om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1986

Prop. 1984/85: 198

Regeringens proposition

1984/85: 198

om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1986, m. m.;

beslutad den 11 april 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar OLOF PALME

ANNA-GRETA LEIJON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1986 godkänns och att medel anvisas för Sveriges andel av kostnaderna för den verksamhet som finansieras över denna budget. Vidare föreslås att regeringen bemyndigas medge att vissa åtaganden görs av Nordiska industrifonden. Nordiska ministerrådets allmänna budget omfattar inte det nordiska kultursamarbetet. För detta finns en särskild budget.

I Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 198

Prop. 1984/85: 198 [EE

Utdrag UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1985-04-11

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsräden E. Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bo-

ström, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Leijon

Proposition om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1986, m.m.

I prop. 1984/85:100 (bil. 5, s. 27) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition I ämnet, tull Nordiska ministerrådets

allmänna budget för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av

83 872 000 kr. Jag tar nu upp denna fråga.

1 Inledning

Nordiska ministerrådet inrättades år 1971 genom en revision av den är 1962 ingängna samarbetsöverenskommelsen mellan de nordiska länderna

(Helsingfors-avtalet). Den 12 april 1973 ingicks ett avtal mellan de nordiska

länderna om upprättande av Nordiska ministerrädets sekretariat i Oslo. Upprättandet av ministerrädssekretariatet godkändes för Sveriges del av riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973:121, UU 13, rskr 245). Verksamhe-

ten vid sekretariatet inleddes den I juli 1973.

I samband med upprättandet av sekretariatet skapades en budget för den del av ministerrådets verksamhet som administreras av sekretariatet. Den-

na budget, Nordiska ministerrådets allmänna budget, omfattar inte det nordiska kultursamarbetet, för vilket Nordiska ministerrådet i sammansättningen kultur- och undervisningsministrarna fastställer en särskild bud-

get. Den omfattar inte heller de gemensamma nordiska biständsprojekt i

u-länder som finansieras över de nordiska ländernas biståndsbudgetar och

inte heller medel till Nordiska investeringsbanken.

Fr.o.m. år 1975 omfattar Nordiska ministerrådets allmänna budget ett kalenderår. Medel för verksamheten under är 1985 anvisades av riksdagen den 17 maj 1984 (prop. 1983/84:185, UU 19, rskr 319). På initiativ av Nordiska rådet tillämpas sedan 1983 års budgetbehandling

en ny ordning för behandlingen av den allmänna budgeten. Genom denna

Prop. 1984/85: 198 3

ordning, som i huvudsak gäller även för Nordiska ministerrådets kultur-

budget, har önskemålet tillgodosetts att bereda Nordiska rådet förbättrade möjligheter att delta i budgetarbetet och att ge rådets medlemmar tillfalle att debattera budgeten under Nordiska rådets session. Härigenom uppnås

också syftet att ge de nordiska samarbetsaktiviteterna en bättre parlamentarisk förankring och att göra den nordiska budgetbehandlingen mer lik den nationella.

Enligt reglementet för Nordiska ministerrådets budgetar (den allmänna

budgeten och kulturbudgeten), beslutat av Nordiska ministerrådet i juni

1983, fastställer Nordiska ministerrådet budgeten i mars under förbehåll av de nationella parlamentens godkännande.

Den budgetprocedur som sålunda tillämpas innebär att förslag inte kan

föreläggas riksdagen inom den tid under vilken anslagspropositioner nor-

malt ska lämnas. Motsvarande gäller för Nordiska ministerrådets kulturbudget.

I det följande redogör jag närmare för Nordiska ministerrådets allmänna

budget för år 1986 och vissa frågor i anslutning härtill.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att an-

mäla frågan om Nordiska ministerrådets kulturbudget för är 1986.

En utförlig redogörelse för det nordiska arbetet har lämnats i den berät-

telse rörande det nordiska samarbetet som Nordiska ministerrådet har

överlämnat till Nordiska rådet i december 1984 (dokument C 1/1985 i det

nordiska trycket). En sammanfattning av fackkapitien i denna redogörelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. En översikt över Nordiska ministerrådets budget för år 1986 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2 Föredraganden

2.1 Allmänt

I rådande statsfinansiella läge i de nordiska länderna har dei varit nödvändigt att göra besparingar i de nationella statsutgifterna. Detta påverkar även det nordiska samarbetet. En gemensam uppfattning är emellertid att det finns skäl att betrakta den nordiska budgetbehandlingen på annat sätt än den nationella. Genom att söka gemensamma lösningar i stället för att lägga ner resurser I varje enskilt land för att lösa likartade problem, kan en samhällsekonomisk nytta uppnås genom det nordiska samarbetet. Möjligheterna att åstadkomma nationella besparingar genom nordiska samarbetslösningar bör därför tas tillvara.

På många områden är de nordiska länderna hänvisade till att samarbeta för att kunna hålla jämna steg med de större industriländerna. De nordiska

länderna är vart och ett för litet för att satsa på t. ex. forskare och teknisk

utrustning på starkt specialiserade delar av sådana viktiga områden som

Prop. 1984/85: 198 4

energiforskning och datateknologi. Den arbetsfördelning som åstadkommits och de gemensamma satsningar som gjorts i det nordiska forskningsoch utvecklingssamarbetet bör föras vidare och fördjupas. Ett aktuellt exempel är den nordiska handlingsplanen för datateknologiskt samarbete som antogs vid Nordiska rädets session år 1984.

Dominerande i det nordiska samarbetet är f. n. frågor som rör det ekono-

miska läget och sysselsättningen. Detta är naturligt i ett lage där man i de enskilda länderna arbetar med att få till stånd en förbättrad industrielt tillväxt och ökad sysselsättning. Genom samnordiska insatser kan man

komplettera de nationella åtgärderna och nå dessa mål. Nordiska ministerrådet (finansministrarna) lade till Nordiska Rädets session år 1985 fram en långsiktig handlingsplan för ekonomisk utveckling

och full sysselsättning. Handlingsplanen är ett uttryck för en höjd ambitionsnivå i det nordiska samarbetet. Det utökade samarbetet omfattar

insatser som skall bidra till den strukturella omvandlingen i de nordiska ländernas ekonomi och näringsliv. Härmed menas åtgärder för att åstad-

komma en mer rationell resursanvändning, öka den nordiska ekonomiska integrationen mellan länderna och understödja den nationella ekonomiska politiken. Handlingsplanen innehåller mänga konkreta förslag till samord-

nade och förstärkta nordiska insatser. Som exempel kan nämnas:

— investeringar I vägar och järnvägar för avt förbättra gods- och person-

transporterna mellan och genom de nordiska länderna. — utbyggnad mot ett sammanhängande nordiskt elsystem. — införandet av en ny utlåningsordning för nordiska investeringsprojekt

(UND knuten till Nordiska investeringsbanken. — avskaffande av handelshinder mellan de nordiska länderna, — samarbete på exportfrämjandevområdet, bl. a. ökade anslag till Nordiska

projektexportfonden, — industripolitiska samarbetet, bl.a. ökade anslag till teknisk forskning

och utveckling,

— regionalpolitiskt samarbetet särskilt på Nordkalotten och i Västnorden,

bl. a. upprättande av en särskild utvecklingsfond för Västnorden, — marknadsföringskampanj för främjande av turismen i Norden,

— arbetsmarknads- och utbildningssmarbete bl.a. i form av åtgärder mot

ungdoms- och längtidsarbetslösheten och

— intensifierat nordiskt samarbete på den ekonomiska politikens område

och I internationella ekonomiska fora.

De förslag som lagts fram i handlingsplanen har kostnadsberäknats till ca 2,7 miljarder norska kronor för perioden [985— 1990, varav ca 2,5 miljarder avser investeringar 1 vägar och järnvägar som finansieras på nationell basis.

Av betydelse för det nordiska samarbetet är Föreningen Nordens verksamhet och de nordiska kontakter som äger rum inom ramen för andra folkrörelser. Härigenom stärks medborgarnas känsla av nordisk samhörighet.

"nn

Prop. 1984/85: 198

2.2 Översyn av formerna för det nordiska samarbetet m.m.

Samarbetet i och mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet har

fungerat i sin nuvarande form i över tio år. Då samarbetet genomgått en

utvärdera och att se över samarbetets organisation och funktion ökat. Mot

denna bakgrund tillsatte de nordiska ländernas statsministrar och Nordis-

ka rådets presidium hösten 1982 en parlamentarisk kommitté med uppgift att göra denna översyn.

Vid Nordiska rådets session år 1984 diskuterads parlamentarikerrapporten (NU 1983:9) ”Arbeidsformerne i nordisk samarbeid'”. Huvudpunkter-

na i rapporten innefattade förslag till förstärkning av Nordiska rådets presidium och de nordiska samarbetsministrarnas ställning samt en gemensam budget. Rådet antog en rekommendation som uppmanade Nordiska

ministerrådet att lägga fram de förslag inom ministerrådets verksamhets-

område som kommitténs rapport ger anledning till. En av Nordiska ministerrådet tillsatt utredningsman överlämnade den 10 augusti 1984 sitt förslag

i rapporten (NU 1984:7) ”En budget — ett sekretariat?”. I rapporten föreslås en sammanläggning av de två ministerrådssekretariaten i Oslo och

Köpenhamn och de två nordiska budgetarna. Dessa förslag har under hösten 1984 diskuterats med Nordiska rådets presidium. Nordiska minis-

terrådet lämnade till Nordiska rådets session år 1985 ett särskilt ministerrådsförslag i dessa frågor. Förslaget antogs av Nordiska rådet. F.n. arbetar en av Nordiska ministerrådet tillsatt organisationsgrupp

med de olika frågor som uppkommer vid sammanläggningen av ministerrådssekretariaten och budgetarna. Arbetet skall vara avslutat till hösten 1985. Sammanläggningen av ministerrådssekretariaten kommer att genomföras under våren 1986. Det nya sekretariatet kommer att förläggas till Köpenhamn, där lokaler redan har anskaffats. Ministerrådets budgetar sammanförs till en budget fr. o. m. budgetåret 1987.

Till de organisatoriska förändringarna hör också flyttningen av Nordiska

industrifonden från Stockholm till Oslo.

Genomförandet av de förändringar i den nordiska samarbetsorganisationen som här skisserats bör enligt min mening medföra att den bättre kan svara upp mot de krav som den ökade ambitionen i det nordiska samarbetet nu ställer.

En förändring i de organisatoriska formerna för det nordiska samarbetet

kräver vissa justeringar i de nordiska samarbetsavtalen. Förslag om detta

kommer senare att föreläggas riksdagen.

Jag vill i detta sammanhang också nämna att regeringen har nyligen ratificerat en överenskommelse om ändring av avtalet om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning och dess tilläggsprotokoll

(prop. 1972:122). Innebörden härav är att man genomfört principen om

tidsbegränsad anställning för all personal vid ministerrådssekretariaten i

Prop. 1984/85: 198 6

syfte att tillgodose önskemålet om en allsidig nationell bemanning. I sammanhanget har ministerrådet uttalat att tjänstgöring vid ett nordiskt sekretäriat I relevanta sammanhang bör ses som en särskild kvalifikation, som

bör tas till vara när vederbörande återvänder hem.

ta .3 Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1986 2.31 Allmänt

Nordiska ministerrådets allmänna budget omfattar kostnader för 15 nordiska institutioner och ca 230 särskilda projekt. Nya samarbetsområden har tillkommit successivt. Budgetens omslutning uppgår till närmare 212.2

milj. norska kronor för år 1985.

Det nordiska samarbetet består i stor utsträckning av att nordiskt samordna nationella aktiviteter som alla länderna har intresse av. Den nordiska budgeten skall ses som ett viktigt instrument för att gemensamt utföra för de nordiska länderna angelägna arbetsuppgifter.

Syftet med den nordiska budgeten är inte att totalfinansiera det nordiska

samarbetet. De egentliga resurserna för det nordiska samarbetet är mångdubbelt större, eftersom många projekt finansieras även med nationella anslag. Jag ser de gemensamma nordiska medlen som ett sätt att initiera och hålla samman nordiska samarbetsprojekt. En betydande del av finansieringen bör ske genom att nationella myndigheter tillskjuter egna medel.

Beredvilligheten att anslå sådana nationella medel blir då ett slags test på

att den nordiska prioriteringen överenstämmer med nationella prioriteringar och att projekten verkligen är relaterade till de faktiska behoven. För svensk del bör detta också ske genom att avräkning i vissa fall sker på nationella anslag.

2.3.2 Budget för år 1986

Mot bakgrund av bl. a. den behandling av budgeten som skett i enlighet med den gällande budgetproceduren har Nordiska ministerrådet den 27

mars 1985 enats om en budget för år 1986 på 272,6 milj. norska kronor.

Detta är en ökning i förhållande till år 1985 med ca 60.4 milj. norska kronor, eller med 28 2. Den reala ökningen är ca 1872.

Av utgifterna avses en del täckas genom Nordiska ministerrådets inkomster under år 1986. Dessa inkomster består av räntor och avgifter som

de anställda vid Nordiska ministerrådets sekretariat har att erlägga i stället

för inkomstskatt i Norge. Nordiska ministerrådets totala intäkter beräknas

till ca 8,4 milj. norska kronor. Återstoden ca 264,2 milj. norska kronor

finansieras genom bidrag från de nordiska länderna.

Jag skall nu redogöra för de allmänna prioriteringar som gjorts vid fastställandet av 1986 års budget och utgifternas fördelning på vissa verksamhetsområden ten mer detaljerad redovisning härav ges i bilaga 2).

Det nordiska samarbetet bedrivs på en mycket bred front. Arbetslöshe-

Prop. 1984/85: 198 7

ten i de nordiska länderna har gjort att sysselsättningsfrågor och möjliga åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska och det ekonomiskpolitiska området blivit alltmer centrala. Detta medför behov av satsningar över större område för att samarbetets fördelar skall kunna utnyttjas.

Bland de nya satsningarna i budgeten märks de åtgärder som ingår i

handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning och för vilka jag tidigare redogjort. Sammanlagt beräknas för detta ändamål 38.1

milj. norska kronor, varav 16,2 milj. anslås för industriellt försknings- och utvecklingssamarbete. De största satsningarna I övrigt avser en ökning av

Nordiska industrifondens budget. turistfrågor. arbetsmarknadsåtgärder och regionalpolitiska åtgärder.

För genomförandet av den datateknologiska handlingsplanen beräknas 27.7 milj. norska kronor. Handlingsplanen förutsätter härutöver att näringslivet i de nordiska länderna bidrar med ett belopp som motsvarar de statliga satsningarna. Omfattningen av insatserna blir således beroende på näringslivets beredvillighet att medverka.

I övrigt innehåller budgeten realt ökade anslag främst till jord- och skogsbrukssektorn för genomförandet av det nya handlingsprogrammet på

detta område. Nordiska ministerrådet har vid fastställandet av den slutliga budgeten

beaktat de förslag om ökningar av anslagen för socialpolitiska-, jämställdhets- och samfärdselfrågor som framkom under Nordiska rådets session.

Ett engångsbelopp på 5 milj. norska kronor har beräknats för kostnader som uppkommer med anledning av sammanläggningen av ministerrådssekretariaten och flyttningen av Nordiska industrifonden.

De medet i budgeten som upptagits för administration och liknande utgifter avser främst kostnaderna för Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo. Dessa kostnader beräknas till närmare 27.3 milj. norska kronor och

avser i huvudsak personalkostnader m.m. Antalet fasta tjänster vid sekre-

tariatet uppgår till 53.

En stor del av anslagen finansierar gemensamma nordiska institutioner. Antalet sådana institutioner uppgår f.n. till 15. De största anslagen beräknas för Nordiska industrifonden (45,0 milj. norska kronor), Nordiska projektexportfonden (10.0 milj. norska kronor). Nordiska hälsovårdshögskolan (9.8 milj, norska kronor) och Nordiska institutet för odontologisk materialprovning (8.9 milj. norska kronor).

Beträffande Nordiska industrifonden innebär tidigare beslutad budget

ett bemyndigande för fonden att ingå förpliktelser utöver tillgängliga medel för innevarande budgetår. För år 1987 krävs sådant bemyndigande upp till ett belopp av 21.6 milj. svenska kronor och för år 1988 upp till ett belopp av 14.4 milj. svenska kronor.

Övriga anslag avser It huvudsak olika projekt. Medlen är avsedda för

såväl pågående projekt som nya projekt under år 1986. Anslagen fördelas

f.n. på ca 230 särskilda projekt inom de olika verksamhetsområden som

Prop. 1984/85: 198 8

budgeten omfattar. De största anslagen beräknas för verksamhetsområde-

na regionalpolitik (totalt 13,3 milj. norska kronor), energi (totalt 8,9 milj. norska kronor), miljövård (7,7 milj. norska kronor) och arbetsmarknad (6,9 milj. norska kronor).

Jag tillstyrker för egen del Nordiska ministerrådets förslag till allmän budget för år 1986. Jag föreslår att regeringen underställer riksdagen försla-

get för godkännande.

2.3.3 Sveriges andel av budgeten

Ländernas bidrag till Nordiska ministerrådets budgetar beräknas enligt

en särskild fördelningsnyckel. Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) fastställde den 10 november 1982 regler för beräkning av fördelningsnyckeln. Reglerna innebär att fördelningsnyckeln fastställs som resp. lands andel av den samlade nordiska bruttonationalinkomsten (BNI) till

faktorpris. Som bas skall användas kända värden från de två senaste åren. För det senaste året används preliminära värden. Fördelningsnyckeln fastställs för ett år i sänder.

För år 1985 gäller följande fördelningsnyckel: Danmark 19,92, Finland 18,3 22, Island 0,92, Norge 21.072 och Sverige 39,94. Sveriges andel av budgeten beräknades enligt denna fördelningsnyckel till totalt 83 872 000 svenska kronor.

För år 1986 har följande fördelningsnyckel fastställts: Danmark 21,4 7, Finland 19.4Z, Island 0.822, Norge 21.29c och Sverige 37.276. Sveriges

andel av budgeten har således minskat något jämfört med föregående år.

Sveriges andel av de nationella bidragen till budgeten för år 1986 föreslås därmed enligt fördelningsnyckeln beräknad till 98 282400 norska kronor vilket motsvarar ungefär lika mycket i svenska kronor. Detta innebär en

ökning med 14410400 svenska kronor i förhållande till år 1985.

Medlen bör anvisas över statsbudgeten för budgetåret 1985/86. Eftersom Nordiska ministerrådets budget avser kalenderåret 1986, kan det svenska

bidraget delvis komma att behöva betalas ut efter det svenska budgetårets utgång.

För Nordiska industrifondens bemyndigande att ingå förpliktelser för år 1987 och år 1988 utöver tillgängliga medel beräknar jag att Sverige skall

svara för samma andel därav som för den svenska andelen av Nordiska ministerrådets allmänna budget, dvs. 37.272 av de aktuella beloppen som är 21,6 resp. 14,4 milj. svenska kronor. Detta motsvarar bemyndiganden på ca 8,0 milj. svenska kronor för år 1987 och ca 5,4 milj. svenska kronor för år 1988.

Prop. 1984/85: 198 kd

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att 1. för Sveriges del godkänna Nordiska ministerrådets förslag till

allmän budget för år 1986, | 2. till Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret

1985/86 under tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 98 282 000 kronor, 3. bemyndiga regeringen att medge att stöd lämnas av Nordiska industrifonden vilket inräknat löpande beslut för Sveriges del innebär åtaganden om högst 8000 000 kronor under år 1987 och högst 5 400 000 kronor under år 1988. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

tt Riksdagen 1984/85:198.1 saml. Nr 198

Prop. 1984/85: 198 10

Bilaga I

Sammanfattning av det nordiska samarbetet under år 1983 inom

Nordiska ministerrådets verksamhetsområde

I det följande återges sammanfattningar av fackkapitlen i den berättelse rörande det nordiska samarbetet som Nordiska ministerrådet i december 1984 överlämnade till Nordiska rädet (dokument C 171985).

Lovgivningssamarbejdet

De nordiske justitsministre afholdt sammen med socialministrene en

konference i Oslo den 16.—-17. februar 1984. Justitsministrene medtes på

ny den 19.—20. juni i Island og igen den 14. november 1984 i Helsingor. Embedsmandskomiteen for lovgivningssporgsmäl afholdt mede i Stockholm den 3. maj 1984 og mydtes igen uformelt i tilknytning til modet den 14. november 1984 i Helsinger. De nordiske retschefer afhöldt mode den 3.

oktober 1984 i Helsingfors. Endelig har juridisk udvalg og justitsministrene

afholdt fellesmede den 14. november 1984 i Helsingor.

Udover disse myder har lovgivningssamarbejdet fundet sted i forbindelse med dryftelserne mellem de nordiske lande om pätankte lovgivningsini-

tiativer. Endvidere foregår der et intensivt samarbejde mellem de reprie-

sentanter for de nordiske justitsministerier m. v.. som deltager i dröttelserne i de forskellige internationale organer. I almindelighed er det muligt for de nordiske lande her at indtage en ficlles holdning, ofte med baggrund i en ensartet nordisk lovgivning eller i nordiske droftelser på det pägaldende

sagsområde.

I fagkapitlet om det nordiske lovgifningssamarbejde er emnerne for samarbejdet inddelt i 10 hovedrubrikker efter nogenlunde de summe retningslinier, som er anvendt ved inddelingen i udligere årsberetninger. De enkelte emner er fölgende: — Familieret — Aftaleret, kopbelovgivning op forbrugerbeskyttelse —- Transportret —- Immatenalret — Erstatningsret — Selskabsret

—- EDB

— Strafferet

—- Procesret

- Offentlig ret

Nogle enkelte emneomräder for det nordiske samarbejde skal her fremheves. På familierettens område har &gtefallers og samboendes formutforhold veret draftet på to meder i 1984. Udgangspunktet for draftelserne

Prop. 1984/85: 198 11

har i denne omgang serlig veret det svenske lovudkast, og det ser ud til, at

man nu kan nå frem til en håjere grad af ensartethed end tidligere på flere

vigtige punkter, navnlig når det gelder den efterlevende &gtefxlles stilling. Endvidere har spergsmålet om kunstig befrugtning veret genstand for dräftelser i nordisk regie på baggrund af et svensk lovforslag herom. Der er her enighed mellem de nordiske lande om at fortsette udvekslingen af

oplysninger om påtenkte eller iverksatte initiativer på dette vigtige område. Det nordiske samarbejde omkring bekämpelsen af narkotikakriminalite-

ten har veret genstand for droftelser i 1984. Säledes var dette samarbejde

et aktuelt sporgsmål ved justits- og socialministermedet i februar 1984 og

igen ved justitsministermedet i Laugarvatn i Island i juni. Efter at Nordisk

Råd i 1984 vedtog en rekommendation om spargsmålet, vil Ministerrådet

nu fremle&gge et forstag til en handlingsplan mod narkotika.

Det nordiske samarbejde omkring dataspergsmål er i de seneste år foregået med en stigende intensitet. På baggrund af Ministerrådets hand-

lingsplan på dette område, hvori bl. a. lovgivningssamarbejdet er opprioriteret, har navnlig spörgsmålet omkring datakriminalitet veret genstand for

dröftelser. Sporgsmålet er således diskuteret ved et nordisk mgde i sep-

tember 1984, ligesom det er genstand for udregningsarbejder i de enkelte

lande. Der er planlagt yderligere samarbejde i nordisk regie vedrgrende dette spergsmål.

Nordisk Råd opfordrede i 1984 Ministerrådet til at fremskynde utarbej-

delsen af nye kgbelove. Den arbejdsgruppe, der i 1980 blev nedsat for

n&rmere at underspge og overveje disse spörgsmål, har afsluttet sitt arbejde i slutningen af 1984. Betenkningen indeholder forslag til en moderni-

sering af kgbelovgivningen, säledes at den g&ldende retsenhed inden for Norden på dette område i det ve&sentlige bevares. Betenkningen vil nu bli

sendt på häring.

Konsumentpolitik Nordiska ministerrådet (konsumentministrarna) fastställde i maj 1984 ett nytt nordiskt samarbetsprogram på det konsumentpolitiska området. Pro-

grammet tar bl.a. sin utgångspunkt i de ekonomiska svårigheter som har

drabbat också de nordiska länderna under slutet av 70-talet och början av 80-talet, i den teknologiska utvecklingens påverkan på enskilda konsumenter samt i den internationalisering som alltmer präglar flödet av varor,

tjänster och information. Programmet syftar till en effektivare konsumentpolitik, bättre resursutnyttjande samt undanröjande av handelshinder, bl.a. för att undvika fördyringar för konsumenterna. Under 1984 har första fasen i ett utvecklingsarbete på det hushållsekonomiska området avslutats. Ett projektprogram har lagts fram för 1985 och

Prop. 1984/85: 198 12

preliminara planer för verksamheten nordiskt och nationellt under kom-

mande år har presenterats.

På varudistributionsområdet har ett projekt om för- och nackdelar från konsumentsynpunkt med användande av datateknik i daghgvaruhandeln slutförts, ett projekt om olika former för konsumentnflytande på varuforsörjningen har vidareforts medan ett projekt om discount-butikers for- och nackdelar ur konsumentsynpunkt har startats.

Konsumenträådgivningens eftekter på enskilda konsumenter har undersökts och ett forsknmingsseminarium om konsumenunflytande har forberetts.

Gemensamma nordiska varuprovningar har under äret gjorts beträffande kolfilterfläktar och textilreflexer. Insatser för att utveckla metoder för provningar har gjorts för ett antal produkter, inte minst med inriktning på produktsäkerhet. Arbetet har skett i nara samarbete med NORDTEST. En probleminventering avseende förvarning och lagring av hvsmedel har genomforts.

På produktinformationsområdet har buller från hushållsapparater. spar-

program för tvättmaskiner, möbelmärkning, märkning av flytvästar och konsumentinformation om begagnade bilar uppmarksammats. Ett forprojekt om konsumentinformation i databaser har genomförts.

Samarbetet kring konsumentproblem och -mojligheter i samband med införandet av ny informationsteknologi har under 1984 koncentrerats till bl.a. konsumentupplysning i närradio, lokal-TV och text-TV samt lagstiftning rörande kabelnäten.

På utbildningssidan har arbetet inriktats på förskolan, på hogskoleutbildningen av socialarbetare, på vidareutbildningen av konsumentmedarbetare

och på inslagen av konsumentfrågor i universitetsutbildningen. De natio-

nella konsumentorganens roll beträffande produktion av utbildningsmaterial har utvärderats.

Omfattande studier av dels konsumentproblem förknippade med garantier, dels avtalsvillkor och praxis på sällskapsreseomrädet har avslutats. hiksom en undersokning av behovet av lagregler m. m. vid ullbakakallande av farliga varor och en kartläggning av postförsäljningsklubbars verksamhet.

Existerande och framtida satellu-TV-sändningar med reklaminstap över de nordiska länderna har kartlagts i ett annat projekt, som också har analyserat möjligheterna till kontroll och reglering.

Samarbete om utbildning, forskning och kultur

Den nordiska Aulturbudgeten för 1984 har uppgått ull sammanlagt 137,9

milj. DKK. För år 1985 uppgår den ull drygt 148,5 milj. DKK tinkl. löne-,

pris- och valutajusteringsreserv), vilket innebär en ökning med 7,74.

rr

Härav utgör 4,4 76 automatiska ökningar och 3,3 26 s.k. aktivitetsökningar.

Prop. 1984/85: 198 13

Ministerrådsförslaget rörande förändringar i arbetsformerna i det nordiska samarbetet innebär en sammanläggning av de båda nuvarande ministerrådsbudgetarna och en sammanslagning av ministerrådssekretariatet i Oslo och kultursekretariatet i Köpenhamn. Förslaget innehåller också förslag till ändringar i det nordiska kulturavtalet. Innebörden härav är att det skall vara ministerrådet i sammansättningen kultur- och utbildningsministrar som fattar de beslut som krävs för att förverkliga avtalets syfte, utser kommittéer och arbetsgrupper och fattar beslut om budgetförslag för området inom en totalram som en del av den samlade nordiska budgeten.

Inom ramen för den nordiska datahandlingsplanen har projekt startats

rörande bl.a. pedagogiska modeller för dataförmedlad undervisning,

grund- och vidareutbildning av lärare, undervisning i datakunskap för vuxna. När det gäller grundforskning inom datateknologiområdet har Nor-

diska forskningspolitiska rådet (FPR) tagit Nera initiativ, bl.a. genom att

arrangera en serie forskarsymposier kring datateknologiska frågor.

Mot bakgrund av framgångarna med Scandinavia Today har ledningsgruppen för Scandinavia Today ombildats, i syfte att fungera som rådgi-

vande organ i frågor som rör samnordisk kulturinformation i utlandet.

Flera alternativ har därvid nämnts. Bi. a. undersöks förutsättningarna för ett nordiskt kulturprojekt i Japan. Vidare har ministerrådet avsatt medel för visning av en utställning av nordisk sekelskifteskonst i London, Dösseldorf och Paris 1986-1987.

I anknytning till arbetet med en handlingsplan för ekonomisk utveckling

och full sysselsättning Gfr Nordiska rådets rek. nr 1/1984) har man på

utbildningsområdet arbetat med frågor som rör övergången skola-arbetsliv och de därmed sammanhängande problemen kring ungdomsarbetslösheten.

Inom arbetet för en förbättrad språkförståelse i Norden är en rad delprojekt genomförda eller igångsatta rörande läroplaner i grundskolan, vidareutbildning av lärare i grundskolan och inom lfärarutbildningen, färomedel för grundskolan, läroplaner och läromedel för det gymnasiala stadiet, vuxenundervisningen liksom vad gäller lärar- och elevutväxling m. m.

Metodiskt sett har man använt en arbetsform ("nätverksmodellen""), som innebär att nationella projekt inom samma ämnesområden och med parallella målsättningar knyts samman på nordiskt plan.

Ministerrådet har under 1984 beslutat lägga ned Rådgivande kommittén

för undervisning i och med med årets utgång.

Nordiska forskningspolitiska rådet (FPR) har överlämnat ett förslag till handlingsprogram för den första verksamhetsperioden 1983-1986 med syfte att ange FPR:s roll i det nordiska forskningssamarbetert och att ge underlag för en diskussion om de för samarbetet aktuella forskningspoli-

tiska frågorna. De kommentarer som från olika håll framförts på programförslaget är vägledande för FPR i dess arbete.

Såvitt gäller nordiskt samarbete om vetenskaplig utrustning har insatser

Prop. 1984/85: 198 14

gjorts beträffande bl.a. etablering av ett nordiskt spegelteleskop på La Palma i Kanarieögruppen och det nordiska termoluminiscenslaboratoriet i Risg i Danmark. Överväganden har gjorts kring frågan om datakapacitet och anskaffning av superdatorer. Hittills har det nordiska forskarutbildningssamarbetet huvudsakligen bestått dels av stipendieverksamhet inom ramen för de nordiska forsk-

ningsinstitutionerna, dels av en kursverksamhet i form av nordiska fors-

karkurser. Vid en FPR-konferens i november 1983 för nordiska forskare och forskningsadministratörer uttrycktes ett starkt intresse för att bygga ut samarbetet, särskilt om en systematiserad nordisk forskarkursverksamhet. Efter konferensen har FPR i samråd med de nordiska forskarkursernas styrelse under hösten 1984 vänt sig till universitet och högskolor samt forskningsråd i Norden med förslag om ett samarbete om en utvidgad försöksverksamhet med systematiserade kurser. Kursverksamheten är avsedd att utgöra en integrerad del av de nationella institutionernas verksamhet såväl innehållsligt som administrativt och ekonomiskt. FPR har tillsammans med NORDFORSK inlett ett samarbetsprojekt om forskningsevaluering. Vidare har man tagit initiativ till utvärdering av den forskning som vissa av de nordiska forskningsinstitutionerna på kulturbud-

geten bedriver.

Stödet till folkrörelsernas verksamhet omfattar tre poster på den nordiska kulturbudgeten: nordiskt ungdomssamarbete, nordiskt folkbildningssamarbete och nordiskt idrottssamarbete. Mot bakgrund av en projektskiss från Nordiska ungdomskommittén har ministerrådet extraordinärt

beviljat 925.000 DKK för nordiska aktiviteter med anledning av FN:s

internationella ungdomsår 1985. Medlen skall gå dels till lokalt och regionalt nordiskt samarbete på ungdomsområdet, dels till en nordisk ungdomskonferens samtidigt med Nordiska rådets session 1985. Till förmån för etniska och språkliga minoriteter har ministerrådet dels avsatt medel till samiska kulturaktiviteter av engångskaraktär, dels inlett

en försöksverksamhet för utveckling av det samiska kulturlivet genom att en särskilt sakkunnig anställts för en treårsperiod från 1984. Den sakkunnige har knutits till Nordiska samerådets sekretariat i Utsjoki i Finland. Ministerrådet har vidare beslutat att stödet till nordiskt idrottssamarbete

från 1985 också skall omfatta samiskt idrottssamarbete.

Ministerrådet beslöt i juni 1984 att inrätta ett Nordens institut på Åland från 1985. Kostnaderna för driften fördelas mellan den nordiska kulturbudgeten och Ålands landskapsstyrelse. Ministerrådet har tillsatt en nordisk arbetsgrupp för barn och kultur med uppgift bl.a. att följa utvecklingen på barnkulturområdet och att initiera projektverksamhet m. m. Som första projekt har arbetsgruppen under 1984

etablerat en nordisk informationstjänst om barn och kultur med syfte att

skapa kontakt mellan de kretsar i Norden som arbetar med barnkultur och att sprida upplysning om initiativ och aktiviteter till olika nordiska och nationella organ på området.

Prop. 1984/85: 198 IS

Arbetsmarknad

Der har veret en fortsat vekst i beskeftigelsen i de nordiske tande i 1984. Derimod er veksten i arbejdslasheden, som har veret fortsat sti-

gende igennem de seneste år, kulmineret i 1984. Tilgangen af nye arbejdspladser, som fölge af det ekonomiske opsving,

har i voksende grad kunnet opsuge en större del af tilgangen til arbejdsmarkedet.

Arbejdslgsheden som helhed. hvoraf ca 1/3 omfatter unge mellem 16 og

24 år. ligger dog fortsat på et höjt niveau, over 600.000 registrerede fuldtidsledige i Norden som helhed. Samtidig fortsetter den udvikling, hvorefter de udsatte grupper på ar-

bejdsmarkedet, unge og langtidsarbejdslöse. belastes af lengere og flere ledighedsperioder.

I alle nordiske lande er målet om fuld sysselsetning blevet fastholdt. og hvert land tilstreber udfra nationale forudsetninger at begrense udbetaling af arbejdslöshedsydelser i forhold til igangsettelse af arbejde, der giver

beskeftigelse til ledige. Genoprettelse af den fulde sysselsetning vili sammenheng med behovet

for omstillingen af arbejdskraften kreve en udvikling af foreget samspil mellem de arbejdsmarkedspolitiske og de ekonomisk politiske virkemidler. I dette samspil er det af betydning, at arbejdsmarkedets parter indgår i et samarbejde med arbejdsmarkedsmyndighederne.

Derudover kreves et udvidet nordisk og internationalt samarbejde om samordningen af politik og virkemidler, der understatter bekempelsen af arbejdslösheden, der i den vestlige verden som helhed fortsat udvikles i ugunstig retning.

Et vigtig grundlag for samarbejdet på det nordiske plan er overenskom-

sten om det felles nordiske arbejdsmarked. som fra den 1. august 1983 har veret geldende for alle de nordiske lande.

Som opfgigning på overenskomsten og retningslinierne for samarbejdet mellem arbejdsformidlingskontorerne, som trådte i kraft samtidig med overenskomsten., fremlegges i 1985 et nyt samarbejdsprogram på arbejdsmarkedsområdet. Derudover har det nordiske arbejdsmarkedsudvalg (NAUT) iverksat en rekke udredningsprojekter og andre fellesnordiske tiltag. som understeätter det direkte samarbejde mellem de nationale arbejdsmarkedsmyndigheder.

Af stor betydning har projektet om arbejdslashedens omkostninger, som

NAUT har gennemföart i samarbejde med Embedsmandskomitéen for valutaspårgsmål og finansielle spergsmål. Projektets udredninger er indgået i

det fortsatte arbejde med en nordisk handlingsplan for gkonomisk udvikling og fuld sysselsetning. I handlingsplanen indgår derudover en rekke arbejdsmarkedsprojekter.

Projekterne har til formål at iverksette forsag med henblik på udvikling af nye virkemidler i arbejdsmarkedspolitikken og effektivisering af de

Prop. 1984/85: 198 16

igangverende tiltag, herunder udvikling af nye samarbejdsformer mellem arbejdsmarkedspolitikkens virkemidler og andre politikområder. I 1984 har Ministerrådet endvidere blivet enig om en nordisk overenskomst om ydelser ved arbejdslashed. Den endelige tekst er vedlagt Ministerrådets meddelelse i anledning af Nordisk Råds rek. nr. 14/1984.

Arbetsmiljö

Det nordiska samarbetet på arbetsmiljöområdet styrs av ett samarbetsprogram. Programmet har reviderats under år 1984. I det nya programmet drar ministerrådet upp riktlinjerna för det kommande samarbetet inom tolv prioriterade samarbetsområden. Sambanden mellan den tekniska utvecklingen, arbetsmiljön och arbetsmiljöpolitiken är genomgående teman i programmet. Arbetet med att ta fram underlag för bestämning av yrkeshygieniska

gränsvärden har drivits vidare under år 1984. Andra större forskningspro-

jekt har rört bl.a. bekämping av arbetsolycksfall och förebyggande av förslitningsskador som orsakas av fysiska belastningar. Samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna har främst gällt harmonisering av föreskrifter och samordning av produktkontroll. En utredning har startats för att förbereda en eventuell institutionalisering av verksamheten vid Samnordiska dokumentationscentralen för arbetsmiljö (SDA).

Ett antal projekt har drivits inom det datateknologiska området. Ett av projekten har rört personsäkerhet vid arbetsprocesser som styrs med hjälp

av mikroprocessorer. Ett annat har belyst hälsorisker vid bildskärmsarbete. Det senare projektet har resulterat i en koncentrerad översikt över

forskningen och forskningsresultaten på området.

Samarbetet om arbetstidsfrågor kommer i framtiden att bedrivas tvär-

sektoriellt inom ministerrådsorganisationen.

Socialpolitik Till grund för Nordiska ministerrådets verksamhet inom social- och

hälsovårdsområdet ligger det reviderade samarbetsprogram, som fastställdes i augusti 1982. Samarbetet bedrivs dels inom de fem permanenta institutionerna — Nordiska hälsovårdshögskolan (NHV) — Nordiska institutet för odontologisk materialprovning (NIOM) — Nordiska täkemedelsnämnden (NLN) — Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD) — Nordiska nämnden för handikappfrågor (NNH), dels i form av projektverksamhet. Under året har ministerrådet låtit utvärdera NHV:s verksamhet. Utvär-

deringsrapporten är för närvarande föremål för remissbehandling och dis-

kussion bland berörda parter.

Prop. 1984/85: 198 17

NIOM:s arbete fortskrider planenligt inom områdena standardisering. materialprovning. forskning och upplysningsverksamhet.

NLN:s verksamhet inom läkemedelsregistreringsområdet har bl.a. re-

sulterat i gemensamma nordiska riktlinjer för registreringsansökningar.

En arbetsgrupp under NAD har avgivit en rapport angående forsknings-

resultat kring cannabismissbruk och dess skadeverkningar. Det datorbaserade informationssystem — Nordiskt hjälpmedelsreigster - som NNH utvecklat i samarbete med nationella samhällsorgan togs I

drift i januari 1984.

En ny utgåva av den periodiska publikationen "Social trygghet i de nordiska länderna" har utgivits under året som ett resultat av Nordiska socialstatistikkommitténs (NOSOSKO) arbete. NOSOSKO har även utgivit en rapport om samspelet mellan beskattning och sociala förmåner.

Nordiska medicinalstatistikkommitténs (NOMESKO) projektverksam-

het vad gäller bl.a. informationssystem inom primärvården har vidareförts.

Projektverksamhet bedrivs för övrigt inom flertalet av de delområden

som anges I samarbetsprogrammets operativa avsnitt. Verksamheten omspänner så vitt skilda områden som hälsofostran i grundskolan samt åtgärder inom service- och bostadssektorn för äldre. Flertalet projekt inleddes

år 1983 och kommer att avslutas under år 1985. Undantag utgör bl.a. den försöksverksamhet med utbildning av perso-

nal för dövblinda som övergår i permanent form fr. o. m. årsskiftet 1984— 1985. Nordiskt utbildningscenter för dövblindpersonal nyinrättas vid den-

na tidpunkt som dotterinstitution till NNH och skall utöver sin huvudfunk-

tion fungera som resurscentrum för dövblindarbetet i Norden.

Bland pågående förstudier kan särskilt nämnas den som gäller forskning

kring välfärdsstaten. Inom huvudprojektet föreslås ett antal överordnade problemställningar som gäller t. ex. förhållandet mellan välfärdsstaten och samhällsekonomin bli belysta.

Miljobeskyttelse

Miljoministrene vedtog i 1983 program for nordisk samarbejde om miljabeskyttelse 1983—1987. Arbejdet i 1984 har veret preget af igangsetning af aktiviteter inden for det nye samarbejdsprogram. Det gelder f.eks. på

prioriterede områder som luftforurening, kemiske stoffer og produkter,

naturvern og stejbekempelse.

Verden står idag over for en rekke meget alvorlig miljg- og ressource-

problemer, bl.a. nedbrydningen af atmosferens ozonlag. sur nedber, spredning af farlige kemikalier og orkenspredningen. Der er udarbejdet et debatoplieg (NU 1984:4) om årsagerne hertil, og om hvordan de nordiske lande kan medvirke til at rette op på disse forhold. Der vil fremover blive arbejdet videre med en koordineret indsats frå de nordiske lande med hensyn til globale miljö- og ressourceproblemer.

Prop. 1984/85: 198 18

De nordiske lande har i 1984 iverksat et serligt projektprogram på luftforureningsområdet, som skal gennemföres over tre år. Det omfatter såvel langtransporteret luftforurening som luftforureningsproblemer i byerne og samarbejde med hensyn til den administrative styring på området. Hensigten er bl.a. at forsterke de nordiske landes kompetance og dermed den förende position faglig set, som de har indtaget på luftforure-

ningsområdet.

Indenfor ECE-konventionen om grenseoverskridende luftforurening i

Europa, har de nordiske lande vere tnitiativtagende til en aftale om at

begrense udslippet af svovIdioxid med mindst 30 Z far 1993. Indtil nu har 20 lande tilsluttet sig dette forslag. Der arbejdes videre med effektundersggelser og konkrete aftaler om begraxnsning af svovIdioxid.

En felles nordisk målsetning over for udstedningsgasserne — bilavgasserne — fra taotorkaretejer droftedes af de nordiske miljöministre på et

mede i februar. Der var enighed om, at de nordiske lande så snart som muligt bar skerpe kravene til forurenende udskip fra koretgjer, og at forholdene bör le&gges til rette for at blyfri benzin bliver tilgengelig i de

nordiske lande. Der var også enighed om at de nordiske lande skal samar-

bejde om at påvirke resten af Europa. Der arbejdes videre med at opfylde denne målsetning og sigtes mod internationale aftaler om skerpede emissionsgrenser.

Også på stejområdet har de nordiske miljöministre i februar vedtaget at

fastholde en stgjgranse på 80 dB(A) for alle typer af motorköretgjer. For at

gennemfgre denne målse&tning med hensyn til tunge köretgjer vil de nordiske lande i fellesskab gennemföre de nadvendige udredninger. Flyselskaberne i Norden vil i Igbet af den kommende 10-års periode

skulle udskifte store dele af den eksisterende flyflåde. Man har derfor taget mulighederne for at kunne påvirke udskiftningstidspunkt og flytyper op, med henblik på at reducere stöjbelastningen. Der overvejes en henven-

delse fra miljaministrene til flyselskaberne om et nermere samarbejde.

De nordiske landes systemer for klassificering og merkning af kemiske stoffer og produkter er fortsat forsggt harmoniseret for at undgå hindringer

for handel mellem landene., og for at håndteringen i virksomheder og hos

forbrugerne bliver mere sikker. Der er indledt et samarbejde med repre-

sentanter fra arbejdsmiljömyndighederne om et forslag til aftale om udveksling af information af oplysninger om kemiske stoffer og produkter. Behovet herfor er stort. og der kan spares store ressourcer ved at kende nabolandenes vurderinger og oplysninger.

De nordiske principper for beskyttelse af truede dyr og planter anvendes nu i alle de nordiske lande. En omfattende planlegning af natur- og kultur-

landskabet finder sted i de nordiske lande i disse år. Det bliver mere og

mere klart, at naturvernhensynene må indarbejdes i arealplanlegningen og

disponering for at blive tilgodeset på bedst mulig måde. Til dette formål

kreves gode planlegningsredskaber. Som supplement til det arbejde. som

Prop. 1984/85: 198 19

er udfert vedrorende naturlandskabet, er iverksat et större opfölgnings-

projekt specielt angående behandlingen af kulturlandskabet. Projektet som lgber til og med 1986 har rådgivende arbejdsgrupper og udvalgte modeliom-

råder i alle de nordiske tande.

Embedsmandskomittéen for miljpbeskyttelsessporgsmål har i 1984 haft forberedende arbejdsgrupper nedsat på fölgende sagområder: forskning og styring af projekterne om miljgeffekter ved energiproduktion, vand- og

aflgb, luftforurening, stgj, genanvendelse og affald, produktkontrol (kemiske produkter) naturvern og friluftsliv og miljedata. Miljesektoren har i

1984 rådet over samlet 8.134.000 NOK på Ministerrådets almene budget.

Jämställdhet

Jämställdhetsutskottet har till uppgift att koordinera det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet på grundval av det program som antogs år

1978 av ministerrådet och som reviderats under år 1982. Programmet anger följande huvudområden för samarbetet: arbetsliv, social- och familjepoli-

tik, utbildning, boende- och samhällsplanering samt deltagande i det politiska livet och samhället i övrigt.

Under år 1984 har 1.283.000 NOK beviljats för sammanlagt tio projekt, varav 203.000 NOK ur budgetreserven. Den indikativa ramen för 1985 är

1.150.000 NOK. Under våren 1984 inledde jämställdhetsutskottet en utvärdering av det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet 1978-1983.

Det hittillsvarande resultatet av utvärderingen presenterades vid ett

ministerrådsmöte (jämställdhetsministrarna) den 2 maj 1984 i Göteborg. Vid mötet deltog även Nordiska rådets social- och miljöutskotts ordförande och sekreterare.

De två viktigaste verksamheterna under året har varit planeringen och genomförandet av den nordiska förberedande konferensen den 2—4 maj

1984 i Göteborg inför FN:s kvinnokonferens i Nairobi 1985. Vidare avses

här planeringen av ett flerårigt tvärsektoriellt projekt, vars syfte är att pröva olika modeller för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden i en region eller kommun i vart och ett av de nordiska länderna. Det

sistnämnda projektet diskuterades vid det nämnda ministerrådsmötet.

Dessutom pågår projektverksamhet under alla de andra huvudområden, som nämnts ovan.

Jämställdhetsutskottet har i år bett samtliga ämbetsmannakommittéer att lämna en redogörelse för hur jämställdhetsaspekten har beaktats inom de olika sektorerna under de senaste två åren samt för kommittéernas

planering härvidlag i den närmaste framtiden. Svaren på denna förfrågan redovisas i bilaga 1 till ministerrådets verksamhetsberättelse för 1984.

Prop. 1984/85: 198 20

Livsmedelsfrågor

Det permanente nordiske utvalg for neringsmiddelspersmål (NUN) under Nordisk Ministerråds stedfortrederkomité har ansvaret for det nordiske samarbeidet på neringsmiddel- og ernxringsområdet. NUN ble opprettet i 1980 og de förste samarbeidsprojekter ble startet opp i 1982.

Virksomheten under NUN har i 1984 omfattet 12 samarbeidsprosjekter fordelt på områdene lovgivning og administrasjon, kosthold og ern&ring, neringsmiddeltoksikologi og kontroll og analyser av nernngsmidler. Bevilgningen over Ministerrådets budsjett har i 1984 vert 648.000 NOK.

Prosjektgruppene har blant annet utredet muligheter for å samordne retningslinjer/bestemmelser for mikrobiologisk kvalitet av matvarer, for å regulere helsekostprodukter og for å samordne kontrollen med importerte

matvarer. Det arbeides med å utvikle et effektivt internordisk varslingssy-

stem for informasjon om matvarepartier som avvises för import. Oversikt over de nordiske lands bestemmelser om merking av ferdigpakkete matvarer og om tilsetningsstoffer til matvarer er utarbeidet.

Det arbeides fortsatt med å utvikle et nordisk datanett (NORFOODS) for informasjon om innhold av neringsstoffer, energi m. v. i de viktigste matvarer og matretter. Nordiske kostholdsforskere har utarbeidet en rap-

port om metoder i kostholdsundersgkelser med sikte på en större grad av

standardisering av slike undersekelser i de nordiske land. I 1984 er det også foretatt en utredning om kosthold og ern&rning blant barn i alderen

1—2 år. Det arbeides kontinuerlig med å vurdere de nordiske anbefalinger for erneringsmessig sammensetning av kostholdet. NUN har i 1984 fått gjennomfäart en utredning om Nordisk Metodikko-

mité for Livsmedel. der også komitéens organisasjon og finansiering blir berärt. Forslag til en nordisk arbeidsdeling av serlig ressurskrevende analyser av matvarer er utarbeidet av en prosjektgruppe under NUKL.

Transport, kommunikation och trafiksäkerhet

Enligt den nordiska transportöverenskommelsen har Nordiska ämbetsmannakommittén för transportfrågor (NÄT) till uppgift att följa utvecklingen inom området och ta fram samarbetsuppgifter som med fördel kan studeras i ett nordiskt perspektiv.

Ämbetsmannakommittén bistås av Nordisk kommitté för transport-

forskning (NKTF) som har till uppgift att koordinera och stimulera trans-

portekonomisk forskning i Norden. Under 1984 igångsattes projektet ” Näringslivets transportkostnader”.

där avsikten är att skaffa fram kunskaper om transportkostnadernas betydelse och sammansättning samt om hur kostnaderna skulle kunna redu-

ceras. Vidare startades projektet ”Samfärdselpolitiken i de nordiska länderna” där resultatet väntas vara till hjälp vid bedömning av trafikpolitikens utveckling i länderna.

Prop. 1984/85: 198 21

Vidare har man arbetat med en sammanställning av nordisk transportstatistik och i samband härmed har NÄT och NKTF beslutat att en sådan

statistik bör uppdateras regelbundet med två till tre års mellanrum. Tyngdpunkten i NÄT:s projektverksamhet förflyttas medvetet från vägtekniska frågor till det transportekonomiska området samtidigt som man satsar på flera men mindre projekt. En sådan budgetering ger större möjlig-

heter till att tidigt kunna ta upp aktuella ämnen.

Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) är ett kontakt-, koordinerings- och planeringsorgan inom trafiksäkerhetssektorn i de nordiska länderna. NTR

bistås i sitt arbete av tre permanenta samarbetsorgan, Nordisk bilteknisk

kommitté (NBK), Nordisk kommitté för trafiksäkerhetsforskning (NKT)

och Nordisk kommitté för vägtrafiklagstiftning (NK V).

Under 1984 har NTR lämnat ett förslag ull de nordiska regeringarna om en ny överenskommelse om körkort och registrering av motorfordon m. m.

NTR:s projektverksamhet har under året omfattat projekten "Cyklande barns trafikrisiko”, ”Internordisk användning av olycksdata”, ”Evalueringsmetoder i trafikundervisningen” samt forskningsprogram om tunga fordon och trafiksäkerhet, motorcyklisters säkerhet och trafikonykterhet. Under året har vidare publicerats rapporter om tidigare slutförda projekt, bl.a. fyra rapporter om seminarier som avhölls under Nordiska trafiksäkerhetsåret (NTÅ 83) samt rapporterna om trafikonykterhet i Norden och om säkerhet för barn och vuxna i personbilars baksaten.

Förutom dessa delar av ämbetsmannakommitténs och trafiksäkerhetsrådets verksamhetsfält har samarbete förekommit också inom Nygsäkerhets-

området, sjöfartssäkerhetsområdet och om säkerhet för tågtrafiken. I ministerrådets årsberättelse redogörs också för det organiserade samarbetet

mellan postverken (NORDPOST) och för det telesamarbete som bedrivs inom de nordiska telekonferenserna (NORDTEL).

Turisme

Kampanjen ”Reis i Norden” ble avsluttet 1 1984 gjennom oppirykking av en katalog I 400.000 eksemplarer og på 4 språk. Katalogen inneholder bl.a. almen informasjon om de nordiske land, ”off-season”-tilbud, ulike rabatter samt tilstelninger som holdes.

Prosjektet om turismens langsiktige sosiale, miljomessige og okonomiske konsekvenser ble avsluttet gjennom Åland-seminaret som fant sted i mar 1984.

En ny utgave av händboken Reiseliv i Norden utkom i 1984.

Et seminar om kultur og turisme ble holdt i november 1984. Pä basis av rekommendasjoner fra seminaret vil turistutvalget vurdere ytterligere prosjekter innenfor kultur- och turismeområdet.

I 1984 ble det gjennomfert en samnordisk markedsunderspkelse av Frankrike.

Prop. 1984/85: 198 22

Turistutvalget har i sin virksomhet i 1984 sykt å dreie prosjektvirksomheten i retning av å sette turisten/konsumenten sterkere i sentrum. Utvalget har som folge av dette gjennomgått turistprogrammet for å vurdere behovet for endringer i dette. Utvalget har konkludert med at en dreing av prosjektvirksomheten ikke kommer i konflikt med det nåv&rende program og har av denne grunn ikke funnet det ngdvendig å revidere dette.

Turistutvalget har i sin virksomhet lagt serlig vekt på gjensidig orientering om internasjonale og nasjonale turistsporsmäl. OECD's arbeid med

ett nytt felles turistinstrument og EF's arbeid for en felles turistpolitikk har

vert de viktigste internasjonale spörsmål i denne forbindelse, mens Sveriges nye forslag om turist- og rekreasjonspolitikk stod sentralt blant de

nasjonale spörsmål.

Finans- och valutapolitik m. m.

Uppföljningen av Nordiska rådets rekommendation nr 1/1984 om en nordisk handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning har under 1984 stått i centrum för det nordiska samarbetet på det ekonomisk-

politiska området. Arbetet på en sådan handlingsplan har bedrivits i en

särskild arbetsgrupp på statssekreterarnivå. Ett ministerrådsförslag om en handlingsplan enligt önskemålen i rekommendationen kommer att föreläg-

gas Nordiska rådets 33:e session.

Inom ramen för överläggningarna om en nordisk handlingsplan har man bl.a. diskuterat möjligheten att göra sådana gemensamma nordiska kon-

junkturöversikter, som Nordiska rådet tidigare har framfört önskemål om. Finansministrarna beslöt vid sitt möte den 24 oktober att sådana konjunk-

turöversikter fr. o. m. 1984 skulle sammanställas av den nordiska konjunk-

turexpertgruppen. Den första konjunkturöversikten av denna typ har under hösten 1984 överlämnats till Nordiska rådet i särskild ordning för

behandling vid rådets utskottsmöten i november.

Ämbetsmannakommittén för valutafrågor och finansiella frågor (NÄVF)

har, vid sidan av de traditionellla arbetsuppgifterna avseende förberedelser för det nordiska agerandet i Internationella valutafonden, också diskuterat

förutsättningarna för kapitalliberalisering i Norden i relation till de nordis-

ka ländernas internationella förpliktelser, i synnerhet åtagandena inom

OECD:s ram.

NÄVF har vidare satt igång regelbundna genomgångar av vidtagna eller

planerade valutaregleringsåtgärder i de nordiska länderna. Bakgrunden till dessa genomgångar är att finansministrarna gett kommittén i uppdrag att hålla frågan om kapitalliberalisering på dagordningen. I sitt yttrande över ministerrådets berättelse till 1982 års rådssession framförde Nordiska rådet önskemål om förbättrad statistik över kapital-

rörelserna, särskilt investeringsströmmarna, mellan de nordiska länderna. NÄVEF presenterar i anslutning härtill nu en rapport om harmonisering och

Prop. 1984/85: 198 23

förbättring av statistiken över kapitalrorelser i Norden. Rapporten åter-

finns som bilaga 2 till ministerrådets verksamhetsberättelhse för 1984.

Industripolitik

Nordisk ministerråd (industriministrene) vedtok i [982 en ny arbeidsplan for det industripoliuske samarbeidet. Flere av arbeidsoppgavene var av langsiktig karakter, bl. a. tiltak for å lette industrieh samarbeid og bedrifts-

etableringer over grensene i Norden. Arbeid med sikte på å gjennomfoöre

nadvendige lovendringer i 1985 pågår i Finland. Norge op Sverige. Danmark har allerede gjennomfört omfattende liberaliseringer på dette området.

Foruten arbeidet med disse oppgavene har en del andre spersmål vert

aktuelle i Ilppet av året, bl.a. beregning av statlige stötteordninger til industrien og forslag til ny låneordning i Nordisk Investeringsbank. Det er

nedsatt en arbeidsgruppe som skal studere statlige statteordninger til in-

dustrien i de nordiske land. Gruppen skal presentere sin rapport i februar 1985. Den vil omfatte forslag til områder der det bör foretas niermere analyser for ä identifisere ordninger, som kan ha forvridende effekter på samhandelen og det industrielle samarbeidet i Norden.

Fra et industripolitisk synspunkt er det spesielt viktig med en forsterkning av det nordiske tekniske FoU-samarbeidet og Nordens rolle som

hjemmemarked. Samarbeidet på disse områdene blir ansett å vere det som

i förste rekke kan bidra til ä styrke de nordiske lands industri og bedre den internasjonale konkurranse-evnen.

Ministerrådet (industriministrene) vedtok i 1983 et prinsipprogram for teknisk FoOU-samarbeid. Rapporten inneholder en rekke forslag til prosjekt-samarbeid, som hovedsakelig skulle gjennomferes ved oket samarbeid mellom nasjonale organer. Rapporten ble positivt mottatt på Nordisk Räds sesjon 1 1984, men spesielle midler for realisering av programmet kunne da ikke stilles til disposisjon over de nordiske budsjetter. Ministerrädet har imidlertid senere i 1984 besluttet at 5 mill. NOK av de midler, som for 1985 var bevilget ul den nordiske handlingsplan på datateknologlområdet, kan benyttes til igangsettelse av det tekniske FoU-programmet.

Innen den nordiske handlingsplan på datateknologiområdet er det vedtätt retningslinjer for programmet for industriell forskning og utvikling på dataomrädet. Programmet har i 1985 en ramme på 15 mill. NOK. Som et delprosjekt under datahandlingsplanen ble det i august 1984 holdt en konferanse for å belyse mulighetene for et nordisk samarbeid om tilgang på komponenter til data- og elektronikkindustrien.

" Viktige samarbeidsorganisasjoner på industrisektoren innen Nordisk

Ministerråd er bl.a. Nordisk Industrifond og NORDTEST. Samarbeidsorganisasjoner av viktighet utenfor Nordisk Ministerråd er bl.a. Nordisk

Prop. 1984/85: 198 24

Investeringsbank, NORDFÖRSK. Nordisk industrialiseringsfond for Island og Fondet for svensk-norsk industrielt samarbeid. På prosjektsiden er det flerårige samarbeidsprosjektet ”Geologisk samarbeid på Nordkalotten” fört videre etter planene. Arbeidsprogrammet gär over 6 år, og vil bli avsluttet med et internasjonalt symposium i 1986. Forelppige resultater av prosjektet blir allerede benyttet av bergverksindustrien i de nordiske land. Etter anbefaling fra embetsmannskomitéen vil

det med midler fra nordisk budsjett dessuten finansieres et forprosjekt om

nordisk underleverandöerbase.

Energipolitik

Med henblik på intensivering af det nordiske energisamarbejde vedtog

de nordiske energiministre den 9. februar 1982 en arbejdsplan for det fremtidsge samarbejde. Endvidere godkendte energiministrene i november 1982 rapporten "Nordiskt samarbete om olja och gas”, hvori der udpeges

en rekke samarbejdsområder inden for olie og gas området. Med udgangspunkt i disse beslutninger har Nordisk embedsmandskomite for energipoli-

tik igangsat et praktisk samarbejde på en rekke af de udpegede områder.

Således har der i en årrekke veret et nordisk samarbejde inden for

energiforskning. Dette har bl.a. fort til koordinering af den stötte de nationale myndigheder yder til energiforskning, et felles registreringssystem for alle nordiske energiforskningsprojekter (registreringen sker på EDB) og katalogisering af specialkurser inden for olie- og gasområdet i

Norden. Det hidtidige arbejde har vist, at der er behov for en udbygning af det

nordiske energiforskningssamarbejde, bl. a. det institutionelle samarbejde. Der kegges derfor op til et samarbejde på häjere niveau, gennem et Nordisk cenergiforskningsudvalg. Af samarbejdsområder kan allerede nu ne vnes olieteknologi, oliegeologi, fjernvarme, kulteknologi og bioenergi.

Inden for olie- og gasområdet har der gennem et par är veret et nordisk

samarbejde, prim&rt baseret på informationsudveksling. Således er der på gasområdet etableret en Nordisk Informationsgruppe om gasspergsmål.

Gruppen har som medlemmer redpråsentanter for de stutslige selskaber. I gruppens moder deltager også embedsmend fra energiministerier/-departementer. Udover informationsudveksling har gruppen også mulighed for mere detaljerede vurderinger af konkrete spprgsmål. | 1983 nedsattes en anden gruppe, Nordisk Kontaktgruppe for olie- og

gassporgsmål i Nord. Kontaktgruppen skal varetage nordiske samarbejds-

aspekter i forbindelse med den fortsatte udvikling af petroleumsvirksomheden udenfor Nord-Norge.

Inden for det seneste år er der igangsat samarbejde inden for off-shore forsikring. Udgangspunktet for dette samarbejde var et seminar om off-

shore forsikring. Hensigten med seminaret var at belyse spårgsmäl og

Prop. 1984/85: 198 25

problemer inden for off-shore forsikring, der på forskellig vis bergrer

olieselskaber, forsikringsselskaber, en rekke myndigheder og andre engageret i olie- og gassektoren. Endvidere er der ved at blive udarbejdet en rapport der vedrör kortlegning af raffineringsindustrien i Norden og handel med olieprodukter over de nordiske landegrenser. På området energigkonomisering er der et omfattende samarbejde vedrärende energigkonomisering i industrien.

Der er endvidere etableret samarbejde inden for energiplanlgegningsområdet, el-samarbejdet og fjernvarme. Information som et selvstendigt samarbejdsområde har også fået en

sterkere plads for at sikre at kendskabet til initiativer og resultater på

energiområdet får en större udbredning. |

Handelspolitik

Det viktigste spörsmål innenfor det handelspolitiske samarbeidet har vert oppfölgingen av ”Norden som hjemmemarked"” og da serlig det pågående arbeid når det gjelder å bygge ned ikke-tollmessige handelshind-

ringer i inter-nordisk handel. De forslag til oppfealgingstiltak som er lagt fram så langt kan sammenfattes til: — forenkling av formalitetene og prosedyrene på nordisk basis når det gjelder opprinnelsesreglene, — forenkling av de generelle tollprosedyrebestemmelsene, — nedsettelse av en serlig ekspertgruppe som skal se nermere på ulike tekniske handelshindringer (forskrifter, standarder), —- ne&rmere studering av ulikheter i de nordiske lands regler for sanitermateriell, postforsendelser og campingvogner, — i samarbeid med Nordisk embedsmannskomitte for samarbeide innen

byggsektoren gjennomgå en rekke konkrete handelshindringer på byggområdet med tanke på å séke mulige lgsninger.

På basis av de nasjonale kartleggingene av ulike handelsehindre vil ytterligere forslag til oppfalgingstiltak bli fremlagt. De nordiske utenrikshandelsministre mättes i november 1984. Det videre arbeidet med ikke-tollmessige handelshindringer ble understreket i

denne forbindelse.

Samarbeidet når det gjelder forenkling av handelsprosedyrer har fortsatt. Hovedprosjektet DEDIST (elektronisk overfgring av dokumenter) er

nå klar til presentasjon for brukere. Det har vert en sterkt gkende interesse for Nordisk Prosjekteksport-

fonds virksomhet som organ for å fremme nordisk samarbeidsprosjekter på eksportområdet. Fondet har fram til august 1984 hatt 99 prosjektsgk-

Prop. 1984/85: 198 26

nader til behandling hvorav 51 prosjekt er bevilget stätte på tilsammen 7,8

mill FIM.

Nordisk Investeringsbanks prosjekunvesteringslåneordning er kommet i

gang og pr. juni 1984 er 6 lån innvilget til et samlet belgp av 43,5 mill SDR

(tilsvarende ca. 365 mill. NOK).

Regionalpolitik

Den regionala utvecklingen karaktäriseras i dag av nya fenomen som

ställer regionalpolitiken i Norden inför ändrade förutsättningar. Med undantag av Island, Grönland och Färöarna ökar befolkningen i de nordiska länderna allt långsammare. I många regioner där befolkningsutvecklingen

varit positiv, har sysselsättningstillfällena inte ökat lika snabbt och det har uppstått en ot alans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Arbets-

lösheten i Norden steg till närmare 677 år 1983. Den högsta regionala

arbetslösheten hade de tre nordligaste länen i Finland samt hela Danmark (utom Köpenhamns-regionen). Arbetslösheten är allt mer ett ortsfenomen och har också kommit att drabba många så kallade ensidiga industriorter i Norden.

Alla dessa förändringar har lett till att man på det nationella planet nu söker finna nya lösningar för regionalpolitiken. Förändringarna har ställt

också det nordiska regionalpolitiska samarbetet inför nya frågeställningar.

Mot denna bakgrund har NÄRP under 1984 startat arbetet med en utvärdering av det nu gällande handlingsprogrammet från 1979. Slutliga

förslag från NÄRP presenteras för ministerrådet under hösten 1985 med sikte på behandling av Nordiska rådet vid sessionen 1986.

Det gränsregionala samarbetet upptar en allt mer omfattande del av det nordiska regionalpolitiska samarbetet. Verksamheten har utvecklats enligt

de politiska prioriteringar som har fastlagts av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet (jfr NU 1981: 12). Ministerrådet har under 1984 finansierat

verksamheten helt elter delvis inom elva gränsregionala samarbetsområden.

Centralt för verksamheten under 1984 har bl.a. varit arbetet med förstärkning och utveckling av Nordkalott-samarbetet i enlighet med ministerrådets beslut den 7 maj 1984. Vidare har utveckling av Västnorden-sam-

arbetet stått i fokus. Som ett led i detta arbete har Västnordenkommittén lagt fram ett förslag till hur Västnorden-samarbetet bör utvecklas innehållsmässigt och där angett vilka resurser detta kräver. Ett ministerrådsförslag läggs fram till Nordiska rådets 33:e session. Vidare har en expertgrupp analyserat behovet av en utvecklingsfond för Västnorden-området

och beskrivit vilken roll en sådan fond kan spela.

Nordiskt stöd till konkreta regionalpolitiska projekti beviljas över Nor-

diska ministerrådets allmänna budget. Under 1984 har medelsbeviljningen uppgått till ca 5.8 milj NOK.

Prop. 1984/85: 198 27

Arbetet med Nordiska Investeringsbankens (NIB) regionallåneordning

har förts vidare i enlighet med ministerrådets beslut den 25 juni 1984, vilket

betyder att perioden har förlängts fram till den 1 april 1986 och att låneord-

ningen har utvidgats geografiskt till att också omfatta Grönland.

Forsknings- och utredningsverksamheten har under året haft en central plats i det nordiska regionalpolitiska samarbetet. Basprojektet sammanställer och analyserar grundläggande information om regionala problem

och utvecklingstendenser samt aktuella regionalpolitiska frågor, åtgärder

och utredningar. Storstadsprojektet jämför strukturproblematik och ut-

vecklingstendenser i 13 nordiska storstadsregioner. Under fas 2 1 sitt

arbete behandlar gruppen näringslivsutvecklingen, bostadspolitiken och den offentliga ekonomin i storstadsregionerna.

Glesbygdspolitiska arbetsgruppen arrangerade under våren ett seminari-

um rörande näringslivsutveckling i glesbygd.

Det regionalpolitiska forskningssamarbetet sker i regi av Nordisk institutt for regionalpolitisk forskning (NordREFO). Under 1984 har tyngd-

punkten i arbetet legat vid avslutande av den innevarande forskningsetap-

pen som startades 1980.

Den nordiska expertgruppen för gränshandel och resandetrafik reaktiverades efter det att NÄRP:s gränsregionala samarbetsområden gett sina

synpunkter på gruppens rapport från december 1983.

Gruppen lämnade i sin tilläggsrapport i oktober 1984 och konstaterade att den ännu inte kunnat formulera gemensamma slutsatser och rekommendationer om möjligheterna att, i liberaliserande riktning, harmonisera den allmänna värdegränsen och åldersgränserna. Inte heller har man kunnat enas om särarrangemang för Nordkalott-området.

Bistånd till utvecklingsländerna

Arbeidsgruppen, som har utredet muligheten for et nermere gkonomisk samarbeid mellom de nordiske land og en bestemt gruppe utviklingsland. la i oktober 1984 fram sin rapport for EK-Bistand. Arbeidsgruppen har konkludert med at SADCC-landene (Southern African Development Coordination Conference) i Serlig Afrika vil v&re lempelige samarbeidspartnere. Arbeidsgruppen har videre foreslått en rekke tiltak som kan vere mulige elementer i en samarbeidspakke mellom Norden og SADCC-landene.

EK-Bistand har under 1984 utarbeidet en rapport om samarbeidsformene mellom de nordiske land på bistandsområdet. Rapporten viser at det

nordiske samarbeidet på bistandsområdet har utviklet seg meget raskt til å

omfatte et nettverk av koordinering samråd og ulike andre samarbeidsformer hva angår bistandspolitikk, land- og sektorprogram, bistandsforum

og administrasjon.

Prop. 1984/85: 198 28

Rådgivende komitéen for bistandsspörsmål har i lopet av 1984 holdt to

måter hvor man bl.a. har dröftet situasjonen i det Sörlige Afrika på bakgrunn av torkekatastrofen og hvilke konsekvenser dette kan ha for de

nordiske lands bistand. Komiteen har videre droftet spörsmål omkring

organisasjon og ledelse som en det av de nasjonale utviklingsprogram-

mene.

Komitéen har videre droöftet en rapport om den nordiske bistanden til Central-Amerika.

Det er lagt fram forslag for Ministerrådet om å inngå en ny avtale om fortsatt bistand til det nordiske landbruksprogrammet i Mogambique

(MONAP). Avtalen forutsetter nordisk stette under en S5-års periode 1985-1989. P.g.a. den alvorlige sikkerhetssituasjonen i Mocambique fo-

reslår man forelöpig at det inngås en ettårsavtale i påvente av at situa-

sjonen skal forbedres.

Det er videre lagt fram forslag for Ministerrådet om at Uyole landbrukssenter i Tanzania går over fra et nordisk prosjekt til et finsk-tanzaniansk

prosjekt fra og med 1. juli 1985.

Jord- och skogsbruk

Den vesentligste begivenhed i det nordiske samarbejde inden for jordog skovbrugsområdet i 1984 blev ferdiggerelsen og vedtagelsen af et

ministerrådsforslag til et nordisk handlingsprogram på jord- og skovbrugsområdet. Handlingsprogrammet er det förste af sin art fremlagt af Nordisk em-

bedsmandskomité for jord- og skovbrugsspergsmål (NEJS). Ministerrådet (landbrugsministrene) fremlegger heri målsetningen på en lang rekke

samarbejdsområder frem til 1995. Sigtet i handlingsplanen er såvel udbyg-

ning af eksisterende som nye samarbejdsområder, hvor forsterket indsats via et samarbejde kan forbedre landenes udbytte af de anvendte resourcer.

På basis af en rapport om fiskeopdret fra en arbejdsgruppe under Nordisk Kontaktorgan for Fiskerispärgsmål har NEJS besluttet at nedsette en arbejdsgruppe, som på kort sigt skal vurdere det videre samarbejde om

fiskeopdret og akvakultur herunder forslag til konkrete samarbejdsaktiviteter for 1986 og de efterfölgende år. Aktiviteterne på akvakulturområdet har bl. a. baggrund i Nordisk Råds rek. nr. 6/1981. Ministerrådet har i 1984 foröget stötten til nordiske samarbejdsprojektet på jordbrugsforskningens område. Stätten kanaliseres via Nordisk kontaktorgan for jordbrugsforskning (NKJ). med hvem ministerrådet har en samarbejdsaftale. NKJ er et samarbejdsorgan for de nationale jordbrugsvidenskabelige forskningsråd. Samarbejdet indebzerer bl.a. at NKJ bistår ministerrådet med den videnskabelige bedgmmelse af ansggninger om

statte til nordiske projekter samt udarbejder planer for de kommende års nordiske samarbejde på jordbrugsforskningens område. NEJS finder det

Prop. 1984/85: 198 29

vesentligt i sine retningslinjer for forskningssamarbejdet, at statte kun udgör et tilleg til den nationale finansiering, og at samarbejdsprojekterne skal vere i overensstemmelse med de nationale iandbrugspolitiske målsetninger.

Samarbejdet på skovforskningsområdet varetages af Samarbejdsnavnet for nordisk skovforskning (SNS), der er en nordisk institution. SNS har i 1984 stattet forslag om, at Island indtrå&der som fuldt medlem af styrelsen og I tilknytning hertil udarbejdet et handlingsprogram til fremme af Islands skovforskning. Samarbejdsnevnet har via sine samarbejdsgrupper på forskellige fagområder taget stilling til, hvorledes forskningsstetten bedst kan

fordeles og prioriteres.

Nordisk genbanksamarbejde omfatter tre forskellige områder, Mest udbygget er Nordisk Genbank for landbrugs- og haveplanter (NGB), der er etableret som et nordisk institut ved Lund. NGB har til opgave at bevare

den genetiske variation hos alt ve&rdifuldt plantemateriale for landbrug og

havebrug i Norden. De to ävrige områder omfatter et planlegningsprojekt for husdyr og fortsettelse af et projekt vedrarende fisk.

Siden 1981 er et nordisk samarbejde om plantefor&dling blevet etableret. Samarbejdet ledes af en nordisk styringsgruppe, der under navnet Samnordisk Plantefor&dling (SNP) fungerer som et paraplyprojekt for en r&kke aktiviteter, opdelt på planteforedlingsprojekter og udredninger.

Forskeruddannelsen på jord- og skovbrugsområdet har vist sig at vere et godt område for nordisk samarbejde. Samarbejdet muligggr en bedre

udnyttelse af landenes samlede videnskabelige ekspertise på forsker- og doktoranduddannelsen. Et treårigt pilotprojekt vedrorende systematiseret

nordisk forskeruddannelse på jord- og skovbrugsområdet udlaber i 1985.

Projektet er fellesfinansieret over begge de nordiske budgetter og påbegyndt efter forslag frå udredningen om gget nordisk forskningssamarbejde

(NU 1981: 1).

Samarbejdet vedrarende et nordisk centralregister for mikroorganismer med tilknytning til jord- og skovbrug er etableret med en nordisk styringsgruppe for en treårig forspgsperiode. Gruppen er endvidere pålagt at fungere som nordisk kontaktorgan for mikrobiologisk samarbejde med serlig vegt på forskningspolitiske sporgsmål foranlediget af den hunige udvikling inden for mikrobiologien.

Bostads- och byggsektorn

Handlingsprogrammet för nordiskt samarbete inom bostads- och byggsektorn fastställdes av Nordiska ministerrådet (bostadsministrarna) i au-

gusti 1983 och ersatte då ett tidigare program från 1977.

Huvudansvaret för samordning och genomförande av handlingsprogrammet ligger hos ämbetsmannakommittén för samarbete inom byggsektorn (ÄK-BYGG). Kommittén skall inhämta ytterligare sakkunskap från

Prop. 1984/85: 198 30

de möten som hålls mellan de nordiska bostadsmyndigheterna samt planoch byggmyndigheterna och även i övrigt höra sakkunniga på olika områ-

den. För genomförande av handlingsprogrammet bistås ÄK- BYGG av ett antal permanenta samarbetsorgan. Dessa är bl. a. Nordiska kommittén för byggbestämmelser (NKB), INSTA-Bygg, som är ett samarbetsforum för de nordiska byggstandardiseringsorganen, NORDTEST, som är det nor-

diska samarbetsorganet inom provningsområdet, de nordiska byggforskningsorganens samarbetsgrupp (NSB) samt Bostadsadministrativa mötet,

ett forum för ländernas centrala bostadsmyndigheter.

De frågor som har stått centralt i ämbetsmannakommitténs arbete under

året hänför sig till den bekymmersamt låga aktiviteten i byggnadsverksamheten i de flesta av de nordiska länderna, liksom till det svåra sysselsättningsläget inom sektorn. I någon grad har minskad nyproduktion kunnat

ersättas med export och ökade insatser inom reparation, underhåll och

tillbyggnad.

För att upprätthålla och vidareutveckla den tekniska nivån läggs stor vikt vid ökade ansträngningar inom forsknings- och utvecklingsverksamheten. Ämbetsmannakommittén har fått i uppdrag av Nordiska ministerrå-

det att — inom ramen för den nordiska datahandlingsplanen på datateknologiområdet — successivt utarbeta och redovisa förslag till gemensamma

nordiska projekt. Deras syfte skall vara att effektivisera nordisk byggnadsindustri, bl.a. genom att utveckla och harmonisera datarutiner för konstruktion, produktion och kontroll inom byggbranschen.

I enlighet med handlingsprogrammets intentioner om ökat samarbete

inom den bostadspolitiska sektorn, har kommittén uppmanat Bostadsad-

ministrativa mötet att förstärka kontinuiteten i den projektverksamhet som

bedrivs på nordiskt plan.

Ämbetsmannakommittén prioriterar f.n. projekt som — innebär direkta åtgärder med positiv inverkan på sysselsättning och

byggsektorns allmänna utveckling,

— belyser bostads- och bebyggelsepolitiska aspekter av byggsamarbetet.

Härvid avses områden som t.ex. bostadsfinansiering, bostadsförbätt-

ring, ombyggnadsbehov, alternativa boendeformer, närmiljö, förvalt-

ningsformer och driftskostnader, — beskriver och analyserar ROT-sektorns (reparation, ombyggnad, till-

byggnad) potentiella möjligheter bl.a. för rationellt och ekonomiskt

utnyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet eller som —- utreder exportproblematiken inom byggsektorn, med hänsyn till såväl

finansiella som organisatoriska och juridiska frågor.

ÄK-BYGG:s projektbudget för 1984 upptar ca 2 milj. NOK uppdelat på

ett 25-tal projektposter.

Två utredningsgrupper, som tillsatts av ämbetsmannakommittén, har under 1984 behandlat byggsektorns strukturella problem respektive byggsektorns roll i biståndssamarbetet. Avrapportering sker under år 1985.

Prop. 1984/85: 198 31

Bilaga 2 Nordiska ministerrådets allmänna budget för är 1986

"Tdetta belopp ingar bl. a. 16 170.000 norska kronor för industriellt FOU -samarbete.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985