Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen anges målen för turist- och rekreationspolitiken. Genom att öka utlandsturismen och bereda fler svenskar möjlighet till turism och rekreation i eget land kan turistnäringens kapacitet utnyttjas bättre. Vissa förändringar föreslås av reglerna för det arbetsmarknadspolitiska stödet och turismen. En särskild strukturplan bör upprättas för turismen. Beho- vet av forskning och utbildning inom turistnäringen påtalas.

En redovisning av de hinder som begränsar många människors möjlighet att använda fritiden för turism och rekreation lämnas. Vissa förslag till åtgärder redovisas.

Sveriges turistråd föreslås bli centralt organ för turist- och rekreations- frågorna. Rekreationsberedningen föreslås bli nedlagd. Dess arbetsuppgif- ter liksom vissa av de uppgifter naturvårdsverket har på området föreslås bli överförda till Turistrådet. Den nya organisationen föreslås träda i kraft den ljuli l984.

l Riksdagen 1983/84. ! saml. Nr l45

• Sida 2
•  Original

Prop. 1983/84: 1452 Utdrag PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1984-03-08

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden ]. Carlsson, Lundkvist. Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén. Peterson. An- dersson, Boström. Gradin. Dahl. R.Carlsson, Holmberg. Hellström. Wickbom

F öredragande: statsråden Lundkvist och Gustafsson

Proposition om turist- och rekreationspolitiken m. m.

Statsråden Lundkvist och Gustafsson anmäler sina förslag. Anföran- dena redovisas i underprotokollen för jordbruks- resp. bostadsdepane- mentet.

Statsrådet Lundkvist hemställer att regeringen i en proposition föreläg- ger riksdagen vad han och statsrådet Gustafsson har anfört för de åtgärder och de ändamål som de hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i un- derprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna l—2.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1983/84: 145 -.- 3

Bilaga I Utdrag JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1984-03-08

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Anmälan till proposition om turist- och rekreationspolitiken m. m.

1. Inledning

På grundval av proposition 1975:46 om planering och samordning av samhällets insatser för rekreation och turism och proposition l975:47 om inrättande och finansiering av Sveriges turistråd har riksdagen (CU l975/76:2, rskr l975/76z46 och NU 1975z34, rskr l975:244) angett riktlinjer för statens insatser för turism och rekreation.

De riktlinjer som riksdagen angav år 1975 innebär att allmänna medel för turism och rekreation skall användas på ett sådant sätt att en bred allmän- het kan utnyttja de anläggningar och områden som byggts ut med allmänt stöd. Vidare angavs att den framtida utbyggnaden för turism och rekrea- tion borde ske genom samordnade åtgärder i 25 s.k. primära rekreations- områden. Riksdagen beslutade likaså att inrätta en särskild beredning för planering och samordning av de statliga insatserna för turism och rekrea- tion (rekreationsberedningen). För att planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföringen av turism i Sverige inrättades Sveriges turistråd.

Genom beslut den 28 juni 1979 uppdrog regeringen åt rekreationsbered— ningen att initiera samt ge råd och vägledning för arbetet med utvecklings- program i de 25 primära rekreationsområdena. I uppdraget ingick också att till regeringen redovisa resultatet av detta arbete samt att redogöra för de bedömningar och förslag utifrån ett riksperspektiv som arbetet kunde ge anledning till. Beredningen har i betänkandet (SOU l983:43) Områden för Turism och Rekreation redovisat resultatet av detta arbete.

Genom beslut den 28juni 1979 tillkallade regeringen en särskild utredare för att utreda den statliga rekreations- och turistpolitiken (Dir. 1979c81). Utredningen. som antog namnet TUREK. har överlämnat delbetänkandet (SOU 1981128) Turism och friluftsliv -— det centrala myndighetsansvaret. Vidare har utredningen överlämnat rapporten (Ds Jo l982:4) T uristbran- schens näringsvillkor. Turisttransponer.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1983/84: 145 4

Genom regeringsbeslut den 22 juli 1982 gavs TUREK en parlamentarisk sammansättning och nya direktiv (Dir. 198251). TUREK fick sin slutliga sammansättning genom regeringsbeslut den 17 februari 1983. [ tilläggsdi- rektiv (Dir. 1983:18) angavs att TUREK i huvudsak skulle inrikta arbetet på den s. k. hinderproblematiken och därvid kartlägga hur människor i dag använder sin fritid. vilka hinder som föreligger samt föreslå olika åtgärder för att undanröja dem. Härtill skulle TUREK belysa rekreations- och turistsektorns samhällsekonomiska betydelse. TUREK har överlämnat betänkandet (SOU 1983:45) Turism och friluftsliv 2 — om förutsättningar och hinder.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkandet (SOU 1983z43) Områden för Turism och Rekreation som bilaga 1.1. dels en sammanfattning av betänkandet (SOU 1983:45) Turism och friluftsliv 2 — om förutsättningar och hinder som bilaga 1.2, dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissytt- randena över de båda betänkandena som bilaga 1.3 samt dels förslag till Lag om beslutanderätt för Sveriges turistråd som bilaga 1.4.

Även anslagsfrågor för budgetåret 1984/85 kommer att behandlas.

2. Föredragandens överväganden 2.1 Mål för turism- och rekreationspolitiken

Vi har i vårt land unika naturliga förutsättningar i form av omväxlande natur, god miljö och stora kulturvärden att tillgodose olika rekreations- och turismintressen. Det är en viktig utgångspunkt för turism- och rekrea- tionspolitiken att dessa tillgångar tas tillvara och nyttjas för att förbättra våra möjligheter som turistland.

Inriktningen bör vara att genom såväl ökad utlandsturism som förbätt- rade möjligheter för svenskar till turism och rekreation i det egna landet öka utnyttjandet av de befintliga anläggningarna.

Turismen är av stor betydelse i strävan att förbättra bytesbalansen. Det är därför väsentligt att antalet turister i Sverige kan ökas. En intensifierad marknadsföring är ett viktigt medel för att uppnå detta.

Det är också viktigt att fler svenskar bereds möjlighet att utnyttja sin fritid för rekreation och turism i det egna landet i sådana former. som var och en önskar. Bäst åstadkoms det genom olika generella politiska åtgär- der.

Härigenom bör den svenska turistnäringens resurser kunna utnyttjas bättre.

Turistnäringens anläggningar, både hotell och enklare anläggningar. är otillräckligt utnyttjade. Anläggningarna representerar ett stort kapital och bidrar ofta till ortens möjligheter att åstadkomma sysselsättning och ut- veckla ekonomin. Genom ökad beläggning och förlängd säsong kan lön-

• Sida 5
•  Original

'Jl

Prop. 1983/84: 145

samheten för befintliga anläggningar ökas avsevärt. Därmed bör det även bli ekonomiskt möjligt för fler att utnyttja dem. Jag vill särskilt understryka att åtgärder som möjliggör en väl fungerande turistnäring också får positiva rekreationspolitiska effekter.

De turist- och rekreationspolitiska målen bör vara dels att genom mark- nadsföringsåtgärder och utveckling av turistnäringen åstadkomma förbätt- ringar i svensk bytesbalans, regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga effekter m.m. samt dels genom generella åtgärder inom olika områden förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation på fritiden.

En viktig utgångspunkt för turist- och rekreationspolitiken är som jag tidigare har framhållit att ge alla möjlighet att använda sin fritid för sådana former av rekreation och turism som var och en önskar. Detta är så mycket mer angeläget som vårt land har unika naturliga förutsättningar i form av omväxlande natur och god miljö att tillgodose olika rekreations- och fri- luftsintressen. Exempelvis har genom olika reformer arbetstiden förkor- tats och semestern förlängts. En väsentlig del av tillgängligt reformut- rymme har använts för att öka människors fritid.

2.2. Utvecklingstendenser och utvecklingsmöjligheter för turistnäringen

Ett centralt mål för den ekonomiska politiken är att uppnåjämvikt i våra samlade betalningar till utlandet. Den devalvering regeringen genomförde i oktober 1982 var ett viktigt steg i riktning mot att skapa en sådanjämvikt. Devalveringen skapade förutsättningar för en snabb förbättring av den svenska exporten samtidigt som importen begränsades. Trots förbättring av handelsbalansnettot uppvisar bytesbalansen också för år 1983 ett under- skott.

Också turismens utveckling har stor betydelse för bytesbalansen. Sålun- da uppgick utllödet av resevaluta år 1983 till ca 12 miljarder kr. medan inflödet var 8miljarder kr. lnllödct av resevaluta har dock ökat. Jämfört med år 1975 då utflödet av valutan var ca 3gånger så stort som inflödet är det i dag ca en och en halv gång så stort.

Under den senaste sexårsperioden har turismen mätt i antalet gästnätter per år ökat från ca 25 miljoner till ca 29 miljoner. dvs. med drygt 3 % per år. Turismen från utlandet har under samma tidsperiod i absoluta tal ökat med 2 miljoner gästnätter till 7 miljoner år 1983 vilket motsvarar en årlig ökning med 6%. Enbart under år 1983 ökade utlandsturismen i Sverige med drygt 1 miljon gästhätter.

Svensk turism svarar för endast 1.5 %. av den europeiska marknaden mätt i andelar av de samlade turistinkomsterna år 1981. De övriga nordiska länderna och t. ex. Portugal har vardera turistinkomster i ungefär samma storleksordning som Sverige. De stora turistländerna är Italien. Frankrike. Förbundsrepubliken Tyskland. Spanien. Österrike och Storbritannien som

• Sida 6
•  Original

Prop. 1983/84: 145 6

tillsammans svarar för ca 75% av marknaden. Internationell turism har expanderat starkt — ca 6% årligen sedan mitten av 1960-talet och fram till år 1981. Sedan år 1982 har den dock stagnerat och utvecklingen går enligt OECD mot kortare semesterresor i det egna landet eller i dess närhet. Inom ramen för det samarbete som äger rum i OECD verkar Sverige aktivt för en liberalisering av handelshinder på turismområdet. Nya regler som avses bidra till att underlätta internationell turism utarbetas f.n. inom OECD.

Den andel av befolkningen som gjort någon semesterresa uppgick enligt rekreationsberedningen vid slutet av 1960-talet till ca 50%. Vid mitten av 1970-talet var motsvarande andel 2/3 och den har därefter varit oförändrad. Däremot har vissa förändringar inom resmönstret ägt rum. Sedan mitten av 1970-talet har semesterresandet inom landet ökat medan utlandsresan- det successivt har avtagit. När det gäller inkvarteringsformerna kan en tydlig förskjutning iakttas mot billigare boendeformer, främst stugbyar och camping. Valet av resmål inom landet är förhållandevis stabilt. De stora besöksmålen kan förväntas ha stor attraktionskraft även i framtiden.

Hushållens konsumtion av varor och tjänster för fritidsändamål inkl. resor har ökat starkt under den senaste tjugoårsperioden. Räknat i fasta priser var den årliga tillväxten 4% mellan åren 1963 och 1981. För bostäder inkl. el och uppvärmning var motsvarande tillväxt 3% och för matvaror 1.5 %. Den sammanlagda privata konsumtionen av resor. fritidsartiklar. nöjen. rekreation och korttidsboende uppgick år 1981 enligt TUREK till ca 60 miljarder kr.

Turismomsättningen — dvs. omsättningen från boende, transporter. mat. aktiviteter och shopping samt följdeffekter i form av omsättningsök- ning inom handel och näringsliv — har av Sveriges turistråd för år 1982 uppskattats till ca 35 miljarder kr. Sedan början av 1970-talet har omsätt- ningen ökat med ca 7 miljarder kr. i fast penningvärde eller med nära 30%.

Andelen sysselsatta inom turistnäringen är enligt Turistrådet ca 5% av samtliga förvärvsarbetande och är numera större än i flera enskilda indu- stribranscher. Turistnäringen sysselsätter t. ex. dubbelt så många som massa- och pappersindustrin. I vissa regioner har turistnäringen karaktär av basnäring.

I dag får drygt 200000 personer genom hel- och deltidsarbete sin ut- komst av turismen. Omräknat till heltidssysselsättning motsvarar detta 105 000 arbetstillfällen. Sedan år 1970 har antalet hclårsarbeten med direkt sysselsättning inom turism ökat från 90000 till 105000. Indirekt sysselsätt- ning i till turism relaterade verksamheter inom handel- och näringsliv. offentlig sektor etc. skapar enligt Turistrådet ytterligare 70000 hclårsarbe- ten.

Turistnäringen har som jag nu redovisat stor betydelse för den svenska ekonomin. Det finns enligt min mening stora möjligheter att genom mål- medvetna insatser öka såväl Sveriges andelar av utlandsmarknaden som

• Sida 7
•  Original

Prop. 1983/84: 145 .. ;,..; 7

svenskarnas förutsättningar att turista i det egna landet. Devalveringen i oktober 1982 har underlättat denna utveckling.

Den svenska turistnäringen har f.n. överkapacitet på beläggningssidan. Det innebär att expansion av turism och rekreation kan ske utan att omfattande investeringar behöver göras. De statliga insatserna måste in- riktas mot att stödja företagens egna ansträngningar att öka svenskars och utlänningars efterfrågan på turism och rekreation i Sverige. Det är företa- gens förmåga och vilja till förnyelse och utveckling som utgör själva grunden för konkurrenskraften inom turismsektorn. Det statliga ansvaret för turistpolitiken bör i första hand vara att förbättra möjligheterna för marknadsföringsinsatser inom turistnäringen. Sveriges turistråds huvud- roll som central marknadsföringsorganisation stryks härvid under. De organisatoriska konsekvenserna av detta behandlar jag i avsnitt 2.6 . Ett viktigt stöd från statens sida ligger dessutom i de åtgärder som vidtas i syfte att bevara basresurserna för turism och rekreation genom naturvård. natur- och miljöskydd. En vidareutveckling av bokningssystemet BOKSER även för utlandsmarknaden skulle ytterligare förbättra Sveriges ställning som turistland. Också en satsning på breda s. k. paketresearran- gemang som tillvaratar utbudet av turistattraktioner och naturresurserna skulle kunna bidra till ökade marknadsandelar.

De resurser som en organisation som Turistrådet kan komma att dispo- nera över kommer alltid — oavsett resurstillskott — att utgöra en liten del av de resurser som finns tillgängliga inom turistnäringen. Turistrådets resurser måste därför användas effektivt. Jag återkommer till detta i av- snittet om turist- och rekreationsfrågornas organisation. På liknande sätt gynnas enligt min uppfattning vissa eftersatta grupper i turistsammanhang bäst av de generella åtgärder av ekonomisk eller annan karaktär som vidtas inom olika samhällsområden. Även denna fråga kommer jag att behandla senare.

2.3. Statliga insatser för turistnäringens utveckling

2.3 .] Sysselsättnings- och regionalpolitiska insatser

Statliga ekonomiska insatser inom ramen för arbetsmarknads- och re- gionalpolitiken kommer också turist- och rekreationssektorn till del. För utbyggnad och komplettering av turistanläggningar samt för utbyggnad av infrastruktur- och aktivitetsanläggningar har dessa insatser sammantaget med det bidrag som utgått från anläggningsstödet till rekreationsanlägg- ningar — exkl. lokaliseringsstöd i form av lån — uppgått till i genomsnitt ca 115 milj. kr. årligen under den senaste femårsperioden. Under den senaste tioårsperioden har insatser genom beredskapsarbeten och lokaliserings- stöd för turist- och rekreationssektorn ökat. År 1975 uppgick insatserna till endast något tiotal miljoner kronor medan motsvarande siffra år 1983 var ca 150 milj. kr. Arbetsmarknadspolitiska insatser som kommit turist- och

• Sida 8
•  Original

Prop. 1983/84: 145 8

rekreationssektorn till del i form av beredskapsarbeten svarar för drygt två tredjedelar av detta belopp. De arbetsmarknads- och regionalpolitiska insatserna har naturligen riktats främst till ekonomiskt och sysselsättnings- mässigt svaga regioner. Stöd till turistanläggningar har därför i huvudsak lämnats inom det regionalpolitiska stödområdet men också till vissa områ- den i södra Sverige. Härutöver har särskilda insatser gjorts i Norrbottens. Västerbottens, Jämtlands och Värmlands län i form av tidigarelagda inves- teringar eller till länen särskilt riktade medel med en friare användning än vad som gäller i samband med ordinarie medelstilldelning.

Rekreationsberedningen har konstaterat att det i vissa områden förelig- ger risk för överetablering av turistanläggningar. Studier utförda inom både TUREK och rekreationsberedningen visar att turistnäringens lön- samhet inte är tillfredsställandc. För att höja lönsamheten krävs att befmt- liga områden och anläggningar utnyttjas bättre. Intensifierad marknadsfö- ring. produktutveckling och förbättrade transporter kan medverka härtill. Samtidigt måste försiktighet iakttas med investeringar som utökar den befintliga bäddkapaciteten. Om sådana investeringar likväl görs måste de grundas på marknadsmässiga bedömningar av behov och lönsamhetsförut- sättningar.

Rekreationsberedningen redovisar olika förändringar av reglerna för lokaliseringsstödet för att förbättraturistnäringens villkor. Sålunda före- slår beredningen att kravet på särskilda skäl för lokaliseringsstöd till turist- företag i stödområde C skall tas bort för vissa av beredningen särskilt prioriterade primära rekreationsområden. Förslaget berör Gotland. Mora och Orsa kommuner inom Siljansområdet samt Sunne kommun i Fryksda- len. Beredningen föreslår vidare att turistnäringen skall kunna erhålla stöd till sysselsättnings'främjande investeringar i form av lokaliseringsstöd ock- så utanför stödområdena. Eftersom en särskild parlamentarisk kommitté f.n. ser över det regionalpolitiska stödet är jag inte beredd att nu ta ställning till de förslag till förändringar som rekreationsberedningen före- slagit. Stödet bör också i fortsättningen utgå i enlighet med de principer som i dag gäller. Jag vill i detta sammanhang också understryka att lönsam- heten inom turistnäringen bäst förbättras genom generella ekonomiska åtgärder. Det är angeläget att näringen inte blir beroende av olika statliga stödformer.

Jag förutsätter att det stöd som enligt nuvarande principer lämnas till verksamheter med direkt anknytning till turistverksamhet som t. ex. inves- teringar i olika typer av infrastruktur, aktivitetsanläggningar. marknadsfö- ring m. m. anpassas till turismens utvecklingsmöjligheter. Sådant stöd bör lämnas endast om investeringen medverkar till att förlänga säsongen för befmtlig turistverksamhet. eller om den ökar utnyttjandet av befintlig bäddkapacitet.

Enligt bestämmelserna för beredskapsarbete som avser affärsmässig rörelse skall möjlighet till stöd enligt förordningen (1982:677) om regional-

• Sida 9
•  Original

Prop. 1983/84: 145 -..-, . 9

politiskt stöd alltid prövas i första hand. Sådana arbeten får inte utföras som beredskapsarbete om stödet bedöms kunna innebära konkurrensför- delar gentemot företag av liknande slag som uppbär lokaliseringsstöd.

Arbeten på hotell och anläggningar inom turistnäringen fär utföras som beredskapsarbete endast om synnerliga skäl föreligger. Förslag till turistin- vesteringar som överstiger 3 milj. kr. skall överlämnas till regeringen för avgörande. Rekreationsberedningen föreslår att bestämmelsen om synner- liga skäl upphäVs.

Enligt min mening är det angeläget att sådana satsningar som är av betydelse för utvecklingen av turistnäringen och rekreationsområden skall kunna genomföras som beredskapsarbeten. Jag avser att senare föreslå regeringen att bestämmelsen om synnerliga skäl upphävs. och att pröv- ningen av objekt inom turistsektorn vars totalkostnad understiger 10 milj. kr. skall delegeras till arbetsmarknadsstyrelsen. Jag kan däremot inte biträda beredningens förslag att beredskapsmedel skall kunna lämnas utan hinder av reglerna för lokaliseringsstöd. Jag hari dessa frågor samrått med chefen för arbetsmarknadsdcpartementet.

Jag vill emellertid understryka nödvändigheten av att satsningarna prö- vas utifrån såväl arbetsmarknads- som rckreations- och turismsynpunkter. Det är viktigt att investeringarna görs så att de kan skapa stadigvarande sysselsättning. Länsarbetsnämnderna bör därför vid behandling av dessa investeringar höra det regionala turistorganet.

Rekreationsberedningen har också föreslagit att projekteringsbidrag återinförs inom de av beredningen prioriterade områdena. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet finnerjag inte skäl att till- styrka förslaget.

Jag vill också erinra om att arbetsmarknadsverket vid valet av bered- skapsarbeten har att särskilt beakta möjligheten att främja service- och tjänstearbeten inom turistsektorn. Jag kommer senare att föreslå särskilda insatser för viss försöksverksamhet och information om det statliga stöd som lämnas för att öka tjänste- och serviceinsatserna inom turist- och rekreationssektorn. Arbetsmarknadsinsatserna kan avse anställning som guide. värd och turledare. eller anställning vid resebyrå och lokala trans- portföretag liksom anställning i samband med lokala informationsaktivi- teter. Dessa möjligheter inom arbetsmarknadspolitikens område har hittills inte utnyttjats i någon större utsträckning inom turistsektorn.

Jag vill även erinra om att de tillämpningsregler som gäller för ungdoms- lagen inkluderar arbeten inom turistsektorn. Reglerna för beredskapsarbe- ten och rekryteringsstöd kan givetvis också utnyttjas inom tjänste- och servicesektorn.

Även i dessa frågor har jag samrått med chefen för arbetsmarknadsde- partementet.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1983/84: 145 10

2.3.2. Srrrikturplan och branschsmdieför turism

Statliga insatser bör enligt rekreationsberedningen styras till de primära rekreationsområden som har högst besöksfrekvens. Syftet är enligt bered- ningen att öka tillgängligheten och utnyttjandet av befintliga resurser samt att minska köproblem. De områden beredningen prioriterar är Öland, Gotland. norra Bohuslän. Fryksdalen. Siljan, Dalaljällen. Härjedalsljällen och Åre.

Flertalet remissinstanser är kritiska till den föreslagna prioriteringen. Remissinstanserna i alla norrlandslän utom Jämtlands län avstyrker försla— get. Län som har både prioriterade och oprioriterade primära rekreations- områden tillstyrker att något eller några områden prioriteras men fram— håller samtidigt att insatser också bör göras i de områden som inte priori— teras.

För egen del villjag framhålla att det grundläggande syftet med att peka ut de primära rekreationsområdena var att skapa dels handlingsfrihet i fråga om markanvändning, dels skydd mot olika former av oönskad ex- ploatering. Riksdagen gjorde vid sitt ställningstagande till de primära om- rådena ingen rangordning av områdena. Alla bedömdes lika väsentliga från rekreationssynpunkt. Det finns inte några skäl för att nu frångå detta beslut.

Med beslutet om de primära rekreationsområdena avsågs inte att dessa områden i hela sin ytvidd skulle ligga till grund för prioritering av statligt stöd till specifika turistanläggningar. I flertalet primära rekreationsområ- den finns ett eller flera resmål som är lämpliga för turistisk utveckling medan stora omgivande områden utgör en kompletterande natur- och kulturresurs. Inte heller i detta avseende finns det anledning att frångå 1975 års riksdagsbeslut. Flera av landets mest besökta resmål ligger utan- för de primära rekreationsområdena. Den nödvändiga prioriteringen av insatser i olika turistanläggningar måste grundas på lokala och regionala bedömningar. Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att så- dana prioriteringar verkligen görs. Turistnäringen är inte betjänt av sats- ningar som inte kan bedömas bli bestående. Därför måste prioriteringar av insatserna göras, även om det kan medföra besvärliga lokala avvägningar.

Det utvecklingsarbete som genomförts av huvudmännen i de primära rekreationsområdena och som sammanställts och bedömts av beredningen utgör ett värdefullt underlag för fortsatta ställningstaganden i turist- och rekreationspolitiska frågor. Detta underlag tillsammans med övrigt befint- ligt utredningsarbete bör kunna utgöra en god grund för sammanställandet av en samordnad strukturplan för turism och rekreation. Planen skall syfta till att samordna de närings- och regionalpolitiska åtgärderna med åtgärder inom turist- och rekreationspolitiken. Förutsättningar för olika resmål, tillgången på anläggningar. kommunikationer till och från anläggningar. natur- och miljöförutsättningar. utflyktsmål m.m. bör redovisas. Jag vill särskilt understryka vikten av att erforderliga marknadsföringsåtgärder

• Sida 11
•  Original

Prop. 1983/84: 145 , l 1

redovisas för de olika resmål och områden som tas med i planen. I dessa frågor har jag samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet och chefen för indUstridepartementet.

Jag avser att föreslå regeringen att ge Sveriges turistråd i uppdrag att i samarbete med berörda myndigheter. i första hand statens industriverk. arbetsmarknadsstyrelsen och naturvårdsverket, utarbeta en strukturplan för utvecklingen av turism och rekreation.

Studier som redovisats av TUREK och rekreationsberedningen visar att boendeanläggningar inom turistnäringen generellt sett inte har tillfredsstäl- lande lönsamhet. Turistföretagens ekonomiska problem karaktäriseras av låg kapitalomsättning. svag soliditet och höga låneräntor till följd av stor skuldsättning. Den svaga soliditeten förklaras av att branschen i stor utsträckning består av enmans- och familjeföretag samt att turistföretagen har gjort stora investeringar i anläggningstillgångar. Rekreationsberedning- en har i en särskild rapport lämnat förslag till åtgärder för att stimulera turistnäringen. F.n. pågår beredningen av betänkandet (SOU 1983z59) Kreativ finansiering som behandlar frågor av vikt även för turistnäringen. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till beredningens förslag. Jag har emellertid för avsikt att senare föreslå regeringen att ge statens industri- verk i uppdrag att i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen och Sveriges turistråd genomföra en särskild branschstudie rörande turistnäringens pro- blem. Branschstudien bör inarbetas i den strukturplan som jag tidigare förordat. Studien bör ta upp hur de samhälleliga insatserna kan samordnas för att på bästa sätt stödja turistnäringen och i övrigt föreslå åtgärder i syfte att komma tillrätta med näringens problem. Även i denna fråga har jag samrått med chefen för arbetsmarknadsdcpanementet och chefen för in- dustridepartementet.

Frågor om gränserna för de primära rekreationsområdena har varit föremål för diskussioner i rekreationsberedningens programarbete där planeringskommittéerna framfört sina synpunkter och länsstyrelserna ytt- rat sig över dessa. Förslag till justeringar av gränser har i detta samman- hang förts fram angående skilda områden.

Enligt redovisade förslag bör således Vistadalen och Nikkaluokta till— föras Abisko-Kebnekaiseamrådet. Norrbottens skärgård bör utökas med kustområdet inom Älvsbyns och Bodens kommuner. Tärna-Graddisjj'äll- värld bör kompletteras med Arjeplog och en del av Silvervägen. Program- men för Härje'dalsfjällen tar upp vissa gränsjusteringar som innebär att vissa delar bör föras till Åreområdet samt att området även bör omfatta Tännäs. Messlingen, Lofsdalen och Särvsjön. Siljansområdet bör enligt Älvdalens kommun kompletteras med området upp t. o. m. Älvdalens sam- hälle. Fryksdalermmrådet bör utvidgas till att omfatta även norra delen av Torsby kommun. Malingsbo-Klotens gränser bör göras gemensamma med i programarbetet deltagande kommuners gränser. Mälarområdet bör enligt framställning från berörda kommuner och länsstyrelser omfatta hela Mä-

• Sida 12
•  Original

Prop. 1983/84: 145 12 laren och intilliggande markområden. Norra Bohuslän bör enligt program- ansvarigas och länsstyrelsens mening utökas till att omfatta även Lyse- kils—. Munkedals- och Uddevalla kommuner. Öslskåne bör enligt rekrea- tionsberedningen utökas till att omfatta även sådana attraktiva besöksmål som Ystad. Kåseberga och Glimmingehus.

Vidare har länsstyrelserna i Hallands resp. Stockholms län föreslagit att hela HuHands/(usla: resp. Srar'lt'lmlms skärgård bör utpekats som primära rekreationsområden.

Från turist- och rekreationspolitiska utgångspunkter har jag inga erin- ringar mot dessa förslag. Avgränsningar av områdena har emellertid också samband med frågor om hushållningen med mark- och vattenresurser. F.n. pågår arbete med förslag till naturresurslag som senare kommer att presenteras riksdagen. Gränsdragningsfrågorna måste därför också bedö- mas utifrän andra utgångspunkter. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till förslagen till justeringar av gränserna för de primära rekrea— tionsområdena.

2.3.3. Turisrlransparler

Goda kommunikationer är viktiga för turismens utveckling. Antalet turistresor har ökat snabbt under senare år. Bilen har hittills varit det dominerande färdmedlet vid semesterresor. Intresset har dock alltmer förskjutits mot kollektiva färdmedel bl.a. till följd av stigande drivmedels- priser. Samtidigt har realinkomsten utvecklats svagt för flertalet männi- skor. Till detta kommer att kollektivtrafikcn utvecklats med lågpris på tåg och flyg. genom ökad service och genom lansering av olika semesterpaket.

TUREK har mot denna bakgrund i rapporten (Ds Jo 198214) Turistbran- schens näringsvillkor. Turisttransporter redovisat problem och förutsätt- ningar för turistresorna. TUREK konstaterar att den lokala och regionala kollektivtrafiken inom turistområdena i många fall är mindre väl anpassad till turisttrafikens behov. Det föreligger vidare enligt TUREK en bristfällig samordning vad gäller taxor. tidtabeller. information och rabattsystem mellan fjärrtrafik och transfertrafik. Många turistanläggningar är vidare belägna utanför tätorterna, vilket försvårar utbyggnaden av kollektiva transporter för turister.

TU REK konstaterar också att planeringen av turist- och rekreationsom- råden måste inbegripa överväganden om hur en kollektiv trafikförsörjning skall kunna ombesörjas. TUREK påpekar vidare att landstingen och kom- munerna såsom huvudmän för länstrafikbolagen numera har ansvaret för all lokal och regional kollektivtrafik i länen. Därmed ökar enligt TUREK förutsättningarna att ta till vara samordningsvinster.

Trafikfrågor har också tagits upp inom rekreationsberedningen. ] en särskild studie framhåller beredningen att turisttransporterna måste ses som en integrerad del av kollektivtrafiken. En ökning av transportkapaci- teten är ofta förenad med kommersiella risker varför beredningen föreslår

• Sida 13
•  Original

Prop. 1983/84: 145 13

att ett producentinriktat transportstöd bör utformas. Jag har erfarit att den regionalpolitiska utredningen (] l982:05) har i uppdrag att bl. a. pröva frågan om ett persontransportstöd. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det utvecklingsarbete som pågår på trafikområdet är jag inte beredd tillstyrka att ett producentinriktat transportstöd införs.

Jag har vidare erfarit att kollektivtrafikbercdningen (K l979:(l7). i sam- verkan med trafikföretag och turistorganisationer. bedriver försöksverk- samhet rörande samordning av turisttransporter och övrig kollektivtrafik. Försöksverksamhet sker i Kalmar och Jämtlands län. Här prövas en långt- gående samordning av trafik. taxor. information och marknadsföring. Vi- dare prövas organisations- och samverkansformer mellan länshuvudmän- nen för turisttransporter.

Genom förbättringar av kollektivtrafiken kan de hinder i form av bris- tande tillgänglighet för icke bilburna som i dag gör det svårare för många att nyttja rekreationsanläggningar av skilda slag mildras. Förbättring av kollektivtrafiken blir också ett medel att förkorta arbetsdagen. Iden totala arbetstiden utgör nämligen arbetsresorna för många människor ett påtag- ligt inslag. Kollcktivtrafiken är emellertid en kommunal angelägenhet i vilken kommunerna fattar beslut.

Med tanke på handikappade vill jag erinra om den stora betydelsen av den pågående successiva anpassningen av kollektiva färdmedel och termi- naler av olika slag. För dem som inte kan anlita de allmänna kommunika- tionerna eller förflytta sig på egen hand spelar den kommunala färdtjänsten en stor roll. Riksfärdtjänsten är ett viktigt komplement till denna. Den permanentas den ljuli l984.

Jag har efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet övervägt frågan om turisttransporter. Transportfrågorna bör redovisas i den av mig tidigare nämnda strukturplanen. Där bör också behovet av kompletteringar anges.

SAS och LIN har under senare år infört ett lågprissystem samt ökat antalet turer. Bolagen har också under semestertider infört speciella rabat— ter som särskilt riktar sig till familjeresandet.

SJ har nyligen genomfört en omorganisation som bör skapa goda förut- sättningar att möta de krav som ställs på persontrafiken. Under hand har jag erfarit att SJ f.n. gör en genomgripande översyn av sitt rabattsystem. Syftet är att få till stånd ett ökat tågresande och samtidigt få ett jämnare kapacitetsutnyttjande. TUREKcs förslag om ett vidareutvecklat rabattsy- stem kommer att prövas i detta sammanhang. För egen del villjag framhål- la att servicefrågor samt hantering av bagage och utrustning för friluftsliv i samband med rekreationsresor på kollektiva färdmedel bör uppmärksam- mas särskilt.

Jag förutsätter härvid att även det förslag som länsstyrelsen på Gotland och Gotlands kommun lämnat i en gemensam skrivelse tilljordbruksdepar- tementet om en mer attraktiv färjeförbindelse till Gotland prövas. En

• Sida 14
•  Original

Prop. 1983/84: 145 14

sådan förbindelse skulle kunna förlänga Gotlands turistsäsong. Utgångs- punkten bör här vara att finna trafiklösningar som samtidigt kan minska statsbidragsbchovet i trafiken.

2.4. Vissa frågor rörande turism och rekreation

2.4.1. TUREK:s redovisning

TUREK presenterar i sitt betänkande uppgifter om hur människor an- vänder sin fritid, vilka hinder som finns för att utnyttja fritiden och vad som kan göras för att undanröja dessa hinder. Likaså redovisas vissa uppgifter om samhällets utgifter på rekreationsområdet.

De årliga offentliga utgifterna inom fritidsområdet är enligt TUREK ca 8 miljarder kr.. varav kommunerna svarar för huvuddelen. Utnyttjandet av de offentliga tjänsterna är emellertid ojämnt fördelat. Det är framför allt män med hög utbildning och höga inkomster som utnyttjar dessa tjänster.

Det råder stor skillnad vad gäller tillgång på vardagsfritid mellan olika kön och grupper. Kvinnor har genomsnittligt betydligt mindre disponibel fritid än män. I fråga om barnfamiljerna konstaterar TUREK att såväl deras ekonomiska som tidsmässiga resurser för turism och rekreation är oacceptabelt små jämfört med andra gruppers. TUREK framhåller bl.a. att de icke-materiella hindrens betydelse hittills har undervärderats. Detta gäller främst för det bostadsnära friluftslivet. Men även när det gäller semesterresor har de som har tid att planera, de som känner till vart man vänder sig osv.. lättare att hitta prisvärda alternativ.

Handikappade besöker enligt TUREK sällan allmänna friluftsanlägg- ningar vilket främst beror på att anläggningarna kan vara svåra att nå och att de inte är handikappanpassade. Det är från allmänna utgångspunkter önskvärt att deSsa gruppers möjligheter att delta i olika aktiviteter inom turist- och rekreationsområdet uppmärksammas.

Trots ökningen av resandet under de senaste decennierna är det fortfa- rande många människor som varken gör semesterresor eller har tillgång till sommarstuga. En femtedel av befolkningen reser sällan eller aldrig. Denna andel är större bland låginkomsttagare.

TUREK konstaterar sammanfattningsvis att även om de materiella vill- kören, reformerna vad gäller arbetslivet och transporterna i viss utsträck- ning har förbättrat förutsättningarna att utnyttja fritiden. är ojämlikheten vad gäller användningen av fritiden fortfarande stor.

2.4.2 Vissa insatserför att motverka hinder Enligt TUREKzs redovisning är det framför allt för barnfamiljer, för vissa grupper av handikappade samt för låglönegrupperna som hinder av olika slag påtagligt begränsar möjligheterna att använda i första hand semesterledighet till rekreation. avkoppling och miljöombyte. Denna upp- fattning får också stöd av remissinstanserna.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1983/84: 145 15

Utredningen pekar på det förhållandet att människors ekonomiska och andra möjligheter att utnyttja sin fritid på ett meningsfullt sätt varierar kraftigt. Det är därför viktigt att de hinder som i dag begränsar många människors möjligheter att utnyttja sin fritid på det sätt de önskar kan undanröjas.

Jag vill understryka att det inte i första hand är genom fritidspolitiska åtgärder som situationen kan förbättras. utan genom generella politiska åtgärder på bl. a. arbetsmarknads-, familje-. bostads-. social- och kulturpo- litikens områden. Jag vill vidare framhålla att många av de problem TUREK redovisar är sådana. som kommunerna i första hand har att lösa.

I detta sammanhang villjag dock ta upp ett par frågor på det rekreations- politiska området. som är av betydelse.

Det är i dag ofta betydligt lättare för konsumenten att få information om och boka en utlandssemester än en semesterresa inom Sverige. Vidare saknas i betydande utsträckning semesterpaket. som inrymmer resor, mat. logi. utflykter och aktiviteter. Det finns enligt min mening anledning att öka insatserna på dessa områden. Det borde t. ex. vara möjligt att i olika delar av landet utifrån lokala förutsättningar utveckla sådana semesterpa- ket. Vid utformningen av semesterpaket bör vårt lands unika natur- och kulturvärden vara av betydelse. Det är också angeläget att semesterpake- ten utformas med hänsyn till handikappades och andra eftersatta gruppers situation. Semesterpaket bör också underlätta marknadeöringen i utlandet av Sverige som turistland. Det ankommer på Turistrådet att söka stimulera lokala och regionala turistorgan till att ta fram sådana semesterpaket samt att medverka vid marknadsföringen.

Jag avser att senare föreslå regeringen att ge Sveriges turistråd möjlighet att bilda BOKSER Turistservice AB. Företaget skall vidareutveckla och ansvara för ett bokningssystem för turistservicc. Därigenom får vi tillgång till ett informationssystcm som gör det lättare för människor att dels få en överblick över utbudet av rekreationsmöjligheter i Sverige, dels boka ett helt resepaket där såväl transport och uppehälle som olika aktiviteter ingår.

En ökad semesterspridning skulle vara positiv för sysselsättningen i turistbranschen. Fler anläggningar skulle kunna ha öppet under perioder som i dag har dålig beläggning. En ökad semesterspridning skulle också leda till en jämnare belastning på kommunikationerna. Också priserna skulle påverkas positivt om säsongerna kunde förlängas. LO har i utred- ningen Semester-Fritid inför SO-talet föreslagit en ökad semesterspridning som ett medel att förlänga turistsäsongen.

Jag vill framhålla att jag i likhet med remissinstanserna ser semester- spridningen som en mycket viktig rekreationspolitisk fråga som inte minst skulle kunna förbättra förutsättningarna för ekonomiskt svaga grupper att ta del av rekreationsutbudet. Semesterspridningcn är emellertid i första hand en fråga som rör arbetsmarknadens parter.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1983/84: 145 16

F. n. fördelas skolelevernas Vinterlov över fyra veckor. För utnyttjande av turistanläggningar är det en fördel med ökad spridning av vinterlovcn. Detta är en fråga som det ankommer på landets kommuner att fatta beslut om.

2.5 Närrekreation m. m.

Ansvaret för att utveckla åtgärder på närrekreationens område ligger i första hand på kommunerna. Landets kommuner satsar årligen ca Smil- jarder kr. på anläggningar för idrott och friluftsliv. Därigenom skapas ett brett fritidsutbud. Av TUREKzs redovisning framgår emellertid att stora grupper inte utnyttjar fritidsutbudet. Av en undersökning i stockholmsom— rådet framgår att medan 30 % av befolkningen utnyttjar 75% av tillgänglig tid vid anläggningarna använder 40% mindre än S% av den tillgängliga tiden. Barnfamiljer, handikappade och kvinnor har sämre möjligheter att utnyttja anläggningarna än andra. Det bör vara en viktig uppgift för kom- munerna att öka förutsättningarna för de underrepresenterade grupperna att utnyttja anläggningarna. Förbättrad information kan vara ett inslag i denna strävan.

Allemansrätten är den kanske viktigaste förutsättningen för att alla skall kunna nyttja och få glädje av vår natur. Denna urgamla svenska sedvane- rätt måste därför värnas. Även genom användande av naturvårdslagens olika bestämmelser kan markområden säkerställas för bl.a. rekreations- och friluftsliv. Genom andra åtgärder på miljöpolitikens område. som syftar till att motverka föroreningar av olika slag. förbättras också förut- sättningarna för rekreation och friluftsliv.

Såväl för när- som fjärrekreationen är det viktigt att markområden säkerställs. I detta sammanhang vill jag erinra om att regeringen tidigare denna dag i en proposition med förslag till ändringar i förköpslagen bl.a. föreslagit att fast egendom som behövs för att tillgodose ett väsentligt behov av mark eller anläggning för idrott eller friluftsliv skall omfattas av den kommunala förköpsrätten.

Större tätorters eller tätortsregioncrs markbehov för rekreation berör oftast flera kommuner. ibland också flera län. De administrativa samar- betsformerna för detta varierar. [ några regioner har särskilda stiftelser inrättats. i andra sker ett formaliserat samarbete mellan berörda kom- muner. Samarbetsformerna i dessa frågor avgörs av kommunerna i regio- nen.

Chefen för bostadsdepartementet kommer senare denna dag att redovisa förslag om vissa ytterligare åtgärder för att bättre tillvarata de samhällsin- vesteringar som gjorts i lägenheter som f.n. står tomma. Bland åtgärder som bör kunna vidtas är utveckling av områden för koloniträdgårdar och odlingslotter.

Jag vill i detta sammanhang understryka det stora värde som koloniträd-

• Sida 17
•  Original

Prop. 1983/84: 145 [7

gårdsverksamheten har för många människor. Jag kommer därför även fortsättningsvis att beakta Svenska förbundets för koloniträdgårdar behov av rådgivningsresurscr.

Rekreationsberedningen anser att det är angeläget att förbättra koloni- trädgårdsinnehavarnas besittningsskydd enligtjordabalken. Det bör enligt beredningen bli möjligt att använda bostadsarrendc i stället för lägenhets- arrende av mark för koloniträdgårdar. De ekonomiska villkoren för koloni- trädgårdsinnehavarna skulle också enligt beredningen förbättras om det blir möjligt att belåna bl.a. kolonistugor. Jag har erfarit att frågorna om koloniträdgårdsinnehavarnas besittningsskydd resp. möjligheterna att be- låna kolonistugor f.n. bereds inom justitiedepartementet.

2.6. Forskning och utbildning

Forskning om turism. rekreation och friluftsliv bedrivs vid vissa högsko- lor och universitetsinstitutioner. Forskning bedrivs t. ex. vid högskolorna i Falun/Borlänge. Kalmar och Östersund. Forskningsinsatserna styrs i stor utsträckning av externt finansierade uppdrag.

TUREK anser att de forskningsinsatser som görs i dag beträffande turism. rekreation och friluftsliv är orimligt små både i förhållande till sektorns betydelse för människors välbefinnande och till dess betydelse för samhällsekonomin.

Tyngdpunkten i de senaste årens forsknings- och utvecklingsarbete har legat på övergripande analyser av turismens betydelse för ekonomi och sysselsättning. Detta arbete bör kompletteras med forskning rörande förut- sättningarna för den enskilde att utnyttja sin fritid för rekreation och turism. Därvid bör behovet av olika generella turist- och rekreationspoli- tiska styrmedel studeras. Ytterligare forskning kring den internationella utvecklingen och kring turismens samhällsekonomiska betydelse är ange- lägen. lnom OECD har bl.a. turismens sysselsättningseffekter uppmärk- sammats. Sverige har förklarat sig berett till att aktivt bidra till undersök- ningar om hur man genom åtgärder på turismområdet skall kunna öka sysselsättningen.

Forskningen bör även fortsättningsvis bedrivas vid berörda högskolor och universitet. Ett utökat samarbete med övriga nordiska länder på forskningsområdet är angeläget.

Jag vill även beröra behovet av åtgärder för att höja kunskapsnivån inom turistföretagen. Rekreationsberedningen har lämnat förslag om detta. Be- redningen har föreslagit att Sveriges turistråd intensifierar arbetet med att fortlöpande dokumentera utbildningsbehoven i näringen samt med att sti- mulera olika utbildningsinstitutioner att ta upp angelägna utbildningar på sina program. Jag delar beredningens åsikt och vill i likhet med TUREK särskilt framhålla att vidareutbildning inom områdena administrativ led- ning. finansiering. marknadsföring och redovisning kommer de verk- 2 Riksdagen l983/84. [ saml. Nr [45

• Sida 18
•  Original

Prop. 1983/84: 145 _ 18

samma inom näringen till del. I detta arbete bör enligt min mening även näringslivets egna organisationer medverka. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att ge Sveriges turistråd i uppdrag att sammanställa forsknings- och utbildningsbehovet inom turistnäringen.

Jag har erfarit att skolöverstyrelsen i samråd med berörda organ f.n. kartlägger de utbildningar som i dag finns för turism. Även behovet av ny utbildning inventeras. Vidare utreds utbildningen på högskolenivå f.n. av universitets- och högskoleämbetet.

2.7. Den statliga organisationen för turism och rekreation

Jordbruksdepartementet har sedan år 1982 ett samlat ansvar för turist- och rekreationsfrågorna i regeringskansliet. Sveriges turistråd, rekrea- tionsberedningen och statens naturvårdsverk är de viktigaste centrala in- stanserna på området. Bland övriga centrala organ med verksamhet som anknyter till turism. rekreation och friluftsliv märks sjöfartsverket. riksan- tikvarieämbetct. fiskeristyrelsen. arbetsmarknadsstyrelsen, statens plan- verk. industriverket samt sjösäkerhetsrådet och ljällsäkerhetsrådet.

Sveriges turistråd bildades år 1976. Turistrådet är organiserat som en stiftelse med staten. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet som stiftare. Turistrådet skall som centralt organ planera. samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföring av turism i Sverige. i rådets styrelse finns företrädare för de tre stiftarna samt för olika intres- seorganisationer och turistnäringen.

Statens naturvårdsverk har sedan slutet av 1960-talet ansvaret för admi- nistrationen av det statliga stödet till uppförandet av rekreationsanlägg- ningar av riksintresse samt försöks- och utvecklingsarbete inom området friluftsliv och rekreation. Vidare fördelar verket bidrag till föreningsägda anläggningar och bidrag till organisationer. Härutöver ansvarar verket för skötsel av vandringsleder i fjällen under statligt huvudmannaskap. Kostna- derna för dessa uppgifter bestrids från anslaget Stöd till friluftslivet m.m. Från samma anslag bestrids också kostnaderna för rekreationsberedningen samt fjäll- och sjösäkerhetsråden. Dessa råd har som främsta arbetsuppgift att informera om säkerhetsfrågor inom resp. sakområde.

Rekreationsberedningen bildades den 1 januari 1976 med huvuduppgif- ten att samordna statligt stöd i skilda former. Beredningen samråder med och ger råd och information till berörda myndigheter och organisationer för att därigenom medverka till att planeringen av de primära rekreations- områdena och övriga områden av större betydelse för turism och rekrea- tion sker i enlighet med de av riksdagen beslutade riktlinjerna.

Vissa avgränsningssvårigheter och därmed risk för dubbelarbete finns mellan de nämnda instanserna. För Turistrådet och rekreationsberedning- en gäller detta i fråga om bl.a. planerings- och utvecklingsfrågor. Mellan rekreationsberedningen och naturvårdsverket finns också avgränsnings—

• Sida 19
•  Original

Prop. 1983/84: 145 ' l9

svårigheter. främst när det gäller frågor angående de primära rekreations- områdena.

Rekreationsbcrcdningen har nu slutfört sitt arbete med utvecklingspro- gram för de primära rekreationsområdena. Det finns därför skäl att över- väga om den nuvarande organisationen skall bibehållas eller om en ökad samordning kan effektivisera behandlingen av rekreations- och turistfrå- gor.

Risken för dubbelarbete och avgränsningssvårigheter är med den nuva- rande organisationen påtaglig. Enligt min mening finns det skäl att ytterli- gare samordna arbetet med rekreations- och turistfrågorna. Jag förordar att Turistrådet ges ett övergripande ansvar för turist- och rekreationsfrå- gorna. En sådan organisatorisk samordning kommer enligt min mening att svara bättre mot de mål som jag tidigare har angivit för turist- och rekrea- tionspolitiken.

Jag förordar därför att rekreationsberedningens arbetsuppgifter och vis- sa av de arbetsuppgifter på rekreationsområdet som i dag handläggs av naturvårdsverket överförs till Sveriges turistråd.

De frågor som bör överflyttas från naturvårdsverket till Turistrådet är bidragsfrågor av skilda slag samt utvecklingsarbete i fråga om anläggningar för friluftsliv. Naturvårdsverket bör dock också i fortsättningen ha ansva- ret för de övriga frågor på detta område som i dag åvilar verket. Jag återkommeri anslutning till min redovisning av anslagsfrågor till detta.

Naturvårdsverket finansierar i dag sjösäkerhetsrådets informations- och utbildningsinsatser liksom dess sekretariatsfunktion. Jag förordar att an- svaret för den verksamhet som sjösäkerhetsrådet nu bedriver läggs på naturvårdsverket. Jag förordar vidare att fjällsäkerhetsrådets verksamhet förs över till naturvårdsverket. En sådan lösning ger enligt min mening möjligheter till samordnings— och effektivitetsvinster. Det ankommer på regeringen att meddela de närmare föreskrifter som behövs rörande admi- nistrationen av dessa frågor. Jag kommer senare att föreslå regeringen att naturvårdsverket får i uppdrag att se över organisationen av säkerhetsfrå- gorna och lägga fram förslag om lämplig organisation.

Sveriges turistråds organisation och arbetsuppgifter

Turistrådets nuvarande styrelse har 19 ledamöter. Ett ökat berednings- ansvar har successivt delegerats till rådets arbetsutskott. Enligt min me- ning bör antalet ledamöter i styrelsen minskas och dess sammansättning ses över i samband med att arbetsuppgifterna vid rådet förändras och utökas. Det bör ankomma på regeringen att utse ledamöter samt att efter hörande av övriga stiftare i stiftelseurkunden fastställa Turistrådets organi- sation. Den nya organisationen bör gälla från den ljuli 1984.

I det följande redovisar jag för sammanhangets skull översiktligt de arbetsuppgifter som Turistrådet bör ha efter den av mig föreslagna om- organisationen samt även vissa organisatoriska överväganden.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1983/84: 145 20

Turistrådet bör arbeta för att realisera de mål för turist- och rekreations- politiken. som jag tidigare har redovisat. Den dominerande arbetsuppgif- ten blir också i fortsättningen att marknadsföra Sverige som turistland såväl inom landet som internationellt. Marknadsföringsinsatserna bör ges en sådan inriktning att de blir ett stöd också för turistnäringens och övrigt näringslivs strävan att marknadsföra Sverige internationellt. Jag vill samti- digt understryka att en ökad turism i Sverige av svenskar också har stor betydelse för landets turistinkomster. Det är därför viktigt att marknads- föringsinsatserna också inriktas mot den inhemska marknaden. Turistrå- dets styrelse bör därför även fortsättningsvis tillförsäkras kompetens i marknadsföringsfrågor. Till rådets styrelse bör knytas en referensgrupp med bred kompetens i bl. a. turistnäringsfrågor och företrädare för produ- centintressen.

Det arbete rådet i dag utför i fråga om planering och utveckling vidgas genom att arbetsuppgifter överförs från naturvårdsverket och rekreations- beredningen.

Till den avdelning inom rådet som bör arbeta med dessa frågor hänskjuts också frågor om bl.a. bidragsårenden. yttranden över arbetsmarknads- och lokaliseringsärenden. forsknings- och utbildningsfrågor samt rekrea- tionsfrågor. Avdelningen bör också följa utvecklingen av de primära områ- dena och fortlöpandc ansvara för utarbetandet av den tidigare nämnda strukturplanen. En permanent delegation underställd rådets styrelse ges beslutanderätt i dessa frågor. Genom att Turistrådet ges vissa myndighets- funktioner krävs en särskild lag för att regeringen skall kunna överlämna beslutanderätten dit. Jag föreslår att en sådan lag inrättas.

Jag vill starkt betona att inordnandet av rekreationsberedningens upp- gifter i Turistrådet inte får innebära att frågorna fortsättningsvis tillmäts mindre vikt.

Rådet bör fortlöpande ha kontakt med folkrörelser. centrala och regio- nala myndigheter samt med kommuner och näringsliv. Rådet bör vidare samarbeta med berörda universitet och högskolor och följa forskning och utbildning och redovisa de behov som enligt rådet finns på dessa områden. Rådet bör svara för att beläggningsstatistik upprättas och att analyser genomförs rörande utländska och svenska marknader. fritidsvanor och fritidens användning.

I frågor som rör marknadsföringen av Sverige utomlands förutsätterjag att rådet även fortsättningsvis samarbetar med Sveriges exportråd.

De förslag till organisationsförändringar som jag tidigare förordat inne- bär att Turistrådet ges förbättrade möjligheter att marknadsföra Sverige som turistland såväl nationellt som internationellt.

Genom den av mig föreslagna organisationen får turism- och rekrea- tionsfrågorna den samlade organisatoriska lösning som enligt min uppfatt- ning är nödvändig.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1983/84: 145 2] 3 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom jordbruksdepartcmentet upprättats förslag till lag om beslutanderätt för Sveriges turistråd. Med hänsyn till att lagförslaget inte kan medföra något problem vid rättstillämp- ningen anserjag det inte motiverat att höra lagrådet.

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels att 1. antaga förslaget till lag om beslutanderätt för Sveriges turistråd, dels att 2. godkänna vad jag har förordat i fråga om principer för statligt stöd till turistnäringen. 'aJ . godkänna vad jag har förordat i fråga om Sveriges turistråds framtida arbetsuppgifter inom ramen för turist- och rekreations- politiken,

4. godkänna att fjällsäkerhetsrådet och sjösäkerhetsrådet avvecklas som egna myndigheter samt inordnas i naturvårdsverkets organi- sation.

5. bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört

om riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken.

5. Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85

] prop. 1983/84: 100 bil. 11 (s. 126) har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet. för budgetåret 1984/85 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

12. Stöd till friluftslivet m.m. 15735 000 kr. I 3. Sveriges turistråd 49600000 kr. Jag anhåller att nu få anmäla bl.a. dessa frågor.

NlONDE HUVUDTITELN

H. Miljövård H 1. Statens naturvårdsverk

1 prop. 1983/84:100 bil. 11 (s. 100) har regeringen under denna rubrik föreslagit riksdagen att 98081000 kr. anvisas till naturvårdsverket för budgetåret 1984/85.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1983/84: 145 22

I enlighet med mitt tidigare förslag om vissa säkerhetsfrågors samord- ning inom naturvårdsverket föreslår jag att anslaget Statens naturvårds- verk tillförs 2695 000 kr. för budgetåret 1984/85.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens naturvårdsx-rerk för budgetåret 1984/85 utöver vad

som föreslagits i prop. 1983/84:100 bil. 11 anvisa ett förslagsan- slag av 2695 000 kr.

H 5. Vård av naturreservat m. m.

I prop. 1983/841100 bil. 11 (s. 110) har regeringen under denna rubrik föreslagit riksdagen att 26900000 kr. anvisas till vård av naturreservat för budgetåret 1984/85.

Kostnaderna för viss fjällverksamhet — bl.a. underhåll och skötsel av vandringsleder som omfattas av statens huvudmannaskap — bestrids un- der budgetåret 1983/84 dels från anslaget Stöd till friluftslivet m.m.. dels från förevarande anslag. Den del av kostnaden som under budgetåret 1983/84 bestrids från anslaget Stöd till friluftslivet m.m. föreslår jag över- föras till förevarande anslag. Anslaget bör därför för budgetåret 1984/85 tillföras ytterligare 3640000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vård av naturreservat m.m. för budgetåret 1984/85 utöver vad som föreslagits i prop. 1983/841100 bil. 11 anvisa ett reserva- tionsanslag av 3640000 kr.

I. Idrott, rekreation och turism [ 1. Stöd till idrotten

l prop. 1983/84:100 bil. 11 (s. 126) har regeringen under denna rubrik föreslagit riksdagen att 188 290000 kr. anvisas till Sveriges riksidrottsför- bund för budgetåret 1984/85.

Inom föreningsrörelsen finns ett stort och värdefullt engagemang i egna anläggningar för idrotts- och friluftsverksamhet. Naturvårdsverket lämnar i dag bidrag från anslaget Stöd till friluftslivet m.m. till mindre friluftsan- läggningar som ägs av förening eller därmed jämförbar sammanslutning som inte är organiserad inom Sveriges riksidrottsförbund. Den anvisade bidragsramen för budgetåret 1983/84 uppgår till 300000 kr. Administratio- nen av motsvarande bidrag till föreningar inom idrottsrörelsen. under förevarande anslag. sköts av Riksidrottsförbundet.

Jag har inhämtat att de anläggningsbidrag naturvårdsverket fördelar under anslaget Stöd till friluftslivet m.m. i allt väsentligt kommer Frilufts- främjandet och föreningar anslutna till Riksföreningen ridningens främ- jande (Ridfrämjandet) till del. Bidrag till den löpande verksamheten hos

• Sida 23
•  Original

Prop. 1983/84: 145 23

dessa båda organisationer utgår däremot från förevarande anslag. Jag anser att dessa organisationer själva skall bestämma hur bidragen till mindre lokala anläggningar inom resp. organisation skall användas. Natur- vårdsverkets bidragsprövning kan därmed upphöra. Min medelsberäkning under förevarande anslag bör därför justeras. Jag räknar därvid med att Friluftsfrämjandets anslag ökas med 175 000 kr. och Ridfrämjandets med 125000 kr. vilka belopp skall användas för anläggningsstöd inom organisa- tionerna. De berörda organisationerna bör årligen i samband med inläm- nande av anslagsframställningen redovisa hur anslagna medel till mindre anläggningar fördelats.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till idrotten för budgetåret 1984/85 utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:100 bil. 11 anvisa ett reservationsanslag av 300000 kr.

I 2. Stöd till turism och rekreation

1982/83 Utgift " 276 185 204 Reservation ' 17 864 983 1983/84 Anslag ]65 335 000 1984/85 Förslag 71 700000

' Anslagen Stöd till friluftslivet m.m. och Sveriges turistråd. 1 Inkl. 9750000 kr. disponerat av finansfullmakten.

Sveriges turistråd är en stiftelse inrättad av staten. Svenska kommunför- bundet och Landstingsförbundet med uppgift att som centralt organ plane- ra. samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföring av turism i Sverige.

Marknadsföringsinsatserna skall ges en sådan inriktning att såväl möjlig- heterna till ett växande valutainflöde från utländska turister i Sverige som ökad turism i Sverige av svenskar tas till vara.

Turistrådets huvudkontor ligger i Stockholm. Sveriges turistråd har dessutom kontori Köpenhamn. Oslo. Helsingfors. London. Haag, Ham- burg, Paris. Zärich och New York. Kontoret i New York drivs i viss samverkan med Turistrådets motsvarighet i Danmark, Finland, Island och Norge.

Från anslaget Stöd till friluftslivet m.m. lämnas bidrag till rekreations- och friluftsanläggningar enligt de riktlinjer som fastställts-av riksdagen ( prop. 1979/80:100 bil. 13. KrU 30. rskr 377) samt vissa på dessa riktlinjer grundade normer vilka beslutats av regeringen. Anslaget disponeras för bidrag till olika frilufts— och rekreationsåtgärder. anläggningar, organisatio- ner m.m. samt för utvecklingsarbete rörande rekreations- och friluftsfrå- gor.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1983/84: 145 24

Föredragande!” överväganden

Jag förordar att 71 700000 kr. ställs till Sveriges turistråds förfogande under budgetåret 1984/85. Anslagsberäkningen innebär att verksamheten vid Sveriges turistråd får ett med 13000000 kr. förhöjt reservationsanslag för nästa budgetår. Vidare bör 9 100000 kr. överföras från anslaget Stöd till friluftslivet m.m.. vilket därmed upphör. Det samlade anslaget för verk- samheten vid rådet bör i fortsättningen benämnas Stöd till turism och rekreation. Turistrådet bör föreslå regeringen lämplig fördelning av ansla- get i dess helhet. Återstoden av anslaget Stöd till friluftslivet m.m. tillförs andra anslag. Reservationer vid ingången av budgetåret 1984/85 under anslaget Stöd till friluftslivet m.m. bör tillföras förevarande anslag utom vad avser beslutade men ej ianspråktagna medel för sjösäkerhets- och fjällsäkerhetsrådens verksamhet samt kostnader för underhåll och skötsel av vandringsleder under statligt huvudmannaskap och bidrag till vissa mindre friluftsanläggningar. Sådana reservationer bör tillföras anslagen Statens naturvårdsverk, Vård av naturreservat m.m. resp. Stöd till idrot- ten.

Bidrag till turist- och rekreationsanläggningar av riksintresse administre- ras av naturvårdsverket. Denna bidragsverksamhet är i dag delvis inriktad på försöksverksamhet — t. ex. genom bidrag till genomförandeutredningar och stöd till försöksanläggningar. Bidragen bör i fortsättningen framför allt ges denna inriktning. Turistrådet bör fortsättningsvis administrera detta bidrag.

Naturvårdsverket får vidare lämna bidrag enligt kungörelsen (19691323) om statsbidrag till hamn. brygga eller farled för fritidsbåtar. Bidraget till dessa ändamål har under senare år inte utgått i någon nämnvärd omfatt— ning. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att upphäva kungörel— sen.

Vissa uppgifter som i dag åvilar olika myndigheter kommer således för budgetåret 1984/85 att finansieras från ifrågavarande anslag. I det föregå— ende har jag framhållit behovet av en effektiv marknadsföring av svensk turism såväl på utlandsmarknaderna som inom vårt lands gränser. Jag anser att den anslagsuppräkning som jag föreslagit ger utrymme för dels förstärkta marknadsföringsinsatser på redan etablerade utlandsmarknader. dels på den svenska marknaden. Vidare har jag beräknat utökade medel för produktutveckling. Särskilda åtgärder behövs vidare för att erhålla lättöverskådliga s.k. paketlösningar för semester- och rekreationsresor i Sverige.

Som jag tidigare har framhållit är ett viktigt mål att öka den internatio- nella efterfrågan på svenska turisttjänster. Regeringen har genom beslut den 9 februari 1984 ställt 2.5 milj. kr. till Turistrådets förfogande för för- stärkta utlandssatsningari Europa och USA samt även i Japan. Turismen har en mycket stor betydelse för Sveriges tjänsteintäkter. En successivt utökad export av turism i Sverige är enligt min mening både angelägen och

• Sida 25
•  Original

Prop. 1983/84: 145 - 25

möjlig. Tjänsteexportutredningen (H 1982:08) hari promemorian (Ds UD l983:6) Turism—Tjänsteexport med hemmaleverans lämnat förslag till åt- gärder på detta område. Det ankommer på Sveriges turistråd att vidta de åtgärder för ökad turismexport som rådet finner angelägna. Jag förutsätter att ett sådant arbete bedrivs tillsammans med bl.a. Sveriges exportråd.

Det är vidare angeläget att Turistrådet stödjer och stimulerar projekt eller försöksverksamhet av betydelse för utvecklingen av turist- och rek- reationsmål. Sådana stimulansåtgärder bör beakta de överväganden röran- de utvecklandet av en strukturplan som jag tidigare redogjort för. Jag har också beräknat medel för försöksverksamhet inom tjänste- och servicesek— lOI'n.

Den av mig föreslagna omorganisationen innebär att rekreationsbered- ningen avvecklas och att medel motsvarande fyra tjänster förs över till Turistrådet. Vidare överförs medel motsvarande tre tjänster som inrättats vid naturvårdsverket för uppgifter rörande utvecklingsarbete.

Vid min anslagsberäkning har jag förutsatt att anslaget till Turistrådet skall inkludera kostnaderna för den nya organisationen med avseende på personal, lokaler etc.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 71 700000 kr.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1983/84: 145 26

3. Hinder för meningsfull fritid

3.1. Allmänt

Statens naturvårdsverk: Kommittén vill prioritera aktiviteter med "lågt anläggningsberoende". Man hänvisar till naturvårdsverkets undersökning av tätortsbornas friluftsvanor där ca 80% sade sig föredra ekonomiska satsningar på friluftsliv framför mer traditionella idrottsanläggningar. Ver- ket anser detta vara en riktig princip men vill framhålla att anläggningar ibland är viktiga att ändå få till stånd. För vissa former av handikapp utgör de tex den enda möjligheten att få fysisk rekreation. För många tonårs- flickor är ridanläggningar en viktig tillgång på fritiden. Där den yttre miljön inte inbjuder till fysisk aktivitet kan en inomhusanläggning vara en lösning. Undantagen från principen kan alltså vara många. Verket vill också peka på att den nämnda undersökningen är tio år gammal och resultaten bör ses mot bakgrund av sextiotalets snabba utbyggnad av större idrottsanlägg- ningar och att den speciellt gäller större tätorter.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: Det hade varit värdefullt om en ana- lys/undersökning hade gjorts vid ett par av de stora turistområdcna i landet med avseende på vem/vilka som utnyttjar anläggningarna. Därigenom kunde man ha fått belyst vem/vilka som i första hand har nytta av samhäl- lets stöd. Man kunde tex därigenom bedöma i vilken utsträckning de prioriterade befolkningsgrupperna gynnas av rekreationsberedningens prioritering av insatser i fjällområden som Åre eller badområden som norra Bohuslän.

En strikt prioritering av stöd till dessa grupper skulle sannolikt tala för att stöd även bör kunna utgå till exempelvis skidbackar i Småland. Många fler kronobergska skolungdomar skulle kunna ägna sig åt utförsåkning på skidor under vintersportlovet om exempelvis backarna Oxberget och l—la- naslöv kunde erhålla statligt stöd till liftar och snökanoner. Ett stöd till uppförande av vandrarhem och andra prisbilliga övernattningsställen i ”Glasriket” tillsammans med rejäla rabatter på tågbiljetter och med tågen samordnad busstrafik skulle sannolikt medföra att många billösa stockhol- mare. göteborgare och malmöbor skulle ta sig en tur till "Glasriket".

Detta är ett par exempel på åtgärder som med små insatser från statens sida verksamt skulle öka de prioriterade gruppernas möjlighet till semes- terresor och en aktiv fritid.

Sveriges turistråd: — — — ställer sig Turistrådet avvisande till tanken att subventionera semester för olika grupper. Erfarenheterna härav är att detta stöd inte när de avsedda målgrupperna och i övrigt skapar svårighe- ter vid försäljning och marknadsföring.

Svenska konrmunförbuna'et: Styrelsen vill starkt ifrågasätta om de före- slagna åtgärderna i nämnvärd grad kommer att bredda resmöjligheterna. De grupper som enligt TUREK har svårt att utnyttja fritiden är bl a barnfa-

• Sida 51
•  Original

Prop. 1983/84: 145 ' 51

miljer och kvinnorna. För barnfamiljerna är det främst ekonomiska hinder och för kvinnorna bristen på jämställdhet. Dessa hinder löses inte genom stöd till anläggningar. utan genom familjepolitiska åtgärder och genom opinionsbildning för en attitydförändring.

Landstingsfärbundet: TUREK:s bedömning är vidare att icke materiella (psykologiska och sociala) hinder hittills har underskattats. Enligt för- bundsstyrelsen bör därför samhällets organ för marknadsföring. Sveriges turistråd samt regionala och lokala turistorgan. utforma sina insatser så att eftersatta grupper bättre kan nås. I detta arbete bör det engagemang och intresse för nya lösningar som finns inom olika intresseorganisationer. tex fackföreningsrörelsen. kooperationcn mfl tas till vara och utvecklas.

Fri/:Jtsfräny'andet: Friluftsfrämjandet har en målsättning. organisation. kunskaper och verksamhet för att kunna åta sig ett ökat ansvar för männi- skors friluftsliv. Gränssättande är framför allt de ekonomiska resurserna. Ställs sådana till förfogande är Friluftsfrämjandet berett åta sig ökade uppgifter även inom skolans och barnomsorgens områden.

lngen grupp i samhället behöver ställas utanför de aktiviteter som Fri- luftsfrämjandet anordnar. Alla bör kunna komma i åtnjutande av en verk- samhet med speciellt stark inriktning mot att skapa naturkänsla och förstå- else för sammanhangen i naturen och vårt beroende av den.

Friluftsfrämjandet är alltså en organisation som redan arbetar enligt de intentioner som utredningen redovisar men som är beredd till ökade insat- ser enligt mottot: Friluftsliv år alla — året runt.

Folkets husföreningarnas riksorganisation: Folketshusföreningarna borde tillsammans med andra folkrörelsers lokala organisationer bättre kunna utnyttjas som ett fördelningspolitiskt instrument och även kunna medverka till att en del hinder undanröjdes. De flesta invånarna i de ovannämnda områdena har anknytning till folketshusföreningen eller till någon av dess mcdlcmsorganisationer. De kan således nås med direktin- formation från folketshusföreningen. Genom de skilda föreningsaktivite- terna inom området känner man varandra rätt väl. På så vis kan man lättare ta gemensamma initiativ och lättare känna motivation för gemen- samma aktiviteter. Genom den delaktighet som upplevs inom folketshus- föreningen och genom det självbestämmande den utövar. stimuleras också motivationen för deltagande. Mot denna bakgrund anser FHR att de en- skilda folketshusföreningarna ses som en resurs när det gäller att utveckla en aktiv rekreationspolitik.

Glesbygdsdelegationen: Delegationen anser att folkrörelserna är en vik- tig resurs när det gäller att utveckla alternativ till den storskaliga turismen. Folkrörelserna har en genuin kunskap om behoven av rekreation och kan genom sina administrativa och organisatoriska erfarenheter aktivt medver- ka till en utveckling av alternativa turisminsatser. En intressant utveck- lingsmöjlighet har bl. a. aktualiserats av Folkets Hus föreningarnas riksor- ganisation. Där ser man stora utvecklingsmöjligheter i ett samarbete mel-

• Sida 52
•  Original

Prop. 1983/84: 1455 ro

lan föreningar i tätorter och i glesbygdsområden. De kunskaper som för- eningarna i tätorterna har av skilda rekreationsbehov skulle systematiskt kunna utvecklas till en serie arrangemang som bl. a. lokala Folkets Hus föreningar i glesbygdsområden skulle stå som värd för.

Ett ökat engagemang genom folkrörelserna skulle således kunna utveck- la nya alternativ till den turism som nu finns etablerad. Delegationen anser att systematiska försök i detta avseende bör genomföras med stöd av rekreationsberedningen.

3.2 Eftersatta grupper

Skolöversryrelsen: SO anser att integrering av barn med funktionshinder i det reguljära utbudet av friluftsaktiviteter bör eftersträvas. En ökad möjlighet till detta blir effekten om man ger kunskaper om handikappade barns möjligheter och begränsningar till de organisationer och personer som arbetar med att aktivera barn och ungdom inom skilda friluftsaktivi- teter. Kunskaper och erfarenheter om htrr man anpassar aktiviteter till de handikappades möjligheter måste spridas.

Konsumentverket: Konsumentverket tillstyrker utredningens förslag att friluftsanläggningar som har "handikappvänlig" terräng och som har an- slutning till kollektiva transportmedel i större utsträckning än i dag görs tillgängliga för rörelsehindrade.

Statens planverk: ] syfte att nå det rekreationspolitiska målet att skapa rekreationsresurser för alla kan det i vissa fall vara lämpligt att staten. tex genom stöd till pilotprojekt stimulerar utveckling av idéer vars genomfö- rande normalt betraktas som kommunala angelägenheter. Det kan tex gälla anläggningar för att förbättra handikappades möjligheter till rekrea- tion.

Statens handikappräd: På de fyra områden som utredningen föreslår förbättringar sker åtgärder redan i dag. Vi vill liksom utredningen under- stryka att den utvecklingen måste fortsätta och vidgas för att skapa grund- förutsättningar för handikappades fritidsaktiviteter. Några faktorer som fortfarande försvårar handikappades möjligheter till friluftsliv är otillgäng- liga allmänna färdmedel. både i tätortstrafrk och glesbygdstrafik. Många handikappade har behov av kollektiva färdmedel som är anpassade. Led- sagarverksamheten för synskadade måste byggas ut i många kommuner. Det finns dock många handikappgrupper som behöver praktisk hjälp av annat slag. till exempel hjälp vid förflyttning, toalettbesök och måltider. Under sommaren mister många människor med funktionsnedsättningar den personliga service de har annars. därför att hemtjänstpersonalen har semester. Främst rörelsehindrade har svårt att delta i friluftsaktiviteter på vintern. Därför är det extra viktigt att sommaraktiviteterna blir tillgängliga. Det ärinte acceptabelt att vistelse på långvård är det enda semestcralterna— tivet för en del människor med funktionsnedsättningar.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1983/84: 145 . -.__ 53

Länsstyrelsen i Hallands län: I utredningen redovisas en metod för central förmedling av bäddar och stugor. Redan nu finns olika regionala och lokala organ som förmedlar nämnda tjänster. Det kan för den skull ifrågasättas om en central organisation löser dessa uppgifter bättre.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Om den föreslagna aktiva samhälleliga förmedlingsverksamheten skall genomföras i Skaraborgs län bör verksam- heten förläggas till Västergötlands Turistråd.

Länsstyrelsen i Värmlands län: Med hänvisning till Värmlands goda turistförutsättningar och den bredvillighet som många folkrörelser visat att medverka i olika försöksverksamheter bör enligt länsstyrelsens mening den cxperimentinriktade studie som TUREK föreslår "i syfte att utveckla metoder som kan bidra till bättre information och motivation hos de grupper som är särskilt viktiga att nå" kunna genomföras i Värmland. Sådana cxperimentinriktade studier bör med fördel kunna kombineras med försöksverksamhet med en aktiv samhällelig förmedlingsverksamhet av stugor och bäddar där de mest behövande och minst resursstarka grupper- na särskilt uppmärksammas.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Länsstyrelsen är däremot mycket tveksam till den modell till samhällelig förmedlingsverksamhet som TUREK föreslär. Direkta kontakter mellan organisationer och turistföre- tag bör vara ett mycket effektivare och smidigare sätt att uppnå samma resultat.

Länsstyrelsen i Norrbottens län: Ett konkret förslag som TUREK re- dovisar som exempel på samhällsstöd med social inriktning är tanken med samhällsförmedlade uthyrningsbäddar. Länsstyrelsen anser att förslaget bör prövas. Förslaget har förutsättningar att få en dubbelriktad effekt. dvs. bättre beläggning och säsongsutjämning vid turistanläggningarna ifråga och nedsatt bäddpris för de resurssvaga grupper som förmedlingen vänder sig till. Förslaget innebär också att en del psykologiska och sociala hinder för vissa grupper kan överbryggas.

Transportrådt't: Under 1980-talet kommer kollektiva färdmedel att bli tillgängliga för många handikappade i större omfattning än hittills genom att tekniska förbättringar av fordonen utförs till följd av de föreskrifter som TPR meddelat. TPR vill här framhålla att det är viktigt att se hela trans- portkedjan i ett sammanhang. En anpassning av inte bara färdmedel utan även terminaler bör därför så snart möjligt komma till stånd. TPR har därför 1983-09-07 hemställt till regeringen om bemyndigande om att i samråd med statens planverk. byggnadsstyrelsen. vägverket. luftfartsver- ket. sjöfartsverket. statens handikappråd. företrädare för landsting och kommuner samt med företrädare för handikappade utarbeta föreskrifter för terminalers handikappanpassning samt bestämma vid vilken tidpunkt anpassningen skall vara slutförd.

Sveriges turistråd: Enligt Turistrådets bedömning finns i dag kapacitet inom boende- och transportsektorn och i fråga om aktiviteter som väl bör

• Sida 54
•  Original

Prop. 1983/84: 145 54

kunna tillgodose behOVet av semester för alla svenskar. Såväl pris- och innehållsmässigt finns förutsättningar att få fram ett utbud som bör kunna tillfredsställa de flesta önskemål. Detta till trots kan konstateras att många människor i dag av ekonomiska och andra skäl inte anser sig kunna semestra.

Det är angeläget att vidtaga åtgärder för att förbättra förutsättningarna för dessa grupper. Det bör enligt Turistrådet ske med insatser av två olika slag:

Ett åtgärdsprogram berör dessa gruppers situation i ett vidare perspek- tiv. Det gälleri stort den ekonomiska situationen. möjligheterna att dispo- nera tid för friluftsliv och semester samt information och stimulans till ett aktivt friluftsliv. Dessa åtgärder förutsätter generella politiska åtgärder och ligger utanför ramen för Turistrådets verksamhet.

Ett andra åtgärdsprogram bör enligt Turistrådet inriktas på att utnyttja de redan i dag goda förutsättningarna att utveckla ett bra semesterutbud och på så sätt underlätta för de aktuella grupperna. Ett led i det program- met är att ytterligare förbättra kunskapen om de semesterönskemål som dessa grupper har. En sådan analys bör göras regelbundet för att upprätt- hålla kunskapen om behov hos grupper vars preferenser man inte kan få del av genom att följa traditionell efterfrågeutveckling.

Under en treårsperiod bör med denna kunskap som bas satsas på pro- duktutveckling. Med de kombinationer som i dag är möjliga inom boende. transporter och aktiviteter finns goda förutsättningar att få fram intres- santa erbjudanden säväl i fråga om innehåll som pris. Arbetet kan med fördel drivas lokalt-regionalt i nära samverkan mellan näring och olika intresseorganisationer. Turistrådet kan äta sig att stimulera och stödja denna typ av projekt. förutsatt att erforderliga resurser ställs till förfogan- de. Till projekten bör knytas speciella informationsinsatser för att nå de berörda grupperna. Sannolikt kan massmedia. olika organisationerns med- lemsskrifter mfl stimuleras till extraordinära insatser för att presentera sådana nya semesteralternativ. Skulle det visa sig att organiserad upp- handling kan underlätta introduktionen av detta semesterutbud är Turistrå- det berett att påta sig en sådan roll.

Handikappförbunäens centralkommitté (HCK): Det är inte funktions- nedsättningen i sig som är hinder utan bristerna i samhällsmiljön och service. Därmed har utredningen missat flera viktiga aspekter.

Det datasystem för information som utvecklas av Sveriges turistråd kan rätt utformat förbättra handikappades möjligheter att planera semestern. Turistrådet bör dessutom få i uppdrag att informera om billiga semesteral- ternativ iTV.

En uppsökande verksamhet och samhällelig förmedlingsverksamhet bör tillämpas också för handikappade.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1983/84: 145 55

De handikappades riksförbund (DHR): DHR anför att det är angeläget att förbättra tillgängligheten i befintliga områden och anläggningar och planera noga så att de kan utnyttjas av alla att friluftsanläggningar planeras enligt paragraf42a i byggnadsstadgan att det utgår ett utbyggt ekonomiskt samhällsstöd till DHR:s hotell- och rekreationsanläggningar att det finns ett uttalat behov av rekreationsmöjligheter i bostadsområde- nas närhet. Sveriges campingt'ärdars riksförbund: Enligt vår mening så drabbas inte bara den handikappade av begränsningar utan hela familjen får begränsa sin semester och rekreation med hänsyn till den handikappade. Detta bör med tämligen enkla metoder vara möjligt att bygga bort.

Uppsala läns landsting: Landstinget ser positivt på förslaget att priori- tera barnfamiljer vid uthyrning av stugbyar och fritidshus. Prioriteringen borde dock främst sättas in i marknadsföringsskedet så att barnfamiljerna fick bättre underlag för sin semesterplanering och därigenom bokade tidi- gare.

Synskadades Riksförbund: Om synskadade ska kunna delta i friluftsakti- viteter måste ansvariga för fritidsverksamheten ta ansvar också för syn- skadade. Med en större personaltäthet på fritidsanläggningarna skulle t. ex. handikappade kunna få den hjälp som behövs för att kunna delta.

Kollektivtrafiken måste förutom rabattsystem också satsa på att ha en turtäthet och målpunkter som gör den så likvärdig med privatbilen som möjligt.

Riksförbundet mot Astma-Allergi: Vi ser den bristande tillgängligheten som det absolut största hindret. Så länge det inte finns möjlighet att kunna använda buss. taxi. flyg, tåg eller båt utan att riskera att utsättas för allergiframkallande eller reaktionsutlösande ämnen. så länge ärinte heller de allmänna kommunikationsmedlen tillgängliga för astmatiker-allergiker.

Vi vill också framhålla att särskild uppmärksamhet borde riktas till föräldrar till handikappade barn. 1 diskussioner om bristandejämlikhet vad gäller möjlighet att utnyttja fritiden. måste föräldraproblematiken ingå. Föräldrar till handikappade barn har väsentligt sämre möjligheter till fritid än andra föräldrar.

3.3. Frågor som rör enkelt fritidsboende

Länsstyrelsen i Kronobergs län: För de familjer som äger eller hyr fritidshus har huset stor betydelse som baspunkt för friluftsliv. Byggandet av fritidshus har emellertid minskat drastiskt under senare år. Detta har säkert flera orsaker. Den sjunkande tillväxttakten i samhällsekonomin är en sådan. Länsstyrelsen har i sin lägesrapport om den fysiska riksplane-

• Sida 56
•  Original

Prop. 1983/84: 145 56

ringen den 20 december 1982 pekat på en annan faktor. den ökande kostnaden som är förenad med ett förvärv av fritidshus. Samhällets ökade krav på va-teknisk standard i kombination med ökande byggnadsstandard (värmcisolering m.m.) och ökande byggnadskostnader gör att det i dag är omöjligt för stora befolkningsgrupper att skaffa sig fritidshus. För dessa grupper är det särskilt beklagligt att skilda normer rn. m. gör det svårt att etablera sig på tomtplatsen med ett enkelt och billigt hus enbart för som- marbruk för att sedan successivt. till stor del med eget arbete. förbättra sin standard. Med hänsyn till att fritidshusen för många har stor social/rekrea- tiv betydelse skulle det vara av stort värde om enklare hustyper kunde utvecklas som vore billigare vid etableringstillfället och som lämpade sig för successivt självbyggeri.

Härjedalens kommun anför i bilaga till yttrande från länsstyrelsen i Jämtlands län: För att minska det ekonomiska hindret vill vi förorda utbetalning av ett extra bostadstillägg/bostadsbidrag i syfte att nå de grup- peri samhället som har de sämsta förutsättningarna till en semesterupple- velse utanför hemorten.

Genom detta förslag undviker vi att skapa segregerade anläggningar. Vi skapar också härigenom en bättre beläggning av våra befintliga turistan- läggningar.

Högskolan i Falun/Borlänge: När det gäller uppgifterna om fritidshu- sens nyttjande som bygger på SEVA-undersökningen och som nämns på sid 34 och lite mer utförligt i TUREKzs rapport sid 63-64 finns det anled- ning att ställa sig tveksam till uppgiften att fritidshusen används i så ringa omfattning som mellan 35-40 dygn per år. Larssons och Rönnströms un- dersökningar har indikerat betydligt högre nyttjande. Dessa undersökte då bara hur hushållets huvudmän utnyttjade fritidshuset. Den undersökning som undertecknad (Bohlin) själv har gjort visade att då man beräknade nyttjandet på hur alla hushållsmedlemmar använde fritidshuset närmade sig nyttjandet 80-90 dagar/år. Nyligen gjorda undersökningar i Norge visar på liknande användningsförhållanden. Det förhållandet att en stor del av fritidsbebyggelsen ligger på kort håll från permanentbostaden medför att fritidshusen med de nyttjandetal som här antytts i stor utsträckning är använda i samband med veckoslutsledighet. Är dessa högre siffror för utnyttjandet mer tillförlitliga. vilket bl a har att göra med hur man i SEVA definierat nyttjande, är utrymmet för att hyra ut fritidshus betydligt över- skattat. För ensäsongsområdena återstår kanske ingenting att hyra ut och för tvåsäsongsområdena en betydligt mindre del än vad som framgår av betänkandet. Detta får i så fall följder för det förslag man lagt om ett större skattefritt belopp vid uthyrning.

Svenska kommunförbundet: På senare tid har flera kommuner börjat hyra ut möblerade lägenheter veckovis till turister. Det är lägenheter som annars står tomma i det kommunala bostadsbeståndet. Detta är också viktigt att tänka på innan man gör omfattande utbyggnader inom turismen.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1983/84: 145 57

I detta sammanhang bör även påpekas att kommunala lokaler som står oanvända under vissa tider. tex under lov, också borde kunna användas för ett kollektivt fritidsboende.

[ båda betänkandena föreslås ökat stöd till enkla boendeanläggningar typ semesterbyar i enkelt utförande.

Förbundsstyrelsen är mycket tveksam till dessa förslag. Flera undersök- ningar har visat att det sk enkla boendet blir ganska kostsamt både för konsumenten och för den som driver anläggningen - speciellt om det rör sig om en nybyggnation. Erfarenheten visar också att i en anläggning med stugor av olika standard de bäst utrustade — och dyraste — uthyrs först.

Kooperativa förbundet/RESO: Förslaget om samhällets eventuella med- verkan i viss förmedlingsverksamhet bör kunna realiseras i former där turistnäringen och Sveriges turistråd samarbetar. Idén som sådan bör under alla förhållanden bli föremål för närmare prövning, inte minst mot bakgrund av de låga beläggningssiffror. som generellt sett präglar turistan- läggningarna.

Intressant är förslaget om informativt arbete och uppsökande verksam- het via folkrörelser och liknande organisationer. En försöksverksamhet torde kunna starta snarast utan alltför stora ekonomiska satsningar och därmed ge vissa besked om svagheter i konsumtionsutbud, brister i moti- vation och ekonomiska hinder.

Svenska turistföreningen: STFs vandrarhemskedja tar i stor utsträck- ning i anspråk lokaler och fastigheter som ursprungligen använts för andra ändamål. STF står därvid i hög grad för återanvändning av fastigheter och lokaler. Det ställer i stor utsträckning krav på ombyggnadsåtgärder av olika slag. STF har emellertid alltid haft problem att finansiera sådana ombyggnader och måste därför förlita sig till kommunala och statliga insatser. Samhällets stöd till turismen. bland annat i fråga om att tillskapa billiga övernattningsmöjligheter såsom förespråkas av beredningen. bör därför bl a syfta till att eliminera dryga kapitalkostnader för den som står för upprustningen. Om en fastighet belastas med stora kapitalkostnader kan möjligheterna till ett lågt logipris helt omintetgöras.

Svenska Korporationsidrottsfärbundet: Den stora lediga kapaciteten vid turistanläggningar borde kunna utnyttjas. Sveriges turistråd kunde exem- pelvis förhandla med skilda företag om ett visst antal bäddar eller stugor som företagen därmed garanteras få uthyrda. Denna förhandling skulle omfatta såväl hög- och lågsäsong och avse olika typer av semesterorter. De tillgängliga bäddarna/stugorna ställs därefter till förfogande — förslags- vis till självkostnadspris — för organisationer som dels har grupper som behöver särskild stimulans, dels är beredda att avsätta egna resurser för uppsökande och engagerande kontaktverksamhet bland medlemmarna.

• Sida 58
•  Original

Prop. 1983/84: 145 58

4.2. Mark- och planpolitik

Socialstyrelsen: För att få socialt väl fungerande bostadsområden med rekreationsmöjligheter för många i tätorternas närhet bör. som påpekas av TUREK, friluftslivets markbehov jämställas med andra viktiga samhälls- sektorers. Socialstyrelsen finner det även angeläget att dessa områden är lätt tillgängliga genom kollektiva färdmedel.

Statens naturvårdsverk: Naturvårdsverket delar beredningens uppfatt- ning men vill framhålla att hänsynsregler i de olika näringarnas lagstiftning ej är tillräckligt. För att säkerställa de värden beredningen vill värna om krävs ökade resurser och ett nyttjande av naturvårdslagens olika instru- ment. tex ett ökat användande av 195 (naturvårdsområde) i naturvårdsla- gen eller genom avsättandet av naturreservat. — — —

I primära rekreationsområden där tex vattenområdet har ett speciellt attraktionsvärde anser naturvårdsverket att man bör vara än mer restriktiv till nya avloppsutsläpp. Långtgående reningsåtgärder måste tillämpas vid eventuella utsläpp. I princip bör de bästa tekniska miljöskyddslösningarna användas.

Fjällregionens attraktionskraft och värde från natur- och miljösynpunkt beror bla på tillgången till rent vatten och ren luft. För bebyggelse i dessa områden måste därför ställas speciella krav på anordningar för avlopps- och avfallshantering samt för vattenförsörjning.

Statens plam-verk: Planverket instämmer i beredningens bedömning att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt rekreationsområdenas grundläggan- de natur- och miljövärden. Härvid är det enligt planverket bl a angeläget att omsorgsfullt anpassa exploateringsåtgärder till den befintliga miljön. Inom de turistområden där jord- och skogsbrukslandskapet spelar stor roll för

• Sida 62
•  Original

Prop. 1983/84: 145 62

områdenas rekreationsvärden är det också viktigt hur de areella näringarna påverkar miljön. Det sätt på vilket dessa näringar utövas formar kultur- landskapet. Alltför drastiska förändringar av detta landskap kan få ödes- digra konsekvenser bla för det näringsliv som byggts upp till följd av turismens utveckling.

Inom vissa värdefulla rekreationsområden är det mot denna bakgrund befogat att kommunerna kan hävda synpunkter på tex jord- och skogsbru- kets bedrivande. Riktlinjer av det slaget bör kunna formuleras inom ramen för kommunens översiktliga planering. Kommunala viljeyttringar i den översiktliga planeringen bör enligt planverkets mening väga tungt vid tillståndsbeslut som en sektormyndighet fattar beträffande sådana åtgärder inom en näring som påtagligt förändrar miljön. Planverket anser att denna skyldighet för sektormyndigheterna att ta allmänna hänsyn bör dels kom- ma till uttryck i den naturresurslag som för närvarande förbereds inom regeringskansliet, dels ytterligare utvecklas i respektive sektorlagstiftning- ar.

Planverket vill vidare framhålla betydelsen av de markområden i anslut- ning till turistorterna som utnyttjas intensivt för friluftsliv. Hur markan- vändningen inom sådana områden bör regleras framgår av den kommunala planeringen. Det är dock inte alltid rimligt att begära att kommunerna själva skall kunna svara för hela finansieringen av nödvändiga markförvärv eller intrångsersättningar. Dessa områden. med ofta mycket höga mark- värden. är i stor utsträckning en tillgång för andra än kommunens egna invånare. Områden för friluftsliv i anslutning till större turistorter kan således anses vara av nationellt intresse. De bör enligt planverkets mening jämställas med områden av riksintresse för friluftsliv och naturvård bla när det gäller möjligheter till statligt ekonomiskt stöd för att säkerställa områ- denas utnyttjande.

Länsstyrelsen i Östergötlands län: Det är väl dokumenterat att naturmil- jön betyder mycket för människors fritid. Säkerställande av mark för naturupplevelser och friluftsliv är därför ett viktigt instrument för att skapa förutsättningar för meningsfull fritid åt breda befolkningsgrupper. Länssty- relsen kan här inte underlåta att peka på två anslag som i rekreationspoli- tiska sammanhang är undervärderade, nämligen "Mark för naturvård" och "Vård av naturreservat m. m." Anslagen används för att långsiktigt säkerställa värdefulla naturmiljöer vilket både direkt och indirekt gagnar turism och friluftsliv. Anslagen är i dag så urholkade av inflation och kostnadsökningar att de långt ifrån räcker till att uppfylla intentionerna i den fysiska riksplaneringen. kommunala markdispositionsplaner m.m.

Härjedalens kommun i bilaga till yttrande från länsstyrelsen i.]ämtlarrds län: ]. Planmonopolet är ett negativt styrmedel. Vi efterlyser en form av styrmedel. som verkar i positiv riktning. Som exempel kan nämnas etapputbyggnad, tidplaner för uppbyggnad av service samt styrning av servicens innehåll för att prioritera den lokala nyttan.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1983/84: 145 '-=- ' 63

2. Vi önskar en lagstiftning. som ger oss rätt att ta ut exploateringsavgifter till investeringar. som kan vara av gemensamt intresse och som inte enbart kan belasta en exploatör eller kommun. Det kan gälla större investeringar i form av badanläggningar eller smärre investeringar av såväl enskild som allmän karaktär.

3. Vi har också fört fram önskemål om lagändring som tillåter differentie- rad va-taxa. Inom turistintensiva områden kan kostnaderna för va bli ganska höga på grund av långa ledningsdragningar, reningsverk dimen- sionerade efter toppbelastning och ojämnt flöde. Vi ska önska ett taxe- system som tillåter oss belasta fritidsfastigheter med den särkostnad. som kan redovisas samtidigt som taxan för permanentboende tillåts beräknas efter andra grunder.

4. Vi anser också att staten skall ta ansvaret för att de primära rekreations- områdena behålls riksintressanta.

Riktlinjer skall utformas som reglerar förvaltningsfrågan personellt och ekonomiskt. intressekonflikter, genom t. ex. skogsbruk. energiutbygg-

nader etc.

Lantbruksstyrelsen: Några av de områden som nu prioriteras för fortsat- ta statliga insatser berör rennäringsintresset. Den i dessa områden redan etablerade turistverksamheten innebär en påtaglig styrning av allemansrät- tens utnyttjande som medför påtagliga olägenheter för rennäringen. En ytterligare koncentration av olika anläggningar etc — och en mer spridd fördelning av turismen under året — kommer sannolikt att medföra att vissa marker slås ut helt som renbetesmarker och att turismens influens- område sprider sig ytterligare.

Skogsstyrelsen: I betänkandet SOU 1983143 sid 76 anser rekreationsbe- redningen att en komplettering av anvisningarna till 21 få skogsvårdslagen(1979z429) bör övervägas för att ökad hänsyn inom viktiga områden för rekreation och friluftsliv skall komma till stånd.

Skogsstyrelsen bedömer att dessa hänsyn kan tas inom ramen för vår nuvarande skogsvårdslag. Föreskrifterna och de allmänna råden kan kom- pletteras om det visar sig nödvändigt att bättre precisera de hänsyn som bör tas till rekreations- och friluftsintressena.

Domänverket: Enligt beredningen bör också en komplettering övervägas av Skogsstyrelsens anvisningar till 21 & skogsvårdslagen . så att ökad hän- syn kan krävas i viktiga områden för rekreation och friluftsliv. I skogssty- relsens föreskrifter till 21 å SVL sägs klart och tydligt att särskild hänsyn skall tas i områden av stor betydelse för friluftsliv och rekreation. utöver den hänsyn, som skall iakttas på annan skogsmark. Sedan följer en lång rad exempel på formerna för denna särskilda hänsyn. Domänverket ser i motsats till beredningen inget behov av någon komplettering på den punk- ten.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF): Under rubriken "Säkerställa mark- resurser" framhåller beredningen att gällande lagstiftningar i huvudsak ger

• Sida 64
•  Original

Prop. 1983/84: 145 64

tillräckligajuridiska möligheter att skydda och bevara viktiga naturvärden. Detta oaktat föreslår beredningen att en komplettering bör övervägas av Skogsstyrelsens anvisningar till Zlä skogsvårdslagcn så att ökad hänsyn kan krävas i viktiga områden för rekreation och friluftsliv. På motsvarande sätt föreslås också att hänsynsreglerna utformas för jordbruksmark inom dessa områden. Motivet är uppenbart. Brist på medel för intrångsersätt- ningar begränsar möjligheterna att genomföra naturreservat och andra förordnanden till skydd för turismen och friluftslivets intressen. Alltså skall kostnadskrävande hinder i näringsutövningen övervältras på lantbru- ket.

Ett aktivt jord- och skogsbruk har skapat det kulturlandskap och de naturvärden som i dag upplevs som värdefulla för turism. rekreation och friluftsliv. Enligt LRFs uppfattning är förutsättningen för att bevara dessa värden även i fortsättningen att ett aktivt lantbruk kan bedrivas i sådana områden. Det finns inga belägg för att inte ett aktivt lantbruk kan samsas med såväl turism-. rekreations- som friluftslivets intressen. Den största faran för skyddet av dessa värdefulla områden är de restriktioner. avgifter och skatter som diskuteras att påföras lantbruksnäringen. Tålighetsgrän- sen för dessa ingrepp är nu nådd. Om ytterligare restriktioner i näringens utövande skall införas i dessa områden måste ersättning härför utgå. Det finns annars en uppenbar risk för att områdena förslummas till förfång för turistnäringen. Ur rättssäkerhetssynpunkt måste det också vara stötande att andra kommersiella intressen — som turism. rekreation och friluftsliv i dag utgör — skall gynnas på lantbrukets bekostnad. LRF avvisar därför på det bestämdaste beredningens förslag i detta avseende.

Landsorganisationetr i Sverige (LO): LO delar rekreationsberedningens bedömning av behovet av skydd för markhushållningsfrågorna och vill framhålla vikten av att det så snart landets ekonomi tillåter skapas resurser för att genomföra natureservat och annat skydd för friluftslivets behov.

Sjösportens samarbetsdelegation: Båtlivets naturliga rörelseområde. Sveriges långa kust med sina vidsträckta skärgårdsområden. de stora insjöarna och landets alla inre farvatten blir av flera skäl mindre och mindre. För att bibehålla ett rikt differentierat båtliv är det viktigt att de sammanhängande vattenområden. som i dag finns. inte spärras av från varandra eller på annat sätt görs oåtkomliga för båtlivet.

6. Turistnäringens utveckling

6.1. Allmänt

Högskolan i Falrur/Bt'rrlänge: I Rekreationsberedningens betänkande talas om turismens betydande spridningseffekter. Detta synes något förvå- nande. De undersökningar som gäller internationella förhållanden och de undersökningar som genomförts vid vår högskola, det gäller Falun/Bor- länge regionen och Strängnäs kommun. pekar tvärtemot på mycket eller i vart fall relativt sett små indirekta effekter av turismen. Det är sant att turismen i egenskap av en konsumtionssektor i ekonomin är länkad till många andra sektorer och därigenom har återverkningar i många led. Ser man emellertid till vilka indirekta effekter (spridningseffekter) som turis- men får i ett område är det regel att läckage ur den lokala eller regionala ekonomin är så stort att det vid sidan om den direkta ekonomiska effekten inte återstår särdeles mycket att tala om.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1983/84: 145 - 67

Svenska turistföreningen: En mycket viktig faktor som utredningen delvis berör är behovet av säsongsförlängning. Detta skulle kUnna ske främst genom semesterspridning. vilket STF varit och är mycket positiv till. En annan åtgärd som skulle möjliggöra säsongsförlängning är tex utländska charterturister. som genom att styras till rätt plats vid rätt tid skulle ge ett gott bidragstillskott.

Pensionärernas riksorganisation: I mån av tillmötesgående i prisfrågor skulle säkert pensionärerna kunna öka utnyttjandet av den lediga kapacite- ten med flera betydelsefulla procent.

Med tanke på att vi har tåg som för det mesta går kvartsbelagda och många hotell som under lång tid står så gott som tomma å ena sidan. och 1.4 miljoner ålderspensionärer på den andra. som kan och vill resa men inte har råd. så frågar man sig om inte en liten arbetsgrupp mellan berörda parter skulle kunna realisera en hel del av vad man vill nå med de mång- åriga utredningar som i detta berörts.

Romeleås- och själandskapskommittén (RÄSK): RÄSK pläderar för snabb samordning av produktutveckling och marknadsföring samt stöd till detta på regional nivå där utveckling bör ske och där organ bör bildas för detta ändamål. Stöd till det utvecklingsprogramarbete som nu genomförts får inte avbrytas.

6.2. Regional- och sysselsättningspolitik. Stödformer

De flesta remissinstanserna tillstyrker de förslag som går ut på att jämställa turistnäringen med andra näringar. De flesta tillstyrker också återinförandet av projekteringsstöd. Många säger nej till förslag som i praktiken utvidgar stödområdet medan andra säger ja men menar att de bör gälla i alla 25 primära rekreationsområdena. Flera länsstyrelser påpe— kar dessutom att beredningens förslag förutsätter vidgade medelsramar.

Socialstyrelsen: Socialstyrelsen vill att rekreationspolitiska mål skall prioriteras och att man skall söka former för att öka disponibla inkomster i ekonomiskt svaga hushåll.

Statens naturvårdsverk: Naturvårdsverket delar beredningens uppfatt- ning att det finns behov av en stödform som är oberoende av arbetsmark- nadspolitiska förhållanden. En sådan stödform finns redan i dag i form av verkets sk anläggningsstöd. Naturvårdsverket anser därför att det inte finns behov av ny stödform utöver de som redan finns.

I stället bör verkets anläggningsstöd. som funnits i 13 år, tillföras ökade medel. Anläggningsstödet har ett väl fungerande system av bidragssregler. Medelstillgången är dock alltför begränsad. Av anläggningsstödet (ca 16 milj kronor) går knappast hälften till bidrag för rekreationsanläggningar av riksintresse. För att även verkets anläggningsstöd skall bli ett verknings- fullt instrument behöver den del som avser bidrag till rekreationsanlägg-

• Sida 68
•  Original

Prop. 1983/84: 145 68

ningar ökas till ca 50 milj kronor. Med en sådan ökning av verkets anlägg- ningsstöd uppnås en väsentlig del av det som beredningen föreslagit utan att man behöver inrätta en ny stödform.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS): Enligt nuvarande bestämmelser skall i fråga om hus eller anläggning för affärsmässig rörelse möjligheten till regionalpolitiskt stöd alltid prövas i första hand. Arbeten på hotell och anläggningar inom turistnäringen får utföras som beredskapsarbete endast om synnerliga skäl föreligger. Styrelsen har uppfattat föreskrifterna som ett principiellt ställningstagande av statsmakterna att det statliga stödet till investeringarna i princip bör ske över de regionalpolitiska stödformerna. Styrelsen ser också klara fördelar i en sådan ordning. Det kan inte vara tillfredsställande att projekt som inte bedöms kunna komma i fråga för lokaliseringsstöd därefter skall kunna beviljas stöd för utförande som beredskapsarbete.

Arbetsmarknadsstyrelsen lämnar redan nu. i enlighet med arbetsmark- nadskungörelsens bestämmelser. bidrag enligt naturvårdsverkets bidrags- regler om arbeten av detta slag utförs som beredskapsarbete.

Förslaget att projekteringsbidrag bör återinföras ide prioriterade rekrea- tionsområdena är styrelsen inte beredd att tillstyrka. Projekte- ringskostnaderna är emellertid bidragsberättigade vid utförande av ett objekt som beredskapsarbete.

Beredskapsarbetenas uppgift är att bereda sysselsättning åt arbetslösa. Styrelsen anser därför att det vore principiellt felaktigt att välja objekt utifrån någon annan utgångspunkt än deras lämplighet som sysselsätt- ningsobjekt och avstyrker därför förslaget. Skall vissa sektorer prioriteras bör detta ske vid den mera övergripande bedömning som sker på regerings- planet. Styrelsen vill emellertid framhålla att många objekt för såväl när- som fjärrekreation kan vara lämpliga som beredskapsarbeten. Sådana ar- beten har också under en lång följd av år i förhållandevis stor omfattning utförts som beredskapsarbeten.

Vad slutligen gäller förslaget att föra ut beslutsrätten i fråga om turist- ärendena till länsarbetsnämnderna vill styrelsen framhålla att en sådan decentralisering redan är genomförd i betydande utsträckning. Möjlighe- terna till ytterligare utflyttning av ärendebehandling och beslutsrätt beva- kas fortlöpande.

Statens industriverk (SIND): Under de senaste åren har en stor del av det regionalpolitiska stödet beviljats till turistnäringen. Ser man till den regionala fördelningen så har under den senaste femårsperioden omkring 80% av såväl bidrag som lån till näringen beviljats projekt i de primära rekreationsområdena. Till de åtta områden som beredningen prioriterat har gått 67 % av lokaliseringsbidraget och 72 % av lokaliseringslånen.

Av de prioriterade områdena ligger tre helt eller delvis utanför nuvaran- de stödområde. I utredningen föreslås att de regionalpolitiska resurserna även skall kunna användas i dessa områden. Detta finner verket tveksamt

• Sida 69
•  Original

Prop. 1983/84: 145 69

eftersom det skulle innebära att man därmed utvidgar och särskilt anpassar stöden till en speciell bransch. Verket finner det mycket tveksamt att göra avsteg från nuvarande principer som successivt skulle kunna leda till en urholkning av regionalpolitikens huvudsyfte. nämligen att främja de mest utsatta regionerna i landet. Enligt industriverkets uppfattning bör denna fråga prövas i ett brett regionalpolitiskt sammanhang och därför behandlas av den nu sittande regionalpolitiska utredningen som redan i augusti 1984 väntas presentera sina förslag. Utifrån de regionalpolitiska synpunkter som verket har att beakta är även turistområden i t. ex. Norrbotten och Västerbotten särskilt angelägna att utveckla.

En prioritering måste ses utifrån de ekonomiska resurser som finns tillgängliga. Under budgetåret 1982/83 var turistnäringen den bransch efter verkstadsindustrin som erhöll det största lokaliseringspolitiska stödet. En eventuell begränsning av resurserna i framtiden för regionalpolitiskt stöd måste självfallet innebära att insatserna koncentreras till de ursprungliga

stödområdena.

Utredningen föreslår att grunderna för beräkningen av sysselsättnings- effekten vid fastställande av stödets storlek förändras genom att antalet säsongssysselsatta och ej som för närvarande antal årsarbetskrafter bör få ligga som grund för subventionsberäkningen. Det kan konstateras att sub- ventionen per nytt arbetstillfälle inom turistnäringen redan i dag är högre än för genomsnittet av stödföretag samt att regionalpolitiskt angelägna projekt - även turistprojekt — kan beviljas ett större stöd än vad som är riktmärket i respektive stödområde. Även om turistnäringen arbetar ut- ifrån speciella förutsättningar så kan inte verket finna tillräckliga skäl för att ansluta sig till förslaget. Frågan har varit föremål för överväganden vid tidigare översyner av de regionalpolitiska medlen och bör naturligt tas upp och behandlas av den regionalpolitiska utredningen.

De regionalpolitiska stöden har som främsta syfte att skapa nya arbets- tillfällen. Stödet har och skall enligt verkets uppfattning främst användas till nyinvesteringar inom näringen. Stöd till upprustning och ombyggnad av äldre anläggningar som utredningen föreslår bör beviljas endast om det leder till en utökad sysselsättning.

Länsstyrelsen iÄlvsborgs län: Länsstyrelsen anser att kravet på särskil- da skäl bör tas bort för samtliga primära rekreationsområden inom stödom- råde C.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län: I motsats till beredningen vill länssty- relsen hävda att lokaliseringsstödets marginella utnyttjande för marknads- föringssatsningar inte beror på bristande information om stödmöjlighe- terna. Istället förhåller det sig helt enkelt så att endast lån på i princip marknadsmässiga villkor kan utgå för sådana investeringar. Detta är inte attraktivt för företagen och behovet av ändrade regler är stort. Det gäller inte bara stödet till turistnäringen utan generellt. En idé som bör övervägas

• Sida 70
•  Original

Prop. 1983/84: 145 70

är att koppla någon form av royalty-avtal till ett speciellt marknadsförings- stöd.

Länsstyrelsen i Västerbottens län: Länsstyrelsen tillstyrker utredning- ens förslag om att reglerna för lokaliseringsstödet ändras så att fullt bidrag kan utgå även vid säsongssysselsättning att reglerna för lokaliseringsstödet ändras att även kunna utgå till upprust- ning och ombyggnad av äldre anläggningar att informationen om olika stödmöjligheter förbättras att lokaliseringsstödet utökas att gälla även produktutveckling och mark- nadsföring att beredskapsmedlen får nyttjas för att stödja investeringar där kommu- nerna är huvudmän att beredskapsmedlen till stödinsatser utgår enligt anläggningsstödets för- delaktigare bidragsformer (50 %) att länsarbetsnämnderna i samråd med länsstyrelserna får handlägga bi- dragsverksamheten att informationen av bidragsmöjligheterna för tjänste- och serviceupp— gifter inom turismen förs ut att projekteringsbidraget återinförs men då för alla 25 primära rekreations- områdena

att bestämmelser som hindrar ovanstående förändringar upphävs.

Statskontoret: Statskontoret biträder inte förslag att använda bered- skapsmedel annat än till arbetsmarknadspolitiska ändamål. där turism kan vara en sysselsättningsskapande näring. Däremot tillstyrker man att de regler tas bort som ställer turistanläggningar i ett sämre läge än andra bidragsobjekt. '

Domänverket: Domänverket har inget att invända mot beredningens förslag. utom att verket delar reservantens uppfattning. att föreslaget investeringstöd på högst 30 procent till turismanläggningar utanför stöd- områdena är olyckligt. då högst 20 procent kan utgå till andra branscher med minst lika stor regionalpolitisk betydelse. Verket anser också liksom reservanten. att projekteringsbidrag ej bör återinföras.

Sveriges turistråd: Turistrådet tillstyrker även den anpassning av befint- liga stödformer som föreslås.

Svenska kommunförbundet: Beredningens förslag beträffande det regio- nalpolitiska stödet innebär att stöd till turistnäringen inom de prioriterade områdena skall utgå efter mer generösa villkor än till andra näringar inom dessa områden och att turistnäringen där får gynnsammare villkor än inom andra områden.

Från rekreationspolitiska synpunkter kan en gynnsammare behandling av de prioriterade områdena vara motiverad. men styrelsen vill starkt ifrågasätta om stöd på regionalpolitiska grunder vare sig av praktiska eller principiella skäl kan utformas med sådana hänsynstaganden.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1983/84: 145 71

Landstingsförbundet: Beredningens förslag beträffande det regionalpoli- tiska stödet innebär bla att lokaliseringsstöd skall kunna utgå till turistföre- tag i de ovan nämnda primära rekreationsområdena oberoende av gällande regionalpolitiska stödområdesindelning. Landstingsförbundets styrelse kan inte tillstyrka detta förslag. Nuvarande regionalpolitiskt motiverade stödområdesindelning bör ändras ifall det finns regionalpolitiska skäl för detta. dock inte för att utveckla en speciell näring. ] den mån staten frnner det angeläget att från andra än regionalpolitiska utgångspunkter subventio- nera just turistföretag i olika delar av landet bör detta ske i särskild ordning. Däremot är det enligt styrelsen önskvärt att reglerna för det regionalpolitiska stödet anpassas till de speciella villkor som gäller för turistföretag. Detsamma gäller naturligtvis i fråga om de arbetsmarknads- politiska medlens utformning.

Landsorganisotionen i Sverige (LO): Enligt LOs uppfattning är resone- manget om att en prioritering av stöd till vissa områden inte skulle gå ut över andra områdens möjligheter att få stöd ohållbart. Detta förutsätter nämligen att tillgången på stödmedel är obegränsad. Beredningen har på andra ställen i betänkandet angett att man har en klar uppfattning om att stödmedlen i nuvarande statsfinansiella läge är mycket begränsade.

Mot bakgrund av ovanstående vill LO därför avstyrka att lokaliserings- politiska medel används utanför det regionalpolitiska stödområdet. LO tillstyrker i stället beredningens indirekta förslag om att ett särskilt rekrea- tionspolitiskt stöd inrättas för att fylla denna funktion.

LO har en liknande uppfattning om förslaget att anpassa reglerna för beredskapsarbeten till rekreationssektorns särskilda förutsättningar. Detta förslag kan LO tillstyrka endast under förutsättning att det avser speciella anslag till turistsektorn. För övrigt anser LO att användningen av bered- skapsarbeten ska avgöras utifrån arbetsmarknadsmässiga grunder. LO kan därför tillstyrka beredningens förslag om att vissa särbestämmelser för turistsektorn kan tas bort i nuvarande förordningar om beredskapsarbeten.

Tjänstemännens eentralorganisation (TCO): Enligt TCO:s mening är det möjligt att anpassa lokaliseringsstödet något bättre än hittills till turist- näringens speciella förhållanden. De av beredningens förslag som har detta syfte kan TCO därför tillstyrka. Däremot avstyrker TCO med bestämdhet alla tankar på att låta lokaliseringsstöd och anslag till beredskapsarbeten styras av turistpolitiska mål. Dessa stöd måste förbli sysselsättningspoli- tiskt motiverade och endast användas för turiständamål då det finns full- goda sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl för detta. Det är exempel- vis att märka. att regionalpolitiskt motiverade insatser ter sig mest motive- rade i ett par av de primära rekreationsområden som rekreationsbered- ningen inte vill prioritera.

Handikapp/”inbunden.s centralkommitté (HCK'): HCK anser det nödvän- digt att tillgängligheten för handikappade verkligen blir beaktad. Lokalise- ringsstödet och stödet till beredskapsarbeten måste därför villkoras och

• Sida 72
•  Original

Prop. 1983/84: 145 72

utgå endast under förutsättning att tillgänglighet för handikappade tillgo- doses. Kooperativa förbundet/RESO: Betänkandet tari sina överväganden upp lokaliseringsstöd till turistföretag samt anpassning av beredskapsarbeten till turist- och rekreationsutvecklande behov. Detta har något berörts ovan men vi understryker här att vi finner Rekreationsberedningens synpunkter väl motiverade och genomförbara. Folkparkernas certtralorganisation (FPC): Med hänsyn till den allmän- nyttiga resurs landets folkparker utgör. och att verksamheten bedrivs utan vinstintresse. hemställes att folkparkerna vid utveckling av rekreationsområdena jämställes i bi- drags- och övrigt hänseende med övriga allmänna anläggningar att även de folkparker. som ligger i anslutning till ett rekreationsområde, jämställes i bidrags- och övrigt hänseende med övriga allmänna anlägg- ningar. Svensku liftanläggningars organisation (SLAO): SLAO anser att den växande vintersportturismen bör ges mer utvecklingsstöd. Den svenska efterfrågan ökar. En ökad svensk vintersportturism har mycket gynnsam- ma regionalpolitiska effekter. Vintersportområdena är stora avfolknings- bygder där turismen ofta är enda hoppet.

Ett ökat Stöd kan ta sig många uttryck. Ökade marknadsföringsinsatser av bla turistrådet är gynnsamma dels på hemmamarknaden och som en motpol till den stora och växande marknadsföringen av konkurrentområ- den och dels på den nordiska marknaden.

Ett annat stödobjekt är den nödvändiga infrastrukturen med lokala vägar och gator. parkeringsplatser. vatten och avlopp. el. service mm. Ofta hämmas utvecklingen av avsaknaden av nödvändig infrastruktur och be- rörda kommuner har som regel hårt ansträngd ekonomi.

SLAO stöder fortsatt utveckling av- befintliga skidområden bland annat med hänsyn till befintlig infrastruktur. Konkurrenssituationen kräver ock- så mer kompletta anläggningar/skidorter.

Landstinget i Västernorrlands län: Det läggs sålunda ett förslag vars innebörd är att statens insatser för turismen i stort sett skall frånkännas regionalpolitiska hänsyn. Förvaltningsutskottet finner detta helt oaccepta- belt. Som särskilt stötande framstår förslagen att förmånsställa områden i söder när det gäller tillgång till det regionalpolitiska stödet. Det finns uppenbarligen anledning att erinra om stödets ändamål; att åstadkomma regional utjämning och inte att tjäna som ett praktiskt frnansieringsinstru— ment för branschvisa särintressen.

Under hänvisning till de redovisade invändningarna i grundläggande hänseenden avstår förvaltningsutskottet från att vidare kommentera en- skildheter i förslaget. Avslutningsvis mä dock allmänt understrykas vikten

• Sida 73
•  Original

Prop. 1983/84: 145 73

av att staten engagerar sig mer kraftfullt än hittills för en positiv utveckling på turismens område.

Glesbygdsdelegationen: Delegationen kan inte tillstyrka förslag om stöd utanför nuvarande stödområden.

6.3. Primära rekreationsområden

Vad gäller rekreationsberedningens förslag om prioritering av åtta pri- mära rekreationsområden har de länsstyrelser i län som inrymmer ett prioriterat område oftast tillstyrkt medan övriga länsstyrelser avstyrkt. Bland övriga instanser avstyrker de flesta.

När det gäller gränsdragning kring de primära rekreationsområdena finns synpunkter och förslag från flera länsstyrelser.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Länsstyrelsen konstaterar att bered- ningen tagit fasta på att etablerade resvanor inte kommer att ändras annat än marginellt. Därmed kommer inte heller någon större spridning att ske av resandet över året och resmålen kommer i stort sett att framgent vara de samma som i dag. Semesterresorna begränsas inte heller av brist på boen- deanläggningar.

Sett ur riksperspektiv är naturligtvis logiken bestickande. men länssty- relsen ifrågasätter om detta synsätt verkligen kommer att tillvarata samhäl- lets samlade resurser för turismen på ett så optimalt sätt som möjligt.

Beredningens slutsatser vad avser turismens utveckling i landet leder till att man väljer att prioritera områden där för närvarande de flesta turisterna redan finns. Därmed binds statens utvecklingsstöd i framtiden också till dessa områden. Det är inte troligt att samtliga åtta områden som bered- ningen prioriterat skulle ersättas med andra områden om prioriteringen byggts på delvis annan grund. Men vad som är allvarligt, enligt länsstyrel- sens mening, är att inte tillräcklig hänsyn tas till områdenas faktiska utvecklingsmöjligheter. Vad som främst saknas är en någorlunda djupgå- ende bedömning av varje enskilt områdes marknadsförutsättningar. Bered- ningen har inte visat vilja att ingående pröva om rådande situation är den mest lämpliga också för framtiden.

Länsstyrelsen i Örebro län: Ökade satsningar bör göras i sådana områ- den med fördelaktigt geografiskt läge och i områden med närturism, med starka inslag av naturupplevelser och friluftsliv och av kulturhistoriskt värde som representeras av Malingsbo-Klotenområdet och Tivedenområ- det. som båda är primära rekreationsområden.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Rekreationsberedningens övervägan- den och förslag har gjorts utifrån ett riksperspektiv och gäller de primära rekreationsområdena. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget anser länsstyrelsen förslagen välmotiverade och ansluter sig till huvuddelen av dessa.

Länsstyrelsen delar beredningens uppfattning att statens stöd i första 6 Riksdagen 1983/84. ] saml. Nr [45

• Sida 74
•  Original

Prop. 1983/84: 145 74

hand bör inriktas på att konsolidera etablerade turistorter och turist- områden genom stöd till aktivitetsanläggningar. service. förbättringar av äldre anläggningar och eventuellt kompletterande boendekapacitet.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län: De mest bärkraftiga företagen finns i de prioriterade områdena. Varför ska dessa stödjas ytterligare med statliga medel? Varför förstärka spontana koncentrationstendenser?

Länsstyrelsen i Västerbottens län: Regionalpolitiska medel används för att uppnå rekreationspolitiska mål som motverkar regionalpolitiska mål. Prioriteringen bortser från hela Norrland (utom Z-län) eller ca 45% av landets yta. Turism i fjällområdet är den enda näringsgren som har expan- sionsförutsättningar. — — —

Vid påsk. sportlov och semester är det fritidshusbebyggelsen som här- bärgerar de flesta människorna. — — —

Om man bortser från fritidshusen och bara betraktar uthyrningsbäd- darna har exempelvis varje lift bara 70-80 åkare. alltså en onormalt hög servicenivå. Att i ett sådant läge prioritera statliga insatser för att minska köbildningen. som i huvudsak skapas av turister i fritidshusen, synes inte lämpligt.

Högskolan i Östersund: I den prioritering av 8 områden som görs i betänkandet betonas att dessa områden har en väl utbyggd turistnäring och det framgår att utvecklingen kan betraktas som efterfrågestyrd. Turistnär- ingen är dessutom av stor regionalpolitisk betydelse i flertalet områden. Högskolan instämmer i slutsatserna att befintliga fjärrekreationsområden bör konsolideras, att utbudet bör kompletteras och vidareutvecklas samt att den fortsatta verksamheten måste bygga på lönsamhet och marknads- medvetenhet i turistnäringen.

Av regionalpolitiska och rekreationspolitiska skäl bör dock samtliga områden som bygger sin verksamhet på fjärrekreation prioriteras. alltså även de två nordligaste fjällområdena.

Svenska kommunförbundet: Från rekreationspolitiska synpunkter kan en gynnsammare behandling av de prioriterade områdena vara motiverad, men styrelsen vill starkt ifrågasätta om stöd på regionalpolitiska grunder vare sig av praktiska eller principiella skäl kan utformas med sådana hänsynstaganden.

Avgörande för om regionalpolitiskt stöd till turistföretag skall utgå bör vara den samhällsekonomiska effekten. dvs. attstödet leder till en långva- rig sysselsättning i ett lönsamt företag. som förutsätter ett stöd i inled- ningsskedet för att komma igång. Om dessa kriterier uppfylls erhålles också den rekreationspolitiska effekten. dvs. möjligheterna att tillgodose efterfrågan till rimliga priser.

I praktiken är den av beredningen åsyftade prioriteringen av vissa områ- den svår att genomföra. För det första måste det finnas aktuella projekt inom områdena, dvs. en huvudman som anser att det finns ekonomiska förutsättningar att driva den aktuella anläggningen. Därutöver måste de

• Sida 75
•  Original

Prop. 1983/84: 145 75

grundläggande förutsättningarna för regionalpolitiskt stöd finnas. Utveck- lingen hittills sedan 1975 års rekreationspolitiska beslut visar att det i stor utsträckning skett en utbyggnad av turist- och rekreationsanläggningar utanför de 25 primära rekreationsområdena.

Beredningen har nu valt att bland de 25 primära rekreationsområdena utpeka 8 som prioriterade. Det har lett till den märkliga konsekvensen att t.ex. inget område i Norrbotten. Västerbotten eller Västernorrland från rekreationspolitiska utgångspunkter skulle ifrågakomma. Ett samman- hängande område som omfattar mera än 4/10 av landets yta skulle alltså undantas.

Landstingsförbundet: Mot bakgrund av vad som tidigare sagts är för- bundsstyrelsen också tveksam till beredningens förslag till statlig priorite- ring av vissa primära rekreationsområden. Om inga ytterligare statliga medel är att vänta inom turism- och rekreationsområdet blir det i praktiken mycket svårt att genomföra åsyftade prioriteringar. En utbyggnad av turis- men. där kommuner och landsting. turistnäring och organisationer har huvudansvaret vilar naturligtvis på de insatser som görs ute i landet och de är. vilket beredningen också konstaterar. inte knutna enbart till vissa primära rekreationsområden. Förbundsstyrelsen vill i detta sammanhang vidare betona att problemet inom svensk turism och rekreation i dag inte handlar om att det finns för få anläggningar utan tvärtom att kapacitetsut- nyttjande av befintliga anläggningar är för lågt. Statligt engagemang för nybyggnationer bör därför ske efter noggrann prövning och i första hand gälla konsolidering och komplettering av befintliga anläggningar. Insatser- na framöver måste överhuvudtaget i större utsträckning inriktas på ett bättre utnyttjande av befintliga resurser. En sådan utveckling pågår ocksåi dag i stora delar av landet, både i och utanför de primära rekreationsområ- dena. men behöver intensifieras framför allt när det gäller produktutveck- ling, målgruppsanpassad information. marknadsföring m.m.

Tjänstemännens centra/organisation: TCO instämmer i beredningens bedömning att de statliga turistpolitiska insatserna för att få effekt bör koncentreras till vissa av de sk primära rekreationsområdena.

Det förefaller då naturligt att. som beredningen föreslår. rikta det största intresset mot en fortsatt utveckling av de områden dit de flesta reser. Men det är samtidigt nödvändigt att se till att det över hela landet erbjuds goda möjligheter till turism och friluftsliv.

Kooperativaförbundet/RESO: KF och RESO instämmeri Rekreations- beredningens överväganden om att statens ekonomiska medverkan bör bedömas med hänsyn till primärområdcnas betydelse som rekreationsom- råden för breda befolkningsgrupper och turismen såsom näring. Tillgäng- ligheten till en väl utbyggd närrekreation särskilt inom tätbefolkade områ- den kan ha stor betydelse för turistnäringen i övrigt.

Sveriges eampingvärdars riksförbund (SCR): Vi ansluter oss till bered- ningens förslag om prioritering av de i förslaget nämnda 8 primära rekrea- tionsområdena.

• Sida 76
•  Original

Prop. 1983/84: 145 76

Beträffande campingens uppbyggnad inom dessa områden har vi vissa betänkligheter. Främst då inom de områden som avser att fördubbla kapa- citeten. Någon tidsangivelse på uppbyggnadstakten har vi ej observerat.

Gotlands turistförening: Vi stödjer sålunda utredarnas förslag att föl- jande åtta primära rekreationsområden prioriteras: Gotland. Öland. Norra Bohuslän. Fryksdalen, Siljan. Dalafjällen. Härjedalsfjällen och Åre. Att dessa områden redan har en stor attraktionskraft bekräftas av det förhål- landet att 70% av antalet gästnätter i primära rekreationsområden till- bringades i de nämnda åtta områdena 1982.

Jämtfjäll: Jämtfjäll anser att det är riktigt att en vidareutveckling och konsolidering sker av de nu etablerade områdena för turism och rekreation och instämmer i beredningens förslag om prioritering av åtta områden i Sverige.

Kalmar läns turistnämnd: De av beredningen prioriterade områdena har redan en etablerad turism. De projekt som har tillkommit och kommer att tillkomma i dessa områden bör i allmänhet vara kommersiellt lönsamma. varför ett statligt stöd inte alltid är nödvändigt. Statliga insatser bör i första hand göras i värdefulla turistområden där det finns ett uppbyggnadsbehov.

6.4. Turisttransporter

Flera instanser föreslår upprustning av järnvägslinjer. bl. a. inlands— banan.

Länsstyrelserna i Uppsala och Kronobergs län: Länsstyrelserna menar att kollektiv trafik regionalt och lokalt behöver effektiviseras och ev. subventioneras för rekreationsresor. t.ex. genom turistkort.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Länsstyrelsen påpekar att vägnätet. bl.a. vägar till kustorter. behöver förbättras samt att rastplatser behövs bl. a. för att motverka tilltagande nedskräpning. Även i fjällregio- nerna beklagar man att vägarna utanför europavägnätet är dåliga, ibland ej framkomliga. Flera instanser påpekar problem med skyltning och informa- tion utmed vägarna.

Länsstyrelsen i Kopparbergs [än: En upprustning av Västerdalsbanan är av strategisk betydelse för hela Västerdalarnas framtid. Länsstyrelsen anser att det — bla utifrån rekreationspolitiska utgångspunkter — är en riksangelägenhet att Västerdalsbanan rustas upp och får ingå i riksnätet.

Länsstyrelsen i Västerbottens län: Länsstyrelsen påminner om det för- slag till konsumentstöd som väcktes redan år l978 och som finns redovisat i utvecklingsprogrammen för de primära rekreationsområdena i Västerbot- tens län. Ett sådant stöd kunde i princip få en utformning motsvarande det regionalpolitiska transportstödet och bli en direkt subvention av totalpriset för resa och logi.

Statens vägverk: Prioriteringen av vägobjekten i planerna sker bl a med hänsyn till samhällsnyttan. Vägverket följer kontinuerligt trafikens utveck-

• Sida 77
•  Original

Prop. 1983/84: 145 77

ling genom trafikmätningar på det allmänna vägnätet. Normalt utgör turist- trafiken en mindre andel av den totala trafiken. I vissa fall måste speciell hänsyn tas till turisttrafikens behov. Länsstyrelserna och kommunerna har som framgår ovan stort inflytande över vägplaneringen. Länsstyrelsen har redan idag en samordnande planeringsroll. Vägverket anser därför att nuvarande ordning lar tillräcklig hänsyn till turisttrafikens behov. De i utvecklingsprogrammen önskade åtgärderna på det allmänna vägnätet kommer att prioriteras i konkurrens med övriga angelägna åtgärder.

Luftfartsverket: Verket anför att nya flygplatser för inrikesflyg skall tillfredsställa behov hos främst näringslivet. offentlig förvaltning och andra organisationer. Möjligen kan'befintliga flygplatser göras tillgängliga för turisttransporter (Gunnarn och Röros). Lfv har redan i uppdrag att upp- märksamma turismens behov och dess möjlighet att bidra till en förbättrad flygekonomi. Rabatter för skilda kategorier är företagsekonomiskt beting- ade och man kan därför i huvudsak endast rabattera "tomma stolar". Flygets plats i planeringen av rekreationsområden bör bestå i att områdena prioriteras med hänsyn till acceptabelt avstånd från befintliga flygplatser samt organisation av marktransporter mellan flygplats och turistmål.

Transportrådet (TPR): TPR ser det som väsentligt att transportfrågorna behandlas i samband med regionala planer och åtgärdsprogram inom tu- ristnäringens område.

När det gäller den interregionala trafiken är ansvaret mer uppsplittrat. TPR kan instämma i bedömningen om att samordningen av trafik och taxor kan ge fördelar både för producenterna och konsumenterna av transport- tjänster.

I utvecklingsprogrammen för de primära rekreationsområdena förordas fortsatt trafik på och Upprustning av banorna Borlänge-Malung. Kil- Torsby och Mellerud-Arvika. Samtliga dessa banor är s k ersättningsbanor utanför riksnätet. TPR vill i detta sammanhang erinra om att berörda länshuvudmän har att ta ställning till om trafiken ska vara kvar påjärnväg eller överflyttas till landsväg. I de fall huvudmännen väljer att bibehålla järnvägstrafiken kommer Staten att svara för de investeringar och det underhåll som står i rimlig proportion till trafikens omfattning.

För närvarande är ambitionsnivån att inlandsbanan ska vara framkomlig i hela sin längd. Därutöver koncentreras upprustningen i första hand till bandelen Östersund-Storuman samt till sträckor där betydande gods- mängder transporteras. Då det kan konstateras att utnyttjandet av inlands- banan är mycket lågt bedömer TPR att turisttransporterna knappast kan bli av den omfattningen att de ensamma kan motivera en upprustning.

Vad beträffar förslaget om en direktlinje mellan Stockholm och Visby menar TPR att en sådan skulle innebära betydande merkostnader i och

• Sida 78
•  Original

Prop. 1983/84: 145 78

med att en färja enbart skulle hinna med en dubbeltur per dag i stället för nuvarande två. Det är inte sannolikt att resenärerna vill bära denna mer- kostnad då en båtresa Stockholm-Gotland dessutom skulle ta mycket längre tid.

Sveriges turistråd: Turistresandet bör enligt Turistrådet ges ökad priori- tet vid framtida transponplanering. Detta gäller såväl buss. tåg som flyg. Tidtabeller och taxor bör särskilt uppmärksammas så att kollektiva trans- portmedel verkligen blir ett konkurrenskraftigt alternativ till bilresandet. Turistrådet är berett att initiera åtgärder för att påskynda en samordning mellan olika trafikbolag och att delta i marknadsföring av dessa transport- alternativ.

Landstingsförbundet: Förbundsstyrelsen vill för sin del särskilt peka på betydelsen av kollektiva trafiklösningar för att öka tillgängligheten till rekreationsområdet och turistorter.

Handikappförbundens centralkommitté (HCK): Problemet med resor uppmärksammas i de båda betänkandena. Handikappades möjligheter att resa har dock inte alls berörts trots att det är ett mycket stort problem. Det största problemet är att den kommunala färdtjänsten är otillräcklig i de flesta kommuner. Resorna är begränsade i flera avseenden bla när det gäller antalet resor. Det innebär att de som inte kan utnyttja kollektiva färdmedel eller inte har tillgång till egen bil har mycket små möjligheter att ta sig till en friluftsanläggning. .

Friluftsfi'ämjandet: Friluftsfrämjandet vill vad beträffar transporter vi- dare framhålla vikten av att befintliga anläggningar kan nås med kollektiva kommunikationsmedel på för friluftslivet och fritiden passande tider. Vi- dare måste möjligheter skapas att medföra utrustning (cykel. Skidor osv) på kollektiva färdmedel till och från anläggningarna.

SAS/LIN: Enligt SAS mening är det angeläget. att avdela resurser för utveckling av turistnäringen i områden. som har stora potentiella förutsätt- ningar men behöver stöd för att kunna utnyttja dessa. lett sådant perspek- tiv ter sig Norrland med sina unika möjligheter till turism och friluftsliv som ett självfallet primärområde för den statliga satsningen - inte minst som man därigenom också på ett verksamt sätt bidrager till en förbättrad sysselsättning och samhällsekonomi för denna drabbade landsända.

Uppsala läns landsting: TUREK föreslår att Sveriges Turistråd skapar förutsättningar för "Sverigekortet" eller ett "Norrlandskort". Förslaget är avsett att underlätta för låglönegruppers semesterresande. Dagens ”kort" har dock en annan inriktning. Korten ska fungera som ett viktigt motiv för ett besök till ett område. Ett utvidgat system med transporttjäns- ter inom tex hela Sverige skulle ge en prisnivå som troligen skulle vara omöjlig att realisera. Däremot skulle regionsvisa "turistkort” med upple- velsemöjligheter troligen ge ett ökat utnyttjande. På transponsidan skulle istället en vidareutvecklig av rabatter med ett familjepris ge bättre effekt med ett ökat resande för barnfamiljer. Förslagsvis skulle kanske ett fritt Sverige- eller Norrlandskort för barn vara ett lämpligt första försök.

• Sida 79
•  Original

Prop. 1983/84: 145 79

6.5 Finansiering m. m.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: Efter två regeringsbeslut har be- redskapsmedel utgått med 100 procent till iordningställande av dels en större kanotled och dels en större cykelled i länet. Därefter skall berörda kommuner svara för drift och underhåll. Det innebär att kommunerna i ett längre tidsperspektiv ändå tar på sig större delen av kostnaderna. Länssty- relsen anser det välmotiverat att staten påtar sig kostnaderna för iordning- ställande av kanot-. vandrings- och cykelleder eftersom enbart skötseln blir relativt kostnadskrävande för kommunerna. '

Sveriges campingvärdars riksförbund (SCR): När det gäller den ekono- miska situationen behandlad i de båda betänkandena så vill vi liksom tidigare förorda gynnsamma lånemöjligheter med låg ränta. Speciellt bör lånen vara så konstruerade att amorteringarna hålles låga i initialskedet. Flera exempel visar att detta är en gynnsam metod för att få turistföretag bärkraftiga.

Blekinge Turistråd: Det bör enligt vår mening slås fast att det övergri- pande ansvaret för att förverkliga rekreationspolitiken måste ligga på sta- ten. Kommunerna satsar visserligen betydande resurser för utveckling av fritid. rekreation och turism inom sina resp områden. Detta görs dels för att kommunerna har ansvar för den egna befolkningen dels för att man av sysselsättningspolitiska skäl vill förbättra turismens förutsättningar inom sina områden. Att därutöver åta sig ansvar för att bereda rekreation för andra än den egna befolkningen är givetvis inte något som kan åvila kommunerna.

Det är som tidigare framhållits viktigt att turismen i Sverige ges goda möjligheter att utvecklas. Detta kräver resurser för att rusta upp och förstärka turistanläggningar, för marknadsföring. information osv. I det nuvarande ekonomiska läget kan man knappast inte påräkna några nämn- värda höjningar av de medel som ställs till förfogande via statsbudgeten. Ett sätt att få ytterligare resurser för nämnda uppgifter skulle kunna vara ökad finansiell medverkan från de företag som gynnas av en ökad turism i Sverige. En avgift relaterad till omsättningen skulle kunna vara ett sätt att få fram dessa resurser. Olika former av semesterskatt och dylikt förekom- mer som bekant på andra håll i världen.

7. Organisation 7.1 Central nivå

Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen har inget att erinra mot inrättandet av en särskild beredning för turism och rekreation inom rege- ringskansliet trots att samordning i sådana frågor redan i dag äger rum

• Sida 80
•  Original

Prop. 1983/84: 145 80

inom regeringskansliet. Länsstyrelsen avstyrker däremot förslaget att ska- pa en ny organisation vid sidan av redan existerande centrala myndigheter, i all synnerhet som riksdagen nyligen avvisat ett sådant förslag. Länssty- relsen vill i detta sammanhang erinra om den omorganisation som skett inom statens naturvårdsverk varvid en särskild enhet bildats för frågor kring rekreation och fysiska riksplaneringen i syfte att bl a bättre tillvarata och utveckla detta sektorsintresse.

Statskontoret: Statskontoret vill angående det senare förslaget hänvisa till vårt yttrande över TUREK:s förslag (SOU l981:28) vari framfördes att ett kommande ställningstagande rörande det centrala myndighetsansvaret bör vara mer förutsättningslöst än att innefatta enbart modifiering av och val mellan utredningens båda alternativ. Statskontoret anser att ansvaret för den ökade sektorssamverkan som utredningen föreslår bör knytas till det centrala myndighetsansvaret. [ avvaktan på ett ställningstagande kan utredningens förslag om en departemental beredningsgrupp genomföras.

Högskolan i Östersund: Beträffande de förslag som framförs om föränd- ringar av de statliga insatserna vill högskolan understryka behovet av samordning mellan de statliga instanser som handhar frågor av betydelse för turism och rekreation. Det gäller på kunskapsområdet och i fråga om planer och åtgärder från sektorsorganens sida. Kunskaperna om de gene- rella förutsättningarna för turism i Sverige och speciella förhållanden i olika geografiska områden och branscher har ökat betydligt under senare år. Linjen för Turism och Rekreation vid högskolan i Östersund har arbetat med dessa frågor sedan l978. I det arbetet ingår utveckling av kunskap och metoder för att göra bedömningar av marknadsförhållanden. produkter, planeringsbehov, ekonomiska förutsättningar och konsekvenser etc i tu- ristföretag och turistområden. På motsvarande sätt har man arbetat vid övriga turismutbildningar. Det behövs nu en vilja att systematiskt utnyttja de samlade kunskaperna. att ställa dem till förfogande bl a för utrednings- och planeringsändamål. Behovet av utvecklade samverkansformer känns här särskilt akut.

Svenska kommunförbundet: Både TUREK och rekreationsberedningen anser att det måste skapas en klarare organisation på den statliga myndig- hetsnivån. Styrelsen delar denna uppfattning. De statliga insatserna på central nivå måste samordnas och bli mer effektiva än hittills. Detta är ett starkt krav från landets kommuner.

Det är också angeläget att det finns ett organ som ansvarar för genomfö- randet av den av regering och riksdagen fastställda rekreations- och turist- politiken. Med nuvarande organisation arbetar naturvårdsverket och rek- reationsberedningen på myndighetsnivå med rekreationsfrågor och Sveri- ges turistråd med uppgift att förverkliga samhällets mål inom turismen. Denna splittring samt frånvaron av klart formulerade konkreta mål leder till dåligt utnyttjade resurser på central nivå, men får också till följd

• Sida 81
•  Original

Prop. 1983/84: 145 81

osäkerhet på regional och lokal nivå, som försvårar förverkligandet av 1975 års rekreationspolitiska beslut.

Det är förbundsstyrelsens principiella uppfattning att de statliga insat- serna för turism och rekreation bör koncentreras till Sveriges turistråd. Där finns redan på många områden kompetens och resurser. För att turistrådet skall kunna fullgöra uppgiften som ensamt ansvarigt organ bör dock organisationen ses över.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF): LRF delar utredningens synpunkter på en bättre sektorssamverkan inom alla frågor som rör turism, rekreation och friluftsliv. Däremot är det tveksamt om en sådan sektorssamverkan skall samordnas av en beredning inom regeringskansliet. Visserligen anges att de formella besluten skall fattas av respektive organ men det finns en uppenbar risk för att organen därvid uppfattar beredningens synpunkter som styrande.

Svenska turistföreningen (STF): Beredningen anför att regeringen för närvarande överväger förändringar som syftar till en förenklad organisa- tion inom centrala verk och myndigheter som handlägger frågor som gäller turism och rekreation.

STF stödjer en sådan utveckling. men vill samtidigt framhålla att det. mot bakgrund av turismens växande betydelse ur näringspolitisk utgångs- punkt, krävs vissa resurser inom regeringskansliet med ansvar för turism och rekreation. Folkrörelser och ideella organisationer bör ges en stärkt roll. Detta gäller särskilt organisationer med rikstäckande verksamhet.

Sveriges riksidrottsförbund: — — — att det måste skapas en klarare orga- nisation på den statliga mydnighetsnivån. bla med anledning av sektorns betydelse i samhällsekonomin. RF kan dela den uppfattningen om den innebär att någon ytterligare myndighet ej tillskapas inom denna sektor. utan i stället att en omorganisation bygger på samverkan.

Friluftsfrämjandet: Främjandet anser, i likhet med utredningen, att en klarare organisation på den statliga myndighetsnivån måste skapas. Enligt Friluftsfrämjandets mening finns en tydlig gräns mellan friluftsliv och naturvård. Skydd och vård av natur för friluftslivet bör självfallet ligga under naturvårdsverkets ansvar. Främjandet har vidare länge och i olika sammanhang hävdat att en klar gräns finns mellan idrott och friluftsliv. Enligt Främjandets erfarenhet är meningen densamma hos en bred allmän- het. Det är därför otillfredsställande att Riksidrottsstyrelsen utövar myn- dighetsfunktion gentemot Friluftsfrämjandet och några övriga organisatio- ner med friluftsinriktning. Systemet är ett resultat av l965 års idrotts- utredning och dess olyckliga definition av begreppet idrott. Utredningen finner att man inte självklart kan sätta likhetstecken mellan idrott och friluftsliv. Främjandet finner formuleringen vag och vill hävda att idrott är ett område med klara syften. friluftsliv är ett annat med andra, lika klara syften. Främjandet finner det synnerligen angeläget att frågan om det centrala statliga myndighetsansvaret löses på ett sådant sätt att en objektiv behandling av hithörande frågor rörande friluftslivet säkerställs.

• Sida 82
•  Original

Prop. 1983/84: 145 _ 87

Sjösportens samarbetsdelegation och Svenska båtunionen: Förutom de två organisationsalternativen har utredningen gjort vissa ställningstagan- den. SBU yttrar sig här nedan över de ställningstaganden. som direkt eller indirekt berör båtlivet och Svenska Båtunionen. ] Svenska Båtunionen (SBU) instämmer i utredningens förslag att sjö- fartsverket, när det gäller sjötrafik, får det fackmässiga, verkställande ansvaret för fritidsbåtfrågor, men att främjandeverksamheten åvilar den nya myndigheten. 2 Unionen delar utredningens förslag att sjösäkerhetsrådet i nuvarande läge inte bör avvecklas som egen myndighet. 3 Under förutsättning att andra finansieringsformer eller bidragsmöjlig- heter för fritidsbåtverksamheten möjliggöres, har Unionen ingen erinran mot att nuvarande delegationen för anläggningsstöd vid statens natur- vårdsverk avskaffas. 4 SBU vill betona och helt stödja utredningens förslag att främjandeor- ganisationer utanför Riksidrottsförbundet (RF) i fortsättningen skall er- hålla statsbidrag från den nya myndigheten. Samtidigt vill Unionen framhålla. att denna åtgärd borde kunna verkställas omedelbart, oavsett vad som sker med övriga delar av utredningens förslag. SBU anser, att nuvarande situation med ett statsbidrag, som skall såväl äskas som bedömas av landets högsta idrottsorganisation. i längden är ohållbar — för både främjandeorganisationerna och för RF. Den myndighet, som ansvarar för friluftsliv och rekreation, skall enligt Unionens mening också bedöma och fördela statsbidraget till främjandeorganisationerna. Sveriges hotell- och restaurangförbund: Det bör nu vara dags att inom ramen för statens 60 miljonerssatsning på Turistrådet göra en klar uppdel- ning av resursanvändningen för å ena sidan samhällspolitiska mål och å andra sidan kommersiellt inriktat arbete.

7.2. Regional nivå

Länsstyrelsen i Östergötlands län: Länsstyrelsen delar beredningens uppfattning att det behövs ökat statligt engagemang för initiering och samordning av insatserna i infrastrukturen. Det är angeläget att ta tillvara den kompetens och organisation som byggts upp regionalt i samband med arbetet med utvecklingsprogrammen för de primära rekreationsområdena. Länsstyrelserna bör även fortsättningsvis fungera som samordnare. Ut- vecklingsprogrammen är viktiga utgångspunkter för de praktiska åtgärder- na.

Länsstyrelsen i Värmlands län: På regional nivå har länsstyrelsen sam- ordningsansvaret. Möjligheterna att leva upp till detta har förbättrats ge- nom det planeringsarbete som skett genom den fysiska riksplaneringen, naturvårdsplaneringen och den regionalpolitiska planeringen. Samordning- en inom länsstyrelsen och med övriga myndigheter bör också enligt läns-

• Sida 83
•  Original

Prop. 1983/84: 145 83

styrelsens mening kunna ske relativt informellt. Erfarenheterna från andra arbetsområden talar för detta.

Sveriges campingvärdars riksförbund (SCR): Beträffande samordning både av utredningar. förslag och etableringar bör dessa samordningsef- fekter ner på det regionala och lokala planet. lnom vissa områden före- kommer idag allt för många organ som sysslar med turism till förfång för både producenten och konsumenten.

8. Övrigt

I fråga om eventuell ändring av beskattningsregler vid uthyrning av privata fritidshus stöder de fiesta remissinstanserna förslaget om att höja den skattefria gränsen till 8000 kr. Flera vill ha beloppet indexreglerat eller knutet till basbeloppssystemet. De flesta instanserna stöder även förslaget om översyn av beskattning av hyresförmåner från arbetsgivare eller facklig organisation.

Länsstyrelsen i Stockholms län: Beredningen tillstyrker fritidsboende- kommitténs förslag att det skattefria beloppet för uthyrning av fritidshus höjs från 4000 till 8000 kronor/år. Länsstyrelsen har redan tidigare ställt sig bakom detta förslag. Beredningen föreslår att även andra skatteregler som kan verka hämmande på uthyrningen av fritidshus bör ses över.

Länsstyrelsen vill också erinra om de problem som uppkommit i skär- gårdsområdet till följd av nya regler vid fastighetstaxeringen. Risk finns att uthyrningsanläggningar delas och säljs om inte åtgärder vidtas som under- lättar för ägarna att driva rörelsen vidare. Länsstyrelsens skärgårdsråd har gjort en framställning till regeringen i ärendet. Länsstyrelsen delar sålunda utredningens bedömning.

Landsorganisationen i Sverige (LO): Rekreationsberedningen anför det positiva i att outnyttjade privata fritidshus hyrs ut och att ägaren ska stimuleras genom att det skattefria bel0ppet höjs till 8.000 kronor per år. LO har i tidigare remiSsvar tillkännagett synpunkter på ett sådant förfaran- de och vidhåller detta. (Betänkandet "Fritidsboende — SOU 1982:23 ).

LO ser positivt på att regeringen bör se över utformningen av skattereg- lerna för personer som får hyra fritidshus/lägenhet av arbetsgivare eller facklig organisation.

Kooperativa förbundet/RESO: Fn gäller gränsen 4000 kr/år för skatte- fria intäkter från uthyrning av eget fritidshus. Flera röster har höjts för en höjning, bl a Fritidsboendekommittén i sitt betänkande SOU l982123. Rek- reationsberedningen ansluter sig till detta förslag och vi menar också att en sådan åtgärd har betydelse för ett effektivare resursutnyttjande. En för- söksverksamhet, på exempelvis Gotland. kan ge värdefulla upplysningar om den roll som skattetalet spelar i resurstillgång.

• Sida 84
•  Original

Prop. 1983/84: 145 84

Sveriges campingvärdars riksförbund: SCR motsätter sig skattesubven- tionering därför att det medför snedvriden konkurrens.

Jämtfjäll: Jämtfjäll ansluter sig till beredningens förslag gällande höj- ningen av det skattefria beloppet vid uthyrning av privata fritidshus.

Osäkerhet råder fn. vad gäller beskattning av personalstiftelser i sam- band med köp av fritidshus. Då denna osäkerhet hämmar möjligheterna att sälja och hyra ut fritidsboende måste klarhet snarast bringas i denna fråga. .

Gotlands turistförening: Vi stödjer planerna på ett system med semes- terchecker med syfte att göra det ekonomiskt lättare för svenskarna att åka på semester i Sverige. Detta kan möjliggöras genom att semesterchecker säljes till arbetsgivarna eller motsvarande. som säljer dem till de anställda eller motsvarande till ett reducerat pris. Ett sådant system förutsätter att den subventionerade delen av semsterchecken är en skattefri förmån för utnyttjaren och en avdragsgill kostnad för arbetsgivaren. Det högsta värdet av checksemestern har för 1984 angetts vara 6.000 kr och av detta belopp ska arbetsgivaren svara för högst hälften och den anställde för lägst hälf- ten. Systemet med semesterchecker som gäller till det öppna semesterlivct torde kunna utvecklas till ett mycket värdefullt komplement till systemet med slutna semesteranläggningar som drivs av enskilda personalstiftelser.

• Sida 85
•  Original

Prop. 1983/84: 145 85

Bilaga 1.4

Förslag till Lag om beslutanderätt för Sveriges turistråd

Härigenom föreskrivs följande.

1 & Regeringen får överlämna till Sveriges turistråd eller en under Turist- rådet lydande särskild delegation att besluta i frågor om bidrag eller annat stöd inom Turistrådets verksamhetsområde.

2 5 Den som hos Sveriges turistråd eller delegation som avses i 1 5 har tagit befattning med en fråga som avses i l 9' får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har erfarit om affärs- eller driftsförhållan- den.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1984.

• Sida 86
•  Original