om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter

Regeringens proposition Te

1985/86: 114 [2]

om omorganisation av regionmusiken och Pro

. rop.

Rikskonserter 1985/86: 114

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 13 mars 1986 för de ätgärder och det ändamäl som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Bengt Göransson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Omorganisationen av regionmusiken och Rikskonserter, som behandlades

av riksdagen under 1984/85 års riksmöte (prop. 1984/85: 1, KrU 1984/85:7,

rskr. 53), tas i propositionen upp på nytt.

I avsnittet om den regionala musikorganisationen anmäls att en överenskommelse har träffats mellan staten och Landstingsförbundet om ändrat

huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Överenskommel-

sen bygger på riksdagens tidigare beslut. Berörda landstingskommuner och kommuner som inte ingår i landstingskommun skall enligt överens-

kommelsen fr. o. m. den I januari 1988 överta huvudmannaskapet för den regionala delen av regionmusiken och av verksamheten vid Stiftelsen

Institutet för rikskonserter. Riksdagen bör godkänna överenskommelsen i vad den avser ekonomiska förpliktelser för staten och beredas tillfälle att ta del av det övriga innehället i överenskommelsen.

I avsnittet om den centrala musikinstitutionen föreslås att en ny institution skall bildas på central nivå när regionmusiken och Rikskonserter den I januari 1988 upphör i sin nuvarande form. Den nya institutionen skall

överta namnet Rikskonserter. Regionmusikavdelningen i Stockholm upp-

hör i samband med omorganisationen. I den nya institutionen skall för den fortsatta verksamheten finnas en särskild enhet kallad Stockholms Blåsar-

musik. Avsnittet innehåller också förslag till huvuduppgifter för den cen-

trala verksamheten samt vissa utgångspunkter för det fortsatta organisationsarbetet.

Finansieringen av nya Rikskonserter inkl. Stockholms Bläsarmusik föreslås ske inom en anslagsram av 37 500000 kr. beräknad i 1984/85 års löne- och prisnivå.

rt Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 114

Utbildningsdepartementet Prop. 1985/86: 114

Utdrag ur protokoll vid reperingssammanträde den 13 mars 1986.

Närvarande: statsministern I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Göransson

Proposition om omorganisation av regionmusiken

och Rikskonserter

I Inledning

Frågan om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter har redan

tidigare varit uppe till behandling i riksdagen (prop. 1984/85:1, KrU >

1984/85:7, rskr. 53). I det principbeslut om omorganisationen som riksdagen då fattade ingick bl.a. att regionmusiken och Rikskonserter skulle

samordnas och att landstingen i berörda län skulle erbjudas att överta

huvudmannaskapet för den regionala verksamheten,

Riksdagen beslöt också att det på central nivå skulle finnas en statlig musikinstitution med uppgift att stödja den regionala musikverksamheten och den musikpolitiska utvecklingen i landet.

I prop. 1984/85: I förutsattes att riksdagen skulle behandla frågan på nytt

under våren 1986 och att omorganisationen skulle genomföras den 1 janua-

ri 1988.

Regeringen uppdrog den 11 juli 1984 åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med berörda landstingskommuner och kommuner samt — under förutsättning dels av riksdagens godkännande av prop. 1984/85:1, dels av godtagbara ekonomiska villkor — träffa erforderliga överenskommelser

med anledning av nämnda proposition.

Genom beslut samma dag, den 11 juli 1984, tillsattes en organisations-

kommitté med uppgift att medverka i förberedelsearbetet för omorganisationen av regtonmusiken och Rikskonserter. Kommittén har tagit namnet centrala musikkommittén (Cemus). Genom beslut den 31 januari 1985 uppdrog regeringen åt Cemus att beakta vad som anfördes i kulturutskottets betänkande 1984/85:7. Statens förhandlingsnämnd har nu träffat överenskommelse med företrädare för Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den re-

gionala musikverksamheten. Överenskommelsen gäller under förbehåll att

den godkänns av regeringen och Landstingsförbundets styrelse. Överenskommelsen har den 30 januari 1986 godkänts av Landstingsförbundets

styrelse.

Förhandlingsnämndens skrivelse till regeringen samt förhandlingsproto- Prop. 1985/86: 114

kollet m. m. bör fogas till detta protokoll som hilaga 1:1—7.

Cemus har den 4 december 1985 överlämnat sitt betänkande (SOU 1985: 56) Sveriges Musikråd. Den sammanfattning som ingår i betänkandet Jämte förslag till organisationsplan och anslagsdisposition bör fogas till detta protokoll som bilaga 2:1—3.

Eftersom förslagen från Cemus grundar sig på tidigare fattade beslut har förslagen inte remissbehandlats. Ett antal skrivelser med synpunkter på delar av förslagen har kommit in.

Jag anhåller nu att få ta upp dessa frågor till förnyad prövning. För sammanhangets skull kommer jag även att beröra vissa frågor som inte kräver ställningstaganden vare sig av regeringen eller av riksdagen.

2¶Föredragandens överväganden

2.1¶Den regionala musikorganisationen

Mitt förslag: En överenskommelse har träffats mellan staten och Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Överenskommelsen, som gäller under förutsättning att den godkänns av regeringen och Landstingsförbundets styrelse, bygger på riksdagens beslut med anledning av prop. 1984/85: I om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (KrU 1984/85:7, rskr. 53). Berörda landstingskommuner och kommuner som inte ingår i landstingskommun skall enligt överenskommelsen fr.o.m. den I januari 1988 överta huvudmannaskapet för den regionala delen av regionmusiken och av verksamheten vid Stiftelsen Institutet för rikskonserter.

Riksdagen bör godkänna överenskommelsen i vad den avser ekonomiska förpliktelser för staten. Samtidigt bör riksdagen beredas tillfälle att ta de! av det övriga innehållet i överenskommelsen.

Skrivelse från statens förhandlingsnämnd: Förhandlingarna mellan statens förhandlingsnämnd och företrädare för Landstingsförbundet har den 10 januari 1986 avslutats med en överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Förhandlingsnämnden har med en skrivelse den 21 januari 1986 överlämnat överenskommelsen till regeringen (bil. 1).

Huvudinnehållet i överenskommelsen sammanfattas i protokollet från förhandlingarna (bil. 1.2). De olika delarna av överenskommelsen framgår av bilagor fogade till förhandlingsprotokollet.

Till protokollet är fogat en bilaga (här bil. 1.3) som innehåller musikpolitiska utgångspunkter för överenskommelsen, grundade på uttalanden av regering och riksdag. Vidare ingår en sammanställning som visar vilken verksamhet hörande till regionrmusiken och Rikskonserter som landstingskommunerna den 1 januari 1988 övertar huvudmannaskapet för (här bil.

1.4). Avtal mellan staten och berörda landstingskommuner skall träffas Prop. 1985/86: 114 före den 15 maj 1986 och följa det normalavtal som ingår i överenskommelsen (här bil. 1.5). Statligt bidrag till regional musikverksamhet skall utgå med 123 milj. kr. i 1984/85 års löne- och prisnivå enligt de regler och med

den fördelning som överenskommelsen innehåller (här bil. 1.6). Stutligen ingår en särskild överenskommelse om tjänstemusik m. m. för försvars-

makten och om fördelning av den statliga ersättningen om sammanlagt 9 milj. kr. Det sammanlagda statliga bidraget, 132 milj. kr., fördelas på landstingskommuner på det sätt som framgår av sammanställningen i bil. 1.1. Som framgår av förhandlingsprotokollet (bil. 1.2) har parterna inte i denna överenskommelse behandlat frågan rörande samarbete mellan staten och Stockholms läns landstingskommun om de statliga musikresur-

serna inom landstingsområdet. Överenskommelsen skall för att bli gällande godkännas av regeringen

och av Landstingsförbundets styrelse.

Statens förhandlingsnämnd har anmält att Landstingsförbundets styrelse den 30 januari 1986 godkänt överenskommelsen. Skälen för mitt förslag: Det är ett viktigt kulturpolitiskt steg som tagits genom överenskommelsen om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Genom överenskommelsen får de nya huvudmännen möjligheter att ta ett självständigt och sammanhållet ansvar för utvecklingen av musiklivet inom sitt område och får också möjligheter till samverkan och utbyte på egna villkor. Det är tillfredsställande att en överenskommelse kunnat träffas och att den så nära ansluter till tankegångarna i propositionen om omorganisation av fegionmusiken och Rikskonserter

och i riksdagens principbeslut från år 1984. Genom överenskommelsen finns alltså förutsättningar för att fullfölja den omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter som riksdagen då behandlade.

Överenskommelsen innebär ekonomiska förpliktelser för staten. För

kalenderåret 1988 skall staten ge 123 milj. kr. som bidrag till den regionala

musikverksamheten och 9 milj. kr. som ersättning för tjänstemusik och

högvaktsmusik för försvarsmakten. Beloppen är — till skillnad från prop. 1984/85: I — beräknade i 1984/85 års löne- och prisnivå. Parterna är ense

om att senast den I oktober 1987 fastställa bidragsbeloppen för kalenderåret 1988.

Jag anser att regeringen bör föreslå riksdagen att godkänna överenskommelsen i vad den avser de ekonomiska förpliktelser för staten som jag har redogjort för. Jag föreslår också att riksdagen bereds tillfälle att ta del av

det övriga innehållet i överenskommelsen. Därefter avser jag att åter-

komma till regeringen med förslag om att överenskommelsen i sin helhet

skall godkännas. Candstingsförbundets styrelse har, som redan nämnts.

godkänt överenskommelsen för sin del.

Den särskilda överenskommelsen om tjänstemusik och högvaktsmusik

för försvarsmakten innehåller några mindre avvikelser från vad som pre-

informera riksdagen om. Överenskommelsen omfattar — förutom berörda

landstingskommuner. dvs. Östergötland. Blekinge. Göteborgs och Bohus.

Jämtland och Norrbotten — även Gotlands kommun. Omfattningen av

deras uppgilt att svara för tjänstemusik är I överenskommelsen räknad i . 1985/86: 114 musikerspelullfällen. Dessutom skall de svara för högvaktsmusik i Stockholm vid vardera fem dagar per kalenderår. Av den statliga ersättningen

skall 750 000 kr. gå till Gotlands kommun.

2.2¶Den centrala musikinstitutionen

2.2.1 Rikskonserter

Mitt förslag: När regionmusiken och Rikskonserter den 1 januari

1988 upphör i sin nuvarande form bildas en ny central musikinstitution som övertar namnet Rikskonserter. Rikskonserter skall i fortsättningen ha följande huvuduppgifter

— musikpolitiskt, konstnärligt och musikpedagopiskt utvecklingsar-

bete,

— service till landsting, kommuner, folkrörelser och andra arran-

görer, — service till musikinstitutioner, artister och andra intressegrupper i

produktionsledet,

— internationell kontaktverksamhet, — internationella och nationella produktioner, — musikproduktion i Stockholms län med bl. a. egna ensembler.

Tyngdpunkten i Rikskonserters utvecklingsarbete skall vara mu-

sikverksamhet riktad till nya miljöer och publikgrupper, däribland barn och ungdom.

Rikskonserter skall vara en statlig stiftelse som leds av en styrelse och en direktör. I styrelsen, som skall utses av regeringen, skall ingå ledamöter som utses på förslag av Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Regeringen skall också utse direktören.

Utredningsförslaget: Cemus betonar att den beslutade reformen har en omfattning som är betydande. Även om utgångspunkten är en omorganisation av de båda nuvarande institutionerna regionmusiken och Rikskon-

serter kommer reformen att beröra och påverka hela musiklivet. Sitt förslag till ny central musikinstitution bygger Cemus på riktlinjerna i riksdagens principbeslut, på några principiella tankegångar om institutio-

nens roll i musiklivet och på en kartläggning av musiklivets behov som i

sammanfattning ingår i betänkandet.

Enligt Cemus grundsyn finns det tre huvudkanaler för påverkan, samverkan och utbyte som bör styra den nya organisationens utformning. Staten som har ett övergripande men ej överordnat ansvar för landets musikliv behöver ett centralt organ som kan lämna underlag för ställnings-

taganden och genomföra beslut som rör musiklivet. Inom-ramen för den statliga musikpolitiken skall regionala och lokala instanser ha det direkta

ansvaret för musiklivet inom sitt område. Dessa instanser, som också

indirekt företräder arrangörer och publik, måste garanteras ett inflytande

över den centrala verksamheten. Slutligen måste musikinstitutioner, ton-

11 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I 14

sättare och övriga möusikutövare kunna påverka den centrala nivån och då Prop. 1985/86: I 14 främst det konstnärliga innehållet I verksamheten.

Institutionens huvuduppgifter och organisatoriska struktur frampar av sammanfattningen av Cemus betänkande och förslaget till organisationsplan (bil. 2 och 2.1).

Den nya institutionen skall enligt riksdagens principbeslut organiseras som en statlig suftelse under fedning av en styrelse och en direktor. Med

hänsyn ull behovet av regionalt inflytande i styrelsen föreslär Cemus alt

tre av ledamöterna utses på förslag av Candstungsfoörbundet och två på förslag uv Svenska kommunförbundet.

Förslaget från Cemus när det gåller arbetsgivarorganisation för den centrala institutionen sammanhänger med onskemälet om en gemensam arbetsgivarpolitik på musikomrädet. Cemus anser att den nya institutionen bör tillhöra samma arbetsgivarorganisation som den donunerande delen av landets musikinsututioner och därför ingå som delägare i Teatrarnas riksförbund (TR). Förslaget förutsätter vissa förändringar vad gäller möjlighe-

terna till inflytande från stat, landsting och kommuner inom TR.

Förslaget om TR som arbetsgivarorganisation innebär att anställningsvillkor och därmed sammanhängande regelsystem för personalen inom den nya institutionen kommer att regleras på det sätt som gäller för nuvarande Rikskonserter, dvs. tjänsterna blir inte statligt reglerade .

Skulle landstingen välja att låta Landsungsförbundet vura central arbets-

givarorganisation för de regionala musikinstitutionerna finns enligt Cemus

två alternativ för staten. TR kan fortfarande vara tänkbart. Det andra alternativet är statens arbetspivarverk.

Avgörande för möjligheterna att genomföra omorganisationen inom föreskriven tid är enligt Cemus att de viktigaste anställningsvillkoren är klara under våren 1986. Därför är det nödvändigt att de berörda — regeringen, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och TR — snarast möjligt tar ställning till frågan om arbetsgivurorganisation.

Skälen för mitt förslag: Riksdagen ger i sitt principbeslut starkt stöd för min uppfattning redovisad i prop. 1984/85: I om det fortsatta statliga ansvaret för musikverksamheten och den musikpoliuska utvecklingen i ländet. Som ett av uttrycken för det statliga ansvaret skall det finnas en central musikinstitution som efterträder Rikskonserter för uppgifter på riksnivå. Den nya institutionens rolt, omfattning och uppgifter bör, betonar riksdagen i sitt beslut, prövas noga och anpassas efter regionala och lokala

behov. Enligt riksdagsbeslutet är det självklart att den nya institutionen skall värna om musiklivets kvalitet i alla delar av sin verksamhet. Uppdraget att avge förslag ull en central musikinstitution av detta slag har Cemus fullgjort i sitt betänkande Sveriges Musikråd. Jag delar kommitténs uppfattning om det pågående reformarbetets betydelse. Den musikre-

form som inletts berör inte bara regionmusiken och Rikskonserter. Den

kan bli av betydelse för hela musiklivet. Genom reformen ändras ansvarsförhållandena på ett sätt som ger musiklivet på regional och lokal nivå betydligt större självständighet och nya möjligheter till samverkan och utveckling. Cemus har lagt fram ett ganska detaljerat förslag om den nya centrala

musikinstitutionens verksamhet och organisation. Mot delar av förslaget Prop. 1985/86: 114

bar från olika håll rests frågor och invändningar som i mänga fall bör kunna

beaktas och besvaras i det fortsatta arbetet med organisationsfrägorna.

Vad som nu behövs för att organisationsarbetet skall kunna drivas vidare är ett beslut av riksdagen om omfattningen och den allmänna inriktningen

av institutionens verksamhet.

Cemus förestår att den nya centrala institutionen skall kallas Sveriges

Musikråd. Mänga har uppfattat att rådet skulle ges ett vidgat ansvar i

förhållande till vad som gäller för nuvarande regionmusiken och Rikskon-

serter. Cemus intentioner har visserligen varit att markera att den nya

institutionen får ett annat slags ansvar men inte, enligt vad jag erfarit, varit

att skapa ett nytt myndighetsorgan på musikområdet med övergripande ansvar. För egen del vill jag understryka att den nya institutionen inte skall vara något myndighetsorgan. Den skall självfallet ha samma förhållande

till regeringen som Riksteatern och Riksutställningar — en central kulturinstitution med fri ställning. Den skall arbeta i en ny situation och med ett

nytt slags ansvar men ändå på samma område som nuvarande Rikskon-

serter. Jag föreslår därför att den nya institutionen övertar namnet Rikskonserter.

Jag återkommer i avsnitt 2.3 till det fortsatta arbetet med omorganisationen. Trots att den nya centrala institutionen inte får någon radikalt

förändrad ställning finns det anledning att i det fortsatta organisationsarbetet diskutera relationerna till andra organ med centralt ansvar, t. ex. stätens kulturråd, Musikaliska akademien och STIM/Svensk Musik. En precisering av arbetsuppgifter underlättar det framtida samarbetet. För kul-

turrådets del pågår, som bl.a. framgår av årets budgetproposition (prop.

1985/86:1 bil. 10 s. 382-384), en översyn av rädets roll och framtida

arbetsuppgifter.

När det gäller den nya institutionens huvuduppgifter ger riksdagen i sitt principbeslut en relativt fyllig vägledning. Jag anser att Cemus i sina förslag har tolkat och vidareutvecklat tankarna i riksdagsbeslutet på ett bra sätt. Främst bland uppgifterna i nya Rikskonserters verksamhet kommer alltså olika former av utvecklingsarbete. I utvecklingsarbetet skall Rikskonserter arbeta praktiskt med projekt, produktioner och experiment i det angelägna syftet att nå nya publikgrupper och nya miljöer. Särskild tonvikt

skall läggas på musikverksamhet riktad till barn och ungdom. f arbetet ingår också att utveckla det musikaliska innehållet i musikverksamheten och pröva nya metoder för uppsökande och kontaktskapande insatser. Jag biträder förslaget från Cemus i fråga om övriga huvuduppgifter för nya Rikskonserter. Musikproduktionen delas i förslaget in i följande fem områden

— den för riksnivån avsedda kompletterande musikproduktionen med in-

hemska och utländska artister. Hit hör även distribution i Rikskon-

serters regi av regionala produktioner.

— egna eller distribuerade produktioner i utlandet. — produktioner som utförs av Rikskonserters fast anställda musiker på nationell nivå och i Stockholms län samt vid statsceremonier och inom

försvarsmakten.

— musikproduktioner för Stockholms lån med frilansartister. Prop. 1985/86: 114

— fonogramproduktion.

Nya Rikskonserters fast anställda musiker finns framför allt i den del av organisattonen som enligt förslaget skall kallas Stockholms Bläsarmusik. Jag återkommer till Stockholms Bläsarmustk i avsnitt 2.2.2.

När det gäller musik t Stockholms län konstaterar Cemus att någon överenskommelse ännu inte träffats mellan staten och Stockholms läns landsting. Cemus utgär ifrån att landstinget efter förhandlingar avsätter

resurser för samarbete och samverkan. För egen del har jag, som framgår av mina uttalanden i prop. 1984/85:1 (s. [7 och 37), också räknat med att en överenskommelse skall kunna träffas mellan staten och Stockholms

verksamheten i Stockholms län.

När det gäller fonogramproduktionen i den nya institutionen gör Cemus en beräkning av resursbehovet för verksamheten. I övrigt förutsätter Cemus att det skall finnas underlag för att ta ställning till fonogramverksamheten i det förslag som regeringen gett Rikskonserter i uppdrag att göra.

Uppdraget gavs med anledning av vad som stär i prop. 1984/85:1 om

Rikskonserters fonogramutgivning. Rikskonserter har för någon tid sedan

lämnat sitt förslag.

Jag anser att nya Rikskonserter som Cemus föreslär och som också förutsattes i prop. 1984/85: I skall ha en egen fonogramproduktion. Fono-

gramproduktionen vid nuvarande Rikskonserter får en del av de statliga

stödinsatserna för fonogramverksamhet. Den nya institutionen bör även efter omorganisationen få en andel av detta stöd. Därför är det naturligt för mig att inbegripa både den nuvarande och den framtida fonogramutgiv-

ningen i frågan om hur de statliga stödinsatserna på hela fonogramområdet bör användas. Jag vill hänvisa till mina uttalanden om detta i årets budget-

proposition (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 487). Där finns uppgift om vad som är på gång inom området. Förutom det förslag som Rikskonserter redan lämnat pägår arbete inom statens kulturråd med en utvärdering av stödet till fonogramverksamheten. Samtidigt pågår diskussioner om informations- och distributionsåtgärder på fonogramområdet i vilka bl. a. STIM

tar aktiv del. Kulturrådet har gjort en särskild studie på notomrädet.

Arkivet för ljud och bild håller på att klarlägga förutsättningarna för utgivning av en svensk nationaldiskografi. Min uppfattning är att det nu är dags

att göra en samlad bedömning av de statliga stödinsatserna inom hela detta område. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag i frågan när kulturrådets utvärdering föreligger och sedan jag inhämtat synpunkter och förslag från övriga inblandade. Detta innebär att jag inte är beredd att nu ta ställning till Rikskonserters förslag om fonogramutgivningen. Jag återkommer till frågan om resursbe-

hovet för fonogramverksamheten i den nya institutionen i avsnitt 2.2.3.

Att nya Rikskonserter skall vara en statlig stiftelse framgår redan av

1984 års principbeslut. Jag biträder förslagen från Cemus beträffande stif-

telsens ledning. Det bör ankomma på regeringen att bestämma antalet styrelseledamöter. I enlighet med förslaget bör i styrelsen ingå ledamöter

som utses på förslag av Landstingsförbundet och Svenska kommunförbun- Prop. 1985/86: 114

det.

Huvuddelen av förstagen från Cemus beträffande den nva institutionens

centrala funktioner. dvs. utveckling, produktion. information och konsul-

tation samt administration bör enligt min mening kunna vara en bra grund för det fortsatta arbetet med nva Rikskonserters organisation. Cemus vill dela in en väsentlig del av arbetet i program efter verksamhetens musikaliska innehåll. Det är ett nytt och oprövat grepp som Cemus därmed tagit. Jag förstår syftena med förslaget. nämligen att skapa goda

kontakter mellan den nya institutionen och företrädare för olika delar av

musiklivet. att skapa flexibilitet i organisationen — programindelningen skall kunna förändras — och att tillförsäkra organisationen hög musikalisk kompetens. En indelning efter gruppering i musikgenrer får dock inte leda

till en för stark specialisering och befästa klyftor eller gränser mellan olika

slags musik. Det måste finnas en balans mellan ett genreinriktat arbete och

ett arbete inriktat på målgrupper. I prop. 1984/85:1 betonade jag just det

målgruppsinriktade arbetet genom att fromhålla att den nya institutionen

borde som en av sina viktigaste uppgifter ha att "stimulera och stödja arbetet med musik bland barn och ungdom och att hitta former för att

bredda musikverksamheten till nya miljöer och publikgrupper”. Det bör ankomma på regeringen att fatta de ytterligare beslut som behövs i fråga om nya Rikskonserters verksamhet och organisation. Jag

ser det som angeläget att den tid som står till buds före omorganisationen används för en öppen diskussion om den föreslagna organisationen och dess sätt att fungera.

Cemus föreslår att antalet anställda i den nya institutionen begränsas till

60. Däri ingår även den personal som enligt Cemus behövs för fonogram-

verksamheten. Jag finner förslaget väl avvägt med hänsyn till verksamhetens omfattning i övrigt. Fördelningen av personal på olika uppgifter bör kunna diskuteras i det fortsatta organisattonsarbetet.

Jag återkommer i det följande till löne- och anställningsvillkoren för

personalen. Här vill jag bara beröra en speciell fråga. Cemus föreslår ett antal tjänster som musikkonsulenter i den nya institutionens programverksamhet. Min principiella inställning är att personal på denna tvp av tjänster skall vara projektanställda eller ha annan form av tidsbegränsad anställning. Möjligheterna att följa denna princip bör prövas i det fortsatta arbetet.

Cemus föreslår också att det skall finnas möjligheter att anställa personal som finansieras med avgifter. Jag anser att den nya institutionen bör ha

samma möjligheter att anställa personal på inkomstmedel som nuvarande

Rikskonserter har. I vilken omfattning detta kan ske får prövas i det fortsatta organisationsarbetet.

Jag är medveten om att förslaget att begränsa antalet anställda i den nya

institutionen får stora konsekvenser för den personal som nu är anställd inom de centrala delarna av regionmusiken och Rikskonserter — för närva-

rande ca 130 personer. Därför är det viktigt att omställningsarbetet plane-

ras och sköts väl. Jag återkommer tll detta i avsnitt 2.3.

Mitt förslag till riksdagen i prop. 1984/85:1 var att personalen hos

stiftelsen borde ha statligt reglerade tjänster. Jag förordade alltså att löne- Prop. 1985/86: 114

och anställningsvillkoren för personaten skulle fastställas med statlig medverkan, dvs. att statens arbetsgivarverk borde få befogenhet att förhandla

och medverka vid fastställandet av sådana töne- och anställningsvillkor som skall bestämmas genom avtal. Riksdagen frångick förslaget och ansåg att det skulle vara till fördel för en lösning av frågan om arbetsgivarorgani-

sationen på hela området om Cemus inte blev bunden av villkoret att personalen vid den centrala musikinstitutionen skall ha statligt reglerade

tjänster (KrU 1984/85:7, rskr. 53).

Cemus föreslär nu att Teatrarnas riksförbund (TR) skall vara central arbetsgivarorganisation. Förslaget innebär att löne- och anställningsvillkor

för personalen skall hestämmas på det sätt som gäller för nuvarande

Rikskonserter. Personalen skall alltså enligt förslaget inte ha statligt regle-

rade tjänster.

Jag har i denna fråga haft kontakter med både Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet och funnit att det för alla berörda parter fram-

står som mest ändamålsenligt att biträda förslaget om TR som centrat

arbetsgivarorganisation.

TR har den I januari 1985 lämnat Svenska arbetsgivareföreningen. TR anses ha den kompetens som fordras för att kunna handha arbetsgivaransvaret. En förutsättning för att lägga ansvaret på TR är både från statens,

landstingens och kommunernas sida att de förändringar som Cemus föreslår först kan genomföras.

Som en följd av vad jag förordat kommer personalen vid nya Rikskonserter inte att få statligt reglerade tjänster.

2.2.2 Stockholms Blåsarmusik

Mitt förstag: Stockholms musikavdelning upphör i samband med

omorganisationen av regionmusiken. I nya Rikskonserter skall för

den fortsatta verksamheten finnas en särskild enhet kallad Stock-

holms Blåsarmusik.

Stockholms Blåsarmusik skall ha följande huvuduppgifter

— musik inom försvarsmakten och vid statsceremonier,

—- utvecklingsarbete och egen produktion i samverkan med övriga

delar av Rikskonserter.

— musik i Stockholms län enligt särskilda överenskommelser med

bl.a. Stockholms läns landsting.

Utredningsförslaget: Cemus bygger sitt förstag på riktlinjerna i riksda-

gens principbeslut. Beslutet innebär att staten även i fortsättningen har ett särskilt ansvar för musiken inom försvarsmakten och för att upprätthålla och utveckla de militärmusikaliska traditionerna. Detta leder till att staten behåller ansvaret för regionmusikens avdelning i Stockholm. Stockholmsavdelningen skall knytas till den nya centrala musikinstitutionen. Avdelningen får både nationella uppgifter. främst huvudansvaret för ceremonioch högvaktsmusik. och uppgifter på det regionala och lokala planet inom

det allmänna musiklivet. i skolor, I föreningssammanhang och vid offent- Prop. 1985786: 114

liga konserter.

Cemus utgår ifrån att en tredjedel av de resurser som står till förfogande för Stockholms Blåsarmusik skall användas för den första av de föreslagna huvuduppgifterna, försvars- och ceremonimusik, en tredjedel för den and-

ra uppgiften. nämligen utvecklingsarbete och nationell produktion och en

tredjedel för verksamhet i Stockholms kän.

När det gäller omfattningen av uppdraget för försvarsmakten och vid

statsceremonier framhåller Cemus att den ram som fastställdes i riksdagsbeslutet inte räcker till det antal spettillfällen som nämns i prop. 1984/85:1.

har redan nämnts. nämligen att de regionala ensemblerna med försvars-

uppgifter, inkl. Gotlands ensemble. även i viss utsträckning skall utföra

högvaktsmusik. Denna förändring har. som också redan framgått. godkänts av Landstingsförbundet. Det Cemus i övrigt förestår är att arméns musikpluton skall utföra högvaktsmusik i minst samma omfattning som hittills. Gotlands ensemble bör kunna svara för uppgifter för försvarsmak-

ten på Gotland. Dessutom räknar Cemus med att antalet speltillfällen per

förband och år måste minska i Stockholmsräjongen.

När det gäller arméns musikpluton konstaterar Cemus att verksamhe-

ten. som hittills bedrivits som försöksverksamhet. nu kommer att kunna bli permanent. Med hänsyn till att musikplotonen tar på sig en hel del uppgifter för försvarsmakten förestår Cemus att den centrala musikinstitutionen skall svara för den konstnärliga ledningen utan kostnader för armén.

Cemus beräknar den årliga kostnaden för detta till omkring 400000 kr. Enligt Cemus är ensemblerna inom Stockholms Blåsarmusik en resurs

att räkna med i den nya musikinstitutionens utvecklingsarbete och produktion både på det nationella planet och regionalt i Stockholms län.

Cemus föreslår att Stockholms Blåsarmusik skall ingå i den centrala

musikinstitutionen som en självständig produktionsenhet direkt underställd direktören. Även den sektion inom den nva institutionen som skall

svara för musikverksamhet i Stockholms län förestås vara en egen produk-

tionsenhet. Förslaget framgår av organisationsplanen (bil. 2.1).

I utgångsläget räknar Cemus med 55 musiker i Stockholms Blåsarmusik. Härtill kommer två musiker, tillika instruktörer för arméns musikphuton. Enligt Cemus finns det därutöver behov av tio tjänster, varav en chef.

Regionmusikens centrala notbibliotek bör enhet förstaget samordnas med statens musiksamlingar men finnas kvar i nuvarande tokaler. Statens musiksamlingar bör ha tillsyn över biblioteket och meddela föreskrifter om förvarings-. registrerings- och utlåningsrutiner. Utlåning skall kunna ske

från båda biblioteken. Personal för notbiblioteket bör utses i samråd med musiksamlingarna. Skälen för mitt förslag: Det jag föreslår om Stockholms Blåsarmusik

stämmer i stort sett överens med utredningsförslagen. Jag anser dock att

det finns skäl att överväga om inte en närmare samordning än den Cemus föreslår mellan musikverksamheten i Stockholms län och Stockholms Blå-

sarmusik kan vara berättigad. övrigt anser jag att utredningsförslagen kan ligga till grund för den fortsatta planeringen av Blåsarmusikens verksam-

het, organisation och dimensionering. Det bör ankomma på regeringen att Prop. 1985/86: 114

fatta de ytterligare beslut som behövs i dessa avseenden.

Som Cemus föreslår kan olika ensembler organiseras inom Stockholms

Blåsarmusik med egna namn, däribland bl. a. Stockholms Blåsarsymfoni-

ker.

Stockholms Blåsarmusik skall alltså vara en enhet i nya Rikskonserter. Som en konsekvens av vad jag föreslår i föregående avsnitt om arbetsgi-

varansvaret för Rikskonserter får även de anställda vid denna enhet tjäns-

ter som inte är statligt reglerade.

Förslaget att samordna regionmusikens centrala notbibliotek med sta-

tens musiksamlingar är välmotiverat men kan behöva preciseras ytterliga-

re. Några beslut behövs inte nu. Frågan kan alltså tas upp i det fortsatta

arbetet. Jag hänvisar till avsnitt 2.3.

2.2.3 Finansiering

Mitt förslag: Finansieringen av nya Rikskonserter (inkl. Stockholms

Blåsarmusik) skall ske inom en anslagsram av 37 500000 kr. beräk-

nad i 1984/85 års löne- och prisnivå. Dessutom skall institutionen

kunna disponera inkomstmedel från verksamheten.

Utredningsförslaget: När riksdagen fattade sitt principbeslut om omor-

ganisationen var de statliga resurserna uppdelade på den regionala och centrala nivån och angivna i belopp som var hämtade från eter relaterade till nivån i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84. Anslagsramen för verk-

samheten på central nivå var då beräknad tll 32 milj. kr.. varav 20250 000

kr. för den centrala instituttonen, 11 milj. kr. för regionmusikens avdelning i Stockholm och 750000 kr. för Rikskonserters verksamhet i Stockholms län.

H avtalet mellan staten och Landstingsförbundet är, som redan framgått. de statliga resurserna för den regionala organisationen beräknade i 1984/85 års löne- och prisnivå. Cemus har gjort en uppräkning av anslagsramen för den centrala organisationen till samma nivå. Detta innebär enligt Cemus

sätt att räkna en höjning till 37.9 milj. kr. Härtill lägger Cemus 1,8 milj. kr.

som är det produktionsbidrag för fonogramutgivningen som statens kultur-

råd tilldelat Rikskonserter för budgetåret 1984/85. Cemus anser att medel

både för baskostnader och rörliga medel för produktionen (inspelning och

framställning av fonogram, marknadsföring etc.) bör tillföras den nya organisationen samlat i ett belopp. Cemus räknar alltså med att sammanlagt 39.7 milj. kr. står till förfogande av anslagsmedel för verksamheten på central nivå. Cemus har också i sitt

förslag förutsatt en viss avgiftsfinansiering av tjänster. Detta framgår av redovisningen i avsnitt 2.2.1.

Cemus föreslår att de samlade resurserna disponeras för olika slags kostnader på det sätt som framgår av bil. 2.2. Bakom förslaget om avsättning till det Cemus kallar Musikens hus ligger tanken att den nya centrala musikinstitutionen i sina lokaler skall erbjuda musiklivets centrala intres-

seorganisationer kontorsutrymme och viss administrativ service. Cemus Prop. 1985/86: 114

föreslår att kostnaderna delvis subventioneras inom anslaget. Cemus räknar också med en avsättning med 500000 kr. för en specialensemble. Medlen skall användas för att deltidsanställa kärnan i en ensemble för

äldre musik på tidstrogna instrument för Drottningholmsteaterns verksum-

het.

Skälen för mitt förslag: Den anslagsram för verksamheten på central

nivå som jag föreslår ansluter i huvudsak till vad Cemus föreslår. Den

avvikelse som finns beror främst på att jag inte räknat in produktionsbidra-

get till fonogramverksamheten på det sätt Cemus föreslår. Jag har tidigare

behandlat fonogramverksamheten och skälen ull att jag inte nu vill ta ställning ull hela det förslag som föreligger. Jag anser i likhet med Cemus

att produktionsmedien skall tillföras den nya institutionen tillsammans

med anslaget för baskostnader. Nivån på produktionsmedlen kan dock

bestämmas först sedan stödet till fonogramverksamheten prövats i sin

helhet.

Cemus har i sitt förslag till anslagsdisposition strävat efter att upprätthålla en rimlig nivå på de produktionsmedel som skall kunna tillföras den nya institutionen. Jag ansluter mig till den avvägning mellan olika kostnader som Cemus gjort. Som framgår av avsnitt 2.2.1 bör förslaget från Cemus om personaldimensionering för den nya insttutionen kunna ligga till grund för det fortsatta organisationsarbetet. Därmed finns även en grund för beräkning av personalkostnaderna som i huvudsak ansluter till det förslag

som Cemus presenterar.

Jag har i avsnitt 2.2.1 också behandlat frågan om möjligheterna för nya Rikskonserter att utnyttja inkomstmedel för att anställa personal. Omfatt-

ningen av sådana anställningar måste givetvis styras av hur de faktiska

inkomsterna kommer att utvecklas.

Jag vill erinra om att jag redan i prop. 1984/85:1 (s. 37) föreslog att anslaget till den centrala musikinstitutionen liksom det nuvarande anslaget Rikskonsertverksamhet bör delas in i anslagsposter eller program för olika

verksamhetsgrenar.

Jag är inte beredd att utan ytterligare utredning ta ställning till förslaget om att avsätta medel till Musikens hus. När det gäller särskilda medel till en Drottningholmsensemble har jag inga princiella invändningar. Belop-

pets storlek bör dock fixeras I samband med en samlad bedömning av anslagsdispositionen.

2.3¶Det fortsatta arbetet

Med överenskommelsen om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikorganisationen och behandlingen av de nu framlagda förslagen om nya Rikskonserters verksamhet och organisation har arbetet med omorganisationen tagit ett stort steg framåt. Men ännu återstår mycket att göra.

Jag vill här för riksdagens information lämna några uppgifter om det fortsatta arbetet.

I det fortsatta arbetet med den regionala organisationen återstår bl. a. att träffa avtal om det ändrade huvudmannaskapet med varje berörd lands- 13

12 Riksdagen 1985/86. I suml. Nr 114

tingskommun. Cemus har, som framgär av sammanfattningen av konumit- Prop. 1985/86: 114 tens förslag (bil. 2), räknat upp eo rad upppifter som återstår att klara i arbetet med nya Rikskonserter och med den regionala verksumheten.

Regeringen har den 27 februari 1986 gett statens förhandlingsnämnd i uppdrag att före den 15 maj 1986 träffa de återstående avtalen med berörda landstingskomnumer. 1 förhandlingsnåmndens uppdrag ingår att föra förhandlingar med Stockholms läns tandstengskoo mun i syfte utt träffa överenskommelse om samarbete och samverkan kring musikverksamheten i Stockholms län.

Cemus bör få ett fortsatt uppdrag att fullfölja arbetet med nya Rikskon-

serters verksamhet och organisation sumt därmed summanhängande friågor. Det ankommer på regeringen att fastställa riktlinjer för uppdraget. Jag

utgår ifrån att tidsplanen för det fortsatta arbetet medger att de förslag som

kommer från Cemus i den viktiga frågan om stöd till arrangörer, om frilansmusikernas förhållunden samt om beröringspunkterna mellan nya

Rikskonserter och statens kulturråd, Musikaliska akademien, STIM

m. fl. kan remissbehandlas.

Ansvaret för att genomföra omställningsåtgärder för den nu anställda personalen ligger på nuvarande regionmusiken och Rikskonserter inom

ramen för den planering som Cemus finner anledning att göra. Som fram-

gär av årets budgetproposition har båda institutionerna redan begärt sär-

skilda medel för omställningsarbetet. Jag har i budgetpropositionen anmält

att kostnadsökningar kan komma att uppstå till följd av detta arbete men räknat med att kompensation fär ges i efterhand efter särskild prövning. Det är, som jag redan framhällit, angeläget att omställningsarbetet planeras och genomförs på ett omsorgskullt sätt.

3¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att

1. godkänna överenskommelsen mellan staten och Landstings-

förbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverk-

samheten 1 vad överenskommelsen avser ekonomiska förpliktelser

för staten (avsnitt 2.1), 2. godkänna vad jag har förordat om den centrala musikinstitutionen Rikskonserter i fråga om uppgifter, organisation och finansiering (avsnitt 2.2),

dels bereder riksdagen tillfälle att tå del av vad jag i övrigt har anfört

(avsnitt 2.1, 2.2 och 2.3).

4¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden hemställt om.

Bilaga I Prop. 1985/86: 114

Doss 69£92-8/114

SFN) Statens förhandlingsnämnd

Regeringen Utbildningsdepartementet

Överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten (1 protokoll)

Statens förhandlingsnämnd underställer regeringen för prövning överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten.

SFN har träffat överenskommelsen med företrädare för Landstingsförbundet. Överenskommelsen gäller under förbehåll att den godkännes av regeringen och av Landstingsförbundets styrelse.

FÖRHANDLINGSUPPDRAGET

Regeringen uppdrog den 11 juli 1984 åt SFN att föra förhandlingar med berörda landstingskommuner och kommuner i syfte att träffa erforderliga överenskommelser med anledning av prop 1984/85:1 och med beaktande av att uppgörelse kan träffas på godtagbara ekonomiska villkor.

ÖVERENSKOMMELSEN

Den nu träffade överenskommelsen bygger på riksdagens beslut och innebär bl a att berörda landstingskommuner och kommuner som inte ingår i landstingskommun fr o m den 1 januari 1988 skall överta huvudmannaskapet för den statliga regionmusiken samt verksamheten vid Stiftelsen Institutet för Rikskonserter. Avtal med berörda landstingskommuner skall träffas före den 15 maj 1986 i enlighet med det normalavtal som fogats till protokollet (bilaga 3). Parterna är ense om att nämnda normalavtal också skall tillämpas, med de justeringar som kan erfordras, i de fall landstingskommun har bildat stiftelse för verksamheten. I dessa fall och i de fall landstingskommuner senare bildar stiftelser för verksamheten skall berörda landstingskommuner svara för att avtalen fullföljs.

Hovslagargatan 2, 4 tr 11148 STOCKHOLM Tel 08-14 5450 IS

I de lokala avtalen skall regleras erbjudande om an- Prop. 1985/86: 114

£tällning hos landstingskommun för den personal som den

31 december 1987 är anställd i den övertagna verksamhe-

ten. Dessutom skall eventuella frågor om lokaler lösas i dessa avtal.

Till överenskommelsen har fogats en bilaga 1 med musikpolitiska utgångspunkter grundade på uttalanden av regering och riksdag.

Statligt bidrag skall utgå till berörda landstingskommuner för verksamheten. För kalenderåret 1988 har bidragsbeloppet fastställts till 123,0 milj kr enligt bilaga 4:1 i överenskommelsen. Bidragsbeloppen är fastställda på grundval av bokslut för verksamheten budgetåret 1984/85 (i 1984/85 års löne- och prisnivå) och dessutom har beaktats att instrument, som hör till den övertagna verksamheten, överlåts till respektive landstingskommun.

Parterna skall senast den 1 oktober 1987 komma överens om bidragsbeloppen för kalenderåret 1988. Beloppen skall då räknas upp med utgångspunkt i boksluten för budgetåret 1986/87 och anpassas till 1988 års löne- och prisnivå.

I samband med dessa överläggningar skall bidragsbeloppen också justeras med hänsyn till det antal arbetstagare som är anställda med lönebidrag inom den övertagna verksamheten eller med särskilt löneanslag och som den 1 januari 1988 anställs av landstingskommun. De ekonomiska konsekvenserna av att personal, som har pensionsförmåner hos Svenska Personal-Pensionskassan (SPP), går över till landstingskommunalt huvudmannaskap'skall regleras vid detta tillfälle.

Bidragsbeloppen för tiden efter kalenderåret 1988 skall fastställas genom årliga överläggningar mellan staten och företrädare för Landstingsförbundet.

En särskild överenskommelse om tjänstemusik och högvaktsmusik för försvarsmakten ingår som bilaga 5 till protokollet. Denna överenskommelse reglerar antal musikerspeltillfällen för tjänstemusik och antal dagar för högvaktsmusik i Stockholm per kalenderår som berörda landstingskommuner skall svara för. För detta åtagande skall berörda landstingskommuner erhålla 9,0 milj kr i statlig ersättning i 1984/85 års löne- och prisnivå.

Sammantaget skall i statligt bidrag till landstingskommunerna för regional musikverksamhet inklusive tjänstemusik och högvaktsmusik för försvarsmakten för år 1988 utgå 132,0 milj kr i 1984/85 års löne- och prisnivå med en fördelning enligt bilaga till denna skrivelse.

HEMSTÄLLAN Prop. 1985/86: 114

SFN hemställer att regeringen

dels godkänner överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten

dels i avvaktan på detta godkännande uppdrar åt SFN att träffa avtal med berörda landstingskommuner i överensstämmelse med överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten i enlighet med punkt 6 i protokollet.

Sedan Landstingsförbundets styrelse godkänt överenskommelsen kommer SFN att anmäla detta till utbildningsdepartementet.

Beslut i detta ärende har fattats av ledamöterna Englund, ordförande, Jonsson, vice ordförande och Dahl. Vid den slutliga handläggningen har dessutom närvarit byrådirektören Pettersson, föredragande.

Vet Säg A

Birgitta Pettersson

Kopia till iv försvarsdepartementet finansdepartementet civildepartementet statens kulturråd (4) regionmusiken Institutet för Rikskonserter Landstingsförbundet Svenska kommunförbundet Landsorganisationen TCO:s statstjänstemannasektion Privattjänstemannakartellen Centralorganisationen SACO/SR Centrala musikkommittén

Bilaga I.1 Prop. 1985/86: 114

Statliot bidrag till recoional rusikverksamhet år 19EB

(beloppen är uttryckta i 1984/E5 års lönenivå)

Landstingskommun Statligt Ersättn avs Summa

bidrag tjänste- och (tkr)

(tkr) högvaktsmusik

åt försvarsmakten

(tkr)

Bilaga 1.2 Prop. 1985/86: 114

Protokoll, fört vid förhandlingar

den 10 januari 1986 mellan statens förhandlingsnämnd och företrädare för Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten

Statens förhandlingsnämnd Överdirektören Svante Englund

Byrådirektören Birgitta Pettersson

Landstingsförbundet Landstingsrådet Olov Lekberg Avdelningschefen Ulf Wetterberg Sektionschefen Anders Hedberg

Mot bakgrund av riksdagens beslut med anledning av proposition 1984/85:1 om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (KrU 1984/85:7, rskr 1984/85:53), jfr bilaga 1, enas parterna om följande.

1 Berörda landstingskommuner, varmed i denna överenskommelse även avses kommun som inte ingår i landstingskommun, skall den 1 januari 1988 överta huvudmannaskapet för den statliga regionmusiken samt verksamheten vid Stiftelsen Institutet för Rikskonserter på sätt som framgår av bilaga 2.

2 Parterna enas om utformning av avtal mellan staten och berörda landstingskommuner om övertagande av huvudmannaskapet för den regionala musikverksamheten m m på sätt som framgår av bilaga 3.

Parterna är vidare ense om att - med de justeringar som kan erfordras - tillämpa samma utformning av avtalen som framgår av bilaga 3 i de fall avtal träffas mellan staten och flera landstingskommuner eller mellan staten och stiftelse, bildad av' landstingskommun. I det fall verksamheten övertas av stiftelse skall berörda landstingskommuner svara för att avtalen med staten fullföljs.

Parterna är ense om att, om verksamheten övertas av stiftelse bildad av landstingskommun, ta upp förhandlingar om reglering av kostnader i pensionshänseende i syfte att finna en lösning som ansluter till de principer som gäller om verksamheten övertas av landstingskommun.

Anmärkning Parterna har i detta sammanhang ej behandlat frågan rörande samarbete mellan staten och

Stockholms läns landstingskommun om de statliga

musikresurserna inom landstingsområdet.

3 Parterna enas om att eventuella lokalfrågor skall regleras i samband med förhandlingarna om avtal mellan staten och berörda landstingskommuner.

Anmärkning Prop. 1985/86: 114

Av prop 1984/85:1 (sid 28) framgår att "lokalsituationen för de nuvarande regionmusikavdelningarna ute i landet är ojämn, På flera håll har musikavdelningarna fullgoda, nya lokaler, på andra håll, exempelvis Sollefteå, Västerås, Örebro och Kristianstad, har de kvar proviso-

riska lokaler eller lokaler i behov av upprust-

ning. På fyra orter är lokalerna statsägda och

på de övriga kommunala eller privatägda förhyr-

ningar. Lokalsituationen återspeglas i de hyreskostnader som betalas över anslaget till regionmusiken. Under övergångsperioden före omorganisationen och så länge staten har kvar

ansvaret för musikverksamheten ute i landet bör

lokalfrågorna prövas på samma sätt som hittills. Strävan bör vara att före förändringen av huvudmannaskapet lösa så många som möjligt av lokalproblemen. Detta betyder att staten bl a i samband med det årliga statliga budgetarbetet prövar frågan om byggnadsåtgärder och andra lokalförändringar. De hyreshöjningar som föranleds av olika lokalförbättringar följs sedan upp genom en höjning av anslagen för lokalkostnader i den statliga budgeten. Eventuella lokalproblem som finns kvar i samband med att nya huvudmän tar över verksamheten får

lösas i de avtal som först skall träffas mellan

staten och de nya huvudmännen.”

4. Statligt bidrag för verksamheten skall utgå till berörda landstingskommuner på sätt som framgår av bilaga 4.

Parterna förutsätter att staten och berörda landstingskommuner från denna dag samråder innan mer väsentlig förändring görs av den nuvarande organisationen såsom tillsättande av tjänst, överföring av personal mellan musikavdelningar (motsv) eller större investeriny.

5 Berörda landstingskommuner skall svara för tjänstemusik m m för försvarsmakten på sätt som framgår av bilaga 5.

6 Avtal i överensstämmelse med detta protokoll skall före den 15 maj 1986 träffas mellan staten och berörd landstingskommun. Avtalen skall godkännas av regeringen samt av berörd landstingskommun.

Avtalen blir gällande först sedan de godkänts av regeringen och av varje berörd landstingskommun.

N 7 Denna Överenskommelse skall för att bli gällande godkännas av regeringen samt av styrelsen för Landstingsförbundet.

Detta protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka Prop. [985/86:114

parterna tagit var sitt.

Stockholm den 10 januari 1986

UR protokollet

Apa fa Ost, VI ta Pettersso

Justeras

För svenska staten För Landstingsförbundet

Statens SS

. ji or i - .

Svante Ez TT Olov Lekberg /

+— /Ulf Wetterberg JP

Bilaga 1.3 - Prop. 1985/86: 114

Musikpolitiska utgångspunkter för överenskommelsen

Syftet med förslag i prop 1984/85:1 var att uppnå en regionalisering av regionmusikens och Rikskonserters verksamhet ute i landet, dvs att överlåta ansvar och

beslutanderätt till landstingen för en betydelsefull del

av den nuvarande statliga musikverksamheten.

Det är alltså de nya huvudmännen som skall fastställa riktlinjer för och fatta beslut om den nya regionala musikorganisationen. Verksamheten är och förblir emellertid en viktig kulturpolitisk angelägenhet av stor nationell betydelse.

Det förutsätts att landstingskommunerna som ett led i musikpolitiken svarar för att en regional musikplanering kommer till stånd som ger en total bild av musiklivet i regionen. Målet är att utforma en sammanhängande regional musikpolitik som beaktar alla delar av musiklivet.

Landstingskommun

- förutsätts ha konstnärliga ledare och musiker på professionell nivå anställda eller engagerade i verksamheten, samt särskilt beakta behovet av insatser för frilansande musiker och för arrangörsledet

- söker tillvarata de resurser och det intresse på musikområdet som finns i kommunerna och inom de fria organisationerna

- strävar efter att utveckla ett musikliv som fungerar för människor i olika miljöer och med olika levnadsvillkor. Bl a av detta skäl bör musikutbudet präglas av kvalitet, bredd och mångfald

- beaktar den musikverksamhet som bedrivs i svenska kyrkan och de fria trossamfunden

- söker tillvarata de möjligheter som medietekniken erbjuder så att musiken kan spridas med hjälp av bl a etermedia och fonogram

- samverkar med statsunderstödda musikinstitutioner inom landstingsområdet

- samverkar över länsgränserna för att komplettera andra läns musikresurser och deltar i ett brett och varierat utbyte av konserter

- samverkar med den centrala musikinstitutionen, t ex när det gäller utvecklingsarbete och uppgifter på ett vidare nationellt eller internationellt plan. Det förutsätts att den centrala musikinstitutionen har särskilda medel för

utvecklingsarbete och för att stödja turnéer över hela

eller delar av landet med regionala produktioner.

ta LT

Bilaga 1.4 Prop . 1985/86: 114

Övertagande av huvudmannaskapet för den regionala musikverksamheten inom den statliga regionmusiken och Stiftelsen Institutet för Rikskonserter

Parterna är ense om att landstingskommunerna den 1 januari 1988 övertar huvudmannaskapet för den statliga regionmusiken och verksamheten vid Stiftelsen Institutet för Rikskonserter enligt följande sammanställning, om inte annat överenskommes.

REGIONMUSIKEN

Regionkansli Landstingskommun Musikavdelning

Södra Götalands Blekinge "Karlskrona musikregion Kristianstad 3 Kristianstad Kristianstad Malmöhus ystad

Norra Götalands | Jönköping | Jönköping

Växjö musikregion Kronoberg < växjö Jönköping Kalmar

Halland [Halmstad

Västra MH Göteborgs o Bohus Uddevalla musikregionen Älvsborg Borås Skövde Skaraborg | skövde

[

Östra TJ Södermanland | Strängnäs musikregionen Östergötland Linköping Strängnäs västmanland Västerås

J

Stockholms 7 Uppsala Uppsala musikregion Gotlands kommun Visby Stockholm (del av)!

Bergslagens 7 Värmland | farlstad musikregion c Örebro Örebro

Karlstad [ Kopparberg TE

Gävleborg Nedre Norrlands | Västernorrland [sollefteå musikregion Jämtland < Östersund Östersund

Övre Norrlands L Västerbotten 1 Umeå musikregion La Norrbotten < Boden X Lr. Boden HJ

RIKSKONSERTER Prop. 1985/86: 114

Regionkontor/ Landstingskommun filialkontor

Södra regionen | Blekinge

Kristianstad f Kristianstad

Malmöhus

Malmö kommun

Regionen Småland- Jönköping Halland Kronoberg Jönköping f Kalmar

Halland

Västra regionen [I Göteborgs o Bohus Göteborg Göteborgs kommun

Älvsborg

Skaraborg

Östra regionen Södermanland Norr köping Östergötland

Västmanland

Stockholmsregionen Uppsala Stockholm (del av) Gotlands kommun

Bergslagsregionen : Värmland Karlstad Örebro

Gävle-Dalaregionen |

” Falun r Koppalberg

Gävle of Gävleborg

Nedre Norrlandsregionen Västernorrland Härnösand Jämtland

Övre Norrlandsregionen

Umeå Västerbotten Luleå lod Norrbotten

Bilaga 1.5 Prop. 1985/86: 114

Avtal om ändrat huvudmannaskap

för den regionala musikverksamhe-

ten

00-00-00

AVTAL

mellan svenska staten samt landstingskommun om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten.

Staten och Landstingsförbundet har den 10 januari 1986 träffat överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten, bl a omfattande överenskommelse om statligt bidrag till regional musikverksamhet.

landstingskommun, nedan kallad landstingskommunen, övertar från staten den 1 januari 1988 huvudmannaskapet för den statliga regionmusiken vid regionmusikavdelningen i och regionkansliet eller del därav i samt verksamheten eller del av verksamheten vid Stiftelsen Institutet för Rikskonserter vid regionkontoret/filialkontoret i

2Ss

Arbetstagare, förtecknade i bilaga A till detta avtal, som är anställda inom den övertagna verksamheten denna dag och alltjämt är det den 31 december 1987, skall erbjudas anställning från och med den 1 januari 1988 hos landstingskommunen. Detsamma skall gälla den som i samråd med landstingskommunen anställs efter det att detta avtal träffats.

Vid fördelning av framtida pensionskostnader för arbetstagare som enligt första stycket övergår till anställning hos landstingskommunen skall det regelsystem (punkt 1-8 och 10) tillämpas varom överenskommelse träffats den 6 maj 1981 mellan budgetdepartementet samt Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

385 Eventuella lokalfrågor

4 S

Landstingskommunen inträder i statens och Stiftelsens Institutet för Rikskonserter rättigheter och skyldigheter enligt de avtal (motsvarande) som efter utgången av år 1987 gäller för den övertagna verksamheten.

Anmärkning

Staten och Stiftelsen Institutet för Rikskon-

serter skall fr o m denna dag t o m den 31

december 1987 samråda med landstingskommunen i

frågor som berör den övertagna verksamheten

efter den 1 januari 1988.

ta in

5 § Prop. 1985/86: 114

Befintlig inredning och utrustning som hör till den övertagna verksamheten överlåtes den 1 januari 1988 utan vederlag till landstingskommunen.

Staten och Stiftelsen Institutet för Rikskonserter förbinder sig att till den 1 januari 1988 icke företa någon åtgärd med egendomen som kan minska dess värde, eller underlåta något som kan bibehålla densamma vid dess nuvarande värde.

6 5

Noter och Övriga arkivalier. från tiden föfe den 1 juli 1971 som hör till den övertagna verksamheten förblir i statens ägo men deponeras hos landstingskommunen.

75 . Instrument som hör till den övertagna verksamheten överlåtes den 1 januari 1988 till landstingskommunen. Ersättningen för instrumenten regleras i samband med fastställande av statligt bidrag till regional musikverksamhet.

8 5

Alla till lokalerna hörande, vid övertagandet befintliga konstverk överlåtes utan vederlag till landstingskommunen med undantag av ...

9 5

Alla inkomster och utgifter, som berör den övertagna verksamheten och som hänför sig till tiden före den 1

januari 1988, tillkommer respektive faller på staten.

10 5 Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och av läns landstingskommun genom beslut som vinner laga kraft.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den

För svenska staten För läns Statens förhandlingsnämnd landstingskommun

Bilaga 1.6 Prop. 1985/86: 114

Överenskommelse om statligt bidrag till regional musikverksamhet

2 Staten skall för kalenderåret 1988 till lanästingskommunerna utge statligt bidrag för regional musikverksamhet enligt bilaga 4:1 till denna överenskommelse.

2 Bidragsbeloppen är fastställda på grundval av bokslut för verksamheten budgetåret 1984/85 (i 1984/85 års löne- och prisnivå) och med beaktande av att instrument som hör till den övertagna verksamheten överlåts till respektive landstingskommun.

Parterna är ense om att senast den 1 oktober 1987 överenskomma om bidragsbeloppen för kalenderåret 1988. Därvid skall beloppen enligt punkt 1l räknas upp med utgångspunkt i boksluten för budgetåret 1986/87 och anpassas till 1988 års löne- och prisnivå.

Parterna är ense om att bidragsbeloppen skall justeras med hänsyn till det antal arbetstagare inom den övertagna verksamheten som är anställda med lönebidrag eller med särskilt löneanslag och som den 1 januari 1988 anställs av landstingskommun. Justeringen skall ske med utgångspunkt i de regler som gäller vid tidpunkten för över- . tagandet och som regleras i förordningen om introduktions- och lönebidrag och i förordningen om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning m m. Parterna är ense om att statens sammanlagda bidrag skall innebära full kostnadstäckning för lönekostnader för här avsedd personal.

Parterna är ense om att i samband med förhandlingarna om bidragsbelopp för kalenderåret 1988 även reglera de ekonomiska konsekvenserna av att personal med pensionsförmåner hos Svenska personal-pensionskassan (SPP) övergår till landstingskommunalt huvudmannaskap.

I det statliga bidraget till respektive landstingskommun ingår bl a ersättning för administration grundad på hur den nuvarande organisationen utnyttjat resurserna vid regionkanslier och regionkontor/filialkontor. I den mån fördelningen mellan landstingskommunerna av administrativa resurser m m vid regionkanslier och regionkontor/filialkontor ej står i huvudsaklig överensstämmelse med den fördelning som förutsatts ovan kan omfördelning av det statliga bidraget aktualiseras.

Bidragsbeloppen är fastställda med utgångspunkt i nuvarande lokalsituation. Parterna är ense om att i de fall förhandlingarna om lokala avtal leder till förändringar i detta avseende skall bidragsbeloppen justeras.

3¶Bidragsbeloppen för tiden efter kalenderåret Prop. 1985/86: 114

1988 fastställs genom årliga överläggningar mellan staten och företrädare för Landstingsförbundet.

Anmärkning Av prop 1984/85:1 (sid 29) framgår att "någon kostnadsövervältring till landstingssektorn skall inte ske, varken vid övertagandet eller därefter. De nya huvudmännen har rätt att anpassa verksamhetens omfattning efter det statliga bidragets reella värde. Eventuella värdeminskningar av det statliga bidraget bör inte ske utan att de nya huvudmännen får skälig tid och reella möjligheter att vidta de åtgärder som då blir nödvändiga."

4 Bidragsbeloppen utbetalas med halva årsbeloppet den 1 april respektive den 1 oktober det år bidraget avser.

Statligt bidrag till regional musikverksamhet år 1988 Prop. 1985/86: 114

(beloppen är uttryckta i 1984/85 års löne- och prisnivå)

Landstingskommun Statligt

bidrag

(tkr)

Bilaga 1.7 Prop . 1985/86: 114

Överenskommelse om tjänstemusik m m för försvarsmakten

1 Parterna är ense om att berörda landstingskom-

muner skall svara för tjänstemusik för försvarsmakten enligt följande sammanställning och i övrigt enligt denna överenskommelse.

Landstingskommun För försvarsenhet Musikerspelinom landstings- tillfällen kommun / per kalenderår

Östergötland Södermanland 2 400

Östergötland Jönköping Värmland Örebro

Gotlands kommun Gotlands kommun 615

Blekinge Kronoberg 1 650 Kalmar Blekinge Kristianstad Malmöhus Malmö kommun

Göteborgs och Kalland 1 800 Bohus Göteborgs kommun Göteborgs och Bohus

Älvsborg

Skaraborg

Jämtland Gävleborg 1 275 Kopparberg Jämtland Västernorrland

Norrbotten Västerbotten 1 300 Norrbotten 8 040 Anmärkningar 1 Med tjänstemusik avses musik vid militär tjänsteutövning, vid sammankomster och tävlingar, som anordnas av militära myndigheter eller frivilliga försvarsorganisationer, vid

representationstillfällen med försvarsfrämjande

syfte samt viss musik vid statsceremonier och statliga representationstillfällen och vid andra allmänna eller militära högtidligheter av offentlig karaktär.

I angivna 8 040 musikerspeltillfällen ingår inte högvaktsmusik.

2¶Med ett speltillfälle avses varje Prop. 1985/86: 114

påbörjad tidsperiod om två timmar, vari inne-

fattas tiden för musikframträdanden, väntetid

mellan framträdanden vid samma tillfälle samt

tid för upp- och nedpackning på platsen för

framträdandet. Med ett musikerspeltillfälle

avses ett speltillfälle med en musiker.

2 Berörda landstingskommuner skall vidare svara för högvaktsmusik i Stockholm vid vardera 5 dagar per kalenderår.

Anmärkning

Parterna utgår från att högvaktsmusik i Stock-

holm, om inte annat överenskommes, genomförs i

en sammanhängande spelperiod om 5 dagar.

3 Tjänstemusik och högvaktsmusik utförs av en blåsorkester med en för sådan musik och för det aktuella framträdandet lämplig stämbesättning.

Anmärkning

Landstingskommunen samverkar med den centrala

musikinstitutionen och de militära förbanden

när det gäller militär utbildning för att upp-

rätthålla och utveckla dåe militärmusikaliska

traditionerna. Staten tillhandahåller denna mi-

litära utbildning kostnadsfritt.

4 Beställning av musikframträdanden för försvarsmaktens räkning för nästföljande kalenderår inges till respektive landstingskommun senast den 1 maj av vederbörande militära myndighet.

Musikplan avseende tjänstemusik och högvaktsmusik för nästföljande kalenderår fastställes senast den 1 september av landstingskommunen i samråd med vederbörande militära myndighet.

Musikframträdandet genomförs på sätt som överenskommes mellan den militäre arrangören och vederbörande landstingskommun.

Landstingskommunen är oförhindrad att för vissa musikframträdanden anlita annan likvärdig orkester som arrangören kan godta.

Anmärkningar

1 Parterna förutsätter att musikfram-

trädandena för försvarsmaktens räkning sam-

ordnas till så få perioder som möjligt och

planeras på sådant sätt att behovet av resor

mellan olika framträdanden minimeras.

2 De militära myndigheterna tillhanda-

håller kostnadsfritt tjänstedräkt och annan ut-

rustning m m, som krävs för att genomföra de

militära musikframträdandena. De militära myn-

digheterna bistår vid behov kostnadsfritt med Prop. 1985/86:

handräckning, omklädningslokaler, interna tran-

sporter m m i samband med musikframträdandena.

5 Parterna är ense om att statlig ersättning lämnas till berörda landstingskommuner för åtaganden avseende tjänstemusik och högvaktsmusik för försvarsmakten enligt denna överenskommelse, Den statliga ersättningen uppgår till nedan angivna belopp i löne- och prisnivån 1984/85.

Parterna är ense om att senast den 1 oktober 1987 överenskomma om ersättningsbelopp för kalenderåret 1988.

Den statliga ersättningen för landstingskommunernas åtaganden att svara för tjänstemusik och högvaktsmusik enligt denna överenskommelse fastställes efter årliga Ööverläggningar mellan staten och Landstingsförbundet och beräknas enligt samma grunder som för bidrag till regional musikverksamhet, som anges i bilaga 4.

Ersättning utbetalas med halva beloppet den 1 april respektive den 1 oktober det kalenderår beloppet avser.

6 Om speltillfälle, som har fastställts enligt denna överenskommelse, inte kan genomföras på grundav förhållande som beror på landstingskommunen, skall landstingskommunen, om inte annat överenskommes, anlita och betala annan likvärdig orkester som arrangören kan godta.

Om speltillfälle, som har fastställts enligt denna överenskommelse,inte kan genomföras på grund av förhållande som beror på staten skall, om inte annat överenskommes, speltillfället likväl från ersättningssynpunkt betraktas som genomfört.

7 Avtal i överensstämmelse med detta protokoll skall före den 15 maj träffas mellan staten och berörda landstingskommuner. Dessa avtal skall gälla från och med den 1 januari 1988 tills vidare med en uppsägningstid av två år. Uppsägning får ske tidigast per den 1 januari 19912.

Bilagu 2 Prop. 1985/86: 114

Sammanfattning av centrala musikkommitténs betänkande (SOU 1985: 56) Sveriges Musikråd

Centrala musikkommittén har gjort följunde sammanfattning av ovannämnda betänkande. Vårt förslag till ny central organisation för musiklivet innehåller följande huvudpunkter.

Den 1 januari 1988 bildas Sveriges Musikråd med uppgift att främ-

ja utvecklingen av musiklivet i hela landet och inom olika musikaliska uttrycksformer. Samtidigt upphör regionmusiken och Rikskonserter.

Sammanfattningsvis bör Musikrådet få följande huvuduppgifter

[0] musikpolitiskt, konstnärligt och musikpedagogiskt plane-

rings- och utvecklingsarbete [0] service till landsting, kommuner, folkrörelser och andra

arrangörer Oo service till musikinstitutioner, artister och andra

intressegrupper i produktionsledet [0] internationella och nationella produktioner

musikproduktion i Stockholms län med bl.a. egna ensembler

Vi beräknar att Musikrådet behöver omkring 65 anställda för dessa uppgifter. I motsvarande organisation i dag finns omkring 135 anställda.

Till Musikrådet knyts Stockholms Blåsarmusik som bygger på regionmusikens nuvarande Stockholmsavdelning. Blåsarmusiken består i sin tur av ett antal ensembler t.ex. Stockholms Blåsarsymfoniker och en ridande musikkår. Dessutom ombesörjs bl.a. den musikaliska utbildningen av arméns musikpluton härifrån. Musikrådets uppgifter i Stockholms län samordnas av särskilda musikkonsulenter som ingår i Musikrådets produktionsenhet. Omfattningen av rådets uppgifter i länet bör regleras genom överenskommelser mellan Musikrådet och Stockholms läns landsting.

Musikrådet får en öppen och flexibel organisation som successivt kan anpassas efter musiklivets behov. 33

Statens inflytande kommer främst till uttryck genom att regeringen Prop. 1985/86: 114

anger riktlinjer för verksamheten och utser styrelse och direktör. Styrelsen skall bl.a. kunna lämna förslag till regeringen om de åtgärder som kan behövas för att främja musiklivet, lokalt och regionalt, liksom för hela landet.

Det regionala inflytandet garanteras bl.a. genom att företrädare för landsting, kommuner och folkbildning aktivt deltar i rådets planerings- och utvecklingsarbete. De första åren blir det framför allt fråga om att fullfölja musikreformen genom att på olika sätt stödja den regionala musikplaneringen. Som ett led i det arbetet bör Musikrådet kalla till årliga planeringskonferenser med bl.a. de nya huvudmännen. Arrangörsledets inflytande över rådets musikpolitiska och musikpedagogiska utvecklingsarbete kommer att kanaliseras genom den särskilda utvecklingsdelegation som knyts till rådets utvecklingsenhet.

Musikrådet bör ha stor betydelse för det konstnärliga utvecklingsarbetet och som kontaktskapande organ mellan musiken och arrangörerna och därmed även publiken. Detta blir möjligt genom att låta en väsentlig del av rådets verksamhet bedrivas inom ramen för S.k. program eller projekt inom olika musikaliska uttrycksformer. Programmen skall fastställas av Musikrådets styrelse som ett led i det årliga planeringsarbetet. För att kunna förbereda Musikrådets första verksamhetsår har vi förutsatt följande sju program:

o Blåsmusik

[6] Symfoni- oh kammarmusik Oo Musik- och dansteater [0] Vokalmusik Oo Folkmusik [0] Afroamerikansk musik Oo Eltektroakustisk musik

Till varje program knyts en referensgrupp, kallad programgrupp,

med företrädare för musikområdet. Programansvaret läggs på en

musikkonsulent med hög musikalisk kompetens. Musikrådet bör få

möjlighet att anställa musikkonsulenter för begränsad tid.

Inom ramen för programnen kommer Musikrådet att bedriva såväl Prop. 1985/86: 114

utvecklingsarbete som egen produktion och information/konsultation. Den egna produktionen bör begränsas till sådan verksamhet som av konstnärliga, tekniska eller ekonomiska skäl inte kan åstadkommas av andra. I princip bör Rådet inte medverka i sammanhang där det enbart är fråga om att lämna ekonomiskt stöd. Kapaciteten bör framför allt användas för mer komplicerade produktioner eller sådana med väsentliga utvecklingsinslag. Vidare föreslås ett fonogramförlag som utger Caprice-skivor o.d.

Rådet bör även ha ett ansvar för det internationella utbytet av produktioner, idéer och information på musikområdet. Det innebär bl.a. att den samrådsgrupp som för närvarande finns bör knytas till Musikrådet.

Organisationsförslaget bör medföra vissa förändringar i Musikrådets omvärld. De förslag till förändringar, som förutsätter mer ingående analyser och överläggningar, och som berör statens kulturråd, Musikaliska akademien, STIM m.fl. kommer vi att överlämna i ett andra betänkande om ett halvår.

Vissa förslag, som berör annan verksamhet, lämnar vi emellertid redan nu. Vi föreslår bl.a. att Teatrarnas Riksförbund, TR, bör bli arbetsgivarorganisation för Musikrådet under förutsättning att TR genomför vissa förändringar av sin organisation. Musikadministrationen inom försvarsmakten bör anpassas till de nya förutsättningar som kommer att gälla fr.o.m. 1988. Statens musiksamlingars enhet för biblioteksfrågor bör överta ansvaret för vad som nu är regionmusikens centrala notbibliotek.

Vi föreslår också vissa medel för att underlätta att en särskild ensemble för äldre musik bildas i anknytning till Stiftelsen Drottningholms teatermuseum.

Lokalradion bör i samband med musikreformen ges ökade möjligheter att spegla det lokala musiklivet. Vi avser därför att inleda en försöksverksamhet i samarbete med ett antal landsting och lokalradiostationer under 1986 och 1987.

Intresseorganisationerna på musikområdet bör få ett ökat stöd Prop. 1985/86: 114

bl.a. genom att Musikrådet erbjuder lokal- och kontorsservice till ett subventionerat pris. Vi menar att Musikrådet bör skapa ett "Musikens hus" i Gamla Stan.

Vi räknar med att våra fortsatta uppgifter främst är

att utföra de ytterligare utredningar som behövs för att

konkretisera våra förslag rörande angränsande institutioner

att förse den nya arbetsgivarorganisationen med underlag

för förhandlingar om löner och anställningsvillkor

att anställa personal vid Musikrådet

att lämna in Musikrådets första anslagsframställning

att samordna arbetet med Musikrådets organisation och lands-

tingens arbete med den regionala musikorganisationen

att bistå landstingen, regionmusiken och Rikskonserter i

omställningsarbetet

att initiera projekt med syfte att följa och utvärdera musik-

reformen

att avge förslag rörande arrangörsavgifter och modeller för

regional samverkan.

Qmställningen till den nya organisationen både centralt enligt detta förslag och regionalt med landstingen som huvudmän bör planeras väl och genomföras på ett för alla parter godtagbart sätt. Att personalens intressen blir väl tillgodosedda betyder mycket för resultatet av omorganisationen.

Vår strävan att leva upp till riksdagens ambitionsnivå för omställ- Prop. 1985/86: 114

ningsarbetet förutsätter ett aktivt stöd från regeringen för bl.a. dem som blir övertaliga. De som kan beredas sysselsättning inom Sveriges Musikråd eller på annat håll måste få tillfälle till utbildning för att klara de nya uppgifterna. Arbetet med omplaceringar och utbildning kommer att bedrivas parallellt med verksam-

heten i övrigt under 1986 och 1987. För att kunna genomföra omställ-

ningen på ett försvarbart sätt och samtidigt upprätthålla musik-

verksamheten på en godtagbar nivå är det nödvändigt att kunna

utfärda särskilda planeringsdirektiv till regionmusiken och Rikskonserter.

Bilaga 2.1 Prop. 1985/86: 114

-SUPP HSUPYHIWUPOJP HISNUNPWUWEY ASISNYLOIPjaja 10] UYDO HISNWJEYOA

HISNWUSBjA HISNUNOJ

IENAEN MISNUW HISNW

UIPIBOLJ -IUOJUIÅS YJO a bemesse=es===n=—r— [ Pe" FISNW

je vm

GVYMNISAW 2

-SBUNPD3AN UOIPJaSSuPT

UONe33jap -WPIB0OUOJ SWJOUHIOIS

-SUDITEWIOJU| 13yua -SBUIPJPIAIN -SUOIPIN SWJOYHI0]S HISNUUJPSPIG - INSUOY

BejOJ

23yua a -SUOINEe) POI Ess YI0O

SIDAS mee

ILUOUOY3/133pPNg -SBUNJUPId -PSIUIUPY InJIuapuauj 23yu2suOIN PIAGISIY IeUOSIag 23yua d ÅL LI LI 1 LI LJ LI LJ LJ U| LJ ' - LI LI ' LU

UPJÄAQUISUOY 2020 EYXSUDAS

av

b-4

FREY

SOU 1985:56 Bilaga 2.2 Prop. 1985/86: 114

FÖRSLAG TILL ANSLAGSDISPOSITION

Stockholms Blåsuarmusik Löner och sociala kostnader

! Härav två musiker/instruktörer för arméns musikpluton.

? Till detta kommer de konsertintäkter (motsv.) som intjänas. Kostnader för administration, information, m. m. belastar direkt Musikrådet.

Y Avser 1983/84 års lokaler. CEMUS förutsätter att kostnadsökningen för avdel-

ningens nya lokaler finansieras i särskild ordning. För budgetåret 1986/87 beräknas

lokalkostnaderna till 2 166 000 kr. + För 60 personer, inbegripet fyra för verksamheten i Stockholms län. Medel mot-

svarande ytterligare fyra personer förutsätts vid organisationens start bli finansiera-

de genom försäljning av tjänster.

5 En lokalisering till Rikskonserters/Regionmusikens nuvarande lokaler förutsätts.

Innehåll Prop. 1985/86: 114

I Inledning 2 2 Föredragandens ÖVervÄägaNldel sosse rererer er se ers rr isens 3

2.1 Den regionala MUsiKkOrgantsallöNel oossrerrsrsrr rss sosse 3

2.2 Den centrala mMusikinstitutiöneh mossor sseress rr ess ss ser ra 5

2.2.1 RIKSKONSETleT oososeeeerrrreererrrrrsss reses rr rss rss 5

2.2.2¶Stockholms Blåsarmusik oooossssserrssss ser sis serna 10

2.2.3¶Finansierifg oosossrrsesserrrrrrreer er rs rer sasse sera 12

2.3 Det fortsatta arbetet oossosssesererrrrerr rr rss rr rr rr sr rs sa 13 3 Hemställal oosososeseserrerr rer ser rer rr teser rss sr rr rr rr es a 14 4 BeslUl oososossesrresss rer ere rer rer rr rr rr reses Aras rr rss ts 14

Bilaga I Överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den re-

glonala musikverksamheten. Skrivelse från statens förhand-

lingsnämnd jämte bilagor oocssssssseeserissses er er es esa 15 Bilaga 2 Sammanfattning av centrala musikkommitténs betänkande

(SOU 1985:56) Sveriges Musikräd (med organisationsplan och förslag tull anslägsdispositiof) = ocsossossre rss reses 33

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 40