om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1992
Regeringens proposition -
1985/86: 104 CY
om statlig garanti för anordnande av Prop
olympiska vinterspel i Sverige år 1992 1985/86: 104
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 april 1986.
På regeringens vägnar
Svante Lundkvist
Birgitta Dahl
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel år 1992 i Falun och Åre under förutsättningen att Internationella olympiska kommittén i oktober 1986 beslutar förlägga spelen till dessa orter.
| Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 104
Jordbruksdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 1986
Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist
Föredragande: statsrådet Lundkvist
Proposition om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1992
1¶Statliga garantier för olympiska vinterspel år
1992 i Sverige m. m.
1.1¶Inledning
Från svensk sida har tidigare. både inför 1984 års och 1988 års tävlingar, gjorts ansökan hos internationella olympiska kommittén (IOK) om att få arrangera olympiska vinterspel. Enligt IOK: s regler fordras normalt att en arrangör av olympiska spel (OS) av staten tillförsäkras ekonomiska garantier för spelens genomförande. Riksdagen har med anledning av bl. a. denna regel vid de tidigare ansökningstillfällena (prop. 1977/78: 146, KrU 23, rskr 275 och prop. 1980/81: 200, KrU 35, rskr 428) lämnat sådana statsgarantier. IOK beslutade i de båda nu nämnda fallen att erbjuda OS till andra sökande arrangörsorter. nämligen Sarajevo i Jugoslavien resp. Calgary i Canada.
I en skrivelse till regeringen den 3 februari 1983 anhöll Falu kommun om fullständiga ekonomiska garantier för att tillsammans med Åre kommun ansöka om att få arrangera de olympiska vinterspelen i Sverige år 1992. Skrivelsen har remissbehandlats under våren 1983.
1.2¶Yttranden över ansökan om olympiska vinterspel år 1992
Följande instanser har anmodats eller beretts tillfälle att yttra sig över Falu kommuns skrivelse den 3 februari 1983, nämligen överbefälhavaren, televerket, länsstyrelserna i Kopparbergs och Jämtlands fän, Kopparbergs och Jämtlands läns landsting, Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges riksidrottsförbund och Svenska olympiska kommittén. Till remissyttrandet från överbefälhavaren har fogats yttranden från de frivilliga försvarsorganisationerna. Kopparbergs läns landsting har meddelat att man inte avser yttra sig i frågan och Jämtlands läns landsting har inte inkommit med svar.
Samtliga remissinstanser som yttrat sig i ärendet ställer sig i sak positiva [AN
till ett svenskt OS-arrangemang, dock inte reservationslöst., Flertalet re- Prop. 1985/86: 104 missinstanser har synpunkter på bl. a. de ekonomiska villkoren för medverkan, utformningen av en statsgaranti eller förutsättningarna för praktisk medverkan. De understryker värdet för svensk idrott och turism liksom för näringsliv och ”svensk good-will” av olympiska spel i Sverige. Flertalet av remissinstanserna gör också den bedömningen att arrangerandet av
olympiska spel är ett nationellt intresse med hänsyn till arrangemangets omfattning. Detta ställer i sin tur krav på en statlig ekonomisk garanti.
Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och Sveriges riksidrottsförbund
(RF) hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågan om olympiska vinterspel i Sverige år 1984 resp. år 1988. SOK vidhåller således sin tidigare
bedömning att det från bl. a. organisatorisk, administrativ och ekonomisk
synpunkt finns gynnsamma förutsättningar för anordnandet av sådana tävlingar i Falun och Åre. RF anför liknande synpunkter samt framhåller
spelens betydelse för att ge svensk idrott stimulans, utbredning och inter-
nationell uppmärksamhet. RF anser vidare att avgörande för om arrangemanget skall komma till stånd torde vara att staten tar det slutliga ekono-
miska ansvaret. Detta enligt RF med hänsyn till det allmänna nationella
intresse som olympiska spel har. RF tillstyrker bifall till berörda kom-
muners ansökningar ”under förutsättning att en eventuell statsgaranti inte
avräknas mot de årligen tillkommande statsmedlen till idrotten och dess
organisationer”.
Länsstyrelserna i Kopparbergs och Jämtlands län framhåller bägge
betydelsen av olympiska spel för turistnäringen liksom för övrigt näringsliv och kultur. Länsstyrelserna pekar också på värdet av att nyttja redan
uppförda anläggningar för idrott och turism. Länsstyrelsen i Jämtlands län
framhåller den regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga stimulans som redan gjorda och tillkommande investeringar har särskilt för Åreområdet. Länsstyrelsen anför vidare att olympiska spel har en allmänt positiv bety-
delse för landet som ger följder under hela 90-talet och att en koncentration av olika intäktsskapande åtgärder till ett fåtal redan utbyggda turistområden som Åre är ett effektivt utnyttjande av redan investerat kapital. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att staten bör lämna fullständiga ekono-
miska garantier.
Sveriges Radio AB anför att radio- och televisionsbevakning av olympiska spel är ett helt unikt åliggande för ett rundradioföretag. Publikens krav på programmässig och teknisk kvalitet är redan nu höga och förvänt-
ningarna i detta avseende stegras från ett spel till nästa. Med utgångspunk-
ten att tillräckliga ekonomiska resurser — varav bruttokostnader för tekniska anskaffningar täcks av en statsgaranti — ställs till förfogande är
bolaget övertygat om sina goda förutsättningar för en högklassig bevak-
ning. Bolaget ser positivt på ett olympiskt arrangemang.
Televerket anser att det skulle vara värdefullt och stimulerande att få
medverka i ett så omfattande arrangemang som olympiska vinterspel. Verket deltar därför gärna i en fortsatt utredning. Verket anger de garan-
tianspråk som kan bli aktuella och jämför därvid sina kostnadsberäkningar med de som verket gjorde i samband med ansökan om 1988 års vinterspel. En utgångspunkt är att verkets fasta kunder inte åsamkas kostnader på
grund av ett OS-arrangemang.
Överbefälhavaren (ÖB) anför att frågan om militär medverkan faller Prop. 1985/86: 104 utanför ramen för myndighetens befogenhet och mäste avgöras av rege-
ringen i särskild ordning. ÖB kan inte tillstyrka en militär medverkan i
arrangemangen i sådan omfattning som sannolikt förutsätts eller förutsatts it. ex. utredningen inför ansökan om 1984 års vinterspel. Ett beslut om sådan medverkan torde ge som konsekvens ett betydande utbildningsbortfall och allvarligt begränsa berörda enheters krigsanvändbarhet. ÖB anser vidare att möjligheterna till militär medverkan snarast försämrats mot bakgrund av ett allt kärvare ekonomiskt läge för försvarsmakten. ÖB hänvisar därför till de frivilliga försvarsorganisattonerna som under hand redovisat ett principiellt intresse att medverka i ett olympiskt arrangemaneg, förutsatt att eventuella kostnader täcks.
Några remissinstanser berör direkt eller indirekt frågan om de intäkter som försäljningen av televistonssändningsrättigheterna kan ge. RF anser att trots att framlagda kalkyler pekar på att det kan bli ett ekonomiskt överskott så måste det avgörande för att arrangemanget skall komma till stånd vara att staten tar det slutliga ekonomiska ansvaret gentemot arrangörskommunerna Falun och Åre enligt IOK: s bestämmelser. Länsstyrelsen i Kopparbergs län räknar med att kostnaderna för spelen i Falun och Åre skall kunna täckas trots höga kostnader för organisation och massmedia och för tillgodoseende av kravet på utbyggnad av befintliga anläggningar och komplettering med nya. Länsstyrelsens bedömning vilar främst på att de s. k. TV-intäkterna kan beräknas bli avsevärda.
I frågan om utgifter för arrangerandet av vinterspelen redovisar såväl televerket som Sveriges Radio AB att förändrad teknik kan komma att något minska kostnaderna för massmediabevakningen. Detta gäller under förutsättning att man kan räkna med i stort sett samma förutsättningar för kalkylerna som i utredningen inför 1988 års OS-ansökan.
Stockholms kommun förberedde under är 1983 en ansökan till IOK om arrangerandet av sommarolympiaden är 1992. Mot den bakgrunden har RF och SOK i skrivelse till regeringen den 12 december 1983 förordat en prioritering av Falun/Äres ansökan för den händelse regeringen lämnar ekonomiska garantier för endast en ansökan hos IOK.
1.3 Utredning om förutsättningar för olympiska vinterspel är
1992 + Falun och Are
Falu kommun har efter sin skrivelse den 3 februari 1983, liksom Åre kommun, lämnat kompletterande material angående investeringsbehov och andra förutsättningar för att arrangera de olympiska vinterspelen är 1992. Kommunerna har vidare den 17 oktober 1984 bildat ett gemensamt bolag. Falun Åre Organisation Co, FOC, Aktiebolag, för att förbereda och arrangera spelen. Inom FOC har det gjorts en utredning ”Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Åre 1992". Utredningen överlämnades den 7 november 1985 till regeringen (jordbruksdepartementet). Utredningen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.
Den som ansöker om att få arrangera de vinterolympiska spelen år 1992 har att före utgången av mars 1986 redovisa hos IOK villkoren för en sådan
ansökan. Ansökan skall därefter behandlas slutligt vid IOK: s session i Prop. 1985/86: 104 Lausanne den 17 oktober 1986. IOK skall därvid utse värdort bland sanno-
likt sju kandidater. Falu och Åre kommuner och andra som har ett uttalat intresse av att de olympiska vinterspelen år 1992 förläggs till Sverige har i olika sammanhang hävdat att beslut om en statlig ekonomisk garanti måste föreligga i god ud före IOK: s session i oktober 1986.
Den av FOC genomförda utredningen av förutsättningarna för att arrangera de vinterolympiska spelen år 1992 har gjorts efter samråd med SOK och RF. De i utredningen föreslagna investeringarna och utgiftsprogrammen har beräknats ; samråd med berörda intressenter, myndigheter och företag samt därefter godkänts av SOK och de olympiska specialförbun-
den. Investeringskalkylerna har sedermera granskats av byggnadsstyrelsen. FOC redovisar så långt möjligt bruttoförhållanden avseende såväl kost-
nader som intäkter. Kostnaderna beräknas i prisläget januari 1985 till 1539 milj. kr. inkl. oförutsedda kostnader med 272 milj. kr. Intäkterna beräknas i fast pris och under vissa antaganden till I 724 milj. kr. Bland större investeringar märks om- och nybyggnader av ishockeyhallar, ny bob- och rodelbana samt ombyggnader av skidstadion vid Lugnet i Falun. Dalrege-
mentet I 13 föreslås bli OS-förläggning efter om- och tillbyggnadsarbeten
beräknade till ca 100 milj. kr. I Åre krävs investeringar huvudsakligen i befintliga alpina anläggningar och ett nytt presscenter. En dominerande kostnadspost är kostnader inkl. investeringar för TV-sändningarna. De
uppgår till nära 400 milj. kr.
Utgångspunkten för omfattningen av statsgarantin är att de beräknade kostnaderna uppräknade med index skall täckas av de beräknade intäkterna. FOC har i en komplettering till utredningen den 11 mars 1986 presenterat en kalkyl som omsluter 1 290 milj. kr. Kalkylen omfattar efter korrigering av kostnader för bl. a. rivning och/eller drift av arenor efter spelen. men exkl. oförutsedda kostnader. ett belopp av 1 290 milj. kr.
De huvudsakliga intäkterna i kalkylen uppkommer genom försäljningen av sändningsrätten för TV. Dessa intäkter anges till I 052 milj. kr. Intäkterna har beräknats med utgångspunkt i de avtal som värdorten för vinterspelen år 1988, Calgary, har slutit. Det angivna beloppet motsvarar 65 96 av summan av Calgarys avtal räknat efter en dollarkurs av 7 kr. Den totala intäkten av spelen beräknas som nämnts till I 724 milj. kr. I detta belopp
ingår förutom TV-intäkter bl. a sponsor- och försäljningsintäkter, biljettin-
täkter samt vissa s. k. restvärden efter spelen.
Kalkylen är en investerings- och driftkalkyl. Den beaktar därför inte bestående investeringsvärden eller andra samhällsekonomiska effekter, såsom ytterligare ianspråktagande av samhällelig service, skatteinkomster, valutaintäkter, sysselsättnings- eller regionalekonomiska effekter.
Utredningen har utgjort primärt underlag för de överläggningar som förts mellan företrädare för regeringen och Falu och Åre kommuner om statliga ekonomiska garantier för genomförandet av de olympiska vinterspelen år 1992. Överläggningarna har resulterat i ett avtal mellan staten och det av kommunerna bildade bolaget FOC. Avtalet, som gäller under förutsättning av bl. a. regeringens godkännande, bifogas detta protokoll som bilaga 2.
2¶Föredragandens överväganden Prop. 1985/86: 104
Den svenska idrottsrörelsen har i flera sammanhang uttryckt önskemål om att olympiska vinterspel förläggs till Sverige. Idrottsrörelsen har därvid bedömt att ett sådant arrangemang är av stort idrottsligt intresse samtidigt som det skulle ha ett betydande propagandavärde för svensk idrott.
Falu och Åre kommuner har målmedvetet verkat för att olympiska
vinterspel förläggs dit. Man har ansett att detta skulle vara av stor betydelse för orternas utveckling samt ge regional stimulans.
Frågan om OS i Sverige har också fått ett ökat stöd hos näringslivet inte
minst mot bakgrund av den betydelse de olympiska spelen skulle få för en
naturligt att även näringslivet deltar i arbetet med att genomföra olympiska spel i Sverige. Staten garanterar enligt det avtal som föreligger varken
upplåningsbehov eller ytterligare kalkylerade räntekostnader. Jag ser detta som en naturlig uppgift för näringslivet. Från regeringens sida har tidigare vid olika tillfällen uttalats en positiv inställning till en ansökan från svenska orter om att få arrangera vinter-OS
år 1992. Regeringen gör samma bedömning nu. Den svenska idrottsrörelsen liksom FOC, och därigenom Falu och Åre kommuner, bör därför ges
de ekonomiska garantier som krävs för en ansökan. Utredningen om de praktiska och ekonomiska förutsättningarna för
olympiska vinterspel i Falun och Åre är 1992 visar enligt min mening att
spelen kan arrangeras på ett tillfredsställande sätt. Till detta bidrar de satsningar som i tidigare sammanhang gjorts i Falun och Åre, bl. a. riksskidstadion vid Lugnet och det s. k. Åreprojektet med den nyligen invigda
störtloppsbacken för alpin skidåkning.
Även om jag sålunda bedömer förutsättningarna som goda vill jag dock erinra om arrangemangets mycket stora ekonomiska omfattning. Den kalkylerade omslutningen uppgår till ca 1,3 — 1,5 miljarder kr. Det riskta-
så långt möjligt. Så har också skett i den överenskommelse som har träffats
mellan staten och kommunerna. Överläggningarna har utgått från att kommunerna genom FOC tar ansvar för de olympiska vinterspelens genomförande och ekonomi. Det råder
också enighet om att den ekonomiska verksamheten inom OS-budgeten skall bedrivas så att inte onödiga likviditetskostnader eller behov av alltför tidig lånefinansiering uppstår. Investeringsåtaganden på en rimlig nivå bör
också bidra till att kommunernas ekonomiska ansvar efter spelen för
anläggningar och därtill knutna driftkostnader kan upprätthållas. SOK och
berörda specialförbund har godkänt anläggningarnas utformning med avseende på tekniska krav och standard. En viktig del i strävan att begränsa
driftkostnaderna är den ideella arbetsinsats som idrottsrörelsen bidrar med. Ett ekonomiskt positivt resultat av vinterspelen bör därför tillfalla svensk idrott. Kalkylerna har granskats i samband med överläggningarna i statsgarantifrågan. I förutsättningarna ingår bl. a. att utnyttja Dalregementet I 13 som en s. k. OS-by. Investeringarna i Falun och Åre, organisation och drift av
OS, liksom kostnaderna för massmediabevakning av spelen bedöms kunna Prop. 1985/86: 104
i sin helhet rymmas inom avtalade utgiftsprogram. Det har förutsatts att
tävlingar i alpin skidåkning i grenen Freestyle inte blir obligatoriska olym-
piska tävlingar. Mare vv
Statens garantiåtagande gäller endast mot FOC, som skall vara ekonomiskt ansvarigt för genomförande av OS. FOC skall sålunda om det visar sig nödvändigt genom garantin få intäktsunderskott täckt inom ramen för i avtalet redovisade utgiftsprogram. Som ett villkor för en sådan statlig ekonomisk garanti skall bl. a. gälla att staten ges insyn genom revisorer i verksamheten. Staten kommer som jag tidigare nämnt inte att ställa några
garantier för de lån som kommer att behöva tas upp av OS-huvudmannen
före spelens genomförande. Lånen behövs i avvaktan på att OS-budgeten
får sina slutliga intäkter efter genomförda tävlingar år 1992. Sådana lån
förutsätts den ordinarie kreditmarknaden kunna förmedla mot bakgrund bl. a. av det positiva gensvar en svensk ansökan rönt hos bl. a. näringslivet.
Avstämning av OS-budgetens utveckling kommer att ske fortlöpande. I ett senare skede skall bestämmas hur hänsyn skall tas till kostnadsutveck-
lingen. Tidigast vid årsskiftet 1988/89 avser avtalsparterna ta upp överlägg-
ningar om fastställande av index för en justering av garantiätagandet med
hänsyn till kostnadsutvecklingen. Vid denna tidpunkt har sannolikt, om
spelen förlagts till Sverige, avtal om intäkter från försäljningen av rätten till TV-sändningar slutits. Statsgarantins syfte är att täcka eventuella förluster i ett utgiftsprogram om 1 290 milj. kr. i prisläget januari 1985, i den mån det saknas finansiering genom intäkter. Statsgarantin är begränsad till det
angivna beloppet. Om kostnader härutöver för arrangerande av de olympiska spelen uppkommer — och dessa inte kunnat påverkas av FOC —
medger avtalet att garantiramen efter förhandling kan jämkas. Härvid har förutsatts att oförutsedda kostnader också för verksamhet och investeringsobjekt som omfattas av garantiramen skall kunna finansieras genom omprioriteringar.
Av avgörande betydelse för det ekoriomiska resultatet av arrangemangen är storleken av intäkterna och deras periodisering. Med hänsyn främst till att försäljningen av TV-rättigheterna förutsätts svara för huvuddelen av intäkterna bör detta försäljningsavtal underställas regeringen för godkännande. Det är också av stor betydelse att OS-budgeten tillförsäkras största möjliga intäkter av försäljningen av rätten att använda OS-symbolen.
En kalkyl som i tiden spänner över nära sju år är naturligen svårbedömbar liksom dess resultat. För egen del vill jag därför framhålla vikten av en sammanhållen och framsynt ekonomisk planering och verksamhet för att
nå ett positivt resultat.
De kalkyler över kostnader och intäkter som jag nu har redovisat visar i allt väsentligt att staten bör kunna lämna en ekonomiskt fullgod garanti för
en vinterolympiad i Falun och Åre år 1992. Skulle IOK välja att förlägga
1992 års olympiska vinterspel till Falun och Åre är jag förvissad om att de svenska arrangörerna skall motsvara förtroendet och lägga grunden till
tävlingar av högsta kvalitet.
3¶Hemställan Prop. 1985/86: 104
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att bo myndiga regeringen att ikläda staten ekonomiska åtaganden
i överenstämmelse med till denna proposition bifogat avtal.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
4¶Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Bilaga I Prop. 1985/86: 104
INNEHAÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND/ALLMAÄNT flik 1 VINTERSPELENS OMFATTNING ORGANISATION INVESTERINGAR I FALUN INVESTERINGAR I ÅRE INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN OCH ÅRE DRIFTKOSTNADER INTÄKTER
| TIDPLAN | 10 |
| KAP ITALKOSTNADER | 7” |
| KOSTNADSSAMMANSTÄLLN INGAR | 12 |
| SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER | 13 |
| SAMMANFATTNING | 14 |
INNEHALLSFÖRTECKNING Prop. 1985/86: 104
/Detaljerad/
BAKGRUND/ALLMAÄNT punkt flik Varför OS-frågan aktualiseras igen NN Internationella relationer Falun - Åre FOC, Aktiebolag NN Utredningsarbetet BhBUNnA
SE Tidigare OS-utredning Fortsatt planläggning FN Mun
VINTERSPELENS OMFATTNING Nå Förutsättningar och konsekvenser för Falun NI Förutsättningar och konsekvenser för Åre PI Tekniska anläggningar Falun/Åre PI wWwn—A
ORGANISATION Organisation för marknadsföring av kandidaturen - Organisation för spelens genomförande wWwxnyw www
INVESTERINGAR I FALUN n Tävlings- och träningsarenor Ben
RE Parkering, infrastruktur övergripande kraftförsörjning
EerPr Press-center m m Boende BRPeLRrnreE Sammanställning investeringskostnader Falun BB ÄmanbBumn—— BRP
INVESTERINGAR I ÅRE ON OM Tävlings- och träningsarenor UR OA Administration UM Presscenter OM OUTER Boende AA OA
OR MBÅWÖOMN-A UN Service Trafik On OR Teknisk försörjning, drift o underhåll Un on Infrastruktur UT Sammanställning investeringskostnader Åre Ön OMNIA wu
INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE nn m Östersunds teleområde, Åre AA Faluns teleområde, Falun Televerket Radio Sammanställning investeringar och drift oäÄaÄnalknÉaa SBWN annan
NJ RADIO OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN O ÅRE Policy, förutsättningar NYNN Sammanfattning av kostnader Lokalbehov SS WwWn— NN
DRIFTKOSTNADER Driftkostnader 00800 Driftkostnader lokalt Falun o=MosMoel MM Oriftkostnader lokalt Åre [+ WnN-— 00
INTÄKTER punkt DO flik Prop. 1985/86: 104
Biljetter AD Sponsors- och försäljningsintäkter WD TV- intäkter WD YoRoRVoRte] Intäkter totalt CO BPWUNMA
Intäkternas fördelning i tiden WD UT oo
TIDPLAN
| KAP ITALKOSTNADER | 11 | |
| KOSTNADSSAMMANSTÄLLNINGAR | 12 | 12 |
| Kostnader | 12.1 | 12 |
| Intäkter | 12.2 | |
| Netto | 12.3 | 12 |
| SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER | 13 | 13 |
| SAMMANFATTNING | 14 | 14 |
BAKGRUND Prop. 1985/86: 104
1. 1 Varför OS-frågan aktualieras igen Sverige har deltagit i samtliga vinter-OS sedan 1924 då de
första spelen genomfördes i Chamonix, Frankrike. Vi tillhör en av de mest framgångsrika nationerna, genom tiderna i vinterspelen. Vi har ännu aldrig stått som värd. Sedan 60-talet då frågan första gången aktualiserades har flera utredningar
gjorts. Dessa har resulterat i två ansökningar. 1978 i Aten sökte vi 1984 års spel.
1981 sökte vi spelen igen vid IOC-kongressen i Baden-Baden. Då
hade vi behövt ytterligare 9 röster av 81 för att få värdskapet. Det är därför med en stark känsla av att "nu är det vår tur"
som en tredje ansökan förbereds.
Förutom det självklara i att en stor vintersportnation som
Sverige någon gång måste "bjuda igen", är det också hög tid att vi, på hemmaplan, får uppleva ett olympiskt vinterspel.
Den stimulans för de tusentals människor som på ett eller annat sätt engageras i arbetet, samt det ökade intresset för vintersport som blir följden kan med säkerhet inte överskattas. Det ekonomiska risktagandet, mot bakgrund av senare års erfaren-
heter, kan nu också bedömmas vara mycket litet.
1 .2 Internationella relationer
Sverige har spelat en betydelsefull roll i det internationella idrottsutbytet under hela 1900-talet. Sålunda var en svensk:
Viktor Balck, medlem i den första Internationella Olympiska
kommittén. En rad svenskar har varit och är medlemmar: Gustav
Dyrssen, Bo Ekelund, Sven Thofelt, Matts Carlgren, Gunnar Ericsson och en, Sigfrid Edström var dess ordförande 1947-1951.
Många svenskar har deltagit och deltar i det internationella arbetet bl a genom att inneha platser i en rad specialförbunds och andra organs styrelser. Därav följer att ett mycket brett kontaktnät finns etablerat med de organsationer som påverkar beslut om värdskapet för olympiska spel. Detta utnyttjas självfallet i största möjliga utsträckning i marknadsföringen av Sveriges kandidatur.
1. 3 Falun - Åre FOC, Aktiebolag
Vid ett sammanträde i Falun, september 1984, med representanter för staten, Falu och Åre kommuner, samt OS-kommittén, framfördes
från statens sida att man vid förhandlingar i frågor om de
olympiska vinterspelen 1992 gärna såg en juridisk person som förhandlingspart.
red anledning av detta, statens önskemål, bildade Falu och Åre kommuner, i början oktober 1984 nämnda aktiebolag.
Bolagets uppgift har varit att taga fram denna utredning som underlag för förhandlingar med staten om statsgaranti för spelen.
Bolaget ägs till 50 Z vardera av Falu- och Åre kommuner.
Styrelsen består fn av: Nils Dahlberg ordförande (kommunalråd Falu kommun) John Bruno Jacobsson (kommunalråd Åre kommun) Bengt Åsengård suppleant och tillika verkställande
direktör
Organisationsnummer: 556232-7147 Adress: Box 201, 830 05 Järpen Telefon: 0647/108 50, vx Åre kommun
Bolagets tidigare firma är "Mitt i Åre Fastighets Aktiebolag". Ändringar anmälda till Patent- och registreringsverket men ännu ej registrerade.
1 4 Utredningsarbetet Målsättningen med utredningen för de olympiska vinterspelen i Falun och Åre 1992 har primärt varit att ta fram ett bra underlag för förhandling med staten om en statsgaranti för spelen. Vidare har målsättningen varit att resultatet av utredningen skall bilda underlag för den fortsatta planeringen av spelen.
I utredningsarbetet har en fördjupad och förutsättningslös inventering av program och förutsättningar gjorts. Tidigare utred-
ning för 1988-års vinterspel har härvid utgjort ett stöd.
Vad gäller tävlingsprogrammet har 12 dagar förutsatts. Vinter- 0S i Calgary kommer att på prov förlängas till 16 dagar. IOC kommer på bacis av då gjorda erfarenheter att fatta beslut om vinter-OS längd och antalet grenar på programmet.
Falun Åre
Tävlande inkl. ledare mfi 1.700 pers 600 pers Massmediapersonal 3.000 " 1.000 " Officals 500 pers Åskådare 650.000 pers 150.000 "
Utredningen har förutsatt att befintliga arenor i första hand utnyttjas, då dessa visat sig väl motsvara kraven för internationella elittävlingar. Det krävs dock åtskilliga moderniseringar av arenorna liksom komplettering med nya för tillkommande grenar och tävlingsmoment.
För Faluns vidkommande är det i första hand en kombinerad boboch rodelbana, som måste byggas, liksom skidskyttestadion och utbyggnad av ishallar.
Programmet för Åre kan bli utökat med Super G och eventuellt Freestyle. Dessutom genomförs alpin kombination som separata tävlingar. Detta skulle ge totalt 18 st tävlingsdiscipliner mot 6 st i utredning för 0S -84. För Freestyle erfordras helt nya pister. För övriga grenar har en omdisponering och komplettering av befintliga bansystem visat sig bli nödvändig dels för att tidsmässigt klara det ökade programmet, dels som
en anpassning till höjda krav på banornas kvalitet och data.
Framför allt gäller detta damernas störtlopp och ett generellt
krav på konstsnö. Nybyggnad erfordas i Åre, liksom i tidigare OS-utredningar, för administration och press/radio/TV-center.
Synpunkter på anläggningarnas nuvarande och framtida standard har inhämtats från IOC:s tekniska delegater, internationella och nationella specialförbundens tävlingsansvariga samt från de i OS-organisationen, som arbetar för att 05 1992 skall arrangeras i Falun/Åre. Önskemål om förbättringar av befintliga och krav på nya arenors utformning har inhämtats på alla nivåer, vartefter de sammanställts, bedömts, programmerats och kostnadsberäknats.
I samband med att vår kandidatur marknadsförts vid internationella sammankomster och tävlingar, har också intervjuer gjorts med ansvariga om erfarenheter från arrangemangen runt en stor tävling på respektive tävlingsort. Således har utredningen försökt att dra erfarenhet från såväl Sarajevo som Los Angeles arrangemang av OS 1984. Även Calgarys organisationsansvariga har intervjuats för att dra nytta av vunna kunskaper i deras planering för 05 1988.
Genomförandet av olympiska spel kräver dock insatser långt utöver vad själva tävlingarna beträffar. Därför har också olika myndigheter medverkat i utredningen med information och synpunkter på kringarrangemangen. Sålunda har de båda kommunernas olika organ lämnat uppgift om förutsättningar på respektive ort. Andra samhällsorgan som medverkat med faktauppgifter är Televerket, Polisen, Landstinget, Länsstyrelserna, Försvaret, Sveriges Radio och Sveriges Television liksom representanter för övriga massmediaorgan. Det har exempelvis gjorts en särskild utredning tillsammans med arméledningen och Dalregementet om förutsättningarna att utnyttja I 13 som s k olympisk by för ledare och aktiva under 0S i Falun.
Kostnaderna har i allmänhet framtagits genom förenklad referenskalkyl, samråd med entreprenörer och prisuppgifter från leverantörer/tillverkare.
I redovisade anläggningskostnader, punkt 4 och 5 nedan ingår
de kostnader som framgår av bifogade kontoplan, bilaga 1 A (ingående kostnader inringade).
Investeringskalkyler redovisas som bruttokalkyl med ev. rest-
värde som intäkt efter genomförda spel.
Dokumentationen av de olika objekt och den utrustning som erfordras för att genomföra vinterspelen har gjorts detaljerad så långt att läsaren får en god uppfattning om innehåll och
standard.
Den nu föreliggande utredningen om förutsättningarna för Falun/
Åre att arrangera olympiska spel 1992, skiljer sig i vissa av-
seenden från den förra. De år som förflutit har givetvis medfört kostnadsökningar p g a att den allmänna prisnivå idag är högre.
Kraven och förväntningarna på anläggningarnas standard och utformning är idag större än tidigare. Inte minst gäller det servicen till såväl aktiva som ledare, massmedia och publik. Standardförbättringen av befintliga anläggningar beräknas vara mera omfattande och därmed dyrare än för fyra år sedan.
Nya regler har tillkommit inom flera vintersporter, vilket be-
aktas 1 utredningen, och som också medfört högre kostnader.
Alla föreliggande utredningar som den här rapporten grundar sig på, har gjorts seriöst och grundligt. Sålunda är inte utred-
ningarna bara en uppdatering av de som gjordes för 1988 års ansökan, utan nytt material har tagits fram, med avsikt att få
ett underlag som väl motsvarar vad vi idag vet kommer att krävas
av arrangemangen för lyckade olympiska spel i Falun/Åre 1992.
Kontaktpersoner: Falun Åre FOC, Bengt Åsengård 0647/110 34 Aktiebolag Falu kommun Per Olof Blad 023/830 00 Åre kommun Bertil Lindberg 0647/108 50 Sveriges Radio Håkan Fahlberg 08/784 00 00 Riksradion Bengt Sundström 08/784 00 00 Sveriges Television Kjell Ove Andersson 08/784 00 00 K-konsult, Östersund Hans Jäderberg 063/12 45 20 (inv. Åre) Jack Hanssons Arkitekt- Kurt Evan Sonehag 023/195 80 kontor, Falun (inv. Falun) AB Jacobson & Widmark Roland Pettersson 023/184 85 (inv. Falun) Dala Elkraftkonsult, Gunnar Ericsson 023/180 55 Falun Skandiaconsult Ernst Persson 063/11 75 40 (flygfält Åre) Televerket, Östersund Bert Järnbom 063/90 100 Televerket, Falun Bengt Söderqvist 023/90 200 Televerkets Radio Sture Strand 08/713 45 00 Marknasförings- Lars Eggertz 023/920 00 kommittén SOK C G Anderberg 08/63 58 60 RF Bengt Sevelius 08/713 61 68 OSF Skidor Ivan Egerståhl 08/713 60 00
Skridskor Bertil Olsson 08/11 54 05
Ishockey Jan Åke Edvinsson 08/59 01 35
Konståkning Birger Rosén 0302/117 88
0302/156 70
Bob-/rodel Björn Walden 08/34 98 90
08/717 30 58
Skidskytte Gösta Gärdin 08/788 99 42 Stiftelsen Stig Synnergren 08/789 85 00
Utredningen har utförts av Falun Åre FOC, Aktiebolag på uppdrag av Falu och Åre kommuner.
Riksdagen 19851/86. 1 saml. Nr 104
1.5 Tidigare 0OS-utredningar
1977 års OS-utredning lade oktober 1977 fram sitt betänkande (Ds Jo 1977:8) "Förutsättningar för vinter-OS i Sverige 1984". Utredare var riksdagsman Rolf Rämgård.
Efter förhandlingar med berörda parter - bl a de då aktuella arrangörskommunerna - förslog regeringen i en proposition (1977/78:146) riksdagen att lämna nödvändiga statsgarantier för spelens anordnande. Riksdagen biföll propositionen (KrU 1977/78:23, rskr 1977/78:275). Den svenska ansökan om att år 1984 få arrangera de olympiska vinterspelen i Göteborg, Falun, Åre och Hammarstrand vann emellertid inte bifall vid Internationella Olympiska kommitténs (IOK) sammanträde i maj 1978.
1.52¶Olympiska vinterspelen 1988
I slutet av november 1980 överlämnades av Falu kommun till regeringen utredningen "Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Åre 1988". Falu kommun hemställde bl a i till utredningen fogad skrivelse att utredningen skulle analyseras av regeringen och berörda kommuner tillsammans samt att regeringen skulle ställa för ändamålet lämplig expertis till förfogande.
Den av Falu kommun överlämnade utredningen hade gjorts av kommittén för vinter-OS i Falun år 1988. Denna kommitté var sammansatt av representanter för stiftelsen Svenska Skidspelen, Sveriges Olympiska kommitté (SOK), Åre slalomklubb samt stiftelsen Jämtfjäll. Kommitténs syfte var att med utgångspunkt i det av 1977 års OS-utredning framlagda betänkandet beskriva de praktiska förutsättningarna för ett arrangemang av vinter-OS år 1988. Kommittén hade därvid sökt analysera de åtgärder som behöver vidtas samt utarbetat kostnadskalkyler för dessa. Kommittén koncentrerade sig på att utreda konsekvenserna äv de ändrade förutsättningar (2 orter istf. 4 orter)
som förelåg jämfört med 1977-års OS-utredning. De ekonomiska 18
kalkylerna grundades till det på indexuppräkning av de 1977
gjorda kalkylerna. Nya kalkyler gjordes i de fall de ändrade
förutsättningarna antogs påverka kostnaden. I övrigt antog kommittén för vinter-OS i Falun 1988 att slutsatser i Rolf Rämgårds utredning 1977 fortfarande ägde aktualitet.
Genom beslut april 1981 bemyndigade regeringen chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att behandla frågan om olympiska vinterspel i Falun och Åre 1988. Som utredare tillkallades förre landshövdingen Carl Persson samt ett flertal sakkunniga. Utredningen antog namnet "1981 års OS-utredning". Dess betänkande överlämnades till chefen för jordbruksdepartementet i april 1981.
"1981 års OS-utredning" grundades på de tidigare, av Rolf Rämgård 1977 och av kommittén för vinter-OS i Falun 1988, gjorda utredningarna. Pga kort utredningstid, 3 veckor, fanns då ej, annat än i undantagsfall, tid för några mera detaljerade beräkningar av kostnader och intäkter.
Utredaren redovisade i sitt betänkande "ett möjligt underskott i storleksordningen 70 milj kronor", samtidigt som detta var den bedömda risken för förlust. Vidare påpekade utredaren att det ekonomiska utfallet av ett vinter-OS i mångt och mycket var avhängigt TV-intäkterna.
Med utgångspunkt från "1981 års OS-utredning" upprättades regeringen proposition 1980/81:200 vilken beslutades i maj 1981. Frågan om statens ekonomiska garanti för spelens genomförande behandlades därefter av riksdagen (prop. 1980/81:200, kr v 1980/81:35, rskr 1980/81:428).
Riksdagsbeslutet innebar bl a bemyndigande för regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som kan följa av att olympiska vinterspel anordnas i Sverige. Vidare innebar riksdagsbeslutet godkännande av i propositionen angivna riktlinjer för OS-frågans fortsatta handläggning.
På grundval av riksdagsbeslutet undertecknades i september 1981 ett avtal mellan staten (med förbehåll för regeringens godkännande), Falu kommun, Åre kommun samt Sveriges Olympiska kommitté.
Enligt detta avtal lämnade staten ekonomiska garantier för ett vinter-OS i Falun/Åre 1988 undantaget mindre del, relaterad till biljettintäkterna, för vilken de båda kommunerna svarade.
1.6 Fortsatt planläggning Även om denna utredning haft en hög målsättning att klara ut de frågor som sammanhänger med genomförande av ett OS återstår frågor att besvara.
Det är därför av vikt att planeringen för vinter 0S 1992 fortsätter och att tiden fram till IOC:s beslut, den 17 oktober 1986 nyttjas för denna planering.
Omedelbart efter I0C:s beslut måste en mängd viktiga beslut tas som påverkar och formar spelens utförande.
Detta förutsätter en god planering i ett tidigt skede. Här redovisad utredning bör därför fördjupas och kompletteras till en programhandling. Så måste t ex organisationsformen klaras ut.
En detaljerad tidplan fram till juni 1987 bör upprättas på basis av framtaget program och utifrån en upprättad grov tidplan t om 1992. Plan bör upprättas för internationella och nationella kontakter.
[>] = < «< [) - < "LAMA 139008 LDNAQ AVISTYU
skon(1) NIAN
'6 ec
I apuagbut
(snqepn Imqupnsoq FNINLSAHIN sosrefnka Jodtre[sprog DNINILSNHLA ONINLE AB 28GJ -IQ4'd "qu NO, ONINGTUNT "pdunoumny aQueneA "uparujByA "nmneeL -MMeruuk) "BARNOAAN temov FERI0ATAL "pueaoJol RR tanto IAnsrugd dprIvid TrAnQPeag "ITÄNGOd amvreddy -S5200yd [op "qv Proq'qvT JORNDL 120 dyypes Pere INNUAQ "193ELIF)SINIS-FJS 2219004 sog Bra 10 I dyasew
-A[09 MALA -kOL hdn -JAX F dre
10 (3) (3) (3
sapeujsoysbulsalsanuj
2 EF »"
4"
"IH2loxd "ISNIBSZ30Nd -ULu s LHOdENVYL "NYIATIVLS "us£jottupturre "3 A01grodsue. vonseTj -YOASNVUL HDO ONINSA Fara Tredhepnag AL Sons, INHOdSNVUL XITAWON :0rrqeuLIy AVD CCANSHSY - VOLYH fuFRLNIY ojn LIVEN "Uss2g IDNAQ even au TIIL WIaQ sa Hang HALS avtsyadsar 22 TIA AG AP frp (2) 09 19 29 £9 §9 oc UJAISIN 59 09 69
”LSNIS&Z00Hd -AV -MIAÄUL = XTTANON SNITANYH 'f IN O 'NILLVA -JALANT INUVA IINAQ då0n 1am7 VAN VALS IU sessedue sa 'SvD UOJJEYLIQNA (0) oc 29 SS 28 6S IS 98 ec
UVDOVAHILLA UVDOVANRINNI : NVYTdOLNOX "I uey Köl Tanonennem ""BERDNERA "enqspnsag) "tdaoxeunH OvDNYra NVYLUGLLUA ”TARORSAKH XII arlnngn NUZAUYE HOddViL
2orn NoTrtant BoRYIny ankar IIMHAQ ua3urufapuj '19wWajsAS-gjs SAK gyn Ö Ok Ok (oe (ek (Sk (9 Uk (ör (ex
| asetm Hrew Ioramnmuoj erq eng rem HremeforoperT "Tewsodsvirr sq BarxoosTA 2rafBrponis '39uw5)sis-gysd "JArptofieH "VTTVIENI 56NE 203 Barenkuny TRARAB"uperr SIANVALA Farm PrkRn proffpryn prof$ogin FYULINGYN ”TosotLigA GOOKgae IA Inrsungq ng HINOLL RarunkT OM 1Ärrua Iran pålqag NUVN "Ta9-VA Tee sedarg Inpgig suv NYVA NUVH IVT sopan
TEN
I (+) ?' c' Fupnasnuyn
1" | ”Eporabnaepfosd HnwucsÄgupesra]
oxnraruaroua
lndees Unsnon 18ua IMFOOR-SAA UNPOR-TI UTSRONERDA Anraaniy peruy qvo
ÄTT VA dd sjerapuj Iujupaaur ("ep
"mInuefrreunD UPSRTATETTIFPRÄ faduwusxa ONTITLVOTIXAI BAROLANARTLINAIRG INOL AYVANQDIHVA Frasen I UVDNINGTULA GIN AHYAUQDINYN SLIHOLLSVI DNIYANYHQL YTVYNAMHON ONINDDVINV 2orktyue-vA Sri aviavaaga(i) Rmnmseda; 0902 'peud34q
2Anmog TILIDAYV HO4NVYIA ONVEVIVE ver Soran IONAQ : a 'Iu2RA 204 wos Lt NS 1 t' S $' S' 9” ueffaw 2? TPY
: BORTUFAUNIpeE 2
NILSOMLN Risoxv2tavi( -1XZLOVA
YVONINGTELA 'oxINTIOnke uvaxnensad(+') Fufuserpsupir) 4Y30 2 TÄT ATAVNLSON Iuraponneford An YNNYRTIV FoP Banking a TIOULNOM ONDA.
uspostIy JOTISPOM BarukpA 9 ARIPODY Orgnr ILNDOX tune I19NMAQ ISO PET 'g "AAVv up$z a 20) CIuoY "1 1) £' 4) $'
VINTERSPELENS OMFATTNING
2.1 Förutsättningar och konsekvenser för Falun Falun har lång erfarenhet som arrangörsort för stora, internationella vintertävlingar, främst längdåkning på skidor. Åren 1954 och 1974 har VM i nordiska skidgrenar avgjorts på Lugnet. Vid den senare tidpunkten i ett då nyanlagt Riksskidstadion. Varje år arrangeras också på Lugnet Svenska Skidspelen under några intensiva tävlingsdagar i månadsskiftet februari-mars.
År 1955 hölls i Falun EM på skridskor, då på naturis på Kopparvallen.
Även om Falun mest förknippas med vinteridrott, förekommer också under sommarhalvåret många stora, både nationella och internationella tävlingar. Nämnas kan NM på cykel, O-ringen med 25.000 deltagare etc. Det finns således en väl grundad tradition för stora tävlingar, liksom också kunniga och erfarna arrangörer i Falun. Till yttermera visso har Falun genom åren skolat många idrottstalanger som låtit tala om sig, även i internationella sammanhang.
Falun är således väl rustat ur arrangörssynpunkt och också vad gäller arenor för att arrangera vinterolympiska spel. Idrottsområdet Lugnet, med långa traditioner som tävlingsplats, har under den senaste 15-årsperioden byggts ut till att bli en anläggning för sommar- och vinteridrotter, Lugnet kommer också att utgöra stommen för tävlingsarenorna under ett vinter-OS i Falun/Åre, med merparten av anläggningar redan i bruk.
Falun som residensstad är också ett centrum för handel, service och kultur i ett av landets mest frekventerade turistlandskap. Det ger ytterligare en intressant dimension, väl värd att framhålla, som arrangörsort för OS 1992.
Hoppbackar Tävlingarna i backhoppning och i nordiska kombinationens backmoment, kommer att avgöras i befintliga hoppbackar på Lugnet.
Backarna, 70 och 90 m, byggdes till VM 1974 och är fortfarande bland de modernare i världen. Kompletteringar av lokaler och utrustning blir dock nödvändiga till OS. även publikläktare och massmedias lokaler behöver byggas ut.
Längdskidstadion
Längdskidstation färdigställdes liksom hoppbackarna till VM 1974. Här saknas en del lokaler för tävlingsorganisationen liksom uppehålls- och servicerum för aktiva och inbjudna hedersgäster.
Sedan stadions tillkomst har också FIS, internationella skid-
förbundet infört regler, dock ännu ej obligatoriska, som gör det nödvändigt att bygga om start- och målområdet. Områdets topografiska förutsättningar är sådana att målgången sker i med-
lut, vilket FIS numera underkänner. Här krävs således en ombyggnad.
Spårområdet i Lugnetterrängen behöver endast i smärre omfatt-
ning förändras och kompletteras.
Skidskyttestadion
Skidskyttet kommer att förläggas till skidstadion med samma spårområde som för längdtävlingarna. Skjutstation saknas emellertid och skall nyanläggas i omedelbar närhet av start- och mål-
området. En utredning om skjutstationens utformning har tidigare
gjorts i samråd med Sveriges Militära Idrottsförbund. Resultatet av den utredningen har varit vägledande för bedömningen av kost-
naderna för en ny skjutstation.
Ishockey, konståkning och curling På Lugnet finns idag en ishall med konstfryst ishockeyrink och 4 curlingbanor. Hallen är dock för liten för OS, varför en utbyggnad blir aktuell, främst för att kunna rymma ca 9 000 åskadare, att jämföras med dagens kapacitet, ca 4 000. Hallen utformas så att en temporär restaurant för ca 1 000 personer ryms. Det är dock erforderligt att ytterligare 2 hallar kan disponeras för såväl tävling som träning för ishockey, konståkning och curling, som kan bli olympisk gren till 1992. B-hallen, som efter OS kommer att nyttjas som mässhall och fotbollshall, byggs för att också inrymma en provisorisk restaurant. Den tredje hallen, C-hallen, uppföres också på Lugnet som en påbyggnad till befintlig utomhus konstfryst inhockeyrink.
Skrinnarbana Grunden till en skrinnarbana finns redan på Lugnet i form av en konstfryst bandybana. Denna byggs ut ca 40 4 och kompletteras med permanenta åskådarplatser och lokaler för arrangörer och massmedia.
Bob och rodel Bob- och rodelbana i kombination och med konstfryst is saknas i Sverige. En ny sådan bana skall således anläggas. Utredningar om lämplig förläggning har gjorts vid två tillfällen. Nödvändiga terrängförutsättningar finns inom Lugnet. Banan förläggs lämpligen på plats som medger gemensam transport med backhoppningen av tävlande och utrustning.
Administration
Organisationen och genomförandet av 0S kommer att ske med er-
farenheter från bl a VM på skidor. Upptagningsområdet för så-
väl anställd personal som frivilliga funktionärer blir primärt Falun-Borlänge-regionen med visst tillskott av personal från Stockholmsregionen.
Press-center
presscenter såväl för skrivande press som etermedia. Den nybyggda Lugnetskolan, endast några hundra meter från tävlingsområdena, kommer att fungera som central för skrivande press. Totalt står 14 000 må till förfogande, med bl a restaurant och aula för större presskonferenser.
Som regicentral, intervjustudios etc för TV, kommer en då befintlig tennishall om ca 3 000 mé golvyta att utnyttjas. Ytan kan fördubblas genom montering av tillfälligt mellanbjälklag.
Kommentatorsplatser för radio och TV, liksom uppehålls- och arbetsplatser för skrivande press kommer att finnas på resp tävlingsarena.
Boende
Tävlande och ledare, ca 1 700 personer, kommer att bo på Dalregementet på gångavstånd från Lugnet. Regementet står inför en renovering som är planerad att genomföras under 1986-87. En anpassning av förläggningen till OS-by med 2-3-personsrum, temporära tillbyggnader för service m m kommer att ske under 1991 och finansieras över OS-budgeten.
IOC-ledamöterna kommer att bo på Grand hotell, medan representanter för specialförbunden förläggs till övriga hotell i Falun-Borlänge-regionen. Övriga tillresande funktionärer på olika nivåer anvisas bostad inom en region med 10 mils radie från Falun. Här finns ca 40 000 bäddar att tillgå.
Journalister och övriga massmediarepresentanter kommer att erbjudas bostäder i dels nyproducerade lägenheter och dels inhyrda lägenheter i befintligt bostadsbestånd, alla centralt belägna i Falun.
Trafik
Dala Airport i Borlänge svarar för såväl reguljär- som charterflygtrafiken. Därifrån kommer pendelbussar att ombesörja vidaretransporter.
Helikopterterminal för resor till och från Åre kommer att anläggas vid Dalregementet.
Tågtrafiken kommer med extratåg att kunna motsvara efterfrågan utan att extra investeringar blir nödvändiga.
Vägnätet runt Falun är väl utbyggt med matarleder såväl in till centrum som förbi tätorten. Vid varje infart planeras stora temporära biluppställningsplatser. Därifrån erbjuds bilburna tillresande busstransport in till tävlingsplatserna resp centrum, för att minimera biltrafiken under tävlingarna.
Vid Lugnet finns stora områden för vinterparkering, varför
gångavstånden fram till tävlingsområdet blir korta.
Alla kommunens skolmatsalar kommer att användas som restaurant för publik, som komplement till övriga näringsställen. Inom Lugnet kommer också att finnas publika restauranter för ca 3 000 gäster samtidigt.
Samhällsservice
Samhällsservicen är väl utbyggd i Falun, och kommer med tillfällig förstärkning att väl tillgodose efterfrågan.
Polisen är i stort personellt och materiellt väl rustad. Tillresande personal kommer att förläggas i bostäder inom 10-milsradien.
Sjukvården är med centrallaserattet i Falun väl utbyggd, och kommer att klara såväl provtagning för dopinganalyser som nöd-
vändig sjukvårdsservice. På tävlingsarenorna kompletteras
sjukvården med insats av frivilligorganisationer. Dopinganalyser förutsätts organiseras i samarbete med Huddinge sjukhus som har ett av IOC ackrediterat laboratorium.
2.2 Förutsättningar och konsekvenser för Åre Åre har sedan sekelskiftet förknippats med turism och idrott. I samband med järnvägens byggande kom de första "luftgästerna" på besök och Åre som turistort var född. År 1909 byggdes sedan bergbanan inom ramen för det första Åreprojektet initierat av ingenjören Rahm. Åre utvecklades efter detta både som kurort och skidort. Sveriges första släplift byggdes vid nuvarande störtloppets målskjuts år 1939. Åre utvecklades allt mer mot en alpin metropol och 1954 fick man äran att arrangera världsmästerskapen i alpin skidsport.
World Cup-tävlingarna i utförsåkning startade på 70-talet och Sverige fick snart framgångar genom Ingemar Stenmark. Det blev därför naturligt att Sverige tilldelades en deltävling och fika naturligt var det att Åre 1977 valdes som tävlingsort. Åre hade ju med hjälp av staten byggt upp nya anläggningar med en kabinbana som kronan på verket. Dessa väl arrangerade tävlingar medförde att Åre tilldelades ytterligare tävlingar år 1979, 1981 och 1984. Disciplinerna var i dessa sammanhang slalom och storslalom för herrar. Erfarenheterna från dessa tävlingar har inneburit att arrangörerna besitter stora kunskaper i hur man organiserar och genomför ett stort arrangemang. Något som naturligtvis är ett stort plus vid ett eventuellt OS 1992.
Inför säsongen 1984/85, har Åre ytterligare förstärkt sin position som Sveriges alpina centrum. Genom ett unikt samarbetsprojekt, har en störtloppsbana inklusive liftar byggts, med hjälp av statliga medel. I gengäld kommer turistnäringen i Åreområdet att investera i storleksordningen 300 miljoner kronor fram till 1988. Vid den första internationella störtloppstävlingen i mars 1985, fick banan betyget att vara tekniskt svår och fullt jämförbar med de bästa på kontinenten.
Den ovan beskrivna utvecklingen har inneburit att Åre idag har mycket av vad som krävs för att kunna arrangera den alpina delen av ett OS. Med tanke på den framtidstro som för närvarande finns i Åre, kommer förutsättningarna att förbättras ytterligare fram till 1992. 27
2.21 Spelen kan 1992 omfatta totalt 18 discipliner, fördelade på följande satt.
Slalom Åre har idag en mycket fin pist för slalom. Tanken är att inför de otympiska spelen förbättra den ytterligare genom att förlänga något i backens övre del. Här avgörs herrarnas tävling. Damernas tävling avgörs i den nedre delen av den nuvarande storslalombanan.
Storslalom Den nuvarande storslalombanan är något smal. Det innebär därför svårigheter att lägga två banor. Istället för att bredda den nuvarande nedfarten, föreslås att en ny nedfart byggs öster om denna. Fördelen med detta är att det första åket går i nu-
varande nedfart och det andra i den nya. Detta gäller både
herr- och damtävlingen.
Super-G Tävlingsformen har nu prövats under ett par års tid i World- Cup-sammanhang. Disciplinen kommer att finnas med i Calgary för första gången och kan komma att permanentas. Herrarna kommer att starta en bit ned i den nya nedfarten öster om nuvarande turistnedfarten. Damerna startar vid Hummelstugan och använder längre ned den nya nedfart som även används i storslalom.
Störtlopp Herrarna använder sig av den nya störtloppsbanan. En ny nedfart (ca 1 500 m), öster om den nuvarande störtloppsbanan byggs då damernas störtlopp kräver en viss längd och fallhöjd.
Kombinationstävlingen slalom - störtlopp Detta är en ny disciplin i OS-sammanhang. Tidigare kombinerades den ordinarie slalom- och störtloppstävlingen. I stället kan det bli aktuellt att ordna separata slalom- och störtloppstävlingar som ingår i kombinationen. Dessa tävlingar ställer i så fall speciella krav på längd och fallhöjd.
Slalom herrar utnyttjar nedre delen av slatombacken
damer utnyttjar nedre delen åv storslalombacken
Störtlopp herrar startar längre ned i störtlioppsbanan
damer utnyttjar samma start som herrarnas Super-G
i den nya störtloppsbanan för damer
Freestyle
Denna tävlingsform har hittills inte förekommit i OS-samman-
hang. Den införs dock som uppvisningsgren i Calgary 1988 och
kan komma att permanentas. Exakt var dessa tävlingar ska förläggas kommer att utredas senare.
Ambitionen är att de tre tävlingsmomenten, hopp, balett och puckelpist ska finnas inom ett och samma område.
Sammanfattning tävlingsgrenar I huvudsak kan redan befintliga nedfarter och liftar utnyttjas. De nya nedfarter som måste byggas, är följden av att nya
discipliner införs i OS-programmet. Varje disciplin ställer
sina krav på tävlingspistens längd, tekniska svårighet och fallhöjd.
En ny stollinbana vid störtloppets övre del kommer att byggas
oberoende av 05 1992. I övrigt kommer investeringar i startoch målområden, skyddsnät, snökanonanläggningar m m att krävas.
Se vidare punkt 5.
2.22¶Administration
De kunskaper om organisation och genomförande som vunnits
genom World-Cup-tävlingarna, kommer att utnyttjas. Personellt
finns resurser som kan anställas i Åreområdet, liksom en stor
del av de frivilliga. I övrigt ligger Östersund inom pendlings-
avstånd.
2.23¶Presscenter
Idag finns inte någon lokal som kan härbärgera skrivande press, radio och TV m m, som kommer att verka under ett OS. Vissa planer på ett kongresscenter finns i Åre, men det är idag oklart 29 om detta blir av. Denna byggnad skulle annars passa bra som
presscenter.
I tävlingsområden kommer permanenta och provisoriska kommentatorshytter att byggas upp (se vidare punkt 5).
Boende
OS-byn kommer i Åre att inhysa ca 600 personer, aktiva och ledare. Åre Fjällby ligger i direkt anslutning till störtloppets målområde och är tänkt att utgöra OS-by. De rumsoch bäddresurser som kommer att krävas 1992, kommer med god marginal att finnas inoena Åre Fjällby. Detta gäller också ett stort övriga lokaler som restaurang, servicebyggnader mm.
IOC/NOC- ledamöter, representanter för skidförbunden m m kommer att bo på Diplomatkoncernens anläggningar (Hotell Diplomat,
Hotell Åregården och Åregårdarna). Enligt de utbyggnadsplaner
som finns, kommer dessa anläggningar gott och väl att tillgodose de krav som ställs vid ett OS. Detta gäller såväl antal rum som standard.
Massmedia kommer att bo på Hotell Sunwing liksom under WCtävlingarna. Enligt de utbyggnadsplaner som man har, oberoende av OS, kommer anläggningen att ha ca 500 rumsenheter 1992. Övrigt behov av samlingslokaler, restauranger m m kommer att vara täckt.
Totalt finns idag ca 10.000 bäddar i hotell och stugbyar inom Åre kommun. En siffra som troligen kommer att ligga på 15.000 bäddar 1992. Till detta kommer ytterligare bäddar i Östersund, Krokom och Bergs kommuner. På restaurangsidan finns idag ca 2.500 platser i Åre/Duvedsområdet, med en uppskattad ökning till 4.000 fram till OS.
Trafik
Åre har bra kommunikationer. Europaväg 75 mellan Sundsvall och Trondheim i Norge passerar Åre. Järnvägen mellan
Trondheim - Östersund - Stockholm medför goda förbindelser, vilka kan utvecklas ytterligare med sovtåg till och från
Falun. SJ planerar att inom de närmaste åren rusta upp ban- 30
delen Östersund - Storlien. Transfertiden till Östersunds
flygplats beräknas bli ca I timme då färja över Rödösundet
förutsättes ersättas med bro. Flygplatsen får under 1985 en ny huvudbyggnad och förbättrad teknisk utrustning.
för IOC/NOC-representanter mfl planeras dels helikoptertrafik mellan Falun och Åre, dels flygtrafik mellan Falun och Järpen
(15 km öster Åre).
Landningsplats för helikoptrarna finns vid Årés fotbollsplan
intill befintlig helikopterterminal.
Befintligt privatflygfält (Molanda) kommer att byggas ut och utrustas temporärt under OS med erforderliga landningshjälpmedel. Detta för att möjliggöra en snabb förbindelse mellan Falun och Åre med flygplan med en kapacitet på ca 35 passage-
rare.
För publiken kommer det att anordnas 5.000 parkeringsplatser på Åresjöns is. I övrigt kommer ytterligare ca 1.000 stationära parkeringsplatser att byggas fram till 1992.
2.26¶Samhällsservice
I samband med Åreprojektet satsade staten och kommunen i ett
nytt reningsverk i Åreområdet. Verket har kapacitet för en
ytterligare utbyggnad, vilket troligen kommer att ske oberoende av ett OS. Några större investeringar p g a OS behövs därför inte. De extra resurser som behöver sättas in, är av temporär karaktär.
På sjukvårdssidan finns goda resurser genom Åre sjukhus, vilket endast behöver förstärkas personellt under spelen. Östersunds sjukhus har de resurser som krävs vid allvarligare sjukdomsfall.
2.3 Tekniska anläggningar Falun/Åre För genomförande av OS-tävlingar och med dess sammanhörande verksamheter erfordras betydande tekniska anläggningar för
elförsörjning telekommunikation, externt telekommunikation, internt tidtagning och resultatberäkning resultatgivning, press och massmedia resultatgivning, publik-tävlingsarenor information, tävlande och publik säkerhet, nationstrupper
I grundplaneringen har motsvarande anläggningsomfattning inför
05 1988 i Calgary studerats. De antäggningar vars omfattning
i korta drag beskrivs nedan, uppfyller de krav som kan ställas på tekniska utrustningarnas del i en fulländad tävlingsapparat
med god service till massmedia och publik.
2.31¶Falun: Inom Lugnetområdet finns ett internt elförsörjnings-
nät - 10 kV ledningar och transformering 10/0,4 kV -
som byggs ut och förstärks för leverans till till-
kommande och utbyggda .anläggningar.
Åre: Råkraftleverantören svarar för elförsörjningen till
de skilda tävlingsarenorna medan arrangören detalj-
fördelar kraft inom respektive tävlingsområde.
2.32 Telekommunikation, externt Falun och Åre: Televerket svarar för teleförbindelser mellan
tävlingsarenor - presscentra - förlängningar - mm.
2.33¶Telekommunikation, internt et .
Falun och Åre: Internt telenät byggs upp som möjliggör fasta uppkopplingar till funktionärsstationer med förändringsmöjligheter knutna till respektive tävling. Interntelefon byggs
- tillbyggnad i Falun, nybyggnad i Åre - som möjliggör externt
opåverkade förbindelser mellan tävlingsansvariga och övriga
huvudfunktionärer.
2.34¶Tidtagning och resultatberäkning
Falun och Åre: Fasta ledningsförbindelser anordnas mellan start - tävlingsbanan - målplats - resultatberäkning samt
till speaker och skrivcentral.
2.35¶Resultatgivning, massmedia och press
Falun och Åre: Från resultatberäkningsdatorerna överförs
videosignaler till TV- och radiocentralerna samt installeras
bildskärmar och resulttatskrivare för den skrivande pressen.
2.36¶Resultatgivning, publik - tävlingsarenor
Falun och Åre: Installeras elektroniska resultattavlor
för direktinformation av tävlingsläget samt på vissa arenor
Storbilds TV för situationsinformation.
RE Falun: - Högtalaranläggningarna vid längdstation, hoppbackar och ishall kompletteras, i övrigt nybyggnad, allt med om-
fattning att ge publik information samt möjlighet till intern
information till tävlande före- och efter tävlingspass.
Åre: Motsvarande anläggningar nybyggs.
3 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 104
2.38¶Säkerhet, nationstrupper
För kontroll av inpassering till tävlingsområden och OS-by
anordnas passerkortsläsare samt TV-övervakning av vissa
tävlings- och förläggningsområden.
ORGANISATION
3.1 Organisation för marknadsföring av kandidaturen Sedan 1981 finns en stiftelse: Stiftelsen för vinter 05 i Falun/Åre vars uppgift är att samla in medel till kampanjen för marknadsföringen av Sverige som Olympisk värdnation. Dess ordförande är förre ÖB Stig Synnergren.
För marknadsföringen av kandidaturen finns en marknadsföringskommitté. Denna består av företrädare för de båda kommunerna, Sveriges Olympiska kommitté, Riksidrottsförbundet, de svenska vintersportförbunden m f1. Dess ordförande är talman Ingemund Bengtsson.
Marknadföringskommittén har ett arbetsutskott vars ordförande är ordföranden i Sveriges Turistråd Gert Karlsson, vice ordförande är C G Anderberg SOK och H Strandberg, Åre.
Kommittén har ett kansli i Falun och en anställd "director" förre kommunalrådet Lars Eggertz.
Ca 40 personer är knutna till kommittén.
Marknadsföringskommitténs arbete inriktar sig primärt på att informera Internationella Olympiska Kommitténs ledamöter om Falun - Åres kandidatur. Avsikten är att visa att vi i Sverige är väl skickade att arrangera olympiska vinterspel under de mest gynnsamma och sportsligt rättvisa förhållanden som kan erbjudas. Det framhålls också, att det är en rättvisesak, att ge uppdraget att arrangera OS till ett framstående vintersportland som Sverige med många välkända olympier. Vi har visat vid många tillfällen, att vi kan anordna stora internationella tävlingar. Sverige har aldrig varit värdland för ett vinter-OS. Marknadsföringen riktar sig också till de internationella specialförbundens företrädare och massmediafolk, kort sagt information till alla de som utövar inflytande på eller lämnar råd till IOK:s ledamöter, när det skall ta ställning till valet av arrangörsort. 35
3.2 Organisation för spelens genomförande De olympiska vinterspelen i Falun/Åre kommer att genomföras inom ramen för vad som stadgas i Olympic Charter.
På en organisation för olympiska spel måste kraven ställas, liksom för övriga organisationer, att organisationen väl anpassas för sitt ändamål, att organisationen får klara och entydiga linjer osv. Därutöver, och inte minst viktigt, bör organisationen ges sådan form att beslut och budgetansvar kan decentraliseras inom ramen för klara ansvarsområden och ekonomiska ramar.
Vidare måste organisationen kunna anpassas till verksamheten i de olika skedena från förberedelse till genomförande och avveckling av spelen.
Med hänsyn till förväntad statlig garanti för spelen är det
rimligt att antaga att staten ställer krav på att få tillsätta
statlig revisor.
En lokal organisationskommitté bör finnas i Åre och ha vissa parallella och med centrala organisationskommittén underställda funktioner.
I beräkningen av organisationens driftkostnader, punkt 8, redovisas en med den centrala organisationskommittén intigrerad lokal organisationskommitté i Falun. Utredningen tar dock ej ställning till huruvida en lokal organisation i Falun skall byggas upp eller om ansvaret för de lokala frågorna i Falun helt skall åvila den centrala organisationskommittén.
Det totala ansvaret för genomförandet av olympiska vinterspelen åvilar den centrala organisationskommittén i Falun.
4 INVESTERINGAR I FALUN
4.1 Tävlings- och träningsarenor
4.11¶Generellt
4.111 Markförvärv A11 mark som ianspråktas för bebyggelse ägs av Falu kommun. Tomtkostnad har påförts för ny bebyggelse. För parkering utanför Lugnet kommer mark att arrenderas.
4.112 Homologisering Underlag för homologisering tas fram efter färdig projektering. Här ingår handläggningskostnader, resor, avgifter m m.
4.113 Ceremoniplats Permanent plats för prisutdelning och övriga ceremonier saknas på Lugnet idag. Området söder om skidstadions start- och målområde utrustas som ceremoniplats i form av ett torg. Här ingår podium för orkester 100 m2, prispallar, 3 flaggstänger och ljus- och vindskärm bakom orkesterplats.
I anslutning till ceremoniplatsen monteras 50 flaggstänger
med nationsskyltar. |
Vid hoppbackarna monteras flaggspel för 50 nationer.
Olympisk eld placeras på fundament vid 90 m-backens torn.
4.114 Utrustning, förvaring Avspärrningar ca 5 000 m inhägnad med nätstängsel på stolpar. Kanalisation av publikströmmar (enklare stängsel) vid skidstation och bob- och rodelbana, ca 2 000 m. Befintligt stängsel bedöms ej vara användbart vid tiden för 0S 1992. 37
4.12¶Prop. 1985/86: 104
Befintliga hoppbackar för 70 och 90 m byggdes 1973 och 90 mbackens profil justerades 1983. Vid tiden för OS 1992 kan det antas att backarna måste moderniseras och vissa underhållsarbeten genomföras.
Vatten och avlopp saknas i anslutning till backarna. Det är angeläget för tävlande att erhålla större uppehållsrum liksom hygieniska installationer.
Åskådarplatserna behöver renoveras och utökas, främst i det parti där publiken kommer hopparna närmast. Domartorn måste utökas för att rymma tillkommande elektronisk utrustning m m.
Samlingsrum för press och hedersgäster bör också finnas i anslutning till backarna.
Omk lädningsrum för tävlande kommer att finnas i dalstation för ny bergbana.
4.121 Transportanläggningar Transportmöjlighet av tävlande och utrustning saknas idag. Ny bergbana anläggs och blir gemensam med bob- och rodelbanan. Se 4.19.
4.122 Uverbackar 70 m: Förbättring av systemet för snöpreparering. Justeringsarbeten i åkbanan. Toalett för tävlande. Komplettering av elinstallation, telenät.
90 m: Förbättring av systemet för snöpreparering Justeringsarbeten i åkbanan och tornet. Toaletter för tävlande. Uppehållsrum för tävlande och tränare ca 150 m2. Inredning - utrustning i uppehållsrum. Vatten och avlopp samt WC i uppehållsrum. 38 Komplettering av elinstallation - telenät. Nya avsatser för att sänka farten.
4.123 Underbacken Förbättring av systemet för snöpreparering. Komplettering av telenätet för tränare - lagledare. Arbetsbelysning. Restaurering av befintlig resultattavla. Vallningsrum m m ingår i dalstation vid ny bergbana.
4.124 Åskådar läktare Förbättring av befintlig läktare. Nya läktare: för ca 5 000 personer
för ca 2 000 personer på södra sidan
4.125 Domartorn Förbättring av bef rum och utrustning. Utbyggnad med juryrum, WC, rum för tävlingsledare, funktionärsrum Mm m, ca 150 m2. Kanalisation för elektronikutrustning. Avstörningsanläggning för elektronikutrustning. Komplettering av ljudanläggning. Inredning - utrustning.
4.126 Press, radio, TV Förbättring av bef kommentatorshytter. Nybyggnad av kommentatorshytter, 5 st ca 100 m2. Nybyggnad av uppehållsrum för press och hedersgäster ca 200 m2 Nybyggnad av personalrum ca 50 m2. Kanalisation för media. Inredning - utrustning.
4.127 VA, el, mark m m Utvändiga belysningar. Markplaneringar.
Längdskidstadion färdigställdes 1973 och skall anpassas till ny utrustning samt restaureras.
Endast 8 nationslagsrum finns, varför tillbyggnad måste ske.
Press och hedersgäster har med åren ökat i antal, varför större uppehålls- och arbetsrum måste utföras.
Start- och målområdet måste byggas om och anpassas till nya regler. Medlut mot mål accepteras inte längre i internationella mästerskapstävlingar.
4.131 Administrationsbyggnad Ombyggnad av befintlig det ca 800 m2 och anpassning till nya funktionskrav.
Tillbyggnad för press, radio och TV, resultatservice, hedersgäster m m, ca 800 m2. Inredning - utrustning kompletteras.
4.132 Servicebyggnad Ombyggnad och restaurering av befintlig byggnad, ca 400 m2. Inredning - utrustning kompletteras.
4.133 Nationsby Nya nationslagsrum, 30 st, anläggs i anslutning till startoch målområdet, ca 700 m2. Inredning - utrustning nyanskaffas.
4.134 Start- och målområde Omdaning av målområdet för att uppfylla nya regler, ca 200 Im. Förbättring av befintliga åskådarplatser och utökning med ca 5 000 platser. 40
4.135 VA, el, mark m m Komplettering av VA-nät. Markplanering runt byggnader. Markarbeten för omläggning och komplettering av nya tävlingsspår. Kanalisation för elektronikutrustningar, media, resultatservice mm. översyn och komplettering av interna telenät och svagströmsanläggningar. Installation av ljudöverföringsanläggning till nationstagrum. Komplettering av utvändiga belysningar. Videobank (storbilds-TV). Förvaringstavla, elektronisk, vid målområdets början. Komplettering av elektronisk utrustning såsom radio, headset, personsökare mm.
4.136 Resultatgivning Resultatgivningssystem i Falun, liksom i Åre, får ny modern utformning baserad på senaste teletekniska utvecklingen på
området.
Skidskyttet försiggår till stor del i samma spår och terräng som längdåkningen. Härutöver skall dock en skjutstation finnas i närhet av start- och målområdet. En sådan permanent station saknas idag på Lugnet. En tidigare utredning har lagt fast lämplig utformning och plats. Denna utredning ligger till grund för kostnadsberäkningen.
4.141 Skjutstation Nybyggnad av skjutstation med 30 skjutplatser, kulfång, måltavlor etc.
4.142 Resultatservice, speakertjänst o d är gemensamma med längdskidstadion, dock utföres installation för överföring till videobank.
Ishockey, konståkning, curling
På Lugnet finns idag en ishall som byggdes 1976, tillsammans
med konstfryst bandybana. Hallen är dimensionerad för ca 4 000 åskådare och innehåller förutom ishockeyrink också 4 curlingbanor. Kylmaskineri, ishockeyrink, curlingbanor m m behålles liksom bef läktargradiner. Ny överbyggnad utföres med plats för ytterligare ca 5 000 åskådare, uppehållsrum för press, funktionärer och åskådare. Över curlingbanor utföres tillfällig restaurant för ca 1 000 gäster, som efter OS ändras till bowlinghall.
4.151 Ishall, A-hall Om- och tillbyggnad av befintlig ishall. Ny resultattavla för ishockey utföres.
Ny videobank (storbilds-TV) utföres.
4.152 Ishall, B-hall | Ny hall utföres för såväl ishockey som curling. Hallen övergår efter OS till att vara mässhall och fotbollshall, Tillfällig restaurant för ca 1 000 personer förläggs till B-hallen. Isbanor utföres demonteringsbara. Publikkapacitet ca 2 500 personer. Ny resultattavla för ishockey utföres. Ny videobank (storbilds-TV) utföres.
4.153 Ishall, C-hall Befintlig, utomhus, konstfryst ishockeybana utnyttjas. Enklare hall med omklädningsrum m m monteras över banan, ca 2 600 m2. Hallen utnyttjas i första hand för träning i ishockey och konståkning. Befintlig resultattavla från nuvarande ishallen flyttas och rustas upp.
4.154 VA, el, mark m m Markplaneringar runt byggnader utföres. 43 Tomtkostnader för nybyggnad av B-hall. Nytt VA-nät till B- och C-hall utföres.
Befintliga isbanor färdigställdes 1976 och måste kompletteras såväl av tekniska som utrymmesmässiga skäl. Kurvor för skrinnarbana saknas. Nödvändiga permanenta byggnader för entréfunktioner, press, sekretariat m m saknas idag. Åskådarplatsernas antal idag, ca 4 000, är för litet.
4.161 Skrinnarbana Utbyggnad av befintlig, konstfryst, bandybana med kurvor för 400 m rundbana, ca 5 000 m2. Förbättring av befintlig frysanläggning. Kanalisation för et, tele. Komplettering av telenät för samband. Ljudanläggning utföres. Ny resultattavla utföres (saknas idag).
4.162 Åskådarplatser Ombyggnad av befintliga gradiner. Nybyggnad av gradiner för ca 7 000 personer. Tak över del av åskådarplatser ingår som del i A-hall.
4.163 Sekretariat etc Nybyggnad av sekretariat, tidtagning, kommentatorsplatser m m, ca 400 m2. Kanalisation för media utföres.
4.164 Biljettkiosker Nybyggnad av entréer med vändkors och biljettexpedition, ca 150 m2,
4.165¶Stängsel
Nybyggnad av stängsel och räcken runt bandy- ock skrinnarbana.
4.166 VA, el, mark m m
Markplanering runt anläggningen.
Utökning av banbelysningen och komplettering av befintlig
belysning.
Bob- och rodelbana Prop. 1985/86: 104
Kombinerad, konstfryst, bob- och rodelbana saknas i Sverige idag. Efter utredning har det visat sig lämpligt att förlägga en bana till Lugnet, omedelbart vid sidan av hoppbackarna. För transport utnyttjas gemensam bergbana med backhopparna. Banan utföres av betong ca 1 200 m lång, med nödvändiga startoch målhus för såväl bob som rodel.
4.171 Transportanläggning Bergbanan, gemensam med backhoppningens utövare. Se 4.19.
4.172 Bana, inkl fundament och startramper Utföres av betong i överenstämmelse med FIL:s 1) och FIBT:s 2) bestämmelser.
Ledningar via kontrollstationer för indikering, tidtagning och teleförbindelse. Resultatanläggning.
4.173 Byggnader Nybyggnad av starthus med verkstad och förråd för bobar och rodlar, personalrum m m, ca 350 m2.
Nybyggnad av starthus 2 (damstart), med omklädningsrum, WC, förråd, tidtagning, kontrollrum m m, ca 200 m2. Nybyggnad av målhus med rum för tävlingsledare, jury, tidtagning, press m m, ca 150 m2. Maskinrum för frysanläggning, personalrum m m, ca 250 m2.
4.174 VA, el, mark m m Tomtkostnader. Markarbeten utmed hela banan. Vägar, vatten- och avloppsanläggning. Markplanering runt byggnader, stödmurar, åskådarplatser. Kylanläggning, solskyddsanordningar. Utvändig belysning. 46
1) FIL = FEDERATION INTERNATIONALE DE LUGE DE COURSE 2)FIBT = = -" on DE BOBSLELEH ET DE TOBOGGANIN
4.18¶Entréer
Permanenta entréer till området, med biljettexpedition, per-
sonalrum m m saknas idag.
4.181 Entrébyggnad 1
Nybyggnad av biljettkiosker med vändkors, biljettexpedition,
personalrum vid ny huvudentré, ca 200 m2.
Entrébyggnad 2
Nybyggnad av biljettkiosker vid entré till skidstadion från
Lugnetvägen, ca 100 m2.
4.182 VA, el, mark m m
Tomtkostnader.
Markplanering runt byggnader.
VatLen- och avloppsanläggning.
Utvändig belvsning.
Bergbana
Transport av tävlande och utrustning mellan under- och överbackar är ej tillfredsställande löst idag. Det finns en gammal släplift utmed slalombacken, mot hoppbackarna. Den kan dock ej utnyttjas av hopparna. Väg mellan över- och underbackarna innebär lång biltransport, varför hopparna idag går till fots. När bob- och rodelbanan byggs, måste bättre transportväg utföras, då utrustningen inte kan bäras. Därför är en bergbana mycket lämplig för såväl person- som lasttransporter.
4.191 Bergbana Nybyggnad av bergbana med byggnader för dal-, avstigningsoch bergstationer.
4.192 VA, el, mark m m Tomtkostnader. Markplanering. Kraftförsörjning från bef transformatorstation. Utvändig belysning vid stationer.
4.2 Parkering, infrastruktur Vid Lugnet finns idag ca 700 parkeringsplatser i anslutning till skidstadion. Vid större tävlingar utnyttjas tillfälliga uppställningsplatser, belägna längre bort från Lugnet. Det är emellertid angeläget att utvidga den permanenta närparkeringen.
Utbyggnad med ca 500 platser vid skidstadion.
Nybyggnad av parkering vid hoppbackarna. Nybyggnad av parkering vid A-hallen. Nybyggnad av parkering vid B-hallen. Belysningar vid parkeringar.
4.21¶Ytor, vägar mellan tävlingsplatserna
Körytor, entrévägar mm. Cång- och cykelvägar. Planteringar, markarbeten, slänter och färdigställande av ytor mellan byggnader-anläggningar, ca 150 000 m2.
4.22¶Reservkraftanläggningar m m
Reservkraftanläggning saknas på Lugnet idag. Det är därför angeläget att sådana installationer görs att ett kraftbortfall inte äventyrar all verksamhet. Följande anläggningar skall reserkraftmatas:
Hoppbackarna med bergbanan 400 KVA. Längdskidstadion med skidskytte 400 KVA. Ishall med skrinnarbana 400 KVA.
Anordnande av inkopplingsanordning för reservkraftaggregatet samt sektioneringar för bortkoppling av oprioriterade belastningar utföres till samtliga ovan uppräknade arenor.
4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104
4.3 övergripande kraftförsörjning Inom Lugnetområdet finns ett kraftfördelningsnät för 10 kV med huvudfördelningen för 10 kV i Sporthallen och transformatorer 10/0,4 kV för
Sporthallen Gymnasiet Ishallen Hoppbackar/Längdskidstadion
För att klara de skisserade utbyggnaderna erfordras
a) förstärkning av
10 kV högspänningsställverk
10 kV kabelnät
Transformatorstation, Ishallen
Transformatorstation, Hoppbackar
b) nya anläggningar:
Transformatorstation vid Längdstation Transformatorstation vid B-hallen (Mässhall)
4.4 Press-center m m För skrivande press kommer Lugnetskolan att disponeras under OS. Matsal-samlingssal blir restaurant och lokal för presskonferenser. Skrivcentral-fotolab-telexcentral förläggs till skolans lärosalar för yrkesteknisk undervisning. Det är stora sammanhängande lokaler som kompletteras med tillfälliga skärmväggar och installationer. Lokalerna är lätta att angöra med fordon för snabba transporter.
TV- och radiocenter förläggs till ny tennishall, också på
gångavstånd från Lugnetarenorna. Här kommer en komplettering
med mellanväggar, mellanbjälklag och installationer att ske. För TV-team från USA och Asien kommer lokalerna i f d Vårdskolan på Lugnet att upplåtas. Byggnaden ligger som granne till Tennishallen (radio- och TV-center). Här kommer också en anpassning av byggnadens nuvarande lokaler att ske, d v s
klassrummen ändras till intervjustudios, laboratorier, etc.
4.5 Boende OS-byn kommer som huvudalternativ att förläggas till Dalregementet, som vid tiden för 0S är nyrenoverat. Det krävs dock ytterligare förbättringar för att passa till OS-by. Sålunda kommer rummen att ändras till 2-3-personsrum, förråd, läkarmottagningar, skrivrum etc. Tillfälliga nybyggnader för post, tele, affärer m m utföres inom området, Tiksom en provisorisk förläggningsbyggnad för att uppnå tillräckligt antal bäddar.
För mediafolk kommer lägenheter i Faluns ordinarie bostadsbestånd att hyras. vissa anpassningar av lägenheterna, liksom förhyrning av möbler och utrustning kommer att medföra kostnader. Återställningen av lägenheterna efter OS har också bedömts orsaka kostnader, som kan bli svåra att finansiera med hyresintäkterna.
4.6 Sammanställning investeringskostnader Falun
INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1 O00-TAL KRONOR ANM
POS
4.1 TÄVLINGS- OCH 271 900
TRÄNINGSARENOR 4.11 Generellt 4 500 4.111 Markförvärv, har på-
förts resp nybyggnad - 4.112 Homologisering 200 4.113 Ceremoniplats 2 800 4.114 Utrustning,förv 1 500
Hoppbackar m m 17 000 4.121 Transportanläggningar = - 4.122 överbackar
70 m 1 000 90 m 2 600
4.123 Underbacken 2 800 4.124 Åskådarläktare 3 500 4.125 Domartorn 2 500 4.126 Press, radio, TV 3 200 4.127 VA, el, mark m m 1 400
Längdskidstadion 37 200 4.131 Adm byggnad 8 900 4.132 Servicebyggnad 2 700 4.133 Nationsby 5 100
POS INVESTER INGSDEL KOSTNAD I 1 000-TAL KRONOR ANM
4.134 Start- o målområde 5 500 4.135 VA, el, mark m m 1 500
4.136 Resultatgivning 13 500
4.14 — Skidskyttestadion 3 000
4.141 Skjutstation 2 400
4.142 Resultatservice,
speakertjänst o d 600
4.15 Ishockey, konståkning
| curling | 121 800 | |
| 4.151 Ishall, A-hall | Ny resultattavla för ishockey Ny videobank (storbilds-TV) | 36 000 800 13 000 |
| 4.152 Ishall, B-hall | Ny resultattavla för ishockey utföres | 49 000 800 |
Ny vidobank (storbilds-TV) utf 13 000 4.153 Isahll, C-hall 6 000 Bef resultattavla från nuvarande ishallen flyttas o rustas upp 100 4.154 VA, et, mark mm 3 100
POS INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1 000-TAL KRONOR ANM 4,16 — Skrinnarbana 18 600 4.161 Skrinnarbana 5 500
Förbättring av bef
| frysanläggning | 1 100 |
| E1, tele | 500 |
| Ljudanläggn utföres | 200 |
Ny resultattavla utf
(saknas idag) 2 000
4.162 Åskådarplatser 3 900
4.163 Sekretariat etc 2 700
4.164 Biljettkiosker 500
4.165 Stängsel 300
4.166¶VA, el, mark mm 1 900
4.17 — Bob- och rodelbana 55 300
4.171 Transportanläggning = - 4.172 Bana, inkl fundament
och startramper 14 500 Ledningar, tidtagningar o teleför-
bindelser 400
Resultatanläggning 2 200
4.173 Byggnader 4 900
4.174 VA, el, mark m m 33 300
POS INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1 000-TAL KRONOR ANM 4,18 Entréer 3 600 4.181 Entrébyggnad 1 1 300
Nybyggnad av biljett-
kiosker med vändkors,
biljettexpedition,
personalrum vid ny
huvudentré, ca 200 m2
Entrébyggnad 2 600
Nybyggnad av biljett-
kiosker vid entré till
skidstadion från Lugnet-
vägen, ca 100 m2 4.182 VA, el, mark m m 1700
4.19 Bergbana 10 900 4.191 Bergbana 9 000 4.192 VA, el, mark m m 1 900
4.2 PARKERING; INFRA-
STRUKTUR : 14 800 Parkering 4 400 Utbyggnad med ca 500 platser vid skidstation 2 200 Nybyggnad av parkering vid hoppbackarna 400 Nybyggnad av parkering vid A-hallen 700 Nybyggnad av parkering vid B-hallen 800 Belysningar vid parkeringar 300
4.21 Ytor, vägar mellan 55
tävlingsplatserna 8 900
POS INVESTER INGSDEL KOSTNAD I 1 000-TAL KRONOR ANM
4.22 — Reservkraftanläggning 1 500 m m
Hoppbackarna med bergbanan 400 KVA 900 Längdskidstadion med
skidskytte 400 KVA 300
Ishall med skrinnarbana 400 KVA 300
4.3¶ÖVERGRIPANDE KRAFT- FÖRSURJNING 2 000
a) förstärkningar av
10 kV högspännings-
ställverk 300 10 kV kabelnät 600 Transformatorstation, hoppbacka 300
b) nya anläggningar:
Transformatorstation vid Längdstadion 400 Transformatorstation vid Bhallen (mässhall) 400
4.4¶PRESS-CENTER M M & 000
Inredning 0 utrustning i Lugnetskolan 1000
Komp] samt inredning - utrustning i Tennishallen 4 500
Inredning o utrustning i f d Vårdskolan 500
| POS — INVESTERINGSDEL | KOSTNAD I 1 000-TAL KRONOR ANM | ||
| 4.5 BOENDE | OS-by, Dalrege- mentet Pressby | 75 000 10 000 | 85 000 |
| 4.1-4.5 Summa investeringskostnad Falun | 379 700 |
Bilagor
Dispositionsplan Lugnet Falun bilaga 4A Karta centrala Falun "> 48
HIO - -72004 UV SAHLHViS 808 MEDEL] NIVBddOH WW ve OYHYQA 06 vavilig SWOX VNVE 9 HIO Oc
SS
” rn NNTIvd
«20 3 FR
då Fel
=
sy 2 Bv
22 sd, gån VE HOLNOMLYILIIMHV On a
AR 0
&
a ?
FR ee n&
AA a
i oh
&ö
I Z 2
NOSNVH
MOVE
(NIVH-2) TIVHS! (NYH-V) (WNBINIISSIYd) SLVTIGONIAWVYVI YNVYBHVYNNIHNS NYTONSLINDNI (WOHIN3IID-AL) FLLAMSOINS NOIQ FULNIONANH TIVHSINN21 NIVHLiKOdS - NIVHSSYW (Viv VLSOINS TIVHSI TIVKHSI H-8)
av vavirg 9
rv "8
WW "IVHOTLHISNON WABLIN30IdON
'YI310H-D0OI ASSSaud YONJYVSONNMAYL-LINDAI A8-SO NNIv2 'HJIVNOTSNIH23NON &
- 'HILVIL L3LNIW3a9aB7va il3uvsva YO G2W vAnuD H3AQ N2Dyl WOHLIN3D 'WN3ISAW Niva nIvs
VLYUVN Tlliv
I oz e ov os 9
ATV
LCSSA yn
NN
ÖN
ÄVISN
KK 4
74 FOV
SÖKA).
ELLI SC
NT SRA
NDS
V Så FNS M é YO a
ST
SS
»
NÅ |(V
MN |
Ö d
a NA
SA 2
ON NIVEKYISVA
NN Va
INVESTERINGAR I ARE
5.1 Tävlings- och träningsarenor
5.11 Generellt
5.111 Markförvärv och arrenden Markförvärv för utvidgning av störtloppets målområde.
Mark för nya banstäckningar och transportanläggningar, som inte ägs av Åre kommun eller ÅKAB arrenderas. Kostnad för första avtalsperioden redovisas som OS-investering.
5.112 Homo logisering Framtagande av homologiseringsunderlag (efter färdig projektering) samt handläggningskostnader, resor, avgifter m m.
5.113 Ceremoniplats Stalom-storslalomsbanornas målområde utrustas som ceremoniplats och prisutdelningsplats - olympisk eld, demonterbart ceremonipodium, 40 mé + för orkester 40 mé, prispall, 3 flaggstänger, 120 flaggor, nationsskyltar 40 st, utsmyckningsattiraljer m m.
Förberedelserum 40 må och preparerings- och förrådsrum 30 mé
i nybyggnad söder om målområdet redovisas på pkt 5.124.
Båda målområdena utrustas med flaggstänger och flaggor 2 x 40
st.
5.114 Utrustning, förvaring Avspärrningar ca 17 km med nätstängsel på stolpar c/c 3 m. Kanalisaticn av publikströmmar (enkla stängsel) ca 5 km, in- 60 släppsportaler ca 15 st.
Tävlings- och träningsutrustning (nyanskaffningsbehov), exempelvis portmarkeringar, borrar, snöskotrar, pulkor, sjukvårdsutrustning, kommunikationsradio mm.
Högtalarsystem till samtliga arenor inkl erforderlig komplettering med ledningar och stolpar.
Högtalaranläggningar till värmestugor/samlingsplatser för nationsgrupper vi startplatser.
Förråd för ovanstående 100 mé till respektive målområde redovisas på pkt 5.124 och 5.144 (hälften av utrustningen kan säljas ut efter spelen).
5.115 Tidtagnings- och sekretariatsutrustning Tidtagningsinstallationer i starthus 10 st och mål 3 st. Ledningar till tidgivningstavlor och mellan start- och målområden (komplettering).
Tidtagnings- och sekretariatutrustning - gemensamt för båda arenorna. (Byggnad redovisas på pkt 5.22. Förbindelse med Radio- TV och presscenter ingår i televerkets redovisning).
Tidgivningstavla för mellan- och sluttid med placering vid start störtlopp H, mellantidslägen samtliga banor = 6 st, vid störtloppsbanans målskjuts samt vid målen. Totalt 10 st.
2 st storbilds-TV, preliminärt 7 x 10 m - 1 st på vardera målområdet. Nyttjanderätt till TV-bolagets material förutsätts!
Störtlopp H och H-komb
5.121 Transportanläggningar För mtrl-transporter utnyttjas bef kabinbana till startområdet. För träning och tävling förutsätts att planerad linbana Olympia 1I från +820 till startområdet är utbyggd före 1992 (ej OSinvestering) alternativt att stollinbana enligt 5.131 används i kombination med 1000 :a-linbanan.
5.122 Startområde Ny starttramp byggs för att ge tillräcklig starthastighet. Nytt startområde ansluts till banan vid +1155 för H-kombination/ tillika reservstart för H vid hårt väder.
2¶Nya starthus 25 m” byggs till båda startplatserna. Servering till kabinbanans bergstation förutsätts vara utbyggd före 1992 och kan då fungera som värmestuga (ej OS-kostnad).
5.123 Tävlingsbana Markarbeten i bansträckningen är klara. Konstsnöanläggning är utbyggd. Skyddsnät är utbyggda i erforderlig omfattning. För 3 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd.
Markberedning för helikopterlandningsplatser görs på två
platser. I övrigt sker preparering med pistmaskin. 10 st TV-plattformar 5 m? och 4 st fotoplattformar 10 m? byggs. De senare skall vara grundlagda 6 m från skyddsnät och ha
utkragad plattform för sikt över skyddsnät. 62
5.124¶Målområde
Terrassering av mark för provisorisk läktare ovanför E75. Ny gångväg och trappor för publik mellan E75 och läktare.
Terrasserings- och markberedningsarbeten för utvidgning av målområdet, för anpassning av uppbromsningsplanet till ny fast byggnad och läktare och för provisoriska läktare, 2 st.
Uppställningsyta för OB-bussar och TPC-bilar.
Gångvägar/trappor för publik.
Belysningsmaster för belysning av hela målområdet och målskjutsen.
1 st målport och nytt mobilt målhus för handtidtagning 10 m?.
Permanent läktare utförs med 200 sittplatser (VIP) och 1000 ståplatser.
Provisoriska läktare byggs med 1500 + 2800 + 2000 ståplatser.
"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande.
18 st permanenta kommentatorshytter 2 x (2+3) m på permanent läktare och 36 st provisoriska på provisoriska läktare. Inkl elförsörjning, belysning och värme. - Tele/radio/TV-installationer ingår i respektive nyttjares kalkyl.
Byggprogram övriga funktioner (NTA):
- Värmestuga för press och tävlande 100 m?
- Central för olycksfallsberedskap samt 65 mé
dopingkontroll (5.26)
- Förrådsyta enligt 5.114 100 m?
- Serviceutrymme för skidfabrikanter 160 m?
8 x 20 mé - Tekniskt utrymme för televerket 125 m?
(enligt utr 0S-84:90 mé uppräknat 63
med 1,4)
- Tekniskt utrymme radio-TV (enligt 100 mé utr 05-84: 70 m” uppräknat med 1,4)
- VIP-servering: Bef i Lundsgården - - Sammanträdesrum för tävlingsjury -
förutsätts finnas i Lundsgården alt
i bef målhus
2¶Nybyggnadsbehov ca 650 m” NTA motsvarande ca 1100 m? BTA.
Lokalerna förutsätts byggas som permanent byggnad kombinerad med fast läktare.
Prop. 1985/86: 104 5.13 Störtlopp D, D-komb och Super G - H
5.131 Transportanläggningar Ny stollinbana (2-stols) byggs från Olympia I:s bergstation till platån söder om "Konjaksstenen" på ca + 1100. Därifrån sker transport på skidor till respektive startplats.
5.132 Startområden Startområde för störtlopp D etableras på + 1035 på ryggen ovanför Svartberget.
2 2 Permanent starthus 25 m” och värmestuga 50 m”. (Skall senare kunna kompletteras till enklare servering).
Startområde för D-komb - tillika reservstart för störtlopp D samt för Super G - H etableras på +930 i anslutning till bansträckningen.
Permanent starthus på 25 mé.
5.133 Tävlingsbana Ny bansträckning byggs från start på +1035 genom gamla "störtloppsravinen" till turistnedfart parallell med störtlopp H samt mellan turistnedfart och målskjuts.
I turistnedfartsdelen görs kompletteringsarbdeten.
Vid korsningen med Årevägen, Bräckevägen och "Röda Rappet" utförs skidtunnlar (lika bef vid störtlopp H).
Konstsnöanläggning byggs ut i nya bandelar och i bef turistnedfart. Längd ca 1850 m.
Transformatorstation byggs och elkablar läggs för strömförsörjning i banan.
Skyddsnät byggs till en sammanlagd längd på ca 400 m. 65
S Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104
För 2 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd. Markberedning för helikopterlandningsplatser utförs på två platser. 5 st TV-plattformar och 2 st fotoplattformar byggs (jfr 5:123).
5.134 Målområde Se 5.124.
5.141¶Transportanläggningar
Befintliga bansystem kan utnyttjas.
5.142¶Startområden Markberedning för 3 st nya startområden och starthus.
3 st nya sermanenta starthus 25 m?.
Befintlig servering på Hummeln förutsätts fungera som värmestuga.
5.143¶Tävlingsbanor I nedre delen av befintlig bana för storslalom (bana 1) görs
justeringsarbeten.
Ny bana (bana 2) etableras. Längd ca 1350 m. Bredd 45-50 m
(inklusive publikutrymmen). Banan planeras ut till jämn yta för att snabbt kunna prepareras med konstsnö.
väg till Fjällgården byggs om för att ge plats för bana 2. Längd ca 500 m, nivåskillnad 45 m med tre kurvor. Vägbredd 6 m med mötesplatser.
Konstsnöanläggning byggs ut i banans övre del, längd ca 350 m och i bana 2, längd ca 1450 m.
Transformatorstation byggs och elkablar läggs i Super G-banan
för strömförbrukning.
Skyddsnät byggs i Super G-banan, längd 200 m.
Helikopterlandningsplatser förutsätts kunna beredas med pistmaskiner.
Utrymningsväg för räddningspulkor till Vakthögen förbättras, längd ca 50 m.
2 st nya TV-plattformar byggs i banornas övre del och 4 st
nya i bana 2.
5.144 Målområde
Utskjutande rygg vid befintligt målhus schaktas ned helt så att ett brett samlat målområde skapas.
Vall mellan uppbromsningsplan och köyta till WC-linbanan schaktas om och anpassas till nya läktare.
Slänt öster om Stjärnlinbanan terrasseras till publikgradänger.
Tillfartsväg för tranporter till målområdet skärs in i slänten norr om kabinbanans dalstation. Vägen skall ha min 4 m fri höjd
under kabin och stolar.
Gångvägar och trappor till målområdet iordningsställs
(utförs i samband med nybyggnad öster om dalstationen).
Belysning rustas upp och kompletteras i heta målområdet.
Nytt målhus 50 m? byggs mitt i målområdet. Mobilt målhus 10 mé
utförs för handtidtagning storslalom och Super G. 2 st nya målportaler byggs.
Permanent läktare byggs med 200 sittplatser (VIP, slalom) och
800 ståplatser.
Provisoriska läktare byggs med 200 sittplatser (VIP, storslalom
och Super G) och 800 + 500 ståplatser.
"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande till
båda sidorna av målområdet.
18 st permanenta kommentatorshytter utförs på permanent läktare och 36 st provisoriska på provisoriska läktare (jfr 5.124).
Byggprogram övriga funktioner (NTA):
- Värmestuga för press och tävlande 100 m?
- VIP-servering med kök 150 m?
- Sammanträdesrum för tävlingsjury 25 m
- Ceremoniutrymmen (enl 5.113) 70 m?
- Central för olycksfallsberedskap 50 mé
samt dopingkontroll
- Förråd (enl 5.114) 100 m?
- Tekniskt utrymme för televerket 125 mé
(enligt utr 05-84: 90 m” upp-
räknat med 1.4) - Tekniska utrymmen radio/TV 100 m
(enligt utr 05-84: 70 må upp-
räknat med 1,4)
Nybyggnadsbehov 820 mé NTA motsvarande ca 1400 må BTA.
Lokalerna förutsätts kunna inrymmas i en nybyggnad öster om kabinbanans dalstation.
Prop. 1985/86: 104 Slalom H och H-komb
5.151 Transportanläggningar Befintlig stollinbana kan utnyttjas.
5.152 Startområden Markarbeten görs för nytt startområde på +635 NV om nuvarande start samt för skidväg från WC-banans bergstation till starten. Nytt starthus 25 m? byggs för slalom HK. För slalom H-komb utnyttjas befintligt startområde och starthus.
5.153 Tävlingsbanor Befintlig med förlängning mot NV till ny startplats. Längd ca 100 m, bredd ca 50 m.
5.154 Målområde Se 5.144.
5.16 Slalom D och D-komb
5.161 Transportanläggningar
Befintlig stollinbana kan nyttjas.
5.162¶Startområde
Röjning och markarbeten för nytt startområde intill storslalom-
banan (bana 1) på +615. |
Permanent starthus 25 må byggs.
5.163 Tävlingsbana
Enligt 5.143, bana 1.
5.164 Målområde
Se 5.144.
5.17 Befintliga backsystem förutsätts bli utnyttjade. För slalom och storslalom: Tottbacken, Snobbrännan, Tvättbrädan och Hamrebacken. "Schuss-träning" och vallatest för störtlopp: Rödkullen och Högåsensadeln.
5.171 Transportanläggningar Befintliga system kan utnyttjas.
5.172 Startområden Inga investeringskrav.
5.173 Träningsbanor : Konstsnöanläggning i Snobbrännan rustas upp och förbättras. Ny konstsnöanläggning i Tvättbrädan.
5.174 övrigt Tidtagningssystem förutsätts hållas av nationstrupperna. Värmestugor på viss distans får accepteras. Inga OS-investeringar.
5.18¶Free-style
Som programförutsättning gäller att tävlingsformen har fått
en etablerad bredd och att kringutrustning och försörjning
skall hålla i princip samma klass som till övriga arenor.
Arenornas lägen har ej bestämts. Kalkyl baseras på ett idéprojekt med 3 st nyetablerade arenor för balett, hopp och puckelpist inom samma område. Samma arenor för H och D förutsätts.
Mängderna bygger på regelkrav vad gäller arenor. I övrigt
är mängder mycket grovt skattade.
5.181 Transportanläggningar Viss spridning av de tre arenorna måste förutsättas med hänsyn till terränganpassning. Kalkyl baseras på att det krävs 2 st släpliftar med längd 350 m.
5.182¶Startområden Markberedning av 3 st startområden.
3 st permanenta starthus å 25 m?.
5.183¶Tävlingsbanor
Tre banor nyetableras helt. Krav på jämn lutning, exakta profile i hoppbanor, god överblick för domare m m innebär att relativt omfattande omschaktningar blir nödvändiga.
Balett: Längd 300 m, lutning ca 5", bredd ca 40 m + utrymme för
publik.
Hopp: — Längd 200 m (totalt), bredd ca 30 m + utrymme för publik
Puckel- Längd 250 m + uppbromsningsplan, lutning 25-359, bredd
PiSt: Ca 40 m + utrymme för publik
Konstsnöanläggning i samtliga tre banor.
Arbetsbelysning i arenorna. 73
5.184 övriga arenokostnader Markförvärv och arrenden. Homologisering. Flaggspel, skyltning, utsmyckning. Avspärrning m m, utrustning (jfr 5.114). Sekretariats- och domarutrustning (jfr 5.115). Tidtagningsinstallation i puckelpistbanan. 1 st resulttattavla (mobil). "Domartorn", värmd yta med lång glasad fasad mot arenan. 3 st ä ca 40 me, 3 x 3 st TV-plattformar å 5 mé. 24 st provisoriska kommentatorshytter per arena. Totalt 72 st. 3 st fasta läktare för 200 sittande (VIP). Terassering av mark för publik till hopp.
Byggprogram: Övriga funktioner (NTA):
- Värmestuga för press och tävlande 2 st 200 mé
till 3 arenor förutsätts. - MVIP-servering med kök 150 m? - Tävlingssekretariet 50 mé - Sammanträdesrum för jury 25 m? - Central för olycksfallsberedskap och 50 mé
dopingkontroll - Förråd för tävlingsutrustning m m . 50 mé - Tekniska utrymmen för televerket (60 4 av 75 m?
övriga arenors krav) - Tekniska utrymmen för radio-TV (60 4 av 60 m?
övriga arenors krav)
2 2
Nybyggnadsbehov 660 m” NTA motsvarande ca 1100 m" BTA.
5.185 Infrastruktur Eftersom anläggningen nyetableras erfordras en utbyggnad av all service och försörjning. Följande förutsättningar ligger
till grund för kalkyl:
Helikopterlandninagsplats med inhängnader. Väg till arenorna längd 2 km. Parkeringsyta för 500 bilar och 50 bussar (ca 20 000 m
2)
Gångvägar inom området 2 km.
Skyltning m m. VA-anslutning 2 km. E1- och telematning 2 km.
5.2 Administration
5.21 Organisationskommitté Kontorslokaler erfordras för 10 st långtidsanställda + 5 st tiden kring OS-veckorna: 150 m? NTA motsvarande ca 260 m? BTA.
3.22¶Tävlingskommitté
Tävlingssekretariat med 10 arbetsplatser (20 personer i
skiftgång): 100 m? NTA motsvarande ca 170 m" BTA.
5.23 — Biljettkomitté
Kontorslokaler erfordras för sekretariat på 5 personer (intill
5.21): 50 m? NTA motsvarande 80 mé BTA.
För biljettförsäljning uppställs 20 st provisoriska biljett-
kiosker (Friggebodar) å 10 mé.
5.24¶Transportcentral
Trafikledning för 100 bilar/minibussar. Utrustning för kommunikationsradio. Kontor (5 pers) 40-50 m? NTA + uppehållsrum för de chaufförer som har transportcentralen som bas 50-60 m? NTA.
2¶Totalt ytbehov 100 m? NTA.motsvarande 160 m” BTA.
40-50 bilplatser skall finnas i direkt anslutning.
5.25¶Ackreditering och information
Hallyta på ca 100 m" NTA med temporär inredning för ackreditering och med utrustning för fotografering. Verksamheten kan successivt styras över till information. Totalytan bedöms med entré, kapprum och toaletter unngå till ca 140 mé BTA.
2 bussuppställningsplatser och 5-10 bilplatser skall finnas i direkt anslutning.
Information i presscenter: 20-25 personer, varav max 12-13 samtidigt, kräver ca 100 mé NTA = redovisas under 5.35.
Information i OS-byn. 20 personer, varav max 10 personer samtidigt, kräver ca 80 m? NTA - redovisas under punkt 5.41.
5.26¶Arrangörens sjukvårdsorganisation
Byggnadsyta har tagits upp vid respektive arena samt i OS-byn.
Fältutrustning ingår i 5.114.
5.27 Militär och polis Expeditionsyta för militären 5-6 personer + kommunikationscentral: 60 m? NTA motsvarande ca 100 m? BTA.
2 2
Expeditionsyta för polis 80 m” NTA motsvarande ca 130 m BTA + temporära arrestlokaler.
5.28 vakttjänst, städorganisation m m Expeditioner och personalutrymmen för ovanstående och diverse andra servicefunktioner. Ytbehovet bedöms schablonmässigt till
110 m? BTA.
5.29¶Totalt ytbehov: Administration
Utöver lokalytor som redovisas till arenor, i presscenter eller
i OS-byn erfordras ca 1150 m” BTA kontor. Halva ytan behövs under längre tid för planering och avveckling.
Byggnadsyta förutsätts finnas år 1992. Kalkyl görs på anpassningskostnader, inredning och utrustning.
Dessutom byggs 20 st temporära biljettkiosker å 10 må.
5.3 Presscenter
5.31 Skrivande press, fotografer och tele 1150 m? NTA. Presskonferenser 200 m? NTA. Summa 1350 m? NTA motsvarande 1280 m? BTA.
1)
Fabrikantlaboratorier som enligt Schladming som referens bedöms kräva ca 400 må BTA. Etableringen betalas helt av fotofabrikanter. Byggnadsyta bör reserveras. Ingen OSkostnad.
Radio-TV
Programyta 1000 mf NTA motsvarande ca 1450 m" BTA.
Personalrestaurang
Programyta 340 m" NTA motsvarande ca 500 m? BTA.
5.35 Service Information enligt 5.25 100 m? NTA motsvarande ca 160 mé BTA.
2 Bank och post 100 mé NTA motsvarande ca 160 m" BTA. Taxfree-shop och bar 160 m” NTA motsvarande ca 250 m? BTA.
5.36 Totalt ytbehov ca 4500 mé BTA exklusive fotolab (fabrikanter).
1) Arrangör för Alpina VM 1982.
5.4 Boende
5.41¶OS-byn
Byn skall kunna ta emot 600 pers (tävlande, ledare och servicepersonal), huvudsakligen i dubbelrum men med några enkelrum per nation.
Åre Fjällby har i dag utbyggnadsplaner som ger högre kapacitet än kravet. Blandningen av rum och lägenheter med andelslägenheter kan vålla vissa praktiska probiem vid inhägnad av byn eller genom att andelar måste friköpas.
Torkskåp finns i erforderlig omfattning. Restauranger, shopper, sällskapsutrymmen, informations- och underhållningslokaler kommer före 1992 att vara utbyggda i tillräcklig omfattning.
Yta kommer att finnas för bank, post, tele och information. 250 - 300 mé behöver temporärt anpassas för dessa funktioner.
Hotellrum/lägenheter anpassas temporärt till kontorsrum för nationstrupper 35 st.
En allmän läkarmottagning och ca 19 utrymmen för enklare nationsmottagningar anordnas genom temporär anpassning av lägenheter,
Få 12 lägenheter å ca 30 mé.
Som anpassningskostnad räknas 1/3 av nybyggnadskostnad + inredning och utrustning.
Temporära förråd uppföres, 35 st 4 20 m” (typ byggförråd/
containers).
Området skall ha 2 p-platser/nation = 70 bilplatser + uppställningsplatser för TPC-trafik. Kravet förutsätts vara uppfyllt före 1992.
Hela OS-byn inhängas med 2100 högt staket. Dessutom inhägnas en yttre zon på samma sätt.
Inpassage sker genom yttre vaktstuga 20 mé BTA till den yttre zonen. I denna zon uppförs träffstuga (typ soldathem) med enklare servering och kök 200 må NTA motsvarande 300 m? BTA.
Mellan yttre och inre zon uppförs ytterligare en vaktstuga
på 20 m BTA.
Vaktstugor utförs flyttbara för att senare kunna nyttjas som övernattningsstugor eller dyl. För "Soldathem" räknas anpassningskostnad motsvarande 50 2 av nybyggnadskostnad + inred. 0 utrustning.
Transport går genom separat grind som bevakas fran någon av vaktstugorna. Grind, yttre zon och entréområdet TV-övervakas. (Ingår i televerkets kalkyl).
5.42 VIP-hotell Diplomat-Åregården reserveras som VIP-hotell.
Efter planerad utbyggnad kommer anläggningarna att med god marginal tillgodose behovet av bäddar och service.
Arrangören förmedlar tjänsterna som dock förutsätts betalas av gästerna eller som central organisationskostnad.
5.43 Sun Wing reserveras som journalistby.
Med de utbyggnadsplaner som redovisats kommer ca 500 rumsenheter/lägenheter att kunna erbjudas 1992. Detta innebär att skrivande press, fotografer, radic-TV-journalister och filmteam m f1 totalt 640 personer kan erbjudas rum. Detta förutsatt att max 360 personer ställer krav på enkelrum. 80
Hotellet kommer även i övrigt att ha en komplett service utbyggd för denna beläggning.
Arrangören förmedlar tjänsterna som dock förutsätts betalas av gästerna.
5.44¶Uvrig personal
För massmediatekniker 360 pers, spelcialister, tävlingsfunktionärer, servicepersonal, polis, militära befäl m fl, som ej har bostad inom regionen, görs inbokning på hotell och stugbyar inom Björnänge-Åre-Duvedområdet.
Enligt Jämtfjälls statistik fanns år 1984 ca 4000 turistbäddar inom detta område. Därtill kommer en stor volym planerad utbyggnad.
Militära värnpliktiga förutsätts bo i tält i Undersåker.
5.45¶Publik
Inom Åre kommun finns i dag ca 10 000 turistbäddar. Inom en 10-mils radie/2 timmars resavstånd finns dessutom turistanläggningar i Krokoms och Bergs kommuner samt Östersunds hotellkapacitet.
Några speciella OS-pengar för investering i hotell eller stugbyar bedöms ej komma att krävas.
6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104
Prop. 1985/86: 104 5.5 Service
Mat till publik
Försäljningsrätter för korv, hamburgare, varm och kall dryck m m från temporära stånd och vagnar förmedlas av OS-arrangören Inga investeringar med OS-pengar.
5.52 Hanteras lika 5.51.
Bank och post
Den utbyggnad som planeras före 1992 och den komplettering som görs i OS-byn och presscenter bedöms täcka behoven.
5.54 Inga extra investeringar p g a OS.
Sjukvård
Utöver redovisat lokalbehov till arenor och i OS-byn erfordas inget tillskott av lokalyta. Höjd beredskap och ökad driftkostnader kalkyleras av landstinget.
Åre gamla och nya kyrka står till förfogande. Församlingsgård beräknas vara utbyggd före 1992. Speciella kulturarrangemang förutsätts komma att hållas. Lokalfrågan är ej utredd.
5.6 Trafik
Investeringar till Free-style-arenor redovisas på pkt 5.185.
5.61¶Landningsbana på Åresjön
Landningsbana 800 x 50 m för sportflygplan prepareras på Åre-
sjöns is. |
Taxibana och uppställningsplats för flygplan samt väganslut-
ning till Åre Strand.
Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.
5.62 — Helikopterterminal
Fotbollsplanen på Åre Strand snöröjs och prepareras som landningsplats för stor helikopter (40 passagerare).
Befintlig hangarbyggnad förutsätts kunna nyttjas som terminal-
byggnad.
Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.
5.63¶Vägar
Ringleden förutsätts vara fullt utbyggd före 1992. Ingen OS-
kostnad.
Ny väg byggs mellan £75 och väg 638. Vägen ersätter den väg
vid Lundsgården som blivit avskuren av störtloppsmålet. Nivå-
skillnad 40 m, beräknad längd ca 550 m. Bredd 7,5 + 2,25 m
gångbana på en sida. - OS-investering.
Befintlig väg norr om E75 mellan målområdena kompletteras till huvudgångstråk - OS-investering.
Ombyggnad av väg till Fjällgården redovisas på pkt 5.143.
5.64 Bussterminal
Uppställning för ca 25 bussar byggs ut vid Ringleden före 1992.
Planerad parkeringsyta öster om kyrkogården reserveras för buss-
parkering. Dessutom anordnas temporär bussparkering på snöröjda tjälade ängsytor norr och öster om planerad bilparkering. Detta kan ge en total yta på ca 9000 m? med plats för ca 80
bussar.
Parkeringsplats väster om kyrkogården har studerats men ej lagts
fast i plan. Preliminärt bedöms 20-30 bussar kunna beredas plats där.
Ytterligare 100 bussar bereds uppställningsplats genom snöröj-
ning och preparering av ängsmark i utkanten av samhället.
2¶Temporär bussterminal (-er) 100 m” BTA utförs. Hyrda bodar/
baracker förutsätts.
Kostnaderna redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.
5.65¶Parkering 0 uppställningsytor
Parkering för publik anordnas på Åresjön för 3000 + 2000 bilar.
2 st tillfarter prepareras från Vik respektive väster om störtloppsmålet. För tillfart från öster breddas E75 med nytt avfartskörfält. Anslutningsväg mot sjön ses över och kompletteras (västra sidan).
Söder om störtloppsmålet bereds en parkerings- och uppställ-
ningsyta på ca 1000 m? mellan järnvägen och sjön.
De håda utfarterna utförs med manuellt bevakade plankorsningar med järnvägen. Gångvägar bereds till Åre Strand respektive störtloppsmålet.
Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.
Allmänna parkeringsplatser i centrala Åre och intill arenorna 84
reserveras för tävlingsarrangören.
5.66 Skyltning, orienteringstavlor, avspärrningar, avkörnings- och mötesramper, breddad plogning för parkeringsplatser mm.
Extraordinära väghållningskostnader: sandningar, saltningar, bortforsling av snö, obekväma arbetstider, förhöjd beredskap, vägbevakning, extra maskininlejringar.
Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.
5.67 Extra personal på kommunens tekniska avdelning med successivt ökad arbetsvolym 1986-1992.
Kostnaden redovisas som driftkostnad unaer pkt 8.3.
5.7 Teknisk försörjning, drift o underhåll Investeringar till Free-style-arenor redovisas på pkt 5.185.
5.71 VA-försörjning Temporära förstärkningsåtgärder för VA-verk och ledningar, extra personal, extra leasad maskinutrustning mm. Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.
5.72 Temporära toaletter för åskådare och tävlande, 100 st. Extra lejd renhållningskapacitet som ej täcks av taxeintäkter. Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.
Förstärkning av räddningstjänsten till motsvarande en kommun med 40 000 invånare. Heldygnsbemanning med 1 brandförman + 3 brandmän. Nuvarande styrka behåltes som förstärkningsstyrka. Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3. Inga kompletterande investeringar förutsätts.
msn Extra personal på kommunens tekniska avdelning med successivt ökad arbetsvolym 1986-1992. Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.
5.75¶Befintligt nät och planerad effektutbyggnad före 1992 bedöms enligt JKAB täcka OS-behoven.
Anordningar för inkoppling av kraft till radio/TV och televerket, reservkraft m m förutsätts ingå i deras respektive kalkyler under pkt 6 och 7.
Erforderliga investeringar och driftkostnader redovisas av televerket - se pkt 6.
5.8 Infrastruktur
5.81 Bro Rödösundet
5.82 Flygplats Molanda, Järpen. Utbyggnad av befintligt privatflygfält med bana 1.700 m i kod 3C. Temporärt under 0S utrustas flygplatsen för precisionsinflygning kategori I (ILS). Flygplatsen kommer under OS att trafikeras med flygplantypen SAAB- FAIRCHILD SS-340 för 34 passagerare.
5.9 Sammanställning investeringskostnader Åre
INVESTERINGSDEL KOSTNAD 1 1.000-TAL KRONOR
POS. ANN.
5.1 TÄVL INGSARENOR OCH 100 000 Exk1 free-style
TRÄNINGSBACKAR inkl free-style
tot 136 milj kr 5.11 Generellt (exkl 36 160
free-style) 5.171 Markförvärv och 600
arrenden 5.112 Homologisering 100 5.113 Ceremoniplats 760 5.114 Utrustning 170 Restvärde 1 000 5.115 Tidtagning- och 27 530
sekretar.utrustn.
Störtlopp H och 18 210 H-komb
5.121 Transportanläggn 5.122 Startområden 800 5.123 Tävlingsbana 210 5.124 Målområde 16 200
Störtlopp D, D-komb 17 860 och Super G-H
5.131 Transportanläggn 680 5.132 Startområden 630 5.133 Tävlingsbana 11 550 5.134 Målområde
(enl 5.124, se nedan)
INVESTER INGSDEL KOSTNAD I 1.000-TAL KRONOR ANM.
Pos.
5.14 Storslalom H och D
samt super G-D 5.141 Transportanläggn. 5.182 Startområden 520 5.143 Tävlingsbanor 7.800 5.144 Målområde 17.510
Slalom H och
H-komb
Transportanläggn. 5.152 Startområden 710 5.153 Tävlingsbanor 180 5.154 Målområde
(en1. 5.144 se do)
Slalom D och D-komb
5.161 Transportanläggn. 5.162 Startområde 220 5.163 Tävlingsbana
bana It en1 5.143 5.164 Målområde,
enl 5.144
INVESTER INGSDEL KOSTNAD I 1.000-TAL KRONOR
POS. ANM
5.17 Träningsbackar 830
till 5.12-5.16
Transportanläggn. 5.172 Startområden 5.173 Träningsbanor 830 5.174 Övrigt
Free-style (36 000) 5.181 Transportanläggn. 2 270 5.182 Startområden 520 5.183 Tävlingsbanor 5 590 5.184 Övriga arenakost- 19 190
nader 5.185 Infrastruktur 8 430
ADMINISTRATION 4 500
Organisations-
kommittén 5.22 Tävlingskommitté 5.23 Biljettkommitté 5.24 Transportcentral 5.25 Ackreditering 5.26 Arr. sjukvårdsorg. 5.27 Militär och polis
Vakttj. städorg. mm
Totalt ytbehov 4 500
administration
POS. INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1.000-TAL KRONOR ANM. 5.3 PRESSCENTER 37 000 5.31 Press 5.32 Fotolab. 5.33 - Radio-TV 5.34 = Personalrest. 5.35 Service
| 5.36 Totalt ytbehov | 37 000 | ||
| presscenter | |||
| 5.4 BOENDE | 5 000 | ||
| 5.41 OS-byn | 5 000 | ||
| 5.42 - VIP-hotell | - | ||
| 5.43 — Journalistbyn | - | ||
| 5.44 Övrig personal | - | ||
| 5.45 Publik | - | ||
| 5.5 SERVICE | - Ingen OS-kostn | ||
| 5.6 TRAF IK | 2 600 | ||
| 5.61 Landningsbara | - | . |
Ingår pkt 8.38
på Åresjön 5.62 Helikopterland. - tom
plats 5.63 Vägar 2 600 5.64 Bussterminal -
Ingår pkt 8.38
POS. — INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1.000-TAL KRONOR ANM. 5.65 Parkering och - Ingår pkt 8.38
uppställningsytor 5.66 Tillfälliga trafik- -
åtgärder 5.67 Planering, projekt- - = ol
ledning m m
5.7 TEKNISK FÖRSöRJ- -ofo0s
NING, DRIFT O
UNDERHÅLL 5.71 - VA-försörjning -
5.72¶Publiktoaletter -
och renhållning 5.73 — Brandskydd 5.74 Planering, projekt- -
ledning m m
| 5.8 INFRASTRUKTUR | 69.500 | |
| 5.81 — Bro Rödösundet | - 38.500 | |
| 5.82 Flygplats Molanda - | 31.000 | Restvärde 2.500 |
| 5.1-5.7 Summa investeringskostnad Åre | 218.600 Exkl free-style |
OBS Free-style redovisas vad avser investeringskostnad för att ge en uppfattning om vad denna gren skulle dra i investeringskostnad i de fall den blir olympisk gren 1992. I övrigt har ev merkostnader för free-style ej beaktas. Fortsattt ingår ej free-style i kostnadssammanställningar, ränteberäkningar etc.
Bilagor översiktskarta trafik bilaga 5 A Översiktskarta centrala Åre "58 Tävlingsarenor "5 0C 93 Målområde störtlopp, Super G-H 5 D
Målområde slalom, storslalom, Super G-D SE
Bilaga 53
OVERSIKTSKARTA TRAFIK
[0] o 500 1000 + KK
FALUN ARE
K: Konsult Froson 1985
Xabi banan
: NY
å "Syn | Sun bling
Adm » press
& skolan
J a (FZ ee Nlålomrade slalom, NY Storslam mm i SN. oo frn SS -. kon SV grass och svor!has a
ÖVERSIKTSKARTA CENTRALA ÅRE
100 200 — 395 400 m
= BALUN ÄRE
<< KKonsuit Froson 1985
Bilaga 5c
tsop krej
553 2
NV - = NY Hal törtlga
ee ” mm utovo
: pa ro olösta m mör ' Ä
"äg
TÄVLINGSARENOR
0 ScOm OO Vs
K-Konsult Froson 1985
TS I
CS yPilaga 53
REA SÅ —
I
/ ped läktare oe od | ÖN J s 1. S IN > Fd j
Är Op . RS
1500 på os ogs00935
36 prov kom - NNE | hytter
Fast Läktare N,
200 + 1000 ot
18 kom hytter
Byggsad enl
5124
Ukoplrlamdningspiats = / NAN
fatt kkoalit ter Försäljning mm
MÅLOMRÅDE STÖRTLOPP o SUPER G-H
on 2 100 150 200 m ffa
K- Konsult Frösön 1985
7 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 104
> Bilaga 5e
ins
LA
| Fuddektoal JAg
= : Försäljning m.m DID Q0000000 FÅ | Y.
os
; fra
o : : |
57 OC 20008003500 S 099 [ej oo fee ” . I o i Å Oo hN non —o MN o Nn Oo TT TS - - An Q
AR
[0] Oo Oo [0] Oo Oo
MÅLOMRÅDE SLALOM, STORSLALOM o SUPER G-D CD
[e] so Om AJ FO ee a bo — FALL RE
K- Konsult Fröson 1985
INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE
Ustersunds teleområde, Åre Utredningen har gjorts på Telekontoret i Östersund, huvudsakligen av Verner Sjölander och Bert Jernbom i samråd med
e Telekontoret i Falun e Televerket Radio, Farsta e Tele Larm AB, Östersund
Erfarenheter från tre tidigare utredningar 1968, 1976 och 1980 samt World Cup tävlingar som genomförts i Åre har varit till hjälp vid bedömning av vilka krav som kommer att ställas på telenätet. Vi har också försökt att väga in effekter som den nya tekniken kan förväntas ge både ifråga om nätstruktur och nya användarkrav.
Utvecklingen inom telekommunikationsområdet är ju oerhört expansiv just nu och detta förhållande gör att man kan tänka sig flera alternativa lösningar i de enskilda fallen. Givetvis har utgångspunkten genomgående varit att man skall använda den teknik som idag är tillgänglig och kommersiellt gångbar. I vissa avsnitt bygger dock utredningen på nätdelar som ännu bara finns i långsiktiga planer som kan komma att ändras. Det ligger därför en viss osäkerhet i beräkningarna som kan slå åt båda hållen vad beträffar kostnaderna.
Om 05-92 skulle komma att förläggas till Åre skulle nätutvecklingen i västra Jämtland påverkas mot tidigare digitalisering dels genom att kraven på nya nättjänster ökar, men viktigaste genom att underlaget för finansieringen stärks på längre sikt genom ökade intäkter från internationell trafik.
I utredningen ingår inte kostnaderna för trafik från terminalerna och abonnentväxeln ut i det publika nätet. Däremot ingår kostnader för trafik mellan Åre och Falun inom abonnentväxelsystem.
Telestationen i Åre utökas med 400 nr. Förbindelseledningarna inom Järpen närförmedlingsområde samt från Östersunds fjärrförmedlingsstation till övriga FS utökas.
DATEX- och TELEX-nätet förstärks. OPTO-kabelnätet byggs ut från Nälden till Åre. Det förutsätts att optonätet Östersund - Nälden redan är utbyggt. Manuella avdelningar i Östersund (och/eller annan betjäningsort inom landet) utökas med 8 expeditionsplatser. NMT-basstationer i västra Jämtland och NMT-växeln i Sundsvall utökas.
Abonnentväxel - Subväxel, 400 nr, till huvudväxel i Falun. Ansluts även
till 0647-området för avgående trafik och för ankommande nationell trafik till Åre-spelen.
- Datakommunikation från 50 anknytningar.
- Hänvisningsdator.
6.13 Terminaler - Terminaler för TELEFEX, TELEFAX och TELEX.
- DATEX-anslutningar innefattar DCE (inte DTE abonnentut- 100
rustning).
- Samtalsautomater i hytter 50 st, i kiosker 30 st.
- Mobila terminaler, NMT 20 st.
- MBS 50 st och MINICALL 160 st.
Interna nät Subcenter (Sporthallen) blir centralpunkt för internt nät.
SUBC-målområden, störtlopp och slalom samt OS-byn. Kanalisation och kabling för telefon, data och video. Kablarna avslutas med kopplingsfält.
SUBC-Free-style-arenor. Ledningslängd 2 km från målområde störtlopp.
Videoförbindelser 1 tävlingsbanor för störtlopp och slalom för kameraplatser som ej kan nås med radiolänk.
Förhyrda ledningar Åre - Falun, se pkt 6.25.
Videoförbindelse Åre - Falun se pkt 6.31 (Televerket Radio).
Driftkostnader
För driftservice och beredskapsjour åtgår sammanlagt 10 manmånader, testtävlingar inräknat.
Restvärden, mervärdeskatt
För installationer i trafikapparaten är restvärdet värdet vid tiden då installationen normalt erfordas minskat med räntekostnaden. För tillfälliga installationer (terminaler o dyl) är restvärdet värdet på materielen efter nedmonteringen minskad med nedtagningskostnaden.
Moms tas ut på vissa produktioner som levereras av televerket. Televerket betalar moms på viss material och entreprenörsarbeten i trafikapparaten, ej på egna arbeten. Uppskattningsvis är 5 2 av totalkostnaden moms.
Fasta larmanläggningar:
- inbrottslarm - passagekontroll - TV-bevakning
6.2 Faluns teleområde, Falun Telekommunikationsområdet utvecklas mycket snabbt. Nya och för något år sedan okända faciliteter introduceras i en jämn ström. Detta medför givetvis att kraven från användarna av de olika tjänsterna också utvecklas och skärps i motsvarande grad. Jämför man den nu aktuella utredningen ang 05 1992 med exempelvis den utredning som gjordes inför olympiska spel i Falun/ Åre 1988 finner man följaktligen de mest markanta skillnaderna i de skärpta kraven från användarna. Som ett exempel, som inte alls fanns med i tidigare utredning, kan nämnas ett separat Kabel-TV-nät med en kapacitet av 20 kanaler inom området Olympiabyn - tävlingsarenorna i Falun.
Några principiella skillnader när det gäller uppläggningen i övrigt finns egentligen inte, utan skillnaderna får hänföras till den tekniska utvecklingen och de ökade kraven från användarna.
6.21 För att klara förväntad ökning av telefon-, text- och datatrafik erfordras förstärkning av följande nätdelar.
e Telefonstationer i Falu-regionen utökas vad gäller kapaci-
tet för lokal-, när-, riks- och utlandstrafik samt för anslutning av vanliga telefonapparater, automater och abonnentväxel.
e Lands- och rikslinjenätet tillförs flera förbindelser, så
att teletrafiken till, från och inom Falu-området kan flyta med normal framkomlighet.
e Ilokallinjenätet i Falun byggs ut för att ge erforderlig kapacitet för anslutning av Lugnet-området, OS-byn samt de bostadsområden som planeras bli tagna i anspråk för inkvartering.
e telefonautomater uppsättes till ett antal av ca 300 st för att tillgodose i första hand publikens behov av tillgång till telefon.
e text- och datastationer i Falun utökas för att ge anslutningsmöjlighet för de text- och dataterminaler, vilka i första hand arrangörer och massmedia behöver.
e mobiltelefonnätet (NMT) ges utökad kapacitet.
e datavisionsnätet ges sådan kapacitet att det blir möjligt att i databasen lagra t ex start- och resultatlistor, personuppgifter om de aktiva m m. Uppgifterna kan sedan enkelt och snabbt sökas via terminal av arrangörer och massmedia.
6.22¶Abonnentväxel
En abonnentväxel med ca 1.000 anknytningar inom Lugnetområdet samt ca 400 anknytningar i OS-byn uppsättes. Växeln anslutes med ca 200 ledningar till telefonstation i Falun och förses med utrustning för betjäning av 10 telefonister. För att underlätt telefonisternas arbete förses växeln med s k hänvisningsdator. Mellan växlarna i Falun och Åre anordnas direktledningar. Detta innebär att trafik mellan en anknytning i Falun och en anknytning i Åre ej behöver gå via allmänna telefonnätet.
5.23¶Terminaler
För att utnyttja de olika teletjänsterna har räknats med följande olika typer av terminaler. Uppskattat antal av resp anges
inom parantes - telex (105), teletex (30), telefax (55), modem
f datavision (250), modem f datex (55), mobilsökare (310), vanlig telefonapparat (1.000), mobil telefonapparat, typ NMT 104 (20) samt diverse tillsatsutrustningar t ex telefonsvarare,
nummersändare, högtalarunderställ m fl.
Telefonapparater, som anslutes till abonnentväxeln, ingår i 6.22.
Terminaler (TV-apparat + ev tangentbord) för anslutning till datavisions-nät och kabel-TV-nät är ej inräknade i angiven kostnad.
Internt nät
För radio/TV:s behov av ljud- och videoförbindelser byggs ett kabel-nät mellan resp tävlingsarena och "broadcasting centre” (I8C). Erforderliga videoförbindelser från längdskidåkningen ute på spårslingan ingår dock i 6.31.
För att ge arrangörer, massmedia och aktiva möjlighet att följa aktiviteterna vid de olika arenorna, byggs ett nät för kabel- TV med en kapacitet av 20 kanaler, Uttag för anslutning anordnas bl a i varje rum i OS-byn och vid kommentatorsplatserna på resp tävlingsarena.
Behovet av förbindelser för radio/TV-sändningar till/från Falun är inräknade under 6.25 vad gäller ljud och under 6.31 vad gäller video.
6.25 rs För radio/TV:s behov av programförbindelser m m till/från Falun anordnas fasta förbindelser mellan huvudcentralen i Falun (IBC) och undercentralen i Åre (5UB-IBC). För anslutning till nationella/internationella nät för radio- och TV-utsändning anordnas fasta förbindelser mellan IBC i Falun och central i Stockholm. Kostnad för video-förbindelser till/från Falun anges dock under 6.31.
6.26¶Videoförbindelser
Kostnad för anordnande av erforderliga video-förbindelser Falun-Åre och Falun-Stockholm anges under 6.31.
6.27 driftkostnader
Funktionen hos anläggningarna för telekommunikation måste i möjligaste mån säkerställas. Vid behov ska fetsökning/felavhjälpning eller annan tänkbar åtgärd, t ex omkoppling, snabbt kunna påbörjas. För detta krävs utökade personella insatser motsvarande ca 30 manmånader (inkl testtävlingar) i form av jourtjänstgöring eller liknande, samt utökad reservdelshållning.
6.28¶Restvärden/mervärdesskatt
För installationer i trafikapparaten är restvärdet värdet vid tiden då installationen normalt erfordras minskat med räntekostnaden. För tillfälliga installationer (terminaler och dylikt) är restvärdet värdet på materielen efter nedmonteringen minskad med nedtagningskostnaden.
De produkter och tjänster, som televerket tillhandahåller, är endast delvis moms-belagda. I princip betalas ingen moms på det förädlade värdet av t ex telefonstationsutrustning utan enbart på de ingående komponenter, som köpes på öppna marknaden.
Ingående moms uppskattas därför utgöra 5 4 av totalt angivet belopp.
6.29¶Larm och bevakningsanläggningar
Anläggningar anordnas för: - inbrottslarm - passagekontroll - TV-övervakning
6.3 Televerket Radio Teteverket Radio har i samarbete med Faluns och Östersunds teleområde samt Sveriges Radio utarbetat en mycket preliminär kalkyl utvisande televerkets kostnader för ljudradio- och TVdistribution mellan tävlingsplatserna och till utlandet vid ett svenskt vinter-OS 1992.
Kalkylen är baserad på tillsammans med Sveriges Radio bedömda överföringsbehov mellan tävlingsplatserna och till utlandet. Kostnaderna anges i 1985 (januari) års prisnivå och baseras på grova uppskattningar. Vi förutsätter att rundradiofonden inte ska belastas med kostnader för radio- och TV-verksamheten.
Om spelen skulle förlängas t ex tre dagar påverkas kostnaderna marginellt såvida inte fler TV-förbindelser mellan Åre och
Falun eller Falun och utlandet skulle erfordras. Sådana extra-
kostnader har ej medtagits.
Utöver nedan angivna behov kan det bli aktuellt att utländska programföretag kommer med egna transportabla jordstationer. Omkostnaderna härför brukar betalas av resp land och har ej medtagits i kalkylen.
För att möta de förväntade kraven behövs en avsevärd utbyggnad
av televerkets anläggningar. I viss utsträckning kan detta ske genom tidigareläggning av planerade utökningar/moderniseringar. En stor del av utrustningen kan emellertid senare nyttjas i televerkets normala verksamhet. Därvid måste dock flyttning av utrustning ske till andra orter.
Efterföljande sammanställning visar hur den uppskattade totala bruttoinvesteringskostnaden (materiel och därmed förenade arbetskostnader) på ca 92 milj kr kan härledas ur olika investeringsändamål.
Bruttoin- Restvärde
vestering Lokala förbindelser för bild och ljud samt kontroll- och kopplingsutrustning på tävlingsplatser och masterkontroll - Åre 6,5 - Falun 8,5
T5 10 Förbindelser för bild och ljud mellan Åre och Falun 20 13 Återgångsförbindelser (6 st TVtittar) från Falun till Åre 30 18 Förbindelser från Falun till utlandet 27 17
SUMMA 92 58 Netto speciellt för 0S 34 milj kr
Kostnader för lokala kabelbundna förbindelser inkl kabel-TV-nät i Åre och Falun samt 1judförbindelser huvudsakligen kommentatorförbindelser från Åre till Falun och Falun till utlandet ingår i den separat lämnade teleområdeskalkylen. Detta gäller även telefontjänster (växlar o dyl).
De angivna kostnaderna är beräknade på i huvudsak nu känd teknik och utrustning. I vilken omfattning den tekniska utvecklingen påverkar angivna kostnader beror inte enbart på utrustningens pris och kapacitet utan även på de krav och förväntningar användarna ställer på ny teknik och utrustning.
Den för OS behövliga investeringen ryms inte inom televerkets normala investeringsramar, varför televerket ej kan finansiera dessa med egna medel utan vi förutsätter att medel härför erhålls från OS-kommittén.
För genomförandet av bruttoinvesteringen erfordras under 1990 ca 35 milj kr och 1991 ca 57 milj kr. Restvärdet ca 58 milj kr beräknas kunna utnyttjas för televerkets investeringar med 32 milj kr 1993 och 26 milj kr 1994. Några räntekostnader har inte inräknats.
6.32 — Driftkostnader
Följande sammanställning får betraktas som preliminär avsedd att belysa storleksordningen av de kostnader som skall belasta OS-kommittén och inkludera ett begränsat för-0S 1991. Merparten av kostnaderna utfaller till betalning i samband med spelen varför behov av förskottsmedel för detta ej beaktas i denna kalkyl.
5¶Förplanering och projektering
Utbildning och bemaning för distribution, övervakning och service Förbindelsebeställningskontor Frekvensplanering Hyra av jordstation, satellittran- 4 sponder, helikopter, reportagelänk, terminalvagnar m m Avgår intäkter från utländska -2 programföretag
Netta 11 milj kr
6.33 — Lokaler
Televerket förutsätter att arrangören utan kostnad för televerket tillhandahåller ändamålsenliga lokaler för tillfällig uppställning av teknisk utrustning, expeditioner, personalrum och för andra motsvarande ändamål Tiksom erforderlig värme, elektrisk energi inkl reservkraft, VVS och säkerhetsbevakning.
Vidare förutsätts att arrangören tillförsäkrar televerket logimöjligheter för tjänstgörande driftpersonal (ca 25 personer i Falun och ca 15 i Åre) under tävlingsperioden i nära anslutning till masterkontrollerna.
Lokalbehov i direkt anslutning till Sveriges Radio:
2¶Störtloppsmål 20 m 5 kVA STalommål 20." 5 IBC Åre 100 + 10." IBC Falun 200 " 15." Länkterminal vid 109 hoppbacken Falun 20." 10."
Bilparkering i anslutning till IBC Åre 10 platser Bilparkering i anslutning till IBC Falun 15 platser
Uppställningsplatser utomhus (inhägnad) för transportabla satellitstationer med fri sikt mot söder
- Åre 60 m? = 15 kVA - Falun 120 mf 30 kVa
Tillgång till lokalerna ca 4 månader före och 1 månad efter OS.
6.34 Sammanfattning För radio- och TV-distributionen är det uppskattade kostnaderna
följande (1985 (januari) års prisnivå).
Totalinvestering 92 milj kr
- avgår restvärde -58 " "
Driftkostnad +13 " "
- avgår intäkter från utländska programföretag -2" ” Budgetreserv 15 2 7" "
Nettokostnad (exkl ränta) att belasta OS-budgeten 52 milj kr
Radio- och TV-överföringar klassas för närvarande som teletjänst, varför moms ej tillkommer. Däremot ingår i ovannämnda
kostnader moms på den materiel televerket måste köpa in.
Bilagor
Åre förbindelsebehov bilaga 6A
Falun förbindelsebehov n 6B
Förbindelser utlandet " 6C
Sammanställning investeringar och drift
POS. — INVESTERINGSDEL KOSTNAD 1 1.000-TAL KRONOR
ANN.
6 INVESTERINGAR OCH 233 000 Restv.tot 93 000
DRIFT TELESERVICE 6.1 ÖSTERSUNDS TELEOMR. 52 500 Restv tot 16 400 6.11 Förstäkning trafik 28 800 "Restv 10 700
apparaten 6.12 Abonnentväxel 6 100 Restv 1 900 6.13 Terminaler 8 600 Restv 2 100 6.14 — Interna nät 2 300 Restv 300 6.15 - Förhyrda ledningar Ingår 6.25
6.16¶Videoförbindelser Ingår 6.31
6.17 — Driftkostnader 700 6.19 Larm och bevakning 6 000 Restv 1 400
anm
För Free-Style tillkommer kostnad om ca 1 milj kr för interna nät.
6.2 FALUNS TELEOMRÅDE 77 800 Restv tot 18 600 6.21 Förstärkning av 33 300 Restv 11 400
trafikapparaten 6.22 - Abonnentväxel 9 200 Restv 2 800 6.23 Terminaler 10 000 Restv 3 000 6.24 Interna nät 4 000 Restv 200 6.25 Förhyrda ledningar 13 000 6.26 Videoförbindelser Ingår 6.31 6.27 - Driftkostnader 2 300 6.29 Larm och bevakning 6 000 Restv 1 200
INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1.000-TAL KRONOR ANM.
POS.
6.3 TELEVERKET RADIO 103 000 6.31 Investeringskostnader 92.000 Restv tot 58 000 Lokala förbindelser 15 000 Restv 10 000 för bild och ljud Förbindelser bild 20 000 Restv 13 000 och ljud Åre-Falun Återgångsförbind- 30 000 Restv 18 000 elser från Falun till Åre Förbindelser 27 000 Restv 17 000 Falu-utland 6.32 Driftkostnader 11 000
BILAGA 6A
TELEVERKET RAD10O 1935-03-28 Rundradio, Rrt 4 1985-04-10 Rev.
ÅRE, VINTER-OS 1992
N
I in
Vv nr
DT
I K =] HK 3 Kn
2 0 3 ad ' fd fan) '— & nn Lan [4 un] AA - Oo I z . d - [e] U ma [eo] 3 - >
ol o 2 St 4 5 ol 2 2 Transportabla jordstationer
så a a sata |
Sj cs 2 2) 5 SL sl 2 2 för överföring via satellit
> £ >) &
NN 20 [> ol Rd Na Nol —
Störtlopp Slalom Free-style OS-byn
JES j JM
wW q T D [!t Dp
Le Lal fr
1 a rn g - L n L 10 TV-kanaler
= far & 3 & 3 Zz 3 i kabel-TV-
a Oo s 2 - 23 v - fd ol al [1 - 5 kv] slå v Xx ls 3 sk fe v xx ft tittar
a J kan + At Hu fo] al 0 [6] > nn [Sa] > [rg uu > än AA ” Nn - NN NN NN HA N Ba N FN N
| | d d I I l Pr Y 9
pa - : Tfn-växel OS Feknik 50 ankn + . 15 HL Bokning SUB - IBC
Radiolänkcentral
5 st telex, | . telefax etc. (IBC = International Broadcasting Centre)
I To)» rm
N
I
Xx hu Lö
a qT 4 nm fs & Lå ec o TD [0] [] o vu ocg
v v un vi nu 2 NN = v vu wu - a Le i I [0] > ad un an N
fo
ON > ' ol Nol i Ne
FALUN 113
8¶Riksdagen 19851/86. I saml. Nr 104
BILAGA 6B TELEVERKET RAD10 1985-03-28
Rundradio, Rrt 4 FALUN = VINTER-OS 1992 1985-04-10 Bev.
Kabel-TV TEÉn Vx Tfn vx nät OS RR Telex 2 nr SS Telef: 0 kanaler 150 ankn 250 ankn 0 SL "tittar" 50 HL
YETaT ! (lokalt)
I 14 videol 2 video Längd- 1 video SPÅR- åkning 3 stereopar
SLINGA 120 lokalpar l
TERMINERING 2 video > Video UTLANDET Back- 1 video
hoppnin 3 stereopar 10 st
134 lokalpar [ål Stereopar 15 st 2 video Bob 1 video AA 7 kHz 3 stercopar 2 40 st NN, HH 96 lokalpar L] — 4-trådar
. 240 st
2 video = Skrids- 1 video E sko 3 stereopar LI FN (5) 122 lokalpar [EL (6) nd = H 2 video a Ishockey [| video < [5] 3 stereopar A
A smek AV
158 lokalpar 0 J2
hud Dm 2 video zz ishocke 1 video 7 3 stercopar =
B AD «a OT VT
120 lokalpar LD < . ” = Transportabla jordvideo E stationer för övervideo z föring via satellit. c Stereopar =
Tokalpar TY Z ÅRE -PALUN- ÅRE
ha FR . = Video
. - ås
stereopar Aa ol Stereopar
os PRE Tr
byn MA Ala r 6 st 2 lokalpar VU az 6 st älola 4-trådar
Flejllab 75st
a få 7 kHz PRESS 20 lokalpar [ —
SANEEERe 1-7 20 st
BILAGA 6C
TELEVERKET RAD1IS | SS 1935-04-10 FEundradio, Rrt 4
VINTER-OS 13992
Bilcförbindelser
bst + reserv bst + reserv EEC
1st SvT bust + reserv pfusi EK 4 To treserv NR
FÄnuam
Är lsing-
INN EBU Törs
RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN OCH ARE
7.1 Policy, förutsättningar En absolut förutsättning för att moderna olympiska spel blivit internationella storhändelser och därmed av stort PR-värde för
värdnationen är en väl fungerande massmediabevakning. Radio
och TV ger möjligheter för 1 stort sett hela jordens befolk-
ning att följa spelen och ett stort ansvar åvilar arrangerande
lands rundradiobolag.
Insatserna från de ansvariga radio- och TV-bolagen vid de
olympiska spelen under 60-, 70- och 80-talen har varit betyd-
ande och absolut senaste "state-of-the-art” hos teknisk ut-
rustning har utnyttjas.
En utgångspunkt för Sveriges Radio-bolagens planering inför OS
92 i Falun/Åre är att hålla samma höga standard och säkerhet som under tidigare spel.
Det direkta underlaget för denna rapport är erfarenheter och
uppgifter från tidigare olympiska spel främst vinter-OS i
Sarajevo.
Radio- och TV-bevakningen av OS 92 i Falun och Åre har ur RR's
och SVT's synpunkt två syften
- att bevaka samtliga tävlingsevenemang inkl invigning och
avslutning och erbjuda alla nationer som så önskar multina-
tionella oredigerade tv-program. Tre multilaterala kanaler planeras.
Radiobevakningen innebär produktion av internationellt ljud.
- att mot betalning erbjuda resurser för unilateralt riktat
material. I första hand avses resurser för produktion av
egna radio- och TV-program och inslag för överföring till
hemlandet.
Vissa nationer, t ex USA och Japan fordrar vanligen avsevärda resurser och arrangemang utöver denna service. Man tar med sig stora mängder egna tekniska resurser som kräver lokaler, kameraplatser, parkeringsytor, kraftförsörjning, förbindelser etc. Detta har ej beaktats i kalkylen.
Riksradions och Televisionens egen programverksamhet i samband med 05 ligger utanför denna kalkyl.
Televerket Radio/Rundradio svarar för alla förbindelser enligt det ordinarie avtalet mellan bolagen. Normalt avses då all överföring av programmaterial med tillhörande kommandoförbindelser till och från samt mellan produktionsplatserna. Inom produktionsplatserna svarar normalt programbolag själva för erforderliga förbindelser. På grund av den stora omfattningen och komplexiteten hos vissa arrangemang (utförsåkning o längdåkning på skidor) kommer Televerket att svara även för vissa överföringar mellan enskilda kameror och 0OB-enheterna.
RR och SVT har försett Televerket med uppgifter om de aktuella förbindelsebehoven.
Radions och TV's behov av teletjänster är omfattande. Uppgifter om dessa behov har överlämnats till Televerket. Kostnader för . detta har inte medtagits i kalkylen.
Tävlingsprogrammet som redovisas i bilaga 7A utgör den primära planeringsbasen som direkt bestämmer omfattningen av insatser i form av tekniska resurser och personal. Programmet är utarbetat inom SVT i avsikt att minimera resursbehoven. Ändringar i förhållande till bilaga 7A medför sannolikt kostnadsökningar.
Policyn vid kalkylering av kostnader för tekniska resurser har varit att i möjligaste mån undvika investeringar. RR's och SVT's egna resurser räcker bara till att täcka en bråkdel av resursbehoven. Planeringen förutsätter att avsevärda resurser i både apparatur och personal kan hyras från främmande länders rundradioorganisationer, främst inom Norden.
Radio- och TV-centra i Falun och Åre kräver emellertid omfattande installationer och specialutrustningar som inte är möjliga att hyra eller återvinna.
Alla priser är beräknade i prisläge januari -85 och inkluderar mervärdeskatt.
I allt ökande grad har det blivit regel vid olympiska spel att värdlandet tar betalt av gästande radiobolag för exklusiva tjänster såsom redaktionsrum med inredning och utrustning, studioutnyttjning, reportageteam, videobandredigering etc.
Det är alltså rimligt att räkna med intäkter som inte är försumbara.
Samtliga lokaler anskaffas, byggs och grundinredes av arrangören utan kostnad för Sveriges Radio-koncernen. Programbolagen svarar för installation av teknisk utrustning.
Arrangören svarar för kraftförsörjning enligt specifikationer från Sveriges Radio. Arrangören svarar också för reservkraft för fasta anläggningar såsom Radio- och TV-center i Falun och Åre. SVT svarar för reservkraft på OB-platser.
Arrangören svarar för att elektriska signaler representerande tidtagning och resultatredovisning överföres kostnadsfritt till SVT's utrustning.
Den tid som stått till förfogande för SR-bolagen för att framställa kalkylen har varit anmärkningsvärt kort. Felbedömningar och glömda kostnader kan således förekomma.
SR förutsätter att koncernens kostnader för bevakning av olympiaden enligt ovan inte belastar rundradiofonden. Kostnaderna för produktion enligt här angivna förutsättningar betalas av OS-kommittén enligt särskilt avtal mellan kommittén och SR-koncernen.
17.2 Sammanfattning av kostnader Sammanställning av ingående kostnader redovisas i bilagorna 7A - IH.
7.21 Priftkostnader Tekniska resurser på arenor (bil 7B) 14,3 milj kr Tekniska resurser i radio- och TVcentra (bil 7C)
| - Falun | 3,2 |
| - Åre | 1,0 |
| Personalkostnader (bil 7D) | 27,1 |
| Planeringskostnader (bil 7G) | 24,0 |
| Övriga driftkostnader (bil 7E) | 7,8 |
| SUMMA DRIFTKOSTNADER | 77,4 |
På arenorna (bil 7B)
I radio- och TV-centra (bil 7C)
- Falun 11,2
- Åre 2,1
SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER 17,3
7.23 Totala kostnader
e Driftkostnader 7.21 77,4 milj kr
e Anskaffningskostnader 7.22 17,3
SUMMA KOSTNADER 94,7 milj
7.24 Intäkter
Enligt kalkyl (bil 7H) 10,0 milj kr
Nettokostnader
e Totala kostnaden 7.23 94,7 milj kr e Intäkter 7.24 10,0 mot
SUMMA NETTOKOSTNADER 8,7 von
7.26 Likviditetsbehov Merparten av kostnaderna såsom teknikhyror och personalkostnader utfaller till betalning i samband med spelen. Eventuella behov av förskottsmedel för detta har ej beaktas.
För anskaffning av teknisk material och planering krävs en tidigare tillgänglighet.
För anskaffningar: 1:a kvartalet 1990 5,0 Mkr 3:e " 1990 3,4 " 4:e " 1990 8,9 "
För planering: 1:a kvartalet 1987 0,9 Mkr 1:a " 1988 3,7 " 1:a " 1989 2,6 " 1:a " 1990 3,3 " 1:a " 1991 10,7" 1:a " 1992 2,8 "
7.3 Lokalbehov Behoven redovisas i detalj i bilaga 7F.
Sammanlagt behövs uppskattningsvis:
| - I radio- och TV-centret i Falun | 6.025 kvadratmeter | |
| - I radio- och TV-centret i Åre | 655 | " |
| - Kommentatorhytter o dyl på arenorna | 1.700 | " |
| I angivna ytor ej erforderliga ytor för utländska TV-bolag. | 120 |
Radio- och TV-verksamhet ställer särskilda krav på lokaler. Det gäller en stabil kraftförsörjning till elektroniken, väl tilltagna ventilationsanläggningar för att leda bort förlustvärme samt god ljudisolering för studiolokalerna.
Lokalerna skall vara väl samlade, huvuddelen måste vara i samma byggnad.
Beräkningen har tagit hänsyn till Televerkets behov av utrymme för termineringsutrustning och förstärkaranläggningar i radiooch TV-centra.
Särskilt viktigt är att erforderliga uppställningsytor för 0Bbussar ställs till förfogande vid arenorna.
I anslutning till TV-centra erfordas parkeringspaltser för 150
bilar i Falun och 50 i Åre.
Hänsyn måste tagas till behoven av kameraplatser på arenorna.
BILAGOR
Bilaga 7A Tävlingsschema
” 7B
Behov av tekniska resurser för arenabevakning "--7C Behov av tekniska resurser i radio- och TV-centra
i Falun och Åre " 7D
Driftpersonal - behov och kostnader [1 7E
Övriga driftkostnader "FF Lokalbehov för radio och TV " 7G
Förplanering IH 7H
Intäktskalkyl
BILAGA 7A
1985-03-10 Ake Iwarsson/Mu
3 10 n ve tvn 2” Uppningsceremoni 14-16 Backhoppning 70. m 13-16 90 m 13-16 komb 12-14 Langdakning 15 km 9-11
30 km IT
50 km se
Stafett 4x10 rIrt 15 km komb 9-11 5 km 12-13 10 km 20 km cor Stafett 4x5 oo ”9-11 Skidskytte 10 km
20 km Stafett 4x7.5 kn
Alpint Stalom 10-16 (Are) - Storslalom rr 10-14
Super G H-13
Störtlopp 11-13 11-13 Slalom OT 10-15
Storslalom 10-14
Super G OM t1-13
Störtlopp 11-13 11-13 Skridsko 500 m 10-11
1.000 m II 10-12
1.500 m 10-12
5.000 m 10-13
10.000 m ITIT
500 m 12-13
1.000 m OM 10-12
1.500 m 10-12
3.000 m 10-12
Rodel 1-mans fIDG 8-10 8-10 13-15 13-15
2-mans 13-15
| Bob | 2-mans 4-mans TI | 13-15 13-15 | 13-15 113-15 | |||||||
| Konståkning 061. | Kort progr fria Ob1. Kort progr Fria 1sd. obl. I Isd. obl. 2 Fri dans Par kort proar Par fria Uppvisning | IIT oc | 12-17 19-22 | 14-17 19-22 | 8-12 | 15-17 19-22 | 19-22 8-12 17-20 | 19-22 | ||
| Ishockey | LJ :] | 13-20 13-20 | 13-20 13-20 | 13-20 | 13-20 | 13-20 1 13-20 | 13-20 | 13-20 13-20 | 13-20 | 13-17 |
| Avslutning | G.I |
OBS Detta tävlingsschema framtaget endast som underlag för "beräkning SR:s insatser vid 0S 92.
BILAGA 7B BEHOV AV TEKNISKA RESURSER FÖR ARENABEVAKNING.
Samtliga arenor tv-bevakas med konventionell OB-teknik, egna eller inhyrda enheter. Evenemangens art, storlek och vikt kräver att 08Bbussarna måste kompletteras med ett större antal lösa ' kameror och annan tv-teknisk utrustning. Särskilda länkar eller speciella fiberkabelsystem måste arrangeras för överföring av kamerasignaler från otillgängliga platser till OB-bussarna. Radions behov av teknik på arenorna inskränker sig i stort sett till kommentatorsystem. Sammanställningen nedan redovisar behoven av tekniska resurser arenavis. 1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.
PLATS/GREN OB KAMEROR = VB SLO-MO = TEXTG DVE KOMM-ENH
FALUN/LUGNET: Ishockey A
| Konståkning = 1 | 10 | 2 | 3 | 2 | 1 52 |
| Ishockey B 1 | 10 | 2 | 3 | 2 | ] 40 |
| Skridsko | 1 10 | 2 | 2 | 2 | 1 41 |
Skidor
| Skidskytte 1 | 20 | 2. | 2 | 2 | 1 40 | |
| Backe | 1 | 7 | 2 | 2 | 2 | 1 46 |
| Bob/Rodel 1 | 20 | 2 | 3 | 2 | 1 32 | |
| Slalom etc 1 | 10 | 2 | 2 | 2 | 1 49 | |
| Störtlopp etc I | 15 | 2 | 2 | 2 | 1 49 | |
| SUMMA: | 8 | 102 16 | 19 | 16 | 8 349 |
Kalkylen förutsätter att OB-enheterna inhyres kompletta med ovanstående utrustning.
Programbolagen räknar med att själva svara för reservkraft med mobila aggregat på samtliga arenor. Om kollisioner meTTan tävTingar kan undvikas i rimlig grad torde visst sambruk kunna åstadkommas. 123
Prop. 1985/86: 104 Sammanlagt 5 st aggregat behövs: - Åre/slalom och störtloppsbackarna gemensamt - Backe och bob/rodel gemensamt - Ishockey A och konståkning - Ishockey B och skridsko gemensamt >= Skidor och skidskytte 2. EKONOMISK ANALYS. Hyrestiden för OB-enheter är i genomsnitt 20 dagar per enhet inkl riggning, produktionstid samt rivning. Kostnader: a) OB-bussar. Kostnad kkr (H=hyra, A=anskaffning) Marknadspriset på dagshyra för en modern OB-buss kompletterad till erforderlig nivå (10 kameror, extra slow-motion, vb, textgenerator och digitala videoeffekter) är 68 kkr 8 st bussar i 20 dagar blir H =10.880 b) Extra kamerakedjor. 10 st i 17 dagar för 3.1 kkr/dag H= 527 c) Kommentatorenheter (inkl monitorer). Hyreskostnaden beräknas till ca 5 kkr/enhet. För erforderliga 349 enheter blir kostnaden ca I " 2.160 Inköp av kommentatormonitorer, 3 st till varje hytt för 2,8 kkr/st. Ly 2.932 d) Gemensamt HF-kommandosystem. Sambandssystem via HF inklusive personsökarsystem. A = 400 d) Reservkraftaggregat. Hyrestid 20 dagar, 7.4 kkr/dag och 5 enheter ger H= 740
e) Sammanställning av kostnader.
SUMMA HYRESKOSTNADER: 14.307 kkr Kostnaderna utfaller till betalning under 1:a kvartalet 1992.
SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 3.332 kkr Likvida medel behövs 3:e kvartalet 1990.
BILAGA 7C
[|
BEHOV AV TEKNISKA RESURSER I RADIO- OCH TV-CENTRA I FALUN OCH ÅRE
1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.
a) FALUN/LUGNET.
Radio- och tv-centret i Falun/Lugnet är knutpunkten för all verksamhet, säväl tekniskt som administrativt. Alla inkommande signaler från arenorna på Lugnet och Åre termineras här. Signalerna bearbetas vid behov och sammanställs till tre parallella utgående multilaterala tv-kanaler. En unilateral kanal produceras i centret.
Samtliga 349 kommentatorledningar termineras och rangeras till rätt mottagarland i RR/SVT-centret.
Faciliteter för kommentering från tv-monitoer, sk off-tube kommentering erbjudes.
Registrering och bearbetning för unilateralt bruk av materialet sam överförts från tävlingsarenorna sker i vb-centralen med sina 8 vb-blaock.
Anläggningen är tekniskt komplex och kräver avsevärda tekniska installationer.
Vidare innehåller centret tv- och radiostudior för gästande rundradiobolag, redaktionslokaler för dessa, central administration, bok-
ningskontor, förråd och underhållsverkstäder.
Teknisk apparatur:
25 st outrustade radiostudior 6 st utrustade "
26 st tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning
2 st tv-studior utrustade med
- 3 kameror
- bildmixer
- ljudmixer
= textgeneratar
- ljusreglering
- installationsmateriel
(Planeringen utgår från att försörjning sker med
mindre OB-bussar.)
VB-central
> 16 vb-maskiner grupperade i
2-maskinsblock
- underväxel
2 st ENG-block
2 st ENG-team
15 st kommentatorenheter för off-tube
Masterkontroll från EBU - 4 st PK'n - dispatch - kommentatorväxel
Central växel, gränssnitt mot Televerket
HF-system för distribution av 20 videokanaler = ("kabel-tv")
b) ÅRE.
Centret är en sambandscentral för aktiviteterna i backarna i Åre. Viss teknik för vb-bearbetning erfordras samt terminering och rangering av inkommande ledningar. Några få radio- och tv-studior för segerintervjuer och uppföljningar för uthyrning till gästande bolag behövs.
I övrigt innehåller centret lokaler för ledning och administration,
förråd och underhållsverkstäder.
Teknisk apparatur:
2 st komplett utrustade radiostudior
15 st mindre tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning
1 st TV-studio med - 3 kameror - bildmixer - ljudmixer - textgenerator - ljusreglering
(Planeringen utgår från att försörjning sker med mindre OB-buss.)
VB-central med - 8 vb-maskiner grupperade i 2-maskinsblock
Central växel, gränssnitt mot Televerket
HF-system för distribution av 10 videokanaler ("kabel-tv")
2. EKONOMISK ANALYS.
Grundutrustning såsom OB-bussar, videobandmaskiner, ljudblock etc förutsättes kunna hyras. Den stora masterkontrollen lånas av EBU till vissa,i sammanhanget låga, driftskostnader.
Installationerna är emellertid omfattande och kräver avsevärda mängder kabel och växelsystem.
a) FALUN/LUGNET.
Hyreskostnad kkr
| - 5 st ljudbussar för radiostudior | 315 | |
| - 2 st OB-bussar för tv-studior | 840 | |
| - 16 vb-maskiner | 740 | |
| - 2 st ENG-block | 185 | |
| - 2 st ENG-team | 247 | |
| - 15 st off-tube kommentatorsyst. | 241 | |
| - Masterkontroll EBU | 494 | |
| - Frame stores för Master Control | SUMMA: Anskaffningskostnad kkr | 123 3185 kkr |
| = Grundutrustning till 30 st radiostudior | 700 | |
| - HF-kommando inkl personsökare | 250 | |
| = HF-sändare RR | 275 | |
| - Monitorer, VHS | 2759 | |
| = Bärbara bandspelare RR | 330 | |
| - Radiomottagare | 45 | |
| - "Kabel-TV system" | 500 | |
| - Kabelutjämning | 480 | |
| - Växel | 100 | |
| - VB-väljare, kringutrustning | 400 | |
| = Mätutrustning | 100 | |
| = ENG-block, kringutrustning | 100 | |
| = kabel, installationsmateriel RR+TV | 1360 | |
| - övrigt | . | 420 |
| = projektering (inkl Åre) RR+TV | 1850 | |
| = installation RR+TV | SUMMA: | 1535 11204 kkr |
b) ÅRE.
Hyreskostnad kkr
| = 2 st ljudbussar för radiostudior | 126 | |
| = 1 st OB-buss för tv-studio | 420 | |
| = 8 st vb-maskiner | SUMMA: Anskaffningskostnad kkr | 370 916 |
| - "Kabel-TV system" | 300 | |
| - HF-sändare RR | 110 | |
| - Bärbara bandspelare RR | 130 | |
| = Monitorer, VHS | 480 |
= Kabelutjämning
180 - Växel 60 - VB-väljare, kringutrustning 200 - Mätutrustning
- kabel, installationsmateriel 300 - övrigt 210 - installation RR+TV 600
SUMMA: 2670 kkr
C) Sammanställning av kostnader. Summa hyreskostnader 4 100 kkr Kostnaderna utfaller till betalning 1:a kvartalet 1992. Summa investeringskostnader 13 874 kkr Behov av likvida medel:
1990 1:a kvartalet 5
1990 4:e " 8.
Prop . 1985/86: 104
BILAGA 7D
DRIFTSPERSONAL - BEHOV OCH KOSTNADER.
Bevakning av en olympiad är en personalkrävande operation. Ett stort antal specialister inom tekniska och programmässiga yrken behövs för att utsändningarna skall kunna ske på ett professionellt och säkert sätt. Ett stort serviceansvar gentemot gästande radiooch tv-bolag från hela världen åvilar arrangerande nation. Exempel på erforderliga personalkategorier
- TOM | - Ljudtekniker = Bildingenjörer = Mixertekniker - TV-fotografer - Ljudassistenter - Elektriker > OB-assistenter - Servicetekniker - Kommentatortekniker - Videobandtekniker = Slow-motion tekniker - Grafiker - Ateljepersonal = Producenter > Scriptor - Bandredaktörer - Förrådspersonal - Ekonomer - Sekreterare = Bokare - Tolkar - Ledning - Växelpersonal > Studiomän > Liason officers
Utgångspunkten för personalplaneringen är det antagna tävlingsprogrammet enligt bilaga 1. Hänsyn måste också tas till tid för riggning, genrep och rivning/avveckling.
Maximalt behöver ca 630 personer vara i tjänst samtidigt.
Riksradion och Televisionen kan inte försörja OS-bevakningen med egen personal. Stora andelar måste inhyras "externt" i Sverige och från i första hand de övriga nordiska länderna.
Viss nyckelpersonal i TV-centret i Falun samt merparten av kommentatorteknikerna tas från övriga Europa.
RESURSBEHOV OCH KOSTNADER.
1. Löner.
Totalt åtgår ca 60 000 arbetstimmar till
en kostnad på ca 275 kr/tim 16 500 kkr
2. OB-tillägg.
Tidsåtgången för själva produktionen (dvs exkl riggning och rivning) är ca 50 000 tim. Ca 502 av denna tid är 0OB-grundande till en
kostnad av ca 35 kr/tim 875 kkr 129
9 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104
3. Traktamenten.
Nuvarande dygnstraktamente för svensk personalär 196 kr. Antag 402 utländsk personal med 350 kr/dag. 3 100 kkr
4. Hotetlkostnader.
Normala hotellkostnader dvs ca 400 kr natten förutsättes 4 100 kkr
5. Resor.
Normalfallet är resa mellan Stockholm och Falun/Åre. 1:a klass tåg har förutsatts. Ca 4037 beräknas tas från övriga Norden samt Furopa. Viss hänsyn har tagits till resbehov mellan Falun och Åre. Totalt 1 100 kkr
6. Utbildning.
I viss begränsad utsträckning behöver extrainsatt personal utbildning. 50 personer i 10 dagar a 2000 kr. Totalt inklusive lärarkostnader 1 400 kkr
SUMMA TOT: 27 075 kkr
BILAGA 7E
ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER.
1. Transporter. kkr
- Materieltransporter (hyrd utrustning från
| Stockholm och utlandet) | 250 |
| - Hyrbilar, tot 15 st i en månad | 90 |
| - Hyra snöskotrar för riggning o dyl | 45 |
| - Buss för personaltransporter | 50 |
| - Helikopter för riggning och produktion | 140 |
| - Skyliftar som kamerakranar | 108 |
2. Datasystem för resursbokning/planering.
- hyra 8 månader inkl systemutveckling 600 3. Bevakningskostnader. 1000 4, Administrativ materiel (kopiering, papper etc) 600 5. Magnetband.
| - 1-tums videoband, 200 tim a 1000 kr | 200 |
| - ENG-kassetter | 10 |
| - ljudband | 10 |
6. Reservdelar.
-batterier, VB-huvuden, plumbikoner etc etc 500 7. Kläder
| - Specialjackor, kängor etc för personal | 2000 |
| 8. Kontorsmöbler | 1000 |
| 9. Representation. | 400 |
| 10.Förbrukningsmateriel, övrigt | 800 SUMMA: 7803 kkr |
BILAGA 7F
LOKALBEHOV FÖR RADIO OCH TV.
1. Radio- och tv-center i Falun/Lugnet (kvm).
Antal Cl RR SVT Gemens Studioblock för gästande bolag(kontor+k-rumtstudio) 30 54 1620 Större radiostudio 1 100 100 TV-studior för gästande bo-
| lag (k-rum+studio) | 2 100 | 200 | |
| Masterkontroll+vb-rum | 1 400 | 400 | |
| CAR (apparatrum, stativ) | 1 300 | 300 | |
| ENG-redigering | 2 15 | 30 | |
| Off-tube kommentering | 15 6 | 90 | |
| Kontrollrum för off-tube | 1 20 | 20 | |
| Uppehållsrum för tekniker 1 50 | 50 | ||
| Sammanträdesrum | 4 25 | 100 | |
| Briefingrum | 1 200 | 200 |
Kontor för adm, RR + SVT 20 20 200 200
| Teknikbokning | 1 100 | 100 |
| "Rental service" | 1 50 | 50 |
| Tekniskt varmförråd | 2 100 75 125 | |
| Tekniskt kallförråd (Barra- 1 200 | 200 |
cudatält?) Teknikst underhåll 1 100 100 Redaktion för gästande tvbolag, normalstorlek 21 65 1365 Dito för större tv-bolag 5 100 500
SUMMA : 1995 2420 1610
TOTALT: 6025 kym
Samtliga lokaler förutsättes ligga i samma byggnad. Förråd i nära anslutning till tv-centret. Därutöver behövs parkeringsplats för ca 150 bilar.
2. Radio- och tv-center i Åre (kvm).
Antal a RR SVT Gemens Radiostudio för gästande bolag 2 25 50 TV-studio för gästande bo-
| lag | 1 100 | 100 | |
| Bokningskontor | 1 20 | 20 | |
| Uppehållsrum för tekniker 1 30 | 30 | ||
| Tekniskt förråd | 1 30 | 30 | |
| Tekniskt underhåll | 1 30 | 30 | |
| Kontor för adm RR+SVT | 5 20 40 | 60 | |
| VB-rum, CAR | 1 50 | 50 | |
| Redaktioner för gästande bol 15 15 | SUMMA : TOTALT: | I0 210 655 kvm | 225 355 |
Därutöver behövs parkeringsplats för ca 50 bilar.
3. Arenorna. Vid varje arena krävs uppställningsplats för OB-bussar med följer fordon på ca 300 kvm. Därutöver behövs på varje arena lokaler inomhus för kommentatorer samt kontrollrum för kommentatoranläggningen. a) Kall för ishockey A och konståkning.
Läktarplatser för 52 kommentatorer - kvm Kontrolirum 20 kvm 20
b) Hall för ishackey B.
Läktarplatser fur 40 kommentatorer - Kontrollrum 20 kvm 20
c) Skridskoarena.
41 st kommentatorhytter a 6& kvm 246 Kontrollrum 20 kvm 20
d) Skidor, skidskytte
40 st kommentatorhytter a 6 kvm 240 Kontrollrum 20 kvm 20
e) Backhoppning
46 st kommentatorhytter a 6 kvm 276 Kantrollrum 20 kvm 20
f) Bob/Rodel
32 st kommentatorhytter a 6 kvm 192 Kontrollrum 20 kvm 20
g) Slalom etc (Åre)
49 st kommentatorhytter a 6 kvm 294 Kontrollrum 20 kvm 20
h) Störtlopp etc (Åre)
49 st kommentatorhytter a 6 kvm 294 Kontrallrum 20 kvm 20
Totalbehov för kommentatorer 1702 kvm
4. OS-byarna.
En mindre, outrustad tv-studio a ca 20 kvm är önskvärd i vardera
OS-byn i Falun och Åre.
BILAGA 7G
FÖRPLANERING.
Efter ett eventuellt beslut i oktober 1986 startar planeringsarbetet. För RR's och SVT's del innebär den första tiden att en mängd uppgifter måste lämnas till arrangörerna i framför allt byggfrågor. Man kan alltså räkna med att resurser måste ställas till förfogande redan från årsskiftet 1986/87.
Nästa viktiga aktivitet inträffar i samband med 0S 88 i Calgary och Söul.
Åtagande växer sedan succesivt för att från mitten av 1990 uppskattningsvis 16 personer måste arbeta heltid.
Totalt uppskattas en planeringskapacitet på ca 60 manår till en kostnad av 15 Mkr. Omkostnaderna för planeringsarbetet beräknas till 5 Mkr.
Ett nödvändigt moment i OS-förberedelser är att genomföra ett sk "FÖR-O0S" ett är före de egentliga spelen. Dessa bör TV-produceras i begränsad omfattning. Uppskattad produktionskostnad 4 = Mkr.
Behov av likvida medel för lön och omkostnader fördelas i tiden enligt:
.9 Mkr 1 a kvartalet 1987
.] ”"
"1: El 1988
LL 1:
.6 a " 1989
3 "
1 :a " 1990
" :a
I 1 " 1991
NOWNPMWAA .8 1 a 1992 för avveckling
SUMMA KOSTNADER 24 Mkr.
BILAGA 7H
INTÄKTER.
Den del av radio- och tv-produktionen som avser unilateral produktion och där RR och SVT ger service till gästande bolag som ej medtagit egen teknisk utrustning, förutsättes bli avgiftsbelagd. Detta förfaringssätt har i större eller mindre utsträckning tillämpats vid de senare olympiaderna. Vid OS i Los Angeles erbjöds teknisk service till mycket höga kostnader för användarna.
Det är alltid svårt att bedöma vilka intäkter som kan komma att uppstå. Den tekniska dimensioneringen i bilagorna 78 och 7C baseras på erfarenheter från Sarajevo och vad som då kunde "säljas".
Den tekniska utvecklingen kan dock leda till att det blir enklare att ta med egen utrustning varför hyrbehoven minskar och därmed intäkterna.
Normalt skickar arrangerande land förfrågningar två och ett år före spelen där deltagande länder får uppge sina behov. Den tekniska kapaciteten kan då dimensioneras mer exakt efter behoven.
En grov uppskattning av möjliga intäkter är 10 Mkr inkl moms.
DRIFTKOSTNADER
Nedan redovisas bedömda driftkostnader för den organisation som måste sättas upp för att planera och genomföra spelen.
Kostnaderna har bedömts med utgångspunkt från en organisation med en central organisationskommitté i Falun och med lokala organisationskommittéer i Falun respektive Åre.
Den lokala organisationskommittéen i Falun förutsättes vara integrerad med den centrala organisationskommittén.
Den lokala organisationskommittén i Åre förutsättes få vissa parallellfunktioner till den centrala organisationskommittén i Falun.
I här redovisade driftkostnader ingår ej driftkostnader för Sveriges Radio TV och Televerket. Dessa driftkostnader redovisas under punkt 6 och 7.
Totalt bedöms driftkostnaderna för OS-organisationen som hethet uppgå till 361 milj kr inkl. tillägg för 30 2 oförutsett.
Avsättning för täckande av drift- och underhållskostnader etc för anläggningarna efter spelen redovisas under punkt 12.
8.1 Driftkostnader centralt Driftkostnader för den centrala organisationskommittén inkl. kostnader och faciliteter som denna kommitté har att ansvara för.
Anställd personal 1986 1 personer 1 mån = 1 man mån 1987 15 " 12. = 180 Mooon 1988 25 " 12 oo" = 300 " 1989 35 " 12.0" = 420 " " 1990 40 " 6 " = 240 moon 1990 80 " 6 " = 480 moon 1991 100 " 12 on = 1200 0oooN 1992 100 " 3" = 300 oo" " 1992 20 " 3 = 60 mo om 1992 5 " 6 " = 30 moon
Totalt 3217 wo oo
Lönekostnad inkl. sociala avgifter = 200.000 kr/år.
Lönekostnad totalt = 53,5 milj kronor.
Det antages att dessa i antal personer uppgår till 20 4 av antalet anställd personal vid varje tillfälle.
För denna personalkategori utgår ej lön men ersättning för uppehälle och utlägg som beräknas uppgå till 20.000 kr/person och år.
Kostnad = 1,3 milj kronor.
Avser resekostnader för fast anställd personal som vardera beräknas göra 1 resa/månad inom landet och 0,5 resa/månad internationellt. Det förutsättes att maximalt 15 personer i organisationen har behov av dessa resor.
Varje inrikesresa beräknas kosta totalt 2.000 kr/resa och internationellt 10.000 kr/resa (för internationella resor har fri flygbiljett förutsättes).
Kostnad inrikesresor 2,5 milj kr
internationella resor 6,3 " "
Kostnad totalt 8,8 " oo"
Kontorshyror
Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och frivillig personal) i den centrala organisationskommittén.
Erforderlig yta beräknas som 30 mé per fast anställd och beräknas då inkludera erforderlig yta för den frivilliga personalen.
Bedömd hyreskastnad = 1.000 kr/mé år. I beräkningen förutsättes
att kontorslokalerna successivt utökas 1 takt med behovet.
Kostnad 8 milj kronor.
Allmänna omkostnader för drift av kontoret beräknas som 15 42 av total lönekostnad.
Kostnad 8 milj kronor.
Marknadsföring, material, värdskap vid IOC och 15 milj kr vintersportförbundens sammanträden, resor Falun-
Åre för gäster, m m.
IOK-session, medaljer, mm 10 milj kr
Invigning, avslutning, prisceremonier, m m 20 milj kr
Film och videodokumentation, resor till IOC- 25 milj kr
sessioner, specialförbundskongresser m m, samt
någon anställd under något år efter 1992.
Sammanställning och tryckning av avrapportering.
Kostnad totalt: 70 milj kr 138
Köpta tjänster
Data, resultatgivning, dokumentation m m, Bedömd kostnad med utgångspunkt från kända motsvarande kostnader för Sarajevo, budget Calgary samt viss erfarenhet från Falun/Åre.
Kostnad 20 milj kronor.
Kostnad för säkerhetstjänst enligt erfarenheter från Sarajevo
och överläggningar med organisationen i Calgary.
Kostnad 10 milj kronor.
Ersättning till SOK för rätten till de olympiska ringarna.
Kostnad 25 milj kronor.
e Anställd personal 8.11 53,5 milj kr e Frivillig personal 8.12 1,3 " " e Resekostnader 8.13 8,8 " " e Kontorshyror 8.14 8,0 mom e Allmänna omkostnader 8.15 8,0 mor e Expenser 8.16 70,0 " " e Köpta tjänster 8.17 20,0 Mooon
e Säkerhet 8.18 10,0 von
e Ersättning SOK 8.19 25,0 " "
Kostnad totalt: 204,6 milj kr
8.2 Driftkostnader lokalt Falun
Lokala organisationskommittén i Falun förutsättes vara in-
tegrerad med den centrala organisationskommittén varför det
av kostnaderna för denna lokala organisationskommitté ingår
i kostnader enligt punkt 8.1 ovan. 139
Prop. 1985/86: 104 8.21 Anställd personal 1986 1 personer 1 mån = 1 man mån
1987 2 12 on = 2 os
1988 2 12 = 20
1989 20 om 12 on = 28 mot
1990 3 " 12" = 36 Mooon
1991 5 oo 12 = 60
1992 5 u 6 " = 30 Mom
Totalt: 19900
Lönekostnad inkl. sociala avgifter = 150.000 kr/år.
Lönekostnad totalt 2,5 milj kr.
3.22 För denna personalkategori utgår ej lön men ersättning för uppehälle och utlägg som beräknas uppgå till 4.000 kr/person under testtävlingar 1991 och 6.000 kr/person under spelen 1992.
1991 1.000 personer 1992 1.500 personer
Kostnad 13 milj kronor.
8.23 Antages en resefrekvens som är 1/3 av motsvarande för den centrala organisationskommittén.
Beräkningsgrund se punkt 8.13.
Kostnad inrikesresor 0,152 milj kr
" internationella resor 0,380 " "
8.24¶Kontorshyror
Kontor för den lokala organisationen förutsättes integrerat med kontoret för den centrala organisationen.
Beräkningsgrund se punkt 8.14.
Kostnad 0,5 milj kronor. seen
PE Prb RO ra Beräkningsgrund se punkt 8.15. Kostnad 0,4 milj kronor. ev RR
8.26 Förr mannen Köpta tjänster ERE Avser teknisk personal för svagström data, tele m m. Denna personalkategori beräknas kosta 20.000 kr/person 1991 under testtävlingar och 30.000 kr/person under spelen 1992. 1991 25 personer 1992 25 personer Kostnad 1,3 milj kronor.
8.27 — Polisbevakning av spelen
Kostnader enligt utredning av länspolischefsexpeditionen hos Länsstyrelsen i Kopparbergs län.
Beräkningen bygger på en insats av 300 polismän. Av dessa
kommenderas 250 polismän till Falun från andra polisdistrikt inom och utom Kopparbergs län. 200 polismän tas i anspråk under ca 2 veckors tid och 100 polismän under en tid av 3 veckor.
Lönekostnader inkl. sociala avgifter 2 milj kr
Övertidstillägg, ob-tillägg, beredskaps- 1,20 ersättning, tjänsteresetillägg, inkl.
sociala avgifter
Resekostnader, traktamentsersättning, 2,20 ton helikoptrar, expenser
Kostnad Totalt 5,4" "
Falu kommuns merkostnader för den kommunaltekniska verksamheten,
brandförsvar m m. I bedömnd merkostnad ingår merkostnad för
Kopparbergs läns landstings sjukvård och ambulansverksamhet.
Kostnad 10 milj kronor.
8.29 e Anställd personal 8.21 2,5 milj kr
e Frivillig personal 8.22 13,0 mn
e Resekostnader 8.23 0,5 Mooon
e Kontorskostnader 8.24 0,5 moon e Allmänna omkostnader 8.25 0,4 moon e Köpta tjänster 8.26 3 vo e Polisbevakning 8.27 SA
e Landstinget/Falu kommun 8.28 10,0 Mon
Kostnad totalt: 33,6 milj kr
8.3¶Driftkostnader lokalt Åre
Lokala organisationskommittén i Åre kommer att ha vissa parallella funktioner till den centrala organisationskommittén.
8.31¶Anställd personal
1986 1 personer 1 mån = 1 man mån
1987 2 " 12 on = 24 moon
1988 3 " 12 oo" = 36 " "
1989 gom 12" = 48 von
1990 5 " 12" = 60 " "
1991 10 " 12on = 120 moon
1992 10 " [ = 60 mn
Totalt: 349 wo oc Lönekostnad inkl sociala avgifter = 150 000 kr/år.
Lönekostnad totalt 4,4 milj kronor.
8.32¶Beräkningsgrund se punkt 3.22.
1991 670 personer 1992 1000 personer
Kostnad 8,7 milj kronor.
Beräkningsgrund se punkt 8.23.
Kostnad inrikesresor 0,28 milj kr
" internationella resor 0,7 " "
Kostnad totalt: 1 NN
Förutsättes ett kontor för 5 personer 1987-1990 och för 10 personer 1991, 1992.
Beräkningsgrund i övrigt se punkt 8.14.
Kostnad 1,2 milj kronor.
8.35 Allmänna omkostnader
Beräkningsgrund se punkt 8.15.
Kostnad 0,7 milj kronor.
8.36 Köpta tjänster Beräkningsgrund se punkt 8.26.
1991 15 personer 1992 15 personer
Kostnad 0,8 milj kronor.
8.37¶Polisbevakning av spelen Kostnader enligt utredning av polismyndigheten i Östersund.
Beräkningen bygger en insats av följande personal:
5 vakthavande befäl 5 radioexpeditörer 20 polismän förstärkt med ytterligare 20 polismän för yttre
övervakningstjänst i 15 dagar Ordningshållning och trafikövervakning i samband med tävlingarna i 15 dagar
poliskommissårier/polisinspektörer som ledning polisinspektörer
36 polismän
kriminalpolispersonal för utrednings- och spaningstjänst
5 kriminalinspektörer i 30 dagar
Behovet av personal från andra polisdistrikt beräknas till 80
polismän.
Lönekostnader inkl. sociala avgifter 0,77 milj kr
Overtidstillägg, Ob-tillägg, beredskaps- 0,53 on ersättning, tjänsteresetillägg, inkl.
sociala avgifter
Resekostnader, traktamentsersättningar 1,6 Mooon fordon inkl. drivmedel, utrustning
helikoptrar, expenser
Kostnad totalt: 2,9 " "
8.38¶Landstingets och Åre kommuns kostnad
Åre kommuns merkostnader för den kommunaltekniska verksamheten, brandförsvar m m. I bedömd merkostnad ingår merkostnad för
Jämtlands läns landstings sjukvård och ambulans verksamhet.
Kostnad 10 milj kronor.
8.39 Hyra OS-by Hyra för OS-by i Åre för 600 aktiva ledare m f1.
Kostnad 8,5 milj kronor.
8.40 Drift arenor Drift arenor i Åre, snökanoner, pistning m m. Kostnad 1 milj kronor.
10 Riksdagen 198586. I saml. Nr 104
8.41¶Total driftkostnad lokalt Åre
4 Anställd personel 8.3 4,4 milj kr e Frivillig personal 8.32 8,7 " " e Resekostnader 8.33 1.0 " "
e Kontorshyror 8.34 1,2 mon
e Allmänna omkostnader 8.35 0,7 " " e Köpta tjänster 8.36 0,8 " "
e Polisbevakning av spelen 8.37 2,0 moon e Landstinget/kommun 8.38 10,0 vo e Hyra OS-by 8.39 8,5 Moon
e Drift arenor 8.40 1,0 " "
Kostnad totalt: 39,2 milj kr
INTÄKTER
Liksom i de tidigare utredningarna för vinterspelen till Falun
1984 resp 1988 föreligger i denna utredning svårighet i att bedöma de totala intäkter som vinterspel förlagda till Falun
och Åre 1992 genererar.
Då närmare 7 år ännu återstår till spelen måste intäktskalkylen göras försiktig.
En allmän trend är dock att intäkterna från främst TV-bolagen,
men även från sponsorer stigit i en allt snabbare takt under
senare år.
Intäkterna beräknas här med ledning av kända intäkter från
Sarajevo och Calgary. Vad gäller de nu kända intäkterna för vinter-OS 1988 i Calgary har hänsyn tagits till att möjliga intäkter på den Nordamerikanska kontinenten är större än i Europa, bl a med hänsyn till tidsskillnad mm.
Intäkter från försäljning av utrustning etc efter spelen redo-
visas i förekommande fall under punkt 4 - 7.
Totalt bedöms intäkterna uppgå till 1.617 milj kr.
Biljetter Intäkter från försäljning av biljetter till de olika tävlingarna och evenemangen har beräknats med utgångspunkt från en försiktig
uppskattning av publik och möjligt biljettpris. Intäkter från
testtävlingar 1991 och andra evenemang och tävlingar har av försiktigthetsskäl ej upptagits.
Totala publikantalet i Falun bedöms uppgå till totalt 650.000
personer under vinterspelen. Motsvarande publiksiffra för Åre bedöms till 150.000 personer.
Intäkter beräknas med utgångspunkt från ett genomsnittligt
biljettpris av 50 kr/person.
Intäkter 40 milj kronor.
Sponsors- och försäljningsintäkter Enligt uppgift uppgår sponsors-intäkterna för Calgary fn
(feb 1985) till 115 milj US$. Man kan förvänta sig att denna
summa fram till 1988 kommer att öka till minst 150 milj US$ genom ytterligare sponsors och försäljningsintäkter.
Med ledning av Calgarys intäkter fram till dags dato och för-
väntade intäkter kan det vara rimligt att anta att ett OS förlagt till Sverige 1992 med en mycket försiktig bedömning bör kunna ge en intäkt av 75 milj US$ i form av sponsors och för-
säljning. I beloppet ingår intäkter av OS-mynt och OS-frimärken
US$ omräknas efter en kurs av 7 skr (fn 8:90).
Intäkt 525 milj kronor.
Belopp mostsvarande intäkter för Sarajevo är ej känt.
9.3 TV-intäkter
Enligt uppgift uppgår de förväntade TV-intäkterna för Calgary till 341 milj US$, varav 309 milj US$ för ABC (kontrakt).
Med ledning av Calgarys intäkter från TV-bolagen kan det vara
rimligt att anta att TV-intäkterna för ett vinter-OS i Sverige
1992, försiktigt bedömt, ger en intäkt av 205 milj US$.
Av detta belopp tillfaller 20 2 oavkortat organisationskommittén i värdlandet för bekostande av faciliteter för
massmedia och resterande 80 Z delas mellan IOC 1/3 och organisationskommittén i värdlandet 2/3.
USE omräknas efter en kurs av 7 skr (fn 8:90).
Intäkter totalt e Biljetter 9.1 40 milj kr e Sponsors/försäljningsintäkter 9.2 525 oo " e TV-rättigheter 9.3 1.052 oo" "
Totala intäkter: 1.617 MLA.
Intäkterna har här beräknats bl a med ledning av de belopp som Calgary erhåller fram till 1988, och lagts in i kalkylen som en intäkt i prisnivå januari 1985. En betydande del av intäkterna bör för Falun/Åres del kunna lyftas kring 1988-1989.
Kalkylen förutsätter att ökningen av intäkterna, främst då från sponsors och TV-rättigheter, motsvarar intäkternas uppräkning med index fram till utbetalningstillfället.
Intäkternas fördelning i tiden Följande fördelning av intäkterna i tiden har förutsatts vid beräkning av kapitalkostnader, punkt 11.
e Biljetter:
- 1:a kv 1992
e Sponsors/försäljningsintäkter, TV-rättigheter
- 1:a kv 1988 22 2 - 1001-1989 5 7 - 00t-1990 5 7 - roN--1997 20 2 - 011992 487 fördelning enligt Calgarys utbetalningsplan för TV-rättigheterna.
10¶TIDPLAN
Som underlag för beräkning kapitalkostnader, punkt 11, har en översiktliga tidplaner upprättats, bilaga 10 A - C.
För tidplanerna har följande förutsättningar gällt:
e Utredningar och projektering påbörjas omedelbart efter IOC
beslut dvs tidplanen förutsätter förplanering på sätt som
anges i punkt 1.6.
e Anläggnings- och byggnadsarbeten påbörjades efter ca 1 år
- under senare delen av 1987.
e Projekten har fördelats med hänsyn till årstiden, anläggningarnas möjliga tidigare användning samt lämplig fördelning av arbetena med hänsyn till jämn sysselsättningseffekt.
e Tävlingsarenor klara för testtävlingar 1:a kvartalet 1991.
e Tunga investeringar som har liten påverkan på sysselsätt-
ningseffekten färdigställs så sent som möjligt.
Här redovisad tidplan är ej samordnad och tar ej heller hänsyn till alla de komplexa kopplingar och restriktioner som natur-
ligtvis kommer att finnas i en tidplan för ett OS.
Bilagor
Investeringar i Falun bitaga 10 A
Investeringar i Åre " 10 B
Teleservice, Radio/TV " 10 C
BILAGA 10A Prop. 1985/86: 104
Tidplan
Datum OLYMPISKA VINTERSPEL 1992 mm april 1985
INVESTERINGAR I FALUN
266L
TIdFYIINI VESTAWA TO
L661
"0661
> fr 8861 mn
Z861
98- ÅT IhISka d0I 2 peuen BXIBA Buts3lyaloud QHAeW Aqa3sSileusnof ”uBBejue "uBBejue "GELLI JapeubbAg Id LLey-J A04g'udsPpsjuj PUPGQUPUULAYS PYSLJOSLAOAI
- Lapoy
"Butupasrn PystuxallJ But NA WO PuPgbuag "Lley-g 420 ILY23AAy [LPY-V PbLJAQ
-
TVI 909 -S0
008 SBAGUY
BILAGA 10B Prop. 1985/86: 104
Tidplan
So Dailum OLYMPISKA VINTERSPEL 1992 || april 1985
-
öre
bop Lod
a
T SN | MN
3- -— —
666 T AN I |
nn TT tt | |
—T fo | IL
1 |
| T
|
oc —L
oo I t a
0661 TT ÅL ——
— nn a dt 1 -- I I I ; od
TT s—
TT | jo
— |
686r | I
1 ;
— a TT
— | a
— do
I —
TJ PE
mg +
8861 TOT
ge
a tf :
— HI
= | Z861 —
— TT
= FT -
— r i I I |
g8-]iv = 2 = 3
PEREUPW EMS3A "”Burasryaroud AOUPQUOTLLIS oo ”uBBELUP a4P2AR] ”u5BRJUP -—
- ae agpeubbAg J0OuPgsddol | |
ANTYNJTSPAJUT
- yapgsbulupd) PYStdOSLADAG
So "UBpgAWOlEN t3JUDISSJtd
"burupgsin WOLP|SA02S PYyStufs2dla But
— rr LY2DAMy —edrdAg 3 24035 —
vY
T [
Ke jod
00 : —-
—
- —
Zz
BILAGA 10C Prop. 1985/86: 104
Tidplan
Datum
OLYMPISKA VINTERSPEL | april 1985
i
TELESERVICE, RADIO OCH TV
Nad$Y3IkNI VISTHEWANO
-
a
a
=
8e6t
|
l
Z861L
98”
LANSIH IDI
PELEW BIGA
JaSTIPULQA0J
JPaeddeYL ua3ededdeytgest
LaxBA1Uuauuody A40uPgSsBut [2xe2AIuauuoqy APDULUJJPNSUY
NN OTOVY
280 AWO[PW-OJAS 3eu
3äv FETT:ITOTET JI3LPUtWsa
va Butaaueld
PPLÄUYLOJ AL/OIQvY JUs3JUI JusdJuT
”Ad131 ”A33L
AJ731
sett [AP] WAP WAP]
I
vo? JBASUY
1 KAP ITALKOSTNADER
Kapitalkostnaderna har beräknats med utgångspunkt dels utifrån den tidplan som redovisas under punkt 10 dels mht vad som i övrigt i text anges beträffande likviditetsbehov i tiden. Beräkningen är gjord för att få en uppfattning om nettoräntans storlek. Osäkerheten i denna beräkning ligger dels i svårigheten i att på detta stadium upprätta en relevant tidplan dels i svårigheten i att rätt bedöma kostnadernas fördelning i tiden.
Kostnadsräntor har beräknats efter en räntesats om 13,5 2 inklusive kreditivkostnader (fn 4 Z över diskonto).
Intäktsräntor har beräknats efter en räntesats om 11 X (fn 1,5 2 över diskonto).
Räntorna läggs till kapitalet årsvis, och har beräknats kvartalsvis, t om första kvartalet 1992. Räntorna är beräknade från början av resp. kvartal.
Räntekostnader map Televerket Radios uppgift (punkt 6.31) om att restvärdet 58 milj kronor faller ut först under åren 1993 och 1994 har beaktats.
e Ränteintäkt 32 milj kr e Räntekostnad Zz 94 " " Nettoränta Z 62 milj kr
Bilagäå 11 A Grafisk redovisning av intäkter och kostnader i
tiden. Bilaga 11 B Grafisk redovisning av likviditet.
05 1992 BILAGA 11A
|
]
0661 JA3peuUISOX
Y3I0
6861 Ja2YPluL "d3pPeulSOYLPILAdPY
|
AP BULUSLAOPIA
8861 JALSNINXQ YSLJPUD
|
40U044
Vv
r- rr” rr rr” rr” ” rr rr” - rr” rr” r—
FLUW
0091 00SL O0vL 00EL 0021 O0LL 000L 006 008 00£ 009 005 007 00€ 002 001
05 1992 BILAGA 116
JABPRUISOY
0661 YIO JaIAPJUL
JYW 686! IJILPLAYLL "uapgulIsOxNLEItdeY AP BULUSLAOPIS B86L JALSNI YSLJED FUL
Z861
40u044
M rr — 002 001 — 005 009
009 005 00v 001 002 00
-00/Z
SLULW
00€ 0 00v
Prop . 1985/86: 104
12¶KOSTNADSSAMMANSTÄLLNINGAR
Angivna belopp i milj kronor.
Prisnivå januari 1985.
Exkl Free-style i Åre.
12.1 Kostnader
| CJ Anläggningar i Falun | 4 | 379,7 Mkr |
| e Anläggningar i Åre | 5 | 218,6 " |
| LJ Televerket Östersund | 6.1 | 51,8 " |
| e Televerket Falun | 6.2 | 75,5 mn |
| . Televerket Radio | 6.3 | 92,0 " |
| [] Radio/TV | 7 | 17,3 |
| e Oförutsett | 15 2 | 125,2 |
Totalt 960 = Mkr
12.12¶Driftkostnader
Centralt oo AA 204,6 Mkr Lokalt Falun PM 33,6 "
Lokalt Åre OM W 39,2 " Televerket & HH 0,7 om Televerket Falun MM NM 2,3 on Televerket Radio OO wWwW. 11,0"
Radio/TV NN 17,4 "
Oförutsett 30 I 110,6 "
Totalt 479 Mkr
e Räntekostnader 11 62,0 Mkr e Oförutsett 38,0"
Totalt 100 Mkr
12.14¶Totala kostnader
e Investeringskostnader 12.11 960 Mkr 0 Driftkostnader 12.12 479 ox e Kapitalkostnader 12.13 100"
Totat kostnad 1.539 Mkr
I ovan redovisad total kostnad ingår oförutsett med 274 Mkr.
12.2 Intäkter
e Biljetter 9.1 40,0 Mkr
e Sponsors/försäljning 9.2 525,0 "
e TV-rättigheter 9.3 1 052,0 "
1040 tt
e Radio/TV 7
Totalt 1627 Mkr
12.22¶Restvärde
e Utrustning Åre 5 3,5 Mkr
e Televerket Östersund 6.1 16,4 " e Televerket Falun 6.2 18,6 " [] Televerket Radio 6.3 58,0 "
Totalt 97 — Mkr
12.23 Totala intäkter
e Intäkter av försäljning 12.21 1 627 Mkr
927 " e Restvärden 12.22
Total intäkt seen 1 724 Mkr
12.3 Netto e Totala intäkter 12.1 1 724 Mkr e Totala kostnader 12.2 1539 "
Netto totalt 185 Mkr
Ovan redovisat nettoresultat har belastats med 274 Mkr för oförutsett.
I utredningen har ej merkostnader upptagits för drift och underhåll av anläggningar etc som överdimensionerats för spelen eller anläggningar som av andra skäl drar stora framtida driftkostnader. Att beräkna nämnda kostnader är i nuläget
svårt då ett mera detaljerat OS-program erfordras härför. Det
är dock rimligt att, likt Calgary, medel avsätts till en fond för täcknande av dessa framtida kostnader. I budget för OS 92
bör därför avsättning till fond betraktas och redovisas som
OS-kostnad.
Olympiska vinterspelen i Falun/Åre 1992 ger, med utgångspunkt
från denna utredning, ett "O-resultat" om t ex endera av följande inträffar:
e Totala beloppet för oförutsett ökar från 274 Mkr till 459
Mkr, för att då utgöra 36 % av totalt beräknad kostnad för
investering och drift inkti. kapitalkostnader.
e Oförutsett map investeringskostnader ökar från 15 2 till
37 & (125 Mkr till 310 Mkr).
e Oförutsett map driftkostnader ökar från 30 &Z till 80 2
(111 Mkr till 296 Mkr).
e Oförutsett map kapitalkostnader ökar från 38 milj kr till
223 milj kr.
0 Intäkterna uppgår till 89 42 av beräknade.
e Dollarkursen sättes till 6,20 Skr/US$ mot i beräkningarna förutsatt kurs om 7 Skr/US$. 159
I utredning har förutsatts att utbyggnad av bäddkapacitet, med undantag för OS-byar, ej betastar OS-budgeten. Byggkostnaderna har dock stigit kraftigt de senaste åren. Detta kan komma att negativt påverka utbyggnaden av bäddkapaciteten. Å andra sidan medför den reklam, som olympiska spel i Falun/Åre skänker områdena, säkerligen en avsevärd höjning av efterfrågan på bäddar under lång period. Därför torde en utbyggnad av erforderligt antal bäddar vara mer en fråga om finansiering än om lönsamhet på sikt. Extra subventioner har därför ej bedömts aktuella.
Som tidigare framgått av utredningen har ej framtida förändringar av kostnader och intäkter map index medtagits i redovisade kostnads- och intäktskalkyler.
13 SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER
Konkurrensen mellan världens länder att få arrangera de olympiska spelen har ökat under de senaste decennierna. Den främsta orsaken är den ökade massmediatäckningen. Denna ger dels ett bättre ekonomiskt utbyte av spelen och dels en fantastisk möjlighet för värdlandet att marknadsföra sig som turistland. Turismen anses i dag av många som den enskilda näring som förväntas ha den kraftigaste tillväxten. Ökad fritid och förbättrade kommunikationer bidrar till att fier människor besöker allt fler länder.
e Sverige har förutsättningar att utvecklas betydligt vad
gäller den internationella turismen. Hittills har dock inte Turistrådets anstängningar gett det resultat som borde kunna uppnås. Det kostar stora resurser att konkurrera om kunderna på den internationella marknaden. Ett OS skulle ge Sverige fantastiska möjligheter att nå nya länder och grupper av människor med vårt budskap. Intresset för vårt land får en skjuts framåt i samband med att Sverige tilldelas spelen i Lausanne 1986. Sedan kommer intresset att öka och nå sin kulmen i samband med
spelen 1992. Det är viktigt att utnyttja detta till fullo.
e Förutom alla turister som kommer att besöka Sverige visar
erfarenheterna från andra OS-orter att internationella idrottsorganisationer gärna lägger sina kongresser och sessioner till värdlandet. Tillsammans med själva genomförandet av spelen kommer denna ökande turistström att meföra ett betydligt bättre "turistnetto" med utlandet.
e Ett OS betyder också en ny gemensam nämnare för Sveriges
exportindustri. Utomordentliga möjligheter kommer att finnas att knyta internationella kontakter med OS 1992
som en naturlig utgångspunkt. Näringslivets stora intresse
av att ett OS förläggs till Sverige har också visat sig i
de sponsorinsatser som gjorts för att marknadsföra Falun/
Åres kandidatur
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104
Svenska företag får möjlighet att visa upp utnyttjande av den senaste tekniken på områden exempelvis tele, television, informationsöverföringar och databearbetning. Detta ger ny kunskap och kompetens inom dessa växande branscher som kan ge svensk teknologi ett försprång internationellt.
Sverige får visa upp sin erkänt goda förmåga att organisera och genomföra ett stort idrottsarrangemang. Detta ger fin goodwill både idrottsligt och i andra sammanhang.
De pengar som omsätts via ett OS är direkta pengar från utlandet, framförallt genom TV-intäkter, vilket i sig har stor betydelse för samhällsekonomin.
Staten får stora extra skatteinkomster i form av inkomstmervärdes- och punktskatter genom den omsättning som spelen genererar.
Spelens förväntade överskott överlämnas till idrottsrörelsen som därigenom får väsentligt ökade resurser att driva den verksamhet som är grunden för de olympiska spelen.
Investeringsskedet 1987-1991 kommer att ge stora regionalpolitiska effekter i Falu- och Åre regionerna. En ökad sysselsättning kan förväntas inom byggindustrin, servicesektorn och turismen. Detta ger ökade skatteinkomster för kommunerna och landstingen.
Falun och Åre får lånesiktiga effekter vad gäller turismen och ett ökat utnyttjande av befintliga anläggningar.
Kommunerna och idrottsrörelsen erhåller bestående värden i form av uppförda anläggningar och byggnader, som kan utnyttjas för olika ändamål efter spelen.
14 SAMMANFATTNING
Efter att de XVIth Olympiska vinterspelen 1992 genomförts i Falun och Åre skulle man då, 1992, i korthet kunna sammanfatta planering, utbyggnad m m sålunda:
Allt sedan 1924 har Sverige deltagit i samtliga vinter-OS och har därvid tillhört de mest framgångsrika nationerna. På 60talet aktualiserades frågan om Sverige som värdnation. Flera utredningar gjordes. Dessa resulterade i två ansökningar. 1978 i Aten för 1984-års spel och 1981 vid IOC-kongressen i Baden- Baden för 1988-års spel. I Baden-Baden hade Sverige behövt ytterligare 9 röster, varför det fortsatta arbetet med att marknadsföra kandidaturen för 1992-års spel gjordes med en stark känsla av att "nu är det vår tur".
I september 1984 bildade de båda kommunerna Falun och Åre det gemensamma bolaget "Falun-Åre FOC, Aktiebolag.
I april 1985 presenterade FOC utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Åre 1992. Utredningen var en fördjupad och förutsättningslös inventering av program och förutsättningar för ett 05 förlagt till Falun/Åre. Sålunda var inte denna utredning bara en uppdatering av de tidigare utredningar som gjorts, för bl a 1988-års ansökan, utan nytt material hade tagits fram, med avsikt att få ett underlag som väl motsvarade vad man då visste skulle komma att krävas av arrangemangen för lyckade olympiska vinterspel 1992. I prisläget januari 1985 beräknade utredningen den totala kostnaden för investering och drift inkl. kapitalkostnader till 1 539 Mkr och de totala intäkterna till 1 724 Mkr. Utredningens intäktskalkyl grundades på en försiktig uppskattning med ledning av vad bl a Calgary för 0S 1988 skulle få.
I maj 1985 överlämnade FOC utredningen till regeringen med begäran om att staten till fullo skulle ställa de ekonomiska
garantierna för spelen. För Falun och Åre kommuner var det en ofrånkomlig förutsättning att staten tog de ekonomiska garantierna för att spelen skulle arrangeras.
Regeringens granskning av utredningen, som påbörjades snarast efter överlämnandet, gjordes utifrån en helhetsbedömning av beräknade kostnader och intäkter med hänsyn till de positiva samhällseffekter som skulle bli följden av om 1992-års vinterspel förlades till Sverige.
Under höstriksdagen 1985 bifölls så regeringens proposition, varefter ett avtal om ekonomiska garantier för spelen tecknades mellan staten och FOC huvudsakligen i överensstämmelse med de förutsättningar som Falun och Åre kommuner tidigare ställt som villkor för att kunna åta sig värdskapet för spelen.
Parallellt pågick marknadsföringskommitténs arbete med att
föra ut information om Faluns kandidatur. Kommitténs avsikt var att visa att Sverige var väl skickad att arrangera olympiska vinterspel under de mest gynnsamma och sportsligt rättvisa förhållanden som kan erbjudas. Marknadsföringskommitténs
idoga arbete kröntes så slutligen med framgång då IOC vid sin
session i Lausanne 17 oktober 1986 beslutade tilldela Falun de XVI Olympiska vinterspelen 1992.
Tack vare regeringens positiva inställning till möjligheten att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige 1992 hade FOC redan hösten 1985 kunnat påbörja planeringen för spelens genomförande - en planering som innebar att man vid tidpunkten för 10C:s beslut då var väl framme med olika programfrågor, organisation m m.
Denna tidigare och väl genomarbetade planering innebar att arbetet med att organisera och förbereda spelen var i full gång redan vid årsskiftet 1986/1987. Förhandlingarna om TVrättigheterna kom snabbt igång vilket senare skulle visa sig oerhört värdefullt ur bl a likviditetssynpunkt.
I såväl Falun och i Åre kom utbyggnaden av olika arenor och anläggningar i gång redan under hösten 1987, med huvuddelen färdigställd till "testtävlingarna 1991". All utbyggnad hade planerats mht jämn sysselsättning och mht målsättningen att hålla räntekostnaderna nere. Tunga investeringar, som ej nämnvärt påverkade sysselsättningen, hade sålunda förlagts
till åren 1990 och 1991.
Investeringsprogrammet hade fortlöpande prövats och följts upp på sätt att en god balans mellan intäkter och kostnader kunde uppnås.
Beroende på att Radio och TV till mesta del hyrde in teknisk utrustning kunde kostnaderna för Radio och TV bevakningen hållas nere. Samtliga tävlingsevenemang inkl invigning och avslutning bevakades. Alla nationer som så önskade erbjöds av RR och SVT multinationella oredigerade TV-program. Radiobevakningen innebar produktion av internationellt ljud. Mot betalning erbjöds även resurser för unilateralt bruk, i första hand då resurser för produktion av egna radio- och TV-program och inslag för överföring till hemlandet.
För att möta de förväntade kraven krävdes av Televerket en avsevärd utbyggnad. Stor del av denna utbyggnad kunde. dock göras som tidigarelagda investeringar för vilka OS-budgeten i praktiken då endast kom att belastas med kapitalkostnader.
Det faktum att Sverige nu fått möjligheten att genomföra de olympiska vinterspelen 1992 har inneburit att Sverige som internationellt turistland utvecklats på ett sätt som aldrig skulle varit möjligt utan OS som draghjälp. Svensk exportindustri har genom 0S getts unika möjligheter att knyta internationella kontakter.
De regionalpolitiska effekterna för Falun- och Åreregionerna har inneburit ökad sysselsättning, inte bara i uppbyggnadsskedet, utan även nu efter att spelen hållits.
Prop. 1985/86: 104 Genom spelens överskott, 185 Mkr, har idrottsrörelsen fått ökade resurser för att driva den verksamhet som är grunden för fortsatt framgångsrikt Svenskt deltagande i olympiska spel.
För de båda kommunerna Falun, Åre och idrottsrörelsen finns i dag bestående värden i, de för OS, uppförda anläggningarna och byggnaderna.
Hur det gick för våra Svenska idrottstalanger -- ja det vet Ni ju redan.
Järpen april 1985
FALUN - ÅRE FOC, AKTIEBOLAG VENR AA Bengt Åsengård
1986-03-11 Prop. 1985/86: 104
KOMPLETTERING OCH ÄNDRING I UTREDNING "FURUTSÄTTNINGAR FUR
OLYMPISKA VINTERSPEL I FALUN/ARE 1992", april 1985
Investeringskostnader enligt utredning 960 Mkr 7 Belopp oförutsett investering 125 Mkr
Driftkostnader enligt utredning 479 Mkr
Zz Belopp oförutsett drift 111 Mkr
Kapitalkostnader enligt utredning 100 Mkr Zz Belopp oförutsett kapitalkostnader 38 Mkr
Tillkommer bedömd kostnad för rivning 25 Mkr
alternativt drift och underhåll av anlägg-
ningar etc som överdimensionerats för spelen eller kostnad för anläggningar som av andra skäl drar stora framtida driftoch underhållskostnader
Totalt exkl! kostnader för index 1.290 Nkr
Bilaga 2 Prop. 1985/86: 104
Avtal
träffat mellan svenska staten och Falun Åre Organisation Co, FOC, Aktiebolag, nedan kallat FOC, om statsgaranti för genomförande av olympiska
vinterspel år 1992 i Falun och Åre.
Bakgrund Falu kommun har i samförstånd med Åre kommun, nedan kallade kommunerna, ansökt om att i Sverige få anordna 1992 års olympiska vinterspel. Ansökan har från Falu kommun gjorts under förutsättning av att staten lämnar ekonomisk garanti för spelens genomförande. Kommunerna har gemensamt gjort en utredning om förutsättningarna för dessa olympiska vinterspel. Utredningen är benämnd Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Åre 1992, daterad april 1985 jämte komplettering 1986-03-11. Utredningen anger kostnader, standard och omfattning vad beträffar de investeringar och den verksamhet som bedöms krävas för att spelen skall kunna genomföras. Anordnandet av spelen förutsätter att de alpina grenarna genomförs i Åre. Sveriges olympiska kommitté jämte de olympiska specialidrottsförbunden har godkänt de anläggningar som behövs för att genomföra spelen i det utförande och i den standard som beskrivs i utredningen. Kommunerna har gemensamt bildat FOC för förberedelse, genomförande och avveckling av spelen.
Efter förhandlingar har parterna enats om under vilka villkor en statsgarant; för genomförandet av spelen skall kunna göras gällande. Den träffade överenskommelsen redovisas i detta avtal.
Statsgarantin och villkor för att garantin skall gälla
1§
Staten åtar sig att på de villkor som anges i detta avtal ställa medel till förfogande för att täcka den förlust som kan uppstå om kostnaderna för den verksamhet och de investeringsobjekt som finns redovisade i bilaga till detta avtal inte skulle komma att vid en slutlig avstämning täckas av intäkterna av de olympiska spelen.
Garantin för denna verksamhet och dessa investeringsobjekt lämnas dock med ett belopp om sammanlagt och högst 1 290 milj. kr. i prisläget januari 1985.
De sammanlagda kostnaderna för den verksamhet och de investeringsobjekt som redovisas i avtalsbilagan beräknas till högst 1 290 milj. kr. (garantiramen). Det förutsätts att samtliga kostnader för massmediabevakning och telekommunikationer m. m. (punkt C i bilagan) täcks av garantiramen.
28 Prop. 1985/86: 104
Statens garantiåtagande omfattar kostnader under en sexårsperiod räknat fr. o. m. den dag Falu kommun tilldelas de olympiska spelen. Spelens ekonomiska resultat skall slutredovisas före utgången av år 1992.
Statens garantiåtagande gäller endast gentemot FOC och under förutsättning att kommunernas gemensamma aktieinnehav i FOC representerar minst två tredjedelar av röstvärdet i bolaget. För beslut i FOC:s styrelse krävs att beslutet biträds av kommunernas valda ledamöter. Staten utser revisorer I verksamheten.
Detta avtal innebär inte att staten åtar sig något ansvar att medverka i FOC:s verksamhet.
38 Det ankommer på FOC att vidta nödvändiga åtgärder för de olympiska spelens genomförande och finansiering.
4§
Intäkter av spelen skall i första hand räknas av mot statens garantiåtagande.
Som intäkter räknas alla intäkter som är en följd av att spelen arrangeras, vilka intäkter annars inte skulle ha uppkommit. Till intäkter av spelen hänförs sålunda bl. a. intäkter av försäljningen av televisionssändningsrättigheter och av s. k. OS-emblem samt direkta bidrag liksom intäkter av sponsoring, entreintäkter och intäkter av försäljning av visst materiel m. m. efter spelen (restvärden).
5§ Om kostnader för arrangerande av de olympiska spelen uppkommer sedan detta avtal slutits och dessa kostnader inte kunnat påverkas av FOC, skall förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantiramen skall höjas.
Det åligger FOC att försäkra arrangemanget för omständigheter över vilka FOC ej råder såsom krig, bojkott etc.
6§ Om statliga bidrag i form av exempelvis arbetsmarknadsmedel kommer att lämnas för ändamål som har samband med de olympiska spelen, skall förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantiramen skall jämkas.
78 Index för korrigering av garantiramen med hänsyn till förändringar i kostnadsnivån från januari 1985 skall fastställas efter överläggningar mellan 169 parterna.
I förhandlingar om försäljning av rätten till televisionssändningar från de olympiska spelen har staten rätt att delta och avtal om sådan försäljning skall underställas staten för godkännande.
9§
Statsgarantin förutsätter att FOC i avtal med Sveriges olympiska kommitté
och Sveriges riksidrottsförbund kan tillförsäkra sig rätten att i emblem för
de olympiska vinterspelen använda de fem olympiska ringarna.
10 §
Ett eventuellt överskott av spelen skall användas för ändamål som är angelägna för svensk idrottsrörelse. Beslut om disposition av ett eventuellt överskott skall godkännas av regeringen.
Godkännande av avtal 118 Detta avtal gäller under förutsättning av regeringens samt kommunfullmäktiges i Falu och Åre kommuner godkännande.
Detta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar varav parterna samt
Falu och Åre kommun tagit var sitt.
Stockholm den 3 april 1986 Falun den 3 april 1986 Åre den 3 april 1986.
För staten För FOC
Ulf Lönnqvist Nils Dahlberg John-Bruno Jacobsson
Bilaga till avtal Prop. 1985/86: 104
A. Investeringar i Falun
Ändamål Hoppbackar. Tillbyggnad Längdskidstadion. Om- och tillbyggnad Skidskyttestadion. Nybyggnad
Ishockey A-hall. Utbyggnad befintlig hall
Ishockey B-hall. Nybyggnad
Ishockey C-hall. Överbyggnad befintlig bana
Skrinnarbana. Om- och tillbyggnad Bob o Rodelbana. Nybyggnad Entreer, personalrum, ceremoniplats etc. Nybyggnad Bergbana vid hoppbacke och bob/rodelbana. Nybyggnad Parkering, infrastruktur, friytor, reservkraftanläggning samt kraftförsörjning m. m. Press-center; anpassningskostnader m. m. Press-by; förhyrning i befintliga lägenheter Os-by vid Dalregementet 113. Om- och tillbyggnad
B. Investeringar i Åre exkl. Freestylearrangemang
Ändamål Störtlopp H. Tillbyggnad samt utvidgning målområde. Återstående linba-
nedel utbyggd utanför OS-budget, liksom servering vid bergsstation. Störtlopp D+Super G-H. Nybyggnad Storslalom m. m. Ombyggnad inkl. nytt målområde Slalom H och D samt träningsbackar. Ombyggnader Presscenter inkl. personalrestaurang samt viss yta för TV Förläggningar för deltagande, press m. fl. Anpassningskostnader Administrationslokaler Trafik: Ombyggnader. Tidtagningsutrustning, högtalaranläggning, ceremoniplatser etc. Flygplats i Järpen, Molanda Bro vid Rödösundet
C. Investeringar i och drift av Tele/TV m.m.
Kalkylerna är till delar — särskilt avseende televerket — nettoberäkningar
eftersom investeringsprogram t. ex. tidigareläggs eller av att investering-
ar undviks och ersätts av hyror, leasing eller restvärden. Investeringar inkl. restvärden. Driftkostnader
D. Driftkostnader för organisation av OS m. m. Prop. 1985/86: 104
Central organisationskommitté i Falun samt lokal kommitté i Falun (sam-
ordnad) jämte lokal kommitté i Åre inkl. avveckling år 1992.
Löner inkl. sociala avgifter Frivillig personal, vissa ersättningar Hyror, resor. Allmänna omkostnader Marknadsföring, värdskapskostnader, gäster m. m. IOK-session, medaljer Invigning, ceremonier, avslutning, film och video. Avrapportering Data, resultatgivning Säkerhetstjänst, polisbevakning, militärbevakning Ersättningar till W- och Z- landsting, Falu och Åre kommuner för kom-
munalieknisk verksamhet, brandförsvar. sjukvård m. m. Hyra för OS-by i Åre. Intäktsbortfall i företag Ersättning till SOK för OS-ringar. Intäktsgenererande utgift Likviditetskostnader Avsättning för rivningskostnader efter spelen, för drift av arenor m. m, Försäkringspremier för force majeure (krig, bojkott etc.)