Prop. 1981/82:23

om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, m. m.

Prop. 1.981/82: 23 Regeringens proposition

1981/82: 23

om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse, m. m.;

beslutad den 24 september 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN ROLF WIRTEN

Prop. 1981/82: 23 10

Bankinspektionens skrivelse

Till Regeringen Ekonomidepurremental

Som förutskickats i bankinspektioncns skrivelse 1981-03-12 angående planerade besparingsåtgärder avseende budgetåren 1982/83—1985/86 får inspektionen härmed framlägga förslag om ändring i reglerna rörande beräkningen av medeltalsvärdet på räntebärande obligationer jämlikt 91 & BL. 48 s SpL och 44 åJkL. -

Genom lagändring år 1974 intogs en regel i banklagarna som ger ban- kerna möjlighet att i balansräkningen uppta räntebärande obligation. som avses i 57 åBL. 26 & SpL resp. 34 äJkL, första stycket A2 eller Bl. till ett värde (medeltalsvärde) som grundas på medelräntan under de senaste tio åren på obligationer utfärdade av staten. Konungariket Sveriges stadsby- potekskassa och Sveriges allmänna hypoteksbank. Vidare föreskrevs att nämnda medeltalsvärde skall fastställas av tillsynsmyndigheten. Såsom departementschefen uttalade i propositionen (1974: 168) svarar denna sär- skilda värderingsregel för obligationer mot vad som gällde för sparbanker- na före 1968 års reform av banklagstiftningen.

För sparbankernas vidkommande fanns redan i 1923 års sparbankslag en regel om att obligation fick upptagas till ett medeltalsvärde. Beräkningen av medeltalsvärdet skedde med utgångspunkt från riksbankens diskonto- satser. Syftet med regeln var att vid en hastig nedgång av obligationsvär- dena möjliggöra en måttfullare och mindre påfrestande nedskrivning av obligationsportföljen. än som kunde bli erforderlig. om man måste följa de verkliga växlingarna i marknadsvärdena. Sparbankerna hade redan då en förhållandevis stor del av sina tillgångar placerade i obligationer.

Då det efter hand visade sig att riksbankens diskontosatser var mindre lämpliga som grund för beräkningen av It)-åriga medeltalsvärdet vidtogs en ändring av sparbankslagen år!l937 (prop.nr 243/1937). varvid nuvarande beräkningsmetod. som grundar sig på noteringarna på Stockholms fond- börs för obligationer utgivna av staten. Konungariket Sveriges stadshypo- tekskassa och Sveriges allmänna hypoteksbank. intogs i lagen. I denna föreskrevs att endast obligationer. som vid noteringstillfället haft en åter- stående löptid på minst 1() år och då noterats till högst det belopp. varå obligationerna lyder. skulle medtagas i beräkningen. I propositionen kom- menterade departementschefen frågan om beräkningsmetod på följande sätt.

"För att undvika den påverkan å obligationskurserna. som efterfrågan å placeringsmöjligheter för kassamedel utövar. synes mig dock från det material. som skulle läggas till grund för medeltalsberäkningen. böra av- föras icke blott obligationer noterade över pari utan även sådana obliga- tioner noterade i eller under pari. vilka hava en kortare återstående löptid än tio år. Förnekas kan visserligen icke. att nu åsyftade modifikationer i de sakkunnigas förslag i viss mån äro ägnade att komplicera ifrågavarande regler. Men även om denna lösning av problemet sålunda icke går helt fri från anmärkningar. synes den mig dock innebära en framkomlig väg och utgöra en uppenbar förbättring i förhållande till nu gällande bestämmelser. — Den av mig förordade lösningen skulle alltså innebära. att guldkantade

• Sida 11
•  Original

Prop. 1981/82: 23 11

obligationer i sparbanks balansräkning skulle få alternativt upptagas till sådant värde. att avkastningen motsvarar medelräntan under de senaste tio åren å nämnda slag av obligationer. vilka å fondbörs noterats högst till pari och för vilka den återstående löptiden överstiger tio år."

1 uttryckligt stadgande utsades vidare att medelräntan skulle beräknas av dåvarande sparbanksinspektionen.

l samband med tillkomsten av 1955 års sparbankslag företogs inte någon omprövning av ifrågavarande regler om medeltalsberäkning. Under den tid reglerna hade varit i bruk hade ingenting framkommit som gett anledning att ifrågasätta om reglerna fyllde sin funktion.

Vid de ändringar. som år 1968 företogs i banklagarna i syfte att åstad- komma en samordnad banklagstiftning. ansågs anledning dåmera saknas att betrakta Sparbankernas obligationsplaceringar på annat sätt än övriga bankinstituts. Något större behov av en särbestämmelse för sparbankerna förelåg ej. varför bestämmelsen om It)-årigt medeltalsvärde togs bort ur sparbankslagen . En övergångsbestämmelse tillskapades dock som gav sparbankerna möjlighet att t.o.m. bokslutsåret 1973 tillämpa den tidigare gällande särskilda värderingsregeln för obligationer.

Som inledningsvis nämnts skedde en lagändring år 1974, varvid den värderingsregel, som före 1968 års ändringar av banklagstiftningen gällde för sparbankerna. infördes i samtliga tre banklagar. Motivet härför var bankinstitutens alltmer ökande engagemang på kapitalmarknaden genom förvärv av långfristiga obligationer. I propositionen anförde departements- chefen bl.a. följande:

"De krav som från samhällets sida ställs på bankernas engagemang på kapitalmarknaden kan emellertid. som utredningen framhållit och som närmare belysts av sparbanksförcningen i dess skrivelse. vid fallande Obligationskurser leda till betydande påfrestningar för bankernas redovi- sade resultat. Mot denna bakgrund finner jag det rimligt att bankerna ges möjlighet till successiva nedskrivningar av obligationsinnehavet enligt den av utredningen föreslagna metoden."

Mcdelräntan skall beräknas av bankinspektionen. Av det ovan anförda framgår att inspektionens medelränteberäkningar skall grundas på sådana guldkantade obligationer som har en längre återstående löptid än 10 är. På senare tid har emellertid de flesta obligationslån försetts med 5-årig ränte- justeringsklausul. Om vid beräkningen medtages lån med sådan klausul får detta samma effekt på medeltals'värdet som om obligationslån. som för- faller eller konverteras inom 5 år. ingår i underlaget. Effekterna av en räntejusteringsklausul kan belysas med en jämförelse av börskurserna för två obligationslån. som utgavs år 1974 av stadshypotekskassan. Den no- minella räntan är för båda lånen 79"?- och lånen inlöses år 1994. Det ena lånet är emellertid försett med en räntejusteringsklausul. i detta fall 10- årig. Vid utgången av år 1980 var börskursen för lånet utan räntejuste- ringsklausttl 64.25 procent och för lånet med sådan klausul 83.00 procent. Enligt inspektionens uträkningar skulle den 10-åriga medelräntan per 1979- 12-31 bli 0.10 procentenheter lägre om i underlaget för medeltalsberäkning- en inkluderas lån med räntejusteringsklausul. Motsvarande skillnad per 1980-12-31 skulle ha varit 0.19 procentenheter. vilket innebär i det när- maste en fördubbling inom loppet av ett år. Såvitt inspektionen nu kan bedöma torde denna trend kunna förväntas bestå med hänsyn till att lån. som emitterats på senare tid. är beloppsmässigt mycket större än äldre lån. lfrågavarande skillnad kommer därför med all sannolikhet att minst för- dubblas under vart och ett av de närmaste åren. Det kan nämnas. att. om_

• Sida 12
•  Original

Prop. 1981/82: 23 12

medelräntan är lt %. varje avvikelse på 01% innebär en förändring av högsta tillåtna bokföringsvärdet med cirka 1%. Om den med nuvarande metod framräknade medelräntan redan vid 1981 års slut skulle bli 04% för låg innebär det att t.ex. PKbankens obligationsportfölj på 25 Mdr kr. skulle kunna upptagas till ett belopp som med ] Mdr kr. överstiger med regeln avsett högsta värde. Skulle lån med räntejusteringsklausul ej medtas vid beräkningen. vilket rätteligen ej bör ske. medför detta att underlaget för beräkningen kommer att efter hand krympa väsentligt allteftersom återstående löptid för äldre lån underskrider ” lO-årsgränsen" och därmed ej skall ingå i beräkningsunderlaget. Härigenom undanrycks grunden för beräkningen av medelräntan.

Bankinspektionens framräkning av medelräntan sker på så sätt att för varje obligationslån med en återstående löptid längre än 10 år framräknas kvartalsvis den effektiva räntan. Denna ränta är den faktiska avkastningen på länet och beräknas på grundval av varje låns återstående löptid. nomi- nella ränta och belopp samt medelkurs under kvartalet enligt officiell kurslista. Den effektiva räntan är således huvudsakligen den nominella räntan jämte skillnaden mellan obligationens marknadsvärde (anskaff- ningsvärdc) och dess nominella värde (inlösningsvärde) fördelad på åter- stående löptid. Mcdelräntan för kvartalet erhålls genom att den totala effektiva räntan i kronor divideras med det totala nominella värdet på samtliga i beräkningen ingående obligationslån. Den lO-åriga medelräntan erhålls slutligen som ett genomsnitt av de framtagna medelräntorna för de senaste 40 kvartalen. Medelränteberäkningarna förutsätter en noggrann registrering av lånen. bl. a. för bevakningen av lånens löptider samt föränd- ringar med avseende på länens kvarstående nominella belopp och kurser. Till och med år 1975 utfördes medelränteberäkningarna manuellt med hjälp av särskilda tabeller. Efter nämnda år framräknas medelräntan med utnytt- jande av ADB. En av anledningarna till övergången till ADB-behandling var. att tillgängliga tabeller baserades på räntesatser som ej svarade mot det högre ränteläget. Även om databearbetningen har inneburit en viss rationalisering kvarstår alltjämt ett arbetskrävande manuellt förberedel- searbcte. Arbetet med medelränteberäkningen sysselsätter f.n. 3 handläg— gare under drygt ?. dagari varje kvartal.

Mot bakgrund av vad ovan framhållits finner bankinspektionen det nödvändigt att ersätta hittills tillämpad metod för beräkning av högsta tillåtna bokföringsvärde på obligationer med en annan metod. Denna bör. så långt det är möjligt. ge samma resultat som hittillsvarande metod. bl. a. med hänsyn till gällande kapitaltäckningsrcgler. Enligt dessa får med egna fonder bl. a. likställas 40 % av ett belopp som svarar mot bankens reserv för obligationer. Reserven beräknas enligt banklagarna som skillnaden mellan Obligationernas medeltalsvärde och nettobokföringsvärde. Se 57ä BL. 26ä SpL och 345? JkL. Bankinspektionen har undersökt olika möjlig- heter att tillskapa en rationell beräkningsmetod och därvid stannat för ett förslag. som framlagts från bankhåll. vilket innebär att medelräntan. som f.n. beräknas som ett genomsnitt av den kvartalsvis vägda effektiva av- kastningen under de senaste 10 åren på guldkantade obligationer. istället beräknas med utgångspunkt från den genomsnittliga emissionsräntan un- der motsvarande tidsperiod. lnspektionen har funnit det lämpligt att till grund för beräkningen lägga enbart de emissionsräntor. som tillämpas av stadshypotekskassan. Svensk Bostadstinansiering Aktiebolag (BOFAB) och Sparbankernas Inteckningsaktiebolag (Spintab) och som avser den prioriterade bostadskreditgivningen. Anledningen till att inspektionen fö-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1981/82: 23 13

reslår att enbart bostadsobligationer läggs till grund för beräkningen är att inspektionen anser det angeläget att det tillskapas en enkel beräkningsme- tod. För nyssnämnda slags obligationer tillämpas i princip likartade löp- tider och samma emissionsräntor. Vissa av staten utgivna obligationslån har kortare löptider och andra emissionsräntor än bostadsobligationerna. Om statsobligationer medtages i beräkningsunderlaget måste matematiska vägningar av lånevolymer och avkastningar göras. Erfarenheterna av nu- varande bcräkningsmetod visar att sådana vägningar avsevärt komplicerar beräkningen. Härtill kommer att. även om den statliga obligationsupplå- ningen kan förväntas öka framöver. bankernas innehav av bostadsobliga- tioncr ändock torde vara större än innehavet av statsobligationer. Detta sammanhänger med bankernas åtaganden på kapitalmarknaden ifråga om förvärv av bostadsobligationer. vilka innebär att bankernas stora innehav av sådana obligationer fortlöpande måste öka. medan avyttring av statsob- ligationer lättare kan ske. Vad beträffar obligationer utgivna av hypoteks- bankcn är volymen av dessa ganska liten i förhållande till volymen bo- stadsobligationer. varför inspektionen inte anser det nödvändigt att de medtages i underlaget. För att ytterligare förenkla beräkningen föreslår inspektionen. att den lO-åriga medelräntan beräknas som ett genomsnitt av den senaste under resp. kvartal tillämpade emissionsräntan i endera av ovannämnda bostadstinansierande institut. Något genomsnittsvärde för kvartalet skulle med andra ord ej behöva framtagas.

Inspektionens beräkningar avseende It)-årsperioden 1971—80 med emis- sionsräntan som underlag ger vid handen. att den genomsnittliga emis- sionsräntan för ifrågavarande tidsperiod ligger cirka 0,5 procentenheter under medelräntan enligt nuvarande beräkningsmetod. vilket samman- hänger mcd den stigande ränteutvecklingen under senare år. [ underlaget för beräkningen av nämnda medelränta har därvid ej medtagits lån med räntejusteringsklausul. 1 ett läge med sjunkande ränta är det däremot fullt tänkbart att den genomsnittliga emissionsräntan kan komma att något överstiga den på hittillsvarande grund beräknade medelräntan. De olika beräkningsmetoderna ger således inte identiskt lika resultat. Emissions- räntan har dock en direkt anknytning till ränteläget på obligationsmarkna- den. varför den föreslagna värderingsmetoden enligt inspektionens mening utgör en godtagbar metod för en successiv anpassning av högsta tillåtna bokföringsvärdet till marknadsvärdet. Den föreslagna metoden innebär i nuläget en liten ökning av bankernas kapitalbas enligt kapitaltäckningsreg- lerna. men inspektionen anser att ökningen bör kunna godtagas.

Inspektionen föreslår därför att gällande regler i banklagarnä om 10-årigt medeltalsvärde ändras på så sätt. att till grund för beräkningen av medel- räntan läggs den genomsnittliga emissionsräntan för obligationer utgivna av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. BOFAB och Spintab. Främsta skälet härtill är att nuvarande metod ger ett felaktigt resultat med tanke på att obligationslån. som emitterats på senare tid. försetts med räntejusteringsklausul. Ett annat skäl är emellertid att beräkningen av medelräntan med den föreslagna metoden skulle bli betydligt förenklad och därmed innebära en avsevärd arbetsbesparing för inspektionens vid- kommande. Dessutom kommer kostnaderna för inspektionens databear- betning av medelräntan att bortfalla. Den föreslagna metoden skulle även möjliggöra för bankerna att själva beräkna den medelränta som kommer att fastställas av inspektionen. Därmed skulle vinnas att varje bank kontinuer- ligt kan följa upp sitt nedskrivningsbehov och sin kapitaltäckningssitua- tion. Metoden påkallar ej ändring av kapitaltäckningsreglerna.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1981/82: 23 14

Med tanke på de rationaliseringseffekter som kan uppnås om förslaget genomförs. hemställer bankinspektionen om regeringens skyndsamma handläggning av ärendet, så att proposition kan föreläggas riksdagen under hösten innevarande år.

[ behandling av detta ärende har deltagit förutom undertecknade Wal- berg och Wihlborg. den senare särskilt förordnad föredragande. särskilt utsedda ledamöterna Lindberger, Tolstoy och Molin. bankinspektören Åkerblom samt suppleanten Flodström.

Sten Walberg Håkan Wihlborg

• Sida 15
•  Original

Prop. 1981/82:23 15 Bankinspeklionens lagförslag Fr'irslag lill ('i/Idrad lydelse av 9/ så i lagen (1955:/83) om lmnkrörelse Nuvarande lydelse: Fz'ireslagwr lydelse: 91 &

Jämte vad —————— anskaffning uppgått.

2. Andra tillgångar —————— verkliga värdet.

Räntebärande obligation som av- Räntebärande obligation som ses i 575 första stycket AZ eller Bl må upptagas till ett värde (mc- deltalsvi'irde) som grundas på me- delräntan under de senaste tio åren på obligationer utfärdade av .sm- ten. Konungariket Sveriges stads- hyporekskaxxa och Sverige-.s' all- männa hypoteksbank. Mede/tals- värdet fastställes av tillsynsmyn- digheten.

avses i 5.7 5 första stycket AZ eller Bl mä upptagas till ett värde (me- deltalsvärde) som grundas på en medeltal av emissit)nväntorna an- der de senaste tio åren på obli- gationer ill/Firdade av It'onungari- ke! _S'i'el'igex sta(Is/zypotekskassa. Svensk Bo.s'ludsjinan.s'ieriny Aktie- bolag (BOFAB ) oeh Spar/Jankernas Inteekningsaktie/mlag (.S'pinrah). i'l'ledeltalet av emixxionsränforna fastställes av tillsynsmyndigheten.

3 mom. Hava under — — — förvaltningskostnader må icke upptagas

såsom tillgång.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1981/82: 23 16

l Fullmäktige i Sveriges riksbank

Den nuvarande banklagstiftningen ger bankerna möjlighet till en succes- siv nedskrivning av sin obligationsportfölj. Till grund för värderingen av obligationsportföljen får användas en medelränta för s.k. guldkantade obligationer under de senaste l0 åren. Denna medelränta beräknas idag som den vägda. effektiva räntan'för nämnda slag av obligationer med en återstående löptid längre än lt) år. Inspektionen föreslår nu att den tek- niska beräkningen av medelräntan förenklas så att den grundas på medelta- let av emissionsräntorna under de senaste 10 åren på obligationer utgivna av Stadshypotekskassan. BOFAB och SPIN'l'AB.

En värdering av en obligationsportfölj. som bygger på en medelränta för en förfluten tidsperiod. blir med nödvändighet schablonmässig. Som in- spektionen visar i sin skrivelse kommer den föreslagna förenklingen av beräkningstekniken inte heller att ge ett värde som nämnvärt avviker från vad nuvarande teknik ger. Fullmäktige har därför inget att erinra mot en förenkling av beräkningstekniken på det sätt som inspektionen föreslår.

Visserligen kommer. i motsats till vad inspektionen antar. bankernas obligationsportföljer inom kort att domineras av statsobligationer. De ar- gument som inspektionen anför mot att låta statsobligationsräntorna utgö- ra underlag för medelränteberäkningen är dock. enligt fullmäktiges me- ning. övertygande. Fullmäktige vill därför instämma i inspektionens för- slag om att endast obligationer utgivna av de tre bostadslint-msieringsinsti— tuten skall ingå i beräkningen. Enligt fullmäktiges mening är det dock nödvändigt att göra en ytterligare specifiering. Bostadsinstituten ger nämli- gen numera ut två typer av obligationer — prioriterade och oprioritcrade. Till grund för medelränteberäkningen skall endast de prioriterade obliga— tionerna läggas.

2 Fullmäktige i riksgäldskontoret

Värderingen av bankernas innehav av räntebärande obligationer i ba- lansräkningen grundas på medelräntan under de senaste tio åren på guld- kantade obligationer dvs. sådana som utgivits av staten. stadshypoteks- kassan och Sveriges allmänna hypoteksbank med en återstående löptid på minst lO ar.

Staten har inte sedan 1972 emitterat räntelän med längre löptid än 10 år och räntelån med S-årig räntejusteringsklausuI har blivit alltmer vanliga. Härigenom har vid beräkning av medelräntan allt färre statslän kommit att ingå. Underlaget för beräkning av medelräntan kommer sålunda efter hand att krympa och grunden för beräkningen att successivt förändras. Vidare har beräkningen av medelräntan blivit alltmer komplicerad och administra- tivt betungande.

Mot bakgrund härav föreslär bankinspektionen att som grund för beräk- ning av medelräntan läggs den genomsnitttliga emissionsräntan för obliga- tioner. som utfärdats av Konungariket Sveriges stt'it'lshypotekskassa. Svenska Bostadslinansiering Aktiebolag (BOFAB) och Sparbankernas ln— teckningsaktiebolag (Spintab) och som avser den prioriterade bostadskre- ditgivningen för vilken likartade löptider och emissionsri-intor tillämpas. Effekten av den föreslagna ändringen skulle enligt bankinspektionens be-

Prop. 1981/82: 23 17

räkningar bli en något lägre medelränta jämfört med nuvarande vilket skulle resultera i en viss höjning av bankernas kapitalbas enligt kapital- täckningsreglerna.

Fullmäktige finner i dagsläget ingen olägenhet med den föreslagna be— räkningsmetoden i synnerhet som emissionsräntorna för den prioriterade bostadsupplåningen i stort överensstämmer med räntan på långa statslån. Skulle emellertid räntorna i framtiden komma att väsentligt avvika från varandra. kan det föreslagna beräkningsunderlaget medföra icke önsk- värda effekter för statens lånefinansiering i banksektorn särskilt mot bak- grund av att bankernas innehav av statsobligationer kan väntas öka i förhållande till innehavet av bostadsobligationer. Skulle sådana avvikelser uppkomma bör beräkningsmetoden på nytt omprövas.

Med detta påpekande tillstyrker fullmäktige den föreslagna ändringen.

3 Svenska bankföreningen (med Post- och Kreditbanken, PK-banken ge- mensamt yttrande)

Bankinspektionen motiverar sitt förslag bl.a. med att den nya beräk- ningsmetoden är enkel. Vidare framhåller bankinspektionen som motive- ring för metodens utformning att bankernas innehav av bostadsobliga- tioner är större än deras innehav av statsobligationer och att så även torde vara fallet framöver.

Eftersom bankföreningen i skilda sammanhang har anfört att bankernas stora innehav av bostadsobligationer är en olägenhet. som om möjligt bör minskas. strider det i princip mot denna uppfattning att grunda en beräk- ningsmetod för bankernas obligationsvärdering på bostadsobligationerna. Så länge nuvarande institutionella förhållanden på kreditmarknaden — inbegripet bankernas stora innehav av bostadsobligationer — består. kan bankföreningen dock anse förslaget välgrundat. Ändrade förhållanden be- träffande exempelvis bostadsobligationernas villkor eller betydelse i fram- tiden kan givetvis föranleda att den nu föreslagna beräkningsmetoden måste överges.

Mot denna bakgrund kan bankföreningen för närvarande tillstyrka för- slaget.

Bankföreningen vill slutligen påpeka att i bankinspektionens skrivelse grundar sig förslaget på obligationer som avser den prioriterade bostads- kreditgivningen. I förslaget till ändrad lagtext görs dock ingen begränsning till obligationer för prioriterade ändamål. Bankföreningen utgår ifrån att ett sådant förtydligande tas in i det slutliga lagförslaget.

4 Svenska sparbanksförcningen

Föreningen tillstyrker förslaget.

5 Sveriges föreningsbankers förbund

Det sägs i bankinspektionens skrivelse att förslagets främsta skäl är en avsevärd arbetsbesparing för inspektionens vidkommande. Då den före- slagna ändringen främst är av teknisk natur och den nya värderingsmeto- den i stor utsträckning bedöms ge samma resultat som hittillsvarande bokföringsmetod. tillstyrks förslaget av Sveriges föreningsbankers för- bund. Förbundet delar också bankinspektionens uppfattning att den före- slagna metoden gör det betydligt enklare för bankerna att själva kontinuer- ligt beräkna medelräntan.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1981/82: 23 . l8

6 Styrelsen för Stockholms fondbörs

Från de synpunkter fondbörsen har att beakta saknar börsstyrelsen anledning till erinran mot inspektionens framställning. "

7 Konungariket Sveriges stadshypotekskassa .

Kassastyrelsen har ingen erinran mot förslaget men vill dock peka på ett par konsekvenser.

Inspektionens avsikt är att knyta beräkningsgrunden till prioriterade bostadsobligationer. Bostadsinstituten har emellertid numera möjlighet att emittera även oprioriterade obligationer. vilket sålunda skett för kassans del. Den föreslagna lagtexten måste därför kompletteras på så sätt att det framgår att det skall röra sig om prioriterade obligationer.

Med hänsyn till det förhållandet att villkoren för bostadsinstitutens prioriterade obligationer hittills fastställts av riksbanken och därmed varit likformiga skulle det i och för sig från inspektionens utgångspunkter varit tillräckligt att exempelvis enbart kassans prioriterade obligationer medta- gits i beräkningen. Bostadsinstitutens finansiella ställning och juridiska uppbyggnad kan i en framtid komplicera kurssättningen av de utelöpande obligationerna.

8 Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB

Såsom bankinspektionen framhållit har bl.a. införandet av femåriga räntejusteringsklausuler för flertalet obligationslån bidragit till att göra den av inspektionen f. n. tillämpade metoden för beräkning av medelränta ä räntebärande obligationer mindre lämplig för fortsättningen. Då den nya beräkningsmetoden förefaller enkel att tillämpa och synes ge ett mera tillfredsställande resultat än den nuvarande. får bolaget för sin del tillstyr- ka att emissionsräntan på prioriterade bostadsobligationer läggs till grund för beräkningen i enlighet med bankinspektionens förslag.

9 Sparbankernas Inteckningsaktiebolag

Bolaget hänvisar till Svenska bankföreningens yttrande.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981