Prop. 1985/86:114
om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter
Regeringens proposition 1985/86: 1 14
om omorganisation av regionmusiken och 0 . p. Rikskonserter 1985/86: 114
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 13 mars 1986 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
Pä regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Bengt Göransson
Propositionens huvudsakliga innehåll
()morganisationen av regionmusiken och Rikskonserter. som behandlades av riksdagen under l984/85 års riksmöte (prop. 1984/85: |. KrU 198418517, rskr. 53), tas i propositionen upp pä nytt.
I avsnittet om den regionala musikorganisationen anmäls att en överens- kommelse har träffats mellan staten och Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Överenskommel— sen bygger på riksdagens tidigare beslut. Berörda landstingskommuner och kommuner som inte ingår i landstingskommun skall enligt överens- kommelsen fr.o.m. den ljanuari 1988 överta huvudmannaskapet för den regionala delen av regionmusiken och av verksamheten vid Stiftelsen Institutet för rikskonserter. Riksdagen bör godkänna överenskommelsen i vad den avser ekonomiska förpliktelser för staten och beredas tillfälle att ta del av det övriga innehållet i överenskommelsen.
] avsnittet om den centrala musikinstitutionen föreslås att en ny institu- tion skall bildas på central nivä när regionmusiken och Rikskonserter den I januari 1988 upphör i sin nuvarande form. Den nya institutionen skall överta namnet Rikskonserter. Regionmusiknvdelningen i Stockholm upp- hör i samband med omorganisationen. ] den nya institutionen skall för den fortsatta verksamheten finnas en särskild enhet kallad Stockholms Blåsar- musik. Avsnittet innehåller också förslag till huvuduppgifter för den cen- trala verksamheten samt vissa utgångspunkter för det fortsatta organisa- tionsarbetet.
Finansieringen av nya Rikskonserter inkl. Stockholms Blåsarmusik fö- reslås ske inom en anslagsram av 37 500000 kr. beräknad i l984/85 års löne- och prisnivå.
Utbildningsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986.
Närvarande: statsministern I. Carlsson, ordförande. och statsråden Lund- kvist, Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson. An- dersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg. Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist
Föredragande: statsrådet Göransson
Proposition om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter
Regeringen Utbildningsdepartementet
Överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regio- nala musikverksamheten (l protokoll)
Statens förhandlingsnämnd underställer regeringen för prövning överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten.
SPN har träffat överenskommelsen med företrädare för Landstingsförbundet. Överenskommelsen gäller under förbehåll att den godkännes av regeringen och av Lands— tingsförbundets styrelse.
FÖRHANDLINGSUPPDRAGET
Regeringen uppdrog den 11 juli 1984 åt SFN att föra förhandlingar med berörda landstingskommuner och kommu— ner i syfte att träffa erforderliga överenskommelser med anledning av prop 1984/85:1 och med beaktande av att uppgörelse kan träffas på godtagbara ekonomiska villkor.
ÖVERENSKOMMELSEN
Den nu träffade överenskommelsen bygger på riksdagens beslut och innebär bl a att berörda landstingskommuner och kommuner som inte ingår i landstingskommun fr o m den 1 januari 1988 skall överta huvudmannaskapet för den statliga regionmusiken samt verksamheten vid Stiftelsen Institutet för Rikskonserter. Avtal med berörda lands- tingskommuner skall träffas före den 15 maj 1986 i enlighet med det normalavtal som fogats till protokollet (bilaga 3). Parterna är ense om att nämnda normalavtal också skall tillämpas. med de justeringar som kan erfor- dras, i de fall landstingskommun har bildat stiftelse för verksamheten. I dessa fall och i de fall lands- tingskommuner senare bildar stiftelser för verksamheten skall berörda landstingskommuner svara för att avtalen fullföljs.
Hovslagatgatan 2, 4 tr 111' 48 STOCKHOLM Tel Oti-145450
I de lokala avtalen skall regleras erbjudande om an— Prop ställning hos landstingskommun för den personal som den 31 december 1987 är anställd i den övertagna verksamheT ten. Dessutom skall eventuella frågor om lokaler lösas i dessa avtal.
Till överenskommelsen har fogats en bilaga 1 med musik— politiska utgångspunkter grundade på uttalanden av rege— ring och riksdag.
Statligt bidrag skall utgå till berörda landstingskommu- ner för verksamheten. För kalenderåret 1988 har bidrags— beloppet fastställts till 123,0 milj kr enligt bilaga 4:1 i överenskommelsen. Bidragsbeloppen är fastställda på grundval av bokslut för verksamheten budgetåret 1984/85 (i 1984/85 års löne— och prisnivå) och dessutom har beaktats att instrument, som hör till den övertagna verksamheten, överlåts till respektive landstingskommun.
Parterna skall senast den 1 oktober 1987 komma överens om bidragsbeloppen för kalenderåret 1988. Beloppen skall då räknas upp med utgångspunkt i boksluten för budget- året 1986/87 och anpassas till 1988 års löne— och pris- nivå.
I samband med dessa överläggningar skall bidragsbeloppen också justeras med hänsyn till det antal arbetstagare som är anställda med lönebidrag inom den övertagna verk- samheten eller med särskilt löneanslag och som den 1 januari 1988 anställs av landstingskommun. De ekonomiska konsekvenserna av att personal, som har pensionsförmåner hos Svenska Personal—Pensionskassan (SPP), går över till landstingskommunalt huvudmannaskap'skall regleras vid detta tillfälle.
Bidragsbeloppen för tiden efter kalenderåret 1988 skall fastställas genom årliga överläggningar mellan staten och företrädare för Landstingsförbundet.
En särskild överenskommelse om tjänstemusik och hög— vaktsmusik för försvarsmakten ingår som bilaga 5 till protokollet. Denna överenskommelse reglerar antal mu- sikerspeltillfällen för tjänstemusik och antal dagar för högvaktsmusik i Stockholm per kalenderår som berörda landstingskommuner skall svara för. För detta åtagande skall berörda landstingskommuner erhålla 9,0 milj kr i statlig ersättning i 1984/85 års löne— och prisnivå.
Sammantaget skall i statligt bidrag till landstingskom- munerna för regional musikverksamhet inklusive tjänste— musik och högvaktsmusik för försvarsmakten för år 1988 utgå 132,0 milj kr i 1984/85 års löne- och prisnivå med en fördelning enligt bilaga till denna skrivelse.
.l985/86zll4
Ib
ur!-'.s'rlärmn Prop SFN hemställer att regeringen
dels godkänner överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten
dels i avvaktan på detta godkännande uppdrar åt SFN att träffa avtal med berörda landstingskommuner i överens- stämmelse med överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten i enlighet med punkt 6 i protokollet.
Sedan Landstingsförbundets styrelse godkänt överenskom— melsen kommer SFN att anmäla detta till utbildningsde— partementet.
Beslut i detta ärende har fattats av ledamöterna Englund, ordförande. Jonsson, vice ordförande och Dahl. Vid den slutliga handläggningen har dessutom närvarit byrådirek— tören Pettersson, föredragande.
Birgitta Pettersson
kopia till . försvarsdepartementet finansdepartementet civildepartementet statens kulturråd (4) regionmusiken
Institutet för Rikskonserter Landstingsförbundet Svenska kommunförbundet Landsorganisationen TCO:s statstjänstemannasektion Privattjänstemannakartellen Centralorganisationen SACO/SR Centrala musikkommittén
BHupnl.l Prop.l985/86:ll4
Statligt bidrag till regional musikverksamhet år 1988 (beloppen är uttrvckta i 1984/65 års lönenivå)
Landstingskommun Statligt Ersättn avs Summa
bidrag tjänstc— och (tkr) (tkr) högvaktsmusik
åt försvarsmakten (tkr)
Uppsala 6 150 6 150 Södermanland 5 700 5 700 östergötland 4 650 1 500 6 150 Jönköping 5 800 5 800 kronoberg 5 600 5 600 Kalmar 2 200 2 200 Gotlands kommun 5 600 750 6 350 Blekinge 4 050 1 750 5 800 Kristianstad 5 300 5 300 Malmöhus 4 550 4 550 Halland 5 300 5 300 Göteborgs och Bohus 4 350 1 900 6 250 Älvsborg 5 450 5 450 Skaraborg 5 300 5 300 Värmland 6 800 6 800 Örebro 6 400 6 400 Västmanland 4 500 4 500 Kopparberg 5 650 5 650 Gävleborg 1 950 1 950 Västernorrland 6 000 6 000 Jämtland 5 900 1 600 7 500 Västerbotten 9 250 9 250 Norrbotten 6 550 1 500 8 050 SUMMA 123 000 9 000 132 000
Bilupu 1.2 Prop. 1985/80: 114
Protokoll, fört vid förhandlingar den 10 januari 1986 mellan sta- tens förhandlingsnämnd och före— trädare för Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten
Statens förhandlingsnämnd Overdirektören Svante Englund Byrådirektören Birgitta Pettersson
Landstingsförbundet Landstingsrådet Olov Lekberg
Avdelningschefen Ulf Wetterberg Sektionschefen Anders Hedberg
Mot bakgrund av riksdagens beslut med anledning av propo— sition l984/85zl om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (KrU 1984/85:7, rskr 1984/85:53), jfr bila— ga 1, enas parterna om följande.
1 Berörda landstingskommuner, varmed i denna överenskommelse även avses kommun som inte ingår i lands- tingskommun, skall den 1 januari 1988 överta huvudmanna- skapet för den statliga regionmusiken samt verksamheten vid stiftelsen Institutet för Rikskonserter på sätt som framgår av bilaga 2.
2 Parterna enas om utformning av avtal mellan staten och berörda landstingskommuner om övertagande av huvudmannaskapet för den regionala musikverksamheten m m på sätt som framgår av bilaga 3.
Parterna är vidare ense om att - med de justeringar som kan erfordras - tillämpa samma utformning av avtalen som framgår av bilaga 3 ide fall avtal träffas mellan staten och flera landstingskommuner eller mellan staten och stiftelse, bildad av landstingskommun. 1 det fall verk— samheten övertas av stiftelse skall berörda landstings- kommuner svara för att avtalen med staten fullföljs.
Parterna är ense om att, om verksamheten övertas av stiftelse bildad av landstingskommun, ta upp förhand— lingar om reglering av kostnader i pensionshänseende i syfte att finna en lösning som ansluter till de principer som gäller om verksamheten övertas av landstingskommun.
Anmärkning Parterna har i detta sammanhang ej behandlat
frågan rörande samarbete mellan staten och Stockholms läns landstingskommun om de statliga musikresurserna inom landstingsområdet.
3 Parterna enas om att eventuella lokalfrågor skall regleras i samband med förhandlingarna om avtal mellan staten och berörda landstingskommuner.
Anmärkning Prop.
Av prop l984/85:1 (sid 28) framgår att "lokal- situationen för de nuvarande regionmusikavdel— ningarna ute i landet är ojämn. På flera håll har musikavdelningarna fullgoda, nya lokaler, på andra håll. exempelvis Sollefteå, västerås, Örebro och Kristianstad, har de kvar proviso— riska lokaler eller lokaler i behov av upprust— ning. På fyra orter är lokalerna statsägda och på de övriga kommunala eller privatägda förhyr- ningar. Lokalsituationen återspeglas i de hyreskostnader som betalas över anslaget till regionmusiken. Under övergångsperioden före omorganisationen och så länge staten har kvar ansvaret för musikverksamheten ute i landet bör lokalfrågorna prövas på samma sätt som hit— tills. Strävan bör vara att före förändringen av huvudmannaskapet lösa så många som möjligt av lokalproblemen. Detta betyder att staten bl a i samband med det årliga statliga budget- arbetet prövar frågan om byggnadsåtgärder och andra lokalförändringar. De hyreshöjningar som föranleds av olika lokalförbättringar följs sedan upp genom en höjning av anslagen för lokalkostnader i den statliga budgeten. Even— tuella lokalproblem som finns kvar i samband med att nya huvudmän tar över verksamheten får lösas i de avtal som först skall träffas mellan staten och de nya huvudmännen!
4" Statligt bidrag för verksamheten skall utgå till berörda landstingskommuner på sätt som framgår av bilaga 4.
Parterna förutsätter att staten och berörda landstings- kommuner från denna dag samråder innan mer väsentlig förändring görs av den nuvarande organisationen såsom tillsättande av tjänst, överföring av personal mellan musikavdelningar (motsv) eller större investering.
5 Berörda landstingskommuner skall svara för tjäns— temusik m m för försvarsmakten på sätt som framgår av bilaga 5.
6 Avtal i överensstämmelse med detta protokoll skall före den 15 maj 1986 träffas mellan staten och berörd landstingskommun. Avtalen skall godkännas av rege— ringen samt av berörd landstingskommun.
Avtalen blir gällande först sedan de godkänts av rege- ringen och av varje berörd landstingskommun.
X 7 Denna överenskommelse skall för att bli gällan—
de godkännas av regeringen samt av styrelsen för Lands— tingsförbundet.
1985/86zll4
Detta protokoll är upprättat i två ekemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Stockholm den 10 januari 1986
Vid protokollet
,)! //' '_ , . - t'Birg' ta Pettersso ”
Justeras
Prop. (985186: 114
För svenska staten För Landstingsförbundet Statens forhandlingsnämnd
/ i _ , _ - . .f—r' . .. Svante'Ep un Olov Lekberg /
W,?— /Ulf Wetterberg
BHngu L3 Prop.1985/86:114
Musikpolitiska utgångspunkter för överenskommelsen
Syftet med förslag i prop 1984/85:1 var att uppnå en regionalisering av regionmusikens och Rikskonserters verksamhet ute i landet, dvs att överlåta ansvar och beslutanderätt till landstingen för en betydelsefull del av den nuvarande statliga musikverksamheten.
Det är alltså de nya huvudmännen som skall fastställa riktlinjer för och fatta beslut om den nya regionala mu- sikorganisationen. Verksamheten är och förblir emellertid en viktig kulturpolitisk angelägenhet av stor nationell betydelse.
Det förutsätts att landstingskommunerna som ett led i mu- sikpolitiken svarar för att en regional musikplanering kommer till stånd som ger en total bild av musiklivet i regionen. Målet är att utforma en sammanhängande regional musikpolitik som beaktar alla delar av musiklivet.
Landstingskommun
— förutsätts ha konstnärliga ledare och musiker på pro- fessionell nivå anställda eller engagerade i verksam- heten, samt särskilt beakta behovet av insatser för fri— lansande musiker och för arrangörsledet
- söker tillvarata de resurser och det intresse på musik- området som finns i kommunerna och inom de fria organisa— tionerna
- strävar efter att utveckla ett musikliv som fungerar för människor i olika miljöer och med olika levnads- villkor. Bl a av detta skäl bör musikutbudet präglas av kvalitet, bredd och mångfald
— beaktar den musikverksamhet som bedrivs i svenska kyr— kan'och de fria trossamfunden
- söker tillvarata de möjligheter som medietekniken er- bjuder så att musiken kan spridas med hjälp av bl a etermedia och fonogram
— samverkar med statsunderstödda musikinstitutioner inom landstingsområdet
— samverkar över länsgränserna för att komplettera andra läns musikresurser och deltar i ett brett och varierat utbyte av konserter
- samverkar med den centrala musikinstitutionen, t ex när det gäller utvecklingsarbete och uppgifter på ett vidare nationellt eller internationellt plan. Det förutsätts att den centrala musikinstitutionen har särskilda medel för utvecklingsarbete och för att stödja turnéer över hela eller delar av landet med regionala produktioner.
t») r—J
BHaga L4 Prop
Övertagande av huvudmannaskapet för den regionala musik— verksamheten inom den statliga regionmusiken och Stiftel— sen Institutet för Rikskonserter
Parterna är ense om att landstingskommunerna den 1 janua- ri 1988 övertar huvudmannaskapet för den statliga region— musiken och verksamheten vid Stiftelsen Institutet för Rikskonserter enligt följande sammanställning, om inte annat överenskommes.
x
REGIONMUSIKEN
Regionkansli
Södra Götalands musikregion Kristianstad
Norra Götalands—L musikregion Jönköping .J
musikregionen Skövde
Västra _l __1
musikregionen Strängnäs Östra _? _1
Stockholms _l
musikregion Stockholm (del avl Bergslagens _? musikregion * Karlstad [
Nedre Norrlands—1 musikregion Östersund
"W
musikregion övre Norrlands L ( Boden _J
Landstingskommun
Blekinge Kristianstad Malmöhus
Jönköping Kronoberg Kalmar Halland
Göteborgs o Bohus Älvsborg skaraborg
Södermanland Östergötland Västmanland
Uppsala Gotlands kommun
Värmland örebro Kopparberg Gävleborg
Västernorrland Jämtland
Västerbotten Norrbotten
Musikavdelning
fkarlskrona & Kristianstad LYstad
räönköping vu ." q _ax30 Lpalmstad
rSträngnäs Linköping Västerås
Uppsala Visby
J_karlstad Örebro
w_ralun
råollefteå =Ostersund
1_
(Umeå ( Boden L_ .
.1985/86:114
RIKSKONSERTER
Regionkontor/ filialkontor
Södra regionedj Kristianstad |
Regionen Småland— Halland Jönköping __r
Västra regionen [
Göteborg __I
Östra regionen Norrköping
Stockholmsregionen Stockholm (del av) Bergslagsregionen_1 Karlstad 7
Gävle-Dalaregionenl "'Falun * Gävle __f
Nedre Norrlandsregionen Härnösand
Övre Norrlandsregionen_j Umeå ? Luleå __
Landstingskommun
Blekinge Kristianstad Malmöhus Malmö kommun
Jönköping Kronoberg Kalmar Halland
Göteborgs o Bohus Göteborgs kommun Älvsborg Skaraborg
Södermanland Östergötland Västmanland
Uppsala Gotlands kommun
Värmland Orebro Kopparberg Gävleborg
Västernorrland Jämtland
Västerbotten Norrbotten
1. Inledning
Frågan om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter har redan tidigare varit uppe till behandling i riksdagen (prop. 1984/85: 1, KrU 1984/85z7, rskr. 53). I det principbeslut om omorganisationen som riksda- gen då fattade ingick bl.a. att regionmusiken och Rikskonserter skulle samordnas och att landstingen i berörda län skulle erbjudas att överta huvudmannaskapet för den regionala verksamheten.
Riksdagen beslöt också att det på central nivå skulle ftnnas en statlig musikinstitution med uppgift att stödja den regionala musikverksamheten och den musikpolitiska utvecklingen i landet.
I prop. 1984/85: | förutsattes att riksdagen skulle behandla frågan på nytt under våren 1986 och att omorganisationen skulle genomföras den Ijanua— ri 1988.
Regeringen uppdrog den 11 juli 1984 åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med berörda landstingskommuner och kommuner samt — under förutsättning dels av riksdagens godkännande av prop. 1984/85: 1, dels av godtagbara ekonomiska villkor — träffa erforderliga överenskommelser med anledning av nämnda proposition.
Genom beslut samma dag, den 11 juli 1984, tillsattes en organisations- kommitté med uppgift att medverka i förberedelsearbetet för omorganisa- tionen av regionmusiken och Rikskonserter. Kommittén har tagit namnet centrala musikkommittén (Cemus).
Genom beslut den 31 januari 1985 uppdrog regeringen åt Cemus att beakta vad som anfördes i kulturutskottets betänkande 1984/85: 7.
Statens förhandlingsnämnd har nu träffat överenskommelse med före- trädare för Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den re- gionala musikverksamheten. Överenskommelsen gäller under förbehåll att den godkänns av regeringen och Landstingsförbundcts styrelse. Överens- kommelsen har den 30 januari 1986 godkänts av Landstingsförbundets styrelse.
Förhandlingsnämndens skrivelse till regeringen samt förhandlingsproto- kollet m.m. bör fogas till detta protokoll som bilaga ]: I—7.
Cemus har den 4 december 1985 överlämnat sitt betänkande (SOU 1985: 56) Sveriges Musikråd. Den sammanfattning som ingår i betänkandet jämte förslag till organisationsplan och anslagsdisposition bör fogas till detta protokoll som bilaga 2:1—3.
Eftersom förslagen från Cemus grundar sig på tidigare fattade beslut har förslagen inte remissbehandlats. Ett antal skrivelser med synpunkter på delar av förslagen har kommit in.
Jag anhåller nu att få ta upp dessa frågor till förnyad prövning. För sammanhangcts skull kommer jag även att beröra vissa frågor som inte kräver ställningstaganden vare sig av regeringen eller av riksdagen.
2. Föredragandens överväganden
Hänvisningar till S2
- Prop. 1985/86:114: Avsnitt 3
2.1. Den regionala musikorganisationen
Mitt förslag: En överenskommelse har träffats mellan staten och Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Överenskommelsen. som gäller under förut- sättning att den godkänns av regeringen och Landstingsförbundets styrelse. bygger på riksdagens beslut med anledning av prop. 1984/85: 1 om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (KrU 1984/85:7, rskr. 53). Berörda Iandstingskommuner och kom- muner som inte ingår i landstingskommun skall enligt överenskom- melsen fr.o.m. den I januari 1988 överta huvudmannaskapet för den regionala delen av regionmusiken och av verksamheten vid Stiftelsen Institutet för rikskonserter.
Riksdagen bör godkänna överenskommelsen i vad den avser eko- nomiska förpliktelser för staten. Samtidigt bör riksdagen beredas tillfälle att ta del av det övriga innehållet i överenskommelsen.
Skrivelse från statens förhandlingsnämnd: Förhandlingarna mellan sta- tens förhandlingsnämnd och företrädare för Landstingsförbundet har den 10januari 1986 avslutats med en överenskommelse om ändrat huvudman- naskap för den regionala musikverksamheten. Förhandlingsnämnden har med en skrivelse den 21 januari 1986 överlämnat överenskommelsen till regeringen (bil. 1).
Huvudinnehållet i överenskommelsen sammanfattas i protokollet från förhandlingarna (bil. 1.2). De olika delarna av överenskommelsen framgår av bilagor fogade till förhandlingsprotokollet.
Till protokollet är fogat en bilaga (här bil. 1.3) som innehåller musikpoli- tiska utgångspunkter för överenskommelsen. grundade på uttalanden av regering och riksdag. Vidare ingår en sammanställning som visar vilken verksamhet hörande till regionmttsiken och Rikskonserter som landstings- kommttnerna den 1 januari 1988 övertar huvudmannaskapet för (här bil.
Prop. 1985/86: 114
1.4). Avtal mellan staten och berörda landstingskommuner skall träffas före den 15 maj 1986 och följa det normalavtal som ingår i överenskommel- sen (här bil. 1.5). Statligt bidrag till regional musikverksamhet skall utgå med 123 milj. kr.i 1984/85 års löne- och prisnivå enligt de regler och med den fördelning som överenskommelsen innehåller (här bil. 1.6). Sltttligcn ingår en särskild överenskommelse om tjänstemusik m.m. för försvars- makten och om fördelning av den statliga ersättningen om sammanlagt 9 milj. kr. Det sammanlagda statliga bidraget, 132 milj. kr., fördelas på lands- tingskommuner på det sätt som framgår av sammanställningen i bil. 1.1.
Som framgår av förhandlingsprotokollet (bil. 1.2) har parterna inte i denna överenskommelse behandlat frågan rörande samarbete mellan sta- ten och Stockholms läns landstingskommun om de statliga musikresur- serna inom landstingsområdet.
Överenskommelsen skall för att bli gällande godkännas av regeringen och av Landstingsförbundets styrelse.
Statens förhandlingsnämnd har anmält att Landstingsförbundets styrel- se den 30januari 1986 godkänt överenskommelsen.
Skälen för mitt förslag: Det är ett viktigt kulturpolitiskt steg som tagits genom överenskommelsen om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Genom överenskommelsen får de nya huvudmännen möjligheter att ta ett självständigt och sammanhållet ansvar för utveckling- en av' musiklivet inom sitt område och får också möjligheter till samverkan och utbyte på egna villkor. Det är tillfredsställande att en överenskom- melse kunnat träffas och att den så nära ansluter till tankegångarna i propositionen om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter och i riksdagens principbeslut från år 1984. Genom överenskommelsen finns alltså förutsättningar för att fullfölja den omorganisation av region- musiken och Rikskonserter som riksdagen då behandlade.
Överenskommelsen innebär ekonomiska förpliktelser för staten. För kalenderåret 1988 skall staten ge 123 milj. kr. som bidrag till den regionala musikverksamheten och 9 milj.kr. som ersättning för tjänstemusik och högvaktsmusik för försvarsmakten. Beloppen är — till skillnad från prop. 1984/85: 1— beräknade i 1984/85 års löne- och prisnivå. Parterna är ense om att senast den 1 oktober 1987 fastställa bidragsbeloppen för kalender- året 1988.
Jag anser att regeringen bör föreslå riksdagen att godkänna överenskom- melsen i vad den avser de ekonomiska förpliktelser för staten som jag har redogjort för. Jag föreslår också att riksdagen bereds tillfälle att ta del av det övriga innehållet i överenskommelsen. Därefter avser jag att åter- komma till regeringen med förslag om att överenskommelsen i sin helhet skall godkännas. Landstingsförbundets styrelse har. som redan nämnts. godkänt överenskommelsen för sin del.
. Den särskilda överenskommelsen om tjänstemusik och högvaktsmttsik för försvarsmakten innehåller några mindre avvikelser från vad som pre- senterades i prop. 1984/85: 1 och som jag därför anser att regeringen bör informera riksdagen om. Överenskommelsen omfattar — förtttom berörda landstingskommttner. dvs. Östergötland. Blekinge. Göteborgs och Bohus. Jämtland och Norrbotten — även Gotlands kommun. Omfattningen av
deras uppgift att svara för tjänstemusik är i överenskommelsen räknad i tnusikerspeltillfällcn. Dessutom skall de svara för högvaktsmusik i Stock- holm vid vardera fem dagar per kalenderår. Av den statliga ersättningen skall 750000 kr. gå till Gotlands kommun.
Hänvisningar till S2-1
- Prop. 1985/86:114: Avsnitt 3
Mitt förslag: När regiontnusiken och Rikskonserter den 1 januari 1988 upphöri sin nuvarande form bildas en ny central musikinstitu- tion som övertar namnet Rikskonserter.
Rikskonserter skall i fortsättningen ha följande huvuduppgifter — musikpolitiskt, konstnärligt och musikpedagogiskt utvecklingsar-
bete,
-— service till landsting, kommuner, folkrörelser och andra arran- görer, — service till musikinstitutioner, artister och andra intressegrupper i produktionsledet, — internationell kontaktverksamhet, — internationella och nationella produktioner, — musikproduktion i Stockholms län med bl. a. egna ensembler.
Tyngdpunkten i Rikskonserters utvecklingsarbete skall vara mu- sikverksamhet riktad till nya miljöer och publikgrupper. däribland barn och ungdom.
Rikskonserter skall vara en statlig stiftelse som leds av en styrelse och en direktör. I styrelsen, som skall utses av regeringen, skall ingå ledamöter som utses på förslag av Landstingsförbundet och Svens- ka kommunförbundet. Regeringen skall också utse direktören.
Utredningsförslaget: Cemus betonar att den beslutade reformen har en omfattning som är betydande. Även om utgångspunkten är en omorganisa- tion av de båda nuvarande institutionerna regionmusiken och Rikskon- serter kommer reformen att beröra och påverka hela musiklivet.
Sitt förslag till ny central musikinstitution bygger Cemus på riktlinjerna i riksdagens principbeslut, på några principiella tankegångar om institutio- nens roll i musiklivet och på en kartläggning av musiklivets behov som i sammanfattning ingår i betänkandet.
Enligt Cemus grundsyn finns det tre huvudkanaler för påverkan, sam- verkan och utbyte som bör styra den nya organisationens utformning. Staten som har ett övergripande men ej överordnat ansvar för landets musikliv behöver ett centralt organ som kan lämna underlag för ställnings- taganden och genomföra beslut som rör musiklivet. Inom-ramen för den statliga musikpolitiken skall regionala och lokala instanser ha det direkta ansvaret för musiklivet inom sitt område. Dessa instanser, som också indirekt företräder arrangörer och publik, måste garanteras ett inflytande över den centrala verksamheten. Slutligen måste musikinstitutioner, ton-
sättare och övriga musikutovttrc kunna pavcrka den centrala nivän och då främst det konstnärliga innehållet i verksamheten.
Institutionens huvuduppgifter och organisatoriska struktur framgår av satnmanfatlningett av Cemus betänkande och förslaget till organisations— plau (bil. 2 och 2.1).
Den nya institutionen skall enligt riksdagens principbeslut organiseras sotn en statlig stiftelse under ledning av en styrelse och en direktör. Med hänsyn till behovet av regionalt inllyttutde i styrelsen föreslär Cemus att tre av ledamöterna utses på förslag av Landstittgsförbuttdct och tvä på förslag av Svenska kommunt'örbundet.
Förslaget från Cemus när det gäller arbctsgiv'.trorganisation för den centrala institutionen sammanhänger med önskcmälct om en gemensam arbetsgivarpolitik pä tnusikotnrädet. Cetttus anser att deti nya institutionen bör tillhöra samma arbetsgivarorganisation som den dominerande delen av landets musikinstitutioncr och därför ingå som delägare i 'l'catraruas riks- förbund (TR). Förslaget förutsätter vissa förändringar vad gäller möjlighe- terna till inllytande från stat, landsting och kommuner inom 'fR.
Förslaget om TR som arbetsgivarorganisation innebär att anställnings- villkor och därmed sammanhängande regelsystem för personalen inom den nya institutionen kommer att regleras på det sätt sotn gäller för nuvarande Rikskonserter, dvs. tjänsterna blir inte statligt reglerade .
Skulle landstingen välja att låta Landstittgsförbundet vara central arbets- givarorganisation för de regionala musikinstitutlotterna linus enligt C emus två alternativ för staten. TR kan fortfarande vara tänkbart. Det andra alternativet är statens arbetsgivarverk.
Avgörande för möjligheterna att genomföra omorganisationen inom fö- reskriven tid är enligt Cemus att de viktigaste anställningsvillkorett är klara ttnder våren 1986. Därför är det nödvändigt att de berörda — regeringen. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och TR — snarast möj- ligt tar ställning till frågan om arbetsgivarorganisation.
Skälen för mitt förslag: Riksdagen geri sitt principbeslut starkt stöd för min uppfattning redovisad i prop. 1984/85: 1 om det fortsatta statliga ansva- ret för musikverksamheten och den musikpolitiska utvecklingen i landet. Som ett av uttrycken för det statliga ansvaret skall det finnas en central musikinstitution som efterträder Rikskonserter för uppgifter på riksnivå. Den nya institutionens roll, omfattning och uppgifter bör, betonar riksda- gen i sitt beslut, prövas noga och anpassas efter regionala och lokala behov. Enligt riksdagsbeslutet är det självklart att den nya institutionen skall värna om musiklivets kvalitet i alla delar av sin verksamhet.
Uppdraget att avge förslag till en central musikinstitution av detta slag har Cemus fullgjort i sitt betänkande Sveriges Musikråd. Jag delar kommit- téns uppfattning om det pågående reformarbetets betydelse. Den musikre- form som inletts berör inte bara regionmusiken och Rikskonserter. Den kan bli av betydelse för hela musiklivet. Genom reformen ändras ansvars- förhållandena på ett sätt som ger musiklivet på regional och lokal nivå betydligt större självständighet och nya möjligheter till samverkan och utveckling.
Cemus har lagt fram ett ganska detaljerat förslag om den nya centrala
musikinstitutionens verksamhet och organisation. Mot delar av förslaget har från olika håll rests frågor och invändningar som i mänga fall bör kunna beaktas och besvaras i det fortsatta arbetet med organisationsfrägorna. Vad som nu behövs för att organisationsarbetet skall kunna drivas vidare är ett beslut av riksdagen om omfattningen och den allmänna inriktningen av institutionens verksamhet.
Cemus föreslår att den nya centrala institutionen skall kallas Sveriges Musikräd. Många har uppfattat att rådet skulle ges ett vidgat ansvar i förhållande till vad" som gäller för nuvarande regionmusiken och Rikskon- serter. Cemus intentioner har visserligen varit att markera att den nya institutionen får ett annat slags ansvar men inte, enligt vad jag erfarit. varit att skapa ett nytt myndighetsorgan på musikområdet med övergripande ansvar. För egen del villjag understryka att den nya institutionen inte skall vara något myndighetsorgan. Den skall självfallet ha samma förhållande till regeringen som Riksteatern och Riksutställningar — en central kulturin- stitution med fri ställning. Den skall arbeta i en ny situation och med ett nytt slags ansvar men ändå på samma område som nuvarande Rikskon- serter. Jag föreslår därför att den nya institutionen övertar namnet Riks- konserter.
Jag återkommer i avsnitt 2.3 till det fortsatta arbetet med omorganisa- tionen. Trots att den nya centrala institutionen inte får någon radikalt förändrad ställning finns det anledning att i det fortsatta organisationsarbe- tet diskutera relationerna till andra organ med centralt ansvar, t. ex. sta- tens kulturråd, Musikaliska akademien och STIM/Svensk Musik. En pre- cisering av arbetsuppgifter underlättar det framtida samarbetet. För kul- turrådets del pågår, som bl. a. framgår av årets budgetproposition (prop. 1985/8611 bil. [0 s. 382—384), en översyn av rådets roll och framtida arbetsuppgifter.
När det gäller den nya institutionens huvuduppgifter ger riksdagen i sitt principbeslut en relativt fyllig vägledning. Jag anser att Cemus i sina förslag har tolkat och vidareutvecklat tankarna i riksdagsbeslutet på ett bra sätt. Främst bland uppgifterna i nya Rikskonserters verksamhet kommer alltså olika former av utvecklingsarbcte. I utvecklingsarbctet skall Riks- konserter arbeta praktiskt med projekt. produktioner och experiment i det angelägna syftet att nå nya publikgrupper och nya miljöer. Särskild tonvikt skall läggas på musikverksamhet riktad till barn och ungdom. i arbetet ingår också att utveckla det musikaliska innehållet i musikverksamhcten och pröva nya metoder för uppsökande och kontaktskapande insatser.
Jag biträder förslaget från Cemus i fråga om övriga huvuduppgifter för nya Rikskonserter. Musikproduktioncn delas i förslaget in i följande fem områden — den för riksnivån avsedda kompletterande musikproduktionen med in-
hemska och utländska artister. Hit hör även distribution i Rikskon- serters regi av regionala produktioner. — egna eller distribuerade produktioner i utlandet. — produktioner som utförs av Rikskonserters fast anställda musiker på nationell nivå och i Stockholms län samt vid statsceremonier och inom försvarsmakten.
Prop. 1985/86: ll4
— musikproduktioner för Stockholms län med lrilansartister. —— lönogramprodttktion.
Nya Rikskonserters fast anställda musiker finns framför allt i den del av organisationen som enligt förslaget skall kallas Stockholms Blåsarmusik. Jag återkommer till Stockholms Blåsarmusik i avsnitt 2.2.2.
När det gäller musik i Stockholms lätt konstaterar Cemus att någon överenskommelse ännu inte träffats mellan staten och Stockholms läns landsting. Cemus utgår ifrån att landstinget efter förhandlingar avsätter resurser för samarbete och samverkan. För egen del harjag. som framgår" av mina uttalanden i prop. l984/85: l (s. l7 och 37). också räknat med att en överenskommelse skall kunna träffas mellan staten och Stockholms läns landsting. Jag återkommer i avsnitt 2.2.2 till organisationen av musik- verksamheten i Stockholms län.
När det gäller fonogramproduktionen i den nya institutionen gör Cemus en beräkning av resursbchovet för verksamheten. I övrigt förutsätter Ce- mus att det skall finnas underlag för att ta ställning till fonogramverksam- heten i det förslag som regeringen gett Rikskonserter i uppdrag att göra. Uppdraget gavs med anledning av vad som står i prop. I984/85:l om Rikskonserters fonogramutgivning. Rikskonserter har för någon tid sedan lämnat sitt förslag.
Jag anser att nya Rikskonserter som Cemus föreslär och som också förutsattes i prop. 1984/85: l skall ha en egen l'onogramproduktion. Fono- gramproduktionen vid nuvarande Rikskonserter får en del av de statliga stödinsatserna för l'onogramverksamhet. Den nya institutionen bör även efter omorganisationen få en andel av detta stöd. Därför är det naturligt för mig att inbegripa både den nuvarande och den framtida fonogramutgiv- ningen i l'rågan om hur de statliga stödinsatser—na på hela fonogramområdet bör användas. Jag vill hänvisa till mina uttalanden om detta i årets budget- proposition (prop. 1985/86: 100 bil. IO s. 487). Där finns uppgift om vad som är på gång inom området. Förutom det förslag som Rikskonserter redan lämnat pågår arbete inom statens kulturråd med en utvärdering av stödet till fonogramverksamheten. Samtidigt pågår diskussioner om infor- mations- och distributionsåtgärder på lbnogramområdet i vilka bl. a. STIM tar aktiv del. Kulturrådet har gjort en särskild studie på notomrädet. Arkivet för ljud och bild håller på att klarlägga förutsättningarna för utgiv- ning av en svensk nationaldiskogral'i. Min uppfattning är att det nu är dags att göra en samlad bedömning av de statliga stödinsatserna inom hela detta område. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag i frågan när kulturrådets utvärdering föreligger och sedan jag inhämtat synpunkter och förslag från övriga inblandade.
Detta innebär att jag inte är beredd att nu ta ställning till Rikskonserters förslag om fonogramutgivningen. Jag återkommer till frågan om resursbe- hovet för fonogramverksamheten i den nya institutionen i avsnitt 2.2.3.
Att nya Rikskonserter skall vara en statlig stiftelse framgår redan av 1984 års principbeslut. Jag biträder förslagen från Cemus beträffande stif- telsens ledning. Det bör ankomma på regeringen att bestämma antalet styrelseledamöter. I enlighet med förslaget bör i styrelsen ingå ledamöter
Prop. [%$/86: lI-l
som utses på förslag av Landstingsförbtrndct och Svenska kommtrnft'irbun-
det.
Huvuddelen av förslagen från Cemus beträffande den nya institutionens centrala funktioner. dvs. utveckling. prodtrktion. information och konsul- tation samt administration bör enligt min mening kunna vara en bra grund för det fortsatta arbetet med nya Rikskonserters organisation.
("crnus vill dela in en väsentlig del av arbetet i program efter verksamhe— tens musikaliska innehåll. Det är ett nytt och oprövat grepp som Cemus därmed tagit. Jag förstår syftena med förslaget. nämligen att skapa goda kontakter mellan den nya institutionen och företrädare för olika delar av musiklivet. att skapa llexibilitet i organisationen — programirulclningen skall kunna förändras — och att tillförsäkra organisationen hög musikalisk kompetens. En indelning efter gruppering i musikgenrer får dock inte leda till en för stark specialisering och befästa klyftor cllcr gränser mellan olika slags musik. Det måste finnas en balans mellan ett genrcinriktat arbete och ett arbete inriktat på målgrupper. l prop. IOM/85: | betonade jag just det målgruppsinriktadc arbetet genom att framhålla att den nya institutionen borde som en av sina viktigaste uppgifter ha att "stimulera och stödja arbetet med musik bland barn och ungdom och att hitta former för att bredda musikverksamhctcn till nya miljöer och publikgrupper".
Det bör ankomma på regeringen att fatta dc ytterligare beslut som behövs i fråga om nya Rikskonserters verksamhet och organisation. .lag ser det som angeläget att den tid som står till buds före omorganisationen används för en öppen diskussion om den föreslagna organisationen och dess sätt att fungera.
Cemus föreslår att antalet anställda i den nya institutionen begränsas till 60. Däri ingår även den personal som enligt Cemus behövs för fonogram— verksamheten. .Jag finner förslaget väl avvägt med hänsyn till verksamhe- tcns omfattning i övrigt. Fördelningen av personal på olika trppgiftcr bör ktrnna diskuteras i det fortsatta organisationsarbctet.
.Jag återkommer i det följande till löne- och anställningsvillkorcn för personalen. Här vill jag bara beröra en speciell fråga. Cemus föreslår ett antal tjänster som mtrsikkonsulcnter i den nya institutionens programverk- samhct. Min principiella inställning är att personal på denna typ av tjänster skall vara projektanställda eller ha annan form av tidsbegränsad anställ- ning. Möjligheterna att följa denna princip bör prövas i det fortsatta arbe- ICI.
Cemus föreslår också att det skall finnas möjligheter att anställa perso- nal som finansieras med avgifter. Jag anser att den nya institutionen bör ha samma möjligheter att anställa personal på inkomstmcdcl som nuvarande Rikskonserter har. I vilken omfattning detta kan ske får prövas i det fortsatta organisationsarbctct.
Jag är medveten om att förslaget att begränsa antalet anställda i den nya institutionen får stora konsekvenser för den personal som nu är anställd inom de centrala delarna av regionmusiken och Rikskonserter — för närva- rande ca Ht) personer. Därför är det viktigt att omställningsarbetct planc- ras och sköts väl. Jag återkommer till detta i avsnitt 2.3.
Mitt förslag till riksdagen i prop. l984/85: I var att personalen hos
Prop. l985/86: I 14
stiftelsen borde ha statligt reglerade tjänster. Jag förordade alltså att löne- och anställningsvillkoren för personalen skulle fastställas med statlig med- verkan. dvs. att statens arbetsgivarverk borde få befogenhet att förhandla och medverka vid fastställandet av sådana löne- och anställningsvillkor som skall bestämmas genom avtal. Riksdagen frångick förslaget och ansåg att det skulle vara till fördel för en lösning av frågan om arbetsgivarorgani- sationcn på hela området om Cemus inte blev bunden av villkoret att personalen vid den centrala musikinstitutionen skall ha statligt reglerade tjänster (KrU l984/85: 7. rskr. 53).
Cemus föreslär nu att Teatrarnas riksförbund (TR) skall vara central arbetsgivarorganisation. Förslaget innebär att löne- och anställningsvillkor för personalen skall bestämmas på det sätt som gäller för nuvarande Rikskonserter. Personalen skall alltså enligt förslaget inte ha statligt regle- rade tjänster.
Jag har i denna fråga haft kontakter med både Landstingsförbundct och Svenska kommunförbundet och funnit att det för alla berörda parter fram- står som mest ändamålsenligt att biträda förslaget om TR som central arbetsgivarorganisation.
TR har den I januari l985 lämnat Svenska arbetsgivareföreningen. TR anses ha den kompetens som fordras för att kunna handha arbetsgivaran- svaret. En förutsättning för att lägga ansvaret på TR är både från statens. landstingens och kommunernas sida att de förändringar som Cemus före— slår först kan genomföras.
Som en följd av vad jag förordat kommer personalen vid nya Rikskon- serter inte att få statligt reglerade tjänster.
Hänvisningar till S2-2-1
- Prop. 1985/86:114: Avsnitt 2.2.3
Mitt förslag: Stockholms musikavdelning upphör i samband med omorganisationen av regiontmlsiken. [ nya Rikskonserter skall för den fortsatta verksamheten finnas en särskild enhet kallad Stock- holms Blåsarmusik.
Stockholms Blåsarmusik skall ha följande huvuduppgifter
—— musik inom försvarsmakten och vid statsceremonier.
—— utvecklingsarbete och egen produktion i samverkan med övriga delar av Rikskonserter.
— musik i Stockholms län enligt särskilda överenskommelser med bl.a. Stockholms läns landsting.
Utredningsförslaget: Cemus bygger sitt förslag på riktlinjerna i riksda- gens principbeslut. Beslutet innebär att staten även i fortsättningen har ett särskilt ansvar för musiken inom försvarsmakten och för att upprätthålla och utveckla de militärmusikaliska traditionerna. Detta leder till att staten behåller ansvaret för regionmusikens avdelning i Stockholm. Stockholms- avdclningen skall knytas till den nya centrala musikinstitutionen. Avdel- ningen får både nationella uppgifter. främst huvudansvaret för ceremoni- och högvaktsmusik. och uppgifter på det regionala och lokala planet inom
IO
det allmänna musiklivet. i skolor. i föreningssanunanliang och vid offent- liga konserter.
Cemus utgår ifrån att en tredjedel av de resurser som står till förfogande för Stockholms Blåsarmusik skall användas för den första av de föreslagna huvuduppgifterna. försvars— och ceremonimusik. en tredjedel för den and- ra uppgiften. nämligen utvecklingsarbete och nationell produktion och en tredjedel för verksamhet i Stockholms län.
När det gäller omfattningen av uppdraget för försvarsmakten och vid statsceremonier framhåller Cemus att den ram som fastställdes i riksdags- beslutet inte räcker till det antal speltillfällen som nämns i prop. IOM/85: l. Cemus föreslår därför vissa förändringar i beräkningarna. En förändring har redan nämnts. nämligen att de regionala ensemblerna med försvars- uppgifter. inkl. Gotlands ensemble. även i viss utsträckning skall utföra högvaktsmusik. Denna förändring har. som också redan framgått. god- känts av Landstingsförbundel. Det Cemus i övrigt föreslår är att arméns musikpluton skall utföra högvaktsnuisik i minst samma omfattning som hittills. Gotlands ensemble bör ktinna svara för uppgifter för försvarsmak- ten på Gotland. Dessutom i'äknar Cemus med att antalet speltillfällen per förband och år måste minska i Stockholmsräjongen.
När det gäller arméns musikpluton konstaterar Cemus att verksamhe- ten. som hittills bedrivits som först'iksvcrksamhet. nu kommer att kunna bli permanent. Med hänsyn till att musikplutoncn tar på sig en hel del uppgifter för försvarsmakten föreslår Cemus att den centrala miisikinstitii- tionen skall svara för den konstnärliga ledningen titan kostnader för armen. Cemus beräknar den årliga kostnaden för detta till omkring 400000 kr.
Enligt Cemus är ensemblerna inom Stockholms Blåsarmusik en resurs att räkna med i den nya musikinstitutionens utvecklingsai'betc och produk- tion både på det nationella planet och regionalt i Stockholms län.
Cemus föreslår att Stockholms Blåsarmusik skall ingå i den centrala nuisikinstitutionen som en självständig produktionsenhet direkt under— ställd direktören. Ävcn den sektion inom den nya institutionen som skall svara för musikverksamhet i Stockholms län föreslås vara en egen produk- tionsenhet. Förslaget framgår av organisationsplanen (bil. 2.l).
I utgångsläget räknar Cemus med 55 musiker i Stockholms Blåsarmusik. Härtill kommer två musiker. tillika instruktörer för arméns musikpluton. Enligt Cemus finns det därutöver behov av tio tjänster. varav en chef.
Regionmusikcns centrala notbibliotck bör enligt förslaget samordnas med statens musiksamlingar men finnas kvari nuvarande lokaler. Statens musiksamlingar bör ha tillsyn över biblioteket och meddela föreskrifter om förvai'ings-. registrerings- och utlåningsriitiner. Utlåning skall kunna ske från båda biblioteken. Personal för nolbiblioteket bör utses i samråd med musiksamlingarna.
Skälen för mitt förslag: Det jag föreslår om Stockholms Blåsarmiisik stämmer i stort sett överens med utredningsföi'slagen. Jag anser dock att det finns skill att överväga om inte en närmare samordning än den Cemus föreslår mellan mtisikverksamheten i Stockholms län och Stockholms Blå- sarmusik kan vara berättigad. l övrigt anserjag att utredningsförslagen kan ligga till grund för den fortsatta planeringen av Bläsarmusikens verksam-
Prop. l985/86: ll4
het. organisation och dimensionering. Det bör ankomma på regeringen att fatta de ytterligare beslut som behövs i dessa avseenden.
Som Cemus föreslär kan olika ensembler organiseras inom Stockholms Blåsarmusik med egna nanm. däribland bl.a. Stockholms Blåsarsymfoni- kcr.
Stockholms Blåsarmusik skall alltså vara en enhet i nya Rikskonserter. Som en konsekvens av vad jag föreslåri föregående avsnitt om arbetsgi- varansvaret för Rikskonserter får även de anställda vid denna enhet tjäns- ter som inte är statligt reglerade.
Förslaget att samordna regionmusikens centrala notbibliotck med sta- tens musiksamlingar är välmotiveral men kan behöva preciseras ytterliga- re. Några bcslut behövs inte nu. Frågan kan alltså tas tipp i det fortsatta arbetet. Jag hänvisar till avsnitt 2.3.
Hänvisningar till S2-2-2
- Prop. 1985/86:114: Avsnitt 2.2.1
Mitt förslag: Finansieringen av nya Rikskonserter (inkl. Stockholms Blåsarmusik) skall ske inom en anslagsram av 37 500000 kr. beräk- nad i WEM/85 års löne- och prisnivå. Dessutom skall institutionen kunna disponera inkomstmedel från verksamheten.
Utredningsförslagct: När riksdagen fattade sitt principbeslut om omor- ganisationen var tle statliga resurserna uppdelade på den regionala och centrala nivån och angivna i belopp som var hämtade från eller relaterade till nivån i regleringsbrevet för budgetåret l983/84. Anslagsramen för verk- samheten på central nivå var då beräknad till 32 milj. kr.. varav 20 250000 kr. för den centrala institutionen. ll milj. kr. för regionmusikens avdelning i Stockholm och 750000 kr. för Rikskonserters verksamhet i Stockholms län.
i avtalet mellan staten och Landstingsförbundet är. som redan framgått. de statliga resurserna för den regionala organisationen beräknade i 1984/85 års löne- och prisnivå. Cemus har gjort en uppräkning av anslagsramen för den centrala organisationen till samma nivå. Detta innebär enligt Cemus sätt att räkna en höjning till 37.9 milj. kr. Härtill lägger Cemus l.8 milj. kr. som är det prodtiktimisbidrag för fonogramutgivningcn som statens kultur- råd tilldelat Rikskonserter för btitlgetåret l984/85. Cemus anser att medel både för baskostnadcr och rörliga medel för produktionen (inspelning och framställning av fonogram. marknadsföring etc.) bör tillföras den nya organisationen samlat i ett belopp.
Cemus räknar alltså med att sammanlagt 39.7 milj. kr. står till föifogande av anslagsmedel för verksamheten på central nivå. Cemus har också i sitt förslag förutsatt en viss avgiftsfinansiering av tjänster. Detta framgår av redovisningen i avsnitt 2.2.l.
Cemus föreslår att de samlade resurserna disponeras för olika slags kostnader på det sätt som framgår av bil. 2.2. akom förslaget om avsätt- ning till det Cemus kallar Musikens hus ligger tanken att den nya centrala musikinstitutionen i sina lokaler skall erbjuda musiklivets centrala intres-
seorganisationcr kontorsutrymme och viss administrativ service. Cemus föreslår att kostnaderna delvis subventioneras inom anslaget. Cemus räk- nar också med en avsättning med 500000 kr.föi' en specialensemblc. Medlen skall användas för att deltidsanställa kärnan i en ensemble för äldre musik på tidstrogna instrument för Drottningholmsteaterns verksam- het.
Skälen för mitt förslag: Den anslagsram för verksamheten på central nivå som jag föreslår ansluter i huvudsak till vad Cemus föreslär. Den avvikelse som finns beror främst på attjag inte räknat in produktionsbidra- get till fonogramverksamheten på det sätt Cemus föreslår. Jag har tidigare behandlat fonogramverksamheten och skälen till att jag inte nu vill ta ställning till hela det förslag som föreligger. Jag anser i likhet med Cemus att produktionsmedlen skall tillföras den nya institutionen tillsammans med anslaget för baskostnader. Nivån på produktionsmedlen kan dock bestämmas först sedan stödet till fonogramverksamheten prövats i sin helhet.
Cemus hari sitt förslag till anslagsdisposition strävat efter att upprätthål- la en rimlig nivå på de produktionsmedel som skall kunna tillföras den nya institutionen. Jag ansluter mig till den avvägning mellan olika kostnader som Cemus gjort. Som framgår av avsnitt 2.2.1 bör förslaget från Cemus om personaldimensioncring för den nya institutionen kunna ligga till grund för det fortsatta organisationsarbetet. Därmed finns även en grund för beräkning av personalkostnadcrna som i huvudsak ansluter till det förslag som Cemus presenterar.
Jag har i avsnitt 2.2.l också behandlat frågan om möjligheterna för nya Rikskonserter att utnyttja inkomstmedel för att anställa personal. Omfatt- ningen av sådana anställningar måste givetvis styras av hur de faktiska inkomsterna kommer att utvecklas.
Jag vill erinra om att jag redan i prop. l984/85: ] ts. 37) föreslog att anslaget till den centrala musikinstitutionen liksom det nuvarande anslaget Rikskonsertverksamhet bör delas in i anslagsposter eller program för olika verksamhetsgrenar.
Jag är inte beredd att utan ytterligare utredning ta ställning till förslaget om att avsätta medel till Musikens hus. När det gäller särskilda medel till en Drottningholmsensemble har jag inga princiella invändningar. Belop- pets storlek bör dock fixeras i samband med en samlad bedömning av anslagsdispositionen.
Hänvisningar till S2-2-3
- Prop. 1985/86:114: Avsnitt 2.2.1
2.3. Det fortsatta arbetet
Med överenskommelsen om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikorganisationen och behandlingen av de nu framlagda förslagen om nya Rikskonserters verksamhet och organisation har arbetet med omor- ganisationen tagit ett stort steg framåt. Men ännu återstår mycket att göra. Jag vill här för riksdagens information lämna några uppgifter om det fortsatta arbetet.
1 det fortsatta arbetet med den regionala organisationen återstår bl.a. att träffa avtal om det ändrade huvudmannaskapet med varje berörd lands-
tingskommun. Cemus har, som framgår av sarnrnarrfattningen av kommit— téns förslag (bil. 2). räknat upp en rad uppgifter som återstår att klara i arbetet med nya Rikskonserter och med den regionala verksamheten.
Regeringen har den 27 februari l9b'fr gett statens förhandlirigsnämnd i ttppdrag att före den l5 maj l986 träffa de återstående avtalen nred berörda landstirrgskommuner. ] förhandlingsnanurdens uppdrag irrgär att föra för— handlingar med Stockholms lärts landstingskon'tnun i syfte att träffa över- enskommelse om samarbete och samverkan kring rrrusikverksamheten i Stockholms län.
Cemus bör fä ett fortsatt uppdrag att fullfölja arbetet med nya Rikskon- serters verksamhet och organisation samt därmed sammanhängande frä- gor. Det ankommer pä regeringen till fastställa riktlinjer för uppdraget. Jag utgår ifrån att tidsplanen för det fortsatta arbetet medger att de förslag som kommer från Cemus i den viktiga frågan om stöd till arrangörer. om frilansmusikernas förhållanden samt om beröringspunkterna mellan nya Rikskonserter och statens kulturräd. Musikaliska akademien, S'l'lM m.fl. kan remissbehandlas.
Ansvaret för att genomföra omställningsätgärder för den nu anställda personalen ligger på nuvarande regionmusiken och Rikskonserter inom ramen för den planering som Cemus finner anledning att göra. Som fram- går av årets budgetproposition har båda institutionerna redan begärt sar- skilda medel för ornställningsarbetet. Jag har i hudgetpropositionen anmält att kostnadsökningar kan komma att uppstå till följd av detta arbete men räknat med att kompensation får ges i efterhand efter särskild prövning. Det är, somjag redan framhållit. angeläget att omställningsarbetet planeras och genomförs på ett omsorgsfullt sätt.
3. Hemställan
Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att I. godkänna överenskommelsen mellan staten och Landstings- förbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverk- samheten i vad överenskommelsen avser ekonomiska förpliktelser för staten (avsnitt 2.l), 2. godkänna vad jag har förordat om den centrala musikinstitu- tionen Rikskonserter i fräga om uppgifter, organisation och finansi- ering (avsnitt 2.2), dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört (avsnitt 2.1, 2.2 och 2.3).
Hänvisningar till S3
4. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden hemställt om.
M
[ii/tit:tt I 0055 69892—8/114
& Statens förhandlingsnämnd
Avtal om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamhe—
EEIL____
00—00—00 AVTAL mellan svenska staten samt landstingskommun om andrat huvudmannaskap för den regionala musikverksam- heten. |
Staten och Landstingsförbundet har den 10 januari 1986 träffat överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten, bl a omfattande överenskom— melse om statligt bidrag till regional musikverksamhet.
1 S
landstingskommun, nedan kallad lands— tingskommunen, övertar från staten den 1 januari 1988 hu— vudmannaskapet för den statliga regionmusiken vid region— musikavdelningen i och regionkansliet eller del därav i samt verksamheten eller del av verk— samheten vid Stiftelsen Institutet för Rikskonserter vid regionkontoret/filialkontoret i
2 S Arbetstagare, förtecknade i bilaga A till detta avtal, som är anställda inom den övertagna verksamheten denna dag och alltjämt är det den 31 december 1987, skall erbjudas anställning från och med den 1 januari 1988 hos landstingskommunen. Detsamma skall gälla den som i samråd med landstingskommunen anställs efter det att detta avtal träffats.
Vid fördelning av framtida pensionskostnader för arbets- tagare som enligt första stycket övergår till anställning hos landstingskommunen skall det regelsystem (punkt 1—8 och 10) tillämpas varom överenskommelse träffats den 6 maj 1981 mellan budgetdepartementet samt Landstingsför- bundet och Svenska kommunförbundet.
3 S Eventuella lokalfrågor
4 S Landstingskommunen inträder i statens och Stiftelsens In- stitutet för Rikskonserter rättigheter och skyldigheter enligt de avtal (motsvarande) som efter utgången av år 1987 gäller för den övertagna verksamheten.
Anmärkning Staten och Stiftelsen Institutet för Rikskon-
serter skall fr o m denna dag t o m den 31 december 1987 samråda med landstingskommunen i
frågor som berör den övertagna verksamheten efter den 1 januari 1988.
IQ '.Il
5 S Befintlig inredning och utrustning som hör till den över- tagna verksamheten överlåtes den 1 januari 1988 utan vederlag till landstingskommunen.
Staten och Stiftelsen Institutet för Rikskonserter förbinder sig att till den 1 januari 1988 icke företa någon åtgärd med egendomen som kan minska dess värde; eller underlåta något som kan bibehålla densamma vid dess nuvarande värde.
6 S Noter och övriga arkivalier.från tiden föte den 1 juli 1971 som hör till den övertagna verksamheten förblir i statens ägo men deponeras hos landstingskommunen.
7 s - Instrument som hör till den övertagna verksamheten över— låtes den 1"januari 1988 till landstingskonununen. Ersätt- ningen för instrumenten regleras i samband med fastställ— ande av statligt bidrag till regional musikverksamhet.
Bs Alla till lokalerna hörande, vid övertagandet befintliga konstverk överlåtes utan vederlag till landstingskommunen med undantag av ".
9 5 Alla inkomster och utgifter, som berör den övertagna verksamheten och som hänför sig till tiden före den 1 januari 1988, tillkommer respektive faller på staten.
10 s Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av rege- ringen och av läns landstingskommun genom beslut som vinner laga kraft.
Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parter— na tagit var sitt.
Stockholm den
För svenska staten För läns Statens förhandlingsnämnd landstingskommun
Prop. 1985/86: 114
BHugaI.ö Prop.l985/86:ll4
Överenskommelse om statligt bidrag till regional musikverk— samhet
l Staten skall för kalenderåret 1988 till lands-
tingskommunerna utge statligt bidrag för regional musik- verksamhet enligt bilaga 4zl till denna överenskommelse.
2 Bidragsbeloppen är fastställda på grundval av bokslut för verksamheten budgetåret 1984/BS (i 1984/85 års löne— och prisnivå) och med beaktande av att instru- ment som hör till den övertagna verksamheten överlåts till respektive landstingskommun.
Parterna är ense om att senast den 1 oktober 1987 över— enskomma om bidragsbeloppen för kalenderåret 1988. Därvid skall beloppen enligt punkt 1 räknas upp med utgångspunkt i boksluten för budgetåret 1986/87 och anpassas till 1988 års löne- och prisnivå.
Parterna är ense om att bidragsbeloppen skall justeras med hänsyn till det antal arbetstagare inom den övertagna verksamheten som är anställda med lönebidrag eller med särskilt löneanslag och som den 1 januari 1988 anställs av landstingskommun. Justeringen skall ske med utgångs- punkt i de regler som gäller vid tidpunkten för över— . tagandet och som regleras i förordningen om introduk— tions- och lönebidrag och i förordningen om arbetshandi— kappade i statligt reglerad anställning m m. Parterna är ense om att statens sammanlagda bidrag skall innebära full kostnadstäckning för lönekostnader för här avsedd personal.
Parterna är ense om att i samband med förhandlingarna om bidragsbelopp för kalenderåret 1988 även reglera de eko- nomiska konsekvenserna av att personal med pensionsförmå— ner hos Svenska personal—pensionskassan (SPP) övergår till landstingskommunalt huvudmannaskap.
I det statliga bidraget till respektive landstingskommun ingår bl a ersättning för administration grundad på hur den nuvarande organisationen utnyttjat resurserna vid regionkanslier och regionkontor/filialkontor. I den mån fördelningen mellan landstingskommunerna av administrati- va resurser m m vid regionkanslier och regionkontor/fili— alkontor ej står i huvudsaklig överensstämmelse med den fördelning som förutsatts ovan kan omfördelning av det statliga bidraget aktualiseras.
Bidragsbeloppen är fastställda med utgångspunkt i nuvar— ande lokalsituation. Parterna är ense om att i de fall förhandlingarna om lokala avtal leder till förändringar i detta avseende skall bidragsbeloppen justeras.
3 Bidragsbeloppen för tiden efter kalenderåret 1988 fastställs genom årliga överläggningar mellan staten och företrädare för Landstingsförbundet.
Anmärkning
Av prop l984/85:1 (sid 29) framgår att "någon kostnadsövervältring till landstingssektorn skall inte ske, varken vid övertagandet eller därefter. De nya huvudmännen har rätt att an- passa verksamhetens omfattning efter det stat- liga bidragets reella värde. Eventuella värde- minskningar av det statliga bidraget bör inte ske utan att de nya huvudmännen får skälig tid och reella möjligheter att vidta de åtgärder som då blir nödvändiga!
4 Bidragsbeloppen utbetalas med halva årsbeloppet den 1 april respektive den 1 oktober det år bidraget avser.
Statligt bidrag till regional musikverksamhet år 1988 Prop. [985/861114 (beloppen är uttryckta 1 1984185 års löne— och prisnivå)
Landstingskommun Statligt bidrag (tkr) Uppsala 6 150 Södermanland 5 700 östergötland 4 650 Jönköping 5 800 Kronoberg 5 600 Kalmar . 2 200 Gotlands kommun 5 600 Blekinge 4 050 Kristianstad 5 300 Malmöhus 4 550 Halland 5 300 Göteborgs och Bohus 4 350 Älvsborg 5 450 skaraborg 5 300 Värmland 6 800 Örebro 6 400 Västmanland 4 500 Kopparberg 5 650 Gävleborg 1 950 Västernorrland 6 000 Jämtland 5 900 Västerbotten 9 250 Norrbotten 6 550 _________________,_______________________________________ Summa 123 000
Bilaga 1.7
Överenskommelse om tjänstemusik m m för försvarsmakten
1 muner ska enligt föl
Parterna är ense om att berörda landstingskom— 11 svara för tjänstemusik för försvarsmakten jande sammanställning och i övrigt enligt denna
överenskommelse.
Landstings
kommun För försvarsenhet Musikerspel- inom landstings- tillfällen kommun per kalenderår
Östergötla
Gotlands k
Blekinge
Göteborgs Bohus
Jämtland
Norrbotten
nd Södermanland 1 400 östergötland Jönköping Värmland Örebro
ommun Gotlands kommun 615
Kronoberg 1 650 Kalmar
Blekinge
Kristianstad Malmöhus Malmö kommun
och Halland 1 800 Göteborgs kommun Göteborgs och Bohus Älvsborg skaraborg
Gävleborg 1 275 Kopparberg Jämtland Västernorrland
Västerbotten 1 300 Norrbotten
Anmärkningar 1 Med tjänstemusik avses musik vid militär
tjänsteutövning. vid sammankomster och täv- lingar, som anordnas av militära myndigheter eller frivilliga försvarsorganisationer, vid representationstillfällen med försvarsfrämjande syfte samt viss musik vid statsceremonier och statliga representationstillfällen och vid an— dra allmänna eller militära högtidligheter av offentlig karaktär.
I angivna 8 040 musikerspeltillfällen ingår inte högvaktsmusik.
Prop
2 Med ett speltillfälle avses varje påbörjad tidsperiod om två timmar, vari inne— fattas tiden för musikframträdanden, väntetid mellan framträdanden vid samma tillfälle samt tid för upp- och nedpackning på platsen för framträdandet. Med ett musikerspeltillfälle avses ett speltillfälle med en musiker.
2. Berörda landstingskommuner skall vidare svara för högvaktsmusik i stockholm vid vardera 5 dagar per kalenderår.
Anmärkning Parterna utgår från att högvaktsmusik i Stock—
holm, om inte annat överenskommes, genomförs i en sammanhängande spelperiod om 5 dagar.
3 Tjänstemusik och högvaktsmusik utförs av en blåsorkester med en för sådan musik och för det aktuella framträdandet lämplig stämbesättning.
Anmärkning Landstingskommunen samverkar med den centrala
musikinstitutionen och de militära förbanden när det gäller militär utbildning för att upp- rätthålla och utveckla de militärmusikaliska traditionerna. Staten tillhandahåller denna mi- litära utbildning kostnadsfritt.
4 Beställning av musikframträdanden för försvars- maktens räkning för nästföljande kalenderår inges till respektive landstingskommun senast den 1 maj av veder— börande militära myndighet.
Musikplan avseende tjänstemusik och högvaktsmusik för nästföljande kalenderår fastställes senast den 1 septem— ber av landstingskommunen i samråd med vederbörande mili— tära myndighet.
Musikframträdandet genomförs på sätt som överenskommes mellan den militäre arrangören och vederbörande lands- tingskommun.
Landstingskommunen är oförhindrad att för vissa musik— framträdanden anlita annan likvärdig orkester som arran— gören kan godta.
Anmärkningar
1 Parterna förutsätter att musikfram- trädandena för försvarsmaktens räkning sam- ordnas till så få perioder som möjligt och planeras på sådant sätt att behovet av resor mellan olika framträdanden minimeras.
2 De militära myndigheterna tillhanda- håller kostnadsfritt tjänstedräkt och annan ut- rustning m m, som krävs för att genomföra de militära musikframträdandena. De militära myn-
Prop. 1985/86: 1 14
digheterna bistår vid behov kostnadsfritt med Pnuxl985362 handräckning. omklädningslokaler, interna tran- sporter m m i samband med musikframträdandena.
5 Parterna är ense om att statlig ersättning lämnas till berörda landstingskommuner för åtaganden avseende tjänstemusik och högvaktsmusik för försvarsmak- ten enligt denna överenskommelse. Den statliga ersätt- ningen uppgår till nedan angivna belopp i löne- och pris- nivån 1984/Bi
Landstingskommun Ersättning för Summa tjänste— högvakts- ersättning musik musik (tkr) (tkr) (tkr)
Östergötland 1 200 300 1 500
Gotlands kommun 450 300 - 750 Blekinge 1 450 300 1 750 Göteborgs och Bohus 1 600 300 1 900 Jämtland 1 300 300 1 600 Norrbotten 1 200 300 1 500 7 200 1 800 9 000
Parterna är ense om att senast den 1 oktober 1987 över— enskomma om ersättningsbelopp för kalenderåret 1988.
Den statliga ersättningen för landstingskommunernas åta— ganden att svara för tjänstemusik och högvaktsmusik en— ligt denna överenskommelse fastställes efter årliga över- läggningar mellan staten och Landstingsförbundet och beräknas enligt samma grunder som för bidrag till regio— nal musikverksamhet, som anges i bilaga 4.
Ersättning utbetalas med halva beloppet den 1 april res- pektive den 1 oktober det kalenderår beloppet avser.
6 Om speltillfälle, som har fastställts enligt denna överenskommelse, inte kan genomföras på grundav förhållande som beror på landstingskommunen, skall lands- tingskommunen, om inte annat överenskommes, anlita och betala annan likvärdig orkester som arrangören kan godta.
Om speltillfälle,som har fastställts enligt denna över— enskommelse,inte kan genomföras på grund av förhållande som beror på staten ska11,om inte annat överenskommes, speltillfället likväl från ersättningssynpunkt betraktas som genomfört
7 Avtal i överensstämmelse med detta protokoll skall före den 15 maj träffas mellan staten och berörda landstingskommuner. Dessa avtal skall gälla från och med den 1 januari 1988 tills vidare med en uppsägningstid av två ån Uppsägning får ske tidigast per den 1 januari 1991.
Sammanfattning av centrala musikkommitténs betänkande (SOU 1985: 56) Sveriges Musikråd Cenuuktrnumkkonuninén hur gorllöUundc sununanhnuung av ovan- nänlndu bclänkandc.
Vårt förslag till ny central organisation för musiklivet innehål- ler följande huvudpunkter.
Den 1 januari 1988 bildas Sveriges Musikråd med uppgift att främ— ja utvecklingen av musiklivet i hela landet och inom olika musika— liska uttrycksformer. Samtidigt upphör regionmusiken och Rikskon- serter.
Smunanfattningsvis bör Musikrådet få följande huvuduppgifter
o musikpolitiskt, konstnärligt och musikpedagogiskt plane—
rings- och utvecklingsarbete
o service till landsting, kommuner, folkrörelser och andra arrangörer o service till musikinstitutioner, artister och andra
intressegrupper i produktionsledet o internationella och nationella produktioner
o musikproduktion i Stockholms län med bl.a. egna ensembler
Vi beräknar att Musikrådet behöver omkring 65 anställda för dessa uppgifter. I motsvarande organisation i dag finns omkring 135 anställda.
Till Musikrådet knyts Stockholms Blåsarmusik som bygger på region- musikens nuvarande Stockholmsavdelning. Blåsarmusiken består i
sin tur av ett antal ensembler t.ex. Stockholms Blåsarsymfoniker och en ridande musikkår. Dessutom ombesörjs bl.a. den musikaliska utbildningen av arméns musikpluton härifrån. Musikrådets uppgifter i Stockholms län samordnas av särskilda musikkonsulenter som ingår i Musikrådets produktionsenhet. Omfattningen av rådets uppgifter
i länet bör regleras genom överenskommelser mellan Musikrådet och Stockholms läns landsting.
Musikrådet får en öppen och flexibel organisation som successivt kan anpassas efter musiklivets behov.
Statens inflytande kanner främst till uttryck genom att regeringen anger riktlinjer för verksamheten och utser styrelse och direktör. Styrelsen skall bl.a. kunna lämna förslag till regeringen om de åtgärder som kan behövas för att främja musiklivet, lokalt och regionalt, liksom för hela landet.
Det regionala inflytandet garanteras bl.a. genom att företrädare för landsting, kommuner och folkbildning aktivt deltar i rådets planerings— och utvecklingsarbete. De första åren blir det framför allt fråga om att fullfölja musikreformen genom att på olika sätt stödja den regionala musikplaneringen. Som ett led i det arbetet bör Musikrådet kalla till årliga planeringskonferenser med bl.a. de nya huvudmännen. Arrangörsledets inflytande över rådets musik— politiska och musikpedagogiska utvecklingsarbete kommer att kana- liseras genom den särskilda utvecklingsdelegation som knyts till rådets utvecklingsenhet.
Musikrådet bör ha stor betydelse för det konstnärliga utvecklings- arbetet och som kontaktskapande organ mellan musiken och arrangör- erna och därmed även publiken. Detta blir möjligt genom att låta en väsentlig del av rådets verksamhet bedrivas inom ramen för
s.k. program eller projekt inom olika musikaliska uttrycksformer. Programmen skall fastställas av Musikrådets styrelse som ett led
i det årliga planeringsarbetet. För att kunna förbereda Musikrådets första verksamhetsår har vi förutsatt följande sju program:
Afroamerikansk musik
0 Blåsmusik
o Symfoni- oh kammarmusik 0 Musik— och dansteater o Vokalmusik
o Folkmusik
o
o
Elektroakustisk musik
Till varje program knyts en referensgrupp, kallad programgrupp, med företrädare för musikområdet. Programansvaret läggs på en musikkonsulent med hög musikalisk kompetens. Musikrådet bör få
möjlighet att anställa musikkonsulenter för begränsad tid.
Prop
Inom ramen för programmen kommer Musikrådet att bedriva såväl Prop. 1985/862114
utvecklingsarbete som egen produktion och information/konsultation. Den egna produktionen bör begränsas till sådan verksamhet som av konstnärliga, tekniska eller ekonomiska skäl inte kan åstadkommas av andra. I princip bör Rådet inte medverka i sammanhang där det enbart är fråga om att lämna ekonomiskt stöd. Kapaciteten bör framför allt användas för mer komplicerade produktioner eller sådana med väsentliga utvecklingsinslag. Vidare föreslås ett fono—
gramförlag som utger Caprice—skivor o.d.
Rådet bör även ha ett ansvar för det internationella utbytet av produktioner, idéer och information på musikområdet. Det innebär bl.a. att den samrådsgrupp som för närvarande finns bör knytas till Musikrådet.
Organisationsförslaget bör medföra vissa förändringar i Musikrådets omvärld. De förslag till förändringar, som förutsätter mer ingåen— de analyser och överläggningar, och som berör statens kulturråd, Musikaliska akademien, STIM m.fl. komner vi att överlämna i ett
andra betänkande om ett halvår.
Vissa förslag, som berör annan verksamhet, lämnar vi emellertid redan nu. Vi föreslår bl.a. att Teatrarnas Riksförbund, TR, bör bli arbetsgivarorganisation för Musikrådet under förutsättning att TR genomför vissa förändringar av sin organisation. Musik— administrationen inom försvarsmakten bör anpassas till de nya förutsättningar som komner att gälla fr.o.m. 1988. Statens musik- samlingars enhet för biblioteksfrågor bör överta ansvaret för vad
som nu är regionmusikens centrala notbibliotek.
Vi föreslår också vissa medel för att underlätta att en särskild ensemble för äldre musik bildas i anknytning till Stiftelsen Drott—
ningholms teatermuseum.
Lokalradion bör i samband med musikreformen ges ökade möjligheter att spegla det lokala musiklivet. Vi avser därför att inleda en försöksverksamhet i samarbete med ett antal landsting och lokal—
radiostationer under 1986 och 1987.
Intresseorganisationerna på musikområdet bör få ett ökat stöd
bl.a. genom att Musikrådet erbjuder lokal— och kontorsservice
till ett subventionerat pris. Vi menar att Musikrådet bör skapa ett "Musikens hus" i Gamla Stan.
Vi räknar med att våra fortsatta uppgifter främst är
a_t
att
att
utföra de ytterligare utredningar som behövs för att konkretisera våra förslag rörande angränsande institu—
tioner
förse den nya arbetsgivarorganisationen med underlag för förhandlingar om löner och anställningsvillkor
anställa personal vid Musikrådet
lämna in Musikrådets första anslagsframställning
samordna arbetet med Musikrådets organisation och lands-
tingens arbete med den regionala musikorganisationen
bistå landstingen, regionmusiken och Rikskonserter i omställningsarbetet
initiera projekt med syfte att följa och utvärdera musik— reformen
avge förslag rörande arrangörsavgifter och modeller för regional samverkan.
anställningen till den nya organisationen både centralt enligt detta förslag och regionalt med landstingen som huvudmän bör pla- neras väl och genomföras på ett för alla parter godtagbart sätt.
Att personalens intressen blir väl tillgodosedda betyder mycket för resultatet av omorganisationen.
Prop.]985/86:l|4
Vår strävan att leva upp till riksdagens ambitionsnivå för omställ- ningsarbetet förutsätter ett aktivt stöd från regeringen för bl.a. dem som blir övertaliga. De som kan beredas sysselsättning inom Sveriges Musikråd eller på annat håll måste få tillfälle till utbildning för att klara de nya uppgifterna. Arbetet med omplace- ringar och utbildning kommer att bedrivas parallellt med verksam- heten i övrigt under 1986 och 1987. För att kunna genomföra omställ- ningen på ett försvarbart sätt och samtidigt upprätthålla musik- verksamheten på en godtagbar nivå är det nödvändigt att kunna
utfärda särskilda planeringsdirektiv till regionmusiken och Riks- konserter.
Prop. 1985/86: 114
Bilaga 2.1 Prop. |985/86: ll4
Styrelse
SVERIGES MUSIKRÄD
f--'----___--'----_"'--'-'--1
informations- och konsul - tations- enhet
Planerings-
enhet
Utvecklings- delegation Utvecklings— enhet
Fonogram— förlag
A_dminlstra- tionsenhet
Personal Budget/ekonomi
lntendentur Resebyrå
Svenska_ - Konsertbyran AB
.-----------------J
Produktions- enhet
Stockholms Länssektion
...-......1
Stockholms Blåsarmusik
Program för
blåsmusik
symfoni- och kammarmusik
musik och dans- teater
vokalmusik
folkmusik
afroamerikansk musik
elektroakustisk musik
--—------.-.-.--_---.-------l
grupper
SOU 198556
FÖRSLAG TILL AN SLAGSDISPOSITION
Sveriges Musikråd [983/84 Löner och sociala kustnadeH lt) 500000 Lokalers 2 100000 Kontorsomkostnader 2 850 000 Produktionsmedel netto2 9 500000 Avsättning för ”Musikens Hus" 500000 Avsättning för specialensemble 500000 25 950000
S lock/wlmt' Blåsarmusik
Löner och sociala kostnader
55 musiker 7 800 000 IO övriga' | 500 000 Driftsmedel, netto2 ! 000 000 Lokaler] 993 000 l | 300 000
TOTALT 37 250000
' Härav två musiker/instruktörer för arméns musikpluton.
Bilaga 2.2
l9ll4/85
l | 300 000 3 200000 3 l00 000 ll) 000 000 500000 M 27 600 000
8 600 000 I 500 000 I 000 000 I 000 000 12 100 000 (avrundat)
39 700 000
2 Till detta kommer de konsertintäkter (motsv.) som intjänas. Köstnnder för admini- stration. information. m.m. belastar direkt Musikrådet, ] Avser l983/84 års lokaler. CEMUS förutsätter att köstnadsökningcn för avdel- ningens nyu lokaler finansieras i särskild ordning. För budgetåret l986/87 beräknas lokalkostnaderna till 2 [66000 kr. " För 60 personer. inbegripet fyra för verksamheten i Stockholms län. Medel mot- svarande ytterligarc fyra personer förutsätts vid organisationens start bli finansiera- de genom försäljning av tjänster. 5 En lokalisering till Rikskonserters/Regionmusikens nuvarande lokaler förutsätts.
Prop. 1985/861ll4
Innehåll ! Inledning 2 2 Föredragandens överväganden ............................... 3 2.l Den regionala musikorganisalionett ....................... 3 2 2 Den centrala musikinstitutionen .......................... 5 2.2.l Rikskonserter ..................................... 5 2.2.2 Stockholms Blåsarmusik ........................... 10 2.2.3 Finansiering ...................................... [2 2.3 Det fortsatta arbetet .................................... 13 3 Hemställan ................................................ I4 4 Beslut .................................................... 14
Bilaga l Överenskommelse om andrat huvudnmnnaskap för den re- gionala musikverksamheten. Skrivelse från statens förhand- lingsnamnd jämte bilagor ............................. [5 Bilaga 2 Sammanfattning av centrala musikkommitte'ns betänkande (SOU l985z56) Sveriges Musikriid (med organisationsplan och förslag till anslagsdisposition) ..................... 33
Norsledls Tryckeri, Stockholm 1986
Prop. 1985/86: ! 14