra kärl.

För varor hänförliga till tulltaxenr 20.03,- 20.04. 20.05 och 20.07 har Sverige förbehållit sig rätten att vid import, utöver den bundna nivån. uttaga en rörlig avgift för att ta hänsyn till prisskillnader för i varan ingående sockermängd. Detta innebär att det system för extern prisutjäm- ning vid import, som gäller fr.o.m. den 1 juli 1981 enligt de ändringar i lagen (1967: 340") om prisreglering på jordbrukets område som beslutats av 1980/81 års riksmöte ( prop. 1980/81:190 , .loU 36. rskr 41.9). kan tillämpas fullt ut för här berörda produkter.

[ överenskommelsen med Polen har förutsatts att de tullreduktioner som Sverige medgivit i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT (jfr prop. 1979/80: 24 ) för importen av vissa sprit- drycker hänförliga till tulltaxenr 22.09 skall genomföras utan avtrappning.

I samband med överenskommelsen om GATT-bindningar har vissa and- ra åtaganden gjorts från svensk sida.

Sverige beviljar sålunda enligt särskild skriftväxling EG vissa tullför- måner som tillägg till de förmåner som Sverige redan beviljat i skriftväxling i anslutning till frihandelsavtalct år 1972. Enligt skriftväxlingen sänks tullen för champinjonkonserver från 15% till 13 % vid import från EG.

] särskild skriftväxling med Österrike beviljar Sverige också vissa tull- kontingenter för importen av fruktsafter med ursprung i EFTA-länderna. För safter av äpplen och päron samt blandningar därav medges sålunda tullfrihet upp till en årlig kvantitet av 4200 ton. För saft av svarta vinbär sänks tullen från 10% till S% upp till en årlig kvantitet av 400 ton.

Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de föreslagna överenskommelserna om GATT-bindningarna liksom förslaget om skrift- växling med EG angående tullförmåner vid import av champinjonkon- server och förslaget om skriftväxling med Österrike angående tullkontin- genter vid import av vissa fruktsafter.

Förslaget till ändring av lagen ( 1977: 975) med lulltaxa har utformats med beaktande av de åtaganden som överenskommelserna innebär för Sveriges del.

• Sida 23
•  Original

Prop. l981/82:120 23

Genomförandet av de särskilda tullförmånerna beträffande champinjon- konserver vid import från EG får ske med utnyttjande av de bemyndigan- den som har lämnats enligt 4 & tullförordningcn (1973: 979). Jag finner det naturligt att ifrågavarande tullättnader — i likhet med vad som var fallet med de tullförmåner som lämnades enligt skriftväxlingen år 1972 — skall kunna utsträckas att gälla även i förhållande till EFTA-länderna.

Också när det gäller tullkontingenterna för fruktsafter med ursprung i EFTA—länderna får genomförandet ske med utnyttjande av nyssnämnda bemyndiganden enligt 4 & tullförordningcn. Administrationen av tullkon— tingenterna kommer -— liksom när det gäller nuvarande tullkontingent för margarin — att åvila statens jordbruksnämnd.

När det gäller produkter som inte berörs av överenskommelserna om GATT—bindningarna får jag anföra följande.

Frysta jordgubbar utan tillsatts av socker är hänförliga till tulltaxenr 08.10. medan frysta jordgubbar med tillsats av socker är hänförliga till tulltaxenr 20.03. Tullsatsen vid båda positionerna är 50 kr. för 100 kg. Trädgårdsnäringsutredningen föreslår att möjligheterna för svensk livsme- delsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar snarast utreds. Detta bör enligt utredningen ske genom kontakter mellan företrä- dare för odlarna och industrin. l avvaktan härpå föreslås en värdetull på t.v. 11%.

Utredningens förslag till tullskydd för frysta jordgubbar tillstyrks av de remissinstanser som företräder odlare. Trädgårdsnäringens riksförbund anser att en värdetull av 14% bättre skulle stämma överens med tullen på färska produkter. Föreningen Svenska Konsert'tillvfrkarp framhåller att leveranserna av svenskodlade jordgubbar endast uppgår till ca 1% av konservindustrins råvarubehov. En tull på importerade djupfrysta här skulle enligt föreningen inte bli en skyddstull för svensk odling utan enbart en kostnadsbelastning för konservindustrin och konsumenterna. Förening- en hemställer att tullfrihet införs på djupfrystajordgubbar.

[ likhet med utredningen finner jag det lämpligt att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att i högre grad än f. n. använda svenskodlade jordgubbar undersöks. Detta bör ske genom överläggningar mellan odlarna och industrin. [ avvaktan på resultatet härav föreslår jag att ttrllcn för frystajordgubbar hänförliga till tulltaxenr08.10 och 20.03 behålls oföränd- rad.

Beträffande övriga produkter under tulltaxenr 20.03 tillstyrkerjag utred- ningens förslag om att de som hittills under hela året beläggs med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbe- lagda.

För sylter. mos och andra produkter av äpplen under tulltaxenr 20.05 tillstyrkerjag en tull av 7%. _

För flertalet produkter under tulltaxenummer 20.06 innebär överens- kommelserna att tullfrihet genomförs. Jag anser det lämpligt att den tullfri-

• Sida 24
•  Original

Prop. 1981/82:120 24

het för blandad frukt (20.06.900) som Sverige medgivit i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT samtidigt ge- nomförs utan avtrappning.

Vissa sockrade safter under tulltaxenr 20.07 berörs inte av överenskom- melserna om GATT-bindningar. Jag föreslår att för dessa produkter får gälla samma tull som för motsvarande osockrade produkter.

] överensstämmelse med utredningens förslag bör produkter av till tull- taxenr 07.05 hänförliga ärter och bönor föras över till jordbruksprisregle- ringen. Dessa produkter har undantagits från GATT-bindningar. Produk- terna har upptagits med tullfrihet i förslaget till tulltaxa. Enligt vad jag har inhämtat avser chefen för jordbruksdepartementet att senare under riks— mötet föreslå regeringen att lägga fram förslag till ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering påjordbrukets område.

Jag vill i detta sammanhang ta upp dels frågan om tullfrihet för fryst och torkad sparris. dels frågan om slopande av tullen för ammoniak.

AB Findus har i en framställning. som överlämnats av Föreningen Svenska Konservtillverkare, hemställt om tullfrihet för fryst sparris (ur tulltaxenr 07.02 B) och torkad sparris (ur tulltaxenr 07.04 C). Bolaget pekar på att det tullskydd (14 %) för färsk sparris som trädde i kraft den 1 juli 1980 också kommit att framställas för fryst sparris. Torkad sparris är tullfri vid import från EFTA medan en tull av 3% tas ut vid import från andra länder. Fryst och torkad sparris används nästan uteslutande som råvaror inom livsmedelsindustrin vid tillverkning av soppor och färdiga maträtter. Det kan enligt bolaget knappast hävdas att fryst och torkad sparris konkur- rerar med färsk svensk sparris. Bolaget hemställer därför om tullfrihet för fryst och torkad sparris.

Föreningen Svenska Konservtillverkare delar bolagets uppfattning och tillstyrker därför framställningen.

För egen del finner jag det angeläget att så långt som möjligt kunna undvika att tull tas ut på varuslag där skyddsbehov saknas. Då något sådant behov inte torde föreligga beträffande fryst och torkad sparris förordarjag att tulltaxan ändras så att tullfrihet ges för dessa produkter.

Supra AB har i skrivelse till regeringen hemställt om tullfrihet för am- moniak. Bolaget framhåller att ett slopande av tullen på ammoniak på ett avgörande sätt skulle säkerställa tillförseln av ammoniak för bolaget. vilket är av vital betydelse för svensk gödselmedelstillverkning och därmed även för produktionen av baslivsmedel inom svenskt lantbruk.

Ammoniak har sin helt dominerande användning som råvara vid tillverk- ning av kvävegödselmedel. Varan är i ttrlltaxan hänförlig till tulltaxenr 28.16 med en värdetull av f.n. 10.2 %. Åtagandena i de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT innebär att tullen etappvis skall sänkas till 9%. Ammoniak är tullfri vid import från EG och EFTA samt vissa u-länder. Supra är f. n. Sveriges enda tillverkare av gödselmedel och i praktiken även av ammoniak.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1981/82:120 25

Såsom jag tidigare anfört har frågan om tullfrihet för ammoniak remiss- behandlats. Swriges Kemiska Industrikontor finner att tullfrihet för am- moniak väsentligt skulle gagna den svenska gödselmedelsindustrins kon- kurrensförmåga och tillstyrker tullfrihet. Kammerskollegimn anser att det kan finnas anledning att överväga generell tullfrihet för ammoniak för att undvika att en tull som svensk industri inte har något behov av kommer att utgöra en onödig kostnadsbelastning för den berörda industrin. Kollegiet anser dock att frågan om tullfrihet för ammoniak bör anstå i avvaktan på att läget beträffande den framtida svenska försörjningssituationen har be- lysts. bl.a. i den pågående utredningen om försörjningen med gödselme- del. Utredningen (Jo 1981:07) om försörjningen med gödselmedel m.m. tillstyrker tullfrihet. Överstyrelsen för ekonomisktförsvar (ÖEF) är princi- piellt av den åsikten att allt som kan gynna svensk försörjningsviktig industri bör göras. Införande av tullfrihet kan därvid vara en åtgärd. Styrelsen framhåller dock samtidigt att ett underlättande av importen av ammoniak genom att ta bort tullen skulle kunna motverka syftet att för- söka trygga en inhemsk produktion av ammoniak och anser sig därför ej kunna tillstyrka bolagets framställning.

För egen del finner jag det angeläget att undvika att tull tas ut på varor där skyddsbehov saknas och där tullen endast kommer att utgöra en onödig kostnadsbelastning för den svenska industrin. Jag förordar därför att tulltaxan ändras så att tullfrihet införs för ammoniak.

Jag förordar att ändringarna i tulltaxan träderi kraft den 1 juli 1982. Detsamma bör gälla genomförandet av de särskilda tullförmånerna för champinjonkonserver och tullkontingenterna för fruktsafter.

De ändringar som nu föreslås i tulltaxan är inte av sådan beskaffenhet att lagrådets yttrande krävs.

3. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen ( 1977:975 ) med tulltaxa.

4. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna förslagen till överenskommelserna beträffande bind- ningarna i GATT och beträffande tullförmåner för champinjon- konserver och tullkontingenter för fruktsafter. 2. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1977: 975) med tull- taxa.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1981/82:120 26

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandcns överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1981/82:120 27

Sammanfattningsvis anser föreningen att trädgårdsnäringsutredningens förslag till tullskydd bör accepteras — med ett par smärre justeringar. främst för 20.07:

att förslaget bör genomföras under 1980: att ett negativt tullskydd sedan länge föreligger. som kommer att ytterli- gare förvärras. och att detta kräver åtgärder utan dröjsmål:

• Sida 108
•  Original

Prop. 1981/82:120 80

att förslaget om utformning av tullskyddet som ett manufakturerings- skydd jämte i vissa fall en rörlig införselavgift för kostnadsbelastningen på användajordbruksråvaror kan tillstyrkas;

att införandet av detta gränsskydd bör ske i ett sammanhang; att översynen av systemet för råvarukostnadsutjämning i RÄK inte motiverar en försening: RÅK själv har tillstyrkt att de berörda varorna i 20.03. 20.04. 20.05 och 20.07 överförs till jordbruksreglering och att en rörlig införselavgift för sockerinnehållet uttas;

att införandet av nya. i vissa fall högre tullar på råvaror i kap. 7—8 gör det än mer angeläget att ej dröja med revidering av gränsskyddet för varor i kap. 20.

Kommerskollegium anföri sitt yttrande.

Det förhållandet att det nuvarande tullskyddet för till kap. 20 hänförliga produkter utgörs av vikttullar torde få ses som en konsekvens av att även tullskyddet för trädgårdsområdet utgjorts av vikttullar. ] och med att flertalet produkter inom kap. 7—8 fr.o.m. 1980-02-01 beläggs med värde- tullar fmns det enligt kollegiets mening ej längre några skäl att motsätta sig en övergång till värdetull även för kap. 20-varor. De betänkligheter av främst tullteknisk natur mot värdetull som kollegiet i annat sammanhang anfört beträffande trädgårdsområdet äger inte giltighet här eftersom det rör sig om industriprodukter med helt annorlunda leveranssätt.

En övergång till värdetull skulle vidare lösa vissa av de problem som från generaltullstyrelsens sida anhängiggjorts beträffande beräkningen av tullpliktig vikt för vissa livsmedelsprodukter.

Si-'erige.s industriförbund som ser med tillfredsställelse på att tullskyddet för produkter hänförliga till tulltaxans kapitel 20 nu äntligen blivit föremål för en revision anför.

Genom trädgårdsnäringsutredningens förslag tillgodoses ett från indti- strins sida sedan länge hävdat krav på ett rimligare gränsskydd för den industri som förädlar trädgårdsråvaror. Förslaget innebär att nämnda indu- stri dels ges ett manufaktureringsskydd av ungefär samma storlek som annan konkurrensutsatt livsmedelsindustri. dels kompenseras för råvaru- fördyrningen av ingående trädgårds— och jordbruksråvaror.

Skånes hande/.s'kummure som inledningsvis understryker vikten av att vi i Sverige generellt har ett tullskydd som nära ansluter till vad som gäller i vår omgivning anföri sitt yttrande bl. a.

En tullreglering som i väsentlig mån avviker-från våra konkurrentländers kan få olyckliga effekter i flera avseenden. Aven på trädgårdsnäringens område torde dessa synpunkter äga giltighet. Det utesluter inte att en speciell produktprotil eller särskilda odlingsförhållanden i vårt land i något fall kan motivera regler som avviker från de som tillämpas i vår omvärld. t.ex. inom EG. Så långt möjligt bör givetvis Sverige också på detta område. likväl som på andra, eftersträva ett nedbrytande av handels- hinder.

• Sida 109
•  Original

Prop. 1981/82:120 81

Handelskammaren vill samtidigt framhålla att den omvandling av tull- skyddet på förevarande område som nu skett bort genomföras så att negativa övergångseffekter undvikits. Det kan sålunda ifrågasättas om det var lämpligt av riksdag och regering att frångå utredningens och många remissinstansers förslag om samtidig ändring av tullskyddet för kapitlen 7. 8 och 20. Effekterna på industrins råvarukostnader till följd av tullhöjning- arna på varor i kapitel 7 och 8 har inte tillräckligt belysts. Uppenbart är emellertid att en betydande kostnadsfördyring för livsmedelsindustrin här uppstått. De stora ensidiga tullhöjningarna på djupfrysta produkter medför en konkurrenssnedvridning i förhållande till import av samma varor i färskt eller konserverat skick. Konkurrenssnedvridningen tar sig uttryck inte bara genom att djupfrysta importerade varor kommer i ett sämre läge än färska och konserverade. Genom att djupfryst import används i hög utsträckning för inhemsk konservering drabbas även den inhemska livsme- delskonservproduktionen i förhållande till färdigkonserverad import.

Stockholms lmndelskammare anser att det inte vore rationellt att bibc- hålla vikttullar för frukt- och grönsaksberedningar hänförliga till 20 kap. tulltaxan, då riksdagen beslutat om övergång till värdetullar för tulltaxans kapitel 7 och 8. som omfattar råvaror för framställning av frukt- och grönsaksberedningar. Handelskammaren delar därför utredningens upp- fattning att eventuell tull för beredningar bör utgå i form av värdetull. Detta medför att tullarnas skyddseffekt i fortsättningen inte kommer att urholkas av inflationen, vilket förhållande man bör ta hänsyn till vid fastställande av de nya värdetullarna. 1 yttrandet säger handelskammaren vidare.

Trädgårdsnäringsutredningen har funnit att justeringar av tullnivåerna måste genomföras för vissa varuslag och hänvisar dels till de redan beslu- tade ändringarna av tullnivåerna under 7 och 8 kap. tulltaxan. dels till att tullarna bättre måste anpassas till den nuvarande och framtida konkurrens- situationen för trädgårdsnäringen och berörd livsmedelsindustri. Samtidigt har utredningen funnit att tullhöjningarna på råvarorna hänförliga till 7 och 8 kap. mestadels får en begränsad återverkan på tullarna på kap. 20-varor. l princip skulle därmed som motiv för tulljusteringar återstå konkurrens— situationen.

Av Industriverkets rapport Livsmedelsindustri har Stockholms Han- delskammare närmast fått den uppfattningen att den svenska frukt- och grönsaksindustrins utveckling totalt sett är relativt tillfredsställande och att importkonkurrensen inte är överväldigande.

Statens pris- och kartellnämnd framhåller i sitt yttrande att om utred- ningens förslag skulle leda till att den totala avgiftsnivån skulle bli högre än nuvarande tullskydd. skulle konsumenterna drabbas i form av höjda kon- sumentpriser på ifrågavarande produkter. 1 avvaktan på RÄKs ställnings- taganden och förslag bör därför. enligt nämndens mening. endast sådana tullförändringar göras. som är en konsekvens av redan beslutade tull- ändringar på köksväxter. frukter och bär inom kapitlen 7 och 8 i tulltaxan fr.o.m. den 1 februari 1980.

• Sida 110
•  Original

Prop. 1981/82:120 82 2 Synpunkter rörande industrins råvarukompensation

Lanthrukarmzs riksjörbund finner den av trädgårdsnäringsutredningen föreslagna lösningen att tills vidare hänföra produkter med nämnvärt inne- håll av jordbruksreglerade råvaror till jordbruksregleringen i avvaktan på RÅKs beslut lämplig. Därmed bör för varje produkt och tillfälle under mellantiden en väl avvägd införselavgift kunne tagas ut.

Trädgårdsniiringens riksförbund anför i sitt yttrande i denna del föl- jande.

Beträffande en del av de här aktuella varugrupperna utreds för närvaran- de och i annat sammanhang behovet av att utta en särskild råvarukostnads- kompensation — i första hand beträffande socker. Skulle en höjning av råvarukostnadskompensation ske såsom kan förmodas. innebär detta i ett initialskede att det totala gränsskyddet höjs. Härefter kommer kompensa- tionsavgiften att övergå till att vara en neutral faktori bedömningen av det framtida tullskyddet för de svenska trädgårdsprodukterna. Förbundet vill därför framhålla, att bedömningen av tullens storlek för en aktuell produkt måste göras utifrån tullskyddet för motsvarande färska råvara samt beho- vet av att i övrigt stödja inhemsk produktion av denna råvara.

Utredningens förslag att i avvaktan på RÄKzs förslag om råvarukostnadsutjämning överföra vissa produktgrupper. innehållande större kvantiteter socker. till jordbruksregleringen har förbundet dock ingenting att erinra mot. då detta innebär att en fastställd tulljustering med omedelbar verkan kan träda i kraft.

Sveriges industrijb'rbuna' understryker vikten av att frågan om råvaru- kostnadskompensation för socker som ingår i produkter hänförliga till tulltaxenr. 20.03—20.05 samt sockrade safter hänförliga till 20.07 löses samtidigt med att de nya tullarna för dessa produkter träder i kraft. För- bundet tillstyrker därför att dessa varuslag överförs tilljordbruksreglering- en för att möjliggöra införandet av rörliga importavgifter. Det förtjänar påpekas att RÄK i sitt remissyttrande förklarat sig införstådd med en sådan lösning.

Föreningen svenska konsert'tilli'erkare anför i sitt yttrande.

Trädgårdsnäringsutredningen erinrar om att det i samband med regering- ens och riksdagens behandling av förändringarna av tullskyddet för tull- taxans kap. 6—8 förutsatts. att ändringarna av tullarna för trädgårdspro- dukter och beredningar därav — alltså kap. 20 — skulle genomföras i ett sammanhang. Enligt utredningens mening bör inte ändringar träda i kraft om inte samtidigt möjligheterna till kompensation för de i beredningarna ingående jordbruksprisreglerade varorna, främst socker. kan ges. För att ett ändrat tullskydd för beredningarna skall kunna träda i kraft så snart som möjligt föreslår utredningen därför att. i avvaktan på förslag från RAK rörande hur problemet definitivt bör lösas. frågan får en provisorisk lös-

• Sida 111
•  Original

Prop. 1981/82:120 83

ning genom att de varuslag som berörs förs till jordbruksprisregleringen. Härigenom skapas möjligheter att utöver tullen ta ut en rörlig avgift på samma sätt som nu sker för vissa varuslag som omfattas av extern prisut- jämning. t. ex. saft hänförlig till 21.07.

Sedan utredningen avgav sitt förslag har riksdagen godkänt nya tull- satser — att träda i kraft den 1 februari 1980 — för ett stort antal varor i kap. 7—8. vilka är råvaror för tillverkning av kap. 20-varor. Detta förhållande gör det än mer angeläget, att revideringen av gränsskyddet för kap. 20 snarast genomföres och helst före utgången av år 1980.

Helt nödvändigt är därvid att förändringen i själva manufakturerings- skyddet och beslut om införande av rörlig införselavgift — på socker — tas samtidigt.

Som bekant arbetar sedan en tid en särskild kommitté — den s.k. RÄK — med en översyn av själva systemet med rörliga införselavgifter som kompensation för belastning på använda jordbruksråvaror. Detta förhål- lande kan dock icke tas till intäkt för att skjuta på beslutet om att snarast revidera gränsskyddet för kap. 20. RÄK själv har i ett yttrande till rege- ringen funnit. att dess arbete inte lägger hinder i vägen för att införa en rörlig införselavgift på vissa positioner. särskilt 20.03. 20.04. 20.05 och 20.07. där socker ingår. På samma sätt som redan skett med saft 1 21.07 kan varorna överföras till jordbruksregleringcn och rörlig införselavgift uttas på sockerinnehållet.

Det förefaller inte sannolikt att översynen av systemet för råvarukost- nadsutjämning i RÄK kommer att leda till någon mera väsentlig förändring beträffande utformningen av sockerkompensationen. lalla händelser kom- mer en sådan förändring inte att behöva föranleda några nya förhandlingar i GATT. Det är däremot önskvärt att sådana förhandlingar snarast tas upp i de fall där en tillämpning av trädgårdsnäringsutredningens förslag skulle föranleda att gällande bindningar måste brytas. Dessa förhandlingar bör om möjligt inledas innan riksdagen under våren 1980 tagit ställning till förslaget om utformning av gränsskyddet för kap. 20. I dessa förhandlingar ser FSK det som möjligt att ånyo i GATT binda själva manufakturerings— skyddet. men däremot naturligtvis inte den rörliga införselavgiften.

Kommittén för industrins rå1'arukastnadsutjämning erinrar om att det är kommitténs uppgift att bl.a. bedöma behovet av prisutjämnande åtgärder för den del av den svenska industrin som är utsatt för konkurrens från andra länders industrier. vilka har tillgång till jordbruksråvaror till världs- marknadspris och anför.

Utan att kommittén föregriper sitt slutliga ställningstagande till prisut— jämningsfrågan tillstyrker kommitten trädgårdsnäringsutredningens för— slag om att berörda varuslag tills vidare förs över till jordbruks- prisregleringen. Med beaktande av de regler som använts för att pröva behovet av prisutjämning för livsmedelsindustriproduktcr. t. ex. för bage- rivaror, anser kommittén att prisutjämnande åtgärder. genom uttagande av en rörlig avgift. bör införas för huvuddelen av ifrågavarande produkter samtidigt som det föreslagna tullskyddet träder i kraft.

För äner och bönor hänförliga till tulltaxenr 20.02 föreslår utredningen i de fall dessa produkter är baserade påjordbruksprisreglerad råvara hänför-

• Sida 112
•  Original

Prop. 1981/82:120 84

lig till tulltaxenr. 07.05 att dessa produkter förs tilljordbruksprisreglering- en och ges tullfrihet. Härvid förordar utredningen vad gäller vita bönor en lägsta införselavgift på S% av varuvärdet. motsvarande den nuvarande tullen för dessa bönor.

Kommittén tillstyrker att nämnda produkter tills vidare förs över till jordbruksprisregleringen. Härigenom uppnås en överensstämmelse med vad som gäller för potatisprodukter under tulltaxenr 20.02. vilka omfattas av jordbruksprisregleringen. Vad gäller införselavgiftens storlek för vita bönor torde det ankomma på statensjordbruksnänmd att fastställa denna.

För övriga, icke jordbruksprisreglerade produkter hänförliga till tull- taxenr 20.02 innebär trädgårdsnäringsutredningens förslag att eventuell kompensation för ingående jordbruksprisreglerad råvara får anses vara inkluderad i det föreslagna tullskyddet. Med hänsyn till att nämnda pro- dukter inte alls innehåller jordbruksprisreglerad råvara eller innehållet av sådan råvara är ringa. har kommittén inget att erinra mot förslaget.

Kooperativaförbundet anför i sitt yttrande i denna del följande.

Gränsskyddet för en del varor inom kap. 20 kommer att behandlas dels enligt utredningens förslag om tullskydd och dels som följd av RÅK:s senare förslag under år 1980 angående råvarukostnadsutjämning. KF:s principiella uppfattning är att man borde genomföra ovannämnda ändring- ar samtidigt för att kunna bedöma det totala gränsskyddet för viktigare varor inom kap. 20. Det synes därför i och för sig vara onödigt att som utredningen föreslagit påskynda tulländringar och provisoriskt överföra varorna till jordbruksprisregleringen, särskilt som RÄK-utredningen snart är klar.

Eftersom dock utredningsdirektiven förutsätter att förslag till ändrade tullar för kap. 20-varor skall underställas riksdagen under våren 1980 kan KF godta utredningens förslag — i första hand för de varor där tullsänk- ningar föreslagits. kombinerat med förslag om råvarukostnadsutjämning särskilt med hänsyn till sockerinnehållet. I avvaktan på RÅK:s förslag senare i är förs dessa varor således provisoriskt till jordbruksprisreglering- en varvid rörlig införselavgift kan tas ut.

Statens jardbruksnämnd som erinrar om att utredningens rubricerade förslag berör (;O—talet positioner i tullverkets tulltaxa (den s.k. arbets- taxan). varav 48 är bundna i GATT. anför.

Omförhandlingar inom ramen för GATT blir aktuella för 31 positioner. om riksdagen beslutar i enlighet med utredningens förslag. Det torde inte vara orealistiskt att utgå från att de nödvändiga omförhandlingarna — i första hand med EG — kan komma att kräva betydande tid. vilket skulle innebära att de nya tullarna för beredningar av frukt och köksväxter kan träda i tillämpning tidigast hösten 1980, sannolikt dock avsevärt senare (enligt utredningen senast 1 januari 1981). RÄKzs förslag till prisut- jämningsåtgärder för bl. a. varor enligt kap. 20 beräknas föreligga under 1980. Den tidsvinst som därigenom kan uppnås genom en provisorisk tillämpning av råvarukostnadsutjämning för vissa varor torde således bli relativt liten. Det hade varit en fördel om man kunnat avvakta den slutgil- tiga lösning som förestår för de livsmedelsindustriprodukter som framdeles

• Sida 113
•  Original

Prop. 1981/82:120 85

skall omfattas av råvarukostnadsutjämning. Med hänsyn till utredningens direktiv att förslag skulle underställas riksdagen redan våren 1980 har dock nämnden inte något att erinra mot den föreslagna lösningen av råvarukostnadsutjämningsfrågan för vissa beredda trädgårdsprodukter.

Sverige har emellertid i de nyligen avslutade multilaterala handelsför- handlingarna inom ramen för GATT åtagit sig att binda tullsatserna för en del fruktberedningar och råsafter enligt tulltaxenr. 20.06 resp. 20.07 vid en lägre nivå än tidigare. Utredningen föreslår att även dessa varor skall föras över till jordbruksprisregleringen. Om så blir fallet och avsikten är att tillämpa införselavgifter måste de nya bindningarna upplösas. Nämnden anser det sistnämnda mindre lämpligt och föreslår därför att man tills vidare avstår från att föra över berörda varor enligt tulltaxenr. 20.06 och 20.07 tilljordbruksprisregleringen och att vidta prisutjämningsåtgärder för dem.

Kommerskollegium säger i sitt yttrande.

För ett flertal varuslag har utredningen föreslagit tullfrihet. Mestadels rör det sig här om varor varav ej förekommer produktion inom landet. För vissa av varuslagen föreslås att det skall ges möjlighet att ta ut kompensa- tion för sockerinnehållet genom att varorna i avvaktan på RÄK:s utredning om prisutjämning tills vidare förs över tilljordbruksprisregleringen. Kolle- giet har ingen erinran mot förslaget att införa tullfrihet för dessa produkter men ställer sig avvisande till förslaget att produkterna överförs till jord- bruksprisregleringen. En överföring till jordbruksprisregleringen av varu— slag som inte produceras i Sverige eller för vilka råvaruprisutjämningen inte är motiverad av den aktuella konkurrenssituationen är enligt kollegiets mening inte internationellt försvarbar. Eftersom ett införande av prisut- jämningsåtgärder för ett flertal positioner är beroende av att GATT-bind— ningar hävs — och måste kompenseras med bindningar för andra varuslag —— är det angeläget att man till jordbruksprisregleringen endast överför sådana varor för vilka prisutjämningsåtgärder verkligen behövs.

Vad gäller skyddsbehovet till den del som avser kompensation för be- lastningen av i produkterna ingående jordbruksprisreglerade råvaror före- slår utredningen som tidigare nämnts att i de fall belastningen är av liten betydelse kompensation skall inkluderas i tullskyddet medan frågan om kompensation i övriga fall får lösas inom ramen för det arbete som bedrivs av RÄK. Kollegiet delar utredningens uppfattning på denna punkt. Där- emot ställer kollegiet sig starkt tveksamt till förslaget om en provisorisk tillämpning av råvarukostnadsutjämning för vissa produkter innehållande socker. Ett ställningstagande till frågan om prisreglerande åtgärder för här aktuella produkter bör enligt kollegiet tas först när RÄK:s utredning före- ligger eftersom det i RÄK:s utredningsuppdrag ingår att kartlägga vilka livsmedelsindustriprodukter och råvaror som bör omfattas av prisutjäm- ning. RÄK avser enligt vad kollegiet erfarit ha sin utredning klar före den 1 juli i år. Den eventuella tidsvinst som skulle uppnås genom att man i avvaktan på RÄK:s utredning provisoriskt genomför en råvarukostnadsut- jämning blir således tämligen liten och uppväger ej enligt kollegiets upp- fattning de förhandlingsmässiga komplikationer som sannolikt kommer att uppstå vid frågans behandling i GATT och som även kan innebära nackde- lar tidsmässigt sett.

Beträffande GATT-behandlingen gäller att för flertalet av de positioner

• Sida 114
•  Original

Prop. 1981/82:120 86

för vilka föreliggande utredning föreslår råvarukostnadsutjämning har tul- larna bundits vid vissa nivåer. I de fall där dessa bindningar måste brytas och omförhandlas kommer dessa omförhandlingar att onödigtvis kompli- ceras om storleken på det totala gränsskyddet ej kan uppskattas. Situa- tionen kan härvid te sig olika-för olika varuslag men det kan ej bortses från att förhandlingsmässiga komplikationer lätt uppstår om man redan före förhandlingarna bundit sig för en viss lösning innan en totalbedömning gjorts av vilket gränsskydd man vill uppnå och hur detta skall vara utfor- mat.

Med hänsyn till vad som anförts anser kollegiet att man bör avvakta med överföringen till jordbruksregleringen av ifrågavarande produkter och där— med också fastställandet av de slutliga tullsatserna (såväl de nya värdetul- larna som de föreslagna tullfriheterna) — till dess RAK närmare prövat behovet av prisutjämningsåtgärder inom detta område. ] avvaktan härpå bör nuvarande gränsskydd bibehållas.

Vad gäller behovet av ändrat gränsskydd till den del som ej avser kompensation för den råvarukostnadsbelastning som uppkommer till följd av att jordbruksprisreglerade råvaror ingår bör förutom råvarutullbelast- ningen även här den rådande konkurrenssituationen för berörd industri i första hand beaktas. Kollegiet får härvid erinra om att utredningen funnit att de beslutade höjningarna av tullarna på råvarorna mestadels torde få en begränsad återverkan.

.S'tockhrdms handels/tummare anser att det är olyckligt att RÄK:s och trädgårdsnäringsutredningens arbete inte helt kunnat bedrivas i ett sam- manhang. Det är därför enligt handelskammaren inte möjligt att nu full- ständigt analysera effekten av trädgårdsnäringsutredningens förslag. Efter— som en hel del av de nu gällande vikttullarna är bundna i GATT torde emellertid de nya tullsatserna och eventuella rörliga avgifter inte kunna sättas i kraft förrän omförhandlingar skett enligt GATTzs artikel XXVlll. Enligt vad Handelskammaren kan förstå torde det vidare kunna befaras att omförhandlingarna kommer att dra ut på tiden. bl. a. av den anledningen att RÄK:s betänkande rimligen måste ligga till grund för eventuellt erfor- derliga svenska erbjudanden om återbindningar av de nya tullarna och avgifterna.

Sveriges frukt- och grt'insaksdistribun'irers förening anser att frågor rö- rande industrins råvarukompensation bör handläggas inom den för dessa frågor tillsatta. särskilda utredningen. RÄK. och anstå i avvaktan på definitivt ställningstagande. sedan denna utredning framlagt sina övervä- ganden och går därför inte närmare in på dessa spörsmål. Föreningen anför vidare.

Någon anledning att nu vidta åtgärder för att överföra vissa varuposi- tioner till jordbruksregleringen föreligger inte enligt vår uppfattning. Frå- gan om en eventuell sådan åtgärd anser vi inte mer brådskande än att RÄK:s utredning och förslag kan avvaktas. Vidare kommer sannolikt nödvändiga omförhandlingar i GATT att kräva sådan tid. att provisoriska åtgärder i praktiken skulle innebära ett ganska ringa tidigareläggande i

• Sida 115
•  Original

Prop. 1981/82:120 _ 87

förhållande till definitiva beslut i råvarukostnadsutjämningsfrågan i anslut- ning till RÄK:s överväganden.

ICA-förbundet konstaterar med beklagande att Trädgårdsnäringsutred- ningen och RÄK:s arbete inte kunnat samordnas. Förbundet anser detta vara mycket olyckligt då faktiska uppgifter om det kommande totala gränsskyddet är av största vikt för en helhetsbedömning av tänkbara effekter av föreslagna åtgärder. Förbundet anför vidare.

I princip anser vi det riktigt att vid import av färdiga produkter, hänsyn tas till avgifterna för de i produkterna ingående råvarorna. Detta möjliggör för svenska odlare och fabrikanter att kunna konkurrera med import på lika villkor.

En förutsättning för att sockerkompensationsavgift skall komma i fråga måste vara att produktion av den färdiga produkten förekommer i Sverige. Så sker t.ex. ej av fruktkonserver av olika slag. t.ex. ananas. aprikoser, persikor, päron och fruktcocktail. Med undantag av päron. varken odlas eller packas dessa frukteri Sverige.

Vi anser att fruktkonserver helt skall fritagas från avgift. Sammanfattningsvis vill vi bestämt avvisa tanken på att besluta om förslag till nya tullar innan RÄK:s arbete föreligger som delunderlag för bedömande av det totala gränsskyddet.

Landsarganisationen i Sverige avstyrker utredningens förslag att vissa varuslag nu skall överföras till jordbruksprisregleringen. Enligt organisa- tionens mening bör kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning först pröva och ta ställning till denna fråga.

Sammanfattningsvis vill vi betona följande synpunkter. vilka vi anser vara av avgörande betydelse vid utformningen av de föreslagna tullarna inom tullkapitel 20.

Det synes oss synnerligen angeläget att i berörda fall inte framlägga förslag till tullar utan kännedom om RÄK:s slutliga ställningstagande. Det är ju dock ytterst det totala gränsskyddets nivå som blir avgörande och som skall jämföras med nuvarande tullar. Dessutom skulle ett sådant förfarande också strida mot tankarna i det ursprungliga utredningsuppdra- get. — En fullständig beskrivning av tillvägagångssättet vid beräkningen av de nya tulltaxorna bör redovisas.

• Sida 118
•  Original

Prop. 1981/82:120 90

— Det framlagda förslaget kan leda till att den ur konsumentsynpunkt önskvärda konkurrensen vad beträffar åtskilliga varuslag inom tullkapi- tel 20 kraftigt reduceras vilket i sin tur kan komma att föranleda onödigt förhöjda konsumentpriser. Ökad uppmärksamhet måste därför enligt vår mening ägnas denna omständighet.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening hänvisar till och instämmer i det särskilda yttrande. som avgivits av experten i Trädgårdsnäringsutrcdningen Holger Nyström och som är fogat till utred- ningens promemoria. Föreningen. som också hänvisar till de särskilda remissyttranden som avges av ICA Aktiebolag. Kooperativa Förbundet och Sveriges Grossistförbund. anför.

Vi vill särskilt understryka vikten av att återhållsamhet iakttas vid utmätning av tullskydd. som ju är en form av samhällsskydd till berörda industrier. Kostnaderna för detta stöd bärs i sista hand av konsumenterna. som drabbas av de ökade priser som tullarna medför. I dagens situation är det en av samhällets främsta uppgifter att bekämpa inflationen och det är därför synnerligen angeläget att iaktta försiktighet i fråga om tullhöjningar. som kan verka inflationsdrivande. Eftersom det bl.a. av lndustriverkets utredningar och även av de ekonomiska resultatredovisningar för olika livsmedelsindustriföretag. som lämnats i dagspressen. inte kan utläsas. att berörd del av svensk livsmedelsindustri i stort sett skulle kämpa med några svårigheter på grund av utländsk konkurrens. finns det enligt vår uppfatt- ning inte någon anledning att genomföra tttllhöjningar annat än där så motiveras av ökade tullar för frukt. bär och grönsaker.

Kooperativa förbundet framhåller med utgångspunkt från att KF främst företräder konsumentintresset att det är KF:s principiella uppfattning att eventuella tullhöjningar bör begränsas så mycket som möjligt. Förbundet anför i denna del följande:

Även från "näringslivssynpunkt" får KF framhålla att tullskyddet bör begränsas och endast innefatta ett begränsat manufaktureringsskydd och då främst av hänsyn bl.a. till vån höga löneläge. eventuella beredskaps- synpunkter m.m. En viss anpassning till motsvarande förhållanden i EG kan således godtas eftersom tullskyddsnivån för dessa varor är avsevärt högre där. Hänsyn måste också tas till att riksdagsbeslut om något höjda tullar på trädgårdsråvaror i kap. 7 och 8 sätts i kraft. 1 den slutliga avvägningen anser KF att den största vikten måste fästas vid de långsiktiga konsumentintressena. vilket bl.a. innebär att konsumentprishöjningar be- gränsas och att bl.a. sysselsättningsaspekter beaktas. Med hänvisning till det ovan anförda anser KF att utredningens förslag till tullhöjningar för flera varor är onödigt stora (gurkor. rödbetor. konservärter. svamp etc.). Det är bra att man för andra varor (som t. ex. oliver och kapris) föreslagit tullfrihet. För flera andra varor föreslås oförändrat tullskydd.

Statens pris- och kartellnämnd tillstyrker utredningens förslag till tullfri- het för sådana produkter som inte tillverkas inom landet. Detta bör verka sänkande på konsumentpriserna. Nämnden anför.

• Sida 119
•  Original

Prop. 1981/82:120 91

I andra fall finner nämnden att utredningen. som ett led i en strävan att skydda den inhemska produktionen. föreslår tullhöjningar även på pro- dukter som importeras i endast begränsad omfattning. Vid en förhöjd avgiftsnivå finns det risk för att den konkurrerande importen slås ut. vilket bl. a. skulle leda till en försvagad konkurrens och minska konsumenternas valmöjligheter. En rätt avvägd tullnivå är särskilt viktig inom sådana produktområden. där den inhemska tillverkningen är koncentrerad till ett enda företag. Denna situation gäller exempelvis för inläggningar av gurka respektive rödbetor.

Sammanfattningsvis anser nämnden att utredningens nu framlagda för— slag till ändrat tullskydd i alltför liten utsträckning beaktar konsumenter- nas intresse av valfrihet och så låga priser som möjligt. Tullhöjningar som skydd för inhemsk produktion bör i görligaste mån undvikas främst på produktområden. där importen är begränsad, eller där den inhemska pro— duktionen är koncentrerad till ett enda företag.

Statens industrii'erk säger sig inte ha haft möjlighet att göra någon mer ingående bedömning av förslagets teknikdel och inte heller av dess konse- kvenser för producent- och avnämarsida. l princip finner dock verket inget att erinra mot utredningens förslag vad gäller teknikdelen. Beträffande konsekvenserna för eller påverkan på olika intressenter av de föreslagna skyddsnivåerna anför verket att dessa behandlats mycket summariskt av utredningen samt att det inte varit möjligt för industriverket att med utgångspunkt från utredningens förslag och dess redovisade överväganden bedöma dessa aspekter. Verket avstår därför att ta ställning till de föreslag- na skyddsnivåerna.

Kommerskollegium framhåller i sitt yttrande att en bedömning av det befogade i ett ändrat gränsskydd för produkter hänförliga till kap. 20 enligt kollegiets mening i första hand bör baseras på en utredning om det faktiska skyddsbehovet för industrin i fråga. Härvid bör såsom utredningen fram- hållit även konsumentintressena beaktas. Kollegiet anför.

Gränsskyddet för här aktuella produkter kan. som framgår av utredning- ens förslag i princip delas upp i tre komponenter. varav den ena utgörs av manufaktureringsskyddet för den inhemska industrin. den andra av tullbe- lastningen av i produkterna ingående råvaror och den tredje av belastning- en av i produkterna ingående jordbruksreglerade råvaror. 1 det av träd- gårdsnäringsutredningen framlagda förslaget redovisas dock för de olika varuslagen ej närmare storleken av de olika komponenterna. Ej heller redovisas som regel i utredningen några andra uppgifter som styrker det faktiska behovet av att vidta uppjusteringar av det nuvarande gränsskyd- det. Däremot har den särskilda arbetsgruppen med representanter från trädgårdsnäringsutredningen och RÄK i en till gruppens förslag fogad bilaga för ett antal livsmedelsprodukter redovisat tull— och avgiftsbelast- ningen för i produkterna ingående råvaror.

Getzeraltullstyrelsen säger sig inte ha något att erinra mot övergången till värdetullar och anser sig inte ha anledning att ta ställning till det föreslagna

• Sida 120
•  Original

Prop. 1981/82:120 92

gränsskyddets höjd. Styrelsen påpekar dock att det föreslagna systemet med tullar i kombination med rörliga införselavgifter förorsakar merarbete för såväl importörer som tullmyndigheter jämfört med nuvarande vikttul- lar.

3.1 Ätbara frukter m. m.

3.1.1 Tulltaxenr 08.10 (frysta frukter. utan tillsats av socker)

Lantbrukarnas riksförbund har ingen erinran mot utredningens förslag i denna del.

Trädgårdsnäringens riksförbund ställer sig positivt till utredningens för- slag att snarast utreda möjligheterna att i ökad utsträckning använda svenska jordgubbar för industriändamål. Förbundet anför vidare.

Den svenska industrins behov av jordgubbar som råvara till mos. sylt, marmelad m.m. och för försäljning som frysta importeras under rubricera- de nummer samt under nummer 20.03. Den försämring av tullskyddet som här skett har medfört att den tidigare inte obetydliga avsättningen av svenska bär härför har kraftigt reducerats. I ökad utsträckning har dessa kvantiteter därför fått söka sig ut på färskmarknaden.

Produktionen av jordgubbar totalt i landet har ökat drastiskt under 70- talet. Detta har medfört att betydande marknadsöverskott uppstår varje säsong. 'fillräckliga alternativa avsättningsmöjligheter erbjuds inte. För— bundet anser att en förstärkning av det nuvarande tullskyddet gör det fullt möjligt att återta och utveckla en marknad för industrin.

De fördelar som kan uppnås genom en tryggad industriavsättning är förutom en direkt höjning av kvaliteten på färskmarknaden även en kvali- tativt bättrc beredd produkt. Det torde vara ovedersägligt att svensk råvara är kvalitativt bättre än varje importerad sådan. Industriavsättningen medverkar som inledningsvis framhållits till ett bättre och stabilare lön- samhetsläge för odlingen.

Utredningen föreslår att tullen tills vidare skall sättas på ll % Förbun- det vill framhålla att detta i sig innebär att tttllen för 08.10.100 skulle bli lägre än vad utredningen föreslagit vid prövning av kapitlen 6. 7 och 8. En värdetull. beräknad efter samma principer som då (genomsnittlig incidens l975—77). skulle bli ca 14 %. Detta menar förbundet också bättre överens- stämmer med tullen på färska jordgubbar ( IS %).

Sveriges industriförbund anför i denna del.

Enligt vad förbundet inhämtat efterfrågar industrin huvudsakligen snop- pade jordgubbar. vilka de svenska odlarna inte kan leverera. För safttill- verkning erfordras en typ av jordgubbar som knappast odlas i Sverige.

Industriförbundet hemställer att den föreslagna utredningen snarast kommer till stånd och helst avslutas under l980. Förbundet utgår från att berörd industri blir representerad i utredningen. I avvaktan på resultatet av densamma bör nuvarande tull — 5.0 öre/kg — tillämpas. Om utredningen skulle finna att industrins behov av råvara inte till väsentlig del kan tillgodoses av inhemsk odling bör tullfrihet införas. I motsatt fall kan den föreslagna värdetullen om l l % accepteras.

• Sida 121
•  Original

Prop. 1981/82:120 93

Kommerskollegium har ingen erinran mot att den föreslagna utredningen kommer till stånd men skulle föredra att den nuvarande vikttullen bibe- hålles i avvaktan på resultatet av utredningen. Kollegiet vill dock inte direkt motsätta sig förslaget om en övergång till en värdetull redan nu men förutsätter i så fall att tullskyddet omprövas i ljuset av det resultat som utredningen kommit fram till.

Skånes handelskammare uttalar i denna del följande.

Utredningen föreslår att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar bör utredas i särskild ord- ning. Handelskammaren tillstyrker att en sådan utredning kommer till stånd och förordar att den får i uppdrag att arbeta skyndsamt. I avvaktan på resultatet av en sådan utredning föreslås att den nuvarande vikttullen 50 kronor/IDO kg bibehålles. Handelskammaren avstyrker således utredning- ens förslag om att tills vidare införa en värdetull som ersättning för den nuvarande vikttullen.

Stockholms Iutndelskamnzare erinrar om att utredningens förslag i fråga om tullen för frysta jordgubbar utan socker skiljer sig avsevärt från utred- ningens förslag i delbetänkandet SOU l978: Sl (vikttull om 75 kronor per 100 kg eller alternativt värdetull om 18%). Enligt Handelskammarens uppfattning finns det för närvarande inget skäl att höja tullen för denna vara. Utredningen synes vara av samma uppfattning. trots att man stannat för en tullsats som ligger något över 1978 års importincidens.

Föreningen svenska konservtillverkure hänvisar till vad Industriförbun- det anför angående önskvärdheten av att den föreslagna utredningen an- gående möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda inom Sve- rige producerade jordgubbar snarast kommer till stånd. I avvaktan på resultatet av densamma bör enligt Industriförbundet nuvarande tull om 50 öre/kg tillämpas.

3.2 Tulltaxenr 20.01 och 20.02 (beredningar av köksväxter. frukter m. m.)

3.2.1 Tullt(1.renr20.()1 ( kt'ikSt-v'ixter och frukter. beredda eller konserverade med ättika eller ättiksvra)

Kommittén för industrins råi'arukostnadsutjätnning har inget att erinra mot trädgårdsnäringsutredningens förslag att i tullskyddet för tulltaxenr 20.01 även inkluderas kompensation för fördyringen av jordbruksprisreg- lerade råvaror.

Sveriges industri/örbund anser att de föreslagna tullarna kan accepteras. Sveriges frukt- och grönsaksdistributr'irers jörening instämmer i exper- ten Holger Nyströms förslag om en tullsats på 8975 för beredda eller konserverade gurkor. rödbetor och andra köksväxter.

Statensjordbruksnämnd anför i sitt yttrande.

• Sida 122
•  Original

Prop. 1981/82:120 94

Utredningen konstaterar att industrins behov av råvara f. n. huvudsakli- gen täcks av en inhemsk produktion samt att importen av de beredda varorna är obetydlig. Möjlig framtida lågprisimport motiverar dock enligt utredningen höjningar av tullnivåerna i föreslagen omfattning. Nämnden delar inte denna uppfattning till fullo. De förhållanden som påpekats talar snarare för en viss återhållsamhet när det gäller tullhöjningar. vilket f. ö. även understrukits av experten Holger Nyström i dennes särskilda yttran- de. Nämnden anser att tullarna för här berörda varor bör kunna sättas något lägre än vad utredningen föreslagit. vilket ändå innebär överskridan- den av gällande GATT-bindningar.

Kommerskollegium vill med hänsyn till den ändrade tullbelastningen för ingående råvaror inte motsätta sig en viss höjning av tullskyddet men föreslår med hänsyn till konkurrensläget och med beaktande av gällande GA'I"T-bindningar att tullen sätts till S%. Härvid har kollegiet tagit hänsyn till belastningen av i produkterna ingående råvaror samt beaktat att indu- strin dessutom ges ett för produkterna genomsnittligt sett rimligt netto- tullskydd.

Stockholms handelskammare konstaterar i sitt yttrande följande.

När det gäller produkter hänförliga till tulltaxenummer 20.01 innebär förslaget tullfrihet för vissa varuslag och en kraftig förstärkning av tull- skyddet för beredda eller konserverade gurkor. rödbetor. köksväxtbland- ningar. rödkål m.m. Handelskammaren har inget att invända mot tullfrihet för varuslag som inte produceras här i landet. Som motiv för tullhöjningar- na kan antas föreligga en befarad ökad lågprisimport. Den nuvarande importen av ifrågavarande produkter torde inte kunna anses hota svensk industri. Det föreligger därför enligt kammarens mening inte i nuläget motiv för tullhöjningar i den utsträckning som utredningen har föreslagit. Härvid får också beaktas att gällande vikttullar för varor hänförliga till tulltaxenummer 20.01 delvis är bundna i GATT och att avvikelse från importincidenserna kommer att mötas av kompensationskrav från berörda GATT-länder i samband med omförhandlingarna.

3.2.1.1 Gurkortlt).01.151)

Lantbrukarnas riksjörbund instämmer i utredningens förslag om 15% tull med hänsyn till odlingens regionalpolitiska betydelse i Halland. Ble- kinge. Kalmar län och Gotland.

Kooperativa förbundet anser att utredningens förslag om en värdetull på 15% jämfört med en nuvarande genomsnittlig incidens på 79? och från östländerna l 1% är obefogat. bl. a. därför att importvärdet 1978 endast var ca 4% av den svenska produktionen. En kompletterande råvaruimport av färsk gurka behövs dock regelbundet för konservindustrins produktion för att utjämna svängningar i tillförseln under produktionssäsongen för att få full sysselsättning och jämn produktion i industrin. Lönsamheten för den svenska industrin är dessutom redan idag tillfredsställande för hithörande varor.

• Sida 123
•  Original

Prop. 1981/82:120 95

3.2.1.2 Rödbetor(20.01.152)

Lantbrukarnas riksförbund anser att den av riksdagen beslutade tullen på färska rödbetor på 5 % sannolikt är för låg. För att bibehålla odling och industriproduktion inom landet är därför utredningens förslag om 12 % tull på inlagda rödbetor befogat.

Kooperativa förbundet framhåller i sitt yttrande att förbundet anser den

del av hela produktionen.

3.2.2 Tulltaxenr 20.02 (köksväxter. beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättikspri!)

Statens jordbruksnämnd anföri sitt yttrande följande.

Tullhöjningar har även föreslagits för konserverade ärtor, svampar och tryffel samt "and ra” köksväxter (tulltaxenr 20.02). Tullnivån för ärtor höjs från 10% till 12% i de fall råvaran inte är jordbruksprisreglerad (om så är fallet föreslås produkten överförd till jordbruksprisregleringen med tullfri- het). Tullen för frysta ärtor (tulltaxenr 07. 02) har av riksdagen höjts till l6%. vilket enligt utredningen motiverar höjningen för konserverade är- tor. Även för konserverade bönor som är baserade på prisreglerad råvara hänförlig till tulltaxenr 07. 05 föreslas en överföring tilljordbruksprisregle- ringen med tullfrihet. Nämnden tillstyrker förslaget för konserverade ärtor och bönor.

Tillverkningen av svampkonserver i Sverige har under en följd av år utsatts för hård konkurrens genom import från Ostasien av lågpriskarak- tär. Utredningen pekar på att stora prisskillnader föreligger mellan inhems- ka och importerade konserver och att en ökning av denna skillnad kan få allvarliga konsekvenser för den svenska produktionen. 'I'ullhöjning har därför föreslagits från l l % till 15 %. Nämnden har funnit ändringen rimlig.

Till positionen "andra” köksväxter (20.02) hänförs bl. a. grönsaksbland- ningar. För att undvika snedvridning i konkurrensförhållandet med råva- rorna har föreslagits en dryg fördubbling av tullen. nämligen från 5% till 12%. Nämnden har funnit höjningen något i överkant men med hänsyn till föreslagna tullnivåer likväl acceptabel.

Kommerskollegium anför rörande utredningens förslag i denna del föl- jande.

F.n. utgår en tull om 20 öre/kg för konserverade ärter. bönor och andra köksväxter och 65 öre/kg för konserverad svamp. Tullarna är bundna i GATT vid utgående nivåer varvid för konserverad svamp i detaljhandels- förpackningar finns en alternativ bindning vid 13%

Vad gäller konserverade ärter. bönor och andra köksväxter tyder enligt kollegiets mening de senaste årens produktions- och importutveckling ej på att det skulle föreligga något behov av att höja nuvarande tullnivåer om IO. 8 resp. 5 % för här berörda produkter. För oförändrade tullnivåer talar även det förhållandet att de nuvarande tullarna är bundna 1 GATT. Av utredningens förslag framgår det emellertid att av tulltekniska skäl tullarna för konserver av ärter och andra köksväxter bör vara desamma. Mot

• Sida 124
•  Original

Prop. 1981/82:120 96

denna bakgrund samt med beaktande av GATT-bindningarna föreslår kol- legiet därför att samtliga här aktuella produkter äsätts en värdetull om 8%. Denna innebär för konserverade ärter visserligen ett något lägre tullskydd än för närvarande. Härvid bör dock beaktas att konserverade ärter synes ha fått en något minskad råvarutullbelastning på grund av de på trädgårds- området företagna tulländringarna.

Vad gäller konserverad svamp har utredningen pekat på att det förelig- ger stora prisskillnader mellan inhemska och importerade produkter. lm- porten av dessa produkter ställd i relation till den inhemska produktionen är dessutom av betydande omfattning. Med hänsyn härtill samt med beak- tande av rådande råvarukostnadsbelastning f1nner kollegiet en höjning av tullskyddet vara berättigad men anser att tullen bör uppgå till högst 13 %. Detta skulle betyda att någon brytning av GATT-bindningen ej skulle behöva göras för de svampkonserver där en alternativ bindning vid 13 % föreligger.

När det gäller förslaget att överföra vissa produkter under 20.02 till jordbruksregleringen vill kollegiet inte motsätta sig detta. Genom en sådan åtgärd skulle därvid dessa produkter jämställas med potatisprodukterna inom samma tulltaxenummer. Kollegiet vill emellertid peka på de kompli- kationer som förevarande GATT-bindningar utgör.

Sveriges industriförbund anför i sitt yttrande att vad gäller konserverade ärter och bönor som inte är baserade på jordbruksprisreglerade råvaror finns enligt förbundets mening skäl som talar för att dessa beläggs med samma tull som motsvarande frysta produkter — dvs. 16%. Förbundet vill emellertid föreslå att båda varuslagen beläggs med en tull om 12%.

För övriga till detta tulltaxenr hänförliga varuslag kan enligt förbundet de föreslagna tullarna accepteras.

3.2.2.1 Ärter(2().02.100)

Lantbrukarnas riksförbund erinrar om att riksdagen för frysta ärter har beslutat om en tull på 16%. Tullen för konserverade ärter bör ligga på samma nivå. Motivet härför är enligt förbundet att vid produktion av ärter för frysning framkommer alltid partier som inte är lämpliga för frysning men utmärkta till konservering. För att vara konkurrenskraftig måste därför svensk odling och industri ha möjlighet att producera även konser- verade ärter. Den möjligheten säkras endast om konserv- och frysärter har samma tull — 16%. LRF instämmer i att ärter. som — i motsats till frys- och konservärterna som skördas färska -— skördats mogna och därmed är att betrakta somjordbruksråvara. skall beläggas med införselavgift i likhet med gula matäner och alltså ges tullfrihet.

Svenska lantarbetarfrfirbundet instämmer i det särskilda yttrande som avgivits av experten Herbert Lööv med yrkande på att tullen fastställes till 16%. som är lika med förslaget till tull för frysta ärter.

Kooperativa förbundet anser inte att det finns något behov av att höja tullen på konserverade ärter och anför.

• Sida 125
•  Original

Prop. 1981/82:120 97

En höjning av tullen för konserverade ärter skulle varken vara till fördel för odlingen eller för konsumenterna. Om man anser att skyddet för djupfrysta och konserverade ärter bör vara ungefär lika högt anser KF att tullen på frysta ärter skulle sänkas. Det förekommer en betydande export av frysta ärter, medan den totala importen av ärter endast var 5 % av den inhemska produktionen.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening instämmer i exper— ten Holger Nyströms förslag om en tull på 8 % på konserverade ärter.

3.2.2.2 Bönor (20.02.200)

Lantbrukarnas riksförbund delar utredningens uppfattning att bönor som inte saluförs i baljorna t.ex. bakade vita bönor hänförs tilljordbruks— regleringen. Förbundet anför.

För konserverade bönor i baljor. t.ex. brytbönor och haricots verts föreslår utredningen en tull av 8 %. Som en följd av hård importkonkurrens har vi i Sverige sedan 1973 endast produktion av frysta bönor. i huvudsak brytbönor. importen av konserverade bönor sker från Sydostasien till låga priser och är snabbt ökande. Den av utredningen föreslagna tullen kan f. n. accepteras. men om en ökad import visar sig skapa problem för svensk grönsaksodling bör frågan om tullhöjning aktualiseras.

Trädgårdsnäringens riksförbund delar utredningens uppfattning att bönor som inte saluförs i baljorna hänförs till jordbruksregleringen. Här- igenom bör de vita bönorna kunna få ett gränsskydd, som motsvarar det som de bruna bönorna har.

För konserverade bönor i baljor. t.ex. brytbönor och haricots verts föreslår utredningen en tull av 23%. Denna tull kan f.n. enligt förbundet accepteras. men om en ökad import visar sig skapa problem för svensk grönsaksodling. bör frågan om tullhöjning aktualiseras.

Skånes handelskammare anser att importen av konserverade bönor i hög grad utgörs av lågprisimport från öststaterna och Kina och utgör ett konsumtionsalternativ till svensktillverkade djupfrysta eller på annat sätt konserverade grönsaker. Det kan enligt handelskammaren ifrågasättas om tullsatsen inte bör sättas något högre än till S%. som utredningen föreslår.

Sveriges frukt— och grönsaksdistributörers förening instämmer i exper- ten Holgcr Nyströms förslag om tullfrihet för haricots verts. brytbönor och liknande samt för vita bönor i konserv.

Kooperativa förbundet anser när det gäller tullen på produkter av vita bönor (såsom burkkonserver etc.) att denna bör vara så låg som möjligt eftersom någon svensk odling inte förekommer av vita bönor och det endast finns ett begränsat substitutionssamband mellan bruna och vita bönor. Förbundet anför.

7 Riksdagen 1981/82. I sunt/. Nr [20

• Sida 126
•  Original

Prop. 1981/82:120 98

Utredningen föreslår att båda produkterna förs till jordbruksprisregle- ringen och ges tullfrihet men att en lägsta importavgift på 8 % åsätts för vita bönor. Torkade bruna och vita bönor ingår nu i jordbruksprisregleringen, trots att någon odling av vita bönor ej förekommer i Sverige. KF anser därför inte att burkkonserver av vita bönor bör föras tilljordbruksprisreg- len'ngen och att nuvarande tull på 20 kr./100 kg sänks eller ev. bibehålls för produkter av vita bönor.

Impod anför i sitt yttrande följande.

Bönor tillhör de produkter som kan ha en potential från u-länderna utan att på något sätt konkurrera med existerande svensk produktion. Här föreslås två typer av gränsskydd, nämligen dels överföring till jordbruks- prisregleringen. varigenom vissa typiska u-Iandsprodukter drabbas av hög- re priser. dels en höjning av tullen för vita bönor. Båda förslagen avstyrkes med hänsyn till konsekvenserna för u-landsimporten.

Scandistor AB uttalar att vita bönor inte odlas i landet varför det ur odlarsynpunkt inte kan vara motiverat med ett tullskydd för att indirekt stödja inhemsk produktion. I yttrandet sägs vidare.

Konsumtionen av vita bönor på burk visar idag en mycket positiv utveckling. Produkten är näringsriktig och billig och en förändring av tullsats till värdetull i stället för vikttull torde snart leda till en prishöjning av produkten. vilket måste anses vara emot samhällets och konsumentens intressen. En prishöjning från producentled måste betraktas som en reali- tet med den inilationstakt som råder världen över.

En i procent värdebaserad tullsats påverkar då direkt konsumentpriset. Som bekant använder efterföljande handelsled pålägg i procent (eg. margi- nal i procent).

Erfarenhetsmässigt tror vi oss också veta att en tullsats per kg vara är mindre diskriminerande mot mindre och medelstora importörer genom att de stora köparna genom förhandlingar får bättre priser och därigenom en lägre faktisk tullkostnad per burk eller kg.

3.223 Svampar och tryffel (20.02.300)

Lantbrukarnas riksförbund delar utredningens uppfattning att svampar bör ges en tull på 15 % medan tryffel ges tullfrihet.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening instämmer i exper- ten Holger Nyströms förslag om en tull på 12% på svampar.

Stockholms handelskammare ifrågasätter om det finns skäl för en höj- ning av tullnivån för svampkonserver och anför.

Beträffande svampkonserver hänförliga till nr 20.02 i tulltaxan har utred- ningen föreslagit en värdetull som ligger betydligt över 1978 års importinci- dens för att motverka en ökning av prisskillnaden mellan inhemsk och imponerad konserv. Värdetullar är till karaktären inte särskilt effektiva som skydd mot lågprisimport.

• Sida 127
•  Original

Prop. 1981/82:120 99

Kooperativa förbundet framhåller i sitt yttrande att importen av cham- pinjoner täcker ca 93%.- av konsumtionen.medan svensk produktion mest omfattar specialprodukter. KF anser därför att tullen inte bör höjas.

ICA-förbundet anser att förslaget till nya tullar leder till onödiga fördy- ringar för konsumenterna. Den helt dominerande delen av konsumtionen kan enligt förbundet endast tillgodoses genom import.

[mpod avstyrker utredningens förslag vad gäller svampar och tryffel och anför.

Den föreslagna tullhöjningen torde endast medverka till att konservera nuvarande marknadsförhållanden — möjligen att i någon grad negativt påverka efterfrågan — och hindra nya länder. u-länder. att komma in på marknaden. I stället borde tullfrihet medges för detta stat.nr.

3.2.2.4. Tomater (20.02.404)

Lantbrukarnas riksförbund och Trädgårds'näringens riksförbund anser i sina yttranden att tullen bör bibehållas på oförändrad nivå. vilket omräknat i värdetull blir ca 1 l %. Förbunden anför.

Denna produkt är tillsammans med konserverade haricots verts den snabbast växande importprodukten under kapitel 20. Konserverade to- mater blir en allt vanligare ingrediens i framförallt grytor och pizzor. Utvecklingen av importvolymen och konkurrensen med svensk färsk vara bör följas och tullen höjas till samma nivå som för färskvara om importen skapar problem för den svenska tomatodlingen.

Skånes handelskammare framhåller i sitt yttrande att denna produkt ökar mycket snabbt i importvolym. Utvecklingen av importvolymen och konkurrensen med svensk färsk vara bör följas och tills vidare bör tullen enligt Handelskammarcns mening bibehållas oförändrad. motsvarande ca 11%- omräknat till en värdetull.

3.2.2.5. Tomatpulp och tomatpuré (20.02.403 och 20.02.408)

Lantbrukarnas riksförbund instämmer i utredningens förslag om fortsatt tullfrihet.

Svenska Iantarbetarförbundat kan i princip biträda utredningens förslag. men anser dock att frågan måste ses i samband med den tull som kommer att fastställas för import av färska tomater.

3.116. Sparris (20.02.500)

Lantbrukarnas riksförbund tillstyrker utredningens förslag om tullfrihet. Enligt förbundet har svensk produktion konkurrerats ut och den nuvaran- de odlingen säljs som färskvara. Prisskillnaden är så stor att tullen saknar betydelse.

• Sida 128
•  Original

Prop. 1981/82:120 100

3.2.2.7. Andra beredda eller konserverade köksväxter (20.02.909)

Lantbrukarnas riksförbtmd delar utredningens uppfattning att eftersom motsvarande frysta produkter av riksdagen getts 16% tull bör de konser- verade varorna ha samma tullskydd.

Skånes handelskammare anför i sitt yttrande följande.

Till denna kategori hänförs bl.a. grönsaksblandningar. Utredningen fö- reslår 12% tull. Eftersom motsvarande frysta produkter av riksdagen getts 16% tull vill Handelskammaren ifrågasätta om inte även de konserverade varorna i denna grupp bör ha samma tullskydd.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anser i likhet med experten Holger Nyström att andra köksväxter bör ges ett skydd på 25%. Impod pekar i sitt yttrande på följande.

Utredningen föreslår här en värdetull på 12% med motiveringen att till detta stat.nr. förs grönsaksblandningar som ofta innehåller ärter och mo- rötter. Samtidigt drabbas emellertid ett stort antal u-landsprodukter som var för sig har föga betydelse på den svenska marknaden men som för enstaka u-landsexportörer ändå kan vara väsentliga. Som exempel kan nämnas kronärtskocksbottnar. böngroddar. bambuskott. couscous och andra mer eller mindre exotiska produkter. för vilka det inte rimligtvis finns någon anledning att öka gränsskyddet. Om det nu skulle vara moti- verat att höja tullen för grönsaksblandningar innehållande ärter och moröt- ter. vilket motsägs av det faktum att dessa inte ens har något eget stat.nr.. så borde man hellre göra detta genom att inrätta ett särskilt stat.nr. för den produkt man vill skydda.

3.3 Tulltaxenr 20.03 (frysta frukter med tillsats av socker)

3 .3 . I Jordgubbar (20.03 . I ()()J

Lantbrukarnas t'ik.t;förbumi delar utredningens uppfattning att tullskyd- det tills vidare bör var 11';'*/'é.-. Dessutom bör sockerandelen beläggas med införselavgift.

'l'rädgårdsnäringens riksförbund anser att tullen bör beräknas efter sam- ma grunder som skett vid prövningen av kapitlen 6. 7 och 8 och föreslår i överensstämmelse härmed en tull på 14%-.

Sveriges frukt- och grönsaksdixtributörers _lörening anser i likhet med experten Holger Nyström att någon ny tull inte bör fastställas innan RÄK:s ställningstagande till frågan om eventuell råvarukompensation för socker föreligger och därmed storleken av ett totalt gränsskydd kan bedö- mas.

Kooperativa förbundet anför i sitt yttrande följande.

KF anser att man inte bör göra någon tulländring bl.a. med hänsyn till att förutsättningar-na är dåliga för någon mer omfattande svensk odling av

• Sida 129
•  Original

Prop. 1981/82:120 101

jordgubbar till livsmedelsindustrin. Jordgubbsodlingen har vidare inte nå- got beredskapsintresse. För närvarande importeras djupfrysta jordgubbar med tillsats av socker från bl.a. Ungern, som har betydligt lägre löner och andra kostnader än man har i Sverige. KF kan dock acceptera att en opartisk utredning görs om en eventuell utökning av inhemsk produktion av jordgubbar till livsmedelsindustrin.

Kommerskollegium hänvisar till vad kollegiet anfört beträffande till tull- taxenr 08.10 hänförliga frysta jordgubbar (utan tillsats av socker) och framhåller.

Det vore även här att föredra att den nuvarande vikttullen om 50 öre/kg bibehålls tills vidare. Om vikttullen för till tulltaxenr 08. 10 hänförliga jordgubbar ändras till värdetull bör emellertid en värdetull av motsvarande storlek införas även för till 20.03 hänförliga jordgubbar. Även här bör dock tullskyddet omprövas när utredningens resultat framkommit.

Skånes handelskammare föreslår i överensstämmelse med vad handels- kammaren anfört beträffande frysta jordgubbar utan tillsats av socker att nuvarande vikttull bibehålles tills vidare.

Sveriges industriförbund framhåller'i sitt yttrande att i överensstäm- melse med vad förbundet anfört beträffande frystajordgubbar utan tillsats av socker anser förbundet att tullen i avvaktan på att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda svenskproducerade jordgubbar utreds. bör kvarstå vid 50 kr./100 kg.

3.3.2 Hallon (20.03.902)

Föreningen svenska konservtillverkare tillstyrker utredningens förslag om tullfrihet för frysta hallon med socker och hänvisar i detta Sammanhang till sin särskilda framställning om suspendering av tullen på vissa råvarori kap. 7—8 — bl.a. frysta hallon — liksom till vad Industriförbundet anför om utredning angående ett mer definitivt tullskydd för djupfrysta jordgub- bar och äpplekoncentrat.

3.4 Tulltaxenr 20.05 (sylter. fruktgeléer, marmelader m. m. beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker)

Lantbrukarnas riksförbund instämmer i utredningens förslag att även dessa produkter tills vidare förs till jordbruksregleringen. Dessutom bör bär och fruktråvaran i enlighet med utredningens förslag ges ett manufak- tureringsskydd i form av tull på S%. dock 79% om råvaran i övrigt är tullskyddad.

Trädgårdsnäringens riksjörlmtm': erinrar i sitt yttrande om att en väsent- lig andel av den till industrin levererade kvantiteten äpplen används för framställning av mos. Även för här. i första handjordgubbar. är avsättning 8 Riksdagen [%!/82. I sant/. Nr 120

• Sida 130
•  Original

Prop. 1981/82:120 102

till industrin för framställning av beredningar under detta tullnummer mycket angeläget. Förbundet anför.

Enligt förbundets bedömning är en viktig förutsättning för att i större utsträckning kunna utnyttja svensk råvara för dessa beredningar att man ger industrin en bättre kostnadsmarginal i förhållande till importen av motsvarande färdigbcredda produkter. 1 ett längre perspektiv anser för- bundet att detta endast kan garanteras genom en relativt hög tullsats. Förbundet skulle därvid känna större trygghet i att en högre tullsats än vad utredningen föreslagit uttas för dessa produkter. Gällande GATT-bindning medger en höjning upp till 9%.

Skånes handelskammare anför i sitt yttrande i denna del följande.

En väsentlig del av den inhemska produktionen av bär och äpplen måste finna avsättning hos industrin för tillverkning av produkter under rubrice- rade tulltaxenummer. För att det skall bli möjligt för livsmedelsindustrin att kunna utnyttja svenska råvara måste kostnaden för denna stå i rimlig proportion till priset för motsvarande färdigberedda, importerade pro- dukter. Handelskammaren menar att en något högre tullsats än vad utred- ningen föreslagit därför bör övervägas för produkter under rubricerade tulltaxenummer.

Sveriges frukt- och grönsaksdi._ttributörers förening anser i likhet med experten Holger Nyström att någon ny tull inte bör fastställas innan . RÄK:s ställningstagandc till frågan om eventuell råvarukompensation för socker föreligger och därmed storleken av ett totalt gränsskydd kan bedö- mas.

Bob Industrier AB ser med stor oro på förslaget till sänkta tullar på importerad sylt och marmelad som tillsammans med en ökad import av dessa produkter kommer att påverka de svenska odlarna, arbetsmarknads- läget inom vår egen industri samt landets betalningsbalans negativt.

Kommerskollegium konstaterari sitt yttrande följande.

En'igt vad som kunnat utläsas av de senaste årens produktions- och importutveckling synes det nuvarande tullskyddet inte ha inneburit något försämrat konkurrensläge för den svenska produktionen i förhållande till importen. Kollegiet vill dock med hänsyn till den stora belastningen av i produkterna ingående socker inte motsätta sig att det nuvarande gräns- skyddet ersätts med ett system med ett tullskydd jämte kompensation föri produkterna ingående socker. Vad gäller tullskyddet finner emellertid kollegiet utifrån de av kollegiet beaktade aspekterna rörande nettotull- skydd och kompensation för råvarutullbelastning att nivåerna rätteligen borde sättas till 3 resp. S%. Enligt vad kollegiet erfarit talar emellertid tulltekniska skäl för att här berörda produkter har samma tull. Med hänsyn härtill och till att andra livsmedelsprodukter med ett gränsskydd av samma typ som här föreslås, har ett tullskydd i form av en värdetull om 5 % anser kollegiet att denna tullsats bör gälla även för här aktuella produkter.

• Sida 131
•  Original

Prop. 1981/82:120 103

3.7 Tulltaxenr 20.06 (frukter, beredda eller konserverade på annat sätt. med eller utan tillsats av socker)

Trädgårdsnäringens riksförbund säger i sitt yttrande att utredningen ej synes ha uppmärksammat att det inom landet förekommer en inte obetyd- lig produktion av konserverade äppleklyftor — framförallt för konsumtion inom bagerinäringen. För denna produktion används enbart svensk råvara. Den årliga avsättningen av äpple för detta ändamål uppgår enligt förbundet till i genomsnitt 150 ton. Förbundet anför vidare

Framställningen av konserverade äppleklyftor möter stark konkurrens ifrån import av motsvarande produkt. Detta har inneburit en successiv avtrappning av den svenska produktionen. Ett slopande av tullen, som utredningen föreslår, skulle med största sannolikhet innebära att denna produktion omedelbart upphörde. För fruktodlingens del vore detta myc- ket olyckligt. där det i dagens läge gäller att slå vakt om varje avsättnings- möjlighet. Sett till utvecklingen i USA. där denna produkt kraftigt ökat i produktion och konsumtion bl.a. av pajer. vore det olyckligt att slopa denna inhemska produktion om motsvarande positiva utveckling kan ske i vårt land. Förbundet yrkar på att konserverade äppleklyftor brytes ut och ges ett eget tullnummer samt att tullen bibehålles på nuvarande nivå fast utgår i form av värdetull med 3%.

Kommerskollegium har inga erinringar mot förslaget att införa tullfrihet för produkterna. Däremot avvisar kollegiet förslaget om en överföring av produkterna till jordbruksregleringen. Enligt kollegiets mening finns ej några skäl för en sådan åtgärd i och med att produkterna ej är föremål för någon inhemsk tillverkning av betydelse. Även de nyligen gjorda GATT- bindningarna talar starkt mot en sådan åtgärd.

Kommittén för industrins" råvarukostnadsutjämning erinrar vad gäller varor enligt tulltaxenr 20.06 om att Sverige vid de under år l979 avslutade multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT har förbundit sig att avveckla tullen på fruktsallad samt sänka tullarna till 5 öre per kg för övriga fruktkonserver. Mot bakgrund av dessa nyligen gjorda åtaganden inom ramen för GATT samt att behovet av kompensation för eventuellt ingående jordbruksprisreglerad råvara för produkter enligt tulltaxenr 20.06 är litet anser kommittén att dessa produkter inte f. n. bör föras över till jordbruksprisregleringen.

Impoa' anföri sitt yttrande följande.

I fråga om tulltaxenr 20.06. vartill förs "frukter. beredda eller konserve- rade på annat sätt med eller utan tillsats av socker eller sprit". t.ex. ananas. citrusfrukter. päron. aprikoser etc.. så föreslår utredningen att man i avvaktan på resultatet av RÄK:s (kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning) arbete för över varorna enligt detta tulltaxenr till jordbruksprisregleringen. Detta kunde innebära att ett stort antal så-

• Sida 132
•  Original

Prop. 1981/82:120 104

dana produkter från u-länderna. som nu är befriade från avgifter skulle komma att drabbas av jordbruksavgifter på grund av sockerinnehållet. Detsamma kan gälla tulltaxenr 20.07.

3.8 Tulltaxenr 20.07 (fruktsaft och köksväxtsaft)

Lantbrukarnas riksförbund instämmer i förslaget att sockrad saft tills vidare hänförs tilljordbruksregleringen och anför.

Inom landet förekommer odling aVsedd för saftproduktion enbart av svarta vinbär. Dessutom används återkommande vissa partier av äpplen. jordgubbar. röda vinbär och rabarber för safttillverkning. Svarta vinbärsodlingen är en småbruksproduktion hitintills koncentrerad till nord- västra Skåne. Blekinge samt Urshult, Gränna och Visingsö i Småland. lmportkonkurrensen kommer från Polen. Holland och England. Färska svarta vinbär har av riksdagen givits ett tullskydd på 11%. LRF anser att det dessutom behövs ett manufaktureringsskydd för industridelen på 5 %. Tullen för svart vinbärssaft bör därför vara 16% mot av utredningen föreslagna 10%. LRF delar dock utredningens uppfattning att tullen på äpple- och jordgubbssaft bör vara l0% samt för saft av päron. körsbär. plommon. krusbär. andra vinbär än svarta samt köksväxter 5%.

'l'riidgårdsnäringens riksförbund tillstyrker utredningens förslag om en höjning av tullen för äpplesaft.jordgubbssaft. svart vinbärssaft samt bland- safter till 10 % samt för övriga frukt- och bärsafter samt köksväxtsafter 5 %. Förbundet anför bl.a.

Som framhållits ovan har avsättningen av svensk industriråvara starkt beskurits som en följd av tullskydets försvagning och övergången till import av saft i koncentrat.

I produktionen av frukt och bär framkommer alltid en viss kvantitet av industrikvalitet. Inom äppleodlingen som exempel beräknas denna till genomsnittligt 20 %, vilket motsvarar årligen ca 8000 ton. Idag pressas stora kvantiteter av denna frukt ut på färskmarknaden. då avsättningsut- rymmet till industrin begränsats. Detta skapar betydande marknadspro- blem — inte bara i prishänseende utan kanske främst genom sänkningen av marknadens kvalitetsstatus. Inte obetydliga mängder måste dessvärre di- rekt förstöras. Detta är en olycklig omständighet — inte minst i beaktande av produkternas nyttighet. Det förtjänar att än en gång framhållas att svensk råvara av frukt och här är till sitt innehåll av näringsämnen och till kvalitet i övrigt överlägsen importerad råvara och råsaftkoncentrat. Det borde därför vara en stor angelägenhet för samhället att stödja en ökad avsättning av svensk råvara till industrin.

Huvuddelen av den avsättning som idag sker till industrin går till fram- ställning av saft. juice. must och liknande. Förbundet ser detta också som det för framtiden angelägnaste avsättningsområdet.

Den tullsats. som utredningen föreslår på IO %. är uppenbart inte till- räcklig för att kompensera för det skydd som under åren gått förlorat. Med hänsyn emellertid till att de industrikvantiteter. som inom överskådlig tid kan levereras från svensk odling. inte kan täcka hela industrins behov har

• Sida 133
•  Original

Prop. 1981/82:120 105

förbundet varit berett acceptera utredningens förslag som rimligt avvägt för att inte ett högre pris i detaljledet skall få en konsumtionsminskande effekt. Tullsatsen lt) % är emellertid den absolut lägsta förbundet kan acceptera. om en bättre avsättningssituation skall kunna uppnås. En viss prishöjande effekt på den konsumtionsfärdiga produkten måste kunna accepteras med hänsyn till varans förbättrade kvalitet.

Kmnmitténjör industrins rårarukastnadsutjämning anför i sitt yttrande.

För saft av ananas hänförlig till tulltaxenr 20.07 har Sverige vid GATT- förhandlingarna förbundit sig att avveckla tullen. Detta innebär således att rörlig avgift inte kan tas ut för denna vara. Detsamma gäller för saft av passionsfrukt. mango eller guava, där Sverige tidigare gjort åtaganden inom GATT. Enligt kommitténs uppfattning bör endast annan sockrad saft under tulltaxenr 20.07 än saft av passionsfrukt. mango, guava och ananas föras över till jordbruksprisregleringen.

Statens jordbruksnärmtd har inget att invända mot den nya tullen för råsaft av svarta vinbär. äpplen.jordgubbar samt blandsaft. då ett förstärkt gränsskydd kan anses motiverat med hänsyn till inhemska odlingar av råvarorna. Däremot ifrågasätter nämnden tullhöjningar för råsaft av fruk- ter. bär och köksväxter som i Sverige odlas i ringa omfattning eller inte alls. Sådan råsaft bör enligt nämndens uppfattning ges tullfrihet.

Kornmerskollegium hari princip ingen erinran mot förslaget att för vissa safter nuvarande gränsskydd ersätts med ett tullskydd och ett system med kompensation för i produkterna ingående socker. Dock bör enligt kolle- giets mening sådana sockrade safter. varav ej förekommer inhemsk till- verkning ej föras över tilljordbruksprisregleringen. Kollegiet anför vidare.

] avsaknad av närmare uppgifter om den svenska marknaden och den svenska produktionens konkurrensläge, råvarukostnader. tullbelastning. m.m. har det ej varit möjligt för kollegiet att slutligt ta ställning till de föreslagna ändringarna av gränsskyddet. Med hänsyn härtill samt med beaktande av att de produkter för vilka föreslås ett tullskydd enligt utred- ningen i endast liten utsträckning tillverkas inom landet anser kollegiet därför att i nuvarande läge ej bör vidtas någon ändring av gränsskyddet för till 20.07 hänförliga produkter. Om en ändring av gränsskyddet skulle genomföras bör emellertid enligt kollegiets mening tullen av skäl som tidigare anförts under tulltaxenr 20.05 ej överstiga 5 %.

Skånes handelskammare tillstyrker i sitt yttrande utredningens förslag om en tull av 10 % och framhåller.

I fråga om råsaft av jordgubbar bör emellertid. av skäl som utvecklats ovan rörande jordgubbar. gällande vikttull bibehållas tills vidare. När det gäller råsaft av äpplen kan det ifrågasättas om inte en utredning om råvarukostnadsfördyringen till följd av en 10 %-ig värdetull bör göras innan beslut fattas.

• Sida 134
•  Original

Prop. 1981/82:120 106

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anser att en eventu- ell tullhöjning bör begränsas i görligaste mån samt att köksväxtsafter bör göras tullfria. Föreningen ifrågasätter vidare om inte råsafter av frukter och bär. som inte alls eller endast i ringa omfattning odlas i Sverige. bör kunna göras tullfria.

Koaperativaförbundet framhåller i sitt yttrande att den svenska produk- tionen av svarta vinbär är av relativt liten omfattning och det är ovisst hur dess konkurrenskraft kan utvecklas på sikt. Med hänsyn till att det tar några år att utveckla svensk odling och att den har viss betydelse från beredskapssynpunkt kan KF dock godta att tills vidare skydda odlingen av svarta vinbär genom en värdetull på 10% för saft av svarta vinbär även om man härvid gynnar import av tullfria safter av passionsfrukt. ananas etc. från u-land. Härvid förutsätts dock att värdetullen för saft av jordgubbar. äpplen och blandsaft sänks från föreslagna IO % till ca 5 % eller lägre. KF föreslår även att en utredning görs om odlingen av svarta vinbär på sikt. varvid även näringsaspekter beaktas.

Sveriges industrM'h/nund anföri sitt yttrande följande.

Jordgubbssaft. Om resultatet av den under 08. l0 föreslagna utredning- ens arbete leder till att tullfrihet föreslås för frysta jordgubbar bör även saften bli tullfri.

Äpplesaft. Industrin efterfrågar i första hand äpplekoncentrat. Någon odling av äpplen för industriell konsumtion torde inte förekomma i Sveri- ge. Tillverkningen av äpplekoncentrat är obetydlig. I bl.a. Schweiz och Österrike finns däremot stora moderna anläggningar med mycket hög kapacitet för framställning av äpplekoncentrat.

Enligt uppgift erhåller österrikiska odlare f.n. ett pris om 34 öre/kg äpplen. För tillverkning av 1 kg koncentrat åtgår ca 8 kg äpplen. Råvaru- kostnaden i Österrike uppgår således till ca 2272 kr. Enligt trädgårds- näringsutredningen behöver svenska odlare ett pris om ca 80 öre/kg för att odlingen skall bli lönsam. Råvarukostnaden för svenskt koncentrat blir således 8:40 kr. Med hänsyn till denna betydande skillnad torde svensk koncentrattillverkning knappast kunna bli konkurrenskraftig.

Industrin torde således även fortsättningsvis bli till övervägande del beroende av importerad råvara. Den föreslagna tullen om 10%.- skulle därför innebära en ökad råvarukostnad för industrin — och därmed höjda konsumentpriser på saft —- men däremot knappast ha någon egentlig bety- delse för den svenska odlingen av konsumtionsfrukt. Förbundet anser därför att äpplekoncentrat bör bli tullfria. För annan saft av äpplen (äpple- must) kan däremot en tull om l0% accepteras, även om den inhemska tillverkningen av sådan saft torde vara obetydlig.

Päronsaft. Förhållandena torde vara likartade som ovan redovisats i fråga om äpplesaft. Förbundet vill därför föreslå tullfrihet även för päron- koncentrat.

Saft och koncentrat ar körsbär. plommon. röda vinbär och krusbär. Med hänsyn till att tillverkningen av såväl koncentrat som råsaft är ytterst obetydlig i Sverige föreslås tullfrihet för dessa produkter.

S'aft av svarta vinbär. Den föreslagna tullen om 10%. kan accepteras.

• Sida 135
•  Original

Prop. 1981/82:120 107

Saft av köksväxter. Den föreslagna tullen om 5 % kan accepteras. Sedan arbetet med remissyttrandet avslutats har till förbundet inkommit skrivelse från AB Karakås-Kiviks Fruktodlingar och Musteri. Förbundet saknar underlag för att värdera de däri framförda synpunkterna — framför- allt behövs material för att kunna bedöma i vilken utsträckning behovet av koncentrat inom hela industrin kan tillgodoses genom inhemsk tillverk- ning. I avsaknad av sådant material vidhåller vi vår uppfattning att detta behov endast till ringa del kan täckas inom landet. Förbundet vill emeller- tid föreslå uppdraget att för den ovan föreslagna utredningen som skall undersöka möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar utvidgas till att även avse motsvarande möjligheter vad gäller saftkoncentrat. [ avvaktan på resultatet av dess arbete bör tullfrihet tillämpas för ifrågavarande koncentrat. utom för så- dana av jordgubbar och svarta vinbär.

Bob Industrier AB anser i sitt yttrande att föreslagna värdetullarna på 10% för äpplesaft. svart vinbärs- och jordgubbsråsaft inte fyller någon som helst funktion för att skydda svensk produktion som är i det närmaste obefintlig. De höjda tullarna kommer istället att påverka konsument- priserna. Saft och juice kommer att bli dyrare. vilket slår hårt mot barn- familjerna.

4 Synpunkter rörande genomförandet av utredningens förslag.

Lantbrukarnas riksförbund anser att de föreslagna tulländringarna bör genomföras så snart som möjligt, senast från ljuli 1980. Det förhållandet att förhandlingarna i GATT inte är avslutade för ett fåtal produkter får enligt förbundet inte hindra att den övriga produktionen ges ett rimligt införselskydd.

Lantbruksstyrelsen framhåller att utredningens förslag till tullhöjningar är begränsad till relativt få varuslag som emellertid har betydande intresse för den svenska trädgårdsnäringen. Beslut om tullhöjningar för dessa bör träda i kraft samtidigt med de redan beslutade tullhöjningarna för pro- dukter tillhöriga kapitel 7 och 8. Lantbruksstyrelsen biträder uppfattningen att beslut bör kunna fattas redan innan betänkande från kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning föreligger.

Föreningen svenska konservtillverkare anser att utredningens förslag bör genomföras under 1980.

Kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning anför i sitt yttrande i denna del följande.

Trädgårdsnäringsutredningens förslag förutsätter i vissa fall omförhand— lingar i GATT. För de av kommittén här berörda produkterna enligt tulltaxenr 20.02—20.05 samt "20.07 bör vid dessa förhandlingar beaktas att en rörlig avgift skall kunna tas ut. Detta innebär att några nya GATT-

• Sida 136
•  Original

Prop. 1981/82:120 108

bindningar helst inte bör ske. Om det blir nödvändigt att binda de nya tullsatserna mäste Sverige förbehålla sig rätten att utöver de bundna tul- larna ta ut rörlig avgift för ingående jordbruksprisreglerade råvaror. alter- nativt endast för socker. Tills omförhandlingarna är klara respekteras gällande GATT-bindningar, även om varan är inordnad under jordbruks- prisregleringen.

Kommerskollegium framhåller att för flera av de produkter under kap. 20 för vilka föreslås en ändring av gränsskyddet är tullen bunden i GATT. Enligt kollegiet bör härvid observeras att Sverige i MTN lämnat vissa tullmedgivanden. vilka ej redovisats i trädgårdsnäringsutredningens för- slag. Kollegiet anför.

Såväl en omvandling från vikt- till värdetull som en höjning av tullen över den bundna nivån kräver i dessa fall en omförhandling i GATT enligt artikel XXVIII. En närmare redogörelse för de regler och procedurer som därvid gäller återfinns i en bilaga till kollegiets yttrande 1978-10-03 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet rörande trädgårds- näringsutredningens huvudbetänkande.

Ett genomförande av de föreslagna justeringarna av gränsskyddet inne— bär att flertalet tullbindningar under kap. 20 måste brytas. Detta kommer inom ramen för GATT:s omförhandlingsprocedur att medföra krav på kompensation. En ytterligare komplikation är att vissa av dessa tullbind- ningar helt nyligen lämnats inom ramen för MTN. Bl.a. berörs positioner inom tulltaxenr 20.06.

Kollegiet vill i det sammanhanget erinra om att det i MTN för ett flertal positioner under kap. 20 förelåg mot Sverige riktade önskemål om tull- sänkningar från olika förhandlingsparters sida. däribland USA och ett stort antal u-ländcr. Ovannämnda förhållanden bör beaktas och kollegiet anser med hänsyn härtill att justeringar av gränsskyddet över de bundna ni- våerna endast bör ifrågakomma då de är en direkt konsekvens av över- gången till värdetull på berörda råvaror eller i fall där eljest ett starkt behov härav föreligger. I de fall sådana justeringar därvid bedöms erforderliga bör dessa enligt kollegiets mening avvika så lite som möjligt från den bundna nivån.

Produkter hänförliga till kap. 20 i tulltaxan omfattas ej av frihandelsav- talet med EG och endast i mycket begränsad utsträckning av EFTA- konventionen. För varuslag för vilka gäller OSP-tullfrihet har Sverige dock autonomt medgivit tullfrihet för import från EFTA-länder.

För här aktuella produkter liksom för övriga jordbruksprodukter utanför EG-avtalet resp. EFTA-konventionen gäller emellertid vissa allmänna åta- ganden. I EG-avtalets artikel 15 har parterna sålunda förklarat sig beredda att under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik främja en harmonisk utveckling av handeln medjordbruksprodukter. Vidare skall parterna i den blandade kommittén undersöka de svårigheter som kan uppkomma i deras handel med jordbruksprodukter och söka finna lämpliga lösningar. I EFTA-konventionen finns motsvarande åtaganden i artiklarna 22—25. Även i avtalet mellan EFTA-länderna och Spanien finns motsvarande åtaganden (artikel 9).

Vad gäller EG kan liksom på trädgårdsområdet konstateras att flera av de varuslag för vilka föreslås justeringar uppåt av gränsskyddet är föremål

• Sida 137
•  Original

Prop. 1981/82:120 109

för en betydande import från EG. Sveriges frihandelsavtal med EG utgör visserligen inget formellt hinder för att vidta en förstärkning av gränsskyd- det. Om emellertid sådana förstärkningar genomförs för ett större antal varuslag kan det av EG i likhet med vad som redan skett på trädgårdsom- rådet komma att hävdas att detta strider mot andan i artikel 15 i avtalet. Förstärkningar av det svenska gränsskyddet, i stor utsträckning riktade mot import från EG bör därför enligt kollegiets mening vidtas med största försiktighet eftersom en sådan åtgärd kan försämra möjligheterna att upp- nå bättre avsättningsförhållanden på EG-marknaden för svensk export.

För vissa av de produkter för vilka föreslås höjningar av gränsskyddet förekommer även en betydande import från EFTA. Även om produkterna ej omfattas av EFTA-konventionen eller av de koncessioner som Sverige autonomt medger kan dessa tullhöjningar komma att medföra kritik också från EFTA-håll.

De GATT-medgivanden som med de föreslagna justeringarna skulle behöva brytas drabbar i mycket stor utsträckning EG (i viss mån även EFTA). Man bör då vara medveten om att utrymmet för Sveriges del att lämna kompensation till EG (resp. EFTA) på tullområdet i en artikel XXVIII-förhandling f. n. är ytterst begränsat genom Sveriges frihandelsav- tal med berörda länder och kan sålunda endast lämnas inom kap. 1—24 i tulltaxan (i huvudsak varor inomjordbruks-. fiske- och trädgårdsområdet).

Med hänsyn till de ovan berörda EG- och EFTA-aspekterna samt de problem som vissa tullhöjningar på trädgårdsområdet redan medfört. för- ordar kollegiet att EG och EFTA informeras i god tid före officiell GATT- anmälan för det fall utredningens förslag leder till ändringar av gränsskyd- det.

Inom ramen för det allmänna preferenssystemet till förmån för u—län- derna (GSP) medger Sverige tullfrihet för ett antal produkter hänförliga till kap. 20. Även om det i utredningsförslaget inte utsagts förutsätter kollegiet att de föreslagna ändringarna av gränsskyddet inte föranleder några änd- ringar i tillämpningen av GSP. Det kan i sammanhanget vidare erinras om att industriländerna enligt del IV i GATT (det s.k. u-landskapitlet) har åtagit sig att i största möjliga utsträckning avstå från att införa eller öka tullar på produkter som är eller kan bli av särskilt intresse för u-ländcrnas export.

Generaltullstyrelsen anför i denna del följande.

Texterna till nr 08.10 och anm. 1 b till 20 kap. avviker från motsvarande texteri SFS 1977: 975 och 197911188 resp. 197921185. vilket bör rättas till.

I tulltaxenr 08.10 skall ordet "tillsatser" ändras till "tillsats" i båda spalterna. I vänstra spalten skall i texten till underposition B "andra slag" ändras till "andra".

I anmärkning ] b till 20 kap. skall orden "sockerkonfektyr” och "cho- kladkonfektyr" ändras till "sockerkonfektyrer" resp. "chokladkonfek— tyrer".

Tomater beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra äri utredningens förslag upptagna med tullfrihet under tulltaxenr 20.02 A. Det kan noteras att tomatpulp och tomatpuré (inbegripet tomat-_, saft enligt anm. 4 till 20 kap.), vilka är upptagna i nuvarande tulltaxenr 20.02 A, kommer att omfattas av den nya lydelsen av denna tullfria rubrik. Tullfrihet föreslås för djupfrysta sat-krade hallon (tulltaxenr 20.03 A).

• Sida 138
•  Original

Prop. 1981/82:120 110

Styrelsen ifrågasätter om inte i konsekvens härmed tullfrihet borde införas även för djupfrysta osockrade hallon (tulltaxenr 08.10 B). Enligt SFS 1979:1188 utgår för de sistnämnda tull med 7%.— av värdet fr.o.m. den 1 februari 1980.

Utredningen föreslår att tulltaxenr 20.05 delas'upp i två underpositioner. A och B. med tull av 7 resp. 5% av värdet. Uppdelningen kommer att medföra tulltekniska svårigheter vid klassificeringen av sådana blandsylter som innehåller både frukter och bär upptagna i A och sådana som faller under B. Sylter av detta slag måste klassificeras med tillämpning av all- männa bestämmelser. punkt 3 b. i början av tulltaxan såsom den bestånds- del som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär. Att bedöma vilken av beståndsdelarna som är karaktärsgivande är i många fall omöjligt. Med hänsyn härtill och då den föreslagna tullskillnaden är liten föreslår styrel- sen att samma tull skall utgå för samtliga varor enligt nr 20.05.

Om den föreslagna uppdelningen. trots ovan anförda skäl däremot. bibehålls bör i tulltaxenr 20.05 A ordet "och" ändras till "eller". I annat fall kan texten anses innebära att där avsedda sylter skall innehålla samtli- ga i numret uppräknade bär och frukter.

Av samma skäl bör "och" ändras till "eller" i tulltaxenr 20.07 A. och tulltaxenr 20.07 B 1 bör få följande ändrade lydelse:

"1. av päron. körsbär. plommon. vinbär. andra än svarta vinbär. eller köksväxter".

Lag (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område. Utredningen har föreslagit att sockrad saft enligt tulltaxenr 20.07 förs till jordbrukspris- regleringen. 1 förslaget till ändring i lagen 1967: 340 har utredningen dock inte tagit med sockrad köksväxtsaft. Texten vid 20.07 bör. om även sock- rad köksväxtsaft skall omfattas av jordbruksprisregleringen. ha följande lydelse: "Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsaft. med tillsats av socker".

• Sida 139
•  Original

Prop. 1981/82:120 111