Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en i Budapest år 1977 avslutad överenskommelse om internationellt erkännande av deposition av mikroorganismeri samband med patentärenden, den s. k. Budapestöverens- kommelsen. I åtskilliga länder. däribland Sverige, krävs i vissa fall, då patent söks på mikrobiologiska uppfinningar. att den mikroorganism som används vid utövande av uppfinningen deponeras som en del av patentansökningen. Överenskommelsen syftar till att skapa ett internationellt enhetligt system för depositioner i patcntärenden, vilket är till fördel både för de patentsö- kande och för patentmyndigheterna.

I propositionen föreslås också ändringar i patentlagen. Åtskilliga av de föreslagna ändringarna i patentlagen gäller patentansök- ningar och patent på det mikrobiologiska området. Dessa ändringar innebär en mer fullständig reglering än enligt gällande rätt av de problem som hänger samman med depositioner av mikroorganismer i patentansökningsärenden. Ändringarna har till en del föranletts av Budapestöverenskommelsen. Genom ändringarna anpassas emellertid svensk rätt även till de bestämmel- ser om depositioner som numera finns i 1973 års europeiska patentkonven- tion.

De föreslagna ändringarna i patentlagen rör också bestämmelserna om fullföljd i Sverige av patentansökningar som görs enligt 1970 års konvention om patentsamarbete. s. k. internationella patentansökningar, och handlägg- ningen här av sådana ansökningar. Till en del föranleds dessa förslag av ändringar som har gjorts i tillämpningsföreskrifterna till den konventio- nen.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1982/83:67 2

Vidare föreslås ändringar i patentlagen som innebär att årsavgifter i - patentärenden tas ut redan på ansökningsstadiet. Lagförslagen har utarbetats i nordiskt samarbete. ,Enligt förslaget bemyndigas regeringen att bestämma när den nya lagstiftningen skall träda i kraft.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1982/83:67

1. Förslag till Lag om ändring i patentlagen (1967z837)

Härigenom föreskrivs beträffande patentlagen (19672837)1 dels att8, 14, 15, 22, 24, 31—34, 38, 40—42. 51. 52, 56, 72. 73, 75, 760ch 86 && samt rubriken närmast före 41 & skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen Skall införas en nylparagraf, Sa &, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 53 Ansökan om patent göres skriftligen hos patentmyndigheten eller, i fall som avses i 3 kap., hos patentmyndighet i främmande stat eller hos internationell organisation. Ansökningen skall innehålla be- skrivning av uppfinningen. innefat- tande även ritningar om sådana behövas, samt bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom paten- tet (patentkrav). Den omständighe- ten att uppfinningen avser kemisk förening medför icke att bestämd användning måste anges i patentkra- vet. Beskrivningen skall vara så tyd- lig, att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen. Av- ser uppfinning mikrobiologiskt för- farande eller alster av sådant förfa- rande och skall mikroorganism som icke är allmänt tillgänglig användas vid utövande av uppfinningen, anses uppfinningen icke tillräckligt tydligt angiven. med mindre en kultur av denna mikroorganism lämnas i för- ' var enligt föreskrifter som regeringen eller. efter regeringens bestämmande, patentmyndigheten meddelar.

Ansökningen skall innehålla be- skrivning av uppfinningen, innefat- tande även ritningar om sådana behövas, samt bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom paten— tet (patentkrav). Den omständighe- ten att uppfinningen avser kemisk förening medför icke att bestämd användning måste anges i patentkra- vet. Beskrivningen skall vara så tyd- lig. att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen. En uppfinning som avser ett mikrobiolo- giskt förfarande eller ett alster av ett sådant förfarande skall i de fall som anges i 8 a 5 anses tillräckligt tydligt angiven endast om dessutom villko- ren i den paragrafen är uppfyllda.

Ansökningen skall dessutom innehålla ett sammandrag av beskrivning och patentkrav. Sammandraget skall tjäna enbart som teknisk information och må icke tillmätas betydelse i annat avseende.

I ansökningen skall uppfinnarens namn anges. Sökes patent av annan än uppfinnaren. skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen.

Sökanden skall erlägga fastställd Sökanden skall erlägga fastställd ' ansökningsavgift. ansökningsavgift. För ansökningen

skall också erläggas fastställd årsav- gift för varje avgiftsår, som börjar innan ansökningen slutligt avgjorts. A vgiftsår enligt denna lag omfattar ett år och räknas, första gången från

1 Lagen omtryckt 1978zl49. 2 Senaste lydelse 1978zl49.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1982/8'3:67 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den dag då ansökningen gjordes eller skall anses gjord och därefter från motsvarande dag efter kalendern.

8 a 5

Om det vid utövandet av en upp- finning skall användas en mikroorga- nism som varken är allmänt tillgäng- lig eller kan beskrivas så i ansök- ningshandlingarna att en fackman med ledning av dessa kan utöva uppfinningen, skall en kultur av organismen deponeras senast den dag då ansökningen görs. Kulturen skall därefter fortlöpande finnas deporterad så att den som enligt denna lag är berättigad att få prov ' från kulturen kan få sitt prov levere- rat i Sverige. Regeringen föreskriver var depositioner får göras.

Upphör en deporterad kultur att vara livsduglig eller kan av annan orsak" prov inte tillhandahållas från kulturen, får den ersättas med ny kultur av samma organism inom den tid och i den ordning i övrigt som regeringen föreskriver. Har så skett. skall den nya depositionen anses gjord redan den dag då den tidigare depositionen gjordes.

14 &

Ändrar sökanden ansökningen inom sex månader från den dag då ansökningen gjordes, skall ansökningen anses gjord vid den tidpunkt då ändringen vidtogs, om han yrkar det.

Yrkande enligt första stycket må Yrkande enligt första stycket skall framställas endast en gång och må ej framställas inom två år från den dag återtagas. då ansökningen gjordes. Sådant

yrkande får framställas endast en gång och får inte återtas.

15 53 . Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan eller finner patentmyndigheten annat hinder föreligga för bifall till ansökningen. skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidtaga rättelse. I sammandraget må patentmyndigheten dock. utan att höra sökanden, göra de ändringar som den finner nödvändiga. Underlåter sökanden att inom förelagd tid inkomma med yttrande eller

3 Senaste lydelse 1978zl49.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1982/83z67 5

Nmtamndg [ydelge Föreslagen lydelse vidtaga åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, skall ansökningen avskrivas. Underrättelse därom skall intagas i föreläggandet.

Avskriven ansökan återupptages, om sökanden inom fyra månader efter utgången av förelagd tid inkommer med yttrande eller vidtager åtgärd för att avhjälpa brist och inom samma tid erlägger fastställd återupptagningsav- Yift. & Erlägger inte sökanden årsavgift enligt 8, 41 och 42 5.6, skall ansök- ningen avskrivas utan föregående föreläggande. Sålunda avskriven an- sökan får inte återupptas.

22 54

Från och med den dag då ansökningen utlägges skola handlingarna i ärendet hållas tillgängliga för envar.

När aderton månader förflutit från den dag då patentansökningen gjordes, eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres. skola handlingarna hållas tillgängliga för envar. även om ansökningen icke utlagts. Har beslut fattats om avskrivning eller avslag, skola handlingarna dock hållas tillgängliga endast om sökanden begär att ansökningen återupptages, anför besvär eller gör framställning enligt 72 eller 73 5.

På framställning av sökanden skola handlingarna hållas tillgängliga tidigare än som följer av första och andra styckena.

När handlingarna blir tillgängliga enligt andra eller tredje stycket, skall kungörelse därom utfärdas.

Innehåller handling företagshemlighet och rör den icke uppfinning varå patent sökes, äger patentmyndigheten, om särskilda skäl föreligga, på yrkande förordna att handlingen icke må utlämnas. Har sådant yrkande framställts. må handlingen icke utlämnas förrän yrkandet ogillats genom beslut som vunnit laga kraft.

Kultur av mikroorganism som lämnas i förvar enligt 8 9" andra stycket skall, sedan handlingarna i ärendet blivit tillgängliga för envar, hållas tillgänglig för den som gör skriftlig framställning därom och för- binder sig att iakttaga vad regeringen föreskriver till förebyggande av miss- bruk av sådan kultur.

4 Senaste lydelse 19781l49.

Om en kultur av en mikroorga- nism har deponerats enligt 8 a ä', har envar rätt att få prov från kulturen

"sedan handlingarna har blivit allmänt tillgängliga enligt första. andra eller tredje stycket. Vad nu sagts medför dock inte att prov skall lämnas ut till någon som till följd av föreskrift i lag eller annan författning inte får ta befattning med den deponerade mikroorganismen. Det medför inte heller att prov skall lämnas ut till någon vars befattning med provet kan antas vara förbunden med en påtaglig risk med hänsyn till organis- mens skadebringande egenskaper.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1982/83:67 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till dess patentansökningerr har utlagts eller avgjorts slutligt utan att ha utlagts gäller oaktat bestämmelsen i sjätte stycket första meningen att. om sökanden begär det. prov från deposition får lämnas endast till en särskild sakkunnig. Regeringen före- skriver inom vilken tid sådan begäran får göras och vem som får anlitas som sakkunnig av den som vill få prov.

Den som vill få prov skall göra skriftlig framställning om det hos patentmyndigheten och avge en för- bindelse av det innehåll som regering- en föreskriver för att förebygga miss- bruk av provet. Om prov får utläm- nas endast till en särskild sakkunnig, skall—förbindelsen "i stället avges av denne.

24 55

Talan mot slutligt beslut av patentmyndigheten på patentavdelningen i ärende angående ansökan om patent må föras av sökanden, om det gått honom emot. Mot beslut, varigenom ansökan bifallits oaktat invändning framställts i behörig ordning, må talan föras av den som gjort invändningen. Återkallar invändaren sin talan, må denna likväl prövas, om särskilda skäl föreligga.

Mot beslut. varigenom begäran om återupptagning enligt 15 & tredje Stycket eller 20 5 första stycket avslagits eller yrkande om överföring enligt 185 bifallits. må talan föras av sökanden. Mot beslut, varigenom yrkande om överföring enligt 18 & avslagits, må talan föras av den som framställt yrkandet.

Mot beslut, varigenom yrkande om förordnande enligt 22 % femte stycket avslagits, må talan föras av sökanden eller den som eljest framställt yrkandet.

Om talan mot beslut enligt 72 eller 73 & föreskrives i 75 5.

Om talan mot beslut enligt 42, 72 eller 73 åföreskrivs i 75 få.

31 ät

Vill sökanden fullfölja internatio- nell patentansökan såvitt avser Sve- rige, skall han inom tjugo månader från den internationella ingivnings- ' dagen eller. om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres till patentmyndigheten inge avskrift av den internationella patentansök-

5 Senaste lydelse 1978:149. 6 Senaste lydelse l978:l49.

Vill sökanden fullfölja en interna- tionell patentansökan såvitt avser Sverige, skall han inom tjugo måna— der från den internationella ingiv- ningsdagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begärs till patentmyndigheten inge översättning till svenska av den inter-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1982/83:67

Nuvarande lydelse

ningen och, 1' den omfattning rege- ringen förordnar, översättning av denna till svenska samt erlägga fast- ställd avgift.

Har internationell nyhetsgransk- ningsmyndighet beslutat att interna- tionell nyhetsgranskningsrapport ej skall upprättas, skall sökanden full- göra vad i första stycket sägs inom två månader från det myndigheten av- sände underrättelse till honom om beslutet.

Föreslagen lydelse

nationella patentansökningen i den omfattning regeringen förordnar el- ler. om ansökningen är avfattad på svenska. en avskrift av ansökningen. Sökanden skall inom samma tid erlägga fastställd avgift till patent- myndigheten.

Har sökanden begärt att den internationella ansökningen skall underkas- tas internationell förberedande patenterbarhetsprövning och har han inom nitton-månader från den i första-stycket angivna-dagen i överensstämmelse— - med konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrifterna till denna avgivit förklaring att han avser att använda resultatet av denna prövning vid ansökan om patent för Sverige, skall han fullgöra vad i första stycket sägs inom tjugofem månader från nämnda dag.

Fullgör sökanden ej vad som ålig- ger honom enligt första. andra eller tredje stycket, skall ansökningen anses återkallad såvitt avser Sveri—

ge.

Har sökanden erlagt fastställd avgift inom den frist som föreskrivs i första eller andra stycket, får den översättning eller avskrift som krävs inges inom en ytterligare frist om två månader. förutsatt att en fastställd tilläggsavgift erläggs inom den senare fristen.

Iakttar inte sökanden vad som föreskrivs i denna paragraf, skall ansökningen anses återkallad såvitt avser Sverige.

32 57

Återkallar sökanden begäran om internationell förberedande paten- terbarhetsprövning eller förklaring att han avser att använda resultatet av sådan prövning vid ansökan om patent för Sverige. skall den interna- tionella patentansökningen anses återkallad såvitt avser Sverige, om ej återkallelsen göres före utgången av frist som gäller enligt 31 5 första eller andra stycket och sökanden dess-

7Scnaste lydelse 19782149.

Återkallar sökanden begäran om internationell förberedande paten- terbarhetsprövning eller förklaring att han avser att använda resultatet av sådan prövning vid ansökan om patent för Sverige, skall den interna- tionella patentansökningen anses återkallad såvitt avser Sverige. om ej återkallelsen görs före utgången av den frist som gäller enligt 31 5 första stycket och sökanden dessutom full-

• Sida 8
•  Original

Prop. 1982/83:67

Nuvarande lydelse

utom före fristens utgång fullgör vad som åligger honom enligt 31 5 första stycket.

Föreslagen lydelse

följer ansökningen inom den frist som gäller enligt 31 & första eller 'tredje stycket.

33 58

Har internationell patentansökan fullföljts enligt 31 &, gälleri fråga om ansökningen och dess handläggning ?, kap., om ej annat sägs i denna paragraf eller 34—37 55. Ansökning- en må endast på framställning av sökanden upptagas till prövning före utgången av frist som gäller enligt 31 5.

Har internationell patentansökan fullföljts enligt 31 &, gäller i fråga om ansökningen och dess handläggning 2 kap., om ej annat sägs i denna paragraf eller 34—37 åå. Ansökning- en må endast på framställning av sökanden upptagas till prövning före utgången av frist som gäller enligt 31. 5 första eller andra stycket.

Skyldighet enligt 12 % att ha ett här bosatt ombud inträder först då ansökningen må upptagas till prövning.

Bestämmelserna i 22 å andra och tredje styckena bli tillämpliga så snart sökanden fullgjort sin skyldig- het enligt 31 5 att inge översättning av ansökningen.

Bestämmelserna i 22 å andra och tredje styckena blir tillämpliga redan innan ansökningen fullföljts så snart sökanden fullgjort sin skyldighet enligt 31 % att inge översättning av ansökningen eller, om ansökningen är avfattad på svenska, så snart sökanden ingivit en avskrift av den till patentmyndigheten.

Ifråga om internationell patentansökan skall vid tillämpning av 48. 56 och 60 åå vad där sägs om att handlingarna i ansökningsårendet blivit tillgängliga enligt 22 å i stället avse att handlingarna blivit tillgängliga enligt 22 & med iakttagande av tredje stycket.

Uppfyller patentansökningen de krav rörande form och innehåll som föreskrivas i konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrif- terna till denna, skall den godtagas i dessa avseenden.

34 ?

Internationell patentansökan må ej godkännas för utläggning eller avslås innan. fyra månader förflutit från utgången av frist som gäller enligt 31 5 första eller andra styck- et.

Har sökanden inom nitton måna- der från den internationella ingiv- ningsdagen eller, om prioritet yrkas. den dag från vilken prioriteten begä- res avgivit sådan förklaring som avses i3l ä' tredje stycket, må ansök- ningen ej godkännas för utläggning

EtScnaste lydelse l_9_7$:l49_. 9 Senaste lydelse 19781149.

En internationell patentansökan får inte godkännas för utläggning eller avslås förrätt efter utgången av den frist som regeringen föreskriver. om inte sökanden samtycker till att ansökningen avgörs dessförinnan.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1982/83:67 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller avslås före utgången av den frist om tjugofem månader som anges i nämnda lagrum.

Ansökan må dock godkännas för utläggning eller avslås föie utgången av frist som gäller enligt första eller andra stycket, om sökanden sam- tycker till att ansökningen avgöres dessförinnan.

38 & 10 Har mottagande myndighet vägrat att fastställa internationell ingivnings- dag för internationell patentansökan eller förklarat. att ansökningen skall anses återkallad eller att yrkande om att ansökningen skall omfatta Sverige skall anses återkallat. skall patentmyndigheten på begäran av sökanden pröva om detta beslut var riktigt. Detsamma skall gälla i fråga om beslut av internationella byrån att ansökningen skall anses återkallad.

Begäran om prövning enligt första stycket skall framställas till interna- tionella byrån inom två månader från det underrättelse om den mottagande myndighetens eller internationella byråns beslut avsändes till sökanden. Sökanden skall inom samma tid till patentmyndigheten inge översätt- ning av ansökningen i den omfatt- ning regeringen förordnar samt erlägga fastställd ansökningsavgift.

Begäran om prövning enligt första stycket skall framställas till interna- tionella byrån inom den frist som regeringen föreskriver. Sökanden skall inom samma tid till patentmyn- digheten inge översättning av ansök- ningen i _den omfattning regeringen förordnar samt erlägga fastställd ansökningsavgift.

Finner patentmyndigheten att den mottagande myndighetens eller inter- nationella byråns beslut ej var riktigt, skall patentmyndigheten handlägga ansökningen enligt 2 kap. lIar internationell ingivningsdag ej fastställts av mottagande myndighet. skall ansökningen anses gjord den dag som patentmyndigheten finner borde ha fastställts såsom internationell ingiv- ningsdag. Uppfyller ansökningen de krav rörande form och innehåll som föreskrivas i konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrif- terna till denna. skall den godtagas i dessa avseenden.

Bestämmelsen i 2 & andra stycket andra punkten äger tillämpning på ansökan som upptagits till handläggning enligt tredje stycket. om ansökning- en blir allmänt tillgänglig enligt 22 .5. -

40 &” Meddelat patent kan upprätthållas intill dess tjugo år förflutit från den dag då patentansökningen gjordes. För patent skall erläggas fastställd årsavgift för varje avgiftsår som bör-

1” Senaste lydelse 1978zl49. ” Senaste lydelse 19781149.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1982/83:67

Nuvarande lydelse

5. Kap. Årsavgifter

10

Föreslagen lydelse

jar efter meddelandet. Om patentet har meddelats innan årsavgifter för patentansökningen har börjat förfal- la enligt 41 5, skall dock patenthava- ren, när årsavgift för patentet första gången förfaller till betalning, erläg- ga årsavgift också för avgiftsår som har börjat före patentmeddelandet.

5 Kap.

Betalning av årsavgifter

41 5”

För patent skall för varje år räknat från den dag patentansökningen gjor- des (patentår) erläggas fastställd års- avgift, om annat icke bestämts med .stöd.av 76 5.

Årsavgiften förfaller till betalning sista dagen i den kalendermånad under vilken avgiftsåret börjar. Års- avgifterna för de två första avgiftså- ten förfaller dock först samtidigtmed avgiften för det tredje avgiftsåret. Årsavgifter får inte erläggas tidigare än sex månader innan de förfaller till betalning.

För en sådan senare ansökan som avses i [I 9' förfaller årsavgifterna för avgiftsår, som har börjat före den dag då den senare ansökningen tillkom eller som börjar inom två månader från den dagen. inte i något fall förrän två månader har förflutit från nämnda dag. För en internationell patentansökan förfaller årsavgifterna för avgiftsår, som har börjat före den dag då ansökningen fullföljdes enligt 31 5 eller upptogs till behandling enligt 38 Seller som börjar inom två månder från den dagen, inte i något fall förrän två månader har förflutit från den dag då ansökningen fullfölj- des eller upptogs till behandling.

Årsavgift får, med den förhöjning som har fastställts, erläggas inom sex månader efter det den förföll till betalning.

42å '

Årsavgift förfaller till betalning första dagen av det patentår den avser. Årsavgift för patentår, som börjat innan patentet meddelats eller

'3 Senaste lydelse 1978cl49.

Ar uppfinnaren sökande eller inne- havare av patentet och har han avse- värd svårighet att erlägga årsavgifter- na. får patentmyndigheten medge

• Sida 11
•  Original

Prop. 1982/83:67

Nuvarande lydelse

inom två månader därefter, förfaller dock först den dag då två månader förflutit efter patentets meddelande. Årsavgift må icke erläggas före patentets meddelande och ej heller tidigare än sex månader före patent-_ årets början.

Innehas patentet av uppfinnaren och har han avsevärd svårighet att erlägga årsavgift. må patentmyndig- heten medge honom anstånd under högst tre år från patentets meddelan- de. om han gör framställning därom senast den dag då årsavgift första gången förfaller. Avslås framställ- ningen, skall avgift "som" erlägges inom två månader därefter anses erlagd i rätt tid. '

Årsavgift må. med den förhöjning som må vara fastställd, erläggas inom sex månader efter patentårets ingång eller i fråga om patentår. som börjat innan patentet meddelats. efter sist- nämnda tidpunkt. Årsavgift. med

11

Föreslagen lydelse

honom anstånd med betalningen, om han gör framställning därom senast när årsavgifterna första gången för- faller till betalning. Anstånd får med- ges med upp till tre år i sänder. dock längst till dess tre år har förflutit från patentmeddelandet. Framställning om förlängt anstånd skall göras innan meddelat anstånd har gått ut. Avslås en framställning om an- stånd eller förlängt anstånd. skall avgift som erläggs inom två månader därefter anses erlagd i rätt tid.

Årsavgifter, med vilkas erläggan- de anstånd medgivits enligt första stycket. får med samma förhöjning som avses i 4] 5 tredje stycket erläg- gas inom sex månader efter den tidpunkt till vilken anstånd har

vars erläggande anstånd medgivits erhållits. 4 enligt andra stycket. må med samma förhöjning erläggas inom sex måna— der efter den tidpunkt till vilken anstånd erhållits. 51 &

Erlägges icke årsavgift enligt före- skrifterna i 41 och 42 åå, är patentet förfallet från och med ingången av det patentår för vilket avgiften icke erlagts.

Erläggs inte årsavgift för patent enligt föreskrifterna i 40, 41 och 42 55. är patentet förfallet från och med ingången av det avgiftsår-för vilket avgiften inte har erlagts.

52 513

På talan därom skall rätten förkla- ra patent ogiltigt. om det

1) meddelats oaktat villkoren i 1 och 2 åå icke äro uppfyllda.

2) meddelats oaktat uppfinningen icke är så tydligt angiven att en fackman med ledning därav kan utöva den,

” Senaste lydelse l978zl49.

På talan därom skall rätten förkla- ra patent ogiltigt. om det

1) meddelats oaktat villkoren i 1 och 2 åå icke är uppfyllda,

2) avser en uppfinning som icke är så tydligt angiven att en fackman med ledning därav kan utöva den.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1982/83:67

Nuvarande lydelse

3) omfattar något som ej framgick av ansökningen när den gjordes. eller

4) meddelats oaktat patenskyd- dets omfattning utvidgats efter det ansökningen godkänts för utlägg- ning.

12

Föreslagen lydelse

3) omfattar något som ej framgick av ansökningen när den gjordes. eller . 4) meddelats oaktat patentskyd- dets omfattning utvidgats efter det ansökningen godkänts för utlägg- ning.

Patent må ej förklaras ogiltigt på den grund att den som erhållit patentet varit berättigad till blott viss andel däri.

Utom i fall som avses i fjärde stycket må talan föras av envar som lider förfång av patentet och. om det finnes påkallat ur allmän synpunkt, av myndighet som regeringen bestämmer.

Talan. som grundas på att patent meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt 1 &. må föras endast av den som påstår sig berättigad till patentet. Talan skall väckas inom ett år efter erhållen kännedom om patentets meddelande och de övriga omständigheter på vilka talan grundas. Var patenthavaren i god tro när patentet meddelades eller när det övergick på honom. må talan ej väckas senare än tre år efter patentets meddelande.

565

Åberopar patentsökande ansök- ningen gentemot annan innan hand- lingarna i ansökningsårendet blivit tillgängliga enligt 22 5. är han skyldig att på begäran lämna sitt samtycke till att denne får taga del av handling- arna.

Åberopar patentsökande ansök- ningen gentemot annan innan hand- lingarna i ansökningsårendet blivit tillgängliga enligt 22 5, är han skyldig att på begäran lämna sitt samtycke till att denne får taga del av handling- arna. Omfattar patentansökningen en sådan deposition av kultur av mikroorganism som avses i 8 a ä'. skall samtycke! inbegripa också rätt att få prov från kulturen. Bestämmel- serna i 22 .6' sjätte stycket andra och tredje meningarna samt sjunde och åttonde styckena tillämpas då någon vill få prov med stöd av sådant samtycke.

Den som genom direkt hänvändelse till annan. i annons eller genom påskrift på vara eller dess förpackning eller på annat sätt anger att patent sökts eller meddelats utan att samtidigt lämna upplysning om ansökningens eller patentets nummer. är skyldig att på begäran utan dröjsmål lämna sådan upplysning. Anges icke uttryckligen att patent sökts eller meddelats men är vad som förekommer ägnat att framkalla uppfattningen att så är fallet. skall på begäran utan dröjsmål lämnas upplysning huruvida patent sökts eller meddelats.

72 él-t

Har patentsökande lidit rättsför- lust på grund av att han ej vidtagit

” Senaste lydelse 19782149.

Har patentsökande, i annatfall än som avses i andra stycket, lidit rätts-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1982/83:67

Nuvarande lydelse

åtgärd hos patentmyndigheten inom tid som föreskrives i denna lag eller med stöd därav, men har han gjort allt vad 'som skäligen kunde krävas av honom för att iakttaga fristen. och vidtager han åtgärden inom två månader från det förfallet upphör- de, dock senast inom ett år från fristens utgång. skall patentmyndig- heten förklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid. Vill patent- sökanden vinna sådan förklaring. skall han inom tid som nu föreskri- vits för åtgärden hos patentmyndig- heten göra skriftlig framställning därom och erlägga fastställd avgift.

Har patenthavare icke erlagt års- avgift inom frist som föreskrives i 425 tredje stycket. skola bestäm- melserna i första stycket äga motsva— rande tillämpning, dock att årsavgif- ten skall vara erlagd och framställ— ningen gjord senast inom sex måna- der från fristens utgång.

13

Föreslagen lydelse

förlust på grund av att han ej vidtagit åtgärd hos patentmyndigheten inom tid som föreskrivs i denna lag eller med stöd därav. men har han gjort '- allt vad som skäligen kunde krävas av honom för att iakttaga fristen. och vidtager han åtgärden inom två månader från det förfallet upphör- de. dock senast inom ett år från fristens utgång. skall patentmyndig- heten förklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid. Vill patent— sökanden vinna sådan förklaring, skall han inom tid som nu föreskri- vits för åtgärden hos patentmyndig- heten göra skriftlig framställning därom och erlägga fastställd avgift.

Har patentsökande eller patentha- vare icke erlagt årsavgift inom frist som föreskrives i 41 .é' tredje stycket eller 42 % tredje stycket. har bestäm- melserna i första stycket motsvaran- de tillämpning. dock att årsavgiften skall vara erlagd och framställningen gjord senast inom sex månader från fristens utgång.

Första stycket gäller ej frist som avses i 6 5 första stycket.

73 515

Har, i fall som avses i 31 %. handling eller avgift som avsänts med posten icke inkommit till patentmyndigheten inom föreskri- ven tid men blir den med försändel- sen avsedda åtgärden vidtagen inom två månader från det sökanden insåg eller bort inse att fristen överskri- dits. dock senast inom ett år från fristens utgång. skall patentmyndig- heten förklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid. om

1) avbrott i postförbindelserna förekommit under någon av de tio dagarna närmast före fristens utgång på grund av krig. revolution. upp- lopp. strejk. naturkatastrof eller annan liknande omständighet på den ort där avsändaren vistas eller har sin

” Scnaste lydelse l97S:149.

Har. i fall som avses i 31 eller38 &. handling eller avgift som avsänts med posten icke inkommit till patentmyndigheten inom föreskri- ven tid men blir den med försändel- sen avsedda åtgärden vidtagen inom två månader från det sökanden insåg eller bort inse att fristen överskri- dits. dock senast inom ett år från fristens utgång. skall patentmyndig- heten förklara att åtgärden skall anses vidtagen i rätt tid, om

1) avbrott i postförbindelserna förekommit under någon av de tio dagarna närmast före fristens utgång på grund av krig. revolution. upp- lopp. strejk. naturkatastrof eller annan liknande omständighet på den ort där avsändaren vistas eller har sin

• Sida 14
•  Original

Prop. 1982/83:67

Nuvarande lydelse

rörelse. samt handlingen eller avgif- ten avsänts till patentmyndigheten inom fem dagar från det postförbin- delserna återupptagits, eller

2) handlingen eller avgiften av- sänts till patentmyndigheten i re- kommenderad försändelse senast fem dagar före fristens utgång, dock endast om försändelsen sänts med flygpost där så varit möjligt eller avsändaren haft anledning antaga att försändelsen vid ytledes befordran skulle ha anlänt till patentmyndighe- ten inom två dagar från avsändnings- dagen.

14

Föreslagen lydelse

rörelse, samt handlingen eller avgif- ten avsänts till patentmyndigheten inom fem dagar från det postförbin— delserna återupptagits. eller

2) handlingen eller avgiften av- sänts till patentmyndigheten i re- kommenderad försändelse senast fem dagar före fristens utgång, dock endast om försändelsen sänts med flygpost där så varit möjligt eller avsändaren haft anledning antaga att försändelsen vid ytledes befordran skulle ha anlänt till patentmyndighe- ten inom två dagar från avsändnings- dagen.

Vill patentsökanden vinna förklaring enligt första stycket, skall han göra skriftlig framställning därom hos patentmyndigheten inom tid som där föreskrivits för åtgärden.

75 516

Talan mot annat slutligt beslut av patentmyndigheten enligt denna lag än som avses i 24 5 samt talan mot beslut enligt 72 eller 73 å föres genom besvär hos patentbesvärsrät- ten inom två månader från beslutets dag. Den som vill anföra besvär skall erlägga fastställd besvärsavgift inom samma tid vid påföljd att besvären icke upptagas till prövning.

Talan mot annat slutligt beslut av patentmyndigheten enligt denna lag än som avses i 24 5 samt talan mot beslut enligt 42. 72 eller 73 & föres genom besvär hos patentbesvärsrät- ten inom två månader från beslutets dag. Den som vill anföra besvär skall erlägga fastställd besvärsavgift inom samma tid vid påföljd att besvären icke upptagas till prövning.

Mot patentbesvärsrättens slutliga beslut föres talan hos regeringsrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag.

76 517

Avgifter enligt denna lag faststäl- las av regeringen. Därvid äger rege- ringen, såvitt avser årsavgifter. förordna att ett eller flera av de första patentåren skola vara avgifts- fria.

Avgifter enligt denna lag fastställs av regeringen. Därvid får regering- en. såvitt avser årsavgifter, förordna att ett eller flera av de första avgifts- åren skall vara avgiftsfria.

86 än;

För europeiskt patent skall årsav- gift erläggas till patentmyndigheten för varje patentår efter det under vilket det europeiska patentverket

"> Senaste lydelse l978:l49.

För europeiskt patent skall årsav- gift erläggas till patentmyndigheten för varje avgiftsår som börjar efter det under vilket det europeiska

17 Senaste lydelse 1977:700; då betecknad 73 å. ”* Senaste lydelse 1978zl49.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1982/83:67

Nuvarande lydelse

kungjort sitt beslut att bifalla patent- ansökningen.

Erlägges icke årsavgift för euro- peiskt patent enligt vad i första stycket och i 42 & sägs, äger 51 & motsvarande tillämpning.

15

Föreslagen lydelse

patentverket kungjort sitt beslut att bifalla patentansökningen.

Erläggs inte årsavgift för euro- peiskt patent enligt vad som sägs i första stycket och i 41 och 42 5.6, har 51 & motsvarande tillämpning. Den

första ånsavgiften för europeiskt patettt förfaller dock inte till betalning förrän två månader har förflutit från den dag då patentet meddelades.

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Bestämmelserna om depositioner av kulturer av mikroorganismeri 8, 22 och 56 55 i deras nya lydelse samt i 8 a 5 skall inte tillämpas på patentansökningar som har gjorts före ikraftträdandet. I fråga om sådana ansökningar tillämpas i stället bestämmelserna om depositioner i 8. 22 och 56 55 i deras äldre lydelse.

3. En deposition som har gjorts enligt äldre bestämmelser får ersättas med en ny deposition av en kultur av samma organism i den ordning som regeringen föreskriver (ersättningsdeposition). Har ersättningsdepositionen gjorts i föreskriven ordning. skall det anses som om den hade gjorts redan den dag då den äldre depositionen gjordes. Beträffande ersättningsdeposi- tionen skall 8 a & andra stycket samt 22 och 56 åå i deras nya lydelse tillämpas som om ersättningsdepositionen hade varit en deposition enligt 8 a 5. Dock skall 22 å sjunde stycket inte tillämpas beträffande en sådan deposition.

4. Frågan om ogiltigförklaring av patent som har meddelats eller meddelas enligt lagen i dess äldre lydelse skall bedömas enligt lagen i den lydelsen. Därvid skall iakttas bestämmelsen under 3 om ersättningsdeposition.

5. Har sökanden vid ikraftträdandet fullgjort vad som krävs för fullföljd av en internationell patentansökan enligt 31 å i dess nya lydelse och har tiden för fullföljd då ännu inte gått ut. skall ansökningen anses fullföljd på dagen för ikraftträdandet.

6. Bestämmelserna om årsavgifter för patentansökningar gäller inte ansökningar som har gjorts före ikraftträdandet. I fråga om patent som har meddelats eller meddelas på grund av sådana ansökningar skall de äldre bestämmelserna om årsavgifter för patent tillämpas i stället för de nya bestämmelserna om årsavgifter. Även om äldre bestämmelser om årsavgifter skall tillämpas, gäller dock att årsavgifter. som enligt äldre bestämmelser förfaller första dagen av ett patentår, i stället förfaller sista dagen i den kalendermånad under vilken patentåret börjar. Beträffande patentansökningar som har gjorts före ikraftträdandet får sådant yrkande som avses i 14 &. utan hinder av paragrafen i dess nya lydelse. framställas till dess två år har förflutit från ikraftträdandet.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1982/83:67

2. Förslag till

16

Lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten

Härigenom föreskrivs att 1 & lagen (1977:729) om patentbesvärsrättcn skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1.51

Patentbesvärsrätten upptager som förvaltningsdomstol besvär mot be- slut av patent- och registreringsver- ket enligt vad som föreskrives i patentlagen (1967t837), mönster- skyddslagen (1970:485), varumär— keslagen (19601644), namnlagen(196352!) och lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfri- hetsförordningens område.

Patentbesvärsrätten upptager som förvaltningsdomstol besvär mot beslut av patent- och registrerings- verket enligt vad som föreskrivs i patentlagen(19671837) eller med _stöd därav- utfärdade bestäm- melser samt i mönsterskyddsla- gen (1970:485), varumärkeslagen(1960:644), namnlagen(1982:670) och lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförord- ningens område.

Patentbesvärsrätten har sitt kansli i patent- och registreringsverket.

Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Senaste lydelse 1977: 1021.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1982/83:67 17

Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET ' PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-09-16

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström. Friggebo, Dahlgren, Åsling. Söder, Johansson, Wirtén. Anders- SOn, Boo. Eliasson. Elmstedt, Ahrland. Molin

Föredragande: statsrådet Ahrland

Lagrådsremiss om ändring i patentlagen(1967:837) m.m.

3. Vissa allmänna synpunkter rörande patent inom det mikro- biologiska området

Ett viktigt syfte med patentsystemet är att det skall främja den tekniska utvecklingen. Systemet avses därvid verka på två sätt. Uppfinnaren ges sålunda möjlighet till ekonomiskt utbyte av sin uppfinning genom den ensamrätt att ekonomiskt utnyttja uppfinningen som patentet ger. I utbyte mot sin ensamrätt måste emellertid uppfinnaren låta allmänheten få del av hur han har löst det tekniska problem som uppfinningen avser. De meddelade patenten publiceras nämligen. och i de flesta industriländer offentliggörs uppfinningarna redan på ansökningsstadiet. Dokumentationen

• Sida 21
•  Original

Prop. 1982/83:67 21

i patentärenden kommer härigenom att ge information om den senaste tekniska utvecklingen och kan därför utgöra grund för vidare forskning och utveckling. För att patentdokumentationen skall kunna fylla sin uppgift som informationskälla är det viktigt att uppfinningar på betydelsefulla tekniska områden blir patentsökta och därigenom offentliggjorda. Detta förutsätter givetvis i sin tur att patentsystemet på ett effektivt sätt tillgodoser uppfinnarnas behov av skydd.

Både med hänsyn till den ensamrätt som patentet ger och med hänsyn till patentdokumentationens roll som informationskälla är det viktigt att den patentsökta uppfinningen är noggrant beskriven. Enligt svensk patenträtt gäller. liksom enligt de flesta andra länders patentlagstiftning, som en av förutsättningarna för att patent skall kunna meddelas att uppfinningen är så tydligt beskriven att en fackman med ledning av denna beskrivning kan utöva uppfinningen.

Under senare år har uppfinningar på det mikrobiologiska området fått ökad betydelse. Mikroorganismer används för många olika ändamål. bl.a. för framställning av livs- och läkemedel. Till mikroorganismer hänförs t.ex. bakterier samt mögel- och jästsvampar'.

På det mikrobiologiska området har uppfinnarna haft svårigheter att utnyttja patentsystemet. Detta beror på att kravet på en tydlig beskrivning har varit svårt att uppfylla för vissa mikrobiologiska uppfinningar. I motsats till uppfinningar på andra tekniska områden kan uppfinningar som inbegri- per användning av mikroorganismer ofta inte beskrivas helt tillfredsställande i dokument. Vidare har tredje man inte alltid kunnat tillgodogöra sig dokumentationen över sådana uppfinningar på samma sätt som på andra tekniska områden. I syfte att avhjälpa dessa svårigheter har de patenträtts- liga reglerna i allt fler industriländer kompletterats med föreskrifter om deposition av mikrobiologiska kulturer som ett medel att uppnå tillfredsstäl- lande beskrivningar av de uppfinningar som innefattar användning av sådana kulturer.

Sådana föreskrifter kom i Sverige först i form av en rekommendation till sökanden i de av patentverket utfärdade patentbestämmelserna att ivissa fall komplettera patentansökningen med en deposition. I samband med att Sverige år 1978 tillträdde den europeiska patentkonventionen infördes bestämmelser om deposition i patentlagen och patentkungörelsen. Dessa bestämmelser svarade mot den reglering som i detta hänseende då fanns i konventionen. 1978 års svenska lagstiftning utgjorde inte någon fullständig reglering av de frågor som ett system med depositioner ger upphov till. Det kunde emellertid då förutses att en vidare internationell utveckling på detta område snart skulle äga rum.

De nu gällande bestämmelserna i svensk rätt rörande deposition av

1 Beträffande begreppet "mikroorganismer" och dessa organismers praktiska användning hänvisas i övrigt till betänkandet s. 39-41.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1982/83:67 22

mikroorganismer innebär i korthet följande. Om den patentsökta uppfin- ningen avser ett mikrobiologiskt förfarande eller ett alster av ett sådant förfarande och en mikroorganism som inte är allmänt tillgänglig skall användas vid utövande av uppfinningen, måste organismen deponeras i viss ordning för att uppfinningen skall anses tillräckligt tydligt beskriven. Depositionen skall göras hos en institution som patentverket har godkänt för ändamålet och den måste göras senast samma dag som patentansökningen görs. Blir handlingarna i patentärendet tillgängliga för allmänheten. skall också den deponerade kulturen hållas tillgänglig för tredje man.

Regler om deposition motsvarande dem som nu finns i svensk rätt har införts i åtskilliga andra länders lagstiftning. Det internationella samarbetet på detta område har emellertid gått vidare. Inom Europa har den europeiska patentkonventionen drivit på en sådan utveckling. Av väsentlig betydelse är tillkomsten av Budapestöverenskommelsen. De problem som uppkommeri samband med depositioner har vidare föranlett att nya eller ändrade _ bestämmelser rörande depositioner har tagits in i både samarbetskonventio- nen och den europeiska patentkonventionen.

Av vad som har sagts i det föregående framgår, att det uppkommer särskilda problem när levande material förs in som en del av dokumentatio- nen i patentärenden..På grund härav har genom patentpolicykommitténs betänkande väckts frågan, om patent verkligen är en lämplig skyddsform för vissa uppfinningar inom det mikrobiologiska området. Den patenträttsliga lagstiftningen är nämligen inte utformad med tanke på detta slags uppfin- ningar. Under remissbehandlingen har tre remissinstanser, Svea hovrätt. patentbesvärsrättcn och patentverket, tagit upp denna fråga.

Jag har för egen del viss förståelse för att man kan ifrågasätta om patent är den lämpliga skyddsformen för alla uppfinningar inom det mikrobiologiska området. De mikrobiologiska uppfinningarna skyddas emellertid f.n. i de flesta stora industriländer med patent. Det är därför inte troligt att det inom den närmaste framtiden skulle gå att få till stånd en internationell diskussion om andra skyddsformer för uppfinningar inom det mikrobiologiska området. Sverige bör inte utan tungt vägande skäl isolera sig från den internationella utvecklingen på patentområdet. Vad jag nu har anfört utgör enligt min mening avgörande skäl för att Sverige även i fortsättningen bör tillämpa patentet som skyddsform för alla uppfinningar inom det mikrobiologiska området. Som förutsättning för att patent skall kunna meddelas på sådana uppfinningar gäller givetvis att dessa uppfinningar uppfyller de allmänna patenterbarhetsvillkor som gäller för alla tekniska områden.

Att Sverige behåller patentet som skyddsform för alla mikrobiologiska uppfinningar bör enligt min mening också leda till att Sverige behåller systemet med depositioner som en del av beskrivningen av sådana uppfinningar i vissa fall. Som jag förut nämnt har ett system med depositioner under senare tid införts i många viktiga industriländer. bl.a. i de stater som tillhör den europeiska patentorganisationen.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1982/83:67 23 ,

Under remissbehandlingen har några remissinstanser tagit upp frågan vad som skall anses falla inom begreppet mikroorganism. Jag skall därför något beröra denna fråga. '

Enligt l & fjärde stycket patentlagen meddelas patent inte på växtsorter eller djurraser eller väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur. Patent får dock meddelas på mikrobiologiskt förfarande eller alster av sådant förfarande. Både patentverket och patentbesvärsrätten påpekar att begreppet mikroorganism inte definieras i lagen och att det inte heller i förarbetena ges någon ledning i frågan om vad som skall räknas som mikroorganismer.

Patentverket anför att innebörden av begreppet mikroorganismer disku- terades vid ett möte mellan företrädare för de nordiska patentverken den 10 september 1981. Diskussionen ägde rum bl.a. mot bakgrund av utvecklingen inom den s.k. gentekniken. Enligt patentverket betraktas sedan länge i patentsammanhang virus som mikroorganismer. Vid det nordiska mötet var den övervägande inställningen att som mikroorganismer borde kunna godtas också s.k. plasmider (genmaterial som kan överföra genetisk information mellan celler). Enighet rådde om att kemiska föreningar som t.ex. enzymer inte kan räknas som mikroorganismer. Vid mötet var man av den uppfattningen att några problem inte förelåg när det gällde gränsdragningen mellan mikroorganismer. å ena sidan. och växter och djur. å den andra sidan. Vidare betonades vid mötet att med mikrobiologiska förfaranden inte avsågs förfaranden som omfattar högre organismer, dvs. organismer med differen- tierade celler.

Patentbesvärsrätten anser att det föreligger problem med avgränsningen av begreppet "mikroorganism". Särskilt uppehåller sig patentbesvärsrättcn vid avgränsningen mot organismer som är enklare än de som enligt patentbesvärsrätten utgör mikroorganismer i vedertagen mening. Enligt patentbesvärsrättcn kan avgränsningsproblem uppstå också när förfarandet har avseende på högre organismer. t.ex. avser införande av en kvävefixeran- de gen i en växt. De gentekniska förfarandena bör därför enligt patentbe- svärsrätten regleras särskilt i lagtexten. Patentbesvärsrätten anför att delade meningar råder huruvida t.ex. virus och plasmider. som endast kan föröka sig ' i en levande värdcell. bör räknas som mikroorganismer. Samma fråga kan enligt patentbesvärsrätten ställas beträffande s.k. DNA-molekyler, segment av sådana molekyler och gener. Enligt patentbesvärsrätten kan det finnas skäl att uppfatta en gen som en mikroorganism. Det bör däremot inte komma i fråga att inbegripa sådan icke levande materia som kan bedömas ha rent kemisk struktur, t.ex. enzymer. Visserligen anser patentbesvärsrättcn att det i sista hand får ankomma på rättstillämpningen att fastställa begreppets närmare innebörd. Det är enligt patentbesvärsrätten ändå påkallat att dessa frågor utreds i syfte att få fram riktlinjer för bedömningen. Vidare anser patcntbesvärsrätten att en vägledande definition bör ges i lagmotiven.

Som några remissinstanser har påpekat innehåller patentlagen inte någon

• Sida 24
•  Original

Prop. 1982/83:67 24

definition av begreppet ”mikroorganism". Innebörden av detta begrepp har inte heller berörts närmare i förarbetena till den svenska lagstiftningen, vare sig när patentlagen utarbetades år 1967 eller i 1978 års lagstiftningsärende. Någon närmare diskussion av begreppet ägde inte heller rum under förarbetet till den europeiska patentkonventionen i början av 1970-talet.

För egen del vill jag i denna fråga anföra följande. Någon entydig definition av begreppet "mikroorganism” finns inte. Det torde vara ostridigt att encelliga alger. bakterier. protozoer samt jäst- och mögelsvampar är mikroorganismer enligt vedertagen vetenskaplig uppfatt- ning. Inom vetenskapliga kretsar synes det däremot råda delade meningar huruvida det är naturligt att som mikroorganismer beteckna virus och plasmider. som endast kan föröka sigi en levande värdcell. Innebörden av begreppet mikroorganism inom patenträtten behöver dock enligt min uppfattning inte nödvändigtvis överensstämma med den innebörd som begreppet ges i vetenskapliga kretsar. Under förarbetet till Budapestöver- enskommelsen-rådde enighet om att begreppet mikroorganism skulle tolkas i sin vidaste mening under hänsynstagande till överenskommelsens syfte samt att alla mikroorganismer, som kan bevaras vid en depositionsinstitution. skulle inbegripas. Detta torde innebära att begreppet får anses omfatta även virus och plasmider. Det torde ha varit underförstått att bevarandet av organismerna skulle ske under de villkor som anges i Budapestöverenskom- melsen. dvs. bl.a. under minst 30 år samt med utlämnande av prov och med viabilitetstest. Därigenom dras praktiskt en gräns både mot växtsorter och djurraser, som inte får patenteras, och mot kemiska föreningar utan liv.

Det torde vara utomordentligt svårt att i lagtext ange den närmare innebörden av begreppet mikroorganism, Jag anser att det också skulle vara mycket svårt att genom motivuttalanden ge mer detaljerade riktlinjer för hur detta begrepp skall tolkas. Mikrobiologin är under snabb utveckling. Enligt min uppfattning föreligger det en avsevärd risk för att sådana uttalanden snart skulle bli föråldrade. Liksom patentbesvärsrättcn anser jag att det får ankomma på rättstillämpningen att i de enskilda fallen närmare avgöra hur detta begrepp skall avgränsas. Det är önskvärt att de svenska rättstilläm- pande myndigheterna därvid fäster stor vikt vid hur begreppet "mikroorga- nism" tolkas i andra industriländer och i det europeiska patentverket.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp en annan fråga som har berörts i patentbesvärsrättens och patentverkets remissyttranden, nämligen huruvida patent kan erhållas på mikroorganismer som sådana. Patentbesvärsrätten har anfört att denna fråga är oklar både såvitt gäller svensk rätt och på det internationella planet. Denna fråga bör enligt patentbesvärsrättcn utredas närmare. Patentverket har upplyst att man vid de nordiska patentmyndig- heterna hitintills har ansett sig inte böra meddela patent på en uppfinning som avser en mikroorganism som sådan. Grunden för detta ställningstagande har enligt patentverket varit att det krav på reproducerbarhet som gäller för alla uppfinningar inte har uppfyllts. Patentverket anser emellertid att kravet

• Sida 25
•  Original

Prop. 1982/ 83:67 25

på reproducerbarhet har kommit i ett delvis nytt läge genom tillkomsten av de godkända depositionsinstitutionerna och Budapestöverenskommelsens reglering av depositionerna. Patentverket upplyser att man i vissa länder en längre tid har kunnat erhålla produktpatent på mikroorganismer och att USA:s Högsta domstol nyligen godkände en patentansökan som omfattade patentkrav avseende mikroorganismer som sådana. Enligt patentverket har det europeiska patentverket i september månad 1981 börjat meddela produktpatent på mikroorganismer, och detta också i fall då mikroorganis- merna är framställda genom ett icke reproducerbart förfarande. Tillkomsten av Budapestöverenskommelsens depositionssystem och de tunga skäl som finns för en anpassning till praxis vid det europeiska patentverket leder enligt patentverket till att man bör ha en positiv inställning till att meddela patent på mikroorganismer som sådana.

Som jag nyss nämnde får patent meddelas på mikrobiologiskt förfarande och alster av sådant förfarande. Avgörande för frågan om patent får meddelas på mikroorganismer S_o_m _sådana är en tolkning av lagtextens uttryck "alster av sådant förfarande". Enligt min uppfattning bör det överlämnas till rättstillämpningen atti det enskilda fallet avgöra huruvida en mikroorganism som sådan kan anses utgöra ett alster av ett mikrobiologiskt förfarande samt i övrigt uppfyller de patenterbarhetsvillkor som gäller för alla uppfinningar. Det är emellertid enligt min mening önskvärt att den svenska rättstillämpningen utvecklas med beaktande av hur dessa frågor besvaras i andra länder och vid det europeiska patentverket.

4. Frågan om tillträde till Budapestöverenskommelsen

När det gäller sådana uppfinningar på det mikrobiologiska området som inbegriper användning av en mikroorganism föreligger som jag nyss nämnde vissa svårigheter att entydigt beskriva uppfinningarna i dokument. På grund härav kräver numera åtskilliga länder deposition av dessa mikroorganismer. Hitintills har vanligen gällt att depositionerna skulle göras hos depositions- myndigheter som godkänts av den nationella patentmyndigheten i respektive land. Även om en del institutioner kom att godkännas av flera stater. blev inte kretsen av godkända institutioner densamma för alla stater. En patentsökande som önskar få patentskydd i flera länder kan därmed behöva deponera på flera ställen för att uppfylla de nationella kraven i de olika länderna.

Av redogörelsen för Budapestöverenskommelsen framgår att denna överenskommelse syftar till att förenkla förhållandena för de patentsökande och för de institutioner som tar emot depositionerna. Detta uppnås genom att vissa institutioner blir internationella depositionsmyndigheter. som måste godtas som sådana av alla stater som har tillträtt överenskommelsen. Vidare regleras de internationella depositionsmyndigheternas förpliktelser och handläggningen av depositionsärendena enhetligt i överenskommelsen.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1982/83:67 , 26

Förenklingarna kommer givetvis också patentmyndighetcrna tillgodo.

Budapestöverenskommelsen trädde som tidigare har nämnts i kraft den 19 augusti 1980. Överenskommelsen har hitintills tillträtts av tolv stater. däribland flertalet av de industristater där de flesta patenten på det mikrobio- logiska området söks. Den-l september 1982 hade sålunda följande stater tillträtt överenskommelsen: Amerikas Förenta Stater. Bulgarien. Filippiner- na. Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland. Japan. Liechtenstein. Schwe- iz. Sovjetunionen. Spanien. Storbritannien och Ungern.

Patentpolicykornmittén har uttalat att den ser påtagliga skäl för ett svenskt tillträde till Budapestöverenskommelsen. Remissinstanserna har tillstyrkt att Sverige tillträder konventionen eller förklarat sig inte ha något att erinra mot ett svenskt tillträde.

Enligt min mening medför Budapestöverenskommelsen' en önskvärd förenkling av systemet med depositioner av mikroorganismer i patentären- den. Förenklingarna är till fördel såväl för de patentsökande som för institutionerna och patentmyndigheterna. Redan de praktiska fördelarna som överenskommelsen ger gör det naturligt att Sverige tillträder den. Ett ytterligare skäl för ett svenskt tillträde är att flera viktiga industriländer redan är medlemmar i Budapestunionen och att också den europeiska patentor- ganisationen medverkar i unionen. Jag förordar därför att Sverige tillträder överenskommelsen.

Ett tillträde till Budapestöverenskommelsen medför inte i och för sig att några omfattande författningsändringar måste göras. Däremot aktualiseras vid ett tillträde vissa frågor kring depositionssystemet som hitintills inte har lösts i svensk rätt. Jag återkommer till dessa frågor längre fram.

Genom att tillträda Budapestöverenskommelsen påtar sig Sverige inte några nya ekonomiska förpliktelser. Budapestunionen har sålunda inte någon egen budget. De administrativa uppgifterna för unionen skall omhänderhas av Världsorganisationens för den intellektuella äganderätten (WlPO:s) internationella byrå i Geneve. Kostnaderna för dessa administra- tiva uppgifter bestrids över budgeten för den s.k. Parisunionen (Internatio— nella unionen för industriellt rättsskydd) som Sverige sedan länge är medlem 1.

5.2. Rätt att göra ny deposition

I gällande svensk rätt finns inte någon bestämmelse om rätt att ersätta en deposition. Enligt Budapestöverenskommelsen måste emellertid deponen- ten ges rätt att ersätta sin deposition med en ny, om prov från den tidigare depositionen inte längre kan tillhandahållas. Som exempel på orsaker till att prov inte längre kan tillhandahållas nämns i överenskommelsen att den deponerade kulturen inte längre är livsduglig eller att import- eller exportrestriktioner hindrar att prov lämnas ut. En ny deposition som har

• Sida 28
•  Original

Prop. 1982/83z67 28

gjorts i föreskriven ordning skall anses gjord den dag då den tidigare depositionen gjordes. Detta innebär att den ursprungliga depositionen skall anses ha bestått utan avbrott. Överenskommelsens reglering. som uppen- barligen förutsätter att sökanden kan drabbas av rättsförlust om hans deposition faller bort. måste införlivas med svensk rätt för att Sverige skall kunna tillträda överenskommelsen.

Patentpolicykommittén har övervägt huruvida bestämmelserna om rätt att göra ny deposition bör tas in i patentlagen eller i patentkungörelsen. Kommittén har med viss tvekan stannat för att bestämmelserna om ny deposition skulle kunna anses som.verkställighetsföreskrifter till det i lagen uppställda kravet på deposition. Mot bakgrund härav har kommittén föreslagit att dessa bestämmelser tas in i patentkungörelsen. Vid remissbe- handlingen har kritik mot detta ställningstagande framförts av Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt och patentbesvärsrättcn.

Även jag ställer mig kritisk till kommitténs förslag på denna punkt. Bestämmelserna om rätt att göra ny deposition är enligt min mening av sådan materiellrättslig betydelse att åtminstone en grundläggande reglering bör tas in i patentlagen .

Som jag nyss har nämnt innehåller gällande rätt inte några regler om rätt att ersätta en deposition. En deponerad organism kan förstöras eller upphöra att vara tillgänglig till följd av omständigheter som ligger utom deponentens kontroll. Med det rådande rättsläget kan alltså en patentsökande eller en patenthavare som är beroende av depositionen för att få till stånd en tillfredsställande beskrivning riskera rättsförlust till följd av omständigheter som han inte råder över. När bestämmelser om rätt att ersätta depositioner nu införs i den svenska lagstiftningen. bör därför även de som har deponerat enligt äldre bestämmelser ges möjlighet att ersätta dessa depositioner.

När en ny deposition har gjorts, uppkommer frågan om den nya depositionen verkligen utgörs av samma organism som den tidigare deponerade kulturen. Om identitet inte föreligger. kan patentansökningens resp. patentets innehåll förändras avsevärt genom den nya depositionen. Enligt Budapestöverenskommelsen skall visserligen deponenten i samband med att den nya depositionen görs skriftligen försäkra att den nya kulturen består av samma organism som den tidigare. En sådan försäkran utgör givetvis inte någon garanti för att identitet verkligen föreligger. I Budapest- överenskommelsen har förutsetts att tvist om identiteten kan uppkomma. Den enda bestämmelsen i överenskommelsen om sådana tvister är dock att bevisbördan skall avgöras enligt den lag som är tillämplig på tvisten.

Kommittén har inte föreslagit några särskilda regler för sådana tvister. Inte heller jag finner det lämpligt med särskilda regler i detta hänseende.l betänkandet har kommittén emellertid anfört vissa synpunkter på hur frågan om bevisbördan bör hanteras. Jag 'kan i huvudsak ansluta mig till vad kommitten har anfört. I praktiken torde sålunda kontroll av identiteten kunna ske endast genom den kontroll som konkurrenter till deponenten

• Sida 29
•  Original

Prop. 1982/83:67 29

utövar i eget intresse.

I ett patentansökningsärende torde det i praktiken sällan bli aktuellt för patentmyndigheten att på eget initiativ ta upp frågan om identitet i fall där ny deposition har gjorts. Denna fråga torde därför komma upp antingen till följd av att en invändare gör gällande att den nya depositionen inte utgörs av samma organism som den tidigare eller till följd av att en tredje man har väckt frågan utan samband med en invändning (s.k. erinran). Patentmyndigheten torde i sådana fall förelägga patentsökanden att förebringa utredningi saken. under förutsättning att det framstår som om det finns grund för påståendet om bristande identitet. Av allmänna principer för handläggningen av patentansökningar följer att patentmyndigheten kan förelägga sökanden att förebringa den utredning som behövs för att patentmyndigheten skall kunna avgöra om han har rätt till patent. Ett påstående om bristande identitet som framstår som helt ogrundat bör givetvis inte föranleda föreläggande om utredning.

Identiteten av en deponerad organism kan också ifrågasättas i mål vid domstol om giltigheten eller omfattningen av ett meddelat patent. Några fasta bevisbörderegler finns inte i svensk rätt. När identiteten ifrågasätts i sådana mål som nu har nämnts. bör det överlämnas åt domStolarna att utifrån den praxis som finns rörande bevisbördans placering avgöra frågor rörande bevisbördan med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

5.3. Kravet på kontinuerlig existens och rätt för tredje man att få tillgång till deposition

Såsom kommittén har anfört aktualiserar Budapestöverenskommelsens bestämmelser om ny deposition frågor om vilka krav som bör ställas på att depositionerna vidmakthålls och är tillgängliga. Därmed aktualiseras också frågor om rättsverkningarna av att en deposition upphör att existera eller att vara tillgänglig.

Patentmyndigheten har helt haft ansvaret för att den skriftliga dokumen- tationen i patentärendena bevaras och hålls tillgänglig för allmänheten. Den ordningen kan i praktiken inte upprätthållas såvitt gäller de depositioner av levande organismer som utgör en del av dokumentationen i vissa patentä- renden. Ett visst ansvar för den del av dokumentationen som utgörs av depositionen måste läggas på patentsökanden resp. patenthavaren.

Kravet på deposition utgör i svensk rätt en del av kravet på en tydlig beskrivning av uppfinningen. Denna konstruktion bör enligt min mening bibehållas. Det är nämligen den konstruktion som finns i den europeiska patentkonventionen. Jag anser det nödvändigt att kraven på beskrivningen är desamma i svensk rätt och i konventionen.

Med depositionskravet som en del av kravet på tydlig beskrivning är det. som kommittén framhåller. uppenbart inte tillräckligt enbart att depositio- nen en gång har kommit till stånd. Jag delar kommitténs uppfattning att de-

• Sida 30
•  Original

Prop. 1982/83:67 30

positionen för att fylla sin funktion också måste fortsätta att existera, åtminstone så länge patentansökningen inte är avgjord eller patentet består. I vissa fall kan det som kommittén påpekar vara nödvändigt för en patent- havare som vill hävda sitt patent att vidmakthålla depositionen viss tid efter det att patentet har upphört att gälla. Att depositionen vidmakthålls under en längre tid är nödvändigt inte bara av hänsyn till patentsökanden eller patenthavarens intresse av en fullgod beskrivning. Som tidigare har nämnts utgör beskrivningen en viktig källa för teknisk information. Detta är också ett skäl till att depositionerna måste bevaras under en längre tid. Jag återkommer senare ( avsnitt 5.5 ) till frågan om hur länge en deposition bör vidmakthållas.

Depositionen måste för att fylla sin funktion i princip också vara tillgänglig för tredje man i samma omfattning som beskrivningen i handlingarna. Som kommittén anför följer detta av att tydlighetskravet är uppställt i tredje mans intresse. Under remissbehandlingen har någon erinran inte framförts mot dessa principiella krav på kontinuerlig existens och på tillgänglighet.

När kommittén behandlar frågan om den betydelse det kan få om det brister i den kontinuerliga existensen eller i tillgängligheten skiljer kommit- tén på två situationer. Sålunda anser kommittén att bedömningen måste göras utifrån skilda utgångspunkter beroende på om frågan kommer upp före eller efter patentmeddelandet. Om frågan är huruvida patent skall meddelas. måste enligt kommittén bedömningen göras utifrån regleringen i 2 kap. patentlagen och de bestämmelser i patentkungörelsen som anknyter till denna reglering. Det finns enligt kommittén i detta fall inte någon grund för att överse med brister i tydligheten. Kommer frågan upp efter patentmed- delandet, anser kommittén att det föreligger ett spörsmål huruvida patentet skall förklaras ogiltigt på grund av bristfällig beskrivning. Bedömningen skall då enligt kommittén ske utifrån regleringen av ogiltighetsgrunderna i 52 & patentlagen.

Kommittén har övervägt om sådana brister som gäller depositioner och som uppkommer efter patentmeddelandet lämpligen skulle kunna behandlas på annat sätt än som en fråga om ogiltighet. Brister av detta slag skulle sålunda enligt kommittén kunna tänkas medföra att patentet förföll, såsom vid underlåtenhet att betala årsavgift. Kommittén har emellertid avvisat en sådan lösning. Som skäl för detta ställningstagande anför kommittén att kravet på deposition både enligt svensk rätt och enligt den europeiska patentkonventionen är en del av kravet på tydlig beskrivning. På grund härav bör enligt kommittén sådana brister rörande en deposition som påverkar beskrivningens tydlighet behandlas på samma sätt som gäller vid andra brister i beskrivningens tydlighet.

Remissinstanserna har i huvudsak godtagit ställningstagandet att sådana brister i fråga om depositioner som uppmärksammas under ansökningssta- diet bör bedömas enligt reglerna för handläggning av patentansökningar och att brister som påvisas efter patentmeddelandet bör bedömas inom ramen för

• Sida 31
•  Original

Prop. 1982/83:67 31

institutet ogiltigförklaring. För egen del ansluter jag mig också till kommitténs uppfattning. Jag avvisar sålunda, liksom kommittén. tanken på att införa ett särskilt förfallsinstitut för patent i de fall då brister i beskrivningen uppkommer genom bortfall av depositioner eller genom bristande kontinuitet i tillgängligheten.

Jag går härefter över till att behandla lagregleringen av kraven på kontinuerlig existens och tillgänglighet.

Kommittén anser att den nuvarande regleringen bör kompletteras. Enligt kommittén är det visserligen redan enligt gällande rätt uppenbart att en patentansökan inte får bifallas, om det vid prövningen av ansökningen fram- kommer att en för beskrivningen nödvändig deposition har fallit bort. Däremot uttalar kommittén att det inte av gällande bestämmelser kan anses klart framgå vare sig att det krävs kontinuerlig existens eller att bristande tillgänglighet skulle vara ett hinder mot att meddela patent. Kommittén föreslår att regleringen i 8 & patentlagen angående beskrivningen utformas så att det därav direkt framgår att en deposition måste finnas fortlöpande från den tidpunkt då den senast måste göras. Kommittén har i samband härmed också föreslagit att det direkt i lagen anges när deposition senast skall göras. Bestämmelsen härom finns f.n. i patentkungörelsen. Tillgänglighetskravet bör däremot enligt kommittén inte regleras direkt i 8 & patentlagen. Enligt kommittén är det tillräckligt att föreskriva att depositionen fortlöpande skall vara deponerad under villkor som regeringen föreskriver.

Remissinstanserna har i och för sig godtagit att den nuvarande bestäm- melsen om deposition i 8 5 patentlagen ersätts med bestämmelser som syftar till att klargöra både kravet på kontinuerlig existens och kravet på till- gänglighet. Däremot har vissa remissinstanser ifrågasatt om inte kravet på tillgänglighet bör framgå direkt av lagen och inte endast genom regeringens föreskrifter.

Även jag anser att bestämmelserna om beskrivningen i patentlagen bör utformas på ett sådant sätt att de grundläggande kraven beträffande depositionerna framgår klart av lagtexten. Det är sålunda enligt min mening riktigt att. som kommittén har föreslagit. direkt i lagen ange den tidpunkt då en deposition senast måste göras. I patentlagen bör därför föreskrivas att depositionen skall göras senast den dag då patentansökningen görs. Jag" instämmer också i kommitténs uppfattning att det av lagtexten bör framgå att depositionen fortlöpande skall finnas från denna tidpunkt.

Några remissinstanser har uttalat att det principiella kravet på tillgänglig- het bör framgå mera direkt av lagen. Även jag anser att det finns skäl för en sådan inställning. Tillgänglighetskravet har emellertid två sidor. Som jag förut har nämnt anses en deposition utgöra en del av beskrivningen. Depositionen bör därför i princip hållas tillgänglig för tredje man i samma omfattning som handlingarna i ärendet. Det innebär till att börja med att depositionen måste ha gjorts på sådana villkor att den får hållas tillgänglig för tredje man i den omfattning som följer av offentlighetsbestärnmelserna i

• Sida 32
•  Original

Prop. 1982/83:67 32

patentlagen . Även om depositionsvillkoren uppfyller detta krav. kan emellertid faktiska hinder att få prover uppstå. Frågan i vad mån sådana hinder skall anses innebära en sådan brist i tillgängligheten som också är att anse som en brist i beskrivningen är den andra sidan av tillgänglighetskravet. Jag skall ta upp frågan om sådana brister i tillgängligheten längre fram ( avsnitt 5.6 ). Jag åter kommer till frågan om lagreglernas utformning när jag har behandlat den frågan.

5.4. Ogiltigförklaring av patent på grund av brist i deposition

Kommittén behandlar ingående de spörsmål som rör ogiltigförklaring av patent för det fall att en deponerad mikro- organism faller bort eller under en tid inte är tillgänglig för tredje man. Kommittén framhåller att frågan om följderna av att en deposition upphör att finnas till eller upphör att vara tillgänglig inte har behandlats i förarbetena till nu gällande lagstiftning. Kommittén anser det oklart om den bestämmelse om ogiltighet vid bristfällig beskrivning som nu finns i 52 5 första stycket 2 patentlagen gör det möjligt att förklara ett patent ogiltigt ens i fall då en nödvändig deposition har upphört att existera. Enligt kommittén bör nämnda bestämmelse ändras så att det av lagtexten framgår att ett patent kan förklaras ogiltigt inte bara när en nödvändig deposition har fallit bort utan också när tydlighetskravet har åsidosatts genom att tillgängligheten har brustit.

Remissinstanserna har godtagit kommitténs förslag om ändring av bestämmelserna om ogiltighet. Även jag ansluter mig till kommitténs förslag på denna punkt.

Kommittén har emellertid också anfört synpunkter på vilka brister i fråga om en depositions kontinuerliga existens och tillgänglighet som bör kunna föranleda ogiltighet. ] denna del har kommitténs förslag fått viss kritik vid remissbehandlingen. Eftersom detta är en viktig fråga, skall jag uppehålla mig närmare vid den.

Med utgångspunkt i de uttalanden som gjordes av föredragande statsrådet när bristfällig beskrivning infördes som ogiltighetsgrund i patentlagen i samband med 1978 års lagändringar finner kommittén att det kan bli skillnad mellan följderna av en brist som uppdagas före patentmeddelandet och en brist -som uppdagas först därefter. När det gäller prövningen av en patentansökan skulle det sålunda enligt kommittén inte finnas någon grund för att överse med brister i fråga om tydligheten. Såvitt gäller en deposition som ingår i beskrivningen måste det enligt kommittén krävas. att alla villkor avseende tydlighet som ställs upp i patentlagen och patentkungörelsen — däri inbegripet bestämmelserna om tillgänglighet — är uppfyllda när beslut meddelas i patcntansökningsärendet. Grund för ogiltighet föreligger däre- mot enligt kommittén först om beskrivningen är så bristfällig att en fackman inte kan utöva uppfinningen med ledning av den. Detta innebär enligt kommittén att bristen måste vara väsentlig från tredje mans synpunkt.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1982/83:67 33

Kommittén anser att härav följer t.ex. att avbrott i tillgängligheten inte bör betraktas SOm ogiltighetsgrund, såvida inte tredje mans intresse påtagligt har trätts för när.

Kommitténs uppfattning att sådana brister i fråga om en depositions kontinuerliga existens eller tillgänglighet som skulle utgöra hinder för att meddela patent inte nödvändigtvis också utgör ogiltighetsgrund har kritise- rats av Svea hovrätt och patentbesvärsrättcn.

Hovrätten anför inledningsvis att de lagändringar som genomförs på grund av Budapestöverenskommelsen inte ger utrymme för synpunkter av mera generell räckvidd när det gäller ogiltighetsgrunden bristfällig beskrivning. I stället borde det enligt hovrätten understrykas att prövningen av frågor om beviljande av patent inom det mikrobiologiska området och om ogiltigför- klaring av ett sådant patent skiljer sig från vad som eljest gäller endast därigenom att ställningstagandena vid brist i kontinuitet eller tillgänglighet avser omständigheter i tiden efter det att patentansökningen gavs in. Hovrätten anser att det ligger i sakens natur att en sådan brist i kontinuitet eller tillgänglighet som sökanden inte får bota enligt de därom särskilt meddelade reglerna knappast kan bedömas som annat än avsevärd. En sådan brist kan därför enligt hovrätten föranleda att patent aldrig meddelas eller att ett beviljat patent ogiltigförklaras.

Patentbesvärsrätten delar kommitténs uppfattning att kravet på kontinu- erlig existens liksom kravet på depositionens faktiska tillgänglighet skall vara av betydelse vid en bedömning av ett patents giltighet. Enligt patent- besvärsrättcn täcker den föreslagna ändringen i 52 5 första stycket 2 patentlagen också tydlighetskravets dubbla innebörd i detta sammanhang. Patentbesvärsrätten anser däremot inte att lagtexten ger någon grund för att hävda att tydlighetskravet skall upprätthållas med olika styrka när det är fråga om att meddela patent och när det är fråga om att bedöma en ogiltighetsfråga. Enligt patentbesvärsrätten ger inte heller förarbetena till den nu gällande bestämmelsen om ogiltighet vid bristfällig beskrivning utrymme för uppfattningen att kravet på tydlig beskrivning skall ges olika innebörd beroende på om bedömningen sker under ansökningsförfarandet eller efter patentmeddelandet. Brister i kontinuiteten eller tillgängligheten hos en dep05ition blir enligt patentbesvärsrättcn regelmässigt att anse som avsevärda. Mot bakgrund därav och med hänsyn till de möjligheter att bota faktiska briSter i kontinuitet och tillgänglighet som deponenten får genom rätten att göra ny deposition anser patentbesvärsrättcn kommitténs ställ- ningstagande inte vara godtagbart. Patentbesvärsrätten hävdar sålunda att i princip varje brist i tydligheten bör kunna föranleda både avslag på en ansökan och ogiltigförklaring av ett patent.

För egen del vill jag i denna fråga anföra följande. Ilikhet med hovrätten anser jag att den ändring som föreslås i 52 & patentlagen i syfte att klargöra att ett avbrott i en depositions existens eller tillgänglighet kan vara grund för ogiltigförklaring inte ger utrymme för att generellt ta upp frågan om vilka

3 Riksdagen 1982/83. ] saml. Nr 67

• Sida 34
•  Original

Prop. 1982/83z67 34

brister i beskrivningens tydlighet som bör kunna leda till ogiltighet. När en deposition ingår i beskrivningen, kan emellertid uppkomma problem av en annan 'art när det gäller tydlighetskravet än i fråga om uppfinningar som beskrivs endast i dokument. Det finns därför skäl att närmare försöka klarlägga hur de principer som redan anses gälla i fråga om ogiltighet till följd av otillräcklig beskrivning bör tillämpas på depositionsfallen.

När bristande tydlighet i beskrivningen infördes som ogiltighetsgrund vid "1978 års ändringar i patentlagen avfattades bestämmelsen så att rätten skall förklara ett patent ogiltigt, om det har meddelats oaktat uppfinningen inte är så tydligt angiven att en fackman med ledning därav kan utöva den. Av lagtexten framgår sålunda direkt att bristen skall vara av sådan art att beskrivningen är otillräcklig för fackmannen som underlag för att utöva uppfinningen. I propositionen underströk också föredragande statsrådet att det måste vara fråga om en avsevärd brist för att det skulle kunna göras gällande att en fackman inte med ledning av beskrivningen kunde utöva uppfinningen. Han utgick från att svenska domstolar kom att iaktta stor försiktighet vid tillämpning av denna ogiltighetsgrund. Den omständigheten att beskrivningen var behäftad med brist eller otydlighet som borde ha för- anlett patentmyndigheten att kräva förtydligande eller komplettering behövde därför inte innebära att tillräcklig grund för ogiltigförklaring förelåg (prop. 1977/7811 Del A 5. 262 f, 363). Enligt min mening får det därmed anses klart att inte varje brist i beskrivningen som i" och för sig skulle ha kunnat föranleda anmärkning på på ansökningsstadiet också utgör grund för ogiltighet.

Denna grundsyn bör beaktas när det är fråga om sådana brister i beskrivningens tydlighet som kan uppkomma i depositionsfallen. Jag delar därför kommitténs uppfattning att inte varje avbrott i tillgängligheten nödvändigtvis behöver innebära att patentet skall ogiltigförklaras. Om avbrottet sålundå konstateras först—' 1 efterhånd och inte visas ha haft någon praktisk betydelse för tredje man. anser jag att man knappast kan tala om en avsevärd brist i beskrivningen. Skulle patenthavaren ha gjort en ny deposition och därvid något ha överskridit den frist inom vilken den nya depositionen skall göras för att en helt kontinuerlig deposition skall-anses fö- religga, behöver detta inte alltid utgöra ogiltighetsgrund. För att grund för ogiltighet skall föreligga bör i princip krävas att tredje mans intresse har påtagligt trätts för när. Även om det inte kan visas att en viss tredje mans intresse har påtagligt trätts för när. kan det emellertid tänkas att ogiltigför- klaring bör ske, om det allmänna tredjemansintresset har åsidosatts i - väsentlig omfattning. Detta kan t.ex vara fallet om avbrottet har varit långvarigt eller om upprepade avbrott har förekommit.

Grund för ogiltighet torde i regel föreligga om en deposition har gått förlorad utan att alls ersättas. Även om patenthavaren underlåter att ersätta den förlorade depositionen med en ny deposition, kan det dock förekomma fall där bristen inte behöver framstå som avsevärd, t.ex. om patenthavaren

• Sida 35
•  Original

Prop. 1982/83:67 35

inom en kort tidsrymd i stället gör kulturen allmänt tillgänglig.

Jag vill påpeka att en ogiltighetsgrund med den innebörd som jag sålunda har föreslagit kan tillämpas även såvitt gäller europeiskt patent för Sverige, dvs. sådant patent som har meddelats av det europeiska patentverket och som omfattar Sverige. Enligt artikel 138.1 .b i den europeiska patentkonven- tionen får nämligen ett europeiskt patent förklaras ogiltigt, om patentet inte beskriver uppfinningen så tydligt att en fackman med ledning av beskriv- ningen kan utöva uppfinningen. Liksom kommittén anser jag att denna konventionsbestämmelse täcker inte bara det fall att bristen i beskrivningen förelåg vid patentmeddelandet utan även det fall att bristen i beskrivningen uppkommer efter patentmeddelandet genom att en deposition som hör till beskrivningen faller bort.

Jag vill emellertid framhålla att ett europeiskt patent inte kan anses bristfälligt beskrivet endast därför att den deposition som hör till patentet har gjorts enligt andra regler än de svenska. Finns beträffande ett sådant patent 'en deposition som uppfyller de krav som gäller enligt den europeiska patentkonventionen, torde det som regel inte föreligga någon sådan brist i tydligheten som kan medföra ogiltighet.

Stockholms tingsrätt har tagit upp frågan om verkan av ogiltigförklaring när sådan sker på grund av brister som avser en deposition och som har uppstått efter patentmeddelandet. Tingsrätten anser sålunda att ogiltigförk- laringen i sådant fall bör ha verkan endast från den tidpunkt då bristen uppkommer.

Frågan om verkan av ogiltigförklaring av patent behandlades ingående i förarbetena till patentlagen (Nordiska utredningar, NU 1963:6 s. 320). Där diskuterades huruvida en ogiltigförklaring skulle ha verkan endast för framti- den (verkan "ex nunc”) eller om verkan skulle vara att patentet aldrig skulle anses ha meddelats (verkan "ex tunc"). Därvid uttalades att frågan om rättsverkan av ogiltigförklaring borde avgöras med hänsyn till omstän- digheterna i det enskilda fallet. Det anfördes att ingen borde dömas för patentintrång när ett patent har förklarats ogiltigt. Såtillvida borde beslutet om ogiltigförklaring ha rättsverkan ex tune. Vidare uttalades att det å andra sidan uppenbarligen fanns fall, i vilka beslutet om ogiltigförklaring inte borde få inverka på mellanhavanden som sedan länge hade blivit uppgjorda eller avgjorda. I dessa fall borde sålunda ogiltigförklaringen ha rättsverkan ex nunc. Det anfördes att detta under vissa omständigheter kunde vara fallet i fråga om betalning somhade erlagts för sådant utnyttjande av uppfinningen som redan hade ägt rum. Ipropositionen om 1978 års ändringar i patentlagen berörs dessa uttalanden om rättsverkan av en ogiltigförklaring (prop. 1977/78:1 del A 5. 305 och 307). Såsom framgår av föredragandens ställ- ningstaganden ansåg han att de alltjämt gav uttryck för gällande svensk rätt. Han anförde att det borde lämnas till rättstillämpningen att finna lämpliga lösningar när det gäller rättsverkan av ogiltigförklaring.

Jag anser för egen del att de uttalanden i förarbetena till gällande rätt

• Sida 36
•  Original

Prop. 1982/83:67 . 36

beträffande rättsverkan av ogiltigförklaring som jag nu har återgivit bör tjäna till ledning även när det gäller ogiltigförklaring av patent på grund av brister i en till patentet hörande deposition. Enligt dessa uttalanden bör domstolen avgöra rättsverkan av en ogiltigförklaring med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Domstolen har sålunda möjlighet att i ett visst fall begränsa rättsverkningarna av en ogiltigförklaring med hänsyn till omstän- digheterna. Jag anser därför att det inte finns behov av särskilda lagregler om verkan av ogiltigförklaring på grund av brister som avser en deposition och som har uppkommit först efter patentmeddelandet. Även för dylika fall bör frågan om rättsverkan av ogiltigförklaringen överlämnas till rättstillämpning- en. Dömstolarna ges därigenom möjlighet att finna lämpliga lösningar med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och med beaktande av de särskilda förhållandena när det gäller sådana uppfinningar för vilka deposition kräVs. Domstolen behöver med dessa principer t.ex. inte låta ogiltigförklaringen påverka mellanhavanden som helt hänför sig till sådan förfluten tid då patentet ännu rent faktiskt gav ensamrätt (jfr NU 1963z6 s. 320).

5.5. Tid under vilken en deposition skall vidmakthållas

Som tidigare har anförts innebär depositionskravet att depositionen som en del av beskrivningen i princip skall finnas kontinuerligt och att den skall vara tillgänglig för tredje man i den mån handlingarna i ärendet är det. Därvid uppkommer frågan hur länge en deposition skall vidmakthållas.

Av vad jag tidigare har anfört framgår att depositionen måste vidmakt- hållas kontinuerligt under hela ansökningstiden för att patent skall kunna meddelas. Patenthavaren måste därefter i eget intresse vidmakthålla sin deposition sålänge han önskar upprätthålla ett meddelat patent. Det är dock inte tillfredsställande med en ordning enligt vilken existensen av en viktig del av dokumentationen är beroende av patentsökandens resp. patenthavarens intresse för att bevara dokumentationen. Samtidigt måste beaktas att eftersom depositionerna utgörs av levande material, det inte går att få garantier för att den del av dokumentationen som depositionen utgör består på samma sätt som den traditionella skriftliga dokumentationen.

Kommittén har som en praktiskt rimlig lösning på detta problem föreslagit att depositioner skall godtas bara om de från början görs för en viss minsta tid. Denna minimitid bör enligt kommittén vara densamma som gäller vid deposition enligt Budapestöverenskommelsen, nämligen minst fem år från det att någon senast begärde prov från depositionen och under alla omständigheter minst 30 år från det depositionen gjordes. Därmed skulle depositionen som regel bestå minst 30 år.

Kommitténs förslag i detta hänseende har inte föranlett någon erinran vid remissbehandlingen. Jag anser för min del förslaget vara väl avvägt och ansluter mig till det. I detta sammanhang kan påpekas att. om endast deposi-

• Sida 37
•  Original

Prop. 1982/83:67 37

tioner enligt Budapestöverenskommelsen godtas. den föreslagna minsta depositionstiden kommer att gälla oberoende av vad som föreskrivs i den svenska lagstiftningen.

5.6. Den närmare innebörden av tillgänglighetskravet när det gäller deposi- tioner

Jag har i det föregående uttalat att en deposition för att fylla sin funktion som en delav beskrivningen inte bara måste existera kontinuerligt utan också vara tillgänglig för tredje man i samma omfattning som beskrivningen i övrigt. Bestämmelserna i Budapestöverenskommelsen om rätt att göra ny deposition ger emellertid anledning att närmare överväga innebörden av kravet att depositionen skall vara tillgänglig för tredje man.

Som jag förut har nämnt hålls en deposition tillgänglig på det sättet att prov från den deponerade kulturen lämnas ut. Enligt Budapestöverenskommel- sen har deponenten rätt att göra ny deposition så snart depositionsmyndig- heten inte kan tillhandahålla prov från den tidigare depositionen. Som exempel på fall då ny deposition får göras anges i överenskommelsen, förutom fallet att kulturen har upphört att vara livsduglig, det fallet att provet inte kan lämnas ut på grund av export- eller importrestriktioner.

Som tidigare har anförts måste vid ett svenskt tillträde till Budapestöve- renskommelsen deponenten ges rätt att göra ny deposition i dessa fall. En annan fråga är huruvida varje sådant hinder för leverans av prov som enligt Budapestöverenskommelsen ger deponenten rätt att göra ny deposition enligt svensk rätt också" skall anses innebära att depositionen inte är tillgänglig för tredje man och att depositionen därför måste ersättas.

Enligt kommittén är det inte rimligt att en deposition skall anses ha upphört att vara tillgänglig därför att prov inte kan levereras till varje annat land än det där depositionen befinner sig. Det skulle å andra sidan enligt kommittén i princip inte heller vara rimligt. om tredje man. som skall respektera patenträttigheter i Sverige. inte hade möjlighet att annat än utomlands ta del av vad dessa rättigheter avser. Utifrån grundläggande patenträttsliga principer har kommittén funnit. att tillgänglighetskravet när ', det gäller svensk patentansökan och svenskt patent bör innebära att prov skall kunna levereras i Sverige. Denna bedömning har inte blivit föremål för erinran från remissinstanserna.

Även jag finner att kommitténs ställningstagande är rimligt med hänsyn till de allmänna patenträttsliga principerna. Detta ställningstagande leder till ett resultat som enligt min uppfattning utgör en från praktisk synpunkt mycket

.lämplig lösning. Jag ansluter mig därför helt till kommitténs uppfattning i denna fråga.

Kommittén har övervägt om det principiella kravet att prov skall kunna levereras i Sverige borde få formen av en uttrycklig bestämmelse. Kommit- tén har emellertid funnit detta ("överflödigt. eftersom kravet kan stödjas på

• Sida 38
•  Original

Prop. 1982/83:67 38

grundläggande patenträttsliga principer. Detta ställningstagande har inte särskilt berörts av någon remissinstans. Som jag förut har nämnt har emellertid en del remissinstanser ifrågasatt om inte kravet att depositionen skall vara tillgänglig för tredje man bör framgå direkt av patentlagen .

Enligt min uppfattning bör tillgänglighetskravet framgå direkt av patent- lagen. En bestämmelse som klargör den närmare innebörden av tillgänglig- ' hetskravet bör därför tas in i anslutning till de allmänna bestämmelser i patentlagen som reglerar depositionsinstitutet.

Denna bestämmelse måste enligt min mening innehållatvå moment. För det första måste anges att depositionen skall vara gjord under sådana villkor att den blir tillgänglig för tredje man i den omfattning som tredje man enligt Svensk rätt är berättigad att få tillgång till dylika depositioner.Vidare måste anges att prov skall kunna levereras i Sverige.

Kommittén har ansett att principen att prov från en deponerad kultur skall kunna levereras i Sverige inte kan upprätthållas utan undantag. Ibetänkan- det anger kommittén två fall då faktiska hinder för att få prov levererat i Sverige inte bör medföra att tillgängligheten hos depositionen anses brista. Först nämner kommittén det fallet att det enligt svensk rätt av hälso- eller miljöskäl råder begränsningar i rätten att hantera vissa mikroorganismer. Om prov på grund av sådana restriktioner inte får levereras till en viss tredje man i Sverige, bör det enligt kommittén inte leda till att tillgängligheten anses brista. Vidare tar kommittén upp det fallet att det visserligen inte finns något hinder enligt svensk rätt mot att leverera provet till den som har begärt det men att en utländsk depositionsinstitution trots detta vägrar att sända prov till denne. Om denna vägran också från svensk synpunkt framstår som befogad. bör enligt kommittén inte heller en sådan vägran att lämna ut prov medföra att tillgängligheten anses brista.

För egen del ansluter jag mig i sak till kommitténs bedömning att. i de fall som nu har berörts, hinder för en viss tredje man att få provlevererat till sig inte bör medföra att depositionens tillgänglighet brister på ett sådant sätt att beskrivningens tydlighet påverkas. Enligt min mening uppkommer emeller- tid frågan om dessa undantag bör utgöra modifikationer enbart i kravet att prov skall kunna fås i Sverige eller om de i stället bör utgöra modifikationer i den generella regeln om depositionerenas offentlighet.

Kommittén har för sin del låtit den allmänna regeln i 22 5 om depositio- nernas offentlighet kvarstå i sak oförändrad i förhållande till gällande rätt. Den befintliga regleringen innebär att. sedan handlingarnai ansökningsåren- det har blivit tillgängliga för envar. tredje man också har rätt att få tillgång till en sådan deposition som hör till ärendet. Med anledning av att denna reglering sålunda har föreslagits stå kvar har socialstyrelsen i sitt remissytt- rande understrukit vikten av att patentlagstiftningen inte leder till att prov med farliga egenskaper lämnas ut till någon som inte kan anses varai stånd att hantera organismen med tillräcklig omsorg.

Enligt min uppfattning ger de nuvarande offentlighetsreglerna i patentla-

• Sida 39
•  Original

Prop. 1982/83:67 ' 39

gen givetvis inte tredje man rätt att hantera en viss mikroorganism i strid med särskilda författningsbestämmelser om rätten att hantera denna organism. Att någon enligt patentlagen har rätt att få ut'ett prov på en organism tar sålunda inte över ett förbud som kan gälla för honom att hantera organismen. För att någon tvekan inte skall kunna råda i detta avseende bör emellertid en erinran härom tas in i patentlagen . Det bör enligt min mening ske genom att bestämmelsen i patentlagen om depositioners offentlighet kompletteras. I bestämmelsen bör alltså anges att den allmänna regeln om rätt för tredje man att få ut prov från depositioner inte medför att prov skall lämnas ut till den som enligt lag eller annan författning inte får ta befattning med en sådan organism som provet avser. Detta innebär att den som saknar behörighet att själv hantera organismen i stället får anlita någon som är behörig.

Med den nu föreslagna modifieringen av den allmänna bestämmelsen om depositioners offentlighet blir det naturligt att reglera också det andra undantagsfall som kommittén har berört. nämligen att hinder mot att lämna provet till den tredje man som har begärt det inte föreligger enligt lag eller annan författning men att utlämnandet ändå framstår som förbundet med en påtaglig risk. Det är nämligen möjligt att depositioner kommer att omfatta sådana organismer vars hantering kan medföra risker av olika slag utan att behöriga myndigheter har hunnit utfärda bestämmelser som inskränker rätten att hantera dessa organismer. Offentlighetsreglerna i patentlagen bör givetvis inte kunna tas till intäkt för krav om att prover på organismer med farliga egenskaper lämnas ut till vem som helst. Det är rimligt att prov kan vägras den som inte kan antas kunna handha provet på ett betryggande sätt. En föreskrift bör därför ges att huvudregeln om provernas tillgänglighet inte innebär att prov skall lämnas ut till någon vars befattning med provet kan antas vara förbunden med en påtaglig risk med hänsyn till organismens skadebringande egenskaper. Jag vill i detta sammanhang nämna att Budapestunionens församling har antagit en rekommendation om rätt för de internationella depositionsmyndigheterna att vägra leverans av prov. om de ser sådana risker med leveransen. .

Om reglerna beträffande depositioners tillgänglighet ges det innehåll som jag nu har förordat. kommer de alltså att innebära följande. Sedan handlingarna i ansökningsårendet har blivit allmänt tillgängliga. har också envari princip rätt att få prov från en deposition som hör till ärendet. Rätten för tredje man att få tillgång till depositionen medför dock inte att prov behöver levereras till någon som till följd av föreskrift i lag eller annan författning inte får ta befattning med den deponerade organismen eller till någon vars befattning med provet annars kan antas vara förbunden med en påtaglig risk med hänsyn till organismens skadebringande egenskaper.

Om offentlighetsreglerna ges en sådan utformning. behövs inte något undantag från de två krav i fråga om depositioners tillgänglighet som. enligt vad jag tidigare har sagt. bör gälla för att depositionen skall fylla sin funktion som en del av beskrivningen. Bestämmelsen rörande tillgängligheten bör

• Sida 40
•  Original

Prop. 1982/83:67 40

alltså innehålla två krav utan undantag. Kulturen skall vara deponerad så att den är tillgänglig för tredje man som enligt patentlagen är berättigad att få ut prov. Vidare skall prov kunna levereras i Sverige. De offentlighetsregler som jag här förut har föreslagit innebär att tredje man inte är berättigad att få ut prov. om han enligt författningsföreskrifter inte får ta befattning med en sådan organism som provet avser. Vidare innebär de. att tredje man inte heller är berättigad att få ut prov. om hans befattning med provet kan antas varafförbundet med en påtaglig risk med hänsyn till organismens skadeb- ringande egenskaper. Detta senare gäller även om det inte finns något rättsligt hinder mot att lämna ut provet till honom. Om någon tredje man till följd av dessa bestämmelser inte är berättigad att få prov levererat. utgör det följaktligen inte heller någon brist i tillgängligheten att prov inte levereras till honom.

Som jag förut nämnde bör regleringen av tillgänglighetskravet tas in i anslutning till de allmänna bestämmelser i patentlagen som reglerar depositionsinstitutet. Dessa bestämmelser finns i 2 kap. patentlagen. Med denna placering av bestämmelserna om tillgänglighetskravet får de direkt tillämplighet endast såvitt gäller handläggningen av patentansökningar. Jag anser emellertid det vara uppenbart att dessa bestämmelser kommer att få betydelse också för bedömningen i ett ogiltighetsmål av vad som skall anses som en så avsevärd brist i beskrivningen att bristen bör föranleda ogiltigförklaring av patentet.

5.7 Innebörden av att en mikroorganism är allmänt tillgänglig

Enligt gällande rätt krävs inte någon deposition i samband med patentan- sökan på en mikrobiologisk uppfinning. om den mikroorganism som kommer till användning vid utövande av uppfinningen är allmänt tillgänglig. Med uttrycket "allmänt tillgänglig" avsågs enligt förarbetena till 1978 års ändringar i patentlagen att organismen kunde erhållas utan större svårigheter eller kostnad (prop. 1977/7821 del A 5. 334) . Kommittén har anfört vissa syn- punkter på vad dessa krav kan anses innebära. Enligt kommittén torde en organism kunna anses åtkomlig utan större svårighet eller kostnad i huvudsak bara när det rör sig om en väldefinierad organism som lätt kan erhållas från ett laboratorium eller en stamkollektion. En organism kan däremot enligt kommittén inte anses åtkomlig utan större svårighet eller kostnad. om identifieringen är vansklig och den kända tillgången knapp och osäker. Kommittén betonar att en organism inte bör anses som allmänt tillgänglig bara därför att den förekommer i naturen.

Kommitténs synpunkter på de omständigheter som bör föreligga för att en organism skall anses allmänt tillgänglig har inte föranlett någon erinran vid remissbehandlingen. För egen del kan jag också ansluta mig till dessa synpunkter.

Deposition i samband med en patentansökan på en mikrobiologisk

• Sida 41
•  Original

Prop. 1.982/83:67 41

uppfinning som innefattar användningen av en mikroorganism krävs sålunda inte, om den organism som kommer till användning är allmänt tillgänglig. Det kan emellertid inträffa att en organism som var allmänt tillgänglig när patentansökningen gjordes och därför inte behövde deponeras sedermera upphör att vara allmänt tillgänglig. Kommittén har för det fallet utgått från att sökanden resp. patenthavaren måste tillse att organismen förblir allmänt tillgänglig för att undvika rättsförlust.

Kommittén har inte direkt behandlat följderna av att en sådan mikroor- ganism upphör att bli allmänt tillgänglig. Kommittén torde dock ha avsett att patentet kan förklaras ogiltigt. om den allmänna tillgängligheten upphör och beskrivningen till ett meddelat patent därmed blir ofullständig. Två remissinstanser har tagit upp denna fråga. nämligen patentombudsförening- en och uppfinnareföreningen. De anser att. i de fall en organism har varit allmänt tillgänglig när ansökningen görs. ogiltigförklaring på grund av att denna tillgänglighet sedan upphör bör kunna ske bara om bristen har uppkommit före patentmeddelandet.

För egen del ansluter jag mig till kommitténs principiella ställningstagande att den som vid ansökningstillfället har förlitat sig på att en organism är allmänt tillgänglig också får tillse att den förblir allmänt tillgänglig för att undvika rättsförlust. Det kan inte godtas att en beskrivning blir praktiskt oanvändbar därför att en organism upphör att vara tillgänglig. Detta ställningstagande innebär enligt min uppfattning inte. att något orimligt krav ställs på sökanden eller patenthavaren. Denne torde nämligen normalt förfoga över organismen och kan därmed utan större dröjsmål på nytt göra den allmänt tillgänglig.

6. Anpassning till ändrade bestämmelser i den europeiska patentkonventionen

6.1. Den europeiska patentkonventionen

Som jag tidigare har nämnt. avslutades år 1973 en europeisk patentkon— vention. Konventionen trädde i kraft år 1977. Följande elva stater har tillträtt konventionen: Belgien. Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland. Italien. Liechtenstein. Luxemburg. Nederländerna. Schweiz. Storbritannien. Sveri- ge och Österrike.

Genom den europeiska patentkonventionen bildas en europeisk patent- organisation. Organisationen består av ett förvaltningsråd och ett europeiskt patentverk. Det europeiska patentverket har sitt säte i Munchen. Vissa en- heter är dock förlagda till Haag. Det europeiska patentverket skall handlägga och pröva ansökningar som görs enligt konventionen och meddela patent för en eller flera av de fördragsslutande staterna.

Konventionen innehåller en fullständig reglering av förutsättningarna för meddelande av'europciskt patent. Denna reglering är fristående från de

• Sida 42
•  Original

Prop. 1982/83:67 42

fördragsslutande staternas nationella patentlagstiftning. Ett europeiskt patent och en europeisk patentansökan skall i princip i en stat som patentet eller ansökningen avser ha samma rättsverkan som ett patent meddelat av den statens patentmyndighet resp. en ansökan om sådant patent. Konven- tionen inskränker inte de fördragsslutande staternas rätt att ha egna patentverk som meddelar nationella patent för vederbörande stat.

6.2. Begränsning av kravet på deposition

Enligt den nu gällande svenska lagstiftningen är deposition obligatorisk. om den patentsökta uppfinningen avser ett mikrobiologiskt förfarande eller ett alster av ett sådant förfarande och den mikroorganism som kommer till användning vid utövande av uppfinningen inte är allmänt tillgänglig. Motsvarande krav gällde också ursprungligen enligt den europeiska patent- konventionen (regel 28 i tillämpningsföreskrifterna till konventionen). Efter önskemål från industriorganisationerna i Europa ändrades föreskrifterna på denna punkt. Enligt de nya föreskrifterna krävs deposition endast om den or- ganism som används varken är allmänt tillgänglig när ansökningen görs eller kan beskrivas så i ansökningen att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen. Ändringen trädde i kraft den 1 juni 1980.

Kommittén har föreslagit att svensk rätt anpassas till den ändrade regleringen i konventionen när det gäller depositionskravcn. Enligt kommit- tén är det inte meningsfullt att i svensk rätt ha längre gående krav i fråga om depositionerna än som finns i konventionen. eftersom patent för Sverige också kan erhållas i form av europeiskt patent. Kommittén anser dessutom att begränsningen av depositionskravet framstår som motiverad med hänsyn till utvecklingen inom mikrobiologin. En av kommitténs experter har emellertid i ett särskilt yttrande tagit avstånd från tanken att medge beskrivning enbart i dokument. Han anser att en sådan ändring bör ske först ' när det har blivit klarlagt att beskrivning i handlingar kan ske i icke ringa omfattning. Han anser också att det föreligger risker för att sökanden felbedömer sina möjligheter att ge en tillräckligt tydlig skriftlig beskriv- ning. '

Frågan huruvida svensk rätt bör medge beskrivning enbart i handlingarna även när det rör sig om en organism som inte är allmänt tillgänglig har tilldragit sig stort intresse vid remissbehandlingen. Tretton remissinstanser har yttrat sig särskilt i frågan. Av dem har nio biträtt kommitténs förslag medan fyra har avstyrkt en ändring av de depositionskrav som gäller nu.

De remissinstanser som ställer sig avvisande till en ändring är försvarets forskningsanstalt, Kemicentrum vid Lunds universitet. patentbesvärsrättcn och Kooperativa förbundet. De ansluter sig väsentligen till vad som anförs i det nyssnämnda särskilda yttrandet av en av kommitténs experter. Beskriv- ning i dokument betraktas av dessa fyra remissinstanser som möjlig endast i undantagsfall. En av dem ifrågasätter t.o.m. om en tillräckligt tydlig

• Sida 43
•  Original

Prop. 1982/83:67 43

beskrivning kan erhållas på det sättet i något, fall.

De nio remissinstanser som uttryckligen har uttalat sig till förmån för kommitténs förslag på denna punkt är följande: försvarets civilförvaltning. statskontoret. Uppsala universitets biomedicinska centrum. patentverket, statens bakteriologiska laboratorium. styrelsen för teknisk utveckling, Ingenjörsvetenskapsakademien. patentombudsföreningen och Sveriges advokatsamfund. Dessutom harfyra remissinstanser. socialstyrelsen, Läke- medelsindustriföreningcn. Svenska Industriens Patentingenjörers Förening och Sveriges industriförbund. tillstyrkt samtliga kommitténs förslag till författningsändringar utan att särskilt yttra sig på denna punkt.

De som har yttrat sig till förmån för kommitténs förslag har genomgående ansett att det redan nu finns möjligheter att i vissa fall ge en tillfredsställande beskrivning enbart i dokument. De förmodar att utvecklingen kommer att leda till att möjligheterna att ge en tillräckligt tydlig skriftlig beskrivning ökar. lngenjörsvetenskapsakademien. som ifrågasätter om det över huvud taget finns något behov av deposition. välkomnar uppmjukningen av deposiT tionskravet. Akademien ifrågasätter nämligen om det finns levande mikro- organismer eller molekyler med möjlighet till reproduktion som i dag inte låter sig beskrivas entydigt. Styrelsen för teknisk utveckling anser att den föreslagna uppmjukningen bör genomföras även om den i dag får endast liten praktisk betydelse. Enligt styrelsen bör patentlagstiftningen vara anpassad till framtidens tekniska förhållanden.

Av remissyttrandena framgår att meningarna är delade huruvida utveck- lingen inom mikrobiologin kommer att leda till att det i framtiden blir möjligt att i större omfattning ge en tillräckligt tydlig beskrivning i dokument av uppfinningar som inbegriper användningen av en mikroorganism som inte'är allmänt tillgänglig. De flesta sakkunniga inom det mikrobiologiska området synes dock vara överens om att det redan i dag i vissa fall går att åstadkomma en tillräckligt tydlig beskrivning i dokument. Åtskilliga av dessa sakkunniga anser det dessutom vara sannolikt att möjligheterna att ge en tillfredsstäl- lande skriftlig beskrivning kommer att öka. åtminstone för vissa slag av uppfinningar på det mikrobiologiska området. Det finns därför enligt min uppfattning skäl att öppna möjligheten för en helt skriftlig beskrivning i vissa fall.

Mot kommitténs förslag i denna del har gjorts bl.a. den invändningen att de sökande, om förslaget genomförs. kan förledas att lita på en skriftlig beskrivning som sedan visar sig inte uppfylla tydlighetskravet. Denna invändning väger enligt min mening inte särskilt tungt. Som också en del remissinstanser har framhållit måste sökanden alltid noga överväga om den beskrivning som han utarbetar för sin patentansökan verkligen är tillräckligt tydlig. Detta gäller inte minst på det kemiska området. En patentsökande- som inte tillser att beskrivningen blir tillräckligt tydlig löper inom alla tekniska områden risken att beskrivningen underkänns. När det gäller mikrobiologiska uppfinningar kan sökanden alltid skydda sig mot detta

• Sida 44
•  Original

Prop. 1982/83:67 ' 44

genom att göra en deposition. Vid minsta osäkerhet hör sökanden givetvis begagna sig av den möjligheten.

På grund av vad jag nu har anfört anser jag att kommitténs förslag till ändring av depositionskravet bör genomföras. Deposition bör sålunda krävas endast i de fall då den organism som patentansökningen avser varken är allmänt tillgänglig eller kan beskrivas så i handlingarna att en fackman med ledning av dessa kan utöva uppfinningen.

6.3. Den s.k. expertlösningen

Vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande har också en annan fråga tilldragit sig särskild uppmärksamhet. nämligen frågan om den s.k. expertlösningen i den europeiska patentkonventionen skall införas också i svensk rätt. Enligt gällande svensk rätt blir en deposition som hör till en patentansökan tillgänglig för envar. när handlingarna i ärendet blir tillgängliga för envar. Detta innebär att.varje tredje man. som önskar det. från denna tidpunkt kan få ut ett prov på den deponerade kulturen. En motsvarande ordning gällde ursprungligen också enligt den europeiska patentkom'entionen. Med verkan från den 1 juni 1980 har emellertid i kon- ventionen tagits in bestämmelser som innebär att patentsökanden kan förhindra att proverna under ett visst skede lämnas ut direkt till tredje man (regel 28 i tillämpningsföreskrifterna till konventionen).

Den nya regleringen innebär att,om patentsökanden begär det. prov skall lämnas ut bara till en oberoende sakkunnig.till dess europeiskt patent har meddelats eller patentansökningen har avslagits eller återkallats eller skall anses återkallad. den s.k. expertlösningen. Som sakkunnig kan användas antingen en person som patentsökanden och vederbörande tredje man har enats om eller någon som tredje man ensidigt väljer från en lista som upprättas av det europeiska patentverket.

Systemet med en oberoende sakkunnig som mellanhand infördes efter stark kritik mot den tidigare gällande ordningen från europeiska industrior- ganisationer. Industrin gjorde gällande att det förelåg risk för missbruk av proverna. Särskilt allvarliga följder för den patentsökande kunde det enligt industrins organisationer bli. om proverna missbrukades av konkurrenter på ett tidigt stadium i handläggningen av patentansökningen. innan sökanden själv hade hunnit utnyttja sin uppfinning.

Det bör tilläggas att systemet med en sakkunnig mellanhand infördes i konventionen trots motstånd från framför allt svensk och brittisk sida. De svenska och brittiska delegationerna i den europeiska patentorganisationens förvaltningsräd hävdade sålunda. att det fick anses tveksamt om en- deposition som var tillgänglig endast genom en mellanhand kunde anses tillgänglig för envar. Enligt dessa delegationer rimmade expertlösningen illa med de bestämmelser om handlingars offentlighet som fannsi konventionens artikel 122. Sedan systemet med en sakkunnig mellanhand hade antagits av

• Sida 45
•  Original

Prop. 1982/83:67 45

den europeiska patentorganisationens förvaltningsräd. hemställdes från svensk sida att erfarenheterna från systemet skulle studeras efter en period om fem år och att frågan om en omprövning av systemet då också skulle tas upp. Förvaltningsrådets majoritet hade inte någon erinran mot detta.

När den europeiska patentorganisationens förvaltningsräd genom majori- tetsbeslut antog ändringen. var inställningen hos den majoritet som stod bakom beslutet att depositionen skulle anses vara tillgänglig för envar, även om prov från depositionen är tillgängliga bara genom-mellanhand. Med anledning härav uttalar patentpolicykommittén. att systemet med en sakkunnig som mellanhand innebär en så långt gående inskränkning i den faktiska tillgängligheten att principiella betänkligheter inställer sig mot att överföra systemet till svensk rätt. Kommittén finner emellertid starka skäl för att ändå föreslå en anpassning till konventionen.

Kommittén anger följande skäl för sitt ställningstagande. Väsentlig vikt måste läggas vid att den svenska kemiska industrin fäster stort avseende vid det skydd som systemet med en sakkunnig mellanhand innebär. I praktiken får det föga betydelse för offentligheten om detta system inte införs i svensk rätt, eftersom den som vill få skydd för Sverige kan söka patent hos det europeiska patentverket i stället för hos det svenska patentverket. Om syste- met med en sakkunnig mellanhand kan erhållas endast vid europeisk patentansökan. måste man räkna med att patent för Sverige på det mikrobiologiska området praktiskt taget alltid kommer att sökas hos det europeiska patentverket. Detta skulle sannolikt leda till att det svenska patentverket så småningom kommer att sakna expertis på detta område. En sådan utveckling skulle inte gagna svensk forskning och utveckling på det mikrobiologiska området. Om det svenska patentverket i fortsättningen skall kunna betjäna den svenska industrin på det mikrobiologiska området, måste enligt kommittén svensk rätt erbjuda samma skydd mot missbruk av prover som den europeiska patentkonventionen. Det svenska patentverkets teknis- ka kapacitet på det mikrobiologiska området får också betydelse för verket i dess egenskap av internationell myndighet enligt samarbetskonventionen. Kommittén tillägger att det dessutom finns ett allmänt svenskt intresse av att svensk. patenträtt överensstämmer med den europeiska patentkonventio— nen.

Två av kommitténs experter har i ett gemensamt särskilt yttrande tagit avstånd från förslaget att införa expertlösningen i svensk rätt. De anser att de skäl som kommittén anför för sitt förslag inte är starka nog. De uttalar vidare att Sverige genom att införa systemet minskar sina möjligheter att verka för en omprövning av expertlösningen i den europeiska patentkonventionen.

Av de sexton remissinstanser som särskilt har yttrat sig i denna fråga har endast två helt avvisat en anpassning av svensk rätt till regleringen i den europeiska patentkonventionen. nämligen patentbesvärsrätten och patent- ombudsföreningen. KF anför att förbundet hyser betänkligheter mot förslaget på denna punkt. Svenska föreningen för industriellt rättsskydd

• Sida 46
•  Original

Prop. 1982/83:67 46

ställer sig av principiella skäl avvisande till förslaget. Stockholms Universitet uttalar tveksamhet beträffande kommitténs förslagi detta hänseende. Svea hovrätt anser sig inte ha möjlighet att bedöma det reella behovet av expertlösningen men är i huvudsak negativ till kommitténs förslag på denna punkt. Enligt hovrätten bör endast mycket allvarliga missförhållanden föranleda en begränsning av rätten att få tillgång till prov. De remissinstanser som ställer sig avvisande till förslaget ifrågasätter bl.a. om missbruk av prover har förekommit i någon nämnvärd omfattning. Vidare framförs betänkligheter mot att något som är tillgängligt bara genom en mellanhand skulle anses vara tillgängligt för envar.

Följande remissinstanser finner systemet med en sakkunnig mellanhand vara en önskvärd reform: försvarets civilförvaltning. försvarets forsknings- anstalt. Uppsala universitets biomedicinska centrum. statens bakteriolo- giska laboratorium. styrelsen för teknisk utveckling. Läkemedelsindustrifö- reningen. Svenska Industriens Patentingenjörers Förening, Sveriges advo- katsamfund och uppfinnareföreningen. Stockholms tingsrätt anför att det föreslagna systemet visserligen inger principiella betänkligheter men anser sig trots detta kunna godta kommitténs förslag i denna del. Några remissinstanser. bl.a. Sveriges industriförbund.har godtagit kommitténs lagförslag utan att särskilt beröra denna fråga.

Liksom kommittén hyser jag principiella betänkligheter mot att införa regler som innebär. att något skall anses tillgängligt för envar trots att det är tillgängligtbara genom en mellanhand. Man måste emellertid ta hänsyn till de särskilda förhållanden som råder 'när det gäller uppfinningar på det mikrobiologiska området. Enligt min mening råder det en väsentlig skillnad mellan att en konkurrent får tillgång till den traditionella skriftliga beskrivningen av en uppfinning och att konkurrenten får ut prov från en deposition. Medan beskrivningen ger anvisningar för en teknisk lösning. innebär utlämnandet av prov från en deposition att själva produktionsmedlet blir tillgängligt för konkurrenten. Patentsökauden kan ofta ha fått lägga ned ett långvarigt forskningsarbete och ha gjort stora investeringar för att få fram detta produktionsmedel. mikroorganismen. Jag anser att industrin har fog för sin uppfattning att det föreligger risk för missbruk. om konkurrenter på ett tidigt stadium får direkt tillgång till ett prov på en deponerad mikro- organism. Av vikt är också att det i praktiken inte skulle få någon större betydelse för offentligheten. om Sverige inte inför systemet med en sakkunnig mellanhand. eftersom patent för Sverige kan erhållas hos det europeiska patentverket. Jag anser det också viktigt att man inte för svensk rätts del väljer en lösning som kan innebära risk för att det svenska patentverket kommer att sakna expertis på det mikrobiologiska området.

För egen del ansluter jag mig därför till kommitténs ställningstagande. Sverige bör sålunda införa ett system enligt vilket prov på en deponerad mikroorganism under en viss tid tillhandahålls tredje man-bara genom en särskild sakkunnig mellanhand. om patentsökanden begär det.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1982/83:67 47

När det gäller den närmare utformningen av detta system-i svensk rätt innebär kommitténs förslag följande. En patentsökande, som vill att ordningen med en sakkunnig mellanhand skall tillämpas beträffande prover från hans deposition. skall begära det inom 16 månader från ansök ningsdagen eller, om prioritet åberopas, från prioritetsdagen. Systemet får tillämpas längst fram till dess patentansökningen har utlagts eller till dess den har avgjorts slutligt utan att dessförinnan ha utlagts. Som nyss nämnts får sakkunnigsystemet vid europeisk patentansökan tillämpas till dess europe- iskt patent har meddelats eller ansökningen avgjorts på annat sätt. Kommittén framhåller att i förevarande sammanhang meddelande av europeiskt patent bör anses svara mot utläggning enligt svensk rätt. Om dessa institut här får svara mot varandra. uppnås en god parallellitet mellan svensk rätt och konventionen. I båda fallen kommer sakkunnigsystemet då att gälla fram till dess invändningsförfarandet börjar och till den tidpunkt från vilken fullt skadeståndsrättsligt skydd får räknas.

Kommitténs förslag till utformning av systemet med en sakkunnig mellanhand har i huvudsak godtagits av remissinstanserna. Vissa ändrings- förslag har emellertid framförts av patentverket och patentbesvärsrättcn. De kritiserar sålunda förslaget att, i de fall då utläggning inte sker, systemet med en sakkunnig mellanhand skall tillämpas fram till dess frågan om avskrivning eller avslag har avgjorts slutligt. Båda dessa remissinstanser framhåller att en ansökan som inte uppfyller kraven för att bli utlagd därmed. till följd av den tid ärendena tari överinstanserna, kan ge bättre skydd för depositionen än en ansökan som utläggs. Om en ansökan avskrivs eller avslås av patentverket utan att dessförinnan ha utlagts, bör enligt patentverket tillämpningen av systemet med en sakkunnig mellanhand upphöra i och med verkets beslut. Patentbesvärsrätten föreslår för sin del att detta system vid fall av avskrivnings- eller avslagsbeslut skall upphöra att tillämpas efter en bestämd tid. t.ex. tre år från ansökningsdagen.

För egen del vill jag anföra följande beträffande den närmare utformning- en av expertlösningen.

Jag ansluter mig till kommitténs förslag att, i de fall patentansökningen blir utlagd. systemet med en sakkunnig mellanhand inte skall få tillämpas längre än fram till dagen för utläggningen. Såsom kommittén har framhållit åstadkommer man därmed en god parallellitet med ordningen enligt den europeiska patentkonventionen.

När det gäller ansökningar som avskrivs eller avslås utan att dessförinnan ha utlagts talar vad som har anförts av patentverket och patentbesvärsrätten i. viss män för att tillämpningen av systemet med en sakkunnig mellanhand skall upphöra i och med patentmyndighetens avskrivnings- eller avslagsbe- slut eller inom en begränsad tid därefter. Det är dock att märka att långtifrån alla avskrivningsbeslut beror på brister i patenterbarheten. I många fall grundas ett avskrivningsbeslut på att sökanden har underlåtit att iaktta vissa frister. Det kan därför inte generellt sägas att den omständigheten att en

• Sida 48
•  Original

Prop. 1982/83:67 48

ansökan har avskrivits också innebär att den patentsökta uppfinningen inte är patenterbar. Det är vidare ganska vanligt att en sökande som har fått sin ansökan .avslagen av patentverket genom att ändra ansökningen i olika avseenden kan få ansökningen godkänd i högre instans.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om den reglering som finns i 17 & fjärde stycket patentkungörelsen i dess nuvarande lydelse. Denna bestäm- melse, som behandlar den försäkran som den som önskar få ut prov på en deponerad mikroorganism skall avge gentemot patentsökanden, grundas på tillämpningsföreskrifterna till den europeiska patentkonventionen. Enligt dessa föreskrifter skall en sådan försäkran gälla till dess att den europeiska patentansökningen har avslagits eller återkallats eller skall anses återkallad. Enligt motsvarande reglering i patentkungörelsen skall en sådan försäkran gälla till dess ansökningen har avskrivits och inte mer kan återupptas eller ansökningen har avslagits genom lagakraftvunnet beslut. I detta fall har alltså . ett avslag på eller en återkallelse av en europeisk patentansökan i svensk rätt jämställts med att en svensk patentansökan har avskrivits och inte mer kan återupptas eller har avslagits genom lagakraftvunnet beslut. Det finns enligt min uppfattning inte någon anledning att välja en annan lösning när det gäller tillämpningen av systemet med en sakkunnig mellanhand. Jag anser därför att kommitténs förslag bör följas även på denna punkt.

En särskild fråga rör rätten att få ut'prov från en deposition med stöd av såda'nt samtycke som avses i 56 & patentlagen . I denna paragraf behandlas det fall att patentsökanden gentemot tredje man åberopar en patentansökan som inte är offentlig. På begäran är patentsökanden då skyldig att lämna sitt samtycke till att den som har fått ansökningen åberopad mot sig får ta del av handlingarna i ansökningsårendet. Frågan är då i vad mån vederbörande tredje man skall ha rätt att få tillgång till en deponerad mikroorganism som hör till patentansökningen.

Kommittén har föreslagit att 56 % skall ändras så att det klart framgår att samtycke enligt paragrafen innebär även att vederbörande tredje man får tillgång till depositionen. Skulle emellertid patentsökanden ha påkallat tillämpning av systemet med en sakkunnig mellanhand. skall enligt kommitténs förslag prov på den deponerade organismen lämnas ut enbart till en sådan sakkunnig. Patentbesvärsrätten. patentombudsföreningen och uppfinnareföreningen har kritiserat kommitténs förslag på denna punkt och ansett att sakkunnigsystemet inte skall tillämpas i sådana fall.

Om en deposition av en mikroorganism krävs för att be skrivningen skall anses tillräckligt tydlig. är depositionen en viktig del av ansökningen. Den som har fått åberopad emot sig en ansökan som innefattar också en deposition av en mikroorganism torde vanligen inte kunna få en tillräckligt klar uppfattning om det skydd som ansökningen kan leda till utan att ha tillgång till depositionen. Som tidigare har anförts är det emellertid just missbruk av prov på ett tidigt stadiumav ansökningsförfarandet som systemet med en sakkunnig mellanhand skall förhindra. För tredje man mot vilken en

• Sida 49
•  Original

X Prop. 1982/83:67 49

patentansökan har åberopats måste det också vara tillräckligt 'att genom en oberoende sakkunnig få tillfälle att undersöka prov på den deponerade organismen. Det är att märka att ordningen med en oberoende sakkunnig i den europeiska patentkonventionen omfattar också de fall som nu be- handlas. Mot bakgrund av vad jag sålunda har anfört ansluter jag mig till kommitténs förslag att systemet med en sakkunnig mellanhand skall omfatta även de fall som avses i 56å patentlagen .

Kommittén har föreslagit att föreskrifter om vem som får anlitas som sakkkunnig mellanhand skall meddelas av regeringen. Detta har inte mött någon erinran vid remissbehandlingen. Jag anser också för egen del att det bör ankomma på regeringen att utfärda sådana föreskrifter. Jag vill emellertid ändå något beröra de förutsättningar som bör gälla för att någon skall få anlitas som sakkunnig.

Efter förebild från den europeiska patentkonventionen har kommittén föreslagit att den sakkunnige skall kunna utses på två olika sätt. Som sakkunnig skulle sålunda få användas antingen en person som patentsökan- den och den som önskar provet har kommit överens om eller någon som den som begär att få ut prov ensidigt väljer bland personer som patentverket efter viss prövning har fört upp på en förteckning. Även jag anser det lämpligt att ha dessa två olika möjligheter att välja en sakkunnig.

Beträffande patentverkets förteckning har kommittén föreslagit att patentverket på den skall föra upp personer som har förklarat sig villiga att åtaga sig sakkunniguppdrag och som kan anses lämpliga för sådana uppdrag. För att kunna anses lämplig anser kommittén att personen i fråga både måste- ha särskild sakkunskap inom det mikrobiologiska området och en sådan ställning att han kan utföra uppdraget på eget ansvar.Förutom forskare vid universitetsinstitutioner och liknande bör enligt kommittén även mikrobio- loger anställda i näringslivet, t.ex. i ett läkemedelsföretag, kunna komma i fråga. Beträffande de senare måste det dock enligt kommittén vara klart att de kan utföra sitt sakkunniguppdrag självständigt i förhållande till företaget. Kommittén understryker att patentverket visserligen skall bedöma lämplig- heten hos vederbörande person men att avsikten inte är att patentverket skall göra någon noggrann personutredning. Ett sådant förfarande skulle enligt kommittén bli för otympligt och dyrbart. Enligt kommittén skulle ett illojalt uppträdande av den sakkunnige inte heller alltid kunna förebyggas genom en noggrann prövning från patentverkets sida. Kommittén framhåller vidare att det förhållandet att någon gentemot patentverket har förklarat sig villig att åtaga sig sakkunniguppdrag inte innebär att hanär pliktig att åtaga sig visst uppdrag. Huruvida en person som finns upptagen på patentverkets förteckning skall åtaga sig ett visst uppdrag måste i varje särskilt fall bli en förhandlings- och avtalsfråga mellan den sakkunnige och den som önskar anlita honom. Kommittén anför dock att, om någon som finns uppförd på förteckningen oftast avböjer uppdrag eller betingar sig orimligt hög ersättning. det kanvara skäl för patentverket att avföra honomfrån för-

• Sida 50
•  Original

Prop. 1982/83z67 50

teckningen. Enligt kommittén har patentverket alltid möjlighet att ompröva huruvida en sakkunnig bör stå kvar i förteckningen. Kommittén påpekar att, om en sakkunnig missbrukar ett sakkunniguppdiag, även skadeståndsansvar kan komma i fråga. _

För egen del finner jag den ordning som kommittén har föreslagit beträffande upprättandet av förteckningen vara väl avvägd. I sak torde ytterst litet vara att vinna på att anställa en mer noggrann prövning av de sakkunniga eller att införa t.ex. jävsregler. Däremot skulle det bli ädministrativt betungande och därmed dyrbart. För praktiska ändamål måste det vara tillräckligt att en sakkunnig som missbrukar ett uppdrag eller eljest uppträder olämpligt omgående avförs från förteckningen.

Jag vill avslutningsvis framhålla att, även om det finns fog för att införa systemet med en sakkunnig mellanhand, man bör uppmärksamt följa hur systemet utnyttjas. Skulle allvarliga olägenheter visa sig uppkomma, bör Sverige verka för att det slopas i den europeiska patentkonventionen så att det kan avskaffas också i svensk lagstiftning.

7. Frågor om ändringar i svensk rätt med hänsyn till samarbets- konventionen

7.1. Allmänt om samarbetskonventionen

Som tidigare har nämnts tillkom samarbetskonventionen år 1970. Den trädde i kraft år 1978 och har numera tillträtts av 32 stater. Sverige. Danmark, Finland och Norge samt de flesta andra viktiga industriländer har tillträtt konventionen. Genom konventionen bildar de fördragsslutande staterna en union för samarbete i fråga om handläggning av patentansök- ningar. '

Enligt samarbetskonventionen kan patent sökas i en eller flera av de fördragsslutande staterna genom ingivande av en s.k. internationell patent- ansökan. En sådan ansökan blir föremål för nyhetsgranskning vid en nationell patentmyndighet eller en internationell organisation som har utsetts till internationell nyhetsgranskningsmyndighet. Sedan sökanden har tagit emot utlåtande över denna granskning, kan han ta ställning till om han vill återkalla sin ansökan eller fullfölja den och få den prövad i någon eller några av de stater som ansökningen omfattar. Vid en sådan prövning är de nationella patentmyndigheterna inte bundna av resultatet av den interna- tionella nyhetsgranskningen. Samarbetskonventionen ger även sökanden möjlighet att få en förberedande patenterbarhetsprövning av en internatio- nell patentansökan utförd vid en därtill utsedd nationell patentmyndighet eller internationell organisation. '

Den svenska patentmyndigheten har utsetts till internationell nyhets- granskningsmyndighet och myndighet för internationell förberedande paten- terbarhetsprövning.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1982/83:67 51

Samarbetskonventionen nödvändiggör inte några ändringar i de fördrags- slutande staternas materiella patentlagstiftning. De fördragsslutande stater- na står fria att bestämma vilka materiella krav som en internationell patentansökan måste uppfylla för att kunna bifallas. I konventionen regleras däremot en internationell patentansökans form och innehåll.

Sedan samarbetskonventionen trädde i kraft år 1978 har de fördragsslu- tande staterna antagit ett flertal ändringar i tillämpningsföreskrifterna till konventionen.I det följande skall jag behandla några frågor som föranleds av dessa ändringar. Jag skall också ta upp några frågor om sådana lagändringar som erfarenheterna av konventionens tillämpning har visat vara önskvär- da. _

På svenskt initiativ har inom WIPO inletts en allmän översyn av tillämpningsföreskrifterna till konventionen. Ett förslag till ändringar i dessa föreskrifter har diskuterats vid ett möte med samarbetsunionens församlings administrativa och juridiska kommitté den 6—10 september 1982. Det pågående revisionsarbetet väcker frågan om inte vissa bestämmelser om internationella patentansökningar bör föras över från patentlagen till patent- kungörelsen för att svensk rätt skall kunna anpassas smidigare till de ändringar i tillämpningsföreskrifterna som kan väntas.

7.2. Depositioner som hör till internationella patentansökningar

Samarbetskonventionen innehöll inte från början några särskilda bestäm- melser om patentansökningar som avser mikrobiologiska uppfinningar. Efter tillkomsten av Budapestöverenskommelsen har emellertid sådana bestämmelser införts genom beslut av de fördragsslutande staterna år 1980. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1981. Samarbetskonventionen innehåller nu särskilda bestämmelser rörande mikrobiologiska uppfinningar i två hänseenden. Sålunda finns regler om vad sökanden skall iaktta, om han vill låta en deposition ingå i sin internationella patentansökan. Vidare finns regler om när en deposition som hör till en internationell patentansökning tidigast får göras tillgänglig för allmänheten.

I samarbetskonventionen finns sålunda inte några regler som angeri vilka fall en deposition måste göras. Det har överlåtits åt den nationella lagstiftningen i de fördragsslutande staterna att reglera denna fråga. Däremot får de fördragsslutande staterna inte kräva andra uppgifter om depositionen eller föreskriva andra frister för att lämna uppgifter om depositionen än som medges i samarbetskonventionen.

KOmmittén har inte funnit att det föreligger behov av några särskilda bestämmelseri patentlagen rörande depositioner som hör till internationella patentansökningar. Sålunda skulle enligt kommittén både de nu gällande be- stämmelserna i lagen och de bestämmelser rörande depositioner som kommittén har föreslagit skall tas in i patentlagen ligga inom ramen för Sveriges förpliktelser enligt samarbetskonventionen. Remissinstanserna har

• Sida 52
•  Original

Prop. 1982/83:67 52

inte haft någon erinran i detta hänseende. Inte heller jag kan finna att de nya reglerna i samarbetskonventionen om vad sökanden skall iaktta beträffande depositioner föranleder någon särskild reglering i patentlagen .

En annan fråga om depositioner som nu regleras i samarbetskonventionen gäller, som jag nyss nämnde, den tidpunkt då en deposition tidigast får göras tillgänglig för allmänheten. Med hänsyn till den vikt som denna fråga har vill jag beröra den närmare. '

De internationella patentansökningarna offentliggörs normalt under den internationella handläggningsfasen. dvs. innan ansökningarna fullföljs vid de olika nationella patentverken. Offentliggörandet ombesörjs av Världsorga- nisationens för den intellektuella äganderätten (WIPO:s) internationella byrå i Geneve. I fråga om depositioner som hör till internationella patentansökningar ansågs det emellertid inte lämpligt att internationella byrån skulle ansvara för att de blev tillgängliga för allmänheten. Frågan hur allmänheten skall få tillgång till sådana depositioner regleras därför i nationell lagstiftning. I samarbetskonventionen infördes dock regler som anger den tidigaste tidpunkt då depositionerna får göras tillgängliga för allmänheten enligt den nationella lagstiftningen.

Den reglering som de fördragsslutande staterna enade sig om vid 1980 års ändringari samarbetskonventionen innebär. att en deposition alltid får göras allmänt tillgänglig sedan den internationella patentansökningen har publice- rats av internationella byrån och sökanden har fullföljt ansökningen i resp. stat. En deposition får emellertid under en förutsättning göras allmänt till- gänglig utan sökandens samtycke redan före fullföljden, nämligen om den internationella publiceringen i vederbörande stat har samma verkan som en obligatorisk nationell publicering av en icke prövad nationell patentansökan (regel 13 bis 6 i tillämpningsföreskrifterna till konventionen).

Kommittén har framhållit att denna undantagsregel innebär att depositio- nen till en internationell patentansökan får göras allmänt tillgänglig så snart den internationella patentansökningen ger skadeståndsrättsligt skydd under ansökningstiden, s.k. provisoriskt skydd. Den verkan som åsyftas i undantagsregeln är nämligen uppkomsten av det provisoriska skyddet, vilket regleras i artikel 29.

Enligt svensk rätt uppkommer skadeståndsrättsligt skydd för en interna- tionell patentansökan, liksom när det är fråga om en svensk patentansökan. från den dag då ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 & patentlagen . Det är därför enligt kommittén förenligt med konventionen att även beträffande de depositioner som hör till internationella patentansökningar tillämpa samma bestämmelse som gäller för depositioner som hör till svenska ansökningar, nämligen att depositionen skall hållas allmänt tillgänglig från den dag då handlingarna i ärendet blir allmänt tillgängliga enligt 22 å patent- lagen.

Kommitténs tolkning av konventionen på denna punkt har liksom kommitténs slutsatser lämnats utan erinran av remissinstanserna. Jag delar

• Sida 53
•  Original

Prop. 1982/83:67 = 53

helt kommitténs uppfattning i denna fråga.

Jag vill i detta sammanhang påpeka att kommittén också har ansett att regleringen i samarbetskonventionen rörande depositioner föranleder vissa ändringar i patentkungörelsen. Jag delar denna uppfattning. Jag har samrått med chefen för handelsdepartementet. som kommer att föreslå regeringen att besluta om erforderliga ändringar i kungörelsen.

7.3. Åtgärder vid fullföljd av internationell patentansökan

Som jag tidigare har nämnt ( avsnitt 7.1 ) blir en internationell patentan- sökan föremål för en internationell nyhetsgranskning. Sökanden kan också få en internationell förberedande patenterbarhetsprövning utförd. Därefter skall sökanden fullfölja ansökningen inom viss frist i de stater för vilka han vill få patent. Fullföljd skall i princip ske inom 20 månader från ansöknings- dagen eller, om prioritet begärs, från prioritetsdagen. Har ansökningen varit föremål för internationell förberedande patenterbarhetsprövning, förlängs i regel fullföljdsfristen till 25 månader. .

För svensk rätts del finns bestämmelserna om fullföljd av internationella patentansökningar i 315 patentlagen . Dessa bestämmelser innebär, att sökanden alltid inom fristen för fullföljd måste ge in en avskrift av den internationella patentansökningen och betala föreskriven avgift. I den omfattning som regeringen förordnar krävs också en översättning av ansökningen till svenska. Översättningen skall i så fall ges in inom fullföljds- fristen (31 5 första stycket).

Mot bakgrund av vissa ändringar som redan har genomförts i tillämpnings- föreskrifterna till samarbetskonventionen föreslår kommittén bl.a., att de nuvarande bestämmelserna i 31 & patentlagen om fullföljd av internationell patent ansökan ändras. Kommittén föreslår sålunda att kravet att sökanden skall ge in en avskrift av ansökningen tas bort. Som skäl för förslaget anför kommittén att endast mycket få av de fördragsslutande staterna kräver avskrift av ansökningen vid fullföljd. Att svensk rätt avviker från vad som i allmänhet gäller i de fördragsslutande staterna kan enligt kommittén innebära en risk för rättsförlust för sökandena genom att de inte i tid uppmärksammar de särskilda reglerna i Sverige. Den avvikande svenska regleringen har också visat sig medföra fördyrande särskilda rutiner vid internationella byrån. Kommittén framhåller att den svenska patentmyndig- heten kan få en avskrift av ansökningen direkt från internationella byrån. Internationella byrån skall nämligen sända en avskrift av ansökningen till patentmyndigheten i varje stat som omfattas av ansökningen omgående efter den internationella publiceringen och senast 19 månader från ansökningens prioritetsdag.

Kommitténs förslag om denna förenkling av fullföljdsreglerna har inte föranlett erinran från någon remissinstans.

För egen del vill jag anföra följande.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1982/83:67 54

Jag anser det väsentligt att ansökningen finns i svensk text hos patent- myndigheten när den har fullföljts i Sverige. Såvitt gäller ansökningar som_ har gjorts på främmande språk säkerställs detta genom att det för fullföljd av ansökningen krävs en översättning av ansökningen till svenska. Med den lösning som kommittén har föreslagit skulle däremot en internationell patentansökan som har gjorts på svenska kunna fullföljas i Sverige utan att patentmyndigheten får tillgång till ansökningen på svenska. Detta beror på att den ”avskrift” som internationella byrån sänder till patentmyndigheterna ide stater som ansökningen omfattar inte alltid är en av5krift av ansökningen på dess originalspråk. Som s.k. avskrift skall nämligen användas den tryckta version som byrån ger ut när den internationella publiceringen av ansök- ningen äger rum. En internationell patentansökan publiceras på sitt originalspråk. om den är avfattad på engelska, franska. japanska, ryska eller tyska. Är ansökningen på något annat språk, publiceras den i engelsk översättning. Detta system innebär att, i de fall internationella patentan- sökningar görs på svenska, patentmyndigheten såsom "avskrift" från internationella byrån erhåller en engelsk version av ansökningen. För att få en avskrift av ansökningen på originalspråket skulle patentmyndigheten få göra en särskild beställning hos byrån. Detta skulle uppenbart vara administrativt betungande både för patentmyndigheten och för byrån.

Antalet internationella patentansökningar på svenska är f.n. omkring 500 om året. De ansökningar som är avfattade på svenska och som ursprungligen har getts in till den svenska patentmyndigheten i dess egenskap av s.k. mottagande myndighet finns visserligen tillgängliga hos patentmyndigheten. Den text som patentmyndigheten har tillgång till omfattar emellertid inte de ändringar som kan ha gjorts under ansökningens handläggning före fullföljden. Härtill kommer att internationella ansökningar kan ges in på svenska till den finska patentmyndigheten i dess egenskap av mottagande myndighet. I fråga om dessa senare ansökningar skulle den svenska patentmyndigheten inte få tillgång till någon svensk text över huvud taget, om inte sökanden åläggs att ge in en sådan.

Även av hänsyn till tredje man är det angeläget att ansökningarna finns tillgängliga hos patentmyndigheten i svensk text. Som regel fullföljs internationella patentansökningar så sent att de omedelbart efter fullföljden blir offentliga enligt 22 & patentlagen . om inte sökanden redan tidigare har begärt att ansökningen skall göras offentlig. Från den dag då en ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 & patentlagen får sökanden räkna ett visst skadeståndsrättsligt skydd (s.k. provisoriskt skydd), om ansökningen leder till patent. Det är givetvis av väsentlig betydelse för svenskt näringsliv att internationella patentansökningar finns tillgängliga på svenska från den tidpunkt då de medför provisoriskt skydd.

På grund av vad jag nu har anfört föreslår jag att kravet att sökanden skall ge in en avskrift av den internationella patentansökningen slopas endast såvitt gäller sådana ansökningar som skall översättas till svenska när de

• Sida 55
•  Original

Prop. 1982/83:67 55

fullföljs i Sverige. _ Med den lösning som jag nu förordar säkerställs att patentmyndigheten alltid vid fullföljden får ansökningen på svenska. Är ansökningen avfattad på svenska. krävs sålunda för fullföljd att sökanden till patentmyndigheten ger in en avskrift av den. I annat fall måste sökanden ge in en översättning till svenska.

Om förslaget genomförs, avser chefen för handelsdepartementet att föreslå regeringen att ändra bestämmelserna i patentkungörelsen om översättning i samband med fullföljd så att översättning i princip krävs om den internationella patentansökningen ursprungligen var avfattad på annat språk än svenska.

7.4. Fristen för fullföljd

Vid fullföljd av en internationell patentansökan i Sverige måste sökanden enligt gällande ordning inom den frist som anges i 31 & patentlagen till den svenska patentmyndigheten ge in en avskrift av ansökningen och i vissa fall en översättning av denna samt betala föreskriven avskrift. Iakttar han inte fristen för att vidta dessa åtgärder, anses den internationella patent- ansökningen återkallad. Någon möjlighet till återupptagning av en sådan ansökan finns inte.

Patentverket har i sitt remissyttrande tagit upp en fråga som inte har behandlats av kommittén, nämligen om fullföljdsfristen bör vara så absolut som den är f.n. Verket anför att det från patentsökandena och deras ombud ofta har framhållits att det är önskvärt med en längre frist åtminstone för att ge in översättningen av ansökningen.

Patentverket anser att det ligger nära till hands att när det gäller rättsföljderna av brister behandla de internationella patentansökningarna på samma sätt som svenska patentansökningar. Beträffande nationella svenska patentansökningar har sökanden sålunda stora möjligheter att i efterhand avhjälpa olika brister. Om t.ex. en sådan ansökan ges in avfattad på annat språk än svenska, utfärdar patentverket föreläggande för sökanden att ge in en översättning inom viss frist. Fristen bestäms i regel till tre månader. Avhjälps inte de brister som anges i föreläggandet, avskrivs ansökningen. En avskriven ansökan kan återupptas inom fyra månader efter utgången av den förelagda fristen. om sökanden avhjälper bristerna och erlägger fastställd återupptagningsavgift. Patentverket påpekar att detta innebär att en sökande i dylika fall i praktiken inte behöver ge in översättning av ansökningen till svenska förrän sju månader har förflutit från ansöknings- dagen. Mot bakgrund härav föreslår patentverket att internationella patentansökningar som inte har fullföljtsi föreskriven ordning till följd av att erforderlig översättning inte har getts in före fullföljdsfristens utgång skall avskrivas och sedermera kunna återupptas. En förutsättning bör dock enligt verket vara att fullföljdsavgiften har betalats i rätt tid. Återupptagningsfris-

• Sida 56
•  Original

Prop. 1982/83:67 _ 56

ten.bör dock enligt verket vara kortare än de fyra månader som annars gäller.

Jag vill för egen del anföra följande. Erfarenheterna visar att de sökande ofta har svårigheter att ge in översättningar av internationella patentansök- ningar inom den nu gällande fullföljdsfristen. Det är givetvis inte tillfreds- ställande att sökanden skall riskera att förlora sin patentansökan därför att en frist för att översätta handlingar är förhållandevis snäv. Å andra sidan är det av hänsyn till tredje man angeläget att det så snart som möjligt blir klart om en internationell patentansökan fullföljs i Sverige eller inte.

Enligt min mening bör det även i fortsättningen gälla en absolut frist inom vilken sökanden skall ha vidtagit någon åtgärd för att fullfölja sin ansökan här. Jag anser det däremot inte vara nödvändigt att samma frist gäller för alla de åtgärder som krävs för fullföljd. Det har inte gjorts gällande att det skulle föreligga några svårigheter för sökanden att betala fullföljdsavgiften inom den nu gällande fullföljdsfristen. Jag anser det därför lämpligt att det även i fortsättningen villkorslöst krävs att fullföljdsavgiften är betald inom den frist som nu gäller för fullföljd av ansökningen. Om avgiften har betalats. bör emellertid sökanden kunna få en ytterligare frist för det andra momentet i fullföljden, nämligen ingivande av översättningen. Denna ytterligare frist kan lämpligen bestämmas till två månader. Som en förutsättning för att få åtnjuta den ytterligare fristen bör dock gälla att sökanden inom denna frist inte bara ger in översättningen utan också betalar en extra avgift.

Den ytterligare fristen bör vara absolut. Har sökanden inte gett in sin översättning ens inom den fristen och betalat den extra avgiften. bör detta leda till att den internationella ansökningen anses återkallad såvitt avser Sverige. Det ärende som har uppkommit hos patentmyndigheten genom att fullföljdsavgiften betalades skall därför i ett sådant fall avskrivas utan att något föreläggande utfärdas. Fullföljdsfristen är då nämligen slutligt försutten, såvida inte sökanden kan vinna förklaring enligt 72 eller 73% patentlagen att en för sent företagen åtgärd skall anses vidtagen i rätt tid.

Ett särskilt fall av fullföljd regleras f.n. i 31 å andra stycket patentlagen . Det gäller fullföljd när den internationella nyhetsgranskningsmyndigheten har beslutat att inte upprätta någon nyhetsgranskningsrapport. Full- följdsfristen är då två månader från det att nyhetsgranskningsmyndigheten underrättade sökanden om sitt beslut.

Det har emellertid ifrågasatts om det är nödvändigt att utöver den normala tjugomånadersfristen för fullföljd ha en särskild frist för fullföljd i dessa fall. I vissa av samarbetsunionens medlemsländer har manockså i stället valt att låta fristen i dessa fall vara densamma som annars gäller när sökanden inte låter ansökningen bli föremål för internationell förberedande patenterbar- hetsprövning, nämligen tjugo månader från ingivningsdagen resp. prioritets- dagen. WIPO:s internationella byrå har föreslagit ändringar i konventionen . så att fristen blir densamma i båda fallen. Det är sannolikt att detta änd- ringsförslag kommer att antas.

• Sida 57
•  Original

Prop. l982/83:67 57

Det föreligger emellertid inte något hinder för Sverige att redan nu genomföra en sådan ändring i sin lagstiftning. Den normala tjugomånaders- fristen för fullföljd kan nämligen i praktiken inte i något fall löpa ut tidigare än ,den frist som anges i särbestämmelsen i 315 andra stycket. De fördragsslutande staterna har alltid rätt att ge sökandena längre frister än de som föreskrivs i konventionen. Enligt min mening är det lämpligt att göra en sådan ändring. Jag föreslår därför att särbestämmelsen i nuvarande 31 å andra stycket patentlagen utgår. Även i de fall då någon internationell nyhetsgranskningsrapport inte upprättas blir fullföljdsfristen därmed 20 månader från ansökningens internationella ingivningsdag resp. prioritets- dag.

7.5. Beräkningen av vissa frister

Patentlagen innehåller i sin nuvarande lydelse i 31 å andra stycket och 38 å andra stycket bestämmelser om vissa frister. Dessa fristerräknas från den dag då en viss handling avsändes till sökanden. Bestämmelserna grundas på olika föreskrifteri samarbetskonventionen. Kommittén föreslår att dessa paragra- fer ändras så att fristerna inte längre anges direkt i lagen. Enligt kommittén bör i patentlagen endast anges att åtgärden skall vidtas inom frist som regeringen bestämmer. Fristernas längd bör regleras i patentkungörelsen. Bakgrunden till kommitténs förslag är att konventionsbestämmelserna har ändrats och blivit mer komplicerade samt att ytterligare ändringar kan komma att genomföras i dessa bestämmelser. Ändring i konventionens bestämmelser rörande dessa fristerkan ske genom majoritetsbeslut i samarbetsunionens församling.

Kommitténs förslag har inte föranlett någon erinran vid remissbehand- lingen. I sak ansluter jag mig också till förslaget. Jag har emellertid förut föreslagit att bestämmelsen om den särskilda fullföljdsfristen som nu finns i 315 andra stycket patentlagen upphävs. Om detta förslag genomförs. bortfaller behovet av att ändra beträffande denna frist. Såvitt gäller 385 kvarstår emellertid behovet av att flytta föreskriften om fristen till patentkungörelsen. Den frist som anges där gäller både för att vidta vissa åtgärder gentemot internationella byrån och för att vidta åtgärder gentemot den svenska patentmyndigheten. För de förstnämnda åtgärderna kan inte i svensk rätt bestämmas någon frist som avviker från föreskrifterna i konventionen. Ändringari konventionen är under övervägande såvitt gäller denna frist. Det är därför. som kommittén har anfört, lämpligt att fristens längd regleras i patentkungörelsen så att den svenska bestämmelsen smidigt kan anpassas till ändrade konventionsbestämmelser.

I 34 & patentlagen finns ytterligare bestämmelser om fristers längd vilka nu med fördel bör kunna föras över till kungörelsen. Bestämmelserna i 34 % avser de olika frister som måste ha löpt ut innan en internationell patentansökan får godkännas för utläggning eller avslås. Även dessa

• Sida 58
•  Original

Prop. 1982/83:67 58

bestämmelser grundas på föreskrifter 'i samarbetskonventionen som kan ändras genom majoritetsbeslut i samarbetsunionens församling.

7.6. Offentliggörandet av en internationell patentansökan

Enligt gällande rätt blir bestämmelserna i 2 kap. patentlagen om patentansökningen och dess handläggning tillämpliga på internationella patentansökningar först när dessa ansökningar har fullföljts i Sverige. Vissa undantag gäller emellertid från denna regel. Ett av undantagen rör frågan när en internationell patentansökan kan hållas allmänt tillgänglig enligt 225 patentlagen. Enligt 33 å patentlagen i dess nuvarande lydelse blir 22 & patentlagen tillämplig så snart sökanden har fullgjort sin skyldighet att ge in en översättning av ansökningen. Detta innebär alltså att ansökningen inte behöver vara fullföljd för att 22ä skall bli tillämplig.

Bakgrunden till denna reglering är följande. Det har ansetts lämpligt att det nationella offentliggörandet bildar utgångspunkt för den tid för vilken skadeståndsrättsligt skydd kan erhållas också när det gäller internationella patentansökningar. Enligt konventionen får det emellertid inte krävas att ansökningen har fullföljts för att sådant skydd skall kunna uppkomma. En stat som kräver översättning av internationella ansökningar får dock föreskriva som villkor för skadeståndsrättsligt skydd att översättning har getts in och blivit allmänt tillgänglig. '

Kommittén har påpekat att det i 33 & patentlagen formellt inte finns någon bestämmelse om att en internationell patentansökan. som ursprungligen är avfattad på svenska. och som därför inte behöver översättas. får hållas all- mänt tillgänglig enligt 22% patentlagen innan ansökningen har fullföljts. Kommittén anför att det inte har varit avsikten att åstadkomma en ordning enligt vilken 22% skulle bli tillämplig på en sådan ansökan först sedan den har fullföljts. En sådan ordning skulle dessutom enligt kommittén inte heller vara konventionsenlig. Kommittén föreslår justeringari 33 & tredje stycket patentlagen för att avhjälpa bristen. Någon erinran mot förslaget har inte framförts från remissinstanserna.

Kommitténs påpekande är enligt min mening riktigt. Enligt sin ordalydelse medger 33 & tredje stycket att 22 5 blir tillämplig före fullföljd av ansökningen endast om översättning till svenska ges in enligt 31 &. Är ansökningen ursprungligen avfattad på svenska. krävs ingen översättning. Därmed skulle det formellt inte finnas någon bestämmelse till stöd- för att tillämpa 225 patentlagen på en sådan ansökan innan ansökningen har- fullföljts.

Kommittén har ansett att 22 & patentlagen inte heller bör tillämpas på en sådan ansökan innan ansökningen har fullföljts utan att sökanden på något sätt har gjort klart att han önskar det. Jag delar kommitténs uppfattning i detta avseende. Liksom kom nrittén finner jag det lämpligt att kräva av sökanden att han i dessa fall ger in en avskrift av ansökningen till patent-

• Sida 59
•  Original

Prop. 1982/83z67 ' . 59

myndigheten för att 225 skall tillämpas före fullföljden. Det bör sålunda såsom kommittén har föreslagit föreskrivas att. om ansöknngen är avfattad på svenska, 22 å andra och tredje styckena blir tillämpliga så snart sökanden har gett in en avskrift av ansökningen till patentmyndigheten.

8. Ändrat system för årsavgifter 8.1 Bakgrunden

Kostnaderna för verksamheten vid patentverket skall täckas med de avgifter som verket tar ut för sina tjänster. En väsentlig del både av patentverkets kostnader och av verkets intäkter hänför sig till patentären- dena. För denna ärendegrupp finns ett särskilt program i patentverkets budget. Andra verksamhetsgrenar med egna program är varumärkes- och mönsterårenden. namnärenden, bolagsärenden och uppdragsverksamheten. I princip skall avgifterna inom varje program ge full kostnadstäckning för programmet. Därtill kommer att kostnaderna för verksamheten vid patent- besvärsrättenskall bestridas med medel från patentverkets avgifter. Fördel- ningen av dessa kostnader på de olika ärendegrupperna sker med hänsyn till i vilken omfattning ärendegrupperna belastar patentbesvärsrättcn.

Såvitt gäller patentärendena tas avgifter ut i flera olika sammanhang. Sålunda skall sökanden betala en ansökningsavgift redan i samband med att patentansökningen görs. Senare under handläggningen tillkommer fler avgifter för olika handläggningsåtgärder. Programmet patentärenden finan- sieras dock till den helt övervägande delen genom de årsavgifter som tas ut för meddelade patent. Omkring 85 procent av intäkterna inom programmet kommer från dessa årsavgifter. Detta avgiftssystem innebär att avgifterna inte mer än till en mindre del tas ut i samband med att verkets kostnader för handläggningen av patentärendena uppkommer. Systemet innebär vidare att kostnaderna för handläggningen av patentärendena i huvudsak får bäras av de sökande vilkas ansökningar leder till patent. I detta sammanhang bör beaktas att endast omkring hälften av de gjorda ansökningarna leder till patent.

Bakom det nuvarande avgiftssystemet ligger bl.a. synsättet att avgifterna i initialskedet bör vara låga så att uppfinnarna inte avskräcks från att söka skydd för sina uppfinningar. Den som har fått patentskydd förutsätts ha större möjligheter till och intresse av att betala mer betydande avgifter. Om en ansökan leder till patent. räknas patenttiden, dvs. den tid patentet kan upprätthållas, från den dag då ansökningen gjordes. I och med att patentet meddelas tas årsavgifter ut också för de patentår som ligger i tiden före meddelandet.

I sin framställning till regeringen om ändring av årsavgiftssystemet har patentverket föreslagit att årsavgifter skall tas ut redan under ansöknings- stadiet. Årsavgifter skulle sålunda utgå för handläggningen oberoende av om

• Sida 60
•  Original

Prop. 1982/83:67 60

ansökningen leder till patent eller inte. Enligt verkets förslag skulle omläggningen beröra även ansökningar som är under handläggning när omläggningen genomförs.

Patentverket har anfört flera skäl för sitt förslag. Enligt verkets uppfatt- ning skulle årsavgifter under ansökningstiden bidra till att minska verkets balans av oavgjorda ärenden och därmed förkorta handläggningstiden. Verket framhåller att det finns anhängiga ett stort antal ansökningar, vilka sökanden inte längre har något egentligt intresse av men som utan kostnad för sökanden behandlas i patentverket. Enligt verket är det sålunda inte ovanligt att ansökningar återkallas så snart verket kräver någon åtgärd från sökanden. Innan något föreläggande om åtgärd går ut till sökanden har emellertid patentverket som regel lagt ned ett betydande arbete på ansökningen. Handläggningen av en ansökan koncentreras nämligen till så få tillfällen som möjligt. Innan föreläggande för sökanden att vidta åtgärder utfärdas. har därför oftast huvuddelen av granskningsarbetet gjorts. De nuvarande långa handläggningstiderna leder till att en del ansökningar hinner förlora i aktualitet innan patent meddelas. Följden blir då att några årsavgifter för det meddelade patentet inte betalas. Om systemet med årsavgifter under ansökningstiden införs också beträffande sådana ansök- ningar som är anhängiga vid ändringens ikraftträdande, räknar patentverket med en betydande engångseffekt på balansen. Verket föreslår med hänsyn härtill att en omläggning skall gälla också de ansökningar som är anhängiga när omläggningen genomförs. '

Patentverket anser också att ett system med årsavgifter under ansöknings- tiden skulle medföra en mera rättvis avgiftsstruktur. Verket påpekar att en patentansökan ofta utgör ett verksamt hot mot konkurrenter. Enligt verket är det inte rimligt att patentsökanden under flera år skall kunna åtnjuta denna förmån och sedan genom att frånfalla ansökningen undandra sig att betala årsavgifterna.

Årsavgifter bör emellertid enligt verkets uppfattning inte börja tas ut vid en tidigare tidpunkt än när sökanden har haft möjlighet att bedöma utsikterna att få patent på sin uppfinning. Mot bakgrund av de förhållanden som verket har redovisat i fråga om sökandens underlag för att bedöma ansökningens värde anser verket att sökanden får tillräckligt rådrum, om årsavgifterna börjar tas ut efter två år från ansökningsdagen. Då skulle emellertid även avgifter för de två första åren förfalla till betalning.

Patentverket påpekar att ordningen med årsavgifter redan under ansök- ningstiden tillämpas i Förbundsrepubliken Tyskland. Nederländerna och Schweiz samt vid det europeiska patentverket.

Om det nya systemet får omfatta även de inneliggande ansökningarna. räknar patentverket med betydande ökningar av intäkterna under tiden närmast efter reformens genomförande. För det första året efter genomfö- randet har verket t.ex. beräknat mcrintäkterna till 24 milj. kronor. Efter fem år skulle dock rnerinkomsterna stanna vid en miljon kronor om året.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1982/83z67 ] 61 Patentverket räknar också med att i det långa loppet få in något fler årsavgifter med det föreslagna systemet. Verket har beräknat merinkomsten på sikt till drygt en_halv miljon kronor årligen med oförändrad avgiftsni— vå.

Patentverkets förslag tillstyrks av statskontoret och riksrevisionsverket. Regeringsrätten har inte haft något att erinra mot förslaget. I huvudsak tillstyrks förslaget också av Sveriges industriförbund.

Remisskritiken har i övrigt varit betydande. Förslaget avstyrks helt av patentbesvärsrättcn, televerket. Svenska patentombudsföreningen. Svens— kauppfinnareföreningen. SHIO-Familjeföretagen och advokatsamfundet. Hård kritik har särskilt riktats mot att systemet med årsavgifter under ansökningstiden skulle gälla också de ansökningar som är anhängiga när systemet införs. Förslaget i den delen har av åtskilliga remissinstanser betecknats som ett förslag att införa avgifter retroaktivt. De remissinstanser som finner förslaget obilligt eller oacceptabelt i denna del är Svea hovrätt, försvarets civilförvaltning. försvarets forskningsanstalt, patentbesvärsrätten, Svenska industriens patentingenjörers förening. Svenska patentombudsfö- reningen.,Svenska uppfinnarfö'reningen. SHIO-Familjeföretagen och Advo- katsamfundet. Vissa av de remissinstanser som vänder sig mot det retroaktiva inslaget kan däremot acceptera ett system med årsavgifter för framtida ansökningar. Detta gäller försvarets civilförvaltning. försvarets forskningsanstalt och Svenska industriens patentingenjörers förening. Sty- relsen för teknisk utveckling och KF anser att ett införande av årsavgifter under ansökningstiden är att föredra framför ofta återkommande avgifts höjningar. Svea hovrätt och Stockholms tingsrätt avstår från att ta ställning till om den föreslagna ändringen av årsavgiftssystemet är meningsfull.

8.2 Behovet av ett ändrat system för årsavgifter

Efter samråd med chefen för handelsdepartementet vill jag för egen del anföra följande.

Det nuvarande avgiftssystemet innebär att kostnaderna för patentären- dena nära nog i sin helhet faller på dem vilkas ansökningar leder till patent som upprätthålls under några år. Systemet innebär vidare att de intäkter som patentverket får i ett patentärende endast i mycket ringa mån flyter in i samband med att kostnaderna för ärendets handläggning uppkommer. Med hänsyn till att det endast är omkring hälften av ansökningarna som leder till patent och att inte ens alla meddelade patent upprätthålls så att några årsavgifter betalas. kan man ifrågasätta det rättvisa i det nuvarande avgiftssystemet.

Förskjutningen av avgiftsuttagct till de patent som upprätthålls har motiverats med att det är angeläget att inte genom höga avgifter i initialskedet avskräcka uppfinnare och företag från att få pate'nterbarheten hos uppfinningar prövad. Betydelsen av avgifterna till patentverket bör dock

• Sida 62
•  Original

Prop. 1982/83:67 62

inte överdrivas i detta sammanhang. Såsom framhålls i remissyttrandet från styrelsen för teknisk utveckling är de dominerande kostnaderna för den patentsökande inte avgifterna till patentverket Utan ombudskostnader och kostnader för eget arbete med ansökningen.

Om årsavgifter tas ut redan under ansökningsstadiet, skulle kostnaderna för patentärendena fördelas mera rättvist bland de patentsökande. Dess- utom skulle intäkterna knytas närmare till kostnaderna för verksamheten. Det är troligt att vissa positiva effekter skulle uppstå från effektivitetssyn- punkt. Ett system med årsavgifter redan under ansökningstiden kan sålunda antas bidra till att sökandena tidigare än nu återkallar sådana ansökningar som de i praktiken har förlorat intresset för. En sådan ordning skulle givetvis innebära en bättre hushållning med patentverkets resurser. Sannolikt skulle detta komma de patentsökande till godo bl.a. i form av kortare handlägg- ningstider för de ansökningar som sökandena har ett verkligt intresse av att få prövade. Slutligen torde patentverkets intäkter öka något utan att avgifts- beloppen behöver höjas.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört anser jag att det finns goda skäl att ' reformera systemet med årsavgifter så att sådana avgifter tas ut redan under ansökningstiden.

Om ett system med årsavgifter under ansökningstiden skulle genomföras. bör enligt min mening årsavgifter inte tas ut innan sökanden generellt sett har fått ett rimligt underlag för att bedöma om ansökningen är värd att föras vidare eller inte. Såsom patentverket har anfört kan ett sådant önskemål tillgodoses genom att årsavgifter för ansökningarna inte börjar förfalla förrän en viss tid efter ansökningsdagen. Med en sådan reglering kan man även inom ramen för ett ändrat årsavgiftssystem upprätthålla principen att avgifterna skall vara låga i initialskedet när sökanden ännu har svårt att bedöma värdet av sin ansökan. Även med denna reglering kommer en betydande del av avgifterna att komma från meddelade patent, bl.a. därför att årsavgifterna är progressiva.

Patentverket har föreslagit att avgifterna skall börja förfalla sedan två år har förflutit från ansökningsdagen. Några remissinstanser har ifrågasatt om inte tre år är rimligare.

Patentverket har till stöd för sitt förslag anfört. att en sökande som inte yrkar prioritet för sin ansökan får ett första tekniskt föreläggande med en redovisning av företagen nyhetsgranskning och.patenterbarhetsbedömning - inom åtta månader från ansökningsdagen. Enligt patentverket ger detta föreläggande sökanden ett gott underlag för att bedöma om det är meningsfullt att fullfölja ansökningen. När det gäller ansökningar för vilka prioritet åberopas från en tidigare ansökan vid ett utländskt patentverk dröjer det f.n. drygt tre år från ansökningsdagen innan den svenska patentmyndigheten utfärdar ett tekniskt föreläggande. Enligt patentverket torde emellertid sökanden i dessa fall ha ett gott underlag för sin bedömning [redan när han gör ansökningen. i Sverige på grund av vad som har

• Sida 63
•  Original

Prop. 1982/83:67 63

framkommit vid handläggningen av den prioritetsgrundande ansökningen.

Patentbesvärsrätten delar inte patentverkets uppfattning på denna punkt. Enligt patentbesvärsrättcn får sålunda utredningen i ansökningsårendcn ofta kompletteras efter patentmyndighetens första föreläggande. Såvitt gäller internationella patentansökningar som fullföljs i Sverige och ansökningar för vilka åberopas prioritet från utländska ansökningar kan sökanden enligt patenbesvärsrätten endast undantagsvis före det tredje ansökningsårets början erhålla besked om resultatet av den kompletterande nyhetsgransk- ning som skall ske på grundval av nordiskt patentskriftsmaterial. ett material som är av stor betydelse på vissa tekniska områden. Patentbesvärsrätten framhåller att för åtskilliga ansökningar som görs i Sverige prioritet yrkas från en ansökan i en stat som saknar nyhetsprövande patentverk och att sökandena i sådana fall i regel saknar bedömningsunderlag till dess de får granskningsbesked från något annat lands patentverk. Enligt patentbesvärs- rättcn är det därför inte någon huvudregel att sökandena har fått ett- tillfredsställande underlag när två år har gått från ansökningsdagen. Patenbesvärsrätt'en anser därför att skyldighet att betala årsavgift i vart fall inte bör inträda tidigare än när tre år har förflutit från ansökningsdagen.

För egen del vill jag i denna fråga anföra följande. Jag har nyss uttalat att årsavgifter inte bör tas ut innan sökanden har fått ett rimligt underlag för att bedöma om ansökningen är värd att föras vidare eller inte. Frågan är då när ett sådant rimligt underlag föreligger.

När det gäller sådana ansökningar för vilka prioritet inte åberopas är det visserligen riktigt som patentbesvärsrättcn har påpekat att utredningen ofta får kompletteras efter det första föreläggandet. Enligt min mening ger dock det första föreläggandet även i sådana fall vanligen en tillräckligt god grund för sökanden att bedöma om ansökningen bör vidmakthållas. Beträffande de ansökningar för vilka prioritet åberopas har sökanden i de flesta fall tillgång till ett granskningsbesked från ett utländskt nyhetsgranskande patentverk när han gör sin svenska ansökan. Det förekommer visserligen fall när en ansökan i Sverige grundar sin prioritet på en ansökan som har gjorts vid ett utländskt patentverk som inte utför någon materiell prövning av patentan- sökningar. I sådana fall har sökanden inte något underlag för sin bedömning innan han får ett föreläggande från det svenska patentverket eller ett . granskningsbesked från något annat förprövande patentverk. De flesta stater av någon betydelse i patentsammanhang är dock numera anslutna till samarbetskonventionen. Den konventionen ger sökandena möjlighet att få en noggrann nyhetsgranskning av en ansökan som omfattar stater som inte har ett nationellt patentverk som utför sådan prövning. En sådan nyhets- granskning skall i princip vara utförd inom 18 månader från ansökningsdagen eller. om prioritet åberopas. från prioritetsdagen. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att sökanden i det helt övervägande antalet fall kommer att ha ett rimligt underlag för sin bedömning när två år har förflutit från ansökningsdagen.

• Sida 64
•  Original

Prop. 1982/83:67 64

Mot bakgrund av vad jag sålunda har anfört föreslår jag att avgiftssystemet ändras så att årsavgifter tas ut redan under ansökningstiden. Systemet bör utformas väsentligen i enlighet med patentverkets förslag. Årsavgifter bör sålunda börja förfalla när två år har förflutit från ansökningsdagen. Då bör årsavgifterna för de tre första åren förfalla till betalning.

Årsavgifter bör givetvis fortsätta att utgå för meddelade patent. I de fall då ansökningen leder till patent måste patenthavaren sålunda fortsätta att betala årsavgifter. om han vill upprätthålla sitt patent. Till skillnad från vad som är fallet med det nuvarande avgiftssystemet kommer dock inte några ackumulerade årsavgifter att förfalla i samband med patentmeddelandet.

Den nu föreslagna omläggningen av årsavgifterna bör enligt min mening inte beröra de ansökningar som har gjorts innan den ändrade lagstiftningen träder i kraft. Jag delar nämligen den av flera remissinstanser framförda uppfattningen att ett uttag av årsavgifter för redan anhängiga ansökningar kan framstå som obilligt.

8.3. Vissa särskilda frågor rörande det nya årsavgiftssystemet

Enligt det nuvarande systemet förfaller årsavgiften som regel första dagen i det patentår som gäller för patentet. Patentåret räknas för varje enskilt patent från den dag då patentansökningen gjordes eller, i förekommande fall. skall anses gjord.

Äveni fortsättningen bör årsavgifterna avse perioder om ett år beräknade från den dag då ansökningen gjordes eller skall anses gjord. Termen ”patentår" bör emellertid bytas mot "avgiftsår”. eftersom avgifterna inte längre blir knutna enbart till patent. Vidare bör uppbörden av årsavgifterna rationaliseras genom att antalet förfallodagar begränsas. För alla ansökning- ar som har gjorts under en kalendermånad bör gälla en gemensam förfallodag. lämpligen den sista dagen i månaden. Med en sådan ordning behöver endast tolv förfallodagar om året bevakas. Detta bör vara till fördel såväl för patentmyndigheten som för patentsökandena och patenthavarna samt deras ombud.

I vissa fall skall en ansökan anses gjord vid en tidpunkt innan den faktiskt förelåg. Detta gäller vid delning av och utbrytning ur en patentansökan. Regleringen av dessa institut innebär att den avdelade resp. utbrutna ansök- ningen rent faktiskt kan uppkomma flera år efter den dag då den skall anses gjord. För dessa fall måste ges en spärregel om att årsavgifterna inte i något fall förfaller innan ansökningen rent faktiskt uppkom.

' Särskilda regler om förfallodag kan i vissa fall behövas också när det gäller internationella patentansökningar. Jag har som huvudregel föreslagit att årsavgifterna skall börja förfalla sedan två år har förflutit från den dag då ansökningen gjordes eller skall anses gjord. En internationell patentansökan kan i undantagsfall komma att fullföljas eller upptas till behandling i Sverige senare än två år från den dag då ansökningen skall anses gjord. Givetvis

• Sida 65
•  Original

Prop. 1982/83:67 ' 65

måste det införas en reglering så att årsavgifter för en sådan ansökan inte börjar förfalla innan den har kommit _under handläggning vid det svenska patentverket.

Om en patentansökan ändras inom sex månader från den dag då den gjordes, skall ansökningen på yrkande av sökanden i stället anses gjord den dag då ändringen vidtogs, s.k. löpdagsförskjutning. Begäran om löpdagsför— skjutning behöver dock inte göras inom de sex månaderna utan kan framställas senare. Jag har här förut föreslagit att årsavgifterna också i framtiden skall beräknas för varje år från den dag då patentansökningen gjordes eller skall anses gjord. Om, till följd av löpdagsförskjutning, utgångspunkten för beräkningen av avgiftsterminerna skulle ändras sedan årsavgifter har börjat förfalla, skulle detta medföra svårigheter. Löpdags- förskjutning är ett institut som används ganska sällan. Institutet är administrativt besvärligt att hantera, och det har också andra praktiska nackdelar. Mot den bakgrunden anser jag det'inte lämpligt att införa en komplicerad reglering om förändring av avgiftsterminerna vid löpdagsför- skjutning. I stället bör enligt min mening rätten att begära löpdagsförskjut- ning begränsas så att löpdagsförskjutning inte får begäras sedan årsavgifterna har börjat förfalla. Jag föreslår därför att yrkande om löpdagsförskjutning inte skall få framställas senare än två år från ansökningsdagen.

Patentbesvärsrätten har tagit upp frågan huruvida årsavgifter skall betalas för patentansökningar endast under den tid som ansökningarna är anhängiga i patentmyndigheten eller om årsavgifter skall betalas även under besvärs- förfarandet. Patentbesvärsrätten anser att årsavgifter bör utgå enbart under ansökningarnas handläggning i patentverket.

Jag delar inte patentbesvärsrättens uppfattning. Det bör sålunda enligt min mening vara en förutsättning för att en patentansökan skall förbli anhängig att årsavgifterna betalas i föreskriven ordning. Det ligger i detta system att årsavgifter skall utgå även under tid då ansökningen befinner sig under prövning i patentbesvärsrätten eller regeringsrätten. Förvaltnings- rättsligt sett är det en och samma patentansökansom är anhängig. Däremot bör inte uppbörd och kontroll av årsavgifter flyttas över till överinstanserna därför att ansökningen prövas där. Det torde vara mest rationellt att denna uppgift ankommer på patentmyndigheten under hela den tid ansökningen är under prövning. oavsett vilken instans som för tillfället handlägger ansök- ningen. Om årsavgifter inte betalas i ett ärende som är under överprövning, får givetvis patentverket underrätta överinstansen om detta. Jag anser att det kan lämnas åt patentverket och överinstanserna att finna lämpliga adminis- trativa rutiner för sådana underrättelser.

Det system med årsavgifter under ansökningstiden som jag föreslår innebär sålunda att betalningen av årsavgifter är en förutsättning för att ansökningen skall förbli anhängig. En särskild fråga är emellertid hur man skall se på förfallodagar som inträffar under en besvärsfrist eller under den tid efter ett avskrivningsbeslut som den avskrivna ansökningen ännu kan

5 Riksdagen 1982/83. 1 sam/. Nr 67

• Sida 66
•  Original

Prop. 1982/83:67 66

återupptas. Enligt min mening bör årsavgiften betalas på den ordinarie förfallodagen även i dessa fall. Så länge fristen för återupptagning löper är ansökningen inte slutligt avgjord. Det är därför naturligt att sökanden får betala en årsavgift som råkar förfalla under en sådan frist, om han önskar att ansökningen skall förbli anhängig på sådant sätt att den kan återupptas. Det motsvarande gäller beträffande årsavgifter som förfaller under besvärsfris- ter.

Det finns även praktiska synpunkter som talar för att inte låta återupp- tagningsfrister och besvärsfrister påverka förfallodagarna. Jag har här förut föreslagit att förfallodagarna för årsavgifteri princip samlas till endast en dag i varje kalendermånad. Denna förenkling torde vara till gagn inte bara för administrationen vid patentmyndigheten. Det måste också i hög grad vara en fördel för patentsökandena och patenthavarna att, i motsats till vad som f.n. gäller för patenthavarna, inte behöva hålla reda på individuella förfallodagar i varje ärende. Förenklingen skulle uppenbart till stor del spolieras, om individuella förskjutningar av förfallodagarna skulle ske vid varje avskriv- ning som kan leda till återupptagning ochi varje fall när en besvärsfrist löper. Dessutom är att märka. att årsavgiften alltid får betalas upp till sex månader efter förfallodagen. om avgiften betalas med 20 procents förhöjning. Eftersom årsavgifterna under de första avgiftsåren är låga, blir tilläggsbe- loppen mycket blygsamma för den som vill utnyttja denna möjlighet i samband med att han tar ställning till huruvida han skall yrka återupptagning eller anföra besvär.

Patentbesvärsrätten har i sitt remissyttrande ansett att ett system med årsavgifter under ansökningstiden gör det nödvändigt att införa en lagfäst skyldighet för patentmyndigheten att avisera förfallodagarna. Enligt patent— besvärsrättcn är en sådan aviseringsskyldighet särskilt angelägen, om årsavgifter skulle tas ut även för redan anhängiga ansökningar.

Såsom framgår av vad jag tidigare har sagt anser jag att det nya avgiftssystemet inte skall tillämpas beträffande redan anhängiga ansökning- ar. När det gäller de ansökningar som görs efter lagändringarnas ikraftträ- dande kan jag inte dela patentbesvärsrättens uppfattning att årsavgifter under ansökningstiden i högre grad än årsavgifter för patent skulle kräva ett aviseringssystem. Det kan knappast vara svårare för en patentsökande än för en patenthavare att hålla reda på en årlig förfallodag. Till detta kommer att, med den ordning som jag har föreslagit, antalet förfallodagar minskas mycket kraftigt. Sålunda kommer det i princip att finnas bara en förfallodag i varje kalendermånad. Detta kommer enligt min mening att göra det lättare för patentsökande och patenthavare att iaktta förfallodagarna. [ jämförelse med detta system framstår en ordning där förfallodagen görs beroende av att patentmyndigheten har aviserat om avgiften som avsevärt mer komplicerad. Jag är därför inte beredd att föreslå att patentmyndigheten i författning åläggs skyldighet att påminna om förfallodagarna för årsavgifter. Jag vill emellertid nämna att patentmyndigheten sedan länge som en service sänder

• Sida 67
•  Original

Prop. 1982/83:67 67

en påminnelse till de patenthavare som inte har erlagt en viss årsavgift på förfallodagen. Jag anser mig kunna utgå från att patentmyndigheten även i fortsättningen som service på lämpligt sätt påminner de patentsökande och patenthavare som inte har betalat vid den ordinarie förfallodagen att avgiften har förfallit och kan med förhöjning erläggas inom sex månader från förfallodagen, om ansökningen eller patentet skall upprätthållas.

9. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet ' upprättats förslag till

1. lag om ändring i patentlagen(1967:837) och 2. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrättcn.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 8.

10. Specialmotivering

10.1. Förslaget till lag om ändring i patentlagen 8 5

Denna paragraf innehåller de grundläggande bestämmelserna om var en patentansökan skall göras och vad ansökningen skall innehålla. I sin nu gällande lydelse innehåller paragrafen vissa särskilda bestämmelser som rör beskrivningen av uppfinningar på det mikrobiologiska området. Som framgår av den allmänna motiveringen har dessa bestämmelser byggts ut. Bestämmelserna har därvid delats upp mellan förevarande paragraf och en ny paragraf, 8 a 5. 1 den förevarande paragrafen ges den allmänna bestämmelsen om att det i vissa fall gäller särskilda villkor beträffande beskrivningen av sådana uppfinningar som avser ett mikrobiologiskt förfarande eller ett alster av ett sådant förfarande. Om de särskilda villkoren inte uppfylls i dessa fall, anses uppfinningen sålunda inte vara tillräckligt tydligt beskriven (andra stycket fjärde meningen). Vilka dessa fall är och vilka de särskilda villkoren är regleras i 8 a &.

Förevarande paragraf innehåller i sin nu gällande lydelse också en bestämmelse om att den patentsökande skall betala fastställd ansökningsav- gift. Denna bestämmelse utgör femte stycket. I detta stycke har nu också tagits in en bestämmelse om skyldighet att betala fastställda årsavgifter för patentansökningar. Sådan avgift skall enligt den nya bestämmelsen erläggas för varje år räknat från den dag då ansökningen gjordes eller skall anses gjord (avgiftsår). Avgiftsåren beräknas alltså på samma sätt som f.n. gäller för patentår.

En motsvarande bestämmelse om skyldighet att betala årsavgifter för patent har förts in i 40 &. Bestämmelser om när årsavgifterna för patentan-

• Sida 68
•  Original

Prop. 1982/83:67 68

8a5

I denna paragraf anges i vilka fall det gäller särskilda villkor för att en uppfinning på det mikrobiologiska området skall anses tillräckligt tydligt beskriven. Vidare anges vilka dessa särskilda villkor är. Slutligen finns bestämmelser om rätt för patentsökanden eller patenthavaren att i vissa fall ersätta en deponerad kultur med en ny kultur av samma mikroorganism.

Enligt 8 & skall patentansökningen innehålla en beskrivning av uppfinning- en. Beskrivningen skall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen.

De fall då särskilda villkor gäller är om det vid utövandet av uppfinningen skall användas en mikroorganism som varken är allmänt tillgänglig eller kan beskrivas så i ansökningshandlingarna att en fackman med ledning av dessa kan utöva uppfinningen. I sådana fall skall en kultur av organismen finnas deponerad senast från och med den dag då patentansökningen görs. Kulturen skall vara'deponerad så att den som enligt patentlagen har rätt att få ' prov också kan få sitt prov levererat i Sverige. Regeringen bemyndigas föreskriva var depositionen får göras. Dessa bestämmelser utgör första stycket.

En deposition är inte nödvändig för en tillräckligt tydlig beskrivning, om organismen är allmänt tillgänglig när ansökningen görs. Vad som i detta sammanhang skall förstås med att organismen är allmänt tillgänglig har behandlats i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.7 ). Om deposition inte har skett därför att organismen vid ansökningstill fället är allmänt tillgänglig, måste sökanden tillse att organismen också förblir allmänt tillgänglig. Skulle organismen upphöra att vara allmänt tillgänglig, kan sökanden drabbas av rättsförlust. I sådant fall kan nämligen patentansökningen inte bifallas, om inte den skriftliga beskrivningen är tillräckligt tydlig i sig själv. En bristfällig beskrivning kan vidare utgöra grund för ogiltighet.

Även om organismen inte är allmänt tillgänglig, är deposition inte alltid nödvändig. Den nya regleringen innebär att deposition kan underlåtas, trots att det rör sig om en icke allmänt tillgänglig organism, om organismen kan beskrivas tillräckligt tydligt i ansökningshandlingarna. I fråga om skälen till denna ändring hänvisas till den allmänna motiveringen ( avsnitt 6.2 ).

En beskrivning av en organism kan anses tillräckligt tydlig endast om beskrivningen gör det möjligt att framställa och entydigt identifiera organismen. Det bör erinras om att det av beskrivningen — däri inbegripet en eventuell deposition — måste framgå att det grundläggande kravet på reproducerbarhet hos uppfinningen är uppfyllt. Detta gäller på det * mikrobiologiskaområdet liksom på alla andra tekniska områden. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom mikrobiologin får det

• Sida 69
•  Original

Prop. 1982/ 83:67 69

lämnas till rättstillämpningen att utifrån de nu angivna grundsatserna avgöra i vilken utsträckning en beskrivning av en organism enbart i dokument skall godtas.Som tidigare har nämnts kan en bristfällig beskrivning utgöra grund för ogiltigförklaring av patent. Sökandena har därför anledning att vara försiktiga med att förlita sig på en beskrivning enbart i handlingarna när det gäller organismer som inte är allmänt tillgängliga.

Av bestämmelsen framgår att en deposition måste vara gjord senast den dag då patentansökningen görs. Detta överensstämmer med vad som gäller f.n. enligt patentkungörelsen. Regeln är emellertid så väsentlig att den bör stå i lagen.

Av regeln följer att en patentansökan inte i efterhand kan kompletteras med en deposition. Om depositionen har gjorts efter ansökningsdagen, kan depositionen tillföras ansökningen endast omansökningens löpdag med stöd av 145 kan förskjutas fram till depositionsdagen.

Det kan tänkas att sökanden efter det att ansökningen har gjorts vill åberopa en deposition som visserligen har gjorts på ansökningsdagen eller tidigare men som inte har åberopatsi ansökningen när den gjordes. Av 13 & torde dock följa att ett tillägg till ansökningen i form av ett åberopande av en sådan deposition utgör en otillåten ändring av ansökningen, om beskrivning- en inte är tillräckligt tydlig utan depositionen.

Såsom framgår av den allmänna motiveringen är det inte tillräckligt bara att en deposition en gång har gjorts. För att fylla sin funktion måste depositionen först och främst fortsätta att existera. Kravet på kontinuerlig existens har tagits in i lagen. Det föreskrivs sålunda att, i de fall då deposition krävs. kulturen skall finnas deponerad senast från och med den dag då ansökningen görs.

I den allmänna motiveringen har vidare framhållits att en deposition, för att fylla sin funktion som del av beskrivningen, också måste vara tillgänglig för tredje man i viss omfattning. Även kravet på tillgänglighet har tagits in i förevarande stycke. '

Sålunda föreskrivs att kulturen skall vara deponerad så att den som enligt patentlagen är berättigad att få prov från kulturen kan få sitt prov levererat i Sverige. Detta villkor innefattar två led. För det första måste deponenten göra sin' deposition med ett sådant depositionsavtal mellan sig och depositionsinstitutionen att institutionen får tillhandahålla prov till den som enligt patentlagen har rätt till prov. För det andra måste depositionen hållas på sådant sätt att den som är berättigad att få prov också rent faktiskt kan få sitt prov levererat i Sverige. Såsom har framhållits i den allmänna motive- ringen ( avsnitt 5.6 ) får det anses följa av grundläggande patenträttsliga principer att tredje man skall kunna ta del av innehållet i ett patent i det land som patentet avser.

Som nyss har nämnts bemyndigas regeringen att föreskriva var depositio-

• Sida 70
•  Original

Prop. 1982/83:67 ' 70

ner får göras. Av den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.1 ) framgår att avsikten är att depositioner skall göras vid institutioner som har ställning som internationell depositionsmyndighet enligt Budapestöverenskommelsen. Skulle det emellertid uppkomma ett praktiskt behov att godkänna även andra institutioner, har regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om detta.

I andra stycket finns bestämmelser om rätt att ersätta en deponerad kultur. Dessa bestämmelser föranleds av Budapestöverenskommelsen. Såsom framgår av redogörelsen för konventionens innehåll ( avsnitt 2 ) och av den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.2 ) skall sålunda deponenten ha rätt att ersätta sin deposition i vissa fall.

I enlighet med Budapestöverenskommelsen föreskrivs att en deponerad kultur får ersättas med en ny kultur av samma organism, om den deponerade kulturen upphör att vara livs duglig eller om prov från den av annan orsak inte kan tillhandahållas. När en deponerad kultur ersätts med en ny, skall detta ske i den ordning som regeringen föreskriver. Regeringens föreskrifter kan avse t.ex. den tid inom vilken ersättning skall ske. Dessa föreskrifter får givetvis inte innehålla något som strider mot Budapestöverenskommelsens reglering.

Om en deponerad kultur har ersatts i föreskriven ordning, får detta en bestämd rättsverkan. Det skall nämligen i så fall anses som om den nya depositionen hade gjorts redan den dag då den tidigare depositionen gjordes. Denna rättsverkan är föreskriven i Budapestöverenskommelsen. I praktiken innebär bestämmelsen att, om en deposition ersätts i föreskriven ordning, det anses som om det avbrott i existens eller tillgänglighet som faktiskt inträdde aldrig hade uppkommit. Den nya depositionen träder i den gamlas ställe, och det anses som om en och samma kultur fortlöpande hade funnits tillgänglig.

Såsom framgår av den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.6 ).föreligger det rätt att ersätta en deposition i fler fall än då det med hänsyn till den svenska patentansökningen eller det svenska patentet är nödvändigt att göra det. Rätt att ersätta depositionen med en ny föreligger nämligen så snart prov av någon anledning inte har kunnat levereras till någon som har rätt att få ut prov, oavsett var denne befinner sig. Av första stycket andra meningen följer emellertid motsättningsvis att brist i tillgängligheten inte anses föreligga bara därför att prov inte har kunnat levereras till en tredje man i ett annat land än Sverige. Att en deposition får ersättas även om det inte behövs med hänsyn till svensk rätt kan dock vara av betydelse då en och samma deposition åberopas både i en patentansökan som avser Sverige och i patentansökningar som avser andra länder. I sådana fall kan sökanden behöva ersätta depositionen med hänsyn till en ansökan eller ett patent i ett annat land. Den nya deposition som han gör kan då erkännas också i Sverige.

Om en ny deposition har gjorts utan att det har varit nödvändigt med hänsyn till den svenska ansökningen eller det svenska patentet. måste

• Sida 71
•  Original

' Prop. 1982/83:67 ' 71

deponenten ta ställning till huruvida han vill åberopa den nya depositionen också för den svenska ansökningen resp. det svenska patentet. För att en ny deposition skall få den rättsverkan som anges i förevarande stycke krävs att den görs i den ordning som regeringen föreskriver. I dessa föreskrifter bör givetvis ingå bestämmelser om att deponenten skall underrätta patentmyn- digheten om den nya depositionen på det sätt som anges i Budapestöverens- kommelsen. Lämnar han den svenska patentmyndigheten uppgifter om den nya depositionen i föreskriven ordning, får den anses ha trätt i den tidigare depositionens ställe. Den tidigare depositionen får därmed anses ha upphört att gälla för svensk del. Lämnas inte sådana uppgifter.. får däremot den tidigare depositionen anses fortsätta att gälla för den svenska ansökningen resp. det svenska patentet.

Det är att märka att bortfall av en deposition i vissa fall kan vara utan betydelse. Detta är fallet om den deponerade organismen när depositionen faller bort har blivit allmänt tillgänglig på sådant sätt att någon deposition inte hade fordrats, om organismen vid ansökningstillfället hade varit tillgänglig på det sättet. Härvid gäller dock den förutsättningen att organismen kan identifieras med tillräcklig säkerhet.

14%

I denna paragraf finns bestämmelser om s.k. löpdagsförskjutning. Förutsättningen för att få löpdagsförskjutning är att sökanden har ändrat sin ansökan inom sex månader från den dag då ansökningen gjordes. I sådant fall skall ansökningen på yrkande av sökanden anses gjord när ändringen vidtogs. Genom att förskjuta ansökningsdagen fram till den dag då ändringen gjordes kan sökanden uppnå att ansökningen får omfatta en eljest otillåten ändring. Begäran om löpdagsförskjutning behöver inte framställas inom de sex månaderna från den ursprungliga ansökningsdagen utan kan göras fram till dess ansökningen godkänns för utläggning (jfr 195 andra stycket).

Av skäl som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 8.3) har rätten att begära löpdagsförskjutning begränsats. I paragrafens andra stycke i den nu föreslagna lydelsen föreskrivs att yrkande om löpdagsförskjutning skall framställas inom två år från den dag då ansökningen gjordes. Liksom hittills får yrkande om löpdagsförskjutning framställas endast en gång och får inte återtas. I fråga om ansökningar som har gjorts före lagändringens ikraftträdande finns dock en särskild övergångsreglering (punkten 6 tredje stycket i övergångsbestämmelserna).

Bestämmelsen i 195 andra stycket om att löpdagsförskjutning inte får begäras sedan ansökningen har godkänts för utläggning kvarstår oberoende av den nya tvåårsgränsen. Den bestämmelsen får i fortsättningen betydelse endast för det fall att en ansökan skulle godkännas för utläggning innan två år har förflutit från det att ansökningen gjordes. '

• Sida 72
•  Original

Prop. 1982/83:67 72

155

Denna paragraf innehåller bl.a. bestämmelser om avskrivning av patent- ansökningar. Till paragrafen har fogats ett nytt fjärde stycke med bestäm- melser om avskrivning av patentansökningar för vilka årsavgifter inte har betalats.

Om sökanden inte erlägger årsavgift för'ansökningen enligt 8, 41 och 42 åå, skall ansökningen avskrivas. Har ansökningen avskrivits på denna grund, fåransökningen inte återupptas. Beslutet om avskrivning kan överklagas i vanlig ordning. om sökanden anser att det var felaktigt. Beslutet ' att avskriva ansökningen'på grund av att föreskriven årsavgift inte har erlagts skall, liksom andra avskrivningsbeslut, kungöras när det har vunnit laga kraft, om beslutet rör en ansökan, som har blivit tillgänglig för envar. Detta följer av 26 å andra stycket.

Bestämmelsen att en patentansökan skall avskrivas, om årsavgifterna inte betalas, gäller inte endast vid handläggningen hos patentmyndigheten. Om hela ansökningsärendet genom besvär har förts vidare till patentbesvärsrät- ten eller regeringsrätten, är bestämmelsen också tillämplig på ansöknings- ärendet där. Liksom dessa överinstanser kan besluta att godkänna en ansökan för utläggning eller att meddela patent, kan de besluta att en patentansökan som de har under sin prövning skall avskrivas på grund av att årsavgifter inte har betalats. I praxis brukar överinstanserna när de t.ex. meddelar patent överlämna ärendet till patentmyndigheten för utfärdande av de föreskrivna kungörelserna och för andra administrativa åtgärder, såsom tryckning av patentskrift. Det kan vara lämpligt att överinstanserna på motsvarande sätt överlämnar det avskrivna ansökningsärendet till patent— myndigheten för utfärdande av kungörelse angående avskrivningen, när sådan kungörelse skall utfärdas.

Det bör i detta sammanhang framhållas att uppbörden av årsavgifterna liksom bevakningen av att de betalas alltid ankommer på patentmyndighe- ten, så länge en patentansökan är under handläggning. Detta gäller sålunda oberoende av om ärendet för tillfället är under prövning i en överinstans. Såsom framhålls i den allmänna motiveringen ( avsnitt 8.3 ) får patentmyn- digheten i förekommande fall underrätta överinstansen om att årsavgiften inte har betalats.

225

Förevarande paragraf innehåller bestämmelser om offentlighet i patent- ansökningsärenden. Ändringar har gjorts i sjätte stycket som gäller depositioner av mikroorganismer. Dessutom har ytterligare två stycken, sjunde och åttonde stycket, fogats till paragrafen.

Enligt sjätte stycket första meningen i den nu föreslagna lydelsenhar envar rätt att få prov från kulturen sedan handlingarna i patentansökningsärendet

• Sida 73
•  Original

Prop. 1982783z67 73

har blivit tillgängliga enligt första. andra eller tredje stycket. Här anges sålunda både från vilken tidpunkt och på vilket sätt en deposition skall hållas tillgänglig. Depositionen hålls tillgänglig genom att prov från den lämnas ut. Tredje man har däremot inte någon rätt att direkt få undersöka kulturen hos depositionsinstitutionen.

Iden allmänna motiveringen ( avsnitt 5.6 ) har framhållits att den allmänna regeln om tredje mans rätt att få ut prov bör förses med två undantag. Bestämmelser om dessa undantag har tagits upp i andra och tredje meningarna i förevarande stycke.

Den allmänna regeln om depositioners offentlighet medför sålunda inte att prov skall lämnas ut till någon som till följd av föreskrift i lag eller annan författning inte få ta befattning med den deponerade mikroorganismen (andra meningen). Därmed avses svensk lag och annan svensk författning. Av bestämmelsen framgår att tredje man inte på grund av offentlighetsreg- lerna i patentlagen kan ställa krav på att få utlämnad till sig en organism som han enligt särskilda bestämmelser inte får befatta sig med.

Den allmänna regeln om tredje mans rätt att få ut prov medför inte heller att prov skall lämnas ut till någon vars befattning med provet annars kan antas vara förbunden med en påtaglig risk med hänsyn till organismens skadebringande egenskaper (tredje meningen). Denna bestämmelse tar sikte på det fallet att det visserligen inte finns något direkt förbud att hantera organismen för den som har begärt provet men att organismen efter vad som är känt är farlig och depositionsinstitutionen anser det nödvändigt att det vidtas särskilda åtgärder för att organismen skall kunna hanteras på ett betryggande sätt. Det är nämligen möjligt att depositioner kan komma att omfatta sådana organismer vilkas hantering kan medföra risker av olika slag utan att behöriga myndigheter har hunnit att utfärda bestämmelser som inskränker rätten att hantera dem.

Undantagsbestämmelserna har betydelse för bedömningen enligt 8 aå huruvida depositionen uppfyller kravet på tillgänglighet. I fråga om tillgänglighet krävs enligt den paragrafen att kulturen skall vara deponerad så att den som enligt patentlagen är berättigad att få prov kan få sitt prov levererat i Sverige. Om något av de två fall som undantagsbestämmelserna avser skulle föreligga. behöver prov inte lämnas ut. Den som har begärt provet är då inte enligt patentlagen berättigad till prov. Detta innebär i sin tur att tillgängligheten inte brister därför att vederbörande har förvägrats att få ut prov. Skulle däremot prov ha vägrats från en i princip allmänt tillgänglig deposition utan att någon av undantagsbestämmelserna är tillämplig, föreligger en brist i tillgängligheten. Huruvida en vägran att lämna ut prov var försvarlig med hänsyn till undantagsbestämmelserna får prövas i det patentansökningsärende eller det ogiltighetsmål där frågan kommer upp. Såvitt gäller de fall då vägran grundas på organismens farliga egenskaper torde patentmyndigheten och svenska domstolar som regel inte ha anledning att under känna den bedömning som har gjorts av en kvalificerad

• Sida 74
•  Original

Prop. 1982/83:67 ' 74

Den som inte själv kan få ut ett prov, antingen detta beror på att han enligt lag eller annan författning inte får hantera organismen eller att han av depositionsinstitutionen inte anses kvalificerad att hantera organismen, kan givetvis avtala med någon som är berättigad att hantera organismen att denne för hans räkning skall begära prov och undersöka provet.

I sjunde stycket ges patentsökanden möjlighet att under viss tid _få en särskild ' ordning tillämpad vid utlämnande av prov från en deposition. Beträffande skälen till att denna möjlighet har införts hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 6.3). Till dess patentansökningen har utlagts eller har avgjorts slutligt utan att ha utlagts får prov lämnas ut endast till en särskild sakkunnig, om sökanden begär det (första meningen). Har sökanden begärt att sakkunnigsystemet skall tillämpas. kan sålunda tredje man. som önskar få prov från en deposition. inte få provet levererat direkt till sig annat än med sökandens samtycke i det särskilda fallet. Istället måste han anlita en särskild sakkunnig som tar emot och hanterar provet.

1 andra meningen av sjunde stycket bemyndigas regeringen att föreskriva inom vilken tid en patentsökande, som vill få sakkunnigsystemet tillämpat, måste framställa begäran om det. Vidare bemyndigas regeringen att föreskriva vem som får anlitas som sakkunnig. Avsikten är att regeringens föreskrifter i dessa hänseenden skall meddelas i patentkungörelsen.

Ordningen med utlämnande av prov endast till en särskild sakkunnig får som nyss har nämnts tillämpas bara till dess patentansökningen antingen har utlagts eller har avgjorts slutligt utan att ha utlagts. Detta innebär att sakkunnig systemet inte blir tillämpligt under invändningsfristen och inte heller sedan ansökningen har avskrivits och inte mer kan återupptas eller avslagits genom beslut som har vunnit laga kraft. .

Iåttonde stycket har tagits in bestämmelser om vad som skall iakttas av den som vill få ut prov från en deponerad kultur. Dessa bestämmelser avser direkt bara de fall då någon vill få ut prov med stöd av sjätte stycket i förevarande paragraf. De blir emellertid på grund av en föreskrift i 565 första stycket tillämpliga även i ett annat fall. Enligt 56 5 första stycket tredje meningen skall nämligen sjunde och åttonde styckena i förevarande paragraf tillämpas när någon vill få prov med stöd av sådant samtycke som avses i 56 & första stycket. Bestämmelserna i det förevarande stycket är däremot inte tillämpliga om t.ex. patentsökanden själv vill få ut prov från sin deposi- tion.

Enligt styckets första mening skall den som vill få prov göra en skriftlig framställning om det. Framställningen skall göras hos patentmyndigheten. Den som vill få prov skall avge en förbindelse av det innehåll som regeringen föreskriver för att förebygga missbruk av provet. Om detta skall hanteras av en särskild sakkunnig. är det emellertid naturligt att förbindelsen i stället avges av den sakkunnige. En föreskrift om att förbindelsen i sådana fall skall avges av den sakkunnige finns i andra meningen. Det är emellertid att märka

• Sida 75
•  Original

Prop. 1982/83z67 75

att det inte är den sakkunnige utan hans uppdragsgivare som skall göra framställningen om att få ut provet. Den sakkunniges förbindelse bör lämpligen bifogas framställningen.

315

Enligt paragrafen i dess nu gällande lydelse skall sökanden förfullföljd alltid ge in en avskrift av sin internationella ansökan till patentmyndigheten samt erlägga fastställd avgift. Dessutom är sökanden skyldig att, i den om- fattning som regeringen föreskriver, ge in en översättning till svenska av ansökningen. Samtliga åtgärderskall ha vidtagits inom en bestämd frist. I normalfallet är fristen tjugo månader från den internationella ansöknings- dagen eller, om prioritet yrkas, från prioritetsdagen. Har ansökningen varit föremål för en internationell förberedande patenterbarhetsprövning, förl- ängs i regel fristen till tjugofem månader. Om någon internationell nyhetsgranskningsrapport inte upprättas, gäller en frist på två månader från det att den internationella nyhetsgranskningsmyndigheten avsände under- rättelse till sökanden om att nyhetsgranskningsrapport inte kommer att upprättas.

Dessa fullföljdsbestämmelser har nu ändrats i väsentliga hänseenden. Sålunda har kravet på avskrift av den internationella patentansökningen slopats beträffande vissa ansökningar, nämligen sådana ansökningar som inte är avfattade på svenska. Vidare har den särskilda fullföljdsfristen för fall då nyhetsgranskningsrapport inte upprättas tagits bort. Slutligen ges sökanden under vissa förutsättningar en extra frist för att ge in översättning- e-n resp. avskriften av ansökningen.

Inom samarbetsunionen övervägs f.n. ändringar i tillämpningsföreskrif- terna till samarbetskonventionen som skulle innebära att ändringar i en ansökan. som från början är avfattad på svenska. kan göras på engelska. Om dessa ändringar genomförs. kommer alltså en internationell patentansökan att kunna bestå både av delar avfattade på svenska och av delar avfattade på engelska. Bestämmelserna i förevarande stycke skulle för sådant fall innebära att en avskrift krävs i den del ansökningen är avfattad på svenska

• Sida 76
•  Original

Prop. 1982/ 83:67 76

Liksom f.n. anges den normala fullföljdsfristen till tjugo månader. Denna frist kommer nu att gälla även i de fall då någon internationell nyhetsgransk- ningsrapport inte upp- rättas. Den särskilda bestämmelsen i det nuvarande andra stycket om fullföljdsfristen i dessa fall utgår sålunda. Ändringen innebär att fullföljdsfristen i de flesta sådana fall blir längre än vad som gäller f.n.

Det nya andra stycket motsvarar paragrafens nuvarande tredje stycke.

Tredje stycket innehåller en ny bestämmelse om en ytterligare frist för att ge in översättning eller, i förekommande fall. avskrift av den internationella patentansökningen. Som förutsättning för att sökanden Skall få åtnjuta den ytterligare fristen gäller först och främst att den fastställda fullföljdsavgiften har erlagts inom den frist som gäller enligt första eller andra stycket. Avgiften- måste alltså ovillkorligen betalas inom de föreskrivna tjugo resp. tjugofem månaderna från ingivningsdagen eller, om prioritet yrkas, från prioritets- dagen. Har emellertid sökanden betalat fullföljdsavgiften inom föreskriven tid, har han en ytterligare frist för att ge in den översättning eller avskrift som fordras. Dessa handlingar får sålunda ges in inom en ytterligare fn'st på två månader under förutsättning att sökanden inom denna frist även betalar en tilläggsavgift.

Såsom framhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.4) har denna ytterligare frist införts för att ge patentsökandena, eller i praktiken deras ombud, en rimlig frist för att utarbeta översättningar av ansökningarna. Ansökningarna är ofta omfattande. Det är givetvis viktigt att översättning- arna blir riktiga och av god kvalitet. För att regleringen inte skall bli onödigt komplicerad och därigenom medföra rättsförluster för sökandena har fristen fått gälla även skyldigheten att ge in sådan avskrift som krävs för fullföljd, om ansökningen är avfattad på svenska. "

Både fristen för att erlägga fullföljdsavgiften och den ytterligare fristen för att ge in handlingar är absoluta. Överskridande av dessa frister medför att ansökningen skall anses återkallad såvitt avser Sverige. Detta följer av fjärde stycket.

I den allmänna motiveringen ( avsnitt 7.4 ) har framhållits att, om sökanden har betalat fullföljdsavgiften inom föreskriven tid men försummar att ge in den föreskrivna översättningen resp. avskriften ens inom den ytterligare fristen, patentmyndigheten skall avskriva ärendet utan att utfärda något föreläggande. Detsamma gäller naturligtvis om översättningen eller avskrif- ten visserligen ges in inom den ytterligare fristen men sökanden inte inom fristen betalar den tilläggsavgift som krävs för att han skall få åtnjuta denna frist.

Enligt 72 och 73 5.5 patentlagen kan en patentsökande under vissa förutsättningar vinna förklaring att en för sent företagen åtgärd skall anses vidtagen i rätt tid. Dessa paragrafer är tillämpliga på den ytterligare tvåmånadersfristen för att ge in översättning och betala tilläggsavgift.

• Sida 77
•  Original

Prop. 1982/83z67 * 77

325

I denna paragraf regleras följden av att sökanden återkallar begäran om internationell förberedande patenterbarhetsprövning eller förklaring att han avser att använda resultatet av en sådan prövning vid fullföljd av ansökan om patent för Sverige. Rättsföljden av en sådan åtgärd är enligt paragrafens nu gällande lydelse att ansökningen anses återkallad såvitt avser Sverige. Undantag gäller dock för det fall att återkallelsen görs före utgången av den frist som gäller enligt 31 & första eller andra stycket och sökanden dessutom fullföljer ansökningen inom den frist som är tillämplig.

Med anledning av ändringarnai 31 5 har beträffande fullföljdskravet gjorts den justeringen att fullföljd skall ha skett inom den frist som gäller enligt 31 & första eller tredje stycket. Också i detta fall kan sökanden alltså få den ytterligare fristen för att ge in den översättning eller avskrift som kan krävas för fullföljd.

335

Enligt denna paragraf gäller som huvudregel att, om en internationell patentansökan har fullföljts i Sverige, bestämmelserna i 2 kap. patentlagen om patentansökningar och deras handläggning blir tillämpliga på ansökning- en. Undantagen från denna regel anges i förevarande paragraf och i 34—37 55. Vidare anges i denna paragraf när en internationell patentansökan tidigast får tas upp till prövning.

Enligt första stycket andra meningen i dess nu gällande lydelse får en internationell patentansökan inte tas upp till prövning före utgången av den frist som gäller enligt 31 & annat än om sökanden begär det. Denna bestämmelse har nu justerats så att förbudet gäller till dess fristen enligt 31 & första eller andra stycket har gått ut. Den ytterligare tvåmånadersfrist för att ge in översättning som har tagits in i 31 & tredje stycket behöver alltså inte avvaktas innan prövningen får påbörjas.

Ett av undantagen från den nyss nämnda huvudregeln gäller frågan när offentlighetsreglerna i 22 å andra och tredje styckena blir tillämpliga på en internationell patentansökan. Detta undantag regleras i tredje stycket i förevarande paragraf. Dess innebörd är att 22 5 andra och tredje styckena blir tillämpliga på en internationell patentansökan så snart sökanden har fullgjort sin skyldighet enligt 31 5 att ge in en översättning av an sökningen. För det fall att översättning inte behövs — nämligen då ansökningen är gjord på svenska — finns det emellertid f.n. formellt inte någon bestämmelse enligt vilken 225 kan bli tillämplig innan ansökningen har fullföljts. Eftersom tillgängliggörande enligt 22 å andra eller tredje stycket är en förutsättning för skadeståndsrättsligt skydd. har det därmed framstått som om sådant skydd inte kunde uppnås före fullföljden i de fall då översättning inte behövdes. En sådan ordning har inte varit avsedd och är inte heller förenlig med

• Sida 78
•  Original

Prop. 1982/83z67 78

Tredje stycket har därför ändrats så att det däri uttryckligen anges vad som krävs för att 22 5 andra och tredje styckena skall bli tillämpliga redan före fullföljden, om ansökningen är avfattad på svenska och översättning sålunda inte fordras. Dessa lagrum blir i det fallet tillämpliga så snart sökanden har gett in en avskrift av den internationella ansökningen till patentmyndigheten.

Det bör framhållas att sökanden genom att ge in översättning resp. avskrift kan göra 22 % tillämplig oberoende av om ansökningen ännu har publicerats av internationella byrån. .

Liksom tidigare blir, i fall då översättning fordras, 22 5 andra och tredje Styckena tillämpliga så snart sökanden har fullgjort sin skyldighet enligt 31 5 att ge in översättning. Om översättning fordras för fullföljd, blir alltså 22 5 inte tillämplig genom att sökanden ger in en avskrift av ansökningen.

345

I denna paragraf finns bestämmelser om att en internationell patentansö- kan inte får godkännas för utläggning eller avslås före utgången av vissa frister, om inte sökanden samtycker till det. Genom bestämmelserna tillförsäkrassökanden den rätt att ändra en internationell patentansökan som han har enligt samarbetskonventionen. Regleringen grundas på artiklarna 28 och 41 i samarbetskonventionen samt reglerna 52 och 78 i tillämpnings- föreskrifterna till konventionen. '

Paragrafen har nu ändrats så att dessa frister inte längre anges _direkt i paragrafen. I stället sägs att godkännande för utläggning inte får ske eller beslut om avslag meddelas förrän efter utgången av den frist som regeringen föreskriver. om inte sökanden samtycker till att ansökningen avgörs dessförinnan. I fråga om skälen till ändringen hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 7.5). I

385

I förevarande paragraf regleras bl.a. i vilka fall den svenska patentmyn- digheten får ompröva vissa beslut som har meddelats av en mottagande myndighet eller av internationella byrån. '

Enligt andra stycket måste begäran om sådan omprövning framställas inom viss frist. Vidare måste sökanden inom samma frist vidta vissa andra åtgärder. Fristens längd har hitintills angetts direkt i andra stycket. Detta har nu ändrats. Enligt den föreslagna lydelsen gäller att begäran skall framställas inom den frist som regeringen föreskriver och att övriga åtgärder skall vidtas inom den fristen. I fråga om skälen till ändringen hänvisas till den allmänna motiveringen ( avsnitt 7.5 ). . . _

Den frist som skall gälla i förevarande fall anges i regel 51.3 i tillämpningsförcskrifterna till "samarbetskonventionen. Närmare bestäm-

• Sida 79
•  Original

Prop. 1982/83z67 , 79

405

Denna paragraf innehåller i sin nu gällande lydelse en bestämmelse om den tid ett patent kan upprätthållas. I paragrafen har nu också införts en- bestämmelse om att årsavgifter skall betalas för patent. Sålunda föreskrivs att för patent skall erläggas fastställd årsavgift för varje avgiftsår som börjar ' efter meddelandet.

Till skillnad från den hittillsvarande bestämmelsen i 41 5 om årsavgifter för patent avser den nya bestämmelsen bara tid efter patentmeddelandet. Såvitt gäller tiden före patentmeddelandet finns bestämmelsen om skyldighet att betala årsavgifter i 8 5 femte stycket. Avgiftsterminerna betecknas liksom under ansökningsstadiet ”avgiftsår" och räknas från den dag då patentan- sökningen gjordes eller skall anses gjord. Skyldigheten att betala årsavgiften för patent inträder med det avgiftsår som börjar närmast efter meddelandet. I praktiken innebär detta att skyldigheten att betala årsavgifter för ett patent tar vid där skyldigheten att betala årsavgifter för patentansökningen upphör. Några ackumulerade årsavgifter kommer sålunda inte att förfalla i samband med patentmeddelandet, i motsats till vad som är fallet enligt den hittills- varande ordningen.

Från principen att patenthavaren skall betala årsavgifter bara för avgiftsåren efter patentmeddelandet får göras undantag för det fall att patentet meddelas så tidigt att någon årsavgift då ännu inte har förfallit över huvud taget. Såsom framgår av den allmänna motiveringen ( avsnitt 8.2 ) skall årsavgifter förfalla till betalning tidigast vid ingången av det tredje avgiftsåret. En reglering i enlighet därmed finns i 41 5. Om patentet meddelas inom två år från det patentansökningen gjordes. innebär det att några årsavgifter för ansökningstiden ännu inte har hunnit förfalla när patentet meddelas. "Årsavgifterna för de avgiftsår som har börjat före patentmeddelandet bör givetvis i sådant fall betalas av patenthavaren. En bestämmelse med denna innebörd har tagits in som tredje meningen i förevarande paragraf.

415

I paragrafen, som har getts en helt ny avfattning, har samlats alla bestämmelser om när årsavgifter förfaller till betalning. Dessutom har till denna paragraf förts den generella regeln i nuvarande 42 5 tredje stycket om rätt att mot förhöjd avgift betala årsavgiften inom sex månader från förfallodagen.

Enligt huvudregeln i första stycket förfaller årsavgiften till betalning sista dagen i den kalendermånad under vilken avgiftsåret börjar. Genom denna

• Sida 80
•  Original

Prop. 1982/83z67 80

reglering uppnås att det inte finns mer än tolv förfallodagar under kalenderåret, trots att avgiftsåret, liksom hitintills patentåret. beräknas efter patentansökningens egen löpdag. I andra stycket finns dock undantagsregler som innebär att det för vissa fall gäller särskilda förfallodagar.

I enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen ( avsnitt 8.2 ) föreskrivs emellertid också att årsavgifterna för de två första avgiftsåren förfaller till betalning först samtidigt med årsavgiften för det tredje avgiftsåret. Årsavgifter behöver sålunda aldrig betalas förrän två år efter det ansökningen gjordes eller, i förekommande fall, skall anses gjord. Det bör påpekas att detta gäller även om patent skulle ha meddelats innan två år har förflutit från den dag då ansökningen gjordes eller skall anses gjord.

I första meningen behandlas årsavgifter som avser en avdelad eller en utbruten ansökan. Bestämmelserna om delning av en ansökan och utbryt- ning ur en ansökan grundas på 11 5. De innebär bl.a. att en ansökan som har uppkommit genom delning eller utbrytning under vissa för utsättningar skall anses gjord inte när delningen eller utbrytningen skedde utan en tidigare dag. Skillnaden mellan den dag då den avdelade eller utbrutna ansökningen uppkom och den dag då den skall anses gjord kan röra'sig om flera år. Enligt huvudregeln skulle därmed flera årsavgifter kunna vara förfallna innan den avdelade eller utbrutna ansökningen faktiskt uppkom. Såsom framhållits i den allmänna motiveringen ( avsnitt 8.3 ) behövs därför särskilda regler om när årsavgifterna förfaller för sådana ansökningar.

För en avdelad eller utbruten ansökan gäller alltså en särskild förfallodag för årsavgifterna för sådana avgiftsår som har börjat före den dag då ansökningen avdelades eller utbröts eller som börjar inom två månader från den dagen. Dessa årsavgifter förfaller sålunda inte i något fall förrän två månader har förflutit från den dag då ansökningen uppkom, dvs. då delningen eller utbrytningen skedde.

Det är särskilt att märka att det gäller en individuell förfallodag för de ackumulerade årsavgifter som kan uppstå för den avdelade eller utbrutna ansökningen. Som förfallodag gäller sålunda just den dag då två månader har förflutit från det ansökningen uppkom. Förfallodagen förskjuts således i dessa fall inte till den sista dagen i den kalendermånad när ansökningen uppkom.

Iden andra meningen av andra stycket finns en särskild bestämmelse som rör internationella patentansökningar. Om sådana ansökningar fullföljs i Sverige eller upptas till behandling här enligt 38 &, anses de vara gjorda den dag som gäller som internationell ingivningsdag för dem (29 5). Det kan

• Sida 81
•  Original

Prop. 1982/ 83:67 81

förekomma att en internationell patentansökan fullföljs eller upptas till behandling först när mer än två år har förflutit från dag då ansökningen skall anses gjord. Detta gäller t.ex. om en internationell patentansökan utan prioritet från en tidigare ansökan har varit föremål för internationell förberedande patenterbarhetsprövning. Såsom framhållits i den allmänna motiveringen måste därför ges en särskild regel om förfallodagen för vissa internationella ansökningar.

Enligt förevarande bestämmelse förfaller årsavgifterna för sådana avgift- sår som har börjat innan den internationella ansökningen fullföljdes enligt 31% eller upptogs till behandling enligt 385 eller som börjar inom två månader därefter inte i något fall förrän två månader har förflutit från den dag då ansökningen fullföljdes eller upptogs till behandling. Även i detta fall är det fråga om en individuell förfallodag, beräknad från den dag då ansökningen fullföljdes eller upptogs till behandling.

Som tredje styckei paragrafen har tagits in en bestämmelse som i huvudsak svarar mot 425 tredje stycket i dess nu gällande lydelse. Här föreskrivs sålunda att årsavgift får betalas upp till sex månader efter förfallodagen, om en förhöjd avgift betalas. Såvitt gäller årsavgifter som hänför sig till meddelade patent är Sverige enligt 1883 års Pariskonvention för industriellt enhetligt system för årsavgifter både för patent och för patentansökningar har det varit naturligt att ge samma frist även för årsavgifter som förfaller under ansökningstiden.

425

Anstånd kommer i fråga, om uppfinnaren har avsevärd svårighet att erlägga avgifterna. En ytterligare förutsättning för anstånd är att framställ- ningen om anstånd görs senast när årsavgifter första gången förfaller till betalning. Den första förfallodagen infaller i vanliga fall vid ingången av det tredje avgiftsåret. dvs. två år från det patentansökningen gjordes. Har framställningen gjorts senast vid denna tidpunkt, kan anstånd meddelas med upp till tre år i sänder. Anstånd får dock inte ges för längre tid än till dess tre år har förflutit från patentmeddelandet. '

Ett meddelat anstånd kan alltså förlängas i perioder på tre år. Framställ- ning om förlängt anstånd måste göras innan det gällande anståndet har gått ut.

Anstånd medges av patentmyndigheten. Detta innebär att framställningen om anstånd alltid skall göras hos patentmyndigheten, även om det skulle vara fråga om årsavgifter för en patentansökan som är under prövning i patent- besvärsrättcn eller regeringsrätten. Uppbörden av årsavgifter liksom kon- 6 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 67

• Sida 82
•  Original

Prop. 1982/83:67 ' . 82

trollen av att sådana avgifter har erlagts ankommer nämligen alltid på patentmyndigheten, oavsett var ansökningsärendet för tillfället behand- las.

Om en framställning om anstånd eller förlängt anstånd avslås, skall enligt andra stycket avgift som erläggs inom två månader därefter anses erlagd i rätt tid. Detta motsvarar vad som f.n. gäller vid avslag på en framställning om anstånd med-årsavgifter för patent.

Det tredje stycket innehåller, liksom f.n., en bestämmelse om rätt att betala årsavgift inom sex månader från det att anståndet har löpt ut. En årsavgift för vilken det har medgivits anstånd med betalningen får sålunda med samma förhöjning som avses i 41 5 tredje stycket betalas inom denna extra frist.

515

I denna paragraf regleras följden av att årsavgiften för ett patent inte betalas i föreskriven ordning (jfr beträffande patentansökningar 15 & fjärde stycket). Regleringen överensstämmer i sak med vad som gäller f.n.

525

När det gäller patent på mikrobiologiska uppfinningar är det möjligt att en beskrivning "som var tillräckligt tydlig när patentet meddelades sedermera blir bristfällig. Vid ansökan om patent på sådana uppfinningar måste näm- ligen beskrivningen ibland omfatta, förutom en beskrivning i dokument. också en deposition av en mikroorganism. En sådan deposition kan falla bort eller upphöra att vara tillgänglig. Inträffar detta, innebär det vanligen också att en viktig del av beskrivningen saknas för tredje man. Såsom har anförts i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.4 ) är det oklart huruvida ogiltigför- klaring kan ske med stöd av första stycket i förevarande paragraf i dess hittillsvarande lydelse, om bristen i tydligheten har uppkommit efter patentmeddelandet.

Punkten 2 har nu avfattats så att det framgår att ett patent kan förklaras ogiltigt. om det avser en uppfinning som inte är så tydligt beskriven att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva den. I sin nya avfattning inrymmer bestämmelsen både det fall att beskrivningen var otillräcklig redan vid patentmeddelandet och det fall att beskrivningen sedermera har blivit otillräcklig.

• Sida 83
•  Original

Prop. 1982/83:67 83

Möjligheten att förklara ett patent ogiltigt på grund av bristfällig beskrivning svarar mot kravet på en tydlig beskrivning som förutsättning för att patent skall kunna meddelas. Iden allmänna motiveringen har dock fram- hållits att inte varje brist i beskrivningen som i och för sig skulle ha kunnat föranleda anmärkning på ansökningsstadiet också utgör grund för ogiltighet (avsnitt 5.4). ,

När bristande tydlighet i beskrivningen infördes som grund för ogiltighet genom 1978 års lagstiftning anförde föredraganden. att det måste vara fråga om en avsevärd brist för att det skulle kunna göras gällande att en fackman inte kunde utöva uppfinningen med ledning av beskrivningen. Den omständigheten att beskrivningen är behäftad med brist eller otydlighet som borde ha föranlett patentmyndigheten att under handläggningen av ansök— ningen kräva för'tydligande eller komplettering behövde därför inte innebära att tillräcklig grund för ogiltigförklaring förelåg (prop. 1977/78:1 del A 5. 262 f och 363). Den grundsyn som kommer till uttryck i detta uttalande bör, såsom framhållits i den allmänna motiveringen. beaktas också när det är fråga om sådana brister i beskrivningens tydlighet som kan uppkomma i depositionsfallen. För att en brist som gäller en deposition skall kunna föranleda ogiltigförklaring av patentet bör bristen sålunda vara av sådan art att tredje mans intresse har påtagligt trätts för när eller att det allmänna tredjemansintresset har åsidosatts i väsentlig omfattning (jfr avsnitt 5.4).

En brist i beskrivningen som är att hänföra till depositionen kan uppstå antingen genom att depositionen har upphört att existera eller genom att depositionen. trots att den finns, inte är tillgänglig för tredje man. Huruvida detta är liktydigt med att det föreligger en brist i beskrivningen beror emellertid på om depositionen fortfarande är nödvändig för att beskrivning- en skall anses tillräckligt tydlig. Skulle organismen redan ha blivit allmänt tillgänglig på annat sätt när bristen med avseende på depositionen uppkommer, har depositionen givetVis inte längre någon betydelse. Det måste dock vara klart att det är fråga om samma organism. För att organismen skall kunna anses allmänt tillgänglig på annat sätt måste den finnas att tillgå på sådant sätt att någon deposition inte hade behövts, om organismen hade varit tillgänglig på detta sätt när patentansökningen gjordes.

I 8 a 5 andra stycket har tagits in bestämmelser om rätt för sökanden och patenthavaren att under vissa förutsättningar ersätta en deposition, som inte kan fylla sin funktion, med en ny deposition av samma organism. Görs en ny deposition i föreskriven ordning. skall det anses som om den nya depositionen hade gjorts redan den dag då den tidigare depositionen gjordes. En faktisk brist beträffande depositionen kan alltså bli utan betydelse. om sökanden eller patenthavaren utnyttjar sin rätt att göra ny deposition. Härav följer att frågan huruvida brist har uppkommit på grund av bortfall eller bristande tillgänglighet hos en deposition inte kan avgöras innan det är klart

• Sida 84
•  Original

Prop. 1982/83:67 , 84

Såsom framhålls i den allmänna motiveringen torde grund för ogiltighet i regel föreligga, om en nödvändig deposition har gått förlorad utan att alls ersättas. Även om patenthavaren underlåter att ersätta den förlorade deposi- tionen med en ny deposition, kan det dock förekomma fall där bristen inte behöver anses som avsevärd, t.ex. om patenthavaren inom en kort tidrymd i stället gör kulturen allmänt tillgänglig (jfr avsnitt 5.4 ). Som nyss nämnts kan emellertid depositionen ha blivit obehövlig, därför att organismen hade blivit allmänt tillgänglig redan när depositionen föll bort.

Även när det gäller en deposition som i och för sig existerar kan det förekomma brister i tillgängligheten. Alla brister i tillgängligheten har dock inte betydelse för beskrivningens tydlighet. Såsom framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 5.6) och som också har framhållits i anslutning till 8 a 5 innebär tillgänglighetskravet bl.a. att den som är berättigad att få prov på den deponerade organismen skall kunna få provet levererat i Sverige. Det är däremot utan betydelse, om prov inte kan levereras till en rekvirent utomlands. Såsom framgår av 22 5 innebär den omständigheten att en deposition är allmänt tillgänglig enligt patentlagen inte att varje tredje man därmed utan vidare är berättigad att få prov levererat till sig. De- positionsmyndigheten behöver sålunda inte lämna ut prov till den som enligt lag eller annan författning inte får ta befattning med den deponerade mikroorganismen. Inte heller behöver prov lämnas ut till någon vars befattning annars kan antas vara förbunden med en påtaglig risk med hänsyn till organismens skadebringande egenskaper. Om prov av någon av de nu nämnda anledningarna inte har levererats, innebär detta givetvis inte att någon brist i tillgängligheten föreligger. En domstol kan vidare i ett ogiltighetsmål få anledning att pröva om vägran att lämna ut prov var försvarlig med hänsyn till undantagsbestämmelserna i 225 sjätte stycket andra och tredje meningarna. Som anförs i anslutning till 22 5 torde såvitt gäller de fall då vägran grundas på organismens farliga egenskaper en svensk domstol i regel inte ha anledning att underkänna den bedömning som har gjorts av en kvalificerad vetenskaplig institution.

Såsom nyss har nämnts medför inte varje sådan brist beträffande en deposition som i och för sig utgör en brist i beskrivningens tydlighet också att det finns grund för att förklara patentet ogiltigt. Grund för ogiltigförklaring föreligger sålunda endast om beskrivningen är så bristfällig att en fackman inte kan utöva uppfinningen med ledning av den. Bristen måste vara väsentlig från tredje mans synpunkt. Ett sådant avbrott i en depositions exi- stens eller tillgänglighet som i och för sig medför att det har uppstått en brist i beskrivningen kan vara utan praktisk betydelse för tredje man. Så kan t.ex. vara fallet när depositionen har ersatts eller på nytt blivit tillgänglig utan att någon tredje man har begärt att få prov under avbrottet. När det gäller frågan om ogiltigförklaring på grund av sådana brister i beskrivningens tydlighet

• Sida 85
•  Original

Prop. 1982/83:67 ' 85

Bestämmelserna om deposition omfattar också kravet att deposition skall göras senast den dag då patentansökningen görs. Visar det sig i efterhand att det brister i detta hänseende. torde det som regel göreligga grund för ogil- tigförklaring enligt andra stycket 3 i förevarande paragraf. Om depositionen är nödvändig, synes nämligen patentet i sådana fall ha kommit att omfatta något som inte framgick av patentansökningen när den gjordes.

565

Om en deposition av mikroorganism krävs för att beskrivningen skall anses tillräcklig tydlig, är depositionen en viktig del av ansökningen. Den som har fått åberopat emot sig en ansökan som innefattar också en deposition torde vanligen inte. utan att ha fått tillgång till depositionen, kunna få en tillräckligt klar uppfattning om det skydd som ansökningen kan leda till. För att undanröja eventuella oklarheter huruvida ett samtycke som skall lämnas enligt första stycket i förevarande paragraf också innebär att vederbörande får tillgång till depositionen har en uttrycklig bestämmelse härom fogats till detta stycke. Om patentansökningen omfattar en deposition, skall sålunda samtycket inbegripa också rätt att få prov från den deponerade kulturen.

Det bör i detta sammanhang påpekas att förevarande paragrafs första stycke är tillämpligt inte bara på svenska patentansökningar utan också på internationella patentansökningar som omfattar Sverige (jfr prop. 1977/78:1 del A 5. 271). När det gäller europeiska patentansökningar tillgodoses de intressen som har föranlett denna bestämmelse genom artikel 1282 i den europeiska patentkonventionen.

För den som vill få ut prov med stöd av ett samtycke som har lämnats enligt förevarande paragraf skall tillämpas bestämmelserna i 225 sjätte stycket andra och tredje meningarna samt 22 5 sjunde och åttonde styckena. Tillämpning av 22 5 sjätte stycket andra och tredje meningarna innebär, att den som med stöd av förevarande paragraf önskar få tillgång till prov från en deponerad organism innan ansökningen har blivit offentlig inte kan påkalla att få organismen utlämnad till sig. om han till följd av föreskrift i lag eller annan författning inte får ta befattning med organismen eller om det med hänsyn till organismens skadebringande egenskaper kan antas vara förbun- det med en påtaglig risk att lämna ut organismen till honom.

• Sida 86
•  Original

Prop. 1982/83:67 86

Bestämmelserna i 22 5 sjunde och åttonde styckena medför att den som vill få ut prov måste göra skriftlig framställning hos patentmyndigheten och avge en förbindelse av det innehåll som regeringen föreskriver för att förebygga missbruk av kulturen. Skulle patentsökanden redan vid denna tidpunkt ha påkallat tillämpning av sakkunnigsystemet enligt 22 5 sjunde stycket, lämnas prov ut bara till en särskilt anlitad sakkunnig. Om en sakkunnig måste anlitas. är det emellertid denne och inte rekvirenten av provet som skall avge den nyssnämnda förbindelsen. Det förhållandet att samtycket skall inbegripa rätt att få del av en deponerad kultur som ansökningen omfattar innebär givetvis, att patentsökanden måste lämna erforderliga identifieringsuppgif- ter om kulturen.

725

Paragrafens första stycke avser i sin nu gällande lydelse de fall då det är en patentsökande som har försuttit en frist som han skulle ha iakttagit gentemot patentmyndigheten. Det andra stycket i dess gällande lydelse innehåller bestämmelser för det fall att patenthavaren har försuttit den yttersta fristen för att betala årsavgift för patent.

Med hänsyn till att årsavgifter enligt det föreliggande förslaget skall betalas både under ansökningstiden och efter patentets meddelande har följande ändringar gjorts i paragrafen. Första stycket har ändrats så att det avser frister som har försuttits av den patentsökande i annat fall än när det är fråga om årsavgifter. I stället har andra stycket utvidgats till att omfatta alla fall då årsavgift inte har erlagts inom den yttersta föreskrivna fristen. Andra stycket är sålunda tillämpligt både när det är fråga om årsavgifter som skall betalas under ansökningsstadiet och när det är fråga om årsavgifter som skall betalas efter det att patent har meddelats.

735

Denna paragraf innehåller bestämmelser om särskilda möjligheter för den som har gjort en internationell patentansökan att under vissa förutsättningar få en för sent vidtagen åtgärd godtagen. Bestämmelserna har föranletts av regel 82 i tillämpningsföreskrifterna till samarbetskonventionen. Paragrafen har hitintills bara avsett åtgärder enligt 31 5. Sökanden bör emellertid ha möjlighet att under samma förutsättningar som när det gäller överskridande av frist enligt 31 5 få godtaget ett överskridande av den frist som sökanden enligt 38 5 andra stycket skall iaktta gentemot patentmyndigheten. om han vill få till stånd en omprövning av vissa beslut som har meddelats av en

• Sida 87
•  Original

Prop. 1982/83:67 37

765

865

I andra stycket svarar den första meningen i sak mot den bestämmelse som f.n. utgör paragrafens andra stycke. Tillföljd av ändringarna i 41 och 42 55 skall emellertid vid betalning av årsavgiften för europeiskt patent inte bara, som f.n., 42 och 51 55 vara tillämpliga utan även 415. En hänvisning till 41 5 har därför lagts till. Vidare haren språklig justering gjorts.

Med den hittillsvarande ordningen gäller beträffande såväl svenska som europeiska patent att årsavgift som avser patentår som har-börjat före patentmeddelandet eller som börjar inom två månader från patentmeddel- andet inte behöver betalas förrän vid slutet av denna tvåmånadersperiod. Med det nya system som nu föreslås beträffande de svenska patentansök— ningarna och patenten kommer årsavgifter att betalas kontinuerligt redan under ansökningstiden. Om patent meddelas, fortsätter årsavgifter att utgåi samma ordning som under ansökningstiden. Någon särskild betalningsrespit i samband med patentmeddelandet behövs då inte. De nya bestämmelserna i 41 5 om förfallodagar innehåller därför inte heller någon bestämmelse om en sådan extra frist. När det gäller europeiska patent följer emellertid av den europeiska patentkonventionen (artikel 1412) att patenthavaren skall vara tillförsäkrad en frist på två månader från patentmeddelandet för att börja betala årsavgifter till de nationella patentmyndigheterna. _

Av de skäl som nu har angivits har i styckets andra mening tagits in en bestämmelse som tillgodoser kravet i konventionen på två månaders betalningsfrist från patentmeddelandet. Som undantag från de eljest gällande bestämmelserna i 41. 42 och 51 55 föreskrivs att den första årsavgiften för europeiskt patent inte förfaller till betalning förrän två månader har förflutit från den dag då patentet meddelades.

• Sida 88
•  Original

Prop. 1982/83:67 88

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Punkt 1

De flesta sakliga ändringar av betydelse som föreslås i patentlagen föranleds av Sveriges tillträde till Budapestöverenskommelsen. De är avsedda att sättas i kraft i samband med att överenskommelsen träderi kraft för Sveriges del. Det torde vara en fördel för de patentsökande, om övriga föreslagna lagändringar träder i kraft samtidigt med de ändringar som hänger samman med Budapestöverenskommelsen. Det bör därför ankomma på regeringen att förordna om ikraftträdandet av samtliga lagändringar.

Budapestöverenskommelsen har trätt i kraft. Om Sverige tillträder överenskommelsen, blir Sverige bundet av den när tre månader har förflutit från den dag då ratifikationsinstrumentet deponeras. Skulle Sverige i ratifikationsinstrumentet ange en senare dag, gäller dock att bundenhet inträder först från och med den dagen (art. 16.2).

Punkt 2

I denna punkt föreskrivs att de bestämmelser om depositioner som finns i 8, 22 och 56 55 i deras nya lydelse samt i 8 a 5 inte skall tillämpas på patentansökningar som har gjorts före ikraftträdandet. I fråga om sådana ansökningar skall i stället tillämpas 8, 22 och 56 55 i deras äldre lydelse. Den reglering av depositionsfrågan som f.n. gäller för en ansökan som har gjorts före ikraftträdandet fortsätter alltså att gälla för den ansökningen. Det bör i detta sammanhang påpekas att av övergångsbestämmelserna till 1978 års lagändringar (punkten 3) följer att beträffande ansökningar som hade gjorts innan dessa ändringar trädde i kraft skall i viss omfattning tillämpas lagen i dess äldre lydelse. Lagens nuvarande bestämmelser om depositioner har sålunda aldrig blivit tillämpliga på dessa äldre ansökningar.

Till ansökningar som har gjorts före ikraftträdandet skall givetvis räknas också sådana avdelade och utbrutna ansökningar som skall anses gjorda vid en tidpunkt som ligger före ikraftträdandet.

Punkt 3

Under denna punkt ges den som har gjort en deposition enligt äldre bestämmelser rätt att ersätta den med en ny deposition av samma organism. För att skilja dessa nya depositioner från dem som görs enligt 8_a 5 kallas de som ersätter äldre depositioner för ersättningsdepositioner.

Såsom nämnts i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.2 ) saknas i den nu gällande lagstiftningen bestämmelser om rätt att ersätta en deposition som inte längre kan fylla sitt ändamål som en del av beskrivningen. Det har där också framhållits att. när en sådan möjlighet att avhjälpa brister nu införs beträffande depositioner som görs enligt de nya bestämmelserna. motsva-

• Sida 89
•  Original

Prop. 1982/83:67 89

Det har emellertid bedömts lämpligt att medge att äldre depositioner ersätts i vidare omfattning. Om Sverige tillträder Budapestöverenskommel- sen,_avser chefen för handelsdepartementet att föreslå bestämmelser i patentkungörelsen som innebär att depositioner enligt 8 a 5 får göras bara enligt den överenskommelsen. Som nämnts i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.1 ) har de flesta av de institutioner som f.n. är godkända av patentmyndigheten redan fått ställning som internationella depositionsmyn- digheter. Tills vidare synes det därför tillräckligt att anvisa de internatiOnella depositionsmyndigheterna som deponeringsställen. Om denna reglering genomförs, blir det inte längre möjligt att göra depositioner enligt patentverkets nu gällande avtal med olika institutioner. Det kan då vara lämpligt att depositioner som grundas på dessa avtal kan föras över i Budapestsystemet.

Mot bakgrund av vad nu har sagts föreskrivs i förevarande punkt att en deposition som har gjorts enligt äldre bestämmelser får ersättas med en ny deposition av en kultur av samma organism i den ordning som regeringen föreskriver. Äldre depositioner får sålunda ersättas utan att det har uppkommit någon brist beträffande dem. Ersättningsdepositionen anses vara gjord samma dag som den äldre depositionen gjordes. Ersättningsde- positionen skall i övrigt anses som en deposition som har gjorts enligt 8 a 5.

Om denna övergångsbestämmelse genomförs, avser chefen för handels- departementet vidare att föreslå att det i patentkungörelsen föreskrivs att en ersättningsdeposition skall göras i form av en deposition enligt Budapest- överenskommelsen. Genom att göra en ersättningsdeposition kommer sålunda deponenten över i det nya systemet. Som nyss nämnts skall en ersättningsdeposition Också-i övrigt anses som en deposition som har gjorts enligt 8 a 5. Detta innebär bl.a. att ersättningsdepositionen i sin tur kan ersättas av en ny deposition enligt 8 a 5 andra stycket. Av detta följer också att 225 sjätte stycket i dess nya lydelse i princip blir tillämpligt på ersättningsdepositionen. Genom en uttrycklig föreskrift blir dock bestäm- melserna om sakkunnig mellanhand vid utlämnande av prov, vilka finns i 225 sjunde stycket, inte tillämpliga på ersättningsdepositioner.

Punkt 4

Bestämmelserna om ogiltigförklaring av patent har ändrats såvitt gäller 52 5 första stycket 2. Såsom framgår av den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.4 ).är det oklart om 525 första stycket 2 i nuvarande lydelse medger att patent ogiltigförklaras på grund av att en nödvändig deposition har upphört att existera. En ändring har därför gjorts så att det skall vara klart att denna bestämmelse är tillämplig i fall då en nödvändig deposition har upphört att

• Sida 90
•  Original

Prop. 1982/83:67 90

Den nya regleringen av depositioner innebär bl.a. att det i lagen har införts krav i fråga om depositionernas kontinuerliga existens och tillgänglighet som inte kunde anses klart framgå av äldre lag. Mot denna bakgrund bör den ändrade lydelsen av 52 5 första stycket 2 inte tillämpas på patent som har meddelats eller meddelas enligt äldre bestämmelser. Såvitt gäller dessa patent bör bedömningen i stället i princip göras enligt lagen i dess äldre lydelse.Ett undantag från denna princip måste dock göras. Enligt punkten 3 i de föreslagna övergångsbestämmelserna har den som har gjort en deposition enligt äldre bestämmelser rätt att i särskild ordning ersätta denna med en ny deposition av samma organism, en ersättningsdeposition. Rättsverkan av en sådan ersättningsdeposition regleras också i nämnda punkt. Vid bedöm- ningen av om ogiltighetsgrund föreligger för äldre patent måste givetvis också rätten att göra ersättningsdeposition beaktas.

Mot bakgrund av vad som nu har anförts föreskrivs i förevarande punkt att , frågan om ogiltigförklaring av patent som har meddelats eller meddelas enligt lagen i dess äldre lydelse skall bedömas enligt lagen i den lydelsen och bestämmelsen under punkten 3 om ersättningsdeposition.

Punkt 5

Såsom framgår av den allmänna motiveringen ( avsnitt 7.3 ) och av vad som anförs i anslutning till 31 5 har kravet på avskrift vid fullföljd av en internationell patentansökan slopats för de fall då sökanden är skyldig att ge in en översättning av ansökningen. I sådana fall krävs enligt de nya bestämmelserna bara att sökanden betalar avgift och ger in en översättning. Om sökanden när lagändringen träder i kraft har gjort vad som krävs för fullföljd enligt de nya bestämmelserna och fullföljdstiden då ännu inte har gått ut, skall enligt förevarande punkt ansökningen anses fullföljd på dagen för ikraftträdandet. Han behöver sålunda i detta fall inte ge in någon avskrift av ånsökningen.

Punkt 6

Enligt första stycket skall de nya bestämmelserna om årsavgifter för patentansökningar över huvud taget inte tillämpas på ansökningar som har gjorts före ikraftträdandet. Såvitt gäller patent som har meddelats eller som meddelas på grund av ansökningar gjorda före ikraftträdandet skall de äldre bestämmelserna om årsavgift för patent tillämpas även i fortsättningen i stället för de nya bestämmelserna. Denna senare bestämmelse innebär att. när ett patcnt meddelas på grund av en äldre ansökan. årsavgifterna för alla

• Sida 91
•  Original

Prop. 1982/83:67 91

[andra stycket finns en bestämmelse som, innebär att förfallodagarna för årsavgifterna som regel kommer att samlas månadsvis även såvitt gäller de patent för vilka äldre bestämmelser om årsavgifter i princip gäller. Den nya ordning som skall gälla beträffande förfallodagarna kommer därför att tillämpas även i fråga om sådana patent. Sådana årsavgifter som enligt äldre bestämmelser skulle förfalla den första dagen av patentåret för resp. patent förfaller i stället sista dagen i den kalendermånad under vilken patentåret börjar. Förfallodagar som bestäms på annat sätt berörs inte av förevarande bestämmelse. De skall även i fortsättningen beräknas enligt äldre bestäm- melser. Sådana särskilda förfallodagar kan gälla till följd av bestämmelserna i 42 5 första stycket andra meningen eller 42 5 andra stycketi den lydelse dessa lagrum f.n. har.

Som en del av det nya systemet med årsavgifter har rätten att begära s.k. löpdagsförskjutning (14 5) begränsats. Yrkande om löpdagsförskjutning får enligt de nya bestämmelserna inte framställas senare än två år från det ansökningen gjordes. Ansökningar som har gjorts före ikraftträdandet berörs dock inte av det nya avgiftssystemet. Såvitt gäller sådana ansökningar föreskrivs därför i tredje stycket att yrkande om löpdagsförskjutning får framställas till dess två år har förflutit från ikraftträdandet.

10.2. Förslaget till lag om ändring i lagen om patentbesvärsrättcn

15

I denna paragraf anges patentbesvärsrättens kompetensområde. Rätten tar sålunda upp besvär mot beslut av patentmyndigheten enligt vad som föreskrivsi patentlagen , mönsterskyddslagen , varumärkeslagen . namnlagen och lagen med vissa bestämmelser på tryckfrihetens område.

Genomförs de ändringar som har förordats i det föregående, måste åtskilliga ändringar göras i patentkungörelsen. Bl.a. torde där få tas in bestämmelser om utfärdande av bevis från patentmyndigheten om att tredje man har rätt att få ut prov från deponerad mikroorganism samt bestämmelser om besvär mot beslut att vägra utfärda sådant bevis. Till följd härav har uppräkningen i förevarande paragraf kompletterats med uppgiften att rätten tar upp besvär också enligt bestämmelser som utfärdas med stöd av patentlagen .

• Sida 92
•  Original

Prop. 1982/83:67

11. Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag om ändring i patentlagen (19671837), . 2. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrättcn.

12. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet _med föredragandens hemställan.

92

• Sida 93
•  Original

Innehåller handling företagshemlighet och rör den icke uppfinning varå patent sökes, äger patentmyndigheten, om särskilda skäl föreligga, på yrkande förordna att handlingen icke må utlämnas. Har sådant yrkande framställts. må handlingen icke utlämnas förrän yrkandet ogillats genom beslut som vunnit laga kraft.

Kultur av mikroorganism som lämnas i förvar enligt 8 $ andra stycket skall, sedan handlingarna i ärendet blivit tillgängliga för envar, hållas tillgänglig för den som gör skriftlig framställning därom och förbinder sig att iakttaga vad rege- ringen föreskriver till förebyggande av missbruk av sådan kultur.

Sedan handlingarna blivit tillgäng- liga enligt första, andra eller tredje stycket, har envar rätt att få prov från kultur som är deponerad enligt 8.6 andra stycket. Den som vill få prov skall göra skriftlig framställning där- om och förbinda sig att iakttaga vad regeringen föreskriver till förebyg- gande av missbruk av provet.

Till dess patentansökningen har utlagts eller avgjorts slutligt utan att ha utlagts gäller utan hinder av sjätte stycket att prov från deposition får lämnas endast till särskild sakkunnig. om sökanden begär det. Regeringen föreskriver inom vilken tid sådan begäran får göras och vem som får anlitas som sakkunnig. Den sakkun- nige skall förbinda sig att iakttaga vad regeringen föreskriver till förebyg- gande av missbruk av provet.

315

Vill sökanden fullfölja internatio- nell patentansökan såvitt avser Sve— rige, skall -han inom tjugo månader från den internationella ingivnings- dagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres till patentmyndigheten inge avskrift av den internationella patentansök- ningen ach, i den omfattning rege-

Vill sökanden fullfölja internatio- nell patentansökan såvitt avser Sve- rige, skall han inom tjugo månader från den internationella ingivnings- dagen eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres till patentmyndigheten inge översätt- ning till svenska av den internationel- la patentansökningen i den "omfatt-

• Sida 98
•  Original

Prop. 1982/83:67

Nuvarande lydelse

ringen förordnar, översättning av denna till svenska samt erlägga fast- ställd avgift.

Har internationell nyhetsgransk- ningsmyndighet beslutat att interna- tionell nyhetsgranskningsrapport ej skall upprättas, skall sökanden full- göra vad i första stycket sägs inom två månader från det myndigheten

98

Föreslagen lydelse

ning regeringen förordnar samt erlägga fastställd avgift.

Har internationell nyhetsgransk- ningsmyndighet beslutat att interna- tionell nyhetsgranskningsrapport ej skall upprättas, skall sökanden full- - göra vad i första stycket sägs inom

frist som regeringen föreskriver.

avsände underrättelse till honom om beslutet.

Har sökanden begärt att den internationella ansökningen skall underkas- tas internationell förberedande patenterbarhetsprövning och har han inom nitton månader från den i första stycket angivna dagen i överensstämmelse- med konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrifterna till denna avgivit förklaring att han avser att använda resultatet av denna prövning vid ansökan om_patent för Sverige, skall han fullgöra vad i första stycket sägs inom tjugofem månader från nämnda dag.

Fullgör sökanden ej vad som åligger honom enligt första, andra eller tredje stycket, skall ansökningen anses återkallad såvitt avser Sverige.

33 &

Har internationell patentansökan fullföljts enligt 31 %, gäller i fråga om ansökningen och dess handläggning 2 kap., om ej annat sägs i denna paragraf eller 34—37 åå. Ansökningen må endast på framställning av sökanden upptagas till prövning före utgången av frist som gäller enligt 31 &.

Skyldighet enligt 12 5 att ha ett här bosatt ombud inträder först då ansökningen må upptagas till prövning.

Bestämmelserna i 22 å andra och tredje styckena bli tillämpliga så snart sökanden fullgjort sin skyldig- het enligt 31 5 att inge översättning av ansökningen.

Bestämmelserna i 22 å andra och tredje styckena bli tillämpliga redan innan ansökningen fullföljts så snart sökanden fullgjort sin skyldighet enligt 31 5 att inge översättning av ansökningen eller, om ansökningen är avfattad på svenska, så snart sökanden ingivit avskrift av den till patentmyndigheten.

Ifråga om internationell patentansökan skall vid tillämpning av 48, 56 och 60 55 vad där sägs om att handlingarna i ansökningsärendet blivit tillgängliga enligt 22 å i stället avse att handlingarna blivit tillgängliga enligt 22 5 med iakttagande av tredje stycket.

Uppfyller patentansökningen de krav rörande form och innehåll som föreskrivas i konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrif- terna till denna, skall den godtagas i dessa avseenden.

38 5 Har mottagande myndighet vägrat att fastställa internationell ingivnings- dag för internationell patentansökan eller förklarat, att ansökningen skall anses återkallad eller att yrkande om att ansökningen skall omfatta Sverige skall anses återkallat, skall patentmyndigheten på begäran av sökanden

• Sida 99
•  Original

Prop. 1982/83z67

Nuvarande lydelse

99

Föreslagen lydelse

pröva om detta—beslut var riktigt. Detsamma skall gälla i fråga om beslut av internationella byrån att ansökningen skall anses återkallad.

Begäran om prövning enligt första stycket skall framställas till interna- tionella byrån inom två månader från det underrättelse om den mottagande myndighetens eller internationella byråns beslut avsändes till sökanden. Sökanden skall inom samma tid till patentmyndigheten inge översätt- ning av ansökningen i den omfatt- ning regeringen förordnar samt erlägga fastställd ansökningsavgift.

Begäran om prövning enligt första stycket skall framställas till interna- tionella byrån inom frist som rege- ringen föreskriver. Sökanden skall inom samma tid till patentmyndighe- ten inge översättning av ansökning- en i den omfattning regeringen förordnar samt erlägga fastställd ansökningsavgift.

Finner patentmyndigheten att den mottagande myndighetens eller inter- nationella byråns beslut ej var riktigt, skall patentmyndigheten handlägga ansökningen enligt 2 kap. Har internationell ingivningsdag ej fastställts av mottagande myndighet, skall ansökningen anses gjord den dag som patentmyndigheten finner borde ha fastställts såsom internationell ingiv- ningsdag. Uppfyller ansökningen de krav rörande form och innehåll som föreskrivas i konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföreskrif- terna till denna, skall den godtagas i dessa avseenden.

Bestämmelsen i 25 andra stycket andra punkten äger tillämpning på ansökan som upptagits till handläggning enligt tredje stycket, om ansökning- en blir allmänt tillgänglig enligt 22 5.

525

På talan därom skall rätten förkla- ra patent ogiltigt, om det

1) meddelats oaktat villkoren i 1 och 2 55 icke äro uppfyllda,

2) meddelats oaktat uppfinningen icke är så tydligt angiven att en fackman med ledning därav kan utöva den. '

3) omfattar något som ej fram- gick av ansökningen när den gjor- des. eller

4) meddelats oaktat patentskyd- dets omfattning utvidgats efter det ansökningen godkänts för utlägg- ning.

På talan därom skall rätten förkla- ra patent ogiltigt, om det

1) meddelats oaktat villkoren i 1 och 2 55 icke äro uppfyllda,

2) avser uppfinning som icke är så tydligt angiven att en fackman med ledning därav kan utöva den.

3) omfattar något som ej fram- gick av ansökningen när den gjor- des. eller

4) meddelats oaktat patentskyd- dets omfattning utvidgats efter det ansökningen godkänts för utlägg- ning.

Patent må ej förklaras ogiltigt på den grund att den som erhållit patentet varit berättigad till blott viss andel däri.

Utom i fall som avses i fjärde stycket må talan föras av envar som lider förfång av patentet och, om det finnes påkallat ur allmän synpunkt, av myndighet som regeringen bestämmer.

Talan, som grundas på att patent meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt 1 5, må föras endast av den som påstår sig berättigad till patentet. Talan skall väckas inom ett år efter erhållen kännedom om patentets meddelande och de övriga omständigheter på vilka

• Sida 100
•  Original

Prop. 1982/83:67

Nuvarande lydelse

100

Föreslagen lydelse

talan grundas. Var patenthavaren i god tro när patentet meddelades eller när det övergick på honom, må talan ej väckas senare än tre år efter patentets meddelande.

Åberopar patentsökande ansök- ningen gentemot annan innan hand— lingarna i ansökningsärendet blivit tillgängliga enligt 22 5, är han skyl- dig att på begäran lämna sitt sam—

565

"Åberopar patentsökande ansök- ningen gentemot annan innan hand- lingarna i ansökningsärendet blivit tillgängliga enligt 22 5, är han skyl- dig att på begäran lämna sitt sam-

tycke till att denne får taga del av handlingarna.

tycke till att denne får taga del av handlingarna. Omfattar patentansö- kan sådan deposition av kultur av mikroorganism som avses i8 5 andra stycket, skall samtycker inbegripa också rätt att få prov från kulturen. Bestämmelserna i 22 5 sjätte stycket andra punkten och sjunde stycket äga tillämpning ifall då någon vill få prov med stöd av sådant samtycke.

Den som genom direkt hänvändelse till-annan, i annons eller genom påskrift på vara eller dess förpackning eller på annat sätt anger att patent sökts eller meddelats utan att samtidigt lämna upplysning om ansökningens eller patentets nummer, är skyldig att på begäran utan dröjsmål lämna sådan upplysning. Anges icke uttryckligen att patent sökts eller meddelats men är vad som förekommer ägnat att framkalla uppfattningen att så är fallet, skall på begäran utan dröjsmål lämnas upplysning huruvida patent sökts eller meddelats.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. I fråga om patentansökan som har gjorts före ikraftträdandet tillämpas 8, 22 och 56 55 i sin äldre lydelse.

3. Har sökanden beträffande internationell patentansökan vid ikraftträdan- det fullgjort sin skyldighet enligt 31 5 att inge översättning av ansökningen och erlägga avgift och har fristen för fullföljd inte gått ut, skall ansökningen anses fullföljd vid ikraftträdandet.

4. Fråga om ogiltigförklaring av patent, som har meddelats eller meddelas enligt lagen i dess äldre lydelse, skall bedömas enligt lagen i den lydelsen.

• Sida 101
•  Original

Prop. 1982/83:67

Innehållsförtcckning

INLEDANDE BESTÄMMELSER Upprättande av en union Definitioner

MATERIELLA BESTÄMMELSER Erkännande och verkan av deposition av mikroorganismer

Ny deposition .

Export- och importrestriktioner

Ställning som internationell depositionsmyn- dighet Förvärv av ställning som internaticntell deposi- tionsmyndighet Upphävande och begränsning av ställning som internationell depositumsmyndighet Mellanstatliga organisationer för industriell äganderätt

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Församlingen Internationella byrån Tillämpningsföreskrifter

REVISION OCH ÄNDRING

Revision av överenskommelsen Ändring av vissa bestämmelser i överenskom- melsen

SLUTBESTÄMMELSER Tillträde till överenskommelsen ' Överenskommelsens ikraftträdande Uppsägning av överenskommelsen Undertecknande av dennas språk

överenskommelsen och

. Deponering av överenskommelsen; överläm- nande av avskrifter; registrering av överens- kommelsen Meddelanden

• Sida 106
•  Original

Prop. 1982/ 83:67

Budapest Treaty on the International Recognition of the Deposit of Microorganisms for the Purposes of Patent Procedure

INTRODUCTORY PROVISIONS

Article I Establishment of a Union

The States party to this Treaty (hereinafter called "the Contracting States”) constitute a Union for the international recognition of the deposit of microorganisms for the purposes of patent procedure.

|

Article .? Definitions For the purposes of this Treaty and the Regulations: (i) references to a "patent" shall be con- strued as references to patents for inventions, inventors' certificates. utility certificates, utili- ty models. patents or certificates of addition, . inventors' certificates of addition. and utility certificates of addition;

(ii) "deposit of a microorganism" means, according to the context in which these words . appear, the following acts effected in. accord- ance with this Treaty and the Regulations: the transmittal of a microorganism to an interna- tional depositary authority. which receives and accepts it, or the storage of such a microorgan- ism by the international depositary authority, or both the said transmittal and the said storage:

(iii) "patent procedure" means any adminis- trative or judicial procedure relating to a patent application or a patent;

(iv) *"publications for the purposes of patent procedure" means the official publication. or the official laying open for public inspection, of a patent application or a patent;

(v) "intergovernmental industrial property organization” means an organization that has filed a declaration under Article 9 (1);

106

Traité dc Budapest sur la reconnaissance internationale du dépöt des micro-organismes aux fins de la procédure en matiére de brevets

DISPOSITIONS INTRODUCTIVES Article premier Constitution d'une union Les Etats parties au préscnt Traité (ci-apres dénommés (( les Etats contractants ») sont constitués a l'état (I”Union pour la reconnais- sancc internationale du dépöt des micro- organismes aux fins de la procedure en matiére de brevets.

Article .? Définitions

Aux fins du present Traité et du Reglement d'exécution,

i) toute référence a un a brevet» s'entend comme une référence aux brevets d'invcntion. aux certificats d'autcur d'invention. aux ccrti- ficats d'utilitc', aux modéles d'utilite. aux brevets ou certificats d'addition. aux certificats d'auteur d'invention additionnels et aux certi- ficats d'utilité additionnels;

ii) on entend par (: dépöt d'un micro-orga- nisme ». selon le contcxtc dans lequel ces mots figurent, les actes suivants. accomplis confor- mément au present Traité et au Reglcmcnt d”exécution: ltt-transmission d'un micro-orga- nismc å une autorite' de dépöt internationale. qui le recoit ct ]*accepte. ou la conservation d'un tel micro-organisme par l'autorité dc - dépöt internationalc, on a la fois ladite trans-

mission et ladite conservation:

iii) on cntcnd par (( procédurc en mati'erc de brevets.» toutc procedure administrative ou judiciaire relative a unc demandc de brevet ou a un brevet;

iv) on entend par (( publication aux fins de la procedure en matierc de brevets » la publi- cation officielle, ou la mise officielle a la disposition du public pour inspection. d'unc demande de brevet ou d'un brevet;

v) on entend par u organisation intergou- vernementale de proprie'té industrielle » unc organisation qui a présenté unc declaration en vertu de l'article 9.1):

• Sida 107
•  Original

Prop. 1982/83:67

(Översättning) Budapestöverenskommelsen om internationellt erkännande av deposition av mikroorganismer i samband med patentärenden

INLEDANDE BESTÄMMELSER Artikel 1

Upprättande av en union

De stater som tillträtt denna överenskom- melse (i det följande benämnda ”de fördrags- slutande staterna") bildar en union för inter- nationellt erkännande av deposition av mikro- organismer i samband med patentärenden.

Artikel 2 Definitioner I denna överenskommelse och i tillämp- ningsföreskrifterna avses med: (i) "patent" — förutom patent # uppfinnar- certifikat, certifikat för nyttighetsmodell, nyt- tighetsmodell, tilläggspatent. tilläggscertifi- kat, tilläggsuppfinnarcertifikat och tilläggscer- tifikat för nyttighetsmodell;

(ii) "deposition av mikroorganism” — bero- ende på det sammanhang i vilket dessa ord förekommer — följande åtgärder vidtagna enligt denna överenskommelse och tillämp- ningsföreskrifterna: översändande av mikro- organism till internationell depositionsmyn- dighet, som mottager och godtager den, eller förvaring av sådan mikroorganism vid interna- tionell depositionsmyndighet, eller både sådant översändande och sådan förvaring;

(iii) ”patentärende" varje förvaltnings- ärende eller domstolsärende rörande patent- ansökan eller patent;

(iv) "publicering i samband med patent- ärende" officiell publicering av patentansökan eller patent eller officiellt förfarande vari- genom allmänheten beredcs tillfälle att taga del av patentansökan eller patent;

(v) "mellanstatlig organisation för indu- striell äganderätt" organisation som har avgi- vit förklaring enligt artikel 9.1;

107

• Sida 108
•  Original

Prop." 1982/83:67

(vi) ”industrial property office" means an authority ofa Contracting State or an intergov— ernmental industrial property organization competent for the grant of patents:

(vii) "depositary institution" means an insti- tution which provides for the receipt, accept- ance and storage of microorganisms and the furnishing of samples thereof;

(viii) *"international depositary authority" means a depositary institution which has ac- quired the status of international depositary authority as provided in Article 7;

(ix) "depositor" means the natural person or legal entity transmitting a microorganism to an international depositary authority, which receives and accepts it. and any successor in title of the said natural person or legal enti- ty;

(x) "Union" meansthe Union referred toin Article ];

(xi) "Assembly" means referred to in Article 10;

(xii) ”Organization" means the World Intellectual Property Organization;

the Assembly

(xiii) ”International Bureau" means the International Bureau of the Organization and. as long as it subsists. the United International Bureaux for the Protection of Intellectual Property (BIRPI):

(xiv) ”Director General” means the Direc- tor General of the Organization:

(xv) ”Regulations" means the Regulations referred to in Article 12.

CHAPTER l SUBSTANTIVE PROVISIONS Article 3

Recognition (md Effect of the Deposit of Mieroorganisms (1) (a) Contracting States which allow or require the deposit of microorganisms for the purposes of patent procedure shall recognize, for such purposes. the deposit of a microorgan- ism with any international depositary author-

108

vi) on entend par (( office de la propriété industrielle » une autorité d'un Etat contrac- tant ou d'une organisation intergouvernemen- tale de propriété industrielle qui est compéten- te pour la délivrance dc brevets;

vii) on entend par (( institution de dépöt » une institution qui assurelaréception.1'aecep- tation et la conservation des micro—organismes et la remise d'échantillons de ceux-ei:

viii) on entend par (( autorité de dépöt internationale » une institution de dépöt qui a acquis le statut d'autorité de dépöt internatio- nale conformément å Particle 7;

ix) on entend par (( déposant » la personne physique ou morale qui transmet un micro- organisme å unc autorité de dépöt internatio- nale, Iaquelle le regoit et l'aecepte, ct tout ayant cause de ladite personnc:

x) on entend par (( Union » l'Union visée å Particle premier:

xi) on entend par (( Assemblée » l'Assem- blée visée å Particle 10;

xii) on entend par (( Organisation » l'Orga- nisation Mondiale dela Propriété lntellectuel- le;

xiii) on entend par (( Bureau international » le Bureau international de l'Organisation et, tant qu'ils existeront. les Bureaux internatio- naux réunis pour la protection de la propriété intellectuelle (BIRPI);

xiv) on entend par (( Directeur general » le Directeur général de l'Organisalion;

xv) on entend par (( Reglement d'exccu- tion » le Reglement d'exécution visé ii Particle 12.

CHAPITRE PREMIER DISPOSITIONS DE FOND Article 3

Recomzaissance et effets du depot des micro-organismes ]) a) Les Etats contractants qui permettcnt ou exigent le depot des micro—organismes aux fins de la procedure en matiere de brevets reconnaissent. aux fins de cette procedure. le depot d'un micro-organisme effectué aupres

• Sida 109
•  Original

Prop. 1982/83:67

(vi) "myndighet för industriell äganderätt" sådan myndighet i fördragsslutande stat eller inom mellanstatlig organisation för industriell äganderätt som är behörig att meddela patent;

(vii) "depositionsinstitution" institution som åtager sig att mottaga. godtaga och förvara mikroorganismer samt att tillhanda— hålla prov på sådan organism;

(viii) "internationell depositionsmyndig- het" depositionsinstitution som har erhållit ställning som internationell depositionsmyn- dighet enligt artikcl 7;

(ix) "deponent” fysisk eller juridisk person som översänder mikroorganism till internatio- nell depositionsmyndighet, vilken mottager och godtager den. samt denna fysiska eller juridiska persons rättsinnehavare;

(x) ”union" den union som avses i artikel 1;

(xi) "församling" den församling som avses i artikel 10;

(xii) "organisation" Världsorganisationen för (len intellektuella äganderätten:

(xiii) "internationella byrån" organisatio- nens internationella byrå och, så länge de består, De förenade internationella byråerna för skydd för den intellektuella äganderätten (BIRPI);

(xiv) "generaldirektören" organisationens generaldirektör:

(xv) "'tillämpningsföreskrifter" de tillämp- ningsföreskrifter som avses i artikel 12.

KAPITEL 1 MATERIELLA BESTÄMMELSER Artikel 3

Erkännande och verkan av deposition av mikroorganismer l. a") Fördragsslutande stat som tillåter eller kräver deposition av mikroorganism i sam- band med patentärende skall för sådant ända- mål erkänna deposition av mikroorganism hos internationell depositionsmyndighet. Sådant

109

• Sida 110
•  Original

Prop. 1982/83:67

ity. Such recognition shall include the recogni- tion of the fact and date of the deposit as indicated by the international depositary au- thority as well as the recognition ofthc fact that what is furnished as a sample is a sample of the deposited microorganism.

(h) Any Contracting State may require a copy ofthe receipt of the deposit referred to in subparagraph (a). issued by the internatitmal depositary authority.

(2) As far as matters regulated in this Treaty and the Regulations are concerned. no Con— tracting State may require compliance with requirements different from or additional to those which are prt'wided in this Treaty and the Regulations.

Article 4

New Deposit

(1) (a) Where the international depositary authority cannot furnish samples of the depos- ited microorganism for any reason, in partic- ular,

(i) where such microorganism is no longer

viable. or

(ii) where the furnishing of samples would

require that they be sent abroad and the sending or the receipt of the samples abroad is prevented by export or import restrictions. that authority shall. promptly after having noted its inability to furnish samples. notify the depositor ofsuch inability. indicating the cause thereof. and the depositor. subject to para- graph (2) and as provided in this paragraph. shall have the right to make a new deposit of the microorganism which was originally depos- ited.

(i)) The new deposit shall be made with the international depositary authority with which the original deposit was made. provided that:

(i) it shall be made with another internation- al depositary authority where the institution with which the original deposit was made has ceased to have the status of international

110

d'une autorité de dépöt internationale. Cette reconnaissance comprend la reconnaissance du fait et de la date du dépöt tels que les indique l'autorité de dépöt internationale, ainsi que la reconnaissance du fait que ce qui est remis en tant qu'échantillon est un e'chan- tillon du micro-organisme de'posé.

b) Tout Etat contractant peut exiger une copie de re'cépissé du depot visé au sous-alinéa u). délivré par l'autorité de dépöt internatio- nale.

2) En ce qui concerne les matieres re'gies par le present Traité et le Reglement d'exécu- tion. aucun Etat contractant ne peut exiger qu'il soit satisfait a des exigenccs diffe'rentes de celles qui sont prévues dans le présent Traité et dans le Reglemcnt d'exécution ou a des exigenccs supplémentaircs.

A rticle 4 . Nouveau dépöt 1)a) Lorsquc. pour quelquc raison que ce soit. l'autorité de dépöt internationale ne petit pas remettre d'echantillons du micro-organis- me de'-pose”. en particulier i) lorsque lc micro-organismc n"cst plus viable. ou ' ii) lorsque la remise d'éehantillons nécessi- ' terait leur envoi å l'étranger et que des restrictions a l'exportation ou a l'impor- ' tation empéchent l'envoi ou la reception des échantillons å l'étranger.

cette autorité notifie au déposant qu”elle est dans l'impossibilite de remettre des echantil- lons, a bref délai apres avoir constate cette impossibilité. et lui en indique la raison: sous reserve de l'alinéa 2) et conformément aux dispositions du present alinea. le déposant ale droit d'effectuer un nouveau dépöt du micro- organisme qui faisait l'objet du dépöt initial.

b) Le n'ouveau dépöt est effectué aupres de l'autorité de dépöt internationale aupres de laquelle a été effectue le depot initial: toute— fois.

i) il est effectue auprés d'une autre autorité de dépöt internatidnale si l'institution aupres de laquelle a ete' effectué le dépöt initial a cessé d'avoir le statut d'autorite de depöt internatio-

• Sida 111
•  Original

Prop. 1982/83:67

erkännande skall omfatta erkännande av att deposition har ägt rum och av dagen för depositionen i enlighet med vad som anges av den internationella depositionsmyndigheten samt erkännande av att det som tillhandahålles som prov är prov på den deponerade mikroor- ganismen.

b) Fördragsslutande stat får kräva avskrift av sådant kvitto på deposition som avses under a och som utställes av -den ' internationella depositionsmyndighetcn.

2. Såvitt gäller frågor som reglerasi denna överenskommelse och i tillämpningsförcskrif- terna får fördragsslutande stat icke uppställa krav som skiljer sig från eller går utöver de krav som föreskrives i denna överenskommel- se och tillämpningsföreskrifterna.

Artikel 4

Ny deposition La) Kan internationell depositionsmyn- dighet av någon anledning ej tillhandahålla prov på deponerad mikroorganism. särskilt

(i) om denna mikroorganism ej längre är . livsduglig eller ' (ii) om tillhandahållande av prov skulle kräva att provet sändes utomlands och export- eller importrestriktioncr för- hindrar att provet sändes utomlands.

skall denna myndighet omgående efter att ha funnit att den icke är i stånd att tillhandahålla prov underrätta deponenten härom och därvid ange orsaken till detta; om ej annat följer av vad som sägs under 2. skall i sådant fall deponenten ha rätt att i enlighet med vad som föreskrives under b—e göra ny deposition av den mikroorganism som ursprungligen depo- nerades.

b) Den nya depositionen skall göras hos den internationella depositionsmyndighet hos vil- ken den ursprungliga depositionen gjordes; dock gäller att

(i) den skall göras hos annan internationell depositionsmyndighet. om den institution hos vilken den ursprungliga depositionen gjordes

111

• Sida 112
•  Original

Prop. 1982/83:67

depositary authority. either entirely or in respect of the-kind of microorganism to which the deposited microorganism belongs. or where the internatit'mal depositary authority with which the original deposit was made dis- continucs. temporarily or definitively. the performance of its functions in respect of deposited microorganisms:

(ii) it may be made with another interna- tional depositary authority in the cascrefcrred to in subparagraph ta) (ii).

(c) Any new deposit shall be aceompanied by a statement signed by the depositor alleging that the newly deposited microorganism is the same as that ('.u'iginally deposited. If the allegation of the depositor is eontested. the burden of proof shall be governed by the applicable law.

td) Subject to subparagraphs ("a) to (c) and (e). the new deposit shall be treated as if it had been made on the date on which the original deposit was made where all the preceding statements concerning the viability of the originally deposited microorganism indicated that the microorganism was viable and where the new deposit was made within three months after the date on which the depositor received the notification referred to in subparagraph (tl).

(e) Where subparagraph (b) (i) applies and I the depositor does not receive the notification referred to in subparagraph (a) within six months after the date on which the termina- tion. limitation or discontinuance referred to in subparagraph (bt (i) was published by the International Bureau. the three-month time limit referred to in subparagraph lll) shall be counted from the date of the said publica- tion.

. (2) The right referred to in paragraph (l) (a) shall not exist where the deposited micro- organism has been transferred to another international depositary authority as long as that autlwrity is in a position to furnish samples of such microcuganism.

112

nale. soit totalement soit a l'egard du type de micro-organisme auquel le micro-organisme- déposc' appartient. ou si l'autorite de (lepot internationale auprés de laquelle a ete' effectue le dépöt initial cesse. temporairement ou définitivement. d'exercer ses l'égard de micro-organismes deposes:

fonctions a

ii) il peut étre effectue' aupres d'un ' autre autorité de depot internationale dans le cas visé au sous-alinéa a) ii).

c) Tout nouveau dépöt est accompagne d'une declaration signee du déposant. aux termes de laquelle celui-ci affirme que le micro-organisme qui fait ["objet du nouveau (lepöt est le méme que celui qui faisait l'objet du dépöt initial. Si l'affirntation du déposant est contestc'e. le fardeau de la preuvc est regi par le droit applicable.

d) Sous re'serve des sous-aline'as a) a et et e)". le nouveau dépöt est traite comme s'il avait etc effeetue' a la date a laquelle a éte effectue le dépöt initial si toutes les declarations ante- rieures sur la viabilite du micro-organisme qui faisait 1"objet du depot initial ont indique que le micro-organisme e'tait viable et si le nouveau dépöt a été effectue' dans un dc'lai de trois mois å compter de la date a laquelle le déposant a rccu la notification visée au sous-alinea (1).

e) Lorsque le sous-alinéa b) i) s'applique ct que le déposant ne recoit pas la notification visée au sous-alinéa a) dans un delai de six mois å compter de la date a laquelle la cessation. la limitation ou l'arrét de l'exercice des fonctions. vise's au sous-alinea b) i). a ete publie' par le Bureau international. le delai dc trois mois vise au sous-alinéa d) est calcule a partir de la date de cette publication.

2) Le droit vise a l'alinea l) a) n'cxistc pas lorsque le micro-organisme depose a été trans- féré a une autre autorité de depot internatio- nale aussi longtemps que cette autorité est en mesure de remettre des e'chantillons de ce micro-organisme.

• Sida 113
•  Original

Prop. 1982/83:67

— har upphört att ha ställning som internationell depositionsmyndighet, antingen helt eller i fråga om det slag av mikroorganismer som den deponerade mikroorganismen tillhör. eller om den internationella depositionsmyndighet hos vilken den ursprungliga depositionen gjordes upphör. tillfälligt eller slutligt, att fullgöra sina åligganden ifråga om deponerade mikroorga- nismer;

(ii) den får göras hos annan internationell depositionsmyndighet i fall som avses under a. ii.

c) Ny deposition skall åtföljas av förklaring undertecknad av deponenten i vilken han försäkrar att mikroorganismen i den nya depo- sitionen är densamma som den mikroorganism som ursprungligen deponerades. Om depo- nentens försäkran bestrides, regleras bevisbör- dan av tillämplig lag. '

d) Om ej annat följer av vad som sägs under a—c och 8. skall den nya depositionen behand- las som om den hade gjorts den dag då den ursprungliga depositionen gjordes, under för- utsättning att alla tidigare utfärdade utlåtan- den rörande den ursprungligen deponerade mikroorganismens livsduglighet gav vid han- den att denna mikroorganism var livsduglig och att den nya depOsitionen gjordes inom tre månader från den dag då deponenten mottog underrättelse som avses under a.

e) Är bestämmelsen under b.i l'tillämplig och mottager deponenten icke underrättelse som avses under a inom sex månader från den dag då internationella byrån publicerade upp- gift om sådant upphörande. sådan begränsning eller sådant avbrott som avses under b.i, skall den tremånadersfrist som anges under d räknas från dagen för denna publicering.

2. Rätt som avses under 1. a föreligger ej. om den deponerade mikroorganismen har överförts till annan internationell depositions- myndighet. så länge denna myndighet är i stånd att tillhandahålla prov på mikroorganis- men.

113

• Sida 114
•  Original

Prop. 1982/83:67

Article 5 Export and Import Restrictions

Each Contracting State recognizes that it is highly desirable that. if and to the extent to which the export from or import into its territory of certain kinds of microorganisms is restricted, such restriction should apply to microorganisms deposited, or destined for deposit, under this Treaty only where the restriction is necessary in view of national security or the dangers for health or the environment.

Article 6 Status of International Depositary Authority

(1) In order to qualify for the status of international depositary authority. any deposi- tary institution must be located on the territory of a Contracting State and must benefit from assurances furnished by that State to the effect that the said institution complies and will continue to comply with the requirements specified in paragraph (2). The said assurances may be furnished also by an intergovernmental industrial property organization: in that case. the depositary institution must be located on the territory of a State member of the said

organization.

(2) The depositary institution must. in its capacity of international depositary authori- ty: '

(i) have a continuous existence; (ii) have the necessary staff and facilities. as prescribed in the Regulations. to perform its scientific and administrative tasks under this Treaty;

(iii) be impartial and objective; (iv) be available. for the purposes ofdeposit. to any depositor under the same conditions:

(v) accept for deposit any or certain kinds of microorganisms. examine their viability and store them. as prescribed in the Regulations;

(vi) issue a receipt to the depositor. and any required viability statement. as prescribed in the Regulations;

114

A rticle 5

Restrictions & l'exportation et & l'importation

Chaque Etat contractant reconnait qu'il est hautement souhaitable que. si et dans la mesure ou est restreinte l'exportation a partir de son territoire ou l'importation sur son territoire de certains types de micro-organis- mes. une telle restriction ne s'applique aux micro-organismes qui sont déposés ou destinés å étre déposc's en vertu du present Traité que lorsque la restriction est nécessaire en considé- ration de la sécurité nationale ou des risques pour la santé ou l'environnement.

Article 6

Statut d'autorilé de dépåt internationale

1) Pour avoir droit au statut d'autorite' de dépöt internationale. une institution de depot doit étre située sur le territoire d'un Etat contractant et doit béne'ficier d'assurances fournies par cet Etat aux termes desquelles cette institution rcmplit et continuera de rem- plir les conditions énumere'es a l'aline'a 2). Ces assurances peuvent e'galement étre fournies par une organisation intergouvernementale de propriete' industrielle; dans ce cas. l'institution de depöt doit étre située sur le territoire d"un Etat membre de cette organisation.

2) L'institution de dépot doit. a titre d'au— torité de depot internationale.

i) avoir une existence permanente: ii) posséder. conformément au Reglement d'exécution. le personnel et les installations néccssaires a l'accomplissement des tåches scientifiques et administratives qui lui incom- bent en vertu du present Traité;

iii) étre impartiale et objective; iv) étre. aux fins du depot. a la disposition de tous les déposants aux mémes conditions:

v) accepter en dépöt des micro-organismes de tous les types ou de certains d'entre eux. examiner leur viabilite et les conserver. con- formément au Reglement d'execution:

vi) de'livrer un réce'pisse' au déposant et toute déclaration requise sur la viabilité. con- formément au Reglement d'exe'eution; "

• Sida 115
•  Original

Prop. l982l83:67

Artikel 5

Export- och importréstriktioner ,

Fördragsslutande stat erkänner det vara synnerligen önskvärt att. i den mån restriktioi ner föreligger i fråga om export från eller import till dess område av vissa slags mikroor-l ganismer, sådana restriktioner skall tillämpas på mikroorganismer som deponerats eller är avsedda för deposition enligt denna överens- kommelse endast när restriktionerna är nöd- vändiga med hänsyn till nationell säkerhet eller till risker för hälsa eller miljö. —

Artikel 6

Ställning som internationell depositionsmyndighet

1. För att kunna utses till internationell depositionsmyndighet måste depositionsinsti- tution vara belägen i fördragsslutande stat och omfattas av en av denna stat avgiven försäkran med innebörd att ifrågavarande institution uppfyller och kommer att fortsätta att uppfylla de villkor som anges under 2. Sådan försäkran får avges också av mellanstatlig organisation för industriell äganderätt; i sådant fall måste depositionsinstitutionen vara belägen i stat som är medlem av ifrågavarande organisa- tion.

2. Depositionsinstitution måste i sin egen- skap av internationell depositionsmyndighet:

(i) bedriva verksamhet kontinuerligt: (ii) i enlighet med vad som föreskrives i tillämpningsföreskrifterna ha erforderlig per- sonal och erforderlig utrustning för att fullgöra sina vetenskapliga och administrativa uppgif- ter enligt denna överenskommelse;

(iii) vara opartisk och objektiv; (iv) stå till förfogande för deposition för varje deponent på lika villkor:

(v) godtaga för deposition varje slags mikroorganism eller vissa slags mikroorganis- mer, undersöka deras livsduglighet och förva- ra dem i enlighet med vad som föreskrives i tillämpningsföreskrifterna;

(vi) utfärda kvitto till deponenten och utfär- da erforderligt intyg rörande livsduglighet i enlighet med vad som föreskrives i tillämp- ningsföreskrifterna;

115

• Sida 116
•  Original

Prop. 1982/83z67

(vii) comply, in respect of the deposited microorganisms. with the requirement of secrecy. as prescribed in the Regulations;

(viii) furnish samples of any deposited microorganism under the conditions and in conformity with the procedure prescribed in the Regulations.

(3) The Regulations shall provide the meas- ures to be taken:

(i) where an international depositary au- thority discontinues. temporarily or definitive- ly. the performance of its functions in respect of deposited microorganisms or refuses to accept any of the kinds of microorganisms which it should accept under the assurances furnished;

(ii) in case of the termination or limitation of the status of international depositary att- thority of an international depositary authori- tv.

Articlc 7

Acquisition of thc Status" of International Depositary Authority ( 1) (a) A depositary institution shall acquire the status of international depositary authority by virtue of a written communication ad- dressed to the Director General by the Con- tracting State on the territory of which the depositary institution is located and including a declaration of assurances to the effect that the said institution complies and will continue to comply with the requirements specified in Article 6 (2). The said status may be acquired also by virtue of a written communication addressed to the Director General by an intergovernmental industrial property organi- zation and including the said declaration.

(b) The communication shall also contain information on the depositary institution as provided in the Regulations and may indicate the date on which the status of international depositary authority should take effect.

(2) (a) lfthe Director General finds that the communication includes the required declara- tion and that all the required information has

116

vii) Observer le secret. a l'égard (les micro- organismes déposés. conformément au Regle- ment d'exécution:

viii) remettre. dans les conditions et sclon la procedure prescrites dans le Reglement d'exé- cution. des échantillons de tout micro-organis- me déposé.

3) Le Reglemcnt d'execution prévoit les mesures ä prendre

i) lorsqu'une autorité de dépöt internatio- nale cesse. temporairement ou définitivement. d'exercer ses fonctions å l'e'gard de micro- organismes déposés ou refuse d'accepter des types de micro-organismes qu'elle devrait accepter en vertu des assurances fournies;

ii) en cas 'de cessation ou de limitation du statut d'autorité de dépöt internationale d'une autorité de dépöt internationale.

Article 7

Acquisition du statut d'autorité de dépöt internationale

1)a) Une institution de dépöt acquiert le statut d'autorité de dépöt internationale en vertu d'une communication écrite qui est adressée au Directeur general par l'Etat con- tractant sur le territoire duquel est située l'institution de dépöt et qui comprend une declaration contenant des assurances aux ter- mes desquelles ladite institution rcmplit et continuera de remplir les conditions enumé— rées a .l'article 6.2). Ledit statut peut egale- ment étre acquis en verttt d'une communica- tion écrite qui est adressée au Directeur general par une organisation intergouverne- mentale de propriété industrielle et qui com- prend ladite declaration.

b) La communication contient également des renseignements sur l'institution de dépöt. conformément au Reglement d'exe'cution. et peut indiquer la date å laquelle devrait prendre effet le statut d'autorité de dépöt internatio- nale.

2) a) Si le Directeur général constate que la communication comprend 'la declaration requise et que tous les renseignements requis

• Sida 117
•  Original

Prop. 1982/83:67

(vii) i fråga om deponerad mikroorganism iakttaga sekretess i enlighet med vad som föreskrives i tillämpningsföreskrifterna;

(viii) tillhandahålla prov på deponerad mikroorganism under de villkor och på det sätt som föreskrives i tillämpningsföreskrifterna.

3. I tillämpningsföreskrifterna skall före- skrivas vilka åtgärder som skall vidtagas (i) om internationell depositionsmyndighet tillfälligt eller slutligt upphör att fullgöra sina åligganden i fråga om deponerad mikroorga- nism eller Vägrar att godtaga mikroorganism av sådant slag som den skulle godtaga enligt den försäkran som avgivits;

(ii) om internationell depositionsmyndig- hets ställning som sådan myndighet upphör eller begränsas.

Artikel 7

Förvärv av ställning som internationell depositionsmyndighet

1. a) Depositionsinstitution erhåller ställ- ning som internationell depositionsmyndighet genom skriftligt meddelande till generaldirek- tören från den fördragsslutande stat där depo- sitionsinstitutionen är belägen, vilket medde- lande skall innehålla en försäkran av innebörd att ifrågavarande institution uppfyller och kommer att fortsätta att uppfylla de villkor som anges i artikel 6.2. Sådan ställning kan erhållas också genom skriftligt meddelande till generaldirektören från mellanstatlig organisa- tion för industriell äganderätt vilket meddelan- de innehåller sådan förklaring.

b) Meddelandet skall också innehålla upp- lysningar om depositionsinstitutionen i enlig- het med vad som föreskrives i tillämpningsfö- reskrifterna: i meddelandet får också anges den dag från vilken institutionen skall ha ställning som internationell depositionsmyn- dighet.

2. a) Finner generaldirektören att medde- landet innehåller erforderlig försäkran och att alla erforderliga upplysningar har mottagits,

117

• Sida 118
•  Original

Prop. 1982/83:67

been received. the communication shall be promptly published by the International Bu— reau.

(b) The status of international depositary authority shall be acquired as from the date of publication of the communication or. where a date has been indicated under paragraph (1) (b) and such date is later than the date of publication of the communication. as from such date.

(3) The details of the procedure under paragraphs (1) and (2) are provided in the Regulations.

Article 8

Termination and Limitation of the Status of International Depositary Authority (1) (a) Any Contracting State or any inter- governmental industrial property organization may request the Assembly to terminate. or to limit to certain kinds of microorganisms. any authority's status of international depositary authority on the ground that the requirements specified in Article 6 have not-been or are no longer complied with. However. such a request may not be made by a Contracting State or intergovernmental industrial property organization in respect of an international depositary authority for which it has made the declaration referred to in Article 7 (1) (a).

(b) Before making the request under sub- paragraph (a), the Contracting State or the intergovernmental industrial property organi- zation shall. through the intermediary of the Director General. notify the reasons for the proposed request to the Contracting State or the intergovernmental industrial property organization which has made the communica- tion rcferred to in Article 7 (1) so that that State or organization may. within six months from the date of the said notification, take appropriate action to obviate the need for making the proposed request.

(c) Where the Assembly finds that the request is well founded. it shall decide to terminate. or to limit to certain kinds of

118

om été recus. la communication e'st publiée a bref délai par le Bureau international. x

b) Le statut d'autorité de dépöt internatio- nale est acquis a compter de la date de publication de la communication ou. lors- qu'une date a été indiquée en vertu de l'aline'a 1) b) et que cette date est postérieure a la date de publication de la communication . a compter de cette date.

3) Le Régl'ement d'exécution prévoit les détails de la procédure visée aux aline'as ]) et 2).

Article 8

C'essation et limitation du statut d'autorité de dépöt internationale

1) a) Tout Etat contractant ou toute organi- sation intergouvernementale de propriété industrielle peut reque'rir de l'Assemblee qu'elle mette fin au statut d'autorité de dépöt internationale d'une autorité ou qu'elle le limite å certains types de micro-organismes. en raison du fait que les conditions enumerées a l'article 6 n'ont pas été rcmplies ou ne le sont plus. Toutefois. une telle requéte ne peut pas étre présentée par un Etat contractant ou une organisation intergouvcrnementale de pro- priété industrielle a l'égard d'une autorité de dépöt internationale pour laquelle cet Etat ou cette organisation a fait la declaration visée a l'article 7. l) a).

b) Avant de presenter la rcquéte en vertu du sous-alinéa a). l'Etat contractant ou l'orga- nisation intergouvernementale de propriété industrielle notifie par l'intermédiaire du Directeur general a l'Etat contractant ou a l'organisation intcrgouvernementale de pro- priété industrielle qui a fait la communication visée å l'article 7.1) les motifs de la requete envisagée. afin que ledit Etat ou ladite organi- sation puisse prendre. dans un delai de six mois å compter de la date de ladite notification. les mesures approprie'es pour quc la presentation de la requéte ne soit plus nécessaire. '

() L'Assemble'e, si elle constate le bien- fonde' de la requetc, dc'cide de mettre fin au statut d'autorité de dépöt internationale dc

• Sida 119
•  Original

Prop. 1982/83:67 .

skall meddelandet omgående publiceras av internationella byrån.

b) Ställning som internationell depositions- myndighet erhålles från dagen för publicering- en av meddelandet eller, om dag har angivits i enlighet med vad som sägs under 1. b och denna dag infaller senare än dagen för publi- ceringen av meddelandet. från denna dag.

3. Närmare bestämmelser om förfarandet enligt 1 och 2 ges i tillämpningsföreskrifter- na.

Artikel 8

Upphävande och begränsning av ställning som internationell depositionsmyn(lighet

1. &) Fördragsslutande stat eller mellanstat- lig organisation för industriell äganderätt får begära att församlingen skall upphäva myndig- hets ställning som internationell depositions- myndighet eller begränsa denna ställning till att avse vissa slags mikroorganismer på den grund att de villkor-som anges i artikel 6 ej har iakttagits eller ej längre iakttages. Sådan . begäran får emellertid icke framställas av fördragsslutande stat eller mellanstatlig orga- nisation för industriell äganderätt i fråga om internationell depositionsmyndighet för vilken den har avgivit förklaring som avses i artikel 7. 1. a.

b) Fördragsslutande stat eller mellanstatlig organisation för industriell äganderätt skall. innan den framställer begäran som avses under a. genom generaldirektörens förmedling un- derrätta den fördragsslutande stat eller den mellanstatliga organisation för industriell äganderätt som har lämnat meddelande. enligt artikel 7.1 om skälen för avsedd begäran. så att denna stat eller organisation får möjlighet att inom sex månader från dagen. för denna underrättelse vidtaga lämpliga åtgärder för att undanröja behovet av att framställa sådan begäran.

c) Finner församlingen att begäran är väl- grundad. skall den besluta att upphäva ställ- ningen som internationell depositionsmyndig-

119

• Sida 120
•  Original

Prop. 1982/83:67

microorganisms. the status of international depositary authority of the authority referred to in subparagraph (a). The decision of the Assembly shall require that a majority of two-thirds of the votes cast be in favor of the request.

(2) (a) The_Contracting State or intergov— ernmental industrial property organization having made the declaration referred to in Article 7 (1) (a) may. by & communication addressed to the Director General. withdraw its declaration either entirely or in respect only of certain kinds of microorganisms and in any event shall do so when and to the extent that its assurances are no longer applicable.

(b) Such a communication shall. from the date provided for in the Regulations. entail. where it relates to the entire declaration. the termination of the status of international depositary authority or. where it relates only to certain kinds of microorganisms. a corre- sponding limitation of such status.

(3) The details of the procedure under paragraphs (1) and (2) are provided in the Regulations.

Article 9

Intergovernmental Industrial Property Organizations (1) (a) Any intergovernmental organization to which several States have entrusted the task of granting regional patents and of which all the member States are members of the Inter- national (Paris) Union for the Protection of Industrial Property may file with the Director General a declaration that it accepts the obligation of recognition provided for in Arti- cle 3 (1) (a). the obligation concerning the requirements referred to in Article 3 (2) and all the effects of the provisions of this Treaty and the Regulations applicable to intergovernmen- tal industrial property organizations. If filed before the entry into force of this Treaty according to Article 16 (1). the declaration referred to in the preceding sentence shall become effective on the date of the said entry into force. If filed after such entry into force.

120

l'autorité visée au sous-alinéa a) ou de le limiter ä certains types de micro-organismes. La decision de l'Assemblee exige qu'une majorité des deux tiers de votes cxprimés soit en faveur de la requéte.

2) a) L'Etat contractant ou l'organisation intergouvernementale de propriété industriel- le qui a fait la declaration visée ä l'article 7.1) (1) peut. par une communication adressée au Directeur general. retirer cette declaration entierement ou å l'égard seulement de certains types de micro-organismes ct doit en tout cas le faire lorsque et dans la mesure ou ses assuran- ces ne sont plus applicables.

b) A compter de la date prévue dans le Reglemcnt d'cxécution. unc telle communica- tion cntraine. si elle se rapporte a la declara- tion cn entier. la cessation du statut d'autorité de dépöt internationale ou. si clle se rapporte seulement ä certains types de micro-organis- mes. une limitation correspondantc de ce statut-.

3) Le Reglement d'exécution prévoit les détails de la procedure visée aux aline'as !) et

2).

Article 9

Organisations intergouvernetnentales de propriété industrielle 1) a) Toute organisation intergouvernemen- tale ä laquelle plusieurs Etats ont confié lc soin de de'livrer des brevets de caractere regional et dont tous les Etats membres sont membres de l'Union internationale pour la protection de la propriété industrielle (Union de Paris) peut- presenter au Directeur general une declaration aux termes de laquelleelle accepte l'obligation de reconnaissance prévuc å l'article 3. l ) a).- l'obligation concernant les exigenccs visées ä l'article 3.2) et tous les effets des dispositions du préscnt Traité et du Reglement d'execution qui sont applicables aux organisations inter- gouvernementales de propriété industrielle. Si elle est présentée avant l'cntrec en vigueur du présent Traité conformément ä l'article 16.1). la declaration visée a la phrase précédcnte prend effet a la date de cette entrée en vigueur.

• Sida 121
•  Original

Prop. 1982/83:67

het för den myndighet som avses under & eller begränsa denna ställning till att avse vissa slags mikroorganismer. För beslut av församlingen kräves att en majoritet av två tredjedelar av de avgivna rösterna avges för bifall till denna begäran.

2. a) Fördragsslutande stat eller mellanstat- lig organisation för industriell äganderätt som har avgivit försäkran som avsesi artikel 7. l. a får genom meddelande till generaldirektören återtaga sin försäkran antingen i dess helhet eller i fråga om endast vissa slags mikroorga- nismer och skall i vart fall göra detta i den mån dess försäkran ej längre gäller.

b) Sådant meddelande skall från den dag som föreskrives i tillämpningsföreskrifterna medföra. om den hänför sig till försäkran i dess helhet. upphävande av ställningen som inter- nationell depositionsmyndighet eller. om den hänför sig till endast vissa slags mikroorganis- mer. motsvarande begränsning av denna ställ- -

ning. -

3. Närmare bestämmelser om förfarandet enligt 1 och 2 ges i,tillz'impningsföreskrifter- na.

Artikel 9

ll-Ie/lanstatliga organisationer för industriell äganderätt

l. a) Mellanstatlig organisation. åt vilken flera stater har uppdragit att meddela regiona- la patent och vars samtliga medlemsstater är medlemmar av internationella unionen för industriellt rättsskydd (Parisunionen). far till generaldirektören avge skriftlig förklaring att den godtaget den fi.")rpliktelse att erkänna deposition som föreskrives i artikel 3. l. a. den förpliktelse rörande krav som avses i artikel 3. 2 samt varje rättsverkan av de bestämmelser i denna överenskommelse och i tillämpningsfö— reskrifterna som är tillämpliga på mellanstatlig organisation för industriell äganderätt. Avges förklaring som avses i föregående mening innan denna överenskommelse har trätt i kraft . enligt artikel 16.1. gäller förklaringen från dagen för ikraftträdandet. Om förklaring avges efter ikraftträdandet. gäller förklaringen

121

• Sida 122
•  Original

Prop. 1982/83z67

the said declaration shall become effective three months after its filing unless a later date has been indicated in the declaration. In the latter case. the declaration shall take effect on the date thus indicated.

(b) The said organization shall have the right provided for in Article 3 (1) (b).

(2) Where any provision of this Treaty or of the Regulations affecting intergovernmental industrial property organizations is revised or amended. any intergovernmental industrial property organization may withdraw its decla- ration referred to in paragraph ( l)_by notifica- tion addressed to the Director General. The withdrawal shall take effect:

(i) where the notification has been received before the date on which the revision or amendment enters into force. on that date;

(ii) where the notification has been received after the date referred to in (i). on the date indicated in the notification or. in the absence of such indication. three months after the date on which the notification was received.

(3) ln addition to the case referred to in paragraph ("2). any intergovernmental indus- trial property organization may withdraw its declaration referred to in paragraph ( l) ((1) by notification addressed to the Director Gener- al. The withdrawal shall take effect two years after the date on which the Director General has received the notification. No notification of withdrawal under this paragraph shall be receivable during a period of five years from the date on which the declaration took ef- feet.

(4) The withdrawal referred to in paragraph (2) or (3) by an intergovernmental industrial property organizatirm whose communication under Article 7 ( l ) has led to the acquisition of the status of international depositary authority by a depositary institution shall entail the termination of such status one year after the on which the Director General received the notification of withdrawal.

(5) Any declaration referred to in para- graph (l) (a). notification of withdrawal rc- ferre'd to in paragraph (2) or (3). assurances date has

122

Si elle est présentée apres cette entréc en vigueur. ladite déclaration prend effet trois mois apres sa presentation. a moins qu'une date ultérieurc ne soit indiquée dans la decla- ration. Dans ce dernier cas. la déclaration prend effet a la date ainsi indiquée.

b) Ladite organisation a le droit prévu ä l'article 3.1) b).

2) En cas de revision ou de modification de toute disposition du present Traité ou du Reglement d'exécution qui affecte les organi- sations intergouvernementales de propriété industrielle. toute organisation intergouverne- mentale dc propriété industrielle peut retirer sa déclaration visée a l'alinéa ]) par notifica- tion adressec au Directeur général. Le retrait prend effet.

i) si la notification a été recue avant la date de l'entrée en vigueur de la revision ou de la modification. å cette date:

ii) si la notification a été recue apres la date visée au point i). a la date indiquée dans la notification ou. en I'absence d'une telle indi- cation. trois mois apres Ia date a laquelle la notification a été recue.

3) Outre le cas visé å l'alinéa 2). toute organisation de propriété industrielle peut retirer sa declaration visée ä l'alinéa ]) a) par notification adressée au Directeur général. Le retrait prend effet deux ans apres la date å laquelle le Directeur general a rcgu la notifi- cation. Aucune notification de retrait selon le présent alinéa n'est recevable durant une période de cinq ans å compter de la date å laquelle la déclaration a pris effet.

4) Le retrait. visé a l'alinea 2) ou 3). par une organisation intergouvernementale de pro- priété industrielle dont la communication selon l'article 7.1) a abouti a l'acquisition. par une institution de dépöt. du statut d'autorité de dépöt internationale entraine la cessation de ce statut un an apres la date a laquelle le Directeur général a recu la notification de retrait.

5) Toute déclaration visée å l'alinéa l) a). toute notification de retrait visée ä l'aline'a 2) ou 3). toutes assurances fournies en vertu de

• Sida 123
•  Original

Prop. 1982/83:67

från den dag då tre månader har förflutit från det att den avgavs. om ej senare dag har angivits i förklaringen. I sistnämnda fall gäller förklaringen från den dag som sålunda har angivits.

b) Nämnda organisation skall ha den rätt som föreskrives i artikel 3.1.b.

2. Revideras eller ändras sådan bestämmel- se i denna överenskommelse eller i tillämp- ningsföreskrifterna som berör mellanstatlig organisation för industriell äganderätt. får sådan organisation återtaga förklaring som avses under 1 genom meddelande till general- direktören. Återtagandet träder i kraft.

(i) om meddelandet har mottagits före den dag då reviderad eller ändrad lydelse träder i kraft. den dagen.

(ii) om meddelandet har mottagits efter den dag som avses under i. den dag som anges i meddelandet eller. om någon dag ej anges. tre månader från den dag då meddelandet mot- togs.

3. Förutom i fall som avses under 2 får mellanstatlig organisation för industriell ägan- derätt återtaga förklaring som avses under 1.a genom meddelande till generaldirektören. Återtagandet träder i kraft två år från den dag då generaldirektören mottog meddelandet. Meddelande rörande återtagande i fall som avses i detta stycke får icke göras under en tid av fem år från den dag då förklaringen trädde i kraft.

4. Återtagande som avses under 2 eller 3 från mellanstatlig organisation för industriell äganderätt skall. om meddelande från organi- sationen enligt artikel 7.1 har medfört att depositionsinstitution fått ställning som inter- nationell depositionsmyndighet. medföra att sådan ställning upphör ett år från den dag då generaldirektören mottog meddelandet om återkallelse.

5. Förklaring som avses under 1. a. medde- lande om återtagande som avsäs under 2 eller 3. försäkran som avgivits enligt artikel 6.1

123

• Sida 124
•  Original

Prop. 1982/83:67

furnished under Article 6 (l). second sentence. and included in a declaration made in accord- ance with Article 7 (1) (a). request made under Article 8 (1) and communication ofwithdrawal referred to in Article & (2) shall require the express previous approval of the supreme governing organ of the intergovernmental industrial property organization whose mem- bers are all the States members of the said organization and in which decisions are made by the official representatives of the govern- ments of such States.

C HAPTER II ADMINISTRATIVE PROVISIONS Article 10 Assembly "(1) (a) The Assembly shall consist of the Contracting States.

(b) Each Contracting State shall be repre- sented by one delegate. who may be assisted by alternate delegates. advisors. and experts.

(c) Each intergovernmental industrial property organization shall be represented by special observers in the meetings ofthe Assem- bly and any committee and working group established by the Assembly.

(d) Any State not member of the Union which is a member of the Organization or of the International (Paris) Union for the Protec- tion of Industrial Property and any intergov- ernmental organization specialized in the field of patents other than an intergovernmental industrial property organization as defined in Article 2 (v) may be represented by observers in the meetings of the Assembly and. if the Assembly so decides. in the meetings of any committee or working group established by the Assembly.

(2) (a) The Assembly shall: (i) deal with all matters concerning the maintenance and development of the Union and the implementation of this Treaty;

(ii) exercise such rights and perform such tasks as are specially conferred upon it or assigned to it under this Treaty;

124

l'article 6.1). deuxieme phrase. et comprises dans une declaration faitc conformément å l'article 7.1) (1), toute requéte présente'e en vertu de l'article 8.1) et toute communication de retrait visée å l'article 8.2) requiercnt l'approbation préalablc expresse de l'organe souverain de l'organisation intergouverne— mentale de propriété industrielle dont les membres sont tous les Etats membres de ladite organisation et dans lequel les decisions sont prises par les representants officicls des gou- vcrnements de ces Etats.

CHAPITRE II DISPOSITIONS ADMINISTRATIVES Article 10

Assemble'e

1) a) L'Assemblée est composée des Etats contractants.

b) Chaque Etat contractant est représenté par un délégué. qui peut etre assisté de suppléants. de conseillers et d'experts.

c) Chaque organisation intergouvernemen- tale de propriété industrielle est représentée par des observateurs spéciaux aux réunions de l'Assemblée et de tout comité et groupc de travail créés par l'Assemble'e.

d) Tout Etat non membre de I'Union mais membre de l'Organisation ou de l'Union internationale pour la protection dela proprié- té industrielle (Union de Paris) et toute organisation intergouvernementale spécialiséc dans le domaine des brevets qui n'est pas unc organisation intergouvernementale de pro- priété industrielle au sens de l'article 2.v) peuvent se faire représenter par des observa- teurs aux re'unions de l'Assemblée et. si l'Assemblée en décide ainsi. aux reunions dc tout comité ou groupc de travail créé par l'Assemblée.

2) a) L'Assemblée

i) traite de toutes les questions concernant le maintien et le développement de l'Union et l'application du présent Traité:

ii') exerce les droits qui lui sont spécialement conférés et s'acquitte des tåches qui lui sont spécialement assignées par le present Traité:

• Sida 125
•  Original

Prop. 1982/83:67

andra meningen och som ingått i meddelande enligt artikel 7.l.a. begäran enligt artikel 8.1 och meddelande om återtagande som avses i artikel 8.2 kräver uttryckligt föregående god- kännande av det högsta beslutande organet hos den mellanstatliga organisationen för industriell äganderätt i vilket alla de stater som är medlemmar av ifrågavarande organisation ingår och i vilket beslut fattas av officiella företrädare för dessa staters regeringar.

KAPITEL II ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Artikel 10

Församlingen

l.a) Församlingen skall bestå av de för- dragsslutande staterna.

b) Fördragsslutande stat skall företrädas av ett ombud. som får bistås av biträdande ombud. rådgivare och sakkunniga.

c) Mellanstatlig organisation för industriell äganderätt skall företrädas av särskilda obser- vatörer vid möten i församlingen samt i kom- mitté och arbetsgrupp som upprättas av för- samlingen.

d) Stat som ej är medlem i unionen men som är medlem i organisationen eller i den internatitmella unionen för industriellt rätts- skydd (Parisunionen) och annan mellanstatlig organisation vars verksamhet är inriktad på patentfrågor än sådan mellanstatlig organisa- tion för industriell äganderätt som avses i artikel 2.v får företrädas av observatörer vid möten i församlingen och. om församlingen beslutar detta. vid möten med kommitté eller arbetsgrupp som upprättas av församlingen.

2. a) Församlingen skall: (i) behandla alla frågor rörande'vidmakt- hållandet och utvecklingen av unionen samt rörande tillämpningen av denna överenskom- melse:

(ii) utöva de rättigheter och fullgöra de uppgifter som uttryckligen åligger den eller särskilt uppdrages åt den enligt denna överens- kommelse;

125

• Sida 126
•  Original

Prop. 1982/83:67

(iii) give directions to the Director General concerning the preparations for revision con- fercnces;

(iv) review and approve the reports and activities of the Director General concerning the Union. and give him all necessary instruc- tions concerning matters within the compe- tence of the Union;

(v) establish such committecs and working groups as it deems appropriate to facilitate the work of the Union:

(vi) determine. subject to paragraph (l) ((1), which States other than Contracting States. which intergovernmental organizations other than intergovernmental industrial prop- erty organizations as defined in Article 2(v). and which international non-governmental organizations shall be admitted to its meetings as observers and to what extent international depositary authorities shall be admitted to its meetings as observcrs:

(vii) take any other appropriate action designed to further the objectives of the Union". ,

(viii) perform such other functions as are appropriate under this Treaty.

(h) With respect to matters which are of interest also to other Unions administcred by the Organization. the Assembly shall make its decisions after having heard the advice of the Coordination Committee of the Organiza- tion.

(3) A delegate may represent. and votc in the name of. one State only.

(4) Each Contracting State shall have onc vote.

(5) (a) One—half of the Contracting States shall constitute a quorum.

(b) In the absence of the quorum. the Assembly may make decisions but. with the exception of decisions concerning its own procedure. all such decisions shall take effect only if the quorum and the required majority are attained through voting by correspondence as provided in the Regulations.

126

iii) donne au Directeur général des directi- ves concernant la preparation des conferences de revision:

iv) examine ct approuve les rapports ct les activités du Directeur général relatifs å l'Union et lui donne toutes directives utiles concernant les questions de la compétcnce de I'Union;

v) crée les comités et groupes de travail qu'elle juge utiles pour faciliter les activités de l'Union:

vi) decide, sous reserve de l'alinéa l) (1). quels sont les Etats autres que des Etats contractants. quellcs sont les organisations intergouvernementales autres que des organi- sations intergouvernementales de propriété industrielle au sens de l'article 2.v) ct quellcs sont les organisations internationales non gou- vernementales qui sont admis ä scs réunions en qualité d'observatcurs. et de'cidc la mesure dans laquelle les autorités dc dépöt internatio- nales sont admises å ses réunions en qualité d'observateurs;

vii) entreprend toute autre action appro- priée en vue d'atteindre les objectifs de l'Union;

viii)'s'acquittc de toutes autres fonctions utiles dans le cadre du present Traité.

b) Sur les questions qui intércsscnt égale- ment d'autres unions administrées par l'Orga- nisation. l'Assemblée statue apres avoir pris connaissance de l'avis du Comité de coordina- tion dc l'Organisation. '

3) Un délégué ne peut représenter qu'un scul Etat et ne peut voter qu'au nom de celui-ci. .

4) Chaque Etat contractant dispose d'une vorx.

5) a) La moitié des Etats contractants cons- titue le quorum.

b) Si ce quorum n'est pas atteint. l'Assem- blée peut prendre des decisions: toutefois. ccs decisions. å l'exception dc celles qui concer- nent sa procedure. ne deviennent exécutoires que si le quorum et la majorité requis sont atteints par lc moyen du vote par correspon- dance prevu par le Reglement d'exccution.

• Sida 127
•  Original

Prop. 1982/83:67

(iii) ge anvisningar åt generaldirektören rörande förberedelser för revisionskonferen- ser;

(iv) granska och godkänna dc verksamhets- berättelser som avges av generaldirektören ävensom dennes åtgärder rörande unionen samt ge honom alla erforderliga instruktioner i frågor som faller inom unionens verksamhets- område:

(v) tillsätta de kommittéer och arbetsgrup- per som den anser vara erforderliga för att underlätta unionens arbete:

(vi) om ej annat följer av vad som föreskri- ves under 1. d. bestämma vilka icke fördrags- slutande stater. vilka mellanstatliga organisa- tioner andra än mellanstatliga organisationer för industriell äganderätt som avses i artikel 2.v och vilka internationella icke statliga orga- nisationer som skall tillåtas att deltaga som observatörer i församlingens möten och i vilken utsträckning internationella deposi- tionsmyndigheter skall tillåtas att deltaga som observatörer i dess möten;

(vii) vidtaga varje annan lämplig åtgärd som avser att främja unionens syften;

(viii) utföra alla andra uppgifter som erfordras enligt denna överenskommelse.

b) I frågor av intresse även för andra unioner som administreras av organisationen skall församlingen fatta sina beslut efter att ha inhämtat yttrande av organisationens samord- ningskommitté.

3. Ombud har rätt att företräda och- rösta för endast en stat.

4. Varje fördragsslutande stat har en röst.

5. a) Församlingen är beslutsmässig när hälften av antalet fördragsslutande stater är representerade. .

b) När församlingen icke är beslutsmässig får den likväl fatta beslut. Utom såvitt avser beslut i församlingens egna procedurfrågor blir sådant beslut gällande endast om bcslutsmäs- sighet erhålles och föreskriven majoritet upp- nås vid röstning per korrespondens enligt tillämpningsföreskrifterna.

127

• Sida 128
•  Original

Prop. 1982/83:67

(6) (a) Subject to Articles 8 (I) (c). 12 (4) and 14 (2) (b). thc decisions of the Assembly shall require a majority of the votes cast.

(b) Abstentions shall not be considered as votes.

(7) (a) The Assembly shall meet once in every third calendar year in ordinary session upon convocation by the Director General. preferably during the same period and at the same place as the General Assembly of the Organization. '

(b) The Assembly shall meet in extraordi- nary session upon convocation by the Director General. either on his own initiative or at the request of one-fourth of the Contracting States.

(8) The Assembly shall adopt its own rules of procedure.

Article I I

International Bureau

(I.) The International Bureau shall: (i) perform the administrative tasks con- cerning the Union. in particular such tasks as are specifically assigned to it under this Treaty and the Regulations or by the Assembly;

(ii) provide the secretariat of revision con- ferences. of the Assembly. of committees and working groups established by the Assembly, and of any other meeting convened by the Director General and dealing with matters of concern to the Union.

(2) The Director General shall be the chief executive of the Union and shall represent the Union.

(3) The Director General shall convenc all meetings dealing with matters of concern to the Union.

(4) (a) The Director General and any staff member designated by him shall participate. without the right to vote. in all meetings of the Assembly. the committees and working groups established by the Assembly. and any other meeting convened by the Director General and dealing with matters of concern to the Union.

128

6) a) Sous reserve des articles 8.1) c). 12.4) et 14.2) b). les decisions de l'Assemblée sont prises a la majorité des votes exprimés.

b) L'abstention n'est pas conside'rée comme un vote.

7) a) L'Assemblée se réunit une fois tous les trois ans en session ordinairc. sur convocation du Directeur général. autant que possible pendant la méme période et au méme lieu que l'Assemblée générale de l'Organisation.

b) L'Assemble'c se réunit en session extra- ordinaire sur convocation adressée par- lc Directeur général. soit å l'initiative de celui-ci. soit a la demande d'un 'quart des Etats contractants.

8) L'Assemblée adopte son reglement inté- rieur.

Article ] ]

Bureau international

1) Le Bureau international

i) s'acquitte des täches administratives incombant å l'Union. en particulier de celles qui lui sont spécialement assignées par le présent Traité et le Réglcment d'exécution ou par l'Assemblée; '

ii) assure le secrétariat des confércnces de revision. de l'Assembléc. des comités et grou- pes de travail cre'és par l'Assemblée et de toute autre réunion convoquée par le Directeur général et traitant de questions concernant l'Union.

2) Le Directeur général est le plus haut fonctionnaire de l'Union et la représente.

3) Le Directeur général convoque toutes les réunions traitant de questions interessant l'Union.

4) a) Le Directeur général et tout membre du personnel désigné par lui prcnnent part. sans droit de vote. ä toutes les réunions de l'Assemblée. des comités et groupes dc travail créés par l'Asscmbléc et å toute autre réunion convoquée par le Directeur général ct traitant de questions interessant I'Union.

• Sida 129
•  Original

Prop. 1982/83:67

6. a) Om ej annat följer av vad som före- skrives i artiklarna 8. 1. c. 12. 4 och 14. 2. b kräves för beslut av församlingen majoritet av de avgivna rösterna.

b) Nedlagda röster anses icke avgivna.

7. a) Församlingen skall på kallelse av generaldirektören sammanträda till ordinarie möte en gång vart tredje kalenderår. såvitt möjligt under samma tid och på samma plats som organisationens generalförsamling.

b) Församlingen "skall sammanträda till extra ordinarie möte på kallelse av generaldi- rektören. antingen på dennes eget initiativ eller om en fjärdedel av de fördragsslutande staterna begär det.

8. Församlingen skall antaga sin egen arbetsordning.

A rtikel ] I

Internationella byrån

1. Internationella byrån skall: (i) fullgöra de administrativa uppgifter som åligger unionen. särskilt sådana uppgifter som särskilt ålägges den i överenskommelsen eller tillämpningsföreskrifterna eller av församling- en: (ii) tillhandahålla sekretariat för revisions- konferenser. församlingen. kommittéer och arbetsgrupper som tillsättes av församlingen samt annat möte som sammankallas av gene- raldirektören och behandlar frågor som rör unionen.

2. Generaldirektören är unionens högste verkställande tjänsteman och företräder unio— nen.

3. Generaldirektören sammankallar alla möten som behandlar frågor rörande unio- nen.

4. a) Generaldirektören och av honom utsedda tjänstemän skall utan rösträtt deltaga i alla möten som hålles av församlingen. kom- mittéer och arbetsgrupper som tillsättes av församlingen samt annat möte som samman- kallas av generaldirektören och behandlar frågor rörande unionen.

129

• Sida 130
•  Original

Prop. 1982/83:67

(b) The Director General. or a staff mem- ber designatcd by him. shall be ex officio secretary of the Assembly. and of the commit- tees, working groups and other meetings referred to in subparagraph (a).

(5) (a) The Director General shall. in accordance with the directions of the Assem- . bly. make the preparations for revision confer- ences.

(b) The Director General may consult with intergovernmental and international governmental organizations concerning the preparations for revision conferences.

(c) The Director General and persons designated by him shall take part. without the right to vote. in the discussions at revision conferences.

((1) The Director General. or a staff mem- ber designated by him. shall be ex officio secretary of any revision conference.

I'lOl'l-

Article 12

Regulations

(1) The Regulations provide rules concern- ing:

'(i) matters in respect of which this Treaty expressly refers to the Regulations or expressly provides that they are or shall be prescribed:

(ii) any administrative requirements. mat- ters or procedures;

(iii) any details useful in the implementation of this Treaty.

(2) The Regulations adopted at the same time as this Treaty are annexed to this Trea- ty.

(3) The Assembly may amend the Regula- tions.

(4) (a) Subject to subparagraph (b). adop- tion of any amendment of the Regulations shall require two-thirds of the votes cast.

(b) Adoption of any amendment concern- ing the furnishing of samples of deposited microorganisms by the international deposi- tary authorities shall require that no Contrac- ting Statc vote against the proposed amend- ment.

130

b) Le Directeur ge'néral on un membre du personnel désigné par lui est d'office secrétairc de l'Assemblée et des comités. groupes de travail et autres réunions mentionnés au sons- aline'a a).

5) a) Le Directeur général prepare les conférences de revision selon les directives de |”Assemblée.

b) Le Directeur général peut consultcr des organisations intergouvernementales et inter- nationales non gouvernementales au sujet de la preparation des conferences de revision.

c) Le Directeur général et les personnes désignées par lui prennent part. sans droit de vote. aux délibérations dans les conferences de revision.

d) Le Directeur général ou tout membre du personnel désigné par lui est d'office secrétairc de toute conférence de revision.

A rticle 12

Reg/enten! d'exécution

]) Le Reglement d'exécution contient des regles relatives

i) aux questions au sujet desquelles lc pré- sent Traité rcnvoie expressément au Regle- ment d'cxécution ou prévoit expressément qu'elles sont ou seront l'objct de prescrip- tions; '

ii) å toutes conditions. questions ou procé- durcs d'ordre administratif:

iii) å tous détails utiles en vue de l'exécution des dispositions du present Traité.

2) Le R'eglement d'cxécution du présent Traité est adopte' en méme temps que ce dernier et lui est annexé.

3) L'Assemblée peut modifier le Regle- ment d'exécution.

4) a) Sous réserve du sous-alinéa b). l'adop- tion de toute modification du Reglement d'cxécution rcquiert les deux tiers des votes exprimés.

b) L'adoption de toute modification con- cernant la remise. par lcs autorités de dépöt internationales. d'échantillons des micro-orga- nismes déposés exige qu'aucun Etat contrac- tant nc vote contre la modification propo- see.

• Sida 131
•  Original

Prop. 1982/83:67

b) Generaldirektören eller av honom ut- sedd tjänsteman skall ex officio vara sekrete- rare i församlingen samt i kommittéer, arbets- grupper och andra möten som avses under a. .

5. a) Generaldirektören skall i enlighet med församlingens anvisningar förbereda revi- sionskonferenser.

b) Generaldirektören får rådgöra med mel- lanstatliga organisationer och internationella icke statliga organisationer rörande förbere- delserna för revisionskonferenser.

c) Generaldirektören och av honom utsed- da personer skall utan rösträtt deltaga i över- läggningarna vid revisionskonferenser.

d) Generaldirektören eller av honom ut- sedd tjänsteman skall ex officio vara sekrete— rare vid revisionskonferens.

Artikel 12 Tillämpningsföreskrifter

1. Tillämpningsföreskrifterna innehåller regler beträffande: (i) frågor i vilka denna överenskommelse uttryckligen hänvisar till tillämpningsföreskrif- terna eller uttryckligen anger att föreskrifter finnes eller skall utfärdas;

(ii) administrativa krav. frågor eller förfa- randen:

(iii) andra frågor som är av betydelse vid tillämpningen av denna överenskommelse.

2. Tillämpningsföreskrifterna. som har an- tagits samtidigt med denna överenskommelse. bifogas överenskommelsen.

3. Församlingen får ändra tillämpningsföre— skrifterna.

4. a) Om ej annat följer av vad som före- skrives under b. kräves för antagande av ändringi tillämpningsföreskrifterna två tredje- dels majoritet av de avgivna rösterna.

b) För antagande av ändring som gäller utlämnande av prov på deponerad mikroorga- nism från internationell depositionsmyndighet kräves att icke någon fördragsslutande stat röstar emot den föreslagna ändringen.

131

• Sida 132
•  Original

Prop. 1982/83:67

(5) ln the case of conflict between the provisions of the Treaty and those of the Regulations. the provisions of this Treaty shall prevail.

CHAPTER III REVISION AND AMENDMENT Article 13

'Revisicin of the Treaty

(1) This Treaty may be revised from time to time by conferences of the Contracting States.

(2) The convocation of any revision confer- ence shall be decided by the Assembly.

(3) Articles 10 and 11 may be amended either by a revision conference or according to Article 14.

A rticle [ 4

Amendment of Certain Provisions of the Treaty

(1) (a) Proposals under this Article for the amendment of Articles lt) and 11 may be initiated by any Contracting State or by the Director General.

(b) Such proposals shall be communicated by the Director General to the Contracting States at least six months in advance of their consideration by the Assembly.

(2) (a) Amendments to the Articles re- ferred to in paragraph (l) shall be adopted by the. Assembly.

(b) Adoption of any amendment to Article lt) shall require four-fifths of the votes cast: adoption of any amendment to Article ll shall require three-fourths of the votes cast.

(3) (a) Any amendment to the Articles referred to in paragraph (l.) shall enter into force one month after written notifications of acceptance. effected in accordance with their respective eonstitutional processes. have been received by the Director General from three- fourths of the Contracting States members of the Assembly at the time the Assembly adopt— ed the amendment.

132

5) En eas de divergence entre le texte du présent Traité et celui du Reglement d'exéeu- tion. le texte du'Traité fait foi.

CHAPITRE III REVISION ET MODIFICATION _Article ]3

Revision du Traité

]) Le présent Traite' peut étre revise' perio- diquement par des conferences des Etats contractants.

2) La convocation des conferences de revi- sion est décidée par l'Assemblée.

3) Les articles 10 et 11 peuvent étre modi- fie's soit par une conference de revision, soit conformément ä l'article 14.

A rticle 14

Modification de certaines dispositions du Traité

l) a) Des propositions. faites en vertu du present article. dc modification des articles lt) et ll peuvent étre présentées par tout Etat contractant ou par le Directeur general.

b) Ces propositions sont communiquées par le Directeur général aux Etats contractants six mois au moins avant d"étre soumises a l*exa- men de l'Assemble'e.

2) a) Toute modification des articles visés å l'aline'a I) est adopte'e par l'Assemblée.

b) L'adoption de toute modification de l'article 10 requiert les quatre cinquiemes des votes exprimés; l'adoption de toute modifica- tion de l'article 11 rcquiert les trois quarts des votes exprimés.

3) a) Toute modification des articles visés å ]*alinéa 1) entre en vigueur un mois apres la réception par le Directeur général des notifi- cations écrites d”aeceptation. effectuée en conformité avec leurs regles constitutionnelles respectives. dela part des trois quarts des Etats contractants qui étaient membres de l'Assem- ble'e au moment ou cette derniere a adopté la modification.

• Sida 133
•  Original

Prop. 1982/83:67 133

5. Vid bristande överensstämmelse mellan denna överenskommelse och tillämpningsfö- reskrifterna skall överenskommelsens bestäm- melser gälla.

KAPITEL III REVISION OCH ÄNDRING Artikel 13

Revision av overenskommelsen

1. Denna överenskommelse kan revideras genom särskilda konferenser bestående av de fördragsslutande staterna.

2. Om sammankallande av revisionskonfe- rens beslutar församlingen.

3. Artiklarna 10 och 11 kan ändras antingen vid revisionskonferens eller i enlighet med vad som föreskrives i artikel 14.

Artikel 14

Andring av vissa bestämmelser i överenskommelsen

1. a) Förslag enligt denna artikel till ändring av artiklarna 10 och 11 får framläggas av fördragsslutande stat samt av generaldirek- tören.

b) Sådant förslag skall av generaldirektören tillställas de fördragsslutande staterna minst sex månader innan det skall behandlas av församlingen.

2. a) Ändring av de artiklar som avses under 1 skall antagas av församlingen.

b) För antagande av ändring av artikel 10 kräves fyra femtedels majoritet av de avgivna rösterna: för antagande av ändring av artikel 11 kräves tre fjärdedels majoritet av de avgiv- na rösterna.

3. a) Ändring av artikel som avses under ] träder i kraft en månad efter det att general- direktören från tre fjärdedelar av de fördrags- slutande stater som var medlemmar av försam- lingen när ändringen antogs mottagit skriftligt meddelande om att ändringen godkänts i enlighet med vederbörande stats konstitutio- nella bestämmelser.

• Sida 134
•  Original

Prop. 1982/83z67

(b) Any amendment to the said Articles thus accepted shall bind all the Contracting States which were Contracting States at the time the amendment was adopted by the Assembly. provided that any amendment cre- ating financial obligations for the said Con- tracting States or increasing such obligations shall bind only those Contracting States which have notified their acceptance of such amend- ment.

(c) Any amendment which has been accept- ed and which has entered into force in accor- dance with subparagraph (a) shall bind all States which become Contracting States after the date on which the amendment was adopted by the Assembly.

CHAPTER IV FINAL PROVISIONS Article 15

Becoming Party to the Treaty

(1) Any State member of the International (Paris) Union for the Protection of Industrial Property may become party to this Treaty by:

(i) signature followed by the deposit of an instrument of ratification. or

(ii) deposit of an instrument of accession. (2) Instruments of ratification or accession shall be deposited with the Director Gener- al.

Article 16

Entry Into Force of the Treaty

(1) This Treaty shall enter into force. with respect to the first five States which have deposited their instruments of ratification or accession. three months after the date on which the fifth instrument of ratification or accession has been deposited.

(2) This Treaty shall enter into force with respect to any other State three months after the date on which that State has deposited its instrument of ratification or accession unless a later date has been indicated in the instrument of ratification or accession. In the latter case. this Treaty shall enter into force with respect to

. that State on the date thus indicated.

134

b) Toute modification de ces articles ainsi acceptée lie tous les Etats contractants qui étaient des Etats contractants au moment ou liAssemblée a adopté la modification.".étant entendu que toute modification qui crée des obligations financieres pour lesdits Etats con— tractants ou qui augmente ces obligations ne lie que ceux d'entre eux qui ont notifie leur acceptation de cette modification.

c) Toute modification acceptée et entrée en vigueur conformément au sous-alinéa a) lie tous les Etats qui deviennent des Etats contrac- tants aprés la date a laquelle la modification a éte' adoptée par l'Assemblee.

CHAPITRE IV CLAUSES FINALES Article 15

Modalités pour devenir partie au Traité

]) Tout Etat membre de l'Union internatio- nale pour la protection de la propriété indust- rielle (Union de Paris) peut devenir partie au present Traité par

i) sa signature suivie du dépöt d'un instru- ment de ratification. ou

ii) le dépöt d”un instrument d'adhésion. 2) Les instruments de ratification ou d'ad-. hésion sont déposés aupres du Directeur general.

Article 16

Entrée en vigueur du Traité

1) Le présent Traité entre en vigueur. ä l'égard des cinq Etats qui. les premiers. ont déposé leurs instruments de ratification ou d'adhésion. trois mois apres la date ä laquelle a été dépose le cinquieme instrument de ratifi- cation ou'd'adhésion.

2) Le pre'sent Traité entre en vigueur ä l'égard de tout autre Etat trois mois apres la date a laquelle cet Etat a de'posé son instru- ment de ratification ou d'adhe'sion. a moins qu'une date poste'rieure ne soit indiquée dans l'instrument de ratification ou d'adhésion. Dans ce dernier cas. le présent Traité entre en vigueur ä l'égard de cet Etat a la date ainsi indiquée.

• Sida 135
•  Original

Prop. 1982/83z67

b) Ändring av dessa artiklar som sålunda godkänts är bindande för alla de fördragsslu- tande stater som var fördragsslutande stater när ändringen antogs av församlingen; ändring som ålägger dessa fördragsslutande stater eko- nomiska förpliktelser eller innebär ökning i sådana förpliktelser är dock bindande endast för de fördragsslutande stater som har medde- lat att de godkänt ändringen.

c) Ändring som har godkänts och trätt i kraft på sätt som sägs under a är bindande för alla stater som blir fördragsslutande stater efter den dag då ändringen antogs av försam- lingen.

KAPITEL IV _ SLUTBESTÄMMELSER Artikel 15

Tillträde till överenskommelsen

l. Stat som är medlem av internationella unionen för industriellt rättsskydd (Parisunio- nen) kan tillträda denna överenskommelse genom' '

(i) undertecknande följt av deponering av ratifikationsinstrument, eller

(ii) deponering av anslutningsinstrument.

2. Ratifikations- eller anslutningsinstru— ment skall deponeras hos generaldirektören.

Artikel 16

Överenskommelsens ikraftträdande

1. I fråga om de fem stater som först har deponerat sitt ratifikations- eller anslutnings- instrument träder denna överenskommelse i kraft tre månader efter den dag då det femte ratifikations- eller anslutningsinstrumentet de- ponerades.

2. I fråga om annan stat träder denna—' överenskommelse i kraft tre månader efter den dag då staten deponerade sitt ratifikations- eller anslutningsinstrument. om inte senare dag har angivits i ratifikations- eller anslut- ningsinstrumentet. I sistnämnda fall träder överenskommelsen i kraft i fråga om den staten den dag som sålunda har angivits.

135

• Sida 136
•  Original

Prop. 1982/83:67

Article 17 Denunciation of the Treaty

(l) Any Contracting State may denounce this Treaty by notification addressed to the Director General.

(2) Demmciation shall take effect two years after the day on which the Director General has received the notification.

(3) The right of denunciation provided for in paragraph (1) shall not be exercised by any Contracting State before the expiration of five years from the date on which it becomes party to this Treaty.

(4) The denunciation of this Treaty by a Contracting State that has made a declaration referred to in Article 7 (1) (a) with respect to a depositary institution which thus acquired the status of international depositary authority shall entail the termination of such status one year after the day on which the Director General received the notification referred to in paragraph (1).

A rticle 18

Signature and Languages of the Treaty

(l) (a) This Treaty shall be signed in a single original in the English and French languages. both texts being equally authen- tic.

(b) Official texts of this Treaty shall be established by the Director General. after consultation with the interested Governments and within two months from the date of signature of this Treaty. in the other languages in Which the Convention Establishing the World Intellectual Property Organization was signed. .

(c) Official texts of this Treaty shall be established by the Director General. after consultation with the interested Governments. in the Arabic. German. Italian. Japanese and Portuguese languages. and such other lan- guages as the Assembly may designate.

(2) This Treaty shall remain open for signa- ture at Budapest until December 31. 1977.

136

Article ] 7

Dénonciation a'u Traité

1) Tout Etat contractant peut dénoncer le present Traité par notification adressée au Directeur général.

2) La dénonciation prend effet deux ans apres le jour ou le Directeur général a recu la notification.

3) La faculté de dénonciation du présent Traité prévue ä l'alinéa 1) ne peut étre exercée par un Etat contractant avant l'expiration d'un délai de cinq ans a compter dela date 51 laquelle il est devenu partie au présent Traité.

4) La dénonciation du present Traité par un Etat contractant qui a fait une declaration visée ä l'article 7.1) a) a l'égard d'une institu- tion de dépöt ayant ainsi acquis le statut d'autorité de dépöt internationale entraine la cessation de ce statut un an apres le jour ou le Directeur général a recu la notification visée a l'alinéa 1).

A rticle 18

Signature et langues du Traité

l)a) Le present Traité est signe en un seul exemplaire original cn langues francaise et anglaise. les deux textes faisant également foi.

b) Des textes officiels du present Traité sont établis par le Directeur général. aprés consul- tation des gouvernements interessés et dans les deux mois qui suivent la signature du present Traité. dans les autres langues dans lesquelles a été signée la Convention instituant l'Organi- sation Mondiale de la Propriété Intellectuel— le.

c) Des textes officiels du présent Traité sont établis par le Directeur general. apres consul- tation des gouvernements interessés. dans les langues allemande. arabe. italienne. japonaise ct portugaise. ct dans lcs autres langues que l'Assemblée peut indiquer.

2) Le present Traité reste ouvert a la signature. a Budapest. jusqu'au 31 décembre 1977.

• Sida 137
•  Original

Prop. 1982/83:67

Artikel 17

Uppsägning av överenskommelsen l. Fördragsslutande stat får uppsäga denna" överenskommelse genom meddelande till generaldirektören.

2. Uppsägning träderi kraft två år efter den dag då generaldirektören mottog meddelan- det.

3. Den rätt till uppsägning som föreskrives under 1 får ej utövas av fördragsslutande stat innan fem år har förflutit från den dag då denna stat blev bunden av denna överenskom- melse.

4. Uppsägning av denna överenskommelse av fördragsslutande stat som har avgivit för- säkran som avses i artikel 7.l.a i fråga om depositionsinstitution som därigenom förvär- vat ställning som internationell depositions- myndighet skall medföra att denna ställning upphör ett år från den dag då generaldirektö- ren mottog underrättelse som avses under 1.

A rtikel 18

Undertecknanrle av överenskommelsen och dennas språk

1. a) Denna överenskommelse skall under- tecknas i ett exemplar på engelska och franska språken. vilka båda texter äger lika vitsord.

b) Inom två månader från den dag då denna överenskommelse undertecknades skall offi- ciella texter av överenskommelsen efter sam- råd med vederbörande regeringar upprättas av generaldirektören på de andra språk på vilka konventionen rörande upprättande av världs- Organisationen för den intellektuella ägande- rätten undertecknades.

c) Officiella texter av denna överenskom- melse skall efter samråd med berörda rege- ringar upprättas av generaldirektören på ara- biska. italienska. japanska. portugisiska och tyska språken samt på de andra språk som församlingen kan komma att bestämma.

2. Denna överenskommelse är öppen för undertecknande i Budapest till och med den 31 december 1977.

137

• Sida 138
•  Original

Prop. 1982/83:67

A rticle 19

Deposit of the Treaty; Transmittal of Copies: Registration of the Treaty

(1) The original of this Treaty. when no longer open for signature. shall be deposited with the Director General.

(2) The Director General shall transmit two copies. certified by him. of this Treaty and the Regulations to the Governments of all the States referred to in Article 15 (1). to the intergovernmental organizations that may file a declaration under Article 9 (1) (a) and. on request.. to the Government of any other State.

(3) The Director General shall register this Treaty with the Secretariat of the United Nations.

(4) The Director General shall transmit two copies. certified by him. of any amendment to this Treaty and to the Regulations to all Contracting States. to all intergovernmental industrial property organizations and. on request. to the Government of any other State and to any other intergovernmental organiza- tion that may file a declaration under Article 9 (1) (a).

Article 20 Nottfications

The Director General shall notify the Con- tracting States. the intergovernmental indus- trial property organizations and those States not members ofthe Union which are members of the International (Paris) Union for the Protection of Industrial Property of:

(i) signatures under Article 18;

(ii) depositsofinstruments of ratification or accession under Article 15 (2);

(iii) declarations filed under Article 9 (l) ((1) and notifications of withdrawal under Article 9 (2) or (3):

(iv) the date of entry into force of this Treaty under Article 16 (1);

138

A rticle 1 9

Depot du Traité; transmission de copies; enregistrement du Traité

1) L'exemplaire original du present Traité. lorsqu'il nfest plus ouvert a la signature. est déposé aupres du Directeur général.

2) Le Directeur général certifie et transmet deux copies du présent Traité et du Réglement d'exécution aux gouvernements de tous les Etats visés ä l'article 15.1) et aux organisations intergouvernementalcs qui peuvent presenter une déclaration en vertu de l”article 9.1) a) ainsi que. sur demande. au gouvernement de tout autre Etat.

3) Le Directeur général fait enregistrer le présent Traité aupres du Secretariat de l'Orga- nisation des Nations Unies.

4) Le Directeur général certifie et transmet deux copies de toute modification du present Traité et du Reglement d'exécution å tous les Etats contractants et a toutes les organisations intergouvernementales de propriété indust- rielle ainsi que. sur demande. au gouverne- ment de tout autre Etat et är toute autre organisation intergouvernementale qui peut presenter une declaration en vertu de Particle 9.1) a).

A rticle 20 Nottfications

Le Directeur général notifie aux Etats con- tractants. aux organisations intergouverne- _mentales de propriété industrielle et aux Etats

non membres de l'Union mais membres de l'Union internationale pour la protection de la propriété industrielle (Union de Paris)

i) les signatures apposees selon l'article 18: .

ii) le dépöt d'instruments de ratification ou d'adhésion selon l'article 15.2):

iii) les déclarations présentées selon l'artic— le. 9.1) a) et les notifications de retrait selon l'article 9.2) ou 3):

iv) la date d'cntrée en vigueur du present Traité selon l'article 16.1):

• Sida 139
•  Original

Prop. 1982/83:67 139

Artikel 19

Deponering av överenskommelsen; överlämnande av avskrifter.- registrering av öt-erenSkommelsen ]. När denna överenskommelse icke längre är öppen för undertecknande. skall originalet till överenskommelsen deponeras hos general- direktören.

2. Generaldirektören skall överlämna två av honom bestyrkta avskrifter av denna över- enskommelse och tillämpningsföreskrifterna till regeringarna i de stater som avses i artikel 15. 1. till de mellanstatliga organisationer'som får avge förklaring enligt artikel 9.1. a och. på begäran. till regeringen i annan stat.

3. Generaldirektören skall låta registrera denna överenskommelse hos Förenta Natio- nernas sekretariat.

4. Generaldirektören skall överlämna två av honom bestyrkta avskrifter av varje ändring av denna överenskommelse och av tillämp- ningsföreskrifterna till alla fördragsslutande stater. till alla mellanstatliga organisationer för industriell äganderätt samt. på begäran. till regeringen i annan stat och till varje mellan- statlig organisation som får avge förklaring enligt artikel 9. l. a.

Artikel 20

Meddelanden Generaldirektören skall underrätta de för- dragsslutande staterna. mellanstatliga organi- sationer för industriell äganderätt och de stater som icke är medlemmar i unionen men 'är medlemmari internationella unionen för indu— striellt rättsskydd (Parisunionen) angående (i) undertecknanden enligt artikel 18;

(ii) deponering av ratifikations- eller anslut- ningsinstrument enligt artikel 15. 2:

(iii) förklaringar som avges enligt artikel 9. l. a och meddelanden om återtagande enligt artikel 9. 2 eller 3:

(iv) dagen då denna (")verenskmnmelse trä- der i kraft enligt artikel 16. 1:

• Sida 140
•  Original

Prop. 1982/83:67

(v) the communications under Articles 7 and 8 and the decisions under Article 8;

(vi) acceptance of amendments to this Trea- ty under Article 14 (3);

(vii) any amendment of the Regulations;

(viii) the dates on which amendments to the Treaty or the Regulations enter into force;

(ix) denunciations received under Article 17.

IN THE WITNESS WHEREOF , the undersigned, being duly authorized thereto. have signed this Treaty.

Done at Budapest, this twenty-eighth day of April, one thousand nine hundred and seven- ty-seven.

140

v) les communications selon les articles 7 ct 8 et les decisions selon l'article 8:

vi) les acceptations de modifications du présent Traité selon l'article 14.3);

vii) les modifications du Reglement d'exé- cution;

viii) les dates d'entrée en vigueur des modi- fications du Traité ou du Reglement d'exe'cu- tion;

ix) toute dénonciation notifiée selon1"artic- le 17.

EN FOI DE QUOI, les soussignés. dument autorisés ä cette fin, ont signé le présent traité. Fait å Budapest 1e vingt-huit avril mil neuf cent soixante-dix-sept.

• Sida 141
•  Original

Prop. 1982/83z67 . 141

(v) meddelanden enligt artiklarna 7 och 8 samt beslut enligt artikel 8:

(vi) godkännande av ändringar av överens— kommelsen enligt artikel 14.3:

(vii) ändringar av tillämpningsföreskrifter- na;

(viii) den dag då ändring av överenskom- melsen eller tillämpningsföreskriftcrna träder i kraft:

(ix) uppsägningar enligt artikel 17.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har un- dertecknade. därtill vederbörligen befullmäk- tigade. undertecknat denna konvention. Som skedde i Budapest den 28 april 1977.

• Sida 142
•  Original

• Sida 143
•  Original

Prop. 1982/83:67 143