Prop. 1985/86:160
om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1988
Regeringens proposition % 1985/86: 160
om vissa frågor inför allmän Prop fastighetstaxering år 1988 . 1985/86: 160
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 mars l986.
"På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Kjell-Olof Feldt
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i reglerna för fastighetstaxering inför den allmänna fastighetstaxering som skall äga rum är l988 av hyres- hus-. industri-. exploaterings- och specialenheter. Således skall exploate- ringsmark inte som för närvarande indelas i exploateringsenhetcr utan ingå i småhus-. hyreshus- eller industrienhet beroende på vilken byggnadstyp exploateringsmarken är avsedd för. Detta innebär att exploateringsmark. som enligt nuvarande bestämmelser skall taxeras år 1988 som exploate- ringsenhet i stället kommer att taxeras de år taxering sker av den bygg- nadstyp för vilken marken är avsedd.
Vidare föreslås att växthus och djurstall skall utgöra ekonomibyggnad och hänföras till lantbruksenhet även om de inte har något samband med jordbruk eller skogsbruk. Härigenom kommer dessa byggnader att taxeras år 1992 då övriga ekonomibyggnader skall taxeras. Lantbruksenhet som består av sådana växthus och djurstall utan samband med jordbruk eller skogsbruk skall till skillnad mot övriga lantbruksenheter ha beskattnings- naturen annan fastighet.
Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för vatten skall. liksom för närvarande motsvarande byggnad för gas. värme och elektrici- tet. hänföras till gruppen specialbyggnad och därmed undantas från skatte- plikt. Vidare skall som specialbyggnad indelas värmecentral samt anlägg- ning för förvaring av radioaktivt avfall.
[ fråga om värderingen av hyrcshusenhet föreslås vissa mindre ändring- ar. Dct s. k. normhuset ändras så att hyran för ett sådant hus skall uppgå
till 13l 000— 140000 kr. Vidare skall värdefaktorn standard utgä. lnga förändringar föreslås i fråga öm värderingen av andra industrienheter än kraftverk. '
Regleringsanläggningar som till huvudsaklig del är avsedda för vatten- kraftsändamål skall inte längre utgöra självständiga taxeringsenheter utan i stället beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggning- en. Vattenfallsenheter skall betecknas elproduktionscnheter. Hit skall hänföras även värmekraftverk som inrättats för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution. Bestämmelserna för värdering av vattenkraft och värmekraft ändras i mindre omfattning. [ fråga om värme- kraftverk införs liksom för närvarande i fråga om vattenkraftstation en möjlighet attjämka riktvärdena med hänsyn till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet. Möjlighet införs för en förenklad beslutsredovis- ning i fråga om clproduktionsenhet.
Tidpunkten för allmän fastighetsdcklaration föreslås flyttad från den 18 september till den I december året före taxeringsåret. Vissa andra tid— punkter föreslås också ändrade. '
Skyldigheten att i allmän fastighetsdeklaration lämna uppgift om senaste köpeskilling för fastigheten föreslås upphöra.
Vidare föreslås att det inför den allmänna fastighetstaxeringen år [988 skall införas en skyldighet för fastighetsägare av hyreshus eller industri och för innehavare av täkt att under år l986 lämna uppgifter om hyror resp. priser som erhållits under år 1986.
Tanken på att införa skattetillägg vid oriktig eller utebliven uppgift och förseningsavgift vid för sent lämnad allmän fastighetsdeklaration avvisas.
lx)
Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) '
Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) dels att 1 kap. 7 5. 2 kap. 2 .5. 4 kap. 5. 6. 10 och 11 55. 5 kap. 7 :$. 6 kap. 13 &. 7kap. 15 55.9kap. Zoch 3 åå. 11 kap. 1 kl. 15 kap.. 18 kap. 4och9 åå. 19 kap. 5—7 åå. 20 kap. 10. 12 och 18 åå samt rubriken närmast före 7 kap. 15 & skall ha följande lydelse.
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf. 19 kap. 8 9". av följande lydelse. '
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
] kap.
7ä'
Allmän fastighetstaxering skall ske vartannat år enligt följande ordning. År 1988 och därefter vart sjätte år År 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshus—. industri-. e.tplo- taxeras hyres/zuse/dieter. indu- aterings- och specialenheter. srrienheter inklusive elprmlukrions- enheter och specialenheter. '
år 1990 och därefter vart sjätte år" småhusenheter samt är 1992 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter. Beslut vid allmän fastighetstaxering skall. om inte annat föranleds av föreskrifterna i 16 kap.. gälla från ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker till ingången av det taxeringsär då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång (den löpande taxeringsperioden).
2 kap.
2 & Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande. Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Till sådan byggnad skall höra komple- menthus såsom garage. förråd och annan mindre byggnad. Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre
familjer eller till kontor. butik. hotell. restaurang och liknande. Byggnad med förrådsutrymme. som liggeri anslutning till hyreshus och som behövs för verksamheten. skall utgöra hyreshus. Ekonomi- Byggnad som är inrät- Ekonomi- Byggnad som är inrät- byggnad tad för jordbruk eller byggnad tad för jordbruk eller
skogsbruk och som inte är inrättad för bostads- ändamål. säsom djur- stall. loge. lada. maskin- hall. lagerhus. magasin och växthus.
' Senaste lydelse 1985: 820.
skogsbruk och som inte är inrättad för bostads- ändamål. såsom djur- stall._loge. lada. maskin- hall. lagerhus. magasin och växthus.
"J
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Väst/lus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogs- bruk. lndustribyggnad Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet. Specialbyggnad Med spccialbyggnad avses För- Byggnad som används för försvarsända- svars- mål eller ekonomisk försvarsberedskap.
. Distri- butions- byggnad
Renings- anlägg- ning
byggnad om byggnaden inte är en fristående in- dustriell anläggning. Aven mässbyggnad skall utgöra försvarsbyggnad.
Kommu- Garage. hangar. lokstall. terminal. nika- stationsbyggnad. expeditionsbyggnad. tions- vänthall. godsmagasin. reparations- byggnad verkstad och liknande. om byggnaden används för allmänna kommunikations- ändamål.
Byggnad som används i postverkets. te- leverkets. statens järnvägars. luftfarts- verkets. Sveriges Radio Aktiebolags och dess dotterbolags verksamhet.
Byggnad som ingår i Distri- Byggnad som ingår i överförings- eller distri- butions- överförings- eller distri- butionsnätet för gas. byggnad butionsnätet för gas. värme eller elektricitet. värme. elektricitet eller vatten.
Viirtne- Byggnad för produktion
central och distribution av varmt-'atten för upp- värmning. doek ej så- dan anläggning som även är inrättadför pro- duktion av elektrisk starkström for yrkes- mässig distribution.
Vattenverk. avlopps- Renings- Vattenverk.- avlopps- reningsverk. sopstation anlägg- reningsverk. anlägg- och liknande samt ning ningförji'irvaring av ra- pumpstation som hör till dioaktivt avfall. sopsta- sådan anläggning. - tion och liknande samt
pumpstation som hör till sådan anläggning.
Vård- Byggnad som används- för sjukvård. byggnad nykterhetsvård. narkomanvård. barna- vård. kriminalvård. arbetsvård. åld- ringsvärd eller omsorg om psykiskt ut- vecklingsstörda. Annan byggnad än som nu har nämnts skall utgöra vårdbyggnad. om den används som hem åt personer
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
som behöver institutionell vård eller till- syn.
Bad-. Byggnad som används för bad. sport. sport- idrott och liknande. om allmänheten har och id- tillträde till anläggningen. rottsan- läggning Skol- Byggnad som används för undervisning byggnad eller forskning vid skola som anordnas av staten skola som anordnas med statsbidrag och skola vars undervisning står under statlig tillsyn. Byggnad som används som elevhem el- ler skolhem för elever vid sådana skolor. Kultur- Byggnad som används för kulturellt än- byggnad damål såsom teater. biograf. museum och liknande. Ecklesia- Kyrka eller annan byggnad som an- stikbygg- vänds för religiös verksamhet. nad Prästgård som avses i lagen (197019391 om förvaltning av kyrkligjord. Bårhus. krematorium och byggnad som används för skötsel av begravningsplats. Allmän Byggnad som tillhör staten. kommun cl- byggnad ler annan menighet och som används för ' allmän styrelse. förvaltning. rättsvård. ordning eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad med likartad användning. Som allmän byggnad skall inte anses byggnad som används för statens affärs- drivande verksamhet. Övrig byggnad Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare
nämnda byggnadstyperna.
4 kap. 5 53
'l'axeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av följande kombinationer. om inte annat sägs i andra och tredje styckena 1. smähus och tomtmark för så- 1. småhus. tomtmark för sådan dan byggnad (småhusenhet) byggnad och exp/(mteringsmark för småhusbebyggelse (smähusenhet)
. hyreshus och tomtmark för 2. hyreshus.tomtmark för sådan , sådan byggnad (hyrcshusenhet)
3 Senaste lydelse 1980: 149.
byggnad och e.t'ploateringsmarkför h_vreshusbebyggelse (hyreshusen— het)
'.II
Nuvarande lydelse
3. industribyggnad. övrig bygg- nad och tomtmark för sådana bygg- nader. vattenverk på annans grund samt ijordeboken upptaget fiskeri (industrienhet)
Föreslagen lydelse
3. industribyggnad. övrig bygg- nad. tomtmark för sådana byggna- der och exploateringsmark för så- dan bebyggelse. vattenverk på än- nans grund samt ijordeboken upp- taget fiskeri (industrienhet)
4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark (industrienhet)
5. exp/oateringsmark (exploate- ringsenhet)
6. spccialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)
7. ekonomibyggnad. åkermark. betesmark. skogsmark och skogs- impediment (lantbruksenhet)
"5. spccialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)
6. ekonomibyggnad. åkermark. betesmark. skogsmark och skogs- impediment (lantbruksenhet)
Småhus. hyreshus och tomtmark för sådana byggnader som ligger i anslutning till lantbruksenhet med minst fem hektar åkermark. betesmark och skogsmark. skall ingå i lantbruksenheten. om byggnaden eller byggna- derna behövs som bostad för ägare. arrendator eller deras arbetskraft.
Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxerings- enhetcr under punkterna 1—7 i förs- ta stycket. Övrig mark skall i regel ingå i lantbruksenhet. I annat fall skall övrig mark taxeras tillsam- mans med den tomtmark. exploa- tcringsmark eller täktmark som lig- ger närmast. Har övrig mark stor omfattning och saknar den sam- band med annan mark. som har samma ägare. skall den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet. som består av endast övrig mark. betecknas industrienhet. om den ligger till övervägande del inom tät- ort och lantbruksenhet. om den lig- ger till övervägande del utanför så- dan ort.
Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxerings- enheter under punkterna 1—6 i förs- ta stycket. Övrig mark skall i regel ingå i lantbruksenhet. I annat fall skall övrig mark taxeras tillsam- mans med den tomtmark. exploa- teringsmark eller täktmark som lig- ger närmast. Har övrig mark stor omfattning och saknar den sam- band med annan mark. som har samma ägare. skall den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet. som består av endast övrig mark. betecknas industrienhet. om den ligger till övervägande del inom tät- ort och 1antbruksenhet. om den lig- ger till övervägande del utanför så- dan ort.
I småhusenhct. hyrcshusenhet. specialenhet och industrienhet skall en- dast ingå egendom som ligger samlad och som titgör en ekonomisk enhet.
I bebyggd taxeringsenhetfår e.r- ploateringsmark inte ingå.
Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk skall bilda egen lant- bruksenhet.
;N'uvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 &?
Marksamfällighet eller anläggningssamfällighet skall utgöra en taxeringsenhet. om den förvaltas avjuridisk person. Detta gäller dock inte om fastigheterna. som har del i samfälligheten. uteslutande eller så gott som uteslutande är en- eller tvåfamiljsfastighcter som avses i 24 s 2 mom. första stycket kommunalskattelagcn (19281370). Detta gäller inte heller samfällighet. som avser enskild väg eller dike eller som har ett ringa ekonomiskt värde.
Lantbruksenhet skall ha beskatt- ningsnaturenjordbruksfastighet.
Reg/eringsanläggning huvudsak- ligen avsedd för t'attenkral'tsända- mål skall inte utgöra en taxerings- enhet titan beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningen.
lls'
Lantbruksenhet skall ha beskatt- ningsnaturen jordbruksfastighet. Sådan lant/n'uksenhet som består av växthus eller djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk skall dock ha beskatt- ningsnaturen annan jastighet.
Vidare skall smähusenhet och hyreshusenhet ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet om följande förutsättningar är uppfyllda
l. småhusenheten eller hyreshusenheten är belägen i anslutning till lant- bruksenhet med minst fem hektar åkermark. betesmark och skogsmark
2. småhusenheten eller hyreshusenheten ägs av arrendator till lant- bruksenheten eller. om lantbruksenheten är skattefri. av ägaren till den-
samma
3. byggnaden eller byggnaderna behövs som bostad för arrendatorn. ägaren eller deras arbetskraft.
Om två eller flera fastigheter i olika kommuner skulle ha utgjort en taxeringsenhet om de hade legat i samma kommun. skall deras beskatt- ningsnatur bestämmas som om detta hade varit förhållandet.
Övriga taxeringsenheter skall ha beskattningsnaturen annan fastighet.
5 kap.
Vid taxeringen skall följande del- värden bestämmas.
För småhus-. hyreshus-. industri- och exp/(mteringsenhet:
1. Byggnadsvärde
Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsen- heten.
2. Markvärde Markvärde är värdet av taxe- ringsenhetens tomtmark. exploate-
Vid taxeringen skall följande del- värden bestämmas.
För småhus-. hyreshus- och in- dustrienhet:
[. Byggnadsvärde
Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsen- heten.
2. Markvärde Markvärde är värdet av taxe- ringsenhetens tomtmark. exploate-
Nuvarande lydelse
ringsmark. täktmark och markan- läggningar.
För lantbruksenhet: ]. Bostadsbyggnadsvärde Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus och hyreshus som hör till taxeringsenhetcn.
2. Ekonomibyggnadsvärde Ekonomibyggnadsvärdc är vär- det av de ekonomibyggnader som hör till taxeringsenheten.
3. 'l'omtmarksvärde Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.
4. Jordbruksvärde
Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark. betes- mark och markanläggningar. som används eller behövs för växtod- ling.
5. Skogsbruksvärde
Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med växande skog och markanläggning- ar. som används eller behövs för skogsbruk.
6. Skogsimpedimentsvärde Skogsimpedimentsvärde är vär- det av de skogsimpediment som hör till taxeringsenheten.
Föreslagen lydelse
ringsmark. täktmark och markan- läggningar.
För lantbruksenhet:
1. Bostadsbyggnadsvärde Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus och hyreshus som hör till taxeringsenheten.
2. Ekonomibyggnadsvärde Ekonomibyggnadsvärde är vår- det av de ekonomibyggnader som hör till taxeringsenheten.
3. Tomtmarksvärde Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.
4. Jordbruksvärde Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark.-betes- mark och markanläggningar. som används eller behövs för växtod- ling.
5. Skogsbruksvärde Skogsbruksvärdc är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med växande skog och markanläggning- ar. som används eller behövs för skogsbruk.
6. Skogsimpedimentsvärde Skogsimpedimentsvärde är vår- det av de skogsimpediment som hör till taxeringsenheten.
6kap. 13 &
Regler om värderingsenheter på vattenfallsenltet finns i 15 kap.
Regler om värderingsenheter på elprodukHansen/tet finns i 15 kap.
7 kap.
Vattenfallsenltet Elprödttktionsen/tet
15%?
I fråga om rattetditllsenlzeter gäl- ler bestämmelserna i 15 kap. i stäl- let för Vad som sägs i 8— 14 åå samt ill och 12 kap.
I fråga om elprodttktt'onsenlteter gäller bestämmelserna i 15 kap. i stället för'vad som sägs i 8— 14 åå samti 11 och 12 kap.
9 kap.
Som riktvärde för en hyreshusen- het med normalt förhållande mellan värderingsenhetens markvärde och
Som riktvärde för en hyreshusen- het med normalt förhållande mellan värderingsenhetens markvärde och
Nuvarande lydelse
dess hyra. bebyggd med ett nm- dernt hyreshus. uppfört under åren 1950—1959 och med en hyra av 70000—74000 kronor. får endast anges värden i en fastställd värde- serie.
Föreslagen lydelse
dess hyra. bebyggd med ett hyres- hus. uppfört under åren 1950—1959 och med en hyra av 131000— 140000 kronor. får endast anges värden i en fastställd värdeserie.
Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhål- landen för en eller flera av följande värdefaktorer.
Hyra
Ålder
Sta nda rd
Markvärdeandel
Med hyra avses bruks- värdehyra för bostäder och marknadsmässig hyra för lokaler. Hyran skall bestämmas med hänsyn till den genom- snittliga hyresnivån un- der det andra året före taxeringsåret. *För värderingsenheter med en hyra under 100000 kronor skall fin- nas minst 20 hyresklas— ser och för värderings- enheter med en hyra mellan 100000 kronor och en miljon kronor minst 25 hyresklasser.
Hyra
Med hyra avses bruks- värdehyra för bostäder och marknadsmässig hyra för lokaler. Hyran skall bestämmas med hänsyn till den genom- snittliga hyresnivån un- der det andra året före taxeringsåret.
För värderingsenheter med en hyra under [00000 kronor skall fm- nas minst 15 hyresklas- scr och för värderings- enheter med en hyra mellan 100000 kronor och en miljon kronor minst 25 hyresklasser.
Åldern ger uttryck för hyreshusets sannolika åter- stående livslängd. Denna bestäms med hänsyn till hyreshusets nybyggnadsår. omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa. Åldersklassen för värdcringsenhet med en ålder motsvarande högst 40 år får inte göras större än att den motsvarar 10 år.
Standarden bestäms med hänsyn till hyres-
husets byggnadsmateri- -
al och utrustning. För värderingsenhet med en ålder matsva- rande högst 40 år skall finnas minst tre statt- dardklasser.
Med markvärdeandel avses förhållandet mellan vär- deringsenhetens markvärde och dess årliga hyra. För värderingsenhet med en ålder motsvarande minst 20 år skall för värdcfaktorn markvärdeandel finnas minst tre klasser.
Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse
11 kap.
]?
lndustribyggnad och övrig byggnad skall värderas enligt avkastningsme- toden. Byggnader som har endast begränsad användbarhet för annat ända— mäl än för vilket de utnyttjas och liknande speciella byggnader. bensinsta- tionsbyggnader. andra byggnader med olämplig utformning för normal industriproduktion samt byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus skall dock värderas enligt produktionskostnadsmetoden.
För värdering av industribyggnad och övrig byggnad på vattenfallsen- ltet gäller särskilda regler i 15 kap. Industribyggnad eller övrig bygg- nad som utgör växt/lus eller djur- stall värderas enligt reglerna i 10 kap.
15 kap. Värdering av vattenfallsenhet
Allmänt
Vattenhtllsenltet är dels taxeringsenhet med utbyggd kraftstation.
dels taxeringsenltet nted regle- ringsanläggning huvudsakligen av- seddjör vattenkrztftsändamål.
dels taxeringsenhet med outbyggt tillstånd får byggas ut,
dels taxeringsenhet vars huvud- sakliga värde utgör värde av an- dels- eller ersättningskraft.
Vt'irderingen av vattenfallsenlte- terna inom ett avrinningmnträde skall santordttas. Vid värderingen bestäms först varje kraftstations och reglert'ngsanläggnt'ngs totala värde i nybyggt skick. Totalvärdet för varje enhet uppdelas därefter i ett byggnadsvärde och ett mark- värde. Byggnadsvärdet bestäms med beaktande av den värde- minskning som har skett efter ny— byggnadsåret.
] Senaste lydelse 1980: 149.
För värdering av industribyggnad och övrig byggnad på elproduk- tionsenltet gäller särskilda regler i 15 kap.
15 kap. Värdering av elproduktionsenhet
Allmänt
l &
I:"lproduktionsenliet är dels taxeringsenhet med vatten- kraftverk oelt till detta hörande an- delar i utbyggda reglerittgsanlägg- ningar.
vattenfall som enligt verkställbart
dels taxeringsenhet vars huvud- sakliga värde utgör värde av an- dels- eller crsättningskraft.
dels taxeringsenltet med värme- kraftverk som inrättats för produk- tion av elektrisk starkstrt'itn _lör yrkesmässig distribution eller att- natt anläggning för sådant ända- tnäl.
Vid värderingen bestäms först det totala värdet i nybyggt skick av varje elproduktionsenltet. Totalvär- det för varje enhet uppdelas däref- ter i ett byggnadsvärde och ett markvärde. Byggnadsvärdet be- stäms med beaktande av den värde- minskning som har skett efter ny- byggnadsäret.
Nuvarande lydelse
Värde av nybyggd kraftstation och regleringsanläggning
Värdet av nybyggd kraftstation eller regleringsanläggning bestäms som produkten av kraftstationens eller regleringsanläggningens taxe- ringseffekt i kilowatt och av ett rikt- värde.
Taxeringseffekt är en effekt som är tillgänglig i Mellansverige Linder hela året. Den bestäms för en kraft- station med tillhörande andelar i regleringsanläggningar genom att den utbyggda effekten i kilowatt multipliceras med tre faktorer ge- nom vilka beaktas skilda förhållan- den beträffande utnyttjandetid. reg- leringsmöjlighet och belägenhet. Utnyttjan- Utnyttjandetiden är lika detid med kvoten mellan nor-
malärsproduktionen. ut- tryckt i kilowattimmar och den utbyggda effek- ten i kilowatt. Minst nio klasser skal/finnas.
Regle- Regleringsmöjligheten ringsmöj- anger den utbyggda ef- lighet fektens relativa värde
med hänsyn till möjlig- heterna till ärsreglering. Minst fem -klasser skall
finnas. Belägen- Belägenheten anger den het utbyggda effektens vär-
de vid kraftstationen i förhällande till dess vär- de i Mellansverige. Minst fem klasser skall finnas.
I
Taxerittgsejfekten för en kraft- station med tillhörande andelar i regleringsanläggningar skall delas upp i en del som avser kraftsta- tionen och i en del som avser ande- larna i reg/et'ingsanläggningar. Uppdelningen skall ske enligt de
'.;J um ' Föreslagen lydelse
Värde av nybyggd elproduktionsenhet
Värdet av nybyggt vattenkraft- verk nted tillhörande andelar i re- gleringsanlt'iggningar bestäms som produkten av kraftverkets taxe- ringseffekt i kilowatt och ett rikt- värde.
Taxeringseffekt är en effekt som är tillgänglig i Mellansverige under hela året. Den bestäms för ett vat- tenkraftverk med tillhörande ande- lar i regleringsanläggningar genom att den utbyggda effekten i kilowatt multipliceras med tre faktorer ge- nom vilka beaktas skilda förhållan- den beträffande utnyttjandetid. re- gleringsmöjlighet och belägenhet. Utnyttjan- Utnyttjandetiden är lika detid med kvoten mellan nor-
malårsproduktionen. ut- tryckt i kilowattimmar och den utbyggda effek- ten i kilowatt.
Regle- Regleringsmöjligheten ringsmöj- anger den utbyggda ef- lighet fektens relativa värde med hänsyn till möjlig- heterna till ärsreglering.
Belägen- Belägenheten anger den het utbyggda effektens vär- de vid krafiverket i för- hållande till dess värde i Mellansverige.
4.5
Riktvärdetför ett vattenkraftverk med tillhörande andelar i regle- ringsanläggningar skall utgöra vär- det per kilotvtttt ta.reringsefi?lkt oelt bestämmas _f'ör skilda _f't'irhällanden _f'ör värdefitktorn godhet. Genom denna beaktas olikheter i ärskost-
Nuvarande lydelse
ft'jrdelningstal som bestäms för oli- ka regleringsgrader. Fördelnings- talen katt bestämmas olika för skilda typer av avrinningsomräden.
Den taseringseffekt som ltar be- stämts för en kraftstations andelar i regleringsanläggnittgar skall delas upp mellan de regleringsanlägg- ningar. sont ligger uppströms kraft- stationen i förhållande till (utlägg- ttittgarnas magasinsvolym.
En regleringsanläggnings taxe- ringseffekt är summan av de taxe- ringseffektet'. som beräknats för anläggningen vid dessa uppdel— ningar.
Riktvärdet för en kraftstation. skall utgöra värdet per kilon-'att tareringseff'ekt oeh bestätntnas för skilda _förlu'illt'tnden för värdefttk- torn godhet. Genom denna beaktas oliklteter i ärskostnaderna beroen- de pä varierande anläggningskost- nader per kilowatt taxeringseffekt. Minst tre klasser skal/finnas.
Riktvärdet skall utgöra det kapi- taliserade värdet av 75 procent av ärsnettotfi'ir en taseringseffekt om en kilowatt ttnder andra året före taseringsäret. Årsnettot bestäms som skillnaden nte/lart bruttointäk- ten. beräknad enligt statens vatten- _fttllsverks ltögsp('ittningstariffer för mellansvenska omrädet. och ärs- kostnad för respektive god/tets- klass. ! ärskostnaden skall inräknas normala drift-. ttnderltälls- oehför- nyelsekostnader.
De på detta sätt fi'amrt'iknade riktvärdena skall jämkas nted hän- syn till lönsantlteten för den totala elproduktionen i landet.
'_Il
Föreslagen lydelse '
naderna beroende på varierande attläggningskostnader per kilon-'att taseringseffekt för kraftverket. Riktvärdet skall utgöra det kapi- taliserade värdet av 75 proeent av årsttettotft'ir en taseringseffekt om en kilowatt ttnder andra året före taseringsäret. Årsnettot bestäms som skillnaden mellan bruttointäk- ten. beräknad enligt statens vatten- fallsverks högspänningstariffer för mellansvenska omrädet. oelt års- kostnad för respektive god/tets- klass. I ärskostnaden skall inräknas normala drift-. underluills- oeltför- nyelsekostnader. De på detta sätt framrt'iknade riktvt'irdena skal/jäm- kas nted ltättsytt till lönsantlteten för den totala el/mtduktimten i lan- det.
Värdet av nybyggt värmekraft- verk bestäms som produkten av kraftverkets installerade effekt i kilowatt oeh ett riktvärde.
Nttvarande lydelse
Riktvärdet för en regleringsan- läggning är lika nted riktvt'irdet_ft')'r _ett kraftstation nted den god/tet som är genomsnittlig för riket.
Byggnadsvärde och markvärde för vatt'enfallsenhet
"If-
Ft'ireslagen lydelse
Riktvärdet för i'("t'rmekraftverk skall utgöra värdet per kilowatt itt- stallerad effekt oeh bestätntnas för skilda typer av kraftverk.
Riktvärdena skall bestämmas med utgångspunkt i återanskaffl ningskostnuden för olika typer av kraftverk ot'h jämkas ttted ltänsyn till lönsam/teten för den totala el- produktionen i landet.
Byggnadsvärde och markvärde för vattenkraftverk med tillht'irande andelar i regleringsanläggnittgar 7.9
Byggnadsvärdet för en vatten- fal/senhet skall bestämmas till det tekniska nuvärdet av de byggnader som hör till taserittgsenheten. Vär- deringen skall ske enligt 11 kap. 7 och 8 åå. Vid denna beräkning får dock 75 procent av äteranskaff— ningskostnaden inte överstiga det totala värde som har beräknats en- ligt 2—6 åå.
Byggnadsvärdet av regleringsun- läggning oelt kraftstation under uppförande skall bestämmas enligt 7 kap. 12 ä'.
Markvärdet för en vattenfitllsen- het är skillnaden mellan det enligt 2—-6 se beräknade totala värdet och 75. procent av äteranskaffningskost- naden för taxeringsenhetens bygg- nader. ()m.75 procent av återan- Skaffningskostnaden överstiger det totala värdet skall markvärdet vara noll.
Har kraftstationen inte tagits i bruk skall markvärde beräknat en- ligt första stycket minskas mcd en tredjedel. För regleringsanlägg- ning som inte ltar tagits i brttk skall inte något markvärde bestt'immas.
* Senaste lydelse 1980: 149.
Byggnadsvärdet för ett vatten- kraftverk nted tillhörande andelar i reg/ering.sanläggningar skall be- stämmas till det tekniska nuvärdet av kraftverket. Värderingen skall ske enligt 11 kap. 7 och 8 5.5. Vid denna beräkning får dock 75 pro- cent av äteranskaffningskostnaden inte överstiga det totala värde som har beräknats enligt 2—4 ss.
Byggnadsvärdet för ett vatten- kraftverk under uppförande skall bestämmas enligt 7 kap. 12 5.
85
Markvärdet för ett vattenkraft- verk med tilllu'irande andelar i reg- leringsanlt'iggningar skall bestäm- mas till skillnaden mellan det enligt 2—4 äs' beräknade totala värdet och 75 procent av äteranskaffningskost- naden för taxeringsenhetens bygg- nader. ()m 75 procent av återan— skaffningskostnaden överstiger det totala värdet skall markvärdet vara noll.
Har vattenkraftverket inte tagits i bruk skall markvärde beräknat en- ligt första stycket minskas med en tredjedel.
Prop. 1985/86: 160
Nuvarande lydelse
Andels- och ersättningskraft
Värdet av andelskraft skall be- stämmas till så stor del av kraftsta- tionens mark- och byggnadsvärde som motsvarar andelen. Rätt till an- delskraft skall i regel utgöra sär- skild taxeringsenhet.
Värdet av kraftstation skall mins- kas med värdet av förekommande andelskraft.
F öreslagett lydelse
Andels- och ersättningskraft
Värdet av andelskraft skall be- stämmas till så stor del av kraftverkets mark- och byggnads- värde som motsvarar andelen. Rätt till andelskraft skall i regel utgöra särskild taxeringsenhet.
Värdet av kraftverk skall minskas med värdet av förekommande an- delskraft.
10 %
Ersättningskraft anges i kilowatt taxeringseffekt. Värdet per kilowatt taxeringseffekt skall för den fastighet som lämnar kraft bestämmas med beaktande av de bestämmelser som gäller för leveransens fullgörande. För den mottagande fastigheten skall värdet per kilowatt taxeringseffekt be- stämmas utifrän det värde ersättningskraften har för den mottagande
fastigheten.
Belastningen av ersättningskraft skall dragas av från kraftstatimtens markvärde sa långt möjligt. i annat fall från dess byggnadsvärde. För- mänen av ersättningskraft skall läg- gas till markvärdet av den taxeringsenhet till vilken förmånen hör.
Belastningen av ersättningskraft skall dragas av från kraftverkets markvärde så långt möjligt. i annat fall från dess byggnadsvärde. För- mänen av ersättningskraft skall läg- gas till markvärdet av den taxeringsenhet till vilken förmånen hör.
Byggnads värde och mark- värde för vä rm e k raft v e rk II .*5
ll-Iarkvt'irdet för ett vt'irtnekrttft- verk skall bestänttnas till 2 procent av kraftverkets värde i nybyggt skiek ett/igt 5 s*.
Byggnadsvärdet för ett värma- kraftverk erhålles genom att reste- rande 98 proeent av kraftverkets värde i nybyggt skiek multiplieeras nted en nedskrivningsfaktor som beaktar den i'ärdetnittsknittg som har ttppkotntnit mellan det är då anläggningen kunde tas [ brttk (ny! by'ggnadsäret) ot'h andra året före tas'eringsäret.
Ft'ireslagen lydelse Prop. 1985/86: 160
Nuvarande lydelse
18 kap. .4 %$
Allmän fastighetsdeklaratio'n skall. om annat inte sägs i 5 %. innehålla uppgifter om namn. postadress och personnummer eller. förjuridisk per- son. organisationsnummer för fastighetens ägare. kommun och församling där fastigheten ligger. fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benäm- ning samt fastighetens officiella beteckning.
[ den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om fastighetens areal av olika ägoslag. användning och byggnader. hyror och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8— 15 kap. skall grunda sig på.
Den allmänna fastighetsdeklara- tionen skall också innehålla tipp- gifter om sådana förhållanden be- träffande fastigheten som om fas- tigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt. Vidare skall uppgift lämnas om den köpeskilling som senast betalats för fastigheten under den tioårsperiod som när- mast föregär det är allmän fastig- hetstasering äger rum.
Allmän fastighetsdeklaration. som skall avges utan anmaning. skall vara lämnad senast den l8 september året före det år då all- män fastighetstaxering äger rum.
Den allmänna fastighetsdeklara- tionen skall också innehålla upp- gifter om sådana förhållanden be- träffande fastigheten som om fas- tigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt.
Allmän fastighetsdeklaration. som skall avges utan anmaning. skall vara lämnad senast den I de- eember året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum.
Fastighetsdeklarationen med tillhörande handlingar skall lämnas till länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. _
Länsstyrelse får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer. som skall lämnas till ledning för taxering inom länet.
19 kap.
Arbetsgruppen skall senast den 15 juni året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum till skattechefen överlämna förslag till riktvärdekartor för tomtmark och riktvärdetabeller för småhus. På samma gång skall arbetsgruppen fö- reslå ändringar i de förslag till före- skrifter som avses i lä andra stycket.
Arbetsgruppen skall senast den 30 juni året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum till skattechefen överlämna förslag till riktvärdekartor för tomtmark och riktvärdetabeller för småhus. På samma gång skall arbetsgruppen fö- reslå ändringar i de förslag till före- skrifter som avses i l å andra stycket.
Nuvarande lydelse
På grundval av arbetsgruppernas förslag samt de upplysningar somi övrigt kan vinnas skall skattechefen senast den I augusti året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer avge ytt'ande över de enligt l å andra stycket lämnade förslagen till före- skrifter.
Senast den 10 september året före det år då allmän fastighetstaxe- ring äger rum skall regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer besluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 5.
'I]:
Föreslagen lydelse '
På grundval av arbetsgruppernas förslag samt de upplysningar som i övrigt kan vinnas skall skattechefen senast den 15 augusti året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer avge yttrande över de enligt l å andra stycket lämnade förslagen till före- skrifter.
Senast den I oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum skall regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer be- sluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 &.
8.5
Den som under andra året före taseringsåret äger hyres/tusenhet, som f't'irvt'irvats sedan föregående allmänna fastighets!asering. är ef- ter anmaning av länsstyrelse skyl- dig att till ledning inför allmän jas- tighetstasering lämna uppgift om de hyror som uppburits under and- ra året före taseringsåret.
Den som under andra året före taseriugsåret äger industrienhet är efter anmaning från länsstyrelse skyldig att till ledning inför allmän fastighetstaxering lämna uppgift om de hyror som uppbttrits under andra åretföre taxeringsåret.
Den som under andra året före taseringsåret är innehavare av täktenhet eller annan taxeringsen- het på vilken täktverksamhet pågår eller eljest är tillåten. är efter anmaning från länsstyrelse skyldig att till ledning inför allmän faslig/1etstasering lämna uppgift om de priser som ttnder andra året före taseringsåret uppburits för brytvärdfytalig/tet.
Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse
20 kap. 10 &
Fastighetstaxeringsnämndens första sammanträde skall äga rum senast den 5 oktober året före taxe- ringsåret. Vid sammanträdet skall ordföranden lämna noggrann redo- görelse för de föreskrifter och an- visningar angående taxeringen som berör distriktet.
Fastighetstaxeringsnämndens första sammanträde skall äga rum senast den 15 december året före taxeringsåret. Vid sammanträdet
' skall ordföranden lämna noggrann
redogörelse för de föreskrifter och anvisningar angående taxeringen som berör distriktet.
12'ä5
lfastighetstaxeringsnämnds beslut skall redovisas dels taxeringsbeslutet enligt punkterna 1—3. dels grunderna för beslutet enligt punkterna 4—7. nämligen '
1. fastighetens indelning i taxeringsenheter.
2. taxeringsenhetens beskattningsnatur och skattepliktsförhållande,
3. skattepliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde samt värde av varje värderingsenhet.
4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8— 15 kap..
5. storleken av riktvärde,
6. storleken av värderingshyra enligt 11 kap. 4 & bruttokapitaliserings- faktor enligt 11 kap. 6 &. exploateringsfaktor enligt 12 kap. 6 &. brytnings- faktor och värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet enligt 12 kap. 8 &. utbyggd effekt. taxeringseffekt. utnyttjandetid. regleringsmöjlighet och be- lägenhet enligt 15 kap. 3 & och återanskaffningskostnad enligt 11 kap. 7 s och 15 kap. 7 & samt
7. säreget förhållande som har föranlett justering av riktvärde. ] beslutet skall också redovisas den fördelning av taxeringsvärdet som har skett enligt 5 kap. 8 & tredje stycket.
Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigande belopp. som inte uppgår till fullt tusental kronor. faller bort. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.
I fråga om elproduktuutsett/leter för grunderna för beslutet redovi- sas i särskild bilaga till nämndens beslut.
18 så
Lokal skattemyndighet skall senast den 31 oktober under taxeringsåret till ägare av fastighet sända underrättelse om fastighetstaxeringsnämndens avgörande enligt 16 &. Vidare skall lokal skattemyndighet senast samma dag sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvär- det enligt 15 ä.
5 Senaste lydelse 1981: 1119. " Senaste lydelse 1985: 820.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Underrättelse skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den som vill överklaga fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxe- ring samt om innehållet i skiljaktig mening.
Underrättelse skall sändas till ägare som före utgången av juli må- nad under taxeringsåret inte erhållit underrättelse enligt 14 s. Ägaren skall senast den 25 augusti under taxeringsåret anmäla att han öns- kar underrättelse om innehållet i beslut om fastighetstaxering.
Underrättelse skall vidare sändas till ägare som före utgången av juli
- månad Linder taxeringsåret inte er-
hållit underrättelse enligt 14 s? och som senast den 25'augusti under taxeringsåret anmält att han önskar underrättelse om innehållet i beslut om fastighetstaxering.
Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år. 1988.
F inansdepartementet Pmp. 1985/86: 160
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 1986
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. samt statsråden Feldt. Leijon. Hjelm-Wallén. Andersson. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Wickbom. Johansson. Hulterström. Lindqvist
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1988
1 lnledning
Den senaste allmänna fastighetstaxeringcn ägde rum är 1981. Genom be- slut av riksdagen under år 1985 beslutades att den allmänna fastighetstas- eringen delas upp så att olika fastighetstyper blir föremål för allmän fastig- hetstaxcring skilda år (prop. 1984/85t222. SkU 1985/86:2. rskr. 2. SFS 1985: 820 och 821 1. Enligt beslutet skall hyreshus-. industri-. exploaterings- och specialenheter taxeras år 1988. småhttsenheter år 1990 och lantbruks- enheter år 1992. Därefter skall taxering ske vartannat åri samma ordnings- följd. _ Till grund för förslaget låg ett slutbetänkande (SOU 1984:37 och 38) Rullande fastighetstaxering m.m.från 1976 ars fastighetstaxeringskom- mitte (Fi 1976: 05)'. Betänkandet har remissbehandlats. Sammanfattningen av och lagförslagen i betänkandet samt en förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttranden har fogats till propositio- nen 1984/85: 222 som bilaga I. 2 resp. 3.
Kommittén tillsattes år 1976 för att se över reglerna för fastighetstaxc- ringen. Kommittén fick år 1978 genom tilläggsdirektiv i uppgift att bl.a. överväga frågan om en rullande fastighetstasering. Kommittén har över- lämnat sex delbetänkanden. (SOU 1979: 32 och 33) Fastighetstaxering 81. (SOU 1979:81) Fastighetstaxering 81 Industribyggnader. (Ds B 1980:4) Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering. (Ds B 1980: 5) Villabeskatt- ning 85. (Ds B 1980: 8) Besvärsregler vid allmän fastighetstasering. följd- ändringar m.m.och (Ds B 1981:5) Särskild fastighetstaxering. Samtliga utom ett. Ds B 1980:—'I. har legat till grund för lagstiftning.
Jag avser nu att behandla de frågor därjag anser att ändringar bör ske i gällande regelsystem inför den allmänna fastighetstaxeringen är 1988.
Vidare kommer jag att behandla de frågor som tagits upp i det nämnda delbetänkandet (Ds B 1980:4) Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxe- ' Regeringsrädet Ulla Wadell. ordförande. fastighetsrådct Bertil Hall. riksdagsleda— möterna Paul Jansson. Stig Josefson och Bo Lundgren. skattedirektören Lars Malmberg. kommunalrådet Birgitta Nädcll samt riksdagsledamotcn Börje Stensson. 19
ring. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats och finns Prop. 1985/86: 160 tillgänglig i ärendet (dnr 1050/80).
2. Föredragandens överväganden 2.1 Allmänna synpunkter
Det system för allmän fastighetstaxering som riksdagen beslutade om år 1985 innebär att den allmänna fastighetstaxeringen görs i tre omgångar under en sexårig omloppstid. Fastighetsbeståndet är indelat i tre grupper som taxeras skilda år. Hyreshus-. industri-. exploaterings- och specialen- heter taxeras år 1988. smähusenheter år 1990 och lantbruksenheter år 1992. Taxering sker sedan vartannat åri samma ordningsföljd. Skälen för denna uppdelning var främst att förbättra arbetssituationen för bl. a. skat- temyndigheterna och samtidigt öppna möjligheterna att bättre än tidigare kunna ha en fast organisation för fastighetstaxeringen. Ett annat viktigt skäl är att kvaliteten på det förberedelsearbete som skall ske inför en allmän fastighetstaxering kan förbättras genom att resurserna kan koncen- treras på en eller ett fåtal fastighetskategorier åt gången. Det gäller såväl möjligheterna att ta vara på ettarenheterna från tidigare taxering och ' därvid förbättra de grundläggande bestämmelserna som att utbilda taxe- ringsfunktionärer. Resultatet härav blir mer rättvisa och riktiga taxeringar.
Riksdagen har tidigare i en skrivelse. rskr. 1981/82: 179. begärt hos regeringen en allmän och förutsättningslös översyn av fastighetstaxering- en. I samband med att propositionen" om en uppdelad allmän fastighets- taxering behandlades av skatteutskottet uttalade utskottet. SkU 1985/86: 2. att utskottet förutsatte att frågorna om vad som borde göras och vilken form den begärda översynen lämpligen borde ha skttlle prövas av regering- en så skyndsamt sotn möjligt. eftersom resultatet borde läggas till grund för den kommande fastighetstaxeringen 1988.
För att den av riksdagen beslutade allmänna fastighetstaxeringen skall kunna äga rum och förberedelserna inför denna kunna vidtas måste regler- na i materiellt avseende beslutas så snart som möjligt. Jag tar därför nu upp de frågor som jag anser bör ändras i förhållande till vad som gäller för närvarande. För att få underlag för 'ett ställningstagande om vilka frågor som bör ändras har inom regeringskansliet samt inom en projektgrupp hos riksskatteverket. RSV. i samråd med lantmäteriverket pågått ett omfat- tande översynsarbete av bestämmelserna. Härvid har beaktats de prak- tiska erfarenheterna av 1981 års allmänna fastighetstaxering och de syn- punkter som framförts från skilda håll bl.a. frånfastighetstaxeringskom- mitte'n i dess slutbetänkande och i remissyttranden över detta. De förslag till ändringar som jag föreslår inför 1988 års allmänna fastighetstaxering är emellertid av mindre omfattning. Detta beror på att de bestämmelser som gällde vid 1981 års allmänna fastighetstaxering i fråga om de byggnads- typer som skall taxeras år 1988 visat sig i stort sett fungera väl och ge ett rättvist resultat.
I fråga om småhus som skall vara föremål för allmän fastighetstaxering vid nästa allmänna fastighetstaxeringstillfälle. år 1990. är situationen en 20
a'nnan. Kritiken mot 1981 års allmänna fastighetstaxering såvitt den avsåg småhus var både omfattande och mångfacetterad. Den har kommit från skilda häll. såsom från riksdagen. JO och RSV m.fl. lnför taxeringenav småhus måste en översyn äga rum av de bestämmelser som då blir ak- tuella. 1 denna översyn bör även ingå resultatet av bostadskommitténs (Bo 1982202) arbete. Kommittén har nyligen avlämnat sitt slutbetänkande (SOU l986:4—6) som för närvartmdc är föremål för remissbehandling. Översynen bör avse såväl de materiella som de formella reglerna. Över— synen bör också inriktas på att åstadkomma förenklingar i systemet. En sådan översyn bör kotnma i gång snarast möjligt. Min avsikt är att låta företrädare för riksdagspartierna fortlöpande följa och lämna synpunkter på arbetet.
Fastighetstaxcringskommittén hari sitt slutbetänkande bl.a. lämnat för- slag om införande av en s. k. rullande fastighetstaxering. En sådan bygger enligt förslaget på tre parallella förfaranden — avstämning. omtaxcring och omräkning — och skulle innebära att taxeringsvärdena bättre än för närva- rande skulle följa den aktuella marknadsnivån. Kommitténs förslag inne- bär vidarc omfattande ändringar i bl. a. taxeringsförfarandet och taxerings- organisationen. Således skall taxeringsarbetet överföras från taxerings- nämndcrna till de lokala skattemyndigheterna. Jag är inte för närvarande beredd att ta ställning till dessa och flera andra frågor som kommittén behandlat. De kräver ytterligare överväganden innan ställning kan tas till dem. 1 dessa överväganden ingår bl.a.resultatet av bostadskommitténs arbete.
2.2. Vad som skall taxeras vid resp. allmän fastighetstaxering
Mitt förslag: Exploateringsmark skall inte som för närvarande inde- las i särskilda exploateringsenheter utan ingå i småhus-. hyreshus- eller industrienhet beroende på vilken byggnadstyp exploaterings- marken är avsedd för. Exploateringsmark får inte ingå i taxeringsen— het som är'bcbyggd.
Växthus och djurstall skall indelas som ekonomibyggnad och hänföras till lantbruksenhet även om de inte har något samband med jordbruk eller skogsbruk. Emellertid skall sådan lantbruksenhet till Skillnad mot övriga lantbruksenheter ha beskattningsnaturen annan
_J
fastighet.
Skälen för mitt förslag: Den allmänna fastighetstaxeringen. som tidigare skulle äga rum vart femte år. varvid samtliga fastighetstyper taxerades samma år. har enligt riksdagens beslut delats tipp så att olika fastighetsty- per blir föremål för allmän fastighetstaxering skilda år (prop. 1984/85: 222. SkU 1985i86: 2. rskr. 2. SFS 1985: 820 och 821). Således skall hyreshus-. industri-. exploaterings— och specialenheter taxeras år 1988. småhusen- heter är 1990 och lantbruksenheter år 1992. Därefter sker taxering vartan- nat år i samma ordningsföljd. Under mellanliggande år då en fastighetstyp
inte är föremål för allmän fastighetstaxering skall liksom tidigare särskild fastighetstaxering äga rum av den fastighetstypen.
År 1988 skall således exploateringsenheter vara föremål för fastighets- taxering. Exploateringsenhet består av exploateringsmark. som utgörs av obebyggd mark som ingår i fastställd stadsplan eller byggnadsplan och som till någon del är avsedd att användas för byggnadsändamål. Om marken skall indelas-som tomtmark eller om det är uppenbart att exploatering inte kommer att genomföras eller kommer att avsevärt fördröjas skall marken emellertid inte klassificeras som exploateringsmark. Värderingen av ex- ploateringsmark tillgår på så sätt att de riktvärden som fastställts för tomtmark för den byggnadstyp som marken är avsedd för multipliceras med en exploateringsfaktor. Detta innebär att exploateringsmark som är avsedd för småhusbebyggelse skall taxeras år 1988 med värdena för tomt- mark för småhus som grund. Emellertid skall tomtmark för småhus taxeras först år 1990. varför några värden för tomtmark för småhus således inte finns tillgängliga vid 1988 års taxering. Det skulle innebära ett mycket omfattande merarbete att inför 1988 års taxering ta fram behövliga värden för tomtmark för småhus. Jag föreslår därför att exploateringsmark inte indelas i särskilda exploateringsenheter utan inordnas under småhus-. hyreshus- eller industrienhet beroende på vilken typ av bebyggelse exploa- teringsmarken är avsedd för. Genom en sådan ändring kommer exploate- ringsmark för småhusbebyggelse att taxeras år 1990. således samma år som riktvärden för tomtmark för småhus finns tillgängliga. Jag föreslår ingen ändring av reglerna för värdering av exploateringsmark. Förslaget innebär att exploateringsenhet upphör som särskilt slag av taxeringsenhet. Vad jag nu föreslagit föranleder ändringar i 1 kap. 7s' och 4 kap. 5 & fastig- hetstaxeringslagen (1979: 1152). F'l'L.
Genom förslaget kommer cxploaleringsmark att kunna ingå i taxerings- enhet som vid inkomstbeskattningen är föremål för schablonbeskattning. Detta innebär att en småhusenhct med småhus och tomtmark skulle kunna tillföras exploateringsmark till ett betydande värde. Ägaren skulle härige- nom komma att vid inkomstbeskattningen t.ex.som intäkt få ta upp en mycket högre schablonintäkt än tidigare. Detta ärinte rimligt. Jag föreslår därför att exploateringsmark inte får ingå i taxeringsenhet som är bebyggd. Vad jag nu föreslagit föranleder en ändring i 4 kap. 6äl F'I'L. Förslaget föranleder även en följdändring av teknisk natur i 5 kap. 7 & FTL.
Växthus och djurstall som inte hade något samband med jordbruk indelades vid 1981 års allmänna fastighetstaxering som övrig byggnad och marken som tomtmark till sådan byggnad. Egendomen taxerades som industrienhet. Växthus och djurstall med anknytning till jordbruk indela- des däremot som ekonomibyggnad och ingick i en lantbruksenhet. Vid värderingen av växthus och djurstall utan samband med jordbruk utgick man vid fastställande av byggnadsvärdet från riktvärdet för ekonomibygg- nad. Marken värderades med riktvärdet för industrimark som grund.
Enligt nuvarande regler skall industrienheter taxeras år 1988 och lant- bruksenheter år 1992. Vid taxering år 1988 föreligger således inte riktvär- den för ekonomibyggnad. Att ta fram sådana skulle medföra ett betydande merarbete. Vidare skulle genom att växthus och djurstall med samband
med jordbruk skall taxeras år 1992 komma att gälla skilda värdenivåer Prop. 1985/86: 160 mellan byggnader med och utan samband'med jordbruk. Detta är enligt min mening otillfredsställande. Jag föreslår därför att till byggnadstypen ekonomibyggnader även hänförs växthus och djurstall utan samband med jordbruk. Härigenom kommer alla växthus och djurstall att taxeras år 1992 och ingå i lantbruksenhet. Enligt nuvarande bestämmelser skall lantbruks- enhet alltid ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet. Växthus och djur- stall utan samband med jordbruk ingick vid föregående "taxering i industri- enhet. vilken alltid har beskattningsnaturen annan fastighet. Jag anser att växthus och djurstall som inte har något samband med jordbruk även i fortsättningen skall ha beskattningsnaturen annan fastighet. Vad jag nu nämnt föranleder ändringar i 2 kap. 2 s. 4 kap. 11 å och 11 kap. 1 & FTL.
2.3. Skatteplikt
Mitt förslag: Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnä- tet för vatten samt värmecentral och anläggning för förvaring av radioaktivt avfall skall. till skillnad mot för närvarande. hänföras till specialbyggnad och därmed undantas från skatteplikt.
Skälen för mitt förslag: Vid fastighetstaxering skall byggnader och mark indelas i byggnadstyper resp. ägoslag. Byggnader indelas i småhus, hyres- hus, ekonomibyggnad. industribyggnad. spccialbyggnad och övrig bygg- nad. Som specialbyggnad. och därmed undantagen från skatteplikt. indelas byggnader som har ett sa allmännyttigt ändamål att de anses skola vara skattefria. Hit hör t. ex. försvarsbyggnad. vårdbyggnad. skolbyggnad och allmän byggnad.
Även distributionsbyggnad hör hit. Som sådan byggnad indelas byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas. värme eller elektri- citet. Däremot ingår inte motsvarande byggnad för överföring eller distri- btttion av vatten. Jag anser att även sådan byggnad bör klassificeras som spccialbyggnad och undantas från skatteplikt.
Uppvärmning av hyreshusfastigheter med vattenburen värme sker i huvudsak med egen oljeeldad panna. med egen undercentral kopplad till tjärrvärmeverk eller med en för flera fastigheter gemensam värmecentral. Vid taxeringen åsätts fastigheten. oavsett på vilket av dessa sätt den uppvärms. ett värde som i huvudsak är baserat på utgående hyran. Någon differentiering av detta värde med hänsyn till sättet av uppvärmning sker inte. Enligt nuvarande bestämmelser åsätts dessutom sådan undercentral och gemensam värmecentral separata taxeringsvärden som industrien- heter. Härigenom uppstår en dubbeltaxering. Enligt min mening bör denna dubbeltaxering upphöra. Detta bör ske genom att som en undergrupp till spccialbyggnad. och därmed bli undantagen från skatteplikt. hänföra sådan undercentral eller gemensam värmecentral. Undergruppen kan lämpligen få benämningen värmecentral. Till gruppen värmecentraler räknas inte kraftvärmeverk (fjärrvärmeverk. mottrycksanläggning) som även är inrät- tat för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution.
|») '.)J
Dessa anläggningar utgör elproduktionsenheter och skall taxeras enligt reglerna härför. *
Som spccialbyggnad indelas även reningsanläggningar. Hit hör vatten- verk. avloppsreningsverk. sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning. På senare tid har byggts anläggningar för förva- ring av radioaktivt avfall. Jag anser att sådana anläggningar också bör vara skattefria. Jag föreslår därför att dessa får omfattas av begreppet renings- anläggning.
Jag ärinte beredd att i övrigt göra någon ändring av vilka byggnader som skall indelas till gruppen spccialbyggnad och således vara undantagna från skatteplikt. .
Vad jag nu föreslagit medför ändringari 2 kap. 295 FTL.
2.4. Värderingsfrågor
Vid allmän fastighetstaxering år 1988 skall hyreshus-. industri-. exploate— rings- och specialenheter taxeras. Speeialenheter. som är undantagna från skatteplikt. skall inte åsättas något värde. Däremot skall övriga enheter åsättas taxeringsvärde. Jag har tidigare föreslagit att exploateringsenhet som en typ av taxeringsenhet skall slopas. Däremot skall den mark. ex- ploateringsmark. som för närvarande bildar exploateringsenhet enligt vad jag tidigare föreslagit värderas men ingå i småhus-. hyreshus- eller indu- strienhet beroende på för vilket slag av bebyggelse den är avsedd.
En översyn och ett utredningsarbete har. somjag tidigare nämnt. bedri- vits föratt om möjligt förbättra metoderna för värdering av de fastighetsty- per som skall taxeras år 1988. Jag vill nu ta upp de regler som jag anser behöver ändras inför nämnda taxering. Det gäller såväl hyreshus- som vattenfallsenheter.
2.4.1. Hyreshusenheter
Mitt förslag: Nuvarande värderingsmodell för hyreshusenhet behålls i huvudsak oförändrad. Mindre ändringar görs i fråga om det s. k. normhusets karaktär. Således föreslås att hyran för ett sådant hus skall uppgå till 131 000— 140000 kr. Vidare skall för värderings- enheter med en hyra under 100000 kr. finnas minst 15 hyresklasser mot för närvarande 20. Värdefaktorn standard slopas.
Skälen för mitt förslag: Hyreshusenheter utgörs av hyreshus och tomt- mark för sådan byggnad. Hyreshus är byggnad som är inrättad till bostad ät minst tre familjer eller till kontor. butik. hotell. restaurang och liknande. Vid värderingen av hyreshusenheter används en bruttokapitaliseringsme- tod. som innebär att totalvärdet för enheten beräknas genom att hyran ' multipliceras med en bruttokapitaliseringsfaktor. Denna bestäms med hän- syn till enhetens ålder. standard och markvärdeandel.
Tomtmarkens värde bestäms med utgångspunkt i värdefaktorerna typ av bebyggelse och i vissa fall typ av våningsplan. Med typ av bebyggelse
Prop. 1985/86: 160
avses det ändamål bebyggelsen på tomtmarken är avsedd för. antingen Prop. 1985/86: 160 bostäder eller lokaler. Med typ av våningsplan avses planets utformning och belägenhet inom byggnaden. .
Riktvärde för hyrcshusenhet skall utgöra sammanlagda värdet av bygg- nader och mark. Riktvärdet för hyreshusenheter med olika klassiftcerings- data anges i tabeller. Sådana finns upprättade för olika värdeniväer. Dessa bestäms genom riktvärdet för en hyrcshusenhet med normalt förhållande mellan värderingsenhetens markvärde och dess hyra. bebyggd med ett modernt hyreshus från tiden 1950—1959 och en hyra av 70000—74 000 kr. Riktvärdet för en sådan enhet får endast anges enligt värden i en fastställd värdeserie. Värdefaktorerna för värdering av hyrcshusenhet är hyra, ål- der. standard och markvärdeandel.
Enligt 1976 års fastighetstaxeringskommitté har taxeringen av hyreshus- enheter vid 1981 års allmänna fastighetstaxering i huvudsak varit utan större problem. Inte heller de remissinstanser som yttrade sig över kom- mitténs slutbetänkande framförde några större invändningar mot nuvaran- de värderingsmodell. Jag vill eniellertid föreslå några ändringar. Vid kon- struktion av de tabeller som används vid värdering av hyreshus utgår man från ett för beståndet representativt hyreshus, s. k. normhus. Detta utgörs av ett modernt hyreshus som är uppfört under åren 1950—1959 och som har en hyra av 70000—74 000 kr. Normhuset bör utgöras av ett hyreshus som vid varje allmän fastighetstaxering är representativt. Hyresutveck- lingen har emellertid medfört att den hyresnivå som nu finns för normhuset inte längre är representativ. Den bör således anpassas till den aktuella hyresnivån. Enligt vad jag har inhämtat bör hyreshusnivån ändras till 131000—140000 kr. . '
Hyresutvecklingen medför att det inte längre är nödvändigt att det för värderingsenheter med en hyra under 100000 kr. skall finnas minst 20 hyresklasser. Det är tillräckligt om det i detta fall finns minst 15 klasser.
För närvarande utgör. som nämnts. standarden en värdefaktor vid vär- deringen av hyreshus. Standarden bestäms med hänsyn till husets bygg- nadsmaterial och utrustning. Skillnaden i standard mellan olika hyreshus beaktas vid värderingen även utan en särskild standardfaktor. Således påverkar ju t.ex. standarden storleken på hyran. vilken är en annan värdefaktor. Vidare är samvariationen mellan värdefaktorerna ålder och standard mycket påtaglig. eftersom åldern skall vara ett uttryck för hyres- husets sannolika återstående livslängd. Jag anser därför att Värdefaktorn standard kan slopas. Detta medför dessutom en förenkling vid deklara- - tionstillfället för fastighetsägaren. Vad jag nu nämnt om Värdefaktorn standard föranleder även att definitionen på normhuset som ett modernt hyreshus kan tas bort.
Mina överväganden föranleder ändringar i 9 kap. 2 och 3 åå FTL.
Is) 'Jl
2.4.2 Värdering av vatten- och värmekraft m. m.
Mitt förslag: Regleringsanläggningar. som till huvudsaklig del är avsedda för vattenkraftändamäl. skall inte längre utgöra självständi- ga taxeringsenheter. Värdet av dessa skall beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningarna. Vattenfallsenhet skall betecknas elproduktionsenhet. Annan anläggning som inrättats för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution skall också bilda elproduktionsenhet. i stället för att som för närva- rande utgöra industrienhet. Reglerna för värdering av värmekraft- verken tas in i kapitlet om elproduktionsenheter. 1 fråga om värme- kraftverk införs. liksom för närvarande förekommer i fråga om vattenkraftstation. en möjlighet att jämka riktvärdena med hänsyn
för ett värmekraftverk skall bestämmas till 2% av kraftverkets vär- de i nybyggt skick. Byggnadsvärdet för ett värmekraftverk erhålls genom att resterande Värde. 98%. skall liksom för närvarande'multi- plieeras med en nedskrivningsfaktor som beaktar den värdeminsk- ning som har uppkommit mellan det år då anläggningen togs i bruk och andra året före taxeringsåret.
I fråga om elproduktionsenheter skall finnas möjlighet till en för- enklad redovisning av fastighetstaxeringsnämnds beslut. till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet. Markvärdet |
Kommitténs förslag: Kommittén framhåller att erfarenheterna från 1981 års allmänna fastighetstaxering vad avser 'vatten- och värmekraftanlägg- ningar är i huvudsak goda. Kommittén anser att klassindelningen av vissa _ värdefaktorer vid värderingen av vattenfall bör slopas. ] fråga om värme- kraftverk anser kommitten att markvärdet för anläggningarna bör ingå i riktvärdet. -
Rcmissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga har bl.a.ansett att markvärdet skall ingå i anvisat erfarenhetstal för vår- mekraftanläggningar.
Skälen för mitt förslag: lnför 1981 års allmänna fastighetstaxering inför- des helt nya värderingsregler i fråga om vattenfallsenheter. Den nya vat— tenfallsvärderingen bygger på en renodlad avkastningsmetod där avkast- ningen bestäms sä att den samlade intäkten från de olika kraftslagen skall täcka de samlade driftkostnaderna och ge skälig ränta på nedlagt kapital. Värderingen av kraftstationer och regleringsanläggningar inom ett och samma avrinningsområde samordnades.
Jag vill först ta upp frågan om behandlingen av regleringsanläggningar vid taxeringen. Det samlade värdet av vattenkrafttillgångarna fördelades vid 1981 års allmänna fastighetstaxering på kraftstationerna och reglerings- anläggningarna (regleringsmz'tgasinen'). En sådan uppdelning hade tidigare en funktion vid den kommunala inkomstbeskattningen. Den kommunala beskattningen av juridiska personer har emellertid slopats fr.o.m. in— komståret 1985 (prop. 1984/85:70. SkU 23. rskr 110. SFS 1984: 1060). Fördelningen av det samlade värdet på regleringsanläggningar torde därför
Prop. 1985/86: 160
inte ha någon funktion att fylla vid beskattningen. Det skulle vara en förenkling att slippa dela upp den taxeringseffekt som alstras vid ett vattenkraftverk i en del för kraftverket och i en annan del för de uppströms belägna regleringsanläggningarna. Detta kan uppnås genom att reglerings- anläggningar som huvudsakligen är till nytta för vattenkraftverk och som för närvarande utgör särskilda taxeringsenheter inte längre skall utgöra särskilda taxeringsenheter. Värdet av dessa regleringsanläggningar kan i stället beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggning- arna. Någon förändring av det totalt åsatta taxeringsvärdet uppkommer inte. Vid en sådan omläggning reduceras antalet vattenfallsenheter från ca 1300 till ca 1000. Jag anser att en sådan förändring innebär så stora förenklingar att den bör genomföras. Vadjag nu nämnt föranleder ändring- ar i 4 kap. 10% samt 15 kap. 1, 2. 4 och (.)—8.5.5 FTL.
Som jag tidigare nämnt värderades vid 1981 års allmänna fastighetstaxe- ring vattenkraften enligt en avkastningsmetod. Värmekraften taxerades enligt en produktionskostnadsmetod. som innebär att de värderades med utgångspunkt i anläggningskostnaderna (återanskaffningskostnaderna). varvid hänsyn togs till den värdeminskning som anläggningarna undergått.
Gruppen värmekraftverk består av bl. a. kärnkraftverk. olje- och kolel- dade kondensverk. kraftvärmeverk och gasturbiner. De svarar tillsam- mans med de ca tusen vattenkraftverken för ca 98 % av den totala elpro- duktionen i landet. Resterande elproduktion skeri samband med industri- ell verksamhet.
De olika kraftslagen kan inte ses isolerade från varandra vid värdering- en. Vid värderingen bestäms den totala avkastningen med utgångspunkt i .de gällande tarifferna. Dessa är emellertid satta så att den samlade intäkten från de olika kraftslagen skall täcka de samlade driftkostnaderna och dessutom förränta nedlagt kapital. Den billiga vattenkraften får därigenom kompensera den dyrare värmekraften. De olika produktionsförutsättning- arna utnyttjas på ett optimalt sätt. Den värmekraft som ingår i vårt elsys- tem gör det möjligt att bättre utnyttja vattenkraften. Värmekraften bidrar därför till att öka vattenkraftsanläggningarnas avkastning. En del av vår- mekraftens värde kommer vid en strikt avkastningsvärdering att redovisas som förhöjda värden på vattenkraftsanläggningarna.
För att skapa en rimlig nivå när det gäller värderingen av de samlade elkraftstillgångarna infördes vid föregående allmänna fastighetstaxering en jämkningsregel. Den innebär att vattenkraftens avkastningsvärde skall jämkas med hänsyn till lönsamheten av den totala elproduktionen i landet. Den samordning av produktionen som sker i vattenkraftverken och vär- mekraftverken gör det svårt att värdera de olika typerna av kraftverk i förhållande till varandra. Kraftverken har sitt största värde vid en sampro- duktion. där de kan komplettera varandra. Taxeringen går därför till så att man först fastställer det totala värdet av elproduktionen i landet och sedan fördelar detta mellan i första hand vattenkraftverken och värmekraftver- ken. Därefter sker en fördelning mellan de olika grupperna av värmekraft- verk. varvid bl.a.drifttiderna för de olika typerna av anläggning skall beaktas. Införandet avjämkningsregeln innebar en markering av att behov av samordning förelåg. Någon motsvarande regel för jämkning av de på
återanskaffningskostnaden baserade riktvärdena för värmekraftverken in- Prop. 1985/86: 160 fördes inte inför föregående allmänna fastighetstaxering. Jag anser emel- lertid att det är erforderligt att kunna göra nödvändiga jämkningar även för värmekraftverken. Då vissa särregler behöver införas för värmekraftver- ken är det naturligt att samla alla bestämmelser om vatten— och värmekraft- verken i samma kapitel. 15 kap. Namnet på taxeringsenhet som även omfattar värmekraftverk kan lämpligen vara elproduktionsenhet.
Vad jag nu har anfört föranleder ändringar i 6 kap. 13 ä. 7 kap. 15 a'. 11 kap. 1.5. 15 kap. t—toss samt av rubriken till 15 kap. och rubrikerna närmast före 15 kap. 2 och 7 åå FTL. Vidare bör en ny paragraf. 15 kap. 1 1 & FTL. och en ny rubrik närmast före denna paragraf införas.
I fråga om värderingen av vattenkraftverk har inte behov visat sig föreligga av några större förändringar. Jag anser dock. liksom kommitten. att klassindelningen av värdefaktorer bör slopas. .Jag föreslår att så sker i fråga om samtliga värdefaktorer. På så sätt kan möjlighet skapas att undvi— ka alltför stora ojämnheter i taxeringsvärdena mellan förehållandevis lik- värdiga anläggningar. Detta föranleder ändringari 15 kap. 3 och 5155 FTL.
I fråga om värderingen av värmekraften anserjag inte behov föreligga att göra några omfattande sakliga förändringar. För att förenkla värderingen föreslårjag emellertid att markvärdet för ett värmekraftverk schablonmäs- sigt skall bestämmas till 2 %- av kraftverkets totala värde i nybyggt skick. Resterande värde föreslås utgöra byggnadsvärde.
I fastighetstaxeringsnämnds beslut skall redovisas dels själva beslutet och dels vissa särskilt angivna grunder för beslutet. Elproduktionsenhe- terna är en relativt liten grupp taxeringsenheter. Värdering och redovis- ning skiljer sig väsentligt från andra slag av taxeringsenheter, vilket ställer till stora problem vid redovisningen av beslutet. Bl. a, komplicerar denna grupp framtagandet av ADB—program och blanketter. Det vore därför värdefullt att kunna ha en möjlighet att redovisa besluten på ett förenklat sätt. Detta måste emellertid i sådant fall ske utan att svårigheter uppkom- mer att ta del av dessa uppgifter. En lämplig form är att _i fråga om elproduktionsenheter endast behöver redovisas själva beslutet. Övriga uppgifter som normalt redovisas böri sådant fall redovisas i särskild bilaga till nämndens beslut.
2.5. Uppgifter till ledning vid taxering
Mitt förslag: Skyldigheten att i allmän fastighetsdeklaration lämna uppgift om köpeskilling som senast betalats för fastigheten skall
upphöra.
Skälen för mitt förslag: 1 allmän fastighetsdeklaration skall uppgift läm- nas om bl. a. den köpeskillingsom senast betalats för fastigheten under den tvåårsperiod som föregår det år allmän fastighetstaxering äger rum. Enligt vad jag har inhämtat föreligger inte längre behov av att inhämta uppgiften från deklarationen. eftersom uppgift om köpeskilling fås på annat sätt. Jag
föreslår därför att denna uppgiftsskyldighet upphör. Detta föranleder en ändringi 18 kap. 4 & FTL.
Efter anmaning skall deklarationsskyldig förete alla handlingar som be- hövs för kontroll av fastighetsdekIarationen såsom skogsbruksplan eller annan uppskattningshandling som avser skog på fastigheten. byggnadsrit— ningar eller köpeavtal (18 kap. 7 & FTL). Enligt vad jag har inhämtat kan det finnas visst behov av att efter anmaning kunna få ta del av täktplan vid taxering av täktmark. Jag instämmer i att det i vissa fall kan vara värdefullt att vid taxeringen ha tillgång till täktplan. Nuvarande utformning av be- stämmelsen inrymmer emellertid enligt min mening möjlighet till att an- mana att lämna täktplan. Någon författningsändring behövs således inte.
2.6. Insamling av uppgifter om hyror m.m.
Mitt förslag: Den som under andra året före taxeringsåret äger hyreshus som förvärvats sedan föregående allmänna fastighetstaxe- ring är efter anmaning av länsstyrelse skyldig att lämna uppgift om de hyror som uppburits under andra året före taxeringsåret. Det- samma gäller den som under andra året före taxeringsåret äger industrienhet. Den som under andra året före taxeringsåret är inne- havare av täktenhet eller annan taxeringsenhet på vilken täktverk- samhet pågår eller eljest är tillåten är efter anmaning från länsstyrel- se skyldig att lämna uppgift om de priser som under år 1986 uppbu- rits för brytvärd fyndighet.
Skälen för mitt förslag: Inför en fastighetstaxering sker ett mycket omfat- tande förberedelsearbete. Det är under denna procedur som grunden läggs för ett likformigt och riktigt taxeringsresultat. Ett mycket väsentligt mo- ment i detta arbete är den provvärdering som äger rum inför taxeringen. Inför provvärderingen av hyreshus- och industrienheter utgör uppgifter om rådande hyresnivåer grunden för värderingen. I fråga om hyreshusenheter är det den utgående hyran som är intressant och i fråga om industrienheter värderingshyran. För att uppnå en rättvis och riktig taxering är det nöd- vändigt att tidigt kunna få tillgång till erforderligt underlag vad avser hyror i hyreshus- och industrienheter. Inför 1981 års allmänna fastighetstaxering infördes i övergångsbestämmelserna till FTL en skyldighet för ägare till hyreshus- och industrienheter att i vissa fall efter anfordran lämna upp- gifter om hyror som uppburits. Denna bestämmelse gällde endast vid 1981 års allmänna fastighetstaxering. varför författningsstöd saknas för en mot- svarande insamling inför kommande allmänna fastighetstaxeringar. Enligt min mening är dessa uppgifter så väsentliga under förberedelsearbetet att motsvarande skyldighet till uppgiftslämnande som förelåg vid föregående allmänna fastighetstaxering nu bör införas för framtiden. Skyldigheten bör åligga den som under andra året före taxeringsåret äger hyreshus- eller industrienhet. I fråga om hyrcshusenhet skall skyldigheten gälladen som
förvärvat fastighet sedan föregående allmänna fastighetstaxering. Uppgif- ten skall avse hyror som uppburits under andra året före taxeringsåret.
Motsvarande behov av uppgifter föreligger vid förberedelsearbetet inför taxering av täktmark. Vid 1981 års allmänna fastighetstaxering insamlades uppgifter om priser för olika material såsom grus genom bl.a. studier av handlingar i täktärenden enligt naturvårdslagen och förfrågningar hos ex- ploatörer och markägare. Jag anser att även i fråga om täktmark bör motsvarande uppgiftsskyldighet föreligga.
Jag föreslår att en ny paragraf. 19 kap. 8 s. med det innehålljag nu nämnt införs i FTL.
2.7. Tidpunkt för avlämnande av allmän fastighetsdeklaration m. m. '
Mitt förslag: Deklarationstidpunkten vid allmän fastighetstaxering llyttas från den 18 september till den 1 december året före det år då taxeringen äger rum. Vissa tidpunkter för förberedelsearbetet och tidpunkten för fastighetstaxeringsnämndens första sammanträde an- passas till att deklarationstidpunkten ändras.
Skälen för mitt förslag: Tidsfristerna för beslut om taxering, omprövning och taxeringsarbetets avslutande har inför 1988 års allmänna fastighets- taxering redan ändrats av riksdagen (prop. 1984/85: 222. SkU 19851'8612. rskr. 2. SFS 1985:820). Jag vill nu föreslå ändring av ytterligare några tidpunkter.
Enligt nuvarande bestämmelser skall allmän fastighetsdeklaration. sotn skall avges utan anmaning. vara lämnad senast den 18 september året före taxeringsåret. Den nya ordningen med en uppdelad allmän fastighetstaxe- ring innebär att särskild fastighetstaxering kommer att ske under mellanlig- gande år av de fastighetstyper som inte är föremål för allmän fastighets- taxering samma år. Den särskilda fastighctstaxeringsnämndens arbete be- träffande fastighetstaxeringen skall vara avslutat senast den 30 september under taxeringsåret. Den lokala skattemyndigheten skall senast den 31 oktober under taxeringsåret sända underrättelse till ägare om den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut. Med nu gällande bestämmelser kom- mer således den särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete och under- rättelse om dess omprövade beslut att inträffa efter det att allmän fastig- hetsdeklaration skall ha lämnats. Detta förhållande anser jag vara otill- fredsställande och föreslår dätför att den senaste tidpunkten för att lämna allmän fastighetsdeklaration flyttas till den 1 december under taxerings- året. Detta innebär att den tid som den allmänna fastighetstaxeringsnämn- den har till sitt förfogande att fatta beslut om taxering minskari motsvaran- de grad. Emellertid tlyttades. i samband med att beslut fattades om uppde- lad allmän fastighetstaxering. tidpunkten för när nämnden skulle ha fattat sitt beslut från den 31 januari till den 31 maj under taxeringsäret. Nämnden får därför även efter den nu föreslagna ändringen en förlängd arbetsperiod i
förhållande till vad som gällde vid den senaste allmänna fastighetstaxering- en. Vad jag nu nämnt föranleder en ändring i 18 kap. 9 & FTL.
Under förberedelsearbetet inför allmän fastighetstaxering skall i varje fastighetstaxcringsdistrikt finnas en arbetsgrupp som består av ledamö- terna i nämnden. Arbetsgruppen skall senast den 15juni året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum bl. a. föreslå ändringar i förslag till skilda föreskrifter. Skattechefen skall därefter. dock senast den 1 augusti året före taxeringsåret. avge yttrande över de lämnade förslagen till före- skrifter. Senast den 10 september nämnda år skall regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer besluta i fråga om föreskrifterna. Fastig- hetstaxeringsnämndens första sammanträde skall äga rum senast den 5 oktober året före taxeringsåret. Den senare tidpunkten bör flyttas till den 15 december. vilket motsvarar framflyttningen av deklarationstidpunkten. Den nu föreslagna flyttningen av deklarationstidpunkten gör det möjligt att även flytta de övriga nämnda tidpunkterna i motsvarande grad. Jag anser emellertid det vara värdefullt att förlänga tidpunkten mellan att föreskrif- terna beslutas och fastighetstaxeringsnämnden börjar sitt arbete. Jag före- slår därför att tidpunkterna flyttas framåt 2-3 veckor. Vadjag nu föreslagit föranleder ändringari 19 kap. 5-7 så och 20 kap. 10 s' F'l'L.
Jag föreslår även en ändring i 20 kap. 18 & FTL. Ändringen är endast av redaktionell art och innebär en anpassning till motsvarande bestämmelse vid särskild fastighetstaxering. 28 kap. 7.5 FTL.
2.8. Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering
Mitt förslag: Förseningsavgift vid för sent lämnad allmän fastighets- deklaration införs inte. Ej heller införs skattetillägg för oriktiga eller utelämnade uppgifter vid fastighetstaxering.
Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att förseningsavgift skall utgå om fastighetsdeklaration lämnas in för sent vid allmän fastighetstaxering. Kommittén föreslår däremot inte att skattetillägg införs för oriktiga eller utelämnade uppgifter vid fastighetstaxering.
Remissinstanserna: Förslaget att införa förseningsavgift vid fastighets— taxeringen har fått ett blandat mottagande av remissinstanserna. Kommit- téns förslag att inte införa skattetillägg vid fastighetstaxeringen har i all- mänhet godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.
Skälen för mitt förslag: Det är väsentligt att även vid lastighetstaxering få in uppgifter i rätt tid och att dessa uppgifter är fullständiga och korrekta. Antalet för sent inlämnade deklarationer är emellertid relativt litet och innebär inte. enligt vad jag har inhämtat. några större problem för skatte- förvaltningen. Om deklaration inte har inkommit inorn föreskriven tid får den deklarationsskyldige anmanas att lämna deklaration. 1 sådan anmaning kan vite föreläggas att lämna deklarationen inom viss tid. Enligt min mening torde en sådan möjlighet oftast vara tillräcklig för att få in deklara- tionen i rimlig tid sä att den hinner behandlas av fastighetstaxeringsnämn-
den inom föreskriven tid. En stor del av de som lämnar deklarationen för sent torde vara ägare som har ett stort antal fastigheter eller fastigheter som är särskilt komplicerade att deklarera. Införande av förseningsavgift skulle också kräva 'att uttryckliga regler om anstånd med deklarationens avlämnande infördes. I annat fall torde deklarationsskyldiga till stor del komma att få eftergift av avgiften. Jag anser att de fördelar ett införande av förseningsavgift skulle medföra inte uppväger de nackdelar och det admi- nistrativa merarbete som en avgift skulle innebära. Enligt min mening bör en sådan avgift således inte införas.
I fråga om skattetillägg instämmerjag i kommitténs förslag att detta inte bör införas. De svårigheter som möter när det gäller att utforma ett system med skattetillägg vid fastighetstaxeringen är nämligen. som kommittén nämner. så stora att de inte uppväger de fördelar som kan stå att vinna med ett sådant system.
2.9. Insamling vid fastighetstaxering av uppgifter som underlag för samhällsplanering '
Mitt förslag: Jag är inte för närvarande beredd att föreslå att en gemensam insamling sker vid 1988 års allmänna fastighetstaxering av uppgifter som behövs vid fastighetstaxeringen och av andra upp- gifter som behövs som underlag för samhällsplanering.
Kommitténs förslag: Kommittén konstaterar att från skattemyndigheter- nas sida framhållits att det uppkommit avsevärda problem vid administra- tionen av den gemensamma uppgiftsinsamlingen 1981 i fråga om den all- männa fastighetstaxeringen. folk- och bostadsräkningen och den kommu- nala energiplaneringen. Kommittén har inte gått närmare in på frågan om gemensam uppgiftsinsamling eller en utveckling av en infortnationssam- ordning med fastighetstaxeringsregistret som databas. Emellertid bör en- ligt kommittén en förbättring i administrativt och materiellt hänseende bl.a.genom ett bättre ajourfört fastighetstaxcringsregister kunna uppnås vid en rullande taxering. En del av de hittillsvarande rutinmässiga svårig- heterna vid en gemensam uppgiftsinsamling och gemensam registerföring bör också kunna minska om de tekniska hjälpmedlen förbättras. t.ex. genom terminalåtkomst till fastighetstaxeringsregistret.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan betonar i allmänhet behovet av att samordning sker av uppgiftsinsamlande och behovet av en samordnad informationsbas.
Skälen för mitt förslag: Vid 1981 års allmänna fastighetstaxering inhäm- tades efter riksdagens beslut från fastighetsägarna förutom uppgifter för taxeringen även uppgifter för folk- och bostadsräkningen och för den kommunala energiplaneringen. 1 sistnämnda avseende hade beslutet om insamlingen föregåtts bl.a. av en gemensam framställning från statens industriverk. statens planverk. bostadsstyrclsen och statistiska central- byrån.
'.'-l IJ
Riksskatteverkets projektgrupp för utvärdering av 1981 års allmänna fastighetstaxering har anfört att det är mycket svårt att samordna fastig- hetstaxeringen med en sådan uppgiftsinsamling som gjordes vid 1981 års allmänna fastighetstaxering. Projektgruppen har vidare anfört att de lokala skattemyndigheterna funnit samordningen med folk- och bostadsräkningen ineffektiv och olämplig. Gruppen framhåller emellertid att det föreligger ett behov av en samordnad informationsbas för fastighetsvärdering och sam- hällsplanering. Gruppen framhåller att det kräver betydande insatser för att man skall åstadkomma en samordning av olika intressenters krav på ett uppbyggt register. Även frågan om hur ajottrföringen skall lösas och hur användningen av registret skall utformas är enligt gruppen resurskrävande.
I en skrivelse till regeringen den 7 mars 1983 har industriverket. planver- ket. bostadsstyrelsen och statistiska centralbyrån hemställt att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för att fortsättningsvis säkerställa möjligheten att erhålla underlag för energiplaneringen och samhällsplaneringen i övrigt främst genom att utnyttja och ajourhålla fastighetstaxeringsregistret. kom- plettcrat med vissa energivariabler m.m.
Myndigheternas skrivelse till regeringen behandlades av fastighetstaxe- ringskommittén i dess slutbetänkande och ingår således i kommitténs nyligen nämnda ståndpunkt.
Som många av de remissinstanser som yttrat sig i frågan framhåller är det angeläget att för samhällsutvecklingen ha tillgång till information om fastigheterna. Det är också rationellt att ha en samordnad uppgiftsinsam- ling av dessa uppgifter samt att bevara och ha dem tillgängliga i ett gemensamt register. Erfarenheterna vid 1981 års allmänna fastighetstaxe- ring visar. som riksskatteverket framhåller i sitt remissvar över kommit- téns slutbetänkande. att en samordnad uppgiftsinsamlig är svår att genom- föra med gott resultat. För skatteförvaltningens personal är denna senare uppgift ett främmande inslag. De saknar kunskaper för vidare bedömning av uppgifterna. Kvaliteten på uppgifterna blir därför inte den bästa. Enligt min mening bör den framtida uppgiftsinsamlingen för annat ändamål än fastighetstaxering ordnas på annat sätt än vid fastighetstaxeringen. Jag är därför inte beredd att föreslå att en sådan gemensam uppgiftsinsamling sker vid 1988 års alltnänna fastighetstaxering. Hur erforderliga uppgifter för samhällsplanering skall inhämtas och registreras i framtiden är emeller- tid en viktig fråga som bör få en för satnhället acceptabel lösning. Jag anser att fortsatta överväganden i denna fråga är nödvändiga.
3. Upprättade lagförslag
I enlighet med det anförda har inom ftnansdepartcmentet upprättats förslag till lag om ändring i fastighetstaxcringslagen (1979: 1152).
Med hänsyn till lagstiftningens enkla beskaffenhet anserjag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
4 Författningskommentar
1 kap. 7 %* Enligt nuvarande lydelse skall år 1988 allmän fastighetstaxering ske av hyreshus-. industri-. cxploaterings- och specialenheter.
Exploateringsmark skall inte i framtiden bilda exploateringsenheter utan ingå i småhus-. hyreshus- eller industrienhet beroende på vilken byggnads- typ exploateringsmarken är avsedd för. Exploateringsenhet skall upphöra att utgöra en typ av taxeringsenhet. Begreppet skall därför utgå ur första stycket i paragrafen.
Vidare skall vattenfallsenhet. som för närvarande utgör en särskild typ av industrienhet och således skall taxeras år 1988. enligt förslaget till 15 kap.i fortsättningen betecknas elproduktionsenhet. Förslaget till ändring i förevarande paragraf innebär ett förtydligande av att elproduktionsenhet. som också är en typ av indttstrienhet. skall taxeras år 1988.
2kap. 2.5
Som ekonomibyggnad skall indelas även växthus—'och _djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk. '
Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätct för vatten skall. liksom för närvarande motsvarande byggnader för gas. värme och elektri- citet.utgöra distributionsbyggnad som är ett slags specialbyggnad.
Byggnad för produktion och distribution av varmvatten för uppvärmning blir en specialbyggnad med beteckningen värmecentral. Hit hör bl. a. egen undercentral som är kopplad till tjärrvärmenätet och värmecentral som är gemensam för llera fastigheter. Däremot hör inte hit anläggningar (kraft- värmeverk. fjärrvärmeverk. mottrycksanläggningl som är inrättade för att även producera elektrisk starkström för yrkesmässig distribution.
Till gruppen reningsanläggning hänförs anläggning för förvaring av ra- dioaktivt avfall. '
4 kap. 5 &
Ändringen innebär att taxeringsenheten exploateringsenhet utgår samt att cxploateringsmark ingår i småhus-. hyreshus- eller industrienhet beroende på för vilket slag av bebyggelse exploateringsmarkcn är avsedd.
6.5
I paragrafen sägs att exploateringsmark inte får ingå i taxeringsenhet som är bebyggd. Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk skall bilda egen taxeringsenhet.
10.5
Regleringsanläggning som huvudsakligen är avsedd för vattenkraftsi'tnda- mål skall inte utgöra taxeringsenhet titan värdet av anläggningen skall beaktas vid taxeringen av de kraftverk som har nytta av anläggningen.
11.5
1 paragrafen nämns att lantbruksenhet som endast består av växthus eller djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbrttk skall ha beskattningsnaturen annan fastighet i motsats till övriga lantbruksenheter som alltid har beskattningsnaturen jordbruksfastighet.
5 kap. 7 &
Ändringen är en följdändring till att exploateringsenhet inte längre skall förekomma som en typ av taxeringsenhet.
6 kap. 13 ä
1 paragrafen byts ordet vattenfallsenhet ut mot ordet elproduktionsenhct_
7 kap. 15 &
Även denna paragraf anpassas till att vattenlallsenheter byts ut mot Clpro. duktionsenhetcr.
9 kap. 2 &
I paragrafen sägs att det s. k. normhuset för ett hyreshus skall vara ett hus som är uppfört under åren 1950—1959 och med en hyra av 131 000— 140000 kr. Bestämmelsen att normhuset skall vara modernt är onödig och utgår.
3.5
1 paragrafen görs den ändringen att det för värderingsenheter med en hyra under 100000 kr. skall ftnnas minst 15 h_vrcsklasser mot tidigare minst 20. Vidare utgår standarden som en värdefaktor.
11 kap. lå
I andra stycket byts ordet vattenfallsenhet ut mot ordet elproduktionsen- het. Vidare utgår hänvisningen om hur industribyggnad och övrig byggnad som utgör växthus eller djurstall skall värderas. De skall enligt förslaget i 2 kap. 2s' utgöra ekonomibyggnad och som sådan värderas enligt bestäm- melsernai 10 kap.
15 kap.
Ändringarna i kapitlet innebär dels att det utvidgas att avse. förutom som för närvarande vattenkraftsanläggningar. även värmekraftverk som produ- cerar elström för yrkesmässig distribution. Detta innebär att alla slag av elproduktionsanläggningar regleras i 15 kap. Värderingen av värmekraft- verken sker för närvarande enligt bestämmelserna för värdering av indu— stribyggnad och övrig byggnad i 11 kap. FTL. Ordet vattenfallsenhet i olika former i 15 kap. byts ut mot elproduktionsenhet i olika former. Vid föregående allmänna fastighetstaxering fördelades viss del av det-samlade värdet av vattenkraftstillgångarna på dels kraftstationerna och dels regle- ringsanläggningarna (regleringsmagasinen). Denna fördelning upphör och det samlade värdet läggs på kraftverken.
] &
Ändringarna iförxta stycket ittnebär dels att ordet kraftstation. liksom i kapitlet i övrigt, byts ut mot vattenkraftverk, dels att den särskilda taxe- ringsenhet som består av regleringsanläggning skall tas bort. Regleringsan- läggning skall ingå i taxeringsenhet som består av vattenkraftverk. Ett nytt slag av taxeringsenhet föreslås. som skall utgöra en elproduktionsenhet. och som skall bestå av värmekraftverk som inrättats för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution eller av annan anläggning för sådant ändamål. Hit hör t. ex. anläggning för vindkraft.
I andra stycket utgår bestämmelsen att värderingar av vattenfallsenhe- terna inom ett avrinningsområde skall samordnas. Vidare införs en be- stämmelse att vid värderingen skall först det totala värdet i nybyggt skick avvarje elproduktionsenhet bestämmas. Därefter skall detta värde förde- las i byggnadsvärde och markvärde.
2—6 åå
Paragraferna behandlar värdet av nybyggd elproduktionsenhet. Definition av elproduktionsenhet finns i 1 s. '
12 s sägs att värdet av nybyggt vattenkraftverk med tillhörande andelari regleringsanläggningar bestäms som produkten av kraftverkets taxerings- effekt i kilowatt och ett riktvärde. Ändringarna i paragrafen föranleds av att ordet kraftstation byts ut mot vattenkraftverk och att regleringsan- läggning inte skall utgöra egen taxeringsenhet. Regleringsanläggnings vär- de skall i stället ingå i värdena av de kraftverk som har nytta av anläggning- en.
Ändringarna i 3 s är att ordet kraftstation byts ut mot vattenkraftverk samt att bestämmelserna om att värdefaktorerna utnyttjandetid. regle- ringsmöjlighet och belägenhet skall ha ett visst minsta antal klasser utgår. Nuvarande bestämmelser i 4 s*. som avser värdering av regleringsanlägg- ningar. utgår. eftersom regleringsanläggning inte skall värderas särskilt. Bestämmelserna i nuvarande 5 % flyttas till 4 &. Ändringarna i den nya lydelsen av 4 å. i förhållande till nuvarande lydelse av 5 $$. innebär att ordet
kraftstation byts ut mot vattenkraftverk samt att riktvärdet för ett vatten- kraftverk skall innefatta även värdet på tillhörande andelar i regleringsan- läggningar. Även här utgår bestämmelsen att ett visst minsta antal klasser skall finnas.
En ny lydelse av 5 så föreslås. 1 paragrafen regleras värderingen av ett nybyggt värmekraftverk. Värdet av ett sådant skall bestämmas som pro- dukten av kraftverkets installerade effekt i kilowatt och ett riktvärde.
Nuvarande bestämmelse i 6 s' om riktvärde för regleringsanläggning kan utgå i anledning av att rcgleringsanlz'iggning inte skall värderas särskilt. I stället införs bestämmelser om riktvärde för värmekraftverk. Ijörxla stycket sägs att riktvärdet för värmekraftverk skall utgöra värde per kilowatt installerad effekt och bestämmas för skilda typer av kraftverk. I andra stycket tas en bestämmelse in om'att riktvärdena skall bestämmas med utgångspunkt i återanskaffningskostnader för olika typer av kraft- verk. Vidare förs enjämkningsregel in om att riktvärdena skalljämkas med hänsyn till lönsamheten för den totala elproduktionen i landet. En liknande jämkningsregel finns för vattenkraftverkens del i den nya lydelsen av fjärde paragrafen.
7 och 8 åå
Paragraferna behandlar byggnadsvärde och markvärde för vattenkraftverk med tillhörande andelari regleringsanläggningar. Ändringarna i paragrafer- na föranleds av att vattenfallsenhet och kraftstation byts ut mot vatten- kraftverk med tillhörande andelar i regleringsanläggningar samt av att regleringsanläggning inte skall värderas särskilt.
9och [05.5
1 paragraferna regleras värderingen av andels- och ersättningskraft. Änd- ringarna består endast i att kraftstation byts ut mot kraftverk.
11.5
Paragrafen. som är ny. innehåller bestämmelser om byggnads- och mark- värde för värmekraftverk. Markvärdet skall bestämmas till 2 "'/r- av kraft- verkets värde i nybyggt skick enligt 5 .å. Byggnadsvärdet erhålls genom att 98 % av kraftverkets värde i nybyggt skick multipliceras med en nedskriv- ningsfaktor som beaktar den värdeminskning som har uppkommit mellan det år då anläggningen kunde tas i bruk och andra året före taxeringsåret.
18 kap. 4ä
Sista meningen utgår. eftersom uppgift om köpeskilling kan inhämtas på annat sätt än i deklarationen.
% Prop. 1985/86: 160
Den senaste tidpunkten för att lämna sådan allmän fastighetsdeklaration som skall avges utan anmaning flyttas från den 18 september till den I december året före taxeringsåret.
19 kap. 55
Tidpunkten för när arbetsgruppen senast skall vidta vissa åtgärder flyttas framåt 15 dagar till den 30juni året före taxeringsåret.
6 så Likaså flyttas tidpunkten för när skattechefen senast skall avge yttrande över förslag till vissa föreskrifter. Tidpunkten flyttas 14 dagar. från den 1 augusti till den 15 augusti året före taxeringsåret.
7.5
Tidpunkten för när regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer senast skall besluta föreskrifter i värderingsfrägor llyttas från den 10 sep— tember till den] oktober året före taxeringsåret.
Så
1 paragrafen som är ny. införs skyldighet för den som under andra året före taxeringsåret är ägare till hyrcshusenhet eller industrienhet att efter an— maning från länsstyrelse lämna uppgift om de hyror som uppburits under andra året före taxeringsåret. I fråga om ägare till hyrcshusenhet gäller skyldigheten endast den som förvärvat enheten sedan föregående allmänna fastighetstaxering.
En motsvarande skyldighet att lämna ttppgift om priser införs i fråga om den som "är innehavare av täktenhet eller annan taxeringsenhet på vilken täktverksamhet pågår eller eljest är tillåten.
20 kap. 10 s
1 paragrafen görs den ändringen att tidpunkten för när fastighetstaxerings- nämndens första sammanträde senast skall äga rum flyttas från den 5 oktober till den 15 december året före taxeringsåret.
12?
I paragrafen regleras vad som skall redovisas i fastighetstaxeringsni'tmn- dens beslut. Såväl själva beslutet som grunderna för beslutet skall redovi— sas. Ändringen i paragrafen innebär att det i fråga om elproduktionsen- "48
heter införs möjlighet till enklare redovisning i själva beslutet. medan kompletterande uppgifter lämnas i en bilaga.
1855
Ändringen i tredje stycket. som är av redaktionell art. innebär en anpass- ning till motsvarande bestämmelse vid särskild fastighetstaxering i 28 kap. 7 &.
[kraft!rädundebastänmwlsen
De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid allmän och sär- skild fastighetstaxering år 1988.
5 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152).
6. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm'1986
