Prop. 1982/83:127

om vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen, m. m.

Prop"; 1982/83: 127

Regeringens proposition 1982/83: 127

om vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen, m. m.;

beslutad dån 17 mars 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME STEN ANDERSSON

2 Riksförsäkringsverkets nuvarande arbetsuppgifter och orga- nisation

Riksförsz'ikringsvcrket inrättades år 1961 genom en sammanslagning av de två ämbetsverken riksförsäkringsanstalten och pensionsstyrelsen. Det nya verket skulle utgöra en gemensam ledning för administrationen av den obligatoriska socialförsäkringens olika grenar. Samtidigt ombildades de tidigare allmänna sjukkassorna till förså'tkringskassor som en regional och lokal organisation för hela den allmänna försäkringen.

Sedan år 1961 har förutsättningarna för RFV:s och försäkringskassornas verksamhet i stor utsträckning förändrats. En mycket omfattande utbyggnad av socialförsäkringssvstemet har skett. vilket inneburit att såväl verket som f("lrsäkringskassorna har fått väsentligt utvidgade och förändrade arbetsupp-' gifter. Nya uppgifter. helt eller delvis utanför det egentliga socialförsäkrings- området. har också lagts på verket och kassorna. Vidare har den successiva övergången från manuellt arbete till användning av ADB i försäkringsadmi- nistrationen inneburit stora förändringar av verksamheten.

RFV är nu central förvaltningsmyndighet främst för ärenden som rör den allmänna försäkringen — dvs. sjukförsäkring med föräldraförsäkring och tandvårdsförsäkring. folkpensionering. tillå-iggspensioncring — samt delpen- sionsförsäkring och arbetsskadeförsäkring. allmänna barnbidrag och bidragsförskott. Verket är också central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör utbetalning av studiestöd vid vuxenutbildning. utbildningsbidrag vid arbctsmarknadsutbildning och dagpenning till vissa värnpliktiga.

Handläggningen av de enskilda försäkrings- och bid-ragsärendena inom nämnda förmånssystem ankommer på de allmänna försäkringskasst'nna.

1 verkets uppgifter ingår bl. a. att utöva tillsyn över försäkringskassorna. Vidare utbetalas förmånerna i huvudsak genom verkets försorg. RFV svarar dessutom för debitering och upphörd av arbetsgivarnas sociala avgifter till den allmänna försäkringen m. m. samt handlägger ärenden enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. m. fl. äldre författningar inom motsvarande område. Vidare åligger det RFV att bevaka rättspraxis och inträda som part vid försäkringsdomstol. Verket är även redovisningsccntral och har ett revisions- kontor för ett antal statsmyndigheter.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1982/83:127 ' - 11

Vissa förändringar i RFV:s nuvarande uppgifter kan förutses bl. a. som en följd av redan fattade beslut av statsmakterna. Den 1 juli 1977 ersattes den tidigare yrkesskadeförsäkringen av en ny arbetsskadeförsäkring där hand- läggningen i första instans ankommer pä försäkringskassorna. Som tidigare nämnts handlägger dock RFV alltjämt ärenden enligt den äldre lagstiftning- en. Dessa arbetsuppgifter kommer successivt att minska. Vidare medför införandet av ett nytt budgeteringssystem för försäkringskassorna fr. o. m budgetåret 1982/83 en övergång från detaljstyrning av kassornas administra- tion till målstyrning med stöd av bl. a. ekonomiska ramar. Slutligen har socialavgiftsutredningen (S 1981104) i uppdrag att bl. a. utreda frågan om en decentralisering av debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter från RFV till de lokala skattemyndigheterna och länsstyrelserna.

RFV leds av en styrelse. Ledamöter av denna är generaldirektören. som är styrelsens ordförande. överdirektören samt fem av regeringen förordnade ledamöterjämte två personalförcträdare. Verksamheten är f. n. organiserad på fyra avdelningar. nämligen en administrativ avdelning. en tillsynsavdel- ning. en planeringsavdclning och en yrkesskadeavdelning samt därjämte en ombudsenhet. Avdelningarna är organiserade på sammanlagt 12 byråer och två fristående sektioner vartill kommer ett revisionskontor. Vidare finns fyra rådgivande delegationer — en tandvärdsdclegation. en läkarvårdsdelegation. en central pensionsdelcgation och en arbetsskadedelegation — knutna till verket.

Verkets enheter är placerade i Stockholm tttotn tekniska byrån. som sedan år 1973 är lokaliserad till Sundsvall.

I samband med utvecklingen av trygghetsförmånerna har också adminis- trationen byggts ut. I stort sett har dock hela den personella ökningen skett inom försäkringskasseorganisationen. RFV:s personalorganisatitm omfattar drygt 1 000 tjänster. vilket i stort sett överensstämmer med antalet tjänster när verket inrättades år 1961. Antalet anställda hos försäkringskassorna har däremot nära nog tredubblats sedan 196(l-talets början i samband med utbyggnaden av socialförsäkringssystemet och organisationen omfattar f. n. ca 16001) tjänster.

Som tidigare nämnts kan vissa l'örz'indringar förutses beträffande RFV:s arbetsuppgifter. Detta kommer även att påverka organisationen. För verkets yrkesskadeavdelning. som är första beslutsinstans för ärenden enligt den äldre yrkesskadelagstil'tningen. kommer arbetsuppgifterna att successivt minska. En decentralisering av a-vgiftsadministrationcn kan komma att leda till att planeringsavdelningens avgiftsbyrå kan avvecklas. F. n. finns inom yrkesskadeavdelningen och avgiftsbyrän sammanlagt ca 35() tjänster.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1982/83:127 12

3 Föredragandens överväganden

3.1 Allmänt om förslagens innebörd

Någon samlad och övergripande genomgång av RFV:s organisation och arbetsfördelningen mellan kassorna och verket har inte gjorts sedan verket och försäkringskassorna inrättades i början av 1960-talet. Sedan dess har verkets och kassornas verksamhetsomrädc byggts ut och förändrats mycket påtagligt. Det är mot bakgrund härav angeläget att klarlägga arbets- och rollfördelningen mellan RFV och försäkringskassorna.

Försäkringskassornas administration finansieras numera helt med allmän- na medcl. Som ett resultat av RFV-översynens första delbetänkande har. som tidigare nämnts. ett nytt budgeteringssystem för de allmänna försäk- ringskassornas administration införts fr. o. m. budgetåret 1982/83. Avsikten har varit att genom en effektiv och ändamålsenlig styrning av de ekonomiska resurserna minska behovet av annan administrativ styrning. Som en konsekvens därav har det redan skett en decentralisering av administrativa beslutsbefogenhcter frän RFV till försäkringskassorna.

[ det följande kommer jag att på grundval av kommitténs slutbetänkande göra en genomgång av RFV:s och kassornas roller inom socialförsäkrings- administrationen. Jag kommer därvid att lägga tyngdpunkten på frågor som gäller RFV:s roll och uppgifter som central förvaltnings- och tillsynsmyndig— het samt arbetsfördelningen mellan verket och försäkringskassorna. Jag har funnit det angeläget att i klarläggande syfte slå fast vad som främst skall ingå i verkets uppgifter. Därmed klargörs också ansvarsfördelningen mellan verket och kassorna. [ fråga om arbetsfördelningcn mellan RFV och försäkrings- kassorna kommer jag att betona att alla möjligheter till decentralisering bör tas till vara. Jag kommer ocksä att föreslå att vissa arbetsuppgifter som f. n. handläggs av RFV skall decentraliseras till försäkringskassorna.

En viktig utgångspunkt för mina ställningstaganden är att försäkringsad- ministrationen skall betjäna de försäkrade och att de olika frågorna därför skall lösas utifrån vad som ger det bästa totala resultatet för de försäkrade och för samhället. I detta ligger bl. a. att försäkringslagstiftningen skall gälla lika över hela landet samtidigt som det är angeläget att besluten om den enskilde försäkrades förmåner kan fattas så nära den försäkrade som möjligt och att alla ansträngningar tas till vara att ytterligare utveckla kontakten mellan allmänheten och myndigheten.

Dessa utgångspunkter leder sammanfattningsvis fram till en markering av försäkringskassornas betydelsefulla roll som beslutande organ i det absoluta flertalet individuella försäkringsärenden. Ett väl fungerande förtroende- mannainflytande är här av stor betydelse. Samtidigt betonas att den centrala lednings- och tillsynsfunktionen skall bevaka att ersättningsreglerna tilläm- pas likformigt och rättvist över hela landet, att en så långt möjligt likvärdig service erbjuds medborgarna oavsett bostadsort samt att en rationell och effektiv resursanvändning uppnås. Utöver sådana insatser genom tillämp- ningsföreskrifter m. m. bör RFV i ökad utsträckning analysera och utvärdera

• Sida 13
•  Original

Prop. l982/83:127 13

effekterna av de olika trygghetssystemen. I enlighet med tidigare ställnings- taganden kan verkets anvisningar i administrativa frågor däremot i huvudsak begränsas till riktlinjer och ramar.

Jag vill också redan här betona vikten av att försäkringskassornas kunskaper och erfarenheter tas till vara i den centrala verksamheten liksom angelägenheten av ett växelspel i socialförsäkringsadministrationen mellan RFV och försäkringskassorna.

Sammanfattning av slutbetänkande av kommittén för översyn av riksförsäkringsverkets organisation m. m. (Ds S l981:l3) Riksförsäkringsverkets roll, uppgifter och organisation.

] Riksförsäkringsverkets nuvarande arbetsuppgifter och orga— nisation

Riksförsz'ikringsverket (RFV) inrättades år 1961 genom sammanläggning av dåvarande riksförsäkringsanstaltcn och pensionsstyrelsen. Härvid avsågs att skapa en gemensam ledning för administrationen av den obligatoriska socialförsäkringens olika grenar. Dessa fick också en gemensam regional och lokal organisation i de allmänna ft'irsäkringskassorna.

Sedan är 1961 har en mycket omfattande utbyggnad skett av socialförsäk- ringssystemet. vilket medfört väsentligt utvidgade och förändrade arbets- uppgifter för RFV och försäkringskassorna. N_va uppgifter. helt eller delvis utanför det egentliga socialförsäkringssystemet. har också anförtrotts verket och kassorna.

Denna utveckling har lett till att RFV och försäkringskassorna numera svarar för den ojämförligt största delen av samhällets kontantstöd i olika former.

RFV:s arbetsområde omfattar f. n. främst

— den allmänna försäkringen (sjukförsäkring med föräldraförsäkring och tandvårdsförsäkring. folkpensionering. tilläggspensionering)

— delpensionsft'irsäkringen

— arbetsskadeförsäkringen

— allmänna barnbidrag

— bidragsförskott

— kontant arbetsmarknadsstöd (utbetalningssystemet)

— utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och studiepenning för vuxenstuderande (systemen för beräkning och utbetalning) — dagpenning till värnpliktiga under repetitionstjänstgöring.

RFV har att bl. a.

— svara för att statsmakternas beslut inom verkets ämbetsomrade genom- förs och följs upp

— utöva tillsyn över de allmänna försäkringskassorna och i vissa avseenden de lokala skattemyndigheterna — bevaka rättspraxis och inträda som part vid försäkringsdomstol till förmån för den enskilde eller för samhället

— via sin dataanläggning betala ut ersättning inom de olika trygghetssyste-

Prop. 1982/83:127 33

men. (Ersättning utbetalas även kontant eller per postgiro av försäkrings- kassan.)

— debitera och uppbära arbetsgivarnas avgifter till den allmänna försäk- ringen m. fl. arbetsgivaravgifter — handlägga ärenden enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. militärersätt- ningslagen m. fl. äldre författningar i vissa fall - beräkna och betala ut pensioner enligt reglerna om frivillig pensionsför- säkring i lagen om allmän försäkring och äldre författningar

— förvalta verkets fonder

— leda och utöva tillsyn över beredskapsverksamheten inom socialförsäk- ringsväsendet — vara värdmyndighet för redovisningscentral och revisionskontor som betjänar. förutom RFV. vissa andra statliga myndigheter — vidta åtgärder enligt allmänna verksstadgan.

Den snabba utvecklingen av de uppgifter som åvilar RFV och försäkrings- kassorna har också helt'naturligt medfört en kraftig utbyggnad av adminis-l trationen. Det kan därvid noteras att hela den personella utbyggnaden volymmässigt skett inom den regionala och lokala organisationen. RFV:s personalkader har totalt sett varit i huvudsak oförändrad till antalet sedan verkets tillkomst med ca 1 000 tjänster.

2 RFV-översynens förslag

2.1 Riksförsäkringsverkets roll som central förvaltnings- och tillsynsmyndig- het

Enligt RFV-översynen har RFV som central förvaltningsmyndighet det övergripande ansvaret för administrationen av socialförsäkringen. Därvid skall RFV verka för att statsmakternas beslut och intentioner verkställs. RFV skall utöva tillsyn över försäkringskassorna (och de lokala skattemyn- digheterna) beträffande de delar av försäkringen som handhas av dessa samt självt svara för hanteringen av övriga delar av försäkringen. Försäkringskas- sornas ansvarsområde anges i författning. I den mån sådana författningsbe- stämmelser saknas ankommer det på RFV att avgöra om och i vad mån arbetsuppgifterna skall utföras på kassorna. Därvid skall enligt översynen en utgångspunkt vara att de uppgifter som lika väl kan utföras av kassorna som av verket bör fullgöras pä kassorna. '

(En reservant i kommittén anför att försäkringskassornas roll som verkställande organ och RFV:s roll som tillsynsorgan tydligt bör framgå av AFL och andra f("irfattningar.)

I RFV:s tillsynsfunktion bör ingå att se till att

— reformer och andra ändringar av rutiner och tillämpning genomförs på sådant sätt att förutsättningar finns för att beslut i enskilda ärenden redan

3 Riksdagen 1982/83. [.saml. Nr 127

• Sida 34
•  Original

Prop. 1982/83:127 34

.från reformernas och ändringarnas ikraftträdande överensstämmer med statsmakternas intentioner. mål och handlingsriktlinjer och att förutsätt- ningar även i övrigt finns för att beslut skall- kunna fattas på ett tillfredsställande underlag

—— kännedom om utvecklingen av rättspraxis sprids och initiativ tas för att få en enhetlig rättstillämpning vid oklara rättslägen __ missbruk av trygghetssystemen motverkas -_ allmänheten informeras på lämpligt sätt om socialförsäkrings- och bidragsförmånerna. vari ingår för verket att se till att förutsättningar skapas för att den berörda personalen på försäkringskassorna skall kunna lämna all behövlig information

» kassornas verksamhet utformas enligt en sådan policy och sådana gemensamma normer som bedöms medföra en god service

-— möjligheter till administrativa förenklingar f("trtlöpande tillvaratas = kassorna har en för uppgifterna och, personalen lämpligt anpassad organisation och väl avvägd personalstyrka samt ändamålsenliga loka- ler.

För att utöva de uppgifter som är förknippade med tillsynsfunktionen anser RFV-översynen att ett flertal metoder och tekniker bör kombineras med varandra på sätt som motsvarar vad som sker i dag. RFV bör således vid och i samband med utövandet av sin tillsynsfunktion utfärda föreskrifter och rekommendationer. ange riktlinjer för utbildningsverksamhet. utarbeta utbildnings— och informationsmaterial och anordna konferens- och utbild- ningsverksamhet. Uppföljningen av kassorna kan ske t. ex. genom inford- rande av handlingar. besök vid kassorna. utnyttjande av statistikmaterial etc.

RFV-översynen bedömer att ökade insatser bör ägnas åt s. k. horisontell tillsyn. dvs. åtgärder riktade mot grupper av kassor och avseende likartade problem. '

Såvitt avser decentralisering i den bemärkelsen att man ändrar inriktning- en och omfattningen av RFV:s anvisningar menar RFV-översynen att dessa anvisningar i så stor utsträckning som möjligt bör ges formen av riktlinjer och ramar för kassornas agerande. Genom .en sådan decentralisering ges ökat utrymme åt kassornas egna bedömningar och därmed ett mer stimulerande arbetsinnehåll för personalen. Anvisningarna bör utformas så att man uppnår en ökad grad av målstyrning av kassornas handlande. Bindande anvisningar bör förekomma när det motiveras av krav på enhetlig handlägg- ning. I övrigt bör anvisningarna i regel ges formen av rekommendationer eller exempel på tillvägagångssätt. Härigenom kan också den enskilda kassan få större möjligheter att i förekommande fall ta hänsyn till lokala förhållanden. '

• Sida 35
•  Original

b.) 'Jl

Prop. 1982/83:127

Beträffande försäkringstillämpningsfrågor anser översynen att anvisning- ar i form av såväl föreskrifter som rekommendationer är erforderliga liksom en_uppföljning i efterhand av att försäkringen tillämpas på ett riktigt och enhetligt sätt. Arbetsinstruktioner m. m. för indata till ADB-systemet måste sotn regel ha karaktär av föreskrifter.

För tillsynen av kassornas förvaltning medför rambudgeteringssystemet en i vissa avseenden ändrad inriktning och utformning. Genom RFV:s ökade möjligheter till ekonomisk styrning av försäkringskassorna bör behovet av annan administrativ styrning minska i motsvarande mån. Försäkringskassor- na bör. inom de ekonomiska ramarna. få ett ökat utrymme för självständigt handlande. Inom detta område bör tillsynen därför i hög grad inriktas på utfärdande av allmänna riktlinjer i stället för detaljerade föreskrifter och som en konsekvens härav en ökad tyngd läggas på uppföljningen av kassornas förvaltning.

En ökad grad av rekommendationer i stället för bindande föreskrifter ställer enligt översynens mening andra krav på försäkringskassorna och deras personal i form av ökat självständigt ansvarstagande. Det är angeläget att RFV och försäkringskassorna uppmärksammar detta och att utbildningsin- satser och dylikt anpassas till de ändrade förutsättningarna. En strävan bör därvid vara att kassorna ges sådana förutsättningar för ett korrekt agerande att ingripanden i efterhand från tillsynsmyndigheten i största möjliga utsträckning blir obehövliga.

2.2 Utbildnings- och informationsverksamheten Utbildning

Den allmänna f("irsäkringen. de allmänna barnbidragen osv. gäller i princip lika över hela landet. Bestämmelserna betjänas också av samma adminis- trativa stödsystem. dvs. handläggningen av ärenden inom kassorna sker enligt i huvudsak samma rutiner i alla kassor. Kraven på kassapersonalens kunskaper om försäkringen maste således vara desamma i alla försäkrings- kassor.

I försåkringsfrägorna måste enligt RFV-översynens mening personalen i alla kassor av dessa skäl ha likvärdig utbildning för samma uppgifter. Åtminstone i vad avser faktz'tinformationen måste utbildningsmaterialet vara gemensamt för alla kassor. Givetvis kan kompletteringar av ett gemensamt material behöva göras i kassor med särskilda regionala eller lokala förhållanden.

Även inom det administrativa omrädet arbetar försäkringskassorna med frågor som till stora delar är likartade. Sådana frågor kräver enligt RFV-översynens mening sam ma kunskaper och ställer därför samma krav på utbildningen av personalen.

Den nuvarande utbildningsverksamheten fungerar i praktiken på ett i stort sett smidigt sätt. Enligt RFV-översynens mening bör nuvarande förhållan-

• Sida 36
•  Original

Prop. 1982/83:127 36

den när det gäller arbetsfördelningen inom utbildningsomrädet mellan RFV och försäkringskassorna inte förändras.

RFV bör således ansvara för de centrala utbildningsinsatserna. Dessa består i att planera och producera centralt utbildningsmaterial samt utbilda lärare hos f("wrsäkringskassorna. RFV skall bl. a. godkänna allt utbildnings- material som används gemensamt för kassorna. Verket har också ett ansvar för att utbildningsinsatserna initieras vid rätt tillfälle.

RFV-översynen konstaterar att ansvaret för utbildningen av varje särskild försäkringskassas personal åvilar kassan själv såsom ansvarig för sin verksamhet. RFV utövar tillsyn över kassans utbildningsverksamhet.

(En reservant i kommittén anser att försäkringskassorna skall ansvara för utbildningsverksamheten.)

!

Information

Enligt RFV-översynens uppfattning har RFV att ansvara för den centrala informationsverksamheten inom socialförsäkringsområdct. Detta ansvar betingas såväl av verkets roll som central förvaltningsmyndighet som av rationalitetsskäl. Den centrala informationsverksamheten avser sådana informationsinsatscr som på ett enhetligt sätt och med ett enhetligt innehåll bör nå ut över hela- landet eller riktar sig till speciella målgrupper som är spridda, t. ex. alla pensionärer eller alla arbetsgivare. Givetvis skall RFV inte självt utföra alla arbetsmoment som hänger samman med informations- verksamheten. Det väsentliga är enligt RFV-översynen att RFV ansvarar för alla åtgärder som hänger samman med ämbetsverkets direktivrätt. Däremot bör uppgifter av servicekaraktär. i första hand de förlagsmässiga uppgifterna i samband med tryckning och distribution. liksom nu utföras av kassornas service- och intresseorganisation Försäkringskasseförbundet.

Enligt RFV-översynen bör det ankomma på RFV att i samverkan med försäkringskassorna bl. a. kartlägga. sammanställa och analysera informa- tionsbehovet hos allmänheten. definiera budskap. syfte och målgrupp för olika centrala inf("irmationsinsatser. bestämma informationskanal och" form samt utfärda anvisningar och rekommendationer till kassorna på informa- tionsområdet. Verket bör fastställa allt centralt informationsmaterial och ansvara för att det är korrekt.

Försäkringskassorna ansvarar självständigt för den regionala och lokala informationens planering och genomförande. Detta gäller t. ex. information om försäkringen vid olika regionala sammankomster m. m. eller om administrativa förhållanden inom kassaområdet (öppettider och dylikt).-

Det är enligt RFV-översynen. angeläget att försäkringskassepersonalens kunskaper utnyttjas även vid planering. produktion och genomförande av centrala informationsåtgärder. Kassorna och deras personal bör ha ett reellt inflytande även på den centrala informationsverksamheten så att deras

• Sida 37
•  Original

Prop. l982/83:127 37

kunskaper om allmänhetens informationsbehov tas till vara på ett ändamåls- enligt sätt. (En reservant i kommittén anför att ansvaret för försäkringsin- formationen skall ankomma på försäkringskassorna).

2.3 Utvärdering av bidragssystemen

I RFV:s ansvar för utvärdering av bidragssystemen ingår enligt RFV- översynen '

— att följa utvecklingen inom socialförsäkringsområdet' och närliggande områden

— undersökning och beskrivning av gällande förhållanden — analys och bedömning av i vilken utsträckning effekterna stämmer överens med statsmakternas beslut och intentioner

— ev. initiering av åtgärder inom RFV och/eller information och förslag till regeringen

RFV:s utvärderingsverksamhet skall enligt RFV-översynens mening inte innefatta någon prövning av politiskt betingade beslut. Ett huvudsyfte med utvärderingsverksamheten bör emellertid vara att belysa effekterna av politiska beslut samt redovisa underlag för ev. ändrade eller nya sådana beslut.

RFV bör i ökad omfattning kunna ge både material och impulser för dessa ändamål.

Med hänsyn till verksamhetsområdets stora samhällsekonomiska omfatt- ning och dess centrala betydelse för de enskilda individernas ekonomiska trygghet är enligt översynens mening en av RFV:s viktigaste uppgifter att aktivt bevaka områdets utveckling i skilda avseenden och när så påkallas informera statsmakterna eller ta initiativ till andra åtgärder. Denna verksamhet bör ges en avsevärt ökad tyngd och prioritet jämfört med dagsläget.

2.4 Revisionen inom socialförsäkringen

De flesta ärenden som förekommer inom RFV:s verksamhetsområdc hanteras av både försäkringskassorna och RFV. Arbetsfördelningen är i regel den att kassorna beslutar om utgivande av förmåner och levererar in uppgifter till ADB-systemet medan RFV bl. a. efter bearbetning framställer och expedierar utbetalningshandlingar. Ur revisionell synvinkel är det således fråga om ett system. Trots detta är revisionsansvaret uppdelat på två organ. Revisionsansvaret för de manuella rutinerna vilar på kassornas revisorer, för de maskinella ligger revisionsansvaret på revisionskontoret (RK) vid RFV. Detta revisionskontor är föremål för riksrevisionsverkets tillsyn och är i revisionella avseenden fristående från RFV.

4 Riksdagen ] 982183. I saml. Nr [27

• Sida 38
•  Original

Prop. 1982/83:127 38

RFV-översynen anser att den största bristen inom nuvarande revisions- verksamhet rörande den allmänna försäkringen m.m. är avsaknaden av samordning mellan revisionen av de manuella och maskinella rutinerna. Socialförsäkringsadministrationen måste ses som en helhet och revision kunna ske i ett sammanhang av samtliga rutiner inom ett och samma system.

Internrevisionsenheterna vid de olika försäkringskassorna arbetar f. n. i stort sett oberoende av varandra samtidigt som de har att granska i huvudsak likartade system. Enligt RFV-översynens bedömning skulle en viss samord- ning av de skilda kassornas revision kunna höja effektiviteten i hela verksamheten.

Enligt RFV-översyncns bedömning talar övervägande skäl för att en samordning sker såväl av revisionen mellan maskinella och manuella rutiner som av revisionen mellan de olika försäkringskassorna. Den bästa lösningen för att erhålla den behövliga samordningen av revisionsverksamheten är att RK i samtliga kassor ersätter den externrevisor som f. n. utses av RFV. RK är f. n. den enda enhet inom soeialförsäkringsorganisationen som har kompetens att utföra kvalificerad ADB-revisitm. RK har dessutom deltagit i uppbyggnaden av kassornas internrevisionsenheter och är därigenom redan idag väl insatti kassornas revisionsfrågor. Genom den sjz'ilvständiga ställning som RK intar i förhållande till RFV upprätthålls också en oberoende revision. '

RK står under riksrevisionsverkets tillsyn och har således att rätta sig efter detta verks direktiv i fråga om revisionsverksamheten. Enligt 18 kap. 17%? andra stycket AFL har externrevisorerna att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter. som RFV meddelar. Härigenom skulle en kompetens- konflikt mellan de båda ämbetsverken riksrevisionsverket och RFV möjligen kunna uppkomma. Den risken bör undanröjas genom att RFV:s kompetens att meddela särskilda föreskrifter för de externa revisorerna tas bort.

Förordningen (1980718) om revision vid rex-'isitmskontor gäller endast revision av statliga myndigheter. Då försäkringskassorna inte är statliga myndigheter måste särskilda bestämmelser ges för RK:s revision av försäkringskassorna. Detta sker med hänsyn till uppgifternas speciella natur lämpligast i en särskild författning.

I RK:s uppgift att vara externrevisor bör enligt RFV-översynens mening ingå att — på i stort sett samma sätt som nu skett — i samverkan med försäkringskz'tssorna bedriva gemensamma revisionsprojekt.

(En reser amt i kommittén anser att revisionsverksamheten i kassorna och tillsynen av denna skall förbli oförändrad.) .

RFV-översynen tar i detta sammanhang upp Försäkringskasseförbundet (FKF).' Kommittén konstaterar att FKF är en organisation med offentlig- rättsliga medlemmar men anordnad i pri 'aträttsliga former. Eftersom FKF:s verksamhet helt bekostas med allmänna medel finns ett intresse av att medelsanvändningen i förbundet — såsom redan f. n. sker beträffande

• Sida 39
•  Original

Prop. 1982/83:127 39 försäkringskassorna genom en revisor utsedd av RFV — granskas även på statens vägnar. RFV-översynen har övervägt om inte RK borde utses till revisor även i förbundet.

RFV-översynen menar att statens intresse i viss utsträckning kan tillgodoses genom att RK enligt förslaget ovan blir revisor i samtliga försäkringskassor. RK skall göra en samlad granskning av alla försäkrings- kassors medelsförvaltning och därför även av de utgifter kassorna har för att finansiera FKF:s verksamhet. Om förbundet därtill — i likhet med vad som ft.")rutsätts gälla för försäkringskassorna — får en skyldighet att på begäran lämna RK alla upplysningar angående medelsanvändningen. torde i huvud- sak samma effekt kunna nås som vid en direkt statlig revision av förbundet. RFV-översynen föreslår att frågan löses i enlighet härmed.

En bestämmelse om FKF:s uppgiftsskyldighet kan lämpligen tas in i samma författning som enligt ovan föreslås reglera RK:s revision av försäkringskassorna. .

(En reservant i kommittén anser att formerbör skapas för att RK skall ha samma uppgift beträffande FKF:s verksamhet som i fråga om försäkrings- kassorna.)

2.5 Handläggning av enskilda ärenden

Inom RFV:s och försäkringskassornas verksamhetsområde har det — alltsedan den nuvarande administrationens tillkomst i början av 1960-talet — funnits en medveten strävan att decentralisera handhzwandet av de olika trygghetsförmånerna. Genomförandet av statsmakternas beslut med anled— ning av RFV-översynens förslag i det första delbetänkandet innebär ytterligare decentralisering av beslutsbefogenheter från RFV till försäkrings- kassorna.

RFV-översynen har.gått igenom RFV:s återstående handläggning av individuella ärenden bl. a. för att pröva möjligheterna till ytterligare decentralisering. En utgångspunkt för RFV-(")versynens bedömningar är att de uppgifter som lika väl kan utföras av kassorna som av RFV bör fullgöras av kassorna. En förutsättning är också att servicen till allmänheten i vart fall inte försämras på grund av överflyttningen.

Handläggningen av ärenden enligt internalimze/la kanvwztioner bör enligt RFV-översynens mening liksom ärenden enligt den svenska lagstiftningen så långt möjligt ske på försz'ikringskassorna. Merparten av konventionsärenden sköts redan i dag på försäkringskassorna. På RFV:s lagbyrå handläggs emellertid några olika typer av konventionsintyg:

Intyg om tillhörighet till svensk socialft'fnsäkring är relativt komplicerade bl. a. på grund av att reglerna som gäller för s. k. utsänd personal kan vara svåra att tillämpa. Med hänsyn härtill bör enligt RFV-översynens mening dessa ärenden — som utgör en mindre del av intygs- och dispensärendena — även fortsättningsvis handläggas av RFV.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1982/83:127 40

Intyg om försäkringsperioder avseende sjukförsäkring och pension utgör sammantagna den största delen av lagbyråns individuella'ärendehandlägg- ning. De är av rutinkaraktår och bör enligt RFV-översynens uppfattning kunna handläggas på kassorna. På Stockholms läns allmänna fi.")rsäkrings- kassa finns en särskild utlandsm'delning inrättad med uppgift att handlägga försäkringsfrågor för utlandssvenskar. Enligt RFV-översynens uppfattning ter det sig naturligt att dessa intygsfrågor handläggs där.

Inom RFV:s matematisk-statistiska byrå har en särskild sektion att svara för administrationen av den jririllign pwzsiwzsfr'irsiikringen enligt 22 kap. AFL. Fr. o. m. den I januari 1981 har nyteckning till försäkringen upphört varför sektionens huvudsakliga arbetsuppgifter består av vård av försäkrings- beståndet.

Den frivilliga pensionsförsäkringen har tidigare inte i någon del-handlagts på försäkringskassorna. Verksamheten är liten till sin omfattning och ställer stora krav på speciell matematisk kompetens som saknas på fi'ärsäkringskas- sorna. Enligt RI—"V-översynen är det därför inte möjligt att flytta uppgifterna från RFV.

Inköp av [rtljfkffl'ränlll hos RFV sker med stöd av reglerna i 1.2.5 lagen ( 192977) om trafikförsäkring å inotorft'udon och 5 åtrafikförsäkringsförord- ningen (”976359"). Enligt dessa regler skall svenskt försäkringsbolag. som inte har rätt att ansvara för livränta. samt utländsk försäkringsanstalt köpa livränta hos RFV eller behörig svensk försäkringsanstalt. Hela beståndet trafiklivräntor i RFV är omkring Stlt) och den årliga tillströmningen är ca 35.

RFV:s befattning med Imm/ii'ränmr sker med stöd av föräldrabalken4 kap. (tå och 7 kap. 7å. Underhållsskyldig kan i vissa fall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att teckna avtal om engångsbelopp. Det avtalade underhållsbeloppet skall betalas till socialnämnden som har att köpa en livränta för barnets räkning. Livräntan skall köpas i RFV eller svenskt försäkringslmlag.

Administrationen av barnlivräntorna är en mycket liten verksamhet i RFV. Endast ett eller ett par fall förekommer varje år. Totalt finns ca Zl) fall.

Enligt RFV-översynen bör det vara tillfyllest att möjlighet att köpa ifrågavarande livräntor finns inom de privata försäkringsbolagen. RFV:s försäljning av dessa livräntor bör således upphöra. Verkets uppgift att förvalta och betala ut de livräntor som redan finns kommer dock att bestå. men i successivt minskad (_mtfattning.

Beträffande_rrkess/tudciircnrlt'n konstaterar RFV-översynen att handlägg- ningen regleras av en mångfald olika författningar som varit gällande vid olika tidsperioder. En decentralisering av administrationen av yrkesskade— försäkringen till försäkringskassorna skulle ställa nya krav på kassorna. vilket sammanhänger med att olika ersättningsregler gäller inom yrkes— och arbetsskadeförsäkringarna.

• Sida 41
•  Original

Prop. l982/83:127 41

Enligt RFV-översynens uppfattning bör yrkesskadeförsäkringen i de delar som nu handhas av RFV även fratndeles skötas av verket. Översynen gör alltså samma bedömning sotn gjordes beträffande yrkesskadeförsäkringens ' administration när den nya arbetsskadefi'irsäkringen kom till.

Avgiftsrevision. I proposition (1975187) om riktlinjer för ändrad skattead- ministration och taxering i första instans m.m. underströk föredragande departementschefen att den effektivaste kontrollen av arbetsgivarzwgiftcr uppnåddes vid en integrerad revision i fråga om såväl direkt och indirekt skatt som arbetsgivaravgifter. Resurserna för integrerad revision inom skatteadministrationen har förstärkts. I takt härmed har arbetsbelastningen i form av skattepromemorior på revisionssektionen också ökat. Sektionens egna revisionsinsatser har därvid i motsvarande män måst minskas. F. n. svarar skattepromemoriorna för ca 70 % av arbetet inom sektionen.

Enligt RFV-översynens bedömning talar detta för att revisionssektionens egenrevision upphör till förmån för behandlingen av promemoriorna från skattemyndigheterna som även framdeles kan väntas öka i viss utsträck- ning.

I fråga om ersättning för kostnader för företagshälsovård fastställer RFV överenskommelser mellan försäkringskassa och arbetsgivare enligt 2 kap. 7 5 2 st. AFL. RFV:s granskning av överenskommelserna har lett till endast mycket små justeringar. "Enligt RFV-översynens bedömning bör RFV:s fastställande av överenskommelserna kunna slopas.

Enligt bestämmelserna i de olika taxorna för privatläkare m.fl. privat- praktiseramle vårdgivare kan sådana vårdgivare som är uppförda på försäkringskassas förteckningar föras av från dessa, om de bryter mot bestämmelserna i resp. taxa. Beslut härom skall fattas av RFV efter kassans hörande.

RFV-översynen föreslår att dessa ärenden skall decentraliseras till försäkringskassorna. Det kan nämnas att någon vårdgivare ännu inte förts av från förteckning.

Tandläkare som är anslutna till tandvårdsförsäkringen skall vara uppförda på förteckning hos försäkringskassa. I fråga om nytillkommande tandläkare gäller alltsedan år 1975 enligt föreskrifter från RFV att tandläkare i princip inte skall föras upp på förteckning av försäkringskassa (dvs. i praktiken inte ges tillstånd att meddela av tandvårdsförsäkringen ersättningsbar tandvård som privatpraktiker) annat än om ersättningsetablering föreligger. I-Iärför fordras emellertid i regel verkets medgivande.

Med hänsyn till att ifrågavarande regler endast gäller till 1982 års utgång samt till att etableringsfrågorna övervägs i tandvårdsutredningen (S 1978201) föreslår kommittén inte någon ändring rörande hanteringen av dessa ärenden.

Enligt bestämmelserna i läkarvårdstaxan får läkare med allmänläkar- eller specialistkompetens debitera högre arvode för vissa undersökningar. Rege- ringen har bemyndigat RFV att efter samråd med socialstyrelsen meddela

• Sida 42
•  Original

Prop. "1982/83:127 _ 42

dispens från kravet på allmänläkarkompetens i läkarvårdstaxan. .I dessa ärenden inhämtas yttrande från socialstyrelsen. som besitter den medicinska sakkunskapen. Kompetensen i dessa mycket fåtaliga fall finns således helt på det centrala planet och med hänsyn härtill bör dessa ärenden enligt kommitténs mening även framdeles handläggas av RFV.

Med stöd av taxan för sjukvårdande behandling m. rn. har RFV utfärdat föreskrifter rörande krav på viss tids tjänstgöring i offentlig vård för att sjukgymnast skall få föras upp på försäkringskassas” förteckning. RFV kan meddela dispens från detta krav. I vissa av dessa ärenden tas kontakt med socialstyrelsen. Kommittén anser att även dessa ärenden alltjämt bör handläggas av RFV.

Ärenden om återkrav och regress rörande försäkringsförmåner m.m. aktualiseras i RFV i princip endast efter felaktiga utbetalningar som gjorts från verket. Dessutom övertar verketi sin egenskap av bevakningsmyndighet beträffande fordringar enligt 20 kap. 4 & AFL och 12 & lagen om allmänna barnbidrag ärenden om avskrivning av fordringar från försäkringskassorna som överstiger f. n. 25 000 kr. Enligt dessa lagrum skall försäkrad som genom att lämna oriktiga uppgifter eller dylikt förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt belopp återbetala det för mycket utgivna.

Ifrågavarande ärenden kan aktualiseras inom hela RFV:s verksamhets- område. således inte bara i de delar som är gemensamma med försäkrings- kassorna. En decentralisering av dessa återkravsärenden till kassorna bedömer kommittén inte vara rationell.

2.6 Organisationsförändringar

De föreslagna förändringarna framgår av följande sammanställning.

Nuvarande organisation: Föreslagen organisation:

Administrativa avdelningen Administrativa avdelningen

Kanslibyrån Personalbyrån Ekonomibyrån

Lagbyrån Lagbyrån

— Informations- och utbildningsbyrån (I/U-byrån) '

Tillsynsavdelningen Försökringsavdelningen

Första tillsynsbyrån Sjukförsäkrings- och utredningsby— Andra tillsynsbyrån rån (S-U-byrån) Organisationsbyrån Pensions- och bidragsbyrån (P-B- byrån) Administrativa sektionen Organisationsbyrån

• Sida 43
•  Original

Prop. 1982/83:127 43

Informations- och utbildnings- — byrån (UU—byrån)

Tekniska byrån Tekniska enheten Planeringsava'elningen Utvärderingsavdelningen Utredningsbyrån Utredningsbyrån Matematisk-statistiska byrån Matematisk-statistiska byrån Avgiftsbyrån A vgiftsenheten Yrkesskadeavdelningen Yrkesskadeavdelningen Byrå ] Byrå I Byrå 2 Byrå 2

Ombudsenheten Ombudsenheten

Kommittén föreslår således bl. a. att tekniska byrån och avgiftsbyrån skall brytas ut från resp. avdelning och bilda fristående enheter. '

Tekniska byrån svarar för en från avdelningen i övrigt artskild verksamhet, vilken riktas inte bara mot tillsynsavdelningen och försäkringskassorna utan också mot verkets övriga avdelningar och utomstående intressenter. Dessutom—är tekniska byrån. som disponerar mer än hälften av nuvarande tillsynsavdelningens personalresurser. genom sin placering i Sundsvall lokalmässigt skild från RFV i övrigt och intar redan nu en särställning i flera ' avseenden. Av dessa skäl bör tekniska byrån ombildas till en självständig

enhet. Avgiftsbyråns verksamhet har inte något direkt samband med verksam- heten i övrigt vare sig på planeringsavdelningen eller på någon annan avdelning. En ställning som separat enhet motiveras också av byråns storlek och av de speciella omständigheter som hänger samman med att verksam- heten avses att så småningom decentraliseras till länsstyrelser och lokala skatt—emyndigheter. Kommittén finner att en fristående ställning för enheten är ägnad att underlätta den avveckling som förutsätts ske i samband härmed.

Till RFV finns fyra rådgivande delegationer knutna — en tandvårdsdele- gation. en läkarvårdsdelegation. en central pensionsdelegation och en arbetsskadcdelegation. _

Den centrala pensiondelegationen inrättades den .1 juli 1975 med uppgift att vara ett rådgivande organ till RFV för samråd och samverkan med arbetsmarknadsparterna främst i frågor rörande utfärdande av tillämpnings- föreskrifter till lagen om delpensionsförsäkring. I delegationen ingår företrädare för RFV. LO. TCO. SACO/SR, SAF, statens löne- och

• Sida 44
•  Original

. Prop. 1982/83:127 ' 44

pensionsverk, Svenska kommunförbundet samt egenföretagarna.

Arbetsskadedelegationen inrättades år 1977 med uppgift att vara ett rådgivande organ för RFV vid genomförandet av arbetsskadeförsäkringen och vid uppföljningen av försäkringens verkningar. 1 delegationen ingår företrädare för RFV. LO. TCO. SACO/SR, SAF, Landstingsförbundet samt egenföretagarna.

Centrala pensionsdelegationen och arbetsskadedelegationen har i viss utsträckning gemensamma ledamöter. Det synes vara rationellt att slå samman dessa delegationer och samtidigt öppna möjlighet till motsvarande samråd vid behov rörande övriga delar av socialförsäkringen frånsett läkarvårds- och tandvårdsdelegationernas områden. RFV-översynen före- slår att en socialförsäkringsdelegation inrättas för ändamålet och att centrala pensionsdelegationen och arbetsskadedelegationen samtidigt upphör.

2.7 Resursfrågor

RFV-översynen har inte prövat det totala resursbehovet för verket och dess olika funktioner utan enligt direktiven inriktat sitt arbete på att inom befintlig resursram föreslå särskilt angelägna förändringar. De resursmässiga förstärkningar som översynen föreslår förutsätts således kunna ske genom en omfördelning av resurser från andra delar av verket.

När det gäller administrativa avdelningen bedömer RFV—översynen att en förstärkning krävs av personalfunktionen och ekonomifunktionen.

Vidare bör utvärderingsfunktionen förstärkas. Nämnda förstärkningar kompenseras dels genom den föreslagna decen- traliseringen till försäkringskassorna av vissa ärenden och genom att den s. k. egenrevisionen slopas, dels genom överflyttning till postverket av vissa avstämningsuppgifter.

Övriga förändringar av organisationen åstadkoms genom överföring av resurser mellan berörda organisatoriska enheter.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1982/83:127 45

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet Riksför- säkringsverkets roll, uppgifter och organisation (Ds S l98lzl3)

1 Allmänt om förslagens innebörd

Remissinstanserna delar i allmänhet eller lämnar utan erinran RFV- översynens övergripande förslag om att förstärka de utvärderande inslagen i riksförsäkringsvcrkets verksamhet och att effektivisera tillsynsfunktionen.

Riks—försökringsverket (RFV) instämmer i kommitténs uppfattning att RFV:s verksamhet i så stor omfattning som möjligt bör inriktas på tillsyn och andra centrala uppgifter inom socialförsäkringsområdet och att arbetsupp- gifter utan anknytning till verkets funktion som central förvaltnings- och tillsynsmyndighet så långt möjligt bör flyttas från RFV. .

Riksrevisionsverkct konstaterar att kommitténs förslag i väsentliga delar överensstämmer med de synpunkter verket har framfört i samband med förvaltningsrevision av RFV.

Försäkringskasseförbunder och Försäkringsanställdas förbund delar i allt väsentligt de uppfattningar som förts fram i reservationen till betänkan- det.

2.1 Riksförsäkringsverkets roll som central förvaltnings- och tillsynsmyndig- het

De flesta rcmissinstanserna är i huvudsak positiva till RFV-översynens ställningstz-tganden i fråga om RFV:s och försäkringskassornas ansvarsom- råden.

RFV delar kommitténs bedömning att verket som central förvaltnings- myndighet har det övergripande ansvaret för administrationen av socialför- säkringen. RFV vill understryka att verket i denna egenskap är behörigt att avgöra om och i vad mån arbetsuppgifter inom den allmänna försäkringen m. m. skall utföras av försz'ikringskassorna eller av verket dvs. att bestämma arbetsfördelningen mellan verk och kassor.

Riksrevisionsverket pekar på de motstridiga uppfattningar som finns om RFV:s resp. försäkringskassornas ansvar. Enligt verkets mening har kommittén på ett i huvudsak förtjänstfullt sätt markerat RFV:s ansvar i förhållande till försäkringskassorna. Riksrevisionsverkct anser att statsmak- terna bör klart ange RFV:s resp. försäkringskassornas ansvar för de olika funktioner som behandlas i betänkandet. Ett annat sätt att minska de problem som föreligger är att förstatliga kassorna. vilket många skäl talar för. Riksrevisionsverkct föreslår därför att statsmakterna nu överväger frågan

Prop. [982/83:127 46

om att även formellt inordna försäkringskassorna i den statliga socialförsäk- ringsadministrationen.

Statskontoret anför att det mest logiska sättet att skapa bättre förutsätt- ningar för samarbete mellan RFV och försäkringskassorna är att förstatliga kassorna.

TCO framhåller att det är av stor vikt att man beaktar behoven av precisering av verkets resp. kassornas uppgifts- och kompetensområden. Likaså bör beaktas möjligheterna till en decentralisering i verksamheten och att man tillvaratar de värden som ligger i en betydande administrativ självständighet för försäkringskassorna. En decentraliserad organisation är en förutsättning för ett starkt Iekmannainflytande i tillämpningen av det trygghetssystem som socialförsäkringarna utgör.

LO anför att det är nödvändigt att finna sådana avvägningar mellan RFV:s tillsynsuppgifter och kassornas självständiga beslutsbefogenheter att å ena sidan enhetlighet kassorna emellan befrämjas men å andra sidan kassornas självständiga ställning inte beskärs. .

Föns'iikringskasscförbundet understryker det angelägna i ått ett klargöran- de sker i lagtexten av RFV:s resp. försäkringskassornas ställning och uppgifter så att oklarheter kan undvikas. Förbundet motsätter sig kommit- téns uppfattning att verket ensidigt skall kunna avgöra arbets- och därmed befogenhetsfördelningen mellan sig och kassorna i fall där författningsbe- stämmelser saknas. Eftersom det heller inte är lämpligt att kassorna ges en sådan befogenhet är det nödvändigt att riksdagen eller regeringen klart formulerar ansvars- och befogenhetsgränser.

Även Färsäkringmnslälldas förbund anför att försäkringskassornas'rollI som verkställande organ och RFV:s roll som tillsynsorgan bör tydligt framgå av lag och författning.

Remissinstanserna är positiva till att RFV:s tillsyn av försäkringskassorna i högre grad ges formen av riktlinjer och ramar i stället för mer detaljerade och bindande anvisningar.

RFV instämmer i RFV-översyncns uppfattning att verkets anvisningar bör ges i form av riktlinjer och ramar i syfte att uppnå en ("ökad grad av målstyrning. Bindande anvisningar bör endast förekomma när det motiveras av tvingande krav på enhetlig handläggning. Statsmakterna delegerar ofta till verket att utfärda tillämpningsföreskrifter till lagstiftningen. Dessa föreskrif- ter kompletterar lagstiftningen och måste oftast — för att en likformig tillämpning skall åstadkommas — vara av bindande karaktär. Inom det administrativa området däremot. med undantag för frågor avseende automatisk databehandling. föreligger krav av denna typ mer sällan. Det för kassorna beslutade rambudgetsystemct ger vidare möjlighet till en ökad grad av målstyrning. Inom de ekonomiska ramar som ges får kassorna ett avsevärt ökat utrymme för egna beslut. Vidare framhåller RFV att verket i högre grad än idag bör använda sitta resurser för att analysera och uttala sig i tillämpningsfrågor där praxis inte hunnit utbildas. Detta gäller främst ny eller

• Sida 47
•  Original

Prop. l982/83:127 47

ändrad lagstiftning då det kan ta avsevärd tid innan reglerna tolkats genom praxisbildning hos besvärsinstanserna. I RFV:s ansvar bör ligga att medverka till att lagstiftningen tillämpas lika hos försäkringskassorna under tiden fram till dess att praxis blir klar.

Även försäkringsöverdomstolen.understryker vikten av att verket snabbt utfärdar nödvändiga tillämpningsft'ireskrifter i sin författningssamling och/ eller anvisningar och råd i samband med att ny lagstiftning skall träda i kraft. Domstolen framhåller att kompletterande bestämmelser är av betydelse inte endast för tillämpande myndigheter utan också för allmänheten som många gånger först därigenom får möjlighet att förutse sin egen situation.

Försökrirzgskassq/örbuna'et anför att en väl organiserad. kompetent och väl genomförd uppföljning och kontroll av kassaverksamheten ligger helt i linje med kassaintresset och utgör ett värdefullt stöd för en kassastyrelse.

Enligt förbundets mening innebär tillsyn enligt vanligt språkbruk huvud- sakligen en kontroll i efterhand. Detta måste i praktiken medföra att RFVi framtiden mycket starkt begränsar sitt deltagande i socialförsz'ikringens direkta drifts- och verkställighctsfrågor. Med undantag för sådana anvisning- ar som inte kan undvaras för utövande av RFV:s överordnade styrfunktion bör sålunda verket utfärda rekommendationer i stället för bindande föreskrifter. Detta medför samtidigt ökade krav på försäkringskassorna och deras personal i form av ytterligare ansvarstagande och en anpassning av utbildningsinsatser och dylikt till de ändrade förutsättningarna. Kassorna får skapa sadana förutsättningar för ett korrekt agerande. som gör att de kan motsvara ökade krav och att ingripanden i efterhand från tillsynsmyndighe- ten i största möjliga utsträckning blir obehövliga.

2.2 Utbildnings- och informationsverksamheten

R FV . riksrevisimzsverket och försäkringsöt-YrdomstO/en uttalar sitt stöd för RFV-översynens bedömning att ansvaret för centrala insatser inom utbild- nings- och informationsomrädet ankommer på RFV. LO, Försäkringskas- seförbundet och Försökringsunställdas förbund har en annan uppfattning.

RFV instämmer i RFV-översynens bedömningar när det gäller verkets övergripande ansvar avseende utbildnings- och informationsverksamheten. Som ett led i genomförandet av samhällets reformpolitik måste för den ansvariga myndigheten ligga att tillse. att allmänheten får en korrekt och rättvisande information och att berörd personal genom en adekvat utbildning ges möjlighet att tillämpa försäkringen på ett likformigt och rättvist sätt. På socialförsz'ikringsområdet ankommer detta på RFV. En viktig utgångspunkt härvid är ett nära samarbete med Försäkringskasseförbundet.

Beträffande genomförandet vill RFV särskilt framhålla att varje kassa har ansvar för utbildning av sin personal och för information till allmänheten inom sitt kassaomräde. Därvidlag står det fritt för varje kassa att komplettera

• Sida 48
•  Original

Prop. 1982/83: 127 48

centralt framtaget material för utbildning eller information alltefter regio- nala behov och förutsättningar.

Riksrevisionsverket noterar med tillfredsställelse att kommitténs majoritet dragit samma slutsats som riksrevisionsverket tidigare redovisat, nämligen att RFV har att ansvara för den centrala informationsverksamheten inom socialförsäkringen. '

Försäkringsöverdonistolen konstaterar att utbildningsverksamheten på socialförsäkringsområdct hittills fungerat mycket väl. Såväl innehållsmässigt som organisatoriskt har utbildningen uppfyllt högt ställda krav och det kan nog sägas att utbildningsverksamheten på socialförsäkringsområdet tillhör det bästa som förekommer inom förvaltningen. Domstolen ser därför inte några skäl för att man skall genomföra några förändringar i detta avseende. Ett överförande av utbildningsansvaret från verket till de olika försäkrings- kassorna skulle kunna leda till att enhetligheten i utbildningen kan gå förlorad. '

LO framhåller att det är ifrågavarande två verksamhetsgrenar som i fråga om centrala uppgifter varit minst klara i fråga om ansvarsuppdelning mellan verket och kassorna och som också utgjort en källa till stark irritation och meningsmotsättningar.

Utgångspunkten för utbildnings- och informationsinsatserna måste vara en god samverkan mellan försäkringskassorna och RFV och ett utnyttjande av resurserna på bästa möjliga sätt. Det är olyckligt om kompetensstrider skall försvaga eller försvåra en sådan viktig verksamhet inom socialförsäk- ringsområdet. Helt klart har hittills varit att försäkringskassorna har det regionala och lokala ansvaret för såväl utbildning som information. Huvuddelen av verksamheten torde också ligga på denna nivå. Försäkrings- kassorna kan dock inte fullgöra sina uppgifter utan ianspråktagande av all sakkunskap på RFV. Av detta följer dock inte nödvändigtvis att verket skall ha det konkreta ansvaret för dessa uppgifter eftersom det viktiga är att tillvarata resurserna inom sakområdena. LO får därför i princip instämma i tankegångarna i reservationen till betänkandet.

Försäkringskasstförbundet hävdar den principiella ståndpunkten att utbildning och information är uppgifter som är oupplösligt förknippade med försäkringskassornas ställning som arbetsgivare för kassapersonalen och som primärt och odelat ansvariga för försäkringshandläggningen inom resp. län. Eftersom såvälkostnaderna för utbildning och information som effekterna . därav har väsentlig betydelse för dels kassornas totala förvaltningskostnader —för vilka kassorna är odelat ansvariga inom en från den 1 juli 1982 given ram — och dels servicen till de försäkrade — för vilken varje kassa likaledes har ett primärt och odelat ansvar inom resp. område — kan kassornas befogenheter och ansvar för utbildning och information omöjligtvis sättas ifråga.

Enligt förbundets mening innebär detta inget hinder för utan utgör tvärtom ett starkt argument för att verket skall ha en tillsyn över utbildnings- och informationsverksamheterna. Eftersom verket i-regel har uppgiften att

• Sida 49
•  Original

Prop. 1982/83:127 49

förbereda genomförandet av nya lagar och förordningar samt utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter får verket en kompetens och detaljkun- skap om innebörden av nya regler som är unik i skedet innan regelsystemen ifråga trätt i kraft. Därför bör verket svara för sakgranskning av det utbildningsmatcrial som används i den s. k. nyhetsutbildningen för kassornas personal liksom för sakgranskningen av den information som i olika former riktas till allmänheten om innebörden av och regler för nya eller förändrade försäkrings- och bidragsgrenar. Sålänge RFV är huvudman för systemarbete och ADB-drift bör ett motsvarande system gälla även för utbildning i system och driftsfrågor inom ADB-området.

Utbildningsverksamhet inom övriga områden bör helt och hållet vara en kassornas angelägenhet liksom konferensverksamhet inom motsvarande områden. Även utbildnings- och konferensverksamhet för de förtroendeval- da inom försäkringskassorna är en angelägenhet för försäkringskassorna. Vad gäller utbildnings- och konferensverksamhet för förtroendevalda som tar sikte på fi.")rsäkringsregler och försäkringstillämpning bör verket sakgran- ska och/"eller medverka i utbildnings— och konferensverksamheten.

Ledning. planering och samordning av centrala och/eller gemensamma utbildningsåtgärder inom kassorna bör ske genom ett ledningsorgan i vilket verket skall vara representerat. Såsom ram för Iedningsorganets verksamhet skall gälla de ("övergripande planer och mål som utarbetats av RFV.

En motsvarande arbetsfördelning och organisation bör gälla även för informationsverksamheten.

Enligt förbundets uppfattning bör riksdag eller regering ange en principiell rollfördelning inom utbildnings- och informationsverksamheten i enlighet med vad som skisserats.

Försökringsanställdas förbund anser att försäkringskassorna skall ansvara för utbildnings- och informationsverksamhet samt att RFV:s medverkan skall begränsas till sakgranskning av utbildnings- och informationsmaterial samt tillsyn av verksamheten.

2.3 Utvärdering av bidragssystemen

RFV-översynen har givit utvärderings- och utvecklingsfunktionen en framträdande plats, vilket genomgående fått ett positivt mottagande av remissorganen.

RFV instämmer i gjorda bedömningar och finner det tillfredsställande att RFV-översynen uttalat att ansvaret för uppföljning och utvärdering ingår i verkets uppgift som central förvaltnings- soch tillsynsmyndighet. Förslaget innebär enligt verkets mening att utvärderingsansvaret preciseras och därmed kan ges en fastare förankring i RFV:s arbete och organisation.

RFV vill även understryka vikten av att ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns inom försäkringskassorna.

• Sida 50
•  Original

Prop. 1982/83:127 50

Riksrevisionsverkct påpekar atti vilken mån utvärderings- och utvecklings- ansvaret i en viss fråga ankommer på RFV eller mer bör betraktas som forsknings- och utvecklingsarbete som—bör bedrivas av andra organ inte har klarlagts. Många frågor inom RFV:s verksamhetsområdc är av detta slag och dessutom ofta föremål för en politisk debatt. Riksrevisionsverkct anser mot denna bakgrund att RFV genom en dialog mcd statsmakterna bör eftersträva en gränsdragning i ansvarsfrågan'mellan RFV resp. andra organ vad gäller utvärderings- och utvecklingsarbetet. Eftersom behovet av utvärdering inom socialförsäkringsområdet är betydande vill riksrevisionsverket starkt betona angelägenheten av det totala utvärderingsarhetet inom RFV och socialför-' säkringsområdet.

Även Försäkringskasseförbunder understryker angelägenheten av att RFV:s utvecklande och utvärderande uppgifter ges en ökad prioritet. Det är förbundets övertygelse att mycket betydande samhällsekonomiska vinster står att hämta utan att man behöver rasera vare sig det en gång avsedda trygghetssystemet eller kassornas organisation. Genom förändrade försäk- ringskonstruktioner. ökad samordning och satsning på tidig rehabilitering finns det stora möjligheter att förbättra utbytet av samhällets insatser på socialförsäkringsområdet, samtidigt som antalet utslagna människor kan minskas.

2.4 Revisionen inom socialförsäkringen

Flertalet remissinstanser delar eller lämnar utan erinran kommitténs syn på behovet av en samlad revisionsverksamhet inom socialförsäkringen.

RFV understryker vikten av att en samordning kommer till stånd i revisionen av manuella och maskinella system. Bl. a. mot bakgrund av att verket bedömer en sådan samordning som villkor för en effektiv revisions- verksamhet tillstyrks utredningens förslag att revisionskontoret bör ersätta den externrevisor som RFV utser i varje kassa.

Riksrevisionsverkct instämmer i förslaget om att RFV:s revisionskontor skall gå in som externrevisor i försäkringskassorna och framhåller att verkets revision successivt övergått till s. k. systemstudier. där granskningen normalt inte utgår från ett myndighetsperspektiv utan från en eller flera myndigheters verksamhetsområden. I denna typ av studier betonas beroendeförhållan- dena mellan ett systems olika delar. och granskningen inriktas särskilt på risker för suboptimeringar. dvs. att i och för sig effektiva delsystem motverkar varandra. Den intressantaste frågan i denna typ av granskning är hur ett visst delsystem. enskilt eller i samverkan med andra delsystem. påverkar den totala effektiviteten i det större systemet. De allmänna försäkringskassornas verksamhet är omfattande och utgör ofta delar av ett större system. Riksrevisionsverket anser att det är naturligt att verkets förvaltningsrevision också omfattar försäkringskassornas verksamhet.

Riksrevisionsverkct tar även upp frågan om granskningen av Försäkrings-

• Sida 51
•  Original

Prop. 1982/83:127 51

kasseförbundets verksamhet. Verket anser att förbundets verksamhet — i likhet med vad som gäller för försäkringskassorna — bör ses som en del av den totala socialförsäkringsadministrationen och att revisionskontorets uppgift bör vara densamma beträffande förbundet och försäkringskz-tssorna.

Statskontoret tillstyrker. RI-"V-översynens förslag såvitt avser externrevi- sion hos försäkringskassorna och framhåller att revisionskontoret vid RFV f. n. är den enda enhet inom socialförsäkringsorganisationen som har kompetens att utföra kvalificerade ADB-revisioner. I fråga om F("')rsäkrings- kasseförbundet stöder statskontoret den reservation. i vilken föreslås att revisionskontoret skall kunna utföra extern revision såväl av Försäkrings- kasseförbundet som av kassorna. Förbundet är i sin egenskap av intresseor- ganisation och finansierad av kassorna en del av den totala försäkringsad- ministrationen.

RF V-översyncns förslag i fråga om revision avstyrks av Försäkringskasse- förbundet och Försäkringsanställdas förbund.

Försäkringskass'eförbtuzdet anför att det är oförenligt med den allmänt vedertagna principen om en objektiv och oberoende revision att RFV:s revisionskontor. dels får en gentemot kassornas internrevision ledande och samordnande funktion. dels en formell funktion som externrcvisor i försäkringskassa. dels ock utövar RFV:s tillsyn över kassornas revisionsen- heter.

Försäkringskasseförbundet anser att man i första hand skall pröva frågan om ett förändrat huvudmannaskap för ADB-verksamheten. Men även oberoende därav står enligt förbundet" andra lösningar till buds för en överbryggning av revisionsklyftan än den enda som RFV-översynen för fram.

Förbundet anser att behovet av samordning och samverkan i revisionen bör och kan tillgodoses tillräckligt effektivt genom lämpliga samarbetsformer mellan kassornas externrevision och revisionskontoret. mellan extern- resp. internrevisorer i skilda kassor samt mellan varje kassas extern- och internrevision. Redan etablerade kontakter mellan revisionskontoret och internrevisorer i kassorna kan utvecklas ytterligare.

I fråga om Försäkringskasseförbundets revision motsätter sig förbundet kommitténs förslag att förbundet skall åläggas skyldighet att på begäran lämna revisionskontoret upplysningar angående medelsanvändningen. För- _ bundet framhåller att dess agerande beslutas enligt civilrättsliga regler av valda ombud för kassorna.

Ft)"rsäkri/tgsanställdtts förbund anser att revisionsverksamheten i försäk- ringskassorna och tillsynen av denna skall vara oförändrad.

2.5 Handläggning av enskilda ärenden

RFV-(")vcrsynens förslag i fråga om ytterligare decentralisering av indivi- duella ärenden kommenteras av följande remissorgan.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1982/83:127 52

RFV anser att den decentraliseringsträvan som RFV-översynen gett uttryck för bör vara vägledande för åtgärder inom verkets ämbetsområde. Uppgifter som lika väl kan utföras av kassorna som RFV bör således fullgöras av kassorna under förutsättning att servicen till allmänheten i vart fall inte försämras på grund av överflyttningen och att decentraliseringen kan ske inom ramen för nuvarande resurser. RFV tillstyrker decentralisering av de av RFV-översynen föreslagna ärendegrupperna utom såvitt gäller den revision som avgiftsbyrån gör av arbetsgivares underlag för arbetsgivarzwgifter (egenrevision).

RFV bör ha kvar rätten och möjligheten att företa egna revisioner hos arbetsgivare i avgiftsärenden. Ett totalt slopande av egenrevisionen skulle innebära att vissa arbetsgivare aldrig skulle komma att revideras. Detta gäller framför allt landsting och kommuner. vilka f. n. inte blir föremål för revisioner från skattemyndigheternas sida. Motsvarande gäller i regel storföretagens underlag för arbetsgivaravgifter.

RFV instämmer i RFV-översynens uppfattning att yrkesskadeförsäkring- en i de delar sotn nu handhas av RFV även framdeles bör skötas av verket.

Utöver de av RFV-översynen föreslagna åtgärderna föreslår RFV att ärenden enligt "1913 års lag om pcnsionsförsäkring förs över till Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Enligt verkets mening kan vidare övervägas att till kassorna överföra även utfärdande av intyg beträffande s. k. utsänd personal.

Riksrevisionsverket anför i fråga om yrkesskadeärendena att minskningen av arbetsuppgifterna och därmed också den personal som handlägger dessa ärenden sker förhållandevis långsamt. Detta beror till stor del på att ärendena avser en mångfald olika författningar som varit gällande vid olika tillfällen. I sammanhanget kan noteras att ersättning i många fall inte skulle utgå enligt nu gällande lagstiftning. Riksrevisionsverkct anser att mer genomgripande förändringar av yrkesskadeförsäkringen bör övervägas. Sådana överväganden kan lämpligen ske i samband med den översyn av arbetsskadeförsäkringens materiella regler som riksdagen nyligen har beslutat om.

TCO delar helt RFV-översynens mening att någon ytterligare delegering av arbetsuppgifter inom yrkesskadeförsäkringen till försäkringskassorna inte bör ske. Detta mot bakgrund av kravet på enhetlighet i bedömningen och att antalet ärenden successivt minskar. Samma argumentering kan föras beträffande de yrkesskadeärenden som idag handläggs på försäk ringskassor- nas centralkontor. Denna handläggning på försäkringskassorna bör upphöra och överföras till yrkesskadeavdelningen vid RFV.

TCO liksom även JUSEK anser att möjligheten att företa egenrevision skall finnas kvar hos RFV. .IUSEK år också tveksamt om detär rationellt att som RFV-översynen föreslår låta försäkringskassorna själva handlägga frågor om avförande av privatpraktiserande vårdgivare från kassornas

• Sida 53
•  Original

'.!! '.)J

Prop. 1982/83:127

förteckningar. Det rör sig om ett fåtal ärenden samtidigt som stora krav ställs på tillämpningsföreskrifter från riksförsäkringsverkets sida ur likformighets- och rättssäkerhetssynpunkt.

Läkarförbundet har inga principiella im-'ändningar mot förslaget r('.')rande privatpraktikerna. Det är dock av synnerlig vikt. att taxornas regelsystem får en likformig tillämpning över hela landet.

Vidare framhåller förbundet att de privatpraktiserande vårdgivarnas ställning gentemot kassorna inte regleras av de trygghetslagar. som gäller vid vanliga anställningsförhållanden. Ett ingripande och ett eventuellt beslut från kassorna om att avföra 'årdgivare från förteckningen innebär dock avsevärda ekonomiska och sociala konsekvenser. Detta gör att handlägg- ningen av de ifrågavarande ärendetyperna måste präglas av den anda. som i övriga anställningsförhällanden regleras av bestämmelser om inflytande och medbestämmande. Läkarförbundet förutsätter således. att kassornas utred- ningar vid ifrågasatt taxemissbruk alltid föregås av kontakter med förbundet eller med resp. lokalförening.

Försäkringskassejk'irbmzdcr anser att decentraliseringen bort drivas längre och omfatta fler ärendeslag än som föreslagits. Exempelvis anser förbundet att frågor om ändrad arbetsorganisation_ indragning och inrättande av tjänster. utformning av arbetsbcskrivningar m. m. i betydligt vidgad omfattning måste överföras till kassabeslut för att uppnå den flexibilitet i arbetsorganisationen som ökade krav på effektivitet och sänkta förvaltnings- kostnader medför. Vidare bör även återstående delar av yrkesskadeförsäk- ringen - om än vid en senare tidpunkt — decentraliseras liksom ersättnings- etablering av tandläkare. tillhörighets- och periodintyg samt hantering av återkrav och regresser.

2.6 Organisationsförändringar Administrativa avdelningen

Kommitténs förslag att ombilda kanslibyrån till en personalbyrå och en ekonomibyrå har fått ett positivt mottagande av remissinstanserna. Försla- gen rörande lagbyrån samt informations- och utbildningsbyrån har föranlett några avvikande synpunkter.

RFV finner förslaget beträffande ombildning av kanslibyrån väl motiverat. Man uppnår härigenom en renodling av den personaladministrativa funktio- nen. Frågan om placeringen av handläggningen av vissa ärenden behöver (lock övervägas vidare.

I fråga om informations- och utbildningsbyrån instämmer verket i bedömningen att verksintern och kassainriktad verksamhet bör hållas samman med tanke på fördelarna med samlad kompetens. Till skillnad från kommitten anser dock verket att ifrågzwarande byrå även fortsättningsvis bör

• Sida 54
•  Original

'Jl :..

'Prop. 1982/83: [27

höra till den avdelning som huvudsakligen arbetar med försäkringskassehå- gor (dvs. nuvarande tillsynsavdelningen). Större delen av verksamheten vid byrån vänder sig till försäkringskassorna och kräver saledes också gemensam planering med övriga byråer inom avdelningen.

T(.'() förordar likaledes att informations- och utbildningsbyrån skall höra till nuvarande tillsynsavdelningen.

Statskontoret däremot delar kommitténs uppfattning att informations- och utbildningsbyrån bör tillföras den administrativa avdelningen då den nära kontakten med den personaladministrativa funktionen är viktig. liksom sambandet med verkets planeringsfunktion. Vidare bör denna verksamhet såsom hittills hållas samman inom en enhet för såväl verksintern som kassainriktad verksamhet.

Förtältringskaxsq/ö'rlmm'lct anser att det bör övervägas om inte en inplacering av lagbyrän i försäkringsavdelningen kunde vara till fördel för både byrån och avdelningen.

Til/synat: vd elni n gen

RFV-översyncns förslag till förändringar av tillsynsavdelningen har föranlett skilda synpunkter från remissinstanserna.

Riksravisitmsvarkt'l och statskontoret lämnar förslaget i princip utan erinran. Riksrei'isionsrcrket påpekar dock att verket förutsätter att alla systemfrägor som faller inom någon av de nya försäkringsbyråernas område skall handhas av resp. försäkringsbyrå. Statskontoret framhåller att man genom att avskilja ADB-driften i Sundsvall och bryta ut utbildnings- och informationsfrågor renodlat verksamheten vid den föreslagna försäkrings- avdelningen och koncentrerar verksamheten kring de två försäkringsbyrå- erna samt organisationslwrån. Fördelarna blir främst att systemförvaltnings- ansvaret hålls samman inom en organisatorisk enhet och att kassorna och andra användare av ADB-systemet får en enda kontaktpunkt inom verket i s_vstem- och handläggningsfrågor. Det ADB-tekniska förvaltningsansvaret kommer enligt förslaget att ligga på den tekniska enheten.

RFV instämmer i kommitténs uppfattning att den löpande tillsynsverk- saittheten i princip bör handhas inom en avdelning men anser då att även informations- och utbildningsverksamheten — som i huvudsak vänder sig till kassorna — samt pcrstmalfrågor och arkivsamordning för kassorna bör föras till denna avdelning för att fördelarna med samlad tillsynsverksamhet skall kunna uppnås. Eftersom en koncentration av tillsynsuppgifterna härigenom sker till en avdelning. medan däremot försäkringsfrågor hanteras även på andra ställen i organisationen. anser verket benämningen "tillsynsavdelning- en" vara riktigare än "försäkringsavdelningen" som Rl-"V—översynen före- slagit.

Vidare framhåller RFV att verket har analyserat RFV-(')vet'synens förslag till organisation med fullständig indelning efter försäkringsgren. Verket har

• Sida 55
•  Original

'Jl 'Jl

Prop. 1982/83:127 -

härvid konstaterat att en förändring i den riktning som RFV-("wersynen föreslår är motiverad men att den föreslagna förändringen går för långt och kan komma att medföra en oklar ansvarsfördelning med risker för dubbelarbete. Det är enligt verkets mening inte lämpligt att dela upp systemutvecklingsfrågorna på det sätt som RFV-översynen föreslagit.

Enligt RFV bör vissa mer begränsade ändringar företas i gällande ansvars- och arbetsft'n'delning mellan organisationsbyrån och nuvarande andra tillsynsbyrän för att förbättra integrationen av systemfrågorna med övriga tillämpningsfrågor.

RFV delar RFV-översynens uppfattning att tekniska byrån kan bilda en. := från övriga avdelningar fristående enhet eftersom (len i dag är en stor byrå med vissa egna administrativa funktioner geografiskt åtskild från stock- holmsorganisationen. RFV förutsätter härvid att den nya enheten skall samverka med tillsynsavdelningen i samma omfattning som f. n. En förändrad organisation får inte heller minska tekniska byråns möjligheter att påverka utvecklingsarbetet inom tillsynsavdelningen eller organisationsby- råns inflytande över utveckling och underhåll av systemen. En förutsättning för verkets tillstyrkande av organisationsförändringen är vidare att någon utökning av tekniska byråns ledningsfunktit'm konstaterats ej behöva ske.

TCO är tveksam till en fi'irändring av nuvarande tillsynsavdelningen på de vaga grunder som ("översynen anför. Redovisningen av problem i nuvarande organisation är ofullständig och argumenteringen oklar. En förändring av tillsynsavdelningens organisation bör därför genomföras först när tnera genomarbetat underlag framtagits. Beträffande tekniska byrån tillstyrker TCO RFV-översynens förslag att byrån skall bilda en självständig enhet. Storleken av nuvarande tillsynsavdelning motiverar en sådan uppdelning.

SACO./SR anför liknande synpunkter. SACO./SR anser vidare att man inom RFV bör undersöka vilka administrativa beslut som kan delegeras till den nya tekniska enheten i Sundsvall.

Även Försökringskassr'förbttndet tillstyrker förslaget om att ombilda den tekniska byrån till en enhet. Beträffande organisationsbyrån ifrågasätter förbundet om inte denna byrå bör flyttas till den administrativa avdelning- en.

Förs't'ikringsanstt'illt'las förbund anser att riksl'örsäkringsverkets informa- tions- och utbildningsbyrå bör avskaffas.

Plan eringsa vdelningen

Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran kommitténs förslag att ombilda den nuvarande planeringsavdelningen till en utvärde- ringsavdelning genom att avgiftsbyrån bryts ut och får en separat ställning som fristående enhet under verksledningen. '

RFV anför härvid att en förutsättning för verkets tillstyrkande av

• Sida 56
•  Original

Prop. 1982/83: 127 56

organisationsförändringen är att någon utökning av avgiftsbyräns lednings- funktion konstaterats ej behöva ske.

Socialavgiftsutredningen anser att det torde vara till gagn för en kommande decentralisering av avgiftsfunktionerna till skattemyndigheterna att redan nu samla samtliga arbetsuppgifter som skall decentraliseras. men också endast sådana. inom en och samma enhet.

Rådgivande delegationer

Kommitténs förslag att centrala pensionsdelegationen och arbetsskade- delegationen skall upphöra och att en socialförsäkringsdclegation i stället skall inrättas tas upp av RFV. Verket tillstyrker förslaget och pekar samtidigt på att detta medför en principiell förändring på så sätt att områden som tidigare inte berörts av någon rådgivande delegationsverksamhet i fortsätt- ningen kommer att göra det.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1982/83:127

Innehåll Propositionen ............................................... PrOpOSlllOHCIlS huvudsakliga innehåll .......................... Lagförslag .................................................. 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring .............................................. 2 Förslag till lag om ändring i lagen ( 19621382) angående införande av lagen om allmän försäkring ............................ 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1979184) om delpensionsför- säkring ................................................. 4 Förslag till lag om ändring i f("jräldrabalken ................. Protokoll från regeringssammanträde 1983-03-17 ................ l lnledning ........... ' .................................... 2 Riksförsäkringsvcrkets nuvarande arbetsuppgifter och organisa- tion ................................................... 3 Föredragandcns överväganden ............................ 3.1 Allmänt om förslagens innebörd .................... 3.2 Riksförsäkringsverkets roll som central förvaltnings- och tillsynsmyndighet ................................. '. 3.3 Utbildnings- och informationsvcrksamheten .......... 3.4 Utvärdering av bidragssystemen ..................... 3.5 Revisionen inom socialförsäkringen .................. 3.6 Socialförsäkringens ADB-verksamhet ................ 3.7 Handläggning av enskilda ärenden ................... Allmänt .......................................... Vissa ärenden enligt internationella konventioner m. m. Frivillig pensionsförsäkring ......................... Trafik- och barnlivräntor ........................... Yrkesskadeärenden ................................ Avgiflsrevision .................................... lirsz'ittning för företagshälsovärd ..................... Vissa ärenden rörande privatläkare m. 11. . .' ........... Ärenden om återkrav och regress ................... 3.8 ()rganisationsft'irz'indringar .......................... 3.9 Rcsursfrågor ...................................... 4 Hemställan ............................................. 5 Beslut ................................................. Bilagor 1 Sammanfattning av slutbetänkande av kommittén för översyn av riksförsäkringsverkets organisation m. m. (Ds S 1981zl3) Riksför- säkringsverkets roll. uppgifter och organisation ............... 2 Sammanställning av remissyttranden .........................

lJ'l

CCXION

13.

[0 lx) lx) IJ N IQ lx.) [Q h.) [0 ooooqoxammawm

30 31 31

A ".» 'Jl N

• Sida 58
•  Original