Propositionens huvudsakliga innehåll

l propositionen föreslås att den allmänna fastighetstaxeringen delas upp så att olika fastighetstyper blir föremål för allmän fastighetstaxering skilda år. Enligt förslaget skall hyreshus—, industri-. exploaterings— och specialen— heter taxeras år 1988, småhusenheter år 1990 och lantbruksenheter år 1992. Sedan sker taxering vartannat år i samma ordningsföljd. Under mellanliggande är då en fastighet inte är föremål för allmän fastighetstaxe- ring kan liksom f. n. särskild fastighetstaxering ske av fastigheten.

Vidare föreslås att indelningen av taxeringsdistrikt vid den allmänna fastighetstaxeringen anpassas till förslaget om uppdelad allmän fastighets- taxering.

Även tidpunkter för fastighetstaxeringsnämndens och den lokala skatte- myndighetens uppgifter vid den allmänna fastighetstaxeringen ändras i anledning av förslaget så att de blir desamma vid den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen. Detta gäller också tidpunkterna för att anfö— ra besvär över fastighetstaxeringsnämndens beslut om taxering.

I propositionen föreslås vidare en behörighet för ordförande i fastighets- taxeringsnämnd att ensam fatta beslut om taxering om avvikelse inte sker från deklarationen eller annan uppgift som lämnats av ägaren och taxering åsätts enligt utfärdade anvisningar för taxeringen. t. ex. om riktvärde.

Det utställningsförfarande som ingick i förberedelsearbetet för 198l års allmänna fastighetstaxering föreslås bli slopat.

l Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 222

• Sida 2
•  Original

Prop. 19841'85: 222

1. Förslag till

La

IJ

;; om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

l-lärigenom föreskrivs i fri-lga om fastighetst:—tscringslagen (1979: 1152) dels att 19 kap. 4. & skall upphöra att gälla. dels att 1 kap. 7 s. 5 kap. 4 lt lti kap. 1 och 6 så, 17 kap. 2 &. 21) kap. 7. 11. 14. 16— 18. 21 och 22 N:. 21 kap. 3—6 och 11.1 ss. 23 kap. l &. 28 kap. 5—

'7 14 m

. -.. kap. 2 & samt 31 kap. 2 €: skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

Allmän fastighetstaxering skall ske var/femte år Beslut vid allmän fastighetstaxering skall, om inte an- nat föranleds av föreskrifterna i 16 kap.. gälla från ingången av det tax- eringsär dä allmän fastighetstaxe- ring sker till ingången av det taxe— n'ngsär dä allmän fastighetstaxering sker nästa gäng (den löpande taxe- ringsperioden).

76'

Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt följande ordning.

År 1988 och därefter var] sjätte år taxerax hyreshus—, industri-. ex- ploaterings- och .tputrialt'nheter.

är I990 och därefter vart sjätte är småhusen/taler samt

är 1992 och därefter var! sjätte år Iantbruksenhetcr.

Beslut vid allmän fastighetstaxe- ring skall. om inte annat föranleds av föreskrifterna i 16 kap.. gälla från ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxe- rin'gsen/teten sker till ingången av det taxeringsår då allmän fastig- hetstaxering av taxeringsenhetcn sker nästa gång (den löpande taxe— ringsperioden).

5 kap. 4 53

Marknadsvärdet skall bestäm- mas med hänsyn till det genom— snittliga prisläget under andra året före det år då allmän fastighetstaxe- ring sker.

' Senaste lydelse 1981: 1119. 2 Senaste lydelse 1981: 1119.

Marknadsvärdet skall bestäm- mas med hänsyn till det genom- snittliga prisläget under andra året före detär då allmän fastighetstaxe- ring av taxeringsenheten sker.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1984185: 222

Nuvarande lydelse

'.,J

flirtar/agen f_n/else

16 kap.

Särskild fastighetstaxering skall verkställas de är då" allmän fastig- hetstaxering inte ("igar rmn.

Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästl'öre

Särskild fastighetstaxering skal! verkställas t't'ttjr' ftr. Sådan tunering slut/l tim-lt ej ske av nuc'ringsunltel som lt'Lt'l'rt'lA genom allmän fastig- hetstaxering .s'mnnm (ir.

'*'"if:title ärs taxering

oft'iränch'ad om ny taxering enligt 2—5 tt inte skall ske.

6 e

'llaxcring som avses i detta kapi- tel skall ske med hänsyn till det all- männa prisläge och de uppskatt- ningsgrunder i övrigt som tilläm- pats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen.

Taxering som har åsatts enligt bestämmelserna i detta kapitel gäl- ler frän ingången av det taxeringsär dä taxeringen äsatts, till ingången av det taxeringsär dä allmän fastig- hetstaxen'ng sker nästa gång eller ny taxering änyo sker till följd av bestämmelserna i detta kapitel.

Taxering som avses i detta kapi— tel skall ske med hänsyn till det all— männa prisläge oeh de uppskatt- ningsgrunder i övrigt som tillåtit- pats vid den närmast föregående allmänna fastighetstnxeringen av samma slags taxeringsenhet.

Taxering som har äsatts enligt bestämmelserna i detta kapitel gäl— ler frän ingången av det taxeringsår då taxeringen äsatts. till ingången av det taxen'ngsär då allmän fastig- hetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång eller ny taxering änyo sker till följd av bestämmel- serna i detta kapitel.

l7 kap.

Län indelas i fastighetstaxerings— distrikt för taxering av småhus-, lantbruks-, hyreshus— och industri- enheter. I distrikt för industrien- heter taxeras även special- och exv plaateringsenheter.

Län indelas i fastighetstaxerings— distrikt. För h_vreshusenheter får särskild distriktsindelning ska.

Taxeringsenhet får utan hinder av vad som sägs i första stycket hänföras till annat fastighetstaxen'ngsdistrikt om det erfordras med hänsyn till beho- vet av lokalkännedom i nämnden eller eljest för taxeringsarbetet.

Alla taxeringsenheter, som bildas av samma fastighet, hänförs till sam- ma fastighetstaxeringsdistrikt.

3 Senaste lydelse 1981: 1119. " Senaste lydelse 1981: 1119.

• Sida 4
•  Original

Prnp. 1984/85: 222

Nuvarande lydelse

Izitill't'xlifll'f'l! lit-'titzld'l"

211 kap.

" .

("lm det inte är päkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fttilsutten nämnd. är fastighetstaxt-ringsuämud beslutför med ordföranden ensam vid

t. beslut som ej innetattar prövning av ärendet i sak 2. beslut om fördelning av taxeringsvärde enligt lä s

3. beslut om rättelse av tidigare beslut. som till följd av skrivfel. räknefel eller annat sädant förbi- seende innehäller uppenbar orik- tigltet.

3. beslut om rättelse av tidigare beslut. som till följd av skrivfel. räknet'el eller annat sådant förbi- seende innehåller uppenbar orik— lighet

4. beslut om m_t'c'ring utan av- vikelnfji'ån allmänfarligliftade/(la- ratimt_ eller annan av ägaren till ledning för tunering av fastigheten lämnad uppgift (N'/t taxeringen sker med direkt tillämpning av behörig myndighets anvisning för taxering— (fll.

llå

Fastighetstaxeringsnämndcn skall senast den 31 januari under taxeringsåret meddela beslut om taxering av fastighet, som ingår i distriktet.

Fastighetstaxeringsnämnden skall senast den 3] maj under taxe- ringsåret meddela beslut om taxe- ring av fastighet, som ingår i dis- triktct.

Mä

Lokal skattemyndighet skall se- nast den 15 mars under taxerings- äret underrätta ägare av fastighet om

Lokal skattemyndighet skall se- nast den 30juni under taxeringsäret underrätta ägare av fastighet om

1. innehållet i fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxering,

2. att ägaren senast den 10 april till fastighetstaxeringsnämndens ordförande får avge skriftliga erin— ringar mot beslutet.

2. att ägaren senast den 31 augus- ti till fastighetstaxen'ngsnämndens ordförande får avge skriftliga erin- ringar mot beslutet.

3. att ny underrättelse kommer att sändas ut endast om ägaren har avgett erinringar mot beslutet eller fastighetstaxeringsnämnden. utan att erinring- ar har avgetts. har beslutat åsätta annan taxering än som framgår av 11 & eller annars har frångått sådant beslut,

4. vad som skall iakttas av den som vill överklaga fastighetstaxerings- nämndens beslut om fastighetstaxering.

5. innehållet i skiljaktig mening.

F astighetstaxcringsnämnden skall ompröva beslut när fastighets-

165

Fastighetstaxeringsnämnden skall ompröva beslut när fastighets-

• Sida 5
•  Original

Prop. 1984/85: 222 Nut'ut't'tttrl't' lydelse

ägaren avgcr- erinringar eller skäl annars föreligger. Frilga om nytt beslut får inte prövas av nämnden efter den 5 maj under taxeringsåret.

17

Fastighetstaseringsnämndens ar- bete beträffande fastighetstaxering- en skall vara avslutat senast den 5 maj ttnder taxeringsäret.

LA

Ii'tiit't-slrtgett lydelse

ägaren avger erinringar eller skäl annars föreligger. liriiga om nytt beslut får inte prövas av nämnden efter den 30 .x't'ptt'tnbur under taxe- ringsilret.

.&-

Fastighetstaxeringsnämndens ar- bete beträffande fastighetstaxering- en skall vara avslutat senast den 30 september under taxeringsåret.

18 än

Lokal skattemyndighet. skall se- nast den 15jutzi under taxeringsäret till ägare av fastighet sända under- rättelse. om fastighetstaxerings- nämndens avgörande enligt 16 5. Vidare skall lokal skattemyndighet senast samma dag sända underrät- telse till sökande som begärt fördel- ning av taxeringsvärdet enligt 15. å.

Lokal skattemyndighet skall se- nast den 31 oktober under taxeringsäret till ägare av fastighet sända underrättelse om fastighets- taxen'ngsnämndens avgörande cn- ligt 16 5. Vidare skall lokal skatte— myndighet senast samma dag sända underrättelse till sökande som be- gärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 15 å.

Undenättelse skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den som vill överklaga fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxe- ring samt om innehållet i skiljaktig mening.

Underrättelse skall sändas till ägare som före utgången av mars månad under taxeringsårct inte er- hållit underrättelse enligt 14 %. Ägaren skall senast den 25 april un- der taxeringsårct anmäla att han önskar underrättelse om innehållet i beslut om fastighetstaxering.

Underrättelse skall sändas till ägare som före utgången av juli må- nad under taxeringsåret inte erhållit underrättelse enligt 14 s'. Ägaren skall senast den 25 augusti under taxeringsåret anmäla att han önskar underrättelse om innehållet i beslut om f'astighetstaxering.

21?

Stomme till fastighetslängd skall under en tid av minst 10 dagar före den IO april hållas tillgänglig inom kommunen på lämplig expedition. Lokal skattemyndighet skall senast den 15 mars utfärda kungörelse härom.

7”)

_n.

Fastighetslängden skall i bestyrkt avskrift under en tid av minst sex veckor före den 15 augusti under taxeringsåret finnas offentligen framlagd inom kommunen i den

Stomme till fastighetslängd skall under en tid av minst 10 dagar före den 31 augusti hållas tillgänglig inom kommunen på lämplig expedi- tion. Lokal skattemyndighet skall senast den 30juni utfärda kungörel- se härom. .

&

Fastighetslängden skall i bestyrkt avskrift under en tid av minst sex veckor före den 15 december under taxeringsåret finnas offentligen framlagd inom kommunen i den

• Sida 6
•  Original

l'rop. 1.984/85: 222 Nttt'rit'i'tttci:=' f_l't'i'£*l.*”t.' ordning som föreskrivs av regering-

en eller myndighet som regeringen bestämmer.

(-

["—("llt”lluyt'll I'll (lt'fxt'

ordning som föreskrivs av regering- en eller myndighet som regeringen bestämmer.

21 kap.

1 _? .'

Besvär av ägare av fastighet skall ha inkomtnit senast den [5 .se,-'nam- brvr under taxeringsäret .

Besvär av ägare av fastighet skall ha inkommit senast den /5 dart.-nt- bur under taxeringsäret.

4 si".

Kommuns besvär skall anföras före utgången av oktober månad under taxeringsäret.

'l'axeringsintendent har rätt att anföra besvär intill utgången av na- vembcr månad under taxeringsäret. Han skall inom samma tid ange yr- kanden och grunder för bevärsta- lan, om inte med hänsyn till utred- ningens vidlyftighet eller andra syn- nerliga skäl länsrätten medger an- stånd.

Kommuns besvär skall anföras före utgången av junuuri året efter taxeringsäret.

w

Taxeringsintendent har rätt att anföra besvär intill utgången av maj året efter taxeringsåret. Han skall inom samma tid ange yrkanden och grunder för besvärstalan. om inte med hänsyn till utredningens vid- lyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anständ.

ett

lnkommer besvär från ägare av fastighet efter den i 3 & angivna ti- den men före utgången av novem- ber månad under taxeringsäret. får länsrätten pröva besvären om taxe- ringsintendenten helt eller delvis bi- träder besvären i sak.

Inkommer besvär från ägare av fastighet efter den i 3 & angivna ti- den men före utgängcn av maj året efter taxeringsäret, får länsrätten pröva besvären om taxeringsinten- denten helt eller delvis biträder be- svären i sak.

m äg

Nämndeman som avses i 8 & utses för tiden från och med den 1

juli detär, då allmän fastighetstaxe- ring äger rum, till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång.

5 Senaste lydelse 1981: 280. " Senaste lydelse 1981: 280. 7 Senaste lydelse 1981: 280. ” Senaste lydelse 1981: 280. 9 Senaste lydelse 1981: 1119.

Nämndeman som avses i 8 & utses för tiden från och med den 1 juli det år, då allmän fastighetstaxe- ring äger rum av hyreshus-, indu- stri-. cxploaterings- och specialen- heter, till och med den 30juni det år då sådan taxering sker nästa gång.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1984/85: 222

Nuvarande lydelse

x]

Föhr-'slage/t [yr/else

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt förordnas av regeringen för tid som sägs i första stycket. Avgär sådan person under den tid. för vilken han har blit-"it utsedd, får regeringen förordna annan person för den tid som äter— stär.

23 kap. l ålil

Har ägare av fastighet, som skall få underrättelse enligt 20 kap. 18 å. inte lätt sädan underrättelse senast den [5 augusti under taxeringsäret, får ägaren anföra besvär intill ut- gången av året efter taxeringsärct.

Har ägare av fastighet, som skall få underrättelse enligt 20 kap. 18 5, inte fått sådan underrättelse senast den 1'5 november under taxerings- äret. fär ägaren anföra besvär intill utgången av året efter taxerings- äret.

Har underrättelse som avses i 21) kap. 14 eller 18 & haft felaktigt innehåll. får ägaren anföra besvär före utgången av femte året efter taxeringsäret.

Z8kap. 5.511

Den särskilda fastighetstaxe- ringsnämnden skall senast den 15 september under taxeringsåret om— pröva beslut när fastighetsägaren avger erinringar eller skäl annars föreligger.

Den särskilda fastighets-taxe— ringsnämnden skall senast den 30 september under taxeringsäret om— pröva beslut när fastighetsägaren avger erinringar eller skäl annars föreligger.

6.612

Den särskilda fastighetstaxe— n'ngsnämndens arbete beträffande fastighetstaxeringen skall vara av- slutat senast den 15 september un- der taxeringsåret.

Den särskilda fastighetstaxe- ringsnämndens arbete beträffande fastighetstaxeringen skall vara av- slutat scnast den 30 september un- der taxeringsåret.

7 513

Den lokala skattemyndigheten skall senast den I5 oktober under taxeringsäret till ägare av fastighet sända underrättelse om den särskil— da fastighctstaxeringsnämndens av— görande enligt 5 5. Vidare skall den lokala skattemyndigheten senast samma dag sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 1 5.

'" Senaste lydelse 1981: 1119. ” Senaste lydelse 1981: 1119. '2 Senaste lydelse 1981: 1119. ” Senaste lydelse 1981: 1119.

Den lokala skattemyndigheten skall senast den 31 oktober under taxeringsåret till ägare av fastighet sända underrättelse om den särskil- da fastighetstaxeringsnämndens av— görande enligt 5 .5. Vidare skall den lokala skattemyndigheten senast samma dag sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 1 &.

• Sida 8
•  Original

l'rop. 1984/85: 222

Nutfumndr' [vt/('Lre Föreslagen lydelse

Underrättelse skall innehälla upplysning om vad som skall iakttas av den som vill överklaga fastighetstaxeringsnämndeus beslut samt om innehället

i skiljaktig mening.

Underrättelse enligt första stycket" skall vidare sändas till ägare som före utgången av juli månad under taxeringsäret inte har erhållit underrättelse enligt 4 s* och som senast den 25- augusti under taxeringsiiret anmält att han önskar underrättelse om innehållet i beslut om fastighetstaxcring.

29 "

'jI-l

ls,

Besvär av ägare av fastighet skall ha kommit in senast den 30 rim-'em- ber under taxeringsåret.

Kommuns besvär skall ha kom- mit in före den ]5 januari året efter taxeringsäret.

Besvär av taxeringsintendent skall ha kommit in senast den 15 maj året efter taxeringsäret. Han skall inom samma tid ha angivit yr- kanden och grunder för besvärsta- lan, om ej med hänsyn till utred- ningens vidlyftighet eller andra syn- nerliga skäl länsrätten medger an- stånd. dock längst intill utgången av september månad samma är.

Kommer besvär från ägare in ef- ter den i första stycket angivna ti— den men före den 15 maj året efter taxeringsåret, får länsrätten pröva besvären om taxeringsintendenten helt eller delvis biträder besvären i sak.

p.

Besvär av ägare av fastighet skall ha kommit in senast den 15 decent- har under taxeringsåret.

Kommuns besvär skall ha kom- mit in före utgången avjanuan' året efter taxeringsäret.

Besvär av taxeringsintendent skall ha kommit införa utgången av maj året efter taxeringsäret. Han skall inom samma tid ha angivit yr- kanden och grunder för besvärsta- lan, om ej med hänsyn till utred- ningens vidlyftighet eller andra syn- nerliga skäl länsrätten medger an- stånd dock längst intill den 15 okm- ber samma år.

Kommer besvär från ägare in ef- ter den i första stycket angivna ti- den men före utgången av maj året efter taxeringsåret, får länsrätten pröva besvären om taxeringsinten- denten helt eller delvis biträder be- svären i sak.

31 kap. 2 ng

Har ägare av fastighet. som skall få underrättelse enligt 28 kap. 7 5, inte fått sådan underrättelse senast den 30 oktober under taxeriugsåret, får ägaren anföra besvär intill ut- gången av året efter taxeringsåret.

” Senaste lydelse l98l: 1119. ” Senaste lydelse 1981: 1119.

Har ägare av fastighet. som skall få underrättelse enligt 28 kap. Tå. inte fått sådan underrättelse senast den 15 november under taxerings- äret, fär ägaren anföra besvär intill utgången av året efter taxerings- året.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1984/85: 222 9

Har underrättelse som avses i 28 kap. 4 eller 7 s'- haft felaktigt innehåll, fär ägaren anföra besvär före utgangen av femte året efter taxeringsäret.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag dä lagen enligt uppgift pä den har utkommit frän trycket i Svensk författningssamling och tilläm— pas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering är l988.

• Sida 10
•  Original

Prop. 198455: 222 . m

2. Förslag till Lag om upphävande av lagen (WS-1:36!) om tid för allmän fastig- ltetstaxering

Härigenom föreskrivs att lagen (1984: 3.621 om tid för allmän fastighets— taxering skall upphöra att gälla .vä veckor efter den dag då lagen enligt uppgift pä den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1984/85: 222 l 1

Utdrag

FIN AN SDEPAR'l'E M ENTET PRO'l'OKOLl. vid regeringssatnmanträde 1985-05—30

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordft'irande. och statsråden Feldt. Si- gurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm—Wallén. Peterson. Andersson, Bo- ström, Bodström, Göransson. Dahl. R. Carlsson, Holmberg. Hellström. Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om allmän fastighetstaxering upppdelad på skilda är för olika fastighetstyper m. m.

2.1. Allmänna synpunkter

Fastighetstaxeringssystemet har sedan länge byggt på principen att ny taxering av alla fastigheter i landet skall ske med vissa intervaller. f.n. van femte fir (allmän fastigltctstaxering). Under åren mellan de. allmänna fas- tighetstaxeringarna sker ny taxering vid de särskilda fastighetstaxering- arna. Sådan taxering sker om fastigheten faktiskt eller till användningen ändrats avsevärt.

Den senaste allmänna fastighetstaxeringen skedde är 1981. Enligt nuva— rande bestämmelser skall nästa allmänna fastighetstaxering äga rum är 1988. De mycket omfattande förberedelser som krävs hos främst riksskat- teverket och lantmäteriverket men också hos flera andra myndigheter för att kunna genomföra en allmän fastighetstaxering med nuvarande utform- ning måste påbörjas snarast. Det är därför viktigt att ta ställning till om en allmän fastighetstaxering enligt nuvarande regler skall genomföras är 1988.

Erfarenheterna av den senaste allmänna fastighetstaxeringen visar att bl.a. skatteförvaltningen utsattes för en mycket hård arbetsbelastning och en administrativt mycket svårhanterlig arbetssituation. lnför varje allmän fastighetstaxering måste det skapas en ny organisation. Beskattningsmyn- digheternas organisation är inte anpassad för en så stor och omfattande extra arbetsuppgift som en allmän fastighetstaxering innebär. De lokala skattemyndigheterna var vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen i stor utsträckning tvungna att anställa extra personal. Även för taxerings— nämnderna innebar det koncentrerade arbetet med den stora mängden ärenden stora problem. Jag anser det därför vara mycket värdefullt att finna en modell att fördela arbetet med den allmänna fastighetstaxeringen över tiden.

Fastighetstaxeringskommitte'n har i sitt slutbetänkande föreslagit att fastighetstaxeringen fördelas jämnare över åren på så sätt att skilda fas- tighetstyper taxeras olika är. Jag tycker liksom majoriteten av remissin- stanserna att ett sådant system har många fördelar framför det nuvarande. Ett införande av ett sådant system skulle eliminera flera av de nackdelar som är förenade med nuvarande system.

Kommittén har i betänkandet. förutom förslaget till fördelning över tiden av den allmänna fastighetstaxeringen. även lämnat förslag i flera andra avseenden. Kommittén har således föreslagit att en s.k. rullande fastighetstaxering införs. Ett rullande fastighetstaxeringssystem enligt kommitténs förslag bygger på tre parallella förfaranden — avstämning.

• Sida 13
•  Original

l'mp. 1984/85: 222 13

omtaxcring och omriikning — och skulle innehiira att fastigheternas taxe— ringsvärden battre än f. n. skulle följa den aktuella marknadsnivan. Kom- mitten har vidare föreslagit omfattande ändringar i bl. a. taxeringsl'r'irfaran- det och taxeringsorganisationen. Sille-des skall taxeringsarbetet överföras från taxeringsnamnderna till de lokala skattemyndigheterna.

Somjag niimnt bör de myndigheter som inom kort mt'iSte börja förbere- delserna för nästa allmänna fastighetstaxering iir WSR få ett besked om och i vilken mån en allmän fastigltetstaxering skall ske detta år. Jag anser det därför vara nödvändigt att nu ta upp denna frliga. Även vissa andra frågor som hör regleras redan nu kommer jag att behandla i det följande. Däremot ärjag inte f.n. beredd att ta ställning till flera av de förslag som kommitten lämnat. Hit hör bl. a. frågan om s.k. omräkning av taxeringsvärdcna med index till en aktuell marknadsviirdenivå. Denna fråga liksom en del andra kräver ytterligare överväganden innan ställning kan tas till dem. i dessa överväganden ingår också resultatet av bostadskommitténs (Bo l982:02) arbete och en av riksdagen tidigare begärd allmän och förutsättningslös översyn av fastighetstaxeringen (SkU 1981/82139, rskr 179).

2.2. Uppdelning av den allmänna fastighetstaxeringen på skilda år för olika fastighetstyper

Mitt förslag: Den allmänna fastighetstaxeringen görs i tre omgångar under en sexårig omloppstid. Fastighetsbeståndet indelas i tre grupper som taxeras skilda år. År 1988 skall hyreshus-. industri-, exploaterings- och specialenheter taxeras. år l990 småhusenheter och år 1992 lant- bruksenheter. Vartannat år sker sedan taxering i samma ordningsföljd. Under mellanliggande år då en fastighetstyp inte är föremål för allmän fastighetstaxering skall liksom f. n. särskild fastighetstaxering äga rum av den fastighetstypen.

Kommitténs förslag: Kommittén föreslår i denna fråga att den allmänna fastighetstaxen'ngen skall ersättas med en avstämning. Denna innebär att varje taxeringsenhet stäms av vart åttonde år. Fastighetsbeståndet skall indelas i fyra grupper som aVstäms enligt följande ordning år ] hyreshus- och indttstrienheter år 3 småhusenheter år 5 lantbruksenheter år 7 exploaterings- och specialenheter osv. vartannat år i samma följd.

Kommittén föreslår som altemativ att taxering skall ske med en sexårig omloppstid, varvid cxploaterings- och specialenheter också skall taxeras år I..

• Sida 14
•  Original

Prop. 1984185: 222 14

Reinissinstanserna: Remissinstanserna pekar i allmänhet på de problem som 1981 ärs allmänna fastighetstaxering innebar för berörda myndigheter. Flertalet remissinstanser tillstyrker att avstämning sker vart åttonde år för varje taxeringseniiet. Några förordar emellertid kortare intervall mellan avstämningartm. Övervägande antalet remissinstanser tillstyrker att av- stämning sker kategorivis på sätt kommitten föreslagit. Några remissin- stanser förordar en annan turordning för avstämningen. Bl. a. föreslås att småhus skall avstämmas vid första tillfället samt att cxploaterings- oclt specialenheter skall avstämmas tillsammans med hyres- och industrien— heter.

Skälen för mitt förslag: Det nuvarande systemet med en allmän fastighets- taxering vart femte år av samtliga fastighetstyper har, som kommitten och många remissinstanser framhållit. medfört stora problem. Det har alltid varit nödvändigt att sätta upp en särskild organisation för de allmänna fastighetstaxeringarna. Den ordinarie skatteadministrationen inrymmer inte några tjänster som är avseddaför den allmänna fastighetstaxeringen. Det är nära 3 miljoner taxeringsärenden som skall behandlas samtidigt. Vid 1981 års allmänna fastighetstaxering krävdes det över 2 500 fastighetstaxe- n'ngsnämnder som under en kort tid skulle hantera och besluta i dessa ärenden. Därför var det nödvändigt att rekrytera och utbilda en stor mängd tjänstemän och nämndledamöter. Den administrativt mycket svårhanter- liga arbetssituation som bl.a. skattemyndigheterna kommer i och den hårda belastning som de utsätts för vid de allmänna fastighetstaxeringama är enligt min mening mycket otillfredsställande. Genom den förhållandevis långa tidsperiod som har förflutit mellan de allmänna fastighetstaxering- arna har det normalt inte varit möjligt att ta i anspråk personal med erfaranhet av och kunskaper i fastighetstaxering vilket förstärkt utbild— ningsbehovet. En fördelning av fastighetstaxeringen över tiden är därför mycket angelägen. Den medför att skatteadministrationen får en lugnare och jämnare arbetsrytm. Genom en sådan uppdelning kan funktionärerna koncentrera sig på någon eller några typer av taxeringsenheter. Härigenom bör kvaliteten på arbetet kunna hållas på hög nivå.

En uppdelning av den allmänna fastighetstaxeringen på skilda tillfällen samtidigt som man varje år har särskild fastighetstaxering av de fastigheter som det året inte är föremål för allmän fastighetstaxeiing öppnar också vissa möjligheter att bättre än f.n. kunna ha en fast organisation för fastighetstaxeringen. Enligt min mening vore en sådan utveckling mycket värdefull. En sådan organisation innebär också ökade möjligheter att låta tjänstemän biträda taxeringsnämnderna med granskning av deklarationer- na. Den närmare omfattningen härav får bedömas under det kommande förberedelsearbetet. Jag återkommer i ett senare sammanhang till dessa frågor.

Jag anser att det är mycket angeläget att den allmänna fastighetstaxe-

• Sida 15
•  Original

l'rop. ]984/851222 15

ringen inte skjuts trpp ytterligare utan att de ställningstaganden sker som behövs för att påbörja arbetet inför l988 ärs fastighetstaxering.

Vid 198l års allmänna fastighetstasering fanns drygt 2,6 miljoner skatte— pliktiga taxeringsenheter. Härav trtgiorde nästan 102 000 hyreshtrscnheter. GSUUU irrdustrienheter, 4600 exploateringsenheter. drygt 2.I miljoner smä— husenheter och ca 339000 taxeringsenheter med bes-kattningsnatarenjord— bruksfastighet varav de flesta utgör lantbruksenhetcr. Antalet taxeringsen— heter som var undantagna frän skatteplikt uppgick till ca 97 000.

Enligt min mening bör uppdelningen av den allmänna fastighetstaxetinj— en ske så att en så jämn fördelning av arbetsbördan uppnås som möjligt. Kommittén har föreslagit att hyreslrus- och industrienhcter taxeras i första omgången. Som skäl härför har anförts att den gruppen torde vara den minst betungande. Kommittén har ansett det lämpligt att underlätta över- gången till ett nytt system genom att inte börja med t. ex. småhus. som är den mest arbetskrävande gruppen. Jag ansluter mig till kommitténs syn- punkter.

Också andra skäl talar för att inleda förfarandet med hyreshus och industrienheter. Som kommittén har förutsatt är det naturligt att inför en allmän fastighetstaxering av en viss kategori fastigheter särskilt överväga om det finns anledning att vidta några-förändringar av värderingsreglerna för denna. Kommittén har lämnat förslag och synpunkter i vissa sådana frågor. I fråga om hyreshus och industrier är det i huvudsak fråga om mera tekniska ändringar som inte kräver något ytterligare utredningsarbete. De värderingsregler som skall tillämpas vid 1988 års fastighetstaxering bör i allt väsentligt ha beslutats före utgången av innevarande år. Eftersom ställningstaganden rörande värderingsreglerna för smähusllämpligen bör avvakta det resultat som bostadskommitténs arbete leder till och även ytterligare utredningsarbete kan behövas, bör taxeringen av småhus lämp— ligen inte ske förrän senare än är 1988. ] sammanhanget kan också nämnas att enligt tillgänglig statistik är det i första hand för hyreshusen som marknadsvärdet har stigit från den nivå som låg till grund för 1981 års allmänna fastighetstaxering.

Jag ansluter mig därför till förslaget att börja med hyreshus- och industri- enheter. Jag anser emellertid att en omloppstid på åtta år är alltför lång. En kortare omloppstid bör därför väljas. Jag anser att vid första tillfället. är 1988, taxering kan ske även av exploaterings- och speeialenhcter. Arbets- bördan skulle nämligen inte öka nämnvärt. En sådan lösning överensstäm- mer med kommitténs altemativa förslag.

Som andra grupp med taxering år 1990 bör som kommittén föreslagit följa smähusenheterna. Jag anser det inte vara lämpligt att göra en uppdel- ning av småhusenheterna så att de taxeras skilda år. Jag följer även i detta avseende kommitténs förslag.

Kommittén har som tredje grupp att taxeras föreslagit lantbruksenheter. Jag delar kommitténs uppfattning. Lanbruksenheterna bör således taxeras år 1992.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1984/85: 222 16

Jag anser att takt-ringen liksom f.n. bör ske med hänsyn till det genom- snittliga prisläget ttnder andra året före taxeringsiiret. Det innebär att. när taxeringarna nu delas upp på skilda är för olika grupper av fastigheter. utse-ringarna inte baserar sig på samma Vi-irdetidpunkt. Detta är en effekt av förslaget som dock är nödvändig. Om man i framtiden kommer att införa en fullständig rullande fastighetstaxering enligt kommitténs förslag nted omräkningfindexering av taxeringsvärdena mellan de. allmänna fastig- heterna på grund av värdel'öråindringar blir effekten mycket mindre.

Liksom f.n. bör särskild fastighetstaxering äga rum de är då allmän fastighetstaxering inte sker av en fastighetstyp.

Vad jag nu anfört föranleder ändringar i 1 kap. 7 s. 5 kap. 4 & samt 16 kap. 1 och 6 st fastighetstaxeringslagen (1979: 1152). FTL.

Enligt lagen (1984: 362) om tid för allmän fastighetstaxering skall nästa allmänna fastighetstaxering äga rttm år 1988. Den särskilda lagen om tid för nästa allmänna fastighetstaxen'ng bör därför upphöra att gälla.

2.3 Taxeringsarhetet vid allmän l'astighetstaxering nt. m.

Mitt förslag: Tidsfristerna för beslttt om taxering, omprövning och taxeringsarbetets avslutande. som nu är olika för allmän och särskild fastighetstaxering. samordnas för att lösa de problem som annars skulle uppkomma, t. ex. vid tvekan om vilken kategori en nybildad fastighet tillhör. Motsvarande gäller andra tidsfrister. t. ex. för besvär.

Vidare föreslås att nämndeman och värderingsteknisk ledamot i läns- rätt skall utses fr.o.m. den 1 juli det år då allmän fastighetstaxering äger rum av hyreshusenheter t.o.m. den 30 juni det år då sådan taxe- ring sker nästa gång.

Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att vid dess motsvarighet till allmän fastighetstaxering. avstämning, den lokala skattemyndighetens grundbeslut fattas senast den 15 maj under taxeringsärct och att dess omprövade beslut fattas senast den 15 september under taxeringsåret. Förslaget innebär en samordning med tiderna för motsvarigheten till sär- skild fastighetstaxering. omtaxering.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte särskilt kommenterat de frågor som mitt förslag behandlar.

Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare föreslagit att den allmänna fastig- hetstaxeringen skall ske kategorivis under skilda år. Under ett år då en viss typ av fastigheter är föremål för allmän fastighetstaxering skall särskild fastighetstaxering äga rum för övriga typer av fastigheter. Tidpunkterna för taxeringsnämndema vid den allmänna och den särskilda fastighetstaxe-

• Sida 17
•  Original

Prop. 198455: 222 17

ringen är f. n. inte samma. Vid allmän fastighetstaxering skall nämndens beslut vara fattat senast den 31 januari under taxeringsftret. Ni-intnden kan emellertid ompröva sitt beslut.. Detta skall dock vara gjort senast den 5 maj samma är då nämndens arbete också skall vara avslutat. Vid den särskilda fastighetstaxeringen skall nämndens beslut vara fattat senast den 31 ntaj under taxeringsiiret och det omprövade beslutet vara fattat och nämndens arbete vara avslutat senast den 15 september ttttder året. l den föreslagna ordningen för l'a-tstigltetstaxering kan den situationen uppkomma att en fastighet som först ansetts böra vara föremål för särskild fastighetstaxering befinns skola taxeras vid den allmänna fastigltetstaxeringen i stället. Det omvända förhållandet kan också förekomma. i dessa fall är det nödvändigt att ett'överlämnande till den rätta nämnden kan ske. För detta krävs att tidpunkterna för de båda nämndernas arbete synkroniseras. Jag föreslår att så sker. Därvid bör lämpligen tidpunkterna för den allmänna fastighets— taxeringsnämnden i huvudsak anknyta till tidpunkterna för den särskilda fastighetstaxeringsnämnden. Ett annat mycket väsentligt skäl för detta är att taxeringsnämnden vid den allmänna fastighetstaxeringen därigenom får sin arbetsperiod förlängd med drygt fyra månader. Detta kan ytterligare minska arbetsbelastningen pä nämnderna och höja kvaliteten på taxering- en. Vad jag nu föreslagit medför att även andra tidpunkter vid den all- männa fastighetstaxeringen bör flyttas framåt. Således bör tidpunkterna för lokal skattemyndighets meddelande till ägarna om det första beslutet om taxering flyttas från den 15 mars till den 30juni. Ägaren får f.n. senast den 10 april vid allmän fastighetstaxering och senast den 31 augusti vid särskild fastighetstaxering lämna skriftliga erinringar till nämnden över det första beslutet. Tidpunkten vid allmän fastighetstaxering bör flyttas fram till den 31 augusti. En sådan framflyttning av tidpunkten vid allmän fastig- hetstaxering till vad som gäller vid särskild fastighetstaxering skulle inne- bära att tiden för nämndens arbete med att ompröva beslut vid allmän fastighetstaxering skulle minska till endast 15 dagar. Denna tid är emeller- tid allför kort. Jag föreslär därför att nämndens arbetsperiod förlängs till en månad och således slutar den 30 september. Samma ändring bör göras fråga om särskild fastighetstaxering. Tidpunkterna för när lokal skatte- myndighet senast skall underrätta ägare om nämndens omprövade beslut är vid allmän fastighetstaxering den 15 juni och vid särskild fastighetstaxe— ring den 15 oktober. Dessa tidpunkter bör också samordnas och på grund av förlängningen av nämndens arbetsperiod flyttas framåt till den 31 okto- ber. Stomme till fastighetslängd skall under en tid av minst 10 dagar före den 10 april hållas tillgänglig inom kommunen. Lokal skattemyndighet skall senast den 15 mars utfärda kungörelse härom. Dessa tidpunkter bör flyttas till den 31 augusti resp. den 30juni. Avskrift av fastighetslängden skall under en tid av minst sex veckor före den 15 augusti finnas offentligen framlagd inom kommunen. Jag föreslår att datumet den 15 augusti ändras till den 15 december.

?. Riksdagen 1984/85. ! saml. Nr 222

• Sida 18
•  Original

Prop. l984!85: 222 18

Enligt nuvarande bestämmelser skall besvär över allmän fastighetstaxe— ringsnämnds beslut ha inkommit senast den li september under taxerings— äret frän ägaren. före utgängen av oktober frän kommun och före utgängen av november mättad fri-in taxenngsintendent. Har besvär frän ägaren in- kommit före utgången av november fär länsrätten pröva besvären om intendenten helt eller tlelvis bifaller besvären. 'l'idptmkterna bör anpassas till förslaget att flytta de tidigare nämnda tidpunkterna. l')e katt då lämpli- gett i princip anpassas till vad som gäller vid besvär över beslut av särskild fastighetstaxeringsnämnd. Emellertid harjag nyss föreslagit att nämndens arbetsperiod förlängs med 15 dagar. Tidpunkterna för att anföra besvär bör därför framflyttas i motsvarande grad. Således bör ägaren fä anföra besvär senast den 15 december, kommunen före utgången av januari året efter taxeringsäret och intendenten före utgången av maj året efter taxerings- äret. Den särskilda besvärsmöjligheten om itttcndenten tillstyrker bör flyt- tas till före utgången av maj året efter taxeringsäret.

Nämndeman och värderingsteknisk ledamot i länsrätt utses för tiden fr.o.m. den ljuli det åt då allmän fastighetstaxering äger rum till och med den 30juni det år då sådan taxering sker nästa gång. En anpassning till den nya ordningen bör ske på så sätt att dessa utses fr. o. m. den 1 juli det är då allmän fastighetstaxering äger rum av hyreshus—. industri—, exploaterings- och specialenheter t.o.m. den 30 juni det är då sådan taxering sker nästa gång.

Vad jag nu anfört föranleder ändringar i 20 kap. 11, 14, 16—18. 2-1 och 22 åå, 21 kap. 3—6 och 10 åå, 28 kap. 5—7 55 samt 29 kap. 2 & FTL. Om ägare, som skall få underrättelse om omprövning av beslut. inte fått sådan underrättelse senast den 15 augusti under taxeringsåret, får han anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsårct. Förfarandc- och övriga besvärsregler har föreslagits bli ändrade så att de blir samma vid den allmänna som vid den särskilda fastighetstaxeringen. Så bör även ske i detta fall. Jag har emellertid tidigare föreslagit att lokal skattemyndighets skyldighet att sända underrättelse om nämnds omprövade beslut skall flyttas fram till den 31 oktober vid både allmän och särskild fastighetstaxe- ring. På grund härav bör datumet då ägaren senast skall ha fått underrättel- se flyttas till den 15 november. 23 kap. l 5 och 31 kap. 2 äFl'L bör ändrasi enlighet härmed.

2.4. Beslutsförfarandet

Mitt förslag: Rätten för ordföranden att fatta beslut ensam utvidgas till att avse även sådana fall då avvikelse inte sker från deklaration eller

annan uppgift som lämnats av ägaren av fastigheten och taxering sker med direkt tillämpning av behörig myndighets anvisningar.

• Sida 19
•  Original

Prnp. 1984/85: 222 ' 19

Kommitténs förslag: Kommittén föreslår ett helt nytt s_vstem för beslutsför- farandct vid fastighetstaxeringen. Således skall de lokala skattemyndighe- terna i stället som f.n. fastighetstaxeringsnämnden fatta beslut om taxe- riugcn. Fastighetstaxeringsnämndcrna skall i huvudsak endast pröva de. ärenden där den lokala skattemyndigheten och ägaren inte är överens.

Rcmissinstanserna: Några remissinstanser tillstyrker att taxeringsarhetet sköts av tjänstemän hos lokal skattemyndighet medan andra anför att tjänstemannataxering medför att den lokalkännedom en nämnd har då går förlorad.

Skälen för mitt förslag: Kommitténs förslag skall ses'mot bakgrund av att skatteförcnklingskommitten (B 1982103) överväger en omläggning av taxe- ringsförfarandet i fråga om inkomst- och förmögenhetstaxeringen på så sätt att lokal skattemyndighet skall ta övertaxeringsarbetet från taxen'ngs- nämnden. Jag anser att den av fastighetstaxetingskommittc'n föreslagna omläggningen av taxeringsarbetet har alltför nära samband med denna fråga för att nu läggas till grund för lagstiftning. Enligt min mening bör skatteförenklingskommitténs förslag i dessa frågor avvaktas innan ställ— ning tas till hur taxeringsarbetet vid fastighetstaxeringen skall ske i framti- den. Jag är därför inte f.n. beredd att ansluta mig till fastighetstaxen'ngs- kommitténs förslag.

Kommittén har på grund av sitt förslag att lokal skattemyndighet skall ha hand om taxeringen inte haft anledning att särskilt pröva frågan om en utvidgning av rätten för taxeringsnämndens ordförande att fatta beslut ensam. Förslaget till omläggning av taxeringsarbetet till lokal skattemyn- dighet innebär emellertid att ärenden hos lokal skattemyndighet prövas av en tjänsteman som ensam fattar beslut om taxeringen.

Enligt nuvarande bestämmelser finns det möjlighet för ordföranden i en fastighetstaxeiingsnämnd att ensam fatta beslut i vissa frågor. Så är fallet i fråga om beslut som inte innefattar prövning av ärendet i sak, beslut om fördelning av taxeringsvärde i vissa fall och beslut om rättelse av tidigare beslut som innehåller uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende. Detta gäller. om det inte är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsutten nämnd. Det skulle kunna innebära en stor minskning av taxeringsnämndernas arbetsbörda om denna möjlighet kunde utvidgas. Ett krav för en utvidgning måste emellertid vara att den deklarationsskyldiges berättigade krav på en nog- grann och rättvis behandling av deklarationen kan upprätthållas. Vid in- komsttaxeringen finns en motsvarande bestämmelse om rätt för ordföran- de i inkomsttaxeringsnämnd att fatta beslut ensam (63 & taxeringslagen [l9562623J). Behörigheten vid inkomsttaxeringen är emellertid större än vid fastighetstaxeringen. Således får ordföranden vid inkomsttaxeringen ensam fatta beslut om taxering. om avvikelse inte görs från självdeklara-

• Sida 20
•  Original

Prop. 1984/85: 222 20

tion eller annan uppgift som lämnats av den skattskyldige till ledning för egen taxering. Vidare får ordföranden vid inkomsttaxeringen fatta beslut om taxering med avvikelse från självdeklaration eller annan uppgift som lämnats av den skattskyldige till ledning för egen taxering. om avvikelsen uppgår till högst 2500 kr. taxerad inkomst.

Omständigheterna vid fastighetstaxeringen och inkomsttaxeringen är emellertid inte helt jt'imförbara. Vid inkomsttaxeringen har den skattskyldi- ge lämnat vissa uppgifter i krontal som direkt ligger till grund för taxering— en. i fråga om fastighetstaxeringen har den uppgiftsskvldigei stället lämnat uppgifter om fastigheten, t. ex. om storlek. som sedan måste omsättas av nämnden enligt vissa tabeller till ett taxeringsvärde. Det är därför inte lika enkelt för uppgiftslämnare att vid fastighetstaxeringen avgöra på vilka grunder nämnden fattat sitt beslut. Bl.a. i anledning härav har vid fastig- hetstaxeringen införts mycket vittgående beslutsredovisning (20 kap. 12 & FTL). Mot den bakgrunden anserjag att en utvidgad rätt bör kunna införas för ordföranden i en fastighetstaxeringsnämnd att fatta beslut ensam. Den bör utformas så att ordföranden får fatta beslut ensam om inte avvikelse sker från deklarationen eller annan uppgift som lämnats av ägaren. Detta stämmer överens med motsvarande bestämmelse vid inkomsttaxeringen. Emellertid bör även krävas att taxering sker med direkt tillämpning av de anvisningar för taxeringen som utfärdats av behörig myndighet. Liknande uttryckssätt finns tidigare i PTL (23 kap. 2 5). Där sägs att besvär i särskild ordning får anföras om förvaltningsdomstol genom lagakraftägande beslut i mål om fastighetstaxering har frångått behörig myndighets anvisning om riktvärde för visst värdeområde och besvären rör fastighet inom samma värdeområde. Jag vill emellertid nämna att, om ägaren har lämnat upp— gifter som kan föranleda att ett värde som bestämts med ledning av riktvärden skall justeras (justering för säregna förhållanden. 7 kap. 5 % PTL). skall sådan särskild anledning anses föreligga att (axet-ingen prövas av fullsutten nämnd. Om nämnden har att ompröva ett tidigare fattat beslut bör i regel det omprövade beslutet fattas av fullsutten nämnd. Beslut bör i sådant fall fattas av ordföranden ensam endast när det innebär en rättelse av enklare beskaffenhet t.ex. när beslutet blivit uppenbart oriktigt på grund av förbiseende eller missförstånd.

En bestämmelse med det innehåll jag nu redovisat bör införas 20 kap. 7 & FTL.

2.5. Indelningen i taxeringsdistrikt

Mitt förslag: Nuvarande system för indelning i taxeringsdistrikt bibe- hålls bortsett från en ändring som innebär att länet skall indelas i taxeringsdistrikt endast för det eller de slag av taxeringsenheter som är föremål för allmän fastighetstaxering det aktuella året. De är då hyres-

• Sida 21
•  Original

Prop. "1984/85: 222 ?.t

l hus-, industri-. exploaterings— och specialenheter skall taket—as skall det finnas möjlighet att bilda särskilda distrikt för taxering av hyreshusen— heter.

Den nuvarande ord ningen för indelning i taxeringsdistrikt av ind ustri-

enheter med vatten- och värmekraftanläggningar behälls. [

Kommitténs förslag: Kommittén, som föreslår en grundläggande n_v ord- ning för fastighetstaxering, s. k. rullande taxering, föreslår att lokala taxe- ringsdistn'kt bildas för i huvudsak srnähusenheter och gemensamma di— strikt för övriga slag av taxeringsenheter. Lokalt distrikt skall utgöras av kommun, del av kommun eller flera kommuner som är belägna inom samma fögderi. Gemensamt distrikt skall'omfatta hela länet eller ett eller flera fögderier inom länet.

Kommittén föreslår även att det skall. finnas ett för riket gemensamt fastighetstaxeringsdistrikt och nämnd för industrienheter med vatten— och värmekraftanläggningar.

Remissinstanserna: Många remissinstanser har invändningar mot kommit- téns förslag. Kritik har riktats mot förslaget att ha kategorinämnder. För- slag har bl. a. framförts att det endast skall finnas en typ av nämnder som taxerar alla slags fastigheter inom ett visst geografiskt område inom länet. De remissinstanser som yttrat sig i fråga om distriktsindelning av vatten- oeh värmekraftanläggningar har i allmänhet ingen erinran mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Vid l98l års allmänna fastighetstaxering skulle länen delas in i fastighetstaxeringsdistrikt för taxering av småhus-. hyres— hus-, lantbruks- och industrienheter. dvs. distrikt för kategorinämnder. Vid de särskilda fastighetstaxeringarna skall ett distrikt avse ett geogra- fiskt område i länet.

Kommittén har föreslagit omfattande förändringar av taxeringsorganisa- tionen. Bl.a. har föreslagits att lokal skattemyndighet skall ombesörja taxeringsarbetet och på så vis överta en stor del av taxeringsnämndernas arbete. Nämndens arbete skulle bestå i att överpröva detta beslut vid bl. a. överklagande av skattemyndighetens beslut och även i att ompröva sina egna beslut.

Kommitténs förslag utgår således från andra förutsättningar än de som nu föreligger i anledning av mina ställningstaganden i övrigt. De ändringar som jag har föreslagit är partiella och av mindre omfattande natur än de som kommittén föreslår. Indelning i distrikt bör därför anpassas till mina förslag i övrigt. Jag har föreslagit att den allmänna fastighetstaxeringen skall delas upp på en period av sex år, varvid vissa slag av taxeringsen— heter taxeras vartannat år. Varje år skall dessutom särskild fastighetstaxe- ring äga rum av de taxeringsenheter som det året inte är föremål för allmän

• Sida 22
•  Original

Prop. l984!85: 222 22 fastighetstaxcring. Jag anser att man bör välja ett system för distriktsindel- ning där man kan ta hänsyn till den varierande sammansättningen av fastighetsbeständet och de andra särskiljande förhållanden som råder mel- lan länen. Vidare bör distriktsindelniugen på ett smidigt sätt kunna anpas— sas till skiftningarna i arbetstnängd som kan uppkomma vid de olika allmänna fastighetstascringarna. Jag anser att nuvarande system för indel— ning i distrikt ger dessa möjligheter. Jag föreslår därför att dessa behålls i huvudsak. Emellertid bör bestämmelserna anpassas till förslaget att allmän fastighetstz-ixering skall ske ett. visst är av visst slag av taxeringsenhet. Det är då taxering skall ske av såväl hyreshusenheter som industri-, exploate— rings— och special-enheter bör finnas en möjlighet att bilda ett särskilt taxeringsdistrikt för hyreshusenheter. Liksom f.n. kan industri—. exploate- rings- och specialenhcter ingå i ett gemensamt distrikt. ] övrigt bör nuva- rande bestämmelser om indelning i distrikt vid allmän och särskild fastig- hetstaxering behållas. Vad jag nu sagt föranleder ändring i 17 kap. 7. & PTL.

Som kommitten framhållit har taxeringen av vatten- och värmekraftver- ken i stort gått bra. Det förekommer emellertid enligt kommittén ojämn- heter och skilda bedömningar inom olika delar av landet i väsentliga frågor. Kommittén har bl.a. mot bakgrund härav föreslagit att ett för riket gemensamt distrikt skall inrättas i fråga om denna kategori och att den skall taxeras av en för riket gemensam nämnd. Enligt min mening skulle visserligen en för riket gemensam nämnd kunna i viss mån underlätta strävandena att uppnå en mer likformig taxering än vid föregående all- männa fastighetstaxering. Detta kan emellertid uppnås även med nuvaran- de indelningsgrunder. I fråga om dessa fastigheter gjordes inför |98l års allmänna fastighetstaxering väsentliga ändringar i värderingsmodellen. Jag är övertygad om att lärdomar har vunnits av den tidigare taxeringen så att taxeringarna vid nästa tillfälle kommer att bli mer tillfredsställande. Sär- skilda utbildningsinsatser kan behövas och konsulentemas arbetsmöjlighe- ter förbättras. Jag anser således inte skäl föreligga att föreslå någon änd- ring av bestämmelserna i detta avseende.

2.6. Utställningsförfarande

Mitt förslag: Det utställningsförfarande som ingick i förberedelserna för 1981 års allmänna fastighetstaxeting skall slopas.

Kommitténs förslag: Överensstämmer. med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget delas i allmänhet av de remissinstanser som yttrat sig i frågan.

• Sida 23
•  Original

Prop. [984.1'85: 222

lx) '.!—J

Skälen för mitt förslag: Till 1981 års allmänna fastighetstaxering infördes en bestämmelse att de förslag till riktvärtiekartor för tomtmark och riktvärde— tabeiler för smähus som tagits fram av en arbetsgrupp skulle ställas ut för allmänheten under två veckor. Detta avsågs ingå som ett viktigt moment för allmänhetens medverkan i förberedelsearbetet. Utstäliningsförfarandct har emellertid utsatts för kritik. Riksskatteverket hade en projektgrupp som följde tipp 1981 års allmänna fastighetstaxeriug. Projektgruppen an- förde sammanfattningsvis att det tillämpade utställningsförfaraudct enbart kunde vara riktat till personer med kunskap i fastighetsvärdering och/eller fastighetstaxering. t. ex. intresseorganisationer. Resultatet av utställning- en betecknades som otillfredsställande och man tryckte på det nödvändiga i att ett utställniugsförfarande måste vara mycket lättillgängligare.

Även justitieombudstuannen har i sitt beslut 1983 S: 1 lämnat likartade uppgifter och synpunkter på utställningen.

Jag delar kommitténs uppfattning att utställningsförfarandet kan slopas. Det var dels mycket kostnadskrävande. drygt tre miljoner kr., och dels lämnade allmänheten ytterst få synpunkter. Jag anser liksom kommittén att allmänhetens medverkan kan ske i andra former. Det kan lämpligen ske genom informationsbroschyrer, överläggningar med organisationer för oli- ka grupper av fastighetsägare, informationsmöten m.m. Det bör ankomma på i första hand riksskatteverket att svara för att information lämnas till och synpunkter inhämtas från allmänheten. Lagregler om detta behövs inte. Förslaget medför att 19 kap. Ä & FTL bör upphöra att gälla.

2.7. Administrativa konsekvenser

Som jag tidigare anfört har det nuvarande systemet med allmän fastig- hetstaxering vart femte år medfört en hård beslastning för de berörda myndigheterna. Kostnaderna för genomförandet har varit avsevärda. Den totala kostnaden för 1981 års allmänna fastighetstaxering uppgick till drygt 320 milj. kr. räknat i 1983 års prisnivå. Den genomsnittliga ärliga kostna- den uppgick därvid till 155 milj. kr.

Fastighetstaxeringskommittén har i sitt förslag till rullande fastighets- taxering beräknat de årliga kostnaderna till 77 milj. kr.

Kommittén föreslår bl.a. att all deklarationsgranskning skall utföras av tjänstemän. Enligt kommitténs beräkningar erfordras för detta arbete 200 handläggare vid de lokala skattemyndigheterna.

En uppdelning av den allmänna fastighetstaxen'ngen på skilda tillfällen öppnar som jag tidigare nämnt vissa möjligheter att bättre än f. n. kunna ha en fast organisation för fastighetstaxeringen. Jag har tidigare förklarat att detta förbättrar förutsättningama för en utvidgning av tjänstemanna- granskningen, men är inte beredd att f.n. ta närmare ställning i dessa frågor.

Av min tidigare redogörelse framgår att mina förslag avviker från de

• Sida 24
•  Original

Prop. 1984/85: 222 34

förslag som fastighetstaxeringskommitten har presenterat i sitt slutbetän» kande. Kommitténs kostnadsberäkningar är därför inte direkt applicerbara på mina förslag. Kostnz-rdseffekterna och friigan our tjänstemannagransk- ning behöver tttredas och analyseras närmare. Regeringen har nyligert gett riksskatteverket i uppdrag att utreda de administrativa effekterna för skat- teförvaltningen till följd av förslagen om förenklad s_'£-ilvdeklaration. Upp- draget skall redovisas den 15 september 1985. De totala effekterna av dels ett nytt system för fastighetstaxeriug och dels förenklad löntagarbeskatt- ning bör prövas i ett sammanhang. Jag räknar med att kunna iiterkomma till dessa frågor i samband med bttdgctpropositionen I986.

De berörda myndigheterna behöver emellertid påbörja visst förberedel- searbete dessförinnan. För riksskatteverkets del kan kostnaderna under budgetåret l985/So uppskattas till ca 5.5 milj. kr. avseende framför allt förberedelsearbete av datateknisk art. För lantmäterimyndigheterna be— räknas kostnaderna för förberedelsearbetet under samma budgetår uppgå till ca 5 milj. kr. Regeringen kan vid behov komma att medge att dessa myndigheters anslag merbelastas under budgetåret 1985/86.

3. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i fastighctstaxeringslagen (1979: 1 152").

2. lag om upphävande av lagen (1984: 362) om tid för allmän fastighets- taxering.

Med hänsyn till lagförslagens okomplicerade karaktär anserjag att lagrå- dets yttrande över förslagen inte behöver inhämtas.

4. Författningskommentar

F örslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) 1 kap. 7 5

Allmän fastighetstaxering skall ske av varje fastighet vart sjätte år i viss turordning. År 1988 skall hyreshus-, industri-, exploaterings- och special- enheter taxeras. år 1990 smähusenheter och år 1992 lantbruksenheter. Bestämmelser om indelning i taxeringsenheter finns i 4 kap. 5 ?; PTL. Beslut som fattas vid allmän fastighetstaxering skall gälla från ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker av taxeringsenheten till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång av taxeringsenheten, om inte ny taxering sker dessförinnan enligt bestämmel- serna i 16 kap.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1984/85: 222 25

Av lf) kap. 1 = framgår att särskild fastigitetstaxering skall ske varje år. Särskild i'z-tstighetstaxering skall emellertid inte ske. av taxeringsenhet som taxeras genom allmän fastighetstaxering samma år.

5. It'll/). 4 5

[ paragrafen anges att marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det är då allmän fastig— hetstaxering av taseringsenheten sker.

16 kap. l ä .

Enligt första stycket skall särskild fastighetstaxering verkställas varje år. Sådan taxering skall dock inte ske av taxeringsenhet som taxeras genom allmän fastighetstaxering samma år.

6 5,

Första stycket innebär att samma prisläge och övriga uppskattnings— grunder som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighets— taxeringen av taxeringsenhet skall tillämpas vid särskild fastighetstaxering av samma slags enhet. i andra stycket sägs att taxering som åsatts vid särskild fastighetstaxering gäller från ingången av det taxeringsär då taxe- n'ngen åsatts till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxen'ng av taxeringsenheten sker nästa gång eller ny taxering av enheten sker vid särskild fastighetstaxering.

I 7 kup. 2 5

Enligt första stycket skall vid allmän fastighetstaxering län indelas i fastighetstaxeringsdistn'kt. Bestämmelsen innebär att ett distrikt kommer att omfatta viss del av länet. Genom förslaget i 1 kap. 7 & om uppdelning av den allmänna fastighetstaxeringen på skilda år för olika slag av fastigheter kommer vid varje allmän fastighetstaxering distriktsindelning att ske en- dast av den eller de slag av taxeringsenheter som skall taxeras då. Är l988 skall taxering ske av fyra olika slag av taxeringsenhcter. Förslaget innebär att ett taxeringsdistrikt enligt huvudregeln skall omfatta samtliga dessa typer av enheter. Emellertid bereds möjlighet att bilda särskilda distrikt för hyreshusenheter.

19 kap. 45

Förslaget att paragrafen skall upphöra att gälla innebär att den utställ- ning som ägde rum under förberedelserna till 1981 års allmänna fastighets- taxering inte skall äga rum i framtiden.

• Sida 26
•  Original

Prop. [984/85: 222 76

20 kap.

Kapitlet handlar om fastigltetstaxeringsnämndernas verksamhet m.m. vid allmän fastighetstaxering. [ kapitlet finns flera tidpunkter angiVna när vissa åtgärder senast skall företas av nämnden. lokal skattemyndighet eller ägaren av fastigheten. Eftersom säväl allmän som särskild fastighetstaxe- ring skall äga rum samma är kan behov föreligga att kommunicera och överlämna ärenden mellan allmän och särskild fastighetstaxeringsnätnnd. Tidpttnkterna för när nämnderna senast skall ha fattat beslut och omprövat beslut föreslås därför vara desamma. Även övriga tidpunkter bör därför samordnas.

75

I paragrafen regleras de fall då allmän fastighetstaxeringsnämnd är be- slutför med ordföranden ensam. En utvidgning av denna möjlighet till ensambeslut föreslås. Således skall ordföranden. förutom i nuvarande fall, även få fatta beslut om taxering ensam om avvikelse inte sker från fastig— hetsdeklaration eller annan uppgift som lämnats av ägaren till ledning för taxering av fastigheten. Dessutom krävs att taxeringen kan ske med direkt tillämpning av anvisningar. t. ex. om riktvärde.

llå

Tidpunkten då allmän fastighetstaxeringsnämnd senast skall ha fattat sitt beslut skjuts fram till den 31 maj under taxeringsåret.

145

Lokal skattemyndighet skall. liksom vid särskild fastighetstaxering, se- nast den 30juni under taxeringsåret underrätta ägaren om nämndens beslut samt om att denne senast den 31 augusti under taxeringsåret fär avge skriftliga erinringar mot beslutet.

16 och 17 55

Den allmänna fastighetstaxeringsnämnden får inte, liksom föreslås gälla för den särskilda fastighetstaxen'ngsnämnden, ompröva sitt beslut efter den 30 september under taxeringsäret, då även nämndens arbete beträffan- de taxeringen skall vara avslutat.

l8å

Även bestämmelserna i denna paragraf får samma tidpunkter som vid den särskilda taxeringen. Således skall den lokala skattemyndigheten se- nast den 31 oktober under taxenngsåret underrätta ägaren om fastighets- taxeringsnämndens omprövade beslut. Vidare skall underrättelse sändas till ägare som före utgången av juli månad under taxeringsåret inte erhållit underrättelse om nämndens första beslut. Ägaren skall senast den 25 augusti under taxeringsåret anmäla att han önskar sådan underrättelse.

• Sida 27
•  Original

l ?)

Stommen till fastigl'artsiän _tl före den 31 augusti. Kungörelse om detta s ;:tll titlar [):-[51 Jan Siliaai.

225

Fastighetslängden Skall enligt ftlirslaget finnas off-;.tttligczn framiavt under

en tid av minst se:-; veektzir före den 15 december under taxeringséret.

3! kap.

Kapitlet handlar om besvär över beslut av allmän fastighetstaxerings— nämnd. l anledning av att tidpunkten för taxeringsnäntndens och den lokala skattemyndighetens göromål samt fastighetslängdens offentliga framläggande har förskjutits framåt föreslås att även tidpunkterna dä be- svär senast skall anföras flyttas framåt. 'fidpunkterna föreslås bli desamma som vid besvär över beslut av särskild lästighetstaxeringsnärnmnd.

3—5så

Agarens besvär skall ha kommit in senast den 15 december under taxe- ringsäret. Kommuns besvär skall ha anförts före utgången av januari året efter taxeringsäret och taxeringsintendenten ha rätt att anföra besvär före utgången av maj året efter taxeringsäret.

(tå

Enligt förslaget får länsrätten pröva ägares besvär som kommer in efter den 15 december under taxeringsåret men före utgången av maj året efter taxeringsåret. om taxeringsintendenten helt eller delvis biträder besvären.

10å

I paragrafen regleras mandattiden för nämndemans och värderingstek- nisk ledamots tjänstgöring i länsrätt. De skall utses för tiden fr.o.m. den 1 iuti det är då allmän fastighetstaxering äger rum av hyreshus—. industri-. exploaterings- och specialenheter. t.o.m. den 30 juni det är då sådan taxering sker nästa gång. Z.? kap. l &

Även denna paragraf anpassas till vad som föreslås gälla vid den särskil- da fastighetstaxeringen. Således har ägare som inte fått underrättelse om nämndens omprövade beslut senast den 15. november under taxeringsåret extraordinär besvärsrätt.

28 kap.

Kapitlet innehåller bestämmelser om fastighetstaxeringsnämndens verk- samhet m.m. vid särskild fastighetstaxering. Som nämnts i kommentaren

• Sida 28
•  Original

Prop. 1984/85: 222 28

till 20 kap. föreslås tiilpunkternzt vid allmän och särskild fastighetstaxering samordnas.

5 och (i åk?

Den särskilda fastighetstatxeringsnitmnden skull senast den 30 september under taxeringsiiret ompröva sitt tidigare beslut. Senast samma dag skall nämndens arbete beträffande taxeringen vara avslutat.

8 s'— Tidpunkten för när den lokala skattemyndighcten senast skall unden'ättu ägaren om nämndens omprövade beslut llyttas från den 15 oktober till den 31 oktober under tztxeringsåret.

29 kap.

25

Kapitlet innehåller bestämmelser om besvär över särskild fastighets— taxeringsnämnds beslut. Tidpunkten för när tztxeringsnämnden skall ha avslutat sitt arbete har skjutits fram från den 15 september till den 30 september (28 kap. 5 å). På grund härav flyttas även tidpunkterna för när besvär senast skall ha anförts fram i motsvarande grad. Således skall ägares besvär ha kommit in senast den 15 december under taxeringsäret och kommuns besvär före utgången av januari året efter taxeringsåreL Besvär av taxeringsintendent skall ha kommit in före utgången av maj året efter taxeringsåret. Även övn'ga tidpunkter i paragrafen flyttas fram på samma sätt.

3] kap. 25 '

Enligt nuvarande bestämmelser har ägare som inte före den 30 oktober under taxedngsåret fått underrättelse om nämndens omprövade beslut rätt att anföra besvär i särskild ordning. Skyldigheten för lokal skattemyn- dighet att senast sända sådan underrättelse har flyttats fram från den 15 oktober till den 31 oktober (28 kap. 7 5). I anledning härav flyttas datumet den 30 oktober fram till den 15 november.

Ikraftträdandebesrämmelsen

De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1988.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1924-1185: 222 29

: Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i fastigltetstttxeringslugen (1979: 115-21.

2. lag om upphiivant:

taxering.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till löredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag, som föredragan- den lagt fram. '

• Sida 30
•  Original

Prop. 198455: 222 30

Bildt-'n /

Sammanfattning av betänkandet (_ SOU 1984: 37 och 38) Rullande fastighetstaxering m. m.

Betänkandet gäller i första hand ett förslag att ersätta den allmänna och den särskilda fastigltetstexeringen med en ärlig fastighetstaxeriug, s.k. rullande taxering. I denna sammanfattning lämnas en kort beskrivning av förslagets bakgrund och huvudsakliga innehåll.

Betänkandet är uppdelat på tre avdelningar. l den första finns förslaget om rullande fastighetstaxering. 1 den andra avdelningen tas en del värderings— frågor upp som väckts främst i samband med 1981 års allmänna fastighets- taxering men som också berör en rullande taxering. Oberoende av valet av taxeringsform föreslås åtskilliga förändringar av värderingssystemet. 1 den sista avdelningen, intagen i del 2 av betänkandet, redovisas författningsför- slaget avseende den rullande taxeringen med specialmorivering och bilagor.

Bakgrund

Det nuvarande fastighetstaxeringssystemet bygger sedan länge på att alla fastiglteteri landet skall taxeras om med vissa intervaller. Dessa skall nu vara fem år. De aktuella taxeringsvärdena grundas på upp till sju år gamla prisnivåer.

Under åren mellan de allmänna fastighetstaxeringarna bestäms nya taxeringar för fastigheterna om deras beskaffenhet ändrats påtagligt t.ex. genom om- eller tillbyggnad. Andra förändringar beaktas först vid de allmänna fastighetstaxeringarna. Dessa beskafferihetsförändringar ackumu- leras således och medför en tillkommande höjning av taxeringsvärdet vid de. allmänna fastighetstaxeringarna.

Fastighetstaxeringens syfte var från början bara att ligga till grund för den kommunala fastighetsbeskattningen. Fastighetstaxeringen och de uppgifter som den ger har numera fått en allt större betydelse inom skattelagstiftning- en. t.ex. för villabeskattningen, förmögenhetsbeskattningen och hyreshus— avgifterna och även inom andra rättsområden såsom för bostadsbidragen. Uppgifterna från fastighetstaxeringen används dessutom inom olika delar av samhällsplaneringen och krav på ytterligare användning för planeringsända- mål gör sig alltmer gällande.

Många skäl finns således för att taxeringarna skall ge kvalitetsmässigt

• Sida 31
•  Original

l..: __

Prop. 1984/85: 222

tillräckligt goda resultat. Arbetet med taxeringarna måste också kunna utföras i tillfredsställande ordning. Hittills har säväl det betydelsefulla förberedelsettrbetet som den egentliga taxeringen skett under stor tidspress och till stor del utförts av extra personal.

Frågan om en rullande fastighetstaxering har varit aktuell vid åtskilliga tillfällen under senare är. l direktiv till kommittén vilka avsett en rullande taxering har bl.a. framhållits de särskilda problemen nred de stora höjningarna av taxeringsvärdena som ofta uppkommer vid de allmänna fastighetstaxeringarna. Systemet med allmänna och särskilda fastiglretstax— cr'ingar medför avsevärda risker för sådana sprängvisa förändringar av taxeringsvärdena vid de allmänna fastigltetstaxeringarna.

Taxeringsvärde-na skall normalt bestämmas så att de. motsvarar marknads- värdena eller en procentuell andel, f.n. 75 97%), av marknadsvärdena. Den marknadsvärdenivä som ligger till grund för värdena under hela perioden mellan två allmänna fastighetstaxeringar är den som rådde före den inledande allmänna fastighetstaxeringen. Ofta har stora prisändringar uppkommit under det femåriga intervallet mellan två allmänna fastighets- taxeringar vilket får stora taxeringsvärdeförändringar som följd vid den senare taxeringen.

Taxeringsvärdena har vid vissa tillfällen ökat mycket kraftigt. Vid 1981 års allmänna fastighetstaxering t.ex. fördubblades i stort sett taxerirrgsvärdena på småhusen och skogsbruksvärdena ökade med över 160 %.

De taxeringsvärdeändringar som sker vid de allmänna fastighetstaxering- arna kan vara svåra att förutse för fastighetsägarna och kan få avsevärda konsekvenser för dem. De medför också en del svårigheter inom andra regelsystem t.ex. vid inkomsttaxeringen där taxeringsvärdena och andra beslut vid fastighetstaxeringen ofta har stor betydelse.

Enligt kommitténs mening skall en rullande fastighetstaxen'ng för att motsvara de krav som bör ställas från fastighetstaxerirrgssynpunkt vara utformad så att den särskilt värdemässigt ger en successiv och smidig anpassning av fastigheternas taxering efter förändringar dels av deras beskaffenhet. dels i marknadsvärdena. Det gäller vid både uppåt- och nedåtgående pristrender och även vid lokala prisnedgångar såsom vid industrinedläggningar vilket inte är möjligt enligt dagens regler. Taxerings- värdena skall inte vara grundade på — som nu kan bli fallet — upp till sju år gamla prisnivåer.

Från administrativ synpunkt medför det nuvarande systemet stora problem. Det har alltid varit nödvändigt att sätta upp en stor tillfällig organisation för de allmänna fastighetstaxeringarna. Nära 3 miljoner taxeringsärenden skall behandlas. Vid 1981 års allmänna fastighetstaxering krävdes över 2 500 fastighetstaxeringsnämnder som under en kort period skulle arbeta sig igenom alla dessa ärenden. Några tjänster finns inte i den ordinarie skatteadministrationen för den allmänna fastighetstaxeringen. Därför måste det tillskapas en avsevärd tillfällig administrativ apparat för att hantera den allmänna fastighetstaxeringen främst inom skatteförvaltningen men också inom lantmäteriverket.

För den tillfälliga organisationen inom skatteförvaltningen måste en stor mängd tjänstemän och nämndledamöter rekryteras och utbildas. Arbetet med den allmänna fastighetstaxeringen måste vidare kunna samordnas med

• Sida 32
•  Original

Prop. [984.185: 222 3 l-J

och infogas i skatteadntinistrationcncns arbete i övrigt. De'. gäller att den ordtnarie arbetsuppgiften med främst inkomsttaxeringen skall kunna skötas samtidigt.

l5'riin säväl skattemvndiglteterna som lantmäteriet har framhållits att tat-':'triglteterna med den allmänna fastigltetstaxcringen för (letas del knappast är överkomliga. ' t'. administrativa svårigheterna har ocksa på ett negativt sätt pävcr :at taretingens resulat och takeringsfunktionärernas möjlighet att sannverka med och ge service ät fastighetsägarna.

.4 llntämta riktlinjer

Den härda belastning och den administrativt mycket svärhanterliga arbets- situaticm som skatteförvaltningcn kommer i vid de allmänna fastighetstax- cringarna liksom de sprängvisa förändringarna av taxeringsvärdena i det nuvarande systemet har lett till önskemålet att fördela arbetet med fastighetstaxeringen jämnare över åren och förändra fastigheternas tax- eringsvärden mer kontinuerligt efter ändringar i prisnivåerna som inträffar generellt och lokalt. Detta skulle kunna göras i ett system med rullande fastighetstaxering.

Kommittén har arbetat fram ett system för en rullande fastighetstaxering som uppfyller de önskemål om successiv anpassning av taxeringarna och fördelning av arbetet med dem över åren som kan ställas från fastighetstax- eringssynpunkt. Eftersom ett sådant system enligt kommitténs mening innebär en bättre ordning för fastighetstaxeringen föreslår kommittén att en rullande fastighetstaxering införs.

I det följande återger kommittén i korthet de huvudsakliga punkterna i förslaget om rullande taxering. En något mer omfattande sammanfattning av dessa förslag och motiven för dem finns i avsnitt 4.

Förslaget :" korthet

Det rullande fastighctstaxcringssystem som kommittén i första hand föreslår bygger i fräga om själva värderingen och taxeringen på tre parallella förfaranden — avstämning, omtaxering och omräkning — som tillsammans skall medföra en aktuell taxering i fråga om fastigheternas värden och beskaffenhet. Den tekniska uppbyggnaden av förfarandena anges först kortfattat.

Organisationen och förfarandet ändras väsentligt vid en rullande. taxering. Den största förändringen är att lokal skattemyndighet föreslås bli första instans vid fastighetstaxeringen. Några huvudsakliga delar av organisations- och förfarandeändringarna redovisas i det följande. I fråga om den rullande taxeringen anges slutligen kort de kostnadseffekter som det rullande systemet får.

Den rullande taxeringens uppbyggnad

Den rullande fastighetstaxeringen bygger på tre parallellt löpande årliga förfaranden nämligen avstämning. omtaxering och omräkning.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1984/8 5:2

_1 ) '.!.)

f'l Avstamrrirrgen innebär periodiska kontroller dels av anv änd- ning beskaffenhet och andcforhallande beträffande egendomen. dels av de relativt-r värdeförhällandcna mellan likartade fastigheter.

|__—___——._

i ___i

Varje taxeringscnhet stäms av vart ättonde är. Vid avstämningen bestäms n_va värden. s.k. basvärden. för taxeringsenheterna efter kontroll genom ett förenklat deklarationsförfaramle av beskaffenheten och arrvändningetr. Xf'ärdenivän skall dä anknytas till en aktuell värderrivå. Även i övrigt omprövas taxeringen i dess helhet.

För" att avstämningarna av fastighetsbeståndct skall fördelas så jämt som möjligt över ättaärsperioden med möjlighet för de medverkande myndighe- terna att hinna med och ge god kvalitet är arbetet och att ktrnna samordna det med sin övriga verksamhet indelas fastighetsbeständet i fyra gruppersom avstänrs enligt följande tidsordning.

(I?

"1987 hyreshus- och industrienheter

["J 1980 småhusenheter G 1991 lantbruksenheter [3 1.993 exploaterings- och specialenheter osv.

vartannat år i samma ordningsföljd.

Hyreshus- och industrienheter är antalsmässigt en liten grupp. Det är därför lämpligt att börja med att avstämma den gruppen.

Omtaxering innebär en kontinuerlig justering av faktaun- derlaget för taxenngarna liksom de successiva ändringar i taxeringarna som följer av det ändrade faktaunderlaget.

Genom omtaxeringen anpassas fastigheternas taxeringar efter de förändring- ar som skett av deras användning och beskaffenhet. Även feltaxeringar tidigare år är till skillnad mot gällande regler skäl för att omtaxera fastigheten — dock ej retroaktivt. Omtaxering kan göras varje år. Vid omtaxeringen omprövas hela taxeringen. Omtaxeringen överensstämmer i stort sett med den nuvarande nytaxeringen men inga beloppsgränser eller andra spärrar ställs upp.

Cl . Omräkning innebär en successiv anpassning av taxerings-

värdena till en aktuell marknadsvärdenivä.

Genom en årlig omräkning anpassas fastigheternas basvärden successivt till ändrade fastighetspriser. Taxeringsvärdet för visst är erhålls genom att basvärdet multipliceras med ett index. Nya indextal för omräkningen föreslås av lantmäteriverket och bestäms av regeringen, som regel vartannat år då också avstämning äger rum.

Index bestäms med hänsyn till prisnivån under året mellan den 1 juli andra 3 Riksdagen [984/85. I saml. Nr 222

• Sida 34
•  Original

Prop. 1984/35: 222

Lu J.;

året före taxerirrgsåret och den 3"? juni året före. detta är.

"index hestärrrs stå att man genom generella orrrriikningsfaktorer beaktar de generella prisförändringarna för varje typ av taxeringsenhcter, som i sin tur är grupperade efter användningen, beskaffenheten och värdet. 'Vidare beaktas genom regionala omräknirrgsfakrorer de regionala variationer som kan ft'.rrekortrrna mellan skilda prisbildrungsonrrädcn som skall vara orrrrådcn med likartad prisutveckling. indelningen i prisbildningsomrirdcn bestäms av regeringen efter förslag av lantmäteriverket. Om taxeringsenheterna efter tillämpning av de generella ornräkrringsfaktorerna får taxeringsvärden som hamnar mellan OJO—0,80 av den aktuella nrarknadsvärdenivärr används inga regionala omräkningsfaktorer.

Organisationen och Förfarandet Organisationen

De grundläggande förändringarna i den föreslagna organisationen karakte- riseras av att resurserna för fastighetstaxeringen omfördelas. Organisationen ändras så att antalet nämnder minskas från ca 2 500 vid allmänna och ca 400 vid särskilda fastighetstaxeringar till ca 260 vid årlig rullande taxering. I stället skall nya resurser tillföras de lokala skattemyndigheterrra, i första hand 200 kvalificerade handläggare och viss datautrustning.

Av nämnderna skall ca 200 vara lokala nämnder för taxering av smålrusenheter och återstående ca 60 gemensamma nämnder för taxering av övriga typer av taxeringsenheter.

! de lokala nämnder som handhar småhusenhetema skall förtroendevalda från den kommun där fastigheten ligger besluta om taxeringen. ] dessa nämnder ingår åtta förtroendevalda från varje kommun. Fyra av dem får tjänstgöra samtidigt. Gemensamma nämnder skall finnas för lantbruksenhe- ter och för hyreshus— och industrienheter. De skall omfatta hela länet eller ett eller flera fögderier inom länet. Vatten- och värmekraftanläggningar föreslås bli taxerade hos en för riket gemensam nämnd.

Ansvaret för arbetet med taxeringen ligger liksom nu på skatteförvalt— ningen. Den ändringen föreslås att ansvaret för förberedelserna i vad de avser framtagande av prisnivåer och dylikt till grund för värderingen läggs över på lantmäteriverket. Därför förs resurser för värderingsfrågor över till lantmäteriverket som får ansvaret för att rätt värdenivå ligger till grund för taxeringama, dvs. i huvudsak för förberedelserna för avstämning och arbetet med omräkningen. Det arbetet skall utföras i samråd med skogsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och skattemyndighetema då det gäller index och övergri- pande värden'ngsfrägor. Prowärdering och förslag till val av riktvärdetabel- ler eller motsvarande skall göras av lantmäteriverket och en arbetsgrupp inom varje taxeringsdistn'kt bestående av ordföranden och tre—fem förtro- endevalda ledamöter av nämnden. Lantmäteriverket bör informera allmän- heten om riktlinjerna för sitt arbete.

Faktaunderlaget för taxeringen

För att taxeringama skall bli riktigare och rättvisare är det angeläget att de uppgifter som ligger till grund för taxeringen blir bättre. Uppgifterna lämnas

• Sida 35
•  Original

Prop. 1.9S4fSS-z 222

'..) ' h

nu i fastigheLsdeiglnrationer vid de allmänna fas:ighetst'txeringarna och i övrigt kommer tip: ' terna i huvudsak in från olika myndigheter. Uppgif- terna förs in i fastighetsnseringsregistret. Uppgifter om fastigheter har sedan länge funnits redovisade i register och längder. t.ex. jordeböcker.

Fastighetsägarnas uppgiftsskyldighet minskas enligt förslaget. Endast året före en avstämning. dvs. vart åttonde år, skall fastighetsägarna lämna en förenklad deklaration. en avstämningsdeklaration. Den medför en kontroll av om de uppgifter till ledning förtaxeringen som finns i fastighetstaxerings- registret är aktuella. Uppgifterna förtrycks på en avstämningsblankett som sänds till ägarna. Eventuellt skall ägaren även komplettera avstärnningsde- klarationen med efterfrågade tilläggsuppgifter eller ' med de särskilda upplysningar som har. själv önskar lämna.

Fastighetstaxeringsregistret skall successivt äiourföras med — till skillnad mot nu gällande ordning — alla beskaffenhets- och användningsförändringar Som den lokala skattetnvndigheten får kännedom om - förutom genom avstämningsdeklarationerna och andra frivilligt avlämnade deklarationer rån ägarna — även-genom en effektiviserad och något utvidgad uppgifts- skyidighet för kommunerna. fastighetsbildningsmyndighetema, lantbruks- nämnderna och skogsvärdsstyrelserna som mestadels även nu har uppgifts- skyldighet för fastighetstaxeringen. Den ökade uppgiftsskyldigheten föreslås _ avse bl.a. för kommunernas del fastigheter som slutbesiktigas, för fastighets- bildningsmyndigheternas del bebyggda och obebyggda smähusfastigheter som avstyckas, och för lantbruksnämndernas del inventeringar i samband med nämndens försäljningar.

Taxering, omprövning. besvär

Registrering, granskning, utredning och taxering skall enligt förslaget utföras av de lokala skattemyndigheterna som också fattar det första beslutet om taxeringen, grundbeslutet, senast den 15 maj under taxeringsåret. De lokala skattemyndighcterna kan ompröva sina beslut fram till den 15 september. Genom den långa tid som de lokala skattemyndigheterna får till sitt förfogande för att utreda oklara frågor och även att ompröva sina beslut, förutsätts att fastighetstaxeringen till allra största delen skall klaras av hos dessa myndigheter.

Efter begäran av fastighetsägaren skall lokal skattemyndighets beslut överprövas av fastighetstaxeringsnämnden. Nämnden kan vidare ompröva sina egna beslut fram till den 15 november. Beslut om fastighetstaxering kan liksom hittills överklagas hos länsrätt, kammarrätt och regeringsrätten.

Övergång till rullande system

Enligt förslaget skall det rullande systemet i alla delar träda i kraft 1987. Det innebär att hyreshus- och industrienheterna,avstäms detta år. Omtaxering kan vidare detta år förekomma för alla andra typer av taxeringsenhetcr och omräkning sker av alla fastigheter. 1988 sker ingen avstämning, alla förändrade taxeringsenheter kan omtaxeras och omräkning av alla enheter sker med samma index som 1987. Vid 1989 års taxering skall enligt förslaget alla småhusenheter avstämmas, andra förändrade enheter kan omtaxeras och alla taxeringsenheter omräknas med nya indextal. Det rullande systemet

• Sida 36
•  Original

Prop. 1984/85: 222 36

fortsätter därefter kontinuerligt med motsvarande inslag under de följande ären.

För att det rullande systemet skall kunna starta l987 mäste emellertid esked lämnas i tid till RSV och lantmäteriverket som skall ha hand om förberedelserna för avstämningen. Sådant besked bör lämnas under hösten 1984. Vidare bör tillses att alltför omfattande refortnarhcten inom taxerings- omrädet, t.ex. till följd av förslag frän skatteförenklingskommitten, inte genomförs samtidigt med att den rullande taxeringcn sätts i giltig. Om inte hiitder i dessa hänseenden föreligger bör den första avstämningcn som avser hyreshus- och industrienheter och som är förhållandevis lätthanterlig, sålunda ske 1987. Bl.a. för att underlätta den kommande avstämningen av småhuscnheterna skulle, om resursmässiga förutsättningar föreligger. en förberedande omtaxering enligt de av kommittén föreslagna reglerna kunna göras i fråga om hus som felvärderats på grund av i första hand radonpäverkan eller mögcl- och fuktskador redan 1986. Skulle det visa sig att prisutvecklingen på fastigheter alltjämt är liten kan skäl finnas att starta omräkningsförfarandet först 1989.

Om de förutsättningar som angetts att börja den rullande taxeringen 1987 inte föreligger, t.ex. på grund av andra stora reformer på taxeringens område. bör det rullande systemet i stället startas 1988. Därvid förskjuts det föreslagna tidschemat för avstämningarna med ett år. Vad som sagts om en inledande omtaxering 1986 gäller då i stället 1987.

Kommitténs förstahandsförslag är emellertid sammanfattningsvis att en rullande fastighetstaxering med avstämning, omtaxering och omräkning införs. En sådan modell för ett rullande system är fördelaktigast ur fastighetstaxeringssynpunkt. Det rullande systemet bör starta 1987, eventu- ellt med en mindre omtaxeringsomgång 1986.

Kostnaderna

Kostnadsbesparingarna vid en övergång till ett rullande system är påtagliga. Besparingarna uppkommer på olika sätt. Mest kostnadskrävande vid fastighetstaxeringen är de moment som är gemensamma vid allmän fastighetstaxering och avstämning, dvs. förberedelser och taxering av alla fastigheterna, vilket i de båda systemen skall ske vart femte respektive vart åttonde år.

Det längre intervall som är möjligt mellan avstämningarna sammanhänger med de andra momenten som föreslagits ingå i det rullande systemet, nämligen en friare omtaxering under åren mellan avstämningama för de fastigheter, som förändrats, och en successiv omräkning för att beakta förändringar i prisnivån. Det föreslagna systemet medför i vart fall inte några kvalitetsförsämringar men däremot kraftiga besparingar. Andra besparingar uppkommer genom att man kan dela upp framförallt avstämningen under hela åtta-årsperioden och att arbetsbelastningen därigenom kan göras jämnare över ären.

Genom att mera tid kan ägnas åt taxeringsarbetet på det förberedande planet kan även den dyrbara domstolsprövningen minska väsentligt i omfattning.

En svårighet vid kostnadsbedömningarna har varit att uppskatta i vilken

• Sida 37
•  Original

Prop. 1518-1185: 222

'.;J _|

utsträckning rationaliseringar av det nuvarande systemet skulle vara möjliga. Nägra garantier för att sådana skulle kunna genomföras finns inte. I vart fall är det inte sannolikt att några mer väsentliga förändringar skulle kunna genomföras till en allmän fastighetstaxcring 1987. Om 19.81 års system bibehålls oförändrat torde kostnadsbesparingen per är där bli ca 78 milj. kr. i genomsnitt per år. Kommittén har dock för att inte överskatta den genomsnittliga ärliga kostnadsntinskningen utgått från att även en allmän fastighetstaxering 1987 skulle kunna rationaliseras. Bl.a. har RSV ansett att kostnaderna för förtroendevalda ledamöter bör kunna minskas. Jämförel- sema visar Vid sådant alternativ en total besparing på ca 59 milj. kr. i genomsnitt per år. Detta svarar mot en drygt 40 % kostnadsminskning.

Il Värdering

Den rullande taxeringen förutsätter inte något speciellt värderingsförfaran- de. Kommittén har utgått från att nuvarande värderingsgrunder. värderings- modeller och värderingsmetoderi huvudsak skall behållas. De erfarenheter som vanns vid AFT 81 mäste emellertid tas till vara och bör leda till vissa förändringar t.ex. beträffande värdefaktorerna storlek och standard vid värdering av småhus. I avsnitt 11 har ett flertal värderingsfrägor som bör bli föremål för vidare övervägande tagits upp och kommenterats.

Kommittén har vidare föreslagit vissa ändringar i grunderna för taxering av grustäkter och arrendetomter.

Bindandc föreskrifter om värderingen bör utom i särskilt angivna frågor endast utfärdas av regeringen. Regler från RSV och andra myndigheter bör i stället normalt lämnas som anvisningar. rekommendationer eller dylikt.

• Sida 38
•  Original

Prop, 198455: 222 38

Bilaga E'

1..ag,i'€irsiagen i betänkandet (SOU "1984: 37 och 38) Rullande fastigltetstaxering m. nr.

Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen ( l979:1152)

Härigenom föreskrivs. i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)l del.—" att 16 kap. 6—9 55, 17 kap. 18 %, 1.8 kap. 15 &, 20 kap. 14—23 && och 25—32 kap. skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 16 kap. 2, 6 och 9 553 samt rubriken närmast före 25 kap. skall utgå,

dels atti 5 kap. 1, 2 och 8 5.5, 7 kap. 3, 4, 6 och 16 55 samt 11 kap. 5 & ordet "taxeringsvärde" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "basvärde” i motsvarande form,

dels att 1 kap. 1. 3, 60ch7 55, 5kap.4 &, 7kap. 7 €, 16 kap. 1—5 511, 17 kap. 1—4, 6—8, 15,17, 20 och 25 åå, 18 kap. 1, 3—12, 14, 22, 25, 29, 30, 32, 38 och 41 55. 19 kap., 20 kap. 1, 2,4,6, 7och9—13 55,21 kap. loch3—6 55,22 kap. 20ch4—7 & ,23 kap. 1—3 55.24kap. 1,3, 4och 5 55 samt rubrikematill 1, 5, 16, 18 och 19 kap. och rubriken närmast före 17 kap. skall ha nedan angivna lydelse, '

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 8—10 åå. 18 kap. 42—45 åå och 19 kap. 8—2155 samt närmast före 1 kap. ] och 7—9 55, 18 kap. 1, 12, 22, 29 och 42 55, 19 kap. 1, 4, 9, 15, 16, 18 och 2195 samt 20 kap. 1, 6, 10, 11 och 13 åå nya rubriker av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Inledande bestämmelser 1 kap. Grundläggande bestämmel-

SE!"

Allmänt om fastighemaxering

1 %

Fastighetsmxering sker årligen vid avstämning, omtaxering och omräk- ning.

Vid fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas skatteplikts- förhållanden Och indelning i tax- eringsenheter. Vidare skall beskatt-

Vid fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas skatteplikts- förhållanden och indelning i tax- eringsenheter. Vidare skall beskatt-

lSenaste lydelse av

11 kap. 5 & 1980:149 16 kap. 6 5 1981:1119 16 kap. 7 5 "— 16 kap. 8 & 16 kap. 9 & 20 kap. 23 å "- 25 kap. 198121119 26 kap. 27 kap. 28 kap, "- 29 kap. "- 30 kap. "- 31 kap. "- 32 kap. "- rubriken närmast före 16 kap. 25 1981:1119 rubriken närmast före 16 kap. (iå 1981:1119 rubriken närmast före 16 kap. 95 1981:1119 rubriken närmast före 25 kap. 1981:1119_

• Sida 39
•  Original

Prop. ”84.585: 222 Nu varande lydal e

ningsmtttz. .- oci. taxeringsvärde be- stämmas för varje timeririgsenhet. T'nmringsvärde skall dock inte lisät— tas fas ighet. som enl in. 3 kap, skall. u.. '.'.311135 fran skatteplil'

b)

Fart-si. 'gt '.'r. .it/.. "elve

tiingsnatur. li...-_: '.t'int't' och .. 'erings- va.-de. bestämmas för varje. tas- eringsenllet. Basvärdt' och tio.-

'.ringsv a'rde skall dock inte åsättas asnghct, som enligt _ kap: skall undantas från sl; attcplikt.

".1 rJ

Med taxeringsiir men.-ls i denna l.".g det kalenderår för vilket fastighetstdx- ering bestäms.

65.

Fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

Bes/dt om fastighelstaxering skall gälla under det taxeringsär då tax- eringen skall åsättas i första instans.

Fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets användning. beskaffenhet och ägarförhållanden vid taxeringsårets ingång.

Avstämning

751

Allmän fastighetstaxering skall ske vart femte år. Beslut vid allmän fastighetstaxering skall, om inte annat" föranleds av föreskrifterna i 16 kap., gälla från ingången av det taxeringsdr då allmän fastighetstax— ering sker till ingången av det tax- eringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång (den löpande tax- eringsperioden ) .

Varje fastighets taxering skall avs'tämmar vart åttonde år.

Avstämning skall göras av de i 4 kap. 5 5 angivna skilda slagen av !axeringsenheter enligt följande.

a. 1987 hyreshuscnheter och indu- strienheter

b. 1989 småhusenheter c. 1991 lantbruksenheter d. 1993 specialenheter och exploa- teringsenheter. Från och med 1995 skall avstämning ske vartannat år på så sätt att varje enhet avstäms vart åttonde år. Enheterna skall avstäm- mas i den ordningsföljd som nu angetts.

Avstämningsår för en fastighet är det taxeringsår, då fastigheten av- stäms.

2Senaste lydelse 1981 : 1 1 19.

• Sida 40
•  Original

Prop. Hihi/851222 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Orntctt'ering

8 &?

Omtaxering av fastighet skall ske under år, som inte utgör avstäm- ningsår för fastigheten, nm

]. n_v taxeringsenltet bör bildas eller Itueringsenhet bör ombildas

2. bcskaltningsnaturen bör änd- ras

3. skatteplikttförhållandena bör ändras

4. basvärdet bör ändras på grund av att taxeringsenhetens beskaffenhet eller användning förändrats

5. taxeringsenhet tidigare taxe- ringsår åsatts en felaktig taxering.

Omräkning

9 &

Taxeringsvärdet och däri ingåen- de delvärden beräknas genom om- räkning av basvärdet och däri ingå- ende delvärden med ett index. Omräkningen skall göras årligen enligt de grunder som anges i 16 kap.

10 & Regeringen beslutar om index. Nya indextal skall bestämmas vart- annat år, såvida regeringen inte fin- ner särskilda skäl föreligga. År, dd omräkning skall ske med nya index, betecknas indexår.

5 kap. Bestämmande av taxerings- 5 kap. Bestämmande av basvärde värde

4 53 Marknadsvärdet skall bestämmas Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året före det år prisläget under basåret- ' då allmän fastigherstaxering sker. Med basår avses tiden från och

• Sida 41
•  Original

Prop. 1984/85z222

Nit varande [ v (1 else

7

Regeringen eller myndighet sorti regeringen bestämmer skall besluta om närmare föreskrifter om indel- ning i värdeområden. klassindelning av värdcfaktorer, klassindelnings- grunder, värdeserier och värdetabel- ler för de byggnadstyper och ägoslag som anges i 8-15 kap. Mot sådant beslut får talan ej föras.

16 kap. Särskild fastighetstaxering

4 l Föreslagen lydelse

med den 1 juli fjärde året före avstäm- nittgsäret till och med den 30 juni tredje året före rtvstäniningsårt't.

kap. 7 & .

Regeringen skall besluta om när— mare föreskrifter om klassindelning av värdefaktorer, klassindelnings- grunder, värdeserier och värdetabel- ler för de byggnadstyper och ägoslag som anges i 8-15 kap.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer skall besluta om indelning i värdeområden. Mot sådant beslut får talan ej föras.

16 kap. Bestämmande av taxerings- värde

194

Särskild fastighetstaxering skall verkställas de år då allmän fastighets- taxering inte äger rum.

Vid särskild fastighetstarering fast- stälLv nästföregående' års taxering oförändrad om ny taxering enligt 2-5 åå inte skall ske.

Nytaxeringsgrunder

Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiod

I . ny taxeringsenhet' bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas

2. taxeringsenhets beskattningsna- tur eller skattepliktsförhdllande bör ändras.

Index skall bestämmas så att det genomsnittliga förhållandet mellan taxeringsvärdet och marknadsvärdet blir 0,75 för likartade taxeringsenhe- ter inom ett prisbildningsområde på sätt närmare stadgas i detta kapitel. Marknadsvärdet bestäms utifrån det genomsnittliga prisläget under ni vdd- ret. Om väsentliga förändringar av prisnivån har skett under nivdåret skall marknadsvärdet dock bestäm- mas utifrån prisläget vid nivåårets slut.

Med nivååret menas tiden från och med den I juli andra året före index- dret till Och med den 30 juni året före indexåret. '

2 ?

Index skall bestämmas särskilt för småhus—, hyreshus-, industri- och lantbruksenheter. Inom varje sådan typ av taxeringsenhet kan olika index bestämmas med hänsyn till enheter-- nas användning, beskaffenhet, värde och belägenhet.

JSenaste lydelse 198l:11]9. 4Senaste lydelse 1981:1119.

• Sida 42
•  Original

Frog. WS$-135.322

Nuvarande i): Friireslagen ivdttlse

För vit.-(h? tax(flingsalt/'n?

er! index användas utan: vad avser lantbruk: nian och exr=l-:7;iteringsen- het. De [ basvärtlrt-iifir ett Lantbruks- delvärdenn får omräknas med olika index. Vid tax-

enhet ingaende erittgen m: exploateringsetihet skall slidan del av markvärdet, som avser tomtmark för småhus. omräknas med index för sniåhusenltet. På mot- svarande sätt skall vid raseri/igen av exploateringsenhet del av markvärde som avser tomtmark för hyreshus eller för industribyggnad och övrig byggnad räknas om med tillämpligt index för hyreshusen/'let respektive för industrienhet.

35"

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande tateringspe— riod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom sådan föränd- ring i enhetens fysiska beskaffenhet att åsatt taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kro- nor. Ny taxering skall dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst en miljon kronor har lagts ned på taxeringsenheten eller, för värde- ringsenhet med småhus och, i före- kommande fall, därtill hörande tomt- mark, om det sammanlagda värdet av småhuset och tomtmarken på grund av förändringen bör höjas eller sänkas med minst 100 000 kronor.

Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om bebyggelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.

Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en taxeringsenltets värde genom skogs- avverkning eller annan förändring i fråga om skogsbeståndet skall hän-

Index bestäms som regel utifrån en generell och en regional omräknings- faktor. Genom den generella omräk- ningsfaktom beaktas generella pris- förändringar som för en typ av tax- eringsenheter kan vara olika på grund av skillnader i enheternas beskaffenhet, användning och värde. Skillnader i prisutvecklingen för en typ av taxeringsenheter mellan olika prisbildningsamråden föranleder un- der de förutsättningar som anges i 4 9" andra stycket bestämmande av regio- nala omräkningsfaktorer. ]ndextalet bestäms slutligt genom att den generella omräkningsfaktorn multi- pliceras med en regional omräk- ' ningsfaktor, då en sådan skall tilläm-

pas. Kan det antas att marknadsvär- dena förändrats utan att detta kan fastläggas med ledning av erlagda köpeskillingar får dock i stället ett särskilt index bestämmas. Det sär- skilda indextalet skall uppskattas efter vad som befinnes skäligt främst med hänsyn till förväntade priser och ändringar i avkastningen.

Index skall anges med två decima- ler.

5Senaste lydelse 198121119. bSenaste lydelse 1981zlll9.

• Sida 43
•  Original

llt-up. Wild./851222

Nuvarande lydelse

.:'yn tas även till den viirdetfikttingson-t den återstående skogen undergått på grund. av tillväxt under den löpande !axeringsperioa'en_

. g |

Ny taxering av tttxeringSen/tet skall ske om under löpande taxering-spe- .riod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

]. genom beslut om fastställelse av generalplan, stadsplan eller bygg- nadsplan

2. genom annat beslut av myndig— het om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten

3. genom att avgift till allmän va- anläggning eller allmän fjärrvärme- anläggning (anslutningsavgtft) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten.

Ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av tax- eringsenhetens ägare.

lx ';)

Föreslagen lydelse

;

lf'ia' bestämmandet av en generell omräkningslaktor uppskattas först det genomsnittliga förhållandetalet mellan basvärde och marknadsvärde för sådan egendom för vilken index enligt 2 5 skall bestämmas. Omräk- ningsfaktorn beräknas därefter som kvoten mellan talet 0,75 och det sålunda uppskattade förhållandeta- let. En regional omräkningsfaktor bestäms på motsvarande sätt för pris- bildningsområde eller del av sådant område.

Regional omräkningsfaktor skall bestämmas för en typ av taxeringsen- heter endast om det genomsnittliga förhållandetalet mellan basvärdena, omräknade med de generella omräk- ningsfaktorema, och marknadsvär- dena understiger 0, 70 eller överstiger 0, 80.

555

Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestämts under förutsätt- ning att den används i förvärvsverk- samhet av visst slag, skall ske om verksamheten stadigvarande helt el- leri allt väsentligt har lagts ned under den löpande taxeringsperioden.

Ny taxering får ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare och om taxeringsvärdet till följd av värdeminskning i anledning av nedläggningen bör sänkas med minst hälften.

För bestämningen av regionala omräkningsfaktorer skall riket delas in i prisbildningsområden för små- husenheter, hyreshusenheter, indu- strienheter Och lantbruksenheter. In- delningen skall ske så att fastighets- prisutvecklingen inom ett prisbild- ningsomrdde kan förväntas bli likar- tad.

Beslut om indelning i prisbild- ningsområden meddelas av regering- en.

"Senastc lydelse 1981zlll9. lSenaste lydelse 198111119.

• Sida 44
•  Original

Prop. 19841'85: 222

Nu varande lvdclst!

Avd. 2 Förfarandet m.m. vid allmän fasiighetstaxering"

Föreslagen lydelse

Avd. 2 Förfarandet m.m. vid fastig— hetstaxering

l7 kap. l 5

Med skatte—chef avses i denna lag chefen för länsstyrelsens skatteavdelning eller. i Stockholms län, chefen för länsstyrelsens mxcringsuwlelning.

Under benämningen taxeringsintcndent inbegrips, förutom nämnda tjänstemän samt chef för besvärsenhet och taxeringsintendent, även den. åt vilken uppdragits att i sin tjänst" utföra göromål som ankommer på taxeringsintendent

_ Om inte annat föreskrivs, får skattechefen uppdra åt chef för taxerings— enltet eller besvärscnhet att fullgöra uppgift som ankommer på honom enligt denna lag. I Stockholms län får skattechefen även lämna sådant uppdrag åt sin ställföreträdare.

Med chef för tttxetingsenhet eller besvärsenhet jämställs enligt denna lag chef för sektion vid sådan enhet i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län.

Den myndighet som i första instans skall besluta om fastighetstaxering enligt denna lag (beskattningsm_vn- dighet) är den lokala skattemyndig- heten, om ej annat sägs i 4 &. Myn- digheten verkställer taxering av fas- tigheterna inom fögderiet.

Fattig):etstaxeringsdistrikt

2 & Län indelas i fastighetstaxerings- distrikt för taxering av småhus-, lant- bruksf , hyreshus- och industrierthe- tcr. I distrikt för industrienheter tax- eras även special- och exploatering.;- enheter.

Taxeringsenhet fär utan hinder av

I län skall finnas lokala fastighets- taxeringsdistrikt och gemensamma fastigheotaxeringsdistrikt.

Lokalt fastighetstaxeringsdistrikt

vad som sägs i första stycket hänföras till annat fastighetstareringsdistrikt om det erfordras med hänsyn till behovet av lokalkännedom i nämn- den eller eljest för taxeringsarbetet.

skall utgöras av kommun, del av kommun eller flera kommuner, som är belägna inom samma fögderi. Mer än tre kommuner får inte ingå i ett lokalt fastighetstaxeringsdtlstrikt. Kommun eller del av kommun får ingå i två eller flera fastighetstax- cringsdistrikt. I lokalt distrikt taxeras småhusenheter och exploateringsen- heter som avser endast tomtmark för småhus.

9Senaste lydelse 198111119.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1984/85 : 222

Nuvarande lvtlelse

Alla taxeringsenlteter, som bildas av samma fastighet. hänförs till sattt— ma faslig/tetstaxeringsdistrikt.

3

Fastighetstaxeringsdivtrikt för tax- ering av småhusenheter omfattar kommun eller del av kommun.

Fastighetstaxeringsdistrikt för tax- ering av lantbruks-, hyreshus- och industrienheter omfattar kommun, del av kommun eller flera kommun- er.

Kommun eller del av kommun får ingå i två eler flera fastighetstax- eringsdistrikt.

J; '..Jl

Föreslagen lydelse

För övriga slag av taxa.-ringsettheter utom dent som avses i sista stycket skall i varje lätt finnas gemensamma farligltetstaxeringsdistrik(för dels h_y— reshus-, indttstri- och specialent'teter, tiels lantbruks—enheter. Gemensamt distrikt skall mnfatta hela länet eller ett eller flera fögderier inom länet.

Hela riket skall utgöra ett fastig- hen'tareringsdistrikt för industrier:- heter med vatten-och värmekraftan- läggningar.

Fastighetstaxeringsnämnder %

För varje lokalt fastighetstax- eringsdistrikt skall finnas en lokal fastighetrtateringsnämnd och för varje gemensamt fastighetstaxerings- distrikt skall finnas en gemensam fastigltetstaxeringsnämnd.

De lokala och gemensamma fastig- hetstaxeringsnämnderna skall pröva besvär som fastighetsägaren har anfört över den lokala skattemyndig- hetens taxering av hans fastighet samt de taxeringsärenden som den lokala skattemyndigheten enligt - 19 kap. 12 .5 överlämnat till fastighetstax- eringsnämnden.

45

För varje fastigheLstaxeringsdis- trikt skall finnas en fastighetstax— eringsnämnd, som inom distriktet verkställer taxering av de enheter distriktet avser.

Ordförande i fastighetstaxerings- nämnd förordnas av länsstyrelsen senast den 15 september andra året före det år då allmän fasstighetstax- ering äger rum.

För riket skall finnas en fastighets— taxeringsnämnd för industrienhetcr med vatten-och värmekraftanlägg- ningar (f'astigheutm'eringsnämnden för vatten- och värmekraftanlägg- ningar). Nämnden skall som första instans besluta om fastighetstaxering— en av vatten- och värmekraftanlägg— ningarna.

65

Ordförande i fastighetstaxerings- nämnd förordnas av- länsstyrelsen för tre taxeringsår.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1984385: 222

Nuvarande lydelse

Länsstyrelsen får förordna ytterli- gare en ledamot i fusilgllctsulx- eringsnämnd. :DÖH-fid. gäller vad som sägs iforsta stucket.

Övriga ledamöter i fastighetstax- eringsnämud och suppleanter för dem utses genom val. Val av ledamö- ter och suppleanter förättas före utgången av december månad andra året före det är då allmän fastighets- taxering äger rum.

Val av ledamöter och suppleanter i fastighetstaxeringsnämnd förrättas av kommunfullmäktige. Ingår i fas- tighetstaxeringsdistrikt mer än en kommun förrättas dock valet av landstinget, eller, om i distriktet finns kommun som ej ingår i lands- tingskommun. av landstinget och kommunfullmäktige med den för- delning dem emellan som länsstyrel- sen bestämmer efter befolkningsm- len. '

Slå)

Föreslag en lytltzflse

Länsstyrelsen skall förordna ytter- ligare en ledamot i fastighetsmil- eringsniimnd för tre taxeringsär. Denne får efter ordförandens he- .ttiimmande tjänstgöra som ar [föran- de vid sammanträde med ttärttnden.

Regerittgtz'ttf örord nar för högst t vå är i sänder ordförande och ledamöter i _litstighetstaxeritzgsttärnnden för vat- ten- och värtnekraftanläggningar.

7ä

Övriga ledamöter i fastighetstax- eringsnämnd och suppleanter för dem utses genom valför en period av tre är.

Val av ledamöter och suppleanter i fastighetstaxeringsnämnd förrättas av kommunfullmäktige.lng'är i fas- tighetstaxeringsdistrikt mer än en kommun förrättas dock valet av landstinget, eller. om i distriktet finns kommun som ej ingår i lands- tingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den för- delning dem emellan som länsstyrel- sen bestämmer efter befolkningsm- len. [ motsvarande ordning skall i samband med valet utses i lokal fastighetstaxeringsnämnd tre och i gemensam fastighezstaxeringsnämnd fem av ledamöterna att på kom- munens bekostnad deltaga i arbetet inom sådan arbetsgrupp, som avses i 18 kap. 43 9'. l arbetsgruppen för fastighetstaxeringsnämnden för vat- ten- och värmekraftanläggningar skall fastighetstaxeringsnämndens samtliga ledamöter ingå.

Val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre tal. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.

• Sida 47
•  Original

Prop. ”84/85: 222

Nuvarande lj-nlelse

Antalet valda ledamöter fastig- hctstaxeringsnämnd skall vara minst fem och högst åtta. Antalet ledamöter ltestänir av den som förättar valet eller, om ledamöterna skall väljas av skilda organj av länsstyrelsen.

För de valda ledamöterna skall

Föreslagen lydelse

Antalet valda. ledamöter i lokal fastighets:axerlngsnämnd skall vara åtta mn fastighetstaxeringsalttril:tet" omfattar en kommun. För varje ytter— ligare kommun eller del av kommun som distriktet ornjattar väljs ytterliga- re åtta ledamöter. Antalet valda leda- möter i gemensam fastighetsmi- eringsnäntntl skall vara åtta. ] fastig- hetstaxeringsnämntlen för vatten- och värmekraftanläggningar skall utöver ordföranden ingå åtta ledartrö- ter. väljas lika många suppleanter. Om

suppleantema inte väljs proportionellt, skall vid valet även den ordning bestämmas i vilken de. skall kallas till tjänstgöring.

Den som har varit ordförande vid ett val, skall omedelbart underrätta länsstyrelsen, fastighetstaxeringsnämndens ordförande och de valda om utgången av valet.

Särskilda bestämmelser om konsu- lenter, sakkunniga, m.m.

155

Länstyrelsen förordnar senast den 15 september andra året före det år, då allmän fartighetstaxering äger rum, erforderligt antal personer med sakkunskap i fråga om fastighetsvär- dering (konsulenter för fastighets- taxen'ng) att biträda fastighetstax- eringsnämnd vid den allmänna fas— tighetstaxeringen.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordnar er- forderligt antal personer med sak- kunskap i fråga om fastighetsvårde- ring (konsulenter för fastighetstax- ering) att biträda lokal skattemyn— dighet och fastighetstaxetingsnämnd vid fastighetstaxen'ngen. Sådant för- ordnande får omfatta flera taxerings- år.

Konsulent får ej vara ledamot av fastighetstaxeringsnämnd som han biträder.

Kommunstyrelsen får förordna tjänsteman hos kommunen som länssty- relsen godkänner att granska deklarationer och andrahandlingar. Godkän- nandet får när som helst återkallas.

Mot länsstyrelsens beslut enligt denna paragraf får talan ej föras.

175

Konsulent för fastighetstaxen'ng skall enligt skattechefens bestäm- mande medverka vid förberedelse- arbctet inför den allmänna fastig-

Konsulent för" fastighetstaxering skall enligt skattechefens bestäm- mande medverka vid förberedelse- arbetet inför avstämningarna. Han

”Senaste lydelse 1981:ll11.

• Sida 48
•  Original

l'rop. 1984/85: 222

Allt!-"(Il'i'llidl' liv/else

hetsutteringcu. Han skall vid tax— eringen granska de deklarationer och andra handlingar som nämnden för sådant ändamål överlämnar till honom.

["ärevlarn'n lydelse

skall vid taxeringen granska de deklarationer och andra handlingar som den lokala skuttemyndight'lcn eller nämnden för sadant ändamål överlämnar till honom.

Konsulenten skall efter erforderlig utredning avge skriftliga utlåtanden till ledning vid taxenngen. Han skall, i den omfattning nämndens ordförande finner påkallat, i nämnden föredra ärendet) i vilka han har avgivit utlåtande.

30 %

Skattechefcn får anlita sakkunnig för utredning av taxeringsfrilga. som kräver särskild sakkunskap.

Om det behövs, får skattechefen kalla ordförande eller annan ledamot av fastighetstaxeringsnämnd i länet för att av denne erhålla upplysningar.

Skattechefen får kalla även den som av statens lantmäteriverk beord- rats biträda arbetsgrupp enligt 19 kap. .? Q', konsulent för fastighetsrät- cringen i länet och andra i fastighets- värdering kunniga personer för att erhålla upplysningar av dem.

Skattechefen får kalla även i fas- tighetsvärdering kunniga personer för att erhålla upplysningar av dent.

25%

Ersättning till vald ledamot och suppleant i fastighetstaxeringsnämnd för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget samt arvode och andra ekonomiska förmåner betalas av kommunala och landstingskom— munala medel.

Fullmäktige i kommun och landstingskommun meddelar beslut enligt första stycket efter grunder som föreskrivs i 3 kap. 16% kommunallagen

(19771179).

Ersättning för deltagande i arbete inom sådan arbetsgrupp, som avsesi 19 kap. 2 5, betalas efter i första och andra styckena nämnda grunder.

18 kap. Allmän fastighetsdeklara- lion, m.m.”

Till ledning vid allmän fastighets- taxering skall ägaren utan anmaning

Ersättning för deltagande i arbete inom sådan arbetsgrupp, som avses i ! 8 kap. 43 5, betalas efter i första och andra styckena nämnda grunder.

18 kap. Förberedelser för taxering- en, m.m.

Uppgifter från fastighetsägare

Till ledning för taxeringen vid avstämning skall fastighetsägaren

:

” Senaste lydelse 1981:11 19.

• Sida 49
•  Original

Prop. "1 984185: 2-2

.*vttrttrantit' lil-*tlt'l-SC

llttrttnt deklaration (allmän fasighcts— deklination) för varj.n fastighet. De- klaration slzrtll clock inte lämnas för staten tillhörig försvartill—(Luigis! .l'Oll'l :-'ttlig: 3 kap. 2 35 är undantagen från skttttr'plil'x't. L'Jeklttrntiun skall inte heller lätttnasjörfastighetför allmän- na kamrttnnikatimtsändamål som en-

1 »:

ligt 3 kap. ; _» är undantagen från

skata-"plikt eller för byggnad på-

annans mark då byggnadens varde understiger 10 till/() kronor. Finns på sådan kommuniktttionsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som används för annat än kommunika- timtsändamål skall dock deklaration lämnas. Deklarationssky[dighet gäl- ler också för byggnad på annans mark om den används som stadigva- rande bostad eller om dess bostadsyta överstiger tio kvadratmeter.

Efter anmaning är också den som inte på grund av första stycket har a'eklarationsskyldighet, skyldig att avge faslighetsdeklaration.

Allmän fastighetsdeklaration skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär.

Blanketter till deklarationer, för vilka formulär fastställs. tillhanda- hålls kostnadsfritt.

4?!

Allmän fastighetsdeklaration skall. om annat inte sägs i 5 5, innehålla uppgifter om namn, post- adress och personnummer eller, för juridisk person, organisationsnum- mer för fastighetens ägare. kommun och församling där fastigheten lig- ger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastig- hetens officiella beteckning.

I den allmänna fastighetsdcklara- tionen skall vidare lämnas uppgifter 4 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 222

l'tirt.'.vla_r1t'rt i_t'tlt'!'st'

lämna en fine/titlar! fitstigltctstlekla- r.-'ttion (at'stt'tntningsriekImation).

Den som vid tax(:'t'ingstirets ingång var ägare till en fastighet kan lämna fastigltetsdeklaratiott . rörande fastig- heten.

Efter anmaning är fastighetsägare skyldig att avge fastighetsdeklara— tion.

Fastighetsdeklaration och avstäm- ningsdeklaration skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär.

Blanketter till fastighetsdeklara- tioner och avstämningsdeklaratio- ner. för vilka formulär fastställs. tillhandahålls kostnadsfritt.

Fastighetsdeklaration skall, inne- hålla uppgifter om namn. postadress och personnummer eller, för juri- disk person, organisationsnummer för fastighetens ägare. kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastig- hetens officiella beteckning.

I fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om fastighe-

• Sida 50
•  Original

Prop. Wild,/85: 222

Nuvarande lydelse

om fastighetens areal av olika ägo- slag, användning och byggnader, hyror och därmed jämförlig avkrist- ning av fastigheten samt särskilda förmäner och förpliktelser som hör till fastigheten. l deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt" bl.a. 8-15 kap. skall grunda sig på.

Den allmänna fastighetsdeklara- tionen skall också innehålla uppgif— ter om sådana förhållanden beträf- fande fastigheten som om fastighe- ten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt. Vidare skall uppgift lämnas om den köpeskilling som senast betalats för fastigheten under den tioårsperiod som närmast före- går det är" allmän fastighetstaxering äger rum.

thirt's/agen lydelse

tens areal av olika ägoslag, använd- ning och byggnader, hyror och där— med jämförlig avkastning av fastig- heten samt särskilda förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten. ] deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter om sådana förhål- landen som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8—15 kap. skall grunda sig på.

Fastighetsdeklarationen skall ock- så innehålla uppgifter om sådana förhållanden beträffande fastighe- ten som om fastigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomt- rätt. Vidare skall uppgift lämnas om den köpeskilling som senast betalats för fastigheten under den tioårspe- riod som närmast föregår det är då deklarationen lämnas.

Så

Allmän fastighetsdeklaration i fö- renklad form får där så är lämpligt lämnas för sådan skattefri fastighet som bestäms av regeringen eller myn- dighet som regeringen förordnar. Deklarationen skall innehålla upp- gifter enligt 4 9 i den omfattning som föreskrivs på nyss angivet sätt.

Avstämningsdeklaration skall in- nehålla uppgifter enligt 46 i den omfattning som bestäms av regering- en eller myndighet som regeringen förordnar.

Den lokala skattemyndigheten skall senast den 15 mars året före avstämningsåret sända blankett till avstämningsdeklaration (avstäm- ningsblankett) till fastighetens ägare.

65

Fastighetsägare bör utöver upp- gifter enligt 4 5 lämna de upplysning- ar som är av betydelse för taxering av fastigheten.

Efter anmaning är fastighetsägare skyldig att till ledning vid fastighe- tens taxering lämna upplysningar också om andra förhållanden än dem, som anges i deklarationsfor- muläret. Upplysningarna skall läm-

Fastighetsägare bör utöver upp- gifter enligt 4 och 5 55 lämna de upplysningar som är av betydelse för taxering av fastigheten. -

Efter anmaning är fastighetsägare skyldig att till ledning vid fastighe- tens taxering lämna upplysningar också om andra förhållanden än dem, som anges i deklarationsfor- muläret eller avstämningsblanketten.

• Sida 51
•  Original

Prop. 198385: 222

Ntlifarmitlt' lydelse

nas skriftligen om annat inte har sagts i anmaningen.

7.5

Dykluratiortsskyldig skall efter an- nianing förete alla handlingar som behövs för kontroll av egen fastig- lietxa'cklaration såsom skogshrukså plan eller annan uppskattningshand- ling som avser skog på fastigheten, hyggnadsritningar eller köpeavtal.

Besiktning av fastighet får företas vid förfarande enligt 19 kap. 3 9" och vid taxering om fastighetstaxerings- nämndens ordförande eller tjänste- man som biträder nämnden kommer överens med fastighetsägaren om sådan besiktning.

95

Allmän fastighetsdeklaration, som skall avges utan anmaning, skall vara lämnad senast den 18 september året före det år då allmän fastighets- taxering äger rum.

Fastighetsdeklarationen med till- hörande handlingar skall lämnas till länssrvrelse eller lokal skattemyndig- het.

l:»

llll'jl'ti'filt'lgFIi Italy/si?

Upplysningarna skall lämnas skriftli- gen om annat inte har sagts i anma- ningen.

li'astigltetsägart' skall efter anlita- ning förete alla handlingar som behövs till lrnining/örocli kontroll av taxeringcn av hans fastighet såsom skogshruksplan eller annan upp- skattningshandling som avser skog på fastigheten, eller köpeavtal.

Fastighetsägare skall vidare i sam- band med attskogsbruksplan upprät- tas för hans fastighet av annan än skagsvärdssryrelsc, till skogsvård;- styrelsen lämna i planen intagna upp- gifter om värdefaktorcr som behövs

hyggnadsritningar

för skogstaxeringén.

85

Besiktning av fastighet får företas vid förfarande enligt 439 och vid taxering om den lokala skattemyn- digheten eller fastighetstaxerings- nämndens ordförande kommer öve- rens med fastighetsägaren om sådan besiktning.

Fastighetsdeklaration med tillhö- rande handlingar skall vara lämnad till den lokala skattemyndigheten senast den 15 mars under taxerings— året. Avstämningsdekluration skall vara lämnad till lokal skattemyndig- het senast den 15 april året före avstämningsäret.

Fastighetsdeklaratian och avstäm- ningsdeklaration för industrienhet med vatten- och i'ärmekraftanlägg- ning skall vid de i första stycket angivna tidpunkterna ha inkommit till fastighetstaxeringsnämnden för vatten- och värmekraftanläggningar. Den nämnden skall vidare den 15 mars året före avstämningsåret sända ut avstämningsblankett till ägarna av

• Sida 52
•  Original

Prop. WBA-"85: 222

Nuvarande lydelse

Länsstyrelsc fiir efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall särskilt insamlingsställe för deklarationer, som skall lämnas till ledning för taxering inom länet.

finnas

Fä rosing en lydelse.

värme- och vattenkraftanläggningar- lill.

Lokal skattemyndighet fiir efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsstiille för fastig- hersdeklarationcr och avstämnings- rleklarationer, som skall lämnas till ledning för taxering inom fögderi- E!.

Handling som getts in till lokal skattemyndighet i annat fögderi än det där fastigheten är belägen skall omedelbart översändas till den lokala skattemyndighet som har att taxera fastigheten. Handlingen anses vara inkommen i rätt tid även om den getts in till annan lokal skattemyndighet än den som har att pröva taxeringen.

105

Överläts fastighet efter det att all- män favtighetsdeklararion har läm- nats" men före taxeringsärets ingång, är såväl den förutvarande som den nye ägaren skyldiga att inom tio dagar därefter göra anmälan om överläteLsen till fastigltetstaxerings- nämndens ordförande eller till läns- styrelsen. Har fastigheten blivit upp— delad i samband med överlåtelsen skall överlåtelsehandlingen företes i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

Fastighetsdeklaration, avstäm- ningsdeklaration och annan uppgift eller upplysning till ledning vid tax- ering av egen fastighet som skall avgivas på grund av anmaning, skall lämnas inom den tid, som anges i anmaningen. Skyldighet föreligger dock ej att på grund av anmaning lämna deklaration eller uppgift på tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan anmaning.

11.5

Byggnadsnämnd skall i behövlig omfattning, enligt närmare föreskrif- ter av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, lämna den lokala skattemyndigheten uppgtft om arten och omfattningen av den bygg- nadsverksamhet, som avses med beviljade byggnadslov.

Uppgift skall lämnas för varje fas- tighet för sig senast två veckor efter utgången av varje kvartal och omfatta de byggnadslov som beviljats under kvartalet.

Fastighetsägare från vilken fattig- hetsdeklaration, avstämningsdekla- ration eller annan uppgift inte har inkommit inom föreskriven eller i anmaning förelagd tid, får anmanas att lämna sådan deklaration eller uppgift.

Ar deklaration eller uppgift ej upp- rättad i enlighet med denna lag, får fastighetsägaren anmanas att avhjäl- pa bristen.

• Sida 53
•  Original

Prop. l984i85: 222

Nuvarande lyda.-lst;

Lantbruksnäntnd skall," på sätt som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer, lämna lokal skattemyndighet uppgift om sådant beslut av nämnden som är av bety-'tielse för fastighetstax- eringcn.

Föreslagen lydelse

Uppgifter frön annan än fastighets- ägare

125

Brandförsäkringsanstalt är efter anntaning skyldig att till ledning vid allmän fastighetstax'ering lämna upp- gift om försäkringsvärdet på b yggna- der, som är hos anstalten försäkrade mat brandskada.

Kommun, fastighetsbildn in gsmyn- dighet, lantbruksnämttd och skogs- vårdsstyrelse skall till ledning för taxeringen lämna ttppgtfter om stor- leken och beskaffenheten av tax- eringsenheterna inom sina verksam— hetsområden enligt närmare före- skrifter som regeringen bestämmer.

Skogsvårdssrvrels'en skall till led- ning för fastighetstaxeringen till den lokala skattemyndigheten lämna uppgifter ur av styrelsen upprättade skogsbruksplaner och andra upp- skattningshandlingar som avser skog. Vidare skall skogsvårdsstyrel- sen till den lokala skattemyndigheten

lämna de uppgifter som avses i 79 andra stycket.

, Anmaning och vite

225

Anmaning får utfärdas av chef för taxeringsenhet eller lokal skatte- myndighet, fastighetstaxerings- nämnd, taxeringsintendent samt tjänsteman eller konsulent för fastig- hetstaxering som biträder fastighets- taxeringsnämnden. Konsulent för fastighetstaxering får dock ej an- mana någon att lämna allmän fastig- hetsdeklaration.

Anmaning får utfärdas av chef för taxeringscnhet eller lokal skatte- myndighet, fastighetstaxerings- nämnd, taxeringsintendent . samt konsulent för fastighetstaxering som biträder den lokala skattemyndighe- ten eller fastighetstaxeringsnämn- den. Konsulent för fastighetstax— ering får dock ej anmana någon att lämna fastighetsdeklaration.

255

Finner man beträffande anmaning eller annan i denna lag avsedd hand- ling att det är av betydelse att erhålla bevis för att handlingen kommer

Finner man beträffande anmaning eller annan i denna lag avsedd hand— ling att det är av betydelse att "erhålla bevis för att handlingen kommer

• Sida 54
•  Original

Prop. 1984f85:222

Nici-'rtrrtmi'c' lyda./.fi"

deklamtia/:.ts/tylili'g eller annan till

handa. skall handiingen delges human.. om det ej är känt att han inte

kan anträffas.

Föreslagen [_l-"(lufsa

fastighetsägaren eller annan till han- da, skall handlingen delges honom, om det ej är kiint att han inte kan anträffas.

Besiktning. m.m

29 €”

Pastiglietstakeringsnämriden får besiktiga fastighet även i annat fall än som avses i 8 &. om uppgift som "tf.-:hövs för att taxera en fastighet saknas elier det finns grundad anled- ning anta att uppgift som fastighets- ägare lämnat är felaktig eller ofull- ständig. Besiktning får dock ske endast om tillförlitlig uppgift inte utan avsevärd olägenhet kan erhål- las pä annat sätt och uppgiften är av väsentlig betydelse för åsättande av en riktig taxering. I fråga om besikt— ning enligt denna paragraf gäller 30-40 åå.

Den lokala ska!:cmyn(ligheten och fastighetstmcetingsnämnden får be- siktiga fastighet även i annat fall än som avses i Så. om uppgift som behövs för att taxera en fastighet saknas eller det finns grundad anled- ning anta att uppgift som fastighets- ägare lämnat är felaktig eller ofull- ständig. Besiktning får dock ske endast om tillförlitlig uppgift inte utan avsevärd olägenhet kan erhål- las på annat sätt och uppgiften är av väsentlig betydelse för åsättande av en riktig taxering. l fråga om besikt- ning enligt denna paragraf gäller 30-40 55.

30 513

Länsrätten i det län där fastighe- ten är belägen beslutar om besikt- ning på framställning av fastighets- taxeringsnämnden.

Länsrätten i det län där fastighe- ten är belägen beslutar om besikt- ning på framställning av den lokala skanemyndigheten eller fastighets- taxeringsnämnden.

Mot beslut om besiktning får talan inte föras.

32 gu

Har fastighetstaxeringsnämnd gjort framställning om besiktning och behövs inte längre åtgärden skall nämnden genast anmäla detta till länsrätten. '

Har lokal skattemyndighet eller fastighetstaxeringsnämnd gjort framställning-' om besiktning och behövs inte "längre åtgärden skall

-myndigheten eller "nämnden" genast '

anmäla detta till länsrätten.

38 lam

Fastighetstaxeringsnämndens ordförande, konsulent eller tjänste- man som biträder nämnden verkstälv ler beslut om besiktning. Om det är påkallat får annan ledamot i'nämn- den närvara.

Den lokala skattemyndighcten, fastighetstaxen'ngsnämndens ordfö- rande och konsulent som biträder myndigheten eller nämnden verkstäl-

ler beslut om besiktning. Om "det är ' påkallat får annan— ledamot i nämn- den "närvara. '

12Senaste lydelse 19811280. l3Senaste lydelse 19812280. "Senaste lydelse 19812280.

• Sida 55
•  Original

Prop. l984/85: 222

-Jl .J,

Nuvarande lvdt'lse Föreslagen lt'a'alss'

Åtgärd som avses i 36.5 sista meningen skall verkställa.— :rv lzrormfi'rgde- myndigheten.

Den som till ledning vid allmän festighetstaxering .uppsåtligen eller av grov oaktsamhet li'unnur handling med oriktig-uppgift och därigenom föranleder fara för att tuxeringen blir för låg dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som uppsåtligen eller av gro»- oaktsamhetunderlåter att lämna all- män fastighetsdeklaration dömes till böter.

Den som tillledning vid fastighets- mxer'ing uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar handling med oriktig uppgift och därigenom förart- leder fara för att taxeringen blir" för låg, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att lämna fas- tighetsdeklaration som han har anmanats att lämna eller avstäm- ningsdeklaration dömes till böter.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller andra stycket.

Särskilda förberedelser för avstäm- ning och omräkning

42å

Statens lantmäteriverket skall före utgången av tredje året före avstäm- ningsåret upprätta riktvärdetabeller eller utarbeta andra hjälpmedel för att ange riktvärden.

Före utgången av andra året före avstämningsåret skall efter pravvär- dering den indelningi värdeområden som sägs i 7 kap. 7 5 andra stycket verkställas. Statens lantmäteriverk skall inom sagda tid anvisa riktvärde- tabell eller motsvarande för varje sådant område.

435

' Vid provvärdering skall statens lantmäteriverk tillsammans med ar- betsgrupp, som utsetts enligt 17 kap. 7 5, 'i varje fastighetstaxeringsdisrrikt pröva om en tillämpning av anvisade riktvärdetabellér eller motsvarande hjälpmedel leder till taxeringsvärden ' som svarar mot basvärdenivån enligt

5 kap. 4 5.

445.

Statens lantmäteriverk Iskall före den I juli året före ett indexår lämna

'5 Senaste lydelse 19811280. 16Senaste lydelse 1981z280.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1984/851222 56

an'u'anfic' l-Yllt'lxc'? Föreslagen .'_w."ci.w

förslag till regeringen om rikets indel- ning iprtsln'ltltzingstmtrtiden.

Före utgången tH' året före ett intiexår skall state/ts lantmäteriverk föreslå regeringar: n_wt index för umrt'ikningen.

45 S' Närmare föreskrifter an: förbere- delsearbetet för fastighetstaxeri/igen lämnas av regeringen.

19 kap. Förberedande åtgärder" [9 kap. De lokala skattemyndighe-

. ternas verksamhet

Granskning m.m.

15

Senast den ]5 december andra året Den lokala skattemyndigheten före det år då allmän fastighetstax— ering äger rum, skall regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer besluta föreskrifter för förbere- delsearbetet.

Senast nämnda dag lämnar riks- skatteverket beträfande småhus och tomtmark förslag till sådana före- skrifter som avses i 7 kap. 7 5 Senast den 1 mars året före det år då allmän fastighetsmxering äger rum lämnar riksskatteverket beträffande övriga byggnadstyper och ägoslag förslag till de föreskrifter som avses i 7 kap. 7 5.

Sådana föreskrifter och förslag till föreskrifter skall omedelbart tilLstäl- las statens lantmäteriverk och länssty- relserna.

skall fortlöpande granska, bearbeta och registrera de uppgifter om fastig- heterna som kommer in till myndig- heten och föranstalta om erforderlig komplettering.

25

Under förberedelsearbetet skall i varje fastighetstaxeringsdistrikt fin- nas en arbetsgrupp bestående av leda- möterna i fastighetsmxeringsnämn- den. Suppleanterna skall delta i arbetsgruppens sammanträden i sam- ma amfattning som vid taxeringen.

Beträffande innehållet i uppgift om fastighet som inlämnas till den lokala skattemyndigheten av annan än fas- tighetsägaren skall 15 5 förvaltnings- lagen (l971:290) tillämpas.

Den lokala skattemyndigheten skall tillse att utredning görs och att tillfälle bereds den skattskyldige att

”Senaste lydelse 1981:1119.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1984/85: 222

Nut-'.' rande lydelse

Statens lammätariverk och arbets- gruppen skall undersöka vilka rikt- t-'t'irdt:labcller för småhus, som med hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av fastig- hctsttueringsdistriktet. Förslag här- om skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta upprättande av förslag till riktvärde/tartar för tomt- mark inom distriktet. '

Statens lantmäteriverk och arbets- gruppen skall vidare pröva atr en tillämpning av förslag till föreskrifter enligt 1 5 andra stycket leder till taxeringsvärden som svarar mot tas- eringsvärdenivå enligt 5 kap. 2 5. Motsvarande prövning görs av för- slag till riktvärdekartorfär tomtmark och riktvärdetabeller för småhus enligt första stycket.

Förslag till riktvärdekartor och rik- tvärdetabeller m.m. skall hållas till- gängligt för allmänheten under två veckor i maj året före taxeringsåret i lokaler som kommun skall tillhanda- hålla. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer lämnar närmare föreskrifter om detta förfa- rande. '

'_AJ

'.Jl N.,

Föreslagen lvdelst'

yttra sig när de! behövs fö.-' myndig- hetens beslut. &

Den lokala skattemyndigheten skall ombesörja ärenden av expedi- tionell art älfastighctstttxeringsnämn- den. '

Grundbeslut

45

Den lokala skattemyndigheten skall senast den 15 'maj meddela grundbeslut om taxeringen av alla fastigheter i fögderiet utom vatten- och vännekraftanläggningar. Om taxeringen av dessa stadgas i 17 kap. 2 och 4 55 samt 20 kap. 11 5.

I grundbeslut efter avstämning eller omtaxering skall redovisas dels taxeringsbeslutet enligt punkterna 1-4 dels grunderna för beslutet enligt punkterna 5-8, nämligen '

]. fastighetens indelning i tax- eringsenheter,

2. taxeringsenhetens beskattnings- natur och skattepliktsförhållande,

3. skattepliktig enhets basvärde och däri ingående delvärden sami värde av varje värderingsenhet,

4. skattepliktig enhets taxerings- värde efter omräkning och däri ingå- ende omräknade delvärden samt

• Sida 58
•  Original

Prop. 1984lh'iz222

Nit Vt'll'tillt'llf lydelse

Arbetsgruppen skall senast den 15 juni året före det år då allmän fastig- hetstaxering äger rum till skattechc- fen överlämna förslag till riktvärde- kartor för tomtmark och riktvärdeta- beller för småhus. På samma gång skall arbetsgruppen föreslå ändring- ar i de förslag till föreskrifter som avses i I 5 andra stycket.

Föreslagt-fn lydelse

index som har tillämpats,

5. storleken av sådan viii-delaktrtr som särskilt anges i 8-15 kap..

6. storleken av riktvärde,

7. storleken av värtieringsltyra en- ligt I I kap. 4 5, bruttokapitaiiserings- faktor enligt 11 kap. 6 5. exploate- ringsfaktor enligt 12. kap. 6 ä', bryt- ningsfaktar och värdet per kubikme- ter brytvärd fyndigltet enligt 12 kap. 8 5, utbyggd effekt, taxeringsefekt, utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet enligt 15 kap. "5 5 och återanskaffningskostnad enligt 11 kap. 75 och 15 kap. 75 samt

8. säreget förhållande som har för- anlett justering av riktvärde.

1 beslut som avses i föregående stycke skall för varje taxeringsenhet vidare anges till vilken typkad enhe- ten är hänförlig. I beslutet skall också redovisas fördelning av basvärdet och taxeringsvärdet som har skett enligt 5 kap. 8 & tredje stycket.

1 beslutet skall, om så erfordras, de ytterligare skäl redovisas, varpå beslutet är grundat. Om ägare av fastighet har begärt att omtaxering skall ske och beslut har fattats att omtaxering inte skall ske, skall beslutet innehålla skälen härför.

Så

I grundbeslut efter avstämning eller omtaxering skall vidare anges

- taxer ingsenhetens totala, enskilt inne-

havda landareal. För lantbruksenhet skall den anges i hektar med fyra decimaler och för övriga enheter i kvadratmeter.

Totalarealen för lantbruksenhet skall delas upp på olika ägaslag. Har åkermark, betesmark, skogsmark el- ler skogsimpediment delats in i flera värderingsenheter skall arealen anges - för varje sådan enhet. Avrundning av arealen för ägoslag eller värderings- enhet skall ske till hela hektar. Areal

• Sida 59
•  Original

Prop. 1984/85: 222

Nuvarande lydelse

6?

På grundval av arbetsgruppernas förslag samt de uppfinningar som i Övrigt kan vinnas skall skattechefm senast den l aug ust." året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum. till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer avge yttrande över de enligt ] å andra stycket läm- nade förslaget: till föreskrifter.

Senast den 10 september året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum skall regeringen eller myn- dighet som regeringen bestämmer besluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 55.

Föreslagen lydeise

som understiger 0,5 hektar skall inte retimfisas särskilt.

För tnntrnark som ligger på lant— bruksenhet skall arealen anges ism-äl hektar som kvadratmeter".

Värdet av en enskild t'ära'et'irzgsen- het anges i grundbeslut" efter avstäm- ning eller ontttu'ering ifuiia tusental kronor. Avrundning sker så att över- skjutande belopp, som inte uppgår till fullt tusental krattor. faller bort.

Basvärdet och taxeringsvärdet anges i grundbeslut alltid i fulla tiotusental kronor. Avrundning sker så att överskjutande belopp. som inte uppgår till fullt tiotusental kronor. faller bort. För att ett avrundat basvärde eller taxeringsvärde i öve- rensstämmelse med 5 kap. 8 .5 andra stycket skall överensstämma med summan av de däri ingående delvär- dena skall det största delvärdet minskas med ett mot avrundningen svarande belopp. Därefter minskas på motsvarande sätt efter hand kvar- varande delvärden i storleksföljd.

75

I grundbeslut, som har meddelats under ett indexår då fastigheten inte avstäms eller omtaxeras, skall i beslutet redovisas fastighetens bas- värde- och däri ingående delvärden, index'tal för fastigheten samt det för året gällande 'omräknade taxerings- värdet med däri ingående delvärden.

85

Har fastighet under ett taxeringsår inte avstämts eller omtaxerats och har nytt index för fastigheten inte heller bestämts för året, skall nästföregåen- de års grundbeslut fastställas ofö- råndrat.

• Sida 60
•  Original

Prop. 198585: 2.22

Nuvarande lydelse

(le

l'k'ireslttgen lvtt'f'lse Omprövning

9 5

Den lokala skattentyndigheten skall utom i fall som anges i 105 ompröva sitt grundbeslut om ägare. av fastighet begär det eller eljest anledning till omprövning förekom- mer.

Myndigheten får ompröva beslut fler än en gång.

Ägare får begära att lokal skatte- myndighet omprövar ett beslut att införa en uppgift i fastighetstax- eringsregistret som inte påverkar tar- eringen. Den lokala skattemyndighe— ten skall dock" göra endast en omprövning av sådant beslut. Över lokal skattemyndighets beslut med anledning av sådan begäran får talan inte föras. om fastighetsägaren inte visar att beslutet eljest har rättslig betydeLse för honom.

10 .?

Omprövning får ej göras av beslut till den del det avser indextal och taxeringsvärde med däri ingående delvärden. Begäran om omprövning av taxeringsvärdet skall anses avse omprövning av basvärdet.

11 &

Begäran om omprövning skall vara skriftlig och ges in till den lokala skattemyndigheten. Begäran om om- prövning av grundbeslut skall ha kommit in senast den 30 juni under taxeringsåret. Begäran om ny om- prövning skall ha kommit in inom tre veckor från det fastighetsägaren fått del av det omprövade beslutet.

Har begäran om omprövning i rätt tid givits in till annan lokal skatte- myndighet än den som har att pröva fastighetsägarens yrkande, utgör det inte hinder för att taxeringen omprö- vas. Handlingar som på detta sätt har

• Sida 61
•  Original

Prop. 193-135: 222

Nuvarande lydelse

61

Föreslagen lydelse

ingivits felaktigt skall omedelbart översändes till den myndighet som har att pröva yrkandet.

12 !?

Sedan den lokala skattemyndighe— ten omprövat ett grundbeslut får myndigheten med eget yttrande över- lämna ärendet till fastigr'tetstai'erin gs nämnden för avgörande, om myn- digheten på grund av tidsbrist inte hinner avgöra ärendet eller om myn- digheten anser ärendet vara så svår- bedömt att det bör avgöras av fastig- hetstateringsnämnden.

13 5

Har lokal skattemyndighet omprö- va! ett grundbeslut får fastighetsäga- ren, om han vill det, överklaga beslutet hos fastighetstaxeringsnämn- den i stället för att begära förnyad omprövning hos den lokala skatte- myndigheten. Över omprövat beslut, 'som den lokala skattemyndigheten fattar efter den 15 augusti, får fastig- hetsägaren klaga endast hos fastig- hetstaxeringsnämnden.

Överklagande till fastighetstax- eringsnämnden skall göras skriftligen och skall ha kommit in till den lokala skattemyndigheten senast tre veckor efter det att fastighetsägaren fått del av det överklagade beslutet. Vad som sägs i 11 5 andra stycket äger motsva- rande tillämpning.

Den lokala skattemyndigheten skall överlämna handlingarna i ett överklagat ärende till fastighetstax- eringsnämnden tillsammans med eget yttrande.

145

Den lokala skattemyndigheten skall skyndsamt ompröva ett beslut som myndigheten fattat och som överklagats i rätt tid till fastighetstax- eringsnämnden. Leder prövningen till den ändring som fastighetsägaren

• Sida 62
•  Original

prup. ”SMS:; 22:

Ni tva ratt tie ly delse

[kört.-slagen lvtielse

begär. förfaller överklagandet. I annat fall skall myndig/teten över- lantna handlingarna lät-endel tillsam- mans rneti eget yttrande till fastighets- taxeringmämnden.

Besvär över lokal skattemyndig— hets beslut som inte har överklagan? av fastighetsägaren inom i 19 kap. 13 9" tindra stycket föreskriven tid för (utföras hos länsrätten av vederbö- rande kommun och taxeringsinten- dent.

Besvär Över lokal skattemyndig- hcts beslut fär vidare anföras [ den ordning som sägs i 23 kap.

Uppdelningsheslut

15.5

Ingår i taxeringsenhet flera fastig- heter eller delar av fastigheter skall den lokala skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor del av basvär- det oclt däri ingående delvärden samt av taxeringsvärdet och däri ingående delvärden som belöper på fastighet eller fastighetsdel. Ansökan skall göras hos den lokala skattemyndig- heten och får lämnas av ägare, arren- dator, taxeringsintendent eller be- svärsberättigad kommun, vilka även får begära omprövning av ett uppdel— ningsbeslut. Den lokala skattemyn- digheten skall dock göra endast en omprövning av sådant beslut.

Underrättelse om beslut

165

Den lokala skattemyndigheten skall senast den 15 maj under tax- eringsäret till fastighetsägarna sända underrättelse om innehållet i myndig- hetens grundbeslut efter avstämning och omtaxering.

Senast samma dag skall myndighe-

• Sida 63
•  Original

Prop. 1984l85: 222

Nuvarande lydelse

63

F't'trcslagcn lydelse

ten till_fttstigltetsägarna sända under- rättelse ont grundbeslut. som har meddelats under ett indext'it' tlä fastig- heten inte avstänts eller omtaxeras och om uppdelning av värden enligt 15 s*" . Vidare skall underrättelse sam- nta (lag lämnas fastighetsägare om beslut enligt 9 s” tredje stycket om ändring i fastig/tetstaxeringsregittret l)£"lrllff(lrld(' hans fastighet. Om grundbeslut enligt 8 5 skall underrät- telse ej lämnas. '

Underrättelse om grundbeslut en- ligt första srycket, 9 5 tredje stycket och 15 Q' skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den som vill att myndigheten skall ompröva beslutet.

Underrättelse enligt denna para- graf skall sändas till fastighetsägaren i vanligt brev. Försändelsen får i sär- skilda fall rekommenderas eller del- ges ägaren.

] 7 9

Den lokala skattemyndigheten skall fortlöpande och senast den 15 september under tareringsåret till fas- tighetsägaren sända underrättelse om innehållet i de taxeringsbeslut som fattats efter omprövning samt under- rättelse om att ärendet beträffande hans fastighet har överlämnats till fastighetstaxeringsnämnden för prövning.

l underrättelse om omprövat beslut skall anges om och i stl fall i vilket avseende det skiljer sig från grundbe- slutet eller därefter omprövat beslut. Skälen för beslutet skall redovisas. Underrättelsen skall innehålla upp- lysning om vad som skall iakttas av den som vill överklaga beslutet och såvitt gäller beslut som har fattats före den 15 augusti om vad som skall iakttas av den som vill att myndighe- ten skall ompröva beslutet.

• Sida 64
•  Original

Prnp. WSJ/85: 222

Nuvarande lvl/else

itä-”5

64

Föreslagen lydelse

Loka! sk('tttt'ntyndigltet skall också untierrr'ittafaslighetsägaren om beslut som sägs i .C' S*" tredje stycket.

llltt'lcrrr'ittelse enligt denna para— gral'skat'l sändas till ägaren (tt-'fastig- het [ rekommenderat brev. Fönsän- dels-en får i särskilda fall delges äga- ren.

Lätzgtlföring

Den lokala skattemyndighetetm grundbeslut skall föras in i stomme till fastighetslängd. Besluten skall med de ändringar som gjorts genom den lokala skattemyndighetens om- prövade beslut och genom fastighets- taxeringsnämndens beslut föras in i fastighetslängd.

Byggnad på annans mark med värde under 10 000 kronor skall dock ej redovisas i fastighetslängd eller stomme till sådan längd.

Annan än staten tillhörig försvars- byggnad som enligt 3 kap. 25 är undantagen från skatteplikt, skall inte föras in i fastigheleängd eller stomme till sådan längd.

195

Stomme till fastighetslängd skall under en tid av minst 10 dagar före den 15 juni hållas tillgänglig inom kommunen på lämplig expedition. Lokal skattemyndighet skall senast den 25 maj u(färda kungöreLse här- om.

20.5

Fastighetslängdcn skall i bestyrkt avskrift under en tid av minst fyra veckor före den I februari året efter taxeringsåret finnas offentligen fram- lagd inom kommun i den ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer.

• Sida 65
•  Original

Prop. 1984185: 222

Nuvarande IMC-'N'”

; Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 222

Ö."!

Föreslagen l_F('1t:'l.YL'

Närmare föreskrifter om _tQtstig- itftsliingd och liingtll'öring meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestr'intmer.

Rättelse av beslut

15"-

l-lar lokal skattemyndighets eller fastighetstaxert'ngsnätnnds beslut om taxering ej införts i _f'astighetslängd inom föreskriven tid eller har tat- ering införts i fastighetslängd för annan fastighetän den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen felak- tigt eller har anteckning om ägare i fastighets/ängel blivit oriktig, får den lokala skattemyndigheten besluta om rättelse av fastighetslängden i denna del.

Har lokal skattemyndighets eller 'fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering blivit oriktigt till följd av

1. uppenbar felräkning, eller

2. uppenbart felaktig överföring av belopp eller annan uppgift från fas- tighetsdeklaration eller avstämnings- deklaration

får den lokala skattemyndigheten. om ej särskilda skäl föranleder att länsrätten bör avgöra frågan. besluta om rättelse i denna del.

Om besvär över taxeringen har anförts hos länsrätten får rättelse enligt denna paragraf inte beslutas, om inte rättelsen avser oriktig anteck- ning om ägare. Efter utgången av juni månad året efter taxeringsåret får rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den lokala skattemyndig- heten. .

lnnan rättelse görs av beslut av fastighetstaxeringsnämnden skall.

• Sida 66
•  Original

Prop. lUSå/SS: 222

l'x'ttvatttnde "lf-ls."

(u(x

l-"r'it'esluge/t lyttl'lse

nu: detta ej är överflödigt. vttrantle inhämtas frän jastighctsta.';erin='.5'- nämndens ordförande och. om lil/t'- tier ".:'" möter, Ätastigizetens ägare. Ytt- rat; ;-' av ägare.-.: för även inhämtas innan rättelse görs av ett beslut av Iltttl'llilgllelell.

Den lokala sktittenrivit-ligheten skall. om detta e_.-" är uppenbart över- flödigt, ino/t:- två veckor tillställa fastighetens ägare underrättelse om beslut" ifråga om rättelse i vanligt brev samt underrätta skattec/tefen och vederbörande kommun om beslutet. Underrättelser; får i särskilda fall rekommenderas eller delges.

Talan mot beslut ifråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom besvär hos länsrätten över den tar- ering som avses med rättelsebeslu- tet.

Närmare föreskrifter om förfaran- det vid rättelse enligt denna paragraf meddelas av regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer.

20 kap.

Fastighetstaxeringsnämuden sam- manträder på tid Och plats som bestäms av ordföranden. Denne kal- lar ledamöterna och underrättar suppleanterna om sammanträdena. Finns det behov av medverkan av konsulent för fastighetstaxering kal— lar ordföranden denne till samman- träde. Till det första sammanträdet för årets taxering kallas även supple- anterna. Skattechefen och statens lantmäteriverk skall i god tid under- rättas om tid och plats för samman- trädena.

Sammanträden

! &

Fastighetstaxeringsnämnden sam- manträder på tid och plats som bestäms av ordföranden. Denne kal— lar de ledamöter som skall tjänstgöra vid ett sammanträde. Finns det behov av medverkan av konsulent för fastighetstaxering kallar ordfö- randen denne till sammanträde. Till det första sammanträdet under den period. för vilken ledamöterna och suppleanterna är valda, kallas även suppleantema. Skattechefen och statens lantmäteriverk skall i god tid underrättas om tid och plats för sammanträdena.

• Sida 67
•  Original

Prop. 198455: 2522

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

g..-515

Om en ledamot är förhindrad att komma till ett sammanträde, skall han i sitt ställe. kalla en suppleant enligt den ordning mellan supplean- terna som har bestämts vid valet samt underrätta ordföranden.

:>. :l):

Om en ledamot. är förhindrad att komma till ett sammanträde, till vilket han kallats för att tjänstgöra. skall han i sitt ställe. kalla en supple- ant enligt den ordning mellan supp— lcanterna som har bestämts vid valet samt underrätta ordföranden.

Sammanträde med fastighetstnxcringsniimnd skall hållas inom stängda dörrar.

Föredragande tjänsteman och kon- ' sulent för fastighetstaxering samt suppleant som inte har trätt i leda- mots ställe får delta i nämndens överläggningar men ej i dess beslut.

Sakkunnig samt tjänsteman som av statens lantmäteriverk har beord- rats biträda arbetsgrupp enligt 19 kap. 2 5, får företräda inför nämn- den för att lämna upplysningar.

Skattechefen eller tjänsteman, som '

denne har beordrat, fårnärvara vid sammanträde med fastighetstax- eringsnämnd, men har rätt att närva— ra vid nämndens överläggningar endast om nämnden beslutar det.

Fastighetstaxeringsnämnd är be— slutför med ordföranden och minst två eller, i fastighetstaxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun, minst tre andra ledamöter. Dock skall den omständigheten, att ledamot har att avträda vid behand- ling av visst ärende inte utgöra hin- der mot att beslut fattas rörande detta ärende.

- träde med

Konsulent för fastighetstaxering får delta i nämndens överläggningar

.men ej i dess beslut.

Sakkunnig samt tjänsteman vid statens lantmäteriverk som har de!- tagit vid provvärdering enligt 18 kap. 43 $$, får företräda inför nämnden för att lämna upplysningar. Skatteche— fen eller tjänsteman, som denne har beordrat, får närvara vid samman- fastighetstaxerings- nämnd. men har rätt att närvara vid nämndens överläggningar endast om nämnden beslutar det.

Beslutsförfarande

I lokal fastighetstaxeringsnämnd skall ärenden avgöras av utöver av länsstyrelsen förordnade ledamöter endast ledamöter från den kommun där taxeringsenheten är belägen.

Fastighetstaxen'ngsnämnd är be- slutför med ordföranden och minst tre valda ledamöter. Dock skall den omständigheten, att ledamot har att avträda vid behandling av visst ären- de inte utgöra hinder mot att beslut fattas rörande detta ärende.

Fler än fem ledamöter får inte tjänstgöra samtidigt i nämnden.

”Senaste lydelse 198121] l l.

• Sida 68
•  Original

»

Prop. ”Hill/55.3 : 4.22 +F

Nttvttrtttedf' lydelse iftiit't'siatftftz fvt'irlsa

75-

Otn det inte. är ""'"-lta. fullsutten. nahuatl,

av särskild anledning att ärendet. utövas av

lif nu.:

gltetsiaxeringnnilntnd beslutför med ordföranden

ctt. .:t'n vid

"l. beslut som ej innefattar prövning av ärendet i sak 2. beslut om _,iördrftlm'ttg (Il-' tax- 2. besluten"; uppdelning sorttavses erlrtgsvärde enligt 15 :S i ]9 kan. IF.- S..; '

3. beslut om rättelse av tidigare beslut, som till följd av skrivfel, räknefci eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktigltet.

95

Bestämmelserna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning tillämpas på avgörande av fastighetstaxen'ngsnämnden. Ordföranden skall dock säga sin mening först.

Skiljaktig mening hos ledamot, föredragande (iånsternart eller kon- sulent för fastighetstaxenng skall avfattas skriftligen och avges inom inom en vecka efter sammanträ— en vecka efter sammanträdet. det.

Ordföranden skall underrätta lokal skattemyndighet om skiljaktig mening i den ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Skiljaktig mening hos ledamot eller konsulent. för fastighetstaxering skall avfattas skriftligen och avges

Verksarrthetrperiod

10%

Fastighetstaxeringsnämndem för- Fustighetstaxeringsnämrtden får

sta sammanträde skall äga rum senast den 5 oktober året före taxeringsåret. Vid sammanträdet skal! ordföranden lämna noggrann redogörelse för de föreskrifter och anvisningar angåen- de taxeringen som berör distriktet.

börja sitt arbete den 15 juni under taxeringsåret. Arbetet skall vara avslutat senast den 15 november sam— ma år.

Beslut

115

Fastigltetstaxenngsnämnden skall senast den 31 januari under taxerings- året meddela beslut om taxering av fastighet, som ingår i distriktet.

Fastighetstaxetingsnämnden skall pröva av fastighetsägare överklagat

beslut som fattats av lokal skattemyn- dighet och som avser årets taxering av en fastighet som ingår i distriktet. Nämnden skall också pröva sådant fastighetrtaxeringsärende som den lokala

skaframunrffrtk ':'.l'n I," '

• Sida 69
•  Original

Prop. 1984/85: 222

Nuvarande lydelse

Ifö; ering ett [_l-'de! se

över till nätr'trtden enligt 19 kap.]Z li. lf't'd prövningen skall vad som sägs. i i?) :'—.ap.]0 '$? andra meningen gälla. Fattighetsntterirtgsnämnden skall ompröva sitt beslut om fastighetsäga- ren begär det eller eljest anledning till omprövning förekommer. Nämnden får ompröva beslut endast ett gäng. För jastighetstaxcringsnänmdens för vatten- och värmelcrafttmlägg- ningar verksamhet skall 'i stället för 11—1355 i detta kapitel motsvarande bestämmelser" gälla som föreskrivs för lokal skattemyndighets verksam- het i 19 kap. 1—10 och l5—l7 55.

12. är

I fastighetstaxeringsnämnds be- slut skall redovisas deLs taxeringsbe- slutet enligt punkterna I —3, dels grunderna för beslutet enligt punkter- na 4—7, nämligen

I . fastighetens indelning i tax- eringsenheter,

2. taxeringsenhetens beskattnings- natur och skattepliktsförhållande,

3. skattepliktig enhets taxerings- värde och däri ingående delvärde samt värde av varje värderingsen- het,

4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap.,

5. storleken av riktvärde,

6. storleken av värderingshyra en- ligt ]! kap. 4 5, bruttokapitaliserings- faktor enligt 11 kap. 6 5, exploate- ringsfaktor enligt 12 kap. 6 9", bryt- ningsfaktor och värdet per kubikme- ter brytvärd fyndighet enligt 12'kap. 85, utbyggd effekt, taxeringsefekt, utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet enligt 15 kap. 3 5 och återanskaffningskostnad enligt 11 kap. 75 och 15 kap. 7 .5 samt

7. säreget förhållande som har för- anlett justering av riktvärde.

1 beslutet skall också redovisas den fördelning av taxeringsvärdet som

I fastighetstaxetingsnämnds be- slut som innebär ändring av lokal skattemyndighetr beslut skall redovi- sas i vilket avseende det skiljer sig från myndighetens beslut. Detsamma

gäller om nämndens beslut avser en omprövning av ett beslut som nämn- den tidigare har fattat.

Fastighetstaxeringsnämndcns be- slut skall innehålla de skäl som har bestämt utgången. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis om beslutet inte går klaganden emot eller det i övrigt är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen.

l”Senaste lydelse 198 l : 1 1 19.

• Sida 70
•  Original

Prop-. '! fälla?/85: 222

lv'nvarttnrif l_.vcl:_-'t'st'

har sker.-' enligt 5 kap. (”55 stycket.

!, ... *. := _ h _.

Värdet av en enskild värderingsfri— het a.- A't-truno'ning sker så att övertigande

i fulla tttst ! al kronor.

belopp. som inte uppgår” til.-' fall.-' tuserttal kronor, ft

_.r bort. Rege- ringen eller myndighet som regering- en bestämmer får föreskriva om de ytterligare a vrttn dningsregler som be— hövs.

70

Föreslagen lydelse

Underrättelse om beslut

13 .'

! beslutet skall vidare anges tax- eringsenhetens totala, enskilt inne.- havda landareal. För lanthruksenhet skall den anges i hektar med fyra decimaler och för övriga enheter i kvadratmeter.

Totalarealen för lantbruksenhet skall delas upp på olika ägaslag. Har åkermark, betesmark. skogsmark el- ler skogsimpediment delats in i flera värderingsenheter skall arealen anges för varje sådan enhet. Avrundningen av arealen för ägoslag eller värde- ringsenhet skall ske till hela hektar. Areal som understiger 0,5 hektar skall inte redovisas särskilt.

För tomtmark som ligger på lant- bruksenhet skall arealen anges isdväl

. hektar som kvadratmeter.

Fastighetens ägare skall underrät- tas om innehållet i fastigltcts'tax- eringsnämnds beslut, om vad som skall iakttas av den som vill överklaga beslutet och om innehållet i skiljaktig mening.

Underrättelsen ombesörjs i den ordning som föreskrivs i 19 kap. 16 & sista stycket.

21 kap. 1 &”

Talan mot fastighetstaxerings- nämnds beslut förs genom besvär hos länsrätten.

Talan mot fastighetstaxerings- nämnds beslut förs genom besvär hos länsrätten men ges in till den lokala skattemyndigheten utom då fråga är om besvär mot beslut av fastigltetstaxeringsnämndett för vat: ten- och värmekraftanläggningar. Mot beslut av den nämnden förs talan genom besvär has kammarrätten i Stockholm.

Besvär över fastighetstaxerings-

1" Senaste lydelse ] 981 2280.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1984/85: 222

Nuvarande lydelse

är för anfc'juras av ägare av den fastighet beslutet rör samt av veder- börande kommun och taxeringsin— endent.

,,

;)

Besvär av ägare av fastighet skall ha inkommit senast den 15 september under tuxeringsårct.

7l

Föreslagen i).-tdclse

nämndens för vörme- och vatten- kraftnnläggningar beslut ska/! ges in till kammarrt'z'tten i Stockholm.

Besvär över fastigheirtaxerings- nämnds beslut får anföras av ägare av den fastighet beslutet rör samt av vederbörande kommun och tax— eringsintendenz.

l&21

Besvär av ägare av fastighet skall ha inkommit senast före utgången av mars månad året efter taxeringsåret.

4 522

Kommuns besvär skall anföras före utgången av oktober månad under taxeringsåret.

Kommuns besvär skall Ita kommit in före utgången av maj månad året efter taxeringsåret.

5 523.

Taxeringsintent har rätt att anföra besvär intill utgången av november månad under taxeringsåret. Han skall inom samma tid ange yrkanden och grunder för besvärstalan, om inte med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd.

Taxeringsintendentens besvär skall ha kommit in före utgången av juni månad året efter taxeringsåret. Han skall inom samma tid ange yrkanden och grunder för besvärstalan. om inte med hänsyn till utredningens vidlyftighet och andra synnerliga skäl rätten medger anstånd.

6 524

lnkommer besvär från ägare av fastighet efter den i 3 & angivna tiden men före utgången av november månad under taxeringsåret, får läns- rätten pröva besvären om taxerings- intendenten helt eller delvis biträder besvären i sak.

Inkommer besvär från ägare av fastighet efter den i 3 &" angivna tiden men före utgången av juni månad året efter taxeringsåret, får rätten pröva besvären om taxeringsinten- denten helt eller delvis biträder besvären i sak.

22 kap. 2 515

Mot länsrätts beslut i fråga, som avses i 20 kap. 15 5, får talan inte föras.

Mot länsrätts beslut i fråga, som avses i 19 kap. 15 &, får talan inte föras.

4 520

Vid prövning av mål om allmän fastighetstaxering består kammar- rätt av tre lagfarna ledamöter samt två av de särskilda ledamöter som avses i 5 &. Utevaro av en av de

Vid prövning av mål om fastig— hetstaxering består kammarrätt av tre lagfarna ledamöter samt två av de särskilda ledamöter som avses i 5 5. Utevaro av en av de särskilda leda-

" Senaste lydelse 1981 :280. 22 Senaste lydelse 1981 :280. 23 Senaste lydelse 1981 1280. " Senaste lydelse 1981 2280. 25 Senaste lydelse 1981 : 1 1 19.

• Sida 72
•  Original

Prop. IUM/85": 222

Ntttl'ttrr'tttrlt' l ytlt'lse

'ärsl-zilda ledamöterna hindrat dock inte att mål avgörs om tre av kam- marrättens ledamöter är ense om sluta .

| .

Föreslagt'i! lydelse

möterna hindrar dock inte att mål avgörs om tre tv.-' kammarrättens ledamöter är ense om slutet.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får regeringen beträffande vissa grupper av ifrågavarande mål föreskriva, att bestämmelsen om att särskilda ledamöter skall delta vid mälens prövning inte. skall tillämpas.

& ål'i

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje. kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighetsförltällan- den i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammat- rätten vid handläggning av mål om allmän fastighetstaxering. Av dessa personer skall i fråga om varje kam- marrätt minst tre äga kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog. minst två beträf- fande värdering av vattenfallsfastig- het, minst två beträffande värdering av jordbruksfastighet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan fastighet i övrigt. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar rege- ringen annan person i hans ställe.

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt. minst nio, högst tjugo i praktiska värv förlama personer med god kännedom om fastighetsförhållan- den i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammar— rätten vid handläggning av mål om fastighetstaxering. Av dessa perso- ner skall i fråga om varje kammar- rätt minst tre äga kunskap beträffan- de värdering av skogsmark och väx- ande skog, minst två beträffande värdering av jordbruksfastighet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan fastighet i övrigt. För kammarrätten i Stockholm förordnas minst tre personer beträf- fande värderingen av vatten- och vännekraftanläggningar. Avgår sär- skild ledamol för fartighetstaxering under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara myndig svensk medborgare. Han får inte vara i konkurstillstånd.

6523

Regeringen meddelar närmare fö- reskrifter angående inkallande av de särskilda ledamöterna till tjänstgö- ring i kammarrätt samt angående ordnandet av kammarrätts arbete med handläggning av mål om allmän fastighetstaxering och därmed sam- manhängande frågor.

Regeringen meddelar närmare fö- reskrifter angående inkallande av de särskilda ledamöterna till tjänstgö- ring i kammarrätt samt angående ordnandet av kammarrätts arbete med handläggning av mål om fastig— hetstaxering och därmed samman- hängande frågor.

Särskild ledamot får för tid, under vilken han varit inkallad till tjänstgöring, ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

z"Senaste lydelse 19812280. 27Senaste lydelse 19811280. 2”Senaste lydelse 1981:280.

• Sida 73
•  Original

['rop. 1984/85: 222

Nuvarande lydelse

x] 'J)

li't'ireslagen lydelse

'.7 94254

Vid "ot-*:vär över ltammarrätts beslut i mål om allmän fastighetstax- ering skail besvärsitandiingen ha kommit in inom två månader från den dag, då klaganden har fått del av beslutet.

Vid besvär över kammarrätts beslut i mål om f:;stighetstaxering skall besvärshandlingen ha kommit in inom två månader från den dag då l-zlaganden har fått del av beslutet.

23- kap. 1 gilt.)

Har ägare av fastighet, som skall få underrättelse enligt 20 kap. 18 9, inte fått sådan underrättelse senast den 15 augusti under taxeringsåret, får ägaren anföra besvär intill utgången av året efter taxerings- året.

Har underrättelse som avses i 20 kap. 14 eller 18 5 haft felaktigt inne- håll, får ägaren anföra besvär före utgången av femte året efter tax- eringsäret.

Har ägare av fastighet. som skall få underrättelse enligt 19 kap. 16 eller]? .6 allerenlithU kap. 13 5, inte fått sådan underrättelse senast den 15. februari året: efter taxeringsåret, fär ägaren anföra besvär intill utgången av året efter taxerings- året.

Har underrättelse som avses i

första stycket haft felaktigt innehåll, får ägaren anföra besvär före utgången av femte året efter tax- eringsåret, dock senast det år då nytt eller förändrat basvärde har åsatts

fastigheten. .

2 531

Den som enligt 21 kap. 1 5 får föra talan mot fastighetstaxeringsnämnds beslut får före utgången av femte året efter taxeringsåret anföra be- svär,

Fastighetsägare får föra talan mot lokal skattemyndighets beslut och fastighetstaxeringsnämnds beslut före utgången av femte året efter taxeringsåret, dock senast det år då nytt eller förändrat basvärde har ärans fastigheten,

]. om fastighet genom förbiseende inte har blivit taxerad, - 2. om taxering har ägt rum av annan egendom än fastighet eller om värde har bestämts för egendom som avses i 7 kap. 16 5. 3. om fastighet har upptagits såsom skattepliktig fastän den är undantagen från skatteplikt, eller har undantagits från skatteplikt, trots att så inte hade

hon ske,

4. om fastighet eller del av fastighet har taxerats på mer än en ort eller

eljest blivit dubbeltaxerad,

5. om taxeringsbeslut beträffande fastigheten har blivit oriktigt på grund av felräkning, missktivning eller annat uppenbart förbiseende,

6. om förvaltningsdomstol genom lagakraftägande beslut i mål om fastighetstaxering bar frångått behörig myndighets anvisning om riktvärde för visst värdeområde och besvären rör fastighet inom samma värdeområ- de,

29Senaste lydelse 1981280. ”Senaste lydelse 1981 :] 119. 31Senaste lydelse 198111119.

• Sida 74
•  Original

vite! på": grund av att underla

l'-('l."t'.'ilt.lll1'('.'l lydelse

get för taxering av fastigheten har

varit felaktigt eller ofullständigt har :'isatts väsentligt annorlu tilll taxering än som bort ske.

8. om eljest sådana omständigheter föreiigger, som hört föranleda väsentligt annorlunda taxering och särskilda skäl föreligger för prövning av besvären.

Kommun och tatertrtgsintendcnr får föra talan mot lokal skattemyn- dighcts och fastighetstarert'ngs— nämnds bes/utföra utgången av femte året efter taxeringsåret. dock senast det år då nytt ellerföräna'rat hasvärde har åsatts fastigheten,

! . om fastighet genom förbiseende inte har blivit taxerad,

2. om taxeringsbeslttt beträffande fastigheten har blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende.

3 se

Besvär enligt detta kapitel prövas av länsrätten. Har taxeringen prö- vats av länsrätten, skall kammarrätt pröva målet. Har taxeringen prövats av kammarrätt eller regeringsrätten, skall regeringsrätten pröva målet.

Regeringsrätten och kammarrät- ten får, om besvär enligt detta kapi- tel liinnes böra upptas till prövning, förordna att målet skall upptas och vidare handläggas av länsrätt.

Besvär enligt detta kapitel avseen- de annan egendom än vatten- och värmekraftanläggning prövas av länsrätten. Har taxeringen prövats av länsrätten, skall kammarrätt prö- va målet. Avs-er besvären vatten- och värmekraftanläggning skall de istället för av länsrätten i första instans prövas av kammarrätten i Stock- holm. Har taxeringen prövats av kammarrätt eller regeringsrätten, skall regeringsrätten pröva målet.

Regeringsrätten och kammarrät- ten får. om besvär avseende annan egendom än vatten- och värmekraft- anläggning enligt detta kapital finnes böra upptas till prövning, förordna att målet skall upptas och vidare handläggas av länsrätt. Regeringsrät- ten får i motsvarande fall förordna att mål om vatten- och värmekraftan- läggning skall upptas och vidare handläggas av kammarrätten i Stock- holm.

”Senaste lydelse 19811280

• Sida 75
•  Original

Prop. WS$/85: 222

,"tlrti'trrrtni'le lydelse

——J '.).

Föreslagen l_t-'Llel3'-'."

243 kap. 1 (5:33

Besvärsrätt, som enligt 21-23 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkom— rzer den som vid ingången av tax— oringsåret är ägare av fastighet lil:- som den som därefter, dock senast öre ingången av femte året efter taxeringsåret, har blivit ägare av fas- ligheten ävensom arrendator, vilken jämlikt avtal, ingånget efter kommu- nalskattelagens ikraftträdande, gen- temot ägare har att ansvara för skatt för fastighets garantibelopp.

" t, som enligt 21— 23 kap ;, ller för ägare av fastighet,

% Ekorren-fter den som vid ingången av taxeringsäret är ägare av eller delä- gare i fastighet liksom den som därefter". dock före ingången av t'1 - eringsåret, har blivit ägare av eller delägare i fastigheten ävensom den som vid nämnda tidpunkter var arrendator av fastigheter:. om han jämlikt avtal, ingånget efter kommu- nalskattelagens ikraftträdande, gen- temot ägare har att ansvara för skatt för fastighets garantibelopp.

3534

Finner länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av besvär rörande allmän fastighetstax- en'ng, att taxeringcn har verkställts på orätt ort eller har underlåtits på rätt ort, får rätten, efter vederböran- des hörande, vidtaga erforderlig rät- telse. Taxeringen får dock inte höjas utöver vad tidigare har bestämts, om inte sådan höjning har yrkats i besvä- ren.

Finner länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av besvär rörande fastighetstaxering, att taxeringen har verkställts på orätt ort eller har underlätits på rätt ort, får rätten, efter vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig rättel— se. Taxeringen får dock inte höjas utöver vad tidigare har bestämts, om inte sådan höjning har yrkats i besvä- ren.

4 535

Angående fullföljd av talan mot besluti anledning av besvär som har anförts i särskild ordning, så ock i fråga, som avses i 3 &, skall i tillämp- liga delar gälla vad i denna lag i övrigt är föreskrivet angående be- svär rörande allmän fastighetstax- ering.

Angående fullföljd av talan m'ot beslut i anledning av besvär som har anförts i särskild ordning, så ock i fråga, som avses i 3 5, skall i tillämp- liga delar gälla vad i denna lag i övrigt är föreskrivet angående be- svär rörande fastighetstaxering.

5536

Har part anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts beslut i mål angående fastighetstaxering, får även motpart föra talan mot beslutet, även om den för honom föreskrivna besvärstiden har utgått; dock åligger det honom att inkomma med sådana besvärinom en månad från utgången av den tid inom vilken de först anförda besvären skolat anföras.

Vad som sagts i första stycket skall äga motsvarande tillämpning i fråga

3J-Senaste lydelse 1981z280. ”Senaste lydelse 19812280. ” Senaste lydelse 19812280. ”Senaste lydelse 19812280.

• Sida 76
•  Original

Prop. 15'84/85: 222 76

Nuvarande."- lydelse? Föreslagen lydcclsf'

om besvär som har anförts enligt 19 kap. 14 SE andra Stycket.

Åter..allas eller författar eljest den första besvärstalan, är även den senare csvärstalan förfallen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1987 års fastighetstattering; dock att äldre bestämmelser tillämpas vid fastighetstaxeringar före år 1.987.

• Sida 77
•  Original

Fruar). l GSi/85: 222 77

Sammanställning av remissytt nr: iden öv er httatirtavdu (SGU 1984: 37 och 38) Rullande fas mtighetstaserittg m. m..

1

] itetnissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av .Svea hovrätt, kammarrätten i Stockholm. kammarrätten i Göteborg. kammarrätten i Sundsvall, länsrätten i Stockholms län. länsrätten i Östergötlands län, länsrätten i Västmanlands län, domstolsvcrkct, centrsinätnnden för tas- tig'netsdata (CFD). riksskatteverket (RSV). lantbruksstyrelsen. Skogssty— relsen, statens lantmäteriverk (LMV). statens vattenl'allsvcrk, statskon- toret, riksrevisionsverket (RRV). statistiska centralbyrån (SCB). och läns- styrelserna i Stockholms. Uppsala. Östergötlands. Jönköpings. Kristian- stads, Malmöhus. Hallands, Göteborgs och Bohus. Skaraborgs. O. ebro Kopparbergs. Västernorrlands. Jämtlands samt Västerbottens län eller hörande av den eller de lokala skattemyndigheter som resp. länsstyrelse bestämmer. Vidare har yttranden kommit in från riksdagens ombudsmän. bankinspektionen, Tekniska högskolan. bostadsstyrelsen. statens institut för byggnadsforskning. statens planverk. domänverket ("DV"). länsstyrel- serna i Gävleborgs och Norrbottens län, Stockholms kommun. Nyköpings kommun. Umeå kommun, Sveriges Fastighetsmäklarsamfund. Centralor— ganisationcn SACO/SR,- Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), För- eningen Sveriges byggnadsinspektörer. Föreningen Sveriges fögderi- tjänstemän, HSB:s riksförbund Konungariket Sveriges stadshypoteks— kassa. Landsorganisationen i Sverige (LO). Landstingsförbundet. Lant- brukarnas riksförbund (LRF). Samfundet för fastighetsvärdering, Svensk industriförening, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Svenska bygg- nadsentrepenörföreningen (SBEF). Svenska elverksföreningen Svenska företagares riksförbund, Svenska törstikringsbolags riksförbund. Svenska kommunförbundet. Svenska kraftverksföreningen. Svenska revisor—sam- fundet (SRS). Svenska riksbyggen. Svenska sparbanksföreningen, Sveri- ges advokatsamfund, Sveriges allmänna hypoteksbank. Sveriges allmän- nyttiga bostadsföretag (SABO). Sveriges bostadsrättsföreningars central- organisation (SBC), Sveriges fastighetsägareförbund. Sveriges hantverks- oeh industriorganisation — SHIO-Familjeföretagen. Sveriges industriför- bttnd. Sveriges jordägareförbund, Sveriges redovisningskonsulters för- bund. Sveriges 'skogsägareföreningars riksförbund. Sveriges trähusfa- brikers riksförbund, Sveriges villaägareförbund. Taxeringsnämndsordför- andenas riksförbund (TOR). Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Trädgårdsnäringens riksförbund."Kammarkollegiet. Fögderichefsförenin- gen och Ekedals koloniträdgårdsby.

• Sida 78
•  Original

!.»; Prop. lytt-lf 85: .-- 78

.

5 ?Vi") IF:-R har .i.ilS [KL pitt. 'ätta'. ). thi-=. i't. .LRF har åberopat ett inom !...antbi'uttat'nas skattete l eg: ation tmpr at:.- .it tuli-.. tande till vilket även Sveri. rm. nt'j allt väsentligt

anslutit sig. SÅF' ' "' 0111lethth från här ing ' , Svenska elverksi'öreni'nger. h. n' ä. ert.)-

5 de'. av Svenska t'.tt.v_rl st'öre ningen och statens Va. ttnl'allsv' ark ge- tt nutid: (. :.».amt avgivna &

4.1. Allmänt

Det stora flertalet remissinstanser framhåller vikten av en hög kvalitet på de uppgifter som ligger till grund för fastighetstaxering. Det råder dock delade meningar bland remissinstanserna hur uppgifterna skall samlas in och i vilken utsträckning uppgifter från olika myndigheter skall ligga till grund för fastighetstaxeringen.

Dantstol'sverke/ ser positivt på förslaget att ansvaret för faktaunderlag och faktainsamling i ökad utsträckning skall överföras till berörda myndig-

• Sida 95
•  Original

Prop. målat./35: 212 %

heter. Det är särkskiit tillfrcdsställande ont faktaundcriaget pä så sätt kan

arcus ttppgiftsskyldigitet i deklaration be

"int-:ningar kan förelif'g

genom att upp- " as in på tiiiiut sätt. Domstolsverket anser emellertid att utrett-

ningens förslag katt godtas.

it'ruttrttarrälte' .- . titiiit'iuu'g anser att en kvalitetsförhättring av underlaget

för taxeringat ar mycket angelägen och anför härvid följande.

i ett inte obetydligt antal fastigltetstaseringsntäl har kammarrätten ktm- nat. konstatera att underlaget för taxeringen varit bristlälligt. Uppgifterna i deklarationen har inte v L kompletta. Uppgifterna har varit motstridiga och ibland uppenbart fe iga. Detta har medfört att fastigheterna blivit fcltaiterade. 'i-lttt'nntan'ätten ltar lagt ned mycket arbete på att få taxerings- underlaget kompletterat. 'lroligen finns det ett visst motstånd mot bestäm— melser som ger myndighet rätt att besiktiga en fastighet för att få ett korrekt underlag för taxeringen. Som nämnts har kammarrätten ofta skaf- fat in kompletterande uppgifter i fastighetstz-txeringsmålen. Kammarrätten har dä, för det mesta per telefon. kontaktat fastighetsägaren" och försökt reda ut oklarhetema i målet. inte sällan har det kommit fram att fastighets— ägaren inte förstått frågorna i deklarationen och därför besvarat dcm felaktigt. Fastighetsägaren har tacksamt tagit emot den information som han fått och muntligen förklarat sig och ställt frägor. Dessa upplysningar har dokumenterats. ofta genom en ny skrivelse från fastighetsägaren. Såvitt kammarrätten kan bedöma. har fastighetsägarna i de flesta fall varit mycket positivt inställda till domstolens försök att skaffa in korrekta ttppgifter. Samma gensvar har kammarrätten fått när kammarrätten hållit syn. Detta gäller även de fall då fastighetsägaren inte. begärt syn. Kammar- rättens erfarenhet ger stöd för att anta att en faaktainsamling genom besök på fastigheten kommer att godtas av fastighetsägaren. om han får informa- tion om syftet med besöket. En sådan information torde vara en nödvändig förutsättning för att tillstånd till besiktningen skall erhållas.

i

Statskrmmrcr anser det tveksamt ur rättsäkerhetssynpunkt med s.k. slutna system dvs. system där uppgiftsinsamling sker över huvudet på individen. Sådana system förutsätter att höga kvalitetskrav ställs på insam— lad och lagrad information. Det gäller således även här att mycket höga kvalitetskrav måste ställas på information från uppgiftslämnarna. Kommit- tén har dock inte närmare analyserat denna aspekt. Vi noterar dock att kommittén avsett att inhämtade uppgifter skall kommuniceras med fastig- hetsägaren innan de registreras.

Tekniska högskolan anför:

Kommittén framhåller med rätta den avgörande betydelse som ett riktigt dataunderlag har för taxeringens resultat. Man påtalar att brister föreligger ide uppgifter som fastighetsägarna enligt nuvarande ordning har att lämna och som i stor utsträckning läggs till gt'und för taxeringen. Därav dras slutsatsen att uppgiftsinsamligen bör ske på annat sätt. Olika myndigheter —— kommun. fastighetsbildningsmyndighet. lantbruksnämnd. skogsvårds- styrelse m.fl. — skall åläggas att kontinuerligt rapportera uppgifter som de

• Sida 96
•  Original

Prosa. !? lä./lift: 3.22 95

getter.". olikt. ftn'mer av r 'ighetsutövning förfogar över. Detta skulle enligt .:omn'ii'. 'ten säker st. .n. en god kvalitet i taxc.'in='.t...uw..

lansltt'. ning. till fr' 'ettn om nrnmilr 'i'.: samling UC h kv alltet fo. iiuttro .er'. lämn-.. föiatncle s),-ununl . tare :inalvs ha..'retio'.-'is.1ts om vilka upp ifter som är :'antn trä-r taxeringen. Uppgifterna skall ligga till grund tt .rärns'. äsät- '— av t':t>'."t'in_t:.'n"'.lr'dc. som i sin tur skall stil ! l'.e.s'.ärt'.d relation till -.tens t..:trknadsv .. Det v cntlign kravet på underlaesmateriul är att det av ser data som har betydelse för prisbildningen. En del av de upp" if'er som föreslås bli inrapptin'terade frän myndigheter synes ha be- _. .sad betydelse för prisbildningen och därför vara av mindre intresse ur taxeringssvnpunkt.

.!

."ringstt n—

il'fil

t-El . 'id sidan av uppgifternas relevans är deras; kv. .litet ("dvs. överens— stämmelse med faktiska förhållanden) av vikt. Kommittén utgår från att kvalitén ökar genom myndighetsrapporteringen. Mot bakgrund av erfaren- heter i liknande sammanhang kan detta ifrågasättas. Kommittén anger Själv att den rapportskyldighet som redan i dag föreligger från kommuner har lullgiorts på ett bristfälligt sätt. Det är också känt att lantbruksnämn- dernas rapportering till grund för det kompletterade lagfartsbandet funge— rat mindre bra. En annan väg som borde ha prövats ] syfte att förbättra underlagets kvalitet är att ge fastighetsägarna klarare och förståeliga anvis- ningar för deklarationsblanketternas ifyllande.

(3) Myndighetsrapporteringen skall genomgående avse fastigheter som myndigheterna successivt kommit i beröring med, vilket torde uppgå till högst ca lOt)0()t) per år. Frågan om insamling av underlag för återstående minst 2 miljoner fastigheter synes inte ha berörts i betänkandet.

(4) Sannolikt sker en mängd förändringar, som kan ha stor inverkan på marknadsvärdet för berörd fastighet utan att någon myndighet blir inkopp- lad. Myndighetsrapportering är således inte heller i detta avseende någon garanti för att ett fullständigt och riktigt underlag erhålles.

Några remissinstanser delar utredningens förslag att fastighetsägarnas uppgiftsskyidighet minskas. RSV understryker att en grundläggande förut- sättning för att den rullande fastighetstaxeringen skall fungera är att fak— tainsamlingen kommer att fungera på det sätt som angetts i betänkandet.

Skogsstyrelsen anför:

En metod att minska bördan för uppgiftslämnarna, som även diskuterats i andra sammanhang. är att oftare använda uppgifter. som i första hand lämnats eller samlats in för andra ändamål. Det ligger nära till hands att utnyttja sådana möjligheter även i fastighetstaxeringen. Skogsstyrelsen anser emellertid att en sådan ordning ovillkorligen mäste kombineras med en tydlig information till den som lämnar primäruppgiften, att uppgiften även kan komma att föras ini FTR.

Länsstyrelsen i Örebro län anför:

Länsstyrelsen ställer sig positiv till att fastighetsägarnas uppgiftsskyl- dighet minskas främst vad avser ägare till småhus. En förutsättning härför är att den rapporteringsskyldighet och faktainsamling som angetts i betänv kandet kommer att fungera. Stor vikt måste därför fästas i denna fråga.

• Sida 97
•  Original

Prop. 198455: 322 97

Krmtrnnrrfi[ten i (lön"-'iitn't: påpekar att den föreslagna uppgiftsinsamling- en genom vissa myndigheter aktualiserz-ir frågor om sekretess och om den föt'ft-tttningsrf't' let'ing som behövs:. Skyldigheten att lämna fortlöpande in- formation bör vara reglerad så att sekt'etessl)estänitiielse inte längre hint.-

rar informationsutbytet. Svein/cr:förs-[ikringsin;/trean_t .l'i/tsj/k'irimnd anför:

För försäkringsbolagen som fastighetsägare har arhetet med uppgifts- li-imnande till fastigiietstz-txeringz-irna enligt nuvarande system inte i och för sig inneburit nägra svårigheter. Problemet har varit koncentrationen av tiden för uppgiftslämnandet som gett upphov till stor arhetsanhopning under denna tid. I det nya systemet är meningen att arbetet även för uppgiftsläntnarna skall bli mindre. Sä torde ej bli fallet för försäkringsbola— gen. eftersom deras bestånd av fastigheter" nästan helt består av sådana enheter som enligt förslaget skulle avstämmas vid ett och samma tillfälle. nämligen hyreshus och industrienheter. Förslaget med förtryekning av Vissa uppgifter kommer ej att vara till så stor hjälp när det gäller kommer- siella fastigheter. Skillnaden blir då endast att arbetsbelastningcn inträffar van åttonde är i stället för vart femte. Det uppgiftsli-imnande som kan komma att krävas .vid ärliga omtaxcringar kan leda till att detta arbete totalt kommer att öka.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Föreningen Sveriges byggnadsinspek- tårar och Samfundet för j'astighcisvärdering framhåller att kvaliteten på underlaget för fastighetstaxeringcn skulle bli högre om uppgifter om för- ändringar i fastighetsbeständet rapporteras till fastighetsregistret av olika myndigheter. Dock framhålls vikten av att fastighetsägarna informeras om och blir medvetna om att andra myndigheter än skattemyndigheter lämnar uppgifter som kommer att ligga till grund för taxering av fastigheterna. Uppgifter som tillförts fastighetsregistret bör kommuniceras ,med fastig- hetsägaren. TOR anser det väsentligt att uppgift om fastighet som sänds till ägaren inte får anses godtagen av honom om han inte svarar. Skogsstyrel— sen anser att ändringar i fastighetstaxeringsregistret orsakade av myndig— heters rapportering till registret inte får föranleda omtaxering med mindre än fastighetsägaren tillställs de nya uppgifterna för godkännande.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anför:

Genom att flera myndigheter bidrager till och blir användare av uppgif- terna i fastighetslängderna bör en åtskillnad göras mellan enbart statistiskt användbara uppgifter och sådana som kommer att påverka eller har påver- kat taxeringsresultatet värdemässigt. Detta är särskilt viktigt vid utform- ningen av deklarations- och avstämningsblanketterna och för underrättel- seblanketten innehållande fastighetstaxeringsnämndens beslut.

Många remissinstanser är kritiska till den föreslagna metoden för upp- giftsinsamling genom olika myndigheters försorg. Det påpekas det betänk- liga i att en tjänsteman som" inte har anknytning till taxeringsmyndighe-

• Sida 98
•  Original

Prop. 5.5)84185: 222 98

terna. insamlat" uppgifter för enbart fastighetstaxeringsmiii genom en be- sil-ttning som ligger utanför hans uppdrag.

Länsstvrr'isan i (Freni-o !fin anför:

Länsstyrelsen är dock tveksam till att tjänstemän utanför skatteiörvalt- ningen vid besiktningar av fastigheter införskaffar kompletterande särskil— ' ""-er att användas enbart som under ag för tar-tering. En sådan att komma att missuppfattats av fastighetsägarnz': och därvid för- svåra för annan myndighet att crhiilla erforderliga korrekta Uppgifter. De grundläggande uppgifterna för fastighetstaxeringen måste även i fortsätt- ningen lämnas av fastighetsägarna.

ortlnin_

Liinsstrrt'lse'n i Jämtlands län anför:

Beträffant'le besiktningsskyldigheten kan det utifrån de uttalanden nägra kommuner gjort i betänkandet antas att motivationen från dessa är sr liten att någon annan form att inhämta dessa uppgifter bör väljas. Risken finns också att uppgiftsinsamlandc genom besiktning från andra myndigheter leder till en kommunikation mellan dessa och skattemyndighcten "över huvudet” pä fastighetsägaren.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anför:

Här föreligger en risk att tjänstemannen uppfattas som företrädare inte bara för den egna myndigheten titan även för berörd lokal skattemyn- dighet. Även om uppgifterna skall inhämtas öppet och efter medgivande av fastighetsägaren är det rimligt att anta att denne uppfattar förfarandet som ett misstroendevotum mot hans förmåga och vilja att rätt redovisa den egna fastigheten.

LRF anser det olämpligt att låta myndigheter svara för uppgifter som inte har något direkt samband med deras ordinarie verksamhet. Irritation kan uppstå mellan fastighetsägare och besiktningsmän. vilket bl & kan göra fastighetsägarna mindre benägna att påkalla besiktning. Det kan också invändas att uppgiftslämnandet endast skulle komma att omfattade fastig- heter som råkar bli föremål för besiktning m m. Förfarandet skulle därige- nom komma att uppfattas som ojämlikt.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser det betänkligt ur integritetssyn- punkt med en skyldighet för olika myndigheter att rapportera förändringar på fastigheter och anför:

Uppgifter som lämnas till en myndighet för ett visst ändamål bör inte användas av en annan myndighet för annat ändamål. I vart fall måste förslaget. om att byggnadsnämnderna och lantmäteriet skall vidarebefordra andra uppgifter än sådana som kommer fram i ansökan/beslut om bygg— nadslov eller vid förrättning inte genomföras. Att infordra uppgifter till underlag för beskattningen eller besvärsprocessen åligger skattemyndighe— terna och inga andra myndigheter. Länsstyrelsen vill betona vikten av att de grundläggande uppgifterna för fastighetstaxeringen även i fortsättning- en lämnas av fastighetsägarna. Fler uppgifter än som verkligen behövs för

• Sida 99
•  Original

C.."?

ett riktigt '.'u-z " inte '.wkt'ävas fa asti

.- sn. Til":

__vrt'lst'n anför:

yt reise 'n möts" itä—'ta s..t'. lö r'ttt unpn" t'

ällets resurser på ' _ . pre;...mon i upp _jil'tsinsam— linnen. men vill se ntidigt p" .. av de nackdelar systemet kan mer. gtiitqu'dl'oleFl lerat—"ther ..t'. insuthctsagawn är ta del av de insamlade uppgifterna. om tttojtigt vid insamlingstill fältet. Konsekvensen :n s.id .t. 'n "'tillfällinhets-insatnli'it"' ' nt bli den att en fastigln' t p.. grund- val av le. på detta sätt insamlade up ; _.tj it'terna kan komma att omtaxeras. Grannfastig "heten, som .Lanske ga tung titt samnt' -'. för ändring av beska ffen- heten. får inget besök och därmf— .d ingen omta ering. Sl: ogstyreisen vill för sin del inte göra någon bedömning '.n vad detta förhallande kan komma att betyda för .astighetsägarnas intresse att utföra åtgärder som i något skede kan ni edföra besök av tex skogsvärdskonsulenten. Den föreslagna mode l- len strider emellertid mot kravet pL-i likformig behandling. Informationer inhämtade på detta sätt bör därför, enligt skogsstyrelsen, inte användas som underlag för omtaxcring. Skogsstyrelsen har emellertid inget att in— vända mot att de används som underlag vid avstämning, somju förutsätter kommunikation med samtliga fastighetsägare.

Flera remissinstanser anser inte att den föreslagna metoden för uppgifts- insamling genom 'olika myndigheter oeh utdrag ur fastighetstaxeringsregis- tret för efterföljande kontroll från fastighetsägaren kan ersätta en traditio- nell fastighetsdeklaration som underlag för taxeringen.

Länsstyrelsen i Kristianstads län anför:

Länsstyrelsen delar uppfattningen att det är av mycket stor vikt för en fastighetstasering att så korrekta uppgifter som möjligt tillföres fastighets- taxcn'ngsregistret. Som huvudprincip bör dock gälla att taxeringsvärden skall grundas på uppgifter från fastighetsägarna. Det finns en uppenbar risk att fastighetsägarna eljest kommer att uppfatta tjänstemännen i de statliga och kommunala organen som skattemyndighetemas "förlängda arm” med de negativa konsekvenser detta kan ha för resp. organ.

Länsrätten i Västmanlands län anför:

Faktaunderlaget har en avgörande betydelse för en rättvis och likformig taxering. Strävan måste därför vara att få fram ett underlag som ät' sä korrekt och fullständigt som möjligt. Ingen torde känna fastigheten bättre än fastighetsägaren. Hans uppgifter bör därför. som nu är fallet. utgöra grunden i FTR. Vad nu sagts hindrar inte att de myndigheter som har kunskap om fastigheten bidrar med dessa. Fastighetsägaren bör emellertid av rättssäkerhetsskäl alltid ges möjlighet att kontrollera de uppgifter myn- digheterna lämnar. Länsrätten anser sålunda att som underlag för taxering av fastighet, dvs både vid omtaxering och avstämning. bör ligga en dekla— ration, men att denna bör förarbetas så långt det är möjligt för att därige- nom underlätta deklarationsskyldigheten. Deklarationen bör inte belastas med andra uppgifter än de som har betydelse för taxeringen.

• Sida 100
•  Original

'.'"rap. 1984-555: 222 löt)

£.:Få/:.r.=.'r_t=i'et'.vea t' Sikeborgs m:.f'z B:")I'it't'S t'c'irt anför:

Förslaget om utvidgad uppgiftsskvldighet för vi "a myndigheter ligger i en linje. med en förenklad deklaratiousbianken för fastigh- arna. ] lik-

efter ett underlag (dekl ":ttitiu') som lämnats av den skattskyldige respektive fastighetsägaren själv. Det är enligt. länsstyrelsens uppfattning ' 'defttllt att uppgifter om fastigheten erhålles från slit-"äl fastighetsägaren son".-. olika myndigheter.

Ft'irmtingei: Sverige-S jögderitjéinstentän och SA CC./SR anför:

Dai,/sett omfattningen av uppgifter som kan erhållas från annat håll hör det fortfarande vara så att taxeringen i första hand grundas på fastighets- ägarens egna uppgifter. Dock finns inget att erinra mot att man tar in uppgifter i fastighetsregistret om exempelvis storlek och standard mm från andra än fastighetsägarna och använder dessa för att förtrycka deklara- tionsblanketter eller motsvarande och på så sätt underrätta fastighetsäga— ren om vilka uppgifter som myndigheterna har tillgängliga.

4.2. F astighetstaxeringsregistret

Nödvändigheten av att fastig'netstaxeringsregistret hälls aktuellt fram— hålls av flera remissinstanser. Det är av synnerlig vikt att alla beskaffen- hets- och användningsförändringar som kommer till lokal skattemyndig— hets kännedom verkligen blir registrerade. SCB påpekar att den verksam- het som olika myndigheter blir ålagda att bedriva verkligen följs upp. I annat fall är det stor risk att kvaliteten på uppgifterna varierar med myn- dighetens intresse av att lämna korrekt och fullständig information. Om inte fastighetstaxeringsregistret ajourförs med de beskaffenhets— och an- vändningsförändringar som inträffar är risken stor att dessa inte blir regist- rerade förrän vid nästa avstämningstillfälle. dvs. uppgifterna i fastighets- taxeringsrcgistret blir åtta år gamla.

LMV anför:

Den av kommittén föreslagna modellen för komplettering av registerdata genom utökad rapportering förutsätter en entydig identifiering av vatje enskild byggnad. Därför bör varje byggnad ges en sådan identitet. Därige- nom skapas också förutsättningar för att på sikt förbättra byggnadsredo- visningen också för andra ändamål än beskattning.

Slatgsstyrelsen stöder kommitténs uppfattning att uppgifterna i nuvaran- de fastighetstaxeringsregister succesivt bör förbättras och anför:

När det gäller kraven på innehållet i FTR mäste hänsyn tas dels till de krav samhället har dels till fastighetsägarens möjligheter att tillgodose samhällets krav. Det är viktigt att innehållet i FBK är ändamålsenligt. Skogsstyrelsen anser att det måste finnas balans mellan de krav som ställs

• Sida 101
•  Original

lill

av att *:et'ket ges EtiÖjll'Yllcl

E'." .3 .") om 'n .le innei _lll L

(_lin— .SCB kan därvid. utifrän '.'-uteringen. succesivt underarhete's I' ta uppgilter som är nödvän-

r tor santttz

...a:-

;vali:én på unngift El"!'ltttltlt'äl"'dl1—'l€ FTR-f .t_' tämligen skiftante. SCB har t.ex. funnit tax .ringsvärtien på icke skattepliktiga tar eringsenhcter. bo- stadsvtot och hvreshus på enheter med både'smähus och hyreshus pä samma unec ringsenltet. Önskvärt är därför att. i ett framtida systern. mas— kinslla granskningsn rtiner hind.ar dy lika logiska fel från att uppträda.

V at'iahelt -t ag_artkatuvort natt. lades av SCB redan ! remissvaret till bet.” in— kande! över r198l års allmänna t'astighetstaxer utg vara av undermålig kvali— let. Fortfarande i l9h'4 ärs FTP. mäste. SCB göra särskilda rättningar för att överhuvudtaget kunna använda uppgiften. Rutinerna för registreringen av denna variabel måste därför ses över inför kommande rullande fastighets- taxering.

Det är bara för småhusen som det för närvarande. finns registrerat några av de s.k, engergiuppgifterna. nämligen huvudsakligt uppvärmningssätt och isolering. För energiplaneringen är det emellertid väsentligt att både de 553 och andra e'ncrgiuppgilter samlas in kontinuerligt och registreras för saväl småhus som för hyreshus och industribyggnader. Dessutom behövs en översyn av nuvarande svarsalternativ.

Icke skattepliktiga fastigheter kan ibland omfatta avsevärda byggnads- komplex. Uppgifter orn älder. ytstorlek. energistatus etc saknas i nuvaran- de FTR. Det är av stor vikt att dessa uppgifter samlas in även för dessa byggnader. då de behövs t.ex. i energiplaneringen. . När flera fastigheter är samtaxerade kan man i nuvarande register inte avgöra på vilken fastighet resp. byggnad är belägen. För att kunna ge mer tillförlitlig statistik, förbättra kartredovisningen. underlätta-ett ev. upprät- tande av byggnadsregister etc är det av vikt att byggnadens fastighetstill— hörighet kommer att registreras i ett framtida system.

För att underlätta jämförelser mellan Fl'R och lantbruksregistret är det ett önskemål att'man som värdebärandc fastighet väljer den fastighet som i verkligheten utgör brukningscentrum. F.n. är det tämligen slumpmässigt vilken fastighet som blir värdebärande.

Hyreshusens lokalyta kan idag inrymma en mängd olika funktioner. En specifikation efter användningssätt är därför önskvärd, t.ex. butiksyta. kontorsyta. produktionsyta. förrädsyta och övrig yta.

4.3. Uppgifter från fastighetsägare

Länsstyrelserna i Jämtlands och Malmöhus län anser att nuvarande deklarationsfötfarande _bör behållas dels för att garantera den enskilde inflytande från början av taxeringsprocessen dels för att det kan uppkom- ma ojämnheter i uppgiftsmaten'alet frän kommuner. fastighetsbildnings-

• Sida 102
•  Original

1431 J..-'.- l

Prop. tilll-"lla _

tt'tyndigheter nrc. dels " '

_ . _| 4 . _ &: LPC: .'tUl'lt

'i den för'tryelzttr blanket-

ten otzli dels här att kvaliteten ptr-. de data som ltt—ins är ojämn.

_S'tff:'."_t,'e:.' tt'riltrmjfitirr'ikerr r 'orlnutr." menar att i för" : tryck uppgifter pä (.lClilitl'ililttltillwlittlltcliL'l”, som redan finns i offentliga register förenklar fastighets-ä. .te ts arbete. Det är onödigt att

._husagare skall mäta upp sitta hus om detta redan är gjort.

Sttttsl'mntrn'et och [(f.-'tt.t'.vryret'.s'.=-rr ! .!r'lnrtr'rrrrrix län instämmer inte i utret— ningens äsiltt att allmänhetens uppgiftslämnande skall minsl" '—'. eftersom det visat sig besvärligt för fastighetsägarna att lämna de uppgiftr som erfordras för fastighetstaxeringcn. Det är förvisso riktigt att svårigheter förevarit att lämna efterfrågad-': uppgifter men detta torde åtminstone. kun- na förklaras med att vissa regler varit onödigt krångliga och att anvisning— arna varit bristfälliga. Av bl.a. rättssäkerhetsskäl mäste det vara s_iälvklan att f:.tstighetsägaren utan särskild teknisk utbildning skall ktlnna förstå fastigltetstaxeringen i för honom aktuella delar.

Statskontoret menar att om ett system väljs som bygger mer på fastig- hetsägarnas medverkan skall man på deklarationsblankcttcn givetvis för- trycka de lagrade uppgifterna om fastigheten och inte gäng på gång avkrä- va fastighetsägarna uppgifter som redan finns lagrade.

Länsstyrelserna [ Jämtlands och M:t/nullius [än framhåller att det finns en betydande risk för en kvalitetsförsämring av uppgifterna för fastighets- taxen'ngen om förtryckta deklarationsblanketter används vid avstämnings- tillfällena. Många fastighetsägare kommer att acceptera den utsända dek- larationsblankctten utan att rapportera avvikelser.

Länsstyrelsen i Malmöhus lätt anför:

Fastighetstaxeringskommittén betonar på flera ställen i sitt betänkande nödvändigheten av rättvisa, marknadsvärdeanpassade och noggranna taxeringsvärden. Sådana krav på ett taxeringsvärde fordrar att samtliga faktorer som påverkar en fastighets marknadsvärde beaktas. Möjligheter- na att utökajusteringsfaktorns säregna förhållanden bör beaktas. Länssty- relsen delar denna synpunkt. För att samtliga faktorer skall vara kända vid taxeringsvärdets bestämning kan länsstyrelsen inte finna annat än att fak— tainsamlingen även i ett rullande system måste grundas på uppgifter som lämnas av fastighetsägaren utan anmaning i en fastighetsdeklaration. Läns- styrelsen kan inte finna att deklarationsskyldigheten skulle innebära en betungande och besvärlig arbetsuppgift för fastighetsägaren att. i normal- fallet vart Sze är lämna vissa uppgifter om sin fastighet. Detta bör gälla i ännu högre grad för ägare av industri-. hyreshUs- och lantbruksfastighetcr. Den värdering av deklaranternas syn på deklarationsblanketterna. som gjorts efter taxeringen 1981. visar att övervägande flertalet deklaranter funnit deklarationsblanketten mycket lätt eller ganska lätt att fylla i. De svårigheter som kan ha funnits bör kunna undanröjas genom exempelvis förenklade mätregler. Länsstyrelsen anser därför att deklarationsskyldig- heten bör bibehållas men att denna skyldighet kan utformas olika vid om-

• Sida 103
•  Original

f**rnp. WS$/fifi: 222 103

taxering- :fa avstämning. l—lur denna utformning bör ske redovisz-is närma— re under avsnittet Cl.

.-',.fitiS.t-';'rt'f't'sr'lz ijiirntlnizdx [än anför:

"- aren visar sig kunna leda. tili lägre taxeringsvärde än om de korr 'as sa kan det enligt länsstyrelsens uppfattning vara nog sa frestande att uta den "dataskrima” uppgiften stå kvar. — "i'viyntiigheten harju själv skrivit det. så det är nog riktigt”, kan bli en vanlig förevändning. Vi har i nuvarande system areal- uppgiflen förtryckt på't deklarationshlanketten. Det har i olika sammanhang (besvär, fastighetsreglering etc) visat sig att den förtryckta uppgiften i a ltför många fall inte kontrollerats av ägaren fast uppgiften kan lta före- kommit på åtskilliga års deklarationer. Om man från kommitténs sida vill undvika "subjektivitet vid uppgiftslämnandet" så bör man således åtmin- stone inte underlätta detta genom att införa förtryckta uppgifter på dekla- rationsblankctten. Det torde enligt länsstyrelsens mening vara lättare att lämna felaktiga uppgifter om man kan göra det passivt genom att låta en förtryckt felaktig uppgift stå kvar än att aktivt ta reda på uppgiften i fastighetslängden och då själv skriva in en felaktighet iden nya deklaratio— nen. Oavsett om deklarationen lämnas in med förtryckta uppgifter eller inte måste deklaranten lika noggrant gå igenom alla uppgifter som efterfrå- gas i blanketten. Om man. vilken är stor tisk. (jfr o arealuppgiften ovan) godtar den förtryckta blanketten utan närmare kontroll ärju deklarationen helt onödig. Givetvis kan också den förtryckta uppgiften leda till rättsför- lust för ägaren. Vid AFT 81 ansåg ca 70% av deklarantcrna att deklaratio- nen var mycket lätt eller ganska lätt att fylla i (Betänkandet sid 63"). Efter förenklingar av reglerna utifrån vid AFT 81 vunna erfarenheter bör denna andel ha ökat. Förtryckta uppgifter behövs därför inte och är i realiteten ingen förenkling.

4.4. Uppgifter från kommunerna

[ betänkandet föreslås att byggnadsnämnds besiktningsman vid slutbe— siktning av byggnadslovspliktig åtgärd pa småhus inventerat småhusets beskaffenhet och rapporterar till lokala skattemyndigheten. — Flera re- missinstanser är kritiska till att byggnadsnämndernas tjänstemän skall ha uppgifter som ligger utanför deras egentliga uppdrag. De. framhåller att relationerna mellan fastighetsägaren och byggnadsnämnden kan försäm- ras. Vidare påpekas att inte alla fastigheter blir slutbesiktigade.

Statskontoret anför:

Vi ärinte heller övertygade om att uppgifterna som kommer att registre- ras medför så stora förbättringar som kommittén hoppas på. Det finns t.ex. f. n. ingen garanti för att en fastighet kommer att slutbesiktigas. Utan sådan garanti riskeras att uppgifterna i registret kan bli mycket olika beträffande två identiska fastigheter där endast den ena slutbesiktigats och rapporterats av kommunens besiktningsman. Det kan även ifrågasättas om det är lämpligt att kommunernas besiktningsmän skall ha även rent fiskala uppgifter. I vart fall kan fastighetsägarna komma att uppfatta dem så.

• Sida 104
•  Original

Prop. 1954; '85:2 _(le

vilket evc. " .ueiit skulle lunnz t ntinskt- f:.sti ghetsi "L'tlt'tJtR benägenhet att täta stutbesiit'tiga sin lttS.l_'-._1ltt'.l.. Risk finns a'. ...-.a... ski-t' ' tkomnte. 'tt variera mellan ("'R' fr.-= ti "lttts ttlt'=.citti.. itullttt'lttttliniltfll onti '..stigl

"r men sv 1'. inte 'kt'iivet' t'tg' tas egna uor'niftcr Detta gäller

I |

f.dte'l'.

"_ (Lt .L .. t sont genomgånt

ut att W (_13' --

vill ,v-.t....-.=.:.-t;e. särskilt pel... p'.-. 1 forstaget till ny plan— oci. ' lwnultie ' ". att en av nämndens '..fiktigaste uppgifter är de ss allmänna räd ' __ För— '.Cl. 'att byggndsinspektörerna i samband med sin hesiktningsverksam- het även skall s på fastigheten för fastighetstaxeringsändamäl. kan kom— ma att '.'Cl'.'..l hämmande pa relationerna mellan den byggande och bygg- nadsni—ttnttden. Byggnadsnämndens primära uppgifter ligger på plan- och bygglagstiflningens område. Nämndens uppgiftslämning till den lokala skattemyndigheten bör därför enligt ptanverket begränsas till sädana tipp— gifter som framgår av handlingar som lämnas in till eller upprättas hos nämnden. Enligt planverket bör den av kommittén därvid tänkta ordning- en, som skulle innebära att skattemyndigheterna får del av olika för fas— tigltetstaxeringen rele 'anta handlingar hos byggnadsnämnden, kunna verkställas sä '.ttt fastighctstaxeringens intressen tillfredsställande tillgo— doses. Det bör betonas att även planbeslut med rättsverkan givetvis bör delges taxeringsmyndigheterna mot bakgrund av vad som ovan sagts om värdeförändringar kopplade till genomförandetider m.m. Detta gäller na- turligtvis framför allt markvärden för obebyggda fastigheter.

Länsstyrelsen i Västerbottens lärt anför:

l fråga om byggnads— och lantbruksnämnds uppgiftsskyldighet enligt fastighetstaxeringslagen välkomnar länsstyrelsen omnämnd översyn och förbättring av nuvarande rutiner. Det har vid arbetet med särskild fastig- hetstaxering visat Sig att dessa är behäftade nted betydande brister och att den rapportering som sker från framförallt byggnadsnämnder inte är an- passad till taxeringsförfarandet. Det har förorsakat onödigt merarbete för såväl LSM som FTN (fastighetstaxeringsnämnden) och även medfört irri- tation hos fastighetsägare. ] ett system som i så hög grad bygger på en begränsad medverkan från den enskilde är det ett absolut krav att de uppgifter som behövs för fastighetstaxeringen och som finns hos bl.a. här omnämnda myndigheter verkligen kommer LSM till del på ett effektivt och riktigt sätt. Länsstyrelsen vill på detta sätt betona vikten härav.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

Länsstyrelsen finner det dock betänkligt att — som det framförts i avsnittet 5.3.3. sid. 65 — en tjänsteman som inte har anknytning till taxeringsmyndighetema, införskaffar uppgifter enbart för fastighetstaxe- ringsändamål genom en besiktning, som ligger utanför hans uppdrag. För att få genomföra en sådan ”extra” besiktning måste tjänstemannen få fastighetsägarens tillstånd till det och det torde vara realistiskt att anta att

• Sida 105
•  Original

Prop. Wii-"3.35: 222 t r— ...v 's]!

ett said:-: .nt tillst find inte lämnas: varför ...-ttt. ittttr'. kt nimet att tillföras mänga ut pgii'rtc d:r. ."i tl ' fouatttttrta

='.":-r också de. tendenser som finns inom den nuvarande hvgg- ...a ' " 'tingen at : förenkla & '. 'g... t'dslo'v s..antering en och att utöka den iriz. sektorn

sty...tsen vill o.:l sa'. fran" *;häila dit den iörc slagna metoden innebar -.-'-tt. ytterst n'..'_rL'in'."llt tillskott til lf'u tighetstitxeringsr 'istret. Utredningen räkna: mer:. ea ifttltll? uppgifter. ett antal som skall ställas i relation till det ...min antalet." arterit. gsenheter' : landet. ca lolltll JMI. Mot detta obetydliga tillskott till iastigh etstaxeringsregistret skall ställas de ingrepp i fastighets- ägarnas integritet och de risker för konflikter, som hotar i förslaget.

' : ringsregistret sannolikt 'de som kommer frattt vid

F't'Srf/iing't'n Sveriges bygg/m(t'sin.t'_r.)ckt('ir.'--'r anför:

Föreliggande taxeringsförslag kommer dock ej att kunna bli ett heltäc- kande och över hela landet rättvist system med hänsyn till utformningen av den nya Plan- och Bygglagcn. PBL.

Enligt den nttvarande förslagslexten i PBL skall nämligen skyldigheten att söka byggnadslov kunna varieras; genom kommunala beslut. Detta kommer då säkerligen i vissa kommuner att innebära l:.yggnadslovsl'te- frielse för kompletteringsbyggnader. tillbyggnder m.m. i t.ex. områden utanför detaljplan. Dvs dessa byggnadsätgärder kommer då helt utanför det planerade uppgiftssystemet.

Beträffande slutbesiktningsfrägan framgår av förslaget till PBL att obli— gatorisk anmälningsskyldighe'. föreligger för bl.a. slutbesiktning. Dock framgår där också att byggnadsnämnden ej är skyldig att utföra slutbe- siktning om ej byggherren eller yrkesinspektionen begär detta.

Någon frivillig anmälan om' Slutbesiktning kommer säkerligen ytterst få byggherrar att inlämna till byggnadsnämnden om följden blir ett snabbt fusiställtmdt' av slutligt taxeringsvärde och skattebetalningsskyldighet.

Erfarenheterna talar också för att byggnadsnämnder med knappa re- surser ej prioriterar slutbesiktningarna vilket i praktiken innebär att många byggnadslovsärenden aldrig blir slutbesiktade eller åtminstone fördröjda lO—talet år. .

Nuvarande utformning av PBL—förslaget kommer därför i praktiken att innebära ett betydande merarbete för byggnadsinspektörerna om särskilda slutbesiktningar måste utföras enbart för inhämtande! av. fastighetstaxc— ringsuppgifterna.

Riksbyggen anför:

Det förfarande. som kommittén i kapitlet Faktaunderlag och faktain— samling föreslår för att förbättra underlaget för taxering. leder till vissa informationsluckor i det fall underlaget baseras på kommunens besiktning- ar. Detta beror på att kommunens slutbesiktning av byggnadslovspliktiga ärenden i många fall sker innan byggnaden är helt färdigställd. Så t. ex. kan markarbeten och vissa anläggningsarbeten återstå vid tidpunkten för be— siktningen.

• Sida 106
•  Original

'.i”)

Etrur- ' ".a-ofbä' 22? lt":

TC'(_7":_1r).:"o':':

lin utvidgning l'i lol-. skattemynutgheterfn.0171l)yc1:11ac1'svet'-:t uppfl ll'l'jt' Com in smulas i samband tt -'i slutr "'1 V 51111111 at en s:" 31:11 utvidgning nf.

sitae-111115, 0- 1.11 utan. ,»..1 :

?v'yt'tög-1i11gs ko,-):mm) anför: "li-unpningen av l? ' ' . '. gora vilke n i11st.=t1s inom kommunen som skall län1na-.1o_'d-:rli,rz_a 11 ;p— gifter. mä "tande best.nntrielae ) ll &) att n_i g-r-uac'lsm'lmmf skall lä .r.:1 vissa uppgifter i).: inte alltid den lampli -ste lösningen beträffamle de uppgifter som enligt blanketten, bil.-. 11, skal: redovisas.

tie=1':1'):1iritt "

Sveriges trä/1usfabrt'kers' riksförbund anför:

Det föreslås att byggnadsnämnderna skall åläggas en ny arbetsuppgift nämligen att rapportera alla förändringar till de lokala skattemyndigheter- na. För t. ex. statligt belånade småhus borde det vara möjligt att utnyttja ansökningshandlingarna för statligt bostadslån. Dessa är i regel upprättade med stön'e sakkunskap och noggranhet än vad man kan begära av småhus- ägaren i gemen.

4.5. Uppgifter från länsstyrelserna

Kommittén föreslår att länsstyrelserna skall åläggas att fortlöpande för- se LSM med information som kan vara av betydelse för fastighetstaxering- en och som avser täkter, kulturminnesmärkning och naturreservat.

Kammarrätten 1' Göteborg anför:

Länsstyrelsen skall lämna uppgift bl.a. om takter. Tillstånd till täkt lämnas med stöd av bestämmelser i naturvårdslagen och för verksamhet som består i utredning och tillstånd enligt naturvårdslagen gäller sekretess enligt 8 kap. öä sekretesslagen (se 2 li sekretessförordningen och punkt 4l i bilagan till förordningen). Denna sekretess gäller ej beslut i ärende. Om rapponeringsskyldigheten skall omfatta annat än det som finns intaget i beslut, måste skyldigheten regleras. När uppgiften tagits in i fastighets- taxeringsregistret. blir 9 kap. l & sekretesslagen tillämplig.

4.6. Uppgifter från fastighetshildningsmyndigheterna

[ betänkandet föreslås att ftistighetsbildningsmyndigheten vid avstyck- ning av både bebyggda och obebyggda småhustomter inventerar beskaf— fenheten hos såväl tomt som småhus och rapporterar till LSM.

• Sida 107
•  Original

Drottz. WS$/851: 222 107 Luntrrtr't'is'rivrritt'f anför:

Livh-' är negativ till förslaget är " . samband med ax.-':'.tyci-tning .)v s ' .- _ _' 1ingslot- tr.-rna och rap 111r1era sina iakttagelser till lokala sitattetrrvndr " LMV delar nämligen inte komn'rittens upn' ning att Föl n'redverkan s 1119 innehara en väsentlig kvalit irbattn'ng av "upp ' ..rna i FTR. 'i'nlala antalet rnöiliga rapporteringar bedöms up gå till MODO—18000 per 1'-'.r. Dil de avstvekade tomterna. norn'ralt under förrättningen är in : i den förändringsproeess pga byggnadsvertsamhet (ny-. till- eller ombyggnad) gör LM "v' den bedömningen att Ft.-" .ts rapporterade uppgifter till tio—90921- kommer att vara inaktuella inom l—--Z år efter besiktningen. Kvalitetshöj— ningen blir därmed sä begränsad att den i sammanhanget är försumbar. Dessutom är rapportenngssltyldigheten inte väl förenlig med FBlvis övriga verksamhet. som till väsentlig del har karaktär av en service riktad till sakiigarna.

4.7. Uppgifter från lantbruksnämnderna

Kommittén föreslår att lantbruksnänrnderna redovisar den inventering som skett till grund för värderingen vid försäljning. prisprövning och vid stödinsatser i form av statlig lånegaranti eller bidrag.

Lanrbruksstyrclsm anför:

Om den föreslagna rapporteringsskyldighcten skulle omfatta beräknade 3000—3 500 objekt per år, kommer endast en procent av allajordbruksfas- tigheter att beröras. Det innebär att endast åtta procent av fastighetsbe- ståndet skulle bli föremål för rapportering mellan varje avstämning. Om rena skogsfastigheter räknas bort. kan procenttalen bli något högre. Av de cirka 115 OOOjordbruksföretag som finns. skulle möjligen 2000 kunna ingå, dvs. knappt två procent. Rapporteringen kan därför enligt styrelsens be- dömning inte få annat än marginell betydelse.

Styrelsen menar också att en sådan rapportering kan inkräkta på lant- bruksnämndernas ordinarie verksamhet. samtidigt som kostnaderna för den ökar de beräknade kostnanderna med storleksordningen 2—3 Mkr per år. Denna kostnad kan inte anses stå i rimlig proportion till nyttan av rapporteringen. Ansvaret för faktaunderlaget till t'astighetstaxeringen mås- te i första han åvila fastighetsägaren.

Styrelsen anser mot bakgrund av det anförda att lantbruksnämndernas rapportering inte bör göras mera omfattande än vad som nu gäller enligt 18 kap. Hå PTL. Reglerna för den bör göras enkla och klara med klar avgränsning av vad som skall rapporteras.

4.8. Uppgifter från skogsvårdsstyrelserna

] betänkandet föreslås att skogsvårdsstyrelserna blir skyldiga att för skogstaxeringen tillhandahålla erforderliga värdefaktorer för skogstaxe- ringen då skogsbruksplan upprättats.

• Sida 108
•  Original

Prop. 1984/85: 222- ltttt

Simgant-tyrelsen anför:

.'- skt'igssamr' 't'ttttri'ylnlnf'

" rhang avser de mest '.i stiska förändr' brand elier stora avverknitnt " Det torde _. '. var:-'.. ett i" tighetsägarimresse att. dekl .'era sadana förändringar. generell porterings. '_vldigitet för skogs ardskonsuietnerna atför inte behövas. Vi" uppbyggnaden genom skogstillvä ten och "öi'iitrdringar bör kunna fångas upp tillräckligt väl vid avstämning-- n't åttonde är. " 'svärdsorganis tionen är emellertid beredd att medverka i uppgifts— insamlingen på annat sätt. De uppgifter om skogstillständet som kan crhiil— .nom Gäl—systemet är ett underlag för taxeringen. Dessa uppgifter är .it begränsat användbara i vissa avseenden. Således är uppskattningar— ; rat-' virkeförrädets storlek på enskilda fastigheter något för översiktlig för at. tillgodose fastighetstaxeringens behov.

Förutom OSI—material finns det skogsbruksplaner att tillgå. Kommittén konstaterar att det redan idag föreligger möjlighet för fastighetstaxenngen att genom deklarationer och skogsbruksplaner fä uppgifter om skogen. Det gäller de planer, som är upprättade av skogsvårdsorgnnisationen. Det är beskrivningen av skogstillståndet på fastigheten som är av intresse ur fastighetstaxeringssynpunkt. Uppgifter om föreslagen avverkning och and— ra åtgärder saknar intresse i dessa sammanhang.

Kommittén har föreslagit att det i fastighetstaxeringslagen förs in en regel om skyldighet för fastighetsägare att, i samband med upprättande av skogsbruksplan på annat sätt än genom skogsvärdsstyrelsens försorg, läm- na uppgift till skogsvårdsstyrelscn om planens innehåll i den utsträckning som krävs för fastighetstaxcringen.

Skogsstyrelsen tillstyrker att en sådan uppgiftsskyldighet införes men med följande reservationer. De uppgifter som skall lämnas fär inskränka sig till total skogsmarksareal. virkesfön'åd av barrresp. lövträd per hektar. medelbonitet och underlag för beräkning av grovskogsprocent, således de uppgifter som förrutom kostnadsklass erfordras för taxeringen. Vidare anser skogsstyrclsen att fastigheter som schablontaxeras kan undantas från uppgiftsskyldigheten.

Rapporteringen från skogsvärdsstyrelsen till lokala skattemyndigheten bör kunna genomföras gemensamt för alla skogsvärdsstyrelser genom ADB-systemet för ÖSI och skogsbruksplaner. anser Skogsstyrelsen. En årlig rapportering bör dock inte införas förrän efter nästa avstämning då ADB-systemet täcker hela privatskogsarealen.

Skogsstyrelsen ställer sig positiv till att man i större utsträckning än vid tidigare fastigltetstaxeringar utnyttjar ADB. Det är emellertid av största vikt att de lösningar som väljs är flexibla och robusta dels för att kunna möta nya behov dels för att vara överskådliga även för andra än dem som utnyttjar dent i sitt dagliga arbete. Fastighctstaxeringssystemet måste vara förståeligt för dem som berörs av det.

"*.

LRF anför:

Vad gäller uppgifter om skog har delegationen inget att erinra mot att fastighetsägaren skall vara skyldig att lämna uppgift till skogsvårdsstyrelse om innehållet i gällande skogsbruksplan. Däremot motsätter sig delegatio- nen bestämt de synpunkter som Skogsstyrelsen framfört (sid. 75) ang. utvidgning av det s.k. ÖSI-projektet till att omfatta uppgifter av skogs-

• Sida 109
•  Original

Prop. tam./21.5: 222 ' ]th

nlanekaraktär. De kostnader som en sådan utvid==r' inte iörsvarbara ur fastighetstaxeriugssynpunk i.

': skull-:- medföra är

43)" 'elppgifter från ltrandförsiikringsanstalterna

Kommittén föreslå-ir att reglering-tat om brandi”

""ringsaustalternas izppgiftssliyldigltet enligt fastighetsti'txeringslagen ut;-gar.

Sveriges ji'trsdkringsbolags riksförbund anför: Riksförbundet noterar med tilli'redsstitllelse att bestaitunelscn i fastig—

ltetstaxeringslagen om brandförsiikringsanstalternas skyldighet att lämna un gift om brandförsäkringsvärde föreslås utgii.

5 ()mtaxering

l betänkandet föreslås att omtaxeriugen i stora drag skall motsvara den nytaxering som nu skall ske vid den särskilda fastighetstaxeringen om en fastighets beskaffenhet eller användning ändrats på visst sätt. Flertalet remissinstanser är positiva till att omtaxering skall kunna ske årligen för att rätta till feltaxeringar och då sådana förhållanden inträffat som kraftigt påverkar fastighetens värden.

Kammarrätten i Göteborg anför:

Frågan hur arbetet med fastighetstaxeringen skall underlättas hänger i allt väsentligt samman med möjligheterna att sprida taxeringsarbetet över flera år. Kommittén föreslår att uppgifter om förändringar på fastigheter som kommer in till skattemyndigheterna genom ett mera effektivt uppgifts— lämnande skall behandlas kontinuerligt och få genomslagskraft redan i samband med ärliga omtaxeringar. Den enda beloppsgräns som ställs tipp är utformad som en avrundniugsregel. Alla basvärden och taxeringsvärden skall således avrundas tilljämna IOOOO-tal kronor.

Kammarrätten har inte något i princip att erinra mot förslaget men finner att vissa olösta frågor finns beträffande taxering av skogsmark och takter.

Kommittén anför att det vore mest korrekt i en rullande fastighetstaxe- ring att ajourföra även uppgifter i fastighetstaxeringsregistret om skogen. Detta anses emellertid inte vara möjligt och denna bedömning är säkert helt korrekt. Man utgår nu från att tillväxt och avverkning uppväger varandra. Kommittén har inte något annat synsätt. Enligt kommittén skall ändringar i taxeringen av skog komma att påkallas endast om något ex- traordinärt inträffat. Förslaget synes dock inte hindra att en skogsägare med framgång kan yrkat att skogen skall taxeras om så snart uttaget överstiger tillväxten och det allmänna torde kunna ta upp frågan om omtaxering så snart tillväxten överstiger uttaget. Det enda hindret är en lågt satt avrundningsregel. Till skillnad från de flesta andra fastigheter förändrasju skogsfastigheterna ständigt. Kammarrätten ifrågasätter därför om det inte bör införas någon form av beloppsspärr för skogstaxeringens del.

• Sida 110
•  Original

Prop. Höst/SS: 222 ' '()

.. . "ärterna.

vitket

Genom ärligt uttag ändras en sätlan taseiingsenhcts i:»es't: skulle betytit' "t fastigheten skall bli föremål för nu ' ' ' framgår inte av motiven till lagförslaget om detta är avsikt-_. skall finnas nät:/n som hindrar ett sådan omtaxering.

!- _or som nför sig till orntr: ering av skog och täkter bör belysas ytterligare under det fortsatta lagsultningsarhetet.

n eller om det

Sir-:ss'fcontorr't anför:

Kommittén har föreslagit att omtaxering skall kunna ske i helt annan omfattning än i dagens läge. Det är i och för sig positivt att t. ex. feltaxe- ringar därmed kommer att kunna rättas på ett bättre sätt och att. mindre ändringar på fastigheten kan komma att påverka taxeringsvärdet. Vi tror dock att det finns risk för att kommittén underskattat ökningen i arbetsbe- lastning-en för LSM genom det föreslagna omtaxeringsfötfarandet. i vart fal”: om man utgår från "brådtidsbelastningen". — Vi anser att resursbeho- vet noga bör analyseras så att t. ex. handläggarresurser för arbetsgivarkon— troll eller andra prioriterade områden inom LSMs verksamhetsomräde inte behöver tas i anspråk under toppbelastningsär.

LRF anför:

Enligt förslaget skall i princip omtaxering kunna ske varje år. Förslaget har bl.a. den fördelen att det blir lättare att rätta feltaxeringar. Likväl anser LRF att vissa spärrar bör finnas i fråga om möjligheterna till omtaxe- ring. De skäl som gjort att särskilda villkor uppställts för omtaxering har fortfarande giltighet. En fri omprövning av fastighetstaxeringen skttlle kunna medföra en osäkerhet om vad som gäller bl.a. i fråga om en fastighets beskattningsnatur. Sålunda skulle t.ex. en fastighetsägare som planerar att utföra byggnadsarbeten på ett hus som är taxerat som jord- bruksfastighet kunna hamna i en helt ny ekonomisk situation genom att huset omtaxeras till annan fastighet utan att någon förändring skett i fastighetens användning. Med hänsyn härtill anser LRF att ändring av beskattningsnatur endast skall få ske om en mera påtaglig förändring skett i en fastighets användning.

Sveriges försäkringsbolag riksförbund anför:

()mtaxcring skall kunna ske årligen vilket enligt riksförbundets mening är värdefullt. Förhållanden som kraftigt påverkar fastigheters värden bör snarast leda till omtaxering. Riksförbundet anser det utomordentligt viktigt att sådana sänkande effekter på fastighetsvärdena som den nya plan- och bygglagens expropriationsersättningsregler kan komma att ge får ett snabbt genomslag i taxeringsvärdena. Berörda myndigheter bör därför omedelbart underrätta lokal skattemyndighet om beslut om inlösen. Det är också viktigt att kreditgivama till berörda fastigheter fär underrättelse. Riksförbundet har i särskild skrivelse till bostadsdepartementet uttalat sin oro över inlösenreglernas effekt på kreditmarknaden och därmed på möj— ligheterna för näringslivets kapitalförsörjning.

Ett annat förhållande som kan diskuteras är i vilken utsträckning hyres- ändringar skall ge anledning till omtaxering. Vid sådana kommersiella fastigheter som tillämpar s.k. omsättningshyra kan variationerna över

• Sida 111
•  Original

l'rtan. WS$/85: 2.7.2. ' . li [

tiden bli avsevärt'la beroende pä mari—;natisrnässig inverkar; på omsättning-

C"?!

S.t Omtaxeringarani-' periudiritet

Kommitt . att tuntaxering ska'i göras varje iir. Fä remissinstan-

ser berör fr i'll-.'tt_:;'s.s'.-'_t:.rel.tcn auf ör:

Omtasering aven fastighet "r en angelägenhet dels för samhället dels för tastighetsägaren. Fastighetsäg...ens intresse ligger som regel främst i att hälta nere taxet'ittgsvärdet. eftersottt det är basen för beskattning och ”ter av skilda slag. Samhällets intresse ligger i att taxeringsvärdet sa väl som möjligt återspeglar fastighetens värde enligt de regler som satts upp. .

Samhället borde kunna acceptera en ganska lång tid mellan omtaxering— arna om prisnivån för skogsfastigheter är stabil eller uppvisar endast små förändringar. De större förändringar som kan tänkas inträffa under tiden mellan tvä avstämningar är i första hand stora avverkningar. som kan leda till sänkt taxeringsvärde. En rätt för fastighetsägaren att begära omtaxe— n'ng skyddar då denne..

Skogsstyrelsens inställning till kommitténs förslag om att omtaxering skall kunna ske varje år är att det inte är nödvändigt, ur samhällets synpunkt. med omtaxering varje år. Samhället borde kunna nöja sig med att påkalla omtaxering av skogsmark endast vid avstämningstillfällena.

5.2. Omtaxcring vid värdeförändring

l betänkandet föreslås att omtaxering skall ske om en taxeringsenhets beskaffenhet eller användning ändrats. inga beloppsspärrar eller andra villkor skall gälla för taxeringen. Eftersom taxeringsvärdet skall avrundas till fulla 10 OOO-tal kronor kommer emellertid taxeringsvärdet inte att ändras om förändringen av fastigheten inte medför en taxeringsvärdeändv ring av 10000 kr. Flertalet remissinstanser anser den föreslagna gränsen 10000 kr för låg. Några förordar att värdeförändn'ngen skall uppgå till minst l0 procent av taxeringsenhetens värde innan omtaxeringen.

Länsstyrelsen i .S'toekholms (än anför:

Länsstyrelsen anser att ett obegränsad möjlighet till omtaxering motver- kar de förenklingssträvanden som eljest ses som angelägna inom taxerings- arbetct. Länsstyrelsen föreslär dätför att ntan inför en omtaxeringsspärr som går längre än den som ligger i föreslagna avrundningsregler.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anför: För vissa av nuvarande omtaxeringsgrunder gäller spärrar som innebär

' att taxeringsvärdcförändringen skall vara minst 20 % av tidigare värde och lägst 25000 kronor. Aven om utredningens förslag strävar efter att även

• Sida 112
•  Original

Prop. (usa:/ss; 222 112

sinti f("v'rmdtinga. "all slå igenom vid vi-irderingen. borde. en viss begräns— ning av bagatella .ade ärenden kunna uppnås genom att i viss mån behålla spi-tn'cglerna. Länsstyrelsen f(ir'slfir därför att nuvarande .=. *iirreglet vid omtaxerii g beh: Tills men hegrä:ts..s (loel' lags (250 (lzlkroncn.

till 1t';'å:- i taxeringsvärdeförändring.

.L("."i.'.s'.rr_vr'm'.wr'. ." Göteborgs (;(-l: Bolt/o' [än anför:

Sfi snart ämlrade uppgifter av någon betydelse förts in i l'astighetsregist— ret skal! taxeringen paverkas för fastigheten ifräga.1—'rägan är då". 1. ur stor fö=ändtin==en hör v '.".ra för att omtaxerint fsk all ske. l'x'ommitten l'öresltit att det inte skall finnas några beloppsspi' irrar i den rullande lastighetstaxering— en. En minimispåitr bör dock finn: ts. MllKll't' t'indringar av taxeringsv'rdet kan vara besvärande för= ..ts_.gnets.t== (ren. Spärren föresl.is utformad som en avrundningsregel som är samordnad med de avrundningsregler som föreslås gälla vid omräkning, och avstämning. Enligt länsstyrelsens mening är ett avrundningsbelopp pii 10000 något får lågt. särskilt när det gäller fastigheter vars taxeringsvärden ligger över genomsnittet.

Länsstyrelsen i Örebro län anför:

Länsstyrelsen ifrågasätter det lämpliga i detta. eftersom allt för smä vär- deändringar blir besvärande för såväl fastighetsägare som myndigheter. Enligt länsstyrelsens mening bör beloppsgränsen kompletteras med en procentregel. dvs att värdeförändringen dessutom skall uppgå till viss procent av taxeringsenhetens värde innan omtaxering skall ske. Värdeför- ändringen bör uppgå till minst 10 procent.

Kommittén förordar nya avrundningsregler varvid alla basvärden och taxeringsvärden avrundas till fulla 10000 kr. De förordade avrundningsreg- lerna förefaller i och för sig enkla och relativt praktiska att tillämpa. De kommer dock att medföra vissa olyckliga konsekvenser. För exempelvis små och lågt värderade lantbruksenhcter där samtliga delvärden under— stiger 10000 kr. kan det mest värdefulla ägoslaget bli avrundat till 0 kr. medan mindre värdefulla ägoslag behåller sina värden. Ett sådant resultat kan bli svårt för att förklara för fastighetsägaren. I..;"tnsstyrelsen ifrågasät- ter om några nya avrundningsregler över huvud taget behöver införas. Såvitt är känt har de nuvarande reglerna ej vällat problem i något samman- hang.

Riksrevisinnsverket anför:

fastigheters beskaffenhet skall leda [lll omtaxeringar och till betydelselösa förändringar av taxeringsvärdena. Vid utformning av spärregeln måste hänsyn även tas till den noggrannhet vid fastighetsvärderingen som är möjlig att upåpnå. Förändringar som ligger inom felmarginalen bör inte leda till omtaxering. Mot denna bakgrund anser RRV att den av kommittén föreslagna spärren vid 10000 kr sannolikt är för låg. RRV föreslår att denna fråga övervägs ytterligare i samband med en kommande översyn av värderingsrcglerna.

• Sida 113
•  Original

. (sa'-( '=- m

.— ;-r. ......3

... '.»

('.'f 'i'."?!t' oci"; l'f'Jrc-viintjrt: Sverige:. jögderitiär:.r:.-'..'11."ir.' '.

en förefaller alltför låt;. De .nv..n.t.nn-_ = mot e'. bortf' .tlia mee ('len ft teras med en ltu.-

:skt'i'v'sil.1il'.-.ga 10 till betar. :andct.

'I.' (' Öster,";ådror-:."; .'- : anför:

' it"t'...(.(-

frö! .. varande galler spärrar lör ((Ma.....mt vid särskild fas" . Syfte: härn'te-(l har vai—'t att hälla ne .er antalet nvtaxeringat för att enom. begränsa arbetsbe lastning en för taxtrincsne...di tet-erna och samhäll (kostnaderna. ;(niiniitte'n f"'1reslår emellertid att (initaxering skall ägg. .rnn'. utan annan spärr än den som lianer i en avrundningsrt'gcl. Läns- rätt en lit '.ner de sl'äi som k('.1n1.rnitt":.n anfört för sitt forslag I denna del ioch för sig bcak' .ansvär a. Risken förefaller emellertid att vara stor för att antalet omtaxeringar skulle öka ijämförelse med antalet nytaxeringar enligt gällande ordning och komma att uppgå till ett betydande antal per år. Med antalet omtaxeringar skulle också antalet besvär till förvaltningsdom— stolarna öka. Länsrätten anser därför att det bör övervägas om inte en längre gående avrundningsspärr eller motsvarande bör finnas

LRF anför:

Vad gäller värdeförändringar genom omtaxering har LRF i sitt remissvar över gällande regler om ny taxering framhållit att större möjligheter bör finnas att nedsätta skogsbruksvärdet under löpande taxeringsperiod. Som situationen nu år måste minst en femtedel av taxeringsvärdet på hela taxeringsenheten ha minskat för att ny taxering skall kunna ske. Detta gör att t.ex. omfattande stormskador eller skador- pga insektsangrepp eller försurning inte kan medföra någon minskning av skogsbruksvärdet och därmed inte heller någon nedsättning av skogsvårdsavgiftcn. LRF anser det mycket angeläget att reglerna ändras så att varje värdeförändring av någon betydenhet skall ge rätt till omtaxering.

Enligt LRFs uppfattning bör därför möjligheterna till omtaxering vidgas i förhållande till vad som nu gäller. Vissa spärrar bör dock finnas kvar.

Skogsstyrelsen anför:

' När det gäller de föreslagna reglerna för att omtaxering skall ske finner Skogsstyrelsen kommitténs förslag otydliga. Kommittén föreslår att mini- mispärren bör utformas som en avrundningsregel och samordnas med de avrundningsregler som skulle gälla vid omräkning och aVstämning. Enligt dessa skulle basvärde och taxeringsvärde avrundas till fulla 10000 kr. Det framgår emellertid inte om grunden för omtaxering enligt kommittén bör vara att värdet förändras minst 10000 kr eller om det räcker med att man efter avrundning hamnar i en annan tiotusenkronorsklass.

När det gäller skogstaxeringen anser kommittén att den nuvarande ord- ningen. som bygger på att avverkning och tillväxt väger upp varandra över en längre tid, bör gälla även i fortsättningen. Grunden för ett sådant synsätt är att de allmänna taxenngarna sker med så långt tidsmellanrum att tillväxt och uttag verkligen tar ut varandra. Tillgången på tillräckligt goda grund— data gör det normalt inte meningsfullt att göra omtaxeringar oftare än i samband med avstämning.

• Sida 114
•  Original

Prop. 1984/5'5: 222 1 L... [:..

l-Qottinzittert ("inför viclare ”l:"ör'i'itult'ing av skt-ustaxcringen torde därii'ir lik.-:::.n'. hittills normal: komma att päknllas av ' ' __aren om llfiL'tll extraordinärt inträffat med hans skog : ex skogsbrand. stor.: kalavvcrk- ningar eller dylikt."

Skrwsstvrelscn utgår ifrån att skogs . gäll r:" (en till annas-ering. Det inr.:- minskar sk ogsbruk ' v tas som e:..raordini.

'. inte skall siirbelmruias när det har att t. ex. avverkningar. som ärdct med mer än 100111”: kr skulle. komma att han 1'.— '.i. En sl:.'t:.vvet'k::ittg av mindre än ett halv: hektar kan komma att uppfylla kravet på viirdeändring om fastigheten är måttligt stor.

Fastigimtstaxcringskomnti:(en anger dock att ett annat belopp än 100011 kr kunde. ha valts. Skogsstyrelsen anser för sitt del att beloppet borde ' 'n: väsentlig”. högre för att undvika att var eller varannan slutavverl-.ning leder till krav på omtascring. Därför ligger det närmare till hands att som gräns sätta en förändring om minst tio procent. vilket är kommitténs alternativa förslag. Procentregeln bör dock kompletteras med ett minst:-: belopp.

En konsekvens av avrundningen av basvärde och taxeringsvärde är att summan av delvärdena skiljer sig från det avrundade taxeringsvärdet. Kommittén föreslår att man skall åstadkomma likhet mellan (lclbeloppcn och totalhcloppet genom att minska det största delbeloppct sa' att summa delhelopp och totalbelopp blir lika.

Skogsstyrelsen finner att den föreslagna modellen är mindre lämplig. Ett skäl är att det blir svårt för fastighetsägaren att kontrollera om taxeringen är riktig när basvärdet avviker från vad som framgår av värdctabellerna. när man går in i dem med de aktuella värdena på de värdcbärandc faktorer- na.

På många mindre jordbruksfastighetcr kommer man att reducera skogs— bruksvärdet. eftersom det är det största delvärdet. Ur skogsbrukets syn- punkt är det av större värde att kunna göra korrekta sammanställningar över delvärdena för skog än att de olika delvärdena summerar till det avrundade totalvärdet. Skogsstyrelsen ser ingen betydande nackdel i att man redovisar de enskilda delvärdena som de är och ett avrundat total— värde. om man bara redovisar att totalvärdet är avrundat. Det är ett enkelt och lättfattligt redovisningssätt.

RS V anför:

] betänkandet har en ny avrundningsregel föreslagits. Motivet är i hu- vudsak att förhindra smärre ändringar av basoch taxeringsvärdet: vid omtaxering. Enligt RSVs uppfattning komplicerar denna regel taxeringsar— betet. Den medför extra arbetsmoment och ytterligare regler som blir svåra att lära ut och få förståelse för. Avrundningen kan ge effekter som framstår som orimliga. Det bör därför utredas ytterligare om avrundning över huvud taget behövs. Spärr mot smärre ändringar kan troligen införas på annat sätt. Om avrundning befinns nödvändig bör den vara så enkel som möjligt för taxeringsarbetet. Den närmare utformningen kan göras under förberedelsearbetet inför den första omräkningsomgängen.

Länsrätten i Västmanlands län anför:

I fråga om avrundningsregler och belopp för minimiändring för omtaxe- ring är ett absolut tal både rättvisare och enklare att hantera än en procen- tuell andel av enhetens värde. Beloppet 10000 kr får därvid anses rimligt

• Sida 115
•  Original

"i _. ,... '.? 3 r.! .:' '.!-'. '.!. _|) I) la la ._,,

Jul Det bör givetvis gälla lika som ininimibeiopp för vär— ti ändring i alla tre momenten — omtaxerittg. omräkning ot" i 213 rullande tastighetstasering.

avstämning —

' relsen :" Ahiimöltus [än anför:

' stighetstaxeringen ä. nn förenad med en mängd skilda *h t'ieloppsspärrar. 'l'illämpningen av ( sa kar; i hänga kattningsmyndigheterna ät. iliig! he ir. Taxering detta är numera sa belopp-smä ;! högt-. att stora förändr' :ar maste ha skett på fatigheten för att 20 Git-förändringen av taxeringsvärdet skall vara uppfyllt. Kravet på årliga, korrekta taxeringsvärden i förening med omräk- ningsförfarandet motiverar att inga beloppsspärrar eli-er andra Villkor skall gälla för omtaxeringen. Kommittén föreslär-dock att en viss minimispäir för omtaxen'ng bör gälla främst för att bespara fastighetsägaren obetydliga ändringar av värdet som av honom kan uppfattas som petighet. Kommittén föreslär er. lägsta gräns för omtaxering med 10000 kronor. Länsstyrelsen finner minimispärren och beloppets storlek befogad och rimlig . För fastig— heter med taxeringsvärden över 5 miljoner kronor respektive 25.miljoner kronor tar F'I'Fs bestämmelser i 1 kap 20 s" om avrundningsreglerna av taxeringsvärdet till jämna 100 (tll-tals kronor respektive till jämna miljoner kronor över minimiregelns funktion. För fastigheter med taxeringsvärden understigande 5 miljoner kronor ner till i vart fall 1 miljon kronor synes minimispärren för minsta förändring vid omtaxering med 10000 kronor väl låg. I denna värdenivå bör minimispärren uppgå till högre belopp än föreslagna 10000 kronor.

SCB anför:

Kommittén föreslår att ett av skälen till omtaxering kan vara ändrad beskaffenhet. Detta kan ske utan beloppsspärrar. Samtidigt påpekas emel- lertid att taxeringsvärdet inte skall ändras om förändringen motsvarar en taxeringsvärdesändring understigande 10000 kronor. Detta får definitivt inte innebära, att ändringar i beskaffenhet eller användning som motsvarar en taxcringsvärdesändring understigande 10000 kronor inte registreras. Möjligen menar kommittén. att sådana ändringar inte benämns omtaxe- ring,.utun i stället räknas till 21 jourhållning av registret och kontinuerligt registreras av LSM. I detta sammanhang är det även betydelsefullt. att 5. k. icke värdegrundande uppgifter ges samma "status?" som övriga upp- gifter. Stor vikt mäste därvid läggas på att motivera ett sådant synsätt hos både uppgiftslämnare och granskande personal.

5.3. Omtaxering vid feltaxering

Kommittén föreslår att även feltaxering tidigare är är skäl för att om- taxera fastigheten det år omtaxering begärs. dock ej med retroaktiv ver- kan. Fä remissinstanser berör frågan.

Länsstyrelsen [ Malmö/ms län anför:

Det framlagda förslaget att av fastighetsägaren förment feltaxering även grundar rätt till omtaxering dock utan retroaktiv verkan finner länsstyrel-

• Sida 116
•  Original

Prop. l9fi—å ”951222. lie.

ser. väl mt'tii ”_l ('"'Verlitt-'lsefa. er. där den

lad på oriit

'.'.t'-'. 'n kan p'mhka felaktig

_.'_:-t uj. pgi!t»...r medvetet eller or'.—milt 'n. Rättelse:. ' f::iakti sars-. 'Lliii ordninj över det tesertn .:. _Lti:;r(_ic5_ Den ...tt.t,..ti... lasttnhtts mer blir i dess-.it "tili ' _. "thes-..är spm-tess .n utan att han' kan ha något intr—Zsse ""-i

'illfii _l..-

. tvn.-' län '.tt'tfi'ir:

Liiris:..fyt't'ls'c'lt i t').

E n

tiotgr

"gi korn .mitt- äns förslag skall omtaz' taxe ringsar lisa fallet härvidd detta hänseende kommer att ttn. ..tst .n sp' trrin.t"b.tr.-m.._ att varde ändringen mäts .: unpgä till minst 10000 kr. Ta, .crin-'en torde dock omfatta mer än själva. värdena. För att tveksamheten inte skall uppkomma om när omtz- ..” 'ting skali ske på grund av tidigare felaktig taxering bör närmare anges vad som lrtbC-gtlpj. i begreppet taxering.

ring ske bi_. om: seringscmct s et. felaktig ta.-.erirte. '."ttflett"ngtft='t tngär '—._i.ilv—

Läm'styrt'lst'n i Norrbottens län anför:

I motsats till tidigare regler har föreslagits att tidigare feltaxering av en fastighet skall utgöra grund för omtaxering. Det böri detta sammanhang skrivas in att fråga skall vara om uppenbar feltaxering för att undvika bagatellartade rättelser.

6 (_)mräkning

Kommittén föreslår att en värdeniväanpassning i ett rullande system lämpligen bör ske. genom schematisk justering av de basvärden som be- stämts vid den senast företagna avstämningcn för resp. fastighetstyp. Värdeniväanpassningarna bör ske med lämplig periodicitet för att en successiv anpassning av taxeringsvärdena skall göras till fastighetsmi- serna. Några remissinstanser tillstyrker i princip förslaget om successiv omräkning av taxeringsvärdena. Flera remissinstanser avstyrker förslaget och andra påpekar den effekt av automatisk skattehöjning utan politiska beslut som blir följden av det föreslagna omräkningsförfarandet.

Länsrätten i Östergötlands län anför:

Beträffande omräkning anför kommittén att den undersökning kommit- tén gjort entydigt visar att en årlig successiv anpassning av taxeringsvär- dena kan göras till marknadsvärdeförändringar som inträffat generellt i riket per fastighetstyp. taxeringsvärdeklass eller värdefaktor och regionalt på grund av lokala förhållanden. Länsrätten saknar anledning ifrågasätta det riktiga i denna bedömning. Med nuvarande tekniska hjälpmedel bör omräkningen kunna göras på ett föga resurskrävande sätt och då finns det ingen anledning att avstå från att göra den.

• Sida 117
•  Original

fifi l ' anför:

stöder RSV förslaget . ' . _.x...ings ':'-irdena anpassas till at 1.....v..rc..n -'i'i:.1. _. is för den 'ritil'. som riktats mot. att Will z'irs taxering Lindas son1 btts vid omr räkningen. [f)-titten" bör man utreda narmare kninttsf rf. irantiet kan göras smidig. tre. Övergången till det nya idte drum. tt. 'sk.

.-"_.'.'.".'z.i's':_t'rt'lswt t' M Lil'!71('i/tll.l' lätt anför:

! det nu.. '3' .illaride fastighetstax"rainssvstemet grundar sig taxeringsvär— tlena på en vilrdeniva sorti kan ligga 2—3 är eller ännu längre tillbaliai tiden. Vid den tidpunkt som taxenuesV'rdet börjar gälla. den l januari under taxeringsaret. är det då bestämda taxeringsvärdet värdemässigt redan inaktuellt ock kommer att så förbli tills ttytt taxeringsvärde l'ast- ställes,.som värdcmässigt då även är inaktuellt osv. Länsstyrelsen finner det därför angeläget att taxetingsvärdena i möjligaste mån aktualiseras till gällande prisnivå på fastighetsmarknaden. Att så inte skett tidigare torde ha berott på att praktiska möjligheter saknats för att inom rimlig tid utreda förändringar i prisnivån. De resurser lantmäteriet numera har gör att sådana utredningar snabbt kan effektueras och kan ske i nära anslutning till dagens situation pä fastighetsmarknaden. Länsstyrelsen tillstyrker därför omräkningsft'irfarandet.

LRF anför:

En förutsättning för årlig omräkning är att prisema för alla fastighets- typer och i alla områden av riket kan fastställas med tillräcklig grad av säkerhet.

LRF konstaterar att nuvarande prisstatistik för jordbruksfastigheter är alltför bristfällig för att kunna läggas till grund för omräkning. Som tidigare framhållits har det vid den senaste allmänna fastighetstaxetingen visat sig vara mycket svårt att med hjälp av prisstatistik fastställa taxeringsvärdeni- vån för jordbruksfastigheter. Problemen blir självfallet inte mindre när man för varje år eller vart annat. år skall fastställa prisindex. Antalet köp blir då väsentligt mindre än de som ingår i materialet för en allmän fastig- hetstaxering och den tid som ges för bearbetning och analys av prisstatisti- ken omfattar bara några få månader. Skall man sedan försöka utskilja regionala pn'sutvccklingar blir osäkerheten ännu större.

LRF har vid flera tidigare tillfällen framhållit att släktköpen som utgör en stor grupp av fastighetslörvärven bör ingå i prisstatistiken. Dessa köp motsvarar vanligen fastigheternas avkastningsvärde och skulle om de togs med i det statistiska underlaget bidra till en väsentligt säkrare bedömning av prisnivån lör jordbruksfastigheter. Även om släktköpen ingår i underla- get anscr emellertid delegationen att förutsättningar saknas för att med tillräcklig grad av säkerhet beräkna index för jordbruksfastigheter.

Motsvarande problem finns för andra fastlghetstyper. För industrien- heter, däri bl.a. ingår täkter, synes det vara närmast omöjligt att göra en tillförlitlig beräkning av prisindex. dustrinedläggning o dyl anser kommittén att sådana förändringar skall kunna beaktas även om någon fastighetsförsäljning inte skett på orten.

• Sida 118
•  Original

r:.1:1 1951-11." (551.552

"I:

Ll—i?" finner det : ' zallet arr:: elägm: 1111 t'.1.:1(. rin ' (iena skall k111'1111-111C111- 11115 i dessa situatio11er. Det. bel. över emelie :1111 kl? :1'i11_'_'_'-_ " .-1s 11.11'11*""" 1'1111'

u(nlt. ;1...' . g ..':stl

S':

('.'.11'111111111. .

SFHHUCT 1'.".

LRF avstyrker "

sit-1.1.3: (1:11 1'11'lig (”uråkning 1-11'

tatuering ._Yvr'rigz'sfri.:rig/zemågare./'(irblufa' aniör:

En metod med rulland- itkilt'lkl' taxerim' i'1.11e1 enlig: 11'1'.".111.1:1.11'.ts upp- fattning ':'.tt hänsvn måste tas 111; Det v1-irde111ktoreä11 (11': som r011111':.:as.' be1.1in11andet. For bundet är 1111 medveten om att detta kan vara svän beroende. på brister i det statistiska underlaget. lnriktningcn på arbete: med fortlöpande fastighetstaxering m1'1s1c. dock 1'11'11 största möjliga Över— "nsstännnelse mellan den taxeringsmässiga (:"h den verkliga prisföriiml- rinf'en. Fölbunden kan inte finna att detta är möjligt med det mycket seliz-L- blonmässiga be1äkningssät'. som presenterats i betänkandet Med hänsyn till de. stora lokala variationerna pi: fastighetsmarknaden torde det knap— pas1 vara möjligt att konstruera rättvisande indexserier. Förbundet av— styrker därför den föreslagna indexuppräkningen av taxeringsvänlena.

SHJO-Familjcjörclagen anför:

Fnligt organisationens upp1attning finns inte nagot skäl att inlöra en indexomräkning 111 taxeringsvärdena. Behovet av en indexuppräkning 1 framtiden är betydligt mindre då man kan förvänta sig en betydligt lägre inflationstakt än under de senaste tio åren.

När det gäller industrifastigheter finns det särskilda skäl att undvika en indexuppräkning eftersom de faktiska värdeförändringarna kommer att vara beroende av faktorer som inte enkelt kan beaktas vid indexberäkning— "en. Fastighetsvärdet är således beroende av möjlig alternativ användning av lokal och inte av en allmän prisnivåförskjutning. Den faktiska värdeför— ändringen på en ort van'erar i många fall från industri fastighet till industri- fastighet. Detta kan bland annat bero på relativt små branschmässiga skillnader när det gäller utvecklingen på orten.

Statens inslimrför byggnad.:forskning anför:

Vad beträffar behovet av fortlöpande justeringar mellan två taxeringar. kan de syften som därmed åsyftas. uppnås med flexibla procenttal för schablonintäkten medan själva taxeringsvärdena ligger fast. De nackdelar som kan anses vara förenliga, främst ur fastighetsägarnas synvinkel. med förändringar av taxeringsvärdena utan individuell prövning , skulle därvid elimineras.

SAF anför:

En omräkning enligt index kan sålunda enligt vår mening inte anses behövlig eller ens önskvärd. Härtill kommer vad särskilt angår en stor del av näringslivets fastighetsbcstånd att underlaget för en sådan indexom- räkning kommer att vara så bristfälligt att förfarandet ter sig föga menings— fullt. 1 de fall en omvärden'ng av fastighet under löpande period är angelä- gen är anledningen härtill som regel inte en allmän pnsnivåförskjutning utan lokalt eller för den enskilda fastigheten ändrade betingelser. Korrige-

• Sida 119
•  Original

'rop. ”84.185: 222 ll!)

ring av värdet vid sådan förändring bör ske. genom omtnxering. Vi delar kttn'ttnitte s uppfattning att ökade niti'ijliglteter bör ges för tattaxering och tillstyrker förslaget om slopade spärregler.

.S't'i'rigt'x' [rältuxjfi'h'u'ikt'rx rikty'äirhurtrl anför:

Det är väsentligt för varje smältu att kunna överblicka sin ekono- mi även på längre sikt. Den rullande tnnräkningen bidrar till att öka småhusägarens otrygghet inför framtiden. eftersom den medför en automa— tisl-z skattehöjning utan politiska beslut. Sa länge fastighetstaxeringen en- bart är avsedd som ett hjälpmedel föratt bestämma skallens storlek är det från småhusägarens synpunkt tryggare med ett fast taxeringsvärde och att eventuella skattehöjningar beslut:-ts den normala politiska vägen.

Förslaget med rullande omräkning av taxeringsvärdena innehåller dock en värdefull möjlighet att justera taxeringsvärdet efter regionala föränd- ringar. Sådan justering borde vara möjlig även utan att samtliga taxerings— värden indexuppräknas varje är.

Svenska Spur/Junksföreningen anför:

Kommitténs förslag innebär att det medborgerliga inflytandet och den enskilde fastighetsägarens inflytande över fastighetstaxeringen minskar. Föreningen kan med hänsyn bl. a. härtill inte godta den centrala roll som lantmäteriverket föreslås få för index' bestämmande. Det kan nämnas att taxeringsvärdena föreslås höjda "automatiskt" mellan avstämningarna på grundval av index samt att dessa ”automatiska” höjningar inte skall kunna överklagas. Föreningen anser att ett medborgerligt inflytande över faststäl- lande av index bör övervägas. Detta skulle kunna ske genom bildandet av en särskild nämnd, vari ingår representanter för bl.a. olika fastighetsägare. kreditinstitut mtl och vars uppgift skulle vara att föreslå regeringen nytt index på grundval av t. ex. lantmäteriverkets bedömningar.

Trädgårdsnäringenx riksförbund anför:

En allvarlig brist i kommitténs förslag är också att den omräkning som föreslås ske av taxeringsvärdena med omräkningstal (index), beslutas av regeringen utan att riksdag eller andra organ får inflytande. Det leder till att fastighetsägare får sin bcskattningsbara inkomst höjd genom att viss pro- cent av taxeringsvärdet schablonmässigt räknas som inkomst. På samma sätt kan fönnögenhetsskatten öka trots att fastigheten inte ökat i värde. utan kanske i vissa fall i stället försäljningsvärdet sjunkit. Principiellt är det alltså ett beslut om beskattning som bör fattas av riksdagen.

Samfundetförfasriglwtsvärdcring anför:

Kommitténs förslag innebär att den enskilde fastighetsägaren i praktiken helt saknar möjlighet att reagera mot omräkningsförfarandet. Samfundet finner detta vara otillfrcdsställande och föreslår att någon form av medbor- gan'nflytande tillskapas. Möjligen kan det utställningsförfarande som före- kom i samband med' riktvärdekartor vid 198] års allmänna fastighetstaxe- n'ng komma i fråga.

• Sida 120
•  Original

"rött. 1954-555: 222 lill

5 t'c'rt'gc-zt vft't'rtägztrei—("irrarnd anför:

En bärande tanke bakom de'-. nya s_ '.'-.emet är att Zisattn värden skall omprövas är från är. Arbetet med nit'äattp"" ingen s ? ltu ttdsak utföras av LMV, som har att utarbeta index. för omr—L-..:ning olika

f:

regioner, 'stigl'ietstjrper. storlel—isklasser m.m. Föreslagna indextal skall beslutas av re zeringen: de kan dä ej över!-:l förbandets mening ligger här en uppenbar risk att man fär ett automatiskt verkande system som för den enskilde blir omöjligt att p'” .ferka. Även i denna del mäste medborgarintlytandet tilgodoses. Detta kan lämpligen ske genom att det tillskapas någon form av samrädsft'irfarande angående värdeniväer m. m. på regional ttivätt—iksnivä mellan berörda myndigheter och företräda-- e för smähtlsägarna. Formerna för denna medverkan kan lämpligen utre- das av berörda intresseorganisationer och LMV pil samma sätt som förut- sätts ske för avstämningen.

LM V anför:

Det är bra att LMV föreslås fa huvudansvaret för den kontinuerliga värdenivåläggningen. Framtagandet av omräkningsfaktorer förutsätter noggranna analyser av fastighetsmarknaden särskilt med inriktning på marknadsförändringar. LMV avser att utveckla ett samarbete med statis- tiska centralbyrån (SCB) i metodutvecklingsfrågor.

Begreppet index är olämpligt att använda i detta sammanhang då det antyder att det tal basvärdena skall omräknas med alltid skulle grundas på statistiska beräkningar. Så kommer dock inte att vara fallet eftersom omräkningstalen i vissa fall i stället kommer att härledas genom andra metoder, t.ex. marknadssimulering. LMV menar att begreppet omräk- ningsfaktori stället bör användas.

6.1 ()mräkningsfaktnrer

Kommitténs förslag innebär att index utgörs av en generell omräknings- faktor som vid behov korrigeras genom multiplikation av en regional omräkningsfaktor. Index skall'anges med två decimaler.

Den generella omräkningsfaktorn bestäms särskilt för småhus-. hyres— hus-. industri- och lantbruksenheter. För varje sådan fastighetstyp skall omräkningsfaktorn bestämmas så att den återger den prisförändring som skett mellan respektive basår och det aktuella nivååret. Om prisförändring- en för en viss fastighetstyp är olika beroende på beskaffenhet, användning och värde måste flera generella omräkningsfaktorer bestämmas.

För småhus-, hyreshus- och industricnheter skall samma generella om- räkningsfaktor användas för både mark- och byggnadsvärdet. För lant- bruksenhet kan olika generella omräkningsfaktorer användas för bostads-, jorsbruks- och skogsbruksdelarna.

Den regionala omräkningsfaktorn är alltid lika för en viss fastighetstyp inom ett prisbildningsområde. Genom den regionala omräkningsfaktorn skall hänsyn tas till de lokala avvikelser från en taxeringsvärdenivå på 75 % som kvarstår sedan de generella omräkningsfaktorerna använts. Endast

• Sida 121
•  Original

?rop. 1984/35: 222 l 2 l

7): om taxering-st..:iz'tienivän dä liggcr under .'U Lii. eller över 80% skall en rel" *"".l korrektion göras.

Övervägande deler. av remissinstanser'nä är kritiska till kommitténs för— slag hur omräk nrrmstaktoruna skall beräknas. De pekar pä att statistiken över priserna vid fastighets li' rsiiljning _.-t är ett alltför grovt mått för att bestämma värde rtivä er. Statistiken ka n endast ge besked om genomsnittli- '-- '.'. prisnivaer och prisrörelse r för stora grupper av fastigheter. En nor-grann analys av fas....äukopen erfordras ocksa för att inte systematiska fel ska ll påverka omräkningsfaktorerna. Utvecklingen för överlåtelsepriser för lä- genheter med bostadsrätt. främst i flerbostadshus har inte ägnats tillräcklig uppmärksamhet .

S rulistixkft centralbyrån anför:

Omräkning föreslås omfatta följande moment. En taxeringsenhets bas— värdc räknas alltid om till ett taxeringsvärde med hjälp av ett index. index ' utgörs av en generell omräk ningsfaktor som vid behov korrigeras genom multiplikation av en regional omräkningsfaktor. Sådant behov anses före- ligga endast om taxeringsvärdenivån ligger under 0,70 eller över 0.80 sedan ' den generella omräkningsfaktorn använts. Den generella omräkningsfak- torn föreslås differentierad efter fastighetstyper och för vissa fastighets- typer även efter taxeringsvärdeklaSser. Den regionala omräkningsfaktorn föreslås däremot endast differentierad efter prisbildningsområden och ef- ter huvudgrupperna småhus-, hyreshus», industri- resp. lantbruksenheter.

Rent allmänt kan konstateras, att det alltid är svårt att ange en värdeför- ändring för fastigheter som inte har sålts. Kommittén har angett ett tillvä— gagångssätt att mäta denna värdeförändring. Den i betänkandet förordade metoden bygger på antagandet att prisutvecklingen kan delas upp i två inbördes oberoende komponenter. En som är specifik för fastighetstypen men densamma för hela riket samt en som är specifik för regionen men densamma för olika fastighetstypcr inom regionen.

SCB vill i detta sammanhang bara framhålla-betydelsen av att nämnda antaganden och därigenom även den metodologiska uppläggningen verkli- gen prövas vid varje omräkningstillfälle. En noggrann analys av de köp som ligger till grund för framtagandet av omräkningsfaktorerna. är ett krav för att omräkningarna skall få en allmänt accepterad trovärdighet. Dessut- om kan man vara tveksam till riktigheten av att bygga index ”uppifrån" dvs fastställa taXcringsvärden utifrån förhållanden på riksnivå. Ett alterna- tivt sätt är att beräkna omräkningsfaktorerna för olika stora områden. Räcker inte underlaget till för att med säkerhet beskriva den lokala värde- nivån, utökas området till dess tillräckligt antal köp ingår i underlaget.

SCB vill med anledning av ovanstående påtala betydelsen av att omräk- ningsförfarandet inte regleras så i detalj i lagtexten. Härigenom underlättas möjligheten att successivt anpassa metoden för omräkning efter eventuellt förändrade förutsättningar.

• Sida 122
•  Original

Prop. 1984185: 222 I?"

Län:.:rzj'rszr't (' zl-fairnö/ms tan anför:

Länsstyrelsen dock i detta sz-nnmanhat generella och regit'inala otnei-ikni'tt nntieria ets kvalitet. Skulle tax;

betona att värdet av de ,._ 1l—(lOi'C-t'niifn i högsta grad beroende på - *ärtlena (basvärdena't beräknas scha-

blonmassigt utan beaktande. (V alla de faktorer som kan tänkas päverka fastighetens inarknadsvärde medför detta i sin tar att omri'ikningsl'aktor- erna endast ett teoretiskt värde. I så fall saknas förutsz'ittningcn' för ett omräkningslorfarande.

Läns/"(inan f Sloc'lt'lzm'ms l../"in anför:

lvletodiken för omräkning av taxeringsvärdena som den föreslagits av kommittén syns vara ändamålsenlig och med tanke pil. de tekniska hjälp- medel som står till buds genomförbar i ett årligt förfarande där förändring- ar i prisstzttistiken fastställs och index normalt vart annat är bestäms av regeringen. Differenticringsgraden för inde); är naturligen svår att fastställa och kommitténs förslag ger intryck av att vara balanserat. Detta hindrar dock inte att förutsättningarna från period till period kan förändras och prisjämförelser kan ge vid handen att en annan differentiering syns mer riktig. Materialet som lämnas till regeringen bör sålunda vara allsidigt belysande.

Förslaget innebär att ett av regeringen beslutat index kommer att gälla två är i följd. Om prisutvecklingen vid jämförelse mellan de två aktuella ären förändras påtagligt, t. ex. så att en positiv prisutveckling förbyts i sin motsats andra året bör sådana särskilda skäl som anges i förslagets 1 kap. 10.81 fastighetstaxeringslagen föreligga vilket innebär att regeringen be- stämmer ett nytt index. Det kan ifrågasättas om inte stadgandet borde närmare reglera innehållet i dessa särskilda skäl.

Domänverke! anför:

1 bilaga ll till betänkandet redovisas i tabellerna 5—7 taxeringen för olika produktionsområden och fastighetstyper. Tabellerna redovisar kö— peskillingsstatistik från 1981 och utvisar att för skogsdominerade fastighe- ter är köpeskillingskoeflicienten tämligen konstant inom de olika delarna av landet. DV:s erfarenhet från senare år är att överprisprocenten är klart högre i norra Sverige än i övriga delar av landet. Dessa erfarenheter bekräftas också av bearbetningar gjorda av lantbruksstyrelsen och statis- tiska eentralbyrån på prisstatistik t.o.m. 1983.

Det anförda medför att den i betänkandet före-slagna uppräkningen kom- mer att innebära större höjningar i norra Sverige än i södra.

DV ifrågasätter om en rå pn'sstatistik på fastigheter är lämplig att lägga till grund för de i betänkandet föreslagna omräkningama. Kritik har t. ex. riktats mot att statistiken huvudsakligen omfattar affärer med små fastig- heter som har en tendens att bli jämförelsevis dyra per arealenhet räknat.

DV anser vidare att mot bakgrund av den skiftande prisutvecklingen i landet borde i vart fall vid första omtaxeringstillfallet enbart regionala omräkningsfaktorer användas i stället för i betänkandet föreslagna att i ett första steg använda en generell och i ett andra steg en regional faktor. Det kan ju knappast finnas anledning till att justera upp värdena i södra Sverige på grund av den ovan redovisade prisutvecklingen i norra Sverige.

• Sida 123
•  Original

Prop. 1984/35: 3.2: l

l—J t...:

SfiUgSST_VH-flA'C'IT anför:

Syftet med omräkningen är att l'astadknmma en successiv anpassning av tar-tering" irtiena till marknadsvärdenas förändring-tr. Kommittén anser att det. i.) möjligt" med hjälp av tillgå: lig, teknik och _orisstatistil—z. Omräk- ningen skulle kunna göras per fastigitetstyp. taxeringsvärdeklass eller Vär-- defaktur och regionalt pga lokala förhållanden.

Skogsstyrelsen anser att det blir svårt att utföra en si'i detaljerad analys. Den övervägande delen av överlätelserna av jordhruksfastigheter sker utanför den fria marknaden i form av släktförvärv. Antalet överlåtelser, som kan ligga till grund för en statistisk analys av värdeförändringen, är därför litet. Förslaget om scht-lblontaxering av små fastigheter leder ocksä till att. dessa bör särbehandlas vid analysen av köpeskillingsstatistiken. Underlaget blir då ännu mindre. Minst två eventuellt flera års material katt därför behöva utnyttjas. Vär—deomrädena kan också behöva göras stora.

Svenska Sparhafll-:.rföreningen anför:

Den gererella omräkningsfaktorn för kommersiella fastigheter är gemen— sam för hela landet. Detta är en genomsnittssiffra. Det ärinte sannolikt att prisutvecklingen är densamma i exempelvis Stockholm och Trollhättan. Taxeringsvärdet blir därför för högt i Trollhättan. Skillnaden skall då justeras med en regional omräkningsfaktor. Denna träder emellertid in endast om intervallet 70%—80% under- eller överskrids. Vid beräkning om så är fallet vägs alla typer av hyreshus samman, både bostads- och kommersiella hyreshus. Om taxeringsvärdenivån i t.ex. Trollhättan för kommersiella fastigheter skulle vara 95% men den totala nivån för tillämp- ligt prisbildningsområde. dvs där Trollhättan ingår. är 74% kommer skill- naden mellan Trollhättan och Stockholm aldrig att påverka taxeringsvär- det.

Vidare medför indelningen i l() prisbildningsområden ett stelhent sy- stem. Hänsyn skall inte kunna tas till förhållandena inom dessa områden. Man kan ställa frågan om prisutvecklingen verkligen är densamma i olika delar av ett prisbildningsområde. t.ex. Stockholm. Haninge och Botkyrka.

Tekniska Högskolan anför:

De successiva anpassningarna till förändrade marknadsvärdenivåer skall ske genom ett förfarande som benämnes omräkning. Omräkning skall ske med hjälp av särskilda omräkningsfaktorer (indextal), som bygger på prisstatistik. Omräkningsfaktorerna kan vara generella, regionala eller i undantagsfall lokala. Genom kombination av dessa faktorer erhålles ett slutligt index. .

Statistiska centralbyrån, SCB. har sedan länge publicerat olika former av prisstatistik. Tekniken har successivt förfinats. Detta ger visst underlag för konstruktion av index. Teorin för fastighetsprisindex är emellertid mycket dåligt utvecklad och innehåller många svårlösta problem. Detta borde leda till stor vaksamhet vid utnyttjande av den allmänna prisstatisi- ken på sätt som föreslås. Kommittén har inte redovisat någon analys i detta avseende, vilket gör förslaget svårbedömt.

De exempel på taxeringsvärdenivåer och omräkningar som lämnas i betänkandet avser genomgående medelvärden för stora grupper av fastig- heter eller regioner. Det är en allmän erfarenhet att spridningen för de

• Sida 124
•  Original

f'ä'er), 598435: 223 124

enskilda fastigheterna kring dessa medel _ kunnat ' "_ " tll]t'.""N(.'.. ning... inom institutionen. sa- dana har genomföns beträffande få? och: :75 "tr.—'. ..'tim'..r- ..)..- ....nrh'ts- taxeri ';" oc h" ..ar bl.a. redovisats i tigt.etst..-...ermgst..tet....n (änkan: fSOU 597 3:—l s *-' T— 444") .Motsvarande und-'

ens he- för i? finns (it.-:l; in...-lm. att Pr'noda att spridning. n är rt.indr (: .ir. ii.. "e. Den . ' nin-:lningm till bestämda förfaranden. vid denna taxering leder nätr— nr) st nu de n motsatta slutsatsen

F öre komsten av sådana spridninga. i t'. xer'ngnardentv.....n.. har öv ':'-- huvudtaget” int-. berörts av kommittén. Därmed har inte. heller eff'ckteu av

tionen konstaterar således att kdmmitténsD exemplifiering av indextalens användning och förfarandets resultat på taxeringsvärdenivåcrna er.,hart avser den genomsnittliga effekten av förslaget. Detta är av intresse ett makro-ekonomiskt perspektiv. t.ex. för bedömning av storleken pa infly— tande skattemedel, Någon belysning av fastighetf—tägarnas/skatt.ebetalarnas individuella situation enligt det nya systemet ges däremot inte.

Svårigheterna i detta avsende sammanhänger givetvis med att statistiken syftar till att ge — och endast kan ge — besked om genomsnittliga prisni- våer och prisrörelser för stora grupper av fastigheter. Fastighetstaxeringen syftar däremot till individuella uppskattningar av fastighetens värde till grund för enskilda fastighetsägares beskattning. Kommittén har inte beak- tat de svårigheter som ligger i denna fundamentala skillnad mellan prissta- tistikens och fastighetstaxeringens natur.

Sveriges F astighetrmäklareförblmd anför:

Vid omräkning måste systemet innefatta att prisbildningsområdena kan göras så små att omräkningsfaktorn blir signifikant för den aktuella fastig- heten. Vid grovt schematiska system kan orimliga effekter uppstå för den enskilda fastighetsägaren. Lokalt kan geografiska, historiska och sociala gränser ha mycket stor betydelse. Omräkningsfaktorn bör således i görli- gaste mån ta hänsyn till detta.

Statens institutjfir hyggnadsforskning anför:

Emellertid förutsätter en sådan fortlöpande uppräkning av taxeringsvär- dena en tillförlitlig statistik över fastighetspriser. institutet menar att den- na fråga borde diskuteras mer ingående av kommittén. Särskilt när det gäller uppgifterna för flerbostadshus finns det utrymme för synpunkter.

Kommittén kommer sålunda flera gånger in på frågan om de stagnerade priserna på småhusmarknaden. Däremot förhigär man väsentligen den marknad. där prisutvecklingen varit av särskilt intresse under senare är. nämligen den för lägenheter med bostadsrätt och närliggande upplåtelse- former.

Statistiken för denna marknad är mycket mer svårtillgänglig än för egnahem. För det första registreras inte lån för köp av bostadsrättsbevis som säkerhet i fastighet utan står som personliga lån. Statistik om överlå- telsepriser, i den utsträckning den finns. ärinte lika tillförlitlig som försälj- ningsstatistiken för egnahem.

Slutligen påverkas priset av kontantinsatsens storlek. Vid köp av ett nytt småhus kan det räcka med en kontantinsats på 5 procent av försäljningspri-

• Sida 125
•  Original

. för äldre Ut.f.-"Us l:a-.. kontant.. ..dtrie l'm'n mellan 20 och 40 procent "".t' l'mstadsrå' .-it "? ärm & högre.

:". pressas i ...otsva. '.utde grad. Köpa "ei. i'. at. dä dessutom tillgodo—

s...... värde. av li -zt'.>'=. "'. 'inszsväzden. med

R..-innutten tar upp . band ...ed möjligheter. att tillämpa si. loi; a'... delmt—zrl'uader. Det". 'tuderst'ikning star. kl:)mm'tt'tv'r- ditrv -.. giot'. avs. end-'. ris"'x""| lil'lt' .- l&WS— ”",? äreniigt institutets upp

”ning icke ninatkm' iö- d'. s....satser son. ge nere i'. dras om enhetlig p..sutv...cklig för olika '-.' av småhus. Det är institutets uppfat. ni...-' att en ordning med tiexibla procent. al för schablouintäk. av fastighet bör prövas.

Sant/"mtderför_f'ustighetsvärdcring anför:

Omräkning är, som tidigare framhållits. en nyhet. i taxedngsförfaraadet. Det är enligt Samfundets mening väsentligt att omräkningen blir så riktig som möjligt. lnte ntinst den omständigheten att kommittén föreslagit att någon besvärsprövning inte skall äga rum talar för detta.

Samfundet anser att kommittén inte tillräckligt belyst de noggrannhets- krav som skall gälla för indextalen. De fel som uppkommer vid skattningen av ind 'xtalen är av både systematisk och slumpmässig art. För att komma till rätta med de systematiska felet. fordras att förekommande köp kontrol— leras i olika avseenden. För att minska kontrollkostnaden bör därvid övervägas att använda sig av stickprovsteknik. De slumpmässiga felen fär hanteras framförallt genom att undersökningsomrädet väljs så att tillräck- ligt antal köp finns. Samfundet anser det vara av väsentlig betydelse att erforderliga kontroller görs så 'att indextalen framstår som den bästa skattning som stått att göra.

lndex skall enligt kommittén bestämmas som produkten av en generell och en regional omräkningsfaktor. Den regionala korrektioncn är tänkt att endast komma till användning inom sådana prisbildningsomräden där taxe- ringsnivån är lägre än 70% eller högre än 80% efter den generella korrek- tionen. Motiveringen för den föreslagna ordningen är knapphändig. Sam- fundet anser att uppdelningen av index på en generell och en regional del inte är motiverad. Fler köp med riket som område leder nämligen inte nödvändigtvis till en bättre skattning av prisutvecklingen inom ett visst område än färre köp inom detta område. Förslaget får därför ses som en strävan att kraftigt begränsa tillämpningen av regionala omräkningsfak- torer. Detta är emellertid att i stor utsträckning .bortse från regionala prisutvecklingsskillnader. För Samfundet förefaller den naturliga lösning- en vara att indela landet i ett antal prisbildningsområden, olika för olika fastighetskategorier. och därefter beräkna index för vad.: område. Därmed kommer regionala skillnader i prisutveckligen till uttryck. Möjligen måste prisbildningsområdena vid detta förfarande bli färre än vad kommittén skisserat.

] detta sammanhang vill Samfundet uttala att det minimiantal köp om' 200 som angivits som krav för indextalen bör bli föremål för ytterligare överväganden. Omräkningen bör ses som ett förfarande där slutsatser om prisförändringen baseras på såväl statistiskt underlag som kvalificerad kännedom om fastighetsmarknaden. Framtagandet av olika indextal kan också få sin betydelse som ett slags regionala eller lokala fastighetsprisin- dex.

• Sida 126
•  Original

Prop. l984/85: 222 l"

_;l!

St'..WY/.'('.' ] ffi! sit/tri?! gabor/:'( .t' rik... ".i."l.-.'r;z(1' anför:

I..

-' '='""".'n'bttndet vill understryka vikten av att det underlag som ska!! 15 vici '.tvst.iin.r'.irtg och on.."f-ikning ä." tiliräckligt at'taiyserm med avseende på faktorer som kan 'vikclser i mat Hrialet. F _ ' fakto-. " att be:-titta.. ""'. ' den ovan he.: ' '

olika k...-”orter skattskyldiga här ocks sä uppnta. 'ks ammas. .Nä." det g."..let !. ex. hyreshus. medger ' .ttcsitu..tionen lör privatpersoner en höjd prisnivå. Ortsprisst'" .istikcn bör rensas från sådana köp, då den annars ger (t'-"1 eflekter. att nivan för taxerinvstaa etnt för hyreshus höjs generellt. vill..-t skapar en ond cirkel gener.. ..t' de på tawrlncwaroena uttagna skatterna drabbar hårdare för skattskyldiga med ett högre skattetryck.

Svenska Bygg”ndsen!reprmzärföreningmt anför:

et är främst omräkningsförfarandet som kan anses ge förslaget den egentliga effekten av en rullande fastighetstaxering, om därmed förstås en successiv justering av fastigheternas taxeringsvärden. Syftet med omräk- ningen är alltså att successivt anpassa taxeringsvärdena till fastighetsmi- den egenskapen att den korrekt avspeglar prisutvecklingen på olika fastig- heter. Som bas för beräkningarna av index används observationer av genomförda fastighetsförsäljningar under en bestämd period. Om en fastig- het var en i alla avseenden homogen produkt skulle inga nämndvärda problem uppstå med att beräkna index. Genom att observera värdena för ett visst antal försäljningar skulle goda-slutsatser rörande prisutvecklingen kunna dras. Situationen blir emellertid väsentligt mer komplicerad efter- som fastigheter är en långt ifrån homogen produkt. Varje fastighet har en mängd egenskaper som alla bidrar till att skapa ett marknadsvärde. För att komekt kunna berstämma den troliga prisutvecklingen för sådana fastig- heter som inte sålts, vilket är vad omräkningsproceduren i princip syftar till. uppstår mot denna bakgrund betydande komplikationer.

Det man i sådana här sammanhang brukar beteckna kvalitetsproblemet föreligger i praktiskt taget alla indexberäkningar och beror i allt väsentligt på att produkterna har olika egenskaper. Från producentsidan beaktas samtliga egenskaper som skiljer två produkter från varandra. Sett från konsumentsidan beaktas enbart sådana egenskaper som har ett värde för konsumenten. Detta är en subjektiv värdering men ger lika fullt utslag i prisbildningen på marknaden. På fastighetsmarknaden gäller naturligtvis ett särskilt komplicerat kvalitetsproblem genom att praktiskt taget ingen fastighet är den andra lik och omständigheterna under vilka fastigheter säljs alltid varierar. Kvalitetsproblemet skulle kunna lösas vid beräkningen av prisindex om ett tillräckligt stort antal försäljningar av samtliga rele- vanta varuvarianter alltid förelåg. Approximativt skulle därvid markna- dens värdering av olika varuvarianter avspegla köparnas värdering av egenskapsskillnader. En rättvisande prisindex skulle då kunna kon- strueras. Föreligger inte denna situation måste kvalitetsskillnader elimine- ras på annat sätt t.ex. genom att kvantitativt bestämma vissa egenskaper hos varuvat'ianterna som antas vara direkt korrelerade med köparnas värdering. Därmed skulle ett prisindex beräknas som avspeglar den del av prisutvecklingen på de berörda produkterna som inte beror av egenskaps- skillnader. dvs ungefär det som i utredningens förslag kallas generella

• Sida 127
•  Original

Prop. 19:54:85: 222 :27

omriikningsfaktorer. Utredningen ha: oc . .: :_':.:'-;.:ble:'::t't och genom den differ'enticting som gjorts p ta )::e i':1:_'.sv::rdek:.:ut_' :' '.'fxs' ::!.s':'r:'ir_':".'::i/:_:; också: tagit ha. 'yt: blem.

Det är dot k V'Lsctttligt fler |): :kon'. prisutvecklingen p:: fastigheter än vad som beaktas. : tltftUhlngcns bertilz— ::ir "modell. för att mat .:: pris::tve'. .lingtn niigorlund: -':. korrekt skulle det vidare erfordras ett stort antal in: tex tö: varje bv ":-::'.-:ds'. ':'p. .il nligt Shi-.:'” l-zorr.:r:er skattningaraa :::-' prisutve:.l-;lingen mot _ l'grund av det anförda sannolikt att bli mycket osäkra. En rättvisande beräkning skulle kun..:. h.: åstadkommits med mer avancerade beräkningsmetoder, t.ex. multipel emesstnnsanms Ett sådant förfaringssätt: skulle emellertid kräva en mycket omfattande administration och är därför inte realistiskt.

Sammantaget leder det anförda fram till att förslaget om omräkning i sig rymmer så stora problem och riskerar att ge icke korrekta fastighetsvärden att förslaget inte bör läggas till grund för lagstiftning. SBEF av styrka sålunda bestämt förslaget : denna del.

:..:tie faktorer som bestämmer

Sverige.: [faslig/:('rsägarry'i'irbund anför:

Förbundet anser inte att det andra syftet. en gradvis förändring av taxeringsvärdet efter ändringar i fastighetens prisnivå. uppnås med föresla— gen indexomräkning.

När det skall fastställas om den regionala omräkningsfaktorn skall beak- tas vägs emellertid alla försäljningar av hyreshus inom regionen samman oberoende av om de är bostadshus eller kommersiella fastigheter (bilaga ll, tabell Zl). Ligger då denna generella taxeringsvärdenivä för alla kate- gorier av hyreshus inom intervallet 70 80” c- sker det ingen regional anpassning. Antag att värdenivån skulle vara exempelvis 97” /Z.-i Kalmar för enbart kommersiella fastigheter samtidigt som den generella nivån för hyreshus inom aktuellt prisbildningsområde. i detta fall nr 6, är 79 %. I ett sådant fall kommer den större skillnaden i värde för kommersiella fastighe— ter mellan Stockholm och Kalmar inte att påverka taxeringsvärdet. Detta skulle få till följd att kommersiella fastigheter skulle få samma indextillägg oberoende av om de i detta fall var belägna i Stockholm eller Kalmar. Den verkliga värdeökningen är givetvis en annan i Stockholm än i Kalmar. lndextillägget skulle då inte avspegla den verkliga prisbilden.

Den situation som skisserats i exemplet ovan är enligt förbundets upp- fattning mycket sannolik. För kommersiella fastigheter varierar prisnivån förhållandevis kraftigt mellan olika orter. För fastigheter med bostäder är prisskillnaderna däremot mindre. Det stora antalet bostadshus gör att den totala regionala avvikelsen blir begränsad och ofta ryms inom intervallet 70—80% trots att många hyreshus, kanske främst kommersiella fastighe- ter. hamnar utanför detta intervall. Taxeringsvärdena för dessa senare fastigheter borde egentligen justeras med en regional omräkningsfaktor. Med föreslagen metodik kommer emellertid så inte att bli fallet.

Den mycket schablonmässiga indelningen i ll) prisbildningsområden är ytterligare en felkälla vid indexberäkningen. Tanken bakom dessa är att prisutvecklingen torde vara likartad för de orter som ryms inom respektive område. Det är emellertid intesannolikt att marknadsvärdena förändras likartat i t. ex. Stockholms city som i Botkyrka. Den regionala omräknings— faktorn blir ändå densamma i båda fallen.

Enligt förbundets mening är den föreslagna metoden för indexberäkning

• Sida 128
•  Original

... v "1 €.. ';”! . »... & G!; :D. __ 'I: (J 1 . . I _| | J 5 ) | u rr—

son'. k"

_.1. 1'. till att oniriiki.

.'11 .13. 'att använda '.tigheterna kan ko:

('. LEV :"1 Fil:—. HHC av

. att bli avse—

”"-n valla." Brit—:.nh'r'cekling

. .... med hi'ns'»

l (le -_ ekume—

:J'emrilen (watt nar 1!» . ärtiena . lör laga i Stoekh ..i ett enda - ..riit!.vi.ar1dt'.niv:"1 R 'ult.'11'.'t blir dai

.( .. :. av en mängd ()1ik... .aktorer. För-- '.'.ys'. t'rr. '::gar endast U'äp "tt _nar av dr . l-ivreshusen— mveketl grov 111)th 5 enl .trt host trlslivresl 1115 hus 111 d bostä- sieila hyreshus. Dessutom' "." avsikter. riket skall beaktar.— 1 viss man. först konstateras att red.111hcg.'.:nsningen .n'()m1'.'iknings— faktorer kommer att medfört. att 11'Uext1ll.1t,1_f" i det enskild.". fallet inte kommer att nintsv' "; ' hetens verkliga v" defö. 'ändring. Dessutom tillkommer att de n närt. t.:re utioinmingen av beräkningsla 'k't01er förstärker denna effekt.

Den generella omräkningsfaktorn för exempelvis kommersiella fastighe- ter är gemensam för hela riket. Det är emellertid föga troligt att prisutveck— lingen för sådana fastigheter är densamma' 1 t. ex. Stockholm och Kalmar. Taxeringsvärdet blir därför för högt i Kalmar. Avsikten är att detta skall kunna justeras med en regional omräkningsfaktor. Regional hänsyn skall dock bara tas om intervallet 70 % — SO %. beräknat utifrån de generella omräkningsfaktorcrna. under— eller överskrids. Förbundet anser att ett system med rullande fastighetstaxering förutsätter betydligt fler omräk- ningsfaktorer. En absolut förutsättning för en metod med fortlöpande förändringar av taxeringsvärdet är att de nya värdena motsvaras av änd- ringar i de verkliga prisnivåerna. Den skattskyldige måste ha tilltro till indexberäkningarna särskilt som dessa inte är överklagbara'. Det får speci- ell betydelse i slutet av en period när taxeringsvärdet till en stor del kommer att bestå av en indexdel, som fastighetsägaren inte kan påverka genom besvär eller på annat sätt. Om indextillägget och verklig värdeför- ändring avviker fran varandra kommer förtroendet för hela taxeringssyste- met att rubbas. Följden av detta blir med all säkerhet ett ökat antal besvär från de skattskyldigas sida.

l 1..'m'.'_.n

..g.

.. 1.1.'.1..n 'td

Utåt kelli edi.

6.2. Periodiciteten för omräkning

Kommittén föreslår som en huvudregel att omräkning av basvärde till taxeringsvärde görs vartannat år så att samma taxeringsvärde får gälla för en fastighet två år i taget om den inte omtaxeras. Några remissinstanser tillstyrker kommitténs förslag och andra förordar att omräkning sker först efter det att avstämning skett för respektive fastighetstyp.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

Med hänsyn till att viss kontinuitet i taxeringsvärdena är önskvärd synes kommitténs förslag att omräkning av taxeringsvärdena görs vartannat år med nya index, väl motiverat.

• Sida 129
•  Original

Prop. i$JS4.-'85:322 ll”) Kommarriifren ;" Göteborg! anför:

Att bas—värdet skall räknas om med index.. till ett taxeringsvärde redan under ::tvstämningsårer har :nrdelar som inte framhållits i betänkandet. ("ln—irakningstalen kan medföra att vissa systematiska fel i det underliggan- dirdcringsmaten'alet riittas till. Som exempel kan nämna.-=. att två1 amiljs— villor. större hyreshus och större. intlttstribyggnt-ider sannolikt har blivit för högt taxerade vid l9Sl års allmänna fastighetstaxcring. Med särskilda oinrakningsta. redan vid ”».-ll års allmänna fastighetstaxering skulle dessa le: ha kunnat elimineras.

Lii/tvätten :" Örebro län "anför:

Enligt kommitténs förslag skall omräkning ske från och med första året när rullande fastighetstaxering införs. Om kritiken mot den senaste all— männa fastighetstaxcirngen anses befogad. kan enligt länsstyrelsen över- vägas om inte omräkningsförfarandet för viss fastighetskategori kan Upp- skjutas till dess avstämning giorts. Härigenom skttlle eventuella felaktighe- ter inte komma att uppförstoras genom omräkning. Eftersom fastighetspri- serna hitintills inte undergått några större förändringar efter l98l års allmänna fastighetstaxcring. kan enbart prisutvecklingen inte motivera en indexomräkning redan från och med övergångsåret.

Föreningen Sverigesfögderirjänslemän och 5.4 COI'SR anför:

Med hänsyn till vad som anförts i en reservation av vissa ledamöter i kommittén vill föreningen ta upp frågan om när omräkningsförfarandet ska börja tillämpas. Kommittén har föreslagit att omräkning ska ske redan första året när rullande fastighetstaxering införs: Det kan övervägas att avvakta med omräkning till efter det år avstämning skett för respektive fastighetstyp på sätt som berörts i avsnitt 4.5.4 i betänkandet. De eventuel— la skevhcter eller felaktigheter som kan ha funnits i AFT 8] kommer då inte. att uppförstoras genom indcxpåverkan. En annan fördel är att syste— met på detta sätt kan införas successivt och att de påfrestningar som alltid vidlåder en ny organisation inte blir så stora. Om den nuvarande utveck- lingen på fastighetsmarknadcn med mycket måttliga förändringar i prisni— vån håller i sig blir inte heller konsekvenserna ur beskattningssynpunkt särskilt stora.

Länsrätten i Västmanlands län anför:

I ett system med rullande fastighetstaxering tillgodoses genom omräk- ningsförfarandet ett befogat krav på en tätare och successiv anpassning av taxeringsvärdenivån till en fortlöpande ändrad marknadsvärdenivå. Så blir fallet oavsett om värdeförändringen består av enbart inflationseffckter eller realprisförändringar föranledda av marknadsutvecklingen och varia- tionerna i tillgång och efterfrågan. Även om det med dagens tekniska hjälpmedel är relativt enkelt och billigt att årligen bestämma nya indextal för de generella prisförändringarna för ett visst fastighetsbestånd eller viss fastighetskategori generellt i riket. torde det i praktiken bli svårt att med tillräcklig statistisk säkerhet fånga upp de regionala och lokala prisföränd- ringarna. Antalet fastighetsköp i en bygd med t.ex. industrinedläggelser kan därvid under ett år vara alltför få för att ge en entydig bild av prisläget.

9 Rikxdagen 1984/85. 1 saml. Nr 222

• Sida 130
•  Original

Prop. [%#/55: 222 EEC-

Praktiska med index för tvä' ..:perioder. lit-:. omrältningsförfarande sker varje är.

6.3. Särskilda index

Kommittén föreslår att" för fastigheter sen”. sällan brukar vara fören ii försäljning, t.ex. vatten- och värmekraftanläggningar fär index grundas—: på annat än prisstatistilt. Samma gäller fastigheter som inte kan säljas på

r.

grund av att inte någon eller liten efterfrågan pa dem finns. l-lar a'ses t. ex. fastigheter som ligg inom ':;tisdrabbade områden.

Flera remissinstanser tillstyrker möjligheten att i speciella fall använda särskilda int'cx men framhåller också att frågan här utredas ytterligare. I stället för att använda särskilda index föreslås att omtaxeiing sker för att bestämma taxeringsvärde.

Kammarrätten i Göteborg anför:

Kammarrätten delar kommitténs uppfattning att det är en fördel att få taxeringsvärdenas nivä successivt anpassad till ändringar i marknadsvär— dena. Det finns i och för sig inte något att erinra mot den föreslagna ordningen med generella och regionala omrälcningsfaktorer. Områden för olika regionala omräkningsfaktorer kommer i regel att vara desamma som prisbildningsområdena. Dessa områden kommer att bli förhållandevis sto- ra. betydligt större än värdeområdena. Det förefaller därför troligt att det inom ett prisbildningsomräde kan råda lokala. till värdet ganska stora prisvariationer som inte beaktas enligt den omräkningsmodell som kom- mittén föreslagit. Det kan vara fråga om orter med industrinedläggclser eller orter som av annan anledning inte har någon befolkningstillväxt och. som inte heller kan dra till sig dem som ägnar sig åt friluftsliv. Som exempel kan nämnas gamla byar i avfolkningsområden. Det vore önskvärt om man under det fortsatta lagstiftningsarbetet kunde finna en metod som tog hänsyn även till sådana lokala förskjutningar i prisnivån.

Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län anför:

En viktig fråga är hur omräkningsindex skall beräknas. Kommittén föreslår att index bestäms till produkten av en generell omräkningsfaktor. som för viss fastighetstyp är densamma för hela riket. och en regional omräkningsfaktor som beaktar lokala avvikelser från vad som är normalt för hela riket. l princip kan index differentieras ytterligare med hänsyn till lokala förhållanden. Kommittén uttalar således som sin principiella inställ- ning att i den mån man med hög grad av säkerhet kan utgå från att en viss grupp av fastigheter haft en viss bestämd värdeutveckling bör ett särskilt index för den aktuella gruppen bestämmas med ledning härav. Att ett sådant förfarande bör tillämpas med stor försiktighet ligger enligt kommit- tén i sakens natur. Kommittén redovisar två fall där ett särskilt index bör övervägas. Det ena avser vatten- och värmekraftanläggningar. Det andra avser småhus på orter som drabbats av industrinedläggelse eller andra fall då ett stort utbud av fastigheter uppkommer utan att någon efterfrågan finns. Länsstyrelsen vill framhålla vikten av att index beräknas med så stor

• Sida 131
•  Original

vit. neka pa den be tydelse ltt ' tt för de rt enskilda fastigheten. Det ar ll' be'—äl". na index mt .d utgrutgspunkt iran til' maste. d =.rlör tftalvsett de bal—'. omliggauf it.

bari itt man inte utan vidare kan ig försäljningsstatistik. Man noterna.

Länsstyrelsen !" Uppsala län anför:

Kommittén föreslår att nya indextal för omräkning sk' bestämmas av regeringen vartannat år och =tt dessa indextal ej kan ötetklagas. Omräk- ningen kan ske helt maskinellt.

Länsstyrelsen ät' positiv till detta förfarande. Man måste emellertid vara mycket observant på detta indextal. Det är mycket viktigt att försäljnings— statistiken ingående analyseras. Vid denna analys beaktas regionala förhål- landen och riket delas in i prisbildningsområden. Någon uppdelning av taxeringsvärdeklasser för enfamiljsvillor och rad- och kedjehus är enligt nuvarande prisuppgifter inte motiverad. Förhållandena kan emellertid änd- ras. l systemet bör därför byggas in möjligheten till ytterligare differentie— ring.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför:

Med omräkningsförfarandet avses att successivt anpassa taxeringsvär— dena till förändringar i marknadsvärdena. Kommittén föreslår att omräk- ning av taxeringsvärdena görs vartannat år. nämligen det år då avstämning görs. Omräkning skall göras med index som bestäms med hänsyn till de prisförändringar som skett på fastighetsmarknaden. Länsstyrelsen biträder kommitténs uppfattning att det behövs både index för generella prisföränd— ringar och regionala prisförändringar Möjlighet till differentiering av index så att särskilt index kan bestämmas lokalt på annat sätt än med hjälp av prisstatistik bör finnas l extrema fall.

Statens vattenfallsverk anför:

l betänkandet diskuteras olika metoder att bestämma ett index för vat- ten- och värmekraftanläggningar. Eftersom inte heller konsumentpn'sindex kan återspegla den verkliga värdeutvccklingen på nämnda anläggningar. fordras i detta avseende särskilda utredningar. Kraftindustrin är härvid beredd att liksom vid tidigare allmänna fastighetstaxeringar medverka.

Sveriges Bostat/srt)"ttsft'ireningtirs Centra/organisation anför:

Under vissa speciella omständigheter skall enligt fastighetstaxerings- kommittén särskilda lokala prisindex kunna fastställas med hänsyn till lokala förhållanden. Det: äri betänkandet alltför oklart vilka krav som skall ställas för att ett sådant index skall få användas. Det är också något oklan på vems initiativ det skall ske, och om det kommer att finnas några former för skattskyldiga eller kommuner att påyrlta användandet av sådant sär- skilt index. Förfarandet är närmast tänkt att användas på orter som på grund av t. ex. industrinedläggningar får en kraftig sänkning av fastighets-

• Sida 132
•  Original

Prop. ”84/85: 223. l32

värdena. men ändå så få. få" _. ” att genomslaget i prisstatistiken blir svagt. Slå—(T till tyrker att denna mö, ighet att ta hänsyn. till lokala förhållan- den införs. rr. bosta_.srättson _ *t finns flera fall där för:"intlrit " i den loi-; bostadsuttts. :ningarna eger som lägenheten ' vänd-s anser SBC att denna nedsättning skall .t lika för hyreshusenheter oci: för ns. Man kan annars lätt förestå-il ut en nedsättning endast gör:—; för sntahusen. därför att sna-"ilntspriserna direkt bör ha påverkats av finändringen pa den lokala arbetsn'tarknaden. Antalet hyreshusenheter kan vara så fä att försäljningar aldrig äger rum. men det hindrar inte att genomslaget även på hyreshusenheternas prisnivå måste antas vara stort.

. ("fam ett lokalt index an—

Sltttf-ns instirutför ilj-ggnatlafbrskning anför:

Som fall då prisutvecklingen på olika marknader kan avvika starkt från riksgenomsnittet kan nämnas ändrade sysselsättningsfönttsättningar, t. ex. prisfall som följd av att företaget på en ort läggs ned eller hög efterfrågan och prisstegring i expansiva orter. Ett speciellt fall är prisfall p.g.a. avslöjade kvalitativa brister i bostadshus, exempelvis hög radonhalt eller fuktskador i form av mögel el dyl.

En alldeles speciell undersökning erbjuder överlåtelsepriserna för bo— stadsrätter under senare år; i de största kommunerna finner man som bekant här en mycket snabb prisökning.

Det går inte att utnyttja försäljningsstatistiken för småhus (SM/? l984:9.2) för att dra slutsatser om prisutvecklingen i fall som de ovan angivna. För det första sorteras i stor utsträckning ut överlåtelsepriser som av olika skäl inte anses representativa för de hus som avses. För det andra utgör de försäljningar som varje år fångas upp av försäljningsstatistiken endast 3—5 procent av småhusheståndet (beroende på hur detta finansi- eras).

För det tredje kan man generellt räkna med att kraftiga prisfall primärt utlöser ett säljmotständ. om ägarna hoppas på att orsakerna till prisfallet åtgärdas och att prisutvecklingen vänder uppåt igen. 1 varje fall på kort sikt torde delmarknader med prisfall på småhus bli underrepresenterade och därför vara svårfångade i försäljningsstatistiken med dess nuvarande ut- formning-

Den ordning som därför bör gälla för delmarknadcr med starkt avvi- kande prisutveckling hör därför vara mntuxering. ej nedbrytning av försälj- ningsstatistiken på lokal nivå. I de aktuella fallen det gäller kan ofta lätt utpekas orsaker till den särskilda prisutvecklingen. Däremot kan uppstå problem med att fastställa hur marknadsvärdena påverkas om de berörda delmarknaderna är små och försäljningarna få, vilket kan motivera utnytt- ' jande av branschsakkunnande för komplettering av den offentliga försälj- ningsstatistiken.

6.4. Noggrannheten vid omräkningen. avrundning m.m.

Kommittén föreslår att avrundning av det totala taxeringsvärdet för en taxeringsenhet verkställs så att endast fulla 10000 kronor redovisas.

• Sida 133
•  Original

Prop. rss-mas: 222 i

'.. J '.!—'

!;r'imari-relsen ! Söreborffs Uri: Bohus län anför:

Dmräkningen skall ske maskinellt. Någon beloppsspärr skall inte. finnas. i stället föreslar kommittén att avrundning alltid skall ske till fulla GOOD-tal kronor. Enligt länsstyrelsens uppfattning. bör man undvika änd- ring av taxeringsvärdena genom upp- eller nedräkning när index visar på relativt smä värdelörändringar. l-Lommitten motiverar sitt val av avrund- ningsmetod med att omräkning i princip skall ske vartannat är genom att samma inde); skall tiliämpas tvä åri följd. Länsstyrelsen anser för sin del att reglerna bör utformas så att det garanterat" att obetydliga ändringar i taxeringsvärdena "nte sker. Ett sätt att göra detta är att stipulera att omräkning inte får ske om index ligger mellan 0.95. och 1,05.

[.c'insrryreiswt i Örebro län anför:

För att undvika allt för smä förändringar av taxeringsvärdena genom omräkningar anser länsstyrelsen att det andra alternativ som kommittén berört. dvs att minst fulla l0000 kr skall redovisas. kompletteras med en spärregel med krav på förändring av taxeringsvärdet med lll procent innan omräkning sker. är att föredra,

Föreningen Sveriges fögderitjänstemän och SACO/SR anför:

En fördel ur administrativ synpunkt med det nuvarande fastighetstaxe- ringsförfarandet har onekligen varit att man haft samma taxeringsvärde för en fastighet under en längre tidsperiod. I en rullande fastighetstaxering kommer taxeringsvärdena att ändras oftare än förut. Även om man kom- mer att kunna förtrycka taxeringsvärden på inkomstdeklarationer och andra handlingar som tillställs de skattskyldiga får man räkna med att fastighetsägarna i ökad utsträckning kommer att använda felaktiga taxe- ringsvärden i sina inkomst- och förmögenhetsdeklarationer. Förväxlingar av bas och taxeringsvärden kommer givetvis också att ske. Föreningen vill mot bakgrund härav understryka vikten av att omräkningsförfarandet begränsas så långt möjligt och endast tas till vid väsentliga förändringar i prisnivån. ] motsats till kommittén anser föreningen att en 10'7c-—spärr bör finnas.

7. Avstämning 7.1 Periodieitet och innebörd

Kommittén föreslår att avstämning sker för varje taxeringsenhet vart åttonde år. Vid avstämningenbestäms nya basvärden för taxeringscnhe- terna efter kontroll av beskaffenhet och användning. Värdenivån skall anknytas till ett nytt basår. av en mer aktuell värdenivå. Även i övrigt omprövas taxeringen i dess helhet. Flertalet remissinstanser tillstyrker att avstämning sker van åttonde är för varje taxeringsenhet. Några förordar kortare intervall.

• Sida 134
•  Original

Prop. lägst/85: 22.2 l34

lf."urr'rn'ttlr'rr'ii'lm: i G.?ift'lltrf'g' anför:

lflanmrerrätten har inte något att erinra mot det loreslaans av stämnings- systerrtet. '. .et iir-rs goda skäl för för.-'lafm- ned hyreslrus— o-. lvärde --rirrt'isrc gl .erna för '.i-: ssa r'Lrstigheter i rnär _ iall lett till taxeriwb svar- den se n'. inte st"—x. ' i rätt för illande till marknad t'dena.

Kommittén tar i Dlenlxdndi'l (s HG) upp en fråga om lokal avstämning. avsikt en synes vara att lokal avstämning skall kunna äa'r t'trm unde! de n per iod om 8" ar du en fastighet inte skall var.-. föremål lör' den normala av stämningen. Det synes vara värdefullt att på detta sätt kunna beakta förhållanden som intri-iffa'. mellan två "ordinarie" avstämningsär. liomit— ter. l. esk riv er emellertid inte hur' en sådan lokal avstämning skall gä till och

nger inte heller de förutsättning ur som skall vara uppfyllda. Den föreslag- na lagtexten upptar — s savitt kammarrätten kan tinna— inga bestämmelser om lokal avstämning. Kammarrätten kan därför inte. bedöma förslaget i denna del på ett slutgiltigt sätt. Frågan är dock om inte samma resultat kan näs genom att riktvärdena ändras och kompletteras mellan avstå. mnings— åren med hänsyn till nya planer och miljöförändringar.

. att avs... tningen skall börja irrdust. 'ienh: ter. Det. linns mye "it. el som t”_»-t-=" på att

vi

Länsrätten i Östergötlands län anför:

Systemet för en rullande fastighetstaxering föreslås konstrueras så att avstämning sker vart åttonde är. Avstämningen kommer alltså att motsv' - ra den allmänna fastighetstaxeringen. Tanken är emellertid att avstämning- en skall fördelas över ären inom det totala fastighetsheståndet fördelat i fyra typgrupper. Detta kommar alltså i princip att innebära en allmän fastighetstaxering vart annat år men då selekterad till en viss typ' trupp av fastigheter. Länsrätten anser att en sådan fördelning över åren har mycket goda skäl för sig.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför:

Genom att fördela avstämningen över en åttaårsperiod får de medver- kande myndigheterna tillräcklig tid för förberedelscarbetet. Arbetsbelast- ningen för de medverkande myndigheterna borde varje period vara säjämn som möjligt. Mycket talar för att de perioder då avstämningen skall göras av småhus och lantbruksenheter kommer arbetsbelastningen att vara hög— re än övriga två perioder. Erfarenheter av taxeringsarbetet får utvisa om alternativa lösningar kan vara lämpliga. Det är dock viktigt att arbetsbe- lastningen under dessa perioder i övrigt begränsas. Genomgående och resurskrävande ändringar på t ex. inkomstskatteområdet bör inte införas i dessa är.

Statens institut för byggnadsforskning anför:

Med hänvisning till vad ovan anförts ställer sig institutet mycket tvek- samt till att förlänga intervallet mellan individuella taxeringar, till åtta år i enlighet med kommitténs förglag om avstämning. Den tidrymd som förfly- ter mellan individuell prövning av fastihetens taxeringsvärden bör enligt institutets uppfattning ej överstiga sex år.

• Sida 135
•  Original

Praga. 1984/85: 3.22 [ Sram-ku Byggt.»a'tis-c::rraprmrr'irl'iilirming('n anför:

När det sen gäller ni./stämningen syftar denna bl.a. till a'- .)Ch l

%. arna skall få tillfälle att mera allmänt kontrollera .

_ _fft ' om en fastighet som finns i l'astighetstaxert tret. 'v'idare skad vid avstämningen — som enligt lörslaget s all slce vart .ittonde är — n_vtt hasvärde bestämmas för fastigheten. Detta värde utgör i sin tur grund för det omräkningsförfarande sont föresl'

At'stämmningsförfarandet enligt förslaget motsvarar i huvudsak dagens allmänta fastighetstaxering. Skillnaden hänför sig främst till att avstäm— ningen skall ske i fyra omgångar. Detta innebär att avstämning kommer att ä a rum vart annat är. Bl.a. organisatoriska skäl talar enligt ltommittéen för denna lösning.

Eftersom SBEF av skäl som framförts ovan inte kan acceptera förslaget om en ärlig omräkning uppstår frågan" om andra möjligheter finns att lösa dels problemet med de långa intervallerna mellan de allmänna fastighets— taxeringarna. dels det därmed sammanhängande problemet med uppbygg- nad av en tillfällig taxeringsorganisation.

Enligt SBEF skulle detta kunna lösas med ett system där avstämning (eller taxering) av varje taxeringsenhet sker vart fjärde år. Under förutsätt- ning att man indelar fastighetsbeståndet i fyra grupper enligt kommitténs förslag kommer då avstämning av en fastigltetsgrupp att ske varje år. Därmed genomförs avstämning eller taxering oftare än enligt det nuvaran- de systemet. samtidigt som den-personal inom skatteförvalningen som är sysselsatt med fastighetstaxering får en jämnare arbetsbelastning. Av- stämning kan göras med exempelvis prisnivån under tiden den l juli andra året före avstämnngsäret till de 30 juni året före avstämningsåret som underlag. Denna tidsperiod har av kommittén ansetts lämplig som utgångs- punkt vid omräkning och borde därför kunna användas vid ett avstäm- ningsförfarande.

Med dessa kortare intervaller mellan varje avstämning eller taxering, vad man nu vill beteckna förfarandet. framstår det inte som befogat att genomföra ett omräkningsförfarande vart annat. år. Därmed undviks också de osäkerhetsfaktorer som enligt ovan ligger i ett omräkningsförfarande.

LM V anför:

LMV tillstyrker förslaget att LMV ska ha ett övergripande ansvar för översynen av värderingsmodellar samt framtagande av basvärdenivåer beträffande samtliga typer av fastigheter. En sådan lösning ger förutsätt- ningar för en enhetlig ambitionsnivå i värderingen.

Vid översynen av värderingsmodellerna kommer LMV i överensstäm- melse med vad som föreslås i betänkandet att i samråd med RSV. lant- bruksstyrelsen och skogsstyrelsen lägga fram förslag til behövliga föränd- ringar. Därvid kommer LMV med hänsyn-till kostnadsaspekterna att beak- ta att värderingsmodellerna utformas så att behovet av egenskapsdata kommer att förbli på i stort sett oförändrad nivå. Av det skälet torde belastningen på t ex. LSM inte komma att öka. LMV vill i det samman- hanget också framhålla att förslag till förändringar i värderingsmodeller kommer att diskuteras i de referensgrupper som i överenssämmelse med vad som sägs i betänkandet kommer att finnas för varje fastighetstyp.

Förslaget till avrundningsregel vid bestämmandet av basvärde och tax- eringsvärde är inte tillfredsställande. Den föreslagna regeln skulle bl.a.

• Sida 136
•  Original

P'ap. !f-Jbå/SS: 222 535 iö 'a runrtil'tiuun. att ar .alvsera oiil :'. f.- .ktorers värde,. '".v'."..'.rl an. i.. M V anser '.'. tt ftägart ont at=undnmg.r."clas. utiorn. -_.= bör utrl-etas vitiarc Detta bör ske som en del' I förberedslsearl'mtet inför ten först.. I.)ltlritk.tl11!15'- ontgangen.

Siff—.(Ä't'JESR anför:

S.—'*.C(').-'"SP. vili peka pa. betydelsen av att värde-ringsmetoderna hällt—. intakta frän en avstämning till nästa. Den främsta orsaken till de stora problemen vid de senaste allmänna f'tstig'ttctstaxeringarna har varit att man ändrat på i stort set' alla värdefaluorer. Hade man vid AFI" 1981 kunnat använda samma värdelakmrer so .. vid :.FT l975 hade alla problem som uppkom med dataprogram och stor' arbetsbelastning fölr all .. inblandade varit be'v'dligt mindre Omfattande förändringar i v.tde.mr'stnetodtkcn samband med av stämning medför således betydande merarbete och stora riske r lör störningar.

7.1-! Kategorinvstämning

l. betänkandet föreslås att avstämningen av fastighetsbeständet görs i fyra omgångar under den åttaåriga omloppstiden.

För att avstämningen skall fördelas så jämnt som möjligt över åttaårs— perioden indelas fastighetsbeständet i fyra grupper som avstäms skilda är.

Grupperna är — a. hyreshus— och industrienheter — b. småltusenheter — c. lanthruksenheter — d. exploaterings- och specialenheter

Övervägande delen av remissinstanserna tillstyrker att avstämningen sker kategorivis på sittt kommittén föreslagit. Flera instanser pekar pa att risken är stor för att smähusavstämningen, som berör sa manga fastighe- ter, kommer att orsaka betydande arbetstoppar varför smähusavstämning- en bör delas upp i två grupper. Några remissinstaner anför att förfarandet får till följd att en fastighet. som består av olika taxeringsenheter, avstäms vid ett vart av de fyra avstämningstillfällcna.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Vid avstänmingen fattas nya taxeringsbeslut för alla av avstämningen berörda fastigheter. De värden som bestäms benämnds basvärden. vilka i sin tur ligger till grund för de kommande årens omräkningar. Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att ett system med avstämning bör införas och tillstyrker kommitténs förslag att uppdela densamma i olika omgångar.

SamfundetMr./astighctsvärdering anför:

Flera skäl talar enligt Samfundets mening för att avstämningen skall ske kategorivis. Ett viktigt argument är naturligtvis — som kommitten framhål- lit - att få en jämn arbetsbelastning på berörda myndigheter. Även det

• Sida 137
•  Original

v...... vis.. ss; 2.22 ' '..)

betet. 'med den " k. .förel— nivi'"'..-'i.p:'.=.snt'1' .

avstäm- 't'i'd'et. f.vstamr in'gt'r: av sm. tltt'sf't. "t'o't'de' ._t'el. .! ' ': i det rul- lat.-J.: f..'..|__»nctst.txert'isst Sterner bli en s.or ..tr'ctshflautnt... för skatte— myndighe. en fit/£ n om' .sttn'tnn sarbete! [mesh.-"'s pabörjas redan "året för.-': taxering'saret l Malmöhus lär. Ltppgzir andelens ltLIsLnnif... 11.537. av totala ant.-riet taxeringsenheter. Andelen smi'thu's är särskilt koncen- trerad till storstadsfögderierna Malmö och Helsingborg. För dessa f'ög tder- er blir arbet sbelastningen kraftig de är småhusen avstämmes. En uppdel- ning p" två är med avstämning av villor samt rad- och kedjehus ena året )eh fritid:—'...us päföljande år ger ingen lösning på problemet. Kommittén berör frågan endast med att "om det visar sig att belastningen vid smähu- savstämningen blir alltför stor i förhållande till övriga avstämningar får en uppdelning övervägt-ts senare". Länsstyrelsen anser att möjligheten att uppde a avstämniugen av småhusen på två är redan nu bör utredas.

DHmSlOl.$'l'('f/(('I anför:

En rullande taxering bör medföra en jämnare arbetsbelastning både för beslutsmyndigheterna och för för valtningsdomstol.trn.. Den bättre organi- satior. i förberedelsearbetet som kommittén föreslär bör också kunna bidra till att taxeringen av småhus blir smidigare. Risken är emellertid stor för att småhusavstämningen. som berör 2.3 milj fastigheter. ändå kommer att orsaka betydande arbetstoppar. Det bör därför undersökas om inte små- husavstämningen kan delas upp t. ex. i fritidshus och övriga småhus.

Statskontoret anför:

Vi ifrågasätter dock om kommittén inte har underskattat arbetsbelast- ningen vid avstämning av småhusenheterna som ju är den i särklass största fastighetskategorin. Viss risk är att avstämningen av smähttsenheter kom- mer att blir så arbetskrävande att den kontmer att kräva särskilda resurs- förstärkningar i likhet med nuvarande system. Utredningen borde därför ha prövat alternativ att mer utjämna arbetsbelastningen i ett rullande system.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför:

Förslaget med kategorivis avstämning innebär enligt länsstyrelsens me- ning en administrativ belastning, bl. a. dä olika delar av en fastighet består av olika kategorier och då en fastighet övergår från en kategori till en annan. Helhetsbilden av registerfastigheten går förlorad. Om avstämning skall utföras av LSM är det emellertid enligt länsstyrelsens mening nöd- vändigt med en uppdelnig i kategorier.

Länsstyrelsen ansluter sig trots det anförda till kommitténs förslag med kategorivis avstämning i olika omgångar. Arbetsbeslastningen för LSM skulle med denna utformning utjämnas under avstämningsperioden liksom lantmäteriverkets (LMV:s) omfattande förberedelsearbete. Däremot biträ- der länsstyrelsen inte kommitténs förslag om lokal avstämning. En allmän

• Sida 138
•  Original

:. 222 iva

beaktas genom. omräkning med lokalt index.

Lii/z.-.'.'-:tyrz".'."crt ! Jämtlands län anför:

,itrbetsbelastningen för de olika kategorierna kan antas komma att vari- era avsevärt mellan länen och för Jämtlands län kan det redan nu förutses att. den föreslagna fördelningen kommer att leda till att arbetsbelastningen blir alltför ojämn. Som illustration kan LSMs arbetsuppgift vid AF'l' till jämföras med arbetsuppgiften i det föreslagna rullande systemet vid av— stämningsarc-n 87 och 89. Vid AFT 88 skulle LSM ha beredande uppgifter för — i förhållande till siffror från AFT — (vi. nämnder medan man Vid 87 o-"l 89 års avstämningar skulle ha granskande uppgifter m.m. och därvid ersätta ea 5 respektive 3.3 nämnder i vårt län. Avstämningen av småhus synes således kräva stora förstärkningar. ()jäntnheten från nuvarande s,— stem skulle alltsä komma att bestå. Man kommer uppenbarligen att få så stor skillnad i belastningen att LSM:s organisation kommer att behöva förändras mellan åren alltså organisationen dimensionerad efter fyra olika stora behov mot i nuvarande system endast tvä. Kommittén för visserligen ett resonemang där man berör den arbetstopp som småhusavstämningen kommer att medföra. Mart undviker emellertid att ta ställning till hur denna ojämnhet skall klaras av och hänvisar i stället till att en uppdelning fär övervägas senare om det skulle visa sig att belastningen vid smähttsav- stämningen skulle blir för stor. Eftersom det ansetts angeläget att utjämna arbetsbelastningen mellan ären för att undvika de administrativa problem som är en av anledningarna till kommitténs förslag anser länsstyrelsen att den så centrala frågan om kategorivis eller annan fördelning mellan åren borde ha utretts ytterligare. Det måsta anses helt otillfredsställande att genomföra en omorganisation av den ifrågavarande omfattningen med ett så påtagligt osäkert underlag. Det har exempelVis inte utretts i vad mån olikheterna mellan länen kanske innebär att en uppdelning kategorivis är mindre lämplig. Är det exempelvis möjligt med någon form av geografisk uppdelning eller kanske det till och med är möjligt med en flexibel modell som ger varje län möjlighet att planera avstämningen för hela sitt fastig- hetsbeständ under en åttaårsperiod utifrån sina egna förutsättningar? En- ligt länsstyrelsens mening finns det starka skäl för att närmare överväga denna fråga. En kategorivis avstämning ger också den olägenheten för fastighetsägarna att samma registerfastighet kan bli föremål för avstämning vid varje avstämningstillfälle med de problem detta kan medföra ur dekla— rations- och underrättelsesynpunkt. Dä frågan är komplicerad bör den bli föremål för ytterligare utredning.

Fögderic'heft'ji'ireningen anför:

Avstämning skall enligt kommitténs förslag ske fastighetskategorivis. Det praktiska förfarandet vid avstämning. när registcrfastighet med hän- syn till bestämmelserna om taxeringsenhet delats upp i flera enheter tillhö- rande olika kategori, har inte närmare behandlats av kommittén. Med hänsyn till att det för att kunna åstadkomma en riktig taxering måste vara betydelsfullt att få en samlad bild av hela registerfastigheten är det enligt föreningens uppfattning önskvärt med ett uttalande i frågan.

• Sida 139
•  Original

Uli

for en. jord—

' tli '.'L-rri av de ; ;. kunne omfat- .t t"=i:1d1':—'.ir1fnl'-"1 en ö- -.'lopnsbo— -h','1't till .i" .:re. (=-:'. :'esialen- ':11'.s'10r1c c:". sn'.i'1.l':tts':1'.'t'.c=. på' v'_j:'1ro'b-.ul'.s—

.eltuvet .

är ::11 tie-. iinr.

' - lsli-(111115. fastigheter som vid ."?" tillfällen "

kommer att.

'.

.'...u.ing'.-11' med nya- ='.dz'. tilllnllen. '.' idnre sv nes-. s.;illr. :'r i 131.eri'rg-.-rder.1v..11 komma att uppstå på": bo (.- st:-£. 151111." och '....mt hanen—J:: på att e::v stäms vid skilda tillfälle .. 5.1 länge '_'(p'stmds'nus ocr. 1011.i pä lantbruk se1u1.het skul! likälzweltartdl':s med vanliga småhuscnhcter blir det svårt att uporåitthi'tlizz denna likhet omv värdena inte .. .'stäms sz. mtinigt. Som keornm r att f'.r.'.mg."1 under 'wsnittet om värderings- frågor .-1nser delegationen att de bostadshus och tom er som ingår i jord- bruksfustighet och som inte är avstyckade bör värderas på annat sätt än vanliga småhusenhcter.

Deleg' tioner. finner det missvisande att använde. benämningen husvärde på ett värde som även under avstämningsäret skull omr.'1l; näs med index for att motsvara taxeringsvärdet Över huvutaget anser delegationen att kommitténs förslag är onödigt krångligt. Det borde vara möjligt att vid avstämningen fastStälla taxeringsvärdet direkt och inte behöva göra en särskild indexuppräkning.

...Ll

7.3 Turordning för avstämning

Kommittén föreslår att avstämning av de olika fastighetsgruppernu sker i följande ordning —— 1987 hyreshus- och industrienheter — 1989 småhusenheter — 1991 iuntbrukscnheter — 1983 exploaterings- och specialenheter

osv. vart annat år i samma ordningsföljd. Hyreshus— och industrienheter är antalsmässigt en liten grupp. Det är därför lämpligt att börja avstämningsförfarandet med den gruppen. Några få remissinstanser förordar en annan turordning för avstämningen. Förslag finns att småhus skall avstämmas först. att exploaterings- och specialen- heter skäll avstämmas tillsammans med hyres- och in(lustrienheter eller småhuscnheter.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anför:

Länsstyrelsen förordar ändring av såväl gruppindelning som omloppstid enligt följande. 1987 HyreShus- och industrienheter samt exploaterings- och specialenheter 1989 Småhusenheter 1991 Lantbruksenheter

• Sida 140
•  Original

Prop. '984,"å 5:21 2 itt!) — och so' 'c'i'.: -lenl:eter iir'förhål— i tv:". grupper och avsätta lilza lng tid för denna avstämning- som lör småhus- de l: l ' hrul-is- enhet:; r inry mm.-. ' al ll'tör betydande s......hetsnutun :l i ti... gång. För .pt'nf'. en jämnare .:::1'>*sfmd_::i-.:(' och er. .'.r.'.:'.- .grz. nuntioppstid frö-r tranor ”supandclttingen ändras o'. lt tv:.- ::.-' ::vsi-tt :as fiir :. "1' ' respel: ti grum). En tinnar. fö :de': med en om': .:ppstitl pa c bl. r.. mine r:: antal be'—katten...tslo:.:.:clr.::'.:.:r att fånga upp för '.'.s ' i:et'f'ägare som myndigheter Denna trosrt md anknyter äv' 'n närmar"- lill nu:-'.' rande tidsskillnad mellan all-männa f.:stiglietstnxeringar. något som de flesta fastighetsägare numera. torde ha vant sig vid.

' .:'.t hyreshus-. industri—. exploatera beg: 'ånsz-L-t. Att so.: i förslaget indela t.es

Länsrätien i Västmanland.: [än unlör:

Son: kommittén har funnit år det lämpligt att låta fastighetskategorierna utgöra grund vid en uppdelning av avstämningarna. .»Xv'stiimningen bör lämpligen ske i fyra omgångar efter huvttdt'yperna av :axeringsenhet. Av ' de skall som tidigare förts fram bör turordningen mellan de olika fastighets— typerna andras : förhallande till kommitténs förslag så att sm.:husenhe- terna först blir föremål för avstämning. Den andra avståmningsomgången hör omfatta lantbruksenheterna, den tredje hyresltus- och industrienhe- terna och den fjärde övriga enheter (exploaterings- och specialenheter).

Eftersom det nu föreligger beslut om att allmän fastighetstaxcring nästa gång skall äga runt år l988'tl9841362) torde det saknas skäl att tillämpa ett nytt system med rullande fastighetstaxcring före nyssnämnda år.

Länsrätten i Stockholm.: län anför:

När det vidare gäller l'ört'arandets detaljer framstår uppdelningen av fastighetsbeståndet inom de fyra grupperna som tveksam med avseende på småhus. Man borde här överväga en uppdelning av småhusen (ex.v' per- manenthus/fritidshus) varvid den ena gruppen förslagsvis kunde samman— föras med exploaterings- Och specialenheter. som i sig rimligen ej moti- verar en egen årsgrupp. Denna kan för samordningens skull lägga närmast efter den första småhusgruppen. Den inbördes ordningen mellan grupper- na kan också diskuteras. lnleds verksamheten med gruppen småhus vinner berörda myndigheter fördelen av en bredare erfarenhet än gruppen hyres- hus/industri kan erbjuda.

Skogsstyrelsen anför:

Avstämningen av lantbrukscnheter föreslås ske första gången år l99l. Skogsstyrelsen anser att de: vore bättre för skogsbruket om den kunde. förläggas till år 1993. Detta år skall samtliga skogsfastigheter ha en högst tio år gammal skogshruksplan eller en enkel förteckning med likartat innehåll. Det skulle förenkla avståmningen om detta underlag funnes till- gängligt för alla fastigheter vid avstämningstillfället.

Senareläggningen av avstämningen av lanthruksenheter kan ske anting— en genom att ordningsföljden mellan dem och exploaterings- och special- enheterna ändras eller genom två års förskjutning av hela förfarandet.

Skogsstyrelsen har inget att invända mot förslaget till uppdelning av avstämningen på fastighetstyper.

• Sida 141
•  Original

1'.-...... 19.54.1115: 221 141

8. Förfarandet

S.t Fi'rheieåclserna

-nfö.r rjc års ta >:etin;__ mé”- ;tL: ' 1.51 förberedd'searbete utföras. Förbere-

'.'rna är olika vad gäller dels onta'ezmunr dels .'.imrz'ilzningen och dels

;.v5tärnningen. Kommittén förL 5l;.1r att th'i' '.' övertar det direkta ansvaret ! invr'niahet5111...f förhcredelseametet i vad i'.:i .:vser 'L'ni't- '.ifra 'gor. ! övrigt före 5.115 ansvaret ligga ':var på skatteförvaltningen. Den övervä— gande del.-n' "'.' de an11551115'an5.... som '.ttrat 5ig om var ansvaret för v.tt'tunvalrac'or skall ligg '.1. förmdar att L mv åläggs detta '.1nsv.-11'.Nägr.1 framhåller v ikten .. v att skatteL nelen och lantmäteriet 1 länet fär inflytande när det gäller regionala och lokala faktorer som bör beaktas vid faststäl- lande av omräkningsfal; törer. Någr '1remi5'sin51an501 är kritiska till försla- get att ansvaret för arbetet med förberedelser för omräkning och avstäm— ning skall läggas på myndighet utanför skatteförvalningen.

Länsst_vr1-'lsen (' Västernorrlands län anför:

Organisatoriskt innebär förslaget en omfördelnig av resurserna för fas- tighetstaxeringen och en förändring av berörda myndigheters ansvarsom- råden. Kommitténs förslag att lägga över ansvaret för förberedelsearbetet avseende framtagande. av prisnivåer och dylikt till grund för värderingen på lantmäteriverket och dess regionala organ som en myndighetsuppgift kan upplevas som att skatteförvaltningen förlorar kontrollen över en Viktig och grundläggande delav fastighetstaxeringsarbetet. Men eftersom skatte— myndigheterna för närvarande saknar både den värderingstekniska exper- tis och organisation som krävs för uppgiften och större delen av de aktuella uppgifterna redan nu utförs av de nämnda expertmyndigheterna innebär förslaget i praktiken inte någon större_förändring. Systemet har också enligt länsstyrelsens mening fungerat väl vid den senaste allmänna fastig- hetstaxeringen i länet. Med det samrådsförfarande, som kommittén före— slagit, bör det även fonsättnigsvis finnas förutsättningar för ett tillräckligt inflytande från skatteförvalningens sida i förberedelsearbetct.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

Länsstyrelsen ser positivt på att arbetet med förberedelserna inför om- räkning och avstämning lägges på lantmäteriverket som en myndighets— uppgift och att lantmäteriverket också övertar det direkta ansvaret för värdenivåfrågor.

Lantmäteriverket anför:

Lantmäteriet bedriver en omfattande löpande verksamhet avseende vär- derings— och ersättningsfrågor. Inom ramen för sin centralmyndighetsfunk- tion när det gäller frågor om fastighetsvärdering bedriver vidare LMV utvecklingsarbete avseende bl. &. värderingsmctoder och andra hjälpmedel som behövs för den egna organisationens och för andras fastighetsvärde- ringsverksamhet. Som nyss berörts har lantmäteriet också medverkat i

• Sida 142
•  Original

.——_ .1" värdcrm-751111. '.ghetstar; ".r

imer att tantra." l'1'11t .! .'betef' 111111. rulla—nde .'t ' (ler. tnsträr: king oc 11 ".

'

.'111.".-:'.ione r1.r.-.1)e

kompewm natt: riittt oc h ändan.. __ . '- . "om 1211"- lL't dir'elrta mynt. igthsansv..1re 1 -".lt: delat". . betet vad avser översyn av1 ;i..lr'r1.1-'5111o.1'1 lier och 1...a_n11'.1!.1a:1.11.

Lantbru/(sstyrelsen anför:

Kommittén föreslår att lantmäteriverket skall utarbeta omräkningstal i samarbete med bland annat lantbruksstyrclscn. Som redan nämnts har styrelsen viss erfarenhet av indexberäkning. Styrelsen har inget att. erinra mot förslaget.

TOR anför:

TOR finner det ändamålsenligt att låta lantmäteriverket ha huvudansvar för förberedelsearbetct i fråga om värderingsfrägor. TOR vill emellertid framhålla att det k .-1n vara värdefullt att vid detta förberedelsearbete ta till vara även sakkunskap som kan tmnas på annat håll. sasom hos seriösa fastighetsmäklate. ] fraga om infotmationen till allmänheten anser TOR att det är väsentligt att sådan sker på ett sådant sätt att allmänheten förstår den och känner att den genom sina synpunkter kan påverka resultatet.

Samfundet för fastighetsvärdering anför:

Ansvaret för nivåavstämning och för utarbetande av index vid omräk- ning har lagts på Statens lantmäteriverk. Arbetet är tänkt att utföras av lantmäteriverket i samråd med Skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen. ] övrigt behåller riksskatteverkct ansvaret för fastighetstaxeringen. Samfun- det anser att övervägande skäl talar för lantmäteriverket som expertmyn- dighet för fastighetsvärderiug får huvudansvar för den värderingsinriktade delen av fastighetstaxeringen och tillstyrker därför ändringen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Länsstyrelsen anser i likhet med kommittén att ansvaret för nivåanpass- ningen och framtagandet av index bör ligga på lantmäteriverket. Den regionala och lokala kunskap om fastigheterna som finns inom länsstyrel- sen och lantmäteriet och de lokala skattemyndigheterna måste dock tas till vara. Länsstyrelsen vill särskilt understryka vikten av att skattechefen och det regionala lantmäteriet får ett avgörande inflytande när det gäller den regionala differentieringen av index. Inflytandet bör säkerställas genom att skattechefens skyldighet att deltaga i förberedelsearbetet samt att lantmä— teriets informations- och föredragningsskyldighet regleras i administrativ ordning.

• Sida 143
•  Original

Prog). Wiki! .S: 222 | 45 '43

Lt'l'tt.t'.';l_Vl'£'/.t'£z'f? [ (.)t't'bru anför:

Ansvaret för arbetet med in.:textaicn för omräkning föreslås av kommit- ten bli lagt. på lanttnäteriv'eri-zet som en myndighetsuppgit't. Beslutet om '.'ilka indextal som skall anvandas ".ittas av re ' ingen. Avsikten är att lantmäteriverket till riksskatteverke'. överlämnar sna förslag till nya inde). och att ril-'5.—;ka1tcverket. eventuell: efter ha hör länsstyrelsen, överlämnar förslaget 1111 regeringen med sitt eget yttra ' Vidare skall enligt kommit— tén även ansvaret för arbetet med den n.»...uipassning som skall göras i samband med a1.1st.än111ingarna läggas som en niyndighetsuppgiit på lant- mäteriverket.

Länsstyrelsen har inget att erinra mot förslagen som sådana men vill framhålla viketn av att länsstyrelsen verkligen får deltaga i förberedelsear- betet speciellt vad gäller regionala omräkningsfaktorer och särskilda index 11 ed hänsyn till lokala förhållanden. Dä länsstyrelsen många gånger katt ha värdefulla synpunkter som inte. alltid sammanfaller med lantmäteriverkets uppfattning bör föreskrivas att länsstyrelsen alltid skall höras innan riks- skatteverket överlämnar förslagen till regeringen med sitt yttrande. Detta för att säkerställa att alla synpunkter blir beaktade vid den slutliga bedöm— ningen.

Länsstyrelsen vill i detta sammanhang särskilt. framhälla vikten av att alla lokala variationer som nu förekommer inom t. ex. samma tätort även beaktas i det nya systemet vid uppdelning i värdeområden.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför:

Som kommittén anfört finner länsstyrelsen det mest rationellt att ansva- ret för niväanpassningen och att ta fram index bör ligga på LMV under myndighetsansvar. Enligt kommittén skulle på skattechefen ligga det över- gripande ansvaret för taxeringen, vilket bl.a. innebär att svara för att beslut i niväavstämningsfrågor föreligger i rätt tid och i föreskriven ord- ning. För att kunna fullgöra detta ansvar och för att kunna yttra sig över LMV:s förslag till riktvärden, omrädesindelningar och indextal krävs att skattechefen aktiv deltar i förberedelsearbetet och följer LMV:s arbete. [ LMV:s instruktion eller arbetsordning bör därför skrivas-in att skatteche- fen skall delta i förberedelsearbetct och LMV:s informations- och före- dragningsverksamhet för skattechefen. '

LMV skall enligt förslaget besluta om indelning i värdeområden och anvisa riktvädetabell eller motsvarande för varje värdeomräde. Det är inte lämpligt att LMV skall fastställa underlag för taxeringen. LMV:s insats bör inskränkas till att som experttnyndighet ta fram underlag. Beslut om indel- ning och n'ktvärdetabell bör därför enligt länsstyrelsens mening fattas av RSV eller skatteehefen/länsstyrelsen.

Länsstyrelsen iJämtlands [än anför:

Det synes lämpligt att RSV ges det övergripande ansvaret för samtliga frågor, exempelvis den samordning inom riket som krävs för en likformig och rättvis taxering. men även förberedelserna för taxeringen liksom an- svaret att initiera ändringar i värderingsmodellema etc. Genom nära kon- takt med LSM och länsstyrelserna har nämligen RSV de bästa förutsätt— ningarna att förmedla de erfarenheter av massbeslutsärenden. exempelvis taxering. och bör därför kunna utgöra en garanti för att förslag som väcks

• Sida 144
•  Original

Prog). 1984185122 |

b. 4 '.

hus (exempelvis lantmäteriverltet napas. -.s så att tlr,

lighet staxcririgsprocessen.

får att hantera i l'as-

åi/t CTO/SR anför:

Kor-ruuitten för räkning och avst;

att ansvaret för arbetet med t'örl'ieredelser för oruv inning ska läf'r 5 hos lantntäteriverket (LMV). .lUSlÄ—ÄR tset emellertid att hela ansvaret -:o;eringsarhetet här ligga på skatte— .tultingen. "t'-"örtte.redelsearhetet tior saledes enligt förbundets ttteniutv. ati; nistreras av RSV med bistånd av expertmyndigheter på samma sätt som ..-;ett vid de allmänna fastighetstart-:riugarna.

l'åommitteu anser att tyngdpunkten % administrationen av fastighetstaxc— ringen bör l'" as hos LSM. Denna uppfattning delas av JUSER. Nägot annat realistiskt alternativ torde inte finnas. LSM har sedan länge erfaren- het av medverkan i olika former vid fastighetstaxering samt förande av fastighetsregister. Personalen som sysslar härmed har ofta goda kunskaper i fastighetsbildning och taxering. De handläggandc arbetsuppgiftemai ett rullande ft-tstighetstaxeringssystem faller naturligt in i LSM:s övriga arbets- uppgifter. Även ur scrvicesynpunkt är LSM den naturliga myndigheten.

Bankinxpektionen anför:

Uppdelningen av det administrativa ansvaret synes i och för sig ratio— nell. Emellertid bör ett övergripande och samordnande ansvar tillkomma någon myndighet. För denna uppgift är riksskatteverket självskrivet.

RSV anför:

Kommitténs förslag innebär således att LMV föreslår regeringen vilka grunduppgifter som behövs för att fastställa txetingsvärdet men därefter inte befattar sig med hur uppgifterna samlas in. RSV ansvarar för att skatteadministrationen klarar uppgiftsinsamlingen, för att kommunikation sker med fastighetsägare m fl. för att taxeringsvärden åsätts men däremot inte för hur taxeringsvärdenivåu har erhållits. Regeringen förväntas ta detaljerade beslut rörande behovet av grunduppgifter. t. ex. hur bostadsyta skall beräknas. vilka delfrågor som behövs för att bestämma husets stan- dard o d.

RSV anser inte att detaljbeslutcn skall fattas av regeringen. RSV anser vidare att en blandad ansvarsfördelning skulle medföra ett sämre resultat till högre kostnader än andra lösningar. 'l'otalansvaret bör i stället läggas antingen på LMV eller på RSV enligt ett av följande alternativ.

Alternativ 1

Den fastighetsvärdering som LMV redan nu utför i affärsmässiga former ersätter fastighetstaxeringen helt och hållet. Lantmäteriorganisationen svarar för kontakten med fastighetsägare. intresseorganisationcr m.fl. vad beträffar grunduppgiftcrnas inverkan på fastighetens värde. terminologi- frägor och övriga frågor som rör värderingssätter. LMV svarar även för de utbildingsinsatser som behövs för att kvalitetet på lagrad information blir tillfredställande. LMV levererar taxeringsvärden och övriga uppgifter som behövs för inkomst- och förmögenhetstaxeting til skatteadministrationen. LMV måste 'i sådant fall tillskapa en administration för insamling och kontroll av grunduppgifter.

• Sida 145
•  Original

i'.-o... 1984/85.222 .45

r'tllernatit' 2 .

RSV ansvarar som hittills även för de förberedande ätgärciertta. Den information som bedöms rimlig 'i ett renodlat skatteadtninistrativt förfara. - de. dvs1 det sen:- pä et' gripligt sätt kan diskuteras mellan skattemyndig- het .er och l.tstwhe.s.tn'-te anger ran .'..i '.a för unde'lageå till vartlefaktor— erna ete .LMV konstrue rar inom dessa ramar Lrtorderhg värdetingsmo— della-r och anpassar dem till' [ lag .'aststälid väroeuivä .LMV är bäst skickad för detta arbete. Skattet-tdministrationens itostncler för insamling. lagring och aiourhäl'tning ..'-' uppgifter bär därmed kunna sänkas väsentligt. Upp- gifternas kvalite .,ö.' kunna bli nög. (')... regeringen av samhällsekonomis- l... .;klil ..nser att ytterligare uppgifter för t. ex. samhällsplanering bör samlas ir. samtidigt. bör dessa avgränsas så att det klart framgår för den enskilde fastighe ..... garen vilka uppgifter som påverkar taxeringsvärdet

:i. Vi 'lka som inte gör det Enligt RSVs mening bör emellertid samordnad uppgiftsinsamling undvikas om det går att lösa p.. annat sätt. eftersom det är svårt att få bra kvalitet på uppgifter som ligger utanför den insamlande myndighetens ansvarsområde.

Sammanfattningsvis tillstyrker RSV att ett rullande värderingseller taxa ringssystem införs men anser att en enda myndighet skall ha hela ansvaret mot såväl regering som allmänhet för förberedelser, insamlingsmetodik. uppgiftsl'valitet och taxeringsnivä. RSV förordar därvid alternativ 3 efter- som de tta ger möjligheter till förenklingar (se under rubriken avstämning sid 4) '

SCB anför:

Kommittén föreslår. att SCB ges en viss roll i. samband med utarbetan- det av indextalen. Verket skall tillhandahålla det statistiska grundmaterial som erfordras för att bestäma index samt göra de grundläggande bearbet- ningar som behövs för att bestämma generella omräkningsfaktorer. Enligt den tidsplan som kommittén föreslår. skall SCB under augusti månad leverera preliminär prisstätistik avseende föregående budgetår. För att denna plan skall kunna hålla och statistiken bli tillförlitlig, krävs att inrap— portering av lagfartsuppgifter till SCB sker kontinuerligt. Det är emellertid SCBs erfarenhet. att rapporteringen geomförs med viss eftersläping. Spe- ciellt gäller detta under början av året. eftersom LSM uttryckligen enligt föreskrift inte får påbörja rättning i ny fastighetslängd förrän tidigare längd blivit avslutad. Detta innebär, att någon avisering av aktuellt års lagfarna förvärv inte ske förrän tidigast under april månad. För att SCB på ett tillfredsställande skall kunna uppfylla sina förpliktelser. krävas därför att rutinerna för inrapporte. ring av lagfartsuppgifter- ses över

Ett alternativt angreppsätt kan vara att ingivaren redan' [ samband med ansökan om lagfart får fylla' i en blankett. som direkt skickas till ansvarig my ndighet för rnegiStrei—ing och bearbetning. Därigenom bör vissa .tidsvins- ter kunna uppnås.

Förslagen i betäkandet innebär att SCB. eftr bearbetning skall över- lämna statistiskt grundmaterial till LMV. RSV, lantbruksverket och skogs- styrelsen. Med hänsyn till den översyn som f. n. pågår inom regen'ngskans- liet på grundval av statistikutredningens betänkande ”Framtida statlig statistik" (SOU l983: 74) kan vissa förändringar av sekretesslagen förvän- tas. Dessa medför att SCBs medverkan i berörda delar bör beaktas i samband med den kommande författningsregleringen.

lt) Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 22

• Sida 146
•  Original

Prop. 1984/35: 222 le!-('. 8.2 Xledverltan av arbetsgrupper

Kommittén föreslå" att arbetsgrupper med lft'ir'etroendevalda ska-lt finnas

också". % ett rullande fastiglretstaxerirrgssysten'. och att grupperna skall arbe.- ta med % stort sett samma uppgifter som v'id lEJSl ät's AFT. LMV bör fatta sina beslut om riktvärden efter den provvärtierlng som LMV utför gemen— samt med arbetsgruppen. Arbetsgruppen bör förutom FTst ordförande ha. tre förtroendevalda ledamöter i de lokala distrikten nett fem i de. gemen- samma distrikten.

! e remissinstanser som yttrat sigt frågan tillstyrker korumittens förslag om medverkan av arbetsgrupper vid provvi—irderingen. Flertalet av instan- serna förordar dock att det nuvarande systemet med hela nämnder/arbets— grupper bibehålls vid rullande fastighetstaxcring.

Lr'insstyrelscn iJr'inttlundx iiin anför:

Enligt kommitténs förslag skall arbetsgrupper med fönrocndevalda i likhet med AFT 81 även finnas med i ett rullande system. Detta skall gälla alla slags fastigheter. Länsstyrelsen finner detta särskilt angeläget dä l'as- tighetstaxeringsnämndernas nuvarande funktion bl. a. att bistå med lokal- kännedom kommer att tas bort i det föreslagna systemet. Vikten av att arbetet organiseras på sådant sätt att arbetsgruppen får ett reellt inflytande måste särskilt betonas i föreskrift och liknande.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför:

Lekmannainflytandet vid taxeringen har mycket gamla anor. Med hän- syn till det sätt på vilken fastighetstaxeringen genomförs är jämnheten i fastighetstaxeringen inte beroende av lekmannamedverkan. Detta skulle tala för att hela systemet skulle kunna avskaffas. Å andra sidan blir ett nytt system bättre förankrat om lekmanuainflytandet bibehålles. Med hänsyn härtill bör nuvarande system nted hela nämnder bibehållas i den rullande fastighetstaxringen. Bland de frågor som särskilt bör bli föremål för utvär- dering är lekmannainflytandet i det nya systemet.

Länsstyrelsen i Göteborgs url.- Bohus län anför:

Den allmänna fastighetstaxeringen 1981 föregicks av provvärdering un- der medverkan av arbetsgrupper med förtroendevalda. Kommitténs upp- fattning är att arbetsgrupper med förtroendevalda skall finnas även i ett system med rullande fastighetstaxering och att grupperna skall arbeta med i stort samma arbetsuppgifter som vid 1981 års allmänna fastighetstaxe- ring. Med hänsyn till arbetseffektivitets- och kostnadsskäl vill kommitten föreslå en annan utformning än den som för närvarande gäller. Antalet ledamöter bör således begränsas till tre i de lokala arbetsgrupperna och till fem i de gemensamma. Länsstyrelsen är tveksam till detta förslag. Det är angeläget att lekmannainflytandet säkerställes. med hänsyn härtill synes det önskvärt att nuvarande system med hela nämnder/arbetsgrupper bibe- hålles även i ett system med rullande fastighetstaxering. Detta förslag bör ses tillsammans med vad länsstyrelsen nedan föreslår om fastighetstaxe- ringsnämndernas verksamhetsomräden.

• Sida 147
•  Original

Prop. WS$/85: 222 ] Ja ——l

Länsstyrelsen i Örebro län anför:

Kommitténs up_r>.f:/tttninG är att arbets pper bestående av förtroende— valda skall delta i förberedelsearbetet. for att dett:- uete skall bli till verklig nytta fördel va.—.entl " förberedelsearbetet kr.-avs h 'id en omfat- tande utbildning av ledamöterna samt att de hf.-sitter lokal nr.-dom. om distriktets olika delar. Kommittén förslag går ut på att antalet ledamöteri arbetsgrupperna reduceras till ett fåtal. Da distrikten dessutom kommer att omfatta stora geografiska områden minskar avsevärt kännedomen om lokala förhållanden inom arbetsgruppen. Risk uppstår härvid att arbets- gruppen i likhet med vad som var fallet vid l98l års allmänna fastighets- taxering får förlita sig på framlagda förslag. Enligt lät'tsstyrelsen bör i vart fall samtliga ordinarie ledamöter i fastighetstaxeringsnå'tntndcn ingå i ar- betsgrttppen.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför:

Länsstyrelsen konstaterade i sitt remissvar över fastighetstaxerings- kommitténs betänkande Fastighetstaxering Sl det värdefulla i att hela nämnden/arbetsgruppen skulle medverka i provvärderingsarbetet. Invänd— ning riktades dock mot att även suppleanterna skulle ingå i arbetsgruppen med hänsyn till att praktiska problem skulle kunna uppstå på grund av gruppens storlek. Kommitténs förslag med enbart tre ledamöteri de lokala arbetsgruppema och fem i de gemensamma fär däremot anses vara en alltför stor begränsning till medverkan i förberedelsearbetet och möjlighet att påverka den kommande fastighetstaxeringen. Länsstyrelsen förordar därför att nuvarande system med hela nämndten/arbetsgruppen bibehålls även vid rullande fastighetstaxering.

Med den utformning kommitténs förslag fått kan det enligt länsstyrel— sens uppfattning ifrågasättas om nämnden överhuvudtaget skall delta i förberedelsearbetet. Fastighetstaxeringsnämnden (FTN) får enligt försla- get samma ställning som en besvärsinstans. Av den anledningen borde den istället kallas besvärsnämnd. FTN får i motsats till de nuvarande nämn- derna funktionen av att pröva besvär istället för att äsätta taxeringsvärden. Med hänsyn härtill saknas skäl att den helt eller delvis skall delta i förbere- delsearbetet.

RS V anför:

Vid fastighetstaxering förkommer en mängd bedömningsfrågor. För att resultatet skall bli likformigt och riktigt är det av största vikt att provvär- deringen och taxeringen sker med likartad bedömning. ] annat fall leder det till att vissa distrikt kan få avvikelser från taxeringsvärdenivån. Speciellt i områden med gruppbebyggelse kan olikheter mellan provvärdering och taxering leda till stora avvikelser från den önskade taxeringsvärdenivån. Då LSM skall taxera som första instans är det viktigt att LSM också deltar i provvärderingsarbetet. Även i utbildningssyfte vore detta bra. Arbetet skulle inte vara betungande för LSM. Det är inte nödvändigt att LSM har beslutanderätt under denna medverkan.

Lantbruksstyrelsen anför:

Vid förberedelsearbetet för avstämning föreslås att lantbruksstyrelsen skall medverka på central niVå vid bedömningen av priser och prisnivåer.

• Sida 148
•  Original

lf't'op. 1935-12—35: 222 t_",'3.

Pil regional er"" '

* ." ingen er'nran mot förslaget.

att oklarheter dä för

'"-arbetet. inte minst den kort.-. .a som stod till förfogande för arbetet inverkade. negativt pil de förtroendevaldns mö _ 'TlCl' att päverka förberedelsearbetet. Det är från denna synpunkt en tord—el att tiden för förberedelsearbetet nu förlängs enligt det framlagda förslaget och att t-trbetsgrttpper kommer att finnas för samtliga fastighetstyper.

8.3 Allmänhetens medverkan

l betänkandet föreslås att LMV i samarbete med länsstyrelserna cen- tr' lt. regionalt och lokalt inför en avstämning av en fastighetstyp skall hålla överläggningar med organisationerna för olika grupper av fastighetsägare. Något utställningsl'örfarande av den modell som tillämpades vid 1981 års AFT föreslås inte.

Remissinstanerna delar komtnittens uppfattning att något utställnings— förfarande i likhet med det vid 1981 års AFT inte bör förekomma. 1 övrigt tillstyrks att överläggningar sker med olika organisationer för olika katego- rier av fastighetsägare. Synpunkter framförs också att de olika fastighets- organisationerna bör få lämna synpunkter i ett tidigt skede genom ett remissförfarande.

Länsstyrelsen iJämllands [än anför:

Vidare föreslås att ett utställningsförfarande av den modell som tilläm— pades vid AFT Sl inte skall ingå i det rullande fastighetstaxeringssystemet. Länsstyrelsen ansluter sig helt till detta ställningstagande. Det är därför särskilt viktigt att den enkilde fastighetsägarens synpunkter på ett effektivt sätt i stället inhämtas via organisationer för olika grupper av fastighetsäga- re vid de överläggningar och informationsmötett som kommittén föreslär. Dessutom bör på ett mer offensivt sätt kännedom om fastighetstaxerings- bestämmelser spridas via massmedia — såväl press som radio och TV. Detta är särskilt viktigt inför taxering av småhus och lantbruk.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

Länsstyrelsen ser med tillfredsställesc att kommittén föreslagit att det utställningsförfarande som föregick den allmänna fastighetstaxeringen l98] inte bör ingå i det rullande fastighetstaxeringssystemet. Kommittén föreslår i stället att regeringen förskriver att lantmäteriverket. i samarbete med länsstyrelserna centralt. regionalt och lokalt, inför en avstämning skall hålla överläggningar med organisationer för olika grupper av fastig- hetsägare. För att ett sådant förfarande skall vara meningsfyllt krävs att man når fram till berörda gruper. l fråga om hyres-, industrioeh jordbruks-

• Sida 149
•  Original

_ nt.-.c! - »11 'A'Ä å)! P:.) lliöä/FÖ. ...'.2 | -)

(. lTi r'tltSCilO-r'”

l'lndlltl'lu Där—

't"ter torde. det. kunna lösas g " . let praktiskt tag dar: fr.; den största gruppen. vn ..enna grupp. Sverige 5 villaägamr. saltning-tt smälta! ”gar... ("ivriga otga ns.. lokal:-'. förenin roch byalag vill medlemmarna ] e.kr onomiska fra gor.

enon'. oki—'

Z.- .ILdiHSuliOf'u _ '..-.tre:—.t'ntetat cirka-109".- av !.i'ont'i b ' ' "

[.fi/'trstvrc/scti [ Göteborgs och Bolin.-5 liirt anför:

Vid 1'. tål års allmänna fastigl'ietstasering l-zanaliserades inflytandet från enskilda via en av riksskatteverketf ör förbere-zlelsearbctet tillsatt arbets— grtft, . bestående av representanter för olika grupper fastighetsägare. Dess- utoin deltog enskilda i de. referensgrupper som knutits till ari'ietsgruppen. Vidare infcn'merades allmänheten genom ett utställningsförfarandc. Slut- omdömet om utställningsförfarandet blev inte positivt. Kommittén föreslår därför inte någon upprepning inom ramen för den rullande fastight. ts- taxeringen. Kommittén föreslär i stället mindre informationsmöten där lantmä eriet delger allmänheten de riktlinjer efter vilka man arbetar och ger allmänheten möjlighet att lämna synpunkter. Länsstyrelsen tillstyrker kommitténs förslag men anser att informationen bör utformas i samarbete med regionala och lokala skattemyndigheter.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför:

Kommittén har i betänkandet påpekat att resultatet av det utställnings— förfarande som genomfördes inför ATF 81 inte blivit det avsedda. Ytterst få synpunkter till ledning för förberedelsearbetet lämnades av allmänhe- ten. Däremot lämnades synpuntcr på taxering av enskilda objekt. Enligt länsstyrelsens uppfattning är ett utställningsförfarande av den modell som tillämpades vid AFT 81 inte lämpligt. För att få fram allmänhetens syn- punkter föreslär kommittén att överläggningar skall hållas me d organisa- tioner föl olika grupper av fastigetsägare, som bestämts av regeringen, samt i form av mindre informationsmöten. Länsstyrelsen har i' remissvaret till kommitténs betänkande Fastighetstaxering Sl betonat vikten av att alla fastighetsägare får lika möjligheter att komma till tals. Det är angeläget att medverkan kan ske under lika former för alla grupper av intressenter. Länsstyrelsen anser för sin del att förutom informationsmöten och över- läggningar kan även en rätt utformad utställning tillgodose detta krav. I LMV:s myndighetsansvar för förberedelsearbetet bör som en naturlig del ingå att informera allmänheten. Länsstyrelsen finner det också ändamåls- enligt att information lämnas via massmedia.

Länsstyrelsen i Örebro län anför:

Utställningsförfarandet vid 1981 års allmänna fastighetstattering, sådant det slutligen utformades, kom inte att tillföra förberedelsearbetet något värde. Länsstyrelsen välkomnar därför kommitténs förslag att avvisa ett liknande förfarande i det rullande fastighetstaxeringssystemet. Länsstyrel- sen anser dock att utöver överläggningar med organisationer för olika grupper av fastighetsägare även en. omfattande information genom mass- media bör förekomma. Denna bör utformas på så sätt att möjlighet finns för den enskilde fastighetsägaren att framföra synpunkter och förslag som han anser bör beaktas vid förberedelsearbetet.

• Sida 150
•  Original

Prop.. 1984185: 222 % kn ()

Län... syr/flm: [ Kopparbergs" län anför:

heten hör 'na möj- l anna! avstäm- yn till bland annat. vändigt med öve=

iäggnir er med fastighets mrnas ot'ganisati-z.>net' i t t: utformning som före. tas för tant täteriet och lå. sstyrelsen. Li-tnsstyr :n anseri stället att na onda organisationer bör få komma till tals i ett tidigare skede genom nagon form av ren'tissft'irfarande. På så sätt undviks de diskussioner om. enskilda fastigheter. gator, sjt'iar m.m. som annars erfarenhetsvis blir följden av utställningar modell AFT-Sl och ""överläggningar” enligt före- slaget: modell.

LR F anför:

'tltarbetande av index för omräkning skall. enligt förslaget utföras av lantmäteriverket (LMV) på grundval av statistiska centralbyråns statistik. LMV skall därefter sända materialet till RSV för yttrande. Slutligen fast- ställs indextalen av regeringen. Kommittén har i detta sammanhang inte sagt något om att allmänheten skall ges möjlighet att medverka. Deiegatio— nen förutsätter att allmänheten får en ordentlig insytt i arbetet med att ta fram prisindex. Det är särskilt viktigt med hänsyn till att regeringens beslut om index inte får överklagas.

Däremot är det tänkt att allmänheten skall beredas till medverkan i förberedelsearbetet inför avstämningen. Kommittén föreslår att LMV i samarbete med länsstyrelserna centralt, regionalt och lokalt skall hålla överläggningar med berörda fastighetsägareorganisationer. Någon utställ— ning av det slag som förekom inför 1981 års fastighetstaxering bör inte genomföras.

Delegationen vill understryka vikten av att fastighetsägarna har full insyn i fastighetstaxeringsarbetet och att organisationerna bereds goda praktiska möjligheter att delta i förberedelsearbete. Det är inte bli fråga om en ensidig information från myndigheternas sida.

LM V anför:

Beträffande allmänhetens medverkan är LMV berett att i enlighet med kommitténs förslag utreda och medverka i lämpliga informationsinsatser. LMV är medvetet om de svårigheter som kan finnas när det gäller informa— tion om förberedelsearbetet. LMV anser dock att goda förutsättningar finns att på ett tillfredsställande sätt informera om förberedelsearbetet med utgångspunkt från de intentioner om hur arbetet kan läggas upp som redovisas i betänkandet.

Sveriges villaägareförbund anför:

Som inledningsvis nämns har förbundet det intrycket att kommitténs förslag mer präglas av omtanke om taxeringsmyndigheternas arbetsförhål- landen än om de enskilda småhusägarnas situation. Förbundet vill emeller- tid i och för sig inte motsätta sig tanken på ett system med rullande fastighetstaxering. En absolut förutsättning är dock att de olika delmoment som avses ingå i systemet utformas så att småhusägarna får möjligheter till

• Sida 151
•  Original

Pr ngr. IOM/85222 15!

)ettt; innebär att av.—tämni ' " randet för ' "sta skall ' .San ' '

. iform- av: " tt ti 211'5211 'ons 'fat'antle. Med dessa reserva- tioner mot kommitténs törs-lng är lt'jnbundct berett a.: ansluta sig till tanken pil. ett system med rullande fast:glttztstttsering.

9. Takt-ringar

Kommittén föreslår att taxeringsarbetet ombesörjes av LSN LSM skall ocksa bearbeta och registtera inkomna uppgifter tm fastighe er samt ge- non'tföra gransknings,- 0 h utrednings. arbetet inlör grundlxrslut och av- stämning och on'ttasering. Några remissinstanser tillstvrkcr att taxe rings- arbetet ombesörjes av tjänstemän och några instanser avstyrker och anför att tjänstemannagranskning medför att den lokalkännedom en nämnd har då går förlorad. Flertalet av remissinstanserna påpekar att tiden från det deklaration för avstämning skall lämnas den 15 mars till grundbesluten den 15 maj är för knappt tilltagen.

Länssrvrelsen i Malmöhus län anför:

Länstyrelserna har tidigare under avsnittf tagit upp frågan om fastig- hetsägarna bör åläggas skyldighet att utan anmaning avlämna fastighets— deklaration. Enligt länsstyrelsens mening bör denna skyldighet föreligga ttnder de år fastigheterna avstäms. Vid eventuell anledning till omtaxering bör det nuvarande förfarandet vid särskild fastighetstaxering kunna bibc— hållas d v s någon skyldighet för fastighetsägaren att avlämna deklaration föreligger inte förrän efter anmaning. Det föreslagna förfarandet med av- stämningsdeklaration på sätt som det redovisats i betänkandet på sidan 137 avstyrkes. De förändringar som inrapporterats till fastighetstaxcringsregi- stret i samband med myndigltctemas faktainsamling och som skulle ge anledning till omtaxering har redan i detta skede delgetts fastighetsägaren för eventuellt yttrande. Länsstyrelsen ser därför ingen anledning till nytt kommunicedngsförfarande med fastighetsägaren i samband med en even- tuell omtaxering.

Enligt den tidsplan som kommittén föreslagit för de är omtaxering sker skall fastighetsägaren senast den 1 mars tillställas en förfrågan om de i fastighetstaxeringsregistret intagna uppgifterna är. riktiga. Inkommer inte svar inom en månad får det anses som om fastighetsägaren accepterat uppgifterna. Frilvillig fastighetsdeklaration bör inges till lokala skattemyn- dighcten senast den 15 mars taxeringsåret. De föreslagna tidpunkterna medför att omtaxeringsarbetet inte torde komma igång förrän i början av april. Då grundbesluten skall utsänds senast den 15 maj och viss tid åtgår för databehandling. framställning och expediering av beslut torde i realite- ten endast cn månad kvarstå för det egenliga omtaxeringsarbetet. Motsva- rande tidsrymd idag vid särskild fastighetstaxering är 2,5 — 3 månader. Samtidigt med arbetet med omtaxeringen skall avstämningsblanketter ut- sändas den 15 mars med svar inom en månad. Avstämningsblanketterna

• Sida 152
•  Original

omm cr . '. "r: ' ” i't'iz'

i .. "..ntal f "j_.ar som tids. lol al sk......t'txndt'rlte' ha . till tv:

Äed' .tn g: 'ttttd sluten vid ontta's =;lt1-tt'.okal.'. skattetny t'tdighe—

_. & må me,-d och fr.-..'. .'.. 'i'.-h 'tng '.'ttttt'. en Elli-'. & t't manadet löt ' i; av grundbesluten t'. om etnpt " ._ ' '.tller. 1—' ar. l-' rat. .. noggrannare utr-' ining torde detta :;r tal vid '..tmi'd) .,nL. s..tlien bli s.”. l'tgt att åtn't'tr.s.otte en månad 't'töt' överft'iraF från . om;... .._tingspetiöaer'. till den eget nt'tigc. omtaxerir' nertoden.

Länsstvt 'elset'. v il. 1 det ta sa: mna .t'tt'..ttg ta upp ft” gttn om den s. 1'.. beskaf- fenhetstidpunluen. som löres'i's förlruli oförändrad till att gälla vid taxe- ' _. etsingäna. Under ärdä av.. .. .ning sf'r ' nds avsti' 't.'nnit.gb'tanket.t ut tilt fastighets rna senast den 15 mars året före avstämningsäret att återställas till lokala sitattcmyndighetet'. inom en månad. På denna avstäm- ningsblankett katt lokala skatten'tyttdigheten begära svar på vissa komplet- terande frägor och fastighetsägaren ges. möjlighet att lämna egna syn- punkter på värderingen av hans fastighet. Förhållandena skall dock avse vad som kan komma att gälla vid ingången av avstämningsåret d v s cirka 3 kvartal efter det att avstämningsblankctten skall ha ätersänts. med en årlig antagen omtaxeringsfrekvens av 10%- kan var 15:e fastighet komma att förändras mellan svar och beskaffenshetstidpunkt. Härtill kommer att lokala skattemyndighetens arbete med avstämningen såsom exempelvis besiktningar i början kommer att. ligga åtskilliga månader före beskaffen- hetstidpunkten. Med var 15:e fastighet måste därför förnyad kommunika— tion ske med fastighetsägaren om underlag för beskaffenhetsförändringar inrapportet'as till fastighetsregistret. Förhållandet är klart otillfredsställan- de och kommer att väcka im'tation hos fastighetsägarna och ge avsevärt merarbete för lokala skattemyndigheten. Det är därför angeläget att kort tidsrymd föreligger mellan tidpunkten för ätersändandet av avstämnings- hlanketten eller iästighetsdeklarationen och beskaffenhetstidpunkten. Så långt länsstyrelsen kan finna skulle det inte föreligga materiella hinder att förlägga beskaffenhetstidpunkten till ett viss bestämt dato före ingången av taxeringsåret. Ovan relaterande olägenheter skulle därvid i avsevärd grad kunna elimineras. Genom att förlägga tidpunkten för utsändandet av av— stämningsblanketter i samband med omtaxering i ett tidigare skede än den 1 mars omtaxeringsåret till någon gäng under hösten före omtaxeringsåret skulle lokal skattemyndighet också få avsevän längre tid till förfogande än den enda månad som enligt ovan kvarstår til detta arbete.

Länsstyrelsen finner att frågan om ändrad bcskaffenhetstidpunkt närma- re bör utredas.

Kommitténs förslag att överföra gransknignsarbetet och ansvaret för granskning från fastighetestaxeringsnämnderna till lokal skattemyndighet innebär att den lokalkännedom om fastigheterna som tidigare funnits i fastighetstaxeringsnämnderna försvinner. Tjänstemännen hos lokal skatte- myndighet mäste fatta taxeringsbeslut utan stöd från den fastighetstaxe- ringsnämnd. Det är därför enligt länsstyrelsens uppfattning ytterst angelä- get att lokal skattemyndighet tillföt'es resurser så att den föreslagna utred- ningsskyldigheten kan beaktas. De grundbeslut lokal skattemyndighet fat- tar måste grunda sig på realistiska och noggranna taxeringsvärden och får inte ses som ett "första bud" till fastighetsägaren. Så som det rullande fastighetstaxeringssystemet beskrivits i betänkandet finns det enligt läns- styrelsen grundad anledning att anta att så blir förhållandet. Självfallet bör det åligga fastighetsägaren att självmant framföra de motiv som kan finnas

• Sida 153
•  Original

Prop-. 193.4'55: ..- '. l.. 4: i»)

areas .men färde". Sådana förhal- konstateras av fi:—:'binasseran le ail- :)strul:=_" (:)n.

liknande om-

in": en i::sterinr. av värde .'tii. fast ighe- landen pa fastigheten som Har: ka :änhet: kraftigt eft: .'rsz-ttt yttre. _ br' :::i efter de: att :.:vstämnir' 's....l::ra:io:: avlämna... :)..l: ständigiteten har vid tidigar-" tigitetsta: =e:ing:'r l' nr.:—:): beakta :. av tas— tis'h"tstaxeri::'_-" -.'"_:'::::de:: före .esiu:e'-. och bör eniigt ..;stj. reiser: : ett rtzll ande svs-ten: : "i.)tltaast' .":5 b- tas &" '. ":eio a'v :axe " ::":t'vnmt'he ten redan : grunt. "ae slutet utan att .'"astighe as...-are :: i en :: ....mningsdekla— ration m:": ':.tt. -' "a pi'e .:' förh.:llan-' :et. ! :"ånvaton av stöd fri-in i::stigltetstaxe- ringsnämndeti gör att den granskande tjänstemannen pf: lokal skattemyn— dighet mäste sl: .'.ifa "lokalkännedom" på egen hand och.-'eller genom be- siktningar. Satiana besiktningar finner länsstyrelsen oundgängligen mäste sl'.'-' vid yrkanden från fastighetsägaren om säregna förhållanden pi": fastig- heten. Erfaren'ne .tsmässigt tar sådana besiktningar tillsammans med ägare:: avsevärd tid.

l.:"irissrvrflscn i Uppsala lär.-' anför:

Kommittén har funnit det naturligt att i sitt arbete knyta an till de tankegångar och riktlinjer som kommit fram i fråga om andra förhållande- vis likartade områden inom taxeringen. Kommittén pekar särskilt på de direktiv som skatteförenklingskommittén erhållit.

Länsstyrelsen delar den synen att det är naturligt att inriktningen görs mot de mera komplicerade deklarationerna samt att förfarandet för enkla deklarationer blir så enkelt som möjligt. Länsstyrelsen tillstyrker därför vad kommittén föreslagit om deklarationsförfarandet och granskningsarbe- tet. samt att hela granskningsarbetct förs till LSM.

Länsstyrelsen i G:")"teborgs och Bohus län anför:

Kommittén konstaterar att den allmänna fastighetstaxeringen och lönta— garbeskattningen är två särskilt stora områden som inrymmer ett stort antal tämligen enkla ärenden; Skatteförenklingskommitte'n har föreslagit ett förenklat förfarande för de enkla ärendena för att det egentliga gransk- ningsarbctet skall kunna inriktas mot de mer:: komplicerade deklarationer- na. Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att det är naturligt att dessa tankegångar får slå igenom även inom ett system med rullande fastighetstaxcring.

Kommitténs förslag går ut på att minska och förenkla fastighetsägarnas skyldighet att lämna uppgifter för fastighetstaxeringen. Den som önskar det skall emellertid ha rätt att avge deklaration eller på annat sätt lämna uppgifter för taxering av sin fastighet. Det är avstämning sker skall dekla— ration lämnas. Denna skall dock vara betydligt mindre omfattande än den som skall lämnas när fastighetsägare anmanas att avge deklaration eller gör det på. eget initiativ. Hela granskningsarbetet skall överföras till de lokala skattemyndigheterna. När det gäller svårare ärenden skall stöd dock erhål- las frän den regionala myndigheten. Länsstyrelsen tillstyrker vad kommit- tén sålunda föreslagit om deklarationsförfarandet och granskningsarbetet. Beträffande uppgiftsskyldighctens omfattning hänvisar länsstyrelsen till vad som anförts ovan under "Faktaunderlag för taxering"

• Sida 154
•  Original

_. i: _. & ... ga. =.? :.: |») i—l 73. .L".

l'" :=: ': '.; >. »: _. _ (' "::—:l! (' '

=-'-:': a'." I:(::::::::" e:: f::eslaan. u:t.t':.t"'tt :::H :: förenkla: (1: kl.:rat: :::sl'ör— .:':de me:: 1 'n' :muni' n_:.- : . _ '::ttc ”TV-"

ru'llRll :

'::'e:: -':f .'l: s: .:rr: (:en::e soda-:r :=::rv:1:L'.: ..:::sstttclsem mening alltid

uppg '.':t (:::: at' than-. ' agit del av denna. för :::: LSM skall __ '=aarer: lät: det ::.-' l:":t'i. :::. Detta f:"::'l".-:rande bör inte utgör": ::'-':'::'::: nämnvärd »:c.a'—':::::"' I'lommtt.:e:::: (:.r dock inte in på vilket lö: faran-;: "som s::all tillämpas om uppgifterna inte godtas eller om yrkande inkommer. ':'.ntuell lagstiftning bör klargöra dess:: frågeställningar.

Låt::ss'wrelsen har inget att invända mot det förslag till t_i('-':::stemat:na— gra-askrnng som kommitten lämnat. under förutsättning att tillräckliga per— sonella resurser. registrering.—.- oeh terminalutrustningar erhålls. Möjlighe- ten att använda befintlig personal och registerutrusttnng : fastighetstaxe- :'ingsarbete: är begränsad med hfmsyr: till de reformer som är aktuella inom beskattnings-. uppbörds- oct: debiteringsomrädena, Länsstyrelsen förut- sätter at: LSM. tilldelas de tekniska resurser systemet med rullande fastig- hetstz-txering bygger på.

Kommittén har föreslagit att f::stighetsdeklaration skall lämnas senast den 15 mars taxeringsäret. Enligt nuvarande regler skall deklaration. läm— nas senast den 15 februari. vilket är ett sedan lång tid tillbaka väl inarbetat och känt datum. Med hänsyn till I. SMI:s kommande arbetssituation med utredning. kommunicering. inhämtande av yttranden från konsulenter. besiktningar m. m. framstår tiden mellan 15 mars och 15 maj som alltför knappt tilltagen. Länsstyrelsen kan inte finna annat än att starka skäl talar för bibehållande av den nuvarande deklarationstidpunkten den 15 februari. En invändning mot detta förslag kan vara den tidsnöd länsstyrelsernas data 'nheter arbetar under mellan december och februari. Vid bibehål- lande av deklarationstidpunl-zten den 15 februari bör enligt länsstyrelsens uppfattning F'I'N:s arbetsperiod kunna avkortas till den 15 oktober för att ge dataenheterna möjlighet att hinna med sina arbetsuppgifter.

När det gäller avstämningsdeklarationerna utsänds dessa den 15 mars året före taxeringsårct och de skall återställas till skattemyndigheterna senast inom en månad. Att slutgiltigt avge deklaration redan den 15 april året före taxeringsåret, då deklarationen skall avse förhållandena den 1 januari taxeringsäret, förefaller omöjligt. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om det inte borde föreligga skyldighet för fastighetsägaren att självmant komplettera deklarationen med de ändringar som skett under tiden 15 april och 31 december året före avstämningsåret.

_":..

Länsrätten i Stockholms län anför:

Även om fastighetstaxeringskommitténs förslag godtas : övn'gt bör enligt länsrättens uppfattning ett nytt förfarandesystem inte byggas upp förrän ställning har tagits till SKF:s kommande förslag

Under intyck av direktiven till Skatteförenklingskommittén (SKF) har fastighetstaxeringskommitténs förslag till förfarandet utformats med tyngdpunkt : tjänstemannataxering hos lokala skattemyndigheten. Inte minst av hänsyn till allmänhetens berättigade krav på att finna likartad utformning av administrationen hos två så näraliggande företeelser som

• Sida 155
•  Original

P'r'tr-t.1')8—1!8...ZZZ l 5 1)!

notering av inkomst m.m. och av fastighet 11' ils. e de b.".ida sy stenten ges en likformig uppbyggnad.

De '" _'irder hos lokala skattemyndiglteter. och fis.._rrt'1s' rna som konnnitten föresläri samband med den periodiskt .;rtet..omrt1.'.r1de avstäm- rigen vittnar om det merarbete och den növer'sl;z-'tdlighet för l'a- _ re.: som detta för? rand.. ' innebär och det berätt; .'ade 1 nu överv int-'.' avstäntnir

ighets- a om

en bord-'.' ltr'u .na utgå Sålunda föreslär kommittgén att lokala skattemyndighetcn redan den lS mars året före taxeringsäret sänder : ämningsblanliett till fastighetsägarna. Blanketten bör i undertecknat

aterst: tllas till lokala ska '.temyndigheten inom en månad. Inrappor- ' :. där efter nya förändring.n oil fastigheten från kommun m. fl före taxeringsä ets ingång får efter kommunik ation till fastighetsägaren av detta material av av stämningsblankett tillställas denne lot at. i undertecknat skiel. återställas till lokala skattemyndiglteien. Sett med fastighetsägarens ögon innebär den beskrivna ordningen klara nackdelar i överskådlighet och risk för felaktig (ofullständig) rapportering samt merarbete. Tiden den 5 april till årets slut är så lång att rapportuppgifter t.o.m. normalt skall kunna tillkomma och kräva fömyad deklaration. En hantering av flera deklarationer per fastighet hos lokala skattemyndigheten inger betänklig- heter och fölr med sig betydande risk för felaktigheter.

Lokala skattemyndigheten kommer att förfoga över sakkunniga och förutsätts utreda tveksamma fall även med hjälp av besiktningar. Dess kompetens och dess förmåga att därefter meddela till stora flertalet invänd- ningsfn'r. grundbeslut får därför antas vara tillfredsställande. Emellertid kan man på goda erfarenhetsgrunder misstänka att en fördjupad kontroll av givna datauppgifter är nödvändig i vissa fall. För att utröna t.ex. att deklarerad standard och inte minst storlek hos småhus överensstämmer med gällande regler krävs västentliga insatser även i form av besiktningar.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför:

Kommittén föreslår att fastighetstaxeringen i allt väsentligt skall admini— streras och verkställas av de lokala skattemyndigheterna (LSM). Länssty- relsen instämmer i att granskningen kan ske hos LSM. Det är emellertid viktigt att vissa omständigheter beaktas innan detta genomförs.

Skattechefen har — såsom fallet ju också är vid inkomsttaxeringen- det övergripande ansvaret för taxeringsarbetet. med den stora organisatoriska splittring som för närvarande råder inom taxeringsorganisationen ter det sig mycket vanskligdt att överföra väsentliga beslutande uppgifter till LSM utan att samtidigt tillföra skattechefen ytterligare medel att styra arbetet inom LSM med. Lämpligast vore att avvakta med organisatoriska föränd- ringar till dess resultatet av utredningen om skatteförvaltningens organisa- tion och styrfunktioner (Dir 1984: 22) föreligger.

Kommittén motiverar sitt ställningstagande att överföra granskningen till LSM med hänvisning bland annat till erfarenheterna av en försöksverk- samhet som bedrevs vid den särskilda fastighetstaxeringcn 1979. De som utförde gransningsarbetet tillhörde birädes— och assistenskarriärerna. Kva— lite'n av gransningsarbetet uppges ha varit hög. Bättre kavalitét skulle inte ha kunnat åstadskommas av fritidsgranskare.

Dessa erfarenheter stämmer inte överens med länsstyrelsens. Det finns tyvärr skäl att hävda att försöksverksamhcten har varit i det närmaste misslyckad. Det distrikt som ingick i verksamheten mäste eftergranskas och ett stort antal besvär anföras till rättelse av taxeringsfel. Detta har

• Sida 156
•  Original

.erade person' . _ siuridik som för: det. endast [':-"'.! nnai som n' d" ska. clansultmn: ur last tillfälle till kontinuerlig fulleott '.-1r= ':;ete ' 551555?-

f..ie_

s*.t'fu'tnf'etv -. vas 'n'_'.if_'=.hi1g_vte gttttt än som fo'tslugtt ["; "1." 11”... " .- .;1erso nal frän lamm." 1te'11viisendet.

Kammaren" förslag innebär utslaget på": tand"- dighe'er er- sonaltomtarlunnn med en han? '.re eller pa vi.. lokala sl'.a.'tem_vndighete1'tv.-'.handlii q

ale. Det tppenbart att en organil sation av den storleksordningctz måste bli ytterst särbar.

ts l20 lokal:: sk"

LRF anför:

Vad gäller taxeringsförfarandet innbär förslaget en radikal förändring 'lV nuvarande ordning. Förslaget bygger på att de uppgifter som behövs för att kunna taxera en fastighet finns tillgängliga i fastighetsregistret och att registret fortlöpande förses; med nya uppgifter från myndigheter. Fastig- hetsägaren själv skall få rapporter om vad som tas in i registret men skall endast i samband med avstämning av 1: en förenklad deklaration i vilken en försäkran lämnas att uppgifterna är riktiga.

' Delegationen har ovan framhållit att detär olämpligt att: utvidga myndig»- hetemas uppgiftsskyldighet på sätt kommittén föreslagit. Enligt delegatio- nens mening måste uppgiftsskyldigheten även i fortsättningen i huvudsak ligga på fastighetsägaren. Detta betyder att det förenklade deklarationsför- farandet som kommittén föreslagit inte är genomförbart. Detta betvder vidare att den knappa tidsram som kommittén uppställt för fastighetstaxe— ring vid avstämning inte kan hållas. Även om deklarationstidpunkten. som föreslagits till 15 mars taxeringsäret tidigareläggs någon månad med hän— syn till att alla fastighetsägare skall lämna en fullständig deklaration är det omöjligt att hinna med taxeringsarbetet till den 15 maj. Enigt delegationens uppfattning är den föreslagna tidsramen under alla omständigheter alltför knapp vid avstämning av småhusenheter och lantbruksenheter.

RSV anför:

Enligt 18 kap 95% fztstighetstaxeringslagen (PTL) skall fastighetsdeklara- tion lämnas senast den 15 mars under taxeringsåret. RSV anser att den tid LSM får för handläggning och beslut blir alltför kort i de fall deklartion lämnas de sista dagarna. här fastighetsdeklaration lämnas utan anmaning kan nämligen förutsättas att några förberedelser inte gjorts i FTR. eftersom det då är fråga om förändringar som ej varit kända för LSM. Tiden mellan 15 mars och 15 maj måste då räcka till för utredning. kommunicering och hörande av konsulter.

lngen får heller anmanas att lämna fastighetsdeklaration tidigare än 15 mars (18: 10). Eftersom anmaning kommer att tillgripas endast i komplice- rade fall, dvs då underlag i FTR inte är tillräckligt för beslut, finns ytterli- gare anledning att ifrågasätta om tidpunkten 15 mars är rätt vald. Enligt nu gällande regler skall särskild fastighetsdeklaration lämnas senast 15 febru- ari. RSV anser att denna tidpunkt bör hållas.

• Sida 157
•  Original

Prop. 1984/85322 157 !.('i/iss:_t-'rc!.tc.'t i Örebro län anför:

Enligt kommitten skall fastighctsdekiaration lämnas senast den 15 mars taxertn_ tre:. "Enligt tt" ssu-relsens äsikt blir den tid som stått tili förfogan- de för handläggning och beslut alltför kort. i de fall deklaration lämnas titan anmaning kan nämligen förutsättas att nägra förberedelser ej vit _agits i fastighetstaxeringsregistret. eftersom det torde vara iräga om förändring— ar som ej varit kända för lösa; skattemyndighet. Tiden e. lan lf» mars och i:- maj måste i dessa fall räcka till för utredning, kommunicering och hörande av konsulenter.

Fastighetsägarna får heller inte anmarias att lämna fastigltetsdeklaration tidigare. än 15 mars. Då anmaning tillgrips-torde uneerta t i fastighets- taxeringsregistret inte vara tillräckligt för beslut. Det torde i vid röra sig om mera komplicerad-: fall som behöver utredas. Enligt nu gällande regler skall särskild fastighetsdeklartion lämnas senast 15 februari taxeringsåret. Länsstyrelsen anser att denna tidpunkt bör behållas.

Län.'.—Styrelsen iJämt/artds [än anför:

När det gäller kommunikationsskyldighetct skall med tillämpning av 65% i taxeringslagen tillses att utredning görs och tillfällen bereds fastighets- ägaren att yttra sig när det behövs för beslutet. Enligt kommitten bör LSM använda de. mest praktiska sätten att kommunicera med fastighetsägarna och menar då telefonsamtal. Telefonsamtal är-i många fall det mest prak- tiska och ger kanske också ofta det bästa utbytet under förutsättning att samtalet föregås av en skriftlig förfrågan från LSM. Ett samtal initierat från LSM skulle erfarenhetsmässigt bli omständigt exempelvis med upp- ringningsförsök vid ett flertal olika tillfällen innan kontakt näs. Ofta, kan- ske i de flesta fall, bör i stället LSM:s beslut kunna formuleras på sådant sätt att beslutet gäller om inte ägaren har något att erinra mot det. Det bör då naturligtvis framgå av underrättelsen om man frångätt deklarationen. Jämför därvid kommitténs förslag om att den förfrågan som sänds till fastighetsägaren om ifrågasatt ändring i fastighetstaxeringsregistret anses accepterad om svar inte inkommer från ägaren (sid 137 betäkandet).

JO anför:

Även om det naturligtvis är bra att arbetet med avstämningen börjar tidigt. så kan man fråga sig om deklarationen måste sändas ut och lämnas in så långt i förväg? Och är inte den tid man ger uppgiftslämnaren väl kort? (18 kap 5 och 9 till). "Samspelet" mellan grundbeslut och avstämningsdek- larationen bör beaktas.

TOR anför:

TOR har förståelse för förslaget att låta enklare och mindre komplicera- de ärenden avgöras av tjänstemän hos de lokala skattemyndigheterna och att låta nämndens prövning inskränkas till fall där en omprövning har begärts av ägaren eller där det annars finns särskilda skäl för en granskning av nämnden. Det kan emellertid ifrågasättas om inte den nuvarande ord- ningen är att föredra. Just i fråga om fastighetstaxering har nämligen den sakkunskap och den lokalkännedom som ledamöterna i nämnden besitter visat sig vara "särskilt värdefull för att få en rättvis och likformig taxering.

• Sida 158
•  Original

Prop. läts-1185: 222 158

TOP. har ingen erinran mot de föres ttlnll ticlsfristerna förde lokala skatte- myndighet" 't och nämnderna. Förslaget torde nimiligen innebära en lng- narc arbets. ytm.

ill Eeslut

l betänkandet föreslås att LSM sänder ut grundbeslut. om årets taxering senast den lii rnaj. LSM kan ompröva beslut under hela omprövningspe— rioden den l5 maj—den li. september efter yrkande av fastighetsägaren eller pä eget initiz-ttiv.

Sedan grundbeslut omprövats en gång av LSM, kan det överklagas hos FTF—l. LSM kan också efter omprövning lämna över komplicerade ärenden till F'fN för överprövning. Sista dag att begära omprövning av grundbeslut hos LSM är den 3()juni.

Omprövat beslut delges. Tidsfristen att begära ny omprövning eller överprövning av F'fN är tre veckor.

FTN:s verksamhetsperiod den 15 juni — den 15 november är delvis parallell med LSM:s omprövningsperiod. FTN överprövar LSM:s beslut och kan ompröva sitt eget beslut en gång.

Besluten skall vara utformade som hittills och innehålla de bestämda värdena och grundfaktorerna. Motiveringen skall förbättras.

Flera remissinstanser är kritiska till förslaget om FTst funktion som besvärsinstans och att LSM två gånger skall kunna ompröva sitt grundbe- slut.

Länsstyrelsen f Stockholms län anför:

Länsstyrelsen ifrågasätter om det berättigade i att tillskapa en fastighets- taxeringsnämnd som ny besvärsinstans dit en fastighetsägare har att skrift- ligen och formellt inge besvär. Ändringar efter likartade linjer har diskute- rats inom skatteförenklingskommittén i fråga om inkomsttaxeringen. "Det synes långt ifrån klart huruvida man inom skatteförenklingskommittén kommer att föreslå en taxeringsnämnd som en ny, fjärde besvärsinstans. Ändringen beträffande fastighetstaxeringsärenden bör därför anstå till dess frågan lösts för inkomsttaxeringen. lnkomst- och fastighetstaxe- n'ngsärendcn bör i detta avseende behandlas lika.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför:

Länstyrelsen anser att kommitténs förslag i sak innebär tillskapande av en ny besvärsinstans. Kommittén har ju på flera ställen i betänkandet hänvisat till skatteförenklingskommitténs arbete. Målsättningen torde ha varit att uppnå likformighet så långt möjligt med inkomsttaxeringen. På sid l72 anges att skatteförenklingskommittén planerar, enligt vad som erfarits. att föreslå att taxeringsarbetet helt och hållet uförs av LSM med efter delegation — tjänstemän som beslutsfattare i första omgången och ompröv- ning av en skattenämnd, som finns i skattemyndigheten. Skatteförenk— lingskommitten föreslår att en sådan ordning genomförs vid 1988 års taxe- ring.

• Sida 159
•  Original

Prop. MPS—"31%: 222 159

i.,änsstyrclsen tttotsiitter sig kommitté " ff'trslag om en fristående nämnd som ytterlig .re en instans i förvaltnittt _ randet. Omprövning av LSMs grundbeslut bör.. då LSM inte helt (eller (te-ivis') kan biträda framställt yr tand-:. ske i myndigheten förstärkt nt" " 'tsnämnd. Det med ! 'd en ta.-.c.- nämndens medverkan fattade beslutet är således fortfarande ett myndig- hetsbeslut. Som följd härav kan befattaningsltavare hos LSM vara föredra— gande i nämnden, utan att avge- särskih yttrande.

Länsstyrelsen är även tt'el;sttnt till den tidsplan sont kommittén angivit. Fastigitetslängderna skall finnas framlagda den 2 januari päft'iliande är. Dataenheterna vid länsstyrelserna har under tiden november t. o. m. janua- ri stor arbetsbörda. Länsstyrelsen ifr" .'ätter dätför om inte. tidpunkten för fastighetsta,xeringens avslutning böt ändras till den 30 september.

L("ittsrc'itten i Västmanlands län anför:

Länsrätten delar komitténs uppfattning att det är angeläget att beslut om fastighetstaxering underkastas prövning av nämnd. Allmänheten ges här- igenom insyn oeh inflytande i taxeringsarbetet. Samtidigt tillvaratas de breda kunskaper nämndledamöterna — särskilt i landsbygdsdistrikten — besitter. Enligt kommitténs förslag skall nämnden föras in som en särskild instans i förvalningsförandet. Skälet härtill synes vara en strävan att rätta ttppkomna felaktigheter så att säga vid källan och att motverka att andra ärenden förs till domstol än sådana där tvist föreligger mellan en fastighets- ägare och det allmänna. Länsrätten delar i och för sig dessa grundvärde- ringar men sätter starkt ifråga lämpligheten i att föra in ytterligare en instans. Inom ett system liknande det som tillämpas vid inkomsttaxering. där den faktiska granskningen ut förs av en tjänsteman. men där besluten formellt fattas av en nämnd — antingen av ordföranden ensam eller i plenum — synes de eftersträvade effekterna väl kunna uppnås.

Kommittén föreslär den ändringen i nuvarande ordning att besvärsskri- velser skall ges in till lokala skattemyndigheten. Förslaget gäller både de skrivelser som avser ett överklagande av lokala skattemyndighetens beslut och de som innefattar besvär över fastighetstaxeringsnämndens beslut. Kommittén knyter därvid an till det förslag som RDB-utredningen har lagt fram i sin rapport Förenklad hantering av taxeringsbesvär m m. Länsrätten har i yttrande över rapporten sagt att övervägande principiella skäl talar mot en sådan ordning. Rätten har särskilt vänt sig mot att domstolen beskärs möjligheten att pröva vidden av yrkandena i vissa besvärsskri- velser som ställs till den.

RDB-utrcdningcns förslag grundar sig bl.a. på den uppfattningen att lokala skattemyndighetcn skulle kunna fånga upp och rätta ett antal ,ären— den som annars skulle gå till länsrätten för avgörande. På så vis skulle rättelseärendena öka vid lokala skattemyndighetcn medan besvären hos länsrätten skulle minska i motsvarande män. Enligt kommitténs förslag till ändrad lydelse av l9 kap 21 & fastighetstaxeringslagen, skall lokala skatte- myndigheten inte få besluta om ändring av uppenbara fel om besvär har anförts i länsrätten, utom i det fallet att rättelsen avser en oriktig anteck- ning om ägaren. Den effekt som RDS-utredningen vill uppnå uteblir sålun- da när det gäller besvären över fastighetstaxering.

Till bilden hör att en ordning med ingivande av besvär till lokala skatte- myndigheten knappast skulle medföra någon personalbesparing vid läns- rätterna eftersom en registrering ändock måste ske. Däremot skulle perso- nalen behöva ökas vid de lokala skattemyndighema'för de nytillkomna registren"ngsuppgifterna.

• Sida 160
•  Original

Pra". 'l934i'85: 222 Intl !.iiru'ränen i .'fioc'i'almlrns Lim anför:

iiotnmittens skäl för att bibehålla nämnden har. sin grund i att dess; ledamöter deltagit % förberedel. ' tet för taxeringen och har särskilda kur" lager, som bör tas tillval .:. 'v'iaare beaktas fastighets _,arens önkske- mäl om att kunna få sin taxering prövad av en nämnd med fört roendevalda. Lokala skattemyndigheten har enligt förslaget möjlighet att ompröva grundbeslutet. men ej längre än tili den 15 september. En sådan ompröv- ning bör ha giorts. innan fastighetsägaren kan öt-=erl-:laga taxeringen till nämnden. Denna är verksam från den 15 _iuni till den 15 novemer. Genom att verksamheter: hos myndighet och nämnd på detta sätt avgränsats i tiden finner länsrätten ett rimligt utrymme ha getts för att i dessa instanser nå ett materiellt. riktigt beslut titan den titlsutdräkt som kan föranledas av besvär till domstol. Möjligen kan ifrågasättas om inte lokala skattemyndiglietens omprövning bör begränsas till en omgång, varefter nämnden behandlar vidare omprövning. Skulle den upprepade omprövningen avse en felak- tighet kan denna alltild rättas av lokala skattemyndigheten med stöd av 19 kap 21 % fastighetstaxetingslagen enligt förslaget.

Omprövningsförfarandet i fastighetstaxeringsnämnden syftar till att åstadkomma en korrekt taxering redan i första instans utan att behöva tillgripa ett långsammare och mera kostsamt domstolsförfarande. Så långt är det inte svårt att ansluta sig till tankegångarna.

Förslaget. har emellertid också en baksida. Kommitténs förslag innebär att man som besvärsinstanser efter varandra anvisar två organ med mycket närliggande sammansättning och uppbyggnad ( tjänstemannaordförande och lekmän). För de mål som ändå går vidare till länsrätten kan det synas som en onödig omgång och onödig kostnad att. de först måste omprövas av fastighetstaxeringsnämnden. Kanske kunde olägenheterna minskas om omprövning i fastighetstaxeringnämnden inte giordes obligatorisk och om antalet lekmän blev färre än i länsrätten.

Man kan också, inte minst frän kostnadssynpunkt och för bedömningen av hur många mål som kommer att gå vidare till länsrätterna. fråga sig hur effektiv en omprövnng i fastighetstaxetingsnämnd kan bli om den skall vara avklarad inom ett par månader.

För de fastighetsägare slutligen, som bedömer chanserna att få gehör för sina ståndpunkter i lokala skattemyndigheten eller i fastighetstaxerings- nämnden som obetydliga eller obefintliga, måste det framstå som något liknande en fullträff av krångel och byråkrati. nästan påminnande om legal utröttningstaktik att bli tvingade att gå åtskilliga varv i den första instansen innan han eller hon kan få upp sin sak i länsrätten.

Fastighetstaxeringsnämndens prövning initieras enligt kommitténs lag- förslag bl.a. genom fastighetsägarens överklagande. Länsrätten finner den nu gällande ordningen nämligen att överklagande och besvär utgör begrepp som hänför sig till domstolsprövning vara naturlig även i det av kommittén föreslagna systemet. En femte instans måste till varje pris undvikas. Nämndens arbete med taxeringen bör anses motsvara en integrerad del av första instansens omprövningsförfarande. SKF överväger för inkomsttax- eringens del att föreslå att en skattenämnd införs som ett beslutsorgan inom de lokala skattemyntligheterna. Att fastighetstaxeringsnämndens prövning föranleds av en talan, begränsad i tiden i förhållande till delgiv— ningen av lokala skattemyndighetens beslut, bör ej heller innebära något hinder för ett sådant synsätt. Kommitténs förslag inneäbr att extra ordi- nära besvär ej skall kunna anföras hos fastighetstaxeringsnämden, ett

• Sida 161
•  Original

. -.- l'— Prop. Hilal/ha: 22.2 .t_.l förhållande som också talar för "til denna ei hör uppfattas såsom. en ' e-- svärsinstans.

[(n/mimi'i'iilicn i (Tiny/"mig;; anför:

Det förfarande sotn kommitten lokal skattemyndighet". fastigl'ietst sering länsrätt. kann och regeringsrätten. Att göra fastighetstaxcrtngsnämnden til! en bes tn- stans och skapa fyra- sftdana instanser här inte komma ilr : under nagra omständigheter. Om taxeringen skall- överl-zlagas frän loi-tala skattemyn- diglteten till fas" '"'tetstaxcringsnäntden. benovs särskilda processuella regler för fastigltctstaxeringsnämndens verksamhet. Bl. a. mäSte det finnas bestämmelser som angeri vilken omfattning nämnden fär (_sverpröva taxe— ringsbeslutct. Eftersom det inte skall finnas någon motpart till den enskil- de. kommer det att vara extra svart att bestämma den beloppsram inom vilken prövningen får ske och vilka möjligheter det finns till kvittning. Kammarrätten ser det föreliggande förslaget som en synnerligen olycklig hybrid mellan en äldre ordning med överprövning av taxeringsbeslut i ”nämndaktiga" former och den numera i stort sett etablerade ordningen. som innebär överprövning i rent domstolsmässiga former. -

Kammarrätten finner emellertid att det finns stora fördelar med ett förfarande som börjar hos lokala skattemyndigheten. Övergången till pröv— ning hos fastighetaxeringsnämnden måste dock ordnas på ett annat sätt än kommittén föreslagit.

Ett sätt är att låta tjästeman hos lokala skattemyndighetcn fatta beslut för fastighetstaxeringsnämndens räkning samt ha bestämmelser som anger att besluten i vissa fall i stället skall fattas under medverkan av förtroende- valda ledamöter. Det blir då en fråga om sammansättningen av den myn- dighet som fattar beslut. En och samma myndighet uppträder i olika skepnader på samma sätt som när länsrätten en gäng avgör ett mål med ensamdomare och en annan gång beslutar med ordförande och nämnd. Gränsen mellan ensamavgörande och avgörande med nämnd skttlle exem— pelvis kunna dras så att nämnden skulle medverka. om den enskilde begär omprövning och den enskildes uppfattning om taxeringen inte biträds av den som äger pröva taxeringen ensam. samt om tjänstemannen eljest finner att nämnden bör medverka i taxeringsbcslutet.

En annan lösning, som kan godtas övergångsvis. är att hålla lokala skattemyndigheten och fastighetstaxeringsnämnden åtskilda pä samma sätt som nu men ålägga lokala skattemyndigheten att hänskjuta taxeringen 'till fastighetstaxeringsnämnden i de fall som skisserats ovan.

Med båda de nu angivna förfarandena när man den effekten att fastig- hetstaxeringsnämnden skall pröva hela taxeringen oberoende av det "be- svärsyrkande" som kan ha framställts. Detta förfarande leder också fram till endast ett slutligt beslut.

Kommittén föreslår den inskräkningen i den normala besvärsrätten att besvär till länsrätt skall få anföras endast om erinringar gjorts mot lokala skattemyndighetens taxeringsbeslut. Detta skulle innebära ett hinder mot att få många förvaltningsbeslut prövade av domstol genom ordinära rätts- medel. En sådan inskränkning är främmande för den nuvarande rättsord- ningen och fordrar mycket noggranna överväganden innan den införs. De möjligheter som skall finnas att anföra besvär i särskild ordning är inte så stora att bestämmelserna om e o besvärsrätt tillgodoser rimliga krav på rätt till domstolsprövning inom ett område som är så viktigt för den enskild

ll Riksdagen 1984/85. ! saml. Nr 222

'rätt

• Sida 162
•  Original

Prop. Häll/35: 222- l62

som fastigllett-;tascringe . Kammarrätten avstyrker därför f.n. varje in— skränkning i rätten att. föra talan mot ett taxeringsbeslut som meddelats av lokal skattemyndighet eller taxeringsnämnd.

”HmShirin-Trill?! anför:

f—iontntitténs förslag rörande formerna för nämndens medverkan är oklart. Såsom DV uppfattat förslaget synes det inte överensstämma med processuella grundprinciper. Kommittén förordar. att FTN skall finnas som besvärsins'ta .5 mellan LSM och länsrätt. När LSM har omprövat ett grundbeslut skall fastighetsägaren enligt 20 kap 1 l ä förslaget kunna anföra besvär till FIN. llt-len FTN skall samtidigt enligt 19 kap Då förslaget vara en instans till vilken LSM kan överlämna ett ärende av tidsbrist eller p g a ärendets svårighetsgrad: Att överlämna ett redan omprövat beslut förefal- ler inte rimligt. Saken är ju avgjord och avgörandet dessutom omprövat och rättsmedlet bör vara besvär. l9 kap 1255 i förslaget rimmar för övrigt illa med vad som sägs i betänkandet (sid 146). att den enskilde skulle kunna påkalla nämndens medverkan genom att begära omprövning av LSM:s beslut. Enligt lagförslaget katt han åstadkomma prövning av en nämnd först sedan LSM eventuellt två gånger har omprövat sitt grundbeslut.

Formerna för nämndens medverkan bör enligt DV istället övervägas från följande utgångspunkter: Nämnden bör verka inom första instans och anlitas i svårbedömda ärenden. Nämnden bör således normalt besluta endast i ärenden som inte är massärenden medan sådana ärenden avgörs av tjänstemän. Omprövningsinstitutet skall finnas men det finns knappast skäl till mer än en omprövning i första instans. Omprövningen utförs av nämnd såvida inte tjänstemannen avser att bifalla yrkandet helt.

En sådan ordning som DV här skissat förutsätter en närmare integration mellan nämnderna och LSM. En behörighetsrcgel skulle kunna ange att nämndens medverkan begränsas till de taxeringar, som tjänstemannen anser komplicerade jämför 19 kap 12.5 i förslaget. Nämndens medverkan kan naturligtvis också föreskrivas beträffande taxering av annan enhet än småhusenhet samt i övrigt i svårbedömda ärenden.

Det behövs ett antal ständigt arbetande nämnder i organisationen vare sig fastighetstaxeringsnämnd utgör särskild instans eller deltar i vissa beslut hos LSM. Enligt DVs mening utnyttjas emellertid nämnden bättre om den anlitas i svåra ärenden än om den anlitas som en bcsvärsinstans generellt. På grund av det anförda bör kommitténs förslag om en särskild FTN-instans inte leda till lagstiftning.

JO anför:

Bör inte möjligheter att överklaga lokala skattemyndigheters beslut till fastighetstaxeringsnämnden tidsbegränsas? Utan sådan begränsning kan nämnden hamna i den sitsen att man inte hinner pröva besvären under sin verksamhetperiod som ju slutat 15.1l. Och vad händer om fastighetstaxe— ringsnämnden får in besvären efter l5— l l — besvärstiden ärju tre veckor efter det att fastighetsägaren fick del av lokala skattemyndighetens (LSM:s) beslut — resp. inte hunnit pröva den före det datumet: (jfr regeln i 23 kap få"). Kommittén säger visserligen i motiven (avsnitt 9.715) att besvären får lämnas över till länsrätten men författningsreglerad är situa- tionen inte. såvitt jag har kunnat finna.

• Sida 163
•  Original

Prop. 1984'85: 232 lö,-3

!..'r'u_t.vr_'.'."."l_.'.-'n' .-' f)..tt';'t'.".ii.'.rut.'."..—

i (i'.-'- fal fattning ' . . " dtiell'. til...

i'.-'ning av (”'-.'erl: jagat "tv-sl.... son. förvaltninv rätts-

er lag och som innebar att en

onotiig he—.a'snmeana'muv'l.e—.:..... n'vovn'ns. no:-'. heslutsmvnd .ighe-

_ d.....iln' med fördc.' &unna inför .

t'ghetst..x..rinf'sstst me'. med de n uprlaggniug l.tl'l.x*.l"'glst:l' föreslagit med rnyndighets..nl-;nuten nämnd. Mälsätt tningen bör vara rätt taxering i första instans.

I.änts.'y".u[t'en ( inverkan/(mm [än anför:

Den väsentligas' e organisatoriska. förändringen i övrigt berör lokala skattemyndighetcns och fastighetstaxeringsnämndens medverkan. Försla- get innebär att lokala skattemyndigheten övertar huvudparten av taxe— ringsarbetet som första instans för taxeringen i stället för fastighetstaxe— ringsnämnden enligt nuvarande system. Fastighetstaxeringsnämndens uppgift vid en rullande fastighetstaxeting blir — förutom medverkan vid förberedelsearbetet — att behandla ärenden där lokala skattemyndigheten och fastighetsägarna inte blir överens samt andra svårbedömda frågor Förslaget följeri stora delar de riktlinjer som dragits tipp i syfte att förenkla löntagarbeskaltningen och får ses mot bakgrund av de likheter som förelig- ger mellan fastighetstaxering och nyssnämnda heskattningsomräde. Fas- tighetstaxeringen kännetecknas av ett stort antal okomplicerade ärenden men innehåller också många svårare frågor. Mot denna bakgrund anser länsstyrelsen att de föreslagna organisatoriska förändringarna är väl moti- verade.

Umeå kommun anför:

Kontoret tillstyrker att fastighetstaxeringsnämnderna fär karaktär av första besvärsinstans. i stället för som nu handlägga varje ärende. Erfaren— heterna från de senaste fastighetstaxeringarna har varit att ledamöterna har mycket sma möjligheter att sätta sig in i varje ärende. Sedan V' .'irdefak- torer och värdetabeller bestämts har taxeringarna i huvudsak varit en administrativ uppgift för ordföranden.

Länsslvrc'ls'en i Göteborgs och Bah/(..' län anför:

Länsstyrelsen är tveksam till den tidsplan som kommitten skisserat. Fastighetslängder skall finnas offentligt framlagda den Zjanuari påföljande år. Förtryckt deklarationsblankett för inkomsttaxeringen med uppgift om bl. a. taxeringsvärde för fastighet skall enligt skatteförenklingskommitténs förslag skickas ut till de skattskyldiga omkring den leanuari. Länsstyrel- sernas dataenheter har under tiden den november t.o.m. januari en stor arbetsbörda. Det är därför inte möjligt att få fram fastighetslängder i god

• Sida 164
•  Original

l (Fi

tid före. iii-sskiftet för att lokal skattemyndighet i sin tur skall hinna få ut ill.. kommunerna. Samma synpunkter g 'r beträffande uppgifter om ärden på förtryc z". tieklarationsblan etter, som skall

.

skickas ut från Ll .aenhete na, omkring den if": januari. Det rör sig om cirka

—"'_io.ne (' de l:; arationsblaniten varav upp as på cirka 2 miljoner. Lansst ' _ ' =ext-staxcringsniimndens a si

"in".— taxeringsvärden skali . mer om inte. tidpunk— tttning ':'-ör andras till den li sep- i'isstyreisen kunnat bedöma finns det inga praktiska hinder ' _ fketta sknile i sin tur innebära att t'astig'netstaxeringsnämndens arbetsperiod bestäms til! li juli — 35 september och lokal skattemyndig— hets omprövningsperiod till 'ti- mars —— lijuli. Övriga tidpunkter bör då på motsvarande sa'-itt flyttas bal-tät två månader.

tft-.? Terminalåtltomst till uppgifterna i fastighetstaxeringsregistret

Kommittén anför att ett sätt att eliminera olägenheterna med stora och kostsamma manuella register nt. m_ och en omfattande manuell hantering kan vara att förse LSM med hildskärmsterminaler med vars hjälp man kan nå information i de länsvisa fastighetstaxeringsrcgistren. Med moderna terminaler och ny teknik för kommunikation skulle det också vara möjligt att nå RSV:s eentraldator och den egna länsdatorn.

Remissinstanserna är positiva till att fastighetstaxeringsregistren skall kunna nås med bildskärmsterminalcr. De påpekar dock vikten av att LSM tilldelas tillräckligt antal terminaler så att bristande terminalåtkomst inte blir en "flaskhals”.

TC () anför:

Vad gäller arbetsuppgifterna vid de mest arbetsbelastade myndigheterna — de lokala skattemyndigheterna — görs en schematisk uppskattning av resursåtgången som delvis är beroende av möjligheterna att utnyttja ADB- teknink. En noggrannare analys och uppföljning av resursbehovet måste här göras. inte minst mot bakgrund av de negativa erfarenheter som finns inom myndighetsområdct av tidigare bedömningar av rationaliseringsmöj— ligheterna vid utnyttjandet av datateknik.

Fögderirh((ftföreningen anför:

Idet rullande systemet kommer en stor del av de lokala skattemyndighe- tcrnas arbetsuppgifter att utföras via terminal. Myndigheterna anvses få terminalåtkomst till fastighetstaxeringsregistret och det nuvarande fastig- hetstaxeringsaviregistret är tänkt att utgå. Det föreslagna förändringarna kommer otvivelaktigt att medföra betydande rationaliseringar i fastighets- taxeringsarbetet. Terminal-åtkomsten till fastighetstaxeringsregistret kom- mer också att bli värdefull för den årliga taxeringen och för myndighernas serviceverksamhet. Kommittén bedömer terminalbehovet för det nya sys- temet till 150. Detta skulle innebära att de flesta myndigheterna endast skulle tillföras en terminal för fastighetstaxeringsarbetet. Föreningen vill starkt ifrågasätta om detta kommmer att räcka. Många myndigheter har redan idag allt för få terminaler för att verksamheten skall kunna bedrivas

• Sida 165
•  Original

Prop. 19841'85: 222 löf-

nä ett effektivt sätt. Eftersom ordentliga terminalresurscr ä- _= av grund— förutsittningar—na för att en rullande fastighetst ingen si ll nornlöras vili lorentngen understryka Vikten av . itt-:'zlningen av termi- !— naler till de lokala skattentyntligueterna här 233"th .:.

.SE-'i (ff.)/SR anför:

fin förut. "ritning; för att !,St'vt ska kan ta bemästra arbetstlpi-igifterna pä ett tililredsstälktnde sätt i en rullande fastigiietstaxzering är att myndighe— terna fär tertninalätkon'tst till fastighetstaxeringsregistret. Det nuvarande fastighetsaviregistret kan som kommitten konstaterar inte. användas i det föresiL-tgna- systemet. Vidare. anser JUSEF—i att LSM bör få maskinell at- komst till och uppdatering av uppgifter i det centrala fastighetsregistcr som är under uppbyggnad. l sammanghanget bör också framhållas att terminal- ätkontst av fastighetstaxeringsuppgifter är ett länge närt önskemäl frän skattemyndiglieterna. exempelvis för arbete med den årliga taxeringen. serviceverksanthet och utskrifter av taxeringsbevis. Kommittén har beräk- nat terminalbehovet till ca ISO. vilket innebär att de fiesta LSM endast skulle få en terminal för arbetet med rullande fastighetstaxering. Många LSM har redan i dag besvärande brist på terminaler och JUSEK. vill understryka vikten av att LSM tilldelas tillräckligt antal terminaler sa att bristande terminalätkomst inte blir en "flaskhals" i arbetet.

Lant/7ruksstyrelscn anför:

Kommittén tar i detta sammanhang också tipp vissa frågor rörande fastighetstaxeringsregistret och ADB—utrustning för detsamma. Bland an- nat föreslås att registret skall bli åtkomligt med dataterminaler. För att lantbruksnämnderna skall kunna fullgöra bland annat den föreslag ia rap— porteringen vid omtaxering och uppgiftslämnandet för prisstatistiken på ett rationellt sätt är det nödvändigt att de också kan ta ut uppgifter från registret via dataterminal. Styrelsen förutsätter att detta beaktas .vid ut- formningen av ADB—rutinerna.

Statskontoret anför:

Utredningens förslag förutsätter att fastighetstaxeringsregistret uppda- teras oftare och med fler uppgifter än i nuvarande system. Utifrån denna förutsättning instämmer vi i att ett terminalorienterat system för uppdate- ringen bör övervägas. Utredningen har föreslagit en teknisk lösning som innebär att terminalätkomst ges till länsdatorerna. Utredningen har (sid t60 Och sid Zl !) med bl.a. referens till en annan utredning gjord av RSV beräknat följande kostnader för ett terminalorienterat system (milj kr):

Investering Ärlig kostnad Skrivminne 2 0.15 Terminaler. skrivare 5,7 ej uppgift SUMMA 7.7 (MS

Enligt statskontorets mening har utredningen underskattat kostnaderna. a) Det finns en initialkostnad för att medge terminalätkomst tilllänsda- torerna som ej iir-medräknad. Länsdatorerna måste förses med nätverks-

• Sida 166
•  Original

löfj

ernminne för att " . rrc: terminalst yst-ett. '.t-itilllmstr'ad en kan antas un ietbå'tll c;. ln:- ilj kr?” "

kautta T'raate över. tea lttfn _' belast; ar.-tö äter. '". ;;vstt. ningstiden ,, 3—4. är b) litre" mia .' angett termimit r)eliovet till till bildskärma. med sk;' r..-ue löpat kost tt atta! milj kr. c) Ont svsten kan ett . ( n'ässiet. " )örl

"ter-rt"skt;stnader...t har angett; till 5" .' milj kr oth n ågon

har ej beraluta. natskont b'ratitmt t.: 'rntinal—

_ 'är oclastz. en t'.)talkall—;yl.

t.! Nut-' a. ande ser'. ic elzont'raltt är inte anpassat för terminalbearbetning. För förhöjd s rv tr,—e kostnad tar beräknas 2 milj/ar.

e) Kommunikationskostnader i datanätet är ej angiven. (')verslagsmäs- sigt kan kostnaderna uppskattas till 0.5.- milj kr i investering och 0,7 milj kri årlig avgift till televerket. (Hostnadsuppslatttniugen grundar sig på vissa antaganden om hur kommunikationsutbyggnaden sker i övriga delar av APR-systemet).

En sammanställning gör följande tabell

(__milj kr) Investering Arlig kostnad

Skivminne 2 (LIS Initialkostnader Ill l.(l Terminaler 7.5' 0.75 Driftspersonal — 1.0— 2.0 Förhöjd servicekostnad —- 2.0 Datanätkostnad 0.5 0.7 SUMMA 20 5.6—6.6

Om fler terminaltillämpningar läggs på Iänsdatorerna kan vissa kostna— der fördelas på dessa tillämpningsomräden. Fran Statskontorets sida har vi enbart gjort grova kostnadsuppskattningar.

Vi vill inte avvisa förslaget till ADB-stöd för fastighetssystemet. Innan slutlig ställning tas till hur ADB—stödet skall utformas bör man dock avvak- ta nu pågående försök med terminalåtkomst till länsdatorn i Stockholm. Vissa t.ekniska problem återstår vidare att lösa vad gäller terminalåtkomst till länsdatorerna. Även om vi räknar med att dessa kan lösas kan tidsfak- torn påverka ett eventuellt beslut.

Inför ett slutligt ställningstagande bör överlåtas på RSV att ta fram ett beslutsunderlag i frågan. Om alternativet länsdatorn inte visar sig lämpli— gast kan andra tekniska alternativ övervägas.

10.2 Gemensamt utnyttjande av faslighetstaxeringsregistret m.m.

Kommittén konstaterar att från skattemyndigheternas sida framhållits att det uppkommit avsevärda problem vid administrationen av den gemen— samma uppgiftsinsamlingen l98] i fråga om den allmänna fastighetstaxe- ringen, folk och bostadsräkningen och den kommunala energiplaneringen. Kommittén har inte gått närmare in på frågan om gemensam uppgiftsin-

• Sida 167
•  Original

$tmp. WS$/85 17"! V,;

i _».- _.-_ .

' eller en utveckline av en informatinnssamortlning med FTR som

:”... . 5, - _

databas. Emellertid hör enhet kontn'titte'n en fi'irhättrina i administrativt

FTP. kunna

>. vid en rullande taxering. En del av de hittills—.arande. rutinmässiga t 'glseterna vid en gemensam uppgiftsinsamling och gemensam register— . bör också”: kunna minska om de. tekniska hjälpmedlen förbättras. i. c:a:. genom terminaiätkomst till FTR. Central::t'imna'en _ii'ir_!nxtigltt'zsa'tttr.-' anför:

CFL del: r de uppfattningar som redovisas i avsnitt 9.6.4 och som kommit till uttryck bl.a. i den där citerade skrivelsen frän industriverket. pianverket. hostadsstyrclsen och SCB att fastighetstaxeringsregister för— utom att utgöra underlag för taxering även har en mycket betydelsefull roll som datakälla för samhällsplaneringen. Därför är det angeläget att innehal— let i registret inte begränsas enbart till vad som behövs för åstadkommande av en rättvis och riktig taxering. Hänsyn måste också tas till den nytta som andra samhällsintressen kan erhälla med relativt sett begränsade insatser.

l detta sammanhang har presentation av registerinnehället och formerna för tillhandahållande av informationen stor betydelse. Som redan nämnts tillhandahåller fastighetsdatasfy'stemet ett urval av taxeringsinformation. Detta urval är för många tillämpningar otillräckligt. Frän flera olika intres- senter har CDF underhand fått önskemål om att redovisningen av taxe— ringsuppgifter i fastighetsdatasystemet bör utvidgas till att omfatta all den information som lämnas i fastighetslängden.

Från skattemyndigheterna tillhandahålls uppgifter i form av skrivna utdrag eller som magnetband. Direktåtkomst till registren via terminal finns inte. Utredningen föreslår nu att terminalåtkomst skapas direkt mot fastighetstaxeringsregistret. Tekniken ska i första hand göras tillgänglig för LSM som ett led i rationaliseringen av registervärden och i taxeringsarbe- tet. Uppenbarligen måste en sådan utveckling medföra betydande fördelar för de berörda organen.

Fastighetsdatasystemet är ett basregister som tillhandahåller grundläg- gande information om fastigheter. Taxeringsdata ingår som en naturlig del i detta basregistcr. CDF menar att tillhandahållande av taxeringsdata till en vidare användarkrcts ska ske genom förmedling av fastighetsdatasyste- met. För att fastighetsdatasystemet ska kunna fylla sin uppgift måste man även i fortsättningen räkna med att ett urval av fastighetslängdens upp- gifter rutinmässigt ska föras över till fastighetsdatasystemet.

Om det visar sig att urvalet av taxeringsuppgifter som för närvarande presenteras i fastighetsdatasystemet inte svarar mot avnämnarnas behov. kommer CDF att ta initiativ till en utökning av registerinnehållet. Upp- byggnad av grundläggande register med likartat informationsinnehäll som det som finns i fastighetsdatasystemet vid andra myndigheter är inte ratio- nellt.

CDF vill peka på den skillnad som finns mellan fastighetstaxeringsregi- stret och fastighetsdatasystcmtet i fråga om grunden för redovisningen. Fastighetstaxeringsrcgistret redovisar taxeringscnheter som ofta. men långt ifrån alltid, överensstämmer med fastighetsbegreppet. Taxeringsen- het kan bestå av såväl flera fastigheter som del av fastigheter eller av lös egendom. d v s hus på ofri grund. Vid samtaxcring sker redovisningen av data med någon av de berörda fastighetsbeteckningarna som sökbegrepp.

• Sida 168
•  Original

? ap. WS$-ffi

fastittitetet 'iiänvisas enbart till den ....t'ebarand" e: .'t't-eten. It)-="

.ast.gl.etsoeteel.nmg kan redovis . '.;gttatået'. som avser ett helt annan emet har ...stig ets'ndelningen som grund. ' kommuner. som största enhet v.tt'emot r.... ' ' reo-.ivi ts med församii '.r. surr; grund. f) gör att fas" ingdens inncltall r: . . hets'i' .ttasyst em. .,:"teavt t' digering av data som bannas ft.... annat i't. gis'm'

t...!

.'.; |-

st".....;intinmrerad och riskabel ur säkerhetssynpunkt av nya.-. :edrwi- satt-'_' ski-i'..

mot bakgrund. tv att upp—gitter ur ..:Sllgh'"SGILIASVS'LM ! utgör grunden färfolkbokföring och la sttnhets exering samtid igt som las-.i 'att—...at'svstt- met thn"'tj.t. vissa uppgifter ur fastigl tetstaxeringsregistret bl.a. lör beräk- ning av ::.t' ämpelskatt... .nse r ( DF att det är syn erii it:-: |. angeläget att data i de båda systemen ordnas SÄ att intormationstttbyt et dem emellan kan ske så enkelt och säkert son. möjligt

CDF har tidigare i sitt remissvar 1979—03—24 över betänkandet Fastig— hetstaxering lt] t.Budgetdepartementct dnr 2408f79) lämnat synpunkter på anpassningen mellan fastighetstaxeting och fastighetsregistrering. hämn- den anförde då att det kan ifrågasättas om det inte vore dags att ta bon möjligheten till samtaxering och föreslog som ett steg på vägen att uppgift i fastighetslängden alltid ska redovisas på den fastighet eller fastighetsdel där den hör hemma. CFI) vidhåller att i vart fall lokaliserade upgifter. som t. ex. data om byggnader. bör presenteras på den fastighet som uppgifterna hänför sig till.

Byggnadsregister

De uppgifter om byggnader som finns i fastighetstaxeringsregistret har i avsaknad av bättre underlag kommit att spela en väsentlig roll som under— lag för t.ex. energigplanering och förnyelseplanering. Ett stort arbete ligger bakom insamlandet och redovisningen av alla dessa data. Registret är bitvis ofullständigt och möjligen något deformerat av det faktum att uppgiftslämnaren varit medveten om att uppgifterna ska användas i första hand för beskattningsändamäl. CDF menar att det dessutom är en väsent— lig brist att de upplysningar som lämnas inte är knutna till byggnader utan till taxeringsenheter vars avgränsning kan variera från tid till annan och inom vilka det kan förekomma flera byggnader utan annan särskiljande identitet än dett godtyckligt valt löpnummer.

CFL) har under lång tid behandlat frågor om hur ett byggnadsregister bör utformas. I ett sent skede av fastighetstaxeringskommitténs arbete fick CDF möjlighet att presentera den försöksverksamhet med ett byggnadsre- gister som nämnden drivit i drygt ett år.

Byggnadsregistret inom fastighetsdatasystemet är ett basregisn'r som innehåller bygg/zadsidentiret och vissa grundläggande uppgifiw'. Till dessa hör byggnadens geografiska läge i form av koordinater. dess adress och uppgift om vem sotn är ägare. Redan dessa uppgifter gör det möjligt att väsentligt förbättra fastighetsdatasystemets redovisning av bebyggelsen på varje fastighet. Uppgifter om det enskilda husets konstruktion. använd- ningssätt och standard redovisas i från fastighetsdatasystemets fristående register. Dessa förutsätts finnas upplagda eller kommer att läggas upp för en mängd olika tillämpningar eller beredskapsplanering. Genom förmed- ling av fastighetsdatasystemet och med hjälp av den unika identitet som i byggnadsregistret ges till varje hus blir det möjligt att vid behov använda information som redan finns insamlad för nya tillämpningar.

• Sida 169
•  Original

l'rop. 198435: 222 169

f'lygguadsr'egistr'et ska vidare underlätta inf'or'matror'isu'.bytet mellan stat och kommun. t.fppgif'terrta som kommunerna lämnar till underlag för fas-- tighetstaxeringcn är här det bästa exemplet. Avsikten är att skapa ett sysrem där konununens byggnadsnämnc i direkt anslutning till handlägg— ningen av ett byggnadslovsär'ende registrerar både de basuppgifter som ska redovisas i byggnadsr'egistret och de. uppgifter som ska vidarebefordras till taxeringsregistret och andra r'ntr'es' 'mer. I byggnadsregistret ges objektet. en identitet och de uppgifter som ska vidt-trebefordras överförs pä ADB- mediuru till fastighetstaxeringsregistret.

CFI) avser att under våren [985 redovisa erfarenheterna frän byggnads— r'egisterförsöket. Er'fz—tr'enheter'na hittills har bekräftat att det är' fullt möjligt att utifrån byggnadsredovisningen i koordinatregistret och fastighetstaxc- r'ingsr'egistret skapa ett basregister avseende byggnader. Försöket har ock- sä bekräftat att det finns en mindre mängd byggnader där sambandet mellan det enskilda fruset och taxeringsdata är svärutrett. Därför menar CDF att den modell för komplettering av registerdata och för kommunika- tion med fastighetsägarna som kommittén för fram förutsätter en entydig identifiering av varje enskild byggnad. Denna identitet som enligt CFDS uppfattnig ska ges av ett i fastighetsdatasystemet ingående byggnadsregis- ter'. mäste införas i fastighetstaxer'ingsregistret Och bör användas vid all kommunikation med externa intressenter.

Lr'r'nssryrf'fsen i Sknruhorgs län anför:

Centralnämndens för fastighetsdata (CFDs) fastighetsregister och in- skrivningsregister innehåller många för fastighetstaxeringen värdefulla uppgifter såsom storlek. läge. rättigheter. planer och-bestämmelser som berör fastigheten. gemensamhetsanläggningar. lagfartsuppgifter etc. Läns- styrelsen finner det angeläget att registrens uppgifter på något sätt görs tillgängliga för skattemyndigheten vid fastighetstaxeringen.

SCB anför:

I den tidigare nämnda skrivelsen till regeringen beskrivs bl.a. de erfa- renheter som gjordes av samordningen mellan l98l års allmänna fastig— hetstaxering. FoB 80 och uppgiftsinsamlingen för den kommunala energi- planeringen. Svårigheterna som uppstod med denna samordning fördröjde bl.a. bearbetningen av FoB 80 samtidigt som kvaliten försämrades ijämfö- relse med tidigare folk- och bostadsräkningar. Kommittén refererari detta sammanhang till RSVs projektgrupp för utvärdering av l98l års AFT och till LSM, som delar uppfattningen att denna samordning var både ineffek- tiv och olämplig.

Kommittén framhåller emellertid det behov som, trots nämnda svårighe- ter. föreligger av en samordnad informationsbas för samhällsplanering och fastighetsvärdering. Hur en sådan samordning i framtiden bör organiseras anser kommittén behöva utredas. Mot bakgrund av SCBs samordningsan- svar anser SCB det som en självklarhet att verket deltager i en sådan utredning.

RSV anför:

Vid t98l års allmänna fastighetstaxering inhämtades frän fastighets- ägarna förutom uppgifter för taxeringen även uppgifter för folk- och bo—

• Sida 170
•  Original

Frau. 5984/5'4' ”"*-

-- . i.u-A.

x] A

'='-ningen och den tort'tmunala energiplaneringen. l-irf' renlteterna vi- . s:.tntordnaö uppgiftsinsamling är svär att genomföra med gott result;-u. l . altningens personal är denna senare uppgift ett trumman ' saknar kunskaper för vidare bedömning v uppgif—

" anser därför att den framtida uppgiftsinsamingen för annat

"rit(fi'fsjfurr'rzingrn anför:

Centralnämnden för fastighetsdata håller för närvarande på med att bygga upp ett ADB-baserat fastighets- och inskrivningsregister i landet. Avsikten är att fastighetsbildningsmyndigheter. butiker och andra som i sitt arbete har behov att uppgifter från registren kan få direkt tillgång till dessa uppgifter t. ex. genom att ansluta egen terminal eller kontorsdator— utrustning. r'egistren innehåller uppgifter som de lokala skattemyndighe— terna ofta har behov av i sitt dagliga arbete. Detta kan gälla utredningar om arealer, hur fastigheter bildats. ägant'leförhällanden m ut. Det skulle inne- bära stora rationaliseringsvinster om myndigheterna kunde få direktåt- komst till dessa register och inte behöva ringa eller skriva i varje enskilt fall. Eftersom frågan inte berörts av kommittén bör den enligt föreningens uppfattning tas under övervägande.

Plunvcrkz't anför:

Planverket konstaterar att kommittén inte närmare gått in på möjligheter att i samband med fastighetstaxeringen samla in data om uppvärm- ningssätt. energikonsumtion och andra energivariabler. tillgänglighet för handikappade m. ll. data av intresse i samhällsplaneringen enligt det för- slag som angavs i skrivelse den 7 mars 1983 från planverket. bostadsstyrel- sen. industriverket och SCB. Kommittén hänvisar i stället till att övervä- ganden härom bör ske i någon framtida utredning. Planverket beklagar detta och vidhåller att det bl.a. av kostnadsskäl är angeläget att man vid den redovisning av uppgifter som vart 8:e år skall ske för varje fastighet också begär in vissa för samhällsplaneringen angelägna data. Vid den löpande omtaxeringen däremellan bör man då kunna nöja sig med upp— gifter för i första hand rena taxeringssyften. Systemet bör då också utfor- mas så enkelt som möjligt för att kunna tjäna just detta syfte.

Bus!uds.tt)-'relscn anför:

l skrivelse l983-O3-07 till regeringen har bl.a. bostadsstyrelsen hemställt att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för att erhålla underlag för energiplaneringen och övrig samhällsplancring. Skrivelsen har behandlats av fastighetstaxeringskommittén som anför att formerna för en gemensam datainsamling för flera användare i framtiden synes böra utredas, förslags- vis av CFD.

Förslaget att CFD skall utreda en framtida datainsamling kan styrelsen instämma i. En sådan utrednng bör genomföras i nära samarbete med andra intressenter och vara slutförd i god tid före den första etappen i det nya systemet. -

Avslutningsvis vill styrelsen framhålla att om fastighetstaxeringsupp- gifter i en framtid skall bli aktuella som underlag för folk- och bostadsräk- ning (FOB) så medför det speciella krav på innehållet i fastighetstaxerings-

• Sida 171
•  Original

Prop. 1984/85: 222 l7l

registret. Vidare lrör erfarenheterna frän Plöö 1985 fil påverka variahelval nt. m. i taxeringsrcgistret. Uppgifterna från FOB lsli—l::- rtrde cln kunna användas för att justera taxering.—:registrct sä att bättre "bast-'ärden" inför en övergång till ett rullande system erhälls.

ll Besvär ll.l Besvärsrättcns materiella ittnehäll

Kommittén föreslåt att varje års taxering skall kunna pröva-ts och besvär anföras utan att nägra nytt otttstättdigheter har inträffat. Man skall för varje aktuellt taxeringsär — men inte retroaktivt -— kunna yrka ändring av en feltaxering. [. ex på grund av en felaktig bedömning av en '.'ärdefaktor som legat till grund för taxeringen. I fråga om värderingen är det endast basvär- det och de däri ingående delvärdena som gär att överklaga.

Fä remissinstanser har berört frågan om besvärsrättens materiella inne— håll. En instans tillstyrker kommitténs förslag och en förordar att den enskilde bör kunna få alla taxeringsbeslut av lokal skattemyndighet eller fastighetstaxeringsnämnd prövad av länsrätt.

Länsrätten i Västmanlands län anför:

Länsrätten delar kommitténs inställning i den grundläggande frågan om besvärsrättens materiella innehåll. Besvärsrätten bör således omfatta alla ändringsyrkanden som avser själva beslutet. dvs sädana faktorer som påverkar taxeringsvärdet. men däremot bör beslutsskäl som regel inte få överklagas särskilt. Eftersom det är angeläget att FTR innehåller korrekta uppgifter bör. som kommitten föreslagit. ändrade faktorer kunna omprö- vas av lokala skattemyndigheten.

Med hänsyn till det sätt systemet byggts upp anser länsrätten lika med kommittén att varje års taxering skall kunna prövas. Länsrätten "anser också att det endast ät' basvärdena och de däri ingäende delvärdena som skall kunna överklagas medan däremot indextalen inte bör gå att överkla- ga. Om det mot förmodan skulle uppkomma fel vid den maskinella uppräk- ningen med de talen bör felen kunna rättas i annan ordning.

Länsrätten i Stockholms län anför:

Den rullande fastighetstaxeringcn innbär att varje år är likvärdigt med avseende på möjligheten att generellt ändra fastighetens taxeringsvärde p.g.a. omständigheter i fastighetens beskaffenhet m.m. Kommitténs för- slag att varje års taxering skall kunna överprövas utan spärregler, liknande de f.n. gällande. är därför konsekvent. På samma sätt bör det vara naturligt att klagomål om felaktigheter i taxeringen beaktas endast med verkan från det för klagotidpunkten aktuella taxeringsåret. Att besvärsrättens spärr— regler och omtaxeringens preciserade förutsättningar avvecklas kunde tän— kas innebära en ökning av arbetet med fastighetsfrägor i olika instanser. [ praktiken torde det förhålla sig så att de nuvarande reglernas utformning — även i de fall de föranlett att prövning/nytaxering ej bort ske — ändock inneburit en analys av taxeringen som i arbetshänseende är jämförbar med

• Sida 172
•  Original

Prop. H&M/85: 222 177

lTiElECT' '

ändringsbesint. Den enskilde fastighetsägarenS-t intressen av be- svärtnjt'taxering lär inte i och för sig påverkas av prt'ivttinn rättens utform- ning. .ttdtnirnstrativt sett bör tor-slaget i denna del alltsä ej innebära nega— tiva konsekvez'tscr.

Kammarrätten i Grafi/"org anför:

Enligt kammarrättens uppfattning bör den enskilde kunna fä alla tax— eringsbeslut av lokal skatten'tyndigltet eller fastigi'tetstaxeringsnämnd prö— vade av länsrätt. Om sa blir fallet. finns det inte längre behov av den svårbegripliga bestämmelsen i 19kap 14% andra stycket och tillägget i 24 kap Sä- andra stycket om rätt till anslutningsbesvär när taxeringsinten- den:. eller kommun klagat i länsrätt.

I dessa frågor vill kammarrätten Vidare framföra följande. Enligt de regler som gäller nu görs indelning i värdeomrädcn genom en föreskrift som skall tillämpas vid taxeringen på samma bindande sätt som andra föreskrifter. Kammarrätten har i ett mål funnit att domstol inte kan bilda nya värdenmräden. även om detta vore ett sätt att finna en bättre taxeringsvärdenivä. I ett annat fall överväger kammarrätten att besluta på ett sätt som har samma verksam som en nyindelning men som formellt inte innebär någon ändring av indelningen. inom ett större landsbygdsområde har länsstyrelsen lagt in ett mindre värdeområde med högre riktvärde för marken. En statistisk bearbetning av köpeskillingarna inom detta mindre område har visat att de anvisade riktvärdena är för höga. Om riktvärdet för mark bestäms på samma sätt som för omkringliggande landsbygd. kommer taxeringsvärdenivän att i genomsnitt ligga mycket nära 75 procent av det marknadsvärde sotn prisstatistiken antyder. Kammarrätten lär inte vara förhindrad att ändra riktvärdet för mark även om detta skulle innebära samma riktvärde för mark och byggnad inom det mmindre området som den omgivande landsbygden, dvs att det lilla riktvärdeområdet försvinner.

Kommittén föreslär en ändrad lydelse av 7 kap 7 &. Denna ändring kan tolkas så att indelningen i riktvärdeomräden inte längre skall anses som en föreskrift utan som en anvisning. Om denna tolkning är riktig. hälsas. såsom framgått inledningsvis, ändringen med tillfredsställclse. Indelningen kommer likväl att ha sådan grund att det endast undantagsvis finns möjlig- het att få den ändrad i besvärsprocessen. Om det är så att en omrädesgräns av misstag fallit bort vid en sista justering av indelningsbeslutet, skulle detta kunna rättas till i besvärspro'cessen. Att besvär inte får föras över själva indelningsbeslutct borde enligt kammarrättens uppfattning inte få medföra att beslutets materiella innehåll inte kan prövas i mål om taxering av fastighet inom värdeomrädet.

Det kan inte finnas något hinder mot en besvärsregel som leder till att beslut om index inte kan överklagas. Det kan emellertid tänkas fall att lokala skattemyndigheten tillämpar indexbestämmelserna på ett felaktigt sätt, t. ex. använder index för ett enfamiljshus för att bestämma värdet på ett tvåfamiljshus. Byggnadens klafssiftcering kan alltså vara tvistig. En sådan fråga bör kunna komma under domstols prövning. Visserligen öpp- nas i 19 kap 95 sista stycket en möjlighet att pröva, om uppgiften i registret är riktig i den mån den påverkar indc'xomräkningen. men det vore naturli- gare att låta domstol pröva indexomräkningen som sådan. De skattskyldi- ' ga torde ha'svårt att förstå den föreslagna inskränkningen i prövningsrät- ten.

• Sida 173
•  Original

Prop. 1984/85: 222

__ =] '.»)

l 1.2 lh*svärsberättigade

Kommittén f(fn'eslitr att regler införs om rätt för varje delägare i samägd fastighet att föra talan vid fastighetstaseringen.

lngen av de remissinstanser som har yttrat sig häl—över ha!" iii-igar. att

invända mot kommitténs förslag. Kunmmrrältr-u i (Liite/30:11; anför:

kommittén fi'ireslär en uttrycklig bestämmelse att varje delägare i en santfzilll ägd fastighet skall ha besvärsrätt. Frågan är nu föremål för rege- ring rättens prövning. men kammarrätten finner att en uttrycklig bestäm- melse därom bör flyta in i fastighetstaxeringslagen.

I detta sammanhang berör kommittén frågan om besvärsrätt för delägare som inte fön talan. Kammarrätten har hittills varit mycket försiktig om det funnits mer än en ägare/delägare som kunnat föra talan och det gällt att ändra ett taxeringsvärde, t. ex. sedan en fastighet överlåtits. Grunderna för bestämmelsernai 10% förvaltningsprocesslagen synes leda till att besvär av en ägare-"delägare kan prövas utan att den andre ägaren/delägaren hörs. endast om det är onödigt att höra den andre. Detta skulle kunna vara fallet endast när taxeringen ej skall ändras eller det är självklart att övriga ägare,/delägare kommer att uppfatta utgången som gynnsam för dem. Den- nu. grundsyn leder också till att domen mäste delges övriga ägare/delägare, om domen gått dem emot. för att deras besvärstid skall börja löpa. Om de ej får del av domen. finns den ordinära besvärsrätten kvar. Även om uppgifterna i fastighetstaxeringsregistret blir fullständiga. kommer det att finnas fall då en delägare eller ny ägare inte får underrättelse om lokala skattemyndighetens beslut. Den ägare/delägare som inte fått underrättelse i tid har nu rätt till besvär i extraordinär ordning. 1 förslaget hänger den ordinära besvärsrätten samman med att man begär omprövning. Att en ägare/delägare begär omprövning skall vid nödvändig processgemenskap räknas även annan ägare/delägare till godo. Även dessa andra får alltså besvärsrätt och skall underrättas om beslutet och om möjligheten att anföra besvär. Detta är emellertid inte alltid genomförbart. t.ex. ide fall då en fastighet omsatts utan att detta kommit till lokala skattemyndighetcns kännedom. [ de fall en ägare/delägare inte fått den underrättelse som han skall ha, finns extraordinär besvärsrätt rätt. Delges inte domen av länsrät— ten eller kammarrätten. löper inte den ordinarie besvärstiden.

Länsrätten [ l-"äxrmanlandx [än anför:

Länsrätten har inget att tilläga ifråga om kretsen av besvärsberättigade. Besvärsrätten då flera personer gemensamt äger en fastighet har vållat ätskillig huvudbry under åren. Som JO redovisari sitt beslut 1983 saknas uttryckliga lagregler om delägares rätt att agera på andra delägares vägnar. Kommittén redovisar att kammarrätterna fr.o.m. l981 års AFT har ansett att varje delägare skall ha rätt att föra talan vid fastighetstaxeringen om den gemensamma egendomen oberoende av om han har fullmakt från de övriga. Enligt vad som under hand inhämtats har regeringsrätten haft uppe frågan om nödvändig processgemenskap i fastighetstaxeringsmäl i plenum den 3 oktober i är. Förhoppningsvis blir rättsläget därigenom klarlagt.

En fråga som aktualiseras i samband härmed är om domstolarna skall

• Sida 174
•  Original

l74

ärdet ändrats på talan av en

. ga dLl.ts_urIlc. kan en ' 'ns tipntattnit :. inte anses som i proce ssen . ftersom de själva inte har att. ö: 't besvär. Men de är. ' ."ilet och fa. " därigenot '. en partslik- ed 'den slutsi'scn traininar de'. t...:urligt att delgivning Det bör emellertid f , »ll inte gar.. att genomfö. 'a med en rimlig oidinär besvärsrätt föreligga.

.hällas att delgivning i a.bets.nsats. l de fallen bör

Sk allt lt. 1.5 rätt att överklaga enbart gälla överklagande till länsrät- ten oc: h inte oc l. så till fastighetsmxeiin- snämnden'. Är måhända av sikten att "'_'—'$ kap ls skall tillämpas pa den situationen ex analogia?

Vad. gäller egt, ntligcn om ny ägares rätt/möjligheter att begära ompröv- ning av res-p. överklaga lokala skattemyndighetens beslut till fastighets- taxeringsnämnden? Det verkar som om den nye ägarens besvärsrätt i

rdinär ordning till länsrätt blir beroende av att den tidigare ägaren över— klagat till fastighetstaxeringsnämnden.

fl.:! lnstansordning

[ betänkandet föreslås att LSM fattar grundbesluten och eventuellt omprövar dem. Beslut som omprövats av LSM skall kunna överklagas hos FTN. För att få besvär över ett fastighetstaxeringsbeslut prövat i förvalt- ningsdomstol skall ett beslut av FTN f'örst föreligga. Extraordinära besvär över ett beslut av LSM skall dock anföras direkt hos länsrätten.

Några remissinstanser påpekar att instanskedjan enligt kommitténs för- slag förlängs på ett sätt som inte är rimligt.

RS l" anför:

Kommittén föreslår att fastighetstaxeringsnämnden avslutar sin verk- samhet senast den 15 november. Detta skulle dock inte ge dataenheten och LSM tillräcklig tid för arbetet med framställning av fastighetslängder och förtryckning av fastighetstaxeringsuppgiftcr pä blankett för inkomsttaxe- ring. RSV anser därför att tidpunkten 15 november måste ändras till l5 oktober och att LSMs omprövningsperiod avkortas.

Det kan konstateras att fastighetstaxeringen efter prövning och ompröv- ning i första instans kan komma att omprövas av ytterligare tre instanser. Det kan ifrågasättas om detta är rimligt och också om det leder till större rättssäkerhet med hänsyn till den långa tid som kan komma att förflyta intill dess taxeringen slutgiltigt fastställts.

[)(imslolsvcrket anför:

Kommitténs förslag innebär att antalet instanser ökar. Eftersom om- prövningsmöjlighet föreslås både i LSM och i FTN kan en taxering i vart fall teoretiskt komma att prövas sju gånger innan den slutligt avgörs av regeringsrätten. Enligt DVs mening är en sådan ordning inte rimlig.

Även i belysning av de processuella regler som gäller i massärenden

• Sida 175
•  Original

: ....-.

E')? (V?» kg?-åa.!” 1_- : i..."..'. !7;

Jonttnitten lör långt i sina strävar.— .fr an m;.l. 'n'os t.ex. lör.— __ 'ngs— '"ngskassar. skall ompröva sitt beslut en l:a. nr. .n vidare till fö Säkring ""tten (leliao ".'.-..'.beslnr meddelats n: d stöd av llialå- s '"'l ln de sa fr.....tdrtng

..e—.

,kall om- f.n.:bt .r e n dramat ' .nedgäng _ som nu.-nera enb. ". hand- -'.gt respektive mail som rör

'. h.

lä.-t'- Q'irdinära arla extraordinära besvär

l betänkandet föreslås att. besvär över LSM:s omprövade beslut skall. on; fastighetsägaren inte vill ha det omprövat ller gånger av LSM. anföras till FTN inom tr»;- veckor frän deigivning. Yrkande från raseringsintentlen— ten eller av kommun skall framställas direkt hos länsrätten. Tidsgränsen för ordinära besvär till länsrätten blir för fastighetsägare ."ll mars året efter taxeringarna och för kommunen 3! maj och för taxeringsintendenten 30 juni också året efter taxeringarna. De extraordinära besvärsgrunderna enligt nu gällande ordning bibehålls för fastighetsägarna. Taxeringsinten— dentens och kommunernas extraordinära besvärsrätt inskränks. Extraor- dinära besvär skall kunna föras som nu för taxering fem år före taxerings- äret. dock inte längre tillbaka i tiden än till en taxering dä basvärde äsatts eller ändrats vid avstämning eller omtaxering.

Några remissinstanser tillstyrker kommitténs förslag. Flera remissinstanser är kritiska till förslaget att begränsa taxeringsin— tendentens rätt att anföra extraordinära besvär. Besvärsförfarandet be- tecknas ocksä som både invecklat och tidspressat och förslag framförs att besvärstiderna bör ges ett förnyat övervägande.

Länsrätten [ Öslc'rgöllunds [än anför:

Kommittén diskuterar också (5 174) en förlängning av besvärstiden i överensstämmelse med den allmänna förlängning som skatteförenklings- kommittén överväger beträffande inkomsttaxeringen men avvisar tanken på en sadan förlängning. Häri kan länsrätten" instämma. Överklagande av fastighetstaxeringsbeslut är intejämförbart med överklagande av inkomst- taxeringsbeslut. För att tillräcklig stadga skall finnas i systemet är det enligt länsrättens mening nödvändigt att fastighetstaxeringsbesluten vinner laga kraft relativt snabbt och att de därefter inte annat än i undantagsfall går att riva upp. För undantagsfallen måste då finnas en rätt till besvär i särskild ordning. Länsrätten ansluter sig därför till kommitténs förslag att det nuvarande systemet med extra ordinära besvär bibehålls.

Länsrätten t" Västmanlands län anför: Kommittén framhåller att ett taxeringsvärde. sedan det väl har åsatts för ett år. ligger till grund för åtgärder inom många olika områden och att det därför är angeläget att det i rimlig tid ligger fast. Länsrätten delar den

• Sida 176
•  Original

Prop . 1925—155: 222 l7ö

liet'iömningen och anser li a med lcnn'tmittei att det nuvarant'lt' systemet med extra ordinär ltiesvärsrätt hör bibeltiillas. '! överensstäntntelsc med reglerna vid inkomsttaxering bör bcsvärsr ten till fa :arens nack- del be rusas till de fall då " tight-:=. av förbisctmdc inte. har blivit taxerad beslutet har blivit oriktigt pt: grund av felräkning. misskrivning eller annat uppenbart förbiseende.

' 'a om best-'ärstiderna vill li-"tnsrizttt'n peka på att kommuner i ett antal

mill havdaz att den för kommun gällt-"mde best-"" '.;ttdcn skall gälla även vid besvär rt'it'ande fastigheter" som kommunen .tger. lin viss övertydlighet i lagtexten pä den punkten kunde vara moti !eratl. (.ll'r regeringsrättens dom 1984-02—23 RÅ 84 lzö.)

Länsrätten hälsar slutligen med tillt'redsställelse att kommittén ställer sig bakom. rättens förslag att syn skall kunna förrättas av ensamdomare i de fall utredningen behöver ktttltpiellcrits pä någon punkt. .

Länsstyrelsen i Östergötlands lärt unik"—ir:

Förslaget att ta bort taxeringsintendentcns extraordinära besvärsrätt saknar motivering och bör enligt länsstyrelsens mening inte genomföras. Samma besvärsrätt bör tillkomma alla besvärsberättigade. Med tanke på de felaktigheter. som kan uppdagas i efterhand och som kan få stora konsekvenser för inkomst- och förmögenhctstaxeringen, bör taxeringsin- tendenten ha lika stora möjligheter som ägarna att anföra extraordinära besvär, både till fördel och nackdel för fastighetsägarna.

Län.s'xtyrelwn i Skaraborgs län anför:

Vidare föreslär kommittén ändrad lydelse av 23 kap 25 fastighetstaxe- ringslagen. Paragrafen reglerar bl.a. taxeringsintendentens möjlighet att anföra besvär i särskild ordning. Genom den föreslagna lydelsen begränsas det allmännas möjlighet att rätta till ett felaktigt taxeringsvärde för tidigare år. Detta kan ha konsekvenser" för inkomsttaxeringen och den nu föreslag- na fastighetsskatten. Vid utförd granskning här i länet har framkommit åtskilliga fall där nyuppförda byggnader inte åsatts taxeringsvärde. Fas- tigheten har i dessa fall endast päföns markvärde trots att byggnad funnits flera år tillbaka. Länsstyrelsen anser det rimligt att taxeringsintendenten får samma möjlighet till extra ordinära besvär som föreslagits för fastig- hetsägarcn.

Kammarrätten i Göteborg anför:

De extraordinära besvärsgrunderna skall inte ändras vad gäller den enskildes rätt att föra talan. Det kan emellertid ifrågasättas om inte möjlig- heten till omtaxering bör leda till en stark begränsning av den extraordi- nära besvärsrätten. De grunder som anges i 23 kap 25 andra stycket punkter 1—5 avser formella fel som i princip alltid bör kunna rättas till. Kammarrätten ifrågasätter om det är riktigt att beröva taxeringsintenden- ten möjlighet att åberopa grunderna i punkterna 2—4. Taxeringsintenden- ten bör i dessa fall kunna föra talan till förmån för ägaren och på ett aktivt Sätt medverka till att felaktigheter inte blir bestående. Kammarrätten stäl— ler sig däremot tveksam till om punkterna 6 och 7 kommer att ha någon större betydelse vid sidan av bestämmelsen i punkt 8.

Punkt 6 tillkom i samband med l98t års allmänna fastighetstaxering och

• Sida 177
•  Original

Prop. massa:: m

avser det fall att domstol frilngätt ett anvisat riktvärde. Kammarrätten har föreslagit att domstoi ocksä skall fit ändra indelningi riktvärdeomrä . beslut som till sin karaktär ärjämltirbart med e t besiu. a t tt"'ttgä an riktvä en. Om besvärsbestätnmeisen skall finnas kvar bör ti* att t.en omfattar även fall dä domstol gätt ifrt'in indelning i rikt'_'ardeornri-"t— den. Det finns emellertid andra beslut som har samma effekt på taxeringen i ett område. (')ni domstolen beslutar att justera riktvärdet fören fastighet på grund av säreget förhållande. t.ex. bulle.". kan denna": bedömning ha betydelse även för ett antal grannfastigheter. Med dagens bestämmelse-r finns det i detta fall mycket litet utrymme för extraordinär bcsvärsrätt rörande en grannfastighet. Kammarrätten föreslär dock att licsväi'srcgeln i punkt () utgår och att domstolens avgörande rörande riktvärden. indelning i värdeomräclen och justering för säregna förhållanden beaktas vid det första tillfälle dä övriga berörda fastigheter kan omtaxeras.

Bestämmelsen i punkt 7 tillkom också i samband med tvät ärs allmänna fastighetstaxering och hade som syfte att möjliggöra ""eftertaxering" i de fall dä underlaget för taxeringen var felaktigt. Man syftade då särskilt på de. uppgifter som lämnats i deklarationen. Om bestämmelsen i framtiden inte skall få åberopas av taxeringsintendenten. finns det knappast någon anled- ning att behålla bestämmelsen.

Ont punkterna 6 och 7 upphävs. finns det i extrema fall möjlighet att pröva besvären med stöd av punkt 8. Denna möjlighet bör finnas kvar.

LRF anför:

Vad gäller det föreslagna besvärsförfarandet är detta både invecklat och tidspressat. En fastighetsägare som är missnöjd med LSMs grundbeslut skall begära omprövning hos myndigheten för att få taxeringen överprövad av fastighetstaxeringsnämnden. Vill han överklaga till länsrätten måste han ha begärt både omprövning och överprövning dessförinnan. Annars har han endast extraordinär hesvärsrätt. Han måste också hålla reda på en mängd tider som delvis sammanfaller med sommarsemester. Det föreligger enligt delegationens uppfattning en stor risk för rättsförluster om kommit- téns förslag genomförs. Förslaget avstyrks bestämt.

Länsrätten i Stockholms län anför:

Kommittén föreslår att det nuvarande systemet med extra ordinära besvär bibehålls tills vidare. Kommittén framhåller betydelsen av att ett taxeringsvärde. sedan det väl äsatts för ett är ligger till grund för åtgärde inom många olika områden. Den anger som skäl för en fri prövningsrätt att SFK överväger en sådan ordning och den framhåller värdet av att besvärs— reglerna är likartade vid inkomsttaxeringen och fastighetstaxeringen. Det kan ifrågasättas om prövningsrätten i förevarande mening har någon avgö- rande betydelse för taxeringsvärdets "laga kraft". Ett bestående intryck av besvärsfrekvensen av fastighetstaxeringsmäl i Stockholms län under ett par omgångar av allmän fastighetstaxering är att besvären till övervägande del kommer in i rätt tid och därmed i anslutning till handläggningen i första instans. medan frågan ännu upplevs som aktuell. Undantag föreligg: beträffande dem som slarvar med besvärstiden inom loppet av någon elzer några månader. Därefter anförs besvär väsentligen bara antingen av nytill— trädd fastighetsägare eller p.g.a. skriverier i pressen o.d.

Omprövningsyrkanden under tiden den 15 maj — den 30 juni tas er :t

!! Riksdagen [984/85. I saml. Nr 222

• Sida 178
•  Original

Prop. NM.-"85: 222 178

kommitténs förslag upp till behandling av lokala skatten]vndigheten eller nämnden. l tiden därefter skall _vrkandcn uppfattas sasom extraordinära besvär till länsrätt och detta trots att lokala skattcmyndighcteu är verksam till den IF september och nämnden till den l5- novcm'nct'. Förslaget rimmar illa med kommitténs ambitioner dels att till förvaltningstlumstol skall kom- tna att föras endast sädana ärenden där en tvist mellan fastighetsägare och den allmänna inte dessförinnan trots avsevärda insatser kunnat lösas dels att ett nämndens beslut skall fört-gä prövningi förvaltningsdomstol. Mot- skälet för att begränsa omprövningen hos lokala skattemvntligl'teten- ."nämnd till den 30 juni ("lämplig sista tidpunkt”) väger vid en jämförelse alltför lätt och bör ges förnyat övervägande.

12. Organisation 12.1 Fastighetstaxeringsnämndcrna

Kommittén föreslår att cirka 260 fastighetstaxeringsnämnder inrättas. varav l%' lokala nämnder för smähusenheter. 34 gemensamma nämnder för lantbruksenheter och 27 gemensamma nämnder för bl. a. hyreshus- och industrienheter och en för riket gemensam nämnd för vatten och värme— kraftanläggningar. De lokala nämnderna skall omfatta en, två eller tre kommuner eller delar därav inom ett och samma fögderi. De gemensamma nämnderna omfattar antingen helt län eller vissa LSM inom ett län.

Den helt övervägande delen av remissinstanserna har invändningar mot kommitténs förslag angående fastighetstaxeringsnämnder. Genomgående påpekas att minskning av antalet nämnder medför att lekmannainflytandet och lokalkännedomen i nämnden går förlorad. Kritik har riktats mot försla- get med kategonvisa nämnder. Förslag har i stället framförts att det skall finnas en fastighetstaxeringsnämnd i varje kommun eller i varje fögderi. Synpunkter har också framförts att fastighetstaxen'ngsnämndens arbetsin- sats kommcr att bli obetydlig vid rullande fastighetstaxering enligt kommit- téns förslag. En remissinstans förordar att antalet distrikt och nämnder reduceras ytterligare.

RSV anför:

Fastighetstaxeringsnämndemas nya roll innebär att antalet ärenden som behöver dras inför nämnden blir litet. Speciellt obetydlig blir nämndens insats under år då avstämning inte görs. Enligt RSVs mening är det därför viktigt att finna en organisationsform där ledamöterna får samma inflytan- de som idag. Det är diskutabelt om inflytandet blir bättre i ett gemensamt kategoridistrikt än i ett fögderidistrikt. Även en fögderinämnd kan bestå av ledamöter med erfarenheter av olika fastighetskategorier och dessutom besitter en sådan nämnd avsevärt bättre lokalkännedom. Lokalkännedo- men är mycket viktig och bör tillmätas större vikt än rena fackkunskaper. Sådana tillförs genom konsulenter och sakkunniga. RSV vill därför förorda att varje fögderi får utgöra ett fastighetstaxeringsdistrikt_ Undantag bör emellertid göras för vissa fögderier. där antalet taxeringsenheter är mycket stort. Det bör ankomma på skattechefen att avgöra detta.

• Sida 179
•  Original

llrop. 19841'85: 222 179

l l'ögderinämnd skulle då ingä ledamöter från varje kommun inom fög- deriet spä sätt föreslagits i l? kap 8. 's. Enligt den föreslagna lydelsen av l?' 7 skall dock högst tre kommuner fä ingå i lokalt fastighetstaxeringsdi- strikt. RSV finner den begränsningen vara onödig. Vid sammanträde med nämnden behöver endast kallas ledamöter frän den eller de kommuner inom vilka de fastigheter som skall behandlas vid sammanträdet är bc— lägna.

(._')m samtliga taxeringsenheter inom ett fögderi taxeras i samma distrikt undviks vissa av de best-'ärligheter som annars uppkommer när en fastighet är uppdelad på taxeringsenheter av olika karaktär. Enligt kommitéförsla— get skall karaktären strikt styra distriktstillhörigheten. Exempelvis skall de frekvent förekommande smäbruken (under 5 ha) bestående av en lant— bruks- och en smältusdel tilldelas olika distrikt. På samma sätt konuner flygelbyggnader med tomtmark respektive mangårdsbyggnad m.m. att prövas av olika nämnder. En sådan ordning skulle vara mycket opraktisk.

Oavsett vilken typ av distriktsindelning man väljer. anser RSV att taxe- ringsenheter tillhörande samma fastighet skall behandlas av samma nämnd. RSV är säledcs kritiskt mot förslaget att slopa bestämmelserna härom i 17 kap 2.5 FTL.

Förslaget att vatten- och värmekraftanläggningar skall taxeras av en för riket gemensam nämnd har RSV intet att erinra mot.

Fögderiehefrföreningen anför:

Kommittén föreslår att det på samma sätt som vid l981 års allmänna fastighetstaxering. skall finnas fastighetstaxeringsnämndcr för olika fas— tighetskatcgorier. Sålunda föreslås lokala nämnder för smähusenheter och gemensamma nämnder för hyreshus-. industri— och specialenheter och för lantbruksenheter. Föreningen anser att det bör vara tillräckligt med endast en typ av nämnd. som taxerar alla slags fastigheter inom visst geografiskt område inom länet. En sådan nämndorganisation fungerar redan nu med mycket bra resultat vid de särskilda fastighetstaxeringarna. Genom en sådan organisation skapas förutsättningar för en bättre lokalkännedom och bredare kompetens inom nämnderna. Vidare underlättas taxen'ng av regis- terfastighcter som delats upp i flera taxeringsenheter med olika fastighets- kategon'. Behovet av kategorinämnder vid l98l års allmänna fastighets- taxering motiverades främst av att nämnderna skulle erhålla specialkom- petens genom att taxcra samma typ av fastigheter. Detta behov är inte lika stort i ett rullande system där taxeringarna primärt Sker av tjänstemän. Skulle specialkompetens ändock behövas i nämnderna i vissa fall finns konsulenter att anlita. I ett normalstort fögderi torde enligt föreningens uppfattning knappast behövas mer än en nämnd.

SA CTO/SR anför:

JUSEK delar inte kommitténs bedömningar om organisationen av fas- tighetstaxcringsnämnderna. Att som kommittén gjort beräkna antalet ären- den som blir föremål för omprövningi FTN med utgångSpunkt från förhål- landena vid AFT 81 kan inte vara realistiskt. Den främsta orsaken till antalet omprövningar och besvär vid AFT 81 var givetvis de dramatiska höjningarna av taxeringsvärdena men de berodde ockSä i många fall på att man p g a tidsbrist inte kunde utreda ärendena på ett tillfredsställande sätt innan beslut togs. Vid en rullande fastighetstaxering med indexuppräk-

• Sida 180
•  Original

Prop. 198465: 222. 180

ningar vartannat

' in". föreslagits. kommer avstäntttittgen att innebära mycket ntt'f'tttligt't förändringar. i vart fall vid en normal prisutveckling. f).-'_' ] tigheter som katt uppstä torde närmast röra sig rerna. som ju normalt inte l—zomnter att ändras om. fastigheten inte förändras. lndelnirtg i värdcringson'träden. indextal. et.-':. komnterju inte att kunna överklagas. lliföiliglteterna att kommunicera med 'a'"*tighetsäg:trna blir också betydligt större än vid Al"-"l" kl. Det finns anledning anta att antalet ärenden sotn mäste gä till omprövning i FTN blir avsevärt större än vad kommitten beräknat. Distrikten torde därför kunna gi as stort" än vad kommittén föreslar.

k-"idare ifragasättet' JUSEK behovet av gemensamma nämnder för andra fastighetstyper än småhus. Kravet på särskild sakkunskap bland ledamö- terna i nämnderna måste vara mindre än vid de allmänna fastighetstaxe- ringarna dä taxeringen i sin helhet sköttes som fritidsuppdrag. Utöver handläggarna hos LSM kontmcr i den föreslagna organisationen även att finnas särskilda experter i form av konsttlter. Förbundet anser säledes att endast en typ av nämnder ska finnas. 1 ett normalstort fögderi finns knappast anledning att ha mer än ett distrikt. Vad gäller förslaget att tillskapa en för riket gemensam nämnd för vatten- och värmekraftverk finns inget att erinra.

LRF anför:

Enligt förslaget skall i princip lokal skattemyndighet (LSM) svara för fastighetstaxeringen i första instans. Fastighetstaxeringsnämnd skall kopp- las in först när fastighetsägaren begär överprövning av LSMs beslut. Antalet nämnder är då ytterst begränsat. För lantbrttksenheter föreslås att i stort sett endast en nämnd skall finnas för varje län.

Delegationen har den erfarenheten att medverkan av taxeringsnämnds- ledamöter är särskilt viktig vid fastighetstaxering av lantbruksenheter. Ledamöterna har ofta ingående kännedom om de enskilda fastigheterna och de bidrar även i övrigt med sin sakkunskap om lantbruk ntm. Genom ledamöternas medverkan förhindras många gånger uppenbart oriktiga fas- tighetstaxeringar. Om t.ex. en anvisning visar sig felaktig mäste sunt förnuft få tillgripas.

Delegationen kan därför inte godta kommitténs förslag till nytt taxe- ringsförfarande. Fastighetstaxeringen mäste liksom hittills vara förankrad i lokala taxeringsnämnder där lokalkännedom och sakkunskap finns före- trädd.

TCO anför:

Kommittén föreslår en drastisk minskning av antalet fastighetstaxerings- nämnder. 1 ett avseende menar TCO att man här gått för långt. Det gäller minskningen av antalet kategorinämnder för lantbruket från 754 till 34. Behovet av lokalkännedom i dessa nämnder är sådant att det är motiverat med en nämnd i varje kommun.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund anför: Vi ifrågasätter även om inte lokala nämnder istället för gemensamma nämnder skulle handha taxeringen för mindre lantbruksenheter på samma sätt som är tänkt för småhusenheterna. Vi syftar här på alla de sma

• Sida 181
•  Original

Prop. 1984/85: 222 IS]

lantbruk som utgör bostad för person med huvudsaklig, inkomst av tjänst eller liknande och där lantbruket endast ären bisyssla

.S'ttt'w'igex .]ort't'iilt't'ir't'jj'i'irb(litt.-' anför:

Fastighetstaxeringskcnnmittens förslag innebär en stark minskning av lekniannainflytandet vid fastighetstaxeringen. Detta är ur manga sytt— punktcr olämpligt. Rätt utnyttjat kan lckmänncns deltagande vara till stort värde för taxeringen och dessutom innebära värdefulla möjligheter att förankra fastighetstaxeringen i allmänhetens rättsmedvetande. linligt Sve-- riges Jordägareförbunds uppfattning bör en reform av fastighetstaxeringcn syfta till ett stärkande av lekmannaintlytandct i stället för ett försvagande. Lekmannainllytandet bör komma in redan på förberedelsestadiet. Genom att fastighetsägarnas intresseorganisationer beredes tillfälle att medverka vid utarbetandet av anvisningarna rörande riktvärden m.m.. kan t.ex. säkerheten i värderingen öka och antalet överklagade take-ringar därmed minska.

Landstingsförbundet anför:

Styrelsen är dock tveksam till den mycket starka reduceringen av antalet taxeringsnämnder som föreslås. eftersom det är ofrånkomligt att förtroen— demannainflytandct därigenom minskar. Styrelsen tillstyrker däremot för- slaget att de gemensamma nämnderna skall ha länet som bas och utses av landstingen.

Lantbruksstyrelxen anför:

Antalet taxeringsnämnder föreslås minska krftigt genom överföring av arbetsuppgifter från nämnder till lokala skattemyndigheter. Styrelsen an- ser det väsentligt att antalet nämnder avvägs så att man inom varje nämnd har tillgång till sådan kompetens och lokalkännedom att taxeringsresultatet kan bedömas med tillräcklig säkerhet.

Svenska Rt't'isursanmmdet anför:

Enligt utredningens förslag kommer antalet fastighetstaxeringsnämnder att väsentligt minska i det nya systemet. Enligt samfundets uppfattning är lekmannainflytandet vid fastighetstaxering av stor betydelse för åsättandet av riktig taxering. Samfundet föreslår därför att det vid införandet av nytt system för fastighetstaxering tillses att nämnda inflytande inte går förlorat.

Sveriges Allmänna hypateksbank anför:

Som förut nämnts kan den föreslagna indexeringen medföra påtaglig risk för bestående felaktig taxering. Vidare framstår det minskade lekmannain- flytandet som en stor nackdel. En tabellmässig fastighetsvärdering medför stelhet och risk för orättvisör, som annars kunnat korrigeras genom orts- och sakkännedom hos en väl sammansatt lekmannanämnd. Hypoteksban- kcn finner mot denna bakgrund det vara väsentligt att lekmannainflytandet enligt gällande ordning för fastighetstaxering inte endast bibehålls utan även förstärks.

• Sida 182
•  Original

Prop. WIN/85: -22 lb'Z Litium-tvivlaen ijiinnlmuli län anför:

Enligt kommitténs förslag försvinner fastighetstaxeringsnämnderna i sin nuvarande. funktion. Kvar blir endast en sorts *"prövningsnämnd" och diii-med en femte ingtans i fastighetstaxcringsproeesscn.

Det kan ifriigasättas om det är nödvändigt med ytterligare besvärsmöj- ligheter i ärenden. som fastighetstaxering. som av nödvändighet till stor del nlåslc bygg-.. pä schabloner. Underlaget för kommitténs ställningsta- gande att l'ränta fastighetstaxeringen den lokalkännedom som nämnderna i de flesta fall besitter är enligt länsstyrelsens mening alltför bristfälligt.

Yid Al"-"l" til betydde. åtminstone i Jämtlands län. nämndernas medver- kan att fastighetstaxeringen kunde genomföras med ett någorlunda godtag- bart resultat. "Det var speciellt vid behandling av det äldre byggnadsbestän- det som nämndes lokalkännedom var värdefull. exempelvis vid bedömning av äldersklassen Zse vidare nedan) då tillräckligt underlag ofta saknades för att enbart utifrån deklarationens uppgifter bestämma rätt värdeär. Behandlingen av justering på grund av säreget förhållande är ett annat exempel där nämnden haft ett avgörande inflytande. Alternativet till nämn- dens lokalkännedom har många gånger — som i exemplen ovan —- varit besiktning. Besiktningsförfarandet har emellertid enligt länsstyrelsens uppfattning visat sig vara alltför tidskrävande för att inom rimliga kost- nadsramar kunna nyttjas i den omfattning som skulle behövas om nämn— dens lokalkännedom skulle ersättas. Med den erfarenhet av gällande regler_ som AFT 81 gav. är därför länsstyrelsen inte beredd att tillstyrka förslaget i denna del.

Om värderingsreglernai stället kan ges en enklare utformning med klara definitioner. frågeställningar. blanketter etc och med större inslag av schabloner så att lokalkännedom i stort kan ttndvaras har länsstyrelsen i princip inget att erinra mot den föreslagna ordningen. För småhus och lantbruk bör det dock även i fortsättningen finnas en nämnd i varje kom- mun.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anför:

Länsstyrelsen inser att en rullande fastighetstaxering innebär att nämnd- organisationen mås-te förändras. Att den normala mandattiden för de för- troendevalda i likhet med vad som gäller vid inkomsttaxeringen ändras till 3 år är praktiskt och accepteras därför. Däremot delar länsstyrelsen ej kommitténs förslag om olika distriktsindelningar för småhusfastigheter och övriga fastgheter frånsett s.k. vattenfallsfastigheter där, som kommittén föreslagit en för hela riket gemensam nämnd bör inrättas. Mot bakgrund av länets speciella fastighetsförhållanden bör endast lokala fastighetstaxe- i—ingsdistrikt införas där kommun, del av kommun eller flera kommuner utgör verksamhetsområdet. Samtliga taxeringsnämndcr bör inom sitt verk- samhetsområde, enligt länsstyrelsens uppfattning behandla samtliga fas- tighetskategorier. Såväl behovet av lokalkännedom hos ledamöterna som erfarenheterna vid den särskilda fastighetstaxeringen visar att denna or- ganisationsmodell fungerar väl. För mera komplicerade ärenden bör ex— perthjälp i form av t. ex. konsulenter vara tillgänglig. Länsstyrelserna bör därför ha möjlighet att själva bestämma såväl indelningen i distrikt inom fögderiema som om eventuellt s.k. kategorinämnder skall inrättas eller ej och då på lokal nivå.

Länsstyrelsen biträder att nämnderna. vid avgörande av ett ärende. inte

• Sida 183
•  Original

Prop. 19841'85: 222 133

behöver bestå av alla nämndens ledamöter utan att det ankommer på ordföranden att kalla de. ledamöter som skall deltaga.

[.fi/i.vxtyrt'i'xmt [ .S'karuhurgx [än anför:

[Enligt kommitténs förslag skall taxeringsarbetet utföras av lokal skatte— myndighet t'LSM) som ocksä fattar beslttt om taxeringsvå'trdet senast den i.? maj tt-"txeringsäret. Besluten skall kunna omprövas av skattemyndighe- ten fram till den 15 september taxeringsäret. Kommittén föreslär vidare att LSMs beslut skall kunna överpröva-rs av en F'fN som också skall kunna besluta i ärenden som av särskilda skäl överlämnas till FTN av LSM. FI'N kan enligt förslaget ompröva sina beslut till den lS noventber taxerings- äret. l Skaraborgs län skall enligt förslaget finnas ätta FTN för taxering av smältas. två för lantbruksenheter och en för hyres— och industrienheter. Härutöver finns i vanlig ordning besvärsinstanserna länsrätt. kammarrätt och regeringsrätt.

Ärenden som skall handläggas av FTN avses bli utredda av LSM som ocksä skall bifoga yttrande (förslag till taxering") i ärenden. Om FTN följer LSMs värderingsförslag. vilket torde bli det vanligaste. kommer den skatt- skyldige normalt att klaga hos länsrätten. Man har i dessa fall skapat en onödig mellaninstans som endast fördröjer det slutliga avgörandet. Den främsta anledningen till förslaget att inrätta FTN är önskemålet om lek- mannamedverkan. Lokalkännedom är nödvändig och speciellt viktig vid taxering av större jordbruksfastigheter. Enligt tttredningens förslag skall emellertid i länet finnas endast två FTN för taxering av jordbruksfastig- heter. i flertalet andra län. bland annat stora jordbrukslän. komnter att finnas endast en sådan FTN. Det ligger i sakens natur att lokalkännedomen inte blir särskilt stor i dessa FTN.

Kommittén föreslår också att åtta ledamöter skall väljas för varje kom- mun som ingår i ett fastighetstaxeringsdistrikt. Fler än fem ledamöter får dock inte tjänstgöra samtidigt i nämnden. Ordföranden skall kalla de ledamöter som skall tjänstgöra vid ett sammanträde. Det framgår dock inte efter vilka grunder ordföranden skall utse dent som skall tjänstgöra.

Enligt förslaget avslutar FTN sitt arbete först den 15 november taxe— ringsäret. Dataenhetens möjlighet att påbörja och utföra efterarbeten in- träffar då vid en tidpunkt då enheten redan är hårt arbetstyngd med bl. a. förtryckning av deklarationsblanketter och utskrift av slutliga debetsedlar Clc. '

Länsstyrelsen kan således inte helt biträda kommitténs förslag om FTN. Det är inte nödvändigt eller ens önskvän att införa ytterligare en instans i iörvaltningsförfarandet vad gäller värdering av fastigheter. Behovet av lokalkännedom vid värdering av'i synnerhet jordbruk är stort och måste tillgodoses på ett bättre sätt än vad utredningen föreslagit.

Länsstyrelsen anser att det bör finnas minst en FTN i varje fögderi. Nämnden bör emellertid inte vara kategoribunden utan kunna handlägga ärenden rörande samtliga fastighetskategorier. Länsstyrelsen anser det också vara en felaktig metod att vid en beräkning av antalet nämnder enbart gå efter antalet taxeringsenheter och därvid likställa småbruk och enheter som bara eller huvudsakligen består av skog med de jordbruk man har i de stora jordbrukslänen. De senare är avsevärt komplicerade att taxera. Enligt uppgift i betänkandet är granskning av lantbruk fem gånger så arbetskrävande som granskning av småhus. Denna relation gäller kan- ske i fråga om de utpräglade jordbrukslänen men knappast i skogslänen.

• Sida 184
•  Original

Prop. 1984/85 : 222 1345

En enhet som enbart består av skogsmark kräver mindre arbete än ett småhusfastigiiet.

Länsstyrel en menar att dessa E'TN skall biträdas av granskningstjänste- män och I stället f ' LSM fatta beslut om taxeringsvärdet. FTN hör härvid l:."unna avsluta .,..t arbete den li september. Övriga tidpunkter bär på motsvarande sätt tidigareläggas tvä n'tiinader.

Län_tstyrf'lt'e/t :" ('Itiiteborgs (It"fl lin/'un' !iin anför:

Vid lHSl års allmänna fastighetstaxering har tillämpats ett system med kategorinämnder. vilket inneburit att olika nämnder taxerat småhus, hy- reshus. industrifastigheter respektive lantbruk. Vid den särskilda fastig— hetstaxeringen är 1982 övergick man till geografisk distriktsindelnig. Varje distrikt omfattar härvid samtliga fastighetskatcgorier inom nämndens ar- betsomräde. Ett distrikt omfattar kommun. del av kommun eller flera kommuner. Sakkunnig hjälp vid taxering av vissa besvärliga fastighets- ty . er sker genom konsulentmedverkan. Detta system har enligt länsstyrel— sens mening visat sig fungera bra. Framförallt har lokalkännedomen i nämndema tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt jämförbart med det system med kategorivisa länsdistn'kt som tillämpades vid den allmänna fastighetstaxeringen är l98l. Kommitténs förslag innebär för Göteborgs och Bohus län att det skulle finnas två gemensamma distn'kt ett för hyres— hus— och industrifastigheter i hela länet och ett för lantbruk.

Länsstyrelsen delar den uppfattning som reservanterna Josefson. Lund— gren och Stensson givit uttryck för. Lekmannaintlytandet och lokalkänne- domen kommer att reduceras eller rentav försvinna i gemensamma nämnder med ett helt län som verksamhetsområde.

Länsstyrelsen föreslår därför att en geografisk indelning av taxeringsdi- strikten enligt ovan bibehålles även i det rullande systemet. Detta innebär att fastighetstaxeringsnämndcn får kommun eller del av kommun som verksamhetsomrädc. Om hela nämnden deltar i förberedelsearbetet. vilket länsstyrelsen föreslagit, får man på detta sätt ett starkare lekmannainlly- tande i det rullande systemet än det som kommittén föreslagit.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

Länsstyrelsen har tidigare under avsnitt 9.2 ifrågasatt det meningsfulla i fastighetstaxeringsnämnden-arbctsgruppcns medverkan vid förberedel- searbetet med den utformning av arbetsgruppen som kommittén föreslagit. Fastighetstaxeringsnämndcrnas fortsatta medverkan i fastighetstaxen'ngs- arbetet kommer enligt kommitténs förslag att begränsas till att vara en besvärsinstans mellan länsstyrelsen och länsrätten. Det finns anledning att anta att fastighetstaxeringsnämndernas arbetsinsats kommer att bli obe- tydlig. Detta synes särskilt vara fallet med de föreslagna gemensamma fastighetstaxeringsnämnderna för hyreshusindustri och lantbruk. Enligt kommitténs förslag skulle i Malmöhus län kunna inrättas 2 stycken hyres- hus-industrinämnder och en lantbruksnämnd. Dessa nämnder torde endast ha ett meningsfullt arbete vart 8zc år. då dessa fastighetstyper avstäms. Den geografiska omfattningen av dessa nämnders verksamhetsomräde gör vidare att kännedom om enskilda fastigheter eller mindre geografiska områden helt torde saknas inom nämnden. Enligt länsstyrelsens uppfatt- ning finns i det rullande fastighetstaxeringssystcmet inget att vinna med kategorinämnder. En för alla fastighetstyper gemensam lokal nämnd skulle

• Sida 185
•  Original

Prop. 1984/85: 222 185

innebära att kontinuiteten hibehälles och att lokailtänncdontcn kvarstår. Länsstyrelsen avstyrker därför kommitténs förslag om gemensamma nämnder.

Län.v.vr_t-'rt'f.t't'lt ( l"':'t'.tterbitrrz'rts lli/: anför:

Med föresla-igen ny ordning kommer LSM istället för .F'fN att vara första instans fö.r taxeringen. F'l'tN avses behandla endast ärenden där LSM och iastighetsägaren inte blir överens samt eljest svärbedömbara ärenden. l-Torslaget innebär således att tjänstentannagranskning införes och att näntndcn blir en instans för ("iver-prövning.

Kommittén har i bilaga l-Z redovisat förslag till antal lokala nämnder. gemensamma nämnder för hyreshtts- och industrienbetet' satnt för lant- brukscnhetcr. Länsstyrelsen linnet med hänsyn till föreslagen ändring i nämndernas roll denna beräkning för länets vidkommande som godtagbar med ett undantag. Det gäller antalet nämnder för taxering av-lantbruksen— heter. Beräknat antal uppges där till två nämnder.

I fråga om taxeringsenheter — cirka 24000 — ligger Västerbotten på tredje plats i riket. Många av dessa enheter är riv-mindre storlek och av förhållandevis enkel beskaffenhet med avseende på bebyggelse och ägo- slag. Detta underlättar självfallet värderingsarbetet. Vad som däremot kan förorsaka svårigheter i nämndarbetct är länets geografiska utbredning. På grund av de stora avstånden — länet är arcalmässigt efter Norrbotten rikets största » kommer problem att uppstå när det gäller att tillgodose behovet av rimlig lokalkännedom hos nämndledamöterna. Länsstyrelsen anser där- för att detta talar för att i vart fall ytterligare en nämnd för bedömning av lantbruksenheter inrättas i AC län.

I.('in.s*sl_vrt.'lsen [ Örebro län anför:

Kommittén föreslår att det efter förebild från l98l års allmänna fastig— hetstaxering skall inrättas fastighetstaxeringsnämnder för olika kategorier fastigheter. nämligen lokala nämnder för småhusenheter och gemensamma nämnder för hyreshus-, industri- och specialenhetcr och för lantbruksen— heter. Nämndernas antal föreslås starkt begränsade i förhållande till vad som gällt vid allmänna och särskilda fastighetstaxeringar. Nämndernas roll kommer också att ändras till att bli en överprövningsinstans i-förbållande till lokal skattemyndighet. främst i ärenden där tvist föreligger mellan lokal skattemyndighet och fastighetsägaren.

Fastighetstaxeringsnämndernas nya roll innebär att antalet ärenden som kommer att behandlas i nämnden blir få. Speciellt kommer så att vara fallet under år då någon avstämning inte görs. Således kan förväntas att kom- municering och utredningar kommer att ske i en helt annan omfattning än tidigare, varför antalet tvister som måste hänskjutas till fastighetstaxe- - ringsnämnden minskar. Aven värdeförändringarna kan förväntas bli mätt- Iiga. Enligt länsstyrelsens mening bör man därför. men också av kost- nadsskäl. söka begränsa antalet distrikt och nämnder ytterligare. Således bör det vara tillräckligt med en typ av nämnder för samtliga kategorier av fastigheter på samma sätt som gäller vid de. särskilda fastighetstaxeting- arna. Med hänsyn till att taxeringsarbetet i det nya systemet kommer att utföras av tjänstemän är inte heller behovet av specialkompetens inom fastighetstaxeringsnämnden lika påtaglig nu som vid 1981 års allmänna fastighetstaxen'ng. Skulle sådan egenskap behövas. kan det tillföras nämn-

• Sida 186
•  Original

l'rop. 1984/85: 221 lät.",

den genom konsulenter. Ytterligare en förd-el men en typ av nämnder är att samtliga delar av en fastighet oavsett att de tillhör olika fastighetskatcgo— rier eller har olika bcskattningsnatur blir taxerade i samma distrikt och säledcs blir föremål för en samlad bedömning. En avsevärt bättre lokalkän— nedom uppnås vidare.

Länsstyrelsen vill således förorda att varje fögderi fär utgöra ett fastig- hetstaxeringsdistrikt. Eventuellt kan undantag göras för de större fögde- rierna. där antalet taxeringsenheter är stort. Det bör ankomma på skatte- chei'en att avgöra detta. [ fögderinämnd skulle ingå ledamöter frän varje kommun inom fögderiet på sätt som föreslagits i l? kap & paragrafen. Enligt den föreslagna lydelsen av l7kap2paragrafen skall dock högst tre kommuner fä ingå i lokalt fastighetstaxeringsdistrikt. Länsstyrelsen anser deitna begränsning vara onödig. Vid sammanträde med nämnden behöver endast kallas ledamöter frän den eller de kommuner inom vilka de fastighe- ter som skall behandlas vid sammanträdet är belägna.

12.2. Lokala skattemyn:tigltcterna

Kommittén föreslär att LSM förstärks med 200 kvalificerade handläg- gartjänster. Något ökat behov av biträdespersonal beräknas inte uppstå.

Flertalet remissinstanser är kritiska till bedömningen av den resursför- stärkning på LSM som kommittén gjort. Det framhålls att det är osäken att 200 handläggare är tillräckligt och det ifrågasätts om inte resursbehovet på biträdessidan kommer att öka. Vidare betvivlas att den lönegrad F 12 för handläggartjänstema är tillräcklig för att kunna rekrytera och behålla kva- lificerad personal.

RS V anför:

Det är viktigt att organisationen görs så stabil som möjligt. Inom varje LSM bör därför finnas flera handläggare med komplett fastighetstaxerings- utbildning, för sådana arbetsuppgifter som granskning av deklarationer. besiktningar. kontakter med andra myndigheter samt information till all- mänheten. Kommittén har beräknat resurstillskottet till ca 200 personår. Det är i nuläget mycket svårt att i detalj bedöma om detta tillskott är tillräckligt. RSV vill därför reservera sig för att genomförandet kan visa att ytterligare resursbehov kan komma att uppstå. Framför allt är det omfatt— ningen av infomation och rådgivning till fastighetsägarna som är svår att bedöma. Självfallet kan resursåtgången minskas om man i framtiden för- enklar regelsystemet.

Länsrätten i Östergötlands län anför:

Övergången till en rullande fastighetstaxering skulle helt visst utjämna fastighetstaxeringsarbetert mellan åren. Men i stället för fritidspersonal måste i så fall de lokala skattemyndighetema personalförstärkas. Skall det vara någon mening med att övergå till en rullande fastighetstaxering måste nämligen också nuvarande fritidsgranskningsordning överges. Kommittén har uppskattat behovet av resurstillskott på band läggarsidan till ca 200 personer, dvs i genomsnitt 2 personer per lokal skattemyndighet. Länsrät- ten måste starkt ifrågasätta bedömningens hållbarhet. Det kan också ifrå-

• Sida 187
•  Original

Prop. 1984/85: 222 lä?

ffisiiilåiri om inte resurslr:eltrwet pä hiträdessidan likaså skulle öka. l_.iinsrät— ten kommer med den erfarenhet länsrätten har av fastighetstaxering och det oändligt tidsödande sifferarbete och kontrollarbete som iir förenat tl-"irtned till slutsatsen att resursbehovet förmodligen i verkligheten skulle Visa sig vara minst dubbelt sii stort som kommittén antagit.

Lfinsstyrclsuw ;" Uppsuln liir: anföra

Kommittén har, man att ange httr antalet beräknats. föreslagit att LSM erhåller ZOO kvalificerade handliiggartiänstcr. Länsstyrelsen vill påtala att vid henianningsberiikning hänsyn bör tas till både antalet taxeringsenheter och enheternas komplexitet.

Av kommitten angivet resurstillskott förutsätter att LSM tillförs den terminal:"itkomst till länsdatorerna som kommittén förordar. Länsstyrelsen finner det angeläget att LSM ges denna terminalåtkomst dels då. som kommitten påpekar, investeringskostnztden antas återvunnen redan efter något är deis då denna terminaitrafik mot länsdatorn skulle utgöra grunden för ett mer rationellt utnyttjande. av länsdatorn.

Länsstyrelsen vill också påtala att resursförstärkning framledes kan komma att behövas för handläggning av besvär över fastighetstaxerings- beslut.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför:

Kommittén finneri sin bedömning att LSM:s nuvarande personalresur- ser behöver förstärkas i en fast organisation på handläggarsidan med 200 kvalificerade handläggare vid landets 120 lokala skattemyndigheter men har bedömt att resursbehovet på biträdessidan kan tillgodoses med nuv' - rande resurser. Med hänsyn till LSM:s föreslagna kanslifunktion. dess utökade arbete med service och information till allmänheten och registre- ring ifrågasätter länsstyrelsen om kommitténs bedömning av LSM:s re- sursbehov både på biträdes- och handläggarsidan är realistisk. LSM:s organisation och personal kan förväntas att belastas hårt med förfrågningar och information till allmänheten inte enbart vid inledningsskedet av den rullande fastighetstaxeringen titan även senare med hänsyn till omloppsti- dens längd. Detta innebär störningar i de ordinarie arbetsuppgifterna och därmed risk för förseningar. För att uppnå de förväntade förbättringarna med tjänstemannataxerirlg får kommitténs bemanningsberäkning, även med hänsyn till en modernisering av arbetsmetodema med utökad termi- nalanvändning, anses vara alltför lågt tilltagen. Hänsyn har bl. a. inte tagits till den volymökning som antalet omtaxenngar i det nya systemet utan spärrar kommer att få. Enligt länsstyrelsens bedömning torde även bi- trädessidan behöva förstärkas.

Handiäggartjänsterna bör lönemässigt inte sättas för lågt så att de blir genomgångstjänster, vilket medför att LSM inte får någon stabil kompe- tens i fastighetstaxering. En av handläggartjänsterna bör vara chefstjänst. Länsstyrelsen anser att kommitténs bedömning av LSM:s resursbehov underskattats och förordar en förnyad avvägning av LSM:s personalresur- ser med beaktande av vad ovan anförts.

Länsstyrelsen i Örebro län anför:

Vad gäller resursbehovet för arbetet med den rullande fastighetstaxe- ringen på lokala skattemyndigheten har kommittén uppskattat det

• Sida 188
•  Original

Prop. 39'84/8'." : 222 mtl

resurstjljslqoi'! som behövs på handläggarsidan till.: .2tltl personer. Detta innebär att de små och medelstora myndigheterna kommer att tilldelas endast en handlägg _=t.tre Lokala skatte-myndigheten kommer att lta en :en— tral roll vid den rullande tisttehetstax ringe .Det är därför viktigt att myndigheten tilldelas resurser so; n gör de; möjligt att genomför: i taxering- cp n=.-- tllfredss..t....n..—' 'toegtannnet Arbetet med lastighe tstz txeringen är av den .tt'ten att tesursheitov et inte i nägon nämnvärd ontlttttning kan reg ler.; g .:nom s.".nl' '. anm'ti'tnsnn vilket däremot är n'iöiligt inom andra områden. Med allt ft ir kn tppliändiga resurser för fz-tstighetstaxeringen ris— kerar m ..a d .:tför att persona. " som är avsedd för andra arbetsuppgifter får tas i ansprä tk. De nya rutinerna innebär. sävitt nu kan bedömas. inte att dagens arbetsuppgifter .. ed ajourhållning av fastighetsrcgistret och att administrera de särskilda i'astighetstaxeringarna minskar nämnvärt. [ stäl- let tillkommer för i-titrädespersonalen registreringsarbete pä terminal sotn tidigare utförts på dataenheten. Det innebär att nuvarande personal inte i någon större. utsträckning kan ägna sig ät nytillkomna arbetsuppgifter För sådan.. arbetsuppgifter som upplvsnings- och informationsverksamhet. granskning av deklarationer. utredning och bedömning av värdefaktorer. besiktning samt kontakter med andra berörda myndigheter. mäste därför nya resurser tillföras. Länsstyrelsen ställer sig tveksam till om det är möjligt att klara detta med en årsarbetskraft.

Vidare får lönegrad F 12 som kommittén kalkylerat med i sina kostnads— beräkningar anses vara en alltför" läg lönesättning för att kunna erhålla och behålla erfarna handläggare till de kvalificerade arbetsuppgifter som det blir fråga om. Länsstyrelsen framhåller därför vikten av att resursbehovet blir föremål för en ingående utredning innan organisationen för den rul- lande fastighetstaxeingen slås fast.

Länssryrt'lsen i Kopparbergs län anför:

Vad beträffar lokal skattemyndighet anser länsstyrelsen även mot bak- grund av de speciella fastighetsförhällandena, det viktigt att det inrättas kvalificerade handläggartjänster i tillräcklig omfattning. Länsstyrelsen an- ser det även viktigt att lönenivän på dessa tjänster ej blir för läg för att kunna erhålla och behålla erfarna handläggare till de kvalificerade arbets- uppgifter som det blir fråga om. För vårt läns vidkommande torde föresla- gen resurStilldeining (] a .:. handläggare/fögderi) vara alltför knappt tillta- gen. Åven genomförandet torde kräva resurstilldening för de lokala skatte— myndigheterna utöver vad kommitte'n föreslagit. Länsstyrelsen grundar sin uppfattning på erfarenheterna av genomförandet av AFT—81.

Länsstyrelsen i Vr't'sittrnorrlands [än anför:

Beträffande kommitténs bedömning av de lokala skattemyndighetemas resursbehov inför de till väsentliga delar helt nya arbetsuppgifterna vill länsstyrelsen påpeka att i nuläget har ingen av länets lokala skattemyn- digheter några resurser för dessa arbetsuppgifter på handläggande nivå. Någon granskning av fastighetsdeklarationer har på grund av bristande resurser inte förekommit vid vare sig den allmänna eller de särskilda fastighetstaxeringarna. De lokala skattemyndighetemas medverkan vid fastighetstaxeringarna har hittills inskränkt sig till att bereda fastighets- taxen'ngsnämndernas beslut för registrering samt att ombesörja denna och andra göromål av expeditioncll art. Länets lokala skattemyndigheter sak-

• Sida 189
•  Original

Prop. 1984-"85: 222 rss

' rr 'er för de kvaiilicerade granskni rorslaget skall lägga på myndigi 'terrra. En ring av irartdlä_ ..ntie personal är där (ir ufrat'tkornlig. Lokala skatte ." tll"lltl€ti i Hr'arrtl'ors anser att kommitté-us resursberäkatngz-rr är al och att en noggrannare beräkning bör ske. s snart .'illtl-l—stödets omfattning k arlagts. Länsstyrelsen delar denna uppl.-nur bakgrund av förhållandena i länet att det av kommitten :» tillskottet vad gäller handläggare är för lågt beräknat.

Lokala skattemyndigheten i l-lärnösand päpekar att även beträfi'ar'tde biträtlessidan kan det ifrågasättas om inte et Viss resursförst rkning är nödvändig. Enligt länsstyrelsens mening är denna lt-'C.It'tn befogad i vart fall för de då småhusenheterna blir föremål för avstämning. Länsstyrelsen förordar därför en förnyad bedömning av'lokala skattemyndigheternas personalbehov sedan effekterna av förändringarna i ADB—stödet och den föreslagna terminalätkornsten till fastighetstaxeringsregistret klarlagts när— mare.

Länsstyrelsen vill även understryka vikten av att hade de nya handläg- garna och bitråidespersonalen får tillfälle till särskild utbildning inför de nya arbetsuppgifterna. Även om handläggare och andra rekryteras bland per— sonal med allmän skatteutbildning krävs en betydande kompletterande utbildning eftersom fastighetstaxen'ngsomrädet endast behandlas översikt- ligt i skatteutbildningen. Rekryteringen av ny personal mäste ocksä ske i god tid liksom utbildningsinsatscrna så att all person:-tl är väl förberedd inför den arbetsanhopning som kan förväntas vid inledningsskedet av den rullande fastighetstaxeringen.

Lokala skattemyndigheterna i Sundsvall och Kramfors har ocksä under- strukit nödvändigheten av att skattemyndighetcrna förses med bildskärms- terminaler som medger kommunikation med både länsdatorn och riksskat— teverkets centraldator. Länsstyrelsen instämmer i detta och anser att de tekniska möjligheter som står till buds för att rationalisera arbetet bör utnyttjas.

gs- och "

tl.

: och anser mot

-'1 :. - -: —- CE.-tttgntt lt'atll F,—

Länsstyrelsen r'Jämtlanu/s [än anför:

För LSM:s del innebär förslaget att en helt ny del i organisationen mäste byggas upp för bl.a. tjänstemannagranskning av deklarationer. Oavsett vilket system för rullande taxering som genomförs vill länsstyrelsen starkt understryka kravet att organisationen bemannas på sådant sätt att en kvalitetsnrässig förbättring i förhållande till AFT til konrmer till stånd samtidigt som arbetsförhållandena för personalen blir sådana att ingångna medbestämmandeavtal till fullo kan följas. 'l'jänstemannagranskning för— utästter också enligt länsstyrelsens mening att värderingsrcglerna förenk- las. Länsstyrelsen vill i övrigt äberopa frän LSM infordra: yttrande.

Lokala skattemyndigheten i Östersunds fögderi anför:

Sidan l9l "Här är det emellertid fråga om en på ADB—teknik baserad maskinell hantering som inte utgör något egentligt merarbete för LSM. LSM får dock ett visst arbete med manuella kompletteringar och med hantering av returer (adressefterforskningar m ml. Sidan 193 "Vid omräk- ningen kommer LSM inte att ha någon annan uppgift än att ansvara för att beskeden om omräkningen sänds ut till fastighetsägarna och att företa rättelser om omräkningen blir uppenbart felaktig."

• Sida 190
•  Original

Prop. mm,/ss: 222 590

Fastighetstaxeringskommitten har sålunda giort det mycket lätt för sig vid bedömningen av resurserna. LSM i Östersunds fögderi — ett av Sveri— ges största i vad avser fastigheter (cirka 55.000 småhusfastigheter) —— k-mstaterar emellertid att vi fär ett betydande merarbete genom den ökade kommunikationen med fastigltetsagarmt. besvarande av fragor pii grund av tutdcrrättelser. utsända förfrågningsblanketter. avstämning—"deklaratiouer ete. Man måste. här betänka att det är _? lit-'if oli/ca .t'_t'_t'[(flll .tmn .v/cu (II"/.)t'fr'! parallell! —- (llllltl_l't"l'ill_£'. (”uråkning ..t'mut mut'tältutl'llg.

Med kännedom om folks oförmåga att läsa meddelande från myndighe- ter befarar LSM att besöks— och teletbnli'ekvensen hos LSM kommer att öka betydligt även vid utsändandet av beskeden om omräkning. LSM [ Östers-(.'rufs _lifigrl'w'i Iwn'mnr därför vikten av att en noggrann analys ovh i.u." "ik/Jing av rr'slu'sbchm'et kommer till stånd. LSM har bittra erfarenhe— ter från de. allmänna fastighetstz-ixeringarna är 1975 och 1981. En liknande situation vill vi inte vara med om igen.

Som förslaget nu ligger kommer de år då avstämning ska ske av fastig- hetsgrupperna småhusenhet respektive lantbruksenhet arbetsbelastningen pa LSM bli särskilt betungande. LSM ser det som en omöjlighet att utan förstärkning kunna klara av dessa till synes ofränkomliga toppar. Särskilda medel för anställning av speciell personal. anlitande av konsulenter mäste ställas till LSMs förfogande under de år avstämningen sker av småhus respektive lantbruk. Någon omfördelning av personal inom LSM av större omfattning synes omöjlig.

Kommittén förordar att LSM inte binds upp för hårt genom instruk- tioner e (1 för arbetet utan att de olika myndigheterna med hänsyn till sina resurser, fastighetsbestånd m.m. ges möjlighet till den individuellt mest lämpliga organisationen och arbetsmetoden. Till detta instämmer LSM i Östersunds fögderi men vill då starkt betona att det vid planeringen av vårt arbete verkligen kommer att finnas tillräckliga resurser för att på ett godtagbart sätt klara av de nya, svåra arbetsuppgifter som den rullande fastighetstaxeringen kommer att medföra.

Som inledningsvis anförts var en av orsakerna till svårigheterna med AFT 81 att LSM inte hade tillgång till ett intrimmat datasystem. Om den rullande fastighetstaxeringen ska påbörjas 1987 krävs att LSM innan dess får tillgång till det nya datasystemet med tillhörande dataterminaler under en viss inkörningsperiod. Vi vill ha ett fungerande, intrimmat datasystem redan från starten av den rullande fastighetstaxeringen.

Enligt utredningen sidan 211 bör Riksskatteverket tilldelas medel för ytterligare någon handläggare under genomförandetiden 1987 — 1991 (vid senareläggning 1988 — 1992). LSM anser att dessa resurser och även resurserna hos LSM måste skapas betydligt tidigare med hänsyn till att datasystemet m.m. ska fungera redan vid starten 1987 (1988).

SA C (J/SR anför:

1 avsnitt 10.3.1.1 där LSM:s nuvarande organisation och verksamhet beskrivs har angetts att fastighetsgruppcn ingår i granskningsenheten på de 109 LSM som för närvarande endast har två enheter. Detta är emellertid inte riktigt. Fastighetsgruppen är organisatoriskt placerad på serviceenhe- ten. LSM:s arbetsuppgifter och organisation torde bli föremål för omfat- tande förändringar under de närmaste åren. Frågan om var fastighetstaxe- n'ngen ska hanteras får bedömas i samband med att organisationen i övrigt ses over.

• Sida 191
•  Original

Prop. 19841'85: 222 l9l

14:11111111111'11111111 1. ppskattnt 1'es.u1'sbcl11'.1'-'3t hos l SM förde-11't'c'ttlificeradc gtansl'. nings- o "11 beslutnttnkttoacn till 200 personår. En sadan beräkning iir ”ix-' c.tvis, v .usklig at1 gora. . _ llSlzl. vill inte pastä att behovet tär tilltaget ' 111111 men 1111 sei 1113 dhänsyn till osäkerheten att organisationen inte bör faststahas förr:”. systemet varit i drift en tid och man vunnit erfarenheter. Under de inledande åren måste hållas en hög beredskap för att snabbt kunna .'11111 '111 lo.s.a.kntnt_.1r om de. be..1fn.1d1. resurserna visar sig vara otillråie __ Förbundet vill oc ksa understryka att här är lräg aom kvalifi— cerade handl ägare. 11.15le är emellertid tveksam till om de mindre f..)gderierna. inte minst på't grund av dagens dåliga lönesättning. katt få sådana tjänster besatta med tillräckligt kvalilicerad personal vilket erfaren- heten har utvisat. Med hänsyn till detta måste det i vart fall under de närmaste åren vara ett mycket nära samarbete med länstyrelsens expertis. såväl på skattezaevdelningen som lantmäterienheten pä planeringsavdelning- en. ]

Fög Juri ( 'i; ((ftj'iäl'mt in gen anför:

Föreningen får understryka vikten av att de lokala skattemyndigheterna tillförs ordentliga personella resurser för arbetet med den rullande fastig— hetstaxeringen. Kommittén har beräknat att det behövs ett tillskott av 200 handläggare medan nuvarande biträtlesresurser ansetts tillräckliga med hänsyn till de vinster som kan uppnås genom ökat ADB-stöd och den föreslagna terminalåtkomsten till fastighetstaxeringsregistrct. Med de knapphändiga uppgifter som redovisats är det inte möjligt att avgöra om kommitténs t'esursbedömning är realistisk. Lönegrad F 12 för handläggar- na som kommittén utgått från i sina kalkyler får dock anses som en uppenbart för låg lönesättning för de kvalificerade arbetsuppgifter det blir fråga om. Föreningen anser det nödvändigt att resursbehovet för den rullande fastighetstaxeringen blir föremål för en ingående utredning innan organisationen för taxeringen slås fast.

12.3. Länsstyrelserna

Kommittén föreslår att kontaktmannafunktioncn på länsstyrelsernas taxeringsenhet bibehålls i den fasta organisationen för rullande fastighets- taxering och att ett resurstillskott till denna funktion skapas i vart fall fram till år 195”. Arbetet pit dataenheten med den rullande fastighetstaxeringen anses böra kunna utföras med befintliga resurser. Remissinstansema delar kommitténs uppfattning att kontaktmannafunktionen bör bibehållas. Flera instanser förordar därtill att möjlighet bör finnas att tillföra organisationen en biträdande kontaktman.

Län.;sryret's'en [ Östergr'irlands [än anför:

Kommittén föreslår ett bibehållande av kontaktmannafunktionen i den fasta organisationen för rullande fastighetstaxering och att resurstillskott till denna funktion skapas fram till i vart fall 1991. Enligt länsstyrelsens uppfattning är det angeläget att det på länsstyrelsens skatteavdelning inrät— tas en fast tjänst för handläggning av de frågor som hittills ankommit på

• Sida 192
•  Original

Prop. 1984185: 222 192

kontaktmannen. Utöver det föreslagmi tillskottet pä handläge:-irsit'lan med en bitriidz-inde lttiintaktman bör länsst._i'relserna tilldelas med-_. ' biträdesinsatser under motst'a-irande tiil fram till lgtll.

ör tillfälliga

!.ii::.v.i'i_i-r.-"!:-.uu ." (.irfin'r: .'c'z'n anför:

Kommittén har bedömt den nus"

ande resnrstilitielningen pä länsstyrel— sen m'ti en kontakttnan vara tiliiaeklig. Länsstyrelsen anser dock att under törberdelserna och öwrgängen till det nya systemet hör tillskapas möiligl'iet att tillföra organisationen en biträdande kontaktman.

Läns_i'i'yrt'lsen i Kopparbergs län anför:

Länsstyrelsens och lokal skattemyndighets arbetsuppgifter konuner vid en rullande fastighetstaxering att förändras och utökas avsevärt.

Länsstyrelsen delar därför uppfattningen att resurserna för fastighets- taxeringen behöver förstärkas i en fast organisation. Kopparbergs län är i fastighetstaxeringshänseendc speciellt och torde sakna motsvarighet i öv- riga landet. Som kommittén framhåller innebär genomförandeskedei en stor påfrestning på kontaktmannafunktionen.

Länsstyrelsen anser för det första. med hänsyn till fastighetsförhällan- dena i länet. det nödvändigt med en biträdande kontaktman i den fasta organisationen. Dessutom bör ett särskilt resurstillskott tillskapas under genomförandesltedet. Det av kommittén föreslagna resurstillskottet på 8 helårsarbetskrafter för hela landet i detta hänseende är helt otillräckligt.

Länsstyrelsen i" Malmöhus län anför:

Länsstyrelsen vill understryka nödvändigheten av att den s.k. kontakt- mannafunktionen- bibehålles. [ ett rullande system för fastighetstaxering kommer denna funktion årligen behövas för administrering. samordning och rådgivning. Länsstyrelsen vill också betona att i vart fall län av Malmöhus läns storlek tilldelas resurser för en biträdande kontaktman. I nuvarande läge kan ersättare till kontaktmannen. tillfälligtvis eller perma- nent. sökas bland de personer på länsstyrelsen som haft uppdrag vid fastighetstaxering. Denna möjlighet kommer inte att finnas med den orga- nisatoriska uppbyggnad som föreslagits i ett rullande system.

Länsstyrelsen i Västernarr/andr län anför:

Kommittén föreslår att kontaktmannafunktionen bibehålles och att läns- styrelsen tilldelas årliga medel härför. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör en fast tjänst i stället inrättas på länsstyrelsens skatteavdelning.

Kommittén anser att databehandlingen vid den rullande fas tighetstaxc- tingen normalt bör kunna utföras med befintliga resurser. Den tidsplan som kommittén föreslagit innebär att slutfasen av fastighetstaxeingsarbetet för dataenhetens del kommer att inträffa under en tidsperiod då dataenhe- ten redan har en stor arbetsbörda med inkomsttaxeringen. Enligt läns styrelsens uppfattning är det inte möjligt att samtidigt klara av två så omfattande arbetsuppgifter. Tidpunkten då fastighetstaxeringsnämndens arbete skall vara avslutat bör därför tidigareläggas åtminstone en månad. Övriga tidpunkter bör då också förskjutas i motsvarande mån.

• Sida 193
•  Original

Prop. 1984-185: 222 l?”—

ll.4 Riksskattm erket

Kommitten'anser att någon resursförstärkning inte erfordras inom RSV för dess ADB—behandling av material vid den rullande fastighetstaxering— en.

- RS lf" anför:

RSV tillstyrker i princip resursbedömningen. I dagens organisation sak— nas dock resurser för utveckling och underhåll av sådana rapporteringssy— stem-som föreslås inrättas mellan byggnadsnämnder m.fl. myndigheter och LSM. RSV bedömer att en kvalificerad handläggartjänst behövs för detta.

SÅ"ugs's'tyrelsen

l betänkandet framhålls att Skogsstyrelsen och skogsvärdsstyrelserna kommer att medverka inför skogsavstämningen på samma sätt som inför allmänna fastighetstaxeringar.

Skogsstyrelsen anför:

Skogsstyrelsen utgår ifrån att dess medverkan i förberedelsearbetet ges i stort sett samma inriktning och omfattning som vid AFT 8l. Förhållandet att huvudansvaret flyttas från RSV till LMV påverkar inte Skogsstyrelsens medverkan på annat sätt än att LMV spelar en mera aktiv roll inom områden där tidigare RSV endast till mindre del engagerat sig direkt i arbetet.

Skogsstyrelsen måste ha en betydande del av ansvaret för innehållet i värderingsmodcllen eftersom skogsvärdsorganisationen har kompetens och möjlighet att direkt anknyta ÖSI och skogsbruksplanernas innehåll till värdcringsmodellen.

Betänkandets redovisning av skogsvårdsorganisationens medverkan och kostnaderna för detta överensstämmer med Skogsstyrelsens uppfatt- ning.

Domstolarna

Kommittén anser att arbetet med fastighetstaxeringsmålen hos domsto— larna skall kunna rymmas inom ramen för den normala organisationen för domstolarna och att några särskilda avdelningar eller liknande inte skall behöva bildas för denna målgrupp.

Domstolsverket anför:

Förvaltningsdomstolamas merkostnader för handläggningen av mål i anledning av AFT 8] har beräknats till 52 Mkr eller 10 Mkr per år. Kommittén beräknar, att antalet besvär vid en rullande fastighetstaxerin; inte kommer att bli väsentligt större än vad som nu är fallet på grund av de särskilda fastighetstaxeringarna.

DV ifrågasätter beräkningen av kostnadsbesparingarna. Man bör inte helt bortse ifrån att taxeringsbeslut p g a omräkning med nya index & 't-

• Sida 194
•  Original

Prop. 1984/85: 222 l94

sättningsvis kommer att meddelas så ofta som vartannat år för varje fastighet och att dessa höjningar av taxeringsvärdena kan föranleda besvär över basviirdct även om indcxöivii inte kan överklagas. Även med ett ontprövningsinstitttt. och en ny instans mäste enligt DVs mening en niigot större tillströmning av inf-il till förvaltningstlonistolarna förutses än vad kommitten bedömer. Med bl. a. en vidgad ensamdomarbcl'iörighet i läns— rätt bör man dock, enligt DV. inte överbetona de. merkostnader. som är förenade med en t'lomstolsprt'ivning.

Länsrt'itten [ Stockholms län anför:

Kommittén bedömer att arbetet inom länsrätten med fastighetstaxe- ringsmäl torde kunna klaras helt inom den ordinarie organisationen. Anta— i'.! besvär vid en rullande fastighetstaxering kommer inte att bli väsentligt större än vad som nu är fallet vid de särskilda fastighetstaxeringarna. De är smähusavstämning har gjorts kan en viss ökning av målantalet förutses men svärighetsgraden för dessa mål är å andra sidan i genomsnitt låg. Den bild kommitten sålunda ger av en länsrätts framtida situation syns vara väl lättsinnig på praktiskt taget alla punkter. i allt fall för Stockholms läns förhållanden.

För det första är enjämförelse med de särskilda fastighetstaxeringarna ej entydig. dä besvärsfrekvensen vid dessa är som störst åren efter en allmän fastighetstaxcring för att sedan successivt avta. Vidare bör de besvär som efter upprepade omprövningar hos lokala skattemyndigheten och nämnd ändock kommer till länsrätt ej beskrivas som genomsnittligt enkla. Slutli- gen och framförallt fmns det inget sakligt skäl varför den stora mängd ärenden som småhusen representerar och som hittills varit klart övervä— gande i besvärshänseendc skulle på ett avgörande sätt minska i antal hos länsrätt. Det. bör noteras att antalet s.k. enmansmäl i länsrätten är lägre vid fastighetstaxering än vid inkomsttaxering. procentuellt bara ca hälften så stort. Om flertalet enmansmål antas bli slutligt avgjorda hos lokala skattemyndigheten/nämnd och därutöver ett inte obetydligt antal tvistiga mål stannar i nämnden kommer det sannolikt ändå att vid länsrätten bli en väsentlig och för ett givet år av småhusavstämning ytterst exceptionell anhopning med kanske 10.000 besvär. Så länge de materiella taxeringsreg- lerna inbjuder till en rikhaltig flora av problemställningar finns ingen anled- ning att minska denna siffra. .

Denna ärendemängd bör rimligen liksom hittills förtursbehandlas av länsrätt så att ett lagakraftvunnet beslut om fastighets taxeringsvärde ej dröjer onödigtvis till förfäng för åtgärder inom en rad områden. Följaktli- gen kan förmodas att länsrätten även framgent har behov av personalför- stärkning på ett sådant tillfälligt sätt som erfarenhetsmässigt innebär en tung administrativ börda och som varit ett av huvudskälen varför förslaget om rullande fastighetstaxering har initierats. På denna grund föreligger sålunda ett skäl att, som länsrätten tidigare framhållit i detta yttrande. ompröva värdet av avstämningsförfarandet och åtminstone fördela taxe- ringen av småhus på minst. två tidsperioder. ] annat fall kan länsrätten ej godta kommitténs inledningsvis angivna bedömning om den ordinarie or- ganisationens förmåga att klara fastighetstaxetingsmålen. Dessa syn- punkter äger säkerligen sin giltighet. proportionellt sett. för flertalet av rikets länsrätter.

• Sida 195
•  Original

Prop. 1954-1585: 222 195 i../insrri-illzevi [' (73[t'/'_L-w'iilmzdx liir; anför:

Kommittén bedömer (s 207) att antalet besvär vid en rullande fastighets- tartering inte kommer att bli väsentligt större än vad som nu är fallet vid de särskilda fastighetstaseringarua. Den bedömningen kan länsrätten inte instämma i. Även om som länsrätten föreslär omräkningsbesluten inte blir överklagbara måste de vidare möjligheterna till omtaxering leda till en betydande ökning av det årliga antalet besvär övet' fastighetstaxeringsbe- slut. Länsrätten mottar för närvarande omkring 300 fastighetstaxeringsbo svär om året. Med en mera frekvent omtaxering torde man få lov att räkna med åtminstone en fördubbling av detta antal. Det är dock utomordentligt SVål't att ställa nagon prognos i detta hänseende. När det sedan gäller avstämningsbesluten torde. de särskilt vad gäller smähus ochjordbrukstas- tigheter komma att föranleda ett betydande antal besvär som då kommer att drabba länsrätterna 1989 och 1991. Den anhopning av besvär som då kan beräknas uppkomma samlar sig kring tvä år och kan om det vill sig illa för länsrätterna komma att bli av samma volym som besvärsvolymen vid 1981 års allmänna fastighetstaxering. Kommittén gör antagandet (s-2f17) att arbetet med fastighetstaxeringen torde kunna klaras av helt inom den ordinarie organisationen och utan att särskilda resurser avdelas för dem, Det är möjligt att kommittén skulle kunna bli sannspådd. Förutsättningen är dock i så fall att en ordning för meningsfull omprövning inrättas hos fastighetstaxeringsnämnderna så att till länsrätterna bara överklagas såv dana mål som behöver en mera kvalificerad och grundlig överprövning. Målsättningen att länsrätterna bara skall behöva ta hand om verkligt tvis- tiga frågor kan emellertid bli mycket svår att förverkliga. Erfarenheten lär att just vid fastighetstaxeringar oerhört många överklagar inte därför att de anser att fastighetstaxeringsnämnden tillämpat reglerna på ett felaktigt sätt eller eljest kommit till ett felaktigt resultat utan helt enkelt bara därför att de anser att det åsatta värdet blivit för högt vare sig nu detta berott på att reglerna för fastighetstaxeringen är fel utformade eller den prisstatistik som riktvärden o d bygger på är missvisande.

13. Kostnader

. Kommittén har beräknat att den genomsnittliga årliga kostnaden vid införandet av ett rullande systern kommer att minska från 155 Mkr vid ett oförändrat system för AFT år 1987 och från 136 Mkr vid en på visst sätt rationaliserad AFT år 1987 till 77 Mkr eller med 78 Mkr resp. 59 Mkr. Minskningen fördelar sig vid rationaliserad AFP på följande sätt: Skatte- myndigheterna 23 Mkr. kommunerna 16, Mkr expertmyndigheterna 7 Mkr och domstolarna 13 Mkr.

Flera remissinstanser betonar osäkerheten i beräkningarna. Några in- stanser påpekar att beräkningen av kostnaderna för deras medverkan gjorts innan kommitténs förslag fått en definitiv utformning och att kostna- der för vissa arbetsuppgifter och funktioner därför inte har bedömts.

• Sida 196
•  Original

Prop. 1984785: 222 190 Rt/t'srez'tfisiwns verk:-! anför:

RRV saknar underlag för att göra invändningar mot kommitténs kost- nadsberäkningar. RRV vill ändå peka på det förhållandet att det inom skatteförvaltningen saknas kostnadsredtwisning som bygger pii tidrappor- tering. Siiledes måste beräknade kostnader för skatteförvaltningen bedö- mas som mycket osäkra. Även i fräga om övriga berörda myndigheter finns skäl att understryka osäkerheten i kostnadsbetäkningarna.

.S'rnrskonmret anför:

Utredningen har gjort. en lönsamhetskalkyl som visar att en rullande taxering medför minskade kostnaderi intervallet 50-75 milj kr/är. Kalkyl- metodiken avviker dock från den av statskontoret rekommenderade mo— dellen. Exempelvis tas ingen hänsyn till tidsfaktorns betydelse för värde- ring av investeringar och besparingar. Vissa kostnadsposter såsom utbild- ning. lokaler m.fl. påverkar ej kalkylen. Bristerna i den formella kalkyltek- niken gör att redovisade lönsamhetssiffror måste tas med stor försiktighet.

Utredningen har uppskattat — eller låtit uppskatta — resursbehov och kostnaderna för den rullande taxeringen. Ibland saknas en redovisning av hur man uppskattat kostnaderna. Det gäller särskilt LSMs behov av 200 årsarbetskrafter. Dels saknas utredning om hur man kommit fram till antalet årsarbetskrafter. dels synes kostnaderna för dessa enbart uppta lönekostnaderna ("125 000 kr per årsarbetskraft") utan hänsyn till administra- tionspälägg. Detta kan överslagsmässigt beräknas till ca 40 %. vilket skulle öka de årliga kostnaderna med 10 milj kr. Som jämförelse kan nämnas att de kostnader som lantbruksstyrelsen beräknat per årsarbetskraft uppgår till 320000 kr (om man utgår från att varje årsarbetskraft ger 1600 timmar per år).

1 kostnadsberäkningen har man helt räknat bort domstolarnas kostna- der. Visserligen slipper domstolarna den ojämnhet som AFT innebär men att tro att domstolarna inte skall behöva någon som helst resursförstärk- ning i samband med t.ex. småhusavstämningen förefaller optimistiskt. Vidare bör det finnas en redovisning av hur skatteintäkterna påverkas av ett förändrat förfarande.

Det kan i och för sig finnas andra skäl än besparingssyftet för att genomföra en rullande fastighetstaxering. Vi anser dock att höga kvalitets- krav bör ställas på kalkylmaterialet för en så genomgripande reform som rullande fastighetstaxen'ng. Vi saknar emellertid möjlighet att inom ramen för ett remissförfarande komplettera utredningsmaterialet.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför:

Den årliga inbesparingen om det rullande systemet införs redovisas till 50—75 Mkr. De förslag till förbättringar av underlaget för fastighetstaxe- ringen och för att underlätta den rullande taxeringen som kommittén har framlagt har kostnadsberäknats till 10 Mkr årligen. Då reformen i sin helhet är ekonomiskt gynnsam delar länsstyrelsen kommitténs uppfattning att dessa kvalitetsförbättringar bör kunna göras. samt anser länsstyrelsen reformens genomförande angeläget.

• Sida 197
•  Original

Prop. 1984/85: 222 19? Län.tzt'Iyrrfiscl: i Götr'bm'gs ovh [to/ms [(in anför:

Kommittén räknar med att ett system med rullande fastighetstaxering medför en betydande kostnadsbesparing jämfört med nuvarande system. Besparingarna uppnås främst genom att arbetsbelastningen hos myndighe— terna och fastighetstaxeringsnämnderna blirjämnare över ären. Man kan också räkna med mindre antal besvär. varigenom kostnaderna för den dyrbara processen i skattedomstolama reduceras avsevärt. lnbesparingen beräknas ligga mellan 50-70miljoner kronor per år. Den rullande fastig— hetstaXeringen har således inte bara taxeringsmässiga fördelar. Den är dessutom billigt-tre. Mot denna bakgrund framstår en övergång till ett nytt rullande system som särskilt angeläget.

LunIbruk_x'st_t-'relscn anför:

Kostnaderna för lantbruksverkets medverkan vid förberedelsearbetet har uppskattats innan kommitténs förslag fått en helt definitiv utformning. Beräkningarna är därför osäkra och kan behöva ändras. Styrelsen finner dock inte någon anledning att nu justera dem. Förberedelsearbetet. med- verkan vid framtagandet. av omräkningstal samt del av kostnaden för att ta fram prisstatistik för lantbruksfastigheter kan alltså beräknas till 1.4 Mkr under en åttaårig omloppstid eller cirka 280000 kronor per år. Styrelsen förutsätter att full ersättning för lantbruksnämndernas merarbete skall utgå. .

Kostnaderna för lantbruksnämndernas rapportering har beräknats till 350000 kronor per år. Denna siffra gäller rapportering i ungefär den om- fattning som avses i 18 kap 11 .5 FTL av uppgifter som nämnden har tillgång till eller tar fram i sin ordinarie verksamhet. Någon ökning av rapporte- ringsskyldigheten bör enligt vad som tidigare anförts inte ske.

LMV anför:

Kommitténs förslag att LMV ska ansvara för förberedelsearbetet inför rullande fastighetstaxering medför givetvis att verket måste tilldelas be- hövliga resurser. LMV har till fastighetstaxeringskommittén på begäran redovisat en mycket översiktlig resursbedömning utifrån då givna delvis ofullständiga förutsättningar. Bedömningen grundades inte på några detal- jerade beskrivningar av arbetsuppgiftema. Därtill har LMV inte bedömt resursbehoven för vissa av de arbetsuppgifter som kommittén slutgiltigt valt att lägga på LMV.

Kostnader för nedanstående arbetsuppgifter eller funktioner har således inte bedömts . central arbetsgrupp med referensgrupper . medverkan i andra myndigheters utbildning av personal och funktionärer . information till allmänheten på lokal. regional och riksnivå . förberedelsearbetet inför lokal avstämning

I den översiktliga resursbedömningen har inte heller beaktats den ökning av allmänna myndighetsuppgifter t.ex. remissverksamhet som torde bli följden av LMVs nya myndighetsansvar.

Vidare vill LMV betona att det vid den översiktliga resursbedömningen förutsatts tillgång till utvecklade och rationella hjälpmedel. Kostnaderna för utveckling av sådana hjälpmedel torde bli större än vad LMV tidigare bedömt. När det gäller utveckling av ADB—system kommer LMV att

• Sida 198
•  Original

Prop. 1984185: 222 198

samarheta med framför allt RSV. Därför vill LMV betona vikten av att. också RSV ges behövliga resurser för detta arbete. Vidare anser LMV att kostnaderna fö.r ledning och administration underskattats liksom vissa initialkostnader. bl.a. för intern utbildning. Dessutom har kostnaderna för klassificering av värdefakttiirn speciell belägenhet underskattats. LMV vill sammanfattningsvis framhålla att det ligger i sakens natttr att inga slutgil— tiga bedömningar av verkets resursbehov gär att göra nu.

l th'st myndighetsansvar hör i effektiviseringssyfte inhegripas skyl- (light-ten att när det gäller förherdelsearhetet samordna de olikt-ts medver- kande myndigheternas resurshedömningar samt att se till att de för förbe- redelsearbetet totalt anslagna medlen används på ett för fastighetstasering- en optimalt sätt.

Lt'r'nsräuf'n [ Sturk/tulnrs lärt anför:

Länsrätten finner kostnadsberäkningarna högst översiktliga och utgår frän att kostnaderna för en rullande fastighetstaxering kommer att bli väsentligt högre än vad kommittén räknat med.

För länsrätternas del ltar man anledning att utgå från att antalet mål med fastighetstaxeringsbesvär kommer att bli långt. längt större än det antal besvärsntäl som för närvarande följer av särskilda fastighetstaxeringar.

Länsrätterna har i sin fasta organisation inte resurser för mer än de mål som följer av särskilda fastighetstaxeringar. Kommittén har räknat med att kostnaderna för AFT 81 för länsrättsorganisationens del kan uppskattas till 40 milj. kronor.

För samma ändamål har skattedomstolarna tilldelats extra medel med 1.5 milj. kronor. Återstoden har bekostats genom snyltning på de förstärk- ningsresurser som länsrätterna tilldelats för avarbetning av skattebalanser. Dessa resurser kommer inom något är att i sin helhet ha fråntagits länsrät— terna.

En ordning med rullande fastighetstaxering torde följaktligen kräva ett avseväret resurstillskott till domstolarna.

Om man för länsrättens egen del beräkningsmässigt utgår från att en rullande fastighetstaxering över en åttaårscykel leder till hälften av det antal besvär som föranleddes av AFT 81 skulle länsrätten behöva tillföras resurser för omkring 11.500 mäl d.v.s. i runt tal 1.500 mål om året.

Kostnaderna för handläggningen av [.SOO mål kan grovt sett antas uppgå till omkring 800.000 kronor (löner och övriga kostnader för en rotel).

För samtliga länsrättcr skulle kostnaderna under samma förutsättningar kunna uppskattas till omkring 3.2 miljoner och för överrätterna till ytterli- gare någon miljon.

13.1. Begränsning av måltillströmning till domstolarna

Kommittén riktar i betänkandet uppmärksamheten på åtgärder som kan vidtagas för att minska måltillströmningen till domstolarna och för att underlätta länsrättemas arbete med fastighetstaxeringsmål. För mål i läns- rätten där talan endast omfattar ett yrkande om förändring av taxeringsvär- det mcd belopp som understiger 10000 kr eller 20000 kr bör målet kunna avgöras av ensamdomare alternativt av en juristdomare och en värderings- teknisk ledamot av rätten. Med beaktande av att det är normalt för en

• Sida 199
•  Original

Prop. 1984/85: 222 199

fastighetsägare att allmänt yrka nedsättning av ett taxeringsvärde eller t.ex. yrka ändring av fastighetens beskattningsnatur kan det inte vara lämpligt med beloppsspärrar för att minska mältillsttömningen. En full- följdshegränsning till kammarrätten bör enligt kommitténs mening övervä- gas i mål om de rör ringa värde. i vart fall ifråga om dem som hör kunna avgöras som enmansmäl i länsrätten. Remissinstanserna är överlag skep— tiska till att kommitténs förslag nägot nämnvärt skulle minska mältillström- ningen till domstolarna.

I).mr_rtolsverket anför:

DV anser att ensamdomarhehörigheten bör utvidgas i enlighet med konunitténs förslag. En fullföljdsbegränsning till kammarrätt kan också övervägas och samordnas med SFKs förslag till motsvarande förändring- ar.

l övrigt bör framhållas. att det givetvis är värdefullt om mältiliströnming- en till domstolarna kan begränsas. En mera angelägen uppgift ur admini— strativ synpunkt är dock att bryta anhopningen av mål i domstolarna vid enstaka tillfällen. DV bedömer att en rullande fastighetstaxering bör leda till en sådan förbättring i domstolarnas arbetssituation.

Länsrätten t' Östergötlands lätt anför:

Kommittén diskuterar möjligheterna att minska länsrätternas arbete med fastighetstaxeringsmålen. Ett förslag är att höja taket för enmansmäl till 10000 kr som lägsta ändringsbelopp. Ett heloppstak är emellertid enligt länsrättens mening föga intressant i detta sammanhang. Nuvarande regler, framför allt då reglerna om enmansmålshandläggning när parterna är ense och när saken är uppenbar ger länsrätterna alla de möjligheter som behövs för att mäl skall kunna handläggas som enmansmål när handläggning med nämnd framstår som onödig. Det finns därför föga att hämta ytterligare i E-målshänseende. Ett beloppstak på 10000 kr eller 20000 kr skulle endast få marginell betydelse.

Kommittén diskuterar också ett eventuellt införande av beloppsspärr för överklagande till länsrätt men avvisar tanken härpå. Länsrätten kan in— stämma häri. Det skulle stå i strid mot hittills iakttagna grundsatser att införa en "sådan spärr. Det torde också vara svårt att vinna gehör för någon form av prövningstillstånd för fullföljd till kammarrätt. Länsrätten kan heller inte. finna att tillräckligt mycket skulle stå att vinna med en sådan ordning. Den skulle komplicera systemet mer än förenkla det och effekten för kammarrätterna skulle förmodligen bli mycket marginell.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför:

Kommittén har diskuterat vissa fullföljdsbegränsningar i besvärsrätten till överrättema. Länsstyrelsen anser dock att det saknas skäl för sådana begränsningar i synnerhet som antalet mål som förs till dessa instanser sannolikt kommer att minska kraftigt.

LRF anför:

Kommittén ifrågasätter om prövningstillstånd skall införas vid besvär till kammarrätt och åberopar härvid förfarandet i hovrätt i fråga om mindre tvistemål.

• Sida 200
•  Original

Prop. 1984/85: 222 200

Delegationen anser att _iämförelscn med tvistemål inte är relevant och att nägon fullfi'vljdshegränsning inte bör införas för fastighetstz'txeringsmäl i kammarrätt.

Kammarrätten i Göteborg anför:

Kammarrätten har förut uttalat sig mot att det införs några regler som begränsar den enskildes möjlighet att fä taxeringen prövad av länsrätt. De nuvarande bestämmelserna om länsrättens sammansättning vid prövning av mål om fastighetstaxering bör inte ändras.

Enligt 21 kap 8 & fastighetstaxeringslagen gäller i mål om fastighetstaxe— ring att länsrätt är domför med en lagfaren ledamot och tre andra leda- möter. varav minst en värderingsteknisk ledamot och minst tvä nämnde— män. Frän denna bestämmelse ges vissa undantag i 18%- lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Bland undantagen finns att länsrätt är domför med en lagfaren ledamot vid förhör med vittne eller sakkunnig på begäran av annan länsrätt. Samma domförhetsregel gäller bla vid avgörande av mål i vilket saken är uppenbar. Om det behövs vittnesförhör eller syn kan saken inte vara uppenbar. Dessa mål kan alltså inte avgöras av en lagfarcn domare. Bestämmelsen om länsrätts domförhet vid bevisupptagning för annan länsrätt hade varit onödig om bevisupptagningen inte skall ses som ett led i målets avgörande. Enligt de bestämmelser som nu gäller skall länsrätt alltså vid syn ha den sammansättning som är föreskriven för måls avgörande. Vid syn i fastighetstaxeringsmäl skall alltså värderingsteknisk ledamot och nämndemän medverka. För att länsrätt skall kunna företa syn utan att ha den sammansättning som gäller enligt huvudregeln, fordras det en lagändring. Kammarrätten finner emellertid att det finns starka skäl mot en sådan ändring. Kammarrätten har hållit många syner i mål om fastig- hetstaxering och har fått den bestämda uppfattningen att det bör finnas värderingstekniska kunskaper inom domstolen vid en syn. Om så inte är fallet blir synen ofta meningslös. Dessutom bör de delta i synen som skall avgöra målet. Anteckningar från synen kan aldrig ersätta egna iakttagelser. inte ens om anteckningarna kompletteras med fotografier som tagits vid synen. Syn bör därför alltid ske med fullsutten rätt och om möjligt av de ledamöter som skall avgöra mälet.

Att bestämma en beloppsgräns för mål som alltid kan avgöras av ensam- domare i länsrätt kommer inte att betyda mycket vid sidan om den all- männa regeln att ensamdomare får avgöra mål i vilka saken är uppenbar.

Kommittén tar också upp frågan om man kan begränsa måltillströmning- en till kammarrättema. Övervägandena i denna del är emellertid ofullstän- diga och ger små möjligheter att bedöma effekten av en begränsningsregel. Rent allmänt anser kammarrätten att frågan om prövningstillständ och liknande frågor inte bör prövas i ett så begränsat sammanhang som det förevarande. När det gäller tanken att med hjälp av en regel, som anknyter till storleken av yrkandena i kammarrätten. bör framhållas att dessa ofta är ofullständiga och att det kan vara svårt att exakt bestämma vilket belopp som yrkandet avser. Om en av de särskilda ledamöterna skall delta när frågan om prövningstillstånd avgörs, blir den administrativa vinsten liten. Med tre jurister och en särskild ledamot kan nästan alla mål avgöras i sak. Vinsten med krav på prövningstillstånd är att besvären inte behöver kom- municeras. vilket leder till mindre arbete för domstolarnas kanslipersonal. Om det blir aktuellt att införa prövningstillständ för vissa mål i kammarrät- ten. bör prövningstillståndsfrågan kunna avgöras av två juristdomare. Om

• Sida 201
•  Original

Prup. 1984/85: 222 20]

förutsättningarna för prövningstillstzlnd anges pit samma sätt som i Då lagen om rättegången i tvistemål] om mindre värden. behöver särskilda ledamöter inte medverka.

14. Författningstekniska frågor

[ betänkandet föreslås inte någon ändring av den principiella uppbyggna- den av reglerna. fördelade på fastighetstaxeringslagen och fastighetstase- ringsft'imrdningen samt föreskrifter och anvisningar. f-"öreskriftsverksam- heten bör i allt väsentligt ligga hos riksdagen eller regeringen. Antalet bindande föreskrifter bör nedbringas och regelsystemet göras mer flexiv helt. Kammarrätten i Göteborg anför:

Kammarrätten delar kommitténs uppfattning att de regler för fastighets- taxeringen som skall lämnas i föreskriftsform i alla delar där det är möjligt bör meddelas av riksdagen eller regeringen. Utredningen nämner ett enda exempel på föreskrift som av praktiska skäl inte kan meddelas på detta sätt. nämligen före skrifter om indelning i värdeområden. Kammarrätten har i annat sammanhang ifrågasatt om inte indelningen i värdeområden bör vara en anvisning som kan omprövas av domstol i besvärsförfarandet. Om kammarrättens synpunkter beaktas i denna del, finns det knappast något utrymme för en delegation av rätten att utfärda föreskrifter.

Riks'revisizmxverkel anför:

Enligt kommitténs uppfattning bör de regler för en rullande fastighets- taxering som skall lämnas i föreskriftsform meddelas av riksdagen eller av regeringen. Av praktiska skäl föreslås en särskild bestämmelse om möjlig- het för regeringen att till lantmäteriverket delegera beslutet om indelningen i värdeområden.

RRV anser att även i fråga om prisbildningsområden och omräkningsin- dex beslutsunderlaget kan väntas bli mycket omfattande och bestå av statistiska beräkningar utifrån fastighetsprisstatistik. Av kommitténs för- fattningsförslag framgår dessutom att de regler som skall gälla för beräk- ning av index kan anges mycket detaljerat i författningen. RRV föreslår därför att det i författningen införs delegeringsmöjlighet för regeringen även i fråga om beslut om prisbildningsområden. I fråga om omräkningsin- dex bör beslutet redan i författningen förläggas till myndighetsnivå.

Länsstyrelsen [Jämtlands län anför:

Kommittén anser att det visat sig att en grupp föreskrifter som RSV meddelat främst om standardbedömning av småhus och mätning, var allt- för styrande, osmidiga och oflexibla och att detta skulle ha medfört pro- blem med många ändringsyrkanden ete. Kommittén menar därför med hänvisning till JO:s utlåtande över 81 års allmänna fastighetstaxering att en översyn av värderingsmodellema bör leda till bl. &. minskad föreskriftsreg- [ering och minskad stelhet vid värderingen. Allmänt sett har detta resone-

• Sida 202
•  Original

Prop. [984/85: 222 202

mang etydandc giltig het. l detta speciella fall är länsstyrelsen emellertid tveksam. Den erfarenhet vi haft av kontakter med allmänheten under de. senaste allmänna fästighetstttxeringt-trna är attjust rättvisekrtn'et är särskilt stort. ofta större än fritgan otn värdenivän. Det är därför viktigt att tillämp- ningen av bestämmelserna blir lika inom distrikten och mellan olika di- strikt. En noggrann samordning frän RSV torde därför vara nödvändig. De krav på förenklingar som ständigt ställs i dessa sammanhang katt oftast endast uppfyllas genom att olika schabloner införs. Ont man från kommit- tens, sitt-.; anser att dessa schabloner, som naturligtvis ofta blir ganska stelbenta. skall behandlas tner flexibelt skulle vi lätt hamna i detaljvärde- ringar som inte. är realistiska i en massbcslutsproeess som fastighetstaxe— ring. Länsstyrelsen vill i stället pätala behovet av att regeringen. förutom den samordning av regelsystemet som krävs. även ger alla de odefinierade beg tipp som finns i nuvarande bestämmelser en för säväl allmänhet som myndighet så långt möjligt entydig definition.

Länsstyrelsen förordar således ett system där de materiella reglerna formuleras på ett så klart och entydigt sätt som möjligt och att RSV samozdnar tillämpningen sa att subjektiva tyckanden i enskilda ärenden inte bildar underlag för beslut. Ett ofrånkomligt krav är också för att förenkla i möjligaste mån att schabloner används även om detta i och för sig inte tillåter det "finlir” med enskilda fastigheter som efterlysts från vissa håll. Länsstyrelsen är därvid medveten om att kritik på grttnd härav kan komma att riktas mot "orättvisor" i beslut i enskilda ärenden. Dessa "orättvisor" är erfarenhetsmässigt ofta till beloppen så små att de faller inom den i och för sig för fastighetstaxering ganska stora '”felmarginalen".

Sverige's jordiigarejörbtmd anför:

Det för närvarande tillämpade värderingsförfarandet är inte godtagbart och har medfört alltför mänga onödiga tvister. Det har i alldeles för hög grad varit inriktat på att tillgodose taxeringsmyndigheternas intressen. Lagstiftningen måste på ett mycket klarare sätt än hittills slå fast. att taxeringsntyndigheterna.i- uppgift är att fastställa ett för varje enskild taxeringsen/tet riktigt värde med beaktande av alla de speciella omstän- digheter som föreligger och som i praktiken påverkar (less värde. Visserli- gen mästc värderingen göras med hjälp av schablonartade anvisningar och riktvärden m.m. men det måste klart framgå av lagstiftningen och tränga igenom i praxis, att alla regler och anvisningar m. m. för värderingen som ges i lag eller myndigheters förordningar är underordnade det grundläggan- de syftet att fastställa ett för varje enskild taxeingsenhet riktigt värde. Myndigheternas kompletterande värderingsregler. anvisningar och rikt- värden har ej någon annan funktion än att vara hjälpmedel för att uppnå det grundläggande målet för värderingen. Sveriges Jordägareförbund delar Fastighetstaxeringskommitténs uppfattning, att möjligheten och skyldig- heten att beakta för den enskilda taxeringsenheten speciella förhållanden måste framhävs på ett helt annat sätt än vad som gäller för närvarande.

15. Värderingstekniska frågor

Kommittén lämnar förslag till författningsreglering endast i frågor som måste lösas för att den rullande fastighetstaxeringen skall fungera. i övrigt

• Sida 203
•  Original

Prop. FHM/85: 222 203-

liigger kommitten. fram synpunkter. rekommendationer och förslag som kan beaktas i kommande översynsat'hete. Erfarenheterna frän AFT Sl bör leda till v.ssa förändringar av värdcringssystemet och av tillvägt-tgängssät— tet då riktvärden och rikt värdekärtor skall tas fram. Om en rullande fastig- hetstaXering ges den utformning som kommitten förordr-tr. mäste vissa förändringar av värderingssystemet genomföras för att det skall bli möjligt att i erforderlig utsträckning utnyttja ADB vid taxeringen.

Några remissinstanser konstruerar att de föreslagna ft'lrändringarna av värderingssystemet medför ökade sehahloniscringar vid fastighetstaxe— ringen. Synpunkter framförs att en sådan utveckling inte kan godtagas

-'al som att schabloniseringar av värdcringstnodellernr-z är angelägna. Några remissinstanser föreslär att värderingsreglerna ses över innan en rullande fastighetstartering införs. RS V anför:

en föreslagna successiva övergången till ändrade värdcringsregler u edför administrativa komplikationer. Det nuvarande regelverket skall tillämpas vid omtaxering tills avstämning gjorts. Av rättviseskäl är det också nödvändigt att så sker. En omtaxerad fastighet skall ju värderas efter samma grunder som övriga fastigheter tillhörande samma kategori. Följden blir emellertid att man måste arbeta med regelsystem från såväl den gamla som nya ordningen samtidigt. Exempelvis skall markvärdekar- tor och värderingsanvisningar för småhus underhållas av skattechefen medan motsvarande handlingar för hyreshus skall fastställas i den nya ordningen. RSV inser att detta inte kan undvikas. men vill understryka vikten av att man i det fortsatta utredningsarbetet söker nä samordning sä längt det är möjligt, så att LSMs och fastighetstaxeringsnämndens arbete underlättas.

Beträffande utformningen av värderingsreglema ansluter sig RSV till kommitténs synpunkter och förslag. För att övergång till det nya systemet vid avstämnng skall ske smidigt och i stor utsträckning maskinellt, krävs att värdefaktorcrna i huvudsak är oförändrade och att de har samma innebörd som i det gamla systemet. Enligt RSVs mening är emellertid en strävan efter förenklingar och ökade schabloniseriugar av värdcn'ngsmo— dellcrna angelägen. Fastighetstaxering är ett område som lämpar sig väl för förenklingar. Även om en grövre teknik utesluter millimetcrrättvisa så blir den slutliga effekten vid inkomsttaxeringen ändå marginell med tanke på vilka små belopp det rör sig om redan i utgångsläget, t.ex. garantibcloppet och schablonintäkten för en Villafastighet.

LRF anför:

Kommittén framhåller att förslaget om en rullande fastighetstaxering kräver vissa förändringar av värdcringssystemet så att ADB skall kunna utnyttjas i erforderlig utsträckning vid taxeringen.

De förädringar av värdcringssystemet som kommittén föreslår kommer att medföra att fastighetstaxeringen blir mera schablonartad än den är i dag. Delegationen kan inte godta en sådan utveckling så länge som taxe- ringsvärdena har sin nuvarande stora ekonomiska betydelse för fastighets- agama.

• Sida 204
•  Original

Prop. 1984185: 222 204 _S'Ä'ttg.t'.t'!_r.t'('/.s'c=1t anfört

Fastighetstaxerittgskommittens förslag till n_v uppläggning av taxeringen innefattar ett. ökat utnyttjande av ADB. bl. a. vid otttriikning och avstam- ning. Kommitten föreslår att själva värderingen. dvs bestämmandet av basvardet pil grundval av de enskilda vi-irderingsfaktorerna. skulle kunna göras maskinellt. Sambanden mellan faktorernas viirdc och basväirdet skulle kunna beräknas nted hjälp av maskinellt lagrade riiknemönster. ' Skogsstyrelsen motsätter sig inte detta förfarande men vill understryka att det samtidigt måste finnas möjligheter för allmänhet och andra berörda att kunna kontrollera eller själva beräkna basviit'det med hjälp av värdela- heller, som tillhandahålles av den lokala skattemyndigheten.

LMV anför:

Nuvarande värderingsgrunder. viirderingsmetoder och värdcringsmo— deller katt i huvudsak behållas vid övergång till rullande fastighetstaxering. De erfarenheter som vanns vid AFT Sl och de synpunkter som senare framförts måste tas tillvara och bör leda till vissa förändringar. LM'v's föreslagna myndighetsansvar innebär att verket fortlöpande ska följa fas— tighetsmarkttaden och speciellt vara observant på marknadsförändringar. LMV tillstyrker förslaget att lantmäteriet vid avstämningsförberedelserna ska i samarbete med andra myndigheter och företrädare för olika grupper i samhället undersöka behovet av förändringar i värderingsmodeller m.m. samt föreslå behövliga förändringar.

RR V anför:

Kommittén har lämnat författningsförslag endast i frågor som måste lösas för att den rullande fastighetstaxer'ingen skall kunna fungera. 1 övrigt har kommittén lagt fram synpunkter på värderingsreglerna som kan beak- tas i det kommande översynsarbctet.

RRV tar inte ställning till kommitténs synpunkter på värderingsreglerna utan föreslår att värderingsreglcma ses över innan en rullande fastighets— taxering införs. Till grund för översynsarbetet bör ligga en utvärdering av värdefaktore'rnas värdepåverkan av det slag som lantmäteriverket diskute— rar i sitt yttrande 1983—09—28 med synpunkter på värderingslörfarandet m.m. vid 1981 års fastighetstaxering (bilaga 5 till betänkandet).

Vid översynen måste värderingsreglernas administrativa effekter beak- tas. Således måste kostnaderna för faktainsamling och värdering vägas mot olika utformningar av värderingsreglema.

Statskontoret anför:

Kommittén har på sid 254 i betänkandet förordat att lämplig metodik att beakta ett småhus standard även fortsättningsvis bör utgå från en ”indicie- bevisning". De kritiserade frågorna om takmaterial, golvmaterial, sanitet, köksinredning, badrumsinredning, tvättutrustning skall enligt kommittén utmönstras. Kommittén har dock inte lämnat några förslag om hur man har tänkt sig att alternativet skall se ut. Vi anser det helt növändigt att det materiella regelverket förenklas avsevän ijämförelse med AFT-81. För- enklingar bör åtminstone göras på de områden som kommittén i allmänna ordalag diskuterat. Ytterligare förenklingar bör därutöver prövas. Vi tror

• Sida 205
•  Original

Prop. ”84/85: 222 205

att ett rullande system kan ffi en konserverande inverkan på det materiella regelverket. Det är därför av stor betydelse att nuvarande krångliga regler nödvändigt att man gör klart lntr det materiella regelverket skall se ut innan man slutligt tar ställning till ett nytt fastighetstaxeringssystem. Regelverket är styrande. för hur administration och organisation skall utformas och för hur resurser och effekter skall beräknas. Materiella regler och organisa— tionsförändringar bör därfc'ir behandlas samlat.

15.1 indelning i taxeringsenlreter

Kommittén anför att vad gäller reglerna om indelning i taxeringsenhet och beskattningsnatur har det största intresset riktats mot griinstlragnimen mellan jordbruksfastighet och annan fastighet. lndelningsfrågan har stor betydelse ur inkomst— och förmögenhctstaxeringssyn'punkt. De önskemål om grunderna för indelningen i beskattningsnatur som kan ställas i olika beskattningssamntanhang torde behöva prövas i annat sammanhang för att en lämplig samordning skall kunna ske.

Kammarrätten i Göteborg anför:

Enligt 4 kap 59" andra stycket fastighetstaxeringslagen skall småhus. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad som ligger i anslutning till lantbruksenhet om minst fem hektar åkermark, betesmark eller skogsmark ingå i lantbruksenheten, om byggnaden eller byggnaderna behövs som bostad för ägare. arrendator eller deras arbetskraft. En smähusenhet eller hyreshu'senhet skall i allmänhet ha beskattningsnaturen annan fastighet. Enligt 4 kap ll & fastighetstaxeringslagen skall emellertid smähusenheten eller hyreshusenheten ha beskattningsnaturenjordbruksfastighet. om små- husenheten eller hyreshusenheten är belägen i anslutning till en lantbruks- enhet med minst fem hektar produktiv mark. Vissa andra förutsättningar skall också vara uppfyllda. Dessa bestämmelser medför att ett småhus med tomt blir jordbruksfastighet, om ägaren arrenderar minst fem hektar pro- duktiv mark som ligger i anslutning till småhuset. Om småhuset ligger på en fastighet med fyra hektar produktiv mark skall småhuset med tomt brytas ut till en särskild taxeringsenhet. småhusenhet. medan den produk- tiva marken skall bilda en särskild taxeringsenhet. lantbruksenhet och jordbruksfastighet. Om ägaren till denna fastighet arrenderar minst ett men mindre än fem hektar produktiv mark som ligger i anslutning till hans fastighet, skall småhuset enligt ordalydelsen av bestämmelserna ha be- skattningsnaturen annan fastighet. Hans egen fastighet ärju mindre än fem hektar och den arrenderade marken. som skall indelas som en lantbruksen- het, är också mindre än fem hektar. Kammarrätten har i ett mål som rört denna fråga funnit att småhusenheten enligt grunderna för 4 kap llå fastighetstaxeringslagen skall ha beskattningsnaturenjordbruksfastighet.

Med hänsyn till det anförda anser kammarrätten att 4 kap ll & fastighets- taxeringslagen bör ändras så att småhusenhet eller hyreshusenhet får bes- kattningsnaturen jordbruksfastighet, om den ligger i anslutning till en brukningsenhet om minst fem hektar produktiv mark.

• Sida 206
•  Original

Prop. l084- '85:2 22 206 Imrn'vn i.u-u rr [ Jämtlands Itt/r arrtör:

Länsstyrelsen har i yttrande över "l—"astighetstaxering Sl " även uttryckt tveksamhet till regeln att indela fastigheter med en areal mellan 3 och 5 ha i två taxeringsenheter. Regeln har. som då befarades. medfört administra- tivt nteraraete och krångel för fastighetst'igarna. Dessutom har många ägare ansett" sig lurade och drabbade av retroaktiv lagstiftning. då ifrågava— rande fastigheter pä grund av tasereringen gått ned betydligt i marknads- värde- eenom att fastigheten genom beskattningsnaturen_iordbruksfastighet i fortsättningen kom att bli föremål för prisprövnng från lantbruksnämnden i samband med prövning av förvärvstillständ. Bestämmelserna i detta avseent e. bör ses över. Även reglerna för taxering av stora tomter — l till 2 ha — bör ses över i detta sammanhang. Möjlighet att kunna äsätta tomt— marksvärde upptill en areal av 5 ha bör därvid undersökas.

Sveriges .Iordägarejörbund anför:

Sveriges .lordägareförbund vill med skärpa framhålla den skillnad i vär- deringssituationen som föreligger för tomterna till smähusenheter inom en lantbruksegendom i förhållande till tomter för småhusenheter i allmänhet. Vid försäljning av tomter till småhusenheter inom en lantbruksegendom bildas enklaver av främmande fastigheter inom egendomen med därav följande komplikationer och värdeminskning för restfastigheten. Om en sådan tomt äsättes samma värde som tomter till normala småhus. måste därför värdet av lantbruksenheten sänkas för att det sammanlagda värdet av lantbruksegendomcns taxeringsenheter skall bli riktigt. Särskilda be- stämmelser måste ges härom. Överhuvudtaget måste i lagstiftningen klar- läggas, att uppdelningen ] olika taxeringsenheter inte får föranleda att man vid värderingen bortser ifrån att förhållandena inom en taxeringsenhet kan påverka värdet av en annan taxeringsenhet. För undvikande av onödiga tvister måste detta uttryckligen framgå av reglerna för fastighetstaxering- en.

LRF anför:

Beträffande bostadshus och tomter pä jordbruksfastighet gällde vid l981 års fastighetstaxering att värdet skulle bestämmas på samma sätt och till samma värden som för vanliga småhusenhetcr. Man frångick då den gene- rella reducering av bostadsbyggnads— och markvärdena som gjordes på jordbruksfastighet vid 1975 års fastighetstaxering och som motsvarade 20 procentenheter för första huset och tomten samt 40 procentenheter för varje ytterligare hus och tomt.

De nya reglerna har medfört att bostadshusen och tomterna på jord- bruksfastighet blivit felaktigt taxerade. Den som förvärvar en jordbruks- fastighet har ingen möjlighet att välja bostad. Bostaden ingår som en nödvändig beståndsdel i förvärvet av hela fastigheten och man kan inte betrakta bostaden på samma sätt som en vanlig villa. Jordbruksbostaden ser ut som den gör och är ofta för stor för ägarens behov. Normalt kan man alltså inte ange vilket pris som erlagts för en jordbruksbostad. Jordbruks- bostaden bör därför värderas efter andra grunder än en vanlig villa.

Särskilt tomtvärdcna har visat sig felaktigt åsatta vid l981 års fastighets- taxering. Enligt kommitténs förslag skall de tomter som enligt besked av lantmätaren inte får avstyckas nedsättas efter samma principer som för de

• Sida 207
•  Original

l'rop. 1984/85: 222 397

tillkomna-mdc bostadshusen på en taxeringsenl'tet. Detta skulle med tiliampning av 193) års regler innebära att väldet på des t tomter skall tas upptill :iöprocent av normvärdet. Delegationen anser att det är principiellt felaktigt att äsätta tomtvärde tå länge som tomtmarken är odelbart förenad med själv:-t iordln'uksfastigheten. Marken kan i dessa fall inte avstyckas och saknar självständigt värde. Med här _vn härtill hör tomtmarken egent— ligen endast värderas till sitt rfnnarksvärde Enligt delegationcns uppft-ttt- ning bör värdet på jordbrukstomter i vart fall inte överstiga 50 procent av normvädet för villatotnter. Det kan tilläggas att bostadshus och tontt på _iordbruksfastighet med en areal understigande 5. hektar numera taseras som småhusfast'ighet, varför de s.k. bostadsjordbruken i förevarande *.änssende behandlas som smältuslastigheter. -

Vad särskilt gäller tomter till s. k, överloppshus saknar fastighetsägaren i regel både intresse och möjlighet att avstyeka dessa tomter. Husen hör naturligt ihop med jordbruksfastighetcn och hyrs ut till personer som ltar anknytning till gården. Om tomterna avstyckas och säljs till utomstående skulle detta kunna få menliga effekter för driften på gården genom att de nya ägarna ställer krav på att. kostsamma åtgärder skall vidtas för att få bort obehaglig lukt m m.

Delegationen anser därför att överloppstomterna bör värderas på samma sätt som jordbrukstomterna och att normvärden därför endast bör äsättas i de fall avstyckning faktiskt kommit till stånd.

Länsstyrelsen iJämtlunds [än anför:

Nuvarande regler för bestämmande av beskattningsnatur för bostads— byggnader på eller i anslutning till brukningscentrum på jordbruk har varit oklara och därmed svåra att tillämpa. Dessutom har fastighetsägarens intresse att få byggnaden taxerad som annan fastighet resp. jordbruksfas- tighet växlat beroende på vilket som varit ekonomiskt mest fördelaktigt. Det är därför länsstyrelsens uppfattning att tiden nu är mogen att överväga ett slopande av begreppet beskattningsnatur och införa sehablonbeskatting av enoch tvåfamiljshusen även påjordbruken. Förutom att de nu gällande reglerna framstår som något otidsenlig skulle en sådan förändring leda till stora förenklingar för såväl fastighets- som inkomsttaxeringen. Sålunda skulle gränsdragningsproblemen vid bestämmande av beskattningsnaturcn försvinna för fastighetstaxeringen liksom de komplicerade och tidsödande tvisterna om bostadförmån och reparations/ombyggnadsavdrag i inkomts- taxeringen. Jordbruk bör således genom en sådan förändring omfattas av bestämmelsema för rörelse.

Länsstyrelsen !" Västernorrlrmdr [än anför:

Kommittén har vidare föreslagit en ändring av klassificeringsreglerna för tomtmark. Aven i detta avseende kan länsstyrelsen ansluta sig till det framlagda förslaget. I detta sammanhang vill länsstyrelsen ta upp en fråga som vållat vissa problem vid 1981 års taxering. Det finns i länet ett antal före detta torpfastigheter som är bebyggda med exempelvis ett småhus och omfattar ett ägoskifte med en total areal som understiger 2 ha. Marken till en sådan fastighet blir enligt nuvarande regler alltid tomtmark och får på grund av sin storlek ett markvärde som är högre än för andra normalstora tomter i området. Värdeskillnaden upplevs oftast av fastighetsägaren som helt omotiverad eftersom endast en mindre del av fastigheten utgörs av

• Sida 208
•  Original

Prop. ]984/851222 208

egentlig tomtmark medan återstoden är oanvänd och ofta saknar ekono— miskt värde. Denna fråga bör enligt länsstyrelsens mening också tas upp till behandling i samband med översynen av gränsdragningen mellan ägo— slaget tomtmark och exploateringsmark.

15.2. Privaträttsliga förpliktelser

l betänkandet framhålls att lagstiftaren tidigare avvisat en avstående princip och i stället strikt följt ömsesidighetsprineipen beträffande privat- rättsliga förbindelser. Kommittén är därför obenägen ett frängående frän ömsesidighetsprineipen.

Länsstyrelsen [Jämtlands län anför:

Komittén berör rätt ingående de privaträttsliga förpliktelsernas betydel- se för marknadsvärdet men är obenägen att föreslå att man går ifrån den hittills tillämpade ömsesidighetsprincipen. Då det emellertid är uppenbart att de privaträttsliga förpliktelserna i hög grad påverkar marknadsvärdet är det angeläget att denna faktor ytterligare utreds.

Sveriges Jordägareförbund anför:

Sveriges Jordägareförbund delar kommitténs uppfattning att större hän- syn måste tas till privaträttsliga avtal: Möjligheterna till sådant hänsynsta- gande måste dock vidgas i långt högre grad än vad kommittén föreslår. Hela denna fråga måste bli föremål för en förutsättningslös utredning och omprövning.

Nuvarande regler för fastighetstaxeringen fastställer marknadsvärdet som grundläggande princip för värderingen. Underlåtenheten att betrakta privaträttsliga förpliktelser innebär dock. att man i praktiken frångår denna grundläggande princip och att taxeringsvärdena därför saknar förankring i verkligheten. Detta är omrimligt och upplevs av fastighetsägarna som stötande för rättskänslan. Att man vid värderingen tar hänsyn till de privaträttsliga förpliktelser som faktiskt är av betydelse för fastighetens värde. är så mycket rimligare som den reella innebörden av privaträttsliga avtal, t. ex. avtal omjordbruksarrende. ofta bestämmes och ej sällan under pågående avtalsperiod har fått nytt innehåll genom lagstiftning och inte genom parternas fria avtal. På grund av lagstiftningen om jordbruksar- rende råder således numera besittningsskydd för jordbruksarrendatorer och prisreglering för arrendeavgifter. Detta har stor betydelse för prisbild- ningen på utarrenderade fastigheter. Att man vid fastighetstaxeringen bortser ifrån sådana av lagstiftningen ålagda tvingande bestämmelser. framstår såsom orimligt och orättvist. Det framstår ocksä såsom egendom- ligt vid en jämförelse med det värderingsförfarande som gäller för hyres— husenheter, där gällande hyresavtal i praktiken spelar en stor roll för värderingen.

15 .2.1 Grustäkter och tomtarrendcn

I betänkandet anförs att nyttjanderättshavare till grustäkt, som upplåtits före år 1960, skall jämställas med ägare. om han enligt upplåtelseavtalet skall erlägga ett fast pris per kubikmeter (utan index). Beträffande andra

• Sida 209
•  Original

Prop. 1984/85: 222 209

grustäkter kan avtal träffas om att nyttjaaderi-ittslta varen i skattesatnman— hang skall träda i ägarens ställe. Vid tomtarrenden skall arrendatorn jätti- ställas med ägare. om ttpplätelseavtalet ingätts före 1970. engångsbelopp

eller ärlig fast ersättning (utan index) avtalas och det vid taxeringstillfället äterstär tninst tio är av kontraktstiden. Även beträffande tunnt-arrenden skall arrendatorn i övriga fall kunna äta sig att träda i ägarens ställe i skattesantmanhang.

Flera remissinstanser är kritiska till kommitténs förslag och anser att problemet hör lösas pa annat sätt. Några instanser ansluter sig till konun- mitténs åsikt och anför att viss del av olägenheter beträffande taxerings- värde pä skärgårdsfastiglteter därmed kan undanröjas.

Lärt_vs'lyrels'ta'n [ Örebro län anför:

Kommittén föreslår att vid långvariga arrendeupplätelscr av s. k. arren— detotnter bebyggda med småhus. under vissa förutsättningar. den skatte- rättsliga äganderätten överflyttas til arrendatorn. Skälet härtill är att många ägare till utarrenderade tomter pä grttnd av höga taxeringsvärden drabbats av en onormalt hög beskattning i förhållande till tomternas av- kastning. Väl medveten om detta missförhållande anser länsstyrelsen dock att det bör lösas på annat sätt än den föreslagna metoden. Kontroll av att systemet inte missbrukas genom överföring mellan närstående personer skulle komplicera taxeringsarbetet. Vidare skulle problem uppkomma vid ajourhållning av dessa ägareuppgifter i fastighetsregistret. Lokala skatte- myndigheten erhåller ingen avisering om förändringar i nyttjanderätterna och inte heller finns någon skyldighet för vare sig ägare eller arrendator att anmäla när rätten överlåtes på ny innehavare. Problemet finns redan idag beträffande byggnader på ofri grund och bör därför inte utvidgas till att omfatta även tomtmarken.

RSV anför:

] betänkandet har föreslagits att markvärdet i en del fall Skall bäras av ägare till byggnad på ofri grund i Stället för av fastighetens ägare. Många ägare till utarrenderade tomter har på grund av de höga taxeringsvärdena drabbats av en onormalt hög beskattning i förhållande till tomternas av- kastning. Den föreslagna regeln skulle dock medföra att kontraktsförhål- landet för varje byggnad på ofri grund måste undersökas. Kontraktsförhål- landena är ofta oklara. RSV finner det olämpligt att i fastighetstaxerings- sammanhang utreda kontraktsförhållandet. Det bör i stället utredas om man med en enkel schablon kan få en rättvisare fördelning av markvärdet.

LRF anför:

Delegationen konstaterar med besvikelse att kommittén inte presterat någon godtagbar lösning på frågan. Kommittén har av principiella skäl inte velat godta att förpliktelser av förevarande slag skall kunna leda till ne._ sättning av taxeringsvärdet för fastighetsägaren med mindre än att motsva- rande värde skall tas upp av nyttjanderättshavaren. Kommittén har med andra ord ansett att ömsesidighetsprincipen skall ha generell giltighet.

Delegationen ser därför kommitténs förslag som en dålig nödlösninr så

• Sida 210
•  Original

Prop. 1984/85: 222 Ela ett stort" problem som kräver effektiva åtgärder. Problemet har vid l98i års taxering framför allt uppmärksammats vid fastigl'tetstaxet'ittg av arrende- tomter och uthyrningsstugor i områden med attraktiv fritidsshebyggelse såsom i skärgårdar och fji'tllregionen. 'faxet'ingsvärtlena har i många fall trissats upp till nivåer som gör det omöjligt för agarna att behålla de tomter och stugor som kunnat avstyckas och försäljas. Enda tänkbara köparen är i allmänhet nyttjanderättshavaren. Priset påverkas av arrendeavgifternas storlek och understiger vanligen det gällande taxeringsvärdet.

Delegationen anser att taxeringsvärdet i de aktuella fallen skall få åsättas med ledning av en avkastningskalkyl och att värdet skall kunna sättas ner under normal värdenivå utan att man blandar in nyttjanderättshavarna i bilden. Det taxeringsvärden som nytt janderättshavarna skulle komma att svara för enligt ömsesidighetsprincipen är av en sådan litenhet att man borde kunna bort se från nyttjanderättsht-t varna.

Även för täktfastighetcr bör det vara möjligt att lösa frågan om privat- rättsliga förpliktelser med hjälp av en avkastningsvärdering. l dessa fall kan det enligt delegationens uppfattning vara befogat att låta nyttjande— rättshavaren svara för viss del av täktens värde.

Sveriges t'illztägurthrhuml anför:

Kommitten har föreslagit att för ägare till utarrenderade fritidshustomter den skattskyldighet som motsvarar markvärdet i vissa fall skall överföras på arrendatorn. Även om det i sådana situationer finns anledning att lindra skattebelastningen för markägaren, kan förbttndet inte godtaga lösningen att övervältra skattskyldighetcn på arrendatorn.

Ekedals Koloniträdgårdsby ekför anför:

Ekedals kononiförening påminner om att många av landets arrendatorer är kolonilottsinnehavare. De flesta är låg och normalinkomsttagare, många är pensionärer och vi strävar dessutom efter att fler barnfamiljer skall få möjlighet att bli kolonister. De som funderar på eventuella ökade skattepå- lagor bör alltså tänka på att våra medlemmar har begränsade ekonomiska resurser.

Vi anser att en sådan utökning av arrendatorernas skyldigheter och motsvarande minskning av markägamas skyldigheter, som fastighetstaxe— ringskommittén föreslår. är orimlig av principiella och privatekonomiska skäl. Det skulle bl. a. innebära att en arrendator fick större skattskyldighet än en tomträttshavare _— eftersom arrendeavgiften inte är avdragsgill — utan att få något av tomträttshavarnas många förmåner. Ökad skattskyl- dighet för kolonister/arrendatorer rimmar också illa med den mycket för- siktiga beskattningen av en annan grupp nyttjanderättshavare, nämligen bostadsrättshavama. Även dessa har betydligt större rättigheter/förmåner än arrendatorer.

Det finns inte heller något som säger att arrendeavgiften är låg bara för att den är fast, vilket utredarna synes utgå ifrån. Ekedals arrende ligger sålunda fast på ca 2: 30 kr/kvm. medan kolonistema i Stockhoms kommun bara betalar ca 1:25 kr/kvm med årlig uppräking motsvarande 60% av KPI. Vi är också oroliga för att den nu föreslagna orättvisa skatteövervält- ringen för äldre arrendeförhållanden, i framtiden bringas att drabba alla arrendatorer. Dessutom ser vi en fara för missbruk på så sätt att markäga- ren kan ställa krav på en fast arrendeavgift bara för att slippa fastighets-

• Sida 211
•  Original

Prop. '1984f85: 222

skatten Utredningsförslaget förefaller alltså inte särskilt väl genomtänkt i denna del.

.Spftt'lxlnksjffirr'ningen anför:

Beträffande &. k. arrendetomtcr föreslär kommittén att de skall fisättas ett värde som om tomterna var avstyckade även om tomterna ej är av- st).-':kningshara. Detta n'tedföt' att art'cndctomter kan itsättas ett för högt tz-tseringsviirde. Föreningen anser ittte att detta kan godtas. Reglerna ööri stället utformas så att en mer nyanserad bedömning möjliggörs. Detta skulle också medföra att t. ex. de speciella förhållandena som gäller den bofasta skiit'gärdsbefolkningen kan beaktas.

l.ärt.v.s-rvrelsen (' Stockholms län anför:

Några av de störra tvistefrågorna vid den allmänna fastighetstaxcringen 1981 var att bestämma storlek och standard för byggnader på sn'tähusfas- tigheter. De överväganden om ändringar av mätreglcrna och standardklas- siliccring som kommittén redovisat" bör kunna medverka till att tvister av detta slag inte behöver uppkomma i tidigare utsträckning. Värderingen at- skärgårdsjordbruken har medfört betydande bekymmer för fastighetsägare i Stockholms skärgård. I viss utsträckning kan man säga att frågan haft så stor betydelse att länsstyrelsens sedan länge aktivt bedrivna verksamhet för en levande skärgårdsbygd äventyrats till sitt resultat. Länsstyrelsen ansluter sig därför till kommitténs åsikt att arrendetomter med småhus skall äsättas fastighetstaxcring på samma sätt som om arrendatorn vore ägare. Viss del av olägenheter beträffande taxeringsvärde pä skärgårdsfas— tigheter kan undanröjas med denna metod.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför:

Länsstyrelsen ifrågasatte redan i sitt remisssvar över kommitténs betän- kande Fastighetstaxering 81 om inte täkttillståndshavare borde jämställas med ägare eftersom det i de flesta fall är nyttjanderättshavaren som söker täkttillståndet. Den föreslagna konstruktionen täcker inte de nyttjanderät- ter där avtal träffats för 1960 med möjlighet till uppräkning med index eller därmed jämförbar förändring av det ursprungliga avtalet. Länsstyrelsen har inget att erinra mot konstruktionen att avtalsfrihet bör råda om nyttjan- derättshavaren i skattesamtnanhang skall tas upp som ägare för nyttjande- rätter avtalade efter 1960 men ifrågasätter om inte innehavaren av alla nyttjanderätter där avtal ingåtts före 1960 bör jämställas med ägare. För- slaget bör förtydligas för dessa fall.

På motsvarande sätt som angetts för täktupplåtelserna bör förslaget för tomtupplåtelsema förenklas och arrendatomjämställas med ägaren för alla upplåtelser där avtal ingåtts före 1970 och det återstår minst 10 år av avtalstiden.

Lantbruksstyrelsen anför:

Kommittén har ifråga om långvariga tomtarrenden mot låg ersättning föreslagit att arrendatorn under vissa förutsättningar skall jämtställas med ägare. Styrelsen anser att de nuvarande reglema i detta avseende är olämpliga och anser att ändn'ng bör ske.

• Sida 212
•  Original

Prop. 1984/85: 222 ? 17 15.3 'faxering uv linstatisrälisfastigheter

Kommittén påpekar att i de fall högre pris än normalt betalt.—. för fastig- heter. för vilka avses att biitlas bostadsrättsi'öreningt-n'. gär det inte att härleda det högre värdet till någon egenskap eller värdcfaktor hos fastighe- ten som kan beaktas vid fastighetstaxeringen. Det enda specifika i dessa fall är att lägenheterna i fastigheten skall upplåtas med bostadsrätt. Detta förhållande kan inte med de principer som tillämpas vid fastighetstaxering- en inverka på taxeringen av hostadsrättsfastighcter.

Kant/narrativa [' Götebm'g anför:

Kommittén uttalar sig på sidan 241 i betänkandet om hur bostadsrätts- hus taxeras. Uttalandena torde i och för sig vara giltiga även för hyresrad- hns. innebörden synes vara att radltus som ligger pä en tomt inte kan avstyckas och säljas på samma sätt som småhus pä självständiga tomter och att de därför åsätts ett reducerat byggnadsvärde. Enligt kammarrät— tens erfarenheter är detta en felaktig beskrivning av rättsläget.

De flesta bostadsrättsradhus och hyresradhus torde ligga på avstyck— ningsbara tomter och äsätts fulla värden enligt riktvärdetabellen. ] något mål har det under handläggningen kommit till kammarrättens kännedom att tomten avstyckats. Det kan emellertid ifrågasättas om de tillämpade väderingsreglerna inte ger för höga värden för dessa, radhus. De kan säljas endast till den som har bostadsrätten eller hyresrätten. Taxeringen motver— kar denna boendeform och står knappast neutral i förhållande till vanliga bostadsrätts- eller hyreshus. Det vore önskvärt om denna fråga belystes ytterligare under lagstiftningsarbetct.

Sveriges bastad.vrättsji'ireningurs ('enrralorgcutismion anför:

När det gäller värderingsfrågor har kommittén bl.a. haft i uppdrag att undersöka om nuvarande metod för att fastställa taxeringsvärden för fas- tigheter ägda av bostadsföreningar ger tillfredsStällande resultat. Kommit— tén har kommit fram till att så är fallet och särskilt framhållit att bostadsrätt är en privaträttsiig förpliktelse från vilken skall bortses enligt Sze kap. 35 i fastighetstaxetingslagen. Kommittén har därvid framhållit att det är en genomgående princip vid fastighetstaxeringen att egendomen skall åsättas samma värde oavsett vem som äger eller nyttjar den. Kommittén anser sålunda att nuvarande förfarande för taxeringen är principiellt riktig. SBC har inget att erinra mot vad kommittén anfört.

I sammanhanget skriver kommittén att det är känt att priserna för flerbostadshus. för vilka det varit aktuellt att bilda bostadsrättsföreningar, ofta legat högre än normalt. Kommittén anför också att denna tendens har minskat. Det är riktigt och det kan tilläggas att minskningen samman- hänger med av statsmakterna vidtagna åtgärder, såsom förbud mot dubbel- upplåtelse av bostadsrätter och krav på de boendes medverkan vid om- vandling till bostadsrätt. Dessa åtgärder som fått prisdämpande syfte har också tillkommit på tillskyndan av SBC. Det är också riktigt, att som Fastighetstaxeringskommitten gör.'fastslä att sådana eventuella prisvaria- tioner inte kan påverka taxeringsvärdena, eftersom priset inte går att ' härleda till någon egenskap eller värdefaktor hos fastigheten som kan beaktas vid fastighetstaxering.

• Sida 213
•  Original

Prop. 1984/85: 222 223

ii.-'t Justering för säregna förhållanden

Kommittén anför att n'töjligltctcrnz-t att utnyttja __iustct'ingsfaktorcrna för säregna förhållanden bör utökas. Den bör oftast uttryckas som en procen— tue.l andel av hasx'ärdet. [..i-"ins_w_,vrr'l.t'cu i.!("inn'iruzdr [än anför:

Kommitten föreslår vidare att justering för säreget förhållande oftare bör komma till am'ändning. Länsstyrelsen har i yttrande över betänkandet "Fastighetstasering Sl” (SOU l97):32 och 33) ansett att man "för att erhålla en så rättvis taxering som möjligt utan alltför många inslag av subjektiva värderingar dels ger begreppet marknadsvärde en mer bestämd definition, dels begränsar möjligheten till justering med hänsyn till säregna förhållanden".

Erfarenheterna frän AFT &I har bekräftat de farhågor man därvid gav uttryck för. Olika FTN har behandlat värdefaktorn olika. Det har dessut— om i de flesta fall varit fråga om smäiusteringar på något l ()(ltl-tals kronor. Det är i och för sig förklarligt att nämnderna handlat olika. dä definitionen för marknadsvärdcbegrepp är så oklar. Det kan därvid inte uteslutas att nämnderna låtit sig påverkas av faktorer som kostnadsmässigt kan vara försumbara (ex vis slitna tapeter. olycklig färgsättning. någon enstaka exklusiv detalj etc ). Det har visat sig vara en allmän uppfattning bland mäklare att husspckulanter resonerar ganska orationellt ellerjust påverkas (medvetet eller omedVetet) av faktorer av det exemplifierade slaget. Den osäkerhet som genom underlaget ligger i bedömningen av det marknads- värde som ligger till grund för taxeringsvärdet motiverar enligt länsstyrel- sens mening inte det "finlir" med justeringar med smäbelopp som före- kommer i AFT Bl-systemet. Justering för säreget förhållande kräver dess— utom i de flesta fall en större kunskap om den aktuella fastigheten hos beslutsfattaren, dä yrkanden om justering ofta visat sig bli alltför subjek- tiva. Denna kunskap har i det nuvarande systemet hjälpligt klarats av i FTN. I det föreslagna systemet kommer således besiktning att bli aktuell i stor utsträckning. Länsstyrelen föreslår därför att justering för säreget förhållande endast företas om marknadsvärdepåverkan överstiger 50000 kronor.

15.5. Klassificeringsregler för tomtmark

Enligt kommitténs mening bör aktuella klassificeringsregler för tomt— mark klarläggas och ges innebörden att om mark skall klassas som tomt- mark endast på den grunden att den är bebyggd bör det krävas att byggna- dens värde är minst 10000 kr.

Kammarrätten i Göteborg anför:

Om bebyggd mark skall klassificeras som tomtmark endast på den grunden att marken är bebyggd, bör det enligt kommittén fordras att byggnaden är värd minst 10000 kr. Kommittén får antas avse ett basvärde om minst detta belopp. Kammarrätten tillstyrker att värderingsregeln får detta innehåll. Kammarrätten finner det också riktigt att en småhusfas-

• Sida 214
•  Original

Prop. 1984/85: 222 214

tighei anses delbar endast då den är beb _ . med flera självständiga stnähus eller då stadsplan. byggnadsptan. tomttndelning eller bvggnadslov medger att tomten bebvur's med flera självständiga smähus. Gränsdrag— ningen mellan tomtmark oc": e.xploateringsmark kan behöva ses över—_

15.6. Siitähnsenheter lj.../i.! Markram/r 15.(>.1.1 Storlek

Enligt komtrtitténs mening bör det övervägas att avskaffa klassindelning- er. av värtle.aktorn storlek. X-'i-irdebestäminningen katt istället lämpligen ske genom att man ger riktvärdet fören normal. vanlig genomsnittligt stor tomt samt den marginella värdeförändringen i kr per m:.

Fiera remissinstanser anser att det inte finns skäl behålla att det nuva- rande systemct med klassindelning av värdefaktorn storlek. Synpunkter framförs också att det inte kan medföra nägra svårigheter till en ADB-mäs- sig anpassning av nu gällande värderingsmmlell.

Länsstyrelsen i Örebro län anför:

Kommittén föreslår att det bör övervägas att avskaffa klassindelningen av värdefaktorn storlek beträffande tomtmark. I stället skall värdebestäm- ningen ske genom att man ger riktvärdet för en normalstor tomt samt den marginella värdeförändringen i kr per kvadratmeter.

Länsstyrelsen kan inte finna någon anledning att ändra gällade regler i detta avseende. Den noggrannhet som förfarandet ger sken av kan inte åstadkommas vid värderingen. För att undvika allför stora skillnader mel- lan normaltomter och övriga tomter bör övervägas om inte värdcserien i stället skall ändras.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför:

Kommittén överväger om inte klassindelningen av värdefaktorn storlek bör avskaffas. Eftersom det vid fastighetstaxeringen föreligger uppgift om tomtstorlek har indelningen i klasser inte vållat FTN nägra svårigheter vid AFT 81. Skäl att ändra nuvarande system för värderingen av tomtmark saknas. Länsstyrelsen anser att systemet med normaltomter bör bibehål- las.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anför:

Enligt kommittén bör övervägas att avskaffa klassindelningen av värde- faktorn "storlek". Som skäl fören sådan ordning anges att i flertalet fall tomtens storlek finns exakt angiven i FTR. Genom ADB-beräkning av markvärdet bör inte den ändrade beräkningen medföra något merarbete.

Kommittén strävar uppenbarligen efter att helt utjämna de tröskeleffek- ter nuvarande klassindelningssystem medfört i en del fall. I detta län ligger — utom när det gäller ett fåtal tomter — värdena under 100000 kronor. l ett fåtal fall har nuvarande ordning medfört att en begränsad skillnad i storlek mellan i övrigt likvärdiga tomter vid en strikt tillämpning av gällande regler inneburit en värdeskillnad på upp till 10000 kronor. Det bör dock betonas

• Sida 215
•  Original

Prop. 1984/851222

I-J n

att denna effekt är mycket ovanlig. Vid bestämning av storleken pä en s. k. normaltomt i ett värdeomräde har nämligen beaktats inom vilket intervall det dominerande antalet småhustomter ligger. Klassindelning har därefter skett med hänsyn härtill för att i möjligaste man undvika trt'iskeleffekter.

Med den gamla ordningen undviker man helnppsmässigt marginella för- ändringar av tomtvärdet vid smä z'trealft'irintdringar exvis pga samman— li-l-'='rtitigttt'_ klyvningar och tillköp av tomtmark. l-'-'örslaget till ändring bert * även en förhållandevis stor grupp taxeringsenheter nämligen de sk andrti—byggnaderna på jordbruksfastigheter. Därmed avses bostadsbygg— nader som inte behövs för jordbruksdriften och därför skall brytas ut och taxeras som annan fastighet. ] dessa fall mäste en rimlig tomtareal bestäm- mas och åsättas värde. Det är med den föreslagna n_vordningen inte osan- nolikt att problem uppkommer vid en exakt arealbestämning av sådan tomtmark. Med nuvarande ordning — som visat sig fungera bra — bestäms arealen oftast i intervallet för normaltomt eller under detta.

Ett sätt att hantera tröskeleffekterna katt vara att ändra den stegvisa skillnaden i värdeserien för tomtmark. En förläggning av nuvarande. gräns för värdeförändring på 5000 kronor från 40000 kronor till l00 000 kronor bör på ett rimligt sätt tillgodose detta önskemål. Vid riktvärden pä tomt- mark övcrstigande 100 000 kronor hör den stegvisa skillnaden i konsekvens härmed jämfört med nuvarande. ordning halveras till l0000 kronor. I ex— trema fall när storleken med endast några tiotal kvadratmeter avviker frän normaltomtens bör reglerna ge utrymme för en jämkning av värdet till närmast lägre eller högre tal i värdesericn.

Länssn'relsen i Kopparbergs län anför:

] betänkandet ingår ett nytt förslag angående sättet att ange riktvärden för tomtmark till småhus. Nu gällande klassindelningar föreslås slopade. I stället övervägs en modell där markvärdet, bortsett från avrundningsre- geln. blir ”bestämt på kronan” d v 5 med en noggrannhet som inte finns vid värdering. Erfarenheterna från AFT-81 och de särskilda fastighetstaxe- ringarna visar att nu gällande värderingsmodell varit utmärkt bland annat mot bakgrunden av att tomtens värde till övervägande del styrs av bygg- nadsrätten. Tomtstorleken har sålunda en mindre påverkan på markvärdet varför föreslagen "kronvärdering”, i högre grad än i dag. endast kommer att aecentucra problemet med jämförelse av kvadratmeterpriser pä tomter, dvs. jämförelser mellan ett med hjälp av taxeringsvärdet framräknat kva- dratmeterpn's jämfört med ett förväntat försäljningspris eller verkligt in— köpspris. En ADB-mässig anpassning av nu gällande värderingsmodell torde inte medföra några speciella svårigheter.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

Kommittén anser att det bör övervägas att avskaffa klassindelningen av denna värdefaktor. Klassindelningen i förening med de stora stegen i värdeserien för tomtmark har i det praktiska taxeringsarbetet förorsakat berättigad irritation bland fastighetsägarna. Värdebestämningen kan enligt kommittén i stället ske genom att ett riktvärde ges för en normal. vanlig och genomsnittligt stor tomt samt att den marginella värdeförändringen anges i kronor per kvm. Länsstyrelsen anser den föreslagna principen vara i högsta grad n'mlig. Tomtmarksvärdet bör dock liksom nu anpassas i en värdeserie. Stegen bör dock minskas på så sätt att stegen blir 5 000 kronor upp till l00 000 kronor och 10000 kronor upp till 200000 kronor.

• Sida 216
•  Original

Prop. 1984/85: 222 '

lidt.? Pastighetsrättsliga l'örlrällanden

Kommittén anser att rrrtvarz-rnt'le klass l och klass 2 hör sammanföras till en klass. Vi"'der-:lat.ioner—r mellan den sammanslagna klassen l och 2 och den nuvarande klassen ?— bör vara densamma för häde mark och byggnad. Till den s; nrtrarts rgna klassen f ' föras endast utöver de självständiga tomterna. som redan utgör egna fastigheter — tomter som kan avstyckas till cg - fastglteter. Kan fastighetsl'iildningsmyndigircten eller annan lant— mät-_':riperson:'rl eller liknande inte lämna ett klart besked om att avstyck- ning kan ske-skall tomten inte. föras till den sammanslagna klassen.

Fiera remissinstanser avvisar kommitténs förslag att sammanföra klass l och klass " Nägra instanser är ocksä tveksamma till förfarandet att inhäm- ta besked . n fastighetsbildningsrnyndighet eller liknande om en tomt är :'tvstyckningshz-tr eller ej. Andra instanser poängterar vikten av att reglerna ändras så att värdering såsom avstyckningsbar tomt endast kan komma ifråga om myndigheterna kan ge ett klart besked om att avstyckning är tillåten.

Lr'r'rrsslyre't'sen [ (')rchro [än anför:

Kommittén har behandlat de fastighetsrt'ittsliga förhållandena och påpe- kat att dessa otvivelaktigt påverkar värdet av säväl tomt som byggnad. Länsstyrelsen instämmer i detta och anser liksom kommittén att det fas— tighetsrättsliga förhållandet fortfarande skall utgöra en värdefaktor.

) betänkandet föreslås att klasserna 1 och 2 skall sammanläggas samt att till den sammanlagda klassen endast får hänföras självständiga fastigheter och tomter som enligt fastighetsbildningsmyndighet kan avstyckas till självständiga fastigheter. Länsstyrelsen ställer sig tveksam till sistnämnda krav på avstyckningsbarhet. Vid 1981 års allmänna fastighetstaxering och vid efterföljande särskilda taxeringar har i stor utsträckning bildats taxe- ringsenlteter tillhörande klass 2. Det förhållandet att det finns en självstän- dig byggnad av någorlunda god beskaffenhet har genomgående ansetts utgöra skäl för tillämpning av klass 2 vid värderingen. Även länsrättens och kanrmarrättens domar ger uttryck för en sådan bedömning. En ändring av synsättet skulle medföra ett stort antal ändringar och framför allt kommer det att bli administrativt ohanterligt om för varje sådan taxerings— enhet behövdes inhämtas yttrande från fastighetsbildningsmyndigheten. Enligt länsstyrelsen bör därför i stället definitionen ses över och ändras. När det gäller obebyggd tomtmark bör dock krav ställas på avstycknings- barhet. Det kommmer att gälla endast ett fåtal tomter inom planlagda omräden.

Länsstyrelsen i Östergötlands" län anför:

Värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden har vid tillämpningen gett upphov till problem för FTN med gränsdragningen om avstyckningsbarhet föreligger eller inte. 1 remissvaret till Fastighetstaxering 81 förordade länsstyrelsen att med fastighetsrättsliga förhållanden borde avses om tomt- marken utgjorde självständig fastighet eller inte. Med den av kommittén föreslagna utformningen kommer berörda fastighetsägare att sträva efter att tomtmarken uteslutande klassificeras som ej avstyckningshar. Detta innebär merarbete för LSM att infordra besked från fastighetsbildnings- myndighet om avstyckning kan ske eller inte. Förfarandet är inte tillfreds- ställande då detta både av ägaren och fastighetsbildningsmyndigheten kan

• Sida 217
•  Original

Prop. 1984/85: 222 2 l ?

upplevas som ställningstagaude till avstyckning före det prövning av ansö— kan om avstyckning inlämnats. linligt länsstyrelsens bedömning ärdct inte gränsdragning mellan avstyckad och t-tvstyckningsbar som vällar problem utan den mellan avstyckniugsbtzu' och ej avstyckningsbar. Kommitténs förslag att samtnanft'ira avstyckade och avstyckningsbara tomter till en klass bör därför enligt länsstyrelsen avvisas eftersom gri—rnsdragningen mellan avstyckningsbara och ej avstyckningsbara tomter kommer att kvar- sta.

Lätt”tyrelsen i./('1'mtlrut(ls län anför:

Det nuvarande systemet med hänsynstagande till om tomt till hus på ofri grund är avstyckningsbar eller ej medför ofta godtyckliga bedömningar. Länsstyrelsen anser därför att möjligheterna bör undersökas att indela det fastighetsrättsliga'förhållandet i endast två klasser — självständig tomt och ej självständig tomt med en reducering av byggnadsvärdet för ej självstän- dig tomt på grund av osäkerheten att fä tomten avstyckad.

Länsstyrelsen [ Västermnrlands [än anför:

Beträffande värdcfaktorn fastighetsrättsliga förhållanden för småhusen- heter delar länsstyrelsen uppfattningen att ett klarläggande av definitionen är nödvändigt men ifrågasätter om det är erforderligt med den föreslagna åtgärden att infordra ett slags förhandsbesked om att avstyckning kan ske. Enligt länsstyrelselsens uppfattning är det tillräckligt att fastslå att inom detaljplanelagt område skall endast tomter inom byggnadskvarter och mot- svarande anscs vara avstyckningsbara. Tomter som ligger inom område som inte är avsett för enskilt bebyggande tex naturreservat bör anses som icke avstyckningsbara medan tomter i övrigt som inte ligger inom detalj- planelagt område eller område som omfattas av naturreservatsbestäm- melser och dylikt bär kunna förutsättas vara avstyckningsbara om de. är bebyggda med småhus av någorlunda god beskaffenhet. För den sist- nämnda kategorin kan alltså den nuvarande definitionen bibehållas.

Kammarrätten l Göteborg anför:

Kammarrätten kan godta att nuvarande klass 1 och 2 för tomter förs samman till en klass samt att värderclationen till klass 3 blir 50 procent beträffande både mark och byggnad.

Det finns också anledning att närmare ange vad som avses med avstyck- ningsbar tomt. Vid 1981 års fastighetstaxering anses en tomt vara avstyck- ningsbar, om den är bebyggd med ett småhus av någorlunda god beskaffen- het. Denna bestämmelse torde i det stora flertalet fall leda rätt. Kammar- rätten har emellertid en misstanke om att bedömningen blir fel i gränsom- rådet mellan avstyckningsbara och icke avstyckningsbara tomter. Detta kan ha medfört att tomter klassificerats som avstyckningsbara trots att avtyckning inte kommer att kunna ske. Kommittén föreslår en ny gräns- dragning som innebär att tomt skall anses avstyckningsbar endast om lantmäteripersonal lämnar klart besked om att tomten kan bildas. Vid l98l års fastighetstaxering har det visat sig vara omöjligt att få ett utlåtande om tomts avstyckningsbarhet. Den föreslagna bestämmelsen förutsätter att lantmäteripersonalen i intruktion eller på annat sätt påläggs att avge så- dana yttranden. Kammarrätten motsätter sig bestämt att lantmäterimyn-

• Sida 218
•  Original

Prop. WEM/85: 222 Zl ”

(light.-tens yttrande skall vara t-tvgt'årantle. Yttrandet får inte ha annan ka- raktär än annan utredning som skall fuga till grund för avgörandet. Det måste f.ö. finnas fall som är så uppenbart. att nitgot yttrande av lanttna'eri— myndigheten inte behövs. t. ex. dit tomten ligger inom planlagt omriitle och " " rent—stämmer med planen.

Kammarrätten förordar att den nuvarande gränsen mellan avstycknings- bara och icke avstjt-"ttkningsbara tomter fötz'kjuts sti att allmänheten li-ittare kan godta bedömningen att en tomt iir avstyckningshar. Gränsen kan förslagsvis bestämmas så att tomten är avstyckningsbar. dels när detta följer av en detaljplan, dels när den bebyggd med ett småhus tpertnanent- hus eller fritidshus) av så god beskaffenhet att det varaktigt lämpar sig som bostad och fastighetsbildningen inte strider mot detaljplan. Det är dit i första hand standarden som skall vara avgörande och inte storleken eller åldern. Värdegränsen sätts nu i allmänhet vid ltlfltltj kr men värdet bör vara högre. minst det dubbla. och kombineras med ett krav på viss stan- dardklass. En regel av detta innehåll skulle leda till att en tomt i alla de fall då det kan vara tveksamt om den är avstyckningsbar, hänförs den till nuvarande klass 3.

Liinsslyrelsen i Malmöhus län anför:

Kommittén anser att klasserna l (självständig tomt) och 2 (avstycknings— bar tomt) bör sammanföras till en klass då den värdemässiga skillnaden endast kan hänföras till kostnaden för avstyckning. Förslaget är väl moti- verat och bör i avsevärd grad underlätta taxeringsarbetet. Värderclatio— nerna mellan klasserna ] och 2 och den nuvarande klassen 3 bör vara densamma för både mark och byggnad.

S varigt—s Jardägarefjrhund anför:

Sveriges .lordagareförhund delar Fastighetstaxeringskommitte'ns upp- fattning, ?.tt klassindelningen av tomter lill småhusenhetet' föranlett pro— blem. Liksom Kommittén vill Sveriges Jordägareförbund understryka vik- ten av att reglerna ändras, så att värdering såsom avstyckningsbar tomt endast kan komma ifråga om myndigheterna kan ge ett klart besked om att avstyckning är tillåten.

Förbundet kan inte dela Kommitténs uppfattning. att avstyckningskost- nadema är försumbara och att det därför i vardehänseende inte skulle föreligga någon beaktansvärd skillnad mellan å ena sidan avstyckade och å andra sidan avstyckningsbara tomter. Avstyckningskostnaderna kan många gånger vara betydande i förhållande till tomtvärdet.

15.6. l.3 Speciell belägenhet

Kommittén anser att det bör övervägas att införa fler belägenhetsklasser än vid AFT 81. Av olika skäl, bl. a. hänsyn till ADB-anpassning och flexibilitet, synes det då lämpligast om klasserna uttrycks i % av riktvärdet för tomt med normal belägenhet.

Några remissinstanser är tveksamma till att antalet belägenhetsklasser skall utvidgas. Några instanser anser att klasserna inte skall utvidgas om någon anser att belägenhetsklassiftceringen bör utredas ytterligare.

• Sida 219
•  Original

Prop. 1984/85: 222 alu Lät:.'tstyrelswz i J iirntlrtttdx lit/t anför:

Rt.-läge.thetsklassiftceringen bör ocksä utredas ytterligare. Kommitténs åsikt att ller belägenhetsklasser bör ("n-'ervägas kan i och för sig vitsordas för att därigenom fånga upp de. påtagliga skillnader i marknadsvärden som faktiskt belägenhet kan medföra. Hur detta skall kunna fungera utan fas- tighetstaxcringsnätnndernas lokalkännedom katt ifrägasättas. Att göra nä- gon form av inventering i samband med att riktvärdekartan upprättas är knappast realistiskt åtminstone inte i ett län med så mänga sjöar och vattendrag som Jämtlands län. lin första förutsättning för att kunna bedö— ma belägenheten torde emellertid vara att fastigheten kan lokaliseras vilket har inneburit stora svårigheter i det nuvarande systemet trots Flst lokal— kännedom. Det lär bli än värre i det föreslagna .- fstcmct. Deklarationen bör därför omfatta en utförlig "lägesbeskrivning" för fastigheten — gärna med en kankopia eller beskrivning av belägenhcten i förhållande till exem— pelvis kyrka, Vägkorsning, vattendrag eller annat tydligt kännemärke.

[.iintxtyrciscn i Orebro län anför:

Kommittén förordar att. då riktvärde-karta för tomtmark upprättas, det skall åligga den som gör indelning i värdeomräden och som bestämmer grunderna för riktvärdena att utreda och ange vilka tomter som skall anses ha speciell belägenhet. Länsstyrelsen anser inte en sådan ordning möjlig. En noggrann inventering av fastigheternas belägenhet fordrar nämligen i llertalet fall att man besiktigar desamma.

Kulttmurrätten iGöteborg anför:

Med speciell belägenhet avses enligt 12 kap Bä fastighetstaxeringslagen tonttmarkens läge inom värdeomrädet. Vid l98] års allmänna fastighets- taxcring har denna värdefaktor van't delad i "strand” och ”ej strand". Enligt kommittén bör man överväga att införa flera belägenhetsklasser. att uttrycka klasserna i procent av riktvärdet för normal belägenhet samt att på riktvärdekartan ange vilka tomter som skall anses ha en speciell belä- genhet. Kammarrätten vill emellertid ifrågasätta om inte fler belägenhets- klasser än de som nu finns i alltför hög grad kommer att minska möjlighe- terna att ta hänsyn till vad som gäller i det enskilda fallet. Anges det på riktvärdekartan att en tomt har en sådan speciell belägenhet, måste detta kunna omprövas i besvärsproeessen. En sådan egenskap som sjöutsikt är för övrigt obeständig och beroende av vegetationsförändtingar och nybe- byggelse. Det kan också diskuteras hur mycket sjö som skall kunna iakttas frän tomten för att kravet på sjöutsikt skall vara uppfyllt.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anför:

När det gäller denna faktor har kommittén ansett det lämpligt att införa flera belägenhetsklasser och att dessa uttrycks i procent av riktvärdet för tomt med normal belägenhet. Länsstyrelsen ifrågasätter den förstnämnda delen av förslaget.

Belägenhet vid strand föreslås sålunda indelas i inte mindre än fem klasser nämligen - strandtomt saltsjön — strandtomt insjö

• Sida 220
•  Original

l'rop. NtM/85: 222 220

— strandnära + sjöutsikt — sjöutsikt — strandnära

Förslaget förutsätter att den som gör indelningen i värdeonträde och som bestämtt'ter grunderna för riktvärden skall utreda och ange vilka tomter som skall tillhöra respektive "Klass.

Länsstyrelsen anser att den föreslagna utökade klassindelningcn sanno- likt leder till —jiitnfört med AFT 8i — n_va gränsdragnings— och definitions— problem. Det är också tveksamt om det ut" värdemässig synpunkt är motiverat med en sådan detaljreglering. Tänkbara effekter av en sådan redovisas i följande exempel.

Vid Norrtttjöle ca 2,5 tttil söder om Umeå ligger ute vid kusten ett attraktivt l'ritidsltttsttmräae. Riktvärdet för tomt av normal storlek (_l000— 3000 kvm") o'eh normal belägenhet fastställdes vid AFT 81 till 20000 kro— ttor. För tontt med egen strand bestämdes värdet till 35 000 kronor.

Av kommittén föreslagen kiassindelning och värde-relationer skttlle ge. följande effekt på tontt i detta område

— strandtomt saltsjön 20000 + 100 % = 40000 kr — strandtomt insjö 20000 + 80 % = "36000 kr — strandnära + sjöutsikt 20000 + 60 (,T/( = 32000 kr — sjöutsikt 20000 + 40 % = 28 000 kr — strandnära 20 000 + 20 % = 24 000 kr

Avrundning nedät till jämna 5 resp 10000—tal kronor bör därefter ske. Den värdemässiga effekten av justering för strandnära läge resp sjöutsikt kvarstår därvid endast för sistnämnda förhållande och är därtill ytterst marginell.

Även om högre riktvärden tillämpas i andra delar av landet kan detta inte anses motivera här föreslagen utökning av klassindelning. Länsstyrel- sen anser att denna bör begränsas till standtomt saltsjön. strandtomt insjö och strandnära med eller utan sjöutsikt.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anför:

Enligt kommittéförslaget övervägs införande av flera belägenhetsklasser samtidigt som man eftersträvar förenklingar i den på sätt och vis schablon- mässiga värderingen. Ett ytterligare införande av belägenhetsklasser kom- mer enligt länsstyrelsens uppfattning enbart att leda till ytterligare oöns- kade bedömningsdiskussioner och problem. [ betänkandet redovisas t. ex. för belägenhetsklassen sjö 5 stycken olika belägenhetsklasser förutom normalvärdet. Utöver dessa tillkommer bedömningar i det fall fråga är lom attraktiv eller mindre attraktiv strand.

Länsstyrelsen anser därför att antalet belägenhetsklasser bör minimeras och att i stället, som kommittén också angivit. vid indelning av värdeområ- den på kartan markera vilka tomter som skall anses ha speciell belägenhet inom området. Därvid bör förslag till klassificering lämnas. En sådan mer noggrann inventering av fastigheternas belägenhet medverkar dessutom. enligt länsstyrelsens uppfattning, till att riktvärdeomrädenas storlek kan ökas, något som är önskvärt med hänsyn till den många gånger begränsade tillgången på ortspriser. Många potentiella irritationsmoment skulle därvid även kunna undvikas.

• Sida 221
•  Original

Prop. 1984l85: 222 lil Liinsxvrvrclsrfn [ Malmöhus" län anför:

Kommittén finner att då en riktvät'dekarta för tomtmark upprättas bör det äliggt den som gör indelningen i vät't'leontrt'tden och som bestämmer grunt erna för riktvärdena att utreda och ange vilka tomter som skall anses lta speciell belägenhet inotn värdeontt'ädet och lämna förslag .ll klassifice- ring i detta avseende. l.,t'insstyrelsen finner förslaget valgrundat och bör i väsentlig grad underlätta det följande axcringsarbetet. Däremot bör detta inte medföra att värdeomri'idenas storlek skall kunna ökas för att fä ett större ortsprisunderlag. Tvärtom hör riktvärdeomrädenas storlek kunna göras mindre och mera detaljerad och beakta prisbilden inom likartade grupphusomräden. Fastighetsägare inotn grupphusotnraden. som vid in- delningen i värdeon räden inte särskiljts till eget värdeomri e, har i efter-- hand på grund av bestämmelsen i F'fL'i7 kapTÄ inte haft praktisk möjlighet att besvara sig över riktvärdet ittom "sitt" område.

Länstt-tyrelsen [ Skara/mr_vs län anför:

Fastighctstttxeringskommittén har i sitt betänkande. föreslagit en klassin- delning av fastigheter efter speciella belägenheter och hur dessa belägen- heter skall påverka värderingen. Indelningen är visserligen bara upptagen som exempel men den saknar flera vanligen förekommande värdepäver- kande faktorer som bl. a. bttller från flygplats. störningar från t. ex. industri etc. Länsstyrelsen anser att en belägenhetskatalog, om sådan ska upprät- tas, måste bli mycket långtgående.

Länsstyrelsen i Östergötland.!" län anför:

Länsstyrelsen ifrågasätter kommitténs uppfattning att det bör övervägas att införa ller belägenhetsklasser med hänsyn till svårigheten med bedöm- ningen av belägenheten. Om trots det fler belägenhetsklasser tillskapas bör klara definitioner krävas av belägenhetsklasserna och en verbal beskriv- ning göras som anger fastighetens speciella belägenhet inom värdcomrä- det.

15.6.2. Byggrludsvärde 15.621 Storlek

Kommittén anser det angeläget med förändringar såväl vad avser klassi- fieeringen av utrymmen som vad avser mätregler så att värdearean för småhus kan mätas som sutnman av den primära bruksarean och viss del av den sekundära bruks'arean.

Länsstyrelsen lJämtlunds län anför:

Även storleksklassificeringen måste utredas. Här har kommittén berört vissa tänkbara förenklingar. Till dessa kan läggas behovet av att även i bostadsytan beakta källarutrymmen i moderna hus. där isolering. vägg- och golvbeklädnad ger karaktär av bostadsyta.

Länsstyrelsen i Örebro län anför:

Mätreglema för att bestämma storleksklassen för småhus vid l9Sl års allmänna fastighetstaxeting var krångliga att förstå och svåra att tillämpa.

• Sida 222
•  Original

Prop. 198435: 22- 222 Länsstyrelsen är av den uppfattningen att när det gäller byggnadsyta. bcsstz-tdsyta och biutrymntesvta hcräkningsgrutiderna skall anknyta till Svensk Standard. eftersom bl.a. httslitbrikanter m.ft. tillämpar dessa regler. De uppgifter som konn'ner att tillföras fastighetstaseringsregistret genom byggnadsnämnderna torde även vara beräknade efter Svensk Stan- dard.

1-r'insst_t-'.r(.'lsen ! Oster_e()tlttttds län anför:

lvlätreglerna har vid AFT Sl varit krångliga och svåra att tillämpa. Länsstyrelsen förordar en förenkling. Det bör inte vara något krav att mätreglcrna är knutna till Svensk Standard, eftersom denna är anpassad till nyproducerade hus. Problem uppstår vid mätning av äldre hus. l.,äns- styrelsen förordar ett speciellt mätbegrcpp för fastighetstasen'ngen som är anpassat för Uppmätning av både. nya och gamla byggnader.

tn.6.2.2 Ålder

] betänkandet framförs att reglerna för bestämning av värdeåret bör ta sikte på husstommens åldcri större tttsträckning än hittills och i nu gällan- de regler. Vid den bedömningen bör också vägas in fel som kan vidläda huset, såsom fukt- och mögelskador. byggfel och radonpåverkan.

Länsstyrelsen iJämtlands län anför:

Äldcrsklassificcringen har inte utsatts för samma kritik som exempelvis standardfrågorna. Problemen har emellertid inte varit mindre. Fastighets- ägama har inte. förstått klassens konstruktion med värdeär grundat på nybyggnadsår och ombyggnadsår. Det har också varit svån — ibland omöjligt på grund av överlåtelser — att få in uppgifter om till- och ombygg- nad. Nämnderna har också haft svårigheter att bedöma vad som är om- byggnad resp reparation och underhåll. Om begreppen ny-. till— och om— byggnad skall anknyta till inkomsttaxeringens definition av begreppen med ytterligt svär—tillämpliga regler och vacklande rättspraxis. föreslår länssty- relsen en total omarbetning av värdefaktorn. kanske mer än tidigare relate- rad till länebilden än till byggnadens fysiska beskaffenhet.

Länsstyrelsen i Orebro län anför:

Kommittén föreslår att husstommens ålder i större utsträckning än hit- tills skall beaktas vid bestämmande av byggnadens värdeår. Länsstyrelsen kan konstatera att såväl när ombyggnadskostnader ligger till grund för bestämmande av värdeår som när uppgift om ombyggnadskostnad saknas och flyttning i ålder sker med hänsyn till redovisade standardpoäng, tar tabellvärdet för lite hänsyn till stommens ålder och skick. Tabellerna bör därför utformas med beaktande härav. I anvisningar bör vidare klart anges när flyttning i värdeår skall ske på grund av redovisad standard.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför: Vid bedömning av värdeåret för en byggnad föreslår kommittén att fel som kan vidlåda huset, såsom frukt- och mögelskador. byggfel och radon- påverkan också skall vägas in. Enligt länsstyrelsens mening skall ovan

• Sida 223
•  Original

Prop. 1984/ 5: 2.7.2 333

nämnda fel. sona innebär att marknadsvärdet påverkas. beaktas genom justering för säreget förhallande. l-i'örsiaget avvisa-_: dfi skäl saknas att fr:-"inga nnvarz-inde _iusteringsmöilighet.

l:.ti_2.3 Standard

Kommittén anser att standarden vid taxeringen av smiiltusenhet även fortsättningsvis bör beaktas med utgr'tngspnnkt friin ett "'indieicbevisning'_'. Frågorna i deklarationsblankettcn om takmaterial, golvmateriai. sanitet. köksinredning. badrumsinredning. tvåittutrustning. öppen spis och bastu bör utgå eller omarbetas. Klassiliceringen böri stället ske mot bakgrund av en verbal beskrivning av standarden. Poängsiittningcn bör finnas kvar men endast ha vägledande betydelse.

Flertalet remissinstanser instämmer i kommitténs uppfattning att stan- darden bör bestämmas efter en verbal beskrivning och att utformningen av standardfriigorna i deklarationsblankcttcn bör omarbetas.

Länsstyrelsen [Jämtlands län anför:

Om indiciebevisningen skall behållas vid bedömning av standard är det nödvändigt, sotn kommittén också föreslår, att flera av frågorna utgår eller omarbetas. Det får inte förekomma odefinierade begrepp som "varm— bonad". ”enbart duschrum" och ""torkmöjlighet". Kommitténs förslag att klassificera standarden utifrån en verbal beskrivning fungerade bra vid l975 års taxering. I det föreslagna systemet där lokalkännedomen inte finns med torde en sådan ordning inte vara möjlig. Att därvid i stället förlita sig på besiktningar kan inte anses realistiskt.

Liinsst_vrelsen [ Malmöhus län anför:

Kommitténs förslag till en återgång med en verbal beskrivning av små- husens standard finner länsstyrelsen tillfredsställande. En verbal beskriv- ning bör dock enligt länsstyrelsens mening medföra att fastighetsägaren för denna bedömnings skull måste lämna en standardbesktivning av sin fastig- het även i de delar som inte omfattas av vissa myndigheters faktainsamling enligt avsnittet 5.3.3. Det kan i detta sammanhang ifrågasättas hur sådana uppgifter skall komma den granskande myndigheten tillhanda utan fastig- hetsdeklaration från fastighetsägaren.

Länsstyrelsen i Örebro län anför:

Kommittén uttalar att standardklassificeringen skall ske mot bakgrund av en verbal beskrivning. Poängsättningen bör finnas kvar men endast ha vägledande betydelse. Länsstyrelsen förordar en sådan lösning. men vill framhålla att det fordras en mera varierad och heltäckande beskrivning av olika fall än den som fanns vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför: Länsstyrelsen har tidigare ifrågasatt det lämpliga i att använda ett renod- lat poängberäkningssystem för att bestämma standardklassen. Länsstyrel- sen förordade i remissvaret till Fastighetstaxcn'ng 8l både poängberäkning

• Sida 224
•  Original

Prop. 1984/85: 222 224

och verbal beskrivning som vid 1975 års taxering. Den verbala beskriv- ningett föreslogs då som hjälpmedel för kontroll av poängberäkningsmeto- den. vilket även i dag förefaller vara det rationellastc förfarandet. Länssty- relsen instämmer i kommitténs uppfattning att utformningen av standard- fri-igorna efter utvärdering bör omarbetas.

Länsrätten i Sim-klinlms [än anför:

Beträffande standardklassiliceringen av byggnad finner kommitten att den nuvarande ordningen bör kvarstä, sedan vissa kritiserade frågor utgått eller omarbetats. Kommittén finner vidare att det väsentliga felet l98l varit att poängen ensamma styrt bestämmandet av standardklass. Om man vid besiktning finner att poängsättningen visserligen är riktig men inte leder till korrekt standardklass för byggnaden bör man ej hindras att frångå poängsättningen och därvid återföra sig till en verbal beskrivning av stan- darden på sätt som skedde vid 1975. års allmänna fastighetstaxering. Läns. rätten tillåter sig frågan vad kommittén i exemplet avser med ordet korrekt för standardklassen. om inte detta manifesteras i summa indikerade stan- dardpoäng'? En verbal beskrivning ger alltför lätt utrymme för godtycke. En metod med väl valda standardpoäng rymmer självfallet ej heller den absoluta sanningen om byggnadens värde men detta beror av problemställ— ningens svärlösta natttr. Den nuvarande ordningen har uppenbarligen den fördelen att den med sin matematiska uppbyggand är väsentligt mera lättsmält för fastighetsägaren.

Sveriges Trähusfahrikers Riksförbund anför:

Det finns inga starkt vägande skäl till att låta skatten på ett eget småhus bli beroende av om köket har frysskåp och träluckor, om badrummet har bidé och färgat kakel, om det finns bastu. om uteplatsen har öppen spis och bassäng m.fl. ofta rent löjeväckande s.k. värdefaktorer, som alltefter modets växlingar förekommit i fastighetstaxeringarnas blanketter. Sådana oväsentliga detaljer har ofta lett till att praktiskt taget likvärdiga hus i samma område beskattats olika.

Utrustning, ytskikt och liknande detaljer är visserligen infogade i fas- tigheten. men måste på grund av deras begränsade livslängd och ofta obefintliga andrahandsvärde betraktas som privat konsumtion, jämförbar med möbler och annat personligt lösöre. Det är inte ovanligt att en ny ägare till ett småhus kasserar inredningar, fyller igen simbassänger osv. utan hänsyn till att husets tidigare ägare betalat mycket pengar för att skaffa dcm. Vid nyproduktion är det av liknande anledning vanligt att fastighetsägarens tillval av utrustning och ytskikt utöver grundstandarden ofta ligger utanför den ordinarie kalkylen och t. ex. lämnas titan avseende vid bedömningen av produktionskostnaden i samband med ansökan om statligt bostadslån.

15.7. Hyreshusenheter

Enligt kommitténs mening finns anledning att överväga om inte markna- den för mindre hyreshusenheter genom det stora antalet försäljningar fått en för stor genomslagskraft vid värderingen av de stora bostadshyreshu- sen. En möjlighet att råda bot på ett sådant förhållande anses vara att

• Sida 225
•  Original

Prop. 1984/85: 222 775

utforma ll-tabellerna så att de för stora objekt i samtliga tabeller ger samma taxeringsvärden eller i vart fall inte lika stora procentuella skill— nader som för de surf-. objekten. En annan ändring som kan ifrågasätta-ts är om inte de hyreshusenheter som till sir. allra största del-består av lokaler bör taxeras efter en särskild l-l-tabell. Knmmarrr'ineu i (_?r'ilc'r'lrtrg anför:

Kammarrätten har prövat ett inte ringa antal mål som gällt hyreshus. ls'atnmtnarrätten har gjort den erfarenheten att många hyreshusenheter blivit för högt taxererade. Detta gäller framför allt stora hyreshus sotn innehåller huvudsakligen lokaler. .'tnledningen till övertaxeringen torde i första hand vara att H-tabellerna är anpassade till små hyreshus med bostäder. Kammarrätten anser därför att H—tabellerna bör f å en utformning som tar hänsyn till husens storlek och beaktar skillnaden mellan hyreshus med lägenheter och hyreshus med lokaler.

De fel som berott på tabellernas konstruktion har accentuerats av att värderingshyror anvisats utan att det funnits någon egentlig analys av hyresmarknaden för lokaler. Vidare har i stort sett samma hyror använts för ett helt län trots att hyresmarknaden för lokaler varit helt olika i olika delar av länet. Fel har också uppkommit på det sättet att anvisningshyror- na i några län avsett kvadratmeter primär burksarea som inte kan faststäl- las för andra hyreshus än de som huvudsakligen består av bostäder.

Systemet för taxering av hyreshus bör underkastas en ny och noggrann granskning.

Länsstyrelsen i Örebro län anför:

Kommittén föreslår att det vid taxering av hyreshusenheter införs olika tabeller för taxering av bostäder och lokaler. Länsstyrelsen är positiv till detta förslag.

Vid 1981 års allmänna fastighetstaxering kom mindre hyreshus med tre till fyra lägenheter att erhålla förhållandevis låga värden jämfört med motsvarande småhus med en till två lägenheter. H-tabellerna bör därför ändras så att denna omotiverade skillnad undanröjs.

15.8 lndustrienheter

Enligt kommittén har det visat sig att bundenheten till produktionskost- nadsmetoden särskilt för äldre industdbyggnader med begränsade använd- ningsmöjligheter inte varit problemfri. I framtiden bör därför övervägas att ge en större möjlighet att vid värderingen välja den värderingsmetod som ger den säkraste uppskattningen av marknadsvärdet.

Kammarrätten i Göteborg anför:

Aven beträffande industrienhcter har kammarrätten den uppfattningen att en betydande feltaxering skett. Detta gäller särskilt de mycket stora industribyggnaderna som visserligen inte kan anses " skräddarsydda" men som har så stora likheter med en "skräddarsydd" industribyggnad att en värdering enligt avkastningsmetoden inte ger ett rättvisande resultat. 15 Riksdagen 1984/85. ] saml. Nr 222

• Sida 226
•  Original

Prop. 1984/851222 226

Karnruz-trrätten har emellertid inte tillräcklig erfarenhet för att med säker- het kunna ange vilka ändringar som hör vidtas i regelsystemet. lin lösning som kan tänkas är att utgå från olika hyresniväer beroende på lokalernas storlek. Värderingsreglerna bör ses över.

1.r'lli:f.t"f_y'l'z"'f.t'.'_'ll [ rlfrrt'möhnx fält anför:

Som kommitten också noterat ltar länsstyrelsen funnit de nya värde— ringsreglerna. särskilt avkastningsmetoden. goda. 'l'alrika besiktningar av industrifastigheter i samband med hesvärsarbetet har dock visat att åtskil- liga industrifastigheter blivit i hög grad felvärderade trots att värde akto- rerna varit korrekta. 'l'axeriugen av industrifastiglteter kräver dock enligt länsstyrelsens mening kännedom om objektet och/eller att värdefaktont standard omarbetas. länsstyrelsen förutsätter att viirderingsmodellerna för indttstrifastighet ses över inför avstämningen.

Länsstyrelsen i Örebro län anför:

Vad gäller värdering av indusrrifastigheter vill länsstyrelsen framhålla att vid taxering av lagerbyggnadcr det visat sig vara otillräckligt med tre standardklasser. Skillnaderna i tabellerna över värderingshyror har blivit alltför stor mellan enkel och normal standard samt normal och högklassig standard. Länsstyrelsen anser därför att det i vart fall bör finnas fem standardklasser vid bestämmande av värderingshyra för lagerbyggnader.

Samfundet förfarlig/retsvärdering anför:

Emellertid vill Samfundet peka på behovet av en utvärdering av hur de nya värderingsreglerna för industrienheter utfallit. Taxeringsnivän synes visserligen generellt sett ha blivit tillfredsställandc. Det bör dock utredas hur utfallet blivit för olika typer av industrifastigheter. Samfundet har exempelvis erfarit att enkla industribyggnader tenderat att bli för högt taxerade. Detta torde bla bero på att antalet standardklasser för lagerlo- kaler varit för få.

15.9. Lantbruksenheter

15.9.1. Åkermark och betesmark

Kommittén påpekar att förutsättningarna att bestämma marknadsvärden för lantbruksenheterna förbättrats dä lantbruksnämnderna numera utövar en effektiv priskontroll. Målsättningen för värdering av åkermark och betesmark bör vara att den skall överensstämma så mycket som möjligt med den värdering som lantbruksnämnderna gör i sin priskontrollerande verksamhet.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

Värdering av den produktiva marken på lantbruk kräver enligt länssty- relsens uppfattning sådan specialistkompetens som rimligtvis inte kommer att finnas hos den granskande myndigheten. Kommitténs förslag att värde- ringen bör ske utifrån den av lantbruksnämndema vedertagna klassifice- ringen finner länsstyrelsen positivt oeh bör utredas vidare.

• Sida 227
•  Original

Prop. WSJ-"85: 222 "" Lantbruksuv/'(:Ist'n anför:

Värdering av lantbrukslastigheter fört-slits ske efter i stort sett samma prineiper som tidigare. lvlälsättningen beträffande *.färderingen av äker— ntark. betesmark och eknnomiby _ nader bör vara att den skall ("iver—ens- stiitutmt så mycket som möjligt med den värdering som lnntbrnksnämn- nerna gör vid sin priskontrulle-rande verksamhet. Kommittén pekar också pä vissa tekniska tnodilieringar.

Styrelsen ansluter sig. till kommitténs tankegångar, men vill samtidigt peka på att Vissa problem kan uppkomma vid värdering av bostadshus på lantbruksfastigheter. Genom omräkningar mellan två uvstämningstillfällen kan värdena av bostadshus. pä inntbrnksenheterna komma att utvecklas på ett annat sätt än för småhus i allmänhet,

l det tillämpade. värderingsfön'arandet med beräkning av de olika delvär- dena var för sig, ligger en risk att summan av delarna blir högre än värdet av fastigheten skulle bli om den värderades som helhet. Vid framtagningen av värderingsgrunderna för lantbruksverkets värderingsmodell ingår en viss kontroll att delvärdenas summa inte överstiger helhetsvärdet. För att detta värde inte skall överskridas har i lantbruksnämndernas modell bland annat värdet av bostadshus måst reduceras något i förhållande till mark- nadsvärdet på motsvarande småhus på annan fastighet. Det innebär att värderingen av bostadshus pä lantbruksfastighet bör ske med hänsyn till att de utgör del i en rörelse, där fastigheten har en dominerande-betydelse. Värdet av bostadshus på lantbruksenhet påverkas därför inte av speciell belägenhet som närhet till sjö eller strand samt tomtstorlek så som fallet är med småhus på annan fastighet.

Styrelsen anser att problem av denna typ måste beaktas vid utformning- en av vi'trderingsförfarandet vid fastighetstaxering.

Lantbruksstyrelsen anför vidare:

Brister i värderingsmetodiken kan däremot avhjälpas endast i samband med avstämning. Som redan omnämnts innebär de riktlinjer som gäller för prisprövning enligt jordförvärvslagen, och som också i övrigt gäller vid fastighetsvärdering inom lantbruksverket. att värdet av jordbruksfastighet skall bestämmas främst med hänsyn till fastighetens avkastning.

Detta medför att värdenivän för jordbruksfastigheter är avkastningsan- knuten. Jordförvärvslagens regler begränsar ocksä köparkretsens storlek och påverkar värdenivån—sä att någoni strikt teoretisk bemärkelse definie- rad marknadsvärdenivä förjordbruksfastigheter knappast kan särskiljas.

Enligt styrelsens mening medför inte dessa förhållanden att den grund- läggande utformningen av de värderingsmodeller som tillämpas vid 1981 års AFT behöver ändras. Styrelsen anser dätför att nuvarande värderings— metoder för lantbruk i princip. kan behållas tills vidare. '

SCB anför:

Den definition av ägoslagsindelning som låg till grund för 1981 års allmänna fastighetstaxering följer den standard för ägoslagsklassiftcering av mark förjordbruk och-skogsbruk, som fastställts av SCB (MIS 1981: 4). Det är för användningen av FTR för skilda ändamål därför viktigt att denna ägoslagsindelning med definitioner inte ändras och att tillämpningsanvis- ningar och dyl anknyter till denna standard.

• Sida 228
•  Original

Prop. IOS-1.185: 222 'nq Svcrigcx_t't"!t'tlc'i_t_,'ttr't'fj"(fir/mini anför:

För lantbruksenhetcrna måste man övergå till ett system med avkast— ningsvärdering. Beträflnnde de förutsättningar som gäller för taxeringen av lantbruksenheterna och som gör att man bör ("iver—gå till avkastningsvärde- ring vill Förbundet framhålla följande.

Marknaden

Marknaden för jordbruksfastigheter skiljer sig i grumlläggande avseen- den från vad som gäller för andra slag av" fastigheter. Sålunda är tillgången på jordbruks- och skogsmark en gång för alla given. Ökad efterfrågan kan föranleda högre priser på marken, men ej — såsom t. ex. ifräga om småhus eller hyreshus —— en ökad produktion av den efterfrågade nyttigheten och er. därav följande stabilisering av prisnivån. Även starkt stegrade priser föranleder endast marginella ökningar av utbudet avjord och skog, För de flesta lantbrukare är det av många skäl ej realistiskt att sälja företaget för att övergå till annan verksamhet. även om fastighetspriserna skulle bli mycket höga.

En mycket ringa del av jorden och skogen i Sverige omsättes på den öppna marknaden, enligt uppgift årligen endast en l% av marken. Den enskilt ägda jorden och skogen byter till alldeles övervägande delen ej ägare genom försäljning på öppna marknaden. utan genom arv och gäva eller försäljning inom familjen. Av den ringa del som omsättes på allmänna marknaden utgöres en stor del av tillskott.rförvc'irt-' av mark för samman— läggning med andra brukningsenheter. Marginella effekter gör, att köpama i sådana fall kan betala mycket höga priser. Vid fastighetstaxen'ngen är däremot fråga om att äsätta taxeringsvärden för befintliga brukningsen- heter. Förvärv av skogsmark på öppna marknaden har ofta närmast karaktären av köp av rot/roster med därav följande orealistiskt höga priser utan förankring i de förhållanden, som måste vara bestämmande för ett uthålligt skogsbruk på brukningsenheter — taxeringsenheter i allmänhet. Liknande synpunkter gäller för förvärv genom fastighetsreglering. Spe— ciella skatteregler och marginella effekter har gjort, att man här kunnat betala priser som är orealistiskt höga för uthålligt skogsbruk på hela brukningsenhetcr.

Av 1971 års fastighetstaseringsutrednings betänkande. SOU l973:4, tabell 3. sid 418, framgår, att i landets sammanlagt 24 län hade sålts endast 79 jordbruksfastigheter med en åkerareal av M ha och däröver. Av jord- bruksfastigheter med över 100 ha åker hade endast 7 st försålts. Av de på marknaden omsatta, bebyggda fastigheterna med en areal understigande 31 ha åker torde förhållandevis mycket stor del av köpeskillingen kunna hänföras till på fastigheten befmtlig bostadsbyggnad med tillhörande tomt. Av de försålda fastigheterna med en åkerareal större än 3l ha torde få fastigheter ha varit obebyggda — vilket ju är en förutsättning för att man skall kunna få fram ett marknadsvärde på obebyggd åkermark. Bland de mindre fastigheterna torde däremot oftare förekomma att jorden och sko- gen avstyckas i samband med försäljningen för att såsom med höga priser betald tillskottsmark läggas till andra, bestående driftsenheter. Ovan- nämnda förhållanden gäller även för dagens fastighetsmarknad.

Även på efterfrågesidan företer marknaden för jordbruksfastigheter mycket speciella drag. Som köpare uppträder kommuner, landsting och staten. kyrkan, stiftelser. aktiebolag och andra juridiska personer, som ifråga om de ekonomiska förutsättningama och beskattningen konkurrerar

• Sida 229
•  Original

Prop. 1984/85: 222 779

om och innehar _torn' och skog ".lit. lt '! itlrt; och vida fördt-lakti 'e villkor an vad som gäller för lantbrukare i allmänhet Dessa kategorier kan därför betala betydligt högre priser än vanliga lantbrukare. Ävet't _im dessa för— värv absolut sett skulle ha föt'it'i-lllttnt'l'vis ringa omfatttrin. har de en avgörande betydelse för prisbildningen p.i den mycl: :. speeic lla marknad som det här är fr.iga om. Det :i: t. ex. uppenbart. att ett bortfall av de 500 miljoner kronor till subventionerad ränta som Domänverket under senare är disponerat för inköp av skogsmark skulle h 1 medfört ett avsevärt lägre och. med hänsyn till skogsbrukets lönsamhet. rimligare prisnivå för skogs- marken.

Ett annat speciellt problem erbjuder det allmännas tvångsförvärv och förvärv avjordbruksfastighetcr under hot om tväng. Genom dessa förvärv av mark som pä olika sätt avses exploateras. etableras en i förhållande till jordbruksfastigheter i allmänhet konstlat hög prisnivå. som ytterligare snedvrides genom att säljarna tvingas anskaffa ersättningsfastigheter för att få uppskov med realisationsvinstbeskattningen.

Fastigheternas beskaffenhet

Jordbruksfastigheterna — lantbruksenheterna — är sinsemellan mycket olika till sina egenskaper. lngen taxeringsenhet är den andra lik. Skillna- derna i egenskaper är ej blott mycket stora utan hänför sig även i hög grad till egenskaper och kombinationer av egenskaper som är svåra att systema- tiskt kvantifiera. såsom t. ex. jordarter. arrondering. storlek. förekomsten av brukningshinder. klimat, läge. bebyggelse m.m. Lantbruksenheterna skiljer sig här på ett avgörande sätt från t. ex. småhusen, där variationerna är mycket mindre och där det är lättare att systematiskt beräkna hur olika egenskaper påverkar värdet.

Marknadsvärde. avkastningsvärde

Sammanfattningsvis kan konstateras, att den principiellt riktiga tanken om en marknadsvärdering på grundval av köpeskillingsstatistik inte gått att tillämpa i praktiken vid taxeringen av lantbruksenheter.

Faktiskt förhåller det sig så, att det inom varje värdeomräde för taxering av jordbruksfastigheter endast i undantagsfall förelegat försäljningar på öppna marknaden av fastigheter. som till sina egenskaper och beträffande värderingssituationen i övrigt liknat de taxeringsenhcter som varit föremål för taxering. Tillgången på relevant_iäntförelsematerialför en marknads- värdering av lantbruksenhett'r har varit helt otillräcklig. Beträffande något större egendomar har nästan aldrig fimnits någon jämförbarförsäljning.

Konsekvensen av att förutsättningarna för en marknadsvärdering av lantbruksenheter skiljer sig på ett avgörande sätt från vad som gäller för andra slag av fastigheter måste bli. att taxeringen av lantbruksenheter bör baseras på ett avkastningsvärdt i stället för ett på köpeskillingsstatistik grundat marknadsvärde. Äsättande av ett avkastningsvärde bör ej innebä-

'ra några större värderingstekniska problem jämfört med nuvarande sy- stem. Metoder för avkastningsvärdering kommer redan till användning vid prövning av förvärvstillstånd enligt Jordförvärvslagen. En avkastningsvär- dering bör ej hindra, att man vid värderingen även använder sig av köpe- skillingsstatistik, i den mån relevant sådan verkligen finnes tillgänglf Statistiken över släktförvärv kan därvid komma till användning. De köp-'. :.—.- killingar, som betalas vid släktförväven står normalt i överensstämmelse med den förväntade långsiktiga avkastningen och avser vanligen förvärv av hela taxeringsenheter.

lö Riksdagen 1984/85. ! saml. Nr 222

• Sida 230
•  Original

l'rop. 1984/85: 222 230

Skälen för att övergå til en avkastitingsvärdcring för lanthruksenheter är så mycket starkare som det för lanthruksenheterna till skillnad mot andra fastighetskategorier numera gäller prisreglering både för n_vttjzmderi'nts— upplåtelser och l-.- skilling-n'. Dessa ganska nyligen genimtl'örda ändring- ar ijordförVärvs— och an'ettdeiagstiftningen har helt ttnda-tnrr'rit förutsätt— ningarna för att förankra fastir'iietstaxeringen av lanthruksenlteter i pris— bildningen på en fungerar '.e fas:ighetsntarkrtad.

Särskilt. orimlig ter sig den nu tillämpade marknadsri-irderingen i vad avser trmrrcna't'i.'tcic'_iåzszig/mlcr. Det numera förstärkta besittningsskyddet för jordhrttksarrendatorer innebär. att det i praktiken oftast hlir omöjligt för fastighetsägaren att övergå från. en mindre räntabel — prisreglerad — utarrendering till en mera lönsam drift i egen regi. För taxeringsenheternas värde medför detta. att icke utarrenderade fastigheter. där en n_v ägare har handlingsfrihet att anordna driften på rationellast möjliga sätt. har ett högre marl-cnaels 'iirde än utarrenderade egendomar. Det bildas ett slags. marknad för icke utarrenderadejordbruk och en annan för utarrenderade jordbruk.

En övergång till ett på objektiva grunder beräknat avkastningsvärde är nödvändig inte bara med hänsyn till möjligheterna att itsätta ett med hänsyn till de skattskyldiga rimligt och riktigt taxeringsvärde utan även med hänsyn till det förtroende förlag och rätt som måste råda i ett rätts— samhälle. Det är olämpligt att försöka uppehålla en fiktion av att taxerings- värdet för lantbruksenheter och däri ingående delvärden gntndas på en tillförlitlig köpeskillingsstatistik trots att det i verkligheten inte alls är så. Avkastningsvärdering torde vara lättare att genomföra än marknadsvär- dering. För prisprövning vid förvärvstillständ och i andra sammanhang tillämpas redan metoder för avkastningsvärdcring avjord och skog.

Värdenivån

Ett ökat hänsynstagande till avkastningsförmågan innebär i och för sig inte att man binder sig för någon viss nivå för taxeringsvärdet. Resultatet av värderingen styrs av vilka förutsättningar i form av räntefot m.m. som lägges till grund för värderingen. Den eftersträvade värdenivån mäste därför preciseras.

Enligt Sveriges Jordägareförbunds uppfattning bär taxeringsvärdet grundas på en värdenivå. som gör att överskottet vid en lånsikligt, ratio- nellt jord- och skogsbruk inom _lizmilieföremgets ram efter skälig ersätt- ning för erforderligt arbete medger en skälig förränming av fastighetens värde och erforderlig likt-'iditm. Dessutom måste. liksom för närvarande. gälla en rimlig säkerhetsmarginal för att undvika konsekvenserna av felak- tiga taxeringsvärden.

[5.9.2 Växande skog och skogsmark

Kommittén anför att värderingsmetoden för skog bör förbli oförändrad. Dock bör övervägas att tillämpa olika värderingsmetodik för stora och små fastigheter varvid en sehahlonvärdering för de små skogsinnehaven skulle kunna tillämpas.

Några remissinstanser tillstyrker en modifierad metod för taxering av fastigheter med liten skogsmarksareal och några anser en Sådan metod klart olämplig.

• Sida 231
•  Original

Prop. 198435: 2.22 '.!"al !.fi)t.r_rr_trl'ei5(_w ;" A'Iu/mr'élms [än anför:

Värdering av skog och skogsmark utgjorde fortfarande vid l9l€i .. alltnanna fastighetstaxering problem för fastighctstaxcringsnämvtderna trots förenklade regler för mindre skogsfastiglteter. Malmöhus lätt är en utpräglad äkerby gd och den skogsmark. som finns är vanligen koncen- trerad till ett fåta. ägare. Detta har inneburit att fastighetstaxeringsnäntn- denna inte fått någon rutin på't värdering av skog och skogsmark utan varit tvungna att anlita skogskonsulent även för att värdera helt obetydliga arealer. l.,z'tnsstyrelsen ser därför med tillt'redsställelse att kommittén tagit upp frågan om ytterligare förenklade. regler för de mindre skogsfastighe- terna.

RSV anför:

Modifierad metod för taxering av fastigheter med liten skogsmarksareal. RSV förordar införandet av en sådan metod. Den skulle ge riktigare värdesättning både av mindre och större skogsfastigheter och väsentligt förenkla taxeringsarbetet. beträffande. de fastigheter som skulle taxeras med schablon. Eftersom de "små” fastigheterna är många skulle detta ge betydligt mera tid över för taxering av ”"stora" fastigheter. RSV finner det emellertid viktigt att man samordnar gränsen mellan vad som skall anses vara ””små respektive "”stora” skogsfastigheter med den areaigräns som ftnns för krav på skogsbmksplatteläggning (för närvarande 20 ha).

LRF anför:

Delegationen har inget att invända mot att de mindre skogsfastigheterna schablonvärderas på sätt kommitten föreslagit. Förutsatt att fastighets- ägarna har möjlighet att välja ett sedvanligt värderingsförfarande bör det även kunna diskuteras att utvidga schablonvärderingen till att omfatta åker och betesmark.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anför:

Länsstyrelsen anser 'den föreslagna värderingsschablonen vad gäller mindre skogsarealen med hänsyn till länets speciella fastighetsförhållan- den. klart olämplig trots att det initialt kan verka som om taxeringsarbetet underlättas.

I Kopparbergs län finns många fastigheter med liten skogsmarksareal som har ett värde av växande skog över 10000 kr. För att förenklingen skall få genomslagskraft bör schablonregeln göras bindande och förslaget med alternativregeln slopas. I annat fall kommer de berörda fastighetsägar— na att begära att denna regel tillämpas för erhållande av lägsta möjliga värde.

Genom möjlighet att tillämpa en alternativregel kan två identiskt lika fastigheter komma att erhålla olika värden vilket inte är önskvärt. Taxe— ringsvärdet får enligt länsstyrelsens uppfattning ej bli beroende av en fastighetsägares önskemål om värderingsmodell.

• Sida 232
•  Original

Prop. 1984/851222

[J '_41 I-J

Läi:.t'Styt"t".-".v-.'.'tt [Jämtin .

ta,»: anför:

Den av kommittén för-"* tigheter med liten skog

anna modifierade metoden för taxering av fas- " real synes illa genomtänkt och leder enlig! länsstyrelsens bedömning till onödigt merarbete genom den till sehablonen kopplade gurantiret'eltt. Garrmtir- ' *lns utformning kommer sannolikt att leda till att två värden m. te beräknas. Länsstyrelsen avstyrker införande av den t't'ftreslagna sehablonregeln.

Då det gäller taxering av skog har FTN varit helt beroende av hjälp från skogskonsulenterna. Länsstyrelsen har för fi'trordnande av dessa konsu— lenter varit mer eller mindre hänvisad till skogsvårdsstyrelsens distrikts— personal. som förordnats att fullgöra uppdraget som extra uppdrag. Denna ordning har av olika skäl visat sig vara alltför sårbar för att av länsstyrelsen accepteras i den framtida fastighetstaxeringen. l..;"tnsstyrelsen föreslär där- föratt skogstaxeringen utförs som tjänsteuppdrag i skogsvärdsstyrelsen.

Sk(']g.t'.S'I_VFE.'fX('Il anför:

En mjcket stor andel av de företag. som har en liten ar'al skogsmark. har också en liten total areal. Enligt 1981 års lantbruksräkning fanns det detta är drygt 105 000 företag med en skogsmarksarcal mellan O.! och 25 hektar som också hade upp till 2 ha åker. Det totala antalet företag med skogsmark var då 359000. Det finns således stora vinster i arbetsinsats att göra för såväl fastighetsägare som taxeringsmyndigheterna om man kan finna en modell för förenklad värdering av de mindre skogsfastigheterna, som är tillräckligt noggrann för att tillgodose kraven på rättvis och likfor- mig behandling.

Värderingsarbetet måste också ställas i relation till den noggrannhet man kan uppnå i värderingen. När det gäller små skogsfastigheter är skogstill- ståndet ofta dåligt känt, inte bara av taxeringskonsulentema utan allför ofta också av fastighetsägaren. Den förlust i noggrannheten i värderingen som ett schablonförfarande leder till kan till en del vara skenbar eftersom precisionen i de uppgifter man har att tillgå vid nuvarande värderingsför- farande är måttligt stor.

Om man kan skapa en schablon. som speglar de normala eller genom- snittliga förhållandena i värdeområdet. ger den sannolikt en så god be- skrivning av de faktiska förhållandena att den kan accepteras. Kännedo- men om vad som är normala förhållanden behövs för att uppnå en god anslutning mellan schablonvärderingen och den ordinarie värderingen vid arealgränsen.

[ många fall tillämpades redan i AFT Sl i praktiken ett schablonfötfaran- de för många små fastigheter i och med att fastighetsägarna utnyttjade möjligheten att ange tillståndet på fastigheten i termer som "lika med området i övrigt". Kommittén föreslår i betänkandet att den schablon. som bör användas. kan utgöras av skogsbruksvärdet för skogsmark med för värdeområdet genomsnittliga eller normala förhållanden. Eventuellt. skulle schablonen kunna differentieras efter godhet.

Med detta förslag kan man åstadkomma en förenkling av taxeringsför- farandet. De fastigheter. som skulle beröras av schablontaxeringen är således alla vars skogsmarksinnehav är mindre än en viss angiven gräns. Hänsyn tas ej till arealen åker och annan mark.

Kommittén konstaterar att marknadsvärdet per hektar är större för små än för stora fastigheter, vilket även visas av analyser av köpeskillingssta-

• Sida 233
•  Original

l-J

5.) .) '.!-)

Prop. [984/85: 222

tistiken inför AFT Sl (se SOU Wi”): 33 bilaga 2). Detta motiverar. enligt lmmntitton, att man tillän'tpar olika värderingsmetodik för små och stora fastigheter. Skogsstyrelen instämmer i detta.

Skillnaden förklaras av att fastigltetskr'ipare uppenbarligen är villiga att betala betydande belopp enbart föt själva innehavet av en fastighet som beskattas som lantbruksenhet. oavsett dess areal. Detta "tfwen'ärde" bc- tecknas fortsättningsvis grundvärde.

Skogsstyrelsen kt'mstaterar emellertid att den ovan beskrivna modellen inte tar tillräcklig hänsyn till denna skillnad i n'tarknadsvärdet mellan stora och små fastigheter. Den bör därför kompletteras.

E t viktigt krav på en komplettering av modellen är. att det" värde. sotn äsätts en fastighet pä etta sidan om arealgritnsen skall ansluta till det värde, som asatts en fasnghet på den andra sidan gränsen. Det får således inte förekomma nägra niväförändringar i arealgränsen.

Det finns i princip två sätt att hantera värderingen av de små fastigheter— na. Det ena är att tilldela dem ett grundvärde, framräknat ur den köpeskil- lingsstatistik, som utgör underlag för taxeringen. Grundvärdet avser hela taxeringsenheten. Skogsmarken värderas därefter i enlighet med de ge- nomsnittliga eller normala förhållandena inom värdeområdet. såsom före- slagits i betänkandet. '

Den andra vägen är att värdera varje hektar skog på en liten fastighet högre än på större fastigheter. Hur det skulle kunna ske visar följande resonemang. som avser en fastighet med enbart eller i stort sett enbart skogsmark.

Vatje hektar skogsmark äsätts enligt den föreslagna sehahlonmodellen det för värdeområdet genomsnittliga eller normala skogsbruksvärdet. Men det kan även bestämmas av hur stor fastighetens skogsmarksareal är. Skogsbruksvärdet multipliceras med en faktor, som är 1,0 vid arealgränsen mellan små och stora fastigheter och blir allt större ju mindre arealen är.

Följande exempel visar hur modellen skulle fungera. Om arealgränsen är 20 hektar och skogsbruksvärdet för ”normal”" skogsmark inom området är 5 000 kr och en linjär förändring av faktorn används blir skogsbruksvärdet per hektar följande:

skogsmarksareal faktorns storlek skogsbruksvärde per ha 5 2 — (5.-'2t)) = 1.75 1.75 X 5000 = 8750

l0 2 — (l0i20) = 1,50 l,50 )( 5000 = 7500

15 2—(15/20)= l.25 l,25x5000=6250

Det återstår emellertid ytterligare ett problem att lösa, frågan om hur hänsyn skall tas till fastigheter med liten skogsmarksareal men med förhål- lande vis stor areal åker eller annan mark. typ slättgårdar. Det är uppenbart att enbart förekomsten av liten skogsmarksareal ej bör vara grundande för avgörandet om sehablontaxering skall tillämpas eller ej om man med den särskilda behandlingen av fastigheter med liten skogsmarksareal även vill ta hänsyn till grundvärdet. Arealgränsen för skogsmark bör därför kom- pletteras med en regel med innebörden att fastigheter med skogsmarks- areal underskridande arealgränsen men med en totalareal, som överstiger en viss areal, bör undantas från schablontaxerlng av skogsmarken. En alternativ lösning är att låta fastighetens hela areal bestämma faktorns storlek.

Sehablontaxeringen måste kompletteras med en möjlighet för fastighets- ägaren att begära en ”fullständig taxering" enligt samma metoder som större fastigheter. Denna taxering måste emellertid ansluta till schablon-

• Sida 234
•  Original

Prop, ”84.585: 222 734

taxeringen så att det inte blir uppenbart lägre taxeringsvärde om man fiir en ”t"—__illst_-_ndig taxering" än om man får en schablomasering. givet. att man har en genomsnittlig fastighet. Möiligltetcn till "fullständig taxerinv'" moti- veras av att fastigheter som uppenbart avviker från normal beskaffenhet inte ska bli alitför mycket lidande av scbablontnetodcn. Även här kan ntultiplikatot'ntodelien ovan komma till användning. De små fastigheterna efter fullständig taxering ha ett högre taxeringsvärde per hektar skogsmark än de ".

ett kvarstaende stort. probtenz- som skogsstyrelsen anser bör uppmärk— sammar..- i detta sammanhang är det aiit större gapet mellan marknadsvärde och avkastnings årde. Lantln'uksnämndet'ts prisprövning avser att lif-illa nere marltnz ' värdenivån. i den mån lantbruksnämndens prisprövning i framtiden blir avgörande för nivån på marknadsvärdet förlorar detta be— grepp sin innebörd. Man får då en ”'marknadsvärdenivå", som är bestämd av iantbruksstyrelsens prispolitik. Värderingstekniskt skulle det leda till en möjlighet att direkt bestämma ”marknadsvärdet" genom att sätta det lika med den prisnivå som lanbruksstvrclsen accepterar.

[5.9.3 tl'äxthns, markji'jr växthusodling och trädgårdsmur/t'

Kommittén anser att värderingen av dels växthus. dels mark som an— vänds för växthusodling. dels trädgårdsmark bör ske enligt enhetliga regler oavsett vilken typ av taxeringsenhet de hänförs till. Däremot finner kom- mitten det naturligt att växthus på lantbruk bör ingå i lantbruksenhet. medan växthus som inte har samband med lantbruk taxeras som industri- cnheL

Trädgårdsnäringens Riksförbund anför:

Kommittén har också (sid 266) instämt i TRF:s krav på enhetlig taxering oavsett taxeringsklassificering. Man har också instämt i TRFzs krav på att 300 mZ-regcln skall utgå. Det har också angetts "att det varit lämpligt att föreskriva att tomtmark för övrig byggnad som utgör växthus skall vär- deras enligt reglerna för åkermark. såvida inte annan markanvändning är tillåten enligt fastställd stads- och byggnadsplan och marken därigenom får väsentligt högre värde". TRF kan inte acceptera att en planbestäm— melse skall avgöra taxeringsvärdet på trädgårdsföretagens mark. Detta skulle innebära att trädgårdsföretagen skulle åläggas speciella bevaknings- åtgärder för att få sina markområden klassade som jordbruksmark. Vid taxeringen måste rimligen nuvarande användningsområde vara underlag för taxeringsvärdet. Ändras användningen från t. ex. trädgårdsproduktion till tomtmark bör rimligen detta vara skäl för omtaxering. Ännu är en hel del trädgårdsföretag lokaliserade i eller nära tätbebyggelse. Med hänsyn till bl a de arbetsplatser som därigenom lokaliseras nära bostadsorten, bör det vara angeläget att trädgårdsföretagen. så lång möjligt, kan behålla denna lokalisering. TRF får därför begära att även övriga i bifogade skri- velse framförda synpunkter tillgodoses.

SCB anför: Kommittén föreslår vissa ändringar av taxeringen av växthus och mark för trädgårdsodling efter synpunkter som Trädgårdsnäringens riksförbund framfört till RSV. Vissa växthusfastigheter föreslås dock även i fortsätt-

• Sida 235
•  Original

Prop. 1984/85: 222 235.

ningen klassificeras som industrifastighcter. För att uppnå samstämmighet med lantbruksregistret är det ur SCBs synvinkel en fördel om samtliga trädgårdsförctag. oavsett storlek. är taxerade somjordbrukslastighet.

15.10 Taxering av vatten- och värmukrafttrnläggningar

[E./().] (imnursnm nämnd

Kommittén föreslår att en för riket gemensam nämnd för vatten— och värmckraft inrättas. Nämnden föreslås förläggas till Stockholm och ha sitt kansli hos RSV.

Flertalet av remissinstanserna som yttrat sig i frågan tillstyrker kommi- téns förslag. Några instanser förordar att taxeringen även fortsättningsvis sker i regionala nämnder.

Kammarrätten i Stockholm anför:

Kommitténs förslag innebär att taxeringen av kraftverksfastigheter i fortsättningen skall handläggas av en för riket gemensam nämnd. Detta förslag innebär ett avsteg från den lokala anknytning i taxeringsorganisa- tionen som är gängse vid såväl fastighetstaxeringen som vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Kammarrätten har emellertid noterat att taxe— ringen av kraftverk. som omfattar ca [300 taxeringsenheter, redan med nuvarande organisation sker i 24 länsnämnder. De av dessa nämnder anlitade konsulentema, totalt l(l—l5 personer. är i flertalet fall bosatta utanför det län, där de är verksamma. Konsulenterna utbildas centralt. Något större mått av lokal anknytning är alltså inte för handen ens i den nuvarande organisationen. De tekniskt komplicerade värderingsreglerna om kraftverkstaxcring är också så utformade att behovet av kännedom om lokala förhållanden inte är särskilt framträdande.

Med en central nämnd. som ges en lämplig sammansättning med såväl kvalificerade värdcringstekniska ledamöter som representanter för ägar- och kommunintressen. skapas garanti mot de ojämnheter och skillnader i bedömningen. som nu kan förekomma mellan olika länsnämnder.

Med beaktande av det anförda och av de inte oväsentliga rationalise— ringsvinster. som förslaget onekligen inrymmer. tillstyrker kammarrätten inrättandet av en central fastighetstaxeringsnämnd för industrienheter med vatten- och värmekraftanläggningar.

Kommittén har vidare föreslagit att den centrala nämnden skall förläg- gas till Stockholm och att den liksom konsulentorganisationen skall ha sitt kansli hos riksskattevcrkct. Kammarrätten utgår från att nämnden i övrigt skall inta en helt självständig ställning i förhållande till verket och anse förslaget i denna del ändamålsenligt.

Statens Vattenfallsverk. Svenska Kraftverksföreningen och Svenska El- verksföreningen anför:

Med tillfredsställelse noteras förslaget att en för hela riket gemensam fastighetstaxeringsnämnd skall inrättas för taxering av vatten- och värme- kraftanläggningar. Därvid understryks vikten av att erforderlig sakkun- skap och nödvändiga resurser blir tillgodosedda.

• Sida 236
•  Original

Prop. l984/S S:2 "(i

.:. J

Länsstyrelsen [ :'lfalmö/uts län anför:

Med hänsyn till de speciella värderingsregler som gäller för industrifas- tigheter med vatten- och värmekraftsanläggningar och den särskilda sak— kunskap som erfordras för taxering av sådana enheter bör dock dessa industrienheter sammt-införas till ett för riket gemensamt distrikt på sätt som kommittén föreslagit. '

LilIl.t'.fl_t'."('l.f(')l i Orebro län anför:

Förslaget att vatten- och värmekraftanläggningar skall taxeras av en för riket gemensam nämnd har länsstyrelsen inget att erinra mot.

Lätt.v.t'rvrt'ls'cn :" Norrbottens län anför:

Kommittén föreslår en för riket gemensam nämnd för taxering av v atten- och värmekraftanläggningar med placeringi Stockholm. Nämnden föreslås bestå av ordförande och 8 ledamöter som utses av regeringen.

Vid allmän fastighetstaxering (AFT) l98| taxerades nämnda anläggning— ar av särskilda industrinämnder i länen och med konsttlentstöd från exper- ter pä området. Detta system fungerade bra.

Fördelarna med det nya systemet skulle enligt kommittén vara att anta— let konsttlentcr nedbringas och att en mer likformig och rationell handlägg— ning skulle uppnås.

Enligt tillgänglig statistik från AFT 8l hade länet närmare 27% av landets totala taxeringsvärden för vattenfallsfastigheter. nämligen 10.5 miljarder kronor av totalt 39.5 miljader kronor för hela riket. För värme- kraftverkcn var motsvarande siffror 0,l5% eller l7.5 miljoner kronor för länet och H.] miljarder kronor för landet i dess helhet. Norrbottens dominans på vattenkraftens område är alltså väldokumenterad. De möjlig- heter som finns att i en central nämnd av ovan angivet slag kunna hävda regionala intressen vid värderingen torde bli högst begränsade. Länsstyrel- sen föreslår att värderingen av vatten och värmekraftanläggningarna sker regionalt såsom vid AFT 81.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför:

Kommittén föreslär inrättandet av en för riket gemensam nämnd för vatten- och värmekraft. Denna borde förläggas till Stockholm och ha sitt kansli hos RSV. Det kan diskuteras om en för riket gemensam nämnd i detta avseende är att föredra framför en särskild nämnd. En lösning skulle kunna vara att taxeringen sker'pä' LSM med omprövning i en för riket gemensam nämnd. Från organisatorisk synpunkt skulle detta ha vissa fördelar.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför:

Kommitténs förslag att vatten- och värmekraftvcrken skall taxeras i en särskild nämnd med kansli på RSV avvisas av länsstyrelsen. Med hänsyn till vad som tidigare sagts om problemen att skilja delar av registerfastig- heter bör deklarationerna inte lämna länet. På länen finns den kompetens som erfordras för taxering av dessa fastighetstyper. Att centralisera taxe- ringen av vattenfallen medför inte likformigare taxering. eftersom denna

• Sida 237
•  Original

Prop. [984/85: 222 237

sker efter detaljerade föreskrifter och ant-'isningar. Besvit.-"sproeessen för dessa fastigheter hör o:: a följa processen för andra l'astigl'ieter.

ff./0.3 Hart-'är

Kommittén föreslar att den gemensamma nämndens beslut skall kunna överklagas direkt till kammarrätten i Stockholm. I andra hand ft'ireslär ' kommitten att besvär över kraftvcrksniinmdens beslut skall föras hos

länsrätten i Stockholm. Kannaarrätlmz i Stockholm anför:

lx'ommitten har också föreslagit att besvär över nämndens beslut skall föras direkt till kammarrätten i Stockholm. Förslaget i denna del bryter mot rådande besvärsordning. Denna ordning har den fördelen för den klagande att han har rätt till domstolsprövning i tvä instanser. För kant- marrätten innebär det rådande systemet en avlastning genom att majorite— ten av målen stannar i underinstansen. Dessa fördelar med den nuvarande instansordningen gäller naturligtvis även för kraftverkstaxcringen. inrät— tandet av en central nämnd förutsätts emellertid minska risken för feltaxe— ringar och i stort sett, som anförts ovan. eliminera olikheter i bedömning- en. En tanke bakom förslaget mäste antas vara att nämnden skulle arbeta i sådana former och få en sådan sammansättning att den skulle kunna sägas fylla både fastighetstaxenngsnämndens och länsrättens funktioner. Mot denna bakgrund skulle behovet av två besvärsinstanser minska. En annan förutsättnng för att systemet skall fungera är att besvär framdeles enbart kommer att'föras om mer väsentliga" frågor.

Kammarrätten vill emellertid starkt ifrågasätta om en tvåinstanspröv- ning kati undvaras. Kammarrätten vill inte tillstyrka "detta kommitténs förslag. '

I sammanhanget bör påpekas att kammarrätten i realiteten är slutinstans i flertalet fastighetstaxeringsmål. eftersom värderingsfrågor — därom är tvist i det övervägande antalet mål — inte är lämpade för regeringsrätten såsom varande prejudikatinstans.

I andra hand föreslår kommittén att besvär över kraftverksnämndens beslut skall föras hos länsrätten i Stockholms län. Kammarrätten har ingen invändning mot kommitténs andrahandsförslag.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför:

Kommittén föreslår vidare att nämndens beslut i första hand bör över- klagas direkt till kammarrätten i Stockholm. I andra hand föreslås att besvär över kraftverksnämndens beslut går till länsrätten i Stockholm. Länsstyrelsen är tveksam till kommitténs förstahandsförslag då detta inne bär att mål in"/seende sådana fastighetstaxeringar kommer att prövas i en besvärsinstans mindre än övriga fastighetstaxeringsmål. Det framstår som mest naturligt att besvär över beslut som fattats i den för riket gemensam- ma nämnden skall kunna överklagas till länsrätt eller motsvarande. Läns- styrelsen förordar därför kommitténs andrahandsförslag eller alternativt mellankommunala skatterätten om denna kommer att finnas kvar.

• Sida 238
•  Original

Prop. lim-418512 313

'lens Vattenfalls-verk, _S'rt'nsltn Kraftt-'t"r/t.'gft'irrningen och Svenska [il- n'irt'niiipeu anför:

Även förslaget att besvär över taxering genom denna nämnd förs hos kammarrätten i Stockholm är tillfredsställandc. Förslaget att regeringen skall fastställa index och andra faktorer är välmotiverat. eftersotrt faktorer- na har en avgörande betydelse för takeringsvärdena.

15 . 10.3 Besrärslurr—iiiligan/v

lion'tmittén föreslår att besvär över fastighetstaxeringsnämndens för viirme— och vattenkraftanläggningar beslut får anföras av ägare av den fastighet beslutet för samt av vederbörande kommun och taxeringsinten- dent.

Konami,-"rätter! !" Stockholm anför:

Normalt vilar ansvaret för fastighetstaxeringen inom länen pä länsstyrel— serna. i första hand genom skattecheferna. Kommittén har i sitt betänkan— de inte närmare diskuterat hur skattechefernas verksamhet skall utövas i förhållande till den centrala nämnden eller vem som skall föra det allmän- nas talan i mål om taxering av kraftanläggningar. Den föreslagna lydelsen av besvärsreglerna i 2l kap | 5 ger vid handen att besvär över den centrala nämndens beslut skall föras av taxeringsintendenten i det län där taxe- ringsenhetcn är belägen. Kammarrätten ifrågasätter om inte de skäl. som anförts till stöd för inrättandet av en central nämnd för taxering av kraftan- läggningar. också talar för att man låter en särskild tjänsteman tex ett allmänt ombud föra det allmännas talan i dessa mål. Denne tjänsteman skulle även i övrigt utöva de funktioner som annars ankommer på skatte- chefen. De stadganden i förslaget som rör nämndernas samarbete med skattechefen —- denne skall tex i god tid underrättas om tid och plats för nämnden-., sammanträden och få närvara vid dessa — förefaller med den nuvarande taxeringsintendentorganisationen tämligen opraktiska. [ dessa delar bör ytterligare överväganden ske.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför:

[ detta sammanhang vill länsstyrelsen emellertid fästa uppmärksamhe- ten på frågan om partsförhållandet. Länsstyrelsen har inte kunnat finna att kommittén klarlagt vem som skall föra det allmännas talan i denna typ av mål. Vid antagandet att den föreslagna nämnden kommer att förläggas till riksskatteverket är det rimligt att tänka sig att den uppgiften ålägges en i dylika fastighetstaxeringsfrågor erfaren taxeringsintendet vid länsstyrelsen i Stockholm alternativt fastighetstaxeringsexperten därstädes eller all- männa ombudet vid mellankommunala skatterätten.

15.104. Index

Kommittén förutsätter att kraftindustn'n strävar efter att bestämma el- tariffema så att avkastningen hålls på en sådan nivå att realvärdet på produktionsapparaten bibehålls. Därför anser kommittén att det beträffan- de vatten- och värmekraftindustrin torde vara lämpligt att bestämma index

• Sida 239
•  Original

Prop. "1984/85: 222 ? "tt-.)

för omräkningen så att det motsvarar förändringen i Konsuntentprisindex under den aktuella tidsperioden.

Statens Vuttt'ltl'hllsverk. Svenska Krallworks,-'i'?reningen och Svens/in Ei- t-'e/'i'cs_.r"r'ir:.'ningen anför:

] betänkandet diskuteras olika metoder att bestämma ett. index för vat— ten— och värmekraftanläggningar. Eftersom inte heller konsumentprisindex kan återspegla den verkliga värdeutvecklingen på nämnda anläggningar. fordras i detta avseende särskilda utredningar. Kraftindustrin är härvid beredd att liksom vid tidigare allmänna fastighetstaxeringz-tr medverka.

15.105. Värdering

Kommittén anser att de värdefaktorcr som tillämpades vid AFT Sl bör bli föremål för viss översyn samt att även en viss översyn av taxeringsför- farandet är påkallat.

Statens Vartenj'a/Isverk. Svenska Kraftverksfr'jrem'ngen och Svenska EI- verksföreningen anför:

] samband med ändringarna i fastighetstaxeringslagen borde övervägas om inte kraftindustrins produktionsanläggningar kunde ses som special- byggnader enligt 2 kap 25 i denna lag och därmed inte åsättastaxerings- värde. Distributionsbyggnader hänförs redan nu till specialbyggnader. En sådan ändring kräver dock ytterligare utredningar om konsekvenserna av slopade taxeringsvärden, eftersom taxeringsvärdena används inom ett fler- tal rättsområden vid sidan av uppgiften att utgöra underlag vid beskatt- ning. Sådana utredningar bör igångsättas för att erhålla underlag för ställ- ningstagande om slopande av taxeringsvärden.

Ibetänkandet föreslås att avstämningen för vatten- och värmekraftan- läggningar skall baseras på samma principer som tillämpats vid 198! års allmänna fastighetstaxering. Som påpekats i betänkandet måste dock gäl- lande anvisningar ändras och kompletteras i en rad avseenden. Det skall därvid bla beaktas att vissa värmekraftanläggningar fått ändrad använd— ning fått ändrad användning. Spännvidden mellan godhetsklasserna för vattenkraftanläggningar skall undersökas särskilt och preciseringar bör göras för hur de historiska kostnaderna skall bestämmas. Vidare skall det av anvisningarna framgå att markvärdet ingår-i anvisat erfarenhetstal för värmekraftanläggningar. Dessutom bör observeras de svårigheter som fö- religger beträffande bestämningen av vattenkraftstationcrnas normalårs— produktion. Inom kraftindustn'n pågår en omfattande utredning i frågan. Värden'ngen av pumpkraftverk, vindkraftverk och andra experimentan- läggningar fordrar också tidskrävande utredningar.

! förslaget har angivits att det bör upprättas en förteckning över värme- kraftanläggningar och att denna bör vara vägledande för vilka värmckraf- tanläggningar som skall taxeras av den gemensamma nämnden. Någon form av avgränsning beträffande nämndens arbetsområde synes nödvändig även för mycket små eller integrerade vattenkraftanläggningar. Kraftin- dustrin bör härvid få medverka.

• Sida 240
•  Original

l'rop. 1984/8'1222 240

lö li'örl'atmingsft'irslagen

Svar.-' Hovrätt! anför:

[' kap. Grmw'iäggamic be.-näfi.-meiner

Det kan även med beaktande vad kommitten anfört (De! "2. s 48) ifrågasi-lttas om ordet ”årligen” i l s t st inte kan undvaras,

Utforn'mingen av Så " st bör förtydligas så att det framgår att taxerings- resultatet och dess print; ra giltighetstid anknyts till taxeringsåret.

I 7.5, lst och 3st samt i Så- används ordet "fastighet” i olika böjnings- former. Det bör övervägas om inte begreppet "”taxeringsenhet" skall an- vändas i stället.

Orden "enligt de grunder som anges i lö kap" i 9ä sista meningen bör överföras till 105 I st efter ordet "index". eftersom de föreslagna före— skrifterna i lö kap uteslutande avser bestämmande av index.

Kommittén har i 1 kap lOå 2 st föreslagit att nya indextal skall bestäm- mas vartannat år, såvida inte regeringen finner särskilda skäl föreligga. Emellertid har kommitten inte berört frågan i vilka fall sådana skäl skall anses föreligga. Enligt ordalydelsen torde regeringen kunna underlåta att ändra index vid såväl ökande som sjunkande prisläge. Regeringen skttllc således kunna besluta om avsteg från principen om en suceesiv anpassning av taxeringsvärdena till en aktuell marknadsnivå. Vidare skulle regeringen kunna underlåta att ändra index för en viss typ av taxeringsenheter även vid likartad prisutveckling. Detta torde inte vara förenligt med reglerna i regeringsformen. De fall som åsyftas med undantagsregeln torde vara de då inga eller mycket små förändringar i prisbildningen inträffat sedan närmast föregående indexår. Om detta är avsikten. bör det framgå av lagtexten.

(

[6 kap. Bestämma/ide av taxeringsvärde

Rubriken till kapitlet bör ändras. eftersom föreskrifterna uteslutande avser frågan hur index skall bestämmas. Taxeringsvärdet bestäms enligt 1 kap9å genom omräkning av basvärdet med det index som framräknats.

] kapitlet ges detaljerade föreskrifter om hur index skall bestämmas. Det kan ifrågasättas om lagtexten bör tyngas av så detaljerade föreskrifter. Visserligen är gränsen mellan föreskrifter som kräver lagform och sk materiella verkställighetsföreskrifter svår att dra inom det offentligrättsliga området. Det bör emellertid övervägas om inte lagtexten kan omarbetas på så sätt att man i några grundläggande föreskrifter anger hur index skall beräknas för att den angivna målsättningen skall uppnås. De mera detalje- rade föreskrifterna om hur index skall beräknas bör regeringen kunna meddela som verkställighetsföreskrifter.

I detta sammanhang vill hovrätten fästa uppmärksamheten på vad kom- mittén anför i den allmänna motiveringen till dess förslag (Del l, s 50) att indextalen skall beslutas av regeringen efter delegation av riksdagen. Vad som åsyftas torde vara att regeringen med stöd av l8 kap l3å ] st 1 p regeringsformen skall meddela föreskrifter om gällande indextal.

] 15 1 st första meningen bör orden "inom ett pn'sbildningsområde" utgå, eftersom rikets indelning i prisbildningsområden enligt 55 skall ske endast för bestämningen av regionala omräkningsfaktorer.

• Sida 241
•  Original

I'rop. WBA/85: 222 24?

.fr kan. .

l 2 och His". införs benämningarna "lokal" och "gemensam” som 'De- stämning pi': i'astighetstaxeringsdistrikt och fastighetstaxeringsniimnd. att undvika förväxling med ""lokal skattemyndighet" bör det undersökas om inte andra benämningar vore lämpligare.

I :t- 2 st" tredje meningei är orden "eller del av kommun" inte nödvän- _ 'e'n bör därför utgå.

l (;s. l st böt orden "lokal och gemensam" — eller motsvarande införas nie-Ilan orden i och "fastighetstaxeringsnämnd"'. I konsekvens härmed kan på motsvarande ställe i andra st)-"ekot tex ordet "sådan" användas.

Det kan anmärkas att 6 s' 3 st endast talar om förordnande av ordft'irande och ledamöter. Av specialmotiveringen (Del 2. s 66) får anses framgå att suppleanter skall finnas att tillgå även i ifrågavarande nämnd. Stycket bör därför kompletteras med en föreskrift härom. eftersom 8 S": 2 st endast avser suppleanter för valda ledamöter.

För

18 lut/). Förberedelserför taxeringen m.m.

l Så ?. st används begreppet ”'avstämningsblankett". Av $% framgår att fastighetsdeklaration och avstämningsdeklaration skall avfattas på blan- kett enligt fastställt formulär. I st 2 st regleras skyldigheten för fastighets- ägaren att lämna upplysningar om andra förhållanden än dem som anges i deklarationsformuläret eller avstämningsblanketten. Det torde emellertid vara tillräckligt att i lagtext använda antingen ordet "deklarationsformu- läret" eller ordet "'deklarationsblanketten"".

Bestämmelsen i 455- torde inte erfordras. De föreskrifter som åsyftas torde regeringen vara behörig att utfärda med stöd av 8 kap IH regerings- formen.

19 kap. De Inkal'a skatrenrvndiglmmmas verksamhet

I 4é I st första meningen bör mellan orden "utom” och ""vattenoch värmekraftanläggningar" orden "industrienhet med" införas.

I 9å 2 st föreskrivs att myndigheten får ompröva beslut fler än en gång. Det bör anges vilka beslut som avsesgjfr tex IS 5 där det föreskrivs att 5 k uppdelningsbeslut får omprövas endast en gång.

I den allmänna motiveringen uttalar kommittén bla (Del l. s 53") att ett yrkande om ändring av taxeringsvärdet får uppfattas som ett yrkande avseende det däri ingående basvärdet. eftersom man inte skall kunna klaga på indextalen och att man därför då det gäller värderingen får inrikta sitt yrkande på basvärde-t. Uttalandet ger intrycket av att gälla generellt för samtliga instanser. Det bör av lagtexten klan framgå att så är fallet (jfr 10.5 andra meningen som synes gälla endast för omprövning vid lokal skatte- myndighet och 20 kap Ilå l st sista meningen som täcker endast de i stycket angivna fallen, men ej omprövning enligt andra stycket).

I llä bör för tydlighetens skull, utöver förutsättningen att den lokala skattemyndigheten omprövat ett grundbeslut. ytterligare anges att fastig- hetsägaren begärt ny prövning eller att myndigheten funnit anledning till omprövning. .

I 135 1 st första meningen är såväl bisatsen "om han vill det" som orden "i stället för att begära förnyad omprövning hos den lokala skattemyndig- heten" onödiga och torde kunna utgå.

I detta sammanhang kan anmärkas följande. Lagtextcn bör kompletteras så att det klan framgår om en fastighetsägare får överklaga ett grundbeslut

• Sida 242
•  Original

Prop. DISA/35: 22- T' ej.

innan lokal ner:-ty. rv lighet orttprövat beslutet ett gång eller först sedan så ha:. skett. )..» kap lös _. st tyder p.": att avsikten är den se.. " ..

För—esi , '.en i lås. "x s'. torde l'unnt tttg' efterstjtnt de'. l Hå ] s'. liitrnaf'. iftr-r saväl om vz'ltt ttt' .'ntllgllCIEtI inle (:iningsvis ltar att iaktta sed a besitta ("lx-'erltlagats som att n'tyttdigbeten df-ireltei skall lämna över Fear.—.:. i ärendet tillsan'tutans med eget yttrande till lastigltetstaxe- ringsttämn tf.-L er..

I 14% . st trsta lflL'"""Lt.'t bör tt'tell: '.tt orden ett" och ”beslut” inskju- tas ordet "'on .prövat" . om av sikten är att ett grundbesluz inte skall kunna överl' lagas tö .det omprövats en gi-ing av den lokala skattenty ndigl'teten.

i l_'. _. sista me ningen föreskrivs att den lokala skatte myndiglte .'..cn skall göra endast en omprövning av ett sk uppdelningsbeslut.

l Irlä— 3 st föreskriver at' underrättelse ont slidant beslut skall inneltftlla upplysning Om vad som sk..ll iakttas av den som vill .ttt myndigheten skall ompröva beslutet. l.,agtcxten l.".mnar inte klart besked pa lragan om beslut enligt 155 går att överklaga till fastighetstaxeringsnätnnd innan myndighe— ten omprövat sitt första beslut. Lagtexten bör omarbetas så att detta klart framgår.

Bestämmelserna i 205. 2 st och El ll 7 st bör utgå. Föreskrifterna torde regeringen kunna meddela med stöd av IS kap 13.5 regeringsformen.

20 kap. Sammanträden

I I & tredje nteningen talas om "period, för vilken ledamöter och sup- pleanter är valda". I spccialmotiveringen ("Del 2. s 66) uttalas bla att vad som sägs i l—5så gäller även för fastighetstaxeringsnämnden för vatten— och värmekraftanläggningar. Eftersom regeringen enligt 17 kap 65 3 st skall förordna ledamöterna till denna nämnd och — som hovrätten förutsät- ter — även dess suppleanter. bör bestämmelsen omarbetas, lämpligen genom tillägget "eller förordnande” efter ordet ”valda"

Den föreslagna lydelsen av (all 2 st omfattar inte beslutsförheten i fas- tighetstaxeringsnämnden för vatten- och värmekraftanläggningar. efter- som endast ordet ”valda" förekommer. .

I IO? första meningen bör mellan orden "arbete" och "den" inskjutas tex ordet "tidigast". En alternativ formulering av bestämmelsen är ”Fas- tighetstaxeringsnämnds verksamhetspetiod omfattar den ISjuni — den IS november under taxeringsårct"

11 ä 2 st bör kompletteras med föreskrift om dels var begäran om omprövning av fastighetstaxcringsnämnds beslut skall ges in, dels inom vilken tid detta skall ske.

Enligt 135 skall fastighetsägare underrättas om vad han har att iaktta om han vill överklaga nämndens beslut. Det bör anges även vad han har att iaktta om han vill att nämndens beslut skall omprövas.

23 kap

I I % 2 st och 25 torde orden "eller förändrat" kunna utgå. 13.6 ] 51 andra meningen synes orden ”i stället för länsstyrelsen i första instans" kunna utgå.

RSV anför:

I I kap Så föreslås att omtaxering skall få vidtas vid tidigare åsatt feltaxering. RSV har i princip inget att invända mot detta. Den ifrågasatta feltaxcringen kan dock vara under prövning i högre instans för tidigare år.

• Sida 243
•  Original

Prop. 1984/85: 222 243 Det :ir då olämpligt att omtaxering kan göras % "gre instans. Finner högre instans att i'eltaxering skett rättas efterföljande är i annan ordning. Skulle högre instans finna att taxeringen är riktig bör lägre instans inte kunna påverka ta 'eringen. Detta bör fram av lagtexten.

Enligt 17 kap Läs sista stycket lar talan ei föras mot länsstyrelsens beslut. Efter de ändringar som giot'ts i första stycket är ordet "länsstyrel- sens" ej relevant och bör utgå.

15 kap 45% sista stycket: Köpeskilling efter't”r"'gas inte enligt nuvarande deltlarationsformulär. Sista meningen bör di-iri'ör utgå.

! 19 kap 18.3 anges att grundbesluten skall införas i stomme till fastig- hetslängd. Syftet är att allmänheten på ett tidigt stadium skall kunna jämföra taxeringarna. Erfarenhetsmilssigt är detta en möljlighet som ut— nyttjas i mycket liten omfattning. Allmänheten kan beredas möjlighet att ta del av taxeringarna via LSMs terminal. En speciell terminalrutin kan tas fram för detta. RSV föreslår dän"ör att stommen avskaffas. 1 19 kap bör då 18'3' ändras och 19% utgå. '

Bestämmelserna om enmansmäl i F'l'N (20 kap 7 &) synes ej böra omfatta beslut. om uppdelning av basvärde mm. eftersom sådana ärenden enligt förslaget endast skall handläggas av LSM.

1 20 kap 135 behandlas unden'ättelsema om FTNs beslut. Av lagtexten framgår ej när underrättelserna senast skall sändas till fastighetsägarna. I konsekvens med motsvarande regler för underrättelse om grundbeslut (19: 16) och omprövat beslut (19: 17") bör uppgift härom tas in i PTL. Enligt RSVs mening är 15 november en lämplig tidpunkt.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anför:

Kommittén föreslår ändrad lydelse av författningen som avser förord- nande av konsulenter vid fastighetstaxeringen (17 kap 15ä fastighetstaxe— ringslagen). Paragrafen har för närvarande en lydelse som säger att läns— styrelsen förordnar erforderliga konsulenter. Enligt förslaget skall rege- ringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordna nämnda kon— sulenter. Länsstyrelsen anser att paragrafens nuvarande lydelse i berört avseende kan stå kvar oförändrad. [ annat fall bör även sista stycket i paragarafen. att länsstyrelsens beslut inte får överklagas, ändras.

Kammarrätten i Göteborg anför:

Kammarrätten vill ifrågasätta om inte den bestämmelse som föreslagits i 1 kap 7? kan utformas så att periodiciteten anges i lagtexten och de första åren för avstämningen av de olika taxeringsenhetcrna tas in i övergångs- bestämmelserna.

Länsrätten i Stockholms Iän anför:

] kap 1 5 fastighetstaxeringslagen anger att "fastighetstaxering sker årli— gen vid avstämning, omtaxering och omräkning”. Emellertid sker av— stämning ej årligen. Stadgandet bör för tydlighetens skull omformuleras.

1 kap 75 fastighetstaxeringslagen redovisar den tidsmässiga upplägg- ningen av avstämningsförfarandet genom att ange diverse begynnelseårtal. En lagparagraf bör ej innehålla ett antal årsangivelser som efterhand blir inaktuella. Formuleringen bör vara mer allmängiltig.

1 kap 8 & fastighetstaxetingslagen Punkt 5 bör avse även det förhållandet att taxeringsenheten tidigare årfelaktigt ej åsatts taxering.

• Sida 244
•  Original

Prop. 1984/85: 222 344

Lä”-*'5-"_l"t't'l.tt-'n i Väs'lt'r/mttens [än anför:

I fråga om förslag till ändringar i fastighetstaseringslagen t 1979". 1 152) får följande synpunkter redovisas.

] 19 kap. 9.5- och 20 kap 11 E föreslagen begränsning av antalet ompröv' ningari vissa fall kommer att beröra endast ett fåtal ärenden. Det är därför inte motiverat att antalsmässigt begränsa dessa.

1 21 kap 4.5 anges besvärstiden för kommun. För att förebygga feltolk- ning av vad som gäller för kommun. som ju även kan vara fastighetsägare. bör efter ordet besvär tilläggas "i de fall 35 ej är tillämplig". Förslaget fr:-tmförs med anledning av RÅ 84 lzh. .

1 "21 kap Så har besvärstidens utgång för fastighetsägare föreslagits till den sista mars året efter taxeringsäret. Vägande skäl för detta förslag saknas. Den bör därför i likhet med vad som gäller besvär över inkomst- taxeringen begränsas till sista februari. Som delvis följd av denna synpunkt bör övervägas om inte i 23 kap ! kf angiven senaste dag för underrättelse bör ändras till "under taxeringsåret” istället för "senast denlli februari året efter detta”. Därvid uppnår man även på denna punkt samstämmighet med vad som enl 99%- TL gäller för besväri särskild ordning i inkomsttaxe- ringen.

JO anför:

Jag har redan konstaterat att lagtexten när det gäller indexberäkningen inte tillhör de mest lättillgängliga. Även andra delar av författningsmate- rian träffas av det omdömet, vilket måhända inte är så märkligt eftersom den verklighet som skall regleras är komplicerad. Men nog borde det gå att förenkla åtskilligt inte minst när det gäller sättet att redigera materialet. De ansträngningarna bör då i första hand göras i de delar som har intresse för en bredare allmänhet.

Och så avslutningsvis ett detaljpäpekande.

En handling skall anses ha kommit in i rätt tid ”även om den getts in till annan lokal skattemyndighet än den som har att pröva taxeringen" — 18 kap. 9 & 4:e stycket. I specialmotiveringen sägs att bestämmelsen finns där bl.a. för att fastighetsägaren inte skall drabbas av "förseningsavgift". Eftersom kommitténs tidigare förslag om en sådan avgift (Ds B 1980: 4) inte lett till lagstiftning. bör uttalandet innebära att kommittén förutsätter (eller upprepar sitt förslag) att så skall ske. Om så sker, så bör fråga om anstånd med avlämnande av avstämningsdeklarationen lösas för det nya, rullande systemet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1385