Prop. 1984/85:198

om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1986

Prop. 1984/85: 198

Regeringens proposition 1984/85: 198

om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1986, m. m.;

beslutad den ll april 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av rcgeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME AN NA-GRETA LEIJON

Lovgivningssamarbejdet

Sammanfattning av det nordiska samarbetet under år 1984 inom Nordiska ministerrådets verksamhetsområde

1 det följande återges sammanfattningar av fackkapitlen i den berättelse rörande det nordiska samarbetet som Nordiska ministerradet i december 1984 överlämnade till Nordiska rådet (dokument C l.!I985).

De nordiske justitsministre alholdt sammen med socialministrene en konference i Oslo den [().—17. februar l984. Justitsministrene modtes på ny den l9.-20. juni i lsland og igen den 14. november I984 i Helsingor, Embedsmandskomiteen for lovgivningssporgsmäl afholdt mode i Stock- holm den 3. maj l984 og modtes igen uformelt i tilknytning til modet den l4. november l984 i Helsingor, De nordiske retschefer alholdt mode den 3. oktober l984 i Helsingfors. Endelig harjuridisk udvalg ogjustitsministrene afholdt fatllesmode den 14. november I984 i Helsingor.

Udover disse moder har lovgivningssamarbejdet fundet sted i förbindel- se med droftelserne mellem de nordiske lande om pättrnkte lovgivning—.ini— tiativer. Endvidere föregår der et intensivt samarbejde mellem de reprx- sentanter for de nordiske justitsministerier m. v.. som deltager i drot'tel- serne i de forskellige internationale organer. l almindelighed er det muligt for de nordiske lande her at indtage en fzelles holdning. ofte med baggrund i en ensartet nordisk lovgivning eller i nordiske droflelser pa det pägzeldende sagsområde.

[ fagkapitlet om det nordiske Iovgifningssamarbejde er emnerne for samarbejdet inddelt i 10 hovedrubrikker efter nogenlunde de samme ret- ningslinier. som er anvendt ved inddelingen i tidligere årsberetninger. De enkelte emner er folgende:

— Familieret

— Aftalerct. kobelovgivning og forbrugerbeskyttelse — Transportret

— lmmaterialret

— Erstatningsret

— Selskabsret

— EDB

— Strafferet

— Procesret

— Offentlig ret

Nogle enkelte emneområder for det nordiske samarbejde skal her frem- hatves. På familierettens område har zegteftellers og samboendes formue- forhold varet droftet på to moderi 1984. Udgangspunktet for droftelserne

• Sida 11
•  Original

Prop. 1984/85: 198 11

har i denne omgang szerlig vzeret det svenske lovudkast. og det ser ud til. at man nu kan nå frem til en hojere grad af ensartethcd end tidligere på flere vigtige punkter. navnlig når det ga:lder den efterlevende tegtefatlles stilling. Endvidere har splörgsmålet om kunstig befrugtning vaeret genstand for draftelser i nordisk regie på baggrund afet svensk lovforslag herom. Der er her enighed mellem de nordiske lande om at fortsaftte udvekslingen af oplysninger om påtafnkte eller ivaerksatte initiativer på dette vigtige'områ- de.

Det nordiske samarbejde omkring bektempelsen af narkotikakriminalite— ten har va:ret genstand for droftelser i 1984. Således var dette samarbejde et aktuelt sporgsmål ved justits- og socialministermodet i februar 1984 og igen vedjustitsministermodet i Laugarvatn i island ijuni. Efter at Nordisk Råd i 1984 vedtog en rekommendation om sporgsmålet. vil Ministerrådet nu fremla:gge et forslag til en handlingsplan mod narkotika.

Det nordiske samarbejde omkring datasporgsmål er i de seneste år foregået med en stigende intensitet. På baggrund af Ministerrådets hand- lingsplan på dette område. hvori bl. a. lovgivningssamarbejdet er oppriori- teret. har navnlig spargsmålet omkring datakriminalitet vzeret genstand for draftelser. Sporgsmålet er således diskuteret ved et nordisk mode i sep- tember l984. ligesom det er genstand for udregningsarbejder i de enkelte lande. Der er planlagt yderligere samarbejde i nordisk regie vedrorende dette sporgsmål.

Nordisk Råd opfordrede i 1984 Ministerrådet til at fremskynde utarbej- delseri af nye klbbelove. Den arbejdsgruppe, der i 1980 blev nedsat for nafrmere at understbge og overveje disse spergsmål. har afsluttet sitt ar- bejde i slutningen af1984. Betzenkningen indeholder forslag til en moderni- sering af kobelovgivningen. således at den gatldende retsenhed inden for Norden på dette område i det vasentlige bevares. Betaenkningen vil nu bli sendt på horing.

Konsumentpolitik

Nordiska ministerrådet (konsumentministrarna) fastställde i maj 1984 ett nytt nordiskt samarbetsprogram på det konsumentpolitiska området. Pro- grammet tar bl.a. sin utgångspunkt i de ekonomiska svårigheter som har drabbat också de nordiska länderna under slutet av 70-ta1et och början av 80-talet. i den teknologiska utvecklingens påverkan på enskilda konsu- menter samt i den internationalisering som alltmer präglar flödet av varor. tjänster och information. Programmet syftar till en effektivare konsument- politik. bättre resursutnyttjande samt undanröjande av handelshinder. bl. a. för att undvika fördyringar för konsumenterna.

Under 1984 har första fasen i ett utvecklingsarbete på det hushållsekono- miska området avslutats. Ett projektprogram har lagts fram för 1985 och

• Sida 12
•  Original

Prop. 1984/85: 198 12

preliminara planer för verksamheten nordiskt och nationellt under kom— mande år har presenterats.

På varudistributionsområdet har ett projekt om for- och nackdelar från konsumentsynpunkt med anvandande av datateknik i dagligvaruhandeln slutförts. ett projekt om olika former för konsumentinllytande pa varuför- sörjningen har vidareforts medan ett projekt om discount—butikers for— och nackdelar ur konsumentsynpunkt har startats.

Konsumentradgivningens effekter på enskilda konsumenter har under- sökts och ett forskningsseminarium om konsumentinllytande har forbe- retts.

Gemensamma nordiska varuprovningar har under aret gjorts beträffande koli'ilterilaktar och textilreflexer. lnsatser for att utveckla metoder för provningar har gjorts för ett antal produkter. inte minst med inriktning på produktsakerhet. Arbetet har skett i nara samarbete med NORD'I'ES'l". En probleminventering avseende förvaring och lagring av livsmedel har ge- nomförts.

På produktinformalionsområdet har buller fran hushallsapparater. spar— program fOr tvättmaskiner. möbelmarkning. märkning av flytvästar och konsumentinformation om begagnade bilar uppmarksammats. Ett förpro— jekt om konsumentinformation i databaser har genomförts.

Samarbetet kring konsumentproblem och -möjligheter i samband med införandet av ny int'ormatiönsteknologi har under 1984 koncentrerats till bl. a. konsumentupplysning i närradio. lokal-TV och text—TV samt lagstift- ning rörande kabelnäten.

Pä utbildningssidan har arbetet inriktats på förskolan. pa hogskoleutbild- ningen av socialarbetare, på vidareutbildningen av konsumentmedarbetare och på inslagen av konsumentfrågor i universitetsutbildningen. De natio- nella konsumentorganens roll betraffande produktion av utbildningsmate- rial har utvärderats.

Omfattande studier av dels konsumentproblem förknippade med garan- tier. dels avtalsvillkor och praxis på sällskapsreseomrädet har avslutats. liksom en undersökning av behovet av lagregler m.m. vid tillbakakallande av farliga varor och en kartläggning av postförsäljningsklubbars verksam— het.

Existerande och framtida satellit-TV-sändningar med reklaminslag över de nordiska länderna har kartlagts i ett annat projekt. som också har analyserat möjligheterna till kontroll och reglering.

Samarbete om utbildning, forskning och kultur

Den nordiska kli/llll'blltigé'lt'n för 1984 har uppgått till sammanlagt 1379 milj. DKK. För år 1985 uppgår den till drygt 1485 milj. DKK (inkl. 1öne-. pris- och valutajusteringsreserv). vilket innebär en ökning med 7.792. Härav utgör 4.497— automatiska ökningar och 3.3 % s. k. aktivitetsökningar.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1984/85: 198 13

Ministerrådsförslagct rörande jöriimlringur t' arhvtsjirrnwrnn i det nor- diska samarbetet innebär en sammanläggning av de båda nuvarande minis- terrådsbudgetarna och en sammanslagning av ministerrådssckretariatet i Oslo och kultursekretariatet i Köpenhamn. Förslaget innehåller också förslag till ändringar i det nordiska kulttiravtalct. Innebörden härav är att det skall vara ministerrådet i sammansättningen kultur- och utbildningsmi- nistrar som fattar de beslut som krävs för att förverkliga avtalets syfte. utser kommittéer och arbetsgrupper och fattar beslut om budgetförslag för området inom en totalram som en del av den samlade nordiska budgeten.

Inom ramen för den nordiska dutuhundlingxplnnm har projekt startats rörande bl.a. pedagogiska modeller för dataförmedlad undervisning. grund— och vidareutbildning av lärare. undervisning i datakunskap för vuxna. När det gäller grundforskning inom datateknologiområdet har Nor- diska forskningspolitiska rådet (FPR) tagit flera initiativ. bl.a. genom att arrangera en serie forskarsymposier kring datateknologiska frågor.

Mot bakgrund av framgångarna med Scandinavia Today har lednings- gruppen för Scandinavia Today ombildats. i syfte att fungera som rådgi- vande organ i frågor som rör samnordisk kulturinjbrmarinn i utlandet. Flera alternativ har därvid nämnts. Bl.a. undersöks förutsättningarna för ett nordiskt kulturprojekt i Japan. Vidare har ministerrådet avsatt medel för visning av en utställning av nordisk sekelskifteskonst i London. Dils— seldorf och Paris 1986—1987.

I anknytning till arbetet med en handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning (jfr Nordiska rådets rek. nr 1/1984) har man på utbildningsomrädet arbetat med frågor som rör övergången skola-arbetsliv och de därmed sammanhängande problemen kring ungdomsarbetslöshe- ten.

lnom arbetet för enförhättrud språkförståelse i Norden är en rad delpro- jekt genomförda eller igångsatta rörande läroplaner i grundskolan. vidare- utbildning av lärare i grundskolan och inom lärarutbildningen. läromedel för grundskolan. läroplaner och läromedel för det gymnasiala stadiet. vuxenundervisningen liksom vad gäller lärar- och elevutväxling m.m.

Metodiskt sett har man använt en arbetsform ("nätverksmodellen"). som innebär att nationella projekt inom samma ämnesområden och med parallella målsättningar knyts samman på nordiskt plan.

Ministerrådet har under 1984 beslutat lägga ned Rådgivande kommittén för undervisning i och med med årets utgång.

Nordiska forskningspolitiska rådet (FPR) har överlämnat ett förslag till handlingsprogram för den första verksamhetsperioden 1983—1986 med syfte att ange FPR:s roll i det nordiskafors/rningssamarbetet och att ge underlag för en diskussion om de för samarbetet aktuella forskningspoli- tiska frågorna. De kommentarer som från olika håll framförts på program- förslaget är vägledande för FPR i dess arbete.

Såvitt gäller nordiskt samarbete om vetenskaplig utrustning har insatser

• Sida 14
•  Original

Prop. 1984/85:198 14

gjorts beträffande bl.a. etablering av ett nordiskt spegelteleskop på La Palma i Kanarieögruppen och det nordiska termoluminiscenslaboratoriet i Riso i Danmark. Överväganden har gjorts kring frågan om datakapacitet och anskaffning av superdatorer.

Hittills har det nordiska forskarutbildningssamarberet huvudsakligen bestått dels av stipendieverksamhet inom ramen för de nordiska forsk- ningsinstitutionerna. dels av en kursverksamhet i form av nordiska fors- karkurser. Vid en FPR-konferens i november 1983 för nordiska forskare och forskningsadministratörer uttrycktes ett starkt intresse för att bygga ut samarbetet. särskilt om en systematiserad nordisk forskarkursverksamhet.

Efter konferensen har FPR i samråd med de nordiska forskarkursernas styrelse under hösten 1984 vänt sig till universitet och högskolor samt forskningsråd i Norden med förslag om ett samarbete om en utvidgad försöksverksamhet med systematiserade kurser. Kursverksamheten är av- sedd att utgöra en integrerad del av de nationella institutionernas verksam- het såväl innehållsligt som administrativt och ekonomiskt.

FPR har tillsammans med NORDFORSK inlett ett samarbetsprojekt om forskningsevaluering. Vidare har man tagit initiativ till utvärdering av den forskning som vissa av de nordiska forskningsinstitutionerna på kulturbud- geten bedriver.

Stödet tillfolkrörelsernas verksamhet omfattar tre poster på den nordis- ka kulturbudgeten: nordiskt ungdomssamarbete. nordiskt folkbildnings- samarbete och nordiskt idrottssamarbete. Mot bakgrund av en projekt- skiss från Nordiska ungdomskommittén har ministerrådet extraordinärt beviljat 925.000 DKK för nordiska aktiviteter med anledning av FN:s internationella ungdomsår l985. Medlen skall gå dels till lokalt och regio- nalt nordiskt samarbete på ungdomsområdet. dels till en nordisk ungdoms- konferens samtidigt med Nordiska rådets session l985.

_ Till förmån för etniska och språkliga minoriteter har ministerrådet dels avsatt medel till samiska kulturaktiviteter av engångskaraktär. dels inlett en försöksverksamhet för utveckling av det samiska kulturlivet genom att en särskilt sakkunnig anställts för en treårsperiod från l984. Den sakkun- nige har knutits till Nordiska samerådets sekretariat i Utsjoki i Finland. Ministerrådet har vidare beslutat att stödet till nordiskt idrottssamarbete från 1985 också skall omfatta samiskt idrottssamarbete.

Ministerrådet beslöt ijuni 1984 att inrätta ett Nordens institut på Åland från l985. Kostnaderna för driften fördelas mellan den nordiska kulturbud- geten och Ålands landskapsstyrelse.

Ministerrådet har tillsatt en nordisk arbetsgrupp för barn och kultur med uppgift bl.a. att följa utvecklingen på bamkulturområdet och att initiera projektverksamhet m.m. Som första projekt har arbetsgruppen under l984 etablerat en nordisk informationstjänst om barn och kultur med syfte att skapa kontakt mellan de kretsari Norden som arbetar med barnkultur och att sprida upplysning om initiativ och aktiviteter till olika nordiska och nationella organ på området.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1984/85: 198 15

Arbetsmarknad

Der har vzeret en fortsat vaekst i beskteftigelsen i de nordiske lande i 1984. Derimod er vzeksten i arbejdslosheden. som har vatret fortsat sti- gende igennem de seneste år. kulmineret i 1984.

Tilgangen af nye arbejdspladser. som fölge af det ekonomiske opsving. hari voksende grad kunnet opsuge en större del aftilgangen til arbejdsmar- kedet.

Arbejdslosheden som helhed. hvoraf ca 1/3 omfatter unge mellem 16 og 24 år. ligger dog fortsat på et hojt niveau. över 600.000 registrerede fuld- tidsledige i Norden som helhed.

Samtidig fortsatter den udvikling. hvarefter de udsatte grupper på ar— bejdsmarkedet. unge og langtidsarbejdslose. belastes af laengere og flere ledighedsperioder.

l alle nordiske lande er målet om fuld sysselszetning blevet fastholdt. og hvert land tilstrzeber udfra nationale forudsa'tninger at begraense udbetal- ing afarbejdslöshedsydelser i forhold til igangsaettelse af arbejde. der giver beskaftigelse til ledige.

Genoprettelse af den fulde sysselszetning vil i sammenhaeng med behovet for omstillingen af arbejdskraften krazve en udvikling af foröget samspil mellem de arbejdsmarkedspolitiske og de ekonomisk politiske virke- midler. [ dette samspil er det af betydning. at arbejdsmarkedets parter indgår i et samarbejde med arbejdsmarkedsmyndighederne.

Derudover krmves ct udvidet nordisk og internationalt samarbejde om samordningen af politik og virkemidler. der understotter bekazmpelsen af arbejdslosheden. der i den vestlige verden som helhed fortsat udvikles i ugunstig retning.

Et vigtig grundlag for samarbejdet på det nordiske plan er overenskom- sten om det felles nordiske arbejdsmarked. som fra den l. august 1983 har vzerct gzeldende for alle de nordiske lande.

Som opfolgning på overenskomsten og retningslinierne for samarbejdet mellem arbejdsformidlingskontorerne. som trådte i kraft samtidig med overenskomsten. fremlacgges i 1985 et nyt samarbejdsprogram på arbejds- markedsområdet. Derudover har det nordiske arbejdsmarkedsudvalg tNAUTl ivarksat en razkke udredningsprojekter og andre faellesnordiske tiltag. som understötter det direkte samarbejde mellem de nationale ar- bejdsmarkedsmyndighedcr.

Af stor betydning har projektet om arbejdsloshedens omkostninger. som NAUT har gennemfort i samarbejde med Embedsmandskomitéen for valu- taspargsmål og finansielle sporgsmål. Projektets udredninger er indgået i det fortsatte arbejde med en nordisk handlingsplan for ekonomisk udvik- ling og fuld sysselsättning. l handlingsplanen indgår derudover en razkke arbejdsmarkedsprojekter.

Projekterne har til formål at ivzrkszette forsog med henblik på udvikling af nye virkemidler i arbejdsmarkedspolitikken og effektivisering af de

• Sida 16
•  Original

Prop. 1984/85:198 16

igangvaerende tiltag. herunder udvikling af nye samarbejdsformer mellem arbejdsmarkedspolitikkens virkemidler og andre politikområder.

1 1984 har Ministerrådet endvidere blivet enig om en nordisk overens- komst om ydelser ved arbejdsloshed. Den cndeligc tckst er vedlagt Mini- sterrådets meddelelse i anledning af Nordisk Råds rek. nr. 14/1984.

Arbetsmiljö

Det nordiska samarbetet på arbetsmiljöområdet styrs av ett samarbets- program. Programmet har reviderats under år 1984. 1 det nya programmet drar ministerrådet upp riktlinjerna för det kommande samarbetet inom tolv prioriterade samarbetsområden. Sambanden mellan den tekniska utveck- lingen. arbetsmiljön och arbetsmiljöpolitiken är genomgående teman i pro- grammet.

Arbetet med att ta fram underlag för bestämning av yrkeshygieniska gränsvärden har drivits vidare under år 1984. Andra större forskningspro- jekt har rört bl.a. bekämping av arbetsolycksfall och förebyggande av förslitningsskador som orsakas av fysiska belastningar.

Samarbetet mellan tillsynsmyndigbeterna har främst gällt harmonisering av föreskrifter och samordning av produktkontroll. En utredning har star- tats för att förbereda en eventuell institutionalisering av verksamheten vid Samnordiska dokumentationscentralen för arbetsmiljö (SDA).

Ett antal projekt har drivits inom det datateknologiska området. Ett av projekten har rört personsäkerhet vid arbetsprocesser som styrs med hjälp av mikroprocessorer. Ett annat har belyst hälsorisker vid. bildskärmsar- bete. Det senare projektet har resulterat i en koncentrerad översikt över forskningen och forskningsresultaten på området.

Samarbetet om arbetstidsfrågor kommer i framtiden att bedrivas tvär- sektoriellt inom ministerrådsorganisationen.

Socialpolitik

Till grund för Nordiska ministerrådets verksamhet inom social- och hälsovårdsområdet ligger det reviderade samarbetsprogram. som fast- ställdes i augusti 1982. Samarbetet bedrivs dels inom de fem permanenta institutionerna — Nordiska hälsovårdshögskolan (NHV) — Nordiska institutet för odontologisk materialprovning (NlOM) —- Nordiska läkemedelsnämnden (NLN) — Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD) — Nordiska nämnden för handikappfrågor (NNH).

dels i form av projektverksamhet. Under året har ministerrådet låtit utvärdera NHV:s verksamhet. Utvär- deringsrapporten är för närvarande föremål för remissbehandling och dis- kussion bland berörda parter.

• Sida 17
•  Original

Prop. l984/85:198 17

N10M:s arbete fortskrider planenligt inom områdena standardisering. materialprovning. forskning och upplysningsverksamhet.

NLN1s verksamhet inom läkemedelsregistreringsområdet har bl.a. re- sulterat i gemensamma nordiska riktlinjer för registreringsansökningar.

En arbetsgrupp under NAD har avgivit en rapport angående forsknings- resultat kring cannabismissbruk och dess skadeverkningar.

Det datorbaserade informationssystem — Nordiskt hjälpmedelsreigster — som NNH utvecklat i samarbete med nationella samhällsorgan togs i drift ijanuari 1984.

En ny utgåva av den periodiska publikationen "Social trygghet i de nordiska länderna" har utgivits under året som ett resultat av Nordiska socialstatistikkommitte'ns (NOSOSKO) arbete. NOSOSKO har även utgi- vit en rapport om samspelet mellan beskattning Och sociala förmåner.

Nordiska medicinalstatistikkommitte'ns (NOMESKO) projektverksam- hei vad gäller bl.a. informationssystem inom primärvården har vidare- föns.

Projektverksamhet bedrivs för övrigt inom flertalet av de delområden som anges i samarbetsprogrammets operativa avsnitt. Verksamheten om- spänner så vitt skilda områden som hälsofostran i grundskolan samt åtgär- der inom service- och bostadssektorn för äldre. Flertalet projekt inleddes år 1983 och kommer att avslutas under år 1985.

Undantag utgör bl.a. den försöksverksamhet med utbildning av perso- nal för dövblinda som övergår i permanent form fr.o.m. årsskiftet 1984— 1985. Nordiskt utbildningscenter för dövblindpersonal nyinrättas vid den- na tidpunkt som dotterinstitution till NNH och skall utöver sin huvudfunk- tion fungera som resurscentrum för dövblindarbetet i Norden.

Bland pågående förstudier kan särskilt nämnas den som gäller forskning kring välfärdsstaten. inom huvudprojektet föreslås ett antal överordnade problemställningar som gäller t.ex. förhållandet mellan välfärdsstaten och samhällsekonomin bli belysta.

Miliobeskyttelse

Miljoministrene vedtog i 1983 program for nordisk samarbejde om miljo- beskyttelse 1983—1987. Arbejdet i 1984 har vgeret pracget af igangsaetning af aktiviteter inden for det nye samarbejdsprogram. Det gzelder f.eks. på prioriterede områder som luftforurening. kemiske stoffer og produkter. naturvzern og stojbekaempelse.

Verden står idag over for en raekke meget alvorlig miljo- og ressource- problemer. bl.a. nedbrydningen af atmosfärens ozonlag. sur nedbo'r. spredning af farlige kemikalier og orkenspredningen. Der er udarbejdet et debatoplzeg (NU 1984: 4) om ärsagerne hertil. og om hvordan de nordiske lande kan medvirke til at rette op på disse forhold. Der vil fremover blive arbejdet videre med en koordineret indsats fra de nordiske lande med hensyn til globale miljo- og ressourceproblemer.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1984/85: 198 IS

De nordiske lande har i 1984 ivzerksat et safrligt projektprogram på luftforureningsområdet. som skal gennemföres over tre år. Det omfatter såvel langtransporteret luftforurening som luftforureningsproblemer i hyerne og samarbejde med hensyn til den administrative styring på områ- det. chsigten er bl.a. at forstzerke de nordiske landes kompetanee og dermed den förende position faglig set. som de har indtaget på luftforure- ningsområdet.

lndenfor ECE-konventionen om grzenseoverskridende luftforurening i Europa. har de nordiske lande vcere initiativtagende til en aftale om at begraense udslippet af svovldioxid med mindst 30 % för 1993. lndtil nu har 20 lande tilsluttet sig dette forslag. Der arbejdes videre med effektunderso- gelser og konkrete aftaler om begränsning af svovldioxid.

En ftellcs nordisk målszetning over for udstpdningsgasserne — bilavgas— serne — fra inotorkoretöier droftedes af de nordiske miljoministre på et mode i februar. Der var enighed om. at de nordiske lande så snart som muligt bor skaerpe kravene til forurenende udslip fra koretojer. og at forholdene bor lafgges til rette for at blyfri benzin bliver tilgacngelig i de nordiske lande. Der var også enighed om at de nordiske lande skal samar- bejde om at påvirke resten af Europa. Der arbejdes videre med at opfylde denne målstetning og sigtes mod internationale aftaler om skazrpede emis- sionsgrzenser.

Også på stöjområdet har de nordiske miljöministre i februar vedtaget at fastholde en stöjgranse på 80 dB(A) for alle typer af motorköretojer. For at gennemfere denne målsactning med hensyn til tunge koretojer vil de nor- diske lande i faellesskab gennemfare de nodvendige udredninger.

Flyselskaberne i Norden vil i löbet af den kommende IO—års periode skulle udskifte store dele af den eksisterende flytlåde. Man har derfor taget mulighederne for at kunne påvirke udskiftningstidspunkt og flytyper op. med henblik på at reducere stöjbelastningen. Der overvejes en henven- delse fra miljoministrene til flyselskaberne om et naermere samarbejde.

De nordiske landes systemet för klassificering og maerkning af kemiske stoffer og produkter er fortsat forsögt harmoniseret for at undgå hindringer for handel mellem landene. og for at håndteringen i virksomheder og hos forbrugerne bliver mere sikker. Der er indledt et samarbejde med reprac- sentanter fra arbejdsmiljpmyndighederne om et forslag til aftale om ud- veksling af information af oplysninger om kemiske stoffer og produkter. Behovet herfor er stort. og der kan spares store ressourcer ved at kende nabolandenes vurderinger og oplysninger.

De nordiske principper for beskyttelse aftruede dyr og planter anvendes nu i alle de nordiske lande. En omfattende planlacgning af natur- og kultur- landskabet finder sted i de nordiske lande i disse år. Det bliver mere og mere klart. at naturvzernhensynene må indarbejdes i arealplanlaegningen og disponering for at blive tilgodeset på bedst mulig måde. Til dette förmål krzrves gode planlzegningsredskaber. Som supplement til det arbejde. som

• Sida 19
•  Original

Prop. 1984/85: 198 19

er udfort vedrorende naturlandskabet. er ivzerksat et större opfolgnings- projekt specielt angående behandlingen af kulturlandskabet. Projektet som lober til og med 1986 har rådgivende arbejdsgrupper og udvalgte modelom- råder i alle de nordiske lande.

Embedsmandskomittéen for miljobeskyttelsesspprgsmål har i 1984 haft forberedende arbejdsgrupper nedsat på fölgende sagområder: forskning og styring af projekterne om miljöeffekter ved energiproduktion. vand- og aflob. luftforurening. stpj. genanvendelse og affald. produktkontrol (ke- miske produkter) naturvazrn og friluftsliv og miljodata. Miljosektoren har i 1984 rådet over samlet 8.134.000 NOK på Ministerrådets almene budget.

Jämställdhet

Jämställdhetsutskottet har till uppgift att koordinera det nordiska samar- betet på jämställdhetsområdet på grundval av det program som antogs år 1978 av ministerrådet och som reviderats under år 1982. Programmet anger följande huvudområden för samarbetet: arbetsliv. social- och familjepoli- tik. utbildning. boende- och samhällsplanering samt deltagande i det poli- tiska livet och samhället i övrigt.

Under år 1984 har [283.000 NOK beviljats för sammanlagt tio projekt. varav 203.000 NOK ur budgetreserven. Den indikativa ramen för 1985 är 1.150.000 NOK.

Under våren 1984 inledde jämställdhetsutskottet en utvärdering av det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet 1978— 1983.

Det hittillsvarande resultatet av utvärderingen presenterades vid ett ministerrådsmöte (jämställdhetsministrarna) den 2 maj 1984 i Göteborg. Vid mötet deltog även Nordiska rådets social- och miljöutskotts ordföran- de och sekreterare.

De två viktigaste verksamheterna under året har varit planeringen och genomförandet av den nordiska förberedande konferensen den 2—4 maj 1984 i Göteborg inför FN:s kvinnokonferens i Nairobi 1985. Vidare avses här planeringen av ett flerårigt tvärsektoriellt projekt. vars syfte är att pröva olika modeller för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden i en region eller kommun i vart och ett av de nordiska länderna. Det sistnämnda projektet diskuterades vid det nämnda ministerrådsmötet.

Dessutom pågår projektverksamhet under alla de andra huvudområden. som nämnts ovan.

Jämställdhetsutskottet har i år bett samtliga ämbetsmannakommittéer att lämna en redogörelse för hur jämställdhetsaspekten har beaktats inom de olika sektorerna under de senaste två åren samt för kommittéernas planering härvidlag i den närmaste framtiden. Svaren på denna förfrågan redovisas i bilaga 1 till ministerrådets verksamhetsberättelse för 1984.

• Sida 20
•  Original

Prop. l984/85: [98 20

Livsmedelsfrågor

Det permanente nordiske utvalg for nzeringsmiddelsporsmål (NUN) un— der Nordisk Ministerråds stedfortrederkomité har ansvaret for det nordis- ke samarbeidet på natringsmiddel- og ernmringsområdet. NUN ble oppret- tet i 1980 og de forste samarbeidsprojekter ble startet oppi 1982.

Virksomheten under NUN har i 1984 omfattet 12 samarbeidsprosjekter fordelt på områdene lovgivning og administrasjon. kosthold og erntering. nzeringsmiddeltoksikologi og kontroll og analyser av naringsmidler. Be— vilgningen over Ministerrådets budsjett har i 1984 vzert 648.000 NOK.

Prosjektgruppene har blant annet utredet muligheter for å samordne retningslinjer/bestemmelser for mikrobiologisk kvalitet av matvarer. for å regulere helsekostprodukter og for å samordne kontrollen med importene matvarer. Det arbeides med å utvikle et effektivt internordisk varslingssy— stem for informasjon om matvarepartier som avvises for import. Oversikt over de nordiske lands bestemmelser om merking av ferdigpakkete mat— varer og om tilsetningsstoffer til matvarer er utarbeidet.

Det arbeides fortsatt med å utvikle et nordisk datanett (NORFOODS) for informasjon om innhold av naeringsstoffer. energi m. v. i de viktigste matvarer og matretter. Nordiske kostholdsforskere har utarbeidet en rap- port om metoder i kostholdsundersokelser med sikte på en större grad av standardisering av slike undersokelser i de nordiske land. I 1984 er det også foretatt en utredning om kosthold og ernrering blant barn i alderen 1—2 år. Det arbeides kontinuerlig med å vurdere de nordiske anbefalinger for ernzeringsmessig sammensetning av kostholdet.

NUN har i 1984 fått gjennomfm—t en utredning om Nordisk Metodikko- mité for Livsmedel. der også komite'ens organisasjon og finansiering blir berört. Forslag til en nordisk arbeidsdeling av smrlig ressurskrevende analyser av matvarer er utarbeidet av en prosjektgruppe under NMKL.

Transport. kommunikation och trafiksäkerhet

Enligt den nordiska transponöverenskommelsen har Nordiska ämbets- mannakommittén för transportfrågor (NÄT) till uppgift att följa utveckling- en inom området och ta fram samarbetsuppgifter som med fördel kan studeras i ett nordiskt perspektiv.

Ämbetsmannakommitten bistås av Nordisk kommitté för transport- forskning (NKTF) som har till uppgift att koordinera och stimulera trans- portekonomisk forskning i Norden.

Under 1984 igångsattes projektet "Näringslivets transportkostnader". där avsikten är att skaffa fram kunskaper om transportkostnadernas bety- delse och sammansättning samt om hur kostnaderna skulle kunna redu- ceras. Vidare startades projektet "Samfärdselpolitiken i de nordiska län- dema" där resultatet väntas vara till hjälp vid bedömning av trafikpoliti- kens utveckling i Iändema.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1984/85: 198 "|

Vidare har man arbetat med en sammanställning av nordisk transport- statistik och i samband härmed har NÄT och NKTF beslutat att en sådan statistik bör uppdateras regelbundet med två till tre års mellanrum.

Tyngdpunkten i NÄTzs projektverksamhet förflyttas medvetet från väg- tekniska frågor till det transportekonomiska området samtidigt som man satsar på flera men mindre projekt. En sådan budgetering ger större möjlig- heter till att tidigt kunna ta upp aktuella ämnen.

Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) är ett kontakt-. koordinerings- och planeringsorgan inom trafiksäkerhetssektorn i de nordiska länderna. NTR bistås i sitt arbete av tre permanenta samarbetsorgan. Nordisk bilteknisk kommitté (NBK). Nordisk kommitté för trafiksäkerhetsforskning (NKT) och Nordisk kommitté för vägtrafiklagstiftning (NKV).

Under 1984 har NTR lämnat ett förslag till de nordiska regeringarna om en ny överenskommelse om körkort och registrering av motorfordon m.m.

NTst projektverksamhet har under året omfattat projekten "Cyklande barns trafikrisiko". ”lnternordisk användning av olycksdata". "Evalue- ringsmetoder i trafikundervisningen" samt forskningsprogram om tunga fordon och trafiksäkerhet. motorcyklisters säkerhet och trafikonykterhet. Under året har vidare publicerats rapporter om tidigare slutförda projekt. bl.a. fyra rapporter om seminarier som avhölls under Nordiska trafiksä- kerhetsåret (NTÄ 83) samt rapporterna om trafikonykterhet i Norden och om säkerhet för barn och vuxna i personbilars baksaten.

Förutom dessa delar av ämbetsmannakommitténs och trafiksäkerhetsrå- dets verksamhetsfalt har samarbete förekommit också inom tlygsäkerhets- området. sjöfartssäkerhetsområdet och om säkerhet för tågtrafiken. [ mini- sterrådets årsberättelse redogörs också för det organiserade samarbetet mellan postverken (NORDPOST) och för det telesamarbete som bedrivs inom de nordiska telekonferenserna (NORDTEL).

Turisme

Kampanjen "Reis i Norden" ble avsluttet 1 1984 gjennom opptrykking av en katalog i 400.000 eksemplarer og på 4 språk. Katalogen inneholder bl.a. almen informasjon om de nordiske land. "off-season"-tilbud. ulike rabatter samt tilstelninger som holdes.

Prosjektet om turismens langsiktige sosiale. miljömessige og okono- miske konsekvenser ble avsluttet gjennom Åland-seminaret som fant sted i mai 1984.

En ny utgave av händboken Reiseliv i Norden utkom i 1984.

Et seminar om kultur og turisme ble holdt i november 1984. På basis av rekommendasjoner fra seminaret vil turistutvalget vurdere ytterligere prosjekter innenfor kultur- och turismeområdet.

] 1984 ble det giennomfort en samnordisk markedsundersokelse av Frankrike.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1984/85: 198 ”

Turistutvalget har i sin virksomhet i 1984 sekt å dreie prosjektvirksom- heten i retning av å sette turisten/konsumenten sterkere i sentrum. Utval- get har som folge av dette gjennomgått turistprogrammet for å vurdere behovet for endringer i dette. Utvalget har konkludert med at en dreing av prosjektvirksomheten ikke kommeri konflikt med det nåvzerende program og har av denne grunn ikke funnet det nodvendig å revidere dette.

Turistutvalget har i sin virksomhet lagt s:erlig vekt på gjensidig oriente- ring om internasjonale og nasjonale turistsptorsmål. OECD*s arbeid med ett nytt felles turistinstrument og EF's arbeid for en felles turistpolitikk har vart de viktigste internasjonale spörsmål i denne förbindelse. mens Sveri- ges nye forslag om turist- og rekreasjonspolitikk stod sentralt blant de nasjonale spörsmål.

Finans- och valutapolitik m. m.

Uppföljningen av Nordiska rådets rekommendation nr 1/1984 om en nordisk handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning har under 1984 stått i centrum för det nordiska samarbetet på det ekonomisk- politiska området. Arbetet på en sådan handlingsplan har bedrivits i en särskild arbetsgrupp på statssekreterarnivå. Ett ministerrådsförslag om en handlingsplan enligt önskemålen i rekommendationen kommer att föreläg- gas Nordiska rådets 33:e session.

inom ramen för överläggningarna om en nordisk handlingsplan har man bl.a. diskuterat möjligheten att göra sådana gemensamma nordiska kon- junkturöversikter. som Nordiska rådet tidigare har framfört önskemål om. Finansministrarna beslöt vid sitt möte den 24 oktober att sådana konjunk- turöversikter fr.o.m. 1984 skulle sammanställas av den nordiska konjunk- turexpertgruppen. Den första konjunkturöversikten av denna typ har un- der hösten 1984 överlämnats till Nordiska rådet i särskild ordning för behandling vid rådets utskottsmöten i november.

Ämbetsmannakommittén för valutafrågor och finansiella frågor (NÄVF) har. vid sidan av de traditionellla arbetsuppgifterna avseende förberedelser för det nordiska agerandet i lnternationella valutafonden. också diskuterat förutsättningarna för kapitalliberalisering i Norden i relation till de nordis- ka ländernas internationella förpliktelser. i synnerhet åtagandena inom OECD:s ram.

NÄVF har vidare satt igång regelbundna genomgångar av vidtagna eller planerade valutaregleringsåtgärder i de nordiska länderna. Bakgrunden till deSSa genomgångar är att finansministrarna gett kommittén i uppdrag att hålla frågan om kapitalliberalisering på dagordningen.

I sitt yttrande över ministerrådets berättelse till 1982 års rådssession framförde Nordiska rådet önskemål om förbättrad statistik över kapital- rörelserna. särskilt investeringsströmmarna. mellan de nordiska länderna. NÄVF presenterar i anslutning härtill nu en rapport om harmonisering och

• Sida 23
•  Original

Prop. l984/85: 198 23

förbättring av statistiken över kapitalrorelser i Norden. Rapporten åter- finns som bilaga 2 till ministerrådets verksamhetsberattelse för l984.

lndustripofitik

Nordisk ministerråd (industriministrene) vedtok i [982 en ny arbeidsplan for det industripolitiske samarbeidet. Flere av arbeidsoppgavene var av langsiktig karakter. bl. a. tiltak for å lette industriell samarbeid og bedrifts- etableringer over grensene i Norden. Arbeid med sikte på å gjennomfwre nodvendige lovendringer i 1985 pågår i Finland. Norge og Sverige. Dan- mark har allerede gjennomfert omfattende liberaliseringer på dette områ- det.

Foruten arbeidet med disse oppgavene har en del andre sporsmål vacrt aktuelle i lopet av året. bl.a. beregning av statlige stetteordninger til industrien og forslag til ny låneordning i Nordisk lnvesteringsbank. Det er nedsatt en arbeidsgruppe som skal studere statlige stotteordninger til in— dustrien i de nordiske land. Gruppen skal presentere sin rapport i februar l985. Den vil omfatte forslag til omrader der det hur foretas natrmere analyser for å identifisere ordninger. som kan ha forvridende effekter på samhandelen og det industrielle samarbeidet i Norden.

Fra et industripolitisk synspunkt er det spesielt viktig med en forsterk- ning av det nordiske tekniske FoU—samarbeidet og Nordens rolle som hjemmemarked. Samarbeidet på disse områdene blir ansett å vaere det som i furste rekke kan bidra til a styrke de nordiske lands industri og bedre den internasjonale konkurranse-evnen.

Ministerrådet (industriministrene) vedtok i l983 et prinsipprogram for teknisk FoU-samarbeid. Rapporten inneholder en rekke forslag til pro- sjekt-samarbeid. som hovedsakelig skulle giennomfores ved oket samar- beid mellom nasjonale organer. Rapporten ble positivt mottatt på Nordisk Råds sesjon i l984. men spesielle midler for realisering av programmet kunne da ikke stilles til disposisjon over de nordiske budsjetter. Minister- rådet har imidlertid senere i l984 besluttet at 5 mill. NOK av de midler. som for 1985 var bevilget til den nordiske handlingsplan på datateknolo— giområdet. kan benyttes til igangsettelse av det tekniske FoU-programmet.

lnnen den nordiske handlingsplan på datateknologiområdet er det ved- tatt retningslinjer for programmet for industriell forskning og utvikling på dataomrädet. Programmet har i l985 en ramme på l5 mill. NOK. Som et delprosjekt under datahandlingsplanen ble det i august l984 holdt en kon- feranse for å belyse mulighetene for et nordisk samarbeid om tilgang på komponenter til data- og elektronikkindustrien.

' Viktige samarbeidsorganisasjoner pä industrisektoren innen Nordisk Ministerråd er bl. a. Nordisk lndustrifond og NORDTEST. Samarbeidsor- ganisasjoner av viktighet utenfor Nordisk Ministerråd er bl.a. Nordisk

• Sida 24
•  Original

Prop. 1984/85: 198 24

lnvesteringsbank. NORDFORSK, Nordisk industrialiseringsfond for ls- land og Fondet for svensk-norsk industrielt samarbeid.

På prosjektsiden er det flerårige samarbeidsprosjektet ”Geologisk sam- arbeid på Nordkalotten" fort videre etter planene. Arbeidsprogrammet går over 6 år. og vil bli avsluttet med et internasjonalt symposium i 1986. Forelopige resultater av prosjektet blir allerede benyttet av bergverksin- dustrien i de nordiske land. Etter anbefaling fra embetsmannskomiteen vil det med midler fra nordisk budsjett dessuten finansieres et forprosjekt om nordisk underleverandorbase.

Energipolifik

Med henblik pa intensivering af det nordiske energisamarbejde vedtog de nordiske energiministre den 9. februar 1982 en arbejdsplan for det fremtidige samarbejde. Endvidere godkendte energiministrene i november 1982 rapponen "Nordiskt samarbete om olja och gas", hvori der udpeges en rzekke samarbejdsområder inden for olie og gas området. Med udgangs— punkt i disse beslutninger har Nordisk embedsmandskomite for energipoli- tik igangsat et praktisk samarbejde på en raskke af de udpegede områder.

Således har der i en årraekke vaeret et nordisk samarbejde inden for energiforskning. Dette har bl.a. fort til koordinering af den stotte de nationale myndigheder yder til energiforskning. et fzelles registreringssy- stem for alle nordiske energiforskningsprojekter (registreringen sker på EDB) og katalogisering af speeialkurser inden for olie- og gasområdet i Norden.

Det hidtidige arbejde har vist. at der er behov for en udbygning af det nordiske energiforskningssamarbejde, bl. a. det institutionelle samarbejde. Der lazgges derfor op til ct samarbejde på hojere niveau, gennem et Nor- disk energiforskningsudvalg. Af samarbejdsområder kan allerede nu ncevnes olicteknologi. oliegeologi. fjernvarme, kulteknologi og bioenergi.

lnden for olie- og gasområdet har der gennem et par år vzeret et nordisk samarbejde, primzrrt baseret på informationsudveksling. Således er der på gasområdet etableret en Nordisk Inforumliansgruppt' nm gassporgsmål. Gruppen har som medlemmer redprtesentanter for de statslige selskaber. l gruppens moder deltager også embedsmamd fra energiministerierf-depar- tementer. Udover informationsudveksling har gruppen også mulighed for mere detaljeredc vurderinger af konkrcte sporgsmål.

[ 1983 nedsattes en anden gruppe. Nordisk Kontaktgruppehr olie- og guss/mmm”?! i Nord. Kontaktgruppen skal varetage nordiske samarbejds- aspekter i förbindelse med den fortsatte udvikling af petroleumsvirksom- heden udenfor Nord—Norge.

lnden for det seneste år er der igangsat samarbejde inden for off-shore forsikring. Udgangspunktet for dette samarbejde var et seminar om uff- shorv j?vxikring. Hensigten med seminaret var at belyse sporgsmål og

• Sida 25
•  Original

Prop. 1984/85: 198 Zi

problemer inden for off-shore forsikring. der på forskellig vis bererer olieselskaber. forsikringsselskaber. en rmkke myndigheder og andre enga- geret i olie— og gassektoren.

Endvidere er der ved at blive udarbejdet en rapport der vedror kortlaeg- ning af raffineringsindustrien i Norden og handel med olieprodukter over de nordiske landegrzrnser.

På området energiekonomisering er der et omfattende samarbejde ved- rorende energiokonomisering i industrien.

Der er endvidere etableret samarbejde inden for energiplanlzegningsom- rådet. el-samarbejdet og fjernvarme.

lnformation som et sclvsttendigt samarbejdsområde har også fået en staerkere plads for at sikre at kendskabet til initiativer og resultater på energiområdet får en storre udbredning. '

Handelspolitik

Det viktigste sporsmål innenfor det handelspolitiske samarbeidet har van oppfolgingen av "Norden som hjemmemarked" og da s&rlig det pågående arbeid når det gielder å bygge ned ikke-tollmessige handelshind- ringer i inter-nordisk handel.

De forslag til oppfolgingstiltak som er lagt fram så langt kan sammen- fattes til: —forenkling av formalitetene og prosedyrene på nordisk basis når det gielder opprinnelsesreglene. — förenkling av de generelle tollprosedyrebestemmelsene. - nedsettelse av en saerlig ekspertgruppe som skal se narmere på ulike tekniske handelshindringer (forskrifter. standarder). — n'cermere studering av ulikheter i de nordiske lands regler for sanitaerma- teriell. postforsendelser og campingvogner. —i samarbeid med Nordisk embedsmannskomitte for samarbeide innen byggsektoren gjennomgå en rekke konkrete handelshindringer på bygg- området med tanke på å soke mulige lösninger. På basis av de nasjonale kartleggingene av ulike bandelsehindre vil ytterligere forslag til oppfolgingstiltak bli fremlagt.

De nordiske utenrikshandelsministre möttes i november 1984. Det vi- dere arbeidet med ikke-tollmessige handelshindringer ble understreket i denne forbindelse.

Samarbeidet når det gjelder forenkling av handelsprosedyrer har fört- satt. Hovedprosjektet DEDIST (elektronisk overforing av dokumenter) er nå klar til presentasjon for brukere.

Det har vaert en sterkt ekende interesse for Nordisk Prosjekteksport- fonds virksomhet som organ for å fremme nordisk samarbeidsprosjekter på eksportområdet. Fondet har fram til august l984 hatt 99 prosjektsek-

• Sida 26
•  Original

Prop. 1984/85: 198 26

nader til behandling hvorav 51 prosjekt er bevilget stötte på tilsammen 7.8 mill FlM.

Nordisk lnvesten'ngsbanks prosjektinvesteringslåneordning er kommet i gang og pr. juni 1984 er 6 lån innvilget til et samlet belop av 43.5 mill SDR (tilsvarende ca. 365 mill. NOK).

Regionalpolitik

Den regionala utvecklingen karaktäriseras i dag av nya fenomen som ställer regionalpolitiken i Norden inför ändrade förutsättningar. Med un- dantag av Island. Grönland och Färöarna ökar befolkningen i de nordiska länderna allt långsammare. I många regioner där befolkningsutvecklingen varit positiv. har sysselsättningstillfällena inte ökat lika snabbt och det har uppstått en 01 alans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Arbets- lösheten i Norden steg till närmare 69? år 1983. Den högsta regionala arbetslösheten hade de tre nordligaste länen i Finland samt hela Danmark (utom Köpenhamns-regionen). Arbetslösheten är allt mer ett ortsfenomen och har också kommit att drabba många så kallade ensidiga industriorter i Norden.

Alla dessa förändringar har lett till att man på det nationella planet nu söker finna nya lösningar för regionalpolitiken. Förändringarna har ställt också det nordiska regionalpolitiska samarbetet inför nya frågeställningar.

Mot denna bakgrund har NÄRP under 1984 startat arbetet med en utvärdering av det nu gällande handlingsprogrammet från 1979. Slutliga förslag från NÄRP presenteras för ministerrådet under hösten 1985 med sikte på behandling av Nordiska rådet vid sessionen 1986.

Det gränsregionala samarbetet upptar en allt mer omfattande del av det nordiska regionalpolitiska samarbetet. Verksamheten har utvecklats enligt de politiska prioriteringar som har fastlagts av Nordiska rådet och Nordis- ka ministerrådet (jfr NU 1981: 12). Ministerrådet har under 1984 finansierat verksamheten helt eller delvis inom elva gränsregionala samarbetsområ- den.

Centralt för verksamheten under 1984 har bl.a. varit arbetet med för- stärkning och utveckling av Nordkalott-samarbetet i enlighet med minis- terrådets beslut den 7 maj 1984. Vidare har utveckling av Västnorden—sam- arbetet stått i fokus. Som ett led i detta arbete har Västnordenkommittén lagt fram ett förslag till hur Västnorden-samarbetet bör utvecklas inne- hållsmässigt och där angett vilka resurser detta kräver. Ett ministerråds- förslag läggs fram till Nordiska rådets 33:e session. Vidare har en expen- grupp analyserat behovet av en utvecklingsfond för Västnorden-området och beskrivit vilken roll en sådan fond kan spela.

Nordiskt stöd till konkreta regionalpolitiska projekt beviljas över Nor- diska ministerrådets allmänna budget. Under 1984 har medelsbeviljningen uppgått till ca 5.8 milj NOK.

• Sida 27
•  Original

Prop. l984/85:198 37

Arbetet med Nordiska Int'eslttringsbankenr (NIB) regional/åtreordning har förts vidare i enlighet med ministerrådets beslut den 25 juni l984. vilket betyder att perioden har förlängts fram till den I april l986 och att låneord- ningen har utvidgats geografiskt till att också omfatta Grönland.

Forsknings— och utredningsverksamheten har under året haft en central plats i det nordiska regionalpolitiska samarbetet. Basprojekret samman- ställer och analyserar grundläggande information om regionala problem och utvecklingstendenser samt aktuella regionalpolitiska frågor. åtgärder och utredningar. Storstadsprojekret jämför strukturproblematik och ut- vecklingstendenser i 13 nordiska storstadsregioner. Under fas 2 i sitt arbete behandlar gruppen näringslivsutvecklingen. bostadspolitiken och den offentliga ekonomin i storstadsregionerna.

Glesbygdspolitixka arbetsgruppen arrangerade under våren ett seminari- um rörande näringslivsutveckling i glesbygd.

Det regionalpolitiska forskningssamarbetet sker i regi av Nordisk insti- ratr for regionalpaIitt'sk forskning (NordREFO). Under 1984 har tyngd- punkten i arbetet legat vid avslutande av den innevarande forskningsetap- pen som startades l980.

Den nordiska expertgruppen för gränshandel och resanderrafik reakti- verades efter det att NÄRP:s gränsregionala samarbetsområden gett sina synpunkter på gruppens rapport från december l983.

Gruppen lämnade i sin tilläggsrapport i oktober l984 och konstaterade att den ännu inte kunnat formulera gemensamma slutsatser och rekom— mendationer om möjligheterna att. i liberaliserande riktning. harmonisera den allmänna värdegränsen och åldersgränserna. Inte heller har man kun- nat enas om särarrangemang för Nordkalott—området.

Bistånd till utvecklingsländerna

Arbeidsgruppen. som har utredet muligheten for et nzermere okonomisk samarbeid mellom de nordiske land og en bestemt gruppe utviklingsland. la i oktober l984 fram sin rapport for EK—Bistand. Arbeidsgruppen har konkludert med at SADCC-landcne (Southern African Development Coor- dination Conference) i Sorlig Afrika vil va:re lempelige samarbeidspart- nere. Arbeidsgruppen har videre foreslått en rekke tiltak som kan vaere mulige elementer i en samarbeidspakke mellom Norden og SADCC-lan- dene.

EK-Bistand har under l984 utarbeidet en rapport om samarbeidsfor- mene mellom de nordiske land på bistandsområdet. Rapporten viser at det nordiske samarbeidet på bistandsområdet har utviklet seg meget raskt til å omfatte et nettverk av koordinering samråd og ulike andre samarbeids- former hva angår bistandspolitikk. land- og sektorprogram. bistandsforum og administrasjon.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1984/85: 198 28

Rådgivende komite'en for bistandssporsmål har i lopet av 1984 holdt to meter hvor man bl.a. har droftet situasjonen i det Sorlige Afrika på bakgrunn av torkekatastrofen og hvilke konsekvenser dette kan ha for de nordiske lands bistand. Komiteen har videre droftet sporsmäl omkring organisasjon og ledelse som en del av de nasjonale utviklingsprogram- mene.

Komite'en har videre droftet en rapport om den nordiske bistanden til Central-Amerika.

Det er lagt fram forslag for Ministerrådet om å inngå en ny avtale om fortsatt bistand til det nordiske landbruksprogrammet i Mocambique (MONAP). Avtalen forutsetter nordisk stötte under en 5-års periode 1985— 1989. P.g.a. den alvorlige sikkerhetssituasjonen i Mocambique fo- reslår man forelopig at det inngås en ettårsavtale i påvente av at situa- sjonen skal forbedres.

Det er videre lagt fram forslag for Ministerrådet om at Uyole Iandbruks- senter i Tanzania går over fra et nordisk prosjekt til et frnsk-tanzaniansk prosjekt fra og med l.juli 1985.

Jord- och skogsbruk

Den vaesentligste begivenhed i det nordiske samarbejde inden for jord- og skovbrugsområdet i 1984 blev fafrdiggorelsen og vedtagelsen af et ministerrådsforslag til et nordisk handlingsprogram på jord- og skovbrugs- området.

Handlingsprogrammet er det förste af sin art fremlagt af Nordisk em- bedsmandskomité for jord- og skovbrugssporgsmål (N EJS). Ministerrådet (landbrugsministrene) fremlacgger heri målsättningen på en lang raekke samarbejdsområder frem til 1995. Sigtet i handlingsplanen er såvel udbyg- ning af eksisterende som nye samarbejdsområder, hvor forstaerket indsats via et samarbejde kan forbedre landenes udbytte af de anvendte resourcer.

På basis af en rapport om ftskeopdrat fra en arbejdsgruppe under Nor- disk Kontaktorgan for Fiskerispo'rgsmål har NEJS besluttet at nedsatte en arbejdsgruppe. som på kort sigt skal vurdere det videre samarbejde om fiskeopdrazt og akvakultur herunder forslag til konkrete samarbejdsaktivi- teter for 1986 og de efterfolgende år. Aktiviteterne på akvakulturområdet har bl. a. baggrund i Nordisk Råds rek. nr. 6/1981.

Ministerrådet har i 1984 foroget statten til nordiske samarbejdsprojektet på jordbrugsforskningens område. Slotten kanaliseres via Nordisk kon- taktorgan for jordbrugsforskning (NKJ). med hvem ministerrådet har en samarbejdsaftale. NKJ er et samarbejdsorgan for de nationalejordbrugsvi- denskabelige forskningsråd. Samarbejdet indebaerer bl.a. at NKJ bistår ministerrådet med den videnskabelige beddmmelse af ansogninger om stötte til nordiske projekter samt udarbejder planer for de kommende års nordiske samarbejde på jordbrugsforskningens område. NEJS finder det

• Sida 29
•  Original

Prop. 1984/85: 198 29

Väsentligt i sine retningslinjer for forskningssamarbejdet. at stotte kun udgor et tillazg til den nationale finansiering. og at samarbejdsprojekterne skal were i overensstemmelse med de nationale landbrugspolitiske målsxt- ninger.

Samarbejdet på skovforskningsområdet varetages af Samarbejdsnzevnet for nordisk skovforskning (SNS). der er en nordisk institution. SNS har i 198-1 slottet forslag om. at lsland indtrzrder som fuldt medlem afstyrelsen og i tilknytning hertil udarbejdet et handlingsprogram til fremme af islands skovforskning. Samarbejdsnavnet har via sine samarbejdsgrupper på for- skellige fagområder taget stilling til. hvorledes forskningsstotten bedst kan fordeles og prioriteres.

Nordisk genbanksamarbejde omfatter tre forskellige områder. Mest ud— bygget er Nordisk Genbank for landbrugs- og haveplanter (NGB). der er etableret som et nordisk institut ved Lund. NGB har til opgave at bevare den genetiske variation hos alt va:rdifuldt plantemateriale for landbrug og havebrug i Norden. De to ovrige områder omfatter ct planlzegningsprojekt for husdyr og fortsattelse af et projekt vedrorende fisk.

Siden 1981 er et nordisk samarbejde om planteforzedling blevet etab- leret. Samarbejdet ledes af en nordisk styringsgruppe. der under navnet Samnordisk Planteforcedling (SNP) fungerer som et paraplyprojekt for en rzekke aktiviteter. opdelt på planteforaedlingsprojekter og udredninger.

Forskeruddannelsen på jord- og skovbrugsområdet har vist sig at va're et godt område for nordisk samarbejde. Samarbejdet muliggor en bedre udnyttelse af landenes samlede videnskabelige ekspertise på forsker- og doktoranduddannelsen. Et treårigt pilotprojekt vedrorende systematiseret nordisk forskeruddannelse på jord- og skovbrugsområdet udlober i 1985.. Projektet er fzellesfrnansieret over begge de nordiske budgettcr og påbe- gyndt efter forslag fra udredningen om eget nordisk forskningssamarbejde (NU 1981: 1).

Samarbejdet vedrorende et nordisk centralregister for mikroorganismer med tilknytning til jord- og skovbrug er etableret med en nordisk styrings- gruppe for en treårig forsogsperiode. Gruppen er endvidere pålagt at fungere som nordisk kontaktorgan for mikrobiologisk samarbejde med szerlig vargt på forskningspolitiske sporgsmål foranlediget af den hurtige udvikling inden for mikrobiologien.

Bostads- och byggsektorn

Handlingsprogrammet för nordiskt samarbete inom bostads- och bygg- sektorn fastställdes av Nordiska ministerrådet (bostadsministrarna) i au- gusti 1983 och ersatte då ett tidigare program från 1977.

Huvudansvaret för samordning och genomförande av handlingspro- grammet ligger hos ämbetsmannakommitte'n för samarbete inom byggsek- torn (ÄK-BYGG). Kommittén skall inhämta ytterligare sakkunskap från

• Sida 30
•  Original

Prop. 1984/85:198 30

de möten som hålls mellan de nordiska bostadsmyndighetema samt plan- och byggmyndigheterna och även i övrigt höra sakkunniga på olika områ- den. För genomförande av handlingsprogrammet bistås ÄK- BYGG av ett antal permanenta samarbetsorgan. Dessa är bl. a. Nordiska kommittén för byggbestämmelser (NKB). lNSTA-Bygg. som är ett samarbetsforum för de nordiska byggstandardiseringsorganen. NORDTEST. som är det nor- diska samarbetsorganet inom provningsområdet. de nordiska byggforsk- ningsorganens samarbetsgrupp (NSB) samt Bostadsadministrativa mötet. ett forum för ländernas centrala bostadsmyndigheter.

De frågor som har stått centralt i ämbetsmannakommitténs arbete under året hänför sig till den bekymmersamt låga aktiviteten i byggnadsverksam- heten i de flesta av de nordiska länderna, liksom till det svåra sysselsätt— ningsläget inom sektorn. l någon grad har minskad nyproduktion kunnat ersättas med export och ökade insatser inom reparation. underhåll och tillbyggnad.

För att upprätthålla och vidareutveckla den tekniska nivån läggs stor vikt vid ökade ansträngningar inom forsknings- och utvecklingsverksam- heten. Ämbetsmannakommitte'n har fått i uppdrag av Nordiska ministerrå- det att — inom ramen för den nordiska datahandlingsplanen på datatekno- logiområdet — successivt utarbeta och redovisa förslag till gemensamma nordiska projekt. Deras syfte skall vara att effektivisera nordisk byggnads- industri, bl.a. genom att utveckla och harmonisera datarutiner för kon- struktion. produktion och kontroll inom byggbranschen.

l enlighet med handlingsprogrammets intentioner om ökat samarbete inom den bostadspolitiska sektorn, har kommittén uppmanat Bostadsad- ministrativa mötet att förstärka kontinuiteten iden projektverksamhet som bedrivs på nordiskt plan.

Ämbctsmannakommittén prioriterar f. n. projekt som —innebär direkta åtgärder med positiv inverkan på sysselsättning och

byggsektorns allmänna utveckling,

— belyser bostads- och bebyggelsepolitiska aspekter av byggsamarbetet. Härvid avses områden som t.ex. bostadsfinansiering. bostadsförbätt- ring. ombyggnadsbehov, alternativa boendeformer. närmiljö. förvalt- ningsformer och driftskostnader.

—beskriver och analyserar ROT-sektorns (reparation. ombyggnad. till- byggnad) potentiella möjligheter bl.a. för rationellt och ekonomiskt utnyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet eller som

- utreder exportproblematiken inom byggsektorn. med hänsyn till såväl finansiella som organisatoriska och juridiska frågor.

ÄK-BYGst projektbudget för 1984 upptar ca 2 milj. NOK uppdelat på ett 25-tal projektposter.

Två utredningsgrupper. som tillsatts av ämbetsmannakommittén. har under 1984 behandlat byggsektorns strukturella problem respektive bygg- sektorns roll i biståndssamarbetet. Avrapportering sker under år 1985.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1984/85: 198 31 Bilaga .?

Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1986

Verksamhetsomräde 1 000—tal norska kronor. löpande priser

1985 19146 Socialpolitik 29 200 31 941 Arbetsmarknad 31150 6 934 Arbetsmiljö 4 852 5 321 Miljöfrågor 7 300 7 665 Jamställdhet 1 150 14011 Handelspolitik 8049 11035 lndustripolitik 44 908 55 123 Energifrågor 11 1145 X 9611 Byggfrågor 3 912 4 225 Regionalpolitik 14 551 19128 Santefrtigor 730 1 199 Jord- och skogsbruk 13 482 15 213 Ekonomisk politik 2010 2094 Livsmedelsfragor 7110 1019 Konsumentfrågor 3290 3 45.5 Samfärdsel 2920 3 161 Trafiksäkerhet 1 670 1 754 Turism | 050 6 103 Statistiska sekretariatet 1723 1383 Verksanthetsbidrag 613 604 'l'janstemannautbyte 970 1 100 Generalsekreterarens dtsp. reserv 500 495 Ministerrådets reserv 2 420 20970] Datateknologi 26 400 27 720 information 1 723 1 809 Ministerriidssekrelaritttet 25 256 27 2147 Reservation för sammanläggning (engtingsutgifter) — 5 000 Summa utgifter 212 154 272 614 Avgår inkomster —ts'254 —8414 De nordiska ländernas bidrag 203 900 264 200

| 1dettaheloppingarblål 16 170000 norska kronor for industriellt FoU-samarbete.

Norstedts Tivckefl. Stockholm 1985

• Sida 32
•  Original