Prop. 1987/88:133

med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr m.m.

Regeringens proposition % 1987/ 88: 133 P%? med anledning av Sveriges tillträde till den . . . .. . Prop. europeiska konventionen till forhmdrande av 1987/88: 133 tortyr m.m. Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 mars 1988. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson Roine Carlsson Propositionens huvudsakliga innehåll Inom Europarådet har en konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utarbetats. Kon- ventionen antogs av Europarådets ministerkommitté den 26 juni 1987 och öppnades för undertecknande den 26 november samma år. Sverige har undertecknat konventionen. Konventionen förutsätter ratifikation för att bli gällande. Enligt konventionen skall en särskild kommitté upprättas. Den skall ha till uppgift att genom besök undersöka hur frihetsberövade personer be- handlas. Syftet härmed är att förstärka dessa personers skydd-mot tortyr och andra övergrepp. För att tillgodose konventionens krav bl.a. på att kommittén skall ges fritt tillträde till alla de platser där frihetsberövade personer är placerade behövs lagstiftning. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner konventionen och att en ny lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen antas. Vidare föreslås en följdändring i lagen (l976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. ] Riksdagen [987/88. I saml. Nr 133

Regeringens proposition % 1987/ 88: 133 P%?

Regeringens proposition % 1987/ 88: 133 P%?

Regeringens proposition %

Regeringens

proposition

%

1987/ 88: 133 P%?

1987/

88:

133

P%?

med anledning av Sveriges tillträde till den . . . .. . Prop. europeiska konventionen till forhmdrande av 1987/88: 133 tortyr m.m.

med anledning av Sveriges tillträde till den

med anledning av Sveriges tillträde till den

med

anledning

av

Sveriges

tillträde

till

den

. . . .. . Prop. europeiska konventionen till forhmdrande av 1987/88: 133 tortyr m.m.

. . . .. . Prop.

.

.

.

..

.

Prop.

europeiska konventionen till forhmdrande av 1987/88: 133

europeiska

konventionen

till

forhmdrande

av

1987/88:

133

tortyr m.m.

tortyr

m.m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 mars 1988.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 mars 1988.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i

Regeringen

föreslår

riksdagen

att

anta

de

förslag

som

har

tagits

upp

i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 mars 1988.

bifogade

utdrag

ur

regeringsprotokollet

den

10

mars

1988.

På regeringens vägnar

På regeringens vägnar

På regeringens vägnar

regeringens

vägnar

Ingvar Carlsson

Ingvar Carlsson

Ingvar Carlsson

Ingvar

Carlsson

Roine Carlsson

Roine Carlsson

Roine Carlsson

Roine

Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens

huvudsakliga

innehåll

Inom Europarådet har en konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utarbetats. Kon- ventionen antogs av Europarådets ministerkommitté den 26 juni 1987 och öppnades för undertecknande den 26 november samma år. Sverige har undertecknat konventionen. Konventionen förutsätter ratifikation för att bli gällande. Enligt konventionen skall en särskild kommitté upprättas. Den skall ha till uppgift att genom besök undersöka hur frihetsberövade personer be- handlas. Syftet härmed är att förstärka dessa personers skydd-mot tortyr och andra övergrepp. För att tillgodose konventionens krav bl.a. på att kommittén skall ges fritt tillträde till alla de platser där frihetsberövade personer är placerade behövs lagstiftning. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner konventionen och att en ny lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen antas. Vidare föreslås en följdändring i lagen (l976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Inom Europarådet har en konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utarbetats. Kon- ventionen antogs av Europarådets ministerkommitté den 26 juni 1987 och öppnades för undertecknande den 26 november samma år. Sverige har undertecknat konventionen. Konventionen förutsätter ratifikation för att bli gällande.

Inom Europarådet har en konvention till förhindrande av tortyr och

Inom

Europarådet

har

en

konvention

till

förhindrande

av

tortyr

och

omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utarbetats. Kon-

omänsklig

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraffning

utarbetats.

Kon-

ventionen antogs av Europarådets ministerkommitté den 26 juni 1987 och

ventionen

antogs

av

Europarådets

ministerkommitté

den

26

juni

1987

och

öppnades för undertecknande den 26 november samma år. Sverige har

öppnades

för

undertecknande

den

26

november

samma

år.

Sverige

har

undertecknat konventionen. Konventionen förutsätter ratifikation för att

undertecknat

konventionen.

Konventionen

förutsätter

ratifikation

för

att

bli gällande.

bli

gällande.

Enligt konventionen skall en särskild kommitté upprättas. Den skall ha till uppgift att genom besök undersöka hur frihetsberövade personer be- handlas. Syftet härmed är att förstärka dessa personers skydd-mot tortyr och andra övergrepp. För att tillgodose konventionens krav bl.a. på att kommittén skall ges fritt tillträde till alla de platser där frihetsberövade personer är placerade behövs lagstiftning. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner konventionen och att en ny lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen antas. Vidare föreslås en följdändring i lagen (l976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Enligt konventionen skall en särskild kommitté upprättas. Den skall ha

Enligt

konventionen

skall

en

särskild

kommitté

upprättas.

Den

skall

ha

till uppgift att genom besök undersöka hur frihetsberövade personer be-

till

uppgift

att

genom

besök

undersöka

hur

frihetsberövade

personer

be-

handlas. Syftet härmed är att förstärka dessa personers skydd-mot tortyr

handlas.

Syftet

härmed

är

att

förstärka

dessa

personers

skydd-mot

tortyr

och andra övergrepp. För att tillgodose konventionens krav bl.a. på att

och

andra

övergrepp.

För

att

tillgodose

konventionens

krav

bl.a.

att

kommittén skall ges fritt tillträde till alla de platser där frihetsberövade

kommittén

skall

ges

fritt

tillträde

till

alla

de

platser

där

frihetsberövade

personer är placerade behövs lagstiftning. I propositionen föreslås att

personer

är

placerade

behövs

lagstiftning.

I

propositionen

föreslås

att

riksdagen godkänner konventionen och att en ny lag med anledning av

riksdagen

godkänner

konventionen

och

att

en

ny

lag

med

anledning

av

Sveriges tillträde till konventionen antas. Vidare föreslås en följdändring i

Sveriges

tillträde

till

konventionen

antas.

Vidare

föreslås

en

följdändring

i

lagen (l976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

lagen

(l976:661)

om

immunitet

och

privilegier

i

vissa

fall.

] Riksdagen [987/88. I saml. Nr 133

] Riksdagen [987/88. I saml. Nr 133

] Riksdagen [987/88. I saml. Nr 133

]

Riksdagen

[987/88.

I

saml.

Nr

133

1 Förslag till Lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m. m. Härigenom föreskrivs följande. 1 & I denna lag meddelas föreskrifter med anledning av Sveriges åtagan- den enligt den europeiska konventionen den 26 november l987 till förhind- rande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff— ning. 2 & Den enligt konventionen upprättade kommittén för undersökning av frihetsberövade personers behandling har rätt att besöka varje plats här i riket där en person som har berövats sin frihet genom en myndighets åtgärd är placerad, om |. besöket har till syfte att undersöka hur personen behandlas, 2. kommittén har underrättat regeringen om sin avsikt att göra besöket. 3 & Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittén det biträde som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall därvid ge kommittén l. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där personer som berövats sin frihet är placerade, . 2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling, 3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna upp- nas. 4 & Omen myndighet som är berörd av ett begärt besök har invändningar mot kommitténs förslag i fråga om tid eller plats för besöket. skall myndig- heten genast anmäla detta till regeringen. Regeringen avgör om invändning skall framställas hos kommittén enligt artikel 9 i konventionen. Regeringen får besluta om förflyttning av personer som kommittén avser att besöka för att göra det möjligt för kommittén att genomföra sin uppgift. 5 & Bestämmelserom immunitet förkommitténsledamöter ochexperter finns i lagen (19762661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Prop. 1987/88: 133 IQ

1 Förslag till Lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m. m.

1 Förslag till Lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m. m.

1 Förslag till

1

Förslag

till

Lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska

Lag

med

anledning

av

Sveriges

tillträde

till

den

europeiska

konventionen mot tortyr m. m.

konventionen

mot

tortyr

m.

m.

Härigenom föreskrivs följande.

Härigenom föreskrivs följande.

Härigenom föreskrivs följande.

Härigenom

föreskrivs

följande.

1 & I denna lag meddelas föreskrifter med anledning av Sveriges åtagan- den enligt den europeiska konventionen den 26 november l987 till förhind- rande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff— ning.

1 & I denna lag meddelas föreskrifter med anledning av Sveriges åtagan- den enligt den europeiska konventionen den 26 november l987 till förhind- rande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff— ning.

1 & I denna lag meddelas föreskrifter med anledning av Sveriges åtagan-

1

&

I

denna

lag

meddelas

föreskrifter

med

anledning

av

Sveriges

åtagan-

den enligt den europeiska konventionen den 26 november l987 till förhind-

den

enligt

den

europeiska

konventionen

den

26

november

l987

till

förhind-

rande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff—

rande

av

tortyr

och

omänsklig

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraff—

ning.

ning.

2 & Den enligt konventionen upprättade kommittén för undersökning av frihetsberövade personers behandling har rätt att besöka varje plats här i riket där en person som har berövats sin frihet genom en myndighets åtgärd är placerad, om |. besöket har till syfte att undersöka hur personen behandlas, 2. kommittén har underrättat regeringen om sin avsikt att göra besöket.

2 & Den enligt konventionen upprättade kommittén för undersökning av frihetsberövade personers behandling har rätt att besöka varje plats här i riket där en person som har berövats sin frihet genom en myndighets åtgärd är placerad, om

2 & Den enligt konventionen upprättade kommittén för undersökning av

2

&

Den

enligt

konventionen

upprättade

kommittén

för

undersökning

av

frihetsberövade personers behandling har rätt att besöka varje plats här i

frihetsberövade

personers

behandling

har

rätt

att

besöka

varje

plats

här

i

riket där en person som har berövats sin frihet genom en myndighets

riket

där

en

person

som

har

berövats

sin

frihet

genom

en

myndighets

åtgärd är placerad, om

åtgärd

är

placerad,

om

|. besöket har till syfte att undersöka hur personen behandlas,

|. besöket har till syfte att undersöka hur personen behandlas,

|.

besöket

har

till

syfte

att

undersöka

hur

personen

behandlas,

2. kommittén har underrättat regeringen om sin avsikt att göra besöket.

2. kommittén har underrättat regeringen om sin avsikt att göra besöket.

2.

kommittén

har

underrättat

regeringen

om

sin

avsikt

att

göra

besöket.

3 & Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittén det biträde som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall därvid ge kommittén l. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där personer som berövats sin frihet är placerade, . 2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling, 3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna upp- nas.

3 & Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittén det biträde som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall därvid ge kommittén

3 & Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittén det

3

&

Den

som

ansvarar

för

en

frihetsberövad

skall

lämna

kommittén

det

biträde som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall

biträde

som

den

behöver

för

att

kunna

fullgöra

sina

uppgifter.

Denne

skall

därvid ge kommittén

därvid

ge

kommittén

l. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där personer som berövats sin frihet är placerade, .

l. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där

l.

tillträde

till

och

möjlighet

att

fritt

förflytta

sig

inom

de

platser

där

personer som berövats sin frihet är placerade, .

personer

som

berövats

sin

frihet

är

placerade,

.

2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling,

2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med

2.

möjlighet

till

enskilda

samtal

med

frihetsberövade

personer

och

med

andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling,

andra

som

kan

ge

upplysningar

om

en

sådan

persons

behandling,

3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna upp- nas.

3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna upp-

3.

information

som

behövs

för

att

syftet

med

besöket

skall

kunna

upp-

nas.

nas.

4 & Omen myndighet som är berörd av ett begärt besök har invändningar mot kommitténs förslag i fråga om tid eller plats för besöket. skall myndig- heten genast anmäla detta till regeringen. Regeringen avgör om invändning skall framställas hos kommittén enligt artikel 9 i konventionen. Regeringen får besluta om förflyttning av personer som kommittén avser att besöka för att göra det möjligt för kommittén att genomföra sin uppgift.

4 & Omen myndighet som är berörd av ett begärt besök har invändningar mot kommitténs förslag i fråga om tid eller plats för besöket. skall myndig- heten genast anmäla detta till regeringen. Regeringen avgör om invändning skall framställas hos kommittén enligt artikel 9 i konventionen.

4 & Omen myndighet som är berörd av ett begärt besök har invändningar

4

&

Omen

myndighet

som

är

berörd

av

ett

begärt

besök

har

invändningar

mot kommitténs förslag i fråga om tid eller plats för besöket. skall myndig-

mot

kommitténs

förslag

i

fråga

om

tid

eller

plats

för

besöket.

skall

myndig-

heten genast anmäla detta till regeringen. Regeringen avgör om invändning

heten

genast

anmäla

detta

till

regeringen.

Regeringen

avgör

om

invändning

skall framställas hos kommittén enligt artikel 9 i konventionen.

skall

framställas

hos

kommittén

enligt

artikel

9

i

konventionen.

Regeringen får besluta om förflyttning av personer som kommittén avser att besöka för att göra det möjligt för kommittén att genomföra sin uppgift.

Regeringen får besluta om förflyttning av personer som kommittén avser

Regeringen

får

besluta

om

förflyttning

av

personer

som

kommittén

avser

att besöka för att göra det möjligt för kommittén att genomföra sin uppgift.

att

besöka

för

att

göra

det

möjligt

för

kommittén

att

genomföra

sin

uppgift.

5 & Bestämmelserom immunitet förkommitténsledamöter ochexperter finns i lagen (19762661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

5 & Bestämmelserom immunitet förkommitténsledamöter ochexperter finns i lagen (19762661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

5 & Bestämmelserom immunitet förkommitténsledamöter ochexperter

5

&

Bestämmelserom

immunitet

förkommitténsledamöter

ochexperter

finns i lagen (19762661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

finns

i

lagen

(19762661)

om

immunitet

och

privilegier

i

vissa

fall.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Denna

lag

träder

i

kraft

den

dag

regeringen

bestämmer.

Prop.

1987/88:

133

IQ

IQ

IQ

IQ

2 Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall Prop. 1987/88: 133 Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegieri vissa fall' skall ha följande lydelse. Bilaga-” lmmunitet och/eller privilegier gäller för följande lntemationella organ Fysiska personer Ledamöter och experter i kommit- tén upprättad enligt den europeiska konventionen till förhindrande av tonyr m.m. Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer. ' Lagen omtryckt l987:341_ 2 Senaste lydelse 1987:1122. . Tillämplig internationell överenskommelse Europeisk konvention den 26 november 1987 till förhindrande av tortyr och omänsklig eller fömed- rande behandling eller bestraffning

2 Förslag till

2 Förslag till

2 Förslag till

2

Förslag

till

Lag om ändring i lagen ( 1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Lag om ändring i lagen ( 1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Lag om ändring i lagen ( 1976:661) om immunitet och

Lag

om

ändring

i

lagen

(

1976:661)

om

immunitet

och

privilegier i vissa fall

privilegier

i

vissa

fall

Prop.

1987/88:

133

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegieri vissa fall' skall ha följande lydelse.

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegieri vissa fall' skall ha följande lydelse.

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och

Härigenom

föreskrivs

att

bilagan

till

lagen

om

immunitet

och

privilegieri vissa fall' skall ha följande lydelse.

privilegieri

vissa

fall'

skall

ha

följande

lydelse.

Bilaga-”

Bilaga-”

Bilaga-”

Bilaga-”

lmmunitet och/eller privilegier gäller för följande

lmmunitet och/eller privilegier gäller för följande

lmmunitet och/eller privilegier gäller för följande

lmmunitet

och/eller

privilegier

gäller

för

följande

lntemationella organ

lntemationella organ

lntemationella organ

lntemationella

organ

Fysiska personer

Fysiska personer

Fysiska personer

Fysiska

personer

Ledamöter och experter i kommit- tén upprättad enligt den europeiska konventionen till förhindrande av tonyr m.m.

Ledamöter och experter i kommit- tén upprättad enligt den europeiska konventionen till förhindrande av tonyr m.m.

Ledamöter och experter i kommit-

Ledamöter

och

experter

i

kommit-

tén upprättad enligt den europeiska

tén

upprättad

enligt

den

europeiska

konventionen till förhindrande av

konventionen

till

förhindrande

av

tonyr m.m.

tonyr

m.m.

Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer.

Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer.

Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer.

Denna

lag

träderi

kraft

den

dag

regeringen

bestämmer.

' Lagen omtryckt l987:341_

' Lagen omtryckt l987:341_

' Lagen omtryckt l987:341_

'

Lagen

omtryckt

l987:341_

2 Senaste lydelse 1987:1122. .

2 Senaste lydelse 1987:1122. .

2 Senaste lydelse 1987:1122. .

2

Senaste

lydelse

1987:1122.

.

Tillämplig internationell överenskommelse

Tillämplig internationell överenskommelse

Tillämplig internationell

Tillämplig

internationell

överenskommelse

överenskommelse

Europeisk konvention den 26 november 1987 till förhindrande av tortyr och omänsklig eller fömed- rande behandling eller bestraffning

Europeisk konvention den 26 november 1987 till förhindrande av tortyr och omänsklig eller fömed- rande behandling eller bestraffning

Europeisk konvention den 26

Europeisk

konvention

den

26

november 1987 till förhindrande av

november

1987

till

förhindrande

av

tortyr och omänsklig eller fömed-

tortyr

och

omänsklig

eller

fömed-

rande behandling eller bestraffning

rande

behandling

eller

bestraffning

Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988 Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. statsråden Feldt. Gustafsson. Leijon, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Johansson. Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Thalén Föredragande: statsrådet R. Carlsson Proposition med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr rn. m. 1 Inledning Skyddet mot tortyr utgör en av de mänskliga rättigheterna. Förbud mot tortyr återfinns bl. a. i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe- terna och de grundläggande friheterna och i 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Tortyr är förbjuden även enligt 1949 års Geneve-konventioner angående skydd för krigets offer liksom i 1977 års båda tilläggsprotokoll till dessa konventioner. Sverige har i olika sammanhang aktivt stött det internationella arbetet mot tortyr. Sverige var en av initiativtagarna till och spelade en aktiv roll vid tillkomsten av FN-konventionen mot tortyr och annan grym. omänsk— lig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige ratificerade denna konvention den 8januari 1986. Sverige har även tillträtt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna från 1950 (europakonventio- nen). Också bland de fri- och rättigheter som upptagits i denna konvention återfinns i artikel 3 ett förbud mot tortyr. Artikeln har följande lydelse. Ingen må utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande be- handling eller bestraffning. På ansökan av en enskild person eller en stat kan den europeiska kommis- sionen för de mänskliga rättigheterna pröva om en stat fullgör sina åtagan- den enligt konventionen. För att ett klagomål av en enskild person skall kunna tas upp till prövning erfordras dock att den berörda staten avgett en deklaration enligt konventionen om att den godtar en sådan klagorätt. Deklarationer av detta slag har avgetts av Europarådets samtliga med- lemsstater utom Cypern. Beträffande de stater som förklarat att de godtar domstolensjurisdiktion kan den bedömning kommissionen gör på begäran av kommissionen eller en berörd stat också underställas domstolens pröv- ning. För dessa stater blir domstolens domar bindande. Domstolens juris- diktion har godtagits av samtliga konventionsstater utom Turkiet. Klago- mål över påstådda kränkningar av artikel 3 i europakonventionen kan Prop. 1987/88: 133

Utrikesdepartementet

Utrikesdepartementet

Utrikesdepartementet

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988

Utdrag

ur

protokoll

vid

regeringssammanträde

den

10

mars

1988

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. statsråden Feldt. Gustafsson. Leijon, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Johansson. Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Thalén

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. statsråden Feldt. Gustafsson. Leijon, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Johansson. Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Thalén

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. statsråden Feldt.

Närvarande:

statsministern

Carlsson.

ordförande.

statsråden

Feldt.

Gustafsson. Leijon, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Johansson.

Gustafsson.

Leijon,

Peterson,

Gradin,

Dahl,

R.

Carlsson.

Johansson.

Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Thalén

Hulterström.

Lindqvist.

G.

Andersson.

Thalén

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Föredragande:

statsrådet

R.

Carlsson

Proposition med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr rn. m.

Proposition med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr rn. m.

Proposition med anledning av Sveriges tillträde till

Proposition

med

anledning

av

Sveriges

tillträde

till

den europeiska konventionen till förhindrande av

den

europeiska

konventionen

till

förhindrande

av

tortyr rn. m.

tortyr

rn.

m.

1 Inledning

1 Inledning

1 Inledning

1

Inledning

Skyddet mot tortyr utgör en av de mänskliga rättigheterna. Förbud mot tortyr återfinns bl. a. i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe- terna och de grundläggande friheterna och i 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Tortyr är förbjuden även enligt 1949 års Geneve-konventioner angående skydd för krigets offer liksom i 1977 års båda tilläggsprotokoll till dessa konventioner. Sverige har i olika sammanhang aktivt stött det internationella arbetet mot tortyr. Sverige var en av initiativtagarna till och spelade en aktiv roll vid tillkomsten av FN-konventionen mot tortyr och annan grym. omänsk— lig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige ratificerade denna konvention den 8januari 1986. Sverige har även tillträtt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna från 1950 (europakonventio- nen). Också bland de fri- och rättigheter som upptagits i denna konvention återfinns i artikel 3 ett förbud mot tortyr. Artikeln har följande lydelse.

Skyddet mot tortyr utgör en av de mänskliga rättigheterna. Förbud mot tortyr återfinns bl. a. i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe- terna och de grundläggande friheterna och i 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Tortyr är förbjuden även enligt 1949 års Geneve-konventioner angående skydd för krigets offer liksom i 1977 års båda tilläggsprotokoll till dessa konventioner.

Skyddet mot tortyr utgör en av de mänskliga rättigheterna. Förbud mot

Skyddet

mot

tortyr

utgör

en

av

de

mänskliga

rättigheterna.

Förbud

mot

tortyr återfinns bl. a. i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe-

tortyr

återfinns

bl.

a.

i

FN:s

allmänna

förklaring

om

de

mänskliga

rättighe-

terna och de grundläggande friheterna och i 1966 års FN-konvention om

terna

och

de

grundläggande

friheterna

och

i

1966

års

FN-konvention

om

medborgerliga och politiska rättigheter. Tortyr är förbjuden även enligt

medborgerliga

och

politiska

rättigheter.

Tortyr

är

förbjuden

även

enligt

1949 års Geneve-konventioner angående skydd för krigets offer liksom i

1949

års

Geneve-konventioner

angående

skydd

för

krigets

offer

liksom

i

1977 års båda tilläggsprotokoll till dessa konventioner.

1977

års

båda

tilläggsprotokoll

till

dessa

konventioner.

Sverige har i olika sammanhang aktivt stött det internationella arbetet mot tortyr. Sverige var en av initiativtagarna till och spelade en aktiv roll vid tillkomsten av FN-konventionen mot tortyr och annan grym. omänsk— lig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige ratificerade denna konvention den 8januari 1986.

Sverige har i olika sammanhang aktivt stött det internationella arbetet

Sverige

har

i

olika

sammanhang

aktivt

stött

det

internationella

arbetet

mot tortyr. Sverige var en av initiativtagarna till och spelade en aktiv roll

mot

tortyr.

Sverige

var

en

av

initiativtagarna

till

och

spelade

en

aktiv

roll

vid tillkomsten av FN-konventionen mot tortyr och annan grym. omänsk—

vid

tillkomsten

av

FN-konventionen

mot

tortyr

och

annan

grym.

omänsk—

lig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige ratificerade

lig

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraffning.

Sverige

ratificerade

denna konvention den 8januari 1986.

denna

konvention

den

8januari

1986.

Sverige har även tillträtt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna från 1950 (europakonventio- nen). Också bland de fri- och rättigheter som upptagits i denna konvention återfinns i artikel 3 ett förbud mot tortyr. Artikeln har följande lydelse.

Sverige har även tillträtt den europeiska konventionen om de mänskliga

Sverige

har

även

tillträtt

den

europeiska

konventionen

om

de

mänskliga

rättigheterna och grundläggande friheterna från 1950 (europakonventio-

rättigheterna

och

grundläggande

friheterna

från

1950

(europakonventio-

nen). Också bland de fri- och rättigheter som upptagits i denna konvention

nen).

Också

bland

de

fri-

och

rättigheter

som

upptagits

i

denna

konvention

återfinns i artikel 3 ett förbud mot tortyr. Artikeln har följande lydelse.

återfinns

i

artikel

3

ett

förbud

mot

tortyr.

Artikeln

har

följande

lydelse.

Ingen må utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande be- handling eller bestraffning.

Ingen må utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande be- handling eller bestraffning.

Ingen må utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande be-

Ingen

utsättas

för

tortyr

eller

omänsklig

eller

förnedrande

be-

handling eller bestraffning.

handling

eller

bestraffning.

På ansökan av en enskild person eller en stat kan den europeiska kommis- sionen för de mänskliga rättigheterna pröva om en stat fullgör sina åtagan- den enligt konventionen. För att ett klagomål av en enskild person skall kunna tas upp till prövning erfordras dock att den berörda staten avgett en deklaration enligt konventionen om att den godtar en sådan klagorätt. Deklarationer av detta slag har avgetts av Europarådets samtliga med- lemsstater utom Cypern. Beträffande de stater som förklarat att de godtar domstolensjurisdiktion kan den bedömning kommissionen gör på begäran av kommissionen eller en berörd stat också underställas domstolens pröv- ning. För dessa stater blir domstolens domar bindande. Domstolens juris- diktion har godtagits av samtliga konventionsstater utom Turkiet. Klago- mål över påstådda kränkningar av artikel 3 i europakonventionen kan

På ansökan av en enskild person eller en stat kan den europeiska kommis- sionen för de mänskliga rättigheterna pröva om en stat fullgör sina åtagan- den enligt konventionen. För att ett klagomål av en enskild person skall kunna tas upp till prövning erfordras dock att den berörda staten avgett en deklaration enligt konventionen om att den godtar en sådan klagorätt. Deklarationer av detta slag har avgetts av Europarådets samtliga med- lemsstater utom Cypern. Beträffande de stater som förklarat att de godtar domstolensjurisdiktion kan den bedömning kommissionen gör på begäran av kommissionen eller en berörd stat också underställas domstolens pröv- ning. För dessa stater blir domstolens domar bindande. Domstolens juris- diktion har godtagits av samtliga konventionsstater utom Turkiet. Klago- mål över påstådda kränkningar av artikel 3 i europakonventionen kan

På ansökan av en enskild person eller en stat kan den europeiska kommis-

ansökan

av

en

enskild

person

eller

en

stat

kan

den

europeiska

kommis-

sionen för de mänskliga rättigheterna pröva om en stat fullgör sina åtagan-

sionen

för

de

mänskliga

rättigheterna

pröva

om

en

stat

fullgör

sina

åtagan-

den enligt konventionen. För att ett klagomål av en enskild person skall

den

enligt

konventionen.

För

att

ett

klagomål

av

en

enskild

person

skall

kunna tas upp till prövning erfordras dock att den berörda staten avgett en

kunna

tas

upp

till

prövning

erfordras

dock

att

den

berörda

staten

avgett

en

deklaration enligt konventionen om att den godtar en sådan klagorätt.

deklaration

enligt

konventionen

om

att

den

godtar

en

sådan

klagorätt.

Deklarationer av detta slag har avgetts av Europarådets samtliga med-

Deklarationer

av

detta

slag

har

avgetts

av

Europarådets

samtliga

med-

lemsstater utom Cypern. Beträffande de stater som förklarat att de godtar

lemsstater

utom

Cypern.

Beträffande

de

stater

som

förklarat

att

de

godtar

domstolensjurisdiktion kan den bedömning kommissionen gör på begäran

domstolensjurisdiktion

kan

den

bedömning

kommissionen

gör

begäran

av kommissionen eller en berörd stat också underställas domstolens pröv-

av

kommissionen

eller

en

berörd

stat

också

underställas

domstolens

pröv-

ning. För dessa stater blir domstolens domar bindande. Domstolens juris-

ning.

För

dessa

stater

blir

domstolens

domar

bindande.

Domstolens

juris-

diktion har godtagits av samtliga konventionsstater utom Turkiet. Klago-

diktion

har

godtagits

av

samtliga

konventionsstater

utom

Turkiet.

Klago-

mål över påstådda kränkningar av artikel 3 i europakonventionen kan

mål

över

påstådda

kränkningar

av

artikel

3

i

europakonventionen

kan

Prop.

1987/88:

133

alltså för närvarande prövas av kommissionen och slutligen av domstolen rörande samtliga Europarådets medlemsstater med undantag av Cypern och Turkiet. Om ett mål inte går vidare till domstolen. blir det i stället Europarådets ministerkommitté som får pröva klagomålet. Inom EurOparådet' har man gjort bedömningen att detta system kan kompletteras med ett system av mer preventiv karaktär. utan judiciella funktioner, men med uppgift att undersöka hur frihetsberövade personer behandlas. Härigenom avser man att stärka dessa personers skydd mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För detta syfte har en europeisk konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning arbetats ut. Kon- ventionen i engelsk och fransk originaltext. som har samma giltighet, samt en översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ] . Konventionen anger att en särskild kommitté skall upprättas som kan besöka de platser i konventionsstaterna där personer som är berövade sin frihet är placerade. Efter avslutat besök skall kommittén avge en rapport till den stat som har granskats. I denna rapport kan kommittén påtala brister och föreslå hur skyddet för frihetsberövade personer i den berörda staten kan förbättras. Om en stat inte följer kommitténs rekommendatio- ner om tänkbara förbättringar eller om den inte samarbetar med kommit- tén. kan denna besluta att göra ett offentligt uttalande i saken. Kommittén skall årligen till Europarådets ministerkommitté lämna en berättelse över verksamheten. Kommittén har däremot inte någon rättskipande funktion och skall inte uttala sig om det förekommit kränkningar av europakonven- tionen eller på annat sätt göra tolkningar av denna eller av andra internatio- nella överenskommelser. Genom att tillträda konventionen ikläder sig Sverige vissa förpliktelser, främst skyldigheten att tillåta och att se till att kommittén kan fullgöra sin uppgift i Sverige. Denna skyldighet berör huvudsakligen svenska statliga och kommunala myndigheter men även frivilliga organisationer och enskil- da med ansvar för sådana platser där frihetsberövade personer är placera- de. I det senare fallet rör det sig bl.a. om olika hem för vård eller boende och familjehem främst inom socialtjänstens ram. För att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden i nu nämnda hänseenden behöver vissa frågor regleras i lag. Regleringen berör främst justitie-, försvars- och socialdepanementens ansvarsområden. För att tillgodose konventionens krav på immunitet m.m. för kommitténs ledamöter m.fl. måste ett tillägg även göras i lagen (19761661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Regeringen beslöt den 18 februari 1988 att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europei- ska konventionen mot tortyr m. m. samt över ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslagen hade upprättats i utrikesdepartementet. Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. Jag avser nu att i ett sammanhang ta upp dels frågan om godkännande av Prop. 1987/88: 133

alltså för närvarande prövas av kommissionen och slutligen av domstolen rörande samtliga Europarådets medlemsstater med undantag av Cypern och Turkiet. Om ett mål inte går vidare till domstolen. blir det i stället Europarådets ministerkommitté som får pröva klagomålet. Inom EurOparådet' har man gjort bedömningen att detta system kan kompletteras med ett system av mer preventiv karaktär. utan judiciella funktioner, men med uppgift att undersöka hur frihetsberövade personer behandlas. Härigenom avser man att stärka dessa personers skydd mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För detta syfte har en europeisk konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning arbetats ut. Kon- ventionen i engelsk och fransk originaltext. som har samma giltighet, samt en översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ] . Konventionen anger att en särskild kommitté skall upprättas som kan besöka de platser i konventionsstaterna där personer som är berövade sin frihet är placerade. Efter avslutat besök skall kommittén avge en rapport till den stat som har granskats. I denna rapport kan kommittén påtala brister och föreslå hur skyddet för frihetsberövade personer i den berörda staten kan förbättras. Om en stat inte följer kommitténs rekommendatio- ner om tänkbara förbättringar eller om den inte samarbetar med kommit- tén. kan denna besluta att göra ett offentligt uttalande i saken. Kommittén skall årligen till Europarådets ministerkommitté lämna en berättelse över verksamheten. Kommittén har däremot inte någon rättskipande funktion och skall inte uttala sig om det förekommit kränkningar av europakonven- tionen eller på annat sätt göra tolkningar av denna eller av andra internatio- nella överenskommelser. Genom att tillträda konventionen ikläder sig Sverige vissa förpliktelser, främst skyldigheten att tillåta och att se till att kommittén kan fullgöra sin uppgift i Sverige. Denna skyldighet berör huvudsakligen svenska statliga

alltså för närvarande prövas av kommissionen och slutligen av domstolen rörande samtliga Europarådets medlemsstater med undantag av Cypern och Turkiet. Om ett mål inte går vidare till domstolen. blir det i stället Europarådets ministerkommitté som får pröva klagomålet.

alltså för närvarande prövas av kommissionen och slutligen av domstolen

alltså

för

närvarande

prövas

av

kommissionen

och

slutligen

av

domstolen

rörande samtliga Europarådets medlemsstater med undantag av Cypern

rörande

samtliga

Europarådets

medlemsstater

med

undantag

av

Cypern

och Turkiet. Om ett mål inte går vidare till domstolen. blir det i stället

och

Turkiet.

Om

ett

mål

inte

går

vidare

till

domstolen.

blir

det

i

stället

Europarådets ministerkommitté som får pröva klagomålet.

Europarådets

ministerkommitté

som

får

pröva

klagomålet.

Inom EurOparådet' har man gjort bedömningen att detta system kan kompletteras med ett system av mer preventiv karaktär. utan judiciella funktioner, men med uppgift att undersöka hur frihetsberövade personer behandlas. Härigenom avser man att stärka dessa personers skydd mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För detta syfte har en europeisk konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning arbetats ut. Kon- ventionen i engelsk och fransk originaltext. som har samma giltighet, samt en översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ] .

Inom EurOparådet' har man gjort bedömningen att detta system kan

Inom

EurOparådet'

har

man

gjort

bedömningen

att

detta

system

kan

kompletteras med ett system av mer preventiv karaktär. utan judiciella

kompletteras

med

ett

system

av

mer

preventiv

karaktär.

utan

judiciella

funktioner, men med uppgift att undersöka hur frihetsberövade personer

funktioner,

men

med

uppgift

att

undersöka

hur

frihetsberövade

personer

behandlas. Härigenom avser man att stärka dessa personers skydd mot

behandlas.

Härigenom

avser

man

att

stärka

dessa

personers

skydd

mot

tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För

tortyr

och

omänsklig

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraffning.

För

detta syfte har en europeisk konvention till förhindrande av tortyr och

detta

syfte

har

en

europeisk

konvention

till

förhindrande

av

tortyr

och

omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning arbetats ut. Kon-

omänsklig

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraffning

arbetats

ut.

Kon-

ventionen i engelsk och fransk originaltext. som har samma giltighet, samt

ventionen

i

engelsk

och

fransk

originaltext.

som

har

samma

giltighet,

samt

en översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som

en

översättning

till

svenska

bör

fogas

till

protokollet

i

detta

ärende

som

bilaga ] .

bilaga

]

.

Konventionen anger att en särskild kommitté skall upprättas som kan besöka de platser i konventionsstaterna där personer som är berövade sin frihet är placerade. Efter avslutat besök skall kommittén avge en rapport till den stat som har granskats. I denna rapport kan kommittén påtala brister och föreslå hur skyddet för frihetsberövade personer i den berörda staten kan förbättras. Om en stat inte följer kommitténs rekommendatio- ner om tänkbara förbättringar eller om den inte samarbetar med kommit- tén. kan denna besluta att göra ett offentligt uttalande i saken. Kommittén skall årligen till Europarådets ministerkommitté lämna en berättelse över verksamheten. Kommittén har däremot inte någon rättskipande funktion och skall inte uttala sig om det förekommit kränkningar av europakonven- tionen eller på annat sätt göra tolkningar av denna eller av andra internatio- nella överenskommelser.

Konventionen anger att en särskild kommitté skall upprättas som kan

Konventionen

anger

att

en

särskild

kommitté

skall

upprättas

som

kan

besöka de platser i konventionsstaterna där personer som är berövade sin

besöka

de

platser

i

konventionsstaterna

där

personer

som

är

berövade

sin

frihet är placerade. Efter avslutat besök skall kommittén avge en rapport

frihet

är

placerade.

Efter

avslutat

besök

skall

kommittén

avge

en

rapport

till den stat som har granskats. I denna rapport kan kommittén påtala

till

den

stat

som

har

granskats.

I

denna

rapport

kan

kommittén

påtala

brister och föreslå hur skyddet för frihetsberövade personer i den berörda

brister

och

föreslå

hur

skyddet

för

frihetsberövade

personer

i

den

berörda

staten kan förbättras. Om en stat inte följer kommitténs rekommendatio-

staten

kan

förbättras.

Om

en

stat

inte

följer

kommitténs

rekommendatio-

ner om tänkbara förbättringar eller om den inte samarbetar med kommit-

ner

om

tänkbara

förbättringar

eller

om

den

inte

samarbetar

med

kommit-

tén. kan denna besluta att göra ett offentligt uttalande i saken. Kommittén

tén.

kan

denna

besluta

att

göra

ett

offentligt

uttalande

i

saken.

Kommittén

skall årligen till Europarådets ministerkommitté lämna en berättelse över

skall

årligen

till

Europarådets

ministerkommitté

lämna

en

berättelse

över

verksamheten. Kommittén har däremot inte någon rättskipande funktion

verksamheten.

Kommittén

har

däremot

inte

någon

rättskipande

funktion

och skall inte uttala sig om det förekommit kränkningar av europakonven-

och

skall

inte

uttala

sig

om

det

förekommit

kränkningar

av

europakonven-

tionen eller på annat sätt göra tolkningar av denna eller av andra internatio-

tionen

eller

annat

sätt

göra

tolkningar

av

denna

eller

av

andra

internatio-

nella överenskommelser.

nella

överenskommelser.

Genom att tillträda konventionen ikläder sig Sverige vissa förpliktelser, främst skyldigheten att tillåta och att se till att kommittén kan fullgöra sin uppgift i Sverige. Denna skyldighet berör huvudsakligen svenska statliga

Genom att tillträda konventionen ikläder sig Sverige vissa förpliktelser,

Genom

att

tillträda

konventionen

ikläder

sig

Sverige

vissa

förpliktelser,

främst skyldigheten att tillåta och att se till att kommittén kan fullgöra sin

främst

skyldigheten

att

tillåta

och

att

se

till

att

kommittén

kan

fullgöra

sin

uppgift i Sverige. Denna skyldighet berör huvudsakligen svenska statliga

uppgift

i

Sverige.

Denna

skyldighet

berör

huvudsakligen

svenska

statliga

och kommunala myndigheter men även frivilliga organisationer och enskil- da med ansvar för sådana platser där frihetsberövade personer är placera-

och kommunala myndigheter men även frivilliga organisationer och enskil- da med ansvar för sådana platser där frihetsberövade personer är placera-

och kommunala myndigheter men även frivilliga organisationer och enskil-

och

kommunala

myndigheter

men

även

frivilliga

organisationer

och

enskil-

da med ansvar för sådana platser där frihetsberövade personer är placera-

da

med

ansvar

för

sådana

platser

där

frihetsberövade

personer

är

placera-

de. I det senare fallet rör det sig bl.a. om olika hem för vård eller boende och familjehem främst inom socialtjänstens ram. För att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden i nu nämnda hänseenden behöver vissa frågor regleras i lag. Regleringen berör främst justitie-, försvars- och socialdepanementens ansvarsområden. För att tillgodose konventionens krav på immunitet m.m. för kommitténs ledamöter m.fl. måste ett tillägg även göras i lagen (19761661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Regeringen beslöt den 18 februari 1988 att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europei- ska konventionen mot tortyr m. m. samt över ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslagen hade upprättats i utrikesdepartementet. Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. Jag avser nu att i ett sammanhang ta upp dels frågan om godkännande av

de. I det senare fallet rör det sig bl.a. om olika hem för vård eller boende och familjehem främst inom socialtjänstens ram. För att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden i nu nämnda hänseenden behöver vissa frågor regleras i lag. Regleringen berör främst justitie-, försvars- och socialdepanementens ansvarsområden. För att tillgodose konventionens krav på immunitet m.m. för kommitténs ledamöter m.fl. måste ett tillägg även göras i lagen (19761661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

de. I det senare fallet rör det sig bl.a. om olika hem för vård eller boende

de.

I

det

senare

fallet

rör

det

sig

bl.a.

om

olika

hem

för

vård

eller

boende

och familjehem främst inom socialtjänstens ram. För att säkerställa att

och

familjehem

främst

inom

socialtjänstens

ram.

För

att

säkerställa

att

Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden i nu nämnda hänseenden

Sverige

skall

kunna

fullgöra

sina

åtaganden

i

nu

nämnda

hänseenden

behöver vissa frågor regleras i lag. Regleringen berör främst justitie-,

behöver

vissa

frågor

regleras

i

lag.

Regleringen

berör

främst

justitie-,

försvars- och socialdepanementens ansvarsområden. För att tillgodose

försvars-

och

socialdepanementens

ansvarsområden.

För

att

tillgodose

konventionens krav på immunitet m.m. för kommitténs ledamöter m.fl.

konventionens

krav

immunitet

m.m.

för

kommitténs

ledamöter

m.fl.

måste ett tillägg även göras i lagen (19761661) om immunitet och privilegier

måste

ett

tillägg

även

göras

i

lagen

(19761661)

om

immunitet

och

privilegier

i vissa fall.

i

vissa

fall.

Regeringen beslöt den 18 februari 1988 att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europei- ska konventionen mot tortyr m. m. samt över ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslagen hade upprättats i utrikesdepartementet.

Regeringen beslöt den 18 februari 1988 att inhämta lagrådets yttrande

Regeringen

beslöt

den

18

februari

1988

att

inhämta

lagrådets

yttrande

över ett förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europei-

över

ett

förslag

till

lag

med

anledning

av

Sveriges

tillträde

till

den

europei-

ska konventionen mot tortyr m. m. samt över ett förslag till lag om ändring

ska

konventionen

mot

tortyr

m.

m.

samt

över

ett

förslag

till

lag

om

ändring

i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslagen hade

i

lagen

om

immunitet

och

privilegier

i

vissa

fall.

Förslagen

hade

upprättats i utrikesdepartementet.

upprättats

i

utrikesdepartementet.

Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets

Lagrådet

har

i

sitt

yttrande

lämnat

förslagen

utan

erinran.

Lagrådets

yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

yttrande

bör

fogas

till

protokollet

i

detta

ärende

som

bilaga

2.

Jag avser nu att i ett sammanhang ta upp dels frågan om godkännande av

Jag avser nu att i ett sammanhang ta upp dels frågan om godkännande av

Jag

avser

nu

att

i

ett

sammanhang

ta

upp

dels

frågan

om

godkännande

av

Prop.

1987/88:

133

konventionen, dels frågan om erforderlig lagstiftning inför ett svenskt godkännande. I förhållande till de förslag som upptagits i lagrådsremissen skiljer sig de förslag som jag nu lägger fram endast därigenom att vissa mindre redaktionella ändringar gjorts i 3 och 4 55 i förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m.m. 2 Bakgrunden till konventionen [januari 1981 antog Europarådets rådgivande församling en rekommenda- tion (909/1981) i vilken den rekommenderade att Europarådets minister- kommitté skulle anmoda medlemsstaternas regeringar att påskynda arbe- tet med att utforma den tidigare nämnda FN-konventionen mot tortyr. Samma år väcktes två motioner i tortyrfrågan i den rådgivande församling- en. varav en från en svensk ledamot. Församlingensjuridiska utskott. till vilket dessa motioner remitterades. avgav ijuni 1983 en rapport (Doc. 5099). i vilken utskottet lade fram ett förslag till en europeisk konvention till förhindrande av tortyr. Förslaget hade arbetats ut i samråd med den Internationella juristkommissionen och den schweiziska kommittén mot tortyr. Vid det 366:e mötet med Europarådets ministerkommitté ijanuari 1984 uppdrogs åt styrkommittén för mänskliga rättigheter (Le-Comité Direc- teurs pour les Droits de l'Homme, CDDH) att arbeta ut ett förslag till konventionstext eller annat rättsligt instrument i syfte att stärka frihetsbe— rövade personers skydd mot tortyr och andra övergrepp. En underkom- mitté till CDDH har därefter utarbetat ett konventionsförslag vilket grans- kats bl. a. av den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, av Internationellajuristkommissionen och av Internationella röda korset. Förslaget färdigställdes av CDDH i november 1986 och överlämnades därefter till ministerkommittén som enhälligt antog konventionstexten den 26 juni 1987. Konventionen öppnades för undertecknande den 26 november 1987. Den undertecknades därvid av 19 av Europarådets 21 medlemsstater, däribland Sverige. Därefter har konventionen undertecknats av ytterligare ett medlemsland. Konventionstexten med kommentar ("Explanatory Re- port") finns tillgänglig i Europarådets dokumentserie under beteckningen Ht87)4. Konventionen blir bindande för de stater som ratificerat den. Den träder i kraft tre månader från den dag då sju av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen. Prop. 1987/88: 133

konventionen, dels frågan om erforderlig lagstiftning inför ett svenskt godkännande. I förhållande till de förslag som upptagits i lagrådsremissen skiljer sig de förslag som jag nu lägger fram endast därigenom att vissa mindre redaktionella ändringar gjorts i 3 och 4 55 i förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m.m.

konventionen, dels frågan om erforderlig lagstiftning inför ett svenskt godkännande. I förhållande till de förslag som upptagits i lagrådsremissen skiljer sig de förslag som jag nu lägger fram endast därigenom att vissa mindre redaktionella ändringar gjorts i 3 och 4 55 i förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m.m.

konventionen, dels frågan om erforderlig lagstiftning inför ett svenskt

konventionen,

dels

frågan

om

erforderlig

lagstiftning

inför

ett

svenskt

godkännande. I förhållande till de förslag som upptagits i lagrådsremissen

godkännande.

I

förhållande

till

de

förslag

som

upptagits

i

lagrådsremissen

skiljer sig de förslag som jag nu lägger fram endast därigenom att vissa

skiljer

sig

de

förslag

som

jag

nu

lägger

fram

endast

därigenom

att

vissa

mindre redaktionella ändringar gjorts i 3 och 4 55 i förslaget till lag med

mindre

redaktionella

ändringar

gjorts

i

3

och

4

55

i

förslaget

till

lag

med

anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr

anledning

av

Sveriges

tillträde

till

den

europeiska

konventionen

mot

tortyr

m.m.

m.m.

2 Bakgrunden till konventionen

2 Bakgrunden till konventionen

2 Bakgrunden till konventionen

2

Bakgrunden

till

konventionen

[januari 1981 antog Europarådets rådgivande församling en rekommenda- tion (909/1981) i vilken den rekommenderade att Europarådets minister- kommitté skulle anmoda medlemsstaternas regeringar att påskynda arbe- tet med att utforma den tidigare nämnda FN-konventionen mot tortyr. Samma år väcktes två motioner i tortyrfrågan i den rådgivande församling- en. varav en från en svensk ledamot. Församlingensjuridiska utskott. till vilket dessa motioner remitterades. avgav ijuni 1983 en rapport (Doc. 5099). i vilken utskottet lade fram ett förslag till en europeisk konvention till förhindrande av tortyr. Förslaget hade arbetats ut i samråd med den Internationella juristkommissionen och den schweiziska kommittén mot tortyr. Vid det 366:e mötet med Europarådets ministerkommitté ijanuari 1984 uppdrogs åt styrkommittén för mänskliga rättigheter (Le-Comité Direc- teurs pour les Droits de l'Homme, CDDH) att arbeta ut ett förslag till konventionstext eller annat rättsligt instrument i syfte att stärka frihetsbe— rövade personers skydd mot tortyr och andra övergrepp. En underkom- mitté till CDDH har därefter utarbetat ett konventionsförslag vilket grans- kats bl. a. av den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, av Internationellajuristkommissionen och av Internationella röda korset. Förslaget färdigställdes av CDDH i november 1986 och överlämnades därefter till ministerkommittén som enhälligt antog konventionstexten den 26 juni 1987. Konventionen öppnades för undertecknande den 26 november 1987. Den undertecknades därvid av 19 av Europarådets 21 medlemsstater, däribland Sverige. Därefter har konventionen undertecknats av ytterligare ett medlemsland. Konventionstexten med kommentar ("Explanatory Re- port") finns tillgänglig i Europarådets dokumentserie under beteckningen Ht87)4. Konventionen blir bindande för de stater som ratificerat den. Den träder i kraft tre månader från den dag då sju av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen.

[januari 1981 antog Europarådets rådgivande församling en rekommenda- tion (909/1981) i vilken den rekommenderade att Europarådets minister- kommitté skulle anmoda medlemsstaternas regeringar att påskynda arbe- tet med att utforma den tidigare nämnda FN-konventionen mot tortyr. Samma år väcktes två motioner i tortyrfrågan i den rådgivande församling- en. varav en från en svensk ledamot. Församlingensjuridiska utskott. till vilket dessa motioner remitterades. avgav ijuni 1983 en rapport (Doc. 5099). i vilken utskottet lade fram ett förslag till en europeisk konvention till förhindrande av tortyr. Förslaget hade arbetats ut i samråd med den Internationella juristkommissionen och den schweiziska kommittén mot tortyr.

[januari 1981 antog Europarådets rådgivande församling en rekommenda-

[januari

1981

antog

Europarådets

rådgivande

församling

en

rekommenda-

tion (909/1981) i vilken den rekommenderade att Europarådets minister-

tion

(909/1981)

i

vilken

den

rekommenderade

att

Europarådets

minister-

kommitté skulle anmoda medlemsstaternas regeringar att påskynda arbe-

kommitté

skulle

anmoda

medlemsstaternas

regeringar

att

påskynda

arbe-

tet med att utforma den tidigare nämnda FN-konventionen mot tortyr.

tet

med

att

utforma

den

tidigare

nämnda

FN-konventionen

mot

tortyr.

Samma år väcktes två motioner i tortyrfrågan i den rådgivande församling-

Samma

år

väcktes

två

motioner

i

tortyrfrågan

i

den

rådgivande

församling-

en. varav en från en svensk ledamot. Församlingensjuridiska utskott. till

en.

varav

en

från

en

svensk

ledamot.

Församlingensjuridiska

utskott.

till

vilket dessa motioner remitterades. avgav ijuni 1983 en rapport (Doc.

vilket

dessa

motioner

remitterades.

avgav

ijuni

1983

en

rapport

(Doc.

5099). i vilken utskottet lade fram ett förslag till en europeisk konvention

5099).

i

vilken

utskottet

lade

fram

ett

förslag

till

en

europeisk

konvention

till förhindrande av tortyr. Förslaget hade arbetats ut i samråd med den

till

förhindrande

av

tortyr.

Förslaget

hade

arbetats

ut

i

samråd

med

den

Internationella juristkommissionen och den schweiziska kommittén mot

Internationella

juristkommissionen

och

den

schweiziska

kommittén

mot

tortyr.

tortyr.

Vid det 366:e mötet med Europarådets ministerkommitté ijanuari 1984 uppdrogs åt styrkommittén för mänskliga rättigheter (Le-Comité Direc- teurs pour les Droits de l'Homme, CDDH) att arbeta ut ett förslag till konventionstext eller annat rättsligt instrument i syfte att stärka frihetsbe— rövade personers skydd mot tortyr och andra övergrepp. En underkom- mitté till CDDH har därefter utarbetat ett konventionsförslag vilket grans- kats bl. a. av den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, av Internationellajuristkommissionen och av Internationella röda korset.

Vid det 366:e mötet med Europarådets ministerkommitté ijanuari 1984

Vid

det

366:e

mötet

med

Europarådets

ministerkommitté

ijanuari

1984

uppdrogs åt styrkommittén för mänskliga rättigheter (Le-Comité Direc-

uppdrogs

åt

styrkommittén

för

mänskliga

rättigheter

(Le-Comité

Direc-

teurs pour les Droits de l'Homme, CDDH) att arbeta ut ett förslag till

teurs

pour

les

Droits

de

l'Homme,

CDDH)

att

arbeta

ut

ett

förslag

till

konventionstext eller annat rättsligt instrument i syfte att stärka frihetsbe—

konventionstext

eller

annat

rättsligt

instrument

i

syfte

att

stärka

frihetsbe—

rövade personers skydd mot tortyr och andra övergrepp. En underkom-

rövade

personers

skydd

mot

tortyr

och

andra

övergrepp.

En

underkom-

mitté till CDDH har därefter utarbetat ett konventionsförslag vilket grans-

mitté

till

CDDH

har

därefter

utarbetat

ett

konventionsförslag

vilket

grans-

kats bl. a. av den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen

kats

bl.

a.

av

den

europeiska

kommissionen

och

den

europeiska

domstolen

för de mänskliga rättigheterna, av Internationellajuristkommissionen och

för

de

mänskliga

rättigheterna,

av

Internationellajuristkommissionen

och

av Internationella röda korset.

av

Internationella

röda

korset.

Förslaget färdigställdes av CDDH i november 1986 och överlämnades därefter till ministerkommittén som enhälligt antog konventionstexten den 26 juni 1987.

Förslaget färdigställdes av CDDH i november 1986 och överlämnades

Förslaget

färdigställdes

av

CDDH

i

november

1986

och

överlämnades

därefter till ministerkommittén som enhälligt antog konventionstexten den

därefter

till

ministerkommittén

som

enhälligt

antog

konventionstexten

den

26 juni 1987.

26

juni

1987.

Konventionen öppnades för undertecknande den 26 november 1987. Den undertecknades därvid av 19 av Europarådets 21 medlemsstater, däribland Sverige. Därefter har konventionen undertecknats av ytterligare ett medlemsland. Konventionstexten med kommentar ("Explanatory Re- port") finns tillgänglig i Europarådets dokumentserie under beteckningen Ht87)4.

Konventionen öppnades för undertecknande den 26 november 1987.

Konventionen

öppnades

för

undertecknande

den

26

november

1987.

Den undertecknades därvid av 19 av Europarådets 21 medlemsstater,

Den

undertecknades

därvid

av

19

av

Europarådets

21

medlemsstater,

däribland Sverige. Därefter har konventionen undertecknats av ytterligare

däribland

Sverige.

Därefter

har

konventionen

undertecknats

av

ytterligare

ett medlemsland. Konventionstexten med kommentar ("Explanatory Re-

ett

medlemsland.

Konventionstexten

med

kommentar

("Explanatory

Re-

port") finns tillgänglig i Europarådets dokumentserie under beteckningen

port")

finns

tillgänglig

i

Europarådets

dokumentserie

under

beteckningen

Ht87)4.

Ht87)4.

Konventionen blir bindande för de stater som ratificerat den. Den träder i kraft tre månader från den dag då sju av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen.

Konventionen blir bindande för de stater som ratificerat den. Den träder

Konventionen

blir

bindande

för

de

stater

som

ratificerat

den.

Den

träder

i kraft tre månader från den dag då sju av Europarådets medlemsstater har

i

kraft

tre

månader

från

den

dag

sju

av

Europarådets

medlemsstater

har

uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen.

uttryckt

sitt

samtycke

till

att

vara

bundna

av

konventionen.

Prop.

1987/88:

133

3 Konventionens innehåll 3.1 Allmänt Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning består av en inledning följd av 23 artiklar. I inledningen erinras om innehållet i artikel 3 i europakonventionen och om syftet med den nu ifrågavarande konventionen. Konventionstexten är i övrigt indelad i fem kapitel. Kapitel I upptar de grundläggande bestämmelserna om bildande av kommittén och dess upp- gift (artiklarna 1—3). Kapitel II reglerar kommitténs sammansättning. val av dess ledamöter samt arbets- och beslutsformcr (artiklarna 4—6). Kapitel III innehåller regler om förfarandet vid besök, om kommitténs rapporte- ring och om behandlingen av information som inhämtats i samband med besök (artiklarna 7—14). Kapitel IV innehåller vissa bestämmelser om konventionens inverkan på andra internationella överenskommelser eller på nationella rättsregler (artiklarna 15—17). Kapitel V, slutligen, upptar bestämmelser om undertecknande. ratifikation och ikraftträdande m.m. (artiklarna 18—23). 3.2 De enskilda bestämmelserna Liksom för flera andra konventioner som har utarbetats inom Europarådet finns som nämnts en kommentar — en "Explanatory Report" — till kon- ventionen. Kommentaren har arbetats fram i CDDH samtidigt med konventionstexten och har godkänts av ministerkommittén för publice- ring. Min redogörelse för innehållet i de enskilda artiklarna och dessas tolkning bygger i huvudsak på denna kommentar. '! Artikel ] I artikel 1 anges att en europeisk kommitté till förhindrande av tortyr skall bildas och kommitténs uppgift definieras. I artikeln anges sålunda att kommittén skall granska behandlingen av personer som har berövats sin frihet. Som tidigare framhållits har kommittén ingen rättskipande funktion. Denna uppgift åvilar kommissionen och domstolen. Kommittén skall en- dast undersöka förhållandena, påtala brister och eventuellt ge den berörda staten förslag till hur förhållandena kan förbättras. Artikel 2 Denna artikel ålägger konventionsstaterna att tillåta besök på alla platser där personer finns som har berövats sin frihet av en offentlig myndighet. Bestämmelsen anger den grundläggande förpliktelse som konventionen ålägger medlemsstaterna. nämligen att tillåta besök av kommittén på sta- tens territorium. Kommittén skall således kunna besöka alla platser där personer som har berövats sin frihet är placerade. Det saknar betydelse om frihetsberövandet grundas på ett formellt beslut av en myndighet eller ej. Prop. 1987/881133

3 Konventionens innehåll 3.1 Allmänt

3 Konventionens innehåll 3.1 Allmänt

3 Konventionens innehåll

3

Konventionens

innehåll

3.1 Allmänt

3.1

Allmänt

Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning består av en inledning följd av 23 artiklar. I inledningen erinras om innehållet i artikel 3 i europakonventionen och om syftet med den nu ifrågavarande konventionen. Konventionstexten är i övrigt indelad i fem kapitel. Kapitel I upptar de grundläggande bestämmelserna om bildande av kommittén och dess upp- gift (artiklarna 1—3). Kapitel II reglerar kommitténs sammansättning. val av dess ledamöter samt arbets- och beslutsformcr (artiklarna 4—6). Kapitel III innehåller regler om förfarandet vid besök, om kommitténs rapporte- ring och om behandlingen av information som inhämtats i samband med besök (artiklarna 7—14). Kapitel IV innehåller vissa bestämmelser om konventionens inverkan på andra internationella överenskommelser eller på nationella rättsregler (artiklarna 15—17). Kapitel V, slutligen, upptar bestämmelser om undertecknande. ratifikation och ikraftträdande m.m. (artiklarna 18—23).

Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning består av en inledning följd av 23 artiklar.

Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig

Den

europeiska

konventionen

till

förhindrande

av

tortyr

och

omänsklig

eller förnedrande behandling eller bestraffning består av en inledning följd

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraffning

består

av

en

inledning

följd

av 23 artiklar.

av

23

artiklar.

I inledningen erinras om innehållet i artikel 3 i europakonventionen och om syftet med den nu ifrågavarande konventionen.

I inledningen erinras om innehållet i artikel 3 i europakonventionen och

I

inledningen

erinras

om

innehållet

i

artikel

3

i

europakonventionen

och

om syftet med den nu ifrågavarande konventionen.

om

syftet

med

den

nu

ifrågavarande

konventionen.

Konventionstexten är i övrigt indelad i fem kapitel. Kapitel I upptar de grundläggande bestämmelserna om bildande av kommittén och dess upp- gift (artiklarna 1—3). Kapitel II reglerar kommitténs sammansättning. val av dess ledamöter samt arbets- och beslutsformcr (artiklarna 4—6). Kapitel III innehåller regler om förfarandet vid besök, om kommitténs rapporte- ring och om behandlingen av information som inhämtats i samband med besök (artiklarna 7—14). Kapitel IV innehåller vissa bestämmelser om konventionens inverkan på andra internationella överenskommelser eller på nationella rättsregler (artiklarna 15—17). Kapitel V, slutligen, upptar bestämmelser om undertecknande. ratifikation och ikraftträdande m.m. (artiklarna 18—23).

Konventionstexten är i övrigt indelad i fem kapitel. Kapitel I upptar de

Konventionstexten

är

i

övrigt

indelad

i

fem

kapitel.

Kapitel

I

upptar

de

grundläggande bestämmelserna om bildande av kommittén och dess upp-

grundläggande

bestämmelserna

om

bildande

av

kommittén

och

dess

upp-

gift (artiklarna 1—3). Kapitel II reglerar kommitténs sammansättning. val

gift

(artiklarna

1—3).

Kapitel

II

reglerar

kommitténs

sammansättning.

val

av dess ledamöter samt arbets- och beslutsformcr (artiklarna 4—6). Kapitel

av

dess

ledamöter

samt

arbets-

och

beslutsformcr

(artiklarna

4—6).

Kapitel

III innehåller regler om förfarandet vid besök, om kommitténs rapporte-

III

innehåller

regler

om

förfarandet

vid

besök,

om

kommitténs

rapporte-

ring och om behandlingen av information som inhämtats i samband med

ring

och

om

behandlingen

av

information

som

inhämtats

i

samband

med

besök (artiklarna 7—14). Kapitel IV innehåller vissa bestämmelser om

besök

(artiklarna

7—14).

Kapitel

IV

innehåller

vissa

bestämmelser

om

konventionens inverkan på andra internationella överenskommelser eller

konventionens

inverkan

andra

internationella

överenskommelser

eller

på nationella rättsregler (artiklarna 15—17). Kapitel V, slutligen, upptar

nationella

rättsregler

(artiklarna

15—17).

Kapitel

V,

slutligen,

upptar

bestämmelser om undertecknande. ratifikation och ikraftträdande m.m.

bestämmelser

om

undertecknande.

ratifikation

och

ikraftträdande

m.m.

(artiklarna 18—23).

(artiklarna

18—23).

3.2 De enskilda bestämmelserna

3.2 De enskilda bestämmelserna

3.2 De enskilda bestämmelserna

3.2

De

enskilda

bestämmelserna

Liksom för flera andra konventioner som har utarbetats inom Europarådet finns som nämnts en kommentar — en "Explanatory Report" — till kon- ventionen. Kommentaren har arbetats fram i CDDH samtidigt med konventionstexten och har godkänts av ministerkommittén för publice- ring. Min redogörelse för innehållet i de enskilda artiklarna och dessas

Liksom för flera andra konventioner som har utarbetats inom Europarådet finns som nämnts en kommentar — en "Explanatory Report" — till kon- ventionen. Kommentaren har arbetats fram i CDDH samtidigt med konventionstexten och har godkänts av ministerkommittén för publice- ring. Min redogörelse för innehållet i de enskilda artiklarna och dessas

Liksom för flera andra konventioner som har utarbetats inom Europarådet

Liksom

för

flera

andra

konventioner

som

har

utarbetats

inom

Europarådet

finns som nämnts en kommentar — en "Explanatory Report" — till kon-

finns

som

nämnts

en

kommentar

en

"Explanatory

Report"

till

kon-

ventionen. Kommentaren har arbetats fram i CDDH samtidigt med

ventionen.

Kommentaren

har

arbetats

fram

i

CDDH

samtidigt

med

konventionstexten och har godkänts av ministerkommittén för publice-

konventionstexten

och

har

godkänts

av

ministerkommittén

för

publice-

ring. Min redogörelse för innehållet i de enskilda artiklarna och dessas

ring.

Min

redogörelse

för

innehållet

i

de

enskilda

artiklarna

och

dessas

tolkning bygger i huvudsak på denna kommentar. '!

tolkning bygger i huvudsak på denna kommentar. '!

tolkning bygger i huvudsak på denna kommentar.

tolkning

bygger

i

huvudsak

denna

kommentar.

'!

'!

Artikel ]

Artikel ]

Artikel ]

Artikel

]

I artikel 1 anges att en europeisk kommitté till förhindrande av tortyr skall bildas och kommitténs uppgift definieras. I artikeln anges sålunda att kommittén skall granska behandlingen av personer som har berövats sin frihet. Som tidigare framhållits har kommittén ingen rättskipande funktion. Denna uppgift åvilar kommissionen och domstolen. Kommittén skall en- dast undersöka förhållandena, påtala brister och eventuellt ge den berörda staten förslag till hur förhållandena kan förbättras.

I artikel 1 anges att en europeisk kommitté till förhindrande av tortyr skall bildas och kommitténs uppgift definieras. I artikeln anges sålunda att kommittén skall granska behandlingen av personer som har berövats sin frihet. Som tidigare framhållits har kommittén ingen rättskipande funktion. Denna uppgift åvilar kommissionen och domstolen. Kommittén skall en- dast undersöka förhållandena, påtala brister och eventuellt ge den berörda staten förslag till hur förhållandena kan förbättras.

I artikel 1 anges att en europeisk kommitté till förhindrande av tortyr skall

I

artikel

1

anges

att

en

europeisk

kommitté

till

förhindrande

av

tortyr

skall

bildas och kommitténs uppgift definieras. I artikeln anges sålunda att

bildas

och

kommitténs

uppgift

definieras.

I

artikeln

anges

sålunda

att

kommittén skall granska behandlingen av personer som har berövats sin

kommittén

skall

granska

behandlingen

av

personer

som

har

berövats

sin

frihet. Som tidigare framhållits har kommittén ingen rättskipande funktion.

frihet.

Som

tidigare

framhållits

har

kommittén

ingen

rättskipande

funktion.

Denna uppgift åvilar kommissionen och domstolen. Kommittén skall en-

Denna

uppgift

åvilar

kommissionen

och

domstolen.

Kommittén

skall

en-

dast undersöka förhållandena, påtala brister och eventuellt ge den berörda

dast

undersöka

förhållandena,

påtala

brister

och

eventuellt

ge

den

berörda

staten förslag till hur förhållandena kan förbättras.

staten

förslag

till

hur

förhållandena

kan

förbättras.

Artikel 2

Artikel 2

Artikel 2

Artikel

2

Denna artikel ålägger konventionsstaterna att tillåta besök på alla platser där personer finns som har berövats sin frihet av en offentlig myndighet. Bestämmelsen anger den grundläggande förpliktelse som konventionen ålägger medlemsstaterna. nämligen att tillåta besök av kommittén på sta- tens territorium. Kommittén skall således kunna besöka alla platser där personer som har berövats sin frihet är placerade. Det saknar betydelse om frihetsberövandet grundas på ett formellt beslut av en myndighet eller ej.

Denna artikel ålägger konventionsstaterna att tillåta besök på alla platser där personer finns som har berövats sin frihet av en offentlig myndighet. Bestämmelsen anger den grundläggande förpliktelse som konventionen ålägger medlemsstaterna. nämligen att tillåta besök av kommittén på sta- tens territorium. Kommittén skall således kunna besöka alla platser där personer som har berövats sin frihet är placerade. Det saknar betydelse om frihetsberövandet grundas på ett formellt beslut av en myndighet eller ej.

Denna artikel ålägger konventionsstaterna att tillåta besök på alla platser

Denna

artikel

ålägger

konventionsstaterna

att

tillåta

besök

alla

platser

där personer finns som har berövats sin frihet av en offentlig myndighet.

där

personer

finns

som

har

berövats

sin

frihet

av

en

offentlig

myndighet.

Bestämmelsen anger den grundläggande förpliktelse som konventionen

Bestämmelsen

anger

den

grundläggande

förpliktelse

som

konventionen

ålägger medlemsstaterna. nämligen att tillåta besök av kommittén på sta-

ålägger

medlemsstaterna.

nämligen

att

tillåta

besök

av

kommittén

sta-

tens territorium. Kommittén skall således kunna besöka alla platser där

tens

territorium.

Kommittén

skall

således

kunna

besöka

alla

platser

där

personer som har berövats sin frihet är placerade. Det saknar betydelse om

personer

som

har

berövats

sin

frihet

är

placerade.

Det

saknar

betydelse

om

frihetsberövandet grundas på ett formellt beslut av en myndighet eller ej.

frihetsberövandet

grundas

ett

formellt

beslut

av

en

myndighet

eller

ej.

Prop. 1987/881133

Prop. 1987/881133

Prop. 1987/881133

Prop.

1987/881133

Ansvaret för att frihetsberövandet kommit till stånd måste dock vila på en offentlig myndighet. Begreppet frihetsberövande skall ges samma innebörd som det har getts av den europeiska domstolen och kommissionen i dessa organs rättspraxis vid tolkning av artikel 5 i europakonventionen. Denna artikel anger bl. a. förutsättningarna under vilka frihetsberövanden får äga rum. Som exempel på frihetsberövanden som kan omfattas av konventionen kan nämnas, förutom fängelsestraff, anhållande. häktning och förvar. olika former av frihetsberövande under militärtjänstgöring samt olika typer av tvångsvård inom den psykiatriska vården eller missbrukarvården. Även tvångsvård av minderåriga omfattas av konventionen, om vården utövas på ett sådant sätt att den minderårige kan anses vara berövad sin frihet. Det står klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentli- ga inrättningar. Det avgörande är om frihetsberövandet är en följd av en offentlig myndighets handlande. Statens skyldighet att tillåta besök gäller inte endast i f'redstid'utan även under krig eller därmed jämförliga förhållanden. För att tillgodose bl.a. militära säkerhetsintressen finns särskilda bestämmelser i artikel 9. Artikel 3 Denna artikel upptar den i konventionen grundläggande principen om att kommittén och den berörda statens myndigheter skall samarbeta med varandra. Samarbetsskyldigheten omfattar alla kommitténs uppgifter och ligger till grund för andra artiklari konventionen. t. ex. artikel 8 och 9. Artikel 4 I denna artikel anges kommitténs sammansättning. kriterierna för medlem— skap m.m. Kommittén skall bestå av lika många ledamöter som antalet konventionsstater. Ledamöterna skall ha högt moraliskt anseende, besitta erkänd sakkunskap om mänskliga rättigheter eller ha yrkesmässig erfaren- het inom de områden som täcks av konventionen. Ledamöterna i kommit- tén behöver inte ha juridisk utbildning. Exempelvis läkare och personer med erfarenhet av kriminalvård kan vara lämpliga som ledamöter. Artikel 5 I artikel 5 regleras förfarandet vid val av kommittledamöter. vilket i stora drag motsvarar det som gäller för val av ledamöter till den europeiska kommissionen. Artikel 6 I denna artikel ges bestämmelser om förfarandet i kommittén. beslutför- hetsregler m.m. Artikel 7 Denna artikel anger att kommittén skall besöka de platser som har nämnts i artikel 2. Av bestämmelsen framgår att besök kan göras vid regelbundet Prop. 1987/88:133

Ansvaret för att frihetsberövandet kommit till stånd måste dock vila på en offentlig myndighet. Begreppet frihetsberövande skall ges samma innebörd som det har getts av den europeiska domstolen och kommissionen i dessa organs rättspraxis vid tolkning av artikel 5 i europakonventionen. Denna artikel anger bl. a. förutsättningarna under vilka frihetsberövanden får äga rum. Som exempel på frihetsberövanden som kan omfattas av konventionen kan nämnas, förutom fängelsestraff, anhållande. häktning och förvar. olika former av frihetsberövande under militärtjänstgöring samt olika typer av tvångsvård inom den psykiatriska vården eller missbrukarvården. Även tvångsvård av minderåriga omfattas av konventionen, om vården utövas på ett sådant sätt att den minderårige kan anses vara berövad sin frihet. Det står klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentli- ga inrättningar. Det avgörande är om frihetsberövandet är en följd av en offentlig myndighets handlande. Statens skyldighet att tillåta besök gäller inte endast i f'redstid'utan även under krig eller därmed jämförliga förhållanden. För att tillgodose bl.a. militära säkerhetsintressen finns särskilda bestämmelser i artikel 9.

Ansvaret för att frihetsberövandet kommit till stånd måste dock vila på en offentlig myndighet.

Ansvaret för att frihetsberövandet kommit till stånd måste dock vila på en

Ansvaret

för

att

frihetsberövandet

kommit

till

stånd

måste

dock

vila

en

offentlig myndighet.

offentlig

myndighet.

Begreppet frihetsberövande skall ges samma innebörd som det har getts av den europeiska domstolen och kommissionen i dessa organs rättspraxis vid tolkning av artikel 5 i europakonventionen. Denna artikel anger bl. a. förutsättningarna under vilka frihetsberövanden får äga rum. Som exempel på frihetsberövanden som kan omfattas av konventionen kan nämnas, förutom fängelsestraff, anhållande. häktning och förvar. olika former av frihetsberövande under militärtjänstgöring samt olika typer av tvångsvård inom den psykiatriska vården eller missbrukarvården. Även tvångsvård av minderåriga omfattas av konventionen, om vården utövas på ett sådant sätt att den minderårige kan anses vara berövad sin frihet.

Begreppet frihetsberövande skall ges samma innebörd som det har getts

Begreppet

frihetsberövande

skall

ges

samma

innebörd

som

det

har

getts

av den europeiska domstolen och kommissionen i dessa organs rättspraxis

av

den

europeiska

domstolen

och

kommissionen

i

dessa

organs

rättspraxis

vid tolkning av artikel 5 i europakonventionen. Denna artikel anger bl. a.

vid

tolkning

av

artikel

5

i

europakonventionen.

Denna

artikel

anger

bl.

a.

förutsättningarna under vilka frihetsberövanden får äga rum. Som exempel

förutsättningarna

under

vilka

frihetsberövanden

får

äga

rum.

Som

exempel

på frihetsberövanden som kan omfattas av konventionen kan nämnas,

frihetsberövanden

som

kan

omfattas

av

konventionen

kan

nämnas,

förutom fängelsestraff, anhållande. häktning och förvar. olika former av

förutom

fängelsestraff,

anhållande.

häktning

och

förvar.

olika

former

av

frihetsberövande under militärtjänstgöring samt olika typer av tvångsvård

frihetsberövande

under

militärtjänstgöring

samt

olika

typer

av

tvångsvård

inom den psykiatriska vården eller missbrukarvården. Även tvångsvård av

inom

den

psykiatriska

vården

eller

missbrukarvården.

Även

tvångsvård

av

minderåriga omfattas av konventionen, om vården utövas på ett sådant

minderåriga

omfattas

av

konventionen,

om

vården

utövas

ett

sådant

sätt att den minderårige kan anses vara berövad sin frihet.

sätt

att

den

minderårige

kan

anses

vara

berövad

sin

frihet.

Det står klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentli- ga inrättningar. Det avgörande är om frihetsberövandet är en följd av en offentlig myndighets handlande.

Det står klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentli-

Det

står

klart

att

besök

kan

komma

i

fråga

såväl

privata

som

offentli-

ga inrättningar. Det avgörande är om frihetsberövandet är en följd av en

ga

inrättningar.

Det

avgörande

är

om

frihetsberövandet

är

en

följd

av

en

offentlig myndighets handlande.

offentlig

myndighets

handlande.

Statens skyldighet att tillåta besök gäller inte endast i f'redstid'utan även under krig eller därmed jämförliga förhållanden. För att tillgodose bl.a. militära säkerhetsintressen finns särskilda bestämmelser i artikel 9.

Statens skyldighet att tillåta besök gäller inte endast i f'redstid'utan även

Statens

skyldighet

att

tillåta

besök

gäller

inte

endast

i

f'redstid'utan

även

under krig eller därmed jämförliga förhållanden. För att tillgodose bl.a.

under

krig

eller

därmed

jämförliga

förhållanden.

För

att

tillgodose

bl.a.

militära säkerhetsintressen finns särskilda bestämmelser i artikel 9.

militära

säkerhetsintressen

finns

särskilda

bestämmelser

i

artikel

9.

Artikel 3

Artikel 3

Artikel 3

Artikel

3

Denna artikel upptar den i konventionen grundläggande principen om att kommittén och den berörda statens myndigheter skall samarbeta med varandra. Samarbetsskyldigheten omfattar alla kommitténs uppgifter och ligger till grund för andra artiklari konventionen. t. ex. artikel 8 och 9.

Denna artikel upptar den i konventionen grundläggande principen om att kommittén och den berörda statens myndigheter skall samarbeta med varandra. Samarbetsskyldigheten omfattar alla kommitténs uppgifter och ligger till grund för andra artiklari konventionen. t. ex. artikel 8 och 9.

Denna artikel upptar den i konventionen grundläggande principen om att

Denna

artikel

upptar

den

i

konventionen

grundläggande

principen

om

att

kommittén och den berörda statens myndigheter skall samarbeta med

kommittén

och

den

berörda

statens

myndigheter

skall

samarbeta

med

varandra. Samarbetsskyldigheten omfattar alla kommitténs uppgifter och

varandra.

Samarbetsskyldigheten

omfattar

alla

kommitténs

uppgifter

och

ligger till grund för andra artiklari konventionen. t. ex. artikel 8 och 9.

ligger

till

grund

för

andra

artiklari

konventionen.

t.

ex.

artikel

8

och

9.

Artikel 4

Artikel 4

Artikel 4

Artikel

4

I denna artikel anges kommitténs sammansättning. kriterierna för medlem— skap m.m. Kommittén skall bestå av lika många ledamöter som antalet konventionsstater. Ledamöterna skall ha högt moraliskt anseende, besitta erkänd sakkunskap om mänskliga rättigheter eller ha yrkesmässig erfaren- het inom de områden som täcks av konventionen. Ledamöterna i kommit- tén behöver inte ha juridisk utbildning. Exempelvis läkare och personer med erfarenhet av kriminalvård kan vara lämpliga som ledamöter.

I denna artikel anges kommitténs sammansättning. kriterierna för medlem— skap m.m. Kommittén skall bestå av lika många ledamöter som antalet konventionsstater. Ledamöterna skall ha högt moraliskt anseende, besitta erkänd sakkunskap om mänskliga rättigheter eller ha yrkesmässig erfaren- het inom de områden som täcks av konventionen. Ledamöterna i kommit- tén behöver inte ha juridisk utbildning. Exempelvis läkare och personer med erfarenhet av kriminalvård kan vara lämpliga som ledamöter.

I denna artikel anges kommitténs sammansättning. kriterierna för medlem—

I

denna

artikel

anges

kommitténs

sammansättning.

kriterierna

för

medlem—

skap m.m. Kommittén skall bestå av lika många ledamöter som antalet

skap

m.m.

Kommittén

skall

bestå

av

lika

många

ledamöter

som

antalet

konventionsstater. Ledamöterna skall ha högt moraliskt anseende, besitta

konventionsstater.

Ledamöterna

skall

ha

högt

moraliskt

anseende,

besitta

erkänd sakkunskap om mänskliga rättigheter eller ha yrkesmässig erfaren-

erkänd

sakkunskap

om

mänskliga

rättigheter

eller

ha

yrkesmässig

erfaren-

het inom de områden som täcks av konventionen. Ledamöterna i kommit-

het

inom

de

områden

som

täcks

av

konventionen.

Ledamöterna

i

kommit-

tén behöver inte ha juridisk utbildning. Exempelvis läkare och personer

tén

behöver

inte

ha

juridisk

utbildning.

Exempelvis

läkare

och

personer

med erfarenhet av kriminalvård kan vara lämpliga som ledamöter.

med

erfarenhet

av

kriminalvård

kan

vara

lämpliga

som

ledamöter.

Artikel 5

Artikel 5

Artikel 5

Artikel

5

I artikel 5 regleras förfarandet vid val av kommittledamöter. vilket i stora drag motsvarar det som gäller för val av ledamöter till den europeiska kommissionen.

I artikel 5 regleras förfarandet vid val av kommittledamöter. vilket i stora drag motsvarar det som gäller för val av ledamöter till den europeiska kommissionen.

I artikel 5 regleras förfarandet vid val av kommittledamöter. vilket i stora

I

artikel

5

regleras

förfarandet

vid

val

av

kommittledamöter.

vilket

i

stora

drag motsvarar det som gäller för val av ledamöter till den europeiska

drag

motsvarar

det

som

gäller

för

val

av

ledamöter

till

den

europeiska

kommissionen.

kommissionen.

Artikel 6

Artikel 6

Artikel 6

Artikel

6

I denna artikel ges bestämmelser om förfarandet i kommittén. beslutför- hetsregler m.m.

I denna artikel ges bestämmelser om förfarandet i kommittén. beslutför- hetsregler m.m.

I denna artikel ges bestämmelser om förfarandet i kommittén. beslutför-

I

denna

artikel

ges

bestämmelser

om

förfarandet

i

kommittén.

beslutför-

hetsregler m.m.

hetsregler

m.m.

Artikel 7

Artikel 7

Artikel 7

Artikel

7

Denna artikel anger att kommittén skall besöka de platser som har nämnts i artikel 2. Av bestämmelsen framgår att besök kan göras vid regelbundet

Denna artikel anger att kommittén skall besöka de platser som har nämnts i artikel 2. Av bestämmelsen framgår att besök kan göras vid regelbundet

Denna artikel anger att kommittén skall besöka de platser som har nämnts i

Denna

artikel

anger

att

kommittén

skall

besöka

de

platser

som

har

nämnts

i

artikel 2. Av bestämmelsen framgår att besök kan göras vid regelbundet

artikel

2.

Av

bestämmelsen

framgår

att

besök

kan

göras

vid

regelbundet

Prop.

1987/88:133

återkommande tillfällen. men också i enstaka fall när det anses påkallat. Det är inte kommitténs primära uppgift att göra besök i anledning av enskilda klagomål. Sådana klagomål bör i första hand riktas till den euro- peiska kommissionen och behandlas i den ordning som gäller enligt euro- pakonventionen. Ingenting hindrar emellertid att kommittén gör ett besök efter en begäran från enskilda eller från en sammanslutning av enskilda. Kommittén avgör själv i vilken utsträckning sådana besök skall göras. Vad gäller de regelbundna besöken skall kommittén se till att dessa fördelas ungefär lika mellan medlemsstaterna. Besöken skall normalt göras av minst två kommittledamöter. I brådskande fall kan kommittén represente- ras av en enda ledamot. Kommittén skall kunna knyta experter och tolkar till sig. Som experter kan ifrågakomma personer med särskild sakkunskap inom ett visst område. som t.ex. läkare med erfarenhet av att behandla- och bedöma skador uppkomna genom tortyr. Artikel 8 Denna artikel är indelad i fem punkter. I punkt 1 anges att kommittén före ett besök skall underrätta den berör- da staten om att den önskar göra ett besök. Någon tidsgräns inom vilket detta skall ske anges inte i artikeln. Normalt skall dock en sådan underrät- telse ges inom skälig tid före besöket. I-undantagsfall kan det förekomma att ett besök görs omedelbart efter det att en underrättelse har lämnats. Som närmare framgår av "artikel 14 skall denna underrättelse uppta namnen på de personer som biträder kommittén vid ett besök. Kommittén har dock ej någon skyldighet att i denna underrättelse ange namnen på de ledamöter som skall delta vid ett besök eller att i-förväg ange vilka platser den avser att besöka. Det förutsätts emellertid att kommittén i den samar- betsanda på vilken konventionen vilar i förväg ger staterna information i dessa hänseenden i underrättelsen eller på annat vis. I punkt 2 specificeras vad som ankommer på den berörda staten för att underlätta kommitténs uppgift. Av samarbetsförpliktelsen följer emellertid att denna uppräkning inte är uttömmande. Även annat erforderligt bistånd kan således bli aktuellt. Under a,) anges att kommittmedlemmar skall-få resa in i det land där besöken skall genomföras och förflytta sig inom detta utan inskränkning. Bestämmelsen skall ses i belysning av artiklarna 2 och 16. Visumkrav ' t. ex. bör inte gälla kommittledamöter och experter på uppdrag. Rätten att resa fritt kring i landet är dock inte helt obegränsad. vilket framgår av artikel 9. Under b) föreskrivs att den berörda staten skall förse kommittén med upplysning om sådana platser som kan bli föremål för besök. t.ex. fängel- ser och polisstationer samt mentalsjukhus. Med stöd av denna bestämmel- se kan kommittén begära en detaljerad förteckning över sådana institutio- ner inom ett särskilt område som den avser besöka. Staten har dock ej skyldighet att förse kommittén med någon förteckning över alla frihetsbe- rövade personer inom landet. Under c) anges att kommittén skall få obegränsat tillträde till de platser Prop. 1987/88:133

återkommande tillfällen. men också i enstaka fall när det anses påkallat. Det är inte kommitténs primära uppgift att göra besök i anledning av enskilda klagomål. Sådana klagomål bör i första hand riktas till den euro- peiska kommissionen och behandlas i den ordning som gäller enligt euro- pakonventionen. Ingenting hindrar emellertid att kommittén gör ett besök efter en begäran från enskilda eller från en sammanslutning av enskilda. Kommittén avgör själv i vilken utsträckning sådana besök skall göras. Vad gäller de regelbundna besöken skall kommittén se till att dessa fördelas ungefär lika mellan medlemsstaterna. Besöken skall normalt göras av minst två kommittledamöter. I brådskande fall kan kommittén represente- ras av en enda ledamot. Kommittén skall kunna knyta experter och tolkar till sig. Som experter kan ifrågakomma personer med särskild sakkunskap

återkommande tillfällen. men också i enstaka fall när det anses påkallat. Det är inte kommitténs primära uppgift att göra besök i anledning av enskilda klagomål. Sådana klagomål bör i första hand riktas till den euro- peiska kommissionen och behandlas i den ordning som gäller enligt euro- pakonventionen. Ingenting hindrar emellertid att kommittén gör ett besök efter en begäran från enskilda eller från en sammanslutning av enskilda. Kommittén avgör själv i vilken utsträckning sådana besök skall göras. Vad gäller de regelbundna besöken skall kommittén se till att dessa fördelas ungefär lika mellan medlemsstaterna. Besöken skall normalt göras av minst två kommittledamöter. I brådskande fall kan kommittén represente- ras av en enda ledamot. Kommittén skall kunna knyta experter och tolkar till sig. Som experter kan ifrågakomma personer med särskild sakkunskap

återkommande tillfällen. men också i enstaka fall när det anses påkallat.

återkommande

tillfällen.

men

också

i

enstaka

fall

när

det

anses

påkallat.

Det är inte kommitténs primära uppgift att göra besök i anledning av

Det

är

inte

kommitténs

primära

uppgift

att

göra

besök

i

anledning

av

enskilda klagomål. Sådana klagomål bör i första hand riktas till den euro-

enskilda

klagomål.

Sådana

klagomål

bör

i

första

hand

riktas

till

den

euro-

peiska kommissionen och behandlas i den ordning som gäller enligt euro-

peiska

kommissionen

och

behandlas

i

den

ordning

som

gäller

enligt

euro-

pakonventionen. Ingenting hindrar emellertid att kommittén gör ett besök

pakonventionen.

Ingenting

hindrar

emellertid

att

kommittén

gör

ett

besök

efter en begäran från enskilda eller från en sammanslutning av enskilda.

efter

en

begäran

från

enskilda

eller

från

en

sammanslutning

av

enskilda.

Kommittén avgör själv i vilken utsträckning sådana besök skall göras. Vad

Kommittén

avgör

själv

i

vilken

utsträckning

sådana

besök

skall

göras.

Vad

gäller de regelbundna besöken skall kommittén se till att dessa fördelas

gäller

de

regelbundna

besöken

skall

kommittén

se

till

att

dessa

fördelas

ungefär lika mellan medlemsstaterna. Besöken skall normalt göras av

ungefär

lika

mellan

medlemsstaterna.

Besöken

skall

normalt

göras

av

minst två kommittledamöter. I brådskande fall kan kommittén represente-

minst

två

kommittledamöter.

I

brådskande

fall

kan

kommittén

represente-

ras av en enda ledamot. Kommittén skall kunna knyta experter och tolkar

ras

av

en

enda

ledamot.

Kommittén

skall

kunna

knyta

experter

och

tolkar

till sig. Som experter kan ifrågakomma personer med särskild sakkunskap

till

sig.

Som

experter

kan

ifrågakomma

personer

med

särskild

sakkunskap

inom ett visst område. som t.ex. läkare med erfarenhet av att behandla-

inom ett visst område. som t.ex. läkare med erfarenhet av att behandla-

inom ett visst område. som t.ex. läkare med erfarenhet av att behandla-

inom

ett

visst

område.

som

t.ex.

läkare

med

erfarenhet

av

att

behandla-

och bedöma skador uppkomna genom tortyr.

och bedöma skador uppkomna genom tortyr.

och bedöma skador uppkomna genom tortyr.

och

bedöma

skador

uppkomna

genom

tortyr.

Artikel 8

Artikel 8

Artikel 8

Artikel

8

Denna artikel är indelad i fem punkter. I punkt 1 anges att kommittén före ett besök skall underrätta den berör- da staten om att den önskar göra ett besök. Någon tidsgräns inom vilket detta skall ske anges inte i artikeln. Normalt skall dock en sådan underrät- telse ges inom skälig tid före besöket. I-undantagsfall kan det förekomma att ett besök görs omedelbart efter det att en underrättelse har lämnats. Som närmare framgår av "artikel 14 skall denna underrättelse uppta namnen på de personer som biträder kommittén vid ett besök. Kommittén har dock ej någon skyldighet att i denna underrättelse ange namnen på de ledamöter som skall delta vid ett besök eller att i-förväg ange vilka platser den avser att besöka. Det förutsätts emellertid att kommittén i den samar- betsanda på vilken konventionen vilar i förväg ger staterna information i dessa hänseenden i underrättelsen eller på annat vis. I punkt 2 specificeras vad som ankommer på den berörda staten för att underlätta kommitténs uppgift. Av samarbetsförpliktelsen följer emellertid att denna uppräkning inte är uttömmande. Även annat erforderligt bistånd kan således bli aktuellt.

Denna artikel är indelad i fem punkter.

Denna artikel är indelad i fem punkter.

Denna

artikel

är

indelad

i

fem

punkter.

I punkt 1 anges att kommittén före ett besök skall underrätta den berör- da staten om att den önskar göra ett besök. Någon tidsgräns inom vilket detta skall ske anges inte i artikeln. Normalt skall dock en sådan underrät- telse ges inom skälig tid före besöket. I-undantagsfall kan det förekomma att ett besök görs omedelbart efter det att en underrättelse har lämnats. Som närmare framgår av "artikel 14 skall denna underrättelse uppta namnen på de personer som biträder kommittén vid ett besök. Kommittén har dock ej någon skyldighet att i denna underrättelse ange namnen på de ledamöter som skall delta vid ett besök eller att i-förväg ange vilka platser den avser att besöka. Det förutsätts emellertid att kommittén i den samar- betsanda på vilken konventionen vilar i förväg ger staterna information i dessa hänseenden i underrättelsen eller på annat vis.

I punkt 1 anges att kommittén före ett besök skall underrätta den berör-

I

punkt

1

anges

att

kommittén

före

ett

besök

skall

underrätta

den

berör-

da staten om att den önskar göra ett besök. Någon tidsgräns inom vilket

da

staten

om

att

den

önskar

göra

ett

besök.

Någon

tidsgräns

inom

vilket

detta skall ske anges inte i artikeln. Normalt skall dock en sådan underrät-

detta

skall

ske

anges

inte

i

artikeln.

Normalt

skall

dock

en

sådan

underrät-

telse ges inom skälig tid före besöket. I-undantagsfall kan det förekomma

telse

ges

inom

skälig

tid

före

besöket.

I-undantagsfall

kan

det

förekomma

att ett besök görs omedelbart efter det att en underrättelse har lämnats.

att

ett

besök

görs

omedelbart

efter

det

att

en

underrättelse

har

lämnats.

Som närmare framgår av "artikel 14 skall denna underrättelse uppta

Som

närmare

framgår

av

"artikel

14

skall

denna

underrättelse

uppta

namnen på de personer som biträder kommittén vid ett besök. Kommittén

namnen

de

personer

som

biträder

kommittén

vid

ett

besök.

Kommittén

har dock ej någon skyldighet att i denna underrättelse ange namnen på de

har

dock

ej

någon

skyldighet

att

i

denna

underrättelse

ange

namnen

de

ledamöter som skall delta vid ett besök eller att i-förväg ange vilka platser

ledamöter

som

skall

delta

vid

ett

besök

eller

att

i-förväg

ange

vilka

platser

den avser att besöka. Det förutsätts emellertid att kommittén i den samar-

den

avser

att

besöka.

Det

förutsätts

emellertid

att

kommittén

i

den

samar-

betsanda på vilken konventionen vilar i förväg ger staterna information i

betsanda

vilken

konventionen

vilar

i

förväg

ger

staterna

information

i

dessa hänseenden i underrättelsen eller på annat vis.

dessa

hänseenden

i

underrättelsen

eller

annat

vis.

I punkt 2 specificeras vad som ankommer på den berörda staten för att underlätta kommitténs uppgift. Av samarbetsförpliktelsen följer emellertid att denna uppräkning inte är uttömmande. Även annat erforderligt bistånd kan således bli aktuellt.

I punkt 2 specificeras vad som ankommer på den berörda staten för att

I

punkt

2

specificeras

vad

som

ankommer

den

berörda

staten

för

att

underlätta kommitténs uppgift. Av samarbetsförpliktelsen följer emellertid

underlätta

kommitténs

uppgift.

Av

samarbetsförpliktelsen

följer

emellertid

att denna uppräkning inte är uttömmande. Även annat erforderligt bistånd

att

denna

uppräkning

inte

är

uttömmande.

Även

annat

erforderligt

bistånd

kan således bli aktuellt.

kan

således

bli

aktuellt.

Under a,) anges att kommittmedlemmar skall-få resa in i det land där besöken skall genomföras och förflytta sig inom detta utan inskränkning.

Under a,) anges att kommittmedlemmar skall-få resa in i det land där besöken skall genomföras och förflytta sig inom detta utan inskränkning.

Under a,) anges att kommittmedlemmar skall-få resa in i det land där

Under

a,)

anges

att

kommittmedlemmar

skall-få

resa

in

i

det

land

där

besöken skall genomföras och förflytta sig inom detta utan inskränkning.

besöken

skall

genomföras

och

förflytta

sig

inom

detta

utan

inskränkning.

Bestämmelsen skall ses i belysning av artiklarna 2 och 16. Visumkrav '

Bestämmelsen skall ses i belysning av artiklarna 2 och 16. Visumkrav '

Bestämmelsen skall ses i belysning av artiklarna 2 och 16. Visumkrav '

Bestämmelsen

skall

ses

i

belysning

av

artiklarna

2

och

16.

Visumkrav

'

t. ex. bör inte gälla kommittledamöter och experter på uppdrag. Rätten att resa fritt kring i landet är dock inte helt obegränsad. vilket framgår av artikel 9. Under b) föreskrivs att den berörda staten skall förse kommittén med upplysning om sådana platser som kan bli föremål för besök. t.ex. fängel- ser och polisstationer samt mentalsjukhus. Med stöd av denna bestämmel- se kan kommittén begära en detaljerad förteckning över sådana institutio- ner inom ett särskilt område som den avser besöka. Staten har dock ej skyldighet att förse kommittén med någon förteckning över alla frihetsbe- rövade personer inom landet. Under c) anges att kommittén skall få obegränsat tillträde till de platser

t. ex. bör inte gälla kommittledamöter och experter på uppdrag. Rätten att resa fritt kring i landet är dock inte helt obegränsad. vilket framgår av artikel 9.

t. ex. bör inte gälla kommittledamöter och experter på uppdrag. Rätten att

t.

ex.

bör

inte

gälla

kommittledamöter

och

experter

uppdrag.

Rätten

att

resa fritt kring i landet är dock inte helt obegränsad. vilket framgår av

resa

fritt

kring

i

landet

är

dock

inte

helt

obegränsad.

vilket

framgår

av

artikel 9.

artikel

9.

Under b) föreskrivs att den berörda staten skall förse kommittén med upplysning om sådana platser som kan bli föremål för besök. t.ex. fängel- ser och polisstationer samt mentalsjukhus. Med stöd av denna bestämmel- se kan kommittén begära en detaljerad förteckning över sådana institutio- ner inom ett särskilt område som den avser besöka. Staten har dock ej skyldighet att förse kommittén med någon förteckning över alla frihetsbe- rövade personer inom landet.

Under b) föreskrivs att den berörda staten skall förse kommittén med

Under

b)

föreskrivs

att

den

berörda

staten

skall

förse

kommittén

med

upplysning om sådana platser som kan bli föremål för besök. t.ex. fängel-

upplysning

om

sådana

platser

som

kan

bli

föremål

för

besök.

t.ex.

fängel-

ser och polisstationer samt mentalsjukhus. Med stöd av denna bestämmel-

ser

och

polisstationer

samt

mentalsjukhus.

Med

stöd

av

denna

bestämmel-

se kan kommittén begära en detaljerad förteckning över sådana institutio-

se

kan

kommittén

begära

en

detaljerad

förteckning

över

sådana

institutio-

ner inom ett särskilt område som den avser besöka. Staten har dock ej

ner

inom

ett

särskilt

område

som

den

avser

besöka.

Staten

har

dock

ej

skyldighet att förse kommittén med någon förteckning över alla frihetsbe-

skyldighet

att

förse

kommittén

med

någon

förteckning

över

alla

frihetsbe-

rövade personer inom landet.

rövade

personer

inom

landet.

Under c) anges att kommittén skall få obegränsat tillträde till de platser

Under c) anges att kommittén skall få obegränsat tillträde till de platser

Under

c)

anges

att

kommittén

skall

obegränsat

tillträde

till

de

platser

Prop.

1987/88:133

som den besöker. Detta hindrar dock inte att kommittén beledsagas av en tjänsteman från den berörda staten för att bistå (jfr artikel 15). Om ett besök utförs t. ex. på sådana platser där militära säkerhetsaspekter gör sig gällande. kan den berörda staten kräva att en tjänsteman åtföljer kommit- tén under besöken (jfr artikel 9). Denne får dock inte närvara under ett enskilt samtal som en kommittledamot kan ha med en frihetsberövad (jfr artikel 8 punkt 3). Under cl) anges att staten skall tillhandahålla annan information som är nödvändig för att kommittén skall kunna fullgöra sin uppgift. Här har gjorts en avvägning mot nationella bestämmelser. bl.a. rörande sådana uppgifter som är föremål för sekretess. Bestämmelsen anger således att kommittén vid införskaffande av information skall ta hänsyn till tillämpliga nationella rättsregler och yrkesetik. Punkt 3 och 4 anger att kommittén får ha enskilda samtal med personer som är frihetsberövade samt att den fritt får inhämta information från var och en som kan lämna upplysningari saken. t.ex. anhöriga och läkare. Om en frihetsberövad person inte önskar sammanträffa med kommittén, måste denna få möjlighet att försäkra sig om att detta ställningstagande grundar sig på personens egen fria vilja. Någon skyldighet för enskilda personer att tillhandahålla kommittén information föreligger inte. Punkt 5 anger det närmast självklara förhållandet att kommittén omedel- bart inför behöriga myndigheter i den berörda staten kan påtala missförhål- landen som den iakttar vid ett besök. Artikel 9 I denna artikel, som skall tillämpas endast i undantagsfall. ges en bestäm- melse om att en stat under vissa mycket speciella förutsättningar kan söka få till stånd ett uppskov med ett besök eller begära att detta förläggs till en annan plats än den som har angetts i förväg. Detta kan ske om militära skyddsintressen eller hänsynen till den allmänna säkerheten kräver det. om det förekommer allvarliga oroligheter på en plats som Skall besökas. t.ex. en fängelserevolt. om ett besök hos en enskild sjukhuspatient kan anses skadligt för dennes psykiska hälsa eller om ett brådskande förhör rörande ett allvarligt brott förhindras av ett besök av kommittén. Förelig- ger sådana omständigheter. kan invändningar göras mot ett besök. Staten och kommittén skall då omedelbart inleda överläggningar i syfte att nå fram till en överenskommelse om hur kommittén ändå skall kunna genom- föra sin uppgift snarast. Av betydelse är att staten inte definitivt kan motsätta sig ett besök med stöd av denna artikel. Den utgör således inget undantag från den grundläggande regeln i artikel 2, att staten skall tillåta besök på sitt territorium. Staten kan endast påkalla överläggningar. vilka dock skall hållas i den anda av samförstånd i vilken konventionen har sin grund. Resultatet av sådana överläggningar kan bli t. ex. att kommittén får träffa en frihetsberövad person på en annan plats än som från början har varit avsett. Om ett besök blir uppskjutet. skall staten tillhandahålla kom- mittén fortlöpande information om behandlingen av de frihetsberövade personer, som finns på den plats som kommittén avsett att besöka. Prop. 1987/88: 133 10

som den besöker. Detta hindrar dock inte att kommittén beledsagas av en tjänsteman från den berörda staten för att bistå (jfr artikel 15). Om ett besök utförs t. ex. på sådana platser där militära säkerhetsaspekter gör sig gällande. kan den berörda staten kräva att en tjänsteman åtföljer kommit- tén under besöken (jfr artikel 9). Denne får dock inte närvara under ett enskilt samtal som en kommittledamot kan ha med en frihetsberövad (jfr artikel 8 punkt 3). Under cl) anges att staten skall tillhandahålla annan information som är nödvändig för att kommittén skall kunna fullgöra sin uppgift. Här har gjorts en avvägning mot nationella bestämmelser. bl.a. rörande sådana uppgifter som är föremål för sekretess. Bestämmelsen anger således att kommittén vid införskaffande av information skall ta hänsyn till tillämpliga nationella rättsregler och yrkesetik. Punkt 3 och 4 anger att kommittén får ha enskilda samtal med personer som är frihetsberövade samt att den fritt får inhämta information från var och en som kan lämna upplysningari saken. t.ex. anhöriga och läkare. Om en frihetsberövad person inte önskar sammanträffa med kommittén, måste denna få möjlighet att försäkra sig om att detta ställningstagande grundar sig på personens egen fria vilja. Någon skyldighet för enskilda personer att tillhandahålla kommittén information föreligger inte. Punkt 5 anger det närmast självklara förhållandet att kommittén omedel- bart inför behöriga myndigheter i den berörda staten kan påtala missförhål- landen som den iakttar vid ett besök.

som den besöker. Detta hindrar dock inte att kommittén beledsagas av en tjänsteman från den berörda staten för att bistå (jfr artikel 15). Om ett besök utförs t. ex. på sådana platser där militära säkerhetsaspekter gör sig gällande. kan den berörda staten kräva att en tjänsteman åtföljer kommit- tén under besöken (jfr artikel 9). Denne får dock inte närvara under ett enskilt samtal som en kommittledamot kan ha med en frihetsberövad (jfr artikel 8 punkt 3).

som den besöker. Detta hindrar dock inte att kommittén beledsagas av en

som

den

besöker.

Detta

hindrar

dock

inte

att

kommittén

beledsagas

av

en

tjänsteman från den berörda staten för att bistå (jfr artikel 15). Om ett

tjänsteman

från

den

berörda

staten

för

att

bistå

(jfr

artikel

15).

Om

ett

besök utförs t. ex. på sådana platser där militära säkerhetsaspekter gör sig

besök

utförs

t.

ex.

sådana

platser

där

militära

säkerhetsaspekter

gör

sig

gällande. kan den berörda staten kräva att en tjänsteman åtföljer kommit-

gällande.

kan

den

berörda

staten

kräva

att

en

tjänsteman

åtföljer

kommit-

tén under besöken (jfr artikel 9). Denne får dock inte närvara under ett

tén

under

besöken

(jfr

artikel

9).

Denne

får

dock

inte

närvara

under

ett

enskilt samtal som en kommittledamot kan ha med en frihetsberövad (jfr

enskilt

samtal

som

en

kommittledamot

kan

ha

med

en

frihetsberövad

(jfr

artikel 8 punkt 3).

artikel

8

punkt

3).

Under cl) anges att staten skall tillhandahålla annan information som är nödvändig för att kommittén skall kunna fullgöra sin uppgift. Här har gjorts en avvägning mot nationella bestämmelser. bl.a. rörande sådana uppgifter som är föremål för sekretess. Bestämmelsen anger således att kommittén vid införskaffande av information skall ta hänsyn till tillämpliga nationella rättsregler och yrkesetik.

Under cl) anges att staten skall tillhandahålla annan information som är

Under

cl)

anges

att

staten

skall

tillhandahålla

annan

information

som

är

nödvändig för att kommittén skall kunna fullgöra sin uppgift. Här har

nödvändig

för

att

kommittén

skall

kunna

fullgöra

sin

uppgift.

Här

har

gjorts en avvägning mot nationella bestämmelser. bl.a. rörande sådana

gjorts

en

avvägning

mot

nationella

bestämmelser.

bl.a.

rörande

sådana

uppgifter som är föremål för sekretess. Bestämmelsen anger således att

uppgifter

som

är

föremål

för

sekretess.

Bestämmelsen

anger

således

att

kommittén vid införskaffande av information skall ta hänsyn till tillämpliga

kommittén

vid

införskaffande

av

information

skall

ta

hänsyn

till

tillämpliga

nationella rättsregler och yrkesetik.

nationella

rättsregler

och

yrkesetik.

Punkt 3 och 4 anger att kommittén får ha enskilda samtal med personer som är frihetsberövade samt att den fritt får inhämta information från var och en som kan lämna upplysningari saken. t.ex. anhöriga och läkare. Om en frihetsberövad person inte önskar sammanträffa med kommittén, måste denna få möjlighet att försäkra sig om att detta ställningstagande grundar sig på personens egen fria vilja. Någon skyldighet för enskilda personer att tillhandahålla kommittén information föreligger inte.

Punkt 3 och 4 anger att kommittén får ha enskilda samtal med personer

Punkt

3

och

4

anger

att

kommittén

får

ha

enskilda

samtal

med

personer

som är frihetsberövade samt att den fritt får inhämta information från var

som

är

frihetsberövade

samt

att

den

fritt

får

inhämta

information

från

var

och en som kan lämna upplysningari saken. t.ex. anhöriga och läkare. Om

och

en

som

kan

lämna

upplysningari

saken.

t.ex.

anhöriga

och

läkare.

Om

en frihetsberövad person inte önskar sammanträffa med kommittén, måste

en

frihetsberövad

person

inte

önskar

sammanträffa

med

kommittén,

måste

denna få möjlighet att försäkra sig om att detta ställningstagande grundar

denna

möjlighet

att

försäkra

sig

om

att

detta

ställningstagande

grundar

sig på personens egen fria vilja. Någon skyldighet för enskilda personer att

sig

personens

egen

fria

vilja.

Någon

skyldighet

för

enskilda

personer

att

tillhandahålla kommittén information föreligger inte.

tillhandahålla

kommittén

information

föreligger

inte.

Punkt 5 anger det närmast självklara förhållandet att kommittén omedel- bart inför behöriga myndigheter i den berörda staten kan påtala missförhål- landen som den iakttar vid ett besök.

Punkt 5 anger det närmast självklara förhållandet att kommittén omedel-

Punkt

5

anger

det

närmast

självklara

förhållandet

att

kommittén

omedel-

bart inför behöriga myndigheter i den berörda staten kan påtala missförhål-

bart

inför

behöriga

myndigheter

i

den

berörda

staten

kan

påtala

missförhål-

landen som den iakttar vid ett besök.

landen

som

den

iakttar

vid

ett

besök.

Artikel 9

Artikel 9

Artikel 9

Artikel

9

I denna artikel, som skall tillämpas endast i undantagsfall. ges en bestäm- melse om att en stat under vissa mycket speciella förutsättningar kan söka få till stånd ett uppskov med ett besök eller begära att detta förläggs till en annan plats än den som har angetts i förväg. Detta kan ske om militära skyddsintressen eller hänsynen till den allmänna säkerheten kräver det. om det förekommer allvarliga oroligheter på en plats som Skall besökas. t.ex. en fängelserevolt. om ett besök hos en enskild sjukhuspatient kan anses skadligt för dennes psykiska hälsa eller om ett brådskande förhör rörande ett allvarligt brott förhindras av ett besök av kommittén. Förelig- ger sådana omständigheter. kan invändningar göras mot ett besök. Staten och kommittén skall då omedelbart inleda överläggningar i syfte att nå fram till en överenskommelse om hur kommittén ändå skall kunna genom- föra sin uppgift snarast. Av betydelse är att staten inte definitivt kan motsätta sig ett besök med stöd av denna artikel. Den utgör således inget undantag från den grundläggande regeln i artikel 2, att staten skall tillåta besök på sitt territorium. Staten kan endast påkalla överläggningar. vilka dock skall hållas i den anda av samförstånd i vilken konventionen har sin grund. Resultatet av sådana överläggningar kan bli t. ex. att kommittén får träffa en frihetsberövad person på en annan plats än som från början har varit avsett. Om ett besök blir uppskjutet. skall staten tillhandahålla kom- mittén fortlöpande information om behandlingen av de frihetsberövade personer, som finns på den plats som kommittén avsett att besöka.

I denna artikel, som skall tillämpas endast i undantagsfall. ges en bestäm- melse om att en stat under vissa mycket speciella förutsättningar kan söka få till stånd ett uppskov med ett besök eller begära att detta förläggs till en annan plats än den som har angetts i förväg. Detta kan ske om militära skyddsintressen eller hänsynen till den allmänna säkerheten kräver det. om det förekommer allvarliga oroligheter på en plats som Skall besökas. t.ex. en fängelserevolt. om ett besök hos en enskild sjukhuspatient kan anses skadligt för dennes psykiska hälsa eller om ett brådskande förhör rörande ett allvarligt brott förhindras av ett besök av kommittén. Förelig- ger sådana omständigheter. kan invändningar göras mot ett besök. Staten och kommittén skall då omedelbart inleda överläggningar i syfte att nå fram till en överenskommelse om hur kommittén ändå skall kunna genom- föra sin uppgift snarast. Av betydelse är att staten inte definitivt kan motsätta sig ett besök med stöd av denna artikel. Den utgör således inget undantag från den grundläggande regeln i artikel 2, att staten skall tillåta besök på sitt territorium. Staten kan endast påkalla överläggningar. vilka dock skall hållas i den anda av samförstånd i vilken konventionen har sin grund. Resultatet av sådana överläggningar kan bli t. ex. att kommittén får träffa en frihetsberövad person på en annan plats än som från början har varit avsett. Om ett besök blir uppskjutet. skall staten tillhandahålla kom- mittén fortlöpande information om behandlingen av de frihetsberövade personer, som finns på den plats som kommittén avsett att besöka.

I denna artikel, som skall tillämpas endast i undantagsfall. ges en bestäm-

I

denna

artikel,

som

skall

tillämpas

endast

i

undantagsfall.

ges

en

bestäm-

melse om att en stat under vissa mycket speciella förutsättningar kan söka

melse

om

att

en

stat

under

vissa

mycket

speciella

förutsättningar

kan

söka

få till stånd ett uppskov med ett besök eller begära att detta förläggs till en

till

stånd

ett

uppskov

med

ett

besök

eller

begära

att

detta

förläggs

till

en

annan plats än den som har angetts i förväg. Detta kan ske om militära

annan

plats

än

den

som

har

angetts

i

förväg.

Detta

kan

ske

om

militära

skyddsintressen eller hänsynen till den allmänna säkerheten kräver det.

skyddsintressen

eller

hänsynen

till

den

allmänna

säkerheten

kräver

det.

om det förekommer allvarliga oroligheter på en plats som Skall besökas.

om

det

förekommer

allvarliga

oroligheter

en

plats

som

Skall

besökas.

t.ex. en fängelserevolt. om ett besök hos en enskild sjukhuspatient kan

t.ex.

en

fängelserevolt.

om

ett

besök

hos

en

enskild

sjukhuspatient

kan

anses skadligt för dennes psykiska hälsa eller om ett brådskande förhör

anses

skadligt

för

dennes

psykiska

hälsa

eller

om

ett

brådskande

förhör

rörande ett allvarligt brott förhindras av ett besök av kommittén. Förelig-

rörande

ett

allvarligt

brott

förhindras

av

ett

besök

av

kommittén.

Förelig-

ger sådana omständigheter. kan invändningar göras mot ett besök. Staten

ger

sådana

omständigheter.

kan

invändningar

göras

mot

ett

besök.

Staten

och kommittén skall då omedelbart inleda överläggningar i syfte att nå

och

kommittén

skall

omedelbart

inleda

överläggningar

i

syfte

att

fram till en överenskommelse om hur kommittén ändå skall kunna genom-

fram

till

en

överenskommelse

om

hur

kommittén

ändå

skall

kunna

genom-

föra sin uppgift snarast. Av betydelse är att staten inte definitivt kan

föra

sin

uppgift

snarast.

Av

betydelse

är

att

staten

inte

definitivt

kan

motsätta sig ett besök med stöd av denna artikel. Den utgör således inget

motsätta

sig

ett

besök

med

stöd

av

denna

artikel.

Den

utgör

således

inget

undantag från den grundläggande regeln i artikel 2, att staten skall tillåta

undantag

från

den

grundläggande

regeln

i

artikel

2,

att

staten

skall

tillåta

besök på sitt territorium. Staten kan endast påkalla överläggningar. vilka

besök

sitt

territorium.

Staten

kan

endast

påkalla

överläggningar.

vilka

dock skall hållas i den anda av samförstånd i vilken konventionen har sin

dock

skall

hållas

i

den

anda

av

samförstånd

i

vilken

konventionen

har

sin

grund. Resultatet av sådana överläggningar kan bli t. ex. att kommittén får

grund.

Resultatet

av

sådana

överläggningar

kan

bli

t.

ex.

att

kommittén

får

träffa en frihetsberövad person på en annan plats än som från början har

träffa

en

frihetsberövad

person

en

annan

plats

än

som

från

början

har

varit avsett. Om ett besök blir uppskjutet. skall staten tillhandahålla kom-

varit

avsett.

Om

ett

besök

blir

uppskjutet.

skall

staten

tillhandahålla

kom-

mittén fortlöpande information om behandlingen av de frihetsberövade

mittén

fortlöpande

information

om

behandlingen

av

de

frihetsberövade

personer, som finns på den plats som kommittén avsett att besöka.

personer,

som

finns

den

plats

som

kommittén

avsett

att

besöka.

Prop.

1987/88:

133

10

10

10

10

Artikel IO Denna artikel angeri punkt I att kommittén efter avslutat besök skall avge en slutrapport med en redogörelse för sina iakttagelser under besöket. Rapporten skall tillställas den berörda staten. I denna rapport kan kommit- tén påpeka brister och föreslå åtgärder i syfte att förbättra skyddet för frihetsberövade personer. I punkt 2 i artikeln anges att kommittén kan göra ett offentligt uttalande. om den berörda staten underlåter att samarbeta eller vägrar vidta åtgärder med beaktande av de rekommendationer som kommittén kan ha lämnat. Härför krävs ett beslut med två tredjedels majoritet. Detta förfarande måste också ses mot bakgrund av att artikel ll föreskriver att kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök inte är offentligt material. Ett offentligt uttalande av detta slag är det enda egentliga på- tryckningsmedel som konventionen ger kommittén gentemot staterna. Artikel II I denna artikel ges bestämmelser om sekretess för kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök. Rapporten och sådan information är alltså som regel ej offentlig. Kommittén skall emellertid offentliggöra rapporten. om den berörda staten begär det. Personuppgifter får dock inte offentliggöras utan den berörda personens uttryckliga sam- tycke, om det inte kan ske utan att personens identitet röjs. Artikel 12 I denna artikel anges att kommittén med beaktande av sekretessbestäm— melserna i artikel 1 I årligen skall avge en skriftlig redogörelse till minister- kommittén för verksamheten under året. Denna rapport skall vidarebe- fordras till Europarådets rådgivande församling och offentliggöras. Artikel I 3 Denna artikel föreskriver att kommittledamöter och experter och andra som biträder kommittén skall iaktta sekretess. Sekretessen gäller för alla uppgifter som dessa personer erhållit under fullgörande av sina uppdrag. Skyldigheten att iaktta sekretess kvarstår även efter det att uppdraget har fullgjorts. Artikel I 4 Denna artikel innehåller tre punkter. I punkt ] föreskrivs att namnen på de personer som biträder kommittén vid besöken skall anges i den underrättelse som kommittén skall lämna till den berörda staten enligt artikel 8. Efter en sådan underrättelse har staten på sätt som framgår av punkt 3 möjlighet att förklara att den inte tillåter att en viss expert eller någon annan person som biträder kommittén deltar vid besöken. Rätten att avge en sådan förklaring får bara utnyttjas i undantags- fall. och förklaringen skall framföras snarast sedan underrättelsen kommit Prop. 1987/882133 ll

Artikel IO

Artikel IO

Artikel IO

Artikel

IO

Denna artikel angeri punkt I att kommittén efter avslutat besök skall avge en slutrapport med en redogörelse för sina iakttagelser under besöket. Rapporten skall tillställas den berörda staten. I denna rapport kan kommit- tén påpeka brister och föreslå åtgärder i syfte att förbättra skyddet för frihetsberövade personer. I punkt 2 i artikeln anges att kommittén kan göra ett offentligt uttalande. om den berörda staten underlåter att samarbeta eller vägrar vidta åtgärder med beaktande av de rekommendationer som kommittén kan ha lämnat. Härför krävs ett beslut med två tredjedels majoritet. Detta förfarande måste också ses mot bakgrund av att artikel ll föreskriver att kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök inte är offentligt material. Ett offentligt uttalande av detta slag är det enda egentliga på- tryckningsmedel som konventionen ger kommittén gentemot staterna.

Denna artikel angeri punkt I att kommittén efter avslutat besök skall avge en slutrapport med en redogörelse för sina iakttagelser under besöket. Rapporten skall tillställas den berörda staten. I denna rapport kan kommit- tén påpeka brister och föreslå åtgärder i syfte att förbättra skyddet för frihetsberövade personer.

Denna artikel angeri punkt I att kommittén efter avslutat besök skall avge

Denna

artikel

angeri

punkt

I

att

kommittén

efter

avslutat

besök

skall

avge

en slutrapport med en redogörelse för sina iakttagelser under besöket.

en

slutrapport

med

en

redogörelse

för

sina

iakttagelser

under

besöket.

Rapporten skall tillställas den berörda staten. I denna rapport kan kommit-

Rapporten

skall

tillställas

den

berörda

staten.

I

denna

rapport

kan

kommit-

tén påpeka brister och föreslå åtgärder i syfte att förbättra skyddet för

tén

påpeka

brister

och

föreslå

åtgärder

i

syfte

att

förbättra

skyddet

för

frihetsberövade personer.

frihetsberövade

personer.

I punkt 2 i artikeln anges att kommittén kan göra ett offentligt uttalande. om den berörda staten underlåter att samarbeta eller vägrar vidta åtgärder med beaktande av de rekommendationer som kommittén kan ha lämnat. Härför krävs ett beslut med två tredjedels majoritet. Detta förfarande måste också ses mot bakgrund av att artikel ll föreskriver att kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök inte är offentligt material. Ett offentligt uttalande av detta slag är det enda egentliga på- tryckningsmedel som konventionen ger kommittén gentemot staterna.

I punkt 2 i artikeln anges att kommittén kan göra ett offentligt uttalande.

I

punkt

2

i

artikeln

anges

att

kommittén

kan

göra

ett

offentligt

uttalande.

om den berörda staten underlåter att samarbeta eller vägrar vidta åtgärder

om

den

berörda

staten

underlåter

att

samarbeta

eller

vägrar

vidta

åtgärder

med beaktande av de rekommendationer som kommittén kan ha lämnat.

med

beaktande

av

de

rekommendationer

som

kommittén

kan

ha

lämnat.

Härför krävs ett beslut med två tredjedels majoritet. Detta förfarande

Härför

krävs

ett

beslut

med

två

tredjedels

majoritet.

Detta

förfarande

måste också ses mot bakgrund av att artikel ll föreskriver att kommitténs

måste

också

ses

mot

bakgrund

av

att

artikel

ll

föreskriver

att

kommitténs

rapport och den information den har erhållit vid ett besök inte är offentligt

rapport

och

den

information

den

har

erhållit

vid

ett

besök

inte

är

offentligt

material. Ett offentligt uttalande av detta slag är det enda egentliga på-

material.

Ett

offentligt

uttalande

av

detta

slag

är

det

enda

egentliga

på-

tryckningsmedel som konventionen ger kommittén gentemot staterna.

tryckningsmedel

som

konventionen

ger

kommittén

gentemot

staterna.

Artikel II

Artikel II

Artikel II

Artikel

II

I denna artikel ges bestämmelser om sekretess för kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök. Rapporten och sådan information är alltså som regel ej offentlig. Kommittén skall emellertid offentliggöra rapporten. om den berörda staten begär det. Personuppgifter får dock inte offentliggöras utan den berörda personens uttryckliga sam- tycke, om det inte kan ske utan att personens identitet röjs.

I denna artikel ges bestämmelser om sekretess för kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök. Rapporten och sådan information är alltså som regel ej offentlig. Kommittén skall emellertid offentliggöra rapporten. om den berörda staten begär det. Personuppgifter får dock inte offentliggöras utan den berörda personens uttryckliga sam- tycke, om det inte kan ske utan att personens identitet röjs.

I denna artikel ges bestämmelser om sekretess för kommitténs rapport och

I

denna

artikel

ges

bestämmelser

om

sekretess

för

kommitténs

rapport

och

den information den har erhållit vid ett besök. Rapporten och sådan

den

information

den

har

erhållit

vid

ett

besök.

Rapporten

och

sådan

information är alltså som regel ej offentlig. Kommittén skall emellertid

information

är

alltså

som

regel

ej

offentlig.

Kommittén

skall

emellertid

offentliggöra rapporten. om den berörda staten begär det. Personuppgifter

offentliggöra

rapporten.

om

den

berörda

staten

begär

det.

Personuppgifter

får dock inte offentliggöras utan den berörda personens uttryckliga sam-

får

dock

inte

offentliggöras

utan

den

berörda

personens

uttryckliga

sam-

tycke, om det inte kan ske utan att personens identitet röjs.

tycke,

om

det

inte

kan

ske

utan

att

personens

identitet

röjs.

Artikel 12

Artikel 12

Artikel 12

Artikel

12

I denna artikel anges att kommittén med beaktande av sekretessbestäm— melserna i artikel 1 I årligen skall avge en skriftlig redogörelse till minister- kommittén för verksamheten under året. Denna rapport skall vidarebe- fordras till Europarådets rådgivande församling och offentliggöras.

I denna artikel anges att kommittén med beaktande av sekretessbestäm— melserna i artikel 1 I årligen skall avge en skriftlig redogörelse till minister- kommittén för verksamheten under året. Denna rapport skall vidarebe- fordras till Europarådets rådgivande församling och offentliggöras.

I denna artikel anges att kommittén med beaktande av sekretessbestäm—

I

denna

artikel

anges

att

kommittén

med

beaktande

av

sekretessbestäm—

melserna i artikel 1 I årligen skall avge en skriftlig redogörelse till minister-

melserna

i

artikel

1

I

årligen

skall

avge

en

skriftlig

redogörelse

till

minister-

kommittén för verksamheten under året. Denna rapport skall vidarebe-

kommittén

för

verksamheten

under

året.

Denna

rapport

skall

vidarebe-

fordras till Europarådets rådgivande församling och offentliggöras.

fordras

till

Europarådets

rådgivande

församling

och

offentliggöras.

Artikel I 3

Artikel I 3

Artikel I 3

Artikel

I

3

Denna artikel föreskriver att kommittledamöter och experter och andra som biträder kommittén skall iaktta sekretess. Sekretessen gäller för alla uppgifter som dessa personer erhållit under fullgörande av sina uppdrag. Skyldigheten att iaktta sekretess kvarstår även efter det att uppdraget har fullgjorts.

Denna artikel föreskriver att kommittledamöter och experter och andra som biträder kommittén skall iaktta sekretess. Sekretessen gäller för alla uppgifter som dessa personer erhållit under fullgörande av sina uppdrag. Skyldigheten att iaktta sekretess kvarstår även efter det att uppdraget har fullgjorts.

Denna artikel föreskriver att kommittledamöter och experter och andra

Denna

artikel

föreskriver

att

kommittledamöter

och

experter

och

andra

som biträder kommittén skall iaktta sekretess. Sekretessen gäller för alla

som

biträder

kommittén

skall

iaktta

sekretess.

Sekretessen

gäller

för

alla

uppgifter som dessa personer erhållit under fullgörande av sina uppdrag.

uppgifter

som

dessa

personer

erhållit

under

fullgörande

av

sina

uppdrag.

Skyldigheten att iaktta sekretess kvarstår även efter det att uppdraget har

Skyldigheten

att

iaktta

sekretess

kvarstår

även

efter

det

att

uppdraget

har

fullgjorts.

fullgjorts.

Artikel I 4

Artikel I 4

Artikel I 4

Artikel

I

4

Denna artikel innehåller tre punkter. I punkt ] föreskrivs att namnen på de personer som biträder kommittén vid besöken skall anges i den underrättelse som kommittén skall lämna till den berörda staten enligt artikel 8. Efter en sådan underrättelse har staten på sätt som framgår av punkt 3 möjlighet att förklara att den inte tillåter att en viss expert eller någon annan person som biträder kommittén deltar vid besöken. Rätten att avge en sådan förklaring får bara utnyttjas i undantags- fall. och förklaringen skall framföras snarast sedan underrättelsen kommit

Denna artikel innehåller tre punkter.

Denna artikel innehåller tre punkter.

Denna

artikel

innehåller

tre

punkter.

I punkt ] föreskrivs att namnen på de personer som biträder kommittén vid besöken skall anges i den underrättelse som kommittén skall lämna till den berörda staten enligt artikel 8. Efter en sådan underrättelse har staten på sätt som framgår av punkt 3 möjlighet att förklara att den inte tillåter att en viss expert eller någon annan person som biträder kommittén deltar vid besöken. Rätten att avge en sådan förklaring får bara utnyttjas i undantags- fall. och förklaringen skall framföras snarast sedan underrättelsen kommit

I punkt ] föreskrivs att namnen på de personer som biträder kommittén

I

punkt

]

föreskrivs

att

namnen

de

personer

som

biträder

kommittén

vid besöken skall anges i den underrättelse som kommittén skall lämna till

vid

besöken

skall

anges

i

den

underrättelse

som

kommittén

skall

lämna

till

den berörda staten enligt artikel 8. Efter en sådan underrättelse har staten

den

berörda

staten

enligt

artikel

8.

Efter

en

sådan

underrättelse

har

staten

på sätt som framgår av punkt 3 möjlighet att förklara att den inte tillåter att

sätt

som

framgår

av

punkt

3

möjlighet

att

förklara

att

den

inte

tillåter

att

en viss expert eller någon annan person som biträder kommittén deltar vid

en

viss

expert

eller

någon

annan

person

som

biträder

kommittén

deltar

vid

besöken. Rätten att avge en sådan förklaring får bara utnyttjas i undantags-

besöken.

Rätten

att

avge

en

sådan

förklaring

får

bara

utnyttjas

i

undantags-

fall. och förklaringen skall framföras snarast sedan underrättelsen kommit

fall.

och

förklaringen

skall

framföras

snarast

sedan

underrättelsen

kommit

Prop. 1987/882133

Prop. 1987/882133

Prop. 1987/882133

Prop.

1987/882133

ll

ll

ll

ll

staten tillhanda. En vägran att ta emot en deltagare kan grundas på en bedömning att vederbörande ej uppfyller de krav som ställs i fråga om att iaktta sekretess enligt artikel I?» eller i övrigt enligt punkt 2 i artikel l4. I punkt 2 anges de kvalifikationskrav som ställs på en expert som deltar i kommitténs arbete. I fråga om opartiskhet och oberoende ställs samma krav som på kommitténs ledamöter. Experterna lyder under kommittén och har att följa dess instruktioner. Då en stat har förklarat att den önskar att en expert eller någon annan som biträder kommittén ej skall delta vid ett besök. kan kommittén begära att staten skall ange skälen för dess ståndpunkt. Den information som kommittén därvid erhåller blir konfiden- tiell. Artikel I 5 I denna artikel anges att staten skall utse en myndighet och eventuellt en person med vilken kommittén kan hålla kontakt. Denna myndighet skall ta emot underrättelser enligt artikel 8. Staten är således skyldig att anvisa kommittén en sådan "kontaktmyndighet". Staten bör även utse en sär- skild tjänsteman som kan bistå kommittén då ett besök genomförs. Kom- mittén skall underrättas om namnet på denna person. Artikel 16 Denna artikel anger att kommitténs ledamöter och experter skall åtnjuta immunitet och privilegier. De närmare reglerna härom återfinns i en bilaga till konventionen. De immunitetsregler som anges i bilagan överensstäm- mer i allt väsentligt med vad som gäller för ledamöterna i den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen enligt artikel 59 i europakon- ventionen och det andra och fjärde protokollet till den allmänna överens- kommelsen av den 2 september 1949 rörande Europarådets privilegier och immunitet. Artikel l7 I denna artikel ges bestämmelser om konventionens förhållande till andra folkrättsliga instrument och den nationella lagstiftningen. Vidare anges hur kommittén och dess uppgifter förhåller sig till den europeiska kommissio- nen och domstolen samt till andra internationella organ. I punkt 1 anges att konventionen inte kan åberopas i avsikt att begränsa ett mer omfattande skydd som kan finnas i andra internationella överens- kommelser eller i en konventionsstats egen rättsordning. Att den nationel- la rättsordningen ger utrymme för ett mer ingående förfarande än det som kommittén tillämpar skall ej hindra kommittén från att utföra sina åliggan- den och inte heller kunna åberopas för att begränsa motsvarande kontroll- möjligheter enligt nationell rätt. Att samarbete med ett motsvarande organ på nationell basis kan förekomma följer av bestämmelsen om samarbete i artikel 3. 1 punkt 2 anges att konventionen inte får inkräkta på den behörighet som Prop. l987/88: 133

staten tillhanda. En vägran att ta emot en deltagare kan grundas på en bedömning att vederbörande ej uppfyller de krav som ställs i fråga om att iaktta sekretess enligt artikel I?» eller i övrigt enligt punkt 2 i artikel l4. I punkt 2 anges de kvalifikationskrav som ställs på en expert som deltar i kommitténs arbete. I fråga om opartiskhet och oberoende ställs samma krav som på kommitténs ledamöter. Experterna lyder under kommittén och har att följa dess instruktioner. Då en stat har förklarat att den önskar att en expert eller någon annan som biträder kommittén ej skall delta vid ett besök. kan kommittén begära att staten skall ange skälen för dess ståndpunkt. Den information som kommittén därvid erhåller blir konfiden- tiell.

staten tillhanda. En vägran att ta emot en deltagare kan grundas på en bedömning att vederbörande ej uppfyller de krav som ställs i fråga om att iaktta sekretess enligt artikel I?» eller i övrigt enligt punkt 2 i artikel l4.

staten tillhanda. En vägran att ta emot en deltagare kan grundas på en

staten

tillhanda.

En

vägran

att

ta

emot

en

deltagare

kan

grundas

en

bedömning att vederbörande ej uppfyller de krav som ställs i fråga om att

bedömning

att

vederbörande

ej

uppfyller

de

krav

som

ställs

i

fråga

om

att

iaktta sekretess enligt artikel I?» eller i övrigt enligt punkt 2 i artikel l4.

iaktta

sekretess

enligt

artikel

I?»

eller

i

övrigt

enligt

punkt

2

i

artikel

l4.

I punkt 2 anges de kvalifikationskrav som ställs på en expert som deltar i kommitténs arbete. I fråga om opartiskhet och oberoende ställs samma krav som på kommitténs ledamöter. Experterna lyder under kommittén och har att följa dess instruktioner. Då en stat har förklarat att den önskar att en expert eller någon annan som biträder kommittén ej skall delta vid ett besök. kan kommittén begära att staten skall ange skälen för dess ståndpunkt. Den information som kommittén därvid erhåller blir konfiden- tiell.

I punkt 2 anges de kvalifikationskrav som ställs på en expert som deltar i

I

punkt

2

anges

de

kvalifikationskrav

som

ställs

en

expert

som

deltar

i

kommitténs arbete. I fråga om opartiskhet och oberoende ställs samma

kommitténs

arbete.

I

fråga

om

opartiskhet

och

oberoende

ställs

samma

krav som på kommitténs ledamöter. Experterna lyder under kommittén

krav

som

kommitténs

ledamöter.

Experterna

lyder

under

kommittén

och har att följa dess instruktioner. Då en stat har förklarat att den önskar

och

har

att

följa

dess

instruktioner.

en

stat

har

förklarat

att

den

önskar

att en expert eller någon annan som biträder kommittén ej skall delta vid

att

en

expert

eller

någon

annan

som

biträder

kommittén

ej

skall

delta

vid

ett besök. kan kommittén begära att staten skall ange skälen för dess

ett

besök.

kan

kommittén

begära

att

staten

skall

ange

skälen

för

dess

ståndpunkt. Den information som kommittén därvid erhåller blir konfiden-

ståndpunkt.

Den

information

som

kommittén

därvid

erhåller

blir

konfiden-

tiell.

tiell.

Artikel I 5

Artikel I 5

Artikel I 5

Artikel

I

5

I denna artikel anges att staten skall utse en myndighet och eventuellt en person med vilken kommittén kan hålla kontakt. Denna myndighet skall ta emot underrättelser enligt artikel 8. Staten är således skyldig att anvisa kommittén en sådan "kontaktmyndighet". Staten bör även utse en sär- skild tjänsteman som kan bistå kommittén då ett besök genomförs. Kom- mittén skall underrättas om namnet på denna person.

I denna artikel anges att staten skall utse en myndighet och eventuellt en person med vilken kommittén kan hålla kontakt. Denna myndighet skall ta emot underrättelser enligt artikel 8. Staten är således skyldig att anvisa kommittén en sådan "kontaktmyndighet". Staten bör även utse en sär- skild tjänsteman som kan bistå kommittén då ett besök genomförs. Kom- mittén skall underrättas om namnet på denna person.

I denna artikel anges att staten skall utse en myndighet och eventuellt en

I

denna

artikel

anges

att

staten

skall

utse

en

myndighet

och

eventuellt

en

person med vilken kommittén kan hålla kontakt. Denna myndighet skall ta

person

med

vilken

kommittén

kan

hålla

kontakt.

Denna

myndighet

skall

ta

emot underrättelser enligt artikel 8. Staten är således skyldig att anvisa

emot

underrättelser

enligt

artikel

8.

Staten

är

således

skyldig

att

anvisa

kommittén en sådan "kontaktmyndighet". Staten bör även utse en sär-

kommittén

en

sådan

"kontaktmyndighet".

Staten

bör

även

utse

en

sär-

skild tjänsteman som kan bistå kommittén då ett besök genomförs. Kom-

skild

tjänsteman

som

kan

bistå

kommittén

ett

besök

genomförs.

Kom-

mittén skall underrättas om namnet på denna person.

mittén

skall

underrättas

om

namnet

denna

person.

Artikel 16

Artikel 16

Artikel 16

Artikel

16

Denna artikel anger att kommitténs ledamöter och experter skall åtnjuta immunitet och privilegier. De närmare reglerna härom återfinns i en bilaga till konventionen. De immunitetsregler som anges i bilagan överensstäm- mer i allt väsentligt med vad som gäller för ledamöterna i den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen enligt artikel 59 i europakon- ventionen och det andra och fjärde protokollet till den allmänna överens- kommelsen av den 2 september 1949 rörande Europarådets privilegier och immunitet.

Denna artikel anger att kommitténs ledamöter och experter skall åtnjuta immunitet och privilegier. De närmare reglerna härom återfinns i en bilaga till konventionen. De immunitetsregler som anges i bilagan överensstäm- mer i allt väsentligt med vad som gäller för ledamöterna i den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen enligt artikel 59 i europakon- ventionen och det andra och fjärde protokollet till den allmänna överens- kommelsen av den 2 september 1949 rörande Europarådets privilegier och immunitet.

Denna artikel anger att kommitténs ledamöter och experter skall åtnjuta

Denna

artikel

anger

att

kommitténs

ledamöter

och

experter

skall

åtnjuta

immunitet och privilegier. De närmare reglerna härom återfinns i en bilaga

immunitet

och

privilegier.

De

närmare

reglerna

härom

återfinns

i

en

bilaga

till konventionen. De immunitetsregler som anges i bilagan överensstäm-

till

konventionen.

De

immunitetsregler

som

anges

i

bilagan

överensstäm-

mer i allt väsentligt med vad som gäller för ledamöterna i den europeiska

mer

i

allt

väsentligt

med

vad

som

gäller

för

ledamöterna

i

den

europeiska

kommissionen och den europeiska domstolen enligt artikel 59 i europakon-

kommissionen

och

den

europeiska

domstolen

enligt

artikel

59

i

europakon-

ventionen och det andra och fjärde protokollet till den allmänna överens-

ventionen

och

det

andra

och

fjärde

protokollet

till

den

allmänna

överens-

kommelsen av den 2 september 1949 rörande Europarådets privilegier och

kommelsen

av

den

2

september

1949

rörande

Europarådets

privilegier

och

immunitet.

immunitet.

Artikel l7

Artikel l7

Artikel l7

Artikel

l7

I denna artikel ges bestämmelser om konventionens förhållande till andra folkrättsliga instrument och den nationella lagstiftningen. Vidare anges hur kommittén och dess uppgifter förhåller sig till den europeiska kommissio- nen och domstolen samt till andra internationella organ. I punkt 1 anges att konventionen inte kan åberopas i avsikt att begränsa ett mer omfattande skydd som kan finnas i andra internationella överens- kommelser eller i en konventionsstats egen rättsordning. Att den nationel- la rättsordningen ger utrymme för ett mer ingående förfarande än det som kommittén tillämpar skall ej hindra kommittén från att utföra sina åliggan- den och inte heller kunna åberopas för att begränsa motsvarande kontroll- möjligheter enligt nationell rätt. Att samarbete med ett motsvarande organ på nationell basis kan förekomma följer av bestämmelsen om samarbete i artikel 3. 1 punkt 2 anges att konventionen inte får inkräkta på den behörighet som

I denna artikel ges bestämmelser om konventionens förhållande till andra folkrättsliga instrument och den nationella lagstiftningen. Vidare anges hur kommittén och dess uppgifter förhåller sig till den europeiska kommissio- nen och domstolen samt till andra internationella organ.

I denna artikel ges bestämmelser om konventionens förhållande till andra

I

denna

artikel

ges

bestämmelser

om

konventionens

förhållande

till

andra

folkrättsliga instrument och den nationella lagstiftningen. Vidare anges hur

folkrättsliga

instrument

och

den

nationella

lagstiftningen.

Vidare

anges

hur

kommittén och dess uppgifter förhåller sig till den europeiska kommissio-

kommittén

och

dess

uppgifter

förhåller

sig

till

den

europeiska

kommissio-

nen och domstolen samt till andra internationella organ.

nen

och

domstolen

samt

till

andra

internationella

organ.

I punkt 1 anges att konventionen inte kan åberopas i avsikt att begränsa ett mer omfattande skydd som kan finnas i andra internationella överens- kommelser eller i en konventionsstats egen rättsordning. Att den nationel- la rättsordningen ger utrymme för ett mer ingående förfarande än det som kommittén tillämpar skall ej hindra kommittén från att utföra sina åliggan- den och inte heller kunna åberopas för att begränsa motsvarande kontroll- möjligheter enligt nationell rätt. Att samarbete med ett motsvarande organ på nationell basis kan förekomma följer av bestämmelsen om samarbete i artikel 3.

I punkt 1 anges att konventionen inte kan åberopas i avsikt att begränsa

I

punkt

1

anges

att

konventionen

inte

kan

åberopas

i

avsikt

att

begränsa

ett mer omfattande skydd som kan finnas i andra internationella överens-

ett

mer

omfattande

skydd

som

kan

finnas

i

andra

internationella

överens-

kommelser eller i en konventionsstats egen rättsordning. Att den nationel-

kommelser

eller

i

en

konventionsstats

egen

rättsordning.

Att

den

nationel-

la rättsordningen ger utrymme för ett mer ingående förfarande än det som

la

rättsordningen

ger

utrymme

för

ett

mer

ingående

förfarande

än

det

som

kommittén tillämpar skall ej hindra kommittén från att utföra sina åliggan-

kommittén

tillämpar

skall

ej

hindra

kommittén

från

att

utföra

sina

åliggan-

den och inte heller kunna åberopas för att begränsa motsvarande kontroll-

den

och

inte

heller

kunna

åberopas

för

att

begränsa

motsvarande

kontroll-

möjligheter enligt nationell rätt. Att samarbete med ett motsvarande organ

möjligheter

enligt

nationell

rätt.

Att

samarbete

med

ett

motsvarande

organ

på nationell basis kan förekomma följer av bestämmelsen om samarbete i

nationell

basis

kan

förekomma

följer

av

bestämmelsen

om

samarbete

i

artikel 3.

artikel

3.

1 punkt 2 anges att konventionen inte får inkräkta på den behörighet som

1 punkt 2 anges att konventionen inte får inkräkta på den behörighet som

1

punkt

2

anges

att

konventionen

inte

får

inkräkta

den

behörighet

som

Prop. l987/88: 133

Prop. l987/88: 133

Prop. l987/88: 133

Prop.

l987/88:

133

tillkommer den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Inte heller påverkas de skyldigheter stater- na har iklätt sig-enligt europakonventionen. Härav följer att kommittén ej . skall befatta sig med sådana saker som redan är föremål för prövning inför kommissionen eller domstolen. Kommittén skall inte heller själv göra tolkningar av bestämmelserna i europakonventionen eller dess tilläggspro— tokoll. Det kan tilläggas att den omständigheten att kommittén granskat. eller är i färd med att granska en enskild persons fall, inte hindrar denne från att anmäla sitt fall till den europeiska kommissionen. Avsikten är således att en invändning från en stat enligt artikel 27 punkt i b i europa- konventionen om att saken är föremål för behandling av ett annat interna- tionellt organ. inte skall kunna göras i denna situation. Artikel 27 punkt 1 b i europakonventionen anger bl.a. att kommissionen inte får ta upp sådana enskilda klagomål till prövning som redan är föremål för internationell granskning i annan ordning. I punkt 3 ges vid nationella och internationella väpnade konflikter före- träde för den besöksverksamhet som bedrivs bl. a. av Internationella röda korskommittén (ICRC) enligt l949 års Genevekonventioner och dess till- Iäggsprotokoll. Ingenting hindrar dock kommittén från att besöka platser som ICRC ej har möjlighet att besöka regelbundet. I fredstid får kommittén från fall till fall avgöra i vad mån besöken kan utföras av kommittén, om liknande besök görs av ICRC. Skälen för att en avgränsning görs mot det arbete som utförs av ICRC är bl.a. att dess arbetssätt är mycket snarlikt det som kommer att gälla för kommittén. Artikel 18—23 Dessa artiklar innehåller slutbestämmelser vilka är utformade efter möns- ter av motsvarande artiklari andra konventioner antagna av Europarådets ministerkommitt. Frågan om ikraftträdande och ratifikation har berörts i inledningen. Det bör understrykas att det 1 artikel 2l anges att inga reserva- tioner får göras till konventionens bestämmelser. 4 Överväganden 4.1 Svensk anslutning till konventionen Mitt förslag: Riksdagen skall godkänna den europeiska konventio- nen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Skälen för mitt förslag: Dessvärre måste man konstatera att tortyr och tortyrliknande metoder används på flera olika håll i världen i skilda sam- manhang. Rapporter från ideella organisationer som Amnesty Internatio- nal och andra talar sitt tydliga språk. Men det är sannolikt inte inom Europa som de värsta övergreppen förekommer. Detta innebär dock inte att skyddet mot tortyr m.m. i Europa ej skulle kunna förbättras. Man bör Prop. l987/88: 133 l3

tillkommer den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Inte heller påverkas de skyldigheter stater-

tillkommer den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Inte heller påverkas de skyldigheter stater-

tillkommer den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen

tillkommer

den

europeiska

kommissionen

och

den

europeiska

domstolen

för de mänskliga rättigheterna. Inte heller påverkas de skyldigheter stater-

för

de

mänskliga

rättigheterna.

Inte

heller

påverkas

de

skyldigheter

stater-

na har iklätt sig-enligt europakonventionen. Härav följer att kommittén ej .

na har iklätt sig-enligt europakonventionen. Härav följer att kommittén ej .

na har iklätt sig-enligt europakonventionen. Härav följer att kommittén ej .

na

har

iklätt

sig-enligt

europakonventionen.

Härav

följer

att

kommittén

ej

.

skall befatta sig med sådana saker som redan är föremål för prövning inför kommissionen eller domstolen. Kommittén skall inte heller själv göra tolkningar av bestämmelserna i europakonventionen eller dess tilläggspro— tokoll. Det kan tilläggas att den omständigheten att kommittén granskat. eller är i färd med att granska en enskild persons fall, inte hindrar denne från att anmäla sitt fall till den europeiska kommissionen. Avsikten är således att en invändning från en stat enligt artikel 27 punkt i b i europa- konventionen om att saken är föremål för behandling av ett annat interna- tionellt organ. inte skall kunna göras i denna situation. Artikel 27 punkt 1 b i europakonventionen anger bl.a. att kommissionen inte får ta upp sådana enskilda klagomål till prövning som redan är föremål för internationell granskning i annan ordning. I punkt 3 ges vid nationella och internationella väpnade konflikter före- träde för den besöksverksamhet som bedrivs bl. a. av Internationella röda korskommittén (ICRC) enligt l949 års Genevekonventioner och dess till- Iäggsprotokoll. Ingenting hindrar dock kommittén från att besöka platser som ICRC ej har möjlighet att besöka regelbundet. I fredstid får kommittén från fall till fall avgöra i vad mån besöken kan utföras av kommittén, om liknande besök görs av ICRC. Skälen för att en avgränsning görs mot det arbete som utförs av ICRC är bl.a. att dess arbetssätt är mycket snarlikt det som kommer att gälla för kommittén.

skall befatta sig med sådana saker som redan är föremål för prövning inför kommissionen eller domstolen. Kommittén skall inte heller själv göra tolkningar av bestämmelserna i europakonventionen eller dess tilläggspro— tokoll. Det kan tilläggas att den omständigheten att kommittén granskat. eller är i färd med att granska en enskild persons fall, inte hindrar denne från att anmäla sitt fall till den europeiska kommissionen. Avsikten är således att en invändning från en stat enligt artikel 27 punkt i b i europa- konventionen om att saken är föremål för behandling av ett annat interna- tionellt organ. inte skall kunna göras i denna situation. Artikel 27 punkt 1 b i europakonventionen anger bl.a. att kommissionen inte får ta upp sådana enskilda klagomål till prövning som redan är föremål för internationell granskning i annan ordning.

skall befatta sig med sådana saker som redan är föremål för prövning inför

skall

befatta

sig

med

sådana

saker

som

redan

är

föremål

för

prövning

inför

kommissionen eller domstolen. Kommittén skall inte heller själv göra

kommissionen

eller

domstolen.

Kommittén

skall

inte

heller

själv

göra

tolkningar av bestämmelserna i europakonventionen eller dess tilläggspro—

tolkningar

av

bestämmelserna

i

europakonventionen

eller

dess

tilläggspro—

tokoll. Det kan tilläggas att den omständigheten att kommittén granskat.

tokoll.

Det

kan

tilläggas

att

den

omständigheten

att

kommittén

granskat.

eller är i färd med att granska en enskild persons fall, inte hindrar denne

eller

är

i

färd

med

att

granska

en

enskild

persons

fall,

inte

hindrar

denne

från att anmäla sitt fall till den europeiska kommissionen. Avsikten är

från

att

anmäla

sitt

fall

till

den

europeiska

kommissionen.

Avsikten

är

således att en invändning från en stat enligt artikel 27 punkt i b i europa-

således

att

en

invändning

från

en

stat

enligt

artikel

27

punkt

i

b

i

europa-

konventionen om att saken är föremål för behandling av ett annat interna-

konventionen

om

att

saken

är

föremål

för

behandling

av

ett

annat

interna-

tionellt organ. inte skall kunna göras i denna situation. Artikel 27 punkt 1 b

tionellt

organ.

inte

skall

kunna

göras

i

denna

situation.

Artikel

27

punkt

1

b

i europakonventionen anger bl.a. att kommissionen inte får ta upp sådana

i

europakonventionen

anger

bl.a.

att

kommissionen

inte

får

ta

upp

sådana

enskilda klagomål till prövning som redan är föremål för internationell

enskilda

klagomål

till

prövning

som

redan

är

föremål

för

internationell

granskning i annan ordning.

granskning

i

annan

ordning.

I punkt 3 ges vid nationella och internationella väpnade konflikter före- träde för den besöksverksamhet som bedrivs bl. a. av Internationella röda korskommittén (ICRC) enligt l949 års Genevekonventioner och dess till- Iäggsprotokoll. Ingenting hindrar dock kommittén från att besöka platser som ICRC ej har möjlighet att besöka regelbundet. I fredstid får kommittén från fall till fall avgöra i vad mån besöken kan utföras av kommittén, om liknande besök görs av ICRC. Skälen för att en avgränsning görs mot det arbete som utförs av ICRC är bl.a. att dess arbetssätt är mycket snarlikt det som kommer att gälla för kommittén.

I punkt 3 ges vid nationella och internationella väpnade konflikter före-

I

punkt

3

ges

vid

nationella

och

internationella

väpnade

konflikter

före-

träde för den besöksverksamhet som bedrivs bl. a. av Internationella röda

träde

för

den

besöksverksamhet

som

bedrivs

bl.

a.

av

Internationella

röda

korskommittén (ICRC) enligt l949 års Genevekonventioner och dess till-

korskommittén

(ICRC)

enligt

l949

års

Genevekonventioner

och

dess

till-

Iäggsprotokoll. Ingenting hindrar dock kommittén från att besöka platser

Iäggsprotokoll.

Ingenting

hindrar

dock

kommittén

från

att

besöka

platser

som ICRC ej har möjlighet att besöka regelbundet. I fredstid får kommittén

som

ICRC

ej

har

möjlighet

att

besöka

regelbundet.

I

fredstid

får

kommittén

från fall till fall avgöra i vad mån besöken kan utföras av kommittén, om

från

fall

till

fall

avgöra

i

vad

mån

besöken

kan

utföras

av

kommittén,

om

liknande besök görs av ICRC. Skälen för att en avgränsning görs mot det

liknande

besök

görs

av

ICRC.

Skälen

för

att

en

avgränsning

görs

mot

det

arbete som utförs av ICRC är bl.a. att dess arbetssätt är mycket snarlikt

arbete

som

utförs

av

ICRC

är

bl.a.

att

dess

arbetssätt

är

mycket

snarlikt

det som kommer att gälla för kommittén.

det

som

kommer

att

gälla

för

kommittén.

Artikel 18—23

Artikel 18—23

Artikel 18—23

Artikel

18—23

Dessa artiklar innehåller slutbestämmelser vilka är utformade efter möns- ter av motsvarande artiklari andra konventioner antagna av Europarådets

Dessa artiklar innehåller slutbestämmelser vilka är utformade efter möns- ter av motsvarande artiklari andra konventioner antagna av Europarådets

Dessa artiklar innehåller slutbestämmelser vilka är utformade efter möns-

Dessa

artiklar

innehåller

slutbestämmelser

vilka

är

utformade

efter

möns-

ter av motsvarande artiklari andra konventioner antagna av Europarådets

ter

av

motsvarande

artiklari

andra

konventioner

antagna

av

Europarådets

ministerkommitt. Frågan om ikraftträdande och ratifikation har berörts i inledningen. Det bör understrykas att det 1 artikel 2l anges att inga reserva- tioner får göras till konventionens bestämmelser.

ministerkommitt. Frågan om ikraftträdande och ratifikation har berörts i inledningen. Det bör understrykas att det 1 artikel 2l anges att inga reserva- tioner får göras till konventionens bestämmelser.

ministerkommitt. Frågan om ikraftträdande och ratifikation har berörts i

ministerkommitt.

Frågan

om

ikraftträdande

och

ratifikation

har

berörts

i

inledningen. Det bör understrykas att det 1 artikel 2l anges att inga reserva-

inledningen.

Det

bör

understrykas

att

det

1

artikel

2l

anges

att

inga

reserva-