Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel år 1992 i Falun och Åre under förutsättningen att Internationella olympiska kommittén i oktober 1986 beslutar förlägga spelen till dessa orter.

| Rikxdagcn I 985/86. ! rum/. Nr [04

• Sida 2
•  Original

2. Föredragandens överväganden

Den svenska idrottsrörelsen har i flera sammanhang uttryckt önskemål om att olympiska vinterspel förläggs till Sverige. Idrottsrörelsen har därvid bedömt att ett sådant arrangemang är av stort idrottsligt intresse samtidigt som det skulle ha ett betydande propagandavärde för svensk idrott.

Falu och Åre kommuner har målmedvetet verkat för att olympiska vinterspel förläggs dit. Man har ansett att detta skulle vara av stor betydel- se för orternas utveckling samt ge regional stimulans.

Frågan om OS i Sverige har också fått ett ökat stöd hos näringslivet inte minst mot bakgrund av den betydelse de olympiska spelen skulle få för en positiv utveckling av turismen i vårt land. Det är därför enligt min mening naturligt att även näringslivet deltar i arbetet med att genomföra olympiska spel i Sverige. Staten garanterar enligt det avtal som föreligger varken upplåningsbehov eller ytterligare kalkylerade räntekostnader. Jag ser detta som en naturlig uppgift för näringslivet.

Från regeringens sida har tidigare vid olika tillfällen uttalats en positiv inställning till en ansökan från svenska orter om att få arrangera vinter-OS år 1992. Regeringen gör samma bedömning nu. Den svenska idrottsrörel- sen liksom FOC. och därigenom Falu och Åre kommuner. bör därför ges de ekonomiska garantier som krävs för en ansökan.

Utredningen om de praktiska och ekonomiska förutsättningarna för olympiska vinterspel i Falun och Åre är 1992 visar enligt min mening att spelen kan arrangeras på ett tillfredsställande sätt. Till detta bidrar de satsningar som i tidigare sammanhang gjorts i Falun och Åre. bl. a. riks- skidstadion vid Lugnet och det 5. k. Äreprojektet med den nyligen invigda störtloppsbacken för alpin skidåkning.

Även om jag sålunda bedömer förutsättningarna som goda vill jag dock erinra om arrangemangets mycket stora ekonomiska omfattning. Den kal- kylerade omslutningen uppgår. till ca 1.3 — 1.5 miljarder kr. Det riskta- gande som är förenat med detta måste därför med nödvändighet begränsas så långt möjligt. Så har också skett i den överenskommelse som har träffats mellan staten och kommunerna.

Överläggningarna har utgått från att kommunerna genom FOC tar an- svar för de olympiska vinterspelens genomförande och ekonomi. Det råder också enighet om att den ekonomiska verksamheten inom OS-budgeten skall bedrivas så att inte onödiga likviditetskostnader eller behov av alltför tidig lånefinansiering uppstår. Investeringsåtaganden på en rimlig nivå bör också bidra till att kommunernas ekonomiska ansvar efter spelen för anläggningar och därtill knutna driftkostnader kan upprätthållas. SOK och berörda specialförbund har godkänt anläggningarnas utformning med avse- ende på tekniska krav och standard. En viktig del i strävan att begränsa driftkostnaderna är den ideella arbetsinsats som idrottsrörelsen bidrar med. Ett ekonomiskt positivt resultat av vinterspelen bör därför tillfalla svensk idrott.

Kalkylerna har granskats i samband med överläggningarna i statsgaran- tifrågan. I förutsättningarna ingår bl. a. att utnyttja Dalregementet I 13 som en s. k. OS-by. Investeringarna i Falun och Åre. organisation och drift av

Prop. 1985/86: 104

• Sida 7
•  Original

OS. liksom kostnaderna för massmediabevakning av spelen bedöms kunna i sin helhet rymmas inom avtalade utgiftsprogram. Det har förutsatts att tävlingar i alpin skidåkning i grenen Freestyle inte blir obligatoriska olym- piska tävlingar. ' ' ': ' "

Statens garantiåtagande gäller endast mot FOC. som skall vara ekono- miskt ansvarigt för genomförande av OS. FOC skall sålunda om det visar sig nödvändigt genom garantin få intäktsunderskott täckt inom ramen för i avtalet redovisade utgiftsprogram. Som ett villkor för en sådan statlig ekonomisk garanti skall bl. a. gälla att staten ges insyn genom revisorer i verksamheten. Staten kommer som jag tidigare nämnt inte att ställa några garantier för de lån som kommer att behöva tas upp av OS-huvudmannen före spelens genomförande. Lånen behövs i avvaktan påatt (DS-budgeten får sina slutliga intäkter efter genomförda tävlingar år 1992. Sådana lån förutsätts den ordinarie kreditmarknaden kunna förmedla mot bakgrund bl. a. av det positiva gensvar en svensk ansökan rönt hos bl. a. näringsli- vet.

Avstämning av OS-budgetens utveckling kommer att ske fortlöpande. I ett senare skede skall bestämmas hur hänsyn skall tas till kostnadsutveck- lingen. Tidigast vid årsskiftet 1988/89 avser avtalsparterna ta tipp överlägg- ningar om fastställande av index för en justering av garantiåtagandet med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Vid denna tidpunkt har sannolikt. om spelen förlagts till Sverige. avtal om intäkter från försäljningen av rätten till TV-sändningar slutits. Statsgarantins syfte är att täcka eventuella förluster i ett utgiftsprogram om 1 290 milj. kr. i prislägetjanuari 1985. i den mån det saknas finansiering genom intäkter. Statsgarantin är begränsad till det angivna beloppet. Om kostnader härutöver för arrangerande av de olym- piska spelen uppkommer — och dessa inte kunnat påverkas av FOC -— medger avtalet att garantiramen efter förhandling kan jämkas. Härvid har förutsatts att oförutsedda kostnader också för verksamhet och investe— ringsobjekt som omfattas av garantiramen skall kunna finansieras genom omprioriteringar.

Av avgörande betydelse för det ekonomiska resultatet av arrangemang- en är storleken av intäkterna och deras periodisering. Med hänsyn främst till att försäljningen av TV-rättigheterna förutsätts svara för huvuddelen av intäkterna bör detta försäljningsavtal underställas regeringen för godkän- nande. Det är också av stor betydelse att OS-budgeten tillförsäkras största möjliga intäkter av försäljningen av rätten att använda OS-symbolen.

En kalkyl som i tiden spänner över nära sju år är naturligen svårbedöm- bar liksom dess resultat. För egen del vill jag därför framhålla vikten av en sammanhållen och framsynt ekonomisk planering och verksamhet för att nå ett positivt resultat.

De kalkyler över kostnader och intäkter som jag nu har redovisat visar i allt väsentligt att staten bör kunna lämna en ekonomiskt fullgod garanti för en vinterolympiad i Falun och Åre år 1992. Skulle IOK välja att förlägga 1992 års olympiska vinterspel till Falun och Åre ärjag förvissad om att de svenska arrangörerna skall motsvara förtroendet och lägga grunden till tävlingar av högsta kvalitet.

Prop. 1985/86: 104

• Sida 8
•  Original

3. Hemställan Prop

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att bemyndiga regeringen att ikläda staten ekonomiska åtaganden i överenstämmelse med till denna proposition bifogat avtal.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.

. 1985/86: l04

• Sida 9
•  Original

Bilaga] Prop. 1985/86: 104

INNEHÅLLSFURTECKNING

BAKGRUND/ALLMÄNT flik 1 VINTERSPELENS OMFATTNING 2 ORGANISATION 3 INVESTERINGAR I FALUN 4 INVESTERINGAR I ARE 5 INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE 6 RADIO— OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN OCH ARE 7 DRIFTKOSTNADER 8 INTÄKTER 9 TIDPLAN 10 KAPITALKOSTNADER 11 KOSTNADSSAMNANSTÄLLNINGAR 12 SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER 13 SAMMANFATTNING 14

• Sida 10
•  Original

INNEHÅLLSFURTECKNING Prop.]985/86:104

/Detaljerad/

BAKGRUND/ALLMÄNT punkt 1 flik Varför OS—frågan aktualiseras igen 1 Internationella relationer 1 Falun — Åre FOC, Aktiebolag 1. Utredningsarbetet 1 Tidigare OS-utredning 1

1

Fortsatt planläggning

mmwa—l

VINTERSPELENS OMFATTNING 2 Förutsättningar och konsekvenser för Falun 2. Förutsättningar och konsekvenser för Åre 2 Tekniska anläggningar Falun/Åre 2

(JUN-A

ORGANISATION Organisation för marknadsföring av kandidaturen Organisation för spelens genomförande

www _| www

INVESTERINGAR I FALUN Tävlings- och träningsarenor Parkering, infrastruktur

övergripande kraftförsörjning

Press—center m m

Boende Sammanställning investeringskostnader Falun

DD-P-bå-b-P—

ONU'I-P-boN—b hhhbåbh

INVESTERINGAR I ARE Tävlings- och träningsarenor Administration Presscenter Boende Service Trafik Teknisk försörjning, drift o underhåll Infrastruktur Sammanställning investeringskostnader Åre

U'IU'IU'IU'IU'IU'IU1U1U101

QOODXJO'WU'IJåbJN—l U'IU'IU'IU'IU'IU'IU'ILHU'IU'!

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE östersunds teleområde, Åre Faluns teleområde, Falun Televerket Radio Sammanställning investeringar och drift

01030'30103

hoom—- OWOHO'HONOX

RADIO OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN()ÅRE Policy, förutsättningar Sammanfattning av kostnader Lokalbehov

NIXJXIXI DON—d XIXIXJXI

DRIFTKOSTNADER Driftkostnader Driftkostnader lokalt Falun Driftkostnader lokalt Åre

oooooooo DON—l oooooooo

• Sida 11
•  Original

INTÄKTER punkt 9 flik 9 Prop 1985/86:104 Biljetter 9.1 9 Sponsors- och försäljningsintäkter 9.2 9 TV-intäkter 9.3 9 Intäkter totalt 9.4 9 Intäkternas fördelning i tiden 9.5 9 TIDPLAN 10 10 KAPITALKOSTNADER 11 11 KOSTNADSSAMMANSTÄLLNINGAR 12 12 Kostnader 12.1 12 Intäkter 12.2 12 Netto 12.3 12 SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER 13 13

SAMMANFATTNING 14 14

• Sida 12
•  Original

1.

.2

BAKGRUND Prop.]985/86:104

Varför OS-frågan aktualieras igen

Sverige har deltagit i samtliga vinter-OS sedan 1924 då de första spelen genomfördes i Chamonix, Frankrike. Vi tillhör

en av de mest framgångsrika nationerna, genom tiderna i vinter- spelen. Vi har ännu aldrig stått som värd. Sedan 60—talet då frågan första gången aktualiserades har flera utredningar gjörts. Dessa har resulterat i två ansökningar. 1978 i Aten sökte vi 1984 års spel.

1981 sökte vi spelen igen vid IOC—kongressen i Baden-Baden. Då hade vi behövt ytterligare 9 röster av 81 för att få värdskapet. Det är därför med en stark känsla av att "nu är det vår tur" som en tredje ansökan förbereds.

Förutom det självklara i att en stor vintersportnation som Sverige någon gång måste ”bjuda igen", är det också hög tid

att vi, på hemmaplan, får uppleva ett olympiskt vinterspel.

Den stimulans för de tusentals människor som på ett eller

annat sätt engageras i arbetet, samt det ökade intresset för vintersport som blir följden kan med säkerhet inte överskattas. Det ekonomiska risktagandet, mot bakgrund av senare års erfaren— heter, kan nu också bedömmas vara mycket litet.

Internationella relationer

Sverige har spelat en betydelsefull roll i det internationella idrottsutbytet under hela 1900-talet. Sålunda var en svensk:

Viktor Balck, medlem i den första Internationella Olympiska kommittén. En rad svenskar har varit och är medlemmar: Gustav Dyrssen, Bo Ekelund, Sven Thofelt, Matts Carlgren, Gunnar Ericsson och en, Sigfrid Edström var dess ordförande 1947-1951.

• Sida 13
•  Original

1. 3

Prop.!985/86:104

Många svenskar har deltagit och deltar i det internationella arbetet bl a genom att inneha platser i en rad specialförbunds och andra organs styrelser. Därav följer att ett mycket brett kontaktnät finns etablerat med de organsationer som påverkar beslut om värdskapet för olympiska spel. Detta utnyttjas självfallet i största möjliga utsträckning i marknadsföringen av Sveriges kandidatur.

Falun - Åre FOC, Aktiebolag Vid ett sammanträde i Falun, september 1984, med representanter

för staten, Falu och Åre kommuner, samt OS-kommittén, framfördes från statens sida att man vid förhandlingar i frågor om de olympiska vinterspelen 1992 gärna såg en juridisk person SOm förhandlingspart.

Med anledning av detta, statens önskemål, bildade Falu och Åre kommuner, i början oktober 1984 nämnda aktiebolag.

Bolagets uppgift har varit att taga fram denna utredning som underlag för förhandlingar med staten om statsgaranti för

spelen.

Bolaget ägs till 50 % vardera av Falu- och Åre kommuner.

Styrelsen består fn av:

Nils Dahlberg ordförande (kommunalråd Falu kommun) John Bruno Jacobsson (kommunalråd Åre kommun) Bengt Åsengård suppleant och tillika verkställande direktör

Organisationsnummer: 556232-7147

Adress: Box 201, 830 05 Järpen

Telefon: 0647/108 50, vx Åre kommun

Bolagets tidigare firma är ”Mitt i Åre Fastighets Aktiebolag”.

Ändringar anmälda till Patent- och registreringsverket men ännu ej registrerade.

• Sida 14
•  Original

1 .4

Prop.]985/86:

Utredningsarbetet

Målsättningen med utredningen för de olympiska vinterspelen i Falun och Åre 1992 har primärt varit att ta fram ett bra under- lag för förhandling med staten om en statsgaranti för spelen. Vidare har målsättningen varit att resultatet av utredningen skall bilda underlag för den fortsatta planeringen av spelen.

I utredningsarbetet har en fördjupad och förutsättningslös in- ventering av program och förutsättningar gjorts. Tidigare utred- ning för 1988—års vinterspel har härvid utgjort ett stöd.

Vad gäller tävlingsprogrammet har 12 dagar förutsatts. Vinter- OS i Calgary kommer att på prov förlängas till 16 dagar. IOC kommer på bacis av då gjorda erfarenheter att fatta beslut om vinter-OS längd och antalet grenar på programmet.

59190 är? Tävlande_inkl. ledare mfl 1.700 pers 600 pers Massmediapersonal 3.000 " 1.000 " Officals 500 pers Åskådare 650.000 pers 150.000 "

Utredningen har förutsatt att befintliga arenor i första hand utnyttjas, då dessa visat sig väl motsvara kraven för inter- nationella elittävlingar. Det krävs dock åtskilliga modernise- ringar av arenorna liksom komplettering med nya för tillkommande grenar och tävlingsmoment.

För Faluns vidkommande är det i första hand en kombinerad bob— och rodelbana, som måste byggas, liksom skidskyttestadion och utbyggnad av ishallar.

Programmet för Åre kan bli utökat med Super G och eventuellt Freestyle. Dessutom genomförs alpin kombination som separata tävlingar. Detta skulle ge totalt 18 st tävlingsdiscipliner mot 6 st i utredning för OS -84. För Freestyle erfordras helt nya pister. För övriga grenar har en omdisponering och komp- lettering av befintliga bansystem visat sig bli nödvändig - dels för att tidsmässigt klara det ökade programmet, dels som

• Sida 15
•  Original

Prop.]985/86zlo4

en anpassning till höjda krav på banornas kvalitet och data. Framför allt gäller detta damernas störtlopp och ett generellt krav på konstsnö. Nybyggnad erfordas i Åre, liksom i tidigare OS-utredningar, för administration och press/radio/TV-center.

Synpunkter på anläggningarnas nuvarande och framtida standard har inhämtats från IOC:s tekniska delegater, internationella och nationella specialförbundens tävlingsansvariga samt från

de i OS-organisationen, som arbetar för att OS 1992 skall arrangeras i Falun/Åre. önskemål om förbättringar av befintliga och krav på nya arenors utformning har inhämtats på alla nivåer, vartefter de sammanställts, bedömts, programmerats och kostnads- beräknats.

I samband med att vår kandidatur marknadsförts vid inter- nationella sammankomster och tävlingar, har också intervjuer gjorts med ansvariga om erfarenheter från arrangemangen runt en stor tävling på respektive tävlingsort. Således har utred- ningen försökt att dra erfarenhet från såväl Sarajevo som Los Angeles arrangemang av OS 1984. Även Calgarys organisationsan- svariga har intervjuats för att dra nytta av vunna kunskaper

i deras planering för OS 1988.

Genomförandet av olympiska spel kräver dock insatser långt ut- över vad själva tävlingarna beträffar. Därför har också olika myndigheter medverkat i utredningen med information och Syn- punkter på kringarrangemangen. Sålunda har de båda kommunernas olika organ lämnat uppgift om förutsättningar på respektive ort. Andra samhällsorgan som medverkat med faktauppgifter är Televerket, Polisen, Landstinget, Länsstyrelserna, Försvaret, Sveriges Radio och Sveriges Television liksom representanter för övriga massmediaorgan. Det har exempelvis gjorts en särskild utredning tillsammans med arméledningen och Dalregementet om förutsättningarna att utnyttja I 13 som s k olympisk by för ledare och aktiva under OS i Falun.

• Sida 16
•  Original

Prop.l985/86:

Kostnaderna har i allmänhet framtagits genom förenklad referens- kalkyl, samråd med entreprenörer och prisuppgifter från leve- rantörer/tillverkare.

Redovisade kostnader avser kggtngdsläge_jgggari_1gåå.

I redovisade anläggningskostnader, punkt 4 och 5 nedan ingår de kostnader som framgår av bifogade kontoplan, bilaga 1 A (ingående kostnader inringade).

Investeringskalkyler redovisas som bruttokalkyl med ev. rest- värde som intäkt efter genomförda spel.

Dokumentationen av de olika objekt och den utrustning som er- fordras för att genomföra vinterspelen har gjorts detaljerad så långt att läsaren får en god uppfattning om innehåll och standard.

Den nu föreliggande utredningen om förutsättningarna för Falun/ Åre att arrangera olympiska spel 1992, skiljer sig i vissa av- seenden från den förra. De är som förflutit har givetvis medfört kostnadsökningar p g a att den allmänna prisnivå idag är högre. Kraven och förväntningarna på anläggningarnas standard och ut- formning är idag större än tidigare. Inte minst gäller det ser— vicen till såväl aktiva som ledare, massmedia och publik. Standardförbättringen av befintliga anläggningar beräknas vara mera omfattande och därmed dyrare än för fyra år sedan.

Nya regler har tillkommit inom flera Vintersporter, vilket be- aktas i utredningen, och som också medfört högre kostnader.

Alla föreliggande utredningar som den här rapporten grundar sig på, har gjorts seriöst och grundligt. Sålunda är inte utred- ningarna bara en uppdatering av de som gjordes för 1988 års ansökan, utan nytt material har tagits fram, med avsikt att få ett underlag som väl motsvarar vad vi idag vet kommer att krävas av arrangemangen för lyckade olympiska spel i Falun/Åre 1992.

• Sida 17
•  Original

Kontaktpersoner:

Falun Åre FOC, Aktiebolag

Falu kommun

Åre kommun

Sveriges Radio Riksradion

Sveriges Television K-konsult, östersund (inv. Åre)

Bengt Åsengård

Per Olof Blad Bertil Lindberg Håkan Fahlberg Bengt Sundström Kjell Ove Andersson Hans Jäderberg

Prop.]985/86:104

0647/110 34

023/830 00 0647/108 50 08/784 00 00 08/784 00 00 08/784 00 00 063/12 45 20

. Jack Hanssons Arkitekt— Kurt Evan Sonehag 023/195 80 kontor, Falun (inv. Falun)

0 AB Jacobson & Widmark Roland Pettersson 023/184 85 *(inv. Falun)

0. Dala Elkraftkonsult, Gunnar Ericsson 023/180 55 Falun

. Skandiaconsult Ernst Persson 063/11 75 40 (flygfält Åre) . Televerket, östersund Bert Järnbom 063/90 100 | Televerket, Falun Bengt Söderqvist 023/90 200 . Televerkets Radio Sture Strand 08/713 45 00 . Marknasförings- Lars Eggertz 023/920 00 kommittén . SOK C G Anderberg 08/63 58 60 . RF Bengt Sevelius 08/713 61 68 . OSF Skidor Ivan Egerståhl 08/713 60 00 Skridskor Bertil Olsson 08/11 54 05 Ishockey .Jan Åke Edvinsson 08/59 01 35 Konståkning Birger Rosén 0302/117 88 0302/156 70 Bob-/rodel Björn Walden 08/34 98 90 08/717 30 58 Skidskytte Gösta Gärdin 08/788 99 42 . Stiftelsen Stig Synnergren 08/789 85 00

Utredningen har utförts av Falun Åre FOC, Aktiebolag på uppdrag av Falu och Åre kommuner.

?. Riksdagen 1985/86. I sam/. Nr [04

• Sida 18
•  Original

Prop.1985/86:104

1.5. Tidigare OS-utredningar

1-51 91zeeiäta-!intstäeelsn_1955 1977 års OS-utredning lade oktober 1977 fram sitt betänkande (Ds Jo 1977z8) "Förutsättningar för vinter-OS i Sverige 1984". Utredare var riksdagsman Rolf Rämgård.

Efter förhandlingar med berörda parter — bl a de då aktuella arrangörskommunerna - förslog regeringen i en proposition (1977/78 146) riksdagen att lämna nödvändiga statsgarantier för spelens anordnande. Riksdagen biföll propositionen (KrU 1977/78:23, rskr 1977/78:275). Den svenska ansökan om att år 1984 få arrangera de olympiska vinterspelen i Göteborg, Falun, Åre och Hammarstrand vann emellertid inte bifall vid Inter- nationella Olympiska kommitténs (IOK) sammanträde i maj 1978.

1 -52 QIX'I'El'EELXI'EEåEåEEIELIQQQ

I slutet av november 1980 överlämnades av Falu kommun till regeringen utredningen "Förutsättningar för olympiska vinter- spel i Falun/Åre 1988". Falu kommun hemställde bl a i till utredningen fogad skrivelse att utredningen skulle analyseras av regeringen och berörda kommuner tillsammans samt att rege— ringen skulle ställa för ändamålet lämplig expertis till för- fogande.

Den av Falu kommun överlämnade utredningen hade gjorts av kommittén för vinter-OS i Falun är 1988. Denna kommitté var sammansatt av representanter för stiftelsen Svenska Skidspel- en, Sveriges Olympiska kommitté (SOK), Åre slalomklubb samt stiftelsen Jämtfjäll. Kommitténs syfte var att med utgångs- punkt i det av 1977 års OS-utredning framlagda betänkandet beskriva de praktiska förutsättningarna för ett arrangemang av vinter-OS år 1988. Kommittén hade därvid sökt analysera de åtgärder som behöver vidtas samt utarbetat kostnadskalkyler för dessa. Kommittén koncentrerade sig på att utreda konse- kvenserna av de ändrade förutsättningar (2 orter istf. 4 orter) som förelåg jämfört med 1977-års OS-utredning. De ekonomiska 18

• Sida 19
•  Original

Prop.]985/86:104

kalkylerna grundades till del på indexuppräkning av de 1977 gjorda kalkylerna. Nya kalkyler gjordes i de fall de ändrade förutsättningarna antogs påverka kostnaden. I övrigt antog kommittén för vinter—OS i Falun 1988 att slutsatser i Rolf Rämgårds utredning 1977 fortfarande ägde aktualitet.

Genom beslut april 1981 bemyndigade regeringen chefen för jord— bruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att behandla frågan om olympiska vinterspel i Falun och Åre 1988. Som utredare tillkallades förre landshövdingen Carl Persson samt ett flertal sakkunniga. Utredningen antog namnet "1981 års OS-utredning". Dess betänk- ande överlämnades till chefen för jordbruksdepartementet i april 1981.

"1981 års OS-utredning" grundades på de tidigare, av Rolf Räm- gård 1977 och av kommittén för vinter-OS i Falun 1988, gjorda utredningarna. Pga kort utredningstid, 3 veckor, fanns då ej, annat än i undantagsfall, tid för några mera detaljerade beräk- ningar av kostnader och intäkter.

Utredaren redovisade i sitt betänkande "ett möjligt underskott i storleksordningen 70 milj kronor", samtidigt som detta var den bedömda risken för förlust. Vidare påpekade utredaren att det ekonomiska utfallet av ett vinter-OS i mångt och mycket var avhängigt TV-intäkterna.

Med utgångspunkt från "1981 års OS-utredning" upprättades regeringen proposition 1980/81:200 vilken beslutades i maj 1981. Frågan om statens ekonomiska garanti för spelens genomförande behandlades därefter av riksdagen (prop. 1980/81:200, kr v 1980/81 35, rskr 1980/81z428).

Riksdagsbeslutet innebar bl a bemyndigande för regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som kan följa av att olympiska vinterspel anordnas i Sverige. Vidare innebar riks- dagsbeslutet godkännande av i propositionen angivna riktlinjer för OS-frågans fortsatta handläggning.

• Sida 20
•  Original

1.6

Prop.]985/86zlo4

På grundval av riksdagsbeslutet undertecknades i september 1981 ett avtal mellan staten (med förbehåll för regeringens godkännande), Falu kommun, Åre kommun samt Sveriges Olympi- ska kommitté.

Enligt detta avtal lämnade staten ekonomiska garantier för ett vinter-OS i Falun/Åre 1988 undantaget mindre del, relaterad till biljettintäkterna, för vilken de båda kommunerna svarade.

Fortsatt planläggning Även om denna utredning haft en hög målsättning att klara ut

de frågor som sammanhänger med genomförande av ett 05 återstår frågor att besvara.

Det är därför av vikt att planeringen för vinter OS 1992 fort— sätter och att tiden fram till IOC:s beslut, den 17 oktober 1986 nyttjas för denna planering.

Omedelbart efter IOC:s beslut måste en mängd viktiga beslut tas som påverkar och formar spelens utförande.

Detta förutsätter en god planering i ett tidigt skede. Här redovisad utredning bör därför fördjupas och kompletteras till en programhandling. Så måste t ex organisationsformen klaras ut.

En detaljerad tidplan fram till juni 1987 bör upprättas på basis av framtaget program och utifrån en upprättad grov tid- plan t o m 1992. Plan bör upprättas för internationella och nationella kontakter.

• Sida 21
•  Original

KONTOPLAN O

:. mnonvxnv o EL arm-rums TRANSPORT

Pmlnkbrln'l'dn. . 50 Koanx en xomanx .l munkarna blu-Human Kan-unna: Bulimi. 5! Pnoctssmst lur amn-ou ut PROCESSINST. "ru-mhn: ⁵² VA'I'I'DI. AV- Minn—h. wrp sz STÄLLVERK. Furuno; mnsron- Möbler M GAH. 'mvcx- mm m_brd LUFT Tauu-r lbrilk) GJ ICE-AFT OCH Golv- och ⁵⁵ KYLA BELYSNING mm!-rapar gm DÄRV'ERK " Arm-turer: Dra-Hp ⁵⁰ VA.!!! nlinlnb-iyu. Dun-nu am mmvÄosAn Putum- ⁵⁷ LUFTBE- ut nu: (|:) hamn-hu.) su) mandoo/m MNW-ING gvle'mlmln ! |. ,(5, 5,ch se nu nu. . u-musnnm Ehud-w Amur-ur ”, mpmn 59 bmo-r Dev-h. w Tel.-utrum. AI.-mln] myn- Cyan-luk- am YTI'ERTAK dub"-kr" MM Klunluulou (. K&luu'ulh. ;(.) HUSKOKPL. Uvrlg tel. (t] balun-hu. urmrbn mur Vic-r. um sm Omm- '5 STYR VA-lnllmu ml.-nunna: u Mimmo

u Omar .! ummmml ex ¹⁰ munen-r mnamwxnv ni.-u

. . öwucr

Gränsdragning mellan byggnad, inredning och utrustning enligt STB-systemet, Publikation nr _4, utgiven av SfE—sekretariatet. Konto 5, 6 och 7 har som exempel indelats enligt BSAB— systemet. indelningen kan anpassas till respektive projekt.

= Investeringskostnader ingående i kalkyl.

BILAGA 1A

Prop. 1985/86: 104

• Sida 22
•  Original

2.1

Prop.1985/86:104

VINTERSPELENS OMFATTNING

Förutsättningar och konsekvenser för Falun

Falun har lång erfarenhet som arrangörsort för stora, inter- nationella vintertävlingar, främst längdåkning på skidor. Åren 1954 och 1974 har VM i nordiska skidgrenar avgjorts på Lugnet. Vid den senare tidpunkten i ett då nyanlagt Riksskidstadion. Varje år arrangeras också på Lugnet Svenska Skidspelen under några intensiva tävlingsdagar i månadsskiftet februari-mars.

År 1955 hölls i Falun EM på skridskor, då på naturis på Koppar- vallen.

Även om Falun mest förknippas med vinteridrott, förekommer också under sommarhalvåret många stora, både nationella och internationella tävlingar. Nämnas kan NM på cykel, O-ringen

med 25.000 deltagare etc. Det finns således en väl grundad tradition för stora tävlingar, liksom också kunniga och erfarna arrangörer i Falun. Till yttermera visso har Falun genom åren skolat många idrottstalanger som låtit tala om sig, även i internationella sammanhang.

Falun är således väl rustat ur arrangörssynpunkt och också vad gäller arenor för att arrangera vinterolympiska spel. Idrotts- området Lugnet, med långa traditioner som tävlingsplats, har under den senaste 15—årsperioden byggts ut till att bli en an- läggning för sommar- och vinteridrotter. Lugnet kommer också att utgöra stommen för tävlingsarenorna under ett vinter-OS i Falun/Åre, med merparten av anläggningar redan i bruk.

Falun som residensstad är också ett centrum för handel, service och kultur i ett av landets mest frekventerade turistlandskap. Det ger ytterligare en intressant dimension, väl värd att fram- hålla, som arrangörsort för OS 1992.

• Sida 23
•  Original

2.11

Prop.]985/86:

Tävlingsarenor

Hoppbackar

Tävlingarna i backhoppning och i nordiska kombinationens back- moment, kommer att avgöras i befintliga hoppbackar på Lugnet. Backarna, 70 och 90 m, byggdes till VM 1974 och är fortfarande bland de modernare i världen. Kompletteringar av lokaler och utrustning blir dock nödvändiga till 05. Även publikläktare och massmedias lokaler behöver byggas ut.

Längdskidstadion

Längdskidstation färdigställdes liksom hoppbackarna till VM 1974. Här saknas en del lokaler för tävlingsorganisationen lik- som uppehålls- och servicerum för aktiva och inbjudna heders- gäster.

Sedan stadions tillkomst har också FIS, internationella skid- förbundet infört regler, dock ännu ej obligatoriska, som gör det nödvändigt att bygga om start- och målområdet. Områdets topografiska förutsättningar är sådana att målgången sker i med- lut, vilket FIS numera underkänner. Här krävs således en om- byggnad.

Spårområdet i Lugnetterrängen behöver endast i smärre omfatt- ning förändras och kompletteras.

Skidskyttestadion

Skidskyttet kommer att förläggas till skidstadion med samma spårområde som för längdtävlingarna. Skjutstation saknas emeller— tid och skall nyanläggas i omedelbar närhet av start- och mål- området. En utredning om skjutstationens utformning har tidigare gjorts i samråd med Sveriges Militära Idrottsförbund. Resultatet av den utredningen har varit vägledande för bedömningen av kost- naderna för en ny skjutstation.

• Sida 24
•  Original

2.12

Prop. 1985/86:

Ishockey, konståkning och curling

På Lugnet finns idag en ishall med konstfryst ishockeyrink

och 4 curlingbanor. Hallen är dock för liten för OS, varför

en utbyggnad blir aktuell, främst för att kunna rymma ca

9 000 åskadare, att jämföras med dagens kapacitet, ca 4 000. Hallen utformas så att en temporär restaurant för ca 1 000 personer ryms. Det är dock erforderligt att ytterligare 2 hallar kan disponeras för såväl tävling som träning för is— hockey, konståkning och curling, som kan bli olympisk gren till 1992. B-hallen, som efter 05 kommer att nyttjas som mäss- hall och fotbollshall, byggs för att också inrymma en provi— sorisk restaurant. Den tredje hallen, C-hallen, uppföres

också på Lugnet som en påbyggnad till befintlig utomhus konst- fryst inhockeyrink.

Skrinnarbana

Grunden till en skrinnarbana finns redan på Lugnet i form av en konstfryst bandybana. Denna byggs ut ca 40 % och komp- letteras med permanenta åskådarplatser och lokaler för arran- görer och massmedia.

Bob och rodel

Bob— och rodelbana i kombination och med konstfryst is saknas i Sverige. En ny sådan bana skall således anläggas. Utredningar

om lämplig förläggning har gjorts vid två tillfällen. Nödvändiga terrängförutsättningar finns inom Lugnet. Banan förläggs lämp- ligen på plats som medger gemensam transport med backhoppningen av tävlande och utrustning.

eeaieiåtresiee

Organisationen och genomförandet av OS kommer att ske med er- farenheter från bl a VM på skidor. Upptagningsområdet för så— väl anställd personal som frivilliga funktionärer blir primärt Falun—Borlänge-regionen med visst tillskott av personal från

Stockholmsregionen.

• Sida 25
•  Original

2.13

2.14

Prop.]985/86le4

Etssszssets! .

Falun har goda förutsättningar att kunna bjuda väl fungerande presscenter såväl för skrivande press som etermedia. Den ny- byggda Lugnetskolan, endast några hundra meter från tävlings- områdena, kommer att fungera som central för skrivande press. Totalt står 14 000 m2 och aula för större presskonferenser.

till förfogande, med bl a restaurant

Som regicentral, intervjustudios etc för TV, kommer en då be- fintlig tennishall om ca 3 000 rn2 golvyta att utnyttjas. Ytan kan fördubblas genom montering av tillfälligt mellanbjälklag.

Kommentatorsplatser för radio och TV, liksom uppehålls— och arbetsplatser för skrivande press kommer att finnas på resp tävlingsarena.

Tävlande och ledare, ca 1 700 personer, kommer att bo på Dal- regementet på gångavstånd från Lugnet. Regementet står inför en renovering som är planerad att genomföras under 1986-87. En anpassning av förläggningen till OS-by med 2—3-personsrum, temporära tillbyggnader för service m m kommer att ske under 1991 och finansieras över OS-budgeten.

IOC-ledamöterna kommer att bo på Grand hotell, medan represen- tanter för specialförbunden förläggs till övriga hotell i Falun-Borlänge-regionen. Övriga tillresande funktionärer på olika nivåer anvisas bostad inom en region med 10 mils radie från Falun. Här finns ca 40 000 bäddar att tillgå.

Journalister och övriga massmediarepresentanter kommer att erbjudas bostäder i dels nyproducerade lägenheter och dels inhyrda lägenheter i befintligt bostadsbestånd, alla centralt belägna i Falun.

• Sida 26
•  Original

2.15

2.16

Prop.]985/86:

Dala Airport i Borlänge svarar för såväl reguljär- som charter- flygtrafiken. Därifrån kommer pendelbussar att ombesörja vidare- transporter.

Helikopterterminal för resor till och från Åre kommer att an- läggas vid Dalregementet.

Tågtrafiken kommer med extratåg att kunna motsvara efterfrågan utan att extra investeringar blir nödvändiga.

Vägnätet runt Falun är väl utbyggt med matarleder såväl in till centrum som förbi tätorten. Vid varje infart planeras stora temporära biluppställningsplatser. Därifrån erbjuds bil— burna tillresande busstransport in till tävlingsplatserna resp centrum, för att minimera biltrafiken under tävlingarna.

Vid Lugnet finns stora områden för vinterparkering, varför gångavstånden fram till tävlingsområdet blir korta.

Alla kommunens skolmatsalar kommer att användas som restaurant för publik, som komplement till övriga näringsställen. Inom Lugnet kommer också att finnas publika restauranter för ca

3 000 gäster samtidigt.

åaebällsasrxiss

Samhällsservicen är väl utbyggd i Falun, och kommer med till- fällig förstärkning att väl tillgodose efterfrågan.

Polisen är i stort personellt och materiellt väl rustad. Till- resande personal kommer att förläggas i bostäder inom 10-mils- radien.

Sjukvården är med centrallaserattet i Falun väl utbyggd, och kommer att klara såväl provtagning för dopinganalyser som nöd- vändig sjukvårdsservice. På tävlingsarenorna kompletteras sjukvården med insats av frivilligorganisationer. Dopingana- lyser förutsätts organiseras i samarbete med Huddinge sjukhus som har ett av IOC ackrediterat laboratorium.

• Sida 27
•  Original

2.2

Prop.]985/86:104

Förutsättningar och konsekvenser för Åre Åre har sedan sekelskiftet förknippats med turism och idrott. I samband med järnvägens byggande kom de första "luftgästerna" på besök och Åre som turistort var född. År 1909 byggdes sedan bergbanan inom ramen för det första Åreprojektet initierat av ingenjören Rahm. Åre utvecklades efter detta både som kurort och skidort. Sveriges första släplift byggdes vid nuvarande störtloppets målskjuts år 1939. Åre utvecklades allt mer mot en alpin metropol och 1954 fick man äran att arrangera världs- mästerskapen i alpin skidsport.

Norld Cup-tävlingarna i utförsåkning startade på 70-talet och Sverige fick snart framgångar genom Ingemar Stenmark. Det blev därför naturligt att Sverige tilldelades en deltävling och lika naturligt var det att Åre 1977 valdes som tävlingsort. Åre hade ju med hjälp av staten byggt upp nya anläggningar med en kabin- bana som kronan på verket.

Dessa väl arrangerade tävlingar medförde att Åre tilldelades ytterligare tävlingar år 1979, 1981 och 1984. Disciplinerna

var i dessa sammanhang slalom och storslalom för herrar. Erfarenheterna från dessa tävlingar har inneburit att arran- görerna besitter stora kunskaper i hur man organiserar och genomför ett stort arrangemang. Något som naturligtvis är ett stort plus vid ett eventuellt OS 1992.

Inför säsongen 1984/85, har Åre ytterligare förstärkt sin position som Sveriges alpina centrum. Genom ett unikt sam- arbetsprojekt, har en störtloppsbana inklusive liftar byggts, med hjälp av statliga medel. I gengäld kommer turistnäringen i Åreområdet att investera i storleksordningen 300 miljoner kronor fram till 1988. Vid den första internationella stört- loppstävlingen i mars 1985, fick banan betyget att vara tek- niskt svår och fullt jämförbar med de bästa på kontinenten.

Den ovan beskrivna utvecklingen har inneburit att Åre idag har mycket av vad som krävs för att kunna arrangera den alpina de- len av ett OS. Med tanke på den framtidstro som för närvarande finns i Åre, kommer förutsättningarna att förbättras ytterliga- re fram till 1992. 27

• Sida 28
•  Original

2.21

Prop.1985/861

TEXIIESEEEEEQE Spelen kan 1992 omfatta totalt 18 discipliner, fördelade på följande sätt.

Slalom

Åre har idag en mycket fin pist för slalom. Tanken är att in- för de olympiska spelen förbättra den ytterligare genom att förlänga något i backens övre del. Här avgörs herrarnas täv- ling. Damernas tävling avgörs i den nedre delen av den nu- varande storslalombanan.

Storslalom

Den nuvarande storslalombanan är något smal. Det innebär där- för svårigheter att lägga två banor. Istället för att bredda den nuvarande nedfarten, föreslås att en ny nedfart byggs öster om denna. Fördelen med detta är att det första åket går i nu- varande nedfart och det andra i den nya. Detta gäller både herr- och damtävlingen.

Super-G

Tävlingsformen har nu prövats under ett par års tid i World- Cup-sammanhang. Disciplinen kommer att finnas med i Calgary för första gången och kan komma att permanentas. Herrarna kommer att starta en bit ned i den nya nedfarten öster om nu- varande turistnedfarten. Damerna startar vid Hummelstugan och använder längre ned den nya nedfart som även används i stor— slalom.

Störtlopp

Herrarna använder sig av den nya störtloppsbanan. En ny ned- fart (ca 1 500 m), öster om den nuvarande störtloppsbanan byggs då damernas störtlopp kräver en viss längd och fallhöjd.

Kombinationstävlingen slalom — störtlopp

Detta är en ny disciplin i OS-sammanhang. Tidigare kombinerades den ordinarie slalom- och störtloppstävlingen. I stället kan det bli aktuellt att ordna separata slalom- och störtlopps- tävlingar som ingår i kombinationen. Dessa tävlingar ställer i så fall speciella krav på längd och fallhöjd.

• Sida 29
•  Original

2.22

2.23

Prop.]985/86:104

Slalom herrar utnyttjar nedre delen av slalombacken damer utnyttjar nedre delen av storslalombacken

Störtlopp herrar startar längre ned i störtloppsbanan damer utnyttjar samma start som herrarnas Super-G i den nya störtloppsbanan för damer

Freestyle

Denna tävlingsform har hittills inte förekommit i OS-samman- hang. Den införs dock som uppvisningsgren i Calgary 1988 och kan komma att permanentas. Exakt var dessa tävlingar ska för- läggas kommer att utredas senare.

Ambitionen är att de tre tävlingsmomenten, hopp, balett och puckelpist ska finnas inom ett och samma område.

592. INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1 OOO—TAL KRONOR ANN 4.22 Reservkraftanläggning 1 500 m m

Hoppbackarna med berg- banan 400 KVA 900

Längdskidstadion med skidskytte 400 KVA 300

Ishall med skrinnarbana 400 KVA 300

4.3. ÖVERGRIPANDE KRAFT- FORSORJNING 2 000

a) förstärkningar av

10 kV högspännings- ställverk 300 10 kV kabelnät 600 Transformator- station, hoppbacka 300 b) nya anläggningar:

Transformator- station vid Längd- stadion 400

Transformator— station vid B- hallen (mässhall) 400

4.4. PRESS-CENTER M M 6 000

Inredning 0 utrustning i Lugnetskolan 1 000

Kompl samt inredning - utrustning i Tennis- hallen 4 500

Inredning 0 utrustning 1 f d Vårdskolan 500

• Sida 57
•  Original

Prop.1985/86:104

392 INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR ANM 4.5 BOENDE 85 000 OS-by, Dalrege— mentet 75 000 Pressby 10 000 4.1-4.5 Summa investeringskostnad Falun 379 700 Bilagor Dispositionsplan Lugnet Falun bilaga 4A Karta centrala Falun " 4B

• Sida 58
•  Original

BILAGA 4A

STARTHUS OCH FORRÅD KOME noa-

OCH RODEL'

SKIDSKYTTE SKIDSTADION SAMA

CAMPINGPLAYS

BERGBANA

HOPPHACKAR 70 o 90 M

HuvuoENmé

ISHALL (A—HALL)

SKRINNARBANA

[SMALL (C-HÅLL)

SPORTHALL

LUGNETSKOLAN (PRESSCENTRUM)

YENNISHALL ( TV—CENTRUM )

MÅSSHALL ' ISHALL ( B—HÅLL)

JACK HANSON ARKITEKTKONTOR AB FALUN ..-/].

BIL. da

Prop. 1985/86: 104

• Sida 59
•  Original

KARTA ÖVER FALUN BILAGA 411

¹ 'LUGNEY-TÄVLINGSARENOR

² oALnEGeMENTET-os-av

a FALU LASARETY

⁴ cenrnuu MED loc-HorELc, Museum, renen, konsennoxAL. KONFERENSLOKALER. konceurnuu MM

5. ALT. LAGEN ron PRESSBY 6 FALU snuva

/ //////

© alL.4 b

Prop. 1985/86: 104

• Sida 60
•  Original

5.1

5.11

5.111

5.112

5.113

5.114

Prop. 1985/86:

INVESTERINGAR I ARE

Tävlings— och träningsarenor

Generellt

Markförvärv och arrenden Markförvärv för utvidgning av störtloppets målområde.

Mark för nya banstäckningar och transportanläggningar, som inte ägs av Åre kommun eller ÅKAB arrenderas. Kostnad för första avtalsperioden redovisas som OS-investering.

Homologisering Framtagande av homologiseringsunderlag (efter färdig projekte- ring) samt handläggningskostnader, resor, avgifter m m.

Ceremoniplats Slalom-storslalomsbanornas målområde utrustas som ceremoni- plats och prisutdelningsplats — olympisk eld, demonterbart

2 2

ceremonipodium, 40 m + för orkester 40 m , prispall, 3 flagg-

stänger, 120 flaggor, nationsskyltar 40 st, utsmyckningsatti- raljer m m.

Förberedelserum 40 m2 och preparerings- och förrådsrum 30 rn2 i nybyggnad söder om målområdet redovisas på pkt 5.124.

Båda målområdena utrustas med flaggstänger och flaggor 2 x 40 St.

Utrustning, förvaring Avspärrningar ca 17 km med nätstängsel på stolpar c/c 3 m.

Kanalisation av publikströmmar (enkla stängsel) ca 6 km, in- släppsportaler ca 15 st.

• Sida 61
•  Original

5.115

Prop.]985/862104

Tävlings- och träningsutrustning (nyanskaffningsbehov), exempel- vis portmarkeringar, borrar, snöskotrar, pulkor, sjukvårdsut- rustning, kommunikationsradio m m.

Högtalarsystem till samtliga arenor inkl erforderlig komplette- ring med ledningar och stolpar.

Högtalaranläggningar till värmestugor/samlingsplatser för nationsgrupper vi startplatser.

Förråd för ovanstående 100 m2 till respektive målområde redo- visas på pkt 5.124 och 5.144 (hälften av utrustningen kan säljas ut efter spelen).

Tidtagnings— och sekretariatsutrustning Tidtagningsinstallationer i starthus 10 st och mål 3 st. Led- ningar till tidgivningstavlor och mellan start- och målområden (komplettering).

Tidtagnings- och sekretariatutrustning - gemensamt för båda arenorna. (Byggnad redovisas på pkt 5.22. Förbindelse med Radio- TV och presscenter ingår i televerkets redovisning).

Tidgivningstavla för mellan- och sluttid med placering vid start störtlopp H, mellantidslägen samtliga banor = 6 st, vid störtloppsbanans målskjuts samt vid målen.

Totalt 10 st.

2 st storbilds-TV, preliminärt 7 x 10 m - 1 st på vardera målområdet. Nyttjanderätt till TV-bolagets material förutsätts!

• Sida 62
•  Original

Prop.]985/86:104

5.12. Störtlopp H och H-komb

5.121 Transportanläggningar För mtrl—transporter utnyttjas bef kabinbana till startområdet.

För träning och tävling förutsätts att planerad linbana Olympia 11 från +820 till startområdet är utbyggd före 1992 (ej OS- investering) alternativt att stollinbana enligt 5.131 används

i kombination med 1000 m-linbanan.

5.122 Startområde Ny starttramp byggs för att ge tillräcklig starthastighet.

Nytt startområde ansluts till banan vid +1155 för H-kombination/ tillika reservstart för H vid hårt väder.

2

Nya starthus 25 m byggs till båda startplatserna.

Servering till kabinbanans bergstation förutsätts vara utbyggd före 1992 och kan då fungera som värmestuga (ej OS-kostnad).

5.123 Tävlingsbana Markarbeten i bansträckningen är klara.

Konstsnöanläggning är utbyggd. Skyddsnät är utbyggda i erforderlig omfattning. För 3 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd.

Markberedning för helikopterlandningsplatser görs på två platser. 1 övrigt sker preparering med pistmaskin.

10 st TV-plattformar 5 m2 och 4 st fotoplattformar 10 m2 byggs. De senare skall vara grundlagda 6 m från skyddsnät och ha utkragad plattform för sikt över skyddsnät. 62

• Sida 63
•  Original

Prop.]985/86:104

5.124 Målområde Terrassering av mark för provisorisk läktare ovanför E75. Ny gångväg och trappor för publik mellan E75 och läktare.

Terrasserings- och markberedningsarbeten för utvidgning av målområdet, för anpaSSning av uppbromsningsplanet till ny fast byggnad och läktare och för provisoriska läktare, 2 st.

Uppställningsyta för OB-bussar och TPC-bilar.

Gångvägar/trappor för publik.

Belysningsmaster för belysning av hela målområdet och mål- skjutsen.

1 st målport och nytt mobilt målhus för handtidtagning 10 m2.

Permanent läktare utförs med 200 sittplatser (VIP) och 1000 ståplatser.

Provisoriska läktare byggs med 1500 + 2800 + 2000 ståplatser. ”Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande.

18 st permanenta kommentatorshytter 2 x (2+3) m på permanent

läktare och 36 st provisoriska på provisoriska läktare. Inkl

elförsörjning, belysning och värme. - Tele/radio/TV-installa-

tioner ingår i respektive nyttjares kalkyl.

Byggprogram övriga funktioner (NTA):

- Värmestuga för press och tävlande 100 m2 - Central för olycksfallsberedskan samt 65 m2 dopingkontroll (5.26) - Förrådsyta enligt 5.114 100 m2 - Serviceutrymme för skidfabrikanter 160 m2 8 x 20 m2 _ Tekniskt utrymme för televerket 125 in2 (enligt utr OS-84z90 1112 uppräknat 63 med 1,4)

• Sida 64
•  Original

PTOp.1985/86:104

_ Tekniskt utrymme radio-TV (enligt 100 m2

utr OS-84: 70 m2 uppräknat med 1,4) - VIP-servering: Bef i Lundsgården — - Sammanträdesrum för tävlingsjury - förutsätts finnas i Lundsgården alt i bef målhus

2 Nybyggnadsbehov ca 650 m NTA motsvarande ca 1100 m2 BTA.

Lokalerna förutsäts byggas som permanent byggnad kombinerad med fast läktare.

• Sida 65
•  Original

Prop.]985/86:104 5.13 Störtlopp D, D-komb och Super G - H

5.131 Transportanläggningar Ny stollinbana (2-stols) byggs från Olympia I:s bergstation till platån söder om ”Konjaksstenen" på ca + 1100. Därifrån sker transport på skidor till respektive startplats.

5.132 Startområden Startområde för störtlopp D etableras på + 1035 på ryggen ovanför Svartberget.

2.(

Permanent starthus 25 m2 och värmestuga 50 m Skall senare

kunna kompletteras till enklare servering).

Startområde för D-komb - tillika reservstart för störtlopp 0 samt för Super G - H etableras på +93O i anslutning till ban- sträckningen.

Permanent starthus på 25 m2.

5.133 Tävlingsbana Ny bansträckning byggs från start på +1035 genom gamla "stört- loppsravinen" till turistnedfart parallell med störtlopp H samt mellan turistnedfart och målskjuts.

I turistnedfartsdelen görs kompletteringsarbeten.

Vid korsningen med Årevägen,Bräckevägen och "Röda Rappet” utförs skidtunnlar (lika bef vid störtlopp H).

Konstsnöanläggning byggs ut i nya bandelar och i bef turistned- fart. Längd ca 1850 m.

Transformatorstation byggs och elkablar läggs för strömförsörj- ning i banan.

Skyddsnät byggs till en sammanlagd längd på ca 400 m. 65

5 Riksdagen 1085/86. I .mml. Nr [()-1

• Sida 66
•  Original

Prop. 1985/86 104

För 2 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd.

Markberedning för helikopterlandningsplatser utförs på två platser.

5 st TV-plattformar och 2 st fotoplattformar byggs (jfr 5:123).

5.134 Målområde Se 5.124.

• Sida 67
•  Original

Prop.]985/86:104

5-14 559551919111_H-99L1_9_seat-åeesr_9-:_9

5.141 Transportanläggningar Befintliga bansystem kan utnyttjas.

5.142 Startområden Markberedning för 3 st nya startområden och starthus.

3 st nya permanenta starthus 25 m2.

Befintlig servering på Hummeln förutsätts fungera som värme- stuga.

5.143 Tävlingsbanor I nedre delen av befintlig bana för storslalom (bana 1) görs justeringsarbeten.

Ny bana (bana 2) etableras. Längd ca 1350 m. Bredd 45-50 m (inklusive publikutrymmen). Banan planeras ut till jämn yta för att snabbt kunna prepareras med konstsnö.

Väg till Fjällgården byggs om för att ge plats för bana 2. Längd ca 500 m, nivåskillnad 45 m med tre kurvor. Vägbredd 6 m med mötesplatser.

Konstsnöanläggning byggs ut i banans övre del, längd ca 350 m och i bana 2, längd ca 1450 m.

Transformatorstation byggs och elkablar läggs i Super G-banan för strömförbrukning.

Skyddsnät byggs i Super G-banan, längd 200 m.

Helikopterlandningsplatser förutsätts kunna beredas med pist- maskiner.

• Sida 68
•  Original

5.144

Prop.l985/86:104

Utrymningsväg för räddningspulkor till Vakthögen förbättras, längd ca 50 m.

2 st nya TV-plattformar byggs i banornas övre del och 4 st

nya i bana 2.

Målområde Utskjutande rygg vid befintligt målhus schaktas ned helt så att ett brett samlat målområde skapas.

Vall mellan uppbromsningsplan och köyta till NC-linbanan schaktas om och anpassas till nya läktare.

Slänt öster om Stjärnlinbanan terrasseras till publikgradänger. Tillfartsväg för tranporter till målområdet skärs in i slänten norr om kabinbanans dalstation. Vägen skall ha min 4 m fri höjd

under kabin och stolar.

Gångvägar och trappor till målområdet iordningsställs (utförs i samband med nybyggnad öster om dalstationen).

Belysning rustas upp och kompletteras i hela målområdet. Nytt målhus 50 m2 byggs mitt i målområdet. Mobilt målhus 10 m2

utförs för handtidtagning storslalom och Super G. 2 st nya mål- portaler byggs.

Permanent läktare byggs med 200 sittplatser (VIP, slalom) och 800 ståplatser.

Provisoriska läktare byggs med 200 sittplatser (VIP, storslalom och Super G) och 800 + 500 ståplatser.

"Korridorer'I för press, fotografer, ledare och tävlande till båda sidorna av målområdet.

• Sida 69
•  Original

Prop.]985/86:104

18 st permanenta kommentatorshytter utförs på permanent läktare och 36 st provisoriska på provisoriska läktare (jfr 5.124).

Byggprogram övriga funktioner (NTA):

- Värmestuga för press och tävlande 100 m2 - VIP-servering med kök 150 m2 - Sammanträdesrum för tävlingsjury 25 m2 - Ceremoniutrymmen (enl 5.113) 70 m2 - Central för olycksfallsberedskap 50 m2 samt dopingkontroll - Förråd (enl 5.114) 100 m2 - Tekniskt utrymme för televerket 125 1112 (enligt utr OS-84: 90 in2 upp- räknat med 1.4) - Tekniska utrymmen radio/TV 100 1112

(enligt utr OS-84: 70 1112 upp- räknat med 1,4)

Nybyggnadsbehov 820 m2 NTA motsvarande ca 1400 m2 BTA.

Lokalerna förutsätts kunna inrymmas i en nybyggnad öster om kabinbanans dalstation.

• Sida 70
•  Original

5.15

5.151

5.152

5.153

5.154

Prop.l985/86:104

Slalom H och H-komb

Transportanläggningar Befintlig stollinbana kan utnyttjas.

Startområden

Markarbeten görs för nytt startområde på +635 NV om nuvarande start samt för skidväg från NC-banans bergstation till starten.

Nytt starthus 25 m2 byggs för slalom H.

För slalom H-komb utnyttjas befintligt startområde och start-

hus.

Tävlingsbanor Befintlig med förlängning mot NV till ny startplats. Längd ca 100 m, bredd ca 50 m,

Målområde Se 5.144.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1985/861104

5.16. Slalom D och D-komb

5.161 Transportanläggningar Befintlig stollinbana kan nyttjas.

5.162. Startområde Röjning och markarbeten för nytt startområde intill storslalom- banan (bana 1) på +615. _

Permanent starthus 25 m2 byggs.

5.163 Tävlingsbana Enligt 5.143, bana 1.

5.164 Målområde Se 5.144.

• Sida 72
•  Original

5.17

5.171

5.172

5.173

5.174

Prop.!985/86:

I:"éeinsaäes'seLEilli-12-131? Befintliga backsystem förutsätts bli utnyttjade.

För slalom och storslalom: Tottbacken, Snobbrännan, Tvättbrädan och Hamrebacken.

"Schuss-träning" och vallatest för störtlopp: Rödkullen och Högåsensadeln.

Transportanläggningar Befintliga system kan utnyttjas.

Startområden Inga investeringskrav.

Träningsbanor , Konstsnöanläggning i Snobbrännan rustas upp och förbättras. Ny konstsnöanläggning i Tvättbrädan.

övrigt

Tidtagningssystem förutsätts hållas av nationstrupperna. Värme- stugor på viss distans får accepteras.

Inga OS-investeringar.

• Sida 73
•  Original

5.18

5.181

5.182

5.183

Prop.l985/86:104

EEE?:EE!I€ Som programförutsättning gäller att tävlingsformen har fått en etablerad bredd och att kringutrustning och försörjning

skall hålla i princip samma klass som till övriga arenor.

Arenornas lägen har ej bestämts. Kalkyl baseras på ett idé- projekt med 3 st nyetablerade arenor för balett, hopp och puckelpist inom samma område. Samma arenor för H och D förut- sätts.

Mängderna bygger på regelkrav vad gäller arenor. I övrigt är mängder mycket grovt skattade.

Transportanläggningar

Viss spridning av de tre arenorna måste förutsättas med hänsyn till terränganpassning. Kalkyl baseras på att det krävs 2 st släpliftar med längd 350 m.

Startområden Markberedning av 3 st startområden.

3 st permanenta starthus & 25 m2.

Tävlingsbanor

Tre banor nyetableras helt. Krav på jämn lutning, exakta profile

i hoppbanor, god överblick för domare m m innebär att relativt

omfattande omschaktningar blir nödvändiga. Balett: Längd 300 m, lutning ca 50, bredd ca 40 m + utrymme för publik.

Hopp: Längd 200 m (totalt), bredd ca 30 m + utrymme för publik Puckel- Längd 250 m + uppbromsningsplan, lutning 25-350, bredd 915t* ca 40 m + utrymme för publik

Konstsnöanläggning i samtliga tre banor.

Arbetsbelysning i arenorna. 73

• Sida 74
•  Original

Prop.]985/86le4

5.184 övriga arenokostnader Markförvärv och arrenden. Homologisering. Flaggspel, skyltning, utsmyckning. Avspärrning m m, utrustning (jfr 5.114). Sekretariats- och domarutrustning (jfr 5.115). Tidtagningsinstallation i puckelpistbanan. 1 st resultattavla (mobil).

"Domartorn", värmd yta med lång glasad fasad mot arenan. 3 st & ca 40 m2. 3 x 3 st TV-plattformar & 5 m2. 24 st provisoriska kommentatorshytter per arena. Totalt 72 st. 3 st fasta läktare för 200 sittande (VIP).

Terassering av mark för publik till hopp.

Byggprogram: övriga funktioner (NTA):

- Värmestuga för press och tävlande 2 st 200 m2 till 3 arenor förutsätts. - VIP—servering med kök 150 m2 - Tävlingssekretariet 50 m2 - Sammanträdesrum för jury 25 m2 - Central för olycksfallsberedskap och 50 m2 dopingkontroll - Förråd för tävlingsutrustning m m _ 50 m2 - Tekniska utrymmen för televerket (60 % av 75 m2 övriga arenors krav) - Tekniska utrymmen för radio-TV (60 % av 60 m2

övriga arenors krav)

2 2

Nybyggnadsbehov 660 m NTA motsvarande ca 1100 m BTA.

5.185. Infrastruktur

Eftersom anläggningen nyetableras erfordras en utbyggnad av all service och försörjning. Följande förutsättningar ligger till grund för kalkyl:

• Sida 75
•  Original

Prop.l985/86:104

Helikopterlandningsplats med inhängnader.

Väg till arenorna längd 2 km.

Parkeringsyta för 500 bilar och 50 bussar (ca 20 000 m Gångvägar inom området 2 km.

2)

Skyltning m m. VA-anslutning 2 km. El- och telematning 2 km.

• Sida 76
•  Original

Prop.]985/86:104

5.2. Administration

5-21 chseiåetieesteeeitté

Kontorslokaler erfordras för 10 st långtidsanställda + 5 st tiden kring OS-veckorna: 150 m2 NTA motsvarande ca 260 m2 BTA.

5-22 läxljassteooitté

Tävlingssekretariet med 10 arbetsplatser (20 personer i skiftgång): 100 m2 NTA motsvarande ca 170 m2 BTA.

5-23 mattegeni? Kontorslokaler erfordras för sekretariat på 5 personer (intill 2 2

5.21): 50 m NTA motsvarande 80 m BTA.

För biljettförsäljning uppställs 20 st provisoriska biljett- kiosker (Friggebodar) & 10 m2.

5-24 I:seseettseetrel

Trafikledning för 100 biiar/minibussar-

Utrustning för kommunikationsradio. 2 Kontor (5 pers) 40-50 m NTA + uppehållsrum för de chaufförer som har transportcentralen som bas 50-60 m2 NTA. Totalt ytbehov 100 m2 NTA.motsvarande 160 m2 BTA. 40-50 bilplatser skall finnas i direkt anslutning.

5 - 2 5 EEEEEQIEEEIESBEDJ"EQTE'EIQL'

2

Hallyta på ca 100 m NTA med temporär inredning för ackredite- ring och med utrustning för fotografering. Verksamheten kan successivt styras över till information. Totalytan bedöms med entré, kapprum och toaletter uppgå till ca 140 m2 BTA.

2 bussuppställningsplatser och 5-10 bilplatser skall finnas i direkt anslutning.

• Sida 77
•  Original

5.27

5.28

5.29

Prop.l985/862104

Information i presscenter: 20—25 personer, varav max 12-13 samtidigt, kräver ca 100 m2 NTA - redovisas under 5.35.

Information i OS-byn. 20 personer, varav max 10 personer sam- tidigt, kräver ca 80 m2 NTA - redovisas under punkt 5.41.

Arrangörens-siytxérsserseaisetien Byggnadsyta har tagits upp vid respektive arena samt i OS-byn. Fältutrustning ingår 1 5.114.

Militär och polis

Expeditionsyta för militären 5-6 personer + kommunikations-

central: 60 m2 NTA motsvarande ca 100 m2 BTA.

2 2

Expeditionsyta för polis 80 m NTA motsvarande ca 130 m

BTA + temporära arrestlokaler.

IEEE—199531jEäQQESEEIEEEIQEEE

Expeditioner och personalutrymmen för ovanstående och diverse andra servicefunktioner. Ytbehovet bedöms schablonmässigt till 110 m2 BTA.

Totalt ytbehov: Administration

Utöver lokalytor som redovisas till arenor, i presscenter eller

2

i OS-byn erfordras ca 1150 m BTA kontor. Halva ytan behövs

under längre tid för planering och avveckling.

Byggnadsyta förutsätts finnas år 1992. Kalkyl görs på anpass- ningskostnader, inredning och utrustning.

Dessutom byggs 20 st temporära biljettkiosker a 10 m2.

• Sida 78
•  Original

5.3

5.31

5.32

5.33

5.34

5.35

5.36

Prop.1985/861104

Presscenter

Brees

Skrivande press, fotografer och tele 1150 m2 NTA. Presskonferenser 200 m2 NTA. Summa 1350 m2 NTA motsvarande 1280 m2 BTA.

Eeteleb ,) Fabrikantlaboratorier som enligt Schladming som referens

bedöms kräva ca 400 m2 BTA. Etableringen betalas helt av

fotofabrikanter. Byggnadsyta bör reserveras. Ingen OS- kostnad.

Radio-TV

________ 2 2 Programyta 1000 m NTA motsvarande ca 1450 m BTA.

EGEEQEEIESEEEEEE'IS

2 2

Programyta 340 m NTA motsvarande ca 500 m BTA.

Service Information enligt 5.25 100 m2 NTA motsvarande ca 160 rnZ Bank och post 100 rn2 NTA motsvarande ca 160 m2 BTA. Taxfree-shop och har 160 m2 NTA motsvarande ca 250 m2

BTA.

BTA.

Totalt ytbehov ca 4500 m BTA exklusive fotolab (fabrikanter).

1) Arrangör för Alpina VM 1982.

• Sida 79
•  Original

Ul .b

5.41

Prop. 1985/86: 104

Boende

Byn skall kunna ta emot 600 pers (tävlande, ledare och service- personal), huvudsakligen i dubbelrum men med några enkelrum per nation.

Åre Fjällby har i dag utbyggnadsplaner som ger högre kapacitet än kravet. Blandningen av rum och lägenheter med andelslägen- heter kan vålla vissa praktiska problem vid inhägnad av byn eller genom att andelar måste friköpas.

Torkskåp finns i erforderlig omfattning.

Restauranger, shopper, sällskapsutrymmen, informations- och underhållningslokaler kommer före 1992 att vara utbyggda i till- räcklig omfattning.

Yta kommer att finnas för bank, post, tele och information. 250 — 300 ni2 behöver temporärt anpassas för dessa funktioner.

Hotellrum/lägenheter anpassas temporärt till kontorsrum för nationstrupper 35 st.

En allmän läkarmottagning och ca 19 utrymmen för enklare nations- mottagningar anordnas genom temporär anpassning av lägenheter, 12 lägenheter ä ca 30 m2.

Som anpassningskostnad räknas 1/3 av nybyggnadskostnad + in- redning och utrustning.

2

Temporära förråd uppföres, 35 st å 20 m (typ byggförråd/

containers). Området skall ha 2 p-platser/nation = 70 bilplatser + uppställ-

ningsplatser för TPC-trafik. Kravet förutsätts vara uppfyllt före 1992.

• Sida 80
•  Original

5.42

5.43

Prop. 1985/86:

Hela OS-byn inhängas med 2100 högt staket. Dessutom inhägnas en yttre zon på samma sätt.

Inpassage sker genom yttre vaktstuga 20 m2 BTA till den yttre zonen. I denna zon uppförs träffstuga (typ soldathem) med en- klare servering och kök 200 m2 NTA motsvarande 300 m2 BTA.

Mellan yttre och inre zon uppförs ytterligare en vaktstuga på 20 m2 BTA.

Vaktstugor utförs flyttbara för att senare kunna nyttjas som öVernattningsstugor eller dyl. För "Soldathem" räknas anpass— ningskostnad motsvarande 50 % av nybyggnadskostnad + inred.

o utrustning.

Transport går genom separat grind som bevakas fran någon av vaktstugorna.- Grind, yttre zon och entréområdet TV-övervakas. (Ingår i tele- verkets kalkyl).

VIP-hotell

Diplomat-Åregården reserveras som VIP-hotell.

Efter planerad utbyggnad kommer anläggningarna att med god marginal tillgodose behovet av bäddar och service.

Arrangören förmedlar tjänsterna som dock förutsätts betalas av gästerna eller som central organisationskostnad.

QQEE'JEIIEEQXE Sun Wing reserveras som journalistby.

Med de utbyggnadsplaner som redovisats kommer ca 500 rums— enheter/lägenheter att kunna erbjudas 1992. Detta innebär att skrivande press, fotografer, radio-TV-journalister och film- team m fl totalt 640 personer kan erbjudas rum. Detta förut- satt att max 360 personer ställer krav på enkelrum.

• Sida 81
•  Original

Prop. 1985/86: 104

Hotellet kommer även i övrigt att ha en komplett service utbyggd för denna beläggning.

Arrangören förmedlar tjänsterna som dock förutsätts betalas av gästerna.

5-44 9!!1'9-22559991 För massmediatekniker 360 pers, spelcialister, tävlingsfunk— tionärer, servicepersonal, polis, militära befäl m fl, som ej har bostad inom regionen, görs inbokning på hotell och stug- byar inom Björnänge-Åre-Duvedområdet.

Enligt Jämtfjälls statistik fanns år 1984 ca 4000 turistbäddar inom detta område. Därtill kommer en stor volym planerad ut— byggnad.

Militära värnpliktiga förutsätts bo i tält i Undersåker.

545 299115 Inom Åre kommun finns i dag ca 10 000 turistbäddar. Inom en 10-mils radie/2 timmars resavstånd finns dessutom turistan- läggningar i Krokoms och Bergs kommuner samt östersunds hotell- kapacitet.

Några speciella OS—pengar för investering 1 hotell eller stug- byar bedöms ej komma att krävas.

6 Riksdagen [985/86. I saml. Nr 104

• Sida 82
•  Original

5.5

5.51

5.52

5.53

5.54

5.55

5.56

Prop. 1985/86:

Service

UEE_EIII_BEEIIE

Försäljningsrätter för korv, hamburgare, varm och kall dryck m m från temporära stånd och vagnar förmedlas av OS-arrangören

Inga investeringar med OS-pengar.

åb92295_999_Eiéeiassféteä129159 Hanteras lika 5.51.

9995-959_2955

Den utbyggnad som planeras före 1992 och den komplettering som görs i OS-byn och presscenter bedöms täcka behoven.

QESIISYEEEEQEQQI Inga extra investeringar p g a OS.

Utöver redovisat lokalbehov till arenor och i OS-byn erfordas inget tillskott av lokalyta. Höjd beredskap och ökad drift- kostnader kalkyleras av landstinget.

Eslieiea-esb-tel£er Åre gamla och nya kyrka står till förfogande.

Församlingsgård beräknas vara utbyggd före 1992.

Speciella kulturarrangemang förutsätts komma att hållas. Lokal- frågan är ej utredd.

• Sida 83
•  Original

5.6

5.61

5.62

5.63

Prop. 1985/86:

Trafik Investeringar till Free-style-arenor redovisas på pkt 5.185.

kansaiassbene_eé-écssiän Landningsbana 800 x 50 m för sportflygplan prepareras på Åre- sjöns is. '

Taxibana och uppställningsplats för flygplan samt väganslut- ning till Åre Strand.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

Esliteetsztezainel

Fotbollsplanen på Åre Strand snöröjs och prepareras som land- ningsplats för stor helikopter (40 passagerare).

Befintlig hangarbyggnad förutsätts kunna nyttjas som terminal- byggnad.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

läser Ringleden förutsätts vara fullt utbyggd före 1992. Ingen OS- kostnad.

Ny väg byggs mellan E75 och väg 638. Vägen ersätter den väg vid Lundsgården som blivit avskuren av störtloppsmålet. Nivå- skillnad 40 m, beräknad längd ca 550 m. Bredd 7,5 + 2,25 m gångbana på en sida. - OS-investering.

Befintlig väg norr om E75 mellan målområdena kompletteras till huvudgångstråk - OS-investering.

Ombyggnad av väg till Fjällgården redovisas på pkt 5.143.

• Sida 84
•  Original

5.64

5.65

Prop.l985/86:104

Bussterminal

Uppställning för ca 25 bussar byggs ut vid Ringleden före 1992.

Planerad parkeringsyta öster om kyrkogården reserveras för buss- parkering. Dessutom anordnas temporär bussparkering på snöröjda tjälade ängsytor norr och öster om planerad bilparkering. Detta kan ge en total yta på ca 9000 m2 med plats för ca 80

bussar.

Parkeringsplats väster om kyrkogården har studerats men ej lagts fast i plan. Preliminärt bedöms 20-30 bussar kunna beredas plats där.

Ytterligare 100 bussar bereds uppställningsplats genom snöröj- ning och preparering av ängsmark i utkanten av samhället.

2

Temporär bussterminal (-er) 100 m BTA utförs. Hyrda bodar/

baracker förutsätts.

Kostnaderna redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

Eerts:ias-9-eeeställninssztet

Parkering för publik anordnas på Åresjön för 3000 + 2000 bilar. 2 st tillfarter prepareras från Vik respektive väster om stört- loppsmålet. För tillfart från öster breddas E75 med nytt av- fartskörfält. Anslutningsväg mot sjön ses över och kompletteras (västra sidan).

Söder om störtloppsmålet bereds en parkerings- och uppställ— ningsyta på ca 1000 in2 mellan järnvägen och sjön.

De båda utfarterna utförs med manuellt bevakade plankorsningar med järnvägen. Gångvägar bereds till Åre Strand respektive

störtloppsmålet.

Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

Allmänna parkeringsplatser i centrala Åre och intill arenorna 84 reserveras för tävlingsarrangören.

• Sida 85
•  Original

Prop. 1985/86: 104

5-66 IiIlfällise-Erefitå!9érésr-9_ézl Skyltning, orienteringstavlor, avspärrningar, avkörnings- och mötesramper, breddad plogning för parkeringsplatser m m.

Extraordinära väghållningskostnader: sändningar, saltningar, bortforsling av snö, obekväma arbetstider, förhöjd beredskap, vägbevakning, extra maskininlejningar. Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5-67 EIseating.-ereisttlséaias_a_e Extra personal på kommunens tekniska avdelning med successivt

ökad arbetsvolym 1986-1992.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

• Sida 86
•  Original

Prop. 1985/86: 104

5.7 Teknisk försörjning, drift o underhåll Investeringar till Free-style-arenor redovisas på pkt 5.185.

5.71. VA-försörjning

Temporära förstärkningsåtgärder för VA-verk och ledningar, extra

personal, extra leasad maskinutrustning m m. Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3. 5- 72 29911Eteelsttscesusnbél191119 Temporära toaletter för åskådare och tävlande, 100 st. Extra lejd renhållningskapacitet som ej täcks av taxeintäkter. Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt 8.3. 5 - 73 5599955199 Förstärkning av räddningstjänsten till motsvarande en kommun med 40 000 invånare. Heldygnsbemanning med 1 brandförman + 3 brandmän. Nuvarande styrka behålles som förstärkningsstyrka. Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3. Inga kompletterande investeringar förutsätts. 5—74 Elene:199._2591slstlsénins_e_a

Extra personal på kommunens tekniska avdelning med successivt ökad arbetsvolym 1986-1992 .

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

• Sida 87
•  Original

5.75

5.76

Prop.]985/86:

Elzfätåérinins Befintligt nät och planerad effektutbyggnad före 1992 bedöms enligt JKAB täcka OS-behoven.

Anordningar för inkoppling av kraft till radio/TV och tele- verket, reservkraft m m förutsätts ingå i deras respektive kalkyler under pkt 6 och 7.

Islezfätsärinias Erforderliga investeringar och driftkostnader redovisas av tele- verket - se pkt 6.

• Sida 88
•  Original

5.8

5.81

5.82

Prop. 1985/86:

Infrastruktur

Bro Rödösundet

Bro över Rödösundet enligt utredning av statens vägverk.

Elxseletabeleese

Flygplats Molanda, Järpen. Utbyggnad av befintligt privatflyg- fält med bana 1.700 m i kod 3C. Temporärt under OS utrustas flygplatsen för precisionsinflygning kategori I (ILS). Flyg- platsen kommer under OS att trafikeras med flygplantypen SAAB- FAIRCHILD 55-340 för 34 passagerare.

• Sida 89
•  Original

5.9

Sammanställning investeringskostnader Are

Be-

5.1 5.11 5.111

5.112 5.113 5.114 5.115

5.121 5.122

5.123 5.124

5.131 5.132 5.133 5.134

TÄVLINGSARENOR OCH TRÄNINGSBACKAR

Generellt (exkl free-style)

Markförvärv och 600 arrenden

Homologisering 100 Ceremoniplats 1 760 Utrustning 6 170 Tidtagning- och 27 530 sekretar.utrustn.

Störtlopp H och H-komb

Transportanläggn - Startområden 800 Tävlingsbana 1 210 Målområde 16 200

Störtlopp D, D-komb och Super G-H

Transportanläggn 5 680 Startområden 630 Tävlingsbana 11 550 Målområde (enl 5.124,se nedan) -

36 160

18 210

17 860

Prop. 1985/86: 104

INVESTERINGSDEL . KOSTNAD I 1.000-TAL KRONOR ANN.

100000. Exkl free-style inkl free-style tot 136 milj kr

Restvärde 1 000

• Sida 90
•  Original

als.

5.14

5.141 5.142 5.143 5.144

5.151 5.152 5.153

5.154

5.161 5.162 5.163

5.164

INVESTERINGSDEL

Storslalom H och 0 samt super G-D

Transportanläggn. Startområden TävlingsbanOr

Målområde

Slalom H och H-komb

Transportanläggn. Startområden Tävlingsbanor

Målområde (enl. 5.144 se do)

Slalom D och D—komb

Transportanläggn. Startområde

Tävlingsbana bana 1 enl 5.143

Målområde, enl 5.144

520 7 800 17 510

710 180

220

KOSTNAD I 1.000—TAL KRONOR

25 830

890

220

Prop.]985/86ziO4

ANM.

• Sida 91
•  Original

&. 5.17

5.171 5.172 5.173

5.174

5.181 5.182 5.183 5.184

5.185

5.22 5.23 5.24 5.25 5.26 5.27

INVESTERINGSDEL

Träningsbackar till 5.12-5.16

Transportanläggn. Startområden Träningsbanor

övrigt

Free-style Transportanläggn. Startområden Tävlingsbanor

övriga arenakost- nader

Infrastruktur

ADMINISTRATION

Organisations- kommittén

Tävlingskommitté Biljettkommitté Transportcentral Ackreditering

Arr. sjukvårdsorg. Militär och polis Vakttj. städorg. m m

Totalt ytbehov administration

830

2 270

520 5 590 19 190

8430. KOSTNAD I 1.000—TAL KRONOR

830

(36 000)

4 500

4 500

Prop. 1985/86: 104

AM

• Sida 92
•  Original

&

5.3

5.33 5.34

5.42 5.43

INVESTERINGSDEL

PRESSCENTER Press Fotolab. Radio-TV Personalrest.

Service

Totalt ytbehov presscenter

BOENDE

OS-byn VIP-hotell Journalistbyn övrig personal

Publik

SERVICE

TRAFIK

Landningsbana på Åresjön

Helikopterland. plats

Vägar

Bussterminal

KOSTNAD I 1.000-TAL KRONOR

___—___—

37 000

5 000

2 600

37 000

5 000

2 600

Prop.]985/86:104

ANM.

Ingen OS-kostn

Ingår pkt 8.38

"

Ingår pkt 8.38

• Sida 93
•  Original

Prop. 1985/86: 104

Pgå. INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1.000-TAL KRONOR A&M. 5.65 Parkering och - Ingår pkt 8.38 uppställningsytor

5.66 Tillfälliga trafik- - - " _ åtgärder

5.67 Planering, projekt- - _ " _ ledning m m

5.7 TEKNISK FöRSöRJ- - " - NING, DRIFT 0 UNDERHÅLL

5.71 VA-försörjning -

5172 Publiktoaletter - och renhållning

5.73. Brandskydd

5.74 Planering, projekt- - ledning m m

5.8. INFRASTRUKTUR 69.500

5.81 Bro Rödösundet - 38.500

5.82. Flygplats Molanda - 31.000 Restvärde 2.500 5.1-5.7 Sunna investeringskostnad Are 218.600 Exkl free-style OBS

Free-style redovisas vad avser investeringskostnad för att ge en uppfatt- ning om vad denna gren skulle dra i investeringskostnad i de fall den blir olympisk gren 1992. 1 övrigt har ev merkostnader för free—style ej beaktas.

Fortsattt ingår ej free-style i kostnadssammanställningar, ränteberäkningar etc.

Bilagor

översiktskarta trafik bilaga översiktskarta centrala Åre " Tävlingsarenor Målområde störtlopp, Super G-H Målområde slalom, storslalom, Super G-D

U'lU'lU'lUlU'l monm>

• Sida 94
•  Original

Prop. 1985/86: 104

B1laga Sa

OVERSIKTSKARTA TRAFIK

[* o— — _4_ _.__.-

a 500 LOOOn: FALUN Å/fé' K- Konsult Froson 1985

• Sida 95
•  Original

Prop. 1985/86: 104

Sammanfattning av kostnader Sammanställning av ingående kostnader redovisas i bilagorna

7A - 7H.

QEÅfEEQEEEEQSE

Tekniska resurser på arenor (bil 78) Tekniska resurser i radio- och TV- centra (bil 7C)

- Falun

- Åre

Personalkostnader (bil 70) Planeringskostnader (bil 76) Övriga driftkostnader (bil 7E)

SUMMA DRIFTKOSTNADER

EEEEEffEiESEEQEEEEQEE

På arenorna (bil 78) I radio- och TV—centra (bil 7C) - Falun

- Åre

SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER

Totala kostnader

. Driftkostnader 7.21 . Anskaffningskostnader 7.22

SUMMA KOSTNADER

Intäkter

Enligt kalkyl (bil 7H)

Prop.]985/86:104

14,3

3,2 1,0 27,1 24,0 7,8

77,4

3,4

11,2 2,7

17,3

77,4 17,3

94,7

milj

kr

milj kr

milj

milj

milj

milj

kr

kr

kr

kr

10,0 milj kr

• Sida 120
•  Original

7.25

7.26

7.3

Prop.l985/86:104

!ette'seäznées:

. Totala kostnaden 7.23 94,7 milj kr

. Intäkter 7.24 10,0 " " SUMMA NETTOKOSTNADER 84,7 " "

Likviditetsbehov

Merparten av kostnaderna såsom teknikhyror och personalkostnader utfaller till betalning i samband med spelen. Eventuella behov av förskottsmedel för detta har ej beaktas.

För anskaffning av teknisk material och planering krävs en tidigare tillgänglighet.

För anskaffningar:

l:a kvartalet 1990 5,0 Mkr 3:e " 1990 3,4 " 4:e " 1990 8,9 "

För planering:

l:a kvartalet 1987 0,9 Mkr l:a " 1988 3,7 " l:a " 1989 2,6 " l:a " 1990 3,3 " l:a " 1991 10,7 " l:a " 1992 2,8 " Lokalbehov

Behoven redovisas i detalj i bilaga 7F.

Sammanlagt behövs uppskattningsvis:

- I radio- och TV-centret i Falun 6.025 kvadratmeter - I radio— och TV-centret i Åre 655 " - Kommentatorhytter o dyl på arenorna 1.700 "

I anglvna ytor eJ" erforderliga ytor för utländska TV-bolag. 130

• Sida 121
•  Original

Prop. 1985/86: 104

Radio- och TV-verksamhet ställer särskilda krav på lokaler. Det gäller en stabil kraftförsörjning till elektroniken, väl tilltagna ventilationsanläggningar för att leda bort förlust- värme samt god ljudisolering för studiolokalerna.

Lokalerna skall vara väl samlade, huvuddelen måste vara i samma byggnad.

Beräkningen har tagit hänsyn till Televerkets behov av utrymme för termineringsutrustning och förstärkaranläggningar i radio- och TV-centra.

Särskilt viktigt är att erforderliga uppställningsytor för 03- bussar ställs till förfogande vid arenorna.

I anslutning till TV-centra erfordas parkeringspaltser för 150 bilar i Falun och 50 i Åre.

Hänsyn måste tagas till behoven av kameraplatser på arenorna.

EIEEGQB Bilaga 7A Tävlingsschema " 7B Behov av tekniska resurser för arenabevakning ” 7C Behov av tekniska resurser i radio- och TV-centra . i Falun och Åre " 7D Driftpersonal - behov och kostnader " 7E övriga driftkostnader " 7F Lokalbehov för radio och TV " 7G Förplanering " 7H Intäktskalkyl

• Sida 122
•  Original

Prop. 1985/86:104

BILAGA 7A

1925-03-10 ne Ivarsson/Hu

Cppningsceremonl Backhoppning 70 m i 90 m komb Langdakning . 15 km 30 km

50 km Stafett 4110 15 km

5 km 10 lim 20 km

Stafett 415 Skidskytte 10 km 20 km

Stafett Ix7.5 km Alpin! Slalom (Åre) _ Storslalom

Super G Störtlopp Slalom

Storslalom Super G

Störtlopp Skridsko 500 In 1.000 In

1.500 in 5.000 m 10.000 in

500 in 1.000 In

1.500 In 3.000 m Rodel l-mans 2-mans

zon ua zz: ::::o oo (==: 12:

x 0

Bob Z-mans l-nlans konstlkning ml . Kort progr Fria

Obl . Kort progr Fria

lsd. obl. 1 lsd. obl. 2 Fri dans

Ooa zz: :: ::

Par kort progr Par (ria Uppvisning

Ishockey A &

Avslutning

OBS Detta tävlingsschema framtaget endast som underlag för 'beräkning SR:s insatser

vid OS 92.

• Sida 123
•  Original

Prop.l985/861104

BILAGA 7B

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER FÖR ARENABEVAKNING.

Samtliga arenor tv-bevakas med konventionell OB-teknik, egna eller inhyrda enheter. Evenemangens art, storlek och vikt kräver att 08- bussarna måste kompletteras med ett större antal lösa "kameror och annan tv-teknisk utrustning.

Särskilda länkar eller speciella fiberkabelsystem måste arrangeras för överföring av kamerasignaler från otillgängliga platser till OB-bussarna.

Radions behov av teknik på arenorna inskränker sig i stort sett till kommentatorsystem.

Sammanställningen nedan redovisar behoven av tekniska re5urser are- navis.

1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.

PLATS/GREN OB KAMEROR VB SLO-MO TEXTG DVE KOMM-ENH

FALUN/LUGNET:

Ishockey A Konståkning 1 10 2 3 2 1 52 Ishockey B 1 10 2 3 2 1 40 Skridsko 1 10 ' 2 2 2 1 41 Skidor Skidskytte 1 20 2, 2 2 1 40 Backe 1 7 2 2 2 1 46 Bob/Rodel 1 20 2 3 2 1 32 Slalom etc 1 10 2 2 2 1 49 Störtlopp etc 1 15 2 2 2 1 49 SUMMA: 8 102 16 19 16 8 349

Kalkylen förutsätter att OB-enheterna inhyres kompletta med ovan- stående utrustning.

Programbolagen räknar med att själva svara för reservkraft med mobila aggregat på samtliga arenor. Om kollisioner mel an täv ingar kan undvikas i rimlig grad torde visst sambruk kunna åstadkommas. 123

• Sida 124
•  Original

Prop.l985/86:104

Sammanlagt 5 st aggregat behövs:

— Åre/slalom och störtloppsbackarna gemensamt - Backe och bob/rodel gemensamt - Ishockey A och konståkning - Ishockey B och skridsko gemensamt — Skidor och skidskytte

2. EKONOMISK ANALYS.

Hyrestiden för OB-enheter är i genomsnitt 20 dagar per enhet inkl riggning, produktionstid samt rivning.

Kostnader:

al OB-bussar. Kostnad kkr (H=hyra, A=an— skaffning)

Marknadspriset på dagshyra för en modern OB—buss kompletterad till erforderlig nivå (10 kameror. extra slow—motion, vb, textge- nerator och digitala videoeffekter) är 68 kkr 8 st bussar i 20 dagar blir H =10.880

b) Extra kamerakedjor.

10 st i 17 dagar för 3.1 kkr/dag

I || 527

c) Kommentatorenheter (inkl monitorer).

Hyreskostnaden beräknas till ca 5 kkr/enhet. För erforderliga 349 enheter blir kostnaden ca

Inköp av kommentatormonitorer, 3 st till varje hytt för 2,8 kkr/st. A

I II 2.160

2.932

d) Gemensamt HF-kommandosystem.

Sambandssystem via HF inklusive person- sökarsystem. A 400 d) Reservkraftaggregat.

Hyrestid 20 dagar, 7.4 kkr/dag och 5 enheter ger H 740

e) Sammanstä11ning av kostnader.

SUMMA HYRESKOSTNADER: 14.307 kkr

Kostnaderna utfaller till betalning under l:a kvartalet 1992.

SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 3.332 kkr

Likvida medel behövs 3:e kvartalet 1990.

• Sida 125
•  Original

Prop. 1985/86: 104

BILAGA 7C |

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER 1 RADIO— OCH TV—CENTRA l FALUN OCH ARE 1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING. &) FALUN/LUGNET.

Radio- och tv-centret i Falun/Lugnet är knutpunkten för all verk- samhet, såväl tekniskt som administrativt. Alla inkommande signaler från arenorna på Lugnet och Are termineras här. Signalerna bearbe— tas vid behov och sammanställs till tre parallella utgående multi- laterala tv-kanaler. En unilateral kanal produceras i centret.

Samtliga 349 kommentatorledningar termineras och rangeras till rätt mottagarland i RR/SVT-centret.

Faciliteter för kommentering från tv-monitoer, sk off-tube kommen- tering erbjUdes.

Registrering och bearbetning för unilateralt bruk av materialet som överförts från tävlingsarenorna sker i vb-centralen med sina 8 vb-block.

Anläggningen är tekniskt komplex och kräver avsevärda tekniska in— stallationer.

Vidare innehåller centret tv- och radiostudior för gästande rundra- diobolag, redaktionslokaler för dessa, central administration, bok- ningskontor, förråd och underhållsverkstäder.

Teknisk apparatur:

25 st outrustade radiostudior 6 st utrustade "

26 st tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning

2 st tv-studior utrustade med - 3 kameror - bildmixer - ljudmixer — textgenerator - ljusreglering - installationsmateriel (Planeringen utgår från att försörjning sker med mindre OB—bussar.)

VB-central

- 16 vb-maskiner grupperade i 2-maskinsblock - underväxel

2 st ENG-block . 125 2 st ENG-team

• Sida 126
•  Original

Prop. 1985/86:104

15 st kommentatorenheter för off-tube

Masterkontroll från EBU — 4 st PK'n - dispatch - kommentatorväxel

Central växel, gränssnitt mot Televerket

HF—system för distribution av 20 videokanaler ("kabel-tv")

b) ÄRE.

Centret är en sambandscentral för aktiviteterna i backarna i Åre. Viss teknik för vb-bearbetning erfordras samt terminering och rang- ering av inkommande ledningar. Några få radio- och tv-studior för segerintervjuer och uppföljningar för uthyrning till gästande bolag behövs.

I övrigt innehåller centret lokaler för ledning och administration, förråd och underhållsverkstäder.

Teknisk apparatur: 2 st komplett utrustade radiostudior

15 st mindre tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning

1 st TV—studio med — 3 kameror - bildmixer - ljudmixer - textgenerator - ljusreglering (Planeringen utgår från att försörjning sker med

mindre OB-buss.)

VB-central med - 8 vb-maskiner grupperade i 2-maskinsblock Central växel, gränssnitt mot Televerket

HF-system för distribution av 10 videokanaler ("kabel—tv")

2. EKONOMISK ANALYS.

Grundutrustning såsom OB—bussar, videobandmaskiner, ljudblock etc

förutsättes kunna hyras. Den stora masterkontrollen lånas av EBU till vissa,i sammanhanget låga, driftskostnader.

Installationerna är emellertid omfattande och kräver avsevärda mängder kabel och växelsystem.

• Sida 127
•  Original

a) FALUN/LUGNET.

I. l l 4 & I i

5 st ljudbussar för radiostudior 2 st OB—bussar för tv—studior 16 vb—maskiner 2 st ENG-block 2 st ENG-team 15 st off-tube kommentatorsyst. Masterkontroll EBU Frame stores för Master Control

SUMMA:

Prop.l985/86:104

Hyreskostnad kkr

315 840 740 185 247 241 494 123

3185 kkr

Anskaffningskostnad kkr

Grundutrustning till 30 st radiostudior HF-kommando inkl personsökare HF-sändare RR Monitorer, VHS Bärbara bandspelare RR Radiomottagare "Kabel—TV system"

Kabelutjämning

Växel

VB-väljare, kringutrustning Mätutrustning ENG-block, kringutrustning kabel, installationsmateriel RR+TV övrigt _ projektering (inkl Are) RR+TV installation RR+TV

SUMMA:

2 st ljudbussar för radiostudior 1 st OB-buss för tv-studio 8 st vb-maskiner

SUMMA:

700 250 275 2759 330 45 500 480 100 400 100 100 1360 420 1850 1535

11204 kkr

Hyreskostnad kkr

126 420 370

916

Anskaffningskostnad kkr

"Kabel—TV system" HF-sändare RR Bärbara bandspelare RR Monitorer, VHS Kabelutjämning Växel VB-väljare, kringutrustning Mätutrustning

300 110 130 480 180

60 200 100

• Sida 128
•  Original

— kabel, installationsmateriel - övrigt — installation RR+TV

c) Sammanställning av kostnader. Summa hyreskostnader

Kostnaderna utfaller Summa investeringskostnader

Behov av likvida medel:

till

1990 l:a kvartalet 1990 4:e

SUMMA: betalning 5.0 Mkr 8.9 "

1: a

Prop

300 210 600

2670 kkr

4 100 kkr

kvartalet 1992.

13 874 kkr

.1985/86:104

• Sida 129
•  Original

Prop. 1985/86: 104

BILAGA 70

DRIFTSPERSONAL - BEHOV OCH KOSTNADER.

Bevakning av en olympiad är en personalkrävande operation. Ett stort antal specialister inom tekniska och programmässiga yrken behövs för att utsändningarna skall kunna ske på ett professionellt och säkert sätt. Ett stort serviceansvar gentemot gästande radio- och tv-bolag från hela världen åvilar arrangerande nation. Exempel på erforderliga personalkategorier

— TOM ' - Ljudtekniker - Bildingenjörer — Mixertekniker - TV-fotografer - Ljudassistenter - Elektriker — OB-assistenter - Servicetekniker - Kommentatortekniker - Videobandtekniker — Slow-motion tekniker - Grafiker - Ateljépersonal - Producenter - Scriptor - Bandredaktörer — Förrådspersonal - Ekonomer - Sekreterare - Bokare - Tolkar - Ledning - Växelpersonal - Studiomän - Liason officers

Utgångspunkten för personalplaneringen är det antagna tävlingsprog- rammet enligt bilaga 1. Hänsyn måste också tas till tid för rigg- ning, genrep och rivning/avveckling.

Maximalt behöver ca 630 personer vara i tjänst samtidigt.

Riksradion och Televisionen kan inte försörja OS-bevakningen med egen personal. Stora andelar måste inhyras ”externt" i Sverige och från i första hand de övriga nordiska länderna.

Viss nyckelpersonal i TV—centret i Falun samt merparten av kommen— tatorteknikerna tas från övriga Europa.

RESURSBEHOV OCH KOSTNADER.

l. Löner.

Totalt åtgår ca 60 000 arbetstimmar till en kostnad på ca 275 kr/tim 16 500 kkr

2. OB-tillägg. Tidsåtgången för själva produktionen (dvs exkl riggning och rivning) är ca 50 000 tim.

Ca 5 % av denna tid är OB-grundande till en kostnad av ca 35 kr/tim 875 kkr 129

9 Riksdagen 1985/86. I mm!. Nr l04

• Sida 130
•  Original

Prop. 1985/86: 104

3. Traktamenten.

Nuvarande dygnstraktamente för svensk personal— är 196 kr. Antag 40% utländsk personal med 350 kr/dag. 3 100 kkr

4. Hotellkostnader.

Normala hotellkostnader dvs ca 400 kr natten förutsättes 4 100 kkr

5. Resor.

Normalfallet är resa mellan Stockholm och Falun/Are. l:a klass tåg har förut- satts. Ca 40%beräknas tas från övriga Norden samt Europa. Viss hänsyg har tagits till resbehov mellan Falun och Are. Totalt 1 100 kkr

6. Utbildning. I viss begränsad utsträckning behöver extrainsatt personal utbildning. 50

personer i 10 dagar a 2000 kr. Totalt inklusive lärarkostnader 1 400 kkr

SUMMA TOT: 27 075 kkr

• Sida 131
•  Original

Prop. 1985/86: 104

BILAGA 7E

ÖVRIGA DRIFTSKDSTNADER. l. Transporter. kkr

— Materieltransporter (hyrd utrustning från

Stockholm och utlandet) 250 - Hyrbilar, tot 15 st i en månad 90 - Hyra snöskotrar för riggning o dyl 45 - Buss för personaltransporter 50 — Helikopter för riggning och produktion 140

— Skyliftar som kamerakranar 108 2. Datasystem för resursbokning/planering.

- hyra 8 månader inkl systemutveckling 600 3. Bevakningskostnader. 1000 4. Administrativ materiel (kopiering, papper etc) 600 5. Magnetband.

- l-tums videoband, 200 tim a 1000 kr 200 — ENG-kassetter 10 - ljudband 10 6. Reservdelar.

-batterier, VB-huvuden, plumbikoner etc etc 500 7. Kläder

— Specialjackor, kängor etc för personal 2000 8. Kontorsmöbler 1000 9. Representation. 400 10.Förbrukningsmateriel, övrigt 800

SUMMA: 7803 kkr

• Sida 132
•  Original

LOKALBEHOV FÖR RADIO OCH TV.

1. Radio- och tv—center i Falun/Lugnet (kvm).

Antal

Prop.l985/86le4

Stuöioölock for gästande bolag(kontor+k-rum+studio) Större radiostudio TV-studior för gästande bo- lag (k—rum+studio) Masterkontroll+vb-rum CAR (apparatrum, stativ) ENG-redigering Off-tube kommentering Kontrollrum för off-tube Uppehållsrum för tekniker Sammanträdesrum Briefingrum

Kontor för adm, RR + SVT Teknikbokning "Rental service” Tekniskt varmförråd Tekniskt kallförråd (Barra- cudatält?) Teknikst underhåll Redaktion för gästande tv— bolag, normalstorlek Dito för större tv-bolag

BILAGA 7F a RR SVT Gemens

30 54 1620

1 100 100

2 100 200 1 400 400 1 300 300 2 15 30 15 6 90 1 20 20 1 50 50 4 25 100 1 200 200 20 20 200 200

1 100 100 1 50 50 2 100 75 125 1 200 200 1 100 100 21 65 1365

5 100 500

SUMMA: 1995 2420 1610

TOTALT: 6025 kvm

Samtliga lokaler förutsättes ligga i samma byggnad. Förråd i anslutning till tv-centret. Därutöver behövs parkeringsplats för ca 150 bilar.

2. Radio- och tv-center i Åre (kvM).

Antal a RR SVT Gemens

nära

Radiostuöio for gastanae bolag TV-studio för gästande bo— lag

Bokningskontor Uppehållsrum för tekniker Tekniskt förråd

Tekniskt underhåll Kontor för adm RR+SVT VB-rum, CAR Redaktioner för gästande bol

2

l 1 l l 1 5 1 15

25

100 20 30 30 30 20 50 15

50

100

40 60 50

20 30 30 30

225

_'_—__'_'_'_—__"______'_T____"_'__5UMMAT"______9O_____'ZTIT"___'3537__'

TOTALT:

655 kvm

• Sida 133
•  Original

3.

Arenorna .

Prop.l985/86:104

Vid varje arena krävs uppställningsplats för OB-bussar. med följe— fordon på ca 300 kvm.

Därutöver behövs på varje arena lokaler inomhus samt kontrollrum för kommentatoranläggningen.

a) Hall för ishockey A och konståkning.

e)

f)

h)

4.

Läktarplatser för 52 kommentatorer Kontrollrum 20 kvm

Hall för ishockey B.

Läktarplatser för 40 kommentatorer Kontrollrum 20 kvm Skridskoarena.

41 st kommentatorhytter Kontrollrum 20 kvm

Skidor, skidskytte

40 st kommentatorhytter Kontrollrum 20 kvm

Backhoppning

46 st kommentatorhytter Kontrollrum 20 kvm

Bob/Rodel

32 st kommentatorhytter Kontrollrum 20 kvm

Slalom etc (Åre)

49 st kommentatorhytter Kontrollrum 20 kvm

Störtlopp etc (Åre)

49 st kommentatorhytter Kontrollrum 20 kvm

ota e ov or ommentatorer

OS-byarna.

a 6 kvm

a 6 kvm

a 6 kvm

& 6 kvm

a 6 kvm

a 6 kvm

för

20

20

246 20

240 20

276 20

192 20

294 _20

294 20

kommentatorer

Vlll

kvm

En mindre, outrustad tv-studio a ca 20 kvm är önskvärd i vardera OS-byn i Falun och Åre.

• Sida 134
•  Original

Prop.l985/86:104

BILAGA 7G

FÖRPLANERING.

Efter ett eventuellt beslut i oktober 1986 startar planeringsarbe— tet. För RR's och SVT's del innebär den första tiden att en mängd uppgifter måste lämnas till arrangörerna i framför allt byggfrågor. Man kan alltså räkna med att resurser måste ställas till förfogande redan från årsskiftet l986/87.

Nästa viktiga aktivitet inträffar i samband med OS 88 i Calgary och Söul.

Åtagande växer sedan succesivt för att från mitten av 1990 upp- skattningsvis 16 personer måste arbeta heltid.

Totalt uppskattas en planeringskapacitet på ca 60 manår till en kostnad av 15 Mkr. Omkostnaderna för planeringsarbetet beräknas till 5 Mkr.

Ett nödvändigt moment i OS-förberedelser är att genomföra ett sk "FOR-OS" ett år före de egentliga spelen. Dessa bör TV—produceras i begränsad omfattning. Uppskattad produktionskostnad 4 Mkr.

Behov av likvida medel för lön och omkostnader fördelas i tiden enligt:

0.9. Mkr l:a kvartalet 1987 3.7 " l:a " 1988 2.6 " l:a " 1989 3.3 " l:a " 1990 10.7 " l:a " 1991 2.8 " l:a " 1992 för avveckling

SUMMA KOSTNADER 24 Mkr.

• Sida 135
•  Original

Prop.l985/86:104

BILAGA 7H

INTÄKTER.

Den del av radio— och tv-produktionen som avser unilateral produk— tion och där RR och SVT ger service till gästande bolag som ej med- tagit egen teknisk utrustning, förutsättes bli avgiftsbelagd. Detta förfaringssätt har i större eller mindre utsträckning tillämpats vid de Senare olympiaderna. Vid OS i Los Angeles erbjöds teknisk service till mycket höga kostnader för användarna.

Det är alltid svårt att bedöma vilka intäkter som kan komma att uppstå. Den tekniska dimensioneringen i bilagorna 7Boch 7C baseras på erfarenheter från Sarajevo och vad som då kunde "säljas".

Den tekniska utvecklingen kan dock leda till att det blir enklare att ta med egen utrustning varför hyrbehoven minskar och därmed intäkterna.

Normalt skickar arrangerande land förfrågningar två och ett år före spelen där deltagande länder får uppge sina behov. Den tekniska kapaciteten kan då dimensioneras mer exakt efter behoven.

En grov uppskattning av möjliga intäkter är 10 Mkr inkl moms.

• Sida 136
•  Original

8.1

Prop. 1985/86: 104

DRIFTKOSTNADER

Nedan redovisas bedömda driftkostnader för den organisation som måste sättas upp för att planera och genomföra spelen.

Kostnaderna har bedömts med utgångspunkt från en organisa- tion med en central organisationskommitté i Falun och med lokala organisationskommittéer i Falun respektive Åre.

Den lokala organisationskommittéen i Falun förutsättes vara integrerad med den centrala organisationskommittén.

Den lokala organisationskommittén i Åre förutsättes få vissa parallellfunktioner till den centrala organisationskommittén i Falun.

I här redovisade driftkostnader ingår ej driftkostnader för Sveriges Radio TV och Televerket. Dessa driftkostnader redo— visas under punkt 6 och 7.

Totalt bedöms driftkostnaderna för OS-organisationen som helhet uppgå till 361 milj kr inkl. tillägg för 30 % oförut—

sett.

Avsättning för täckande av drift- och underhållskostnader

etc för anläggningarna efter spelen redovisas under punkt 12.

Driftkostnader centralt

Driftkostnader för den centrala organisationskommittén inkl. kostnader och faciliteter som denna kommitté har att ansvara för.

• Sida 137
•  Original

8.11

8.12

8.13

Prop. 1985/86:

Anställd personal

1986 1 personer 1 mån = 1 man mån 1987 15 " 12 " = 180 " " 1988 25 " 12 " = 300 ” ” 1989 35 " 12 " = 420 " " 1990 40 " 6 " = 240 " " 1990 80 " 6 " = 480 " " 1991 100 " 12 " = 1200 ” ” 1992 100 " 3 " = 300 " ” 1992 20 " 3 " = 60 " " 1992 5 ” 6 " = 30 " "

Totalt 3211 " "

Lönekostnad inkl. sociala avgifter = 200.000 kr/år.

Lönekostnad totalt = 53,5 milj kronor.

Erixillis_es£åeeel Det antages att dessa i antal personer uppsår till 20 % av antalet anställd personal vid varje tillfälle.

För denna personalkategori utgår ej lön men ersättning för uppehälle och utlägg som beräknas uppgå till 20.000 kr/person och år.

Kostnad = 1,3 milj kronor.

Avser resekostnader för fast anställd personal som vardera be- räknas göra 1 resa/månad inom landet och 0,5 resa/månad inter- nationellt. Det förutsättes att maximalt 15 personer i orga— nisationen har behov av dessa resor.

Varje inrikesresa beräknas kosta totalt 2.000 kr/resa och internationellt 10.000 kr/resa (för internationella resor har fri flygbiljett förutsättes).

• Sida 138
•  Original

8.14

8.15

8.16

Prop.l985/86:104

Kostnad inrikesresor 2,5 milj kr

internationella resor 6,3 " ” Kostnad totalt 8,8 " "

EQEEQEEDXEQE Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och frivillig personal) i den centrala organisationskommittén.

Erforderlig yta beräknas som 30 m2

per fast anställd och be- räknas då inkludera erforderlig yta för den frivilliga perso-

nalen.

Bedömd hyreskostnad = 1.000 kr/m2 år. I beräkningen förutsättes att kontorslokalerna successivt utökas i takt med behovet.

Kostnad 8 milj kronor.

Allmänna omkostnader för drift av kontoret beräknas som 15 % av total lönekostnad.

Kostnad 8 milj kronor.

Marknadsföring, material, värdskap vid IOC och 15 milj kr vintersportförbundens sammanträden, resor Falun- Are för gäster, m m.

IOK-session, medaljer, m m 10 milj kr Invigning, avslutning, prisceremonier, m m 20 milj kr Film och videodokumentation, resor till IOC- 25 milj kr

sessioner, specialförbundskongresser m m, samt någon anställd under något år efter 1992. Sammanställning och tryckning av avrapportering. Kostnad totalt: 70 milj kr 133

• Sida 139
•  Original

8.17

8.18

8.19

8.20

8.2

Prop.l985/86:

59239_32992395 Data, resultatgivning, dokumentation m m. Bedömd kostnad med utgångspunkt från kända motsvarande kostnader för Sarajevo,

budget Calgary samt viss erfarenhet från Falun/Åre.

Kostnad 20 milj kronor.

Kostnad för säkerhetstjänst enligt erfarenheter från Sarajevo och överläggningar med organisationen i Calgary.

Kostnad 10 milj kronor.

Ersättning till SOK för rätten till de olympiska ringarna.

Kostnad 25 milj kronor.

19521-951"595599-ssnårelmrseniéetienätmitten

. Anställd personal 8.11 53,5 milj kr | Frivillig personal 8.12 1,3 " " . Resekostnader 8.13 8,8 " ” . Kontorshyror 8.14 8,0 " " . Allmänna omkostnader 8.15 8,0 " " . Expenser 8.16 70,0 " ” . Köpta tjänster 8.17 20,0 " " | Säkerhet 8.18 10,0 " " . Ersättning SDK 8.19 25,0 " "

Kostnad totalt: 204,6 milj kr

Driftkostnader lokalt Falun

Lokala organisationskommittén i Falun förutsättes vara in- tegrerad med den centrala organisationskommittén varför del av kostnaderna för denna lokala organisationskommitté ingår i kostnader enligt punkt 8.1 ovan.

• Sida 140
•  Original

8.21

8.22

8.23

Prop. 1985/86:

Anställd personal

1986 1 personer 1 mån = 1 man mån 1987 2 " 12 " = 24 ” " 1988 2 " 12 " = 24 " ' 1989 2 " 12 " = 24 " " 1990 3 " 12 " = 36 " ” 1991 5 " 12 " = 60 " " 1992 5 ” 6 " = 30 " " Totalt: 199 " "

Lönekostnad inkl. sociala avgifter = 150.000 kr/år.

Lönekostnad totalt 2,5 milj kr.

Etixillis_estéeeel

För denna personalkategori utgår ej lön men ersättning för uppe— hälle och utlägg som beräknas uppgå till 4.000 kr/person under testtävlingar 1991 och 6.000 kr/Person under spelen 1992.

1991 1.000 personer 1992 1.500 personer

Kostnad 13 milj kronor.

Antages en resefrekvens som är 1/3 av motsvarande för den centrala organisationskommittén.

Beräkningsgrund se punkt 8.13.

Kostnad inrikesresor 0,152 milj kr " internationella resor 0,380 " "

• Sida 141
•  Original

Prop.l985/86:104

8-24 tenteräbxcer Kontor för den lokala organisationen förutsättes integrerat med kontoret för den centrala organisationen.

Beräkningsgrund se punkt 8.14.

Kostnad 0,5 milj kronor.

_______________________

8.25. Allmänna omkostnader

___—___-,_-_________

Beräkningsgrund se punkt 8.15.

Kostnad 0,4 milj kronor.

_______________________

8.26. Köpta tjänster

————————e——_——

Avser teknisk personal för svagström data, tele m m.

Denna personalkategori beräknas kosta 20.000 kr/person 1991 under testtävlingar och 30.000 kr/person under spelen 1992.

1991 25 personer 1992 25 personer

Kostnad 1,3 milj kronor.

8-27 591129€!959199_9!_529195 Kostnader enligt utredning av länspolischefsexpeditionen hos Länsstyrelsen i Kopparbergs län.

Beräkningen bygger på en insats av 300 polismän. Av dessa kommenderas 250 polismän till Falun från andra polisdistrikt inom och utom Kopparbergs län. 200 polismän tas i anspråk under ca 2 veckors tid och 100 polismän under en tid av 3 veckor.

• Sida 142
•  Original

8.28

8.29

8.3

Prop. 1985/86:

Lönekostnader inkl. sociala avgifter 2 milj kr

övertidstillägg, ob-tillägg, beredskaps- 1,2 " ” ersättning, tjänsteresetillägg, inkl. sociala avgifter

Resekostnader, traktamentsersättning, 2,2 ” " helikoptrar, expenser Kostnad Totalt 5,4 " ”

Leneétinssta999-5919-59'1'11995_59239995r

Falu kommuns merkostnader för den kommunaltekniska verksamheten, brandförsvar m m. I bedömnd merkostnad ingår merkostnad för Kopparbergs läns landstings sjukvård och ambulansverksamhet.

Kostnad 10 milj kronor.

. Anställd personal 8.21 2,5 milj kr . Frivillig personal 8.22 13,0 ” " . Resekostnader 8.23 0,5 " " . Kontorskostnader 8.24 0,5 ” " | Allmänna omkostnader 8.25 0,4 " " . Köpta tjänster 8.26 1,3 " " | Polisbevakning 8.27 5,4 " " . Landstinget/Falu kommun 8.28 10,0 " ” Kostnad totalt: 33,6 milj kr

Driftkostnader lokalt Are Lokala organisationskommittén i Åre kommer att ha vissa

parallella funktioner till den centrala organisationskommittén.

• Sida 143
•  Original

Prop. 1985/86: 104

8-31 45552119_29559991 1986 1 personer 1 mån = 1 man mån 1987 2 11 12 || = 24 || || 1988 3 " 12 ” = 36 ” " 1989 4 " 12 " = "48 " " 1990 5 " 12 " = 60 " " 1991 10 ” 12 ” = 120 " ” 1992 10 " 6 " = 60 " ”

1932123__�__3___5_

Lönekostnad inkl sociala avgifter = 150 000 kr/år. ':9'395955999-EQEålåizåTillÅfQUQE-

8-32 Erixillis_eståeaél Beräkningsgrund se punkt 8.22. 1991 670 personer 1992 1000 personer 5952999-912_Tili_559095-

8-33 Bsesteetaeesr Beräkningsgrund se punkt 8.23. Kostnad inrikesresor 0,28 milj kr

internationella resor 0,7 " " Kostnad totalt: 1 " ”

8- 34 'SQDEQEEL'ZEQE Förutsättes ett kontor för 5 personer 1987-1990 och för 10 personer 1991, 1992.

Beräkningsgrund i övrigt se punkt 8.14.

Kostnad 1,2 milj kronor.

• Sida 144
•  Original

Prop.l985/861104

8.35 Allmänna omkostnader

Beräkningsgrund se punkt 8.15.

Kostnad 0,7 milj kronor.

8.36. Köpta tjänster

Beräkningsgrund se punkt 8.26.

1991 15 personer 1992 15 personer

Kostnad 0,8 milj kronor.

8.37. Polisbevakning av spelen

Kostnader enligt utredning av polismyndigheten i östersund. Beräkningen bygger en insats av följande personal:

5 vakthavande befäl 5 radioexpeditörer 20 polismän förstärkt med ytterligare 20 polismän för yttre övervakningstjänst i 15 dagar Ordningshållning och trafikövervakning i samband med täv- lingarna i 15 dagar poliskommissårier/polisinspektörer som ledning 4 polisinspektörer 36 polismän kriminalpolispersonal för utrednings- och spaningstjänst 5 kriminalinspektörer i 30 dagar

Behovet av personal från andra polisdistrikt beräknas till 80 polismän.

• Sida 145
•  Original

Prop. 1985/86: 104

Lönekostnader inkl. sociala avgifter 0,77 milj kr

Övertidstillägg, Ob—tillägg, beredskaps- 0,53 ” " ersättning, tjänsteresetillägg, inkl. sociala avgifter

Resekostnader, traktamentsersättningar 1,6 " " fordon inkl. drivmedel, utrustning helikoptrar, expenser

Kostnad totalt: 2,9 " ”

8-38 599951999539_5591911'1'9555952599 Åre kommuns merkostnader för den kommunaltekniska verksamheten, brandförsvar m m. I bedömd merkostnad ingår merkostnad för

Jämtlands läns landstings sjukvård och ambulans verksamhet.

Kostnad 10 milj kronor.

8- 39 559-929! Hyra för OS-by i Åre för 600 aktiva ledare m fl.

Kostnad 8,5 milj kronor.

8.40 Drift arenor

Drift arenor i Åre, snökanoner, pistning m m.

Kostnad 1 milj kronor.

10 Riksdagen [985.186. I min/. Nr [04

• Sida 146
•  Original

8.41

IeteLérifEEestnealetelurs Anställd personel Frivillig personal Resekostnader Kontorshyror

Allmänna omkostnader Köpta tjänster Polisbevakning av spelen Landstinget/kommun

Hyra OS-by

Drift arenor

......O... woooooooooooooooooo

.31 .32 .33 .34 .35 .36 .37 .38 .39 .40

Kostnad totalt:

Prop.l985/861104

4,4 milj kr 8,7 1,0 1,2 0,7

• Sida 147
•  Original

9.1

Prop. 1985/86: 104

INTÄKTER

Liksom i de tidigare utredningarna för vinterspelen till Falun 1984 resp 1988 föreligger i denna utredning svårighet i att bedöma de totala intäkter som vinterspel förlagda till Falun och Åre 1992 genererar.

Då närmare 7 år ännu återstår till spelen måste intäktskalkyl- en göras försiktig.

En allmän trend är dock att intäkterna från främst TV-bolagen, men även från sponsorer stigit i en allt snabbare takt under senare år.

Intäkterna beräknas här med ledning av kända intäkter från

Sarajevo och Calgary. Vad gäller de nu kända intäkterna för vinter—OS 1988 i Calgary har hänsyn tagits till att möjliga intäkter på den Nordamerikanska kontinenten är större än i

Europa, bl a med hänsyn till tidsskillnad m m.

Intäkter från försäljning av utrustning etc efter spelen redo- visas i förekommande fall under punkt 4 — 7.

Totalt bedöms intäkterna uppgå till 1.617 milj kr.

Biljetter

Intäkter från försäljning av biljetter till de olika tävlingarna och evenemangen har beräknats med utgångspunkt från en försiktig uppskattning av publik och möjligt biljettpris. Intäkter från testtävlingar 1991 och andra evenemang och tävlingar har av för- siktigthetsskäl ej upptagits.

Totala publikantalet i Falun bedöms uppgå till totalt 650.000 personer under vinterspelen. Motsvarande publiksiffra för Åre bedöms till 150.000 personer.

• Sida 148
•  Original

ua fx)

9.3

Prop.l985/86:104

Intäkter beräknas med utgångspunkt från ett genomsnittligt biljettpris av 50 kr/person.

Intäkter 40 milj kronor.

Sponsors- och försäljningsintäkter Enligt uppgift uppgår sponsors-intäkterna för Calgary fn (feb 1985) till 115 milj US$. Man kan förvänta sig att denna summa fram till 1988 kommer att öka till minst 150 milj US$ genom ytterligare sponsors och försäljningsintäkter.

Med ledning av Calgarys intäkter fram till dags dato och för- väntade intäkter kan det vara rimligt att anta att ett OS för- lagt till Sverige 1992 med en mycket försiktig bedömning bör kunna ge en intäkt av 75 milj US$ i form av sponsors och för- säljning. I beloppet ingår intäkter av OS-mynt och OS-frimärken

US$ omräknas efter en kurs av 7 skr (fn 8:90). Intäkt 525 milj kronor.

Belopp mostsvarande intäkter för Sarajevo är ej känt.

TV-intäkter

Enligt uppgift uppgår de förväntade TV-intäkterna för Calgary till 341 milj US$, varav 309 milj US$ för ABC (kontrakt).

Med ledning av Calgarys intäkter från TV-bolagen kan det vara rimligt att anta att TV-intäkterna för ett vinter-OS i Sverige 1992, försiktigt bedömt, ger en intäkt av 205 milj US$.

Av detta belopp tillfaller 20 % oavkortat organisations- kommittén i värdlandet för bekostande av faciliteter för massmedia och resterande 80 % delas mellan IOC 1/3 och organisationskommittén i värdlandet 2/3.

US$ omräknas efter en kurs av 7 skr (fn 8:90).

IDEäKS-1;QåZ-DilJ-Qåå-

• Sida 149
•  Original

Prop. 1985/86: 104

9.4. Intäkter totalt | Biljetter 9.1 40 milj kr . Sponsors/försäljningsintäkter 9.2 525 " " . TV-rättigheter 9.3 1.052 ” "

19291s_iDE'é'sEfåra_-1;élZ__I___!_ Intäkterna har här beräknats bl a med ledning av de belopp som Calgary erhåller fram till 1988, och lagts in i kalkylen som en intäkt i prisnivå januari 1985. En betydande del av intäkt- erna bör för Falun/Åres del kunna lyftas kring 1988—1989.

Kalkylen förutsätter att ökningen av intäkterna, främst då från sponsors och TV-rättigheter, motsvarar intäkternas upp- räkning med index fram till utbetalningstillfället.

9.5. Intäkternas fördelning i tiden Följande fördelning av intäkterna i tiden har förutsatts vid

beräkning av kapitalkostnader, punkt 11.

| Biljetter: - l:a kv 1992

. Sponsors/försäljningsintäkter, TV-rättigheter - l:a kv 1988 22 %

- ” " 1989 5 % — " " 1990 5 % - ” " 1991 20 % — " " 1992 48 %

fördelning enligt Calgarys utbetalningsplan för TV-rättig- heterna.

• Sida 150
•  Original

Prop.l985/86:104

TIDPLAN

Som underlag för beräkning kapitalkostnader, punkt 11, har en översiktliga tidplaner upprättats, bilaga 10 A - C.

För tidplanerna har följande förutsättningar gällt:

. Utredningar och projektering påbörjas omedelbart efter IOC beslut dvs tidplanen förutsätter förplanering på sätt som anges i punkt 1.6.

. Anläggnings- och byggnadsarbeten påbörjades efter ca 1 år - under senare delen av 1987.

. Projekten har fördelats med hänsyn till årstiden, anlägg— ningarnas möjliga tidigare användning samt lämplig fördel- ning av arbetena med hänsyn till jämn sysselsättnings- effekt.

o Tävlingsarenor klara för testtävlingar l:a kvartalet 1991.

. Tunga investeringar som har liten påverkan på sysselsätt- ningseffekten färdigställs så sent som möjligt.

Här redovisad tidplan är ej samordnad och tar ej heller hänsyn till alla de komplexa kopplingar och restriktioner som natur- ligtvis kommer att finnas i en tidplan för ett OS.

211999!

Investeringar i Falun bilaga 10 A Investeringar i Åre " 10 B Teleservice, Radio/TV " 10 c

• Sida 151
•  Original

1.436 1987 _ 1988 _ 1989 1990____ 1991—__ " 1_992_

ulilliir _ 1.9 —

.

å .

A-hall om -— tillb. lu- ållå

B-hall, C-hall . " .iIII:

u...-III. " I

E=muuuiliilläill _

_ 15 ):

___—_ 33.1 _4

iåil' näää ili'lligil! ili:ä 71

i: * 83 NI V Slf .a

_, ___L TIM—10 —— '

l—

c__2 _L

L—n—

INVESTERINGAR 1 FALUN

.; i—ii- _ J . I 4—

.1 J

L__

. OLYMPISKA VINTERSPEL 1992 april 1985

Hdphn Datum

BILAGA 10A

Prop. 1985/86:104

• Sida 152
•  Original

0 H : nu 2 IHÅEUV

_UtLELnLqueroiektering .

INVESTERINGAR 1 ARE ) 1 _|. | _4 4 1 1

T

Störtloppsbanor

Presscenter

Infrastruktur

Öyriga byggnader

Provisoriska anläggn.

Eltekniska anläggn.

Avveckling

OLYMPISKA VINTERSPEL 1992

J Dalum

Hdphn april 1985

BILAGA 108

Prop. 1985/86: 104

• Sida 153
•  Original

198_l_3_ 1989 1990 ' '" 1991 1932 __

¹ Månad _ ¹

TEEEV. ARE _Irafikapparat

_Abonnentväxel

Terminaler

0L_Y_MPISKA VINTERSPEL

Internt nät SUBO-målomr Tävlingsbanor

tELESERVICE, RADIO OCH T_v__

Larm

TELEV FALUN Trafikapparaten

1 l 1

Abonnentväxel

TMphn (:l—ämm

_Terminaler Internt nät Förh rda förbindelser

Larm

april 1985”

TELEV. RADIO

BILAGA 10C 1—

RADIO/TV

P..! aneting

Anskaffningar

Prop. 1985/86: 104

• Sida 154
•  Original

Prop.l985/86:

KAPITALKOSTNADER

Kapitalkostnaderna har beräknats med utgångspunkt dels utifrån den tidplan som redovisas under punkt 10 dels mht vad som i övrigt i text anges beträffande likviditetsbehov i tiden. Be- räkningen är gjord för att få en uppfattning om nettoräntans storlek. Osäkerheten i denna beräkning ligger dels i svårig- heten i att på detta stadium upprätta en relevant tidplan dels i svårigheten i att rätt bedöma kostnadernas fördelning i tid- en.

Kostnadsräntor har beräknats efter en räntesats om 13,5 % in- klusive kreditivkostnader (fn 4 % över diskonto).

Intäktsräntor har beräknats efter en räntesats om 11 % (fn 1,5 % över diskonto).

Räntorna läggs till kapitalet årsvis, och har beräknats kvar- talsvis, t o m första kvartalet 1992. Räntorna är beräknade från början av resp. kvartal.

Räntekostnader map Televerket Radios uppgift (punkt 6.31) om att restvärdet 58 milj kronor faller ut först under åren 1993 och 1994 har beaktats.

. Ränteintäkt 32 milj kr . Räntekostnad % 94 " " Nettoränta % 62 milj kr

Bilaga 11 A Grafisk redovisning av intäkter och kostnader i tiden.

Bilaga 11 B Grafisk redovisning av likviditet.

• Sida 155
•  Original

Milj kronor

1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000

900 800 700 600 500 400 300 200 100

Grafisk redovisning av intäkter och kostnader

exklusive kapitalkostnader.

1989 1990

X

1 ' Ntlntäkter

1991 1992

05 1992 BILAGA llA

Prop. 1985/86: 104

• Sida 156
•  Original

Milj kronor

700 600 50!

400 300 200 100

⁰ ”__|

100 300 400 500 600 700

Grafisk redovisning av likviditet mht intäkter och kostnader

inklusive kapitalkostnader.

1988 1989 1990 1991 1992

OS 1992

BILAGA 115

Prop. 1985/86 104

• Sida 157
•  Original

12.1

12.11

12.12

12.13

KOSTNADSSAMMANSTÄLLNINGAR

Angivna belopp i milj kronor. Prisnivå januari 1985. Exkl Free-style i Åre.

Kostnader

Inxsstsriasåtestnsést Anläggningar i Falun Anläggningar i Åre Televerket östersund Televerket Falun Televerket Radio Radio/TV

Oförutsett

Qrifttestnedsr Centralt

Lokalt Falun Lokalt Åre Televerket Televerket Falun Televerket Radio Radio/TV

Oförutsett

Eeeiäsltestnesst . Räntekostnader | Oförutsett

6.1 6.2 6.3

15 % Totalt

xlcnmcioooooo MKJ—atom.)

30 % Totalt

11

Totalt

Prop

379,7 Mkr

218,6 " 51,8 " 75,5 "' 92,0 " 17,3 ”

125,2 "

960. Mkr

204,6 Mkr

33,6 " 39,2 " 0,7 " 2,3 " 11,0 "

77,4 ”

110,6 "

479. Mkr

62,0 Mkr

38,0- ”

100. Mkr

. 1985/86: 104

• Sida 158
•  Original

12.14

12.2

12.21

12.22

12.23

Totala kostnader

. Investeringskostnader 12.11 . Driftkostnader 12.12 . Kapitalkostnader 12.13

Total kostnad

I ovan redovisad total kostnad ingår oförutsett med 274 Mkr.

Intäkter

Iozéttst_ex_färsälieies

. Biljetter 9.1

. Sponsors/försäljning 9.2

. TV-rättigheter 9.3

. Radio/TV 7 Totalt

Bsstxäres

. 'Utrustning Åre 5

. Televerket östersund 6.1

. Televerket Falun 6.2

. Televerket Radio 6.3 Totalt

IeEeleJnEäEEsr | Intäkter av försäljning 12.21 . Restvärden 12.22

Total intäkt

Prop.l985/86:104

1627. Mkr

3,5 Mkr 16,4 " 18,6 " 58,0 " 97 Mkr

1724. Mkr

_________

• Sida 159
•  Original

Prop.l985/861104

12.3. Netto . Totala intäkter 12.1 1 724 Mkr . Totala kostnader 12.2 1 539 "

Netto totalt 185 Mkr

Ovan redovisat nettoresultat har belastats med 274 Mkr för oförutsett.

I utredningen har ej merkostnader upptagits för drift och underhåll av anläggningar etc som överdimensionerats för spel- en eller anläggningar som av andra skäl drar stora framtida driftkostnader. Att beräkna nämnda kostnader är i nuläget svårt då ett mera detaljerat OS-program erfordras härför. Det är dock rimligt att, likt Calgary, medel avsätts till en fond för täcknande av dessa framtida kostnader. I budget för OS 92 bör därför avsättning till fond betraktas och redovisas som OS-kostnad.

Olympiska vinterspelen i Falun/Åre 1992 ger, med utgångspunkt från denna utredning, ett "O-resultat" om t ex endera av följ- ande inträffar:

. Totala beloppet för oförutsett ökar från 274 Mkr till 459 Mkr, för att då utgöra 36 % av totalt beräknad kostnad för investering och drift inkl. kapitalkostnader.

. Oförutsett map investeringskostnader ökar från 15 % till 37 % (125 Mkr till 310 Mkr).

. Oförutsett map driftkostnader ökar från 30 % till 80 % (111 Mkr till 296 Mkr).

. Oförutsett map kapitalkostnader ökar från 38 milj kr till 223 milj kr.

. Intäkterna uppgår till 89 % av beräknade.

. Dollarkursen sättes till 6,20 Skr/US$ mot i beräkningarna förutsatt kurs om 7 Skr/US$. 159

• Sida 160
•  Original

Prop.l985/86:

I utredning har förutsatts att utbyggnad av bäddkapacitet, med undantag för OS—byar, ej belastar OS-budgeten. Byggkostnaderna har dock stigit kraftigt de senaste åren. Detta kan komma att negativt påverka utbyggnaden av bäddkapaciteten. Å andra sidan medför den reklam, som olympiska spel i Falun/Are skänker om— rådena, säkerligen en avsevärd höjning av efterfrågan på bäddar under lång period. Därför torde en utbyggnad av erforderligt antal bäddar vara mer en fråga om finansiering än om lönsam- het på sikt. Extra subventioner har därför ej bedömts aktuella.

Som tidigare framgått av utredningen har ej framtida föränd- ringar av kostnader och intäkter map index medtagits i redo- visade kostnads- och intäktskalkyler.

• Sida 161
•  Original

Prop. 1985/86: 104

13. SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER

Konkurrensen mellan världens länder att få arrangera de olympiska spelen har ökat under de senaste decennierna. Den främsta orsaken är den ökade massmediatäckningen. Denna ger dels ett bättre ekonomiskt utbyte av spelen och dels en fan- tastisk möjlighet för värdlandet att marknadsföra sig som turistland. Turismen anses i dag av många som den enskilda näring som förväntas ha den kraftigaste tillväxten. ökad fritid och förbättrade kommunikationer bidrar till att fler människor besöker allt fler länder.

| Sverige har förutsättningar att utvecklas betydligt vad gäller den internationella turismen. Hittills har dock inte Turistrådets anstängningar gett det resultat som borde kunna uppnås. Det kostar stora resurser att kon- kurrera om kunderna på den internationella marknaden. Ett OS skulle ge Sverige fantastiska möjligheter att nå nya länder och grupper av människor med vårt budskap. Intresset för vårt land får en skjuts framåt i samband med att Sverige tilldelas spelen i Lausanne 1986. Sedan kommer intresset att öka och nå sin kulmen i samband med spelen 1992. Det är viktigt att utnyttja detta till fullo.

. Förutom alla turister som kommer att besöka Sverige visar erfarenheterna från andra OS-orter att internationella idrottsorganisationer gärna lägger sina kongresser och sessioner till värdlandet. Tillsammans med själva genom- förandet av spelen kommer denna ökande turistström att meföra ett betydligt bättre "turistnetto" med utlandet.

. Ett OS betyder också en ny gemensam nämnare för Sveriges exportindustri. Utomordentliga möjligheter kommer att finnas att knyta internationella kontakter med OS 1992 som en naturlig utgångspunkt. Näringslivets stora intresse av att ett 05 förläggs till Sverige har också visat sig i de sponsorinsatser som gjorts för att marknadsföra Falun/ Åres kandidatur

11 Riksdagen 1985/86. ] saml. Nr [04

• Sida 162
•  Original

Prop. 1985/86:104

Svenska företag får möjlighet att visa upp utnyttjande av den senaste tekniken på områden exempelvis tele, tele- vision, informationsöverföringar och databearbetning. Detta ger ny kunskap och kompetens inom dessa växande branscher som kan ge svensk teknologi ett försprång in- ternationellt.

Sverige får visa upp sin erkänt goda förmåga att organi- sera och genomföra ett stort idrottsarrangemang. Detta ger fin goodwill både idrottsligt och i andra sammanhang.

De pengar som omsätts via ett 05 är direkta pengar från utlandet, framförallt genom TV-intäkter, vilket i sig har stor betydelse för samhällsekonomin.

Staten får stora extra skatteinkomster i form av inkomst- mervärdes- och punktskatter genom den omsättning som spe— len genererar.

Spelens förväntade överskott överlämnas till idrottsrörel- sen som därigenom får väsentligt ökade resurser att driva den verksamhet som är grunden för de olympiska spelen.

Investeringsskedet 1987-1991 kommer att ge stora regional— politiska effekter i Falu- och Åre regionerna. En ökad sysselsättning kan förväntas inom byggindustrin, service- sektorn och turismen. Detta ger ökade skatteinkomster för kommunerna och landstingen.

Falun och Åre får lånesiktiga effekter vad gäller turismen och ett ökat utnyttjande av befintliga anläggningar.

Kommunerna och idrottsrörelsen erhåller bestående värden i

form av uppförda anläggningar och byggnader, som kan ut- nyttjas för olika ändamål efter spelen.

• Sida 163
•  Original

Prop. 1985/86: 104

SAMANFATTN I NG

Efter att de XVIth Olympiska vinterspelen 1992 genomförts i Falun och Åre skulle man då, 1992, i korthet kunna samman- fatta planering, utbyggnad m m sålunda:

Allt sedan 1924 har Sverige deltagit i samtliga vinter-OS och

har därvid tillhört de mest framgångsrika nationerna. På 60— talet aktualiserades frågan om Sverige som värdnation. Flera utredningar gjordes. Dessa resulterade i två ansökningar. 1978 i Aten för 1984-års spel och 1981 vid IOC-kongressen i Baden- Baden för 1988-års spel. I Baden—Baden hade Sverige behövt ytter— ligare 9 röster, varför det fortsatta arbetet med att marknads- föra kandidaturen för 1992-års spel gjordes med en stark känsla av att "nu är det vår tur".

1 september 1984 bildade de båda kommunerna Falun och Åre det gemensamma bolaget "Falun-Åre FOC, Aktiebolag.

I april 1985 presenterade FOC utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Are 1992. Utredningen var en för- djupad och förutsättningslös inventering av program och förut- sättningar för ett OS förlagt till Falun/Are. Sålunda var inte denna utredning bara en uppdatering av de tidigare utredningar som gjorts, för bl a 1988-års ansökan, utan nytt material hade tagits fram, med avsikt att få ett underlag som väl motsvarade vad man då visste skulle komma att krävas av arrangemangen för lyckade olympiska vinterspel 1992. I prisläget januari 1985 beräknade utredningen den totala kostnaden för investering

och drift inkl. kapitalkostnader till 1 539 Mkr och de totala intäkterna till 1 724 Mkr. Utredningens intäktskalkyl grunda- des på en försiktig uppskattning med ledning av vad bl a Calgary för OS 1988 skulle få.

I maj 1985 överlämnade FOC utredningen till regeringen med begäran om att staten till fullo skulle ställa de ekonomiska 163

• Sida 164
•  Original

Prop.l985/86:104

garantierna för spelen. För Falun och Åre kommuner var det en ofrånkomlig förutsättning att staten tog de ekonomiska garanti- erna för att spelen skulle arrangeras.

Regeringens granskning av utredningen, som påbörjades snarast efter överlämnandet, gjordes utifrån en helhetsbedömning av beräknade kostnader och intäkter med hänsyn till de positiva samhällseffekter som skulle bli följden av om 1992-års vinter- spel förlades till Sverige.

Under höstriksdagen 1985 bifölls så regeringens proposition, varefter ett avtal om ekonomiska garantier för spelen tecknades mellan staten och FOC huvudsakligen i överensstämmelse med de förutsättningar som Falun och Åre kommuner tidigare ställt

som villkor för att kunna åta sig värdskapet för spelen.

Parallellt pågick marknadsföringskommitténs arbete med att föra ut information om Faluns kandidatur. Kommitténs avsikt var att visa att Sverige var väl skickad att arrangera olympi- ska vinterspel under de mest gynnsamma och sportsligt rätt- visa förhållanden som kan erbjudas. Marknadsföringskommitténs idoga arbete kröntes så slutligen med framgång då IOC vid sin session i Lausanne 17 oktober 1986 beslutade tilldela Falun

de XVI Olympiska vinterspelen 1992.

Tack vare regeringens positiva inställning till möjligheten att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige 1992 hade FOC redan hösten 1985 kunnat påbörja planeringen för spelens genom- -förande - en planering som innebar att man vid tidpunkten för

IOC:s beslut då var väl framme med olika programfrågor, orga- nisation m m.

Denna tidigare och väl genomarbetade planering innebar att arbetet med att organisera och förbereda spelen var i full gång redan vid årsskiftet 1986/1987. Förhandlingarna om TV- rättigheterna kom snabbt igång vilket senare skulle visa sig oerhört värdefullt ur bl a likviditetssynpunkt.

• Sida 165
•  Original

Prop.l985/86:104

I såväl Falun och i Åre kom utbyggnaden av olika arenor och anläggningar i gång redan under hösten 1987, med huvuddelen färdigställd till "testtävlingarna 1991". All utbyggnad hade planerats mht jämn sysselsättning och mht målsättningen att hålla räntekostnaderna nere. Tunga investeringar, som ej nämnvärt påverkade sysselsättningen, hade sålunda förlagts till åren 1990 och 1991.

Investeringsprogrammet hade fortlöpande prövats och följts upp på sätt att en god balans mellan intäkter och kostnader kunde uppnås.

Beroende på att Radio och TV till mesta del hyrde in teknisk utrustning kunde kostnaderna för Radio och TV bevakningen hållas nere. Samtliga tävlingsevenemang inkl invigning och avslutning bevakades. Alla nationer som så önskade erbjöds av RR och SVT multinationella oredigerade TV-program. Radio- bevakningen innebar produktion av internationellt ljud. Mot betalning erbjöds även resurser för unilateralt bruk, i första hand då resurser för produktion av egna radio- och TV-program och inslag för överföring till hemlandet.

För att möta de förväntade kraven krävdes av Televerket en avsevärd utbyggnad. Stor del av denna utbyggnad kunde.dock göras som tidigarelagda investeringar för vilka OS—budgeten i praktiken då endast kom att belastas med kapitalkostnader.

Det faktum att Sverige nu fått möjligheten att genomföra de olympiska vinterspelen 1992 har inneburit att Sverige som internationellt turistland utvecklats på ett sätt som aldrig skulle varit möjligt utan OS som draghjälp. Svensk export— industri har genom 05 getts unika möjligheter att knyta inter- nationella kontakter.

De regionalpolitiska effekterna för Falun- och Åreregionerna har inneburit ökad sysselsättning, inte bara i uppbyggnads- skedet, utan även nu efter att spelen hållits.

• Sida 166
•  Original

Prop.l985/861104

Genom spelens överskott, 185 Mkr, har idrottsrörelsen fått ökade resurser för att driva den verksamhet som är grunden för fortsatt framgångsrikt Svenskt deltagande i olympiska spel.

För de båda kommunerna Falun, Åre och idrottsrörelsen finns i dag bestående värden i, de för OS, uppförda anläggningarna och byggnaderna.

Hur det gick för våra Svenska idrottstalanger -- ja det vet Ni ju redan.

Järpen april 1985

FALUN - ÅRE FOC, AKTIEBOLAG

få?/55%

Bengt Åsengard

• Sida 167
•  Original

1986-03-11

KOMPLETTERIIG OCH ÄNDRIIG ] UTREDNING 'FURUTSKTTNIIGAR FUR G.WISKA VXITERSPEL I PALIN/ÅRE 1992". april 1985

Investeringskostnader enligt utredning % Belopp oförutsett investering

Driftkostnader enligt utredning % Belopp oförutsett drift

Kapitalkostnader enligt utredning z Belopp oförutsett kapitalkostnader

Tillkommer bedömd kostnad för rivning alternativt drift och underhåll av anlägg- ningar etc som överdimensionerats för spelen eller kostnad för anläggningar som av andra skäl drar stora framtida drift-

och underhållskostnader

Totalt exkl kostnader för index

%

i!

25. Mkr

1.290. Hkr

Prop. 1985/86: 104

• Sida 168
•  Original

Bilaga .?

Avtal

träffat mellan svenska staten och Falun Åre Organisation Co, FOC. Aktie- bolag. nedan kallat FOC . om statsgaranti för genomförande av olympiska vinterspel år l992 i Falun och Åre.

Bakgrund

Falu kommun har i samförstånd med Åre kommun. nedan kallade kommu- nerna. ansökt om att i Sverige få anordna [992 års olympiska vinterspel. Ansökan har från Falu kommun gjorts under förutsättning av att staten lämnar ekonomisk garanti för spelens genomförande. Kommunerna har gemensamt gjort en utredning om förutsättningarna för dessa olympiska vinterspel. Utredningen är benämnd Förutsättningar för olympiska vinter- spel i Falun/Äre l992, daterad april 1985 jämte komplettering l986-034 l. Utredningen anger kostnader. standard och omfattning vad beträffar de investeringar och den verksamhet som bedöms krävas för att spelen skall kunna genomföras. Anordnandet av spelen förutsätter att de alpina grenar- na genomförs i Åre. Sveriges olympiska kommitté jämte de olympiska specialidrottsförbunden har godkänt de anläggningar som behövs för att genomföra spelen i det utförande och i den standard som beskrivs i utred- ningen. Kommunerna har gemensamt bildat FOC för förberedelse. genom- förande och avveckling av spelen.

Efter förhandlingar har parterna enats om under vilka villkor en statsga- ranti för genomförandet av spelen skall kunna göras gällande. Den träffade överenskommelsen redovisas i detta avtal,

Statsgarantin och villkor för att garantin skall gälla l &

Staten åtar sig att på de villkor som anges i detta avtal ställa medel till förfogande för att täcka den förlust som kan uppstå om kostnaderna för den verksamhet och de investeringsobjekt som finns redovisade i bilaga till detta avtal inte skulle komma att vid en slutlig avstämning täckas av intäkterna av de olympiska spelen.

Garantin för denna verksamhet och dessa investeringsobjekt lämnas dock med ett belopp om sammanlagt och högst 1 290 milj. kr. i prisläget januari 1985.

De sammanlagda kostnaderna för den verksamhet och de investerings- objekt som redovisas i avtalsbilagan beräknas till högst 1 290 milj. kr. (garantiramen). Det förutsätts att samtliga kostnader för massmediabe- vakning och telekommunikationer m. m. (punkt C i bilagan) täcks av garantiramen.

Prop. 1985/86: l04

• Sida 169
•  Original

2.5

Statens garantiåtagande omfattar kostnader under en sexårsperiod räknat fr. o. m. den dag Falu kommun tilldelas de olympiska spelen. Spelens ekonomiska resultat skall slutredovisas före utgången av år 1992.

Statens garantiåtagande gäller endast gentemot FOC och under förut- sättning att kommunernas gemensamma aktieinnehav i FOC representerar minst två tredjedelar av röstvärdet i bolaget. För beslut i FOC:s styrelse krävs att beslutet biträds av kommunernas valda ledamöter. Staten utser revisorer i verksamheten.

Detta avtal innebär inte att staten åtar sig något ansvar att medverka i FOC:s verksamhet.

3.5

Det ankommer på FOC att vidta nödvändiga åtgärder för de olympiska spelens genomförande och finansiering.

4.5

Intäkter av spelen skall i första hand räknas av mot statens garantiåta- gande.

Som intäkter räknas alla intäkter som är en följd av att spelen arrange- ras, vilka intäkter annars inte skulle ha uppkommit. Till intäkter av spelen hänförs sålunda bl. a. intäkter av försäljningen av televisionssändningsrät- tigheter och av s. k. OS-emblem samt direkta bidrag liksom intäkter av sponsoring, entreintäkter och intäkter av försäljning av visst materiel m. m. efter spelen (.restvärden).

Om kostnader för arrangerande av de olympiska spelen uppkommer sedan detta avtal slutits och dessa kostnader inte kunnat påverkas av FOC. skall förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantiramen skall höjas.

Det åligger FOC att försäkra arrangemanget för omständigheter över vilka FOC ej råder såsom krig. bojkott etc.

Om statliga bidrag i form av exempelvis arbetsmarknadsmedel kommer att lämnas för ändamål som har samband med de olympiska spelen, skall förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantiramen skalljämkas.

Index för korrigering av garantiramen med hänsyn till förändringar i kost- nadsnivån från januari 1985 skall fastställas efter överläggningar mellan parterna.

Prop. 1985/86: 104

• Sida 170
•  Original

8 & Prop. 1985/86: 104

I förhandlingar om försäljning av rätten till televisionssändningar från de olympiska spelen har staten rätt att delta och avtal om sådan försäljning skall underställas staten för godkännande.

Statsgarantin förutsätter att FOC i avtal med Sveriges olympiska kommitté och Sveriges riksidrottsförbund kan tillförsäkra sig rätten att i emblem för de olympiska vinterspelen använda de fem olympiska ringarna.

Ett eventuellt överskott av spelen skall användas för ändamål som är angelägna för svensk idrottsrörelse. Beslut om disposition av ett eventuellt överskott skall godkännas av regeringen.

Godkännande av avtal 11 5

Detta avtal gäller under förutsättning av regeringens samt kommunfullmäktiges i Falu och Are kommuner godkännande.

Detta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar varav parterna samt Falu och Åre kommun tagit var sitt.

Stockholm den 3 april 1986 Falun den 3 april 1986 Åre den 3 april 1986. För staten För FOC

Ulf Lönnqvist Nils Dahlberg John-Bruno Jacobsson

• Sida 171
•  Original

Bilaga till avtal Prop. 1985/86: 104

A. Investeringar i Falun

Ändamål

Hoppbackar. Tillbyggnad Längdskidstadion. Om- och tillbyggnad Skidskyttestadion. Nybyggnad Ishockey A-hall. Utbyggnad befintlig hall Ishockey B-hall. Nybyggnad Ishockey C-hall. Överbyggnad befintlig bana Skrinnarbana. Om- och tillbyggnad

Bob o Rodelbana. Nybyggnad Entrecr. personalrum. ceremoniplats etc. Nybyggnad Bergbana vid hoppbacke och bob/rodelbana. Nybyggnad Parkering. infrastruktur, friytor, reservkraftanläggning samt kraftförsörjning m. m. Press-center; anpassningskostnader m. m.

Press-by; förhyrning i befintliga lägenheter Os-by vid Dalregementet 113. Om- och tillbyggnad

B. lnvesteringari Åre exkl. Freestylearrangemang

Ändamål

Störtlopp H. Tillbyggnad samt utvidgning målområde. Återstående linba- nedel utbyggd utanför OS-budget. liksom servering vid bergsstation. Störtlopp D+ Super G-H. Nybyggnad Storslalom m.m. Ombyggnad inkl. nytt målområde Slalom H och D samt träningsbackar. Ombyggnader Presscenter inkl. personalrestaurang samt viss yta för TV Förläggningar för deltagande, press m.fl. Anpassningskostnader Administrationslokaler Trafik: Ombyggnader. Tidtagningsutrustning. högtalaranläggning, ceremoniplatser etc. Flygplats i Järpen. Molanda Bro vid Rödösundet

C. Investeringar i och drift av Tele/TV m.m.

Kalkylerna är till delar — särskilt avseende televerket — nettobcräkningar eftersom investeringsprogram t. ex. tidigareläggs eller av att investering- ar undviks och ersätts av hyror, leasing eller restvärden.

Investeringar inkl. restvärden. Driftkostnader

• Sida 172
•  Original

D. Driftkostnader för organisation av OS m.m.

Central organisationskommitté i Falun samt lokal kommitté i Falun (sam- ordnad)jämte lokal kommitté i Åre inkl. avveckling år 1992.

Löner inkl. sociala avgifter Frivillig personal, vissa ersättningar Hyror. resor. Allmänna omkostnader Marknadsföring. värdskapskostnader. gäster m.m. IOK-session, medaljer Invigning. ceremonier, avslutning, film och video. Avrapportering Data. resultatgivning Säkerhetstjänst, polisbevakning, militärbevakning Ersättningar till W- och Z- landsting, Falu och Åre kommuner för kom- munalteknisk verksamhet, brandförsvar. sjukvård m.m. Hyra för OS-by i Åre. Intäktsbortfall i företag Ersättning till SOK för OS-ringar. Intäktsgenererande utgift Likviditetskostnader Avsättning för rivningskostnadcr efter spelen, för drift av arenor m.m. Försäkringspremier för force majeure (krig, bojkott etc.)

Prop. 1985/86: 104