om beskattning och folkbokforing av viss personal på främmande makters beskickningar och lönade konsulat
Regeringens proposition
1984/85: 55
om beskattning och folkbokföring av viss personal på främmande makters beskickningar och lönade konsulat; beslutad den I november 1984.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att Jokalanställd personal vid främmande makters beskickningar och lönade konsulat här i riket som inte är svenska medborgare och deras anhöriga i fråga om beskattning och folkbokföring skall behandlas på samma sätt som svenska medborgare med sådan tjänst och deras anhöriga.
I Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 55
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs att 70 § I och 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
70 §
I mom.! Person, som tillhört I mom. En person. som Aar tillfrämmande makts härvarande be- hört främmande makts beskickning skickning eller lönade konsulat el- eller lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulatets ler beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk betjäning, som tue har varit svensk medborgare, anses i beskattnings- medborgare och som inte var bohänseende icke hava varit här i ri- satt här i riket när han kom att tillket bosatt. För inkomster, vilka en- höra beskickningen eller konsulatet
ligt föreskrifterna i denna lag be- eller beskickningens eller konsula-
skattas i hemortskommunen, skall tets betjäning anses i beskuttnings-
skatt av sådan person utgöras i den hänseende ne ha varit bosatt här i kommun här I riket, där han under riket. För inkomster, vilka enligt
det år, som närmast föregått taxe- föreskrifterna I denna lag beskattas
ringsåret, först haft sitt egentliga bo i hemortskommunen, skall skatt av och hemvist eller, utan att sädant sådan person utgöras i den kom-
fall förelegat, stadigvarande vistats. mun här i riket, där han under be-
skattningsåret först haft sitt egent-
liga bo och hemvist eller, utan att
sådant fall förelegat, stadigvarande
vistats.
Vad ovan sagts gäller jämväl sä- Vad ovan sagts gäller också sådan persons make, barn under 18 år dan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, därest de bott och enskilda tjänare om de far bott hos honom och icke varit svenska hos honom och öde far varit SVensmedborgare. ka medborgare.
2 mom. Svensk medborgare, 2 mom. En person, som har tullsom tillhört främmande makts här- hört främmande makts beskickning varande beskickning elter lönade eller lönade konsulat här i riket elkonsulat eller beskickningens eller ler beskickningens eller konsulatets konsulatets betjäning, är frikallad betjäning iwtan att omfattas av be-
från skattskyldighet för inkomst av stämmelserna i I mom. är frikallad sin tjänst hos den främmande mak- från skattskyldighet för inkomst av ten. sin tjänst hos den främmande makten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.
! Senaste lydelse 1972: 765.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 18. $ I och 2 mom. lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1885 I mom.” Person, som tillhört I mom. En person, som kar tillfrämmande makts härvarande be- hört främmande makts beskickning
skickning eller lönade konsulat el- eller lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulatets ler beskickningens eller konsulatets
betjäning och som icke varit svensk betjäning, som inte kar varit svensk
medborgare, anses i beskattnings- medborgare och som inte var bo-
hänseende icke hava varit här i ri- satt här i riket när han kom att tillket bosatt. Sådan person änjuter, höra beskickningen eller konsulatet förutom den inskränkning i skatt- eller beskickningens eller konsxula-
skyldigheten som följer av vad nu tets betjäning anses i beskattningssagts, frikallelse från skattskyldig- hänseende inte ha varit bosatt här i het för inkomst genom utdelning å riket. En sådan person åtnjuter, förandelar i svenska ekonomiska för- utom den inskränkning i skattskyl-
eningar. Skatt skall av person, digheten som följer av vad som nu varom nu är fråga, utgöras I den sagts, frikallelse från skattskyldigkommun här i riket, där han under het för inkomst genom utdelning på beskattninpsåret först haft sitt andelar i svenska ekonomiska föregentliga bo och hemvist eller, utan eningar. Skatt skall av person,
att sådant fall förelegat, stadigva- varom nu är fråga, utgöras i den
rande vistats. kommun här i riket där han under
beskattningsåret först haft sitt
egentliga bo och hemvist eller, utan
att sådant fall förelegat, stadigva-
rande vistats. |
Vad ovan sagts gäller jämväl så- Vad ovan sagts gäller också så-
dan persons make, barn under 18 år dan persons make, barn under 18 är och enskilda tjänare, därest de bott och enskilda tjänare om de har bott hos honom och icke varit svenska hos honom och inte har varit svensmedborgare. ka medborgare.
2 mom. Svensk medborgare, 2 mom. En person, Som har till-
som tillhört främmande makts här- hört ffrämmande makts beskickning
varande beskickning eller lönande eller lönade konsulat här i riket elkonsulat eller beskickningens eller ler beskickningens eller konsulatets konsulatets betjäning, är frikallad betjäning utan att omfattas uv be-
från skattskyldighet för inkomst av stämmelserna i I mom. är frikallad sin tjänst hos den främmande mak- från skattskyldighet för inkomst av ten. sin tjänst hos den främmande mak-
ten.
Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 ärs taxering.
! Senaste lydelse av lägens rubrik 1974: 770. > Senaste lydelse 1972: 766.
3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhets-
skatt! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
a
185 Person, som tillhört främmande En person. som Aar ullhört fråmmakts tärvarande beskickning eller mande makts beskickning eller lön-
lönade konsulat eller beskickning- ade konsulat här i riket eller be-
ens eller konsulatets betjäning och skickningens eller konsulatets besom icke varit svensk medborgare, tjäning, som fue har varit svensk anses i beskattningshänseende icke medborgare och som inte var bohava varit här I riket bosatt. Sådan satt här i riket när han kom att ullperson ålnjuter, förutom den in- höra beskickningen eller konsutatet skränkning i skattskylkdigheten som eller beskickningens eller konsulaföljer av vad nu sagts. frikallelse ters betjäning. anses i beskattningsfrån skattskyldighet för formögen- hänseende inte ha varit bosatt här i het, som utgöres av andelar i svens- riket. Sådan person atnjuter, förka ekonomiska föreningar. Skatt utom den inskränkning i skattskylskall av person, varom nu är fråga. digheten som följer av vad som nu utgöras i den kommun här i riket, sagts. frikallelse från skattskyldigdär han under beskattningsåret het för förmögenhet. som utgörs av
först haft sitt egentliga bo och hem- andelar I svenska ekonomiska förvist eller, utan att sådant fall förele- eningar. Skatt skall av person.
gat, stadigvarande vistats. varom nu är fråga, utgöras I den
kommun här i riket, där han under
beskattningsäret först hatt sitt
egentliga bo och hemvist eller. utan
att sådant fall förelegat. stadigva-
rande vistals.
Vad ovan sagts gäller jämväl så- Vad ovan sagts gäller ochså så-
dan persons make, barn under I8 år dan persons make, barn under 18 är
och enskilda tjänare, därest de bott och enskilda Gänare om de har bott hos honom och icke varit svenska hos honom och nte har varit svensmedborgare. ka medborgare.
Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 ärs taxering.
! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859, ? Senaste lydelse 1972:767.
4 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Härigenom föreskrivs att 22. $ 1 mom. taxeringslagen (19SA: KI3) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
228 I mom.” Nedannämnda skattskyldiga äro. där ej annat följer av studgandet i 3 mom... skyldiga att utan anmaning till ledning för cgen taxering avlämna deklaration (självdeklaration), nämligen:
1) aktiebolag, ekonomisk förening. sparbank. ömsesidig skadeförsäk-
ringsanstalt och aktiefond ävensom sådan stiftelse. fond eller inrättning
som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs. vissa famifjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,
2) annan juridisk person. om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått tll sammanlagt minst 100 kro-
nor. 3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått. om han varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt. till sam-
manlagt minst 6 000 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor.
4) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art som anges i 3 § I mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. vid beskattningsårets utgång haft ett värde överstigande 400 000 kronor eller, såvitt
angår sådan juridisk person som avses i 6 § I mom. b) nämnda lag, 25 000
kronor, samt
5) fysisk eller juridisk person. för vilken garantibelopp för fastighet skall
upptagas såsom skattepliktig inkomst.
Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet enligt punkterna 2)—-4) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skatt-
skyldig enligt kommunalskattelagen (1928: 370). lagen (1947: 576) om stat-
lig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.
Har makar. som ingått äktenskap före ingången av heskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav. var för sig haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.
Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet. som tillhör barn eter annan. skall hänsyn därtill tagas vid deklarationsskyldighetens bedömande.
Vid tillämpning av vad i första Vid tilklimpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat, skall stycket vid 3) är stadgat. skall svensk medborgare, som under he- svensk medborgare, som under be-
skattningsäret tillhört svensk be- skattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt. skickning hos utländsk makt.
svensk permanent delegation hos svensk permanent delegation hos
! Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av Jagens rubrik 1974: 773. " Senaste lydelse 1983: 1091.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
mellanstatlig organisation = eller mellanstatlig — organisation = eller lönat svenskt konsulat eller be- lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller skickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som på konsulatets betjäning och som på
grund av sin tjänst varit bosatt ut- grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, anses ha varit bosatt här i omlands, anses ha varit bosatt här i
riket. Detsamma skall gälla sådan riket. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under 1I8 persons make samt barn under I8
år, om de har varit svenska med- är, om de har varit svenska med-
borgare och har bott hos honom. borgare och har bott hos honom. Person, som under beskattnings- En person. som under beskatt-
året tillhört främmande makts här- ningsåret har tillhört frimmande
varande beskickning eller lönade makts beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulat här i riket eller beskickkonsulatets betjäning och som icke ningens celler konsulatets betjäning. varit svensk medborgare, så och som inte har varit svensk medborsådan persous make, barn under I18 gare och som inte var bosatt här i är och enskilda tjänare, om de har riket när han kom att tillhöra bebott hos honom och icke har varit skickningen eller konsulatet eller svenska medborgare, anses där- beskickningens eller konsulatets
emot vid tillämpningen av vad i betjäning, anses däremot vid till-
första stycket vid 3) är stadgat icke lämpningen av vad i första stycket ha varit här i riket bosatta. vid 3) är stadgat inte ha varit bosatt
här i riket. Detsamma skall gälla
sådan persons make, barn under 18
år och enskilda tjänare om de har
bott hos honom och inte har varit
svenska medborgare.
I fråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter skattskyldig. som har avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skulle ha gällt för den avlidne.
Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.
£ Förslag till
Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967: 198)
Härigenom föreskrivs att 26 § folkbokföringsförordningen (1967: 198)
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
26 8
Den som tillhör främmande Den som tillhör främmande makts beskickning eller tönade makts heskickning eller lönade
konsulat eller dess betjäning AvrAo- konsulat eller dess betjäning AvrAohokföres endast om han är svensk bokförs endast om han är svensk
medborgare. Detta gäller även så- medborgare eller om han. utan att
dan persons familjemedlem eller vara svensk medborgare. var botjänare. satt här när han kom att tillhöra
beskickningen eller konsulatet eller
dess betjäning. Detta gäller även
sådan persons familjemediem eller
tjänare.
Denna lag träder i kraft den I januari 1985.
Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1984-11-01
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om beskattning och folkbokföring av viss personal på främmande makters beskickningar och lönade konsulat
I Inledning
Sverige har biträtt Wienkonventionerna av år 1961 och 1963 om diplomatiska resp. konsulära förbindelser. Konventionernas regler om immuni-
tet och privilegier tar bl.a. upp beskattningsfrågor. Reglerna är införlivade med svensk rätt genom lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. I lagen anges att konventionsreglerna gäller utan hinder av bestämmelserna i andra författningar. Detta medför att skatteförfattningarnas regler om skattskyldighet m.m. för personal vid utländska beskickningar och lönade konsulat i Sverige får reell betydelse endast i den mån privilegierna eller kretsen av berörda personer utvidgas genom dem.
De svenska skattereglerna innebär i vissa avseenden en mera vidsträckt skattebefrielse än som följer av konventionerna.l skilda sammanhang har en översyn av de berörda interna beskattningsreglerna påkaltlats. Det har bl.a. gjorts gällande att en anpassning av de interna reglerna till överensstämmelse med konventionsreglerna borde komma tll stånd. Denna fråga bereds f.n. inom finansdepartementet.
De interna svenska beskattningsreglerna har emellertid kritiserats även
från andra utgångspunkter. Det har då gjorts gällande att den tekniska utformningen av de inskränkningar i skattskyldigheten, som berör perso-
ner vilka inte tillförsäkras några förmåner i konventionerna, ger ett oac-
ceptabelt resultat för vissa av dem. Bakgrunden till denna kritik är att personer som inte är svenska medborgare och deras makar, barn under 18
år och enskilda tjänare, om de inte är svenska medborgare, normalt skall beskattas som här i riket inte bosatta personer, när någon av makarna tar
anställning på en utländsk beskickning eller lönat konsulat här, även om de
varit bosatta här före anställningens början. Kritiken tar fasta på att den
anhörige som har inkomst från svensk arbetsgivare och beskattas för denna, inte har rätt till allmänna avdrag eller grundavdrag.
Jag avser att nu ta upp frågan om att undanröja den berörda särbehandlingen av här bosatta personer som inte är svenska medborgare. Förslaget omfattar förutom ändrade beskattningsregler också motsvarande ändringar i folkbokföringslagstiftningen.
2 Föredragandens överväganden
2.1 Beskattningen
21.1 Gällande ordning
Wienkonventionerna av år 1961 och 1963 om diplomatiska resp. konsulära förbindelser innehäller regler om immunitet och privilegier på bl.a.
beskattningsrättens område. Reglerna är införlivade med svensk rätt ge-
nom lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Enligt lagen gäller
konventionsreglerna utan hinder av bestämmelserna It andra författningar. Svensk beskattningsrätt innehåller emellertid regler från tiden före kon-
ventionernas tillkomst som innebär att vissa personer som kar tillhört en främmande makts beskickning eller lönade konsulat här, utan att vara att anse som diplomatiska företrädare, eller beskickningens eller konsulatets betjäning får en förmånligare behandling i beskattningshänseende än vad
konventionerna förutsätter. Det gäller dels den som är svensk medborgare,
dels den som inte är svensk medborgare men som var bosatt här när han fick sådan ställning (s.k. lokalanställda).
Således är en svensk medborgare med sådan ställning frikallad från skattskyldighet för inkomst av sin tjänst hos den främmande makten.
Bestämmelser om detta finns i 70 & 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370). KE... och 18 & 2 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.
SIL.
Vidare gäller att en lokalanställd som inte är svensk medborgare beskattas för inkomst och förmögenhet på samma sätt som en person som inte är bosatt här. Motsvarande inskränkningar i skattskyldigheten tillerkänns en sådan persons make. barn under 18 år och enskilda tjänare som bor hos honom och som inte är svenska medborgare. Bestämmelser om detta finns i 70 § I mom. KL. 18.8 I mom. SIL och 18 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt, SFL.
Den som inte är bosatt i Sverige är enligt 53 § I mom. första stycket a
KL och 6 & I mom. a SIL skattskyldig bara för vissa inkomster. Bland dessa kan nämnas härifrån uppburen lön för arbete som utförts här. social-
försäktingsförmåner samt inkomst av fastighet och rörelse i riket. Lön från
en främmande makts beskickning eller lönade konsulat anses inte uppburen härifrån.
I fråga om förmögenhetsskatten innebär bestämmelserna i huvudsak att
skattskyldighet föreligger för här i riket nedlagd förmögenhet utom svenska aktier samt andelar i svenska aktiefonder och svenska ekonomiska föreningar (6 § I mom. första stycket c och 18 § SFL).
De inskränkningar i skattskyldigheten som tillerkänns personer som inte är svenska medborgare innebär bl.a. frihet från skattskyldighet för inkomst från en främmande makts beskickning eller lönade konsulat samt för inkomst av kapital. Det sätt på vilket inskränkningarna uppnås för å andra
sidan med sig att en sådan person inte är berättigad till allmänna avdrag
eller grundavdrag tanvisningarna till 70 & KL).
Vid en genomgång av de rättsregler som inverkar på beskattningen av de ovan berörda persongrupperna bör dubbelbeskattningsavtalens regler ock-
så uppmärksammas. I flertalet sådana avtal har Sverige tillerkänts rätt att
beskatta lön som utbetalats av annan stat om arbetet utförts här och mottagaren är en person med hemvist här som antingen är svensk medborgare eller medborgare i annan stat än anställningsstaten som har tagit hemvist här av annat skäl än för att utföra det ifrågavarande arbetet. Regeln är utformad i anslutning till den reglering av saken som OECD:s
modellavtal av år 1977 innehåller. Utformningen av denna reglering är i sin
tur betingad av innehållet i Wienkonventionerna. Som framkommit av
redogörelsen för skatteförfattningarnas bestämmelser utnyttjar Sverige
inte den beskattningsrätt som dessa avtal ger. Vissa avtal tillägger Sverige än längre gående beskattningsrätt. Av särskild betydelse i detta sammanhang är de regelmässigt i dubbelbeskattningsavtalen förekommande klausulerna med förbud mot diskriminering. Klausulernas innebörd är att om en medborgare i en avtalsslutande stat är skattskyldig i en annan avtalsslutande stat. denna inte skall utsätta personen i fråga för en annorlunda eller mer tyngande beskattning än de egna medborgarna utsätts för i motsvarande situation.
2.1.2 Behovet av ändrade regler
Som jag inledningsvis nämnde har kritik framförts mot de nu gällande beskattningsreglerna från skilda utgångspunkter. Det saknas emellertid f.n. tillräckligt underlag för ett ställningstagande till de tankar på mera omfattande förändringar av reglerna som har framförts. Inom finansdepar-
tementet pågår arbete med att sammanställa sådant underlag. En del av den framförda kritiken kan emellertid tas upp nu. Jag avser då
den kritik som har tagit fasta på att reglerna leder till resultat som skutle
kunna anses oförenliga med de klausuler om likabehandling av skattskyldiga oavsett medborgarskap som förekommer I dubbelbeskattningsavtalen.
Bakgrunden till denna krivik är att det har förekommit att personer som varit bosatta i Sverige, ibland sedan lång tid. utan att vara svenska medborgare har blivit oförmånligt behandlade | beskattningshänseende på
grund av sitt medborgarskap när hans eller hennes, likaså utländske. make
har tagit anställning på en främmande makts beskickning eller lönade
konsulat här. Det som då inträffat är att den make som varit skattskyldig
för inkomst här, t.ex. lön från en svensk arbetsgivare, har fått höjd inkomstskatt till följd av att hans eller hennes rätt till allmänna avdrag och
grundavdrag bortfallit.
Det kritiserade förhållandet är en följd av att de anställda på utländska beskickningar och lönade konsulat här som inte är svenska medborgare och vissa personer med anknytning till dem skall beskattas som här i riket inte bosatta personer även om de faktiskt varit bosatta här innan de tog den ifrågavarande anställningen.
Den berörda kritiken har framförts av vissa stater med vilka Sverige har ingått dubbelbeskattningsavtal och av enskilda personer som har drabbats
av de angivna effekterna. Riksdagens ombudsmän har också ansett det motiverat med en översyn av reglerna.
Mot denna bakgrund anser jag att reglerna redan nu bör ändras.
2.1.3 Föredragandens förslag
Av förarbetena till kommunalskattelagen (prop. 1927 nr 102 s. 485, SOU 1924:53 s. 27, 28 och 451) framgår att den skattefrihet som tillerkänns personalen på främmande makters beskickningar och lönade konsulat har tillskapats främst av hänsyn till främmande makter. Bestämmelserna har sitt ursprung i en tid då personalen vanligen kom hit från anställningslandet för att utföra arbete på beskickningen eller konsulatet. Situationen är väsentligt annorlunda i dag och skatteförfattningarnas regler har inte förändrats i takt med konventions- och avtalsrätten. Reglerna framstår därför i vissa avseenden som föråldrade. I avvaktan på ytterligare underlag för ett
ställningstagande till en mera omfattande förändring av reglerna vill jag
dock inte föreslå några ändringar som rör skattskyldigheten för inkomster
från främmande makters beskickningar och lönade konsulat. Som jag
tidigare sagt bör emellertid de problem som drabbar vissa personer med anknytning till anställda på sådana utan svenskt medborgarskap få sin lösning.
De personer som berörs är makar. barn under I8 år och enskilda tjänare
som bor. hos den anställde och som inte är svenska medborgare. Med hänsyn till den nära anknytning som i praktiken nästan alla de berörda har till den anställde kan det enligt min mening inte komma i fråga att för det ändamål som nu är aktuellt tillskapa regler som går ut på att den anställde ensam skall vara att anse som inte bosatt här i riket.
Mot denna bakgrund finner jag en lämplig lösning vara att de personer utan svenskt medborgarskap som var bosatta här innan de kom att tillhöra en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och deras makar, barn under 18 år och
enskilda tjänare, om de bor hos den anställde och inte är svenska medbor-
gare framdeles beskattas enligt de regler som nu gäller för svenska medborgare i motsvarande situation.
En sådan lösning innebär att den anställde inte blir beskattad för inkomster av sin tjänst hos den främmande makten, men att han eller hon i övrigt liksom de anhöriga blir beskattad som en här i riket bosatt person. Detta innebär att vissa skatteförmåner som är förenade med de berördas nuvarande skatterättsliga status går förlorade för dem. Jag avser då bl.a. friheten från skattskyldighet för inkomst av kapital. En väsentlig fördel för de skattskyldiga som följer av förslaget är att de blir berättigade till bl.a. allmänna avdrag och grundavdrag.
Den ändring av inkomstbeskattningen som jag säledes anser bör komma
till stånd innebär att 70 § I och 2 mom. KL samt 18 & I och 2 mom. SIL får
ändrad lydelse. Ändringarna i inkomstbeskattningen bör enligt min mening
åtföljas av en motsvarande ändring av förmögenhetsskattereglerna. Jag
föreslår därför att den aktuella gruppen skattskyldiga utesluts ur den krets av personer som ges skatteförmåner i 18 & SFL. Detta innebär att de blir fullt skattskyldiga här i riket för förmögenhet. Skyldigheten att avge allmän självdeklaration bör anpassas till de ändrade beskattningsreglerna. En ändring bör därför göras i 22 § I mom. taxcringslagen (1956:623). Jag föreslår att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.
2.2 Kyrkobokföringen
De nuvarande speciella reglerna om beskattning av lokalanställd perso-
nal på främmande makters beskickningar och lönade konsulat här har sin motsvarighet i folkbokföringslagstiftningen. Enligt 26 § folkbokföringsför-
ordningen (1967: 198) kyrkobokförs nämligen den som tillhör främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning endast om han är svensk medborgare. Detsamma gäller sådan persons familjemedlemmar och tjänare. Enligt entydig praxis tillämpas bestämmelsen på alla kategorier beskicknings- och konsulatspersonal. Denna ordning medför ibland att
personer som inte tillförsäkras någon immunitet eller några privilegier i
Wienkonventionerna utesluts från kyrkobokföringen. Bestämmelsen är ett undantag från den allmänna regel för svensk folkbokföring som säger att den som är bosatt här också skall vara kyrkobokförd här.
Kyrkobokföringen spelar en stor roll för den enskilde. Den inverkar direkt på hans rösträtt. På många områden där rättsverkningar är knutna
till bosättningen avgörs bosättningsfrågan med ledning av folkbokföringslagstiftningens bosättningsbegrepp. Kyrkobokföringen får genom detta stor betydelse för rätten till exempelvis barnbidrag och sjukpenning. Till detta kommer att många myndigheter får löpande eller periodisk avisering från folkbokföringsmyndigheterna. Genom dessa aviseringar kommer den enskilde automatiskt till sin rätt i fråga om bidrag och andra sociala
förmåner.
Det är enligt min mening lämpligt att de personer som inte tillförsäkras immunitet och privilegier i konventionerna kyrkobokförs på samma sätt
som andra personer som bor här i landet. Jag föreslär därför att undantagsregeln inte längre skall gälla lokalanställda som inte är svenska medborgare
och deras anhöriga. De skall således inte längre uteslutas från kyrkobokfö-
ringen utan samma regler skall gälla för dem som för svenska medborgare I
motsvarande situation. Förslaget gäller som nämnts bara lokalanställd
personal, dvs. personer som var bosatta här när de blev anställda på en utländsk beskickning eller ett lönat konsulat. Förslaget föranleder ändring av 26 § folkbokföringsförordningen.
3 Upprättade lagförslag
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats
förslag till
I. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),
tv lag om ändring t lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, tW . dag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt, pa . Jag om ändring i taxeringslagen (1956: 623), 5. lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967: 198).
Lagstiftningsärendet är av enkel beskaffenhet. Lagrädets hörande kan
därför undvaras.
4§ Hemställan
Jag hemställer att regeringen förestår riksdagen att anta förslagen.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till foredragandens övervåganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredruganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984