om de statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden
| Regeringens proposition | 23 |
| 1986/87: 147 | 2 |
| om de statsanställdas medbestämmande vid | Prop |
| beredningen av regeringsärenden | 1986/87: 147 |
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 april 1987.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Bo Holmberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna ett kollektivavtal
mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer om medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden (MBA-R).
Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att fördela arbetsgivaran-
svaret för avtalets tillämpning m. m. mellan sina myndigheter.
Avtalet är träffat under sedvanligt förbehåll om regeringens godkännan-
de. Det avses gälla från den I juli 1987.
1 Riksdagen 1986/87.1 saml. Nr 147
Civildepartementet Prop. 1986/87: 147
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1987
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, Lönnqvist
Föredragande: statsrådet Holmberg
Proposition om de statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden
1 Inledning
Riksdagen har — som framgår av det följande (avsnitt 3) — uttalat sig för en
omprövning av de statsanställdas medbestämmande vid beredningen av
regeringsärenden. Kontakterna mellan parterna bör enligt riksdagens mening bli färre och mer koncentrerade på väsentligheter. Också formerna för
kontakterna bör diskuteras, anser riksdagen. Förändringarna bör enligt riksdagen föregås av förutsättningslösa förhandlingar.
Den 14 februari 1985 uppdrog regeringen åt statens arbetsgivarverk att söka träffa kollektivavtal med berörda personalorganisationer i de hänseenden och med de syften som riksdagen angett.
Avtalsförhandlingar med de statsanställdas tre huvudorganisationer — Statsanställdas förbund, TCO-S (TCOs statstjänstemannasektion) och Centralorganisationen SACO/SR — har pågått sedan slutet av år 1985. Förhandlingarna har på arbetsgivarsidan förberetts och följts av en särskild rådgivande delegation med företrädare för bl. a. regeringskansliet.
Arbetsgivarverket och huvudorganisationerna har den 31 mars 1987 ingått ett avtal (MBA-R) om medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden. Avtalet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Avtalet reglerar ordningen för arbetsgivarens samverkan med huvudor-
ganisationerna, när regeringen skall besluta i frågor som ligger inom till-
lämpningsområdet för lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet
(MBL, ändrad senast 1984:817) och som rör arbetstagare med statligt
reglerade anställningar. Det reglerar också planeringen av denna samverkan.
Avtalet, som är träffat under sedvanligt förbehåll om regeringens godkännande, är avsett att träda i kraft den 1 juli 1987. Det skall således kunna tillämpas redan fr. o. m. höstens budgetarbete m. m.
[SD
2 Nuvarande ordning
Inom civildepartementet har utarbetats en översikt över den nu gällande ordningen. Denna översikt bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Den förhandlings- och informationsrätt som det här gäller tillkommer de fackliga organisationer som företräder de omkring 600000 arbetstagarna med statligt reglerade anställningar, främst statsförvaltningens anställda. lärarna och de försäkringskasscanställda. För enkelhetens skull benämns dessa arbetstagare här statsanställda”.
På arbetsgivarsidan är det. som framgår av bilaga 2. arbetsgivarverket som svarar för den förhandlings- och informationsverksamhet som bedrivs enligt den nuvarande ordningen (jfr prop. 1984/85: 100 bil. 15'p. D 1. AU 15, rskr. 245). Verket samordnar och genomför sålunda samverkansförhandlingar och information enligt MBL. eller enligt kollekuvavtal, när det
gäller sådana frågor som för beslut av riksdagen, regeringen eller ett
statsråd förbereds inom regeringskansliet. Från arbetsgivarverkets an-
svarsomräde i förevarande hänseende har dock undantagits frågor som
bara rör dem som är anställda i regeringskansliet eller hos riksdagen eller dess myndigheter.
3 Riksdagen m. m.
Frågan om de statsanställdas medbestämmande vid beredningen av rege-
ringsärenden har under senare år vid flera tillfällen tagits upp i riksdagen.
En inom civildepartementet upprättad sammanställning över frågans behandling i riksdagen åren 1983-1987 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
Det kan också nämnas att folkstyrelsekommittén (Ju 1984:05) i sitt betänkande (SOU 1987: 6) Folkstyrelsens villkor (s. 17, 212) har föreslagit en tidigareläggning av riksdagens behandling av budgetproposiuonen. I det sammanhanget uttalar kommittén också att den föreslagna tidsförkortning-
en skulle underlättas, om medbestämmandeförhandlingarna rörande pro-
positioner och andra regeringsärenden avskaffades.
Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
4 Föredraganden
Mitt förslag: Avtalet den 31 mars 1987 mellan statens arbetsgivar-
verk samt Statsanställdas förbund. TCO-S och SACO/SR om med-
bestämmande vid beredningen av regeringsärenden underställs riksdagen för godkännande.
Regeringen bemyndigas att bestämma vilka myndigheter som
skall utöva arbetsgivarens befogenheter vid tillämpningen av avtalet
m.m.
tl Riksdagen 198687. I saml. Nr 147
Skälen för mitt förslag: Den avtalade formen för samverkan i regerings- Prop. 1986/87: 147
ärendena mellan arbetsgivaren och huvudorganisationerna bör. som jag ser det, kunna bidra till en snabb, enkel och i övrigt effektiv ordning för partskontakterna och därmed för arbetet i regeringskansliet. Den sena
handläggningen av mera rutinbetonade ärenden kan minskas till förmån för
tidigare kontakter mellan parterna i viktigare frågor.
Parterna har också i en protokollsanteckning till avtalet förklarat att detta är syftet med avtalet.
Avtalet kan, som framgar av bilaga I. sägas vara uppbyggt i tre delar.
— I den första delen enas parterna om att förhandling eller information enligt MBL eller annan författning eller enligt avtal inte skall äga rum i sädana frågor som handläggs av regeringen och som rör förhållandet mellan staten som arbetsgivare och arbetstagare med statligt reglerade anställningar.
— I den andra delen tar staten som arbetsgivare på sig att enligt eget bestämmande samverka med de statsanställdas huvudorganisationer genom information eller överläggningar. I denna del redovisar också arbets-
givaren de principer som han avser att följa i denna samverkan.
— I en tredje del finns en uppsägningsbestämmelse. Avtalet kan sägas
upp med en uppsägningstid på sex månader. Det kan dock efter uppsägning upphöra att gälla tidigast den 1 juli 1988. Om avtalet sägs upp och inte
ersätts av någon ny ordning, återinträder dagens förhandlings- och informationsskyldighet för staten som arbetsgivare i de ärenden som avtalet reglerar.
Avtalet är i och för sig sådant att regeringen har bemyndigande att godkänna det utan att höra riksdagen (jfr prop. 1984/85: 100 bil. 2 p. 3, KU 34, rskr. 295). Med hänsyn till detta avtals principiella betydelse och frågans tidigare behandling i riksdagen anser jag emellertid att det bör underställas riksdagen för godkännande. Senare avtal i samma ämne bör givetvis kunna godkännas utan riksdagens medverkan.
För att avtalet som parterna har avsett skall kunna tillämpas fr. o. m. den
1 juli 1987 bör propositionen behandlas redan under det pågående riksmö-
tet.
Jag avser att i vanlig ordning återkomma till regeringen i fråga om ett godkännande av det ingängna avtalet, så snart riksdagen har tagit ställning
till det.
Samverkan enligt det nya avtalet torde komma att ske genom departementens försorg. För att nä en viss enhetlighet i tillämpningen avser
civildepartementet att — i samråd med statsrädsberedningen och finansdepartementet — följa erfarenheterna av den nya ordningen och ta de initiativ
som behövs för att systemet skall fungera som avsett.
Regeringen bör bemyndigas att fördela arbetsgivaransvaret för tillämp-
ningen av den nya ordningen mellan sina myndigheter. Detsumma bör gälla
arbetsgivaransvaret för samverkan med arbetstuagarorganisationer vid be-
redningen av regerings-, departements- och statsrädsärenden generellt.
Enligt riksdagens beslut (rskr. 1984/85:245; se avsnitt 2) får detta ansvar
nu anses bundet till arbetsgivarverket.
Fe
Prop. 1986/87: [47
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att
dels godkänna avtalet den 31 mars 1987 mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer om medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden,
dels bemyndiga regeringen att bestämma vem som skall utöva arbetsgivarens befogenheter vid tillämpningen av avtalet eller vid nagon annan samverkan med arbetstagarorganisationer under beredningen av regerings-. departements- eller statsrådsärenden.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig tull föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga 1
STATENS ARBETSGIVARVERK AVTAL Onr 8703-0662-GD
1987-03-31 X67.1 X11.5
AVTAL OM MEDBEST AMMANDE VID BEREDNINGEN AV REGERINGSAÄRENDEN
Tillämpningsområde m m
15 Detta avtal reglerar ordningen för
1. samverkan mellan statsrådsberedningen och departementen samt huvudorgani-
sationerna i frågor inom MBLs tillämpningsområde som rör arbetstagare med
statligt reglerade anställningar,
2. planering av sådan samverkan.
I frågor som avses med första stycket och som handläggs av regeringen gäller inte
någon förhandlings- eller informationsskyldighet enligt MBL eller annan författning eller enligt avtal. Bestämmelserna i 33 § MBL gäller inte i fråga om detta avtal.
Protokollsanteckning till 1 §:
Parterna förklarar att avtalet syftar till en snabb, enkel och i övrigt effektiv
ordning för samverkan. Den sena behandlingen av mer rutinbetonade ärenden skall minskas till förman för tidigare kontakter mellan parterna i viktigare frågor.
Samverkan
25 Med samverkan avses information eller överläggning. Samverkan sker enligt arbetsgivarens bestämmande.
Arbetsgivaren avser därvid att handla enligt följande principer:
Information
1. Huvudorganisationerna skall informeras om viktigare frågor som skall behand-
las i bl a beslut om propositioner, lagrådsremisser, förordningar, direktiv för
offentliga utredningar, regleringsbrev, tjänstetillsättningar och förhandlings-
uppdrag. Protokollsanteckning: Med viktigare frågor avses sådana frågor inom avtalets tillämpningsområde som behandlar betydande följder för arbetstagarnas anställnings- och arbetsvillkor, t ex viktigare ändringar av offentligrättsliga bestämmelser om anställningsvillkoren eller förändringar beträffande anställningstrygghet och stationeringsort på grund av större verksamhetsförändringar, frågor om riktlinjerna för personalpolitiken och
frågor om chefstillsättningar.
Denna punkt omfattar inte tillsättning av politiska befattningar i regeringskansliet eller tillsättning av tjänst som anges i bilaga 2 punkterna a, c, d och e allmänna
tjänsteförteckningsavtalet (ATF).
Denna punkt omfattar inte heller beslut om den arbetsgivarpolitiska inriktningen, t ex direktiv till SAV. Parterna är överens om att informationen skall behandlas med sådan varsamhet att
den inte ges allmän spridning, innan regeringen ger offentlighet åt beslutet.
2. Informationen skall lämnas så tidigt som möjligt.
Någon information behöver inte lämnas, om ärendet är särskilt brådskande
eller om arbetstagarsidan redan har fått tillräcklig information på lokal eller
central nivå eller om parterna vid genomgång av propositionsförteckningar
eller annars är överens om detta. Protokollsanteckningar:
En strävan skall vara att informationen i regel lämnas i samband med delningen inom regeringskansliet. :
Ny information skall lämnas, om c-underna för ett beslut väsentligen har ändrats.
3. Informationen sker i regel genom att skriftligt material lämnas över.
Huvudorganisationerna får inom fem arbetsdagar från mottagandet av informationen skriftligen lämna synpunkter, om inte arbetsgivaren och organisatio-
nerna enas om någan annan frist.
Protokollsanteckning: En strävan skall vara att materialet i regel skall utgöra ett exemplar av delningen : de delar som omfattas av samverkan enligt detta avtal.
Överläggning
å. Om det behövs, skall den skriftliga informationen kompletteras med muntlig information vid en överläggning med huvudorganisationerna, där de bereds
tillfälle att ställa frågor och lämna synpunkter. Vid bedömningen av om en
överläggning behövs skall! särskilt avseende fästas vid organisationernas önske-
mål.
5. Vid överläggningen skall föras protokoll, om en part begär det.
Av protokollet skall framgå de synpunkter som framförts av huvudorganisatio-
nerna.
1 protokollet tas på begäran av part in uttalanden som parten vill göra.
Synpunkter från organisationerna om hur en fråga skall lösas samt övriga
uttalanden de vill göra skall lämnas skriftligen senast i samband med att
parterna åtskiljs vid överläggningen, om inte arbetsgivaren och organisationerna enas om någon annan tidpunkt.
Samverkan avslutas i och med överläggningen.
Protokollet skall justeras av parterna snarast möjligt.
När justerat protokoll föreligger rörande samverkan i anslutning till en proposition, översänder arbetsgivaren en protokollskopia till riksdagen i sam-
band med att propositionen överlämnas till riksdagen. Om detta inte är möjligt
skall arbetsgivaren snarast därefter sända en protokollskopia till riksdagen.
Särskilda informationsmöten
6. I anslutning till att propositionsförteckningar offentliggörs anordnas genom
arbetsgivarens försorg särskilda informationsmöten med huvudorganisationerna
om de frågor som avses i 1. I fråga om ett sådant möte skall 3-5 inte gälla.
Planering av samverkan 7. Arbetsgivaren upprättar en tidsplan för den samverkan som avses i 1 §, där
arbetsgivaren bedömer detta erforderligt.
Innan arbetsgivaren fastställer tidsplanen, skall huvudorganisationerna beredas
tillfälle att yttra sig om planen.
Giltighetstid m m
35§
Arbetsgivarverket sluter detta avtal under förbehåll om regeringens godkännande,
4 §
Avtalet gäller från och med den 1 juli 1987 tills vidare med en uppsägningstid av
sex månader. Avtalet kan efter uppsägning upphöra tidigast den 1 juli 1988. Frågor, där förhandling eller information har påbörjats före ikraftträdandet, omfattas inte av detta avtal. Avtal som på arbetsgivarsidan slutits av statens förhandlingsråd skall inte tillämpas
så länge detta avtal gäller.
Ze arbetsgivarverk Centralorganisationen SACO/SR
Statsanställdas Förbund TCO-S (TCOSs statstjänstemannasektion)
BETE Uleosa Boss Hyrberg
Bilaga 2 Prop. 1986/87:
Medbestämmandet vid beredningen av fegeringsärenden - en översikt över nuvarande ordning
MBL är tillämplig på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (1 §). Följaktligen är MBL också tiilämplig på de regeringsärenden som rör förhållandet mellan staten och de statsanställda. Med statsanställda jämställs i detta fall också icke-statligt anställda arbetstagare med statligt reglerade anställningar, exempelvis lärare och försäkringskasseanställda.
En tanke som går igen på olika håll 1 den proposition som ligger till grund för 1976 års medbestämmandereform iprop. 1975:76:105, InU 45, rskr. 4046) är att arbetstagarnas anspråk på medbestämmanderätt även i företagsledningsfrågor har sin väsentliga grund i att det också från arbetstagarnas synpunkt är viktigt att företaget sköts på ett riktigt och effektivt sätt, så att anställningarna trvggas och lönebetalningsförmågan blir god etc. Dessutom tillmats företagsledningsbeslutens återverkningar på innehållet i arbetstagarnas arbete och de förhållanden under vilka arbetet bedrivs betydelse. I specialmotiveringen till 1 § MBL (anförda prop. bil. 1 s. 326! uttalas bl.a. följande.
Enligt 1 § äger lagen tillämpning på "förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare”. Till det området hör till en början alla frågor som rör anställningsvillkoren för enskilda arbetstagare, såväl när det galler bestämmandet av det arbete som skall utföras och andra åtaganden av arbetstagare som 1) fråga om lön och annan ersättning för arbetet. Även frågor som gäller ingående och hävande av anstallningsavtal och frågor om påföljd i övrigt för brott mot anställningsavtal hör till förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vidare hör dit alla frågor inom området för arbetets ledning och fördelning eller i övrigt om de förhållanden under vilka arbetet utförs. Lagens innebörd är emellertid att även frågor som brukar betecknas som företagsledningsfrågor faller inom ramen för förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Frågor som gäller t.ex. utvidgning eller inskränkning eller eljest omfattningen av ett företags verksamhet, omiokalisering av verksamheten, nyanläggningar och investeringar i övrigt, upptagande av nya verksamnetsgrenar eller nedläggning av någon del av verksamheten, har betydelse för arbetstagarna redan därigenom att besluten återverkar på företagets ekonomi och därmed på arbetstagarnas utsikter att behålla sin sysselsättning och trygga sin fortsatta försörjning.
Detsamma gäller, om än inte alltid lika tydligt och omedelbart, Prop. 1986/87:
om beslut rörande finansiering, om inköp och försäljning, iager-
hållning, reklam och liknande inom området for företagets affarsverksamhet. Beslut som ligger inom de har angivna ramarna får också ofta återverkningar på innehållet 1 arbetstagarnas arbete och de förhållanden under vilka arbetet utförs. Lagen bygger därför på att även frågor som rör bedrivandet av arbetsgivarens verksamhet 1 stort skall anses höra till förhållandet melian
arbetsgivare och arbetstagare. Att det dock har ansetts böra göras vissa begränsningar i fråga om verksamheter med sarskild inriktning framgår av 2 §. För den verksamhet som bedrivs av
stat och kommun inom den offentliga sektorn av arbetsmarknaden
gäller vidare särskilda förutsättningar, i det att den verksamheten skall tjäna samhällets intressen och vara ett uttryck för falkets i politiska val angivna vilja.
I 2 5 MBL slås fast att arbetsgivares verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinions-
bildande andamål undantas från lagens tillämpningsområde såvitt
avser verksamhetens mål och inriktning. Lagförarbetena innehåller
inte mycket om bakgrunden till eller innehållet + 2 § MBL. i
inledningen till föredragandens anförande 1 propositioner anläggs en del allmänna synpunkter på lagens tillampningsområde. Där förklaras yl.a. att förelagsledningsfrågor inte bor undantar från möjligheterna att träffa medbestämmandeavtal osv. med stoo av lagen, Darefter tiliagaer föredraganden ibil. 1 s. 195:.
En begransnina får dock goras. Det kan enligt min mening inte bli
fråga om att utsträcka arbetstagarinflytandet så långt att beslut
om mål och inriktning för en viss verksamhet, som har fattats 21 demokratiska former, sätts ur spel. Inom den offentliga sektorn måste den politiska demokratin garanteras och hänsyn tas till de
särskilda förhållanden som råder där. - - - Det finns aven utanför gen offentliga sektorn exempel på verksamheter vilkas målsatt-
ningar och inriktning beslutas i former som ligger den politiska demokratin nära. Sådana exempel är verksamheten i politiska, fackliga, religiösa, kulturella och välgörande organisationer eller samfund. I dessa fall bör ingrepp inte göras i den ordning som nu tillämpas för bestämmande av verksamhetens mål och inriktning. En motsvarande begränsning av arbetstagarnas inflytande bör göras 1 fråga om pressen och andra företag med opinionsbil-
dande verksamhet. Vad företagen beträffar finns det en omfatiande lagstiftning, som reglerar deras verksamhet från andra utgångspunkler än förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
De förhandlande parterna är givetvis också bundna av de ramar
för företagens verksamhet som de offentliga myndigheterna har
lagt fast. Även den gällande associationsrättsliga lagstiftningen innehåller begränsningar. En ekonomisk förening måste t.ex. bedrivas efter kooperativa grundsatser.
—F to Riksdagen 1986/87.1 saml. Nr 147
kommer föredraganden till amnet ibil. 1 s. 210::
Det finns emellertid anledning att här erinra om en väsentlig
aspekt som Jag redan har berört 1 samband med att jag inledningsvis behandlade frågan om den här aktuella lagstiftningens tilil-
lämpningsområde. Som jag då framhöll finns det i vissa kategorier av verksamhet ett beslutsområde, som bör vara förbehållet öve. väganden och beslut 1 andra former och i andra beslutsorgan än sådana som bestäms av arbetsgivare och arbetstagare i dessa egen-
skaper. Jag tänker här på sådana allmänna målsättningsfrågor som
den partipolitiska inriktningen hos tidningar eller andra opinlions-
bildande organ, fackliga målsättningar hos organisationer på
arbetsmarknaden, verksamhetens allmänna inriktning i religiösa, vetenskapliga, konstnärliga eller andra ideella organisationer
eller samfund, målsättningar av annan än företagsekonomisk inne-
börd 1 folkrorelseforetag eller kooperativa företag, etc. Beslut om formulering och fastställande av de ideella eller eljest sar-
skilda målen för arbetsgivarens verksamhet bör i sådana fall få
fattas 1 de former som har tillämpats hittills. I många hithörande fall, sannolikt de allra flesta, fattas besluten i en demokratiskt uppbyggd beslutsprocess och fallen har då gemensamt att de anställda som grupp inte bör ha något företräde att framför andra
få inverka på besluten.
Som jag redan narmare utvecklat ar det självfallet inte latt att genom en allman beskrivning bestämma den gräns för lagens
tillampningsområde som jag här åsyftar. Det är i stor utsträck-
ning nödvandigt att överlåta åt rättstillampningen att från fall till fall bedöma hur gransen skall dras. Jag skall i special-
motiveringen återkomma till vissa ytterligare svnpunkter på den här aktuella gränsdragningsfrågan.
De sarskilda overväganden som gjordes för den offentliga sektorns oei
med hänsyn till den politiska demokratin och till den offentliga
verksamhetens uppgift att tjäna samhällsintresset framgår av bl.a. följande uttalande av föredraganden iprop. bil.2 s. 150,
173).
Alla röstberättigade - alltså även de offentligt anställda
arbetstagarna - kan med sin röst påverka besluten om vilken
verksamhet som de statliga och kommunala myndigheterna skall
bedriva. Det skulle strida mot vår vedertagna demokratiska
ordning - som den kommer till uttryck främst i regeringsformen resp. kommunallagen - att låta de offentliganställda genom
kollektivavtal få ett annat, mer omedelbart inflytande över beslut som bestämmer myndigheters verksamhet i fråga om mål. inriktning, omfattning och kvalitet än medborgarna i övrigt.
Således kan det returligtvis av principiella skäl inte kome i fråga att införa ett förnandlingsförfarande direkt med regeringen eller som ett moment 1 riksdagsbehandlingen av en fråga. Samma
principiella invändningar gäller i samband med beslutsfattlandet
1 en kommuns politiska organ.
Aven om förhandlingar enligt 11 eller 12.3. 12 3 MBL således inte kan Prop. 1986/87: 147 få forekomma direkt med de högsta politiska organen, torde de
anställgas medverkan 1 sådana frågor 1 stallet kunna förekomma
1 ett tidigare skede, nar ärenden infor det politiska avgorandet forbereas av tjänstemän i regeringskansliet eller av olika kom-
munala myndigheter. Den för den offentliga sektorn vanligtvis
mest lämpade ordningen i dessa situationer är enligt min mening
att förhandlingar enligt 11 eller 12 § sker på den nivå, där
underl aget för de politiska organens beslut slutligt arbetas
fram. Det måste också vara av stort värde för de politiska
organen att ett sådant ärende har beretts efter förhandling med
företrädare för de anställda som berörs av beglutet 1 ärendet.
De anställdas medbestämmande i allmänhet förutsattes vid MBL:s tillkomst efter hand bli anpassat efter förhållandena i varje enskiit fall. fn sådan anpassning skulle ske genom att medbestammandeavtal träffades.
Den nuvarande ordningen för samverkansförnhandlingar ocn information i regeringsärendena regleras närmare främst 1 ett avtal den 18 april 1977 imed senare avtalade ändringar) mellan staten och
de statsanställdas huvudorganisationer, dvs. Statsanställdas
förbund, TCO-S och SACC/SR. I anslutning till detta avtal till
lämpas en av staten ensidigt utfärdad handläggningsordning av den
19 april 1977 (med senare ändringar). Dessutom tillämpas bl.a. ett avtal mellan parterna av den 8 december 1978 om viss information. Till detta avtal finns en handläggningsordning av den 14 december 1978.
Avtalen, handläggningsordningarna m.m. framgår av bilaga 2:1.
Avtalet 1977 innebär bl.a. följande.
Förhandling enligt 11 § MBL skall normalt påbörjas snarast
möjligt, dock senast tio arbetsdagar efter det förhandlingen
påkallades. Vid förhandling förs protokoll, såvida inte parterna
är ense om något annat. Om förhandlingen avser en proposition, överlämnas en kopia av protokollet till riksdagen. Information skall lämnas om propositioner - bl.a. budgetpropo-
Prop. 1986/87: 147 ertionen - direktiv för vissa offentliga utredningar och enskilda regeringsbeslut som är av mera allmänt intresse for att belysa arbetsgivarens verksamhet eller som rör riktlinjerna for personalpolitiken.
Tidigare företräddes staten i dessa sammanhang av en särskild
myndighet, statens förhandlingsråd (FHR). Denna har den 1 juli 1985 upphört och dess uppgifter tagits över av SAV (prop. 1984-85:100 bil. 15 s. 68,59; AU 15, rskr. 245).
SAV - inte fackdeparterentet - är sålunda den myndighet som vid berecdningen av ett regeringsbeslut företräder staten vid samverkans-
förhandlingar och information enligt MBL eller kollektivavtal.
Det gäller uteslutande sådana frågor som bereds inom regerings-
kansliet för beslut av riksdagen, regeringen eller ett statsråd
(2 a 5 förordningen 1978:813 med instruktion for SAV, andrad
senast 1986:1268".
Samverkansförhandling och information 1 frågor som rör regeringskare] iets interna angelägenheter sköts dock inte av SAV.
Bland de frågor som i SAV har föranlett förhandling dominerar
frågor om myndigheternas organisation. De kan förekomma 1 propositioner men också 1 t.ex. instruktioner och regleringsbrev. i detta sammanhang kan nämnas de s.k. förhandlingsuppdragen till SAV 1 samband med att en myndighet organiseras om eller en ny myndighet inrättas. Sådana uppdrag att förhandla med organisationerna har regelmässigt föranlett primär förhandling om själva uppdragets innehåll och utformning. Andra frågor som det har förhandlats om är byggnads- och arbetsmiljöfrågor, personal-
rörlighetsfrågor, t.ex. vidareutbildning. Även förmånsfrågor
kan förekomma, t.ex. traktamentsbelopp enligt utlandsresereglementet (1953:666, omtryckt 1980:765, ändrad senast 1987:47), liksom generella regler om tjänstledighet.
Samverkansförhandlingar och information sker som har nämts inte bara på
grund av MBL och 1977 års avtal utan också på grund av andra kollektivavtal. Som exempel på sådana kollektivavtal kan nämnas
medbestämmandeavtalet för det statliga arbetstagarområdet (MBA-S>
och avtalet om förhandlingsordning i frågor om tillsättning av
vissa tjänster hos staten (ATS). Av 18 § 1 MBA-S följer sålunda
bl.a. att SAV skall sköta sådana primarförhandlingar med arbets- — Prop. 1986/87: 147
tagarorganisationerna som rör regeringsdirektiv till utredningar som avser rationalisering. En särskilt handläggningsordning for regeringskansliet i vissa frågor med anledning av MBA-S har
utfärdats av staten den 28 juni 1978. På grund av ATS informerar
SAV arbetstagarorganisationerna om tilltänkta beslut av rege-
ringen a tillsättningsärenden. Även i fråga om en del av de
tillsättningsärenden som regeringen avgör efter överklagande föreligger enligt ATS en viss informationsskyldighet, som också fullgörs av SAV.
Den här beskrivna förhandlings- och informationsverksamhet som SAV för närvarande ansvarar för syftar inte till kollektivavtal.
När förhandlings- eller informationsskyldigheten har fullgjorts,
ligger det slutliga ställningstagandet hos staten som arbets-
givare 1 likhet med vad som gäller för andra arbetsgivare.
frågor om brott mot MBL eller kollektivavtal prövas enligt
lagen '1974:371) om rättegången i arbetstvister (omtryckt
1977:530, ändrad senast 1984:818:.
Hittills föreligger bara ett enda rättsfall från arbets-
domstolen AD 1980 ar 150) om förhandlingsrätten enligt MBL i
regeringsärenden. Det rörde tillämpligheten av 1 § MBL på vissa
frågor 1 ett utkast till en proposition om läroplan för grundskolan m.m. Vid en förhandling enligt 11 § MBL yrkade en av de statsanställdas huvudorganisationer, 1C0O-S, ändringar 1 propositionsutkastet vad gällde högstadiets timplan och betygssättningen i tillvalsämnen. FHR hänvisade till att yrkandena inte rörde förhållandet mellan staten som arbetsgivare och de statsanställda som arbetstagare och att FHR inte var skyldigt att förhandla. 1C0-5 väckte talan mot staten och gjorde
gällande att FHR genom sin förhandlingsvägran brutit mot före-
skriften i 10 § MBL om förhandlingsskyldighet. Arbetsdomstolen
avslog 1£0-S' talan med röstsiffrorna fyra mot tre. I sina dom-
skäl uttalade domstolens majoritet bl.a. att det i varje särskilt
fall gäller att avgöra om ett beslut fattas av det offentliga
organet såsom arbetsgivare eller i någon annan egenskap. Därefter
slogs i domen fast att de frågor som organisationen 1 detta fall krävt att få förhandla om låg utanför förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare.
Bilaga 2:1 sninv STATENS FÖRE WL INGSRÅD (THE) AVTAL
Detta avtal reglerar ordninfen för 1. viss förhandlingsverksanhet enligt MBL mellan FER och
huvudorsanisationaraa, 2. planerings av sådan förhandlingsverksamhet och
3. information till huvidor3anisationerna enligt 19 5 NBL
beträffande fråcor son handläggs inom regeringskansliet ägs och son inte enbart rör arbotetagare i reseringskansliet eller hos kommitté som hör till departement.
Förhandling
e Förhandlin? onligt 11 3 HBL skall, om 2j annat överenskommes, päbörjas snarast möjligt, dock scnast tio arbetsdasar
efter det att sådan förhandling har påkallats.
Parterna är ense om att erforderligt skriftligt material
så långt nöjliat skall överlämnas i samband med påkaellandet
av förhandlingen.
35 Vid förnandling skall föras protokoll, sävida ej de parter
som deltar i förhandlinzen =nas om annar.
Av protokollet skall framsi
de yrkanden som framförts samt
de förslag som fraukormit med anledning av ;jorda yrkanden.
1 protokollet intagis på begäran särskilt uttalande från part.
On part begär det skall yrkanden och förslag on kur förhandlingsiråga skall lösas samt övriga stäillniagstaganden lämnas skriftlisen senast i samband ned att nsartorna ätskiljs vid
det särskilda förnandlingscillfällat.
Förhandling skall, såvida ej parterna enaå om annat, anses Prop. 1986/87: 147 avslutad när protokoll har justerats av parterna eller när
part enligt 16 5 MBL har givit motparten skriftligt besked
om att han frånträder förhandlingen.
Protokoll skall justeras snarast möjligt efter det att par” terna åtskiljs vid det särskilda förhandlingstillfäöller.
Kopia av protokoll från förhandling tillställes fackdepartementet genom FHR. Då protokoll föreligger rörande förhandling i anslutning till proposition översänder FHR i samband med att propositionen överlämnas till riksdagen eller, om detta inte är möjligt, snarast därefter protokollskopia till riksdagens vederbörande utskott.
Planerin?
4 §
Parterna upprättar gemensamt en tidsplan för verksamheten
enligt 1 3 1 så långt detta är praktiskt möjligt. Planen skall avse förhandlingsverksamheten i sin helhet och då så
behövs de olika delmomenten i förhandlingarna.
5 §
Parternas arbete med upprättande av tidsplan enligt 4 §
sker i en grupp i vilken ingår företrädare för FHR och varje huvudorganisation.
Information
6 5
Genom FHRs förmedling informeras huvudorganisationerna om
1. propositioner, såvida ej vid genomgång av propositions-
förteckning eller eljest parterna varit överens om att särskild information ej behövs
2. direktiv för offentliga utredningar
3. enskilda regeringsbeslut som är av mera allmänt intresse
för att belysa arbetsgivarens verksamhet
4. enskilda regeringsbeslut om riktlinjerna för personal-
politiken.
Protokotlsanteckning
Parterna är överens om att information enligt 6 5 skall behandlas med sådan varsamhet att den ej ges allmän spridning innan regeringen ger offentlighet åt beslutet.
Sp tan Prop. 1986/87:
Information enliat 6 4 skall ske snarast och om nöjligt senast tio arbetsdagar innan regeringsbeslut i frågan avses bli justerat.
Protokollsanteckning
Parterna är överens om att information genom denna paragraf
kan senareläggas i det fall då särskilda omständigheter före-
liager.
Ensidig protokollsanteckning « av huvudorganisationerna
Förhandling enligt 12 3 MBL som påkallas med anledning av information enligt denna paragraf skall om möjligt påkallas fem arbetsdagar innan regeringsbeslut i frågan avses bli justerat.
35 Utöver information enligt 6 5 anordnas genom FHRs förmedling inföormationssammankomster av fackdepartement i anslutning till att propositionsförteckningar offentliggörs. Om huvudorganisation särskilt becär det kan därutöver ordnas informationssammankonst av fackdepartement rörande viss fråga.
Innehållet i denna paragraf avser inte att utesluta sedvanliga informella kontakter.
9 5
Detta avtal gäller fr o m 1977-04-19 t o m den dag då avtal
träffas om löner m m för 1977 för statstjänstemän m fl eller förhandlingarna i nyssnämnda frågor eljest förklaras avslutade, dock att 6 5 gäller först fr o m 1977-05-16.
Stockholm 1977-04-18
Statens förhandlingsråd Centralorganisationen SACO/SR
Statsanställdas förbund TC0Os statstjänstemannasektion
(TCO-S)
> BUDGETDLPARTEM TET/i
STATENS FÖRHAN SRÅD (TND) 1977-04-19
Handläggninssordning i regeringskansliiect med anledning av avtal mellan FYR och buvudorsanisationerna om viss förhandlingsverksanhet och information
Budgetdepartcaentet och statens förhandlingsråd (FER) får
härmed i samråd uttala följande om handläggningsordningen i regeringskansliet aed anledning av avtal mellan FHR och huvudorganisaticnerna (P0) om viss förhandlingsverksamhet
och information.
1. FHRsS uppgifter
1.1. FHR skall samordna och genomföra förhandlingar i sådana frågor onligt MBL som för beslut av riksdagen, regeringen eller dcparteneutschef förbereds inom regeringskansliet och son deis ej ecbort rör arbecstagare i regeringskansliet eller hos kommitté som hör till departement, dels inte syftar till kollektivavtal (2 och 3 §§ instruktionen för FHR 1976:1065, ändrad 1977:73).
1.2. FHR skail vidare bl a - i mån av tillgång på personal -
lämna statlig myndighet som så önskar hjälp i samband med
information enligt HM5SL (3 § 3. instruktionen).
1.3. Zolizc regeringers besiut 1976-12-30 har FHR bemyndigats att sluta kollektivavtal om formerna för dels de förhandlingar eniigt MBL som det ankormer på FHR att genomföra, dels informationen i sådana ärenden i vilka det ankommer på FHR att förhandla.
Sådant avtal hor slutits 1977-04-13 (bilaga 1) med omedelbar giitizshet. 6& 3 i avtalet gäller doch först fr oo m 1977-05-16.
2. Kontaktman i departement
I varje d2nartoment utses en tjänsteman (t ex inom PBS) att vara kontaktnen gentenot FUIR. Kontaktmannen skall ha till uppgift att ge FHR applysning om vem inom departementet som är sakansvarig i visst ärende eller viss tyn av ärenden samt i övrigt biträda FÅR i prektiska frågor som kan uppkomma i kontakterna nellan frä? och departementet.
e 3. Åtgärdar för ott fullgöra åligganden enligt MBL och det & 1
$ IPL och avtalet
Den primäva i-formationss sheten 2nligt 19 3 avser information oa ens verksanhet utvecklas i olika hänseenden och om inierna för personalpolitiken. Här avses irte informa” 1 de lokala personalorganisationer som företräde ällda i regeringskansliet.
o rmationen cemfattaär dels en information om planeringen i t Prop. 1986/87: 147
rt, deis en redovisning av tillämnadv regeringsbeslut som era allmänt belyser utvecklingen av verksamheten och riktinjerna för personalpolitikaen.
3.i.i. Iniormatian om Hlaneringen i stort
Information om planerinsen i stort lämnas på så sätt att genom
FHEs förmedling av fackdepertement anerdnas informations” sammankomster i anslutning till att propositftionsförteckningar offöntliggörs. Informationen omfattar en redovisning i stora drag av den verksamhet (arbetc ned propositioner, författningar m 2) som planerats äga rum. Informationen ses på grund”
val av skriftligt material i den nån sådant föreligger. Om
huvudorganisation särskilt begär det ordnas därutöver genom FHRs förmedling infornationssammankomst av fackdepartement
rörande viss fråga. Vid informationssammankomst bör PO beredas tillfälle att ställa kompletterande frånor (jfr 8 § avtalet).
3.1.2. Information om tillännade recseringsbeslut
Denna information omfattar alla propositioner och utrednings-
direktiv samt sådana enskilda regeringsbeslut som i särskild
ordning har bedömts vara av mera allmänt intresse för att beiysa arbetsgivarens verksanhet och riktlinjerna för personal”
politiken (jfr 6 § 3. avtalet), allt i den nån inte PO har
förklarat sig sakna intresse för viss fråga eller typ av
frågor. FER kommer att lämna särskild information till rege-
ringskansliet om 6 § 3. i avtalet. Information skall ske endast i den mån förhandling mnelkan FHR och huvudorganisation ej ägt
rum enligt 11 eller 12 5 MBL. |
Fackdepartementet orienterar FHR om tidsplan för proposition så snart som nöjligt. Information om propositionens innehåll
sker vanligen, i alla de f211 PO inte till FHR anmält att man
saknar intresse för propositionen i fråga, genom att fackdepartementet till FHR överlännar den blivande propositionen.
Detta bör ske i god tid och om möjligt så att FHR kan tillställa PO macerialet minst tio arbetsdagar innan trycklov ges.
Propositionstexten överlämnas till FER först sedan den gemen” sanma beredningen ägt rum i sedvanlig ordning och enighet föreligger om beslutets utformning.
Informacion om utredningsdirektiv sker genom att fackdepartementet överlämnar direktiven till FHR i god tid och om möj” ligt så att FHR kan tillställa PO direktiven minst tio arbets” dagar innan regeringsbeslutet i frågan avses bli justerar. Dircktiv överlämnas till THR först sedan den gemensamma beredaningen ägt run il sedvanlig ordning och enighet föreligger om beslutets utformning.
Information om enskilda recerinasbeslut som är av mera 2llmänt intresse för att belysa arbetsgivarens verksamhet eller
riktlinjerna för personalpolitiken behandlas Pi i princip
samma sätt som tidigare nämnd information.
Allt naterial för information enlist 3.1.2 överlämnas till den förhandlinssansvarise i FHR i 8 ax, an den förhandlingsansvarige inte framställt önskemal om annat antal.
rhandlirg erligt 11 eciicr 13 3 MBL Prop. 1986/87: 147
I vederbörande departement bedöms om visst ärende, i vilket
regeringsbeslut avses bli fattat, innefattar säden fråga som
föranledör primär förhandlingsskyldighet enligt ll eller 13 5 BL. Vid tvekan härom bör FUHRs uppfattning inhäntas. Im bedöm ningen ger vid handen, att orimär förhandliagsskyldighet föreiigger, skall tidsplan för beredning av ärendet upprättas i ansvarigt fackdepartement i samråd med av terörda övriga departement. Det är viktigt att i tidsplanen, i samråd med den förhandlingsansvarige i FHR, avsätts erforderlig tid för förhandlingsarbetet.
FHR delges tidsolan så snart den har fastställts.
Information till FFR om ärende, i vilket prinoär förhandlingsskyldighet bedöms föreligga, iännas till den tjänsteman inon FER som enlict bilagda förteckning (bilaga 2) i första (resp andra) hand är ansvarig för förhandlingsarbetet i det aktuella ärendet. Informationen till R lämnas per telefon eller skriftligt.
Det ankommer på FHR att i samråd med fackdepartementet ta slutlig ställning till, om förhandling skall påkalias i ärende, varom fackdopartementet underrättar FHR, och act vidta därav
betingade åtgärder. Erforderligt biträde i sakfrågor skall
lämnas av vederbörande tjänstenän i regeringskansliet på begäran av den förhandlingsansvarige i FHR.
Exempel ges nedan (3.2.1-3.2.3) på handläggningsordningen i
nägra olika typer av ärenden i vilka föreligger ifråga som om-
fattas av primär förhandlingsskyldighet enligt 11 cller 13 §.
Proposition
3.2.1. I ärendet konstateras sådan fråga föreligga som kommer att föranleda primär förhandlingsskyldighet. Tidsplan för beredningsarbetet upprättas i samråd med den förhand-
lingsansvarige i FHR. I tidsplaaen avsätts erforderiig tid
för FHRs åtgärder enligt MBL. Omfattningen av den tid som i tidsplanen avsätts för förhandlingsarbetet är beroende på ärendets art, storlek och principiella intresse för PO. Allt efter förhällandena kan anledning finnas att för förhandlingsarbetet avsätta från fem till femton arbetsdagar, i speciella fall ännu längre tid.
Avser regeringen att inhäota lagrådets yttrande innan proposition lämnas i ärende som kommer att föranleda prinär förhandlingsskyldishet, bör då tidsplanen upprättas beaktas att
förhandling enligt MBL normalt bör påbörjas innan lagräds-
remissen beslutas. Samrid bör i dessa fall alltid äca ruu aed den förhandlingsansvarige i FHR.
3.2.2. FHR underrättas om tidsplanen.
3.2.3. FHR tar kontakt göed PO och informerar om trolig tid- Prop. 1986/87: 147 punkt för kontakt FHUR-PO.
3,2.4. Propositlonstöuxten 1 de delar son behövs för förhandlingarna överlämnas av vederbörande departementstjänsteman till den förhandlingsansvirige i FYR, när dea gemensamma bered” ningen ägt run i sedvanlig ordning och enighet röreligger om beslutets utformning. I merazi omfattande ärenden kan texten överlännas succissivt beträffande ollka avsnitt, t ex först recitdel och remissammanstälining, och vid scnare tidpunkt föredragandeavsnitt. Det bör i detta sammanhang framhållas, att det i allmänhet torde vara ofrånkomligt att propositionstexten presenteras för PO i god tid, innan förhandling avslutas, Man kan inte heller räkna med att något egentligt för-
handlingsarbete kan påbörjas, innan PO iött del av ett skriftligt material, vanligen både det tilltänkta beslutet och mo”
tiven till det. Allt material överlämnas till den förhandlingsansvarigse i FHR i 8 ex, om dun förhandlingsansvarige inte framställt önskemål om annat antal.
3.2.5. Den förhandlingsansvarigze i FHR påkallar förhandling
enlist 11 § MBL och bifogar texten så långt denna föreligger
vid tilifällert.
3.2.5. Förhandling genoaförs varvid vederbörande departementstjänstemän biträder FHR.
Under förhandlinogsarbetets säng förekommer de kontakter mellan FHR och berört (berörda) departement som FHR bedömer erforderliga för att arbetsgivaren skall kunna ta ställning till yrkanden från PO. I den mån behov uppkommer att ta ställnings till yrkanden från PO, får förnyad gemensam beredning
ske på sedvanligt sätt.
3.2.7. Fackdepartementet avslutar propositionsarbetet. Härvid
får inte några sakändringar göras i propositionstext, om
vilken förhandling ägt rum.
Enskilt regeringsbeslut
3.2.3. Enskilt regeringsbeslut, varigenom ärende avgörs, t ex beslut om inrättande av personlig tjänst; sådant beslut om tjänstetillsättning eller besvär över beslut därom, vari
regeringen avser att så ifrån tidizare i likartade ärenden
tillämpade riktlinjer för personalpolitiken (exempelvis tillgodoräkning av tid för tjänstledighet, meritvärdering, kompetenskrav); beslut om organisationsförändring; beslut om förhandlingsuppdrar till statens avtalsverk; beslut om pro” jekteringsunpdras eller annat beslut i bygpgärende; beslut om ny eller ändrad instruktion för myndizhet. Det är viktigt att det tilltänkta beslutet inte är retroaktivt, dvs avser
förhållande före den tidpunkt då förhandling i ärendet enligt
11 5 MBL förklaras avslutad. |
I tillämpliga delar följs handläsaningsordningsen enligt 3.2.1.-
3.2.7.
STATENS FÖRHANDLINGSRÄD i FHR) 1077-08-12
Expeditionscheferna
Rättscheren i statsrads-
beredningen
Särskild information enligt 3.1.2 i handläggniagsord-
ning 1977-03-19 fran RB/P och FAR
BYP och FHR har i skrivelse 1977-04-19 i samräd vissa uttalanden om handläggningsordringen 1 rogeringskänsliet med anledning av avtal mellan FHR och hu vudörganisationerna 1977-04-18 om viss förhandlingsverksamhet och information. I p 3.1.2 i skrivelsen behandlas bl a sådana enskilda regeringsbeslut som är av mera allmänt intresse rör att belvsa arbetsgivarens verksamhet (6 §§ 3. i avtaälet). FHR uttalar härvid att särskild information kommer att lämnas till regeringskansliet om 6 § 3. 1 avtalet Med anledning härav får FHR anföra föllrande. öl Vid tillämpningen av 5.1.2 il bandiögsningsordningen 1977-04-19 bor inaformation alltid lämnas om följande tvper av frågor: 1. beslut som påverkar en statlig myndighets arbetsr-
inriktning, 2. besiut som bedöms i stört påverka de förhållande
under vilka arbetet i ståtlig myndighet bedrivs, [9] beslut som innebär uppdrag ätt utreda personaiad-
ministrativ eller organisatorisk fråga som berör
statlig mvyadighet, 3. beslut om regi ieringsföreskrift i anslutning till
budgetpropos sitionenr (de s k regleringsbreven). Med statlig myndighet avses i förekommande fall även 1cke-statlig myndighet med arbetstagare som omfattas av lagen il965:57:6]) om ställidreträidare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar mom. Huruvida annan fråga än som anges ovan under 1-3 är att betrakta som beslut av mera allmänt intresse för att belysa arbetsgivarens verksamhet får bedömas från fall till fall av vederbörande fackdepartement,
eventuellt i samråd med FHR.
All information enligt ob 3 avtalet skall ske genom FHRs förmedling.
Rolf Skillner Arne Aldestam
STATENS FÖRHKANDLINGSRAD (FHR) Avtal
1977-10-28 Dar 85/77/20
Avtal om ändring av avtalet 1977-04-18 om viss förhandlinrgsverksamhet och information
15 Avtalet 1977-04-18 om viss förhandlingsverksamhet och infor-
mation gäller t om den 1 november 1977 utan uppsägningstid. Avtalet får därefter sägas upp med en uppsägningstid av en vecka. Stockholm 1977-10-28 ”
(du 14 i Vu Alan. blitua
Statens örhandlingsråd Centralorganisationen SACO/SR
& Statsanställdas förbund TCOs ftatstjäns foannage ktion (119-5)
JA ERSTA Fluue te X fiuno] i
1977-12-03 Der 585/77/20 5)
Expeditionscheferia Rättschef SP FHR3 kontaktman i regeringskansiiet
ändring av handläggningsordningen i regerinasaansl:et anlednina av FHRs förhandlingsverksarhet och inierra
B/P och FHR har i skrivelse 1977-04-19 i samråd aiort vissa uttaianden om handläggningsordningen i regeringsKkansiiet med anledning av FHRsS förhandlingsverksarhet och in nation. FHR har i skrivelse 1977-03-12 g30rt vissa komoletterande uttalanden i ämnet.
Med ändring av tidigare uttalanden får B/? och FER i samråd meddela följande.
FERs förhandlingsverksamrhet och inrföormat sådana tilltänkta beslut av regeringen e som enligt 1 § MBL äger tillamzni f
e inte till någon dei har tillämpning nå de skall således i fortsättningen inte överl
Protokoll 1977-12-05 bifogas for kärnedon.
(TER) PROTOKOLL
1977-12-05 Dnr 485/77720 a)
Parterna har i avtal 1977-04-18 om viss förhan het och information reglerat ordningen för cen och informationsverksamhet enligt lagen (1976: 580) om mande i arbetslivet (MBL) för vilken FER har ansvaret. Deanna verksamhet som grundas på 1 § MEL förutsätter att skrifclizt material överlämnas till huvudorganisationerna. Parterna överens om att sådant material ej ges allmän spridning in regeringen ger offentlighet åt der.
Stockholm 1977-12-05
FÖRHANDLINGSRÄRD Datum I
2
vi [Sill [SING] oh DD
Avtal om viss information PARTER Arbetsgivarsidan: Statens förhandlingsråd :FHRi Arbetstagarsidan: Centralorganisationen SACO/SR [SACO/SR)
< Statsanställdas förbund ISF) TCOs statstiänstemannasektion iTCO-S) 1 § Arbetsgivaren skall i så god tid som möjligt före förordnande av ordförande i kommitté eller särskild utredare enligt kommittéförordningen (19765:119) informera huvudorganisationerna om vem som avses bli förordnad. Ensidig protokoilsanteckning av FHR: Avtalet avser siälvklart inte att påverka huvudorganisationernas möjligheter att i frågor av här berört slag anföra synpunkter. 25 Information enligt 1 § avser förhållandena beträffande utredning, om vars direktiv huvudorganisationerna skall informeras genom FHRs förmedling enligt avtal 1977-04-18. 3 § Detta avtal gäller fr o m den Fo januari 1979 a tills vidare med en uppsägningstid av en vecka. Stockholm 1978-12-03 Statens förhandlingsräd SACO/SR Arne Aldestam Nils Schirren SF TCO-S Curt Persson T. Nitzelius
Handläiggringsor av avtal mellan
FÅR sant SACO/SR, 37 och TC3-3 (huvudorgarisa
ef. har 1973-12-05 träffat avtal om viss information ivaren i så god ä Srande i Kkomnitt Met e é förordningen 0
cm ven Sox avses
2llandcena beträf är
|
vor
LE
Relf Skillner ne Alijestan
Bilaga 3 Prop. 1986/87: 147
Frågan om medbestämmandet i regeringsärenden har under senare
år flera gånger varit föremål för riksdagens bedömning.
Hösten 1983
Riksdagen behandlade hösten 1983 vissa motioner rörande med-
bestämmandets utformning i regeringskansliet (AU 1983/84:5,
rskr. 24). Bl.a. föreslogs i motion 1982/83:2063 en översyn av
lagen (1976:600) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) som skulle
syfta till en minimering av regeringens skyldighet att MBL-
förhandla.
Arbetsmarknadsutskottet anförde följande (s, 19) 12 anslutning
till motionen.
Nar det galler medbestammandets utformning | regeringens kansh be-
handlade utskottet forra hosten (AU 1982/83:6) frågan om förhandlingar
rörande propositioner och andra regeringsbeslut. Utskottet konstaterade att
detta förhandlingsarbete drivs enligt särskilt avtal samt att verksamheten
behandlats av konsttutionsutskorret I gransknmingsbetankandet KU 1978
79:30. Utskottet erimrade också om sin tidigare framförda uppfattrming att
förhandlingsverksamheten i fråga I vissa ävseenden varit mindre andamals-
enlig och att det darfor kunde finnas anledning att i ett langre perspektiv ta
upp verksamheten ull behandling. Regeringen has därefter I den till förra
nksmotet avgivna budgetpropositionen (prop. 1982/83:100 bil. 15) aviserat
att statens forhandlingsråd (FHR) som spelar en central roil i sammanhanget
skall bh forermål for en översvn. Bl a. skall möjligheterna provas att finna
lämpliga alternativa organwationsformer för den forhandhngs- och informa-
tonsverksamhet som rådet bednver
Det kan vara naturligt att darvid pröva frågor av det slag som tas upp i
motion 2063.
Såvitt utskottet kan bedöma måste förändringar i medbestammandets
utformning i regenngskanshet foregås av förhandlingar. Dessa bor vara förutsättningslösa. Det finns därför inga skal för utskottet att gora några
uttalanden om inriktningen av det pågående översynsarbetet
Riksdagen biföll AU:s hemställan om avslag på motionen.
Våren 1985
Riksdagen behandlade våren 1984 konstitutionsutskottets gransk-
ningsbetänkande över statsrådens tjänsteutövning och regerings-
ärendenas handläggning för år 1983 (KU 1983/84:30, rskr. 330).
En av punkterna 1 betänkandet (p. 9) rubriceras Medbestämmande-
frågor vid beredningen av regeringsärenden. Utskottet anför
därvid följande (s. 18).
Utskottets granskning har : detta ärende två syften. Det ena syftet ar att
undersöka om de lagar och avtal som styr forhandlings- och informationsverksamheten i fråga om regenngsarenden ullampas på ett nikugt och
enhethgt satt i fegeringskanshet. Det andra svflet är att bevaka att regenngens ställning som det framsta styrande och verkställande organet i vårt demokratiska statsskick inte kringskars genom medbestammande:s utformning
Utskottet vill först slå fast att den nya utformningen av de anstalldas
medbestammanderatt | fråga om regeringsarenden i formellt hanseende inte innebar någon inskränkning I regeringens befogenheter. Skyldigheten att forhändla och informera om regeringsbeslut intrader under beredningsprocessen och åvilar ett utanfor regenngen och regeringskanshet stående organ. statens förhandlingsråd. De precnsenngar som gjorts : det område dar forhandhngs- och informationsskyltdighet intrader. nu senast genom arbets-
domstolens dom 1980. ar enligt utskottets mening vardefulla med hansyn till medbestammandets syfte. De innebar dock inte någon forandring i det
formeila skyddet för den pohuska demokravn
När det galler den prakuska utformningen av verksamheten med informa:
von och förhandling betraffande regeningsarenden kan först konstateras at:
denna verksamhet har fått en ganska betydande omfattning Omkring 2 500 regeringsbeslut blir århgen foremål for åtgarder från FHR.s sida. Detta innebar att forhandlng eller information ager rum om ungefar vart onde regeringsarende. Öknringar har under senare år skett på såval forhandlingssom informationssidan. Verksamheten sysselsätter en myndighet med f n åtta tjänsteman ull en århg kostnad av drygt 2 milj. kr. For arbetsgivaren: staten tillkommer de resurser i fråga om personal m. m. som tas i anspråk for informations- och förhandlingsverksamheten från departementens sida.
Vid utfrågning infor utskottet intygades från både arbetstagar- och arbetsgivarsidorna att verksamh löper smidigare nu ån tidigare. Flera av
de utfrågade menar att den förut refererade domen i arbetsdomstoten 1980
bidragit till att klargora forutsattningarna for verksamheten. Darmed har.
anser man, informations- och forhandhngsarbetet underlattats. Det finns emellertid fortfarande en viss knuk på arbetstagarsidan som
bl. a. går ut på att organisationerna kommer in for sent 1 beredningsprocessen. Man menar at! på detta stadium av processen finns ofta inte något storre
utrymme för påverkan eftersom beredningsarbetet hunnu sa längt att
beslutet a praktiken ofta ar fattat. Liknande synpunkter var stätssekreteraren 1 ervildepartementet inne på då han infor utskottet förklarade att den organisatoriska inplaceningen av forhandlingsarbetet I den totala arbetspro-
cessen I regeringen var tveksam. Nar den interna beredningspröocessen i
fregeringskanshet ar avklarad och man darefter overgår i ett forhandhingsskede med arbetstagarparten ar enhgt statssekreteraren risken uppenbar at: det ar förenat med stora svårigheter att starta om beredningsprocessen utan mycket stora tidsförluster. Utskottet vill erinra om att enligt den handlaggningsordning som galler i regenngskanshet skall ett arende. dar det forehgger informanons- eller forhandlingsskyldighet. overlamnas ull FHR först sedan den gemensamma beredningen har agt rum + sedvanhg ordmng och emghet föreligger um
beslutets utformning. Overlamnandet sker således på ett mycket sent
stadium av beredningsprocessen. Som framgått har denna ordning kritiserats av foretradare for såval personalorganisationerna som civildepartementiet
Utskotrer har förståelse for dessa kritiska uppfattningar Bristerna : det
nuvarande systemet ar enligt utskottets uppfattning en av anledningarna vil!
att direkta kontakter ibland tas mellan personalorgunisationerna och depar-
tementen ; ett tidigare skede av beredningsarbetet. Dessa kontakter sker alltså vid sidan av den forutsatta och avtalade handlaggningsordningen och innebar bl. a. att förhandhngsrådet förbigås. Enhgt utskottet kan det också ifrågasättas om den nuvarande handlagpningsordningen overensst r med tankegångarna bakom medbestummandets utformning I fråga om regeringsarendena. Det uttalades i forarbetena till arbetsrattslagstiftningen att det av principiella skal inte kunde komma i fraga att infora ett forhandlingsförfarande direkt med regeringen Utskottet har också ovan slagit fast att någon inskrankning av regeringens förmella befogenheter inte har skett. Med nuvarande handlaggningsordning I regenngskanshet upptas emellertid. som redan namnits, förhandlingarna i ett mycket sent skede av beslutsprocessen. Harigenom har forhandhngarna i reahteten kommit att avse ståndpunkter som det 1 normalfallet endaxt
återstår for regeringen att bekrafta genom ett formellt beslut
Enhgt utskottets uppfattning finns det alltså instag I den nuvarande ordningen som ar diskutabla från pnncpiella synpunkter. Utskottet anser helter inte att de insatser i form av tid och resurser som gurs alltid står i proportion till de uppnådda resultaten. Detta galler oavsett om man ser verksamheten från arbetstagar- eller arbetsgivarsynpunkt.
Utskottets slutsats år således att omfattningen och inriktningen av
- forhandlings- och infoörmauonsverksamheten + fråga om regeringsarengen bor omprövas I syfte att minska den sena behandlingen av mer rutinbetonade
arenden till formån for udiga kontakter mellan parterna i viktigare fragor I
de övervaganden som bor goras I samband harmed bor också frågan om formen for dessa kontakter diskuteras. Som utskottet tidigare här redowvisat
kan direkta forhandlingar mellan regenngen och de fackhga organisationer
na inte anses förenliga med regeringens ställning enhgt författningen Behovet av tidiga overläggningar mellan foretrådare för regeringen och de fackliga organisationerna kan darfor aktualisera frågan om inforande av nv.s
arbetsformer. Granskmngen har harutöver inte foranlett något uttalande från utskottets
sida.
Riksdagen beslutade att lägga KU:s hemställan i förevarande del
till handlingarna med gillande av vad KU anfört.
Hösten 1984 Prop. 1986/87: 147
Riksdagen behandlade hösten 1984 vissa motioner beträffande
förhandlingsskyldigheten för de statliga arbetsgivarna iAU 1984/85:3, rskr. 5).
I två motioner föreslogs begränsningar i denna förhandlings-
skyldighet. I en av motionerna (1983/84:2029) uttalades att
förhandlingsskyldigheten bör inskränkas till åtgärder som primärt
gäller de anställdas situation på den egna arbetsplatsen. Som
särskilt angeläget framhölls att förhandlingsskyldigheten bör
begränsas 1 regeringskansliet beträffande bl.a. propositioner
till riksdagen. Den andra motionen (1983/84:868) var direkt
inriktad på medbestämmandefrågorna i regeringens kansli. Motionärerna sade sig vilja få till stånd en prioritering av MBL-
förhandlingarna till vissa angivna ämnesområden men också en
förhandlingsordning som gör det möjligt för de anställdas
företrädare att komma in tidigare i beslutsprocessen än nu är
fallet.
AU uttalar i ärendet följande (s. 33).
Såsom redovnsats i det föregående har konsututionsutsköotter (KT: det granskningsbetankande som avgavs I våras (KU 1983/84: 30) på nytt grunskat ullampmingen av MBL vid beredningen av regenngsarendena. KL redovisar knuska uppfattningar från både arbetsgivar- och arbetstagarsidun som bl.a. går ut pa att mformations- och forhandlingsskyldigheten kommer att fullgoras på ett mycket sent studium av beredningsprocessen KU sager sig ha förståelse for denna knuk och ifrågasätter om den nuvarande händlaggningsordningen overensstummer med tankegangurna bakom medbestammaändets utformning i fråga om regenngsarendena. KU anför vidare att det finns inslag I den nuvarande ordningen som ar diskutabla från principiella synpunkter och anser inte heller ati de insatser i form av tid och resurser som gors älltid står I proporuon till de uppnaduds resultaten. KU:s slutsats ar således att omfattningen och innktningen av förhandlings- och informationsverksamheten i fråga om regeringsarendenu bor omprovas I syfte att minska den sena behandlingen av mer ruunbeto: nade arenden ull förmån for udiga kontakter mellan partierna I viktigare frågor. Formerna för dessa kontakter bor diskuteras och detta kan aktualsera ett inforande av nya arbetsformer.
Med hänvisning ull dessa nyligen av KU gjurda uttalanden linner arbetsmarknadsutskottet for sin del inte movverat for riksdagen att ta ytterbgare intatv tll en oversyn av informations- och forhandlngsverksumheten I regenagskanshet. Det ar så mycket mindre skal att gora det som regenng: en redan udigare har aviserat att den avser att företa en sädan översyn | anslutning harull ennras om att utskottet förra aret tse AU I98V84 53 193 gorde den bedomnmingen att föraudringar I medbestammandets utformning i regeringskansliet måste foregus av forutsattningslosa förhandlingar Med
det sagda avstyrker utskottet motionerna SAK och 20291 de nu behandlade
delarna.
Riksdagen biföll AU:s hemställan om avslag på motionerna. Prop. 1986/87: 147
År 1985
I prop. 1984/85:219 om den statliga personalpolitiken ts. anmäls för riksdagen att regeringen uppdragit åt statens girvarverk att på statens vägnar ta upp förhandlingar mec personalorganisationer 1 syfte att traffa kollektivavtal
hänseenden och med de syften som framgår av riksdagens uttalan-
den, främst KU 1983/B4:30 p. 9. Vidare anmäls att förhandlingarna
skall förberedas och följas av en sarskild rådgivande delegation vid SAV. I delegationen skall ingå företrädare för bl.a. regeringskansliet.
1 riksdagen väcks fem motioner, som har samband med denna del av propositionen,
I motionerna 1984.85:452 och 453 förordas att MBL avskaffas vid regeringsbeslut samt att det avtal som reglerar den nuvarande ordningen sågs upp. Motionärerna föreslår vidare en ändring av
nuvarande lagstiftning med innebörd att MBL inte skall tillämpas vid beredning av regeringsarenden. Motsvarande krav återfinns I motion 1985/86:20.
I motion 1985/86:18 påpekas att centerpartiet tidigare understrukit att förhandlings- och informationsverksamheten 1 vada avser propositioner bör begränsas kraftigt av framför allt principiella skal. Detar inte rimligt, sett från den politiska demokratins synpunkt, att låta personalorganisationerna på det satt som nu sker påverka en politisk beslutsprocess. Den nuvarande ordningen med förhandlings- och informationsverksamhet enligt medbestämmandelagen vid beredningen av regeringsärenden bör därför avskaffas. Samma krav förs fram i motion 1984/B5:1115. En alternativ form av medverkan beskrivs i motion 198B4/85:330.
Det föreslås att de anställda får möjlighet att komma in i ett
betydligt tidigare beslutsskede samt att vissa ämnesområden prioriteras. Här nämns bl.a. personalförändringar inom statens område, flyttning av ärendegrupper och omlokalisering av myndigheter.
Under hänvisning till den tidigare riksdagsbehandlingen av
frågan (KU 1983/B4:30, AU 1984/B5:3) framhåller arbetsmarknads-
utskottet (AU 1985/86:6 s. 15, 16) vikten av att förhandlings-
arbetet fullföljs snarast så att mer ändamålsenliga arbetsformer
kan införas 1 regeringskansliet i berörda avseenden, Med hänsyn
till det pågående förhandlingsarbetet bör enligt utskottsbetän-
kandet motionerna i aktuella delar inte föranleda någon åtgära.
[re mm
Ti11 AU:s hemställan i denna del är fogade en reservation och Prop. 1986/87: 147
ett särskilt vttrande.
Riksdagen irskr. 1985/86:48) biföll AU:s hemställan om avslag
på motionerna och ett godkännande av vad som anförs 1 oropositionen 2 motsvarande del.
År 1986
I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 2 p. 4: anmäler Civilministern att statens arbetsgivarverk har tillsatt
den rådgivande delegationen, bestående av företrädare för bl.a.
regeringskansliet, och att förhandlingar har inletts.
Frågan om tillämpningen av medbestämmandelagen i samband med de
politiska besluten 1 den offentliga sektorn tas upp 1 tre motioner.
I motion 1985/86:A 742 föreslås att medbestämmandet i regeringskansliet bör begränsas. Information bör emellertid enligt motionen ges i samband med beslut om förändringar med konsekvenser för oc anställda.
I motion 1985/86:A 745 framhålls det ut demokratisk synpunkt
principieilt felaktiga 2 att MBL-förhandlingar förekommer vid
beredning av såval regeringsärenden som afrenden 1 kommuner och landsting. I motion 1985/B6:A 748 nanvisas till att slutsatsen 1 konstitu-
tionsutskottets granskningsbetänkande våren 1984 (KU 1983784:30!
blev att omfattningen och inriktningen av förhandlings- och
informationsverksamheten i fråga om regeringsärenden borde om-
prövas. Härutöver finns det enligt motionen anledning att princi-
pirellt understryka att det i MBL bör göras en bestämd åtskillnad mellan utövningen av den politiska ledningen 1 landet och de fall
då regeringen framträder 1 den mer begränsade rollen som arbetsgivare.
Arbetsmarknadsutskottet (AU 19B6/87:B) konstaterar vid behand-
lingen av den nyssnämnda propositionspunkten och bl.a. de tre anförda motionerna att det föreligger skilda ståndpunkter i fråga
om behovet av att särskilt utreda gransdragningslinjen meilan
den politiska demokratin och medbestämmandet. Några nya argument som skulle kunna motivera ett andrat ställningstagande från utskottets sida har enligt utskottet inte förts fram av motio-
närerna. Med hänvisning härtill samt till det förhandlingsarbete
som för närvarande pågår beträffande medbestämmandet vid bered- Prop. 1986/87: 147
ning av regeringsärenden avstyrks motionerna 1 aktuella delar. Det i sammanhanget behandlade avsnittet i prop. 1985/86:100 1 denna fråga bör enligt utskottet läggas till handlingarna.
T1i1l AU:s hemställan i denna del är fogade dels en reservation, dels ett särskilt yttrande.
Riksdagen (rskr. 1986/87:50) biföll AU:s hemställan.
Våren 1987 I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 2 p. 4) anmäler civilministern att statens arbetsgivarverk har lagt fram ett skriftligt avtalsförslag i förhandlingarna om medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden och att förhandlingarna befinner sig i ett slutskede.
Nya motioner har väckts 1 saken.
Som exempel på förslag 1 syfte att minska de korporativa tendenserna 1 vårt samhälle nämns 1 motionen 19986/87:K 212 att MBL i regeringskansliet bör avskaffas.
I motionen 1986/87:A 734 underetrvks på nvtt i jfr motionen 1985/B6:A 748: att det i MBL bör goras en bestämd åtskillnad mellan utövningen av den politiska ledningen i landet och de fall då regeringen framträder i den mer begränsade rollen som arbetsgivare. Vidare understryks i motionen att resultatet av förhandlingarna om medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden måste leda till en sådan gränsdragning som angetts i motionen. Frågan om tillämpningen av MBL inom den offentliga sektorn berörs också i motionerna 1986/87:A 736 och A 751.
Innehåll
Propositionen se edä rese rerer ee ree sera ras rr Ares res s sr KRA ess 1 Propositionens huvudsakliga innehåll s..ssooossosssssrss ss ers rss 1
I Inledning soooossseeeererrerrerrrr ere rer arter er rss skars reas sa 2 2 Nuvarande Ordning ssssossersrerrsrresrersrrrrrsr reses rr rs rss rss 3 3 Riksdagen M.M. sosososseseseeerses rer rr rr ere sees rer rr ess sea 3 4 Föredraganden ssssssossssesrersr ere rr reser r ers rer ses s resta 3 5 Hemställdf oosooomssreserererererrrerrar er erer ere s ere rs area 5 3 3) LT 5 Bilaga I Avtal den 31 mars 1987 om medbestämmande vid beredningen äv regeringsärend€N sossossosseeseesserersrreres ser reser rent 6 Bilaga 2 Medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden — en Översikt Över nuvarande Ordning «..soseoseeresererser reses sr rss 10 Bilaga 2:1 Avtal den 18 april 1977 Mm. fM. sosososssessses ere rer rss 16
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987