Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om prisregleringen påjordbruksproduk— ter för tiden den ljuli l987—den 30juni 1988. Vidare lämnas förslag till prisregleringen på sockerbetor och socker för samma period. Förslag lämnas till ett åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige. Sammanlagt föreslås ltlt) milj. kr. anvisas till detta särskilda program. ' I propositionen behandlas även riktlinjerna för det fortsatta skördeska- deskyddet samt vissa anslagsfrågor.

• Sida 2
•  Original

Förslag till

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä,

dels att lagen. som gäller till utgången av juni 1987'. skall fortsätta att gälla till utgången av juni 1988,

dels att rubriken till lagen samt 1 & skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om förbud under viss tid mot Lag om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurstallar för nöt- kreatur, svin och fjäderfä. kreatur och svin.

lä2

För att motverka överskott inom För att motverka överskott inorn jordbrukets animalieproduktion är jordbrukets animalieproduktion är nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurstallar för nöt- kreatur. svin nc/zfjädcrfä förbjuden kreatur och svin förbjuden intill ut- intill utgången av juni månad 1987. gången av juni I988.

Denna lag träder i kraft den [juli 1987.

: Lagens giltighetstid senast förlängd 19156: 391). * Senaste lydelse 19861390.

l-J

• Sida 3
•  Original

1. Inledning

Regeringen uppdrog genom beslut den 22januari 1987 ät statensjordbruks- nämnd att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelcgation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närma- re utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbe- tor och sockcr för tiden efter den 30juni 1987. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166, JoU 33. rskr. 393).

Jordbruksnämnden skulle beakta vad regeringen har föreslagit riksdagen i proposition 1986/87:100 bil. 11 om finansieringen av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård och kostnaderna för statistik på jordbrukets område.

Jordbruksnämnden skulle vidare beakta den överenskommelse som hös- ten 1986 träffats mellan företrädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation om att underlaget för uttag av förmalningsavgifter utvidgas till att omfatta havre och korn för human konsumtion med undan- tag för malt.

Jordbruksnämnden skulle vidare överväga en fortsatt tillämpning av det särskilda ränte- och etableringsstödet. Nämnden var vidare oförhindrad att inom den ram som tilldelas jordbruket föreslå andra åtgärder som kan främja enjämnare inkomstfördelning mellan olika kategorier avjordbruka- re. Jordbruksnämnden skulle dessutom redovisa behovet av fortsatta åt- gärder för produktionsanpassning.

l skrivelse den 8 april 1987 har jordbruksnämnden efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämn- dens konsumentdelegation lagt fram förslag om prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för tiden den ljuli 1987—den 30juni 1.988. Jordbruks- nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

Regeringen uppdrog genom beslut den 18december 1986 åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med företrädare för sockerbets— odlarna och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentde-

'.'—J

• Sida 4
•  Original

legation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringcn på sockerbetor och socker för tiden den ljuli 1987—den 30juni 1988.

Nämndens förslag skulle bygga på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk skall upprätthållas. På sikt skall gälla att ett importutrymme på 10— 15 9? av den totala sockerkonsumtionen skall skapas.

Överläggningarna skulle ske med utgångspunkt i riksdagens beslut om mål för livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166, JoU 33. rskr. 393) och i den ordning som gäller för övriga jordbruksprodukter enligt nämnda riksdags— beslut. Förslaget skulle vara så avvägt att något underskott inte beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden.

[ skrivelse den 27 februari 1987 har jordbruksnämnden efter avslutade överläggningar lagt fram förslag till prisreglering pä sockerbetor och soc— ker för tiden den ljuli 1987—den 30juni 1988.

Sveriges betodlares centralförening (SBC) har tillstyrkt nämndens för— slag utom vad gäller framtida förhandlingsordning och produktivitetsav- dragets storlek. Svenska sockerfabriksakticbolagct (SSA) har gjort invänd- ningar i fräga om produktivitetsavdrag och prisutjämning för den yrkes- mässiga biodlingcns användning av socker. SSA har av dessa skäl inte tillstyrkt nämndens förslag. Nämndens konsumentdelegation har förklarat sig beredd att biträda nämndens förslag om ersättning till. betodlingen och sockertillvcrkningen om en överenskommelse därmed kunde uppnås.

Jordbruksnämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga;).

Riksdagen beslutade våren 1986 (JoU 1985/86224. rskr.344) att ett åt- gärdsprogram för norrlandsjordbruket skulle utarbetas. lnom regerings- kansliet har utarbetats en promemoria med förslag till åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Efter remiss har yttranden över förslagen avgetts av överstyrelsen för civil beredskap, lantbruksstyrelscn. Skogsstyrelsen. statens jordbruks- nämnd. Sveriges lantbruksunivcrsitct. arbetsmarknadsst_vrclscn, statens industrivcrk. statskontoret. riksrevisionsverket (RRV). länsstyrelserna i Älvsborgs. Värmlands. Örebro. Kopparbergs. Gävleborgs. Västernorr— lands. Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. glesbygdsdelega- tionen. Hushällningssällskapcns förbund. Kooperativa förbundet. Lands- organisalionen i Sverige, Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svenska kommunförbundet. Bräcke. Nordmalings och Pajala kommuner. Svenska lantarbetareförbundct. Svenska livsmedclsarbetareft'irbundet. Sveriges livsmedelsindustriförbund. Tjänstemännens centralorganisation samt Jämtlands travsällskap.

Enligt den överenskommelse som träffats mellan företrädare för rege- ringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelcgation hösten 1986 skall ett nytt skördeskadeskydd införas om möjligt fr. o m. 1988 års skörd med Lantbru- karnas riksförbund som huvudman. En för staten och LRF gemensam arbetsgrupp har haft uppdraget att närmare utreda och lägga förslag om utformningen av det nya skördeskadeskyddet. Gruppen har den 22 april 1987 lagt fram sin rapport ('_')verföring av skördeskadeskyddet till LRF. i vilken redovisas den överenskommelse som träffats mellan staten och

• Sida 5
•  Original

LRF. Överenskommelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga-"!.

Lantbruksstyrelsen ingår i den försöksverksamhet mcd treåriga budget- ramar som beslutats av regeringen. Med anledning härav erhöll styrelsen den l9december 1985 särskilda direktiv för anslagsframställningen för budgetåren 1987/88—1989/90. Lantbruksstyrelsen avlämnade den 28april 1986 en särskild rapport med underlag för anslagsframställningcn 1987/88 inför perioden 1987/88-1989/90. Rapporten behandlas i det följande.

1 prop. 1986/87: 100 (bil. 11) har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet. för budgetåret 1987/”88 beräkna till Lantbruksstyrelsen ett förslagsanslag av 39 678 000 kr.. till Lantbruks- nämnderna ett förslagsanslag av 220297 000 kr. och till Bidrag till djur- skyddsfrämjande åtgärder ett reservationsanslag av 2 577 000 kr. Jag anhål- ler att nu få ta upp dessa frågor.

2. Föredragandens överväganden 2.1 Allmänna utgångspunkter

Livsmedelsposten utgör ca en femtedel av den totala privata konsum- tionen av varor och tjänster. Av de totala Iivsmedelsutgiftcrna avser över hälften produkter som huvudsakligen kan hänföras till den svenska jord- bruksproduktionen. Maten intar också en viktig plats i vardagen. Hur vi framställer vår mat, vad den har för kvalitet och vad den kostar är centrala frågor för konsumenterna.

Riksdagen fastställde år 1985 riktlinjer för en samlad livsmedelspolitik (prop. 1984/85: 166. JoU 33. rskr.393). Beslutet innebar en klar kursom- läggning jämfört med 1977 års politik. Livsmedlens kvalitet och hänsynen till djur och miljö står i förgrunden på ett helt annat sätt än tidigare. Huvudmålet för livsmedelspolitiken skall enligt riksdagsbeslutet vara att trygga vår livsmedelsförsörjning såväl i fred som under avspärrning och krig. Under detta huvudmål finns två likställda delmål. nämligen konsu- mentmälet och inkomstmålet.

Därutöver finns ett miljö- och rcsursmäl som innebär att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn till kravet på en god miljö och till behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser.

Det ekonomiska stödet till det svenska jordbruket skall liksom tidigare lämnas som ett prisstöd i huvudsak genom ett gränsskydd som vid behov kompletteras med marknadsreglerande åtgärder.

Jordbruksproduktionen i norra Sverige får med hänsyn till dess regional- politiska betydelse ett särskilt prisstöd. Stödet skall syfta till att kompense- rajordbruket i norra Sverige för att dess produktionskostnader är högre än motsvarande kostnader i mellersta Sverige.

Riksdagsbeslutet innebär i fråga om prisregleringen påjordbruksproduk- ter att kompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri för ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet skall bestämmas efter obundna överläggningar. Det är enligt riksdagsbeslutet angeläget att pris-

'Jl

• Sida 6
•  Original

regleringen för jordbruksprodukter utformas så att den blir ett stöd för strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa produktionens inriktning till marknadens efterfrågan. Prisrcgleringen skall fortlöpande ses över i syfte att förenkla och begränsa den så långt som möjligt.

Under år 1986 fortsatte den svenska ekonomin att förbättras i en rad avseenden. Den ekonomiska tillväxten uppgick till nära 29%. Bytesbalan- sen ändrades från ett underskott av 10 miljarder kr. år 1985 till ett över- skott av drygt 8miljarder kr. år 1986. Härigenom blev det möjligt att nettoamortera den statliga utlandsskulden.

Den inhemska räntenivån sjönk påtagligt under år 1986. Medan de totala investeringarna ökade endast långsamt. uppvisade däremot näringslivets investeringar en fortsatt god tillväxt.

Även reallöner och sysselsättning utvecklades gynnsamt år 1986. För första gången på åtskilliga år har reallönerna ökat markant de senaste två åren. Sysselsättningen ökade med drygt 30000 personer och arbetslöshe- ten fortsattc att sjunka till i genomsnitt 17% under år 1986.

Prisökningen uppgick under loppet av år 1986 till ca 398. Detta skall jämföras med en prisökning år 1985 om knappt 6%, vilket i sin tur var klart lägre än under de föregående åren.

Konsumentpriserna på jordbruksprisreglerade livsmedel steg, med 5.3 % under år 1986 vilket skall jämföras med 1985 års prisökning på 8.192. Prisregleringspriserna har ökat med ca 6% år 1985 och S% är 1986. Avräkningspriserna ökade med S% är 1985 och 4.3 % är 1986.

Överskotten av animalieprodukter minskar på grund av att de marknads— reglerande åtgärder som regeringen medverkat till börjar få effekt. Beträf— fande spannmålsöverskottet är läget fortfarande besvärande. Världsmark— naden för spannmål karaktäriseras av dumpade priser till följd av stora överskott inom EG och USA. Detta har medfört mycket stora kostnader för den svenska spannmålsexporten. Överskottsproduktionen av spann— mål är olönsam såväl för jordbruket som från samhällsekonomisk syn- punkt. Stora svårigheter föreligger att inom ramen för vårt nuvarande prisregleringssystem klara de problem som spannmålsöverskottet medför.

Mot den bakgrunden har jag inbjudit LRF till överläggningar om vissa jordbrukspolitiska frågor. Dessa överläggningar skall ses som ett led i arbetet med att anpassa produktionen till konsumenternas efterfrågan. införa fler marknadssignaler i prisregleringen samt åstadkomma ett mer miljövänligtjordbruk. Jag återkommer närmare till frågor om produktions- anpassningen i det följande.

Frågan om livsmedlens kvalitet är av mycket stor betydelse. Bland de frågor som diskuteras kan nämnas användningen av kemiska medel. pro- duktsonimentet. livsmedlens färskhet som har aktualiserats genom den ökade storskaligheten inom livsmedelsindustrin samt strävandena till ett ökat kvalitetsmedvetande inom primärproduktionen t. ex. i fråga om slakt- djur.

Statens jordbruksnämnd utreder på regeringens uppdrag möjligheterna att utvidga kvalitetsbetalningen förjordbruksprodukter. Nämnden har ny- ligen inkommit med en delrapport Betalning för bra matkvalitet. Senare under våren väntas en slutrapport. Jag vill dock redan nu beröra ett förslag

• Sida 7
•  Original

av jordbruksnämnden som rör betalningen för slaktkroppar med sådana skador som tyder på att djuren inte fötts upp i en god miljö. Nämnden har angivit att den återkommer med närmare preciseringar i fråga om bl.a. vilka skador som hör föranleda prisavdrag och dettas storlek. Enligt min mening är det angeläget att en sådan kvalitetsbetalning införs för att påskynda ansträngningarna att åstadkomma en god djurmiljö. Det fortsatta arbetet i dessa frågor bör därför bedrivas så att det blir möjligt att genomfö- ra en sådan betalning från den 1_ianuari 1988.

Livsmedelsverket undersöker hur märkningen av livsmedel skall vara utformad för att konsumenterna lättare skall kunna bedöma kvaliteten på en produkt.

Utredning pågår också om konkurrensförhållanden och prisbildning inom livsmedelsindustrin och handeln. Även här berörs kvalitetsfrågorna. Utredaren skall nämligen bl. a. analysera hur ägarkoncentrationen och den geografiska koncentrationen inom livsmedelsindustrin och livsmedelshan— deln påverkar konkurrens. pris- och kostnadsutveckling samt livsmedels- kvaliteten.

Vidare kan i sammanhanget nämnas att en särskild expertgrupp tillsatts med uppgift att lämna förslag till åtgärder för att minska intensiteten i jordbruksproduktionen. 1 avvaktan på expertgruppcns förslag har rege- ringen beslutat förbjuda användningen av s. k. stråförkortningsmedel vid odling av stråsäd. Förbudet träder i kraft den 1 maj 1987 och gäller fram till årsskiftet.

1985 års beslut om prisreglering på sockerbetor och socker gäller t. o. m. den 30juni 1987. Jordbruksnämnden har kommit in med förslag till utform» ningen av prisregleringen på dessa produkter för tiden den 1 juli 1987—den 30juni 1988. Nämndens förslag bygger på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk skall upprätthållas. På sikt skall importutrymmet vara It)—15%. Jag återkommer till prisregleringen på sockerbetor och socker i det följande.

Jordbruksnämnden har efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelega- tion lämnat förslag om prisregleringen för jordbruksprodukter utom soc- kerbetor och socker för tiden den ljuli 1987—den 30juni 1988. Kompensa- tionsbeloppet för det första halvåret har bestämts i de nu avslutade över- läggningarna och tas ut i form av prishöjningar fr.o.m. den ljuli 1987. Den ljanuari 1988 föreslås en s.k. ventil som innebär att prisjusteringar skall ske om utvecklingen av produktionsmedelsprisindex (PM-index) under tiden januari—september 1987 överstiger 2.0 %. Jag återkommer till dessa frågor i det följande.

Ett förslag till åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige har utarbe- tats inom regeringskansliet. Förslaget innebär bl. a. att Norrlandsjordbru- ket får ytterligare 100 milj. kr. i extra stöd under tre år.

Ätgärdsprogrammet ger uttryck för en delvis ny syn på jordbrukspoliti- ken i de utpräglade glesbygderna och dess möjligheter att där främja landsbygdsutvecklingen. Det är en politik som bygger på att sysselsätt- ningen i glesbygderna sätts i centrum och går före traditionella krav på storleksrationalisen'ngar. I programmet föreslås en rad insatser från sam-

• Sida 8
•  Original

hällets sida i syfte att stödja och uppmuntra tillkomsten av s.k. kombina- tionsföretag därjordbruk ingår som en del. Jag återkommer i det följande till åtgärdsprogrammet.

Företrädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation träffade den 10november 1986 en principöverenskommelse om att LRF skall överta huvudmannaskapet för ett nytt skördeskadeskydd. Senare har en för staten och LRF gemensam arbetsgrupp lämnat förslag till utform- ning av det nya skyddet. Förslaget har utmynnat i att en överenskommelse har träffats med LRF. Flera av de frågor som behandlas i överenskommel- sen är av den arten att det ankommer på riksdagen att fatta beslut. Jag återkommer till skördeskadeskyddet i det följande.

Sammantaget utgör de av regeringen vidtagna åtgärderna en strategi för att främja en god utveckling av jordbruket och en livsmedelsproduktion som i enlighet med 1985 års livsmedelspolitiska beslut ger konsumenterna tillgång till livsmedel av god kvalitet och bra näringsvärde till rimliga priser samtidigt som hänsyn tas till vår miljö och djurens välbefinnande.

2.2. Åtgärder för produktionsanpassning 2.2.1 Animalier

En rad åtgärder har de senaste åren vidtagits för att anpassa produktionen av jordbruksprodukter till den inhemska efterfrågan. 1 det följande re- dovisarjag vilka åtgärder som verkar för närvarande.

Ett tillfälligt investeringsförbud gäller sedan våren 1983 enligt beslut av riksdagen. Beslutet innebär ett temporärt förbud mot ny-, om- eller till- byggnad av djurstallar för nötkreatur. svin eller fjäderfä. Lagens giltighets- tid har förlängts ett år i sänder och gäller fram t.o.m. den 30juni 1987.

Avvecklingsersättning kan utgå till mjölkproducenter. specialiserade nötköttsproducenter och smågrisproducenter. Avvecklingsersättning för mjölkproducenter utgår till producenter i åldern 60 till 65 år för att dessa skall upphöra tried mjölkproduktionen. Enligt gällande beslut får nya pro- ducenter ansluta sig till systemet t.o.m. kalenderåret 1988. I fråga om specialiserade nötköttsproducenter utgår avvecklingsersättning till den som producerat minst motsvarande 20 ungnöt per år från inköpta kalvar. Produktionen skulle vara helt avvecklad den 31 december 1986. Avveck- lingsersättning som utgår till smågrisproducenter betalas ut i tre år till producenter födda åren 1922— 1926 och i ett år till producenter födda 1921 eller tidigare. Produktionen skulle upphöra under år 1986.

Under tiden den ljuli 1985—den 30juni 1988 pågår försöksverksamhet med tväprissystem för mjölk. Systctnet är frivilligt och innebär i princip att mjölkproducenten erhåller hemmamarknadspris för den andel av produk- tionen som kan avsättas på den svenska marknaden. För eventuell över- skjutande kvantitet erhålls världsmarknadspris. lnnan beslut om eventuell förlängning fattas skall försöksverksamheten utvärderas.

Mitt förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin skall förlängas med ett år.

• Sida 9
•  Original

Statens jordbruksnämnds förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstal- lar för svin skall förlängas med ett är.

Skälen för mitt förslag: Förbudet mot nybyggnad av djurstallar bör förlängas med ett är vad avser stallar för nötkreatur och svin. Det kan enligt min bedömning. även om marknadssituationen för mjölk- och nöt- köttsproduktionen förbättrats. finnas anledning att behålla förbttdet ttnder en övergångsperiod. En förlängning av förbudet är, även motiverad mot bakgrund av attjag har för avsikt att senare under är 1987 föreslå regering— en att lägga fram förslag till riksdagen om en ny djurskyddslag. som kan komma att få konsekvenser för nybyggnaden av djurstallar.

Vad gäller äggproduktionen är naturligtvis djurskyddsaspekten lika an- gelägen menjag delar jordbruksnämndens och lantbruksstyrelsens bedöm- ning att vid nuvarande överkapacitet är motiven för en förlängning av förbudet mot nybyggnad svagare än för nötkreatur och svin. Därför före— släs att djurstallar för fjäderfä inte skall omfattas av lagens regler.

Mitt förslag: Det skall liksom för innevarande regleringsär ankomma på regeringen att inom ramen för de medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta de beslut som kan behövas för att minska jordbrukarnas, regleringens och samhällets kostnader för spannmälsöverskottet för 1988 års skörd.

Skälen för mitt förslag: Våren 1986 tillsattes den s. k. spannmålsgruppen med uppgift att lägga fram förslag till hur kostnaderna för spannmälsöver- skottet kan minskas redan från 1987 års skörd. Gruppen hade inte presen- terat några förslag vid den tidpunkt då regeringen lade fram prop. 1985/86: 166 om reglering av priserna päjordbruksprodukter. m. m. För att möjliggöra finansiering av eventuella förslag från gruppen föreslogs i pro- positionen att det skulle. ankomma på regeringen att inom ramen för de medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta de beslut som kan komma att behövas för näringens produktionsanpassning. Riks- dagen beviljade regeringen det begärda bemyndigandet. Senare under vå- ren redovisade spannmälsgruppen ett förslag om ersättning tilljordbrukare i södra och mellersta Sverige som under är 1987 lägger åkermark i träda.

Regeringen har bemyndigat statens jordbruksnämnd att medge Svensk spannmålshandel. ekonomisk förening att ingå avtal med jordbrukare som innebär att jordbrukaren åtar sig att mot ersättning frän föreningen under år 1987 hälla vissa arealer i träda. Dessa avtal skulle i huvudsak överens- stämma med spannmålsgruppens förslag.

'l'rädesavtal har för ar 1987 tecknats för ca 12 500 brukningsenheter med sammanlagt drygt 120000 ha trädad åkermark. Effekten på spannmåls- överskottet är 1987 beräknas ligga mellan 350—425 milj. kg. Nettoeffekten pä regleringsekonomin beräknas till 150—200 milj. kr.

• Sida 10
•  Original

Spannmålsgruppen presenterade i december 1986 en rapport med redo— visning av mer långsiktiga åtgärder. Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Spannmålsgruppen arbetar vidare med att söka minska kostnaderna för överskottet dels för 1988 års skörd. dels med mer långsiktiga åtgärder. Ett exempel på en sådan åtgärd kan vara ett två-prissystem för spannmål.

Riksdagen uttalade våren 1986 att det är angeläget att de medel som staten under en övergångsperiod ställer till förfogande för att underlätta produktionsanpassningen utnyttjas för att stödja en inriktning av produk— tionen som så snart som möjligt minskar kostnadsbelastningen pä samhäl- let och på lantbrukets ekonomi.

För egen del finner jag det angeläget att framhålla att olika typer av alternativ produktion, som inte nödvändigtvis behöver avse prodtlktion av livsmedel, bör kunna främjas inom ramen för de medel som staten ställer till förfogande för produktionsanpassning.

Det är därför av stor vikt att jordbruksnäringen själv redan inför nästa odlingssäsong tar initiativ till att sådana typer av åtgärder kan utvecklas och introduceras.

2.3. Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker under regleringsåret 1987/88

Mitt förslag: Prisregleringsperioden skall omfatta tiden den ljuli 1987—den 30juni 1988.

Kompensationsbeloppet för det första halvåret skall uppgå till 675 milj. kr. och fördelas ut i form av prishöjningar på olika produk- ter den ljuli 1987.

Inför den ljanuari 1988 skall en s.k. ventil tillämpas som innebär att prisjusteringar skall ske om utvecklingen av det s.k. PM-index under tiden januari—september 1987 överstiger 2.0 %. Överstiger indexutvecklingen nämnda procenttal skall jordbruket tillerkännas ett acontobelopp av 350 milj. kr.

Det skall ankomma på regeringen att besluta om de pris- och avgiftsändringar som kan bli aktuella med anledning av förslagen.

Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: J ordbruksnämnden har efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation lämnat förslag om en ettårig prisregleringsperiod för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker. Perioden omfattar tiden den ljuli 1987—den 30juni 1988. Förslaget bygger på de riktlinjer som har angetts i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166. JoU 33, rskr. 393).

Kompensationsbeloppet för det första halvåret har bestämts i de nu aktuella överläggningarna och fördelas i form av prishöjningar på olika produkter den ljuli 1987. Den ljanuari 1988 föreslås en s.k. ventil som

• Sida 11
•  Original

innebär att prisjusteringar skall ske om utvecklingen av PM-index under tidenjanuari—septcmber 1987 överstiger 2.0 %.

Det belopp som jordbruket och förädlingsindustrin som en följd av detta förslag skall tillföras i form av prishöjningar den ljuli 1987 uppgår till 675 milj. kr. Till grund för överläggningarna har legat uppgifter om bl.a. kostnadsutvecklingen ijordbruket under perioden september 1986—janua- ri 1987 som enligt PM-index uppgått till 1.7%. motsvarande ett belopp av 286 milj. kr. Som utgångspunkt för inkomstkompensationen till jordbruket har legat bl. a. uppgifter om löneavtal och ändrade sociala avgifter under år 1987. Kostnadskornpensationen till förädlingsindustrin har bl.a. baserats på kostnadsutvecklingen enligt mejeri- och slakteriindex. 160 milj. kr. av- ser preliminär kompensation för kostnaderna inom förädlingsindustrin. Vidare skall jordbruket tillerkännas 25 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för utbyteshandel med kött och fläsk.

Som föreslagits i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87: 100 bil. 11) skall jordbrukets kompensationsram därutöver höjas med 25 milj. kr. fr. 0. m. den ljuli 1987 till följd av ändringarna i finansieringen av djurens hälso- och sjukvård.

Riksdagen beslutade (prop. 1985/86:166. JoU 24. rskr.344) i fjol att lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område skulle ändras så att det blir möjligt att ta ut förmalningsavgift även på korn och havre som används för human konsumtion. Jag ansåg emellertid att frågan behövde utredas ytterligare innan regeringen tog ställning till om och i vilken ut- sträckning som lagändringen borde utnyttjas. Jag avser nu att föreslå regeringen att basen för uttag av förmalningsavgift fr.o.m. den ljttli 1987 utvidgas till att omfatta även kom och havre för human konsumtion med undantag av malt. Jag kommer att föreslå regeringen att nämnda förmal- ningsavgift bestäms till 25 öre/kg vilket beräknas motsvara en intäkt av ca lOmilj. kr.

Jordbruksnämnden lade i skrivelse i november 1986 fram förslag till ändring av priserna på vissa jordbruksprodukter fr. o. m. den 17 november 1986. Som jag tidigare har anmält för riksdagen (prop. 1986/87: 65) enades företrädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation om att dessa prisjusteringar skulle träda i kraft först den ljuli 1987.

Tillsammans med det nu framlagda förslaget innebär detta att prisnivån i det jordbruksprisreglerade ledet stiger med drygt 1 100 milj. kr. den ljuli 1987. Vid en bedömning av de prisjusteringar som skall ske den ljuli 1987 bör beaktas attjusteringar senast skedde i början av januari 1986.

Jordbruksnämnden har lagt fram förslag till de sammanlagda prisänd- ringarna på olika produkter som skall ske fr.o.m. den ljuli 1987. Det ankommer på regeringen att besluta härom. För riksdagens information vill jag nämna att jag har för avsikt att föreslå regeringen att besluta i enlighet med jordbruksnämndcns förslag.

Inför den ljanuari 1988 föreslår jordbruksnämnden att en s.k. ventil tillämpas. Om kostnadsutvecklingen ijordbruket mätt enligt PM-index under perioden januari—september 1987 ej överstiger 2.093- skall inga prisjusteringar ske den ljanuari 1988. Överstiger indexutveeklingen 2.0 % skall jordbruket tillerkännas ett a contobelopp av 350 milj. kr. avseende

• Sida 12
•  Original

kostnadskompensation till jordbruket och förädlingsindustrin för perioden januari—september 1987. Av detta belopp beräknas 300 milj. kr. som kom- pensation tilljordbruket medan 50 milj. kr. avser kompensation för kostna- derna i förädlingsindustrin. Om den s.k. ventilen utlöses skall också en definitiv korrigering göras den ljanuari 1988 för inllutna fodermedelsavgif— ter under 1986/87. 1 annat fall skall en korrigering göras inför den 1ju1i 1988. Om korrigeringen görs per den ljuli 1988 skall den eftersläpning som uppstått sedan den ljanuari 1988 beaktas i form av ett engångsbelopp.

Det bör få ankomma på regeringen att besluta om de pris- och avgifts- ändringar som kan bli aktuella under perioden till följd av förslagen.

Jordbruksnämnden föreslår att de definitiva priser som gäller för spann- mål under regleringsäret 1986/87 skall. med undantag för råg. gälla som preliminära priser under regleringsäret 1987/88. För räg föreslås en höjning av det preliminära priset med 4öre/kg.

Jordbruksnämnden föreslår vidare att prisgränserna tas bort för lie/ägg- pulvr—r. Gränsskyddet bör bibehållas för produkten.

Efter bemyndigande av riksdagen (prop. 1986/87:65. JoU 13, rskr.79) disponerade regeringen 250 milj. kr. för amortering av det s.k. historiska underskottet i spannmålsregleringen. Återstående del av underskottet inkl. räntekostnader skall jordbruket reglera inom ramen för en amorteringstid av fyra år. Jordbruksnämnden föreslär med anledning härav att det utgåen- de underskottet i spannmålsregleringen får uppgå till högst 230 milj. kr. den 30juni 1988.

Jag har inget att erinra mot dessa förslag. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.

I likhet med föregående år föreslår jordbruksnämnden att amortering och räntebetalning av riinres'tr'Ms'IÖn senareläggs ytterligare ett är och börjar först regleringsåret 1988/89. Det fordras inga nya medel för räntestö- det. Vidare föreslär jordbruksnämnden att medel för etableringsstöd an- slås endast till de jordbrukare som redan har anslutits till stödformen. Etableringsstödet finansieras av regleringsmedel inom den ram som tillde- 1ats jordbruket. För regleringsäret 1987/88 bedömer lantbruksstyrelsen vid oförändrad räntenivä medelsbehovet till knappt 30 milj. kr.

Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. Jag har för avsikt att föreslå regeringen attjordbruksnämndens förslag godkänns.

Under anslagsposten Låginkonzsrsmsning m.m. inomjordbruket dispo- nerar jordbruksnämnden 435 milj. kr. för budgetåret 1986/"87. Regeringen har i budgetpropositionen 1987 under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område tagit upp oförändrat 435 milj. kr. under denna anslags- post. Jordbruksnämnden lämnar nu förslag till fördelning av posten på olika ändamål. Nämnden föreslår att 90 milj. kr. anvisasför leveranstillägg för mjölk. 150 milj. kr. för avbytarverksamhet. 21 milj. kr.för företagshäl- sovård. 90 milj. kr. för socialförsäkringsskydd och 84 milj. kr. för produk- tionsanpassningsåtgärder m.m. Det ankommer på regeringen att besluta om denna fördelning.

• Sida 13
•  Original

2.4. Införselavgiftsmedel m.m.

Mitt förslag: Inflytande införselavgiftsmedel för regleringsäret 1987/88 skall disponeras i enlighet med redovisningen i tabell 2.4.1.

Taha-11 2.4.1 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m.m. reglerings- åren 1985/86. 1986/87 och 1987/88

19851'86 I?)86.-'87 [987188 1000—tal kr. 1000-1411 kr. 1000-ta1 kr. prel. prognos Inkmnxler Från föregående regleringsär kvar- stående införselavgifter 2 254 16 370 0 Under resp. regleringsär influtna införselavgifter exkl. fodermedel 403 681 474000 498 000 fodermedel 272 635 200 000 200000 Summa 678 570 690 370 698 000 I..:'lgl_'f'lcr a) Av medel inn/n_li'l'rdt'lllinyx- planen Svensk spannmålshandel 224 324 86 000 Sveriges potatisintressenter 27 500 27 500 Sveriges oljeväxtintressenter 0 0 Svensk kötthandcl 4000 4000 Svensk kötthandel. utbyteshandel () 0 Föreningen för mejeriprodukter 30000 161 000 Svensk ägghandel 66 000 52 000 Regleringskassan för fågelkött 3000 3 000 Regionalt kostnadsbidrag. norra Sverige — mjölk 45 500 45 500 — kött 5000 5001) — agg 1700 1700 Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde 0 500 Upplysningsverksamhet och utveck- lingsarbetc 13 000 13 500 Djurhälsovärd, kontrollverksamhet m.m. 29 300 32 300 Stöd till odling av konservärter och andra köksväxtcr 4 500 6000 Stöd till odling av bruna bönor — 1700 Stöd till odling av vallväxtfrö 8000 8000 Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 500 500 Sveriges exporträd 2 000 2 000 Sveriges potatisodlares riksförbund 2 780 2 780 Reserv till jordbruksnämndens för- fogande 72 731 14 220 Summa 539 835 467 200 467 200] Härefter kvarstaende införselavgifts- medel 138 7.5 223 170 230800

1 Förslag till preliminär fördelning av medel inom fördelningsplanen lämnas våren 1987.

• Sida 14
•  Original

1985/86 1986/87 1987/88 Pmp' ”86/87: 146 1000-tal kr. 1000—tal kr. 1000—tal kr.

prel. prognos

b) Av medel utanförförde/"inm-

planen

Utbyteshandel nötkött. öststaterna 34000 40 000 40000 Utbyteshandel kött och fläsk 45 519 75000 50000 . Pristillägg fär— och lammkött 17027 17 000 17 000 Svensk matpotatiskontroll 5 684 6 038 6 148 Bidrag till Stiftelsen för aekordhäst- organisationens bevarande 475 250 250 Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde 300 0 () Minskning av mekaniska skador på matpotatis () 500 500 Stöd till maltproduktionen 1 ()()0 2000 1 ()00 Sveriges exporträd 1 500 2 ()()0 2 000 Ränta på lån i riksgäldskontoret 4530 2 240 0 D_iurhälsovård — — 17000 Lantbruksstatistik - — 26 000 Summa 110 035 145 028 159 898 Summa utgifter 649 870 612 228 627 098 Återbetalning av lån från rörlig kredit 28 700 — — Årets saldo (prognos) — +78 142 +7() 902

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: 1 tabell 2.4.1 redovisas användningen av införsel- avgiftsmedel m.m. under regleringsåret 1985/86 liksom en beräkning av och förslag till användning av införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåren 1986/87 och 1987/88. För en närmare redovisning av inför- selavgiftsmedlen hänvisas till bilaga ].

Fördelningsplanen för regleringsåret 1986/87 utgör 267.2 milj. kr. enligt riksdagens beslut våren 1986 samt inflytande avgifter för fodermedelsim- porten (prop. 1985/86: 166. JoU 24. rskr. 344). Med hänsyn till att inflytan- de avgifter för fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till 200 milj. kr. beräknar jag därmed fördelningsplanen till 4672 milj. kr. Jag beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till 6904 milj. kr.. vilket innebär att 223 170000 kr. beräknas återstå sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1986/87 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna av införselavgifterna för fodermedel är kända.

Sammanställningen avseende ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1986/87 skiljer sig på några punkter från de preliminära beräkningar som låg till grund för riksdagens beslut våren 1986. Posten utbyteshandel med nötkött från öststaterna beräknas öka med 1 1 milj. kr. För utbyteshandel med kött och fläsk har inte utgått medel utanför fördel- ningsplanen de senaste åren på grund av brist på avgiftsmedel. Jordbruks- nämnden bedömer att tillgången på införselavgiftsmedel nu åter gör det möjligt att anslå utomramsmedel till utbyteshandel med kött och fläsk. För regleringsåret 1986/87 föreslås att 75 milj. kr. avsätts för detta ändamål. Av beloppet föreslås 25 milj. kr. få överföras till regleringsåret 1987/88. Posten 14

• Sida 15
•  Original

pristillägg för får- och lammkött beräknas öka med 0.5 milj. kr. Bidraget till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) ökar med 248 000 kr. till följd av löne- höjningar för SMAK under år 1986. För att åstadkomma en snabb förbätt- ring av matpotatiskvaliteten harjordbruksnämnden i skrivelse till regering- en den 23 februari 1987 föreslagit att nämnden får disponera högst 0,5 milj. kr. av 1986/87 års utomramsmedel för information till odlare och förpacka- re om hur mekaniska skador kan undvikas. Ränta på lån i riksgäldskonto- ret beräknas till 2.2 milj. kr.

Kostnaderna för sådana ändamål som får täckas av införselzwgiftsmedel utanför fördelningsplanen beräknas således för regleringsåret 1986/87 till 145 milj. kr. Detta leder till ett beräknat överskott av 78 milj. kr. för regleringsåret 1986/87. Jag har ingenting att erinra mot vadjordbruksnämn- den föreslagit i dessa delar. Jag återkommer senare till regeringen med anledning av _iordbruksnåmndens förslag till disposition av tillgängliga införselavgiftsmedel.

Jag föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1987/88 skall omfat- ta oförändrat 267.2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter. vilket totalt beräknas ge 467.2 milj. kr.

Jag föreslår att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införsel- avgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Dessa avgifter beräknas till 45 milj. kr. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras fettvaruavgif- ter såväl på imponerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i den inhemska fröskörden. dock högst motsvarande fett- varuavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet. Beloppet beräk- nas uppgå till 545 milj. kr.

Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för de olika varuområdena har nämnden inte lagt fram någon plan för fördel- ning av det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden avser att återkom- ma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då avges i samband med att förslag lämnas till gränsskydd m.m. fr.o.m. den ljuli 1987. Nämnden bör liksom tidigare fåjämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.

1 det följande anger jag medelsbehovet under regleringsåret 1987/88 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelnings— planen.

För utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jag i likhet med jordbruksnämnden beräknat 40 milj. kr.

I likhet med jordbruksnämnden föreslår jag att för utbyteshandel mcd kött och fläsk avsätts 50 milj. kr. av införselavgiftsmedel från import av kött och fläsk under förutsättning att motsvarande export ägt rum och under förutsättning att införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtli- ga övriga ändamål tillgodosetts inom och utom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oförutsedda ändamål.

Under regleringsåret 1986/87 utgår pristillägg förfär- och lammkött med 330 öre per kg vilket beräknas motsvara en utgift på 17 milj. kr. Jag föreslår att pristillägget lämnas med samma belopp per kg får- och lammkött även regleringsåret 1987/88. vilket beräknas medföra en oförändrad utgift.

• Sida 16
•  Original

Jag föreslår att SMAK tilldelas högst 4668000 kr. för den officiella kontrollen och I 480 000 kr. för uppl_vsningsverksamheten.

Bidrag till sti/"relsen för aakon/ha"s[organisatimtc'ns bevara/nie bör läm- nas med 250 000 kr.

För att åstadkomma en minskning av de mekaniska skadorna på matpo— mtis bör nämnden fä disponera 0.5 milj. kr. för information till odlare och förpackare om hur mekaniska skador kan undvikas.

Stöd till rnaltprodnktionwr för regleringsåret 1987/88 bör lämnas med 1 milj. kr.

Jag föreslår att Sveriges a.i-pi'irtråd skall erhålla 2milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen regleringsåret 1987/88.

Jag vill vidare erinra om att regeringen i budgetpropositionen (1986/87: 100 bil. 11") har föreslagit att 17 milj. kr. ansläs för finansiering av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård samt 26 milj. kr. för statistik på./'()rdbrukels område.

Med hänsyn till de oundgängliga svängningarna i inllödet av införselav- gifter har jag i 1987 års budgetproposition (bil. 11. s. 32—33) föreslagit att en rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande. Dock föreslås krediten minska till 60milj. kr. Med hänsyn till osäkerheten i prognosen bör det i enlighet med sammanställningen beräknade överskot— tet inte intecknas för något ändamål. Det på detta sätt prognosticerade överskottet bör liksom för innevarande år stå till regeringens disposition.

2.5. Prisregleringen på sockerbetor och socker

Mitt förslag: Prisregleringen pä sockerbetor och socker för perioden den ljuli 1987—den 30juni 1988 utformas enligt samma grunder som för innevarande regleringsperiod.

Grundpriset pä sockerbetor, som avser lb'Z-"E- sockerhalt. skall år 1987 vara 29.89 kr. per 100 kg.

Prisregleringspriset pä strösocker skall vid oljepriset 1 622 kr. per kubikmeter vara 456,90 kr. per 100 kg.

Det skall ankomma på regeringen att fattade beslut om prisregle— ringen som kan komma att krävas under perioden.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Förslaget bygger på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk upprätthålls samt att kostnadskompensation och inkomstfi'iljsamhet för betodlarna resp. kostnadskompensation till socker- bolaget lämnas utifrän utfallet av obundna överläggningar i likhet med vad som gäller för övriga jordbruksprodakter.

Jordbruksnämndens förslag rörande betodlingen innebär att priset på sockerbetor kan sänkas motsvara-inde ett belopp av 21 milj. kr. Till grund för beräkning av beloppet ligger bl.a. uppgifter om kostnaderna i betod- lingen som mellan oktober 1985 och oktober 1986 har minskat med 1.74 53"?-

• Sida 17
•  Original

samt uppgifter om av staten fastställt löneutrymme för år 1986. För vissa rationaliserings- och produktivitetsvinster i sockerbetsodlingen har ett av- drag av 20 milj. kr. gjorts.

Mot denna bakgrund bör grundpriset för sockerbetor sänkas med 0.82 kr. per 100 kg till 29.89 kr. per 100 kg.

Vad gäller kompensationen till Soekerbolaget bör prisregleringen liksom tidigare avse endast strösocker. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffineringen av såväl inhemskt som importerat råsocker för den svenska marknaden. Kostnadsvolymen täcker även in produktionen av vissa foderbiprodukter. Nämnden förbehåller sig rätten att beakta foder- biprodukterna vid ersättningsberäkningarna. Sockerprisct bör liksom hit- tillsjusteras när oljepriset ändras med i 160 kr./m].

Kostnadsersättningen till SSA bör. inkl. definitiv justering för olje- och gaskostnader under regleringsåret 1985/86. uppgå till 17050000 kr. vilket motsvarar 5.73 kr. per 100 kg socker.

Prisregleringspriset pä strösocker bör sänkas med 1.21 kr. per 100 kg till 456,90 kr. per 100 kg.

[ kostnadskompensationen har även merkostnadcrna vid ö-bruken beak- tats. Den del av sockerpriset som tillerkänns SSA för dessa merkostnader för regleringsåret 1987/88 beräknas till 5.98 kr. per 100 kg socker. vilket vid normal produktionsvolym ger ca 19.5 milj. kr. Dessutom tillkommer 4.3 milj. kr. ur sockerregleringsfonden.

Ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker bör sän- kas för inträffade kostnadsminskningar med 4.02 72 till 83.27 kr. per 100 kg.

Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperioden bör det ankomma på nämnden att efter överläggningar med delegationerna lägga fram förslag till de åtgärder som kan anses påkallade.

Vad gäller den framtida prisregleringens utformning anser nämnden och konsumentdelegationen att överläggningarna som sker rörande prissättv ningen pä sockerbetor bör ingå i de allmänna överläggningarna för (ivriga jordbruksprodukter medan överläggningar med SSA fortfarande bör ske separat. Härigenom kan enligt nämnden en bättre samordning av prissätt- ningen m.m. inom växtodlingen åstadkommas. Vidare anför nämnden att överläggningar och reglering kan förenklas. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga. '

Mitt förslag: Soekerbetsarealen för 1987 års odling skall uppgå till 5| 000 hektar är 1987. Arealminskningen skall inte beröra odlingen under betbruken på Öland och Gotland ((i-bruken). Arealbidragen till odlare som levererar betor till ö-brukcn bibe- hälls oförändrade.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Skälen för mitt förslag: Sockerbetsarealen bör minskas med 300 hektar

• Sida 18
•  Original

och bör uppgå till högst 51000 hektar är 1987. Neddragningen motsvarar ett års trendmässig skördeökning. Vid fastställandet av arealen har hänsyn tagits till att driften vid samtliga betbruk skall upprätthållas. Arealminsk- ningen bör inte beröra odlingen under de båda ö-bruken.

Erforderlig kvotering av arealen bör godkännas av jordbruksnämnden. Ca en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas. Mätningen bör bekostas av näringen. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.

Arealbidraget föreslås vara oförändrat 200 kr. per hektar till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga. 400 kr. per hektar till odlarna på Öland och 500 kr. per hektar till odlarna på Gotland. 1 de fall arealen vid arealkontroll befinns vara mindre än den kontrakterade. bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen.

Mitt förslag: Från sockerregleringsfondcn skall bestridas kostnader för arealbidrag. viss ersättning för ö—bruken. fraktbidrag. kollektiva åtgärder inom biodlingen. kostnader för prisutjämning pä socker samt vissa administrationskostnader. Sockerregleringsfonden får inte uppvisa något underskott vid utgången av regleringsåret.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: lnförselavgift tas liksom hittills ut för importera- de kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset på socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör —- liksom hittills — tillföras sockerregleringsfonden.

Sockerregleringsfonden bör få användas för fraktsubventionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1.2 milj. kr. Ur fonden bör dessutom bestridas kostnaderna för dels arealbidrag till de odlare som levererar betor till ö-bruken till en beräknad kostnad av ca 3.5 milj. kr.. dels den ersättning om 4.3 milj. kr. som skall utgå för SSA: s merkostnader för driften vid dessa bruk. Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör tas 0.5 milj. kr. ur fonden. Till yrkesmässig biodling bör av fondens medel återföras ett belopp som motsvarar odlingens sockerförbrukning och den skillnad i pris mellan Sverige och världsmarknaden som föreligger under den tid sockret kan beräknas bli förbrukat. ca 1.5—2.0 milj. kr. Vidare bör regleringsföreningen Svensk sockerhandels administrationskostnader täc- kas Llr fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisut- jämningen för varor innehållande socker (fr.o.m. regleringsåret 1987/88 även för prisutjämning vid tillverkning av dextran). Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmt'icevtiska halvfabrikat för export återbetalas införselavgiftcn för förbrukat socker. 1 en situation med ingen eller ringa sockerimport bör i stället exportbidrag ur sockerregleringsfonden lämnas för sådana produkter.

1986 års sockerproduktion ur inhemska betor blev så stor att något importbehov inte torde föreligga under regleringsåret 1986/87. Därmed

• Sida 19
•  Original

begränsas också tillförseln av införselavgifter till sockerregleringsfonden. Detta leder till att fonden kan beräknas visa ett underskott under hös- tenlvintern 1987/88 om inte medel tillförs på annat sätt.

Betodlarna och SSA bör om så erfordras skjuta till medel så att fonden inte visar underskott den 30juni 1988. Under hösten 1987 när bl. a. prognos för årets sockerproduktion finns tillgänglig bör överläggningar tas upp med odlare och SSA om storleken på erforderlig fyllnadsinbetalning. Aktuellt belopp skall fördelas med 609"?- pä betodlarna och 40% på SSA. Odlarnas belopp dras från betlikvidcrna för 1987 års skörd.

Parterna har kommande år rätt — att med beaktande av regleringsekono- min — ta upp överläggningar om äterbetalningar av tidigare inbetalda medel. Detta innefattar även den del som återstår att reglera av den inbetalning som gjordes regleringsåret 1982/83.

Vid behov börjordbruksnämnden liksom hittills få ta ut en försäljnings- avgift på allt socker som säljs inom landet för att subventionera sockerim- port när världsmarknadspriset är högre än det svenska.

2.6. Åtgärdsprogram förjordbruket i norra Sverige 2.6.1 Allmänna överväganden

Riksdagens beslut från år 1985 om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166. JoU 33. rskr. 393.) innebär bl. a. att de speciella förhållandena i norra Sveri- ge skall särskilt beaktas vid utformningen avjordbrukspolitiken. Det finns enligt beslutet flera skäl för en geografiskt väl differentierad jordbrukspro- duktion av i stort sett oförändrad storlek i norra Sverige. Med hänsyn bl. a. tilljordbrukets stora betydelse för befolkning. sysselsättning. service och miljö men även från försörjningsberedskapssynpunkt är det angeläget att behålla ett regionalpolitiskt motiverat stöd till näringen i denna del av landet. Däremot är det inte möjligt att för närvarande ha som mål att ytterligare öka jordbruksproduktionen i norra Sverige. Det är inte heller enligt riksdagsbeslutet möjligt att med hänsyn till den fortsatta rationalise— ring som sker i jordbruket. garantera att en viss resursmängd behålls inom jordbruket i detta område.

Det åtgärdsprogram somjag redovisar i det följande och som omfattar de fem norrlandsläncn samt Värmlands och Kopparbergs län. ger uttryck för en delvis ny syn på jordbrukspolitiken i de utpräglade glesbygderna och dess möjligheter att där främja landsbygdsutvecklingen. Sysselsättningen sätts i centrum och går före traditionella krav på storleksrationaliseringar. Slutsatsen av ett sådant synsätt bör ta sin utgångspunkt i allmänt gles- bygdspolitiska överväganden utan direkta kopplingar till jordbrukspoliti— ska bedömningar om enskilda jordbruksfastigheters utvecklingsbarhet. I programmet föreslås en ökad samordning av stöd tilljordbrukets rationali— sering. glesbygdsstöd och arbetsmz'irknadsstöd. En rad insatser föreslås i syfte att från samhällets sida stödja och uppmuntra tillkomsten av kombi— nationsföretag. där jordbruk ingår som en del. Flertalet remissinstanser har understrukit behovet av åtgärder för att förstärka det norrländska jordbruket.

• Sida 20
•  Original

Enligt min mening kommer de åtgärder som föreslås i det följande att aktivt medverka till att sysselsättningen på landsbygden i norra Sverige främjas. Åtgärderna innebär även attjordbruksproduktionen i norra Sveri- ge kommer att kunna upprätthållas på en acceptabel nivå.

Mitt förslag: Prisstödet till jordbruket i norra Sverige skall vara oförändrat under budgetåret 1987/88.

Justeringar av prisstödet skall i fortsättningen ske med hänsyn till kostnadsutvecklingen. En närmare översyn av prisstödet skall dess- utom genomföras vart tredje år.

Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl. a. statens jordbruks- nämnd. länsstyrelserna i norra Sverige, Kooperativa förbundet och Lant- brukarnas riksförbund. har understrukit prisstödets betydelse som medel för att kompensera det norrländska jordbruket för högre produktionskost- nader än vad som råder i övriga delar av landet. Några remissinstanser har föreslagit vissa justeringar i prisstödets områdesindelning. Statens jord- bruksnämnd har föreslagit att möjligheten bör prövas att i vissa glesbygder i norra Sverige, där nedläggning av åker ej är önskvärd från allmän natur- och landskapssynpunkt, som komplement till prisstödet införa arealstöd.

Länsstyrelserna i Jämtlands och Norrbottens län har föreslagit att jord- bruket i stödområdena befrias från vissa internavgiftcr inom prisreglering- en. såsom avgifter för värphöns och slaktdjursanifter.

Skälen för mitt förslag: Genom beslut av riksdagen år 1986 skedde en kraftig uppräkning av prisstödet med 135 milj. kr. från 375 milj. kr. budget- året 1985/86 till 510 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Detta innebär en höjning med 100 milj. kr. utöver justering med hänsyn till det nya beräk- ningsunderlag som framtagits avjordbruksnämnden. Med hänsyn till kost- nadsutvecklingen inomjordbruket finns det enligt min mening inte skäl att räkna tipp stödet per den ljuli 1987. Justering av prisstödet bör i fortsätt- ningen ske med hänsyn till förändringar i kostnadsutvecklingen ijordbru- ket. Därutöver finns skäl att vart tredje år genomföra en närmare översyn av prisstödet.

Jag ärinte beredd att biträda de förslag som tagits upp av några remissin- stanser beträffande ändrad stödområdesindclning och attjordbruket i stöd- områdena befrias från vissa internavgifter inom prisregleringen.

• Sida 21
•  Original

2.6.3 lnvesteringsstöd och stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag

Mitt förslag: Regionalt rationaliseringsstöd till jordbruksföretag i norra Sverige skall kunna lämnas till ekonomiskt utvecklingsbara företag, varvid avses företag som bedriver enbart jordbruk eller jordbruk i kombination med skog eller någon annan verksamhet. Vissa förändringar skall ske av bidragsbelopp m.m. Motsvarande anpassning skall göras vad gäller regionalt rationaliseringsstöd till trädgårdsförctag i norra Sverige.

Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag utom vad gäller anpassning av det regionala rationaliseringsstödet till trädgårdsföre- tagi norra Sverige.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser redovisar en positiv inställ- ning till förslagen i promemorian. Lantbruksstyrelsen har framhållit att en inriktning av det regionala rationaliseringsstödet som mera anknyter till reglerna för glesbygdsstödet får positiva effekter framför allt ur regionalpo— litiska och sysselsättningspolitiska synvinklar. Lantbruksstyrelsen pekar på att förordningen (1979: 427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering bör anpassas till den ändrade inriktningen av det regionala rationaliseringsstödet främst vad gäller procentsatser och beloppsgränser för investeringsbidrag. Lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd har pekat på att stöd även i fortsättningen bör ges till uppbyggnad av bärkraftiga heltidsjordbruk. RRV är positivt till uppbyggnaden av kombi- nerade företag och framhåller att det är sannolikt att det är andra syssel- sättningar utanför jordbruket som har en avgörande betydelse för möjlig- heten att bo kvar på jordbruksfastigheten.

Skälen för mitt förslag: Det regionala rationaliseringsstödet bör enligt min uppfattning ges en inriktning som i sina huvuddrag överenstämmer med glesbygdsstödet. Stödet tilljordbruksföretag och trädgårdsföretag bör i norra Sverige kunna lämnas till ekonomiskt utvecklingsbara företag. Med ekonomiskt utvecklingsbara företag bör avses företag som bedriver enbart jordbruk/trädgård eller jordbruk/trädgård i kombination med skog eller någon annan verksamhet. Även inkomst av tjänst utanför det egna företa- get bör ingå i den helhetsbedömning som måste göras av företagets ekono- miska utvecklingsbarhet. Jag vill dock understryka att för att ett företag skall kunna betraktas som ekonomiskt utvecklingsbart så måste såväl företaget som enskilda verksamheter lämna ett med hänsyn till resursin- satserna godtagbart ekonomiskt överskott.

Stöd till investeringar i ekonomibyggnader bör enligt min uppfattning i huvudsak avse ersättningsinvesteringar. Flera remissinstanser har under- strukit att sådana investeringar är nödvändiga för att produktionsvolymen skall kunna upprätthållas på en acceptabel nivå. Regionalt rationaliserings- stöd till ekonomibyggnader bör lämnas med högst 25 % av godkänd kost- nad. Det bidrag som högst kan lämnas bör höjas från nuvarande 250 000 kr. till 300 000 kr. Det bidrag som kan lämnas om särskilda skäl föreligger bör enligt min mening höjas från nuvarande 40% till 50% av godkända kostna- der. Det bidrag som högst kan utgå bör höjas från nuvarande 400000 kr. till

• Sida 22
•  Original

500000 kr. Förhöjt bidrag (50 % eller 500000 kr.") bör endast utgå i sådana Prop. 1986/87: l46 fall då en önskvärd investering inte kan genomföras utan förhöjt bidrag.

Flera remissinstanser, bl. a. lantbruksstyrelsen, statens jordbruks- nämnd. länsstyrelserna i norra Sverige och Lantbrukarnas riksförbund. har understrukit behovet av ökad stimulans till investeringar i markanlägg- ningar. Enligt min uppfattning är detta en angelägen åtgärd för att sänka kostnaderna i produktionen. Stöd bör kunna utgå till varaktiga investering- ar i markanläggningar på bestående åker. Stödets syfte skall således inte vara att öka produktionen. Stödet bör kunna utgå utan prövning av företa- gets möjligheter att bestå och tttvecklas som självständig enhet. Vissa markinvesteringar. såsom huvudavlopp. berör i regel flera fastigheter. Det är i dessa fall angeläget att åtgärderna utförs gemensamt. För att detta skall vara möjligt fordras en ganska hög stimulans särskilt i de fall vissa fastighe- ter ägs av passiva markägare. En hög stimulans är även motiverad med hänsyn till att kostnaderna för åtgärden i många fall är högre än markens saluvärde.

Jag föreslår att bidrag bör kunna lämnas med högst 50% av godkänd kostnad för utförande av för flera fastigheter gemensamt huvudavlopp. Bidrag för tttförande av för flera fastigheter gemensamt huvudavlopp i Norrbottens län bör lämnas med högst 75 % av godkänd kostnad.

Bidrag till täckdikning och andra markanläggningar bör kunna lämnas med högst 25% av godkänd kostnad. Om särskilda skäl föreligger bör bidrag kunna lämnas med högst 50% av godkänd kostnad. Till markanlägg- ning bör liksom nu är fallet räknas grundkalkning som utförs i samband med annan markförbättringsåtgärd. Grundkalkningen bör som regel avse samma åkerareal som är föremål för annan markförbättringsåtgärd. Om särskilda skäl föreligger bör bidrag kunna lämnas till grundkalkning utan samband med annan markförbättringsåtgärd.

Statliga garantier för lån till investeringar i byggnader och markanlägg- ningar bör också lämnas till ekonomiskt utvecklingsbara företag.

Med hänsyn till den föreslagna inriktningen av det regionala rationalise- ringsstödet och behovet av medel för reinvesteringar vid jordbruksföretag utanför det område som omfattas av glesbygdsstödet framstår enligt min uppfattning en teknisk samordning av glesbygdsstödet och det regionala rationaliseringsstödet som mindre angelägen. Administrativt är de båda stödformerna för närvarande samordnade genom att glesbygdsstödet till de areella näringarna i flertalet län handläggs av lantbruksnämnderna. l Norr- bottens län är lantbruksnämnden försöksvis inordnad i länsstyrelsen sedan den ljuli 1986. Jag vill understryka vikten av att principiella ställningsta- ganden till stödgivningens inriktning och speciella insatser i vissa regioner i övriga län bör göras i samråd mellan lantbrttksnämnd och länsstyrelse.

Efter beslut av riksdagen våren 1985 har under budgetåret 1985/86 40 milj. kr. lämnats som stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag. varav drygt 30 milj. kr. till norra Sverige. Som redovisas i bifogade prome- moria bör situationen inom jordbruket i norra Sverige ha förbättrats under senare delen av år 1986. Lantbruksstyrelsen bör liksom hittills utnyttja möjligheten att efter hand medverka till rekonstruktion av högt skuldsatta jordbruksföretag genom att biträda ackord eller eljest efterge statens rätt

PJ I'd

• Sida 23
•  Original

på grund av garantiätaganden för län. Om ytterligare insatser bedöms vara nödvändiga för att stödja särskilt skuldtyngdajordbruksföretag bör särskil- da resurser för ändamålet kunna disponeras av de medelsramar som jag i det följande föreslår bör ställas till resp. läns förfogande. Mot bl.a. denna bakgrund anscrjag det inte vara befogat att föreslå något särskilt stöd till högt skuldsatta jordbruksföretag.

Mitt förslag: Särskilda insatser krävs för att stimulera utvecklingen av kombinationsföretag. För att förbättra förtttsättningarna för det norrländska jordbruket skall ytterligare resurser avsättas för forsk- nings- och försöksverksamhet. Vidare skall insatserna ökas vad gäller rådgivning och fortbildning.

Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Rcmissinstanserna är i allmänhet positiva till försla- gen i promemorian. Sveriges lantbruksuniversitet har som primära mål för jordbruksforskningen i norra Sverige särskilt betonat bl. a. ökad odlingssä- kerhet. vallfoderproduktion. förbättrat resursutnyttjande. skördeteknik. utveckling av alternativa produktionsformer och produktionsgrenar samt anpassning av ekonomibyggnader. Arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker genomförandet av de åtgärder som föreslås i ätgärdsprogrammet.

Skälen för mitt förslag: Utöver de förbättrade linansicringsmöjlighetcr som jag tidigare har föreslagit, behövs särskilda insatser för att främja tillkomst och utveckling av kombinationsföretag. Enligt min mening bör därför särskilda medel avdelas för utvecklingsprojekt inom området. Vida- re bör för att förbättra förutsättningarna för det norrländska jordbruket ytterligare resurser ställas till Sveriges lantbruksuniversitets förfogande för verksamheten vid Röbäcksdalen.

För att förbättra de produktionstekniska och företagsekonomiska förut- sättningarna bör enligt min uppfattning rådgivningen tilljordbruket i norra Sverige utökas. Det bör ankomma på länsmyndigheterna att gemensamt besluta om i vilka former en utökad rådgivning skall genomföras.

Regionalt bör en genomgång göras av dels behovet och dels möjligheter— na att utnyttja befintliga arbetsmarknadspolitiska stödformer i de areella näringarna. Härvid bör särskilt understrykas behovet av utbildning och stöd i samband med uppbyggnad och utveckling av kombinerade företag. Försöksvis bör som ett led i stimulans till uppbyggnad av kombinationsfö- retag starta-eget-bidrag införas för verksamhet som inte är ett naturligt led i jordbruksdriften. Kvinnans situation skall särskilt uppmärksammas i detta sammanhang.

Jag avser att återkomma till regeringen i de frågorjag nu berört.

• Sida 24
•  Original

Min bedömning: Ett belopp av 100 milj. kr. skall ställas till förfogan- de för åtgärdsprogrammet under en treårsperiod. Det skall ankom- ma på lantbruksstyrelsen att svara för fördelningen av medel mellan Värmlands, Kopparbergs. Gävleborgs. Västernorrlands. Jämtlands. Västerbottens och Norrbottens län.

Förslaget i promemorian: Överensstämmer med min bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har i stort lämnat förslagen om medelsbehov och genomförande utan erinran. Några remissinstanser. bl.a. lantbruksstyrelsen, vissa av länsstyrelserna och Lantbrukarnas riks- förbund har dock ifrågasatt om den anvisade medelsramen är tillräcklig. Vad gäller genomförandet har bl. a statskontoret. länsstyrelsen i Väster- bottens län och glesbygdsdelegationen ansett att länsstyrelsen i resp. län bör ha huvudansvaret.

Skälen för min bedömning: De åtgärder för jordbruket i norra Sverige som jag föreslagit i det föregående avser bl. a. ökade möjligheter att stödja kombinationsföretag. insatser för att genom investeringar tillvarata befint- liga produktionsresurser och ökade insatser vad gäller markanläggningar. Vidare har jag föreslagit särskilda utvecklingsprojekt för att stimulera uppbyggnad och utveckling av kombinationsföretag. ökade satsningar på forsknings- och försöksverksamhet för Norrlandsjordbruket samt ökade insatser vad gäller rådgivning och fortbildning.

Enligt min bedömning bör en förbättrad samordning av olikajordbruks-. regional- och arbetsmarknadspolitiska insatser innebära ett effektivare utnyttjande av de samlade resurser som nu finns till förfogande förjordbru- ket i norra Sverige.

Jag har beräknat kostnaderna för åtgärdsprogrammet till totalt 100 milj. kr. för en treårsperiod med följande uppskattade fördelning. nämligen stöd till investeringar inom jordbruket och till kombinationsföretag 54 milj. kr.. stöd till utveckling av kombinationsföretag 27 milj. kr.. ökad utbildning och rådgivning 15 milj. kr. samt ökad forsknings- och försöksverksamhet 4milj. kr.

Enligt min uppfattning bör varje län tilldelas en medelsram för genomfö- rande av olika insatser. Det bör sedan ankomma på länsmyndigheterna att tillsammans bestämma hur stor del av medlen som skall användas för olika stödinsatser och hur mycket som skall användas som projektmedel för utvecklingsprojekt, rådgivning. utbildningsinsatser m.m. Härutöver bör finnas vissa medel för insatser som rör mer än ett län. Användningen av medlen för ökad forsknings- och försöksverksamhet bör beslutas av rege- ringen efter förslag från lantbruksstyrelsen och Sveriges lantbruksuniver- sitet.

Ätgärdsprogrammet avserjordbruket i norra Sverige. Det bör enligt min uppfattning därför ankomma på lantbruksstyrelsen att fördela medlen till lantbruksnämnderna i Värmlands. Kopparbergs. Gävleborgs. Västernorr- lands. Jämtlands och Västerbottens län samt till länsstyrelsen i Norrbot- tens län. Jag vill understryka att planeringen av olika insatser bör samord- nas med övriga länsmyndigheter.

• Sida 25
•  Original

Landskapet Dalsland i Älvsborgs län ingår i det område där regionalt rationaliseringsstöd utgår. Även om inte Älvsborgs län ingår i åtgärdspro- grammet bör enligt min uppfattning de regler för det regionala rationalise- ringsstödet som jag föreslagit i det föregående tillämpas för hela det områ- de som nu omfattas av stödformen dvs. också för Dalsland. Jag är däremot för närvarande inte beredd att föreslå några utvidgningar av det område som nu omfattas av det regionala rationaliseringsstödet.

Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att efter den treårsperiod som åtgärdsprogrammet avser göra en utvärdering av genomförda insatser.

Jag återkommer senare till anslagsfrågan.

2.7. Det framtida skördeskadeskyddet

Mitt förslag: Lantbrukarnas riksförbund skall genom en särskild juridisk person vara huvudman för ett nytt skördeskadeskydd fr.o.m. 1988 års skörd.

Skälen för mitt förslag: Mellan företrädare för regeringen och Lantbru- karnas förhandlingsdelegation träffades den lOnovember 1986 en princip- överenskommelse om att LRF skall överta huvudmannaskapet för ett nytt skördeskadeskydd.

En för staten och LRF gemensam arbetsgrupp har därefter haft i upp- drag att närmare utreda och lämna förslag till utformning av det nya skyddet.

Enligt arbetsgruppens förslag skall LRF genom en särskild juridisk person. som LRF har ett avgörande inflytande över och som endast har detta ändamål. vara huvudman för ett nytt skördeskadeskydd fr.o.m. 1988 års skörd, om vissa förutsättningar och villkor uppfylls. Vilka dessa förut- sättningar och villkor är framgår av överenskommelsen i bilaga—!.

Flera av de frågor som behandlas i överenskommelsen är av den arten att riksdagen måste besluta i ärendet innan en överföring av skyddet till den nya huvudmannen kan ske. Detta gäller inte enbart de ekonomiska förpliktelserna. I vissa fall fordras ändrad lagstiftning. Det fortsatta arbetet bör nu inriktas på att överenskommelsen skall genomföras. Förslag i de olika frågor som fordrar riksdagens ställningstagande bör utarbetas och föreläggas riksdagen senast hösten 1987. Jag vill emellertid redan nu något beröra vissa frågor.

Riktlinjerna för skyddet anges i överenskommelsen. I huvudsak innebär de att skyddet väsentligen är ett individuellt totalskadeskydd och att det är öppet för alla jordbrukare med mer än 5 ha åker. Väsentliga ändringar i grunderna för skyddet får inte göras utan regeringens medgivande. Någon närmare författningsreglering av skyddcts omfattning är inte avsedd.

Avsikten är att finansieringen av det nya skördeskadeskyddet skall ske genom att till den nye huvudmannen överförs behållningen i skördeskade- fonden som nu uppgår till ca 324 milj. kr. efter utbetalningarna för 1986 ars skörd. Den nye huvudmannen övertar fonden efter 1987 års skörd. Vidare

I»)

• Sida 26
•  Original

är avsikten att skyddet skall finansieras genom prisregleringsmedel som jordbruksnäringen tillförs enligt årliga riksdagsbeslut eller genom en sär- skild statlig skördeskadesvgift inom ett årligt belopp som för närvarande beräknas till ca 60milj. kr. Omprövning av beloppets storlek kan aktualise- ras. när fonden fått avsedd storlek. i samband med överläggningar om prisregleringen på jordbrukets produkter. Jordbrukets kompensationsram skall fr.o.m. den ljuli 1988 höjas med motsvarande belopp utan avräk- ning. Medlen tillförs skördeskadefonden.

Vidare anges i överenskommelsen att om utbetalda ersättningar och behovsprövade bidrag till följd av skördeskador år 1987 överstiger 90milj. kr. skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadefonden hälften av överskjutande belopp. Näringcns bidrag får täckas inom ramen för de prisregleringsmedel somjordbruket tillförs.

Överenskommelsen torde innebära att den nye huvudmannen kommer att anförtros uppgifter som innefattar myndighetsutt'ivning. Eftersom den nye huvudmannen skall vara en stiftelse fordrar detta enligt 11 kap. es regeringsformen lagstöd.

En grundläggande förutsättning för överenskommelsen är att den nye huvudmannen får tillgång till uppgifter som finns i lantbruksregistret och som behövs för skördeskadeskyddet. I viss utsträckning gäller sekretess för sådana uppgifter enligt 9kap. 4:23 sekretesslagen. Den nye huvudman- nens tillgång till dessa är således en fråga som fordrar lagreglering.

I denna fråga har jag samrått med chefen förjustitiedepartementet.

2.8. Lagstiftningsfrågor

Jag har i det föregående (avsnitt 2.2.1) föreslagit att det temporära förbudet mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur och svin förlängs ytterligare ett år fr.o.m. den ljuli 1987. Förslaget förutsätter bl.a. ändringar i lä lagen ( 1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur. svin och fjäderfä.

Lagändringen bör träda i kraft den ljuli 1987. I enlighet med det anförda har inom jordbruksdcpartementet upprättats förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur. svin och fjäderfä. dels änd- ring i samma lag.

Eftersom den föreslagna författningsändringen från lagteknisk synpunkt är av enkel beskaffenhet är lagrådets hörande enligt min mening inte påkallat.

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att anta inomjordbruksdepartementet upprättat förslag till

1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud

• Sida 27
•  Original

under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur. svin och fjäderfä. dels ändring i samma lag.

dels att 2. godkänna vad jag har förordat i fråga om produktionsanpass- ning på vegetabilieområdet (avsnitt 2.2.2).

3. godkänna vad jag har förordat i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker under reglerings- året 1987/88 (avsnitt 2.3).

4. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsmedel. som inflyter under regleringsåret 1987/88 (avsnitt 2.4).

5. godkänna vad jag har förordat i fråga om prisregleringen på sockerbetor och socker under regleringsåret 1987/88 (avsnitt 2.5).

6. godkänna vad jag har förordat om ett åtgärdsprogram förjord- brukct i norra Sverige (avsnitt 2.6).

7. godkänna vad jag har förordat om huvudmannaskapet för det framtida skördeskadeskyddet (avsnitt 2.7).

4. Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 NIONDE HUVUDTITELN

Lantbruksstyrelsens och lantbruksnämndernas verksamhet

Lantbruksstyrelsen ingår i den försöksverksamhet med treåriga budget- ramar som beslutats av regeringen. Med anledning härav erhöll styrelsen den 19december 1985 särskilda direktiv för anslagsframställningen för budgetåren 1987/88—1989/90. Lantbruksstyrelsen avlämnade den 28 april 1986 en särskild rapport med underlag för anslagsframställningen 1987/88 inför perioden 1987/88—1989/90. Jag lämnar mot denna bakgrund en rela- tivt utförlig redogörelse för myndighetens verksamhet.

Mot bakgrund av utvecklingen i samhället och de areella näringarna samt 1985 års livsmedelspolitiska beslut redovisar lantbruksstyrelsen de allmänna förutsättningarna för verksamheten 1987/88—1989/90. Kravet på hög effektivitet i produktionen kommer enligt styrelsens bedömning att stå i centrum för verksamheten även i fortsättningen. Verksamheten med jordbrukets och skogsbrukets rationalisering skall samtidigt bedrivas med större hänsyn till kravet på god miljö och till behovet av en långsiktig och planerad hushållning med naturresurserna. Dessa krav får anses väga lika tungt som kravet på hög effektivitet. Även kvalitetsfrågorna kommer att få allt större tyngd.

Lantbruksstyrelsen bedömer vidare att rådgivningsverksamheten kom- mer att ändra karaktär bl.a. som en följd av kraven på ökad miljö- och kvalitetshänsyn. Betydande informations- och rådgivningsinsatser behövs för att snabbt få genomslag för de nya metoder som forskning kring miljöfrågor och nya produktionsformer leder till. En marknad med mera varierande krav på produkternas kvalitet liksom skärpta miljökrav ställer nya anspråk på företagsutvcckling och företagande. Det förblir enligt sty- relsens uppfattning ett starkt samhällsintresse att medverka i en sådan

• Sida 28
•  Original

utveckling. Olika slag av kombinationsföretag kan väntas öka i framtiden. inte minst av regionalpolitiska skäl.

Lantbruksstyrelsens roll i samhällsplaneringen kommer att öka under programperioden. Åtgärder behövs för att motverka negativa konsekven- ser av ett minskat arealbehov för livsmedelsproduktionen och en fortsatt minskad sysselsättning ijordbruket.

Lantbruksstyrelsen anser det vara angeläget att aktiva insatser för att förbättra fastighetsförhållandena inomjord- och skogsbruket kan sättas ini minst samma omfattning som hittills. Framför allt bör den skogliga struk- turrationaliseringen ges hög prioritet.

Den statliga finansiella stödgivningen till jordbruket bör enligt lantbruks- styrelsen på sikt bli föremål för en samlad översyn. Härvid bör bl.a. en samordning av glesbygdsstödet och det regionala rationaliseringsstödet övervägas liksom behovet av stöd för att främja nyetablering. utveckling av nya företagsformer där jordbruket ingår som en del samt utveckling av miljövänligare produktionsteknik.

Verksamheten vid statens lantbrukskemiska laboratorium kommer att anpassas i enlighet med statsmakternas beslut. Ett i stort sett oförändrat resursbehov förutses.

Lantbruksstyrelsen anser att en fortsatt statlig rådgivning är motiverad inom flera områden. En förutsättning för att resultaten av jordbruksforsk- ningen skall leda till praktiska tillämpningar inom rimlig tid är enligt lant- bruksstyrelsens uppfattning att staten svarar för att en basresurs för råd- givning finns vid lantbruksnämnderna. Vidare är statlig finansiering nöd- vändig av den information och rådgivning som bedrivs i anslutning till myndighetsutövningen.

Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning är en fortsatt statlig finansiering av rådgivningen motiverad av regionalpolitiska skäl i norra Sverige och för att främja sysselsättningen på landsbygden. Andra områden där en fortsatt statlig finansiering är motiverad är behovet av marknadsanpassning av jordbruksproduktion och rådgivning med anknytning till miljö- och natur— resursmålet. Behovet av rådgivning är även stort vad gäller företags- utveckling, statligt stöd och jordpolitiska insatser.

Lantbruksstyrelsen anser att kostnaderna för lantbruksnämndernas råd- givning på trädgårdsområdet även i fortsättningen i huvudsak bör finansi- eras av staten.

Lantbruksstyrelsen anser det vara ofrånkomligt att staten står för hela kostnaden för rådgivning till rennän'ngen.

Sammanfattningsvis anser lantbruksstyrelsen att 55 milj. kr. av rådgiv- ningsverksamheten bör betalas av staten. Högst ca 25 milj. kr. bedöms vara möjligt att finansiera genom avgifter om rimliga krav ställs på kost- nadstäckning och anknytning till målen för lantbruksnämndernas verksam- het. Konsekvenserna av en fullständig avgiftsfinansiering skulle enligt styrelsen innebära en genomgripande omläggning av rådgivningsverksam- heten så att den helt svarar mot marknadens krav. Bl.a. innebär detta att rådgivningen i norra Sverige i huvudsak måste avvecklas liksom rådgiv- ning som syftar till volym- eller miljöanpassning av produktionen.

Under förutsättning att inga nya myndighetsuppgifter läggs på lantbruks-

• Sida 29
•  Original

nämnderna anser styrelsen att verksamheten måste genomföras inom en något minskad resursram till följd av besparingskraven. Med hänsyn till dels verksamhetens inriktning under planeringsperioden. dels hur bespa- ringarna hittills skett bör emellertid den fortsatta minskningen i huvudsak avse administrationen.

Föredragandens överväganden

För egen del vill jag framhålla att det svenska jordbruket står inför bety- dande strukturella förändringar. ! den produktions- och marknadsanpass- ning som mot bakgrund av bl. a. de kostsamma överskotten är nödvändig. kan lantbruksnämndernas rådgivningsverksamhet fylla en viktig funktion för näringen. En väl fungerande rådgivning kan för jordbruksnäringen utgöra en viktig länk mellan forskningsresultat och praktisk tillämpning. Inte minst när det gäller kravet på ett mer miljöanpassat jordbruk är det angeläget att en viss statligt finansierad rådgivning kan lämnas. Undantag från en avgif'tsf'inansierad rådgivning bör emellertid endast göras i de fall det föreligger ett stort samhälleligt intresse att nå ut med rådgivning och det inte är uppenbart att denna rådgivning kan avgiftsfinansieras.

Jag kan inte därför biträda lantbruksstyrelsens förslag om en minskad avgiftsfinansieringsnivå i verksamheten. Det bör ankomma på lantbruks- styrelsen att göra den närmare prioriteringen av insatser mellan olika områden.

Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning att fortsatta besparingar i förs- ta hand bör avse administrationen. För närvarande pågår olika försök till samordning hos regionala myndigheter. I Norrbottens län pågår försök med en samordnad länsförvaltning. Inom ramen för försöket har lantbruks- nämnden i Norrbottens län lagts in som en funktion inom länsstyrelsens organisation. I Uddevalla pågår ett försök med samordning av vissa admi- nistrativa funktioner mellan skogsvårdsstyrelse och lantbruksnämnd. inom ramen för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet har sammanslagningar av kanslifunktionerna skett i Malmöhus och Kristianstads län samt i Stock- holms och Uppsala län.

Regeringen kommer senare att ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av bl.a. de erfarenheter som erhålls i berörda försök. Ett sådant ställningstagande kommer inte att påverkas av att myndigheten ingåri försöksverksamheten med treårig budgetram.

För vissa funktioner vid lantbruksnämnderna såsom för trädgårds- och vattenfrågor har den strikta länsbundna verksamheten frångåtts. Persona- len fär därvid arbeta över större områden än det egna länet — en regionali- sering av organisationen har således skett inom vissa arbetsområden.

Liksom lantbruksstyrelsen anser jag att vissa ytterligare rutiner och funktioner kan "regionaliseras" och att rationalisering av vissa arbetsupp- gifter inom lantbruksnämnderna kan leda till besparingar.

Regeringen har i vår lagt fram ett förslag till ändringar i jordförvärvs- lagen (prop. 1986/87: 122). Dessa kan också komma att påverka inriktning- en av verksamheten hos lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.

Chefen för linansdepartementet har tidigare (prop. l986/87: 100 bil. I.

• Sida 30
•  Original

avsnittet Särskilda frågor) lämnat förslag om ett nytt system för överföring av anslagsmedel mellan budgetår. Lantbruksstyrelsen och lantbruksnämn- derna bör ingå i försöksverksamhetcn med överföring av anslagsmedel fr.o.m. budgetåret 1987/88. Medel för lantbruksstyrelsen och lantbruks- nämndernas förvaltningsutgifter bör därför anvisas under ramanslag.

Jag återkommer i det följande till anslagsfrågan.

B. Jordbrukets rationalisering B ]. Lantbruksstyrelsen

1985/86 Utgift 40317003 1986/87 Anslag 39 678 000 1987/88 Förslag 48006000

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket och lantbrukets rationalisering. trädgårdsnäringen och trädgår- dsnäringens rationalisering. rennäringen och rennäringens rationalisering, stöd till företag i glesbygd avseende de areella näringarna. kontroll och inspektion på växtskyddsområdet. den allmänna hälso— och sjukvården bland husdjuren, foderkontrollen. djurskyddet samt veterinärväsendet. i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna och deras ortsombud. statens lantbrukskemiska laboratorium samt distriktsveterinärorganisationen. Styrelsen är också tillsynsmyndighet över avbytarvcrksamheten inom jordbruket. statens utsädeskontroll och de lokala frökontrollanstaltcr som är behöriga att utföra statsplombering av utsäde samt de lokala lant- brukskemiska kontrollanstaltcr vars stadgar styrelsen fastställt. Styrelsen skall vidare följa verksamheten vid de hushållningssällskap för vilka styrel- sen fastställt stadgar.

Lantbruksstyrelsens organisation m.m. framgår av förordningen (1967: 425) med instruktion för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnder- na.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till besparingar under tidigare är be- räknat besparingen för treårsperioden 1987/88—1989/90 till 4.3 % att förde- las med 0.3 % budgetåret l987/88. 2% budgetåret l988/89 och 292.- budget- året l989/90.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit att ett nytt förslagsanslag inrättas av- seende särskilda undersökningar m. m. i samband med foderkontroll. För att åstadkomma en effektivisering av vattenhushållningsverksamhetcn fö— reslås att samtliga tjänster som lantbruksingenjör överförs från anslaget B 2. Lantbruksnämnderna till anslaget B !. Lantbruksstyrelsen.

• Sida 31
•  Original

1986-"87 Beräknad ändring 1987/SX Föredraganden Personal 236 —2 Anslag Utgifter Förvaltningskostnadcr 36 049 000 + 2 005 000 (därav lönekostnader) (28 626 000) (+| 700000) Lokalkostnader 3597 000 + 923 000 Kostnader för reglering av skadestånd 30000 — Halvei'ing av bekämp- ningsmedeIsanvändningen — +5 400000 Växtiiispektion 1000 -— Foderkontroll 1000 — 39 678 000 +8 328 000

Föredragandens överväganden

Som jag tidigare föreslagit bör medel för lantbruksstyrelsens förvaltnings- utgifter anvisas under ramanslag.

Jag föreslår att medel under anslaget beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 %.— för treårsperio- den med fördelningen 19%: första året och 296 under vardera andra och tredje året. För treårsperioden har jag beräknat utgifterna till 126 958 000 kr. För budgetåret 1987/88 beräknarjag utgifterna till 48 006 000 kr. Budge- ten är beräknad i 1987/88 års priser. Anslagen för budgetåren 1988/89 och 1989/90 skall prisomräknas i vanlig ordning.

Vidare bör 5.4 milj. kr. ställas till förfogande för utveckling och bedri- vande av prognos- och varningsverksamheten. bidrag till maskinhandeln för anskaffning av mobila testutrustningar samt för försöks- och utveck- lingsprojekt inom ogräsområdet i enlighet med vad jag tidigare föreslagit i prop. 1986/87: 80 bil. 7 om forskning.

Jag har vidare beräknat 127000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försörj- ningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar. Jag bedömer att sär- skilda undersökningar m.m. i samband med foderkontroll bör klaras inom ramen för lantbruksstyrelsens resurser.

Jag har även räknat med att 760000 kr. motsvarande kostnaden för 3 tjänster som lantbruksingenjör överförs från anslaget B 2. Lantbruksnänm- derna till anslaget B 1. Lantbruksstyrelsen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu och i det föregående har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Lunibrukssfyrc[sm för budgetåret 1987/88 anvisa ett ram- anslag av 48 006000 kr.

• Sida 32
•  Original

B 2. Lantbruksnämnderna

1985/86 Utgift 230050753 1986/87 Anslag 220 297 000 1987/88 Förslag 229840000

Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och ut- veckling samt vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som är påkallade eller i övrigt lämpliga. särskilt för att åstadkomma en fortsatt rationalisering inom lantbruket och trädgårdsnäringen. Nämnden svarar även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskötsel, om skördeskadeskydd. skördeuppskattning och jord- bruksstatistik samt om försöksverksamhet och kursverksamhet inom lant- brukets område. Nämnden handlägger vidare frågor inom rennäringens område och andra områden som enligt särskilda bestämmelser ankommer på nämnden.

Från anslaget bestrids även vissa kostnader för fiskenämnderna. Lantbruksnämndernas organisation m.m. framgår av förordningen (1967: 425) med instruktion för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnder— na.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen har med hänsyn till besparingar under tidigare år be- räknat besparingen förtreårsperioden 1987/88— 1989/90 till 3.4 '%- att förde- las med 0%- budgetåret 1?87/88 och med 1.7 % vardera budgetåren 1988/89 och 1989/90. '

Vidare har lantbruksstyrelsen föreslagit att de särskilda medel som ställts till förfogande under anslaget B 2. för intensifierad rådgivning om användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel samt för råd- givning om alternativa odlingsformer ökas från 5milj. kr. budgetåret 1986/87 till 8milj. kr. budgetåret 1987/88. 12milj. kr. budgetåret 1988/89 och 15 milj. kr. budgetåret 1989/90.

Särskilda medel om 225 000 kr. föreslås ställas till förfogande för grund- utbildning av synemän.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen i Norrbottens län har hemställt att ytterligare besparingar inte läggs ut på länsstyrelsen och att intäktskravet inom lantbruksverkets rådgivningsverksamhet sänks till 600000 kr.

• Sida 33
•  Original

198637 Beräknad ändring 1987588 Föredraganden Personal ] 206 — 12 Anslag Utgifter Förvaltningskostnader 221 229 000 +7 484 000 (därav lönekostnader) (185 418000) (+ 5 656 000) Lokalkostnader 26 068 000 + 1 459 000 lntensifierad rådgivning 5 000 000 + 600 000 Inkomster Avgifter 3: ("100000 — Nettoutgift 220297 000 +9543 000

'I'ill lantbruksnämnderna infltitna renbetesavgifter skall tas till upphörd under anslaget för att användas inom renskötseln enligt föreskrifter som meddelas av lantbruksstyrelsen.

F öredragandens överväganden

Som jag tidigare föreslagit bör medel för lantbruksnämndernas förvalt- ningskostnader anvisas under ramanslag. Detta bör även gälla de särskilda medel som föreslås ställas till förfogande för intensifierad rådgivning och under anslaget B 1 för halvering av bekämpningsmedelsanvändningen. Dessa båda anslagsposter finansieras med avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel och ställning måste därför tas inför varje budgetår vad gäller de belopp som kan disponeras för dessa ändamål med hänsyn till tillgången på avgiftsmedel.

Jag föreslår att medel i övrigt under anslaget. med undantag för medel till lantbruksenheten i Norrbottens län. beräknas med utgångspunkt i ett huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 % för treårsperio— den 1987/88—1989/90 med fördelningen 19"? första året och 292 under vardera andra och tredje året. För treårsperioden harjag beräknat utgifter- na till 763916000 kr. För budgetåret 1987188 beräknar jag utgifterna till 261 840 000 kr.

Inkomsterna för treårsperioden beräknar jag till sammanlagt 96 milj. kr. För budgetåret 1987/88 beräknar jag inkomsterna till 32 milj. kr. För budgetåret 1987/88 beräknar jag således nettomedelsbehovet till 229 840000 kr. Budgeten är beräknad i 1987/88 års priser. Anslagen för budgetåren 1988/89 och 1989-90 skall. med de undantag som tidigare nämnts, prisomräknas i vanlig ordning.

1 nettomedelsbehovet för budgetåret 1987/88 har jag inräknat 17 121 000 kr. till lantbruksenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län. Inkomsterna vid lantbruksenheten i Norrbottens län är därvid beräknade till 1.3 milj. kr. Detta innebär att huvudförslaget inte tillämpas för denna enhet. De medel som avsätts till lantbrttksenheten i Norrbottens län skall tillföras länssty- relsen.

Prop. 1986/87: 146

• Sida 34
•  Original

Jag har vidare beräknat 375000 kr. för vissa uppgifter i fråga om försörj- ningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar.

Jag förordar att 5.6 milj. kr. ställs till förfogande för intensifierad rädgiv- ning om användning av växtnäring och kemiska bekämpningsmedel ijord- bruket samt för rådgivning om alternativa odlingsformer.

Medel för grundutbildning av synemän får i mån av behov avdelas inom ramen för ordinarie medel inom anslaget.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu och i det föregaende har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att till Lunrhruksnämna'ernu för budgetåret 1987/88 anvisa ett ramanslag av 229 840 000 kr.

B 1 1. Särskilda åtgärder förjordbruket i norra Sverige

N ytt anslag (förslag) 100 000000

Jag har i det föregående (avsnitt 2.6.5) föreslagit att ett belopp av lOOmilj. kr. ställs till förfogande för ett åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige. Medlen för treårsprogrammet böri sin helhet anvisas under ett reservationsanslag för budgetåret 1987/88. Medlen för åtgärderna bör disponeras av lantbruksstyrelsen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda åtgärderförjordbrukcl i norra Sverige för bud- getåret 1987/88 anvisa ett rescrvationsanslag av 100 000 000 kr.

F. Service och kontroll F 16. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder

1985/86 Utgift ] 326 275 Reservation 1 409 491 1986/87 Anslag 2 577 000 1987/88 Förslag ?, 736 000

Under anslaget anvisas medel för att bestrida kostnaderna för prövning från djurskyddssynpunkt av nya djurhällningsmetoder. inredningsdetaljer m.m. i stallar och kostnader för viss verksamhet på försöksdjursområdet.

Lantbruksstyrelsen

Till ledamöterna i de regionala djurförsöksetiska nämnderna har hittills utgått endast rese- och traktamentsersättning samt i förekommande fall ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Lantbruksstyrelsen beräknar. med reservation för de förändringar som

• Sida 35
•  Original

kan föranledas av de förslag som utredningen om etiska frågor i samband med djurförsök presenterat i betänkandet (Ds Jo 1986: 3) Etisk prövning av djurförsök. kostnaderna till 283 000 kr. för budgetåret 1987/88.

Centrala försöksdjursnämnden

1. Pris- och löneomräkning 146000 kr.

2. Nämnden föreslår en ökning av medelsanvisningen med 600000 kr. varav 300000 kr. avser ökade insatser inom området alternativa och kom- pletterande metoder till djurförsök och 300000 kr. avser ökade medel för utbildning. för hälsoinventeringar och hälsokontrollverksamhet av för— söksdjur samt förstärkning av nämndens kansliresurser.

3. Nämnden föreslår en förlängning av avtalet mellan staten och Läke- medelsindustriföreningen om gemensam finansiering av alternativa och kompletterande metoder till djurförsök.

Föredragandens överväganden

Utredningen om etiska frågor i samband med djurförsök har i betänkandet (DsJo 1986: 3) Etisk prövning av djurförsök lagt förslag om bl.a. viss ändring av organisationen av den etiska prövningen. De förslag som utred- ningen lagt fram avserjag återkomma till vid behandlingen av förslag till en ny djurskyddslag. Jag vill dock redan nu ta upp utredningens förslag om att ledamöterna i de djurförsöksetiska nämnderna bör erhålla sammanträdes- arvode.

Till ledamöterna i de djurförsöksetiska nämnderna utgår för närvarande ersättning för rese- och traktamentskostnader enligt allmänna reseavtalet samt i förekommande fall ersättning för förlorad arbetsinkomst. [ likhet med utredningen anser jag det skäligt att ledamöterna i de djurförsöks- etiska nämnderna fr. o. m. den ljuli 1987 även skall erhålla sammanträdes- arvode enligt beslut av regeringen om arvoden m.m. för vissa uppdrag inom departementens verksamhetsområde. Sammanträdesarvode skall även utgå till de ledamöter som förbereder ärenden till nämnds sammanträ- de. Jag beräknar kostnaderna för sammanträdesarvoden till ledamöterna till 100000 kr.

1 beslut den 2juni 1984 (prop. 1983/84: 107 bil.6, JoU 30. rskr. 406) bemyndigade riksdagen regeringen att ikläda sig de förbindelser som följde av ett avtal mellan staten och Läkemedelsindustriföreningen om samarbe- te för att stödja viss forskning för att främja utvecklingen av alternativa och kompletterande metoder till djurförsök. Regeringen godkände avtalet i beslut den l4juni 1984. Avtalet gäller för tiden den ljuli l984—den 30juni 1987 och innebär att var och en av parterna bidrar till forskning rörande alternativa och kompletterande metoder till djurförsök med 300000 kr. under budgetåret 1984/85 samt med 600000 kr. vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87. Centrala försöksdjursnämnden kommer. efter samråd med medicinska forskningsrådet. att under maj månad 1987 redovisa en utvärdering av den i avtalet avsedda forskningen. För att under budgetåret 1987/88 kunna upprätthålla en intensifierad forskning som syftar till en

• Sida 36
•  Original

minskad användning av försöksdjur har jag för avsikt att för statens del föreslå Läkemedelsindustriföreningen en förlängning av avtalet att gälla för tiden den ljuli 1987—den 30juni 1988 på sådant sätt att parterna skall för perioden tillskjuta ytterligare 600000 kr. vardera. Förlängningen av avtalet skall för sin giltighet vara beroende av regeringens godkännande. Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 2 736000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att ikläda sig de förpliktelser som följer av en förlängning av avtalet angående stöd till forskning rörande alternativa metoder till djurförsök i enlighet med vad jag har föror- dat i det föregående. 2. till Bidrag till djurskj'ddsjrämjandc åtgärder för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 2 736000 kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte. Regeringen bör före- slå riksdagen att besluta att förkorta motionstiden till elva dagar.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 37
•  Original

[?iltzjgzt ] ”Nl STATENS JORDBRUKSNÄMND I.. * Dnm.. D.,, 1987—04-08 402—400/87

FÖRSLAG TILL JORDBRUKSPRISREGLERING UNDER 1987/88

• Sida 38
•  Original

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Prop. 1986/87:146

1 INLEDNING

6. RÄNTE- oca ETABLERINGSSTÖD

7. ÅYBYTARVERKSAMHET, SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD, FORETAGSHALSOVÄRD OCH ANNAN LÅGINKOMST- SATSNING

8. INFÖRSELAVGIFTSMEDEL M M FÖR 1987/88

• Sida 39
•  Original

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Prop. 1986/87:146

9. PRISREGLERINGEN PÅ OLIKA PRODUKTER

9.1. Spannmål

9.2. Spannmålsregleringens finansiering

9.3. Förmalningsavgiften för korn och havre

9.4. Matpotatis

9.5. Fodermedelsregleringen

9.6 Effekter av sänkta priser på matärter

9.7. Handelsgödselavgiften

9.8 Borttagande av mittpris och prisgränser för heläggpulver

9.9 Buffertzoner för nötkött och fläsk

9.10 Finansiering av djurens hälso- och sjukvard

9.11. Kvalitetsfrågor

9.12. Vissa utredningar

10. HEMSTÄLLAN

ll BESLUTSHENING

Bilaga 1 Förslag till ändring i lagen (1967zå40) om prisreglering pa jordbrukets omrade

Bilaga 2 Särskilt yttrande från ledamöterna Arvidsson och Fringel

Bilaga 3 Särskilt yttrande från konsumentdele- gationen

Bilaga 4 Lantbruksstyrelsens förslag rörande lagen om förbud mot nybyggnad av djurstallar

• Sida 40
•  Original

STATENS JORDBRUKSNÄHND l987-04—08 Dnr 402-400/87

Regeringen

1987. Ore/kg

Ändringar av partipris på olika produkter fr. o. m.

___—___.—

Vete, förmaln avg Råg, prel inlöspris Rag, förmaln avg Oljal 25 Kokarter Summa vegetabilier

K-mjölk 9 Industrimjölk 9 Grädde, tjock 100 Grädde, tunn 75 Smör 60 Hårdost 75 Färskost 40 Mjölkpulver 89 Särskilda pris- höjningar

Summa mejeri- produkter

ÅQS , " Fjaderfakott 15 Nötkött 50 Kalvkött

Får-och lammkött

Fläsk 15

Summa animalie- produkter

TOTALT

31,50 31,50 131,31 1,17 51,00 13,50 2,40 75,00 2,40 20,47

5,96

333,81

6,42 60,85

33,27

434,35 465,85

20

50 70 145 65 200

10 40 90 130 180 40

48,,50 4,92 8,05 22,68 - 1,09

83,06

2,50 53,00 9,00 37,80 147,90 4,55 36,00

15,00

305,85

11,40 16,80 109,35 14,82 9,00 87,72

554,94 638

1 Nytt oljevärde 898 kr/lOO kg fr o m den 1 juli 1987.

Som tidigare nämnts skall basen för uttag av förmalningsavgift

utvidgas till att omfatta även korn och havre för human

konsumtion med undantag av malt. Detta innebär att fr o m den 1 juli 1987 tas ut en förmalningsavgift om 25 öre/kg för havre och korn motsvarande en intäkt om ca 10 milj kr (se vidare

avsnitt 9).

125 130 220 105 289

10 55 140 130 180

55

• Sida 58
•  Original

1 1985 års livsmedelspolitiska beslut anges att vid jordbruksprisöverläggningarna borde i fortsättningen anges hur mycket producentpriserna kan förväntas stiga till följd av den föreslagna partiprishöjningen.

Uppgörelsen innebär att av det tillerkända totalbeloppet om 675 milj kr har ca 25 % beräknats gå till livsmedelsindustrin. Förändringar i efterfrågan på olika produkter kan emellertid komma att påverka fördelningen varför den faktiska fördelningen kan komma att avvika från nyssnämnda teoretiska beräkning. För de viktigare produkterna beräknar LRF effekterna för jordbruket bli följande:

Den negativa konsumtionsutvecklingen för bl a k—mjölk påverkar mejeriernas betalningsförmåga. Med utgångspunkt från de bedömningar som nu kan göras av marknadsutvecklingen och kostnadsutvecklingen inom mejerierna bedöms avräkningspriset under hösten bli oförändrat eller eventuellt något sänkt jämfört med nuläget.

För kött och fläsk bedöms de föreslagna prishöjningarna efter beaktande av kostnadsutvecklingen i slakterierna slå igenom i form av höjda avräkningspriser. Detta innebär att avräkningspriset för nötkött bedöms komma att öka med ca

80 öre/kg och för fläsk med ca 30 öre/kg. Härtill kommer effekten av eventuella ändringar av slaktdjursavgifterna.

Med beaktande av de prisförändringar som nu föreslagits föreslås följande mittpriser och prisgränser fr. o. m. den 1 juli 1987.

• Sida 59
•  Original

Tabell 2. Mittpriser och prisgränser fr. o. m. den 1 juli 1987,

kr per 100 kg

Matpotatis (se avsnitt 9) Stärkelse

Nötkött Kalvkött Får- och lammkött Fläsk

Kyckling

Smör

Hårdost Magert mjölkpulver Aga

Nedre

ddm—J—l-aromm

prisgräns

384

601 675 220 885 582 934 600 596 022

Mittpris

408

Hmm—ummm to oo ;.—

Övre

_J—JNN—NNNN

prisgräns

432

875 957 714 083 858 180 932 800 200

Som redovisas närmare i ett senare avsnitt föreslås att

prisgränssystemet för heläggpulver tas bort.

JN inkommer senare med skrivelse angående gränsskyddet fr o m den 1 juli 1987.

• Sida 60
•  Original

Innehåll Prop. 1986/87: 146

Proposition .................................................. 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... l Propositionens lagförslag ...................................... 2 Utdrag ur protokoll vid rcgeringssummanträdc den 73 april 1987 . . . _ 3 1 Inledning .................................................. 3 2 Föredragandens överväganden ............................... 5 2.1 Allmänna utgångspunkter ................................ 5 2.2 Åtgärder för produktionsanpassning ....................... 8 2.2.1 Animalier ......................................... 8 2.2.2 Vegetabilicr ....................................... 9

2.3 Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker under regleringsåret 1987/88 ....................... 10 2.4 lnförselavgiftsmedel m.m. ............................... 13 2.5 Prisregleringen på sockerbetor och socker ................. 16 2.5.1 Prisregleringens utformning under perioden ........... 16 2.5.2 Areal och arealbidrag .............................. 17 2.5.3 Regleringsekonomin ............................... 18 2.6 Åtgärdsprogram förjordbruket i norra Sverige .............. 19 2.6.1 Allmänna överväganden ............................ 19 2.6.2 Prisstöd tilljordbruket i norra Sverige ................ 20 2.6.3 lnvesteringsstöd och stöd till särskilt skuldtyngda jord- bruksföretag ...................................... 21 2.6.4 Utvecklingsprojekt. forsknings- och försöksverksamhet samt rådgivning och fortbildning ..................... 23 2.6.5 Mcdelsbehov och genomförande .................... 24 2.7 Det framtida skördeskadeskyddet ......................... 25 2.8 Lagstiftningsfrågor ...................................... 26 3 Hemställan ................................................ 26 4 Anslagsfrågor för budgetåret l987/88 .......................... 27 5 Beslut ..................................................... 36 Bilaga 1 ................................................. 37 Bilaga 2 ................................................. 87 Bilaga 3 ................................................. 107 Bilaga 4 ................................................. 143

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 l45

• Sida 146
•  Original