Prop. 1986/87:147

om de statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden

Regeringens proposition 1986/87: 147

om de statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollct den 2 april 1987.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Bo Holmberg

statligt reglerade anställningar, '.. planering av sedan samverkan.

AVTAL OM MBDBESTÄMMANDE VID BEREDNINGEN AV REGERINGSÄRENDEN Tillämpningomrade m m

15

Detta avtal reglerar ordningen för

1. samverkan mellan statsrädsberedningen och departementen samt huvudorgani- sationerna i frågor inom MBLs tillämpningsomräde som rör arbetstagare med

1 fragor som avses med första stycket och som handläggs av regeringen gäller inte någon förhandlings- eller informationsskyldighet enligt MBL eller annan författning

eller enligt avtal.

Bestämmelserna i 33 5 MBL gäller inte i fråga om detta avtal.

Protokollsanteckning till 1 5:

Parterna förklarar att avtalet syftar till en snabb, enkel och i övrigt effektiv ordning för samverkan. Den sena behandlingen av mer rutinbetonade ärenden skall minskas till förmån för tidigare kontakter mellan parterna i viktigare frågor.

Samverkan

25

Med samverkan avses information eller överläggning.

Samverkan sker enligt arbetsgivarens bestämmande.

• Sida 7
•  Original

Arbetsgivaren avser därvid att handla enligt följande principer: Information

l. Huvudorganisationerna skall informeras om viktigare fragor som skall behand- las i bla beslut om propositioner, lagrådsremisser, förordningar, direktiv för offentliga utredningar, regleringsbrev, tjänstetillsättningar och förhandlings-

uppdrag.

Protokollsanteckningz

Med viktigare frågor avses sådana frågor inom avtalets tillämpningsomrade som behandlar betydande följder för arbetstagarnas anställnings- och arbetsvillkor, t ex viktigare ändringar av offentligrättsliga bestämmelser om anställningsvillkoren eller förändringar beträffande anställningstrygghet och stationeringsort på grund av större verksamhetsförändringar, frågor om riktlinjerna för personalpolitiken och frågor om chefstillsättningar.

Denna punkt omfattar inte tillsättning av politiska befattningar i regeringskansliet eller tillsättning av tjänst som anges i bilaga 2 punkterna a, c, d och e allmänna tjänsteförteckningsavtalet (ATF).

Denna punkt omfattar inte heller beslut om den arbetsgivarpolitiska inriktningen, t ex direktiv till SAV.

Parterna är överens om att informationen skall behandlas med sedan varsamhet att den inte ges allmän spridning, innan regeringen ger offentlighet åt beslutet.

2. Informationen skall lämnas så tidigt som möjligt.

Någon information behöver inte lämnas, om ärendet är särskilt brådskande eller om arbetstagarsidan redan har fått tillräcklig information på lokal eller central nivå eller om parterna vid genomgång av propositionsförteckningar

eller annars är överens om detta.

Protokollsanteckningar:

En strävan skall vara att informationen i regel lämnas i samband med delningen inom regeringskansliet. -

Ny information skall lämnas, om grunderna för ett beslut väsentligen har ändrats.

3. Informationen sker i regel genom att skriftligt material lämnas över.

• Sida 8
•  Original

Huvudorganisationerna får inom fem arbetsdagar från mottagandet av infor- mationen skriftligen lämna synpunkter, om inte arbetsgivaren och organisatio-

nerna enas om någon annan frist.

Protokollsanteckning:

En strävan skall vara att materialet i regel skall utgöra ett exemplar av delningen i de delar som omfattas av samverkan enligt detta avtal.

Överläqqting

4. Om det behövs, skall den skriftliga informationen kompletteras med muntlig information vid en överläggning med huvudorganisationerna, där de bereds tillfälle att ställa frågor och lämna synpunkter. Vid bedömningen av om en

överläggning behövs skall särskilt avseende fästas vid organisationernas önske— mål.

5. Vid överläggningen skall föras protokoll, om en part begär det.

Av protokollet skall framgå de synpunkter som framförts av huvudorganisatio-

nerna. l protokollet tas på begäran av part in uttalanden som parten vill göra.

Synpunkter från organisationerna om hur en fråga skall lösas samt övriga uttalanden de vill göra skall lämnas skriftligen senast i samband med att parterna åtskiljs vid överläggningen, om inte arbetsgivaren och organisationer-

na enas om någon annan tidpunkt. Samverkan avslutas i och med överläggningen.

Protokollet skall justeras av parterna snarast möjligt.

När justerat protokoll föreligger rörande samverkan i anslutning till en proposition. översänder arbetsgivaren en protokollskopia till riksdagen i sam- band med att propositionen överlämnas till riksdagen. Om detta inte är möjligt

skall arbetsgivaren snarast därefter sända en protokollskopia tillriksdagen.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1986/87:

Särskilda informationsmöten

6. I anslutning till att propositionsförteckningar offentliggörs anordnas genom arbetsgivarens försorg särskilda informationsmöten med huvudorganisationerna

om de frågor som avses i 1. I fråga om ett sådant möte skall 3-5 inte gälla.

Planering av samverkan

7. Arbetsgivaren upprättar en tidsplan för den samverkan som avses i l 5, där

arbetsgivaren bedömer detta erforderligt.

Innan arbetsgivaren fastställer tidsplanen, skall huvudorganisationerna beredas

tillfälle att yttra sig om planen. Giltimetstid m m

35

Arbetsgivarverket sluter detta avtal under förbehåll om regeringens godkännande.

45

Avtalet gäller från och med den 1 juli 1987 tills vidare med en uppsägningstid av

sex månader. Avtalet kan efter uppsägning upphöra tidigast den 1 juli 1988.

Frågor, där förhandling eller information har påbörjats före ikraftträdandet,

omfattas inte av detta avtal.

Avtal som på arbetsgivarsidan slutits av statens förhandlingsråd skall inte tillämpas

så länge detta avtal gäller.

?ns arbet ivarverk Centralorganisationen SACO/SR

Statsanställdas " bund TCO-S (TCOs stats jänstemannasektion)

%% % %s%s?

• Sida 10
•  Original

Medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden - en överSikt över nuvarande ordning

MBL är tillämplig på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (1 5). FölJaktligen är MBL också tillämplig på de regeringsarenden som rör Förhållandet mellan staten och de statsanställda. Med statsanställda jämställs i detta fall också icke—statligt anställda arbetstagare med statligt reglerade

anställningar. exempelvis lärare och försäkringskasseanställda.

En tanke som går igen på olika håll i den proposition som ligger till grund för 1976 års medbestämmandereform (prop. W975/7é:105. an QS, rskr. ADA) är att arbetstagarnas anspråk på medbestämmande- rätt även i företagsledningsfrågor har ein väsentliga grund i att det också från arbetstagarnas synpunkt är viktigt att företaget sköts på ett riktigt och effektivt sätt. så att anställningarna tryggas och lönebelalningsförmägan blir god etc. Dessutom till- mats företagsledningsbeslutens återverkningar på innehållet l arbetstagarnas arbete och de förhållanden under Vilka arbetet bedrivs betydelse. I specialmotiveringen till 1 5 MBL (anförda

prop. bil. 1 s. 326) uttalas bl.a. följande.

Enligt 1 5 äger lagen tillämpning på "förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare".

Till det området hör till en början alla frågor som rör anställ- ningSVillkoren för enskilda arbetstagare. såväl när det galler bestämmandet av det arbete som skall utföras och andra åtaganden av arbetstagare som i fråga om lön och annan ersättning for arbetet. Även frågor som gäller ingående och havande av anställ- ningsavtal och frågor om påföljd i övrigt för brott mot anställ- ningsavtal hör till förhållandet mellan arbetsgivare och arbets- tagare. Vidare hör dit alla frågor inom området för arbetets ledning och fördelning eller i övrigt om de förhållanden under vilka arbetet utförs.

Lagens innebörd är emellertid att även frågor som brukar beteck— nas som företagsledningsfrågor faller inom ramen för förhållan— det mellan arbetsgivare och arbetstagare. Frågor som gäller t.ex. utvidgning eller inskränkning eller eljest omfattningen av ett företags verksamhet. omlokalisering av verksamheten, nyanlägg— ningar och investeringar i övrigt, upptagande av nya verksamhets— grenar eller nedläggning av någon del av verksamheten, har bety- delse för arbetstagarna redan därigenom att besluten återverkar på företagets ekonomi ochdärmed på arbetstagarnas utsikter att behålla sin sysselsättning och trygga sin fortsatta försörjning.

Detsamma gäller. om än inte alltid lika_tydligt och omedelbart. PfOrL I986/873l47 om beslut rörande finanSiering, om inköp oöh försäljning, lager- hållning, reklam och liknande incm området för företagets affars- verksamhet. Beslut som ligger inom de har angivna ramarna får också ofta återverkningar på innehållet i arbetstagarnas arbete och de förhållanden under vilka arbetet utförs. Lagen bygger därför på att även frågor som rör bedrivandet av arbetsgivarens verksamhet i stort skall anses höra till förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Att det dock har ansetts böra göras vissa begränsningar i fråga om verksamheter med sarskild inriktning framgår av 2 9. För den verksamhet som bedrivs av stat och kommun inom den offentliga sektorn av arbetsmarknaden gäller Vidare särskilda förutsättningar, i det att den verksam- heten skall tjäna samhällets intressen och vara ett uttryck för folkets i politiska val angivna vilja.

I 2 5 MBL slås fast att arbetsgivares verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan utfllnatur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinions- bildande ändamål undantas från lagens tillämpningsområde såvitt

avser verksamhetens mål och inriktning. Lagförarbetena innehåller

!

inte mycket om bakgrunden till eller innehållet i 2 9 MBL. . inledningen till föredragandens anförande i prop05itioneh anläggs en del allmänna synpunkter på lagens tillämpningsområde. Där förklaras bl.a. att företagsledningsfrågor inte bor undantas från möjligheterna att träffa medbestämmandeavtal osv. med stod

av lagen. Därefter tillägger föredraganden ibil. l s. 1953.

En begränsning får dock göras. Det kan enligt min mening inte bli fråga om att utsträcka arbetstagarinflytandet så långt att beslut om mål och inriktning för en viss verksamhet, som har fattats i demokratiska former. satts ur spel. Inom den offentliga sektorn måste den politiska demokratin garanteras och hänsyn tas till de särskilda förhållanden som råder där. - - - Det finns även utanför den offentliga sektorn exempel på verksamheter Vilkas målsatl- ningar och inriktning beslutas i former som ligger den politiska demokratin nära. Sådana exempel är verksamheten i politiska, fackliga, religiösa, kulturella och välgörande organisationer eller samfund. I dessa fall bör ingrepp inte göras i den ordning som nu tillämpas för bestämmande av verksamhetens mål och inrikt— ning. En motsvarande begränsning av arbetstagarnas inflytande bör göras i fråga om pressen och andra företag med opinionsbil- dande verksamhet. Vad företagen beträffar finns det en omfattande lagstiftning, som reglerar deras verksamhet från andra utgångs- punkter än förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. De förhandlande parterna är givetVis också bundna av de ramar för företagens verksamhet som de offentliga myndigheterna har lagt fast. Även daigällande associationsrättsliga lagstift- ningen innehåller begränsningar. En ekonomisk förening måste t.ex. bedrivas efter kooperativa grundsatser.

II

• Sida 12
•  Original

I avsnittet om förhandlingsratt i den allmänna mOletElten åter- Prop_ 1986/871147 kommer föredraganden till ämnet (bil. 1 s. 210):

Det finns emellertid anledning att här erinra om en väsentlig aspekt som Jag redan har berört i samband med att jag inlednings- vis behandlade frågan om den här aktuella lagstiftningens till- lämpningsområde. Som jag då framhöll finns det i Vissa kategorier av verksamhet ett beslutsområde, som bör vara förbehållet ove;- väganden och beslut i andra former och i andra beslutsorgan än sådana som bestäms av arbetsgivare och arbetstagare i dessa egen- skaper. Jag tänker här på sådana allmänna målsättningsfrågor som daipartipolitiska inriktningen hos tidningar eller andra opinions— bildande organ, fackliga målsättningar hos organisationer på arbetsmarknaden, verksamhetens allmänna inriktning i religiösa, vetenskapliga, konstnärliga eller andra ideella organisationer eller samfund, målsättningar av annan än företagsekonomisk inne- börd i folkrorelseföretag eller kooperativa företag. etc. Beslut om formulering och fastställande av de ideella eller eljest sar- skilda målen för arbetsgivarens verksamhet bör i sådana fall få fattas i de former som har tillämpats hittills. I många hithörande fall. sannolikt de allra flesta, fattas besluten i en demokratiskt uppbyggd beslutsprocess och fallen har då gemensamt att de än— ställda som grupp inte bör ha något företräde att framför andra få inverka på besluten.

Som Jag redan närmare utvecklat ar det SJälvfallet inte lätt att genom en allmän beskrivning bestämma den gräns för lagens tillämpningsområde som Jag har åsyftar. Det är i stor utsträck- ning nödvändigt att överlåta åt rättstillämpningen att från fall till fall bedöma hur gränsen skall dras. Jag skall i speCial— motiveringen återkomma till vissa ytterligare synpunkter på den här aktuella gränsdragningsfrågan.

De Särskilda överväganden som gjordes för den offentliga sektoris de; med hänsyn till den politiska demokratin och till den offentliga verksamhetens uppgift att tjäna samhällSintresset framgår av

bl.a. följande uttalande av föredraganden (prop. bil.2 s. 150. 173).

Alla röstberättigade - alltså även de offentligt anställda arbetstagarna - kan med sin röst påverka besluten om Vilken verksamhet som de statliga och kommunala myndigheterna skäll bedriva. Det skulle strida mot vår vedertagna demokratiska ordning - som den kommer till uttryck främst i regeringsformen resp. kommunallagen- att låta de offentliganställda genom kollektivavtal få ett annat, mer omedelbart inflytande över beslut som bestämmer myndigheters verksamhet i fråga om mål. inriktning, omfattning och kvalitet än medborgarna i övrigt.

Sålecbs kan det natgrligtvis av prirCipiella skäl inte kcnna i fnäga _ att införa ett förhandlingsförfarande direkt med regeringen eller som ett moment i riksdagsbehandlingen av en fråga. Samma principiella invändningar gäller i samband med beslutsfattandet i en kommuns politiska organ.

• Sida 13
•  Original

Även om förhandlingar enligt 11 eller 13 Ö MBL SålEÖES inte kan PFOFL 19861871147 få förekomma direkt med de högsta politiska—organen. torde de anställdas medverkan i sådana frågor i stallet kunna förekomma i ett tidigare skede, nar ärenden inför det politiska avgörandet förbereds av tjänstemän i regeringskansliet eller av olika kom— munala myndigheter. Den för den offentliga sektorn vanligtV15 mest lämpade ordningen i dessa Situationer är enligt min mening att förhandlingar enligt 11 eller 12 å sker på den niva. dar underlaget för de politiska organens beslut slutligt arbetas fram. Det måste också vara av stort värde för de politiska organen att ett sådant ärende har beretts efter förhandling med företrädare för de anställda som berörs av beslutet i ärendet.

De anställdas medbestämmande i allmänhet förutsattes vid MBL:s tillkomst efter hand bli anpassat efter förhållandena i varje enskilt fall. En sådan anpassning skulle ske genom att medbestäm— mandeavtal träffades.

Den nuvarande ordningen för samverkansförhandlingar ocn informa- tion i regeringsärendena regleras närmare främst i ett avtal den 18 april 1977 (med senare avtalab ändringar) mellan staten och

de statsanställdas huvudorganisationer. dvs. Statsanställdas förbund. TCO—S och SACD/SR. I anslutning till detta avtal till lämpas en av staten ensidigt utfärdad handläggningsordning av den 19 april 1977 (med senare ändringar). Dessutom tillämpas bl.a. ett avtal ”Ellan parterna av den 8 december 1978 om viss informa- tion. Till detta avtal finns en handläggningsordning av den 1a

december 1978.

Avtalen. handläggningsordningarna m.m. framgår av bilaga 2z1. Avtalet 1977 innebär bl.a. följande.

Förhandling enligt 11 5 MBL skall normalt påbörjas snarast möjligt, dock senast tio arbetsdagar efter det förhandlingen påkallades. Vid förhandling förs protokoll, såvida inte parterna är ense om något annat. Om förhandlingen avser en proposition. över-länu1as en kopia av protokollet till riksdagen.

lnformation skall lämnas om propositioner — bl.a. budgetpropo-

• Sida 14
•  Original

eitionen - direktiv för vissa offentliga utredningar och enSkllÖa lökum 1986/873147

regeringsbeslut som är av mera allmänt intreSse for att belysa arbetsgivarens verksamhet eller som rör riktlinjerna för

personalpolitiken.

Tidigare företräddes staten i dessa sammanhang av en särskild myndighet, statens förhandlingsråd (FHR). Denna har den 1 jull 1985 upphört och dess uppgifter tagits över av SAV (prop. 1984/85z100 bil. 15 5. 68,59: ÅU 15, rskr. 245).

SAV - nte fakdsxutensmet— är sålunda den myndighet som vid bered- ningen av ett regeringsbeslut företräder staten vid samverkans- förhandlingar och information enligt MBL eller kollektivavtal.

Det gäller uteslutande sådana frågor som bereds inom regerings-

kansliet för beslut av riksdagen. regeringen eller ett statsråd (2 a & förordningen 1978:813 med instruktion for SAV, andrad

senast 1986:1268l.

Samverkansförhandling och information i frågor som rör regeringska'eliets

interna angelägenheter sköts doek inte av SAV.

Bland de frågor som i SAV har föranlett förhandling dominerar frågor om myndigheternas organisation. De kan förekomma i propo- Sitioner men också i t.ex. instruktioner och regleringsbrev. ] detta sammanhang kan nämnas de s.k. förhandlingsuppdragen till SAV i samband med att en myndighet organiseras om eller en ny myndighet inrättas. Sådana uppdrag att förhandla med organisa- tionerna har regelmässigt föranlett primär förhandling om Själva uppdragets innehåll och utformning. Andra frågor som det har förhandläts om är byggnads- och arbetsmiljöfrågor, personal— rörlighetsfrågor, t.ex. vidareutbildning. Även förmånsfrågor kan förekomma, t.ex. traktamentsbelopp enligt utlandsreseregle- mentet (1953:666, omtryckt 1980:765. ändrad senast 1987:a7), liksom generella regler om tjänstledighet.

Samverkansförhandlingar och infomatim sker son har Påmts inte bara på grund av HBL och 1977 års avtal utan också på grund av andra

kollektivavtal. Som exempel på sådana kollektivavtal kan nämnas medbestämmandeavtalet för det statliga arbetstagarområdet (MBA-Sl och avtalet om förhandlingsordning i frågor om tillsättning av

vissa tjänster hos staten (ATSl. Av 18 5 1 MBA-S följer sålunda

• Sida 15
•  Original

bl.a. att SAV skall sköta sådana primarförhandlingar_med arbets- Prort [986/871147 tagarorganisationerna som rör regeringsdirektiv till utredningar

som avser rationalisering. En särskilt handläggnihgsordning för

regeringskansliet i vissa frågor med anledning av MBA-S har utfärdats av staten den 28 juni 1978. På grund av ATS informErar

SAV arbetstagarorganisationerna om tilltänkta beslut av rege—

ringen i tillsättningsärenden. Även i fråga om en del av de

tillsättningsärenden som regeringen avgör efter överklagande föreligger enligt ATS en viss informationsskyldighet, som också

fullgörs av SAV.

Den här beskrivna förhandlings— och informationsverksamhet som SAV för närvarande ansvarar för syftar inte till kollektivavtal. När förhandlings- eller informationsskyldigheten har fullgjorts. ligger det slutliga ställningstagandet hos staten som arbets-

givare i likhet med vad som gäller för andra arbetsgivare.

frågor om brott mot MBL eller kollektivavtal prövas enligt lagen !197A:371) om rättegången i arbetstvister (omtryckt

1977:530, ändrad senast 198A:818).

Hittills föreligger bara ett enda rättsfall från arbets— domstolen (AD 1980 nr 150) om förhandlingsrätten enligt MBL i regeringsärenden. Det rörde tillämpligheten av 1 5 MBL på vissa frågor i ett utkast till en proposition om läroplan för grund- skolan m.m. Vid en förhandling enligt 11 & MBL yrkade en av de statsanställdas huvudorganisationer, TCO-S, ändringar i prop05i- tion5utkastet vad gällde högstadiets timplan och betygssättningen i tillvalsämnen. fHR hänvisade till att yrkandena inte rörde förhållandet mellan staten som arbetsgivare och de statsanställ- da som arbetstagare och att FHR inte var skyldigt att förhandla. TCO-S väckte talan mot staten och gjorde

gällande att FHR genom sin förhandlingsvägran brutit mot före— skriften i 10 S MBL om förhandlingsskyldighet. Arbetsdomstolen avslog TCO—S' talan med röstsiffrorna fyra mot tre. I sina dom— skäl uttalade domstolens majoritet bl.a. att det i varje särskilt fall gäller att avgöra om ett beslut fattas av det offentliga- organet såsom arbetsgivare eller i någon annan egenskap. Därefter slogs i domen fast att de frågor som organisationen i detta fall krävt att få förhandla om låg utanför förhållandet mellan

arbetsgivare och arbetstagare.

• Sida 16
•  Original

STATENS FÖRE

. vr—v

'un'JLI

NGSRÅD (' 'Hru' AVTAL

,_. :c-

Detta avtal reglerar ordningen för

1. viss förhandlingsverksamhet enligt smt mellan FHR och huvudorganisationerna.

L. planering av sådan fö :handlings verksamhet och 3. information till huvudorranisationerna enliwt 19 5 :BL J beträffande frågor so: handläggs inom regeringskansliet och som inte enba. t rör arbetstagare i rc"eringskansliet eller hos kommitto som hör till departement.

Förhandling

2 5 Förhandling enligt ll & lEL skall, om ej annat överenskom- mes, påbörjas snarast möjligt, dock senast tio arbetsdagar efter det att sådan förhandling har på'allats.

Parte rna är ense om att erforderligt skriftligt material så långt möjligt skall överlämnas i samband med påkallandet av förhandlingen.

3 5

Vi förhandling skall föras protokoll, såvida ej de parter som deltar i förhandlingen enas om annat.

Av protokollet skall framgå de yrkanden som framförts samt de förslag som framkommit med anledning av gjorda yrkanden.

. o

I protokollet intagts på begäran särskilt uttalande tran part.

Om part egär det skull yrkanden och försl1gon hur förhand- lingsf råga ska; l l?>s samt övriga ställnings tnganden lämnas %riftligen senast i samband ned att parterna.itski1js vid det särskilda förhandlingx ML fällc:.

Förhandling skall, såvida ej parterna enas om annat, anses avslutad när protokoll har justerats av parterna eller när part enligt 16 5 me har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.

Protokoll skall justeras snarast möjligt efter det att par— terna åtskiljs vid det särskilda förhandlingstillföllet.

Kopia av protokoll från förhandling tillställes fackdeparte— mentet genom FHR. Då protokoll föreligger rörande förhand— ling i anslutning till proposition översänder FHR i samband med att propositionen överlämnas till riksdagen eller, om detta inte är möjligt, snarast därefter protokollskopia till riksdagens vederbörande utskott.

Planering

45

Parterna upprättar gemensamt en tidsplan för verksamheten enligt 1 5 1 så långt detta är praktiskt möjligt. Planen skall avse förhandlingsverksamheten i sin helhet och då sa behövs de olika delmomenten i förhandlingarna.

5 5 Parternas arbete med upprättande av tidsplan enligt 4 5 sker i en grupp i vilken ingår företrädare för FHR och varje

huvudorganisation.

Information

6 5

Genom PHRs förmedling informeras huvudorganisationerna om

1. propositioner, såvida ej vid genomgång av propositions— förteckning eller eljest parterna varit överens om att särskild information ej behövs

2. direktiv för offentliga utredningar

3. enskilda regeringsbeslut som är av mera allmänt intresse för att belysa arbetsgivarens verksamhet

4. enskilda regeringsbeslut om riktlinjerna för personal— politiken.

Protokollsanteckning Parterna är överens om att information enligt 6 5 skall be—

handlas med sådan varsamhet att den ej ges allmän spridning innan regeringen ger offentlighet åt beslutet.

• Sida 18
•  Original

s.! kn

Information enligt 6 6 skall ske snarast och om möjligt senast tio arbetsdagar innan regeringsbeslut i frågan avses bli'justerat.

Parterna är överens om att information genom denna paragraf kan senareläggas i det fall då särskilda omständigheter före— ligger.

Ensidig protokollsanteckning av huvudorganisationerna Förhandling enligt l2 & MBL som påkallas med anledning av information enligt denna paragraf skall om möjligt påkallas fem arbetsdagar innan regeringsbeslut i frågan avses bli justerat.

8 5

Utöver information enligt 6 ; anordnas genom PHRs förmedling informationssammankomster av fackdepartement i anslutning till att propositionsförteckningar offentliggörs. Om huvud— organisation särskilt begär det kan därutöver ordnas infor— mationssammankomst av fackdepartement rörande viss fråga.

åretekellsenteskaiag

Innehållet i denna paragraf avser inte att utesluta sedvan— liga informella kontakter.

9 5

Detta avtal gäller fr o m l977-OÅ—l9 t o m den dag då avtal träffas om löner m m för 1977 för statstjänstemän m fl eller förhandlingarna i nyssnämnda frågor eljest förklaras avslutade, dock att 6 5 gäller först fr o m 1977—05—16.

Stockholm l977—04—l8

Statens förhandlingsråd Centralorganisationen SACO/SR Statsanställdas förbund TCOs statstjänstemannasektion (TCO—S)

• Sida 19
•  Original

BEDGL' TDEPMRTEV'

STATES FÖRE; 'a'

—v,_

lvUSRÅD (TER) l

x."; x: x] ! O kx | ,. . en

Handla"7 7JninH-sordnin i regeringskansliet med anlednin av 220 .3 _ avtal mellan FHR ocn huv udorganisationerna om viss förhand- lingsverksamhet o information

' J””)

("I

Budgetdeparttmentet och statens förhandlingsråd (FHR) far härmed i samråd uttala följande om handläggningsordningen i regeringskansli et med anledning av avtal mellan FHR och huvudorganisationerna (PO) om viss förhandlingsverksamhet och information.

l. FHRs uppgifter

l.l. FHR skall samordna och genomföra förhandlingar i sådana frågor enligt PBL som för beslut av riksdagen, regeringen eller departementschef förbereds inom regeringskansliet och som dels ej esbtrt rör arbetstagare i regeringskansliet eller hos kommitté som hör till departement, dels inte syftar till kollektivavtal (2 och 3 55 instruktionen för FHR l976:lO65, ändrad l977:73).

l.2. FHR skall vidare bl a — i mån av tillgång på personal — lämna statlig myndighet som så önskar hjälp i samband med information enligt HBL (3 5 3. instruktionen).

1.3. Enligt regeringens beslut l976—lZ—3O har FHR bemyndigats att sluta kollektivavtal om formerna för dels de förhand— lingar enligt MBL som det ankommer på FHR att genomföra, dels informationen i sådana ärenden i vilka det ankommer på FHR att förhandla.

Sådant avtal har slutits 1977—04—13 (bilaga 1) med omedelbar giltighet. 6 5 i avtalet gäller dock först fr o m l977—OS—16.

2. Kontaktman i departement

I varje departement utses en tjänsteman (t ex inom PBS) att vara konto ktmen gentemot PHP. Kontaktmannen skall ha till uppgift att ge FHR up lysning om vem inom departementet som är sakans var ig i vi'.st ärende eller viss typ av ärenden samt i övrigt biträda FHR i praktiska frågor som kan uppkomma i kontakterna mellan rn? och departementet.

åligganden enligt MBL och det

t3L och avtalet

Den primära iniorma information om he

olika hänseenden och om r Här avses inte informa ich tioner som företräder de anstä

enligt l9 5 avser ns verksamhet utvecklas i

• Sida 20
•  Original

tionen omfat ar dels en information om planeringen i dels en redovisning av tillämnadc regeringsbeslut som män belvser u Veek.ineen av ver'sum e en oc ri" '

1 t _ t 1 9 k h t h kt

3.1.1. Information om plan ringen i tort

Information om planeringen i stort lämnas på så sätt att genom PHRs förmedling av Eaekdepartement anordnas informations— sammankomster i anslutning till att propositionsförteckningar offentliggörs. Informationen omfattar en redovisning i stora drag av den verksamhet (arbete med propositioner. författ— ningar m m) som planerats äga rum. Informationen ges på grund— val av skriftligt material i den mån sådant föreligger. Om huvudorganisation särskilt begär det ordnas därutöver genom PHRs förmedling informationssammankomst av fackdepartement

' a. vid informationssammankomst bör P0 beredas rörande viss fr; tillfälle att ställa kompletterande frågor (jfr 8 & avtalet).

3.1.2. Information om tillämnade regeringsbeslut

Denna information omfattar alla propositioner och utrednings- direktiv samt sådana enskilda regeringsbeslut som i särskild ordning har bedömts vara av mera allmänt intresse för att be- lysa arbetsgivarens verksamhet och riktlinjerna för personal- politiken (jfr 6 5 3. avtalet), allt i den mån inte PO har förklarat sig sakna intresse för viss fråga eller typ av frågor. FHR kommer att lämna särskild information till rege— ringskansliet om 6 5 3-i avtalet. Information skall Ske endast i den mån förhandling melran FHR och huvudorganisation ej ägt rum enligt 11 eller 12 5 PBL. '

Fackdepartementet orienterar FHR om tidsplan för proposition så snart som möjligt. Information om propositionens innehåll sker vanligen, i alla de fall PO inte till FHR anmält att man saknar intresse för propositionen i fråga, genom att fack— departementet till FHR överlämnar den blivande propositionen. Detta bör ske i god tid och om möjligt så att FHR kan tillstäl— la P0 materialet minst tio arbetsdagar innan trycklov ges. Propositionstexten överlämnas till FHR först sedan den gemen— samma beredningen ägt rum i sedvanlig ordning och enighet före— ligger om beslutets utformning.

Information om utredningsdirektiv sker genom att fackdeparte' mentet överlämnar direktiven till FHR i god tid och om möj— ligt så att FHR kan tillställa P0 direktiven minst tio arbets— dagar innan regeringsbeslutet i frågan avses bli justerat. Direktiv överlämnas till FHR först sedan den gemensamma bered— ningen ägt rum i sedvanlig ordning och enighet föreligger om beslutets utformning.

Information om enskilda regeringsbeslut som är av mera ell- mänt intresse för att belysa arbetsgivarens verksamhet eller riktlinjerna för personalpolitiken behandlas P1 i princip samma sätt som tidigare nämnd information.

Allt material för information enligt 3.1.2 överlämnas till den förhandlingsansvarije i FHR i 8 ex, om den förhandlingsansva— rige inte framställt önskema' om annat antal.

Prop.l986!87:l47

• Sida 21
•  Original

rhandling *nligt ll eller 13 % PBL

l vederbörande departe bedöms om visst ären e, i vilket regeringsbeslut avses bli fattat, innefattar sådan fråga som föranleder pri.är förhandlingsskyldighet enligt ll eller 13 5 TEL. Vid tvekan härom bör PHRs uppfattning inhämtas. Om bedöm— ningen ger vid handen, att primär förhandlingsskyldighet före— ligger, skall tidsplan för beredning av ärendet upprättas i ansvarigt fackdepartemen: i samråd med ev berörda övriga depar- tement. Det är viktigt att i tidsplanen, i samråd med den förhandlingsansvarige i FHR, avsätts erforderlig tid för för—

handlingsarbetet.

FHR delges tidsplan så snart den har fastställts.

Information till FHR om ärende. i vilket primär förhandlings— skyldighet bedöms föreligga. lämnas till den tjänsteman inom FHR som enligt bilagda förteckning (bilaga 3 i första (resp andra) hand är ansvarig för förhandlingsarbetet i det aktuella ärendet. Informationen till ? lämnas per telefon eller skriftligt.

Det ankommer på FHR att i samråd med fackdepartementet ta slutlig ställning till, om förhandling skall påkallas i ärende, varom fackdepartmnentet underrättar FHR, och att vidta därav betingade åtgärder. Erforderligt biträde i sakfrågor skall lämnas av vederbörande tjänstemän i regeringskansliet på begäran av den förhandlingsansvarige i FHR.

Exempel ges nedan (3.2.1—3.”.8) på handläggningsordningen i några olika typer av ärenden i vilka föreligger fråga som om— fattas av primär förhandlingsskyldigher enligt 11 eller 13 5.

Efapesyioa

3.2.l. I ärendet konstateras sådan fråga föreligga som kom— mer att föranleda primär förhandlingsskyldighet. Tidsplan för beredningsarbetet upprättas i samråd med den förhand— lingsansvarige i FHR. [ tidsplanen avsätts erforderlig tid för FHRs åtgärder enligt HBL. Omfattningen av den tid som i tidsplanen avsätts för förhandlingsarbetet är beroende på ärendets art, storlek och principiella intresse för P0. Allt efter förhållandena kan anledning finnas att för förhandlings— arbetet avsätt; från fem till femton arbetsdagar, i speciella fall ännu längre tid.

Avser regeringen att inhämta lagrådets yttrande innan propo— sition lämnas i ärende som kommer att föranleda primär för— handlingsskyldighet, bör då tidsplanen upprättas beaktas att förhandling enligt MBL normalt bör påbörjas innan lagråds— remissen beslutas. Samräd bör i dessa fall alltid äga rum med den förhandlingsansvarige i FHR.

3.2.2. FHR underrättas om tidsplanen.

• Sida 22
•  Original

3.2.3. FHR tar kontakt med P0 och informerar om trolig tid— punkt för kontakt FHR—PO.

3.2.2. Propositionstexten i de delar som behövs för förhand— lingarna överlämnas av vederbörande departementstjänsteman till den förhandlingsansvatige i FHR, när den gemensamma bered— ningen ägt rum i sedvanlig ordning och enighet föreligger om beslutets utformning. [ mer: omfattande ärenden kan texten överlämnas successivt beträffande olika avsnitt, t ex först recitdel och remissammanstälining, och vid senare tidpunkt föredragandeavsnitt. Det bör i detta sammanhang framhållas, att det i allmänhet torde vara ofrånkomligt att propositions— texten presenteras för P0 i god tid, innan förhandling avslu— tas. Man kan inte heller räkna med att något egentligt för— handlingsarbete kan påbörjas, innan PD fått del av ett skrift- ligt material, vanligen både det tilltänkta beslutet och mo- tiven till det. Allt material överlämnas till den förhand— lingsansvarige i FHR i 8 ex, om den förhandlingsansvarige inte framställt önskemål om annat antal.

3.2.5. Den förhandlingsansvarige i FHR påkallar förhandling enligt 11 5 MBL och bifogar texten så långt denna föreligger vid tillfället.

3.2.6. Förhandling genomförs varvid vederbörande departe- mentstjönstemän biträder FHR.

Under förhandlingsarbetets gäng förekommer de kontakter mellan FHR och berört (berörda) departement som FHR bedömer erforderliga för att arbetsgivaren skall kunna ta ställning till yrkanden från PO. I den mån behov uppkommer att ta ställ- ning till yrkanden från PO, får förnyad gemensam beredning ske på sedvanligt sätt.

3.2.7. Fackdepartcmentet avslutar propositionsarbetet. Härvid får inte några sakändringar göras i propositionstext, om vilken förhandling ägt rum. Enskilt regeringsbeslut

3.2.3. Enskilt regeringsbeslut, varigenom ärende avgörs, t ex beslut om inrättande av personlig tjänst; sådant beslut om tjänstetillsättning eller besvär över beslut därom, vari regeringen avser att gå ifrån tidigare i likartade ärenden tillämpade riktlinjer för personalpolitiken (exempelvis till— godorökning av tid för tjänstledighet, meritvärdering, kom— petenskrav); beslut om organisationsförändring; beslut om förhandlingsuppdran till statens avtalsverk; beslut om pro— jekteringsuppdrag eller annat beslut i byggärende; beslut om ny eller ändrad instruktion för myndighet. Det är viktigt att det tilltänkta beslutet inte är retroaktivt, dvs avser förhållande före den tidpunkt då förhandling i ärendet enligt ll 5 DBL förklaras avslutad. '

I tillämpliga delar följs handläggningsordningen enligt 3.2.1.— 3.2.7.

• Sida 23
•  Original

lbtum l986/87zl47

STATENS lUR HÅNDllNiSkl (FHR) leT—DS-ll

Rättschefcn i stntsruds- beredningen

orm mata on enligt ?.l.2 i halndl 7n11_>0fd -l9 iran R/P o-ch FHR

SfP och FHR har i skrivelse lQTT-OJ-IG i snmrdd gjort vissa uttalanden om bnndldggningsordningen i rege- ringskansliet med anledning av avtal mellun FHR och hu vudorganisationerna lgff-OJ-lä om VlSS förhandlings- verksamhet och information.

l pr 3.1.2 i skrivelsen behandlas bl a sadana enskil- da egeringsbes slut som är av mera allmänt intresse förr att belysa arbetsgivarens verksamhet (6 5 3. i avtalet). FHR uttalar härvid att särskild informa— ti.:n kommer att lämnas till reger; ng _skansliet om n 5

i avtalet

(_l.

Med nnlednin5 härav får FHR anföra ( _lande. öl Vid tillämpningen av 3.1.3 i hindlä55n in5sord..i ngen 1977-04—19 bor information alltid län .nas om följan- de typer av fragor:

1. beslut som påve rkai en statlig myndighets arbets" inriktning,

2. beslut som bedöms i stort påverka de förhållande under vilka arbetet i statlig mvndi5het bedriv-s,n

beslut som innebar uppdrag att utreda personalad- I ministrativ eller organisatorisk fråga som berör statlig myndighet,

u:

4. beslut om regleringsloreskrirt i anslutning till budgetpropositionen (de s k regleringsbreven)

Med statlig yndighet avses i förekommande fall aven icke-statlig mvndighet med arbetstagare som omfattas av lagen (1965: .0) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m m.

Huruvida annan fråga än som anges ovan under l—J är att betrakta som beslut av mera allmänt intresse för att belysa arbets sgivarens verksamhet får bedömas från fall till fall av vederbörande fackdepartement, eventuellt i samråd med FHR.

; information enligt h å avtalet skall ske genom PHRs förmedling.

Roll Skillner Arne Aldestam

• Sida 24
•  Original

Prop. 1986/87: l47

STATENS FÖPJJ'd'DLINGSRAD (rna) Avtal

1977—10-28 Dnr 85/77/20

Avtal om ändring av avtalet 1977-04-18 om viss förhandlings— verksamhet och information ___n

1 5

Avtalet 1977-06—18 om viss förhandlingsverksamhet och infor— mation gäller t o m den 1 november 1977 utan uppsägningstid. Avtalet får därefter sägas upp med en uppsägningstid av en vecka.

Stockholm 1977—10—28

/t _ . I I / (t'/LV Lila/i lx limmas. UULW atens : handlingsråd Centralorganisationen SACO/SR AI . Statsanställdas iörbund TCOs étatstjäns 'emannasekt ion -.

Ägg/;. #M/ÄV (lli bmi. u,;j

;S)

• Sida 25
•  Original

(11 C '.').

&.

"I 111 Tu

1977—12-05 Dnr LSS/TTJZD o)

Expeditionscneferia Rättschef SE

FHns kontaktman i regeringskanslie:

Ändring av handläggningsordningen i regeringskansl;e anledninn av PHRs förhandlincsverksanher och info_na

B/P och FHR har i skrivelse 1977-04-19 i samråd gjort vissa uttalanden om handläggningsordningen i regeringsxansliet med anledning av PHRs förhandlingsverksamhet och in ma— tion. FHR har i sxrivelse 1977-05-12 gjort vissa kom;-et- terande uttalanden i ämnet.

Med ändring av tidigare uttalanden får E/P och FHR i samråd meddela följande.

PHRs förhandlingsverksamhet och informat sådana tilltänkta beslut av regeringen e som enligt 1 5 MBL äger tillam ' f

- "1

DJ

: inte till någon del har tillämpning på de skall således i fortsättningen inte överl

Protokoll 1977—12—05 bifogas for kännedom.

• Sida 26
•  Original

FÖRR”

n-F” '"P'rn' buhu.-'UJn—l

(FHR) PROTOKOLL

.197?—12-05 Dnr 485/77f20 a)

Parterna har i avtal 1977-Oa—lS om viss förhandlingsverksam- het och information reglerat ordningen för cen förhandl.—;s— och iniormationsverksamhet enligt lagen (l976:580) om :a aes mande i arbetslivet (bBL) för vilken FHR har ansvare:. Denna verksamhet som grundas på 1 5 DEL förutsätter att skri£"i : material överlämnas till huvudorganisationerna. Parterna överens om att sådant material ej ges allmän spridning in. regeringen ger offentlighet åt det.

.! (LI (u '! (Y.) !]

Stockholm 1977-12-05

4-1 .1

• Sida 27
•  Original

STÅTE S

PARTER Arbetsgivarsidan:

Arbetstagarsådan:

FURHANDLINGSRÅD

Datum 19*3-1:-ns

UID UID

z—uq ;:ö, 0

Ul '1 [

Avtal om viss infurmation

Statens lörhandlingsråd aFHRl

Centralorganisacionen SACO/SR [SACD/SRl

("

Statsanställdas förbund ist

TCOs statstianstemannasektion åTCO-S)

1 &

Arbetsgivaren skall i så god tid som möjligt före förordnande av ordförande i kommitté eller särskild utredare enligt kommittéförordningen (l97ö2119) informera huvudorganisationerna om vem som avses bli förordnad.

Ensidig protokollsanteckning av FHR:

inte att påverka huvud—

i frågor av

Avtalet avser självklart organisationernas möjligheter att här berört slag anföra synpunkter.

3 5

Information enligt 1 5 träffande utredning, om vars direktiv nisationerna skall informeras genom FHRs

avser förhållandena be- huvudorga— förmed-

ling enligt avtal lQTT—Ol-ls. 3 5

Detta avtal gäller fr o m den 1 januar" l9"9 tills vidare med en uppsägningstid ai

Stockholm l978-lZ-OB

Statens förhandlingsrad SACD/SR Arne Aldestam Nils Schirren

SF

Curt Persson T. Nitzelius

• Sida 28
•  Original

udpmmnaa mc nmcnaqu

Hum

m | rlwrwm nmv>m

Mim numuonuMmHnmmuonshux unmhwwp mumuudHHmtuom no

momhm nom nos nu dunm.ouu maud

# commununnummwuuuuunx , .? annas o wondummnpu vm muzm:n r

vom ww H sandbummwmnnm u

r A) & h n . ni 11

H P ..: 0 La h 0

'I) GJ'U r'i ( +? WIJ (J.

) n

Q

nowumHHOHCw mmdb n nmvbm HMMHMHP mOImrl.hm mmnummnonusnnv n-oue goo mm .mmxoocm onan mm

OJ () I!) H L.x_/ GJ

") H '-| "U 11 : h vi 0

:o :rJ [ l/l

mi]

und» no mnhmconwdmh

:; 552 %s

cm noe umewnMmeunhm.wh H mnwnvhommnuummmHucom .: _le

h...—...))..JI). [ n GU:—:P »L.»

Til x ..

| 14. .I | .I

(:(.-.th ...

• Sida 29
•  Original

Riksdagenséebanglleg-:iuftägari-1252-:-1252

Frågan om medbestämmandet i regeringsärenden har under senare

år flera gånger varit Föremål för riksdagens bedömning.

Hösten 1983

Riksdagen behandlade hösten 1983 vissa motioner rörande med- bestämmandets utformning i regeringskansliet (AU 1983/8bzå,

rskr. ZA). Bl.a. föreslogs i motion 1952/83:2063 en översyn av lagen (1976:600) Om medbestämmande i arbetslivet (MBL) som skulle syfta till en minimering av regeringens skyldighet att MBL-

förhandla.

Arbetsmarknadsutskottet anförde följande (5. 19) i anslutning

till motionen.

Nai dci galler medbcsiammandels uiformning i regeringens kansli hi:- handlade uiskouei forra hosten (AU Will/816) frågan om förhandlingar rorande propositioner och andra regenngsheslui. Uiskoiiei konsiaicrade ali deiia förhandlingsurhcic drivs enligi sarskilt avial sami lll verksamheten behandlats av konsuiuiiunsuiskoiiei ] grunsknmgsheiankandei KU W'i'x 79:30. Ulskollel erinrade också om sin lidigare lramlordu uppfuiining aii förhandlingsverksamhcien i fråga i Vissa avseenden varit mindre undamnls- enlig och an dei darfor kunde finnas anledning aii ] eli langre perspek!" in upp verksamheien nll behandling. Regeringen har däreficr I den till form nksmOiei avgivna budgeiproposmonen (prop. 1983831100 bil. 15) aviserai all stilens forhandlingsrfid (FHR) som spelar en central roll i sammanhangei skall bh foremål for en översyn. Bl 3. skall mojligheierna provas aii finna lämpliga aliernaiiva organisaiiomfurmcr for den lorhandhngs- och informa- iionsverksamhei som radei bedriver

Det kan vara nalurhgi all darvid pröva frågor av del slag som las upp I motion 2063. Shin uiskoiiei kan bedöma måsle förändringar i medbesiammandeis utformning i regenngskansliel [oregås av förhandlingar. Dessa har vara förulsmningslösa. Dei finns därför inga skal för utskouel ali gora några uiulanden om inrikimngcn av dei pågående översynsurbcm

Riksdagen biföll AU:s hemställan om avslag på motionen.

Våren 1984: Prop. 1986/87: 147

Riksdagen behandlade våren 19814 konstitutionsutskottets gransk- ningsbetänkande över statsrådens tJänsteutövning och regerings— ärendenas handläggning för år 1983 (KU WS$/84:30, rskr. 330). En av punkterna 1 betänkandet (p. 9) rubriceras Medbestammande- frågor vid beredningen av regeringsärenden. Utskottet anför

därvid följande (5. 18).

Utskottets granskning har i detta ärende två syften. Det ena syftet ar att undersöka om de lagar och avtal som styr forhandlings- och informations- verksamheten I fråga om regenngsarenden tillampas på ett riktigt och enhetligt satt | regeringskinshet. Det andra syftet är att bevaka uti regeringens ställning som det framsta styrande och verkställande organet | Vårt demokratiska statsskick inte knngskars genom medbestammandeis utformning

Utskottet vill först slå fast att den nya utformningen av de anstalldas medbestammanderatt ! fråga om regeringsarenden ! formellt hanseende inte innebar någon inskrankning l regeringens befogenheter. Skyldigheten att förhandla och informera om regeringsbeslut intrader under beredningspro- cessen och åvilar ett utanfor regenngen och regeringskansliet stående organ. statens förhandlingsråd. De preeisenngar som gJOHS i det område dar forhandlmgs- och informationsskyldighei intradet. nu senast genom arhets- domstolens dom 1980. ar enligt utskottets mening vardefulla med hansi'n till medbestammandets syfte. De innebar dock inte någon forandring ] det fomella skyddet för den politiska demokratin

När det galler den praktiska utformningen av verksamheten med informa- tion och forhandling betraffande regenngsarenden kan forst konstateras att denna verksamhet har fått en ganska betydande omfattning Omkring 2 500 regeringsbeslut blir årligen foremål for åtgarder från FHR.s sida. Detta innebar att förhandling eller information ager rum om ungefar vart tionde regeringsarende. Ökningar har under senare år skett på såval forhandlings- som informationsudan. Verksamheten sysselsatter en myndighet med f n åtta tjänsteman till en årlig kostnad av drygt 2 milj. kr. For arbetsgiiuren- staten tillkommer de resurser i fråga om personal m. ni. som tas | anspråk for informations- och förhandlingsverksamheten från departementens sida.

Vid utfrågning infor utskottet intygades från både arbetstagar- och arbetsgivarsidoma att verksamheten löper smidigare nu än tidigare. Flera at de utfrågade menar att den förut refererade domen i arbetsdomstolen Witt! bidragit till att klargora forutsattningarna for verksamheten. Darmed hur. anser man. informations- och forhandhngsarbeiet underlaitats.

Det finns emellertid fortfarande en vtss kritik på arbetstagarsidan som bl. a. går ut på att organisationerna kommer in for sent ! beredningsproces. sen. Man menar att på detta stadium av processen finns ofta inte något ston: utrymme för påverkan eftersom beredningsarbetet hunnit sa langi ..lll beslutet i praktiken ofta ar fattat. Liknande synpunkter vat Slutssekrcleruren l eivtldepartementet inne på då han infor utskottet fotklarade att den organisatoriska inplaeenngen av forhandlmgsarbeiet I den totala arbetspro-

• Sida 31
•  Original

cessen | regeringen var tveksam. Nar den interna beredningsprticessen I regeringskansliet ar avklarad och man darefter övergår i ett förhandling—ske- de med arbetstagarparten ar enligt staissekreieraren risken uppenbar all dr.-l ar forenat med stora svårigheter att starta om beredningsplnccsscn utan mycket stora tidsforluster.

Utskottet Vlll erinra om att enligt den handlaggningsordning som gdllt'r [ regenngskansliet skall ett arende. dar det foreligger informaiitim- eller forhandlingsskyldighet. overlamnas llll FHR först sedan den gemensamma beredningen har agt rum I sedvanlig ordning och enighet foreliggcr Um beslutets utformning. Overlamnandet sker således på ett mycket ',ent stadium av beredningsprocessen. Som framgått har denna ordning knllsrfuls av foretradare for såval personalorganisationerna som crvrldepartemeniei Utskottet har förståelse for dessa kritiska uppfattningar Bristerna i det nuvarande systemet ar enligt utskottets uppfattning en av anledningarna llll att direkta kontakter ibland tas mellan personalorganisationerna och depar- tementen i ett tidigare skede av beredningsarbetet. Dessa kontakter iker alltså vid sidan av den förutsatta och avtalade handlaggnmgsordnrngen h.,—h innebar bl. a. att förhandlingsrådet forbigäs.

Enligt utskottet kan det också ifrågasättas om den nuvarande handlagg. ningsordningen ovetensstammer med tankegångarna bakom medbcslum— mandets utformning i fråga om regenngsarendena. Det uttalades ! förarbete- na till arbetsratrslagstiftnrngen att det av prinCiprella ska) inte kunde kommit fraga att infora ett forhandlingsforfarande direkt med regeringen Utskottet har också ovan slagit fast att någon inskrankning av regeringens formen.-i befogenheter inte har skett. Med nuvarande handlaggningsordning i rege- ringskansliei upptas emellertid. som redan namnts. förhandlingarna I ett mycket sent skede av beslutsprocessen. Harigenom har förhandlingarna | realiteten kommit att avse ståndpunkter som det i nomialfallet endast återstår for regeringen att bekrafta genom ett formellt beslut Enligt utskottets uppfattning finns det alltså inslag ! den nuvarande ordningen som ar diskutabla från pnncipiella synpunkter. Utskottet anser heller inte att de insatser i form av tid och resurser som görs alltid står I proportion till de uppnådda resultaten. Detta galler oavsett om m.m ser verksamheten från arbetstagar- eller arbetsgivarsynpunkt. Utskottets slutsats är således att omfattningen och inriktningen av -forhandlrngs- och informationsverksamheten i fråga om regeringsarenaen bor omprovas I syfte att minska den sena behandlingen av mer rutinbetonadc arenden till formån for tidiga kontakter mellan panerna i viktigare fragor ! de övervaganden som bor goras i samband harmed bor också frågan om formen for dessa kontakter diskuteras. Som utskottet tidigare har redomai kan direkta forhandlingar mellan regeringen och de fackliga organisationer- na inte anses förenliga med regeringens ställning enligt forfaflnlngen Behovet av tidiga överläggningar mellan foreträdare för regeringen och de fackliga organisationerna kan darfor aktualisera frågan om inforande av nya arbetsformer. Granskningen har harutover inte foranlett något uttalande från utskottets sida.

Riksdagen beslutade att lägga KU:s hemställan i fotavarande del

till handlingarna med gillande av vad KU anfört.

• Sida 32
•  Original

Hösten iqea Prop. 1986/87: 147

Riksdagen behandlade hösten 1984 vissa motioner beträffande förhandlingsskyldigheten för de statliga arbetsgivarna (AU 1984/85:3. rskr. S*.

1 två motioner Föreslogs begränsningar i denna förhandlings—

skyldighet. I en av motionerna (1983/th2029) uttalades att förhandlingsskyldigheten bör inskränkas till åtgärder som primärt gäller de anställdas situation på den egna arbetsplatsen. Som särskilt angeläget framhölls att förhandlingsskyldigheten bör begränsas 1 regeringskansliet beträffande bl.a. propositioner till riksdagen. Den andra motionen (1983/8h:868) var direkt inriktad på medbestämmandefrågorna i regeringens kansli. Motio- närerna sade sig vilJa få till stånd en prioritering av MBL- förhandlingarna till vissa angivna ämnesområden men också en Förhandlingsordning som gör det möjligt för de anställdas

Företrädare att komma in tidigare i beslutsprocessen än nu är fallet.

AU uttalar i ärendet följande (5. 33).

Såsom redovisats ! det föregående har konstitutionsutskottet iKLLi i det granskntngsbetankande som avgavs I våras (KU l983184'30lpå nvit gram, kat tillampningen av MBL vid beredningen av regenngsarendena. KL redovisar kritiska uppfattningar från både arbetsgivar- och arbetstagarn- diin som bl.a. går ut pa att informations- och forhundlingsskyldig'neten kommer att fullgoras på ett mycket sent studium av beredningsprocussen lsU sager sig ha forståelse for denna kritik och ifrågasatter om den nuva- rande handlaggningsordntngen overensstummer med tankegangurna hak- om medbestammandets utformning i fråga om regenngsarendena. KL" anför vidare att det "finns inslag I den nuvarande ordningen som ar disku- tabla från principiella synpunkter och anser inte heller att de insatser i form av tid och resurser som gors alltid står l proportion till de uppnådd.: resultaten. KU:s slutsats ar saledes att omfattningen och innkiningcn av förhandling» och informationsverksamheten i fråga om regenngsarendena bor omprov-as i syfte att minska den sena behandlingen av mer rutinbeto- nade arenden till förmån för tidiga kontakter mellan parterna I viktigare frågor. Formerna for dessa kontakter bur'diskuteras och detta kan aktuali— sera ett inforande av nya arbetst'on'ner.

Med hanvusntng till dessa nyligen av KU gjorda uttalanden I'innet arbets- marknadsutskotiet for sin del inte motiverat lor riksdagen att ta ytterligar-t- initiativ till en oversyn av information» och forhandlingsverksumheten I regeringskansliet. Det ar så mycket mindre skal att gora del som regenng- en redan tidigare har aviserat att den avser att foreta en slidan tiversvn I anslutning hartill ennras om att utskottet forra aret tse AU WRX/tu- 5 s lui giorde den bedomningen att foraiidringar I medbestammandeis utformning I regenngskansliet måste foregus av forutsattningsIOsa förhandlingar Med det sagda avstyrker utskottei motionerna MH och 2029 I di: nu behandlade delarna.

• Sida 33
•  Original

Riksdagen biföll AU:s hemställan om avslag på motionerna. Propx 1986/872147 År 1985

! prop. 198a/85zz19 om den statliga personalpolitiken (5. ab? anmäls för riksdagen att regeringen uppdragit åt statens arbets- givarverk att på statens vägnar ta upp förhandlingar med berörda personalorganisationer l syfte att träffa kollektivavtal 1 de hänseenden och med de syften som framgår av riksdagens uttalan- den, främst KU 1983/8A:30 p. 9. Vidareanmäls att förhandlingarna skall förberedas och följas av en sarskild rådgivande delegation

vid SAV. I delegationen skall ingå Företrädare för bl.a. regerings-

kansliet.

l riksdagen väcks fem motioner, som har samband med denna del

av propOSitionen.

l motionerna 1984/85:452 och 453 förordas att MBL avskaffas vid regeringsbeslut samt att det avtal som reglerar den nuvarande ordningen sägs upp. Motionärerna Föreslår vidare en ändring av nuvarande lagstiftning med innebörd att MBL inte skall tillämpas Vid beredning av regeringsarenöen. Motsvarande krav återfinns J motion 198&f86:20.

! motion 1985/86:18 påpekas att centerpartiet tidigare under- strukit att förhandlings- och informationsverksamheten 1 vad avser propOSitioner bör begränsas kraftigt av framför allt principiella skal. Detar inte rimligt. sett från den politiska demokratins synpunkt, att låta personalorganisationerna på det sätt som nu sker påverka en politisk beslutsprocess. Den nuvarande ordningen med förhandlings— och informationsverksamhet enligt medbestämmandelagen vid beredningen av regeringsärenden bör därför avskaffas. Samma krav förs fram i motion 1980/Båz1115. En alternativ form av medverkan beskrivs i motion 1984/85:330. Det föreslås att de anställda får möjlighet att komma in l ett betydligt tidigare beslutsskede samt att vissa ämnesområden prioriteras. Här nämns bl.a. personalförändringar inom statens område, flyttning av ärendegrupper och omlokalisering av myndigheter.

Under hänvisning till den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan (KU 1983/8b:30, AU 19BA/85z3) framhåller arbetsmarknads- utskottet (AU 1985/86:6 s. 15, 16) vikten av att förhandlings- arbetet fullföljs snarast så att mer ändamålsenliga arbetsformer kan införas l regeringskansliet i berörda avseenden. Med hänsyn till det pågående förhandlingsarbetet oör enligt utskottsbetän-

kandet motionerna i aktuella delar inte föranleda någon åtgärd.

• Sida 34
•  Original

Till AU:s hemställan i denna del är fogade en reservation och Prop. [986/872147

ett särskilt yttrande.

Riksdagen (rskr. 1985/Bézk8l biföll AU:s hemställan om avslag på motionerna och ett godkännande av vad som anförs i propQSitionen

i motsvarande del.

År 1986

__

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 2 p. &? anmäler Civilministern att statens arbetsgivarverk har tillsatt den rådgivande delegationen, bestående av företrädare för bl.a.

regeringskansliet,och att förhandlingar har inletts.

Frågan om tillämpningen av medbestämmandelagen i samband med de

politiska besluten i den offentliga sektorn tas upp i tre motionen

I motion 1985/86:A 7h2 föreslås att medbestämmandet i regerings- kansliet bor begränsas. Information bör emellertid enligt motionen ges i samband med beslut om förändringar med konsekvenser för de anställda.

I motion 1985/56:A vas framhålls det ur demokratisk synpunkt princ1piellt felaktiga i att MBL-förhandlingar förekommer vid beredning av såval regeringsarenden som ärenden i kommuner ocn landsting.

] motion 1985/86:A 748 nanvisas till att slutsatsen i konstitu— tionsutskottets granskningsbetänkande våren 1984 (KU 1983/8a:303 blev att omfattningen och inriktningen av förhandlings- och informationsverksamheten i fråga om regeringsärenoen borde om- prövas. Härutöver finns det enligt motionen anledning att printi— piellt understryka att det i MBL bör göras en bestämd åtskillnad mellan utövningen av den politiska ledningen i landet och de fall då regeringen framträder i den mer begränsade rollen som arbets-

givare.

Arbetsmarknadsutskottet (AU 1986/87:B) konstaterar vid behand— lingen av den nyssnämnda propOSitionspunkten och bl.a. de tre anförda motionerna att det föreligger skilda ståndpunkter i fråga om behovet av att särskilt utreda gränsdragningslinjen mellan

den politiska demokratin och medbestämmandet. Några nya argument som skulle kunna motivera ett ändrat ställningstagande från utskottets Sida har enligt utskottet inte förts fram av motio-

närerna. Med hänvisning härtill samt till det förhandlingsarbete

• Sida 35
•  Original

som för närvarande pågår beträffande medbestämmandet vid bered- Prop. 1986/87zl47

ning av regeringsärenden avstyrks motionerna i aktuella delar. Det i sammanhanget behandlade avsnittet i prop. 1985/86:100 l denna fråga bör enligt utskottet läggas till handlingarna.

Till AU:s hemställan i denna del är fogade dels en reservation.

dels ett särskilt yttrande.

Riksdagen (rskr. 1986/87z50) biföll AU:s hemställan.

Våren 1987

I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87z100 bil. 2 p. 4)

anmaler Civilministern att statens arbetsgivarverk har lagt

fram ett skriftligt avtalsförslag i förhandlingarna om medbestäm- mandet vid beredningen av regeringsärenden och att förhand-

lingarna befinner sig i ett slutskede.

Nya motioner har väckts i saken.

Som exempel på förslag i syfte att minska de korporativa tenden- serna i vårt samhälle nämns 1 motionen 1Dim/87% 212 att MBL ) regeringskansliet bör avskaffas.

I noticren 1986/87:A 736 underCtrvks på nvtt (Jfr notionen 1985/86:A 748? att det i HBL bör goras en bestämd åtskillnad mellan utövningen av den politiska ledningen i landet och de fall då regeringen framträder i den mer begränsade rollen som arbetsgivare. Vidare understryks i motionen att resultatet av förhandlingarna om med- bestämmandet vid beredningen av regeringsärenden måste leda till en sådan gränsdragning som angetts i motionen.

Frågan om tillämpningen av HBL inom den offentliga sektorn berörs också i motionerna 1986/87:A 736 och A 751.

• Sida 36
•  Original

InnehåH

Propositionen ................................................ 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ 1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1987 ..... 2 1 Inledning .................................................. 2 2 Nuvarande ordning ......................................... 3 3 Riksdagen m.m. ............................................ 3 4 Föredraganden ............................................. 3 5 Hemställan ................................................ 5 6 Beslut ..................................................... 5 Bilaga I Avtal den 31 mars 1987 om medbestämmande vid beredning- en av regeringsärenden ........................................ 6 Bilaga 2 Medbestämmandci vid beredningen av regeringsärenden — cn översikt över nuvarande ordning ............................. 10 Billiga 2:l Avtal den 18 april 1977 m.m. ........................ 16 Bilaga 3 Riksdagens behandling av frågan 1983—1987 ............. 29

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987