Prop. 1986/87:40
om beskattningen vid avyttring av andelar i avkastningsfonder.
Regeringens proposition % 1986/87: 40 tat om beskattningen vid avyttring av andelar i Prop avkastningsfonder 1986/87: 40 Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1986. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson Kjell-Olof Feldt Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att vinst eller förlust som uppkommer vid avytt- ring av en andel i en avkastningsfond skall beskattas som ränta i inkomst- slaget kapital. Med avkastningsfond avses en aktiefond som innehar obli- gationer och andra slag av skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av fondens förmögenhet. De nya bestämmelserna föreslås gälla i fråga om avyttringar av andelar som sker fr. om. dagen efter det att propositionen överlämnas till riksda- gen. Detta kommer att ske denna dag. Bestämmelserna skall således gälla för avyttringar fr.o.m. den 16 oktober 1986. I en övergångsbestämmelse föreslås dock att äldre bestämmelser skall tillämpas t.o.m. år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats före den 16 oktober 1986. 1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 40 Iz."
Regeringens proposition % 1986/87: 40 tat
Regeringens proposition % 1986/87: 40 tat
Regeringens proposition %
Regeringens
proposition
%
1986/87: 40 tat
1986/87:
40
tat
om beskattningen vid avyttring av andelar i Prop avkastningsfonder 1986/87: 40
om beskattningen vid avyttring av andelar i Prop avkastningsfonder 1986/87: 40
om beskattningen vid avyttring av andelar i Prop
om
beskattningen
vid
avyttring
av
andelar
i
Prop
avkastningsfonder 1986/87: 40
avkastningsfonder
1986/87:
40
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1986.
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1986.
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
Regeringen
föreslår
riksdagen
att
anta
det
förslag
som
har
tagits
upp
i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1986.
bifogade
utdrag
ur
regeringsprotokollet
den
15
oktober
1986.
På regeringens vägnar
På regeringens vägnar
På regeringens vägnar
På
regeringens
vägnar
Ingvar Carlsson
Ingvar Carlsson
Ingvar Carlsson
Ingvar
Carlsson
Kjell-Olof Feldt
Kjell-Olof Feldt
Kjell-Olof Feldt
Kjell-Olof
Feldt
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens
huvudsakliga
innehåll
I propositionen föreslås att vinst eller förlust som uppkommer vid avytt- ring av en andel i en avkastningsfond skall beskattas som ränta i inkomst- slaget kapital. Med avkastningsfond avses en aktiefond som innehar obli- gationer och andra slag av skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av fondens förmögenhet. De nya bestämmelserna föreslås gälla i fråga om avyttringar av andelar som sker fr. om. dagen efter det att propositionen överlämnas till riksda- gen. Detta kommer att ske denna dag. Bestämmelserna skall således gälla för avyttringar fr.o.m. den 16 oktober 1986. I en övergångsbestämmelse föreslås dock att äldre bestämmelser skall tillämpas t.o.m. år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats före den 16 oktober 1986.
I propositionen föreslås att vinst eller förlust som uppkommer vid avytt- ring av en andel i en avkastningsfond skall beskattas som ränta i inkomst- slaget kapital. Med avkastningsfond avses en aktiefond som innehar obli- gationer och andra slag av skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av fondens förmögenhet.
I propositionen föreslås att vinst eller förlust som uppkommer vid avytt-
I
propositionen
föreslås
att
vinst
eller
förlust
som
uppkommer
vid
avytt-
ring av en andel i en avkastningsfond skall beskattas som ränta i inkomst-
ring
av
en
andel
i
en
avkastningsfond
skall
beskattas
som
ränta
i
inkomst-
slaget kapital. Med avkastningsfond avses en aktiefond som innehar obli-
slaget
kapital.
Med
avkastningsfond
avses
en
aktiefond
som
innehar
obli-
gationer och andra slag av skuldebrev till ett värde som överstiger en
gationer
och
andra
slag
av
skuldebrev
till
ett
värde
som
överstiger
en
fjärdedel av fondens förmögenhet.
fjärdedel
av
fondens
förmögenhet.
De nya bestämmelserna föreslås gälla i fråga om avyttringar av andelar som sker fr. om. dagen efter det att propositionen överlämnas till riksda- gen. Detta kommer att ske denna dag. Bestämmelserna skall således gälla för avyttringar fr.o.m. den 16 oktober 1986. I en övergångsbestämmelse föreslås dock att äldre bestämmelser skall tillämpas t.o.m. år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats före den 16 oktober 1986.
De nya bestämmelserna föreslås gälla i fråga om avyttringar av andelar
De
nya
bestämmelserna
föreslås
gälla
i
fråga
om
avyttringar
av
andelar
som sker fr. om. dagen efter det att propositionen överlämnas till riksda-
som
sker
fr.
om.
dagen
efter
det
att
propositionen
överlämnas
till
riksda-
gen. Detta kommer att ske denna dag. Bestämmelserna skall således gälla
gen.
Detta
kommer
att
ske
denna
dag.
Bestämmelserna
skall
således
gälla
för avyttringar fr.o.m. den 16 oktober 1986. I en övergångsbestämmelse
för
avyttringar
fr.o.m.
den
16
oktober
1986.
I
en
övergångsbestämmelse
föreslås dock att äldre bestämmelser skall tillämpas t.o.m. år 1988 vid
föreslås
dock
att
äldre
bestämmelser
skall
tillämpas
t.o.m.
år
1988
vid
avyttring av andelar som förvärvats före den 16 oktober 1986.
avyttring
av
andelar
som
förvärvats
före
den
16
oktober
1986.
1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 40
1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 40
1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 40
1
Riksdagen
1986/87.
1
saml.
Nr
40
Iz."
Iz."
Iz."
Iz."
Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 355 3mom., 385 lmom. och 39å lmom. skall ha följande lydelse, dels att i anvisningarna till 389' skall införas en ny punkt, 10, och i anvisningarna till 39å en ny punkt. 4, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 35.5 3 m 0 m . ' Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, an - del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Det- samma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt el- ler företrädesrätt till teck- ning av konvertibelt skul- debrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till ny- teckning eller köp av aktie som bli- vit utfäst i förening med skulde— brev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett be- skattningsår, minskat med avdrags- gill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta styc- ke, får den skattskyldige göra av- drag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skat- tepliktig realisationsvinst enligt det- ta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas be— stämmelserna i 3a mom. ' Senaste lydelse 1985z405. 3 m 0 m . Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie , a n - del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Det- samma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt el- ler företrädesrätt till teck— ning av konvertibelt skul- debrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till ny- teckning eller köp av aktie som bli- vit utfäst i förening med skulde- brev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett be- skattningsår, minskat med avdrags— gill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta styc- ke. får den skattskyldige göra av- drag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skat- tepliktig realisationsvinst enligt det- ta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas be- stämmelserna i 3a mom. Avyttring av andel i sådan aktiefond, som avses i punkt 10 av anvisningarna till 38 5, skall redovisas endast i in- komstslaget kapital. Prop. 1986/87: 40
Förslag till
Förslag till
Förslag till
Förslag
till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Lag
om
ändring
i
kommunalskattelagen
(1928:
370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 355 3mom., 385 lmom. och 39å lmom. skall ha följande
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 355 3mom., 385 lmom. och 39å lmom. skall ha följande
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom
föreskrivs
i
fråga
om
kommunalskattelagen
(1928:
370)
dels att 355 3mom., 385 lmom. och 39å lmom. skall ha följande
dels
att
355
3mom.,
385
lmom.
och
39å
lmom.
skall
ha
följande
lydelse,
lydelse,
lydelse,
lydelse,
dels att i anvisningarna till 389' skall införas en ny punkt, 10, och i anvisningarna till 39å en ny punkt. 4, av följande lydelse.
dels att i anvisningarna till 389' skall införas en ny punkt, 10, och i anvisningarna till 39å en ny punkt. 4, av följande lydelse.
dels att i anvisningarna till 389' skall införas en ny punkt, 10, och i
dels
att
i
anvisningarna
till
389'
skall
införas
en
ny
punkt,
10,
och
i
anvisningarna till 39å en ny punkt. 4, av följande lydelse.
anvisningarna
till
39å
en
ny
punkt.
4,
av
följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Nuvarande lydelse
Nuvarande lydelse
Nuvarande
lydelse
Föreslagen lydelse
Föreslagen lydelse
Föreslagen lydelse
Föreslagen
lydelse
35.5
35.5
35.5
35.5
3 m 0 m . ' Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, an - del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Det- samma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt el- ler företrädesrätt till teck- ning av konvertibelt skul- debrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till ny- teckning eller köp av aktie som bli- vit utfäst i förening med skulde— brev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett be- skattningsår, minskat med avdrags- gill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta styc- ke, får den skattskyldige göra av- drag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skat- tepliktig realisationsvinst enligt det- ta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas be— stämmelserna i 3a mom.
3 m 0 m . ' Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, an - del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Det- samma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt el- ler företrädesrätt till teck- ning av konvertibelt skul- debrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till ny- teckning eller köp av aktie som bli- vit utfäst i förening med skulde— brev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett be- skattningsår, minskat med avdrags- gill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta styc- ke, får den skattskyldige göra av- drag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skat- tepliktig realisationsvinst enligt det- ta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas be— stämmelserna i 3a mom.
3 m 0 m . ' Realisationsvinst på
3
m
0
m
.
'
Realisationsvinst
på
grund av avyttring av aktie, an -
grund
av
avyttring
av
aktie,
an
-
del i aktiefond, delbevis
del
i
aktiefond,
delbevis
eller teckningsrätt till ak-
eller
teckningsrätt
till
ak-
tie eller andel i ekonomisk
tie
eller
andel
i
ekonomisk
förening eller i handelsbo-
förening
eller
i
handelsbo-
lag eller annan rättighet som är
lag
eller
annan
rättighet
som
är
jämförlig med här avsedd andelsrätt
jämförlig
med
här
avsedd
andelsrätt
eller aktie är i sin helhet skatteplik-
eller
aktie
är
i
sin
helhet
skatteplik-
tig, om den skattskyldige innehaft
tig,
om
den
skattskyldige
innehaft
egendomen mindre än två år. Det-
egendomen
mindre
än
två
år.
Det-
samma gäller realisationsvinst vid
samma
gäller
realisationsvinst
vid
avyttring av konvertibelt
avyttring
av
konvertibelt
skuldebrev, optionsrätt el-
skuldebrev,
optionsrätt
el-
ler företrädesrätt till teck-
ler
företrädesrätt
till
teck-
ning av konvertibelt skul-
ning
av
konvertibelt
skul-
debrev eller skuldebrev
debrev
eller
skuldebrev
förenat med optionsrätt.
förenat
med
optionsrätt.
Med optionsrätt avses rätt till ny-
Med
optionsrätt
avses
rätt
till
ny-
teckning eller köp av aktie som bli-
teckning
eller
köp
av
aktie
som
bli-
vit utfäst i förening med skulde—
vit
utfäst
i
förening
med
skulde—
brev. Från sammanlagda beloppet
brev.
Från
sammanlagda
beloppet
av skattepliktig realisationsvinst
av
skattepliktig
realisationsvinst
enligt detta stycke under ett be-
enligt
detta
stycke
under
ett
be-
skattningsår, minskat med avdrags-
skattningsår,
minskat
med
avdrags-
gill förlust vid avyttring samma år
gill
förlust
vid
avyttring
samma
år
av egendom som avses i detta styc-
av
egendom
som
avses
i
detta
styc-
ke, får den skattskyldige göra av-
ke,
får
den
skattskyldige
göra
av-
drag med 1000 kronor. Avdraget får
drag
med
1000
kronor.
Avdraget
får
dock inte överstiga vad som svarar
dock
inte
överstiga
vad
som
svarar
mot sammanlagda beloppet av skat-
mot
sammanlagda
beloppet
av
skat-
tepliktig realisationsvinst enligt det-
tepliktig
realisationsvinst
enligt
det-
ta stycke, minskat med avdragsgill
ta
stycke,
minskat
med
avdragsgill
förlust som nyss nämnts. För vissa
förlust
som
nyss
nämnts.
För
vissa
aktier och andelar tillämpas be—
aktier
och
andelar
tillämpas
be—
stämmelserna i 3a mom.
stämmelserna
i
3a
mom.
' Senaste lydelse 1985z405.
' Senaste lydelse 1985z405.
' Senaste lydelse 1985z405.
'
Senaste
lydelse
1985z405.
3 m 0 m . Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie , a n - del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Det- samma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt el- ler företrädesrätt till teck— ning av konvertibelt skul- debrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till ny- teckning eller köp av aktie som bli- vit utfäst i förening med skulde- brev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett be- skattningsår, minskat med avdrags— gill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta styc- ke. får den skattskyldige göra av- drag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skat- tepliktig realisationsvinst enligt det- ta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas be- stämmelserna i 3a mom. Avyttring av andel i sådan aktiefond, som avses i punkt 10 av anvisningarna till 38 5, skall redovisas endast i in- komstslaget kapital.
3 m 0 m . Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie , a n - del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Det- samma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt el- ler företrädesrätt till teck— ning av konvertibelt skul- debrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till ny- teckning eller köp av aktie som bli- vit utfäst i förening med skulde- brev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett be- skattningsår, minskat med avdrags— gill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta styc- ke. får den skattskyldige göra av- drag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skat- tepliktig realisationsvinst enligt det- ta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas be- stämmelserna i 3a mom. Avyttring av andel i sådan aktiefond, som avses i punkt 10 av anvisningarna till 38 5, skall redovisas endast i in- komstslaget kapital.
3 m 0 m . Realisationsvinst på
3
m
0
m
.
Realisationsvinst
på
grund av avyttring av aktie , a n -
grund
av
avyttring
av
aktie
,
a
n
-
del i aktiefond, delbevis
del
i
aktiefond,
delbevis
eller teckningsrätt till ak-
eller
teckningsrätt
till
ak-
tie eller andel i ekonomisk
tie
eller
andel
i
ekonomisk
förening eller i handelsbo-
förening
eller
i
handelsbo-
lag eller annan rättighet som är
lag
eller
annan
rättighet
som
är
jämförlig med här avsedd andelsrätt
jämförlig
med
här
avsedd
andelsrätt
eller aktie är i sin helhet skatteplik-
eller
aktie
är
i
sin
helhet
skatteplik-
tig, om den skattskyldige innehaft
tig,
om
den
skattskyldige
innehaft
egendomen mindre än två år. Det-
egendomen
mindre
än
två
år.
Det-
samma gäller realisationsvinst vid
samma
gäller
realisationsvinst
vid
avyttring av konvertibelt
avyttring
av
konvertibelt
skuldebrev, optionsrätt el-
skuldebrev,
optionsrätt
el-
ler företrädesrätt till teck—
ler
företrädesrätt
till
teck—
ning av konvertibelt skul-
ning
av
konvertibelt
skul-
debrev eller skuldebrev
debrev
eller
skuldebrev
förenat med optionsrätt.
förenat
med
optionsrätt.
Med optionsrätt avses rätt till ny-
Med
optionsrätt
avses
rätt
till
ny-
teckning eller köp av aktie som bli-
teckning
eller
köp
av
aktie
som
bli-
vit utfäst i förening med skulde-
vit
utfäst
i
förening
med
skulde-
brev. Från sammanlagda beloppet
brev.
Från
sammanlagda
beloppet
av skattepliktig realisationsvinst
av
skattepliktig
realisationsvinst
enligt detta stycke under ett be-
enligt
detta
stycke
under
ett
be-
skattningsår, minskat med avdrags—
skattningsår,
minskat
med
avdrags—
gill förlust vid avyttring samma år
gill
förlust
vid
avyttring
samma
år
av egendom som avses i detta styc-
av
egendom
som
avses
i
detta
styc-
ke. får den skattskyldige göra av-
ke.
får
den
skattskyldige
göra
av-
drag med 1000 kronor. Avdraget får
drag
med
1000
kronor.
Avdraget
får
dock inte överstiga vad som svarar
dock
inte
överstiga
vad
som
svarar
mot sammanlagda beloppet av skat-
mot
sammanlagda
beloppet
av
skat-
tepliktig realisationsvinst enligt det-
tepliktig
realisationsvinst
enligt
det-
ta stycke, minskat med avdragsgill
ta
stycke,
minskat
med
avdragsgill
förlust som nyss nämnts. För vissa
förlust
som
nyss
nämnts.
För
vissa
aktier och andelar tillämpas be-
aktier
och
andelar
tillämpas
be-
stämmelserna i 3a mom. Avyttring
stämmelserna
i
3a
mom.
Avyttring
av andel i sådan aktiefond, som
av
andel
i
sådan
aktiefond,
som
avses i punkt 10 av anvisningarna
avses
i
punkt
10
av
anvisningarna
till 38 5, skall redovisas endast i in-
till
38
5,
skall
redovisas
endast
i
in-
komstslaget kapital.
komstslaget
kapital.
Prop.
1986/87:
40
Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skatte- pliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 2 000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig reali- sationsvinst enligt detta stycke, minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts. Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalise- ring som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker. Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs- försäljning som anges i 25 första stycket 1) lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är — oavsett tidpunkten för förvärvet — endast 40 procent av vinsten skattepliktig. Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tilllämpning på egendom som avses i detta moment. Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa- tionsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmel- serna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 385, om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av konvertibelt skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av aktiebolag som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev eller utfäst options- rätter skall aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av fastigheten anses motsvara aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av sum— man av dels alla aktier i bolaget, dels alla aktier till vilka de konvertibla skuldebreven kan utbytas och dels alla aktier vilka kan nytecknas med stöd av optionsrätterna. Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obe— skattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige Prop. 1986/87: 40
Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skatte- pliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 2 000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig reali- sationsvinst enligt detta stycke, minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts. Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalise- ring som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker. Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs- försäljning som anges i 25 första stycket 1) lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är — oavsett tidpunkten för förvärvet — endast 40 procent av vinsten skattepliktig. Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tilllämpning på egendom som avses i detta moment. Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa- tionsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmel- serna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 385, om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av konvertibelt skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av aktiebolag som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev eller utfäst options- rätter skall aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av fastigheten anses motsvara aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av sum— man av dels alla aktier i bolaget, dels alla aktier till vilka de konvertibla skuldebreven kan utbytas och dels alla aktier vilka kan nytecknas med stöd av optionsrätterna. Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obe— skattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige
Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skatte- pliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 2 000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig reali- sationsvinst enligt detta stycke, minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.
Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den
Avyttrar
skattskyldig
egendom
som
avses
i
detta
moment
och
som
den
skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skatte-
skattskyldige
innehaft
två
år
eller
mera,
är
40
procent
av
vinsten
skatte-
pliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt
pliktig.
Från
sammanlagda
beloppet
av
skattepliktig
realisationsvinst
enligt
detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av
detta
stycke
under
ett
beskattningsår,
minskat
med
avdragsgill
del
av
förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får
förlust
vid
avyttring
samma
år
av
egendom
som
avses
i
detta
stycke,
får
den skattskyldige göra avdrag med 2 000 kronor. Avdraget får dock inte
den
skattskyldige
göra
avdrag
med
2
000
kronor.
Avdraget
får
dock
inte
överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig reali-
överstiga
vad
som
svarar
mot
sammanlagda
beloppet
av
skattepliktig
reali-
sationsvinst enligt detta stycke, minskat med avdragsgill del av förlust som
sationsvinst
enligt
detta
stycke,
minskat
med
avdragsgill
del
av
förlust
som
nyss nämnts.
nyss
nämnts.
Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalise- ring som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.
Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalise-
Kan
tillämpning
av
föregående
stycke
antas
hindra
strukturrationalise-
ring som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndig-
ring
som
är
önskvärd
från
allmän
synpunkt,
kan
regeringen
eller
myndig-
het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis,
het
som
regeringen
bestämmer
medge
befrielse
därifrån
helt
eller
delvis,
om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om
om
företag
som
berörs
av
strukturrationaliseringen
gör
framställning
om
detta senast den dag avyttringen sker.
detta
senast
den
dag
avyttringen
sker.
Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs- försäljning som anges i 25 första stycket 1) lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är — oavsett tidpunkten för förvärvet — endast 40 procent av vinsten skattepliktig.
Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs-
Har
egendom
som
avses
i
detta
moment
avyttrats
genom
sådan
tvångs-
försäljning som anges i 25 första stycket 1) lagen (1978: 970) om uppskov
försäljning
som
anges
i
25
första
stycket
1)
lagen
(1978:
970)
om
uppskov
med beskattning av realisationsvinst, är — oavsett tidpunkten för förvärvet
med
beskattning
av
realisationsvinst,
är
—
oavsett
tidpunkten
för
förvärvet
— endast 40 procent av vinsten skattepliktig.
—
endast
40
procent
av
vinsten
skattepliktig.
Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tilllämpning på egendom som avses i detta moment.
Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tilllämpning på
Bestämmelsen
i
2
mom.
tredje
stycket
äger
motsvarande
tilllämpning
på
egendom som avses i detta moment.
egendom
som
avses
i
detta
moment.
Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa- tionsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmel- serna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 385, om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av konvertibelt skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av aktiebolag som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev eller utfäst options- rätter skall aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av fastigheten anses motsvara aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av sum— man av dels alla aktier i bolaget, dels alla aktier till vilka de konvertibla skuldebreven kan utbytas och dels alla aktier vilka kan nytecknas med stöd av optionsrätterna.
Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk
Har
fastighet
överlåtits
på
aktiebolag,
handelsbolag
eller
ekonomisk
förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av
förening
genom
fång
på
vilket
lagfart
sökts
efter
den
8
november
1967
av
någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen,
någon
som
har
ett
bestämmande
inflytande
över
bolaget
eller
föreningen,
beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller
beräknas
skattepliktig
realisationsvinst
vid
hans
avyttring
av
aktie
eller
andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller
andel
i
bolaget
eller
föreningen
som
om
avyttringen
avsett
mot
aktien
eller
andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att
andelen
svarande
andel
av
fastigheten.
Vad
nu
sagts
får
inte
föranleda
att
skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa-
skattepliktig
realisationsvinst
beräknas
lägre
eller
att
avdragsgill
realisa-
tionsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmel-
tionsförlust
beräknas
högre
än
enligt
reglerna
i
detta
moment.
Bestämmel-
serna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller
serna
i
detta
stycke
gäller
endast
om
sådan
fastighet
utgör
bolagets
eller
föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i
föreningens
väsentliga
tillgång.
De
gäller
dock
inte
vid
avyttring
av
aktie
i
sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i
sådant
bostadsaktiebolag
eller
andel
i
sådan
bostadsförening
som
avses
i
punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 385, om avyttringen avser
punkt
2
femte
stycket
av
anvisningarna
till
385,
om
avyttringen
avser
endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten.
endast
rätt
till
viss
eller
vissa
men
ej
alla
bostadslägenheter
i
fastigheten.
Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss
Lika
med
lagfartsansökan
anses
annan
ansökan
hos
myndighet
om
viss
åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning
åtgärd
med
åberopande
av
fångeshandlingen.
Om
vinsten
vid
försäljning
av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas
av
aktie
eller
andel
på
grund
av
bestämmelserna
i
detta
stycke
beräknas
enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet.
enligt
de
regler,
som
gäller
för
beräkning
av
vinst
vid
avyttring
av
fastighet.
skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande
skall
avyttringen
anses
ha
avsett
den
mot
aktien
eller
andelen
svarande
andelen av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av konvertibelt
andelen
av
fastigheten.
Motsvarande
gäller
vid
avyttring
av
konvertibelt
skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av aktiebolag som nu
skuldebrev
som
utgivits
eller
optionsrätt
som
utfästs
av
aktiebolag
som
nu
sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev eller utfäst options-
sagts.
Har
aktiebolaget
utgivit
konvertibla
skuldebrev
eller
utfäst
options-
rätter skall aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av fastigheten
rätter
skall
aktiens,
skuldebrevets
eller
optionsrättens
andel
av
fastigheten
anses motsvara aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av sum—
anses
motsvara
aktiens,
skuldebrevets
eller
optionsrättens
andel
av
sum—
man av dels alla aktier i bolaget, dels alla aktier till vilka de konvertibla
man
av
dels
alla
aktier
i
bolaget,
dels
alla
aktier
till
vilka
de
konvertibla
skuldebreven kan utbytas och dels alla aktier vilka kan nytecknas med
skuldebreven
kan
utbytas
och
dels
alla
aktier
vilka
kan
nytecknas
med
stöd av optionsrätterna.
stöd
av
optionsrätterna.
Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obe— skattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige
Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obe—
Avyttrar
skattskyldig
aktie
i
aktiebolag
och
finns
vid
avyttringen
obe—
skattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar
skattade
vinstmedel
i
bolaget
till
följd
av
att
större
delen
av
dess
tillgångar
före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall
före
avyttringen
av
aktien
överlåtits
på
den
skattskyldige
eller
annan,
skall
som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller
som
skattepliktig
realisationsvinst
räknas
vad
den
skattskyldige
erhåller
för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av
för
aktien.
Vid
bedömande
av
frågan
om
överlåtelse
av
större
delen
av
bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom
bolagets
tillgångar
ägt
rum
skall
även
beaktas
tillgång
i
bolaget
som
inom
två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan,
två
år
efter
avyttringen
av
aktien,
direkt
eller
genom
förmedling
av
annan,
överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på
överlåts
på
den
skattskyldige
eller
honom
närstående
person
eller
på
aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige
aktiebolag,
handelsbolag
eller
ekonomisk
förening.
vari
den
skattskyldige
Prop.
1986/87:
40
eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över- låtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring dels av konvertibelt skulde- brev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av sådant aktiebolag som avses i första meningen av detta stycke, dels av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta styc- ke, om det kan antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras. Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas -— direkt eller genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie —— direkt eller genom förmedling av annan —— ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom när- stående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmans- bolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgång- arna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyl— dighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvins- ten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits i fråga om avyttring av aktie i fåmans— bolag äger beträffande sådant bolag motsvarande tillämpning i fråga om avyttring dels av konvertibelt skuldebrev eller optionsrätt, dels av teck- ningsrätt till aktie, dels av företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt och dels av annan rättighet jämförlig med aktie. Bestämmelserna i detta stycke äger motsva- rande tilllämpning också i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening och avyttring av andel i sådant bolag eller sådan förening. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra syn- nerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke. Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller mor- föräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn. 385 lmom.2 Till intäkt av kapi- tal räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annor- städes insatta medel, utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å an- delar i utländska bolag och aktie- fonder, så ock : Senaste lydelse 1984: 1060. 1 mom. Till intäkt av kapital räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstä- des insatta medel. utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å an— delar i utländska bolag och aktie— fonder, Prop. 1986/87: 40
eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över- låtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring dels av konvertibelt skulde- brev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av sådant aktiebolag som avses i första meningen av detta stycke, dels av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta styc- ke, om det kan antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras. Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas -— direkt eller genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie —— direkt eller genom förmedling av annan —— ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom när- stående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmans- bolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgång- arna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyl— dighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvins- ten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits i fråga om avyttring av aktie i fåmans— bolag äger beträffande sådant bolag motsvarande tillämpning i fråga om avyttring dels av konvertibelt skuldebrev eller optionsrätt, dels av teck- ningsrätt till aktie, dels av företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt och dels av annan rättighet jämförlig med aktie. Bestämmelserna i detta stycke äger motsva- rande tilllämpning också i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening och avyttring av andel i sådant bolag eller sådan förening. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra syn- nerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke. Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller mor- föräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.
eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över- låtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring dels av konvertibelt skulde- brev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av sådant aktiebolag som avses i första meningen av detta stycke, dels av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta styc- ke, om det kan antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.
eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över-
eller
honom
närstående
person
har
ett
bestämmande
inflytande.
Har
över-
låtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då
låtelse
av
tillgång
i
bolaget
ägt
rum
efter
utgången
av
det
beskattningsår
då
skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget
skattskyldighet
för
realisationsvinst
vid
avyttringen
av
aktie
i
bolaget
uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på
uppkom,
skall
realisationsvinst
enligt
detta
stycke
tas
till
beskattning
på
samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts
samma
sätt
som
vid
eftertaxering
för
nämnda
beskattningsår.
Vad
nu
sagts
äger motsvarande tillämpning vid avyttring dels av konvertibelt skulde-
äger
motsvarande
tillämpning
vid
avyttring
dels
av
konvertibelt
skulde-
brev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av sådant aktiebolag som
brev
som
utgivits
eller
optionsrätt
som
utfästs
av
sådant
aktiebolag
som
avses i första meningen av detta stycke, dels av andel i handelsbolag eller
avses
i
första
meningen
av
detta
stycke,
dels
av
andel
i
handelsbolag
eller
ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta styc-
ekonomisk
förening.
Riksskatteverket
får
medge
undantag
från
detta
styc-
ke, om det kan antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhålla
ke,
om
det
kan
antas
att
avyttringen
skett
i
annat
syfte
än
att
erhålla
obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får
obehörig
förmån
vid
beskattningen.
Mot
beslut
av
verket
i
sådan
fråga
får
talan inte föras.
talan
inte
föras.
Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas -— direkt eller genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie —— direkt eller genom förmedling av annan —— ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom när- stående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmans- bolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgång- arna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyl— dighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvins- ten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits i fråga om avyttring av aktie i fåmans— bolag äger beträffande sådant bolag motsvarande tillämpning i fråga om avyttring dels av konvertibelt skuldebrev eller optionsrätt, dels av teck- ningsrätt till aktie, dels av företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt och dels av annan rättighet jämförlig med aktie. Bestämmelserna i detta stycke äger motsva- rande tilllämpning också i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening och avyttring av andel i sådant bolag eller sådan förening. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra syn- nerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.
Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig
Avyttrar
skattskyldig
aktie
i
ett
aktiebolag,
vari
aktierna
till
huvudsaklig
del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas -— direkt eller genom
del
ägs
eller
på
därmed
jämförligt
sätt
innehas
-—
direkt
eller
genom
förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska
förmedling
av
juridisk
person
—
av
en
fysisk
person
eller
ett
fåtal
fysiska
personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie —— direkt eller
personer
(fåmansbolag),
till
ett
annat
fåmansbolag,
vari
aktie
——
direkt
eller
genom förmedling av annan —— ägs eller inom två år efter avyttringen vid
genom
förmedling
av
annan
——
ägs
eller
inom
två
år
efter
avyttringen
vid
något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom när-
något
tillfälle
kommer
att
ägas
av
den
skattskyldige
eller
honom
när-
stående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den
stående
person,
skall
som
skattepliktig
realisationsvinst
räknas
vad
den
skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som
skattskyldige
erhåller
för
aktien.
Lika
med
aktieinnehav
i
det
bolag,
som
förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmans-
förvärvat
aktien,
anses
den
skattskyldiges
aktieinnehav
i
ett
annat
fåmans-
bolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgång-
bolag,
som
inom
två
år
efter
avyttringen
förvärvar
större
delen
av
tillgång-
arna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande
arna
i
något
av
fåmansbolagen.
Har
överlåtelse
av
aktie
i
det
förvärvande
bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av
bolaget
eller
i
bolag,
som
förvärvat
större
delen
av
tillgångarna
i
något
av
fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyl—
fåmansbolagen,
ägt
rum
efter
utgången
av
det
beskattningsår
då
skattskyl—
dighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvins-
dighet
för
realisationsvinst
enligt
detta
stycke
uppkom
får
realisationsvins-
ten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda
ten
tas
till
beskattning
på
samma
sätt
som
vid
eftertaxering
för
nämnda
beskattningsår. Vad nu föreskrivits i fråga om avyttring av aktie i fåmans—
beskattningsår.
Vad
nu
föreskrivits
i
fråga
om
avyttring
av
aktie
i
fåmans—
bolag äger beträffande sådant bolag motsvarande tillämpning i fråga om
bolag
äger
beträffande
sådant
bolag
motsvarande
tillämpning
i
fråga
om
avyttring dels av konvertibelt skuldebrev eller optionsrätt, dels av teck-
avyttring
dels
av
konvertibelt
skuldebrev
eller
optionsrätt,
dels
av
teck-
ningsrätt till aktie, dels av företrädesrätt till teckning av konvertibelt
ningsrätt
till
aktie,
dels
av
företrädesrätt
till
teckning
av
konvertibelt
skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt och dels av annan
skuldebrev
eller
skuldebrev
förenat
med
optionsrätt
och
dels
av
annan
rättighet jämförlig med aktie. Bestämmelserna i detta stycke äger motsva-
rättighet
jämförlig
med
aktie.
Bestämmelserna
i
detta
stycke
äger
motsva-
rande tilllämpning också i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening
rande
tilllämpning
också
i
fråga
om
handelsbolag
eller
ekonomisk
förening
och avyttring av andel i sådant bolag eller sådan förening. Sker avyttringen
och
avyttring
av
andel
i
sådant
bolag
eller
sådan
förening.
Sker
avyttringen
av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra syn-
av
organisatoriska
eller
marknadstekniska
skäl
eller
föreligger
andra
syn-
nerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer,
nerliga
skäl,
kan
regeringen
eller
myndighet,
som
regeringen
bestämmer,
för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.
för
särskilt
fall
medge
undantag
från
tillämpning
av
detta
stycke.
Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller mor- föräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.
Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller mor-
Som
närstående
person
räknas
i
detta
moment
föräldrar,
far-
eller
mor-
föräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons
föräldrar,
make,
avkomling
eller
avkomlings
make,
syskon
eller
syskons
make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av
make
eller
avkomling
samt
dödsbo
vari
den
skattskyldige
eller
någon
av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
nämnda
personer
är
delägare.
Med
avkomling
avses
jämväl
styvbarn
och
fosterbarn.
fosterbarn.
385
385
385
385
lmom.2 Till intäkt av kapi- tal räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annor- städes insatta medel, utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å an- delar i utländska bolag och aktie- fonder, så ock
lmom.2 Till intäkt av kapi- tal räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annor- städes insatta medel,
lmom.2 Till intäkt av kapi-
lmom.2
Till
intäkt
av
kapi-
tal räknas: ränta å obligationer och
tal
räknas:
ränta
å
obligationer
och
å utlånade eller i bank eller annor-
å
utlånade
eller
i
bank
eller
annor-
städes insatta medel,
städes
insatta
medel,
utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å an- delar i utländska bolag och aktie- fonder, så ock
utdelning å svenska aktier och
utdelning
å
svenska
aktier
och
andelar i svenska aktiefonder och
andelar
i
svenska
aktiefonder
och
ekonomiska föreningar samt å an-
ekonomiska
föreningar
samt
å
an-
delar i utländska bolag och aktie-
delar
i
utländska
bolag
och
aktie-
fonder, så ock
fonder,
så
ock
: Senaste lydelse 1984: 1060.
: Senaste lydelse 1984: 1060.
: Senaste lydelse 1984: 1060.
:
Senaste
lydelse
1984:
1060.
1 mom. Till intäkt av kapital räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstä- des insatta medel. utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å an— delar i utländska bolag och aktie— fonder,
1 mom. Till intäkt av kapital räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstä- des insatta medel.
1 mom. Till intäkt av kapital
1
mom.
Till
intäkt
av
kapital
räknas: ränta å obligationer och å
räknas:
ränta
å
obligationer
och
å
utlånade eller i bank eller annorstä-
utlånade
eller
i
bank
eller
annorstä-
des insatta medel.
des
insatta
medel.
utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å an— delar i utländska bolag och aktie— fonder,
utdelning å svenska aktier och
utdelning
å
svenska
aktier
och
andelar i svenska aktiefonder och
andelar
i
svenska
aktiefonder
och
ekonomiska föreningar samt å an—
ekonomiska
föreningar
samt
å
an—
delar i utländska bolag och aktie—
delar
i
utländska
bolag
och
aktie—
fonder,
fonder,
Prop.
1986/87:
40
Nuvarande lydelse intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller Föreslagen lydelse intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt överlåtits, samt vinst på grund av avyttring av andel i sådan aktiefond som avses i punkt 10 av anvisningarna, andelarna samtidigt överlåtits, allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet som avses i 24 5 1 mom. eller rörelse. Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell för- enings upplösning, medlems avgång ur föreningen e. d. utskiftas till med- lem utöver inbetald insats. För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdel— ning. Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 25 4 mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen. 395 l m 0 m . 3 Från bruttointäkt som avses i 385 1 mom. får avdrag göras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 335 1 mom. tredje stycket samt för annan ränta, som inte skall dras av enligt bestämmel- serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2 mom. av denna paragraf. l m 0 m . Från bruttointäkt som avses i 385 1 mom. får avdrag gö- ras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 335 1 mom. tredje stycket samt för annan ränta, som inte skall dras av enligt bestämmel— serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2 mom. av denna paragraf samt för förlust på andelar i aktiefond om vinst på andelarna beskattas som inkomst av kapital. Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast till den del dessa överstiger 1000 kronor under beskattningsåret. För beräkning av vinst och för- lust på andelar i aktiefond gäller vad som föreskrivs i punkt 4 av an- visningarna. Anvisningar till 38 5 3 Senaste lydelse 1985: 1018. 10. Vinst på andel ( aktiefond räknas som intäkt av kapital om Prop. 1986/87: 40
Nuvarande lydelse
Nuvarande lydelse
Nuvarande lydelse
Nuvarande
lydelse
intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller
intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller
intäkt genom överlåtelse av rätt
intäkt
genom
överlåtelse
av
rätt
till utdelning å aktier eller andelar,
till
utdelning
å
aktier
eller
andelar,
som nyss sagts, där ej aktierna eller
som
nyss
sagts,
där
ej
aktierna
eller
Föreslagen lydelse
Föreslagen lydelse
Föreslagen lydelse
Föreslagen
lydelse
intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller
intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller
intäkt genom överlåtelse av rätt
intäkt
genom
överlåtelse
av
rätt
till utdelning å aktier eller andelar,
till
utdelning
å
aktier
eller
andelar,
som nyss sagts, där ej aktierna eller
som
nyss
sagts,
där
ej
aktierna
eller
andelarna samtidigt överlåtits, samt vinst på grund av avyttring av andel i sådan aktiefond som avses i punkt 10 av anvisningarna,
andelarna samtidigt överlåtits, samt
andelarna samtidigt överlåtits,
andelarna
samtidigt
överlåtits,
samt
samt
vinst på grund av avyttring av andel i sådan aktiefond som avses i punkt 10 av anvisningarna,
vinst på grund av avyttring av
vinst
på
grund
av
avyttring
av
andel i sådan aktiefond som avses i
andel
i
sådan
aktiefond
som
avses
i
punkt 10 av anvisningarna,
punkt
10
av
anvisningarna,
andelarna samtidigt överlåtits,
andelarna samtidigt överlåtits,
andelarna samtidigt överlåtits,
andelarna
samtidigt
överlåtits,
allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet som avses i 24 5 1 mom. eller rörelse. Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell för- enings upplösning, medlems avgång ur föreningen e. d. utskiftas till med- lem utöver inbetald insats. För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdel— ning. Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 25 4 mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen.
allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet som avses i 24 5 1 mom. eller rörelse.
allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet
allt
såvitt
intäkten
inte
är
att
hänföra
till
jordbruksfastighet,
fastighet
som avses i 24 5 1 mom. eller rörelse.
som
avses
i
24
5
1
mom.
eller
rörelse.
Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell för- enings upplösning, medlems avgång ur föreningen e. d. utskiftas till med- lem utöver inbetald insats.
Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell för-
Till
intäkt
av
kapital
räknas
även
vad
som
i
samband
med
ideell
för-
enings upplösning, medlems avgång ur föreningen e. d. utskiftas till med-
enings
upplösning,
medlems
avgång
ur
föreningen
e.
d.
utskiftas
till
med-
lem utöver inbetald insats.
lem
utöver
inbetald
insats.
För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdel— ning.
För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat
För
den,
som
genom
köp,
byte
eller
därmed
jämförligt
avtal
förvärvat
rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller
rätt
till
utdelning
å
svensk
aktie
eller
å
andel
i
svensk
aktiefond
eller
ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall
ekonomisk
förening
eller
i
utländskt
bolag
eller
utländsk
aktiefond,
skall
såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om
såsom
intäkt
upptagas
endast
det
belopp,
varmed
utdelningen
eller,
om
förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna
förvärvaren
i
sin
tur
överlåtit
rätten
till
utdelning,
den
därvid
erhållna
valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdel—
valutan
överstigit
det
vid
förvärvet
utgivna
vederlaget
för
rätten
till
utdel—
ning.
ning.
Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 25 4 mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen.
Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som
Såsom
utdelning
från
svensk
ekonomisk
förening
anses
jämväl
vad
som
vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats,
vid
föreningens
upplösning
utskiftats
till
medlem
utöver
inbetald
insats,
dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 25 4 mom. första
dock
att
vid
upplösning
genom
fusion,
som
avses
i
25
4
mom.
första
stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i intet
stycket
lagen
(1947:
576)
om
statlig
inkomstskatt,
såsom
utdelning
i
intet
fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit
fall
skall
anses
större
belopp
än
som
motsvarar
vad
medlemmen
erhållit
kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen.
kontant
eller
eljest
i
annat
än
andelar
i
den
övertagande
föreningen.
395
395
395
395
l m 0 m . 3 Från bruttointäkt som avses i 385 1 mom. får avdrag göras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 335 1 mom. tredje stycket samt för annan ränta, som inte skall dras av enligt bestämmel-
l m 0 m . 3 Från bruttointäkt som avses i 385 1 mom. får avdrag göras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 335 1 mom. tredje stycket samt för annan ränta, som inte skall dras av enligt bestämmel-
l m 0 m . 3 Från bruttointäkt som
l
m
0
m
.
3
Från
bruttointäkt
som
avses i 385 1 mom. får avdrag
avses
i
385
1
mom.
får
avdrag
göras för förvaltningskostnader, för
göras
för
förvaltningskostnader,
för
ränta som avses i 335 1 mom. tredje
ränta
som
avses
i
335
1
mom.
tredje
stycket samt för annan ränta, som
stycket
samt
för
annan
ränta,
som
inte skall dras av enligt bestämmel-
inte
skall
dras
av
enligt
bestämmel-
serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2 mom. av denna paragraf.
serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2 mom. av denna paragraf.
serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2
serna
i
22,
25,
29
eller
365
eller
i
2
mom. av denna paragraf.
mom.
av
denna
paragraf.
l m 0 m . Från bruttointäkt som avses i 385 1 mom. får avdrag gö- ras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 335 1 mom. tredje
l m 0 m . Från bruttointäkt som avses i 385 1 mom. får avdrag gö- ras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 335 1 mom. tredje
l m 0 m . Från bruttointäkt som
l
m
0
m
.
Från
bruttointäkt
som
avses i 385 1 mom. får avdrag gö-
avses
i
385
1
mom.
får
avdrag
gö-
ras för förvaltningskostnader, för
ras
för
förvaltningskostnader,
för
ränta som avses i 335 1 mom. tredje
ränta
som
avses
i
335
1
mom.
tredje
stycket samt för annan ränta, som inte skall dras av enligt bestämmel—
stycket samt för annan ränta, som inte skall dras av enligt bestämmel—
stycket samt för annan ränta, som
stycket
samt
för
annan
ränta,
som
inte skall dras av enligt bestämmel—
inte
skall
dras
av
enligt
bestämmel—
serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2 mom. av denna paragraf samt för
serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2 mom. av denna paragraf samt för
serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2
serna
i
22,
25,
29
eller
365
eller
i
2
mom. av denna paragraf samt för
mom.
av
denna
paragraf
samt
för
förlust på andelar i aktiefond om
förlust på andelar i aktiefond om
förlust på andelar i aktiefond om
förlust
på
andelar
i
aktiefond
om
vinst på andelarna beskattas som inkomst av kapital.
vinst på andelarna beskattas som inkomst av kapital.
vinst på andelarna beskattas som
vinst
på
andelarna
beskattas
som
inkomst av kapital.
inkomst
av
kapital.
Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast till den del dessa överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.
Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast till den del dessa överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.
Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast till den
Fysisk
person
får
göra
avdrag
för
förvaltningskostnader
endast
till
den
del dessa överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.
del
dessa
överstiger
1000
kronor
under
beskattningsåret.
För beräkning av vinst och för- lust på andelar i aktiefond gäller vad som föreskrivs i punkt 4 av an- visningarna.
För beräkning av vinst och för- lust på andelar i aktiefond gäller vad som föreskrivs i punkt 4 av an- visningarna.
För beräkning av vinst och för-
För
beräkning
av
vinst
och
för-
lust på andelar i aktiefond gäller
lust
på
andelar
i
aktiefond
gäller
vad som föreskrivs i punkt 4 av an-
vad
som
föreskrivs
i
punkt
4
av
an-
visningarna.
visningarna.
Anvisningar till 38 5
Anvisningar till 38 5
Anvisningar
Anvisningar
till 38 5
till
38
5
3 Senaste lydelse 1985: 1018.
3 Senaste lydelse 1985: 1018.
3 Senaste lydelse 1985: 1018.
3
Senaste
lydelse
1985:
1018.
10. Vinst på andel ( aktiefond räknas som intäkt av kapital om
10. Vinst på andel ( aktiefond räknas som intäkt av kapital om
10. Vinst på andel ( aktiefond
10.
Vinst
på
andel
(
aktiefond
räknas som intäkt av kapital om
räknas
som
intäkt
av
kapital
om
Prop.
1986/87:
40
fonden, när andelen avyttras eller inlöses. innehar eller tidigare inne- haft skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av värdet av fondförmögenheten. Om värdet av skuldebreven endast tillfälligtvis överstigit nämnda andel av förmö- genheten skall dock vinsten beskat- tas enligt 35 5 3 mom. till 39 5 4. Vid beräkning av vinst eller förlust på andel i aktiefond skall som intäkt tas upp vad som erhål- lits för den avyttrade egendomen med avdrag för försäb'ningsprovi- sion och liknande kostnader. Av- drag får även ske för erlagd köpe- skilling och för kostnader i sam- band med förvärvet. Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter den 15 oktober 1986. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid avytt- ring av en andel som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare, om avyttringen sker före utgången av år 1988. Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 10 av anvisningarna till 385 skall hänsyn ej tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den 16 oktober 1986. Prop. 1986/87: 40
fonden, när andelen avyttras eller inlöses. innehar eller tidigare inne- haft skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av värdet av fondförmögenheten. Om värdet av skuldebreven endast tillfälligtvis överstigit nämnda andel av förmö- genheten skall dock vinsten beskat- tas enligt 35 5 3 mom.
fonden, när andelen avyttras eller inlöses. innehar eller tidigare inne- haft skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av värdet av fondförmögenheten. Om värdet av skuldebreven endast tillfälligtvis överstigit nämnda andel av förmö- genheten skall dock vinsten beskat- tas enligt 35 5 3 mom.
fonden, när andelen avyttras eller
fonden,
när
andelen
avyttras
eller
inlöses. innehar eller tidigare inne-
inlöses.
innehar
eller
tidigare
inne-
haft skuldebrev till ett värde som
haft
skuldebrev
till
ett
värde
som
överstiger en fjärdedel av värdet av
överstiger
en
fjärdedel
av
värdet
av
fondförmögenheten. Om värdet av
fondförmögenheten.
Om
värdet
av
skuldebreven endast tillfälligtvis
skuldebreven
endast
tillfälligtvis
överstigit nämnda andel av förmö-
överstigit
nämnda
andel
av
förmö-
genheten skall dock vinsten beskat-
genheten
skall
dock
vinsten
beskat-
tas enligt 35 5 3 mom.
tas
enligt
35
5
3
mom.
till 39 5
till 39 5
till 39 5
till
39
5
4. Vid beräkning av vinst eller förlust på andel i aktiefond skall som intäkt tas upp vad som erhål- lits för den avyttrade egendomen med avdrag för försäb'ningsprovi- sion och liknande kostnader. Av- drag får även ske för erlagd köpe- skilling och för kostnader i sam- band med förvärvet.
4. Vid beräkning av vinst eller förlust på andel i aktiefond skall som intäkt tas upp vad som erhål- lits för den avyttrade egendomen med avdrag för försäb'ningsprovi- sion och liknande kostnader. Av- drag får även ske för erlagd köpe- skilling och för kostnader i sam- band med förvärvet.
4. Vid beräkning av vinst eller
4.
Vid
beräkning
av
vinst
eller
förlust på andel i aktiefond skall
förlust
på
andel
i
aktiefond
skall
som intäkt tas upp vad som erhål-
som
intäkt
tas
upp
vad
som
erhål-
lits för den avyttrade egendomen
lits
för
den
avyttrade
egendomen
med avdrag för försäb'ningsprovi-
med
avdrag
för
försäb'ningsprovi-
sion och liknande kostnader. Av-
sion
och
liknande
kostnader.
Av-
drag får även ske för erlagd köpe-
drag
får
även
ske
för
erlagd
köpe-
skilling och för kostnader i sam-
skilling
och
för
kostnader
i
sam-
band med förvärvet.
band
med
förvärvet.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter den 15 oktober 1986. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid avytt- ring av en andel som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare, om avyttringen sker före utgången av år 1988. Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 10 av anvisningarna till 385
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den
Denna
lag
träder
i
kraft
dagen
efter
den
dag
då
lagen
enligt
uppgift
på
den
utkom från trycket i Svensk författningssamling.
utkom
från
trycket
i
Svensk
författningssamling.
De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter den 15 oktober 1986. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid avytt- ring av en andel som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare, om avyttringen sker före utgången av år 1988.
De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter
De
nya
bestämmelserna
tillämpas
i
fråga
om
avyttringar
som
sker
efter
den 15 oktober 1986. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid avytt-
den
15
oktober
1986.
Äldre
bestämmelser
skall
dock
tillämpas
vid
avytt-
ring av en andel som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare, om
ring
av
en
andel
som
förvärvats
den
15
oktober
1986
eller
tidigare,
om
avyttringen sker före utgången av år 1988.
avyttringen
sker
före
utgången
av
år
1988.
Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 10 av anvisningarna till 385
Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 10 av anvisningarna till 385
Vid
tillämpning
av
bestämmelserna
i
punkt
10
av
anvisningarna
till
385
skall hänsyn ej tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den 16 oktober 1986.
skall hänsyn ej tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den 16 oktober 1986.
skall hänsyn ej tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den
skall
hänsyn
ej
tas
till
sammansättningen
av
fondens
förmögenhet
före
den
16 oktober 1986.
16
oktober
1986.
Prop.
1986/87:
40
Finansdepartementet Prop. 1986/87: 40 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1986 Närvarande:statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, S. Andersson, Hellström. G. Andersson Föredragande: statsrådet Feldt Proposition om beskattningen vid avyttring av andelar i avkastningsfonder 1 Inledning Den svenska kapitalmarknaden har under senare år genomgått betydande förändringar. På penningmarknaden har en rad nya placeringsinstrument introducerats. Som ett led i denna utveckling kan konstateras ett kraftigt uppsving för placeringar i s.k. avkastningsfonder. Dessa ger möjligheter att även med mindre insatser få del av den höga avkastning som åtminsto- ne vissa av placeringsinstrumenten ger. Det är dock inte endast utsikterna att genom fonderna få hög avkastning på de insatta medlen som bidragit till fondernas snabbt stigande popularitet. Även möjligheter att med hjälp av fonderna uppnå skattemässiga fördelar har spelat en inte obetydlig roll. Enligt min uppfattning är det angeläget att för framtiden förhindra vissa av de förfaranden som genomförs med hjälp av avkastningsfonder i syfte att uppnå skatteförmåner. Jag skall därför nu behandla den frågan. Avkastningsfonderna behandlas i kapitalvinstkommitténs betänkande (SOU 1986: 37) Reavinst aktier obligationer. I betänkandet föreslås änd- ringar av beskattningen av sådana fonder. Förslaget ingick i den av kom- mittén förordade omläggningen av skuldebrevsbeskattningen. Jag skall i det här sammanhanget inte ta upp skuldebrevsbeskattningen i stort. De bedömningar som kommittén gjorde beträffande avkastningsfonderna kan inte direkt läggas till grund för mina överväganden nu. Detsamma gäller för de remissynpunkter som avgetts i frågan. I det följande kommer jag emel- lertid att anknyta till kommittéförslaget. Innan jag går in på mitt förslag skall jag kortfattat redogöra för de bestämmelser som gäller för avkast- ningsfonder. 2 Nuvarande bestämmelser En avkastningsfond är formellt en aktiefond och fonden är därför under- kastad de bestämmelser som gäller för sådana fonder. De civilrättsliga bestämmelserna infördes genom lagstiftning år 1974 (prop. 1974: 128, NU 1974: 57, rskr. 388, SFS 1974: 931). De innebär i huvudsak följande. Med en aktiefond förstås enligt aktiefondslagen en fond, som huvudsak- 7
Finansdepartementet Prop. 1986/87: 40
Finansdepartementet Prop. 1986/87: 40
Finansdepartementet Prop. 1986/87: 40
Finansdepartementet
Prop.
1986/87:
40
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1986
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1986
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1986
Utdrag
ur
protokoll
vid
regeringssammanträde
den
15
oktober
1986
Närvarande:statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, S. Andersson, Hellström. G. Andersson
Närvarande:statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, S. Andersson, Hellström. G. Andersson
Närvarande:statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Feldt.
Närvarande:statsministern
Carlsson.
ordförande,
och
statsråden
Feldt.
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, S. Andersson,
Sigurdsen,
Gustafsson,
Leijon,
Hjelm-Wallén.
Peterson,
S.
Andersson,
Hellström. G. Andersson
Hellström.
G.
Andersson
Föredragande: statsrådet Feldt
Föredragande: statsrådet Feldt
Föredragande: statsrådet Feldt
Föredragande:
statsrådet
Feldt
Proposition om beskattningen vid avyttring av andelar i avkastningsfonder
Proposition om beskattningen vid avyttring av andelar i avkastningsfonder
Proposition om beskattningen vid avyttring av
Proposition
om
beskattningen
vid
avyttring
av
andelar i avkastningsfonder
andelar
i
avkastningsfonder
1 Inledning
1 Inledning
1 Inledning
1
Inledning
Den svenska kapitalmarknaden har under senare år genomgått betydande förändringar. På penningmarknaden har en rad nya placeringsinstrument introducerats. Som ett led i denna utveckling kan konstateras ett kraftigt uppsving för placeringar i s.k. avkastningsfonder. Dessa ger möjligheter att även med mindre insatser få del av den höga avkastning som åtminsto- ne vissa av placeringsinstrumenten ger. Det är dock inte endast utsikterna att genom fonderna få hög avkastning på de insatta medlen som bidragit till fondernas snabbt stigande popularitet. Även möjligheter att med hjälp av fonderna uppnå skattemässiga fördelar har spelat en inte obetydlig roll. Enligt min uppfattning är det angeläget att för framtiden förhindra vissa av de förfaranden som genomförs med hjälp av avkastningsfonder i syfte att uppnå skatteförmåner. Jag skall därför nu behandla den frågan. Avkastningsfonderna behandlas i kapitalvinstkommitténs betänkande (SOU 1986: 37) Reavinst aktier obligationer. I betänkandet föreslås änd- ringar av beskattningen av sådana fonder. Förslaget ingick i den av kom- mittén förordade omläggningen av skuldebrevsbeskattningen. Jag skall i det här sammanhanget inte ta upp skuldebrevsbeskattningen i stort. De bedömningar som kommittén gjorde beträffande avkastningsfonderna kan inte direkt läggas till grund för mina överväganden nu. Detsamma gäller för de remissynpunkter som avgetts i frågan. I det följande kommer jag emel- lertid att anknyta till kommittéförslaget. Innan jag går in på mitt förslag
Den svenska kapitalmarknaden har under senare år genomgått betydande förändringar. På penningmarknaden har en rad nya placeringsinstrument introducerats. Som ett led i denna utveckling kan konstateras ett kraftigt uppsving för placeringar i s.k. avkastningsfonder. Dessa ger möjligheter att även med mindre insatser få del av den höga avkastning som åtminsto- ne vissa av placeringsinstrumenten ger. Det är dock inte endast utsikterna att genom fonderna få hög avkastning på de insatta medlen som bidragit till fondernas snabbt stigande popularitet. Även möjligheter att med hjälp av fonderna uppnå skattemässiga fördelar har spelat en inte obetydlig roll. Enligt min uppfattning är det angeläget att för framtiden förhindra vissa av de förfaranden som genomförs med hjälp av avkastningsfonder i syfte att uppnå skatteförmåner. Jag skall därför nu behandla den frågan. Avkastningsfonderna behandlas i kapitalvinstkommitténs betänkande (SOU 1986: 37) Reavinst aktier obligationer. I betänkandet föreslås änd- ringar av beskattningen av sådana fonder. Förslaget ingick i den av kom- mittén förordade omläggningen av skuldebrevsbeskattningen. Jag skall i det här sammanhanget inte ta upp skuldebrevsbeskattningen i stort. De bedömningar som kommittén gjorde beträffande avkastningsfonderna kan inte direkt läggas till grund för mina överväganden nu. Detsamma gäller för de remissynpunkter som avgetts i frågan. I det följande kommer jag emel- lertid att anknyta till kommittéförslaget. Innan jag går in på mitt förslag
Den svenska kapitalmarknaden har under senare år genomgått betydande
Den
svenska
kapitalmarknaden
har
under
senare
år
genomgått
betydande
förändringar. På penningmarknaden har en rad nya placeringsinstrument
förändringar.
På
penningmarknaden
har
en
rad
nya
placeringsinstrument
introducerats. Som ett led i denna utveckling kan konstateras ett kraftigt
introducerats.
Som
ett
led
i
denna
utveckling
kan
konstateras
ett
kraftigt
uppsving för placeringar i s.k. avkastningsfonder. Dessa ger möjligheter
uppsving
för
placeringar
i
s.k.
avkastningsfonder.
Dessa
ger
möjligheter
att även med mindre insatser få del av den höga avkastning som åtminsto-
att
även
med
mindre
insatser
få
del
av
den
höga
avkastning
som
åtminsto-
ne vissa av placeringsinstrumenten ger. Det är dock inte endast utsikterna
ne
vissa
av
placeringsinstrumenten
ger.
Det
är
dock
inte
endast
utsikterna
att genom fonderna få hög avkastning på de insatta medlen som bidragit till
att
genom
fonderna
få
hög
avkastning
på
de
insatta
medlen
som
bidragit
till
fondernas snabbt stigande popularitet. Även möjligheter att med hjälp av
fondernas
snabbt
stigande
popularitet.
Även
möjligheter
att
med
hjälp
av
fonderna uppnå skattemässiga fördelar har spelat en inte obetydlig roll.
fonderna
uppnå
skattemässiga
fördelar
har
spelat
en
inte
obetydlig
roll.
Enligt min uppfattning är det angeläget att för framtiden förhindra vissa av
Enligt
min
uppfattning
är
det
angeläget
att
för
framtiden
förhindra
vissa
av
de förfaranden som genomförs med hjälp av avkastningsfonder i syfte att
de
förfaranden
som
genomförs
med
hjälp
av
avkastningsfonder
i
syfte
att
uppnå skatteförmåner. Jag skall därför nu behandla den frågan.
uppnå
skatteförmåner.
Jag
skall
därför
nu
behandla
den
frågan.
Avkastningsfonderna behandlas i kapitalvinstkommitténs betänkande
Avkastningsfonderna
behandlas
i
kapitalvinstkommitténs
betänkande
(SOU 1986: 37) Reavinst aktier obligationer. I betänkandet föreslås änd-
(SOU
1986:
37)
Reavinst
aktier
obligationer.
I
betänkandet
föreslås
änd-
ringar av beskattningen av sådana fonder. Förslaget ingick i den av kom-
ringar
av
beskattningen
av
sådana
fonder.
Förslaget
ingick
i
den
av
kom-
mittén förordade omläggningen av skuldebrevsbeskattningen. Jag skall i
mittén
förordade
omläggningen
av
skuldebrevsbeskattningen.
Jag
skall
i
det här sammanhanget inte ta upp skuldebrevsbeskattningen i stort. De
det
här
sammanhanget
inte
ta
upp
skuldebrevsbeskattningen
i
stort.
De
bedömningar som kommittén gjorde beträffande avkastningsfonderna kan
bedömningar
som
kommittén
gjorde
beträffande
avkastningsfonderna
kan
inte direkt läggas till grund för mina överväganden nu. Detsamma gäller för
inte
direkt
läggas
till
grund
för
mina
överväganden
nu.
Detsamma
gäller
för
de remissynpunkter som avgetts i frågan. I det följande kommer jag emel-
de
remissynpunkter
som
avgetts
i
frågan.
I
det
följande
kommer
jag
emel-
lertid att anknyta till kommittéförslaget. Innan jag går in på mitt förslag
lertid
att
anknyta
till
kommittéförslaget.
Innan
jag
går
in
på
mitt
förslag
skall jag kortfattat redogöra för de bestämmelser som gäller för avkast- ningsfonder.
skall jag kortfattat redogöra för de bestämmelser som gäller för avkast- ningsfonder.
skall jag kortfattat redogöra för de bestämmelser som gäller för avkast-
skall
jag
kortfattat
redogöra
för
de
bestämmelser
som
gäller
för
avkast-
ningsfonder.
ningsfonder.
2 Nuvarande bestämmelser
2 Nuvarande bestämmelser
2 Nuvarande bestämmelser
2
Nuvarande
bestämmelser
En avkastningsfond är formellt en aktiefond och fonden är därför under- kastad de bestämmelser som gäller för sådana fonder. De civilrättsliga bestämmelserna infördes genom lagstiftning år 1974 (prop. 1974: 128, NU 1974: 57, rskr. 388, SFS 1974: 931). De innebär i huvudsak följande. Med en aktiefond förstås enligt aktiefondslagen en fond, som huvudsak- 7
En avkastningsfond är formellt en aktiefond och fonden är därför under- kastad de bestämmelser som gäller för sådana fonder. De civilrättsliga bestämmelserna infördes genom lagstiftning år 1974 (prop. 1974: 128, NU 1974: 57, rskr. 388, SFS 1974: 931). De innebär i huvudsak följande. Med en aktiefond förstås enligt aktiefondslagen en fond, som huvudsak- 7
En avkastningsfond är formellt en aktiefond och fonden är därför under-
En
avkastningsfond
är
formellt
en
aktiefond
och
fonden
är
därför
under-
kastad de bestämmelser som gäller för sådana fonder. De civilrättsliga
kastad
de
bestämmelser
som
gäller
för
sådana
fonder.
De
civilrättsliga
bestämmelserna infördes genom lagstiftning år 1974 (prop. 1974: 128, NU
bestämmelserna
infördes
genom
lagstiftning
år
1974
(prop.
1974:
128,
NU
1974: 57, rskr. 388, SFS 1974: 931). De innebär i huvudsak följande.
1974:
57,
rskr.
388,
SFS
1974:
931).
De
innebär
i
huvudsak
följande.
Med en aktiefond förstås enligt aktiefondslagen en fond, som huvudsak- 7
Med
en
aktiefond
förstås
enligt
aktiefondslagen
en
fond,
som
huvudsak-
7
ligen består av aktier eller andra värdepapper och som har uppkommit genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som har tillskjutit kapitalet (l 5). En aktiefond är inte en juridisk person (105). Aktiefonds- verksamhet, dvs. förvaltning av aktiefond samt försäljning och inlösen av andelar i fonden, får utövas endast av svenskt aktiebolag som har fått tillstånd till detta, 5. k. fondbolag (1 och 255). Bankinspektionen meddelar tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet (155) och utövar tillsyn över fondbolagen (5 5). Tillgångarna i en aktiefond skall nedsättas i öppet förvar hos en bank, s.k. förvaringsbank. Fondbolaget får endast i vissa undantagsfall till fon- den förvärva värdepapper med samma utfärdare i sådan omfattning att värdet av de värdepapper som utfärdats av denne kommer att överstiga 10 % av fondens värde (21 5). Vad. nu sagts gäller dock inte obligationer och andra av staten utfärdade skuldförbindelser. Vidare får i en aktiefond inte ingå flera aktier i ett och samma aktiebolag än vad som motsvarar 5 % av röstvärdet i bolaget (225). Andelarna i en aktiefond skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är aktiefondens värde delat med antalet utelöpande andelar. Beräkningen av värdet på värdepapper som ingår i fonden skall ske med ledning av gällande mark- nadsvärde. I anslutning till den civilrättsliga lagstiftningen om aktiefonder infördes år 1974 bestämmelser angående beskattningen av fonderna (prop. 1974: 181, SkU 1974:64, rskr. 389, SFS 1974z994—999). Bestämmelserna innebär följande. En aktiefond är särskilt skattesubjekt vid inkomsttaxeringen. Vid den statliga taxeringen gäller enligt 10a5 lagen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt ,SIL, samma skattesats för aktiefond som för aktiebolag, dvs. 52%. En aktiefonds utdelningsinkomster beskattas enligt 25 10 mom. SIL som inkomst av kapital. Vinst som uppkommer vid fondens avyttring av värde- papper beskattas enligt reavinstreglerna om egendomen innehafts kortare tid än två år. Är innehavstiden längre är vinsten skattefri för fonden (75 12 mom. SIL). Utdelning till andelsägarna behandlas som räntekostnad för fonden och är följaktligen avdragsgill i inkomstslaget kapital (25 10 mom. SIL). För andelsägaren utgör utdelning från en aktiefond i allmänhet intäkt av kapital (385 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), KL, jfr dock punkt 2 av anvisningarna till 285 KL). Kupongskatt tas ut på utdelningen enligt samma regler som gäller för aktieutdelning. Avyttras en andel genom försäljning eller inlösen, beskattas eventuell vinst för andelsägaren som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. För vinstberäkningen gäller sam- ma regler som för reavinst på grund av avyttring av aktier (355 3mom. KL). Prop. 1986/87: 40
ligen består av aktier eller andra värdepapper och som har uppkommit genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som har tillskjutit kapitalet (l 5). En aktiefond är inte en juridisk person (105). Aktiefonds- verksamhet, dvs. förvaltning av aktiefond samt försäljning och inlösen av andelar i fonden, får utövas endast av svenskt aktiebolag som har fått tillstånd till detta, 5. k. fondbolag (1 och 255). Bankinspektionen meddelar tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet (155) och utövar tillsyn över fondbolagen (5 5). Tillgångarna i en aktiefond skall nedsättas i öppet förvar hos en bank, s.k. förvaringsbank. Fondbolaget får endast i vissa undantagsfall till fon- den förvärva värdepapper med samma utfärdare i sådan omfattning att värdet av de värdepapper som utfärdats av denne kommer att överstiga 10 % av fondens värde (21 5). Vad. nu sagts gäller dock inte obligationer och andra av staten utfärdade skuldförbindelser. Vidare får i en aktiefond inte ingå flera aktier i ett och samma aktiebolag än vad som motsvarar 5 % av röstvärdet i bolaget (225). Andelarna i en aktiefond skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är aktiefondens värde delat med antalet utelöpande andelar. Beräkningen av värdet på
ligen består av aktier eller andra värdepapper och som har uppkommit genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som har tillskjutit kapitalet (l 5). En aktiefond är inte en juridisk person (105). Aktiefonds- verksamhet, dvs. förvaltning av aktiefond samt försäljning och inlösen av andelar i fonden, får utövas endast av svenskt aktiebolag som har fått tillstånd till detta, 5. k. fondbolag (1 och 255). Bankinspektionen meddelar tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet (155) och utövar tillsyn över fondbolagen (5 5).
ligen består av aktier eller andra värdepapper och som har uppkommit
ligen
består
av
aktier
eller
andra
värdepapper
och
som
har
uppkommit
genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som har tillskjutit
genom
kapitaltillskott
från
allmänheten
och
ägs
av
dem
som
har
tillskjutit
kapitalet (l 5). En aktiefond är inte en juridisk person (105). Aktiefonds-
kapitalet
(l
5).
En
aktiefond
är
inte
en
juridisk
person
(105).
Aktiefonds-
verksamhet, dvs. förvaltning av aktiefond samt försäljning och inlösen av
verksamhet,
dvs.
förvaltning
av
aktiefond
samt
försäljning
och
inlösen
av
andelar i fonden, får utövas endast av svenskt aktiebolag som har fått
andelar
i
fonden,
får
utövas
endast
av
svenskt
aktiebolag
som
har
fått
tillstånd till detta, 5. k. fondbolag (1 och 255). Bankinspektionen meddelar
tillstånd
till
detta,
5.
k.
fondbolag
(1
och
255).
Bankinspektionen
meddelar
tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet (155) och utövar tillsyn över
tillstånd
att
utöva
aktiefondsverksamhet
(155)
och
utövar
tillsyn
över
fondbolagen (5 5).
fondbolagen
(5
5).
Tillgångarna i en aktiefond skall nedsättas i öppet förvar hos en bank, s.k. förvaringsbank. Fondbolaget får endast i vissa undantagsfall till fon- den förvärva värdepapper med samma utfärdare i sådan omfattning att värdet av de värdepapper som utfärdats av denne kommer att överstiga 10 % av fondens värde (21 5). Vad. nu sagts gäller dock inte obligationer och andra av staten utfärdade skuldförbindelser. Vidare får i en aktiefond inte ingå flera aktier i ett och samma aktiebolag än vad som motsvarar 5 % av röstvärdet i bolaget (225).
Tillgångarna i en aktiefond skall nedsättas i öppet förvar hos en bank,
Tillgångarna
i
en
aktiefond
skall
nedsättas
i
öppet
förvar
hos
en
bank,
s.k. förvaringsbank. Fondbolaget får endast i vissa undantagsfall till fon-
s.k.
förvaringsbank.
Fondbolaget
får
endast
i
vissa
undantagsfall
till
fon-
den förvärva värdepapper med samma utfärdare i sådan omfattning att
den
förvärva
värdepapper
med
samma
utfärdare
i
sådan
omfattning
att
värdet av de värdepapper som utfärdats av denne kommer att överstiga
värdet
av
de
värdepapper
som
utfärdats
av
denne
kommer
att
överstiga
10 % av fondens värde (21 5). Vad. nu sagts gäller dock inte obligationer och
10
%
av
fondens
värde
(21
5).
Vad.
nu
sagts
gäller
dock
inte
obligationer
och
andra av staten utfärdade skuldförbindelser. Vidare får i en aktiefond inte
andra
av
staten
utfärdade
skuldförbindelser.
Vidare
får
i
en
aktiefond
inte
ingå flera aktier i ett och samma aktiebolag än vad som motsvarar 5 % av
ingå
flera
aktier
i
ett
och
samma
aktiebolag
än
vad
som
motsvarar
5
%
av
röstvärdet i bolaget (225).
röstvärdet
i
bolaget
(225).
Andelarna i en aktiefond skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är aktiefondens värde delat med antalet utelöpande andelar. Beräkningen av värdet på
Andelarna i en aktiefond skall vara lika stora och medföra lika rätt till
Andelarna
i
en
aktiefond
skall
vara
lika
stora
och
medföra
lika
rätt
till
den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är aktiefondens
den
egendom
som
ingår
i
fonden.
Värdet
av
en
fondandel
är
aktiefondens
värde delat med antalet utelöpande andelar. Beräkningen av värdet på
värde
delat
med
antalet
utelöpande
andelar.
Beräkningen
av
värdet
på
värdepapper som ingår i fonden skall ske med ledning av gällande mark-
värdepapper som ingår i fonden skall ske med ledning av gällande mark-
värdepapper som ingår i fonden skall ske med ledning av gällande mark-
värdepapper
som
ingår
i
fonden
skall
ske
med
ledning
av
gällande
mark-
nadsvärde. I anslutning till den civilrättsliga lagstiftningen om aktiefonder infördes år 1974 bestämmelser angående beskattningen av fonderna (prop. 1974: 181, SkU 1974:64, rskr. 389, SFS 1974z994—999). Bestämmelserna innebär följande. En aktiefond är särskilt skattesubjekt vid inkomsttaxeringen. Vid den statliga taxeringen gäller enligt 10a5 lagen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt ,SIL, samma skattesats för aktiefond som för aktiebolag, dvs. 52%. En aktiefonds utdelningsinkomster beskattas enligt 25 10 mom. SIL som inkomst av kapital. Vinst som uppkommer vid fondens avyttring av värde- papper beskattas enligt reavinstreglerna om egendomen innehafts kortare tid än två år. Är innehavstiden längre är vinsten skattefri för fonden (75 12 mom. SIL). Utdelning till andelsägarna behandlas som räntekostnad för fonden och är följaktligen avdragsgill i inkomstslaget kapital (25 10 mom. SIL). För andelsägaren utgör utdelning från en aktiefond i allmänhet intäkt av kapital (385 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), KL, jfr dock punkt 2 av anvisningarna till 285 KL). Kupongskatt tas ut på utdelningen enligt samma regler som gäller för aktieutdelning. Avyttras en andel genom försäljning eller inlösen, beskattas eventuell vinst för andelsägaren som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. För vinstberäkningen gäller sam- ma regler som för reavinst på grund av avyttring av aktier (355 3mom. KL).
nadsvärde.
nadsvärde.
nadsvärde.
I anslutning till den civilrättsliga lagstiftningen om aktiefonder infördes år 1974 bestämmelser angående beskattningen av fonderna (prop. 1974: 181, SkU 1974:64, rskr. 389, SFS 1974z994—999). Bestämmelserna innebär följande.
I anslutning till den civilrättsliga lagstiftningen om aktiefonder infördes
I
anslutning
till
den
civilrättsliga
lagstiftningen
om
aktiefonder
infördes
år 1974 bestämmelser angående beskattningen av fonderna (prop.
år
1974
bestämmelser
angående
beskattningen
av
fonderna
(prop.
1974: 181, SkU 1974:64, rskr. 389, SFS 1974z994—999). Bestämmelserna
1974:
181,
SkU
1974:64,
rskr.
389,
SFS
1974z994—999).
Bestämmelserna
innebär följande.
innebär
följande.
En aktiefond är särskilt skattesubjekt vid inkomsttaxeringen. Vid den statliga taxeringen gäller enligt 10a5 lagen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt ,SIL, samma skattesats för aktiefond som för aktiebolag, dvs. 52%. En aktiefonds utdelningsinkomster beskattas enligt 25 10 mom. SIL som inkomst av kapital. Vinst som uppkommer vid fondens avyttring av värde- papper beskattas enligt reavinstreglerna om egendomen innehafts kortare tid än två år. Är innehavstiden längre är vinsten skattefri för fonden (75 12 mom. SIL). Utdelning till andelsägarna behandlas som räntekostnad för fonden och är följaktligen avdragsgill i inkomstslaget kapital (25 10 mom. SIL).
En aktiefond är särskilt skattesubjekt vid inkomsttaxeringen. Vid den
En
aktiefond
är
särskilt
skattesubjekt
vid
inkomsttaxeringen.
Vid
den
statliga taxeringen gäller enligt 10a5 lagen (1947: 576) om statlig inkomst-
statliga
taxeringen
gäller
enligt
10a5
lagen
(1947:
576)
om
statlig
inkomst-
skatt ,SIL, samma skattesats för aktiefond som för aktiebolag, dvs. 52%.
skatt
,SIL,
samma
skattesats
för
aktiefond
som
för
aktiebolag,
dvs.
52%.
En aktiefonds utdelningsinkomster beskattas enligt 25 10 mom. SIL som
En
aktiefonds
utdelningsinkomster
beskattas
enligt
25
10
mom.
SIL
som
inkomst av kapital. Vinst som uppkommer vid fondens avyttring av värde-
inkomst
av
kapital.
Vinst
som
uppkommer
vid
fondens
avyttring
av
värde-
papper beskattas enligt reavinstreglerna om egendomen innehafts kortare
papper
beskattas
enligt
reavinstreglerna
om
egendomen
innehafts
kortare
tid än två år. Är innehavstiden längre är vinsten skattefri för fonden (75 12
tid
än
två
år.
Är
innehavstiden
längre
är
vinsten
skattefri
för
fonden
(75
12
mom. SIL). Utdelning till andelsägarna behandlas som räntekostnad för
mom.
SIL).
Utdelning
till
andelsägarna
behandlas
som
räntekostnad
för
fonden och är följaktligen avdragsgill i inkomstslaget kapital (25 10 mom.
fonden
och
är
följaktligen
avdragsgill
i
inkomstslaget
kapital
(25
10
mom.
SIL).
SIL).
För andelsägaren utgör utdelning från en aktiefond i allmänhet intäkt av kapital (385 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), KL, jfr dock punkt 2 av anvisningarna till 285 KL). Kupongskatt tas ut på utdelningen enligt samma regler som gäller för aktieutdelning. Avyttras en andel genom försäljning eller inlösen, beskattas eventuell vinst för andelsägaren som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. För vinstberäkningen gäller sam- ma regler som för reavinst på grund av avyttring av aktier (355 3mom. KL).
För andelsägaren utgör utdelning från en aktiefond i allmänhet intäkt av
För
andelsägaren
utgör
utdelning
från
en
aktiefond
i
allmänhet
intäkt
av
kapital (385 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), KL, jfr dock punkt
kapital
(385
1
mom.
kommunalskattelagen
(1928:
370),
KL,
jfr
dock
punkt
2 av anvisningarna till 285 KL). Kupongskatt tas ut på utdelningen enligt
2
av
anvisningarna
till
285
KL).
Kupongskatt
tas
ut
på
utdelningen
enligt
samma regler som gäller för aktieutdelning. Avyttras en andel genom
samma
regler
som
gäller
för
aktieutdelning.
Avyttras
en
andel
genom
försäljning eller inlösen, beskattas eventuell vinst för andelsägaren som
försäljning
eller
inlösen,
beskattas
eventuell
vinst
för
andelsägaren
som
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. För vinstberäkningen gäller sam-
inkomst
av
tillfällig
förvärvsverksamhet.
För
vinstberäkningen
gäller
sam-
ma regler som för reavinst på grund av avyttring av aktier (355 3mom.
ma
regler
som
för
reavinst
på
grund
av
avyttring
av
aktier
(355
3mom.
KL).
KL).
Prop.
1986/87:
40
3 Utnyttjande av avkastningsfonder i skatteundandragande syfte Vid inlösen av en andel i en avkastningsfond skall vinstberäkningen som nyss nämnts ske enligt reavinstreglema för aktier. Den värdestegring som regelmässigt sker från det att utdelning lyfts på en andel består i huvudsak av ränta men blir vid inlösen beskattad enligt aktievinstreglerna. Det betyder att utdelningen endast beskattas till 40% om fondandelen inne- hafts två år eller mera vid inlösentillfället. Om andelsägaren tillgodogör sig värdestegringen genom att behålla andelen och lyfta utdelning beskattas den i sin helhet som ränta. Denna skillnad i beskattningen har varit förut- sedd vid lagstiftningens tillkomst. Det finns emellertid andra förfaranden med andelar i avkastningsfonder som kan medföra avsevärda, ej avsedda skattelättnader. Ett sådant är följande. Just före utdelningsdagen är den ackumulerade utdelningen i fonden som störst och priset för en andel blir därför förhöjt i motsvarande mån. Den som köper en fondandel vid tiden just före utdelningstillfället får alltså betala ett förhållandevis högt pris för andelen. Detta pris utgör hans anskaffningskostnad vid en senare inlösen av andelen. På utdelningsdagen får andelsägarna en intäkt som skall beskattas som inkomst av kapital. I samband med att utdelningen betalas ut från fonden minskar givetvis dess förmögenhet med det samlade utdelningsbeloppet. Värdet av varje fondan- del sjunker alltså med ett belopp som i princip motsvarar den utdelning som erhållits på andelen. Om sedan fondandelen inlöses omedelbart efter utdelningsdagen uppkommer en reaförlust som beloppsmässigt motsvarar utdelningsbeloppet. Genom att köpa andelar i avkastningsfonder före utdelningstillfället och inlösa dem omedelbart efter detta tillfälle kan den skattskyldige alltså framkalla en reaförlust. På grund av den korta innehavstiden är förlusten avdragsgill till oavkortat belopp enligt bestämmelserna i punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 365 KL. Förlusten kan alltså användas för kvittning mot reavinster som uppstått vid försäljning av exempelvis aktier, fastighe- ter och bostadsrätter. Det nu skisserade förfarandet är riskfritt. Det beror på att avkastnings- fonderna placerar sina pengar i statspapper och andra s.k. guldkantade värdepapper. På grund av att avkastningen från fonden kan beräknas med stor precision står det vid förvärvstillfället också klan hur stor insatsen i fonden måste vara för att den skattskyldige skall kunna tillskapa precis så stor reaförlust som han anser sig behöva. Vad jag hittills anfört har tagit sikte på den möjlighet som användningen av avkastningsfonder ger att kvitta bort en tidigare under beskattningsåret uppkommen reavinst och detta oavsett vinstens storlek. Emellertid är det ju klart att den uppkomna reaförlusten motsvaras av en lika stor'utdel- ningsinkomst. Som jag tidigare nämnt skall denna tas upp till beskattning under inkomst av kapital. Om den skattskyldige under beskattningsåret också har ett minst lika stort underskott i förvärvskällan kapital uppnår han den fördelen med förfarandet att utdelningsinkomsten kan kvittas mot underskottet. Om utdelningsinkomsten är mindre än kapitalunderskottet Prop. 1986/87: 40
3 Utnyttjande av avkastningsfonder i skatteundandragande syfte
3 Utnyttjande av avkastningsfonder i skatteundandragande syfte
3 Utnyttjande av avkastningsfonder i
3
Utnyttjande
av
avkastningsfonder
i
skatteundandragande syfte
skatteundandragande
syfte
Vid inlösen av en andel i en avkastningsfond skall vinstberäkningen som nyss nämnts ske enligt reavinstreglema för aktier. Den värdestegring som regelmässigt sker från det att utdelning lyfts på en andel består i huvudsak av ränta men blir vid inlösen beskattad enligt aktievinstreglerna. Det betyder att utdelningen endast beskattas till 40% om fondandelen inne- hafts två år eller mera vid inlösentillfället. Om andelsägaren tillgodogör sig värdestegringen genom att behålla andelen och lyfta utdelning beskattas den i sin helhet som ränta. Denna skillnad i beskattningen har varit förut- sedd vid lagstiftningens tillkomst. Det finns emellertid andra förfaranden med andelar i avkastningsfonder som kan medföra avsevärda, ej avsedda skattelättnader. Ett sådant är följande. Just före utdelningsdagen är den ackumulerade utdelningen i fonden som störst och priset för en andel blir därför förhöjt i motsvarande mån. Den som köper en fondandel vid tiden just före utdelningstillfället får alltså betala ett förhållandevis högt pris för andelen. Detta pris utgör hans anskaffningskostnad vid en senare inlösen av andelen. På utdelningsdagen får andelsägarna en intäkt som skall beskattas som inkomst av kapital. I samband med att utdelningen betalas ut från fonden minskar givetvis dess förmögenhet med det samlade utdelningsbeloppet. Värdet av varje fondan- del sjunker alltså med ett belopp som i princip motsvarar den utdelning som erhållits på andelen. Om sedan fondandelen inlöses omedelbart efter utdelningsdagen uppkommer en reaförlust som beloppsmässigt motsvarar utdelningsbeloppet. Genom att köpa andelar i avkastningsfonder före utdelningstillfället och inlösa dem omedelbart efter detta tillfälle kan den skattskyldige alltså framkalla en reaförlust. På grund av den korta innehavstiden är förlusten avdragsgill till oavkortat belopp enligt bestämmelserna i punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 365 KL. Förlusten kan alltså användas för kvittning mot reavinster som uppstått vid försäljning av exempelvis aktier, fastighe- ter och bostadsrätter. Det nu skisserade förfarandet är riskfritt. Det beror på att avkastnings- fonderna placerar sina pengar i statspapper och andra s.k. guldkantade värdepapper. På grund av att avkastningen från fonden kan beräknas med stor precision står det vid förvärvstillfället också klan hur stor insatsen i
Vid inlösen av en andel i en avkastningsfond skall vinstberäkningen som nyss nämnts ske enligt reavinstreglema för aktier. Den värdestegring som regelmässigt sker från det att utdelning lyfts på en andel består i huvudsak av ränta men blir vid inlösen beskattad enligt aktievinstreglerna. Det betyder att utdelningen endast beskattas till 40% om fondandelen inne- hafts två år eller mera vid inlösentillfället. Om andelsägaren tillgodogör sig värdestegringen genom att behålla andelen och lyfta utdelning beskattas den i sin helhet som ränta. Denna skillnad i beskattningen har varit förut- sedd vid lagstiftningens tillkomst.
Vid inlösen av en andel i en avkastningsfond skall vinstberäkningen som
Vid
inlösen
av
en
andel
i
en
avkastningsfond
skall
vinstberäkningen
som
nyss nämnts ske enligt reavinstreglema för aktier. Den värdestegring som
nyss
nämnts
ske
enligt
reavinstreglema
för
aktier.
Den
värdestegring
som
regelmässigt sker från det att utdelning lyfts på en andel består i huvudsak
regelmässigt
sker
från
det
att
utdelning
lyfts
på
en
andel
består
i
huvudsak
av ränta men blir vid inlösen beskattad enligt aktievinstreglerna. Det
av
ränta
men
blir
vid
inlösen
beskattad
enligt
aktievinstreglerna.
Det
betyder att utdelningen endast beskattas till 40% om fondandelen inne-
betyder
att
utdelningen
endast
beskattas
till
40%
om
fondandelen
inne-
hafts två år eller mera vid inlösentillfället. Om andelsägaren tillgodogör sig
hafts
två
år
eller
mera
vid
inlösentillfället.
Om
andelsägaren
tillgodogör
sig
värdestegringen genom att behålla andelen och lyfta utdelning beskattas
värdestegringen
genom
att
behålla
andelen
och
lyfta
utdelning
beskattas
den i sin helhet som ränta. Denna skillnad i beskattningen har varit förut-
den
i
sin
helhet
som
ränta.
Denna
skillnad
i
beskattningen
har
varit
förut-
sedd vid lagstiftningens tillkomst.
sedd
vid
lagstiftningens
tillkomst.
Det finns emellertid andra förfaranden med andelar i avkastningsfonder som kan medföra avsevärda, ej avsedda skattelättnader. Ett sådant är följande. Just före utdelningsdagen är den ackumulerade utdelningen i fonden som störst och priset för en andel blir därför förhöjt i motsvarande mån. Den som köper en fondandel vid tiden just före utdelningstillfället får alltså betala ett förhållandevis högt pris för andelen. Detta pris utgör hans anskaffningskostnad vid en senare inlösen av andelen. På utdelningsdagen får andelsägarna en intäkt som skall beskattas som inkomst av kapital. I samband med att utdelningen betalas ut från fonden minskar givetvis dess förmögenhet med det samlade utdelningsbeloppet. Värdet av varje fondan- del sjunker alltså med ett belopp som i princip motsvarar den utdelning som erhållits på andelen. Om sedan fondandelen inlöses omedelbart efter utdelningsdagen uppkommer en reaförlust som beloppsmässigt motsvarar utdelningsbeloppet.
Det finns emellertid andra förfaranden med andelar i avkastningsfonder
Det
finns
emellertid
andra
förfaranden
med
andelar
i
avkastningsfonder
som kan medföra avsevärda, ej avsedda skattelättnader. Ett sådant är
som
kan
medföra
avsevärda,
ej
avsedda
skattelättnader.
Ett
sådant
är
följande. Just före utdelningsdagen är den ackumulerade utdelningen i
följande.
Just
före
utdelningsdagen
är
den
ackumulerade
utdelningen
i
fonden som störst och priset för en andel blir därför förhöjt i motsvarande
fonden
som
störst
och
priset
för
en
andel
blir
därför
förhöjt
i
motsvarande
mån. Den som köper en fondandel vid tiden just före utdelningstillfället får
mån.
Den
som
köper
en
fondandel
vid
tiden
just
före
utdelningstillfället
får
alltså betala ett förhållandevis högt pris för andelen. Detta pris utgör hans
alltså
betala
ett
förhållandevis
högt
pris
för
andelen.
Detta
pris
utgör
hans
anskaffningskostnad vid en senare inlösen av andelen. På utdelningsdagen
anskaffningskostnad
vid
en
senare
inlösen
av
andelen.
På
utdelningsdagen
får andelsägarna en intäkt som skall beskattas som inkomst av kapital. I
får
andelsägarna
en
intäkt
som
skall
beskattas
som
inkomst
av
kapital.
I
samband med att utdelningen betalas ut från fonden minskar givetvis dess
samband
med
att
utdelningen
betalas
ut
från
fonden
minskar
givetvis
dess
förmögenhet med det samlade utdelningsbeloppet. Värdet av varje fondan-
förmögenhet
med
det
samlade
utdelningsbeloppet.
Värdet
av
varje
fondan-
del sjunker alltså med ett belopp som i princip motsvarar den utdelning
del
sjunker
alltså
med
ett
belopp
som
i
princip
motsvarar
den
utdelning
som erhållits på andelen. Om sedan fondandelen inlöses omedelbart efter
som
erhållits
på
andelen.
Om
sedan
fondandelen
inlöses
omedelbart
efter
utdelningsdagen uppkommer en reaförlust som beloppsmässigt motsvarar
utdelningsdagen
uppkommer
en
reaförlust
som
beloppsmässigt
motsvarar
utdelningsbeloppet.
utdelningsbeloppet.
Genom att köpa andelar i avkastningsfonder före utdelningstillfället och inlösa dem omedelbart efter detta tillfälle kan den skattskyldige alltså framkalla en reaförlust. På grund av den korta innehavstiden är förlusten avdragsgill till oavkortat belopp enligt bestämmelserna i punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 365 KL. Förlusten kan alltså användas för kvittning mot reavinster som uppstått vid försäljning av exempelvis aktier, fastighe- ter och bostadsrätter.
Genom att köpa andelar i avkastningsfonder före utdelningstillfället och
Genom
att
köpa
andelar
i
avkastningsfonder
före
utdelningstillfället
och
inlösa dem omedelbart efter detta tillfälle kan den skattskyldige alltså
inlösa
dem
omedelbart
efter
detta
tillfälle
kan
den
skattskyldige
alltså
framkalla en reaförlust. På grund av den korta innehavstiden är förlusten
framkalla
en
reaförlust.
På
grund
av
den
korta
innehavstiden
är
förlusten
avdragsgill till oavkortat belopp enligt bestämmelserna i punkterna 3 och 4
avdragsgill
till
oavkortat
belopp
enligt
bestämmelserna
i
punkterna
3
och
4
av anvisningarna till 365 KL. Förlusten kan alltså användas för kvittning
av
anvisningarna
till
365
KL.
Förlusten
kan
alltså
användas
för
kvittning
mot reavinster som uppstått vid försäljning av exempelvis aktier, fastighe-
mot
reavinster
som
uppstått
vid
försäljning
av
exempelvis
aktier,
fastighe-
ter och bostadsrätter.
ter
och
bostadsrätter.
Det nu skisserade förfarandet är riskfritt. Det beror på att avkastnings- fonderna placerar sina pengar i statspapper och andra s.k. guldkantade värdepapper. På grund av att avkastningen från fonden kan beräknas med stor precision står det vid förvärvstillfället också klan hur stor insatsen i
Det nu skisserade förfarandet är riskfritt. Det beror på att avkastnings-
Det
nu
skisserade
förfarandet
är
riskfritt.
Det
beror
på
att
avkastnings-
fonderna placerar sina pengar i statspapper och andra s.k. guldkantade
fonderna
placerar
sina
pengar
i
statspapper
och
andra
s.k.
guldkantade
värdepapper. På grund av att avkastningen från fonden kan beräknas med
värdepapper.
På
grund
av
att
avkastningen
från
fonden
kan
beräknas
med
stor precision står det vid förvärvstillfället också klan hur stor insatsen i
stor
precision
står
det
vid
förvärvstillfället
också
klan
hur
stor
insatsen
i
fonden måste vara för att den skattskyldige skall kunna tillskapa precis så stor reaförlust som han anser sig behöva.
fonden måste vara för att den skattskyldige skall kunna tillskapa precis så stor reaförlust som han anser sig behöva.
fonden måste vara för att den skattskyldige skall kunna tillskapa precis så
fonden
måste
vara
för
att
den
skattskyldige
skall
kunna
tillskapa
precis
så
stor reaförlust som han anser sig behöva.
stor
reaförlust
som
han
anser
sig
behöva.
Vad jag hittills anfört har tagit sikte på den möjlighet som användningen av avkastningsfonder ger att kvitta bort en tidigare under beskattningsåret uppkommen reavinst och detta oavsett vinstens storlek. Emellertid är det ju klart att den uppkomna reaförlusten motsvaras av en lika stor'utdel- ningsinkomst. Som jag tidigare nämnt skall denna tas upp till beskattning under inkomst av kapital. Om den skattskyldige under beskattningsåret också har ett minst lika stort underskott i förvärvskällan kapital uppnår han den fördelen med förfarandet att utdelningsinkomsten kan kvittas mot underskottet. Om utdelningsinkomsten är mindre än kapitalunderskottet
Vad jag hittills anfört har tagit sikte på den möjlighet som användningen av avkastningsfonder ger att kvitta bort en tidigare under beskattningsåret uppkommen reavinst och detta oavsett vinstens storlek. Emellertid är det ju klart att den uppkomna reaförlusten motsvaras av en lika stor'utdel- ningsinkomst. Som jag tidigare nämnt skall denna tas upp till beskattning under inkomst av kapital. Om den skattskyldige under beskattningsåret också har ett minst lika stort underskott i förvärvskällan kapital uppnår han den fördelen med förfarandet att utdelningsinkomsten kan kvittas mot underskottet. Om utdelningsinkomsten är mindre än kapitalunderskottet
Vad jag hittills anfört har tagit sikte på den möjlighet som användningen
Vad
jag
hittills
anfört
har
tagit
sikte
på
den
möjlighet
som
användningen
av avkastningsfonder ger att kvitta bort en tidigare under beskattningsåret
av
avkastningsfonder
ger
att
kvitta
bort
en
tidigare
under
beskattningsåret
uppkommen reavinst och detta oavsett vinstens storlek. Emellertid är det
uppkommen
reavinst
och
detta
oavsett
vinstens
storlek.
Emellertid
är
det
ju klart att den uppkomna reaförlusten motsvaras av en lika stor'utdel-
ju
klart
att
den
uppkomna
reaförlusten
motsvaras
av
en
lika
stor'utdel-
ningsinkomst. Som jag tidigare nämnt skall denna tas upp till beskattning
ningsinkomst.
Som
jag
tidigare
nämnt
skall
denna
tas
upp
till
beskattning
under inkomst av kapital. Om den skattskyldige under beskattningsåret
under
inkomst
av
kapital.
Om
den
skattskyldige
under
beskattningsåret
också har ett minst lika stort underskott i förvärvskällan kapital uppnår
också
har
ett
minst
lika
stort
underskott
i
förvärvskällan
kapital
uppnår
han den fördelen med förfarandet att utdelningsinkomsten kan kvittas mot
han
den
fördelen
med
förfarandet
att
utdelningsinkomsten
kan
kvittas
mot
underskottet. Om utdelningsinkomsten är mindre än kapitalunderskottet
underskottet.
Om
utdelningsinkomsten
är
mindre
än
kapitalunderskottet
Prop.
1986/87:
40
blir effekten att avdragsbegränsningen blir tillämplig på en del av under- skottet, medan resultatet i motsatt fall blir ett överskott i kapital om hela reavinsten elimineras. Effekten blir således att en reavinst kan elimineras samtidigt som underskottet i kapital helt eller delvis bortfaller vid bestäm- ningen av underlaget för beräkning av tilläggsbelopp eller m.a.o. att den genom inkomstskattereformen införda avdragsbegränsningen helt eller delvis kringgås. ' Även för det fallet att den skattskyldige i utgångsläget endast erhållit en skattepliktig reavinst under beskattningsåret kan stora skatteförmåner uppkomma genom användning av avkastningsfonder. Förfarandet sker då i flera steg. Det första steget är att på det sätt jag tidigare skisserat köpa och inlösa fondandelar till så stora belopp att reaförlusten uppväger den ur- Sprungliga reavinsten. Dessa poster kvittas mot varandra i självdeklara- tionen. Den utdelningsinkomst som uppkommit kvittas i sin tur bort genom att den skattskyldige tar upp ett lån mot förskottsränta. Lånet används för förvärv av andelar i avkastningsfonder. För att få full avdragseffekt be- stäms lånebeloppet så att förskottsräntan motsvarar utdelningsbeloppet. Resultatet av dessa transaktioner blir att den skattskyldige inte kommer att redovisa någon reavinst och heller ingen utdelningsinkomst till beskattning under det aktuella året. Under det nästföljande året upprepas utbetalning- en av förskottsräntan vilket leder till att utdelningsinkomsten även för detta år kommer att i vart fall till helt övervägande del bli neutraliserad i skattesammanhang. Nästa år inlöses andelarna strax före utdelningstillfäl- let. Genom att avkastningsfonderna regelmässigt flyttar fram utdelnings- tillfället några dagar för varje år har tvåårsgränsen passerats. Utdelnings- inkomsten kan således tas ut med en till 40% reducerad beskattning i form av en reavinst. Det förfarande som jag nu kortfattat redogjort för innebär alltså att den ursprungliga reavinsten rullas framåt i tiden till dess att den kan tas ut med lägre beskattning. 4 Överväganden Mitt förslag: Beskattning på grund av avyttring av en andel i en avkastningsfond skall ske i inkomstslaget kapital. Skälen för mitt förslag: Genom avkastningsfonderna kan personer med litet kapital få del av den i allmänhet goda ränteavkastningen på statsskuld- växlar, skattkammarväxlar, riksobligationer, bankcertifrkat och andra lik- nande värdepapper som normalt endast utges med mycket höga nominella belopp, ofta minst en miljon kr. En direktinvestering i sådana papper är inte tänkbar för den vanlige spararen. Avkastningsfonderna fyller därför en viktig funktion på kapitalmarknaden. Detta visas också av fondernas snabba värdetillväxt under de senaste åren. De tidigare beskrivna sätten att utnyttja avkastningsfonderna har emel- lertid endast till syfte att undgå effekterna av avdragsbegränsningen och eliminera eller kraftigt minska skatten på en reavinst. I båda fallen är det Prop. 1986/87: 40 10
blir effekten att avdragsbegränsningen blir tillämplig på en del av under- skottet, medan resultatet i motsatt fall blir ett överskott i kapital om hela reavinsten elimineras. Effekten blir således att en reavinst kan elimineras samtidigt som underskottet i kapital helt eller delvis bortfaller vid bestäm- ningen av underlaget för beräkning av tilläggsbelopp eller m.a.o. att den genom inkomstskattereformen införda avdragsbegränsningen helt eller delvis kringgås. ' Även för det fallet att den skattskyldige i utgångsläget endast erhållit en skattepliktig reavinst under beskattningsåret kan stora skatteförmåner uppkomma genom användning av avkastningsfonder. Förfarandet sker då i flera steg. Det första steget är att på det sätt jag tidigare skisserat köpa och inlösa fondandelar till så stora belopp att reaförlusten uppväger den ur- Sprungliga reavinsten. Dessa poster kvittas mot varandra i självdeklara- tionen. Den utdelningsinkomst som uppkommit kvittas i sin tur bort genom att den skattskyldige tar upp ett lån mot förskottsränta. Lånet används för förvärv av andelar i avkastningsfonder. För att få full avdragseffekt be- stäms lånebeloppet så att förskottsräntan motsvarar utdelningsbeloppet. Resultatet av dessa transaktioner blir att den skattskyldige inte kommer att redovisa någon reavinst och heller ingen utdelningsinkomst till beskattning under det aktuella året. Under det nästföljande året upprepas utbetalning- en av förskottsräntan vilket leder till att utdelningsinkomsten även för detta år kommer att i vart fall till helt övervägande del bli neutraliserad i skattesammanhang. Nästa år inlöses andelarna strax före utdelningstillfäl- let. Genom att avkastningsfonderna regelmässigt flyttar fram utdelnings- tillfället några dagar för varje år har tvåårsgränsen passerats. Utdelnings- inkomsten kan således tas ut med en till 40% reducerad beskattning i form av en reavinst. Det förfarande som jag nu kortfattat redogjort för innebär alltså att den ursprungliga reavinsten rullas framåt i tiden till dess att den kan tas ut med lägre beskattning.
blir effekten att avdragsbegränsningen blir tillämplig på en del av under- skottet, medan resultatet i motsatt fall blir ett överskott i kapital om hela reavinsten elimineras. Effekten blir således att en reavinst kan elimineras samtidigt som underskottet i kapital helt eller delvis bortfaller vid bestäm- ningen av underlaget för beräkning av tilläggsbelopp eller m.a.o. att den genom inkomstskattereformen införda avdragsbegränsningen helt eller delvis kringgås. '
blir effekten att avdragsbegränsningen blir tillämplig på en del av under-
blir
effekten
att
avdragsbegränsningen
blir
tillämplig
på
en
del
av
under-
skottet, medan resultatet i motsatt fall blir ett överskott i kapital om hela
skottet,
medan
resultatet
i
motsatt
fall
blir
ett
överskott
i
kapital
om
hela
reavinsten elimineras. Effekten blir således att en reavinst kan elimineras
reavinsten
elimineras.
Effekten
blir
således
att
en
reavinst
kan
elimineras
samtidigt som underskottet i kapital helt eller delvis bortfaller vid bestäm-
samtidigt
som
underskottet
i
kapital
helt
eller
delvis
bortfaller
vid
bestäm-
ningen av underlaget för beräkning av tilläggsbelopp eller m.a.o. att den
ningen
av
underlaget
för
beräkning
av
tilläggsbelopp
eller
m.a.o.
att
den
genom inkomstskattereformen införda avdragsbegränsningen helt eller
genom
inkomstskattereformen
införda
avdragsbegränsningen
helt
eller
delvis kringgås. '
delvis
kringgås.
'
Även för det fallet att den skattskyldige i utgångsläget endast erhållit en skattepliktig reavinst under beskattningsåret kan stora skatteförmåner uppkomma genom användning av avkastningsfonder. Förfarandet sker då i flera steg. Det första steget är att på det sätt jag tidigare skisserat köpa och inlösa fondandelar till så stora belopp att reaförlusten uppväger den ur- Sprungliga reavinsten. Dessa poster kvittas mot varandra i självdeklara- tionen. Den utdelningsinkomst som uppkommit kvittas i sin tur bort genom att den skattskyldige tar upp ett lån mot förskottsränta. Lånet används för förvärv av andelar i avkastningsfonder. För att få full avdragseffekt be- stäms lånebeloppet så att förskottsräntan motsvarar utdelningsbeloppet. Resultatet av dessa transaktioner blir att den skattskyldige inte kommer att redovisa någon reavinst och heller ingen utdelningsinkomst till beskattning under det aktuella året. Under det nästföljande året upprepas utbetalning- en av förskottsräntan vilket leder till att utdelningsinkomsten även för detta år kommer att i vart fall till helt övervägande del bli neutraliserad i skattesammanhang. Nästa år inlöses andelarna strax före utdelningstillfäl- let. Genom att avkastningsfonderna regelmässigt flyttar fram utdelnings- tillfället några dagar för varje år har tvåårsgränsen passerats. Utdelnings- inkomsten kan således tas ut med en till 40% reducerad beskattning i form av en reavinst. Det förfarande som jag nu kortfattat redogjort för innebär alltså att den ursprungliga reavinsten rullas framåt i tiden till dess att den kan tas ut med lägre beskattning.
Även för det fallet att den skattskyldige i utgångsläget endast erhållit en
Även
för
det
fallet
att
den
skattskyldige
i
utgångsläget
endast
erhållit
en
skattepliktig reavinst under beskattningsåret kan stora skatteförmåner
skattepliktig
reavinst
under
beskattningsåret
kan
stora
skatteförmåner
uppkomma genom användning av avkastningsfonder. Förfarandet sker då i
uppkomma
genom
användning
av
avkastningsfonder.
Förfarandet
sker
då
i
flera steg. Det första steget är att på det sätt jag tidigare skisserat köpa och
flera
steg.
Det
första
steget
är
att
på
det
sätt
jag
tidigare
skisserat
köpa
och
inlösa fondandelar till så stora belopp att reaförlusten uppväger den ur-
inlösa
fondandelar
till
så
stora
belopp
att
reaförlusten
uppväger
den
ur-
Sprungliga reavinsten. Dessa poster kvittas mot varandra i självdeklara-
Sprungliga
reavinsten.
Dessa
poster
kvittas
mot
varandra
i
självdeklara-
tionen. Den utdelningsinkomst som uppkommit kvittas i sin tur bort genom
tionen.
Den
utdelningsinkomst
som
uppkommit
kvittas
i
sin
tur
bort
genom
att den skattskyldige tar upp ett lån mot förskottsränta. Lånet används för
att
den
skattskyldige
tar
upp
ett
lån
mot
förskottsränta.
Lånet
används
för
förvärv av andelar i avkastningsfonder. För att få full avdragseffekt be-
förvärv
av
andelar
i
avkastningsfonder.
För
att
få
full
avdragseffekt
be-
stäms lånebeloppet så att förskottsräntan motsvarar utdelningsbeloppet.
stäms
lånebeloppet
så
att
förskottsräntan
motsvarar
utdelningsbeloppet.
Resultatet av dessa transaktioner blir att den skattskyldige inte kommer att
Resultatet
av
dessa
transaktioner
blir
att
den
skattskyldige
inte
kommer
att
redovisa någon reavinst och heller ingen utdelningsinkomst till beskattning
redovisa
någon
reavinst
och
heller
ingen
utdelningsinkomst
till
beskattning
under det aktuella året. Under det nästföljande året upprepas utbetalning-
under
det
aktuella
året.
Under
det
nästföljande
året
upprepas
utbetalning-
en av förskottsräntan vilket leder till att utdelningsinkomsten även för
en
av
förskottsräntan
vilket
leder
till
att
utdelningsinkomsten
även
för
detta år kommer att i vart fall till helt övervägande del bli neutraliserad i
detta
år
kommer
att
i
vart
fall
till
helt
övervägande
del
bli
neutraliserad
i
skattesammanhang. Nästa år inlöses andelarna strax före utdelningstillfäl-
skattesammanhang.
Nästa
år
inlöses
andelarna
strax
före
utdelningstillfäl-
let. Genom att avkastningsfonderna regelmässigt flyttar fram utdelnings-
let.
Genom
att
avkastningsfonderna
regelmässigt
flyttar
fram
utdelnings-
tillfället några dagar för varje år har tvåårsgränsen passerats. Utdelnings-
tillfället
några
dagar
för
varje
år
har
tvåårsgränsen
passerats.
Utdelnings-
inkomsten kan således tas ut med en till 40% reducerad beskattning i form
inkomsten
kan
således
tas
ut
med
en
till
40%
reducerad
beskattning
i
form
av en reavinst. Det förfarande som jag nu kortfattat redogjort för innebär
av
en
reavinst.
Det
förfarande
som
jag
nu
kortfattat
redogjort
för
innebär
alltså att den ursprungliga reavinsten rullas framåt i tiden till dess att den
alltså
att
den
ursprungliga
reavinsten
rullas
framåt
i
tiden
till
dess
att
den
kan tas ut med lägre beskattning.
kan
tas
ut
med
lägre
beskattning.
4 Överväganden
4 Överväganden
4 Överväganden
4
Överväganden
Mitt förslag: Beskattning på grund av avyttring av en andel i en
Mitt förslag: Beskattning på grund av avyttring av en andel i en
Mitt förslag: Beskattning på grund av avyttring av en andel i en
Mitt
förslag:
Beskattning
på
grund
av
avyttring
av
en
andel
i
en
avkastningsfond skall ske i inkomstslaget kapital.
avkastningsfond skall ske i inkomstslaget kapital.
avkastningsfond skall ske i inkomstslaget kapital.
avkastningsfond
skall
ske
i
inkomstslaget
kapital.
Skälen för mitt förslag: Genom avkastningsfonderna kan personer med litet kapital få del av den i allmänhet goda ränteavkastningen på statsskuld- växlar, skattkammarväxlar, riksobligationer, bankcertifrkat och andra lik- nande värdepapper som normalt endast utges med mycket höga nominella belopp, ofta minst en miljon kr. En direktinvestering i sådana papper är inte tänkbar för den vanlige spararen. Avkastningsfonderna fyller därför en viktig funktion på kapitalmarknaden. Detta visas också av fondernas snabba värdetillväxt under de senaste åren. De tidigare beskrivna sätten att utnyttja avkastningsfonderna har emel- lertid endast till syfte att undgå effekterna av avdragsbegränsningen och eliminera eller kraftigt minska skatten på en reavinst. I båda fallen är det
Skälen för mitt förslag: Genom avkastningsfonderna kan personer med litet kapital få del av den i allmänhet goda ränteavkastningen på statsskuld- växlar, skattkammarväxlar, riksobligationer, bankcertifrkat och andra lik- nande värdepapper som normalt endast utges med mycket höga nominella belopp, ofta minst en miljon kr. En direktinvestering i sådana papper är inte tänkbar för den vanlige spararen. Avkastningsfonderna fyller därför en viktig funktion på kapitalmarknaden. Detta visas också av fondernas snabba värdetillväxt under de senaste åren.
Skälen för mitt förslag: Genom avkastningsfonderna kan personer med
Skälen
för
mitt
förslag:
Genom
avkastningsfonderna
kan
personer
med
litet kapital få del av den i allmänhet goda ränteavkastningen på statsskuld-
litet
kapital
få
del
av
den
i
allmänhet
goda
ränteavkastningen
på
statsskuld-
växlar, skattkammarväxlar, riksobligationer, bankcertifrkat och andra lik-
växlar,
skattkammarväxlar,
riksobligationer,
bankcertifrkat
och
andra
lik-
nande värdepapper som normalt endast utges med mycket höga nominella
nande
värdepapper
som
normalt
endast
utges
med
mycket
höga
nominella
belopp, ofta minst en miljon kr. En direktinvestering i sådana papper är
belopp,
ofta
minst
en
miljon
kr.
En
direktinvestering
i
sådana
papper
är
inte tänkbar för den vanlige spararen. Avkastningsfonderna fyller därför
inte
tänkbar
för
den
vanlige
spararen.
Avkastningsfonderna
fyller
därför
en viktig funktion på kapitalmarknaden. Detta visas också av fondernas
en
viktig
funktion
på
kapitalmarknaden.
Detta
visas
också
av
fondernas
snabba värdetillväxt under de senaste åren.
snabba
värdetillväxt
under
de
senaste
åren.
De tidigare beskrivna sätten att utnyttja avkastningsfonderna har emel- lertid endast till syfte att undgå effekterna av avdragsbegränsningen och eliminera eller kraftigt minska skatten på en reavinst. I båda fallen är det
De tidigare beskrivna sätten att utnyttja avkastningsfonderna har emel-
De
tidigare
beskrivna
sätten
att
utnyttja
avkastningsfonderna
har
emel-
lertid endast till syfte att undgå effekterna av avdragsbegränsningen och
lertid
endast
till
syfte
att
undgå
effekterna
av
avdragsbegränsningen
och
eliminera eller kraftigt minska skatten på en reavinst. I båda fallen är det
eliminera
eller
kraftigt
minska
skatten
på
en
reavinst.
I
båda
fallen
är
det
Prop.
1986/87:
40
10
10
10
10
alltså helt klart att fonderna används endast för att uppnå skattemässiga förmåner. Det är naturligtvis också möjligt att på angivet sätt framkalla reaförluster med syfte att använda dessa för kvittning mot under kom- mande år väntade reavinster. Förfarandet kan sannolikt anpassas så att skatteförmåner uppnås också i mer komplicerade förfaranden. Enligt min mening är dessa förfaranden inte acceptabla. Det är ägnat att inge olust när denna i första hand till småsparare riktade placeringsform utnyttjas i skatteundandragande syfte. Jag anser därför att det finns starka skäl för ett ingripande riktat mot dessa handlingssätt. Flera lösningar är i och för sig möjliga för att komma till rätta med problemen. Ett alternativ är att begränsa avdragsrätten för reaförluster på andelar i avkastningsfonder. Det kan ske genom en bestämmelse enligt vilken endast en viss del. t. ex. 40 %, av förlusten är avdragsgill oavsett innehavstidens längd. En annan möjlighet är att begränsa avdragsrätten för reaförlusterna på liknande sätt som gäller för premieobligationer. Det skulle innebära att förlusterna endast fick kvittas mot vinster på samma slags andelar, eventuellt med utvidgning till något eller några andra slag av reavinster. Emellertid står det klart att de nu nämnda alternativen är förenade med avsevärda nackdelar. I det första fallet kommer en förlust inte att bli avdragsgill fullt ut trots att den i princip beror på att en i sin helhet skattepliktig utdelning mottagits. En asymmetri skulle uppkomma i be— skattningen som uteslutande vore till andelsägarens nackdel. Detta är otillfredsställande, särskilt i de fall då andelsägaren av likviditetsskäl inte kan anpassa tidpunkten för inlösen så att effekten undviks. Det är också klart att denna lösning medför inlåsningseffekter med hänsyn till den obenägenhet att inlösa andelar med förlust som den leder till. Även det andra alternativet torde leda till inlåsningseffekter av minst lika stor omfattning. I vissa fall skulle en andelsägare endast kunna tillgo- dogöra sig en förlust genom att nyinvestera i fondandelar och realisera dessa med vinst. I båda de nu diskuterade fallen leder bestämmelserna således till att andelsägarna tvingas göra skattemässiga överväganden vid sidan av de rent ekonomiska. Enligt min uppfattning bör sådana lösningar undvikas. Ett ytterligare alternativ är att införa räntebeskattning av andelar i avkastningsfonder. Den lösningen leder till att inte endast den uppburna utdelningen kommer att beskattas som inkomst av kapital utan även vinst eller förlust vid inlösen av en andel. Värdeförändringar på en fondandel torde i mycket stor utsträckning bestå av ränta. Det kan därför hävdas att detta alternativ ger en korrekt och ändamålsenlig beskattning av fondande— larna. Det ger också bättre neutralitet mellan direkt ägande av obligationer och liknande värdepapper och indirekt ägande via en fond än vad de nuvarande reglerna ger. De nu nämnda förhållandena utgör tungt vägande skäl för räntebeskattning. Lösningen lider heller inte av de brister som belastar de tidigare diskuterade alternativen. Den ordningen förordades också av kapitalvinstkommittén. Även enligt min mening bör ett ingripande göras genom en övergång till räntebeskattning. En räntebeskattning kräver att man skiljer mellan av- Prop. 1986/87: 40 11
alltså helt klart att fonderna används endast för att uppnå skattemässiga förmåner. Det är naturligtvis också möjligt att på angivet sätt framkalla reaförluster med syfte att använda dessa för kvittning mot under kom- mande år väntade reavinster. Förfarandet kan sannolikt anpassas så att skatteförmåner uppnås också i mer komplicerade förfaranden. Enligt min mening är dessa förfaranden inte acceptabla. Det är ägnat att inge olust när denna i första hand till småsparare riktade placeringsform utnyttjas i skatteundandragande syfte. Jag anser därför att det finns starka skäl för ett ingripande riktat mot dessa handlingssätt.
alltså helt klart att fonderna används endast för att uppnå skattemässiga förmåner. Det är naturligtvis också möjligt att på angivet sätt framkalla reaförluster med syfte att använda dessa för kvittning mot under kom- mande år väntade reavinster. Förfarandet kan sannolikt anpassas så att skatteförmåner uppnås också i mer komplicerade förfaranden.
alltså helt klart att fonderna används endast för att uppnå skattemässiga
alltså
helt
klart
att
fonderna
används
endast
för
att
uppnå
skattemässiga
förmåner. Det är naturligtvis också möjligt att på angivet sätt framkalla
förmåner.
Det
är
naturligtvis
också
möjligt
att
på
angivet
sätt
framkalla
reaförluster med syfte att använda dessa för kvittning mot under kom-
reaförluster
med
syfte
att
använda
dessa
för
kvittning
mot
under
kom-
mande år väntade reavinster. Förfarandet kan sannolikt anpassas så att
mande
år
väntade
reavinster.
Förfarandet
kan
sannolikt
anpassas
så
att
skatteförmåner uppnås också i mer komplicerade förfaranden.
skatteförmåner
uppnås
också
i
mer
komplicerade
förfaranden.
Enligt min mening är dessa förfaranden inte acceptabla. Det är ägnat att inge olust när denna i första hand till småsparare riktade placeringsform utnyttjas i skatteundandragande syfte. Jag anser därför att det finns starka skäl för ett ingripande riktat mot dessa handlingssätt.
Enligt min mening är dessa förfaranden inte acceptabla. Det är ägnat att
Enligt
min
mening
är
dessa
förfaranden
inte
acceptabla.
Det
är
ägnat
att
inge olust när denna i första hand till småsparare riktade placeringsform
inge
olust
när
denna
i
första
hand
till
småsparare
riktade
placeringsform
utnyttjas i skatteundandragande syfte. Jag anser därför att det finns starka
utnyttjas
i
skatteundandragande
syfte.
Jag
anser
därför
att
det
finns
starka
skäl för ett ingripande riktat mot dessa handlingssätt.
skäl
för
ett
ingripande
riktat
mot
dessa
handlingssätt.
Flera lösningar är i och för sig möjliga för att komma till rätta med problemen. Ett alternativ är att begränsa avdragsrätten för reaförluster på andelar i avkastningsfonder. Det kan ske genom en bestämmelse enligt vilken endast en viss del. t. ex. 40 %, av förlusten är avdragsgill oavsett
Flera lösningar är i och för sig möjliga för att komma till rätta med problemen. Ett alternativ är att begränsa avdragsrätten för reaförluster på andelar i avkastningsfonder. Det kan ske genom en bestämmelse enligt vilken endast en viss del. t. ex. 40 %, av förlusten är avdragsgill oavsett
Flera lösningar är i och för sig möjliga för att komma till rätta med
Flera
lösningar
är
i
och
för
sig
möjliga
för
att
komma
till
rätta
med
problemen. Ett alternativ är att begränsa avdragsrätten för reaförluster på
problemen.
Ett
alternativ
är
att
begränsa
avdragsrätten
för
reaförluster
på
andelar i avkastningsfonder. Det kan ske genom en bestämmelse enligt
andelar
i
avkastningsfonder.
Det
kan
ske
genom
en
bestämmelse
enligt
vilken endast en viss del. t. ex. 40 %, av förlusten är avdragsgill oavsett
vilken
endast
en
viss
del.
t.
ex.
40
%,
av
förlusten
är
avdragsgill
oavsett
innehavstidens längd. En annan möjlighet är att begränsa avdragsrätten för
innehavstidens längd. En annan möjlighet är att begränsa avdragsrätten för
innehavstidens längd. En annan möjlighet är att begränsa avdragsrätten för
innehavstidens
längd.
En
annan
möjlighet
är
att
begränsa
avdragsrätten
för
reaförlusterna på liknande sätt som gäller för premieobligationer. Det skulle innebära att förlusterna endast fick kvittas mot vinster på samma slags andelar, eventuellt med utvidgning till något eller några andra slag av reavinster. Emellertid står det klart att de nu nämnda alternativen är förenade med avsevärda nackdelar. I det första fallet kommer en förlust inte att bli avdragsgill fullt ut trots att den i princip beror på att en i sin helhet skattepliktig utdelning mottagits. En asymmetri skulle uppkomma i be— skattningen som uteslutande vore till andelsägarens nackdel. Detta är otillfredsställande, särskilt i de fall då andelsägaren av likviditetsskäl inte kan anpassa tidpunkten för inlösen så att effekten undviks. Det är också klart att denna lösning medför inlåsningseffekter med hänsyn till den obenägenhet att inlösa andelar med förlust som den leder till. Även det andra alternativet torde leda till inlåsningseffekter av minst lika stor omfattning. I vissa fall skulle en andelsägare endast kunna tillgo- dogöra sig en förlust genom att nyinvestera i fondandelar och realisera dessa med vinst. I båda de nu diskuterade fallen leder bestämmelserna således till att andelsägarna tvingas göra skattemässiga överväganden vid
reaförlusterna på liknande sätt som gäller för premieobligationer. Det skulle innebära att förlusterna endast fick kvittas mot vinster på samma slags andelar, eventuellt med utvidgning till något eller några andra slag av reavinster.
reaförlusterna på liknande sätt som gäller för premieobligationer. Det
reaförlusterna
på
liknande
sätt
som
gäller
för
premieobligationer.
Det
skulle innebära att förlusterna endast fick kvittas mot vinster på samma
skulle
innebära
att
förlusterna
endast
fick
kvittas
mot
vinster
på
samma
slags andelar, eventuellt med utvidgning till något eller några andra slag av
slags
andelar,
eventuellt
med
utvidgning
till
något
eller
några
andra
slag
av
reavinster.
reavinster.
Emellertid står det klart att de nu nämnda alternativen är förenade med avsevärda nackdelar. I det första fallet kommer en förlust inte att bli avdragsgill fullt ut trots att den i princip beror på att en i sin helhet skattepliktig utdelning mottagits. En asymmetri skulle uppkomma i be— skattningen som uteslutande vore till andelsägarens nackdel. Detta är otillfredsställande, särskilt i de fall då andelsägaren av likviditetsskäl inte kan anpassa tidpunkten för inlösen så att effekten undviks. Det är också klart att denna lösning medför inlåsningseffekter med hänsyn till den obenägenhet att inlösa andelar med förlust som den leder till.
Emellertid står det klart att de nu nämnda alternativen är förenade med
Emellertid
står
det
klart
att
de
nu
nämnda
alternativen
är
förenade
med
avsevärda nackdelar. I det första fallet kommer en förlust inte att bli
avsevärda
nackdelar.
I
det
första
fallet
kommer
en
förlust
inte
att
bli
avdragsgill fullt ut trots att den i princip beror på att en i sin helhet
avdragsgill
fullt
ut
trots
att
den
i
princip
beror
på
att
en
i
sin
helhet
skattepliktig utdelning mottagits. En asymmetri skulle uppkomma i be—
skattepliktig
utdelning
mottagits.
En
asymmetri
skulle
uppkomma
i
be—
skattningen som uteslutande vore till andelsägarens nackdel. Detta är
skattningen
som
uteslutande
vore
till
andelsägarens
nackdel.
Detta
är
otillfredsställande, särskilt i de fall då andelsägaren av likviditetsskäl inte
otillfredsställande,
särskilt
i
de
fall
då
andelsägaren
av
likviditetsskäl
inte
kan anpassa tidpunkten för inlösen så att effekten undviks. Det är också
kan
anpassa
tidpunkten
för
inlösen
så
att
effekten
undviks.
Det
är
också
klart att denna lösning medför inlåsningseffekter med hänsyn till den
klart
att
denna
lösning
medför
inlåsningseffekter
med
hänsyn
till
den
obenägenhet att inlösa andelar med förlust som den leder till.
obenägenhet
att
inlösa
andelar
med
förlust
som
den
leder
till.
Även det andra alternativet torde leda till inlåsningseffekter av minst lika stor omfattning. I vissa fall skulle en andelsägare endast kunna tillgo- dogöra sig en förlust genom att nyinvestera i fondandelar och realisera dessa med vinst. I båda de nu diskuterade fallen leder bestämmelserna således till att andelsägarna tvingas göra skattemässiga överväganden vid
Även det andra alternativet torde leda till inlåsningseffekter av minst
Även
det
andra
alternativet
torde
leda
till
inlåsningseffekter
av
minst
lika stor omfattning. I vissa fall skulle en andelsägare endast kunna tillgo-
lika
stor
omfattning.
I
vissa
fall
skulle
en
andelsägare
endast
kunna
tillgo-
dogöra sig en förlust genom att nyinvestera i fondandelar och realisera
dogöra
sig
en
förlust
genom
att
nyinvestera
i
fondandelar
och
realisera
dessa med vinst. I båda de nu diskuterade fallen leder bestämmelserna
dessa
med
vinst.
I
båda
de
nu
diskuterade
fallen
leder
bestämmelserna
således till att andelsägarna tvingas göra skattemässiga överväganden vid
således
till
att
andelsägarna
tvingas
göra
skattemässiga
överväganden
vid
sidan av de rent ekonomiska. Enligt min uppfattning bör sådana lösningar undvikas.
sidan av de rent ekonomiska. Enligt min uppfattning bör sådana lösningar undvikas.
sidan av de rent ekonomiska. Enligt min uppfattning bör sådana lösningar
sidan
av
de
rent
ekonomiska.
Enligt
min
uppfattning
bör
sådana
lösningar
undvikas.
undvikas.
Ett ytterligare alternativ är att införa räntebeskattning av andelar i avkastningsfonder. Den lösningen leder till att inte endast den uppburna utdelningen kommer att beskattas som inkomst av kapital utan även vinst eller förlust vid inlösen av en andel. Värdeförändringar på en fondandel torde i mycket stor utsträckning bestå av ränta. Det kan därför hävdas att detta alternativ ger en korrekt och ändamålsenlig beskattning av fondande— larna. Det ger också bättre neutralitet mellan direkt ägande av obligationer och liknande värdepapper och indirekt ägande via en fond än vad de nuvarande reglerna ger. De nu nämnda förhållandena utgör tungt vägande skäl för räntebeskattning. Lösningen lider heller inte av de brister som belastar de tidigare diskuterade alternativen. Den ordningen förordades också av kapitalvinstkommittén. Även enligt min mening bör ett ingripande göras genom en övergång till räntebeskattning. En räntebeskattning kräver att man skiljer mellan av-
Ett ytterligare alternativ är att införa räntebeskattning av andelar i avkastningsfonder. Den lösningen leder till att inte endast den uppburna utdelningen kommer att beskattas som inkomst av kapital utan även vinst eller förlust vid inlösen av en andel. Värdeförändringar på en fondandel torde i mycket stor utsträckning bestå av ränta. Det kan därför hävdas att detta alternativ ger en korrekt och ändamålsenlig beskattning av fondande— larna. Det ger också bättre neutralitet mellan direkt ägande av obligationer och liknande värdepapper och indirekt ägande via en fond än vad de nuvarande reglerna ger. De nu nämnda förhållandena utgör tungt vägande skäl för räntebeskattning. Lösningen lider heller inte av de brister som belastar de tidigare diskuterade alternativen. Den ordningen förordades också av kapitalvinstkommittén.
Ett ytterligare alternativ är att införa räntebeskattning av andelar i
Ett
ytterligare
alternativ
är
att
införa
räntebeskattning
av
andelar
i
avkastningsfonder. Den lösningen leder till att inte endast den uppburna
avkastningsfonder.
Den
lösningen
leder
till
att
inte
endast
den
uppburna
utdelningen kommer att beskattas som inkomst av kapital utan även vinst
utdelningen
kommer
att
beskattas
som
inkomst
av
kapital
utan
även
vinst
eller förlust vid inlösen av en andel. Värdeförändringar på en fondandel
eller
förlust
vid
inlösen
av
en
andel.
Värdeförändringar
på
en
fondandel
torde i mycket stor utsträckning bestå av ränta. Det kan därför hävdas att
torde
i
mycket
stor
utsträckning
bestå
av
ränta.
Det
kan
därför
hävdas
att
detta alternativ ger en korrekt och ändamålsenlig beskattning av fondande—
detta
alternativ
ger
en
korrekt
och
ändamålsenlig
beskattning
av
fondande—
larna. Det ger också bättre neutralitet mellan direkt ägande av obligationer
larna.
Det
ger
också
bättre
neutralitet
mellan
direkt
ägande
av
obligationer
och liknande värdepapper och indirekt ägande via en fond än vad de
och
liknande
värdepapper
och
indirekt
ägande
via
en
fond
än
vad
de
nuvarande reglerna ger. De nu nämnda förhållandena utgör tungt vägande
nuvarande
reglerna
ger.
De
nu
nämnda
förhållandena
utgör
tungt
vägande
skäl för räntebeskattning. Lösningen lider heller inte av de brister som
skäl
för
räntebeskattning.
Lösningen
lider
heller
inte
av
de
brister
som
belastar de tidigare diskuterade alternativen. Den ordningen förordades
belastar
de
tidigare
diskuterade
alternativen.
Den
ordningen
förordades
också av kapitalvinstkommittén.
också
av
kapitalvinstkommittén.
Även enligt min mening bör ett ingripande göras genom en övergång till räntebeskattning. En räntebeskattning kräver att man skiljer mellan av-
Även enligt min mening bör ett ingripande göras genom en övergång till
Även
enligt
min
mening
bör
ett
ingripande
göras
genom
en
övergång
till
räntebeskattning. En räntebeskattning kräver att man skiljer mellan av-
räntebeskattning.
En
räntebeskattning
kräver
att
man
skiljer
mellan
av-
Prop.
1986/87:
40
11
11
11
11
kastningsfonder och andra slag av aktiefonder. Andelar i vanliga aktie- fonder skall naturligtvis även fortsättningsvis beskattas enligt aktievinst- reglerna. Enligt min uppfattning bör man även beakta fondernas intresse av flexibilitet vid valet av investeringsobjekt. Ett visst utrymme för place- ringar i räntebärande papper bör således finnas för aktiefondemas del medan avkastningsfonderna på motsvarande sätt bör ges visst utrymme för placeringar i aktier och aktieliknande handlingar. I sammanhanget måste också aktiefondemas likviditetsbehov beaktas. Vad jag nu sagt talar för att gränsen i beskattningshänseende mellan aktiefonder och avkastnings- fonder bör dras relativt generöst. Enligt min mening uppnås en lämplig avvägning om fonder, vars värde till mer än en fjärdedel består av ränte- bärande eller ränteberoende värdepapper, hänförs till beskattningskate- gorin avkastningsfonder, medan de fonder som har ett mindre innehav av sådana värdepapper alltjämt skall beskattas som aktiefonder. En invändning som skulle kunna göras mot den skisserade gränsdrag- ningen är att andelsägarna i de olika fonderna inte själva kan påverka sin beskattningssituation. Denna blir nämligen beroende av de åtgärder som fondförvaltaren vidtar. Om en aktiefond förvärvar räntebärande värdepap- per i sådan omfattning att 25-procentsgränsen överskrids förändras också beskattningen av andelarna i fonden från aktievinst- till räntebeskattning. Denna invändning torde dock vara mera av teoretisk än praktisk bety— delse. De olika fonderna kommer naturligtvis att själva klassificera sig som antingen aktiefonder eller avkastningsfonder och därigenom ge allmänhe- ten den upplysning som behövs för att adekvata placeringar skall kunna göras. Så är också fallet i dag. Risken att en fond utan egen förskyllan övergår från att vara en aktiefond till att bli en avkastningsfond bedömer jag som i det närmaste obefintlig med hänsyn till den pmfeSSionella skötsel som dessa fonder har. Den lilla risk som ändå kan finnas anser jag kunna undanröjas genom en utformning av reglerna som gör det möjligt för en aktiefond att tillfälligtvis överskrida gränsen, t. ex. i samband med häftiga och oväntade kursförändringar eller stora likviditetstillskott, utan att fon- den därigenom automatiskt övergår till att i beskattningshänseende bli en avkastningsfond. Detta kan åstadkommas genom att bestämmelsen utfor- mas så att endast de fonder som regelmässigt innehåller obligationer o.d. värdepapper till ett värde överstigande 25 % av fondförmögenheten anses utgöra avkastningsfonder. Kravet på regelmässighet bör alltså förstås så, att fonder som endast tillfälligtvis överskrider gränsen, inte därigenom får sin skattemässiga status förändrad. Jag anser med andra ord att en generös tolkning bör göras i fall av ofrivilliga gränsöverskridanden. Jag vill dock understryka att denna generösa tolkning inte innebär att jag godtar att aktiefonder systematiskt utnyttjar gränsöverskridningar, t. ex. för att i största möjliga mån ge andelsägarna tillfälle att omvandla kapitalin- komster till lindrigare beskattade kapitalvinster. Det alternativ som jag nu redogjort för anser jag på ett tillfredsställande sätt löser de problem som för närvarande är förknippade med avkastnings- fonderna. Jag är medveten om att skattestimulanser av hittillsvarande omfattning inte längre kommer att finnas kvar. Den möjlighet som fonder- na har att ge andelsägarna en hög effektiv avkastning på insatt kapital är Prop. 1986/87: 40 12
kastningsfonder och andra slag av aktiefonder. Andelar i vanliga aktie- fonder skall naturligtvis även fortsättningsvis beskattas enligt aktievinst- reglerna. Enligt min uppfattning bör man även beakta fondernas intresse av flexibilitet vid valet av investeringsobjekt. Ett visst utrymme för place- ringar i räntebärande papper bör således finnas för aktiefondemas del medan avkastningsfonderna på motsvarande sätt bör ges visst utrymme för placeringar i aktier och aktieliknande handlingar. I sammanhanget måste också aktiefondemas likviditetsbehov beaktas. Vad jag nu sagt talar för att gränsen i beskattningshänseende mellan aktiefonder och avkastnings- fonder bör dras relativt generöst. Enligt min mening uppnås en lämplig avvägning om fonder, vars värde till mer än en fjärdedel består av ränte- bärande eller ränteberoende värdepapper, hänförs till beskattningskate- gorin avkastningsfonder, medan de fonder som har ett mindre innehav av sådana värdepapper alltjämt skall beskattas som aktiefonder. En invändning som skulle kunna göras mot den skisserade gränsdrag- ningen är att andelsägarna i de olika fonderna inte själva kan påverka sin beskattningssituation. Denna blir nämligen beroende av de åtgärder som fondförvaltaren vidtar. Om en aktiefond förvärvar räntebärande värdepap- per i sådan omfattning att 25-procentsgränsen överskrids förändras också beskattningen av andelarna i fonden från aktievinst- till räntebeskattning. Denna invändning torde dock vara mera av teoretisk än praktisk bety— delse. De olika fonderna kommer naturligtvis att själva klassificera sig som antingen aktiefonder eller avkastningsfonder och därigenom ge allmänhe- ten den upplysning som behövs för att adekvata placeringar skall kunna göras. Så är också fallet i dag. Risken att en fond utan egen förskyllan övergår från att vara en aktiefond till att bli en avkastningsfond bedömer jag som i det närmaste obefintlig med hänsyn till den pmfeSSionella skötsel som dessa fonder har. Den lilla risk som ändå kan finnas anser jag kunna undanröjas genom en utformning av reglerna som gör det möjligt för en aktiefond att tillfälligtvis överskrida gränsen, t. ex. i samband med häftiga och oväntade kursförändringar eller stora likviditetstillskott, utan att fon- den därigenom automatiskt övergår till att i beskattningshänseende bli en avkastningsfond. Detta kan åstadkommas genom att bestämmelsen utfor- mas så att endast de fonder som regelmässigt innehåller obligationer o.d. värdepapper till ett värde överstigande 25 % av fondförmögenheten anses utgöra avkastningsfonder. Kravet på regelmässighet bör alltså förstås så, att fonder som endast tillfälligtvis överskrider gränsen, inte därigenom får sin skattemässiga status förändrad. Jag anser med andra ord att en generös tolkning bör göras i fall av ofrivilliga gränsöverskridanden. Jag vill dock understryka att denna generösa tolkning inte innebär att jag godtar att aktiefonder systematiskt utnyttjar gränsöverskridningar, t. ex. för att i största möjliga mån ge andelsägarna tillfälle att omvandla kapitalin- komster till lindrigare beskattade kapitalvinster. Det alternativ som jag nu redogjort för anser jag på ett tillfredsställande sätt löser de problem som för närvarande är förknippade med avkastnings- fonderna. Jag är medveten om att skattestimulanser av hittillsvarande omfattning inte längre kommer att finnas kvar. Den möjlighet som fonder- na har att ge andelsägarna en hög effektiv avkastning på insatt kapital är
kastningsfonder och andra slag av aktiefonder. Andelar i vanliga aktie- fonder skall naturligtvis även fortsättningsvis beskattas enligt aktievinst- reglerna. Enligt min uppfattning bör man även beakta fondernas intresse av flexibilitet vid valet av investeringsobjekt. Ett visst utrymme för place- ringar i räntebärande papper bör således finnas för aktiefondemas del medan avkastningsfonderna på motsvarande sätt bör ges visst utrymme för placeringar i aktier och aktieliknande handlingar. I sammanhanget måste också aktiefondemas likviditetsbehov beaktas. Vad jag nu sagt talar för att gränsen i beskattningshänseende mellan aktiefonder och avkastnings- fonder bör dras relativt generöst. Enligt min mening uppnås en lämplig avvägning om fonder, vars värde till mer än en fjärdedel består av ränte- bärande eller ränteberoende värdepapper, hänförs till beskattningskate- gorin avkastningsfonder, medan de fonder som har ett mindre innehav av sådana värdepapper alltjämt skall beskattas som aktiefonder.
kastningsfonder och andra slag av aktiefonder. Andelar i vanliga aktie-
kastningsfonder
och
andra
slag
av
aktiefonder.
Andelar
i
vanliga
aktie-
fonder skall naturligtvis även fortsättningsvis beskattas enligt aktievinst-
fonder
skall
naturligtvis
även
fortsättningsvis
beskattas
enligt
aktievinst-
reglerna. Enligt min uppfattning bör man även beakta fondernas intresse
reglerna.
Enligt
min
uppfattning
bör
man
även
beakta
fondernas
intresse
av flexibilitet vid valet av investeringsobjekt. Ett visst utrymme för place-
av
flexibilitet
vid
valet
av
investeringsobjekt.
Ett
visst
utrymme
för
place-
ringar i räntebärande papper bör således finnas för aktiefondemas del
ringar
i
räntebärande
papper
bör
således
finnas
för
aktiefondemas
del
medan avkastningsfonderna på motsvarande sätt bör ges visst utrymme för
medan
avkastningsfonderna
på
motsvarande
sätt
bör
ges
visst
utrymme
för
placeringar i aktier och aktieliknande handlingar. I sammanhanget måste
placeringar
i
aktier
och
aktieliknande
handlingar.
I
sammanhanget
måste
också aktiefondemas likviditetsbehov beaktas. Vad jag nu sagt talar för att
också
aktiefondemas
likviditetsbehov
beaktas.
Vad
jag
nu
sagt
talar
för
att
gränsen i beskattningshänseende mellan aktiefonder och avkastnings-
gränsen
i
beskattningshänseende
mellan
aktiefonder
och
avkastnings-
fonder bör dras relativt generöst. Enligt min mening uppnås en lämplig
fonder
bör
dras
relativt
generöst.
Enligt
min
mening
uppnås
en
lämplig
avvägning om fonder, vars värde till mer än en fjärdedel består av ränte-
avvägning
om
fonder,
vars
värde
till
mer
än
en
fjärdedel
består
av
ränte-
bärande eller ränteberoende värdepapper, hänförs till beskattningskate-
bärande
eller
ränteberoende
värdepapper,
hänförs
till
beskattningskate-
gorin avkastningsfonder, medan de fonder som har ett mindre innehav av
gorin
avkastningsfonder,
medan
de
fonder
som
har
ett
mindre
innehav
av
sådana värdepapper alltjämt skall beskattas som aktiefonder.
sådana
värdepapper
alltjämt
skall
beskattas
som
aktiefonder.
En invändning som skulle kunna göras mot den skisserade gränsdrag- ningen är att andelsägarna i de olika fonderna inte själva kan påverka sin beskattningssituation. Denna blir nämligen beroende av de åtgärder som fondförvaltaren vidtar. Om en aktiefond förvärvar räntebärande värdepap- per i sådan omfattning att 25-procentsgränsen överskrids förändras också beskattningen av andelarna i fonden från aktievinst- till räntebeskattning.
En invändning som skulle kunna göras mot den skisserade gränsdrag-
En
invändning
som
skulle
kunna
göras
mot
den
skisserade
gränsdrag-
ningen är att andelsägarna i de olika fonderna inte själva kan påverka sin
ningen
är
att
andelsägarna
i
de
olika
fonderna
inte
själva
kan
påverka
sin
beskattningssituation. Denna blir nämligen beroende av de åtgärder som
beskattningssituation.
Denna
blir
nämligen
beroende
av
de
åtgärder
som
fondförvaltaren vidtar. Om en aktiefond förvärvar räntebärande värdepap-
fondförvaltaren
vidtar.
Om
en
aktiefond
förvärvar
räntebärande
värdepap-
per i sådan omfattning att 25-procentsgränsen överskrids förändras också
per
i
sådan
omfattning
att
25-procentsgränsen
överskrids
förändras
också
beskattningen av andelarna i fonden från aktievinst- till räntebeskattning.
beskattningen
av
andelarna
i
fonden
från
aktievinst-
till
räntebeskattning.
Denna invändning torde dock vara mera av teoretisk än praktisk bety— delse. De olika fonderna kommer naturligtvis att själva klassificera sig som antingen aktiefonder eller avkastningsfonder och därigenom ge allmänhe- ten den upplysning som behövs för att adekvata placeringar skall kunna göras. Så är också fallet i dag. Risken att en fond utan egen förskyllan övergår från att vara en aktiefond till att bli en avkastningsfond bedömer jag som i det närmaste obefintlig med hänsyn till den pmfeSSionella skötsel som dessa fonder har. Den lilla risk som ändå kan finnas anser jag kunna undanröjas genom en utformning av reglerna som gör det möjligt för en aktiefond att tillfälligtvis överskrida gränsen, t. ex. i samband med häftiga och oväntade kursförändringar eller stora likviditetstillskott, utan att fon- den därigenom automatiskt övergår till att i beskattningshänseende bli en avkastningsfond. Detta kan åstadkommas genom att bestämmelsen utfor- mas så att endast de fonder som regelmässigt innehåller obligationer o.d. värdepapper till ett värde överstigande 25 % av fondförmögenheten anses utgöra avkastningsfonder. Kravet på regelmässighet bör alltså förstås så, att fonder som endast tillfälligtvis överskrider gränsen, inte därigenom får sin skattemässiga status förändrad. Jag anser med andra ord att en generös tolkning bör göras i fall av ofrivilliga gränsöverskridanden.
Denna invändning torde dock vara mera av teoretisk än praktisk bety—
Denna
invändning
torde
dock
vara
mera
av
teoretisk
än
praktisk
bety—
delse. De olika fonderna kommer naturligtvis att själva klassificera sig som
delse.
De
olika
fonderna
kommer
naturligtvis
att
själva
klassificera
sig
som
antingen aktiefonder eller avkastningsfonder och därigenom ge allmänhe-
antingen
aktiefonder
eller
avkastningsfonder
och
därigenom
ge
allmänhe-
ten den upplysning som behövs för att adekvata placeringar skall kunna
ten
den
upplysning
som
behövs
för
att
adekvata
placeringar
skall
kunna
göras. Så är också fallet i dag. Risken att en fond utan egen förskyllan
göras.
Så
är
också
fallet
i
dag.
Risken
att
en
fond
utan
egen
förskyllan
övergår från att vara en aktiefond till att bli en avkastningsfond bedömer
övergår
från
att
vara
en
aktiefond
till
att
bli
en
avkastningsfond
bedömer
jag som i det närmaste obefintlig med hänsyn till den pmfeSSionella skötsel
jag
som
i
det
närmaste
obefintlig
med
hänsyn
till
den
pmfeSSionella
skötsel
som dessa fonder har. Den lilla risk som ändå kan finnas anser jag kunna
som
dessa
fonder
har.
Den
lilla
risk
som
ändå
kan
finnas
anser
jag
kunna
undanröjas genom en utformning av reglerna som gör det möjligt för en
undanröjas
genom
en
utformning
av
reglerna
som
gör
det
möjligt
för
en
aktiefond att tillfälligtvis överskrida gränsen, t. ex. i samband med häftiga
aktiefond
att
tillfälligtvis
överskrida
gränsen,
t.
ex.
i
samband
med
häftiga
och oväntade kursförändringar eller stora likviditetstillskott, utan att fon-
och
oväntade
kursförändringar
eller
stora
likviditetstillskott,
utan
att
fon-
den därigenom automatiskt övergår till att i beskattningshänseende bli en
den
därigenom
automatiskt
övergår
till
att
i
beskattningshänseende
bli
en
avkastningsfond. Detta kan åstadkommas genom att bestämmelsen utfor-
avkastningsfond.
Detta
kan
åstadkommas
genom
att
bestämmelsen
utfor-
mas så att endast de fonder som regelmässigt innehåller obligationer o.d.
mas
så
att
endast
de
fonder
som
regelmässigt
innehåller
obligationer
o.d.
värdepapper till ett värde överstigande 25 % av fondförmögenheten anses
värdepapper
till
ett
värde
överstigande
25
%
av
fondförmögenheten
anses
utgöra avkastningsfonder. Kravet på regelmässighet bör alltså förstås så,
utgöra
avkastningsfonder.
Kravet
på
regelmässighet
bör
alltså
förstås
så,
att fonder som endast tillfälligtvis överskrider gränsen, inte därigenom får
att
fonder
som
endast
tillfälligtvis
överskrider
gränsen,
inte
därigenom
får
sin skattemässiga status förändrad. Jag anser med andra ord att en generös
sin
skattemässiga
status
förändrad.
Jag
anser
med
andra
ord
att
en
generös
tolkning bör göras i fall av ofrivilliga gränsöverskridanden.
tolkning
bör
göras
i
fall
av
ofrivilliga
gränsöverskridanden.
Jag vill dock understryka att denna generösa tolkning inte innebär att jag godtar att aktiefonder systematiskt utnyttjar gränsöverskridningar, t. ex. för att i största möjliga mån ge andelsägarna tillfälle att omvandla kapitalin- komster till lindrigare beskattade kapitalvinster.
Jag vill dock understryka att denna generösa tolkning inte innebär att jag
Jag
vill
dock
understryka
att
denna
generösa
tolkning
inte
innebär
att
jag
godtar att aktiefonder systematiskt utnyttjar gränsöverskridningar, t. ex.
godtar
att
aktiefonder
systematiskt
utnyttjar
gränsöverskridningar,
t.
ex.
för att i största möjliga mån ge andelsägarna tillfälle att omvandla kapitalin-
för
att
i
största
möjliga
mån
ge
andelsägarna
tillfälle
att
omvandla
kapitalin-
komster till lindrigare beskattade kapitalvinster.
komster
till
lindrigare
beskattade
kapitalvinster.
Det alternativ som jag nu redogjort för anser jag på ett tillfredsställande sätt löser de problem som för närvarande är förknippade med avkastnings- fonderna. Jag är medveten om att skattestimulanser av hittillsvarande omfattning inte längre kommer att finnas kvar. Den möjlighet som fonder- na har att ge andelsägarna en hög effektiv avkastning på insatt kapital är
Det alternativ som jag nu redogjort för anser jag på ett tillfredsställande
Det
alternativ
som
jag
nu
redogjort
för
anser
jag
på
ett
tillfredsställande
sätt löser de problem som för närvarande är förknippade med avkastnings-
sätt
löser
de
problem
som
för
närvarande
är
förknippade
med
avkastnings-
fonderna. Jag är medveten om att skattestimulanser av hittillsvarande
fonderna.
Jag
är
medveten
om
att
skattestimulanser
av
hittillsvarande
omfattning inte längre kommer att finnas kvar. Den möjlighet som fonder-
omfattning
inte
längre
kommer
att
finnas
kvar.
Den
möjlighet
som
fonder-
na har att ge andelsägarna en hög effektiv avkastning på insatt kapital är
na
har
att
ge
andelsägarna
en
hög
effektiv
avkastning
på
insatt
kapital
är
Prop.
1986/87:
40
12
12
12
12
dock enligt min uppfattning tillräcklig för att dessa fonder även i framtiden skall utgöra ett attraktivt investeringsalternativ. Jag föreslår därför att vinster och förluster vid avyttring av andelar i avkastningsfonder hänförs till inkomst av kapital. Den förordade lösningen innebär i huvudsak följande. Vid inlösen av en fondandel skall vinst eller förlust beräknas på vanligt sätt. Som intäkt tas upp nettoförsäljningspriset, dvs. det vid avyttringen uppnådda försälj- ningspriset med avdrag för omkostnadema vid avyttringen. Från nettoför- säljningspriset får avdrag göras för den kostnad som förvärvet av andelen betingat inkl. omkostnadema i samband med förvärvet. Uppstår en vinst vid denna resultatberäkning utgör vinsten skattepliktig intäkt av kapital, medan en förlust blir avdragsgill i samma förvärvskälla. Vinst skall tas upp till beskattning med oavkortat belopp. En förlust är fullt ut avdragsgill i förvärvskällan. Vad som nu sagts om beskattningen vid inlösen gäller på motsvarande sätt om andelen avyttras på annat sätt, t. ex. genom en försäljning eller vid utskiftning. För andelar i aktiefonder bibehålls nuvarande regler. Själva avkastnings- fonden som sådan skall även framdeles beskattas enligt samma regler som nu gäller. Någon skillnad i beskattningen av själva fonden kommer alltså inte att finnas mellan aktiefonder och avkastningsfonder. 5 Ikraftträdande, m.m. Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall gälla för alla andelar som förvärvats efter den 15 oktober 1986. För andelar som förvärvats tidigare skall äldre bestämmelser gälla intill utgången av år 1988. Skälen för mitt förslag: Min avsikt är att propositionen med förslaget skall överlämnas till riksdagen senare denna dag. De föreslagna bestäm- melserna syftar till att förhindra omotiverade skattelättnader. De bör där- för börja tillämpas snarast möjligt. Av vad jag tidigare anfört om bakgrun- den till och syftet med förslaget följer att särskilda skäl föreligger att låta de nya reglerna gälla redan under tiden för riksdagsbehandlingen. Riksdagen bör därför med stöd av 2 kap. 105 andra stycket regeringsformen i ikraft- trädandebestämmelser besluta att de nya bestämmelserna skall tillämpas i fråga om avyttring av andelar som sker fr.o.m. dagen efter den dag då propositionen överlämnades till riksdagen. För sådana fondandelar som förvärvats senast den 15 oktober 1986 anser jag det dock rimligt att äldre bestämmelser får gälla under en övergångstid. Härigenom ges de andelsägare som så önskar möjligheter att avveckla sina innehav under samma förutsättningar som gällde när de gjorde placering- en. En lämplig avgränsning uppnås om de äldre bestämmelserna får tilläm- pas t. o.m. utgången av år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare. Tidigare har sammansättningen av fondförmögenheten inte haft någon Prop. 1986/87: 40 13
dock enligt min uppfattning tillräcklig för att dessa fonder även i framtiden skall utgöra ett attraktivt investeringsalternativ. Jag föreslår därför att vinster och förluster vid avyttring av andelar i avkastningsfonder hänförs till inkomst av kapital. Den förordade lösningen innebär i huvudsak följande. Vid inlösen av en fondandel skall vinst eller förlust beräknas på vanligt sätt. Som intäkt tas upp nettoförsäljningspriset, dvs. det vid avyttringen uppnådda försälj- ningspriset med avdrag för omkostnadema vid avyttringen. Från nettoför- säljningspriset får avdrag göras för den kostnad som förvärvet av andelen betingat inkl. omkostnadema i samband med förvärvet. Uppstår en vinst vid denna resultatberäkning utgör vinsten skattepliktig intäkt av kapital, medan en förlust blir avdragsgill i samma förvärvskälla. Vinst skall tas upp till beskattning med oavkortat belopp. En förlust är fullt ut avdragsgill i förvärvskällan. Vad som nu sagts om beskattningen vid inlösen gäller på motsvarande sätt om andelen avyttras på annat sätt, t. ex. genom en försäljning eller vid utskiftning. För andelar i aktiefonder bibehålls nuvarande regler. Själva avkastnings- fonden som sådan skall även framdeles beskattas enligt samma regler som nu gäller. Någon skillnad i beskattningen av själva fonden kommer alltså inte att finnas mellan aktiefonder och avkastningsfonder.
dock enligt min uppfattning tillräcklig för att dessa fonder även i framtiden skall utgöra ett attraktivt investeringsalternativ. Jag föreslår därför att vinster och förluster vid avyttring av andelar i avkastningsfonder hänförs till inkomst av kapital.
dock enligt min uppfattning tillräcklig för att dessa fonder även i framtiden
dock
enligt
min
uppfattning
tillräcklig
för
att
dessa
fonder
även
i
framtiden
skall utgöra ett attraktivt investeringsalternativ. Jag föreslår därför att
skall
utgöra
ett
attraktivt
investeringsalternativ.
Jag
föreslår
därför
att
vinster och förluster vid avyttring av andelar i avkastningsfonder hänförs
vinster
och
förluster
vid
avyttring
av
andelar
i
avkastningsfonder
hänförs
till inkomst av kapital.
till
inkomst
av
kapital.
Den förordade lösningen innebär i huvudsak följande. Vid inlösen av en fondandel skall vinst eller förlust beräknas på vanligt sätt. Som intäkt tas upp nettoförsäljningspriset, dvs. det vid avyttringen uppnådda försälj- ningspriset med avdrag för omkostnadema vid avyttringen. Från nettoför- säljningspriset får avdrag göras för den kostnad som förvärvet av andelen betingat inkl. omkostnadema i samband med förvärvet. Uppstår en vinst vid denna resultatberäkning utgör vinsten skattepliktig intäkt av kapital, medan en förlust blir avdragsgill i samma förvärvskälla. Vinst skall tas upp till beskattning med oavkortat belopp. En förlust är fullt ut avdragsgill i förvärvskällan. Vad som nu sagts om beskattningen vid inlösen gäller på motsvarande sätt om andelen avyttras på annat sätt, t. ex. genom en försäljning eller vid utskiftning.
Den förordade lösningen innebär i huvudsak följande. Vid inlösen av en
Den
förordade
lösningen
innebär
i
huvudsak
följande.
Vid
inlösen
av
en
fondandel skall vinst eller förlust beräknas på vanligt sätt. Som intäkt tas
fondandel
skall
vinst
eller
förlust
beräknas
på
vanligt
sätt.
Som
intäkt
tas
upp nettoförsäljningspriset, dvs. det vid avyttringen uppnådda försälj-
upp
nettoförsäljningspriset,
dvs.
det
vid
avyttringen
uppnådda
försälj-
ningspriset med avdrag för omkostnadema vid avyttringen. Från nettoför-
ningspriset
med
avdrag
för
omkostnadema
vid
avyttringen.
Från
nettoför-
säljningspriset får avdrag göras för den kostnad som förvärvet av andelen
säljningspriset
får
avdrag
göras
för
den
kostnad
som
förvärvet
av
andelen
betingat inkl. omkostnadema i samband med förvärvet. Uppstår en vinst
betingat
inkl.
omkostnadema
i
samband
med
förvärvet.
Uppstår
en
vinst
vid denna resultatberäkning utgör vinsten skattepliktig intäkt av kapital,
vid
denna
resultatberäkning
utgör
vinsten
skattepliktig
intäkt
av
kapital,
medan en förlust blir avdragsgill i samma förvärvskälla. Vinst skall tas upp
medan
en
förlust
blir
avdragsgill
i
samma
förvärvskälla.
Vinst
skall
tas
upp
till beskattning med oavkortat belopp. En förlust är fullt ut avdragsgill i
till
beskattning
med
oavkortat
belopp.
En
förlust
är
fullt
ut
avdragsgill
i
förvärvskällan. Vad som nu sagts om beskattningen vid inlösen gäller på
förvärvskällan.
Vad
som
nu
sagts
om
beskattningen
vid
inlösen
gäller
på
motsvarande sätt om andelen avyttras på annat sätt, t. ex. genom en
motsvarande
sätt
om
andelen
avyttras
på
annat
sätt,
t.
ex.
genom
en
försäljning eller vid utskiftning.
försäljning
eller
vid
utskiftning.
För andelar i aktiefonder bibehålls nuvarande regler. Själva avkastnings- fonden som sådan skall även framdeles beskattas enligt samma regler som nu gäller. Någon skillnad i beskattningen av själva fonden kommer alltså inte att finnas mellan aktiefonder och avkastningsfonder.
För andelar i aktiefonder bibehålls nuvarande regler. Själva avkastnings-
För
andelar
i
aktiefonder
bibehålls
nuvarande
regler.
Själva
avkastnings-
fonden som sådan skall även framdeles beskattas enligt samma regler som
fonden
som
sådan
skall
även
framdeles
beskattas
enligt
samma
regler
som
nu gäller. Någon skillnad i beskattningen av själva fonden kommer alltså
nu
gäller.
Någon
skillnad
i
beskattningen
av
själva
fonden
kommer
alltså
inte att finnas mellan aktiefonder och avkastningsfonder.
inte
att
finnas
mellan
aktiefonder
och
avkastningsfonder.
5 Ikraftträdande, m.m.
5 Ikraftträdande, m.m.
5 Ikraftträdande, m.m.
5
Ikraftträdande,
m.m.
Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall gälla för alla andelar som förvärvats efter den 15 oktober 1986.
Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall gälla för alla andelar som förvärvats efter den 15 oktober 1986.
Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall gälla för alla andelar som
Mitt
förslag:
De
nya
bestämmelserna
skall
gälla
för
alla
andelar
som
förvärvats efter den 15 oktober 1986.
förvärvats
efter
den
15
oktober
1986.
För andelar som förvärvats tidigare skall äldre bestämmelser gälla intill utgången av år 1988.
För andelar som förvärvats tidigare skall äldre bestämmelser gälla intill utgången av år 1988.
För andelar som förvärvats tidigare skall äldre bestämmelser gälla
För
andelar
som
förvärvats
tidigare
skall
äldre
bestämmelser
gälla
intill utgången av år 1988.
intill
utgången
av
år
1988.
Skälen för mitt förslag: Min avsikt är att propositionen med förslaget skall överlämnas till riksdagen senare denna dag. De föreslagna bestäm- melserna syftar till att förhindra omotiverade skattelättnader. De bör där- för börja tillämpas snarast möjligt. Av vad jag tidigare anfört om bakgrun- den till och syftet med förslaget följer att särskilda skäl föreligger att låta de nya reglerna gälla redan under tiden för riksdagsbehandlingen. Riksdagen bör därför med stöd av 2 kap. 105 andra stycket regeringsformen i ikraft- trädandebestämmelser besluta att de nya bestämmelserna skall tillämpas i fråga om avyttring av andelar som sker fr.o.m. dagen efter den dag då propositionen överlämnades till riksdagen. För sådana fondandelar som förvärvats senast den 15 oktober 1986 anser jag det dock rimligt att äldre bestämmelser får gälla under en övergångstid. Härigenom ges de andelsägare som så önskar möjligheter att avveckla sina innehav under samma förutsättningar som gällde när de gjorde placering- en. En lämplig avgränsning uppnås om de äldre bestämmelserna får tilläm- pas t. o.m. utgången av år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare. Tidigare har sammansättningen av fondförmögenheten inte haft någon
Skälen för mitt förslag: Min avsikt är att propositionen med förslaget skall överlämnas till riksdagen senare denna dag. De föreslagna bestäm- melserna syftar till att förhindra omotiverade skattelättnader. De bör där- för börja tillämpas snarast möjligt. Av vad jag tidigare anfört om bakgrun- den till och syftet med förslaget följer att särskilda skäl föreligger att låta de nya reglerna gälla redan under tiden för riksdagsbehandlingen. Riksdagen bör därför med stöd av 2 kap. 105 andra stycket regeringsformen i ikraft- trädandebestämmelser besluta att de nya bestämmelserna skall tillämpas i fråga om avyttring av andelar som sker fr.o.m. dagen efter den dag då propositionen överlämnades till riksdagen.
Skälen för mitt förslag: Min avsikt är att propositionen med förslaget
Skälen
för
mitt
förslag:
Min
avsikt
är
att
propositionen
med
förslaget
skall överlämnas till riksdagen senare denna dag. De föreslagna bestäm-
skall
överlämnas
till
riksdagen
senare
denna
dag.
De
föreslagna
bestäm-
melserna syftar till att förhindra omotiverade skattelättnader. De bör där-
melserna
syftar
till
att
förhindra
omotiverade
skattelättnader.
De
bör
där-
för börja tillämpas snarast möjligt. Av vad jag tidigare anfört om bakgrun-
för
börja
tillämpas
snarast
möjligt.
Av
vad
jag
tidigare
anfört
om
bakgrun-
den till och syftet med förslaget följer att särskilda skäl föreligger att låta de
den
till
och
syftet
med
förslaget
följer
att
särskilda
skäl
föreligger
att
låta
de
nya reglerna gälla redan under tiden för riksdagsbehandlingen. Riksdagen
nya
reglerna
gälla
redan
under
tiden
för
riksdagsbehandlingen.
Riksdagen
bör därför med stöd av 2 kap. 105 andra stycket regeringsformen i ikraft-
bör
därför
med
stöd
av
2
kap.
105
andra
stycket
regeringsformen
i
ikraft-
trädandebestämmelser besluta att de nya bestämmelserna skall tillämpas i
trädandebestämmelser
besluta
att
de
nya
bestämmelserna
skall
tillämpas
i
fråga om avyttring av andelar som sker fr.o.m. dagen efter den dag då
fråga
om
avyttring
av
andelar
som
sker
fr.o.m.
dagen
efter
den
dag
då
propositionen överlämnades till riksdagen.
propositionen
överlämnades
till
riksdagen.
För sådana fondandelar som förvärvats senast den 15 oktober 1986 anser jag det dock rimligt att äldre bestämmelser får gälla under en övergångstid. Härigenom ges de andelsägare som så önskar möjligheter att avveckla sina innehav under samma förutsättningar som gällde när de gjorde placering- en. En lämplig avgränsning uppnås om de äldre bestämmelserna får tilläm- pas t. o.m. utgången av år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare.
För sådana fondandelar som förvärvats senast den 15 oktober 1986 anser
För
sådana
fondandelar
som
förvärvats
senast
den
15
oktober
1986
anser
jag det dock rimligt att äldre bestämmelser får gälla under en övergångstid.
jag
det
dock
rimligt
att
äldre
bestämmelser
får
gälla
under
en
övergångstid.
Härigenom ges de andelsägare som så önskar möjligheter att avveckla sina
Härigenom
ges
de
andelsägare
som
så
önskar
möjligheter
att
avveckla
sina
innehav under samma förutsättningar som gällde när de gjorde placering-
innehav
under
samma
förutsättningar
som
gällde
när
de
gjorde
placering-
en. En lämplig avgränsning uppnås om de äldre bestämmelserna får tilläm-
en.
En
lämplig
avgränsning
uppnås
om
de
äldre
bestämmelserna
får
tilläm-
pas t. o.m. utgången av år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats den
pas
t.
o.m.
utgången
av
år
1988
vid
avyttring
av
andelar
som
förvärvats
den
15 oktober 1986 eller tidigare.
15
oktober
1986
eller
tidigare.
Tidigare har sammansättningen av fondförmögenheten inte haft någon
Tidigare har sammansättningen av fondförmögenheten inte haft någon
Tidigare
har
sammansättningen
av
fondförmögenheten
inte
haft
någon
Prop.
1986/87:
40
13
13
13
13
betydelse för beskattningen vid avyttring av en fondandel. Mitt förslag innebär en ändring i detta avseende. De tidigare förmögenhetsförhållan- dena bör emellertid inte påverka den framtida andelsbeskattningen. Detta ' bör anges i en särskild övergångsbestämmelse. 6 Upprättat lagförslag I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 7 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget. 8 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram. Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 Prop. 1986/87: 40 14
betydelse för beskattningen vid avyttring av en fondandel. Mitt förslag innebär en ändring i detta avseende. De tidigare förmögenhetsförhållan-
betydelse för beskattningen vid avyttring av en fondandel. Mitt förslag innebär en ändring i detta avseende. De tidigare förmögenhetsförhållan-
betydelse för beskattningen vid avyttring av en fondandel. Mitt förslag
betydelse
för
beskattningen
vid
avyttring
av
en
fondandel.
Mitt
förslag
innebär en ändring i detta avseende. De tidigare förmögenhetsförhållan-
innebär
en
ändring
i
detta
avseende.
De
tidigare
förmögenhetsförhållan-
dena bör emellertid inte påverka den framtida andelsbeskattningen. Detta '
dena bör emellertid inte påverka den framtida andelsbeskattningen. Detta '
dena bör emellertid inte påverka den framtida andelsbeskattningen. Detta '
dena
bör
emellertid
inte
påverka
den
framtida
andelsbeskattningen.
Detta
'
bör anges i en särskild övergångsbestämmelse.
bör anges i en särskild övergångsbestämmelse.
bör anges i en särskild övergångsbestämmelse.
bör
anges
i
en
särskild
övergångsbestämmelse.
6 Upprättat lagförslag
6 Upprättat lagförslag
6 Upprättat lagförslag
6
Upprättat
lagförslag
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag
I
enlighet
med
det
anförda
har
inom
finansdepartementet
upprättats
förslag
till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).
till
lag
om
ändring
i
kommunalskattelagen
(1928:
370).
Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets
Den
föreslagna
lagändringen
är
av
så
enkel
beskaffenhet
att
lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.
hörande
skulle
sakna
betydelse.
7 Hemställan
7 Hemställan
7 Hemställan
7
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.
Jag
hemställer
att
regeringen
föreslår
riksdagen
att
anta
förslaget.
8 Beslut
8 Beslut
8 Beslut
8
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
Regeringen
ansluter
sig
till
föredragandens
överväganden
och
beslutar
att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-
genom
proposition
föreslå
riksdagen
att
anta
det
förslag
som
föredragan-
den har lagt fram.
den
har
lagt
fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986
Norstedts
Tryckeri,
Stockholm
1986
Prop.
1986/87:
40
14
14
14
14