Prop. 1986/87:146
om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.
Regeringens proposition 1986/87: 146
om reglering av priserna på Prop jordbruksprodukter, m. m. 1986/87; 146
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollct den 23 april 1987.
På regeringens vägnar
KiclLO/och/dt Mats H ('I/ström
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag om prisregleringen påjordbruksproduk— ter för tiden den ljuli l987—den 30juni 1988. Vidare lämnas förslag till prisregleringen på sockerbetor och socker för samma period. Förslag lämnas till ett åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige. Sammanlagt föreslås ltlt) milj. kr. anvisas till detta särskilda program. ' I propositionen behandlas även riktlinjerna för det fortsatta skördeska- deskyddet samt vissa anslagsfrågor.
Förslag till
Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels ändring i samma lag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä,
dels att lagen. som gäller till utgången av juni 1987'. skall fortsätta att gälla till utgången av juni 1988,
dels att rubriken till lagen samt 1 & skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Lag om förbud under viss tid mot Lag om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurstallar för nöt- kreatur, svin och fjäderfä. kreatur och svin.
lä2
För att motverka överskott inom För att motverka överskott inorn jordbrukets animalieproduktion är jordbrukets animalieproduktion är nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurstallar för nöt- kreatur. svin nc/zfjädcrfä förbjuden kreatur och svin förbjuden intill ut- intill utgången av juni månad 1987. gången av juni I988.
Denna lag träder i kraft den [juli 1987.
: Lagens giltighetstid senast förlängd 19156: 391). * Senaste lydelse 19861390.
l-J
Jordbruksdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdc den 23 april 1987
Närvarande: statsrådet Feldt. ordförande. och statsråden Sigurdsen, Gus- tafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Bodström. Göransson, Gradin, Dahl. Holmberg. Hellström, Wiekbor'n. Johansson, Lindqvist. C.Andersson. Lönnqvist
Föredragande: statsrådet Hellström
Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.
2.1. Jorgbruks- och livsmedelspolitiska utgangspunkter
Hänvisningar till S2-1
- Prop. 1986/87:146: Avsnitt 4
3 PRISREGLERINGENS UTFORMNING UNDER TIDEN DEN 1 JULI 1987 - DEN 30 JUNI 1988
3.1. Prisregleringens allmänna konstruktion
3.2. Kompensation ti11 jordbruket och föräd1ings- industrin den 1 juli 1987
3.3 Kompensationsbelopp per den 1 januari 1988
4 PRISÄNDRINGAR FR 0 M 1 JULI 1987
Jordbruksdepartementet
Statens jordbruksnämnd angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för tiden den 1 juli 1987 _ 30 juni 1988
Regeringen uppdrog den 22 januari 1987 åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utfonnningen av prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1987. Förslagen skall utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop 1984/85:166, JoU 33, rskr 393).
Av uppdraget framgår att jordbruksnämnden skall beakta vad regeringen har föreslagit riksdagen i proposition 1986/87:100 bil 11 om finansieringen av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård och kostnaderna för statistik på jordbrukets område.
Jordbruksnämnden skall vidare beakta vad som anges i en till uppdraget bifogad PM beträffande uttag av förmalningsavgift. I nämnda PM anges bl a att regeringen och företrädare för Lantbrukets förhandlingsdelegation har enats om att underlaget för uttag av förmalningsavgifter utvidgas till att omfatta havre
och korn för human konsumtion med undantag av malt.
Prop.l986/87:l46
En fortsatt tillämpning av det särskilda ränte- och Prop. 1986/87: 146 etableringsstödet skall övervägas. Jordbruksnämnden är vidare oförhindrad att inom den ram som tilldelas jordbruket föreslå andra åtgärder som kan främja en jämnare inkomstfördelning
mellan olika kategorier av jordbrukare. Jordbruksnämnden skall dessutom redovisa behovet av fortsatta åtgärder för
produktionsanpassning.
Enligt riksdagens beslut 1985 (prop 1984/85:166, JoU 33, rskr 393) är huvudmålet för en samlad livsmedelspolitik att trygga vårt lands livsmedelsförsörjning såväl i fredstid sov under avspärrning och krig. Som likställda delmål under detta huvudmål gäller att konsumenterna får tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser och att jordbrukarna får er med andra jämförbara grupper likvärdig standard. Därutöver finns ett miljömål som innebär att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn till kravet på en god miljö och till behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser.
Konsumentmålet innefattar vidare att konsumenterna skall ges
goda möjligheter att välja mellan livsmedel av olika slag och att livsmedlen är fullgoda från kost- och näringssynpunkt.
Vid inkomstjämförelser skall hänsyn tas till att jordbruket skall bära kostnaderna för produktion utöver den samhällsekonomiskt motiverade. Det är vidare angeläget med en bättre och mer solidarisk inkomstfördelning mellan olika kategorier jordbrukare. Särskild uppmärksamhet bör ägnas fördelningsfrågorna inom ramen för prisöverläggningarna.
Riksdagsbeslutet innebär i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter att kompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri för ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet skall bestämmas efter obundna överläggningar. Hänsyn skall därvid tas till aktuella förhållanden på marknaden, i jordbruket och samhällsekonomin i övrigt.
Det ankommer enligt riksdagsbeslutet på parterna vid prisöverläggningarna att närmare överväga på vilket sätt kostnadskompensationen skall beräknas.
Enligt statsmakternas beslut bör jordbruksnäringen ta ett betydande ansvar i fråga om produktionsanpassningen.
På världsmarknaden för jordbruksprodukter råder sedan några år en för exportländerna alltmer besvärande överskottssituation som tar sig uttryck i låga priser och hård konkurrens mellan säljarna. Den sjunkande dollarkursen har förstärkt prisfallet, uttryckt i svensk valuta, på många varor. Generellt kan sägas att utsikterna, i varje fall för den närmaste framtiden är dystra från exportörernas synpunkt sett. Den expansion av jordbruksproduktionen som sker över nästan hela världen har utlösts av såväl rationaliseringsinsatser och teknisk-biologisk utveckling som nationella prisstödsåtgärder. Samtidigt är marknaderna i i-länderna i stort sett mättade. U-länderna söker i första hand lösa sin livsmedelsförsörjning genom ökad produktion. Vissa av dessa länder har också lyckats i ansträngningarna att öka produktionen. Export till u-länderna försvåras också ofta av betalningsproblemen i dessa länder.
Medan tidigare överskotten av animalieprodukter var de som orsakade störst bekymmer har nu spannmålsmarknaden kommit mer i rampljuset. Lagren av spannmål i världen ökar för tredje året i rad. Världshandeln är samtidigt vikande och priserna extremt låga. Inga tecken tyder på någon snar förändring av denna marknadsbild.
Trots betydande insatser i många länder för att nå kontroll över mjölkproduktionen är situationen på mejerivaruområdet alltjämt besvärande. Lagren av smör är fortfarande mycket stora samtidigt som efterfrågan är svag. För skummjölkspulver har dock marknadsbilden förbättrats något.
Den internationella köttmarknaden präglas alltjämt av betydande överskott och låga priser. Förhållandena har dock förbättrats något på vissa delmarknader jämfört med situationen för ett år sedan.
Den rådande världsmarknadssituationen har medfört att kostnaderna för jordbrukspolitiken ökat dramatiskt i många länder. I de flesta länder diskuteras eller har redan vidtagits reformer i syfte att hålla nere kostnaderna för överskotten.
Genom sin dominans på världsmarknaden tilldrar sig USA och EG ett särskilt intresse i detta sammanhang. De åtgärder för bättre marknadsanpassning som där beslutats har dock ännu inte givit några påtagliga resultat på världsmarknaden. Också de mindre
länderna har ställts inför behovet av omprövning av sin jordbrukspolitik.
I det internationella samarbetet, exempelvis i GATT, OECD, FAO, EFTA, har överskotts- och anpassningsproblemen väckt ett stort intresse och försök till analyser och lösningar har presenterats. Inom GATT har jordbrukspolitiken gjorts till ett huvudtema i den nyss påbörjade tullförhandlingsomgången. I flera länder finns förhoppningar att man här skall kunna uppnå snabba lösningar på de problem som råder inom jordbruksvaruhandeln. Erfarenheterna från tidigare förhandlingsrundor i GATT och jordbruksproblemens komplexitet ger dock inte stöd för någon överdriven optimism.
Animalieprodukter
Den svenska mjölkproduktionen har sedan l960-talet i stort sett varit rimligt anpassad till den inhemska konsumtionen. Den överskottsproduktion som förekommit p g a säsongsmässiga variationer i produktion och efterfrågan har inneburit att Sverige traditionellt haft ett visst exportbehov för smör och mjölkpulver.
Utvecklingen under början av 1980-talet har präglats av stagnerande konsumtion och stadigt ökande produktion av mejeriprodukter främst till följd av kontinuerliga
produktivitetsförbättringar. Parallellt med växande internationella överskott och drastiskt försämrade exportvillkor har detta medfört kraftigt ökande exportkostnader och därmed minskad lönsamhet. '
För att snabbare uppnå produktionsbalans infördes ett tvåprissystem för mjölk den 1 juli l985. Avsikten med tvåprissystemet var att mer direkt än tidigare låta världsmarknadens signaler nå fram till mjölkproducenterna. För mjölk som går till inhemsk konsumtion i någon form erhålls överenskommet svenskt pris. För mjölk som i någon form exporteras erhålls internationellt pris. Främst till följd av tvåprissystemet har mjölkproduktionen minskat med ca 7 % (250 000 ton) mellan åren 1984 och 1987. Antalet mjölkkor har till följd av systemet minskat mycket kraftigt och uppgick i juni 1986 till ca 600 000.
Även andra åtgärder har vidtagits för att minska mjölköverskottet. År 1983 infördes möjlighet till avvecklingsersättning till vissa mjölkproducenter (s k mjölkpensioneringl. T 0 m november l986 hade 2 065 producenter utnyttjat systemet och därmed har lZl 000 ton tagits ur produktionen. Prisrabatter för ost har givits till allmänna inrättningar. Sedan 1983 stimuleras dessutom k-mjölksförsäljningen genom att mejerier som ökar sin försäljning av k-mjölk i förhållande till en jämförelseperiod erhåller ett premieringsbelopp som f n uppgår till 1,75 kr/kg.
En anpassningsåtgärd inom nötköttssektorn med konsekvenser även för mejerivarusektorn är de premier som periodvis utbetalas sedan 1983 vid utslaktning av kvigspädkalvar. Detta system har fungerat som komplement till tvåprissystemet för mjölk och lett till minskat rekryteringsunderlag.
Investeringsförbudet inom animalieproduktionen som gällt sedan år l983 och därefter förlängts ett år i taget, f n till och med juni 1987. Syftet är att underlätta produktionsanpassningen inom animaliesektorn.
Inom mejeriområdet har således en klar förbättring av I)r0p produktionsbalansen ägt rum. För 1987 förutses i stort sett oförändrad produktion och konsumtion ifråga om hela sektorn. För vissa produkter, t ex, k-mjölk, kan en viss konsumtionsminskning förutses.
Den svenska marknaden för kött och fläsk har sedan början av 1980-talet varit i obalans, främst p g a att konsumtionen minskat. Slaktdjursavgifterna fick därför i takt med tilltagande
överskottsproblem och sjunkande internationella priser ökas kraftigt. Under senare år har de generellt verkande
produktionsavgifterna kompletterats med mer direkt verkande åtgärder för att uppnå bättre balans för kött och fläsk. Åtgärder primärt ämnade att minska mjölköverskottet har även inneburit en anpassning av nötköttsproduktionen. En åtgärd som direkt rör nötkött är avvecklingsersättningen till köttproducenter som baserar sin produktion på inköpta kalvar. Denna åtgärd infördes år l986. Även den förut nämnda premien för slakt av kvigspädkalvar har haft en produktionsdämpande effekt. Även konsumtionsstimulerande åtgärder har vidtagits. Således har t. ex. köttreor och rabatterade skolluncher förekommit regelbundet under 1980-talet, särskilt inom nötköttssektorn men även för fläsk.
Utöver de generellt verkande slaktdjursavgifterna har även vissa direkt riktade anpassningsåtgärder vidtagits för fläsk. Differentierade pristillägg för att motverka storproduktion infördes genom riksdagsbeslut fr o m den 1 januari 1981 för leveranser av slaktsvin. Avvecklingsersättning för äldre smågrisproducenter infördes år l986.
Under våren 1985 stimulerades slakt av suggor och ungsuggor genom att slaktdjursavgifterna för dessa slopades. Under sommaren l985 betalades särskilda premier ut vid utslaktning av smågrisar (390 kr/gris). De konsumtionsstimulerande åtgärderna koncentreras år l987 enligt nu gällande planer till fläsksektorn.
De anpassningsåtgärder som vidtagits har tillsammans med försämrad lönsamhet p g a ökade exortkostnader resulterat i att överskottet av för nötkött i praktiken upphört. Under 1986 minskade produktionen av nötkött med ca lO milj kg jämfört med 1985 medan konsumtionen var i stort sett oförändrad. För l987 förutses en fortsatt balans för nötkött.
Vad gäller fläsk har den inhemska produktionen traditionellt överstigit konsumtionen p g a de starka säsongsmässiga efterfrågevariationerna. Även för fläsk har dock de senaste årens överskott minskat avsevärt till följd av försämrad lönsamhet och vidtagna anpassningsåtgärder. Produktionen minskade markant under 1986 medan konsumtionen var i stort sett oförändrad. En ytterligare förbättring av balansen förutses under l987 till följd av minskande produktion och ökande konsumtion.
Inom äggproduktionen tillämpas genom beslut av riksdagen liksom för fläsk ett system med syfte att motverka storproduktion genom avgifter för större innehav av värphöns. Andra produktionsanpassningsåtgärder har diskuterats inom denna sektor. Målet är att få till stånd en så enkel och så lite detaljstyrd reglering som möjligt med hög grad av marknadsanpassning.
Vegetabilieorodukter
Den svenska åkerarealen var som störst efter 2:a världskriget, ca 3,7 milj ha. Under l950- och framförallt l960-talen lades ca 700 000 ha ned. Därefter har arealen endast minskat med ca
lOO 000 ha. Den nuvarande åkerarealen är för stor i förhållande till gällande mål för svensk jurdbruksproduktion.
Överskottsarealen används till spannmålsproduktion. För att minska överskottsproblemen inom spannmålsproduktionen anges det i 1985 års livsmedelspolitiska beslut att det är angeläget att minska odlingen och/eller att finna alternativ användning av spannmål.
Prop. 1986/87: 146
Frågan om överskottsarealen borde prövas under en femårsperiod. I enlighet med detta beslut har en av regeringen tillsatt expertgrupp fått i uppdrag att studera hur denna produktionsanpassning praktiskt skall kunna genomföras och lämna förslag till åtgärder som bör vidtas på kort respektive längre Sikt.
Den 1 juli 1986 introducerades ett trädesprogram avseende 1987 års odling i vilket jordbrukare ersätts av regleringsmedel för att lägga spannmålsareal i träda. Trädesprogrammet väntas
medföra en minskning av spannmålsöverskottet l987 med 0,3 milj ton.
När det gäller åtgärder under l988 diskuteras f n flera olika alternativ syftande till en reduktion av spannmålsproduktionen.
Följande alternativ har analyserats av expertgruppen:
- odling av energiskog - framställning av etanol och motorbränsle av spannmål och oljeväxter
- ärtodling
- intensitetssänkning (minskad användning av handelsgödselkväve och tillväxtregulatorerl
- jordbruk
- skogsplantering
- utveckling av nya verksamheter
Expertgruppen har föreslagit att överskottsarealen i första hand används för ökad odling av ärter, energiskog, skogsplantering och för viSsa "nischgrödor", eftersom man anser att dessa alternativ har störst förutsättningar att långsiktigt begränsa spannmålsöverskottet.
JN vill vidare peka på att en rad andra åtgärder redan vidtagits inom vegetabilieområdet vilka bidrar till en anpassning av produktionen till det inhemska avsättningsutrymmet. Den l juli 1986 infördes efter förslag av JN 20 Z-iga förbrukaravgifter på växtskyddsmedel. Samtidigt höjdes också efter förslag av JN handelsgödselavgiften från 15 till 20 %. Syftet med handelsgödselavgif en och bekämpningsmedelsavgiften är att finansiera exportkostnaderna. Både handelsgödsel och växtskyddsmedel belastas dessutom med en 5 %-ig miljöavgift. Samtliga avgifter medför att förbrukningen av berörda insatsvaror minskat något. Åtgärderna har därmed en viss produktionsdämpande inverkan.
Världsmarknadspriserna för flera viktiga vegetabilier har under l986 fortsatt att sjunka. Störst betydelse har prisfallet på spannmål eftersom Sverige regelmässigt har ett betydande överskott som måste exporteras. De sänkta priserna på spannmål har lett till att inkomsterna från exporten av spannmål har minskat med ca 500 milj kr/år jämfört med läget för ett par år sedan. Även världsmarknadspriserna på oljeväxtfröer har fortsatt att falla. För stärkelse har också världsmarknadspriserna fortsatt att sjunka. På matpotatisområdet har priserna under 1986 legat på en högre nivå än året innan främst till följd av att den totala skörden i Västeuropa blev lägre än året innan.
Regleringsekonominl
Som tidigare framförts har den bristande balansen mellan produktion och konsumtion sedan början av 1980-talet inneburit en väsentlig försämring av regleringsekonomin. Utöver de ökade överskottskvantiteterna har de sjunkande priserna på världsmarknaden bidragit till denna utveckling.
1. Med regleringsekonomin avses här i första hand regleringsföreningarnas inkomster och utgifter för överskottshanteringen. Med "exportkostnad" menas i detta sammanhang prisskillnaden mellan t ex priset på Spannmål i Sverige och det pris men får ut vid export.
Exportkostnaderna m m inom köttvaruområdet har exempelvis ökat Prop från ca 225 milj kr till drygt 1 200 milj kr mellan åren 1977/75 till l986/87. Till en del beror ökningen från l977/78 på att redovisningen av exportkostnaderna påverkats av ändrade livsmedelssubventioner. Inom mejeriområdet har kostnaderna för exporten under samma period ökat från ca 200 milj kr till drygt
400 milj kr.
Till följd av den förbättrade balanssituationen förutses dock en
positiv förändring inom köttvaruregleringen. För spannmål innebär låga världsmarknadspriser betydande kostnader i regleringen. För l986/87 kan exportkostnaden för spannmål uppskattas till närmare 1 400 milj kr.
I Sverige har utvecklingen inom livsmedelssektorn under l980-talet inneburit kännbara prishöjningar på livsmedel. Ökningarna har skett inom alla led i livsmedelskedjan. Prishöjningarna har påverkats av bl a minskade livsmedelssubventioner. Prisökningarna och minskade subventioner i förening med den minskade allmänna köpkraften har lett till att konsumtionen av vissa livsmedel, främst kött och fläsk har minskat. Under de första åren på 80-talet ökade produktionen. De ökande överskotten har fått säljas utomlands till allt lägre priser vilket lett till ökade exportkostnader. Jordbruket har vidare fått vidkännas ökade produktionskostnader. Särskilt räntekostnaderna är besvärande för yngre och nyetablerade jordbrukare. Spridningen av inkomsterna är stor mellan olika jordbrukare.
Under l986 har produktionsbalansen i jordbruket förbättrats samtidigt som kostnadsutvecklingen varit betydligt lägre än tidigare år.
Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens indexgrupp redovisar indexserier för priser i olika led från producent till konsument. Producentpriserna mäts med avräkningsprisindex (A—indexl. Prisregleringsprisindex (PR-index) mäter priserna i
det led där prisregleringen verkar. Dessa priser innefattar viss Prop. 1986/87 146 förädling. Producentprisindex för livsmedelsindustrin (PPI-J)
registrerar priserna för förädlade produkter medan konsumentprisindex för jordbruksprodukter (KPI—dl mäter priserna i butiksledet.
Prisökningar på jordbrukets produktionsmedel registreras i produktionsmedelsprisindex (PM-index).
I följande tabell redovisas prisutvecklingen i olika led för jordbruksprodukter.
Tabell 1. Prisutvecklingen för jordbruksprodukter enligt olika index, procentuef förändring jämfört med föregående år (årsgenomsnittl
Förändring, % Per år i genom- 1981 1982 1983 1984 1985 1986 snitt
Konsument— priser (KPI-Jl +18,0 +12,7 +11,1 +12,6 + 7,9 + 6,2 +ll,4 vegetabilier +15,4 +ll,4 +12,4 +11,9 + 6,4 + 6,8 +10,7 animalier +19,4 +13,5 +10,3 +13,0 + 8,7 5,9 +11,8
Producent;
priser fran livsmedels- industrin (PPl-J) +15,3 +14,5 + 8,9 +12,S + 7,3 + 6,5 +10,8 vegetabilier +l4,1 +13,0 +10,5 +11,5 + 7,9 + 6,9 +1o,7 animalier +15,9 +15,8 + 7,7 +13,0 + 7,0 + 6,2 +10,9 Prisreglerings-
priser
(PR-index) +15,4 +16,3 + 7,2 +12,8 + 5,0 + 5,1 +10,3 vegetabilier +12,4 +12,4 +10,5 +lO,7 + 2,8 + 3,6 + 8,7 animalier +16,3 +l7,4 + 6,2 +l3,3 + 5,6 + 5,5 +10,7 Avräknings-
priser
(A-indexl +11,5 + 9,4 + 6,3 + 6,9 + 2,6 + 4,8 + 6,9 vegetabilier +ll,8 +ll,0 + 9,8 + 7,6 + 0,6 + 0,3 + 5,9 animalier +11,5 + 9,0 + 5,3 + 6,9 + 3,1 + 6,2 + 7,0 Produktions— medels-
priser
(PM-index) +12,6 +10,4 +10,4 + 8,1 + 6,3 + 1,9 + 8,3
Som framgår av tabellen har priserna under perioden 1981-1986 Prop. 1986/87 146 ökat mest i konsumentledet medan prisutvecklingen varit lägst i producentledet. Vid jämförelser av prisutvecklingen i olika led
bör beaktas att ändringar i mervärdeskatt och livsmedelssubventioner inverkar. Även inhemska
avsättningsförhållanden har haft betydelse. Den minskade konsumtionen, ökad produktion och fallande priser på världsmarknaden och därmed ökade exportkostnader har under perioden bidragit till den förhållandevis låga ökningstakten i producentpriserna. Under 1986 har dock, som nämnts, balansen mellan produktion och konsumtion förbättrats.
Räknat under kalenderåret 1986 (december 1985 - december 1986) steg den allmänna prisnivån i konsumentledet med 3,3 %. De jordbruksprisreglerade livsmedlen ökade under samma period med 5,3 % i konsumentledet. I det led där prisregleringen verkar (prisregleringsledet) steg priserna med 4,7 %. Priserna på jordbrukets produktionsmedel minskade med 0,2 % medan producentpriserna steg med 4,3 %. Den stora skillnaden mellan kostnadsökningarna i jordbruket och avräkningsprisernas utveckling kan bl a förklaras av s k eftersläpningseffekter som uppstår beroende på att kostnadsökningar kompenseras i efterhand. Nedgången i jordbrukets produktionskostnader påverkar därför främst priserna under 1987.
På den internationella marknaden sjönk livsmedelspriserna (mätt
enligt det 5 k världsmarknadsprisindex VM-indexl under 1986 med 10 %.
'Jl I J
JN:s utgångspunkter är 1985 års livsmedelspolitiska beslut med de mål och medel som finns angivna däri. Avvägningen mellan de olika målen - produktionsmålet med frågan om rimlig marknadsbalans, inkomstmålet och konsumentmålet - innebär alltid vissa konflikter. JN:s förslag får därför ses som en sammanvägning av dessa olika, delvis motstridiga mål.
Dessutom har beaktats överenskommelsen mellan regeringen och LRF i november 1986.
3.1 Prisregleringens allmänna konstruktion JN föreslår en ettårig prisregleringsperiod enligt följande.
Kompensationsbeloppet för det första halvåret har bestämts i de nu aktuella överläggningarna och läggs ut per den 1 juli 1987. Den 1 januari 1988 föreslås en s k ventil som innebär att prisjusteringar skall ske om utvecklingen av PM-index under tiden januari - september 1987 överstiger 2,0 %.
Beloppet per den 1 juli 1987 fördelas ut i form av prishöjningar på olika produkter nu. JN bör dock få möjlighet att göra vissa modifieringar i fördelningen i maj/juni 1987. Om ventilen utlöses skall beloppet per den 1 januari 1988 fördelas i november 1987.
Belopp per den 1 juli 1987
Enligt förslaget skall jordbruket och förädlingsindustrin den 1 juli 1987 tillföras ett belopp om 675 milj kr som får tas ut i form av prishöjningar. JN föreslog hösten 1986 att 50 milj kr av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen skulle anslås för budgetåret 1986/87 att användas för utbyteshandel för kött och
fläsk. Motsvarande belopp föreslås nu utgå av lnförselavgiftsmedel från import av kött och fläsk för budgetåret 1987/88 under förutsättning att motsvarande export ägt rum och att införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tillgodosetts inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oförutsedda ändamål. Härutöver föreslås jordbruket nu tillerkännas ytterligare 25 milj kr av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för utbyteshandel med kött och fläsk, vilka enligt senast gjorda beräkningar är tillgängliga av medel under budgetåret l986/87. Dessa medel bör få användas under budgetåret 1987/88.
Kostnadskompensation till jordbruket
Till grund för de nu avslutade överläggningarna har legat uppgifter om kostnadsutvecklingen i jordbruket under perioden september 1986 - januari 1987, som enligt PM-index uppgått till 1,7 % motsvarande ett belopp om 286 milj kr. För den lejda arbetskraften har kostnaderna t o m 1 februari 1987 beaktats.
Frågan om belopp för korrigering för fodermedelsavgifter föreslås tas upp då definitiva uppgifter om influtna avgiftsmedel under l986/87 föreligger.
Inkomstkompensation till jordbruket
Som utgångspunkt för inkomstkompensationen till jordbruket har legat bl a uppgifter om löneavtal och ändrade sociala avgifter under 1987. Dessutom har en avstämning skett av det
a contobelopp om 50 milj kr som jordbruket tillfördes den 17 november 1986 som kompensation för ändrade regler för uttag av egenavgifter.
Kostnadskompensation till förädlingsindustrin Kostnadskompensationen till förädlingsindustrin har bl a baserats på kostnadsutvecklingen enligt mejeri- och slakteriindex under tiden den 1 september 1986 - 1 februari
1987. Av det belopp som den 1 juli 1987 skall tillföras avser 150 milj kr preliminär kompensation för kostnaderna inom förädlingsindustrin.
När den faktiska kostnadsutvecklingen enligt bokföringsmaterial för 1987 föreligger (våren 1988) bör parterna åter kunna få ta upp ersättningen till förädlingsindustrin under 1987 till prövning.
I höstens överläggningar var parterna överens om att ett
a contobelopp om 185 milj kr skulle tillföras förädlingsindustrin för regleringsåret l986/87. JN föreslår att detta belopp nu skall anses slutligt reglerat.
LJ b.) Kompensationsbelopp per den 1 januari 1988
Parterna har enats om en s k ventil per den 1 januari 1988 med följande konstruktion.
Om kostnadsutvecklingen i jordbruket mätt enligt PM-index under perioden januari - september 1987 ej överstiger 2,0 % skall inga prisjusteringar ske den 1 januari 1988.
Överstiger indexutvecklingen 2,0 % skall jordbruket tillerkännas ett a conto-belopp om 350 milj kr avseende kostnadskompensation september 1987. Av detta belopp beräknas 300 milj kr som kompensation till jordbruket medan 50 milj kr avser kompensation för kostnaderna i förädlingsindustrin.
Om den s k ventilen utlöses skall också en definitiv korrigering göras för influtna fodermedelsavgifter under l986/87 per den 1 januari 1988. I annat fall skall en korrigering göras inför den 1 juli 1988. Om korrigeringen görs per den 1 juli 1988 skall den eftersläpning som uppstått sedan den 1 januari 1988 beaktas i form av ett engångsbelopp.
4 PRISÄNDRINGAR FR 0 M DEN l JULI l987 Prop
Det belopp som jordbruket och förädlingsindustrin som en följd av detta förslag skall tillföras i form av prishöjningar den 1 juli 1987 uppgår således till 675 milj kr. Därtill kommer som tidigare nämnts, ett belopp om 25 milj kr i form av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
Som en följd av uppgörelsen per den 17 november 1986 föreslog JH ett belopp att fördela ut i fomn av prishöjningar på produkter som uppgick till sammanlagt 466 milj kr. I den summan ingick bl a vissa engångsbelopp vilka senare skulle dras av.
Efter korrigering för dessa engångsbelopp samt med tillägg för 25 milj kr för finansiering av djurens hälso- och sjukvård skall 429 milj kr nu tas ut i form av prishöjningar på marknaden som en följd av regeringens uppgörelse med LRF. Om den föreslagna fördelningen från den 17 november 1986 (466 milj kr) bibehålls återstår sålunda ytterligare 638 milj kr att fördela ut på olika produkter per den 1 juli 1987 (675+429-466=638). Som nämnts kan denna fördelning under vissa ändrade förutsättningar komma att modifieras i maj/juni 1987. Härutöver kommer att basen för uttag
av fömnalningsavgifter enligt tidigare beslut skall utvidgas vilket beräknas motsvara ett belopp om ca 10 milj kr.
Av följande tabell framgår d_e1_s_ JNs förslag i november 1986 till fördelning av 466 milj kr, gglg_förs1ag till fördelning av de ytterligare 638 milj kr, som skall fördelas ut enligt den nu aktuella överenskommelsen och dels de totala höjningarna av
partipriserna den 1 juli 1987.
Tabell 1. den 1 juli 1987
Förslag november 1986 Ore/kg
Förslag april
Av regeringens uppdrag framgår att jordbruksnämnden skall redovisa behovet av fortsatta åtgärder för produktionsanpassning.
Statsmakterna har i olika sammanhang slagit fast att en produktionsanpassning är nödvändig för att återställa lönsamheten i jordbruket. Dmställningsprocessen bör ske med hänsyn till den enskildes ekonomiska och sociala trygghet.
I jordbruksnämndens skrivelse den 3 april 1986 till regeringen med förslag till jordbruksprisreglering under l986/87 framfördes som jordbruksnämndens och delegationernas uppfattning att man tidigare varit eniga om att förorda vissa selektiva åtgärder för produktionsanpassning. Åtgärderna borde dock vara tidsbegränsade eftersom de - om de permanentas - har en tendens att medföra komplicerade detaljregleringar vilka på sikt verkar effektivitetshämmande.
Nedan följer en produktvis redovisning av vilka åtgärder som verkar f n. Gällande beslut om hur länge dessa åtgärder skall verka redovisas också. Flera av dessa åtgärder administreras i stor utsträckning av lantbruksverket. Samråd har ägt rum med lantbruksstyrelsen i dessa frågor (se bilaga).
Som berörs närmare i avsnitt 9 avser JN att tillsammans med
berörda parter gå igenom frågor rörande produktionsanpassning.
Investeringsförbud
Enligt beslut av riksdagen gäller ett tillfälligt investeringsförbud sedan den 21 april 1983. Beslutet innebär ett temporärt förbud mot ny—, om- eller tillbyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin eller fjäderfä. Förbudet gällde ursprungligen till och med den 30 juni 1984. Genom rikdagsbeslut våren 1984, 1985 resp 1986 har lagen förlängts ett år i sänder och gäller fram till och med den 30 juni 1987.
Prop
Dispens från nybyggnadsförbudet kan lämnas om det finns Prop särskilda skäl. De lämnade dispenserna har till övervägande del
avsett investeringar i mjölkproduktion. Nettoförändringen av antalet stallplatser till följd av lämnade dispenser har varit
begränsad.
Vid en bedömning av den effekt som nybyggnadsförbudet har bör hänsyn tas till att investeringsbenägenheten varit förhållandevis låg under den period som lagen varit i kraft. Det bör vidare påpekas att lagen ej omfattar ändring av inredning i ett befintligt djurstallsutrymme.
I sammanhanget kan även nämnas att en svaghet i lagstiftningen är att den inte förhindrar insättning av djur i stallar som stått oanvända även under en lång period. Vidare har den förhållandevis ringa påföljden för investeringar kunnat innebära att investeringar kommit till stånd utan dispens. Enligt de erfarenheter lantbruksstyrelsen kunnat inhämta har detta inte förekommit annat än i undantagsfall.
JN föreslår att det tillfälliga investeringsförbudet i animalieproduktionen avvecklas fr o m den 1 juli 1987 för samtliga produktionsgrenar utom för fläskproduktionen. I fråga om mjölk tillgodoses behovet av produktionsanpassning tills vidare genom tvåprissystemet. När det gäller fläsk bör förbudet förlängas ytterligare ett år för att underlätta produktionsneddragningen och därefter avskaffas. För en sådan förlängning talar också de betydande investeringsreserver som är tillgängliga för uttag under regleringsåret 1987/88. JN föreslår att statsmakterna prövar om dessa reServer kan få tas i anspråk även för investeringar som ej berör jordbruksproduktionen. I fråga om ägg anser JN, liksom lantbruksstyrelsen, att motiven för en förlängning med ett år är betydligt svagare än för fläsk.
.1986w7zl46
Konsumentdelegationen har i detta sammanhang avgett särskilt yttrande. LRF har reserverat sig. Reservationen och det särskilda yttrandet bifogas.
Avvecklingsersättning
Avvecklingsersättning kan utgå till mjölkproducenter, specialiserade nötköttsproducenter och smågrisproducenter.
Avvecklingsersättning för mjölkproducenter utgår till producenter mellan 60 och 65 år för att dessa skall upphöra med mjölkproduktion. Enligt gällande beslut får nya producenter
ansluta sig till systemet t o m kalenderåret 1988. Detta innebär att systemet kommer att dra kostnader t o m år 1993.
Effekterna av avvecklingsersättningen till mjölkproducenter beror av hur stor andel av producenterna som skulle ha slutat även utan ersättning. Det går inte att göra några säkra uttalanden härom. Att ca hälften av producenterna ansluter sig redan vid 60 år innebär rimligen att ersättningen har stor betydelse. Utan ersättning borde avgången av 60 - 64 åringar varit jämnare fördelad och med viss förskjutning mot de äldre årsklasserna. Avvecklingsersättningen är numera så känd att man kan utgå ifrån att praktiskt taget alla producenter som slutar mellan 60 och 65 år och inte får någon efterträdare söker och beviljas ersättning.
I fråga om specialiserade nötköttsproducenter utgår avvecklingsersättning till dem som producerat minst motsvarande 20 ungnöt per år från inköpta kalvar. Produktionen skulle vara helt avvecklad den 31 december 1986. Ersättning utgår under 4 år. Detta innebär att systemet drar kostnader t o m 1990.
Avvecklingsersättning utgår till smågrisproducenter betalas ut i tre år till producenter födda 1922-1926 och i ett år till producenter födda 1921 eller tidigare. Produktionen skulle upphöra under 1986 och systemet drar således kostnader t o m 1989.
Prop.]986/87zl46
Effekten av ersättningarna är svår att mäta eftersom man inte vet hur många som skulle ha slutat med produktionen utan ersättning. Den kortsiktiga effekten kan antas vara god genom att anslutna producenter tvingades sluta omgående. Den långsiktiga effekten däremot är mindre då många av de anslutna företagarna förmodligen skulle ha slutat även utan ersättning.
Parterna föreslår oförändrade regler för avvecklingsersättningen till mjölkproducenter. Avvecklingsersättning till kött— och smågrisproducenter var (i motsats till avvecklingsersättning till mjölkproducenter) möjlig att söka endast tillfälligt våren l986. Nya producenter kan därför inte komma in i systemet.
Tvåprissystem för mjölk
Under tiden den 1 juli 1985 t o m den 30 juni 1988 pågår försöksverksamhet med tvåprissystem för mjölk. Systemet är frivilligt och innebär i princip att mjölkproducenten erhåller hemmamarknadspris för den andel av produktionen som kan avsättas på den svenska marknaden. För eventuell överskjutande kvantitet erhålls världsmarknadspris. Innan beslut om förlängning fattas skall försöksverksamheten utvärderas. Detta bör ske snarast och i god tid före den 1 juli 1988.
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har i överläggningarna angivit att frågan om tvåprissystemet för mjölk förusätts bli föremål för överläggningar direkt med regeringen.
Tilfälligt räntestöd betalades ut åren 1980 — 1985 till mellan ca 1 100 och 2 650 företag årligen. De totala beloppen var följande.
År 1980 l981 1982 l983 l984 l985
Milj kr Zl 72 57 35 30 30
Enligt reglerna skall - efter 5 år - hälften av beloppen avskrivas och hälften förräntas och återbetalas under en lO-årsperiod. Uppskov med återbetalning (och avskrivning) har skett två gånger. Om nytt uppskov inte beviljas så skall hösten 1987 beloppen avseende åren 1980 - 1982 förfalla, dvs totalt ca 150 milj kr varav ca 75 milj kr skall betalas ränta på och amorteras.
Lantbruksstyrelsen har tidigare föreslagit att uppskov med återbetalning och avskrivning av räntestödslån beviljas till 1990. (Rapport oktober 1985: "Högt skuldsatta jordbrukares situation, etableringsstöd, regionalt rationaliseringsstöd".) Situationen har inte förändrats sedan rapporten skrevs varför lantbruksstyrelsen bedömer att uppskov fortfarande är mycket angeläget för många företag.
Nya medel för räntestöd erfordras inte. En liten del återbetalas fortlöpande till följd av att företag säljs eller avvecklas på annat sätt.
De överläggande parterna har i enlighet med lantbruksstyrelsen förslag enats om att skjuta på tidpunkten, då amortering och erläggande av ränta för lånedelen bör påbörjas, till regleringsåret 1988/89.
Prop.]986/871146
Etableringsstöd
Etableringsstöd infördes den 1 juli l982 för att underlätta för lantbrukare utan stort eget kapital att etablera sig. Efter den 1 juli 1985 har inga nya etableringsstöd beviljats. Härefter har medel bara anslagits till redan anslutna företag. Även etableringsstödet kan sägas vara ett slags räntestöd eftersom stöd utgår för den del av räntekostnaden som överstiger 10 % av godkänd låneskuld. Det 6:e och 7:e året höjs räntenivån till
ll % och det 8:e året till 12 %. Efter det 8:e året avskrivs den del av etableringsstödet som avser inventarier och driftskapital. Den del som avser fastighetsförvärv skall återbetalas — vanligen med hjälp av garantilån.
Ca 1 750 företag har etableringsstöd. Utbetalningarna har uppgått till följande belopp.
Budgetår 1982/83 l983/84 1984/85 1985/86 Mllj kr 12 25 30 44 Andra halvåret 1986 utbetalades ca 17 milj kr.
Prognoser över kommande utbetalningar är osäkra eftesom ändring av låneräntorna slår igenom med stor marginaleffekt.
Parterna har enats om att medel tillsvidare endast bör anslås för stöd till de jordbrukare som redan anslutits till stödformen. Vid oförändrad räntenivå bedömer lantbruksstyrelsen medelsbehovet för l987/88 till knappt 30 milj kr.
Budgetåret 1986/87
För låginkomstsatsning m m inom jordbruket för budgetåret l986/87 uppgår hos JN fonderade medel från tidigare år, anvisade medel och beräknat utfall till följande belopp, milj kr. 1985/87 Ingående Anvisade Beräknat Utgåerde balans, medel, utfall, balans, milj kr milj kr milj kr milj kr
Leveranstillägg
för mjölk - 95 95 - Avbytarverksamhet 721 1342 144 622 Företagshälsovård - 21 21 — Socialförsäkrings-
skydd 203 90 87 206 Tillfälligt räntestöd l4 — - - Produktionsanpassning _42 _25 142 ___ Summa 338 435 496 277 ll Fonderat hos Lantbrukets Avbytartjänst AB. 2) Härtill kommer 30 milj kr fran införselavgifter
från 1985/86.
Budqetåret 1987/88
JN har i anslagsframställningen för budgetåret l987/88 föreslagit att oförändrat 435 milj kr anvisas till låginkomstsatsning m m.
JN och delegationerna har enats om att föreslå följande fördelning av anslaget.
Prop .1986/87zl46
1987/88 Ingående Anvisade Prop. l986/87:146 balans, medel,
milj kr milj kr
Leveranstillägg
för mjölk - 90 Avbytarverksamhet 621 150 Företagshälsovård - 2l Socialförsäkrings—
skydd 206 90 Tillfälligt räntestöd 0 Produktionsanpassning __9 _84_ Summa 277 435
11 Fonderat hos Lantbrukets Avbytartjänst AB. Härtill kommer 30 milj kr fran införselavgifter från 1985/86.
Eventuella besparingar eller överskridanden beträffande beloppen för leveranstillägg bör liksom tidigare få tillföras resp avgå från beloppet för avbytarverksamhet. Dessutom bör eventuella överblivna medel för produktionsanpassningsåtgärder m m och återbetalda medel avseende räntestöd få användas för övriga ändamål inom anslagsposten.
& IHFÖRSELAVGIFTSHEDEL M M FÖR l987/88
Storleken av de medel som kommer in genom införselavgifter m m för regleringsåret l987/88 beror på importens storlek, världsmarknadsprisernas utveckling och på de eventuella
ändringar i avgiftssatserna som kan ske l987—07-Ol och l988-Ol-01.
Beräkning för l987/88 i sammandrag
Milj kr Inkomster 1 288,0 Utgifter - Fettvaruavgifter till Sveriges oljeväxtintressenter (SOI) - utbyteshandel ./. 545,0 - lnförselavgifter för brödsäd m m till Svensk spannmålshandel (SSH) - utbyteshandel ./. 45,0 Kvarstår införselavgifter till den s k fördelningsplanen 698,0 - Fördelningsplan - riksdagens beslut 267,2 - belopp motsvarande influtna införsel- avgifter på fodermedel 200,0 ./.467,2 - Ändamål utanför fördelningsplanen ./.159.9 Beräknat resultat + 70,9
Fördelningsplanen för l987/88 föreslås uppta samma belopp som för l986/87 dvs 267,2 milj kr plus beloppet av inflytande avgifter för fodermedelsimporten enligt ovan beräknade till
zoo,o milj kr, alltså totalt 457,2 milj kr. Liksom hittills blir det definitiva beloppet beroende av de verkliga intäkterna av införselavgifter på fodermedel.
JN vill här anmäla att bl a mot bakgrund av de riksdagsbeslut som föreligger har nämnden för avsikt att inför den period som börjar den 1 juli 1988 ta upp frågan om den s k fördelningsplanens storlek.
Med hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte ansetts möjligt att nu lägga fram någon plan för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. Jordbruksnämnden avser att återkomma med ett förslag till preliminär fördelning senare under våren l987. Ett sådant förslag avges i samband med att förslag lämnas till gränsskydd m m fr o m den 1 juli 1987. Det förutsätts härvid att nämnden liksom hittills skall kunna jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till förfogande. Vidare förutsätts att, liksom hittills, Svensk Spannmålshandel får tillföras införselavgifter för viss s k utbyteshandel med brödsäd. Det förutsätts även att Sveriges Oljeväxtintressenter av inflytande fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja får tillföras medel för en kvantitet som motsvarar fettinnehållet i den svenska oljeväxtskörden. Dock får ej mer pengar överföras än vad som skulle motsvara fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet.
Vad avser ändamål utanför fördelningsplanen (utomramsmedel, 159,9 milj kr) lämnar jordbruksnämnden följande förslag.
För utbyteshandel nötkött. öststaterna beräknas 40 milj kr. För utbyteshandel med kött och fläsk föreslås som tidigare nämnts att 50 milj kr utgår av införselavgiftsmedel från import av kött och fläsk under förutsättning att motsvarande export ägt
rum och att införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tillgodosetts inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oförutsedda ändamål.
Som tidigare nämnts föreslås vidare att jordbruket nu tillerkänns ytterligare 25 milj kr av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för utbyteshandel med kött och fläsk vilka enligt senast gjorda beräkningar är tillgängliga av medel under budgetåret l986/87. Dessa medel från l986/87 bör få användas under budgetåret l987/88.
Pristillägg får- och lammkött. Jordbruksnämnden föreslår ett oförändrat pristillägg på 330 öre per kg vilket beräknas motsvara en utgift för l987/88 på 17 milj kr.
Nämnden har efter samråd med SMAK och lantbruksstyrelsen
beräknat SMAKzs medelsbehov enligt de direktiv som gäller för de statliga myndigheternas anslagsframställningar. Nämnden föreslår
att SMAK tilldelas högst 4 668 000 kr för den officiella kontrollen och 1 480 000 kr för upplysningsverksamheten.För löneökningar under l986/87 som inte beaktades i föregående års anslagsframställning föreslås ett tilläggsanslag för l986/87 på 248 000 kr. Frågan om kvalitetsarbetet på matpotatisområdet avser JN att ta upp i anslutning till uppdraget om kvalitetsbetalning.
Jordbruksnämnden har i skrivelse till regeringen den 23 februari 1987 föreslagit att nämnden får disponera högst 0,5 milj kronor av l986/87 års utomramsmedel för information till odlare och förpackare om hur mekaniska skador för matpotatis kan undvikas. Det är angeläget att beslut i denna fråga kan tas inom den närmaste tiden så att informationen kan komma igång redan till färskpotatiskampanjen i juni 1987. Även för regleringsåret 1987/88 föreslås att 0,5 milj kr får disponeras för nämnda ändamål.
Bidrag till stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande. Jordbruksnämnden föreslår ett oförändrat bidrag på 250 000 kr.
Stödet till maltproduktionen. Jordbruksnämnden föreslår ett anslag på 1 milj kr för l987/88.
Sveriges exportråd. Med hänsyn till pågående produktionsanpassning inom jordbruket anser JN att det är angeläget att man söker bearbeta exportmarknaderna för bl a förädlade livsmedel. Delvis utförs detta arbete inom
exportrådet. JN föreslår därför ett oförändrat belopp av 2 milj kr till exportrådet.
Vidare har regeringen i budgetpropositionen 1986/87 föreslagit att viss del av kostnaderna för djurens hälso— och sjukvård samt statistik på jordbrukets området skall finansiseras av utomramsmedel.
Med hänsyn till de oundvikliga svängningarna i inflödet av införselavgifter föreslår jordbruksnämnden att en likviditetsbuffert i form av en oförändrad rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande. Krediten bör, i den mån införselavgifter inte står till förfogande, kunna användas för finansiering av ändamål utanför fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Krediten får ej utan regeringens särskilda medgivande användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.
Huvudsaklig medelsdispostion av införselavgiftsmedel m m Prop. l986/87:146 regleringsåren 1985/86 - 1987/88
1985/86 1986/87 1987/88 tkr tkr prel tkr prel Inkomster Ärter och bönor (för människoföda) 969 1 000 1 000 Potatis 5 755 7 000 5 000 Stärkelse och stärkelseprodukter 13 148 13 000 13 000 Malt 8 934 10 000 8 003 Sällskapsdjursfoder 18 295 22 000 22 000 Fettravaror och fettvaror 465 506 546 000 546 000 Rag och vete m m 49 192 45 000 45 000 Mjölk och mejeriprodukter m m 128 005 140 000 140 000 Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä) 217 975 270 000 300 000 Agg och äggprodukter m m 7 016 10 000 8 000 Ränta 2 254 16 370 - Summa 917 049 1 080 370 1 088 000 Fodermedel 272 635 200 000 200 000 Summa 1 189 684 1 280 370 1 288 000 Utgifter Utbyteshandel Sveriges oljegäxtintressenter 461 922 545 000 545 000 Svensk spannmalshandel 49 192 45 000 45 000 Summa 511 114 590 000 590 000
1985/86 1986/87 1987/88
tkr tkr prel tkr prel Utgifter Av medel inom fördelningsplanen Svensk spannmålshandel 224 324 86 000 Sveriges potatisintressenter 27 500 27 500 Sveriges oljeväxtintressenter 0 0 Svensk kötthandel 4 000 4 000 Svensk kötthandel, utbyteshandel O 0 Föreningen för mejeriprodukter 30 000 161 0001 Svensk ägghandel 66 000 52 0002 Regleringskassan för fågelkött 3 000 3 000 Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige - mjölk 45 500 45 500 - kött 5 000 5 000 - ägg 1 700 1 700 Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete 13 000 13 500 Djurhälsovård, kontrollverksamhet mm 29 300 32 300 Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter 4 500 6 000 Stöd till odling av bruna bönor - 1 700 Stöd till odling av vallväxtfrö 8 000 8 000 Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 500 500 Sveriges exportråd 2 000 2 000 Sveriges potatisodlares riksförbund 2 780 2 780 Reserv till JNs förfogande 72 7313 14 720 Summa (införselavgifter på foder— medel + 267,2 milj kr) 539 835 467 200 467 200
1) 130 Mkr + extra 105 Mkr ./. 74 Mkr till Spannmålsregleringen. 2) 62 Mkr ./. 10 Mkr till spannmålsregleringen 3) Av 1985/86 års reserv på 72, 7 Mkr har beslutats att 25 milj kr skall tas i anspråk för ytterligare kostnader avseende foderstödet till norra Sverige. Vidare avses 30 milj kr överföras till särskilda låginkomståtgärder.
Av medel utanför fördelningsplan
Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Bidrag till stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande Bidrag till fraktkostnader för mjölk 0 grädde Minskning av mekaniska skador pa matpotatis3 Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd Ränta på lån från riksgäldskontoret Djurhälsovård Lantbruksstatistik
Summa Summa utgifter
Återbetalning av lån från rörlig kredit
Saldo vid utgångeno av resp regleringsar
1985/86
tkr
34 000 45 519 17 027
5 684
475
300
1 000 1 500 4 530
0 O
110 035
1 160 984
28 700
1986/87 1987/88 tkr prel tkr prel 40 000 40 000 75 0001 50 0002 17 000 17 000 5 790 +248 6 148 250 250 500 0 500 500 2 000 1 000 2 000 2 000 2 240 o o 17 000 0 M 145 523 159 898 1 202 728 1 217 098
+ 77 6424 + 70 9024
l) Särskilt reggringsbeslut krävs för gtbetalning. Av beloppet föreslås 25 milj kr fa användes under budgetaret 1987/88. 2) Särskilt regeringsbeslut krävs för utbetalning. 3 I skrivelse till regeringen l987-02-23 har föreslagits att
medel anslås för 1986/87
4) Disposition efter särskilt regeringsbeslut.
Ersliminära inlösenptiee: ge: den 1 9283? tö: spannmåh
Vete” 130 = fjolårets def pris Råg 128 + 4 kr/100 kg jämfört med fjolårets def pris Korn 117 = fjolårets definitiva pris Havre 111 = fjolårets definitiva pris
* För kvalitets vete föreslås tillägget oförändrat till 4 kr/lODkg.
Eögmal 11" 192819 if &
Fömnalningsavgiften föreslås höjas med 10 kr/lOO kg till 110 kr/lOO kg för vete och 106 kr/lOO kg för råg. För kvalitetsvete blir avgiften 108 kr/100 kg. Bemyndigandet angående den högsta förmalningsavgift som nämnden får ta ut föreslås höjd till 130 kr/lOO kg.
I skrivelse från regeringen den 19 december 1985 erhöll JN i uppdrag att bl a årligen utvärdera de anpassningsåtgärder som jordbruket vidtar för att samhällets delansvar i finansieringen av överskottsproduktionen skall kunna upphöra. Genom tillsättandet av den s k spannmålsgruppen har JN uppfattat att detta uppdrag ej längre är giltigt. Däremot anser JN självfallet att nämnden har ansvaret för att finna lämpliga medel för spannmålsregleringens finansiering under 1987. Till frågan om 1988 års skörd får JN återkomma när denna fråga blir aktuell.
Vid utgången av regleringsåret 1985/86 uppgick det akcumulerade underskottet i spannmålsregleringen till 555 Mkr. Därefter har staten efter uppgörelse med LRF tillskjutit 250 Mkr. Resterade
underskott skall jordbruket amortera under en fyraårsperiod. Med anledning härav bör det utgående underskottet i svensk spannmålshandel få uppgå till högst 230 Mkr per 30 juni 1988.
9.3 Förmalningsavgiften för korn och havre
JN utformar f n ett system för uttag av fömnalningsavgift för korn och havre för human konsumtion med undantag för malt. Enligt branschen kan inte samma system som för vete och råg
användas eftersom det skulle leda till konkurrenssnedvridande effekter mellan olika kvarnar. JN avser att återkomma i frågan
senare i vår i samband med skrivelse om gränsskydd m m.
Parterna är överens om att frågan om en höjning av förmalningsavgiften för korn och havre enligt steg 2 i regeringens uppgörelse med LRF den 10 november 1986 bör tas upp vid överläggningarna våren 1988.
För matpotatis föreslås mittpriser och prisgränser fr o m 1 juli 1987 enligt följande veckoindelning. Mittpris och prisgränser avser en nedre storleksgräns på 35 mm.
JN hemställer om bemyndigande att justera mittpris och prisgränser när annan nedre storleksgräns tillämpas i prisnoteringssystemet eller pga ändringar i reglerna för kvalitetsbedömning av matpotatis.
Period Mittpris Prisgränser, kr/100 kg 5/ 7 - 8/11 84,50 78,00 - 91,00 9/11 - 22/11 91,00 84,50 - 97,50
23/11 — 6/12 97,50 91,00 - 104,00 7/12 - 27/12 102,50 96,00 - 109,00 28/12 - 10/1 104,50 98,00 - 111,00 11/1 - 7/2 106,00 99,50 - 112,50 8/2 - 13/3 108,50 102,00 - 115,00 14/3 - l7/4 112,50 106,00 - 119,00
18/4 - 8/5 117,50 111,00 - 124,00 9/5 — 4/7 121,50 115,00 - 128,00
Prop.]986/87zl46
Frågan om ändringar av fodermedelsavgifterna behandlas av JM:s plenum. Ändringar i fodermedelspriser och -avgifter korrigeras via regeln för korrigering för inflytande fodermedelsavgifter. Effekterna för jordbrukarna och konsumenterna av sådana ändringar skall tas upp vid överläggningarna våren 1988. I samband härmed bör också redovisas hur den extra höjning av fodermedelsavgifterna som gjordes 1982/83 och det avdrag om 20 milj kr som gjordes 1983/84 har påverkat konsumentpriserna.
Det bör åter understrykas att det är angeläget att åtgärder snarast vidtas i syfte att åstadkomma ett enhetligt gränsskydd för fodermedel. En sådan åtgärd är också ett aktivt stöd för arbetet med att förbättra livsmedlens kvalitet.
9.6 Effekter av sänkta priser på matärter
Parterna är överens om att de sänkta priserna på matärter har beaktats i det fördelningsförslag som presenteras.
Fr o m den 1 juli 1982 uttas en prisregleringsavgift på handelsgödsel. JN begärde vid dess införande bemyndigande att få ta ut avgift på varor som bedömdes kunna användas som handelsgödsel. Sedan dess har avgiften höjts i flera omgångar. Det föreligger därför risk för att en övergång kan ske till andra varor som också kan användas som handelsgödsel. Därmed kan snedvridningar i konkurrensen uppkomma mellan produkter och även mellan företag på marknaden. JN bedömer att prisregleringsavgift bör få tas ut på ytterligare ett antal varuområden. Jn kommer givetvis inte att ta ut avgift i dessa fall förrän tillräckligt starka skäl föreligger.
JH föreslår att ett tillägg görs i lagen (1957:34o) om prisreglering på jordbrukets område. Förslag till ändring bifogas (bilaga).
JN vill i detta sammanhang informera regeringen om de skillnader som har uppstått i omfattningen av varor för vilka prisregleringsavgift resp. miljöavgift tas ut.
Här miljöavgiften på handelsgödsel infördes på kväve och fosfor anslöt avgiftsuttaget till de varor som då var belagda med prisregleringsavgift. Sedan dess har JN tagit in följande varor under prisregleringsavgift.
Den 9 november 1985 infördes prisregleringsavgift på varor som går under tullstatistiskt nummer;
25.10. Naturliga kalciumfosfater, naturliga
kalciumaluminiumfosfater, apatit och fosfatkrita: lDD omalda
900 andra slag
Den 1 juli 1986 infördes prisregleringsavgift på varor som går under tullstatistiskt nummer;
28.16. Ammoniak, vattenfri eller i vattenlösning: 100 förtätad 900 annan
På ovan angivna varor uttas för närvarande inga miljövgifter.
9.8. Borttagande av mittpris och prisgränser för heläggpulver
Hela skalägg och heläggpulver är den enda animaliska produktgrupp där både råvaran och den förädlade varan åsätts mittpris och prisgränser. Äggråvaran till heläggpulver ingår i den kvantitet skalägg som finns med i underlaget för fördelning på produkter av totalbeloppet till jordbruket.
Varans värdevolym uppgår till ca 63 milj kr. Jämfört med t ex ' styckade fläsk- och köttdetaljer, som inte åsätts mittpris och prisgränser vilkas värdevolym uppgår till ca 10 miljarder kr är heläggpulvrets värdevolym liten.
JN föreslår med hänsyn till att regleringen där så är möjligt bör begränsas samt volym- och värdemässiga skäl att
prisgränssystemet tas bort för heläggpulver. Endast gränsskyddet bör bibehållas för produkten.
9.9. Buffertzoner för nötkött och fläsk
Sedan regleringsåret 1985/86 tillämpas för nötkött och fläsk ett system utan buffertzongränser och med prisgränser motsvarande 95 % resp 105 % av mittpriserna.
Enligt JNs mening bör detta system gälla även fortsättningsvis. 9.10 Finansiering av djurens hälso- och sjukvård
Enligt den överenskommelse (1986-11-17) som träffades mellan företrädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation skall jordbruket fr o m den 1 juli 1987 kollektivt finansiera ytterligare 25 milj kr av djurens hälso- och sjukvård. Jordbrukets kompensationsram skall fr o m samma datum höjas med motsvarande belopp (se avsnitt 4).
Beloppet föreslås finansiseras via regleringskassorna och fördelas utifrån respektive produktionsgrens andel enligt normkalkylen. Detta innebär att mejeriregleringen skall bidra med 52 % eller 13 milj kr, kött- och fläskregleringen med 40 % eller 10 milj kr, äggregleringen med 5 % eller 1,25 milj kr och fjäderfäregleringen med 3 % eller 0,75 milj kr.
Hänvisningar till S9-9
Vikten av fortsatta insatser på kvalitetsområdet bör understrykas. Detta gäller såväl i fråga om kvalitetsbetalningen för jordbruksprodukter där JN nyligen lämnat en rapport till regeringen som djurskydds— och miljöaspekter bl a burutrymmen för värphöns. Den senare frågan utreds f n av lantbruksstyrelsen.
Under perioden har förutsatts att ett antal frågor blir föremål för ytterligare studier. Vid överläggningarna inför l988/89 får bl a frågor om reducering för exportproduktionens andel och kapitalkostnadernas behandling i normkalkylen åter tas upp. Vidare bör ett sådant material tas fram att ett indexbaserat system kan läggas till grund för diskussionerna om kostnadskompensationen till förädlingsindustrin. Härutöver bör beräkningar avseende modelljordbruk tas fram. JN erinrar om det uppdrag som statsmakterna ålagt nämnden att pröva regleringarna inom animalieområdet (inkl regleringsföreningarnas verksamhet) samt frågor om produktionsanpassning och produktionsbalans. Som information vill JN anmäla att en översyn av förhandlingsunderlaget kommer att ske under regleringsåret i syfte att åstadkomma förenklingar.
Prop.]986/87zl46
lD HEMSTÄLLAN Prop. 1986/87: 146
Med stöd av det nyss anförda hemställer JN att
1 det nu framlagda förslaget om
jordbruksprisregleringens allmänna utformning för perioden den 1 juli 1987 - den 30 juni 1988 godkänns,
2 förslaget om prisregleringspriser fr o m den 1 juli 1987 godkänns,
3 vid ändrade förutsättningar få inkomma med förslag till modifierade prisregleringspriser i maj/juni 1987
4 lagen (1967z340) om prisreglering på jordbrukets område ändras i fråga om prisregleringsavgiften på handelsgödsel
5 det tillfälliga investeringsförbudet inom fläskproduktionen förlängs att gälla ytterligare ett år,
6 förslaget angående ränte- och etableringsstödet inom
jordbruket godkänns,
7 förslaget om fördelning och användning av fonderade och anvisade medel för låginkomstsatsning m m inom jordbruket för budgetåren 1986/87 och 1987/88 godkänns,
8 få tillämpa ett prisgränssystem för nötkött och fläsk utan buffertzongränser och att prisgränserna Skall utgöra 95 respektive 105 % av mittpriserna,
9 vad nämnden anfört rörande användningen av regleringsmedel godkänns,
10 prisregleringen i övrigt under perioden den 1 juli 1987 _ 30 juni 1988 får tillämpas enligt hittills gällande principer
11 BESLUTSMENING
Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Arvidsson, Brangmo, Ekberg och Fringel efter föredragning av avdelningscheferna Sjöberg och Öjeheim, byråcheferna Lebert, Sandqvist, Hansson och Ågren samt avdelningsdirektören Higstrand, envar för sitt sakområde.
Reservation har avgetts av ledamöterna Arvidsson och Fringel vilket bifogaS. Ledamoten Alamaa ansluter sig till det särskilda yttrandet från konsumentdelegationen vilket också bifogaS.
/
//, ;);Å, I/i,pe_a fygéfaiffäåaiöy7 (;
Ingvar Lindström
/_.._ -.!- /,
"*..” /'i_ i. ,—1_,, 1.
,. _HånswL'ebert
Prop.]986/87:l46
(deCFbHdg(ll
Förslag till ändring i lagen (1967 340), prisreglering på jordbrukets område
l) naturliga kalciumfosfater, naturliga
kalciumaluminiumfosfater, apatit och fosfatkrita hänförliga till
tulltaxenummer 25.10, salpetersyra hänförlig till tulltaxenummer
28.09, fosforpentoxid och ortofosforsyra hänförliga till tulltaxenummer 28.10, ammoniak hänförlig till tulltaxenummer 28.16, natriumnitrat, kaliumnitrat pch magnesiumnitrat hänförliga till tulltaxenummer 28.39, kalium- och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)
hänförliga till tulltaxenummer 28.40 samt gödselmedel och andra produkter hänförliga till tulltaxenummer 31.01 - 31.05.
Lillltlt'l'l)iltl_21l .? PrOp. 1986/871 146
Reservation av Eskil Arvidsson och Viggo Fringel Jordbruksnämnden föreslår att investeringsförbudet skall upphöra att gälla från den 1 juli 1987 utom för fläskproduktionen. För fläskproduktionen föreslås en förlängning med ett år.
Vi anser att förbudet bör gälla tills vidare för både fläsk- och äggproduktionen. Motiven härför är följande.
Produktionsöverskott föreligger för båda produktionsgrenarna. För ägg är överskottet betydande. Lantbruksstyrelsen har för fläsk föreslagit en förlängning av förbudet bl a motiverat med att betydande belopp finns i investeringsreserverna. Vi anser att detta motiv gäller i lika hög grad för äggproouktionen.
Det är ett starkt konsumentkrav att uppfödning m m sker i former som ur konsumentsynpunkt är acceptabla. Lantbruksstyrelsen har bl a därför tillsatt en arbetsgrupp som skall se över frågOr rörande djurhälsan och djurmiljön liksom frågor kring kvaliteten
U . . . _ pa llvsmedelsråvarorna från anlmalleproduktlonen.
Förbättringar vad gäller djurmiljö m m kan innebära ändrade krav beträffande nybyggnad av djurstallar.
Enligt vår uppfattning är detta också ett motiv för att förlänga investeringsförbudet vad gäller fläsk- och äggproduktionen. Ett eventuellt slopande av investeringsförbudet bör enligt vår uppfattning prövas först när lantbruksstyrelsens översyn är klar.
Eskil Arvidsson Viggo Fringel
KONS UMENTDELEGAT IDNEN l987-04-10 Under/illum 3 Prop. 1986/87: 146
Särskilt yttrande av konsumentdelegationen
När förbudet mot investeringar i djurstallar infördes i april 1983 angavs att det skulle vara tillfälligt. Det har sedan förlängts ett år i taget. KDs principiella inställning är att kvantitativa detaljregleringar bör undvikas, eftersom de verkar hämmande för utveckling och förnyelse inom näringen. De bör i vart fall tidsbegränsas. Mot den bakgrunden och eftersom balansläget för animalier starkt förbättrats, föreslår KD att investeringsförbudet inte förlängs efter den 30 juni 1987.
LAN iöRUKSSirRELssv en Ulldcrhilugu 4 Prop
1987-03—23
Lantbruksstyrelsens förslag rörande lagen om förbud mot ny- byggnad av djurstallar
l. Lantbruksstvrelsen föreslog våren -86 att lagen borde för- längas längst t o m Junl -88 för att därefter helt upphöra. Lagen förlängdes t o m Juni —87.
2. Lantbruksstyrelsen anser nu att förbudet mot nybyggnad så- wltt avser stallar för nötkreatur Inte bör förlängas den 1 juli 1987. Motiv: Väsentligt förbättrad balans mellan produktion och kom- %umtlon.
?. Vad gäller svtn är det tveksamt att inte förlänga den 1 jull l987. ' Hotlv:Förbättrad lönsamhet. Betydande belopp finns 1 investerings reserverna.
Hålet bör dock vara att förbudet kan slopas snarast möjligt helst den 1 Juli 1988. Under mellantiden bör undersokas en Vldgad an— tänonlng av medlem i lnvesterlngsreserven.
a. Beträffande fjäderfä finns lnte lika starka skäl för för— lämgmlng som ; fråga om sv1n.
,Äfä'w %% vi?/Uma
JNI STATENS JORDBRUKSNÄMND Bilaga? Prop. l986/87: 146 .! .
Damm Dnr 1987-02-27 402-28/87 1 (12) 209-111/87
Regeringen Jordbruksdepartementet
Förslag till prisreglering på sockerbetor och socker för tiden den l juli 1987 - den 30 juni 1988
Regeringen uppdrog den 18 december l986 åt statens jordbruks— nämnd att efter överläggningar med företrädare för sockerbets- odlarna och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens kon— sumentdelegation avge förslag om utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden 1 juli 1987 - 30 juni 1988. Nämndens förslag skall bygga på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk skall upprätthållas. På sikt skall gälla att ett importutrymme på 10 - 15 procent av den totala socker— konsumtionen skall skapas. Överläggningarna skall ske med ut- gångspunkt i riksdagens beslut om mål för livsmedelspolitiken (prop 1984/85zl66. JoU 33, rskr 393) och i den ordning som gäller för övriga jordbruksprodukter enligt nämnda riksdags— beslut. Förslaget skall vara så avvägt att något underskott inte beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden.
Med hänsyn till dessa riktlinjer har nämnden dels analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen, dels med bistånd av sär— skild expertis från statens pris- och kartellnämnd (SPK) granskat Svenska Sockerfabriks AB:s (SSA) ekonomi och kostnads-
utveckling. Vidare har bl a konsumtionens storlek och utveckling analyserats. Även utvecklingen inom EG har belysts (bilaga l).
Jordbruksnämnden har nu avslutat de föreskrivna överlägg- ningarna. Sveriges Betodlares Centralförening (SBC) har till- styrkt nämndens förslag utom vad gäller framtida förhandlings- ordning och 9 Mkr utav produktivitetsavdraget. SBC:s reservation bifogas (bilaga 2). SSA har gjort invändningar i fråga om pro- duktivitetsavdrag och prisutjämning för den yrkesmässiga biod— lingens användning av socker. SSA har av dessa skäl inte till- styrkt nämndens förslag. SSA:5 reservation bifogas (bilaga 3). KD har förklarat sig beredd att biträda Jst förslag om ersätt- ning till betodlingen och sockertillverkningen om en överens- kommelse därmed kunde uppnås. Förslaget till prisreglering om- fattar ettårsperioden l juli 1987 - 30 juni 1988.
Förslag till kompensationsbelopp m m avseende l987/88 redovisas i avsnitt 3,-4 och 7.
Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under reg- leringsperiodenzbör det ankomma på nämnden att efter överlägg- ningar med delegationerna lägga fram förslag till de åtgärder som kan anses påkallade.
Vad gäller den framtida prisregleringens utformning anser nämnden och konsumentdelegationen att överläggningarna som sker rörande prissättningen på sockerbetor bör ingå i de allmänna överläggningarna för övriga jordbruksprodukter medan över— läggningar med SSA fortfarande bör ske separat. Härigenom kan en bättre samordning av prissättning m m inom växtodlingen åstad— kommas. Vidare kan överläggningar och reglering förenklas.
Sockerbetsarealen bör minskas med 300 hektar och bör uppgå till högst Sl 000 hektar år 1987. Neddragningen motsvarar ett års trendmässig skördeökning. Vid fastställandet av arealen har hänsyn tagits till att driften vid samtliga betbruk skall upp-
Prop.!986/87zl46
rätthållas.
Arealminskningen bör inte beröra odlingen under de båda ö-bruken.
Fördelningen av sockerbetsarealen bland odlarna går till så att dessa får göra en förhandsteckning. Om den sammanlagda tecknade arealen överstiger den areal som statsmakterna har fastställt sker en kvotering av arealen. Härvid tilldelas, om statsmakterna har fastställt oförändrad areal för riket, de som har odlat sockerbetor tidigare högst oförändrad areal. Den areal som fri- ställs genom att tidigare odlare slutar odla sockerbetor eller
minskar sin areal fördelas sedan mellan nya odlare och tidigare odlare som önskar öka sin areal.
Nämnden anser det angeläget att en odling som har begränsats genom statsmakternas beslut inte helt förbehålles en redan etablerad odlarkår. En rimlig möjlighet bör finnas för dem som inte redan odlar sockerbetor att få göra detta. Kvoteringen av arealen bör godkännas av jordbruksnämnden.
Cirka en tredjedel av odlingen skall kontrollmätas. Mätningen bör direkt bekostas av odlarna och SSA. För betor på areal ut- över kontrakterad bör liksom hittills göras ett kraftigt pris- avdrag.
Arealbidraget föreslås oförändrat 200 kr per hektar till odlarna på fastlandsdelen av Mörbylångadistriktets upptagningsområde (exkl Östergötland), 400 kr per hektar till odlarna på Öland och 500 kr per hektar till odlarna på Gotland. I de fall arealen vid arealkontroll befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bi- draget utgå efter den uppmätta arealen.
Kostnadsminskningen har enligt tillämpat index1) varit -l,74 procent mellan oktober 1985 och oktober 1986 (-ll,27 Mkr).
l) Exkl avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Prop.l986/87:l46
Under samma tid har kostnaderna för lejd arbetskraft inom sockerbetsodlingen ökat med 7,67 procent (+3,73 Mkr). Eftersom skillnaden är stor har ersättningen för lejt arbete beräknats efter 7,67 procent. Kostnadsminskningen under perioden oktober l985 - oktober l986 har beräknats till totalt 7,54 Mkr.
Inkomstersättningen till betodlarna föreslås höjas med 5,l2 Mkr. Detta är 5 procent på aktuell inkomstvolym (102,35 Mkr) och mot- svarar det av statsmakterna fastställda löneutrymmet för år 1986.
Fr o m l986 års taxering, dvs inkomståret 1985, gäller att ränteinkomster som är hänförliga till jordbruk skall tas upp i förvärvskällan jordbruksfastighet i stället för som tidigare som inkomst av kapital. Detta innebär att dessa intäkter konmer att beläggas med egenavgifter, vilket medför en ökad kostnad för jordbruket. Med utgångspunkt från motsvarande belopp (50 Mkr) för övriga jordbruket föreslås att ett ä—conto belopp om 1,47 l-lkr bör utgå till betodlarna. En slutgiltig avstämning bör ske vid kommande överläggningar och efter att en slutlig av- stämning gjorts för övriga jordbruket.
En fortsatt övergång från skötselmetoden "solohackning" till "färdigt bestånd" har ägt rum under l986. Förbrukningen av han- delsgödsel och bekämpningsmedel är i minskande inom betodlingen. Sockerbetsodlingens lönsamhet relativt andra grödor har för- stärkts mellan år 1985 och 1986. Sammantaget bör detta beaktas genom ett avdrag om 20 Mkr.
Totalt bör således göras ett avdrag för betodlingens del med Zl Mkr enligt följande:
Beräkning av kostnadsminskning okt l985 - okt l986 - 7,54 Mkr Inkomstersättning inkl ä-conto belopp för egen- avgifter + 6,59 "
- 0,95 Mkr Produktivitetsavdrag m m - 20.00 "
- 20,95 Mkr Avrundat till - 2l,00 Mkr
Prop.]986R7zl46
Med utgångspunkt från det nyss anförda bör grundpriset för sockerbetor sänkas med 0,82 kr per l00 kg, vilket motsvarar en betprissänkning med 2,7 procent och en partiprissänkning av socker med 6,44 kr per lOO kg eller l,4 procent.
Prisregleringen bör liksom tidigare avse endast strösocker, både i bulk och förpackat. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffineringen av såväl inhemskt som importerat råsocker för den svenska marknaden. Kostnadsvolymen täcker även in pro- duktionen av vissa foderbiprodukter. Nämnden förbehåller sig rätten att beakta foderbiprodukterna vid ersättnings- beräkningarna.
SSA bör kompenseras för kostnadsändringar. Beräkningen av kost- nadsändringarna (exkl olje— och gaskostnaderna) baseras så långt möjligt på en generell branschkalkyl. För ändringar i olje- och gaskostnaderna har gjorts preliminära justeringar av socker- priset när priset på olja har ändrats med minst 160 kr/m3. För 1985/86 års olje— och gaskostnader görs nu en slutjustering.
Alla beräkningar bygger på normerad skördevolym och normerad sockerhalt.
Beräkningar och analyser som avser SSA utförs i huvudsak av SPK.
4.2. Korrigering av sockerpriset på grund av ändringar i olje— och gaspriserna
4.2.1 ATSPEFE ÄPZFET1"2 gv_plje;_pgh_ggskp£tgage£ Sockerpriset har hittills justerats när oljepriset enligt ett löpande 30-dagarsgenomsnitt av Rotterdamnoteringen (inkl bikost- naderna) har ändrats med i 160 kr/m3. Regeln föreslås gälla
även under 1987/88. Regeln har under perioden november Prop l985 - oktober l986 lett till fem prissänkningar på sammanlagt l8,l8 kr per 100 kg socker.
SSA:s olje- och gaskostnader under perioden november
l985 - oktober 1986 har understigit baskostnaderna med 25,4l5 Mkr. A-conto sänkningarna har enligt utförda beräkningar minskat SSA:s intäkter med 35,822 Mkr.
Ett engångsbelopp om l0,407 Mkr bör därför tillföras SSA. Vidare skall återföras förra årets engångsavdrag om 0,438 Mkr.
SSA:s kostnadsersättning bör således med hänsyn till olja och gas ökas med 10,845 Mkr.
4.3. Kerrigering av sockerpriset på grund av ändringar i andra kostnader än olje- och gaskostnader
Kostnadsökningarna oktober l985 - oktober 1986 exkl olja och gas har av SPK beräknats till l9,205 Mkr.
Enligt underlaget har produktionen av socker per arbetstimme (kollektivanställda arbetare) ökat under perioden 1980 - l985. Bl a har utbytet av socker ur betorna under senare år legat klart högre än tidigare. Det förbättrade utbytet sanmanhänger bl a med att kvävegödslingen har anpassats bättre till rekom- menderad nivå och att gamla betsorter ersatts med nya som har bättre kvalitet vad gäller sockerutbytet. SSA har också succes- sivt sänkt sin förbrukning av energi.
Ett avdrag om 13 Mkr bör göras med hänsyn till prodUkthltEtS' förbättringar och effektivare resursanvändning samt viss hänsyn till foderbiprodukterna.
Den totala kostnadsersättningen till SSA (definitiv ersättning
för olje- och gaskostnader samt ersättning för övriga kostnads- ökningar) blir 17,050 Mkr, vilket motsvarar 5,23 kr per 100 kg
socker.
4.4. Ersättning för merkostnaderna vid bruken på Öland och Gotland
I kostnadskompensationen har även merkostnaderna vid öbruken be- aktats. Den del av sockerpriset som tillerkänns SSA för dessa merkostnader för regleringsåret 1987/88 beräknas till 5,98 kr per l00 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir
ca l9,5 Mkr. Dessutom tillkommer 4,3 Mkr ur sockerreglerings- fonden.
4.5. Ersättning för raffinering av importerat råsocker
Ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker bör sänkas för inträffade kostnadsminskningar med 4,02 procent (lika med den genomsnittliga minskningen i sockertillverkningen) till 83,27 kr per lOO kg.
1986 års sockerproduktion ur inhemska betor blev så stor att något importbehov inte torde föreligga under l986/87. Därmed begränsas också tillförseln av införselavgifter till socker- regleringsfonden. Detta leder till att fonden kan beräknas visa ett underskott under hösten/vintern 1987/88 om inte medel till- förs på annat sätt. Betodlarna och SSA bör om så erfordras skjuta till medel så att fonden inte visar underskott den 30 juni 1988. Under hösten 1987 när bl a prognos för årets socker- produktion finns tillgänglig bör överläggningar tas upp med od— lare och SSA om storleken på erforderlig fyllnadsinbetalning. Aktuellt belopp skall fördelas med 60 procent på betodlarna och 40 procent på SSA. Odlarnas belopp dras från betlikviderna för l987 års skörd.
Parterna har kommande år rätt - att med beaktande av reglerings- ekonomin - ta upp överläggningar om återbetalningar av tidigare inbetalda medel. Detta innefattar även den del som återstår att
reglera av den inbetalning som gjordes 1982/83.
& REGIONALSTÖD
Såväl nämnden som de tre delegationerna anser i princip att stöd som har tydlig regional karaktär inte bör belasta konsumenterna av socker eller sockernäringen utan bör täckas genom budgetmedel.
] sammanhanget aktuella poster är:
Arealbidrag (via sockerregl.fonden) ca 3,5 Mkr Ö-bruksstöd (" " " ) 4,3 Mkr Fraktbidrag - Norrland (" " " ) 1,2 Mkr Ö-bruksstöd _ (" sockerpriset) ca 19,5 Mkr 7 JORDBRUKSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL PRISREGLERING PA
SOCKERBETOR OCH SOCKER FÖR REGLERINGSÅRET l987/88
Jordbruksnämndens förslag till sockerreglering för perioden ] JUll l987 - 30 juni 1988 kan sammanfattas i följande punkter:
1 Sockerbetsarealen för 1987 års odling får uppgå till 51 000 hektar. Odlingen under ö-bruken undantas från neddragningen i areal. Erforderlig kvotering av od- lingen bör godkännas av nämnden. Cirka en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas. Mätningen bör bekostas av näringen. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.
2 Grundpriset på sockerbetor, som avser 16 procent sockerhalt, föreslås år 1987 bli 29,89 kr per 100 kg. Det innebär en prissänkning med 2,7 procent.
Till de odlare i Småland och Blekinge som levererar Prop betor till bruket i Mörbylånga föreslås utgå ett oför-
ändrat arealbidrag om 200 kr per hektar kontrakterad
areal. Till odlare på Öland föreslås arealbidraget bli oförändrat 400 kr per hektar och till odlare på Got-
land oförändrat 500 kr per hektar. I de fall arealen
vid arealkontrollen befinns vara mindre än den kon-
trakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen. Bidraget bör finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.
SSA:s nettopris (genomsnittligt nettopris efter avdrag för årsbonus och kvantitetsrabatter) för baskvaliteten i sortimentet, strösocker K5 i säck om 50 kg, föreslås vid oljepriset 1 622 kr/m3 vara 456,90 kr per
100 kg. Detta innebär en prissänkning med 0,3 procent. Priset justeras när oljepriset har ändrats med
i 160 kr/m3.
Gränsskyddet för socker bör utgå enligt de grunder som hittills gällt. Detta innebär att en införselavgift tas ut för importerade kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda av- räkningspriset på socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör - liksom hittills - tillföras socker- regleringsfonden. Som världsmarknadspris på färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker. Denna notering bör ökas med kostnader för frakt m m till svensk hamn samt korrigeras för kvali- tetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och kvalitetskorrektionens storlek bör fastställas av jordbruksnämnden. Som mått på världsmarknadspriset på råsocker bör gälla den nominella Londonnoteringen på råsocker. Båda noteringarna skall omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.
03
Införselavgiften för färdigt socker bör utgöra skill— naden mellan SSA:s nettopris enligt punkt 4 och världsmarknadspriset på färdigt socker, mätt på nyss angivet sätt.
Införselavgiften för råsocker föreslås anpassas så att svensk raffineringsindustri, som köper in råsocker till gällande Londonnotering och säljer den raf- finerade varan till SSA:s nettopris enligt punkt 4, erhåller en ersättning för raffineringen som inkl er- sättning för säckkostnader och viss utfrakt samt lag- ringsbidrag uppgår till 83,27 kr per 100 kg raffinad. Raffineringen bör härvid förutsättas medföra ett svinn
om 8 procent.
Införselavgiften för sirap, sockerlösningar och soc- kerkulör bör liksom hittills motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn tas till produktens torrsubstanshalt.
lnförselavgifterna bör förutom vid svenska pris- ändringar i princip justeras en gång varje månad för ändringar i de internationella priserna samt dessutom vid större variationer i de utländska priserna.
Vid behov bör jordbruksnämnden få ta ut en försälj- ningsavgift på allt socker som säljs inom landet. Där- vid kommer det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De in- samlade medlen bör användas för att subventionera
sockerimport när världsmarknadspriset är högre än det svenska.
Sockerregleringsfonden föreslås få användas för fraktsubventionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 Mkr.
Ur fonden bör dessutom tas dels arealbidraget till de odlare som i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till öbruken till en beräknad kostnad av ca 3,5 Mkr, dels den ersättning om 4,3 Mkr som skall utgå för SSA:s merkostnader för driften vid dessa bruk.
Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör tas 0,5 Mkr ur fonden.
Till yrkesmässig biodling (odlingar omfattande minst 15 bisamhällen) bör av fondens medel återföras ett
belopp som motsvarar odlingens sockerförbrukning och den skillnad i pris mellan Sverige och världsmarknaden som föreligger under den tid sockret kan beräknas bli förbrukat. (Motsvarar vid rådande prisförhållanden
1,5 - 2,0 Mkr).
Vidare bör regleringsföreningen Svensk Sockerhandels administrationskostnader täckas ur fonden.
Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen för varor innehållande socker (fr o m l987/88 även för prisutjämning vid tillverkning av dextran). Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmacevtiska halvfabrikat för export återbetalas in- förselavgiften för förbrukat socker. 1 en situation med ingen eller ringa sockerimport bör i stället ex- portbidrag ur sockerregleringsfonden lämnas för sådana produkter.
Föreslagna prisändringar skall i princip gälla fr o m den 1 juli 1987. Erfarenheten har visat att kännedom om prishöjningar resulterar i forcerade inköp under tiden nämnast före höjningen och motsvarande stark nedgång i inköpen under tiden närmast därefter. Jord- bruksnämnden bör därför bemyndigas att medge att pris- ändringarna fördelas i tiden på ett sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Systemet
bör utformas så att varken SSA eller dess kunder kal- kylmässigt gör någon vinst eller förlust.
Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Arvidsson, Brangmo, Ekberg och Fringel efter före- dragning av avdelningschefen Sjöberg i närvaro av avdelnings- chefen Öjeheim. I beredningen har dessutom deltagit byråchefen Sandqvist och byrådirektören Karlsson. Ledamöterna Arvidsson och Fringel reserverade sig angående betodlarnas ersättning och har i övrigt avgivit ett särskilt yttrande (bilaga 4).
Ingvar Lindström
/* rf— x. (=
' fin-735.437 .; .- ) '>5:f€'1?(' Torgny Sjöberg' /
/, Bilagor Bilaga l Sockerregleringen l987/88, pärm Bilaga 2 Reservation från SBC Bilaga 3 Reservation från SSA Bilaga 4 Reservation och särskilt yttrande från
ledamöterna Arvidsson och Fringel
JJNI STATENS JORDBRUKSNÄMND Underhi/agal Prop. l986/87:146 &.
l(2) Vegetabiliebyran Damn pw
1986-12-10
SOCKERREGLERINGEN 1987/88 Innehåll EEESIEEQ
! Förhandlingsuppdraget 2 Jämförelse mellan EG:s priser och de svenska priserna 3 Skörden av sockerbetor samt produktion och förbrukning av socker 4 Arealbidragen (sockerbetsodlingens omfattning inom Mörbylånga ' och Roma sockerbruks tillförselomrade) Eréser-e££-äsbeodla_!ié_éxerlässninsecna-bss-asteelerne 6 Sockerbetsodlingens lönsamhet i förhållande till andra grödor 7 Utvecklingen av produktionsmedelprisindex för sockerbets- 'odlingen under perioden oktober 1985 - oktober 1986 8 Kostnadskompensation och inkomstföljsamhet att tillföras betodlarna under perioden 1/7 1987 - 30/6 1988 9 Söckerbetsodlingens andel i finansieringen av överskotts- arealen.
92eeusaeee-fré99:_fä:_9229912552-99b_991éset
10 Normskörden och dess användning 11 - Regleringsekonomin - Skrivelse från Sverige Biodlares Riksförbund ang stöd till biodlingen via förbrukningen av socker - Bakgrundsmaterial om biodlingen
12 Overheadbilder för socker
SOCKERREGLERINGEN 1987/88
13
14 15 16 17 18
19_
20 21
Principer för SSA:s kostnadskompensation inom ramen för sockerregleringsavtalet EEåBQEAELBEDeEQle_!ié_QYQEEBE'HQBEEEQ394-5995959919992 Kompensation för kapitalkostnader inom sockerregleringen SSA:s fodertillverkning Analys av SSA:s ekonomiska situation
Sockerbolagets kostnadsutveckling för reglerad verksamhet, beräkning inför 1987/88 (exkl energikostnadsberäkning) Beräkning av sockerbolagets kompensation för ökade kostnader för eldningsolja och gas Raffineringsersättning för importerat råsocker Beräkningar över ersättning för merkostnader för ö-bruken
SBC Cent
Sveriges Betodlares raliorenlng Betodlarnas Service AB THG/EO TS || 'Pcao ES BK. Statens Jordbr Generaldirektör 1 UNKOPlNG
1 srmms 1 memetik-zm- - ND
211911987-02'24
Dm ______________
Reservation
I jordbruksnämndens förslag till prisreglering på sockerbetor för tiden 1 juli 1987 - 30 juni 1988 reserverar sig SBC mot beräkningen av det s.k. produktivitetsavdraget som föreslås till 20 Mkr.
Nämndens motiveringar för avdraget är en fortsatt övergång från solo- hackning till färdigt bestånd, att förbrukningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel minskar inom sockerbetsodlingen och att dess lönsamhet relativt andra grödor har förstärkts mellan 1985 och 1986.
SBC kan inte finna annat än att en beräkning med beaktande av nämnda faktorer och på basis av gemensamt framtaget förhandlingsunderlag resul- terar i ett avdragsbelopp om 11 Mkr, vilket skulle ge ett betpris i när- heten av 1985 års nivå. Jämförelsen har då gjorts med det preliminära priset på höstvete i likhet med tidigare år. Täckningsbidraget för socker- betor har därvid minskats i samma grad som för höstvete. Att som konsument- delegationen relatera till det definitiva spannmålspriset bryter mot praxis och är knappast relevant. eftersom det sänkta vetepriset beror på brist i spannmålens regleringskassa och helt saknar samband med produktivitetsutveck- lingen inom betodlingen. SBC finner sålunda att motiv ej föreligger för det ytterligare produktivitetsavdrag om 9 Mkr som jordbruksnämnden föreslår.
I övriga delar tillstyrker SBC prisregleringsförslaget.
Slutligen vill SBC i motsats till jordbruksnämndens och konsumentdelega— tionens uppfattning framhålla värdet av hittills gällande förhandlingsord— ning. Sockerbetsodlingen är en del av svensk sockernäring, vilken begränsas i enlighet med riksdagens beslut'ifråga om omfattning och lönsamhet i mycket högre grad än någon annan svensk livsmedelsproduktion. Därför anser SBC.att nuvarande förhandlingsordning bör bibehållas. '
SVERIGES BETODLARES CENTRALFURENING
Ulzdcrbilagaj' Prop. l986/872146
SEA Sockerbolaggt
Reinen: Dau-!"” SW/Wn 1987-02—19 | STATENS l 1 J dansatiksw- wo ] i
l .. GD Åmwlihi ing] _Uå- _! PGO D.. JZ'SZF .. .. TS Statens Jordbruksnla-m—a" ""'" ES Vegetabiliebyrån , _ // ., BK 537 82 JÖNKÖPING 2,0? /f'r
Sockerregleringen 1 987/88
Vi har mottagit Ert brev av 1987-02-16 med bilagt utkast till slutbud avseende socker- regleringen 1987/88 och har följande synpunkter därpå.
Vi kan inte godta det avdrag på 13 Mr: som föreslås göras från vår beräknade kostnads- kompensation, och för vilket något beräkningsunderlag inte redovisas. Vår syn på produk- tivitetsavdraget — som bl.a. sammanhänger med bruksstrukturfrågan - har vi Vid flera tillfällen framfört under förhandlingar-nas gång och den skall inte i sin helhet upprepas. Här vill vi nu bara peka på två saker: dels det bisarra i tanken att applicera produktivi— tetstal från arbetsätgångssidan även på övriga kostnadsslag i kalkylen, dels det egentlig— en självklara att produktivitetsförbättringar (och nu i bred bemärkelse) som regel vinnes genom insats av kostnader för t.ex. utvecklingsarbete, inköp av effektivare maskiner, mer kontrollåtgärder och liknande. Ett enögt tittande på "tekniska" produktivitetstal ger därför ofta en felaktig bild av vilka nettokostnadsminskningar som kan ha uppnåtts.
Vi kan som produktivitetsavdrag acceptera den i förhandlingsunderlaget angivna, från skördevariationer rensade, ID—årssiffran, 1,59 %, applicera'd på arbetarlönesumman. Detta skulle ge ett belopp på 2,4 Mkr.
Beträffande vad som säges i stycke 5 Regleringsekonomien vill vi erinra om att vi begärt att av parterna inbetalda medel skall löpa med ränta så länge de disponeras av fonden.
Beträffande stödet till den yrkesmässiga biodlingen anser vi fortfarande att den frågan bör lösas genom tull på dumpad honungsimport och inte genom bidrag från sockerregle— ringsfonden.
Av ovannämnda skäl kan vi - för vår del — inte tillstyrka förslaget till 1987/88 års socker- reglering.
Vi vill gärna också kommentera en fråga som endast indirekt berör oss. I utkastets inledning, sista StYCket. nämnes den även vid förhandlingarna framförda åsikten att överläggningarna vad gäller sockerbetsodlingen bör ingå i de allmänna jordbrukSÖVerlägg— ningarna. För Sockerbolaget skulle detta antagligen innebära en betydande nackdel.
& s.k-la—rlmlru-i Prop. 1986/87: 146
Statens Jordbruksnämnd, Vegetabiliebyrån
Så många frågor är gemensamma för odlingen och produktionen av socker: arealens storlek. disposition och fördelning, betprissystemets konstruktion och funktion, allmänna frågor som rör sockernäringen som sådan (fonden t.ex.) osv. Vi bedömer därför - från vår utgångspunkt - att det smidigaste och effektivaste även för framtiden vore om överläggningarna bedrives "gemensamt" i ungefär samma former som nu..
Med vänlig hälsning
SOCKERBOLAGET AB
I ,'- (_7_ _ _ . . /_ ! f/Jéfz/vg'vfaä/C: —
FS Wramstedt Verkst. direktör
Underbi/aga 4
l987-03—02
SFNENS JOR'ÄR-RUKSNÅIAND
Ink1987m'05
Dnl ______________
RESERVATION AV ESKIL ARVIDSSON OCH VIGGO FRlNGEL
Vi kan inte biträda jordbruksnämndens förslag till prisreglering på sockerbetor för 1987/88, av skäl som vi redovisar i det följande.
Socketbetsodlarna accepterade ett avdragsbelopp om ll Mkr för produktivitetsutvecklinqen. lönsamhetsrela- tioner till andra grödor etc. Vi kan utifrån det ma— terial som redovisats inte finna några motiv för ett högre avdragsbelopp. Ett avdrag om 11 Mkr innebär att täckningsbidraget för sockerbetor utvecklas på samma sätt som för höstvete utifrån de preliminära spann- målspriserna. Vi tillstyrker därför sockerbetsodlar— nas förslag ifråga om produktivitetsavdrag.
De definitiva inlösenpriserna för 1986 års spannmåls- skörd sänktes till följd av mycket låga världsmark- nadspriser på spannmål. Rent principiellt kan man se denna åtgärd som en tillfällig korrigering av spann- målspriserna. Vi kan sålunda inte acceptera att sänk- ta spannmålspriser till följd av låga världsmarknads— priser skall leda till ett försämrat odlarpris på sockerbetor. Däremot anser vi det rimligt att även sockerbetsodlingen borde ta ett ansvar för över- skottsarealens kostnader. Vi har föreslagit att sockerbetsodlingen för l987/88 borde bidra härför med 5 Mkr)
%MW % 'a/w W
l987-03-02
STATENS PFOP
JORD" = fikar-!! "ND ln'r. 11397 'Gå-Uk
Dm ______________
SÄRSKILT YTTRANDE AV ESKIL ARVIDSSON OCH VIGGO FRINGEL
Ersdsktizisesssvsårag _SåA
Vad gäller kostnadskompensationen till SSA anser vi att det avdrag för produktivitetsförbättringar som jordbruksnämndens majoritet föreslår är godtyckligt valt. Vid fastställandet av ett produktivitetsavdrag bör beaktas de förhållanden som gäller för industrin ifråga. Enligt jordbruksnämndens förslag bör arealen minska med 300 ha, dvs förslaget innebär oförändrade volymer vid normalskörd. Vidare skall enligt förhand- lingsuppdraget driften vid samtliga nu existerande sockerbruk upprätthållas. Med dessa utgångspunkter och utifrån det förhandlingsmaterial som i övrigt re— dovisats bedömer vi att 2 proc kan vara ett rimligt arbetsproduktivitetskrav. Detta innebär ett avdrags- belopp om ca 3 Mkr.
Eöihenélinsserclninaea
Enligt vår uppfattning är det naturligt att förhand- lingarna om priserna pa sockerbetor och socker sker separat. Flera frågor är speciella för denna näring och bör behandlas gemensamt mellan odlarna och sockerindustrin. Detta gäller t ex frågor kring od— lingens omfattning och regleringsekonomin. Vi kan inte se att det finns några starka skäl för den före— slagna ändringen av förhandlingarna. Dessa bör enligt vår uppfattning även i fortsättningen ske separat för sockernäringen.
1. Inledning
Regeringen uppdrog genom beslut den 22januari 1987 ät statensjordbruks- nämnd att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelcgation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närma- re utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbe- tor och sockcr för tiden efter den 30juni 1987. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166, JoU 33. rskr. 393).
Jordbruksnämnden skulle beakta vad regeringen har föreslagit riksdagen i proposition 1986/87:100 bil. 11 om finansieringen av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård och kostnaderna för statistik på jordbrukets område.
Jordbruksnämnden skulle vidare beakta den överenskommelse som hös- ten 1986 träffats mellan företrädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation om att underlaget för uttag av förmalningsavgifter utvidgas till att omfatta havre och korn för human konsumtion med undan- tag för malt.
Jordbruksnämnden skulle vidare överväga en fortsatt tillämpning av det särskilda ränte- och etableringsstödet. Nämnden var vidare oförhindrad att inom den ram som tilldelas jordbruket föreslå andra åtgärder som kan främja enjämnare inkomstfördelning mellan olika kategorier avjordbruka- re. Jordbruksnämnden skulle dessutom redovisa behovet av fortsatta åt- gärder för produktionsanpassning.
l skrivelse den 8 april 1987 har jordbruksnämnden efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämn- dens konsumentdelegation lagt fram förslag om prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för tiden den ljuli 1987—den 30juni 1.988. Jordbruks- nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].
Regeringen uppdrog genom beslut den 18december 1986 åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med företrädare för sockerbets— odlarna och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentde-
'.'—J
legation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringcn på sockerbetor och socker för tiden den ljuli 1987—den 30juni 1988.
Nämndens förslag skulle bygga på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk skall upprätthållas. På sikt skall gälla att ett importutrymme på 10— 15 9? av den totala sockerkonsumtionen skall skapas.
Överläggningarna skulle ske med utgångspunkt i riksdagens beslut om mål för livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166, JoU 33. rskr. 393) och i den ordning som gäller för övriga jordbruksprodukter enligt nämnda riksdags— beslut. Förslaget skulle vara så avvägt att något underskott inte beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden.
[ skrivelse den 27 februari 1987 har jordbruksnämnden efter avslutade överläggningar lagt fram förslag till prisreglering pä sockerbetor och soc— ker för tiden den ljuli 1987—den 30juni 1988.
Sveriges betodlares centralförening (SBC) har tillstyrkt nämndens för— slag utom vad gäller framtida förhandlingsordning och produktivitetsav- dragets storlek. Svenska sockerfabriksakticbolagct (SSA) har gjort invänd- ningar i fräga om produktivitetsavdrag och prisutjämning för den yrkes- mässiga biodlingcns användning av socker. SSA har av dessa skäl inte tillstyrkt nämndens förslag. Nämndens konsumentdelegation har förklarat sig beredd att biträda nämndens förslag om ersättning till. betodlingen och sockertillvcrkningen om en överenskommelse därmed kunde uppnås.
Jordbruksnämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga;).
Riksdagen beslutade våren 1986 (JoU 1985/86224. rskr.344) att ett åt- gärdsprogram för norrlandsjordbruket skulle utarbetas. lnom regerings- kansliet har utarbetats en promemoria med förslag till åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
Efter remiss har yttranden över förslagen avgetts av överstyrelsen för civil beredskap, lantbruksstyrelscn. Skogsstyrelsen. statens jordbruks- nämnd. Sveriges lantbruksunivcrsitct. arbetsmarknadsst_vrclscn, statens industrivcrk. statskontoret. riksrevisionsverket (RRV). länsstyrelserna i Älvsborgs. Värmlands. Örebro. Kopparbergs. Gävleborgs. Västernorr— lands. Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. glesbygdsdelega- tionen. Hushällningssällskapcns förbund. Kooperativa förbundet. Lands- organisalionen i Sverige, Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svenska kommunförbundet. Bräcke. Nordmalings och Pajala kommuner. Svenska lantarbetareförbundct. Svenska livsmedclsarbetareft'irbundet. Sveriges livsmedelsindustriförbund. Tjänstemännens centralorganisation samt Jämtlands travsällskap.
Enligt den överenskommelse som träffats mellan företrädare för rege- ringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelcgation hösten 1986 skall ett nytt skördeskadeskydd införas om möjligt fr. o m. 1988 års skörd med Lantbru- karnas riksförbund som huvudman. En för staten och LRF gemensam arbetsgrupp har haft uppdraget att närmare utreda och lägga förslag om utformningen av det nya skördeskadeskyddet. Gruppen har den 22 april 1987 lagt fram sin rapport ('_')verföring av skördeskadeskyddet till LRF. i vilken redovisas den överenskommelse som träffats mellan staten och
LRF. Överenskommelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga-"!.
Lantbruksstyrelsen ingår i den försöksverksamhet mcd treåriga budget- ramar som beslutats av regeringen. Med anledning härav erhöll styrelsen den l9december 1985 särskilda direktiv för anslagsframställningen för budgetåren 1987/88—1989/90. Lantbruksstyrelsen avlämnade den 28april 1986 en särskild rapport med underlag för anslagsframställningcn 1987/88 inför perioden 1987/88-1989/90. Rapporten behandlas i det följande.
1 prop. 1986/87: 100 (bil. 11) har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet. för budgetåret 1987/”88 beräkna till Lantbruksstyrelsen ett förslagsanslag av 39 678 000 kr.. till Lantbruks- nämnderna ett förslagsanslag av 220297 000 kr. och till Bidrag till djur- skyddsfrämjande åtgärder ett reservationsanslag av 2 577 000 kr. Jag anhål- ler att nu få ta upp dessa frågor.
2. Föredragandens överväganden 2.1 Allmänna utgångspunkter
Livsmedelsposten utgör ca en femtedel av den totala privata konsum- tionen av varor och tjänster. Av de totala Iivsmedelsutgiftcrna avser över hälften produkter som huvudsakligen kan hänföras till den svenska jord- bruksproduktionen. Maten intar också en viktig plats i vardagen. Hur vi framställer vår mat, vad den har för kvalitet och vad den kostar är centrala frågor för konsumenterna.
Riksdagen fastställde år 1985 riktlinjer för en samlad livsmedelspolitik (prop. 1984/85: 166. JoU 33. rskr.393). Beslutet innebar en klar kursom- läggning jämfört med 1977 års politik. Livsmedlens kvalitet och hänsynen till djur och miljö står i förgrunden på ett helt annat sätt än tidigare. Huvudmålet för livsmedelspolitiken skall enligt riksdagsbeslutet vara att trygga vår livsmedelsförsörjning såväl i fred som under avspärrning och krig. Under detta huvudmål finns två likställda delmål. nämligen konsu- mentmälet och inkomstmålet.
Därutöver finns ett miljö- och rcsursmäl som innebär att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn till kravet på en god miljö och till behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser.
Det ekonomiska stödet till det svenska jordbruket skall liksom tidigare lämnas som ett prisstöd i huvudsak genom ett gränsskydd som vid behov kompletteras med marknadsreglerande åtgärder.
Jordbruksproduktionen i norra Sverige får med hänsyn till dess regional- politiska betydelse ett särskilt prisstöd. Stödet skall syfta till att kompense- rajordbruket i norra Sverige för att dess produktionskostnader är högre än motsvarande kostnader i mellersta Sverige.
Riksdagsbeslutet innebär i fråga om prisregleringen påjordbruksproduk- ter att kompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri för ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet skall bestämmas efter obundna överläggningar. Det är enligt riksdagsbeslutet angeläget att pris-
'Jl
regleringen för jordbruksprodukter utformas så att den blir ett stöd för strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa produktionens inriktning till marknadens efterfrågan. Prisrcgleringen skall fortlöpande ses över i syfte att förenkla och begränsa den så långt som möjligt.
Under år 1986 fortsatte den svenska ekonomin att förbättras i en rad avseenden. Den ekonomiska tillväxten uppgick till nära 29%. Bytesbalan- sen ändrades från ett underskott av 10 miljarder kr. år 1985 till ett över- skott av drygt 8miljarder kr. år 1986. Härigenom blev det möjligt att nettoamortera den statliga utlandsskulden.
Den inhemska räntenivån sjönk påtagligt under år 1986. Medan de totala investeringarna ökade endast långsamt. uppvisade däremot näringslivets investeringar en fortsatt god tillväxt.
Även reallöner och sysselsättning utvecklades gynnsamt år 1986. För första gången på åtskilliga år har reallönerna ökat markant de senaste två åren. Sysselsättningen ökade med drygt 30000 personer och arbetslöshe- ten fortsattc att sjunka till i genomsnitt 17% under år 1986.
Prisökningen uppgick under loppet av år 1986 till ca 398. Detta skall jämföras med en prisökning år 1985 om knappt 6%, vilket i sin tur var klart lägre än under de föregående åren.
Konsumentpriserna på jordbruksprisreglerade livsmedel steg, med 5.3 % under år 1986 vilket skall jämföras med 1985 års prisökning på 8.192. Prisregleringspriserna har ökat med ca 6% år 1985 och S% är 1986. Avräkningspriserna ökade med S% är 1985 och 4.3 % är 1986.
Överskotten av animalieprodukter minskar på grund av att de marknads— reglerande åtgärder som regeringen medverkat till börjar få effekt. Beträf— fande spannmålsöverskottet är läget fortfarande besvärande. Världsmark— naden för spannmål karaktäriseras av dumpade priser till följd av stora överskott inom EG och USA. Detta har medfört mycket stora kostnader för den svenska spannmålsexporten. Överskottsproduktionen av spann— mål är olönsam såväl för jordbruket som från samhällsekonomisk syn- punkt. Stora svårigheter föreligger att inom ramen för vårt nuvarande prisregleringssystem klara de problem som spannmålsöverskottet medför.
Mot den bakgrunden har jag inbjudit LRF till överläggningar om vissa jordbrukspolitiska frågor. Dessa överläggningar skall ses som ett led i arbetet med att anpassa produktionen till konsumenternas efterfrågan. införa fler marknadssignaler i prisregleringen samt åstadkomma ett mer miljövänligtjordbruk. Jag återkommer närmare till frågor om produktions- anpassningen i det följande.
Frågan om livsmedlens kvalitet är av mycket stor betydelse. Bland de frågor som diskuteras kan nämnas användningen av kemiska medel. pro- duktsonimentet. livsmedlens färskhet som har aktualiserats genom den ökade storskaligheten inom livsmedelsindustrin samt strävandena till ett ökat kvalitetsmedvetande inom primärproduktionen t. ex. i fråga om slakt- djur.
Statens jordbruksnämnd utreder på regeringens uppdrag möjligheterna att utvidga kvalitetsbetalningen förjordbruksprodukter. Nämnden har ny- ligen inkommit med en delrapport Betalning för bra matkvalitet. Senare under våren väntas en slutrapport. Jag vill dock redan nu beröra ett förslag
av jordbruksnämnden som rör betalningen för slaktkroppar med sådana skador som tyder på att djuren inte fötts upp i en god miljö. Nämnden har angivit att den återkommer med närmare preciseringar i fråga om bl.a. vilka skador som hör föranleda prisavdrag och dettas storlek. Enligt min mening är det angeläget att en sådan kvalitetsbetalning införs för att påskynda ansträngningarna att åstadkomma en god djurmiljö. Det fortsatta arbetet i dessa frågor bör därför bedrivas så att det blir möjligt att genomfö- ra en sådan betalning från den 1_ianuari 1988.
Livsmedelsverket undersöker hur märkningen av livsmedel skall vara utformad för att konsumenterna lättare skall kunna bedöma kvaliteten på en produkt.
Utredning pågår också om konkurrensförhållanden och prisbildning inom livsmedelsindustrin och handeln. Även här berörs kvalitetsfrågorna. Utredaren skall nämligen bl. a. analysera hur ägarkoncentrationen och den geografiska koncentrationen inom livsmedelsindustrin och livsmedelshan— deln påverkar konkurrens. pris- och kostnadsutveckling samt livsmedels- kvaliteten.
Vidare kan i sammanhanget nämnas att en särskild expertgrupp tillsatts med uppgift att lämna förslag till åtgärder för att minska intensiteten i jordbruksproduktionen. 1 avvaktan på expertgruppcns förslag har rege- ringen beslutat förbjuda användningen av s. k. stråförkortningsmedel vid odling av stråsäd. Förbudet träder i kraft den 1 maj 1987 och gäller fram till årsskiftet.
1985 års beslut om prisreglering på sockerbetor och socker gäller t. o. m. den 30juni 1987. Jordbruksnämnden har kommit in med förslag till utform» ningen av prisregleringen på dessa produkter för tiden den 1 juli 1987—den 30juni 1988. Nämndens förslag bygger på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk skall upprätthållas. På sikt skall importutrymmet vara It)—15%. Jag återkommer till prisregleringen på sockerbetor och socker i det följande.
Jordbruksnämnden har efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelega- tion lämnat förslag om prisregleringen för jordbruksprodukter utom soc- kerbetor och socker för tiden den ljuli 1987—den 30juni 1988. Kompensa- tionsbeloppet för det första halvåret har bestämts i de nu avslutade över- läggningarna och tas ut i form av prishöjningar fr.o.m. den ljuli 1987. Den ljanuari 1988 föreslås en s.k. ventil som innebär att prisjusteringar skall ske om utvecklingen av produktionsmedelsprisindex (PM-index) under tiden januari—september 1987 överstiger 2.0 %. Jag återkommer till dessa frågor i det följande.
Ett förslag till åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige har utarbe- tats inom regeringskansliet. Förslaget innebär bl. a. att Norrlandsjordbru- ket får ytterligare 100 milj. kr. i extra stöd under tre år.
Ätgärdsprogrammet ger uttryck för en delvis ny syn på jordbrukspoliti- ken i de utpräglade glesbygderna och dess möjligheter att där främja landsbygdsutvecklingen. Det är en politik som bygger på att sysselsätt- ningen i glesbygderna sätts i centrum och går före traditionella krav på storleksrationalisen'ngar. I programmet föreslås en rad insatser från sam-
hällets sida i syfte att stödja och uppmuntra tillkomsten av s.k. kombina- tionsföretag därjordbruk ingår som en del. Jag återkommer i det följande till åtgärdsprogrammet.
Företrädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation träffade den 10november 1986 en principöverenskommelse om att LRF skall överta huvudmannaskapet för ett nytt skördeskadeskydd. Senare har en för staten och LRF gemensam arbetsgrupp lämnat förslag till utform- ning av det nya skyddet. Förslaget har utmynnat i att en överenskommelse har träffats med LRF. Flera av de frågor som behandlas i överenskommel- sen är av den arten att det ankommer på riksdagen att fatta beslut. Jag återkommer till skördeskadeskyddet i det följande.
Sammantaget utgör de av regeringen vidtagna åtgärderna en strategi för att främja en god utveckling av jordbruket och en livsmedelsproduktion som i enlighet med 1985 års livsmedelspolitiska beslut ger konsumenterna tillgång till livsmedel av god kvalitet och bra näringsvärde till rimliga priser samtidigt som hänsyn tas till vår miljö och djurens välbefinnande.
Hänvisningar till S2
- Prop. 1986/87:146: Avsnitt 3
2.2. Åtgärder för produktionsanpassning 2.2.1 Animalier
En rad åtgärder har de senaste åren vidtagits för att anpassa produktionen av jordbruksprodukter till den inhemska efterfrågan. 1 det följande re- dovisarjag vilka åtgärder som verkar för närvarande.
Ett tillfälligt investeringsförbud gäller sedan våren 1983 enligt beslut av riksdagen. Beslutet innebär ett temporärt förbud mot ny-, om- eller till- byggnad av djurstallar för nötkreatur. svin eller fjäderfä. Lagens giltighets- tid har förlängts ett år i sänder och gäller fram t.o.m. den 30juni 1987.
Avvecklingsersättning kan utgå till mjölkproducenter. specialiserade nötköttsproducenter och smågrisproducenter. Avvecklingsersättning för mjölkproducenter utgår till producenter i åldern 60 till 65 år för att dessa skall upphöra tried mjölkproduktionen. Enligt gällande beslut får nya pro- ducenter ansluta sig till systemet t.o.m. kalenderåret 1988. I fråga om specialiserade nötköttsproducenter utgår avvecklingsersättning till den som producerat minst motsvarande 20 ungnöt per år från inköpta kalvar. Produktionen skulle vara helt avvecklad den 31 december 1986. Avveck- lingsersättning som utgår till smågrisproducenter betalas ut i tre år till producenter födda åren 1922— 1926 och i ett år till producenter födda 1921 eller tidigare. Produktionen skulle upphöra under år 1986.
Under tiden den ljuli 1985—den 30juni 1988 pågår försöksverksamhet med tväprissystem för mjölk. Systctnet är frivilligt och innebär i princip att mjölkproducenten erhåller hemmamarknadspris för den andel av produk- tionen som kan avsättas på den svenska marknaden. För eventuell över- skjutande kvantitet erhålls världsmarknadspris. lnnan beslut om eventuell förlängning fattas skall försöksverksamheten utvärderas.
Mitt förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin skall förlängas med ett år.
Statens jordbruksnämnds förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstal- lar för svin skall förlängas med ett är.
Skälen för mitt förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstallar bör förlängas med ett är vad avser stallar för nötkreatur och svin. Det kan enligt min bedömning. även om marknadssituationen för mjölk- och nöt- köttsproduktionen förbättrats. finnas anledning att behålla förbttdet ttnder en övergångsperiod. En förlängning av förbudet är, även motiverad mot bakgrund av attjag har för avsikt att senare under är 1987 föreslå regering— en att lägga fram förslag till riksdagen om en ny djurskyddslag. som kan komma att få konsekvenser för nybyggnaden av djurstallar.
Vad gäller äggproduktionen är naturligtvis djurskyddsaspekten lika an- gelägen menjag delar jordbruksnämndens och lantbruksstyrelsens bedöm- ning att vid nuvarande överkapacitet är motiven för en förlängning av förbudet mot nybyggnad svagare än för nötkreatur och svin. Därför före— släs att djurstallar för fjäderfä inte skall omfattas av lagens regler.
Hänvisningar till S2-2
- Prop. 1986/87:146: Avsnitt 4
Mitt förslag: Det skall liksom för innevarande regleringsär ankomma på regeringen att inom ramen för de medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta de beslut som kan behövas för att minska jordbrukarnas, regleringens och samhällets kostnader för spannmälsöverskottet för 1988 års skörd.
Skälen för mitt förslag: Våren 1986 tillsattes den s. k. spannmålsgruppen med uppgift att lägga fram förslag till hur kostnaderna för spannmälsöver- skottet kan minskas redan från 1987 års skörd. Gruppen hade inte presen- terat några förslag vid den tidpunkt då regeringen lade fram prop. 1985/86: 166 om reglering av priserna päjordbruksprodukter. m. m. För att möjliggöra finansiering av eventuella förslag från gruppen föreslogs i pro- positionen att det skulle. ankomma på regeringen att inom ramen för de medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta de beslut som kan komma att behövas för näringens produktionsanpassning. Riks- dagen beviljade regeringen det begärda bemyndigandet. Senare under vå- ren redovisade spannmälsgruppen ett förslag om ersättning tilljordbrukare i södra och mellersta Sverige som under är 1987 lägger åkermark i träda.
Regeringen har bemyndigat statens jordbruksnämnd att medge Svensk spannmålshandel. ekonomisk förening att ingå avtal med jordbrukare som innebär att jordbrukaren åtar sig att mot ersättning frän föreningen under år 1987 hälla vissa arealer i träda. Dessa avtal skulle i huvudsak överens- stämma med spannmålsgruppens förslag.
'l'rädesavtal har för ar 1987 tecknats för ca 12 500 brukningsenheter med sammanlagt drygt 120000 ha trädad åkermark. Effekten på spannmåls- överskottet är 1987 beräknas ligga mellan 350—425 milj. kg. Nettoeffekten pä regleringsekonomin beräknas till 150—200 milj. kr.
Spannmålsgruppen presenterade i december 1986 en rapport med redo— visning av mer långsiktiga åtgärder. Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Spannmålsgruppen arbetar vidare med att söka minska kostnaderna för överskottet dels för 1988 års skörd. dels med mer långsiktiga åtgärder. Ett exempel på en sådan åtgärd kan vara ett två-prissystem för spannmål.
Riksdagen uttalade våren 1986 att det är angeläget att de medel som staten under en övergångsperiod ställer till förfogande för att underlätta produktionsanpassningen utnyttjas för att stödja en inriktning av produk— tionen som så snart som möjligt minskar kostnadsbelastningen pä samhäl- let och på lantbrukets ekonomi.
För egen del finner jag det angeläget att framhålla att olika typer av alternativ produktion, som inte nödvändigtvis behöver avse prodtlktion av livsmedel, bör kunna främjas inom ramen för de medel som staten ställer till förfogande för produktionsanpassning.
Det är därför av stor vikt att jordbruksnäringen själv redan inför nästa odlingssäsong tar initiativ till att sådana typer av åtgärder kan utvecklas och introduceras.
Hänvisningar till S2-2-2
- Prop. 1986/87:146: Avsnitt 3
2.3. Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker under regleringsåret 1987/88
Mitt förslag: Prisregleringsperioden skall omfatta tiden den ljuli 1987—den 30juni 1988.
Kompensationsbeloppet för det första halvåret skall uppgå till 675 milj. kr. och fördelas ut i form av prishöjningar på olika produk- ter den ljuli 1987.
Inför den ljanuari 1988 skall en s.k. ventil tillämpas som innebär att prisjusteringar skall ske om utvecklingen av det s.k. PM-index under tiden januari—september 1987 överstiger 2.0 %. Överstiger indexutvecklingen nämnda procenttal skall jordbruket tillerkännas ett acontobelopp av 350 milj. kr.
Det skall ankomma på regeringen att besluta om de pris- och avgiftsändringar som kan bli aktuella med anledning av förslagen.
Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Skälen för mitt förslag: J ordbruksnämnden har efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation lämnat förslag om en ettårig prisregleringsperiod för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker. Perioden omfattar tiden den ljuli 1987—den 30juni 1988. Förslaget bygger på de riktlinjer som har angetts i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166. JoU 33, rskr. 393).
Kompensationsbeloppet för det första halvåret har bestämts i de nu aktuella överläggningarna och fördelas i form av prishöjningar på olika produkter den ljuli 1987. Den ljanuari 1988 föreslås en s.k. ventil som
innebär att prisjusteringar skall ske om utvecklingen av PM-index under tidenjanuari—septcmber 1987 överstiger 2.0 %.
Det belopp som jordbruket och förädlingsindustrin som en följd av detta förslag skall tillföras i form av prishöjningar den ljuli 1987 uppgår till 675 milj. kr. Till grund för överläggningarna har legat uppgifter om bl.a. kostnadsutvecklingen ijordbruket under perioden september 1986—janua- ri 1987 som enligt PM-index uppgått till 1.7%. motsvarande ett belopp av 286 milj. kr. Som utgångspunkt för inkomstkompensationen till jordbruket har legat bl. a. uppgifter om löneavtal och ändrade sociala avgifter under år 1987. Kostnadskornpensationen till förädlingsindustrin har bl.a. baserats på kostnadsutvecklingen enligt mejeri- och slakteriindex. 160 milj. kr. av- ser preliminär kompensation för kostnaderna inom förädlingsindustrin. Vidare skall jordbruket tillerkännas 25 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för utbyteshandel med kött och fläsk.
Som föreslagits i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87: 100 bil. 11) skall jordbrukets kompensationsram därutöver höjas med 25 milj. kr. fr. 0. m. den ljuli 1987 till följd av ändringarna i finansieringen av djurens hälso- och sjukvård.
Riksdagen beslutade (prop. 1985/86:166. JoU 24. rskr.344) i fjol att lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område skulle ändras så att det blir möjligt att ta ut förmalningsavgift även på korn och havre som används för human konsumtion. Jag ansåg emellertid att frågan behövde utredas ytterligare innan regeringen tog ställning till om och i vilken ut- sträckning som lagändringen borde utnyttjas. Jag avser nu att föreslå regeringen att basen för uttag av förmalningsavgift fr.o.m. den ljttli 1987 utvidgas till att omfatta även kom och havre för human konsumtion med undantag av malt. Jag kommer att föreslå regeringen att nämnda förmal- ningsavgift bestäms till 25 öre/kg vilket beräknas motsvara en intäkt av ca lOmilj. kr.
Jordbruksnämnden lade i skrivelse i november 1986 fram förslag till ändring av priserna på vissa jordbruksprodukter fr. o. m. den 17 november 1986. Som jag tidigare har anmält för riksdagen (prop. 1986/87: 65) enades företrädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation om att dessa prisjusteringar skulle träda i kraft först den ljuli 1987.
Tillsammans med det nu framlagda förslaget innebär detta att prisnivån i det jordbruksprisreglerade ledet stiger med drygt 1 100 milj. kr. den ljuli 1987. Vid en bedömning av de prisjusteringar som skall ske den ljuli 1987 bör beaktas attjusteringar senast skedde i början av januari 1986.
Jordbruksnämnden har lagt fram förslag till de sammanlagda prisänd- ringarna på olika produkter som skall ske fr.o.m. den ljuli 1987. Det ankommer på regeringen att besluta härom. För riksdagens information vill jag nämna att jag har för avsikt att föreslå regeringen att besluta i enlighet med jordbruksnämndcns förslag.
Inför den ljanuari 1988 föreslår jordbruksnämnden att en s.k. ventil tillämpas. Om kostnadsutvecklingen ijordbruket mätt enligt PM-index under perioden januari—september 1987 ej överstiger 2.093- skall inga prisjusteringar ske den ljanuari 1988. Överstiger indexutveeklingen 2.0 % skall jordbruket tillerkännas ett a contobelopp av 350 milj. kr. avseende
kostnadskompensation till jordbruket och förädlingsindustrin för perioden januari—september 1987. Av detta belopp beräknas 300 milj. kr. som kom- pensation tilljordbruket medan 50 milj. kr. avser kompensation för kostna- derna i förädlingsindustrin. Om den s.k. ventilen utlöses skall också en definitiv korrigering göras den ljanuari 1988 för inllutna fodermedelsavgif— ter under 1986/87. 1 annat fall skall en korrigering göras inför den 1ju1i 1988. Om korrigeringen görs per den ljuli 1988 skall den eftersläpning som uppstått sedan den ljanuari 1988 beaktas i form av ett engångsbelopp.
Det bör få ankomma på regeringen att besluta om de pris- och avgifts- ändringar som kan bli aktuella under perioden till följd av förslagen.
Jordbruksnämnden föreslår att de definitiva priser som gäller för spann- mål under regleringsäret 1986/87 skall. med undantag för råg. gälla som preliminära priser under regleringsäret 1987/88. För räg föreslås en höjning av det preliminära priset med 4öre/kg.
Jordbruksnämnden föreslår vidare att prisgränserna tas bort för lie/ägg- pulvr—r. Gränsskyddet bör bibehållas för produkten.
Efter bemyndigande av riksdagen (prop. 1986/87:65. JoU 13, rskr.79) disponerade regeringen 250 milj. kr. för amortering av det s.k. historiska underskottet i spannmålsregleringen. Återstående del av underskottet inkl. räntekostnader skall jordbruket reglera inom ramen för en amorteringstid av fyra år. Jordbruksnämnden föreslär med anledning härav att det utgåen- de underskottet i spannmålsregleringen får uppgå till högst 230 milj. kr. den 30juni 1988.
Jag har inget att erinra mot dessa förslag. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.
I likhet med föregående år föreslår jordbruksnämnden att amortering och räntebetalning av riinres'tr'Ms'IÖn senareläggs ytterligare ett är och börjar först regleringsåret 1988/89. Det fordras inga nya medel för räntestö- det. Vidare föreslär jordbruksnämnden att medel för etableringsstöd an- slås endast till de jordbrukare som redan har anslutits till stödformen. Etableringsstödet finansieras av regleringsmedel inom den ram som tillde- 1ats jordbruket. För regleringsäret 1987/88 bedömer lantbruksstyrelsen vid oförändrad räntenivä medelsbehovet till knappt 30 milj. kr.
Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. Jag har för avsikt att föreslå regeringen attjordbruksnämndens förslag godkänns.
Under anslagsposten Låginkonzsrsmsning m.m. inomjordbruket dispo- nerar jordbruksnämnden 435 milj. kr. för budgetåret 1986/"87. Regeringen har i budgetpropositionen 1987 under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område tagit upp oförändrat 435 milj. kr. under denna anslags- post. Jordbruksnämnden lämnar nu förslag till fördelning av posten på olika ändamål. Nämnden föreslår att 90 milj. kr. anvisasför leveranstillägg för mjölk. 150 milj. kr. för avbytarverksamhet. 21 milj. kr.för företagshäl- sovård. 90 milj. kr. för socialförsäkringsskydd och 84 milj. kr. för produk- tionsanpassningsåtgärder m.m. Det ankommer på regeringen att besluta om denna fördelning.
Hänvisningar till S2-3
- Prop. 1986/87:146: Avsnitt 3
2.4. Införselavgiftsmedel m.m.
Mitt förslag: Inflytande införselavgiftsmedel för regleringsäret 1987/88 skall disponeras i enlighet med redovisningen i tabell 2.4.1.
Taha-11 2.4.1 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m.m. reglerings- åren 1985/86. 1986/87 och 1987/88
19851'86 I?)86.-'87 [987188 1000—tal kr. 1000-1411 kr. 1000-ta1 kr. prel. prognos Inkmnxler Från föregående regleringsär kvar- stående införselavgifter 2 254 16 370 0 Under resp. regleringsär influtna införselavgifter exkl. fodermedel 403 681 474000 498 000 fodermedel 272 635 200 000 200000 Summa 678 570 690 370 698 000 I..:'lgl_'f'lcr a) Av medel inn/n_li'l'rdt'lllinyx- planen Svensk spannmålshandel 224 324 86 000 Sveriges potatisintressenter 27 500 27 500 Sveriges oljeväxtintressenter 0 0 Svensk kötthandcl 4000 4000 Svensk kötthandel. utbyteshandel () 0 Föreningen för mejeriprodukter 30000 161 000 Svensk ägghandel 66 000 52 000 Regleringskassan för fågelkött 3000 3 000 Regionalt kostnadsbidrag. norra Sverige — mjölk 45 500 45 500 — kött 5000 5001) — agg 1700 1700 Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde 0 500 Upplysningsverksamhet och utveck- lingsarbetc 13 000 13 500 Djurhälsovärd, kontrollverksamhet m.m. 29 300 32 300 Stöd till odling av konservärter och andra köksväxtcr 4 500 6000 Stöd till odling av bruna bönor — 1700 Stöd till odling av vallväxtfrö 8000 8000 Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 500 500 Sveriges exporträd 2 000 2 000 Sveriges potatisodlares riksförbund 2 780 2 780 Reserv till jordbruksnämndens för- fogande 72 731 14 220 Summa 539 835 467 200 467 200] Härefter kvarstaende införselavgifts- medel 138 7.5 223 170 230800
1 Förslag till preliminär fördelning av medel inom fördelningsplanen lämnas våren 1987.
1985/86 1986/87 1987/88 Pmp' ”86/87: 146 1000-tal kr. 1000—tal kr. 1000—tal kr.
prel. prognos
b) Av medel utanförförde/"inm-
planen
Utbyteshandel nötkött. öststaterna 34000 40 000 40000 Utbyteshandel kött och fläsk 45 519 75000 50000 . Pristillägg fär— och lammkött 17027 17 000 17 000 Svensk matpotatiskontroll 5 684 6 038 6 148 Bidrag till Stiftelsen för aekordhäst- organisationens bevarande 475 250 250 Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde 300 0 () Minskning av mekaniska skador på matpotatis () 500 500 Stöd till maltproduktionen 1 ()()0 2000 1 ()00 Sveriges exporträd 1 500 2 ()()0 2 000 Ränta på lån i riksgäldskontoret 4530 2 240 0 D_iurhälsovård — — 17000 Lantbruksstatistik - — 26 000 Summa 110 035 145 028 159 898 Summa utgifter 649 870 612 228 627 098 Återbetalning av lån från rörlig kredit 28 700 — — Årets saldo (prognos) — +78 142 +7() 902
Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Skälen för mitt förslag: 1 tabell 2.4.1 redovisas användningen av införsel- avgiftsmedel m.m. under regleringsåret 1985/86 liksom en beräkning av och förslag till användning av införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåren 1986/87 och 1987/88. För en närmare redovisning av inför- selavgiftsmedlen hänvisas till bilaga ].
Fördelningsplanen för regleringsåret 1986/87 utgör 267.2 milj. kr. enligt riksdagens beslut våren 1986 samt inflytande avgifter för fodermedelsim- porten (prop. 1985/86: 166. JoU 24. rskr. 344). Med hänsyn till att inflytan- de avgifter för fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till 200 milj. kr. beräknar jag därmed fördelningsplanen till 4672 milj. kr. Jag beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till 6904 milj. kr.. vilket innebär att 223 170000 kr. beräknas återstå sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1986/87 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna av införselavgifterna för fodermedel är kända.
Sammanställningen avseende ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1986/87 skiljer sig på några punkter från de preliminära beräkningar som låg till grund för riksdagens beslut våren 1986. Posten utbyteshandel med nötkött från öststaterna beräknas öka med 1 1 milj. kr. För utbyteshandel med kött och fläsk har inte utgått medel utanför fördel- ningsplanen de senaste åren på grund av brist på avgiftsmedel. Jordbruks- nämnden bedömer att tillgången på införselavgiftsmedel nu åter gör det möjligt att anslå utomramsmedel till utbyteshandel med kött och fläsk. För regleringsåret 1986/87 föreslås att 75 milj. kr. avsätts för detta ändamål. Av beloppet föreslås 25 milj. kr. få överföras till regleringsåret 1987/88. Posten 14
pristillägg för får- och lammkött beräknas öka med 0.5 milj. kr. Bidraget till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) ökar med 248 000 kr. till följd av löne- höjningar för SMAK under år 1986. För att åstadkomma en snabb förbätt- ring av matpotatiskvaliteten harjordbruksnämnden i skrivelse till regering- en den 23 februari 1987 föreslagit att nämnden får disponera högst 0,5 milj. kr. av 1986/87 års utomramsmedel för information till odlare och förpacka- re om hur mekaniska skador kan undvikas. Ränta på lån i riksgäldskonto- ret beräknas till 2.2 milj. kr.
Kostnaderna för sådana ändamål som får täckas av införselzwgiftsmedel utanför fördelningsplanen beräknas således för regleringsåret 1986/87 till 145 milj. kr. Detta leder till ett beräknat överskott av 78 milj. kr. för regleringsåret 1986/87. Jag har ingenting att erinra mot vadjordbruksnämn- den föreslagit i dessa delar. Jag återkommer senare till regeringen med anledning av _iordbruksnåmndens förslag till disposition av tillgängliga införselavgiftsmedel.
Jag föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1987/88 skall omfat- ta oförändrat 267.2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter. vilket totalt beräknas ge 467.2 milj. kr.
Jag föreslår att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införsel- avgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Dessa avgifter beräknas till 45 milj. kr. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras fettvaruavgif- ter såväl på imponerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i den inhemska fröskörden. dock högst motsvarande fett- varuavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet. Beloppet beräk- nas uppgå till 545 milj. kr.
Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för de olika varuområdena har nämnden inte lagt fram någon plan för fördel- ning av det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden avser att återkom- ma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då avges i samband med att förslag lämnas till gränsskydd m.m. fr.o.m. den ljuli 1987. Nämnden bör liksom tidigare fåjämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.
1 det följande anger jag medelsbehovet under regleringsåret 1987/88 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelnings— planen.
För utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jag i likhet med jordbruksnämnden beräknat 40 milj. kr.
I likhet med jordbruksnämnden föreslår jag att för utbyteshandel mcd kött och fläsk avsätts 50 milj. kr. av införselavgiftsmedel från import av kött och fläsk under förutsättning att motsvarande export ägt rum och under förutsättning att införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtli- ga övriga ändamål tillgodosetts inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oförutsedda ändamål.
Under regleringsåret 1986/87 utgår pristillägg förfär- och lammkött med 330 öre per kg vilket beräknas motsvara en utgift på 17 milj. kr. Jag föreslår att pristillägget lämnas med samma belopp per kg får- och lammkött även regleringsåret 1987/88. vilket beräknas medföra en oförändrad utgift.
Jag föreslår att SMAK tilldelas högst 4668000 kr. för den officiella kontrollen och I 480 000 kr. för uppl_vsningsverksamheten.
Bidrag till sti/"relsen för aakon/ha"s[organisatimtc'ns bevara/nie bör läm- nas med 250 000 kr.
För att åstadkomma en minskning av de mekaniska skadorna på matpo— mtis bör nämnden fä disponera 0.5 milj. kr. för information till odlare och förpackare om hur mekaniska skador kan undvikas.
Stöd till rnaltprodnktionwr för regleringsåret 1987/88 bör lämnas med 1 milj. kr.
Jag föreslår att Sveriges a.i-pi'irtråd skall erhålla 2milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen regleringsåret 1987/88.
Jag vill vidare erinra om att regeringen i budgetpropositionen (1986/87: 100 bil. 11") har föreslagit att 17 milj. kr. ansläs för finansiering av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård samt 26 milj. kr. för statistik på./'()rdbrukels område.
Med hänsyn till de oundgängliga svängningarna i inllödet av införselav- gifter har jag i 1987 års budgetproposition (bil. 11. s. 32—33) föreslagit att en rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande. Dock föreslås krediten minska till 60milj. kr. Med hänsyn till osäkerheten i prognosen bör det i enlighet med sammanställningen beräknade överskot— tet inte intecknas för något ändamål. Det på detta sätt prognosticerade överskottet bör liksom för innevarande år stå till regeringens disposition.
Hänvisningar till S2-4
- Prop. 1986/87:146: Avsnitt 3
2.5. Prisregleringen på sockerbetor och socker
Hänvisningar till S2-5
- Prop. 1986/87:146: Avsnitt 3
Mitt förslag: Prisregleringen pä sockerbetor och socker för perioden den ljuli 1987—den 30juni 1988 utformas enligt samma grunder som för innevarande regleringsperiod.
Grundpriset pä sockerbetor, som avser lb'Z-"E- sockerhalt. skall år 1987 vara 29.89 kr. per 100 kg.
Prisregleringspriset pä strösocker skall vid oljepriset 1 622 kr. per kubikmeter vara 456,90 kr. per 100 kg.
Det skall ankomma på regeringen att fattade beslut om prisregle— ringen som kan komma att krävas under perioden.
Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Skälen för mitt förslag: Förslaget bygger på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk upprätthålls samt att kostnadskompensation och inkomstfi'iljsamhet för betodlarna resp. kostnadskompensation till socker- bolaget lämnas utifrän utfallet av obundna överläggningar i likhet med vad som gäller för övriga jordbruksprodakter.
Jordbruksnämndens förslag rörande betodlingen innebär att priset på sockerbetor kan sänkas motsvara-inde ett belopp av 21 milj. kr. Till grund för beräkning av beloppet ligger bl.a. uppgifter om kostnaderna i betod- lingen som mellan oktober 1985 och oktober 1986 har minskat med 1.74 53"?-
samt uppgifter om av staten fastställt löneutrymme för år 1986. För vissa rationaliserings- och produktivitetsvinster i sockerbetsodlingen har ett av- drag av 20 milj. kr. gjorts.
Mot denna bakgrund bör grundpriset för sockerbetor sänkas med 0.82 kr. per 100 kg till 29.89 kr. per 100 kg.
Vad gäller kompensationen till Soekerbolaget bör prisregleringen liksom tidigare avse endast strösocker. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffineringen av såväl inhemskt som importerat råsocker för den svenska marknaden. Kostnadsvolymen täcker även in produktionen av vissa foderbiprodukter. Nämnden förbehåller sig rätten att beakta foder- biprodukterna vid ersättningsberäkningarna. Sockerprisct bör liksom hit- tillsjusteras när oljepriset ändras med i 160 kr./m].
Kostnadsersättningen till SSA bör. inkl. definitiv justering för olje- och gaskostnader under regleringsåret 1985/86. uppgå till 17050000 kr. vilket motsvarar 5.73 kr. per 100 kg socker.
Prisregleringspriset pä strösocker bör sänkas med 1.21 kr. per 100 kg till 456,90 kr. per 100 kg.
[ kostnadskompensationen har även merkostnadcrna vid ö-bruken beak- tats. Den del av sockerpriset som tillerkänns SSA för dessa merkostnader för regleringsåret 1987/88 beräknas till 5.98 kr. per 100 kg socker. vilket vid normal produktionsvolym ger ca 19.5 milj. kr. Dessutom tillkommer 4.3 milj. kr. ur sockerregleringsfonden.
Ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker bör sän- kas för inträffade kostnadsminskningar med 4.02 72 till 83.27 kr. per 100 kg.
Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperioden bör det ankomma på nämnden att efter överläggningar med delegationerna lägga fram förslag till de åtgärder som kan anses påkallade.
Vad gäller den framtida prisregleringens utformning anser nämnden och konsumentdelegationen att överläggningarna som sker rörande prissättv ningen pä sockerbetor bör ingå i de allmänna överläggningarna för (ivriga jordbruksprodukter medan överläggningar med SSA fortfarande bör ske separat. Härigenom kan enligt nämnden en bättre samordning av prissätt- ningen m.m. inom växtodlingen åstadkommas. Vidare anför nämnden att överläggningar och reglering kan förenklas. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga. '
Mitt förslag: Soekerbetsarealen för 1987 års odling skall uppgå till 5| 000 hektar är 1987. Arealminskningen skall inte beröra odlingen under betbruken på Öland och Gotland ((i-bruken). Arealbidragen till odlare som levererar betor till ö-brukcn bibe- hälls oförändrade.
Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Skälen för mitt förslag: Sockerbetsarealen bör minskas med 300 hektar
och bör uppgå till högst 51000 hektar är 1987. Neddragningen motsvarar ett års trendmässig skördeökning. Vid fastställandet av arealen har hänsyn tagits till att driften vid samtliga betbruk skall upprätthållas. Arealminsk- ningen bör inte beröra odlingen under de båda ö-bruken.
Erforderlig kvotering av arealen bör godkännas av jordbruksnämnden. Ca en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas. Mätningen bör bekostas av näringen. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.
Arealbidraget föreslås vara oförändrat 200 kr. per hektar till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga. 400 kr. per hektar till odlarna på Öland och 500 kr. per hektar till odlarna på Gotland. 1 de fall arealen vid arealkontroll befinns vara mindre än den kontrakterade. bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen.
Mitt förslag: Från sockerregleringsfondcn skall bestridas kostnader för arealbidrag. viss ersättning för ö—bruken. fraktbidrag. kollektiva åtgärder inom biodlingen. kostnader för prisutjämning pä socker samt vissa administrationskostnader. Sockerregleringsfonden får inte uppvisa något underskott vid utgången av regleringsåret.
Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Skälen för mitt förslag: lnförselavgift tas liksom hittills ut för importera- de kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset på socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör —- liksom hittills — tillföras sockerregleringsfonden.
Sockerregleringsfonden bör få användas för fraktsubventionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1.2 milj. kr. Ur fonden bör dessutom bestridas kostnaderna för dels arealbidrag till de odlare som levererar betor till ö-bruken till en beräknad kostnad av ca 3.5 milj. kr.. dels den ersättning om 4.3 milj. kr. som skall utgå för SSA: s merkostnader för driften vid dessa bruk. Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör tas 0.5 milj. kr. ur fonden. Till yrkesmässig biodling bör av fondens medel återföras ett belopp som motsvarar odlingens sockerförbrukning och den skillnad i pris mellan Sverige och världsmarknaden som föreligger under den tid sockret kan beräknas bli förbrukat. ca 1.5—2.0 milj. kr. Vidare bör regleringsföreningen Svensk sockerhandels administrationskostnader täc- kas Llr fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisut- jämningen för varor innehållande socker (fr.o.m. regleringsåret 1987/88 även för prisutjämning vid tillverkning av dextran). Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmt'icevtiska halvfabrikat för export återbetalas införselavgiftcn för förbrukat socker. 1 en situation med ingen eller ringa sockerimport bör i stället exportbidrag ur sockerregleringsfonden lämnas för sådana produkter.
1986 års sockerproduktion ur inhemska betor blev så stor att något importbehov inte torde föreligga under regleringsåret 1986/87. Därmed
begränsas också tillförseln av införselavgifter till sockerregleringsfonden. Detta leder till att fonden kan beräknas visa ett underskott under hös- tenlvintern 1987/88 om inte medel tillförs på annat sätt.
Betodlarna och SSA bör om så erfordras skjuta till medel så att fonden inte visar underskott den 30juni 1988. Under hösten 1987 när bl. a. prognos för årets sockerproduktion finns tillgänglig bör överläggningar tas upp med odlare och SSA om storleken på erforderlig fyllnadsinbetalning. Aktuellt belopp skall fördelas med 609"?- pä betodlarna och 40% på SSA. Odlarnas belopp dras från betlikvidcrna för 1987 års skörd.
Parterna har kommande år rätt — att med beaktande av regleringsekono- min — ta upp överläggningar om äterbetalningar av tidigare inbetalda medel. Detta innefattar även den del som återstår att reglera av den inbetalning som gjordes regleringsåret 1982/83.
Vid behov börjordbruksnämnden liksom hittills få ta ut en försäljnings- avgift på allt socker som säljs inom landet för att subventionera sockerim- port när världsmarknadspriset är högre än det svenska.
2.6. Åtgärdsprogram förjordbruket i norra Sverige 2.6.1 Allmänna överväganden
Riksdagens beslut från år 1985 om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166. JoU 33. rskr. 393.) innebär bl. a. att de speciella förhållandena i norra Sveri- ge skall särskilt beaktas vid utformningen avjordbrukspolitiken. Det finns enligt beslutet flera skäl för en geografiskt väl differentierad jordbrukspro- duktion av i stort sett oförändrad storlek i norra Sverige. Med hänsyn bl. a. tilljordbrukets stora betydelse för befolkning. sysselsättning. service och miljö men även från försörjningsberedskapssynpunkt är det angeläget att behålla ett regionalpolitiskt motiverat stöd till näringen i denna del av landet. Däremot är det inte möjligt att för närvarande ha som mål att ytterligare öka jordbruksproduktionen i norra Sverige. Det är inte heller enligt riksdagsbeslutet möjligt att med hänsyn till den fortsatta rationalise— ring som sker i jordbruket. garantera att en viss resursmängd behålls inom jordbruket i detta område.
Det åtgärdsprogram somjag redovisar i det följande och som omfattar de fem norrlandsläncn samt Värmlands och Kopparbergs län. ger uttryck för en delvis ny syn på jordbrukspolitiken i de utpräglade glesbygderna och dess möjligheter att där främja landsbygdsutvecklingen. Sysselsättningen sätts i centrum och går före traditionella krav på storleksrationaliseringar. Slutsatsen av ett sådant synsätt bör ta sin utgångspunkt i allmänt gles- bygdspolitiska överväganden utan direkta kopplingar till jordbrukspoliti— ska bedömningar om enskilda jordbruksfastigheters utvecklingsbarhet. I programmet föreslås en ökad samordning av stöd tilljordbrukets rationali— sering. glesbygdsstöd och arbetsmz'irknadsstöd. En rad insatser föreslås i syfte att från samhällets sida stödja och uppmuntra tillkomsten av kombi— nationsföretag. där jordbruk ingår som en del. Flertalet remissinstanser har understrukit behovet av åtgärder för att förstärka det norrländska jordbruket.
Enligt min mening kommer de åtgärder som föreslås i det följande att aktivt medverka till att sysselsättningen på landsbygden i norra Sverige främjas. Åtgärderna innebär även attjordbruksproduktionen i norra Sveri- ge kommer att kunna upprätthållas på en acceptabel nivå.
Hänvisningar till S2-6
- Prop. 1986/87:146: Avsnitt 3
Mitt förslag: Prisstödet till jordbruket i norra Sverige skall vara oförändrat under budgetåret 1987/88.
Justeringar av prisstödet skall i fortsättningen ske med hänsyn till kostnadsutvecklingen. En närmare översyn av prisstödet skall dess- utom genomföras vart tredje år.
Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl. a. statens jordbruks- nämnd. länsstyrelserna i norra Sverige, Kooperativa förbundet och Lant- brukarnas riksförbund. har understrukit prisstödets betydelse som medel för att kompensera det norrländska jordbruket för högre produktionskost- nader än vad som råder i övriga delar av landet. Några remissinstanser har föreslagit vissa justeringar i prisstödets områdesindelning. Statens jord- bruksnämnd har föreslagit att möjligheten bör prövas att i vissa glesbygder i norra Sverige, där nedläggning av åker ej är önskvärd från allmän natur- och landskapssynpunkt, som komplement till prisstödet införa arealstöd.
Länsstyrelserna i Jämtlands och Norrbottens län har föreslagit att jord- bruket i stödområdena befrias från vissa internavgiftcr inom prisreglering- en. såsom avgifter för värphöns och slaktdjursanifter.
Skälen för mitt förslag: Genom beslut av riksdagen år 1986 skedde en kraftig uppräkning av prisstödet med 135 milj. kr. från 375 milj. kr. budget- året 1985/86 till 510 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Detta innebär en höjning med 100 milj. kr. utöver justering med hänsyn till det nya beräk- ningsunderlag som framtagits avjordbruksnämnden. Med hänsyn till kost- nadsutvecklingen inomjordbruket finns det enligt min mening inte skäl att räkna tipp stödet per den ljuli 1987. Justering av prisstödet bör i fortsätt- ningen ske med hänsyn till förändringar i kostnadsutvecklingen ijordbru- ket. Därutöver finns skäl att vart tredje år genomföra en närmare översyn av prisstödet.
Jag ärinte beredd att biträda de förslag som tagits upp av några remissin- stanser beträffande ändrad stödområdesindclning och attjordbruket i stöd- områdena befrias från vissa internavgifter inom prisregleringen.
2.6.3 lnvesteringsstöd och stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag
Mitt förslag: Regionalt rationaliseringsstöd till jordbruksföretag i norra Sverige skall kunna lämnas till ekonomiskt utvecklingsbara företag, varvid avses företag som bedriver enbart jordbruk eller jordbruk i kombination med skog eller någon annan verksamhet. Vissa förändringar skall ske av bidragsbelopp m.m. Motsvarande anpassning skall göras vad gäller regionalt rationaliseringsstöd till trädgårdsförctag i norra Sverige.
Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag utom vad gäller anpassning av det regionala rationaliseringsstödet till trädgårdsföre- tagi norra Sverige.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser redovisar en positiv inställ- ning till förslagen i promemorian. Lantbruksstyrelsen har framhållit att en inriktning av det regionala rationaliseringsstödet som mera anknyter till reglerna för glesbygdsstödet får positiva effekter framför allt ur regionalpo— litiska och sysselsättningspolitiska synvinklar. Lantbruksstyrelsen pekar på att förordningen (1979: 427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering bör anpassas till den ändrade inriktningen av det regionala rationaliseringsstödet främst vad gäller procentsatser och beloppsgränser för investeringsbidrag. Lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd har pekat på att stöd även i fortsättningen bör ges till uppbyggnad av bärkraftiga heltidsjordbruk. RRV är positivt till uppbyggnaden av kombi- nerade företag och framhåller att det är sannolikt att det är andra syssel- sättningar utanför jordbruket som har en avgörande betydelse för möjlig- heten att bo kvar på jordbruksfastigheten.
Skälen för mitt förslag: Det regionala rationaliseringsstödet bör enligt min uppfattning ges en inriktning som i sina huvuddrag överenstämmer med glesbygdsstödet. Stödet tilljordbruksföretag och trädgårdsföretag bör i norra Sverige kunna lämnas till ekonomiskt utvecklingsbara företag. Med ekonomiskt utvecklingsbara företag bör avses företag som bedriver enbart jordbruk/trädgård eller jordbruk/trädgård i kombination med skog eller någon annan verksamhet. Även inkomst av tjänst utanför det egna företa- get bör ingå i den helhetsbedömning som måste göras av företagets ekono- miska utvecklingsbarhet. Jag vill dock understryka att för att ett företag skall kunna betraktas som ekonomiskt utvecklingsbart så måste såväl företaget som enskilda verksamheter lämna ett med hänsyn till resursin- satserna godtagbart ekonomiskt överskott.
Stöd till investeringar i ekonomibyggnader bör enligt min uppfattning i huvudsak avse ersättningsinvesteringar. Flera remissinstanser har under- strukit att sådana investeringar är nödvändiga för att produktionsvolymen skall kunna upprätthållas på en acceptabel nivå. Regionalt rationaliserings- stöd till ekonomibyggnader bör lämnas med högst 25 % av godkänd kost- nad. Det bidrag som högst kan lämnas bör höjas från nuvarande 250 000 kr. till 300 000 kr. Det bidrag som kan lämnas om särskilda skäl föreligger bör enligt min mening höjas från nuvarande 40% till 50% av godkända kostna- der. Det bidrag som högst kan utgå bör höjas från nuvarande 400000 kr. till
500000 kr. Förhöjt bidrag (50 % eller 500000 kr.") bör endast utgå i sådana Prop. 1986/87: l46 fall då en önskvärd investering inte kan genomföras utan förhöjt bidrag.
Flera remissinstanser, bl. a. lantbruksstyrelsen, statens jordbruks- nämnd. länsstyrelserna i norra Sverige och Lantbrukarnas riksförbund. har understrukit behovet av ökad stimulans till investeringar i markanlägg- ningar. Enligt min uppfattning är detta en angelägen åtgärd för att sänka kostnaderna i produktionen. Stöd bör kunna utgå till varaktiga investering- ar i markanläggningar på bestående åker. Stödets syfte skall således inte vara att öka produktionen. Stödet bör kunna utgå utan prövning av företa- gets möjligheter att bestå och tttvecklas som självständig enhet. Vissa markinvesteringar. såsom huvudavlopp. berör i regel flera fastigheter. Det är i dessa fall angeläget att åtgärderna utförs gemensamt. För att detta skall vara möjligt fordras en ganska hög stimulans särskilt i de fall vissa fastighe- ter ägs av passiva markägare. En hög stimulans är även motiverad med hänsyn till att kostnaderna för åtgärden i många fall är högre än markens saluvärde.
Jag föreslår att bidrag bör kunna lämnas med högst 50% av godkänd kostnad för utförande av för flera fastigheter gemensamt huvudavlopp. Bidrag för tttförande av för flera fastigheter gemensamt huvudavlopp i Norrbottens län bör lämnas med högst 75 % av godkänd kostnad.
Bidrag till täckdikning och andra markanläggningar bör kunna lämnas med högst 25% av godkänd kostnad. Om särskilda skäl föreligger bör bidrag kunna lämnas med högst 50% av godkänd kostnad. Till markanlägg- ning bör liksom nu är fallet räknas grundkalkning som utförs i samband med annan markförbättringsåtgärd. Grundkalkningen bör som regel avse samma åkerareal som är föremål för annan markförbättringsåtgärd. Om särskilda skäl föreligger bör bidrag kunna lämnas till grundkalkning utan samband med annan markförbättringsåtgärd.
Statliga garantier för lån till investeringar i byggnader och markanlägg- ningar bör också lämnas till ekonomiskt utvecklingsbara företag.
Med hänsyn till den föreslagna inriktningen av det regionala rationalise- ringsstödet och behovet av medel för reinvesteringar vid jordbruksföretag utanför det område som omfattas av glesbygdsstödet framstår enligt min uppfattning en teknisk samordning av glesbygdsstödet och det regionala rationaliseringsstödet som mindre angelägen. Administrativt är de båda stödformerna för närvarande samordnade genom att glesbygdsstödet till de areella näringarna i flertalet län handläggs av lantbruksnämnderna. l Norr- bottens län är lantbruksnämnden försöksvis inordnad i länsstyrelsen sedan den ljuli 1986. Jag vill understryka vikten av att principiella ställningsta- ganden till stödgivningens inriktning och speciella insatser i vissa regioner i övriga län bör göras i samråd mellan lantbrttksnämnd och länsstyrelse.
Efter beslut av riksdagen våren 1985 har under budgetåret 1985/86 40 milj. kr. lämnats som stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag. varav drygt 30 milj. kr. till norra Sverige. Som redovisas i bifogade prome- moria bör situationen inom jordbruket i norra Sverige ha förbättrats under senare delen av år 1986. Lantbruksstyrelsen bör liksom hittills utnyttja möjligheten att efter hand medverka till rekonstruktion av högt skuldsatta jordbruksföretag genom att biträda ackord eller eljest efterge statens rätt
PJ I'd
på grund av garantiätaganden för län. Om ytterligare insatser bedöms vara nödvändiga för att stödja särskilt skuldtyngdajordbruksföretag bör särskil- da resurser för ändamålet kunna disponeras av de medelsramar som jag i det följande föreslår bör ställas till resp. läns förfogande. Mot bl.a. denna bakgrund anscrjag det inte vara befogat att föreslå något särskilt stöd till högt skuldsatta jordbruksföretag.
Mitt förslag: Särskilda insatser krävs för att stimulera utvecklingen av kombinationsföretag. För att förbättra förtttsättningarna för det norrländska jordbruket skall ytterligare resurser avsättas för forsk- nings- och försöksverksamhet. Vidare skall insatserna ökas vad gäller rådgivning och fortbildning.
Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Rcmissinstanserna är i allmänhet positiva till försla- gen i promemorian. Sveriges lantbruksuniversitet har som primära mål för jordbruksforskningen i norra Sverige särskilt betonat bl. a. ökad odlingssä- kerhet. vallfoderproduktion. förbättrat resursutnyttjande. skördeteknik. utveckling av alternativa produktionsformer och produktionsgrenar samt anpassning av ekonomibyggnader. Arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker genomförandet av de åtgärder som föreslås i ätgärdsprogrammet.
Skälen för mitt förslag: Utöver de förbättrade linansicringsmöjlighetcr som jag tidigare har föreslagit, behövs särskilda insatser för att främja tillkomst och utveckling av kombinationsföretag. Enligt min mening bör därför särskilda medel avdelas för utvecklingsprojekt inom området. Vida- re bör för att förbättra förutsättningarna för det norrländska jordbruket ytterligare resurser ställas till Sveriges lantbruksuniversitets förfogande för verksamheten vid Röbäcksdalen.
För att förbättra de produktionstekniska och företagsekonomiska förut- sättningarna bör enligt min uppfattning rådgivningen tilljordbruket i norra Sverige utökas. Det bör ankomma på länsmyndigheterna att gemensamt besluta om i vilka former en utökad rådgivning skall genomföras.
Regionalt bör en genomgång göras av dels behovet och dels möjligheter— na att utnyttja befintliga arbetsmarknadspolitiska stödformer i de areella näringarna. Härvid bör särskilt understrykas behovet av utbildning och stöd i samband med uppbyggnad och utveckling av kombinerade företag. Försöksvis bör som ett led i stimulans till uppbyggnad av kombinationsfö- retag starta-eget-bidrag införas för verksamhet som inte är ett naturligt led i jordbruksdriften. Kvinnans situation skall särskilt uppmärksammas i detta sammanhang.
Jag avser att återkomma till regeringen i de frågorjag nu berört.
Min bedömning: Ett belopp av 100 milj. kr. skall ställas till förfogan- de för åtgärdsprogrammet under en treårsperiod. Det skall ankom- ma på lantbruksstyrelsen att svara för fördelningen av medel mellan Värmlands, Kopparbergs. Gävleborgs. Västernorrlands. Jämtlands. Västerbottens och Norrbottens län.
Förslaget i promemorian: Överensstämmer med min bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har i stort lämnat förslagen om medelsbehov och genomförande utan erinran. Några remissinstanser. bl.a. lantbruksstyrelsen, vissa av länsstyrelserna och Lantbrukarnas riks- förbund har dock ifrågasatt om den anvisade medelsramen är tillräcklig. Vad gäller genomförandet har bl. a statskontoret. länsstyrelsen i Väster- bottens län och glesbygdsdelegationen ansett att länsstyrelsen i resp. län bör ha huvudansvaret.
Skälen för min bedömning: De åtgärder för jordbruket i norra Sverige som jag föreslagit i det föregående avser bl. a. ökade möjligheter att stödja kombinationsföretag. insatser för att genom investeringar tillvarata befint- liga produktionsresurser och ökade insatser vad gäller markanläggningar. Vidare har jag föreslagit särskilda utvecklingsprojekt för att stimulera uppbyggnad och utveckling av kombinationsföretag. ökade satsningar på forsknings- och försöksverksamhet för Norrlandsjordbruket samt ökade insatser vad gäller rådgivning och fortbildning.
Enligt min bedömning bör en förbättrad samordning av olikajordbruks-. regional- och arbetsmarknadspolitiska insatser innebära ett effektivare utnyttjande av de samlade resurser som nu finns till förfogande förjordbru- ket i norra Sverige.
Jag har beräknat kostnaderna för åtgärdsprogrammet till totalt 100 milj. kr. för en treårsperiod med följande uppskattade fördelning. nämligen stöd till investeringar inom jordbruket och till kombinationsföretag 54 milj. kr.. stöd till utveckling av kombinationsföretag 27 milj. kr.. ökad utbildning och rådgivning 15 milj. kr. samt ökad forsknings- och försöksverksamhet 4milj. kr.
Enligt min uppfattning bör varje län tilldelas en medelsram för genomfö- rande av olika insatser. Det bör sedan ankomma på länsmyndigheterna att tillsammans bestämma hur stor del av medlen som skall användas för olika stödinsatser och hur mycket som skall användas som projektmedel för utvecklingsprojekt, rådgivning. utbildningsinsatser m.m. Härutöver bör finnas vissa medel för insatser som rör mer än ett län. Användningen av medlen för ökad forsknings- och försöksverksamhet bör beslutas av rege- ringen efter förslag från lantbruksstyrelsen och Sveriges lantbruksuniver- sitet.
Ätgärdsprogrammet avserjordbruket i norra Sverige. Det bör enligt min uppfattning därför ankomma på lantbruksstyrelsen att fördela medlen till lantbruksnämnderna i Värmlands. Kopparbergs. Gävleborgs. Västernorr- lands. Jämtlands och Västerbottens län samt till länsstyrelsen i Norrbot- tens län. Jag vill understryka att planeringen av olika insatser bör samord- nas med övriga länsmyndigheter.
Landskapet Dalsland i Älvsborgs län ingår i det område där regionalt rationaliseringsstöd utgår. Även om inte Älvsborgs län ingår i åtgärdspro- grammet bör enligt min uppfattning de regler för det regionala rationalise- ringsstödet som jag föreslagit i det föregående tillämpas för hela det områ- de som nu omfattas av stödformen dvs. också för Dalsland. Jag är däremot för närvarande inte beredd att föreslå några utvidgningar av det område som nu omfattas av det regionala rationaliseringsstödet.
Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att efter den treårsperiod som åtgärdsprogrammet avser göra en utvärdering av genomförda insatser.
Jag återkommer senare till anslagsfrågan.
Hänvisningar till S2-6-5
- Prop. 1986/87:146: Avsnitt B. Jordbrukets rationalisering B ]. Lantbruksstyrelsen
2.7. Det framtida skördeskadeskyddet
Mitt förslag: Lantbrukarnas riksförbund skall genom en särskild juridisk person vara huvudman för ett nytt skördeskadeskydd fr.o.m. 1988 års skörd.
Skälen för mitt förslag: Mellan företrädare för regeringen och Lantbru- karnas förhandlingsdelegation träffades den lOnovember 1986 en princip- överenskommelse om att LRF skall överta huvudmannaskapet för ett nytt skördeskadeskydd.
En för staten och LRF gemensam arbetsgrupp har därefter haft i upp- drag att närmare utreda och lämna förslag till utformning av det nya skyddet.
Enligt arbetsgruppens förslag skall LRF genom en särskild juridisk person. som LRF har ett avgörande inflytande över och som endast har detta ändamål. vara huvudman för ett nytt skördeskadeskydd fr.o.m. 1988 års skörd, om vissa förutsättningar och villkor uppfylls. Vilka dessa förut- sättningar och villkor är framgår av överenskommelsen i bilaga—!.
Flera av de frågor som behandlas i överenskommelsen är av den arten att riksdagen måste besluta i ärendet innan en överföring av skyddet till den nya huvudmannen kan ske. Detta gäller inte enbart de ekonomiska förpliktelserna. I vissa fall fordras ändrad lagstiftning. Det fortsatta arbetet bör nu inriktas på att överenskommelsen skall genomföras. Förslag i de olika frågor som fordrar riksdagens ställningstagande bör utarbetas och föreläggas riksdagen senast hösten 1987. Jag vill emellertid redan nu något beröra vissa frågor.
Riktlinjerna för skyddet anges i överenskommelsen. I huvudsak innebär de att skyddet väsentligen är ett individuellt totalskadeskydd och att det är öppet för alla jordbrukare med mer än 5 ha åker. Väsentliga ändringar i grunderna för skyddet får inte göras utan regeringens medgivande. Någon närmare författningsreglering av skyddcts omfattning är inte avsedd.
Avsikten är att finansieringen av det nya skördeskadeskyddet skall ske genom att till den nye huvudmannen överförs behållningen i skördeskade- fonden som nu uppgår till ca 324 milj. kr. efter utbetalningarna för 1986 ars skörd. Den nye huvudmannen övertar fonden efter 1987 års skörd. Vidare
I»)
är avsikten att skyddet skall finansieras genom prisregleringsmedel som jordbruksnäringen tillförs enligt årliga riksdagsbeslut eller genom en sär- skild statlig skördeskadesvgift inom ett årligt belopp som för närvarande beräknas till ca 60milj. kr. Omprövning av beloppets storlek kan aktualise- ras. när fonden fått avsedd storlek. i samband med överläggningar om prisregleringen på jordbrukets produkter. Jordbrukets kompensationsram skall fr.o.m. den ljuli 1988 höjas med motsvarande belopp utan avräk- ning. Medlen tillförs skördeskadefonden.
Vidare anges i överenskommelsen att om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador år 1987 överstiger 90milj. kr. skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadefonden hälften av överskjutande belopp. Näringcns bidrag får täckas inom ramen för de prisregleringsmedel somjordbruket tillförs.
Överenskommelsen torde innebära att den nye huvudmannen kommer att anförtros uppgifter som innefattar myndighetsutt'ivning. Eftersom den nye huvudmannen skall vara en stiftelse fordrar detta enligt 11 kap. es regeringsformen lagstöd.
En grundläggande förutsättning för överenskommelsen är att den nye huvudmannen får tillgång till uppgifter som finns i lantbruksregistret och som behövs för skördeskadeskyddet. I viss utsträckning gäller sekretess för sådana uppgifter enligt 9kap. 4:23 sekretesslagen. Den nye huvudman- nens tillgång till dessa är således en fråga som fordrar lagreglering.
I denna fråga har jag samrått med chefen förjustitiedepartementet.
Hänvisningar till S2-7
- Prop. 1986/87:146: Avsnitt 3
2.8. Lagstiftningsfrågor
Jag har i det föregående (avsnitt 2.2.1) föreslagit att det temporära förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin förlängs ytterligare ett år fr.o.m. den ljuli 1987. Förslaget förutsätter bl.a. ändringar i lä lagen ( 1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur. svin och fjäderfä.
Lagändringen bör träda i kraft den ljuli 1987. I enlighet med det anförda har inom jordbruksdcpartementet upprättats förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur. svin och fjäderfä. dels änd- ring i samma lag.
Eftersom den föreslagna författningsändringen från lagteknisk synpunkt är av enkel beskaffenhet är lagrådets hörande enligt min mening inte påkallat.
Hänvisningar till S2-8
3. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
dels att anta inomjordbruksdepartementet upprättat förslag till
1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud
under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur. svin och fjäderfä. dels ändring i samma lag.
dels att 2. godkänna vad jag har förordat i fråga om produktionsanpass- ning på vegetabilieområdet (avsnitt 2.2.2).
3. godkänna vad jag har förordat i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker under reglerings- året 1987/88 (avsnitt 2.3).
4. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsmedel. som inflyter under regleringsåret 1987/88 (avsnitt 2.4).
5. godkänna vad jag har förordat i fråga om prisregleringen på sockerbetor och socker under regleringsåret 1987/88 (avsnitt 2.5).
6. godkänna vad jag har förordat om ett åtgärdsprogram förjord- brukct i norra Sverige (avsnitt 2.6).
7. godkänna vad jag har förordat om huvudmannaskapet för det framtida skördeskadeskyddet (avsnitt 2.7).
Hänvisningar till S3
- Prop. 1986/87:146: Avsnitt 3
4. Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 NIONDE HUVUDTITELN
Lantbruksstyrelsens och lantbruksnämndernas verksamhet
Lantbruksstyrelsen ingår i den försöksverksamhet med treåriga budget- ramar som beslutats av regeringen. Med anledning härav erhöll styrelsen den 19december 1985 särskilda direktiv för anslagsframställningen för budgetåren 1987/88—1989/90. Lantbruksstyrelsen avlämnade den 28 april 1986 en särskild rapport med underlag för anslagsframställningen 1987/88 inför perioden 1987/88—1989/90. Jag lämnar mot denna bakgrund en rela- tivt utförlig redogörelse för myndighetens verksamhet.
Mot bakgrund av utvecklingen i samhället och de areella näringarna samt 1985 års livsmedelspolitiska beslut redovisar lantbruksstyrelsen de allmänna förutsättningarna för verksamheten 1987/88—1989/90. Kravet på hög effektivitet i produktionen kommer enligt styrelsens bedömning att stå i centrum för verksamheten även i fortsättningen. Verksamheten med jordbrukets och skogsbrukets rationalisering skall samtidigt bedrivas med större hänsyn till kravet på god miljö och till behovet av en långsiktig och planerad hushållning med naturresurserna. Dessa krav får anses väga lika tungt som kravet på hög effektivitet. Även kvalitetsfrågorna kommer att få allt större tyngd.
Lantbruksstyrelsen bedömer vidare att rådgivningsverksamheten kom- mer att ändra karaktär bl.a. som en följd av kraven på ökad miljö- och kvalitetshänsyn. Betydande informations- och rådgivningsinsatser behövs för att snabbt få genomslag för de nya metoder som forskning kring miljöfrågor och nya produktionsformer leder till. En marknad med mera varierande krav på produkternas kvalitet liksom skärpta miljökrav ställer nya anspråk på företagsutvcckling och företagande. Det förblir enligt sty- relsens uppfattning ett starkt samhällsintresse att medverka i en sådan
utveckling. Olika slag av kombinationsföretag kan väntas öka i framtiden. inte minst av regionalpolitiska skäl.
Lantbruksstyrelsens roll i samhällsplaneringen kommer att öka under programperioden. Åtgärder behövs för att motverka negativa konsekven- ser av ett minskat arealbehov för livsmedelsproduktionen och en fortsatt minskad sysselsättning ijordbruket.
Lantbruksstyrelsen anser det vara angeläget att aktiva insatser för att förbättra fastighetsförhållandena inomjord- och skogsbruket kan sättas ini minst samma omfattning som hittills. Framför allt bör den skogliga struk- turrationaliseringen ges hög prioritet.
Den statliga finansiella stödgivningen till jordbruket bör enligt lantbruks- styrelsen på sikt bli föremål för en samlad översyn. Härvid bör bl.a. en samordning av glesbygdsstödet och det regionala rationaliseringsstödet övervägas liksom behovet av stöd för att främja nyetablering. utveckling av nya företagsformer där jordbruket ingår som en del samt utveckling av miljövänligare produktionsteknik.
Verksamheten vid statens lantbrukskemiska laboratorium kommer att anpassas i enlighet med statsmakternas beslut. Ett i stort sett oförändrat resursbehov förutses.
Lantbruksstyrelsen anser att en fortsatt statlig rådgivning är motiverad inom flera områden. En förutsättning för att resultaten av jordbruksforsk- ningen skall leda till praktiska tillämpningar inom rimlig tid är enligt lant- bruksstyrelsens uppfattning att staten svarar för att en basresurs för råd- givning finns vid lantbruksnämnderna. Vidare är statlig finansiering nöd- vändig av den information och rådgivning som bedrivs i anslutning till myndighetsutövningen.
Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning är en fortsatt statlig finansiering av rådgivningen motiverad av regionalpolitiska skäl i norra Sverige och för att främja sysselsättningen på landsbygden. Andra områden där en fortsatt statlig finansiering är motiverad är behovet av marknadsanpassning av jordbruksproduktion och rådgivning med anknytning till miljö- och natur— resursmålet. Behovet av rådgivning är även stort vad gäller företags- utveckling, statligt stöd och jordpolitiska insatser.
Lantbruksstyrelsen anser att kostnaderna för lantbruksnämndernas råd- givning på trädgårdsområdet även i fortsättningen i huvudsak bör finansi- eras av staten.
Lantbruksstyrelsen anser det vara ofrånkomligt att staten står för hela kostnaden för rådgivning till rennän'ngen.
Sammanfattningsvis anser lantbruksstyrelsen att 55 milj. kr. av rådgiv- ningsverksamheten bör betalas av staten. Högst ca 25 milj. kr. bedöms vara möjligt att finansiera genom avgifter om rimliga krav ställs på kost- nadstäckning och anknytning till målen för lantbruksnämndernas verksam- het. Konsekvenserna av en fullständig avgiftsfinansiering skulle enligt styrelsen innebära en genomgripande omläggning av rådgivningsverksam- heten så att den helt svarar mot marknadens krav. Bl.a. innebär detta att rådgivningen i norra Sverige i huvudsak måste avvecklas liksom rådgiv- ning som syftar till volym- eller miljöanpassning av produktionen.
Under förutsättning att inga nya myndighetsuppgifter läggs på lantbruks-
nämnderna anser styrelsen att verksamheten måste genomföras inom en något minskad resursram till följd av besparingskraven. Med hänsyn till dels verksamhetens inriktning under planeringsperioden. dels hur bespa- ringarna hittills skett bör emellertid den fortsatta minskningen i huvudsak avse administrationen.
Föredragandens överväganden
För egen del vill jag framhålla att det svenska jordbruket står inför bety- dande strukturella förändringar. ! den produktions- och marknadsanpass- ning som mot bakgrund av bl. a. de kostsamma överskotten är nödvändig. kan lantbruksnämndernas rådgivningsverksamhet fylla en viktig funktion för näringen. En väl fungerande rådgivning kan för jordbruksnäringen utgöra en viktig länk mellan forskningsresultat och praktisk tillämpning. Inte minst när det gäller kravet på ett mer miljöanpassat jordbruk är det angeläget att en viss statligt finansierad rådgivning kan lämnas. Undantag från en avgif'tsf'inansierad rådgivning bör emellertid endast göras i de fall det föreligger ett stort samhälleligt intresse att nå ut med rådgivning och det inte är uppenbart att denna rådgivning kan avgiftsfinansieras.
Jag kan inte därför biträda lantbruksstyrelsens förslag om en minskad avgiftsfinansieringsnivå i verksamheten. Det bör ankomma på lantbruks- styrelsen att göra den närmare prioriteringen av insatser mellan olika områden.
Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning att fortsatta besparingar i förs- ta hand bör avse administrationen. För närvarande pågår olika försök till samordning hos regionala myndigheter. I Norrbottens län pågår försök med en samordnad länsförvaltning. Inom ramen för försöket har lantbruks- nämnden i Norrbottens län lagts in som en funktion inom länsstyrelsens organisation. I Uddevalla pågår ett försök med samordning av vissa admi- nistrativa funktioner mellan skogsvårdsstyrelse och lantbruksnämnd. inom ramen för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet har sammanslagningar av kanslifunktionerna skett i Malmöhus och Kristianstads län samt i Stock- holms och Uppsala län.
Regeringen kommer senare att ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av bl.a. de erfarenheter som erhålls i berörda försök. Ett sådant ställningstagande kommer inte att påverkas av att myndigheten ingåri försöksverksamheten med treårig budgetram.
För vissa funktioner vid lantbruksnämnderna såsom för trädgårds- och vattenfrågor har den strikta länsbundna verksamheten frångåtts. Persona- len fär därvid arbeta över större områden än det egna länet — en regionali- sering av organisationen har således skett inom vissa arbetsområden.
Liksom lantbruksstyrelsen anser jag att vissa ytterligare rutiner och funktioner kan "regionaliseras" och att rationalisering av vissa arbetsupp- gifter inom lantbruksnämnderna kan leda till besparingar.
Regeringen har i vår lagt fram ett förslag till ändringar i jordförvärvs- lagen (prop. 1986/87: 122). Dessa kan också komma att påverka inriktning- en av verksamheten hos lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.
Chefen för linansdepartementet har tidigare (prop. l986/87: 100 bil. I.
avsnittet Särskilda frågor) lämnat förslag om ett nytt system för överföring av anslagsmedel mellan budgetår. Lantbruksstyrelsen och lantbruksnämn- derna bör ingå i försöksverksamhetcn med överföring av anslagsmedel fr.o.m. budgetåret 1987/88. Medel för lantbruksstyrelsen och lantbruks- nämndernas förvaltningsutgifter bör därför anvisas under ramanslag.
Jag återkommer i det följande till anslagsfrågan.
Hänvisningar till S4
- Prop. 1986/87:146: Avsnitt 9.9
B. Jordbrukets rationalisering B ]. Lantbruksstyrelsen
1985/86 Utgift 40317003 1986/87 Anslag 39 678 000 1987/88 Förslag 48006000
Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket och lantbrukets rationalisering. trädgårdsnäringen och trädgår- dsnäringens rationalisering. rennäringen och rennäringens rationalisering, stöd till företag i glesbygd avseende de areella näringarna. kontroll och inspektion på växtskyddsområdet. den allmänna hälso— och sjukvården bland husdjuren, foderkontrollen. djurskyddet samt veterinärväsendet. i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna och deras ortsombud. statens lantbrukskemiska laboratorium samt distriktsveterinärorganisationen. Styrelsen är också tillsynsmyndighet över avbytarvcrksamheten inom jordbruket. statens utsädeskontroll och de lokala frökontrollanstaltcr som är behöriga att utföra statsplombering av utsäde samt de lokala lant- brukskemiska kontrollanstaltcr vars stadgar styrelsen fastställt. Styrelsen skall vidare följa verksamheten vid de hushållningssällskap för vilka styrel- sen fastställt stadgar.
Lantbruksstyrelsens organisation m.m. framgår av förordningen (1967: 425) med instruktion för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnder- na.
Lantbruksstyrelsen
Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till besparingar under tidigare är be- räknat besparingen för treårsperioden 1987/88—1989/90 till 4.3 % att förde- las med 0.3 % budgetåret l987/88. 2% budgetåret l988/89 och 292.- budget- året l989/90.
Lantbruksstyrelsen har föreslagit att ett nytt förslagsanslag inrättas av- seende särskilda undersökningar m. m. i samband med foderkontroll. För att åstadkomma en effektivisering av vattenhushållningsverksamhetcn fö— reslås att samtliga tjänster som lantbruksingenjör överförs från anslaget B 2. Lantbruksnämnderna till anslaget B !. Lantbruksstyrelsen.
1986-"87 Beräknad ändring 1987/SX Föredraganden Personal 236 —2 Anslag Utgifter Förvaltningskostnadcr 36 049 000 + 2 005 000 (därav lönekostnader) (28 626 000) (+| 700000) Lokalkostnader 3597 000 + 923 000 Kostnader för reglering av skadestånd 30000 — Halvei'ing av bekämp- ningsmedeIsanvändningen — +5 400000 Växtiiispektion 1000 -— Foderkontroll 1000 — 39 678 000 +8 328 000
Föredragandens överväganden
Som jag tidigare föreslagit bör medel för lantbruksstyrelsens förvaltnings- utgifter anvisas under ramanslag.
Jag föreslår att medel under anslaget beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 %.— för treårsperio- den med fördelningen 19%: första året och 296 under vardera andra och tredje året. För treårsperioden har jag beräknat utgifterna till 126 958 000 kr. För budgetåret 1987/88 beräknarjag utgifterna till 48 006 000 kr. Budge- ten är beräknad i 1987/88 års priser. Anslagen för budgetåren 1988/89 och 1989/90 skall prisomräknas i vanlig ordning.
Vidare bör 5.4 milj. kr. ställas till förfogande för utveckling och bedri- vande av prognos- och varningsverksamheten. bidrag till maskinhandeln för anskaffning av mobila testutrustningar samt för försöks- och utveck- lingsprojekt inom ogräsområdet i enlighet med vad jag tidigare föreslagit i prop. 1986/87: 80 bil. 7 om forskning.
Jag har vidare beräknat 127000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försörj- ningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar. Jag bedömer att sär- skilda undersökningar m.m. i samband med foderkontroll bör klaras inom ramen för lantbruksstyrelsens resurser.
Jag har även räknat med att 760000 kr. motsvarande kostnaden för 3 tjänster som lantbruksingenjör överförs från anslaget B 2. Lantbruksnänm- derna till anslaget B 1. Lantbruksstyrelsen.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu och i det föregående har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Lunibrukssfyrc[sm för budgetåret 1987/88 anvisa ett ram- anslag av 48 006000 kr.
B 2. Lantbruksnämnderna
1985/86 Utgift 230050753 1986/87 Anslag 220 297 000 1987/88 Förslag 229840000
Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och ut- veckling samt vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som är påkallade eller i övrigt lämpliga. särskilt för att åstadkomma en fortsatt rationalisering inom lantbruket och trädgårdsnäringen. Nämnden svarar även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskötsel, om skördeskadeskydd. skördeuppskattning och jord- bruksstatistik samt om försöksverksamhet och kursverksamhet inom lant- brukets område. Nämnden handlägger vidare frågor inom rennäringens område och andra områden som enligt särskilda bestämmelser ankommer på nämnden.
Från anslaget bestrids även vissa kostnader för fiskenämnderna. Lantbruksnämndernas organisation m.m. framgår av förordningen (1967: 425) med instruktion för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnder— na.
Lantbruksstyrelsen
Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till besparingar under tidigare år be- räknat besparingen förtreårsperioden 1987/88— 1989/90 till 3.4 '%- att förde- las med 0%- budgetåret 1?87/88 och med 1.7 % vardera budgetåren 1988/89 och 1989/90. '
Vidare har lantbruksstyrelsen föreslagit att de särskilda medel som ställts till förfogande under anslaget B 2. för intensifierad rådgivning om användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel samt för råd- givning om alternativa odlingsformer ökas från 5milj. kr. budgetåret 1986/87 till 8milj. kr. budgetåret 1987/88. 12milj. kr. budgetåret 1988/89 och 15 milj. kr. budgetåret 1989/90.
Särskilda medel om 225 000 kr. föreslås ställas till förfogande för grund- utbildning av synemän.
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelsen i Norrbottens län har hemställt att ytterligare besparingar inte läggs ut på länsstyrelsen och att intäktskravet inom lantbruksverkets rådgivningsverksamhet sänks till 600000 kr.
198637 Beräknad ändring 1987588 Föredraganden Personal ] 206 — 12 Anslag Utgifter Förvaltningskostnader 221 229 000 +7 484 000 (därav lönekostnader) (185 418000) (+ 5 656 000) Lokalkostnader 26 068 000 + 1 459 000 lntensifierad rådgivning 5 000 000 + 600 000 Inkomster Avgifter 3: ("100000 — Nettoutgift 220297 000 +9543 000
'I'ill lantbruksnämnderna infltitna renbetesavgifter skall tas till upphörd under anslaget för att användas inom renskötseln enligt föreskrifter som meddelas av lantbruksstyrelsen.
F öredragandens överväganden
Som jag tidigare föreslagit bör medel för lantbruksnämndernas förvalt- ningskostnader anvisas under ramanslag. Detta bör även gälla de särskilda medel som föreslås ställas till förfogande för intensifierad rådgivning och under anslaget B 1 för halvering av bekämpningsmedelsanvändningen. Dessa båda anslagsposter finansieras med avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel och ställning måste därför tas inför varje budgetår vad gäller de belopp som kan disponeras för dessa ändamål med hänsyn till tillgången på avgiftsmedel.
Jag föreslår att medel i övrigt under anslaget. med undantag för medel till lantbruksenheten i Norrbottens län. beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 % för treårsperio— den 1987/88—1989/90 med fördelningen 19"? första året och 292 under vardera andra och tredje året. För treårsperioden harjag beräknat utgifter- na till 763916000 kr. För budgetåret 1987188 beräknar jag utgifterna till 261 840 000 kr.
Inkomsterna för treårsperioden beräknar jag till sammanlagt 96 milj. kr. För budgetåret 1987/88 beräknar jag inkomsterna till 32 milj. kr. För budgetåret 1987/88 beräknar jag således nettomedelsbehovet till 229 840000 kr. Budgeten är beräknad i 1987/88 års priser. Anslagen för budgetåren 1988/89 och 1989-90 skall. med de undantag som tidigare nämnts, prisomräknas i vanlig ordning.
1 nettomedelsbehovet för budgetåret 1987/88 har jag inräknat 17 121 000 kr. till lantbruksenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län. Inkomsterna vid lantbruksenheten i Norrbottens län är därvid beräknade till 1.3 milj. kr. Detta innebär att huvudförslaget inte tillämpas för denna enhet. De medel som avsätts till lantbrttksenheten i Norrbottens län skall tillföras länssty- relsen.
Prop. 1986/87: 146
Jag har vidare beräknat 375000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försörj- ningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar.
Jag förordar att 5.6 milj. kr. ställs till förfogande för intensifierad rädgiv- ning om användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel ijord- bruket samt för rådgivning om alternativa odlingsformer.
Medel för grundutbildning av synemän får i mån av behov avdelas inom ramen för ordinarie medel inom anslaget.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu och i det föregaende har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att till Lunrhruksnämna'ernu för budgetåret 1987/88 anvisa ett ramanslag av 229 840 000 kr.
B 1 1. Särskilda åtgärder förjordbruket i norra Sverige
N ytt anslag (förslag) 100 000000
Jag har i det föregående (avsnitt 2.6.5) föreslagit att ett belopp av lOOmilj. kr. ställs till förfogande för ett åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige. Medlen för treårsprogrammet böri sin helhet anvisas under ett reservationsanslag för budgetåret 1987/88. Medlen för åtgärderna bör disponeras av lantbruksstyrelsen.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Särskilda åtgärderförjordbrukcl i norra Sverige för bud- getåret 1987/88 anvisa ett rescrvationsanslag av 100 000 000 kr.
Hänvisningar till US1
F. Service och kontroll F 16. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder
1985/86 Utgift ] 326 275 Reservation 1 409 491 1986/87 Anslag 2 577 000 1987/88 Förslag ?, 736 000
Under anslaget anvisas medel för att bestrida kostnaderna för prövning från djurskyddssynpunkt av nya djurhällningsmetoder. inredningsdetaljer m.m. i stallar och kostnader för viss verksamhet på försöksdjursområdet.
Lantbruksstyrelsen
Till ledamöterna i de regionala djurförsöksetiska nämnderna har hittills utgått endast rese- och traktamentsersättning samt i förekommande fall ersättning för förlorad arbetsinkomst.
Lantbruksstyrelsen beräknar. med reservation för de förändringar som
kan föranledas av de förslag som utredningen om etiska frågor i samband med djurförsök presenterat i betänkandet (Ds Jo 1986: 3) Etisk prövning av djurförsök. kostnaderna till 283 000 kr. för budgetåret 1987/88.
Centrala försöksdjursnämnden
1. Pris- och löneomräkning 146000 kr.
2. Nämnden föreslår en ökning av medelsanvisningen med 600000 kr. varav 300000 kr. avser ökade insatser inom området alternativa och kom- pletterande metoder till djurförsök och 300000 kr. avser ökade medel för utbildning. för hälsoinventeringar och hälsokontrollverksamhet av för— söksdjur samt förstärkning av nämndens kansliresurser.
3. Nämnden föreslår en förlängning av avtalet mellan staten och Läke- medelsindustriföreningen om gemensam finansiering av alternativa och kompletterande metoder till djurförsök.
Föredragandens överväganden
Utredningen om etiska frågor i samband med djurförsök har i betänkandet (DsJo 1986: 3) Etisk prövning av djurförsök lagt förslag om bl.a. viss ändring av organisationen av den etiska prövningen. De förslag som utred- ningen lagt fram avserjag återkomma till vid behandlingen av förslag till en ny djurskyddslag. Jag vill dock redan nu ta upp utredningens förslag om att ledamöterna i de djurförsöksetiska nämnderna bör erhålla sammanträdes- arvode.
Till ledamöterna i de djurförsöksetiska nämnderna utgår för närvarande ersättning för rese- och traktamentskostnader enligt allmänna reseavtalet samt i förekommande fall ersättning för förlorad arbetsinkomst. [ likhet med utredningen anser jag det skäligt att ledamöterna i de djurförsöks- etiska nämnderna fr. o. m. den ljuli 1987 även skall erhålla sammanträdes- arvode enligt beslut av regeringen om arvoden m.m. för vissa uppdrag inom departementens verksamhetsområde. Sammanträdesarvode skall även utgå till de ledamöter som förbereder ärenden till nämnds sammanträ- de. Jag beräknar kostnaderna för sammanträdesarvoden till ledamöterna till 100000 kr.
1 beslut den 2juni 1984 (prop. 1983/84: 107 bil.6, JoU 30. rskr. 406) bemyndigade riksdagen regeringen att ikläda sig de förbindelser som följde av ett avtal mellan staten och Läkemedelsindustriföreningen om samarbe- te för att stödja viss forskning för att främja utvecklingen av alternativa och kompletterande metoder till djurförsök. Regeringen godkände avtalet i beslut den l4juni 1984. Avtalet gäller för tiden den ljuli l984—den 30juni 1987 och innebär att var och en av parterna bidrar till forskning rörande alternativa och kompletterande metoder till djurförsök med 300000 kr. under budgetåret 1984/85 samt med 600000 kr. vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87. Centrala försöksdjursnämnden kommer. efter samråd med medicinska forskningsrådet. att under maj månad 1987 redovisa en utvärdering av den i avtalet avsedda forskningen. För att under budgetåret 1987/88 kunna upprätthålla en intensifierad forskning som syftar till en
minskad användning av försöksdjur har jag för avsikt att för statens del föreslå Läkemedelsindustriföreningen en förlängning av avtalet att gälla för tiden den ljuli 1987—den 30juni 1988 på sådant sätt att parterna skall för perioden tillskjuta ytterligare 600000 kr. vardera. Förlängningen av avtalet skall för sin giltighet vara beroende av regeringens godkännande. Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 2 736000 kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att ikläda sig de förpliktelser som följer av en förlängning av avtalet angående stöd till forskning rörande alternativa metoder till djurförsök i enlighet med vad jag har föror- dat i det föregående. 2. till Bidrag till djurskj'ddsjrämjandc åtgärder för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 2 736000 kr.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte. Regeringen bör före- slå riksdagen att besluta att förkorta motionstiden till elva dagar.
5. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
[?iltzjgzt ] ”Nl STATENS JORDBRUKSNÄMND I.. * Dnm.. D.,, 1987—04-08 402—400/87
FÖRSLAG TILL JORDBRUKSPRISREGLERING UNDER 1987/88
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Prop. 1986/87:146
1 INLEDNING
6. RÄNTE- oca ETABLERINGSSTÖD
7. ÅYBYTARVERKSAMHET, SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD, FORETAGSHALSOVÄRD OCH ANNAN LÅGINKOMST- SATSNING
9. PRISREGLERINGEN PÅ OLIKA PRODUKTER
Hänvisningar till S9
- Prop. 1986/87:146: Avsnitt 1987
9.1. Spannmål
9.2. Spannmålsregleringens finansiering
9.3. Förmalningsavgiften för korn och havre
9.4. Matpotatis
9.5. Fodermedelsregleringen
9.6 Effekter av sänkta priser på matärter
9.7. Handelsgödselavgiften
9.8 Borttagande av mittpris och prisgränser för heläggpulver
9.9 Buffertzoner för nötkött och fläsk
9.10 Finansiering av djurens hälso- och sjukvard
9.11. Kvalitetsfrågor
9.12. Vissa utredningar
10. HEMSTÄLLAN
ll BESLUTSHENING
Bilaga 1 Förslag till ändring i lagen (1967zå40) om prisreglering pa jordbrukets omrade
Bilaga 2 Särskilt yttrande från ledamöterna Arvidsson och Fringel
Bilaga 3 Särskilt yttrande från konsumentdele- gationen
Bilaga 4 Lantbruksstyrelsens förslag rörande lagen om förbud mot nybyggnad av djurstallar
STATENS JORDBRUKSNÄHND l987-04—08 Dnr 402-400/87
Regeringen
1987. Ore/kg
Ändringar av partipris på olika produkter fr. o. m.
___—___.—
Vete, förmaln avg Råg, prel inlöspris Rag, förmaln avg Oljal 25 Kokarter Summa vegetabilier
K-mjölk 9 Industrimjölk 9 Grädde, tjock 100 Grädde, tunn 75 Smör 60 Hårdost 75 Färskost 40 Mjölkpulver 89 Särskilda pris- höjningar
Summa mejeri- produkter
ÅQS , " Fjaderfakott 15 Nötkött 50 Kalvkött
Får-och lammkött
Fläsk 15
Summa animalie- produkter
TOTALT
31,50 31,50 131,31 1,17 51,00 13,50 2,40 75,00 2,40 20,47
5,96
333,81
6,42 60,85
33,27
434,35 465,85
20
50 70 145 65 200
10 40 90 130 180 40
48,,50 4,92 8,05 22,68 - 1,09
83,06
2,50 53,00 9,00 37,80 147,90 4,55 36,00
15,00
305,85
11,40 16,80 109,35 14,82 9,00 87,72
554,94 638
1 Nytt oljevärde 898 kr/lOO kg fr o m den 1 juli 1987.
Som tidigare nämnts skall basen för uttag av förmalningsavgift
utvidgas till att omfatta även korn och havre för human
konsumtion med undantag av malt. Detta innebär att fr o m den 1 juli 1987 tas ut en förmalningsavgift om 25 öre/kg för havre och korn motsvarande en intäkt om ca 10 milj kr (se vidare
avsnitt 9).
125 130 220 105 289
10 55 140 130 180
55
1 1985 års livsmedelspolitiska beslut anges att vid jordbruksprisöverläggningarna borde i fortsättningen anges hur mycket producentpriserna kan förväntas stiga till följd av den föreslagna partiprishöjningen.
Uppgörelsen innebär att av det tillerkända totalbeloppet om 675 milj kr har ca 25 % beräknats gå till livsmedelsindustrin. Förändringar i efterfrågan på olika produkter kan emellertid komma att påverka fördelningen varför den faktiska fördelningen kan komma att avvika från nyssnämnda teoretiska beräkning. För de viktigare produkterna beräknar LRF effekterna för jordbruket bli följande:
Den negativa konsumtionsutvecklingen för bl a k—mjölk påverkar mejeriernas betalningsförmåga. Med utgångspunkt från de bedömningar som nu kan göras av marknadsutvecklingen och kostnadsutvecklingen inom mejerierna bedöms avräkningspriset under hösten bli oförändrat eller eventuellt något sänkt jämfört med nuläget.
För kött och fläsk bedöms de föreslagna prishöjningarna efter beaktande av kostnadsutvecklingen i slakterierna slå igenom i form av höjda avräkningspriser. Detta innebär att avräkningspriset för nötkött bedöms komma att öka med ca
80 öre/kg och för fläsk med ca 30 öre/kg. Härtill kommer effekten av eventuella ändringar av slaktdjursavgifterna.
Med beaktande av de prisförändringar som nu föreslagits föreslås följande mittpriser och prisgränser fr. o. m. den 1 juli 1987.
Tabell 2. Mittpriser och prisgränser fr. o. m. den 1 juli 1987,
kr per 100 kg
Matpotatis (se avsnitt 9) Stärkelse
Nötkött Kalvkött Får- och lammkött Fläsk
Kyckling
Smör
Hårdost Magert mjölkpulver Aga
Nedre
Hänvisningar till S1987
ddm—J—l-aromm
prisgräns
384
601 675 220 885 582 934 600 596 022
Mittpris
408
Hmm—ummm to oo ;.—
Övre
_J—JNN—NNNN
prisgräns
432
875 957 714 083 858 180 932 800 200
Som redovisas närmare i ett senare avsnitt föreslås att
prisgränssystemet för heläggpulver tas bort.
JN inkommer senare med skrivelse angående gränsskyddet fr o m den 1 juli 1987.
DEPARTEMENTET %&
ÄTGÄRDSPROGRAM FOR JORDBRUKET 1 NORRA SVERIGE
PM Mars 1987 l07
Förord
I samband med beslutet om reglering av priserna på jordbruksprodukter m.m. våren 1986 begärde riksdagen att regeringen utarbetar ctt åtgärds- program för det norrländska jordbruket. Regeringen har i budgetproposi- tionen l987 aviserat att ett åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket kom- mer att redovisas under våren 1987.
Föreliggande förslag till åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige har utarbetats inom regeringskansliet.
Under arbetets gång har synpunkter överlämnats från berörda regionala myndigheter. Vidare har synpunkter inhämtats från företrädare för jord- bruksnäringen.
lnnehållsförteckning
Förord ...................................................... Inledning .................................................... l 2
'.»J
Bakgrund ................................................. Jordbrukets omfattning och inriktning i norra Sverige ............ ... 1 Sysselsättning i jordbruket och livsmedelsindustrin ......... 2.2 Akerareal och brukningsenheter ......................... 2.3 Arbetsbehov och driftsinriktning ......................... 2.4 Produktion ............................................ 2.4.1 Mjölkproduktion ................................. 2.4.2 Växtodling ...................................... 2.5 Investeringar .......................................... 2.5.I Byggnader ....................................... 2.5.2 Markanläggningar ................................ 2.6 Inkomst och lönsamhetsförhållanden ..................... Nuvarande utformning och omfattning av stödet till jordbruket i norra Sverige .............................................. 3.1 Prisstöd .............................................. 3.2 Regionalt rationaliseringsstöd ........................... 3.3 Stöd till särskilt skuldtyngdajordbruksföretag ............. 3.4 Stödformer inom ramen för jordbruksprisrcgleringen av bety-
delse förjordbruket i norra Sverige ....................... 3.4.l Räntestöd ....................................... 3.4.2 Etableringsstöd .................................. 3.4.3 Kostnadskompcnsation ...........................
3.5 chionalpolitiskt stöd .................................. 3.6 Arbetsmarknadspolitiskastödformer ..................... 3.7 Övrigt ................................................ Tidigare översyncr av stödet tilljordbruket i norra Sverige ....... 4.l Kommittén för översyn av stödet tilljordbruket i norra Sverige samt 1983 års Iivsmedelskommitté ......................... 4.2 Lantbruksstyrelsens arbetsgrupp för översyn av vissa stöd- former på jordbrukets område ........................... Överväganden och förslag ................................... 5. | Allmänna utgångspunkter ............................... 5.2 Prisstöd .............................................. 5. 3 lnvesteringsstöd ....................................... 5.3.l Allmänt ......................................... 5.3.2 Stöd till ekonomibyggnader ........................ 5.3.3 Markanläggningar ................................ 5.3.4 Samordning av glesbygdsstöd och regionalt rationalise- ringsstöd ........................................ 5.4 Stöd till särskilt skuldtyngdajordbruksft'iretag ............. 5.5 Nyetablering .......................................... 5.6 Utvecklingsprojekt ..................................... 5.7 Forsknings- och försöksverksamhet ...................... 5.8 Riidgiv ning och fortbildning ............................. 5. 9 Ovriga atgardsförslag ................................... 5.10 Medelsbehov .......................................... 5. ll Genomförande ........................................
Inledning
Jordbruket i Norrland föreslås få 100 milj. kr. i extra stöd
Detta program har till syfte att stärka och utveckla det speciella stöd som samhället ger tilljordbruket i norra Sverige.
Under en period av tre år. föreslås nu att Norrlandsjordbruket — utöver det stöd på ca 600 milj. kr. om året (varav drygt 500 milj. kr. är prisstöd) som redan i dag utgår — skall få ytterligare [00 milj. kr. i extra stöd.
Bakgrunden till förslagen är att jordbruket i norra Sverige arbetar under speciella förhållanden. samtidigt som jordbruket har en stor betydelse för sysselsättning, service, miljö och försvarsbcredskap i Norrland.
Det är framför allt de naturliga förutsättningarna för växtodling som är sämre i norra Sverige. varför avkastningen inom växtodlingen också är betydligt lägre i Norrland än i övriga landet.
När det däremot gäller mjölkproduktionen. hävdar sig Norrlandsjord- bruket mycket väl. och har i dag en avkastning som är lika god som i mellersta och södra Sverige.
De olika delförslagcn i åtgärdsprogrammct förjordbruket i norra Sverige presenteras utförligt i den följande texten, men kan mycket kort samman- fattas enligt följande:
Sysselsättningen sätts i centrum
Programmct ger uttryck för en delvis ny syn på jordbrukspolitiken och dess möjligheter. Det är en politik som bygger på en helhetssyn. och där sysselsättningen går före traditionella krav på ökad storleksrationalisering.
Denna helhetssyn innebär bl.a. att konkreta förslag presenteras i syfte att få samhällets olika delar att samverka och samarbeta på ett bättre sätt än tidigare. Programmet föreslår en ökad samordning av jordbruksstöd. glesbygdsstöd och arbetsmarknadsstöd.
Bygga upp kombinerade företag där jordbruket ingår som en del
Många jordbruk i norra Sverige kan i dag inte försörja en familj eller en ensam brukare. Däremot är det så att om jordbruket kombineras med annat arbete, kan det bli tillräckligt för en tryggad sysselsättning. och därmed ytterst för många bygders framtid.
I programmet föreslås därför en rad insatser från samhällets sida med syfte att stödja och uppmuntra uppbyggnaden av s. k. kombinerade företag därjordbruket ingår som en del.
Några exempel på arbete som förutom jord- och skogsbruk kan ingå i sådana kombinationsföretag. är småindustri. hantverk. turism. trädgårds- odling. upplödning av pälsdjur och vattenbruk.
'fa vara på de möjligheter forskning och utbildning ger
I programmet för norrlandsjordbrukct ingår forskningen och utbildningen som naturliga och viktiga delar.
I programmet föreslås att forskningen på ett delvis nytt sätt ska ställas till sysselsättningens och miljöns tjänst. De fördelar som norrlandsjordbru— ket har — t. ex. ljuset på sommaren och den låga användningen av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel — skall tas till vara och utvecklas.
Jordbrukarna skall få bättre möjligheter till adekvat utbildning. Dä inte bara i norrlandsjordbruksfrägor. utan även inom de andra områden som behövs vid utvecklandet av kombinationsföretag.
Utveckla jordbruket och hjälpa enskilda jordbrukare
En viktig del i programmet är förslag på nya satsningar och investeringar inom jordbruket. med syfte att värna dagens produktion. För att förbättra de grundläggande förutsättningarna förjordbruket. föreslås ytterligare in- satser på t.ex. markavvattning samt hjälp till enskilda jordbrukare med stora skulder.
Sammanfattning i siffror
Programmet innebär som nämnts att statens nuvarande stöd till norrlands- jordbruket på omkring 600 milj. kr. per år. utökas med ytterligare [00 milj.
kr. under en tre-ärsperiod. med följande uppskattade fördelning:
— Stöd till ersättningsinvesteringar inom jordbruket och kombinationsfö- retag. 54 milj. kr. — Stöd till utveckling av kombinationsföretag, 27 milj. kr. — Ökad utbildning och rådgivning. 15 milj. kr. — Ökad forskning. 4 milj. kr.
1 Bakgrund
Riksdagens beslut från år 1985 om livsmedelspolitiken (prop. 1984/851166. JoU 33. rskr. 393) innebär bl.a. att jordbrukspolitiken skall ta särskild hänsyn till de speciella förhållandena i norra Sverige.
Det finns flera skäl för en geografiskt väl differentierad jordbrukspro- duktion av i stort sett oförändrad storlek i norra Sverige. Med hänsyn bl. a. till jordbrukets stora betydelse för befolkning. sysselsättning. service och miljö men även från försörjningsberedskapssynpunkt är det angeläget att behålla ett regionalpolitiskt motiverat stöd till näringen i denna del av landet. Däremot är det inte möjligt att för närvarande ha som mål att ytterligare öka jordbruksproduktionen i norra Sverige. Det är inte heller enligt riksdagsbeslutet möjligt att med hänsyn till bl. a. den fortsatta ratio- nalisering som sker ijordbruket. garantera att en viss resursmängd behålls inom jordbruket i detta område.
I samband med beslut om reglering av priserna på jordbruksprodukter m.m. våren 1986 begärde riksdagen att regeringen utarbetar ett åtgärds- program för Norrlandsjordbruket (JoU l985/86:24, rskr. 344").
I sitt betänkande anförjordbruksutskottet att en helhetssyn bör anläggas på Norrlandsproblematiken. Bl.a. bör enligt utskottet uppmärksammas möjligheterna till ökad samordning mellan å ena sidan de jordbrukspoli-
tiska stödformerna och å andra sidan de regionalpolitiska och arbetsmark- nadspolitiska insatserna. Hänsyn bör tas till hela livsmedelssektorns bety- delse från beredskapssynpunkt och som underlag för sysselsättning m.m. Möjligheter till kombinationssysselsättning med jordbruk och/eller skogs- bruk som bas bör övervägas. Frågor om produktionsinriktning och alterna— tiva produkter bör prövas mot bakgrund av bl.a. de klimatologiska beting- elserna.
Ett antal skrivelser har inkommit till regeringen med förslag till åtgärder rörande jordbruket i norra Sverige.
Regeringen har i budgetpropositionen l987 ( 1986/87: 100 bil. 11.) aviserat att ett åtgärdsprogram förjordbruket i norra Sverige kommer att redovisas under våren 1987.
2 Jordbrukets omfattning och utveckling i norra Svenge 2.1 Sysselsättning ijordbruket och livsmedelsindustrin
Uppgifter om andelen förvärvsarbetande inom jordbruket och livsmedels— industrin redovisas från statistiska centralbyråns (SCB) folk- och bostads- räkning. Sådana räkningar genomförs vart femte år. Uppgifter finns till- gängliga från den undersökning som genomfördes år 1980 (se bl.a. tab. 14.1 sid. 379 % livsmedelskommittens betänkande (SOU 1984:86) där uppgifter för norra Sverige finns redovisade.) Uppgifter frän räkningen år 1985 förväntas föreligga under våren 1987.
2.2 Akerareal och brukningsenheter
Jordbruket har under flera decennier varit föremål för en omfattande rationaliscringsverksamhet. Utvecklingen har bl.a. inneburit att åkerarea- len och framför allt antalet brukningscnheter minskat. l tabell 1. redovisas hur åkerarealen har utvecklats i norra Sverige under 1980-talet samt ut- vecklingen i hela riket.
Tabell 1. Areal äker, ha, är 1980. 1983 och 1986 vid brukningsenheter med mer än 2 ha åker samt relativ utveckling 1980—l986
Län 1980 1983 1986 Relativ utveckling 1980— 1986 l980= 100 Värmlands 124 704 125234 122 762 98.5 Kopparbergs 66 880 67 091 65 660 98.2 Gävleborgs 78975 79 372 77 947 98.7 Västemorrlands 63 261 63 069 62 243 98.4 Jämtlands 46444 47 174 46086 9.9.2 Västerbottens 90 178 88 954 36 127 95.5 Norrbottens 46313 46728 45515 98.3 Norra Sverige 516622 517622 506 340 98.0 Hela riket 2 951422 2 940 660 2 907 706 98.5
Källa: SCB. Lantbrukets företagsregister
Av tabell ] framgår att arealen äker har minskat i något snabbare takt i norra Sverige jämfört med riket i övrigt mellan åren 1980 och 1986. Minsk- ningen har varit särskilt stor i Västerbottens län.
Vid bedömning av takten i äkernedläggningen bör hänsyn tas till att i norra Sverige redovisas en avsevärt högre andel av åkermarken som obrukad än i övriga delar av landet. Så till exempel uppgår andelen obru- kad åker är 1986 i övre Norrland till 4.6 % av den totalt redovisade åkerarealen medan den i riket som helhet uppgår till 1,3 %. Nedläggning av åkermark är en successiv process där arealer som redovisas som obrukade under några är i själva verket kommer att läggas ned. Detta gäller särskilt i norra Sverige. Det är därför sannolikt att nedläggningen av åkermark sker i en snabbare takt i norra Sverige än vad som framgår av tabell ]. Ökningen av åkerarealen i vissa län mellan åren 1980 och 1983 förklaras av att det under år 1981 genomfördes en lantbruksräkning som innebär en noggran- nare genomgång av företagen vad gäller åkerarealen än vad som sker vid den ordinarie uppgiftsinsamlingen till lantbruksregistret.
l tabell 2. redovisas förändringen av antalet jordbruksföretag under 1980-talet i norra Sverige och i hela riket.
Tabell 2. Antal företag med mer än 2 ha åker år 1980, 1983 och 1986 samt relativ utveckling 1980e-1986
Län 1980 1983 1986 Relativ utveckling 1980— 1986 19150= 100 Värmlands 6218 6052 5632 90.6 Kopparbergs 3 772 3 645 3 353 88.9 Gävleborgs 4431 4326 4057 91.6 Västernorrlands 4568 4521 4161 91.1 Jämtlands 3490 3493 3278 93.9 Västerbottens 5 968 5 669 5 184 86.9 Norrbottens 2786 2 791 2616 93,9 Norra Sverige 31233 30 497 28 281 90.6 Hela riket 117882 113888 106279 90.2
Källa: SCB. Lantbrukets företagsregister
Av tabell 2 framgår att antalet företag i norra Sverige har minskat från ca 31 200 år 1980 till ca 28300 är 1986 eller med totalt närmare 3000. För hela norra Sverige har minskningen skett i ungefär samma takt som i hela riket. Vid en jämförelse mellan norra Sverige och hela riket bör dock hänsyn tas till att strukturomvandlingen i dessa delar av landet sker på ett annat sätt än i övriga delar av riket. ] norra Sverige innebär en företagsnedläggelse i många fall även att åkermarken tas ur produktion. I övriga delar av landet tillförs arealen i allmänhet en annan brukningsenhet. Den faktiska minsk- ningen av jordbruksföretag i norra Sverige kan vara större än vad som framgår av tabell 2 genom att företaget kan ha registrerats somjordbruks- företag även omjordbruksdriften lagts ned.
Av en jämförelse mellan länen i norra Sverige framgår att minskningen av antalet företag varit särskilt stori Västerbottens län.
2.3 Arbetsbehov och driftsinriktning Prop. 1986/87:146
Frän lantbruksregistret publiceras uppgifter om jordbruksföretagens stan- dardiserade arbetsbehov och huvudsakliga driftsinriktning. Med standar- diserat arbetsbehov avses ett beräknat arbetsbehov med utgångspunkt från normtal över arbetsätgäng inom olika produktionsgrenar.
I tabell 3 redovisas antalet jordbruksföretag i norra Sverige är 1984 fördelade efter beräknat arbetsbehov.
Tabell 3. Antal företag med mer än 2 ha åker år 1984 fördelade efter arbetsbehov i jordbruket
Län Arbetsbehov. standardtimmar
— 800 800— 1 600 1 600— 3 200 3 200— Samtliga
Värmlands 4 130 740 754 329 5 953 Kopparbergs 2 329 446 577 247 3 599 Gävleborgs 2 691 523 847 241 4302 Västernorrlands 2 933 621 725 173 4 452 Jämtlands 2 190 453 626 166 2435 Västerbottens 3 411 780 1015 33.2 5 538 Norrbottens I 772 286 468 260 2 786 Samtliga 19456 3849 5012 1 748 30065
Källa". SCB, Lantbrukets företagsregister
Av tabell 3 framgår att det i norra Sverige år 1984 fanns drygt 30000 företag. Huvuddelen av dessa eller ca 65 %, hade en driftsinriktning med ett beräknat arbetsbehov på högst 800 timmar per år. Dessa företag är mycket små och kan endast i begränsad omfattning bidraga till familjens försörjning. Även företag med ett beräknat arbetsbehov på 8011—1600 timmar per år är i de flesta fall att betrakta som deltidslantbruk. Inkomster från annat håll, låga kapitalkostnader. uppskjutet underhåll m.m. kan göra det möjligt framför allt för äldre brukare att leva på denna typ av företag. Som exempel på företag. som redovisas i gruppen med ett arbetsbehov på 800—1600 timmar per år kan nämnas att 10 ha åker och 5 mjölkkor med rekryteringsdjur ger ett beräknat arbetsbehov på ca 1000 timmar per år.
[ tabell 4 redovisas antalet jordbruksföretag är 1984 fördelade efter driftsinriktning.
Tabell 4. Antalet företag med mer än 2 ha åker år 1984 fördelade efter driftsinrikt- ning, procent
Län Driftsinriktning Växt- Husdjurs- Blandad Ej klassific. Samtliga odling sköt sel drifts- småbruk antal inriktning Värmlands ' 15 27 7 51 5 953 Kopparbergs 1 1 35 7 57 3 599 Gävleborgs 10 39 6 45 4 302 Västernorrlands 5 42 4 49 4 45.2 Jämtlands 5 44 3 48 3 435 Västerbottens 5 46 5 44 5532 Norrbottens 10 38 3 49 2 786
Källa: SCB. Lantbrukets företagsregister | [4
Klassificering efter driftsinriktning är gjord med utgångspunkt från driftsgrenarnas relativa storlek vid respektive företag. Till gruppen ej klassificerade småbruk har förts företag med ett beräknat arbetsbehov i jordbruket som understiger 400 timmar per år.
Av tabell 4 framgår att närmare hälften av alla företag är klassificerade som småbruk. Vidare framgår att husdjursskötsel som i norra Sverige i huvudsak innebär mjölkproduktion. är den dominerande produktionsfor- men.
SCB:s typklassificeringssystcm ger också en möjlighet att belysa skogs- bruket och dess betydelse för jordbrukslörctagen. För alla företag beräk- nas standardiserat arbetsbehov i skogsbruket enligt samma principer som för växtodling och husdjursskötsel. Detta arbetsbehov är ett mått på om- fattningen av företagets skogsbruk.
Ett mått på skogsbrukets relativa betydelse vid företaget. dvs. av det totala arbetsbehovets fördelning mellan skogs- och jordbruk, ges av en
speciell skogsbrukskod enligt följande sammanställning.
Klass Benämning Definition
A Jordbruk. inget Arbetsbehovct i skogsbruket mindre än eller obetydligt 33 % av det totala arbetsbehovet och skogsbruk mindre än 100 timmar
B Jordbruk. Arbetsbehovet i skogsbruket är mindre kompletterande än 33 % av det totala arbetsbehovet skogsbruk och minst 100 timmar
C Jord- och skogs- Arbetsbehovet i skogsbruket mellan bruk. kombinerat 33 % och 67 % av det totala arbetsbehovet
D Skogsbruk. Arbetsbehovet i skogsbruket är större kompletterande än 67 % av det totala arbetsbehovet jordbruk och mindre än 1 000 timmar
E Stort skogsbruk. Arbetsbehovet i skogsbruket större än kompletterande 67 €?- av det totala arbetsbehovet och jordbruk minst 1000 timmar
I tabell 5 redovisas skogsbrukets relativa betydelse i riksomräden.
Tabell 5. Andel företag efter skogsbrukets relativa betydelse i riksområden år 1984, procent RO l RO ll RO 111 Hela riket
Skogsbruk klass A 65 35 24 45 Skogsbruk klass B 26 35 31 31 Skogsbruk klass C 8 5 33 19 Skogsbruk klass D 1 4 8 4 Skogsbruk klass E — l 4 1 Antal företag 48 031 44 480 21 310 113 821
Källa: SCB. Lantbrukets företagsregister
ROI = Södra och mellersta Sveriges slättbygder RO 11 = Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder RO 111 = Norra Sverige
Av tabell 5 framgår att andelen företag med' skogsbruk är högre i norra Sverige än i övriga delar av landet.
2.4 Produktion
2.4.1 Mjölkproduktion
Den viktigaste animalieproduktionsformen i norra Sverige är mjölkproduk- tion. Havuddelen av intäkterna från jordbruket i norra Sverige kommer även från mjölkproduktionen. Förändringar i mjölkproduktionens omfatt- ning kan därför sägas indikera förändringar ijordbrukcts utveckling i norra Sverige. 1 tabell 6 redovisas förändringar av antalet mjölkkor i norra Sverige under 1980-talet.
Tabell 6. Antal mjölkkor vid företag med mer än 2 ha åker år 1980. 1983 och 1986 samt relativ utveckling 1980—1986
Län 1980 1983 1986 Relativ utveckling 1980— 1986 1980= 100 Värmlands 22 334 21877 19 649 88.0 Kopparbergs 17918 17970 16234 90.6 Gävleborgs 19 819 20 494 19 245 97.1 Västernorrlands 18678 18499 16309 87.3 Jämtlands 17124 16526 15081 88.1 Västerbottens 26 849 25 815 23 201 86.4 Norrbottens 15 298 15450 13 866 90.6 Norra Sverige 138020 136631 123 585 89.5 Hela riket 655 738 660791 599985 91.5
Källa: SCB. Lantbrukets företagsregister
Norra Sverige har drygt 20% av det totala antalet mjölkkor i landet. vilket i stort sett motsvarar norra Sveriges andel av landets folkmängd. Av tabell 6 framgår att antalet mjölkkor under 1980-talet minskat i snabbare takt i norra Sverige än inom övriga delar av landet. Det gäller särskilt Värmlands. Västernorrlands. Jämtlands och Västerbottens län.
Mjölkproduktionens utveckling avspeglas även i mejeriföretagcns mjölkinvägning.
Fram till år 1984 ökade produktionen på ett i stort sett likartat sätt i hela Sverige. Efter år 1984 har produktionen minskat som en följd av de åtgärder för produktionsanpassning som vidtagits. bl.a. det s. k. tvåpris- systemet. 1 tabell 7 redovisas mjölkinvägningen vid mejeriföretagen i norra Sverige och i hela riket de senaste tre åren.
Tabell 7. Mjölkinvägningen åren 1984. 1985 och 1986 företagsvis i norra Sverige samt i hela riket. milj. kg
Förening 1984 1985 1986 Ändr. 1984—1986. 9?-
Värmlandsmejerier 117.5 112.9: 109.1 — 7.1 Dalarnas mf 108.9 106.9 100.1 — 8. Gefleortens mf 62.6 60.6 57.5 — 8.1 S:a Hälsinglands mf 51.1 49.2 ' 46.4 — 9.2 Nedre Norrlands Producentförening [50.7 147.6 143.2 — 5.0 Ångermanlands mf 67.2 63.7 59.3 —11.8 Norrmejerier 131.1 126.8 124.7 — 4.9 Non-bottens läns Producentförening 85.3 82.1 79.6 - 6.9 Hela riket 36775 35809" 34227 —— 6.9
Källa: Svenska Mejeriernas Riksförening
Av tabell 7 framgår att minskningen av mjölkinvägningen efter är 1984 vid flertalet mejeriföreningar i norra Sverige har skett i en snabbare takt än i riket i övrigt. Som framgår av tabell 7 är variationen mellan olika företag betydande. Detta kan till viss del förklaras av årsmånsvariationer. 1 övrigt kan skillnaden förklaras av struktuella skillnader i mjölkproduktionen med en större andel små företag inom vissa områden. Avgången av mjölkprodu- center är betydligt större bland företag med ett mindre antal mjölkkor.
] tabell 8 redovisas förändringen av antalet mjölkleverantörer vid mejeri- företagen i norra Sverige samt i hela riket.
Tabell 8. Antal leverantörer till mejeriföretagen i norra Sverige samt i hela riket år 1984. 1985 och 1986
Förening 1984 1985 1986 Ändr. dec. 1984—1986. %
Värmlandsmejericr 1 344 1 238 I 073 —20.2 Dalarnas mf 1 150 1097 979 — 14.9 Gelleortens mf 642 603 557 — 13.2 S:a Hälsinglands mf 588 557 513 —— 12.8 Nedre Norrlands Producentförening 2010 1924 1751 — 12.9 Ångermanlands mf 1 160 1073 929 — 19.9 Norrmejerier 2048 1903 1 652 — 19.3 Norrbottens läns Producentförening 937 891 801 — 14.5 Hela riket 35795 33810 . 30872 —13.8
Källa: Svenska Mejeriernas Riksförening
Av tabell 8 framgår att antalet mjölkleverantörer mellan åren 1984 och 1986 har minskat avsevärt snabbare. särskilt vid Värmlandsmejerier. Än- germanlands mejeriförening och Norrmejerier jämfört medutvecklingen i hela riket. Dessa företags upptagningsområden är Värmlands. Västernorr- lands och Västerbottens län.
Vad gäller produktivitetsutvecklingen inom mjölkproduktionen kan framhållas att avkastningen per ko i norra Sverige ligger på samma nivå som mjölkkornas avkastning i övriga delar av landet.
2.4.2 Växtodling
De naturliga förutsättningarna för växtodling är mindre gynnsamma i norra Sverige än i övriga delar av landet. Vegetationsperioden är exempelvis ca 160 dagar i övre Norrlands inland jämfört med 200—210 dagar i mellersta Sverige. Frost mellan sådd och skörd begränsar antalet odlingsbara grödor och ökar risken för skördeskador.
Korn. slåttervall och matpotatis omfattar ca 70 % av den totala åkerarea- len i norra Sverige. 1 tabell 9 redovisas avkastningen för dessa grödor är 1986.
Tabell 9. Avkastningsnivål för korn. slåttervall: och matpotatisl år 1986, kg per ha
Län Korn Slättervall Matpotatis Värmlands 2842 4583 19911 Kopparbergs 2 825 5 502 20 395 Gävleborgs 2 677 5 341 19 074 Västernorrlands 2462 4479 17831 Jämtlands 2 597 4 904 18 084 Västerbottens 2370 4213 18622 Norrbottens 2 193 4 326 14 084 Hela riket 3552 6191 25 899
Källa: SCB, objektiva skördeuppskattningen
' Avkastningsnivän avser normskörd * Total skörd 3 Obevattnad
Med normskörd avses den skörd som normalt kan förväntas. Den beräk- nas med ledning av tidigare års uppgifter.
Av tabell 9 framgår att avkastningsnivån inom växtodlingen är avsevärt lägre i norra Sverige än i övriga delar av landet.
I sammanhanget kan även framhållas att avkastningsökningen i växtod- lingen är betydligt lägre i norra Sverige än i övriga delar av landet. Så till exempel redovisas i Norrlandskommittens betänkande Ds Jo 1982z7 att avkastningen för kom i de fyra nordligaste länen ökat med ca 6% ttnder 1970-talet medan avkastningen i Svealands slättbygder ökat med ca 20 %. Skillnaden kan förklaras bl. a. av allmänt sämre odlingsbetingelser och av sämre torrläggning. Därigenom ökar riskerna för skördeskador. Såväl an- talet ersättningar som ersättningsbelopp per 1000 ha åker i skördeskade- skyddet är avsevärt högre i norra Sverige än i övriga delar av landet.
2.5 Investeringar
2.5.1 Byggnader
Statistiska centralbyrån (SCB) insamlar årligen statistik över byggnads- verksamheten ijordbruket. Uppgifter finns tillgängliga t.o.m. år 1985. Se tabell 10.
Tabell 10. Antal ny-. till- och ombyggda djurstallar för nötkreatur är 1980. 1983 och 1985
Riksomräde 1980 1983 1985 Götaland 518 428 159 ' Svealand 159 1 15 60 Norrland 244 131 57 Hela riket 921 594 277 .
Källa: SCB
Av tabell 10 framgår att byggnadsverksamheten har minskat starkt un- der hela l980-talet. Detta kan för de södra och mellersta delarna av landet
till stor del förklaras av förbudet mot nybyggnad av djurstallar som gäller fr.o.m. är 1983.
Av regionalpolitiska skäl är norra Sverige i princip undantaget från nybyggnadsft'irbudet. Trots det har byggnadsverksamheten i Norrland minskat relativt sett mer än i övriga delar av landet.
2.5.2 Markanläggningar
Täckdikningarnas omfattning framgår av lantbruksstyrelsens statistik över projekteringarna. Se tabell 11.
Tabell 11. Täckdikning, projekterad areal, ha
Län 1982/83 1985/86 Värmlands 707 448 Kopparbergs 153 85 Gävleborgs 121 94 Västernorrlands 309 85 Jämtlands 206 90 Västerbottens 605 797 Norrbottens 555 446
Källa: Lantbruksstyrelsen
Av tabell 11 framgår att aktiviteten vad gäller täckdikning har tenderat att minska i samtliga län med undantag för Västerbotten under senare år. Möjligheterna att genomföra investeringar i markanläggningar av typ hu- vudavlopp och täckdikning påverkas förutom av brukningsenheternas storlek även av den arrenderade markens omfattning. Vid små bruknings- enheter som drivs extensivt är brukaren ofta inte intresserad av att genom- föra investeringar i markanläggningar. Samma sak gäller passiva markäga- re som arrenderar ut åkern och även arrendatorer som inte gärna vill utföra markanläggningar på arrenderad åker.
Andelen arrenderad åker är i norra Sverige ungefär densamma som i övriga delar av landet — ca 40%. Av den totala åkerarealen finns i norra Sverige 36 % vid företag med mindre än 20 ha åker. Motsvarande siffra för övriga delar av landet är 18 %.
2.6 lnkomst- och lönsamhetsförhållanden
Den av SCB genomförda deklarationsundersökningen för jordbrukare (DU) omfattar ett slumpmässigt urval av brukningsenheter med mer än 2 ha åker. Från DU redovisas taxerade resultat från jordbruksföretagen. 1 tabell 12 redovisas bruttointäkter (exkl. ränteinkomster) minus kostnader (exkl. egenavgifter) efter balansändring m.m.
Tabell 12. Taxerade resultat i jord- och skogsbruket åren 1981, 1983 och 1985, medeltal kronor per företag
Område 1981 1983 1985 Storleksgrupp _ _____ __ kr. rel.tal kr. rel.tal kr. rel.tal RO 1 20.1—30.0 36099 100 46 489 129 47 760 132 30_1— 50.0 52 395 100 66 622 127 68 028 130 RO ll 201—30.0 51 259 100 50050 98 52 545 103 30,1—50.0 58467 100 70 757 121 83 076 142 R011120.l—30.0 32 682 100 40 827 125 55 684 170 30.1 — 50 .0 48 863 100 63 590 130 87 426 179
Källa: SCB. Deklarationsundersökningen förjordbrukare
Av tabell 12 framgår att utvecklingen vad gäller taxeral resultat ijord- och skogsbruket är bättre i RO I och RO lll än i R0 11. Den positiva förändringen i RO 111 mellan åren 1983 och 1985 kan sannolikt bl.a. förklaras av ökade intäkter från skogsbruket.
Vad gäller jordbruket i norra Sverige bör situationen ha förbättrats under senare delen av år 1986 till följd av den kraftiga uppräkningen av prisstödet per den 1 juli 1986. Vidare bör utvecklingen ha påverkats posi- tivt av den förbättrade balanssituationen inom animalieproduktionen. sär- skilt mjölkproduktionen. Under år 1986 har dessutom räntenivån sänkts och kostnadsutvecklingen i övrigt stabiliserats.
I tabell 13 redovisas jordbruksföretagens inkomster från jordbruksföre- tag och från andra förvärvskällor år 1985.
Tabell 13. Taxerade nettointäkter och sammanräknad inkomst år 1985. Medeltal kr. per företag
Område Jordbruks- Tjänst Övrigt Sammanräknad fastighet inkomst kr. % kr. % kr. % kr. %
RO 1 50 603 40 63 828 50 11948 10 126379 100 R0 11 31657 28 70716 62 12636 10 115009 100
RO 111 27 771 23 83 670 69 10 509 8 121950 100
Källa: SCB, DekIarationsundersökningen förjordbrukare
Under rubriken Övrigt i tabell 13 har hänförts inkomster av kapital. annan fastighet. tillfällig förvärvsverksamhet och annan rörelse.
Av tabell 13 framgår att den genomsnittligainkomsten av jordbruksfas- tighet per företag är avsevärt lägre i RO 11 och 111 jämfört med RO 1. Skillnaden i sammanräknad inkomst utjämnas av att inkomst av tjänst är högre särskilt i RO lll än i övriga delar av landet.
3 Nuvarande utformning och omfattning av stödet tilljordbruket i norra Sverige
3.1 Prisstöd
Prisstöd till jordbruket i norra Sverige lämnas för att täcka produktions- kostnadsskillnader mellan produktion i norra Sverige och produktion i mellansverige. Stöd lämnas till produkterna-mjölk. kött och (läsk som prisstöd samt till smågris-. get- och potatisproduktion som stöd per moder- sugga, get resp. ha. Prisstödet varierar mellan olika prisstödsområden.
l samband med 1985 års livsmedelspolitiska beslut (prop. 1984/85:166. JoU 33. rskr. 3931 höjdes anslaget C 6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige från 330 milj. kr. för budgetåret 1984/85 till 412 milj. kr. för budgetåret 1985/86, dvs. med ca 25 %. (I dessa belopp ingick då 10—12 milj. kr. som prisstöd till rennäringen. numera anslaget B 11.).
Riksdagen gjorde ett uttalande till förmån för en ärlig justering av pris- stödet till jordbruket i norra Sverige. Vid riksdagsbehandlingen kritise- rades beräkningsunderlaget för norrlandsstödets stödniväer på en rad punkter, vilket föranledde regeringen att ge statens jordbruksnämnd i uppdrag att företa en översyn av beräkningsunderlaget. Jordbruksnämn- den föreslog att en delvis reviderad beräkningsmodell i fortsättningen skulle tillämpas vid beräkningen. Den nya modellen visade att stödet till vissa produkter och områden skulle höjas. medan stödet i andra fall enligt beräkningsresultaten skulle sänkas.
Regeringen föreslog riksdagen våren 1986 (prop. 1985/86: 166) att pris- stödet skulle höjas med närmare 10670. Stödet skulle enligt regeringens förslag uppgå till 410 milj. kr. budgetåret 1986/87 (beräknat utfall för år 1985/86 var 375 milj. kr.).
Riksdagen beslutade att ytterligare 100 milj. kr., dvs. 510 milj. kr. skulle anslås till prisstöd tilljordbruket i norra Sverige för budgetåret 1986/87.
1 tabell 14 redovisas pristilläggen på olika produkter och i olika pris- stödsområden fr.o.m. den ljuli 1986.
Tabell 14. Pristillägg på mjölk. kött och fläsk samt prisstöd för smägrisproduktion fr.o. m. den 1juli1986
Produkt Prisstödsomräde
1 2 a 2 b 3 4 Mjölk. öre per kg 93 74 57 40 19 Kött. öre per kg 810 555 555 335 117 Fläsk. öre per kg 200 145. 145 55 — Modersugga kr. per är 1200 800 800 300 300
Prisstöd för smågrisproduktion lämnas för högst 60 suggor per företag. Prop. 1986/87: 146 Prisstöd till getskötsel lämnas med 325 kr. per är till företag i Norrbot- tens. Västerbottens. Jämtlands. Västernorrlands. Gävleborgs. Koppar- bergs och Värmlands län. Stöd lämnas endast till företag med minst 10 och högst 50 mjölkproducerande getter per företag. Prisstöd till potatisodling som omfattar minst (),5 ha lämnas med 3700 kr. per ha och år till företag i Norrbottens län och i de delar av Västerbot- tens län som ingår i prisstödsområde 1. Till företag i övriga delar av Västerbottens län samt i Jämtlands. Västernorrlands och Gävleborgs län lämnas prisstöd till potatisodling med 2 100 kr. per ha och är.
3.2 Regionalt rationaliseringsstöd
Regionalt rationaliseringsstöd utgår i norra Sverige enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering i form av bidrag till utvecklingsbara företag för utförande av större och samlade investe- ringar i byggnader och markanläggningar. Bidrag utgår i regel som avskriv- ningslän och med högst 25% av kostnaderna. dock högst 250000 kr. för ekonomibyggnader.
Om det föreligger särskilda skäl kan i vissa fall bidrag utgå med högst 40% av kostnaderna, dock högst 400000 kr. för ekonomibyggnader. Bi- drag kan också utgå till produktionsfrämjande åtgärder. t.ex. för anskaff— ning av djur.
Bidrag kan i norra Sverige även ges till begränsat utvecklingsbara före- tag för utförande av investeringar i byggnader och markanläggningar. Bidrag utgår endast till begränsade investeringar, t.ex. ombyggnad av djurstall och med högst 25. % av godkänd kostnad vilket för ekonomibygg— nader är maximerat till 40 000 kr.
1 tabell 15 redovisas det regionala rationaliseringsstödcts omfattning.
Tabell 15. Det regionala rationaliseringsstödcts omfattning budgetåren 1981/82. 1983/84 och 1985/86 1000-tal kr.
Län 1981182 1983/84 1985/86
Ek.byggn. Markanl. Ek.byggn. Markanl. Ekbyggn. Markanl. prod.fr. prod.fr. prod.fr. ätg. ätg. älg. Värmlands 2 045 486 472 776 — 523 Kopparbergs 3 154 386 1 818 332 —— — Gävleborgs 3 285 216 3 984 110 1 834 1430 Västernorrlands 5 174 589 2 524 967 2 837 467 Jämtlands 6 964 460 5 599 908 3606 367 Västerbottens 7793 1301 6612 3826 1888 4414 Norrbottens 10713 5 159 6939 6991 5256 3407 Summa 39575 8612 28158 14082 15421 10608
Källa: Lantbruksstyrelsen
Den totala bidragsramen för inre rationalisering har minskats från 55 milj. kr. budgetåret 1981/82 till 18 milj. kr. 1986/87. varav 1,3 milj. kr. är aVsedda för särskilda ändamål. Enligt beslut av riksdagen våren 1986 (prop. 1985/86:100. JoU 13. rskr. 1651 skall en prioritering göras av stödet 1 IJ IJ
till investeringar i markanläggningsföretag i Norrbottens och Västerbot- tens län. För detta ändamäl kommer under budgetåret l986/87 att förbru- kas ca 4 milj. kr. i vardera länet.
3.3 Stöd till särskilt skuldtyngdajordbruksföretag
Riksdagen beslutade våren 1985 att anslå 40 milj. kr. som stöd till särskilt skuldtyngdajordbrukare under budgetåret 1985/86.
Enligt förordningen (1985:673) om stöd till särskilt skuldtyngda jord- bruksföretag har stöd lämnats till dem som under åren 1975—1980 har startat ett jordbruksföretag eller ttnder denna tid har gjort större investe- ringar i fast egendom som är avsedd för jordbruksdrift. Stöd har lämnats endast till företag som uppfyller de allmänna förutsättningarna för statligt stöd enligt förordningen ( l978z250) om statligt stöd till jordbrukets rationa- lisering. Stödet har lämnats endast till företag som inte förmår bära sina egna kapitalkostnader och vars ekonomiska svårigheter huvudsakligen beror på omständigheter som företagen inte råder över. Stödet har lämnats i form av lån som är ränte- och amorteringsfritt till dess företaget har förutsättningar att bära kostnaderna för lånet. Länets storlek har bestämts efter utredning om företagets behov av ekonomiskt stöd och har lämnats med högst 750000 kr. och lägst 100000 kr.
Antalet ansökningar. antal företag, som beviljats stöd samt beviljade belopp under budgetåret l985/86 framgår av tabell 16.
Tabell 16. Fördelning av stöd till högt skuldsatta jordbruksföretag budgetåret l985/86
Län Ansökningar Beviljade Belopp Mcdeltal antal antal 1 000 kr. 1 000 kr. Värmlands 32 9 2 800 311 Kopparbergs 27 6 2 490 415 Gävleborgs 38 8 3 000 375 Västernorrlands 33 15 3 590 240 Jämtlands 56 23 4 550 198 Västerbottens 93 14 6 350 454 Norrbottens 120 22 8 670 394 S:a norra Sverige 399 97 31450 320 Ovriga 161 25 8 550 346 Summa 560 122 40 000 328
Källa: Lantbruksstyrelsen
Av tabell 16 framgår att huvuddelen av stödet till höga skuldsatta jord- bruksföretag har beviljats till företag i norra Sverige.
Enligt lantbruksstyrelsens bedömning fanns hösten 1986 ca 120 företag i de fem nordligaste länen där ett omedelbart behov fanns av villkorslån eller motsvarande åtgärder. Medelsbehovet för dessa företag beräknades till 400000—500000 kr. per företag eller totalt till 50—60 milj. kr. Nästan alla dessa företag har stora garantilån och staten kommer att förlora betydande belopp om företagen går i konkurs.
I sammanhanget kan även nämnas att ca 20 st företag i Norrbottens län fått skuldlättnad genom att garantilån lösts in och omvandlats till ränte- och amorteringsfria län eller genom ackordsförfarande.
3.4 Stödformer inom ramen förjordbruksprisregleringen av betydelse förjordbruket i norra Sverige
3.4.1 Räntestöd
I syfte att mildra högt skuldsatta jordbrukares problem till följd av en kraftigt höjd räntenivå infördes år 1980 för hela landet ett temporärt ränte— stöd (SFS 1982z702). Räntestöd har lämnats t.o.m. budgetåret l985/86. Räntestöd har utgått med halva beloppet som bidrag. Andra halvan är ett län som skall betalas tillbaka med början under regleringsåret l986/87. Dessutom tillkommer ränta fr.o.m. regleringsåret 1986/87 på den åter- stående delen. Stödet har finansierats av prisregleringsmedel. För budget- året 1985/86 anvisades 20 milj. kr. till stödet.
Enligt beslut av riksdagen våren 1986 har räntebetalning och amortering för de två första årens räntestödslån skjutits upp och kommer att börja först regleringsåret l987/88.
3.4.2 Etableringsstöd
För att underlätta för lantbrukare utan högt eget kapital att etablera sig infördes fr.o.m. den 1 juli 1982 för hela landet ett särskilt etableringsstöd (SFS l982:702).
Syftet med stödet är att reducera räntekostnaderna. Lån lämnas under en tid av åtta år efter det att låntagaren börjat ägna sig åtjordbruk med den del av företagarens räntekostnader som överstiger 10% de första fem åren. 11% de därefter följande två åren och 12% det åttonde året. Godkänd skuld omfattar skulder för fastighetsförvärv. inventarier och driftskapital. Efter åtta år skrivs den skuld av som avser kostnader för inventan'er och driftskapital. Efter ytterligare två år skall den del som avser fastighetsför- värv återbetalas eller omvandlas till ett garantilån.
Stöd lämnas endast i mån av tillgång på medel inom ramen förjordbruks- prisregleringen.
Det totala antalet beviljade etableringsstöd fram till år 1985 uppgår till ca 1 660. Under budgetåret l985/86 utgick 45 milj. kr. av regleringsmedel för ändamålet. Dessa medel täckte kostnaderna för dem som anslutit sig t.o.m. budgetåret 1984/85. Fr.o.m. l985/86 har inga medel funnits till- gängliga för ytterligare företag.
Riksdagen beslutade under våren 1986 att under 1986/87 anslå 40 milj. kr. för fortsatt stöd till de företagare som redan anslutit sig till stödfor- merna. Medel avsattes säledes inte för nya företag.
3.4.3 Kostnadskompensation
Inom ramen för jordbruksprisregleringen avsätts vissa belopp till föräd- lingsindustrin i norra Sverige som kompensation för deras högre kostnads- läge. För närvarande avsätts ca 65 milj. kr. per år för mjölk. kött. fläsk och ägg.
3.5 Regionalpolitiskt stöd
Riksdagen beslutade år 1985 om mål och riktlinjer för regionalpolitiken (prop. 1984/85:115. AU 13. rskr. 354). Härvid slogs fast att regionalpoliti- ken skall inriktas på att skapa förutsättningar för en balanserad befolk- ningsutveckling ] landets olika delar med tillgång till arbete. service och god miljö samt att glesbygdens utvecklingsmöjligheter skall tas tillvara. Bl. a. anges att bedrivande av kombinationsjordbruk bör underlättas i gles- bygdsområdena. Bestämmelser om det regionalpolitiska stödet anges i förordningen (l985z648) om ändring i f("irordningen (l982:677) om regio- nalpolitiskt stöd.
Glesbygdsstöd
Den del av det regionalpolitiska stödet som har mest relevans i detta sammanhang är stöd enligt förordningen (l985:619) om glesbygdsstöd. Glesbygdsstöd kan i mån av tillgång på medel lämnas för att främja syssel- sättning och service i glesbygd. Med glesbygd avses stora sammanhängan— de områden med gles bebyggelse och långa avstånd till sysselsättning eller service samt skärgårdar och andra liknande områden. Närmare föreskrif- ter om vilka områden inom ett län som är att hänföra till glesbygd meddelas av länsstyrelsen. De delar av glesbygdsstödet som är av störst intresse i detta sammanhang är stöd till företag och stöd till intensifierade kommuna- la sysselsättningsinsatser i glesbygder s.k. lKS-stöd. Härutöver finns stöd till kommersiell och samhällelig service.
Stöd till företag kan lämnas i form av kreditgaranti och avskrivningslån om de ligger inom av länsstyrelsen avgränsade glesbygdsstödsområden. Avskrivningslän får lämnas för investeringar i byggnader eller andra an- läggningar som är avsedda för stadigvarande bruk. maskiner eller annan utrustning. båtar och iständsättning av åkermark. Avskrivningslån får utgå med högst 50% av godkänd investeringskostnad dock högst 260000 kr. Stöd får inte lämnas om annat statligt stöd har lämnats eller bedöms kunna lämnas för samma ändamål. Glesbygdsstödet lämnas av länsstyrelserna. I flertalet län har prövningen av ärenden som rör de areella näringarna överlämnats till lantbruksnämnden.
[KS-stödet syftar till att ge sysselsättning åt företrädesvis äldre lokalt bunden arbetskraft. De arbetsobjekt som utförs sker i allmänhet i kommu- nal regi. men bidrag kan även lämnas till objekt i enskild regi t. ex. mindre investeringar vidjordbruksföretag.
1 tabell l7 redovisas glesbygdsstödets omfattning i norra Sverige under 1980-talet.
Tabell 17. Glesbygdsstödets omfattning budgetåren 1981/82. 1983/84 och 1985/86, milj. kr.
Län 1981/82 l983/84 - l985.-86 Värmlands 2.1 8.4 11.6 Kopparbergs 2.0 7.9 7.7 Gävleborgs 2.8 7.7 12.6 Västernorrlands 5.4 11.2 21.3 Jämtlands 7.8 17.9 19.8 Västerbottens 6.8 24.2 22.3 Norrbottens 11.7 25.8 21 5 Norra Sverige 38.6 103.1 116.8
Av tabell 17 framgår bl. a. att under budgetåret 1985/86 beviljades gles- bygdsstöd med totalt 116.8 milj. kr. till norra Sverige. Härav fick 330 företag inom de areella näringarna avskrivningslän med över 20 milj. kr. och kreditgaranticr med ca 15 milj. kr. Av dem var ca 200jordbruksföretag medan övriga rörde bl. a. fiske. skogsbruk eller trädgård. Av de 330 företa- gen var ca 10% kombinationsföretag där företagaren även hade annan sysselsättning än den stödet avsåg.
Annat regionalpolitisk! stöd Övriga regionalpolitiska stödformer berör jordbruket främst indirekt ge- nom allmän förstärkning av näringslivet, sysselsättningen eller infrastruk— turen i regionen, samt möjligen vid en jordbrukares satsning på andra näringar. t.ex. pälsdjursuppfödning och vattenbruk. Lokaliseringsstöd i form av lån och bidrag riktar sig annars i första hand till industri och turism. Inte heller övriga regionalpolitiska stödinsatser såsom sysselsätt- ningsstöd. transportstöd och sänkta arbetsgivaravgifter i Norrbotten har direkt betydelse förjordbruket. Däremot kan de projektmedel som länssty- relserna disponerar för utvecklingsarbete även komma jordbrukssektorn till del.
3.6 Arbetsmarknadspolitiska stödformer
Arbetsmarknadsservice
Anslaget inkluderar förutom förmedling och arbetsvägledning även stöd vid geografisk rörlighet. Personer sysselsatta inom jordbruket kan själv- klart fä del av dessa stödformer. Praktiskt föreligger ändå ofta vissa svårig- heter för t.ex. gruppen undersysselsatta jordbrukare/jordbruksarbetare. Denna kategori finns sällan anmäld som arbetssökande på förmedlingen. Inte heller vid driftsinskränkningar av mindre omfattning (färre än fem personer") får förmedlingen vetskap om förändringarna. ] dessa fall förelig- ger inte någon varselskyldighet.
Arbetsmurknadsurbildning
Den totala utbildningsvolymen för arbetsmarknadsutbildning budgetåret 86/87 får uppgå till 125 000 kursdeltagare. fördelat med 85 000 deltagare på
särskilt anordnad utbildning och med 20000 deltagare på kurser inom det reguljära utbildningsväsendet och övriga kurser. För dessa båda utbild- ningsformer kan jordbrukare/jordbruksarbetare som är eller löper risk att bli arbetslös och i övrigt uppfyller villkoren för arbetsmarknadsutbildning beviljas utbildningsbidrag. Inom den särskiltuanordnade arbetsmarknads- utbildningen kan även tio procent av utbildningsplatserna utnyttjas för icke arbetslösa. Den tredje utbildningsformen. AMU i företag. medger utbild- ning av 20000 kursdeltagare och är främst riktad mot tillverkningsindu- strin. Stödformen är i sin helhet inte tillämpbar inom jordbruksnäringen.
Arlwtslåthelscrsiilifting
Ersättning till arbetslöshetskassor och det kontanta arbetsmarknadsstödet utgår över arbetsmarknadsanslagen.
1 december 1986 uppbar totalt 1399 personer arbetslöshetsersättning tillhöriga lantarbetarnas arbetslöshetskassa. varav 296 bosatta i skogs- länen.
Sysselsiilruzingsskapandc ä [gärder Beredskapsarbeten
Från anslaget bekostas statliga och kommunala beredskapsarbeten samt enskilda beredskapsarbeten av investeringskaraktär. Beredskapsmedlen får i östra Norrbotten användas för stimuleringsåtgärder t. ex. utbildning och marknadsföring till etablerade och nystartade företagi syfte att varak- tigt minska den höga arbetslösheten.
Startbidrag utgår till anordnaren i form av grundbidrag och tilläggsbi- drag.
Rekryteringsstöd
Rekryteringsstöd kan utgå till arbetsgivare med 50 % i statsbidrag av totala lönekostnaden. Stödformen skall underlätta anställning av långtidsarbets— lösa eller i övrigt svårplacerad arbetskraft.
Sturla-eget-hidrag
Bidrag kan utgå till arbetslösa för att starta egen verksamhet. Bidraget är avsett att vara ett tillskott till rörelseidkarens försörjning under inlednings- skedet av verksamhet som bedöms få en tillfredsställande lönsamhet och ge bidragstagaren en varaktig sysselsättning. Ersättning lämnas under högst sex månader med belopp som motsvarar dagpenningen från arbets- löshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstödl.
Särskilda ji'irsök arr stödja arbetslös ungdom För att stödja olika projekt för arbetslösa ungdomar disponerar regeringen 15 milj. kr.
Statsbidrag för ungdomslag
Ersättning ges till offentliga arbetsgivare för anordnande av ungdoms- platser för arbetslösa ungdomar 18—20 är.
3.7 Övrigt
Utöver de särskilda insatser förjordbruket i norra Sverige som redovisas i föregående avsnitt kan även nämnas annan statlig verksamhet som har stor betydelse för utvecklingen avjordbruket i norra Sverige.
I detta sammanhang bör bl.a. erinras om den forsknings- och försöks- verksamhet som bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet. För verksam- het i norra Sverige har lantbruksuniversitetet försöksstationer i Röbäcks- dalen och Öjebyn.
Vidare kan nämnas att av de totala kostnaderna för lantbruksnämnder- nas rådgivning avser närmare 30% insatser i norra Sverige. Detta motsva- rar en kostnad av ca 20 milj. kr. varav ca 2 milj. kr. avser rådgivning till rennäringen.
4 Tidigare översyner av stödet tilljordbruket i norra Sverige
4.1 Kommittén för översyn av stödet tilljordbruket i norra Sverige samt 1983 års livsmedelskommitté
Den ljuli 1981 tillkallades en kommitté för att se över stödet tilljordbruket i norra Sverige (Non'landskommittén). Kommittén överlämnade sitt betän- kande hösten 1982. (Statligt stöd till jordbruket i norra Sverige. Ds Jo 1982z7) Efter remissbehandling överlämnades betänkandet till 1983 ars livsmedelskommitté (LMK). LMKzs förslag överensstämmer med Norr- landskommitténs.
Enligt Norrlandskommittén och LMK bör det regionala rationaliserings- stödet vara så utformat att likviditeten och den ekonomiska stabiliteten förbättras framför allt under de första åren efter det att en investering har utförts. Stöd till större investeringar vid utvecklingsbara företag föreslogs därför utgå i form av räntebidrag och startbidrag.
Räntebidrag föreslogs endast lämnas om investeringen i ekonomibygg- nader uppgick till mer än 300000 kr. Den garanterade räntan skulle vara 10% under år 1—5. 11% under är 6—7 och 12 % under år 8. I vissa fall skulle den garanterade räntan kunna sänkas till %% under de tre första åren.
'l'ill investering i ekonomibyggnad som uppgår till högst 300000 kr. föreslogs stöd utgå i form av investeringsbidrag med högst 25% av god- känd kostnad. Till investering i ekonomibyggnader vid begränsat utveck— lingsbara företag föreslogs investeringsbidrag kunna utgå med högst 25 % dock högst 75 000 kr.
Stöd till markanläggningar pä bestående äker föreslogs utgå i form av
investeringsbidrag med högst 50 % av godkänd kostnad om åtgärden avsåg Prop. 1986/87: 146 för flera fastigheter gemensamt huvudavlopp. Till övriga markanläggningar föreslogs investeringsbidrag kunna utgå med högst 25 % (i vissa fall 40 %)
av godkänd kostnad. '
Såväl Norrlandskommittén som LMK föreslog en samordning av till- lämpningen av glesbygdsstödet och det regionala rationaliseringsstödet. Samordningsförslaget innebär i princip att stöd till ekonomibyggnader och markanläggningar i glesbygdsområdena i första hand lämnas enligt gles- bygdsförordningen. Vid större investeringar föreslogs att regionalt ratio- naliseringsstöd utgår till den del av investeringen vartill bidrag enligt glesbygdsft'irordningen inte kan utgå (för närvarande investeringar över 520 000 kr.).
4.2 Lantbruksstyrelsens arbetsgrupp för översyn av vissa stödformer påjordbrukets område
I riksdagens beslut den 6juni 1985 om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166. JoU 33. rskr. 393) behandlades bl. a. frågan om högt skuldsatta jord- brukares problem. det regionala rationaliseringsstödet och frågan om för flera fastigheter gemensamt huvudavlopp i Norrbottens län. Enligt riks- dagsbeslutet har lantbruksstyrelsen att följa utvecklingen vid högt skuld- sattajordbruksföretag och redovisa behovet av åtgärder till regeringen.
Regeringen gav den 17 juni 1985 lantbruksstyrelsen i uppdrag att i samband med redovisning av frågor beträffande högt skuldsatta jordbruka- res problem även utvärdera etableringsstödet. 1 uppdraget ingick även att lämna förslag om det regionala rationaliseringsstödet och frågan om inves- teringar i för flera fastigheter gemensamma huvudavlopp i Norrbottens län. Till uppdraget hörde vidare att redovisa kostnaderna för de åtgärder som föreslogs med förslag till finansiering.
] en rapport från oktober 1985 behandlar lantbruksstyrelsen de i utred- ningsuppdraget ingående frågeställningarna med undantag av hur nyetable- ringen vidjordbruksföretag långsiktigt skall lösas. Styrelsen har för avsikt att senare återkomma i denna fråga.
I rapporten lämnas följande förslag. Med ledning av tillgängligt statistiskt material konstateras att skuldök- ningen vid jordbruksföretagen under de första åren av 1980-talet har varit ungefär densamma i såväl södra och mellersta Sveriges slättbygder som i norra Sverige. 1 mellersta Sveriges skogsbygder har skulderna däremot ökat i snabbare takt än i andra regioner.
Vidare konstateras att skulderna ijordbruket generellt sett har utveck- lats pä ungefär samma sätt i olika storleksgrupper under den analyserade perioden. Några skillnader av betydelse i skuldökningen mellan självägan- dejordbrukare och arrendatorer har inte kunnat konstateras.
Enligt rapponen är skuldnivän ijordbruket generellt sett inte oroande. Av tillgängligt material framgår att problemet med en hög skuldsättning är begränsat till företag där nyetablering och/eller större investering ha skett under senaste lO-årsperioden och till stor del finansierats med främmande kapital. Vidare synes större företag med hög årlig investeringsaktivitet ha 129
större ekonomiska problem än mindre företag med en förhållandevis lägre investeringsaktivitet. Det bör framhållas att i det statistiska underlaget döljer sig individuella resultat som avviker i såväl positiv som negativ riktning från den bild som det statistiska underlaget ger.
1 rapporten föreslås att lån som är ränte- och amorteringsfria under viss tid — benämnda villkorslån — skall kunna lämnas tilljordbrukare som har en sådan skuldbörda att en sänkning av kapitalkostnaderna framstår som nödvändig och meningsfull. Villkorslån bör ses som ett medel för att på ett smidigt sätt kunna genomföra ett rekonstruktionsarbetc. Ett villkorslån bör utformas enligt i stort sett samma regler som under budgetåret 1985/86 gällde för lån till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag. Detta innebär att återbetalningsskyldigheten och räntevillkoren bör omprövas efter fem år.
Vidare föreslås att betalning av ränta och amortering pä räntestödslån inte bör aktualiseras så länge företaget inte kan bära räntekostnaden för villkorslånet. Kan villkorslånet inte betalas tillbaka utan efter ett antal år måste skrivas av. bör räntestödslån som företagaren kan ha behandlas på samma sätt.
Det regionala rationuIiseringxstödet bör enligt lantbruksstyrelsens för- slag ges en inriktning som i sina huvuddrag överensstämmer med gles- bygdsstödet. Stöd tilljordbruksföretag i norra Sverige bör enligt rapporten kunna utgå till ekonomiskt utvecklingsbara företag. Till ekonomiskt ut- vecklingsbara företag bör hänföras företag som i dag ryms inom begreppen utvecklingsbara och begränsat utvecklingsbara företag. 1 det ekonomiskt utvecklingsbara företagets verksamhet bör förutom jord- och skogsbruks- verksamhet kunna inräknas även annan verksamhet som är av betydelse för föreetagets samlade resultat. Även inkomst av tjänst utanför det egna företaget bör ingå i helhetsbedömningen när man bedömer företagets eko- nomiska utvecklingsbarhet.
Regionalt rationaliseringsstöd bör enligt lantbruksstyrelsens förslag lik— som hittills utgå i form av investeringsbidrag. Bidrag till ekonomibygg- nader bör utgå med högst 25 % av godkänd kostnad. dock högst 300000 kr. Om särskilda skäl föreligger bör bidrag kunna utgå med högst 40 %. dock högst 500000 kr. Förhöjt bidrag (40 % eller 500000 kr.) bör endast utgå i sådana fall då en från allmän synpunkt önskvärd investering inte kan genomföras utan förhöjt bidrag. Bidrag bör även utgå till produktionsfräm- jande åtgärder.
Bidrag till investeringar i ekonomibyggnader bör inte utgå om bidragsbe- loppet understiger 5000 kr.
Stöd till varaktiga investeringar i markanläggningar på bestående åker bör enligt förslaget kunna utgå utan prövning av företagets möjligheter att bestå och utvecklas som en självständig enhet. Den enda prövning. som behöver ske vad gäller åtgärden och företaget. är att det är fråga om en varaktig och från allmän synpunkt lämplig åtgärd som utförs på bestående åker.
Vidare föreslogs att bidrag bör kunna utgå med högst 50 % av godkänd kostnad för utförande av för flera fastigheter gemensamt huvudavlopp. I Norrbottens län bör bidrag kunna utgå med högst 75 %.
Bidrag till täckdikning och andra markanläggningar föreslogs kunna utgå
med högst 25 % av godkänd kostnad. Om särskilda skäl föreligger bör bidrag kunna utgå med högst 40 % av godkänd kostnad. Till markanlägg- ning bör liksom nu räknas grundkalkning som utförs i samband med annan markförbättringsåtgärd. '
Medelsbehovct för villkurxlån uppskattades av lantbruksstyrelsen till 200 milj. kr. i hela landet under en S-årsperiod fördelat med 40 milj. kr. per år. Mellan åren l980— [984 har sammanlagt 218 milj. kr. eller i genomsnitt drygt 40 milj. kr. per år betalats ut i form av räntestöd.
Medelsbehovct för regional! rationuliseringssröd uppskattades till 55 milj. kr. per år. varav 30 milj. kr. avser stöd till ekonomibyggnader och 25 milj. kr. stöd till markanläggningar.
Enligt lantbruksstyrelsen. talar den av styrelsen föreslagna inriktningen av det regionala rationaliseringsstödet och den föreslagna synen på vad som är ett ekonomiskt utvecklingsbart företag i norra Sverige, för en administrativ samordning av glesbygdsstöd till jordbruksföretag och ra- tionaliseringsstödet. Därför föreslog lantbrukstyrelsen att lantbruksnämn- derna i norra Sverige årligen tilldelas en medelsram för glesbygdsstöd till lantbruk och att lantbruksnämnderna även bör besluta i ärenden om gles- bygdsstöd till lantbruk.
5 Överväganden och förslag 5.1 Allmänna utgångspunkter
Enligt riksdagens beslut om livsmedelspolitiken år 1985 (prop. 1984/85: l66. JoU 33. rskr. 393) finns. med anledning av jordbrukets stora betydelse för befolkning. sysselsättning. service och miljö. skäl att behålla ett regionalpolitiskt motiverat stöd till näringen i denna del av landet. Detta ansågs betydelsefullt även från försörjningsbercdskapssynpunkt. l sam— band med beslutet om regleringen av priserna påjordbruksprodukter våren 1986 (prop. l985/86: l66. JoU 24. rskr. 344) begärde riksdagen att regering- en utarbetar ett åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket.
Utvecklingen inom jordbruket har under 1980-talet kännetecknats av en försämrad lönsamhet bl.a. som en följd av överskotten av jordbrukspro- dukter. Den allmänt försämrade lönsamheten har även drabbatjordbruket i norra Sverige. I avsnitt 2 redovisasjordbrukets omfattning och utveckling i norra Sverige under 1980-talet. Härav framgår att dennai stort överens- stämmer med utvecklingen inom landet i övrigt. Inom vissa områden har dock utvecklingen inneburit en snabbare minskning av jordbruket än inom landet i övrigt. Mjölkproduktionen i norra Sverige har tenderat att minska snabbare än i övriga delar av landet.
Av avsnitt 3 framgår att betydande statligt stöd lämnas till jordbruket i norra Sverige. Sammantaget är de statliga insatserna för stöd till jordbru- ket i norra Sverige av storleksordningen 600 milj. kr. per är.
Per den l juli l986 skedde en kraftig uppräkning av prisstödet till jord- bruket i norra Sverige. Under budgetåret l985/86 vidtogs särskilda åtgär- der för högt skuldsatta jordbrukare. Huvuddelen av insatserna. drygt 30
miljoner kr..avsåg norra Sverige. Vidare har räntenivån sänkts och pro- duktionskostnaderna i övrigt stabiliserats. Sammantaget har dessa åtgär— der medfön att förutsättningarna för jordbruket i norra Sverige bör ha förbättrats under innevarande budgetår. Norrlandsjordbruket bör även komma att påverkas positivt av de generella jordbrukspolitiska åtgärder som vidtages för att förbättra situationen för hela näringen. Detta gäller inte minst åtgärder för att minska spannmålsöverskotten.
Utöver generella jordbrukspolitiska insatser och tidigare insatser kan dock ytterligare åtgärder behövas för att förbättra situationen för jordbru- ket i norra Sverige. Inte minst viktiga i detta sammanhang är åtgärder som minskar skillnader i produktionskostnader mellan norra Sverige och övriga delar av landet samt värnar sysselsättningen och miljön.
5.2 Prisstöd
Prisstödet till jordbruket i norra Sverige syftar till att kompensera för de högre produktionskostnaderna i detta område jämfört med områden i mellersta Sverige. Prisstödet differentieras mellan olika stödområden så att stödet successivt ökar längre norrut och är högst i nordligaste Sveriges inland. En översyn av beräkningsunderlaget genomfördes av statens jord- bruksnämnd så sent som under budgetåret 1985/86. Det har därföri detta sammanhang inte funnits anledning att närmare överväga utformningen av stödet.
Genom beslut av riksdagen år 1986 skedde en kraftig uppräkning av prisstödet med 135 milj. kr. från 375 milj. kr. budgetåret 1985/86 till 510 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Detta innebär en höjning med 100 milj. kr. utöverjustering med hänsyn till det nya beräkningsunderlag som framta- gits av jordbruksnämnden. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom jordbruket under det senaste året finns inte skäl att räkna upp stödet per den 1 juli 1987. Justeringar av prisstödet bör i fortsättningen ske med hänsyn till förändringar i kostnadsutvecklingen ijordbruket.
Därutöver finns skäl att medjämna mellanrum. förslagsvis vart tredje år, genomföra en närmare översyn av prisstödet.
De geografiska gränserna bygger bl. a. på produktionskostnadskalkyler för olika områden. Områdesindelningen ändrades senast genom beslut av riksdagen år 1986 (prop. 1985/86:166. JoU 24, rskr. 344). Det bör även i fortsättningen i första hand ankomma på regeringen och statensjordbruks- nämnd att meddela föreskrifter om mindre ändringar i gränsdragningen mellan stödområdena. Även dessa frågor bör prövas med jämna mellan- rum av jordbruksnämnden.
5.3 Investeringsstöd 5.3.l Allmänt
Riksdagen har uttalat att investeringarna i jordbruket i norra Sverige i huvudsak bör vara ersättningsinvesteringar för att behålla nuvarande pro— duktionsvolym. Mot denna bakgrund finns det anledning att överväga att
investeringsverksamheten får en något annorlunda inriktning än hittills. Befintliga resurser bör i större utsträckning tas till vara. förbättras och successivt utvecklas även om det innebär attjordbrukarfamiljen inte kan få full sysselsättning på brukningsenheten. Det regionala rationaliseringsstö— det bör anpassas i denna riktning.
Rationaliseringsstödet bör. som lantbrukssyrelsen tidigare föreslagit. ges en inriktning som i sina huvuddrag överensstämmer med glesbygdsstö- det. Stöd till jordbruksföretag i norra Sverige bör kunna utgå till ekono- miskt utvecklingsbara företag. Med ekonomiskt utvecklingsbara företag bör avses företag som bedriver enbart jordbruk eller jordbruk i kombina- tion med skog eller någon annan verksamhet. Exempel på kompletterande produktionsgrenar kan vara vattenbruk. trädgårds- och köksväxtodling. get— och fårskötsel. biodling. pälsdjursuppfödning. viltproduktion. bär- och svampplockning. turism m.m.
Till ekonomiskt utvecklingsbara företag bör räknas företag som i dag ryms inom begreppen utvecklingsbara och begränsat utvecklingsbara. I det ekonomiskt utvecklingsbara företagets verksamhet bör förutom jord- och skogsbruksverksamhet inräknas även annan verksamhet som är av betydelse för företagets samlade resultat. Även inkomst av tjänst utanför det egna företaget bör ingå i den helhetsbedömning som måste göras av företagets ekonomiska utvecklingsbarhet. Detta innebär att brukaren inte alltid behöver få sin huvudsakliga sysselsättning i och inkomst från företa- get. Verksamheten i det kombinerade företaget skall dock vara av betydel- se för brukarens sysselsättning och försörjning. Det bör understrykas att för att ett företag skall kunna betraktas som ekonomiskt utvecklingsbart så måste såväl företaget som enskilda verksamheter kunna lämna ett med hänsyn till resursinsatsen godtagbart ekonomiskt överskott.
Det företagshegrepp som föreslås skapar förutsättningar för en flexibel tillämpning av rationaliseringsstödet. Detta bör också komma till uttryck vid tillämpningen. ] områden med goda förutsättningar för jordbrukspro- duktion såsom i norra Sveriges kustbygder bör brukningsenhetens jord- och skogsbruk i regel vara den dominerande delen i företaget. Vidare bör rationaliseringsstöd inte lämnas på ett sådant sätt att en framtida utveck- ling av företagets eller andrajordbruksföretags verksamhet försvåras.
[ andra områden med mindre goda förutsättningar för jordbruksproduk- tion kan andra verksamheter än jordbruksverksamheten mycket väl vara den dominerande delen i företaget. Jordbruksverksamheten blir då ett komplement till övriga verksamheter på samma sätt som andra verksam- heter i de bättre jordbruksbygderna blir ett komplement tilljordbruksvcrk- samheten.
Den syn som här redovisas på vad som är ett ekonomiskt utvecklings- bart företag innebär att det inte blir någon klar gräns mellan de företag som kan komma ifråga för glesbygdsstöd och de företag som bör komma ifråga för rationaliseringsstöd. För att på bästa sätt utnyttja de ekonomiska resurser som ställs till förfogande inom såväl glesbydsstödets som ratio- naliseringsstödets ram. bör stödgivningen ske efter likartade principer.
Samtidigt måste även i fortsättningen beaktas behovet av att genom bl. a. reinvesteringar ta tillvara resurserna vid utvecklade och utvecklings-
bara företag som exempelvis i norra Sveriges kustbygder och där jord- bruksproduktionen även i fortsättningen kommer att vara den domineran— de delen i företagen.
Den här föreslagna anpassningen av det regionala rationaliseringsstödet och de extra resurser som i det följande föreslås ställas till förfogande under en treårsperiod innebär sammantaget en väsentlig förstärkning av stödet till de areella näringarna i syfte att främja sysselsättningen.
Norrlandskommittén föreslog att startbidrag skulle kunna utgå med högst 100000 kr. i samband med utförande av större investeringar i ekono- mibyggnader och markanläggningar. Startbidraget var avsett som ett stöd till företaget och företagaren under de första åren av ett uppbyggnads- skede.
Om det regionala rationaliseringsstödet främst inriktas mot ersättnings- investeringar och successiv uppbyggnad av företagen minskar behovet av Startbidrag. Det är därför inte motiverat att införa ett Startbidrag.
Livsmedelskommittén föreslog även att räntebidrag skulle kunna utgå till större investeringar i ekonomibyggnader vid utvecklingsbara företag.
Ett stödsystem som innebär att kapitalkostnaderna på sikt stiger förut- sätter att de totala intäkterna och kostnaderna utvecklas på ett för det enskilda företaget fördelaktigt sätt. Kostnaderna i jordbruket har under l980-talet som nämnts stigit snabbare än intäkterna. Stöd i form av räntebi- drag innebär även att skuldsättningen i företaget blir högre och därmed också brukarens risktagande.
Mot bakgrund av det anförda och med beaktande av riksdagens uttalan- de om det regionala rationaliseringsstödets inriktning är det inte motiverat att införa ett räntebidrag till större investeringar. Startbidrag och räntebi- drag bör kunna prövas i samband med frågan om nyetablering inom jord- bruket.
5.3.2 Stöd till ekonomibyggnader
Regionalt rationaliseringsstöd till ekonomibyggnader bör utgå i form av investeringsbidrag med högst 25% av godkänd kostnad. Det bidrag som högst kan utgå bör höjas från nuvarande 250000 kr. till 300000 kr. Det bidrag som kan utgå om särskilda skäl föreligger bör höjas från nuvarande 40% till 50% av godkända kostnader. Det bidrag som högst kan utgå bör höjas från nuvarande 400000 kr. till 500 000 kr. Förhöjt bidrag (50 % eller 500000 kr.) bör endast utgå i sådana fall då en från allmän synpunkt önskvärd investering inte kan genomföras utan förhöjt bidrag. Maximibeloppen har varit oförändrade sedan 1978 och den föreslagna höjningen är mindre än ökningen av byggnadskostnaderna under samma period. Med hänsyn till den av riksdagen förordade inriktningen av det regionala rationaliseringsstödet finns dock inte skäl att föreslå en uppräk- ning av maximibeloppen motsvarande ökningen av byggnadskostnaderna. Bidrag till produktionsfrämjande åtgärder bör liksom nu kunna utgå i samband med utförande av större investering i ekonomibyggnader. Den produktionsfrämjande åtgärden skall medföra en effektivisen'ng av pro-
duktionen och ha karaktär av investering. såsom anskaffning av bättre djurmaterial etc.
Kreditgarantier för lån till investeringar i byggnader påjordbruksföretag bör lämnas enligt rationaliseringsförordningen till ekonomiskt utvecklings- bara företag.
5.3.3 Markanläggningar
Täckdikningen och markens tillstånd i övrigt har stor betydelse för avkast- ningen. Norrlandskommittén konstaterade att de skillnader i produktions- kostnad som finns mellan norra och mellersta Sverige i huvudsak beror på skillnader i markens avkastningsförmåga. Så t.ex. visar genomförda un- dersökningar att för vall och korn. som är de viktigaste grödorna i norra Sverige uppgår normskörden till ca (tö—70% av möjlig avkastningsnivå. En stimulans av investeringar i markanläggningar såsom huvudavlopp. täckdiken. grundkalkning m.m. ansågs därför angelägen. Behovet av inve- steringar i huvudavlopp är särskilt stort i Norrbottens län.
Investeringar i markanläggningar kan i många fall med fördel utföras gemensamt för flera fastigheter t.ex. täckdikning av sammanhängande markområden som ingår i flera fastigheter. I andra fall är gemensamt utförande nödvändigt. exempelvis investeringar i huvudavlopp som av- vattnar marken från flera fastigheter. Behovet av att stimulera ett gemen- samt utförande bör komma till uttryck vid stödets utformning.
Lantbruksstyrelsen uppskattade år 1980 behovet av investeringar i hu- vudavlopp till l90 milj. kr. under en tioårsperiod och i täckdikcn till 160 milj. kr. Totalt berörd areal uppskattades till drygt 37000 ha åker. Till investeringarna i huvudavlopp föreslog lantbruksstyrelsen att bidrag skulle utgå med sammanlagt 75 % och till investeringarna i täckdiken med sam- manlagt 40%. Det totala behovet av bidrag beräknades med dessa förut- sättningar till 21 milj. kr. per år.
Regeringen anvisade år l987. särskilda medel med 5 milj. kr. för att underlätta utförandet av för flera fastigheter gemensamma huvudavlopp i Norrbottens län. Härigenom kunde. utöver det regionala rationaliserings- stödet, i Norrbottens län under budgetåret l982/83 och l983/84 särskilt stöd lämnas med ytterligare 35 % till investeringar i huvudavlopp.
Täckdikningen har inte ökat i omfattning i Norrbotten sedan år [980 Prioriteringen av huvudavloppen har gjort att resurserna inte har räckt till för att även öka täckdikningsverksamheten.
Stöd till varaktiga investeringar i markanläggningar på bestående äker bör kunna utgå utan prövning av företagets möjligheter att bestå och utvecklas som en självständig enhet. Den enda prövning, som behöver skc vad gäller åtgärden och företaget, är att det är fråga om en varaktig och från allmän synpunkt lämplig åtgärd som utförs på bestående åker.
Stöd till markanläggningar bör utgå i form av investeringsbidrag. Stödet bör utformas bl. a. med hänsyn till behovet av att stimulera utförandet av olika typer av markanläggningar.
Vissa markinvesteringar. såsom huvudavlopp. berör som nämnts i regel flera fastigheter. En del av dessa fastigheter ägs av aktiva jordbrukare.
som kan ha intresse av att en förbättring av huvudavloppet kommer till stånd. medan andra fastigheter ägs av passiva markägare. som inte har samma intresse av att utföra markinvesteringar. För att undvika kost- samma och arbetskrävande syneförrättningar enligt vattenlagen är det angeläget att frivilliga överenskommelser kan komma till stånd. För att det skall vara möjligt att få till stånd sådana överenskommelser fordras en ganska hög stimulans.
Behovet av en hög stimulans till huvudavlopp är även motiverat med hänsyn till de sammanlagda kostnaderna för att få en tillfredsställande torrläggning av marken. I många områden i norra Sverige. framför allt i Norrbottens län, är dessa kostnader större än markens saluvärde. Investe- ringar i markanläggningar. som är nödvändiga för att de naturliga produk- tionsbetingclserna i norra Sverige skall kunna tas till vara. kan därför i många fall inte förväntas komma till utförande utan ett relativt högt inves- teringsbidrag.
Bidrag bör kunna utgå med högst 50 % av godkänd kostnad för utförande av för flera fastigheter gemensamt huvudavlopp. Bidrag för utförande av för flera fastigheter gemensamt huvudavlopp i Norrbottens län bör lämnas enligt rationaliseringsförordningen med högst 75 % av godkänd kostnad.
Behovet av stimulans för utförande av täckdikning och andra markan- läggningar är i regel mindre än behovet av stimulans för utförande av huvudavlopp. Bidrag till täckdikning och andra markanläggningar bör kun- na utgå med högst 25 % av godkänd kostnad. Om särskilda skäl föreligger bör bidrag kunna utgå med högst 50 % av godkänd kostnad.
Avgörande för om bidrag skall lämnas med mer än 25% av godkänd kostnad bör vara att det finns ett starkt stimulansbehov för att en från allmän synpunkt lämplig åtgärd skall komma till utförande.
Investeringar i markanläggningar medför i vissa fall att även andra markförbättrande åtgärder kan behöva utföras. Till markanläggning bör därför liksom nu är fallet räknas grundkalkning som utförs i samband med annan markförbättringsätgärd. Grundkalkningen bör som regel avse sam- ma åkerareal som är föremål för annan markförbättringsåtgärd. Om sär- skilda skäl finns bör bidrag kunna lämnas till grundkalkning utan samband med annan markförbättringsåtgärd.
Kreditgaranti för lån till investeringar i markanläggningar påjordbruks- företag bör lämnas enligt rationaliseringsförordningen till ekonomiskt ut- vecklingsbara företag.
5.3.4 Samordning av glesbygdsstöd och regionalt rationaliseringsstöd
Livsmedelskommittén föreslog en samordning av glesbygdsstöd och regio- nalt rationaliseringsstödl princip innebar förslaget att i de områden där glesbygdsstöd kan utgå skulle bidrag till investeringar i ekonomibyggnader och markanläggningar lämnas enligt glesbygdsförordningen upp till en investeringskostnad på 400000 kr. ()m investeringskostnaden översteg 400000 kr. skulle resterande del prövas enligt rationaliseringsförordning- en.
Sedan Iivsmedelskommittén lämnade sitt förslag har glesbygdsstödets
bidragstak höjts från 200000 kr. till 260000 kr. Detta innebär att 50% i bidrag kan lämnas upp till en investeringskostnad på 520000 kr. Mot denna bakgrund och även med hänsyn till den föreslagna inriktningen av det regionala rationaliseringsstödet mot i huvudsak successiv uppbyggnad av företag och en stimulans av crsättningsinvesteringar framstår en teknisk samordning av glesbygdsstödet och det regionala rationaliseringsstödet såsom livsmedelskommitténs förordade för närvarande som mindre ange- läget. Med den inriktning av det regionala rationaliseringsstödet som föror- das i det föregående bör i norra Sveriges inland vara möjligt att lämna investeringsbidrag till ekonomibyggnader med 50% av godkänd kostnad. Därigenom kan en godtagbar stimulans uppnås utan att stöd till en och samma investering lämnas enligt två förordningar.
Mot en teknisk samordning av det regionala rationaliseringsstödet och glesbygdsstödet talar behovet av medel för reinvesteringar vid jordbruks- företag utanför dct område som omfattas av glesbygdsstödet.
Administrativt är de båda stödformerna för närvarande samordnade genom att glesbygdsstöd till areella näringar i flertalet län handläggs av lantbruksnämnderna. Principiella överväganden m. m. om bl.a. stödgiv- ningens inriktning och speciella insatser i vissa regioner bör göras i samråd mellan lantbruksnämnden och länsstyrelsen i resp. län.
5.4 Stöd till särskilt skuldtyngdajordbruksföretag
Efter beslut av riksdagen våren 1985 har under budgetåret l985/86 enligt förordningen (I985:673) 40 milj. kr. lämnats som stöd till särskilt skuld- tyngda jordbrukare. varav drygt 30 milj. kr. till norra Sverige.
Enligt lantbruksstyrelsens bedömning fanns hösten 1986 ca 120 företag i norra Sverige varav hälften i Norrbottens län med en så hög skuldsättning att behov fanns av särskilda åtgärder. Nästan alla dessa företag har bety- dande garantilån och staten kommer att förlora betydande belopp om företagen går i konkurs.
[ sammanhanget kan nämnas att av de totalt 120 företagen har ca 20 företag i Norrbottens län fått skuldlättnad genom att garantilån lösts in och omvandlats till ränte- och amorteringsfritt län eller genom ackordsförfa- rande.
Som redovisats i det föregående bör situationen inom jordbruket i norra Sverige ha förbättrats under senare delen av år 1986. Lantbruksstyelsen bör utnyttja möjligheten att efter hand medverka till rekonstruktion av högt skuldtyngda företag genom att biträda vid ackord eller eljest efterge statens rätt på grund av garantiåtagande för lån.
Ett offentligt ackord innebär att såväl staten — i de fall företaget har statliga garantilån — som andra fordringsägare gemensamt får medverka till en rekonstruktion. Om den ekonomiska situationen vid de företag det här är fråga om inte är så allvarlig att det är möjligt att få andra fordrings— ägare att medverka i rekonstruktionsarbetet men en skuldsanering ändå bedöms nödvändig. bör ett underhandsackordsförfarande i vissa fall bli aktuellt.
Från fall till fall får prövas när det kan vara motiverat att även andra
fordringsägare medverkar i rekonstruktionsarbetet genom att skriva av en del av sina fordringar. ändra på villkor för lån etc. Är andra fordringsägare inte beredda att — med hänsyn till deras förlustrisk — göra skäliga eftergif- ter bör underhandsackord inte komma i fråga. Detta gäller särskilt om uppgörelsen i huvudsak leder till att andra fordringsägares förlustrisk elimineras.
Om ytterligare insatser bedöms vara nödvändiga för att stödja särskilt skuldtyngda jordbruksföretag bör det bedömas i vilken utsträckning sär- skilda resurser bör disponeras för ändamålet av de medelsramar som i avsnitt 5.10 föreslås ställas till resp. läns förfogande.
5.5 Nyetablering
Regeringen uppdrog den 27 juni 1985 åt lantbruksstyrelsen att i samband med redovisningen av högt skuldsattajordbrukares situation även utvärde— ra etablen'ngsstödet. I en rapport från lantbruksstyrelsen avlämnad i okto- ber 1985 behandlades de i utredningsuppdraget redovisade frågeställning- arna med undantag av hur nyetableringen vid jordbruksföretag långsiktigt skall kunna underlättas. Styrelsen har för avsikt att senare återkomma i denna fråga.
Under år 1986 har lantbruksstyrelsen på uppdrag av lantbruksekonomis- ka samarbetsnämnden genomfört studier av nyctableringen inom jordbru- ket, Syftet med studien har varit dels att erhålla en kartläggning av nyetab- Ien'ngens omfattning och inriktning och dels att genom en studie av jord- brukare som etablerat sig under 1980-talet få en bild över aktuella problem i samband med nyetablering.
Antalet nyetableringar har beräknats till ca 3 300 per år eller ca 3% av det totala antalet företag i landet. Gemensamma drag hos de företag som etablerat sig har varit ett alltför lågt eget kapital vid stanen och till följd härav ansträngd likviditet. Många företagare är beroende av inkomster utanför företaget för sin försörjning. Gemensamma problem är bristande kunskaper i företagsekonomiska frågor och brist på företagsekonomisk helhetssyn. I rapporten redovisas vissa sammanfattande synpunkter och förslag. Dessa rör finansiering vid etablering. utbildning och praktiskt kunnande samt företagsledningsfrågor.
Frågan om hur nyetablering vid jordbruksföretag skall underlättas bör behandlas efter det att lantbruksstyrelsen återkommit i frågan.
5.6 Utvecklingsprojekt
I avsnitt 5.3 redogörs för vissa förslag som syftar till att underlätta upp- byggnad och utveckling av kombinationsföretag där jordbruket utgör en del. Exempel på kompletterande produktionsgrenar kan vara vattenbruk. trädgårds- och köksväxtodling. get- och fårskötsel, biodling. pälsdjursupp- födning. viltproduktion. bär- och svampplockning, turism m. m. Även om flera av dessa verksamheter var och en för sig inte kan få någon större omfattning kan de sammantaget och i kombination med jord- och skogs- bruk ge betydande möjligheter till ökad sysselsättning särskilt i glesbygder.
Glesbygdsdelegationen och Lantbrukarnas riksförbund har givit ut en ide- katalog för landsbygden. [ denna ges exempel på en rad olika verksam- heter som kompletterar den konventionellajordbruksdriften.
Gemensamt för dessa kompletterande verksamheter är ofta att kunska- perna är för dåliga vad gäller produkt- och verksamhetssidan. finansiering. produktionsteknik och marknadsföring. Särskilda kunskaper krävs även vad gäller ledning av kombinerade företag.
Utöver bättre finansieringsmöjligheter krävs särskilda insatser för att stimulera utvecklingen av kombinationsföretag. Särskilda medel bör där- för kunna avdelas för detta ändamål exempelvis genom stöd till regionala och lokala utvecklingsprojekt inom området. Vidare kan utbildnings- och marknadsföringsinsatser behövas.
] programmen kan även ingå att finna former för information till länsar- bctsnämnderna vid ändrade drifts- och produktionsförhållanden som på- verkar sysselsättningen. Vidare kan ingå att tillsammans med länsarbets- nämnderna gå igenom behoven av utbildningsinsatser och att i ökad ut- sträckning ta vara på befintlig arbetsmarknadsutbildning.
5.7 Forsknings- och försöksverksamhet
Växtodlingen i norra Sverige är en grund för animalieproduktionen. Av bakgrundsbeskrivningen framgår att avkastningen inom mjölkproduk- tionen i norra Sverige ligger väl i nivå med den i övriga delar av landet. Däremot har inte den norrländska växtodlingen förbättrats i samma takt som i landet i övrigt.
De speciella betingelserna i norra Sverige innebär inte enbart nackdelar. Användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel är betydligt lägre i denna del av landet. Även de speciella klimat- och ljusförhållandena ger i vissa avseenden fördelar gentemot övriga delar av landet. Härigenom finns förutsättningar att producera en rad livsmedelsprodukter. inte enbart tradi- tionella jordbruksprodukter. med speciella kvalitetsegcnskaper. Utöver kunskaper vad gäller Odlingsteknik m.m. ställer sådan produktion av icke traditionellajordbruksprodukter speciella krav vad gäller marknadsföring m. m.
För att förbättra förutsättningarna för det norrländska jordbruket bör ytterligare resurser ställas till Sveriges lantbruksuniversitets förfogande för verksamheten vid Röbäcksdalen.
I sammanhanget kan nämnas att staten för närvarande lämnar bidrag med 23 milj. kr. ochjordbruksnän'ngen med 11 milj. kr per år till växtföräd- ling. Av den bidragsflnansierade växtförädlingcn som direkt syftar till sortframställning omfattar växtförädling för norra Sverige. köksväxtföräd- ling och potatisförädling cirka tre fjärdedelar. De tre delarna är av samma storleksordning. Vidare kan nämnas att vad gäller stödet till växtföräd- lingsverksamheten skall enligt avtal mellan staten och Lantbrukarnas riks- förbund före utgången av är 1988 förhandlingar tas upp mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse om eventuellt behov av fortsatt stöd till växt- förädlingsverksamhet för tiden efter den 31 december 1989. I detta sam- manhang bör behovet av växtförädling för norra Sverige beaktas.
Forskning av betydelse för utvecklingen av glesbygden i norra Sverige sker också vid andra institutioner. Bl.a. bör nämnas den glesbygdsan- knutna forskningen vid Centrum för regionalvetenskaplig forskning i Umeå. högskolan i Östersund och expertgruppen för forskning om regional utveckling.
5.8 Rådgivning och fortbildning
Lantbruksstyrelsen har i sin särskilda rapport med underlag för anslags— framställningen för budgetåret 1987/88 inför perioden 1987/88— 1989/90 bl. a. behandlat regional- och glesbygdspolitiskt motiverad rådgivning.
Av den totala kostnaden för lantbruksnämndernas rådgivning avser när- mare 30 %. insatser i norra Sverige. Det motsvarar en kostnad av drygt 20 milj. kr.. varav ca 2 milj. kr. avser rådgivning till rennäringen.
Under lång tid har staten medverkat till att bygga upp rationella jord- bruksföretag i regionen. Fortfarande finns brister i de produktionstekniska och företagsckonomiska förutsättningarna. Förbättringar i dessa avseen- den är nödvändiga för att många av företagen skall kunna vidmakthållas. En utbyggnad av jordbruksnäringcns egen rådgivning har i motsats till i övriga delar av landet inte skett och kan inte heller väntas ske i Norrland.
Sedan år 1979 finns sju lokalrådgivaretjänster vid lantbruksnämnderna i de fyra nordligaste länen. Även andra rådgivningsresurser används för rådgivning till glesbygdsföretag främst i samband med glesbygdsstöd. Så- dan rådgivning med syfte att ta till vara lokala resurser och initiativ i kombination med glesbygdsstödet och andra insatser för att främja syssel- sättningen i glesbygderna har visat sig ge god effekt. Insatsbehovct är långt större än de för närvarande tillgängliga resurserna. I några län anslår kommuner och landsting medel för lokalrådgivning med jordbruksinrikt- ning. En förbättrad samordning med de statliga resurserna vid lantbruks- nämnderna skulle öka den samlade effekten av den offentligt finansierade rådgivningen.
Formerna för rådgivning kan variera. I vissa län har länsstyrelsen med- verkat till anställning av särskilda landsbygdsutvecklare. som bl.a. har till uppgift att ta tillvara lokala initiativ och ge råd m.m. till enskilda. I Gävleborgs län driver bl. a. länsstyrelsen. kommuner och hushållningssäll- skapet ett gemensamt projekt med bygderådgivare som bl. a. skall stimule- ra till alternativ användning av åkerarealen.
Det bör ankomma på länsmyndigheterna att tillsammans besluta om i vilka former utökad rådgivning skall genomföras.
Övergång till kombinationsverksamhet kan ställa krav på vidareutbild- ning. Även här kan särskilda insatser från länsmyndigheterna erfordras. I detta sammanhang kan nämnas att statens skola för vuxna i Hämösand i samverkan med bl.a. Skolöverstyrelsen. utvecklingsfonder och Komvux bedriver ett utvecklingsarbete om småföretagsutbildning i glesbygd. Vida- re kan noteras att utbildning av kombinationsföretagare startar hösten 1987 vid folkhögskolan i Övertorneå med stöd av östra Norrbottendelegationen.
I det föregående redovisas de arbetsmarknadspolitiska stöd som är eller kan vara tillämpbara inom jordbruket. Regionalt bör en genomgång göras
av dels behovet och dels möjligheterna att utnyttja arbetsmarknadspolitis- ka stödformer ijordbruket. Härvid bör särskilt uppmärksammas behovet av utbildning och stöd i samband med uppbyggnad och utveckling av kombinerade företag. Även kvinnornas situation bör uppmärksammas i detta sammanhang.
Arbetsmarknadsstyrelsen har nyligen mot bakgrund av de åtgärder som gjorts för att få balans inom animalie- och vegetabilieproduktionen fattat beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom jordbruket. Åtgärderna avser bl.a. samråd. kartläggning, information. uppsökande verksamhet, varsel och arbetsmarknadsutbildning.
Försöksvis bör som ett led i stimulans till uppbyggnad av kombinations- företag starta-eget-bidrag införas för verksamhet som inte är ett naturligt led ijordbruksdriften.
5.9 Övriga åtgärdsförslag
] anslutning till arbetet med åtgärdsprogram förjordbruket i norra Sverige har framförts olika förslag om åtgärder som inte närmare behandlats i det föregående. Förslagen rör bl. a. behovet av att stärkajordbruksfastigheter med skog och avskrivningsregler vid byggnadsinvesteringar.
Förstärkning av jordbruksföretag med skog. är en viktig insats för att förbättra möjligheterna till inkomster och sysselsättning vid kombinerade jord- och skogsbruksföretag. Frågan kommer att behandlas i den proposi- tion om jordförvärvslagstiftningen som regeringen lägger fram under våren 1987.
För att underlätta investeringar i byggnader och markanläggningar har föreslagits att en omedelbar avskrivning bör medges för sådana investe- ringar som finansieras genom t.ex. skogsuttag. större försäljningar av t.ex. grus. torv. avstyckade tomter m.m. Frågan om beskattningsregler för familjeföretag ses för närvarande över av 1980 års företagsskattekom- mttté.
5.10 Medelsbehov
Som redovisats i föregående avsnitt bedöms situationen inom det norr- ländska jordbruket ha förbättrats under senare delen av är 1986 bl.a. som en effekt av den kraftiga höjningen av prisstödet per den 1 juli 1986. Situationen har även förbättrats genom att räntekostnaden har minskat och att produktionskostnaderna i övrigt har stabiliserats. Jordbruket i norra Sverige påverkas även positivt av de ytterligarejordbrukspolitiska insatser som kommer att vidtagas för att minska spannmålsöverskotten.
De ytterligare åtgärder som föreslagits avser bl. a. ökade möjligheter att stödja kombinationsft'iretag. insatser för att genom investeringar tillvarata befintliga produktionsresurser och ökade insatser vad gäller markanlägg— ningar. Vidare har föreslagit särskilda utvecklingsprojekt för att stimulera uppbyggnad och utveckling av kombinationsföretag.ökade satsningar på forsknings- och försöksverksamhet för norrlandsjordbruket samt ökade insatser vad gäller rådgivning och fortbildning.
Genom en bättre samordning och av olika jordbruks-, regional och arbetsmarknadspolitiska insatser bör de resurser som nu finns för att stödja jordbruket i norra Sverige kunna utnyttjas effektivare.
Det samlade behovet av medel för investeringar kan uppskattas till ytterligare ca 18 milj. kr. per år vilket är en fördubbling i förhållande till nuvarande bidrag för inre rationalisering. Behovet av medel för ökad rådgivning kan uppskattas till ca 5 milj. kr. per år och utvecklingsprojekt till 6 milj. kr. per år. Resurserna för forsknings- och försöksverksamhet bör ökas med 1,5 milj. kr. per år. Härutöver bör anslås ca 3 milj. kr. per år för bl. a. insatser som rör mer än ett län.
Sammanlagt kan behovet av medel för ett åtgärdsprogram förjordbruket i norra Sverige uppskattas till ca 100 milj. kr. under en treårsperiod.
5.1 1 Genomförande
1 det föregående har redovisats exempel på insatser för jordbruket i norra Sverige. Behovet av och valet mellan olika insatser varierar naturligen med länens olika förutsättningar i utgångsläget. lnsatsbehovet kan också vara olika inom länet. Inom vissa områden kan satsning på utvecklingsbara jordbruk bedömas som angelägen. medan det i andra delar av länet kan anses särskilt angeläget att prioritera kombinationsföretag i en allmän satsning på glesbygdsutveckling.
l länen har länsstyrelserna ansvar för regional och glesbygdspolitiska frågor medan lantbruksnämnderna har motsvarande funktion vad gäller jordbrukspolitiken. Som framgått av det föregående syftar åtgärdspro- grammet till att främja sysselsättningen och att upprätthålla jordbrukspro- duktionen.
Varje län bör tilldelas en medelsram för genomförande av olika insatser. Det bör sedan ankomma pä länsmyndigheterna att tillsammans bestämma hur stor del av medlen som skall användas för olika stödinsatser och hur mycket som skall användas som projektmedel för utvecklingsprojekt. räd— givning. utbildningsinsatser m. m. Härutöver bör finnas vissa medel för insatser som rör mer än ett län.
Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att svara för fördelningen av medlen mellan de sju nordligaste länen.
Efter den treårsperiod som åtgärdsprogrammet avser bör en utvärdering göras av effekterna av genomförda insatser.
4 REFURMFNS GENOMFÖRANDE
&.l Tidpunkt
Enligt överenskommelsen med företrädare för regeringen skall
LRF om möjligt fr o m 1968 års skörd svara för ett nytt skördeskadeskydd.
Arbetsgruppen har gått igenom förutsättningarna för att vid angiven tidpunkt genomföra reformen. LRF har förklarat sig kunna överta skördeskadeskyddet fr o m 1988 års skörd, om principbeslut i frågan fattas av riksdagen under innevarande vårsession.
SEB, som svarar för huvuddelen av arbetet med nuvarande skörde— skadeskydd. anser det angeläget att omläggningen av skyddet verkligen blir genomförd vid den angivna tidpunkten. Man be— dömer att det blir mycket svårt att behålla personal i erfor- derlig omfattning vid SCB:s enhet för skördeskadeskydd längre än till sommaren 1988, sedan beslut om avveckling fattats.
Arbetsgruppen föreslår att den preliminärt angivna tidpunkten för reformen, dvs fr o m 1988 års skörd, fastställs.
Efter statens utbetalningar för 1987 års skörd skall skörde- skadefonden överföras till den nye huvudmannen. Arbetsgruppen föreslår att staten den 30 juni 1988 överför behållningen i skördeskadefonden med undantag för ett belopp som beräknas för återstående utbetalningar av ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av 1987 års skördeskador. Sedan dessa utbetal— ningar avslutats överförs även eventuellt kvarstående medel i fonden.
4.2 Överenskommelse m m
Skördeskadeskyddet kommer att finansieras av skördeskadefonden samt av medel inom jordbruksprisregleringen eller särskilda av— gifter som tas upp i anslutning till jordbruksprisregleringen. Dessa medel är med hänsyn till sin karaktär att betrakta som statliga medel. En förutsättning för att den av LRF inrättade juridiska person, som skall Svara för skördeskadeskyddet, skall kunna disponera dessa medel är ett medgivande i lag. Arbets— gruppen föreslår att den nye huvudmannen genom en sådan lag— bestämmelse ges rätt att disponera nämnda medel och utbetala ersättningar för skördeskador.
Ln överenskommelse mellan staten och LRF om det nya skörde— skadeskyddet av följande innehåll har träffats.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och staten är överens om Prop. l986/871146 att genom en särskild juridisk person, som LRF har ett avgörande inflytande över och som endast har detta ända— mål, skall vara huvudman för ett nytt skördeskadeskydd fr o m 1988 års skörd, om följande förutsättningar och villkor uppfylls.
1. Skördeskadeskyddet skall vara utformat enligt de riktlinjer som redovisas i bilaga, avsnitt 2.1 och 2.2, till denna överenskommelse. Detta innebär bl a att skyddet väsentligen är ett individuellt totalskadeskydd samt att det är öppet för alla jordbrukare med mer än 5,0 ha åker.
2. Den nye huvudmannen ges tillgång till sådana uppgifter ur lantbruksregistret som erfordras för att administrera skörde- skadeskyddet. Uppgifterna skall behandlas med föreskriven sekretess.
3. Skördeskadeskyddets huvudman får mot ersättning anlita sta- tistiska centralbyrån och lantbruksnämnderna för uppgifter inom skördeskadeskyddets ram.
&. Skördeskadeskyddet finansieras genom prisregleringsmedel som Jordbruksnäringen tillförs enligt årliga riksdagsbeslut eller genom särskild statlig skördeskadeavgift inom ett årligt be- lopp som f n beräknas till ca 60 milj kr. Omprövning av beloppets storlek kan aktualiseras, när fonden fått avsedd storlek, i samband med överläggningar om prisregleringen på jordbrukets produkter. Jordbrukets kompensationsram skall således fr o m den 1 juli 1988 höjas med motsvarande belopp utan avräkning. Medlen tillförs den fond som enligt punkt 5 överförs till huvudmannen för skyddet.
5. Genom ett särskilt avtal överför staten per den 30 juni 1988 till huvudmannen för skyddet behållningen i skördeskadefonden med undantag av det belopp som behövs för återstående utbetal- ningar av ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av 1987 års skördeskador. Så snart dessa utbetalningar avslutats överförs även eventuellt kvarstående medel. De medel som enligt punkterna & och 5 överförts till Skyddets huvudman skall användas för det nya skördeskadeskyddet.
6. Om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador år 1987 överstiger 90 milj kr skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadefonden hälften av överskjutande belopp. Näringens bidrag får täckas inom ramen för de prisregleringsmedel som jordbruket tillförs.
7. Staten skall ha ett övergripande ansvar vid skördeskador av naturkatastrofkaraktär som drabbar stora områden. 1 sadana situationer har LRF rätt att ta upp överläggningar med staten.
8. Väsentliga ändringar i grunderna för skördeskadeksyddet kräver regeringens medgivande.
___—-
Innehåll Prop. 1986/87: 146
Proposition .................................................. 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... l Propositionens lagförslag ...................................... 2 Utdrag ur protokoll vid rcgeringssummanträdc den 73 april 1987 . . . _ 3 1 Inledning .................................................. 3 2 Föredragandens överväganden ............................... 5 2.1 Allmänna utgångspunkter ................................ 5 2.2 Åtgärder för produktionsanpassning ....................... 8 2.2.1 Animalier ......................................... 8 2.2.2 Vegetabilicr ....................................... 9
2.3 Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker under regleringsåret 1987/88 ....................... 10 2.4 lnförselavgiftsmedel m.m. ............................... 13 2.5 Prisregleringen på sockerbetor och socker ................. 16 2.5.1 Prisregleringens utformning under perioden ........... 16 2.5.2 Areal och arealbidrag .............................. 17 2.5.3 Regleringsekonomin ............................... 18 2.6 Åtgärdsprogram förjordbruket i norra Sverige .............. 19 2.6.1 Allmänna överväganden ............................ 19 2.6.2 Prisstöd tilljordbruket i norra Sverige ................ 20 2.6.3 lnvesteringsstöd och stöd till särskilt skuldtyngda jord- bruksföretag ...................................... 21 2.6.4 Utvecklingsprojekt. forsknings- och försöksverksamhet samt rådgivning och fortbildning ..................... 23 2.6.5 Mcdelsbehov och genomförande .................... 24 2.7 Det framtida skördeskadeskyddet ......................... 25 2.8 Lagstiftningsfrågor ...................................... 26 3 Hemställan ................................................ 26 4 Anslagsfrågor för budgetåret l987/88 .......................... 27 5 Beslut ..................................................... 36 Bilaga 1 ................................................. 37 Bilaga 2 ................................................. 87 Bilaga 3 ................................................. 107 Bilaga 4 ................................................. 143
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 l45