Prop. 1987/88:123

om handelslager av värdepapper i fondkommissionsrörelse

Regeringens proposition 1987/88: 123 . om handelslager av värdepapper i

. . Prop. fondkommrssronsrorelse _ 1987/88:123

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 3 mars 1988.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

0 Bengt K.A. Johansson

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande. och statsråden Feldt. Sigurdsen. Hjelm-Wallén. Peterson. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om ändringar i fondkommissionslagen

] Inledning

Fondkommissionslagcn (19791748) innehåller bl.a. regler om i vilken om- fattning ett fondkommissionsbolag får inneha aktier och vissa andra värde- papper för egen räkning. det s. k. handelslagret. 1 16 & anges att ett fond- kommissionsbolag får inneha sådana värdepapper till ett anskaffningsvär- de som uppgår till högst fyra milj. kr. eller som svarar mot 4 % av den genomsnittliga årsomsättningen i bolagets kommissionshandel under de fem närmast föregående kalenderåren, dock högst 50 milj. kr. Reglerna tar sikte på en fondkommissionärs bruttoinnchav. Eventuella utestående ter- mins- och optionskontrakt beaktas således inte. Genom en hänvisning i 2 kap. 7 & bankrörclselagen (1987:617) till 16 & fondkommissionslagen gäller denna regel också för en bank som har tillstånd att driva fondkommissions- rörelse.

Frågan om fondkommissionärs egenhandel och möjlighet att inneha aktier och vissa andra värdepapper är för närvarande ur olika synvinklar i tre utredningar föremål för utredning. Kreditmarknadskommittén (Fi 1983z06) har bl.a. till uppgift att mer allmänt överväga vilka slags verk- samheter som är förenliga med fondkommissionsbolagens primära uppgift att vara förmedlare av värdepapper för annans räkning (Dir. 198338). Vidare har optionsutredningen (Fi 1987z01) fått i uppdrag att i sitt utred- ningarbete redovisa bl. a. sin syn på fondkommssionslagens bestämmelser om fondkommissionärers handelslager (Dir. 1987: 1). Slutligen skall också värdepappersmarknadskommittén (Fi 1987z03) enligt sina direktiv göra en översyn av centrala delar av fondkommissionslagstiftningen (Dir. 1987: 1 1 ). Bl.a. gäller detta reglerna om handelslageri värdepapper.

Svenska Bankft'åreningen har i en skrivelse till regeringen den 1 oktober 1987 föreslagit att 16 åfondkommissionslagen ändras så att gränsen för det maximala värdet av handelslager höjs från nuvarande 50 milj. kr. till 200 milj. kr.

Bankföreningens skrivelse. som har remissbehandlats. bör fogas som bilaga I till protokollet i detta ärende. En sammanställning av remissytt- randena har upprättats inom tinansdepartementet och bör fogas som bila- ga 2 till protokollet i ärendet.

• Sida 5
•  Original

[ betänkandet (SOU 1976:54) Om fondkommissionsrörelse m.m. prövade fondbörsutredningen ingående frågan om fondkommissionärernas rätt till handel för egen räkning. Bakom utredningens överväganden låg en strävan att begränsa egenhandeln till vad som är förenligt med en verksamhet. där kommissionshandeln utgör det väsentliga. Övervägandena syftade till att undvika den intressekonflikt som kan uppkomma om den som köper och säljer i kommission, dvs. handlar på annans uppdrag, samtidigt handlar för egen räkning. Vidare sökte utredningen att också i fråga om egenhandel så långt möjligt utjämna konkurrensvillkoren mellan banker och andra fond- kommissionärer. Mot denna bakgrund föreslog utredningen att såväl ban— ker som fondkommissionsbolag skulle ges rätt att handla med aktier och vissa andra värdepapper i den utsträckning som behövdes för att underlät- ta kundernas affärer. Syftet skulle vara att underlätta fondkommissions- handeln genom att göra marknaden mera likvid och bidra till kursutjäm- ning. Dessutom borde egenhandel få bedrivas för att rationalisera hante- ringen av små värdepappersposter. Utredningen föreslog vissa begräns- ningar av bankernas och fondkommissionsbolagens rätt att förvärva värde- papper.

l prop. 1978/79:9 anslöt sig departmentschefen till utredningens grund- tankar beträffande egenhandeln och fann utredningens förslag vara en lämplig avvägning av de olika intressen som borde beaktas. Fondkommis- sionsbolagen och bankerna som driver fondkommissionsrörelse gavs alltså rätt att utan särskilt tillstånd förvärva och inneha aktier. dock endast i den omfattning som behövdes för att underlätta fondkommissionshandeln. När det gällde begränsningarna att handla och hålla lager för egen räkning förordade dock departementschefen en annan teknisk lösning än den ut- redningen valt.

Vid fondkommissionslagens tillkomst föreskrevs därför i 16.5 första stycket bl. a att fondkommissionsbolag fick inneha vissa slag av värdepap- per — aktier, emissionsbevis m. m — till ett anskaffningsvärde som uppgick till högst 2 milj. kr. eller som motsvarade ?. % av den genomsnittliga årsomsättningen i bolagets kommissionshandel under de fem närmast före- gående kalenderåren, dock högst 10 milj. kr. I propositionen angavs sär- skilt att de fasta beloppsgränserna kunde behöva omprövas efter några år (prop. 1978/79z9 s. 138).

I 16 & tredje stycket fondkommissionslagen stadgas att bankinspektio- nen — om synnerliga skäl föreligger — kan medge ett fondkommissionsbo- lag att inneha ett större handelslager än vad som är tillåtet enligt första stycket.

Den nuvarande fondkommissionslagen ersatte lagen (1919:240) om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet. ] 1919 års lag fanns inte någon regel om begränsning för fondkommissionsbolag av rätten att hålla lager av egna aktier. För att dessa bolag skulle få rimlig tid att anpassa sig till de nya reglerna föreskrevs i punkt 3 övergångsbestämmelserna till den nya fondkommissionslagen att bestämmelsen i 16 & skulle träda i kraft den [januari 1985. såvitt avsåg fondkommissionsbolag.

År 1982 ändrades bestämmelsen om omfattningen av en fondkommissio-

• Sida 6
•  Original

närs rätt att hålla handelslager (prop. 1981/82: 116 s. 15 f. NU 43. rskr. 433. Prop. 1987/88: 123 SFS 1982:546). En fondkommissionär fick således inneha aktier m.m. för egen räkning till ett anskaffningsvärde av högst 4 milj. kr. eller högst 4 % av rörelsens årliga omsättning. dock högst 25 milj. kr. Med hänsyn till den ovan redovisade övergångsbestämmelsen till den nya fondkommissions- lagen trädde ändringen i kraft den 1 januari 1985. men för bankerna har den nya bestämmelsen tillämpats sedanjuli 1982.

Ytterligare en ändring har skett i bestämmelserna om storleken av en fondkommissionärs handelslager. År 1984 beslutades nämligen. efter för- slag av bankinspektionen. att högsta gränsen för ett sådant lager skulle höjas från 25 milj. kr. till 50 milj. kr. (prop. 1983/84: 164. NU 38. rskr 381. SFS 1984:438). 1 lagstiftningsärendet förelåg också ett "förslag från Säfve- åns Aktiebolag och Bonnier & Bonnier Independent Investment Aktiebo- lag att maximigränsen på 75 milj. kr. skulle slopas. medan 4 (E%—gränsen skulle bibehållas. I propositionen uttalade föredraganden att det — mot bakgrund av bl.a. den starkt ökade omsättningen och kursstegringarna när det gällde såväl börsregistrerade aktier som OTC-aktier — fanns anledning att vidga ramarna för en fondkommissionärs möjligheter att inneha han- delslager av aktier m. m. Han förklarade sig emellertid inte vara beredd att därvid ge avkall på principen om en fast maximibeloppsgräns. Inte heller ansåg han att gränsen borde höjas så kraftigt som exempelvis Svenska Bankföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund hade föreslagit i sina remissvar. Bankföreningen hade föreslagit att gränsen skulle sättas till högst 200 milj. kr. medan Föreningsbankernas förbund hade förordat en gräns vid högst 100 milj. kr.

tilltagande svårigheter för fondkommissionärerna. inte minst bankerna. Frågan om en höjning av ramen måste därför nu återigen aktualiseras.

Det är tydligt att frågan om handelslagrets storlek tas upp i kredit- marknadskommittén och enligt uttalanden som gjorts i massmedia av kommitténs ordförande är det också tydligt att kommittén syftar till en höjning av den legala ramen för lagret. Kommitténs förslag. som ännu inte föreligger. torde dock inte kunna genomföras på ganska lång tid. Frågan är emellertid så viktig att bankförcningen anser att en höjning bör genomföras redan nu. Den kan ske oberoende av kreditmarknadskommitténs arbete och av det arbete som utförs inom den statliga kommitté. som ser över värdepappershandeln i stort och som. — liksom kreditmarknadskommittén — torde ha anledning att komma in också på handelslagret och som kanske kan presentera förslag till mera långtgående förändringar i hittillsvarande ordning. Det förslag som framförs i det följande får ses som provisoriskt i avvaktan på den mer genomgripande översyn av reglerna om handelslagret som pågår.

Handelslagrets egentliga funktion är att underlätta aktiehandeln och handeln i vissa andra värdepapper. Bara det faktum att lagret måste hållas på en nivå som för många kommissionärer är mycket låg i förhållande till omsättningen gör att lagret inte får denna åsyftade effekt. Det är angeläget att servicen mot de många kunderna som handlar med smärre poster kan hållas på en hög nivå. vilket underlättas av ett decentraliserat innehav hos fondkommissionärerna. något som hindras av nuvarande alltför begränsa- de handelslager. Här kan vidare pekas på att många affärer avser mycket stora poster till avsevärda belopp. i vilket fall det inte är möjligt för en kommissionär att köpa eller sälja den aktuella posten vid ett tillfälle. Denne måste antingen under en kortare tid samla på sig den aktuella posten eller successivt sälja ut den. Detta försvåras ellcr hindras helt av det gällande taket för lägrets storlek. Här kan också pekas på den konkur- rens från utlandet som blir alltmer märkbar även när det gäller svenska aktier. För att svenska fondkommissionärer skall klara den konkurrens får de inte hämmas av legala begränsningar som går längre än vad som gäller hos konkurrenterna. vilket är fallet med nu behandlade regler. Ett aktivt deltagande från svenska fondkommissionärers sida i internationell aktie- handel. vilket är angeläget. understryker ytterligare behovet för kommis- sionärerna att kunna hålla hög likviditet i värdepapper. antingen så att de snabbt måste kunna ta på sig en stor post i eget lager eller till undvikande av oönskade kursrörelser successivt sälja ut en dylik post.

En ytterligare faktor som talar för ett större handelslager än f.n. är det förhållandet att numera i en finansiel'. koncern kan ingå fler än en fondkom- missionär. Här må hänvisas till bankföreningens remissyttrande denna dag över GotaGruppens dispensansökan och vad däri anförs om handelslager. Eftersom GotaGruppen inte bör tillåtas ha ett större sammanlagt handels- lager än vad en kommissionär tillåts ha. kan det nu gällande låga beloppet å andra sidan i ett slag menligt inskränka de i gruppen ingående kommissio- närernas sedan länge inarbetade förmåga att driva handel.

Den risk för att intressekonflikter skulle kunna uppstå i fondkommissio- närs egenhandel och i kommissionärens handel för kunds räkning som i

några sammanhang påtalats har knappast aktualiserats i den praktiska Prop. 1987/88:12?» verksamheten. Det finns inte anledning att befara att detta skulle ske heller Bilaga 1 med ett handelslager av den storlek som här kommer att föreslås. Markna- den torde dessutom nu fungera så väl i fråga om kurssättning och kurs- dokumentation att kunden normalt sett inte skall behöva utsättas för en dylik risk. Viktigast i detta sammanhang är emellertid att bankerna med denna framställning inte vill skapa utrymme för egenhandel utan vill få bättre möjligheter att genomföra affärer för kunders räkning. Även om det skulle gå att göra vinster i egenhandeln är dessa nämligen så obetydliga i detta sammanhang jämfört med andra vinster i handeln att de kan försum- mas. Att hålla ett handelslager är dessutom kostsamt.

Med en så begränsad höjning som bankförcningen här föreslår skulle heller inte uppkomma någon nämnvärd risk för bankerna eller fondkom- missionsbolagen. För det första skulle handelslagret alltjämt ligga på en låg nivå. För det andra skulle fyraprocentspärren såsom hittills sätta en lägre gräns för de minsta fondkommissionärerna och för det tredje begränsas förlustrisken av att rörelserna i handelslagret är mycket kortfristiga. vilket i sig ger en begränsad risk för kursförluster. En stor del av risken kan dessutom elimineras med hjälp av options- eller terminsaffärer.

Det anförda föranleder bankförcningen att föreslå att den beloppsmässi- ga gränsen i 16 & fondkommissionslagen höjs från nuvarande femtio milj. kr. till tvåhundra milj. kr.. dvs. till den nivå som bankföreningen och PKbanken föreslog redan i samband med den senaste ändringen av be- stämmelsen. Med en sådan höjning återförs inte endast lagret till en mark- nadsmässig nivå motsvarande 1984 års utan en sådan höjning borde också ge lagret en sådan storlek att det räcker till dess att en mer genomgripande översyn av regleringen av handelslagret kommit till stånd.

När det gäller den sålunda föreslagna ändringen kan påpekas att fyrapro- centsregeln i samma bestämmelse. om inte den beloppsmässiga begräns- ningen fanns, skulle medge handelslager för de största kommissionärerna på miljardbelopp. Detta visar på vilken begränsad nivå lagret skulle ligga för dessa företag äVen med nu föreslagen höjning.

Hemställan

Svenska Bankföreningen hemställer således om den ändringen i 16 å fond- kommissionslagen att den beloppsmässiga gränsen för handelslagret som nu diskuterats höjs till 200 milj. kr. Detta bör ske så att ändringen kan träda i kraft senast vid årsskiftet 1987/88.

PKbanken har förklarat sig instämma i denna framställning. SVENSKA BANKFÖRENINGEN C.-G. Källner Per-Ola Jansson

• Sida 14
•  Original

(1979: 748).

Sammanställning av remissyttranden över skrivelse PrOP- 1987/88:123 den 1 oktober "1987 från Svenska Bankföreningen om ändring av 16 % fondkommissionslagen

1. Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgivits av bankinspektionen, fullmäktige i Sveriges riksbank. Svenska Fondhandlareföreningen. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund. Sparbankernas Bank, Föreningsbankernas Bank, styrelsen för Stockholms fondbörs, kreditmarknadskommittén samt värdepappersmarknadskommittén. _

Sparbankernas Bank har förklarat sig instämma i yttrandet från Svenska sparbanksföreningen, och på motsvarande sätt har Föreningsbankernas Bank instämt i yttrandet från Sveriges Föreningsbankers Förbund.

2. Remissyttrandena

Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska sparbanksföreningen samt Sveriges Föreningsbankers Förbund har i sina remissyttranden endast förklarat att man tillstyrker förslaget eller lämnar detta utan erinran. Vär- depappersmarknadskommittén har förklarat att kommittén för närvarande inte är beredd att uttala sig. I övrigt har följande synpunker framförts.

2.1 Bankinspektionen

Enligt bankinspektionens mening är nuvarande regler för handelslagret inte anpassade till den aktiemarknad som finns i dag. En långsiktig lösning kräver, som inspektionen ser det, en annan konstruktion av handelslager- begränsningcn. Ett slutligt ställningstagande till den frågan bör dock anstå till dess att den prövats i optionsutredningen och värdepappersmarknads- kommittén.

Enligt bankinspektionens uppfattning utgör emellertid volymutveckling- en och kursförändringarna sedan 1984 tillräckliga skäl för att ytterligare höja gränsen för handelslagret. Samtidigt kräver dock den intressekonflikt. som ligger i handelslagret, liksom även risksynpunkter att en höjning blir mer begränsad än vad Bankföreningen har föreslagit. Bankinspcktionen konstaterar också att fondkommissionärernas behov av en ökning av be- loppsgränsen skiftar med hänsyn till den historiska utnyttjandegraden.

Bankinspektionen anser vid en sammanvägning av de anförda synpunk- terna att höjningen av lagergränsen bör stanna vid 100 milj. kr.

• Sida 15
•  Original

2.2 Fullmäktige i Sveriges riksbank Prop. 1987/88:123

.. . . . . Bila a 2 Fragan om handelslagrets storlek 1 en finansiell koncern har tidigare be- g

handlats av fullmäktige i remissyttrandet över promemorian ”Finansiella koncerner". I sitt yttrande anförde fullmäktige att maximibeloppet borde höjas till 100 milj. kr. och att i en koncern detta belopp borde gälla koncernen i dess helhet oavsett om däri ingick en eller flera fondkommis- sionärer. Fullmäktige framhöll att förslaget var ett provisorium till dess en mera genomgripande prövning skett av bestämmelserna i anknytning till behandlingen av kreditmarknadskommittens betänkande.

Fullmäktige tillstyrker med hänvisning till vad som anfördes i nämnda remissyttrande att handelslagrets storlek höjs. Höjningen bör dock begrän- sas till 100 milj. kr. som fullmäktige då föreslog och avse individuella fondkommissionärer eller. om flera fondkommissionärer ingår i en kon- cern, koncernen i dess helhet.

Fullmäktige vill emellertid erinra om att en begränsning av det fysiska" innehavet av ett visst slags värdepapper inte nödvändigtvis återspeglar en fondkommissionärs totala position i sådana papper eftersom eventuella utestående termins- och optionskontrakt inte beaktas. Frågan om begräns- ningen av handelslagret bör innefatta även sådana positioner bör lämpligen övervägas när ställning tas till kreditmarknadskommitténs betänkande.

2.3 Styrelsen för Stockholms fondbörs

Under år 1985 och 1986 ökade akticomsättningen med 18 respektive 70 procent. Fondbörsens totalindex steg under dessa två år med drygt 24 respektive 51 procent. För år 1987 uppgår omsättningen t.o.m. oktober månad till 1059 miljarder kr. att jämföra med 1986 års motsvarande tal 123.0 miljarder. lndex har t. o. m. oktober 1987 ökat med 4 procent.

Från den 1 oktober 1985 finns tillförlitliga uppgifter om OTC-markna- den. Omsättningen under tre månader 1985 uppgick till 0,2 miljarder kr-. medan motsvarande uppgift för hela 1986 utgjorde 2.1 miljarder. Omsätt- ningen t.o.m. oktober år 1987 uppgick till 2.4 miljarder. OTC—index har vid motsvarande tidpunkt ökat med 8 procent.

Den nu angivna utvecklingen beträffande aktiehandeln under åren 1985—1987 har varit sådan att den i och för sig enligt börsstyrelsens mening motiverar en höjning av gränsen för fondkommissionärernas handelslager. Lagrets syfte är bl. a. att underlätta handeln för de aktieägare som inte har möjlighet att handla i hela börsposter samt att inom ramen för market- makersystemet göra OTC-handeln så effektiv som möjligt. Med dagens handelsvolymer kan det i vart fall för de större kommissionärerna vara svårt att inom nuvarande ramar hålla en tillfredsställande likviditet för dessa ändamål.

Den i februari 1987 tillsatta värdepappersmarknadsutredningen har att enligt sina direktiv överväga bl.a. reglerna om fondkommissionärernas handelslager i värdepapper. l direktiven anges vidare beträffande fond- kommissionärernas verksamhet att den internationella utvecklingen enty- digt går mot en minskning av kommissionshandeln och en ökning av ls

• Sida 16
•  Original

Bilaga 2

handeln i egen portfölj. Slopandet den 1 juli 1984 av fast courtage kan på sikt leda till en likartad utveckling häri landet.

Mot bakgrund av angivna direktiv finns det skäl att anta att värdepap- persmarknadsutredningen i sinom tid kommer att ompröva den regel som nu föreslås justerad. Det torde emellertid dröja minst ett par år innan ett utredningsförslag om detta kan bli gällande lag. Även om det finns skäl som talar för att invänta utredningens grundligare genomgång av de pro— blem rörande intressekonllikter m.m. som kan vara förknippade med ett större handelslager, vill börsstyrelsen. med hänsyn till den ovan redovisade utvecklingen på aktiemarknaden inte motsätta sig att den övre gränsen för fondkommissionärernas handelslager justeras redan nu.

2.4 Kreditmarknadskommittén

Kreditmarknadskommittén kommer i sitt betänkande att redovisa en pn'n- cipskiss över hur strukturen på den svenska värdepappersmarknaden i framtiden bör vara uppbyggd samt vilka funktioner fondkommissionärerna bör utöva. De funktioner som avses är fondkommissionärens mäklarfunk- tion och handlarfunktion på respektive penningmarknad och aktiemark- nad. En form av kvalificerad handlarfunktion som bör övervägas är market maker rollen dvs. en fondkommissionär som ställer officiella köp- och säljkurser, tvåvägspriser. Kommittén kommer att föreslå konkreta regler för samtliga funktioner utom vad avser aktiehandlarfunktionen och market making. [ dessa delar har kommittén konstaterat att grundläggande förut- sättningar för tillskapande av dessa funktioner för närvarande saknas. Det som i första hand åsyftas är avsaknaden av handelsregler och effektiv genomlysning av marknaden. Därför anser kommittén att det bör ankom- ma på värdepappersmarknadskommitte'n att utarbeta förslag till detaljreg- len'ng för handlarfunktionen på aktiemarknaden.

Diskussionen om handelslagrets begränsning har samband med hur strukturen på den framtida marknaden löses. Enligt den principskiss kre- ditmarknadskommittén förordar skall den fondkommissionär som bedriver aktiemarknadsmäkleri — den renodlade aktiemarknadsmäklaren — inte tillåtas ha något handelslager eftersom denne aldrig tar egna positioner. När det gäller fondkommissionärer som valt att uppträda som handlare eller market maker skall denne ha möjlighet att ha ett väsentligt större handelslager än vad som idag är möjligt.

De nuvarande reglerna beträffande handelslager grundar sig på brutto- innehav och beaktar inte de nya möjligheterna som tillskapats på senare tid att med hjälp av optioner och terminskontrakt minska riskpositionstagande i handelslager. Reglerna innebär dessutom att i praktiken lika stora lager- positioner ges till samtliga fondkommissionärer oavsett kapitalbasens stor- lek och verksamhetens omfattning. Kreditmarknadskommittén har mot bakgrund av bland annat dessa omständigheter övervägt att i sitt betänkan- de föreslå nya regler som bygger på nettolagerberäkningar kombinerat med detaljerade föreskrifter om "hedging;”. dvs. olika sätt att begränsa risker. I ett dylikt system. där man bortser från bruttoinnchavets storlek. utom eventuellt ett högsta tak, och i stället koncentrerar sig på att beräkna

• Sida 17
•  Original

ncttorisker. borde parallellt möjligheten till blankning tillåtas. 1 ett system Prop. 1987/88: 123 med nettolagerberäkning och där blankning tillåts kommer fondkommis- Bilaga 2 sionärerna att på grund av kostnads- och riskskäl sträva efter att ha ett så litet handelslager som möjligt och det lager de innehar kommer de att riskförsäkra med hjälp av de nya instrumenten. Ett annat alternativ vore att ta bort det absoluta taket för handelslagrets storlek och i stället relatera laget-storleken till storleken av det egna kapitalet. Detta skulle dock inne- bära införandet av en ny kapitaltäckningsregcl där handelslagret skulle jämställas med andra placeringar.

Kreditmarknadskommittén har funnit att tiden ännu inte är mogen för att kommittén i sitt betänkande skall kunna föreslå så genomgripande föränd- ringar i reglerna om handelslager som de två ovan skisserade lösningarna skulle innebära. Vidare har den under våren 1987 tillsatta värdepappers- marknadskommittén i sina direktiv fått i uppdrag att utreda reglerna om handelslager och därvid söka en ny konstruktion för handelslagerbegräns- ning. Mot denna bakgrund har kommitten valt att i sitt förslag modifierade gällande bruttolagerbegränsningsreglerna. Kommitténs förslag skall i den- na del betraktas som en interimistisk lösning i avvaktan på att förutsätt- ningar föreligger att på den svenska aktiemarknaden introducera handlar- funktionen och market maker rollen.

Den nuvarande aktielagcrbegränsningen trädde i kraft den 1 januari 1985. Efter regelns ikraftträdande har aktiemarknaden utvecklats kraftigt. Bland annat har omsättningen på Stockholms fondbörs liksom börsvärdet mer än fördubblats. Enbart mot bakgrund härav finns ett behov att höja handelslagrets storlek för att inte handelslagrets grundläggande funktioner skall hämmas. Dessutom har under samma period fondkommissionsbola- gens totala egna kapital jämte Obeskattade reserver ökat kraftigt och där- med har bolagens förmåga att bära förluster i handelslagret ökat. Enligt kreditmarknadskommittén skulle dock den av bankförcningen föreslagna höjningen till 200 milj. kr. innebära en alltför kraftig ökning av möjligheten att inneha aktier i handelslager och rätten att bedriva egenhandel. Det är kommitténs mening att det skulle vara oförenligt med syftet bakom de nuvarande begränsningsreglerna att tillåta så stora aktielager som bank- förcningen föreslår. Föreningens förslag skulle kunna innebära ett steg i utvecklingen av införandet av handlarfunktionen på den svenska aktie- marknaden utan att de av kommittén ovan nämnda förutsättningarna. handelsregler och genomlysning av marknaden. är för handen.

Kreditmarknadskommittén föreslår därför att lagerbegränsningen höjs till 100 milj. kr. och att den lägre begränsningen höjs från fyra milj. kr. till 25 milj. kr. bland annat i syfte att underlätta nyetableringar. Däremot bör 4-procentsregeln. vilken beaktar omfattningen av tidigare års kommis- sionshandel. kvarstå eftersom de föreslagna ändringarna inte syftar till att förändra handelslagrets grundläggande funktion och syfte. Den belopps- mässiga gränsen för handelslagret — 100 milj. kr.— skall gälla en koncern i dess helhet dvs. oavsett hur många banker med fondkommissionstillständ och fondkommissionsbolag som ingäri samma koncern skall dessa gemen- samt maximalt ha rätt att inneha handelslager om 100 milj. kr.

Kreditmarknadskommittén ställer sig sålunda positiv till en höjning av 17

• Sida 18
•  Original

den beloppsmässiga gränsen för ht'tndelslagret på sätt ovan angivits. l-"rä— Prop. 1987/88: 123 gan har inte sådant koppling till kommitténs arbete att lösningen på frågan Bilaga 2 behöver avvaktas fram till dess att kommittén lämnar sitt betänkande.

Slutligen skall crinras om att reglerna om handclslager inte berör handeln med options- och terminskontrakt.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 18