Prop. 1985/86:160

om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1988

Typ: Proposition
Datum: 1985-12-31
Källa: data.riksdagen.se

> Regeringens proposition vy 1985/86: 160

om vissa frågor inför allmän Prop fastighetstaxering år 1988 1985/86: 160

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 mars 1986.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i reglerna för fastighetstaxering

inför den allmänna fastighetstaxering som skall äga rum år 1988 av hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter. Således skall exploateringsmark inte som för närvarande indelas i exploateringsenheter utan ingä i småhus-, hyreshus- eller industrienhet beroende på vilken byggnadstyp exploateringsmarken är avsedd för. Detta innebär att exploateringsmark, som enligt nuvarande bestämmelser skall taxeras är 1988 som exploateringsenhet i stället kommer att taxeras de år taxering sker av den byggnadstyp för vilken marken är avsedd.

Vidare föreslås att växthus och djurstall skall utgöra ekonomibyggnad och hänföras till lantbruksenhet även om de inte har något samband med jordbruk eller skogsbruk. Härigenom kommer dessa byggnader att taxeras år 1992 då övriga ekonomibyggnader skall tåxeras. Lantbruksenhet som bestär av sådana växthus och djurstall utan samband med jordbruk eller

skogsbruk skall till skillnad mot övriga lantbruksenheter ha beskattnings-

naturen annan fastighet.

Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för vatten skall, liksom för närvarande motsvarande byggnad för gas, värme och elektricitet, hänföras till gruppen specialbyggnad och därmed undantas från skatteplikt. Vidare skall som specialbyggnad indelas värmecentral samt anläggning för förvaring av radioaktivt avfall.

I fråga om värderingen av hyreshusenhet föreslås vissa mindre ändringar. Det s.k. normhuset ändras så att hyran för ett sådant hus skall uppgå

I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 160

till 131 000—-140000 kr. Vidare skall värdefaktorn standard utgå. Inga Prop. 1985/86: 160

förändringar föreslås i fråga öm värderingen av andra industrienheter än

kraftverk. |

Regleringsanläggningar som till huvudsaklig del är avsedda för vatten-

kraftsändamål skall inte längre utgöra självständiga taxeringsenheter utan i

stället beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningen. Vattenfallsenheter skall betecknas elproduktionsenheter. Hit skall

hänföras även värmekraftverk som inrättats för produktion av elektrisk

starkström för yrkesmässig distribution. Bestämmelserna för värdering av vattenkraft och värmekraft ändras i mindre omfattning. I fråga om värmekraftverk införs liksom för närvarande i fråga om vattenkraftstation en

möjlighet att jämka riktvärdena med hänsyn till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet. Möjlighet införs för en förenklad beslutsredovisning i fråga om elproduktionsenhet. Tidpunkten för allmän fastighetsdeklaration föreslås flyttad från den 18

september till den I december året före taxeringsåret. Vissa andra tid-

punkter föreslås också ändrade. | Skyldigheten att i allmän fastighetsdeklaration lämna uppgift om senaste köpeskilling för fastigheten föreslås upphöra.

Vidare föreslås att det inför den allmänna fastighetstaxeringen år 1988 skall införas en skyldighet för fastighetsägare av hyreshus eller industri och för innehavare av täkt att under år 1986 lämna uppgifter om hyror resp.

priser som erhållits under år 1986.

Tanken på att införa skattetillägg vid oriktig eller utebliven uppgift och förseningsavgift vid för sent lämnad allmän fastighetsdeklaration avvisas.

Prop. 1985/86: 160

Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

dels att I kap. 7 8,2 kap. 2 §, 4 kap. 5,6, I0 och 11 §§, 5 kap. 7 §, 6 kap.

13 8, 7 kap. 15 §, 9 kap. 2 och 3 §§, II kap. I &, 15 kap., 18 kap. 4 och 9 88.

19 kap. 5—7 §§, 20 kap. 10, 12 och 18 §§ samt rubriken närmast före 7 kap.

15 8 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 19 kap. 8 §, av följande

lydelse. |

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

78!

Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt följande ordning. År 1988 och därefter vart sjätte år År 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hvreshus-, industri-, explo- taxeras — hyreshusenheter, — induaterings- och specialenheter. strienheter inklusive elproduktions-

enheter och specialenheter. år 1990 och därefter vart sjätte år småhusenheter samt år 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter.

Beslut vid allmän fastighetstaxering skall, om inte annat föranleds av

föreskrifterna i 16 kap., gälla fråh ingången av det taxeringsår då allmän

fastighetstaxering av taxeringsenheten sker till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång (den löpande taxeringsperioden).

2 kap.

28 Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande. Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Till sådan byggnad skall höra komple-

menthus såsom garage, förråd och annan mindre

byggnad. Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Byggnad med förrådsutrymme. som ligger i anslutning till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall utgöra hyreshus.

Ekonomi- Byggnad som är inrät- - Ekonomi- Byggnad som är inrät-

byggnad tad för jordbruk eller byggnad tad för jordbruk eller skogsbruk och som inte . skogsbruk och som inte är inrättad för bostads- är inrättad för bostads-

ändamål, såsom djur- ändamål, såsom djur-

stall, loge, lada, maskin- = : stall, loge. lada, maskin-

hall. lagerhus, magasin hall, lagerhus, magasin och växthus. och växthus.

! Senaste lydelse 1985: 820.

Nuvarande Iyvdelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 160

Växthus och djurstall som inte har anknytning

till jordbruk eller skogs-

bruk.

Industribyggnad Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet. Specialbyggnad Med specialbyggnad avses

För- Byggnad som används för försvarsända-

svars- mål eller ekonomisk försvarsberedskap.

byggnad om byggnaden inte är en fristående industriell anläggning. Även mässbyggnad skall utgöra försvarsbyggnad.

Kommu- Garage, hangar. lokstall. terminal,

nika- stationsbyggnad. expeditionsbyggnad,

tions- vänthall. godsmagasin. — reparationsbyggnad verkstad och liknande, om byggnaden

används för allmänna kommunikations-

ändamål.

Byggnad som används i postverkets, te-

leverkets, statens järnvägars, luftfarts-

verkets, Sveriges Radio Aktiebolags och dess dotterbolags verksamhet.

Distri- Byggnad som ingår i = Distri- Byggnad som ingår i

butions- överförings- eller distri- — butions- — överförings- eller distribyggnad butionsnätet för gas, byggnad = butionsnätet för gas. värme eller elektricitet. värme. elektricitet eller vatten. Värme- = Byggnad för produktion central och — distribution av varmvatten för uppvärmning, dock ej sådan anläggning som även är inrättad för produktion av — elektrisk

starkström för yrkes-

mässig distribution. Renings- Vattenverk., — avlopps- Renings- Vattenverk, = avloppsanlägg- reningsverk, sopstation = anlägg- reningsverk, = anläggning och liknande samt = ning ning för förvaring av rapumpstation som hör till dioaktivt avfall, sopsta-

sädan anläggning. : tion och liknande samt

pumpstation som hör till

sådan anläggning.

Vård- Byggnad som används. för sjukvård, byggnad = nykterhetsvård, narkomanvård, barnavård, kriminalvård, arbetsvård, äldringsvärd eller omsorg om psykiskt ut-

vecklingsstörda. Annan byggnad än som nu har nämnts skall utgöra vårdbyggnad,

om den används som hem åt personer

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 160

som behöver institutionell vård eller till-

syn.

Bad-, Byggnad som används för bad, sport.

sport- idrott och liknande. om allmänheten har

och id- tillträde till anläggningen.

rottsan-

läggning Skol- Byggnad som används för undervisning byggnad = eller forskning vid

skola som anordnas av staten

skola som anordnas med statsbidrag och

skola vars undervisning står under statlig tillsyn. Byggnad som används som elevhem eller skolhem för elever vid sådana skolor. Kultur- Byggnad som används för kulturellt än-

byggnad damål såsom teater, biograf. museum och liknande.

Ecklesia- Kyrka eller annan byggnad som anstikbygg- vänds för religiös verksamhet.

nad Prästgård som avses i lagen (1970:939)

om förvaltning av kyrklig jord. Bårhus, krematorium och byggnad som används för skötsel av begravningsplats. Allmän Byggnad som tillhör staten, kommun clbyggnad ler annan menighet och som används för

"allmän styrelse, förvaltning, rättsvård,

ordning eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad med likartad användning. Som allmän byggnad skall inte anses byggnad som används för statens affärsdrivande verksamhet. Övrig byggnad Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna.

4 kap.

sy Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av följande kombinationer. om inte annat sägs i andra och tredje styckena

1. småhus och tomtmark för sä- I. småhus, tomtmark för sådan

dan byggnad (småhusenhet) byggnad och e.xploateringsmark för

småhusbebyggelse (småhusenhet) 2

. hyreshus och tomtmark för 2. hyreshus. tomtmark för sådan sådan byggnad (hyreshusenhet) byggnad och exploateringsmark för

hyreshusbebyggelse (hyreshusen-

het)

> Senaste lydelse 1980: 149.

TI Riksdagen 198586. I saml. Nr 160

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 160

3. industribyggnad. övrig bygg- 3. industribyggnad, övrig bygg-

nad och tomtmark för sådana bygg- nad, tomtmark för sådana byggna-

nader, vattenverk på annans grund der och exploateringsmark för såsamt i jordeboken upptaget fiskeri dan bebyggelse, vattenverk på an- (industrienhet) näns grund samt i jordeboken upp-

taget fiskeri (industrienhet)

4, täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark

(industrienhet)

5. exploateringsmark (texploateringsenhet)

6. specialbyggnad och tomtmark "5. specialbyggnad och tomtmark

för sådan byggnad (specialenhet) för sådan byggnad (specialenhet) 7. ekonomibyggnad, åkermark. 6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogs- betesmark, skogsmark och skogsimpediment (lantbruksenhet) impediment (lantbruksenhet)

Småhus. hyreshus och tomtmark för sådana byggnader som ligger i

anslutning till lantbruksenhet med minst fem hektar åkermark, betesmark och skogsmark, skall ingå i lantbruksenheten. om byggnaden eller byggnaderna behövs som bostad för ägare, arrendator eller deras arbetskraft.

Saneringsbyggnad och = övrig Sancringsbyggnad och övrig

mark kan ingå i samtliga taxerings- mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter under punkterna I —-7i förs- enheter under punkterna 1—6 i förs-

ta stycket. Övrig mark skall i regel ta stycket. Övrig mark skall i regel

ingå i lantbruksenhet. I annat fall ingå i lantbruksenhet. I annat fall

skall övrig mark taxeras tillsam- skall övrig mark taxeras tillsammans med den tomtmark, exploa- mans med den tomtmark, exploateringsmark eller täktmark som lig- teringsmark celler täktmark som ligger närmast. Har övrig mark stor ger närmast. Har övrig mark stor omfattning och saknar den sam- omfattning och saknar den sam-

band med annan mark, som har band med annan mark, som har

samma ägare. skall den dock bilda samma ägare, skall den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet. en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som består av endast övrig mark, som består av endast övrig mark, betecknas industrienhet. om den betecknas industrienhet. om den ligger till övervägande del inom tät- ligger till övervägande del inom tätort och lantbruksenhet, om den lig- ort och lantbruksenhet, om den lig-

ger till övervägande del utanför så- ger till övervägande del utanför så-

dan ort. dan ort.

I småhusenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet skall en-

dast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet.

I bebyggd taxeringsenhet får ex-

ploateringsmark inte ingå.

Växthus och djurstall som inte

har anknytning till jordbruk eller

skogsbruk skall bilda egen lant-

bruksenhet.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Prop. 1985/86: 160

108 Marksamfällighet eller anläggningssamfällighet skall utgöra en taxeringsenhet, om den förvaltas av juridisk person. Detta gäller dock inte om fastigheterna, som har del i samfälligheten. uteslutande eller så gott som uteslutande är en- eller tvåfamiljsfastigheter som avses i 24 § 2 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370). Detta gäller inte heller sumfällighet, som avser enskild väg celler dike eller som har ett ringa ekonomiskt värde.

Regleringsanläggning huvudsakligen avsedd för vattenkraftsändamål skall inte utgöra en taxeringsenhet utan beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningen.

118 Lantbruksenhet skall ha beskatt- Lantbruksenhet skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet. ningsnaturen — jordbruksfastighet. Sådan lantbruksenhet som består av växthus eller djurstall som inte hur anknytning till jordbruk eller skogsbruk skall dock ha beskattningsnaturen annan fastighet.

Vidare skall småhusenhet och hyreshusenhet ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet om följande förutsättningar är uppfyllda 1. småhusenheten eller hyreshusenheten är belägen i anslutning till lantbruksenhet med minst fem hektar äkermark, betesmark och skogsmark 2, småhusenheten eller hyreshusenheten ägs av arrendator till lantbruksenheten eller. om lantbruksenheten är skattefri. av ägaren till den-

samma

3. byggnaden eller byggnaderna behövs som bostad för arrendatorn, ägaren eller deras arbetskraft. Om två eller flera fastigheter i olika kommuner skulle ha utgjort en taxeringsenhet om de hade legat i samma kommun, skall deras beskattningsnatur bestämmas som om detta hade varit förhållandet. Övriga taxeringsenheter skall ha beskattningsnaturen annan fastighet.

5 kap.

78 Vid taxeringen skall följande del- Vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas. värden bestämmas. För småhus-, hyreshus-, industri- För småhus-. hyreshus- och inoch exploateringsenhet: dustrienhet: 1. Byggnadsvärde 1. Byggnadsvärde Byggnadsvärde är värdet av de Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsen- — byggnader som hör till taxeringsenheten. heten. 2. Markvärde 2. Markvärde Markvärde är värdet av taxe- Markvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark, exploate- — ringsenhetens tomtmark, exploate-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 160

ringsmark. täktmark och markan- ringsmark, täktmark och markanläggningar. läggningar.

För lantbruksenhet: För lantbruksenhet:

1. Bostadsbyggnadsvärde 1. Bostadsbyggnadsvärde

Bostadsbyggnadsvärde är värdet Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus och hyreshus som av de småhus och hyreshus som

hör till taxeringsenheten. hör till taxeringsenheten.

2. Ekonomibyggnadsvärde 2. Ekonomibyggnadsvärde

Ekonomibyggnadsvärde är vär- Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som det av de ekonomibyggnader som

hör till taxeringsenheten. hör till taxeringsenheten.

3. Tomtmarksvärde 3. Tomtmarksvärde

Tomtmarksvärde är värdet av Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark. taxeringsenhetens tomtmark.

4. Jordbruksvärde 4. Jordbruksvärde

Jordbruksvärde är värdet av Jordbruksvärde är värdet av

taxeringsenhetens åkermark. betes- taxeringsenhetens åkermark, betesmark och markanläggningar. som mark och markanläggningar, som används eller behövs för växtod- används eller behövs för växtodling. ling.

5. Skogsbruksvärde 5. Skogsbruksvärde

Skogsbruksvärde är värdet av Skogsbruksvärde är värdet av

taxeringsenhetens skogsmark med taxeringsenhetens skogsmark med

växande skog och markanläggning- växande skog och markanläggningar, som används eller behövs för ar, som används eller behövs för skogsbruk. skogsbruk.

6. Skogsimpedimentsvärde 6. Skogsimpedimentsvärde Skogsimpedimentsvärde är vär- Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör det av de skogsimpediment som hör

till taxeringsenheten. till taxeringsenheten.

6 kap.

13 §

Regler om värderingsenheter på Regler om värderingsenheter på

vattenfallsenhet finns i 15 kap. elproduktionsenhet finns i 15 kap.

7 kap. Vuttenfallsenhet Elproduktionsenhet

158 I fråga om vattenfallsenheter gäl- I fråga om elproduktionsenheter

ler bestämmelserna i 15 kap. i stäl- gäller bestämmelserna i 15 kap. i let för vad som sägs i 8— 14 §§ samt stället för vad som sägs i 8—-14 §§

i 11 och 12 kap. samt i I 1 och 12 kap.

9 kap.

28 Som riktvärde för en hyreshusen- Som riktvärde för en hyreshusenhet med normalt förhållande mellan het med normalt förhållande mellan värderingsenhetens markvärde och värderingsenhetens markvärde och

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 160

dess hyra, bebyggd med ett mo- dess hyra, bebyggd med ett hyresdernt hyreshus, uppfört under åren hus, uppfört under ären 1950-1959

1950—1959 och med en hyra av och med cen hyra av 131000-

70000-74 000 kronor, får endast 140000 kronor, får endast anges

anges värden 1 cen fastställd värde- värden i en fastställd värdeserie. serie.

3§

Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhål-

landen för en eller flera av följande värdefaktorer. Hyra Med hyra avses bruks- Hyra Med hyra avses bruks-

värdehyra för bostäder värdehyra för bostäder

och marknadsmässig och - marknadsmässig hyra för lokaler. Hyran hyra för lokaler. Hyran skall bestämmas med skall bestämmas med

hänsyn till den genom- hänsyn till den genomsnittliga hyresnivån un- snittliga hyresnivån under det andra året före der det andra året före taxeringsåret. taxeringsåret. För värderingsenheter För värderingsenheter

med en hyra under med en hyra under

100 000 kronor skall fin- 100 000 kronor skall fin-

nas minst 20 hyresklas- nas minst /5 hyresklasser och för värderings- ser och för värderingsenheter med en hyra enheter med en hyra mellan 100000 kronor mellan 100000 kronor

och en miljon kronor och en miljon kronor

minst 25 hyresklasser. minst 25 hyresklasser.

Ålder Åldern ger uttryck för hyreshusets sannolika åter-

stående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till hyreshusets nybyggnadsår, omfattningen av tilloch ombyggnader samt tidpunkten för dessa.

Åldersklassen för värderingsenhet med en ålder

motsvarande högst 40 år får inte göras större än att

den motsvarar 10 år.

Standard Standarden bestäms

med hänsyn till hyres-

husets byggnadsmateri- -

al och utrustning.

För värderingsenhet

med en ålder motsva-

rande högst 40 år skall finnas minst tre stan-

dardklasser. Markvärdeandel Med mark värdeandel avses förhållandet mellan vär-

deringsenhetens markvärde och dess ärliga hyra. För värderingsenhet med en ålder motsvarande minst 20 år skall för värdefaktorn markvärdeandel finnas minst tre klasser.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse Prop. 1985/86: 160

11 kap.

18 Industribyggnad och övrig byggnad skall värderas enligt avkastningsmetoden. Byggnader som har endast begränsad användbarhet för annat ända-

mål än för vilket de utnyttjas och liknande speciella byggnader, bensinsta-

tionsbyggnader, andra byggnader med olämplig utformning för normal

industriproduktion samt byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av

hus skall dock värderas enligt produktionskostnadsmetoden.

För värdering av industribyggnad För värdering av industribyggnad och övrig byggnad på vattenfallsen- och övrig byggnad på elprodukhet gäller särskilda regler i 15 kap. tionsenhet gäller särskilda regler i Industribyggnad eller övrig bygg- 15 kap. nud som utgör växthus eller djur-

stall värderas enligt reglerna i 10

kap.

15 kap. Värdering av 15 kap. Värdering av vattenfallsenhet elproduktionsenhet Allmänt Allmänt

Vattenfallsenhet är Elproduktionsenhet är

dels taxeringsenhet med utbyggd dels taxeringsenhet med vattenkraftstation, kraftverk och till detta hörande an-

dels taxeringsenhet med regle- delar i utbyggda regleringsanläggringsanläggning huvudsakligen av- ningar. sedd för vattenkraftsändamål,

dels taxeringsenhet med outbyggt vattenfall som enligt verkställbart

tillstånd får byggas ut,

dels taxeringsenhet vars huvud- dels taxeringsenhet vars huvudsakliga värde utgör värde av an- sakliga värde utgör värde av andels- eller ersättningskraft. dels- eller ersättningskraft,

dels taxeringsenhet med värme-

kraftverk som inrättats för produk-

tion. av elektrisk starkström för

yrkesmässig distribution eller an-

nan anläggning för sådant ända-

mål.

Värderingen av vattenfallsenhe- Vid värderingen bestäms först terna inom ett avrinningsområde det totala värdet i nybyggt skick av

skall samordnas. Vid värderingen varje elproduktionsenhet. Totalvär-

bestäms först varje kruftstations det för varje enhet uppdelas därcf-

och regleringsanläggnings totala ter i ett byggnadsvärde och et

värde i nybyggt skick. Totalvärdet markvärde. Byggnadsvärdet beför varje enhet uppdelas därefter i stäms med beaktande av den värdeett byggnadsvärde och ett mark- minskning som har skett efter nyvärde. Byggnadsvärdet bestäms byggnadsåret. med beaktande av den värdeminskning som har skett efter nybyggnadsäret.

3 Senaste lydelse 1980: 149.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 160

Värde av nybyggd Värde av nybyggd kraftstation och elproduktionsenhet regleringsanläggning

Värdet av nybyggd kraftstation Värdet av nybyggt vattenkrafti-

eller regleringsanläggning bestäms verk med tillhörande andelar i resom produkten av kraftstationens gleringsanläggningar bestäms som eller regleringsanläggningens taxe- produkten av Åraftverkets taxeringseffekt i kilowatt och av ett rikt- ringseffekt i kilowatt och ett rikt-

värde. värde.

Prc

Taxceringseffekt är en effekt som Taxeringseffekt är en effekt som är tillgänglig i Mellansverige under är tillgänglig i Mellansverige under

hela äret. Den bestäms för en kruft- hela året. Den bestäms för ett vat-

station med tillhörande andelar i tenkraftverk med tillhörande anderegleringsanläggningar genom alt lar i regleringsanläggningar genom

den utbyggda effekten i kilowatt att den utbyggda effekten i kilowatt

multipliceras med tre faktorer gce- multipliceras med tre faktorer ge-

nom vilka beaktas skilda förhållan- nom vilka beaktas skilda förhållanden beträffande utnyttjandetid, reg- den beträffande utnyttjandetid, re-

leringsmöjlighet och belägenhet. gleringsmöjlighet och belägenhet. Utnyttjan- Utnyttjandetiden är lika Utnyttjan- Utnyttjandetiden är lika detid med kvoten mellan nor- detid med kvoten mellan nor-

malårsproduktionen, ut- malårsproduktionen, ut-

tryckt i kilowattimmar tryckt i kilowattimmar

och den utbyggda effek- och den utbyggda eftek-

ten i kilowatt. Minst nio ten i kilowatt. klasser skall finnas.

Regle- Regleringsmöjligheten Regle- Regleringsmöjligheten

ringsmöj- anger den utbyggda ef- ringsmöj- anger den utbyggda eflighet fektens relativa värde lighet fektens relativa värde

med hänsyn till möjlig- med hänsyn till möjlig-

heterna till årsreglering. heterna till årsreglering.

Minst fem klasser skall

finnas. Belägen- Belägenheten anger den Belägen- Belägenheten anger den het utbyggda ceffektens vär- het utbyggda effektens vär-

de vid kraftstationen 1 de vid kraftverket i för-

förhållande till dess vär- hållande till dess värde

de i Mellansverige. i Mellansverige.

Minst fem klasser skall

finnas.

48 Taxeringseffekten för en kraft- Riktvärdet för ett vattenkraftverk station med tillhörande andelar i med utuillhörande andelar i regleregleringsanläggningar skall delas ringsanläggningar skall utgöra värupp i en del som uvser kruaftsta- det per kilowatt taxeringseffekt och tionen och i en del som avser ande- bestämmas för skilda förhållanden larna i regleringsanläggningar. Jör värdefaktorn godhet. Genom Uppdelningen skall ske enligt de dennu beaktas olikheter i årskost-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ' Prop. 1985/86: 160

fördelningstal som bestäms för oli- naderna beroende på varierande

ka regleringsgrader. Fördelnings- anläggningskostnader per kilowatt

talen kan bestämmas olika för täxeringseffekt för kraftverket. skilda typer av avrinningsområden. Riktvärdet skall utgöra det kapi-

Den taxeringseffekt som har be- taliserade värdet av 75 procent av stämts för en kraftstations andelar i årsnettot för en taxeringseffekt om

regleringsunläggningar skall delas en kilowatt under andra året före upp mellan de regleringsanlägg- taxeringsåret. Årsnettot bestäms

ningar, som ligger uppströms kraft- som skillnaden mellan bruttointäkstationen i förhållande till anlägg- ten, beräknad enligt statens vattenningurnas magasinsvolym. fallsverks högspänningstariffer för

En regleringsanläggnings tuxe- mellansvenska området, och årsringseffekt är summan av de taxe- kostnad för respektive godhetsringseffekter. som beräknats för klass. I årskostnaden skall inräknas anläggningen vid dessa uppdel- normala drift-, underhålls- och förningar. nyvelsekostnader. De på detta sätt

framräknade riktvärdena skall jäm-

kas med hänsyn till lönsamheten

för den totala elproduktionen i lan-

det.

Riktvärdet för en kraftstation. Värdet av nybyggt värmekraft-

skall utgöra värdet per kilowatt verk bestäms som produkten av

taxeringseffekt och bestämmas för kraftverkets installerade effekt i skilda förhållanden för värdefak- kilowatt och ett riktvärde. torn godhet. Genom denna beaktas olikheter i årskostnaderna beroende på varierande anläggningskostnader per kilowatt taxeringseffekt. Minst tre klasser skall finnas.

Riktvärdet skall utgöra det kapitaliserade värdet av 75 procent av ärsnettot för en tuxeringseffekt om en kilowatt under andra året före taxeringsåret. Årsnettot bestäms som skillnaden mellan bruttointäkten, beräknad enligt statens vattenfallsverks högspänningstariffer för mellansvenska området, och årskostnad för respektive godhetsklass. I årskostnaden skall inräknas

normala drift-, underhålls- och för-

nvelsekostnader.

De på detta sätt framräknade riktvärdena skall jämkas med hänsyn till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 160

Riktvärdet för en regleringsan- Riktvärdet för värmekraftverk läggning är lika med riktvärdet för skall utgöra värdet per kilowatt inen kraftstation med den godhet stallerad effekt och bestämmas för som är genomsnittlig för riket. skilda typer av kraftverk.

Riktvärdena skall bestämmas

med utgångspunkt i återanskaff-

ningskostnaden för olika typer av

kraftverk och jämkas med hänsyn

till lönsamheten för den totala el-

produktionen i landet.

Byggnadsvärde och Byggnadsvärde och markvärde för markvärde för vättenfallsenhet vättenkraäftverk med

tillhörande andelar i

regleringsanläggningar

78"

Byggnadsvärdet för en vaätten- Byggnadsvärdet för ett vatten-

fallsenhet skall bestämmas till det kraftverk med tillhörande andelar i

tekniska nuvärdet av de byggnader regleringsanläggningar skall besom hör till taxeringsenheten. Vär- stämmas till det tekniska nuvärdet

deringen skall ske enligt 11 kap. 7 av kraftverket. Värderingen skall och 8 §§. Vid denna beräkning får ske enligt 11 kap. 7 och 8 §§. Vid dock 75 procent av återanskaff- denna beräkning får dock 75 pro-

ningskostnaden inte överstiga det cent av återanskaffningskostnaden totala värde som har beräknats en- inte överstiga det totala värde som

ligt 2—6 §§. har beräknats enligt 2—4 §§.

Byggnadsvärdet av regleringsun- Byggnadsvärdet för ett vatten-

läggning och kraftstation under kraftverk under uppförande skall uppförande skall bestämmas enligt bestämmas enligt 7 kap. 12 §.

7 kap. 128. 85

Markvärdet för en vattenfallsen- Markvärdet för ett vattenkraft-

het är skillnaden mellan det enligt verk med tillhörande andelar i reg-

2-6 §8 beräknade totala värdet och leringsanläggningar skall bestäm- 75 procent av återanskaffningskost- mas till skillnaden mellan det enligt naden för taxeringsenhetens bygg- 2-4 §§ beräknade totala värdet och nader. Om. 75 procent av återan- 75 procent av återanskaffningskostskaffningskostnaden överstiger det naden för taxeringsenhetens byggtotala värdet skall markvärdet vara nader. Om 75 procent av återannoll. skatfningskostnaden överstiger det

totala värdet skall markvärdet vara

noll.

Har kraftstationen inte tagits i Har vattenkraftverket inte tagits i bruk skall markvärde beräknat en- bruk skall markvärde beräknat enligt första stycket minskas med en ligt första stycket minskas med en tredjedel. För regleringsanlägg- tredjedel. :

ning som inte har tagits i bruk skall inte något murkvärde bestämmas.

+ Senaste lydelse 1980: 149.

72 Riksdagen 198586. I suml. Nr 160

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 160

Andels- och Andels- och

ersättningskraft ersättningskraft

Värdet av andelskraft skall be- Värdet av andelskraft skall be-

stämmas till så stor del av kraftsta- stämmas till så stor del av

tionens mark- och byggnadsvärde kraftverkets mark- och byggnads-

som motsvarar andelen. Rätt till an- värde som motsvarar andelen. Rätt delskraft skall i regel utgöra sär- till andelskraft skall i regel utgöra

skild taxeringsenhet. särskild taxeringsenhet.

Värdet av kraftstation skall mins- Värdet av kraftverk skall minskas kas med värdet av förekommande med värdet av förekommande anandelskraft. delskraft.

Ersättningskraft anges I kilowatt taxeringseffekt. Värdet per kilowatt taxeringseffekt skall för den fastighet som lämnar kraft bestämmas med beaktande av de bestämmelser som gäller för leveransens fullgörande. För den mottagande fastigheten skall värdet per kilowatt taxeringseffekt bestämmas utifrån det värde ersättningskraften har för den mottagande fastigheten.

Belastningen av ersättningskraft Belastningen av ersättningskratt

skall dragas av från kraftstationens skall dragas av från kraftverkets markvärde så långt möjligt, i annat markvärde så långt möjligt, i annat fall från dess byggnadsvärde. För- fall från dess byggnadsvärde. Förmånen av ersättningskraft skall läg- månen av ersättningskraft skall läggas till markvärdet av den gas till markvärdet av den

taxeringsenhet till vilken förmånen taxeringsenhet till vilken förmånen hör. hör.

Byggnadsväårde och mark-

värde för värmekraftverk

Markvärdet för ett värmekraft-

verk skall bestämmas till 2 procent

av kraftverkets värde i nybyggt

skick enligt 5 §.

Byggnadsvärdet för ett värme-

kraftverk erhålles genom att reste-

rande 98 procent av kraftverkets

värde i nybyggt skick multipliceras

med en nedskrivningsfaktor som

beuktar den värdeminskning som

har uppkommit mellan det år då

anläggningen kunde tas i bruk (nv-

byggnadsåret) och andra året före

taxeringsåret.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse Prop. 1985/86: 160

18 kap.

48 Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5 §. innehålla uppgifter om namn, postadress och personnummer eller, för juridisk per-

son, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling

där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning.

I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8—15 kap. skall grunda sig på.

Den allmänna fastighetsdeklara- Den allmänna fastighetsdeklara-

tionen skall också innehålla upp- tionen skall också innehålla uppgifter om sådana förhållanden be- gifter om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fas- träffande fastigheten som om fas-

tigheten har olika ägare till skilda tigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten delar av marken och om fastigheten

innehas med tomträtt. Vidure skall innehas med tomträtt.

uppgift lämnas om den köpeskilling som senast betalats för fastigheten under den tioårsperiod som närmast föregår det år allmän fastighetstuxering äger rum.

Allmän fastighetsdeklaration, Allmän fastighetsdeklaration,

som skall avges utan anmaning, som skall avges utan anmaning,

skall vara lämnad senast den 7/8 skall vara lämnad senast den / de-

september året före det år då all- cember året före det år då allmän

män fastighetstaxering äger rum. fastighetstaxering äger rum.

Fastighetsdeklarationen med tillhörande handlingar skall lämnas till länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. .

Länsstyrelse fär efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer, som skall lämnas till ledning för taxering inom länet.

19 kap.

Arbetsgruppen skall senast den Arbetsgruppen skall senast den

15 juni året före det år då allmän 30 juni året före det år då allmän

fastighetstaxering äger rum till fastighetstaxering äger rum till skattechefen överlämna förslag till skattechefen överlämna förslag till riktvärdekartor för tomtmark och riktvärdekartor för tomtmark och

riktvärdetabeller för småhus. På riktvärdetabeller för småhus. På samma gång skall arbetsgruppen fö- samma gång skall arbetsgruppen fö-

reslå ändringar i de förslag till före- reslå ändringar i de förslag till föreskrifter som avses i 15 andra skrifter som avses i 1§8§ andra stycket. stycket.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ” Prop. 1985/86: 160

På grundval av arbetsgruppernas På grundval av arbetsgruppernas

förslag samt de upplysningar som i förslag samt de upplysningar som i övrigt kan vinnas skall skattechefen övrigt kan vinnas skall skattechefen senast den / augusti året före det år senast den 7/5 augusti året före det då allmän fastighetstaxering äger år då allmän fastighetstaxcering äger

rum till regeringen eller myndighet rum till regeringen eller myndighet

som regeringen bestämmer avge som regeringen bestämmer avge yttrande över de enligt I $ andra yttrande över de enligt I $ andra

stycket lämnade förslagen till före- stycket lämnade förslagen till föreskrifter. skrifter.

78 Senast den 10 september året Senast den I oktober året före det före det år då allmän fastighetstaxe- år då allmän fastighetstaxering äger ring äger rum skall regeringen eller rum skall regeringen eller myndig-

myndighet som regeringen bestäm- het som regeringen bestämmer be-

mer besluta sådana föreskrifter som sluta sådana föreskrifter som avses avses i 7 kap. 7 8. i 7 kap. 7 8.

8§

Den som under andra året före

taxeringsåret äger hyreshusenhet,

som förvärvats sedan föregående

allmänna fastighetstaxering, är ef-

ter anmaning av länsstyrelse skyl-

dig att till ledning inför allmän fas-

tighetstaxering lämna uppgift om

de hyror som uppburits under and-

ra året före taxeringsåret.

Den som under andra året före

taxeringsåret äger industrienhet är

efter anmaning från länsstyrelse

skyldig ätt till ledning inför allmän

fastighetstaxering lämna uppgift

om de hyror som uppburits under

andra året före taxeringsåret.

Den som under andra året före

taxeringsåret är innehavare av täktenhet eller annan taxeringsenhet på vilken täktverksamhet pågår

eller eljest är tillåten, är efter

anmaning från länsstyrelse skyldig

att ull ledning inför allmän

fastighetstaxering lämna uppgift

om de priser som under andra året

före taxeringsåret uppburits för

brytvärd fyndighet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 160

20 kap.

Fastighetstaxeringsnämndens Fastighetstaxeringsnämndens första sammanträde skall äga rum första sammanträde skall äga rum senast den 5 oktober året före taxe- senast den I5 december året före ringsåret. Vid sammanträdet skall taxeringsåret. Vid sammanträdet ordföranden lämna noggrann redo- "skall ordföranden lämna noggrann görelse för de föreskrifter och an- redogörelse för de föreskrifter och visningar angående taxeringen som anvisningar angående taxeringen berör distriktet. som berör distriktet.

1285

I fastighetstaxeringsnämnds beslut skall redovisas dels taxeringsbeslutet enligt punkterna 1-3, dels grunderna för beslutet enligt punkterna 4—7, nämligen ”

1. fastighetens indelning i taxeringsenheter, 2. taxeringsenhetens beskattningsnatur och skattepliktsförhållande, 3. skattepliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde samt

värde av varje värderingsenhet,

4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8—15 kap., 5. storleken av riktvärde, 6. storleken av värderingshyra enligt tl kap. 4 §, bruttokapitaliserings-

faktor enligt 11 kap. 6 §, exploateringsfaktor enligt 12 kap. 6 §, brytningsfaktor och värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet enligt 12 kap. 8 5, utbyggd effekt. taxeringseffekt. utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet enligt 15 kap. 3 § och återanskaffningskostnad enligt Il kap. 7 8 och 15 kap. 7 § samt

7. säreget förhållande som har föranlett justering av riktvärde.

I beslutet skall också redovisas den fördelning av taxeringsvärdet som har skett enligt 5 kap. 8 § tredje stycket.

Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

I fråga om elproduktionsenheter

Jär grunderna för beslutet redovi-

sas i särskild bilaga till nämndens

beslut.

18 86

Lokal skattemyndighet skall senast den 31 oktober under taxeringsåret till ägare av fastighet sända underrättelse om fastighetstaxeringsnämndens avgörande enligt 16 §. Vidare skall lokal skattemyndighet senast samma dag sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 15 §.

5 Senaste lydelse 1981: 1119. F Senaste lydelse 1985: 820.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 160

Underrättelse skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den som vill överklaga fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxe-

ring samt om innehållet i skiljaktig mening.

Underrättelse skall sändas till Underrättelse skall vidare sändas ägare som före utgången av juli må- till ägare som före utgången av juli

nad under taxeringsåret inte erhållit - månad under taxeringsäret inte erunderrättelse enligt 14 8. Ägaren hållit underrättelse enligt 14 § och

skall senast den 25 augusti under som senast den 25' augusti under taxeringsåret anmäla att han öns- taxeringsåret anmält al han önskar kar underrättelse om innehållet i underrättelse om innehållet i beslut

beslut om fastighetstaxering. om fastighetstaxering.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift

på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1988.

Finansdepartementet Prop. 1985/86: 160

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, samt statsråden Feldt, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Holmberg, Hellström. Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1988

I Inledning

Den senaste allmänna fastighetstaxeringen ägde rum är 1981. Genom beslut av riksdagen under år 1985 beslutades att den allmänna fastighetstax-

eringen delas upp så att olika fastighetstyper blir föremål för allmän fastig-

hetstaxering skilda år (prop. 1984/85:222, SkU 1985/86:2, rskr. 2. SFS 1985: 820 och 820. Enligt beslutet skall hyreshus-, tndustri-, exploateringsoch specialenheter taxeras år 1988, småhusenheter är 1990 och lantbruksenheter år 1992. Därefter skall taxering ske vartannat år i samma ordnings-

följd.

Till grund för förslaget låg ett slutbetänkande (SOU 1984:37 och 38)

Rullande fastighetstaxcering m.m. från 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05)'. Betänkandet har remissbehandlats. Sammanfattningen

av och lagförslagen i betänkandet samt en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttranden har fogats till propositio-

nen 1984/85: 222 som bilaga I, 2 resp. 3.

Kommittén tillsattes år 1976 för att se över reglerna för fastighetstaxeringen. Kommittén fick år 1978 genom tilläggsdirektiv I uppgift att bl.a. överväga frågan om en rullande fastighetstaxering. Kommittén har överlämnat sex delbetänkanden, (SOU 1979: 32 och 33) Fastighetstaxering 81, (SOU 1979:81) Fastighetstaxering 81 Industribyggnader, (Ds B 1980:4) Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering. (Ds B 1980:5) Villabeskattning 85, (Ds B 1980:8) Besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, följdändringar m.m. och (Ds B 1981:5) Särskild fastighetstaxering. Samtliga utom ett, Ds B 1980:4, har legat till grund för lagstiftning.

Jag avser nu att behandla de frågor där jag anser att ändringar bör ske i

gällande regelsystem inför den allmänna fastighetstaxeringen är 1988.

Vidare kommer jag att behandla de frågor som tagits upp i det nämnda delbetänkandet (Ds B 1980:4) Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxe-

! Regeringsrådet Ulla Wadell. ordförande, fastighetsrådet Bertil Hall. riksdagsledamöterna Paul Jansson, Stig Josefson och Bo Lundgren, skattedirektören Lars Malmberg. kommunalrådet Birgitta Nädell samt riksdugsledamoten Börje Stensson. 19

ring. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats och finns Prop. 1985/86: [60

tillgänglig i ärendet (dnr 1050/80).

[AD Föredragandens överväganden

2.1¶Allmänna synpunkter

Det system för allmän fastighetstaxering som riksdagen beslutade om år 1985 innebär att den allmänna fastighetstaxeringen görs i tre omgångar

under en sexårig omloppstid. Fastighetsbeståndet är indelat i tre grupper som taxeras skilda år. Hyreshus-, industri-. exploaterings- och specialenheter taxeras år 1988, småhusenheter år 1990 och lantbruksenheter år

1992. Taxering sker sedan vartannat är i samma ordningsföljd. Skälen för denna uppdelning var främst att förbättra arbetssituationen för bl. a. skat-

temyndigheterna och samtidigt öppna möjligheterna att bättre än tidigare

kunna ha en fast organisation för fastighetstaxeringen. Ett annat viktigt skäl är att kvaliteten på det förberedelsearbete som skall ske inför en allmän fastighetstaxering kan förbättras genom att resurserna kan koncen-

treras på en eller ett fåtal fastighetskategorier åt gången. Det gäller såväl

möjligheterna att ta vara på erfarenheterna från tidigare taxering och ' därvid förbätträ de grundläggande bestämmelserna som att utbilda taxeringsfunktionärer. Resultatet härav blir mer rättvisa och riktiga taxeringar.

Riksdagen har tidigare i en skrivelse, rskr. 1981/82:179, begärt hos regeringen en allmän och förutsättningslös översyn av fastighetstaxeringen. I samband med att propositionen om en uppdelad allmän fastighetstaxering behandlades av skatteutskottet uttalade utskottet. SKU 1985/86:2, att utskottet förutsatte att frågorna om vad som borde göras och vilken form den begärda översynen lämpligen borde ha skulle prövas av regering-

en så skyndsamt som möjligt, eftersom resultatet borde läggas till grund för den kommande fastighetstaxeringen 1988.

För att den av riksdagen beslutade allmänna fastighetstaxeringen skall kunna äga rum och förberedelserna inför denna kunna vidtas mäste reglerna i materiellt avseende beslutas sä snart som möjligt. Jag tar därför nu upp de frågor som jag anser bör ändras i förhållande till vad som gäller för närvarande. För att få underlag för ett ställningstagande om vilka frågor som bör ändras har inom regeringskansliet samt inom en projektgrupp hos

riksskatteverket. RSV, i samråd med lantmäteriverket pågått ett omfat-

tande översynsarbete av bestämmelserna. Härvid har beaktats de praktiska erfarenheterna av 1981 års allmänna fastighetstaxering och de syn-

punkter som framförts från skilda håll bl. a. från fastighetstaxeringskommittén i dess slutbetänkande och i remissyttranden över detta. De förslag till ändringar som jag föreslår inför 1988 års allmänna fastighetstaxering är

emellertid av mindre omfattning. Detta beror på att de bestämmelser som

gällde vid 1981 års allmänna fastighetstaxering i fråga om de byggnads-

typer som skall taxeras år 1988 visat sig i stort sett fungera väl och ge ett rättvist resultat.

I fråga om småhus som skall vara föremål för allmän fastighetstaxering vid nästa allmänna fastighetstaxeringstillfälle, år 1990, är situationen en 20

annan. Kritiken mot 1981 års allmänna fastighetstaxering sävitt den avsåg Prop. 1985/86: 160

småhus var både omfattande och mångfacetterad. Den har kommit från skilda häll, såsom från riksdagen, JO och RSV m. fl. Inför taxeringen. av

smähus måste en översyn äga rum av de bestämmelser som då blir aktuella. I denna översyn bör även ingå resultätet av bostadskommitténs (Bo 1982:02) arbete. Kommittén har nyligen avlämnat sitt slutbetänkande

(SOU 1986:4—6) som för närvarande är föremål för remissbehandling. Översynen bör avse såväl de materiella som de formella reglerna. Över-

synen bör också inriktas på att åstadkomma förenklingar i systemet. En

sådan översyn bör komma i gäng snarast möjligt. Min avsikt är att låta företrädare för riksdagspartierna fortlöpande följa och fimna synpunkter på arbetet. Fastighetstaxeringskommittén har i sitt slutbetänkande bl. a. lämnat för-

slag om införande av en s. k. rullande fastighetstaxering. En sådan bygger

enligt förslaget på tre parallella förfaranden — avstämning, omtaxering och omräkning — och skulle innebära att taxeringsvärdena bättre än för närvarande skulle följa den aktuella marknadsnivån. Kommitucns förslag inne-

bär vidare omfattande ändringar i bl. a. taxeringsförfarandet och taxeringsorganisationen. Säledes skall taxeringsarbetet överföras från taxeringsnämnderna till de lokala skattemyndigheterna. Jag är inte för närvarande

beredd att ta ställning till dessa och flera andra frågor som kommittén

behandlat. De kräver ytterligare överväganden innan ställning kan tas till dem. I dessa överväganden ingår bl.a. resultatet av bostadskommitténs arbete.

2.2¶Vad som skall taxeras vid resp. allmän fastighetstaxering

Mitt förslag: Exploateringsmark skall inte som för närvarande inde-

las i särskilda exploateringsenheter utan ingå i småhus-, hyreshus-

eller industrienhet beroende på vilken byggnadstyp exploaterings-

marken är avsedd för. Exploateringsmark får inte ingå i taxeringsen-

het som är bebyggd.

Växthus och djurstall skall indelas som ekonomibyggnad och

hänföras till lantbruksenhet även om de inte har något samband med

jordbruk eller skogsbruk. Emellertid skall sådan lantbruksenhet till

skillnad mot övriga lantbruksenheter ha beskattningsnaturen annan

fastighet.

Skälen för mitt förslag: Den allmänna fastighetstaxeringen. som tidigare

skulle äga rum vart femte år. varvid samtliga fastighetstyper taxerades samma år. har enligt riksdagens beslut delats upp så att olika fastighetstyper blir föremål för allmän fastighetstaxering skilda år (prop. 1984/85: 222, SkU 1985/86:2, rskr. 2, SFS 1985:820 och 821). Således skall hyreshus-,

industri-. exploaterings- och specialenheter taxeras år 1988, småhusen-

heter är 1990 och lantbruksenheter år 1992. Därefter sker taxering vartan-

nat år i samma ordningsföljd. Under mellanliggande år då en fastighetstyp

inte är föremål för allmän fastighetstaxering skall liksom tidigare särskild Prop. 1985/86: 160 fastighetstaxering äga rum av den fastighetstypen.

År 1988 skall således exploateringsenheter vara föremål för fastighetstaxering. Exploateringsenhet består av exploateringsmark, som utgörs av obebyggd mark som ingår i fastställd stadsplan eller byggnadsplan och som

till någon del är avsedd att användas för byggnadsändamål. Om marken skall indelas: som tomtmark eller om det är uppenbart att exploatering inte kommer att genomföras eller kommer att avsevärt fördröjas skall marken

emellertid inte klassificeras som exploateringsmark. Värderingen av exploateringsmark tillgår på så sätt att de riktvärden som fastställts för tomtmark för den byggnadstyp som marken är avsedd för multipliceras med en exploateringsfaktor. Detta innebär att exploateringsmark som är avsedd för småhusbebyggelse skall taxeras år 1988 med värdena för tomt-

mark för småhus som grund. Emellertid skall tomtmark för småhus taxeras

först år 1990. varför några värden för tomtmark för småhus således inte finns tillgängliga vid 1988 års taxering. Det skulle innebära ett mycket omfattande merardete att inför 1988 års taxering ta fram behövliga värden för tomtmark för småhus. Jag föreslår därför att exploateringsmark inte indelas i särskilda exploateringsenheter utan inordnas under småhus-, hyreshus- eller industrienhet beroende på vilken typ av bebyggelse exploateringsmarken är avsedd för. Genom en sådan ändring kommer exploateringsmark för småhusbebyggelse att taxeras år 1990, således samma år som riktvärden för tomtmark för småhus finns tillgängliga. Jag föreslår ingen ändring av reglerna för värdering av exploateringsmark. Förslaget innebär att exploateringsenhet upphör som särskilt slag av taxeringsenhet. Vad jag nu föreslagit föranleder ändringar i I kap. 7§ och 4 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979: 1152), FTL.

Genom förslaget kommer exploateringsmark att kunna ingå i taxerings-

enhet som vid inkomstbeskattningen är föremål för schablonbeskattning. Detta innebär att en småhusenhet med småhus och tomtmark skulle kunna

tillföras exploateringsmark till ett betydande värde. Ägaren skulle härigenom komma att vid inkomstbeskattningen t.ex. som intäkt få ta upp en mycket högre schablonintäkt än tidigare. Detta är inte rimligt. Jag föreslår därför att exploateringsmark inte får ingå i taxeringsenhet som är bebyggd. Vad jag nu föreslagit föranleder en ändring i 4 kap. 68 FTL. Förslaget föranleder även en följdändring av teknisk natur i 5 kap. 7 § FTL.

Växthus och djurstall som inte hade något samband med jordbruk

indelades vid 1981 års allmänna fastighetstaxering som övrig byggnad och

marken som tomtmark till sådan byggnad. Egendomen taxerades som industrienhet. Växthus och djurstall med anknytning till jordbruk indeltades däremot som ekonomibyggnad och ingick i en lantbruksenhet. Vid värderingen av växthus och djurstall utan samband med jordbruk utgick

man vid fastställande av byggnadsvärdet från riktvärdet för ckonomibygg-

nad. Marken värderades med riktvärdet för industrimark som grund.

Enligt nuvarande regler skall industrienheter taxeras år 1988 och lant-

bruksenheter år 1992. Vid taxering år 1988 föreligger således inte riktvär-

den för ekonomibyggnad. Att ta fram sådana skulle medföra ett betydande merarbete. Vidare skulle genom att växthus och djurstall med samband

med jordbruk skall taxeras år 1992 komma att gälla skilda värdenivåer Prop. 1985/86: 160

mellan byggnader med och utan samband med jordbruk. Detta är enligt

min mening otillfredsställande. Jag föreslår därför att till byggnadstypen

ekonomibyggnader även hänförs växthus och djurstall utan samband med

jordbruk. Härigenom kommer alla växthus och djurstall att taxeras år 1992 och ingå i lantbruksenhet. Enligt nuvarande bestämmelser skall lantbruksenhet alltid ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet. Växthus och djurstall utan samband med jordbruk ingick vid föregående taxering i industrienhet, vilken alltid har beskattningsnaturen annan fastighet. Jag anser att växthus och djurstall som inte har något samband med jordbruk även i fortsättningen skall ha beskattningsnaturen annan fastighet. Vad jag nu nämnt föranleder ändringar i 2 kap. 25, 4 kap. 115§ och 11 kap. 18 FTL.

2.3¶Skatteplikt

Mitt förslag: Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för vatten samt värmecentral och anläggning för förvaring av radioaktivt avfall skall. till skillnad mot för närvarande. hänföras till specialbyggnad och därmed undantas från skatteplikt.

Skälen för mitt förslag: Vid fastighetstaxering skall byggnader och mark

indelas i byggnadstyper resp. ägoslag. Byggnader indelas i småhus, hyreshus, ekonomibyggnad, industribyggnad. specialbyggnad och övrig byggnad. Som specialbyggnad, och därmed undantagen från skatteplikt. indelas

byggnader som har ett så allmännyttigt ändamål att de anses skola vara

skattefria. Hit hör t.ex. försvarsbyggnad. vårdbyggnad. skolbyggnad och allmän byggnad.

Även distributionsbyggnad hör hit. Som sådan byggnad indelas byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme eller elektricitet. Däremot ingär inte motsvarande byggnad för överföring elter distribution av vatten. Jag anser att även sådan byggnad bör klassificeras som specialbyggnad och undantas från skatteplikt.

Uppvärmning av hyreshusfastigheter med vattenburen värme sker i huvudsak med egen oljeeldad panna, med egen undercentral kopplad till fjärrvärmeverk eller med en för flera fastigheter gemensam värmecentral. Vid taxceringen åsätts fastigheten. oavsett på vilket av dessa sätt den uppvärms, ett värde som i huvudsak är baserat på utgående hyran. Någon

differentiering av detta värde med hänsyn till sättet av uppvärmning sker inte. Enligt nuvarande bestämmelser åsätts dessutom sådan undercentral

och gemensam värmecentral separata taxeringsvärden som industrien-

heter. Härigenom uppstår en dubbeltaxering. Enligt min mening bör denna

dubbeltaxering upphöra. Detta bör ske genom att som en undergrupp till

specialbyggnad, och därmed bli undantagen från skatteplikt, hänföra sådan

undercentral eller gemensam värmecentral. Undergruppen kan lämpligen få benämningen värmecentral. Till gruppen värmecentraler räknas inte

kraftvärmeverk (fjärrvärmeverk, mottrycksanläggning) som även är inrät-

tat för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution. LS [

Dessa anläggningar utgör elproduktionsenheter och skall taxcras enligt Prop. 1985/86: 160

reglerna härför. N

Som specialbyggnad indelas även reningsanläggningar. Hit hör vatten-

verk, avloppsreningsverk, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning. På senare tid har byggts anläggningar för förva-

ring av radioaktivt avfall. Jag anser att sådana anläggningar också bör vara

skattefria. Jag föreslår därför att dessa får omfattas av begreppet renings-

anläggning.

Jag är inte beredd att i övrigt göra någon ändring av vilka byggnader som skall indelas till gruppen specialbyggnad och således vara undantagna från skatteplikt. .

Vad jag nu föreslagit medför ändringar i 2 kap. 28 FTL.

2.4¶Värderingsfrågor

Vid allmän fastighetstaxering år 1988 skall hyreshus-, industri-, exploate-

rings- och specialenheter taxeras. Specialenheter, som är undantagna från

skatteplikt, skall inte åsättas något värde. Däremot skall övriga enheter

åsättas taxeringsvärde. Jag har tidigare föreslagit att exploateringsenhet

som en typ av taxeringsenhet skall slopas. Däremot skall den mark, ex-

ploateringsmark, som för närvarande bildar exploateringsenhet enligt vad jag tidigare föreslagit värderas men ingå i småhus-. hyreshus- eller industrienhet beroende på för vilket slag av bebyggelse den är avsedd.

En översyn och ett utredningsarbete har, som jag tidigare nämnt, bedrivits för alt om möjligt förbättra metoderna för värdering av de fastighetstyper som skall taxeras år 1988. Jag vill nu ta upp de regler som jag anser behöver ändras inför nämnda taxering. Det gäller såväl hyreshus- som vattenfallsenheter.

2.4.1 Hyreshusenheter

Mitt förslag: Nuvarande värderingsmodell för hyreshusenhet behålls

s.k. normhusets karaktär. Således föreslås att hyran för ett sådant

hus skall uppgå till 131 000-140 000 kr. Vidare skall för värderingsenheter med en hyra under 100000 kr. finnas minst 15 hyresklasser mot för närvarande 20. Värdefaktorn standard slopas.

Skälen för mitt förslag: Hyreshusenheter utgörs av hyreshus och tomtmark för sådan byggnad. Hyreshus är byggnad som är inrättad till bostad

åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell. restaurang och liknande.

Vid värderingen av hyreshusenheter används en bruttokapitaliseringsmetod. som innebär att totalvärdet för enheten beräknas genom att hyran | multipliceras med en bruttokaptitaliseringsfaktor. Denna bestäms med hänsyn till enhetens ålder, standard och markvärdeandel.

Tomtmarkens värde bestäms med utgångspunkt i värdefaktorerna typ av bebyggelse och i vissa fall typ av våningsplan. Med typ av bebyggelse

avses det ändamål bebyggelsen på tomtmarken är avsedd för, antingen Prop. 1985/86: 160

bostäder eller lokaler. Med typ av våningsplan avses planets utformning och belägenhet inom byggnaden.

Riktvärde för hyreshusenhet skall utgöra sammanlagda värdet av byggnader och mark. Riktvärdet för hyreshusenheter med olika klassificerings-

data anges i tabeller. Sådana finns upprättade för olika värdeniväer. Dessa

bestäms genom riktvärdet för en hyreshusenhet med normalt förhållande mellan värderingsenhetens markvärde och dess hyra, bebyggd med ctu modernt hyreshus från tiden 1950— 1959 och en hyra av 70 000-74 000 kr. Riktvärdet för en sådan enhet får endast anges enligt värden i en fastställd värdeserie. Värdefaktorerna för värdering av hyreshusenhet är hyra, ålder, standard och markvärdeandel.

Enligt 1976 års fastighetstaxeringskommitté har taxeringen av hyreshusenheter vid 1981 års allmänna fastighetstaxering i huvudsak varit utan större problem. Inte heller de remissinstanser som yttrade sig över kommitténs slutbetänkande framförde några större invändningar mot nuvaran-

de värderingsmodell. Jag vill eriellertid föreslå några ändringar. Vid kon-

struktion av de tabeller som används vid värdering av hyreshus utgår man från ett för beständet representativt hyreshus, s.k. normhus. Detta utgörs av ett modernt hyreshus som är uppfört under åren 1950—1959 och som har en hyra av 70000—-74 000 kr. Normhuset bör utgöras av ett hyreshus som vid varje allmän fastighetstaxering är representativt. Hyresutvecklingen har emellertid medfört att den hyresnivå som nu finns för normhuset inte längre är representativ. Den bör således anpassas till den aktuella hyresnivån. Enligt vad jag har inhämtat bör hyreshusnivån ändras till

131 000— 140000 kr. . |

Hyresutvecklingen medför att det inte längre är nödvändigt att det för värderingsenheter med en hyra under 100000 kr. skall finnas minst 20 hyresklasser. Det är tillräckligt om det i detta fall finns minst 15 klasser.

För närvarande utgör, som nämnts, standarden en värdefaktor vid värderingen av hyreshus. Standarden bestäms med hänsyn till husets byggnadsmaterial och utrustning. Skillnaden i standard mellan olika hyreshus beaktas vid värderingen även utan en särskild standardfaktor. Säledes påverkar ju t.ex. standarden storleken på hyran. vilken är cn annan värdefaktor. Vidare är samvariationen mellan värdefaktorerna älder och

standard mycket påtaglig, eftersom åldern skall vara ett uttryck för hyres-

husets sannolika återstående livslängd. Jag anser därför att värdefaktorn standard kan slopas. Detta medför dessutom en förenkling vid deklara- tionstillfället för fastighetsägaren. Vad jag nu nämnt om värdefaktorn standard föranleder även att definitionen på normhuset som ett modernt hyreshus kan tas bort.

Mina överväganden föranleder ändringar i 9 kap. 2 och 38§ FTL.

[Ae 'n

2.4.2 Värdering av vatten- och värmekraft m. m. Prop. 1985/86: 160

Mitt förslag: Regleringsanläggningar, som till huvudsaklig del är

avsedda för vattenkraftändamäl, skall inte längre utgöra självständi-

gå taxeringsenheter. Värdet av dessa skall beaktas vid taxeringen av

de kraftverk som har nytta av anläggningarna. Vattenfallsenhet skall

betecknas elproduktionsenhet. Annan anläggning som inrättats för

produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution

skall också bilda elproduktionsenhet, i stället för att som för närva-

rande utgöra industrienhet. Reglerna för värdering av värmekraftverken tas in i kapitlet om elproduktionsenheter. I fråga om värme-

kraftverk införs, liksom för närvarande förekommer i fråga om

valtenkrafistation, en möjlighet att jämka riktvärdena med hänsyn

till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet. Markvärdet

för ett värmekraftverk skall bestämmas till 22 av kraftverkets vär-

de i nybyggt skick. Byggnadsvärdet för eu värmekraftverk erhålls

genom att resterande värde, 982. skall liksom för närvarande”multi-

pliceras med en nedskrivningsfaktor som beaktar den värdeminsk-

ning som har uppkommit mellan det ar då anläggningen togs i bruk och andra året före taxeringsåret.

I fråga om elproduktionsenheter skall finnas möjlighet till en för-

enklad redovisning av fastighetstaxeringsnämnds beslut.

Kommitténs förslag: Kommittén framhäller att erfarenheterna från 1981

års allmänna fastighetstaxering vad avser vatten- och värmekraftanläggningar är i huvudsak goda. Kommittén anser att klassindelningen av vissa . värdefaktorer vid värderingen av vattenfall bör slopas. I fråga om värmekraftverk anser kommittén att markvärdet för anläggningarna bör ingå i riktvärdet. :

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga har bl. a. ansett att markvärdet skall ingä i anvisat erfarenhetstal för värmekraftanläggningar.

Skälen för mitt förslag: Inför 1981 års allmänna fastighetstaxering infördes helt nya värderingsregler i fråga om vattenfallsenheter. Den nya vattenfallsvärderingen bygger på en renodlad avkastningsmetod där avkast-

ningen bestäms så att den samlade intäkten från de olika kraftslagen skall

täcka de samlade driftkostnaderna och ge skälig ränta på nedlagt kapital. Värderingen av kraftstationer och regleringsunläggningar inom ett och

samma avrinningsområde samordnades.

Jag vill först ta upp frågan om behandlingen av regleringsanläggningar vid taxeringen. Det samlade värdet av vattenkrafttillgångarna fördelades vid 1981 års allmänna fastighetstaxering på kraftstationerna och regleringsanläggningarna (regleringsmagasinen). En sådan uppdelning hade tidigare en funktion vid den kommunala inkomstbeskattningen. Den kommunala beskattningen av juridiska personer har emellertid slopats fr.o.m. inkomståret 1985 (prop. 1984/85:70. SKU 23, rskr 110. SFS 1984:1060). Fördelningen av det samlade värdet på regleringsanläggningar torde därför

inte ha någon funktion att fylla vid beskattningen. Det skulle vara en Prop. 1985/86: 160:

förenkling att slippa dela upp den taxeringseffekt som alstras vid ett valtenkraftverk i en del för kraftverket och i en annan del för de uppströms belägna regleringsanläggningarna. Detta kan uppnås genom att regleringsanläggningar som huvudsakligen är till nytta för vattenkraftverk och som för närvarande utgör särskilda taxeringsenheter inte längre skall utgöra särskilda taxeringsenheter. Värdet av dessa regleringsanläggningar kan i stället beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningarna. Någon förändring av det totalt åsatta taxeringsvärdet uppkommer

inte. Vid en sådan omläggning reduceras antalet vattenfallsenheter från ca

1300 till ca 1000. Jag anser att en sådan förändring innebär så stora förenklingar att den bör genomföras. Vad jag nu nämnt föranleder ändringar i 4 kap. 10§ samt 15 kap. 1, 2.4 och 6-8 88 FTL.

Som jag tidigare nämnt värderades vid 1981 års allmänna fastighetstaxering vattenkraften enligt en avkastningsmetod. Värmekraften taxerades enligt en produktionskostnadsmetod. som innebär att de värderades med utgångspunkt i anläggningskostnaderna (återanskaffningskostnaderna), varvid hänsyn togs till den värdeminskning som anläggningarna undergått.

Gruppen värmekraftverk består av bl. a. kärnkraftverk, olje- och koleldade kondensverk, kraftvärmeverk och gasturbiner. De svarar tillsammans med de ca tusen vattenkraftverken för ca 9896 av den totala elproduktionen i landet. Resterande elproduktion sker i samband med industriell verksamhet.

De olika kraftslagen kan inte ses isolerade från varandra vid värderingen. Vid värderingen bestäms den totala avkastningen med utgångspunkt i

-de gällande tarifferna. Dessa är emellertid satta så att den samlade intäkten

från de olika kraftslagen skall täcka de samlade driftkostnaderna och dessutom förränta nedlagt kapital. Den billiga vattenkraften får därigenom kompensera den dyrare värmekraften. De olika produktionsförutsättning-

arna utnyttjas på ett optimalt sätt. Den värmekraft som ingår i vårt elsys-

tem gör det möjligt att bättre utnyttja vattenkraften. Värmekraften bidrar därför till att öka vattenkraftsanläggningarnas avkastning. En del av värmekraftens värde kommer vid en strikt avkastningsvärdering att redovisas som förhöjda värden på vattenkraftsanläggningarna.

För att skapa en rimlig nivå när det gäller värderingen av de samlade elkraftstillgångarna infördes vid föregående allmänna fastighetstaxering en jämkningsregel. Den innebär att vattenkraftens avkastningsvärde skall jämkas med hänsyn till lönsamheten av den totala elproduktionen i landet. Den samordning av produktionen som sker i vattenkraftverken och värmekraftverken gör det svårt att värdera de olika typerna av kraftverk i förhållande till varandra. Kraftverken har sitt största värde vid en sampro-

man först fastställer det totala värdet av elproduktionen i landet och sedan fördelar detta mellan i första hand vattenkraftverken och värmekraftverken. Därefter sker en fördelning mellan de olika grupperna av värmekraftverk. varvid bl.a. drifttiderna för de olika typerna av anläggning skall beaktas. Införandet av jämkningsregeln innebar en markering av att behov

av samordning förelåg. Någon motsvarande regel för jämkning av de på

återanskaffningskostnaden baserade riktvärdena för värmekraftverken in- Prop. 1985/86: 160 fördes inte inför föregående allmänna fastighetstaxering. Jag anser emellertid att det är erforderligt att kunna göra nödvändiga lämkningar även för värmekraftverken. Då vissa särregler behöver införas för värmekraftverken är det naturligt att samla alla bestämmelser om vatten- och värmekraft-

verken I samma kapitel, 15 kap. Namnet på taxeringsenhet som även omfattar värmekraftverk kan lämpligen vara elproduktionsenhet.

Vad jag nu har anfört föranleder ändringar 16 kap. 13§, 7 kap. 158. I1 kap. 18, IS kap. 1-1088 samt av rubriken till IS kap. och rubrikerna närmast före 15 kap. 2 och 78§ FTL. Vidare bör en ny paragraf. 15 kap. 118 FTL, och en ny rubrik närmast före denna paragraf införas.

I fråga om värderingen av vattenkraftverk har inte behov visat sig

föreligga av nägra större förändringar. Jag anser dock, liksom kommittén, att klassindelningen av värdefaktorer bör slopas. Jag föreslår att så sker i fråga om samtliga värdefaktorer. På så sätt kan möjlighet skapas att undvi-

ka alltför stora ojämnheter i taxeringsvärdena mellan förehållandevis likvärdiga anläggningar. Detta föranleder ändringar i 15 kap. 3 och 58§ FTL.

I fråga om värderingen av värmekraften anser jag inte behov föreligga att

föreslår jag emellertid att markvärdet för ett värmekraftverk schablonmässigt skall bestämmas till 2 7 av kraftverkets totala värde i nybyggt skick. Resterande värde föreslås utgöra byggnadsvärde.

I fastighetstaxeringsnämnds beslut skall redovisas dels själva beslutet och dels vissa särskilt angivna grunder för beslutet. Elproduktionsenhé-

terna är en relativt liten grupp taxeringsenheter. Värdering och redovis-

ning skiljer sig väsentligt från andra slag av taxeringsenheter, vilket ställer till stora problem vid redovisningen av beslutet. Bl. a, komplicerar denna grupp framtagandet av ADB-program och blanketter. Det vore därför

värdefullt att kunna ha en möjlighet att redovisa besluten på ett förenklat

sätt. Detta måste emellertid i sådant fall ske utan att svårigheter uppkommer att ta del av dessa uppgifter. En lämplig form är att i fråga om elproduktionsenheter endast behöver redovisas själva beslutet. Övriga uppgifter som normalt redovisas bör i sådant fall redovisas I särskild bilaga till nämndens beslut.

2.5¶Uppeuifter till ledning vid taxering

Mitt förslag: Skyldigheten att i allmän fastighetsdeklaration lämna uppgift om köpeskilling som senast betalats för fastigheten skall upphöra.

Skälen för mitt förslag: I allmän fastighetsdeklaration skall uppgift läm-

nås om bl. a. den köpeskilling:som senast betalats för fastigheten under den tvåärsperiod som föregår det år allmän fastighetstaxering äger rum. Enligt vad jag har inhämtat föreligger inte längre behov av att inhämta uppgiften

från deklarationen, eftersom uppgift om köpeskilling fås på annat sätt. Jag

föreslår därför att denna uppgiftsskyldighet upphör. Detta föranleder en Prop. 1985/86: 160

ändring i 18 kap. 4 & FTL.

Efter anmaning skall deklarationsskyldig förete alla handlingar som behövs för kontroll av fastighetsdeklarationen såsom skogsbruksplan eller

annan uppskattningshandling som avser skog på fastigheten, byggnadsrit-

ningar eller köpeavtal (18 kap. 7 §& FTL). Enligt vad jag har inhämtat kan

det finnas visst behov av att efter anmaning kunna få ta del av täktplan vid taxering av täktmark. Jag instämmer i att det i vissa fall kan vara värdefullt

att vid taxeringen ha tillgång till täktplan. Nuvarande utformning av bestämmelsen inrymmer emellertid enligt min mening möjlighet till att an-

mana att lämna täktplan. Nägon författningsändring behövs således inte.

2.6¶Insamling av uppgifter om hyror m. m.

Mitt förslag: Den som under andra året före taxeringsåret äger hyreshus som förvärvats sedan föregående allmänna fastighetstaxering är efter anmaning av länsstyrelse skyldig att lämna uppgift om de hyror som uppburits under andra året före taxeringsåret. Detsamma gäller den som under andra året före taxeringsåret äger industrienhet. Den som under andra året före taxeringsåret är innehavare av täktenhet eller annan taxeringsenhet på vilken täktverksamhet pågår eller eljest är tillåten är efter anmaning från länsstyrel-

se skyldig att lämna uppgift om de priser som under år 1986 uppburits för brytvärd fyndighet.

Skälen för mitt förslag: Inför en fastighetstaxering sker ett mycket omfat-

tande förberedelsearbete. Det är under denna procedur som grunden läggs

för ett likformigt och riktigt taxeringsresultat. Ett mycket väsentligt mo-

ment i detta arbete är den provvärdering som äger rum inför taxeringen.

Inför provvärderingen av hyreshus- och industrienheter utgör uppgifter om rådande hyresnivåer grunden för värderingen. I fråga om hyreshusenheter är det den utgående hyran som är intressant och i fråga om industrienheter

värderingshyran. För att uppnå en rättvis och riktig taxering är det nödvändigt att tidigt kunna få tillgång till erforderligt underlag vad avser hyror 1 hyreshus- och industrienheter. Inför 1981 ärs allmänna fastighetstaxering infördes i övergångsbestämmelserna till FTL en skyldighet för ägare till hyreshus- och industrienheter att i vissa fall efter anfordran lämna uppgifter om hyror som uppburits. Denna bestämmelse gällde endast vid 1981 års allmänna fastighetstaxering, varför författningsstöd saknas för en motsvarande insamling inför kommande allmänna fastighetstaxeringar. Enligt

min mening är dessa uppgifter så väsentliga under förberedelsearbetet att

motsvarande skyldighet till uppgiftslämnande som förelåg vid föregående

allmänna fastighetstaxering nu bör införas för framtiden. Skyldigheten bör

åligga den som under andra året före taxeringsåret äger hyreshus- eller industrienhet. I fråga om hyreshusenhet skall skyldigheten gälla.den som

förvärvat fastighet sedan föregäende allmänna fastighetstaxering. Uppgif- Prop. 1985/86: 160 ten skall avse hyror som uppburits under andra äret före taxeringsåret.

Motsvarande behov av uppgifter föreligger vid förberedelsearbetet inför taxering av täktmark. Vid 1981 års allmänna fastighetstaxering insamlades uppgifter om priser för olika material säsom grus genom bl. a. studier av

handlingar i täktärenden enligt naturvårdslagen och förfrågningar hos ex-

ploatörer och markägare. Jag anser att även i fråga om täktmark bör motsvarande uppgiftsskyldighet föreligga.

Jag föreslår att en ny paragraf. 19 kap. 8 §, med det innehåll jag nu nämnt

införs I FTL.

2.7¶Tidpunkt för avlämnande av allmän fastighetsdeklaration m.m. :

Mitt förslag: Deklarationstidpunkten vid allmän fastighetstaxering flyttas från den 18 september till den I december året före det år då

taxeringen äger rum. Vissa tidpunkter för förberedelscarbetet och tidpunkten för fastighetstaxeringsnämndens första sammanträde anpassas till att deklarationstidpunkten ändras.

Skälen för mitt förslag: Tidsfristerna för beslut om taxering, omprövning och taxeringsarbetets avslutande har inför 1988 års allmänna fastighetstaxering redan ändrats av riksdagen (prop. 1984/85:222, SKU 1985/86:2,

rskr. 2, SFS 1985:820). Jag vill nu föreslå ändring av ytterligare nägra

tidpunkter.

Enligt nuvarande bestämmelser skall allmän fastighetsdeklaration, som skall avges utan anmaäning, vara lämnad senast den 18 september året före taxeringsåret. Den nya ordningen med en uppdelad allmän fastighetstaxe-

ring innebär att särskild fastighetstaxering kommer att ske under mellanlig-

gande år av de fastighetstyper som inte är föremål för allmän fastighetstaxering samma år. Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete beträffande fastighetstaxeringen skall vara avslutat senast den 30 september under taxeringsåret. Den lokala skattemyndigheten skall senast den 31 oktober under taxeringsåret sända underrättelse till ägare om den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut. Med nu gällande bestämmelser kommer således den särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete och underrättelse om dess omprövade beslut att inträffa efter det att allmän fastig-

hetsdeklaration skall ha lämnats. Detta förhållande anser jag vara otill-

fredsställande och föreslår därför att den senaste tidpunkten för att lämna allmän fastighetsdeklaration flyttas till den I december under taxeringsåret. Detta innebär att den tid som den allmänna fastighetstaxeringsnämnden har till sitt förfogande att fatta beslut om taxering minskar i motsvaran-

de grad. Emellertid flyttades. i samband med att beslut fattades om uppde-

lad allmän fastighetstaxering, tidpunkten för när nämnden skulle ha fattat sitt beslut från den 31 januari till den 31 maj under taxeringsåret. Nämnden

får därför även efter den nu föreslagna ändringen en förlängd arbetsperiod i

förhållande till vad som gällde vid den senaste allmänna fastighetstaxering- Prop. 1985/86: 160

en. Vad jag nu nämnt föranleder en ändring i 18 kap. 9 & FTL.

Under förberedelscarbetet inför allmän fastighetstaxering skall i varje fastighetstaxeringsdistrikt finnas en arbetsgrupp som består av ledamö-

terna i nämnden. Arbetsgruppen skall senast den 15 juni året före det år då

allmän fastighetstaxering äger rum bl.a. föreslå ändringar i förslag till skilda föreskrifter. Skattechefen skall därefter, dock senast den 1 augusti

året före taxeringsåret, avge yttrande över de lämnade förslagen till föreskrifter. Senast den 10 september nämnda år skall regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta i fråga om föreskrifterna. Fastig-

hetstaxeringsnämndens första sammanträde skall äga rum senast den 5 oktober året före taxeringsåret. Den senare tidpunkten bör flyttas till den 15 december, vilket motsvarar framflyttningen av deklarationstidpunkten. Den nu föreslagna flyttningen av deklarationstidpunkten gör det möjligt att

även flytta de övriga nämnda tidpunkterna i motsvarande grad. Jag anser

emellertid det vara värdefullt att förlänga tidpunkten mellan att föreskrifterna beslutas och fastighetstaxeringsnämnden börjar sitt arbete. Jag före-

föranleder ändringar i 19 kap. 5-7 §§ och 20 kap. 10 5 FIL.

Jag föreslår även en ändring i 20 kap. 18 § FTL. Ändringen är endast av redaktionell art och innebär en anpassning till motsvarande bestämmelse vid särskild fastighetstaxering, 28 kap. 78 FTL.

2.8¶Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering

Mitt förslag: Förseningsavgilt vid för sent lämnad allmän fastighetsdeklaration införs inte. Ej heller införs skattetillägg för oriktiga eller

utelämnade uppgifter vid fastighetstaxering.

Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att förseningsavgift skall utgå

om fastighetsdeklaration lämnas in för sent vid allmän fastighetstaxering. Kommittén föreslår däremot inte att skattetillägg införs för oriktiga eller

utelämnade uppgifter vid fastighetstaxering.

Remissinstanserna: Förslaget att införa förseningsavgift vid fastighetstaxeringen har fått ett blandat mottagande av remissinstanserna. Kommitténs förslag att inte införa skattetillägg vid fastighetstaxeringen har i allmänhet godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Skälen för mitt förslag: Det är väsentligt att även vid fastighetstaxering få in uppgifter i rätt tid och att dessa uppgifter är fullständiga och korrekta. Antalet för sent inlämnade deklarationer är emellertid relativt litet och

innebär inte, enligt vad jag har inhämtat. några större problem för skatteförvaltningen, Om deklaration inte har inkommit inom föreskriven tid får den deklarationsskyldige anmanas att lämna deklaration. I sådan anmaning kan vite föreläggas att lämna deklarationen inom viss tid. Enligt min mening torde en sådan möjlighet oftast vara tillräcklig för att få in deklara-

tionen i rimlig tid så att den hinner behandlas av fastighetstaxeringsnämn-

den inom föreskriven tid. En stor del av de som lämnar deklarationen för Prop. 1985/86: 160 sent torde vara ägare som har ett stort antal fastigheter eller fastigheter som är särskilt komplicerade att deklarera. Införande av förseningsavgift skulle också kräva att uttryckliga regler om anstånd med deklarationens

avlämnande infördes. I annat fall torde deklarationsskyldiga till stor del komma att få eftergift av aveften. Jag anser att de fördelar ett införande av

förseningsavgift skulle medföra inte uppväger de nackdelar och det admi-

nistrativa merarbete som en avgift skulle innebära. Enligt min mening bör en sådan avgift således inte införas.

I fråga om skattetillägg instämmer jag i kommitténs förslag att detta inte bör införas. De svårigheter som möter när det gäller att utforma ett system

med skattetillägg vid fastighetstaxeringen är nämligen. som kommittén

nämner, så stora att de inte uppväger de fördelar som kan stå att vinna med ett sådant system.

2.9¶Insamling vid fastighetstaxering av uppgifter som underlag för samhällsplanering |

Mitt förslag: Jag är inte för närvarande beredd att föreslå att en

gemensam insamling sker vid 1988 års allmänna fastighetstaxering

av uppgifter som behövs vid fastighetstaxeringen och av andra uppgifter som behövs som underlag för samhällsplanering.

Kommitténs förslag: Kommittén konstaterar att från skattemyndigheter-

nas sida framhållits att det uppkommit avsevärda problem vid administrationen av den gemensamma uppgiftsinsamlingen 1981 i fråga om den allmänna fastighetstaxeringen, folk- och bostadsräkningen och den kommu-

nala energiplaneringen. Kommittén har inte gått närmare in på frågan om

gemensam uppgiftsinsamling eller en utveckling av en informationssamordning med fastighetstaxeringsregistret som databas. Emellertid bör en-

ligt kommittén en förbättring 1 administrativt och materiellt hänseende

bl.a. genom ett bättre ajourfört fastighetstaxeringsregister kunna uppnås vid en rullande taxering. En del av de hittillsvarande rutinmässiga svårigheterna vid en gemensam uppgiftsinsamling och gemensam registerföring bör också kunna minska om de tekniska hjälpmedlen förbättras, t.ex.

genom terminalåtkomst till fastighetstaxeringsregistret.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan betonar i allmänhet behovet av att samordning sker av uppgiftsinsamlande och behovet av en samordnad informationsbas.

Skälen för mitt förslag: Vid 1981 års allmänna fastighetstaxering inhäm-

tades efter riksdagens beslut från fastighetsägarna förutom uppgifter för taxeringen även uppgilter för folk- och bostadsräkningen och för den kommunala energiplaneringen. I sistnämnda avseende hade beslutet om insamlingen föregåtts bl.a. av en gemensam framställning från statens industriverk, statens planverk, bostadsstyrelsen och statistiska central-

byrån.

i [ES

Riksskatteverkets projektgrupp för utvärdering av 1981 års allmänna Prop. 1985/86: 160 fastighetstaxering har anfört att det är mycket svårt att samordna fastig-

hetstaxeringen med en sådan uppgiftsinsamling som gjordes vid 1981 års

allmänna fastighetstaxering. Projektgruppen har vidare anfört att de lokala skattemyndigheterna funnit samordningen med folk- och bostadsräkningen

ineffektiv och olämplig. Gruppen framhåller emellertid att det föreligger ett

behov av en samordnad informationsbas för fastighetsvärdering och sam-

hällsplanering. Gruppen framhåller att det kräver betydande insatser för

att man skall åstadkomma en samordning av olika intressenters krav på ett uppbyggt register. Även frågan om hur ajourföringen skall lösas och hur användningen av registret skall utformas är enligt gruppen resurskrävande.

I en skrivelse till regeringen den 7 mars 1983 har industriverket. planverket. bostadsstyrelsen och statistiska centralbyrån hemställt att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för att fortsättningsvis säkerställa möjligheten att erhålla underlag för energiplaneringen och samhällsplaneringen i övrigt

främst genom ätt utnyttja och ajourhålla fastighetstaxeringsregistret. kom-

pletterat med vissa energivariabler m. m.

Myndigheternas skrivelse till regeringen behandlades av fastighetstaxeringskommittén i dess slutbetänkande och ingår således i kommitténs nyligen nämnda ståndpunkt.

Som många av de remissinstanser som yttrat sig i frågan framhäller är

det angeläget att för samhällsutvecklingen ha tillgång till information om

fastigheterna. Det är också rationellt att ha en samordnad uppgiftsinsamling av dessa uppgifter samt att bevara och ha dem tillgängliga i ett

gemensamt register. Erfarenheterna vid 1981 års allmänna fastighetstaxering visar, som riksskatteverket framhåller i sitt remissvar över kommitténs slutbetänkande, att en samordnad uppgiftsinsamlig är svår att genomföra med gott resultat. För skatteförvaltningens personal är denna senare uppgift ett främmande inslag. De saknar kunskaper för vidare bedömning

av uppgifterna. Kvaliteten på uppgifterna blir därför inte den bästa. Enligt

min mening bör den framtida uppgiftsinsamlingen för annat ändamål än

fastighetstaxering ordnas på annat sätt än vid fastighetstaxeringen. Jag är

därför inte beredd att föreslå att en sådan gemensam uppgiftsinsamling sker vid 1988 års allmänna fastighetstaxering. Hur erforderliga uppgifter för samhällsplanering skall inhämtas och registreras i framtiden är emellertid en viktig fråga som bör få en för samhället acceptabel lösning. Jag anser att fortsatta överväganden i denna fråga är nödvändiga.

3¶Upprättade lagförslag

T enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag

till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152).

Med hänsyn till lagstiftningens enkla beskaffenhet anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4¶Författningskommentar Prop. 1985/86: 160

I kap. 7§ Enligt nuvarande lydelse skall år 1988 allmän fastighetstaxering ske av hyreshus-, industri-. exploaterings- och specialenheter.

Exploateringsmark skall inte i framtiden bilda exploateringsenheter utan

ingå i småhus-, hyreshus- eller industrienhet beroende på vilken byggnads-

typ exploateringsmarken är avsedd för. Exploateringsenhet skall upphöra att utgöra en typ av taxeringsenhet. Begreppet skall därför utgå ur första stycket i paragrafen.

Vidare skall vattenfallsenhet, som för närvarande utgör en särskild typ

av industrienhet och således skall taxeras år 1988, enligt förstaget till 15

kap. i fortsättningen betecknas elproduktionsenhet. Förslaget till ändring i förevarande paragral innebär ett förtydligande av att elproduktionsenhet. som också är en typ av industrienhet,. skall taxeras är 1988.

2 kap. 28

Som ckonomibyggnad skall indelas även växthus'och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk. |

Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för vatten skall, liksom för närvarande motsvarande byggnader för gas, värme och elektricitet utgöra distributionsbyggnad som är ett slags specialbyggnad.

Byggnad för produktion och distribution av varmvatten för uppvärmning blir en specialbyggnad med beteckningen värmecentral. Hit hör bl. a. egen undercentral som är kopplad till fjärrvärmenätet och värmecentral som är gemensam för flera fastigheter. Däremot hör inte hit anläggningar (kraftvärmeverk. fjärrvärmeverk, mottrycksanläggning) som är inrättade för att även producera elektrisk starkström för yrkesmässig distribution.

Till gruppen reningsanläggning hänförs anläggning för förvaring av ra-

divaktivt avfall. |

4 kap.

58 Ändringen innebär att taxeringsenheten exploateringsenhet utgår samt att exploateringsmark ingår i småhus-, hyreshus- eller industrienhet beroende på för vilket slag av bebyggelse exploateringsmarken är avsedd.

65 I paragrafen sägs att exploateringsmark inte får ingå i taxeringsenhet som är bebyggd. Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk skall bilda egen taxeringsenhet.

108 Prop. 1985/86: 160

Regleringsanläggning som huvudsakligen är avsedd för vattenkraftsändamål skall inte utgöra taxeringsenhet utan värdet av anläggningen skall

beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningen.

1158 I paragrafen nämns att läntbruksenhet som endast består av växthus eller

djurstall som inte har anknytning till jordbruk etler skogsbruk skall ha

beskattningsnaturen annan fastighet i motsats till övriga lantbruksenheter

som alltid har beskattningsnaturen jordbruksfastighet.

5 kap. 7§ Ändringen är en följdändring till att exploateringsenhet inte längre skall förekomma som en typ av taxeringsenhet.

6 kap. 13 §

I paragrafen byts ordet vattenfallsenhet ut mot ordet elproduktionsenhet.

7 kap. 158 Även denna paragraf anpassas till att vattenfallsenheter byts ut mot elproduktionsenheter.

9 kap.

28 I paragrafen sägs att det s. k. normhuset för ett hyreshus skall vara ett hus som är uppfört under ären 1950—1959 och med en hyra av 131 000— 140000

kr. Bestämmelsen att normhuset skall vara modernt är onödig och utgår.

3§

I paragrafen görs den ändringen att det för värderingsenheter med en hyra under 100.000 kr. skall finnas minst 15 hyresklasser mot tidigare minst 20.

Vidare utgår standarden som en värdefaktor.

11 kap. I $

I andra stycket byts ordet vattenfallsenhet ut mot ordet elproduktionsenhet. Vidare utgår hänvisningen om hur industribyggnad och övrig byggnad som utgör växthus eller djurstall skall värderas. De skall enligt förslaget i 2

kap. 2§ utgöra ekonomibyggnad och som sådan värderas enligt bestämmelserna i 10 kap.

WT tin

15 kap. Prop. 1985/86: 160

Ändringarna i kapitlet innebär dels att det utvidgas att avse, förutom som för närvarande vattenkraftsanläggningar. även värmekraftverk som produ-

cerar elström för yrkesmässig distribution. Detta innebär att alla slag av

elproduktionsanläggningar regleras i 15 kap. Värderingen av värmekraftverken sker för närvarande enligt bestämmelserna för värdering av industribyggnad och övrig byggnad i 11 kap. FTL. Ordet vattenfallsenhet i olika former i 15 kap. byts ut mot elproduktionsenhet i olika former. Vid föregående allmänna fastighetstaxering fördelades viss del av det: samlade värdet av vattenkraftstillgångarna på dels kraftstationerna och dels regleringsanläggningarna (regleringsmagasinen). Denna fördelning upphör och det samlade värdet läggs på kraftverken.

18 Ändringarna i första stycket innebär dels att ordet kraftstation, liksom i kapitlet i övrigt, byts ut mot vattenkraftverk, dels att den särskilda taxe-

ringsenhet som består av regleringsanläggning skall tas bort. Regleringsan-

läggning skall ingå i taxeringsenhet som består av vattenkraftverk. Ett nytt slag av taxeringsenhet föreslås, som skall utgöra en elproduktionsenhet, och som skall bestå av värmekraftverk som inrättats för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution eller av annan anläggning

för sådant ändamål. Hit hör 1. ex. anläggning för vindkraft. I andra stycket utgår bestämmelsen att värderingar av vattenfallsenhe-

terna inom ett avrinningsområde skall samordnas. Vidare införs en bestämmelse att vid värderingen skall först det totala värdet i nybyggt skick av varje elproduktionsenhet bestämmas. Därefter skall detta värde fördelas i byggnadsvärde och markvärde.

2—6 §§

Paragraferna behandlar värdet av nybyggd elproduktionsenhet. Definition

av elproduktionsenhet finns i 1 §.

123 sägs att värdet av nybyggt vattenkraftverk med tillhörande andelar i regleringsanläggningar bestäms som produkten av kraftverkets taxeringseffekt i kilowatt och ett riktvärde. Ändringarna i paragrafen föranleds av att ordet kraftstation byts ut mot vattenkraftverk och att regleringsanläggning inte skall utgöra egen taxeringsenhet. Regleringsanläggnings värde skall i stället ingå i värdena av de kraftverk som har nytta av anläggning-

en. Ändringarna i 3 § är att ordet kraftstation byts ut mot vattenkraftverk

samt att bestämmelserna om att värdefaktorerna utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet skall ha ett visst minsta antal klasser utgär.

Nuvarande bestämmelser i 4 §. som avser värdering av regleringsanlägg-

ningar, utgår, eftersom regleringsanläggning inte skall värderas särskilt.

Bestämmelserna i nuvarande 5 3 flyttas till 4 §. Ändringarna i den nya lydelsen av 48, i förhållande till nuvarande lydelse av 5 §. innebär att ordet

kraftstation byts ut mot vattenkraftverk samt att riktvärdet för ett vatten- Prop. 1985/86: 160 kraftverk skall innefatta även värdet på tillhörande andelar i regleringsan-

läggningar. Även här utgår bestämmelsen att ett visst minsta antal klasser

skall finnas.

En ny lydelse av 5 § föreslås. I paragrafen regleras värderingen av ett

nybyggt värmekraftverk. Värdet av ett sådant skall bestämmas som pro-

dukten av kraftverkets installerade effekt i kilowatt och ett riktvärde.

Nuvarande bestämmelse 16 § om riktvärde för regleringsanläggning kan utgå i anledning av att regleringsanläggning inte skall värderas särskilt. I stället införs bestämmelser om riktvärde för värmekraftverk. I första stycket sägs alt riktvärdet för värmekraftverk skall utgöra värde per kilowatt installerad effekt och bestämmas för skilda typer av kraftverk. I andra stycket tas en bestämmelse in om att riktvärdena skall bestämmas

med utgångspunkt i återanskaffningskostnader för olika typer av kraft-

verk. Vidare förs en jämkningsregel in om att riktvärdena skall jämkas med hänsyn till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet. En liknande jämkningsregel finns för vattenkraftverkens del i den nya lydelsen av fjärde paragrafen.

7 och 8 88 Paragraferna behandlar byggnadsvärde och markvärde för vattenkraftverk med tillhörande andelar i regleringsanläggningar. Ändringarna i paragraferna föranleds av att vattenfallsenhet och kraftstation byts ut mot vaättenkraftverk med tillhörande andelar i regleringsanläggningar samt av att regleringsanläggning inte skall värderas särskilt.

9 och 10 8§ I paragraferna regleras värderingen av andels- och ersättningskraft. Ändringarna består endast i alt kraftstation byts ut mot kraftverk.

Paragrafen, som är ny. innehåller bestämmelser om byggnads- och markvärde för värmekraftverk. Markvärdet skall bestämmas till 2 Zz av kraftverkets värde i nybyggt skick enligt 5§. Byggnadsvärdet erhålls genom att 98 &z av kraftverkets värde i nybyggt skick multipliceras med en nedskrivningsfaktor som beaktar den värdeminskning som har uppkommit mellan

det år då anläggningen kunde tas i bruk och andra året före taxeringsåret.

18 kap. 458 Sista meningen utgår, eftersom uppgift om köpeskilling kan inhämtas på annat sätt än i deklarationen.

98 Prop. 1985/86: 160

Den senaste tidpunkten för att lämna sådan allmän fastighetsdeklaration

som skall avges utan anmaning flyttas från den 18 september till den I

december året före taxeringsåret.

19 kap. 5§

Tidpunkten för när arbetsgruppen senast skall vidta vissa åtgärder flyttas

framåt 15 dagar till den 30 juni året före taxeringsåret.

68 Likaså flyttas tidpunkten för när skattechefen senast skall avge yttrande

över förslag till vissa föreskrifter. Tidpunkten flyttas 14 dagar, från den I

augusti till den 15 augusti äret före taxeringsåret.

7§

Tidpunkten för när regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer senast skall besluta föreskrifter i värderingsfrågor flyttas från den 10 sep-

tember till den 1 oktober året före taxeringsåret.

88 I paragrafen som är ny, införs skyldighet för den som under andra året före taxeringsåret är ägare till hyreshusenhet eller industrienhet att efter anmaning från länsstyrelse lämna uppgift om de hyror som uppburits under andra året före taxeringsåret. I fråga om ägare till hyreshusenhet gäller skyldigheten endast den som förvärvat enheten sedan föregående allmänna fastighetstaxering.

En motsvarande skyldighet att lämna uppgift om priser införs i fråga om den som är innehavare av täktenhet eller annan taxeringsenhet på vilken täktverksamhet pågår eller eljest är tilläten.

20 kap.

108 I paragrafen görs den ändringen att tidpunkten för när fastighetstaxerings-

nämndens första sammanträde senast skall äga rum flyttas från den 5 oktober till den 15 december året före taxeringsåret.

128 I paragrafen regleras vad som skall redovisas i fastighetstaxeringsnämndens beslut. Såväl själva beslutet som grunderna för beslutet skall redovisas. Andringen i paragrafen innebär att det i fråga om elproduktionsen-

heter införs möjlighet till enklare redovisning i själva beslutet. medan Prop. 1985/86: 160 kompletterande uppgifter lämnas i en bilaga.

188 Ändringen i tredje stycket, som är av redaktionell art, innebär en anpass-

ning till motsvarande bestämmelse vid särskild fastighetstaxering i 28 kap.

78.

Ikraftträdandebestämmelsen De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid allmän och sär-

skild fastighetstaxering år 1988.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152).

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att

genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-

den har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986