Prop. 1985/86:99
om Sveriges Radios verksamhet m. m.
Regeringens proposition 1985/86: 99
om Sveriges Radios verksamhet m. m. Prop
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 27 februari l986 för de åtgärder eller de ända- mål som framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar
Olo/'Palme Bengt Göransson
Propositionens huvudsakliga innehåll
Avtalen mellan staten och företagen inom Sveriges Radio-koncernen löper ut den 30 juni l986. [ propositionen behandlas frågor som rör Sveriges Radios verksamhet under nästa avtalsperiod. Perioden föreslås omfatta sex är.
Den centrala målsättningen för verksamheten. dvs.att den skall stå i allmänhetens tjänst. förutsätts gälla även i framtiden. Det innebär bl.a. att företagets publicistiskt oberoende ställning måste garanteras.
] fråga om de grundläggande föreskrifterna för programverksamheten. som de återspeglas i radiolagen och gällande avtal, förutsätts inga större förändringar.
På vissa punkter bör koncernen få vidgade befogenheter för att smidi- gare kunna anpassa sig till en förändrad mediesituation. Sålunda bör Sveri- ges Radio själv fä bestämma om nu riksdagsbundna frågor såsom t.ex. dem om sändningstidens längd samt om regional och lokal indelning.
Sveriges Television bör få ändra inriktningen av 'fV-kanalerna. så att distriktsverksamheten koncentreras till en kanal. Vidare bör inte regering och riksdag på samma sätt som hittills i detalj föreskriva hur den nya programsättningen skall tillämpas.
Samarbetet mellan riks- och lokalradion bör uppmuntras. och Sveriges Radio bör om man finner det påkallat kunna föreslå en mer radikal samord- ning.
Ett tjärde FM-nät bör etableras med början budgetåret l987/88. Den nya kanalen avses i första hand tillgodose lokalradions behov.
Vikten av en omfattande frilansmedverkan och produktionsutläggning understryks. Vidare framhålls betydelsen av ett programutbud på svenska
språket: i den nya mediesituationen är det angeläget att slå vakt om den nationella kulturen.
I propositionen behandlas också verksamheten pä invandrar— och mino- ritetsspråk. Verksamheten har expanderat kraftigt under avtalsperioden. Viss samordning bedöms nödvändig. Även vad gäller programverksamhc- ten om och för handikappade bör moderbolaget få ett samordningsansvar.
Sveriges Radio bör även under nästa avtalsperiod vara organiserat som en koncern med ett moderbolag och fyra dotterbolag tprogrambolagl. l administrativt och ekonomiskt hänseende bör moderbolaget ges en star- kare ställning.
Bortsett från vissa klart avgränsade områden där moderbolaget har att utöva en viss samordning o.d.. skall dotterbolagen som hittills åtnjuta programmässig självständighet.
Samtliga programbolag bör i de nya avtalen åläggas ett folkbildningan- svar. Bl.a. mot denna bakgrund bör det prövas om en del av utbildningsra- dions programproduktion kan samordnas med de övriga progranibolagens. Inriktningen av utbildningsradions programverksamhet bör liksom hittills gälla förskola. ungdomsskola. högskola och vuxenutbildning. Användarin- flytandet bör stärkas och olika möjligheter att öka självfinansieringen prövas.
Riktlinjer anges för planeringen av verksamheten under perioden. Kon- cernen föreslås fä det fulla ansvaret för lokalförsörjning och fastighetstör- valtning. uppgifter som nu ligger på byggnadsstyrelsen. Möjligheten till låneiinansiering öppnas.
Den allmänna mottagaravgiften bör fr. o. m. den I juli [986 höjas med 60 kr. till 708 kr. per år. Tilläggsavgiften för färg—TV bör ligga kvar på nuva- rande nivä. dvs. 160 kr. per år.
lx)
Förslag till Lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare
Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Den som innehar mottagare som är avsedd för mottagning av bild- sändning med eller utan ljud (televi- sionsmottagare) skall erlägga all-
män mottagaravgift med 162 kronor per kalenderk vartal. År mottagaren avsedd för färgmottagning av bild- sändning med eller utan ljud skall innehavaren dessutom erlägga till- läggsavgift med 40 kronor per ka- lenderkvartal.
lå'
Föreslagen lydelse
Den som innehar mottagare som är avsedd för mottagning av bild- sändning med eller utan ljud (televi- sionsmottagare) skall erlägga all- män mottagaravgift med 177 kronor per kalenderkvartal. Är mottagaren avsedd för färgmottagning av bild- sändning med eller utan ljud skall innehavaren dessutom erlägga till- läggsavgift med 40 kronor per ka- lendcrkvartal.
Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod. skall avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande dagar av perioden.
Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.
Denna lag träderi kraft den ljuli 1986.
' Senaste lydelse 1985: 259
Utbildningsdepartementet Prop. 1985/86: 99
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1986
Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden I. Carlsson. Lundkvist, Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Hjelm-Wallén. Peterson. Gö- ransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg, Hellström. Wickbom. Johansson. I-Iulterström. Lindqvist
Föredragande: statsrådet Göransson
Proposition om Sveriges Radios verksamhet m. m.
1. Inledning 1.1 Bakgrund
Gällande riktlinjer för Sveriges Radios verksamhet lades fast av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78: 91. KrU 24. rskr. 3371.
Verksamheten regleras genom radiolagen (1966: 755. omtryckt 1972:24(), ändrad senast 1984: 114. l985:676 och 1986:2). radioansvarig- hetslagen (1966: 756). förordningen (1967:226) om tillämpningen av ra- dioansvarighetslagen samt förordningen (I978:482) med instruktion för radionämnden. I anslutning till riksdagens beslut är 1978 har vidare avtal träffats mellan staten och moderbolaget Sveriges Radio samt mellan staten och de i Sveriges Radio-koncernen ingående programbolagen beträffande programverksamheten. Avtalen löper ut den 30juni 1986.
Med anledning av ett uttalande i tilläggsdirektiven (Dir. 1983: 19) till massmediekommittén (U 1982: 07) har Sveriges Radio AB den 15 novem- ber 1984 inkommit till regeringen med förslag rörande organisation m.m. av företagets verksamhet under nästa avtalsperiod. Till skrivelsen. som i fortsättningen kallas inin'aavskriva/sen. fogades en utredningsrapport med anledning av riksdagens beslut rörande utbildningsradioverksamheten hös- ten 1983 (prop. l983l84:4() bil. 6. KrU 8. rskr. 90).
Delar av Sveriges Radios verksamhet har vidare behandlats av invand- rarpolitiska kommittén (A 1980:04) i slutbetänkandet (SOU 1984: 58) In- vandrar- och minoritetspolitiken. av diskrimineringsutredningen (A 1978:06) i slutbetänkandet (SOU 1984:55) 1 rätt riktning. av en särskild utredare (U 1938:02) i betänkandet (Ds U 1984: 18) Videogram för döva samt av taltidningskommittén (U l982:05) i skrivelser och i betänkandet (Ds U 1985: 7) Nyhetsförmedling till begåvningshandikappade.
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag den 11 januari 1985 sex personer att ingå i en beredningsgruppl inom Utbildningsdeparte-
' Riksdagsledamöterna Georg Andersson. Anders Björck och Ingemar Eliasson. byradirektionen. f. riksdagsledamoten Eva Hjelmström. riksdz-tgsledamoten Cata- rina Rönnung samt författaren. f. riksdagslet'lamoten Per-Olof Sundman. 4
mentet med uppgift att behandla frågor som rör förberedelserna för en ny avtalsperiod för Sveriges Radio-koncernen. I gruppen har ingått represen- tanter för de partier som är företrädda i riksdagen.
Vid beredningen av detta ärende har jag vidare särskilt samrått med cheferna för utrikes-. försvars-. kommunikations-. finans- och utbildnings- departementen samt med statsråden Gradin och Lindqvist i de frågor där deras ansvarsområden berörs.
1.2. Kort historik
Sveriges Radios föregångare AB Radiotjänst började sända radioprogram i Sverige år 1925. Företaget ägdes av två konsortier bildade av pressen och radioindustrin.
Vägledande för hur rundradiorörelsen organiserades i Sverige var i första hand erfarenheterna från Storbritannien. Radion betraktades som ett företag i allmänhetens tjänst: den skulle i princip stå fri gentemot staten och andra makteentra. men staten skulle. utöva en kontrollerande verksam- het och ytterst garantera den ekonomiska basen genom att radion finan- sierades genom licensavgifter.
Alltifrån starten reglerades verksamheten genom avtal mellan staten (först företrädd av telegrafstyrelsen, sedan av regeringen) och företaget.
Tanken att radion skulle fungera som ett företag i allmänhetens tjänst — eller för att använda det engelska uttrycket "public service” — innebar att programföretaget skulle låta verksamheten präglas av bl. a. saklighet och opartiskhet. Ett annat krav på programverksamheten var att den skulle präglas av mångsidighet och kvalitet. Radion skulle vara ett medium både för information och underhållning. I de ursprungliga åliggandena för Ra- diotjänst ingick även att främja folkupplysning och folkbildningsarbete.
En grundförutsättning var således att programverksamheten skulle ga- ranteras stor frihet. Någon förhandsgranskning fick inte förekomma.
Ända fram till år 1955 utnyttjades endast en radiokanal. Antalet sänd- ningstimmar ökade dock successivt. År 1955 började en successiv utbygg- nad av en andra radiokanal. Efter riksdagsbeslut år 1962 började man sända melodiradio och snart etablerades det nuvarande program tre.
År 1956 fick Radiotjänst efter en viss försöksverksamhet ensamrätt att även sända TV-program i Sverige. 1 det sammanhanget beslöt riksdagen att utöka antalet intressenter i företaget. Ett antal folkrörelser tillkom som ny ägargrupp. I samband härmed (är 1957") ändrades företagets namn till Sveriges Radio AB. Enligt riksdagens beslut år 1966 (prop. 1966: 136. SU 163. rskr. 388) etablerades fr. o. m. årsskiftet 1969/70 en andra TV-kanal. I anslutning till 1966 års beslut ändrades fördelningen av aktieinnehavet i Sveriges Radio till det nu gällande. nämligen pressen 20%. näringslivet 20 % och folkrörelserna 60%.
År 1975 fattade riksdagen beslut om reguljär lokalradioverksamhet (prop. 1975: 13. KrU 6. rskr. 82).
Ett år senare fattade vidare riksdagen beslut om att ett särskilt dotterbo- lag till Sveriges Radio skulle bildas för utbildningsprogramverksamhet (prop. 1975/76: 110. UbU 1976/77z8. rskr. 46). Det nya företaget utgjorde
en sammanslagning av vissa enheter inom Sveriges Radio samt den verk- samhet som bedrevs inom ramen för den statliga TRU-kommittén (kom- mitten för television och radio i utbildningen).
I enlighet med riksdagens förut nämnda beslut år 1978 omorganiserades Sveriges Radio år 1979 till en koncern med moderbolaget Sveriges Radio AB samt dotterbolagen Sveriges Television AB. Sveriges Riksradio AB. Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Under innevarande avtalsperiod har en rad massmediepolitiska beslut fattats som direkt eller indirekt rör Sveriges Radios verksamhet. Det gäller permanentningen av närradion (prop. 1984/85: 145. KrU 22. rskr. 387). radio- och TV—sändningari kabelnät (prop. 1984/85: 199. KU 37. rskr. 398 och KU 1985/86:7. rskr. 74) samt sändningar av finländska TV-program över Storstockholm (prop. 1985/86: 54. KrU 12. rskr. 86). Vidare har under hösten 1985 regeringarna i Finland. Island. Norge och Sverige kommit överens om nordiska radio— och TV-sändningar via Tele-X-salelliten under en treårig försökssperiod. Sändningarna skall inledas hösten 1987. En särskild utredare (U 1985: 02) hari uppdrag att försöka belysa i första hand hur pressens villkor skulle förändras genom reklam i svensk TV m.m. och väntas inom kort lägga fram sin rapport. En av chefen för utrikesdeparte- mentet tillkallad särskild utredare (UD 1985: ()1) har uppdraget att komma med förslag till inriktning av och organisation för Sveriges Radios utlands- program och väntas också lägga fram sina förslag om någon tid.
1.3. Radiolagen
Radiolagen föreskriver bl.a. att de företag som regeringen bestämmer. (programföretag) har rätt att sända radioprogram' i rundradiosändning från sändare här i landet (5 & första stycket). Varje programföretag avgör en— samt vilka radioprogram som skall förekomma i rundradiosändning som företaget anordnar. Härvid skall programföretaget iaktta bestämmelsernai lagen. vars utgångspunkt är att företagets rätt skall utövas opartiskt och sakligt. Därvid skall beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet och informa- tionsfrihet skall råda i rundradion. Vidare gäller att programföretag i pro- gramverksamheten skall hävda det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.
För granskning av radioprogram som förekommit i rundradiosändning—"— finns radionämnden. Myndighet eller annat allmänt organ får inte i förväg granska eller föreskriva förhandsgranskning av radioprogram och inte heller förbjuda en sändning på grund av dess innehåll.
Enligt en särskild lag. lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televi- sionsmottagare (ändrad senast 1985: 259) skall den som innehar TV erlägga
' Med radioprogram förstås enligt radiolagen såväl ljudradio- som televisionspro- gram (TV-program). I den följande framställningen används dock begreppen ljudra- din och radio synonymt. Med riksradio. lokalradio. närradio. avses således olika former av ljudradioverksamhet. På samma sätt avser riks-TV och regional-TV olika former av televisonsverksamhet. Begreppet radio— och '1'1-'-vcrksamhel. slutligen. används synonymt med rundradioverksamhet.
allmän mottagaravgift samt tilläggsavgift för färgmottagare. Avgiften er- läggs till myndighet som regeringen bestämmer. 1 förordningen (1978: 484) om mottagare för radiosändning eller trådsändning anges att avgiften skall erläggas till televerket.
1.4. Radioansvarighetslagen
Radioansvarighetslagen innehåller särskilda regler om vem som är straff- rättsligt ansvarig och vem som kan åläggas att utge skadestånd för vissa brott i ljudradio- och TV-program som sänds med stöd av 5 (i första stycket radiolagen. En förutsättning för ansvar är att det brott som föreligger är ett yttrandefrihetsbrott. dvs. ett sådant brott som om det begås genom tryckt skrift är ett tryckfrihetsbrott. För varje program skall det finnas en pro- gramutgivare. Denne är i princip ensam ansvarig för yttrandefrihetsbrott i programmet och — jämte programföretaget — skyldig att ersätta uppkom- men skada. Mål om yttrandefrihetsbrott i radioprogram upptas av Stock- holms tingsrätt och handläggs på samma sätt som tryckfrihetsmål.
1.5. Avtalen mellan staten och företagen inom Sveriges Radio-koncernen
Enligt radiolagen skall det mellan varje programföretag och staten träffas avtal som närmare reglerar hur företagets sändningsrätt skall utövas.
För närvarande gäller avtal dels mellan staten och det icke sändande moderbolaget Sveriges Radio AB (SR). dels mellan staten å ena sidan och å den andra vart och ett av programföretagen Sveriges Television AB. Sveriges Riksradio AB. Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildnings- radio AB. Avtalen trädde i kraft den 1 juli 1979 och gäller t.o. m. den 30 juni 1986.
Avtalet mellan staten och moderbolaget föreskriver att moderbolaget skall svara för att koncernens rundradioverksamhet kan bedrivas själv- ständigt i förhållande till staten. I avtalet anges moderbolagets åligganden på följande sätt.
SR skall — ha ett övergripande ansvar för koncernens långsiktiga planering och
därvid svara för samordningen av programföretagcns planeringsin-
satser.
— svara för bedömningar av medieutveeklingen i förhållande till den lång- siktiga planeringen. — samordna planeringen av större investeringar inom koncernen. —— svara för analys av koncernens samlade ekonomi. -— inge anslagsframställning för koncernen efter avvägningar mellan an- slagsäskanden från programföretagen. — fördela av staten tilldelade medel mellan företagen inom koncernen. — besluta om överföring av överskott mellan koncernens olika delar och mellan olika budgetår samt vid behov lyfta förskott på kommande års anslag inom ramen för beviljad dragningsrätt. — ange allmänna ramar för programföretagens sändningstid samt besluta
om den närmare fördelningen och placeringen av sändningstider om programföretagen inte själva kan enas. ' — svara för samordning av koncernens kontakter med televerkct och byggnadsstyrelsen.
— svara för samordning av koncernens kontakter med internationella orga- nisationer.
— besluta om riktlinjer för koncernens gemensamma personalpolitik samt — i egenskap av huvudman för koncernens beredskapsplanering svara för därav betingade uppgifter. Avtalen mellan staten och programbolagen upptar i första hand bestäm— melser om programverksamheten. Inledningsvis föreskrivs i varje avtal att bolaget skall se till att verksamheten bedrivs och utvecklas på ett rationellt sätt och att de medel som står till förfogande används med iakttagande av god hushällning.
Sveriges Riksradio och Sveriges Television skall enligt sina resp. avtal så allsidigt som möjligt ta till vara det programstoff och de möjligheter i övrigt som landets olika delar erbjuder. Programverksamhetcn skall bedri- vas med beaktande av resp. mediums centrala ställning i samhället. dess betydelse för den fria åsiktsbildningen och för kulturens utveckling.
Programmen skall enligt avtalen ge kunskaper och upplevelser. förmedla erfarenheter samt skänka god underhållning. De skall utformas så att de genom kvalitet. tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgo- doser skiftande behov och intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen skall i görlig mån tillgodoses. Vidare skall programutbu- det i sin helhet utformas så att det tar hänsyn till olika förutsättningar hos befolkningen och präglas av en mångfald av olika åsikter och meningsrikt- ningar.
Dessa allmänna föreskrifter preciseras sedan i avtalen genom att det sägs att programföretagen skall stimulera till debatt kring viktigare sam- hälls- och ktilturfrågor, granska myndigheter. organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamhe- ten inom sådana organ och inom andra sammanslutningar och föreningar. Företagen skall också främja konstnärlig och kulturell förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga uttrycksformer. bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden. i skälig omfattning tillgodose olika intressen för bl.a. religion. kultur och vetenskap. ta särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter samt ta särskild hänsyn till olika'grupper av handikappade. Företagen får inte mot vederlag medge kommersiell r_c_klam i program eller programinslag.
Samtliga programföretag skall beriktiga felaktig sakuppgift när det är påkallat.
Avtalet mellan staten och Sveriges Lokalradio föreskriver att lokalra- dion skall producera och på annat sätt anskaffa och producera ljudradio— program för lokal sändning. I avtalet anges vidare vilka lokalradioområden som skall finnas. Programverksamhetcn skall ha lokal inriktning. ] huvud- sak anges samma föreskrifter som för riksradion och televisionen när det gäller programmens inriktning.
Enligt avtalet mellan staten och Sveriges Utbildningsradio skall utbild- _
ningsradion producera och på annat sätt anskaffa och sända ljudradio och televisionsprogram avsedda att tas emot såväl i hela landet som för regio- nal och lokal sändning. Verksamheten skall främst avse utbildningen i förskola, ungdomsskola. högskola och vuxenutbildning. Programmen skall med beaktande av utbildningsradions särskilda uppgifter utformas så att de genom kvalitet. tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgo- doser olika utbildningsbehov och intresscn hos landets befolkning.
Även utbildningsradion skall i sin programverksamhet ta särskild hän- syn till olika grupper av handikappade samt till språkliga och etniska minoriteter.
Avtalen innehåller bestämmelser om förfarandet vid tvister om avtalens tolkning, vid brott mot avtalen samt när avtalen upphör att gälla. l sist- nämnda fall träder bolagen omedelbart i likvidation varvid deras behållna tillgångar — utöver aktiekapitalet — tillfaller staten.
Mellan staten och moderbolaget har vidare träffats ett särskilt avtal om verksamheten i koncernen vid krig och krigsfara.
Hänvisningar till S1-5
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 4.3.4
1.6. Rundradiorörelsen
Vid sidan av programverksamheten. som alltså handhas av Sveriges Ra- dio-koncernen. berörs rundradioverksamheten av televerket som svarar för avgiftsuppbörd och avgiftskontroll samt distribution av radio- och TV-program. av byggnadsstyrelsen som har ansvar för projektering och uppförande av större byggnader för Sveriges Radio-koncernen. av radio— nämnden som efterhandsgranskar programverksamheten samt av riks— gäldskontoret som förvaltar fondmedel härrörande från mottagaravgifter.
1.7. Sveriges Radios organisation
Regeringen utser ordföranden och ytterligare sex ledamöter i moderbola— gets styrelse. Fem ledamöter utses av aktieägarna. Enligt lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar utses också två ledamöter och två suppleanter bland arbetsta— garna. Moderbolagets styrelse utser ledamöterna i dotterbolagens styrel— ser. [ tre av styrelserna i dotterbolagen finns det nu ett personsamband mellan dotterbolag och moderbolag så att en ledamot i dotterbolagsstyrel— sen ocksä sitter med i moderbolagets styrelse. Detta samband saknas dock sedan några är vad gäller lokalradion.
Styrelsernas roll i programföretagen gäller framför allt resursdimensio- nering och medelstilldelning. Styrelserna skall däremot i princip inte ingri- pa i det löpande programarbetct. —- Sveriges Taler-'Mina är under företagsledningen organiserat i två pro- gramcnhetcr (TV 1 och TV 2) med inbördes olikartad organisatorisk uppbyggnad samt en självständig distriktsorganisation med produk- tionskontor på tio orter. Den verkställande direktören har främst admi- nistrativa och ekonomiska befogenheter. — Riksradiun består av ett antal programenheter i Stockholm samt en distriktsorganisation med produktionskontor på tio orter.
— Luka/radion består av 24 lokalradiostationcr och 44 underredaktioner på andra ställen i resp. område samt en central förvaltning i Stockholm. -— Urhila'ningsrudiun, slutligen. har dels redaktioner i Stockholm, dels regionala ombud på ett tiotal platser ute i landet. Distriktsorganisationen framgår av figurerna på s. 1 l — 12.
Hänvisningar till S1-7
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 4
1.8. Radionämnden
Radionämnden har till uppgift att övervaka att Sveriges Radios program— bolag utövar sin rätt i fråga om rundradiosändningar opartiskt och sakligt och i övrigt i enlighet med de bestämmelser som anges i avtalen mellan staten och bolagen. Nämnden är en statlig myndighet som består av ordförande och ytterligare sex av regeringen utsedda ledamöter jämte suppleanter.
Nämndens övervakning sker genom efterhandsgranskning av program som har sänts i radio och TV. Granskningen sker efter anmälan mot ett visst program eller på nämndens eget initiativ.
Chef för nämnden är en direktör, till vilken nämnden får överlämna att avgöra ärenden eller grupper av ärenden som inte är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ske vid sammanträde med nämnden.
Radionämnden har ingen befogenhet att döma ut straff eller skadestånd. Enligt avtalen mellan staten och programbolagen kan emellertid regeringen — om det finns skäl att anta att ett programbolag i väsentlig män har brutit mot avtalet — påkalla utredning i frågan och även säga upp avtalet om utredningen ger anledning till det.
Hänvisningar till S1-8
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 6.6
1.9. Finansiering
Sveriges Radios och tcleverkets drifts- och investeringsutgifter samt bygg- nadsstyrelsens investeringsutgifter i samband med den allmänna program- verksamheten bestrids med avgiftsmedel. Investeringarna avskrivs ome— delbart i sin helhet. Även radionämndens verksamhet bekostas med av- giftsmedel.
Riksdagen beslutar årligen hur stora avgiftsmedel som skall ställas till förfogande för de med verksamheten förenade utgifterna. Eventuella över- skott fonderas i den s. k. radiofonden för att kunna användas ttnder kom— mande år. om de löpande intäkterna inte förslår till att täcka utgifterna. Avgiftsmcdlen fonderas hos riksgäldskontoret.
Programverksamhetcn för utlandet finansieras med skattemedel genom anslaget D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet under utrikesdepartementets huvudtitel. Fram t.o.m. budgetåret 1984/85 skatte- ftnansierades även Sveriges Utbildningsradios verksamhet. Fr.o.m. inne- varande budgetår bestrids utgifterna för utbiIdningsprogramverksamheten med avgiftsmedel.
Nuvarande mottagaravgift utgör för hushåll med svart-vit mottagare 648 kr. per är (allmän mottagaravgift). För hushåll med färg-'l'V-mottagare gäller en särskild tilläggsavgift av 160 kr. per år. Hushåll som endast har ljudradiomottagare behöver inte erlägga någon mottagaravgift.
Prop. 1985/86: 99
RIKSRADIONS TELEVISIONENS DISTRIKTSORGANISATION DISTRIKT
. Pmdukttouskonlm
. Produktlnnsknnmr
E LUÅ'ailedaklton O [. aka/leriaklmn
— Dis triktg/äns — Dist/tkrgrans
wu MO
Kala Sveriges P.adlu AB års:et1t.-v-s-ung l 1 198416": 3 ngtam Studio Stn'la" Wmn
LOKALRADION OCH Prop. 1985/86: 99 UTBILDNINGSRADION
I Loialradmtt: huvudtt '
. Lam-
[] Persona! # Uttu-'rmtngs
.':.:.'.t".:'l=p.-'t-'
- urlantl .-t7'.'l.3.'.'-:'ill'f
'n'-land drift/Hi. 7L'-.'SL=',' A:
(UPM ordet.-"jr- " Radio Glada/tail!) .'t','1.'ge"l 5-1!l(,'.'1:'.'-H
t/f'tslrnanlant. ' "ft./R:. Tag/erste,
mun-':
[!(] |__ 'iI-i'l
Antalet allmänna mottagaravgifter uppgår för närvarande till 3.2 mil- joner och antalet tilläggsavgifter till nära 3.0 miljoner.
Den samlade mcdelstilldelningen budgetåret 1985/86 till den avgiftsfr- nansierade rundradioverksamheten framgår av tabell 1.1. [”>
Tabell 1.1 Avgiftsl'mansierad rundradioverksamhet budgetåret 1985/86 (milj. kr.)
Talet-write!
Investeringskostnader 95.3 Driftskostnader 3()4.0 Hyggnadsstyralsen 100 .0 St ”friges Radio
Drifts- och investeringskostnader (prisläge 1983/84) I 9523 Radionämnden 1.752
Intäkterna till fonden beräknas under budgetåret uppgå till ca 2.6 mil- jarder kr.
Behållningen i fonden vid utgången av juni 1985 var 22,4 milj. kr. Fonden beräknas ijuli 1986 uppvisa ett underskott på i runda tal 110 milj. kr.
De medel som för budgetåret 1985/86 anvisats över statsbudgeten till Sveriges Radios utlandsprogram uppgår till 33.6 milj. kr.
1.10. Verksamhetens omfattning
Distributionsnätet
För distribution av ljudradioprogram finns tre rikstäckande FM-nät (P 1. P 2 och P 3). Samtliga FM-nät är anpassade för stereosändningar. Sändar- näten för TV 1 och TV 2 täcker för närvarande 99,8% resp. 99.692. av befolkningen.
Enligt internationella överenskommelser förfogar Sverige över sänd— ningsfrekvenser för ytterligare två landstäckande FM-nät samt två lands- täckande markbundna TV-nät. Sveriges Radio och televerket har lagt fram förslag om etablerandet av det fjärde FM-nätet.
Enligt riksdagens beslut hösten 1985 skall en outnyttjad frekvens använ- das för distribution av finska televisionssändningar över Mälardalen.
För sändning av P 1 utanför Sverige och utlandsprogram finns sändare på långvåg, mellanvåg och kortvåg. Den äldre långvågssändaren i Motala täcker närområdet kring Sverige och en ny mellanvågssändare i Sölves- borg täcker en stor del av Europa. För täckning av områden på större avstånd finns kortvågsstationerna i Hörby och Karlsborg.
Appararinnehav
Praktiskt taget varje hushåll beräknas ha en eller flera radiomottagare. Av landets samtliga hushåll beräknas 96% ha TV. därav 80 % färg-TV.
Progruntpmduktion och sändningsvolym
1 riksdagens beslut är 1978 angavs vissa riktlinjer för verksamheten under perioden fram till budgetåret 1985/86. Perioden har sedermera genom riksdagsbeslut år 1981 (prop. 1980/81: 100. KrU 22. rskr. 175) utsträckts till att gälla fram t. o. m. budgetåret 1988/89.
1978 års beslut innebar i fråga om programproduktion och sändningsvo- lym bl.a. följande. Sändningstiden och produktionssammansättningen för televisionen skttllc i stort sett vara oföri'tndrad. Distriktens andel av riks— programmcts allmänproduktion skulle emellertid utökas till ca 40%. Vi— dare skulle ett reprisbloek på försök införas på dagtid. Särskilda insatser förutsattes göras för handikappade och språkliga minoriteter. Regionala nyhetssändningar skulle byggas ut över hela landet.
Beträffande riksradion förutsattes ingen egentlig ökning av sändningsti- den förutom en marginell ökning betingad av vidgad service till språkliga minoriteter. Kvalitetstörbättringar förutsattes även i riksradions fall. Dis- triktens andel av riksprogramproduktionen förutsattes liksom i televisio- nens fall öka till ca 40%.
För lokalradions del förutsattes att verksamheten skulle få en fastare form. lngen egentlig ökning av sändningstiden beräknades utöver den som fastslogs i 1975 års lokalradiobeslut.
1 1981 års beslut fastställdes reformutrymmet för fullföljande av 1978 års beslut till 2.392 per år t.o. m.budgetåret 1988/89. Vidare har Sveriges Radio sedan dess (utbildningsradion sedan år 1980) ålagts ett rationalise- ringskrav motsvarande 2% per år.
Riksradiobolaget sänder under budgetåret 1985/86 i genomsnitt 54 tim- mar per dag. varav 17 timmari P 1, 16 timmar i P 2 och 21 timmar i P 3. Radioprogram från utbildningsradion står för ytterligare ca 2 timmar per vecka i P 2 och lokalradion förfogar över sammanlagt tre timmar i P 3.
Programmens fördelning budgetåret 1984/85 efter innehåll i program- kanal framgår av tabell 1.2, som bygger på uppgifter från Sveriges Radios årsredovisning verksamhetsåret 1984/85.
Tabell 1.2 Riksradions program fördelade efter innehåll och kanal verksamhetsåret 1984/85 (timmar per vecka)
lnnehäll Programkanal Summa P 1 P 2 P 3 Nyheter 21 2 7 30 Sport 1 1 14 16 Program på minoritetsspråk O _ 0 — 30 Vetenskap 11 l 0 12 Samhälle 24 l 0 25 Aktualiteter 2 — — 2 Fritid 2 1 3 6 ()BS-Kulturkvarten 2 — — 2 Efter åtta 4 — — 4 Kultur 19 1 0 21 Religion 7 (1 0 7 Teater 6 0 0 6 Seriös musik 6 64 2 71 Underhållning och lätt musik 6 5 101 112 Barnprogram () 0 5 5 Ungdomsprogram () 0 l 1 11 (__) vriga program '1 l 0 2 Ovrigt 5 3 3 1 1 Total sändningstid 118 110 146 374
Utlandsprogrammet utgör en avdelning inom riksradion. Verksamheten är till skillnad från Sveriges Radio i övrigt skattetinansierad. Den totala sändningsvolymen uppgår till nästan 24000 timmar per år på sammanlagt sju språk.
Sveriges Televisions rikssändningar innevarande budgetår uppgår till ca 98 timmar per vecka. Härav utgörs ca 19 timmar av repriser.
Andelen egenproducerade originalprogram (egen produktion) av första- sändningarna beräknas till nästan 52 "( Resten utgörs av inköpta original- program av både svensk och utländsk härkomst ("främmande produktion).
Programmens fördelning efter innehåll och programkanal framgår av tabell 1.3 som bygger på uppgifter från Sveriges Radios årsredovisning verksamhetsåret 1984/85.
Tabell 1.3 Televisionens rikssändningar fördelade efter innehåll och kanal verksam- hetsåret 1984/85 (timmar per vecka)
Innehåll Programkanaler Sttmma Kanal 1 Kanal 2 Religiös förkunnelse 1 — l Kultttr 4 5 9 Politik. samhälle 4 4 9 Sportevenemang 7 6 13 Övrig sport 1 1 2 Natur och biologi 2 1 3 Musik 3 3 6 Teater 3 4 7 Biografftlm 3 4 6 Barn och ungdom 5 6 12 Nyheter 4 5 9 Underhållningsmagasin 3 0 3 Nöjesprogram 5 7 12 Språkliga minoriteter 4 I 5 Övrigt 1 1 1 Regionala sändningar - 6 6 Hallå 0 0 1 Total sändningstid 51 54 105
Under verksamhetsåret 1984/85 omfattade de distriktsproduccrade riks- programmen i radio omkring 5 100 timmar. De två största distrikten. Södra och Västra. svarade tillsammans för 46 % av programmen. Tabell 1.4 ger vissa uppgifter om distriktsproduktionen.
Tabell 1.4 Riksradions distriktsproduktion verksamhetsåret 1984/85 (timmar per vecka)
Piogramoinråden Distrikt Summa '.-"r Studia Västra Små- (')sti'a Mellan- Varm- GäVIe- Nedre Vaster- Norr- 1.11..le land svenska land Dala Norr- botten botten land Nyheter inkl. nyh. morgon 17 12 4 3 4 4 6 3 7 2 4 63 6 Sport 13 25 l 1 7 6 15 103 9 10 ' 1 2 200 24 Program på minori- tetsspråk 6 — —— — — — — — — 98 — 105 7 Vetenskap 67 87 22 29 18 78 — — 6 22 6 335 52 Samhälle 85 63 48 27 3( 48 23 75 115 89 21 624 48 Fritid — | 10 — 33 94 46 —— — 5 1 1 —— 299 96 ()BS-Kulttirkvarten 121 — — — — '— — '— — — — 121 100 Efter åtta — 195 — - — — — — — — — 105 100 Kultur 122 73 121 54 13 9 15 12 40 26 _2 515 48 Religion 57 17 11 12 18 6 15 29 16 9 — 189 49 Teater 57 29 — 9 1 — -— 2 2 8 — 107 32 Seriös musik 256 86 — — 42 56 2 5 56 28 4 535 15 Undei'hålln. och lätt musik 498 214 80 8 121 115 84 117 74 91 12 1412 39 Barnprogram 9 6 — 6 — l 3 2 19 11 2 59 23 Ungdomsprogram 43 13 90 78 3 3 10 — 7 28 () 275 49 (_)vriga program 30 () () () — 0 0 — — -- 1 33 100 Ovrigt 1 1 6 3 2 2 1 1 2 3 4 — 35 Summa 1 392 936 389 268 351 382 263 255 3_ 2 432 82 5 101 Timmar per vecka 27 18 8 5 7 7 5 5 7 8 2 98
Särskilda regionala nyhetssändningar i TV förekommer inom följande regioner, nämligen Smålandsdistriktet (Växjö.), Östra distriktet (Norrkö- ping). Södra distriktet. Västra distriktet. gemensamt över Gävle—Dala- distriktet och Nedre Norrlandsdistriktet samt gemensamt över Västerbot- tens- och Norrbottensdistrikten. Sändningar planeras för ytterligare en region bestående av Mellansvenska distriktet och Värmlandsdistriktet. Längden av programmen är 15 minuter.
Skillnaden mellan TV-distrikten är stor saväl när det gäller den totala programproduktionen som vad avser det utrymme som ges åt olika pro— gramområden. Av tabell 1.5 framgår fördelningen mellan distrikten totalt och inom olika programområden under verksamhetsåret 1984/85.
Tabell 1.5 Televisionens distriktsproduktion verksamhetsåret 1984/85 (timmar per vecka)
Programumrädcn Distrikt Summa Andel Södra Västra Stnä- Ostra Mellan- Varm- Gavle- Nedre Väster- Nurr- åtg'tLitrillk- land svenska land Dala Norr- botten botten tion (f?) land Allmänt 0 () — () () () — — 0 () 2 6 Program för språkl. min. — () — l — — — () — 4 4 6 Förkunnelse 9 8 3 2 2 l 2 2 2 3 34 79 Livsåskådning. religiöst magasin 3 6 l 0 2 — 1 l — — 14 75 Kultur 17 9 4 2 10 3 4 4 l 5 58 36 Politik. samhälle 11 24 5 4 6 7 10 15 11 1 92 51 Faktamagasin 19 l 2 l -— — 1 — — () 24 25 Sportnyheter 5 5 l 2 2 1 3 1 (l () 19 28 övrig sport 2 _4 3 5 0 0 4 0 n 4 52 25 Naturvetenskap 8 6 1 l 6 1 — 18 — 5 45 79 Musik 15 7 2 6 7 — l 5 2 2 46 40 Musik. andlig 0 — - — l — — — 1 — 1 24 Biofilm — — — — — — — — — 2 2 — Teater 4 13 — — l — — I 1 2 20 23 Teater för barn 6 2 — — —— — 2 — 9 2 21 35 Ovriga barnprogram 35 4 6 2 1 9 l 2 l 3 67 43 Nyheter 14 12 4 3 3 3 5 3 4 5 55 14 Underhållningsmagasin 0 64 — 16 — 6 1 16 11 4 119 76 Nöjesmagasin 45 39 l 8 2 5 2 7 — — 109 49 Summa 192 232 32 52 41 37 35 74 42 41 779 36 Timmar per vecka 5 1 l l l 1 1 1 15
Lokalradions sändningstid per vecka och station under budgetåret 1984/85 beräknas till 21 ,5 timmar. Enligt riksdagsbeslutet om lokalradion skall programmen sändas i P 3. det enda sändarnät som kan brytas ned i lokala sändningar. De s.k. fönstertiderna uppgår till 2 timmar och 45 minuter.
Av tabell 1.6 framgår sändningstiderna för de enskilda stationerna och fördelningen av programinnehållet.
Tabell 1.6 Lokalradioprogrammens fördelning efter station och programinnehåll verksamhetsåret 1984/85 (timmar per vecka)
Lokalradioområde l'rogramkateguri Summa N yheter Fakta Sport Furst roelse- Levande (jramtnofon- Övrigt underhållln. musik musik Blekinge 6 4 2 3 1 3 () 21 Dalarna 5 2 1 4 2 5 () 22 Gotland 5 3 1 3 1 4 1 21 Gävleborg 7 7 3 6 1 8 1 34 Göteborg 6 6 2 9 1 5 1 31 Halland 5 4 1 3 1 4 1 20 Jämtland 5 5 1 1 1 3 2 19 Jönköping 6 4 1 3 1 4 1 21 Kalmar 6 2 1 5 2 2 1 21 Kristianstad 5 6 1 4 2 5 2 25 Kronoberg 5 3 1 3 1 3 2 20 Malmöhus 6 6 3 6 () 1 1 2 36 Norrbotten 6 8 0 l 1 3 0 23 Skaraborg 5 2 0 4 1 3 1 19 Stockholm 6 12 1 3 1 26 6 58 Sörmland 6 6 2 3 1 4 I 24 Trestad 5 4 1 3 1 4 1 21 Uppland 5 7 1 2 1 8 2 27 Värmland 5 4 1 2 1 5 () 19 Västerbotten 6 5 1 1 1 2 (1 19 Västernorrland 5 3 1 3 2 2 1 19 Västmanland 5 5 1 4 1 4 1 21 Orebro 7 5 l 6 2 10 4 39 Östergötland 4 3 2 3 0 4 1 18 Södertälje 1 2 0 () 0 1 1 5 Sjuhärad 1 1 1 2 0 l 0 6 Summa 130 116 31 85 22 131 32 607 Genomsnittsstation S 4 1 3 1 4 1 22
Under budgetåret 1984/85 sände Sveriges Utbildningsradio 459 timmar TV, 630 timmar i radions riksprogram och 209 timmar radio regionalt. Av nedanstående sammanställning framgår fördelningen pä utbildningsom-
råde samt på original. repris och återutsändning.
Tabell 1.7 Utbildningsradions sändningar verksamhetsåret 1984/85 (timmar)
Television Förskola Skola Högskola Vuxenutbildning
Totalt
Radio
Förskola Skola Högskola Vuxenutbildning Regional verksamhet
Totalt
Första Repriser sändning 14 10 38 62 4 10 52 42 107 123 l 0 95 9 7 24 104 101 176 — 383 135
Äterut- sändning
34 101 14 79
228
54 28 183 44 310
Summa
58 201 27 173 459
158 60 387
220
828
Riksradions sändningstid på minoritetsspråk har mer än fördubblats under avtalsperioden. Under innevarande budgetår uppgår sändningstidcn till drygt 34 timmar per vecka fördelade på samiska. ftnska. serbokroa- tiska, grekiska. turkiska. spanska och polska. Sändningarna på polska samproduceras med lokalradion. Ett stort antal lokalradiostationer sänder på grekiska. finska och serbokroatiska. Vissa stationer har vidare sänd- ningar på spanska. turkiska och för assyrier/syriancr. Nordsamiska och tornedalsftnska sänds över Norrbotten. Över tre lokalradiostationer före- kommer vidare sändningar på sydsamiska.
Sveriges Television sänder program på finska. serbokroatiska. grekiska och turkiska. 1 mindre utsträckning förekommer sändningar på polska. estniska och samiska.
Utbildningsradions invandrarsatsningar rör förskole- . skol- och vuxen- utbildningsområdet. Insatserna omfattar hemspräksprogram. svenska och samhällsorientering för vuxna invandrare. svenska som andra språk i skolan samt invandrarkunskap.
1 olika sammanhang har regering och riksdag gjort uttalanden av inne- börd att programbolagen måste anlita utomstående medverkande i viss utsträckning samt även lägga ut produktionsuppdrag (det sistnämnda gäller framför allt Sveriges Television). Av följande sammanställningar framgår hur utläggning m.m. har skett under den senaste femårsperioden.
Tabell 1.8 Värdet av utomstående medverkan (milj. kr. i prisläge 1.984/85)
80/81 81/82 82/83 83/84 84/85
Utbildningsradion 8.7 6.1 6.3 5.9 5,6 Lokalradion 12.0 12.0 7.2 10.6 10.9 Televisionen [51.4 [39.7 128.1 114.9 l3().l Riksradion 76.1 76.2 63.7 56.7 53.3
Tabell 1.9 Engagemang i svensk frilansproduktion m.m. (milj. kr.)
Utlägg- Sampro— Inköp Summa Sumtna ning duktioner (löpande (prisläge priser) 1984/85) 1980/81 17.5 4 2 23.5 37.1 1981/82 30.5 — 2.9 33.4 39.7 1982/83 30.1 7.0 1.0 38.1 44.6 1983/84 16.5 5.3 3.1 24.9 30.5 1984/85 19.3 11.1 11.6 42.0 42.0
1.11. Radio- och TV-publiken
Radio och television spelar för många människor en stor roll som fritids- sysselsättning. Av följande sammanställningar gjorda av Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning framgår dels antalet radiolyss- nare totalt och uppdelade på P 1, P 2 och P 3 samt tittarsiffrorna för vissa program i TV. Uppgifterna baseras på undersökningar genomförda under verksamhetsåret 1984/85.
Tabell 1.10 Radiolyssnandet totalt samt uppdelat på programkanal och veckodagar Andel radiolyssnare ("%):
Programkanal l) 1 P 2 Vardag 20 2 Lördag 1 1 1 Söndag 13 1 Genomsnitt 18 [ Lyssnartid (minuter): Programkanal P 1 P 2 Vardag 17 1 Lördag 8 [ Söndag 10 [ Genomsnitt 15 1
Tabell 1.11 TV-tittandet totalt samt uppdelat på kanal och veckodagar Andel TV-tittare (%):
Kanal
TV 1 Vardag 57 Fredag 39 Lördag 71 Söndag 55 Genomsnitt 56 Tittartid (minuter):
Kanal
TV ] Vardag 40 Fredag 22 lördag I 18 Söndag 37 Genomsnitt 48
Sammanställningen visar att av lyssnandet på radio dominerar lyssnan- det på P 3 (melodiradio och lokalradio). Lyssnandet på P 2 (dvs.främst seriös musik") är mycket litet räknat i procent, men i absoluta tal uppgår P 2-publiken till drygt en halv miljon lyssnare per år. Det genomsnittliga radiolyssnandet är drygt en och en halv timme per dag.
Det genomsnittliga TV-tittandet ligger för närvarande också runt en och en halv timme per dag.
Barn (9— 12 år) och pensionärer (65—79 år) ser betydligt mer på TV än
genomsnittet.
TV2
58 71 48 69
60
TV 2
43 96 33 84
55
P3
7 1 64 60
68
P3
117 99 87
110
Totalt
74 75 76 78
Totalt
84 117 151 121
104
Totalt
77 68 65
74
Totalt
1 34 108 99
125
1.12. Sveriges Radios omvärld
Under den innevarande avtalsperioden har Sveriges Radios omvärld för- ändrats radikalt.
Videogrammarknaden som i slutet av 1970-talet var ytterst begränsad har nu expanderat avsevärt. Ca 800000 hushåll har redan videospelare och antalet väntas öka under de kommande åren. Videotittandet överträffar nu biografbesöken. Tillgänglig statistik pekar dock på att mindre än 10% av befolkningen ägnar sig åt att se på video en vanlig kväll. medan 75 % ser på TV.
Fr.o.m. år 1986 är det möjligt att erhålla tillstånd för lokala kabelsänd- ningar av ljudradio- och TV-program till allmänheten. Dessförinnan har viss försöksverksamhet bedrivits med såväl egensändningar som vidare- sändning av programkanaler från satelliter i s.k. fast trafik. Det är osäkert hur stor del av befolkningen som kommer att kunna nås av lokala kabel- sändningar. För närvarande är troligen drygt 100000 hushåll. dvs. ca 39% av landets TV—hushäll anslutna till kabel—TV.
1 sammanhanget bör också uppmärksammas överenskommelsen mellan de nordiska länderna rörande Tele-X enligt vilken ett nordiskt program- samarbete per satellit kommer att inledas hösten 1987.
Slutligen kan beträffande viktiga förändringar noteras att närradion har byggts ut och fått fastare form. Närradions sändningstid är för närvarande tre gånger så stor som lokalradions men lyssnarsiffrorna är låga.
1.13. Initiativskrivelsen
1 tilläggsdirektivcn till massmediekommittén (Dir. 1983: 19) uttalades att Sveriges Radio AB borde vara oförhindrat att aktualisera och genomföra organisatoriska förändringar inom koncernen. 1 den mån förändringarna var av en sådan art att de krävde avtalsförändringar sade sig föredraganden räkna med att företaget skulle komma in till regeringen med förslag till sådana ändringar.
Inför den nya avtalsperioden har moderbolaget sammanställt ett antal förslag som överlämnades till regeringen i november 1984 (initiativskrivel- sen).
1 skrivelsen behandlas rundradioverksamhetcns organisation under den nya avtalsperioden. avtalskonstruktion och avtalsperiodens längd. for- merna för kompensation för kostnadsökning och andra finansieringsfrågor. utbildningsradioverksamhetens organisation och inriktning. ett fjärde FM-nät. televisionens organisation under kommande avtalsperiod (alter- nativ till nuvarande kanalkonstruktion) m.m.
Moderbolaget konstaterar att den nuvarande organisationen har garante- rat programverksamhetens oberoende och integritet. Programbolagen har haft den självständighet som åsyftats. Däremot finner bolaget att. eftersom målsättningen är att samordning skall ske genom frivilliga och ömsesidiga överenskommelser mellan bolagen dikterade av ett gemensamt ansvarsta- gande för rundradion som helhet. har moderbolagets samordningsuppdrag blivit tämligen vagt formulerat. En utgångspunkt för den nuvarande orga-
nisationen är således att moderbolaget imc skall ha ett övergripande eko- nomiskt ansvar och inte heller skall anknyta till programverksamheten i någon direkt mening.
Moderbolaget anser att för framtiden konkretion och klarhet bör efter— strävas beträffande ansvarsfördelningen. Detta samlade resultatansvar för rundradioorganisationen får emellertid inte innebära inskränkningar i den programmässiga självstå'indigheten. Sveriges Radio framhåller att det bör utvecklas en företagsmässig dynamik av det slag som kan finnas i ett decentraliserat system.
Tre organisatoriska huvudaltcrnativ. en enbolagsmodell. en flerbolags— modell samt en modifierad koncernmodell. har prövats mot denna bak—
grund. lin/u»lugsmadel/en innebär ett för riksradio. lokalradio och television
samlat företag med en företagsledning. Utbildningsradion kan utgöra an— tingen ett fristående företag med andra huvudmän eller vara en del av den samlade verksamheten.
Flerholugvmode/len innebär att tre företag bildas: ett för riksradion och ett för lokalradion samt ett företag för televisionsverksamhcten. Utbild— ningsprogramverksamheten utgör också ett självständigt företag med egen sändningsrätt.
1 konccrnnmdellen. slutligen. bibehålls den nuvarande koncernens orga— nisatoriska struktur. Däremot preciseras ansvarsfördelningcn mellan mo— derbolaget och dotterbolagen.
inom moderbolagets styrelse försökte man nå en kompromiss mellan dem som förordade enbolagsmodellen och dem som förordade flerbolags— modellen. Utgångspunkten för kompromisslörhandlingarna var den modi— lierade koneernmodellen. Oenigheten rörde dels moderbolagets represen— tation i dotterbolagens styrelser. dels den framtida avtalskonstruktionen mellan staten och koncernen. 1 den senare frågan hävdade majoriteten att ett enda avtal borde ingås. medan minoriteten önskade att staten liksom nu skulle ingå avtal med vart och ett av programbolagen.
Den modifierade koncernmodell som utgör styrelsens huvudförslag skall enligt förslaget utformas så att företagsmässiga oklarheter och svagheter inom organisationen tas bort. Moderbolagets huvuduppgift skall vara att övergripande samordna och utveckla en radio och TV i allmänhetens tjänst.
1 moderbolagets uppgifter skall enligt förslaget ingå att fördela medel inom organisationen samt ansvara för en rationell användning av tillgäng— liga resurser. Koncernstyrclsen bör besluta om medelsfördelningen på grundval av verksamhetsplaner från programföretagen.
Ett klarare samband bör enligt förslaget etableras mellan koncernstyrel— sen och dotterbolagsstyrclscrna. Härigenom skapas förutsättningar för enhetliga bedömningar i sådana frågor som är av gemensamt intresse för koncernen.
Vidare skall frågor som innebär mediepolitiska ställningstaganden av principiell natur och anvisningar om hur verksamheten på lång- sikt skall utvecklas inom givna ramar ske i koncernstyrelsen.
Sammantaget innebär förslaget i förhållande till nuvarande ordning att koncernstyrelsens beslutskompetens preciseras.
1 en reservation anför styrelsens minoritet att man i och för sig som en Prop. 1985/86: 99 kompromiss stöder en bevarad koncernorganisation. Man anser emellertid att majoritetens förslag innehåller vissa förändringar i kompetens- och befogenhetsfördclningcn mellan moder- och dotterbolagen i centraliseran- de riktning vilket man inte kunnat biträda. Denna förskjutning av besluts- kompetensen innebär enligt reservanterna en faktisk urholkning av dotter- bolagens programmässiga självständighet. Av den anledningen motsätter man sig också majoritetens förslag om ett enda avtal mellan staten och Sveriges Radio och anser vidare att programbolagen skall tillförsäkras rätt att själva besluta om sin långsiktiga planering och verksamhetsinriktning inom ramen för resurstilldelningen.
Vidare förordar minoriteten en förlängning av nuvarande avtal med ett par år.
Ett antal ledamöter reserverar sig till förmån för en undersökning av om utbildningsradion kan få nya huvudmän och placeras utanför koncernen.
1 ett särskilt yttrande i vilket personalrepresentanterna instämmer före- slår styrelsens ordförande att Sveriges Radio-koncernen ombildas till stif- telse. 1 ett annat särskilt yttrande föreslår en styrelseledamot att Sveriges Radio inför programråd.
Hänvisningar till S1-13
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 4.3.4
2. Utgångspunkter
Alltsedan Radiotjänst för drygt 60 år sedan inledde reguljära radiosänd- ningar i Sverige har etermediernas verksamhet och organisation reglerats genom avtal med staten. Avtalens löptid har i allmänhet varit åtta till tio år. Inför de nya avtalsperioderna har en avstämning gjorts. Några förändring- ar i inriktning eller organisation av verksamheten har som regel inte vidta- gits under pågående avtalsperiod.
Nu gällande avtal löper ut den 30 juni 1986. Avtalen grundas i allt väsentligt på 1978 års riksdagsbeslut om radions och televisionens verk— samhet under perioden 1978/79—1985/86. Beslutet innebär avsevärda am- bitionshöjningar. En regional utbyggnad skulle ske. så att distriktens andel av riksprogramproduktionen för radio och TV skulle öka från ca 30 till ca 40%. Dessutom skulle de regionala nyhetssändningarna i TV byggas ut. Vidare innebar beslutet att en kvalitetsförbättring skulle göras. Denna satsning skulle innefatta bl.a. ökad frilansmedverkan och en ökad andel gestaltande produktion. Sändningstiden i TV skulle vara i stort sett oför- ändrad bortsett från en försöksverksamhet med dagblock med repriser. Slutligen innebar beslutet vidgad programservice till språkliga och etniska minoriteter samt vissa handikappgrupper. Lokalradioverksamheten fick också resurser för för att kunna ges fastare former.
Enligt riksdagens beslut år 1981 skulle reforminsatserna fördelas över en längre period; förverkligandet sköts fram från budgetåret 1985/86 till bud- getåret 1988/89. Samtidigt preciserades planeringsvillkoren för verksamhe- ten.
Stora delar av reformprogrammet enligt 1978 års beslut har nu genom- förts. Jag vill särskilt nämna regionaliseringen. såväl vad gäller andelen
distriktsproducerade program i rikssändningarna som utbyggnaden av 10- kalradion och de regionala nyhetssändningarna i TV. En kraftig satsning har vidare gjorts för att tillgodose vissa publikgruppers behov. När det gäller de åsyftade allmänna kvalitetsförbättringarna har intentionerna ännu inte kunnat infrias till fullo. Fristående producenter och medverkande på frilansbasis har t.ex. inte kunnat engageras i önskvärd utsträckning. Det nyssnämnda rcprisbloeket har ännu inte införts.
1978 års beslut innebar vidare att den dåvarande organisationen av Sveriges Radio stöptcs om. Organisationen har nu funnit sin form, men det finns vissa oklarheter i samordning och ansvarsfördelning.
De avstämningar som gjorts inför en ny avtalsperiod har i allmänhet verkställts på grundval av förslag från parlamentariskt sammansatta utred- ningar. Sålunda föregicks 1966 års beslut om bl. a. en andra TV-kanal av en stor utredning (1960 års radioutredning). Till grund för beslutet är 1978 — i vilket verksamheten under innevarande avtalsperiod regleras — låg ett betänkande av 1974 års radioutredning. Inför den avtalsperiod som nu förestår har ett delvis annat tillvägagångssätt valts. Sveriges Radio har beretts tillfälle att redovisa sina överväganden och förslag. Detta underlag — initiativskrivclsen — har jämte annat material sedan bedömts av en parlamentarisk beredningsgrupp. bestående av representanter för samtliga riksdagspartier.
Denna förändring av arbetssättet skall ses mot bakgrund av den nya mediesituationen. Det är ingen överdrift att påstå. att under de 60 år. som förflutit sedan radiosändningarna startade i Sverige, har inget skede präg- lats av så kraftiga förändringar som den nu löpande avtalsperioden. Ut— vecklingen ställer krav på beredskap som svårligen kan tillgodoses inom ramen för det traditionella utredningsväsendet.
Snabba förändringar kommer med stor sannolikhet att prägla massme- dievärldcn även under de närmaste åren. Det är därför viktigt att Sveriges Radio får en flexibel organisation och ökade möjligheter att själv fatta strategiska beslut. När det gäller sådana överväganden beträffande eter- medierna som även framgent mäste hänskjutas till regering och riksdag, bör förändringsbesluten inte nödvändigtvis föregås av ett flerårigt utred- ningsarbete i anslutning till att nya avtal skall slutas. Ett mera successivt förändringsarbctc är att föredra. och Sveriges Radio bör under löpande avtalsperiod i högre grad än vad som tidigare varit fallet väcka förslag till förändringar som man anser påkallade.
Sveriges Radios omvärld har alltså förändrats radikalt sedan det nu gällande avtalet ingicks. Tack vare'en allt mera utvecklad medieteknik håller televisionen på att bli ett globalt medium. Den nya distributionstek- niken innehåller också utvecklingsmöjligheter för radiomediet. Den en- samrätt som tidigare var grundförutsättningen för Sveriges Radios verk- samhet har luckrats upp. på så sätt att det nu blivit möjligt för många TV-hushåll att vid sidan av Sveriges Radios program också ta emot ut- ländska satellitdistribuerade program liksom lokalt producerade kabel-TV- program. Vid sidan av lokalradion har också närradion byggts ut.
De centrala målen för radio- och televisionsverksamhetcn som den nu bedrivs av Sveriges Radio kan sammanfattas i begreppet public service.
eller. för att använda en vedertagen svensk översättning. radio och televi- Prop. 1985/86: 99 sion i allmänhetens tjänst.
Public service—begreppet, som härstammar från Storbritannien och vars främsta exponent är BBC. har präglat synen på rundradion i Sverige alltsedan starten. Det stod då klart att.den relativa bristen på frekvenser skulle omöjliggöra full etableringsfrihet av samma slag som gällde och gäller för pressen. I stället eftersträvades ett system för radio- och senare TV-verksamhet som tillförsäkrade alla medborgare ett kvalificerat utbud. oavsett bostadsort.
Den grundläggande komponenten i public service-verksamheten är integriteten, dvs.den publicistiskt oberoende ställningen. En radio och television i allmänhetens tjänst skall i sin programverksamhet stå fri i förhållande till såväl staten som de stora organisationerna och andra makt- centra.
Under olika skeden i radions och televisionens historia i Sverige har verksamheten haft en skiftande inriktning. Något schematiskt kan de förs- ta decennierna sägas ha präglats av folkbildningsambitioner. medan eter- mediernas roll i nyhetsförmedling och opinionsbildning var huvudtemat i 1966 års beslut. Beslutet år 1978 förde in de kulturpolitiska målen i riktlin- jerna för etermedieverksamheten. Gemensamt har dock varit den fria och oberoende ställningen för programföretaget liksom kravet att tillhandahål- la ett kvalificerat och mångsidigt utbud.
Den nya mediesituation. som vi nu kan skönja. innebär inte att public service-idén och det allmänna ansvar som följer med denna har spelat ut sin roll.
Innehållet i det utbud som via satellitsändningar kommer att kunna tas emot i Sverige kommer att vara anpassat för en publik i många länder och blir av det skälet ofta utslätat. Där kommer förmodligen att i mycket liten omfattning finnas program som är ett uttryck för nationell kultur och särart. Ett programutbud som utgår från svenska förhållanden kan knap- past påräknas. Satellitsändningar kommer inte inom överskådlig tid att kunna tas emot av alla hushåll i landet. Tillgång till satellit-TV kan alltså inte till någon del ersätta ett nationellt radio- och TV-utbud.
Enligt min mening är de grundläggande principerna för public service- verksamheten fortfarande giltiga. Det råder också en bred enighet om att det skall finnas en stark public service-organisation även i framtiden. I den nya mediesituationen behövs en garant för en programverksamhet som ståri allmänhetens tjänst.
Förutsättningarna för verksamheten vid vår public service—organisation. Sveriges Radio, är dock inte längre desamma som i en faktisk monopolsi- tuation. På vissa punkter, som jag kommer att gå närmare in på i det följande, kan uppdraget behöva preciseras. Mot den bakgrunden kan ock— så organisatoriska förändringar behöva vidtas. Det bör vidare övervägas i vad mån rollen som public service-företag behöver renodlas. när det gäller bl. a. utbildningsverksamhet.
I 1978 års proposition, som alltså utgör basen för nu gällande avtal med programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen, angav min företrädare som ansvarigt statsråd. dåvarande chefen för utbildningsdcpartementet.
IJ (_l!
vissa nyckelord för verksamheten. Dessa var kvalitet. integritet, mångfald och decentralisering. Jag tycker att de är en god utgångspunkt för en diskussion av verksamheten även under den kommande avtalsperioden.
Vad först beträffar kvalitet bör det enligt min mening betonas att mycket av programutbudet i svensk radio och television är av hög standard. internationellt sett. Det gäller att värna om den kunskap och kreativitet som har utvecklats och i den internationellt inriktade mediesituation som nu råder slå vakt om ett vitalt utbud på det svenska språket.
När det gäller krav på integritet i rundradiosammanhang är det en fråga om oberoende på flera olika nivåer. Dels gäller det den publicistiskt obero- ende ställning som organisationen bör ha i förhållande till staten och olika maktgrupperingar i samhället. dels gäller det programskaparnas integritet i förhållande till etermedieföretagens ägare och styrelser. Inom båda fälten finns det en väl etablerad tradition i Sverige.
Integriteten får å andra sidan inte innebära att programskaparna avskär- mar sig från lyssnarna och tittarna. Kontakterna med publiken är givetvis mycket viktiga för ett public service-företag.
Mångfalden kan översättas i krav på rundradioorganisationen av olika slag. Ett sådant är kravet på mångfald i opinionsbildningen. så att yttrande- - friheten och möjligheten att uttrycka sig konstnärligt på olika sätt ges vida ramar inom public service-företaget. "Det sker bäst genom ett decentralise- rat beslutsfattande i programfrågor. Lika viktigt är det att det finns en mångfald av produktionskällor. Jag tar i det följande upp frågan om utom- stående medverkan i programproduktionen liksom frågan om utläggning av produktionsuppdrag. Det är ytterst viktigt att rundradioföretagets sänd- ningsmonopol inte resulterar i ett produktionsmonopol. Ytterligare en aspekt av mångfalden är den som tar sig uttryck i en geografiskt spridd produktion. Jag föreslår i det följande att målsättningen". att ca 40% av allmänproduktionen i radio och TV skall ske regionalt. skall ligga fast. Till andra aspekter på decentraliseringen återkommer jag i det följande vid mina överväganden av vissa organisatoriska frågor.
I de överläggningar inom moderbolaget som föregick initiativskrivelsen spelade organisatt"on.r_/'rågun en stor roll. Efter ingående diskussioner där olika modeller prövats stannade man för en kompromiss. innebärande att koncernen skall bestå. Det är viktigt att nå en bred enighet i Sveriges Radio-frågorna. Jag anser det därför motiverat att arbeta vidare med (len modell som utgjort huvudalternativet i initiativskrivelsen. Jag kommer vidare att föreslå vissa förändringar inom ramen för koncernmodellen som syftar till att — i huvudsaklig överensstämmelse med vad moderbolagets styrelse förordar - försöka komma till rätta med oklarheter i nuvarande organisation och därvid dra nytta av gjorda erfarenheter samt att stärka moderbolaget. Min strävan är att dessa förändringar skall stärka koncer- nens integritet och avlasta regering och riksdag en del beslut rörande verksamheten. Den nya organisationen bör ge Sveriges Radio bättre möj- ligheter att hävda sig i den nya mediesituationen.
Jag förutsätter inga egentliga förändringar av moderbolagets ägarstruk- tur. Bolagets ägare. dvs. näringslivet (20%). pressen (20 %) och folkrörel- serna (60%). fungerar som en slags garant för etermediernas integritet i
förhållande till olika påtryckningsgrupper och staten. Det är att märka att ägarna inte deltar i de löpande finansieringsbesluten och att förhållandena således skiljer sig avsevärt från vad som gäller för kommersiellt arbetande aktiebolag. Ägarnas inflytande består främst i att delta i styrelsearbetet. Av ledamöterna i moderbolagets styrelse utses sex jämte ordföranden av regeringen och fem av ägarna.
Förstärkningen av moderbolagets befogenheter rör de administrativa och ekonomiska områdena. Jag föreslår vidare att moderbolaget får ett samordningsansvar för programverksamheten inom vissa. klart avgränsan- de områden. bl. a. vad avser invandrar- och minoritetsspråk. I övrigt vill jag betona dotterbolagens programmässiga självständighet. vilket också framgår av den avtalskonstruktion som jag kommer att föreslå. När det sedan gäller den av tradition starka redaktionella integriteten i programbo- lagen i förhällande till bolagens styrelser förutsätterjag inga förändringar jämfört med nuläget.
Jag förutsätter ingen förändring i sammansättningen av styrelserna i moderbolaget och dotterbolagen. utom — vilket jag återkommer till senare — vad avser utbildningsradion.
Både i Sveriges Radios initiativskrivelse och i det efterföljande bered— ningsarbetet har det funnits olika meningar om tidpunkten då ett nytt avtal bör slutas.
Det har förts fram förslag om att nuvarande avtal skulle förlängas ett par år i avvaktan på att man bättre skulle kunna överblicka utvecklingen på massmedieområdet. Man har därvid pekat på dels osäkerheten beträffande satellitutbudets omfattning och karaktär. dels frågor som aktualiseras för Sveriges Radios del i det fall ensamrätten upphör och t.ex.en tredje programkanal i TV etableras vid sidan av koncernen. Ett annat argument har varit att reklamfinansiering bör utredas först. Reklamfinansieringsfrå- gan hör intimt samman med frågan om etableringen av fristående medie- företag vid sidan av Sveriges Radio.
En förlängning av avtalen torde emellertid inte utgöra någon lösning härvidlag. Sveriges Radios omvärld. både den del som kan påverkas av mediepolitiska beslut och den del som utvecklas fritt. kommer att vara stadd i en kontinuerlig förändring. Det räcker med att erinra om vad som skett under innevarande avtalsperiod och de planer som hittills redovisats beträffande europeiska och nordiska satelliter och olika finansieringskäl- lor. Vad gäller argumentet att ett ställningstagande till reklamfinansierings- frågan bör avvaktas vill jag erinra om att TV—reklameffektutredningen inom kort kommer att presentera sina bedömningar. Därefter vidtar en omfattande remissomgång. Det vore enligt min mening orimligt att låta ställningstaganden till Sveriges Radios framtid anstå till dess att konse- kvenserna av reklam i etermedierna belysts från alla håll. Min utgångs- punkt är att Sveriges Radios verksamhet skall finansieras på samma sätt som hittills. dvs. med mottagaravgifter.
Förändringarna inom massmediesektorn gör att mediepolitiken under ett antal år framåt måste präglas av stor flexibilitet och en beredskap att möta nya situationer. Sveriges Radios verksamhet och de principer som styr
dess inriktning kommer även framgent att vara ett viktigt inslagi mediepo- litiken. På samma sätt som mediepolitikcn i sin helhet måste präglas av flexibilitet är det enligt min mening väsentligt att också Sveriges Radio- organisationen har möjligheter att möta och anpassa sig till förändringar i omvärlden som ställer nya krav på företaget. Detta bör vara en utgångs- punkt för de nya avtalen mellan staten och företaget.
Jag anser att staten skall sluta avtal med moderbolaget samt. vad avser förutsättningarna för själva programverksamheten. med programbolagen. Avtalens löptid bör vara sex år.
En särskild utredare hari uppdrag (Dir l984: 49) att belysa framtiden för Sveriges Radios utlandsprogram (UTP). I uppdraget ingår att överväga omfattning och inriktning av verksamheten vid UTP. Vidare skall utre- daren bl. a. bedöma om ett särskilt avtal bör träffas för UTP:s verksamhet. Utredarens förslag kommer enligt vad jag har erfarit att läggas fram senare i vår för att därefter remissbehandlas.
l avvaktan på ställningstaganden med anledning av utredarens förslag bör ingen ändring ske av UTP:s ställning som avdelning inom riksradiobo- laget. Gällande avtalsbestämmelser om verksamheten bör tills vidare åter— finnas även i det nya avtalet.
3. Programverksamhetcn 3.1 Inledande synpunkter
I det följande tar jag huvudsakligen upp frågor där en ändring krävs i förhållande till nuvarande avtalsbestämmelser eller vad som i övrigt utta- lats av regering och riksdag och då främst i l978 års proposition inför den nu gällande avtalsperioden.
Enligt min mening bör inte de grundläggande föreskrifterna i radiolagen om programverksamhetens utformning ändras. Vidare bör bestämmelser- na i gällande avtal (med några kompletteringar) återfinnas i avtalen för nästa period. Det nu sagda gäller framför allt kravet på opartiskhet och saklighet i programverksamheten och på att programverksamheten i sin helhet skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen. Avtalsbestämmelser med innebörd att programbolagen skall bedriva pro- gramverksamheten med beaktande av resp.mediums centrala ställning i samhället samt dess betydelse för den fria åsiktsbildningen och för kultu- rens utveckling kommerjag också att förorda. Det samma gäller bestäm- melser av typen att programmen skall ge kunskaper och upplevelser. förmedla erfarenheter samt skänka god underhållning.
En grundläggande tanke bakom mina resonemang är. som har antytts i det föregående. att public service-uppdraget innefattar en skyldighet att förse hela befolkningen med ett mångsidigt utbud.
Jag vill i detta sammanhang även beröra några frågor som behandlades utförligt i 1978 års proposition och som fortfarande har aktualitet.
I 1978 års proposition (s. l95) anförde min företrädare att det är angelä- get att man i programverksamheten iakttar varsamhet vid speglingen av
bruket av olika gifter. t. ex. alkohol. Jag delar denna uppfattning. Radions och televisionens genomslagskraft medför att ett stort ansvar vilar på programföretagen. Det är därför viktigt att program som speglar bruk och missbruk av alkohol och droger inte förhärligar detta och på så sätt bidrar till en falsk bild av verkligheten. I likhet med min företrädare anser jag emellertid att särskilda avtalsbcstämmelser med denna innebörd inte behö- ver införas.
I 1978 års proposition (s. 194) berörs vidare utförligt debatten om vålds- inslag i TV-program samt vilka praktiska slutsatser man bör dra därav.
TV—program får som bekant inte l'örhandsgranskas av myndighet. Det är inte heller möjligt att stänga ute barn under en viss ålder. Med dessa utgångspunkter konstaterade min företrädare att ansvaret för vilka TV-program som barnen bör se vilar helt på hemmen. I-Ian underströk också att det är viktigt att programsättningen i televisionen samverkar med hemmens strävanden att skydda barnen. '
Min företrädare konstaterade vidare att radion och televisionen har skyldighet att informera om det våld som förekommer i verkligheten. Därvid bör självfallet en viss återhållsamhet i framställningssättet iakttas vid sändningar som äger rum på tider då barn kan förutsättas ta del av programmen. Man bör också ta hänsyn till de risker som följer av att flera program som skildrar våld sänds nära inpå varandra. Den ökning av underhållningsvåldet som hade ägt rum i biograffilm och kommersiellt producerade TV-program borde inte återspeglas i den svenska televisio- nens programutbud.
Dessa principer äger fortfarande giltighet och har stöd i de allmänna reglerna för programverksamheten. Några särskilda föreskrifter behövs därför inte.
Under den gångna avtalsperioden har programbolagen på olika sätt tagit fasta på ett uttalande i l978 års proposition (s. 194 f.) om att man skall verka för jämställdhet mellan könen. Bl.a. har en rad studier gjorts av mansbilden och kvinnobilden i olika medier. Jag utgår från att principen omjämställdhet mellan kvinnor och män också i fortsättningen kommer att avspeglas i programverksamheten.
I detta sammanhang vill jag även ta upp frågan om rasdiskriminering. Diskrimineringsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1984: 55) I rätt riktning. berört Sveriges Radios roll vad gäller fördomar och diskrimine- ring pä etnisk grund. Där framförs önskemål om att statsmakterna genom ett uttalande fastställer att Sveriges Radios programbolag har att ansvara för att programutbudets långsiktiga effekter aktivt motverkar invandrar- fientlighet och rasism samt att detta skrivs in i de nya avtalen med staten.
Radionämnden har i sitt remissvar på betänkandet anfört att radiolagens bestämmelse om att ett programföretag i programverksamheten skall häv- da dct demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla män- niskors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet, innefattar en skyldighet för bolaget att verka för att rasfördomar och invandrarfientlighet bekämpas. Nämnden har vidare framhållit att lagbe- stämmelsen innebär att programföretagen har ett övergripande ansvar för hela programutbudet av det slag som utredningen önskar. Enligt radio-
nämndens bedömning. i vilkenjag instämmer. behöver därför inga ytterli— gare bestämmelser införas i de nya avtalen.
3.2. Sändningstider
Mitt förslag: Hittillsvarande av riksdagen beslutade riktlinjer beträf- fande sändningstidens längd och förläggning bör upphävas. Det böri stället ankomma på bolagen inom koncernen att besluta i dessa 'frågor.
Bakgrund till mitt förslag: I 1978 års proposition (s. l84 f.) anges håll- punkter för sändningstidsutvecklingen för television och riksradio. Vidare görs vissa uttalanden om TV-sändningarnas förläggning i tiden bl.a. vad avser reprisbloek. Lokalradions sändningstid bestäms ytterst av de i lokal- radiobeslutet år 1975 angivna s.k. fönstertiderna. För alla tre bolagen gäller att de många är kunnat öka sändningstiden utöver vad som budgete- rats vid medelstilldelningen.
Enligt gällande avtal mellan staten och Sveriges Radio AB skall moder- bolaget ange allmänna ramar för programföretagens sändningstid samt besluta om den närmare fördelningen och planeringen av sändningstider om programbolagen inte själva kan enas.
Skälen för mitt förslag: Beslut rörande sändningstider och närbesläktade frågor bör med fördel kunna fattas av programbolagen själva. Härigenom blir det bl. a. möjligt att smidigare anpassa sig till en förändrad mediesitua- tion. Moderbolaget skall fördela medlen så att resp. programbolag kan prestera en sändningsvolym som svarar mot dess avtalsförpliktelser. Lik- som hittills skall moderbolagct bestämma i dessa frågor när programbola- gen inte kan enas. Jag utgår från att några drastiska ändringar inte sker i förhållande till nuläget; sändning kommer alltså tills vidare att ske i båda TV-kanalerna och i de tre nuvarande radiokanalerna samt i den fjärde radiokanal varomjag återkommer senare laVsnitt 3.3.2).
Hänvisningar till S3-2
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
3.3. Programsättningsprinciper 3.3.1 Programsättningsprinciper i TV Mitt förslag: Nuvarande programsättningsprinciper i televisionen får
ersättas med en modell som innebär att distriktsproduktionen kon- centreras till en kanal. Förutsättningen härför bör vara att rationali- seringsvinster kan uppnås samt att verksamheten fyller grundläg— gande krav på kvalitet. mångfald och intern konkurrens. Härutöver bör statsmakterna inte utfärda några detaljerade riktlinjer.
Bakgrund till mitt förslag: Den svenska modellen för två TV-kanaler med i princip samma uppdrag går tillbaka på [966 års beslut. I samband
med att en andra TV-kanal startades infördes ett system med "stimuleran- de. tävlan" som förutsatte två resursmässigt likställda kanaler. Syftet med konstruktionen var att åstadkomma en intern konkurrens inom ramen för sändningsmonopolet. En a_nnan viktig bevekelsegrund var önskan att spri- da beslutsfattandet.
l966 års modell modifierades endast marginellt i samband med 1978 års beslut. En sådan förändring var att Centralredaktionen upphörde. Samti- digt beslutades att distriktens resurser skulle öka under den förestående avtalsperioden. Just ökningen av distriktsproduktionens volym har på sitt sätt undergrävt den ursprungliga kanalmodellen.
I en skrivelse som bifogas Sveriges Radios initiativskrivelse redovisar Sveriges Television alternativ till den nuvarande modellen. Bakgrunden till detta var de krav som ställs på televisionen i en ny mediesituation liksom vissa förhållanden i distriktsorganisationen m.m. som har gjort den ur— sprungliga modellen svärhanterlig,
De alternativ som redovisas förutsätts bl.a. minska den administrativa överbyggnaden. dra ner dubbleringen av redaktioner och medverka till en bättre planering av distriktens samlade programutbud. Det konstateras nämligen att tio helt självständiga distrikt skapar problem när det gäller samplaneringen av det totala programutbudet. Det förhållandet att de två kanalerna har samma uppgifter har även lett till en dubblering av redak- tionerna i Stockholm. Denna dubblering kräver för att fungera betydande ekonomiska resurser. påpekar Sveriges Television. Det är vidare enligt förslaget svårt att gentemot distrikten uppnå en rationell programstyrning.
De alternativ som Sveriges Television redovisar är dels en modell med en Stockholmskanal och en rikskanal. dels en publik-TV-modell.
Alternativet med Slock/1almxkanal/rikskanal förutsätter att huvuddelen av produktionsenheterna i Stockholm bildar Stockholmskanalen. Rikska- nalen bildas av befintliga distrikt samt ett elfte distrikt som byggs upp för Stockholms och Uppsala län.
Planeringen av distriktens produktion som skall sändas i rikskanalen förutsätts bli mera styrd än vad fallet är i nuvarande system. Rikskanalen förutsätts sålunda sända regionalt material. I sammanhanget framhålls att förutsättningarna förbättras för att tillgodose kraven på att svenskt kultur- liv ute i landet speglas i televisionen.
Puhlik-Tlf-modellen bygger å sin sida på BBC:s organisationsmodell. dvs. att två sändande enheter inom ett sammanhållet bolag har uppdraget att komplettera varandra. Produktionen sker i specialiserade produktions— enheter. och den ena kanalen förutsätts ha en underhållande karaktär medan den andra är mera informativ.
Sveriges Television förespråkar för egen del alternativet med Stock- holmskanal/rikskanal. Man anser att den garanterar en hög grad av decen- tralisering och dessutom ger goda möjligheter till ett rationellt resursut- nyttjande. Samtidigt framhålls vikten av att företagsledningen ges hand- lingsfrihet att genomföra och ge sina enheter fastställda organisationer och ledningssystem. Genomförandet kan inte ske omedelbart utan bör ske under en 2—3-årig övergångsperiod.
Moderbolaget, som har kommenterat förslaget. förutsätter att televisio-
nens interna organisationsfrågor kommer att kunna lösas inom koncernen Prop. 1985/86: 99 med iakttagande av avtalets innebörd och med beaktande av publikens behov. kravet på kreativ stimulans i programarbetet och god hushållning i olika avseenden inkl. utnyttjande av den tillgång som den egna distriktsor- ganisationen utgör. Enligt moderbolagets mening bör de redovisade mo- dellerna ligga till grund för de fortsatta övcrvägandena.
Skälen för mitt förslag: Systemet med två stockholmsbaserade. resurs- mässigt likställda TV-kanaler med samma uppdrag som skall verka i ”sti- mulerande tävlan" kom till i en radikalt annorlunda mediesituation. De tunga produktionsresurserna fanns i Stockholm. och distriktens bidrag till allmänproduktionen i riksprogrammet var mindre än 25 %. Stor vikt fästes vid att skapa betingelser för en intern konkurrens och för ett decentralise- rat beslutsfattande med hänsyn till Sveriges Radios sändningsmonopol.
] initiativskrivelsen har enligt min mening välgrundade motiv redovisats för en omprövning av det system för TV—kanalernas programverksamhet som riksdagen relativt detaljerat beslutade om för tjugo år sedan. Distrik- tens andel av allmänproduktionen i TV:s riksprogram är nu runt 40% och distriktens självständiga ställning i förhållande till kanalledningarna i Stockholm skapar oklarhet och risker för dubbelarbetc. Det finns också programområden som för närvarande bevakas av redaktioner i både TV l och TV 2. och där en samordning skulle kunna ske utan förfång för grundläggande krav på kvalitet och mångfald. Den förändrade mediesitua- tionen aktualiserar också frågan om behovet av intern konkurrens.
De modeller som diskuterats inom Sveriges Radio är tämligen skissar- tade men tordc beröra alla väsentliga omständigheter i sammanhanget. Modellerna har debatterats ingående inom koncernen.
Jag har tidigare som en allmän målsättning angett att beslut i vissa frågor rörande Sveriges Radio bör flyttas till koncernen. Denna bör ges möjlighet att på ett smidigt sätt anpassa sig till en snabbt förändrad mediesituation. Mot den bakgrunden vore det i och för sig naturligt att hänskjuta frågor rörande programsättningen till Sveriges Radio och förutsätta att endast de allmänna avtalsföreskrifterna utgör ramen för ett eventuellt förändringsar- bete. Programstrukturen i TV är dock en så betydelsefull fråga att riksda- gen bör ta ställning till den.
Jag är medveten om att den modell med en Stockholmskanal och en rikskanal som förordas av Sveriges Television är att betrakta som en skiss som måste bearbetas ytterligare med hänsyn bl.a. till de nya. relevanta omständigheter som kan ha tillkommit sedan skissen framlades för ett och ett halvt år sedan.
Att nu utan vägledande uttalanden hänskjuta en så viktig fråga som programsättningsprinciperna i TV till Sveriges Radio. skulle dock på ett allvarligt sätt kunna försena en lösning. En fullständig handlingsfrihet för koncernen i denna fråga kan paradoxalt nog motverka syftet att ge Sveri- ges Radio bättre möjligheter att anpassa sig till en förändrad mediesitua- tion. Just osäkerheten om det i framtiden kommer att finnas '.l'V-företag vid sidan av public service-organisationen kan göra denna obenägen att över huvud taget tills vidare initiera någon förändring. _
Med det förbehåll jag angett i det föregående beträffande det material
U.) IQ
som redovisats vill jag därför förorda att modellen med en Stockholms- kanal och en rikskanal läggs till grund för de fortsatta övervägandena om en förändring av programstrukturen i TV. Det ligger ett stort värde i att distriktsresurserna samordnas bättre. Om påtagliga vinster kan erhållas härigenom samtidigt som kraven på kvalitet och mångfald upprätthålls. bör alltså modellen genomföras. Ett system för intern konkurrens bör även framgent upprätthållas. Strävan bör vara att på sikt uppnå resursmässig likställdhct mellan kanalerna.
Mer detaljerat än vad jag nyss har angett bör riksdagen inte reglera programsättningen i TV. Väsentliga förändringar skall även i fortsättning- en underställas regering och riksdag.
När det slutligen gäller beslutsnivån inom koncernen är det naturligtvis rimligt att moderbolaget i stor utsträckning överlåter den närmare utform- ningen till Sveriges Television. därju också kompetensen finns. Moderbo- laget har att granska modellerna från rationaliseringssynpunkt och med tanke på hur eventuella förändringar påverkar de övriga bolagens verk- samhet.
3.3.2. Programsättningsprinciper i radio
Mitt förslag: Programsättningen i radiokanalerna bör även under den kommande avtalsperioden fastställas inom Sveriges Radio. Ett fjär- de FM-nätet bör i huvudsak förbehållas lokalradion. Om Sveriges Radio räknar med att det behövs ett resurstillskott för programpro- duktion för att det fjärde FM-nätet skall kunna tas i anspråk. bör principerna för programsättning i radio i sin helhet underställas regering och riksdag för prövning.
Bakgrund till mitt förslag: Programsättningen i de tre radiokanalerna beslutas sedan gammalt inom Sveriges Radio. Sålunda har riksradion själv bestämt den nuvarande renodlingen av utbudet i P I. P 2 och P 3. Om riksradion inte kan enas med lokalradion och utbildningsradion om dispo- sitionen av kanalerna bestämmer moderbolaget.
[ olika sammanhang har frågan om en fjärde radiokanal tagits upp under den senaste tioårsperioden. Förslag av 1974 års radioutredning om införan- det av en fjärde kanal behandlades av min företrädare i 1978 års proposi- tion t's. 185). Han konstaterade att ett eventuellt införande i framtiden av P 4 i sig inte behövde innebära att sändningstiden skulle öka totalt sett. utan främst att möjligheterna skulle kunna förbättras att i radion på god sändningstid tillgodose olika rimliga programönskemål.
Under de senaste åren har man inom Sveriges Radio intensivt diskuterat hur ett eventuellt FM 4-nät skulle användas. Lokalradion har framhållit att man behöver en egen kanal för att slippa vara bunden av de s. k. fönsterti- derna i P 3. [ Malmö. Göteborg och Örebro genomfördes under våren 1985 s.k. fullskaleförsök. Det finns olika åsikter om huruvida minoritets- och utbildningsprogram skall hänföras till den nya kanalen.
[ initiativskrivelsen föreslår moderbolaget att ett FM 4-nät etableras och att det i allt väsentligt ställs till lokalradions förfogande. I en särskild skrivelse ijanuari 1986 föreslås att statsmakterna fattar ett principbeslut om att bygga ett fjärde FM-nät avsett att disponeras av lokalradion. En samlad bedömning av rundradions planer och behov avseende FM 4 vill moderbolaget redovisa senare. i anslagsframställningen för budgetåret 1987/88.
Skälen för mitt förslag: Programsättningen i riksradions tre kanaler har hittills beslutats av programbolagen utan inblandning från riksdag eller regering. Jag anser inte att denna ordning bör ändras nu.
Beträffande FM 4 villjag först hänvisa till vad jag anförde i frågan i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 572). nämligen att behovet av ett fjärde FM—nät är påkallat främst för att ge ökad flexibilitet åt lokalradion. De nuvarande fasta sändningstiderna i P 3 medför problem av olika slag.
Som jag kommer att redovisa i det följande vid min redogörelse för medelsberäkningarna för nästa budgetår har jag räknat med att utbyggna- den av FM 4-nätet skall kunna påbörjas budgetåret 1987/88. Jag har därvid utgått från att ianspråktagandet av den nya kanalen liksom eventuella resursbehov för att fylla den tid som tidigare disponerades av lokalradion i riksradions program 3 skall kunna klaras inom oförändrade medelsramar.
Sveriges Radio har i sin nyligen ingivna skrivelse i FM 4-frågan konsta- terat att det finns anledning att inom koncernen göra noggranna och förutsättningslösa bedömningar av vilken struktur radiokanalerna bör ha på både kort och längre sikt i samband med ett eventuellt införande av FM 4. Jag delar denna uppfattning. Om programbolagen inte kan enas blir det således moderbolaget som får avgöra. Utöver de ekonomiska förutsätt- ningarna och vadjag nyss har anfört om att den fjärde kanalen i första hand bör förbehållas lokalradion bör regering och riksdag inte ge några rikt- linjer. Om däremot ett reält tillskott av resurser skulle bedömas erforder- ligt för att man skall kunna utnyttja det fjärde nätet. utgår jag från att programsättningen i radio i sin helhet underställs regering och riksdag för prövning.
Hänvisningar till S3-3-2
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt Föredragandens överväganden
3.4. Folkbildningsansvaret
Mitt förslag: Ett folkbildningsansvar bör åvila samtliga programbo- lag inom public service-organisationen. En föreskrift med denna innebörd bör ingå i de avtal rörande programverksamheten som skall slutas inför nästa avtalsperiod.
Skälen för mitt förslag: Jag kommer senare att behandla frågor om utbildningsradions ställning och verksamhet (avsnitt 5.1). I det samman- hangct redovisarjag skälen för detta förslag.
3.5. Svenska och utländska program
Mitt förslag: 1 de nya avtalen med dotterbolagen bör framhållas betydelsen av ett mångfasetterat utbud på svenska språket och av att verk av svenska upphovsmän/eller med svenska utövare fram- förs i radio och TV. Det bör ankomma på moderbolaget att noga följa utvecklingen härvidlag.
Bakgrund till mitt förslag: Ca 40% av den totala Sändningstiden i TV utgörs av från utlandet inköpta program. Av Sändningstiden för utländsk produktion i svensk TV står program från USA för cirka en tredjedel och brittiska program för en knapp femtedel. Musikutbudet i radio och TV är till övervägande del av utländskt ursprung. ] melodiradion uppskattas den svenska andelen av utbudet för närvarande till cirka en tredjedel av den totala sändningstiden. Det har varit en aktiv strävan att stärka den svenska andelen och att ge mer utrymme till folkmusik m.m.
[ initiativskrivelsen framhåller Sveriges Radio att kraven kommer att öka på en svensk programproduktion för radio och TV i syfte att bevara den nationella kulturens särart och kvalitet i ett skede där utbudet av utländskt och internationellt programmaterial till den svenska publiken kommer att öka kraftigt. Sveriges Radio framhåller att koncernen redan nu är den största producenten inom en rad viktiga kulturområden såsom teater, musik och underhållning, vilket har betydelse för dem som medver- kar i programskapandet och för publiken. Hur företagen inom Sveriges Radio-koncernen skall kunna utöva sitt kulturpolitiska ansvari avsikt att stärka svensk kultur är enligt Sveriges Radio inte minst en fråga om resurser.
] liknande riktning uttalar sig bl. a. Konstnärliga och litterära _vrkesut- övares samarbetsnämnd (KLYS) i en skrivelse och kräver att 70% av programtiden skall bestå av svenskproducerat material och att under de bästa sändningstiderna det svenska materialet skall dominera. Liknande resonemang förs beträffande musikutbudet i radio. KLYS är också av den uppfattningen att behovet av utländskt material i televisionens sändningar minskar på grund av det internationaliseradc utbudet via bl. a. satellit.
När det gäller musikutbudet i riksradion har en rad organisationer inom musikområdet. bl.a. Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) och Svenska gruppen av the International Federation of Pro- ducers of P/tonogrums and Videograms (IFPI). framfört synpunkter om behovet av att stärka den svenska andelen och att eventuellt tillgripa kvotering. '
Radionämnden har prövat anmälningar rörande bl. a. utbudet av svensk musik och musik med svensk text i radions P 3. Nämnden har inte funnit att företaget har brutit mot radiolagen eller avtalet med staten i detta hänseende.
Skälen för mitt förslag: I likhet med Sveriges Radio anser jag att den nationella kulturen i radio och TV måste främjas.
Jag är däremot inte beredd att förorda någon typ av kvotering. I många
länder regleras visserligen andelen inhemsk produktion och även hur myc— ket utländskt material som får sändas på bästa sändningstid. Det finns emellertid enligt min mening stora risker för att en kvotering i termerna svenskt-utländskt skulle kunna leda till en stelbent organisation och rentav motverka det avsedda syftet. Däremot anserjag att moderbolaget bör få ett bevakningsansvar i detta hänseende. Det bör ankomma på moderbolaget att följa utvecklingen på samma sätt som förutsätts ske när det gäller medverkande utifrån (jfr. avsnitt 3.6) och att vidta åtgärder i samband med medelsfördelningen, om t.ex.det svenska inslaget i musikutbudet skulle tendera att minska. _
I sammanhanget förtjänar det också att understrykas att kvalitetskrite- riet givetvis skall gälla både för det svenska och för det utländska materi- alet. Jag är också angelägen om att framhålla att strävandena att stärka det inhemska utbudet i radio och TV inte får utmynna i isolationism gentemot omvärlden. I public service-företagets uppgift måste ingå att presentera ett värdefullt och varierat utländskt programmaterial. Hänsyn bör även tas till att Sverige numera är ett mångkulturellt samhälle. vilket innebär att språk- liga minoriteters särskilda behov bör uppmärksammas.
] det följande kommer hithörande frågor även att beröras när det gäller samspelet mellan public service-företaget och kulturlivet i stort (avsnitt 3.12) liksom när det gäller åtgärder för att garantera medverkan av utom- stående resp. utläggning av produktion (nästa avsnitt).
Hänvisningar till S3-5
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
3.6. Utomstående medverkan. produktionsutläggning m.m.
Mitt förslag: Moderbolaget Sveriges Radio bör verka för att omfatt- ningen av frilansmedverkan håller en hög och jämn nivå i program- produktionen. För att främja produktionsutläggning av TV-program bör moderbolaget försöksvis pröva kvotering av medelstilldelningen till Sveriges Television.
Bakgrund till mitt förslag: Vikten av att fristående utövare av konstnär- lig. publicistisk, vetenskaplig och därmed jämställd verksamhet skall få medverka i radio och TV har understrukits i många olika sammanhang. 1974 års radioutredning behandlade frågan ingående. 1 1978 års proposition om Sveriges Radio (s. 183) instämde min företrädare i utredningens upp- fattning att i första hand konstnärlig verksamhet är ett viktigt frilansom- råde. men därutöver framhöll han också vikten av frilansmedverkan från vetenskapsmän. publicister och opinionsbildare. [ detta sammanhang slog han också fast att det är av vikt att helt eller delvis lägga ut produktions- uppdrag.
Det konstaterades vidare i 1978 års proposition att den då låga andelen frilansmedverkan i stor utsträckning berodde på att medelsanvisningarna till Sveriges Radio realt hade minskat. Vidare konstaterades att lagstift- ningen om anställningsskydd kan ha inneburit hinder för en ökad frilans- medverkan i programproduktionen.
Föredraganden ansåg liksom 1974 års radioutredning att det inte var
nödvändigt att genom kvotering försöka garantera en viss omfattning av frilansmedverkan.
Några år senare återkom han till frågan om frilansmedverkan. Han anförde (prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 83) att om den konstaterade låga andelen av resurser som satsats på frilansmedverkan inte ökades. fanns det anledning att överväga möjligheterna att kvotera driftsmedlen. för att på så sätt garantera en rimlig omfattning av sådan medverkan.
Även riksdagens kulturutskott har understrukit vikten av en ökad fri- lansmedverkan i radio och TV (KrU 1979/80: 24 s. 14 f). _ Av den sammanställning som jag har redovisat (tabell 1.8) i inledningen framgår att andelen utomstående medverkande har sjunkit under senare år. Detta beror troligen till största delen på att de rörliga programmedlen har minskat. En viss återhämtning kan dock noteras för det senaste året.
Enligt ett avtal som har träffats mellan programbolagen i koncernen och SIF-klubben vid Sveriges Radio — det s. k. mångfaldsavtalet — får företa- gen i programverksamheten anställa vissa kategorier medverkande för begränsad tid. s.k. visstidsanställning. Detta innebär att reglerna i lagen om anställningsskydd inte blir tillämpliga på dessa. Förutsättningarna för denna rätt är dels att anställningen sker för att öka mångsidighet och variation i programutbudet. dels att den sammanlagda anställningstiden inte överstiger tolv månader under en tvåårsperiod.
Utläggningar av produktion av TV-program sker i varierande omfatt- ning. Någon motsvarighet förekommer inte i nämnvärd utsträckning i de andra programbolagen. Här är det fråga om fria filmare. samt produktions- bolag av varierande storlek inom video— och filmsektorn, som i viss omfatt- ning försörjer sig som leverantörer av material till televisionen. Besläktad med utläggning av produktioner är verksamhet med samproduktioner och vad som kan betecknas som inköp från fria producenter. ] sistnämnda fall produceras programmen helt utanför Sveriges Television och erbjuds se- dan företaget för inköp.
För uppgifter om omfattningen hänvisarjag till inledningen (tabell 1.9). Föreningen Oberoende Fria Filmarc (OFF) har i en skrivelse hemställt att 2% av televisionens medel skall avsättas för produktionsuppdrag till fria filmare. Föreningen anser vidare att man bör skilja på utläggningar till fria filmare och på produktionsbolag. Det rör sig enligt föreningen om två olika aspekter av mångfaldskravet: i ena fallet självständiga konstnärliga uttrycksformer. i det andra snarare mångfald beträffande produktionsför- farandet. OFF menar att den fria filmen fyller alldeles speciella uppgifter för en vidgad debatt och yttrandefrihet och för en självständig konstnärlig hållning.
Skälen för mitt förslag: Motiven för att sträva efter en hög nivå av frilansmedverkan och utläggning av produktionsuppdrag är det kulturpoli- tiska ansvar som man har rätt att kräva av ett public service-företag. När det gäller produktionsutläggning. samproduktioner och inköp av färdiga TV- produktioner. bör det kulturpolitiska ansvaret också anses innefatta att public service inte är liktydigt med ett produktionsmonopol. Ekonomis- ka skäl kan också tala för en begränsning av public service-företagets egen produktionsapparat och för inköp av tjänster utifrån.
När det gäller kvotering av utomstående medverkan i programproduk— tionen ärjag i likhet med min företrädare tveksam. Kvotering skulle kunna innebära en styrning av inriktningen. Det är dock angeläget att moderbola- get noggrant följer utvecklingen oeh ser till att programbolagen lämnar en mycket mer klargörande redovisning av omfattningen av utomstående medverkan än vad som för närvarande sker. Vidare bör moderbolaget vid den årliga medelstilldelningen sträva efter att öka de rörliga programmed- len.
Jag har i det föregående redogjort för det s.k. mångfaldsavtal som slutits mellan programbolagen inom Sveriges Radio-koncernen och en av de fackliga organisationerna. Sålänge ett sådant avtal gäller anserjag det inte motiverat att överväga modifieringar av lagen om anställningsskydd för att underlätta engagemang av frilansmedarbctare.
När det å andra sidan är fråga om Sveriges Televisions utläggning av produktionsuppdrag. samproduktioner och inköp av färdiga program pro- ducerade av filmare m.fl. bosatta i Sverige. finner jag övervägande skäl tala för att pröva kvoteringsinstrumentet. Moderbolaget bör sålunda vid sin medelstilldelning föreskriva att omfattningen av produktionssamarbe- tet med producenter utanför Sveriges Television skall ligga på minst den nivå som gällde för budgetåret l982/83. dvs. runt 45 milj. kr.i 1984/85 års penningvärde.
Kvoteringen bör uttryckas i belopp eller procent av televisionens bud- get. och alltså inte i sändningstid.
Med utläggning bör i detta sammanhang jämställas olika former av produktionssamarbete med utomstående producenter.
Jag har förståelse för kravet på att de fria filmarna anlitas i dessa sammanhang. Många av dem bidrar genom bl. a. gestaltande produktioner. dokumentärfilm och konstnärlig kortfilm till TV-mediets förnyelse. Men jag anser inte att det vore principiellt riktigt att regering och riksdag så i detalj uttalar sig för en viss producenttyp eller genre. Över huvud taget bör en spridning av uppdragen eftersträvas. Jag förutsätter att erfarenheterna av försöksverksamheten efter några år redovisas för regeringen.
Hänvisningar till S3-6
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 3.5, 7, 8, Sveriges Radio Reformåtgärderna under budgetåren 1978/79—1985/86
3.7. Regionalt producerade program i televisionens och ' " radions rikssändningar
Min bedömning: Ca 40 % av programmen i radions och televisionens rikssändningar bör produceras utanför Stockholm. Det distriktspro- ducerade programutbudet skall. liksom hittills. både ta till vara och spegla det egna områdets särprägel och egenart och på ett mera allmänt sätt bidra till mångfalden i programmen i radio och TV. En viss specialisering på olika programområden i distrikten är accepta- bel av ekonomiska skäl, men risken för att specialiseringen kan leda till ensidighet i bevakningen av vissa frågor bör uppmärksammas.
Bakgrund till min bedömning: Riksradions och televisionens distrikts- verksamhet har under de senaste 20 åren byggts ut kraftigt. Enligt riksda- gens beslut år 1966 skulle minst en tredjedel av programmen produceras regionalt. Enligt 1978 års beslut sattes målet till ca 40% av allmänproduk- tionen i radions och televisionens rikssändningar. Härtill kommer distrik- tens bidrag till nyhetsprogrammen i radio och TV. samt de regionala nyhetssändningarna i TV. Vid en total bedömning av expansionen i regio- nerna bör man också beakta tillkomsten av lokalradion.
40-procentmålet har nu i stort sett uppnåtts av riksradion. Televisionen beräknas uppnå nivån under verksamhetsåret 1987/88.
I inledningen redovisas statistik rörande distriktsproduktionen budget- året 1984/85. Av materialet kan bl. a. slutsatsen dras att både televisionens distrikt och distrikten inom riksradion producerar program av alla katego- rier. Endast Södra och Västra distrikten (Malmö resp. Göteborg) omspän- ner dock var för sig samtliga kategorier. I princip har dessa båda distrikt resurser för att producera på alla områden. fast i mindre skala än vad som gäller för Stockholm.
Övriga distrikt är mycket olika dimensionerade. En tendens som kan utläsas i materialet är att distrikten har specialiserat sig på vissa progra- mområden, en specialisering som motiverats av ekonomiska skäl och stundom av de särskilda resurser som finns att tillgå inom resp. distrikt.
I genomsnitt 30—40% av den samlade distriktsproduktionen i riksradion och TV har regional anknytning, dvs.använder regionalt material etc. Variationerna är dock betydande från ett distrikt till ett annat, och det är uppenbart att de mindre distriktens produktion har en starkare regional anknytning än Malmös och Göteborgs.
Nyhetsprogrammen i TV 1 och TV 2 har på senare år använt inslag producerade i de mindre distrikten i ökad utsträckning. Före år 1979 svarade Göteborgs- och Malmö-distrikten för den övervägande delen av distriktsinslagen i TV:s nyhetssändningar. 1 dag producerar de åtta mindre distrikten totalt mer än Malmö och Göteborg tillsammans.
Analyser av publiken till distriktsprogrammen i TV visar att distriktspro- grammen ofta har haft en större dragningskraft än programmen producera- de av redaktionerna i Stockholm.
Skälen för min bedömning: En vital regional verksamhet är väsentlig i radio- och TV-sammanhang. eftersom det i public service-begreppet ligger ett ansvar för att programproduktionen öser ur många olika källor. Pro- grammen får t. ex.inte i alltför stor utsträckning spegla huvudstadens kultur och debatt. Den kraftiga utbyggnaden av den regionala programpro- duktionen för rikssändningar serjag som ett av de mest positiva inslagen i utvecklingen under senare år. Som en biprodukt har på många håll ett fruktbart samarbete utvecklats mellan det lokala kulturlivet och riksra- dions och televisionens distriktskontor.
Den av riksdagen angivna målsättningen med 40% distriktsproduktion bör ingå i riktlinjerna för verksamheten även under nästa avtalsperiod.
] andra frågor som rör distriktsverksamheten anser jag emellertid att koncernen bör ha en större frihet än vad som hittills varit fallet. Det gäller regionala TV—sändningar, samarbetet mellan lokalradion och riksradion,
eventuella ändringar av TV-distriktens ställning med hänsyn till kanal- strukturens förändringar i televisionen m.m.
Som jag har nämnt tidigare finns det en tendens hos vissa distrikt att specialisera sig på vissa programtyper. Exempel härpå är livsåskådnings- frågor. miljöfrågor och bevakning av vissa andra samhällsområden. Jag har full förståelse för att en sådan specialisering kan vara motiverad av ekono- miska skäl och med hänsyn till sammansättningen av producentkåren i vissa distrikt. Jag är dock angelägen om att programbolagen uppmärksam- mar risken för att specialiseringen kan leda till en ensidighet i urval och behandling av de aktuella ämnena.
Hänvisningar till S3-7
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
3.8. Regionala TV-sändningar
Mitt förslag: Regionala nyhetssändningar i TV bör anordnas i hela landet. Det bör ankomma på moderbolaget att efter samråd med Sveriges Television bestämma om sändningstidens längd och omrä- desindelning.
Bakgrund till mitt förslag: Regionala nyhetssändningar i TV inleddes på försök i början av 1970-talet. I 1978 års beslut regleras utbyggnaden av verksamheten över hela landet med angivande av vilka områden de olika distrikten bör omfatta. Under innevarande budgetår inleds regionala ny- hetssändningar över det sjunde området som består av Mellansvenska distriktet ("Örebro) och Värmlandsdistriktet (Karlstad). Sedan återstår en- dast Stockholmsregionen.
Skälen för mitt förslag: 1 linje med mina förslag att flytta beslut från regering och riksdag till Sveriges Radio-koncernen anserjag att koncernen ifortsättningen bör ha frihet att bestämma omfattningen av och områdesin- delningen för de regionala sändningarna i TV. Intentionerna i 1978 års beslut bör emellertid fullföljas. Beslut i dessa frågor bör fattas av moderbo- laget efter samråd med televisionsbolaget.
3.9. Samarbetet mellan riks- och lokalradion
Min bedömning: Moderbolaget bör verka för ett utökat samarbete mellan riksradion och lokalradion såväl vad gäller programverksam- heten som i tekniska och administrativa frågor. där detta är moti- verat från ekonomisk synpunkt och där bolagens skilda uppdrag inte lägger hinder i vägen. Om det framstår som motiverat att fördjupa samverkan och eventuellt slå samman båda programbolagen. bör moderbolaget under avtalsperioden vara oförhindrat att lägga fram förslag härom till regeringen.
Bakgrund till min bedömning: ! 1978 års proposition ('s. 173 f.) uppehåller sig min företrädare utförligt vid behovet av samverkan mellan riksradion och lokalradion. Lokalradion bör bl.a. i flera avseenden kunna lämna
direkta bidrag till riksradion i form av färdiga program och annan medver- kan. Många av de program som i framtiden förekommer inom lokalradion bör enligt vad föredraganden förmodar vara av sådant intresse att det förtjänar spridning även utanför det enskilda lokalradioområdet. Möjlighe- ten av att upprätta en programbank för lokalradioprogram som kan sändas i riksprogrammen nämns också.
I flera budgetpropositioner under avtalsperioden och i utskottsbetänkan- den med anledning härav har samarbetet mellan riks- och lokalradion varit uppe till diskussion. Man har i dessa sammanhang bl.a. efterlyst "kost- nadsreducerande samarbetsformer".
År 1982 slöts det första samarbetsavtalet mellan riksradion och lokalra- dion. Detta avtal har sedermera avlösts av andra avtal. Gällande avtal reglerar vilka tider lokalradion får disponera i FM 3-nätet för sändningar från lokalradiostationerna. Vidare behandlas upphovsrättsfrågor av ge- mensamt intresse och programsamarbete på nyhetssidan. Programsamar- bete avhandlas i fråga om program på flera minoritetsspråk. och möjlighe- terna att sända lokalradioprogram i rikssändningar och riksradioprogram på lokalradiotid regleras. Vidare tas tekniskt samarbete. lokalsamarbete och personalsamarbete m.m. upp.
Inom Sveriges Radio-koncernen har en intern utredning gjorts om sam- arbetsfrågorna. Utredningen. som koncernledningen låtit utföra. konstate- rar att riksradion har utvecklats under lång tid och givits viktiga och kostnadskrävande kulturpolitiska uppgifter, vilket har lett till dagens pro- gramverksamhet och resursbehov. Lokalradion å andra sidan har byggts upp med andra förutsättningar. För att kunna utvecklas som planerat inom rimlig tid har produktionen där måst organiseras till så låga kostnader som möjligt. Mot den bakgrunden finner man att en hopslagning av de båda verksamheterna i en gemensam organisation radikalt skulle påverka pro- gramproduktion. bemanningsnormer och särart.
Vidare konstateras att riksradions och lokalradions samarbete inom ramen för nuvarande förutsättningar i stort tagit till vara de besparingsmöj- ligheter som finns. Det gäller både tekniskt samarbete och programsamar- bete. Beträffande lokalerna konstateras att gjorda kontraktsåtaganden m.m. i samband med lokalradions start gjort att bara begränsade vinster kan göras genom samlokalisering på de totalt elva orter där både lokal- och riksradion har kontor.
Skälen för min bedömning: De förhoppningar som uttrycktes år 1978 beträffande ett omfattande programmässigt samarbete mellan riks- och lokalradion har inte kunnat infrias. Till stor del beror det på att produk- tionen utvecklats i så olika banor i riks- och lokalradion. Det har vidare inte saknats tendenser till revirtänkande. Jag finner för egen del ingen anledning att nu förorda någon ändring av de båda bolagens uppdrag. Däremot anser jag att bolagen noga bör följa utvecklingen och på alla sätt försöka få till stånd ett samarbete när så är motiverat av ekonomiska skäl och där detta inte rubbar förutsättningarna enligt det uppdrag som resp. bolag har.
Skulle moderbolaget finna att det av ekonomiska skäl vore motiverat att ändra programbolagens uppdrag. för att därigenom kunna åstadkomma
besparingar. bör moderbolaget vara oförhindrat att hos regeringen föreslå Prop. 1985/86: 99 sådana ändringar.
Hänvisningar till S3-9
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
3.10. Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk
Mitt förslag: Sveriges Radio-koncernens åtaganden när det gäller programverksamhet på invandrar- och minoritetsspråk bör preci- seras. Moderbolaget förutsätts göra avvägningar mellan olika me- dier och programbolag med utgångspunkt från en för koncernen gemensam målsättning. Detta bör framgå av de avtal staten sluter med programbolagen angående programutbudet. Nuvarande resurs- nivå för program på invandrar— och minoritetsspråk förutsätts i stort vara oförändrad. Möjlighet till omprövning av språkval bör finnas.
Bakgrund till mitt förslag: Enligt avtalen med staten har programbolagen en skyldighet att ta särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter. Bakom denna bestämmelse ligger uttalanden i 1978 års proposition samt kulturutskottets uttalande i samband härmed (prop. 1977/78z91 s. 196— 197. KrU 1977/78: 24 s. 51—52). Av dessa uttalanden framgår bl.a. att det ansågs angeläget att förstärka insatserna på området och att flera program borde produceras för invandrare på deras språk. Kulturutskottet marke- rade för sin del att programföretagen borde ägna särskild uppmärksamhet åt att studera och sätta sig in i den situation som medlemmar av olika språkliga minoritetsgrupper befinner sig i när det gäller att ta del av programmen i radio och TV. Vidare ansåg utskottet att programmen borde breddas till innehållet och sändas på fiera språk samt att programmen skulle vara både avsedda för och handla om invandrare från skilda länder.
Den nuvarande omfattningen av programverksamheten för språkliga minoriteter inom Sveriges Radio framgår av inledningen (s. 19).
Uttalandcna i samband med 1978 års beslut om Sveriges Radio har legat till grund för ett antal beslut av radionämnden. Nämnden har prövat en rad anmälningar rörande förmenta brister i bevakningen av språkliga och et- niska minoriteters intressen. I flera fall har radionämnden fällt programbo- lagen. Det gäller bl. a. lokalradions skyldighet att sända program avsedda för den assyrisk/syrianska befolkningsgruppen i Stockholmsområdet och i Södertälje samt televisionens och riksradions skyldighet att sända program på polska — även tillämpligt för lokalradion i storstadsområdena. Således har verksamheten på minoritetsspråk inom Sveriges Radio till en del byggts upp som en följd av upprepade fällningar i radionämnden.
I 1978 års proposition underströk min företrädare att det med hänsyn till samernas egenskap av ursprungsbefolkning och etnisk minoritet i Sverige finns särskilda skäl för att program på samiska bör förekomma i större utsträckning än vad som i och för sig motiveras av samernas antal.
Svenska samernas riksförbund har i en skrivelse hemställt att resurserna för programproduktion för samer förs samman till en redaktion inom Sveriges Radio. Denna redaktion bör enligt förbundet åtnjuta samma själv- ständighet som distrikten inom riksradion. 42
I sitt betänkande (SOU l984: 58) lnvandrar- och minoritetspolitiken Prop. l985/86: 99 behandlar invandrurpo/itiska kommittén Sveriges Radios roll i samman- hanget. Kommittén anser att ett övergripande mål för hela koncernen bör utarbetas. För programverksamheten på invandrarspråk bör klarare rikt- linjer utvecklas. som bl. a. medger kontinuerliga sändningar på etablerade större gruppers språk samt tillfälliga sändningar på mindre gruppers språk. exempelvis i samband med perioder av nyinvandring. Kommittén anser att ett kontinuerligt samråd bör ske med invandrarverket, kulturrådet samt representanter för språkgrupperna. Vidare anser kommittén att en sådan organisation måste skapas inom koncernen att beslut om den totala verk— samheten på invandrarspråk i framtiden kan fattas i ett sammanhang och att beslut på delområden inte kan fattas utan att helheten vägs in. Någon minskning av de sammantagna resurserna för minoritetsspråksprogram- men bör inte ske. utan snarare en ökning med hänsyn till att nya språk- grupper fortlöpande tillkommer.
Även för det totala programutbudet anser kommittén att målet bör preciseras med tanke på att utbudet skall betjäna alla befolkningsgrupper. spegla alla gruppers förhållanden och intressen samt motverka invandrar- ftentliga attityder. Förslag redovisas till förbättringar och till ett handlings- program för Sveriges Radio i invandrarpolitiska sammanhang. Kommittén lägger särskild tonvikt vid Sveriges Radios roll som förmedlare av nyheter och allmän samhällsinformation till invandrare.
Remissopinionen med anledning av invandrarpolitiska kommitténs över- väganden rörande Sveriges Radio stöder i stora drag kommitténs slutsat- ser. Flera instanser. däribland ska/översryrelsen, konstaterar att bristen på flexibilitet i informationen är stor. Vissa traditionella invandrargrupper gynnas från informationssynpunkt medan andra och nya invandrargrupper inte får tillräcklig samhällsinformation. Sveriges Radio och Tjänstemän- nens Centralorganimtion motsätter sig bestämt förslagen om ett institutio- naliscrat samråd med invandrargruppernas organisationer. invandrarver- ket m.fl. Från många håll stöder man förslaget att Sveriges Radios ansvar avseende invandrare preciseras i kommande avtal. En sådan uppfattning har bl.a. radionämnden. invandrarverket och Sveriges Radio. Sveriges Radio påpekar att en flexibel anpassning till immigrationen är eftersträ- vansvärd men innebär praktiska och ekonomiska samt arbetsrättsliga kom- plikationer. Skälen för mitt förslag: Aven de nya avtal som skall slutas rörande programverksamheten bör innehålla en föreskrift om att särskild hänsyn skall tas till språkliga och etniska minoriteter. Till skillnad från vad som är fallet för närvarande bör det emellertid ankomma på moderbolaget att samordna insatserna på minoritets- och invandrarspråk.
Vid en internationell jämförelse har Sveriges Radios service på invand- rar- och minoritetsspråk ganska stor omfattning. Det är dock nödvändigt att precisera riktlinjerna för verksamheten och underlaget för prioritering- ar i ett trängt kostnadsläge. Därom ger de upprepade fällningarna i radio- nämnden besked liksom remissopinionen med anledning av invandrarpoli- tiska kommitténs betänkande. Utgångspunkten för Sveriges Radios bedömningar bör alltså vara en i 43
förhållande till nuläget i stort sett oförändrad medelsram för verksamhet på invandrar- och minoritetSSpråk. Moderbolaget bör så långt det är möjligt med hänsyn till de komplikationer som lagstiftningen om anställnings- skydd innebär och som Sveriges Radio redovisat i sitt remissvar. kunna omfördela resurserna mellan dotterbolag och språkgrupper och därmed skapa utrymme för de grupper som i framtiden kan komma att resa anspråk på program. Nyinflyttade grupper kan emellertid inte automatiskt påräkna service på det egna språket med hänvisning till verksamheten för vissa andra redan etablerade invandrargrupper. Moderbolaget bör också ta ve- derbörlig hänsyn till att de olika gruppernas behov kan förändras med tiden. För vissa grupper, som är etablerade sedan länge i vårt land. är program som syftar till att bevara den kulturella och etniska identiteten av större betydelse än information och upplysningar om det svenska samhäl- let.
Moderbolagets nya uppgift att göra avvägningar mellan olika medier bör föranleda att avtalen mellan staten och programföretagen utformas så att radionämnden i sin granskningsverksamhet kan beakta Sveriges Radio- koneernens samlade programutbud på olika invandrar- och minoritets- språk.
Jag vill inte förorda ett mer institutionaliserat samrådsförfarande mellan å ena sidan vissa myndigheter och invandrargrupperna samt Sveriges Radio å den andra. Denna min ståndpunkt bör dock inte hindra Sveriges Radio att utveckla former för publikkontakter m.m. med just invandrar- grupperna.
Jag anser liksom min företrädare att det finns särskilda skäl som moti- verar programservice på samiska i större utsträckning än vad som moti- veras av samernas antal. Moderbolaget får i linje med vad jag nyss har anfört pröva huruvida produktionen av sameprogram bör sammanföras på det sätt som samernas organisationer föreslagit.
Av de språkliga minoriteterna intar även den finskspråkiga gruppen en särställning. Dess rätt till programservice i radio och TV måste anses ha en delvis annan karaktär än övriga invandrargrupper med hänsyn till såväl de historiska banden mellan Sverige och Finland som gruppens storlek.
3. l ] Handikappfrågor
Mitt förslag: Liksom i gällande avtal bör programföretagen åläggas att ta särskild hänsyn till olika grupper av handikappade. Moderbo- laget bör få ett samordningsansvar, som bl. a. innebär att program- verksamheten om och för olika grupper av handikappade bör bedö- mas som en helhet med beaktande av de olika mediernas möjlighe- ter. Detta bör framgå av de avtal staten sluter med programbolagen angående programutbudet.
Bakgrund till mitt förslag: [ gällande avtal mellan staten och Sveriges Radios programbolag föreskrivs bl. a. att bolagen skall ta särskild hänsyn till olika grupper av handikappade. Vidare sägs att programmen skall
utformas så att de genom kvalitet. tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos befolkningen. Även mindre gruppers intressen skall enligt avtalen i görlig mån tillgo- doses.
I 1978 års proposition om Sveriges radio uttalades (s. 196 f.) att det var angeläget att Sveriges Radio förstärkte sina insatser för att göra program- verksamheten mer tillgänglig för handikappade. I sammanhanget nämndes textsättning av 'l'V-program och angelägenheten av att programföretagen försökte nä olika grupper av handikappade med adekvat programinforma- tion.
Under den gångna avtalsperioden har en kraftig ökning skett av textsatt- ningen av TV-program. Budgctåret 1985/86 uppgår de textsatta program- men (svensktalade program) till cirka fyra timmar per vecka.
Inom utbildningsradion har verksamheten med program för och om olika grupper av handikappade expanderat. Bl.a. har insatserna ökat för teck- enspråksproduktion.
] samband med riksdagens behandling av budgetpropositionerna har under avtalsperioden regelmässigt motioner väckts rörande Sveriges Ra- dios åtaganden för olika grupper av handikappade. Återkommande krav har gällt ökad programtextning. programinformation för synskadade, ut- givning av programtidningen på kassett. möjligheter för synskadade att ta del av textremsan i TV. ökad teckenspråksproduktion samt ökat inflytande för handikappades organisationer i kontakterna med programbolagen.
Kulturutskottet har med anledning av motionerna framhållit vikten av att man på olika sätt försöker förbättra lyssnar- och tittarsituationen för olika grupper av handikappade. Utskottet har dock i sammanhanget erin- rat om programföretagens självständiga ställning i fråga om programverk— samheten. Utskottet har utgått från att programföretagen skall kunna inhämta synpunkter från de handikappades egna organisationer. Riksda- gen har beslutat i enlighet med utskottets förslag.
l betänkandet (Ds U 1984: 18) Videogrmnjör döva föreslår utrednings— mannen att både televisionen och utbildningsradion regelbundet och i ökad omfattning skall textsätta TV-program med såväl konventionell metod som text-TV samt att bolagen skall sända program på teckenspråk för såväl barn som vuxna. Enligt utredarens förslag bör det framgå av de nya avtalen att programföretagen är skyldiga att göra programmen tillgängliga för handikappade.
Rcmissopinonen stöder över lag utredningens förslag. Hit hör bl.a. socialstyrelsen. statens handikappråd. statens kulturråd samt talboks- och punktskriftsbiblioteket. Sveriges Radio anser däremot att det inte finns anledning att i ett nytt avtal med staten rörande programverksamheten skärpa formuleringarna beträffande uthildningsradions skyldighet att göra program tillgängliga för döva och hörselskadade. Inte heller anser Sveriges Radio att det särskilt bör markeras i avtalet att Sveriges Television har skyldigheter när det gäller att sända program för döva och hörselskadade. De nuvarande avtalsbestämmelserna om att särskild hänsyn skall tas till handikappade är tillfyllest. [ sammanhanget påpekar Sveriges Radio att televisionsbolaget avser att så långt tillgängliga resurser tillåter fortsätta
den kraftiga utbyggnaden av programtextning och text-TV som syftar till att göra flera program tillgängliga för döva och hörselskadade i Sverige. Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) har i en särskild skrivelse bl.a. erinrat om att riksdagen år 1980 fastslog de dövas rätt till tvåspråkighet. Förbundet framhåller att de barndomsdövas möjligheter att förstå svenska texter är mycket ojämna. Eftersom de döva har teckenspråket som första språk är televisionens möjligheter i sammanhanget av stort intresse. Tec- kenspråket kan ju bara förmedlas med rörlig bild. SDR föreslår att en försöksverksamhet med nyhetssändningar på teckenspråk inleds i TV. Radionämnden har tidigare prövat en anmälan mot Sveriges Television i frågan från SDR men därvid funnit att televisionen inte brutit mot avtals- bestämmelserna härvidlag. Taltidningskommitlén har i en särskild skrivelse och i betänkandet (Ds U 1985: 7) Nyhetsförmedling till begåvningshandikappade. vilket nu är ute på remiss. anfört att Sveriges Radio på flera områden gjort betydande insatser för olika grupper av handikappade. framför allt genom utbildnings- radions verksamhet. Behovet av program är dock betydligt större än produktionen, konstaterar kommittén. och inte minst gäller detta program för utvecklingsstörda. Taltidningskommittén anser det angeläget att det i fortsättningen görs fler program som är anpassade till utvecklingsstörda och andra handikappade. Ett klarare angivande av Sveriges Radios ansvar för handikappade bör göras i det kommande avtalet mellan staten och Sveriges Radio. anser kommittén.
I samma riktning uttalar sig Riksförbundet för utret.-klingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB).
Handikappf't')rbundens centralkommitté (HCK), slutligen. har i en skri— velse till Utbildningsdepartementet uttalat att det är angeläget att Sveriges Radio gör sitt utbud tillgängligt för olika grupper av handikappade bl.a. genom större satsningar på textade och teckentolkade program samt text-TV för både synskadade och döva/hörselskadade. Programinforma- tion bör finnas att tillgå på kassett. i punktskrift och i stor stil. HCK kräver vidare att staten i de- kommande avtalen med Sveriges Radio ger klarare direktiv och specificerar skyldigheterna att anpassa programutbudet till handikappades behov.
Skälen för mitt förslag: Med Sveriges Radios centrala ställning som för- medlare av information och förströelse följer ett stort ansvar för att handi- kappades intressen tillgodoses.
Som har framgått av det föregående ställs krav på Sveriges Radio av olika art från handikappade. Sammanfattningsvis går anspråken ut på att programmen i större utsträckning än nu skall göras tillgängliga. Vidare önskar man program som belyser handikappaspekter på olika frågor samt program om handikappades situation.
I fråga om dessa senare önskemål vill jag framhålla att det självfallet ligger inom programföretagens ansvar att uppmärksamma och belysa han- dikappades situation.
Kravet på ökad tillgänglighet avser bl.a. textning med tanke på döva och hörselskadade. Barndomsdöva ställer också krav på program (framför allt nyhetssändningar) på teckenspråk.
Synskadade önskar programinformation även i andra former än den som för närvarande framställs av koncernen på punktskrift. Man önskar vidare att möjligheterna vidgas att göra radioprogram tillgängliga som talböcker. Ett annat önskemål är att det pågående utvecklingsarbetet för att göra TV-text tillgänglig för synskadade bör intensifieras. FUB har önskemål om nyhetsprogram som är särskilt anpassade för begåvningshandikappade.
Genom att hörselhandikappade inte kan ta del av innehållet i etermedier- nas utbud riskerar de att bli ännu mer isolerade. Som public service-före- tag måste enligt min mening Sveriges Radio ta sitt ansvar härvidlag. Det är positivt att andelen textade svensktalade program kunnat öka under den gångna avtalsperioden. Jag räknar med att programtcxtningen kommer att öka även under de kommande åren. Naturligtvis måste också åtgärder härutöver övervägas kontinuerligt i syfte att förbättra den visuella förståel- sen i övrigt av programmen.
1 årets budgetproposition (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 518 f.) behandlar jag frågor rörande stöd till videoproduktion för döva. Jag konstaterar där bl. a. att videotekniken gjort det möjligt för döva att kommunicera över tid och rum på teckenspråket, dövas eget språk. En kraftig ökning föreslås av de statliga satsningarna på området. Med hänsyn till att riksdagen fastslagit teckenspråkets ställning som dövas eget språk bör det enligt min mening övervägas Om inte detta motiverar särskild nyhetsservice på teckenspråk.
Frågan om vidgade möjligheter att göra radioprogram tillgängliga som talböcker har bl.a. upphovsrättsliga aspekter. Dessa övervägs för närva- rande cnligt vad jag erfarit inom upphovsrättsutredningen. Det är angelä- get att koncernen medverkar till att denna viktiga fråga kan lösas.
När det gäller programverksamheten för och om handikappade anser jag, slutligen. det motiverat att ge moderbolaget ett visst samordningsan- svar. Det bör således ankomma på Sveriges_Radio både att bevaka att handikappades situation uppmärksammas i den allmänna programverk- samheten och — om det bedöms nödvändigt — samordna insatserna för olika grupper. Ett exempel på ett område där samordning bör kunna prövas är insatserna för programinformation. ett annat utvecklingsarbetet med bl.a. syntetiskt tal och textning. Sammanvägningen av krav på sär- skilt anpassad nyhetsverksamhet bör också göras av moderbolaget. [ sam- band med de årliga anslagsframställningarna bör moderbolaget redovisa en plan för insatser inom handikappområdet.
Avtalen mellan staten och programföretagen bör utformas så att radio- nämnden i sin granskningsverksamhet kan beakta att moderbolaget vid utövandet av sitt samordningsansvar i något avseende kan ha fördelat ansvaret för visst slag av service för handikappade mellan olika program-
bolag.
Hänvisningar till S3-10
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
3.12. Samspelet med kulturlivet
Min bedömning: Programbolagen bör liksom hittills i avtalen med staten åta sig att bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden samt i samspel med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter. Även övriga förplik— telser av kulturpolitisk innebörd i nuvarande avtal bör gälla fram- över. Samarbetet med filmbranschen bör fortsätta.
Bakgrund till min bedömning: I 1978 års proposition (_s. 197 f.) gjorde min företrädare en genomgång av de olika sätt varpå etermedierna kan samar- beta med det övriga kulturlivet. Rent allmänt betonas i propositionen etermediernas kulturansvar mera än vad som skett i tidigare riksdagsbeslut om rundradioverksamheten. Bland de områden som särskilt nämns är samarbetet med teaterinstitutioncrna. Vidare tas frågor upp om etablering av en fast teaterensemble i TV. samarbetet med filmbranschen. TV:s betydelse i bildkonsten samt olika aspekter på musikverksamheten i radio.
Kulturrådet har i en särskild skrivelse föreslagit att en fond upprättas, vars avkastning skall användas för att främja överföring av scenföreställ— ningar till TV—mediet. Alternativt föreslås ett årligt anslag. [ årets budget— proposition (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 386) föreslår jag att kulturrådet skall få ett anslag om 2.3 milj. kr. (engångsanslag) för att arbeta med denna typ av samverkansprojekt.
Regeringen har vidare under år 1985 ställt 0,5 milj. kr. till kulturrådets disposition för samverkansprojekt inom radieringsområdet.
Samarbetet mellan filmbranschen och Sveriges Television har under avtalsperioden funnit fastare former. l en särskild överenskommelse som är knuten till 1982 års film- och videoavtal förbinder sig Sveriges Televi- sion att under den tid då nämnda avtal är i kraft dels erlägga ett visst årligt belopp för användning enligt bestämmelserna i avtalet. dels satsa ett visst årligt belopp på förvärv av visningsrätt till svenska långfilmer samt på samproduktion av svenska långfilmer.
Den utbyggda distriktsverksamheten i radio och television har liksom lokalradioverksamheten medfört fördjupad samverkan med det lokala och regionala kulturlivet. På många håll finns nu ett fruktbart samarbete mellan regionala teater- och musikensembler och radions och televisionens di- striktskontor. Lokalradions spegling av det lokala musiklivet. både det professionella och amatörmusicerandet. bör också nämnas i sammanhang— et.
Skälen för min bedömning: Vad först angår samarbetet med teaterinstitu- tionerna — en fråga som under avtalsperioden varit uppe till diskussion ett flertal gånger (senast i behandlingen av budgetpropositionen 1984/85: 100 bil. 10 s. 40. KrU 10. rskr. 1.96") — är det min förhoppning att de gamla låsningarna nu är på väg att försvinna. De samverkansprojekt som kultur— rådet nu planerar bör kunna medverka härtill. Samarbetet är ytterst ange— läget av kulturpolitiska skäl.
Den fasta ensemblen vid televisionen har nu fungerat i sju år. Meningar-
na om det lämpliga i att ha en fast ensemble är delade. Jag vill för egen del inte ta ställning i denna fråga utan bara understryka att det ankommer på företaget att ensamt avgöra frågan om ensemblens fortsatta existens. Den- na min ståndpunkt innebär givetvis inte attjag menar att produktionen av TV—teater skall minska.
Under avsnittet om svensk och utländsk programproduktion harjag tagit upp frågan om utbudet av svensk musik i radio och television.
Sammanfattningsvis vill jag understryka att ett ökat samspel mellan Sveriges Radio och kulturlivet bör kunna leda till att andelen svenska program ökar. Som jag har framhållit i ett annat sammanhang är frilans- medverkan och produktionsutläggning viktigt från denna synpunkt. Lika viktigt är det att Sveriges Television och den svenska filmbranschen fort- sätter sitt samarbete.
Hänvisningar till S3-12
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 3.5
3.13. Ansvaret för språkvård
Mitt förslag: Det nya avtalet med moderbolaget bör innehålla en föreskrift av innebörd att bolaget skall ha ett ansvar för att olika åtgärder för språkvård samordnas inom koncernen.
Bakgrund till mitt förslag: I 1978 års proposition (s. 195 f.) berör min företrädare etermediernas betydelse för språkvården. Han anför där bl. a. att radio och television har ett stort ansvar för den språkliga kulturen. Språkbehandlingen i radio och TV måste sålunda tillmätas stor betydelse med hänsyn till mediernas genomslagskraft. Inom riksradion finns för närvarande en språkkonsult som också biträ- der de andra programbolagen.
Skälen för mitt förslag: Även jag anser att etermedierna har ett stort ansvar för språkvården. Ett ökat engagemang i språkvårdsfrågor och i språkutvecklingen på sikt är en självklar angelägenhet för Sveriges Radio i den nya mediesituationen. Moderbolaget bör ha till uppgift att samordna programbolagens åtgärder härvidlag.
Hänvisningar till S3-13
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
3.14. Nordiskt radio— och TV-samarbete
Min bedömning: Sveriges Radio-koncernen bör svara för de svenska programmen i det planerade nordiska radio- och TV-samarbetet med hjälp av Tele—X—satelliten. Avtalen mellan staten och koncer- nens företag bör utformas så att detta kan ingå i företagens upp-
gifter.
Bakgrund till min bedömning: Företrädare för regeringarna i Finland, Island, Norge och Sverige träffade den 25 november 1985 i Nordiska ministen'ådct en överenskommelse om användning av Tele—X för en treårig försöksverksamhet med programsamarbete. Enligt överenskommelsen skall verksamheten ta sin början hösten 1987. Samarbetet skall ses som ett
steg mot ett permanent radio- och TV-samarbete i Norden via satellit. Beslut om fortsatt samarbete. som skall grundas på erfarenheterna från lörsöksverksamheten, skall fattas senast två år efter det att försöksverk- samhetcn har inletts. dvs. under år 1989.
Samarbetet under försöksperioden skall omfatta två TV-kanaler med program från de medverkande ländernas nationellt verkande radioföretag. Den ena kanalen skall främst inriktas på nyhets- och aktualitetsprogram och den andra på kultur— och underhållningsprogram. Programmen skall översättas till grannlandsspråk i så stor omfattning som möjligt inom fastställd kostnadsram.
I överenskommelsen anges ramar för de gemensamma kostnaderna samt hur kostnaderna skall fördelas mellan länderna. Under försöksperioden skall alternativa intäktsmöjligheter utredas och värderas.
Danmark har inte deltagit i beslutet. Den danska regeringen har emeller- tid meddelat att den under början av är 1986 vid en passande tidpunkt är beredd att inleda förhandlingar om en eventuell dansk medverkan i för- söksverksamheten.
1 en bilaga till överenskommelsen preciseras riktlinjerna för samarbetet ytterligare. Där sägs bl. a. att gällande nationell programpolitik skall ligga till grund för sändningarna och att de enskilda företagen självständigt skall svara för sin del av sändningarna. Varje land skall på lämpligt sätt fastställa att det ingår i de nationella och rikstäckande rundradioföretagens uppgifter att delta i samarbetet.
Varje enskilt lands radioföretag skall svara för att de program som ingår i samarbetet är rättsenliga och får sändas till övriga länder. Resp. företag är i det sammanhanget ansvarigt för att nödvändiga avtal ingås med rättighets- havare. Eventuella kostnader för förvärv av rättigheter förutsätts bli täckta nationellt.
På anmodan av Nordiska ministerrådet utarbetar de nationella radio- företagen i Finland. Island. Norge och Sverige för närvarande förslag till detaljerade riktlinjer för verksamheten. Förslagen skall föreligga senast den 30 april 1986.
Radiolagsutredningen ("U 1985105) har fått i uppdrag att föreslå de för- fattningsändringar som behövs med hänsyn till den planerade försöksverk- samheten. Förslagen skall föreligga i sådan tid att ändrade regler kan träda ikraft den ljuli 1987.
Skälen för min bedömning: Det är mycket glädjande att det långvariga utredningsarbetet om nordiskt radio- och TV-samarbete nu har gått över i en praktisk förberedelsefas. Genom den överenskommelse som har träf- fats har de organisatoriska och ekonomiska förutsättningar lagts fast ut- ifrån vilka detaljerna i samarbetsprojektet skall utformas. Jag har gott hopp om att även Danmark skall komma med i samarbetet. som då kommer att omfatta samtliga nordiska länder.
Innan sändningarna kan komma i gång måste ett omfattande och kompli- cerat förberedelsearbete genomföras med många parter inblandade. Bl. a. måste den nationella lagstiftningen i resp. land anpassas till de nya förut- sättningarna. Radioföretagcn och televerken i de medverkande länderna måste bygga upp former för det löpande samarbetet. Avtal måste träffas
med rättighetshavarnas organisationer. Återstående finansieringsfrågor måste lösas.
Vissa frågor är av den arten att riksdagens medverkan erfordras. Förslag till beslut kommer att läggas fram så snart underlag föreligger. Jag räknar med att frågan om finansiering av de kostnader som skall betalas natio- nellt. liksom frågan om medelsanvisning till de samnordiskt finansierade kostnaderna. kommer att behandlas i budgetpropositionen 1987. Förslag till ändrad lagstiftning bör kunna läggas fram våren 1987.
Redan nu bör det emellertid göras klart att det kan ingå i uppgiften för företagen i Sveriges Radio-koncernen att delta i försöksverksamheten. Bestämmelser med den innebörden bör därför tas in i avtalen mellan staten och de berörda företagen.
Hänvisningar till S3-14
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
4. Organisationen 4.1 Inledning
För en beskrivning av rundradiorörelsens och Sverige Radios nuvarande organisation hänvisas till inledningen (avsnitt 1.6 och 1.7). Utgångspunkten för mina förslag i det följande är att inga större föränd- ringar skall göras av organisationen av rundradiorörelsen i stort, medan en viss precisering av befogenheterna är angelägen vad avser Sveriges Radio- koncernen.
Hänvisningar till S4
4.2. Rundradiorörelsen
Min bedömning: Hittillsvarande arbetsfördelning mellan televerket och Sveriges Radio-koncernen vad gäller distribution och produk- tion av radio- och TV-program bör bestå.
Bakgrund till min bedömning: Rundradioverksamheten är i vårt land uppdelad på sidoordnade parter. nämligen Sveriges Radio-koncernen och televerket. Sveriges Radio-koncernen svarar för programverksamheten medan televerket ansvarar för anläggning och drift av distributionsnäl samt inkasscring av TV-avgifter. Avgiftsuppbörden är samordnad med inkasseringen av telel'onavgifter. Eventuella överskott av avgiftsmedel fonderas i radiofonden för att kunna användas under kommande år. om de löpande intäkterna inte förslår för att täcka utgifterna.
Riksgäldskontoret fonderar eventuellt överskott. Byggnadsstyrelsen har ansvar för projektering och uppförande av större byggnader för Sveriges Radio. som dock i egen regi får göra byggnadsin- vesteringar i det fall byggnadskostnadcn inte överstiger 2 milj. kr.
1 initiativskrivelsen föreslås att byggnadsansvaret i dess helhet överlåts till Sveriges Radio oavsett byggnadernas storlek.
År 1980 föreslog TV-avgiftsutredningen (ITVAU) att avgiftsinkassering- en skulle brytas ut från televerket och förläggas till en särskild myndighet. Sveriges Radio har sedermera på uppdrag av regeringen och efter att ha
sett över bl.a. TVAU:s förslag lämnat förslag om en ny uppbördsorganisa- tion. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.
I initiativskrivelsen ifrågasätts om inte Sveriges Radio bör få ett samlat övergripande ansvar för radiofonden.
Sveriges Radio och televerket har i en gemensam arbetsgrupp utrett organisationen av det markbundna sändarnätet vad avser bl.a. investe- ringsbcslut och driftsfrågor inom rundradiorörelsen. Utredningsrapporten — som ännu inte har behandlats av Sveriges Radios styrelse — belyser olika alternativ för ökad samordning.
Skälen för min bedömning: Jag finner inte anledning att föreslå någon ändring i nuvarande arbetsfördelning mellan televerket och Sveriges Radio i fråga om distribution och produktion av radio— och ”TV-program. Jag förutsätter att samordningen kan ske på ett smidigt sätt.
Till frågan om avgiftsuppbördens organisation avserjag att återkomma i ett senare sammanhang. Beträffande byggnadsstyrelsens roll och fondfrå— gan återkommerjag i det följande (avsnitt 7).
Hänvisningar till S4-2
4.3. Sveriges Radios organisation
4.3.1. Ägarstruktur och associationsform
Min bedömning: Moderbolaget bör liksom hittills vara ett aktiebo- lag. Bolaget bör ägas av pressen (20%). näringslivet (20%) och folkrörelserna (60%). Ingen ändring förutsätts i fråga om ägarnas befogenheter.
Bakgrund till min bedömning: Nuvarande ägarsammansättning är histo- riskt betingad. Som framgått av inledningen hade Sveriges Radios före- gångare. AB Radiotjänst, pressen och näringslivet som ägare. [ mitten av 1950-talet utvidgades ägarkretsen med folkrörelserna. Den senaste föränd- ringen av ägarandclarna gjordes i samband med 1966 års beslut. då folkrö- relserna lick 60 ”0 av aktierna, medan näringslivets och pressens innehav minskade till 20 % för resp. grupp.
Ägarnas roll och befogenheter i Sveriges Radio skiljer sig väsentligt från det som är gängse i ett kommersiellt verksamt aktiebolag. Det som ägarna ansvarar för och beslutar om i ett vanligt bolag är bl. a. frågor om bolagets inriktning och former för verksamheten. finansiering av riskkapital. val av styrelse och revisorer. ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direk- tör, vinstutdelning. fastställande av resultat— och balansräkningar och dis- position av bolagets tillgångar.
[ Sveriges Radio är aktieägarnas uppgifter av ett annorlunda slag. Föl- jande omständigheter bör särskilt uppmärksammas. Besluten om Sveriges Radio—koncernens verksamhet och inriktning fattas inte av ägarna utan av regering och riksdag. Ändringar i bolagsordningar skall godkännas av staten. Ägarna utser endast de tolv ledamöter som, förutom verkställande direktören och pcrsonalrepresentanterna. bildar moderbolagets styrelse. Ägarna deltar inte i löpande tinansieringsbesliit och svarar inte heller för
finansieringen av verksamheten. Tillgångarna disponeras inte av ägarna. Vid en eventuell likvidation tillfaller tillgångarna staten.
Ägarna saknar således ett reellt inflytande över finansiella beslut och förutsätts inte ha något egentligt ekonomiskt intresse i verksamheten. I egenskap av företrädare för stora samhällsgrupper förutsätts dock aktie- ägarna vaka över att verksamheten sköts på ett ekonomiskt riktigt sätt. Den främsta uppgiften för ägarna är av ideellt slag; de har åtagit sig ägarskapet för att kunna fungera som ett slags garant för att rundradioverk- samheten sköts på ett sätt som överensstämmer med allmänhetens intres— se. Alltsedan starten av rundradioverksamheten har det ansetts ligga ett värde i att det finns en motvikt mot det statliga inflytandet. Genom att lägga det formella ägandet på andra. bidrar staten till en spridning av inflytandet över rundradioverksamheten. Samtidigt har det hela tiden för- utsatts att ägarna lika lite som staten får inkräkta på den publicistiska självständigheten.
Den nuvarande konstruktionen skall alltså ses som ett medel att garante- ra Sveriges Radios integritet och oberoende. Ägargrupperna betraktas som företrädare för olika samhällssektorer. Även den starka spridningen mel- lan olika ägare inom resp. grupp anses motverka risken för maktkoncentra- tion.
Såväl Sveriges Radio som dess föregångare har varit aktiebolag. En annan tänkbar associationsform som tid efter annan aktualiserats är stiftel- seformen. Det har senast skett i ett särskilt yttrande fogat till Sveriges Radios initiativskrivelse av styrelsens ordförande med instämmande av personalrepresentanterna.
Skälen för min bedömning: Den parlamentariska beredningen har sam- rått med ägargrupperna i denna fråga. Ägargrupperna har förklarat sig beredda att kvarstå som ägare till Sveriges Radio även under nästa avtals- period.
Från samtliga ägargrupper har i och för sig erinringar framförts mot den alltför svaga ställning som de anser sig ha i nuvarande organisation. Bl.a. har föreslagits att ägarna borde få utse majoriteten av ledamöterna samt ordföranden i moderbolagets styrelse.
Jag är medveten om att aktiebolagsformen inte är helt lämpad som företagsform för Sveriges Radio. Jag är emellertid inte beredd att nu föreslå en övergång till en annan associationsform. ] praktiken torde den nuvarande förvaltningsformen inte innebära att någons rätt träds för när på ett otillfredsställande sätt. Konstruktionen måste ses mot bakgrund av att ägarna endast erlagt ett mycket ringa belopp för sitt aktieinnehav och inte gjort några finansiella åtaganden därutöver. Ett inflytande för aktieägarna i ekonomiska frågor skulle givetvis förutsätta ett betydande ekonomiskt engagemang och risktagande från deras sida. Detta är emellertid inte aktuellt bl. a. av det skälet att deras funktion. somjag tidigare anfört. är av ideell natur.
1 initiativskrivelsen önskade också en klar majoritet av moderbolagets styrelseledamöter oförändrad associationsform. Som vissa av dem närma- re utvecklat vore det olyckligt med ytterligare en stor organisatorisk för- ändring i ett läge då Sveriges Radio behöver arbetsro för att genomföra pågående reform- och rationaliseringsprogram.
Vad gäller stiftelseformen förtjänar vidare framhållas att den för närva- rande inte är närmare lagreglerad, att ett lagstiftningsarbete pågår samt att den i Sverige hitintills aldrig utnyttjats för verksamhet av tillnärmelsevis Sveriges Radios omfattning. Det finns ett klart värde i att viktiga samhällsområden finns företrädda inom Sveriges Radio och känner sitt ansvar för rundradions integritet. Ägarnas inflytande är mera knutet till det praktiska styrelsearbetet än till bolagsstämman. Jag anser att Sveriges Radio härigenom kan tillföras vär- defulla erfarenheter och synpunkter. Däremot ärjag inte beredd att föreslå någon ändring i styrkeförhållandet mellan de av staten utsedda represen- tanterna och de av bolagsstämman utsedda ledamöterna i moderbolagets styrelse.
Tid efter annan har synpunkter framförts som ifrågasätter pressens roll som ägare. Det har hänvisats till att huvuddelen av tidningarna har politisk anknytning och att fördelningen därvidlag inte svarar mot den partipoli- tiska ställningen i riksdagen. Vidare har farhågor för koncentrationsten— denser inom massmediebranschen framförts. På sistone har även upp- märksamheten riktats mot att olika pressföretag engagerat sig i kabel-TV- verksamhet.
För egen del anser jag det emellertid vara av stort värde att pressen är representerad bland ägarna av Sveriges Radio. Jag är bl. a. övertygad om att pressens företrädare kommer att tillföra företaget värdefulla syn- punkter på integritetsfrågor av gemensamt intresse. Om det skulle visa sig att enskilda ägare inom pressgruppen riskerar att komma i intressekonflikt med Sveriges Radio, t.ex.på grund av engagemang i kabel-TV-samman- hang. utgår jag ifrån att dessa inte låter sig nomineras till styrelseposter inom koncernen. Om tidningsvärlden som helhet kraftigt skulle öka sitt engagemang inom kabel-TV eller annan med Sveriges Radio direkt kon- kurrerande verksamhet bör emellertid pressens roll som ägare tas upp till förnyat övervägande.
Det har inte saknats förslag om en utökning av folkrörelsegruppen. Gruppen innefattar visserligen inte alla organisationer som kan betraktas som folkrörelser men trots detta får de nuvarande ägarna anses representa- tiva. Detta är enligt min mening det väsentliga i sammanhanget. och jag är mot denna bakgrund inte beredd att nu ta initiativ till att bredda ägandet på folkrörelsesidan.
I 1978 års proposition om Sveriges Radio (5. 202 ff.) uppehöll min företrädare sig vid ägarnas roll som samtalspartners med programbolagen i vad som förutsattes bli regelbundet återkommande träffar i programfrågor. Avsikten var att utveckla en form av publikkontakt på detta sätt. Som jag närmare kommer att redogöra för vid min behandling av publikkontakterna (avsnitt 6.1) har emellertid inte rekommendationerna i 1978 års proposition följts helt i denna del.
Hänvisningar till S4-3-1
4.3.2. Styrelsernas roll inom Sveriges Radio-koncernen
Min bedömning:Hittillsvarande gränsdragning mellan å ena sidan ledning och å andra sidan löpande förvaltning inom programbolagen i Sveriges Radio-koncernen bör upprätthållas även i fortsättningen. Det innebär att det ankommer på styrelserna i de olika företagen att leda verksamheten medan de verkställande direktörerna skall svara för den löpande förvaltningen.
Bakgrund till min bedömning: Styrelserna i programbolagen har det slutliga ansvaret för bolagens programverksamhet. bl.a. att den står i överensstämmelse med det avtal som tecknas med staten. Härav följer att det givetvis är styrelserna som fastställer mål och långsiktiga planer samt beslutar om grundläggande prioriteringar. t.ex. beträffande avvägningen mellan olika programtyper. Styrelserna bör emellertid inte ingripa i det löpande programarbetet. Till uppgifterna på det administrativa/ekono— miska området hör att besluta om resp. företags anslagsframställning, budget, planering samt viktigare utnämningar.
Skälen för min bedömning: Min bedömning ansluter till en gammal tradi— tion i Sveriges Radio-sammanhang. Jag vill bl.a. hänvisa till vad min företrädare anförde i 1978 års proposition (s. l69 f.) om Sveriges Radio rörande vikten av att gränsdragningen mellan ledning och löpande redak- tionell verksamhet görs särskilt strikt i publicistiska företag. Detta hindrar givetvis inte att man inom styrelserna kan diskutera programverksamheten i stort och erfarenheterna av olika satsningar.
4.3.3. Sveriges Radio organiseras i form av en koncern
Min bedömning: Sveriges Radio bör även under kommande avtals- period utgöra cn koncern i form av aktiebolag. Dotterbolagen skall vara helt ägda av moderbolaget.
Bakgrund till min bedömning: De i det föregående skisserade grunddra— gen i Sveriges Radios uppbyggnad vad avser ägarsammansättning. associa- tionsform och styrelsernas roll bygger på en lång tradition. varom enighet råder. ] och med 1978 års beslut om Sveriges Radio tillkom emellertid ytterligare ett element. varom meningarna var mycket delade. Det gällde omvandlingen av det dåvarande Sveriges Radio AB till en koncern med ett moderbolag och skilda programbolag för televisionen. riksradion. lokalra— dion och utbildningsradion. Programbolagen fick en betydande självstän- dighet i förhållande till moderbolaget. Meningsskiljaktigheterna kring 1978 års organisation går igen i Sveriges Radios initiativskrivelse som refererats i det föregående och som huvudsakligen rör organisationsfrågorna. Även om det kan sägas föreligga en grundläggande enighet om att ansvarsfördel— ningen bör preciseras och att moderbolaget bör ges ökade befogenheter att hävda ett övergripande ansvar, finns det delade meningar om huruvida
detta går att förena med kravet på programmässig självständighet för dotterbolagen.
Skälen för min bedömning: Av initiativskrivelsen framgår att det i mo- derbolagets styrelse har funnits både de som önskar en återgång till den gamla ordningen med ett bolag och de som förordar att koncernöverbygg- naden slopas och att det i stället bildas fristående bolag för radio, TV och utbildningsprogramverksamhet. Även under beredningsarbctet har olika meningar kommit till uttryck.
Man har emellertid på ömse håll varit villig att kompromissa. Mot bakgrund av det angelägna i att ge Sveriges Radio arbetsro har det också ansetts mer rimligt att diskutera vilka förbättringar som kan åstadkommas inom ramen för nuvarande koncernmodell.
Också enligt min uppfattning skulle en ny stor omorganisation under en tid kunna verka förlamande på programverksamheten. Jag kommer i det följande att i stället föreslå vissa förändringar som syftar till att stärka moderbolaget gentemot dotterbolagen. huvudsakligen på det ekonomiska och administrativa området. Min målsättning är att förslagen skall leda till att organisationen bättre kan anpassas till de förändringar som förväntas på radio- och TV-områdct. ] det sammanhanget vill jag göra följande principiella uttalande.
Här liksom när det gäller programverksamheten som sådan är det viktigt att slå vakt om Sveriges Radios integritet. Det är sålunda viktigt att rundradioorganisationen är stark nog att klara av både de inre spänningar som följer av skilda ambitioner inom de olika företagen och det yttre tryck som följer av konkurrens på olika villkor med ett lokalt. nationellt och internationellt massmedieutbud. Just möjligheten att snabbt kunna möta förändringarna i omvärlden är mycket viktig.
Lika angeläget är det att den nya organisationen skall kunna befrämja god hushållning med tilldelade resurser sett i ett helhetsperspektiv för koncernen. Effektiviteten måste på olika sätt stärkas, och det sker enligt min mening bäst genom att moderbolaget får kompetens och befogenheter att hävda övergripande effektivitetsmål och samordningsfördelar gentemot programbolagen.
Utgångspunkten för mina förslag i det följande är att den programmäs- siga självständig/teten för dotterbolagen behålls ograverad. Från olika håll har farhågor yppats för att en förstärkning av moderbolaget i administrativt och ekonomiskt hänseende även skulle kunna öka moderbolagets inflytan- de över själva programpro'duktionen. Moderbolagets befattning med pro- gramfrågor bör emellertid enligt mitt förslag inskränka sig till vissa klart angivna områden. där det är starkt motiverat med en samordning av resurserna. Inte i något fall skall det vara fråga om att påverka utformning- en av själva programmen.
Avsikten med mitt förslag är inte att lägga löpande lörvaltningsuppgifter på moderbolaget. Jag räknar med att en viss personalförstärkning behövs för att moderbolaget skall kunna fullgöra sina nya uppgifter. Förstärkning- cn bör på sikt föranleda motsvarande minskning av administrativ personal inom dotterbolagen.
Närjag i det följande anger hurjag anser att moderbolaget bör stärkas i
administrativt och ekonomiskt hänseende. blir det med nödvändighet all— mänt hållet. Den närmare utformningen bör ankomma på koncernen. Det som anges i detta sammanhang liksom i det kommande avtalet skall snarast uppfattas som rambestämmelser.
4.3.4. Moderbolagets befogenheter
Mitt förslag: 1 administrativt och ekonomiskt hänseende bör moder- bolaget ges en starkare ställning i det nya avtalet. Grundläggande därvidlag är att moderbolaget skall se till att verksamheten i koncer- nen som helhet bedrivs och utvecklas på ett rationellt sätt. och att de medel som står till förfogande används med iakttagande av god hushållning.
Bakgrund till mitt förslag: i inledningen (avsnitt 1.5) har redogjorts för moderbolagets befogenheter enligt gällande avtal samt synpunkterna härpå som framförs i Sveriges Radios initiativskrivelse (avsnitt 1.13).
Skälen för mitt förslag: Jag har i det föregående angett varför jag anser att det övergripande ansvaret för god hushållning bör åvila moderbolaget. Vad jag anfört innebär bl. a. att moderbolaget får större befogenheter att besluta om samordning av servicefunktioner och tekniska funktioner samt om lokalsamordning än vad som varit möjligt med hittillsvarande riktlinjer. Likaså bör moderbolaget kunna granska dotterbolagens ekonomiska för- valtning, vilket inte är formellt möjligt för närvarande.
Jag vill i detta sammanhang ytterligare understryka vikten av att rationa- liserings- och effektiviseringsarbetet drivs vidare under den kommande avtalsperioden. Moderbolagets stärkta ställning innebär naturligtvis inte att dotterbolagen kan känna ett mindre ansvar för dessa frågor än hittills.
Sveriges Radios ansvar för att verksamheten bedrivs och utvecklas rationellt och att den präglas av god hushållning förutsätter vidare bl. a. att moderbolaget kan följa mediet/tvecklingen. [ detta sammanhang vill jag understryka vikten av att den information och det kunnande som finns inom dotterbolagen verkligen ställs till moderbolagets förfogande. Det får avgöras inom koncernen huruvida det är befogat att förstärka moderbola- gets resurser för ändamålct eller om nuvarande decentraliserade bevak- ning är mest ändamålsenlig.
Samma bedömning bör göras i fråga om den långsiktiga planeringar. Det bör i det kommande avtalet anges att den bör bedrivas utifrån gemen- samma utgångspunkter oeh samordnas i erforderlig omfattning.
Liksom för närvarande bör beslut om större investeringar föregås av samråd mellan koncernens olika bolag, och moderbolaget bör ha det ytter- sta ansvaret föratt möjligheterna till gemensamt utnyttjande tas till vara.
Vad gäller gällande föreskrifter om analys av koncernens ekonomi m. m. och anslagsfrainställning för konc-amen har jag inte förutsatt någon änd- ring jämfört med nuläget. Liksom hittills bör alltså moderbolaget inge anslagsframställning för hela koncernen, med bifogande av programbola-
gens anslagsframställningar. Medelsförvaltningen bör kunna samordnas och moderbolaget bör ha ansvar för samordning av fmansierings— och medelsplaceringsfrågor.
Enligt gällande avtal beslutar Sveriges Radio endast om "riktlinjer för koncernens gemensamma personalpolitik". Jag anser att det inom moder- bolagets ansvarsområde bör ligga att besluta om en för koncernen gemen- sam perstmulpolitik och om kollektivavtal beträffande löner och anställ- ningsvillkor för koncernens personal. Lika väsentligt är det att slå fast att moderbolaget skall ha ansvar för huvudavtal med de olika rättighetshavar- organisatianerna. i de fall dessa avtal direkt eller indirekt berör verksam- heten i mer än ett bolag. Någon sådan föreskrift finns inte i det nuvarande avtalet.
Liksom stipuleras i nuvarande avtal bör moderbolaget besluta om kon- cernens representation i arbetsgivarorganisation och övriga externa samar- hetsm-gattisationer. Det gäller även kontakterna med internationella orga- nisationer. Ställningstagandena i dessa instanser vad gäller principiellt eller ekonomiskt viktiga frågor bör utformas av moderbolaget.
Jag vill inte föreslå någon ändring i gällande bestämmelser att moderbo— laget skall samordna kontakterna med televerket. Till frågan om kontak- terna med byggnadsstyrelsen återkommerjag senare (avsnitt 7).
Detsamma gäller beslut om fördelning och placering av sändningstid om programföretagen inte själva kan enas samt beredskap.s'pluneringen inom koncernen.
] sammanhanget vill jag något beröra moderbolagets uppgift att fördela av staten tilldelade medel. Jag har i det föregående angett områden där Sveriges Radio bör kunna initierat eller föreslå strukturella förändringar. Mot denna bakgrund utgår jag från att det under kommande avtalsperiod kan bli aktuellt med resursöverföringar mellan bolagen. Jag utgår vidare — bl. a. mot bakgrund av att andelen utomstående medverkan i programpro- duktionen förutsätts öka — från att moderbolaget skall sträva efter att öka andelen rörliga programmedel.
Vad gäller styrelserna förutsätter jag att moderbolagets styrelse liksom hittills skall utse ordförande och tio ledamöter i var och en av dotterbola- gens styrelser. medan två ledamöterjämte suppleanter bör utses av perso- nalen. Verkställande direktören i resp. programbolag bör vara självskriven ledamot. Jag anser också att gällande regler innebärande att en ledamot samtidigt inte bör kunna sitta i flera av programbolagens styrelser och vidare att högst en av ledamöterna i styrelsen för ett programbolag får utses bland ledamöterna i moderbolagets styrelse bör bestå.
Det bör ankomma på moderbolaget att avgöra hur informationsutbyte och erforderligt samband mellan dotter- och moderbolagsstyrelser i övrigt skall säkerställas. Under den gångna avtalsperioden har informationsflödet från dotterbolag till moderbolag inte fungerat tillfredsställande. [ och med att moderbolaget ges ökade befogenheter på vissa områden måste dessa brister avhjälpas.
Vad gäller sammansättningen av dotterbolagens styrelser finnerjag inte anledning att uttala mig utom vad gäller utbildningsradion. Jag anser att moderbolaget även bör överväga att i större utsträckning än för närvaran-
de till utbildningsradions styrelse utse ledamöter bland personer med kun- skaper och erfarenheter från utbildningsvärlden.
Sammanfattningsvis bör moderbolaget få i uppdrag att ta fram besluts- underlag i vissa frågor åt regering och riksdag. Givetvis skall moderbolaget i dessa frågor agera efter samråd med berörda dotterbolag. Sveriges Radio får initiera strukturella förändringar på vissa andra områden utan regering— ens och riksdagens prövning.
Jag har i det föregående, vid min genomgång av olika frågor som rör själva programverkmmheren. berört de områden där moderbolaget bör få ett visst inflytande. Jag kommer i det följande vid min behandling av utbildningsradion även att beröra ytterligare några sådana områden.
Moderbolagets programpolitiska bevakningsansvar och samordningsan- svar gällcr vissa områden som bör anges klart i det nya avtalet. Moderbola- gets uppgifter i detta hänseende gäller bevakning av frågor som rör förhål- landet svenskt/utländskt inom programverksamheten, språkvården, med- verkande av utomstående i programproduktionen. samarbetet mellan riks- och lokalradion. programverksamheten om och för handikappade samt minoritetsspråkservice. Moderbolaget förutsätts vidare se till att en god- tagbar nivå av produktionsutläggning upprätthålls.
4.3.5. Lokal och regional indelning
Mitt förslag: Programbolagen bör till skillnad från vad som nu är fallet få bestämma om regional och lokal indelning av organisationen för riks— och lokalradion, televisionen samt utbildningsradion. Om en förändring av indelningen medför ökade kostnader för bolaget eller televerket bör moderbolaget resp. moderbolaget och televerket gemensamt besluta i frågan.
Bakgrund till mitt förslag: Sveriges Televisions distriktsorganisation är. liksom indelningen i lokalradioområden. riksdagsbunden. Sveriges Riksra- dios distriktsorganisation är inte lika detaljstyrd: i 1978 års beslut sägs enbart att det skall finnas minst fyra distrikt varav ett i Norrland. Om Sveriges Utbildningsradios regionala organisation giordes uttalanden i samband med beslutet om utbildningsradion (prop. 1975/76:110. UbU 1976/77: 8).
För en beskrivning av nuvarande indelning och organisation på den regionala och lokala nivån hänvisas till inledningen (avsnitt 1.6).
Skälen för mitt förslag: Jag har i det föregående redogjort för mina överväganden beträffande andelen regional produktion i radions och tele— visionens rikssändningar. regionala TV-sändningar samt för samarbetet mellan riks- och lokalradion.
Under kommande avtalsperiod bör det stå programbolagen fritt att. där så bedöms påkallat men med den begränsningjag strax skall nämna. ändra den regionala och lokala organisationen. Moderbolaget bör liksom i andra sammanhang ha ett samordningsansvar i frågor rörande samarbete mellan
två eller flera av programbolagen i en region eller på en viss produktions-
Ort. Om en förändring av den lokala eller regionala indelningen medför ökade kostnader för programbolaget eller televerket bör moderbolaget resp. mo- derbolaget och televerket gemensamt besluta i ärendet. Jag utgår därvid från att Sveriges Radio—koncernen inom ramen för tilldelade medel bestri- der kostnader för den anpassning av sändarnätet som bedöms erforderlig i sammanhanget. Till denna fråga återkommer jag i samband med mina förslag till medelstilldelning (avsnitt 9).
Hänvisningar till S4-3-5
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8, Föredragandens överväganden
5. Utbildningsradion — ställning och verksamhet
5.1. Inledning
Riksdagen beslöt hösten 1983 (prop. 1983/84: 40 bil. 6. KrU 8. rskr. 90) att Sveriges Utbildningsradio (UR) skulle avgiftsfinansieras fr.o. m_budget- året 1985/86. I detta sammanhang föreslogs också vissa strukturella för- ändringar av verksamheten. Riksdagen godkände vad som förordades beträffande avgiftsfinansieringen men begärde dessutom en översyn av verksamheten. Innan någon förändring av de organisatoriska förutsätt- ningarna beslutades borde en redovisning av effekterna av vissa skisserade förändringar göras till riksdagen. Vidare uttalades att eventuella föränd- ringar borde övervägas i samband med förberedelserna inför en ny avtals- period.
Sveriges Radio har i enlighet med vad riksdagen hemställt redovisat en översyn av utbildningsprogramverksamheten som fogats till initiativskri- velsen. Utredningen. som verkställts av moderbolagets verkställande di- rektör under medverkan av utbildningsradions ledning och i kontakt med avnämarna, kallas i fortsättningen UR-utredningen.
Enligt UR-utredningens förslag skall utbildningsprogramvcrksamheten också i fortsättningen vara sammanhållen organisatoriskt. Man avstyrker således en uppdelning av det nuvarande företaget på de andra programbo- lagen.
En nära samverkan föreslås däremot ske med annan programverksam- het inom koncernen i syfte att allmänna program skall kunna användas för utbildningsändamål i större omfattning.
Eterdistributionen av utbildningsprogram bör enligt förslaget användas även i fortsättningen. UR:s nuvarande TV-teknik bör enligt utredningen i princip avvecklas och utbildningsprogrammen produceras med teknik från Sveriges Television. I denna del har dock utbildningsradions ledning och styrelse anmält avvikande uppfattning. Vidare bör det enligt utredningen under en ny avtalsperiod säkerställas att utbildningsradion får rätt att utföra beställningsproduktion för externa intressenter (ej etersändning) och att utbildningsradions förlagsvcrksamhet inte hindras av nuvarande eller andra restriktioner.
Frågan om fortsatt huvudmannaskap för UR inom eller utanför Sveriges Radio-organisationen har behandlats endast översiktligt. Utredningen kon- staterar att frågan ligger utanför ramen för dess direktiv.
I en särskild skrivelse betitlad ”Den framtida utbildningsradion — upp- drag och villkor i en ny avtalsperiod" har utbildningsradions styrelse lagt synpunkter på programbolagets framtid. I skrivelsen konstateras att före- taget av riksdagen givits ett utbildningsuppdrag. som skall genomföras inom ramen för en rundradio i allmänhetens tjänst. Verksamheten förutsät- ter en nära samverkan med utbildningsmyndighcter och utbildningsanord- nare.
I skrivelsen diskuteras olika former för samverkan med utbildningssam- hållet och andra typer av användarinfiytande.
Det föreslås att avtalet för utbildningsradioverksamheten utformas an- norlunda än övriga avtal. eftersom verksamhetens inriktning i motsats till den allmänna programverksamheten är mälbestämd.
Vidare analyseras i skrivelsen UR:s verksamhetsmässiga villkor. dvs. konsekvenserna av att ligga inom Sveriges Radio-koncernen vad gäl- ler resurser. tjänster och samverkan inom rundradion. Beträffande frågan om tekniska produktionsresurser har UR som nämnts en annan uppfatt- ning än utredningen. UR ifrågasätter de beräkningar som gjorts rörande de besparingseffekter som uppnås om UR inte längre har egen teknik.
Vad sedan gäller verksamhetsnivän för UR konstateras att moderbola- gets styrelse i samband med medelstilldelningen för budgetåret 1985/86 lagt fast en verksamhetsnivå för utbildningsradion som svarar mot cirka 5 % av de medel som fördelas mellan programbolagen. UR anser att företaget bör få del av eventuella reformmedel som kan komma att tilldelas Sveriges Radio-koncernen i framtiden.
I skrivelsen påpekas att man under en lång följd av år varit nödsakad att skära ned sin verksamhet och sitt utbud som en konsekvens av rationalise- rings- och besparingskrav. Man anger att vissa områden drabbas särskilt kännbart. bl. a. programmen för gymnasieskolan. teaterutbudct i skol-TV och minoritetsspråksinsatserna. En rad insatsområden har enligt UR blivit ofullständigt utvecklade och utbyggda.
Beträffande verksamhetens finansiering anser UR att det vore möjligt att finansiera den framtida utbildningsprogramverksamheten med såväl mot- tagaravgifter som skatter. Vid sidan av den årliga medelstilldelningen bör UR få möjlighet ta emot anslag av allmänna medel för större samhälleliga utbildningsinsatser.
Innan jag närmare går in på UR:s verksamhet och det utredningsarbete som ägt rum. vill jag ge min syn på hur public service-begreppet bör tillämpas för utbildningsradion.
Jag kan då först konstatera att programverksamheten vid utbildningsra- dion består av två delar. nämligen dels program av traditionellt folkbil- dande slag. som funnits sedan rundradions start i Sverige. dels utbildnings- program. dvs. program som producerats för att stödja eller komplettera olika utbildningsinsatser. Uppdelningen mellan folkbildningsprogram och utbildningsprogram är inte skarp. men det går enligt min mening ganska väl att skilja sådana program som — utan att primärt syfta till systematisk inlärning — är allmänbildande och kunskapsberikande. från program som ingår i olika former av utbildningssatsningar.
Både folkbildningsprogram och utbildningsprogram, som de definierats i
det föregående. har sedan länge sin givna plats inom public service-syste- met. Jag vill erinra om att redan i det första avtalet med AB Radiotjänst föreskrevs att företaget skulle "befrämja folkbildning och folkupplys— ning". Ett omfattande samarbete utvecklades mellan radion och folkbild- ningsorganisatione-rna. Reguljära skolradioprogram kom redan i slutet av 1920—talet och i början av 1960-talet startade skol-TV. Produktion av såväl folkbildningsprogram som kompetensgivande utbildningsprogram för olika utbildningsvägar ägde vidare rum inom ramen för den statliga TRU-kom— mittens arbete. Enligt riksdagens beslut är 1976 fördes Sveriges Radios avdelningar för skolprogram och vuxenundervisning ihop med TRU- kommitténs resurser till ett särskilt dotterbolag inom Sveriges Radio.
Tendensen har alltmer blivit den att de övriga programbolagen inte ansett sig ha något folkbildningsansvar. Jag bortser då från det delvis mycket ambitiösa utbudet i riksradions P 1 och P 2.
För egen del anserjag det angeläget att betona att ett folkbildningsan- svar måste anses åvila samtliga programbolag inom public service-organi- sationen. Detta harjag också föreslagit i det föregående (avsnitt 3.4).
Folkbildningsansvaret är således en naturlig del av public service-upp- draget. och det bör utövas på samma villkor som gäller för programverk— samheten i övrigt.
När det sedan gäller uppgiften att producera och sända utbildningspro- gram i ordets snävare bemärkelse förutsätter verksamheten. som utbild- ningsradions styrelse också påpekar i sin skrivelse. en nära samverkan med utbildningsmyndigheter och utbildningsanordnare för behovsanalys, urval av insatsområden och planering av insatser. användningsformer, information och åtgärder av betydelse för användningen och den pedago- giska effekten av insatserna.
Jag har mot den bakgrunden övervägt att föreslå att UR skulle lämna Sveriges Radio-koncernen och få en ny huvudman. vilket för övrigt även en minoritet inom moderbolagets styrelse förordar i en reservation till initiativskrivelsen. En utbrytning av UR ur koncernen skulle emellertid medföra risk för en splittring av resurserna som varken skulle gagna utbildningsvärlden eller Sveriges Radio-koncernen.
I likhet med utbildningsradions styrelse anser jag därför att UR:s upp— drag bör konkretiseras i det nya avtalet. Som styrelsen framhåller är utbildningsuppdraget i motsats till den allmänna programverksamhetens mälbestämt. Därför måste hehovsstyrning och inriktning på utbildning i samarbete med utbildningsmyndighcterna och utbildningsanordnarna klart markeras i avtalet. Verksamhetsnivån för UR bör av moderbolaget fast- ställas på grundval av en genomtänkt prioritering av de behov som fast- läggs i samråd med utbildningsmyndighcter och utbildningsanordnare.
Den översyn av utbildningsradions verksamhet som företagits av Sveri- ges Radio lämnar ett i många stycken användbart underlag för en bestäm- ning av UR:s framtida inriktning. Vissa frågor kräver emellertid ytterligare belysning. Vad som främst krävs är en bestämning av UR:s olika roller, nämligen som utbildningsanordnare. som producent av utbildningsmaterial och som distributör av utbildningsprogram. Det bör övervägas om UR:s verksamhet kan renodlas. Ett underlag för prioritering måste vidare tas
fram när det gäller de olika utbildningsområdena. Möjligheterna till ökad självlinansiering bör belysas i enlighet med vad jag skisserari det följande.
De frågor som jag här redovisat kan innebära sådana väsentliga föränd- ringar av UR:s verksamhet att de bör underställas regering och riksdag för beslut. Detta bör ske senast i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1988/89.
I övrigt kommerjag i det följande att föreslå att beslut på vissa områden som för närvarande regleras av riksdagsuttalanden m.m. skall flyttas till koncernen. '
Hänvisningar till S5-1
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 3.4
5.2. Utbildningsprogramverksamhetens inriktning
Mitt förslag: Verksamheten med utbildningsprogram bör liksom hit- tills inriktas på de fyra utbildningsomrädena förskola, ungdomssko- la. högskola och vuxenutbildning. I högre grad än vad som gäller nu bör emellertid avvägningen mellan och inom dessa områden ske i kontakt med användarna. Moderbolaget bör pröva huruvida sam- ordningsvinster kan erhållas t. ex. genom att sammanföra UR:s för- skoleverksamhet med barnredaktionerna på TV 1 och TV 2. Med hänsyn till att i fortsättningen ett folkbildningsansvar bör åvila samt- liga dotterbolag bör moderbolaget vidare överväga inriktningen av UR:s verksamhet med vuxenutbildning. Samtidigt bör utbildnings- radion genom programövertagande och pedagogisk bearbetning göra delar av den allmänna programverksamheten tillgängligt för utbildningsändamål.
Bakgrund till mitt förslag: Gällande riktlinjer för UR:s verksamhet åter- finns i 1976 års beslut om utbildningsradion samt i avtalet mellan staten och UR. Programproduktionen skall i första hand avse förskola, ungdoms- skola, högskola och vuxenutbildning. Produktionen för förskola och vux- enundervisning skall prioriteras. Vidare skall utbildningsradion inom samt— liga utbildningsområden ge stöd och stimulans till grupper med olika handi- kapp och till etniska och språkliga minoriteter samt övriga i utbildningsav- seende eftersatta grupper.
UR-utredningen utgår från i princip oförändrat uppdrag. I den särskilda skrivelsen från UR betonas i likhet med utredningen att dimensioneringen av insatserna mellan och inom de aktuella utbildningsområdena skall ske i samarbete med berörda myndigheter och utbildningsanordnare.
Skälen för mitt förslag: Även jag anser att verksamheten bör inriktas på de nämnda fyra utbildningsområdena, varvid särskilda insatser bör göras för handikappade och för etniska och språkliga minoriteter samt andra från utbildningssynpunkt eftersatta grupper. Det är angeläget att kontakterna med användarna förstärks. så att underlag för nödvändiga prioriteringar kan tas fram. Jag återkommer till formerna för användarinllytandet i det följande. Vidare anser jag att moderbolaget skall kunna pröva om närbe- släktade verksamheter i den allmänna programverksamheten kan föras samman med motsvarande inom UR om detta innebär möjligheter till
besparingar.
Hänvisningar till S5-2
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
5.3. Användarinflytande
Mitt förslag: 1 avtal bör föreskrivas att Sveriges Utbildningsradio skall tillse att användarna får möjlighet att framföra synpunkter och önskemål på utbildningsradioverksamheten.
Bakgrund till mitt förslag: Enligt gällande avtal skall UR ha fyra rådgi- vande kommittéer. en för varje utbildningsområde. knutna till sig. Leda- möterna utses av UR:s styrelse. Vidare bör samrådsavtal ingås med skol- överstyrelsen. universitets- och högskoleämbetet samt socialstyrelsen. Så- dana avtal har emellertid inte träffats.
I sin skrivelse skisserar UR hur samråd kan utvecklas på olika områden.
Skälen för mitt förslag: Jag anser det inte motiverat att staten reglerar formerna för användarinflytandet. Det bör vara utbildningsradions sak att ta ställning till om de rådgivande kommittéerna fyller den avsedda funktio- nen och om de bör bestå liksom om det är ändamålsenligt att ingå samråds— avtal med bl.a. skolöverstyrelsen. Möjligheterna att kanaliscra användar- inflytandet via UR:s styrelse har jag berört i det föregående vid min behandling av moderbolagets befogenheter (avsnitt 4.3.4).
Hänvisningar till S5-3
5.4. Förlagsverksamheten
Mitt förslag: UR:s förlagsverksamhet bör bedrivas enligt företags- ckonomiska principer; nu gällande av riksdagen föreskrivna restrik- tioner bör upphöra.
Bakgrund till mitt förslag: Enligt l976 års beslut om UR skall utbild- ningsradions förlag producera enbart material som har direkt anknytning till programverksamheten. Förlagsverksamheten skall vara självbärande. Insatser för små målgrupper skall prioriteras. För att kunna leva upp till dessa målsättningar har förlaget under flera år gått med förlust och varit beroende av ett speciellt produktionsstöd. Under arbetsåret l984/85 uppvi— sade förlaget emellertid ett överskott.
UR-utrcdningen föreslår att de nämnda restriktionerna hävs men att förlaget skall bära sina egna kostnader.
Skälen för mitt förslag: Jag finner starka skäl tala för att UR:s förlags— verksamhet får utformas utan nuvarande restriktioner.
Jag utgår därvid från att varje enskild produktion inte nödvändigtvis skall behöva bära sina egna kostnader. liksom från att det skall vara möjligt att ta emot produktionsstöd av allmänna medel så att angelägna förlagspro— dukter kan produceras för små målgrupper.
Hänvisningar till S5-4
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
5.5. Beställningsproduktion
Mitt förslag: Gällande restriktioner för UR:s beställningsproduktion bör upphöra.
Bakgrund till mitt förslag: I ökad omfattning har önskemål kommit från studieförbund m. 0 om produktion av videogram som inte är avsedda för etersändning. UR-utredningen föreslår att gällande inskränkningar i UR:s möjligheter att äta sig beställningsuppdrag för folkbildnings— och utbild- ningsprogram som inte är avsedda för etersändning bör upphävas. De aktuella bestämmelserna återfinns i l976 års beslut.
Skälen för mitt förslag: Jag anser att det bör prövas om UR i högre grad än för närvarande kan bära sina egna kostnader. Det är naturligt att i detta sammanhang undanröja hinder för denna utveckling.
Hänvisningar till S5-5
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
5.6. Teknikresurser
Mitt förslag: Det bör ankomma på moderbolaget att bestämma huru— vida UR:s tekniska resurser för TV bör avvecklas.
Bakgrund till mitt förslag: UR är för närvarande i praktiken självförsör- jande när det gäller TV-teknik. UR—utredningen föreslår att utbildningspro- grammen i stället skall produceras med teknik köpt från Sveriges Televi- sion. Kostnadsbesparingen beräknas till ca 5 milj. kr. Mot förslaget reser- verar sig UR:s representanter i utredningen.
Skälen för mitt förslag: Med den konstruktion som Sveriges Radio-kon- cernen får enligt mina förslag i det föregående anser jag det naturligt att denna fråga hänskjuts till moderbolaget.
Hänvisningar till S5-6
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
5.7. Etersändning och annan distribution av utbildningsprogram
Mitt förslag: Moderbolaget bör fortlöpande pröva möjligheterna att i större utsträckning än vad som nu är möjligt göra UR:s verksamhet självfinansierande. Möjligheterna att ersätta eller komplettera eter— distributionen med kassettdistribution bör undersökas liksom möj— ligheterna att få avnämarna att bidra ekonomiskt även till den del av verksamheten som inte är beställningsproduktion.
Bakgrund till mitt förslag: Enligt riktlinjerna för UR skall programmen i första hand vara avsedda för etersändning. Därav följer att de i princip är en fri nyttighet.
UR-utredningen ifrågasätter inte principen om att programmen skall tillhandahållas kostnadsfritt och konstaterar att ingen avnämargrupp visat intresse för någon annan distributionsform.
Utbildningsradion framhålleri sin särskilda skrivelse att den stora förde- len mcd eter—distribution är att den gör det möjligt att nå ut till och söka upp de avsedda mälgrupperna. Många målgrupper är också beroende av direkt- mottagning vid sändningstillfället.
Skälen för mitt förslag: Frågan om eterdistributionens omfattning. AV- centralcrnas roll och möjligheterna att ersätta nuvarande distributionssy- stem med markdistribution har varit uppe till diskussion fiera gånger under senare år.
Jag utgår från att möjligheterna att åstadkomma besparingar genom övergång till kassettdistribution tas till vara. Kontinuerligt bör prövas om etersändningen kan ersättas med kassettdistribution när detta inte inverkar menligt på strävandena att nå ut till målgrupperna i fråga.
Vidare bör moderbolaget undersöka om användarna är villiga att ekono- miskt ersätta UR för den reguljära programverksamheten. Givetvis får en sådan ersättning inte innebära några möjligheter att påverka produktionen utöver dem som följer av det inliytande användarna har att utöva enligt vad jag anfört tidigare. Formerna för sådana bidrag bör föreslås av moder- bolaget efter närmare kontakter med de berörda intressenterna. Regering och riksdag har sedan att ta ställning till önskemålen.
Hänvisningar till S5-7
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
6. Särskilda frågor 6.1 Publikkontakter
Min bedömning: Programbolagen inom Sveriges Radio bör sträva efter att ha goda kontakter med allmänheten och med skilda publik- grupper. Någon särskild reglering av formerna för publikkontakter bör dock inte göras från statens sida.
Bakgrund till min bedömning: Kontakterna med publiken sker för närva- rande på olika plan och i olika former. Riksradion anordnar t. ex. regelbun- det publikdagar i Stockholm och på vissa ställen i landet. Det finns också vissa program i radion där lyssnarna kan debattera programutbudet. Lo- kalradion har varierande former för publikkontakter som skiljer sig mycket från ett lokalradioområde till ett annat. På flera håll förekommer inoffi— ciella lyssnarråd och olika typer av referensgrupper.
Utbildningsradions publikkontakter sker nu via de s.k. rådgivande kom- mittéerna varom bestämmelser finns intagna i avtalet med staten. Ledamö- terna i kommittéerna utses av utbildningsradions styrelse på förslag av vissa utbildningsmyndighcter och folkbildningsorganisationer.
Sveriges Television, slutligen. har utvecklat olika kontaktvägar till pub- liken. Regelbundet arrangeras regionala publikdagar. Vidare arrangerar bolaget årligen såväl centralt som regionalt aktieägarträffar. Till dessa möten inbjuds företrädare för ägargrupperna. Olika typer av publikfora förekommer dessutom liksom program i vilka publiken inbjuds att delta och lägga synpunkter på programverksamheten.
Den form av aktieägarträffar för att diskutera programfrågor som rekom-
menderas i 1978 års proposition (s. 204 f.) har endast sporadiskt kommit till stånd.
Skälen för min bedömning: I linje med vad jag förordat på andra områ- den. anser jag inte att formerna för publikkontakter bör närmare regleras av staten. Som har framgått av min behandling av utbildningsradion (av- snitt 5.3). har jag inte heller där ansett att regering och riksdag i fortsätt— ningen bör reglera formerna för användarinflytandet. Som representanter för allmänheten får styrelseledamöterna antas stå för ett inflöde av syn- punkter på programverksamheten. Jag utgår från att programbolagen strä- var efter att på olika sätt få kontakt med publikens önskemål. Inte minst gäller detta särskilda publikgrupper. såsom invandrar- och minoritets- språksgrupper och olika grupper av handikappade.
6.2. Forskningsfrågor m. m.
Min bedömning: Moderbolaget bör redovisa om den forskningsverk- samhet som bedrivs inom Sveriges Radio-koncernen kan delas upp i sådan forskning som är avsedd att tjäna som beslutsunderlag för koncernen och mera allmän forskning. Frågan bör därefter bli före- mål för särskild utredning för att utröna om en av allmänna medel bekostad utrednings- och forskningsresurs behövs vid sidan av Sve- riges Radio för att ta fram underlag för beslut i massmediefrågor.
Bakgrund till min bedömning: Sveriges Radio har en avdelning för pu- blik- och programforskning (PUB) som har ca 45 tjänster varav 16.5 för forskare. PUB betjänar i första hand programbolagen men har även ex- terna anslags- och uppdragsgivare. PUB är organiserad som en koncernge- mensam forskningsavdelning. organisatoriskt placerad i moderbolaget.
Tidigare har man diskuterat möjligheten att från Sveriges Radio avskilja en del som närmast skulle vara egentlig forskningsverksamhet och som skulle göras fristående från Sveriges Radio-koncernen. Det har konstate- rats att en sådan uppdelning är svår att göra, dvs. att det inte går att dra en klar gräns mellan den forsknings- och undersökningsverksamhet som faller under Sveriges Radios direkta ansvar och sådan verksamhet som kan och bör bedrivas vid andra institutioner utanför koncernen.
Skälen för min bedömning: Publik- och programforskningsavdelningen inom Sveriges Radio har som huvudsaklig uppgift att ge beslutsunderlag åt olika instanser inom koncernen. Som sådan är avdelningen en av de största forskningsinstitutionerna inom massmedieområdet.
I olika sammanhang har under senare år aktualiserats behov av en statlig utrednings- och forskningsresurs för att skaffa underlag för beslut i mass- mediefrågor. Frågan om samordning av utrednings- och forskningsresurser inom massmedicomrädet är omfattande och kräver fortsatt beredning. Jag är inte beredd att nu lägga något förslag i denna fråga som berör Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning utan avser att återkomma till frågan när denna utretts närmare.
6.3. Arkiveringsfrågor
Min bedömning: Sveriges Radio-koncernen och arkivet för ljud och bild (ALB) bör sträva efter att samordna resurserna för arkivering av radio- och "TV-program så att samhällsekonomiska vinster kan göras och dubbelarkivering undvikas. Även i fråga om katalogise- ring bör koncernen och ALB samarbeta.
Bakgrund till min bedömning: Arkivering av radio- och TV-program sker för närvarande både inom koncernens programbolag och den statliga myn- digheten arkivet för ljud och bild. ALB har i uppdrag att bevara det material som i enlighet med lagen (1978: 487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall levereras för bevarande för forsk- ningsändamål. Hit hör bl.a. program sända av Sveriges Radio-koncernens programbolag. Avtal mellan staten och programbolagen reglerar samarbe- tet med ALB. Arkivet har vidare i anslutning härtill slutit uppföljningsavtal med bolagen.
Programbolagen arkiverar i princip endast sådana egenproducerade pro- gram som man avser att sända i repris. Det innebär bl.a. att Sveriges Televisions arkiv bevarar mycket litet av det utländska material som sänds inom ramen för bolagets verksamhet.
Kvaliteten på de upptagningar av TV- och radioprogram som ALB tog emot i början av arkivets verksamhet var fullt godtagbar för forskningsän- damål men inte tillräckligt hög för att arkivbanden skulle kunna användas för återutsändning. Detta förhållande uppmärksammades av riksdagen i samband med att beslut togs om inrättandet av ALB. Mot bakgrund härav och på grundval av en utredning verkställd av ALB och Sveriges Televi- sion. beslöts i anslutning till förslagen i |983 års budgetproposition (prop. l982/83: 100 bil. 10. s. 74) att kvaliteten på hos ALB bevarade upptagning- ar av svenska TV-program borde höjas så att materialet kunde användas även för reprissändning. Sveriges Television delfinansierade övergången till det nya systemet som avsågs innebära påtagliga samhällsekonomiska vinster.
Jag avser att senare begära regeringens bemyndigande att tillkalla en särskild utredningsman för att göra en översyn av reglerna för bevarande av ljud- och bildupptagningar. Enligt min mening bör bl.a. omfattningen av dubbelarbete studeras när det gäller arkiveringen av radio- och TV-pro- gram.
Vid starten fick ALB inte några egna resurser för katalogisering. Det förutsattes att befintliga katalogiseringssystem inom bl. a. Sveriges Radio- koncernen skulle prövas. innan initiativ togs för att bygga tipp en egen service inom ALB.
I 1986 års budgetproposition (prop. l985/86: l()0 bil. 10 s. 491) har jag föreslagit att katalogiseringcn av Sveriges Riksradios program i fortsätt- ningen ombesörjs av ALB.
Skälen för min bedömning: Det är min förhoppning att i samband med översynen av pliktexemplarslagen möjligheterna kan undersökas att vidga
samarbetet mellan ALB och Sveriges Radios programbolag. Det gäller bl.a. själva arkiveringen. främst arkiveringen av radioprogram. där kvali- teten på de av ALB förvarade upptagningarna fortfarande är så låg. att de inte lämpar sig för återutsändning. Ytterligare en fråga som bör kunna belysas är huruvida ALB skulle kunna slutförvara originalmaterial. Av stor betydelse i sammanhanget är också hur katalogiseringen på sikt av radions och televisionens program löses. Jag utgår från att även dessa frågor kommer att tas upp till diskussion mellan ALB och Sveriges Radio- koncernen.
Hänvisningar till S6-3
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
6.4. F örsvarsfrågor
Min bedömning: Om landet befinner sig i krig skall de i koncernen ingående bolagen utgöra en självständig organisation i totalförsvaret och Sveriges Radio AB vara huvudman för rundradioverksamheten enligt avtal samt därvid lyda direkt under regeringen.
Bakgrund till min bedömning: Sveriges Radios ställning i krig eller vid krigsfara regleras genom det särskilda s.k. krigsavtalet mellan staten och moderbolaget. Sveriges Radio AB. Enligt detta skall de i koncernen ingå- ende bolagen ingå som en självständig organisation i totalförsvaret om landet befinner sig i krig. Då Sveriges Radio krigsorganiseras sammanförs de olika bolagen till en enhet. Denna är direkt underställd regeringen. Om landet befinner sig i krigsfara kan regeringen besluta att Sveriges Radio skall krigsorganiseras.
I avtalet föreskrivs vidare att det åligger moderbolaget att utarbeta erforderliga beredskapsplaner och att ansvaret för att de i koncernen ingående bolagen håller erforderlig beredskap åvilar moderbolagets chef. Denne har vid sin sida en av regeringen utsedd nämnd på fyra personer. som för närvarande består av företrädare för televerket, försvarsstaben. styrelsen för psykologiskt försvar och civilförsvarsstyrelsen.
Skälen för min bedömning: Somjag tidigare har anfört (avsnitt 4.3.4) bör moderbolaget även i fortsättningen ansvara för beredskapsplaneringen inom koncernen. Då även annan verksamhet än den som bedrivs av bolagen inom koncernen kan utgöra rundradioverksamhet finner jag det angeläget att Sveriges Radio AB i krigsavtalet uttryckligen anges som huvudman för den rundradioverksamhet som regleras genom avtal mellan staten och Sveriges Radio—koncernen.
För riksdagens information vill jag även nämna att jag anser att den rådgivande nämnd som chefen för moderbolaget har vid sin sida bör utökas till fem personer. Därmed ges utrymme för att även den nya överstyrelsen för civil beredskap kan representeras i nämnden.
Hänvisningar till S6-4
6.5. Sidoaktiviteter till sändningsverksamheten
Mitt förslag: 1 det nya avtalet med Sveriges Radio bör föreskrivas att Sidoaktiviteter till sändningsverksamheten. t.ex. försäljning av kas- setter av program från den allmänna programverksamheten. skall vara självbärande.
Bakgrund till mitt förslag: Programbolagen skall enligt sina nuvarande avtal med staten producera eller på annat sätt anskaffa program för eter- sändning. Vidare förutsätts utbildningsradion driva förlagsverksamhet och framställa trycksaker i anslutning till de etersända programmen. Om den förlagsverksamhet och andra Sidoaktiviteter såsom videoverksamhet och utgivning av fonogram som sker i de andra programbolagen har däremot inga riktlinjer utfärdats av statsmakterna.
I 1982 års budgetproposition (prop. 1981/82: 100 bil. 12 s. 170) gjorde min företrädare ett uttalande av innebörd att Sveriges Radios program i video- gramform skulle innebära ett viktigt och värdefullt tillskott till videogram- utbudet över huvud taget. och att det skulle anses ingå i företagets uppgift att medverka härtill. I den filmpolitiska propositionen (prop. 1981/82: 111 s. 28) som lades senare samma år. återkom föredraganden till planerna inom Sveriges Television på en videoverksamhet. I sammanhanget utta- lades att regering och riksdag borde få behandla frågan hur spridningen av videogrammen skulle bedrivas. innan verksamheten fick permanenta former.
Sveriges Television byggde. med start år 1982. upp en avdelning med uppgift att svara för förvärv och förvaltning av programvaror samt för exploatering av programrättigheter utöver etersändningar. Verksamhetens tyngdpunkt låg i videodistribution av televisionens program dels till institu- tionsmarknaden, dels till hushållen. Verksamheten har nu dragits ned. De ekonomiska riskerna har bedömts som stora med hänsyn till att efterfrågan på programmen i videoform inte varit så stor som man hade väntat sig.
Skälen för mitt förslag: Jag anser att vissa riktlinjer bör utfärdas beträf- fande sidoaktiviteter till Sveriges Radios huvudsakliga uppgift att produce- ra eller på annat sätt anskaffa program för etersändning. Jag bortser i detta sammanhang från utbildningsradion för vilken särskilda bestämmelser gäl- ler på detta område.
Enligt min mening är det värdefullt om de etersända programmen i viss utsträckning kan spridas även i andra former. Programbolagen bör emel- lertid inte engagera sig i projekt som kan medföra risk för förluster som måste täckas med avgiftsmedel. Liksom andra sidoaktiviteter. t.ex.för- lagsverksamhet och utgivning av fonogram. bör distributionen av program i andra former än via etersändning vara självbärande.
Hänvisningar till S6-5
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
6.6. Radionämnden
Min bedömning: Inga ändringar bör ske av radionämndens upp- gifter. organisation eller verksanihetslornier. Om ett programföretag har avslagit en begäran om beriktigande av en uppgift men radio- nämnden funnit att beriktigandet bon ske, bör företaget redogöra för både nämndens slutsatser och skälen för dessa. Bestämmelser om att programföretagen skall sända sådana redogörelser bör tas in i avtalen mellan regeringen och företagen.
Bakgrund till min bedömning: I inledningen (avsnitt 1.8) har redogjorts för radionämndens organisation m.m.
Enligt nu gällande avtal skall varje programföretag beriktiga felaktig sakuppgift när det är påkallat. Vidare skall radionämnden genast underrät- tas om begäran om beriktigande som har framställts skriftligen hos företa- get. Företagets beslut med anledning av en sådan begäran skall genast tillställas nämnden. Det åligger företaget att i program på lämpligt sätt redogöra för beslut av radionämnden enligt vilket företaget har brutit mot bestämmelserna i 6 & radiolagen eller avtalet.
Skälen för min bedömning: De ställningstaganden som radionämnden gjort vid sin granskning av programföretagens sätt att utöva sändningsrät- ten har med mycket få undantag accepterats av företagen. Också hos allmänheten har nämnden ett gott anseende för sitt sätt att sköta gransk- ningen. Det finns därför inte anledning att ändra nämndens nuvarande uppgifter. organisation eller verksamhetsformcr.
Jag vill dock erinra om att kulturutskottet (KrU l982/83: 18 s. 8 f.) understrukit vikten av att radiolagens och avtalens bestämmelser efterlevs och att radionämndens beslut respekteras.
Det hari några fall förekommit att ett programföretag. som enligt nämn- den bort beriktiga en uppgift. redogjort för nämndens beslut utan att beslutets sakliga innebörd klart framgått av redogörelsen. Med hänsyn till detta anserjag att det behövs ett förtydligande av nuvarande avtalsbestäm- melse om att ett programföretag "på lämpligt sätt" skall redogöra för radionämndens beslut. Jag anser att det i programföretagens nya avtal uttryckligen bör anges att företaget skall redogöra för både radionämndens slutsatser och skälen till dessa när det är fråga om ett fällande beslut i ett beriktigandefall.
Hänvisningar till S6-6
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8, Föredragandens överväganden
6.7. Avtalen mellan staten och företagen inom Sveriges Radio—koncernen
Mitt förslag: Frågor som rör sändningsrätt och innehållet i sändning- arna bör regleras i avtal mellan regeringen och vart och ett av dotterbolagen. Frågor om organisation, administration. ekonomi o.d. bör regleras för hela koncernen i avtal mellan regeringen och moderbolaget.
Bakgrund till mitt förslag: Nuvarande avtalsreglering innebär att staten träffat separata avtal med vart och ett av koncernens fem bolag.
Enligt de gällande avtalen har moderbolaget inte något övergripande ekonomiskt ansvar för hela koncernen utan är hänvisat till att sluta samar- betsavtal med dotterbolagen för att få till stånd nödvändig samordning mellan de olika bolagen. l initiativskrivelsen från Sveriges Radio föreslås att koncernens ansvar gentemot staten i sina huvuddrag skall läggas fast i ett för koncernen gemensamt avtal som träffas mellan staten och Sveriges Radio AB i dess egenskap av moderbolag. Inom ramen för detta avtal skall sedan förhållan- det mellan moderbolaget och dotterbolagen regleras i särskilda avtal mel- lan bolagen. Avtalsperioden föreslås bli sex år. '
I initiativskrivelsen föreslås vidare att moderbolagets befogenheter skall vidgas så att det får ett ansvar gentemot staten för rationalitet och god hushållning i fråga om medel som ställs till koncernens förfogande. Ett sådant kan enligt skrivelsen inte förverkligas inom ramen för nuvarande avtalskonstruktion.
Skälen för mitt förslag: De nu gällande avtalen mellan staten och dotter- bolagen inom Sveriges Radio-koncernen reglerar såväl själva programut- budet som interna förhållanden inom koncernen.
Radiolagen förutsätter att staten. i frågor som rör innehållet i sändning- arna, träffar avtal direkt med de företag som faktiskt svarar för sändnings- verksamheten. En ändring på den punkten skulle kräva ganska omfattande ändringar i lagstiftningen. Något krav på att också frågor om organisation. ekonomi. finansiering o.d. skall regleras i avtal mellan staten och program- företagen fmns däremot inte.
De förändringar som jag tidigare föreslagit beträffande Sveriges Radios övergripande ansvar för verksamheten berör inte dotterbolagens direkta ansvar för programinnehållet. När det gäller detta ansvar bör dotterbola- gen som hittills vara helt självständiga i förhållande till moderbolaget. Att så är fallet klargörs enligt min mening bäst genom att regeringen även för den kommande avtalsperioden träffar avtal direkt med dotterbolagen om sändningsrätt och regler för programutbudet.
Vad gäller övriga frågor delar jag Sveriges Radios bedömning att de lämpligen bör regleras genom avtal mellan regeringen och moderbolaget.
Den nuvarande avtalsregleringen är oklar och ger inte moderbolaget tillräckliga formella befogenheter att hävda det samordningsansvar som det har redan i dag. Detta beror enligt min bedömning till en del på utformningen av de avtal som dotterbolagen har med staten. Avtalen reglerar delvis samma frågor som avtalet mellan staten och moderbolaget och tolkas ibland olika av moderbolaget och programföretagen. Jag har i det föregående föreslagit att moderbolaget på vissa områden skall få så- dana ökade befogenhetcr att det kan leva upp till ett övergripande ansvar för ekonomi och effektivitet inom koncernen. Detta måste få ett klart avtalsmässigt uttryck så att framtida tolkningstvister mellan bolagen om möjligt undviks. Dessa önskemål kan enligt min mening bäst tillgodoses om staten sluter avtal endast med moderbolaget beträffande dessa frågor.
Hänvisningar till S6-7
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 8
7. Kostnader och finansiering
De med Sveriges Radios verksamhet förenade kostnaderna hänför sig till dels koncernens egna drifts- och investeringskostnader. dels tcleverkets kostnader för investeringar. drift och underhåll av sändarnät samt kostna- der för avgiftsuppbörd. dels kostnader för uppförande av större radio- och TV-hus, en uppgift som ligger på byggnadsstyrelsen. dels. slutligen. kost- naderna för radionämndens verksamhet. Med undantag för utlandspro- gramverksamheten finansieras Sveriges Radio-verksamheten helt med mottagaravgifter. Storleken av dessa fastställs av riksdagen. Riksdagen beslutar också om den årliga tilldelningen av avgiftsmedel till Sveriges Radio. Programverksamhetcn till utlandet finansieras över statsbudgeten via ett anslag uppfört under utrikesdepartementets huvudtitel. Intill före- gående budgetår ftnansicrades utbildningsprogramverksamheten med an- slagsmedel anvisade under utbildningsdepartementets huvudtitel.
Som jag har anfört inledningsvis, förutsätter jag att fmansieringssättet inte ändras när det gäller Sveriges Radios verksamhet. I fråga om verksam- heten med utlandsprogram räknar jag med att ställning får tas till finansi- eringen i samband med beredningen av förslagen från den särskilde utre- daren.
Riksdagens årliga medelsanvisning till Sveriges Radio innehåller mycket litet av detaljreglering. Inga bindande uttalanden har hittills förekommit utöver mycket allmänna riktlinjer rörande sändningstider. produktions- sammansättning, regionaliseringsmål etc. Sedan budgetåret 1981/82 anvi- sas anslaget utan uppdelning i investerings- och driftsmedel.
Det är enligt min mening angeläget att upprätthålla dessa principer även under nästa avtalsperiod. På vissa punkter räknar jag dessutom med att koncernen får ett vidare spelrum, då en del av hittillsvarande av riksdag och regering utfärdade riktlinjer kommer att upphävas. Jag tänker då bl. a. på den frihet som koncernen kommer att få i fråga om sändningstider och regional organisation.
Den allmänt omfattade åsikten att Sveriges Radio skall ha en publicis- tiskt oberoende ställning utesluter inte att full insyn skall kunna ges i koncernens förvaltning, och att bedömningar av cffektivitetsfrågor m.m. skall kunna göras. Regering och riksdag bör sålunda kunna kräva en redovisning av koncernens planer och utfallet av dessa. utan att för den skull Sveriges Radios integritet skall anses hotad.
Enligt avtalet med staten har moderbolaget att fördela tilldelade medel mellan programbolagen. [ det nya avtalet kommcri enlighet med vad jag har föreslagit under avsnitt 4.3.4 moderbolaget att få ytterligare befogen- heter när det gäller medelsfördelning. bl.a. i så måtto att det blir möjligt att omfördela medel mellan bolagen. Vidare föreslås moderbolaget få stärkta befogenheter när det gäller ekonomisk analys, medelsplanering m. m.
I detta sammanhang vill jag ta upp frågan om ansvaret för laka/försörj- ning. Som moderbolaget anför i initiativskrivelsen finns det skäl att över- väga om koncernen själv bör få ansvara för lokalförsörjning och fastighets- förvaltning. Jag anser att övervägande skäl talar för att nuvarande hand- läggningsordning (prop. 1978/79: 82. UbU 43, rskr. 410) upphävs. Moder-
bolaget får således beslutanderätten vad gäller investeringar. köp och förhyrningar m.m. även över två—miljonersgränsen. Det bör ankomma pä moderbolaget att pröva i vad mån denna beslutanderätt kan delegeras till programbolagen. Riksdagens prövning i detta avseende bör begränsas till investeringSnivån som ett av flera utgiftsslag inom Sveriges Radios totala budget. Någon detaljerad prövning av enskilda byggnadsprojekt bör såle- des normalt inte förekomma.
Ansvaret för lokalförsörjningcn bör i princip övergå till moderbolaget den 1 juli 1986. Av praktiska skäl bör dock grunddragen i nuvarande ordning gälla under en övergångsperiod om högst tre år. Under denna period bör det ankomma på regeringen att besluta i frågor som rör koncer- nens lokalförsörjning och sådana byggnadsinvesteringar som kan komma att aktualiseras innan förändringarna genomförts. Regeringen bör således fr.o. m.den 1 juli 1986 få besluta om investeringsplaner i den form de hittills har Underställts riksdagen. lnvesteringsplanens byggobjekt skall på samma sätt som hittills redovisas för regeringen till dess att de projekt som ryms inom den s. k. 90-miljonersramen är förverkligade.
Under Övergångstiden skall koncernen utnyttja byggnadsstyrelsen för fortsatt service i form av projekt- och byggledning. Formerna för och innehållet i detta samarbete bör regleras i särskilt avtal som skall godkän- nas av regeringen. Frågan om fortsatt samarbete efter utgången av budget- året 1988/89 får avgöras i ett senare skede.
Under öVergångsperioden bör vidare system för budgetredovisning och rullande lokalförsörjningsplaner m.m. utarbetas inom moderbolaget så att dessa kan tjäna som underlag för den översiktliga prövning som jag nyss har förordat. Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att inom treårsperioden fullfölja nämnda förändring av handläggningsordningen.
När moderbolaget får fullt ansvar för sin lokalförsörjning är det rimligt att berörda fastigheter. byggnader. avtal etc. överförs från byggnadsstyrel- sen till moderbolaget. En överföring så att Sveriges Radio även får ansva- ret för den förmögenltetsrättsliga jbstighetsförvaltningen bör ske veder- lagsfritt i de fall fastigheterna (motsv.) har finansierats med radiofondsme- del. Överföringen bör i möjligaste mån ske redan under budgetåret 1986/87. Fastigheter (motsv.) bör fortsättningsvis ägas (motsv.) av moder- bolaget som i sin tur upplåter lokaler till resp. verksamheter inom koncer- nen.
l initiativskrivelsen och anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 föreslår moderbolaget att en fortsatt beredning sker av förutsättningarna för koncernen att vända sig till den öppna lånemarknaden. En låneftnansi- ering av investeringarna i förening med ändrade avskrivningsregler skulle medföra en mer realistisk prövning av behovet av fasta resurser, ett bättre ekonomiskt mått på deras användning och ett underlag för jämförelser mellan användning av interna och externa resurser. Moderbolaget anför att en ändring av finansieringsformcn för investeringarna kan väntas bli påtag- ligt cffektivitetsbefrämjande. Det är därför angeläget att en sådan föränd- ring kan genomföras redan fr. o. m. nästa budgetår.
För egen del anser jag goda skäl tala för att Sveriges Radio—koncernen ges möjlighet att länefmansiera byggnadsinvesteringar och i viss utsträck- ning även andra investeringar eller investeringsliknande anskaffningar.
När moderbolaget får ansvaret för fastighetsförvaltningen innebär det bl.a. en möjlighet för Sveriges Radio att med berörda fastigheter som säkerhet låneftnansiera byggnadsinvesteringar på den öppna kapitalmark- naden. Denna möjlighet anserjag bör prövas redan under nästa budgetår.
Lånefmansiering kan enligt min mening även vara ett praktiskt sätt att över tiden fördela kostnader för vissa andra anskaffningsbehov inom kon- cernen. Moderbolaget bör därför kunna använda lånetinansiering som en slags buffert. t. ex. för att inom koncernen kunna tidigarelägga en teknisk eller administrativ investering av lönsamhetsskäl eller köpa större pro- grampaket på fördelaktiga villkor. Det sistnämnda exemplet kan ses som investering i immateriella rättigheter. om avtalstiden och varaktigheten av det inköpta värdet överstiger tre år. Eftersom dessa anskaffningsbehov skiljer sig väsentligt från behov av byggnadsinvesteringar är det enligt min mening viktigt att regeringen tillförsäkras en god bild av den totala upplå- ningen och dess betydelse för ekonomiska bindningar inom Sveriges Ra- dios totala budget. Det ankommer på regeringen att pröva behovet av bestämmelser för denna typ av låneftnansiering, bl.a. behovet av att sätta ett tak för upplåning.
Kompensation till Sveriges Radio för automatiska pris- och löneökning- ar har i enlighet med 1978 års beslut bestämts av den allmänna kostnadsut- vecklingen som den avspeglats i olika typer av index.
Utgångspunkten har varit konsumentprisindex (KPI). Under de första åren efter 1978 tillämpades konsumentprisindex. Därefter skedde en över- gång till basbeloppsindex (BBI) som sedan i sin tur ändrades till en kombi- nerad löne- och omkostnadsindex. Vid ett par tillfällen (under budgetåret 1981/82 samt kalenderåret 1984) har kompensationen begränsats genom att ett tak fastställts för kompensationen. oavsett index.
Förändringarna av index har syftat till att anpassa modellen till Sveriges Radios egen kostnadssituation. Strävandcna har varit att undvika en even- tuell under- eller överkompensation.
För närvarande tillämpas KPI, som rensats från vissa komponenter, för 40% av de medel som tilldelats Sveriges Radio. medan återstoden (60%) som gäller löner. räknas upp med en index som utgår från på marknaden centralt träffade löneavtal.
l initiativskrivelsen konstaterar Sveriges Radio att en svaghet i index- konstruktionen är att den inte beaktar framför allt internationellt betingade kostnadsökningar för programmaterial. för programverksamheten utom- lands och för teknisk utrustning. Det anförs också att det finns risk för att utvecklingen av den justerade index som tillämpas för Sveriges Radio kan bli ryckig. Sveriges Radio framhåller vikten av att man i fortsättningen undviker att ändra sammansättningen av index som skett vid ett par tillfällen under avtalsperioden. Det är enligt koncernen omöjligt att få fram en index som fullständigt stämmer överens med kostnadsutvecklingen. På några års sikt torde dock eventuella avvikelser jämna ut varandra. När sådana avvikelser kan konstateras. bör det ankomma på koncernen att svara för utjämning under åren.
För egen del får jag anföra följande. Den modell för kompensation för automatiska lönekostnadsökningar som infördes enligt 1978 års beslut har
— även med beaktande av de erinringar som Sveriges Radio framfört — på det hela taget medfört en kraftig förbättring av planeringsförutsättningarna inom koncernen. Jämfört med myndigheter har Sveriges Radio ett betyd- ligt bättre utgångsläge. Strävan bör givetvis vara att få en index som så nära som möjligt ansluter till den speciella kostnadsstrukturen för Sveriges Radio.
Jag räknar inte nu med någon ändring av nuvarande indexkonstruktion och är inte heller beredd att föreslå en ordning som innebär att koncernen själv får utjämna eventuell över- eller underkompensation. Den tillämpade modellen för kostnadskompensation synes för närvarande och genomsnitt- ligt sett stämma väl överens med den verkliga utvecklingen. Sveriges Radio bör dock fortlöpande följa och i den årliga anslagsframställningen redovisa hur kompensationssystemet slår för att därmed ge ett underlag för regeringens bedömningar av om det börjusteras.
Gällande planeringsfö'ru[sättningar angavs i budgetpropositionen år 1980 (prop. 1980/81: 100 bil. 12 s. 83 f.). De reforminsatser som stakades ut i 1978 års proposition avsågs enligt uttalandet i sistnämnda budgetpro- position vara genomförda vid utgången av budgetåret 1988/89. Vidare utgick föredraganden från ett årligt påslag om 2.3 %, vilket skulle möjliggö- ra ett genomförande av det i 1978 års proposition angivna reformprogram- met. Om statens avtal med Sveriges Radio och dess programbolag skulle komma att förlängas efter budgetåret 1985/86 skulle enligt uttalandet före- taget kunna räkna med motsvarande reformtillskott för perioden fram t. o. m. budgetåret 1988/89. I samma budgetproposition fastställdes ett årligt rationaliseringskrav om 2% att gälla tills vidare.
lnom stora delar av koncernen har ett omfattande rationaliseringsarbete genomförts under de år som förflutit sedan 1981 års beslut. I praktiken har reformprogrammet kunnat finansieras på detta sätt. Rationaliseringspla- nerna har syftat till att dra ner de fasta kostnaderna. i första hand personal- kostnaderna. Besparingseffekterna innebär på kort sikt att de rörliga pro- grammedlen minskat (jämför avsnitt 3.6). I Sveriges Radios anslagsfram- ställning framhålls att den genomgripande karaktären av rationaliseringsåt- gärderna innebär att genomförandet måste etableras i fasta former. Samtli- ga programföretag anser att en fortsatt tillämpning av ett rationaliserings- krav på 2% efter budgetåret 1985/86 mycket negativt skulle återverka på programproduktionen.
Kostnadsbilden för Sveriges Radio påverkas bl.a. av kraftiga prissteg- ringar på vissa utländska programtyper. Jag anser att kostnadstrycket måste mötas med en fortsatt översyn av verksamheten. Strävandena mot ökad effektivitet och rationaliseringsarbetet i övrigt får alltså inte avstanna nu, utan ett rationaliseringskrav bör åvila Sveriges Radio även under kommande år. Jag vill i sammanhanget erinra om att den samhällsekono- miska situationen över huvud taget gör att ett rationaliseringskrav fortfa- rande tillämpas även för den offentliga förvaltningen.
De planeringsförutsättningar som således enligt min bedömning bör gälla för Sveriges Radio—koncernen under avtalsperioden 1986/87—1991/92 kan sammanfattas på följande sätt. 1 enlighet med det tidigare refererade beslu- tet från år 1981 skall koncernen t.o.m. budgetåret 1988/89 kunna räkna
med ett årligt reformpåslag i storleksordningen 2.3 %. Under denna treårs- period bör vidare tillämpas ett sammanlagt rationaliseringskrav om S%, fördelat med vardera 2% över de två första budgetåren och med 1% under budgetåret 1988/89.
Under de tre år som sedan återstår av avtalsperioden harjag inte räknat med något reformpåslag. Jag utgår i stället från att de medel, som frigörs genom besparingar i det fortsatta rationaliseringsarbetet och genom de strukturella förändringar som koncernen kan initiera. kan tillföras koncer- nen. Sveriges Radio har själv anfört att ändringar av programsättningsprin- ciperna i TV kan ge samordningsfördelar varigenom resurser för program- produktion kan frigöras.
I initiativskrivelsen föreslår Sveriges Radio att frågan om ett samlat övergripande ansvar för rundradiofanden övervägs. Fonden i vid mening omfattar tillgångar på ca 5 miljarder kronor fördelade på tre institutioner (Sveriges Radio, televerket och byggnadsstyrelsen) och ett årligt inkomst- inflöde i storleken 2.4 miljarder kronor med därmed sammanhängande medelsförvaltning. Sveriges Radio anser det naturligt att förvaltningsan- svar för fonden skall åvila koncernen under nästa avtalsperiod.
I denna fråga — som i initiativskrivelsen redovisats mycket skissartat — är jag inte beredd att ta ställning för närvarande. Först bör utfallet avvak- tas av överföringen av lokalförvaltningen från byggnadsstyrelsen till Sveri- ges Radio. Sveriges Radio bör återkomma med ett mera detaljerat förslag. Vidare bör mer ingående prövas hur förvaltningen av medlen bäst kan organiseras som alternativ till den nuvarande ordningen.
Hänvisningar till S7
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 4.2, 4.3.4, 8, Föredragandens överväganden
8. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen dels" föreslår riksdagen att godkänna att de allmänna riktlinjerna för Sveriges Radio-koncernens organisation och verksamhet ändras och kom- pletteras i enlighet med vad jag föreslagit om
1. sändningstidens längd och förläggning i radio och TV (avsnitt 3.2).
2. programsättningsprinciper i TV (avsnitt 3.3.1).
3. ett fjärde FM-nät för ljudradiosändning (avsnitt 3.3.2).
4. ansvaret för folkbildningen (avsnitt 3.4). *. svenskt programutbud i radio och TV (avsnitt 3.5).
6. frilansmedverkan i radio och TV och om produktionsutlägg- ning i TV (avsnitt 3.6).
7. regionala nyhetssändningar i TV (avsnitt 3.8).
8. sändningar på invandrar- och minoritetsspråk i radio och TV (avsnitt 3.10).
9. program om och för handikappade (avsnitt 3.11).
10. språkvård (avsnitt 3.13). 11.moderbolagets ansvar för att verksamheten i hela Sveriges Radio-koncernen bedrivs rationellt och med beaktande av god hus- hållning (avsnitt 4.3.4),
gen.
12. rätten att besluta i frågor som rör programföretagens regionala ' och lokala organisation (avsnitt 4.3.5).
13. möjligheter till samordningsvinster beträffande vissa delar av utbildningsradions verksamhet samt om utbildningsradions uppgift att göra det allmänna programutbudet tillgängligt för utbildningsän- damål (avsnitt 5.2),
14.användarinflytande över utbildningsradions verksamhet (av- snitt 5.3).
15. utbildningsradions förlagsverksamhet (avsnitt 5.4). 16. beställningsproduktion inom utbildningsradion (avsnitt 5.5). 17. utbildningsradions tekniska resurser för TV (avsnitt 5.6). 18. prövning av möjligheterna till ökad självfinansiering av utbild- ningsradions verksamhet (avsnitt 5.7).
19. finansieringen av sidoaktiviteter till sändningsverksamheten (avsnitt 6.5).
dels föreslå riksdagen att godkänna vad jag har förordat om 20. avtal mellan staten och företagen inom koncernen(avsnitt 6.7). 21. planeringsförutsättningarna för Sveriges Radio-koncernen (av- snitt 7),
dels föreslå riksdagen att bemyndiga regeringen att 22. under perioden fram till utgången av budgetåret 1988/89 ge- nomföra en förändring av handläggningsordningen för Sveriges Ra- dios lokalförsörjning (avsnitt 7).
23. besluta i frågor som rör Sveriges Radio—koncernens byggnads- ärenden enligt de riktlinjer som jag har förordat (avsnitt 7).
dels bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om 24. regional produktion av program till rikssändningar i radio och TV (avsnitt 3.7).
25. samarbete mellan riksradion och lokalradion (avsnitt 3.9). 26. Sveriges Radio-koncernens roll i det nordiska radio- och TV- samarbetet med sändningar via Tele-X-satelliten (avsnitt 3.14).
27. samordning av arkivresurserna hos Sveriges Radio-koncernen och arkivet för ljud och bild (avsnitt 6.3),
28. programföretagens redogörelser för radionämndens beslut i vissa fall (avsnitt 6.6).
29.1ånefinansiering av byggnadsinvesteringar och vissa andra anskaffningar (avsnitt 7).
Hänvisningar till S8
9. Medelsberäkningar för budgetåret 1986/87
1 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 528) redovisades att en ny avtalsperiod för Sveriges Radio-koncernen förbereddes och att en särskild proposition om verksamheten vid Sveriges Radio m.m. skulle läggas fram under innevarande riksmöte. Förslag till medelsanvisningar för den avgiftsfinansieradc delen av verksamheten kan nu föreläggas riksda-
Kostnader för budgetåret 1984/85 för den avgiftsfinansierade verksamheten
För ljudradio- och televisionsverksamheten togs 2497.6 milj. kr. av av- giftsmedel i anspråk under budgetåret 1984/85. Sveriges Radio- koncernen disponerade 2003.1 milj. kr. för programverksamheten i sin helhet med undantag av utbildnings- och utlandsradioverksamheterna. vilka finansie- rades över statsbudgeten. Televerket utnyttjade totalt 359.7 milj. kr.. var- av 266,5 milj. kr. för programdistribution och avgiftsuppbörd samt 93,2 milj. kr. för avskrivning av investeringar. Kostnaderna för radionämndens verksamhet var 1,6 milj. kr. Byggnadsstyrelsens investeringskostnader uppgick till 12(l.7 milj. kr. Under året belastade 133.0 milj. kr. fonden. varav 12.3 milj. kr. avsåg kvarvarande utgifter från budgetåret 1983/84,
Under budgetåret 1984/85 uppgick de totala intäkterna i form av motta- garavgifter och räntor på dessa till 2 341 ,1 milj. kr.. vilket i förhållande till de avgiftsmedel som togs i anspråk innebär ett underskott på 156._5 milj. kr. Behållningen i rundradiofonden per den 30juni 1985 var 22.4 milj. kr.
Den allmänna mottagaravgiften är 648 kr. per år sedan den 1 juli 1985 och tilläggsavgiften för färg-TV är 160 kr. per år. Antalet allmänna avgifter uppgick den ljuli 1984 till drygt 3,2 miljoner och antalet tilläggsavgifter för färg-TV till nästan 3.0 miljoner.
Televerket
Investeringar
För innevarande budgetår har 95,3 milj. kr. anvisats för investeringar i rundradioanläggningar. Därav har 1.4 milj. kr. balanserats från budgetåret 1984/85 i enlighet med det bemyndigande televerket givits att föra högst 5 milj. kr. mellan budgetåren som skuld resp. tillgodohavande.
För budgetåret 1986/87 har televerket i likhet med tidigare år erhållit ett beställningsbemyndigande om 30 milj. kr.
Disponeringen av medlen för budgetåret 1986/87 framgår av tabellen i det följande. Tabellen anger också kostnaderna för beräknade investering- ar (utbyggnad och reinvesteringar) under femårsperioden 1986/87— 1990/91. Denna motsvarar den av riksdagen våren 1985 godkända planen framräknad med ett år och uppräknad till aktuell kostnadsnivä. Därutöver har en mindre ökning lagts till för det femte året och medel inräknats för ett fjärde FM-nät.
Beräknat invcsteringsmedelsbehov under
Disposition femårsperioden 1986/87— 1990/91 (milj. kr.)
av erhållna medel för 1985/86 (milj. kr.. 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 1985/86 års (1986/87 års kostnadsnivå) kostnadsnivå)
Utbyggnad av sändar-
stationer för ljud- radio och TV 28.6 18.9 10.7 Reinvestering för
sändarstationer för
10.2 8.7 6.9
ljudradio och TV 31.6 47,1 48.1 35.1 42.0 43.9 Radiolänklinjer och
OB-utrustning 30.4 25.2 28.6 36.4 34.2 47.3 Radiodrift- och '
rundradiocentmler 3.3 7.4 11.2 16.9 13.7 8.4 Ett fjärde FM-nät — 18.7 18.7 18.7 — — Summa 93.9' 117.3 "7.3 ”7,3 98,6 1065
' Exkl. 1.4 milj. kr. som förbrukats under budgetåret 1984/85.
Också efter ett eventuellt införande av satellit-TV kommer tyngdpunk- ten i rundradiodistributionen under lång tid att ligga på de nuvarande markbundna näten på grund av att detta ger möjligheter till regionala och lokala sändningar och mobil mottagning samt på grund av nätens betydelse från beredskapssynpunkt.
Äteranskaffningsvärdet för FM-TV-nätens anläggningar beräknas uppgå till ca 3000 milj. kr. Riskerna för överbelastning av masterna har ökat till följd av att ytterligare utrustning installerats. I värsta fall måste därför master bytas. vilket tidigare skett i ett par fall. Som regel kan dock andra åtgärder vidtas. Under den kommande tioårsperioden behöver reinveste- ringarna i TV l-sändarna slutföras och FM-sändarutrustningarna bytas. Ett reinvesteringsbehov för TV 2-nätet börjar uppkomma omkring år 1990. Radiolänknätet behöver successivt moderniseras. En mindre ökning av investeringsnivån har därför inräknats för det femte året.
Ljudradio
Vid en internationell konferens hösten 1984 erhöll Sverige frekvenstilldel- ningar för ett fjärde FM-nät i det nya delbandet 100— 104 MHz samt för ett femte kommunuppdelat FM-nät i det nya delbandet 104— 108 MHz. Frekvensplanen träder i kraft den 1 juli 1987. men delbandet för FM 4 bedöms kunna tas i bruk tidigare. Delbandet för det femte FM-nätet kan tas i bruk först år 1996.
I samråd med Sveriges Radio har en utbyggnadsplan utarbetats för det fjärde FM-nätet där utbyggnaden är uppdelad i fem etapper under ca 2.5 år med början hösten 1986. Kostnaden för nätet uppgår till 56.1 milj.kr.. fördelad lika på de tre budgetåren 1986/87. 1987/88 och 1988/89. Tillkom- mande driftskostnader uppgår till 1. 3 resp. 6 milj. kr. under de tre åren och efter införandet av FM 4 till ca 8 milj. kr. per budgetår.
Möjligheterna till önskvärda förbättringar av ljudkvaliteten och bilradio-
mottagningen vad gäller de befintliga FM -n äte n har i huvudsak kunnat tillgodoses i den nya FM-frekvensplanen.
Vissa utbyggnader och reinvesteringar såsom utbyten av äldre FM-sän- darantenner och FM-sändare behöver genomföras under femårsperioden. Utbyggnads- och reinvesteringsåtgärderna samordnas i möjligaste mån med FM 4-utbyggnaden vilket medför rationaliseringsvinster.
R D S - s y ste m et (Radio Data System). kan användas för att underlät- ta inställning av önskat radioprogram eller för att automatiskt koppla på vissa typer av program (trafikinformation, nyheter m.m.)."Hösten 1985 införs fast märkning av sändarna i FM 3-nätet med stationsnamn, nättill- hörighet och sändningsfrekvenser. Införande i de övriga FM-näten följer därefter. '
Beträffande sändarstationerna för AM är landets lång- och mel- lanvägsstationer främst inriktade på att ge täckning utanför landet. Den nya stationen Sölvesborg MV täcker en stor del av Europa. särskilt under dygnets mörka del. Av de äldre lång- och mellanvågsstationerna återstår endast Motala LV. som modifierats för att täcka närområdet kring Sverige. För täckning av områden på större avstånd finns kortvågsstationerna' i Hörby och Karlsborg.
] den år 1975 i Geneve fastställda frekvensplanen för lång- och mellan- vågsbanden finns förutom Gotland LV (som används för Motala LV) och Sölvesborg MV (tidigare benämnd Skåne MV) ytterligare sex tilldelningar (en på långvåg och fem på mellanvåg) som inte används. Då denna plan upphör att gälla år 1989 måste man. enligt televerket, räkna med risken att de sistnämnda sex tilldelningarna därefter inte kan bibehållas om de inte används för svenska sändare. Starka krav kan nämligen uppkomma från andra länder att ta dem i anspråk. Det är därför angeläget att klargöra om ytterligare utbyggnad ska ske. Nu begärs inga medel för femårsperioden.
För utbyggnad under budgetåret 1986/87 erfordras 3,1 milj. kr. för för— bättrad täckning i befintliga FM-nät. Reinvesteringarna under året kräver 23.1 milj. kr. För de två första etapperna i den treåriga utbyggnaden av ett fjärde FM-nät erfordras 18.7 milj. kr.
Television En översyn av frekvensplaneringen för TV-sändare på UHF-banden på- går. Televerket bedömer att man i dessa band kan inrymma n ya TV- nät. såväl ett tredje som ett fjärde nät. TV-sändaren i Stockholm för utsändning av finländska program finansieras genom ett särskilt statsbud- getanslag.
En utbyggnad av mindre TV-stationer för förbättrad TV -täc k - ning erfordras. Ett trettiotal nya stationer per budgetår. flertalet med förenklat utförande. planeras därför för de närmaste åren.
De tre större stationer som ännu inte försetts med re s e r v s ä n d a re för TV 2 erhåller sådana under femårsperioden. Dessutom förses vissa mindre. stationer med rescrvsändare för TV 2.
Vid starten av regional-TV för Mellansvenska distriktet våren 1986 kommer Södermanlands län att försörjas med program från två regio-
nal-TV områden. Televerket har i enlighet med vad som uttalades i prop. 1984/85: 100 (bil. 10 s. 573) närmare utrett frågan om täckningen av Söder- manlands län i samarbete med Sveriges Television. En komplettering av sändarnätet så att hela S öd e r m a n 1 a n d 5 lä n täcks av ett och samma regional-TV-program kostar ca 10,5 milj. kr. lnga medel för eventuella åtgärder begärs.
Brister i regional-TV-täckningen finns på många orteri landet, vilket beror på bristande överensstämmelse mellan regiongränser och sändarnas täckningsområden. Inga medel för detta begärs för femårsperioden.
Flertalet befintliga TV 1- s å n d a ra nl ägg n i nga r. har nu varit i bruk i ca 25 år och börjar bli förslitna. Fortsatta reinvesteringar behöver därför göras. Mot slutet av femårsperioden börjar ett reinvesteringsbehov upp- komma för TV 2-anläggningarna. Åtgärder för att minska riskerna för masthaverier måste också vidtas vid vissa stationer.
För budgetåret 1986/87 erfordras 15,8 milj. kr. för anskaffning av TV 2- reservsändare. slutförandet av FM-TV-stationen i Uppsala och anläggning av ett trettiotal mindre TV-stationer. För reinvesteringar erfordras 24,0 milj. kr.
Radioliinklinjer och OB-urrusrning
Behovet under femårsperioden av utbyggnad av radiolänklinjer och OB- utrustning avser främst digitala. förbindelser. förbindelser till några större TV-stationer som nu relämatas, fortsatt utökning av nätets flexibilitet samt anskaffning av utrustning för viss utökning av OB-verksamheten.
Successivt uppnår det nuvarande landstäckande rundradiolänknätet en ålder av 20 år. Nätet behöver successivt moderniseras varvid en övergång till digital teknik förutses.
Uppbyggnaden av radiolänklinjer och OB-utrustning beräknas kosta 7,6 milj. kr. under budgetåret 1986/87. För reinvesteringar krävs 17.6 milj. kr.
Försliten utrustning för OB-verksamheten behöver ersättas.
Radiodriftcentraler- och rmzdradiocentraler
En successiv modernisering av den tekniska utrustningen vid radiodrift- och rundradioccntralerna pågår.
Kaknäsanläggningen måste inom de närmaste åren börja anpassas till ny teknik och till de förutsättningar som nu gäller för verksamheten. Arbetet kompliceras av att anläggningen är i kontinuerlig drift. 81. a. av detta skäl är en mindre tillbyggnad nödvändig.
Under budgetåret 1986/87 krävs 7.4 milj. kr. för i huvudsak en moderni- sering av Kaknäs rundradioccntral.
Driftskostnader
ngmmdistriburion inkl . programinsamling
För budgetåret 1985/86 har 226,0 milj. kr. anvisats av avgiftsmedel för televerkets kostnader för programdistribution m.m. För nästa budgetår
beräknas driftskostnaderna uppgå till sammanlagt 241 .6 milj. kr.. varav 8.2 milj. kr. bör finansieras över statsbudgeten och anslaget för utlandspro- gramverksamheten.
Utgångspunkten för beräkningarna har varit dels att en fem-procentig rationalisering tas ut under tre år med 21% under det första året. dels en prisomräkning motsvarande 5 % inflation och dels en mindre volymökning. Dessutom har 1 milj. kr. för driftskostnader för FM 4 räknats in.
Avgiftsinkassering och (utgörs/control!
För innevarande budgetår har 78.0 milj. kr. anvisats för televerkets kostna- der för avgiftsinkassering och avgiftskontroll. För nästa budgetår räknar televerket med att 81,2 milj. kr. behövs. varav 64,4 milj. kr. avser debite- ring och uppbörd och 16.8 milj. kr. kontrollverksamhet. Kostnadsföränd- ringen jämfört med föregående år hänför sig dels till en prisomräkning motsvarande S% inflation. dels en rationalisering motsvarande 292 och dels en mindre volymökning.
Televerket förutsätter att de intensifierade kampanjerna mot avgifts- skolk skall fortsätta med samma uppläggning och inriktning som hittills. Under innevarande budgetår har 3,5 milj. kr. avsatts härför. Resultatet av dessa insatser samt pejlingsverksamheten har varit mycket gott. Regering- ens förordning om kontroll med pejling upphör dock att gälla den 30 juni 1986.
Ökningen av antalet allmänna mottagaravgifter tenderar nu att avta. Andelen färg-TV-innehavare ökar dock fortfarande relativt snabbt. Den sistnämnda kategorin uppgår i dag till 91 % och kommer enligt beräkningar att utgöra 95% av antalet allmänna mottagaravgifter budgetåret 1988/89. Televerket har vid denna skattning inte tagit hänsyn till konsekvenserna av en eventuell förändring av avgiftsuppbördens organisation.
Medelsbehovet för televerkets kostnader för rundradioverksamheten budgetåret 1986/87
Televerket hemställer att 1.till televisions- och ljudradioanläggningar för Sveriges Radios program för budgetåret 1986/87 anvisas investeringsmedel om 117,3 milj. kr..
2. televerket för uppförande av televisions- och ljudradioanlägg- ningar under budgetåret 1987/88 för distribution av Sveriges Radios program beviljas ett beställningsbemyndigande om 30 milj. kr..
3. televerket vid behov får utnyttja upp till 5 milj. kr. av nästkom- mande budgetårs förbrukning av investeringsmedel för att avbalan- sera det löpande årets förbrukning samt rätt att intill 5 milj. kr. få utnyttja under ett budgetår icke ianspråktagna medel det nästkom-
mande budgetåret, 4.för televerkets andel i rundradiorörelsens driftskostnader av
avgiftsmedel under budgetåret 1986/87 få ta i anspråk ett belopp av högst 314.6 milj. kr.
Hänvisningar till S9
- Prop. 1985/86:99: Avsnitt 4.3.5
Byggnadsstyrelsen
För budgetåret 1985/86 har 100 milj. kr. av televisionsavgiftsmedel tillde- lats byggnadsstyrelsen för byggnadsarbeten. Byggnadsstyrelsen har i an- slagsframställningen beräknat medelsbehovet för projektering och uppfö- rande av radio-och TV-byggnader under budgetåret 1986/87 till 110 milj.kr.. men senare justerat detta belopp till 84 milj. kr. Beloppet avser huvudsakligen den snart avslutade om- och tillbyggnaden inom kvarteret Förrådsbacken i Stockholm. Härutöver ingår bl. a. ombyggnad av restau- rangeri samma kvarter samt förvärv av TV-lokaleri Falun.
Sveriges Radio Reformåtgärderna under budgetåren 1978/79—1985/86
Utbyggnaden av radio- och TV-verksamheten enligt riksdagens beslut år 1978 har pågått i åtta budgetår. Reformprogrammet, som skall vara genom- fört vid utgången av budgetåret 1988/89. har hittills i löpande priser krävt 355 milj. kr.
Regionaliseringsinsatserna har under perioden kostat 144 milj. kr.
Huvuddelen av den planerade vidgade regionalisz'ringen av rikspro- gramproduktionen har kunnat genomföras. Riksradion har ökat distriktens riksprogramproduktion från 62 till 98 timmar per vecka. dvs.en ökning med 36 veckotimmar. Televisionens distrikt planeras under innevarande budgetår producera 611 timmar riksprogram. Regionaliseringsmålet 640 timmar (40 % av egenproduktionen) beräknas nås budgetåret 1987/88.
Regional-TV-verksamheten har fått fastare form i de fyra ursprungliga försöksområdena. Norrköping startade regional-TV-sändningar i början av år l980 och Växjö startade sådana sändningar över Småland som sjätte regional-TV-distrikt våren 1983. I mars 1986 börjar sändning av regional- nyheter över Örebro och Karlstad.
Lokalradion har gjort väsentliga insatser för att konsolidera verksamhe- ten och genomföra utvecklingsplanerna för basstationer. glesbygd och storstäder. Detta har bl. a. inneburit en väsentlig decentralisering av verk- samheten. Lokalradion har nu 44 lokalredaktioner utanför huvudorterna. Kommunradiosändningarna uppgick föregående budgetår till drygt 1000 timmar. Lokalradion genomförde vidare våren 1985 ett s.k. fullskaleför- sök i Göteborg. Malmö och Örebro.
Stora insatser har gjorts för kvalitetsförbättringar i program- verksamheten. Sammanlagt har över åren 142 milj. kr. använts för detta ändamål. dvs. ungefär lika mycket som utnyttjats för de samlade regionali- seringsåtgärderna.
Utbudet i TV av svensk levande teater. musik och underhållning har ökat kraftigt och en egen teaterensemble har tillkommit. En uppgång i frilansproduktionen redovisas (jfr. avsnitt 3.6).
Riksradion har ökat den levande musiken. Berwaldhallen har inneburit ett väsentligt tillskott. Riksradions utrikesbevakning har förbättrats.
Lokalradions insatser har haft en klart kvalitetshöjande effekt. Statio- nerna har engagerat sig i teaterproduktioner och utnyttjandet av frilansare har ökat. Medel för dagliga väderprognoser har avsatts.
En påtaglig satsning har gjorts på m i no ri [ e t 5 s p rå ke n. Riksradions sändningstider har fördubblats under perioden. Sändningar på polska star- tas under innevarande budgetår. Televisionen sänder i dag program på sju minoritetsspråk och lokalradion program på tio språk.
TV har ökat de textade programmen för hörselhandikappade. Repriserna. avsedda för bl.a. personer med avvikande arbetstider. har ökat.
Hur resurstillskotten (milj. kr. i löpande priser) under reformperioden har fördelats på de olika ändamålen och på programföretagen framgår av följande sammanställning.
Total an- därav
vändning lokal— riks- televi— radion radion sionen
Vidgad regionalisering 65.2 — 23.8 41.4 Regional-TV. lokalradio 78.6 57.7 — 20.9 Kvalitetsförbättringar 142.4 — 37.2 1052 Minoritetsspråk m.m. 16.7 5.1 5.8 5.8 Ovrigt 51.6 — 15.8 35.8
3545 62.8 82.6 209,l
Utbildningsradion har tillförts medel för reformåtgärder endast för bud- getåren 1979/80 och 1980/81. Åtgärderna har inriktats på kvalitetsförbätt- ringar. minoritetsspråk och regionalisering.
Insatserna inom ramen för 1978 års reformprogram och fram t.o. m. innevarande budgetår innebär att regionaliseringen av riksprogramproduk- tionen i radio och TV i praktiken har genomförts, att regional-TV-verk- samhet har etablerats i hela landet utom i ABC-län. att lokalradion är uppbyggd och att minoritetsspråkverksamheten har en godtagbar omfatt- ning. De återstående reforminsatserna gäller kvalitetshöjningar i program-
produktionen.
Reformprogrammet tillsammans med rationaliseringskraven har medfört en obalans mellan fasta och rörliga resurser. Planeringen av det fortsatta reformarbetet är därför inriktat på att höja andelen rörliga programmcdel. På TV-sidan har minskningen av programmedlen blivit särskilt kännbar till följd av starkt ökade kostnader för inköpta program och utländska sport-
evenemang.
Investeringarna under reformperioden
Under perioden l978/79—1985/86 har programföretagen investerat i tek- nisk utrustning. administrativa inventarier och egen byggnads- och inred- ningsverksamhct till ett belopp av 840 milj. kr. i löpande priser. Härtill kommer byggnadsstyrelsens investeringar.
Ca 80% av medlen har använts för äteranskaffningar och investeringar
för löpande verksamhet. främst byggnads- och inredningsprojekt. Ca 20% har avsett utbyggnadsinvesteringar. 70 %- därav faller på regionaliserings- åtgärder av olika slag.
lnvcsteringsbehoven inom koncernen kommer att ändra karaktär. Beho- ven torde kräva en fortsatt hög investeringsnivå men de enskilda objektens livslängd blir kortare och gränsen mellan utrustning som anskaffas eller förhyrs blir oklarare.
Rationaliseringar och besparingar
Ett rationaliseringskrav på 2%- har gällt för den avgiftsfinansierade verk- samheten fr. o. m_budgetåret 1981/82 och för Sveriges Utbildningsradio fr.o. m. budgetåret 1979/80. Det innebär enligt moderbolaget att den av- giftsflnansierade verksamheten budgetåret 1985/86 har en 10% lägre me- delstilldelning för oförändrad verksamhetsnivå. För utbildningsradion är nivåsänkningen 14%.
Härutöver har verksamheten drabbats av kostnadsökningar som inte omfattats av kompensationssystemet. Detta gäller verkningar av 1982 års devalvering, lokalkostnadsökningar. ökade kostnader för programrätter m.m.
Nettoeffekten av reformtillskottet och rationaliseringskravet på medels- tilldelningen har inneburit en ökning av medelsramen om 4—5 milj. kr. årligen. Moderbolaget påpekar att detta har inneburit att reformverksam- heten i allt väsentligt har självfinansierats och att medelsnivån realt sett har minskat. För att kunna kompensera detta har programföretagen utar- betat rationaliseringsplaner vilka innebär omstruktureringar av verksam- heten i olika avseenden. Dessa har främst utmynnat i neddragning av de fasta kostnaderna. i första hand personalkostnaderna. Besparingseffek- terna inträder därför med fördröjning i förhållande till medelsminskningen, vilket innebär att främst programmedlen. särskilt medlen för utomstående medverkan. drabbats av neddragningar under mellantiden.
Den nu löpande rationaliseringsplanen avser för riksradions del perioden t. o. m. budgetåret 1986/87. För Sveriges Televisions del varar den 1.0. m. 1987/88 men inkluderar då även en rationalisering som ianspråktagandet av byggnaderna på Förrådsbacken möjliggör.
Planeringen av det fortsatta reformarbetet är inriktat på att höja de rörliga programmedlen. En fortsatt tillämpning av rationaliseringskravet under budgetåret 1986/87 kommer att återverka negativt på dessa och programproduktionen.
Ett fjärde F M-nät
Sverige har tilldelats frekvenser för ett fjärde FM-nät. ] initiativskrivelsen har Sveriges Radio föreslagit att nätet i allt väsentligt ställs till lokalradions förfogande.
len skrivelse ijanuari 1986 har moderbolaget föreslagit att ett principbe- slut fattas om att låta bygga ett fjärde FM-nät och att det i allt väsentligt ställs till lokalradions disposition. samt att anläggningen av nätet påbörjas
under budgetåret 1987/88. Företaget påpekar att det finns anledning att inom koncernen göra noggranna och förutsättningslösa bedömningar av radiokanalernas struktur. Moderbolaget avser att i anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 framlägga kostnadsberäkningar för de olika struktu- rella alternativ som kan tänkas i samband med att FM 4-nätet etableras.
Medelsbehovet för budgetåret 1986/87
Sveriges Radio-koncernen har för innevarande budgetår för den avgiftsfi- nansierade verksamheten tilldelats ! 952.3 milj. kr. Detta motsvarar 2 1 14.5 milj. kr. i 1984/85 års prisläge.
I sin planering för verksamheten för budgetåret 1986/87 såsom den kommer till uttryck i Sveriges Radios anslagsframställning förutsätter mo- derbolaget att reformarbetet enligt 1978 års beslut skall fortsättas och genomföras t.o. m. 1988/89 med ett årligt resurstillskott härför om 2.3 % Detta motsvarar för nästa budgetår 48.6 milj. kr.
I övrigt är förutsättningarna osäkra på väsentliga punkter eftersom dessa diskuteras av den parlamentariska beredningen. Den aktiva verksamhets- planeringen innefattar dock genomförandet av de rationaliseringsplaner som utarbetats som en följd av de besparingskrav som ställts på koncernen t. o. m. budgetåret 1985/86 men som får effekter även följande år.
Några besparingar har inte beräknats för nästa budgetår. Medelsbehovet för nästa budgetår blir därmed 2 163.1 milj. kr. i 1984/85 års prisläge.
Sveriges Radio hemställer att
l.företaget för den avgiftsfinansieradc verksamheten för budget- året 1986/87 i genomsnittligt prisläge 1984/85 tilldelas ?. 163 100 000 kr..
2.förctaget för täckande av oförutsedda kostnader för den all- männa programverksamheten budgetåret 1986/87 får rätt att ur rund- radiorörelsens fond rekvirera sammanlagt 30 milj. kr. med skyldig- het för företaget att av de medel som kommer att ställas till förfogan- de under följande budgetår återställa utnyttjade belopp.
Mottagaravgiften
I sin anslagsframställning räknar moderbolaget att behållningen i radiofon- den vid ingången av budgetåret 1985/86 skall uppgå till 110 milj. kr. Det sammanlagda medelsbehovet för rundradioverksamheten kräver under denna förutsättning och vid oförändrat penningvärde att den allmänna mottagaravgiften höjs med 24 kr. fr. o. m. den ljuli 1986.
Därutöver påverkas mottagaravgiftens storlek av inflationen framför allt som den kommer till uttryck i Sveriges Radios kompensationsindcx. Vid exempelvis 5 % inflation under såväl budgetåret 1985/86 som 1986/87 behö- ver mottagaravgiften höjas med ytterligare 97 kr.. dvs. sammanlagt 121 kr.
Moderbolaget understryker vikten av att den kompensation som koncer- nen får för kostnadsutvecklingen blir tillräcklig för att vidmakthålla de reala resurserna för programverksamheten.
Radionämnden
Granskningsverksamhetens omfattning har ökat sedan år 1978. Under perioden 1978— 1981 ökade antalet anmälningar kraftigt. Un- der åren därefter skedde en successiv nedgång. vilket bl.a. möjliggjorde en ökning av antalet initiativärenden. Mätt i antalet beslut ökade verksamhe- ten från 387 år 1978 till 641 år 1981 och minskade sedan till 460 år 1984. Av radionämndens verksamhetsberättelse för år 1985 framgår att antalet an- mälningar nu åter ökat. 500 beslut fattades av radionämnden under det året. Därav utgjordes 78% av s.k. direktörsbeslut. 42 beslut var fällande eller kritiserande.
M ed el san vi s n i ng e n för radionämnden för innevarande budgetår uppgår till 1 752000 kr.. varav högst 1 404000 kr. avser medel för lönekost- nader och 132000 kr. medel för lokalkostnader. För budgetåret 1985/86 har nämnden inte beräknat någon besparing. Organisationen är så liten och medlen för de törvaltningskostnader som inte är personalkostnader så små att några nedskärningar knappast är möjliga. Nämnden begär dels medel som gör det möjligt att behålla nuvarande personalstyrka. dels en prisök- ningskompensation om 36000 kr. (ca 8%). Lokalkostnaderna beräknas minska med 11000 kr. (+25 000 kr.).
Radionämnden hemställer
att 1777 000 kr. samt medel för lönekostnadsökningar anvisas för nämndens verksamhet under budgetåret 1986/87.
Hänvisningar till US2
Föredragandens överväganden
Televerket
1 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 92) angavs en plan för televerkets in v e ste ri nga r i rundradioanläggningar fram till budgetåret 1985/86. Denna plan förlängdes genom riksdagens beslut i an- slutning till förslag i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 151— 152). gjordes rullande och kom att omfatta de fem närmast följande budgetåren. Planen bör nu förlängas med ett är t. o. m. budgetåret 1990/91 under förutsättning att avtal mellan staten och Sveriges Radio träffas för en ny period.
Televerket har med anledning av att behovet av reinvesteringar kommer att börja öka under l990—talet föreslagit en uppskrivning av investeringsm- vän med 7.9 milj. kr. för planens femte år. Jag är dock inte beredd att nu göra en sådan justering.
Beträffande frågan om komplettering av sändarnätet så att Söderman- lands län täcks av samma regionala sändning hänvisar jag till vad jag har anfört i det föregående om lokal och regional indelning (avsnitt 4.3.5). Där tar jag också upp frågan om kostnadskonsekvcnser för televerket av en ändrad indelning. Den frågan återkommerjag till i det följande i samband med mitt förslag till medelsanvisning för Sveriges Radios verksamhet.
Televerket har i sin anslagsframställning i investeringsplanen fört upp kostnaderna för ett fjärde FM-nät. Som jag redovisat i avsnitt 3.3.2 anser jag att FM 4-nätet skall kunna börja byggas ut budgetåret 1987/88. Detta
innebär att kostnaderna för det fjärde nätet förskjuts i investeringsplanen så att de belastar budgetåren 1987/88— 1989/90. Investeringsnivån för nästa budgetår stannar därmed vid (117.'3—18,7.=) 98.6 milj. kr. I detta mitt förslag till medelsanvisning ingår kompensation för kostnadsökningar.
Regeringen bör bemyndigas att av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10% av nu föreslagna totala investeringsmedel till televerket.
Televerket bör även fortsättningsvis pröva om det finns anledning att revidera investeringsplanerna med hänsyn till utvecklingen. t. ex. vad gäl- ler satellit- och kabeltekniken.
Jag förordar vidare att regeringen i likhet med tidigare år föreslår riksda- gen att regeringen. eller efter beslut av regeringen televerket. bemyndigas att föra högst 5 milj. kr. av investeringsmedlen mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88 som skuld resp. tillgodohavande. samt att medge att regering- en lämnar televerket ett beställningsbemyndigande om 30 milj. kr. avseen- de investeringsändamål för budgetåret 1987/88.
Vid mina beräkningar av medel för nästa budgetår för televerkets (1 r i ft s k 0 st n ad e r har jag räknat med en kompensation för kostnadsök- ningar. För programdistribution inkl.programinsamling har jag i enlighet med televerkets förslag räknat med en rationalisering motsvarande 3% men. i konsekvens med mitt förslag till investeringsplan. inte inräknat några driftsmedel för FM 4.
I likhet med vad som gällt tidigare (jfr. prop. 1981/82: 100 bil. 12 s. 172) bör kostnader därutöver bcstridas med överföring av medel från Sveriges Radio.
Beträffande avgiftsinkassering och avgiftskontroll harjag. förutom kom- pensation för kostnadsökningar, räknat med en Z-procentig rationalisering i enlighet med televerkets förslag.
Medelsanvisningen för televerkets driftskostnader bör därmed uppgå till (232.5 + 81.2=) 313.7 milj. kr. för budgetåret 1986/87.
Mitt förslag till medelsanvisning innebär att jag anser att försöksverk— samheten med avgiftskontroll med elektroniska mätinstrument, s.k. pejling. bör fortsätta. Enligt vad jag har erfarit har de intensifierade kampanjerna mot avgiftsskolk inkl. pejlingsverksamheten under inneva- rande treåriga försöksperiod fortsatt att ge god utdelning i antal nyanmälda TV-innehav. Förutsättningarna har förbättrats under det senaste året, under vilket en ny förbättrad utrustning tagits i bruk.
En rätt att använda pejling som kompletterande hjälpmedel vid avgifts- kontroller bör således ges även inför den kommande treårsperioden. Jag avser att senare föreslå regeringen att förordningen ( 1980: 287) om försöks- verksamhet med särskild kontroll av innehav av televisionsmottagare för- längs t. o. m. den 30juni 1989. Televerket bör i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90 redovisade samlade erfarenheterna av de senaste årens kampanjer mot avgiftsskolk samt lämna förslag om en eventuell fortsatt verksamhet.
Som jag tidigare har nämnt avser jag att behandla frågan om avgiftsupp- bördens organisation i ett senare sammanhang.
Sveriges Radio
Mitt förslag till medelstilldelning för Sveriges Radio-koncernen för nästa budgetår baseras på följande förutsättningar. Jag hänvisar därvid till vad jag har anfört i avsnitt 7.
Kompensation för kostnadsutvecklingen bör ges på samma grunder som nu. dvs. den del av kostnaderna som gäller löner (60 %) skall räknas upp med genomsnittspåslaget enligt slutet avtal för hela SAF/PTK-området medan den del som gäller priser (40 %) beräknas enligt konsumentprisin— dex med effekterna av livsmedels- och boendekostnader frånräknade.
Vid min medelsberäkning har jag förutsatt ett reformtillskott om 2.392 och en rationalisering motsvarande 2 %.
Mina förslag i det föregående (avsnitt 4.3.5) innebär att Sveriges Radio i fortsättningen själv skall kunna besluta om lokal och regional indelning. Denna delegering av beslutanderätten får inte innebära en ökad belastning på radiofonden. Det sagda innebär också att televerket inte till följd av beslut inom Sveriges Radio får drabbas av kostnadsökningar för en anpass- ning av sändarnätet. I de fall sådana kostnadsökningar inte kan klaras av televerket genom omfördelningar i samma syfte bör Sveriges Radio bestri- da dem inom ramen för av sig tilldelade medel.
Beslut om kostnadsökningar för televerket som skall betalas av Sveriges Radio bör fattas av dem gemensamt. Jag förutsätter att eventuella medels- överföringar som gjorts redovisas i Sveriges Radios och televerkets an- slagsframställningar.
Jag erinrar i detta sammanhang om att även kostnader utöver det huvud- förslag som gäller för televerkets programdistribution enligt tidigare beslut skall bestridas med överföring av medel från Sveriges Radio.
Beträffande Sveriges Radios byggnadsinvesteringarharjag i det föregående (avsnitt 7) föreslagit att moderbolaget fr.o.m. den 1 juli 1986 skall få besluta om sin lokalförsörjning. Riksdagens prövning bör i framtiden begränsas till investeringsnivån och regeringens till beslut om investeringsplaner m. m.
För riksdagens information vill jag dock redovisa den investeringsplan som ligger till grund för mina medelsberäkningar för nästa budgetår:
Byggnadsobjekt Kostnadsram (tkr) Medelsförbrukning (tkr)
84—01-01 85-01-01 Faktisk Beräknad för
t.o.m. 85-06-30 1985/86 1986/87
Objekt färdig-
ställda eller förvärvade före 1984-07-01 men ännu ej slut- redovisade 33 425 33 875 31 187 1 538 Utbyggnad inom kv. '
Förrådsbacken i Stockholm 324 000 314000 162 543 83 000 49 000 Ombyggnad av
restauranger inom kv. För- rådsbacken i Stockholm 12 200 13 600 187 3 000 7 000 Ombyggnad av -
radiohusct i Stockholm . 14 500 174 700 4 000 Tillbyggnad av
radio- och TV- huset i Norrköping 8 600 8 500[ 4 593 3 200 800 Kontorshus i Malmö 14 900 15 700 10 160 4 000 2 000 Om- och till-
byggnad av radio- och TV- huset i Orebro 7600 8 130 4000 4000 (.)m- och till-
byggnad av radio- och TV- huset i Göteborg 43 5002 1 050 1 000 3500 Förvärv av TV-
lokaler i Falun 13 000 13 800 13 800
Summa 413 725 465 605 209 894 100 438 84 100 Beräknat medelsbehov 100000 84 000
Bygg- start
.. ar — månad
83-08
86—01
86—09
84-10 84-08
85-10
87-04
Färdig- ställ- ande år —— månad
87-06
86-11
87-09
85-09 85-09
86—08
88-10
' Av beloppet bestrids 1 900 tkr med Sveriges Televisions investeringsmedel : Preliminär ram
lnvesteringsplanen innebär en medelsförbrukning om 84 milj. kr. för nästa budgetår. Huvuddelen av detta belopp avser utbyggnaden för TV inom kvarteret Förrådsbacken i Stockholm. Vidare ingår medel för inlösen av förhyrd OB-studio med tillbyggnad på Lugnet i Falun. Därmed är byggkvoten inom den s.k. 90-miljonersramen fylld. lnvesteringsplanen innehåller slutligen också den planerade om- och tillbyggnaden av radio- och TV-huset i Göteborg.
Som jag har redovisat i det föregående anser jag att de nämnda bygg- nadsinvesteringarna bör kunna lånefinansieras mot Säkerhet i de till Sveri- ges Radio Överförda fastigheterna. Jag har därför vid beräkningen av medelsbehovet vad avser investeringar tagit upp endast medel motsvaran- de skäliga kapitalkostnader. dvs. 16.8 milj. kr. Detta belopp skall inte
räknas tipp på det sätt som i övrigt sker beträffande de medel som anvisas Prop. 1985/86: 99 koncernen.
När det gäller lånefinansiering av andra investeringar än för byggnader bör kostnaderna för sådana klaras utan särskilda medel för kapitalkost- nader.
Regeringen bör vidare bemyndigas att av konjunkturmässiga eller andra skäl besluta om byggnadsinvesteringar motsvarande ytterligare högst 10 % av den föreslagna investeringsvolymcn samt att anvisa medel motsvarande skäliga kapitalkostnader för dessa investeringar till Sveriges Radio.
Medelstilldelningen till Sveriges Radio AB bör för budgetåret 1986/87 uppgå till 21253 milj. kr. i 1984/85 års prisläge. Jag har därvid räknat med att en rationalisering motsvarande 11,4 milj. kr. (i samma prisläge) skall vara möjlig under året genom att de nya lokalerna på Förrådsbacken då börjar tas i bruk (jfr prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 154).
Moderbolaget bör som nu ha möjlighet att i kostnadsutjämnande syfte frän rundradiofonden rekvirera medel med skyldighet att under nästföl- jande budgetår återbetala motsvarande belopp. Denna dragningsrätt skall avse kortare tidsperiod. De medel som erhålls genom utnyttjande av drag- ningsrätten får inte behållas som ett permanent lån till koncernen. Rege- ringen. eller efter beslut av regeringen moderbolaget. bör ges ett bemyndi- gande att i kostnadsutjämnande syfte från rundradiofonden rekvirera högst 30 milj. kr.
Moderbolaget har på regeringens uppdrag redovisat en verksamhetsplan för perioden 1986/87— 1990/91 för Sveriges Radio-koncernens förs v ars - be re (1 5 kap. Planen följer de riktlinjer som angavs i den proposition om säkerhetspolitiken och totalförsvaret (prop. 1981/82: 102. FöU 18. rskr. 374) som. vad beträffar Sveriges Radio—koncernens verksamhet, antogs av riksdagen våren 1982. I medelsberäkningarna för den avgiftsfinansierade radio— och TV-verksamheten har hänsyn tagits till kostnader för bered- skapsåtgärder.
Radionämnden
Mina uttalanden i det föregående angående radionämnden (avsnitt 6.6) innebär inga förändringar för nämndens verksamhet eller medelsbehov. Vid mina beräkningar harjag därför tagit hänsyn enbart till kända löneök- ningar och till prisutvecklingen. Huvudförslaget har inte tillämpats. Min medelsberäkning för budgetåret 1986/87 uppgår därmed till 1805. 000 kr. Därav utgör medlen för lönekostnader högst 1440000 kr.
Mottagaravgiften
Mina förslag till medelstilldelning för den med mottagaravgifter finansiera- de radio- och TV-verksamheten under nästa budgetår framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
Beräknat för Förslag för 1986/87 [985/86 Sveriges Radio. Före— televerket, dragande byggnadsstyrel— sen. radionämn- den Televerket Investeringskostnader 95.3 1 17.3 98.6 Driftskostnader 304.0 ill—1.6 3l3_7 Byggnadsstyrelsm 100.0 84.0 —
Sveriges Radio Drifts- och investerings- kostnader 19513 2163.l 21253 (prisläge 1984/85)
Radionämnden 1.752 1.777 1.805 +|öneomräkning
För att täcka det underskott i radiofonden som beräknas föreligga vid utgången av innevarande budgetår samt kostnaderna för radio- och TV-verksamheten under nästa budgetår skulle en mycket kraftig ökning av mottagaravgiften krävas. Jag anser dock det mera lämpligt med en succes- siv uppbyggnad av fonden. För budgetåret 1986/87 bör den allmänna mottagaravgiften höjas med 60 kr. till 708 kr. Färgtillägget bör vara oför- ändrat, 160 kr. Med den föreslagna höjningen beräknas underskottet i fonden vid budgetårets slut ha minskat med ca 50 milj. kr.
Mitt förslag om höjning av den allmänna mottagaravgiften förutsätter att lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare ändras. Förslag härtill har upprättats inom Utbildningsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende.
Lagförslaget torde röra sådant ämne som avses i 8 kap. 18% andra stycket regeringsformen. Enligt min mening är emellertid lagändringen av den arten att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningarna hem- ställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare. 2.g0dkänna förlängningen av televerkets investeringsplan med ett år. 3.godkänna vad jag har förordat beträffande finansieringen av televerkets kostnader för ändrad lokal och regional indelning. 4. godkänna mitt förslag till medelsberäkning för televerkets in- vesteringar. 5.bemyndiga regeringen att av konjunkturmässiga eller andra
skäl anvisa ytterligare högst 10% av föreslagna totala investerings- Prop. 1985/86: 99 medel till televerket.
6. bemyndiga regeringen. eller efter beslut av regeringen telever- ket. att föra högst 5000000 kr. av investeringsmedlen mellan bud- getåren 1986/87 och 1987/88 som skuld resp. tillgodohavande.
7.medge att regeringen lämnar televerket det beställningsbe- myndigande om 30000000 kr. avseende investeringsändamål för budgetåret 1986/87 som jag har förordat.
8.godkänna mitt förslag till medelsberäkning för televerkets driftskostnader.
9. bemyndiga regeringen att av konjunkturmässiga eller andra skäl besluta om byggnadsinvesteringar motsvarande ytterligare högst 10% av den investeringsvolym jag förordat samt att till Sveri- ges Radio anvisa medel motsvarande skäliga kapitalkostnader för dessa investeringar.
10.godkänna mitt förslag till medelsberäkning för den avgifts- finansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,
11.bemyndiga regeringen. eller efter beslut av regeringen Sveri- ges Radio AB. att rekvirera högst 30000000 kr. från rundradiofon- den i kostnadsutjämnande syfte,
12. godkänna mitt förslag till medelsberäkning för radionämndens verksamhet.
Hänvisningar till US3
10. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.
