Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den nuvarande dispensmöjligheten till en kontantmässig redovisning av mcrvärdeskatt och särreglcrna om en kon- tantmässig redovisning av avbetalningshandeln slopas den I mars 1984. Mervärdeskatten kommer då att redovisas enligt ett enhetligt och konkur- rensncutralt redovisningssyslem. som är anknutet till den redovisnings- skyldiges bokföring.

I Riku/(Igen I 983/84. I .ru/nl. Nr 75

• Sida 2
•  Original

Prop. 1983/84': 75

Förslag till

|.)

Lag om ändring i lagen ”968: 430) om mervärde-skatt

Härigenom föreskrivs att 5 a. 15. 17. 711 och 74 ss samt anvisningarna till 17 & lagen (l9(sh':43(1) om mervärdeskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nm'tlrum/t' Iya/wise

5a

Redovisningsskyldighet inträder när affärshändclse. genom vilken skattskyldighet har inträtt. enligt god redovisningssed bokförs eller borde ha hokförts. om ej annat följer av andra — fjärde styckena eller av 5 h s*. Är den skattskyldige varken hoklk'n'ingsskyldig enligt hokföringslagen (1976:135) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordhrukshokföringslagen (1979: 141) inträder dock redovis— ningsskyldighet när skattskyldighet inträder enligt 4 &.

l'itl ltrmlilji'irxiiljning nu'tljl'ir/Jf- håll NIH ärw'lugu”dt-rät! ('n/ig! kun- .rmnt'ltlkl'r'tlil/agun ”977.081! eller lagt-II ”97:11:599) unt urlwlulniugi— köp mel/un u('i/'ingxirlluu't' In./7. _li'lr red:»i*is'llings's'ky/(lilg'll('len mtslzl till dess bum/ning in./lyle!" från köpu- I't'll. Omfort/ringmur (li.s'kwm'ms ul- lw' firar/('in' man mln/mm] mer! överlåtelse av 1'('l'/x'.l'(ll)1/I('f('l1 eller del- [lä/"(n' inlrr'itlr'r (Im-lr ret/Hris- ningszskj'ldighcl t'icl (Iis/rt”neringen eller fire/"låtelse". Ifl'r'igu (un (lll/lll! tilllmndahällande mot kredit kan länsstyrelsen. när principerna för den skattskyldiges bokföring föran- leder det. medg= att redovisnings- skyldigheten inträder först vid be- skattningsärets utgäng. dock senast när betalning inflyter eller fordring- en diskonteras eller överläts.

LänsxIyrc/st'n fiir. när särskildt! _rkäI_/'(';'rr'!igger. lm'a'gc att vad som sägs (' umlru .i'l)'('Å'l-'l om rc'duvix- ningsskylclighetcnx inträda rid kre— dit/Firsälining nm! förbehåll unt

' Lagen omtryckt 1979:3(1—1.

&

I'ltlll't'Å'llllL't'll /_t't/('/.W'

,

Redovisningsskyldighet inträder när affärshämlelsc. genom vilken skattskyldighet har inträtt. enligt god redovisningssed bokförs eller borde ha hokförts. om ej annat följer av andra —- fred/"(' styckena eller av 5 13 &. Är den skattskyldige varken hokföringsskyldig enligt hokft'iringslagen (1976: 125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt _iordhrukshoklöringslagen (1979: 141) inträder dock redovis— ningsskyldighet när skattskyldighet inträder enligt 4 .5.

Vid tilllumdahi'illande mot kredit kan länsstyrelsen. när principerna för den skattskyldiges bokföring föranleder det. medge att redovis- ningsskyldigheten inträder först vid heskattningsärets utgång. dock se- nast när betalning intlyter eller fordringen diskonteras eller över- läts". l:"tl .l'lldtlllf llu'clgl'ruuclr' unt/ilt- lur illll' lrrt'(litli'irs'r'il/"uing Huv/fiir- hv/u'i/l (un r'llt'l'lrtgunde/'till ('n/igt Iu— gcn (!()78599) mn ui'I?('!rllninyxkiip mel/un m'iringxitlkm't' m.]l.

Senaste lydelse av lagens ruhrik 1974: 885. 3 Senaste lydelse 1981: 1276.

• Sida 3
•  Original

'.'-J

Prop. 1983/84: 75

Nuvarande lydelse I—"r'n'eslugen lydelse ålertaganderiill .t'kull Iillr'i/n/ms tills vidare av viss skattskyldig även i unmitfull.

Försätts skattskyldig i konkurs inträder redovisningsskyldighet för kon- kursgäldenären för alla affärshämlelser för vilka skattskyldighet men ej redovisningsskyldighet har inträtt före konkursutbrottet. Den som övertar skattskyldigs verksamhet eller del därav är redovisningsskyldig för affärs- händelse som inträffar efter övertagandet. i den man redovisningsskyldig- het ej har inträtt för den tidigare ägaren.

(Se vidare anvisningarna.)

Redovisning av skatt för viss redovisningsperiod skall omfatta affärs- händelser genom vilka redovisningsskyldighet har inträtt enligt 5 a s.

Uppkommer förlust pä fordran. för vilken utgående skatt har re- dovisats. får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redo— visningen för (len period dä förlus- ten uppkommer. 1nllyter därefter betalning för sådan fordran skall beloppet äter upptagas i redovis- ningen.

Uppkommer förlust på fordran. för vilken utgäende skatt har re- dovisats. fär ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redo- visningen för den period dä förlus- ten uppkommer. lnllyter därefter betalning för sädan fordran skall beloppet äter upptagas i redovis- ningen. Ålerluges vara med stöd ut' _li'irhelir'ill UHI (itermgumleriiII enlig! kansli/nen[kredit/(igen ”977.418! )el- ler lugen (1978591); unt (n'/)eml- ningsköp mellan niiringsidkure nt./l. f(ll' avd/"(lg göras/fir t'ud sill- _/'rlren vid avräkning gotisk/”iver kö- puren för värde! av den illerrugnu t'urun. ent/us! om de! kan risus ull köparen lie/l saknat rill! till arr/rug för ingående skull som Iain/'är sig till dennes_lå'irt'iirr ut' t'urun.

Lämnas återbäring. bonus eller annan rabatt. som icke utgör s.k. villkor- lig rabatt. i efterhand och avser förmänen skattepliktig omsättning. för vilken utgående skatt redovisats. fär belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som belöpt pä den utgivna förmänen avdragas i den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgäende skatt. Utges förmänen till skattskyldig skall avdraget grundas på kredit— nota eller motsvarande handling. Avhandlingen skall l'ramgä minskningen av hade vederlag oeh skatt.

Handling som avses i tredje stycket skall ligga till grund även för avdrag för annan kundkreditering som avser skattepliktig omsättning.

thhyr eller uppläter den som är skattskyldig enligt 2 & fjärde stycket. inom tre är fran utgängen av det kalenderär under vilket beslut om skatt— skyldighet har meddelats. fastigheten eller del därav till någon som ej bedriver verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag. skall

" Senaste lydelse 1981—149. l'l Riksdugen [983/84. ! smnl. Nr 75

• Sida 4
•  Original

Prop. 1983/84: 75 4

Nuvarande lydelse I""("ireslagen lydelse

beloppet av ätnjutna avdrag för ingående skatt för ifragavarande fastighet eller del därav äterföras. Sker sädan uthyrning eller upplätelse sedan tre men ej sex är har förflutit frän utgängen av det kalenderär under vilket beslut om skattskyldighet har meddelats skall äterföring göras med hälften av det belopp som nu sagts.

Vad som sägs i femte stycket tillämpas även när fastighetsägaren tar uthyrd eller uppläten fastighet eller del därav i anspräk för användning i verksamhet som ej medför skattskyldighet samt när uthyrd eller uppläten fastighet säljs.

Äterföring skall ske i deklarationen för den redm'isningsperiod under vilken den skattepliktiga uthyrningen eller upplatelsen har upphört eller fastigheten har sålts.

Exporter-as en vara av det slag som anges nedan. skall den ingäende mervärdeskatt som hänför sig till förvärvet av varan äterföras. om den skattskyldige inte visar att varan har innehafts endast av skattskyldiga. De varor som avses är

I) andra varor än sådana som avses i 18 s" ljärde stycket och som helt eller till väsentlig del består av guld. silver eller platina. 2) naturpärlor. naturliga och syntetiska ädelstenar. 3) varor. som helt eller till väsentlig del bestär av koppar. mässing. tenn, brons eller nysilver.

4) vapen med undantag av sådana skjutvapen som omfattas av vapenla- gen (1973: 1176). 5) alster av bildkonst. 6) konstalster av glas. porslin eller annan keramik. 7) möbler. 8) fartyg eller luftfartyg. Aterföring enligt åttonde stycket skall ske i deklarationen för den redo- visningsperiod under vilken varan har exporterats.

(Se vidare anvisningarna.)

17 s*

Skattskyldig som är redovis- ningsskyldig får med de begräns- ningar som angesi 18 _5 vid redovis- ning av skatt avdraga ingäende skatt som hänför sig till förvärv el- ler införsel för verksamhet som medför skattskyldighet. Avdrag fär göras även för ingående skatt som hänför sig till framställning för utgi— vares räkning av tryckt upplaga av sådan publikation som är undanta-- gen frän skatteplikt enligt 8 s" 6. Rätt till avdrag föreligger för den redovisningsperiod då förvärvet el— ler införseln enligt god redovis- ningssed har bokförts eller borde ha bokförts om ej annat följer av andra

4 Senaste lydelse 1982: 449.

Skattskyldig som är redovis- ningsskyldig fär med de begräns- ningar som anges i 18 & vid redovis- -ning av skatt avdraga ingående

skatt som hänför sig till förvärv el- ler införsel för verksamhet som medför skattskyldighet. Avdrag får göras även för ingående skatt som hänför sig till framställning för utgi- vares räkning av tryckt upplaga av sådan publikation som är undanta- gen frän skatteplikt enligt 8 s" 6. Rätt till avdrag föreligger för den redovisningsperiod dä förvärvet el- ler införseln enligt god redovis- ningssed har bokförts eller borde ha bokförts om ej annat följer av andra

• Sida 5
•  Original

Prop. 1983/84: 75

Nuvarande lydelse

stycket. Har medgivande enligt 5 11.5 andra stycket erhållits får av- drag göras först vid beskattnings- årets utgång eller när betalning dessförinnan har erlagts. Avdrag för ingående skatt som hänför sig till förskotts- eller a eontolikvid får göras Linder den redovisningsperiod dä betalning har erlagts eller. i fråga om byggnads- eller anläggningsen- treprenad. när faktura med uppgift om skattens belopp har mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt senast vid kon- kursutbrottet i fråga om ingående skatt. som hänför sig till förvärv. införsel eller förskotts- eller a con- to-Iikvid före konkursutbrottet.

Vid kreditköp med _li'irheltäll unt ä'tertagamlerätt enligt konsument- kreditlagen (I977.'98/) eller lagen ”978.599; om at'hetalningskäp mellan näringsidkare m.fl. får av— drag för ingäende skatt göras en- dast för skatt som heläper pä vad som har betalats under redovis- ningsperioden. ,'l'lotsvaramle gäller när medgivande enligt 5 a s*" tredje stycket har lämnats ()("ll vidfärvärv av avverkningsrätt till skog. Rätten till avdrag för ingående mer färde— skatt som tas ut vid införsel till Ian- det inträder tidigast när en av tull— verket utfärdad tullräkning har mottagits av den skattskyldige. Har skattskyldig övertagit annan skatt- skyldigs verksamhet eller del därav äger han rätt till avdrag för ingåen- de skatt som hänför sig till den tidi- gare ägarens förvärv för verksam- heten. i den mån denne skulle haft rätt till avdrag om skatten hade be- talats av honom.

'I)

Föreslagen lydelse

stycket. Har medgivande enligt 5 åk andra stycket erhållits fär av- drag _/'är andra I/ärvärv än sådana som skett inet/förbehåll om äterta- ganderätt enligt lagen (1978599) om at'ln'talningskäp nte/lan nä- ringsidkare m../l. göras först vid beskattningsårets utgång eller när betalning dessförinnan har erlagts. Avdrag för ingående skatt som hän— för sig till förskotts- eller a conto- likvid får göras under den redovis— ningsperiod dä betalning har erlagts eller. i fråga om byggnads- eller an- läggningsentreprenad. när faktura med uppgift om skattens belopp har mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt se.- nast vid konkursutbrottet i fråga om ingående skatt. som hänför sig till förvärv. införsel eller förskotts- eller a conto-Iikvid före konkursut-

brottet.

l-"id _li'irvärv av avverkningsrält till skog fär avdrag för ingående skatt göras endast för vad som har betalats Linder redtwisningsperio- den. Rätten till avdrag för ingående mervärdeskatt som tas ut vid inför- sel till landet inträder tidigast när en av 'tullverket utfärdad tullräkning har mottagits av den skattskyldige. Har skattskyldig övertagit annan skattskyldigs verksamhet eller del därav äger han rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den tidigare ägarens förvärv för verksamheten. i den mån denne skulle haft rätt till avdrag om skat- ten hade betalats av honom.

Delägare i samfällighet för vattenreglering. väghållning eller liknande ändamål får avdraga ingående skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv med vad som belöpcr på hans andel i samfälligheten. Vad som nu

• Sida 6
•  Original

Prop. [983/84: 75 6 Nuvarande lydelse [föreslagen lydelse

har sagts gäller endast i den mån i samfälligheten deltagande fastighet används i verksamhet som medför skattskyldighet.

Äger ett svenskt aktiebolag. en svensk ekonomisk förening eller en svensk ömsesidig skadeförsäkringsaiistalt (moderft'jretag) mer än nio tion— delar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda dotterbolag) och tillhandahåller ett av företagen något annat av företagen en tjänst som inte är skattepliktig får det andra fil'ii'etaget göra avdrag för den skatt som belöpcr på det förstnämnda fifii'ctagets förvärv eller införsel för tillhanda- hållande av tjänsten. i den mån avdragsrätt hade förelegat oni förvärvet eller införseln hade gjorts av det skattskyldiga företaget. Vad nu har sagts gäller även aktiebolag vars aktier till mer än nio tiondelar ägs av ett eller flera helägda dotterbolag.

Förvärvar skattskyldig mot vederlag skattepliktig vara inom landet från den som ej är skattskyldig för omsättning av varan. skall som ingående mervärdeskatt för den skattskyldige anses det belopp som skulle ha utgjort utgående mervärdeskatt för säljaren om denne hade" varit skattskyldig för omsättningen. Vad nu sagts gäller även den som är skattskyldig för för- medling som avses i punkt 3 första stycket av anvisningarna till 2 s".

Skattskyldig. som i annan verksamhet än serveringsrörelse tillhanda- håller kost åt personal. äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till andra förvärv för detta tillhandahållande än sådana som avser livsmedel eller andra förhrukningsvaror. i den mån ej annat följer av andra stycket av anvisningarna.

Redovisar skattskyldig olika verksamheter var för sig får överskjiitandc ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan verk- samhet.

Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat kvittas föreskrivs i 49 &.

(Se vidare anvisningt'irna.)

70 &

Belopp som avser omsättning eller skatt enligt denna lag anges i helt krontal så att öretal bortfaller.

Skattebelopp under It) kronor be- Skattebelopp under 25 kronor be— höver icke betalas in till staten och höver icke betalas in till staten och återbetalas ej heller. återbetalas ej heller.

”74 å ] fråga om delgivning av beslut Bes/insaat avses ijj' s*dennalag eller utslag enligt denna lag äger 54 skall sa'/idas till den skattskyldige i och 55 ss taxeringslagen motsva- vanligt brev. Slida/ia_fi'irst'indeIser rande tillämpning. _l'ar i särskilda _lall rektnntnenderas eller delges den skattsk_vldi_t.:e. | frå- ga om delgivning av beslut eller tit- slag enligt denna lag äger 54 och 55 åå taxeringslagen (19.56.1533) motsvarande tillämpning.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1983/84: 75 7 tN'uvurande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 17 ;?

Avdrag för ingående skatt skall styrkas av skattedebitering på inköps- faktura. avräkningsnota eller motsvarande handling. Detta gäller dock inte om säljaren enligt 16 9" tredje stycket är undantagen från skyldighet att på sådan handling ange skattens belopp och inte heller vid inköp från detalj- handeln. om vederlaget understiger 200 kronor. Rätt till avdrag för ingåen- de skatt som anges i 17 & femte stycket föreligger endast om köpehandling- en innehåller sådan uppgift som avses i anvisningarna till 16 & sista me- ningen. '

Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som förhyrs för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett om fordonet helt eller endast delvis används i verksamheten. Används personbil eller motorcykel. som har förhyrts för annat ändamål än yrkes- mässig äteruthyrning. i mer än ringa omfattning i verksamhet som medför skattskyldighet föreligger avdragsrätt för 50 procent av den ingående skatt som belöper på hyran. Avser ingående skatt i annat fall endast delvis sådant förvärv som omfattas av avdragsrätten eller endast delvis verksam— het som medför skattskyldighet eller verksamhet som endast delvis medför skattskyldighet. skall beloppet av den avdragsgilla ingående skatten be- stämmas genom uppdelning efter skälig grund när annat ej följer av 18 & tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet skatt erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel. föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tull- myndigheten uttagna skatten. om avdragsrätt förelegat om köparen själv erlagt skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela skatten. även om i arrendet ingår värdet av bostad.

Finansieringsföretag äger rätt till Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hän- avdrag för ingående skatt som hän- för sig till värdet av vara som enligt för sig till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget. köpeavtal ätertagits av företaget

när det kan visas att köparen helt saknar rätt till avdragft'ir ingående skatt som hänför sig till dennesfär- värv av varan.

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksamhet föreligger även när skattskyldigs kostnad härför bestrides av skadevållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av fastighet medgivits skattskyldig- het för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 Få fjärde stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig till byggnadsarbeten till den del de avser lokaler. som upplåts för verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

5 Senaste lydelse l982: 449. T2 Riksdagen 1983/84. ] saml. Nr 75

• Sida 8
•  Original

Prop. 1983/84: 75 8

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1984. såvitt gäller 70 och 74 ss. och iövrigt den 1 mars 1984.

1. De nya bestämmelserna i 5 a. 15 och 17 ååå samt anvisningarna till 17 :$ tillämpas. om annat inte följer av punkterna 2 och 3 på leveranser och tillhandahållanden som sker efter ikraftträdandet.

2. Ett medgivande som har lämnats enligt de äldre bestämmelserna i 521 Q' tredje Stycket upphör att gälla vid utgången av februari månad 1984. I sådana fall får länsstyrelsen. när synnerliga skäl föreligger. medge anstånd med betalningen av skatt. som hänför sig till fordringar som har uppkom- mit under perioderna mars — april. maj — juni.juli — augusti och septem— ber — oktober 1984 och för vilka likvid inte har influtit vid utgången av resp. redovisningsperiod. Sådant anstånd får medges längst till utgången av år 1984.

3. Den som är redovisningsskyldig får vid redovisning av skatt för den första redovisningsperioden efter utgången av februari 1984 redovisa ut- gående skatt som belöper på gjorda tillhandahållanden före den 1 mars 1984 och samtidigt göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller införsel före sistnämnda tidpunkt. under förutsättning att redovisningsskyldighct eller avdragsrätt inte har inträtt dessförinnan. Vad nu sagts gäller inte ingående skatt som hänför sig till kreditförvärv med förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen(l977: 981) eller lagen (1978: 599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1983/84: 75 9

Utdrag FlNANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-1 1-04

Närvarande: statsministern Palme, ordförande. och statsråden Feldt. Lei- jon. Peterson. Bodström. Holmberg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om konkurrensneutral redovisning av mervärde- skatt,m. m.

1. Inledning

Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971105) lämnade i maj 1983 sitt sjunde delbetänkande (Ds Fi 1983: 10) Översyn av mervärdeskatten del Vll Kon- kurrensneutral skatteredovisning'. [ betänkandet föreslår utredningen åt- gärder som syftar till att mervärdeskatteredovisningen skall bli konkur- rensneutral genom att i princip endast en redovisningsmetod skall få tilläm- pas. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga I fogas utredningens sammanfattning av betänkandet.

Betänkandet har remissbehandlats. En inom finansdepartementet upp- rättad sammanställning över remissinstanser och remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Jag avser att i detta sammanhang också ta upp vissa andra ändringsför- slag som har aktualiserats.

Hänvisningar till paragrafer avser lagen (1968z430) om mervärdeskatt (ML), om inte annat särskilt anges.

2. Mervärdeskatteutredningens förslag

Mervärdeskatteutredningen behandlade och föreslog i ett tidigare delbe- tänkande (Ds B 1977: 6) en övergång till en enhetlig redovisningsmetod för mervärdeskatt. Den proposition som följde, behandlades av riksdagen våren 1979. De ändrade bestämmelserna om bl.a. skatt- och redovis- ningsskyldighetens inträde började gälla den ljanuari 1981.

' Utredningsman f.d. departementsrådet Hans R. Fridolin.

• Sida 10
•  Original

Prop. "1983/84: 75 10

Utredningen hade föreslagit en i princip generell övergång till fakture- ringsmctodcn dvs. att redovisningen också skall ske för under redovis- ningsperioden uppkomna skulder och fordringar. Det enda undantaget gällde avbetalningshandeln. Skälet till detta undantag var att l'akturcrings- metoden i detta fall skulle kunna leda till att en säljare vid återtagande av en vara minskade sin utgående skatt medan köparen som fått göra avdrag för hela den ingående skatten vid förvärvet inte minskade sin ingående skatt. Avdraget skulle därför få göras enbart för den skatt som motsvarade betalningen under redovisningspcriodcn. Som en följd härav skulle också säljaren få tillämpa kontantmetoden såvitt gällde avbetalningsförsälj— ningar.

Under remissbehandlingen framfördes kritik mot förslaget. Kritiken gick ut på att kreditgivande företag skulle drabbas av allvarliga likviditets- effektcr vid övergången från kontantmetoden till faktureringsmetoden. Frågan om övergång till en enda redovisningsmetod behandlades i tvä propositioner under riksmötet 19778/79 (prop. 1978/79z33 och 141). I den senare propositionen underströk dåvarande departementschefen det prin- cipiellt riktiga i att endast en redovisningsmetod skulle få tillämpas. Mot bakgrund av den kritik som riktats mot en generell (övergång till fakture— ringsmctoden förordade departementschefen att kontantmetoden även fortsättningsvis skulle få finnas kvar. Det var dock väsentligt bl.a. frän kontroll— och neutralitetssynpunkt att användningen av kontantmetoden kraftigt begränsades. Den mer långsiktiga målsättningen borde vara att samtliga skattskyldiga tillämpade faktureringsmctodcn. För att begränsa tillämpningen föreskrevs att länsstyrelsen skulle medge dispens efter pröv— ning i varje enskilt fall.

Vid behandlingen av förslaget i skatteutskottet underströk ett enigt utskott att det vid kontantmetoden kan föreligga uppenbara risker för att skatten utnyttjas som ett konkurrensmedel. Med de i propositionen före- slagna dispensmöjligheterna kan sådan skattekonkurrcns i viss män kom- ma att permanentas. Det var därför av vikt. enligt skatteutskottet. att ansträngningar gjordes för att senare avveckla dispensförfarandet. linligt utskottet borde mervärdeskattcu(redningen pröva denna fråga under sitt fortsatta arbete.

Det är mot bakgrund av detta uttalande som mervärdcskättetttredningcn återigen behandlat frågan om övergång till en enhetlig redovisningsmetod för redovisningen av mervärdeskatt.

Utredningen har inte funnit några skäl till att frångå sitt tidigare. av riksdagen godkända. stållningstägande att mervärdeskättcredtwisningen bör ske enligt bokföringsmässiga grunder. Mervärdeskattcutredningen pe— kar. förutom pa de skattetekniska skålen. också på att kreditgivningen inom näringslivet undergått betydande ft'irändringär sedan utredningen senast behandlade frågan. Kundl'ordringarna belänas i allt större utsträck— ning. vilket innebär alt redovisningsskvldighelen får anstå tills betalningen

• Sida 11
•  Original

Prop. 1983/84: 75 l 1

inllytcr till skillnad mot vad som skulle ske om kontrakten diskonterades eller överläts. Utredningen konstaterar att kontantmetoden ger den redo- vis-ningsskvldige en favör i Iikviditcts- och konkurrenshänscende i förhål- lande till den som _inte får tillämpa kontantmetodcn. En övergång till en enda l-cdovisningsmctod är därför motiverad både av skattetekniska skäl och av hänsyn till konkurrcnsneutraliteten.

Utredningen har funnit att ca (» 000 dispenser för en fortsatt kontantmäs- sig redovisning har meddelats och att den latenta skatteskulden till staten från dessa skattskyldiga inte torde understiga en miljard kr. Det har vidare framkommit att det är ett mycket begränsat antal skattskyldiga företag som åtnjuter en skattekrcdit av betydelse. Flertalet dispensfall rör små eller mycket små belopp. Ft'irdelarnä med kontantmctoden är. enligt utredning- en. såledcs koncentrerade till ett fåtal företag inom olika branscher. Kon- tantmctodcn tillämpas. enligt utredningen. inte av samtliga företagi någon viss bransch.

F.tt metodbyte innebär att berört företag går förlustig den av staten tilllntndähållna krediten och att kompensation för detta får sökas genom ändrade kreditvillkor eller priser. Utredningen betonar vikten av att alla skall konkurrera på samma villkor i vart fall så vitt gäller mervärdeskattcn. Utredningen konstaterar vidare att en övergång till en enhetlig redovisning av mervärdeskatt måste leda till att vissa företag drabbas av en kraftig |ikviditetsåtstramning och att denna effekt uppkommer oavsett när över- gången görs. för att sprida övergången föreslår utredningen att länsstyrel- sen skall få rätt att i vissa speciella fall medge anstånd under viss kortare tid med betalningen.

Särrcgeln om en kontantmässig redovisning av avbctalningsköpen och Iörsäljningcn infördes med verkan fr.o.m. den 1 januari 1981. Regeln tillkom för att förhindra ett skattebortfall som annars skulle uppkomma när ett avdrag som tillfallit en skattskyldig köpare inte kunde korrigeras vid ett återtagande. Samtidigt medgavs säljaren också rätt att redovisa skatt i takt med avbetalningarna. Av praktiska skäl gäller samma regler både för konsumentkrcditköp och kreditköp mellan näringsidkare. Utredningen har angett att dessa bestämmelser utnyttjats på ett ej avsett sätt vid försäljning till köpare som inte är mervärdeskattskyldiga. De tidigare missförhållan- dena vid försäljning mellan skattskyldiga försvann genom att samma redo- visningsmetod. kontantmetoden. tillämpades hos både säljare och köpare. Det nya missbruket består. enligt utredningen. i att säljaren vid avbetal- ningsförsäljning villkorslöst och räntefritt kan förfoga över den skatt som skall utgå på leveransen till dess betalning inflyter. Vid andra kreditförsälj- ningar skall hela skatten redovisas omedelbart. Erfarenheterna visar att avbetalningstidernä blir längre och volymen stadigt ökar och att nuvarande mcrvärt'lcskattereglcr bidragit till denna negativa utveckling. Eftersom rän- tan fr.o.m. den I juli 1979 inte heller ingåri beskattningsvärdet innebär gällande regler vid fleråriga avbctalningskontrakt i realiteten en reducering

• Sida 12
•  Original

Prop. 1983/84: 75 - 12 av beskattningen. Till detta skattebortfall kommer att de gällande bestäm- melserna. enligt utredningen, innebär redovisningstekniska olägenheter. Den skattskyldige måste under hela betalningstiden. som i vissa fall är mycket lång, hålla reda på leveransdagens skattesats, eftersom varje avbe- talning skall skattebeläggas med denna procentsats. Utredningen har fun- nit att särreglerna omen kontantmässig redovisning snarast bör slopas. För att inte det tidigare miSSbruk-et skall återuppstå föreslår utredningen att skatteredovisningen inte skall justeras när en vara som har sålts på avbetalning återtas från en köpare som är skattskyldig till mervärdeskatt. Säljaren föreslås alltså inte längre ha rätt till avdrag för den skatt som motsvarar vad köparen gottskrivs vid återtagandet. Vid försäljning till privatpersoner uppkommer inga sådana problem och någon ändring av gällande bestämmelser behövs därför inte i dessa fall.

Utredningen har föreslagit att dispensregeln och särbestämmelsen för avbetalningshandeln snarast slopas och att detta skall ske med verkan fr.o.m. den 1 mars 1984. Bokföringsmässig redovisning föreslås gälla för leveranser fr.o.m. nämnda dag medan äldre bestämmelser — dvs. kon- tantmetoden — får tillämpas för tidigare tillhandahållanden.

3. Remissyttrandena

Utredningens förslag om övergång till i princip en enda redovisningsme- tod har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av i det närmaste samtliga hörda myndigheter och näringslivsorganisationer.

Sveriges grossistförbund och Svenska postorderföreningen har dock bestämt avstyrkt avvecklingen av den s.k. dispensregeln och Motorbran- schens riksförbund och Bilindustriföreningen har motsatt sig avvecklingen av särregeln för avbetalningshandeln. Föreningen auktoriserade revisorer. och Sveriges bokförings- och revisionsbyråers förbund har varit negativa till bägge förslagen. Skrivelser med ett avstyrkande av förslaget har också inkommit från några enskilda företag. Som skäl för ett bibehållande av kontantmetoden åberopas framför allt den kraftiga likviditetsbelastning som drabbar vissa av de företag som nu har dispens och som tvingas över från kontantmetoden till bokföringsmässig redovisning. De skäl som utred- ningen anfört för en övergång anses inte tillräckliga.

Flertalet av de remissinstanser som tillstyrkt utredningens förslag har betonat nödvändigheten av att skattesystemet blir neutralt och att denna åtgärd snarast bör genomföras. Vidare har betonats att åtgärden stärker statens likviditet.

För att mildra övergången har några remissinstanser förordat ett något senare ikraftträdande eller något förmånligare anståndsregler. Kritik har också riktats mot att reglerna vid återgång av köp blir svårtillämpade.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1983/84: 75 13 4 F öredragandens överväganden

Vid övergången till ett räkenskapsenligt redovisningssystem fick kon- tantmetoden fortfarande gälla dels för vissa företag som efter dispens kunde fortsätta att tillämpa den. dels för avbetalningshandeln.

Den s. k. dispensregeln. får anses ha utgjort ett provisorium. Redan när dispensregeln infördes uttalade föredragande departementschefen och ett enigt skatteutskott att målsättningen var ett enhetligt redovisningssystem för mervärdeskatten. Skatteutskottet uttalade att ansträngningar borde göras för att avveckla kontantmetoden och skapa ett enhetligt redovis- ningssystem som minskade riskerna för snedvridning av konkurrensen.

Utredningen har visat att dispensregeln gett vissa företag betydande förmåner jämfört med konkurrenter som inte lyckats uppfylla kraven för att få dispens. När kraven för dispens fastställdes var önskemålet att endast de som verkligen skulle drabbas av allvarliga likviditetspåfrestning- ar skulle omfattas av dispensen. Utredningen har emellertid visat att de formella förutsättningarna också har kunnat uppfyllas av vissa företag med mycket små nettokreditbelopp. Totalt har ca 6 000 företag fått dispens. Av dessa företag torde flertalet dock vara mycket små och ha små nettokredit- belopp. Vidare har utredningen framhållit att ingen bransch i sin helhet har fått behålla kontantmetoden vilket innebär att mervärdeskattekonsekven- serna för företagen blir helt beroende på hur företagen lämnar och finansi- erar sin kredit till kunderna. Mot bakgrund av skatteutskottets tidigare eniga uppfattning och utredningens genomgång har jag funnit att de nuva- rande reglerna inte längrc kan behållas. Det är inte minst av rättviseskäl viktigt att alla skattskyldiga får arbeta under samma villkor när det gäller mervärdeskattcn. dvs. att reglerna är konkurrensneutrala. Det är givet att ett genomförande av förslaget leder till kraftiga Iikviditetspåfrestningar för vissa skattskyldiga men det är också dessa skattskyldiga som har de största förmi'incrna av de nuvarande reglerna.

Sammanfattningsvis harjag den bestämda uppfattningen att kontantme- toden inte är förenlig med ett konkurrensneutralt skattesystem vad gäller kredithandeln. [ all synnerhet gäller detta om. som nu har skett. redovis- ningsbestämmelserna är så utformade att rätten till kontantredovisning är förbehållen ett mycket begränsat antal skattskyldiga.

Medgivna dispenser för tillämpning av kontantmetoden har också ut- nyttjats bl. a. av stora llnansicringsföretag för nya former av kreditgivning som endast kan förklaras av de favörer redovisningsmetoden ger. Företag vars egentliga verksamhet hittills har varit att lämna penningkrediter har gått in som mellanled mellan den faktiske leverantören och dennes faktiske köpare när fråga varit om exempelvis investeringar i mångmiljonklassen hos industrin och hos kommunerna. Det kreditgivande mellanledet får sina lämnade varukrediter finansierade till I9 procent av allmänna medel. me- dan denna förmän inte står den faktiske leverantören till buds i de fall då denne tillämpar faktureringsmetoden.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1983/84: 75 _ |4

De lämnade varukrediterna är i vissa fall mångåriga. Exempel finns på 15-70 års amorteringstid. Får systemet fortsätta kan statens ränteförluster bli avsevärda. Det är angeläget att uppbördsbestämmelserna inte ger för- måner åt ett fåtal företag. Det kraftiga utslaget för ett slopande av dispens- regeln vid remissbehandlingen har också övertygat mig om att utredning- ens förslag är riktigt. Vidare bör återigen betonas riksdagens principiella uppfattning som redovisades redan år 1978. Det bör ha stått klart för alla som har fått dispens att detta förfarande enbart var ett provisorium.

Mot bakgrund av det anförda bör möjligheten till redovisning av mervär- deskatt enligt kontantmetoden efter dispens snarast upphävas. Jag åter- kommer senare till hur och när avveckligen bör göras.

Vid omläggningen till räkenskapsenlig redovisning den 1 januari 1981 fick avbetalningshandeln generell möjlighet till kontantmässig redovisning av skatt som hänförde sig till varor som sålts med förbehåll om återtagan- derätt. Samtidigt föreskrevs att köparens avdrag för ingående skatt skulle göras i takt med amorteringarna. Ändringen motiverades främst av önske— målet att förhindra ett skattebortfall som annars skulle uppkomma när ett avdrag som hade medgetts en köpare inte i praktiken kunde återkrävas när godset återtogs av säljaren på grund av köparens bristande betalning. medan säljaren redovisade skatt endast på vad köparen faktiskt betalade. Utredningen har föreslagit att särbestämmelserna för avbetalningshandeln slopas eftersom systemet lett till oberättigade fördelar för denna kredit- form jämfört med andra. Reglerna har också utnyttjats på ett sätt som inte var förutsett vid införandet. Antalet avbetalningsköp med mycket långa avbetalningstider har ökat. Detta gäller exempelvis vissa delar av båthan- deln. .

Utredningen har också framhållit att det ur redovisnings- och kontroll- synpunkt är en nackdel med särbestämmelser och att det i dag finns nya finansieringsformer som ändå möjliggör omedelbar avdragsrätt för köpa» ren.

I likhet med i det närmaste samtliga remissinstanser har jag funnit att utredningens förslag är välmotiverat. Detta gäller också förslaget att redo- visningen hos mervärdeskatteskyldig säljare och köpare inte skall ändras vid återtagande av en vara som sålts på avbetalning. De synpunkter som några remissmyndigheter framfört om svårigheterna för säljaren att kon- trollera om köparen haft rätt till avdrag för ingående skatt eller ej är enligt min mening överdrivna. Det torde snarare vara så att säljaren oftast är väl medveten om köparens avdragsrätt. eftersom detta förhållande kan påver- ka betalningsplanen m.m. När det gäller t.ex. försäljning av personbilar. som ofta säljs på avbetalning. har köparen nästan aldrig rätt till avdrag för ingående skatt. Det bör enligt min mening kunna krävas att säljaren kan visa att köparen inte haft rätt till avdrag för ingående skatt på förvärvet för att säljaren skall kunna få korrigera sin skatt vid ett återtagande. Detta förhållande bör enkelt kunna klarläggas redan vid kontraktstecknandet.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1983/84: 75 IF

Samma regler bör. som också flera remissinstanser påpekat. gälla även i de fall då kontrakt öv'erlåts till ett linansieringsföretag och da köparen endast delvis haft avdragsrätt. Utredningens förslag till nya regler i ML. bör förtydligas på denna punkt.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört förordar jag att den s.k. dispensregeln slopas. att avbetalningshandeln också skall redovisas enligt räkenskapsenlig redovisningsmetod och att säljarens och köparens redo- visning av mervi'irdeskatt inte ändras vid atertagande av vara sorti salts pä avbetalning när köparen helt eller delvis haft rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt vid förvärvet.

Vid remissbehandlingen har framhållits att det kan uppstå problem vid ätertagand* av vara när antingen säljaren eller köparen redovisar skatt enligt bokslutsmetoden. dvs. använder kontantmetoden under året och beaktar fordringar och skulder endast vid räkenskapsårets utgång. I dessa fall föreligger inte kongruens i redovisningsskyldighetens inträde och av- dragsrättens inträde. För att komma till rätta med detta problem. som också kan leda till ett skattebortfall. och för att underlätta redovisningen förordarjag i likhet med vad vissa remissinstanser föreslagit att redovis- ningsskyldighet resp. avdragsrätt vid avbetalningsaffärer mellan näringsid- kare skall. hos den som har redovisning enligt bokslutsmetoden. ske i den redovisningsperiod under vilken varan har levererats.

Som utredningen framhållit torde övergångsproblemen i Iikviditetshän- seende för dem som tvingas övergå från en kontantredovisning till en redovisning enligt faktureringsmctoden bli lika stora oavsett när övergång— en sker. förutsatt att kreditvillkor. priser m.m. int * ändras innan eller i samband med övergången. [ administrativt hänseende underlättas självfal- lct övergången om lång tid förflyter mellan beslut och ikraftträdande.

Såsom framgått tidigare har både dispensregeln och särregeln för avbe- talningshandeln kommit att utnyttas på ett sätt som inte var avsett då reglerna infördes. Försäljningar med mycket långa krcdittider är numera inte ovanliga. En del konstlade transaktioner har gjorts enbart för att dra nytta av de förmånliga mervärdeskattereglerna. Detta innebär att ett om— fattande missbruk och skattebortfall sannolikt skulle uppkomma om de nuvarande reglerna behölls under en längre tid för att ge de skattskyldiga god tid att anpassa sig till eller förbereda sig för de nya reglerna. Ju längre tid de nuvarande reglerna behålls desto-ller transaktioner kommer att omfattas av nuvarande regler och desto större blir också de redovisnings- och kontrollmässiga nackdelarna. Jag har mot denna bakgrund funnit det mycket angeläget att utredningens förslag genomförs snarast möjligt. Den av utredningen föreslagna ikrt'tftträdandetidpunktcn. den 1 mars 1984. är enligt min mening en rimlig avvägning mellan de olika intressen som gör sig gällande då det gäller att fastställa ikraftträdandetidpunkten. De nya reg- lerna bör som utredningen framhållit enbart gälla tillhandahållanden som görs efter utgången av februari månad 1984.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1983/84: 75 * 16

Vid remissbehandlingen har hävdats att vissa företag eller grupper av företag skulle drabbas särskilt hårt av övergången. '1"ill dessa hör bl.a. postorderft'iretagen. Det finns enligt min mening inte någon realistisk möj- lighet att skapa särskilda regler för t.ex. företag i en viss bransch eller av viss typ. Däremot bör det under en övergångstid vara möjligt att ge anstånd med betalning av skatten. ] likhet med flera remissinstanser har jag funnit att de av utredningen föreslagna reglerna är onödigt komplicera- de. Länsstyrelsen bör medges rätt att medge anstånd med skattebetalning- en under viss tid för ett enskilt företag som far övergå fran kontantmetoden till faktureringsmetodcn. Anständ bör dock komma ifråga endast i de fall där nettokrediterna beloppsmässigt är av betydande storlek. Anständet bör omfatta endast skatten på sådana fordringar som har uppkommit under perioderna mars—april. maj—juni. juli—augusti eller september—oktober 1984 och som inte har betalats före utgången av redovisningsperioden. Anstand bör inte kunna medges längre än fram till årsskiftet 1984./8.5. Det bör beaktas i detta sammanhang att de nya reglerna endast gäller tillhanda— hällanden efter ikraftträdandet. Leveranser som ägt rum före ikraftträdan- det får redovisas även fortsättningsvis enligt de gamla bestämmelserna.

[ likhet med vad som föreslagits av några länsstyrelser och Svenska rcvisorsaml'undct bör möjlighet införas att avskatta utestående fordringar och skttlder i samband med övergången. Detta bör dock inte gälla ingående skatt på avbetalningsköp eftersom den utgående skatten hos säljaren i enlighet med de gamla bestämmelserna fortfarande skulle kunna minskas med den beräknade skatten på återtagningsvärdet. Den föreslagna av- dragsbegränsningen gäller enbart leveranser som gjorts efter ikraftträdan— dcl.

Vidare bör i övergångsbestämmelserna uttryckligen fi'ireskrivas att de dispenser som medgetts för en fortsatt redovisning enligt kontantmetoden upphör att gälla den I mars 1984.

5. Övriga frågor

Genom en hänvisning i 49»? sista stycket Ml. till uppbördslagens be- stämmelser om restitution av skatt skall belopp understigande 25 kr. inte återbetalas. I 7() så ML föreskrivs emellertid att skattebclopp under 10 kr. inte behöver betalas in till staten och inte heller behöver återbetalas. Sistnämnda bestämmelse bör ändras så att den överensstämmer med tipp- bördslagens bcloppsgräns.

F.nligt 74å gäller. genom en hänvisning till 54å taxeringslagen . att beslut enligt Ml. skall tillställas den skattskyldige genom delgivning om det är av betydelse att bevis om mottagandet erhålls. Beslut enligt 33 & om ändring av fastställd skatt kan numera omprövas under en sexårsperiod och slutligt beslut kan också meddelas under lika lång tid. Det finns därför

• Sida 17
•  Original

x.]

Prop. 1983/84: 75 . I

knappast någon anledning att behålla denna regel i ML.. Att slopa regeln skulle dessutom innebära vissa fördelar när det gäller övergangen till det nya ADB-systemet för mer 'ärdeskattcn. Beslut enligt 33 .b" bör fortsatt- ningsvis normalt kunna sändas till den skattskyldige i vanligt brev. 74 s" bör ändras i enlighet härmed oeh utformas i överensstämmelse med vad som gäller enligt 69 s 4 mom. taseringslagen tl9561623l.

Ändringarna i 70 och 74 åå bör träda i kraft den I januari IQR-t.

6. Lagrådels hörande

Med hänsyn till lagstiftningsfrågornas enkla beskaffenhet anserjag att en lagrådsgranskning bör kunna underlåtas.

7. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga ett inom linansdepartementet upprättat för— slag till lag om ändring i lagen tl968: 430) om mervärdeskatt.

8. Beslut

Regeringen ansluter sig till l'öredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 18
•  Original

Prop. !()83/84: 75 l?s'

Bilaga /

Mer 'ärdeskatteutredningens sammanfattning av betän- kandet (Ds Fi 1983: 10) ()versyn av mervärdeskatten Del V 11 Konkurrensneutral skatteredovisning

(ienom riksdagsbeslut våren l*)7*) infördes med verkan fr.o.m. den I januari NKI väsentligt ändrade bestämmelser om redovisningen av mer- vitrtleskatt.

De nya bestämmelserna innebar. att den dittills gällande huvudregeln oin kontantmässig skatteredtwisning ersattes med en redtwisning enligt bokföringsmässiga grttnder. [ stället för redovisning enligt kontant infltttna likvider och kontant betalda förvärv under redovisnings— eller deklara— tionsperioden stadgades som ny huvudregel att skatteredovisningen skall avse under perioden verkställda leveranser och lk'irvärv. varvid redovisningsskyldigheten inträder när transaktionen bokförs eller borde ha bokft'firts. dock senast vid beskattningsi'ircts utgång.

Av särskilda skäl. bl. a. föratt motverka negativa konsekvenser i Iikvidi— tetshänseende för de skattskyldiga. gjordes vissa undantag från regeln om bokföringsmässig skatteredtwisning varigenom ett begränsat inslag av kontantmässig redovisning blev kvar. Sålunda tillkom en dispensregel enligt vilken länsstyrelsen under vissa förutsättningar ägde medge kontant- mässig skatteredm'isning för skattskyldiga med kreditförsäljning. Vidare bibehölls. främst av andra än likviditetsskäl. en rätt till sådan skatteredo- visning för omsättning i viss avbetalningshandel.

I det av riksdagen godkända utskottsbetänkandet. som låg till grund för riksdagsbeslutet ($li |97X/79z52) uttalades emellertid också. att medgi— vande av kontantmässig redovisning av skatt innebär uppenbara risker för att skatten utnyttjas som ett konkurrensmedel. Ansträngningar borde där- för göras för att avveckla dispensförfarandet och att skapa ett enhetligt redovisningssystem. I enlighet med riskdagens beslut fick vi i uppdrag att pröva denna fråga.

] arbetet därmed fann vi att det förelåg omständigheter som gav anled- ning att pröva frågan om en avveckling inte endast av dispensregeln titan även rätten till kontantmässig redovisning av skatten på omsättning i avbetalningshandeln. Behandlingen av dessa frågor har också lett till att även pröva frågan om den skattemässiga behandlingen av återtagande av vara på grund av bristande betalning.

A l'l'('('/x'ffll,L' (ll' dix/Jmt.vregeln

Dispensregeln. som finns Intagcn 1 a stredje stycket lagen om mervär— deskatt (ML). tillkom som nämnts lör att motverka annars uppkommande ej acceptabla "Iikviditetspåfrestningar. Enligt inhämtade uppgifter visade det sig att knappt 6000 av de drygt: 420000 registrerade skattskyldiga har

• Sida 19
•  Original

Prop. 1983/84: 75 It)

medgetts dispens för kontantmässig skatteredovisning. Dessa skattskyldi- ga dominerar inte antalsmässigt i någon bransch. Av inhämtade uppgifter framgår vidare att det i fråga om llertalet dispenser rör sig om beloppsmäs- sigt föga betydande skattekrediter och att därmed behovet av dispens från likviditetssynpunkt är av underordimd betydelse. I vissa fall rör det sig emellertid om betydande sådana krediter och därmed också om betydande förmåner i förhi'illande till andra skattskyldiga inom samma bransch som inte medgetts dispens oaktat en omfattande kreditgivning till kunderna. Det är angeläget att samtliga skattskyldiga som har att redovisa skatt av den storlek det är fråga om skall göra det på lika villkor. Detta är en grundförutsättning för att neutralitet i beskattningen skall uppnås. Detta i förening med de uppenbara fördelarna med ett enhetligt redovisningssy- stem för mervärdeskatten motiverar enligt vår mening att dispensregeln slopas.

Vi är medvetna om att en övergång från kontantmässig till bokförings— mässig skatteredovisning för vissa skattskyldiga kommer att medföra en betydande likviditetst'itstramning. Detta år ofrånkomligt. För de skattskyl— diga som genom dispensregeln åtnjuter betydande skattekrediter måste det dock genom riksdagens uttalande ha stått klart att dispensregeln var att se som ett temporärt provisorium. Vi anser därför att beslut nu bör fattas om ett slopande av dispensregeln och vi föreslår att övergång till bokförings— mässig skatteredovisning för de skattskyldiga som erhållit dispens bör ske från den I mars l984. Denna redovisningsform bör därvid gälla i fråga om omsättning och förvärv fr. o. m. den dagen. medan skatteredovisningen för de berörda skattskyldigas då utestående kundfordringar och leverantörs— skttlder får ske med fortsatt tillämpning av deti s. k. kontantmetoden.

Det kan emellertid inte uteslutas att omläggningen i vissa fall kan skapa likviditetsprohlem av sådan omfattning att betalningssvårigheter skulle uppkomma. Vi föreslår därför att länsstyrelsen. när synnerliga skäl förelig- ger, skall kunna medge visst anstånd med inbetalningen av skatt för den första redovisningsperioden efter a.imläggningen, dvs. perioden mars—april 1984. för vilken skatt skall redovisas senast den 5jtmi I984. Vi fi.”)reslår att anståndet skall aVse den ytterligare skatt som den skattskyldige har att erlägga genom omläggningen. dvs. den skatt som skall redovisas enligt bokföringsmässiga grunder tttöver vad som enligt tidigare omsättning och förvärv får redovisas kontantmässigt. Detta tillkommande belopp föreslås få erläggas med en tredjedel i den första redovisningen efter omläggningen och resten lika fördelat på de därpå följande två ordinarie redtwisningarna.

Skulle/1110rim/ligen _li'ir (Il'In'frllllill,L'A'/Illlll/l'lll

Rätten till ktmtantmässig skatteredovisning för avbetalningshandeln reg- leras i 5 afé andra stycket ML. Den omfattar skatteredovisningen för kreditförsäljning med förbehåll om återtagamlerätt enligt konsumentkre— ditlagen (l977z98l) eller lagen (l9781599) om avbett-tlningsköp mellan nä—

• Sida 20
•  Original

Prop. [983/84: 75 20

ringsidkare m. ll. och innebär att redovisningen av skatten för sådan om— sättning far anstå till eller ske i takt med att betalningen inflyter. Av bestämmelsen i 17 å andra stycket ML följer. att skattskyldig köpares rätt till avdrag för ingående skatt för förvärv mot avbetalning får utnyttjas först i takt med att betalning sker till lev-:rantt'iren. Att märka är att leverantören kan tillämpa huvudregeln om bokl'öringsmässig skatteredovisning vad gäl- ler rätten till avdrag för ingående skatt för andra förvärv än sådana avbetal— ningsköp som den aktuella bestämmelsen avser. Detta innebär att leveran- törerna normalt inte har någon outnyttjad avdragsrätt.

Vi har kunnat konstatera att särlT-estämmelserna för avbetalningshandeln kommit att utnyttjas på ett ej avsett sätt. Genom t*ansaktioner i förening med lånefiminsiering ttppnäs ränte- och likviditetsförmäner för parterna och samtidigt en uppskjuten beskattning som leder till faktiska eller i vart fall räntemässiga förluster för staten. Exempel på sådana transaktitmer som helt bygger på möilighcten till kontantmässig skatteredovisning läm- nas i betänkandet.

Rätten till kontantmässig redovisning av omsättning i avbetalningshan— deln och den därtill kopplade kontantmässiga avdragsrätten för skattskyl- diga köpare ger dessutom upphov till betydande redovisningstekniska och kontrollmässiga problem.

Enligt vår mening ger särbestärnmelserna avbetalningshandeln fördelar gentemot annan kredithandel som har att tillämpa bokföringsmässig skat— tercdovisning och att därmed uppkommer en bristande konkurrensneutra— litet i beskattningen. Vi menar också att ett slopande av dessa särbestäm— melser inte kan sägas påverka likviditeten totalt sett när det gäller transak- tioner mellan skattskyldiga. I dessa fall gäller — med bortseende från att parterna kan ha olika långa redovisningsperioder för skatten — att sälja- rens skyldighet att redovisa hela skatten redan vid bokföringen av den fakturerade leveransen motsvaras av en rätt för köparen till avdrag för samma belopp i sin skatteredovisning för samma period.

Vid avbetalningsförsäljningar till ej skattskyldiga köpare föreligger ingen avdragsrätt för ingående skatt hos köparen och effekten av ett slopande av kontantmässig skatteredovisning för säljaren blir därmed en annan. Enligt vår uppfattning bör det dock i princip ankomma på företagen att finansiera beviljade avbetalningskrediter titan hjälp av skattekrediter som inverkar på konkurrensförhållandena. Vi erinrar om att pristillägg i form av ränta vid kreditförsäljningen numera inte inräknas i beskattningsvärdet.

Vi anser att särbestämmelserna om kontantmässig skatteredovisning för avbetalningshandeln enligt 5 a för andra stycket ML bör slopas snarast och föreslår att detta skall ske med verkan fr.o.m. den I mars l984. Bokfö- ringsmässig skatteredovisning föreslås gälla för omsättning och avdrags- gilla förvärv fr.o.m. den dagen. medan kontantmetoden får tillämpas för redovisningen av då utestående kundfordringar och härtill knuten avdrags- rätt för köparna.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1983/84: 75 Zl

Ålr'rmgamlc av vara

I betänkandet behandlas även skatteredovisningen för det fall en vara tas tillbaka på grtrnd av bristande betalning från köparen. Enligt rättspraxis betraktas en sådan åtgärd som återgång av köp och därmed får säljaren göra avdrag för skatt som han har redovisat vid först'iljningen till sådan del som svarar mot utebliven betalning. Vi föreslår att sådana avdrag inte skall få göras i fortsättningen i fråga om sådana fall där köparen är skattskyldig och har rätt till omedelbart och fullt avdrag för skatten på förvärvet.

Våra i betänkandet framlagda förslag föranleder ändringar i 5 a. IS och I7 åå.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1983/84: 75 M

Bilaga .?

Sammanställning av remissyttrandena över mervärde- skatteutredningens betänkande (Ds Fi 1983: H)) Oversyn av mervärdesskatten del VllI Konkurrensneutral skattere- dovisning

Remissinstanser

Remissyttranden har inkommit från kaniinarrz'itten i Stock/IUI”). riks-revi- xioiixi-crkct tRRl't. rikt-skatteverkat (RSVi. kimtiii('i-.x-knllcgi'ani. samtliga liin.sxtyi'v/sur. _liilliniiktige i Sveriges riksbank. Elektriska inr/allatinnar- giiiiimiiunyn l-_'I()_ Finan.s/mlageiix_ti'ii't'ning. l'ii'ii'uiiingi'n Aiiktorixei'atlt' Rt'l'lSUl't'l" FAR, Företarantella"/aiiir/('t SFR. Kooperativa _li'irlmntlet (KF). Lant/xin'ganixatiimen [ .S'i'i'i'igt' ILO/. Lant/A"tillit—Sillil'bitiidt't. Lantbrukar- nas' i'ik.t;/'4'ii'/7iintl (LR/"i". .S'I'IIU-Fainiljij/i'iri'tagen, Siw/mat — Båthransc/i- ('le fikar/i'i'rbancl, Svensk int/nsti'i/i'ii't'ning. Svenska (II"/.M'M'IL'l-l'(ll'tf/l'il't'llllllL't'II (SAI-'). Svenska kuinniiiii/i'ii'biina'cl. Svenska [n;.rtort/('ij/i'ircningen. Sve/iv- ka i't'i'imi'saiii/lindar SRS, Svenska tikc'i'i/i'ii'biincli't, Sverigm huk/i'i'ringx- ()("lI n'i'i.s'iuii.s'/7_vrtiar.r _li'ii'biind SBRF, .S'i'ei'igav grnsxixtfi'i'rbiiiicl. .S'i'ei'igt's iii(liistri/i'irbiiiid oCh .S'i'i'rigco' i'c'zlr>i'i.vningxkmrsa/ters"_li'i'i'lm/iil. (ieinensamt yttrande har avgetts av il-Iotui'bi'aiisr'In'ns I'llx'äj/t'll'IJIIIIcI och Biliailiixtri/i'ir- uni/igen. I.RI-' har som eget remissyttrande åberopat ett tillåtande av Lantbrukarmis skattedelegation. .lx'iminivizvkolli'giinn har överlämnat _vtt- rande avgivet av Stockholms handelskammare.

Skrivelser med synpunkter på utredningens förslag har desstitom inkom- mit från l-'ä.vt.vrcn.rka lltlll(lv/A"lx'lllllllllll'c'll_ Ilagz'iilif/zlt—Ajii'ii'ei'na rl B, SSAB .S'i'i'nxkt Stål AB. Före/iitigcii l/D'I' ki'ipniannakuntiin. Stri'inilu'i'gx Idrotts- In'ir 'kc'r och Papput'xgriippeii AB.

] Avveckling av dispensregeln och särregler för avbetalningshan- deln

Mervärdeskattcutredningen har föreslagit en övergång till ett i princip enhetligt redovisningssystem. Utredningen föreslår att den nuvarande dis— pensmöjligheten från en bokft'iringsmässig redovisning slopas och att sär- bestämmelserna om en kontantmässig redovisning av avbetalningshandeln också slopas.

Dessa förslag har tillstyrkts eller lämnats titan erinran av i det närmaste samtliga hörda remissinstanser. Sålunda tillstyrks utredningens bägge för- slag av kammarrätten i .S'tm-klialni. RSV. samtliga lilll.t".x'l_t'l'('l.t't.'l' titorn lz'iti.v.vt_vrt'l.vwi i.S'kai'a/mrg.s li'in .vanit ai' RRV. Å'UIIIHIUI'A'ÅHllt'gllllll._llllllilillv— tigt' i .S'i'ci'igr'x riksbank, [:"/(). Finanxbolagr'nxji'ii'r'ning. KF. 1.0. Lant/.v-

• Sida 23
•  Original

Prop. 1983/84: 75 23

liiigs/ör/uazrlel. LRF. SIIIO—I'anziiitj/i'iretagcn. Slt't'hnllf -— Bal/Hansel!ens riksfi'ir/nlmi, ["örclagar/i'irhnntlt'r SFR. Svens/ta kam/nanför/Minde!. Svenska ret'is'tn's'ainj'nnclt'l SRS. Svenska äkt-'ri/i'irhnnder. .S'vcriges inc/n— s'trifi'n'lnincl. SA I?" och Sveriges" rt'davisningskmt.vallerxjär/mm].

Liinsxtyrelsen i .S'karu/mrgs län tillstyrker att den s.k. dispensregeln avskaffas men föreslår en fortsatt kontantredtwisning för köparen vid avbetalningsaffärer.

Svensk intllisfri/i'irwiing har pekat på möjligheterna att lösa den bris- tande konkurrensneutraliteten genom en schabloniscrad krcditavgift. [.ik- viditetsproblemcn skttlle då bortfalla samtidigt som kapitalet hålls kvar i företagen.

FAR biträder tanken på ett enhetligt och förenklat redovisningssystem men framhåller. med hänvisning till likviditetseffekterna. att kontantredo— visningen bör finnas kvar. Svt-riges Iwk/i'irings- och ret'isionshyråersför- . lnaul har avstyrkt förslaget. eftersom det får allvarliga följder i likviditets- hänseende för vissa skattskyldiga.

Beträffande de ändrade reglerna för :wbetalningshandeln anser FAR att konsekvenserna inte är tillräckligt utredda och Sveriges bokfi'iringx- och revixitni.s'/>_vl'äw's _li'irbant/ att f("u'slaget leder till en otillbörlig styrning av företagens finansieringsprinciper.

Sveriges grassixlfi'irbnnd och .S'venska pasIrn'rlar/ört'ningen. som enbart behandlat den s.k. dispensregelns avskaffande. avstyrker detta förslag. Grossistförbundet menar att ett genomförande av förslaget för vissa före- tag innebär en allvarlig belastning både likviditets- och resultatmässigt. Den kreditgivande partihandeln blir tvungen att förskottera skatten. vilket leder till högre priser. Förbundet framhåller vidare att de förslag som enligt utredningen skttlle vara missgynnande inte varit särskilt högljudda i sina protester. Den konkttrrensbild som utredningen målar tipp finns inte enligt förbundet. De tidigare framförda farhågorna att den kontantmässiga redo- visningen skttlle utnyttjas som ett konkurrensmedel har inte besannats. F.nligt förbttndet finns det ingen anledning att avveckla dispensregeln. Inte heller några kontrollmässiga aspekter kan anföras för förslaget.

Postorderföreningen anser att utredningen inte förebragt några skäl för att avskaffa den kontantmässiga redovisningen. Allmänt måste det enligt föreningen anses som en logisk och ändamålsenlig princip att den skatt- skyldige innan skatt erlägges till staten själv har uppbtirit den intäkt som föranleder sk'alten. Den skattskyldige skall inte behöva förskottera skat- ten. Utredningen har enligt föreningen inte beaktat detta. En enhetlig tillämpning av tmkft'iringsmässig redovisning kan inte enligt föreningen innebära någon neutralitet. Föreningen anser att det inte finns någon grund för utredningens påstående om att riksdagen uttalat sig för en redovis- ningsmetod och att hänsynstagandet till likviditetsproblemcn av riksdagen skttlle ha betraktats som ett provisorittm. Den Iikviditetsåtstramning som skttlle drabba postorderhandeln. Itlt) milj. kr.. skulle bli mycket betungan-

• Sida 24
•  Original

Prop. 1983/84: 75 24

de och få konsekvenser för företagens sysselsättning och vidareutveckling. Den ökade räntebelastningen. till följd av likviditetspåkänningen. blir i dagsläget 20 milj. kr. per år. Föreningen protesterar — oavsett vilka regler som skall gälla avbetalningshandeln — bestämt mot förslaget att upphäva dispensregeln.

SSAB Svenskt Stål AB, Västs-etiska hundelskammaren. Hagenfeldt- affärerna AB. Föreningen för ko'pmannakonton. Pappersgrnppen AB och Strömbergs Idrottshöeker har i var sin skrivelse. under åberopande av de allvarliga likviditetseffekter. som kan uppstå. framhållit nödvändigheten av att dispensregeln som möjliggör en fortsatt kontantmässig redovisning får finnas kvar.

I ett gemensamt remissvar har [Motorbranschens riksfr'irbtazd och Bilin- dustrifc'ireningen framhållit nödvändigheten av att den kontantmässiga re- dovisningen bibehålls såvitt gäller avbetalningshandeln. l remissvaret häv- das att den kontantmässiga skatteredovisningen inte lett till något omoti- verat och betydande skattebortfall som utredningen påstått. En övergång till bokföringsmässig redovisning innebär för statsverket inga som helst fördelar. Förslaget leder inte. som utredningen påstår. till några förenk- lingar av skatteredovisningen. I remissvaret framhålls de stora likviditets- påfrestningar som uppstår hos avbetalningssäljarna. Likviditetsförsäm- tingen uppskattas till 600 milj. kr.. enbart för bilhandeln. Vidare framhålls att förslaget leder till att statsverkets förlustrisk för utebliven betalning övervältras på säljaren.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att det även efter ett genom- förande av utredningens förslag föreligger skillnader mellan redovisnings- skyldighetens inträde resp. avdragsrättens inträde. Detta gäller i de fall där köpare och säljare har faktureringsmetoden och den andra parten boksluts- metoden. För att komma tillrätta med detta problem förordar länsstyrelsen — i avvaktan på en fullständig övergång till faktureringsmctoden — att den som har bokslutsmetoden får ett omedelbart avdrag för de förvärv som görs på avbetalning. Analogt föreslås samma gälla för säljare som har bokslutsmetoden. Liknande synpunkter har framförts av länsstyrelsen i Kronobergs län. Även länsstyrelsen [Jönköpings län framhåller att redo- visningen under löpande år bör göras likformig oberoende av fakturerings- eller bokslutsmetod hos säljare och köpare. Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter om inte all mervärdeskatt bör redovisas i dessa fall i sin helhet vid första betalningstillfället. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län menar att redovisningen skall ske då fakturan bokförs eller borde ha bokförts enligt god redovisningssed. Liknande synpunkter har framförts av länsstyrelsen i Älvsborgs län. Länsstyrelsen i Blekinge lätt anser att redovisning resp avdragsrätt skall göras för den period då varan levereras.

Länsstyrelsen i Hallands län befarar att en ändring av reglerna innebär att fler skattskyldiga kommer att begära en övergång till redovisning enligt bokslutsmetoden. Länsstyrelsen föreslår för att motverka en sådan över-

• Sida 25
•  Original

Prop. 1983/84: 75 25

gång att reglerna om rätt till redovisning enligt bokslutsmetoden skärps. Denna metod bör endast få tillämpas om god redovisningssed medger detta. Länsstyrelsen i Gävleborgs län befarar också att åtskilliga skattskyl- diga begär en övergång till bokslutsmetoden. Länsstyrelsen föreslår att sådan övergång endast skall få göras i samband med räkenskapsårets utgång.

Vid ett slopande av kontantmetoden bör, enligt lr'inssryrelsen iJämt- lands län. möjligheten till användning av bokslutsmetoden ökas.

4. Ikraftträdande

Länsstyrelserna i Uppsala. Söder/nanlands. Östergötlands. Gotlands. Örebro. l'ästmanlands. Kopparbergs. Gävleborgs. Jt'imtlands och Norr- ltottells län har föreslagit att de nya bestämmelserna sätts i kraft i samband med ett ordinarie bokslutsdatum. En framflyttning till den I maj eller I juli l984 ger enligt dessa remissinstanser också bättre rådrum för de skattskyl- diga och bättrc möjligheter för skattemyndigheterna att hinna informera de skattskyldiga om de nya reglerna. Genom att skjuta fram ikraftträdandet minskar också behovet av anstånd. Kammarrt'itten i Stockholm anser att de som drabbas av likviditetsbelastningen bör erhålla en något längre respit för att förbereda sig för omställningen. förslagsvis till den ljuli 1984. Även Svenska revisorsamjimdet och Sveriges industriförbund föreslår att _ de nya reglerna skall tillämpas fr. o. m. nämnda dag. Fullmäktige i Sveriges riksbank anför att övergången. med hänsyn till den kraftiga likviditetsbe- lastningcn. kan få ta en något längre tid än den som utredningen föreslagit. [(()lnln1'I'.t'k't)ll('_L'llll)l liksom SHIO-Familiefå'iretagen förordar ett ikraftträ- dande den I januari l985.

.S'veriges gr:)ssistförlmnd liksom Motorbran.se/tens riksförbund och Bil- indnstri/i'it'eniiteen. förordar. om förslagen ändå genomförs. ett ikraftträ- dande först den I januari 1985.

RS V och lättsstyrelsen i .S'toeklmlms län har framhållit att slopandet av de nuvarande förmånliga beskattningsreglerna kan medföra att långa avbe- talningsköp ökar språngvis inför lagändringen. RSV föreslår att de gamla reglernas giltighet begränsas till tillhandahållanden som skett före den I december l983 eller med anknytning till dagen för propositionens avläm- nande. Länsstyrelsen förcslår att äldre bestämmelser enbart skall gälla leveranser som ägt rum före (len tidpunkt då propositionen läggs fram.

Finans/ndagens_lärening anser att de nya reglerna kan komma att omfat- ta förvärv som avtalats redan innan betänkandet avlämnades men som inte levereras förrän efter den 29 februari l984. Föreningen anser att leveranser som sker efter den I mars l984 men där avtal tecknats före den dag då den nya författningen kommit från trycket skall redovisas cnligt kontantmeto- den.

Kammarrätten i Stoekholm och länsstyrelsen i Stockholms län sätter ifråga om det. inte uttryckligen måste föreskrivas att tillstånd till kontant- mässig redovisning upphör att gälla i samband med att möjligheten att medge dispens upphävs.

Länssfyre/serna i Uppsala. Söderman/ands. Östergötlands, Västman- lands och Jämtlands län samt Svenska revisormmfitndet har föreslagit att möjlighet införs. för den som så önskar. till avskattning av utestående fordringar och skulder i samband med övergången. Undantag skulle dock göras för ingående skatt som hänför sig till avbetalningsköp eftersom den

• Sida 28
•  Original

Prop. 1983/84: 75 28

utgående skatten hos säljaren inte skulle komma att omfattas av det före- slagna avdragsförbudet i l5 &. Denna möjlighet fanns vid l98l års reform och var praktisk både för de skattskyldiga och för beskattningsmyndighe- ten.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983