Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i finansieringssystemet för använt kärn- bränsle m. rn. De avgifter som innehavarna av kärnkraftsreaktorer betalar in till staten för att finansiera framtida kostnader för hantering av använt kärnbränsle, avveckling av anläggningar rn. m. skall i sin helhet vara place- rade på räntebärande konto i riksbanken. Reaktorinnehavarnas rätt till återlån av de inbetalade medlen föreslås avskaffad.

Det anmäls vidare att statens kostnader för den fortsatta avvecklingen av det europeiska bolaget för upparbetning av bestrålat kärnbränsle, Euro- chemic, inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) kommer att finansieras från de medel som betalas in till staten inom ramen för finansieringssystemet.

l Riksdagen 1985/86. ! saml. Nr [32

• Sida 2
•  Original

Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l98l: 669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m.

dels att 8 & skall upphöra att gälla. dels att lO & skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

10 & Frågor om kompletterande forsknings- och utvecklingsverk- samhet. övervakning och kontroll av slutförvar, utlåning till reaktor- innehavare av inbetalade avgifter samt användande av inbetalade av- gifter prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer.

Föreslagen lydelse

10 & Frågor om kompletterande forsknings- och utvecklingsverk- samhet. övervakning och kontroll av slutförvar samt användande av inbetalade avgifter prövas av rege- ringen eller den myndighet som re- geringen bestämmer.

1. Denna lag träderi kraft den [juli 1986.

2. I fråga om amorteringar och räntor avseende lån som beviljats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

• Sida 3
•  Original

2. Finansieringssystemet

Kärntekniklagen och Iinansieringslagen bygger på synsättet att staten har det övergripande ansvaret för den kärntekniska verksamheten, däribland hantering av kärnavfall och avveckling av kärntekniska anläggningar.

Utgångspunkten för finansieringssystemets utformning är att alla kost- nader, även de framtida, för hanteringen av kärnkraftproduktionens rest- produkter skall bäras av dem som utnyttjar kärnkraften. Elproduktionen i kärnkraftverk kommer att avslutas helt senast år 2010, medan ca två tredjedelar av sluthanteringskostnaderna beräknas infalla efter denna tid- punkt. Det nuvarande finansieringssystemet innebär att avgifter läggs på produktionen av kärnkraft och att avgiftsmedlen fonderas och förvaltas av staten för att vara tillgängliga när utgifterna uppstår. Med hänsyn till den långa tid som förvaltningen måste pågå ter sig denna roll för staten som naturlig.

Finansieringssystemets nuvarande utformning och omfattning

Avgiften enligt finansieringslagen har enligt regeringens beslut varit 1,7 öre per kWh levererad elenergi från kärnkraftverk t.o.m. år 1983 och därefter 1,9 öre per kWh. Det ankommer på kärnbränslenämnden att varje år föreslå regeringen vilken avgift som skall utgå.

Innan finansieringssystemet trädde i kraft avsatte kärnkraftföretagen medel för sluthanteringen internt i sina bokslut. De medel som per den 31 december 1981 var fonderade inom kraftföretagen uppgick till sammanlagt 2230 milj. kr. Övergången till det nuvarande finansieringssystemet skedde successivt under år 1982. Nämnden beslöt sålunda i december 1982 om en särskild engångsavgift, varigenom de inom företagen avsatta fonderna kunde upplösas. Beslutet kom att innebära att reaktorägarna skulle betala in sammanlagt 2285 milj. kr. som en engångsavgift. Samtidigt beslöts om ersättningar till reaktorägarna för uppkomna kostnader t.o.m. utgången av år 1982. Sedan dessa ersättningar dragits av skulle återstående medel kvarstå hos företagen men balanseras av räntebärande fordringar för nämnden. Dessa medel har med förtur använts till ersättningar genom ett kvittningsförfarande och har underjanuari 1986 till fullo tagits i anspråk.

Följande sammanställning visar storleken av räntebärande fordringar, inbetalda avgiftsmedel, utbetalda ersättningar samt medel som vid respek- tive års utgång funnits avsatta hos kärnbränslenämnden för att täcka framtida hanteringskostnader (milj. kr.):

• Sida 5
•  Original

Fordringar Avgifter Ersättningar Avsatt för fram- tida hanterings- kostnader

1982 1 189 634 | 231 1 707 1983 611 664 922 1 636 1984 200 924 894 1 835 1985 13 1061 777 2 325

Ersättningarna har i första hand föranletts av färdigställande och drift av centrallagret för använt kärnbränsle (CLAB) och transportsystemet för bl.a. använt kärnbränsle. Vidare har ersättningar lämnats för betalningar inom ramen för tidigare ingångna upparbetningskontrakt med det franska företaget Cogéma.

Statens vattenfallsverk övertog år 1981 Gränges kraftverksrörelse av Gränges AB. Köpeskillingen uppgick till drygt 1 miljard kronor. Vatten- fallsverkets förvärv av anläggningar och aktier finansieras normalt över anslaget Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. Vid förvärvet av Gränges kraftsverksrörelse tillämpades emellertid en annan finansiering, nämligen att sådana medel utnyttjades som var disponibla för verket till följd av dess avsättningar av medel inom ramen för finansieringssystemet (prop. 1981/82:25 bil. 10 punkt 2. NU 13. rskr. 82). Vattenfallsverket har hittills av dessa medel lånat ca 385 milj. kr. För att finansiera resterande del av köpeskillingen har verket behov av ytterligare lån.

Möjligheten att låna tillbaka inbetalda medel (återlån) har utnyttjats av ytterligare två reaktorinnehavare. OKG AB har lånat 330 milj. kr.. som ingår i finansieringen av Oskarshamn lll. Sydsvenska Värmekraft AB har lånat 370 milj. kr. för investeringar i bl.a. filteranläggningen för Barse- bäcksverket och i Sydkrafts överförings- och distributionssystem. För Forsmarks Kraftgrupp AB har ännu inte funnits något utrymme för åter- lån.

Sammanlagt har hittills 1085 milj. kr. lånats ut. OKG AB och statens vattenfallsverk hari februari 1986 begärt att få låna ytterligare 190 milj. kr. resp. 120 milj. kr.

Återbetalningen av de lån som har lämnats sträcker sig fram till åren omkring år 2000 och har enligt amorteringsplanerna sin största omfattning mot slutet av lånens löptid. I lånevillkoren finns klausuler som reglerar frågor om förtida in- eller slutbetalning och om justeringar av räntesatsen. Dessa klausuler liknar till sin utformning dem i banklån av motsvarande slag.

Kommittén för översyn av kärnbränslenämndens verksam/tet

Den inledningsvis nämnda kommittén för översyn av kärnbränslenämn- dens verksamhet har undersökt den framtida utvecklingen av in- och utbetalningar av medel. fondernas storlek och låneutrymmet enligt nuva- rande bestämmelser. Kommittén har därvid redovisat de antaganden som den hade gjort om den framtida produktionen av kärnkraftsel, kostnader

• Sida 6
•  Original

som skall täckas av de fonderade medlen samt avkastningen på det förval- tade kapitalet. lnbctalningarna ligger i ett referensfall på enjämn nivå fram till ca år 2000 och upphör helt år 2010 i samband med kärnkraftens avveck- ling. Utbetalningarna beräknas bli störst dels under 1980-talet. dels under åren 2010—2020, då investeringarna för sluthanteringen har stor omfatt- ning. Som följd av dessa betalningsströmmar väntas utrymmet för att bevilja nya äterlån växa under 1990-talet och under de första åren av 2000-talet hålla sig på nivån 500—800 milj. kr. per år i nuvarande penning- värde. Därefter minskar det snabbt. Från omkring år 2020 överväger återbetalningarna av lån.

De olika antaganden som kommittén har redovisat ifråga om avkastning av kapitalet, likviditetskrav m.m. leder till varierande utfall av låneutrym- mets utveckling, men förloppet i stort över tiden följer samma mönster som i referensfallet.

1 kommittébetänkandet föreslogs att återlånesystemet från omkring år 1990 skulle avlösas av ett annat system som tillgodoser säkerhetskrav för de fonderande medlen, krav på real avkastning och energisektorns kredit- behov mer allmänt. Kommittén har redovisat alternativen direktlån. för- valtning omfattande även aktier och obligationer samt fondering i riks- gäldskontoret.

Vid remissbehandlingen har kärnkraftsföretagen motsatt sig att återlåne- systemet avskaffas. Riksbanksfullmäktige och fullmäktige i n'ksgäldskon- toret förordar däremot att systemet avskaffas redan före år 1990. Från flera håll avstyrks vidare specialdestinering av kapital till energisektorn.

Föredragandens överväganden

För egen del vill jag anföra följande. De fonderade avgiftsmedlen utgör ett sparande som ger utrymme för investeringar inte bara inom kraftindustrin utan också inom övriga sektorer i ekonomin. För att kreditmarknaden skall fungera som instrument för effektiv kapitaltilldelning för investeringar bör i princip alla investeringsprojekt underkastas traditionell kreditprövning. Inte heller strävan att realsäkra fonderade medel ger motiv för att utlåning endast skall ske till kärnkraftsföretagen. Det finns enligt min mening inte anledning till att ge investeringar i kraftindustrin särskild prioritet vid långivningen. Rätten till återlån av inbetalda medel är mot denna bakgrund inte motiverad. Jag föreslår därför att återlånesystemet avskaffas.

Enligt min mening bör de inbetalda avgifterna i enlighet med nuvarande ordning förvaltas genom att de sätts in på konto i riksbanken. Detta är ett administrativt enkelt sätt att kanalisera medlen till kreditmarknaden.

Avkastningen på de fonderade medlen har hittills varit knuten till den s.k. prioriterade räntan. Denna har genomgående legat lägre än de mark- nadsbestämda räntorna. Det är enligt min mening rimligt att så långsiktigt fonderade medel som det här är frågan om ges en avkastning som ligger i paritet med de räntesatser som gäller på den långa kapitalmarknaden. Jag har som en förutsättning för mina överväganden utgått från att avkastning- en på de i riksbanken fonderade medlen i fortsättningen kan knytas till räntenivån vid statens långfristiga upplåning och justeras då förändringar i

• Sida 7
•  Original

ränteläget påkallar det. Jag har under hand erfarit att riksbanken har funnit att en sådan ordning är möjlig. Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter om förvaltningen av de fonderade medlen, bl. a. att följa hur avkastningskravet tillgodoses.

Eftersom möjligheten till återlån faller bort till följd av de förslagjag har redogjort för förändras också vattenfallsverkets möjligheter att slutligt finansiera förvärvet av Gränges kraftverksrörelse. Jag avser därför att senare återkomma till denna fråga.

Återlån som lämnats före den 1 juli 1986 bör inte nu påverkas av reformen. Jag har för avsikt att senare inbjuda låntagarna till överläggning- ar för att pröva möjligheten till omplaceringar av dessa län.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.

3. Ersättning till det europeiska bolaget Eurochemic i likvidation

Eurochemic, ett europeiskt bolag för upparbetning av bestrålat kärn- bränsle, initierades år 1956 som ett samarbetsprojekt inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess atomenergior- gan (Nuclear Energy Agency, NEA). En konvention om samarbetet un- dertecknades år 1957 och trädde i kraft år 1959. Sverige ratificerade kon- ventionen i januari 1960. Det ursprungliga syftet var att demonstrera upparbetning av använt kärnbränsle. Bolagets anläggningar förlades till Mol i Belgien och uppförandet påbörjades år 1960. Upparbetningen pågick under åren 1966— 1975. I slutet av år 1971 beslutade Eurochemics styrelse att verksamheten skulle läggas ned. Redan ingångna kontrakt krävde en fortsättning fram till år 1975, varefter avvecklingen inleddes. Ca 180 ton bränsle, mest från tung- och lättvattenreaktorer, hade då upparbetats. Häri ingick även svenskt använt kärnbränsle från kraftvärmeverket Ågesta.

Efter driftens upphörande vid Eurochemic har anläggningarna dekonta- minerats från radioaktiva föroreningar, och det radioaktiva avfallet har beretts för slutförvaring. Detta arbete avslutades under åren 1983—1984. Dock kommer det högaktiva upparbetningsavfallet enligt planerna att vara slutligt behandlat för slutförvaring först på 1990-talet.

Eurochemic trädde i likvidation ijuli 1982. Avvecklingen sker enligt en konvention från år 1978. Deltagarländerna har att gemensamt svara för avvecklingskostnaderna, medan arbetet med att omhänderta det radioak— tiva avfallet administreras och utförs av den belgiska staten. Betalnings— planen för återstående kostnader har på deltagarländernas begäran omför- handlats till en paketlösning för att därigenom undvika osäkerhet beträf- fande kvarvarande skyldigheter. Ett förslag härom kommer att läggas fram i NEA:s s.k. Special Group i april 1986. Förslaget innebär en årlig ersätt- ning till belgiska staten. Ersättningen uppgår för Sveriges del till ungefär 27 milj. belgiska francs, eller ca 4 milj. kr. (1986 års penningvärde), under åren 1987 — 1990. Därmed skulle samtliga återstående förpliktelser avse- ende Eurochemic vara uppfyllda.

• Sida 8
•  Original

För närvarande bestrids kostnaderna för Eurochemic för svenskt vid- kommande från anslaget B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) under femte huvudtiteln.

Det svenska deltagandet i Eurochemicprojektet syftade till att vinna erfarenheter i sluthanteringssteget för använt kärnbränsle. Enligt finansie- ringslagen har en kraftreaktorinnehavare skyldighet att svara även för statens kostnader för kompletterande forsknings- och utvecklingsverksam- het för sluthanteringen. Därtill kommer att bränsle från den av vattenfalls- verket innehavda Ågestareaktorn har bearbetats av Eurochemic. De äter- stående kostnaderna för Eurochemicprojektets avveckling bör därför en- ligt min mening anses falla under finansieringslagens bestämmelser och således finansieras med avgiftsmedel. Kärnbränslenämnden förutsätts be- akta detta utgiftsbehov i sitt förslag till avgift fr. o. m. är 1987.

Jag föreslår att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört om kostnaderna för avvecklingen av det europeiska bolaget för upparbetning av bestrålat kärnbränsle, Eurochemic.

Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt statens kärnbränslenämnd att ombesörja att ersättning utgår till Euroche- mic avseende den svenska delen av de återstående avvecklingskostna- derna.

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Hellström.

4. Upprättat lagförslag

lnom industridepartementet har i anslutning till vad jag nyss har anfört under 2 utarbetats:

Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m.

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1981: 669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärn- bränsle m. m.. dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregående om finansieringen av det svenska deltagandet i avveck- lingen av Eurochemic.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

• Sida 9
•  Original