med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82

Prop. 1981/82: 25

Regeringens proposition

1981/82: 25

med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret

1981/82;

beslutad den 29 oktober 1981.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan. På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetär. .

De anslag som begärs uppgår till ca 894,2 milj. kr. De största anslagen avser underskottstäckning vid statens järnvägar, förvärv av aktier i Luxor AB, teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit samt till FN-styrkors verksamhet utomlands.

I Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 25 Kartong: S. 2, under Föredragande Tillkommer: Wirtén,

Prop. 1981/82: 25 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-29

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande. och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren. Åsling, Söder, Johansson. Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Elmstedt. Tillander, Ahrland, Molin

Föredragande: statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Elmstedt, Tillander, Ahrland

Proposition med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret

1981/82

Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement. Statsrådet Wirtén anför: I prop. 1981/82:38. 61 och 56 har regeringen föreslagit att 50 milj. kr.

anvisas som kapitaltillskott till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, m. m., 670 milj. kr. till Svenska Petroleum AB samt 2225 milj. kr. till vissa

statliga företag, m.m. Vidare har regeringen i prop. 1981/82:32 föreslagit att 600 milj. kr. anvisas till ersättning till statens järnvägar för vissa insatser på malmbanan. De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1981/82 i enlighet med de förslag som föredraganden

har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1—12.

Prop. 1981/82: 25 3

Biluga I

Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-29

Föredragande: statsrådet Petri

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt

avser justitiedepartementets verksamhetsområde

ANDRA HUVUDTITELN

G. Övriga myndigheter

[1] G 4. Datainspektionen. Datainspektionen har som central förvaltnings-

myndighet att pröva frågor om tillstånd samt utöva tillsyn enligt datalagen

(1973:289) — kreditupplysningslagen = (1973:1173) och inkassolagen

(1974: 182).

Enligt kungörelsen (1973: 1209) om avgift hos datainspektionen skall

avgift utgå för handläggning av ansökan eller anmälan som avses i I $ datakungörelsen (1973:29) 1 § kreditupplysningskungörelsen (1974:326)

och I $ inkassokungörelsen (1974:327) samt av ansökan om medgivande enligt 11 § datalagen. Avgifterna är avsedda att i princip täcka kostnaderna

för datainspektionens tillståndsverksamhet enligt datalagen. kreditupplys-

ningslagen och inkassolagen.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om ett nytt system för avgifter för handläggningen vid datainspektionen (prop. 1980/81:20 bil. I s. 11, KU 1980/81:9, rskr 1980/81: 58). Enligt systemet skall kostnaderna för datainspektionens verksamhet i dess helhet täckas med avgifter. Avgifts-

systemet avsågs bli infört den 1 juli 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 5's. 88, KU

1980/81:18, rskr 1980/81: 189). För budgetåret 1981/82 anvisade riksdagen för datainspektionens verksamhet ett förslagsanslag av 1000 kr.

Datalagstiftningskommittén (DALK) (Ju 1976:05) har i uppgift att med förtur undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att på kort sikt rationalisera verksamheten vid datainspektionen. DALK anmälde i samband med beredningen i regeringskansliet av frågan om ctt nytt avgiftssystem att kommittén planerade att i september 1981 i en särskild promemoria lämna förslag till åtgärder på kort sikt när det gäller datainspektionens verksam-

het. Enligt kommitténs uppfattning borde med hänsyn härtill ett nytt

avgiftssystem inte träda i kraft redan den I juli 1981.

Prop. 1981/82: 25 4

Med hänsyn till vad som kom fram om arbetet i DALK fann regeringen i ett beslut den 7 maj 1981 att frågan om ett nytt avgiftssystem vid datainspektionen borde prövas i anslutning till de förslag till ändringar i datalagen som DAEK kunde komma att lägga fram. I beslutet uppdrogs åt DALK att

efter samråd med riksrevisionsverket och datainspektionen utreda och till

regeringen komma in med förslag till ett nytt avgiftssystem för verksamhe-

ten vid datainspektionen. Förslaget skulle ansluta till de ändringar av

regelsystemet som DALK kunde komma att föreslå.

Enligt beslutet skall avgiftssystemet innebära att kostnaderna för datainspektionens verksamhet helt skall täckas genom avgifter. DALK bör i

första hand utgå från att de som är underkastade tillstånds- eller anmäl-

ningsplikt enligt datalagen, kreditupplysningslagen eller inkassolagen skall

betala ärliga avgifter. DALK har emellertid också möjlighet att föreslå andra lösningar i avgiftsfrågan, om detta skulle bedömas vara lämpligare. I

uppdraget till DALK har angetts att kommitténs förslag bör redovisas i så

god tid att det nya avgiftssystemet kan träda i kraft den 1 juli 1982.

Genom en ändring av kungörelsen om avgift hos datainspektionen, som har trätt i kraft den 1 juli 1981. har avgifterna hos inspektionen höjts.

I promemorian (Ds Ju 1981: 15—16) Tillstånd och tillsyn enligt datalagen

har DALK redovisat det ovan nämnda rationaliseringsuppdraget. Kommittén föreslår bl. a. att tillståndsprövningen enligt datalagen endast skall omfatta vissa personregister. Den nya ordningen föreslås gälla från den I juli 1982. Promemorian remissbehandlas f.n.

Föredraganden

Beräkningen av anslaget för datainspektionen budgetåret 1981/82 utgick

från att inspektionens verksamhet i dess helhet kunde täckas genom av-

gifter enligt ett nytt system som skulle träda i kraft den I juli 1981. Anslaget

kommer under budgetåret 1981/82 att belastas med i runt tal 6,5 milj. kr. på

grund av den senareläggning av avgiftssystemet som jag nyss redogjort för.

Med hänsyn till vad som har förekommit anser jag att frågan om ett nytt avgiftssystem för datainspektionen nu bör anmälas för riksdagen. Min avsikt är att föreslå regeringen att i en proposition till våren 1982 lägga

fram förslag angående datainspektionens verksamhet på grundval av

DALK:s promemoria. I anslutning härtill ämnar jag också utarbeta förslag

till ett nytt avgiftssystem för datainspektionen. Förslaget skall utgå från att

inspektionens verksamhet helt kan täckas genom avgifter fr.o.m. den I

juli 1982.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag anfört i det föregående om ett nytt avgiftssystem

för datainspektionen.

Prop. 1981/82: 25 5

Bilaga 2

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-29

Fördragande: statsrådet Dahlgren

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt

avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

FJÄRDE HUVUDTITELN

B. Arméförband

[1] B 2. Armeförband: Materielanskaffning. För budgetåret 1981/82 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge att beställ-

ningar av materiel m. m. för armeförband får läggas ut inom en kostnads-

ram av I 708 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av I 170 milj. kr.

Med stöd av regeringens bemyndigande har min företrädare i mars 1981 utfärdat föreskrifter för redovisning och omräkning av beställningsbemyn-

diganden. Av föreskrifterna framgår bl.a. att i anslagsframställning för

visst budgetår skall — utöver bemyndiganden för nya bestäliningar av

materiel m.m. beräknade i prisläget i februari kalenderåret före budgetårets början — särskilda prisregleringsbemyndiganden beräknas för

I. uppräkning av bemyndiganden för nya beställningar det aktuella budgetåret, med avdrag för överplanering, från prisläget i februari kalender-

året före budgetårets början till prisläget i februari det aktuella budgetåret efter bedömd prisutveckling enligt nettoprisindex (NPD.

2. uppräkning av den beräknade bemyndigandereservationen vid det

aktuella budgetårets ingång från prisläget i februari före budgetårets början

till prisläget i februari under budgetåret efter bedömd prisutveckling enligt

NPJ, 3. uppräkning av uteliggande beställningar vid det aktuella budgetårets ingång från prisläget i februari före budgetårets början enligt prisklausuler

(prisökningar) samt

4. korrektion för eventuellt saldo på prisregleringsbemyndiganden från

föregående budgetår.

Försvarets materielverk har i samråd med cheferna för armén, marinen och flygvapnet i särskild skrivelse hemställt om uppräkning av nu erhållna bemyndiganden samt lämnat förslag till fördelning av bemyndiganden som

Prop. 1981/82: 25 6

står eller ställs till regeringens disposition. Materielverket bedömer att tillgången på objektbemyndiganden för budgetåret 1981/82 under huvuddelen av anslagen avseende huvudproduktionsområdena Materielanskaffning och Forskning och utveckling f. n. är tillräcklig för att anvisade och förväntade betalningsmedel skall kunna utnyttjas på ett rationellt sätt. En förut-

sättning är dock att samtliga objektbemyndiganden kan utnyttjas för de

ändamål de är lämnade, vilket förutsätter att underskottet av prisregle-

ringsbemyndiganden från budgetåret 1980/81 samt förväntat underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1981/82 täcks genom ytterligare prisregleringsbemyndiganden under budgetåret 1981/82. En annan

förutsättning är att prisutvecklingen enligt NPI kommer att överens-

stämma med prognoserna. Det mesta talar dock för att den verkliga prisut-

vecklingen kommer att bli högre. För att härav följande tilldelning av

prisregleringsmedel skall kunna utnyttjas krävs ökade prisregleringsbe-

myndiganden under vissa anslag.

Underskottet av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1980/81 och det beräknade underskottet av sådana bemyndiganden för budgetåret

1981/82 fördelar sig på anslag enligt vad som framgår av följande tabell.

Behov av ytterligare prisregleringsbemyndiganden budgetåret 1981/82 (1 000-tal kr.) Anslag Försvarets matce- Föredraganden

rielverk

1980/81 — 1981/82 — 1980/81 — 1981/82 B2. - Arméförband: Materiel-

anskaffning 35000 126 300 35000 206900 B 4. -Arméförband: Forskning

och utveckling 6900 24 300 6900 30400 C 2 Marinförband: Materiel-

anskaffning 47 000 105 200 47000 = 211900 C4. - Marinförband: Forskning

och utveckling 10.000 3 600 10 000 10 700 D 2. Flygvapenförband: Mate-

rielanskaffning 62 700 110200 62700 253900 D 4. Fivgvapenförband: Forsk-

ning och utveckling 23400 9200 23400 = E 2. Operativ ledning m. m.:

Maäterielanskaffning 11900 7700 HH 900 10.000

Summa bemyndigandebehov 196900 = 386500 196900 723800

Överbefälhavaren har i sitt yttrande över försvarets materielverks fram-

ställning framhållit att utöver prisregleringsbemyndiganden måste ytterli-

gare bemyndiganden ställas till materielverkets förfogande dels som en

följd av likviditetssituationen under budgetåret 1980/81, dels på grund av den bedömda likviditetssituation under budgetåret 1981/82. Med hänsyn

till den hittillsvarande utvecklingen av NPI och att löneutvecklingen under

budgetåret 1981/82 redan är känd bedömer överbefälhavaren att anslagen

Prop. 1981/82: 25 7

för materielanskaffning samt forskning och utveckling under budgetåret 1981/82 kommer att kunna tilldelas betalningsmedel utöver de belopp som en tilldelning enligt NPI skulle medföra. För att på ett ändamålsenligt och planerat sätt kunna utnyttja dessa betalningsmedel krävs ytterligare ob- Jektbemyndiganden.

Försvarets materielverk har i samråd med chefen för armén anmält behov av ytterligare bemyndiganden om totalt 566.1 milj. kr. för att kunna utnyttja de betalningsmedel som efter prisreglering bedöms bli tillgängliga

under budgetåret 1981/82. Bemyndigandena skulle möjliggöra att angeläg-

na anskaffningar av däcksbromateriel och bandvagnar samt renovering

och modifiering av stridsvagnar tidigarelades.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande tillstyrkt materielverkets framställning om ytterligare bemyndiganden.

Föredraganden

Behovet av beställningsbemyndiganden för ett visst budgetår uttrycks i den prisnivå som antas komma att råda då bemyndigandena utnyttjas. Beställningsbemyndigandena prisregleras därmed på förhand vid budgeteringen med utgångspunkt i en prognos om prisutvecklingen. De betalningsmedel som anvisas är däremot uttryckta i prisläget vid budgeteringstillfället och prisregleras löpande. Om prisutvecklingen markant kommer att avvika från det antagande som låg bakom beräkningen av bemyndigandebehovet uppkommer en skillnad mellan de bemyndiganden och de anslagsmedel, inkl. prisregleringsmedel. som disponeras under anslaget.

Den faktiska prisutvecklingen under budgetåret 1980/81 är nu känd. Vid

en jämförelse av det beräknade och det faktiska behovet av prisreglerings-

bemyndiganden för detta budgetår bör enligt gällande regler de berörda anslagen tillföras ytterligare sammanlagt 196,9 milj. kr.

Vid beräkning av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1981/82 (prop. 1980/81: 100 bil. 7) för nu berörda anslag upptogs dessa bemyndigan-

den till belopp som redan nu underskrider de värden som erfordras för att

en rationell materielanskaffning skall kunna genomföras.

Försvarets materielverk har anfört att en förutsättning för att förväntade betalningsmedel skall kunna utnyttjas med god hushållning är att, i enlighet med gällande regler, samtliga objektbemyndiganden utnyttjas för de ända-

mål som de är lämnade och inte utnyttjas för prisreglering i avvaktan på att

nya prisregleringsbemyndiganden tillförs.

Jag anser att det är nödvändigt att redan nu täcka underskottet av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1980/81 samt det beräknade underskottet av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1981/82.

Mina beräkningar av ifrågavarande prisregleringsbemyndiganden framgår av tabellen över behov av ytterligare prisregleringsbemyndiganden under budgetåret 1981/82 (intagen på s. 6). Jag har därvid utgått från en annan

prisprognos än vad försvarets materielverk har gjort.

Prop. 1981/82: 25 8

Med hänsyn till den bedömda likviditeten under budgetåret 1981/82 framhåller överbefälhavaren att — utöver prisregleringsbemyndiganden — ytterligare bemyndiganden om totalt 1822,1 milj. kr. inkl. prisreglering måste ställas till materielverkets förfogande.

Jag anser i likhet med överbefälhavaren att ytterligare beställningsbe-

myndiganden krävs för budgetåret 1981/82. Med hänsyn till de ekonomiskpolitiska åtgärder som har redovisats i prop. 1981/82: 30 och att en samlad likviditetsbedömning f.n. är svår att göra är jag endast beredd att nu ta ställning till de ytterligare bemyndiganden för materielobjekt (motsvaran-

de) under anslaget C 2. Marinförband: Materielanskaffning som är en följd av riksdagens tidigare fattade beslut (prop. 1980/81: 100 bil. 7, FöU 1980/

81:19. rskr 1980/81:291 och prop. 1980/81: 131, NU 1980/81:63. rskr 1980/

81: 393). Jag återkommer till den frägan i det följande.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställ-

ningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1981/82 och

tidigare avseende anslaget Arméförband: Materielanskaffning fär

ske inom en kostnadsram av ytterligare 241 900000 kr.

[21 B 4. Armeförband: Forskning och utveckling. För budgetåret 1981/82 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge beställningar av utvecklingsarbete för arméförband inom en kostnadsram av 227 milj. kr. samt anvisat ett förslagsanslag av 148,2 milj. kr.

Beträffande medelstillgången och planeringssituationen inom försvaret

ber jag att få hänvisa till vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméför-

band: Materielanskaffning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställ-

ningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1981/82 och

tidigare avseende anslaget Arméförband: Forskning och utveck-

ling får ske inom en kostnadsram av ytterligare 37 300.000 kr.

C. Marinförband

[3] C 2. Marinförband: Materielanskaffning. För budgetåret 1981/82 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1692 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 657 milj. kr.

Riksdagen beslutade i juni 1981 (prop. 1980/81: 131, NU 1980/81:63, rskr 1980/81: 393) att på tilläggsbudget HI till statsbudgeten för budgetåret 1980/ 81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 100 milj. kr. som tillskott av medel till Karlskronavarvet AB för sysselsättnings-

Prop. 1981/82: 25 9

främjande åtgärder samt under fjärde huvudtitelns anslag C 2. Marinförband: Materielanskaffning bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. fick läggas ut inom en kostnadsram av ytterligare 100 milj. kr. Med anledning härav beslutade regeringen den 25 juni 1981 att försvarets materielverk fick beställa materiel med lång leveranstid till två ytaltackfartyg typ YA 81 och ett bevakningsfartyg inom en kostnadsram av 100 milj. kr.. varav 70 milj. kr. tillfaller Karlskronavarvet AB.

Chefen för marinen har hemställt om bemyndigande att vid Karlskronavarvet AB få beställa två ytattackfartyg och ett bevakningsfartyg inom en

kostnadsram av 316 resp. 81 milj. kr. samt om beställningsbemyndiganden

om 112 milj. kr. för att täcka beräknade kosnadsfördyringar för ubåtar av typ A 17.

Överbefälhavaren har tillstyrkt chefens för marinen framställningar. Han förutsätter dock att ökade kostnader genom en på Karlskronavarvet

AB och Kockum uppdelad ubåtsproduktion för framtida ubåtsserier tillgo-

doses utanför utgiftsramen för det militära försvaret. I fråga om bevak-

ningsfartyget anför han att arbete pågår inom berörda myndigheter med att

slutligt fastställa tekniska och andra krav på fartyget.

Beställningsbemyndigandenas fördelning på primäruppdrag framgår av

följande tabell. |

Beställningsbemyndiganden (1 000-tal kr.) Primäruppdrag m.m. Chefen för marinen Föredraganden Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammen För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och

Föredraganden

Beträffande medelstillgången och planeringssituationen inom försvaret m.m. ber jag att få hänvisa till vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning.

Genom regeringsbeslut den 25 juni 1981 bemyndigades försvarets materielverk att lägga ut beställningar för anskaffning av viss materiel till två ytattackfartyg typ YA 81 och ett bevakningsfartyg på 90 resp. 10 milj. kr. Regeringen avser att med utnyttjande av 70 milj. kr. av det under fjortonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget för sysselsättningsfrämjande åtgärder vid Karlskronavarvet AB under budgetåret 1981/82 bidra till finan-

Prop. 1981/82: 25 10

sieringen av anskaffning av ytattackfartygen. För att genomföra projekten erfordras således ytterligare beställningsbemyndiganden om 156 milj. kr. för ytattackfartygen och 71 milj. kr. för bevakningsfartyget.

I avvaktan på ett slutligt ställningstagande till utformningen av bevakningsfartyget avser jag föreslå regeringen att ställa bemyndigandena för detta ändamål till regeringens disposition.

I prop. 1980/81:100 (bil. 7 s. 97. FöU 1980/81:19, rskr 1980/81:291)

upptogs bl.a. projektet ubåtar av typ A 17. Kostnaderna angavs till 836 milj. kr. Med ianspräktagande av prisregleringsbemyndigandena har pro-

jektet räknats upp till 928 milj. kr. i prisläget februari 1981. För projektet

ubätar av typ A 17 erfordras för beräknade kostnadsfördyringar ett beställningsbemyndigande om ytterligare 112 milj. kr.

Jag finner det angeläget att här berörda beställningar kan fullföljas så att

beläggningen på Karlskronavarvet AB säkerställs. Min beräkning av beställningsbemyndiganden under förevarande anslag

framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden (intagen på s. 7). Av bemyndigandena utgör 37.7 milj. kr. prisregleringsbemyndiganden för omräkning från prisläget februari 1981 till prisläget februari 1982. Beställningarna beräknas medföra utbetalningar under budgetäret

1981/82 om ca 91 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställnings-

bemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1981/82 och

tidigare avseende anslaget Marinförband: Materielanskaffning

får ske inom en kostnadsram av ytterligare 258 900 000 kr. ,

LU . bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m. m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av

ytterligare 376 700 000 kr.

[4] C 4. Marinförband: Forskning och utveckling. För budgetåret 1981/82

har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge att

beställningar av utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 71.1 milj. kr. samt anvisat ett förstagsanslag av 75 milj. kr.

Beträffande medelstillgången och planeringssituationen inom försvaret

ber jag att få hänvisa till vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméför-

band: Materielanskaffning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställ-

ningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1981/82 och

tidigare avseende anslaget Marinförband: Forskning och utveck-

ling får ske inom en konstnadsram av ytterligare 20700 000 kr.

Prop. 1981/82: 25 11

D. Flygvapenförband

[5] D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning. För budgetåret 1981/82

bar riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge att

beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en

kostnadsram av 1582 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 2445 850 kr.

Försvarets materielverk har i samråd med chefen för flygvapnet anmält behov av ytterligare bemyndiganden om totalt 860.2 milj. kr. för att kunna

utnyttja de betalningsmedel som efter prisreglering bedöms bli tillgängliga under budgetåret 1981/82. Bemyndigandena skulle möjliggöra att anskaffning av angelägen materiel såsom styrd glidbomb, utbytesenheter och reservdelar för flygpan 37 tidigarelades.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande tillstyrkt materielverkets framställning om ytterligare bemyndiganden. Överbefälhavaren framhåller dock att

det är osäkert om bemyndigandena för den styrda glidbomben skall belasta

anslaget D 2. Flygvapenförband: Materialanskaffning, eftersom beslut om

utveckling eller direktanskaffning ännu inte har fattats.

Föredraganden

Beträffande medelstillgången och planeringssituationen inom försvaret ber jag att få hänvisa till vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställ-

ningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1981/82 och

tidigare avseende anslaget Flygvapenförband: Materielanskaff-

ning får ske inom en kostnadsram av ytterligare 316 600 000 kr.

[6] D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling. För budgetåret 1981/

82 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge att beställningar av utvecklingsarbete för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av 378,8 milj. kr. samt anvisat ett förslagsanslag av

407 984 000 kr.

Försvarets materielverk har i samråd med chefen för flygvapnet anmält

behov av ytterligare bemyndiganden om totalt 18.2 milj. kr. för att kunna utnyttja de betalningsmedel som efter prisreglering bedöms bli tillgängliga

under budgetåret 1981/82. Bemyndigandena skulle möjliggöra att anskaff-

ning av angelägen materiel såsom övervakningsradar för robotförsöksplats

i Övre Norrland tidigarelades.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande tillstyrkt materielverkets framställ-

ning om ytterligare bemyndiganden.

Prop. 1981/82: 25 12

Föredraganden

Beträtfande medelstillgången och planeringssituationen inom försvaret ber jag att få hänvisa till vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställ-

ningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1981/82 och

tidigare avseende anslaget Flygvapenförband: Forskning och ut-

veckling får ske inom en kostnadsram av ytterligare 23 400 000 kr.

E. Operativ ledning m. m.

[7] E 2. Operativ ledning m. m.: Materielanskaffning. För budgetåret 1981/

82 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge beställningar av materiel m. m. för operativ ledning m. m. inom en kostnadsram av 106, 7 milj. kr. samt anvisat ett förslagsanslag av 77,8 milj. kr.

Beträffande medelstillgängen och planeringssituationen inom försvaret ber jag att få hänvisa till vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställ-

ningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1981/82 och

tidigare avseende anslaget Operativ ledning m.m.: Materielan-

skaffning får ske inom en kostnadsram av ytterligare 21900 000

kr.

[8] E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar. Under den-

na rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisats ett förslagsanslag av 79,7 milj. kr.

Överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen

Fortifikationsförvaltningen har i samråd med överbefälhavaren m. fl. hemställt att få tidigarelägga en ombyggnad av militärstabsbyggnaden på Östermalmsgatan 87 i Stockholm. Kostnaden för byggnadsföretaget har

beräknats till 15 850000 kr., varav 6 milj. kr. kommer att belasta statsbud-

geten under budgetåret 1981/82.

Överbefälhavaren har vidare hemställt att få tidigarelägga vissa planerade smärre underhållsåtgärder i ämbetsbyggnaden Bastionen och i militärstabsbyggnaden. Kostnaden för dessa underhållsåtgärder har beräknats till sammanlagt 6 milj. kr. Hälften av denna kostnad avser åtgärder i militärstabsbyggnaden och kommer att belasta statsbudgeten under budgetåret

1981/82.

Prop. 1981/82: 25 13

Besparingen genom att militärstabsbyggnaden byggs om redan nu uppskattas till ca 5 milj. kr. genom att ett antal inhyrda lokaler kan avvecklas.

Föredraganden

Regeringen har i juli 1981 beslutat att förvaltningsbyggnaden Tre Vapen i Stockolm fär byggas om, Kostnaden för ombyggnaden har beräknats till

4280000 kr. Ombyggnaden pågår. Regeringen minskade i nyss nämnda

beslut kostnadsramarna för ett antal projekt för att den totala byggnads-

verksamheten inte skulle öka. De centrala militära staberna skall under hösten 1981 omlokaliseras till

ämbetsbyggnaden Bastionen i Stockholm. Därvid frigörs bl.a. militärstabsbyggnaden, som skall utnyttjas av ett antal andra militära enheter. Jag finner det angeläget att den redan beslutade omlokaliseringen av militära

myndigheter i Stockolm genomförs så snart som möjligt för att få den

besparing på ca 5 milj. kr. som uppnås genom att ett antal inhyrda lokaler

kan avvecklas. Militärstabsbyggnaden bör därför få byggas om. För att

bekosta ombyggnaden förordar jag att 9 milj. kr.. varav 3 milj. kr. för

smärre underhållsarbeten, anvisas på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1981/82. Genom omprioriteringar inryms ombyggnaden i den

tidigare beslutade volymen av byggnadsverksamhet inom det militära försvaret.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa

ett förslagsanslag av 9000 000 kr.

H. Övrig verksamhet

[9] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär

styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för

budgetäret 1956/57 (prop, 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 539). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveri-

ges ständige representation i FN samt — fr.o.m. den 1 juli 1967 — för

observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåret 1965/66—-1971/72 under re-

servationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige anvisats under anstaget FN-styrkors verksamhet utomlands.

Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats

Prop. 1981/82: 25 14

1334 465 000 kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav har 38,5 milj. kr. anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern, FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden januari-juni 1981 samt för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1980/81: 125 bil. 1, FöU 1980/81:24, rskr 1980/81: 324).

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Intill den 30 september 1981 har från FN influtit 573 463771 kr. Vid den tidpunkten uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills framlagda krav till 175 287942 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga inkomster av statens verksamhet.

Genom beslut i maj 1981 förordnade regeringen att ett sjukhuskompani omfattande högst 150 man jämte viss stabspersonal skulle ställas till FN:s förfogande för fortsatt tjänstgöring i Mellersta Östern längst t. o. m. augusti

1982. Utgifterna beräknas till 2 milj. kr. för månad eller för tiden juli-

december 1981 sammanlagt 12 milj. kr.

Genom beslut i maj 1981 förlängdes tiden för den svenska FN-insatsen

på Cypern längst t. o. m. den 15 december 1981. Utgifterna beräknas till ca

5,6 milj. kr. för månad eller för tiden juli-december 1981 sammanlagt 33,5

milj. kr.

Genom beslut i juni 1981 medgav regeringen att observatörer i FN-tjänst får avlösas under budgetåret 1981/82. Antalet observatörer uppgick den 1 juli 1981 till 42. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till ca 750 000 kr. för månad eller för tiden juli-december 1981 sammanlagt 4,5 milj. kr.

En allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.

Vid utgången av juni 1981 fanns ett underskott på 1240600 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså = till (12000000+

33 500 000+4 500 000+3 000 .000+ 1 240600) avrundat 54,3 milj. kr. Medlen

bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis täcka utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa

utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.

Frågan om deras täckning bör få tas upp senare.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsan-

slag av 54 300 000 kr.

Prop. 1981/82: 25 15

[10] H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953: 431) på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reserva- ”

tionsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatricringskontingenten i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag den I mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag står alltjämt kvar men personalen har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90 personer år 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under anslaget Svenska Övervakningskontingenten i Korea, fr. o. m. budget-

året 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea, efter förslag av

Kungl. Maj:t anvisat sammanlagt 31 020000 kr. (jfr senast prop. 1980/81:25 bil. 2. FöU 1980/81:14, rskr 1980/81:77). Hittills har alltså anvisats

36 020000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades senast

beräknades täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t.o.m. juni

1981. Genom beslut i april 1976 förordnade regeringen att det tills vidare, intill

regeringen bestämmer annat, skall finnas en övervakningskontingent i

Korea om högst 10 personer. Jag kan f. n. inte bedöma hur länge övervak-

ningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t.o.m. utgången av budgetåret 1981/82. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsätt-

ningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av ca

179 000 kr. för månad eller för budgetåret 1981/82 2150 000 kr. Vid utgång-

en av budgetåret 1980/81 fanns ett överskott på 162 100 kr. under anslaget Övervakningskontingenten i Korea. Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 uppgår därför till (2150 000-162 100) avrundat 2 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1981/82 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en avveckling av kontingentens verksamhet. Ett

eventuellt behov av ytterligare medel fär tillgodoses genom anlitande av anslaget Oförutsedda utgifter. Frågan om att täcka utgifter som bestrids på

detta sätt bör få tas upp senare.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt till Övervakningskontingenten i Korea på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsan-

slag av 2 000000 kr.

Prop. 1981/82: 25 17

Bilaga 3

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-29

Föredragande: statsrådet Söder såvitt avser frågan under punkt 4; statsrådet Ahrland såvitt avser frågorna under punkterna

1, 2 och 3

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt

avser socialdepartementets verksamhetsområde

FEMTE HUVUDTITELN

A. Socialdepartementet m. m.

[1] A 5. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksam-

hetsområde. Under denna punkt har på statsbudgeten för budgetåret 1981/

82 anvisats ett reservationsanslag av 8,7 milj. kr. Regeringen godkände den

23 juli 1981 ett avtal mellan statens bakteriologiska laboratorium (SBL)

och läkemedelsföretaget Merck & Co, Inc. angående licenstillverkning av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Avtalet ger SBL rätt till försäljning på hela den nordiska marknaden samt internationella hjälpprogram i svensk regi. Regeringen har vidare den 17 september 1981 bemyndi-

gat socialstyrelsen att utfärda rekommendation om allmän vaccination mot

mässling, påssjuka och röda hund av barn vid 11/2 och 12 års ålder.

För att SBL skall kunna tillverka detta kombinationspreparat krävs vissa investeringar i lokaler och utrustning. SBL har i samarbete med socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen utarbetat förslag till ombyggnad av en f.n. outnyttjad byggnad (hus K). Ombyggnaden skulle ge en god permanent lösning av lokalbehovet för frystorkning och påfyllning av levande

virusvacciner som måste vara åtskild från annan produktion. Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna till 3 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1981. Följande kostnadsram bör således föras upp i gällande investeringsplan (1 000-tal kr.).

2 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 25

Prop. 1981/82: 25 18

Vidare erfordras viss utrustning, bl.a. frystork samt påfyllnings- och etiketteringsutrustning. Tillsammans uppgår de erfoderliga investeringarna ij utrustning till 3750000 kr. Jag återkommer till frågan om medel för utrustning under anslaget E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning.

Jag hemställer att regeringen förestår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid sta-

tens bakteriologiska laboratorium inom den kostnadsram som jag

har förordat,

2. till Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepartementets

verksamhetsområde på tilläggsbudget I till statsbudgeten för bud-

getåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 2 000000 kr.

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[2] E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning. Under anslaget A 5. Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepartementets verksamhetsområde har jag redogjort för vissa behov av lokaler och utrustning i samband med tillverkning av vaccin för mässling, påssjuka och röda hund. Jag beräknar kostnaderna för utrustning till totalt 3 750 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning på tilläggs-

budget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reser-

vationsanslag av 3 750 000 kr.

G. Undervisningssjukhus m. m.

[31 G 6. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisats ett förslagsan-

slag av 36091 000 kr. i |

I prop. 1980/81:100 (bil. 8, SoU 1980/81:19, rskr 1980/81: 212) anförde föredragande statsrådet Holm vid anmälan av detta anslag bl. a. följande.

Utgifterna för löner till sjukhusets personal — bortsett från läkarna — bör under budgetåret 1981/82 inte behöva överstiga ett belopp, som motsvarar en ram av 407,5 milj. kr. it löneläget november 1980, lönekostnadspålägg inräknat. Jag räknar med att inga nya tjänster kommer att

Prop. 1981/82: 25 19

inrättas för nämnda budgetår utöver sådana tjänster för vilka utrymme kan

beredas genom omdisposition inom nämnda belopp. Vidare bör utgifterna för omkostnader — sedan vissa driftintäkter har fråndragits — inrymmas

inom 108,3 milj. kr. för budgetåret 1981/82, vilket belopp bör ingå i en

totalram. Jag har vid beräkningen av dessa belopp räknat med att vissa produktivitets- och rationaliseringsvinster om 10.5 milj. kr. skall kunna göras.

Mot denna bakgrund föreslår jag att en totalram för utgifterna för ifråga-

varande lönekostnader och omkostnader för sjukhusets verksamhet fastställs till 515,8 milj. kr. Inom ramen bör sjukhuset ha möjlighet att göra omdispositioner mellan lönekostnader och omkostnader. Denna ram får endast räknas upp med hänsyn till förändrade lönekostnader för sjukhusets personal till följd av avtal som träffas efter utgången av november 1980 och eljest endast efter medgivande av riksdagen. Jag förutsätter att effektiva åtgärder kommer att vidtas vid sjukhuset för att hålla utgifterna inom den angivna kostnadsramen.

Riksdagen lämnade vad statsrådet Holm sålunda anförde utan erinran.

Regeringen föreskrev den I1 juni 1981 genom regleringsbrev för budgetåret 1981/82 avseende anslag till akademiska sjukhuset i Uppsala m. m.

bl.a. att utgifterna för annan personal än läkare och omkostnader skulle

bestridas inom en kostnadsram av 515,8 milj. kr. Lönekostnaderna hade därvid beräknats till 407,5 milj. kr. i löneläget november 1980.

Jag vill här också erinra om vad som har gällt för det förflutna budgetåret

1980/81.

I prop. 1980/81: 125 med anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser socialdepartementets område (bil. 2, SoU 1980/81:27, rskr 1980/81: 347) redovisas en framställning från direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala. Direktionen anförde att den trots sina bemödanden inte hade kunnat hålla kostnaderna för verksamhe-

ten vid sjukhuset inom de av regering och riksdag beslutade ekonomiska

ramarna för budgetåret 1980/81. Endast genom att väsentliga delar av sjukhuset stängdes kunde utgifterna nedbringas så att de kunde rymmas inom ramarna. Direktionen hade i ett räkneexemplet beräknat hur viss besparing skulle kunna genomföras. I exemplet ingick stängning av 23 kirurgiska, 21 medicinska, 15 psykiatriska, 8 barn- och ungdomspsykia-

triska och 2 barnmedicinska vårdplatser. Direktionen föreslog emellertid att viss höjd total kostnadsram skulle fastställas för budgetåret 1980/81 för

att den nämnda neddragningen av sjukvårdsverksamheten inte skulle behöva genomföras. I andra hand hemställde direktionen om bemyndigande att i erforderlig utsträckning vidta de redovisade besparingsåtgärderna

under förutsättning av Uppsala läns landstingskommuns medgivande.

Föredragande statsrådet Holm uttalade att hon var beredd att i stort sett godta den av direktionen föreslagna höjda ramen. Överskridandet av lönekostnaderna och av omkostnaderna kunde emellertid endast accepteras

Prop. 1981/82: 25 20

såsom engångsföreteelser för budgetåret 1980/81. Hon fann vidare att vissa av de besparingsåtgärder som direktionen hade redovisat borde kunna genomföras under nämnda budgetår. Hon undantog dock stängning av kirurgiska och medicinska vårdplatser. Det borde ankomma på direktionen att med stöd av regeringens bemyndigande besluta om åtgärder, som medförde en besparing av 1,1 milj. kr. under kvarvarande del av budgetåret i förhållande till den av direktionen föreslagna nya totalramen. Hon förordade en ny totalram för ifrågavarande utgifter av 539:4 milj. kr. I detta sammanhang framhöll statsrådet Holm att uppgiften att slutligt fastställa inkomst- och utgiftsstat för akademiska sjukhuset i fortsättningen inte borde ankomma på konsistoriet vid universitetet i Uppsala.

Sedan riksdagen beslutat om en ändrad medelsram för akademiska sjukhuset för budgetåret 1980/81 i enlighet med vad som hade förordats i prop. 1980/81: 125. föreskrev regeringen den 25 juni 1981 att utgifterna för lönekostnader för annan personal än läkare och omkostnader skulle för budgetåret 1980/81 bestridas inom en kostnadsram av 539,4 milj. kr. Lönekostnaderna hade därvid beräknats till 426 milj. kr. i löneläget december 1980.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala har den 11 maj 1981 beslutat att till regeringen överlämna förslag till budget för sjukhuset för budgetåret 1981/82. Direktionen hemställde att inkomst- och utgiftsstaten i förslaget fastställdes och att en särskild ekonomisk ram anvisades för vårdplatsdisponcringar inom de neurokirurgiska och thoraxkirurgiska klinikerna m. m. Direktionen har vidare den 26 augusti 1981 beslutat att till regeringen överlämna viss tilläggsbudget, enligt vilken beräknade utgifter för andra löner än läkarlöner och omkostnader hade räknats upp med 15,3 milj. kr. .

Enligt det kompletterade budgetförslaget beräkrades utgifterna för ifrågavarande lönekostnader och omkostnader bli inte fullt 568 milj. kr., varav 431 milj. kr. för lönekostnaderna i löneläget december 1980. Under hand har från sjukhuset uppgivits att löneomräkningen från november till december 1980 medfört ett påslag av ungefär 5,7 milj. kr. Tillbakaräknat till löneläget november 1980 skulle utgifterna således kunna beräknas till 562,3 milj. kr., varav 425,3 milj. kr. för lönekostnaderna.

Utgifterna har beräknats för en i stora drag oförändrad verksamhet. Sammanlagt 25 vårdplatser för psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt barnmedicin har dock stängts fr.o.m. den 1 april 1981. Uppsala läns landstingskommuns bidrag till driftkostnaderna vid sjukhuset har beräknats till 296,4 milj. kr. under förutsättning att landstingskommunen kommer att utnyttja 65,26 av vårddagarna vid sjukhuset, vilket motsvarar . 274400 vårddagar.

Till stöd för direktionens förslag låg bl.a. en preliminär uppgift om den faktiska medelsförbrukningen under budgetåret 1980/81, som hade uppgått till ca 555,4 milj. kr., varav för andra löner än läkarlöner ca 432,6 milj. kr. Enligt ett senare upprättat bokslut blev förbrukningen 555,6 milj. kr.

Prop. 1981/82: 25 21

Härutöver redovisade direktionen en särskild budget för en utökning med 3 thoraxkirurgiska och I1 neurokirurgiska vårdplatser. Utgifterna för denna verksamhet beräknades uppgå till drygt 7,2 milj. kr. under det att motsvarande intäkter beräknades bli inte fullt 10,5 milj. kr. Direktionen föreslog att verksamheten skulle få bedrivas som en försöksverksamhet under förutsättning att utgifterna inte översteg intäkterna.

Uppsala läns landstingskommuns förvaltningsutskott har den 25 maj

1981 ansett att landstingskommunen borde för sin det godkänna direktionens budgetförslag, som vid den tidpunkten innebar ett driftbidrag från

landstingskommunen av 287,5 milj. kr. Förvaltningsutskottet ansåg emel-

lertid att landstingskommunen borde hemställa att direktionen — innan det s.k. neuro-thoraxpaketet genomfördes — dels redovisade en plan för omstrukturering av regionvårdsresurserna vid sjukhuset, dels utformade och

införde en garantiregel gentemot de landstingskommuner, som förväntades utnyttja regionsjukvårdsresurserna vid sjukhuset.

Regeringen har den 10 september 1981 bl. a. föreskrivit, att direktionen skall fastställa inkomst- och utgiftsstat för sjukhuset inom de av regeringen

föreskrivna kostnadsramarna, samt bemyndigat direktionen att besluta om de förändringar av sjukhusets verksamhet, som kan erfordras för att utgifterna för verksamheten skall kunna rymmas inom nämnda kostnadsramar. Därvid skall direktionen i första hand pröva möjligheterna att iaktta ra-

marna utan att hålla vårdplatser stängda.

Regeringen har samtidigt föreskrivit att t. v.. i avvaktan på regeringens

slutliga beslut, såsom ram för lönekostnaderna för annan personal än läkare och omkostnader skall gälla 531,3 milj. kr. för år. Lönekostnaderna

har därvid beräknats utgöra 418 milj. kr. i löneläget november 1980.

Regeringen tog i detta sammanhang inte ställning till förslaget om en

utökning av de thoraxkirurgiska och neurokirurgiska vårdplatserna.

Direktionen för akademiska sjukhuset har i skrivelse den 22 september 1981 hemställt hos regeringen om att driftkostnaderna för den barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid sjukhuset — som beräknas uppgå till ca 7 milj. kr. i vad avser löner för annan personal än läkare och omkostnader

under budgetåret 1981/82 — skall få t. v. läggas utanför den av regeringen anvisade budgetramen i avvaktan på att kostnaderna helt kan avvecklas.

Direktionens förslag innebär att sjukhusets barn- och ungdomspsykiatriska

klinik på sikt skall stängas helt, men att vården övergångsvis skall bestridas på sjukhuset under budgetåret 1981/82 i avvaktan på att den kan överföras till Uppsala läns landstingskommuns inrättningar i enlighet med

landstingskommunens planering.

Av skrivelsen framgår vilka åtgärder direktionen hittills har beslutat vidta för att hålla utgifterna inom de av regeringen den 10 september 1981 beslutade ramarna. Utöver de 25 vårdplatser, som stängts redan den 1 april 1981. har — som en verksamhetsbegränsning steg I — ytterligare 48 vårdplatser stängts, varav 23 kirurgiska vårdplatser. Samtidigt har emellertid

Prop. 1981/82: 25 [Ne] [Ae

en ökning skett med 3 barnortopediska vårdplatser. Steg I beräknas ge en minskad årskostnad med ca 18 milj. kr. när det gäller utgiftsramen för andra löner än läkarlöner och omkostnader. Full besparingseffekt nås omkring den I oktober 1981. Direktionen har vidare uppdragit åt sjukhusdirektören att — inom en verksamhetsbegränsning steg 2 — genomföra ytterligare stängning av 123 vårdplatser. Kostnadsminskningen enligt steg 2 beräknas bli ca 22 milj. kr. för helt år. I båda stegen ingår reduceringar även av medicinsk och administrativ service m.m. I steg 2 ingår även fullständig stängning av den barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, vilket som nämnts motsvarar en besparing av ca 7 milj. kr.

De enligt direktionens skrivelse planerade och genomförda vårdplatsstängningarna vid akademiska sjukhuset i Uppsala kan åskådliggöras på följande sätt.

Klinik Värdplatser

Barn- och ungdoms-

Ortopediskt kirurgiska

kliniken 94 . - 1 93 Plastikkirurgiska

kliniken 67 - 9 58 Psykiatriska klin. 87 -1S - 15 57 Thoraxkirurgiska kliniken 36 = HH 25 Ögonkliniken 40 —-10 30 Öron-. näs- och hals-

Jag har under hand inhämtat att direktionen tills vidare undviker att stänga vårdplatser vid de thoraxkirurgiska och neurokirurgiska klinikerna. I ett förslag till verksamhetsbegränsning steg 2A ingår bl.a. stängning av 44 vårdplatser.

Direktionen framhåller att den fullständiga stängningen av barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, som ingår i de kostnadsreducerande åtgär-

Prop. 1981/82: 25 23

derna, är en åtgärd. som är avgörande för huruvida anvisade budgetramar skall kunna hållas. |

Eftersom Uppsala läns landstingskommun har det övergripande ansvaret för ifrågavarande vård, innebär stängningen att landstinget får ombe- "sörja vården på annat sätt. Detta kan i och för sig medföra en eftersträvansvärd rationalisering av vården.

Ett överförande av vården till Uppsala läns landstingskommuns inrättningar kommer emellertid att ta tid. Detta beror dels på att de praktiska detaljerna för överförandet av vården måste utarbetas i samarbete mellan landstinget och sjukhuset, dels på den tid som åtgår för att klarlägga förfarandet för överförändet samt vårdens framtida organisation. Övergångsvis måste vården ges på sjukhuset. Några kostnadsreducerande effekter för sjukhuset kan därför inte påräknas förrän efter utgången av budgetåret 1981/82.

Alternativa besparingsåtgärder till att överföra den barn- och ungdomspsykiatriska vården till landstinget, vilka skulle kunna ge motsvarande kostnadseffekter innan budgetårets slut, har även tagits fram. Dessa innebär till exempel stängning av brännskadeavdelningen, av thoraxkirurgiska eller ortopediska vårdplatser eller av onkologiska vårdplatser m. m. Dessa eventuella åtgärder skulle emellertid innebära så allvarliga konsekvenser ur vårdsynpunkt att direktionen anser dem oacceptabla.

Direktionen anser att det är helt omöjligt att under den tid. som återstår av budgetåret 1981/82, genomföra kostnadsreduceringar enligt regeringens beslut om inte driftkostnaden för barn- och ungdomspsykiatriska kliniken får läggas utanför anvisade budgetramar i avvaktan på vårdens överfö- :rande till landstingskommunen.

Föredraganden

Föredragande statsrådet Holm föreslog i prop. 1980/81: 100 (bil. 8. SoU 1980/81: 19. rskr 1980/81: 212) att en totalram för utgifterna vid akademiska sjukhuset i Uppsala för löner till sjukhusets personal — bortsett från läkarna — och omkostnaderna för sjukhusets verksamhet skulle fastställas : tilll 515,8 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Lönekostnaderna beräknades därvid till 407,5 milj. kr. i löneläget november 1980. Vid beräkningen av totalramen hade 10,5 milj. kr. frånräknats med hänsyn till att vissa produktivitets- och rationaliseringsvinster borde kunna göras här liksom inom andra delar av statsförvaltningen. Minskningen motsvarade 226. Riksdagen lämnade förslaget utan erinran. |

För det förflutna budgetåret 1980/81 medgav regeringen med stöd av riksdagens beslut (prop. 1980/81:125 bil. 2, SoU 1980/81:37, rskr 1980/ 81:347) en totalram för ifrågavarande utgifter av 539,4 milj. kr.. varav lönekostnaderna i löneläget december 1980 utgjorde 426 milj. kr. Ramen höjdes därvid med 16,4 milj. kr. i förhållande till den ursprungligen fast-

Prop. 1981/82: 25 24

ställda. Föredragande statsrådet Holm betonade dock i prop. 1980/81: 125 (bil. 2 s. 13) att höjningen endast godtogs såsom en engångsföreteelse.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala har anmält att ifrågavarande utgifter har under det förflutna budgetåret 1980/81 uppgått till ca 555,6 milj. kr., varav för andra löner än läkarlöner ca 432,6 milj. kr. Med hänsyn härtill beräknar direktionen numera att för dessa utgifter kommer att behövas 568 milj. kr. under budgetåret 1981/82 om verksamheten skall kunna bibehållas i stort sett oförändrad. Direktionen räknar dock med att vissa vårdplatser, som har stängts under våren 1981, även framgent skall vara stängda. I beloppet ingår 431 milj. kr. för lönekostnader i löneläget december 1980. Löneomräkning från november till december 1980 har enligt underhandsuppgift föranlett ett påslag med ca 5,7 milj. kr. Utan att därmed vilja ta ställning till riktigheten av löneomräkningen finner jag det . vara ändamålsenligt att i detta sammanhang dra ifrån 5,7 milj. kr. för att återföra lönekostnadsbeloppen till löneläget november 1980 och därigenom lättare kunna göra jämförelser.

I sistnämnda löneläge blir i så fall den tillåtna totalramen för det tilländalupna budgetåret 1980/81 ca 533,7 milj. kr. Jag vill senare återkomma till frågan om totalramen för budgetåret 1980/81. För budgetåret 1981/82 bestämdes ramen i budgetpropositionen 1981 som nämnts till 515,8 milj. kr. Direktionens förslag innebär en totalram av 562,3 milj. kr. i samma löneläge.

Uppgifterna om medelsåtgången tyder på att erforderliga rationaliseringar hittills ej genomförts i sådan utsträckning att den av riksdagen besiutade ramen kan hållas. Med hänsyn till vikten av att den högkvalificerade sjukvården skall kunna fortgå vid akademiska sjukhuset ser jag mig nödsakad att i detta läge höja totalramen med 10,5 milj. kr.

Jag är emellertid inte beredd att härutöver ge sjukhuset ökade resurser. Kostnadsutvecklingen vid landets stora sjukhus har varit särskilt brant under de senaste åren och måste bringas mer i överensstämmelse med den allmänna kostnadsutvecklingen. Akademiska sjukhusets resursramar omfattar emellertid också de medel som anvisas till läkarlöner. Direktionen har anmält att vissa vårdplatser måste stängas för att medelsramarna skall kunna hållas. Det kan därvid vara lämpligt att inom en oförändrad resursram överföra medel från förslagsanslaget Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare till totalramen för andra än läkarlöner och omkostnader, för att därigenom åstadkomma en bättre balans mellan de olika slagen av resurser. Jag vill i denna del förorda att 5 milj. kr. överförs. Totalramen för de övriga lönerna och omkostnaderna höjs därvid med ytterligare 5 milj. kr.

Med hänsyn till vad jag har anfört föreslår jag att en ny totalram för ifrågavarande utgifter fastställs till 531,3 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Inom denna ram bör sjukhuset få göra omdispositioner mellan lönekostnader och omkostnader. Jag har emellertid beräknat lönekostnaderna till

Prop. 1981/82: 25 25

418 milj. kr. i löneläget november 1980, lönekostnadspålägg inräknat. Ramen får räknas upp med hänsyn till förändrade lönekostnader för sjukhusets personal till följd av avtal, som har blivit gällande för tiden efter utgången av november 1980, och eljest endast efter medgivande av riksdagen.

Regeringen bör underställa riksdagen detta förslag till ny kostnadsram för budgetåret 1981/82.

Med hänsyn till att stor del av ifrågavarande budgetår hinner förflyta innan riksdagens beslut i denna fråga kan påräknas, har regeringen på min föredragning genom beslut den 10 september 1981 föreskrivit att såsom ram för lönekostnader för annan personal än läkare och omkostnader vid sjukhuset för budgetåret 1981/82 skall t.v., i avvaktan på regeringens slutliga beslut sedan riksdagens godkännande inhämtats, gälla 531,3 milj. kr. räknat för år. Lönekostnaderna har därvid beräknats utgöra 418 milj. kr. i löneläget november 1980. Samtidigt har regeringen föreskrivit att läkarlöneanslaget inte får för budgetåret 1981/82 belastas med högre belopp än 128 520000 kr. utan regeringens medgivande. Beloppet är 5 milj. kr. lägre än vad som anvisats under anslaget.

Direktionen har redovisat en omfattande stängning av vårdplatser, vilken direktionen har bedömt vara nödvändig för att anvisade ramar enligt regeringens nämnda beslut skall kunna hållas för budgetåret 1981/82. I den mån den s.k. länssjukvården härigenom i rimlig omfattning begränsas har jag inte något att invända. Jag vill särskilt erinra om det från socialdepartementets sjukvårdsdelegation överlämnade betänkandet Utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet (SOU 1981:4), som har tagits fram under arbetet inom HS 90 — hälso- och sjukvård inför 90-talet. I betänkandet uttalas bl. a. (s. 38) följande. Speciell uppmärksamhet bör ägnas möjligheterna och konsekvenserna av att begränsa länssjukvården för att öka förutsättningarna att inom snäva personella och finansiella resursramar säkerställa en planerad utbyggnad av primärvården.

Man får hålla i minnet att medelvårdtiden minskat under senare år — inte minst vid akademiska sjukhuset — och att allt fler sjukdomsfall kan behandlas i öppen vård utan intagning på en vårdplats. Skall rationaliseringsvinsten som ligger i denna utveckling kunna tas till vara bör antalet vårdplatser i motsvarande mån kunna minskas och resurser härigenom frigöras för andra vårdformer.

Jag vill framhålla att en bidragande orsak till att utbyggnaden av primärvården hämmats och kommit att ligga under den av sjukvårdshuvudmännen planerade nivån har varit bristen på vissa personalkategorier, t.ex. allmänläkare och distriktssköterskor. Genom bl. a. en omfördelning kan de personella resursramarna ökas för primärvården.

Direktionen har föreslagit att kostnaderna för den barn- och ungdomspsykiatriska kliniken övergångsvis får läggas utanför den fastställda totalramen för vissa löner och omkostnader i avvaktan på att man kan finna

Prop. 1981/82: 25 26

mer rationella former för vården i överensstämmelse med Uppsala läns landstingskommuns sjukvårdsplanering. På sikt bör kliniken enligt direktionen kunna läggas ned.

Det bör öppnas en möjlighet för regeringen att besluta i denna fråga. Detta kräver emellertid att riksdagen bemyndigar regeringen att om så erfordras medge ett överskridande om högst 7 milj. kr. utöver den äv mig

föreslagna ramen. Jag förslår att ett sådant bemyndigande inhämtas. Som jag nyss nämnde har sjukhuset överskridit totalramen för budgetåret 1980/81. Den fastställdes med stöd av riksdagens beslut till 539,4 milj. kr., varav för lönekostnaderna 426 milj. kr. i löneläget december 1980 (prop. 1980/81:125 bil. 2, SoU 1980/81:27, rskr 1980/81:347). Verkliga

utgiften har blivit 555,6 milj. kr., varav för löner 432,6 milj. kr. Lönekostnaden överstiger något vad det medgivna lönebeloppet blir, om det omräk-

nas till löneläget under våren 1981, men bör ändå kunna accepteras såsom i

huvudsak en löneomräkning. Omkostnaderna överstiger däremot den fast-

ställda ramen med (123—113,4) 9,6 milj. kr. Jag finner detta vara anmärkningsvärt, inte minst med hänsyn till att ramen för omkostnaderna höjdes kraftigt så sent som under våren 1981 efter ingående överväganden om vilken utgiftsutveckling vid sjukhuset som kunde tillåtas. Direktionen har bl.a. hänvisat till att sjukvårdsproduktionen ökat genom en ökning av

antalet intagna patienter, även om antalet vårddagar understigit det beräknade. Jag kan emellertid inte nog understryka att givna ramar är ett uttryck för vilka resurser som kan ställas till förfogande för sjukhusets verksamhet. Jag förutsätter nu att direktionen vidtar verkningsfulla åtgärder för att se till att verksamheten i fortsättningen hålls inom de av statsmakterna fastställda resursramarna. Det framstår emellertid som mindre meningsfullt att vägra medge de utgifter som redan har skett under förflutna

budgetåret 1980/81. Regeringen bör därför föreslå riksdagen att godta det

överskridande av totalramen som har skett.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att statens förhandlingsnämnd år 1977 erhöll i uppdrag att förhandla om överförande av huvudmannaskapet

för akademiska sjukhuset i Uppsala från staten till Uppsala läns landstings-

kommun. Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1980/81:9 om regionsjukvår-

den har socialutskottet understrukit angelägenheten av att man från sta-

tens sida verkar för att nämnda förhandlingsuppdrag genomförs skyndsamt (SoU 1980/81:6, rskr 1980/81: 123). För egen del finner jag också att starka

skäl talar för detta. Jag har under hand inhämtat att förhandlingarna bedrivs med sikte på att genomföra en förändring av huvudmannaskapet fr.o.m. den 1 januari 1983. Med anledning härav kan fråga om att vidta

vissa övergångsanordningar uppkomma. Jag föreslår därför att regeringen

mot denna bakgrund inhämtar ett bemyndigande från riksdagen att besluta

om överskridande av den nu föreslagna ramen även av detta skäl om så

erfordras.

Prop. 1981/82: 25 27

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. fastställa ändrad medelsram för akademiska sjukhuset i Uppsala

för budgetåret 1981/82 i enlighet med vad jag har förordat i det

föregående, :

La . bemyndiga regeringen att besluta om överskridande av ramen för

budgetåret 1981/82 i enlighet med vad jag har förordat i det

föregående,

3. godtar det överskridande som har skett av motsvarande ram för

budgetåret 1980/81.

I. Ungdomsvård m. m.

[4] I 5. Bidrag till projektering av vissa anläggnings- och husbyggnadsarbeten. Efter riksdagens bemyndigande (prop. 1979/80: 172. SoU 1979/80: 44, rskr 1979/80: 385) har regeringen den 26 juni 1980 godkänt principöverenskommelsen med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om ett ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter m.m. Enligt överenskommelsen skall berörda kommuner och landstingskommuner den 1 januari 1983 ta över dels huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvårdsanstalterna, dels de rättigheter och åtaganden som staten har i fråga om Margretelunds och Råby yrkesskolor, erkända och enskilda nykterhetsvårdsanstalter samt inackorderingshem och behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.

Statens förhandlingsnämnd har därefter den 25 mars 1981 träffat en överenskommelse med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om statsbidrag för verksamheten. I prop. 1980/81:196 har regeringen hemställt om riksdagens bemyndigande att godkänna överenskommelsen som bl. a. innebär att staten med utgångspunkt i vad som gäller för detaljplaneringsbidrag skall till huvudmännen betala sammanlagt 5 milj. kr. som bidrag till projektering av vissa anläggnings- och husbyggnadsarbeten. Bidraget är avsett att utbetalas under perioden den 1 april 1982-den 31 december 1983.

Jag har i ovannämnda proposition om statsbidrag vid ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor m. m. anmält att jag senare i år avsåg att återkomma med förslag om anvisning av medel för täckande av kostnader för projektering av vissa anläggnings- och byggnadsarbeten. För att utbetalningen av bidraget skall kunna ske redan under innevarande budgetår bör medel anvisas på tilläggsbudget.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till projektering av vissa anläggnings- och husbygg-

nadsarbeten på tilläggsbudget I till statsbudgeten 1981/82 anvisa

ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Prop. 1981/82: 25 29

Bilaga 4

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

'vid regeringssammanträde

1981-10-29

Föredragande: statsrådet Elmstedt

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

SJÄTTE HUVUDTITELN

D. Järnvägar

[1] D 3. Aktieägartillskott i Nora Bergslags Järnvägs AB. Aktierna i Nora Bergslags Järnvägs AB (NBJ) övertogs av staten den I januari 1979 (prop. 1978/79:23, TU 1978/79:5, rskr 1978/79:60). I den s.k. NBJ-utredningens betänkande (Ds K 1978: 10) Statsövertagande av Nora Bergslags Järnväg som låg till grund för regeringens ställningstagande förutsattes att verksamheten skulle rationaliseras och efter hand helt integreras med SJ. I betänkandet angavs en period på ca fem år som en rimlig övergångstid med hänsyn bl.a. till behovet av avveckling och försäljning av övertalig materiel och anläggningar samt minskning av personalen. En total integrering skulle därmed kunna ske vid ärsskiftet 1983-1984.

NBI har sedan år 1979 avyttrat anläggningstillgångar och minskat personalstyrkan i enlighet med planerna. Härigenom har förlusterna kunnat hållas på en förhållandevis låg nivå. För år 1981 räknar emellertid bolaget preliminärt med ett underskott på 2684 000 kr. Bolaget räknar inte med att kunna genomföra fler försäljningar av någon större omfattning. För år 1982 har budgeterats ett underskott på 2,7 milj. kr. För att undvika likvidation behöver SJ lämna ett aktieägartillskott .på 2 milj. kr. under budgetåret 1981/ 82.

SJ har utrett konsekvenserna av en likvidation och införlivning av NBJ i SJ redan under år 1981. Ett sådant förfarande skulle leda till betydande merkostnader för SJ och försämra SJ:s resultat med ca 3,1 milj. kr. Härtill kommer en nödvändig tidigarelagd pensionskostnad som skulle öka statsutgifterna med ca 1 milj. kr.

Statens järnvägar avser mot denna bakgrund att driva NBJ i bolagsform åtminstone till utgången av år 1983, då en stor del av bolagets personal

Prop. 1981/82: 25 30

uppnår 65 års ålder och avgår med pension enligt bolagets regler. SJ har

därför i en skrivelse till regeringen den 14 september 1981 hemställt om att ett särskilt driftanslag på 2 milj. kr. anvisas att användas som aktieägartillskott till NBJ.

Jag har ingen erinran mot att NBJ drivs i bolagsform åtminstone fram till ärsskiftet 1983/84. Detta överensstämmer också med vad som tidigare

anförts av NBJ-utredningen om en rimlig övergångstid. Mot denna bak-

grund föreslår jag att SJ får det begärda anslaget. Jag avser, om detta visar sig nödvändigt. återkomma senare med förslag till aktieägartillskott för åren 1982 och 1983. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Aktieägartillskott i Nora Bergslags Järnvägs AB på tilläggs-

budget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag

av 2000 000 kr.

21] D 4. Underskottstäckning vid statens järnvägar. Riktlinjerna för statens järnvägars verksamhet har lagts fast i 1979 års trafikpolitiska beslut (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr 1978/79: 419) och i 1980 års struk-

turplan för statens järnvägar (prop. 1980/81:20, TU 1980/81:6, rskr 1980/

81: 101). Det trafikpolitiska beslutet innebär för SJ:s det bl.a. en avlastning av

vissa fasta kostnader vilket möjliggjort att SJ:s prissättning bättre kunnat anpassas till de samhällsekonomiska marginalkostnaderna. Övriga kostna-

der skall enligt det trafikpolitiska beslutet täckas med intäkter från mark-

naden eller från det allmänna för köp av vissa tjänster. Genom beslutet har därmed fastställts att SJ även fortsättningsvis skall drivas som ett affärsverk, vilket innebär att SJ inom de av samhället uppdragna ramarna och med de av riksdagen beslutade ersättningarna för avgränsade tjänster skall drivas efter företagsekonomiska principer på samma sätt som andra stat-

liga och privata trafikföretag.

Det ekonomiska målet för SJ innebär att intäkterna från verksamheten

inkl. driftersättningen för trafiken på det ersättningsberättigade nätet varje

år skall täcka verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar på tillgångarnas återanskaffningsvärde och därutöver ge en förräntning som motsvarar

räntan på det disponerade statskapitalet. Med tanke på de kraftiga kon-

junkturvariationer som normalt präglar SJ:s trafik gäller förräntningskravet som ett genomsnitt för en konjunkturcykel. Detta innebär att SJ under perioder av högkonjunktur bör redovisa överskott som överstiger förräntningskravet.

Under perioden 1972/73—1975/76 hade SJ en relativt stabil ekonomi,

vilket innebar kostnadstäckning och att genomsnittligt ca 3/4 av förränt-

ningskravet kunde uppfyllas. Därefter har emellertid resultatet försämrats

Prop. 1981/82: 25 31

kraftigt och under de senaste budgetåren har SJ redovisat betydande

underskott vilket framgår av tabellen nedan.

SJ:s resultat före bokslutsdispositioner (milj. kr.)

> Efter kostnadsavlastning om 150 milj. kr. i form av minskade avskrivningar och 65 milj. kr. i form av minskat förräntningskrav. ++ Efter kostnadsavlastning om 160 milj. kr. i form av minskade avskrivningar och 71 milj. kr. i form av minskat förräntningskrav.

Av strukturplanen framgår att SJ senast under budgetåret 1983/84 skall uppnå full kostnadstäckning och uppfylla det av statsmakterna uppställda förräntningskravet. För att detta mål skall uppnås krävs enligt strukturplanen bl. a. ökad rationaliseringstakt, ökad investeringsvolym och inriktning av investeringarna mot de mest lönsamma objekten samt successiva taxehöjningar i person- och godstrafiken.

I enlighet med det nya budgetsystem som gäller fr.o.m. budgetåret 1980/81 (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr 1977/78:19) måste en förlust i bokslutet som inte kan täckas genom löpande driftintäkter regleras enligt två av riksdagen anvisade alternativa metoder. Antingen kan förlusten täckas genom att riksdagen anvisar ett anslag för förlusttäckning på statsbudgeten eller också kan statskapitalet sättas ned.

För att balansera underskotten i järnvägstrafiken har regeringen under senare år medgett SJ att sätta ned sina avskrivningar. Med stöd av riksdagens beslut har också SJ:s förräntningspliktiga statskapital skrivits ned med motsvarande belopp.

Enligt min mening bör eftersträvas en mer öppen och klar redovisning av SJ:s underskott än vad som hittills skett genom att statskapitalet skrivits ned. Regeringen har därför tidigare i beslut den 18 juni 1981 med regleringsbrev för budgetåret 1981/82 avseende anslag till statens järnvägar m.m. förklarat sig beredd att när SJ:s bokslut för budgetåret 1980/81 föreligger. föreslå riksdagen att anvisa ett särskilt anslag för täckning av rörelseunderskottet under budgetåret. I avvaktan på detta har SJ fått regeringens bemyndigande att minska inleveranserna av avskrivningsmedel till statsverkets checkräkning med ett belopp som motsvarar under-

Prop. 1981/82: 25 32

SJ redovisade bokslutet för budgetåret 1980/81 till regeringen den 28 oktober 1981. Av detta framgår att underskottet under budgetåret uppgick

till 437,4 milj. kr. Tillsammans med förräntningskravet motsvarar detta en

total resultatbrist på ca 614 milj. kr. För att täcka underskottet under budgetåret 1980/81 bör medel anvisas

över ett anslag Underskottstäckning vid statens järnvägar.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Underskottstäckning vid statens järnvägar på tilläggsbudget I

till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av

437 400 000 kr.

E. Sjöfart

[3] E 7. Bidrag till vissa resor av sjöfolk. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 9

milj. kr. dels avseende statsbidrag till sjöfolkets fria resor, dels för att bereda sjöfolk i utrikes fart nedsättning i vissa fall för resor inom landet till

och från hemorten. Bidraget gäller för resor som under någon del företagits under år 1981 och utgår med högst 25 26 av rederiernas totala resekostnader.

Sveriges redareförening har i en skrivelse den 11 september 1981 till

sjöfartsverket hemställt att verket hos regeringen begär att Rederi AB Transatlantic erhåller statsbidrag för resor företagna under år 1980 av de medel som ställts till verkets förfogande avseende resor företagna under år 1981. Bakgrunden är att rederiets ansökan om statsbidrag för 1980 års. resor genom försummelse av redareföreningen inte kommit verket till handa i sådan tid att ansökningen kunnat beaktas vid fördelningen av

statsbidraget för nämnda år. — Från sjöfartsverket har upplysts att också

ansökningar från Ektank AB och en av delägarna till torrlastmotorskeppet ”Miquelon” inkommit för sent för att kunna beaktas vid nämnda fördel-

ning. — De sålunda för sent inkomna ansökningarna avser resekostnader

om sammanlagt 2485 153 kr.

För egen del gör jag följande bedömning. Eftersom det är angeläget för de berörda rederiföretagen att de erhåller det stöd som statsbidraget till hemresorna utgör, i enlighet med riksdagens beslut, och eftersom de bidragsberättigade kollektiven för åren 1980 resp. 1981 är i huvudsak identiska förordar jag att sjöfartsverket erhåller bemyndigande att från

anslaget för resor företagna under år 1981 lämna bidrag till Rederi AB Transatlantic, Ektank AB och ägarna till ”Miquelon” på grundval av ansökningarna för år 1980. Bidragsprocenten skall härvid vara densamma

Prop. 1981/82: 25 33

som den skulle ha varit om ansökningarna hade ingått i underlaget för år

1980.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att anslaget Bidrag till vissa resor av sjöfolk får dispone-

ras på det sätt som jag har redogjort för.

[4] E 11. Investeringsbidrag till utbyggnad av Visby hamn. Något anslag

för detta ändamål har inte tagits upp på statsbudgeten för budgetåret 1981/ 82.

Riksdagen beslutade i maj 1980 i anledning av prop. 1979/80: 125 (TU 1979/80: 23, rskr 1979/80: 342) om riktlinjer för statligt stöd till utbyggnaden av Visby hamn. I samband härmed anvisade riksdagen 102 milj. kr. i statsbidrag för utbyggnaden. Riksdagsbeslutet grundades på ett mellan staten och Gotlands kommun upprättat avtal. I avtalet regleras hur kostnaderna för de olika delprojekten i hamnutbyggnaden skall fördelas mellan staten och Gotlands kommun.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 tillkallades en sakkunnig med uppgift att för statens räkning utöva teknisk och ekonomisk kontroll av upphandlingen och av byggnadsarbetenas utförande i Visby hamn.

Den sakkunnige har 1 skrivelse till regeringen den 25 september 1981 anmält att efter hand som utbyggnadsarbetena fortskridit har det visat sig att byggnadskostnaderna kommer att bli högre än de beräknade. Detta är beroende av faktorer som inte var kända när kostnaderna kalkylerades. Sålunda har man nödgats utvidga muddringsarbetena i hamnbassängerna i väsentlig omfattning med kostnadsfördyringar som följd. Anledningen härtill är att de undersökningar av bottenförhållanden. som vidtogs i samband med projekteringen inte gav tillräcklig information om omfattningen av nödvändiga arbeten.

I kostnadsberäkningarna hade dessutom förutsatts att muddringsmassorna skulle kunna tillvaratas som fyllnadsmaterial. Massornas egenskaper har dock senare visat sig vara sådana, att de inte kunnat användas för detta ändamål. Vidare har betydande förstärkningsarbeten visat sig nödvändiga vad avser kajer och förtöjningsanordningar.

I avtalet mellan staten och Visby kommun beräknades kostnaderna för ny terminal till 16.5 milj. kr. Vid detta tillfälle fanns inga mer ingående beräkningar över kostnaderna för terminalbyggnad. Trots långtgående ätgärder för att hålla byggnadskostnaderna nere utan att därmed terminalens funktionsduglighet och standard begränsats har byggnadskostnaderna enligt anbud väsentligt överstigit de ursprungliga överslagsmässigt beräknade kostnaderna. Den allmänna kostnadsutvecklingen har även medverkat till detta.

Med utgångspunkt i de fördelningsprinciper som är fastlagda i avtalet mellan staten och Visby kommun beräknar nu den sakkunnige att statens

andel av totalkostnaderna kommer att uppgå till [18,5 milj. kr.

3 Riksdagen 198182. 1 saml. Nr 25

Prop. 1981/82: 25 34

Föredragande

Med hänvisning till vad som har anförts i skrivelse från den sakkunnige hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Investeringsbidrag till utbyggnad av Visby hamn på tilläggs-

budget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservalionsanslag på 16 500000 kr.

I. Institut m. m.

[5] I 3. Transportstöd för Gotland. Transportstöd har enligt beslut av riksdagen utgått till Rederi AB Gotland sedan den 1 februari 1972 (prop.

1971: 154, TU 1971:28. rskr 1971: 350). Stödet inriktades från början på de från Gotland utgående godstransporterna i färjetrafiken och på avgifterna

för överföring av personbilar.

Efter utvärdering av stödet beslöt riksdagen (prop. 1974:140. TU

1974:27, rskr 1974:347) att utvidga godstransportstödet fr.o.m. den I

februari 1975 vill att även avse transporter till Gotland. Samtidigt infördes ett stöd till persontrafiken med Rederi AB Gotlands färjor.

De olika formerna för stöd till lastbilstrafiken till och från Gotland

innebär att transportförmedlingsföretagen kan tillämpa samma taxa i Gotlandstrafiken som i inrikestrafiken i övrigt. I fråga om persontaxan gäller

att denna är anknuten till priset för en andraklassresa på tåg för motsvarande färdsträcka.

Det statliga gods- och persontransportstödet till Rederi AB Gotland har formen av underskottstäckning. Resultatutvecklingen för trafiken har un-

der senare År varit sådan att anspråken på statsbidrag blivit allt högre. År

1979 uppgick stödet till 32,5 milj. kr. och år 1980 till 61,7 milj. kr. I bolagets budget för är 1981 har stödbehovet beräknats till drygt 75 milj. kr.

I anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 framhåller transportrå-

det att om utvecklingen i fråga om statsbidraget skall kunna brytas krävs

väsentliga effektiviseringsinsatser. Bl.a. anser transportrådet att olika åtgärder behöver sättas in beträffande trafikuppläggningen och taxesättningen. Som ett led i ett sådant åtgärdsprogram föreslår transportrådet att en

enhetlig taxa tillämpas för den norra och de södra linjerna.

Jag delar transportrådets uppfattning att olika åtgärder bör vidtas för att

minska anspråken på statsbidrag till trafiken. Jag anser också att förslaget om att tillämpa en enhetlig taxa på den norra och de södra linjerna kan genomföras utan alt den grundläggande principen för taxesättningen åsido-

sätts. Denna princip, som bygger på tanken om färjetrafiken som en fast landförbindelse, kan rimligen inte anses omfatta mer än en tänkt fast

förbindelse. Det är då naturligt att taxesättningen i den trafikstarkaste

relationen, dvs. Visby Nynäshamn, får bli normerande även för de södra

linjerna. En omläggning av taxan på sätt som här beskrivits innebär bl. a.

Prop. 1981/82: 25 | 35

att normalpriset för färdbiljett ökar från 58 kr. till 72 kr. och att lågpriset ökar från 34 kr. till 44 kr. på de södra linjerna. Längdmeteravgiften för transportstödsberättigade transporter ökar från 19 kr. till 23:50 kr. För icke transportstödsberättigade transporter blir ökningen från 76 kr. till 94 kr. per längdmeter.

Det kan med denna åtgärd beräknas att Rederi AB Gotlands trafikintäkter kommer att öka med ca 4,7 milj. kr. per år och att anspråken på statsbidrag minskar i motsvarande grad. Härtill skall läggas effekten av vissa administrativa besparingar bl. a. i fråga om biljettkontroll.

Omläggningen av taxesättningen för godstransporterna innebär att fraktberäkningsavståndet för såväl södra som norra linjen sätts till 150 km. Som en följd härav bör föreskrifterna om högsta pris för vissa lastbilstransporter till och från Gotland ändras.

Jag räknar med att den enhetliga taxesättningen skall kunna tillämpas fr.o.m. den I januari 1982.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna den av mig förordade ändringen i fråga om taxesätt-

ningen i färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet.

Prop. 1981/82: 25 37

Bilaga 5

Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-29

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Mottagande av donation

Bokförläggare Gerard Bonnier har med samtycke av sin hustru Elisabeth Bonnier i ett gåvobrev den 20 oktober 1981 utfäst sig att till svenska staten som gåva överlåta fastigheten Ambassadören 3 i diplomatstaden i Stockholm mot att staten övertar betalningsansvaret för en inteckningsskuld på 600000 kr. Med gåvan följer ett rikt urval av konstföremål, möbler, böcker och andra inventarier som hör till fastigheten. I gåvobrevet har angivits bl. a. att givarens önskan är att huset skall nyttjas av regeringen och riksdagens talmän för representation, konferenser eller sammankomster där den speciella miljön kan värdesättas 1 särskild grad. Vid utnyttjandet av anläggningen bör värdskapet utövas av ledamot av regeringen eller någon av talmännen. I gåvobrevet har förutsatts att staten tillträder fastigheten vid kommande årsskifte.

Enligt min mening erbjuder fastigheten en unik miljö för de ändamål som angivits i gåvobrevet. Genom sin belägenhet och sitt omfång kan lokalerna tjäna som ett värdefullt komplement till de representationslokaler för större sällskap som disponeras på Harpsund, Haga slott och i Arvfurstens palats. Min uppfattning är att staten bör ta emot donationen. Eftersom det är tänkt att fastigheten skall användas även av talmännen bör mottagandet underställas riksdagen.

Hela fastigheten är i ett mycket gott skick och bör kunna användas för avsett ändamål efter endast smärre kompletteringar och underhåll. Dessa åtgärder beräknas preliminärt medföra en engångskostnad av ca 500000 kr. För löpande drift och underhåll av fastigheten beräknar byggnadsstyrelsen en årlig kostnad av ca 120000 kr. Härtill kommer självfallet driftkostnader som uppstår till följd av den verksamhet som förläggs till lokalerna.

Prop. 1981/82: 25 38

Statens fastigheter är normalt inte belånade. Jag räknar därför med att den inteckning om 600000 kr. som belastar fastigheten bör lösas av staten vid ett mottagande av donationen. Medel för detta. liksom för de kompletteringsarbeten m.m. som jag har nämnt, kan av regeringen tas i

anspråk från det anslag för byggnadsinvesteringar som för budgetåret 1981/

82 har anvisats under åttonde huvudtiteln.

Det är enligt min mening naturligt att byggnadsstyrelsen vid ett mottagande av donationen anförtros uppdraget att förvalta fastigheten samt att utföra de nämnda kompletterings- och underhållsarbetena. Jag avser att

återkomma till regeringen i dessa frågor så snart riksdagen har tagit ställning till gåvomottagandet. | Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag

att regeringen föreslår riksdagen att staten tar emot donationen.

Prop. 1981/82: 25 . 39

Bilaga 6

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-29

Föredragande: statsrådet Wikström såvitt avser punkterna 1—6 och

11—13:; statsrådet Tillander såvitt avser punkterna 7—10

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt

avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

NIONDE HUVUDTITELN

A. Utbildningsdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 18458 000 kr.

Regeringen bör för riksdagen anmäla att den genom beslut den 11 juni 1981 har inrättat en tjänst, med beteckningen p. som generaldirektör till regeringens förfogande med placering i utbildningsdepartementet. Tjänsten är personlig för Birgitta Ulvhammar. Förordnande för henne har

meddelats genom beslut samma dag. Upplysningsvis bör nämnas att Ulvhammar skall ha till uppgift att upprätthålla kontakter med invandraror-

ganisationer och med regeringar, myndigheter och organisationer i invandrarnas ursprungsländer i frågor rörande invandrarundervisning. Ulvhammar skall i dessa frågor även företräda Sverige vid förhandlingar och diskussioner med andra länder och i internationella organisationer.

Regeringen har genom beslut den 7juli 1981 fastställt direktiv för en utredning om invandrarfrågor inom skolväsendets och vuxenutbildningens

område (Dir. 1981:49). Utredningen skall analysera olika frågor som ak-

tualiserats på skolområdet och inom vuxenutbildningen med hänsyn till

målen för invandrar- och minoritetspolitiken. Med stöd av regeringens bemyndigande har statsrådet Tillander tillkallat

Ulvhammar som särskild utredare.

Med hänsyn till ökade utredningskostnader och vad jag ovan har anfört bedömer jag i dag att anslaget Kommittéer m.m. bör uppräknas med

900 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att I. godkänna vad som i det föregående har anmälts om inrättande av en tjänst som generaldirektör.

Prop. 1981/82: 25 40

2. till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 900000 kr.

B. Kulturändamål

[2] B 9. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av

81790000 kr. I tilläggsbudget II för budgetåret 1980/81 har till bidrag till

Svenska riksteatern anvisats ett reservationsanslag av 5659 000 kr. (prop. 1980/81:101,. KrU 1980/81:21, rskr 1980/81:169) med hänsyn till kostnads-

ökningen med anledning av 1980 års avtal och ökade traktamentskostnader

m.m. Riksteatern har gett in framställningar om ytterligare medel för budgetåret 1981/82 till följd av nyss nämnda avtal och ökade traktamentsersättningar m. m.

Föredraganden

Vid min anmälan av medelsbehovet under detta anslag i prop. 1980/

81:100 (bil. 12 s. 32) anförde jag att jag avsåg att återkomma senare

angående medelsbehov under budgetåret 1981/82 till följd av ökade löne-

kostnader. ändrade sociala avgifter och höjda traktamenten. Med hänvis-

ning till de kostnadsökningar som har redovisats i teaterns framställningar förordar jag att anslaget tillsbidrag till Svenska riksteatern höjs med

8984 000 kr., varav för löner med högst 3 880 000 kr. Jag har för avsikt att

återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med

anledning av 1981 års löneavtal m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget I till stats-

budgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av

8984 000 kr.

[3] B 10. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för

innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reserva-

tionsanslag av 161 660000 kr. I tilläggsbudget II för budgetåret 1980/81 har

teatern anvisats ett reservationsanslag av 13 843 000 kr. (prop. 1980/81:101, KrU 1980/81:21, rskr 1980/81:169) med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av 1980 års avtal m.m. Operan och Dramatiska teatern har

anhållit om ytterligare medel för budgetåret 1981/82 med hänsyn till kost-

nadsökningar med anledning av 1980 års och till viss del 1981 års avtal m.m.

Föredraganden

Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop. 1980/81:100 (bil.

125. 35) anförde jag att jag avsåg alt återkomma senare angående medels-

Prop. 1981/82: 25 41

behov under budgetåret 1981/82 tll följd av ökade lönekostnader och

ändrade sociala avgifter. Med hänvisning till det ökade medelsbehovet för löner m. m. för budgetåret 1981/82 med anledning av främst 1980 års avtal förordar jag att anslaget till bidrag till Operan och Dramatiska teatern höjs med 19995 000 kr. resp. 6679000 kr.. varav för löner högst 13397 000kr. resp. 4577 000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i annat sammanhang

beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1981 års avtal m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på ulläggsbudget I

till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservations-

anslag av 26674 000 kr.

|4] B 11. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 35 527000 kr. Institutet för rikskonserter har nu begärt ytterligare medel

för budgetåret 1981/82 bl. a. med hänsyn till 1981 års löneavtal.

Föredraganden

Med hänvisning till kostnadsökningen till följd av 1981 års löneavtat samt ändrade sociala avgifter förordar jag att anslaget till Institutet för rikskonserter för innevarande budgetår höjs med 2 178 000 kr. Dessa kostnader har ej kunnat beaktas i prop. 1980/81:100.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen '

att till Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget I till statsbudgeten

för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av

2178 000 kr.

[5] B 66. Bidrag till Nordiska museet. I förordningen den 12 maj 1977 om statligt reglerad anställning hos stiftelsen Nordiska museet samt i de av regeringen den 14 maj 1981 fastställda stadgarna för Nordiska museet föreskrivs att museet skall besluta i olika frågor som rör tillsättning av tjänst och andra anställningsförhållanden vid museet.

Föredraganden

1967 års riksdag fattade beslut om statlig medverkan vid fastställande av

anställnings- eller arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos kommun eller annan allmän inrättning (prop. 1967:131, SU 1967:134, rskr 1967:327). Av

beslutet följer att sådana anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare

hos Stiftelsen Nordiska museet som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen

bestämmer. Lagen (1976:600) om offentlig anställning är enligt 1 8 tredje

punkten tillämplig på Nordiska museet. Verkställandet av de nyssnämnda uppgifter som tilldelats Nordiska museet avser därför offentliga tjänster

och får enligt min mening anses innebära en form av myndighetsutövning.

Prop. 1981/82: 25 42

Eftersom Nordiska museet är att anse som ett enskilt rättssubjekt, skall enligt Hl kap. 6 § tredje stycket regeringsformen Nordiska museets befogenhet att utöva myndighetsuppgifter ha stöd i lag. Stadgande härom bör tas in i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Inom utbildningsdeparte-

mentet har därför upprättats förslag till lag om ändring i denna lag. Försla-

get bör fogas till protokollet som bilaga 6.1.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att anta förslaget till lag om ändring I lagen (1976: 1046) om överläm-

nande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde.

[6] Radio och television. Televerket har i skrivelser den 8 augusti och 24

september 1981 begärt ytterligare 7.6 milj. kr. av radiofondsmedel för

budgetåret 1981/82 för kostnader i samband med programdistribution och

avgiftsinkassering. Kostnaderna fördelas på följande poster.

I. Ett masthaveri i Sunne under år 1979 medför kostnader som med 2.7 milj. kr. överstiger de beräknade. De extra kostnaderna orsakas av ett mer omfattande reparationsarbete än vad som bedömdes erforderligt i samband

med anslagsframställningen för budgetåret 1981/82.

2. För underhåll av Kaknästornet krävs under budgetåret 1981/82 I milj.

kr., entigt överenskommelse mellan televerket och Stockholms kommun.

3. Till följd av portohöjning med 1092 ökar portokostnaderna för budgetåret 1981/82 med 1,8 milj. kr.

4. I samband med försöksverksamhet inom lokalradion har extra kostnader om 600000 kr. uppstätt för etablering av ny FM-sändare till följd av att försöksorten ändrats från Södertälje till Ljusdals kommun.

5. Medelstilldelningen för budgetåret 1981/82 förutsatte en besparing på 4 milj. kr. genom minskade testbildsändningar. Televerket har sedermera funnit att en sådan minskning skulle få effekter som inte tidigare förutsetts.

Verket har därför i samarbete med Sveriges Radio utarbetat en plan för

testbildsändningar som ska i möjligaste mån tillgodose behovet av testbild vid installationsarbeten m.m. För att undvika att nedskärningarna blir alltför drastiska begär televerket ytterligare 1,5 milj. kr. för detta ändamål.

Föredruaganden

Jag förordar att radiofondsmedel beräknas för portohöjningar om 1.8 milj. kr. Beträffande testbildsändningar är jag beredd att ompröva mitt tidigare ställningstagande eftersom det visat sig komma att medföra bety-

dande svårigheter för radiohandeln om sändningarna skärs ner med 509. En sådan nedskärning skulle dessutom försvåra mottagning av text-TV-

sändningarna, I enlighet med televerkets och Sveriges Radios förslag för-

Prop. 1981/82: 25 43

milj. kr. tilldelas televerket av radiofondsmedel för den ökade kostnaden. Jag räknar med att televerket i sitt fortsatta rationaliseringsarbete kan kompensera den på detta sätt uteblivna besparingen. Jag vill i samman-

hanget erinra om vad jag tidigare i årets budgetproposition har anfört om

rationaliseringskravet på televerket. Övriga av verket åberopade kostnader räknar jag med kan finansieras med ordinarie investerings- eller drift-

medel.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att Televerket för budgetåret 1981/82 tilldelas ytterligare 3300 000

kr. av radiofondsmedel.

C. Skolväsendet

[7] C 8. Fortbildning m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 71956 000 kr.

Inom skolöverstyrelsen (SÖ) har utarbetats ett handlingsprogram röran-

de datorn i skolan. I programmet behandlas bl. a. frågan om fortbildning av lärare inom dataområdet. SÖ har därvid ansett det lämpligt att fortbild-

ningsinsatserna bör vara genomförda till läsåret 1986/87.

SÖ har för innevarande budgetår avsatt vissa medel för fortbildning av

lärare inom dataområdet. Vidare sker viss utbildning av lärare därigenom

att de beviljas lön med B-avdrag vid tjänstledighet för studier inom områ-

det.

Datadelegationen har inkommit med förslag till en utvidgad verksamhet i

fråga om fortbildning på området. Delegationen framhåller betydelsen av att datautbildningen i ungdomsskolan igångsätts på bred front så snart som

möjligt. Vidare anför delegationen bl. a.:

Delegationen vill även tramhållta betydelsen av att utbildningens inriktning och kvaliteter i övrigt motsvarar viktiga samhällsintressen. Utbildningen bör bidraga till att eleverna senare i arbetslivet och i sitt vuxna liv kan utnyttja datateknikens positiva potential. Av betydelse för att uppnå detta är att utbildning om datateknik kombineras med utbildning om de konsekvenser, som tekniken och dess användning kan leda till för männi-

skor, organisationer och samhälle.

Mot bakgrund härav förordar delegationen att vissa förberedande åtgär-

der vidtas för att åstadkomma en snabbare takt i genomförandet av SÖ:s

handlingsprogram. Delegationen förordar vidare att fler lärare skall komma I åtnjutande av fortbildning om datorer och deras användning, samt en viss kvalitetshöjning av fortbildningen jämfört med SÖ:s handlingsprogram. Förslagen innebär bl. a. att utbildningstiden förlängs för de korta kurserna i förhållande till SÖ:s

program från fyra till sju dagar,

Prop. 1981/82: 25 44

att 2500 sådana kurser anordnas under verksamhetsåret 1981/82.

att verksamheten bedrivs inom högskolan, fortbildningsavdelningarna och lokalt med skolstyrelsen som utbildningsanordnare,

att lokala kursledare och utbildare inom högskolan erbjuds utbildning, att material utvecklas för fortbildningsverksamheten. Delegationen har kostnadsberäknat sina förslag till ca 9,5 milj. kr.

Jag delar datadelegationens uppfattning att en ambitionshöjning vad gäller såväl genomförandetakt som kvalitet på fortbildningsinsatserna är

angelägen. Enligt min bedömning är det emellertid inte möjligt att nu genomföra datadelegationens förslag för budgetåret 1981/82 i hela dess

omfattning. Detta beror på den korta planeringstiden i kombination med de begränsningar i kapaciteten som ligger i tillgången på såväl utbildare som

utrustning för utbildningen. Jag förordar därför att ett lägre belopp än det datadelegationen har föreslagit används för åtgärder inom fortbildningen i

data, nämligen 600000 kr. Genom omfördelning inom anslaget bör ytterli-

gare 1,2 milj. kr. kunna användas för denna fortbildning. Detta kan ske på

grund av alt intresset för de s.k. reaktiveringskurserna för behöriga men

inte yrkesverksamma lärare har varit så lågt att knappt några kurser enligt

vad jag har inhämtat kommer till stånd. Kostnaderna för reaktiveringskurserna beräknades av min företrädare i 1981 års budgetproposition (prop.

1980/81: 100 bil. 12 s. 259) till 1.4 milj. kr. Vidare bör av reservationen på anslaget per den I juli 1981 1,2 milj. kr. kunna tas i anspråk. Jag avser att

återkomma till regeringen härvidlag.

Sammanlagt innebär detta att 3 milj. kr. kan disponeras för fortbildnings-

insatser inom dataområdet utöver vad som hittills har beräknats. Verksam-

heten bör bedrivas med huvudsakligen den inriktning datadelegationen har förordat. Denna verksamhet, finansierad enligt mitt förslag, innebär att viss utbildning av högskolans personal bekostas av medel anvisade för

fortbildning av skolans personal. Riksdagens godkännande av ett sådant tillvägagångssätt bör inhämtas. Som jag ser det är emellertid detta den

mest praktiska vägen att snabbt få till stånd en ändamålsenlig fortbildning

av högskolans personal syftande till att även skolans personal skall få en

adekvat fortbildning inom dataområdet. Att högskolans personal bibringas

kunskaper om skolans behov i fråga om datafortbildning är nämligen,

enligt min uppfattning, en förutsättning för att fortbildningen av skolans

lärare inom området skall bli meningsfull. Genom att SÖ får ansvaret även för fortbildningen av högskolans personal kan dessutom en samordning komma till stånd med utbildningen av de lokala kursledarna.

Jag hemställer att regeringen

dels

1. bereder riksdagen wullfälle att ta del av vad jag har anfört om omfördelning av medel inom anslaget Fortbildning m.m. från reaktiveringskurser till datafortbildning. dels föreslår riksdagen att

Prop. 1981/82: 25 45

ta . godkänna att viss utbildning av högskolans lärare inom dataom-

rådet bekostas av medel ur anslaget Fortbildning m. m..

3. till Fortbildning m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kr.

[8] € 11. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet. Ur detta förslagsanslag utgär ersättning för den kopiering av upphovsrättsligt skyddade litterära och konstnärliga verk som sker för undervisningsändamål i bl.a. grundskolorna och gymnasieskolorna samt vid sådana lärarutbildningar som vid utgången av juni månad 1977 stod under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ). Ersättningen avser också kopie-

ring av skyddade fotografier. Hittills har ersättning utgått på grund av åren

1973, 1976 och 1978 träffade avtal om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande (prop. 1973:70, LU 1973:16, rskr 1973:178 resp. prop. [976/77:25, UbU 1976/77:9, rskr 1976/77:73 samt prop. 1978/79:25, UbU 1978/79:15, rskr 1978/79:124). 1978 års avtal har förlängts att gälla t.o.m. den 30 juni 1981, utom i vad avser ersättningens storlek, genom avtal den

28 juni och den 5 juli 1979 resp. den 26 juni 1980. De hittillsvarande avtalen har i princip endast omfattat läroanstalter och utbildningar under SÖ:s

tillsyn.

Ersättningen betalas ut till föreningen BONUS. Denna förening företräder de författare, konstnärer, fotograter och andra rättsinnehavare som berörs av kopieringen. Anslaget har för innevarande budgetår förts upp med 1820000 kr. Av detta belopp avser 1760000 kr. ersättning för själva

kopieringen, medan återstoden avser arvoden till offentliga ledamöter i

BONUS" styrelse m.m. Anslaget avser även ersättning för vissa utbildningar inom högskolesektorn, vilka tidigare stod under SÖ:s tillsyn.

I prop. 1979/80: 100 (bil. 12 s. 258) och prop. 1980/81: 100 (bil. 12 s. 268) anförde min företrädare att frågan om ersättningens storlek för sädant mångfaldigande som med stöd av gällande avtal skedde i skolorna under budgetåren 1979/80 resp. 1980/81 skulle behandlas vid förhandlingar om ett nytt avtal. Min företrädare angav vidare att anslaget borde föras upp med oförändrat belopp i avvaktan på resultatet av förhandlingarna om ett nytt avtal. Jag vill nu anmäla att ett nytt avtal har träffats. Detta avtal bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6.2.

Det nya avtalet är treårigt och gäller fr.o.m. den I juli 1981 t.o.m. den 30 juni 1984. Avtalet avser utbildning som har staten. kommun eller landstingskommun som huvudman och som står under tillsyn av SÖ, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) eller styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet. Utbildningar som under avtalsperioden ställs under sådant huvudmannaskap resp. sådan tillsyn förs automatiskt in under avtalet.

Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering av upphovs-

rättsliga frågor på undervisningsområdet, de s.k. AUU-sakkunniga, lade 1974 fram ett utkast till avtal om grafiskt och fotografiskt mångfaldigande

Prop. 1981/82: 25 46

inom de högre utbildningsanstalterna, uppbyggt på samma principer som legat till grund för skolavtalet år 1973. Förhandlingar om ett högskoleavtal inleddes därefter mellan staten och de upphovsrättsliga intresseorganisationer som ingått skolkopieringsavtalet. Dessa förhandlingar har nu lett fram till ett avtal med samordnade regler för skol- och högskoleområdena.

Den principiella utformningen av det nya avtalet är i huvudsak densamma som för de tidigare skolkopieringsavtalen. De regler som gällt för kopieringen enligt 1978 års avtal har således i stort sett kunnat bibehällas oförändrade och kunnat göras tillämpliga även för högskoleområdet. För den högre musikundervisningen har det dock visat sig nödvändigt att meddela särskilda tilläggsbestämmelser (bilaga A). Enligt en särskild protokollsanteckning är parterna ense om att avtalet skall ses som ett försöksavtal för högskoleområdet och att man mot bakgrund av de erfarenheter som avtalet ger bl. a. kan behöva överväga om bestämmelserna om rätten att kopiera är lämpligt utformade för högskolornas det (bilaga D).

En betydelsefull nyhet är att kopiering nu får ske av utgivna litterära eller konstnärliga verk och fotografiska bilder, till vilka upphovsrätten

innehas av någon eller några som inte är medlemmar i någon av de

organisationer som har skrivit under avtalet. Det innebär att det t.ex. är tillåtet att kopiera även utländska upphovsmäns verk enligt avtalets regler. Detta har möjliggiorts genom ändringar per den I januari 1981 i 15a§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk resp. 7a§ lagen (1960:730) om ränt till fotografisk bild. Rättsinnehavare kan dock hos någon av de avtalsslutande parterna meddela förbud mot sådan kopiering.

För att fastställa omfattningen av kopieringen på skolområdet och där-

med ersättningens storlek har särskilda kopieringsundersökningar ägt rum åren 1973 och 1977 enligt regler i resp. avtal. Den i 1976 års avtal föreskrivna undersökningen, som ägde rum under första halvåret 1977, gav vid handen att den totala kopieringen då uppgick till ca 270 miljoner kopiesidor per läsår. Därav utgjorde ca 70 miljoner sådant upphovsrättsligt skyddat material som var ersättningsberättigat enligt avtalet.

1977 års undersökning lades även till grund för beräkningen av den ersättning som skulle utgå enligt 1978 års avtal. Den ersättningsberätti-

gande kopiemängden beräknades härvid bl.a. med tillämpning av vissa

uppräkningsfaktorer (jfr prop. 1978/79:25 s. 49) till avrundat 110 miljoner

kopiesidor. Ersättningen per kopiesida bestämdes till 1.60 öre. Den totala

ersättningen för kopieringen utgjorde därför enligt 1978 års avtal 1760 000 kr. Därutöver skulle 40 000 kr. utgå till BONUS för egen redovisning eller

för annat ändamål som hade samband med avtalet.

Enligt 1979 års avtal skulle ersättning för sådan kopiering som med stöd av avtalet skedde i skolorna under tiden den 1 juli 1979—den 30 juni 1980 utgå t.v. med 1,8 milj. kr. Motsvarande skulle enligt 1980 års avtal gälla beträffande ersättning för kopiering under tiden den I juli 1980—den 30 juni 1981. Frågan om ersättning för kopieringen under de båda perioderna

Prop. 1981/82: 25 47

skulle enligt resp. avtal behandlas i samband med förhandlingar om kommande avtal. Enligt det nu ingångna avtalet betalar staten för kopieringen vid skolorna under åren 1979/80 och 1980/81, utöver vad som tidigare har erlagts, ersättning till BONUS med 2,5 milj. kr.

På uppdrag av AUU-sakkunniga utförde statistiska centralbyrån (SCB) under åren 1972—1973 en urvalsundersökning rörande omfattningen av kopieringens omfattning inom högskolorna. Undersökningen visade bl.a. att det totala antalet papperskopior av upphovsrättsligt skyddat material under ett år uppgick till ca 16,8 miljoner (felmarginal ca + 7 miljoner). Efter uppräkning till samtliga högskolor angavs siffran till ca 18.6 miljoner papperskopior. Den stora felmarginalen och den därav föranledda osäkerheten i resultatet berodde enligt SCB dels på att undersökningens mätpe-

riod inte omfattade hela den tid som skattningarna avsåg, dels på att

variationerna i kopieringen mellan olika institutioner var mycket stor.

För att få fram ett om möjligt säkrare underlag för bedömningen av hur mycket som kopierades I högskolorna beslöt förhandlingsparterna att låta göra en ny undersökning. I denna skulle även utredas bl.a. vad och varför man kopierade. Den nya undersökningen. som ägde rum under studieåret 1977—1978, visade bl.a. att det totala antalet papperskopior av upphovsrättsligt skyddat material uppgick till ca 19,9 miljoner. Därav utgjorde antalet kopior med utländsk förlaga ca 12,8 miljoner eller ca 64 Zz. Motsvarande siffra för SCB-undersökningen var 55 2.

För kopiering av verk eller del av verk vid högskolorna som skett före den I juli 1981 betalar staten ersättning till BONUS med 500000 kr. Organisationerna åtar sig att bl.a. med användande av dessa medel verka för uppgörelse i godo av anspråk som grundas på kopiering av verk eller del av verk i högskolorna före nämnda datum.

Den ersättning som skall utgå för kopiering enligt det nya avtalet skall beräknas på grundval av en redovisning av kopieringen vid skolorna och högskolorna under det första halvåret 1982. Redovisningen skall genomfö-

ras av SCB i samarbete med BONUS och med SÖ och UHÄ som huvudan-

svariga för genomförandet inom resp. sektor. Den skall på SÖ-området

omfatta ett urval på totalt 57 av samtliga skolenheter och på UHÄ-

området ett urval på maximalt 1092 av de utbildningsenheter som berörs av avtalet. Av kostnaderna för redovisningen svarar staten för 75 9c och upphovsrättsinnehavarnas organisationer för 25976. Närmare bestämmelser om redovisningssystemet har intagits i bilaga C till avtalet.

I avtalsbilaga B anges grunder för beräkning av ersättningen. Liksom

tidigare skall vissa uppräkningsregler tillämpas. Sålunda räknas kopiesida med notskrift som fem kopiesidor, kopiesida ur tidning eller tidskrift som två och en halv kopiesidor, smådiabild som 125 kopiesidor och stordiabild som 75 kopiesidor. För framställning av stordiabild utgår dock ingen ersättning, om det från samma förlaga även görs papperskopior för att utdelas till eleverna eller de studerande.

Prop. 1981/82: 25 48

Ersättningen per kopiesida har enligt 1981 års avtal bestämts till 4,5 öre för år 1981/82, 4,75 öre för år 1982/83 och 5,0 öre för år 1983/84. Detta

innebär följande enligt de avrundningsregler som tillämpas i avtalet. I ersättning för varje fullt avrundat antal om fem miljoner kopiesidor som under resp. avtalsår har framställts vid skolorna utgår 225000 kr. för år

1981/82, 237 500 kr. för år 1982/83 och 250000 kr. för år 1983/84. För varje fullt avrundat antal om en miljon kopiesidor som under resp. avtalsår har framställts vid högskolorna utgår 45 000 kr. för år 1981/82, 47 500 kr. för år 1982/83 och 50000 kr. för år 1983/84. För sådan kopiering vid högskolorna av facklitteratur och vetenskapliga tidskrifter, som är särskilt känslig från upphovsrättslig synpunkt, utgår

200000 kr. för hela avtalsperioden.

Ersättning för det första avtalsåret betalas ut till BONUS med 1.8 milj.

kr. i juli 1981 och med 6.6 milj. kr. senast en månad efter det att riksdagen har godkänt avtalet. Ersättning för det andra avtalsåret betalas ut med 5,5

milj. kr. i juli 1982. Eventuellt återstående belopp för såväl det första som det andra avtalsåret betalas ut inom två månader efter det att resultatet av

1982 års redovisning föreligger. Ersättning för det tredje avtalsåret betalas

ut i juli 1983. Om förskott överstiger slutligt fastställt belopp skall reglering

ske på det sätt avtalet anger.

De medel som inflyter för kopiering av verk av utländska rättsinnehavare skall BONUS fördela och distribuera till vederbörande organisationer i resp. rättsinnehavares hemländer. Krav som framförs på ersättning för kopiering av verk av rättsinnehavare, som inte företräds av någon av de

organisationer som har undertecknat avtalet, får endast riktas mot någon

av dessa organisationer. Rättsinnehavaren skall i sådant fall få ersättning av BONUS ur det belopp som staten har betalat i anledning av avtalet.

I likhet med föregående skolkopieringsavtal innehåller 1981 års avtal en

bestämmelse om åtagande för staten att tillsammans med upphovsrättsinnehavarnas organisationer utarbeta och sprida information till berörda skolor, högskolor och lärare om avtalet samt om aktuell upphovsrättslig lagstiftning.

För egen det vill jag anföra följande.

Först vill jag nämna att det numera har tillkommit ett antal kopieringsav-

tal i utlandet. För våra nordiska grannländers del gäller följande. I Norge

slöts ett avtal i januari 1980. Det omfattar skolutbildning och viss lägre

högskoleutbildning och gäller åren 1980 och 1981. Ersättning utgår för år

1980 med 7,25 norska öre per kopiesida och för år 1981 med det förhöjda

belopp som följer av utvecklingen av konsumentprisindex. I Danmark

ingicks ett avtal redan år 1978. Det avser enbart skolområdet. Frågan om

ersättningens storlek hänsköts på grund av parternas oenighet till skiljedom. Denna meddelades i februari 1980 och innebär en ersättning om 8

danska öre per kopiesida för vart och ett av läsåren 1980/81 och 1981/82. I

Finland träffades ett avtal i mars 1980 för både skol- och högskoleområ-

Prop. 1981/82: 25 49

dena. I ersättning utgår 2 milj. mark för år 1980 och 3,5 milj. mark för år

1981. Dessa belopp är inte knutna till nägon viss statistiskt beräknad

kopiemängd.

Jag anser det utomordentligt värdefullt att det nu har kunnat slutas ett kopieringsavtal som även omfattar högskoleområdet. Avtalet bör enligt min mening ses mot följande bakgrund. Man har i högskolorna i minst lika hög grad som i skolan behov av att kunna kopiera ur böcker, tidningar och tidskrifter samt ur andra litterära och konstnärliga verk. Behov föreligger också av att kunna kopiera fotografier. I fråga om de verk och fotografier, till vilka skydd föreligger enligt upphovsrättslagen resp. fotografilagen, kan utbildningsanstalternas behov inte helt tillfredsställas inom ramen för de lagbestämmelser som ger rätt att kopiera utan rättsinnehavarens samtycke, främst 118 första stycket upphovsrättslagen och 5§ fotografilagen. Den närmare innebörden av bestämmelserna är dessutom oklar. Det ex-

akta antalet kopior som får framställas kan nämligen inte anges. Att i varje enskilt fall skaffa erforderligt medgivande är praktiskt ogenomförbart. För

lärarna som har behov av att kopiera liksom för rättsinnehavarna är dessa förhållanden otillfredsställande.

Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att det, på samma sätt som redan har skett för skolans del, skapas klarhet om kopieringsrättens omfattning inom det högre utbildningsväsendet. Det bör därvid också tillses att lärarnas behov tillfredsställs. Enligt min mening ger avtalet den klarhet som behövs. Avtalet torde även ge de berörda utbildningsanstalterna och lärarna den kopieringsrätt som kan anses erforderlig. Jag vill i detta sammanhang även peka på den genom ändringar i upphovsrättslagstiftningen öppnade möjligheten att på de villkor avtalet föreskriver kopiera ur verk av bl.a. utländska upphovsmän. vilket är av särskild betydelse just för högskoleutbildningen.

Liksom enligt de tidigare skolkopieringsavtalen skall ersättningen för kopieringen utges av staten. Det nya avtalet bör därför underställas riksdagen för godkännande i vad det avser skyldigheten för staten att utge ersättning.

All ersättning enligt det nya avtalet bör lämpligen utgå ur detta förslagsanslag. Detsamma bör gälla kostnaderna för den redovisning som skall ske

under första halvåret 1982.

Jag har, i vad avtalet avser högskoleutbildning, samrått med cheferna för utbildnings- och jordbruksdepartementen.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att bemyndiga regeringen att, såvitt gäller skyldigheten för staten att

utge ersättning för kopiering, godkänna avtalet om kopiering i

skolorna och högskolorna.

[9] C 12. Bidrag till driften av grundskolor m. m. F.n. finns elva Waldorf-

skolor i Sverige. Av dessa får Kristotferskolan i Stockholm statsbidrag

4 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 25

Prop. 1981/82: 25 50

sedan är 1960. För budgetåret 1981/82 är bidraget beräknat till knappt 4,9 milj. kr. Bidraget utgår ur anslagsposten Bidrag till enskilda skolor under detta anslag. Övriga Waldorfskolor erhåller f.n. ej statsbidrag.

Frågan om statsbidrag till enskilda skolor på grundskolenivå, däribland Waldorfskolorna, behandlas i ett nyligen avlämnat delbetänkande (Fristående skolor, SOU 1981:34) från kommittén (U 1979: 13) angående skolor med enskild huvudman (SEH-kommittén). Ett ställningstagande till kommitténs förslag innefattar flera såväl principiellt som tekniskt svåra bedömningar. Jag räknar därför inte med att regeringen skall kunna förelägga riksdagen förslag till beslut om principer för bl. a. statsbidrag till enskilda skolor som kan tillämpas före budgetåret 1983/84.

Den ekonomiska situationen vid de Waldorfskolor som ej erhåller statsbidrag har redovisats för dåvarande statsrådet Mogård vid en uppvaktning av företrädare för skolorna 1 april 1981.

Av material som överlämnades vid uppvaktningen framgår att antalet elever vid de nio ej statsunderstödda Waldorfskolorna som fanns läsåret 1980/81 — Johannaskolan i Örebro. Rudolf Steinerskolan i Lund. Martinskolan i Stockholm, Rudolf Steinerskotan i Norrköping, Delsbo Waldorfskola, Umeå Waldorfskola, Örjansskolan i Järna, Nibbleskolan i Järna och Rudolf Steinerskolan i Göteborg — uppgick till 1043 under läsåret 1980/81.

Till skolorna utgår som jag nämnde inte något statsbidrag. Kommunalt stöd utgår i vissa fall och uppgick läsåret 1980/81 enligt redovisningen sammanlagt till 1 883 400 kr.

De sammanlagda kostnader, som redovisats av skolorna. uppgick till 7802000kr., de sammanlagda intäkterna till 6670000kr. Underskottet utgjorde således 1132 000 kr.

Den ekonomiska situationen för skolorna är bekymmersam. Skolorna uppger att det är sannolikt att flera av skolorna måste upphöra med sin verksamhet. Eftersom eleverna befinner sig i skolpliktig ålder kommer de i så fall att ätergå till det allmänna skolväsendet. Detta kommer att leda till ökade kommunala och statliga kostnader.

I vilken utsträckning de kommunala kostnaderna kommer att öka utöver de ca 1.8 milj. kr., som kommunerna nu frivilligt ger i bidrag, är svårt att bedöma. De statliga kostnaderna kommer att öka genom att eleverna från Waldorfskolor ger underlag för ökade statsbidrag.

Med hänsyn till de särskilda omständigheter som föreligger i detta fall finns det enligt min mening skäl att lämna ett särskilt bidrag för budgetåret 1981/82 till Waldorfskolorna i avvaktan på ställningstagande till SEHkommitténs förslag. Detta bidrag bör utgå med 800000 kr. Bidraget bör fördelas mellan skolorna av skolöverstyrelsen med hänsyn till deras redovisade underskott.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat i fråga om statsbidrag till Wal-

dorfskolor.

Prop. 1981/82: 25 51

[10] C 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsan-

slag av 3 584 milj. kr. Ur anslaget ersätts bl. a. kostnader för statsbidrag till driften av kommunernas gymnasieskolor.

Riksdagen beslutade den 4 juni 1981 om ett tillfälligt stimulansbidrag till

utbildning inom industri och hantverk i gymnasieskolan (mot. 1980/ 81:2192, UbU 1980/81:41, rskr 1980/81:405). Utbildningsutskottet, till vars

uttalanden riksdagen anslöt sig, anförde att stimulansbidraget borde knytas inte till klass utan till individ och avse faktisk ökning av intaget till

sektorn för industri och hantverk. Bidraget borde kunna vara en stimulans till en utökning av både den utbildning som är förlagd till skola och den

utbildning som är förlagd till företag eller institution. Utskottet erinrade i sammanhanget om att gymnasial yrkesutbildning i form av inbyggd utbildning och lärlingsutbildning minskar de kommunala investeringarna och driftkostnaderna samtidigt som cleverna i större utsträckning fär inblick i

förhållandena inom arbetslivet och ges ökade möjligheter att meritera sig

för yrkesverksamhet. Stimulansbidraget borde utgå för intagningsplatser

inom den s.k. stora ramen, vilka tillkommit med stöd av organisationsbe-

slut efter utgången av maj månad 1981. Förslag om bidragets storlek och om erforderliga medel för budgetåret 1981/82 borde regeringen lägga fram i

sin proposition med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för detta budgetår. Beträffande budgetåren därefter borde regeringen återkomma i senare sammanhang.

I syfte att sprida kännedom om riksdagens beslut och om möjligt skapa

effekt av riksdagsbeslutet redan inför läsåret 1981/82 uppdrog regeringen den 25 juni [981 åt skolöverstyrelsen (SÖ) att informera kommunerna om riksdagsbeslutet. SÖ har fullgjort uppdraget genom skrivelse den 17 juli

1981 till skolstyrelserna i de kommuner som har gymnasieskola.

Min företrädare fäste i budgetpropositionen 1981 uppmärksamheten på den oroväckande skillnaden mellan å ena sidan det av regering och riksdag

medgivna antalet intagningsplatser på gymnasieskolans teoretiska linjer

och å andra sidan antalet av SÖ utlagda och av kommunerna faktiskt ianspråktagna platser (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 232). I detta samman-

hang erinrade hon också om svårigheten att på de yrkesinriktade linjerna ta i anspråk det medgivna antalet platser. Mot bakgrund av dessa förhållanden och i syfte att hålla tillbaka ökning-

en av antalet elevplatser på de teoretiska studievägarna har regeringen

genom förordning (SÖ-FS 1981:71) om elevplatser i gymnasieskolan budgetåret 1981/82 (ändrad SÖ-FS 1981:162) begränsat sitt bemyndigande till

SÖ att göra viss omfördelning av elevplatser dels mellan studievägar inom gymnasieskolans s.k. stora och lilla ram, dels mellan dessa ramar. SÖ:s

omfördelning av elevplatser får inte medföra att antalet elevplatser på de

teoretiska linjerna med undantag av naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje överskrider det antal som regeringen särskilt beslutar om.

Prop. 1981/82: 25 52

Jag har under hand erhållit uppgifter om antalet utlagda elevplatser i

gymnasieskolan innevarande läsår enligt beslut t.o.m. den 21 augusti 1981. Med hjälp av dessa är det möjligt att göra följande sammanställning över antalet elevplatser på skilda sektorer inom gymnasieskolan läsåren 1979/80 — 1981/82. Av intresse i sammanhanget är det förslag om dimensionering

av de berörda sektorerna läsåret 1982/83 som SÖ framför i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83.

Ianspråktagna platser Utlagda SÖ:s anslags-

platser framställning

1978-09-15 1979-09-15 1980-09-15 1981-08-21 för 1982/83 A. Treårig ekonomisk linje 6497 7577 8651 9624 9 500 B. Treårig naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje 16030 17 666 18848 20613 21 200 C. Treårig humanistisk och samhällsvetenskaplig linje samt de tvååriga teoretiska linjerna 26482 27283 29814 28715 26 900 D. Tvååriga yrkesinriktade linjer och näraliggande specialkurser 47 962 51 166 57032 65 101 68 100

Av sammanställningen framgår att den hittillsvarande ökningen av de

teoretiska linjerna — den naturvetenskapliga och den fyraåriga tekniska linjen undantagna — har bromsats. Förändringen mellan läsåren 1980/81

och 1981/82 kan komma att accentueras i någon mån, då antalet utlagda

platser i allmänhet brukar vara något större än antalet faktiskt ianspråktagna. Jag ämnar föreslå regeringen att i budgetpropositionen 1982 visa fortsatt återhållsamhet i vad avser dimensioneringen av de i detta sammanhang aktuella teoretiska studievägarna. Jag utgår från att kommunerna och”

SÖ i den pågående planeringen inför läsåret 1982/83 inriktar sig på en

fortsatt förbättring av balansen mellan gymnasieskolans yrkesinriktade

studievägar och dess teoretiska studievägar.

Det förbättrade statsbidraget till inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel, varom riksdagen på regeringens förslag fattade beslut våren 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 12, prop. 1979/80:145, UbU 1979/ 80:34, rskr 1979/80:363), har visserligen medverkat till en markant ökning

av antalet platser på de yrkesinriktade studievägarna. Ökningen framgår av vad jag i det föregående anfört om elevplatsutvecklingen. Ytterligare åtgärder är emellertid nödvändiga under den tid då antalet 16-åringar är

som störst för att minska obalansen mellan de teoretiska utbildningarna

och de yrkesinriktade utbildningarna.

Åtgärderna bör inriktas på att i ökad utsträckning erbjuda ungdomarna sådan yrkesinriktad utbildning som arbetsmarknaden har mest behov av.

in '

Prop. 1981/82: 25

Den sektor av gymnasieskolan som närmast kommer i fråga för stimulansåtgärder är industri- och hantverkssektorn.

Att anordna utbildningar inom denna sektor i skolinstitutioner medför för kommunerna betungande investeringar i byggnader och utrustning. Det är begripligt att kommunerna med tanke på det kärva ekonomiska läget

och det om ett par år minskade antalet 16-åringar drar sig för att investera i

nya institutioner.

Hikhet med utbildningsutskottet vill jag erinra om att gymnasial yrkesut-

bildning i form av inbyggd utbildning och lärlingsutbildning medför mindre investeringsbehov än om kommunen anordnar motsvarande utbildning i

skolinstitution. Det finns alltså anledning att peka på möjligheten att i den nuvarande situationen, då det främst gäller att klara de påfrestningar på

gymnasieskolan som är av temporär art, anordna utbildning som förläggs till företag.

Det tillfälliga stimulansbidraget bör av kommunen kunna användas för åtgärder som den finner lämpliga för att främja utbildningen i gymnasieskolan inom industri och hantverk, t. ex. för lokaler, utrustning eller utbildning av handledare i företag som tillhandahåller utbildningsplatser. Stimulansbidrag för budgetåret 1981/82 bör utgå till kommun, om kom-

munen i sin gymnasieskola inom sektorn industri och hantverk anordnar ytterligare intagningsplatser på linje eller specialkurs eller inom gymnasial

lärlingsutbildning. Bidraget bör utgå för sådana platser som på framställ-

ning gjord efter utgången av maj månad 1981 tilldelas kommunen ur gym-

nasieskolans s.k. stora ram enligt förordningen (SÖ-FS 1981:71) om elev-

platser i gymnasieskolan bugetåret 1981/82 (ändrad SÖ-FS 1981:162). Bidraget bör utgå för sådana anordnade platser som tas i anspråk. För klarhetens skull vill jag poängtera att de i detta sammanhang berörda

specialkurserna avser kurser inom stora ramen, sålunda minst ettåriga

direkt grundskoleanknutna specialkurser.

Det bör få ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att fastställa vilka studievägar och vilken gymnasial lärlingsutbildning som i detta sammanhang skall räknas till sektorn industri och hantverk.

Vad gäller bidragets storlek vill jag anföra följande.

Det ligger naturligtvis nära till hands att utgå från att effekten av det

tillfälliga stimulansbidraget är direkt beroende av bidragsbeloppets storlek.

Ju större bidrag som utgår, desto större insatser från kommunernas sida skulle kunna förväntas. Jag är emellertid övertygad om att samtliga ut-

bildningsanordnare numera — efter den debatt som föranleddes av regeringens förslag om dimensionering av gymnasieskolans olika studievägar i budgetpropositionen 1981 — inser hur angeläget det är att ungdomarna

efter grundskolan i så stor utsträckning som möjligt erbjuds sådan utbild-

ning som näringslivet och samhället i övrigt efterfrågar. Allt tyder på att kommunerna f. n. gör stora ansträngningar för att hjälpa ungdomarna. Vad

Prop. 1981/82: 25 s4

det nu gäller är att bidra till att kommunerna om möjligt gör ytterligare insatser de år som antalet 16-äringar är som störst. Den ekonomiska situation som vi nu befinner oss I sätter en bestämd gräns för vad som kan

utgå av extra bidrag innevarande budgetår. Enligt min mening bör ifråga-

varande bidrag utgöra 1500 kr. per elev. Detta innebär att en kommun för en ny klass om 16 elever, där alla platser tagits i anspråk, kan räkna med ett stimulansbidrag på 24000 kr.

Jag utgär från att ca 3000 bidragsgrundande platser kan anordnas. Me-

delsbehovet för ifrågavarande ändamål innevarande budgetår kan sålunda beräknas till 4,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. godkänna de grunder för stimulansbidrag för budgetåret 1981/82

som jag har förordat.

ro medge att kostnaderna för bidraget ersätts ur anslaget Bidrag till

driften av gymnasieskolor.

D. Högskola och forskning

[LI] D 26. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna. I prop. 1980/

81: 20 (bil. 8 s. 2) om besparingar I statsverksamheten m. m. (bil. 8 s. 22)

framhöll jag att det var nödvändigt att söka vidta åtgärder som dämpar kostnadsutvecklingen för lokaler inom högskolan. Den neddragning av högskolans dimensionering som dittills skett och som jag då förordade

borde, enligt min mening, leda till ett något minskat lokalbehov. Det var

därför angeläget att skärpa prövningen av behovet av nya förhyrningar

samt åstadkomma en minskning av redan existerande förhyrningar. Det

ankom på högskolestyrelserna att i samverkan med byggnadsstyrelsen

(KBS) vidta de nödvändiga åtgärderna härför. Jag räknade med att de omedelbara ätgärderna skulle leda till besparingar av 15 milj. kr. inom anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna redan under budget-

året 1981/82.

Vid behandlingen av denna del av propositionen konstaterade utbild-

ningsutskottet (UbU 1980/81:12 s. 26) att det var angeläget att en minsk-

ning av lokalytan genomfördes på ett planmässigt sätt och utan negativa återverkningar på verksamheten inom högskolan. Utskottet hade svårt att bedöma om cen besparing av den storlek som angetts gick att åstadkomma under sådana förutsättningar. Utskottet räknade med att högskolemyn-

digheterna och KBS vid sin planering skulle vidta alla åtgärder som fick anses rimliga i syfte att nå den besparingseffekt som angetts i propositionen. Regeringen uppdrog den 16 oktober 1980 åt KBS att. i samråd med

universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och efter samråd med berörda högskolestyrelser, redovisa förslag till åtgärder som kunde beräknas leda till en besparing om sammanlagt minst 15 milj. kr. under anslaget Lokal-

Prop. 1981/82: 25 in in

kostnader m. m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1981/82. Det ankom på högskolestyrelserna att samarbeta med KBS för att fullgöra uppdraget.

De i prop. 1980/81: 20 föreslagna besparingarna under reservationsanslagen till högskoleändamål hade beräknats med hänsyn till att angivna bespa-

ring under lokalkostnadsanslaget kunde genomföras. KBS skulle redovisa uppdraget till regeringen senast den 16 mars 1981.

I budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 12 s. 388) återkom jag till frågan om minskning av lokalkostnaderna inom högskolan. Jag framhöll

härvid att besparingen om 15 milj. kr. var ett uttryck för den totala besparingseffekt som eftersträvades. Jag erinrade om att KBS och UHÄ utredde frågan om hur besparingen skulle genomföras. I avvaktan på resultatet av myndigheternas utredning borde regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att slutligt avgöra huruvida besparingen skulle tas ut inom lokalkostnadsanslaget eller genom andra generella besparingsåtgärder.

Vid sin behandling av nyss nämnda förslag I budgetpropositionen fann

utbildningsutskottet (UbU 1980/81:20 s. 17) att det var angeläget att den

avsedda besparingen om 15 milj. kr. inom lokalkostnadsanslaget genomfördes. Skulle denna besparing inte kunna realiseras i full omfattning under budgetåret 1981/82 borde enligt utskottet regeringen återkomma till riksdagen med kompletterande besparingsförslag, så att den samlade besparings-

effekten inom anslagen till högskolan under budgetåret 1981/82 inte blev

mindre än vad riksdagens beslut innebar. Utskottet föreslog att riksdagen

som sin mening skulle ge till känna vad utskottet anfört. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 1980/81: 246).

Med anledning av regeringens uppdrag den 16 oktober 1980 ålade KBS och UHÄ i en skrivelse den 27 oktober 1980 högskoleenheterna att pröva möjligheterna att friställa lokaler.

KBS och UHÄ bedömde att den föreslagna reduceringen, uttryckt i

hyresgrundande bruksarea, BRA (H), borde fördelas så att enheter med fast forskningsorganisation skulle spara ca 2,542 och övriga enheter ca 4,57 av sina lokalinnehav. Denna skillnad motiverades av att forskarutbildning och forskning enligt regeringens direktiv för myndigheternas anslagsframställningar utgör ett prioriterat område. På grund av rådande lokalsituation undantogs de konstnärliga högskolorna i Stockholm. högskolan i Östersund samt högskolcutbildningarna i Halmstad och Skövde

från lokalbesparingar. KBS uppskattade att en besparing om 15 milj. kr. motsvarande en BRA

(H) om ca 50000 m?.

Högskoleenheternas prövning skulle avse i första hand förhyrda och i andra hand statligt ägda lokaler. Vid prövningen av reduktionsmöjligheterna fick enheterna tillgodoräkna sig besparingen om man avstod från

beslutade men inte genomförda förhyrningar. Vid varje reduktion skulle förslagens konsekvenser för verksamheten vid resp. högskolcenhet redo-

visas.

Prop. 1981/82: 25 56

I skilda skrivelser till regeringen har KBS redovisat besparingar på sammanlagt 32552 m”, vilket enligt KBS beräkningar skulle motsvara ca

8631 500 kr.

UHÅÄ har i skrivelse till regeringen den I juni 1981 lämnat förslag om hur merparten av resterande del av de anbefallda besparingarna om 15 milj. kr. budgetåret 1981/82 skall ske. Förslaget innebär att de högskoleenheter som inte nått upp till de av KBS fastställda lokalbesparingarna skall av medel

som står till enheternas förfogande leverera in sammanlagt 6 309 000 kr. till

anslagsposten 3 Inkomster under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

Beräkningen för varje högskoleenhet är gjord med utgångspunkt i ett belopp om 400 kr./m” för det inte uppnådda besparingsmålet. Det så beräknade beloppet har UHÄ, med hänsyn till kostnader för flyttning, minskat med 45 kr. för varje av KBS godkänd m” lokalbesparing. Fördelningen på högskoleenheter av besparingsmål, uppnådd besparing, ej upp-

nådd besparing och belopp som skall tillföras lokalkostnadsanslaget fram-

går av följande sammanställning som avser budgetåret 1981/82.

Högskoleenhet Besparings- Uppnådd besparing Ej uppnådd Medel som skall

mål lokalbesparing tillföras lokal-

m? m? kr. m” kostnadsanslaget

Universitetet i Stockholm 4200 124 62 000 4076 1625 000 Tekniska högskolan i Stockholm 4000 2229 488 500 1771 628 000 Karolinska institutet 2600 1698 538 600 902 296 000 Högskolan för lärarutbildning i Stockholm 2200 1806 373 800 394 920000 Universitetet i Uppsala 5900 4802 893 300 1098 260 000 Högskolan i Eskilstuna/ Västerås 300 318 120000 0 0 Högskolan i Falun/ Borlänge . 400 401 144 700 0 0 Högskolan i Gävle/ Sandviken = 300 294 76000 0 0 Högskolan I Örebro 1300 700 100 000 600 215 000 Universitetet i Linköping 2200 954 205 700 1246 463 000 Högskolan i Jönköping 400 400 170 000 0 0 Universitetet i

Universitetet i Göteborg 5700 5083 1564 000 617 59 000 Chalmers tekniska

Högskolan i; Sundsvall/ Härnösand 400 400 120 000 0 0

50800 m” 32552 m? 8631 500 kr. 6 309.000 kr.

Prop. 1981/82: 25 57

Jag ansluter mig till UHÄ: s förslag att de högskoleenheter som inte nått upp till fastställd lokalbesparing genom besparingar inom andra områden

skall tillföra lokalkostnadsanslaget sammanlagt 6 309000 kr. Besparingen för budgetåret kommer — såvitt nu är i fråga — att uppgå till sammanlagt

14940 000 kr. mot beräknade 15 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad som förordats i fråga om besparingar av lokalkost-

nader m. m. vid högskoleenheterna.

[12] Svenskt deltagande i nytt projekt inom den europeiska organisationen

för kärnforskning (CERN). Den europeiska organisationen för kärnforskning upprättades genom en överenskommelse i Paris den I juni 1953.

Sverige ratificerade överenskommelsen år 1954 (jfr prop. 1953:127, SU

1953: 77, rskr 1953: 167). Förutom Sverige är följande länder medlemmar i CERN: Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland. Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbrittanien, Förbundsrepubliken Tyskland samt Österrike.

Organisationen utgör europeiskt centrum för fredlig grundforskning inom partikel- och högenergifysik. Dess laboratorier i utkanten av Geneve

är i dag världens största. anläggning i sitt slag och det ger fysiker från

organisationens medlemsländer möjlighet att bedriva forskning vid stora partikelacceleratorer.

Att definiera och undersöka de fundamentala beståndsdelarna i materia

och energi samt att beskriva och förstå de krafter som styr processerna på en primär nivå är dominerande forskningsområden inom elementarpartikelfysiken. Experimentellt sker detta genom acceleration av strålar av

olika partikelslag till höga hastigheter (energier) för kollision med andra

partiklar eller fasta mål. Vid kollisionerna omlagras energin och nya partik-

lar kan skapas. i

Vid laboratoriet finns nu följande maskiner: 600 MeV synkrotron (SC) 1957 28 GeV protonsynkrotron (PS) 28 + 28 GeV lagringsringar (ISR)

400 GeV protonsynkrotron (SPS)

Endast synkrotronen är en fristående accelerator, medan de tre övriga

maskinerna är kopplade till varandra genom att protonsynkrotronen utöver att vara forskningsaccelerator i sig även tjänar som injektor till

lagringsringar och till 400 GeV protonsynkrotronen.

CERN: s budget för år 1981 uppgår till drygt 610 milj. sfr. Medlemslän-

dernas bidrag framräknas med utgångspunkt i nationalproduktens storlek.

Sveriges bidragsandel utgör f.n. 4,3 Z och motsvarar 64 milj. kr. år 1981.

Universitet och högskolor samt forskningsråd ställer resurser till förfogande till de svenska forskningsgrupperna för löner, mätutrustningar etc. Dessa resurser motsvarade ca 20 milj. kr. under år 1980.

Prop. 1981/82: 25 58

Endast ett fåtal av de forskare som använder CERN är också anställda av organisationen. De övriga användarna är gästforskare som normalt är stationerade i sina hemländer, men arbetar regelbundet vid CERN under kortare eller längre perioder.

Omkring hundra svenska vetenskapsmän och forskarstuderande är årligen engagerade i CERN:s forskning. Betydelsen av forskningen vid CERN för svensk forskarutbildning framgår av att 64 doktorsavhandlingar presenterats under åren 1971-1980 med material som i huvudsak har framtagits vid CERN.

LEP-projektet

Som ett led i forskningsutvecklingen vid CERN och organisationens strävan att anpassa de experimentélla anläggningarna till forskningsfrontens utveckling har det s.k. LEP-projektet utformats. LEP är förkortning av Large Electron Positron Storage Ring — dvs. en stor lagringsring för kollisioner av elektroner och positroner.

Den vetenskapliga motiveringen för att bygga en lagringsring för mycket snabba elektroner och deras antipartiklar, positroner, är omfattande och oomtvistad i fackkretsar. De nuvarande synkrotronerna. PS och SPS, som hittills har accelererat protoner kommer att vid sidan av denna uppgift anpassas för acceleration av elektroner och positroner och därmed tjäna som injektor till LEP. Den föreslagna LEP-ringen skall svara för slutsteget i accelerationsprocessen. Av tekniska skäl måste LEP-ringen ges stora dimensioner. Den planeras bli förlagd i en underjordisk tunnel med 27 kilometers omkrets. Först därigenom kommer sådana energier att frigöras vid kollision meHan accelererade elektroner och positroner att materiens innersta byggstenar och de krafter som håller dessa samman kan studeras.

Anläggningen kommer att bli unik eftersom acceleratorer med hög energi som nu byggs eller planeras i andra världsdetar är av annan typ. Forskningsprogrammen i olika världsdelar kommer därför att komplettera varandra snarare än att konkurrera. För Europas del kommer LEP att bestämma huvudinriktningen av elementarpartikelforskningen under återstoden av 1900-talet.

Kostnader

Kostnaderna för att bygga LEP har av CERN beräknats till 900 milj. sfr. Härtill kommer lönekostnader för CERN: s personal, som nu successivt minskas för att hållas konstant fr. o. m. år 1985. Finansieringen av LEPprojektet avses ske genom en omfördelning av resurser mellan pågående forskningsprogram samt successiv nedläggning av vissa program. Genom detta förfarande kommer CERN: s budget under byggnadsperioden att i huvudsak kunna hållas på oförändrad nivå, dvs. omkring 610 milj. sfr. i 1981 års kostnader.

När CERN byggde 400 GeV protonsynkrotonen under 1970-talet

Prop. 1981/82: 25 59

gjordes detta inom ramen för ett särprogram vid CERN med egen budget till vilket medlemsländerna fick ansluta sig. Anslutningen innebar bl. a. att varje land utfäste sig att delta i programmet under byggnadstiden. Sedan byggandet av acceleratorn hade avslutats fördes forskningsverksamheten vid denna in i och bildade en del av CERN: s basprogram i vilket varje

medlemsland måste delta. Som redan har nämnts bygger LEP-projektet på

förutsättningen att några av de nuvarande maskinerna vid CERN kan

användas som injektorer i anslutning till LEP. Vidare bedömer CERN den

allmänna ekonomiska situationen sådan att det inte är möjligt för medlems-

länderna att finansiera LEP genom tillskott av nya resurser.

Mot denna bakgrund är det nödvändigt att låta LEP-projektet redan från början ingå som en del av CERN: s basprogram. Därigenom underlättas den tekniska och administrativa samordningen av LEP-projektet med annan verksamhet inom CERN och möjliggörs de resursmässiga omfördelningar inom CERN:s nuvarande budget som behövs för finansiering av projektet inom en i stort oförändrad total budget.

Inom CERN: s beslutande församling råder enighet om att LEP-projektet bör komma till stånd endast om alla medlemsländer godtar det och alla medlemsländer accepterar projektet som en del av CERN: s basprogram. Beslutsproceduren för ett ställningstagande till LEP påbörjades vid ett sammanträde med CERN: s beslutande församling i juni 1981 och skail

vara avslutad under hösten 1981.

Åtta av de tolv medlemsländerna röstade då för LEP-projektet. Fyra

länder, däribland Sverige, var inte färdiga med sin beredning av frågan och avsåg att avge sina röster under hösten. Naturvetenskapliga forskningsrådet har vid två tillfällen behandlat frågan om ett framtida svenskt engagemang i LEP-projektet. Rådet uttalade i december 1980 en fullständig enighet om den starka vetenskapliga motive-

ringen för LEP-projektet. Rådets positiva bedömning gällde såväl valet av LEP som nästa stora europeiska samarbetsprojekt som kvaliteten på de forskningsprogram som avses bli utförda vid detta. Rådet fann det emellertid inte möjligt att biträda en svensk anslutning till projektet på de av

CERN då angivna premisserna. Denna ståndpunkt grundade sig främst på

tveksamhet om de ekonomiska konsekvenser en anslutning skulle få för övrig nationell naturvetenskaplig forskning.

Vid rådets förnyade behandling av ett svenskt engagemang i LEP, i juni 1981, ansåg sig rådet kunna godta ett svenskt deltagande i LEP. En förutsättning var dock att förändringar av den årliga medlemsavgiften till CERN inte borde få påverka rådets budget för den nationella forskningen.

Rådet utgick vidare från att LEP skulle byggas inom en för CERN oförändrad budget.

Föredraganden

CERN utgör ett ledande internationellt forskningscentrum där forskning bedrivs inom elementarpartikelfysik — ett område grundläggande för såväl

Prop. 1981/82: 25 60

fysiken i övrigt som på längre sikt för naturvetenskapen i sin helhet. Sveriges medlemskap i CERN har varit helt utslagsgivande för landets möjligheter både att nationellt verka och internationellt hävda sig inom

forskningsområdet. Förutom att medlemskapet i CERN innebär tillgång till anläggningar, som är så resurskrävande att enbart USA och Sovjet har

kunnat satsa nationellt i jämförbar storleksordning, har tillgången till den internationella forskningsmiljön stimulerat våra möjligheter till vetenskapligt samarbete även utanför CERN: s omedelbara forskningsfält. Själva forskningen vid CERN förutsätter uppbyggnad av tekniskt mycket avance-

rad apparatur. Därigenom har den också haft betydelse inte minst för den teknologiska utvecklingen. LEP-projektet innebär en naturlig utveckling av forskningsinriktningen

vid CERN och omfattas av största vetenskapliga intresse internationellt. För att svensk fysikforskning på ett av sina centrala områden skall kunna hålla kontakt med den internationella forskningsfronten anser jag det nödvändigt att Sverige även i fortsättningen deltar i CERN: s verksamhet och därmed också det nya forskningsprogrammet.

Den ekonomiska situationen i Sverige och i många av CERN: s övriga

medlemsländer, liksom behovet av att stödja och utveckla andra forsk-

ningsområden nationellt, gör att stränga krav måste ställas på CERN att

genomföra uppbyggnaden av LEP-projektet inom en över uppbyggnadsskedet totalt sett i huvudsak oförändrad bidragsram uttryckt i 1981 års kostnadsläge. En annan förutsättning för ett svenskt deltagande i projektet är att alla CERN: s medlemsländer går med i det nya projektet. Även under dessa förutsättningar medför ett svenskt deltagande i LEF-projektet i praktiken en långsiktig ekonomisk bindning även om denna innebär i huvudsak oförändrade årliga ekonomiska förpliktelser. Jag anser det därför angeläget att regeringen bereder riksdagen möjlighet att ta del av regeringens ställningstagande i denna fråga.

Jag har viss förståelse för den tvekan som naturvetenskapliga forsk-

ningsrådet känt inför att ansvara för en så stor och långsiktig ekonomisk

bindning som ett deltagande i LEP-projektet otvivelaktigt kommer att

medföra. Det är rimligt att, vid ett så omfattande projekt som här är

aktuellt, behov kommer att uppstå att anpassa det årliga medlemsbidraget

till pågående uppbyggnadsfaser. Sådana fluktuationer i resursbehovet kan från forskningsrådets synpunkt te sig svårbemästrade, men bör i ett större

ekonomiskt sammanhang vara möjliga att handha. Jag avser därför att i

samband med budgetpropositionen återkomma med förslag till erforderliga budgettekniska förändringar inom ramen för anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. som förhindrar att rådets övriga verksamhet störs av

temporära ändringar i Sveriges medlemsavgift till CERN.

Det naturvetenskapliga forskningsrådet bör alltjämt nära följa den veten-

skapliga utvecklingen vid CERN samt inom ramen för anvisade medel

ansvara för att svensk projektverksamhet inom forskningsområdet ges

sådana resurser för experimentell utrustning att det svenska medlemskapet i CERN kan utnyttjas på bästa sätt.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört i det föregående om fortsatt svenskt

deltagande i CERN:s verksamhet.

E. Vuxenutbildning

[13] E 6. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 104324 000 kr. Från anslaget bestrids bl. a. kostnader för grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare, vilka är stadigvarande bosatta i Sverige. Undervisning-

en som bedrivs som försöksverksamhet, får omfatta högst 675 000 studietimmar under budgetåret 1981/82. Av dessa får 150000 studietimmar användas till undervisning som ges enligt tagen (1972: 650, ändrad 1976: 590)

om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare och 525 000 studietimmar får användas för övrig invandrarunder-

visning. Undervisningen, som skall vara kostnadsfri för deltagarna, be-

drivs av skolöverstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och

statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden. |

Statsbidrag utgår vid undervisningen med 138:10 kr. per studietimme vid

lagbunden undervisning och med 124:10 kr. vid övrig undervisning. Av nämnda bidrag får högst 66:60 kr. per studietimme användas till verifierade

kostnader för cirkelledare. Ur bidraget får vidare utgå högst 4:50 kr. per studietimme i lagbunden undervisning och högst 4 kr. per studietimme i

övrig undervisning till verifierade lönebikostnader.

Folkbildningsförbundet har inkommit med en skrivelse.

Föredraganden

Statsbidrag per studietimme i studieförbundens undervisning för invand-

rare i svenska språket m. m. har fr.o.m. den 1 januari 1981 utgått med

138:10 kr. för lagbunden undervisning och 124:10 kr. för övrig undervis-

ning.

Avtal har nu slutits mellan Folkbildningsförbundet och Svenska facklä-

rarförbundet om nya löne- och anställningsvillkor för cirkelledare i svenska med samhällsorientering för invandrare att gälla fr. o. m. den 1 juli 1981. Avtalet innebär bl. a. förbättrade lönevillkor för cirkelledare. Med hänsyn härtill förordar jag att den del av statsbidraget som avser att täcka cirkelle-

dararvodet höjs med 3:95 kr. samt att bidraget till lönebikostnader höjs med 35 öre per studietimme.

Prop. 1981/82: 25 62

I den lagbundna undervisningen räknar jag således med ett bidrag per studietimme om sammanlagt 142:40 kr. För övrig undervisning räknar jag

med ett bidrag per studietimme om sammanlagt 128:40 kr. Bidraget bör fördelas enligt följande.

Bidrag per studietimme

Lokal administration,

lokaler, uppsökande

De höjda bidragen bör utgå fr. o. m. den I juli 1981. Den av mig förordade bidragsförändringen kan beräknas medföra ett ytterligare medelsbehov under detta anslag om ca 3,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

» att godkänna vad jag har förordat i fråga om höjning av statsbidrags-

beloppet till undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

Prop. 1981/82: 25 63

Bilaga 6.1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs att i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde skall införas en ny paragraf, 12 a §, av nedan angivna lydelse.

12 a § Nordiska museet får, i fråga om vid museet anställd personal, fatta sådana beslut som avser myndighetsutövning i den mån inte annat är föreskrivet.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1981/82: 25 64

Bilaga 6.2

Avtal om kopiering i skolorna och högskolorna

1981-06-11

Mellan staten, å ena sidan, och följande organisationer, nämligen Bildleverantörernas Förening, Fackförbundspressens Samorganisation, Factu, Föreningen Svenska Läromedelsproducenter. Föreningen Svenska Populärauktorer, Föreningen Svenska Tecknare, Föreningen Svenska Tonsättare, Konstnärernas Riksorganisation, Läromedelsförfattarnas Förening, Pressfotografernas Klubb, Svenska Bokförläggareföreningen, Svenska Fotografernas Förbund, Svenska Journalistförbundet, Svenska Musikförläggareföreningen u.p.a.. Svenska Tidningsutgivareföreningen, VECTU, Sveriges Författarförbund och Tidningarnas Arbetsgivareförening, å andra sidan, har träffats följande avtal om kopiering i skolorna och högskolorna!.

Definitioner 1§ avtalet förstås med

skola: den skolenhet eller liknande där utbildning som avses i 2§ 1 bedrivs

högskola: den högskoleenhet, läroanstalt, utbildningslinje eller liknande där utbildning som avses i 2§ 2 bedrivs

undervisning: undervisning och därmed jämförbar pedagogisk verksamhet i skola och högskola

lärare: varje person som undervisar

elev: den som studerar vid skola eller högskola

förlaga: det material som ligger till grund för kopieringen: förlaga kan vara

a) verk: litterärt eller konstnärligt verk eller del därav, till vilket upphovsrätt gäller enligt upphovsrättslagen, eller fotografisk bild, till vilken fotografirätt gäller enligt fotografilagen

b) lärares egenproducerade förlaga: verk som lärare framställer och som omfattar endast sådant material som läraren själv är upphovsman till och som läraren ej har utgivit

c) blandad förlaga: verk som lärare framställer och som omfattar dels återgivande av utgivet verk som faller under avtalet, dels sådant verk till vilket läraren själv är upphovsman och som läraren ej har utgivit

skrift: bok, häfte, kompendium, broschyr, notblad och liknande som innehåller ett eller flera verk samt tidning, tidskrift eller annan periodisk skrift

bild: allt bildmaterial, dock att sådana enkla grafiska framställningar av beskrivande art såsom schematiska kartor och diagram av icke konstnärligt slag skall anses som text

diabild: stor- eller smådiabild för projektion

arbetshäfte: verk som helt eller till övervägande del består av studieoch arbetsuppgifter, övningsuppgifter, laborations- eller instruktionsanvisningar (även sådana som innehåller noter)

! Avtalet berör vissa paragrafer i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild. Dessa lagar benämns i det följande upphovsrättslagen resp. fotografilagen.

Prop. 1981/82: 25 65

blankett: sådan blankett eller sådant formulär som tillhandahålls i block eller bunt, som omfattar minst tio likadana exemplar och som innehåller tester och prov, kartlägger attityder och intressen eller utgör stimulansmaterial för samtal eller andra liknande uppgifter; detsamma gäller om ett antal olika blanketter eller formulär levereras som en enhet

kopiesida: en sådan kopia av verk som har format A 4 eller mindre; är formatet större än A 4 räknas som en sida varje påbörjad del motsvarande format A 4

rättsinnehavare: den som på grund av lag eller avtal innehar rätt att medge sådan kopiering som avses i detta avtal.

Avtalets tillämpningsområde

2§ Detta avtal gäller

]. utbildning som staten, kommun eller landstingskommun är eller under avtalsperioden blir huvudman för och som står eller under avtalsperioden ställs under tillsyn av skolöverstyrelsen, och

2. utbildning som staten, kommun eller landstingskommun är eller under avtalsperioden blir huvudman för och som står eller under avtalsperioden ställs under tillsyn av universitets- och högskoleämbetet eller styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet.

3§ Under avtalet faller alla utgivna litterära verk, konstnärliga verk och fotografiska bilder i fråga om vilka part på organisationssidan får upplåta rätt att kopiera enligt 4 och 7—11 §§ i detta avtal.

Avtalet tillämpas i enlighet med bestämmelserna i 15 a § upphovsrättslagen och 7a§ fotografilagen även i fråga om framställning av exemplar av utgivna svenska eller utländska litterära verk, konstnärliga verk och fotografiska bilder, i de fall då rättsinnehavare inte företräds av någon av de organisationer som har undertecknat avtalet. Detta gäller dock inte om rättsinnehavare hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot sådan framställning.

Med litterära verk, konstnärliga verk och fotografiska bilder som har utgivits jämställs sådana konstverk, av vilka rättsinnehavare har överlåtit exemplar, och fotografiska bilder. som har offentliggjorts.

4§ Avtalet omfattar alla former av grafisk, fotografisk eller liknande kopiering i den mån inte annat följer av 7—118§8. Det gäller dock ej framställning av rörliga bilder.

Utgångspunkter för avtalet

5§ Parterna förutsätter att den rätt att kopiera för enskilt bruk som följer av 11§ första stycket upphovsrättslagen och 5§ fotografilagen inte tas i anspråk i stället för den rätt till kopiering som upplåts genom detta avtal.

Staten kommer att — i annan form än genom ändring av 118 första stycket upphovsrättslagen och 5 § fotografilagen — verka för att nämnda förutsättning uppfylls.

6§ Avtalet berör ej den rätt att kopiera som följer av annan bestämmelse i upphovsrättslagen än 11§ första stycket och 15a§ eller av annan bestämmelse i fotografilagen än 5 § och 7a§.

5 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 25

Prop. 1981/82: 25 66

Rätt att kopiera enligt avtalet 7§ Lärare får på de villkor som föreskrivs i 8—11 88 kopiera eller låta kopiera sådant verk som faller under avtalet, om framställningen sker endast för lärarens egen undervisning och företas med skolans eller högskolans utrustning eller eljest på det allmännas bekostnad.

I fråga om kopiering av notmaterial inom den högre musikutbildningen gäller även de bestämmelser som har tagits in i bilaga A.

8§ Tre exemplar av verk får utan tillstånd av rättsinnehavaren alltid framställas i form av papperskopior.

98 Fler än tre exemplar av verk får utan tillstånd av rättsinnehavaren framställas i form av papperskopior i den mån läraren behöver upplagan under kalenderhalvåret för att komplettera vad som kan anses vara en normal tillgång på läromedel eller kurslitteratur för berörda elever.

Fler exemplar får inte framställas än som behövs för att lärarens elever skall få var sitt exemplar och läraren själv några exemplar.

108 I fräga om sådana icke-periodiska skrifter — såsom fackböcker, läroböcker, kompendier, arbetshäften och nothäften — som finns tillgängliga på den svenska marknaden gäller dessutom

I. att en lärare normalt ej får kopiera eller låta kopiera.

a) ur sådant arbetshäfte eller nothäfte som omfattar 32 sidor eller mind- . re. |

b) ur kör-. ensemblie- eller orkestermaterial som består av partitur och lösa stämmor,

c) blankett, |

2. att en lärare under samma kalenderhalvår och för samma elever

normalt ej får kopiera eller låta kopiera

a) mer än sex sidor ur sådant arbetshäfte eller nothäfte som omfattar mer än 32 sidor, .

b) större del av annan skrift än som motsvarar hälften av skriften, dock normalt ej mer än 20 sidor ur denna. .

Vid tillämpning av första stycket jämställs med skrift sådan del av en skrift som också finns tillgänglig på den svenska marknaden som särtryck.

Lösa stämmor som inte finns tillgängliga på den svenska marknaden i särtryck får, oavsett vad som ovan sägs i I b, kopieras i kompletteringssyfte.

11§ Ett eller fler exemplar i form av diabild får utan särskilt tillstånd av rätltsinnehavaren framställas i den mån läraren har behov därav under kalenderhalvåret för att komplettera vad som kan anses vara en normal tillgäng på läromedel eller kurslitteratur för berörda elever. Duplikat av upphovsrättsligt skyddad diabild får dock inte framställas.

Av videogram eller film, som är avsedd att visas i form av rörliga bilder, får endast enstaka bild kopieras.

Ersättning för kopiering m. m.

128 Staten utger ersättning till föreningen Bild, Ord, Not — Upphovsrättslig Samorganisation (BONUS) med följande belopp för varje avtalsår (tiden fr.o.m. den I juli t.o.m. den 30 juni nästföljande kalenderår) enligt följande:

Prop. 1981/82: 25 67

1. För varje fullt antal om fem miljoner kopiesidor som under respektive avtalsår sammanlagt har framställts vid skolorna i landet utgår

a) för år 1981/82 225 000 kr.

b) för år 1982/83 237 500 kr.

c) för år 1983/84 250000 kr.

2. För varje fullt antal om en miljon kopiesidor som under respektive avtalsår sammanlagt har framställts vid högskolorna i landet utgår

a) för år 1981/82 45 000 kr.

b) för år 1982/83 47 500 kr.

c) för år 1983/84 50000 kr.

3. För sådan kopiering vid högskolorna av facklitteratur och vetenskapliga tidskrifter, som är från upphovsrättslig synpunkt särskilt känslig, utgår för hela avtalsperioden 200000 kr.

Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 avrundas antalet kopiesidor till närmaste hela antal om fem miljoner respektive en miljon kopiesidor. Antalet kopiesidor under två och en halv miljoner respektive 500 000 avrundas härvid nedåt och annat antal uppåt.

I fråga om grunderna för beräkning av ersättningen gäller närmare bestämmelser enligt bilaga B.

13§ För kopiering av verk eller del av verk vid skolorna under åren 1979/ 80 och 1980/81 betalar staten. utöver vad som tidigare har erlagts, ersättning till BONUS med 2 500 000 kr. - .

14§ För kopiering av verk eller del av verk vid högskolorna under förfluten tid betalar staten ersättning till BONUS med 500 000 kr. .

Organisationerna åtar sig att — bl.a. genom anlitande av medel « som avses i första stycket — verka för uppgörelse i godo av anspråk som grundas på kopiering av verk eller del av verk i högskolorna under förfluten tid.

15§ Ersättning för det första avtalsåret betalas ut till BONUS med 1800 000 kr. i juli 1981 och med 6 600 000 kr. senast en månad efter det att riksdagen har godkänt avtalet. Eventuellt återstående belopp för första avtalsåret betalas ut inom två månader efter det att resultatet av den i 168 nämnda redovisningen föreligger.

Ersättning för det andra avtalsåret betalas ut med 5 500 000 kr. i juli 1982. Eventuellt återstående belopp betalas ut samtidigt med motsvarande belopp för det första avtalsåret.

Ersättning för det tredje avtalsåret betalas ut i juli 1983.

Om förskott överstiger det belopp som skall utgå i ersättning, skall det : överskjutande beloppet dras av vid utbetalningen av ersättningen nästa avtalsår.

16§ Redovisning av kopieringen vid skolorna och högskolorna skall ske under tiden den 1 januari 1982—den 30 juni 1982. Redovisningen skall ske till den myndighet som staten bestämmer.

Av kostnaderna för redovisningen svarar staten för 75 procent och organisationerna genom BONUS för 25 procent.

Närmare bestämmelser om redovisningen finns i bilaga C.

Prop. 1981/82: 25 68

Särskilda bestämmelser

178 Organisationerna förbinder sig att verka för att inte någon rättsinnehavare själv elier genom någon organisation på organisationssidan uppställer förbud mot kopiering enligt detta avtal beträffande något av hans verk. Detta åtagande gäller även i fråga om sådan rättsinnehavare som inte är medlem i organisation på organisationssidan.

18§ Organisationerna skall till den myndighet som staten bestämmer snarast lämna uppgift på sådant verk beträffande vilket rättsinnehavare, som är medlem i en organisation, har meddelat förbud mot kopiering enligt detta avtal.

En organisation som får kännedom om ett förbud mot kopiering, som någon rättsinnehavare, vilken inte är medlem i någon av organisationerna, har meddelat, skall till den myndighet som staten bestämmer snarast lämna uppgift om förbudet.

198 Krav som enligt 15a§ tredje stycket upphovsrättslagen eller 7a§ fotografilagen framförs på ersättning för kopiering i skola eller högskola av verk av rättsinnehavare, som inte företräds av någon av de organisationer som har undertecknat avtalet, får endast riktas mot någon av dessa organisationer. Rättsinnehavaren skall i sådant fall få ersättning av BONUS ur det belopp som staten har betalat i anledning av avtalet.

208 Har ett verk, som inte omfattas av något av avtalen den 5 mars 1973, den 23 juni 1976, den 26 juni 1978, den 28 juni och den 5 juli 1979 eller den 26 juni 1980 om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande, före den I juli 1981 kopierats vid skola eller högskola och kan ersättning därför anses ha utgått enligt något av avtalen, skall rättsinnehavaren, om han begär ersättning, få sådan av BONUS ur det belopp som staten har betalat i anledning av avtalen. Bestämmelserna i 19 § avtalet den 5 mars 1973, 188 avtalet den 23 juni 1976 samt 16§ avtalet den 26 juni 1978 gäller fortfarande. .

218 Staten åtar sig att i samarbete med organisationerna i erforderlig utsträckning informera berörda skolor, högskolor och lärare om detta avtal samt om berörda delar av upphovsrättslagen och fotografilagen.

Avtalstid m. m. 22§ Avtalet gäller från och med den 1 juli 1981 till och med den 30 juni 1984.

238 Om väsentligt ändrade förhållanden inträder, skall på begäran av part förhandlingar inledas om de justeringar. av avtalet som de ändrade förhållandena bör föranleda.

Vad i detta avtal sägs skall dock gälla även om upphovsrättslagen eller fotografilagen ändras.

Vid förhandlingar enligt första stycket får en begränsning av kopieringen vid skolorna eller högskolorna inte åberopas som grund för en höjning av ersättningen per kopiesida.

För giltig framställning om förhandlingar från organisationernas sida krävs att flertalet organisationer har begärt förhandlingar. Framställning skall i sådant fall anses gjord på samtliga organisationers vägnar.

Prop. 1981/82: 25 69

24§ Regeringen kommer — under förutsättning att riksdagen fattar de beslut som behövs härför — att slutligt godkänna avtalet.

25§ Parterna har enats om vissa protokollsanteckningar. Dessa biläggs detta avtal som bilaga D och är avsedda att tjäna som vägledning vid tillämpningen av avtalet.

Stockholm den 11 juni 1981

För staten: För

Bildleverantörernas Förening Fackförbundspressens Samorganisation Factu

Arvid Sanmark = Föreningen Svenska Läromedelsproducenter

Föreningen Svenska Populärauktorer Föreningen Svenska Tecknare Föreningen Svenska Tonsättare Konstnärernas Riksorganisation Läromedelsförfattarnas Förening Pressfotografernas Klubb Svenska Bokförläggareföreningen Svenska Fotografernas Förbund Svenska Journalistförbundet Svenska Musikförläggareföreningen u.p.a. Svenska Tidningsutgivareföreningen VECTU Sveriges Författarförbund och Tidningarnas Arbetsgivareförening:

Olof Storm enligt fullmakter

Prop. 1981/82: 25 70

Bilaga A

till avtal om kopiering i

skolorna och högskolorna

1981-06-11

Tilläggsbestämmelser om rätt att kopiera notmaterial inom den hög-

re musikutbildningen

18 Tilläggsbestämmelserna i denna bilaga avser kopiering av notmaterial för användning vid |

a) följande allmänna utbildningslinjer, nämligen musiklärarlinjen, kyrkomusikerlinjen, musikerlinjen och musikdramatiska linjen samt de allmänna utbildningslinjer som kan tillkomma inom den högre musikutbildningen,

b) eventuella påbyggnadslinjer inom den högre musikutbildningen, c) eventuella enstaka kurser inom den högre musikutbildningen.

28 När notmaterial kopieras enligt 8§ avtalet får papperskopiorna användas av elever endast om notmaterialet inte finns tillgängligt på. den svenska marknaden i särtryck.

33 Ifråga om bestämmelserna i 108 avtalet gäller följande undantag.

a) Om en lärare av pedagogiska skäl behöver kunna presentera kortare avsnitt ur sådant verk som omfattar 32 sidor eller mindre får kopiering ske enligt följande:

Verkets omfattning Antal sidor ur verket som får kopieras

1-3 sidor Ingen kopiering 4—10 sidor I sida 11—19 sidor 2 sidor 20 sidor eller mer högst 1096 av sidorna

Sådan kopiering får inte omfatta en hel sats eller ett helt avsnitt av ett verk. |

b) För att för eleverna vid musiklärar-, kyrkomusiker- och musikerlinjerna i metodikundervisningen åskådliggöra pedagogiska problemställningar vid demonstrationer av läromedel och vid kompendieframställning får kopiering ur sådant verk som omfattar 32 sidor eller mindre ske enligt följande:

Verkets omfattning Antal sidor ur verket som får kopieras

1-3 sidor Ingen kopiering 4—-10 sidor I sida 11-19 sidor 2 sidor 20 sidor eller mer högst 1022 av sidorna

48 TI det fall notmaterial inte finns tillgängligt på den svenska marknaden för köp utan endast tillhandahålls för förhyrning är det tillåtet för en lärare och hans elever att i materialet göra för undervisningen nödvändiga anteckningar med blyerts. Anteckningarna skall i görligaste mån utraderas före återlämnandet.

Prop. 1981/82: 25 71

Bilaga B

till avtal om kopiering i skolorna och högskolorna

1981-06-11

Ersättningsgrunder

I denna bilaga finns bestämmelser om grunderna för beräkning av ersättningen. I bilaga C finns bestämmelser om den redovisning som krävs för att beräkna kopieringens omfattning.

A. Grunder för beräkning av ersättningen

1. För kopiering enligt 8§ avtalet utgår ingen ersättning, i den mån inte annat följer av punkt 2 nedan.

2. Staten utger ersättning för kopiering i följande fall, nämligen för a) kopiering enligt 9§ avtalet,

b) sådan framställning av diabilder som läraren med stöd av 11§ avtalet gör eller låter göra med skolans eller högskolans apparatur eller eljest på det allmännas bekostnad.

För framställning av stordiabild utgår dock ingen ersättning, om samtidigt från samma förlaga framställs papperskopior för utdelning till eleverna.

B. Beräkning av antalet ersättningsberättigande kopiesidor

1. Antalet ersättningsberättigande kopiesidor enligt 12§ avtalet beräknas för varje avtalsår på grundval av den redovisning som nämns i 168 avtalet.

2. Vad som avses med kopiesida framgår av 1§ avtalet. Därutöver gäller följande:

a) Sådan kopiesida som har framställts direkt ur en bok eller ur en tidskrift och som omfattar mer än en av bokens respektive tidskriftens sidor skall räknas som det antal kopiesidor som motsvarar antalet boksidor respektive tidskriftssidor som helt eller delvis återges på förlagan.

Kopieras i oförändrat skick kopia som avses i föregående stycke skall på motsvarande sätt omräkning göras.

Kopieras en sådan sida av en förlaga som har sammanställts genom sammanklippning av flera sådana kopior som avses i närmast föregående stycke skall också motsvarande omräkning göras. Om förlagan utgör blandad förlaga gäller dock f) nedan.

b) Kopiesida med notskrift räknas som fem kopiesidor. I fråga om blandad förlaga gäller dock f) nedan.

c) Smådiabild räknas som 125 kopiesidor.

d) Stordiabild räknas som 75 kopiesidor, om ersättning skall utgå enligt A.

e) Kopiesida som har framställts för att återge text direkt ur tidning eller tidskrift räknas som två och en halv kopiesidor.

f) Vid kopiering av blandad förlaga utgår ersättning för kopieringen av verk som avses i 3 § i vad det avser

1) bild,

2) varje sammanhängande avsnitt av noter som omfattar mer än fyra takter (motsvarande),

Frop. 1981/82: 25 72

3) varje sammanhängande avsnitt av text som omfattar mer än en halv sida ur det återgivna verket eller mer än 1000 typrum.

Vid tillämpning av punkt 3 anses 16 rader lyrik utgöra en halv sida.

Varje kopia av ersättningsberättigat avsnitt enligt punkterna 1—3 räknas

som en kopfesida.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller i stället för 14 § upphovsrättslagen. Avsikten är att uppställa i praktiken lätt tillämpbara regler om ersättning och inte att definiera innebörden i begreppet citat.

Prop. 1981/82: 25 73

Bilaga C

till avtal om kopiering i

skolorna och högskolorna

1981-06-11

Redovisningssystem

ÅA. Inledning

Redovisning enligt 16 § avtalet skall ske enligt redovisningssystem som anges i det följande. Skolöverstyrelsen (SÖ) respektive Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har huvudansvaret för redovisningens genomförande inom respektive myndighetsområde. Arbetet skall utföras av Statistiska Centralbyrån (SCB) och ske i samarbete med BONUS.

Avgörande för om en viss utbildning skall föras till SO-området respektive UHÄ-området skall vara vilken myndighet som är tillsynsmyndighet för respektive utbildning vårterminen 1982. Detta innebär bl. a. att kommunal

högskoleutbildning skall föras till SÖ-området.

Önskar någon av parterna göra kompletterande studier i samband med redovisningen eller specielt bearbetning av resultaten får detta ske om parterna är överens om att de inte inverkar störande på redovisningen. Initiativtagaren skall dock stå för alla kostnader och själv sluta erforderliga avtal med SCB.

B. Undersökningspopulation och urvalsstorlek

Registrering av mångfaldigande skall ske vid ett urval enheter inom berörda utbildningssektorer. Urvalet skall göras av SCB i samråd med SÖ, UHÅÄ och BONUS enligt följande huvudprinciper.

För skolformer under SÖ dras ett urval på totalt 5 Z& av samtliga skolenheter. Fördelningen av urvalet på olika skolformer bestäms av SCB och skall grundas på den väsentliga delen av skolformer och skolor, som ingår i avtalsområdet.

Inom UHÄ-området dras ett urval på maximalt 1096 av de utbildnings-

enheter, som berörs av avtalet. Härvid bör dock marginella utbildningar (med mycket få elever, endast sporadiskt förekommande och liknande) undantas vid urvalet.

C. Registrering vid urvalsenheterna

Registrering skall ske vid varje tillfälle då mångfaldigande sker i enlighet med detta avtal under den överenskomna redovisningsperioden (1 januari—30 juni 1982).

I huvudsak skall beträffande enheter under SÖ registrering ske på likartat sätt som 1977, dock med hänsyn tagen till de erfarenheter som då gjordes och till de praktiska justeringar som parterna enas om.

Beträffande redovisningen inom högskolesektorn skall i princip tillämpas den modell som försöksvis prövades under höstterminen 1980.

D. Uppräkning

Det i urvalet erhållna resultatet skall för skolornas del uppräknas att representera alla skolformer inom avtalsområdet under mätperioden. Upp-

Prop. 1981/82: 25 74

räkningen skall göras till antalet årselever inom hela avtalsområdet under samma period. Som årselev räknas person som deltagit i undervisningen under 40 veckor. För skolformer med kortare kurser än ett år skall därför en omräkning av elevantal till helårselever ske enligt ovanstående definition. | |

Uppräkning till helt avtalsår skall ske genom att resultaten för mätperioden multipliceras med 2.

Uppräkningen inom högskoleområdet skall ske på i princip samma sätt, med hänsyn tagen till utbildningens organisation, kursernas längd osv.

E. Resultatredovisning

Resultaten skall redovisas i en tabellplan som utarbetas i samarbete mellan SCB, SÖ, UHÄ och BONUS. Resultatens tillförlitlighet skall anges. Resultatredovisningen skall lämnas av SCB till utbildningsdepartementet och BONUS.

F. Bearbetning av redovisning

Den bearbetning av redovisningen som fordras för att bestämma dels antalet ersättningsberättigande kopiesidor enligt 12§ avtalet och bilaga B,

dels fördelningen på olika förlagekategorier verkställs av SÖ och UHÄ,

envar för sitt område. Bearbetning skall ske i samarbete med BONUS.

Prop. 1981/82: 25 75

Bilaga D

till avtal om kopiering i

skolorna och högskolorna

1981-06-11

Protokollsanteckningar

Allmän protokollsanteckning

Parterna är ense om att detta avtal i vad det avser högskoleområdet har karaktär av försöksavtal. Mot bakgrund av de erfarenheter som avtalet ger kan parterna sålunda bl.a. behöva överväga om bestämmelserna om rätten att kopiera enligt 7—11§§ är lämpligt utformade.

Protokollsanteckningar till resp. paragrafer i avtalet

Till I $. De rättigheter som enligt detta avtal tillkommer lärare gäller inte för arbetsenhets- eller klasskonferens. När eleverna för sitt arbete i skolan eller högskolan behöver kopiera anses detta ske enligt avtalet, om kopieringen sker på uppdrag av elevernas lärare.

Såsom med undervisning jämförbar pedagogisk verksamhet i skolu menas bl.a. fria aktiviteter (5 kap. 3a§ andra stycket skolförordningen), meddelande av studie- och yrkesorientering, ledning av timme till förfogande och skilda organisationers information till eleverna.

Såsom med undervisning jämförbar pedagogisk verksamhet i högskola avses all verksamhet som hör samman med utbildningen. Man har exempelvis rätt att kopiera för seminarier och examinationstillfällen.

Till 2 §. Punkten 2 innebär bl.a. att avtalet innefattar forskarutbildning. Denna omfattas dock. inte av den. kopieringsredovisning som skall ske enligt bilaga C. .

Till 3 §. Om en rättsinnehavare har meddelat förbud mot kopiering av hans verk hos staten eller någon av de avtalsslutande organisationerna är avtalet inte tillämpligt. Detta gäller vare sig rättsinnehavaren är medlem i någon av organisationerna eller ej. Meddelade förbud publiceras i SÖ-FS

och UHÄ-FS.

Paragrafen avser alla verk som har utgivits, även verk till vilka läraren själv har upphovsrätten. Eftersom avtalet omfattar endast verk som har utgivits, kommer det material som en lärare producerar direkt för sin undervisning i allmänhet inte att falla in under avtalet.

Till 7 §. Lärare får inte kopiera eller låta kopiera annat än för sin egen undervisning. Med låta kopiera åsyftas att lärare uppdrager åt annan, exempelvis vaktmästare, elev, kollega, repro- eller läromedelscentral att verkställa själva kopieringen. Däremot får lärare inte kopiera för att tillgodose annan lärares behov annat än om de båda har gemensamt planerat undervisningen.

Till 8 §. Det finns inga begränsningar när det gäller det antal sidor som får kopieras med stöd av 8 §.

Till 9 §. I fråga om upplagor om mer än tre exemplar gäller begränsningarna i 9§ hela upplagan, alltså även de tre första exemplaren.

Behovet att kopiera skall föreligga trots att det vid skolan eller högskolan finns en normal tillgång på läromedel resp. kurslitteratur.

Prop. 1981/82: 25 76

Det kan i vissa fall vara svårt att avgöra om kravet på normal tillgång på läromedel i skolan är uppfyllt. Avgörande är pedagogiska hänsyn och tillgången på läromedel på marknaden. Följande exempel kan tjäna som vägledning. Om det för ett visst ämne i en viss årskurs finns flera godtagbara läroböcker, är kravet på normal tillgång på läromedel i detta ämne och i denna årskurs alltid uppfyllt så snart varje elev disponerar ett exemplar av en av de nämnda läroböckerna, även om detta inte täcker hela lärokursern.

Med formuleringen ”för att komplettera vad som kan anses vara en normal tillgång på läromedel för berörda elever” har avsetts att markera att lärarna inte genom kopiering får framställa sådana läromedel som avses med begreppet ”normal tillgång på läromedel för berörda elever”. De får inte heller genom kopiering av delar ur två eller flera verk framställa läromedel som avses med begreppet ”normal tillgång på läromedel för berörda elever”. Detta innebär en viss begränsning av rätten att kopiera ur läromedel av skilda slag. Kopiering ur andra böcker och ur tidningar och tidskrifter begränsas däremot så gott som aldrig av den aktuella föreskriften, då all kopiering ur sådana verk regelmässigt sker ”för att komplettera vad som kan anses vara en normal tillgång på läromedel för berörda elever”.

De nu anförda synpunkterna ger ledning även för bedömningen av vad som kan anses utgöra komplettering av normal tillgång på kurslitteratur i högskolan. Om det t.ex. i en kurslitteraturlista upptas alternativa böcker är kravet på normal tillgång på kurslitteratur i ämnet alltid uppfyllt så snart varje studerande disponerar ett exemplar av någon av böckerna. Kopiering får då ske ur den eller de alternativa böckerna. I sådana ämnen där egentlig kurslitteratur ännu inte har utgivits kan kopiering ske i enlighet med bestämmetserna i detta avtal.

Till 8 och 9 §§. Lärare som i sin undervisning kopierar enligt detta avtal är skyldig att på kopian ange upphovsmannens resp. fotografens namn eller muntligen nämna detta (jfr bestämmelserna i 3 § första stycket upphovsrättslagen resp. 2§ första stycket fotografilagen om upphovsmannens "ideella rätt”). Om Järaren inte känner till namnet, behöver han inte efterforska det.

Till 10 §. Enligt paragrafen skall rätten att kopiera normalt begränsas i vissa hänseenden. Begränsningen gäller endast skrifter som finns tillgängliga på den svenska marknaden. Med detta uttryck menas att skrifterna finns tillgängliga i Sverige hos utgivaren eller den distributör från vilken skolan eller högskolan normalt förvärvar läromedel resp. kurslitteratur som är avsedd för den utbildningslinje som berörs. Kravet på tillgänglighet är uppfyllt endast om utgivaren eller distributören vid förfrågan förklarar sig kunna leverera önskat antal exemplar av skriften inom några dagar.

Reklambroschyrer och informationsmaterial som tillhandahålls gratis från organisationer och politiska partier får kopieras utan de inskränkningar som eljest gäller enligt detta avtal.

Paragrafen innehåller vidare en regel som begränsar rätten att kopiera ur annan skrift än arbetshäfte eller nothäfte till att normalt gälla högst hälften av skriften, dock normalt ej mer än 20 sidor ur denna.

Genom att inskjuta ordet ”normalt” har parterna markerat att kopieringen i vissa fall kan få avse mer än hälften eller mer än 20 sidor. Om det exempelvis föreligger behov att kopiera ett visst avsnitt (kapitel eller liknande) ur en bok och detta omfattar någon eller några få sidor mer än hälften resp. 20 sidor får kopieringen avse hela avsnittet.

Prop. 1981/82: 25 1

Till 12 och 15 §§. De medel som inflyter för kopiering av verk av utländska rättsinnehavare skall BONUS fördela och distribuera till veder-

börande organisationer i respektive rättsinnehavares hemländer.

Till 15 §. Beloppet 6 600 000 kr. i första stycket har beräknats enligt 12 § punkt 3, 13 och 14§§ samt, med tillämpning av 158 punkt 1, som förskott för kopiering. i skolorna med 4 500000 kr. och i högskolorna med 700 000 kr., med avdrag för tidigare utbetalda 1800 000 kr.

Beloppet 5 500 000 kr. i andra stycket har beräknats, med tillämpning av

15§ punkt 2, som förskott för kopiering, i skolorna med 4800 000 kr. och i

högskolorna med 700 000 kr.

Till 17 §. BONUS skall informera organisationerna om vikten av att

åtagandena enligt denna paragraf iakttas. Till 21 §. Statens åtagande enligt denna paragraf innebär att den tillsam-

mans med organisationerna utarbetar och sprider information om aktuella

lagar och detta avtal. Det innebär vidare att samma frågor kontinuerligt behandlas i lärarutbildning och fortbildning. Parterna förutsätter att information om avtalet finns anslagen samt att vikarier och andra som tillfälligt leder undervisning informeras om de

rättigheter och skyldigheter som tillkommer lärare enligt avtalet.

Prop. 1981/82: 25 79

Bilaga 7

Utdrag JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-29

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

TIONDE HUVUDTITELN

G. Utbildning och forskning

[1] G 6. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik för utrustning anvisats ett reservationsanslag av 22 milj. kr. Anslagsbehovet avseende inredning har beräknats till 0 kr. Beloppet disponeras av utrustningsnämnden för universitet och högskolor enligt en särskild utrustningsplan.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att för budgetåret 1981/82, om arbetsmarknadsläget kräver det, enligt vissa villkor besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 2 500 milj. kr. (prop. 1980/81: 150 bil. 2, FiU 1980/81: 40, rskr 1980/81:420).

Med stöd av detta bemyndigande har regeringen den 23 april 1981 bl.a. beslutat att från reservationsanslaget G 5. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. får — utöver vad regeringen i annat sammanhang föreskrivit — bestridas utgifter med högst 23,9 milj. kr.

Genom beslut den 21 maj 1981 har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att genomföra utbyggnad m. m. av fiskeriförsöksanstalten i Kälarne, nybyggnad för Sveriges lantbruksuniversitet av djurstallar inkl. anordningar för utgödsling i Öjebyn samt ny- och ombyggnad av maskin- och lagerutrymmen m. m. för Sveriges lantbruksuniversitet i Röbäcksdalen. För dessa projekt som ingått i byggnadsstyrelsens investeringsreserv har kostnaderna för inredning och utrustning inte förts upp i planerna.

Prop. 1981/82: 25 80

Inredning

Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till ny kostnadsram för anskaffning av inredning av viss utrustning till fiskeriförsöksanstalten i Kälarne. Inredningskostnaden beräknas till 700 000 kr. vid leverans fjärde kvartalet 1982.

Kostnaderna för den fasta utrustningen har beräknats till 2,7 milj. kr. vid anskaffningstillfället. Övrig utrustning som av fiskeristyrelsen beräknats kosta 2425000 kr. kommer att upphandlas av styrelsen i samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor. De sammanlagda kostnaderna för inredning och utrustning uppgår därmed till 5 825 000 kr.

Verket föreslår att en kostnadsram av 5 825 000 kr. förs upp i inredningsplanen budgetåret 1981/82.

Utrustning

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor redovisade i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 förslag till utrustningsprogram för djurstallar m.m. i Öjebyn och föreslog en definitiv kostnadsram av 1185 000 kr. Utrustningskostnaderna var beräknade i förväntat prisläge augusti 1981. Av redovisningen framgår bl. a. att utrustningsbehov föreligger enbart för potatislagerhuset och för spannmålslagret. Projektering, upphandling och installation av utrustningen bör ske i nära anslutning till uppförande av byggnaden. Byggnadsstyrelsen räknar nu med att djurstallarna skall vara färdigställda i oktober 1982. Utrustningskostnaderna bör därför räknas upp med 165000 kr. Utrustningsnämnden föreslår att en definitiv kostnadsram av 1350000 kr. förs upp i utrustningsplanen för budgetåret 1981/82. | |

Utrustningsnämnden redovisade i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 förslag till utrustningsprogram för maskin- och lagerutrymmen i Röbäcksdalen och föreslog en definitiv kostnadsram av 650000 kr. Utrustningskostnaderna var beräknade i förväntat prisläge augusti 1981. Av redovisningen framgår att projektet omfattar totalt I 103 m? programarea och fördelar sig på djurstallar samt foderförvaring och beredning. Dessutom ingår utrustning i anslutning till en övergång från nuvarande flytgödselhantering till fastgödselhantering. Byggnadsstyrelsen räknar nu med att lokalerna skall vara färdigställda i maj 1982. Utrustningskostnaderna bör därför räknas upp med 50000 kr. Utrustningsnämnden föreslår att en definitiv kostnadsram av 700000 kr. nu förs upp i utrustningsplanen för budgetåret 1981/82. |

Föredraganden

Med utgångspunkt i byggnadsstyrelsens och utrustningsnämndens förslag förordar jag att följande kostnadsramar förs upp i gällande inrednings-

Prop. 1981/82: 25 81

och utrustningsplaner under detta anslag. Vid beräkningen av kostnadsramarna har jag beaktat tidpunkterna vid vilka anskaffningen av inredning och utrustning kommer att ske.

Inredningsplan (1 000-tal kr.) Inredningsobjekt Förordad Kostnadsram

ram definitiv

Kälarne - Fiskeriförsöksanstalt +5825 5825

Utrustningsplan (1 000-tal kr.) Utrustningsobjekt Förordad Kostnadsram

ram definitiv

Sveriges lantbruksuniversitet

Öjebyn

Djurstallar m. m. + 700 700 Röbäcksdalen Maskin- och lagerutrymmen m. m. +1350 1350

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade inrednings- och utrustningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel på anslaget,

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av viss inred-

ning och utrustning inom de kostnadsramar jag har förordat i det

föregående,

2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestri-

dande av utgifterna för viss inredning och utrustning.

6 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 25

Prop. 1981/82: 25 83

Bilaga 8

Utdrag

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-29

Föredragande: statsrådet Andersson

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

TOLFTE HUVUDTITELN

D. Invandring m. m.

[1] D 3. Åtgärder för invandrare. I en skrivelse den 18 september 1980 har statens invandrarverk hemställt att särskilda medel anvisas för infor-

mationsinsatser riktade till invandrare inför 1982 års kommunalval. I framställningen begärs sammanlagt 3975 000 kr., varav 1975000 kr. avser

allmän och valteknisk information, bl. a. via Invandrartidningen. Resterande 2 milj. kr. avses till lika delar fördelas såsom projektbidrag till lokala informationsprojekt i samarbete mellan kommuner och invandrarorganisationer och till invandrarorganisationerna själva.

Regeringen har i regleringsbrev för bugetåret 1981/82 föreskrivit att högst 1,5 milj. kr. under andra huvudtitelns anslag H 5. Vissa kostnader i anledning av allmänna val får användas av riksskatteverket och invandrarverket i samråd för allmän och valteknisk information till invandrare inför 1982 års val. Medlen avses bl. a. täcka ett specialnummer av Invandrartidningen m. m.

Vid 1982 års kommunalval kommer för tredje gången sedan reformen genomfördes år 1976 invandrare, som bott i Sverige i minst tre år, att

kunna rösta och väljas till kommunala församlingar. Särskilda resurser bör även denna gång anvisas till information till invandrare för att stimulera dem att utnyttja sin rösträtt.

Informationsinsatserna bör i huvudsak utformas enligt de riktlinjer som gällde inför 1979 års val. Jag förordar att 5 milj. kr. anvisas som en särskild anslagspost under tolfte huvudtitelns reservationsanslag D 3. Åtgärder för

invandrare för stöd till politiska partier för deras information. Det bör liksom inför 1979 års val ankomma på regeringen att fördela medlen efter samråd mellan de i riksdagen företrädda politiska partierna.

Prop. 1981/82: 25 84

Vidare förordar jag att anslagsposten Bidrag till avgränsade projekt m.m., under anslaget D 3. Åtgärder för invandrare under innevarande budgetår tillförs 1 milj. kr. att användas för stöd till informationsprojekt inför 1982 års val. Det bör ankomma på invandrarverket att fördela medlen enligt gällande föreskrifter. Bidrag bör därvid enligt min mening i första hand utgå till informationsprojekt med lokal förankring.

Slutligen förordar jag att 500000 kr. anvisas som en särskild anslagspost under reservationsanslaget D 3. Åtgärder för invandrare, att användas för en undersökning av expertgruppen (A 1975:05) för invandrarforskning (EIFO) rörande invandrares valdeltagande och partisympatier i samband med 1982 års val.

Mot bakgrund av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget I till statsbudgeten

för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000

kr.

Prop. 1981/82: 25 85

Bilaga 9

Utdrag BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-29

Föredragande: statsrådet Friggebo

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

TRETTONDE HUVUDTITELN

B. Bostadsförsörjning m. m.

[1] B 15. Byggnadsforskning. Under denna anslagsrubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett anslag om 8,5 milj. kr.

Den statliga byggnadsforskningen finansieras i stora delar genom en särskild byggnadsforskningsavgift. Avgiftsskyldigheten regleras i lagen (1960: 77) om byggnadsforskningsavgift.

Riksdagen har beslutat (prop. 1980/81: 178, SfU 1980/81:28, rskr 1980/ 81: 406) att lagen skall upphöra att gälla i och med utgången av år 1981 och att byggnadsforskningen därefter skall finansieras genom anslag över statsbudgeten.

Jag vill nu ta upp frågan om anslag till byggnadsforskning för återstoden av innevarande budgetår m. m.

Nuvarande ordning

Byggnadsforskningsavgiften betalas av arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare i yrkesmässig byggnads- eller anläggningsverksamhet liksom av kommuner som bedriver husbyggnads- eller anläggningsverksamhet. Avgiften beräknas på löner som utges till arbetstagare i arbete som är att hänföra till näringsgrenen byggnadsindustri i näringsgrensindelningen för yrkesskadestatistik. Genom dessa begränsningar intar byggnadsforskningsavgiften en särställning bland de arbetsgivaravgifter som debiteras och uppbärs av riksförsäkringsverket. Avgiften debiteras och uppbärs i samma administrativa ordning som socialförsäkringsavgifter. Staten betalar ingen byggnadsforskningsavgift utan bidrar till forskningen genom anslag över budgeten bl. a. över förevarande anslag. Avgifterna och anslagsmedlen tillförs fonden för byggnadsforskning.

Prop. 1981/82: 25 86

Statens råd för byggnadsforskning har att fördela i fonden tillgängliga medel dels till verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning, dels till andra forskningsinstitutioner, företag och enskilda forskare. Vidare skall delar av rådets kanslikostnader m. m. täckas med dessa medel.

Verksamhetens omfattning m.m.

De resurser som rådet disponerar för byggnadsforskning och för rådets egen verksamhet uppgår under innevarande budgetår till sammanlagt 308,4 milj. kr. För den energiinriktade verksamheten kan därvid disponeras 169,5 milj. kr. och för den icke energiinriktade verksamheten 138,9 milj. kr.

Den energunriktade verksamheten finansieras huvudsakligen genom an-

slag över statsbudgeten. Den icke energiinriktade verksamheten finansie-

ras däremot till större delen via avgifterna till fonden. Omfattningen av den över statsbudgeten finansierade verksamheten bestäms i första hand av olika bemyndiganden i form av beslutsramar. Det tillgängliga utrymmet

under budgetåret 1981/82 uppgår till sammanlagt 165,5 milj. kr. För den

avgiftsfinansierade verksamheten gäller mer allmänt formulerade riktlinjer. I beslut den 18 juni 1981 har regeringen sålunda föreskrivit att rådet i avvaktan på tilläggsbudget bör planera den avgiftsfinansierade verksamheten på sädant sätt att omfattningen av denna verksamhet för hela budget-

året 1981/82 inte överstiger 143 milj. kr. I och med att finansieringen av den hittills avgiftsfinansierade verksam-

heten nu flyttas över till statsbudgeten bör rådets möjligheter att göra åtaganden inom detta område bestämmas genom bemyndiganden av samma typ som används inom andra områden. Jag finner för egen del inte skäl att nu föreslå någon annan omfattning på denna verksamhet än vad som har angetts i regeringens tidigare nämnda beslut. Jag förordar således att rådet bemyndigas att besluta om stöd under budgetåret 1981/82 inom det

hittills avgiftsfinansierade området inom en kostnadsram av 143 milj. kr.

Från denna ram bör därvid avräknas det stöd som rådet har beslutat under tiden före den 1 januari 1982. Kostnadsramen bör vidare belastas med den del av kostnaderna för rådets kansli m.m. som hänför sig till detta verk-

samhetsområde. Rådet har i skrivelse den 28 augusti 1981 redovisat att de

beslut om stöd till avgiftsfinansierad verksamhet som kommer att fattas

fram till utgången av år 1981 kan bedömas omfatta 9022 av de medel som preliminärt har budgeterats för budgetåret 1981/82, eller ca 129 milj. kr.

För den andra delen av budgetåret återstår därmed ett beslutsutrymme av ca 14 milj. kr.

Stödet avser inte sällan projekt som sträcker sig över längre tid. Rådet bör också i fortsättningen kunna göra åtaganden som innebär att stöd

lämnas under ett eller flera påföljande budgetår. Bemyndigande att göra

sådana långsiktiga åtaganden bör avvägas på sådant sätt att rådets framtida

rörelseutrymme bevaras. Jag vill i sammanhanget erinra om att jag vid min

Prop. 1981/82: 25 87

anmälan av anslaget till byggnadsforskning i årets budgetproposition (prop. 1980/81: 100 bil. 16 s. 96) framhöll att rådet bör planera sin verksamhet på sådant sätt att den icke energiinriktade verksamheten budgetåret 1984/85 inte överstiger 117 milj. kr. i det prisläge som råder under budgetåret 1981/82. Detta förutsätter en successiv neddragning med 4—5 96 per år, främst inom den hittills avgiftsfinansierade verksamheten. Jag vill också erinra om att jag tidigare detta år har uppdragit åt en särskild utredare att utvärdera och se över verksamheten vid rådet och vid statens institut för byggnadsforskning. Mot denna bakgrund förordar jag att ramarna för de långsiktiga åtaganden som rådet redan nu bör få göra inom det hittills avgiftsfinansierade området bestäms till 110 milj. kr. för budgetåret 1982/83, 80 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och 50 milj. kr. för budgetåret 1984/85. :

Det bör ankomma på regeringen att utfärda de ytterligare föreskrifter som kan visa sig nödvändiga i fråga om utnyttjandet av de ramar som jag nu har föreslagit.

Medelsbehovet m.m.

När det gäller behovet av medel för de utbetalningar som faller på innevarande budgetår har rådet bedömt att detta under den andra delen av budgetåret kommer att uppgå till ca 74 milj. kr., inkl. kostnaderna vid rådets kansli. Kassabehållningen i fonden för byggnadsforskning uppgick per den 19 oktober 1981 till ca 46 milj. kr. Härtill kommer fondens placeringar med varierande löptider med ett bokfört värde av ca 94 milj. kr. vid samma tidpunkt. Jag bedömer mot denna bakgrund att ytterligare medel inte behöver anvisas över statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

I och med att byggnadsforskningsavgiften försvinner bör också fonden för byggnadsforskning upplösas. I stället bör ett särskilt reservationsanslag till byggnadsforskning föras upp i statsbudgeten och för framtiden ersätta det nuvarande obetecknade anslaget med samma rubrik. Till detta reservationsanslag — som nu bör föras upp med endast ett formellt beiopp av 1000 kr. — bör föras över den kassabehållning som finns i fonden vid utgången av år 1981. Detta anslag bör vidare tillföras sådana debiterade men ännu obetalda byggnadsforskningsavgifter som inflyter efter den 1 januari 1982 samt räntor, amorteringar och försäljningslikvider som hänför sig till fondens placeringar och inflyter efter sistnämnda dag. Till anslaget bör slutligen också föras återbetalningar av förskott eller andra utbetalningar som har gjorts från fonden.

Intäkterna från försäljningen av rådets publikationer m. m. bör fortsättningsvis tillföras det nya reservationsanslaget. Det bör ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om användningen av dessa intäkter.

Från det nya reservationsanslaget till byggnadsforskning bör bestridas dels utgifterna för de beslut som efter den 1 januari 1982 belastar den av mig förordade ramen för den hittills avgiftsfinansierade verksamheten,

Prop. 1981/82: 25 88

dels — fr. o. m. samma dag — de kvarstående utgifterna för alla åtaganden som dessförinnan har gjorts med anlitande av fonden för byggnadsforskning. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. medge att beslut om stöd till byggnadsforskning inom det hittills avgiftsfinansierade området får meddelas inom en ram av 143 000 000 kr. under budgetåret 1981/82, [00] . medge att beslut om stöd till byggnadsforskning preliminärt får meddelas inom en ram av 110 000000 kr. under budgetåret 1982/ 83, 80000000 kr. under budgetåret 1983/84 och 50000000 kr. under budgetåret 1984/85, . godkänna vad jag har förordat om avveckling av fonden för byggnadsforskning och om överförande av fondens medel, . till Byggnadsforskning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av 1000 kr.

Prop. 1981/82: 25 89

Bilaga 10

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-29

Föredragande: statsrådet Åsling såvitt avser punkterna 1, 3—6; statsrådet Eliasson såvitt avser punkten 2

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt

avser industridepartementets verksamhetsområde

FJORTONDE HUVUDTITELN

B. Industri m. m.

[1] B 22. Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit. AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962 (prop. 1962: 125, SU 1962: 110 och BaU 1962: 22, rskr 1962: 272 och 275) med uppgift att medverka vid finansieringen av svensk export. Härigenom skapades institutionella förutsättningar för att bättre lösa exportnäringens finansieringsproblem. SEK:s aktiekapital, som f. n. uppgår till 400 milj. kr. ägs till hälften av staten och till hälften av affärsbankerna. Ytterligare medel för sin verksamhet skaffar SEK genom upplåning på den utländska och den svenska kapitalmarknaden. SEK får låna upp medel eller ikläda sig garantiförpliktelser till ett belopp som högst får motsvara summan av dels bolagets kassa och banktillgodohavanden, dels nio tiondelar av fordringar med exportkreditnämndens garanti eller fartygskreditgaranti, dels ett belopp som motsvarar tio gånger bolagets eget kapital inkl. lagstadgade fonder och balanserade vinstmedel.

När SEK:s bildades förutsågs att finansieringen av fartygskrediter skulle bli en av bolagets huvuduppgifter. Under senare år har behovet ökat av refinansiering genom SEK av medel- och långfristiga exportkrediter för större anläggningar och annan kapitalvaruutrustning. De flesta OECDländerna liksom vissa andra länder erbjuder idag refinansiering av sådana exportkrediter till särskilt förmånliga villkor. Sedan den I juli 1978 har SEK kunnat ställa statsstödda exportkrediter till förfogande för svenska exportörer. SEK lånar upp medel på kapitalmarknaderna till marknadsmässiga räntor och lånar ut till lägre ränta. Staten står för mellanskillnaden. Med stöd av lagen (1978: 403) om beslutanderätt för svenskt kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall har regeringen överlämnat till

Prop. 1981/82: 25 90

SEK att besluta om sådana statsstödda krediter. Dessa krediter utgår enligt vad som föreskrivs i förordningen (1981:665) om exportkreditgivning med statlig stöd.

Riksdagen har nyligen tagit ställning till systemet med statsstödda exportkrediter (prop. 1980/81: 130, NU 1980/81:58, rskr 1980/81: 426).

AB Svensk Exportkredit

I skrivelser den 23 september och den 15 oktober 1981 framhåller SEK att den kraftiga expansionen av bolagets utlåning, den ökade upplåningen utomlands och ett allt högre utnyttjande av den i bolagsordningen fastställda upplåningsrätten gör det önskvärt att höja SEK:s eget kapital. Följande tabell visar SEK:s upplåning och utlåning.

SEK:s upplåning och utlåning (milj. kr.)

Vid utgången av Vid halv-

ärsskiftet

1978 1979 1980 1981 Utestående upplåning 3479 4617 6543 9272 Utnyttjad upplåningsrätt SS 66 79 94 Zz Utestäende lån 3712 4843 6497 8471

Bolaget anför att anledningen till att upplåningen har ökat snabbare än utlåningen är att bolaget måste hålla en större kassa än tidigare för att kunna möta kundernas berättigade anspråk på snabb utbetalning. Den höga utnyttjandegraden av upplåningsrätten och den förväntade fortsatta expansionen gör det således enligt SEK nödvändigt att öka bolagets upplåningsrätt och egna kapital. SEK har beslutat vidta olika åtgärder för att uppnå detta. En av dessa åtgärder är att be aktieägarna öka aktiekapitalet genom nyemission. SEK anser att aktiekapitalet bör höjas med 200 milj. kr. till 600 milj. kr. och att hälften av beloppet bör inbetalas före 1981 års utgång.

Föredraganden

SEK fyller en central roll i samband med finansiering av svensk kaåpitalvaruexport. För den svenska kapitalvarucxporterande industrin är tillgång till dessa finansieringsmöjligheter av mycket stor betydelse. SEK svarar för finansiering av medel- och långfristiga exportkrediter. Statsmakterna har ålagt SEK att svara för den statsstödda exportkreditgivningen. Den utredning som bolaget har lagt fram visar att en förstärkning av SEK:s resurser är nödvändig för att vidmakthålla SEK:s utlåningskapacitet. I likhet med SEK anser jag att en höjning av bolagets aktiekapital med 200 milj. kr. till 600 milj. kr. nu erfordras. En kapitalökning förutsätter att staten som hälftenägare i bolaget är beredd att teckna aktier till ett värde av 100 milj. kr. Enligt vad jag har inhämtat är affärsbankerna för sin del beredda att teckna aktier för 100 milj. kr.

Prop. 1981/82: 25 91

Jag förordar därför att staten tecknar aktier i bolaget till ett belopp av 100 milj. kr. under förutsättning att motsvarande aktieteckning sker från affärsbankernas sida. -

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit på tilläggsbudget

IH till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservations-

anslag av 100000 000 kr.

E. Energi

[2] E 1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. I statsbudgeten för budgetåret 1981/82 har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 2498 milj. kr. (prop. 1980/51:90 bil. 1 s. 414, NU 1980/ 81:60, rskr 1980/81: 381).

Statens vattenfallsverks investeringsram för innevarande budgetår uppgår till 2609,5 milj. kr. inkl. 50 milj. kr. som under budgetåret har anvisats i sysselsättningsfrämjande syfte med stöd av finansfullmakten och 49.7 milj. kr. som vid budgetårets ingång återstod av medel som tidigare har anvisats i sysselsättningsfrämjande syfte.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att teckna borgen för Iån till bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier intill sammanlagt 7833 milj. kr., varav högst 180 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag. Av borgensramen har 7 200 milj. kr. motiverats av behov av borgensteckning för lån till Forsmarks Kraftgrupp AB.

I anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 har vattenfallsverket för innevarande budgetår bl. a. hemställt dels om 36 milj. kr. på tilläggsbudget för kaptialtillskott till Ljusfors Kraft AB, dels om att ramen för borgensteckning skall höjas med 50 milj. kr.

I särskilda framställnigar har vattenfallsverket vidare — den 16 mars 1981 anmält att en överenskommelse har träffats med

Gränges AB om förvärv av bolagets kraftrörelse, — den 23 mars 1981 hemställt om att få försälja vissa mark- och vattenom-

råden i anslutning till Forsmarks kraftstation till Forsmarks Kraftgrupp

AB, — den 30 juli 1981 hemställt om godkännande av ett konsortialavtal mellan

verket och Fiskeby AB om bildande av Ljusfors Kraft AB. — den 5 augusti 1981 hemställt om godkännande av ett mellan verket och

Jokkmokks kommun träffat konsortialavtal om bildande av ett gemen-

samt bolag för värmeförsörjning i Jokkmokks tätort samt att för detta

ändamål få disponera 3.5 milj. kr. från anslaget Kraftstationer m. m. och — den 23 september 1981 hemställt om att ramen för borgensteckning skall

höjas med ytterligare 200 milj. kr. under budgetåret 1981/82.

Prop. 1981/82: 25 92

Föredraganden

Av skrivelsen om förvärv av Gränges AB:s kraftrörelse framgår bl. a. följande.

Gränges AB bedriver en förhållandevis omfattande produktion och dis-

tribution av elektrisk kraft inom en särskild division vid företaget, Gränges

Kraft. Verksamheten omfattar ett antal mindre vattenkraftstationer med en total stationseffekt på 17 MW! och en normalårsproduktion på ca

75 GWh?, värmekraftanläggning för mottrycks- och kondensproduktion baserad på gas och olja på 65 MW i Oxelösund, nyttjanderätt till gasturbinanläggning på samma plats, ca 60 km 130 kV ledningar. 150 km 50 kV ledningar, 8 km 10 kV ledningar samt ett antal transformatorstationer i

Ludvika-, Nyby- och Oxelösundsområdena för transformering mellan

spänningsnivåerna 200/130 kV, 130/50 kV och 50/10 kV med tillhörande

utrustning.

Till kraftverksrörelsen hör även aktier med därmed sammanhängande andelskraft dels i Korsselbränna AB med 35 90 aktieandel! och andelskraft på 417 GWh vattenkraft under normalår, dels i AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning (BGK) med en aktieandel på 23,6 26 och andelskraft på 116 GWh vattenkraft, dels i Västerdalelfvens Kraft AB med 50 22

aktieandel och 145 GWh andelskraft vattenkraft. Aktieandelen i B6K

medför också del i detta företags egen kraftförsörjningsrörelse. För Korsselbränna AB och Vesterdalelfvens Kraft AB gäller att dessa levererar all

sin produktion till aktieägarna som andelskraft. Kraftleveransavtal för tillfällig disposition av vissa krafttillgångar finns i Korsselbränna AB. Gränges Kraft äger vidare 500 aktier i Kraftdata AB.

Efter förhandlingar har en överenskommelse om att vattenfallsverket tar

över Gränges kraftverksrörelse träffats med förbehåll för regeringens god-

kännande. Övertagandet avser samtliga anläggningar, tillgångar, avtal,

rättigheter m. m., som hänför sig till den rörelse för produktion och distri-

bution av elektrisk kraft som Gränges AB har bedrivit med undantag av aktierna i Vesterdalelfvens Kraft AB och en mindre del av aktierna i Korsselbränna AB.

En överlåtelse förutsätter att vattenfallsverket utöver vad som här har

angivits tar över samtliga de rättigheter och, med friskrivande av Gränges AB. samtliga de skyldigheter per överlåtelsedagen som enligt gällande vattendomar, koncessioner och andra tillstånd samt avtal med abonnenter, leverantörer och andra tillkommer resp. åvilar Gränges AB inom kraftverksrörelsen. Till sådana avtal hör leveransavtal avseende elektrisk kraft, värme m. m., konsortial- och samarbetsavtal, transiteringsavtal, hyres-, arrende- och servitutsavtal samt skötsel- och serviceavtal.

Vattenfallsverket förbinder sig enligt överenskommelsen att tillse att

I a I MW (megawatt) = 1000 kW (kilowatt)

I GWh (gigawattimme) = 1000 000 KWh (kilowattimme)

Prop. 1981/82: 25 93

den personal som är anställd i kraftverksrörelsen erhåller anställning fr.o.m. överlåtelsedagen enligt gällande kollektivavtal och i övrigt på för tjänstemän, arbetsledare och arbetare på överlåtelsedagen gällande anställningsvillkor, varvid de anställda skall tillgodoräknas sin anställningstid hos Gränges AB. Vattenfallsverket skall vidare dels ta över alla de lånefordringar som Gränges har mot personal som övergår i verkets tjänst, dels medverka till att vattenfallsverket med friskrivande av Gränges AB tar över alla borgensförbindelser som Gränges AB har iklätt sig för personal som övergår i verkets tjänst och att detta sker på för låntagarna oförändrade villkor.

Köpeskillingen för de anläggningar och tillgångar som ingår i förvärvet exkl. aktieinnehaven i Korsselbränna AB och BGK skall vara 120 milj. kr. För aktierna i Korsselbränna AB skall köpeskillingen enligt överenskommelsen vara 510,857 milj. kr. och för BGK-aktierna 380 milj. kr. Härtill kommer övertagande av finansieringsfordran på Korsselbränna AB på 13,410 milj. kr. Den sammanlagda överlåtelsesumman blir härvid 1 024,267 milj. kr.

Betalningsvillkoren för övertagandet har anpassats till den särskilda finansiering som föreslås i det följande. Enligt överenskommelsen i dess ursprungliga lydelse skulle 344,267 milj. kr. erläggas på överlåtelsedagen och återstoden i form av skuldebrev förfallande till betalning med 170 milj. kr. den 1 juli under vart och ett av åren 1982, 1983, 1984 och 1985. Sedermera har överenskommelsen ändrats på så sätt att ytterligare 170 milj. kr. skall erläggas kontant på överlåtelsedagen mot att den likvid på samma belopp som skulle ha betalats den 1 juli 1982 utgår. Skuldebreven löper med ränta motsvarande diskonto plus en procentsats anpassad till vad som tillämpas för banklån med skuldebrev av angivet slag som säkerhet. Räntan skall fastställas före överlåtelsedagen genom särskild överenskommelse mellan parterna.

För aktierna i Korsselbränna AB och i BGK samt i Kraftdata AB gäller hembud enligt resp. bolags bolagsordning. Aktieägarna i Korsselbränna AB har emellertid på begäran skriftligen förklarat att de inte kommer att begagna sig av sin lösenrätt till de aktier som omfattas av överlåtelsen till Vattenfall. Någon motsvarande bekräftelse från aktieägarna i BGK och i Kraftdata AB har inte erhållits varför dessas rätt att lösa aktuella aktier kvarstår.

Gränges-koncernen är sedan länge vattenfallsverkets näst största kraftkund. Gränges Kraft har en kraftomsättning på 1500 GWh per år, varav mer än hälften köps från vattenfallsverket. Gränges Aluminium förbrukar årligen ca 1500 GWh, som helt tillgodoses genom köp från vattenfallsverket. Verket svarar således för ca 75 26 av Gränges-koncernens kraftbehov. Avsikten är att vattenfallsverket, sedan Gränges AB har avvecklat sin kraftdivision, skall stå som leverantör av all kraft som erfordras för Gränges AB:s kvarvarande verksamhet. Verket skulle också bli kraftleverantör till Gränges Krafts nuvarande kunder.

Prop. 1981/82: 25 94

Gränges Kraft bedriver ingen detaljdistribution utan verkar endast som distributör av högspänd kraft. Verket kommer efter ett övertagande att erbjuda Gränges tidigare kunder samma villkor som gäller för verkets övriga kunder. Villkor i övertagna avtal kommer dock att gälla avtalstiden ut. En viss produktionsökning torde kunna erhållas i Gränges. Krafts egna små vattenkraftstationer genom en upprustning och effektivisering av i första hand de äldre enheterna.

Verksamheten i Oxelösund innefattar bl.a. leveranser av värme till Oxelösunds kommun. En utökning av värmeleveransen även till Nyköping

är möjlig i samband med en av Gränges planerad ombyggnad av verket till koleldning. Vattenfallsverket undersöker t. n. förutsättningarna för en lokalisering av en kolbaserad produktionsanläggning i Oxelösund. Ett förvärv av Gränges anläggningar i Oxelösund skulle ge en möjlighet till att

effektivisera kolutnyttjningen genom att bygga ut detta verk för mottrycks-

drift och till en successiv uppbyggnad av erfarenheter rörande kolhantering och kolförbränningsteknik. En samordning med vattenfallsverkets planer och en långsiktig lösning av värmeförsörjningen i regionen baserad

på en helhetssyn kan enligt verket nås.

Den hittills av Gränges Kraft bedrivna verksamheten kommer att inordnas i vattenfallsverkets förvaltningsorganisation, men avses som hittills bli bedriven med hög grad av självständighet. Rationaliseringsvinster kan enligt verket uppnås genom samordnad administration för ifrågavarande verksamhet och verkets övriga verksamhet. Vissa arbetsuppgifter inom nuvarande Gränges Krafts organisation kan härvid bortfalla men å andra sidan kan denna tillföras nya arbetsuppgifter och utnyttjas för t. ex. projektering av småkraftstationer inom verket i övrigt. All personal bedöms kunna beredas sysselsättning inom verket. Antalet anställda i Grängesberg kommer inte att minska i samband med övertagandet. Vid förhandling enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet mellan Gränges och berörda personalorganisationer har de senare godkänt försäljningen av angivna delar till verket.

Beträffande finansiering av förvärvet anför verket följande.

Förvärv av anläggningar och aktier finansieras för verkets del normalt över anslaget Kraftstationer m. m. och belastar statens budget. För det

aktuella förvärvet föreslås emellertid en annan finansiering, nämligen att medel som är disponibla genom särskilda avsättningar för framtida utgifter

för hantering av utbränt kärnbränsle och för avveckling av kärnkraftanläggningar utnyttjas. Hittills avsatta medel härför har endast i begränsad utsträckning behövt disponeras för utgifter för avsett ändamål och är i

Övrigt insatta på räkning hos riksgäldskontoret. Utgifter hittills har främst avsett förskottsbetalningar avseende upparbetningstjänster. Under de närmaste åren kommer avsevärda medel att erfordras, förutom för ytterligare förskott gällande upparbetningstjänster, för anläggningsinvesteringar bl. a. i centralt lager för använt bränsle (CLAB). Föreliggande prognoser pekar

Prop. 1981/82: 25 95

dock enligt vattenfallsverket mot att stigande överskott av likvida medel

kommer att vara disponibla under överskådlig tid för andra ändamål.

Utgifter för t. ex. slutförvaring av utbränt kärnbränsle och avveckling av kärnkraftanläggningar faller ju först mycket långt fram i tiden.

I prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken föreslås att medel avsedda för framtida utgifter för kärnbränslecykelns slutsteg och kärn-

kraftanläggningarnas avveckling skall betalas in till en särskild statlig myn-

dighet som har att fondera dessa medel. Samtidigt föreslås emellertid

också att kärnkraftföretagen eller dess ägare skall ha möjlighet att mot

säkerhet återlåna medlen från fonderna för investeringar inom av kraftföretagen bedriven verksamhet.

Mot bakgrund av detta föreslår verket att förvärvet av Gränges Kraft finansieras genom av verket disponerade och av verket framgent återlånade medel hänförliga till avsättningar och fonderingar för framtida kostnader för hantering av utbränt kärnbränsle och avveckling av kärnkraftanläggningar. Härigenom utnyttjas fonderade medel för längre bort i tiden

liggande utgifter för kärnkraftens restkostnader och dessa får en värdebeständig placering. Statsbudgeten belastas härvid inte heller av förvärvet av Gränges Kraft. Betalningsplanen för förvärvet har som nämnts också

anpassats till uppkomsten av likvida medel i verksamheten.

Statens industriverk (SIND) har i sitt yttrande över det planerade förvärvet konstaterat det skulle innebära en möjlighet att utnyttja ledningssyste-

men bättre inom den del av Bergslagen där Gränges Kraft nu distribuerar råkraft samt en möjlighet till samordning av elförsörjningen i andra områ-

den där både Gränges Kraft och vattenfallsverket är verksammma.

När det gäller förvärvets ekonomiska aspekter framhåller SIND svårig-

heterna att göra någon närmare analys med hänvisning bl. a. till att värdet

av krafttillgångarna torde komma att skilja sig kraftigt åt mellan den

relativt långa tid under 1980-talet när tillgängliga elproduktionsresurser inte utnyttjas till fullo och tiden därefter när en utbyggnad av elproduktionskapaciteten aktualiseras. SIND betecknar med denna reservation kö-

peskillingen som ”rimlig eller möjligen något i överkant”. Av större bety-

delse än det exakta priset är enligt SIND att det överskott som genereras i

vattenkraftproduktionen utnyttjas för produktiva industriinvesteringar. Från den utgångspunkten tillstyrker SIND förvärvet. Ten skrivelse den 12 juni 1981 har Svenska kommunförbundet framfört

vissa synpunkter på köpeskillingen för Gränges Kraft. Kommunförbundet

anser att köpeskillingen är för hög vid en jämförelse med kostnaden för vissa pågående och planerade vattenkraftutbyggnader med hänsyn till att

de i förvärvet ingående vattenkraftanläggningarna till stor del är avskrivna. Detta bekräftas enligt förbundet också av att alla aktieägare inte har

utnyttjat den hembudsklausul som gäller för viss del av aktierna. Enligt kommunförbundet borde vid fastställandet av köpeskillingen det finansie-

ringsbidrag beaktas som elkonsumenterna kan sägas ha svarat för genom

Prop. 1981/82: 25 96

att eltaxan inkluderar kapitalkostnader i form av avskrivningar. Eftersom värderingen av Gränges Kraft är grundad på marknadsvärdet synes detta enligt förbundet inte ha beaktats i överenskommelsen mellan vattenfallsverket och Gränges AB. Om det skuile finnas särskilda skäl att i detta fall godta ett onormalt högt pris bör överpriset enligt kommunförbundet med hänsyn till elabonnenternas intressen finansieras över statsbudgeten.

I sitt yttrande över kommunförbundets skrivelse framhåller vattenfallsverket att potentialen för tillåtna vattenkraftutbyggnader är så liten att kostnaden för utbyggnad av de vattenkraftstationer som f.n. är förmånligast inte kan tas till utgångspunkt för en värdering av vattenkraften. En riktigare uppfattning om värdet av ny vattenkraft erhålls enligt verket om man i stället utgår från kostnaden för de dyraste vattenkraftstationerna som f.n. är under uppförande eller avses bli uppförda.

Vidare framhåller vattenfallsverket att det överenskomna priset för Gränges AB:s anläggningar baseras på kraftproduktionens marknadsvärde, vilket inte påverkas av i vilken utsträckning anläggningarna är avskrivna. Däremot är anläggningarnas förslitning samt behov av modernisering och ombyggnad av betydelse och har beaktats i det överenskomna priset. |

Vattenfallsverket påpekar också att förvärvet sker till en kostnad som är lägre än för tillgängliga alternativa produktionsutbyggnader. För vattenfallsverket medför det därför på sikt lägre produktionskostnader och därmed för kunderna en lägre eltariff än om förvärvet inte genomförs. Genom att vattenfallsverket är prisledande bör detta komma även landets övriga elkonsumenter till godo. Det finns därför enligt verket ingen anledning till speciell finansiering över statsbudgeten.

Enligt överenskommelsen mellan vattenfallsverket och Gränges AB förutsattes ursprungligen att överlåtelsen skulle ske per den 1 juli 1981. Med anledning av att förhandlingar under våren 1981 inleddes mellan staten, Statsföretag AB och de privata delägarna i SSAB Svenskt Stål AB, bland vilka Gränges AB då var den ena och numera är den enda, om kapitaltillskott till SSAB bedömdes det från regeringens sida vara ändamålsenligt att ta ställning till överlåtelseavtalet i anslutning till beredningen av bl.a. denna fråga. Då förhandlingarna om kapitaltillskott till SSAB inte kunde slutföras före den 1 juli 1981 enades vattenfallsverket och Gränges AB om att överlåtelseavtalets giltighet skulle förlängas ett halvt år.

Förhandlingarna om SSAB har nu lett till ett avtal meilan staten, Statsföretag AB och Gränges AB i vilket det bl. a. förutsätts att överlåtelsen av Gränges AB:s kraftrörelse genomförs enligt villkoren i det överlåtelseavtal som jag här har redogjort för. Frågan om kapitaltillskott till SSAB kommer senare att behandlas av chefen för industridepartementet i prop. 1981/ 82: 56.

När det gäller den energipolitiska och strukturella bedömningen av vattenfallsverkets förvärv kan skilda aspekter anläggas.

Prop. 1981/82: 25 9”

Såväl vattenfallsverket som SIND har pekat på värdet av att förvärvet skapar förutsättningar för ett bättre utnyttjande och en mera rationell utbyggnad av ledningsnäten i Bergslagen. Även jag finner detta vara värdefullt.

När det sedan gäller det långsiktiga värdet av de krafttillgångar, främst vattenkraftverken, som förvärvet avser måste det bedömas mot bakgrund av förutsättningarna för framtida elproduktion. Med tanke på de begränsningar som föreligger i fråga om kärnkraftens framtida användning och ytterligare vattenkraftutbyggnad kan man räkna med att det framtida värdet av vattenkrafttillgångar ökar väsentligt. Värdet kommer ytterst att bestämmas av kostnaden för att framställa elkraft i tillkommande fastbränslebaserade anläggningar. Jag kan från denna utgångspunkt inte finna att den avtalade köpeskillingen är för hög.

Den överenskomna köpeskillingen har framkommit efter förhandlingar mellan Gränges AB och vattenfallsverket. Med hänvisning till vad svenska kommunförbundet har anfört om villkoren för förvärvet vill jag framhålla att det ligger i sakens natur att både säljare och köpare måste finna köpeskillingen acceptabel och förenlig med sina resp. affärsintressen för att en överenskommelse skall komma till stånd på frivillig grund. Att bedömningarna i samband härmed är knutna till det framtida värdet av anläggningarna i fråga snarare än till historiska kostnader och finansieringsförhållanden anser jag vara naturligt och riktigt.

Med tanke på att vattenfallsverket spelar en prisledande roll inom kraftproduktionen bör enligt min mening förvärvet från konsumentsynpunkt bedömas med hänsyn till hur vattenfallsverkets långsiktiga konkurrensförmåga påverkas av det. Eftersom värdet av vattenkrafttillgångar, som jag tidigare har anfört, kan förväntas öka i takt med att kostnaderna för annan kraftproduktion ökar bör förvärvet bidra till att begränsa den framtida prisstegringen på elenergi och från denna synpunkt gagna elkonsumenterna.

Genom att tillämpa den föreslagna finansieringsmodellen, dvs. att anpassa betalningsvillkoren till vattenfallsverkets möjligheter att disponera medel som har avsatts för att täcka framtida utgifter för omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, kan förvärvet genomföras utan att medel anslås över statsbudgeten. Som jag tidigare har berört har en förskjutning av likviderna till Gränges AB överenskommits i anslutning till förhandlingarna om SSAB. Den ökning av kontantandelen som denna förskjutning medför kan täckas genom temporärt utnyttjande av balanserade medel enligt vattenfallsverkets bokslut från budgetåret 1980/81.

Med hänvisning till vad jag här har anfört förordar jag att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna överenskommelsen om förvärv av Gränges AB:s kraftrörelse i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser.

Av skrivelsen om försäljning av vissa mark- och vattenområden i anslut- 7 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 25

Prop. 1981/82: 25 98

ning till Forsmarks kraftstation framgår att vattenfallsverket under 1970talet successivt har förvärvat erforderliga markområden för driften av kraftstationen. De fastigheter på vilka själva kraftstationsbyggnaderna är belägna har därefter överlåtits till Forsmarks Kraftgrupp AB. Avsikten har

varit att bolaget också skulle förvärva övriga för driften erforderliga områden. Att så inte har skett redan tidigare beror enligt vattenfallsverket på

den osäkerhet som har förelegat om fullföljandet av utbyggnadsetapp 2.

Vattenfallsverket och bolaget har nu träffat ett avtal som innebär att

verket för en köpeskilling av 2,6 milj. kr. till bolaget överlåter fastigheterna

Forsmark 8:2, 8:3, 8:4 och 3:18 samt delar av land- och vattenområden av Forsmark 6:2 och Ön 1:1, allt beläget inom Östhammars kommun. Köpe-

skillingen är så beräknad att den motsvarar vad vattenfallsverket tidigare har lagt ut för att förvärva områdena jämte räntekostnader beräknade

enligt en räntesats som med en och halv procentenheter överstiger vid

varje tillfälle gällande diskonto. Jag finner det för egen del naturligt att de områden som krävs för driften

av kärnkraftstationen i Forsmark överlåts till det för ändamålet bildade bolaget och har inget att erinra mot att överlåtelsen sker på de angivna villkoren.

Av skrivelsen om bildande av Ljusfors Kraft AB framgår bl. a. följande.

Fiskeby AB äger och driver Skärblacka, Ljusfors och Fiskeby kraftstationer samt äger den ej utbyggda fallhöjden vid regleringsdammen i Kimstad, allt beläget i Motala Ström inom Norrköpings kommun.

Produktionen i kraftstationerna uppgår till ca 38 GWh per år. Anlägg-

ningarna är gamla och en ombyggnad under 1980-talet bedöms önskvärd. Fiskeby AB och vattenfallsverket har genomfört en förstudie beträffande ombyggnad av Skärblacka och Ljusfors kraftstationer och nybyggnad i Kimstad. Dessutom har ombyggnadsmöjligheterna för Fiskeby kraftsta-

tion studerats översiktligt. Det bedöms som möjligt att öka medelårsproduktionen på aktuella fallsträckor med 24 GWh genom ombyggnad och 12

GWh genom nybyggnad till sammanlagt 74 GWh.

Fiskeby AB har erbjudit vattenfallsverket att köpa fallhöjden och befintliga vattenkraftanläggningar. Efter förhandlingar har en preliminär uppgö-

relse träffats om formerna för överlåtelsen och köpesummans storlek

m.m.

Konsortialavtal om bolagsbildning har träffats med förbehåll för rege-

ringens godkännande. | Uppgörelsen innebär i korthet följande. Fiskeby AB och vattenfallsverket bildar ett bolag. Ljusfors Kraft AB, vari verket äger 9992 av aktierna och Fiskeby AB 174. Bolaget förvärvar vattenkrafttillgångarna för 35 milj.

kr. Befintliga kraftstationer utarrenderas till Fiskeby AB tills ombyggnaden är genomförd. När stationerna har byggts om. övertar vattenfallsver-

ket produktionen till självkostnad.

Prop. 1981/82: 25 99

Ombyggnaden beräknas ske så att 50 GWh kan utvinnas i en ny station fr.o.m. år 1988. Återstående om- och nybyggnad bör anpassas så att bolagets resurser utnyttjas på bästa sätt. Kostnaden för elenergin i den ombyggda stationen bedöms jämförbar med andra pågående och planerade utbyggnader.

Vattenfallsverket har hemställt om godkännande av det med Fiskeby AB träffade konsortialavtalet samt om att 36 milj. kr. skall anvisas på tilläggsbudget I från anslaget Kraftstationer m. m. för förvärv av de befintliga vattenkrafttillgångarna samt för teckning av aktier i Ljusfors Kraft AB.

Den framtida tillförseln av energi och utbyggnaden av energiproduktionsanläggningar kommer, inte minst när det gäller elenergi, att möta problem på grund av knapphet på vissa energiråvaror. ökande kostnader och miljöproblem. Den beslutade avvecklingen av kärnkraften ställer krav på särskilda insatser inom bl.a. elförsörjningens område. Jag finner det mot denna bakgrund vara angeläget att hushålla med energi och att så långt möjligt förbättra befintliga energiproduktionsanläggningar. |

Vattenfallsverket fick i september 1979 i uppdrag att verka för åtgärder som syftar till bättre utnyttjande av befintliga energiproduktions- och distributionsanläggningar samt av redan utbyggd vattenkraft. Därvid framhölls bl.a. att bland de åtgärder som kunde komma i fråga var att i vattenkraftanläggningar minska fallförlusterna genom att göra vattenvägarna större, utföra tillbyggnader för att minska spill. byta ut äldre maskinell utrustning mot nyare med högre verkningsgrad, se över bestämmelser om tvångstappning etc. Det framhölls att även utbyggnad av smärre älvsträckor mellan befintliga anläggningar som möjliggör en ökad energiutvinning i detta sammanhang kunde ses som en energibesparande åtgärd.

Jag finner att bildandet av Ljusfors Kraft AB skapar förutsättningar för att genomföra effektiviserings- och besparingsåtgärder av det slag som enligt uppdraget till vattenfallsverket är angelägna. Som framgår av vattenfallsverkets redogörelse bedöms det vara möjligt att utöka energiproduktionen i de aktuella fallsträckorna med 36 GWh per år till en kostnad som inte är högre än vad som gäller för andra pågående och planerade utbyggnader.

En av de i förvärvet ingående kraftstationerna är belägen inom Fiskeby Bruks fabriksområde. Detta ställer, enligt vad jag har erfarit, särskilda anspråk på samordning mellan bruket och det föreslagna kraftföretaget. främst i samband med arbetena för att modernisera kraftstationen. För att underlätta denna samordning har det bedömts lämpligt att Fiskeby AB deltar som minoritetsdelägare i Ljusfors Kraft AB. Detta är anledningen till att Fiskeby AB enligt den träffade överenskommelsen avses äga I 96 av aktierna i det föreslagna bolaget.

För förvärv av de befintliga vattenkrafttillgångarna samt för teckning av aktier i Ljusfors Kraft AB har vattenfallsverket hemställt att 36 milj. kr.

Prop. 1981/82: 25 100

skall anvisas på tilläggsbudget. För egen del finner jag att förvärvet delvis bör kunna finansieras genom omprioriteringar inom gällande investeringsram för innevarande budgetår. Behovet av ramökning och av tilläggsanslag bör därigenom kunna begränsas till 20 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört om bildandet av Ljusfors Kraft AB förordar jag att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att godkänna det mellan vattenfallsverket och Fiskeby AB träffade konsortialavtalet samt att till Kraftstationer m. m. anvisa 20 milj. kr. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

Av vattenfallsverkets skrivelse om deltagande tillsammans med Jokkmokks kommun i ett aktiebolag för fjärrvärmeförsörjning inom Jokkmokks tätort framgår bl. a. följande.

I Jokkmokks tätort finns för närvarande ett mindre fjärrvärmenät. Värmeproduktionen sker i en oljeeldad hetvattencentral.

För några år sedan aktualiserades frågan om ersättning av nuvarande hetvattencentral. Avsikten var att skapa förutsättningar för att på ett långsiktigt och tekniskt-ekonomiskt tillfredsställande sätt etablera värmeförsörjningen för tätorten och för den inom kommunen bedrivna industriverksamheten. Den nya hetvattencentralen skulle baseras på fasta bränslen (flis, avfall från trävaruindustri m. m.).

Olika alternativ för värmeförsörjningen har studerats. Bästa alternativet har därvid enligt vattenfallsverket bedömts vara en fastbränsleeldad värmecentral. Studien har också visat att ett genomförande av projektet bör ske i samarbete mellan vattenfallsverket och kommunen.

Den planerade anläggningen är avsedd att utföras som en fastbränsleanläggning med en panna som medger såväl ång- som hetvattenproduktion. Pannan avses bli dimensionerad för en effekt av 17,4 MW. Som bränsle skall användas flis och avfallsprodukter från tillverkning av spånplattor. På sikt kan också torv komma i fråga. I värmecentralen installeras dessutom en elpanna om 4 MW som reserv och för tillfällig produktion av ånga och hetvatten. Den planerade värmecentralen avses enligt vattenfallsverket dels leverera hetvatten för uppvärmning av vissa lokaler i tätorten, dels leverera ånga och hetvatten till en trävaruindustri, varvid leveranserna för uppvärmningsändamål beräknas öka från 8000 MWh inledningsvis till 15000 MWh år 1985 och leveranserna "ill trävaruföretaget beräknas uppgå till 34 100 MWh vid en inom detta företag beräknad årlig produktion av 20000 ton spånplattor.

Värmecentralen beräknas kosta ca 13,1 milj. kr.

Mellan vattenfallsverket och Jokkmokks kommun har ett konsortialavtal om samarbete inom projektets ram träffats. Överenskommelsen, som har träffats med förbehåll för regeringens godkännande, innebär att verket och kommunen går samman i ett bolag med ändamål att producera, försälja och distribuera fjärrvärme inom Jokkmokks tätort. Verksamheten är avsedd att påbörjas den I januari 1982.

Kommunen äger ett aktiebolag. Jokkmokks Värmeverk AB, vilket be-

driver den nuvarande fjärrvärmedistributionen. Detta bolag har f.n. ett

aktiekapital på 500000 kr. fördelat på 500 aktier på vardera 1000 kr. Enligt

överenskommelsen skall kommunen den 1 januari 1982 försälja 250 av dessa aktier till vattenfallsverket till nominellt värde. Dessutom skall aktiekapitalet i bolaget höjas med 1.5 milj. kr. genom att 1500 nya aktier på vardera 1000 kr. ges ut. Kommunen resp. vattenfallsverket skall vardera teckna 50 9e av de nyemitterade aktierna. Likvid för de nyemitterade

aktierna erläggs kontant vid aktieteckningen.

Finansieringen av den planerade värmecentralen beräknas kunna ske genom att aktiekapitalet ökas med 1,5 milj. kr., att delägarna tillsammans

lånar ut 5 milj. kr. till bolaget, att 4,6 milj. kr. lånas externt samt att ett bidrag på 2 milj. kr. som regeringen beviljat från anslaget Bidrag till

sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens län (1979/80 XIV C5) utnyttjas.

Genomförda kalkyler visar enligt vattenfallsverket att en fastbränsleanläggning enligt de i det föregående angivna förutsättningarna sannolikt ger visst driftunderskott under första äret men att lönsamheten på längre sikt är god. En förutsättning härför är dock att produktionsutvecklingen vid det

på orten etablerade trävaruföretaget sker någorlunda planenligt. Vidare

förutsätts att finansieringen ej avviker väsentligt från upprättad kalkyl. Även prisutvecklingen på flis är givetvis av betydelse. Utformningen av

värmecentralen ger dock flexibilitet genom att såväl el som torv kan

ersätta flis i viss utsträckning.

Sammantaget innebär projektet enligt vattenfallsverket ett visst mått av

risktagande. Det aktuella trävaruföretaget bedöms emellertid ha hyggliga

ningsvolym kan uppnås.

Som skäl för att genomföra projektet anger vattenfallsverket att mellan 5000 och 6000 m” olja per år kommer att ersättas av inhemska och förnybara energiråvaror samtidigt som en energiförsörjning på goda ekonomiska villkor tryggas för den i Jokkmokk etablerade trävaruindustrin.

Vidare skulle projektet medföra en sysselsättningsökning inom kommunen

med inemot 15—20 personer per är, i huvudsak i anslutning till flis- och transporthanteringen.

För vattenfallsverkets egen del bedöms projektet dessutom vara värde-

fullt genom att det ger erfarenheter från ett pilotprojekt avseende fast-

bränsleeldning samt erfarenhet av direkt ägarinflytande i renodlad hetvat-

tenproduktion och distribution. Verket påpekar också att projektet ligger i

linje med statsmakternas intentioner om samarbete med kommunerna

inom cnergiförsörjningens område. Jag finner för egen del den föreslagna samverkan mellan vattenfallsver-

ket och Jokkmokks kommun kring fjärrvärmeförsörjningen i Jokkmokks

tätort vara ett värdefullt initiativ från energipolitisk utgångspunkt. Att ta

8 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 25

Prop. 1981/82: 25 102

till vara de möjligheter som finns för att ersätta olja med andra bränslen har länge betecknats som huvuduppgift inom energiförsörjningen. Att oljan i detta fall kan ersättas med inhemskt bränsle är särskilt tillfredsställande.

I prop. 1980/81:90 Riktlinjer för energipolitiken framhålls särskilt det otillfredsställande i det höga oljeberoendet inom byggnadsuppvärmningen. Föredraganden anger det i det sammanhanget vara naturligt att den resurs som vattenfallsverket utgör tas i anspråk för att i samarbete med kommunerna främja en övergång från oljeanvändning till användning av andra bränslen eller uppvärmningsformer. Den form för samarbete mellan vattenfallsverket och Jokkmokks kommun som här har föreslagits utgör enligt

min mening ett exempel på hur en sådan övergång kan åstadkommas.

Jag vill vidare framhålla projektets betydelse från sysselsätltningssyn-

punkt genom dels den direkta effekt som uppnås genom sysselsättning i

anslutning till bränslehantering m.m. för den planerade värmecentralen, dels den mera långsiktiga effekt som ligger i att den fastbränslebaserade energiförsörjningen till den i Jokkmokk etablerade trävaruindustrin rimligen medför förbättrade förutsättningar för denna att på sikt vara konkurrenskraftig.

Med hänvisning till vad jag här har anfört om planerna på samarbete mellan vattenfallsverket och Jokkmokks kommun kring en fastbränslebaserad fjärrvärmeförsörjning inom kommunen förordar jag att regeringen

föreslår riksdagen att dels godkänna det mellan verket och kommunen

träffade konsortialavtalet, dels medge att 3,5 milj. kr. inom ramen för

gällande investeringsram för innevarnade budgetår får disponeras från anslaget Kraftstationer m. m. för förvärv av aktier och aktieteckning i samt

lån till det planerade gemensamma fjärrvärmebolaget.

Vattenfallsverket har hemställt om att ramen för borgensteckning för

bolag i vilka verket förvaltar statens aktier skall höjas med 250 milj. kr.

Behovet av ramökning redan under innevarande budgetår beror enligt verket dels på att den tidigare aviserade upplåningen av AB Kärnkraftut-

bildning tprop. 1980/81:90 bil. I s. 411 och 413) för att anskaffa ytterligare

en simulatoranläggning nu beräknas ställa betydligt större krav på borgens-

teckning från vattenfallsverkets sida än vad som tidigare har förutsetts, dels på ökat behov av upplåning av Forsmarks Kraftgrupp AB.

Den totala investeringskostnaden för simulatoranläggningen beräknas efter offertinfordran till 130—140 milj. kr. i stället för 75—80 milj. kr... som

en preliminär bedömning tydde på. Bl. a. den höga dollarkursen har bidra-

git till den kraftiga fördyringen. Den gynnsammaste lånefinansieringen kan

komma att utgöras av lån från allmänna pensionsfonden, vilket i så fall

ställer krav på att vattenfallsverket tecknar borgen för hela denna upplåning mot att övriga delägare tecknar underborgen motsvarande sina andelar i AB Kärnkraftutbildning. Behovet av borgensteckning från vattenfallsverkets sida I samband med anskaffningen av simulatoranläggningen beräknas härigenom komma att uppgå till högst 105 milj. kr. Härav utgör 50

Prop. 1981/82: 25 103

milj. kr. den andel som högst beräknas behöva tecknas under innevarande

budgetär.

Statens borgensåtagande för Forsmarks Kraftgrupp AB uppgår per den 31 augusti 1981 till ca 6571 milj. kr. Av det belopp som i borgensramen har beräknats för borgensteckning för lån till Forsmarks Kraftgrupp AB äterstår ca 629 milj. kr. Enligt finansieringsplanen för Forsmarks Kraftgrupp AB erfordras borgen under budgetåret 1981/82 för ytterligare högst 829

milj. kr. Borgensramen har tidigare beräknats med viss marginal med tanke på att

förändringar och förskjutningar av såväl kapitalbehov som upplåningstidpunkter kan förekomma. Anledningen till att denna marginal nu inte räcker är främst att borgen har tecknats för ett lån på 60 milj. amerikanska dollar

som kommer att lyftas successivt i den takt som obligationer kan säljas på

den amerikanska kapitalmarknaden till acceptabla villkor. Av beloppet har

endast ca 6,5 milj. amerikanska dollar utbetalats hittills, medan ramen för

borgensteckning har belastats med hela beloppet.

Dcevalveringen av den svenska kronan och andra kursförändringar har också enligt verket bidragit till att avsevärt större belopp i svenska kronor nu bedöms komma att avräknas mot borgensramen än vad som tidigare har beräknats.

Vattenfallsverket hemställer att ramen för borgensteckning skall räknas upp med 200 milj. kr. med hänsyn till det beräknade behovet av borgensåtaganden gentemot Forsmarks Kraftgrupp AB under innevarande budget-

år.

Jag förordar mot denna bakgrund att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att höja ramen för borgensteckning med (50+200) 250 milj.

kr. till 8083 milj. kr. Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att godkänna den mellan statens vatten-

fallsverk och Gränges AB träffade överenskommelsen om för-

värv av bolagets kraftrörelse i vad staten därigenom ikläder sig

ekonomiska förpliktelser,

2. bemyndiga regeringen att medge att de för driften av Forsmarks

kärnkraftstation erforderliga mark- och vattenområdena får av-

yttras till Forsmarks Kraftgrupp AB, 3. bemyndiga regeringen att godkänna det mellan statens vatten-

fallsverk och Fiskeby AB träffade konsortialavtalet i vad staten

därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

4. bemyndiga regeringen att godkänna det mellan statens vatten-

falisverk och Jokkmokks kommun träffade konsortialavtalet i

vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

in . bemyndiga regeringen att tecka borgen för lån till bolag i vilka

statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill sammanlagt

Prop. 1981/82: 25 104

8083 000 000 kr.. varav högst 180 000.000 kr. för lån till eldistribu-

tionsföretag,

6. till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. på tilläggsbud-

get I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 20 000000 kr.

G. Statsägda företag

[3] G 3. Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik förts upp ett reserva-

tionsanslag av 69,7 milj. kr.

Förenade fabriksverken

Förenade fabriksverken (FFV) har i skrivelse till regeringen den 25 augusti 1981 hemställt om tilläggsanslag för budgetåret 1981/82 för kostnader i samband med omstrukturering av verksamheten vid Gevärsfaktoriet i Eskilstuna samt införande av ett nytt kruthanteringssystem vid Vanäsver-

ken i Karlsborg. Av skrivelsen framgår i huvudsak följande.

Gevärsfaktoriet med ca 400 anställda ingår som en produktionsenhet inom sektor FFV Försvarsmateriel och bedriver tillverkning av främst finkalibriga vapen inom försvarsmaterielområdet, jukt- och sportskytteva-

pen samt vissa civila produkter. Sedan någon tid pågår inom FFV Försvarsmateriel ett projekt för att öka

och effektivisera den civila verksamheten varvid det anses nödvändigt att renodla civil och militär verksamhet, att koncentrera den civila verksam-

heten till en produktionsenhet samt att inrikta denna verksamhet på ett

begränsat antal större projekt.

Orsaken till dessa åtgärder är att den minskade orderingången från det

svenska försvaret har försämrat kapacitetsutnyttjandet inom sektorn och

därmed gjort det svårt att på sikt upprätthålla en tillfredsställande lönsam-

het. De åtgärder som har genomförts för att öka exporten av försvarsma-

teriel har varit framgångsrika men har ändå endast till en del kunnat kompensera nedgången i beställningar från det svenska försvaret.

Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder för att bättre utnyttja sek-

torns produktionskapacitet samtidigt som en översyn och en successiv

anpassning av resurserna genomförs.

Den civila verksamheten inom FFV Försvarsmateriel kommer att koncentreras till Gevärsfaktoriet i Eskilstuna som är en modern mekanisk

verkstadsindustri. Gevärsfaktoriet är den enhet inom FFV som förutsätts få den mest markanta nedgången beträffande orderingång av försvarsma-

teriel. Nedgången motsvarar en reducering av den nuvarande beläggningen

Prop. 1981/82: 25 105

med minst 50 26. Det är därför nödvändigt att kompensera detta bortfall med annan produktion med acceptabel lönsamhet och därmed varaktig sysselsättning. Med hänsyn till FFV:s nuvarande planer inom försvarsmaterielområdet bedöms detta vara möjligt endast genom en utökning av den civila verksamheten. Gevärsfaktoriet har goda förutsättningar att anpassa produktionen till den civila marknadens krav. En omstrukturering mot en i huvudsak civil verksamhet beräknas kunna genomföras under första hälften av 1980-talet. För att uppnå en god konkurrenskraft och därmed förutsättningar för en lönsam verksamhet och tryggad sysselsättning krävs omfattande åtgärder för omorganisation och anpassning till den civila marknadens annorlunda krav. Omstruktureringen kommer under de närmaste ären att medföra betydande kostnader för att söka och utvärdera nya civila projekt, förändringar av organisation och verkstads-layout, omskolning av personal, förluster vid startande av ny produktion m.m. De sammanlagda kostnaderna för dessa åtgärder beräknad under en femårspe-

riod komma att uppgå till ca 30 milj. kr. Kostnaderna är av extraordinär

karaktär och anses av FFV inte böra belasta det ordinarie rörelseresultatet.

För omstruktureringen avser FFV i första hand att söka träffa långsiktiga samarbetsavtal med svensk industri. FFV avser därvid sträva efter att

få produktionsansvar för produkter medan samarbetspartnern har pro-

dukt- och marknadsföringsansvar. Härigenom kan en tidsödande egen utveckling av civila produkter undvikas och det ekonomiska risktagandet begränsas. FFV har redan ingått vissa avtal om långsiktigt produktionssamarbete med svensk industri.

En förutsättning för att Gevärsfaktoriet skall kunna uppnå en internationell konkurrenskraft inom ramen för en bibehållen affärsverksform är att

tillverkningen baseras på produkter som kräver en högmekaniserad och

kapitalintensiv produktion. Nödvändiga investeringar i ny produktionsutrustning för den civila verksamheten i Gevärsfaktoriet beräknas under budgetäret 1981/82 uppgå till 23,6 milj. kr. och under de fyra därpå följande åren till sammantaget ca 78 milj. kr. Det finns inte någon möjlighet att finansiera investeringarna för de nya civila projekten genom omprioritering inom redan beviljade ramar för främst militära projekt.

Vanäsverken i Karlsborg med' ca 270 anställda ingår som en produktionsenhet inom sektor FFV Försvarsmateriel och är den enda tillverkaren

i Sverige av militär handvapenammunition.

Den allvarliga explosionsolycka som inträffade vid ammunitionsfabriken i Lappo i Finland år 1976 har studerats av sprängämnesinspektionen och andra berörda svenska myndigheter och industrier. speciellt beträffande konsekvenser och eventuella behov av åtgärder vid motsvarande explosiv-

ämneshantering inom svensk industri. Härav har framkommit att riskerna

vid hantering av aktuella krutsorter är betydligt större än vad som tidigare har antagits. Inom FFV-gruppen har därför i samråd med sprängämnesin-

Prop. 1981/82: 25 106

spektionen och länsstyrelsen i Skaraborgs län vidtagits omfattande åtgärder för att minska krutmängderna i arbetslokaler och förråd vid Vanäsverken. Motsvarande åtgärder har vidtagits vid Äkers krutbruk i Åkers Styckebruk och FFV Norma AB i Ämotfors.

En ytterligare reducering av krutmängderna är dock en förutsättning för en långsiktig forsatt verksamhet med laddning av handvapenammunition vid Vanäsverken. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har i skrivelse den 19

december 1980 lämnat Vanäsverken tillstånd att fortsätta verksamheten med nuvarande kruthanteringssystem t.o.m. december 1982. En fortsatt verksamhet efter denna tidpunkt förutsätter en ytterligare reduktion av

krutmängderna i arbetslokaler och förråd. Nuvarande arbetsmetoder och utrustning vid Vanäsverken medger inte den ytterligare minskning av

krutmängderna som erfordras. För att uppfylla de av länsstyrelsen upp-

ställda villkoren för en fortsatt verksamhet efter år 1982 krävs därför ett införande av ett helt nytt kruthanteringssystem. FFV har i likhet med ammunitionsfabriken i Lappo och några andra utländska ammunitionsin-

dustrier valt att övergå till ett system där krut i små mängder via ett vacuumsystem överförs från avskilt belägna förråd till laddningsmaski-

nerna i arbetslokalerna. Detta kräver emellertid utöver själva transportanläggningen även att nya förråd byggs samt att vissa förändringar vidtas i arbetslokalerna. Vid Vanäsverken måste investeringar i sådana nya anläggningar för kruthantering genomföras såväl vid huvudfabriken som vid den avskilt belägna fabriken inom Hästbouddsområdet, som tillverkar s.k. lös ammunition. Det nya kruthanteringssystemet har kostnadsberäknats

till 7,8 milj. kr. och mäste tas i bruk för intrimning och kontroll av berörda

myndigheter senast under hösten 1982. Detta innebär att investeringen

måste genomföras under budgetåret 1981/82. FFV hemställer om tilläggsanslag för budgetåret 1981/82 på 31,4 milj.

kr., varav 23,6 milj. kr. för investeringar i maskiner för ny civil produktion vid Gevärsfaktoriet och 7,8 milj. kr. för investering i ett nytt kruthanteringssystem vid Vanäsverken.

I skrivelse den 18 september 1981 har FFV hemställt om tillstånd att

teckna och förvärva aktier i JAS AB. JAS AB är det bolag som formellt har offererat et nytt flygplanssystem till försvarets materielverk. Som deläga-

re i JAS AB ingår Saab-Scania AB, Volvo Flygmotor AB, Telefon ABL M

Ericsson och SRA Communications AB. Aktiekapitalet avses fördelat på lika delar mellan de fem delägarna. I avvaktan på ställningstagandet till

offerten uppgär aktiekapitalet till 50000 kr.

Föredraganden

Frågan om ökad civil produktion vid de verkstäder som ingår i sektor

Försvarsmateriel inom FFV har varit aktuell under en lång följd av år. Förhällandet har varit detsamma inom övrig svensk försvarsmaterielindustri. Sä har t.ex. på regeringens uppdrag en särskild delegation (I

1978: 09) tillkallats för att bereda frågor om civilt utnyttjande av flygindu-

Prop. 1981/82: 25 107

striella resurser. Denna delegation som arbetat under namnet Flygindustri-

delegationen redovisade i januari 1980 sitt betänkande. Delegationens betänkande har resulterat i att statsmakterna beslutat om lån till civila projekt

vid Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB. Frågan om planering av alternativ produktion och sysselsättning inom de delar av försvarsmaterielindustrin som inte omfattas av den militära flygindustrin utreds f.n. på regeringens uppdrag av en särskild utredare (1 1979:02). Enligt vad jag erfarit kommer utredaren att lägga fram ett betänkande efter årsskiftet

1981/82.

FFV har varit en av de försvarsmaterielindustrier som fått vidkännas

kraftiga nedgångar i orderingången från det svenska försvaret under den

senaste treårsperioden. Flera av FVV:s produktionsanläggningar har en

kapacitet som vida överstiger den kapacitet som i fredstid efterfrågas av det svenska försvaret. Inom vissa av FFV:s verkstäder har detta belägg-

ningsgap kunnat fyllas genom export av försvarsmateriel. FFV har också vid sina enheter haft s. k. legoproduktion av civila produkter.

I syfte att öka beläggningen av civil produktion inom FFV:s försvarsma-

terielsektor bildades år 1979 FFV Industriprodukter AB. Inom detta bolag bedrivs utveckling och marknadsföring av ett antal civila produkter. FFV

har emellertid konstaterat att de åtgärder som hittills vidtagits för att öka beläggningen av civila produkter vid FFV:s verkstäder inte varit tillräck-

liga. FFV har därför genomfört en omfattande studie rörande FFV:s fram-

tida möjligheter på detta område. Verket har funnit att det föreligger stora svårigheter att i FFV:s verkstäder blanda produktion avsedd för militära

och civila kunder. Verkets förslag är därför att avsätta en av FFV:s verkstäder till att i huvudsak beläggas med produktion för civila kunder. Den enhet inom FFV som är bäst lämpad för detta ändamål är Gevärsfaktoriet i Eskilstuna.

Förutsättningarna för att det föreslagna programmet skall kunna genom-

föras är att FFV erhåller investeringsmedel för en omstrukturering av

främst maskinparken samt att FFV kompenseras för vissa kostnader i

samband med omläggningen till civil produktion. Alternativet till den av FFV förordade omstruktureringen är en successivt minskad beläggning vid

Gevärsfaktoriet, vilken skulle medföra dålig lönsamhet och minskat antal sysselsatta.

För egen del anser jag det vara viktigt att en omstrukturering av den svenska försvarsmaterielindustrin sker i riktning mot en ökad andel till-

verkning för civila kunder. Ansvaret för denna omstrukturering ligger på

företagens ägare och verkställande ledning. Eftersom FFV är ett statligt

företag bör det ankomma på staten att ställa resurser till FFV:s förfogande för att genomföra den föreslagna omstruktureringen av Gevärsfaktoriet. Med hänsyn till att vissa projekt befinner sig i ett läge där fullständigt

beslutsunderlag ännu inte föreligger förordar jag att 13,6 milj. kr. nu tas

upp för detta ändamål. |

FFV:s produktionsenhet Vanäsverken i Karlsborg är numera landets enda tillverkare av finkalibrig handvapenammunition för militärt bruk. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har förelagt FFV att före 1982 års utgång

genomföra vissa förändringar i det nuvarande systemet för kruthantering

vid Vanäsverken. Med hänsyn till att ett nytt kruthanteringssystem är nödvändigt för den fortsatta driften vid Vanäsverken anser jag att erforderliga medel, 7,8 milj. kr., bör ställas till FFV:s förfogande härför.

För att genomföra de två investeringsprojekten vid Gevärsfaktoriet resp. Vanäsverken erfordras därför sammanlagt 21,4 milj. kr. Jag förordar

därför att ett reservationsanslag av 21,4 milj. kr. för ändamålet tas upp på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetäret 1981/82.

FFV har deltagit i det konsortium som avgett offert till försvarets mate-

rielverk gällande ett nytt flygplanssystem, kallat JAS. Konsortiet skall

att teckna aktier i ett sådant aktiebolag. Medel för ändamålet bör enligt min

mening tas av FFV:s driftmedel. I det konsortialavtal som upprättats med

de övriga företagen i konsortiet (Saab-Scania AB, Volvo Flygmotor AB, Telefon AB L M Ericsson och SRA Communications AB) skall FFV äga

20 Zz av aktiekapitalet i det nya bolaget, JAS AB. Aktiekapitalet uppgår till

att börja med till 50000 kr. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att medge FFV rätt att teckna och förvärva aktier i JAS

AB. Jag vill i detta sammanhang också ta upp en annan fråga med anknytning till FFV. FFV fick huvuddragen av sin nuvarande organisation och verk-

samhetsinriktning efter riksdagens beslut vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76: 122. NU 1975/76:62, rskr 1975/76:420). I beslutet gav riksdagen regeringen till känna som sin mening vad näringsutskottet anfört beträffan-

de företagsform för FFV och behovet av 'en utredning med syfte att

framlägga förslag om lämplig företagsform för den statliga affärsdrivande verksamhet som bedrivs i konkurrens med andra företag. En sådan utredning borde enligt utskottet ha kommit till stånd vid en tidpunkt som

möjliggjorde att underlag fanns för ett beslut när frågan om företagsform för FFV ånyo skulle tas upp om 3-5 år. Frågan om lämplig företagsform för olika statliga verksamheter är föremål för kontinuerlig uppmärksamhet av regeringen. Exempel på detta är

besluten om ändrad organisationsform för den verksamhet som bedrivs vid statens industriverks enhet för företagsutveckling (prop. 1979/80:88, NU 1979/80:41, rskr 1979/80:274) och om bl. a. samordning och överförande till bolagsform av televerkets verkstadsrörelse (prop. 1980/81: 66, TU 1980/

81:9. rskr 1980/81: 132). Frågan om lämplig företagsform för statens geologiska undersökning (SGU), statens vattenfallsverk och domänverket har

också varit föremål för uppmärksamhet inom regeringens kansli. Det utredningsarbete som har bedrivits visar att det är lämpligast att behandla företagsformen separat för olika statliga myndigheter och verk. Någon

Prop. 1981/82: 25 109

samlad utredning är knappast ändamålsenlig. Jag anser därför att det inte finns något behov av en särskild utredning i dessa frågor.

Frägan om samverkan mellan olika atfärsdrivande verk och myndigheter behandlas delvis av utredningen (K 1976:01) om samverkansmöjligheter hos vissa affärsverk och myndigheters verkstadsrörelse m. m.

Regeringen bör ge riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om en

samlad utredning om lämplig företagsform för olika statliga verksamheter.

I beslutet om verksamhetsinriktning m.m. för FFV våren 1976 godtog riksdagen regeringens förslag att, trots att den bästa verksamhetsformen för verket ansågs vara aktiebolagsformen, FFV t. v. skulle behålla affärsverksformen ytterligare en tid, men att frågan skulle tas upp till förnyad

prövning efter 3—5 år. I betänkandet (SOU 1978: 85) Statligt företagande i samhällets tjänst föreslogs att verksamhetsformen för FFV skulle vara aktiebolag. För egen del anser jag att de åtgärder som vidtagits sedan år

1976, bl. a. bolagsbildning av sektorerna Industriprodukter och Allmateriel till FFV Industriprodukter AB resp. FFV Allmateriel AB är steg mot en aktiebolagsbildning för hela verket i enlighet med riksdagens principiella

uttalande år 1976. Jag är dock inte beredd att föreslå en ändring av företagsform för hela verket. Jag anser emellertid att verksamheten vid

Gevärsfaktoriet med hänsyn till att verksamheten kommer att få en övervägande civil inriktning borde bedrivas 1 bolagsform. Jag avser att föreslå

regeringen att låta utreda denna fråga.

Jag hemställer att regeringen

I. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om en

samlad utredning om lämplig företagsform för olika statliga verk-

samheter,

2. föreslår riksdagen att

a) bemyndiga regeringen att medge att förenade fabriksverken får

teckna och förvärva aktier i JAS AB.

b) till Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning på till-

läggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett

reservationsanslag av 21400000 kr.

[4] G 11. Lån till mindre och medelstora varv. En kommission (I 1979: 04) med uppdrag att utreda frågor om de mindre och medelstora varvens strukturanpassning och behov av stöd avgav i november 1979 betänkandet (Ds I 1979:16) Mindre och medelstora varv som bl.a. låg till grund för regeringens prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor, m. m. Enligt vad som däri framhölls kunde den för de mindre och medelstora varven nödvändiga omställningen mot export och nya produkter inte med någon framgång komma till stånd utan vissa statliga stödinsatser. Behovet av sådana insatser ansågs påtagligt främst när det gällde kostnader för exportmarknadssatsningar och för åtgärder i samband med anbudsgivning.

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1979/80:165, NU 1979/80:69, rskr 9 Riksdagen 1981182.1 saml. Nr 25

Prop. 1981/82: 25 110

1979/80:405) anvisades 20 milj. kr. på statsbudgeten under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 reservationsanslaget G 11. Lån till mindre och medelstora varv, avsett för exportmarknadssatsningar och för åtgär-

der i samband med anbudsgivning avseende åren 1980 och 1981. Enligt

beslutet skulle det ankomma på regeringen att ange villkoren för stödet.

Frågan om ytterligare stöd under åren 1982 och 1983 borde tas upp till prövning framdeles då de erfarenheter som vunnits under de två första

åren kunde beaktas.

Närmare bestämmelser om stödet återfinns i förordningen (1980: 561) om statligt stöd till varvsföretag m.m. Syftet är att stärka marknadsföringsresurserna hos varvsföretag med mindre än 1700 anställda. Stöd kan

utgå för kostnader för marknadsundersökningar eller marknadsbearbetningar som ävser utländska marknader eller framtagande av anbud till

utländska beställare. Stöd lämnas endast för åtgärder som avser avsättning av produktion av fartyg som har en bruttodräktighet överstigande 300

registerton och får avse kostnader under tiden den 1 juli 1980—-den 31

december 3981. Stödet lämnas i form av lån som motsvarar högst 70 Z av

kostnaderna för marknadsundersökningar och marknadsbearbetningar samt högst 50 Z av kostnaderna för framtagande av anbud. Skyldigheten

att betala tillbaka ett lån som har tagits för kostnader för att ta fram ett anbud kan efterges om anbudet inte leder till avtal.

Nämnden för fartygskreditgarantier. som beslutar i ärenden om stöd för exportfrämjande åtgärder, har i skrivelse till industridepartementet den 24 augusti 1981 redogjort för stödverksamheten och lämnat vissa synpunkter på stödet. Av skrivelsen framgår att nämnden hittills har beviljat stöd

avseende län till exportfrämjande åtgärder för ca 4,8 milj. kr. av totalt anvisade 20 milj. kr. Några ytterligare ansökningar om stöd finns f.n. inte. Nämnden anser dock att intresset för export har ökat genom införandet av nämnda stödform. Flera företag har till nämnden aviserat marknadsfö-

rings- och anbudsinsatser inom en snar framtid. Tidsperioden för stödet

bör därför enligt nämnden förlängas. Någon ytterligare ökning av medelsramen behöver enligt nämndens bedömning inte göras vid en tidsmässig förlängning av stödet t.o.m. den 31 december 1983.

Jag delar nämndens för fartygskreditgarantier bedömning att perioden

för län till mindre och medelstora varv avseende exportfrämjande åtgärder bör förlängas för att även i fortsättningen göra det möjligt för de mindre och medelstora varven att komma in på exportmarknaden.

Med hänsyn till att övriga stödformer för svensk varvsindustr sträcker

sig till utgången av år 1983 anser jag att även stödet till mindre och

medelstora varv bör förlängas till den 31 december 1983.

förlängning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna att giltighetstiden för nuvarande riktlinjer för att lämna

lån till mindre och medelstora varv för exportfrämjande åtgärder utsträcks t.o.m. är 1983.

Prop. 1981/82: 25 11

[5] G 12. Förvärv av aktier i Luxor AB. Något anslag för detta ändamål

finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

Luxor AB (Luxor) övertogs av staten efter beslut av riksdagen våren

1979 (prop. 1978/79: 192, NU 1978/79: 52. rskr 1978/79: 445) i samband med att en likviditetskris hotade företagets fortbestånd. Samtidigt genomfördes en finansiell rekonstruktion av företaget genom dels en ackordsuppgörelse, dels statliga kapitaltillskott. Ackordsuppgörelsen innebar att Luxors skulder reducerades med ca 75 milj. kr. Det statliga kapitaltillskottet

omfattade dels 75 milj. kr. i förlusttäckningsbidrag, dels 100 milj. kr. i nytt bundet ägarkapital.

I nämnda proposition om finansiellt stöd till Luxor framhöll föredragan-

den att de analyser av företaget som gjorts visade att det hade betydande

styrkefaktorer i form av kunnig personal, modern produktionsapparat, aktuellt produktsortiment och god marknadsposition. Förutsättningarna för att företaget skulle kunna överleva bedömdes som goda, förutsatt att en rekonstruktion av såväl dess finansiella ställning som verksamhet kunde genomföras. Sveriges Investeringsbank AB åtog sig på statens uppdrag att svara för den övergripande förvaltningen av Luxor och genomföra rekonstruktionen av verksamheten. Det statliga ägartillskottet skulle tillsammans med ackordsresultatet ge företaget en finansiell bas för att påbörja omstruktureringen. Det framhölls i propositionen att stor osäkerhet dock

förelåg vid en bedömning av det framtida ekonomiska utfallet. Resultatprognoserna pekade på fortsatt behov av statliga medel. Luxor har i skrivelse den 10 april 1981 till regeringen hemställt om en förstärkning av företagets egna kapital med 200 milj. kr. Företaget har därefter lämnat kompletterande upplysningar. Av företagets redogörelser framgår bl. a. följande.

En rad åtgärder har hittills vidtagits inom företaget som ett led i rekon-

struktionen av verksamheten. Inom området konsumentelektronik, vilket

dominerar Luxors verksamhet, har skett en fortsatt satsning på television och angränsande produkter. Aktuella nya produkter för företaget att nu ta upp och vidareutveckla är bl.a. text-TV, bildbandspelare, bildskiva och

satellit-TV. Företagets egen tillverkning av radio- och stereoapparater har

däremot upphört. Genom försäljningsavtal med andra företag finns dessa produkter emellertid fortfarande i Luxors sortiment.

Konsumentelektronikområdet beräknas för företagets innevarande

verksamhetår, som omfattar tiden den I september 1980 — den 31 decem-

ber 1981, svara för ca 8074 av dess omsättning eller ca 800 milj. kr. Televisionsapparater utgör den dominerande delen. Verksamheten är emellertid förlustbringande. I syfte att minska beroendet av främst mark-

naden för televisionsapparater har företaget genomfört en produkt- och marknadsbreddning, främst till områdena industrielektronik och småda-

torer.

Inom industrielektronikområdet marknadsförs Luxors nuvarande pro-

Prop. 1981/82: 25 112

duktion av elektronikkomponenter. Genom företagets utvecklingsresurser och kapacitet för tillverkning av kompletta elektroniska funktionsenheter i långa serier kan även nya och kundanpassade produkter erbjudas. Verk-

samheten riktar sig främst till industriföretag och svarar för knappt 1076 av

Luxors omsättning eller ca 75 milj. kr. under innevarande verksamhetsår. Verksamheten har utvecklats mycket positivt och bedöms som ett betydel-

sefullt tillväxtområde. Mot bakgrund av utvecklingen inom elektronikområdet samt ett alltmer ökat behov i samhället av databehandling har Luxor i sitt produktprogram

tagit upp tillverkning av smådatorer. Företagets produkter svarar i dag, i konkurrens med främst nordamerikanska och japanska tillverkare, för ca 6052 av den svenska marknaden. Omsättningen beräknas för innevarande

verksamhetsår till ca 70 milj. kr., och den fortsatta utvecklingen bedöms av företaget som positiv.

Trots Luxors satsningar på nya områden kommer produktionen inom

konsumentelektronikområdet att vara dominerande för företaget även under de närmaste åren. Den svenska marknaden för televisionsapparater har emellertid under senare år stagnerat och omfattar främst s. k. utbytes-

köp. Luxors svenska försäljningsvolym beräknas knappast kunna ökas i

någon avgörande utsträckning vad avser televisionsapparater. Genom satsningar på främst den nordiska marknaden samt genom nya produkter bedömer Luxor emellertid att en positiv utveckling på sikt kan uppnås

även inom konsumentelektronikområdet. I syfte att förbättra företagets konkurrenskraft inom området pågår även samarbetsdiskussioner med andra företag. |

Genom utvecklingen inom elektronikområdet mot bl. a. miniatyrisering

och ökad integration har arbetsinnehållet i Luxors produkter kontinuerligt minskat. Detta gäller även för branschen i övrigt. Företagets satsningar på

nya produkter har inte kunnat motverka en obalans mellan företagets

arbetsstyrka och arbetskraftsbehovet. Neddragningar av sysselsättnings-

nivån inom företaget har mot denna bakgrund samt till följd av omorgani-

sationer bedömts som oundvikliga för att företaget skall kunna återfå lönsamhet och konkurrenskraft. Luxors svenska produktion har numera koncentrerats till Motala genom att företagets tillverkningsenhet i Karls-

borg lades ned sommaren 1981. Även i Motala har arbetsstyrkan minskats.

Uppsägningar har nyligen skett av ca 300 anställda, varav 240 kollektivan-

ställda. Till detta kommer att Luxors butikskedja i Sverige, med ca 160

anställda, är under avveckling. Nuvarande sysselsättning inom Luxors

svenska verksamhet beräknas genom nämnda inskränkningar samt genom

tidigare s.k. naturlig avgång komma att minska från ca 2400 personer,

varav 2100 i Motala och 100 i Karlsborg, år 1979 till ca 1700 personer,

huvudsakligen i Motala, i början av år 1982. Ytterligare personalinskränkningar kan enligt företaget bli nödvändiga.

Förutom sin svenska verksamhet har Luxor även en tillverkningsenhet i

Prop. 1981/82: 25 113

Singapore samt utländska försäljningsbolag, främst i de nordiska länderna. Flera förlustbringande försäljningsbolag i utlandet har emellertid avvecklats som ett led i rekonstruktionen av verksamheten. Luxor sysselsätter f.n. ca 340 personer i utlandet.

Trots det omfattande rekonstruktionsarbete som f. n. pågår inom Luxor har lönsamhet i verksamheten ännu inte uppnåtts. För verksamhetsåren 1978/79 och 1979/80 uppgick förlusterna till ca 80 milj. kr. vardera året. Genom det statliga förlusttäckningsbidraget samt ackordsvinsten i samband med företagets finansiella rekonstruktion år 1979 har förlusterna i stort kunnat täckas. Vid ingången av det innevarande verksamhetsåret 1980/81, som omfattar 16 månader, var bolagets egna kapital om ca 100 milj. kr. härigenom intakt. Resultatet för detta år beräknas emellertid av företaget till ca —60 milj. kr. Härigenom kommer företagets soliditet att kraftigt minska. Ett sammandrag över Luxors balansräkningar och resultaträkningar för de två föregående åren samt innevarande verksamhetsår (prognos) bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.1.

Genom bl. a. vidtagna strukturåtgärder bedömer företaget det möjligt att uppnå en sådan resultatförbättring för år 1982 att förlustnivån kan minska avsevärt. Enligt företaget är emellertid fortsatta strukturåtgärder nödvändiga för att nå lönsamhet. Den beräknade förlusten för innevarande verksamhetsår innebär, som nämnts, att en stor del av Luxors kapital kommer att vara förbrukat vid utgången av år 1981. För att företaget skall bibehålla nödvändig stabilitet i sina relationer till kunder, leverantörer och samarbetspartners samt för att ta till vara de utvecklingsmöjligheter som finns mäste enligt Luxor dess finansiella ställning förbättras. Ett kapitaltillskott på 200 milj. kr. genom nyemission bedöms av företaget som erforderligt.

Föredraganden

Den statliga satsningen i Luxor år 1979 motiverades främst med att förutsättningar syntes finnas för en fortlevnad för företaget. förutsatt att en rekonstruktion av verksamheten kom till stånd. De av Luxor vidtagna åtgärderna efter år 1979 har också syftat till att åstadkomma en verksamhet med sådan konkurrenskraft och lönsamhet att den av egen kraft kan fortleva. F.n. pågår en effektivisering av Luxors produktion inom konsumentelektronikområdet. Produktionen är dock fortfarande förlustbringande och fortsatta effektiviseringsåtgärder synes vara angelägna. Omstruktureringen av företaget har hittills visat att dess kunniga personal och moderna produktionsapparat även kan utnyttjas vid en breddning till nya produktområden. Denna breddning synes ha gett lovande resultat. Luxor bedömer emellertid att konsumentelektronikområdet även under de närmaste åren kommer att utgöra den dominerande delen av företagets verksamhet. Avgörande för företagets utveckling blir därmed dess konkurrenskraft inom detta område. Industriverket analyserar f.n. på regeringens uppdrag utvecklingen inom bl.a. hem- och fordonselektronikområdet.

Prop. 1981/82: 25 114

Verket beräknar att lämna en slutrapport under slutet av år 1981. Enligt vad jag erfarit anser man inom utredningsgruppen att en allmän ökning i försäljningsvolymen för konsumentelektronik är att vänta under 1980talet. Luxor bör enligt min mening med hjälp av sitt kunnande samt sin moderna och flexibla produktionsapparat ha möjligheter att på sikt ta till vara en sådan marknadsutveckling.

Enligt vad jag erfarit pågår f.n. diskussioner mellan Investeringsbanken, Luxor och skilda intressenter om såväl utvecklings-, produktions- och marknadssamarbete som satsningar inom företaget på nya produkter. Jag bedömer dessa aktiviteter som viktiga inslag i strävandena att nå en konkurrenskraftig och lönsam verksamhet inom Luxor. Eftersom olika samarbetsformer kan bli aktuella vill jag i sammanhanget nämna att jag inte ser

det statliga ägarengagemanget i Luxor som någonting som måste bestå. Av

avgörande betydelse är att de ekonomiska satsningar som sker i företaget kan trygga en fortsatt verksamhet med affärsmässigt riktiga förutsättning-

ar.

Hittillsvarande strukturarbete har av Luxor bedömts ge avgörande ef-

fekter först på längre sikt. Samtidigt synes hittills uppkomna förluster i verksamheten på ett allvarligt sätt komma att försvaga företagets ekonomi.

Jag delar Luxors bedömning att de finansiella resurserna i företaget nu bör ökas I syfte all skapa en grund för den fortsatta omstruktureringen av verksamheten. Jag anser det härvid väsentligt att Luxor får möjlighet att på ett flexibelt sätt anpassa sig till utvecklingen inom företagets skilda produktområden. Staten bör nu som en slutlig ägarsatsning i Luxor medverka tull detta genom att lämna ett kapitaltillskott till företaget. Tillskottet bör ha en sådan omfattning att utrymme ges för offensiva satsningar för att nå lönsamhet. Tillskottet måste emellertid även medge möjligheter till en ordnad avtrappning av verksamheten om lönsamhetsmålet och därmed förutsättningarna för stabil sysselsättning inte kan uppnås. För att sålunda

stärka Luxors förmåga att på egen hand finansiera de åtgärder. som företa-

gets styrelse och Investeringsbanken finner lämpligast i syfte att fullfölja omstruktureringen bedömer jag att företagets egna kapital bör ökas med

175 milj. kr. Jag förordar därför att staten lämnar Luxor ett medelstillskott

om 175 milj. kr. för teckning och förvärv av ytterligare aktier i bolaget. Aktierna bör tecknas till en överkurs som det ankommer på regeringen att bestämma.

Som jag redan nämnt pågår diskussioner om samarbete med andra

företag inom elektronikområdet. Det bör inte uteslutas att ett sådant samarbete ges formen av ett samgående med ett eller flera andra företag. Detta kan innebära att staten helt eller delvis bör avyttra sina aktier i Luxor. Riksdagens bemyndigande härtill bör inhämtas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. till Förvärv av aktier i Luxor AB på tilläggsbudget I till statsbud-

geten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag -av

175 000 000 kr.. 2. bemyndiga regeringen att överlåta statens aktier i Luxor AB.

Prop. 1981/82: 25 115

[6] Preferensaktierna i Svenska Tobaks AB. Från år 1915 till utgången av år 1966 var tillverkningen av tobaksvaror i vårt land underkastad statligt monopol. Detta monopol utövades enligt avtal med staten av det i huvudsak statsägda AB Svenska Tobaksmonopolet, numera Svenska Tobaks AB.

Med hänsyn till att den nämnda verksamheten bedrevs av ett statligt monopolföretag med rent fiskala intressen infördes genom beslut av riksdagen, främst år 1930 (prop. 1930: 195, BeU 1930: 20 och 26, rskr 1930: 258) vissa regler för företagets organisation m. m. i avsikt att stärka det allmännas inflytande och insyn i företaget. Dessa regler avsåg främst att enskilda personer kunde inneha preferensaktier i bolaget. storleken av utdelningen på preferensaktierna, sättet för utseende av styrelse och utövandet av revisionen.

Enligt ett avtal som år 1930 träffades mellan staten och bolaget förband sig bolaget bl. a. att inbjuda av Kungl. Maj:t anvisade personer att teckna preferensaktier i bolaget till ett belopp av sammanlagt I milj. kr. Med stöd av riksdagens bemyndigande träffade Kungl. Maj:t samma år avtal med preferensaktieägarna i bolaget angående preferensaktiekapitalet. Enligt detta avtal tillförsäkrades staten rätt att till parikurs inlösa preferensaktierna. Enligt prop. 1930: 195 förutsattes att lägst 20 och högst 40 personer skulle utses till preferensaktieägare. Kungl. Maj:t utsåg 40 personer som var och en förvärvade en aktiepost om 250 aktier äå 100 kr. per aktie.

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1966: 122. 3LU 1966: 54, rskr 1966: 314) upphörde statsmonopolet på tillverkning av tobaksvaror att gälla vid utgången av år 1966. I fråga om preferensakticägarna uttalades i propositionen att avtalet med dessa alltjämt borde finnas kvar men att de aktieägare som så önskade kunde få sina aktier inlösta av staten.

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969:381) överlät staten per den 1 januari 1970 samtliga sina stamaktier i Svenska Tobaks AB till det då nybildade Statsföretag AB.

Sedan år 1970 har regeringen, efter hand som preferensakticägare begärt och fått sina aktieposter inlösta av staten, godkänt Statsföretag såsom preferensaktieägare i enlighet med avtalet med preferensaktieägarna och överlåtit aktieposterna till bolaget. Antalet enskilda preferensaktieägare har härigenom minskat till ett tjugotal.

Under våren 1980 bildade Statsföretag ett förvaltningsbolag med firmanamnet Investment AB Procordia, i vilket Statsföretag äger samtliga aktier. Procordia har från Statsföretag övertagit aktierna i Svenska Tobaks AB och dess dotterbolag.

Det torde inte längre föreligga några skäl för att regeringen skall utse preferensaktiecägare i Svenska Tobaks AB och med dem träffa särskilda avtal om utdelning och inlösen. Staten bör därför i enlighet med gällande avtal med enskilda aktieägare lösa in deras aktier. Aktierna bör därefter av staten överlåtas till Statsföretag eller Investment AB Procordia för inlösen-

Prop. 1981/82: 25 116

värdet utan att nya avtal träffas. I konsekvens härmed kommer även avtalen mellan staten och Statsföretag avseende Statsföretags nuvarande innehav av preferensaktier att upphävas. Bemyndigande av riksdagen att

upphäva avtalen och överlåta preferensaktierna bör inhämtas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att upphäva gällande avtal i fråga om preferensaktierna i Svenska Tobaks AB och att överlåta aktierna.

Prop. 1981/82: 25 117

Bilaga 10.1 Resultaträkning Luxor-koncernen (tusen kr.)

1978-09-01—- 1979-09-01—- 1980-09-01—-

1979-08-31 1980-08-31 1981-12-31 (prognos) Rörelsens intäkter

Avskrivningar enligt plan Maskiner och inventarier - 7081 - 88IS

Fastigheter - 1333 —- 8414 1519 — 10334 —- 13000

Rörelseresultat efter avskrivn. — 33370 — 29811 - 26000 Finansiella intäkter och kostnader

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader - 69073 — 50451 - 71 000

Extraordinära intäkter Realisationsvinst vid fastighets-

försäljning = 599 Ackordsvinst 74941 -

Förlusttäckningsbidrag 50 000 25 000

Upplöst reserv för omstrukture-

ringskostnad m. m. - 49 300

Extraordinära kostnader Nedskrivning av utländsk kund-

fordringar - 9408 - 5000 Avsättning till reserv för om-

struktureringskostnader m. m. - 49 300 - Kostnader för omstrukturering m. m. = 66233 — 25587 44312 Resultat före bokslutdisposi-

tioner och skatt - 2840 —-6 139

Bokslutsdispositioner

Skillnad mellan planenliga

och bokförda avskrivningar 6 100 6829 8000

Förändring av lagerreserv - 127 -1183

Ianspråktagna medel

ur brandskadefond 760 1768 ur arbetsmiljöfond 121 21

Avskrivning mot ianspråk-

tagna fondmedel — 881 - 1174 Upplösning av överavskrivningar

vid försäljning av anlägg-

Prop. 1981/82: 25 118

Balansräkning Luxor-koncernen (tusen kr.) Verksamhetsär 1979-08-31 1980-08-31 1981-12-31 (prognos)

Tillgångar |

Omsättningstillgångar

Förutbetalda kostnader

Spärrkonton hos Riksbanken För arbetsmiljöfond:' 344 344 - =

Anläggningstillgångar Andra aktier och andelar 134 912 Långfristia fordringar 344 613 Maskiner och inventarier 37 657 43 364 47 000 Fastigheter 60 989 99124 59705 104594 71000 118 000 Summa tillgångar 640 821 655 796 693000 Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Upplupna kostnader och . förutbetalda intäkter 40550 | 51298 55 000 Övriga kortfristiga skulder 233906 = 314236 104927 = 262331 161 000 329 000

Läångfristia skulder

Obheskattade reserver Lagerreserv 6396 7579 6000

Arbetsmiljöfond 344 323

Investeringsfond för förlorade

inventarier (brandskadefond) 1768 - Ackumulerad överavskrivning 43995 52 503 38 29' 46 201 2 000 3000

Bundet Eget kapital

Fritt Eget kapital

Fria reserver - 11171 - 13177 — 14 000

Årets resultat 2068 —- 9103 -= 416 — 13593 +>=—63 000 = 77 000 Summa Eget kapital 110703 110258 86 000

Summa skulder och eget kapital 640821 655 736 693 000

Prop. 1981/82: 25 119

Bilaga 11

Utdrag KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-29

Föredragande: statsrådet Boo

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt

avser kommundepartementets verksamhetsområde

FEMTONDE HUVUDTITELN

D. Räddningstjänst m. m.

D 6. Anskaffning av miljöskyddsfartyg. Riksdagen har bemyndigat rege-

ringen att för budgetåret 1980/81, om arbetsmarknadsläget kräver det,

besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 2500 milj. kr. (prop.

1979/80: 150, FiU 1979/80: 40, rskr 1979/80: 421). Regeringen har bl. a. dis-

ponerat fullmakten genom beslut den 18 december 1980 för beställning av två miljöskyddsfartyg till en kostnad av 25 milj. kr. för generaltullstyrelsens räkning. I beslut den 26 mars 1981 har regeringen uppdragit åt gene-

raltullstyrelsen att fullfölja upphandlingen av fartygen hos Lunde Varv och Verkstads AB. Dispositionen av fullmakten har redovisats för riksdagen i

prop. 1980/81: 150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för

budgetåret 1981/82, m. m. (kompletteringspropositionen). Något anslag för detta ändamål finns f.n. inte uppfört på statsbudgeten. Av redovisnings-

tekniska skäl bör ett reservationsanslag av 1000 kr. nu föras upp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Anskaffning av miljöskyddsfartyg på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsan-

slag av 1000 kr.

Prop. 1981/82: 25 121

Bilaga 12

Förteckning över av regeringen hos riksdagen i prop. 1981/82: 25 begärda anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82

STATSUTGIFTER

IV. Försvarsdepartementet E3 Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag 92000 000 H9 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservationsanslag 54 300 000 H 10 Övervakningskontingenten i Korea, reservationsanslag 2 000.000

V. Socialdepartementet AS Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepartementets verksamhetsområde, reservationsanslag 2000 000 E9 Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning, reservationsanslag 3750 000 IS Bidrag till projektering av vissa anläggnings- och husbyggnadsarbeten, reservationsanslag 5000 000

VI. Kommunikationsdepartementet D3 Aktieägartillskott i Nora Bergslags Järnvägs AB 2.000 000 D4 Underskottstäckning vid statens järnvägar 437 400 000 E 14 Investeringsbidrag till utbyggnad av Visby hamn, reservationsanslag 16 500 000

IX. Utbildningsdepartementet A2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 900 000 B9 Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag 8984-000 B 10 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, reservationsanslag 26674 000 B 1i Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 2178 000 C8 Fortbildning m. m., reservationsanslag 600 000

XII. Arbetsmarknadsdepartementet D3 Åtgärder för invandrare, reservationsanslag 6500 000

Prop. 1981/82: 25 12 [

XIII. Bostadsdepartementet B15 Byggnadsforskning 1000

IVX. Industridepartementet B 22 Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit, reservationsanslag 100 000-000 E1 Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m., reser-

vationsanslag 20000 000 G3 Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning, |

reservationsanslag 21400 000 G 12 Förvärv av aktier i Luxor AB, reservationsanslag 175 000 000

XV. Kommundepurtementet D6 Anskaffning av miljöskyddsfartyg, reservationsun-

slag 1000

Summa statsutgifter 894188 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981