med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
Regeringens proposition >
1987/88: 125 c
med förslag om tilläggsbudget II till Prop
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 1987/88: 125
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 mars 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson
Kjell-Olof Feldt
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till 376,5 milj kr. De största anslagen går till kostnader för sysselsättningsskapande åtgärder för ungdomar samt bidrag för permanent skördeskadeskydd.
1 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 125
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988 Prop. 1987/88: 125
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Gustafsson, Leijon, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Johansson. Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén
Föredragande: statsråden Feldt, Leijon. Lindqvist. Hulterström, G. Andersson, Dahl. Thalén, Peterson
Proposition med förslag om tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88
Statsrådet Feldt anför: Finansutskottet har i sitt betänkande 1987/88: 11 angående tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 förtecknat de anslag som riksdagen har anvisat på tilläggsbudget sedan statsbudgeten för budgetåret 1987/88 fastställdes. Regeringen har i prop. 1987/88: 64 om särkilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland föreslagit riksdagen att för detta ändamål anvisa sammanlagt 675 milj. kr. på anslag på tilläggsbudget
under sjätte, åttonde. nionde, tionde och tolfte huvudtitlarna.
Regeringen har vidare i prop. 1987/88: 72 om avyttring av statens aktier i
Sydgas AB, m.m. föreslagit riksdagen att staten utträder som aktieägare i
Sydgas AB och att 202,5 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för att täcka resultatunderskott i bolaget.
De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbud-
get II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88. Denna proposition bör
föreläggas riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofränkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.
Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Feldt avslutar: Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att besluta om anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 och vidta åtgärder i enlighet med de förslag som
föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört to
för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.
Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i underpro- Prop. 1987/88: 125
tokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall
bifogas propositionen enligt följande:
Justitiedepartementet Bilaga I Socialdepartementct Bilaga 2 Kommunikationsdepartementet Bilaga 3 Finansdepartementet Bilaga 4
Utbildningsdepartementet Bilaga 5
Jordbruksdepartementet Bilaga 6
Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga 7
Industridepartementet Bilaga 8 Anslagsförteckning Bilaga 9
Bilaga I
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988
Föredragande: statsrådet Leijon
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
Andra huvudtiteln
A. Justitiedepartementet m. m.
[1] A 3. Utredningar m. m.
I statsbudgeten och i tilläggsbudget I för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av sammanlagt 24,4 milj. kr.
I tilläggsbudget I för budgetåret 1987/88 angavs att justitiedepartementets nuvarande utredningsverksamhet med bl.a. juristkommissionen (Ju
1986: 01) och den parlamentariska kommissionen (Ju 1987: 02) med anled-
ning av mordet på statsminister Olof Palme samt medborgarkommissionen (SB 1987: 01) för granskning av viss vapenexport är särskilt resurskrävande. Med hänsyn till att de tre kommissionernas totala resursbehov är
omfattande och därför svårt att bedöma på förhand har det belopp som
anvisats under anslaget numera visat sig otillräckligt.
Jag beräknar det ytterligare medelsbehovet till 4 milj. kr.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till anslaget Utredningar m.m. på ulläggsbudget II till stats-
budgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
4 000 000 kr.
B. Polisväsendet
[2] B 5. Utrustning m. m. för polisväsendet
Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 188786 000 kr. Från anslaget betalas medel för sådan utrustning som bör anskaffas av rikspolisstyrelsen.
Mot bakgrund av omständigheterna kring den för spioneri livstidsdömde Stig Berglings flykt i oktober 1987 uppdrog regeringen den 12 oktober 1987
åt dåvarande länspolismästaren, numera rikspolischefen Nils E. Åhmans- 4
son all se över polisorganisationen i vissa avseenden. Uppdraget redovisa- Prop. 1987/88: 125 des i slutet av år 1987. Rikspolisstyrelsen har därefter i en skrivelse till Bilaga I justitiedepartementet med utgångspunkt i det Åhmanssonska förslaget re-
dovisat att ett omfattande reformarbete pågår inom styrelsen. Det tar sikte
på såväl organisatoriska som andra förbättringar av polisens verksamhet vid särskilda händelser. Det grundläggande arbetet vid styrelsen beräknas vara slutfört den + juli 1988. De lokala polismyndigheterna bör därefter under det kommande budgetåret successivt kunna förbättra sin kompetens att agera vid särskilda händelser.
Rikspolisstyrelsen föreslår att polisförordningen (1984: 730) och förordningen (1984:731) med instruktion för rikspolisstyrelsen ändras så att styrelsen inom ett begränsat område ges nya uppgifter och att styrelsens befogenheter på vissa områden preciseras och kompletteras. I vissa speciella situationer bör styrelsen dessutom ges direkta ledningsbefogenheter.
Rikspolisstyrelsen hemställer i skrivelsen om medel för personal. lokaler och teknisk utrustning vid rikspolisstyrelsen och i den lokala organisationen med 10 milj. kr. |
På grundval av en skrivelse den 22 december 1987 från länsstyrelsen i
Stockholms län om utökade resurser för polismyndigheten i Stockholm har rikspolisstyrelsen nyligen i en framställning till regeringen begärt bl. a. att rikspolisstyrelsen tilldelas ytterligare medel för inköp av fordon.
Föredragandens överväganden Det är utomordentligt viktigt att den operativa verksamheten inom polisorganisationen vid särskilda händelser bedrivs snabbt och effektivt samt utt formerna för ledning, ordergivning och samordning är ändamålsenliga. Lämplig kommunikationsutrustning utgör härvid ett nödvändigt hjälpmedel. Det omedelbara behovet av sådan utrustning bör tillgodoses redan under innevarande budgetår. Jag föreslär att 5682 000 kr. anvisas för inköp av mobilsökare, mobiltelefoner och telefaxutrustning.
Rikspolisstyrelsens förslag till författningsändringar remissbehandtlas för närvarande. Jag återkommer senare till regeringen med de överväganden som föranleds av förslagen.
I rikspolisstyrelsens framställning angående utökade resurser för polismyndigheten i Stockholm påtalas att ett ullskott av nya fordon krävs för att polisorganisationen skall utnyttjas på ett optimalt sätt. Behovet av fordon för polisväsendet bör tillgodoses redan under innevarande budgetår. Jag föreslär att 13 072 000 kr. anvisas på tilläggsbudget för inköp av bilar med utrustning.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utrustning m.m. för polisväsendet på ulläggsbudget IT till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 18 754000 kr.
FL Riksdagen 198788. I saml. Nr 125 Rättelse: S. 6 rad 33 stär: Jag. Rättat till: Statsradet Sigurdsen. S. 7 rad 3 står: jag hösten 1987 tillkallat. Rättat till: under hösten 1987 tillkallats
Bilaga 2
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988
Föredragande: statsrådet Lindqvist
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
Femte huvudtiteln
A. Socialdepartementet m. m.
A 2. Utredningar m. m.
På detta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett reservationsanslag av 26,0 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1986/87 fanns på anslaget en reservation på 8995 191 kr. Dessa medel har tidigare anvisals för att täcka kostnaderna för den av regeringen inrättade beredningen för utvärdering av medicinsk metodik.
Regeringen har i propositionen (1987/88:63) om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m. m. redovisat den överenskommelse som har träffats med företrädare för sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen för åren 1988 och 1989. Överenskommelsen har utformats mot bakgrund av ett antal utgångspunkter som parterna gemensamt har formulerat angående den framtida utvecklingen och inriktningen
av hälso- och sjukvården i landet.
I överenskommelsen ingår att en gemensam utredning skall tillkallas med syfte att klarlägga hur ett förbättrat informationssystem för hälso- och sjukvården skall utformas. Det skall bl. a. ge regeringen och sjukvårdshuvudmännen underlag för att värdera produktivitets- och effektivitetsutvecklingen. I uppgiften ingår även att bedöma i vilken mån informationssystemet kan bidra med att ge underlag för beskrivningar och analyser av folkhälsan och sjukdomsmönstret, värdresursernas utveckling och omstrukturering mellan skilda verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården.
Riksdagen har tagit del av vad föredraganden anfört om ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen och inte haft något att erinra (SfU 1987/88: 13,
rskr. 1987/88: 110).
Statsrädet Sigurdsen har för avsikt att inom kort föreslå regeringen att en särskild utredare tillkallas för att utreda frågor kring ett gemensamt informationssystem för hälso- och sjukvården. Kostnaderna för denna utredning, som totalt beräknas till högst 3,0 milj. kr.. kommer att belasta detta anslag.
I 1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87: 95, bil. 4. FöU 11. rskr. 310) har Prop. 1987/88: 125 hälso- och sjukvården i krig prioriterats. Det är särskilt angeläget att Bilaga 2
åtgärder vidtas för att förbättra hälso- och sjukvårdens försörjningsbered-
skap. För att bereda detta har under hösten 1987 tillkallats en särskild utredare med uppgift att tillsammans med berörda parter klargöra och lägga fast de åtgärder som behövs för att, inom befintliga ramar, förstärka den civila hälso- och sjukvården i krig vad avser lokaler för operationsän-
damäåäl, sjukvårdsutrustning och sjukvårdsmateriel av förbrukningska-
raktär. Kostnaderna för utredningen belastar detta anslag.
Tillgängliga medel under anslaget bedöms inte förslå till att täcka kostnaderna för de nämnda utredningarna. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov om 3,3 milj. kr.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudeget II till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 3 300000 kr.
Bilaga 3
Kommunikationsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988
Föredragande: statsrådet Hulterström
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
Sjätte huvudtiteln
J. Övriga ändamål
J 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
Jag har i budgetpropositionen för budgetåret 1988/89 föreslagit att SMHI tilldelas ytterligare 400000 kr. med hänsyn till förändringar i beräkningsmetodiken för Sveriges deltagande i den världsmeteorologiska organisatio-
nen WMO. Förändringen innebär ökade kostnader för SMHI redan inne-
varande budgetår. Institutet bör därför på tilläggsbudget kompenseras för den merkostnad som uppstått.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti-
tur på tlläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
anvisa ett reservationsanslag på 400 000 kr.
Bilaga 4
Finansdepartementet '
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den I0 mars 1988
Föredragande: statsrådet Feldt
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
Sjunde huvudtiteln
A. Finansdepartementet
[1] A 3. Utredningar m. m.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett reservationsanslag av 21,3 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en reser-
vation på anslaget med 4,1 milj. kr. Sammanlagt står alltså under inneva-
rande budgetår drygt 25.4 milj. Kr. till förfogande under detta anslag.
Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget under budgetåret blir mer omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1986. Mot denna bakgrund hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 7000 000 kr.
Trettonde huvudtiteln
Statlig lokalförsörjning
[2] C1. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning
På detta reservationsanslag har för innevarande år anvisats 178 500000 kr. för byggnadsarbeten för statlig förvaltning.
Regeringen har i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 9 s 49—50) föreslagit att investeringar för byggproduktion inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde fr. o. m. budgetåret 1988/89 skall anvisas under ett samlat nytt anslag under sjunde huvudtiteln. Anslagen för motsva-
rande ändamål under justitie-, utrikes-, finans-, utbildnings-. jordbruks-
och civildepartementens huvudtitlar föreslås utgå. I budgetpropositionen (bil. 9 s 51—52) redovisas vidare att medelsförbrukningen på dessa anslag
för innevarande år beräknas överstiga anvisade medel. Med hänsyn till nämnda anslagsomläggning är det önskvärt att minimera ingående reservationer för budgetåret 1988/89. Detta kan uppnås genom att tillgängliga
medel omförs mellan berörda anslag för byggnadsarbeten och att ett netto- Prop. 1987/88: 125 tillskott av erforderliga anslagsmedel anvisas under anslaget Byggnadsar- Bilaga 4 beten för statlig förvaltning. Detta är möjligt genom att riksdagen tidigare har bemyndigat regeringen att besluta om omfördelning av medel mellan inrednings- resp. investeringsanslag som stär till byggnadsstyrelsens förfo-
gande (prop. 1976/77: 100 bil. 11 s 69, FiU 13. rskr 169).
Byggnadsstyrelsen har i en skrivelse den 28 januari 1988 anmält behov av ytterligare medel för investeringar inom justitie-, utbildnings- och civil-
departementets områden under innevarande budgetår. Vidare beräknas
vissa reservationer under andra anslag. Sammantaget beräknar byggnadsstyrelsen ett ytterligare medelsbehov av 45 milj. kr. enligt följande sammanställning (tusental kr.).
Huvudtitel/anslag Anvisal Beräknat
1987/88 medelsbehov
1.0. m. 88-06
[dU B9 Byggnadsarhbeten för polisväsendet 19 407 32 000
D6 Byggnaudsarbeten för domstolsväsendet 43 166 29 000 VIL —-D7 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 20093 7000 VvIll [2 Byggnadsarbeten inom utbildningsdeparte-
mentets verksamhetsområde 276 691 333 370 VII -G3 Byggnadsarbeten vid sveriges lantbruksuni-
versitet Mm, m. 31390 22700 XHL CI Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 193323 205 000
584 070 629 070
Mot denna bakgrund förordar jag att (629070 000-584070 000=) 45
milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning på tilläggsbudget TI
till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsan- :
slag av 45 000 000 kr.
[3] C 2. Inredning av byggnader för statlig förvaltning
På detta reservationsanslag har för innevarande år anvisats 10197 000 kr. för inredning av byggnader för statlig förvaltning m. m.
Regeringen har givit byggnadsstyrelsen i uppdrag att utföra ett säker-
hetslaboratorium inom statens bakteriologiska laboratoriums område i Sol-
na. Kostnaderna för byggnadsarbetena belastar förskottsvis anslaget
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning under trettonde huvudtiteln. Av-
sikten är att kostnaderna slutligen skall belasta en särskild kostnadsram under det i förslaget till statsbudget för budgetåret 1988/89 under sjunde
huvudtiteln uppförda anslaget Investeringar m. m. (prop 1987/88: 100 bil.9 s 51). För utrustning till nämnda laboratorium krävs 5,7 milj. kr., varav större delen bör beställas och betalas under innevarande budgetår. Mot denna bakgrund föreslår jag en särskild kostnadsram för utrustning till säkerhetslaboratoriet. Medelsbehovet under innevarande budgetår kan beräknas till 5 milj. kr.
I 1988 års budgetproposition (prop 1987/88: 100 bil. 9 s 52-53) redovisas
ett förslag till kostnadsram om 60 milj. kr. för inredning och utrustning till Prop. 1987/88: 125 pågående byggnadsarbeten och omdispositioner av lokaler för regerings- Bilaga 4
kansliet. Beloppet avser viss gemensam utrustning, försörjningsåtgärder för tele- och datanät samt komplettering av tele- och datorutrustning. Regeringen har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera och beställa delar av dessa arbeten, som av tidsskäl bör utföras redan under innevarande budgetår. Kostnaderna beräknas till 26,9 milj. kr. och det tillkommande
medelsbehovet är 10 milj. kr. Det tillkommande medelsbehovet för innevarande budgetår uppgår där-
med till (5+10=) 15 milj. kr. Medlen bör anvisas på tilläggsbudget.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
1. att bemyndiga regeringen att besluta om utrustning i enlighet
med vad jag har förordat,
2, att till Inredning av byggnader för statlig förvaltning på tilläggs- |
budget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 15 000 000 kr.
Utbildningsdepartementet Prop. 1987/88: 125
es Bilaga 5
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988. .
Föredragande: statsrådet G. Andersson.
Anmälan till tilläggsbudget II ull statsbudgeten för budgetåret 1987/88
Åttonde huvudtiteln
B. Skolväsendet
Det obligatoriska skolväsendet m. m.
[1] B 12. Bidrag till driften av grundskolor m. m.
I det följande kommer jag att under avsnittet Sveriges Radio m. m. föreslå att anslagsmedel skall kunna ställas till Sveriges Radio AB:s förfogande
för utbildningsradions medverkan vid särskilt angelägna fortbildningsin-
satser för lärare och skolans personal i övrigt. Jag har också motiverat varför jag finner det rimligt att regeringen bör kunna avsätta en mindre del
av de medel som är avsedda för fortbildning av skolans personal för
produktion av utbildningsprogram avsedda för etersändning.
De fortbildningssatsningar som nu är aktuella är dels den pågående fortbildningen i matematik för klasslärare i grundskolan, dels den i 1988 års budgetproposition föreslagna kompletteringsfortbildningen i samband med reformeringen av grundskollärarutbildningen.
För att den redan inledda matematikfortbildningen skall kunna förstärkas med program genom utbildningsradions försorg behöver dock statsbidrag anvisas redan under innevarande budgetår. Jag föreslår därför att 500000 kr. får bestridas från den under förevarande anstag uppförda anslagsposten 12. Särskilda åtgärder för undervisning i ämnet matematik. Anslaget bör få merbelastas med detta belopp.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att godkänna vad jag anfört om kostnaderna för fortbildning i
matematik genom utbildningsradions försorg.
C. Vuxenutbildning Prop. 1987/88: 125
Bilaga 5
[2] C 5. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
Från anslaget bestrids kostnader för statsbidrag tll grundläggande svenskundervisning (grund-sfi) och påbyggnadsundervisning i studieförbund för vuxna invandrare.
Föredragandens överväganden Regeringen har genom beslut den 28 januari 1988 medgett att skolöverstyrelsen får använda ytterligare 61150 undervisningstimmar för grund-sfi
utöver redan medgivna 612750 under innevarande budgetår. Regeringen
har vidare i samma beslut medgett att ytterligare 9500 studietimmar får användas för påbyggnadsundervisning.i studieförbund utöver redan medgivna 102800 studietimmar. Kostnaderna. härför beräknades till 21954 000 kr och bör bestridas genom mer belastning av detta anslag.
Genom ätgärden har kommunerna resp. studieförbunden getts ökade
möjligheter att ge svenskundervisning för invandrare under innevarande budgetår.
Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad regeringen beslutat i fråga om ytterligare under-
visningstimmar och studietimmar för svenskundervisning för in-
vandrare.
[31 C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.
Såsom har redovisats I prop. 1987/88: 100 bil. 10 under förevarande anslag har regeringen genom beslut den 22 oktober 1987 anvisat särskilda medel till Samernas folkhögskola i Jokkmokk. De anslagna medlen, I milj. kr., avses täcka sameorganisationernas andel av uppkommet och beräknat driftunderskott t.o.m. budgetåret 1987/88. Utgifterna bör täckas genom merbelastning av detta anslag.
Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen ullfälte
att ta del av vad regeringen beslutat om särskilda medel till Samer-
nas folkhögskola i Jokkmokk.
G. Massmedier m. m. Prop. 1987/88: 125
Bilaga 5 a [4] Radio och television
Sveriges Radio m. m.
Sveriges Radio-koncernens verksamhet finansieras huvudsakligen med mottagaravgifter. Endast kostnaden för utlandsprogramverksamheten
täcks av statsbudgetmedel. De avgiftsmedel som riksdagen anvisar för koncernens verksamhet avser etersändningsverksamheten. Medlen ställs till moderbolagets, Sveriges Radio AB (SR). förfogande. Moderbolaget fördelar dem sedan vidare inom koncernen.
Den programproduktion för etersändning som bedrivs av Sveriges Ut-
bildningsradio AB (UR) har tidigare varit skattefinansierad men bekostas numera i sin helhet av mottagaravgifter. I prop. 1985/86: 99 berördes frågan om möjligheterna att låta utbildningsradions avnämare bidra ckonomiskt ull den reguljära programverksamheten, dvs. den del av UR:s verksamhet som sänds via radio- och TV-kanalerna (s. 65 f.). Formerna för sådana bidrag borde, enligt föredraganden, föreslås av moderbolaget efter närmare kontakt med de berörda intressenterna. Regering och riksdag skulle sedan ha alt ta ställning till örskemålen.
Riksdagen (KrU 1985/86:21. rskr. 343) hade inget att erinra mot detta.
Kulturutskottet påpekade vid sin behandling av propositionens förslag (s. 40) att särskilda utbildningsinsatser kan behövas med hänsyn till sociala
om den omfattande datautbildning som bedrevs i UR: s regi. Vid planeringen av samhällets samlade utbildningsinsatser måste den särskilda resurs som UR utgör utnyttjas.
Regeringen ingick den 25 september 1986 för statens räkning en överenskommelse med SR om undersökning av möjligheterna att få avnämarna att bidra ekonomiskt till den reguljära programverksamheten. I sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 har SR tillstyrkt en bedömning som UR har gjort av dessa möjligheter. Som redovisats I årets budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 10 s. 511) har UR därvid sett det som både möjligt och realistiskt att utbildningsmyndigheterna bidrar till programverksamheten med allmänna medel när angelägna utbildningspolitiska behov motiverar det. Samfinaniseringsprojekt kan tänkas även med andra utbildningsinstanser under förutsättning att utbildningsradions styrelse finner dem motiverade och de inte rubbar företagets integritet eller balansen i utbudet. UR framhåller dock att stöd av detta slag mäste vara av engångskaraktär och därför inte heller påverka UR:s ordinarie finansiering genom avgiftsmedel. |
För egen del anförde jag i budgetpropositionen att jag räknar med att SR kommer att redovisa ytterligare överväganden rörande vilka krav som
måste ställas för att utbildningsradion skall få ta emot bidrag från avnämarna.
SR har i en särskild skrivelse den 26 januari 1988 tagit upp den förstnämnda möjligheten till ekonomiskt bidrag från avnämarna, nämligen insatser av engångskaraktär som är utbildningspolitiskt och ekonomiskt 14
starkt motiverade. Ett exempel på en sådan är distansundervisning genom Prop. 1987/88: 125
UR:s försorg inom ramen för den omfattande fortbildning av nu verksam- = Bilaga 5 ma lärare som är aktuell med anledning av reformeringen av grundskollärarutbildningen. Allmänna medel bör enligt SR anvisas för ett sådant projekt. En förutsättning är dock att UR:s programmässiga integritet och självständighet inte beskärs och at programmen kan produceras inom ramarna för de villkor som gäller för UR:s reguljära verksamhet. Med
hänsyn härtill och till innehållet i avtalen mellan staten och resp. företag bör ifrågavarande särskilda medel emellertid ställas till SR:s förfogande
för företagets vidare beslut om användning i angivet syfte.
UR har i en skrivelse den 26 januari 1988 påtalat behovet av allmänna medel för en molsvarande insats vad gäller en del av den redan pågående fortbildningen i matematik av klasslärare. SR har i en skrivelse den 16 februari 1988 yttrat sig över framställningen och därvid tillstyrkt den med samma förbehåll som företaget gjort vad gäller fortbildningen av lärare i samband med grundskollärarreformen.
Föredragandens överväganden För egen del har jag kommit till samma uppfattning som Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR), nämligen att allmänna medel bör kunna ställas till förfogande för utbildningsprograminsatser av engångskaraktär som är utbildningspolitiskt och ckonomiskt motiverade. Den nu aktuella fortbildningen i matematik för klasslärare resp. den planerade kompletterande fortbildningen av lärare inför grundskollärarreformen ser jag som exempel på projekt där särskilda bidrag bör kunna ges.
Jag delar också SR:s uppfattning att sådana bidrag, i enlighet med de regler som generellt gäller för medel till Sveriges Radio- koncernens verksamhet, bör anvisas moderbolaget och att programmen måste produceras inom ramen för de villkor som gäller för UR: s reguljära programverksamhet. UR måste givetvis la samma ansvar för specialinsatser av detta slag som företaget enligt gällande radiolagstiftning och sitt avtal med staten
annars måste ta. Därav följer att UR också ensamt mäste svara för pro-
gramverksamheten inför radionämnden. Det sagda förutsätter naturligtvis att principen om UR: s publicistiska oberoende inte rubbas och att bidrags-
givningen inte åberopas som skäl för att påverka programmens innehåll
och utformning. Det bör som hittills ankomma på UR att fastställa vilka regler som bör gälla för användarnas möjligheter att framföra synpunkter och önskemål på programverksamheten.
SR har föreslagit att statsbudgetmedel skall ställas till förfogande. Ett sätt alt efterkomma detta önskemål vore att riksdagen från gång till gång
anvisar medel härför. Enligt min mening skulle dock detta förfaringssätt
kräva en framförhållning som är svår att förena med en önskvärd flexiblitet i planeringen av ett programutbud. En praktiskt sett mer framkomlig väg är
att regeringen får rätt att ställa mindre belopp avsedda för fortbildning av skolans personal till förfogande för ändamålet. Efter särskilda framställningar från SR kan regeringen sedan anvisa moderbolaget medel för utbild-
ningsradions medverkan vid fortbildningen. Regeringen bör för riksdagen i IS
efterhand redovisa i vilken utsträckning anslagsmedel ställts till förfogande Prop. 1987/88: 125
för produktion av utbildningsprogram för etersändning. Bilaga 5
För att redan nu kunna komplettera den pågående matematikfortbildningen med etersända program har jag i det föregående under anslaget B 12. Bidrag till driften av grundskolor m. m. föreslagit att 500000 kr. för
innevarande budgetår.
Jag har i dessa frågor samrått med chefen för utbildningsdepartementet.
Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen alt bemyndiga regeringen att ställa särskilda medel till Sveriges Radio AB: s förfogande för utbildningsradions programverksamhet i
samband med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal.
Prop. 1987/88: 125 Bilaga 6
Jordbruksdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988
Föredragande: statsrådet Dahl
Anmälan till tilläggsbudget IH till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
Nionde huvudtiteln
C. Jordbruksprisreglering
C 7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd
Under förevarande anslag anvisas statens bidrag till skördeskadefonden.
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsru-
brik unvisats ett obetecknat anslag av 1000 kr. Skördeskadefondens be-
hållning uppgick vid kalenderårsskiftet 1987/88 till ca 322 milj. kr. inkl. upplupna räntor.
Enligt riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87: 146, JoU 26, rskr. 346) skall behållningen i skördeskadefonden efter utbetalningarna för 1987 års skörd överföras till en av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) särskilt
inrättad stiftelse. Vidare anges i propositionen att om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador år 1987 överstiger
90 milj. kr. skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadetonden hälften av överskjutande belopp. Regeringen har i prop. 1987/88: 74 lagt fram vissa ytterligare förslag i samband med överförandet av huvudmannaskapet för skyddet.
Belastningen på skördeskadefonden till följd av skördeskadorna på 1987 års skörd uppgår redan nu till 321,4 milj. kr. Härtill kan komma kostnader för bl.a. omprövning av ersättningar och behovsprövade ersättningar. Statens jordbruksnämnd uppskattar nu sådana tillkommande poster till ca: 22 milj. kr. Detta medför att skördeskadefonden inte täcker kostnaderna
för skadorna. I samband med utbetalningen av nämnda 321,4 milj. kr. i februari 1988 tömdes således fonden helt på medel. Enligt nämnda riks-
dagsbeslut skall skördeskador år 1987 som överstiger 90 milj. kr. betalas med hälften var av staten resp. jordbruksnäringen. Med hänsyn härtill och till den osäkerhet som föreligger vad gäller tillkommande utgiftsbehov bör under före varande anslag anvisas 127 milj. kr. för att täcka statens andel av kostnaderna. Näringens bidrag får enligt nämnda riksdagsbeslut täckas inom ramen för de prisregleringsmedel som jordbruket tillförs.
Hemställan Prop. 1987/88: 125 Bilaga 6 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till permanent skördeskadeskydd på tilläggsbudget IH till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett anslag av 127 000 000 kr.
I8
Arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1987/88: 125
Bilaga 7
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988
Föredragande: statsrådet Thalén
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
Tionde huvudtiteln
A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.
[[] A 2. Utredningar m. m.
För budgetåret 1987/88 har under denna anslagsrubrik anvisats 18,8 milj.
kr., varav 8,8 milj. kr. för övrig utredningsverksamhet. Under budgetåret 1987/88 har utredningsverksamheten blivit mer omfat-
tande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen hösten 1986. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på 6 milj. kr.
Jag räknar samtidigt med att medel som har anslagits för opinionsbildande verksamhet i flyktingfrågor m. m. får utnyttjas för den fortsatta översynen av utlänningslagsuftningen.
Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Georg Andersson.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
B. Arbetsmarknad m. m.
[21 B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats 2504,5 milj. kr. varav 350 milj. kr. till insatser för att reducera antalet långtidsarbetslösa. Medlen får användas för rekryteringsstöd, beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning, bidrag till arbetslösa för att starta eget eller en kombination av dessa åtgärder. En viss del av beloppet får även utnyttjus för andra åtgärder som gör det möjligt för en långtidsarbetslös att få ett varaktigt arbete.
Under januari månad 1988 fanns 16400 ungdomar i ungdomslag. Det är väsentligt färre ungdomar än tidigare år under motsvarande period. Närmare 8000 av de ungdomar som Ii dag belinner sig i ungdomslag har varit där längre tid än fyra månader. Ett stort antal är invandrarungdomar. 19
De unga kvinnornas andel i ungdomslag har ökat och utgör i dag närmare Prop. 1987/88: 125 70 26. Placering i ungdomslag innebär i många fall att unga kvinnor introdu- Bilaga 7 ceras på en traditionellt kvinnlig arbetsmarknad i offentlig sektor och
vänjer sig vid att arbeta halvtid. Detta är ett mönster som har visat sig vara
svårt att bryta senare i livet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan vara ett sätt alt i ökad utsträckning underlätta för dessa unga kvinnorna att få
tillträde till en breddad arbetsmarknad.
Mot bakgrund av dagens gynnsamma arbetsmarknadsläge med stor efterfrågan på arbetskraft gör arbetsförmedlingen stora ansträngningar för att placera ungdomar i industriarbete och föra över ungdomar från ungdomslag till anställning på den reguljära arbetsmarknaden.
Det är min uppfattning att inskolningsplatser är den åtgärd som vid
behov i första hand skall användas för att underlätta för ungdomar att
erhålla anställning på den öppna arbetsmarknaden. Antalet inskolnings-
platser har emellertid ännu ej uppnått den nivå som riksdagen avsatt medel för vilket inneburit att arbetsförmedlingen haft vissa svårigheter med att
framför allt placera unga kvinnor i det privata näringslivet.
För att underlätta för förmedlingen att i vissa fall placera en ungdom i ungdomslag i reguljärt arbete beslöt regeringen den 25 februari 1988 att arbetsförmedlingen tillfälligt under våren 1988. om den på annat sätt inte kan föra över den unge till reguljärt arbéte eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd som t. ex. inskolningsplats, får lämna rekryteringsstöd enligt förordningen (1986: 414) om rekryteringsstöd till en arbetsgivare som anställer en sådan ungdom. Denna möjlighet skall gälla de ungdomar som sysselsatts sammanhängande fyra månader i ungdomslag. De unga kvinnorna skall särskilt prioriteras i detta arbete. Antalet sådana rekryterings-
stöd får uppgå till högst 5000 och anställningen skall ha börjat före maj
månads utgäng år 1988. Stödet får utgå under högst sex månader.
Denna åtgärd har varit möjlig att genomföra genom en tillfällig omprioritering inom anslaget. För all detta inte skall påverka de långtidsarbetslösas
möjligheter att få del av åtgärderna föreslår jag att arislaget tillförs 135 milj.
kr. vilket motsvarar rekryteringsstöd till 5000 personer under sex mänader. I den utsträckning ett sådant rekryteringsstöd kommer ati utnyttjas beräknas en minst motsvarande besparing uppkomma under anslaget för ungdomslag. Regeringen har vidare uppdragit åt AMS att utvärdera verksamheten.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
I. godkänna vad regeringen har beslutat om rekryteringsstöd för
ungdomar I ungdomslag.
2. till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 135 000.000 kr. |
Bilaga 8
Industridepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988
Föredragande: statsrådet Peterson
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
Tolfte huvudtiteln
E. Statsägda företag
[1] E 8. Infriande av förlusttäckningsgaranti för Zenit Shipping AB
Under denna rubrik anvisades för budgetåret 1986/87 ett reservationsanslag av 18.8 milj. kr. (prop. 1986/87:25, NU 15, rskr. 99). Av anslaget har
ca 18.4 milj. kr. betalats ut. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1987/88&.
Riksdagen beslöt våren 1982 (NU 1981/82:53, rskr. 405) bemyndiga
regeringen att i samband med rekonstruktionen av AB Nya Oskarshamns
Varv utfärda garanti för förlusttäckning inom skälig ckonomisk ram. Be-
slut om garanti och infriande av garanti skall enligt riksdagens beslut
anmälas till riksdagen.
I samband med att ett skeppsbyggnadskontrakt tecknades mellan AB
Nya Oskarshamns Varv och partrederiet under bildande för nybygge 433 vid varvet ingick Zenit Produkttank AB, ett dotterbolag till Zenit Shipping AB, och partrederiet ett tidsbefraktningsavtal beträffande nämnda nybygge för en period av fem år. Regeringen har genom beslut lämnat utfästelse
om att förluster som kan uppkomma för Zenit Produkttank AB på grund av nämnda befraktningsavtal skall täckas genom statliga medel.
Förlusten för de fyra första åren av tidsbefraktningsavtalet uppgick till
48,4 milj. kr. : Zenit Shipping AB har i skrivelse den 9 februari 1988 bedömt förlusterna
för det sista avtalsåret till ca 11,4 milj. kr. Förutsättningen för bedömning-
en är bl. a. att valutaförhållandena inte förändras. Bedömningen är således
osäker.
För att täcka den bedömda förlusten för Zenit Produkttank AB till följd
av tidsbefraktningsavtalet för det sista och femte avtalsåret erfordras alltså, enligt Zenit Shippings bedömning, ca I 1 milj. kr. utöver hittills anvisa-
de medel. Med hänsyn till osäkerheten i bedömningen anser jag att medels-
behovet bör beräknas med viss marginal. Jag förordar därför att 15 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88.
Hemställan Prop. 1987/88: 125 Bilaga 8
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Infriande av förlusttäckningsgaranti för Zenit Shipping AB på tilläggsbudget Il till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 15 000000 kr.
[2] Kostnader för att upprätthålla viss varvskapacitet av
beredskapsskäl
Under denna rubrik anvisades för budsgetåret 1986/87 ett reservationsanslag av 25 milj. kr. (prop. 1985/86: 120. NU 34, rskr. 314).
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget för budgetåret 1987/88.
När anslaget beslutades angavs i propositionen att statens industriverk
(SIND) skulle handha stödet. Regeringen uppdrog den 31 oktober 1986 åt SIND att i samråd med överbefälhavaren, överstyrelsen för civil bered-
skap (ÖCB) och sjöfartsverket inom en totalram av 10 milj. kr. besluta om
stödinsatser för att upprätthålla viss varvskapacitet av beredskapsskäl.
Regeringen har i beslut den 30 april 1986 givit dåvarande nämnden för fartygskreditgarantier (FKN). numera SIND, i uppdrag att i samråd med överbefälhavaren, dåvarande överstyrelsen för ekonomiskt försvar samt sjöfartsverket utreda den svenska varvsindustrins beredskapspolitiska betydelse.
I uppdraget ingick bl.a. att redovisa beståndet av för totalförsvaret
intressanta varvsanläggningar samt att bedöma såväl det civila som militära behovet av varvskapacitet ur beredskapssynpunkt.
SIND överlämnade den 12 oktober 1987 en redovisning av uppdraget. Av utredningen framgår att totalförsvaret har behov av civila varvsre-
surser under kriser och i krig. För att trygga erforderlig kapacitet föreslås att de anslagna medlen fördelas enligt en i utredningsrapporten redovisad prioritetsordning. På längre sikt är det viktigt att varven ges möjlighet att under fredstid framgångsrikt arbeta på den internationella marknaden.
Det är angeläget att de åtgärder som vidtas på varvsområdet av försörj-
ningsberedskapsskäl kan avvägas mot motsvarande åtgärder inom andra
delar av den civila delen av totalförsvaret. Jag förordar därför att handlägg-
"ningen av varvens beredskapsfrågor överförs till ÖCB. ÖCB skall vid beslut i ärenden på varvsområdet samråda med överbefälhavaren, SIND
och sjöfartsverket och därvid i stort beakta vad som anförs i SIND:s
utredningsrapport. Vid utformningen av handläggningsordningen skall
synpunkter inhämtas från varvsbranschen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för försvarsdepartementet.
Hemställan Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag anfört om handläggning m. m. av stödinsatser
för att upprätthålla viss varvskapacitet av beredskapsskäl. ta ta
Prop. [987/88: 125 Förteckning
ilaga
över anslag som regeringen begär på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88.
Statsutgifter IH. Justitiedepurtementet A 3 Utredningar m. m. reservationsanslag 4000-000 B5 Utrustning m. m. för polisväsendet. reservations-
anslag 18 754 000
Vv. - Socialdepartementet A 2 Utredningar m. m.. reservationsunslag 3 300 000
Kommunikationsdepartementet
J2 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska . E
Instilut. reservationsunslag 400 000
VIL Finansdepartementet A 3 Utredningar m. m., reservationsanslag 7000 000
IX. Jordbruksdepartementet C7 Bidrag ull permanent skördeskadeskydd. 127 000 000
XY. Arbetsmarknadsdepartementet
A 2 Utredningar m. m.. reservationsanslag 6000 000 B 5 Sysselsättningsskapunde åtgärder, reservations- |
anslag 135 000 000
MI. Industridepartementet
E8 Infriande av förlustteckningsgaranti för Zenit Ship-
ping AB, reservationsanslag 15 000 000
XHI. Civildepartementet C1 Byggnadsarbeten för stattig förvaltning m. m.,
reservationsanslag 45 000 000 C2 Inredning av byggnader för statlig förvaltning m. m..
reservätionsanslag 15-000 000 Summa 376 454 000
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 tu tv