Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag rörande vissa frågor om det framtida skör- deskadeskyddet.

1. Rikxdagen 1987/88. I saml. Nr 74

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag ] Förslag till

Lag om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd

Härigenom föreskrivs följande.

] & Regeringen får överlämna till Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskade- skydd att besluta i ärenden om skördeskadeskydd.

2 & Statistiska centralbyrån skall till Stiftelsen Lantbrukarnas skördeska- deskydd lämna ut sådana uppgifter som behövs för handläggning av ären- den om skördeskadeskydd.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1988.

2. Den som hos Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd har tagit befattning med en fråga som avses i lä får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om affärs- eller driftsförhållanden hos enskild. Bestämmelsen gäller under är 1988.

Prop. 1987/88: 74

I'd

• Sida 3
•  Original

2. Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs att 9kap. 4ä och bilagan till sekretesslagen (1980: 100)| skall ha följande lydelse.

F öres/agan lydelse 9 kap. 4 Ö

Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos myndighet som avser framställning av statistik samt, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan därmed jämförbar undersökning, som utförs av myndighet. för uppgift som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Uppgift i företagsregister, uppgift som avser avliden, uppgift som behövs för forskningsändamål. uppgift som avser personal- och lönestatistik och uppgift. som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller därmed jämförbart förhållande är direkt hänför- lig till den enskilde, får dock lämnas ut. om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon" honom närstående lider skada eller men. Nuvarande lydelse

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas enligt vad som fö- reskrivs ! lag om bes/utamlerätt [ ärenden om skördeskadeskydd.

] fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.

Bilaga2

I enlighet med vad som anges i lkap. 8ä skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Nuvarande lydelse

statligt stöd i form av stipendier (SFS 1976: 1046)

Stiftelsen Svensk-norska samar- betsfonden

Stiftelserna Nordiska museet. Riksutställningar. Stockholms in- ternationella fredsforskningsinsti- tut (SIPRI), Sveriges Tekniska mu-

Lagen omtryckt 1985: 1059.

|.)—

prövning av anställnings- och ar- betsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1976: 1046)

Med nuvarande lydelse avses i prop. 1986/87: 151 föreslagen lydelse.

'.!—l

• Sida 4
•  Original

seum och WHO Collaborating Centre on International Drug Moni- toring

Stiftelsen Svensk-norska samar- betsfonden

Stiftelsen Lantbrukarnas skörde- skadeskydd

Stiftelserna Nordiska museet, Riksutställningar, Stockholms in- ternationella fredsforskningsinsti- tut (SIPRI). Sveriges Tekniska mu- seum och WHO Collaborating; Centre on International Drug Moni- toring

statligt stöd i form av stipendier (SFS 1976: 1046)

prövning av ärenden om skörde- skadeskydd (SFS 1988: 00)

prövning av anställnings- och ar— betsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1976: 1046)

Denna lag träder i kraft, ifråga om 9kap. 4 & den 1 april 1988, och i övrigt den 1 januari 1989.

Prop. 1987/88: 74

• Sida 5
•  Original

J ordbruksdepartementet Prop. 1987/88: 74

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 december 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande. och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, Bodström. Gö- ransson. Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om skördeskadeskydd

] Inledning

Mellan företrädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelega- tion träffades den 10 november 1986 en principöverenskommelse om att Lantbrukarnas riksförbund (LRF) skall överta huvudmannaskapet för ett nytt skördeskadeskydd.

En för staten och LRF gemensam arbetsgrupp har därefter haft i upp- drag att närmare utreda och lämna förslag till utformning av det nya skyddet.

Arbetsgruppen lade i april 1987 fram ett sådant förslag. Förslaget inne- håller också en överenskommelse mellan staten och LRF. Överenskom- melsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

I prop. 1986/87: 146 om reglering av priserna på jordbruksprodukter m.m. togs bl.a. frågan om det framtida skördeskadeskyddet upp. Rege- ringen förordade i propositionen att LRF skulle vara huvudman för ett nytt skördeskadeskydd fr.o.m. 1988 års skörd och hemställde om riksdagens godkännande i denna del. Riksdagen beslutade i enlighet med hemställan (JoU 1986/87: 26, rskr. 346).

Samtidigt som regeringen förelade riksdagen frågan om huvudmanna- skapet uttalades att flera av_ de frågor som behandlades i överenskommel- sen var av den arten att riksdagen måste besluta i ärendet innan en överföring kunde ske. Förslag i de olika frågor som fordrade riksdagens ställningstagande skulle utarbetas och föreläggas riksdagen senast hösten 1987. Under hösten har förnyade överläggningar ägt rum mellan företräda- re för regeringcn och LRF. Jag återkommer nu till frågan om det framtida skördeskadeskyddet.

• Sida 6
•  Original

2. Bakgrund 2.1 Nuvarande skördeskadeskydd

Nuvarande skördeskadeskydd tillkom år 1961. Dessförinnan hade staten vid större skördeskador genom bl. a. prishöjningar lämnat stöd till jordbru- karna.

Skördeskadeskyddet omfattar samtliga jordbruksföretag med minst två hektar brukad åker. I skyddet ingår alla allmänt odlade grödor. De grödor som inte ingår är främst trädgårdsväxter, kokärter. konservärter. åkerbö- nor och bruna bönor.

Skördeskadeskyddet är ett ekonomiskt skydd vid skördenedsättning. Om skörden är betydligt lägre än man normalt kan förvänta sig utgår ersättning oavsett orsak. Vid skadeberäkningen beaktas såväl förluster på grund av låg skörd som förluster förorsakade av dålig kvalitet. Skyddet avser inte enskilda grödor utan det sammanlagda skörderesultatet för företaget. Genom skördeskadeskyddet skall i princip endast stora skörde- skador ersättas. Avsikten är att det skall vara ett katastrofskydd.

Skördeskadeskyddet är obligatoriskt. Varje jordbrukare är skyldig att i början av juni varje år lämna uppgifter om åkerarealens användning till statistiska centralbyrån (SCB). Dessa arealuppgifter används _för ersätt- ningsberäkningarna i skördeskadeskyddet samt utgör underlag för delar av lantbruksstatistiken. Varje jordbrukare får besked om beräkningsresulta- tet. Skördeskadeersättningen betalas ut före mars månads utgång året efter skadeåret utan att ansökan om ersättning behöver göras.

Ersättningsberäkningarna för de enskilda jordbruksföretagen baseras på uppgifter från gården om arealfördelningen på olika grödor. Uppgifterna om skördens storlek och kvalitet hämtas däremot inte från den enskilda gården. I stället beräknas områdestal som baseras på det genomsnittliga skördeutfallet för olika grödor inom området. För skördeskadeskyddets syften är landet indelat i 420 skördeområden. För varje område och för var och en av de i skyddet ingående grödorna fastställs årligen normskörd, aktuell skörd, normkvalitet, aktuell kvalitet och skördevariation.

Med ledning av skörde- och kvalitetsuppgifter samt uppgifter om gällan- de grundpn'ser, i de flesta fall per den [november skadeåret. beräknas normskördevärde. aktuellt skördevärde och skördevariation i kronor per hektar.

Företagets areal av varje gröda multipliceras med normskördevärdet resp. det aktuella skördevärdct för skördeområdet. På detta sätt erhålls ett normskördevärde och ett aktuellt skördevärde för varje gröda som odlas på företaget. Om summan av de aktuella skördevärdena är mindre än summan av normskördevärdena. utgör skillnaden den beräknade skadan.

Ersättning utbetalas om skadan är större än självrisken och avrundas till - . närmast hela hundratal kronor.

. Genom att de aktuella skördarna bestäms för skördeområden kan ensta- . ka eller grupper av företag drabbas av betydande skador utan att skörde-

skadeskyddet löser ut, eller att det löser ut med otillräcklig effekt. Företa- . gare som drabbas av mycket allvarliga skördeskador men som på grund av

Prop. 1987/88: 74

• Sida 7
•  Original

skyddets konstruktion inte får ersättning eller endast får obetydlig ersätt- ning kan söka behovsprövade bidrag.

Ersättningar och bidrag utbetalas från en fond — skördeskadefonden. Medel till denna har tillskjutits från staten och jordbruket. För närvarande utgörs tillskottet till fonden endast av ränta på innestående medel.

Fonden förvaltas av statens jordbruksnämnd som är huvudmyndighet för skördeskadeskyddet. Jordbruksnämnden ansvarar för insamling av avgiftsmedlen och för utbetalning av ersättningar. Nämnden beslutar vida- re om behovsprövade bidrag.

SCB svarar för den största delen av arbetet med skördeskadeskyddet. Sålunda svarar SCB för den centrala ledningen av de objektiva skördeupp- skattningarna samt fastställer indelningen i skördeområden. SCB svarar också för insamling. granskning och kontroll av bl. a. arealuppgifter från samtliga jordbruksföretag i landet samt beräknar normskördar, aktuella skördar, normpriser och aktuella priser, skördevariationer och ersättning- ar. Dessutom ombesörjer SCB utskrift av utbetalningskort och ersättnings- besked samt svarar för stickprovskontroll av jordbrukarnas arealuppgifter.

Lantbruksnämnderna utför fältarbetet vid de objektiva skördeuppskatt- ningarna med hjälp av särskilda provtagare och medverkar vid f ältkontrol- ler av arealuppgifterna. Nämnderna samlar in arealuppgifter från jordbru- kare. som inte lämnat in dessa trots påminnelser, samt medverkar vid granskning av arealuppgifter i fall som kräver lokalkännedom eller kontakt med jordbrukarna. Dessutom insamlar och granskar nämnderna individu- ella anmälningar av skördeskadori samband med s.k. tillfälliga åtgärder.

I dag svarar fonden helt för kostnaderna för skyddets administration. En särskild nämnd — skördestatistiska nämnden — har till uppgift att utreda frågor om skyddets utformning och omfattning samt avge förslag till förbättringar av skyddet. Grunderna för skyddet är fastställda av riksda- gen. Varje år beslutar regeringen om skördeskadeskyddets statistiska och tekniska utformning efter förslag från skördestatistiska nämnden.

2.2. Tidigare utredningar

Efter bemyndigande av regeringen tillkallade dåvarande chefen för jord- bruksdcpartementet i mars 1976 fem sakkunniga med uppdrag att se över skördeskadeskyddet inom jordbruket. De sakkunniga. som antog benäm- ningen utredningen om skördeskadeskyddet. avlämnade i maj 1979 betän- kandet (SOU 1979: 53) Nytt skördeskadeskydd.

Utredningen lade fram två alternativa förslag till skördeskadeskydd, nämligen ett kombinerat låne— och bidragssystem och ett system bestående av nuvarande områdesskydd med vissa individuella kompletteringar. Sta- ten borde enligt utredningen vara huvudman för skördeskadeskyddet oav- sett vilket av de båda föreslagna systemen som valdes.

För att vidare utreda vissa frågor om skördeskadeskyddets framtida ' utformning tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdcpartementet i maj 1983 en särskild sakkunnig som i. augusti 1983 redovisade resultatet av sitt arbete ipromemorian (Ds Jo 1983: 8) Skördeskadeförsäkring. l promemo- rian föreslogs enindividualisering av skyddet. Som exempel på skyddssys-

• Sida 8
•  Original

tem som därvid kunde komma till användning diskuterades ett alternativ med förhöjd självrisk och ett alternativ med individuella tilläggspremier. Vidare föreslogs att huvudmannaskapet för skyddet skulle överföras på försäkringsbolag och de löpande kostnaderna för skyddet överföras på jordbruket.

Såväl betänkandet som promemorian har remissbehandlats. Förslagen har dock inte föranlett några beslut om ändringar i skördeskadeskyddet.

3. Föredragandens överväganden 3.1 Allmänna utgångspunkter

Nuvarande skördeskadeskydd infördes år 1961. Syftet är att gejordbruks- företagen ett skäligt ekonomiskt skydd mot förluster på grund av skörde- skador.

Skördeskadeskyddet har sedan tillkomsten utsatts för kritik från i första hand enskilda jordbrukare eller grupper av jordbrukare. Även om vissa förändringar har genomförts i skyddet har jordbrukarnas möjligheter att påverka skyddets utformning ansetts vara alltför begränsade. Mot den bakgrunden har det varit angeläget för jordbrukarna att själva få överta ansvaret för administrationen. finansieringen och den närmare utformning- en av skyddet.

Riksdagen har också. som tidigare nämnts, godkänt att huvudmannaska- pet för skyddet överförs till LRF. Genom en sådan överföring gesjordbru- ket frihet att utforma ett lämpligt skördeskadeskydd.

Samtidigt måste emellertid beaktas de allvarliga återverkningar som stora skördeskador av typen naturkatastrof kan få. Sådana skador kan staten inte frånsäga sig ansvaret för. _

Staten bör följaktligen ha kvar ett övergripande ansvar för katastrofarta— de skador på skörden. Överenskommelsen med LRF innebär också att staten även i fortsättningen skall ha ett övergripande ansvar vid skördeska- dor av naturkatastrofkaraktär som drabbar stora områden.

Dessutom bör emellertid staten även i fråga om skyddet i övrigt. dvs. till de delar huvudmannaskapet överföres på LRF, försäkra sig om att vissa grundläggande krav på det framtida. skyddets utformning uppfylls. ] det följande kommer jag att behandla dessa frågor och frågan om administra- tion och frnansiering av skyddet.

3.2. Skyddets omfattning

Den med LRF träffade överenskommelsen innebär att jordbruksnäringen själv utifrån vissa utgångspunkter skall svara för utformningen av skyddet. [ överenskommelsen med LRF har således vissa riktlinjer för skyddet angivits. Dessa innebär enligt överenskommelsen bl. a. att skyddet väsent- ligen är ett individuellt totalskadeskydd och att det är öppet för alla jordbrukare med mer än 5.0 ha åker. Väsentliga ändringar får enligt över- enskommelsen inte göras utan regeringens medgivande.

Prop. 1987/88: 74

• Sida 9
•  Original

För riksdagens information lämnas här en redogörelse för huvuddragen i det system som LRF avser att tillämpa.

Som skadeområden avgränsas årligen de geografiska områden där total- skador har större omfattning. Endast inom dessa skadeområden skall ersättning kunna utgå. Jordbrukare får inom sådana områden anmäla are- aler där skörden inte kan bärgas eller skadorna på skörden i fält är sådana att skörden måste kasseras. Skyddet gäller inte partiella skador och nor- malf inte heller utvintringsskador och osådda arealer.

Beräkningen av skördeersättningen sker individuellt för varje företag. Vid beräkning av skördeskadan utgår man från totalskadad areal och normskördevärdet i området för den aktuella grödan. Skördeutfallet av andra grödor som odlas på företaget beaktas inte. Ersättningen beräknas som skördeskadan på totalskadad areal minskad med en självrisk beräknad på gårdens totala normskördevärde. Viss minimistorlek på utbetald ersätt- ning kan komma att bestämmas.

En självrisk på 20—25 % skall tillämpas. Självrisken kan behöva vara olika stor i olika områden beroende på hur stor sannolikheten för totalska- dor är. Även individuella variationer kan ifrågakomma.

3.3. Administration av skyddet

Enligt överenskommelsen skall LRF utöva huvudmannaskapet för skörde— skadeskyddet genom en särskild juridisk person. LRF har för detta ända- mål inrättat en stiftelse vars ledamöter utses av LRF: s styrelse. Stiftelsen skall inte ha någon annan verksamhet.

Avsikten är att anmälnings- och kontrollförfarandet skall organiseras så att det kommer att likna det förfarande som för närvarande tillämpas vid individuell anmälan av skördeskador.

De uppgifter som behövs för skördeskadeskyddet hämtas för närvaran- de ur lantbruksregistret. Enligt förordningen (1968: 111) om uppgifter för lantbruksstatistiken. lantbrukets företagsregister och skördeskadeskyddet utgör uppgift för lantbruksstatistiken också anmälan för reglering av skör- deskada.

Skall stiftelsen administrera skyddet behöver stiftelsen tillgång till mot- svarande uppgifter. För lantbruksföretag inom skadedrabbade områden är det främst följande uppgifter som behövs, nämligen — namn och adress.

— person- eller organisationsnummer, — församlingsnamn och områdesidentifikation samt — odlade grödor och arealerna för var och en av dem.

Även om huvudmannaskapet för skördeskadeskyddet överförs från sta- ten till LRF kommer dessa uppgifter också i fortsättningen att lämnas för lantbruksstatistiken och ingå i lantbrukets företagsregister.

Som framgår av vad jag tidigare har anfört behöver stiftelsen också tillgång till uppgifter om normskördar för ersättningsberäkningarna. LRF anser att för det framtida skördeskadeskyddet är det tillräckligt med en tredjedel av nuvarande antal provytegårdar. Det blir därmed sannolikt de

• Sida 10
•  Original

krav statistikanvändare i övrigt ställer som främst kommer att vara styran- de för hur omfattande skördeuppskattningarna behöver vara i framtiden. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden publicerade ijuni 1982 Ut- redning om de objektiva skördeuppskattningarnas omfattning. Enligt den-' na utredning erfordrades. om man bortsåg från skördeskadeskyddets be- hov, åtminstone skördestatistik på länsnivå. Skördeuppskattningarna bor- de. menade man. kunna begränsas till hälften eller tredjedelen av nuvaran- de omfattning. Det kan nu bedömas som troligt att antalet skördeområden kan minskas från 420 till ca 100.

De uppgifter som stiftelsen mot bakgrund av vad jag nu nämnt kan behöva för administrationen av skyddet bör stiftelsen mot sedvanlig ersätt- ning få tillgång till efter överenskommelse med SCB.

LRF har vidare framfört önskemål om att få anlita lantbruksnämnderna för arbete med rapportering av skadorna samt insamling och granskning av skadeanmälningarna. Jag anser att det arbetet bör få utföras av nämnderna på uppdragsbasis.

3.4. Finansiering

Medelsbehovet i det framtida skördeskadeskyddet är beroende av omfatt- ningen av de skadetyper som ingår i skyddet samt valet av självrisknivå. LRF avser att i stort sett behålla den ambitionsnivå som gäller för de tillfälliga åtgärderna i nuvarande skydd. De sammanlagda årliga ersättning- arna för dessa åtgärder har varit i genomsnitt 44 milj. kr. under den senaste tioårsperioden. Om utvintring m. m., som inte avses beaktas i det framtida skyddet. frånräknas har de årliga utbetalningarna varit knappt 30 milj. kr. Överslagsmässigt bedöms administrationskostnaderna bli ca 5 milj. kr. per år. ' '

Det beräknade skadeutfallet och därmed också ersättningarna kommer att variera betydligt mellan olika år. Det är därför angeläget att skördeska— defonden är tillräckligt stor för att klara dessa variationer. Under senare år har fondens behållning minskat. Efter utbetalningarna för 1986 års skörd uppgår skördeskadefonden till ca 324 milj. kr. Det förutsätts att en upp- byggnad av fonden sker så att denna inom en 10-årsperiod kommer att uppgå till storleksordningen 500 milj. kr. i dagens penningvärde.

Till fonden bör tills vidare årligen föras ett belopp av 60 milj. kr. Detta är avsett att dels motsvara de årliga genomsnittliga utbetalningarna för ersätt- ningar och administration, dels bygga upp fonden till erforderlig storlek. Avsättningen till fonden bör ske från de prisregleringsmedel som jord- bruksnäringen tillförs enligt årliga riksdagsbeslut eller genom särskild skördeskadeavgift. Jordbrukets kornpensationsram bör höjas med motsva- rande belopp utan avräkning.

Enligt överenskommelsen mellan staten och LRF skulle stiftelsen få överta skördeskadefonden efter 1987 års skörd. Efter överläggningar un- der hösten 1987 mellan företrädare "för regeringen och LRF har emellertid en överenskommelse träffats som innebär att fonden inte nu överförs till stiftelsen utan under en övergångsperiod av fem år kvarstår hos statens jordbruksnämnd. Fondens medel skall av jordbruksnämnden placeras på

Prop. 1987/88: 74

• Sida 11
•  Original

samma sätt som regeringen har angivit för placeringen av övriga prisregle- ringsmedel. Nämnden skall efter rekvisition till stiftelsen utbetala de medel som erfordras för dess verksamhet.

Under övergångsperioden kommer ett arbete att pågå i syfte att nå en överenskommelse med LRF om en definitiv överföring av fonden vid periodens slut. I övrigt görs inga förändringar i förhållande till den tidigare överenskommelsen.

3.5. Effekter på den statliga förvaltningen

Som jag anfört tidigare (avsnitt 3.3) kommer överföringen till LRF av huvudmannaskapet för skördeskadeskyddet att medföra att dimensione- ringen av skördeuppskattningarna blir mindre beroende av skördeskade- skyddet.

Enligt statistiska centralbyrån måste en ny områdesindelning vara färdig under hösten året före det skördeår då den skall användas, bl. a. beroende . på den tid det tar för omarbetning av dataprogrammen. Urvalet av prov- ytegårdar måste också göras tidigt. Skördeuppskattningarna kan därför inte läggas om förrän fr. o. m. skördeåret 1989. _

Intill omläggningen av skördeskadeskyddet den 1 juli 1988 bör såväl skördestatistiska nämnden som enheten för skördeskadeskydd finnas kvar och fullgöra sina uppgifter vad gäller 1987 års skörd samt förekommande avvecklingsarbete. Därefter bör såväl nämnden som kansliet kunna av- vecklas. En mindre del av de uppgifter enheten för skördeskadeskydd har kan behöva utföras inom statistiska centralbyrån även framdeles, bl.a. gäller det slutförande av arbete som rör 1987 års skördeskador. Detta har beaktats i statistiska centralbyråns anslagsframställning.

Jordbruksnämnden bör kvarstå som huvudmyndighet för nuvarande statliga skördeskadeskydd till dess att det är avvecklat.

3.6. Lagstiftningsfrågor

Den stiftelse som för LRF: s räkning skall handha skyddet kommer att anförtros uppgifter som innebär myndighetsutövning. Enligt 11 kap. Gå regeringsformen fordrar detta lagstöd. Jag föreslår att uppgiften överläm— nas till stiftelsen i en särskild lag.

En fråga som bör uppmärksammas i det här sammanhanget är frågan om offentlighetsprincipens tillämpning på stiftelsen. Regeringen har i prop. 1986/87: 151 om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m. föreslagit en utvidgning av principens tillämpning utanför myndighetsområdet och då främst till sådana organ som handhar myndighetsutövning mot-enskilda. Jag anser att stiftelsens verksamhet. i enlighet med de riktlinjer som redovisas i propositionen, bör omfattas av en sådan utvidgad offentlighet. Stiftelsen bör således föras upp i den bilaga till sekretesslagen som föresla— gits i propositionen.

Det behov av sekretess hos stiftelsen som kan uppkomma på grund av att offentlighetsprincipen skall tillämpas tillgodoses i propositionen genom ett tillägg i 8kap. 7ä sekretesslagen. En konsekvens av regleringen blir.

Prop. 1987/88: 74

• Sida 12
•  Original

som också uttalas i propositionen, att inte bara handlingssekretess kom- mer att gälla utan också en motsvarande tystnadsplikt.

De föreslagna ändringarna i sekretesslagen skall inte träda i kraft förrän den ljanuari 1989.

Avsikten är emellertid att stiftelsen skall påbörja sin verksamhet redan under år 1988. Det behövs därför särskilda bestämmelser om tystnadsplikt för befattningshavare hos stiftelsen för tiden fram till den 1 januari 1989. Jag anser att sådana bestämmelser kan tas in i övergångsbestämmelserna till den särskilda lagen om beslutanderätt för stiftelser. De bör ges en begränsad tillämpningstid och inte gälla längre än till dess ändringarna i sekretesslagen träder i kraft.

Jag har i det föregående föreslagit att stiftelsen skall få tillgång till vissa uppgifter ur lantbrukets företagsregister. För dessa uppgifter råder enligt 9kap. 4ä sekretesslagen (1980: 100) i viss utsträckning sekretess.

Förslagen i prop. 1986/87: 151 innebär också att de enskilda organ till vilka offentlighetsprincipen utsträcks blir att jämställa med myndigheter vid tillämpningen av sekretesslagen. Enligt lkap. 3å sekretesslagen får sekretessbelagda uppgifter inte röjas för annan myndighet i andra fall än som anges i lagen eller i lag eller förordning till vilken lagen hänvisar. Detsamma gäller enligt lkap. 2.5 då fråga är om att röja uppgifter för enskild. Av 14kap. 1.5 framgår emellertid såvitt avser uppgiftslämnande myndigheter emellan att även en föreskrift om uppgiftsskyldighet i en lag eller förordning till vilken någon uttrycklig hänvisning inte linns i sekre- tesslagen skall lända till efterrättelse. Någon motsvarande bestämmelse finns inte då det gäller uppgiftsskyldighet mot enskilda.

Jag anser att uppgiftsskyldigheten gentemot stiftelsen bör regleras i den särskilda lagen om beslutanderätt för stiftelsen. För att stiftelsen skall kunna administrera skördeskadeskyddet behöver stiftelsen tillgång till uppgifter från statistiska centralbyrån redan under hösten 1988, dvs. innan stiftelsen enligt förslagen i prop. 1986/87: 151 blir attjämställa med myndig- het. En särskild hänvisning till uppgiftsskyldigheten måste därför införas i sekretesslagen. Ett sådant tillägg har gjorts i 9kap. 4 år.

1 enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till '

1. lag om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskade- skydd,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100). Förslaget under punkt 2 har upprättats i samråd med chefen för justitie- departementet.

Lagförslagen är av sådan karaktär att de i och för sig ligger inom området för lagrådets granskning. Enligt min mening är förslagens beskaf- fenhet dock sådan att det inte är nödvändigt att höra lagrådet i ärendet.

• Sida 13
•  Original

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels att anta inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till 1. lag om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeska- deskydd, 2. lag om ändringi sekretesslagen (1980: 100). dels att 3. godkänna vad jag har förordat om det framtida skördeskade- skyddet.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 14
•  Original

BHaga Prop.l987/88:74

Arbetsgruppen för . utformning av det 1987-Dh—21 nya skördeskadeskyddet

Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Överföring av skördeskadeskyddet till LRF

Företrädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlings— delegation träffade den 10 november 1986 principöverens— kommelse om att Lantbrukarnas riksförbund (LRF) skall överta huvudmannaskapet för ett nytt skördeskadeskydd.

En för staten och LRF gemensam arbetsgrupp har haft uppdraget att närmare utreda och lägga förslag om utformningen av det nya skördeskadeskyddet. I arbetet har deltagit

F generaldirektör Ingvar Widén, ordförande Byrådirektör Bengt Olof-Svensson, jordbruksdepartementet Avdelningschef Frithiof Billström, SCB Statistikchef Rune Tryggvason, SCB Lantbruksdirektör Gunnar Jeppsson, lantbruksnämnden i Stockholms län Lantbrukare Sune Huss, LRF Lantbrukare Sture Jönsson, LRF Lantbrukare Arne Lynge, LRF Direktör Viggo Fringel, LRF Agronom Bengt-Erik Jansson, LRF

Som sekreterare har fungerat Gunnar Jeppsson och Bengt—Erik Jansson.

LRF har utarbetat en beskrivning av hur skördeskadeskyddet efter LRFzs övertagande skall se ut. Arbetsgruppen har tagit del av beskrivningen och funnit principerna för det före— slagna skyddet vara i överensstämmelse med överenskommelsen den 10 november 1986. Gruppen har inte tagit ställning till förslaget om skörderegleringskonto. Gruppen har utrett frågor av betydelse för omläggningen och genomförandet av det nya skördeskadesk>ddet. Inom ramen för gruppens arbete har en överenskommelse träffats mellan staten och LRF om de villkor på vilka överförandet av huvudmannaskapet skall ske.

Arbetsgruppen får härmed överlämna sin rapport Överföring av skördeskadeskyddet till LRF. Därmed har arbetsgruppens uppdrag slutförts.

. 1' 1,40. &” Ingvar Widén ,"

&

ägget,—___ on

• Sida 15
•  Original

Arbetsgruppen för Prop. 1987/88:74 utformning aV'det 1987—04—21 nya skördeskadeskyddet

ÖVERFÖRING AV SKÖRDESKADESKYDDET TILL LRF Innehåll

1 ARBETSGRUPPENS UPPDRAG OCH TIDIGARE UTREDNINGS— ARBETE

Nuvarande skördeskadeskydd Nytt skördeskadeskydd Skördeskadeförsäkring Överläggningar och överenskommelse mellan staten och LRF

_.l—l..l_l . . . . & u N 4

2 UTFORMNING AV SYSTEM FÖR DET FRAMTIDA SKÖRDE— SKADESKYDDET

Utgångspunkter och överväganden Ersättningar vid totalskador Resultatreglering i jordbruket Statens övergripande ansvar

NNNN . . . . wa—i

ANLITANDE AV STATLIGA URGANS TJÄNSTER

kpl

Lantbruksregistret Skördestatistik Skadebestämning

LH VIN—=

a REFORMENS GENOMFÖRANDE

_|

Tidpunkt Överenskommelse m m Författningsändringar

hfl-*L* . . . UN

5 EFFEKTER PÅ DEN STATLIGA FÖRVALTNINGEN

_- Omläggning av den objektiva skördeuppskattningen .2 Avveckling av nuvarande administration för skördeskadeskyddet U1 m .

BILAGA

Det framtida skördeskadeskyddet

• Sida 16
•  Original

1 ARBETSGRUPPENS UPPDRAG OCH TIDIGARE UTREDNINGS— ARBETE

1.1 Nuvarande skördeskadeskydd

Nuvarande skördeskadeskydd infördes år 1961. Skyddet består huvudsakligen av utbetalning av kontant ersättning som beräk— nas utifrån den enskilda gårdens grödfördelning och en för vart och ett av 420 skördeområden objektivt bestämd skörd. Skördeskadeskyddet är avsett att vara ett katastrofskydd varför självrisken satts förhållandevis hög. En närmare be- skrivning av nuvarande skördeskadeskydd finns i Skördeskade- skyddet, principer och metoder, promemoria från SCB 1983z1.

Den till SCB knutna expertgruppen, skördestatistiska nämnden, och dess kansli har kontinuerligt verkat för att förbättra skördeskadeskyddets effektivitet. Den största samlade genom— gången gjordes under första hälften av 1970-talet och resul— terade i rapporten Bättre skördeskadeskydd (SCB 1975). Denna översyn ledde till förslag om att göra skördeskadeskyddet mer individuellt. Någon samlad, genomgripande förändring av skydds— systemet gjordes inte som resultat av skördestatistiska nämn— dens översyn. Vissa delar av förslagen har likväl efter hand genomförts. Bland dem kan nämnas individuellt beaktande av utvintringsskador, av totalskadad eller obärgad skörd samt skördeskador på sockerbetor. utredningsarbete med sikte på ett bättre skyddssystem har fortsatt inom SEB och nya regler har successivt'införts.

1.2 Nytt skördeskadeskydd

Regeringen tillsatte 1976 en parlamentarisk utredning för att se över hur jordbrukarnas trygghetsproblem skulle lösas vid intäktsbortfall till följd av större skördeskador. l direkti— ven angavs som utgångspunkt för utredningsarbetet att de en- skilda jordbruksföretagarna alltjämt skulle kunna ha tillgång till ett skäligt ekonomiskt skydd mot förluster till följd av större skördeskador. Olika skyddssystem skulle förutsättnings— löst prövas. Utredningen borde finna former för skyddet som var enkla och billiga att administrera och borde vidare efter- sträva att jordbruket självt skulle administrera skyddet.

Utredningen om skördeskadeskydd avlämnade år 1979 sitt betän- kande Nytt skördeskadeskydd, SOU 1979:53. Häri presenterade utredningen två huvudalternativ, dels nuvarande områdesskydd med individuella kompletteringar, dels ett kombinerat låne- och bidragssystem. Man antydde även en övergångsform mellan nuvarande skydd och ett låne- och bidragssystem. Oavsett skydds— system föreslogs staten alltjämt vara huvudman för skördeskade- skyddet.

Betänkandet remissbehandlades, men harinte föranlett något beslut från statsmakternas sida.

• Sida 17
•  Original

1.3 Skördeskadeförsäkring

År 1983 tillkallade chefen för jordbruksdepartementet en sakkunnig att göra viss ytterligare utredning om skörde- skadeskyddets framtida utformning. Utredningsmannen redo— visade resultatet av sitt arbete i promemorian Skördeskade- försäkring, DsJo 1983:B.

I promemorian redovisades ett par olika former av individuell försäkring dels en med delvis lånefinansierad självrisk, dels en med erfarenhetsbaserad individuell tilläggspremie (expe— rience rating—system). Huvudmannaskapet föreslogs överfört på försäkringsbolag. De löpande kostnaderna för skyddet skulle enligt utredaren övertas av jordbruket.

Promemorian remissbehandlades, men har ej föranlett beslut av statsmakterna.

1.A Överläggningar och överenskommelse mellan staten och LRF

Fortsättningen av arbetet med en reformering av skördeskade— skyddet har under tiden 1984-1986 skett i form av överlägg— ningar vid skilda tillfällen mellan representanter för staten och LRF.

En principöverenskommelse om det framtida skördeskadeskyddet nåddes den 10 november 1986 vid överläggningar mellan före— trädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelega— tion. Denna skulle gälla underförutsättning av vederbörliga beslut av regeringen och riksdagen. Överenskommelsen inne— höll följande.

Ett nytt skördeskadeskydd införs om möjligt fr o m 1988 års skörd. LRF åtar sig huvudmannaskapet för ett nytt skördeskade— skydd enligt följande principer.

Skördeskadefonden överförs i sin helhet till den nye huvud- mannen efter 1987 års skörd. Om skördeskadorna detta år över- stiger vad som är normalt skall staten och näringen dela på överskjutande belopp. Näringens framtida avsättningar och kostnader för skyddet får tas ut på marknaden. Fondmedlen

får i fortsättningen placeras fritt.

Lantbruket ges frihet att utforma ett lämpligt skördeskade- skydd. Detta skall vara tillgängligt för alla lantbrukare.

Skyddet skall vara utformat så att det tillförsäkrar jordbru— karen ett skäligt ekonomiskt skydd mot förluster till följd av större skördeskada.

' Skyddet skall i princip omfatta alla jordbruksgrödor.

Staten kvarstår med ett övergripande ansvar för skördeska— dor som har karaktären av naturkatastrof.

Prop. 1987/88: 74

• Sida 18
•  Original

Överenskommelsen innebar också att en gemensam arbetsgrupp skulle få i uppdrag att närmare utreda och lägga fram för— slag om utformningen av det nya skördeskadeskyddet.

• Sida 19
•  Original

2 UTFORMNING AV SYSTEM FÖR DET FRAMTIDA SKÖRDESKADE- SKYDDET

2.1 Utgångspunkter och överväganden

Den nyssnämnda överenskommelsen innebär att jordbruksnäringen själv tar över huvudmannaskapet för skördeskadeskyddet. Nä— ringen skall vidare själv utifrån vissa utgångspunkter svara för utformning av skördeskadeskyddet, dess finansiering och administration. Denna reform ligger i linje med vad dåvarande jordbruksministern uttalade i direktiven år 1976 till utred- ningen om skördeskadeskydd.

LRF har därför - mot bakgrund av den träffade överenskommel- sen - utformat ett nytt skördeskadeskydd. Vid val av skydds— system har LRF byggt på erfarenheterna av hittillsvarande skördeskadeskydd samt det omfattande utredningsmaterial som presenterats under senare år. LRF har bl a gjort följande principiella överväganden.

Ett tillfredsställande skydd mot förluster till följd av större skördeskada är en viktig fråga för jordbrukarna. Samtidigt är det svårt att utforma ett ur alla synpunkter väl fungerande skydd. Önskemålet om ett skyddssystem där ersättningen står 1 överensstämmelse med skadan skall vägas mot möjligheterna att till en rimlig kostnad göra en riktig skadebestämning.

Effektiviteten i det nuvarande områdesskyddct har förbättrats under det senaste decenniet genom en individuell behandling av vissa skadetyper. En förutsättning för att det nuvarande systemet skall behållas är emellertid att skyddet årligen tillförs medel av storleksordningen 100 milj kr. Mot bakgrund av detta och med hänsyn till den kritik som riktats mot nuva— rande skyddssystem har LRF studerat alternativa lösningar.

Ett alternativ till nuvarande skördeskadeskydd är en indivi— duell skördeskadeförsäkring. En sådan försäkring är tekniskt genomförbar men är förknippad med'stora kostnader. En indivi— duell skördeskadeförsäkring bedöms utifrån amerikanska erfa- renheter få mycket begränsad anslutning.

LRF har också studerat alternativet skörderegleringskonto och menar att ett sådant konto förbättnn möjligheterna att inom ett företag möta påfrestningarna vid skördeskador.

• Sida 20
•  Original

Olika lånesystem för att hjälpa lantbrukare att överbrygga skördeskador har studerats vid tidigare utredningar. LRF anser att värdet av ett lånesystem begränsas av att många lantbrukare redan i dag har en hög skuldsättning.

LRF finner det mest näraliggande alternativet till nuvarande skördeskadeskydd vara ett skydd som begränsas till totalskador. Därmed erhålles med relativt små administrationskostnader ett ersättningssystem när totalskador på jordbruksgrödor inträffar. Jordbrukarna blir vid partiella skador hänvisade till att möta eventuella likviditetsproblem genom resultatutjämningsåtgärder och/eller genom tillfälliga lån. LRF anser det därför angeläget att jordbrukarna ges möjlighet att göra avsättningar till indi— viduella skörderegleringskonton.

2.2 Ersättningar vid totalskador

Det system för skördeskadeskydd som LRF avser att införa om— fattar totalskadade arealer av grödor som ingår i jordbruks— prisregleringen. Alla jordbruksföretag med mer än 5,0 ha åker har möjlighet att få ersättning vid totalskador av viss stor— lek. Skyddsformen beskrivs i bilaga. I det följande återges huvuddragen.

Avsikten är att som skadeområden årligen avgränsa de geogra— fiska områden där totalskador har större omfattning. Endast inom dessa skadeområden skall ersättning kunna utgå. Jordbru— kare får inom sådana områden anmäla arealer där skörden inte kan bärgas eller skadorna på skörden i fält är sådana att skörden måste kasseras. Skyddet gäller inte partiella skador och normalt inte heller utvintringsskador och osådda arealer. Anmälnings— och kontrollförfarandet organiseras på liknande sätt som f n sker vid individuell anmälan av skördeskador.

Beräkningen av Skördeskadeersättningen sker individuellt för varje företag. Vid beräkning av skördeskadan utgår man från totalskadad areal och normskördevärdet i området för den aktuella grödan. Skördeutfallet av andra grödor som odlas på företaget beaktas inte. Ersättningen beräknas som skördeska— dan på totalskadad areal minskad med en självrisk beräknad på gårdens totala normskördevärde. Viss minimistorlek på ut— betald ersättning kan komma att bestämmas.

Frågan om självriskens nivå har övervägts. Det har inte varit möjligt att göra statistiska beräkningar av frekvensen av totalskador eller av deras storlek vid enskilda företag. Det går därmed inte heller att utifrån viss självrisk beräkna genomsnittlig medelsåtgång eller vice versa. Vid det nya skyddets införande avser man tillämpa en självrisk av 20—25 %. Självrisken kan behöva vara olika stor i olika områden be— roende på hur stor sannolikheten för totalskador är. Även individuella variationer kan ifrågakomma.

Inventeringen av totalskadade arealer bör avslutas i så nära samband med skörden som möjligt. Utbetalningarna av ersätt—

Prop.1987/88:74

• Sida 21
•  Original

ningar bör normalt ske under det aktuella skördeåret. Jord— brukare som inte är nöjd med ersättningsbeslut avses få möj- lighet att få beslutet omprövat av särskild nämnd hos den nye huvudmannen.

Medelsbehovet i det framtida skördeskadeskyddet är beroende av omfattningen av de skadetyper som ingår i skyddet samt valet av självrisknivå. LRF avser att i stort sett behålla den ambitionsnivå som gäller för de tillfälliga åtgärderna i nuvarande skydd. Den del av ersättningarna som följt av dessa åtgärder har varit i genomsnitt 44 milj kr under den senaste tioårsperioden. Om utvintring m m, som inte avses beaktas i det framtida skyddet, frånräknas har de årliga utbetalningarna varit knappt 30 milj kr. Överslagsmässigt bedöms administrationskostnaderna bli ca 5 milj kr per år.

Det beräknade skadeutfallet och därmed också ersättningarna kommer att variera betydligt mellan olika är. Det är därför angeläget att skördeskadefonden är tillräckligt stor för att klara stora variationer i ersättningar mellan olika år. Under senare år har en väsentlig avtrappning av fonden skett. Efter utbetalningarna för 1986 års skörd uppgår skördeskadefonden till ca 324 milj kr. Det är angeläget att en uppbyggnad av fonden sker så att denna inom en 10-årsperiod kommer att upp— gå till storleksordningen 500 milj kr i dagens penningvärde.

För skördeskadeskyddets finansiering övertar den nye huvud— mannen skördeskadefonden efter 1987 års skörd. Hur detta i detalj skall gå till behandlar arbetsgruppen i avsnitt 4.2. Till fonden bör efter övertagandet tills vidare årligen föras ett belopp av 60 milj kr. Detta är avsett att dels motsvara de årliga genomsnittliga utbetalningarna för ersättningar och administration, dels bygga upp fonden till erforderlig storlek. Avsättningen till fonden bör ske från de prisregleringsmedel som jordbruksnäringen tillförs enligt årliga riksdagsbeslut eller genom särskild skördeskadeavgift. Jordbrukets kompensa— tionsram höjs med motsvarande belopp utan avräkning. Kostna- derna för skördeskadeskyddet betalas från fonden.

LRF avser att inrätta en stiftelse som ansvarig huvdman för skördeskadeskyddet och fonden. Stiftelsen skall ledas av en styrelse med ett litet kansli som administrerar skördeskade— skyddet. Stiftelsen beslutar om skyddets omfattning och i vilka områden som inventering av totalskador skall ske. Stif— telsen köper till stor del tjänster för administrationen av skyddet.

Arbetsgruppen har diskuterat frågan om skattebefrielse för stiftelsen utifrån de riktlinjer LRF skisserat för övertagande av skördeskadeskyddet. Frågan har inte lösts nu. Det har förut— satts att den kan tas upp i samband med det särskilda avtal som skall träffas vid fondens överförande till stiftelsen.

Prop. 1987/88: 74

• Sida 22
•  Original

2.3 Resultatreglering i jordbruket

Som nämnts i avsnitt 2.1 i det föregående har LRF vid upp— byggandet av det nya skördeskadeskyddet lagt vikt vid resultat—' utjämnande åtgärder vid partiella skördeskador. LRF har före- slagit att nuvarande generella områdesskydd skall ersättas med ett skörderegleringskonto efter mönster av skogskonto. Behovet av ett sådant konto skulle bortfalla om den s k staketmetoden vid företagsbeskattning genomförs. En kortfattad beskrivning av LRF:s förslag till skörderegleringskonto finns i bilaga.

Om man såsom i LRF:s förslag till skördeskadeskydd endast får ersättning för större totalskador på skörden, finns givetvis ett behov av att inom Företaget utjämna inkomsterna mellan år. Sådana möjligheter finns i viss mån genom reglerna i skattelagarna om avskrivning av inventarier, nedskrivning av lager och djur samt om resultatutjämningsfond. Ett skördereg— leringskonto skulle ytterligare öka tryggheten vid större skördeskador.

Frågan om att införa möjlighet till skörderegleringskonto faller dock närmast inom det område som f n utreds av före— tagsskatteberedningen. Arbetsgruppen anser det lämpligast att frågan tas upp i denna beredning.

2.4 Statens övergripande ansvar

Skördeskadefonden kan vid mycket omfattande skördeförluster till följd av katastrofsituationer bli otillräcklig. Staten skall enligt överenskommelsen i november 1986 kvarstå med ett övergripande ansvar för skördeskador som har karaktären av naturkatastrof. I sådana situationer har LRF rätt att ta upp överläggningar i frågan med staten. Arbetsgruppen har avstått från att precisera sig närmare på denna punkt, efter— som det inte är möjligt att förutse alla tänkbara fall.

• Sida 23
•  Original

3 ANLITANDE AV STATLIGA ORGANS TJÄNSTER

För att administrera det framtida skördeskadeskyddet har den nye huvudmannen behov av uppgifter och tjänster från bl a statliga organ. Det gäller uppgifter ur lantbruksregistret, viss skördestatistik samt medverkan vid skadebestämning.

3.1 Lantbruksregistret

För lantbruksföretag som befinner sig i skadedrabbade områ— den behöver huvudmannen - såvitt nu kan bedömas — tillgång till följande Uppgifter från lantbruksregistret.

- person/organisationsnummer — församlingsnamn/områdesidentifikation — namn, adress och telefonnummer

— uppgift om vilka grödor som odlas på gården och arealerna för var och en av dem

Arbetsgruppen föreslår att skyddets huvudman får rätt att ta del av de uppgifter ur lantbruksregistret som erfordras för skördeskadeskyddet. Utskrift av uppgifterna exempelvis på anmälningsblanketter bör SCB göra på uppdragsbasis. Gruppen förutsätter härvid att uppgifter om bl a arealer av odlade grödor kommer att samlas in årligen från företag med mer än 5,0 ha åker.

3.2 Skördestatistik

Som framgår av beskrivningen i det föregående behövs uppgifter om normskördar för ersättningsberäkningarna. LRF anser att för det framtida skördeskadeskyddet är det tillräckligt med en tredjedel av nuvarande antal provytegårdar. Det blir därmed sannolikt de krav statistikanvändare i övrigt ställer som främst kommer att vara Styrande för hur omfattande skördeuppskatt- ningarna behöver vara i framtiden.

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden publicerade i juni 1982 Utredning om de Objektiva skördeuppskattningarnas omfattning. Enligt denna utredning erfordrades, om man bortsåg från skördeskadeskyddets behov, åtminstone skördestatistik på länsnivå. Skördeuppskattningarna borde, menade man, kunna be— gränsas till hälften eller tredjedelen av nuvarande omfattning. Det kan nu bedömas som troligt att antalet skördeområden kan minskas från 420 till ca 100.

Arbetsgruppen utgår från att SCB kommer att närmare utreda statistikbehovet i samråd med den nye huvudmannen och övriga statistikanvändare samt redovisa resultaten härav i sin anslagsframställning.

Prop. 1987/88: 74

• Sida 24
•  Original

3.3 Skadebestämning

Huvudmannen för skördeskadeskyddet kommer att behöva köpa tjänster vad gäller rapportering av skador och granskning av skadeanmälningar. LRF har ansett det fördelaktigt att därvid anlita lantbruksnämnderna. Arbetsgruppen föreslår att huvudmannen för skyddet får köpa tjänster av nämnderna för bl a - inrapportering av skadeområden,

- granskning av lantbrukarnas ansökningar om skördeskade— ersättning.

Överenskommelse i denna fråga får träffas mellan huvud— mannen för skyddet och lantbruksstyrelsen.

Prop. 1987/88: 74

• Sida 25
•  Original

& REFORMENS GENOMFÖRANDE A.1 Tidpunkt

Enligt överenskommelsen med företrädare för regeringen skall LRF om möjligt fr o m 1988 års skörd svara för ett nytt skördeskadeskydd.

Arbetsgruppen har gått igenom förutsättningarna för att vid angiven tidpunkt genomföra reformen. LRF har förklarat sig kunna överta skördeskadeskyddet fr o m 1988 års skörd. om. principbeslut i frågan fattas av riksdagen under innevarande vårsession.

SCB, som svarar för huvuddelen av arbetet med nuvarande skörde- skadeskydd, anser det angeläget att omläggningen av skyddet verkligen blir genomförd vid den angivna tidpunkten. Han be— dömer att det blir mycket svårt att behålla personal i erfor— derlig omfattning vid SCB:s enhet för skördeskadeskydd längre än till sommaren 1988, sedan beslut om avveckling fattats.

Arbetsgruppen föreslår att den preliminärt angivna tidpunkten för reformen, dvs fr o m 1988 års skörd. fastställs.

Efter statens utbetalningar för 1987 års skörd skall skörde- skadefonden överföras till den nye huvudmannen. Arbetsgruppen föreslår att staten den 30 juni 1988 överför behållningen i skördeskadefonden med undantag för ett belopp som beräknas för återstående utbetalningar av ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av 1987 års skördeskador. Sedan dessa utbetal- ningar avslutats överförs även eventuellt kvarstående medel i fonden.

4.2 Överenskommelse m m

Skördeskadeskyddet kommer att finansieras av skördeskadefonden samt av medel inom jordbruksprisregleringen eller särskilda av- gifter som tas upp i anslutning till jordbruksprisregleringen. Dessa medel är med hänsyn till sin karaktär att betrakta som statliga medel. En förutsättning för-att den av LRF inrättade juridiska person, som skall svara för skördeskadeskyddet. skall kunna disponera dessa medel är ett medgivande i lag. Arbets— gruppen föreslår att den nye huvudmannen genom en sådan lag— bestämmelse ges rätt att disponera nämnda medel och utbetala ersättningar för skördeskador.

En överenskommelse mellan staten och LRF om det nya skörde— skadeskyddet av följande innehåll har träffats.

Prop. 1987/88: 74

• Sida 26
•  Original

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och staten är överens om Prop. 1987/88:74 att genom en särskild juridisk person, som LRF har ett avgörande inflytande över och som endast har detta ända— mål, skall vara huvudman för ett nytt skördeskadeskydd fr o m 1988 års skörd, om följande förutsättningar och villkor uppfylls.

Skördeskadeskyddet skall vara utformat enligt de riktlinjer som redovisas i bilaga, avsnitt 2.1 och 2.2, till denna överenskommelse. Detta innebär bl a att skyddet väsentligen är ett individuellt totalskadeskydd samt att det är öppet för alla jordbrukare med mer än 5,0 ha åker.

Den nye huvudmannen ges tillgång till sådana uppgifter ur lantbruksregistret som erfordras för att administrera skörde- skadeskyddet. Uppgifterna skall behandlas med föreskriven sekretess.

Skördeskadeskyddets huvudman får mot ersättning anlita sta— tistiska centralbyrån och lantbruksnämnderna för uppgifter inom skördeskadeskyddets ram.

Skördeskadeskyddet finansieras genom prisregleringsmedel som jordbruksnäringen tillförs enligt årliga riksdagsbeslut eller genom särskild statlig skördaskadeavgift inom ett årligt be— lopp som f n beräknas till ca 60 milj kr. Omprövning av beloppets storlek kan aktualiseras, när fonden fått avsedd storlek, i samband med överläggningar om prisregleringen på jordbrukets produkter. Jordbrukets kompensationsram skall således fr o m den 1 juli 1938 höjas med motsvarande belopp utan avräkning. Medlen tillförs den fond som enligt punkt 5 överförs till huvudmannen för skyddet.

Genom ett särskilt avtal överför staten per den 30 juni 1988 till huvudmannen för skyddet behållningen i skördeskadefonden med undantag av det belopp som behövs för återstående utbetal- ningar av ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av 1987 års skördeskador. Så snart dessa utbetalningar avslutats överförs även eventuellt kvarstående medel. De medel som enligt punkterna & och 5 överförts till skyddets huvudman skall användas för det nya skördeskadeskyddet.

Om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador år 1987 överstiger 90 milj kr skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadefonden hälften av överskjutande belopp. Näringens bidrag får täckas inom ramen för de prisregleringsmedel som jordbruket tillförs.

• Sida 27
•  Original

Staten skall ha ett övergripande ansvar vid skördeskador av Prop. 1987/88:74 naturkatastrofkaraktär som drabbar stora områden. I sådana situationer har LRF rätt att ta upp överläggningar med staten.

Väsentliga ändringar i grunderna för skördeskadeksyddet kräver regeringens medgivande.

Kommentarer till överenskommelsen

Som framgår av avsnitt 2.2 avser LRF att inrätta en stiftelse som skall handha skördeskadeskyddet.

Avsikten är inte att skördeskadeskyddets utformning i detalj skall låsas till beskrivningen i bilagan. Se även punkt 8 i överenskommelsen.

Den nedre gränsen för brukningsenhet, 5,1 ha åker, ansluter till tidigare utredningars förslag. Den är också en gräns som tillämpas i jordbruksstatistiken. Odlingen av jordbruks- grödor vid enheter med högst 5,0 ha åker ger sällan något större bidrag till försörjningen.

Se avsnitt 3 i det föregående. Se avsnitt 2.2 i det föregående.

Denna punkt reglerar hur och när skördeskadefonden skall föras över till den nye huvudmannen. Avsikten är att infor överförandet av fonden ett avtal skall träffas mellan staten och den stiftelse som skall vara huvudman för skyddet.

Enligt principöverenskommelsen i november 1986 skall, om 1987 års skördeskador överstiger vad som är normalt, staten och näringen dela på överskjutande belopp.

För att precisera detta har arbetsgruppen beräknat de genom- snittliga utbetalningarna (exkl administration) för de tio skördeåren 1976 — 1985. De uppgick till 88 540 000 kr räknat i 1986 års penningvärde. Med stöd av denna beräkning föreslår arbetsgruppen att, om utbetalningarna till följd av skörde- skador 1987 överstiger 90 milj kr, staten och jordbruk"- näringen skall tillföra skördeskadefonden hälften vardera av överskjutande belopp.

Arbetsgruppen har avstått från närmare precisering, eftersom det inte är möjligt att förutse alla tänkbara fall.

• Sida 28
•  Original

Exempel på väsentliga ändringar i grunderna för skördeskade- Prop. 1987/88:74 skyddet

— stora ambitionsnivåändringar - ändring till annan skyddsform

- ändrad arealgräns, t ex från 5 till 10 ha

4.3 Författningsändringar

Vid sidan av en lag med bemyndigande för den nye huvudmannen för skördeskadeskyddet att besluta om ersättning fordras vissa författningsändringar. Sålunda behövs exempelvis änd— ringar i förordningen (1968:111) om uppgifter för lantbruks— statistiken, lantbrukets företagsregister och skördeskade— skyddet samt vissa instruktionsändringar.

• Sida 29
•  Original

5 EFFEKTER PÅ DEN STATLIGA FÖRVALTNINGEN 5.1 Omläggning av den objektiva skördeuppskattningen

Såsom redovisas i avsnitt 3.2 räknar arbetsgruppen med att den objektiva skördeuppskattningen skall finnas kvar även efter omläggningen av skördeskadeskyddet. Däremot blir di— mensioneringen av uppskattningarna mindre beroende av skörde— skadeskyddet. Det bedöms f n som troligt att antalet skörde— områden kommer att minskas från 420 till ca 100. Antalet provytegårdar per skördeområde kommer enligt SCB att behöva öka något när områdena blir större. Vissa delundersökningar inom uppskattningarnas ram kan behöva behållas i nuvarande omfattning.

Kostnaderna för de objektiva skördeuppskattningarna är f n för SCB:s del ca 24 milj kr och för lantbruksnämndernas del (provyteledarna) ca 3,5 milj kr per år. SCB:s kostnader kommer med den tilltänkta bantningen sannolikt att minska med 40 %. Denna uppgift är hämtad ur den i avsnitt 3.2 nämnda utredningen av lantbruksekonomiska samarbetsnämnden. Kostna- derna för provyteledarna uppskattas minska med 30 a 35 %. De totala besparingarna i de objektiva skördeuppskattningarna för SCB och lantbruksverket tillsammans blir då ca 11 milj kr. Dessa frågor bör mera ingående tas upp i resp myndighe— ters anslagsframställningar.

Enligt SCB måste en ny områdesindelning vara färdig under hösten året före det skördeår då den skall användas, bl a beroende på den tid det tar för omarbetning av dataprogram och att urvalet av provytegårdar måste göras tidigt. SCB anser att skördeuppskattningarna därför inte bör läggas om förrän fr o m skördeåret 1989. Arbetsgruppen har ingen er- inran mot detta.

5.2 Avveckling av nuvarande administration för skördeskadeskyddet

Statens jordbruksnämnd är den myndighet som f n har huvud— ansvaret för skördeskadeskyddet. Det praktiska arbetet med skyddets ledning ligger emellertid endast till en mindre del hos jordbruksnämnden. Endast en del av ett årsverke ägnas denna uppgift. Omläggningen påverkar alltså jordbruksnämndcn mycket litet.

Huvuddelen av skördeskadeskyddets administration ligger hos SCB. Inom avdelningen för areell statistik sköts detta arbete av enheten för skördeskadeskydd. Denna enhet är samtidigt kansli åt skördestatistiska nämnden. Årskostnaderna för denna enhet uppgår till drygt & milj kr.

• Sida 30
•  Original

Intill omläggningen av skördeskadeskyddet den 1 juli 1988 bör såväl skördestatistiska nämnden som enheten för skörde- skadeskydd finnas kvar och fullgöra sina uppgifter vad gäller 1987 års skörd samt förekommande avvecklingsarbete. Därefter bör såväl nämnden som kansliet kunna avvecklas. En mindre del av de uppgifter enheten för skördeskadeskydd har kan behöva utföras inom SCB även framdeles. Bl a gäller det slutförande av arbete som rör 1987 års skördeskador. Det bör beaktas vid omorganisationen och vid anslagstill— delningen. Arbetsgruppen förutsätter att hithörande frågor tas upp i SCB:s anslagsframställning för 1988/89.

Jordbruksnämnden kvarstår som huvudmyndighet för nuvarande statliga skördeskadeskydd till dess att det är avvecklat.

Prop. 1987/88: 74

• Sida 31
•  Original

Prop. 1987/88: 74