Prop. 1986/87:40

om beskattningen vid avyttring av andelar i avkastningsfonder.

Regeringens proposition % 1986/87: 40 tat om beskattningen vid avyttring av andelar i Prop avkastningsfonder 1986/87: 40 Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1986. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson Kjell-Olof Feldt Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att vinst eller förlust som uppkommer vid avytt- ring av en andel i en avkastningsfond skall beskattas som ränta i inkomst- slaget kapital. Med avkastningsfond avses en aktiefond som innehar obli- gationer och andra slag av skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av fondens förmögenhet. De nya bestämmelserna föreslås gälla i fråga om avyttringar av andelar som sker fr. om. dagen efter det att propositionen överlämnas till riksda- gen. Detta kommer att ske denna dag. Bestämmelserna skall således gälla för avyttringar fr.o.m. den 16 oktober 1986. I en övergångsbestämmelse föreslås dock att äldre bestämmelser skall tillämpas t.o.m. år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats före den 16 oktober 1986. 1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 40 Iz."

Regeringens proposition % 1986/87: 40 tat

Regeringens proposition % 1986/87: 40 tat

Regeringens proposition %

Regeringens

proposition

%

1986/87: 40 tat

1986/87:

40

tat

om beskattningen vid avyttring av andelar i Prop avkastningsfonder 1986/87: 40

om beskattningen vid avyttring av andelar i Prop avkastningsfonder 1986/87: 40

om beskattningen vid avyttring av andelar i Prop

om

beskattningen

vid

avyttring

av

andelar

i

Prop

avkastningsfonder 1986/87: 40

avkastningsfonder

1986/87:

40

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1986.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1986.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i

Regeringen

föreslår

riksdagen

att

anta

det

förslag

som

har

tagits

upp

i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1986.

bifogade

utdrag

ur

regeringsprotokollet

den

15

oktober

1986.

På regeringens vägnar

På regeringens vägnar

På regeringens vägnar

regeringens

vägnar

Ingvar Carlsson

Ingvar Carlsson

Ingvar Carlsson

Ingvar

Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Kjell-Olof Feldt

Kjell-Olof Feldt

Kjell-Olof

Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens

huvudsakliga

innehåll

I propositionen föreslås att vinst eller förlust som uppkommer vid avytt- ring av en andel i en avkastningsfond skall beskattas som ränta i inkomst- slaget kapital. Med avkastningsfond avses en aktiefond som innehar obli- gationer och andra slag av skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av fondens förmögenhet. De nya bestämmelserna föreslås gälla i fråga om avyttringar av andelar som sker fr. om. dagen efter det att propositionen överlämnas till riksda- gen. Detta kommer att ske denna dag. Bestämmelserna skall således gälla för avyttringar fr.o.m. den 16 oktober 1986. I en övergångsbestämmelse föreslås dock att äldre bestämmelser skall tillämpas t.o.m. år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats före den 16 oktober 1986.

I propositionen föreslås att vinst eller förlust som uppkommer vid avytt- ring av en andel i en avkastningsfond skall beskattas som ränta i inkomst- slaget kapital. Med avkastningsfond avses en aktiefond som innehar obli- gationer och andra slag av skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av fondens förmögenhet.

I propositionen föreslås att vinst eller förlust som uppkommer vid avytt-

I

propositionen

föreslås

att

vinst

eller

förlust

som

uppkommer

vid

avytt-

ring av en andel i en avkastningsfond skall beskattas som ränta i inkomst-

ring

av

en

andel

i

en

avkastningsfond

skall

beskattas

som

ränta

i

inkomst-

slaget kapital. Med avkastningsfond avses en aktiefond som innehar obli-

slaget

kapital.

Med

avkastningsfond

avses

en

aktiefond

som

innehar

obli-

gationer och andra slag av skuldebrev till ett värde som överstiger en

gationer

och

andra

slag

av

skuldebrev

till

ett

värde

som

överstiger

en

fjärdedel av fondens förmögenhet.

fjärdedel

av

fondens

förmögenhet.

De nya bestämmelserna föreslås gälla i fråga om avyttringar av andelar som sker fr. om. dagen efter det att propositionen överlämnas till riksda- gen. Detta kommer att ske denna dag. Bestämmelserna skall således gälla för avyttringar fr.o.m. den 16 oktober 1986. I en övergångsbestämmelse föreslås dock att äldre bestämmelser skall tillämpas t.o.m. år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats före den 16 oktober 1986.

De nya bestämmelserna föreslås gälla i fråga om avyttringar av andelar

De

nya

bestämmelserna

föreslås

gälla

i

fråga

om

avyttringar

av

andelar

som sker fr. om. dagen efter det att propositionen överlämnas till riksda-

som

sker

fr.

om.

dagen

efter

det

att

propositionen

överlämnas

till

riksda-

gen. Detta kommer att ske denna dag. Bestämmelserna skall således gälla

gen.

Detta

kommer

att

ske

denna

dag.

Bestämmelserna

skall

således

gälla

för avyttringar fr.o.m. den 16 oktober 1986. I en övergångsbestämmelse

för

avyttringar

fr.o.m.

den

16

oktober

1986.

I

en

övergångsbestämmelse

föreslås dock att äldre bestämmelser skall tillämpas t.o.m. år 1988 vid

föreslås

dock

att

äldre

bestämmelser

skall

tillämpas

t.o.m.

år

1988

vid

avyttring av andelar som förvärvats före den 16 oktober 1986.

avyttring

av

andelar

som

förvärvats

före

den

16

oktober

1986.

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 40

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 40

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 40

1

Riksdagen

1986/87.

1

saml.

Nr

40

Iz."

Iz."

Iz."

Iz."

Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 355 3mom., 385 lmom. och 39å lmom. skall ha följande lydelse, dels att i anvisningarna till 389' skall införas en ny punkt, 10, och i anvisningarna till 39å en ny punkt. 4, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 35.5 3 m 0 m . ' Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, an - del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Det- samma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt el- ler företrädesrätt till teck- ning av konvertibelt skul- debrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till ny- teckning eller köp av aktie som bli- vit utfäst i förening med skulde— brev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett be- skattningsår, minskat med avdrags- gill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta styc- ke, får den skattskyldige göra av- drag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skat- tepliktig realisationsvinst enligt det- ta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas be— stämmelserna i 3a mom. ' Senaste lydelse 1985z405. 3 m 0 m . Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie , a n - del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Det- samma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt el- ler företrädesrätt till teck— ning av konvertibelt skul- debrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till ny- teckning eller köp av aktie som bli- vit utfäst i förening med skulde- brev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett be- skattningsår, minskat med avdrags— gill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta styc- ke. får den skattskyldige göra av- drag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skat- tepliktig realisationsvinst enligt det- ta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas be- stämmelserna i 3a mom. Avyttring av andel i sådan aktiefond, som avses i punkt 10 av anvisningarna till 38 5, skall redovisas endast i in- komstslaget kapital. Prop. 1986/87: 40

Förslag till

Förslag till

Förslag till

Förslag

till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Lag

om

ändring

i

kommunalskattelagen

(1928:

370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 355 3mom., 385 lmom. och 39å lmom. skall ha följande

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 355 3mom., 385 lmom. och 39å lmom. skall ha följande

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom

föreskrivs

i

fråga

om

kommunalskattelagen

(1928:

370)

dels att 355 3mom., 385 lmom. och 39å lmom. skall ha följande

dels

att

355

3mom.,

385

lmom.

och

39å

lmom.

skall

ha

följande

lydelse,

lydelse,

lydelse,

lydelse,

dels att i anvisningarna till 389' skall införas en ny punkt, 10, och i anvisningarna till 39å en ny punkt. 4, av följande lydelse.

dels att i anvisningarna till 389' skall införas en ny punkt, 10, och i anvisningarna till 39å en ny punkt. 4, av följande lydelse.

dels att i anvisningarna till 389' skall införas en ny punkt, 10, och i

dels

att

i

anvisningarna

till

389'

skall

införas

en

ny

punkt,

10,

och

i

anvisningarna till 39å en ny punkt. 4, av följande lydelse.

anvisningarna

till

39å

en

ny

punkt.

4,

av

följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Nuvarande lydelse

Nuvarande lydelse

Nuvarande

lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen

lydelse

35.5

35.5

35.5

35.5

3 m 0 m . ' Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, an - del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Det- samma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt el- ler företrädesrätt till teck- ning av konvertibelt skul- debrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till ny- teckning eller köp av aktie som bli- vit utfäst i förening med skulde— brev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett be- skattningsår, minskat med avdrags- gill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta styc- ke, får den skattskyldige göra av- drag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skat- tepliktig realisationsvinst enligt det- ta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas be— stämmelserna i 3a mom.

3 m 0 m . ' Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, an - del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Det- samma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt el- ler företrädesrätt till teck- ning av konvertibelt skul- debrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till ny- teckning eller köp av aktie som bli- vit utfäst i förening med skulde— brev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett be- skattningsår, minskat med avdrags- gill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta styc- ke, får den skattskyldige göra av- drag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skat- tepliktig realisationsvinst enligt det- ta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas be— stämmelserna i 3a mom.

3 m 0 m . ' Realisationsvinst på

3

m

0

m

.

'

Realisationsvinst

grund av avyttring av aktie, an -

grund

av

avyttring

av

aktie,

an

-

del i aktiefond, delbevis

del

i

aktiefond,

delbevis

eller teckningsrätt till ak-

eller

teckningsrätt

till

ak-

tie eller andel i ekonomisk

tie

eller

andel

i

ekonomisk

förening eller i handelsbo-

förening

eller

i

handelsbo-

lag eller annan rättighet som är

lag

eller

annan

rättighet

som

är

jämförlig med här avsedd andelsrätt

jämförlig

med

här

avsedd

andelsrätt

eller aktie är i sin helhet skatteplik-

eller

aktie

är

i

sin

helhet

skatteplik-

tig, om den skattskyldige innehaft

tig,

om

den

skattskyldige

innehaft

egendomen mindre än två år. Det-

egendomen

mindre

än

två

år.

Det-

samma gäller realisationsvinst vid

samma

gäller

realisationsvinst

vid

avyttring av konvertibelt

avyttring

av

konvertibelt

skuldebrev, optionsrätt el-

skuldebrev,

optionsrätt

el-

ler företrädesrätt till teck-

ler

företrädesrätt

till

teck-

ning av konvertibelt skul-

ning

av

konvertibelt

skul-

debrev eller skuldebrev

debrev

eller

skuldebrev

förenat med optionsrätt.

förenat

med

optionsrätt.

Med optionsrätt avses rätt till ny-

Med

optionsrätt

avses

rätt

till

ny-

teckning eller köp av aktie som bli-

teckning

eller

köp

av

aktie

som

bli-

vit utfäst i förening med skulde—

vit

utfäst

i

förening

med

skulde—

brev. Från sammanlagda beloppet

brev.

Från

sammanlagda

beloppet

av skattepliktig realisationsvinst

av

skattepliktig

realisationsvinst

enligt detta stycke under ett be-

enligt

detta

stycke

under

ett

be-

skattningsår, minskat med avdrags-

skattningsår,

minskat

med

avdrags-

gill förlust vid avyttring samma år

gill

förlust

vid

avyttring

samma

år

av egendom som avses i detta styc-

av

egendom

som

avses

i

detta

styc-

ke, får den skattskyldige göra av-

ke,

får

den

skattskyldige

göra

av-

drag med 1000 kronor. Avdraget får

drag

med

1000

kronor.

Avdraget

får

dock inte överstiga vad som svarar

dock

inte

överstiga

vad

som

svarar

mot sammanlagda beloppet av skat-

mot

sammanlagda

beloppet

av

skat-

tepliktig realisationsvinst enligt det-

tepliktig

realisationsvinst

enligt

det-

ta stycke, minskat med avdragsgill

ta

stycke,

minskat

med

avdragsgill

förlust som nyss nämnts. För vissa

förlust

som

nyss

nämnts.

För

vissa

aktier och andelar tillämpas be—

aktier

och

andelar

tillämpas

be—

stämmelserna i 3a mom.

stämmelserna

i

3a

mom.

' Senaste lydelse 1985z405.

' Senaste lydelse 1985z405.

' Senaste lydelse 1985z405.

'

Senaste

lydelse

1985z405.

3 m 0 m . Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie , a n - del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Det- samma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt el- ler företrädesrätt till teck— ning av konvertibelt skul- debrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till ny- teckning eller köp av aktie som bli- vit utfäst i förening med skulde- brev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett be- skattningsår, minskat med avdrags— gill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta styc- ke. får den skattskyldige göra av- drag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skat- tepliktig realisationsvinst enligt det- ta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas be- stämmelserna i 3a mom. Avyttring av andel i sådan aktiefond, som avses i punkt 10 av anvisningarna till 38 5, skall redovisas endast i in- komstslaget kapital.

3 m 0 m . Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie , a n - del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Det- samma gäller realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt el- ler företrädesrätt till teck— ning av konvertibelt skul- debrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till ny- teckning eller köp av aktie som bli- vit utfäst i förening med skulde- brev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett be- skattningsår, minskat med avdrags— gill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta styc- ke. får den skattskyldige göra av- drag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skat- tepliktig realisationsvinst enligt det- ta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas be- stämmelserna i 3a mom. Avyttring av andel i sådan aktiefond, som avses i punkt 10 av anvisningarna till 38 5, skall redovisas endast i in- komstslaget kapital.

3 m 0 m . Realisationsvinst på

3

m

0

m

.

Realisationsvinst

grund av avyttring av aktie , a n -

grund

av

avyttring

av

aktie

,

a

n

-

del i aktiefond, delbevis

del

i

aktiefond,

delbevis

eller teckningsrätt till ak-

eller

teckningsrätt

till

ak-

tie eller andel i ekonomisk

tie

eller

andel

i

ekonomisk

förening eller i handelsbo-

förening

eller

i

handelsbo-

lag eller annan rättighet som är

lag

eller

annan

rättighet

som

är

jämförlig med här avsedd andelsrätt

jämförlig

med

här

avsedd

andelsrätt

eller aktie är i sin helhet skatteplik-

eller

aktie

är

i

sin

helhet

skatteplik-

tig, om den skattskyldige innehaft

tig,

om

den

skattskyldige

innehaft

egendomen mindre än två år. Det-

egendomen

mindre

än

två

år.

Det-

samma gäller realisationsvinst vid

samma

gäller

realisationsvinst

vid

avyttring av konvertibelt

avyttring

av

konvertibelt

skuldebrev, optionsrätt el-

skuldebrev,

optionsrätt

el-

ler företrädesrätt till teck—

ler

företrädesrätt

till

teck—

ning av konvertibelt skul-

ning

av

konvertibelt

skul-

debrev eller skuldebrev

debrev

eller

skuldebrev

förenat med optionsrätt.

förenat

med

optionsrätt.

Med optionsrätt avses rätt till ny-

Med

optionsrätt

avses

rätt

till

ny-

teckning eller köp av aktie som bli-

teckning

eller

köp

av

aktie

som

bli-

vit utfäst i förening med skulde-

vit

utfäst

i

förening

med

skulde-

brev. Från sammanlagda beloppet

brev.

Från

sammanlagda

beloppet

av skattepliktig realisationsvinst

av

skattepliktig

realisationsvinst

enligt detta stycke under ett be-

enligt

detta

stycke

under

ett

be-

skattningsår, minskat med avdrags—

skattningsår,

minskat

med

avdrags—

gill förlust vid avyttring samma år

gill

förlust

vid

avyttring

samma

år

av egendom som avses i detta styc-

av

egendom

som

avses

i

detta

styc-

ke. får den skattskyldige göra av-

ke.

får

den

skattskyldige

göra

av-

drag med 1000 kronor. Avdraget får

drag

med

1000

kronor.

Avdraget

får

dock inte överstiga vad som svarar

dock

inte

överstiga

vad

som

svarar

mot sammanlagda beloppet av skat-

mot

sammanlagda

beloppet

av

skat-

tepliktig realisationsvinst enligt det-

tepliktig

realisationsvinst

enligt

det-

ta stycke, minskat med avdragsgill

ta

stycke,

minskat

med

avdragsgill

förlust som nyss nämnts. För vissa

förlust

som

nyss

nämnts.

För

vissa

aktier och andelar tillämpas be-

aktier

och

andelar

tillämpas

be-

stämmelserna i 3a mom. Avyttring

stämmelserna

i

3a

mom.

Avyttring

av andel i sådan aktiefond, som

av

andel

i

sådan

aktiefond,

som

avses i punkt 10 av anvisningarna

avses

i

punkt

10

av

anvisningarna

till 38 5, skall redovisas endast i in-

till

38

5,

skall

redovisas

endast

i

in-

komstslaget kapital.

komstslaget

kapital.

Prop.

1986/87:

40

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skatte- pliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 2 000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig reali- sationsvinst enligt detta stycke, minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts. Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalise- ring som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker. Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs- försäljning som anges i 25 första stycket 1) lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är — oavsett tidpunkten för förvärvet — endast 40 procent av vinsten skattepliktig. Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tilllämpning på egendom som avses i detta moment. Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa- tionsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmel- serna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 385, om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av konvertibelt skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av aktiebolag som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev eller utfäst options- rätter skall aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av fastigheten anses motsvara aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av sum— man av dels alla aktier i bolaget, dels alla aktier till vilka de konvertibla skuldebreven kan utbytas och dels alla aktier vilka kan nytecknas med stöd av optionsrätterna. Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obe— skattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige Prop. 1986/87: 40

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skatte- pliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 2 000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig reali- sationsvinst enligt detta stycke, minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts. Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalise- ring som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker. Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs- försäljning som anges i 25 första stycket 1) lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är — oavsett tidpunkten för förvärvet — endast 40 procent av vinsten skattepliktig. Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tilllämpning på egendom som avses i detta moment. Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa- tionsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmel- serna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 385, om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av konvertibelt skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av aktiebolag som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev eller utfäst options- rätter skall aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av fastigheten anses motsvara aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av sum— man av dels alla aktier i bolaget, dels alla aktier till vilka de konvertibla skuldebreven kan utbytas och dels alla aktier vilka kan nytecknas med stöd av optionsrätterna. Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obe— skattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skatte- pliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får den skattskyldige göra avdrag med 2 000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig reali- sationsvinst enligt detta stycke, minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den

Avyttrar

skattskyldig

egendom

som

avses

i

detta

moment

och

som

den

skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skatte-

skattskyldige

innehaft

två

år

eller

mera,

är

40

procent

av

vinsten

skatte-

pliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt

pliktig.

Från

sammanlagda

beloppet

av

skattepliktig

realisationsvinst

enligt

detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av

detta

stycke

under

ett

beskattningsår,

minskat

med

avdragsgill

del

av

förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får

förlust

vid

avyttring

samma

år

av

egendom

som

avses

i

detta

stycke,

får

den skattskyldige göra avdrag med 2 000 kronor. Avdraget får dock inte

den

skattskyldige

göra

avdrag

med

2

000

kronor.

Avdraget

får

dock

inte

överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig reali-

överstiga

vad

som

svarar

mot

sammanlagda

beloppet

av

skattepliktig

reali-

sationsvinst enligt detta stycke, minskat med avdragsgill del av förlust som

sationsvinst

enligt

detta

stycke,

minskat

med

avdragsgill

del

av

förlust

som

nyss nämnts.

nyss

nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalise- ring som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalise-

Kan

tillämpning

av

föregående

stycke

antas

hindra

strukturrationalise-

ring som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndig-

ring

som

är

önskvärd

från

allmän

synpunkt,

kan

regeringen

eller

myndig-

het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis,

het

som

regeringen

bestämmer

medge

befrielse

därifrån

helt

eller

delvis,

om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om

om

företag

som

berörs

av

strukturrationaliseringen

gör

framställning

om

detta senast den dag avyttringen sker.

detta

senast

den

dag

avyttringen

sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs- försäljning som anges i 25 första stycket 1) lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är — oavsett tidpunkten för förvärvet — endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångs-

Har

egendom

som

avses

i

detta

moment

avyttrats

genom

sådan

tvångs-

försäljning som anges i 25 första stycket 1) lagen (1978: 970) om uppskov

försäljning

som

anges

i

25

första

stycket

1)

lagen

(1978:

970)

om

uppskov

med beskattning av realisationsvinst, är — oavsett tidpunkten för förvärvet

med

beskattning

av

realisationsvinst,

är

oavsett

tidpunkten

för

förvärvet

— endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

endast

40

procent

av

vinsten

skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tilllämpning på egendom som avses i detta moment.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tilllämpning på

Bestämmelsen

i

2

mom.

tredje

stycket

äger

motsvarande

tilllämpning

egendom som avses i detta moment.

egendom

som

avses

i

detta

moment.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa- tionsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmel- serna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 385, om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av konvertibelt skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av aktiebolag som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev eller utfäst options- rätter skall aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av fastigheten anses motsvara aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av sum— man av dels alla aktier i bolaget, dels alla aktier till vilka de konvertibla skuldebreven kan utbytas och dels alla aktier vilka kan nytecknas med stöd av optionsrätterna.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk

Har

fastighet

överlåtits

aktiebolag,

handelsbolag

eller

ekonomisk

förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av

förening

genom

fång

vilket

lagfart

sökts

efter

den

8

november

1967

av

någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen,

någon

som

har

ett

bestämmande

inflytande

över

bolaget

eller

föreningen,

beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller

beräknas

skattepliktig

realisationsvinst

vid

hans

avyttring

av

aktie

eller

andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller

andel

i

bolaget

eller

föreningen

som

om

avyttringen

avsett

mot

aktien

eller

andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att

andelen

svarande

andel

av

fastigheten.

Vad

nu

sagts

får

inte

föranleda

att

skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa-

skattepliktig

realisationsvinst

beräknas

lägre

eller

att

avdragsgill

realisa-

tionsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmel-

tionsförlust

beräknas

högre

än

enligt

reglerna

i

detta

moment.

Bestämmel-

serna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller

serna

i

detta

stycke

gäller

endast

om

sådan

fastighet

utgör

bolagets

eller

föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i

föreningens

väsentliga

tillgång.

De

gäller

dock

inte

vid

avyttring

av

aktie

i

sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i

sådant

bostadsaktiebolag

eller

andel

i

sådan

bostadsförening

som

avses

i

punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 385, om avyttringen avser

punkt

2

femte

stycket

av

anvisningarna

till

385,

om

avyttringen

avser

endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten.

endast

rätt

till

viss

eller

vissa

men

ej

alla

bostadslägenheter

i

fastigheten.

Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss

Lika

med

lagfartsansökan

anses

annan

ansökan

hos

myndighet

om

viss

åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning

åtgärd

med

åberopande

av

fångeshandlingen.

Om

vinsten

vid

försäljning

av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas

av

aktie

eller

andel

grund

av

bestämmelserna

i

detta

stycke

beräknas

enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet.

enligt

de

regler,

som

gäller

för

beräkning

av

vinst

vid

avyttring

av

fastighet.

skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande

skall

avyttringen

anses

ha

avsett

den

mot

aktien

eller

andelen

svarande

andelen av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av konvertibelt

andelen

av

fastigheten.

Motsvarande

gäller

vid

avyttring

av

konvertibelt

skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av aktiebolag som nu

skuldebrev

som

utgivits

eller

optionsrätt

som

utfästs

av

aktiebolag

som

nu

sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev eller utfäst options-

sagts.

Har

aktiebolaget

utgivit

konvertibla

skuldebrev

eller

utfäst

options-

rätter skall aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av fastigheten

rätter

skall

aktiens,

skuldebrevets

eller

optionsrättens

andel

av

fastigheten

anses motsvara aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av sum—

anses

motsvara

aktiens,

skuldebrevets

eller

optionsrättens

andel

av

sum—

man av dels alla aktier i bolaget, dels alla aktier till vilka de konvertibla

man

av

dels

alla

aktier

i

bolaget,

dels

alla

aktier

till

vilka

de

konvertibla

skuldebreven kan utbytas och dels alla aktier vilka kan nytecknas med

skuldebreven

kan

utbytas

och

dels

alla

aktier

vilka

kan

nytecknas

med

stöd av optionsrätterna.

stöd

av

optionsrätterna.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obe— skattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obe—

Avyttrar

skattskyldig

aktie

i

aktiebolag

och

finns

vid

avyttringen

obe—

skattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar

skattade

vinstmedel

i

bolaget

till

följd

av

att

större

delen

av

dess

tillgångar

före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall

före

avyttringen

av

aktien

överlåtits

den

skattskyldige

eller

annan,

skall

som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller

som

skattepliktig

realisationsvinst

räknas

vad

den

skattskyldige

erhåller

för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av

för

aktien.

Vid

bedömande

av

frågan

om

överlåtelse

av

större

delen

av

bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom

bolagets

tillgångar

ägt

rum

skall

även

beaktas

tillgång

i

bolaget

som

inom

två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan,

två

år

efter

avyttringen

av

aktien,

direkt

eller

genom

förmedling

av

annan,

överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på

överlåts

den

skattskyldige

eller

honom

närstående

person

eller

aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige

aktiebolag,

handelsbolag

eller

ekonomisk

förening.

vari

den

skattskyldige

Prop.

1986/87:

40

eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över- låtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring dels av konvertibelt skulde- brev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av sådant aktiebolag som avses i första meningen av detta stycke, dels av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta styc- ke, om det kan antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras. Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas -— direkt eller genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie —— direkt eller genom förmedling av annan —— ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom när- stående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmans- bolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgång- arna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyl— dighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvins- ten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits i fråga om avyttring av aktie i fåmans— bolag äger beträffande sådant bolag motsvarande tillämpning i fråga om avyttring dels av konvertibelt skuldebrev eller optionsrätt, dels av teck- ningsrätt till aktie, dels av företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt och dels av annan rättighet jämförlig med aktie. Bestämmelserna i detta stycke äger motsva- rande tilllämpning också i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening och avyttring av andel i sådant bolag eller sådan förening. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra syn- nerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke. Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller mor- föräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn. 385 lmom.2 Till intäkt av kapi- tal räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annor- städes insatta medel, utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å an- delar i utländska bolag och aktie- fonder, så ock : Senaste lydelse 1984: 1060. 1 mom. Till intäkt av kapital räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstä- des insatta medel. utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å an— delar i utländska bolag och aktie— fonder, Prop. 1986/87: 40

eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över- låtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring dels av konvertibelt skulde- brev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av sådant aktiebolag som avses i första meningen av detta stycke, dels av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta styc- ke, om det kan antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras. Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas -— direkt eller genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie —— direkt eller genom förmedling av annan —— ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom när- stående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmans- bolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgång- arna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyl— dighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvins- ten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits i fråga om avyttring av aktie i fåmans— bolag äger beträffande sådant bolag motsvarande tillämpning i fråga om avyttring dels av konvertibelt skuldebrev eller optionsrätt, dels av teck- ningsrätt till aktie, dels av företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt och dels av annan rättighet jämförlig med aktie. Bestämmelserna i detta stycke äger motsva- rande tilllämpning också i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening och avyttring av andel i sådant bolag eller sådan förening. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra syn- nerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke. Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller mor- föräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över- låtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring dels av konvertibelt skulde- brev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av sådant aktiebolag som avses i första meningen av detta stycke, dels av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta styc- ke, om det kan antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över-

eller

honom

närstående

person

har

ett

bestämmande

inflytande.

Har

över-

låtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då

låtelse

av

tillgång

i

bolaget

ägt

rum

efter

utgången

av

det

beskattningsår

skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget

skattskyldighet

för

realisationsvinst

vid

avyttringen

av

aktie

i

bolaget

uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på

uppkom,

skall

realisationsvinst

enligt

detta

stycke

tas

till

beskattning

samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts

samma

sätt

som

vid

eftertaxering

för

nämnda

beskattningsår.

Vad

nu

sagts

äger motsvarande tillämpning vid avyttring dels av konvertibelt skulde-

äger

motsvarande

tillämpning

vid

avyttring

dels

av

konvertibelt

skulde-

brev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av sådant aktiebolag som

brev

som

utgivits

eller

optionsrätt

som

utfästs

av

sådant

aktiebolag

som

avses i första meningen av detta stycke, dels av andel i handelsbolag eller

avses

i

första

meningen

av

detta

stycke,

dels

av

andel

i

handelsbolag

eller

ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta styc-

ekonomisk

förening.

Riksskatteverket

får

medge

undantag

från

detta

styc-

ke, om det kan antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhålla

ke,

om

det

kan

antas

att

avyttringen

skett

i

annat

syfte

än

att

erhålla

obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får

obehörig

förmån

vid

beskattningen.

Mot

beslut

av

verket

i

sådan

fråga

får

talan inte föras.

talan

inte

föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas -— direkt eller genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie —— direkt eller genom förmedling av annan —— ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom när- stående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmans- bolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgång- arna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyl— dighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvins- ten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits i fråga om avyttring av aktie i fåmans— bolag äger beträffande sådant bolag motsvarande tillämpning i fråga om avyttring dels av konvertibelt skuldebrev eller optionsrätt, dels av teck- ningsrätt till aktie, dels av företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt och dels av annan rättighet jämförlig med aktie. Bestämmelserna i detta stycke äger motsva- rande tilllämpning också i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening och avyttring av andel i sådant bolag eller sådan förening. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra syn- nerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig

Avyttrar

skattskyldig

aktie

i

ett

aktiebolag,

vari

aktierna

till

huvudsaklig

del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas -— direkt eller genom

del

ägs

eller

därmed

jämförligt

sätt

innehas

-—

direkt

eller

genom

förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska

förmedling

av

juridisk

person

av

en

fysisk

person

eller

ett

fåtal

fysiska

personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie —— direkt eller

personer

(fåmansbolag),

till

ett

annat

fåmansbolag,

vari

aktie

——

direkt

eller

genom förmedling av annan —— ägs eller inom två år efter avyttringen vid

genom

förmedling

av

annan

——

ägs

eller

inom

två

år

efter

avyttringen

vid

något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom när-

något

tillfälle

kommer

att

ägas

av

den

skattskyldige

eller

honom

när-

stående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den

stående

person,

skall

som

skattepliktig

realisationsvinst

räknas

vad

den

skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som

skattskyldige

erhåller

för

aktien.

Lika

med

aktieinnehav

i

det

bolag,

som

förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmans-

förvärvat

aktien,

anses

den

skattskyldiges

aktieinnehav

i

ett

annat

fåmans-

bolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgång-

bolag,

som

inom

två

år

efter

avyttringen

förvärvar

större

delen

av

tillgång-

arna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande

arna

i

något

av

fåmansbolagen.

Har

överlåtelse

av

aktie

i

det

förvärvande

bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av

bolaget

eller

i

bolag,

som

förvärvat

större

delen

av

tillgångarna

i

något

av

fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyl—

fåmansbolagen,

ägt

rum

efter

utgången

av

det

beskattningsår

skattskyl—

dighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvins-

dighet

för

realisationsvinst

enligt

detta

stycke

uppkom

får

realisationsvins-

ten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda

ten

tas

till

beskattning

samma

sätt

som

vid

eftertaxering

för

nämnda

beskattningsår. Vad nu föreskrivits i fråga om avyttring av aktie i fåmans—

beskattningsår.

Vad

nu

föreskrivits

i

fråga

om

avyttring

av

aktie

i

fåmans—

bolag äger beträffande sådant bolag motsvarande tillämpning i fråga om

bolag

äger

beträffande

sådant

bolag

motsvarande

tillämpning

i

fråga

om

avyttring dels av konvertibelt skuldebrev eller optionsrätt, dels av teck-

avyttring

dels

av

konvertibelt

skuldebrev

eller

optionsrätt,

dels

av

teck-

ningsrätt till aktie, dels av företrädesrätt till teckning av konvertibelt

ningsrätt

till

aktie,

dels

av

företrädesrätt

till

teckning

av

konvertibelt

skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt och dels av annan

skuldebrev

eller

skuldebrev

förenat

med

optionsrätt

och

dels

av

annan

rättighet jämförlig med aktie. Bestämmelserna i detta stycke äger motsva-

rättighet

jämförlig

med

aktie.

Bestämmelserna

i

detta

stycke

äger

motsva-

rande tilllämpning också i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening

rande

tilllämpning

också

i

fråga

om

handelsbolag

eller

ekonomisk

förening

och avyttring av andel i sådant bolag eller sådan förening. Sker avyttringen

och

avyttring

av

andel

i

sådant

bolag

eller

sådan

förening.

Sker

avyttringen

av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra syn-

av

organisatoriska

eller

marknadstekniska

skäl

eller

föreligger

andra

syn-

nerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer,

nerliga

skäl,

kan

regeringen

eller

myndighet,

som

regeringen

bestämmer,

för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

för

särskilt

fall

medge

undantag

från

tillämpning

av

detta

stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller mor- föräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller mor-

Som

närstående

person

räknas

i

detta

moment

föräldrar,

far-

eller

mor-

föräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons

föräldrar,

make,

avkomling

eller

avkomlings

make,

syskon

eller

syskons

make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av

make

eller

avkomling

samt

dödsbo

vari

den

skattskyldige

eller

någon

av

nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och

nämnda

personer

är

delägare.

Med

avkomling

avses

jämväl

styvbarn

och

fosterbarn.

fosterbarn.

385

385

385

385

lmom.2 Till intäkt av kapi- tal räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annor- städes insatta medel, utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å an- delar i utländska bolag och aktie- fonder, så ock

lmom.2 Till intäkt av kapi- tal räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annor- städes insatta medel,

lmom.2 Till intäkt av kapi-

lmom.2

Till

intäkt

av

kapi-

tal räknas: ränta å obligationer och

tal

räknas:

ränta

å

obligationer

och

å utlånade eller i bank eller annor-

å

utlånade

eller

i

bank

eller

annor-

städes insatta medel,

städes

insatta

medel,

utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å an- delar i utländska bolag och aktie- fonder, så ock

utdelning å svenska aktier och

utdelning

å

svenska

aktier

och

andelar i svenska aktiefonder och

andelar

i

svenska

aktiefonder

och

ekonomiska föreningar samt å an-

ekonomiska

föreningar

samt

å

an-

delar i utländska bolag och aktie-

delar

i

utländska

bolag

och

aktie-

fonder, så ock

fonder,

ock

: Senaste lydelse 1984: 1060.

: Senaste lydelse 1984: 1060.

: Senaste lydelse 1984: 1060.

:

Senaste

lydelse

1984:

1060.

1 mom. Till intäkt av kapital räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstä- des insatta medel. utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å an— delar i utländska bolag och aktie— fonder,

1 mom. Till intäkt av kapital räknas: ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstä- des insatta medel.

1 mom. Till intäkt av kapital

1

mom.

Till

intäkt

av

kapital

räknas: ränta å obligationer och å

räknas:

ränta

å

obligationer

och

å

utlånade eller i bank eller annorstä-

utlånade

eller

i

bank

eller

annorstä-

des insatta medel.

des

insatta

medel.

utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å an— delar i utländska bolag och aktie— fonder,

utdelning å svenska aktier och

utdelning

å

svenska

aktier

och

andelar i svenska aktiefonder och

andelar

i

svenska

aktiefonder

och

ekonomiska föreningar samt å an—

ekonomiska

föreningar

samt

å

an—

delar i utländska bolag och aktie—

delar

i

utländska

bolag

och

aktie—

fonder,

fonder,

Prop.

1986/87:

40

Nuvarande lydelse intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller Föreslagen lydelse intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt överlåtits, samt vinst på grund av avyttring av andel i sådan aktiefond som avses i punkt 10 av anvisningarna, andelarna samtidigt överlåtits, allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet som avses i 24 5 1 mom. eller rörelse. Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell för- enings upplösning, medlems avgång ur föreningen e. d. utskiftas till med- lem utöver inbetald insats. För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdel— ning. Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 25 4 mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen. 395 l m 0 m . 3 Från bruttointäkt som avses i 385 1 mom. får avdrag göras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 335 1 mom. tredje stycket samt för annan ränta, som inte skall dras av enligt bestämmel- serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2 mom. av denna paragraf. l m 0 m . Från bruttointäkt som avses i 385 1 mom. får avdrag gö- ras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 335 1 mom. tredje stycket samt för annan ränta, som inte skall dras av enligt bestämmel— serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2 mom. av denna paragraf samt för förlust på andelar i aktiefond om vinst på andelarna beskattas som inkomst av kapital. Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast till den del dessa överstiger 1000 kronor under beskattningsåret. För beräkning av vinst och för- lust på andelar i aktiefond gäller vad som föreskrivs i punkt 4 av an- visningarna. Anvisningar till 38 5 3 Senaste lydelse 1985: 1018. 10. Vinst på andel ( aktiefond räknas som intäkt av kapital om Prop. 1986/87: 40

Nuvarande lydelse

Nuvarande lydelse

Nuvarande lydelse

Nuvarande

lydelse

intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller

intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller

intäkt genom överlåtelse av rätt

intäkt

genom

överlåtelse

av

rätt

till utdelning å aktier eller andelar,

till

utdelning

å

aktier

eller

andelar,

som nyss sagts, där ej aktierna eller

som

nyss

sagts,

där

ej

aktierna

eller

Föreslagen lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen lydelse

Föreslagen

lydelse

intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller

intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller

intäkt genom överlåtelse av rätt

intäkt

genom

överlåtelse

av

rätt

till utdelning å aktier eller andelar,

till

utdelning

å

aktier

eller

andelar,

som nyss sagts, där ej aktierna eller

som

nyss

sagts,

där

ej

aktierna

eller

andelarna samtidigt överlåtits, samt vinst på grund av avyttring av andel i sådan aktiefond som avses i punkt 10 av anvisningarna,

andelarna samtidigt överlåtits, samt

andelarna samtidigt överlåtits,

andelarna

samtidigt

överlåtits,

samt

samt

vinst på grund av avyttring av andel i sådan aktiefond som avses i punkt 10 av anvisningarna,

vinst på grund av avyttring av

vinst

grund

av

avyttring

av

andel i sådan aktiefond som avses i

andel

i

sådan

aktiefond

som

avses

i

punkt 10 av anvisningarna,

punkt

10

av

anvisningarna,

andelarna samtidigt överlåtits,

andelarna samtidigt överlåtits,

andelarna samtidigt överlåtits,

andelarna

samtidigt

överlåtits,

allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet som avses i 24 5 1 mom. eller rörelse. Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell för- enings upplösning, medlems avgång ur föreningen e. d. utskiftas till med- lem utöver inbetald insats. För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdel— ning. Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 25 4 mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen.

allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet som avses i 24 5 1 mom. eller rörelse.

allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet

allt

såvitt

intäkten

inte

är

att

hänföra

till

jordbruksfastighet,

fastighet

som avses i 24 5 1 mom. eller rörelse.

som

avses

i

24

5

1

mom.

eller

rörelse.

Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell för- enings upplösning, medlems avgång ur föreningen e. d. utskiftas till med- lem utöver inbetald insats.

Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell för-

Till

intäkt

av

kapital

räknas

även

vad

som

i

samband

med

ideell

för-

enings upplösning, medlems avgång ur föreningen e. d. utskiftas till med-

enings

upplösning,

medlems

avgång

ur

föreningen

e.

d.

utskiftas

till

med-

lem utöver inbetald insats.

lem

utöver

inbetald

insats.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdel— ning.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat

För

den,

som

genom

köp,

byte

eller

därmed

jämförligt

avtal

förvärvat

rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller

rätt

till

utdelning

å

svensk

aktie

eller

å

andel

i

svensk

aktiefond

eller

ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall

ekonomisk

förening

eller

i

utländskt

bolag

eller

utländsk

aktiefond,

skall

såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om

såsom

intäkt

upptagas

endast

det

belopp,

varmed

utdelningen

eller,

om

förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna

förvärvaren

i

sin

tur

överlåtit

rätten

till

utdelning,

den

därvid

erhållna

valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdel—

valutan

överstigit

det

vid

förvärvet

utgivna

vederlaget

för

rätten

till

utdel—

ning.

ning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 25 4 mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som

Såsom

utdelning

från

svensk

ekonomisk

förening

anses

jämväl

vad

som

vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats,

vid

föreningens

upplösning

utskiftats

till

medlem

utöver

inbetald

insats,

dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 25 4 mom. första

dock

att

vid

upplösning

genom

fusion,

som

avses

i

25

4

mom.

första

stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i intet

stycket

lagen

(1947:

576)

om

statlig

inkomstskatt,

såsom

utdelning

i

intet

fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit

fall

skall

anses

större

belopp

än

som

motsvarar

vad

medlemmen

erhållit

kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen.

kontant

eller

eljest

i

annat

än

andelar

i

den

övertagande

föreningen.

395

395

395

395

l m 0 m . 3 Från bruttointäkt som avses i 385 1 mom. får avdrag göras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 335 1 mom. tredje stycket samt för annan ränta, som inte skall dras av enligt bestämmel-

l m 0 m . 3 Från bruttointäkt som avses i 385 1 mom. får avdrag göras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 335 1 mom. tredje stycket samt för annan ränta, som inte skall dras av enligt bestämmel-

l m 0 m . 3 Från bruttointäkt som

l

m

0

m

.

3

Från

bruttointäkt

som

avses i 385 1 mom. får avdrag

avses

i

385

1

mom.

får

avdrag

göras för förvaltningskostnader, för

göras

för

förvaltningskostnader,

för

ränta som avses i 335 1 mom. tredje

ränta

som

avses

i

335

1

mom.

tredje

stycket samt för annan ränta, som

stycket

samt

för

annan

ränta,

som

inte skall dras av enligt bestämmel-

inte

skall

dras

av

enligt

bestämmel-

serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2 mom. av denna paragraf.

serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2 mom. av denna paragraf.

serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2

serna

i

22,

25,

29

eller

365

eller

i

2

mom. av denna paragraf.

mom.

av

denna

paragraf.

l m 0 m . Från bruttointäkt som avses i 385 1 mom. får avdrag gö- ras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 335 1 mom. tredje

l m 0 m . Från bruttointäkt som avses i 385 1 mom. får avdrag gö- ras för förvaltningskostnader, för ränta som avses i 335 1 mom. tredje

l m 0 m . Från bruttointäkt som

l

m

0

m

.

Från

bruttointäkt

som

avses i 385 1 mom. får avdrag gö-

avses

i

385

1

mom.

får

avdrag

gö-

ras för förvaltningskostnader, för

ras

för

förvaltningskostnader,

för

ränta som avses i 335 1 mom. tredje

ränta

som

avses

i

335

1

mom.

tredje

stycket samt för annan ränta, som inte skall dras av enligt bestämmel—

stycket samt för annan ränta, som inte skall dras av enligt bestämmel—

stycket samt för annan ränta, som

stycket

samt

för

annan

ränta,

som

inte skall dras av enligt bestämmel—

inte

skall

dras

av

enligt

bestämmel—

serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2 mom. av denna paragraf samt för

serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2 mom. av denna paragraf samt för

serna i 22, 25, 29 eller 365 eller i 2

serna

i

22,

25,

29

eller

365

eller

i

2

mom. av denna paragraf samt för

mom.

av

denna

paragraf

samt

för

förlust på andelar i aktiefond om

förlust på andelar i aktiefond om

förlust på andelar i aktiefond om

förlust

andelar

i

aktiefond

om

vinst på andelarna beskattas som inkomst av kapital.

vinst på andelarna beskattas som inkomst av kapital.

vinst på andelarna beskattas som

vinst

andelarna

beskattas

som

inkomst av kapital.

inkomst

av

kapital.

Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast till den del dessa överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.

Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast till den del dessa överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.

Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast till den

Fysisk

person

får

göra

avdrag

för

förvaltningskostnader

endast

till

den

del dessa överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.

del

dessa

överstiger

1000

kronor

under

beskattningsåret.

För beräkning av vinst och för- lust på andelar i aktiefond gäller vad som föreskrivs i punkt 4 av an- visningarna.

För beräkning av vinst och för- lust på andelar i aktiefond gäller vad som föreskrivs i punkt 4 av an- visningarna.

För beräkning av vinst och för-

För

beräkning

av

vinst

och

för-

lust på andelar i aktiefond gäller

lust

andelar

i

aktiefond

gäller

vad som föreskrivs i punkt 4 av an-

vad

som

föreskrivs

i

punkt

4

av

an-

visningarna.

visningarna.

Anvisningar till 38 5

Anvisningar till 38 5

Anvisningar

Anvisningar

till 38 5

till

38

5

3 Senaste lydelse 1985: 1018.

3 Senaste lydelse 1985: 1018.

3 Senaste lydelse 1985: 1018.

3

Senaste

lydelse

1985:

1018.

10. Vinst på andel ( aktiefond räknas som intäkt av kapital om

10. Vinst på andel ( aktiefond räknas som intäkt av kapital om

10. Vinst på andel ( aktiefond

10.

Vinst

andel

(

aktiefond

räknas som intäkt av kapital om

räknas

som

intäkt

av

kapital

om

Prop.

1986/87:

40

fonden, när andelen avyttras eller inlöses. innehar eller tidigare inne- haft skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av värdet av fondförmögenheten. Om värdet av skuldebreven endast tillfälligtvis överstigit nämnda andel av förmö- genheten skall dock vinsten beskat- tas enligt 35 5 3 mom. till 39 5 4. Vid beräkning av vinst eller förlust på andel i aktiefond skall som intäkt tas upp vad som erhål- lits för den avyttrade egendomen med avdrag för försäb'ningsprovi- sion och liknande kostnader. Av- drag får även ske för erlagd köpe- skilling och för kostnader i sam- band med förvärvet. Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter den 15 oktober 1986. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid avytt- ring av en andel som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare, om avyttringen sker före utgången av år 1988. Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 10 av anvisningarna till 385 skall hänsyn ej tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den 16 oktober 1986. Prop. 1986/87: 40

fonden, när andelen avyttras eller inlöses. innehar eller tidigare inne- haft skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av värdet av fondförmögenheten. Om värdet av skuldebreven endast tillfälligtvis överstigit nämnda andel av förmö- genheten skall dock vinsten beskat- tas enligt 35 5 3 mom.

fonden, när andelen avyttras eller inlöses. innehar eller tidigare inne- haft skuldebrev till ett värde som överstiger en fjärdedel av värdet av fondförmögenheten. Om värdet av skuldebreven endast tillfälligtvis överstigit nämnda andel av förmö- genheten skall dock vinsten beskat- tas enligt 35 5 3 mom.

fonden, när andelen avyttras eller

fonden,

när

andelen

avyttras

eller

inlöses. innehar eller tidigare inne-

inlöses.

innehar

eller

tidigare

inne-

haft skuldebrev till ett värde som

haft

skuldebrev

till

ett

värde

som

överstiger en fjärdedel av värdet av

överstiger

en

fjärdedel

av

värdet

av

fondförmögenheten. Om värdet av

fondförmögenheten.

Om

värdet

av

skuldebreven endast tillfälligtvis

skuldebreven

endast

tillfälligtvis

överstigit nämnda andel av förmö-

överstigit

nämnda

andel

av

förmö-

genheten skall dock vinsten beskat-

genheten

skall

dock

vinsten

beskat-

tas enligt 35 5 3 mom.

tas

enligt

35

5

3

mom.

till 39 5

till 39 5

till 39 5

till

39

5

4. Vid beräkning av vinst eller förlust på andel i aktiefond skall som intäkt tas upp vad som erhål- lits för den avyttrade egendomen med avdrag för försäb'ningsprovi- sion och liknande kostnader. Av- drag får även ske för erlagd köpe- skilling och för kostnader i sam- band med förvärvet.

4. Vid beräkning av vinst eller förlust på andel i aktiefond skall som intäkt tas upp vad som erhål- lits för den avyttrade egendomen med avdrag för försäb'ningsprovi- sion och liknande kostnader. Av- drag får även ske för erlagd köpe- skilling och för kostnader i sam- band med förvärvet.

4. Vid beräkning av vinst eller

4.

Vid

beräkning

av

vinst

eller

förlust på andel i aktiefond skall

förlust

andel

i

aktiefond

skall

som intäkt tas upp vad som erhål-

som

intäkt

tas

upp

vad

som

erhål-

lits för den avyttrade egendomen

lits

för

den

avyttrade

egendomen

med avdrag för försäb'ningsprovi-

med

avdrag

för

försäb'ningsprovi-

sion och liknande kostnader. Av-

sion

och

liknande

kostnader.

Av-

drag får även ske för erlagd köpe-

drag

får

även

ske

för

erlagd

köpe-

skilling och för kostnader i sam-

skilling

och

för

kostnader

i

sam-

band med förvärvet.

band

med

förvärvet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter den 15 oktober 1986. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid avytt- ring av en andel som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare, om avyttringen sker före utgången av år 1988. Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 10 av anvisningarna till 385

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den

Denna

lag

träder

i

kraft

dagen

efter

den

dag

lagen

enligt

uppgift

den

utkom från trycket i Svensk författningssamling.

utkom

från

trycket

i

Svensk

författningssamling.

De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter den 15 oktober 1986. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid avytt- ring av en andel som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare, om avyttringen sker före utgången av år 1988.

De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter

De

nya

bestämmelserna

tillämpas

i

fråga

om

avyttringar

som

sker

efter

den 15 oktober 1986. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid avytt-

den

15

oktober

1986.

Äldre

bestämmelser

skall

dock

tillämpas

vid

avytt-

ring av en andel som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare, om

ring

av

en

andel

som

förvärvats

den

15

oktober

1986

eller

tidigare,

om

avyttringen sker före utgången av år 1988.

avyttringen

sker

före

utgången

av

år

1988.

Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 10 av anvisningarna till 385

Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 10 av anvisningarna till 385

Vid

tillämpning

av

bestämmelserna

i

punkt

10

av

anvisningarna

till

385

skall hänsyn ej tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den 16 oktober 1986.

skall hänsyn ej tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den 16 oktober 1986.

skall hänsyn ej tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den

skall

hänsyn

ej

tas

till

sammansättningen

av

fondens

förmögenhet

före

den

16 oktober 1986.

16

oktober

1986.

Prop.

1986/87:

40

Finansdepartementet Prop. 1986/87: 40 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1986 Närvarande:statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, S. Andersson, Hellström. G. Andersson Föredragande: statsrådet Feldt Proposition om beskattningen vid avyttring av andelar i avkastningsfonder 1 Inledning Den svenska kapitalmarknaden har under senare år genomgått betydande förändringar. På penningmarknaden har en rad nya placeringsinstrument introducerats. Som ett led i denna utveckling kan konstateras ett kraftigt uppsving för placeringar i s.k. avkastningsfonder. Dessa ger möjligheter att även med mindre insatser få del av den höga avkastning som åtminsto- ne vissa av placeringsinstrumenten ger. Det är dock inte endast utsikterna att genom fonderna få hög avkastning på de insatta medlen som bidragit till fondernas snabbt stigande popularitet. Även möjligheter att med hjälp av fonderna uppnå skattemässiga fördelar har spelat en inte obetydlig roll. Enligt min uppfattning är det angeläget att för framtiden förhindra vissa av de förfaranden som genomförs med hjälp av avkastningsfonder i syfte att uppnå skatteförmåner. Jag skall därför nu behandla den frågan. Avkastningsfonderna behandlas i kapitalvinstkommitténs betänkande (SOU 1986: 37) Reavinst aktier obligationer. I betänkandet föreslås änd- ringar av beskattningen av sådana fonder. Förslaget ingick i den av kom- mittén förordade omläggningen av skuldebrevsbeskattningen. Jag skall i det här sammanhanget inte ta upp skuldebrevsbeskattningen i stort. De bedömningar som kommittén gjorde beträffande avkastningsfonderna kan inte direkt läggas till grund för mina överväganden nu. Detsamma gäller för de remissynpunkter som avgetts i frågan. I det följande kommer jag emel- lertid att anknyta till kommittéförslaget. Innan jag går in på mitt förslag skall jag kortfattat redogöra för de bestämmelser som gäller för avkast- ningsfonder. 2 Nuvarande bestämmelser En avkastningsfond är formellt en aktiefond och fonden är därför under- kastad de bestämmelser som gäller för sådana fonder. De civilrättsliga bestämmelserna infördes genom lagstiftning år 1974 (prop. 1974: 128, NU 1974: 57, rskr. 388, SFS 1974: 931). De innebär i huvudsak följande. Med en aktiefond förstås enligt aktiefondslagen en fond, som huvudsak- 7

Finansdepartementet Prop. 1986/87: 40

Finansdepartementet Prop. 1986/87: 40

Finansdepartementet Prop. 1986/87: 40

Finansdepartementet

Prop.

1986/87:

40

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1986

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1986

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1986

Utdrag

ur

protokoll

vid

regeringssammanträde

den

15

oktober

1986

Närvarande:statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, S. Andersson, Hellström. G. Andersson

Närvarande:statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, S. Andersson, Hellström. G. Andersson

Närvarande:statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Feldt.

Närvarande:statsministern

Carlsson.

ordförande,

och

statsråden

Feldt.

Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, S. Andersson,

Sigurdsen,

Gustafsson,

Leijon,

Hjelm-Wallén.

Peterson,

S.

Andersson,

Hellström. G. Andersson

Hellström.

G.

Andersson

Föredragande: statsrådet Feldt

Föredragande: statsrådet Feldt

Föredragande: statsrådet Feldt

Föredragande:

statsrådet

Feldt

Proposition om beskattningen vid avyttring av andelar i avkastningsfonder

Proposition om beskattningen vid avyttring av andelar i avkastningsfonder

Proposition om beskattningen vid avyttring av

Proposition

om

beskattningen

vid

avyttring

av

andelar i avkastningsfonder

andelar

i

avkastningsfonder

1 Inledning

1 Inledning

1 Inledning

1

Inledning

Den svenska kapitalmarknaden har under senare år genomgått betydande förändringar. På penningmarknaden har en rad nya placeringsinstrument introducerats. Som ett led i denna utveckling kan konstateras ett kraftigt uppsving för placeringar i s.k. avkastningsfonder. Dessa ger möjligheter att även med mindre insatser få del av den höga avkastning som åtminsto- ne vissa av placeringsinstrumenten ger. Det är dock inte endast utsikterna att genom fonderna få hög avkastning på de insatta medlen som bidragit till fondernas snabbt stigande popularitet. Även möjligheter att med hjälp av fonderna uppnå skattemässiga fördelar har spelat en inte obetydlig roll. Enligt min uppfattning är det angeläget att för framtiden förhindra vissa av de förfaranden som genomförs med hjälp av avkastningsfonder i syfte att uppnå skatteförmåner. Jag skall därför nu behandla den frågan. Avkastningsfonderna behandlas i kapitalvinstkommitténs betänkande (SOU 1986: 37) Reavinst aktier obligationer. I betänkandet föreslås änd- ringar av beskattningen av sådana fonder. Förslaget ingick i den av kom- mittén förordade omläggningen av skuldebrevsbeskattningen. Jag skall i det här sammanhanget inte ta upp skuldebrevsbeskattningen i stort. De bedömningar som kommittén gjorde beträffande avkastningsfonderna kan inte direkt läggas till grund för mina överväganden nu. Detsamma gäller för de remissynpunkter som avgetts i frågan. I det följande kommer jag emel- lertid att anknyta till kommittéförslaget. Innan jag går in på mitt förslag

Den svenska kapitalmarknaden har under senare år genomgått betydande förändringar. På penningmarknaden har en rad nya placeringsinstrument introducerats. Som ett led i denna utveckling kan konstateras ett kraftigt uppsving för placeringar i s.k. avkastningsfonder. Dessa ger möjligheter att även med mindre insatser få del av den höga avkastning som åtminsto- ne vissa av placeringsinstrumenten ger. Det är dock inte endast utsikterna att genom fonderna få hög avkastning på de insatta medlen som bidragit till fondernas snabbt stigande popularitet. Även möjligheter att med hjälp av fonderna uppnå skattemässiga fördelar har spelat en inte obetydlig roll. Enligt min uppfattning är det angeläget att för framtiden förhindra vissa av de förfaranden som genomförs med hjälp av avkastningsfonder i syfte att uppnå skatteförmåner. Jag skall därför nu behandla den frågan. Avkastningsfonderna behandlas i kapitalvinstkommitténs betänkande (SOU 1986: 37) Reavinst aktier obligationer. I betänkandet föreslås änd- ringar av beskattningen av sådana fonder. Förslaget ingick i den av kom- mittén förordade omläggningen av skuldebrevsbeskattningen. Jag skall i det här sammanhanget inte ta upp skuldebrevsbeskattningen i stort. De bedömningar som kommittén gjorde beträffande avkastningsfonderna kan inte direkt läggas till grund för mina överväganden nu. Detsamma gäller för de remissynpunkter som avgetts i frågan. I det följande kommer jag emel- lertid att anknyta till kommittéförslaget. Innan jag går in på mitt förslag

Den svenska kapitalmarknaden har under senare år genomgått betydande

Den

svenska

kapitalmarknaden

har

under

senare

år

genomgått

betydande

förändringar. På penningmarknaden har en rad nya placeringsinstrument

förändringar.

penningmarknaden

har

en

rad

nya

placeringsinstrument

introducerats. Som ett led i denna utveckling kan konstateras ett kraftigt

introducerats.

Som

ett

led

i

denna

utveckling

kan

konstateras

ett

kraftigt

uppsving för placeringar i s.k. avkastningsfonder. Dessa ger möjligheter

uppsving

för

placeringar

i

s.k.

avkastningsfonder.

Dessa

ger

möjligheter

att även med mindre insatser få del av den höga avkastning som åtminsto-

att

även

med

mindre

insatser

del

av

den

höga

avkastning

som

åtminsto-

ne vissa av placeringsinstrumenten ger. Det är dock inte endast utsikterna

ne

vissa

av

placeringsinstrumenten

ger.

Det

är

dock

inte

endast

utsikterna

att genom fonderna få hög avkastning på de insatta medlen som bidragit till

att

genom

fonderna

hög

avkastning

de

insatta

medlen

som

bidragit

till

fondernas snabbt stigande popularitet. Även möjligheter att med hjälp av

fondernas

snabbt

stigande

popularitet.

Även

möjligheter

att

med

hjälp

av

fonderna uppnå skattemässiga fördelar har spelat en inte obetydlig roll.

fonderna

uppnå

skattemässiga

fördelar

har

spelat

en

inte

obetydlig

roll.

Enligt min uppfattning är det angeläget att för framtiden förhindra vissa av

Enligt

min

uppfattning

är

det

angeläget

att

för

framtiden

förhindra

vissa

av

de förfaranden som genomförs med hjälp av avkastningsfonder i syfte att

de

förfaranden

som

genomförs

med

hjälp

av

avkastningsfonder

i

syfte

att

uppnå skatteförmåner. Jag skall därför nu behandla den frågan.

uppnå

skatteförmåner.

Jag

skall

därför

nu

behandla

den

frågan.

Avkastningsfonderna behandlas i kapitalvinstkommitténs betänkande

Avkastningsfonderna

behandlas

i

kapitalvinstkommitténs

betänkande

(SOU 1986: 37) Reavinst aktier obligationer. I betänkandet föreslås änd-

(SOU

1986:

37)

Reavinst

aktier

obligationer.

I

betänkandet

föreslås

änd-

ringar av beskattningen av sådana fonder. Förslaget ingick i den av kom-

ringar

av

beskattningen

av

sådana

fonder.

Förslaget

ingick

i

den

av

kom-

mittén förordade omläggningen av skuldebrevsbeskattningen. Jag skall i

mittén

förordade

omläggningen

av

skuldebrevsbeskattningen.

Jag

skall

i

det här sammanhanget inte ta upp skuldebrevsbeskattningen i stort. De

det

här

sammanhanget

inte

ta

upp

skuldebrevsbeskattningen

i

stort.

De

bedömningar som kommittén gjorde beträffande avkastningsfonderna kan

bedömningar

som

kommittén

gjorde

beträffande

avkastningsfonderna

kan

inte direkt läggas till grund för mina överväganden nu. Detsamma gäller för

inte

direkt

läggas

till

grund

för

mina

överväganden

nu.

Detsamma

gäller

för

de remissynpunkter som avgetts i frågan. I det följande kommer jag emel-

de

remissynpunkter

som

avgetts

i

frågan.

I

det

följande

kommer

jag

emel-

lertid att anknyta till kommittéförslaget. Innan jag går in på mitt förslag

lertid

att

anknyta

till

kommittéförslaget.

Innan

jag

går

in

mitt

förslag

skall jag kortfattat redogöra för de bestämmelser som gäller för avkast- ningsfonder.

skall jag kortfattat redogöra för de bestämmelser som gäller för avkast- ningsfonder.

skall jag kortfattat redogöra för de bestämmelser som gäller för avkast-

skall

jag

kortfattat

redogöra

för

de

bestämmelser

som

gäller

för

avkast-

ningsfonder.

ningsfonder.

2 Nuvarande bestämmelser

2 Nuvarande bestämmelser

2 Nuvarande bestämmelser

2

Nuvarande

bestämmelser

En avkastningsfond är formellt en aktiefond och fonden är därför under- kastad de bestämmelser som gäller för sådana fonder. De civilrättsliga bestämmelserna infördes genom lagstiftning år 1974 (prop. 1974: 128, NU 1974: 57, rskr. 388, SFS 1974: 931). De innebär i huvudsak följande. Med en aktiefond förstås enligt aktiefondslagen en fond, som huvudsak- 7

En avkastningsfond är formellt en aktiefond och fonden är därför under- kastad de bestämmelser som gäller för sådana fonder. De civilrättsliga bestämmelserna infördes genom lagstiftning år 1974 (prop. 1974: 128, NU 1974: 57, rskr. 388, SFS 1974: 931). De innebär i huvudsak följande. Med en aktiefond förstås enligt aktiefondslagen en fond, som huvudsak- 7

En avkastningsfond är formellt en aktiefond och fonden är därför under-

En

avkastningsfond

är

formellt

en

aktiefond

och

fonden

är

därför

under-

kastad de bestämmelser som gäller för sådana fonder. De civilrättsliga

kastad

de

bestämmelser

som

gäller

för

sådana

fonder.

De

civilrättsliga

bestämmelserna infördes genom lagstiftning år 1974 (prop. 1974: 128, NU

bestämmelserna

infördes

genom

lagstiftning

år

1974

(prop.

1974:

128,

NU

1974: 57, rskr. 388, SFS 1974: 931). De innebär i huvudsak följande.

1974:

57,

rskr.

388,

SFS

1974:

931).

De

innebär

i

huvudsak

följande.

Med en aktiefond förstås enligt aktiefondslagen en fond, som huvudsak- 7

Med

en

aktiefond

förstås

enligt

aktiefondslagen

en

fond,

som

huvudsak-

7

ligen består av aktier eller andra värdepapper och som har uppkommit genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som har tillskjutit kapitalet (l 5). En aktiefond är inte en juridisk person (105). Aktiefonds- verksamhet, dvs. förvaltning av aktiefond samt försäljning och inlösen av andelar i fonden, får utövas endast av svenskt aktiebolag som har fått tillstånd till detta, 5. k. fondbolag (1 och 255). Bankinspektionen meddelar tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet (155) och utövar tillsyn över fondbolagen (5 5). Tillgångarna i en aktiefond skall nedsättas i öppet förvar hos en bank, s.k. förvaringsbank. Fondbolaget får endast i vissa undantagsfall till fon- den förvärva värdepapper med samma utfärdare i sådan omfattning att värdet av de värdepapper som utfärdats av denne kommer att överstiga 10 % av fondens värde (21 5). Vad. nu sagts gäller dock inte obligationer och andra av staten utfärdade skuldförbindelser. Vidare får i en aktiefond inte ingå flera aktier i ett och samma aktiebolag än vad som motsvarar 5 % av röstvärdet i bolaget (225). Andelarna i en aktiefond skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är aktiefondens värde delat med antalet utelöpande andelar. Beräkningen av värdet på värdepapper som ingår i fonden skall ske med ledning av gällande mark- nadsvärde. I anslutning till den civilrättsliga lagstiftningen om aktiefonder infördes år 1974 bestämmelser angående beskattningen av fonderna (prop. 1974: 181, SkU 1974:64, rskr. 389, SFS 1974z994—999). Bestämmelserna innebär följande. En aktiefond är särskilt skattesubjekt vid inkomsttaxeringen. Vid den statliga taxeringen gäller enligt 10a5 lagen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt ,SIL, samma skattesats för aktiefond som för aktiebolag, dvs. 52%. En aktiefonds utdelningsinkomster beskattas enligt 25 10 mom. SIL som inkomst av kapital. Vinst som uppkommer vid fondens avyttring av värde- papper beskattas enligt reavinstreglerna om egendomen innehafts kortare tid än två år. Är innehavstiden längre är vinsten skattefri för fonden (75 12 mom. SIL). Utdelning till andelsägarna behandlas som räntekostnad för fonden och är följaktligen avdragsgill i inkomstslaget kapital (25 10 mom. SIL). För andelsägaren utgör utdelning från en aktiefond i allmänhet intäkt av kapital (385 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), KL, jfr dock punkt 2 av anvisningarna till 285 KL). Kupongskatt tas ut på utdelningen enligt samma regler som gäller för aktieutdelning. Avyttras en andel genom försäljning eller inlösen, beskattas eventuell vinst för andelsägaren som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. För vinstberäkningen gäller sam- ma regler som för reavinst på grund av avyttring av aktier (355 3mom. KL). Prop. 1986/87: 40

ligen består av aktier eller andra värdepapper och som har uppkommit genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som har tillskjutit kapitalet (l 5). En aktiefond är inte en juridisk person (105). Aktiefonds- verksamhet, dvs. förvaltning av aktiefond samt försäljning och inlösen av andelar i fonden, får utövas endast av svenskt aktiebolag som har fått tillstånd till detta, 5. k. fondbolag (1 och 255). Bankinspektionen meddelar tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet (155) och utövar tillsyn över fondbolagen (5 5). Tillgångarna i en aktiefond skall nedsättas i öppet förvar hos en bank, s.k. förvaringsbank. Fondbolaget får endast i vissa undantagsfall till fon- den förvärva värdepapper med samma utfärdare i sådan omfattning att värdet av de värdepapper som utfärdats av denne kommer att överstiga 10 % av fondens värde (21 5). Vad. nu sagts gäller dock inte obligationer och andra av staten utfärdade skuldförbindelser. Vidare får i en aktiefond inte ingå flera aktier i ett och samma aktiebolag än vad som motsvarar 5 % av röstvärdet i bolaget (225). Andelarna i en aktiefond skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är aktiefondens värde delat med antalet utelöpande andelar. Beräkningen av värdet på

ligen består av aktier eller andra värdepapper och som har uppkommit genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som har tillskjutit kapitalet (l 5). En aktiefond är inte en juridisk person (105). Aktiefonds- verksamhet, dvs. förvaltning av aktiefond samt försäljning och inlösen av andelar i fonden, får utövas endast av svenskt aktiebolag som har fått tillstånd till detta, 5. k. fondbolag (1 och 255). Bankinspektionen meddelar tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet (155) och utövar tillsyn över fondbolagen (5 5).

ligen består av aktier eller andra värdepapper och som har uppkommit

ligen

består

av

aktier

eller

andra

värdepapper

och

som

har

uppkommit

genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som har tillskjutit

genom

kapitaltillskott

från

allmänheten

och

ägs

av

dem

som

har

tillskjutit

kapitalet (l 5). En aktiefond är inte en juridisk person (105). Aktiefonds-

kapitalet

(l

5).

En

aktiefond

är

inte

en

juridisk

person

(105).

Aktiefonds-

verksamhet, dvs. förvaltning av aktiefond samt försäljning och inlösen av

verksamhet,

dvs.

förvaltning

av

aktiefond

samt

försäljning

och

inlösen

av

andelar i fonden, får utövas endast av svenskt aktiebolag som har fått

andelar

i

fonden,

får

utövas

endast

av

svenskt

aktiebolag

som

har

fått

tillstånd till detta, 5. k. fondbolag (1 och 255). Bankinspektionen meddelar

tillstånd

till

detta,

5.

k.

fondbolag

(1

och

255).

Bankinspektionen

meddelar

tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet (155) och utövar tillsyn över

tillstånd

att

utöva

aktiefondsverksamhet

(155)

och

utövar

tillsyn

över

fondbolagen (5 5).

fondbolagen

(5

5).

Tillgångarna i en aktiefond skall nedsättas i öppet förvar hos en bank, s.k. förvaringsbank. Fondbolaget får endast i vissa undantagsfall till fon- den förvärva värdepapper med samma utfärdare i sådan omfattning att värdet av de värdepapper som utfärdats av denne kommer att överstiga 10 % av fondens värde (21 5). Vad. nu sagts gäller dock inte obligationer och andra av staten utfärdade skuldförbindelser. Vidare får i en aktiefond inte ingå flera aktier i ett och samma aktiebolag än vad som motsvarar 5 % av röstvärdet i bolaget (225).

Tillgångarna i en aktiefond skall nedsättas i öppet förvar hos en bank,

Tillgångarna

i

en

aktiefond

skall

nedsättas

i

öppet

förvar

hos

en

bank,

s.k. förvaringsbank. Fondbolaget får endast i vissa undantagsfall till fon-

s.k.

förvaringsbank.

Fondbolaget

får

endast

i

vissa

undantagsfall

till

fon-

den förvärva värdepapper med samma utfärdare i sådan omfattning att

den

förvärva

värdepapper

med

samma

utfärdare

i

sådan

omfattning

att

värdet av de värdepapper som utfärdats av denne kommer att överstiga

värdet

av

de

värdepapper

som

utfärdats

av

denne

kommer

att

överstiga

10 % av fondens värde (21 5). Vad. nu sagts gäller dock inte obligationer och

10

%

av

fondens

värde

(21

5).

Vad.

nu

sagts

gäller

dock

inte

obligationer

och

andra av staten utfärdade skuldförbindelser. Vidare får i en aktiefond inte

andra

av

staten

utfärdade

skuldförbindelser.

Vidare

får

i

en

aktiefond

inte

ingå flera aktier i ett och samma aktiebolag än vad som motsvarar 5 % av

ingå

flera

aktier

i

ett

och

samma

aktiebolag

än

vad

som

motsvarar

5

%

av

röstvärdet i bolaget (225).

röstvärdet

i

bolaget

(225).

Andelarna i en aktiefond skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är aktiefondens värde delat med antalet utelöpande andelar. Beräkningen av värdet på

Andelarna i en aktiefond skall vara lika stora och medföra lika rätt till

Andelarna

i

en

aktiefond

skall

vara

lika

stora

och

medföra

lika

rätt

till

den egendom som ingår i fonden. Värdet av en fondandel är aktiefondens

den

egendom

som

ingår

i

fonden.

Värdet

av

en

fondandel

är

aktiefondens

värde delat med antalet utelöpande andelar. Beräkningen av värdet på

värde

delat

med

antalet

utelöpande

andelar.

Beräkningen

av

värdet

värdepapper som ingår i fonden skall ske med ledning av gällande mark-

värdepapper som ingår i fonden skall ske med ledning av gällande mark-

värdepapper som ingår i fonden skall ske med ledning av gällande mark-

värdepapper

som

ingår

i

fonden

skall

ske

med

ledning

av

gällande

mark-

nadsvärde. I anslutning till den civilrättsliga lagstiftningen om aktiefonder infördes år 1974 bestämmelser angående beskattningen av fonderna (prop. 1974: 181, SkU 1974:64, rskr. 389, SFS 1974z994—999). Bestämmelserna innebär följande. En aktiefond är särskilt skattesubjekt vid inkomsttaxeringen. Vid den statliga taxeringen gäller enligt 10a5 lagen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt ,SIL, samma skattesats för aktiefond som för aktiebolag, dvs. 52%. En aktiefonds utdelningsinkomster beskattas enligt 25 10 mom. SIL som inkomst av kapital. Vinst som uppkommer vid fondens avyttring av värde- papper beskattas enligt reavinstreglerna om egendomen innehafts kortare tid än två år. Är innehavstiden längre är vinsten skattefri för fonden (75 12 mom. SIL). Utdelning till andelsägarna behandlas som räntekostnad för fonden och är följaktligen avdragsgill i inkomstslaget kapital (25 10 mom. SIL). För andelsägaren utgör utdelning från en aktiefond i allmänhet intäkt av kapital (385 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), KL, jfr dock punkt 2 av anvisningarna till 285 KL). Kupongskatt tas ut på utdelningen enligt samma regler som gäller för aktieutdelning. Avyttras en andel genom försäljning eller inlösen, beskattas eventuell vinst för andelsägaren som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. För vinstberäkningen gäller sam- ma regler som för reavinst på grund av avyttring av aktier (355 3mom. KL).

nadsvärde.

nadsvärde.

nadsvärde.

I anslutning till den civilrättsliga lagstiftningen om aktiefonder infördes år 1974 bestämmelser angående beskattningen av fonderna (prop. 1974: 181, SkU 1974:64, rskr. 389, SFS 1974z994—999). Bestämmelserna innebär följande.

I anslutning till den civilrättsliga lagstiftningen om aktiefonder infördes

I

anslutning

till

den

civilrättsliga

lagstiftningen

om

aktiefonder

infördes

år 1974 bestämmelser angående beskattningen av fonderna (prop.

år

1974

bestämmelser

angående

beskattningen

av

fonderna

(prop.

1974: 181, SkU 1974:64, rskr. 389, SFS 1974z994—999). Bestämmelserna

1974:

181,

SkU

1974:64,

rskr.

389,

SFS

1974z994—999).

Bestämmelserna

innebär följande.

innebär

följande.

En aktiefond är särskilt skattesubjekt vid inkomsttaxeringen. Vid den statliga taxeringen gäller enligt 10a5 lagen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt ,SIL, samma skattesats för aktiefond som för aktiebolag, dvs. 52%. En aktiefonds utdelningsinkomster beskattas enligt 25 10 mom. SIL som inkomst av kapital. Vinst som uppkommer vid fondens avyttring av värde- papper beskattas enligt reavinstreglerna om egendomen innehafts kortare tid än två år. Är innehavstiden längre är vinsten skattefri för fonden (75 12 mom. SIL). Utdelning till andelsägarna behandlas som räntekostnad för fonden och är följaktligen avdragsgill i inkomstslaget kapital (25 10 mom. SIL).

En aktiefond är särskilt skattesubjekt vid inkomsttaxeringen. Vid den

En

aktiefond

är

särskilt

skattesubjekt

vid

inkomsttaxeringen.

Vid

den

statliga taxeringen gäller enligt 10a5 lagen (1947: 576) om statlig inkomst-

statliga

taxeringen

gäller

enligt

10a5

lagen

(1947:

576)

om

statlig

inkomst-

skatt ,SIL, samma skattesats för aktiefond som för aktiebolag, dvs. 52%.

skatt

,SIL,

samma

skattesats

för

aktiefond

som

för

aktiebolag,

dvs.

52%.

En aktiefonds utdelningsinkomster beskattas enligt 25 10 mom. SIL som

En

aktiefonds

utdelningsinkomster

beskattas

enligt

25

10

mom.

SIL

som

inkomst av kapital. Vinst som uppkommer vid fondens avyttring av värde-

inkomst

av

kapital.

Vinst

som

uppkommer

vid

fondens

avyttring

av

värde-

papper beskattas enligt reavinstreglerna om egendomen innehafts kortare

papper

beskattas

enligt

reavinstreglerna

om

egendomen

innehafts

kortare

tid än två år. Är innehavstiden längre är vinsten skattefri för fonden (75 12

tid

än

två

år.

Är

innehavstiden

längre

är

vinsten

skattefri

för

fonden

(75

12

mom. SIL). Utdelning till andelsägarna behandlas som räntekostnad för

mom.

SIL).

Utdelning

till

andelsägarna

behandlas

som

räntekostnad

för

fonden och är följaktligen avdragsgill i inkomstslaget kapital (25 10 mom.

fonden

och

är

följaktligen

avdragsgill

i

inkomstslaget

kapital

(25

10

mom.

SIL).

SIL).

För andelsägaren utgör utdelning från en aktiefond i allmänhet intäkt av kapital (385 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), KL, jfr dock punkt 2 av anvisningarna till 285 KL). Kupongskatt tas ut på utdelningen enligt samma regler som gäller för aktieutdelning. Avyttras en andel genom försäljning eller inlösen, beskattas eventuell vinst för andelsägaren som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. För vinstberäkningen gäller sam- ma regler som för reavinst på grund av avyttring av aktier (355 3mom. KL).

För andelsägaren utgör utdelning från en aktiefond i allmänhet intäkt av

För

andelsägaren

utgör

utdelning

från

en

aktiefond

i

allmänhet

intäkt

av

kapital (385 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), KL, jfr dock punkt

kapital

(385

1

mom.

kommunalskattelagen

(1928:

370),

KL,

jfr

dock

punkt

2 av anvisningarna till 285 KL). Kupongskatt tas ut på utdelningen enligt

2

av

anvisningarna

till

285

KL).

Kupongskatt

tas

ut

utdelningen

enligt

samma regler som gäller för aktieutdelning. Avyttras en andel genom

samma

regler

som

gäller

för

aktieutdelning.

Avyttras

en

andel

genom

försäljning eller inlösen, beskattas eventuell vinst för andelsägaren som

försäljning

eller

inlösen,

beskattas

eventuell

vinst

för

andelsägaren

som

inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. För vinstberäkningen gäller sam-

inkomst

av

tillfällig

förvärvsverksamhet.

För

vinstberäkningen

gäller

sam-

ma regler som för reavinst på grund av avyttring av aktier (355 3mom.

ma

regler

som

för

reavinst

grund

av

avyttring

av

aktier

(355

3mom.

KL).

KL).

Prop.

1986/87:

40

3 Utnyttjande av avkastningsfonder i skatteundandragande syfte Vid inlösen av en andel i en avkastningsfond skall vinstberäkningen som nyss nämnts ske enligt reavinstreglema för aktier. Den värdestegring som regelmässigt sker från det att utdelning lyfts på en andel består i huvudsak av ränta men blir vid inlösen beskattad enligt aktievinstreglerna. Det betyder att utdelningen endast beskattas till 40% om fondandelen inne- hafts två år eller mera vid inlösentillfället. Om andelsägaren tillgodogör sig värdestegringen genom att behålla andelen och lyfta utdelning beskattas den i sin helhet som ränta. Denna skillnad i beskattningen har varit förut- sedd vid lagstiftningens tillkomst. Det finns emellertid andra förfaranden med andelar i avkastningsfonder som kan medföra avsevärda, ej avsedda skattelättnader. Ett sådant är följande. Just före utdelningsdagen är den ackumulerade utdelningen i fonden som störst och priset för en andel blir därför förhöjt i motsvarande mån. Den som köper en fondandel vid tiden just före utdelningstillfället får alltså betala ett förhållandevis högt pris för andelen. Detta pris utgör hans anskaffningskostnad vid en senare inlösen av andelen. På utdelningsdagen får andelsägarna en intäkt som skall beskattas som inkomst av kapital. I samband med att utdelningen betalas ut från fonden minskar givetvis dess förmögenhet med det samlade utdelningsbeloppet. Värdet av varje fondan- del sjunker alltså med ett belopp som i princip motsvarar den utdelning som erhållits på andelen. Om sedan fondandelen inlöses omedelbart efter utdelningsdagen uppkommer en reaförlust som beloppsmässigt motsvarar utdelningsbeloppet. Genom att köpa andelar i avkastningsfonder före utdelningstillfället och inlösa dem omedelbart efter detta tillfälle kan den skattskyldige alltså framkalla en reaförlust. På grund av den korta innehavstiden är förlusten avdragsgill till oavkortat belopp enligt bestämmelserna i punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 365 KL. Förlusten kan alltså användas för kvittning mot reavinster som uppstått vid försäljning av exempelvis aktier, fastighe- ter och bostadsrätter. Det nu skisserade förfarandet är riskfritt. Det beror på att avkastnings- fonderna placerar sina pengar i statspapper och andra s.k. guldkantade värdepapper. På grund av att avkastningen från fonden kan beräknas med stor precision står det vid förvärvstillfället också klan hur stor insatsen i fonden måste vara för att den skattskyldige skall kunna tillskapa precis så stor reaförlust som han anser sig behöva. Vad jag hittills anfört har tagit sikte på den möjlighet som användningen av avkastningsfonder ger att kvitta bort en tidigare under beskattningsåret uppkommen reavinst och detta oavsett vinstens storlek. Emellertid är det ju klart att den uppkomna reaförlusten motsvaras av en lika stor'utdel- ningsinkomst. Som jag tidigare nämnt skall denna tas upp till beskattning under inkomst av kapital. Om den skattskyldige under beskattningsåret också har ett minst lika stort underskott i förvärvskällan kapital uppnår han den fördelen med förfarandet att utdelningsinkomsten kan kvittas mot underskottet. Om utdelningsinkomsten är mindre än kapitalunderskottet Prop. 1986/87: 40

3 Utnyttjande av avkastningsfonder i skatteundandragande syfte

3 Utnyttjande av avkastningsfonder i skatteundandragande syfte

3 Utnyttjande av avkastningsfonder i

3

Utnyttjande

av

avkastningsfonder

i

skatteundandragande syfte

skatteundandragande

syfte

Vid inlösen av en andel i en avkastningsfond skall vinstberäkningen som nyss nämnts ske enligt reavinstreglema för aktier. Den värdestegring som regelmässigt sker från det att utdelning lyfts på en andel består i huvudsak av ränta men blir vid inlösen beskattad enligt aktievinstreglerna. Det betyder att utdelningen endast beskattas till 40% om fondandelen inne- hafts två år eller mera vid inlösentillfället. Om andelsägaren tillgodogör sig värdestegringen genom att behålla andelen och lyfta utdelning beskattas den i sin helhet som ränta. Denna skillnad i beskattningen har varit förut- sedd vid lagstiftningens tillkomst. Det finns emellertid andra förfaranden med andelar i avkastningsfonder som kan medföra avsevärda, ej avsedda skattelättnader. Ett sådant är följande. Just före utdelningsdagen är den ackumulerade utdelningen i fonden som störst och priset för en andel blir därför förhöjt i motsvarande mån. Den som köper en fondandel vid tiden just före utdelningstillfället får alltså betala ett förhållandevis högt pris för andelen. Detta pris utgör hans anskaffningskostnad vid en senare inlösen av andelen. På utdelningsdagen får andelsägarna en intäkt som skall beskattas som inkomst av kapital. I samband med att utdelningen betalas ut från fonden minskar givetvis dess förmögenhet med det samlade utdelningsbeloppet. Värdet av varje fondan- del sjunker alltså med ett belopp som i princip motsvarar den utdelning som erhållits på andelen. Om sedan fondandelen inlöses omedelbart efter utdelningsdagen uppkommer en reaförlust som beloppsmässigt motsvarar utdelningsbeloppet. Genom att köpa andelar i avkastningsfonder före utdelningstillfället och inlösa dem omedelbart efter detta tillfälle kan den skattskyldige alltså framkalla en reaförlust. På grund av den korta innehavstiden är förlusten avdragsgill till oavkortat belopp enligt bestämmelserna i punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 365 KL. Förlusten kan alltså användas för kvittning mot reavinster som uppstått vid försäljning av exempelvis aktier, fastighe- ter och bostadsrätter. Det nu skisserade förfarandet är riskfritt. Det beror på att avkastnings- fonderna placerar sina pengar i statspapper och andra s.k. guldkantade värdepapper. På grund av att avkastningen från fonden kan beräknas med stor precision står det vid förvärvstillfället också klan hur stor insatsen i

Vid inlösen av en andel i en avkastningsfond skall vinstberäkningen som nyss nämnts ske enligt reavinstreglema för aktier. Den värdestegring som regelmässigt sker från det att utdelning lyfts på en andel består i huvudsak av ränta men blir vid inlösen beskattad enligt aktievinstreglerna. Det betyder att utdelningen endast beskattas till 40% om fondandelen inne- hafts två år eller mera vid inlösentillfället. Om andelsägaren tillgodogör sig värdestegringen genom att behålla andelen och lyfta utdelning beskattas den i sin helhet som ränta. Denna skillnad i beskattningen har varit förut- sedd vid lagstiftningens tillkomst.

Vid inlösen av en andel i en avkastningsfond skall vinstberäkningen som

Vid

inlösen

av

en

andel

i

en

avkastningsfond

skall

vinstberäkningen

som

nyss nämnts ske enligt reavinstreglema för aktier. Den värdestegring som

nyss

nämnts

ske

enligt

reavinstreglema

för

aktier.

Den

värdestegring

som

regelmässigt sker från det att utdelning lyfts på en andel består i huvudsak

regelmässigt

sker

från

det

att

utdelning

lyfts

en

andel

består

i

huvudsak

av ränta men blir vid inlösen beskattad enligt aktievinstreglerna. Det

av

ränta

men

blir

vid

inlösen

beskattad

enligt

aktievinstreglerna.

Det

betyder att utdelningen endast beskattas till 40% om fondandelen inne-

betyder

att

utdelningen

endast

beskattas

till

40%

om

fondandelen

inne-

hafts två år eller mera vid inlösentillfället. Om andelsägaren tillgodogör sig

hafts

två

år

eller

mera

vid

inlösentillfället.

Om

andelsägaren

tillgodogör

sig

värdestegringen genom att behålla andelen och lyfta utdelning beskattas

värdestegringen

genom

att

behålla

andelen

och

lyfta

utdelning

beskattas

den i sin helhet som ränta. Denna skillnad i beskattningen har varit förut-

den

i

sin

helhet

som

ränta.

Denna

skillnad

i

beskattningen

har

varit

förut-

sedd vid lagstiftningens tillkomst.

sedd

vid

lagstiftningens

tillkomst.

Det finns emellertid andra förfaranden med andelar i avkastningsfonder som kan medföra avsevärda, ej avsedda skattelättnader. Ett sådant är följande. Just före utdelningsdagen är den ackumulerade utdelningen i fonden som störst och priset för en andel blir därför förhöjt i motsvarande mån. Den som köper en fondandel vid tiden just före utdelningstillfället får alltså betala ett förhållandevis högt pris för andelen. Detta pris utgör hans anskaffningskostnad vid en senare inlösen av andelen. På utdelningsdagen får andelsägarna en intäkt som skall beskattas som inkomst av kapital. I samband med att utdelningen betalas ut från fonden minskar givetvis dess förmögenhet med det samlade utdelningsbeloppet. Värdet av varje fondan- del sjunker alltså med ett belopp som i princip motsvarar den utdelning som erhållits på andelen. Om sedan fondandelen inlöses omedelbart efter utdelningsdagen uppkommer en reaförlust som beloppsmässigt motsvarar utdelningsbeloppet.

Det finns emellertid andra förfaranden med andelar i avkastningsfonder

Det

finns

emellertid

andra

förfaranden

med

andelar

i

avkastningsfonder

som kan medföra avsevärda, ej avsedda skattelättnader. Ett sådant är

som

kan

medföra

avsevärda,

ej

avsedda

skattelättnader.

Ett

sådant

är

följande. Just före utdelningsdagen är den ackumulerade utdelningen i

följande.

Just

före

utdelningsdagen

är

den

ackumulerade

utdelningen

i

fonden som störst och priset för en andel blir därför förhöjt i motsvarande

fonden

som

störst

och

priset

för

en

andel

blir

därför

förhöjt

i

motsvarande

mån. Den som köper en fondandel vid tiden just före utdelningstillfället får

mån.

Den

som

köper

en

fondandel

vid

tiden

just

före

utdelningstillfället

får

alltså betala ett förhållandevis högt pris för andelen. Detta pris utgör hans

alltså

betala

ett

förhållandevis

högt

pris

för

andelen.

Detta

pris

utgör

hans

anskaffningskostnad vid en senare inlösen av andelen. På utdelningsdagen

anskaffningskostnad

vid

en

senare

inlösen

av

andelen.

utdelningsdagen

får andelsägarna en intäkt som skall beskattas som inkomst av kapital. I

får

andelsägarna

en

intäkt

som

skall

beskattas

som

inkomst

av

kapital.

I

samband med att utdelningen betalas ut från fonden minskar givetvis dess

samband

med

att

utdelningen

betalas

ut

från

fonden

minskar

givetvis

dess

förmögenhet med det samlade utdelningsbeloppet. Värdet av varje fondan-

förmögenhet

med

det

samlade

utdelningsbeloppet.

Värdet

av

varje

fondan-

del sjunker alltså med ett belopp som i princip motsvarar den utdelning

del

sjunker

alltså

med

ett

belopp

som

i

princip

motsvarar

den

utdelning

som erhållits på andelen. Om sedan fondandelen inlöses omedelbart efter

som

erhållits

andelen.

Om

sedan

fondandelen

inlöses

omedelbart

efter

utdelningsdagen uppkommer en reaförlust som beloppsmässigt motsvarar

utdelningsdagen

uppkommer

en

reaförlust

som

beloppsmässigt

motsvarar

utdelningsbeloppet.

utdelningsbeloppet.

Genom att köpa andelar i avkastningsfonder före utdelningstillfället och inlösa dem omedelbart efter detta tillfälle kan den skattskyldige alltså framkalla en reaförlust. På grund av den korta innehavstiden är förlusten avdragsgill till oavkortat belopp enligt bestämmelserna i punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 365 KL. Förlusten kan alltså användas för kvittning mot reavinster som uppstått vid försäljning av exempelvis aktier, fastighe- ter och bostadsrätter.

Genom att köpa andelar i avkastningsfonder före utdelningstillfället och

Genom

att

köpa

andelar

i

avkastningsfonder

före

utdelningstillfället

och

inlösa dem omedelbart efter detta tillfälle kan den skattskyldige alltså

inlösa

dem

omedelbart

efter

detta

tillfälle

kan

den

skattskyldige

alltså

framkalla en reaförlust. På grund av den korta innehavstiden är förlusten

framkalla

en

reaförlust.

grund

av

den

korta

innehavstiden

är

förlusten

avdragsgill till oavkortat belopp enligt bestämmelserna i punkterna 3 och 4

avdragsgill

till

oavkortat

belopp

enligt

bestämmelserna

i

punkterna

3

och

4

av anvisningarna till 365 KL. Förlusten kan alltså användas för kvittning

av

anvisningarna

till

365

KL.

Förlusten

kan

alltså

användas

för

kvittning

mot reavinster som uppstått vid försäljning av exempelvis aktier, fastighe-

mot

reavinster

som

uppstått

vid

försäljning

av

exempelvis

aktier,

fastighe-

ter och bostadsrätter.

ter

och

bostadsrätter.

Det nu skisserade förfarandet är riskfritt. Det beror på att avkastnings- fonderna placerar sina pengar i statspapper och andra s.k. guldkantade värdepapper. På grund av att avkastningen från fonden kan beräknas med stor precision står det vid förvärvstillfället också klan hur stor insatsen i

Det nu skisserade förfarandet är riskfritt. Det beror på att avkastnings-

Det

nu

skisserade

förfarandet

är

riskfritt.

Det

beror

att

avkastnings-

fonderna placerar sina pengar i statspapper och andra s.k. guldkantade

fonderna

placerar

sina

pengar

i

statspapper

och

andra

s.k.

guldkantade

värdepapper. På grund av att avkastningen från fonden kan beräknas med

värdepapper.

grund

av

att

avkastningen

från

fonden

kan

beräknas

med

stor precision står det vid förvärvstillfället också klan hur stor insatsen i

stor

precision

står

det

vid

förvärvstillfället

också

klan

hur

stor

insatsen

i

fonden måste vara för att den skattskyldige skall kunna tillskapa precis så stor reaförlust som han anser sig behöva.

fonden måste vara för att den skattskyldige skall kunna tillskapa precis så stor reaförlust som han anser sig behöva.

fonden måste vara för att den skattskyldige skall kunna tillskapa precis så

fonden

måste

vara

för

att

den

skattskyldige

skall

kunna

tillskapa

precis

stor reaförlust som han anser sig behöva.

stor

reaförlust

som

han

anser

sig

behöva.

Vad jag hittills anfört har tagit sikte på den möjlighet som användningen av avkastningsfonder ger att kvitta bort en tidigare under beskattningsåret uppkommen reavinst och detta oavsett vinstens storlek. Emellertid är det ju klart att den uppkomna reaförlusten motsvaras av en lika stor'utdel- ningsinkomst. Som jag tidigare nämnt skall denna tas upp till beskattning under inkomst av kapital. Om den skattskyldige under beskattningsåret också har ett minst lika stort underskott i förvärvskällan kapital uppnår han den fördelen med förfarandet att utdelningsinkomsten kan kvittas mot underskottet. Om utdelningsinkomsten är mindre än kapitalunderskottet

Vad jag hittills anfört har tagit sikte på den möjlighet som användningen av avkastningsfonder ger att kvitta bort en tidigare under beskattningsåret uppkommen reavinst och detta oavsett vinstens storlek. Emellertid är det ju klart att den uppkomna reaförlusten motsvaras av en lika stor'utdel- ningsinkomst. Som jag tidigare nämnt skall denna tas upp till beskattning under inkomst av kapital. Om den skattskyldige under beskattningsåret också har ett minst lika stort underskott i förvärvskällan kapital uppnår han den fördelen med förfarandet att utdelningsinkomsten kan kvittas mot underskottet. Om utdelningsinkomsten är mindre än kapitalunderskottet

Vad jag hittills anfört har tagit sikte på den möjlighet som användningen

Vad

jag

hittills

anfört

har

tagit

sikte

den

möjlighet

som

användningen

av avkastningsfonder ger att kvitta bort en tidigare under beskattningsåret

av

avkastningsfonder

ger

att

kvitta

bort

en

tidigare

under

beskattningsåret

uppkommen reavinst och detta oavsett vinstens storlek. Emellertid är det

uppkommen

reavinst

och

detta

oavsett

vinstens

storlek.

Emellertid

är

det

ju klart att den uppkomna reaförlusten motsvaras av en lika stor'utdel-

ju

klart

att

den

uppkomna

reaförlusten

motsvaras

av

en

lika

stor'utdel-

ningsinkomst. Som jag tidigare nämnt skall denna tas upp till beskattning

ningsinkomst.

Som

jag

tidigare

nämnt

skall

denna

tas

upp

till

beskattning

under inkomst av kapital. Om den skattskyldige under beskattningsåret

under

inkomst

av

kapital.

Om

den

skattskyldige

under

beskattningsåret

också har ett minst lika stort underskott i förvärvskällan kapital uppnår

också

har

ett

minst

lika

stort

underskott

i

förvärvskällan

kapital

uppnår

han den fördelen med förfarandet att utdelningsinkomsten kan kvittas mot

han

den

fördelen

med

förfarandet

att

utdelningsinkomsten

kan

kvittas

mot

underskottet. Om utdelningsinkomsten är mindre än kapitalunderskottet

underskottet.

Om

utdelningsinkomsten

är

mindre

än

kapitalunderskottet

Prop.

1986/87:

40

blir effekten att avdragsbegränsningen blir tillämplig på en del av under- skottet, medan resultatet i motsatt fall blir ett överskott i kapital om hela reavinsten elimineras. Effekten blir således att en reavinst kan elimineras samtidigt som underskottet i kapital helt eller delvis bortfaller vid bestäm- ningen av underlaget för beräkning av tilläggsbelopp eller m.a.o. att den genom inkomstskattereformen införda avdragsbegränsningen helt eller delvis kringgås. ' Även för det fallet att den skattskyldige i utgångsläget endast erhållit en skattepliktig reavinst under beskattningsåret kan stora skatteförmåner uppkomma genom användning av avkastningsfonder. Förfarandet sker då i flera steg. Det första steget är att på det sätt jag tidigare skisserat köpa och inlösa fondandelar till så stora belopp att reaförlusten uppväger den ur- Sprungliga reavinsten. Dessa poster kvittas mot varandra i självdeklara- tionen. Den utdelningsinkomst som uppkommit kvittas i sin tur bort genom att den skattskyldige tar upp ett lån mot förskottsränta. Lånet används för förvärv av andelar i avkastningsfonder. För att få full avdragseffekt be- stäms lånebeloppet så att förskottsräntan motsvarar utdelningsbeloppet. Resultatet av dessa transaktioner blir att den skattskyldige inte kommer att redovisa någon reavinst och heller ingen utdelningsinkomst till beskattning under det aktuella året. Under det nästföljande året upprepas utbetalning- en av förskottsräntan vilket leder till att utdelningsinkomsten även för detta år kommer att i vart fall till helt övervägande del bli neutraliserad i skattesammanhang. Nästa år inlöses andelarna strax före utdelningstillfäl- let. Genom att avkastningsfonderna regelmässigt flyttar fram utdelnings- tillfället några dagar för varje år har tvåårsgränsen passerats. Utdelnings- inkomsten kan således tas ut med en till 40% reducerad beskattning i form av en reavinst. Det förfarande som jag nu kortfattat redogjort för innebär alltså att den ursprungliga reavinsten rullas framåt i tiden till dess att den kan tas ut med lägre beskattning. 4 Överväganden Mitt förslag: Beskattning på grund av avyttring av en andel i en avkastningsfond skall ske i inkomstslaget kapital. Skälen för mitt förslag: Genom avkastningsfonderna kan personer med litet kapital få del av den i allmänhet goda ränteavkastningen på statsskuld- växlar, skattkammarväxlar, riksobligationer, bankcertifrkat och andra lik- nande värdepapper som normalt endast utges med mycket höga nominella belopp, ofta minst en miljon kr. En direktinvestering i sådana papper är inte tänkbar för den vanlige spararen. Avkastningsfonderna fyller därför en viktig funktion på kapitalmarknaden. Detta visas också av fondernas snabba värdetillväxt under de senaste åren. De tidigare beskrivna sätten att utnyttja avkastningsfonderna har emel- lertid endast till syfte att undgå effekterna av avdragsbegränsningen och eliminera eller kraftigt minska skatten på en reavinst. I båda fallen är det Prop. 1986/87: 40 10

blir effekten att avdragsbegränsningen blir tillämplig på en del av under- skottet, medan resultatet i motsatt fall blir ett överskott i kapital om hela reavinsten elimineras. Effekten blir således att en reavinst kan elimineras samtidigt som underskottet i kapital helt eller delvis bortfaller vid bestäm- ningen av underlaget för beräkning av tilläggsbelopp eller m.a.o. att den genom inkomstskattereformen införda avdragsbegränsningen helt eller delvis kringgås. ' Även för det fallet att den skattskyldige i utgångsläget endast erhållit en skattepliktig reavinst under beskattningsåret kan stora skatteförmåner uppkomma genom användning av avkastningsfonder. Förfarandet sker då i flera steg. Det första steget är att på det sätt jag tidigare skisserat köpa och inlösa fondandelar till så stora belopp att reaförlusten uppväger den ur- Sprungliga reavinsten. Dessa poster kvittas mot varandra i självdeklara- tionen. Den utdelningsinkomst som uppkommit kvittas i sin tur bort genom att den skattskyldige tar upp ett lån mot förskottsränta. Lånet används för förvärv av andelar i avkastningsfonder. För att få full avdragseffekt be- stäms lånebeloppet så att förskottsräntan motsvarar utdelningsbeloppet. Resultatet av dessa transaktioner blir att den skattskyldige inte kommer att redovisa någon reavinst och heller ingen utdelningsinkomst till beskattning under det aktuella året. Under det nästföljande året upprepas utbetalning- en av förskottsräntan vilket leder till att utdelningsinkomsten även för detta år kommer att i vart fall till helt övervägande del bli neutraliserad i skattesammanhang. Nästa år inlöses andelarna strax före utdelningstillfäl- let. Genom att avkastningsfonderna regelmässigt flyttar fram utdelnings- tillfället några dagar för varje år har tvåårsgränsen passerats. Utdelnings- inkomsten kan således tas ut med en till 40% reducerad beskattning i form av en reavinst. Det förfarande som jag nu kortfattat redogjort för innebär alltså att den ursprungliga reavinsten rullas framåt i tiden till dess att den kan tas ut med lägre beskattning.

blir effekten att avdragsbegränsningen blir tillämplig på en del av under- skottet, medan resultatet i motsatt fall blir ett överskott i kapital om hela reavinsten elimineras. Effekten blir således att en reavinst kan elimineras samtidigt som underskottet i kapital helt eller delvis bortfaller vid bestäm- ningen av underlaget för beräkning av tilläggsbelopp eller m.a.o. att den genom inkomstskattereformen införda avdragsbegränsningen helt eller delvis kringgås. '

blir effekten att avdragsbegränsningen blir tillämplig på en del av under-

blir

effekten

att

avdragsbegränsningen

blir

tillämplig

en

del

av

under-

skottet, medan resultatet i motsatt fall blir ett överskott i kapital om hela

skottet,

medan

resultatet

i

motsatt

fall

blir

ett

överskott

i

kapital

om

hela

reavinsten elimineras. Effekten blir således att en reavinst kan elimineras

reavinsten

elimineras.

Effekten

blir

således

att

en

reavinst

kan

elimineras

samtidigt som underskottet i kapital helt eller delvis bortfaller vid bestäm-

samtidigt

som

underskottet

i

kapital

helt

eller

delvis

bortfaller

vid

bestäm-

ningen av underlaget för beräkning av tilläggsbelopp eller m.a.o. att den

ningen

av

underlaget

för

beräkning

av

tilläggsbelopp

eller

m.a.o.

att

den

genom inkomstskattereformen införda avdragsbegränsningen helt eller

genom

inkomstskattereformen

införda

avdragsbegränsningen

helt

eller

delvis kringgås. '

delvis

kringgås.

'

Även för det fallet att den skattskyldige i utgångsläget endast erhållit en skattepliktig reavinst under beskattningsåret kan stora skatteförmåner uppkomma genom användning av avkastningsfonder. Förfarandet sker då i flera steg. Det första steget är att på det sätt jag tidigare skisserat köpa och inlösa fondandelar till så stora belopp att reaförlusten uppväger den ur- Sprungliga reavinsten. Dessa poster kvittas mot varandra i självdeklara- tionen. Den utdelningsinkomst som uppkommit kvittas i sin tur bort genom att den skattskyldige tar upp ett lån mot förskottsränta. Lånet används för förvärv av andelar i avkastningsfonder. För att få full avdragseffekt be- stäms lånebeloppet så att förskottsräntan motsvarar utdelningsbeloppet. Resultatet av dessa transaktioner blir att den skattskyldige inte kommer att redovisa någon reavinst och heller ingen utdelningsinkomst till beskattning under det aktuella året. Under det nästföljande året upprepas utbetalning- en av förskottsräntan vilket leder till att utdelningsinkomsten även för detta år kommer att i vart fall till helt övervägande del bli neutraliserad i skattesammanhang. Nästa år inlöses andelarna strax före utdelningstillfäl- let. Genom att avkastningsfonderna regelmässigt flyttar fram utdelnings- tillfället några dagar för varje år har tvåårsgränsen passerats. Utdelnings- inkomsten kan således tas ut med en till 40% reducerad beskattning i form av en reavinst. Det förfarande som jag nu kortfattat redogjort för innebär alltså att den ursprungliga reavinsten rullas framåt i tiden till dess att den kan tas ut med lägre beskattning.

Även för det fallet att den skattskyldige i utgångsläget endast erhållit en

Även

för

det

fallet

att

den

skattskyldige

i

utgångsläget

endast

erhållit

en

skattepliktig reavinst under beskattningsåret kan stora skatteförmåner

skattepliktig

reavinst

under

beskattningsåret

kan

stora

skatteförmåner

uppkomma genom användning av avkastningsfonder. Förfarandet sker då i

uppkomma

genom

användning

av

avkastningsfonder.

Förfarandet

sker

i

flera steg. Det första steget är att på det sätt jag tidigare skisserat köpa och

flera

steg.

Det

första

steget

är

att

det

sätt

jag

tidigare

skisserat

köpa

och

inlösa fondandelar till så stora belopp att reaförlusten uppväger den ur-

inlösa

fondandelar

till

stora

belopp

att

reaförlusten

uppväger

den

ur-

Sprungliga reavinsten. Dessa poster kvittas mot varandra i självdeklara-

Sprungliga

reavinsten.

Dessa

poster

kvittas

mot

varandra

i

självdeklara-

tionen. Den utdelningsinkomst som uppkommit kvittas i sin tur bort genom

tionen.

Den

utdelningsinkomst

som

uppkommit

kvittas

i

sin

tur

bort

genom

att den skattskyldige tar upp ett lån mot förskottsränta. Lånet används för

att

den

skattskyldige

tar

upp

ett

lån

mot

förskottsränta.

Lånet

används

för

förvärv av andelar i avkastningsfonder. För att få full avdragseffekt be-

förvärv

av

andelar

i

avkastningsfonder.

För

att

full

avdragseffekt

be-

stäms lånebeloppet så att förskottsräntan motsvarar utdelningsbeloppet.

stäms

lånebeloppet

att

förskottsräntan

motsvarar

utdelningsbeloppet.

Resultatet av dessa transaktioner blir att den skattskyldige inte kommer att

Resultatet

av

dessa

transaktioner

blir

att

den

skattskyldige

inte

kommer

att

redovisa någon reavinst och heller ingen utdelningsinkomst till beskattning

redovisa

någon

reavinst

och

heller

ingen

utdelningsinkomst

till

beskattning

under det aktuella året. Under det nästföljande året upprepas utbetalning-

under

det

aktuella

året.

Under

det

nästföljande

året

upprepas

utbetalning-

en av förskottsräntan vilket leder till att utdelningsinkomsten även för

en

av

förskottsräntan

vilket

leder

till

att

utdelningsinkomsten

även

för

detta år kommer att i vart fall till helt övervägande del bli neutraliserad i

detta

år

kommer

att

i

vart

fall

till

helt

övervägande

del

bli

neutraliserad

i

skattesammanhang. Nästa år inlöses andelarna strax före utdelningstillfäl-

skattesammanhang.

Nästa

år

inlöses

andelarna

strax

före

utdelningstillfäl-

let. Genom att avkastningsfonderna regelmässigt flyttar fram utdelnings-

let.

Genom

att

avkastningsfonderna

regelmässigt

flyttar

fram

utdelnings-

tillfället några dagar för varje år har tvåårsgränsen passerats. Utdelnings-

tillfället

några

dagar

för

varje

år

har

tvåårsgränsen

passerats.

Utdelnings-

inkomsten kan således tas ut med en till 40% reducerad beskattning i form

inkomsten

kan

således

tas

ut

med

en

till

40%

reducerad

beskattning

i

form

av en reavinst. Det förfarande som jag nu kortfattat redogjort för innebär

av

en

reavinst.

Det

förfarande

som

jag

nu

kortfattat

redogjort

för

innebär

alltså att den ursprungliga reavinsten rullas framåt i tiden till dess att den

alltså

att

den

ursprungliga

reavinsten

rullas

framåt

i

tiden

till

dess

att

den

kan tas ut med lägre beskattning.

kan

tas

ut

med

lägre

beskattning.

4 Överväganden

4 Överväganden

4 Överväganden

4

Överväganden

Mitt förslag: Beskattning på grund av avyttring av en andel i en

Mitt förslag: Beskattning på grund av avyttring av en andel i en

Mitt förslag: Beskattning på grund av avyttring av en andel i en

Mitt

förslag:

Beskattning

grund

av

avyttring

av

en

andel

i

en

avkastningsfond skall ske i inkomstslaget kapital.

avkastningsfond skall ske i inkomstslaget kapital.

avkastningsfond skall ske i inkomstslaget kapital.

avkastningsfond

skall

ske

i

inkomstslaget

kapital.

Skälen för mitt förslag: Genom avkastningsfonderna kan personer med litet kapital få del av den i allmänhet goda ränteavkastningen på statsskuld- växlar, skattkammarväxlar, riksobligationer, bankcertifrkat och andra lik- nande värdepapper som normalt endast utges med mycket höga nominella belopp, ofta minst en miljon kr. En direktinvestering i sådana papper är inte tänkbar för den vanlige spararen. Avkastningsfonderna fyller därför en viktig funktion på kapitalmarknaden. Detta visas också av fondernas snabba värdetillväxt under de senaste åren. De tidigare beskrivna sätten att utnyttja avkastningsfonderna har emel- lertid endast till syfte att undgå effekterna av avdragsbegränsningen och eliminera eller kraftigt minska skatten på en reavinst. I båda fallen är det

Skälen för mitt förslag: Genom avkastningsfonderna kan personer med litet kapital få del av den i allmänhet goda ränteavkastningen på statsskuld- växlar, skattkammarväxlar, riksobligationer, bankcertifrkat och andra lik- nande värdepapper som normalt endast utges med mycket höga nominella belopp, ofta minst en miljon kr. En direktinvestering i sådana papper är inte tänkbar för den vanlige spararen. Avkastningsfonderna fyller därför en viktig funktion på kapitalmarknaden. Detta visas också av fondernas snabba värdetillväxt under de senaste åren.

Skälen för mitt förslag: Genom avkastningsfonderna kan personer med

Skälen

för

mitt

förslag:

Genom

avkastningsfonderna

kan

personer

med

litet kapital få del av den i allmänhet goda ränteavkastningen på statsskuld-

litet

kapital

del

av

den

i

allmänhet

goda

ränteavkastningen

statsskuld-

växlar, skattkammarväxlar, riksobligationer, bankcertifrkat och andra lik-

växlar,

skattkammarväxlar,

riksobligationer,

bankcertifrkat

och

andra

lik-

nande värdepapper som normalt endast utges med mycket höga nominella

nande

värdepapper

som

normalt

endast

utges

med

mycket

höga

nominella

belopp, ofta minst en miljon kr. En direktinvestering i sådana papper är

belopp,

ofta

minst

en

miljon

kr.

En

direktinvestering

i

sådana

papper

är

inte tänkbar för den vanlige spararen. Avkastningsfonderna fyller därför

inte

tänkbar

för

den

vanlige

spararen.

Avkastningsfonderna

fyller

därför

en viktig funktion på kapitalmarknaden. Detta visas också av fondernas

en

viktig

funktion

kapitalmarknaden.

Detta

visas

också

av

fondernas

snabba värdetillväxt under de senaste åren.

snabba

värdetillväxt

under

de

senaste

åren.

De tidigare beskrivna sätten att utnyttja avkastningsfonderna har emel- lertid endast till syfte att undgå effekterna av avdragsbegränsningen och eliminera eller kraftigt minska skatten på en reavinst. I båda fallen är det

De tidigare beskrivna sätten att utnyttja avkastningsfonderna har emel-

De

tidigare

beskrivna

sätten

att

utnyttja

avkastningsfonderna

har

emel-

lertid endast till syfte att undgå effekterna av avdragsbegränsningen och

lertid

endast

till

syfte

att

undgå

effekterna

av

avdragsbegränsningen

och

eliminera eller kraftigt minska skatten på en reavinst. I båda fallen är det

eliminera

eller

kraftigt

minska

skatten

en

reavinst.

I

båda

fallen

är

det

Prop.

1986/87:

40

10

10

10

10

alltså helt klart att fonderna används endast för att uppnå skattemässiga förmåner. Det är naturligtvis också möjligt att på angivet sätt framkalla reaförluster med syfte att använda dessa för kvittning mot under kom- mande år väntade reavinster. Förfarandet kan sannolikt anpassas så att skatteförmåner uppnås också i mer komplicerade förfaranden. Enligt min mening är dessa förfaranden inte acceptabla. Det är ägnat att inge olust när denna i första hand till småsparare riktade placeringsform utnyttjas i skatteundandragande syfte. Jag anser därför att det finns starka skäl för ett ingripande riktat mot dessa handlingssätt. Flera lösningar är i och för sig möjliga för att komma till rätta med problemen. Ett alternativ är att begränsa avdragsrätten för reaförluster på andelar i avkastningsfonder. Det kan ske genom en bestämmelse enligt vilken endast en viss del. t. ex. 40 %, av förlusten är avdragsgill oavsett innehavstidens längd. En annan möjlighet är att begränsa avdragsrätten för reaförlusterna på liknande sätt som gäller för premieobligationer. Det skulle innebära att förlusterna endast fick kvittas mot vinster på samma slags andelar, eventuellt med utvidgning till något eller några andra slag av reavinster. Emellertid står det klart att de nu nämnda alternativen är förenade med avsevärda nackdelar. I det första fallet kommer en förlust inte att bli avdragsgill fullt ut trots att den i princip beror på att en i sin helhet skattepliktig utdelning mottagits. En asymmetri skulle uppkomma i be— skattningen som uteslutande vore till andelsägarens nackdel. Detta är otillfredsställande, särskilt i de fall då andelsägaren av likviditetsskäl inte kan anpassa tidpunkten för inlösen så att effekten undviks. Det är också klart att denna lösning medför inlåsningseffekter med hänsyn till den obenägenhet att inlösa andelar med förlust som den leder till. Även det andra alternativet torde leda till inlåsningseffekter av minst lika stor omfattning. I vissa fall skulle en andelsägare endast kunna tillgo- dogöra sig en förlust genom att nyinvestera i fondandelar och realisera dessa med vinst. I båda de nu diskuterade fallen leder bestämmelserna således till att andelsägarna tvingas göra skattemässiga överväganden vid sidan av de rent ekonomiska. Enligt min uppfattning bör sådana lösningar undvikas. Ett ytterligare alternativ är att införa räntebeskattning av andelar i avkastningsfonder. Den lösningen leder till att inte endast den uppburna utdelningen kommer att beskattas som inkomst av kapital utan även vinst eller förlust vid inlösen av en andel. Värdeförändringar på en fondandel torde i mycket stor utsträckning bestå av ränta. Det kan därför hävdas att detta alternativ ger en korrekt och ändamålsenlig beskattning av fondande— larna. Det ger också bättre neutralitet mellan direkt ägande av obligationer och liknande värdepapper och indirekt ägande via en fond än vad de nuvarande reglerna ger. De nu nämnda förhållandena utgör tungt vägande skäl för räntebeskattning. Lösningen lider heller inte av de brister som belastar de tidigare diskuterade alternativen. Den ordningen förordades också av kapitalvinstkommittén. Även enligt min mening bör ett ingripande göras genom en övergång till räntebeskattning. En räntebeskattning kräver att man skiljer mellan av- Prop. 1986/87: 40 11

alltså helt klart att fonderna används endast för att uppnå skattemässiga förmåner. Det är naturligtvis också möjligt att på angivet sätt framkalla reaförluster med syfte att använda dessa för kvittning mot under kom- mande år väntade reavinster. Förfarandet kan sannolikt anpassas så att skatteförmåner uppnås också i mer komplicerade förfaranden. Enligt min mening är dessa förfaranden inte acceptabla. Det är ägnat att inge olust när denna i första hand till småsparare riktade placeringsform utnyttjas i skatteundandragande syfte. Jag anser därför att det finns starka skäl för ett ingripande riktat mot dessa handlingssätt.

alltså helt klart att fonderna används endast för att uppnå skattemässiga förmåner. Det är naturligtvis också möjligt att på angivet sätt framkalla reaförluster med syfte att använda dessa för kvittning mot under kom- mande år väntade reavinster. Förfarandet kan sannolikt anpassas så att skatteförmåner uppnås också i mer komplicerade förfaranden.

alltså helt klart att fonderna används endast för att uppnå skattemässiga

alltså

helt

klart

att

fonderna

används

endast

för

att

uppnå

skattemässiga

förmåner. Det är naturligtvis också möjligt att på angivet sätt framkalla

förmåner.

Det

är

naturligtvis

också

möjligt

att

angivet

sätt

framkalla

reaförluster med syfte att använda dessa för kvittning mot under kom-

reaförluster

med

syfte

att

använda

dessa

för

kvittning

mot

under

kom-

mande år väntade reavinster. Förfarandet kan sannolikt anpassas så att

mande

år

väntade

reavinster.

Förfarandet

kan

sannolikt

anpassas

att

skatteförmåner uppnås också i mer komplicerade förfaranden.

skatteförmåner

uppnås

också

i

mer

komplicerade

förfaranden.

Enligt min mening är dessa förfaranden inte acceptabla. Det är ägnat att inge olust när denna i första hand till småsparare riktade placeringsform utnyttjas i skatteundandragande syfte. Jag anser därför att det finns starka skäl för ett ingripande riktat mot dessa handlingssätt.

Enligt min mening är dessa förfaranden inte acceptabla. Det är ägnat att

Enligt

min

mening

är

dessa

förfaranden

inte

acceptabla.

Det

är

ägnat

att

inge olust när denna i första hand till småsparare riktade placeringsform

inge

olust

när

denna

i

första

hand

till

småsparare

riktade

placeringsform

utnyttjas i skatteundandragande syfte. Jag anser därför att det finns starka

utnyttjas

i

skatteundandragande

syfte.

Jag

anser

därför

att

det

finns

starka

skäl för ett ingripande riktat mot dessa handlingssätt.

skäl

för

ett

ingripande

riktat

mot

dessa

handlingssätt.

Flera lösningar är i och för sig möjliga för att komma till rätta med problemen. Ett alternativ är att begränsa avdragsrätten för reaförluster på andelar i avkastningsfonder. Det kan ske genom en bestämmelse enligt vilken endast en viss del. t. ex. 40 %, av förlusten är avdragsgill oavsett

Flera lösningar är i och för sig möjliga för att komma till rätta med problemen. Ett alternativ är att begränsa avdragsrätten för reaförluster på andelar i avkastningsfonder. Det kan ske genom en bestämmelse enligt vilken endast en viss del. t. ex. 40 %, av förlusten är avdragsgill oavsett

Flera lösningar är i och för sig möjliga för att komma till rätta med

Flera

lösningar

är

i

och

för

sig

möjliga

för

att

komma

till

rätta

med

problemen. Ett alternativ är att begränsa avdragsrätten för reaförluster på

problemen.

Ett

alternativ

är

att

begränsa

avdragsrätten

för

reaförluster

andelar i avkastningsfonder. Det kan ske genom en bestämmelse enligt

andelar

i

avkastningsfonder.

Det

kan

ske

genom

en

bestämmelse

enligt

vilken endast en viss del. t. ex. 40 %, av förlusten är avdragsgill oavsett

vilken

endast

en

viss

del.

t.

ex.

40

%,

av

förlusten

är

avdragsgill

oavsett

innehavstidens längd. En annan möjlighet är att begränsa avdragsrätten för

innehavstidens längd. En annan möjlighet är att begränsa avdragsrätten för

innehavstidens längd. En annan möjlighet är att begränsa avdragsrätten för

innehavstidens

längd.

En

annan

möjlighet

är

att

begränsa

avdragsrätten

för

reaförlusterna på liknande sätt som gäller för premieobligationer. Det skulle innebära att förlusterna endast fick kvittas mot vinster på samma slags andelar, eventuellt med utvidgning till något eller några andra slag av reavinster. Emellertid står det klart att de nu nämnda alternativen är förenade med avsevärda nackdelar. I det första fallet kommer en förlust inte att bli avdragsgill fullt ut trots att den i princip beror på att en i sin helhet skattepliktig utdelning mottagits. En asymmetri skulle uppkomma i be— skattningen som uteslutande vore till andelsägarens nackdel. Detta är otillfredsställande, särskilt i de fall då andelsägaren av likviditetsskäl inte kan anpassa tidpunkten för inlösen så att effekten undviks. Det är också klart att denna lösning medför inlåsningseffekter med hänsyn till den obenägenhet att inlösa andelar med förlust som den leder till. Även det andra alternativet torde leda till inlåsningseffekter av minst lika stor omfattning. I vissa fall skulle en andelsägare endast kunna tillgo- dogöra sig en förlust genom att nyinvestera i fondandelar och realisera dessa med vinst. I båda de nu diskuterade fallen leder bestämmelserna således till att andelsägarna tvingas göra skattemässiga överväganden vid

reaförlusterna på liknande sätt som gäller för premieobligationer. Det skulle innebära att förlusterna endast fick kvittas mot vinster på samma slags andelar, eventuellt med utvidgning till något eller några andra slag av reavinster.

reaförlusterna på liknande sätt som gäller för premieobligationer. Det

reaförlusterna

liknande

sätt

som

gäller

för

premieobligationer.

Det

skulle innebära att förlusterna endast fick kvittas mot vinster på samma

skulle

innebära

att

förlusterna

endast

fick

kvittas

mot

vinster

samma

slags andelar, eventuellt med utvidgning till något eller några andra slag av

slags

andelar,

eventuellt

med

utvidgning

till

något

eller

några

andra

slag

av

reavinster.

reavinster.

Emellertid står det klart att de nu nämnda alternativen är förenade med avsevärda nackdelar. I det första fallet kommer en förlust inte att bli avdragsgill fullt ut trots att den i princip beror på att en i sin helhet skattepliktig utdelning mottagits. En asymmetri skulle uppkomma i be— skattningen som uteslutande vore till andelsägarens nackdel. Detta är otillfredsställande, särskilt i de fall då andelsägaren av likviditetsskäl inte kan anpassa tidpunkten för inlösen så att effekten undviks. Det är också klart att denna lösning medför inlåsningseffekter med hänsyn till den obenägenhet att inlösa andelar med förlust som den leder till.

Emellertid står det klart att de nu nämnda alternativen är förenade med

Emellertid

står

det

klart

att

de

nu

nämnda

alternativen

är

förenade

med

avsevärda nackdelar. I det första fallet kommer en förlust inte att bli

avsevärda

nackdelar.

I

det

första

fallet

kommer

en

förlust

inte

att

bli

avdragsgill fullt ut trots att den i princip beror på att en i sin helhet

avdragsgill

fullt

ut

trots

att

den

i

princip

beror

att

en

i

sin

helhet

skattepliktig utdelning mottagits. En asymmetri skulle uppkomma i be—

skattepliktig

utdelning

mottagits.

En

asymmetri

skulle

uppkomma

i

be—

skattningen som uteslutande vore till andelsägarens nackdel. Detta är

skattningen

som

uteslutande

vore

till

andelsägarens

nackdel.

Detta

är

otillfredsställande, särskilt i de fall då andelsägaren av likviditetsskäl inte

otillfredsställande,

särskilt

i

de

fall

andelsägaren

av

likviditetsskäl

inte

kan anpassa tidpunkten för inlösen så att effekten undviks. Det är också

kan

anpassa

tidpunkten

för

inlösen

att

effekten

undviks.

Det

är

också

klart att denna lösning medför inlåsningseffekter med hänsyn till den

klart

att

denna

lösning

medför

inlåsningseffekter

med

hänsyn

till

den

obenägenhet att inlösa andelar med förlust som den leder till.

obenägenhet

att

inlösa

andelar

med

förlust

som

den

leder

till.

Även det andra alternativet torde leda till inlåsningseffekter av minst lika stor omfattning. I vissa fall skulle en andelsägare endast kunna tillgo- dogöra sig en förlust genom att nyinvestera i fondandelar och realisera dessa med vinst. I båda de nu diskuterade fallen leder bestämmelserna således till att andelsägarna tvingas göra skattemässiga överväganden vid

Även det andra alternativet torde leda till inlåsningseffekter av minst

Även

det

andra

alternativet

torde

leda

till

inlåsningseffekter

av

minst

lika stor omfattning. I vissa fall skulle en andelsägare endast kunna tillgo-

lika

stor

omfattning.

I

vissa

fall

skulle

en

andelsägare

endast

kunna

tillgo-

dogöra sig en förlust genom att nyinvestera i fondandelar och realisera

dogöra

sig

en

förlust

genom

att

nyinvestera

i

fondandelar

och

realisera

dessa med vinst. I båda de nu diskuterade fallen leder bestämmelserna

dessa

med

vinst.

I

båda

de

nu

diskuterade

fallen

leder

bestämmelserna

således till att andelsägarna tvingas göra skattemässiga överväganden vid

således

till

att

andelsägarna

tvingas

göra

skattemässiga

överväganden

vid

sidan av de rent ekonomiska. Enligt min uppfattning bör sådana lösningar undvikas.

sidan av de rent ekonomiska. Enligt min uppfattning bör sådana lösningar undvikas.

sidan av de rent ekonomiska. Enligt min uppfattning bör sådana lösningar

sidan

av

de

rent

ekonomiska.

Enligt

min

uppfattning

bör

sådana

lösningar

undvikas.

undvikas.

Ett ytterligare alternativ är att införa räntebeskattning av andelar i avkastningsfonder. Den lösningen leder till att inte endast den uppburna utdelningen kommer att beskattas som inkomst av kapital utan även vinst eller förlust vid inlösen av en andel. Värdeförändringar på en fondandel torde i mycket stor utsträckning bestå av ränta. Det kan därför hävdas att detta alternativ ger en korrekt och ändamålsenlig beskattning av fondande— larna. Det ger också bättre neutralitet mellan direkt ägande av obligationer och liknande värdepapper och indirekt ägande via en fond än vad de nuvarande reglerna ger. De nu nämnda förhållandena utgör tungt vägande skäl för räntebeskattning. Lösningen lider heller inte av de brister som belastar de tidigare diskuterade alternativen. Den ordningen förordades också av kapitalvinstkommittén. Även enligt min mening bör ett ingripande göras genom en övergång till räntebeskattning. En räntebeskattning kräver att man skiljer mellan av-

Ett ytterligare alternativ är att införa räntebeskattning av andelar i avkastningsfonder. Den lösningen leder till att inte endast den uppburna utdelningen kommer att beskattas som inkomst av kapital utan även vinst eller förlust vid inlösen av en andel. Värdeförändringar på en fondandel torde i mycket stor utsträckning bestå av ränta. Det kan därför hävdas att detta alternativ ger en korrekt och ändamålsenlig beskattning av fondande— larna. Det ger också bättre neutralitet mellan direkt ägande av obligationer och liknande värdepapper och indirekt ägande via en fond än vad de nuvarande reglerna ger. De nu nämnda förhållandena utgör tungt vägande skäl för räntebeskattning. Lösningen lider heller inte av de brister som belastar de tidigare diskuterade alternativen. Den ordningen förordades också av kapitalvinstkommittén.

Ett ytterligare alternativ är att införa räntebeskattning av andelar i

Ett

ytterligare

alternativ

är

att

införa

räntebeskattning

av

andelar

i

avkastningsfonder. Den lösningen leder till att inte endast den uppburna

avkastningsfonder.

Den

lösningen

leder

till

att

inte

endast

den

uppburna

utdelningen kommer att beskattas som inkomst av kapital utan även vinst

utdelningen

kommer

att

beskattas

som

inkomst

av

kapital

utan

även

vinst

eller förlust vid inlösen av en andel. Värdeförändringar på en fondandel

eller

förlust

vid

inlösen

av

en

andel.

Värdeförändringar

en

fondandel

torde i mycket stor utsträckning bestå av ränta. Det kan därför hävdas att

torde

i

mycket

stor

utsträckning

bestå

av

ränta.

Det

kan

därför

hävdas

att

detta alternativ ger en korrekt och ändamålsenlig beskattning av fondande—

detta

alternativ

ger

en

korrekt

och

ändamålsenlig

beskattning

av

fondande—

larna. Det ger också bättre neutralitet mellan direkt ägande av obligationer

larna.

Det

ger

också

bättre

neutralitet

mellan

direkt

ägande

av

obligationer

och liknande värdepapper och indirekt ägande via en fond än vad de

och

liknande

värdepapper

och

indirekt

ägande

via

en

fond

än

vad

de

nuvarande reglerna ger. De nu nämnda förhållandena utgör tungt vägande

nuvarande

reglerna

ger.

De

nu

nämnda

förhållandena

utgör

tungt

vägande

skäl för räntebeskattning. Lösningen lider heller inte av de brister som

skäl

för

räntebeskattning.

Lösningen

lider

heller

inte

av

de

brister

som

belastar de tidigare diskuterade alternativen. Den ordningen förordades

belastar

de

tidigare

diskuterade

alternativen.

Den

ordningen

förordades

också av kapitalvinstkommittén.

också

av

kapitalvinstkommittén.

Även enligt min mening bör ett ingripande göras genom en övergång till räntebeskattning. En räntebeskattning kräver att man skiljer mellan av-

Även enligt min mening bör ett ingripande göras genom en övergång till

Även

enligt

min

mening

bör

ett

ingripande

göras

genom

en

övergång

till

räntebeskattning. En räntebeskattning kräver att man skiljer mellan av-

räntebeskattning.

En

räntebeskattning

kräver

att

man

skiljer

mellan

av-

Prop.

1986/87:

40

11

11

11

11

kastningsfonder och andra slag av aktiefonder. Andelar i vanliga aktie- fonder skall naturligtvis även fortsättningsvis beskattas enligt aktievinst- reglerna. Enligt min uppfattning bör man även beakta fondernas intresse av flexibilitet vid valet av investeringsobjekt. Ett visst utrymme för place- ringar i räntebärande papper bör således finnas för aktiefondemas del medan avkastningsfonderna på motsvarande sätt bör ges visst utrymme för placeringar i aktier och aktieliknande handlingar. I sammanhanget måste också aktiefondemas likviditetsbehov beaktas. Vad jag nu sagt talar för att gränsen i beskattningshänseende mellan aktiefonder och avkastnings- fonder bör dras relativt generöst. Enligt min mening uppnås en lämplig avvägning om fonder, vars värde till mer än en fjärdedel består av ränte- bärande eller ränteberoende värdepapper, hänförs till beskattningskate- gorin avkastningsfonder, medan de fonder som har ett mindre innehav av sådana värdepapper alltjämt skall beskattas som aktiefonder. En invändning som skulle kunna göras mot den skisserade gränsdrag- ningen är att andelsägarna i de olika fonderna inte själva kan påverka sin beskattningssituation. Denna blir nämligen beroende av de åtgärder som fondförvaltaren vidtar. Om en aktiefond förvärvar räntebärande värdepap- per i sådan omfattning att 25-procentsgränsen överskrids förändras också beskattningen av andelarna i fonden från aktievinst- till räntebeskattning. Denna invändning torde dock vara mera av teoretisk än praktisk bety— delse. De olika fonderna kommer naturligtvis att själva klassificera sig som antingen aktiefonder eller avkastningsfonder och därigenom ge allmänhe- ten den upplysning som behövs för att adekvata placeringar skall kunna göras. Så är också fallet i dag. Risken att en fond utan egen förskyllan övergår från att vara en aktiefond till att bli en avkastningsfond bedömer jag som i det närmaste obefintlig med hänsyn till den pmfeSSionella skötsel som dessa fonder har. Den lilla risk som ändå kan finnas anser jag kunna undanröjas genom en utformning av reglerna som gör det möjligt för en aktiefond att tillfälligtvis överskrida gränsen, t. ex. i samband med häftiga och oväntade kursförändringar eller stora likviditetstillskott, utan att fon- den därigenom automatiskt övergår till att i beskattningshänseende bli en avkastningsfond. Detta kan åstadkommas genom att bestämmelsen utfor- mas så att endast de fonder som regelmässigt innehåller obligationer o.d. värdepapper till ett värde överstigande 25 % av fondförmögenheten anses utgöra avkastningsfonder. Kravet på regelmässighet bör alltså förstås så, att fonder som endast tillfälligtvis överskrider gränsen, inte därigenom får sin skattemässiga status förändrad. Jag anser med andra ord att en generös tolkning bör göras i fall av ofrivilliga gränsöverskridanden. Jag vill dock understryka att denna generösa tolkning inte innebär att jag godtar att aktiefonder systematiskt utnyttjar gränsöverskridningar, t. ex. för att i största möjliga mån ge andelsägarna tillfälle att omvandla kapitalin- komster till lindrigare beskattade kapitalvinster. Det alternativ som jag nu redogjort för anser jag på ett tillfredsställande sätt löser de problem som för närvarande är förknippade med avkastnings- fonderna. Jag är medveten om att skattestimulanser av hittillsvarande omfattning inte längre kommer att finnas kvar. Den möjlighet som fonder- na har att ge andelsägarna en hög effektiv avkastning på insatt kapital är Prop. 1986/87: 40 12

kastningsfonder och andra slag av aktiefonder. Andelar i vanliga aktie- fonder skall naturligtvis även fortsättningsvis beskattas enligt aktievinst- reglerna. Enligt min uppfattning bör man även beakta fondernas intresse av flexibilitet vid valet av investeringsobjekt. Ett visst utrymme för place- ringar i räntebärande papper bör således finnas för aktiefondemas del medan avkastningsfonderna på motsvarande sätt bör ges visst utrymme för placeringar i aktier och aktieliknande handlingar. I sammanhanget måste också aktiefondemas likviditetsbehov beaktas. Vad jag nu sagt talar för att gränsen i beskattningshänseende mellan aktiefonder och avkastnings- fonder bör dras relativt generöst. Enligt min mening uppnås en lämplig avvägning om fonder, vars värde till mer än en fjärdedel består av ränte- bärande eller ränteberoende värdepapper, hänförs till beskattningskate- gorin avkastningsfonder, medan de fonder som har ett mindre innehav av sådana värdepapper alltjämt skall beskattas som aktiefonder. En invändning som skulle kunna göras mot den skisserade gränsdrag- ningen är att andelsägarna i de olika fonderna inte själva kan påverka sin beskattningssituation. Denna blir nämligen beroende av de åtgärder som fondförvaltaren vidtar. Om en aktiefond förvärvar räntebärande värdepap- per i sådan omfattning att 25-procentsgränsen överskrids förändras också beskattningen av andelarna i fonden från aktievinst- till räntebeskattning. Denna invändning torde dock vara mera av teoretisk än praktisk bety— delse. De olika fonderna kommer naturligtvis att själva klassificera sig som antingen aktiefonder eller avkastningsfonder och därigenom ge allmänhe- ten den upplysning som behövs för att adekvata placeringar skall kunna göras. Så är också fallet i dag. Risken att en fond utan egen förskyllan övergår från att vara en aktiefond till att bli en avkastningsfond bedömer jag som i det närmaste obefintlig med hänsyn till den pmfeSSionella skötsel som dessa fonder har. Den lilla risk som ändå kan finnas anser jag kunna undanröjas genom en utformning av reglerna som gör det möjligt för en aktiefond att tillfälligtvis överskrida gränsen, t. ex. i samband med häftiga och oväntade kursförändringar eller stora likviditetstillskott, utan att fon- den därigenom automatiskt övergår till att i beskattningshänseende bli en avkastningsfond. Detta kan åstadkommas genom att bestämmelsen utfor- mas så att endast de fonder som regelmässigt innehåller obligationer o.d. värdepapper till ett värde överstigande 25 % av fondförmögenheten anses utgöra avkastningsfonder. Kravet på regelmässighet bör alltså förstås så, att fonder som endast tillfälligtvis överskrider gränsen, inte därigenom får sin skattemässiga status förändrad. Jag anser med andra ord att en generös tolkning bör göras i fall av ofrivilliga gränsöverskridanden. Jag vill dock understryka att denna generösa tolkning inte innebär att jag godtar att aktiefonder systematiskt utnyttjar gränsöverskridningar, t. ex. för att i största möjliga mån ge andelsägarna tillfälle att omvandla kapitalin- komster till lindrigare beskattade kapitalvinster. Det alternativ som jag nu redogjort för anser jag på ett tillfredsställande sätt löser de problem som för närvarande är förknippade med avkastnings- fonderna. Jag är medveten om att skattestimulanser av hittillsvarande omfattning inte längre kommer att finnas kvar. Den möjlighet som fonder- na har att ge andelsägarna en hög effektiv avkastning på insatt kapital är

kastningsfonder och andra slag av aktiefonder. Andelar i vanliga aktie- fonder skall naturligtvis även fortsättningsvis beskattas enligt aktievinst- reglerna. Enligt min uppfattning bör man även beakta fondernas intresse av flexibilitet vid valet av investeringsobjekt. Ett visst utrymme för place- ringar i räntebärande papper bör således finnas för aktiefondemas del medan avkastningsfonderna på motsvarande sätt bör ges visst utrymme för placeringar i aktier och aktieliknande handlingar. I sammanhanget måste också aktiefondemas likviditetsbehov beaktas. Vad jag nu sagt talar för att gränsen i beskattningshänseende mellan aktiefonder och avkastnings- fonder bör dras relativt generöst. Enligt min mening uppnås en lämplig avvägning om fonder, vars värde till mer än en fjärdedel består av ränte- bärande eller ränteberoende värdepapper, hänförs till beskattningskate- gorin avkastningsfonder, medan de fonder som har ett mindre innehav av sådana värdepapper alltjämt skall beskattas som aktiefonder.

kastningsfonder och andra slag av aktiefonder. Andelar i vanliga aktie-

kastningsfonder

och

andra

slag

av

aktiefonder.

Andelar

i

vanliga

aktie-

fonder skall naturligtvis även fortsättningsvis beskattas enligt aktievinst-

fonder

skall

naturligtvis

även

fortsättningsvis

beskattas

enligt

aktievinst-

reglerna. Enligt min uppfattning bör man även beakta fondernas intresse

reglerna.

Enligt

min

uppfattning

bör

man

även

beakta

fondernas

intresse

av flexibilitet vid valet av investeringsobjekt. Ett visst utrymme för place-

av

flexibilitet

vid

valet

av

investeringsobjekt.

Ett

visst

utrymme

för

place-

ringar i räntebärande papper bör således finnas för aktiefondemas del

ringar

i

räntebärande

papper

bör

således

finnas

för

aktiefondemas

del

medan avkastningsfonderna på motsvarande sätt bör ges visst utrymme för

medan

avkastningsfonderna

motsvarande

sätt

bör

ges

visst

utrymme

för

placeringar i aktier och aktieliknande handlingar. I sammanhanget måste

placeringar

i

aktier

och

aktieliknande

handlingar.

I

sammanhanget

måste

också aktiefondemas likviditetsbehov beaktas. Vad jag nu sagt talar för att

också

aktiefondemas

likviditetsbehov

beaktas.

Vad

jag

nu

sagt

talar

för

att

gränsen i beskattningshänseende mellan aktiefonder och avkastnings-

gränsen

i

beskattningshänseende

mellan

aktiefonder

och

avkastnings-

fonder bör dras relativt generöst. Enligt min mening uppnås en lämplig

fonder

bör

dras

relativt

generöst.

Enligt

min

mening

uppnås

en

lämplig

avvägning om fonder, vars värde till mer än en fjärdedel består av ränte-

avvägning

om

fonder,

vars

värde

till

mer

än

en

fjärdedel

består

av

ränte-

bärande eller ränteberoende värdepapper, hänförs till beskattningskate-

bärande

eller

ränteberoende

värdepapper,

hänförs

till

beskattningskate-

gorin avkastningsfonder, medan de fonder som har ett mindre innehav av

gorin

avkastningsfonder,

medan

de

fonder

som

har

ett

mindre

innehav

av

sådana värdepapper alltjämt skall beskattas som aktiefonder.

sådana

värdepapper

alltjämt

skall

beskattas

som

aktiefonder.

En invändning som skulle kunna göras mot den skisserade gränsdrag- ningen är att andelsägarna i de olika fonderna inte själva kan påverka sin beskattningssituation. Denna blir nämligen beroende av de åtgärder som fondförvaltaren vidtar. Om en aktiefond förvärvar räntebärande värdepap- per i sådan omfattning att 25-procentsgränsen överskrids förändras också beskattningen av andelarna i fonden från aktievinst- till räntebeskattning.

En invändning som skulle kunna göras mot den skisserade gränsdrag-

En

invändning

som

skulle

kunna

göras

mot

den

skisserade

gränsdrag-

ningen är att andelsägarna i de olika fonderna inte själva kan påverka sin

ningen

är

att

andelsägarna

i

de

olika

fonderna

inte

själva

kan

påverka

sin

beskattningssituation. Denna blir nämligen beroende av de åtgärder som

beskattningssituation.

Denna

blir

nämligen

beroende

av

de

åtgärder

som

fondförvaltaren vidtar. Om en aktiefond förvärvar räntebärande värdepap-

fondförvaltaren

vidtar.

Om

en

aktiefond

förvärvar

räntebärande

värdepap-

per i sådan omfattning att 25-procentsgränsen överskrids förändras också

per

i

sådan

omfattning

att

25-procentsgränsen

överskrids

förändras

också

beskattningen av andelarna i fonden från aktievinst- till räntebeskattning.

beskattningen

av

andelarna

i

fonden

från

aktievinst-

till

räntebeskattning.

Denna invändning torde dock vara mera av teoretisk än praktisk bety— delse. De olika fonderna kommer naturligtvis att själva klassificera sig som antingen aktiefonder eller avkastningsfonder och därigenom ge allmänhe- ten den upplysning som behövs för att adekvata placeringar skall kunna göras. Så är också fallet i dag. Risken att en fond utan egen förskyllan övergår från att vara en aktiefond till att bli en avkastningsfond bedömer jag som i det närmaste obefintlig med hänsyn till den pmfeSSionella skötsel som dessa fonder har. Den lilla risk som ändå kan finnas anser jag kunna undanröjas genom en utformning av reglerna som gör det möjligt för en aktiefond att tillfälligtvis överskrida gränsen, t. ex. i samband med häftiga och oväntade kursförändringar eller stora likviditetstillskott, utan att fon- den därigenom automatiskt övergår till att i beskattningshänseende bli en avkastningsfond. Detta kan åstadkommas genom att bestämmelsen utfor- mas så att endast de fonder som regelmässigt innehåller obligationer o.d. värdepapper till ett värde överstigande 25 % av fondförmögenheten anses utgöra avkastningsfonder. Kravet på regelmässighet bör alltså förstås så, att fonder som endast tillfälligtvis överskrider gränsen, inte därigenom får sin skattemässiga status förändrad. Jag anser med andra ord att en generös tolkning bör göras i fall av ofrivilliga gränsöverskridanden.

Denna invändning torde dock vara mera av teoretisk än praktisk bety—

Denna

invändning

torde

dock

vara

mera

av

teoretisk

än

praktisk

bety—

delse. De olika fonderna kommer naturligtvis att själva klassificera sig som

delse.

De

olika

fonderna

kommer

naturligtvis

att

själva

klassificera

sig

som

antingen aktiefonder eller avkastningsfonder och därigenom ge allmänhe-

antingen

aktiefonder

eller

avkastningsfonder

och

därigenom

ge

allmänhe-

ten den upplysning som behövs för att adekvata placeringar skall kunna

ten

den

upplysning

som

behövs

för

att

adekvata

placeringar

skall

kunna

göras. Så är också fallet i dag. Risken att en fond utan egen förskyllan

göras.

är

också

fallet

i

dag.

Risken

att

en

fond

utan

egen

förskyllan

övergår från att vara en aktiefond till att bli en avkastningsfond bedömer

övergår

från

att

vara

en

aktiefond

till

att

bli

en

avkastningsfond

bedömer

jag som i det närmaste obefintlig med hänsyn till den pmfeSSionella skötsel

jag

som

i

det

närmaste

obefintlig

med

hänsyn

till

den

pmfeSSionella

skötsel

som dessa fonder har. Den lilla risk som ändå kan finnas anser jag kunna

som

dessa

fonder

har.

Den

lilla

risk

som

ändå

kan

finnas

anser

jag

kunna

undanröjas genom en utformning av reglerna som gör det möjligt för en

undanröjas

genom

en

utformning

av

reglerna

som

gör

det

möjligt

för

en

aktiefond att tillfälligtvis överskrida gränsen, t. ex. i samband med häftiga

aktiefond

att

tillfälligtvis

överskrida

gränsen,

t.

ex.

i

samband

med

häftiga

och oväntade kursförändringar eller stora likviditetstillskott, utan att fon-

och

oväntade

kursförändringar

eller

stora

likviditetstillskott,

utan

att

fon-

den därigenom automatiskt övergår till att i beskattningshänseende bli en

den

därigenom

automatiskt

övergår

till

att

i

beskattningshänseende

bli

en

avkastningsfond. Detta kan åstadkommas genom att bestämmelsen utfor-

avkastningsfond.

Detta

kan

åstadkommas

genom

att

bestämmelsen

utfor-

mas så att endast de fonder som regelmässigt innehåller obligationer o.d.

mas

att

endast

de

fonder

som

regelmässigt

innehåller

obligationer

o.d.

värdepapper till ett värde överstigande 25 % av fondförmögenheten anses

värdepapper

till

ett

värde

överstigande

25

%

av

fondförmögenheten

anses

utgöra avkastningsfonder. Kravet på regelmässighet bör alltså förstås så,

utgöra

avkastningsfonder.

Kravet

regelmässighet

bör

alltså

förstås

så,

att fonder som endast tillfälligtvis överskrider gränsen, inte därigenom får

att

fonder

som

endast

tillfälligtvis

överskrider

gränsen,

inte

därigenom

får

sin skattemässiga status förändrad. Jag anser med andra ord att en generös

sin

skattemässiga

status

förändrad.

Jag

anser

med

andra

ord

att

en

generös

tolkning bör göras i fall av ofrivilliga gränsöverskridanden.

tolkning

bör

göras

i

fall

av

ofrivilliga

gränsöverskridanden.

Jag vill dock understryka att denna generösa tolkning inte innebär att jag godtar att aktiefonder systematiskt utnyttjar gränsöverskridningar, t. ex. för att i största möjliga mån ge andelsägarna tillfälle att omvandla kapitalin- komster till lindrigare beskattade kapitalvinster.

Jag vill dock understryka att denna generösa tolkning inte innebär att jag

Jag

vill

dock

understryka

att

denna

generösa

tolkning

inte

innebär

att

jag

godtar att aktiefonder systematiskt utnyttjar gränsöverskridningar, t. ex.

godtar

att

aktiefonder

systematiskt

utnyttjar

gränsöverskridningar,

t.

ex.

för att i största möjliga mån ge andelsägarna tillfälle att omvandla kapitalin-

för

att

i

största

möjliga

mån

ge

andelsägarna

tillfälle

att

omvandla

kapitalin-

komster till lindrigare beskattade kapitalvinster.

komster

till

lindrigare

beskattade

kapitalvinster.

Det alternativ som jag nu redogjort för anser jag på ett tillfredsställande sätt löser de problem som för närvarande är förknippade med avkastnings- fonderna. Jag är medveten om att skattestimulanser av hittillsvarande omfattning inte längre kommer att finnas kvar. Den möjlighet som fonder- na har att ge andelsägarna en hög effektiv avkastning på insatt kapital är

Det alternativ som jag nu redogjort för anser jag på ett tillfredsställande

Det

alternativ

som

jag

nu

redogjort

för

anser

jag

ett

tillfredsställande

sätt löser de problem som för närvarande är förknippade med avkastnings-

sätt

löser

de

problem

som

för

närvarande

är

förknippade

med

avkastnings-

fonderna. Jag är medveten om att skattestimulanser av hittillsvarande

fonderna.

Jag

är

medveten

om

att

skattestimulanser

av

hittillsvarande

omfattning inte längre kommer att finnas kvar. Den möjlighet som fonder-

omfattning

inte

längre

kommer

att

finnas

kvar.

Den

möjlighet

som

fonder-

na har att ge andelsägarna en hög effektiv avkastning på insatt kapital är

na

har

att

ge

andelsägarna

en

hög

effektiv

avkastning

insatt

kapital

är

Prop.

1986/87:

40

12

12

12

12

dock enligt min uppfattning tillräcklig för att dessa fonder även i framtiden skall utgöra ett attraktivt investeringsalternativ. Jag föreslår därför att vinster och förluster vid avyttring av andelar i avkastningsfonder hänförs till inkomst av kapital. Den förordade lösningen innebär i huvudsak följande. Vid inlösen av en fondandel skall vinst eller förlust beräknas på vanligt sätt. Som intäkt tas upp nettoförsäljningspriset, dvs. det vid avyttringen uppnådda försälj- ningspriset med avdrag för omkostnadema vid avyttringen. Från nettoför- säljningspriset får avdrag göras för den kostnad som förvärvet av andelen betingat inkl. omkostnadema i samband med förvärvet. Uppstår en vinst vid denna resultatberäkning utgör vinsten skattepliktig intäkt av kapital, medan en förlust blir avdragsgill i samma förvärvskälla. Vinst skall tas upp till beskattning med oavkortat belopp. En förlust är fullt ut avdragsgill i förvärvskällan. Vad som nu sagts om beskattningen vid inlösen gäller på motsvarande sätt om andelen avyttras på annat sätt, t. ex. genom en försäljning eller vid utskiftning. För andelar i aktiefonder bibehålls nuvarande regler. Själva avkastnings- fonden som sådan skall även framdeles beskattas enligt samma regler som nu gäller. Någon skillnad i beskattningen av själva fonden kommer alltså inte att finnas mellan aktiefonder och avkastningsfonder. 5 Ikraftträdande, m.m. Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall gälla för alla andelar som förvärvats efter den 15 oktober 1986. För andelar som förvärvats tidigare skall äldre bestämmelser gälla intill utgången av år 1988. Skälen för mitt förslag: Min avsikt är att propositionen med förslaget skall överlämnas till riksdagen senare denna dag. De föreslagna bestäm- melserna syftar till att förhindra omotiverade skattelättnader. De bör där- för börja tillämpas snarast möjligt. Av vad jag tidigare anfört om bakgrun- den till och syftet med förslaget följer att särskilda skäl föreligger att låta de nya reglerna gälla redan under tiden för riksdagsbehandlingen. Riksdagen bör därför med stöd av 2 kap. 105 andra stycket regeringsformen i ikraft- trädandebestämmelser besluta att de nya bestämmelserna skall tillämpas i fråga om avyttring av andelar som sker fr.o.m. dagen efter den dag då propositionen överlämnades till riksdagen. För sådana fondandelar som förvärvats senast den 15 oktober 1986 anser jag det dock rimligt att äldre bestämmelser får gälla under en övergångstid. Härigenom ges de andelsägare som så önskar möjligheter att avveckla sina innehav under samma förutsättningar som gällde när de gjorde placering- en. En lämplig avgränsning uppnås om de äldre bestämmelserna får tilläm- pas t. o.m. utgången av år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare. Tidigare har sammansättningen av fondförmögenheten inte haft någon Prop. 1986/87: 40 13

dock enligt min uppfattning tillräcklig för att dessa fonder även i framtiden skall utgöra ett attraktivt investeringsalternativ. Jag föreslår därför att vinster och förluster vid avyttring av andelar i avkastningsfonder hänförs till inkomst av kapital. Den förordade lösningen innebär i huvudsak följande. Vid inlösen av en fondandel skall vinst eller förlust beräknas på vanligt sätt. Som intäkt tas upp nettoförsäljningspriset, dvs. det vid avyttringen uppnådda försälj- ningspriset med avdrag för omkostnadema vid avyttringen. Från nettoför- säljningspriset får avdrag göras för den kostnad som förvärvet av andelen betingat inkl. omkostnadema i samband med förvärvet. Uppstår en vinst vid denna resultatberäkning utgör vinsten skattepliktig intäkt av kapital, medan en förlust blir avdragsgill i samma förvärvskälla. Vinst skall tas upp till beskattning med oavkortat belopp. En förlust är fullt ut avdragsgill i förvärvskällan. Vad som nu sagts om beskattningen vid inlösen gäller på motsvarande sätt om andelen avyttras på annat sätt, t. ex. genom en försäljning eller vid utskiftning. För andelar i aktiefonder bibehålls nuvarande regler. Själva avkastnings- fonden som sådan skall även framdeles beskattas enligt samma regler som nu gäller. Någon skillnad i beskattningen av själva fonden kommer alltså inte att finnas mellan aktiefonder och avkastningsfonder.

dock enligt min uppfattning tillräcklig för att dessa fonder även i framtiden skall utgöra ett attraktivt investeringsalternativ. Jag föreslår därför att vinster och förluster vid avyttring av andelar i avkastningsfonder hänförs till inkomst av kapital.

dock enligt min uppfattning tillräcklig för att dessa fonder även i framtiden

dock

enligt

min

uppfattning

tillräcklig

för

att

dessa

fonder

även

i

framtiden

skall utgöra ett attraktivt investeringsalternativ. Jag föreslår därför att

skall

utgöra

ett

attraktivt

investeringsalternativ.

Jag

föreslår

därför

att

vinster och förluster vid avyttring av andelar i avkastningsfonder hänförs

vinster

och

förluster

vid

avyttring

av

andelar

i

avkastningsfonder

hänförs

till inkomst av kapital.

till

inkomst

av

kapital.

Den förordade lösningen innebär i huvudsak följande. Vid inlösen av en fondandel skall vinst eller förlust beräknas på vanligt sätt. Som intäkt tas upp nettoförsäljningspriset, dvs. det vid avyttringen uppnådda försälj- ningspriset med avdrag för omkostnadema vid avyttringen. Från nettoför- säljningspriset får avdrag göras för den kostnad som förvärvet av andelen betingat inkl. omkostnadema i samband med förvärvet. Uppstår en vinst vid denna resultatberäkning utgör vinsten skattepliktig intäkt av kapital, medan en förlust blir avdragsgill i samma förvärvskälla. Vinst skall tas upp till beskattning med oavkortat belopp. En förlust är fullt ut avdragsgill i förvärvskällan. Vad som nu sagts om beskattningen vid inlösen gäller på motsvarande sätt om andelen avyttras på annat sätt, t. ex. genom en försäljning eller vid utskiftning.

Den förordade lösningen innebär i huvudsak följande. Vid inlösen av en

Den

förordade

lösningen

innebär

i

huvudsak

följande.

Vid

inlösen

av

en

fondandel skall vinst eller förlust beräknas på vanligt sätt. Som intäkt tas

fondandel

skall

vinst

eller

förlust

beräknas

vanligt

sätt.

Som

intäkt

tas

upp nettoförsäljningspriset, dvs. det vid avyttringen uppnådda försälj-

upp

nettoförsäljningspriset,

dvs.

det

vid

avyttringen

uppnådda

försälj-

ningspriset med avdrag för omkostnadema vid avyttringen. Från nettoför-

ningspriset

med

avdrag

för

omkostnadema

vid

avyttringen.

Från

nettoför-

säljningspriset får avdrag göras för den kostnad som förvärvet av andelen

säljningspriset

får

avdrag

göras

för

den

kostnad

som

förvärvet

av

andelen

betingat inkl. omkostnadema i samband med förvärvet. Uppstår en vinst

betingat

inkl.

omkostnadema

i

samband

med

förvärvet.

Uppstår

en

vinst

vid denna resultatberäkning utgör vinsten skattepliktig intäkt av kapital,

vid

denna

resultatberäkning

utgör

vinsten

skattepliktig

intäkt

av

kapital,

medan en förlust blir avdragsgill i samma förvärvskälla. Vinst skall tas upp

medan

en

förlust

blir

avdragsgill

i

samma

förvärvskälla.

Vinst

skall

tas

upp

till beskattning med oavkortat belopp. En förlust är fullt ut avdragsgill i

till

beskattning

med

oavkortat

belopp.

En

förlust

är

fullt

ut

avdragsgill

i

förvärvskällan. Vad som nu sagts om beskattningen vid inlösen gäller på

förvärvskällan.

Vad

som

nu

sagts

om

beskattningen

vid

inlösen

gäller

motsvarande sätt om andelen avyttras på annat sätt, t. ex. genom en

motsvarande

sätt

om

andelen

avyttras

annat

sätt,

t.

ex.

genom

en

försäljning eller vid utskiftning.

försäljning

eller

vid

utskiftning.

För andelar i aktiefonder bibehålls nuvarande regler. Själva avkastnings- fonden som sådan skall även framdeles beskattas enligt samma regler som nu gäller. Någon skillnad i beskattningen av själva fonden kommer alltså inte att finnas mellan aktiefonder och avkastningsfonder.

För andelar i aktiefonder bibehålls nuvarande regler. Själva avkastnings-

För

andelar

i

aktiefonder

bibehålls

nuvarande

regler.

Själva

avkastnings-

fonden som sådan skall även framdeles beskattas enligt samma regler som

fonden

som

sådan

skall

även

framdeles

beskattas

enligt

samma

regler

som

nu gäller. Någon skillnad i beskattningen av själva fonden kommer alltså

nu

gäller.

Någon

skillnad

i

beskattningen

av

själva

fonden

kommer

alltså

inte att finnas mellan aktiefonder och avkastningsfonder.

inte

att

finnas

mellan

aktiefonder

och

avkastningsfonder.

5 Ikraftträdande, m.m.

5 Ikraftträdande, m.m.

5 Ikraftträdande, m.m.

5

Ikraftträdande,

m.m.

Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall gälla för alla andelar som förvärvats efter den 15 oktober 1986.

Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall gälla för alla andelar som förvärvats efter den 15 oktober 1986.

Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall gälla för alla andelar som

Mitt

förslag:

De

nya

bestämmelserna

skall

gälla

för

alla

andelar

som

förvärvats efter den 15 oktober 1986.

förvärvats

efter

den

15

oktober

1986.

För andelar som förvärvats tidigare skall äldre bestämmelser gälla intill utgången av år 1988.

För andelar som förvärvats tidigare skall äldre bestämmelser gälla intill utgången av år 1988.

För andelar som förvärvats tidigare skall äldre bestämmelser gälla

För

andelar

som

förvärvats

tidigare

skall

äldre

bestämmelser

gälla

intill utgången av år 1988.

intill

utgången

av

år

1988.

Skälen för mitt förslag: Min avsikt är att propositionen med förslaget skall överlämnas till riksdagen senare denna dag. De föreslagna bestäm- melserna syftar till att förhindra omotiverade skattelättnader. De bör där- för börja tillämpas snarast möjligt. Av vad jag tidigare anfört om bakgrun- den till och syftet med förslaget följer att särskilda skäl föreligger att låta de nya reglerna gälla redan under tiden för riksdagsbehandlingen. Riksdagen bör därför med stöd av 2 kap. 105 andra stycket regeringsformen i ikraft- trädandebestämmelser besluta att de nya bestämmelserna skall tillämpas i fråga om avyttring av andelar som sker fr.o.m. dagen efter den dag då propositionen överlämnades till riksdagen. För sådana fondandelar som förvärvats senast den 15 oktober 1986 anser jag det dock rimligt att äldre bestämmelser får gälla under en övergångstid. Härigenom ges de andelsägare som så önskar möjligheter att avveckla sina innehav under samma förutsättningar som gällde när de gjorde placering- en. En lämplig avgränsning uppnås om de äldre bestämmelserna får tilläm- pas t. o.m. utgången av år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare. Tidigare har sammansättningen av fondförmögenheten inte haft någon

Skälen för mitt förslag: Min avsikt är att propositionen med förslaget skall överlämnas till riksdagen senare denna dag. De föreslagna bestäm- melserna syftar till att förhindra omotiverade skattelättnader. De bör där- för börja tillämpas snarast möjligt. Av vad jag tidigare anfört om bakgrun- den till och syftet med förslaget följer att särskilda skäl föreligger att låta de nya reglerna gälla redan under tiden för riksdagsbehandlingen. Riksdagen bör därför med stöd av 2 kap. 105 andra stycket regeringsformen i ikraft- trädandebestämmelser besluta att de nya bestämmelserna skall tillämpas i fråga om avyttring av andelar som sker fr.o.m. dagen efter den dag då propositionen överlämnades till riksdagen.

Skälen för mitt förslag: Min avsikt är att propositionen med förslaget

Skälen

för

mitt

förslag:

Min

avsikt

är

att

propositionen

med

förslaget

skall överlämnas till riksdagen senare denna dag. De föreslagna bestäm-

skall

överlämnas

till

riksdagen

senare

denna

dag.

De

föreslagna

bestäm-

melserna syftar till att förhindra omotiverade skattelättnader. De bör där-

melserna

syftar

till

att

förhindra

omotiverade

skattelättnader.

De

bör

där-

för börja tillämpas snarast möjligt. Av vad jag tidigare anfört om bakgrun-

för

börja

tillämpas

snarast

möjligt.

Av

vad

jag

tidigare

anfört

om

bakgrun-

den till och syftet med förslaget följer att särskilda skäl föreligger att låta de

den

till

och

syftet

med

förslaget

följer

att

särskilda

skäl

föreligger

att

låta

de

nya reglerna gälla redan under tiden för riksdagsbehandlingen. Riksdagen

nya

reglerna

gälla

redan

under

tiden

för

riksdagsbehandlingen.

Riksdagen

bör därför med stöd av 2 kap. 105 andra stycket regeringsformen i ikraft-

bör

därför

med

stöd

av

2

kap.

105

andra

stycket

regeringsformen

i

ikraft-

trädandebestämmelser besluta att de nya bestämmelserna skall tillämpas i

trädandebestämmelser

besluta

att

de

nya

bestämmelserna

skall

tillämpas

i

fråga om avyttring av andelar som sker fr.o.m. dagen efter den dag då

fråga

om

avyttring

av

andelar

som

sker

fr.o.m.

dagen

efter

den

dag

propositionen överlämnades till riksdagen.

propositionen

överlämnades

till

riksdagen.

För sådana fondandelar som förvärvats senast den 15 oktober 1986 anser jag det dock rimligt att äldre bestämmelser får gälla under en övergångstid. Härigenom ges de andelsägare som så önskar möjligheter att avveckla sina innehav under samma förutsättningar som gällde när de gjorde placering- en. En lämplig avgränsning uppnås om de äldre bestämmelserna får tilläm- pas t. o.m. utgången av år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare.

För sådana fondandelar som förvärvats senast den 15 oktober 1986 anser

För

sådana

fondandelar

som

förvärvats

senast

den

15

oktober

1986

anser

jag det dock rimligt att äldre bestämmelser får gälla under en övergångstid.

jag

det

dock

rimligt

att

äldre

bestämmelser

får

gälla

under

en

övergångstid.

Härigenom ges de andelsägare som så önskar möjligheter att avveckla sina

Härigenom

ges

de

andelsägare

som

önskar

möjligheter

att

avveckla

sina

innehav under samma förutsättningar som gällde när de gjorde placering-

innehav

under

samma

förutsättningar

som

gällde

när

de

gjorde

placering-

en. En lämplig avgränsning uppnås om de äldre bestämmelserna får tilläm-

en.

En

lämplig

avgränsning

uppnås

om

de

äldre

bestämmelserna

får

tilläm-

pas t. o.m. utgången av år 1988 vid avyttring av andelar som förvärvats den

pas

t.

o.m.

utgången

av

år

1988

vid

avyttring

av

andelar

som

förvärvats

den

15 oktober 1986 eller tidigare.

15

oktober

1986

eller

tidigare.

Tidigare har sammansättningen av fondförmögenheten inte haft någon

Tidigare har sammansättningen av fondförmögenheten inte haft någon

Tidigare

har

sammansättningen

av

fondförmögenheten

inte

haft

någon

Prop.

1986/87:

40

13

13

13

13

betydelse för beskattningen vid avyttring av en fondandel. Mitt förslag innebär en ändring i detta avseende. De tidigare förmögenhetsförhållan- dena bör emellertid inte påverka den framtida andelsbeskattningen. Detta ' bör anges i en särskild övergångsbestämmelse. 6 Upprättat lagförslag I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 7 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget. 8 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram. Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 Prop. 1986/87: 40 14

betydelse för beskattningen vid avyttring av en fondandel. Mitt förslag innebär en ändring i detta avseende. De tidigare förmögenhetsförhållan-

betydelse för beskattningen vid avyttring av en fondandel. Mitt förslag innebär en ändring i detta avseende. De tidigare förmögenhetsförhållan-

betydelse för beskattningen vid avyttring av en fondandel. Mitt förslag

betydelse

för

beskattningen

vid

avyttring

av

en

fondandel.

Mitt

förslag

innebär en ändring i detta avseende. De tidigare förmögenhetsförhållan-

innebär

en

ändring

i

detta

avseende.

De

tidigare

förmögenhetsförhållan-

dena bör emellertid inte påverka den framtida andelsbeskattningen. Detta '

dena bör emellertid inte påverka den framtida andelsbeskattningen. Detta '

dena bör emellertid inte påverka den framtida andelsbeskattningen. Detta '

dena

bör

emellertid

inte

påverka

den

framtida

andelsbeskattningen.

Detta

'

bör anges i en särskild övergångsbestämmelse.

bör anges i en särskild övergångsbestämmelse.

bör anges i en särskild övergångsbestämmelse.

bör

anges

i

en

särskild

övergångsbestämmelse.

6 Upprättat lagförslag

6 Upprättat lagförslag

6 Upprättat lagförslag

6

Upprättat

lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag

I

enlighet

med

det

anförda

har

inom

finansdepartementet

upprättats

förslag

till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

till

lag

om

ändring

i

kommunalskattelagen

(1928:

370).

Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets

Den

föreslagna

lagändringen

är

av

enkel

beskaffenhet

att

lagrådets

hörande skulle sakna betydelse.

hörande

skulle

sakna

betydelse.

7 Hemställan

7 Hemställan

7 Hemställan

7

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

Jag

hemställer

att

regeringen

föreslår

riksdagen

att

anta

förslaget.

8 Beslut

8 Beslut

8 Beslut

8

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att

Regeringen

ansluter

sig

till

föredragandens

överväganden

och

beslutar

att

genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-

genom

proposition

föreslå

riksdagen

att

anta

det

förslag

som

föredragan-

den har lagt fram.

den

har

lagt

fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

Norstedts

Tryckeri,

Stockholm

1986

Prop.

1986/87:

40

14

14

14

14