Prop. 1987/88:133
med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr m.m.
Regeringens proposition % 1987/ 88: 133 P%? med anledning av Sveriges tillträde till den . . . .. . Prop. europeiska konventionen till forhmdrande av 1987/88: 133 tortyr m.m. Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 mars 1988. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson Roine Carlsson Propositionens huvudsakliga innehåll Inom Europarådet har en konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utarbetats. Kon- ventionen antogs av Europarådets ministerkommitté den 26 juni 1987 och öppnades för undertecknande den 26 november samma år. Sverige har undertecknat konventionen. Konventionen förutsätter ratifikation för att bli gällande. Enligt konventionen skall en särskild kommitté upprättas. Den skall ha till uppgift att genom besök undersöka hur frihetsberövade personer be- handlas. Syftet härmed är att förstärka dessa personers skydd-mot tortyr och andra övergrepp. För att tillgodose konventionens krav bl.a. på att kommittén skall ges fritt tillträde till alla de platser där frihetsberövade personer är placerade behövs lagstiftning. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner konventionen och att en ny lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen antas. Vidare föreslås en följdändring i lagen (l976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. ] Riksdagen [987/88. I saml. Nr 133
Regeringens proposition % 1987/ 88: 133 P%?
Regeringens proposition % 1987/ 88: 133 P%?
Regeringens proposition %
Regeringens
proposition
%
1987/ 88: 133 P%?
1987/
88:
133
P%?
med anledning av Sveriges tillträde till den . . . .. . Prop. europeiska konventionen till forhmdrande av 1987/88: 133 tortyr m.m.
med anledning av Sveriges tillträde till den
med anledning av Sveriges tillträde till den
med
anledning
av
Sveriges
tillträde
till
den
. . . .. . Prop. europeiska konventionen till forhmdrande av 1987/88: 133 tortyr m.m.
. . . .. . Prop.
.
.
.
..
.
Prop.
europeiska konventionen till forhmdrande av 1987/88: 133
europeiska
konventionen
till
forhmdrande
av
1987/88:
133
tortyr m.m.
tortyr
m.m.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 mars 1988.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 mars 1988.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
Regeringen
föreslår
riksdagen
att
anta
de
förslag
som
har
tagits
upp
i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 mars 1988.
bifogade
utdrag
ur
regeringsprotokollet
den
10
mars
1988.
På regeringens vägnar
På regeringens vägnar
På regeringens vägnar
På
regeringens
vägnar
Ingvar Carlsson
Ingvar Carlsson
Ingvar Carlsson
Ingvar
Carlsson
Roine Carlsson
Roine Carlsson
Roine Carlsson
Roine
Carlsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens
huvudsakliga
innehåll
Inom Europarådet har en konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utarbetats. Kon- ventionen antogs av Europarådets ministerkommitté den 26 juni 1987 och öppnades för undertecknande den 26 november samma år. Sverige har undertecknat konventionen. Konventionen förutsätter ratifikation för att bli gällande. Enligt konventionen skall en särskild kommitté upprättas. Den skall ha till uppgift att genom besök undersöka hur frihetsberövade personer be- handlas. Syftet härmed är att förstärka dessa personers skydd-mot tortyr och andra övergrepp. För att tillgodose konventionens krav bl.a. på att kommittén skall ges fritt tillträde till alla de platser där frihetsberövade personer är placerade behövs lagstiftning. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner konventionen och att en ny lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen antas. Vidare föreslås en följdändring i lagen (l976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Inom Europarådet har en konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utarbetats. Kon- ventionen antogs av Europarådets ministerkommitté den 26 juni 1987 och öppnades för undertecknande den 26 november samma år. Sverige har undertecknat konventionen. Konventionen förutsätter ratifikation för att bli gällande.
Inom Europarådet har en konvention till förhindrande av tortyr och
Inom
Europarådet
har
en
konvention
till
förhindrande
av
tortyr
och
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utarbetats. Kon-
omänsklig
eller
förnedrande
behandling
eller
bestraffning
utarbetats.
Kon-
ventionen antogs av Europarådets ministerkommitté den 26 juni 1987 och
ventionen
antogs
av
Europarådets
ministerkommitté
den
26
juni
1987
och
öppnades för undertecknande den 26 november samma år. Sverige har
öppnades
för
undertecknande
den
26
november
samma
år.
Sverige
har
undertecknat konventionen. Konventionen förutsätter ratifikation för att
undertecknat
konventionen.
Konventionen
förutsätter
ratifikation
för
att
bli gällande.
bli
gällande.
Enligt konventionen skall en särskild kommitté upprättas. Den skall ha till uppgift att genom besök undersöka hur frihetsberövade personer be- handlas. Syftet härmed är att förstärka dessa personers skydd-mot tortyr och andra övergrepp. För att tillgodose konventionens krav bl.a. på att kommittén skall ges fritt tillträde till alla de platser där frihetsberövade personer är placerade behövs lagstiftning. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner konventionen och att en ny lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen antas. Vidare föreslås en följdändring i lagen (l976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Enligt konventionen skall en särskild kommitté upprättas. Den skall ha
Enligt
konventionen
skall
en
särskild
kommitté
upprättas.
Den
skall
ha
till uppgift att genom besök undersöka hur frihetsberövade personer be-
till
uppgift
att
genom
besök
undersöka
hur
frihetsberövade
personer
be-
handlas. Syftet härmed är att förstärka dessa personers skydd-mot tortyr
handlas.
Syftet
härmed
är
att
förstärka
dessa
personers
skydd-mot
tortyr
och andra övergrepp. För att tillgodose konventionens krav bl.a. på att
och
andra
övergrepp.
För
att
tillgodose
konventionens
krav
bl.a.
på
att
kommittén skall ges fritt tillträde till alla de platser där frihetsberövade
kommittén
skall
ges
fritt
tillträde
till
alla
de
platser
där
frihetsberövade
personer är placerade behövs lagstiftning. I propositionen föreslås att
personer
är
placerade
behövs
lagstiftning.
I
propositionen
föreslås
att
riksdagen godkänner konventionen och att en ny lag med anledning av
riksdagen
godkänner
konventionen
och
att
en
ny
lag
med
anledning
av
Sveriges tillträde till konventionen antas. Vidare föreslås en följdändring i
Sveriges
tillträde
till
konventionen
antas.
Vidare
föreslås
en
följdändring
i
lagen (l976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
lagen
(l976:661)
om
immunitet
och
privilegier
i
vissa
fall.
] Riksdagen [987/88. I saml. Nr 133
] Riksdagen [987/88. I saml. Nr 133
] Riksdagen [987/88. I saml. Nr 133
]
Riksdagen
[987/88.
I
saml.
Nr
133
1 Förslag till Lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m. m. Härigenom föreskrivs följande. 1 & I denna lag meddelas föreskrifter med anledning av Sveriges åtagan- den enligt den europeiska konventionen den 26 november l987 till förhind- rande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff— ning. 2 & Den enligt konventionen upprättade kommittén för undersökning av frihetsberövade personers behandling har rätt att besöka varje plats här i riket där en person som har berövats sin frihet genom en myndighets åtgärd är placerad, om |. besöket har till syfte att undersöka hur personen behandlas, 2. kommittén har underrättat regeringen om sin avsikt att göra besöket. 3 & Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittén det biträde som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall därvid ge kommittén l. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där personer som berövats sin frihet är placerade, . 2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling, 3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna upp- nas. 4 & Omen myndighet som är berörd av ett begärt besök har invändningar mot kommitténs förslag i fråga om tid eller plats för besöket. skall myndig- heten genast anmäla detta till regeringen. Regeringen avgör om invändning skall framställas hos kommittén enligt artikel 9 i konventionen. Regeringen får besluta om förflyttning av personer som kommittén avser att besöka för att göra det möjligt för kommittén att genomföra sin uppgift. 5 & Bestämmelserom immunitet förkommitténsledamöter ochexperter finns i lagen (19762661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Prop. 1987/88: 133 IQ
1 Förslag till Lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m. m.
1 Förslag till Lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m. m.
1 Förslag till
1
Förslag
till
Lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska
Lag
med
anledning
av
Sveriges
tillträde
till
den
europeiska
konventionen mot tortyr m. m.
konventionen
mot
tortyr
m.
m.
Härigenom föreskrivs följande.
Härigenom föreskrivs följande.
Härigenom föreskrivs följande.
Härigenom
föreskrivs
följande.
1 & I denna lag meddelas föreskrifter med anledning av Sveriges åtagan- den enligt den europeiska konventionen den 26 november l987 till förhind- rande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff— ning.
1 & I denna lag meddelas föreskrifter med anledning av Sveriges åtagan- den enligt den europeiska konventionen den 26 november l987 till förhind- rande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff— ning.
1 & I denna lag meddelas föreskrifter med anledning av Sveriges åtagan-
1
&
I
denna
lag
meddelas
föreskrifter
med
anledning
av
Sveriges
åtagan-
den enligt den europeiska konventionen den 26 november l987 till förhind-
den
enligt
den
europeiska
konventionen
den
26
november
l987
till
förhind-
rande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff—
rande
av
tortyr
och
omänsklig
eller
förnedrande
behandling
eller
bestraff—
ning.
ning.
2 & Den enligt konventionen upprättade kommittén för undersökning av frihetsberövade personers behandling har rätt att besöka varje plats här i riket där en person som har berövats sin frihet genom en myndighets åtgärd är placerad, om |. besöket har till syfte att undersöka hur personen behandlas, 2. kommittén har underrättat regeringen om sin avsikt att göra besöket.
2 & Den enligt konventionen upprättade kommittén för undersökning av frihetsberövade personers behandling har rätt att besöka varje plats här i riket där en person som har berövats sin frihet genom en myndighets åtgärd är placerad, om
2 & Den enligt konventionen upprättade kommittén för undersökning av
2
&
Den
enligt
konventionen
upprättade
kommittén
för
undersökning
av
frihetsberövade personers behandling har rätt att besöka varje plats här i
frihetsberövade
personers
behandling
har
rätt
att
besöka
varje
plats
här
i
riket där en person som har berövats sin frihet genom en myndighets
riket
där
en
person
som
har
berövats
sin
frihet
genom
en
myndighets
åtgärd är placerad, om
åtgärd
är
placerad,
om
|. besöket har till syfte att undersöka hur personen behandlas,
|. besöket har till syfte att undersöka hur personen behandlas,
|.
besöket
har
till
syfte
att
undersöka
hur
personen
behandlas,
2. kommittén har underrättat regeringen om sin avsikt att göra besöket.
2. kommittén har underrättat regeringen om sin avsikt att göra besöket.
2.
kommittén
har
underrättat
regeringen
om
sin
avsikt
att
göra
besöket.
3 & Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittén det biträde som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall därvid ge kommittén l. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där personer som berövats sin frihet är placerade, . 2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling, 3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna upp- nas.
3 & Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittén det biträde som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall därvid ge kommittén
3 & Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittén det
3
&
Den
som
ansvarar
för
en
frihetsberövad
skall
lämna
kommittén
det
biträde som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall
biträde
som
den
behöver
för
att
kunna
fullgöra
sina
uppgifter.
Denne
skall
därvid ge kommittén
därvid
ge
kommittén
l. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där personer som berövats sin frihet är placerade, .
l. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där
l.
tillträde
till
och
möjlighet
att
fritt
förflytta
sig
inom
de
platser
där
personer som berövats sin frihet är placerade, .
personer
som
berövats
sin
frihet
är
placerade,
.
2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling,
2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med
2.
möjlighet
till
enskilda
samtal
med
frihetsberövade
personer
och
med
andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling,
andra
som
kan
ge
upplysningar
om
en
sådan
persons
behandling,
3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna upp- nas.
3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna upp-
3.
information
som
behövs
för
att
syftet
med
besöket
skall
kunna
upp-
nas.
nas.
4 & Omen myndighet som är berörd av ett begärt besök har invändningar mot kommitténs förslag i fråga om tid eller plats för besöket. skall myndig- heten genast anmäla detta till regeringen. Regeringen avgör om invändning skall framställas hos kommittén enligt artikel 9 i konventionen. Regeringen får besluta om förflyttning av personer som kommittén avser att besöka för att göra det möjligt för kommittén att genomföra sin uppgift.
4 & Omen myndighet som är berörd av ett begärt besök har invändningar mot kommitténs förslag i fråga om tid eller plats för besöket. skall myndig- heten genast anmäla detta till regeringen. Regeringen avgör om invändning skall framställas hos kommittén enligt artikel 9 i konventionen.
4 & Omen myndighet som är berörd av ett begärt besök har invändningar
4
&
Omen
myndighet
som
är
berörd
av
ett
begärt
besök
har
invändningar
mot kommitténs förslag i fråga om tid eller plats för besöket. skall myndig-
mot
kommitténs
förslag
i
fråga
om
tid
eller
plats
för
besöket.
skall
myndig-
heten genast anmäla detta till regeringen. Regeringen avgör om invändning
heten
genast
anmäla
detta
till
regeringen.
Regeringen
avgör
om
invändning
skall framställas hos kommittén enligt artikel 9 i konventionen.
skall
framställas
hos
kommittén
enligt
artikel
9
i
konventionen.
Regeringen får besluta om förflyttning av personer som kommittén avser att besöka för att göra det möjligt för kommittén att genomföra sin uppgift.
Regeringen får besluta om förflyttning av personer som kommittén avser
Regeringen
får
besluta
om
förflyttning
av
personer
som
kommittén
avser
att besöka för att göra det möjligt för kommittén att genomföra sin uppgift.
att
besöka
för
att
göra
det
möjligt
för
kommittén
att
genomföra
sin
uppgift.
5 & Bestämmelserom immunitet förkommitténsledamöter ochexperter finns i lagen (19762661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
5 & Bestämmelserom immunitet förkommitténsledamöter ochexperter finns i lagen (19762661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
5 & Bestämmelserom immunitet förkommitténsledamöter ochexperter
5
&
Bestämmelserom
immunitet
förkommitténsledamöter
ochexperter
finns i lagen (19762661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
finns
i
lagen
(19762661)
om
immunitet
och
privilegier
i
vissa
fall.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Denna
lag
träder
i
kraft
den
dag
regeringen
bestämmer.
Prop.
1987/88:
133
IQ
IQ
IQ
IQ
2 Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall Prop. 1987/88: 133 Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegieri vissa fall' skall ha följande lydelse. Bilaga-” lmmunitet och/eller privilegier gäller för följande lntemationella organ Fysiska personer Ledamöter och experter i kommit- tén upprättad enligt den europeiska konventionen till förhindrande av tonyr m.m. Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer. ' Lagen omtryckt l987:341_ 2 Senaste lydelse 1987:1122. . Tillämplig internationell överenskommelse Europeisk konvention den 26 november 1987 till förhindrande av tortyr och omänsklig eller fömed- rande behandling eller bestraffning
2 Förslag till
2 Förslag till
2 Förslag till
2
Förslag
till
Lag om ändring i lagen ( 1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall
Lag om ändring i lagen ( 1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall
Lag om ändring i lagen ( 1976:661) om immunitet och
Lag
om
ändring
i
lagen
(
1976:661)
om
immunitet
och
privilegier i vissa fall
privilegier
i
vissa
fall
Prop.
1987/88:
133
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegieri vissa fall' skall ha följande lydelse.
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegieri vissa fall' skall ha följande lydelse.
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och
Härigenom
föreskrivs
att
bilagan
till
lagen
(1976:661)
om
immunitet
och
privilegieri vissa fall' skall ha följande lydelse.
privilegieri
vissa
fall'
skall
ha
följande
lydelse.
Bilaga-”
Bilaga-”
Bilaga-”
Bilaga-”
lmmunitet och/eller privilegier gäller för följande
lmmunitet och/eller privilegier gäller för följande
lmmunitet och/eller privilegier gäller för följande
lmmunitet
och/eller
privilegier
gäller
för
följande
lntemationella organ
lntemationella organ
lntemationella organ
lntemationella
organ
Fysiska personer
Fysiska personer
Fysiska personer
Fysiska
personer
Ledamöter och experter i kommit- tén upprättad enligt den europeiska konventionen till förhindrande av tonyr m.m.
Ledamöter och experter i kommit- tén upprättad enligt den europeiska konventionen till förhindrande av tonyr m.m.
Ledamöter och experter i kommit-
Ledamöter
och
experter
i
kommit-
tén upprättad enligt den europeiska
tén
upprättad
enligt
den
europeiska
konventionen till förhindrande av
konventionen
till
förhindrande
av
tonyr m.m.
tonyr
m.m.
Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer.
Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer.
Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer.
Denna
lag
träderi
kraft
den
dag
regeringen
bestämmer.
' Lagen omtryckt l987:341_
' Lagen omtryckt l987:341_
' Lagen omtryckt l987:341_
'
Lagen
omtryckt
l987:341_
2 Senaste lydelse 1987:1122. .
2 Senaste lydelse 1987:1122. .
2 Senaste lydelse 1987:1122. .
2
Senaste
lydelse
1987:1122.
.
Tillämplig internationell överenskommelse
Tillämplig internationell överenskommelse
Tillämplig internationell
Tillämplig
internationell
överenskommelse
överenskommelse
Europeisk konvention den 26 november 1987 till förhindrande av tortyr och omänsklig eller fömed- rande behandling eller bestraffning
Europeisk konvention den 26 november 1987 till förhindrande av tortyr och omänsklig eller fömed- rande behandling eller bestraffning
Europeisk konvention den 26
Europeisk
konvention
den
26
november 1987 till förhindrande av
november
1987
till
förhindrande
av
tortyr och omänsklig eller fömed-
tortyr
och
omänsklig
eller
fömed-
rande behandling eller bestraffning
rande
behandling
eller
bestraffning
Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988 Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. statsråden Feldt. Gustafsson. Leijon, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Johansson. Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Thalén Föredragande: statsrådet R. Carlsson Proposition med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr rn. m. 1 Inledning Skyddet mot tortyr utgör en av de mänskliga rättigheterna. Förbud mot tortyr återfinns bl. a. i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe- terna och de grundläggande friheterna och i 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Tortyr är förbjuden även enligt 1949 års Geneve-konventioner angående skydd för krigets offer liksom i 1977 års båda tilläggsprotokoll till dessa konventioner. Sverige har i olika sammanhang aktivt stött det internationella arbetet mot tortyr. Sverige var en av initiativtagarna till och spelade en aktiv roll vid tillkomsten av FN-konventionen mot tortyr och annan grym. omänsk— lig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige ratificerade denna konvention den 8januari 1986. Sverige har även tillträtt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna från 1950 (europakonventio- nen). Också bland de fri- och rättigheter som upptagits i denna konvention återfinns i artikel 3 ett förbud mot tortyr. Artikeln har följande lydelse. Ingen må utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande be- handling eller bestraffning. På ansökan av en enskild person eller en stat kan den europeiska kommis- sionen för de mänskliga rättigheterna pröva om en stat fullgör sina åtagan- den enligt konventionen. För att ett klagomål av en enskild person skall kunna tas upp till prövning erfordras dock att den berörda staten avgett en deklaration enligt konventionen om att den godtar en sådan klagorätt. Deklarationer av detta slag har avgetts av Europarådets samtliga med- lemsstater utom Cypern. Beträffande de stater som förklarat att de godtar domstolensjurisdiktion kan den bedömning kommissionen gör på begäran av kommissionen eller en berörd stat också underställas domstolens pröv- ning. För dessa stater blir domstolens domar bindande. Domstolens juris- diktion har godtagits av samtliga konventionsstater utom Turkiet. Klago- mål över påstådda kränkningar av artikel 3 i europakonventionen kan Prop. 1987/88: 133
Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988
Utdrag
ur
protokoll
vid
regeringssammanträde
den
10
mars
1988
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. statsråden Feldt. Gustafsson. Leijon, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Johansson. Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Thalén
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. statsråden Feldt. Gustafsson. Leijon, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Johansson. Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Thalén
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. statsråden Feldt.
Närvarande:
statsministern
Carlsson.
ordförande.
statsråden
Feldt.
Gustafsson. Leijon, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Johansson.
Gustafsson.
Leijon,
Peterson,
Gradin,
Dahl,
R.
Carlsson.
Johansson.
Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Thalén
Hulterström.
Lindqvist.
G.
Andersson.
Thalén
Föredragande: statsrådet R. Carlsson
Föredragande: statsrådet R. Carlsson
Föredragande: statsrådet R. Carlsson
Föredragande:
statsrådet
R.
Carlsson
Proposition med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr rn. m.
Proposition med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr rn. m.
Proposition med anledning av Sveriges tillträde till
Proposition
med
anledning
av
Sveriges
tillträde
till
den europeiska konventionen till förhindrande av
den
europeiska
konventionen
till
förhindrande
av
tortyr rn. m.
tortyr
rn.
m.
1 Inledning
1 Inledning
1 Inledning
1
Inledning
Skyddet mot tortyr utgör en av de mänskliga rättigheterna. Förbud mot tortyr återfinns bl. a. i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe- terna och de grundläggande friheterna och i 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Tortyr är förbjuden även enligt 1949 års Geneve-konventioner angående skydd för krigets offer liksom i 1977 års båda tilläggsprotokoll till dessa konventioner. Sverige har i olika sammanhang aktivt stött det internationella arbetet mot tortyr. Sverige var en av initiativtagarna till och spelade en aktiv roll vid tillkomsten av FN-konventionen mot tortyr och annan grym. omänsk— lig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige ratificerade denna konvention den 8januari 1986. Sverige har även tillträtt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna från 1950 (europakonventio- nen). Också bland de fri- och rättigheter som upptagits i denna konvention återfinns i artikel 3 ett förbud mot tortyr. Artikeln har följande lydelse.
Skyddet mot tortyr utgör en av de mänskliga rättigheterna. Förbud mot tortyr återfinns bl. a. i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe- terna och de grundläggande friheterna och i 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Tortyr är förbjuden även enligt 1949 års Geneve-konventioner angående skydd för krigets offer liksom i 1977 års båda tilläggsprotokoll till dessa konventioner.
Skyddet mot tortyr utgör en av de mänskliga rättigheterna. Förbud mot
Skyddet
mot
tortyr
utgör
en
av
de
mänskliga
rättigheterna.
Förbud
mot
tortyr återfinns bl. a. i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe-
tortyr
återfinns
bl.
a.
i
FN:s
allmänna
förklaring
om
de
mänskliga
rättighe-
terna och de grundläggande friheterna och i 1966 års FN-konvention om
terna
och
de
grundläggande
friheterna
och
i
1966
års
FN-konvention
om
medborgerliga och politiska rättigheter. Tortyr är förbjuden även enligt
medborgerliga
och
politiska
rättigheter.
Tortyr
är
förbjuden
även
enligt
1949 års Geneve-konventioner angående skydd för krigets offer liksom i
1949
års
Geneve-konventioner
angående
skydd
för
krigets
offer
liksom
i
1977 års båda tilläggsprotokoll till dessa konventioner.
1977
års
båda
tilläggsprotokoll
till
dessa
konventioner.
Sverige har i olika sammanhang aktivt stött det internationella arbetet mot tortyr. Sverige var en av initiativtagarna till och spelade en aktiv roll vid tillkomsten av FN-konventionen mot tortyr och annan grym. omänsk— lig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige ratificerade denna konvention den 8januari 1986.
Sverige har i olika sammanhang aktivt stött det internationella arbetet
Sverige
har
i
olika
sammanhang
aktivt
stött
det
internationella
arbetet
mot tortyr. Sverige var en av initiativtagarna till och spelade en aktiv roll
mot
tortyr.
Sverige
var
en
av
initiativtagarna
till
och
spelade
en
aktiv
roll
vid tillkomsten av FN-konventionen mot tortyr och annan grym. omänsk—
vid
tillkomsten
av
FN-konventionen
mot
tortyr
och
annan
grym.
omänsk—
lig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige ratificerade
lig
eller
förnedrande
behandling
eller
bestraffning.
Sverige
ratificerade
denna konvention den 8januari 1986.
denna
konvention
den
8januari
1986.
Sverige har även tillträtt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna från 1950 (europakonventio- nen). Också bland de fri- och rättigheter som upptagits i denna konvention återfinns i artikel 3 ett förbud mot tortyr. Artikeln har följande lydelse.
Sverige har även tillträtt den europeiska konventionen om de mänskliga
Sverige
har
även
tillträtt
den
europeiska
konventionen
om
de
mänskliga
rättigheterna och grundläggande friheterna från 1950 (europakonventio-
rättigheterna
och
grundläggande
friheterna
från
1950
(europakonventio-
nen). Också bland de fri- och rättigheter som upptagits i denna konvention
nen).
Också
bland
de
fri-
och
rättigheter
som
upptagits
i
denna
konvention
återfinns i artikel 3 ett förbud mot tortyr. Artikeln har följande lydelse.
återfinns
i
artikel
3
ett
förbud
mot
tortyr.
Artikeln
har
följande
lydelse.
Ingen må utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande be- handling eller bestraffning.
Ingen må utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande be- handling eller bestraffning.
Ingen må utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande be-
Ingen
må
utsättas
för
tortyr
eller
omänsklig
eller
förnedrande
be-
handling eller bestraffning.
handling
eller
bestraffning.
På ansökan av en enskild person eller en stat kan den europeiska kommis- sionen för de mänskliga rättigheterna pröva om en stat fullgör sina åtagan- den enligt konventionen. För att ett klagomål av en enskild person skall kunna tas upp till prövning erfordras dock att den berörda staten avgett en deklaration enligt konventionen om att den godtar en sådan klagorätt. Deklarationer av detta slag har avgetts av Europarådets samtliga med- lemsstater utom Cypern. Beträffande de stater som förklarat att de godtar domstolensjurisdiktion kan den bedömning kommissionen gör på begäran av kommissionen eller en berörd stat också underställas domstolens pröv- ning. För dessa stater blir domstolens domar bindande. Domstolens juris- diktion har godtagits av samtliga konventionsstater utom Turkiet. Klago- mål över påstådda kränkningar av artikel 3 i europakonventionen kan
På ansökan av en enskild person eller en stat kan den europeiska kommis- sionen för de mänskliga rättigheterna pröva om en stat fullgör sina åtagan- den enligt konventionen. För att ett klagomål av en enskild person skall kunna tas upp till prövning erfordras dock att den berörda staten avgett en deklaration enligt konventionen om att den godtar en sådan klagorätt. Deklarationer av detta slag har avgetts av Europarådets samtliga med- lemsstater utom Cypern. Beträffande de stater som förklarat att de godtar domstolensjurisdiktion kan den bedömning kommissionen gör på begäran av kommissionen eller en berörd stat också underställas domstolens pröv- ning. För dessa stater blir domstolens domar bindande. Domstolens juris- diktion har godtagits av samtliga konventionsstater utom Turkiet. Klago- mål över påstådda kränkningar av artikel 3 i europakonventionen kan
På ansökan av en enskild person eller en stat kan den europeiska kommis-
På
ansökan
av
en
enskild
person
eller
en
stat
kan
den
europeiska
kommis-
sionen för de mänskliga rättigheterna pröva om en stat fullgör sina åtagan-
sionen
för
de
mänskliga
rättigheterna
pröva
om
en
stat
fullgör
sina
åtagan-
den enligt konventionen. För att ett klagomål av en enskild person skall
den
enligt
konventionen.
För
att
ett
klagomål
av
en
enskild
person
skall
kunna tas upp till prövning erfordras dock att den berörda staten avgett en
kunna
tas
upp
till
prövning
erfordras
dock
att
den
berörda
staten
avgett
en
deklaration enligt konventionen om att den godtar en sådan klagorätt.
deklaration
enligt
konventionen
om
att
den
godtar
en
sådan
klagorätt.
Deklarationer av detta slag har avgetts av Europarådets samtliga med-
Deklarationer
av
detta
slag
har
avgetts
av
Europarådets
samtliga
med-
lemsstater utom Cypern. Beträffande de stater som förklarat att de godtar
lemsstater
utom
Cypern.
Beträffande
de
stater
som
förklarat
att
de
godtar
domstolensjurisdiktion kan den bedömning kommissionen gör på begäran
domstolensjurisdiktion
kan
den
bedömning
kommissionen
gör
på
begäran
av kommissionen eller en berörd stat också underställas domstolens pröv-
av
kommissionen
eller
en
berörd
stat
också
underställas
domstolens
pröv-
ning. För dessa stater blir domstolens domar bindande. Domstolens juris-
ning.
För
dessa
stater
blir
domstolens
domar
bindande.
Domstolens
juris-
diktion har godtagits av samtliga konventionsstater utom Turkiet. Klago-
diktion
har
godtagits
av
samtliga
konventionsstater
utom
Turkiet.
Klago-
mål över påstådda kränkningar av artikel 3 i europakonventionen kan
mål
över
påstådda
kränkningar
av
artikel
3
i
europakonventionen
kan
Prop.
1987/88:
133
alltså för närvarande prövas av kommissionen och slutligen av domstolen rörande samtliga Europarådets medlemsstater med undantag av Cypern och Turkiet. Om ett mål inte går vidare till domstolen. blir det i stället Europarådets ministerkommitté som får pröva klagomålet. Inom EurOparådet' har man gjort bedömningen att detta system kan kompletteras med ett system av mer preventiv karaktär. utan judiciella funktioner, men med uppgift att undersöka hur frihetsberövade personer behandlas. Härigenom avser man att stärka dessa personers skydd mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För detta syfte har en europeisk konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning arbetats ut. Kon- ventionen i engelsk och fransk originaltext. som har samma giltighet, samt en översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ] . Konventionen anger att en särskild kommitté skall upprättas som kan besöka de platser i konventionsstaterna där personer som är berövade sin frihet är placerade. Efter avslutat besök skall kommittén avge en rapport till den stat som har granskats. I denna rapport kan kommittén påtala brister och föreslå hur skyddet för frihetsberövade personer i den berörda staten kan förbättras. Om en stat inte följer kommitténs rekommendatio- ner om tänkbara förbättringar eller om den inte samarbetar med kommit- tén. kan denna besluta att göra ett offentligt uttalande i saken. Kommittén skall årligen till Europarådets ministerkommitté lämna en berättelse över verksamheten. Kommittén har däremot inte någon rättskipande funktion och skall inte uttala sig om det förekommit kränkningar av europakonven- tionen eller på annat sätt göra tolkningar av denna eller av andra internatio- nella överenskommelser. Genom att tillträda konventionen ikläder sig Sverige vissa förpliktelser, främst skyldigheten att tillåta och att se till att kommittén kan fullgöra sin uppgift i Sverige. Denna skyldighet berör huvudsakligen svenska statliga och kommunala myndigheter men även frivilliga organisationer och enskil- da med ansvar för sådana platser där frihetsberövade personer är placera- de. I det senare fallet rör det sig bl.a. om olika hem för vård eller boende och familjehem främst inom socialtjänstens ram. För att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden i nu nämnda hänseenden behöver vissa frågor regleras i lag. Regleringen berör främst justitie-, försvars- och socialdepanementens ansvarsområden. För att tillgodose konventionens krav på immunitet m.m. för kommitténs ledamöter m.fl. måste ett tillägg även göras i lagen (19761661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Regeringen beslöt den 18 februari 1988 att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europei- ska konventionen mot tortyr m. m. samt över ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslagen hade upprättats i utrikesdepartementet. Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. Jag avser nu att i ett sammanhang ta upp dels frågan om godkännande av Prop. 1987/88: 133
alltså för närvarande prövas av kommissionen och slutligen av domstolen rörande samtliga Europarådets medlemsstater med undantag av Cypern och Turkiet. Om ett mål inte går vidare till domstolen. blir det i stället Europarådets ministerkommitté som får pröva klagomålet. Inom EurOparådet' har man gjort bedömningen att detta system kan kompletteras med ett system av mer preventiv karaktär. utan judiciella funktioner, men med uppgift att undersöka hur frihetsberövade personer behandlas. Härigenom avser man att stärka dessa personers skydd mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För detta syfte har en europeisk konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning arbetats ut. Kon- ventionen i engelsk och fransk originaltext. som har samma giltighet, samt en översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ] . Konventionen anger att en särskild kommitté skall upprättas som kan besöka de platser i konventionsstaterna där personer som är berövade sin frihet är placerade. Efter avslutat besök skall kommittén avge en rapport till den stat som har granskats. I denna rapport kan kommittén påtala brister och föreslå hur skyddet för frihetsberövade personer i den berörda staten kan förbättras. Om en stat inte följer kommitténs rekommendatio- ner om tänkbara förbättringar eller om den inte samarbetar med kommit- tén. kan denna besluta att göra ett offentligt uttalande i saken. Kommittén skall årligen till Europarådets ministerkommitté lämna en berättelse över verksamheten. Kommittén har däremot inte någon rättskipande funktion och skall inte uttala sig om det förekommit kränkningar av europakonven- tionen eller på annat sätt göra tolkningar av denna eller av andra internatio- nella överenskommelser. Genom att tillträda konventionen ikläder sig Sverige vissa förpliktelser, främst skyldigheten att tillåta och att se till att kommittén kan fullgöra sin uppgift i Sverige. Denna skyldighet berör huvudsakligen svenska statliga
alltså för närvarande prövas av kommissionen och slutligen av domstolen rörande samtliga Europarådets medlemsstater med undantag av Cypern och Turkiet. Om ett mål inte går vidare till domstolen. blir det i stället Europarådets ministerkommitté som får pröva klagomålet.
alltså för närvarande prövas av kommissionen och slutligen av domstolen
alltså
för
närvarande
prövas
av
kommissionen
och
slutligen
av
domstolen
rörande samtliga Europarådets medlemsstater med undantag av Cypern
rörande
samtliga
Europarådets
medlemsstater
med
undantag
av
Cypern
och Turkiet. Om ett mål inte går vidare till domstolen. blir det i stället
och
Turkiet.
Om
ett
mål
inte
går
vidare
till
domstolen.
blir
det
i
stället
Europarådets ministerkommitté som får pröva klagomålet.
Europarådets
ministerkommitté
som
får
pröva
klagomålet.
Inom EurOparådet' har man gjort bedömningen att detta system kan kompletteras med ett system av mer preventiv karaktär. utan judiciella funktioner, men med uppgift att undersöka hur frihetsberövade personer behandlas. Härigenom avser man att stärka dessa personers skydd mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För detta syfte har en europeisk konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning arbetats ut. Kon- ventionen i engelsk och fransk originaltext. som har samma giltighet, samt en översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ] .
Inom EurOparådet' har man gjort bedömningen att detta system kan
Inom
EurOparådet'
har
man
gjort
bedömningen
att
detta
system
kan
kompletteras med ett system av mer preventiv karaktär. utan judiciella
kompletteras
med
ett
system
av
mer
preventiv
karaktär.
utan
judiciella
funktioner, men med uppgift att undersöka hur frihetsberövade personer
funktioner,
men
med
uppgift
att
undersöka
hur
frihetsberövade
personer
behandlas. Härigenom avser man att stärka dessa personers skydd mot
behandlas.
Härigenom
avser
man
att
stärka
dessa
personers
skydd
mot
tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För
tortyr
och
omänsklig
eller
förnedrande
behandling
eller
bestraffning.
För
detta syfte har en europeisk konvention till förhindrande av tortyr och
detta
syfte
har
en
europeisk
konvention
till
förhindrande
av
tortyr
och
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning arbetats ut. Kon-
omänsklig
eller
förnedrande
behandling
eller
bestraffning
arbetats
ut.
Kon-
ventionen i engelsk och fransk originaltext. som har samma giltighet, samt
ventionen
i
engelsk
och
fransk
originaltext.
som
har
samma
giltighet,
samt
en översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som
en
översättning
till
svenska
bör
fogas
till
protokollet
i
detta
ärende
som
bilaga ] .
bilaga
]
.
Konventionen anger att en särskild kommitté skall upprättas som kan besöka de platser i konventionsstaterna där personer som är berövade sin frihet är placerade. Efter avslutat besök skall kommittén avge en rapport till den stat som har granskats. I denna rapport kan kommittén påtala brister och föreslå hur skyddet för frihetsberövade personer i den berörda staten kan förbättras. Om en stat inte följer kommitténs rekommendatio- ner om tänkbara förbättringar eller om den inte samarbetar med kommit- tén. kan denna besluta att göra ett offentligt uttalande i saken. Kommittén skall årligen till Europarådets ministerkommitté lämna en berättelse över verksamheten. Kommittén har däremot inte någon rättskipande funktion och skall inte uttala sig om det förekommit kränkningar av europakonven- tionen eller på annat sätt göra tolkningar av denna eller av andra internatio- nella överenskommelser.
Konventionen anger att en särskild kommitté skall upprättas som kan
Konventionen
anger
att
en
särskild
kommitté
skall
upprättas
som
kan
besöka de platser i konventionsstaterna där personer som är berövade sin
besöka
de
platser
i
konventionsstaterna
där
personer
som
är
berövade
sin
frihet är placerade. Efter avslutat besök skall kommittén avge en rapport
frihet
är
placerade.
Efter
avslutat
besök
skall
kommittén
avge
en
rapport
till den stat som har granskats. I denna rapport kan kommittén påtala
till
den
stat
som
har
granskats.
I
denna
rapport
kan
kommittén
påtala
brister och föreslå hur skyddet för frihetsberövade personer i den berörda
brister
och
föreslå
hur
skyddet
för
frihetsberövade
personer
i
den
berörda
staten kan förbättras. Om en stat inte följer kommitténs rekommendatio-
staten
kan
förbättras.
Om
en
stat
inte
följer
kommitténs
rekommendatio-
ner om tänkbara förbättringar eller om den inte samarbetar med kommit-
ner
om
tänkbara
förbättringar
eller
om
den
inte
samarbetar
med
kommit-
tén. kan denna besluta att göra ett offentligt uttalande i saken. Kommittén
tén.
kan
denna
besluta
att
göra
ett
offentligt
uttalande
i
saken.
Kommittén
skall årligen till Europarådets ministerkommitté lämna en berättelse över
skall
årligen
till
Europarådets
ministerkommitté
lämna
en
berättelse
över
verksamheten. Kommittén har däremot inte någon rättskipande funktion
verksamheten.
Kommittén
har
däremot
inte
någon
rättskipande
funktion
och skall inte uttala sig om det förekommit kränkningar av europakonven-
och
skall
inte
uttala
sig
om
det
förekommit
kränkningar
av
europakonven-
tionen eller på annat sätt göra tolkningar av denna eller av andra internatio-
tionen
eller
på
annat
sätt
göra
tolkningar
av
denna
eller
av
andra
internatio-
nella överenskommelser.
nella
överenskommelser.
Genom att tillträda konventionen ikläder sig Sverige vissa förpliktelser, främst skyldigheten att tillåta och att se till att kommittén kan fullgöra sin uppgift i Sverige. Denna skyldighet berör huvudsakligen svenska statliga
Genom att tillträda konventionen ikläder sig Sverige vissa förpliktelser,
Genom
att
tillträda
konventionen
ikläder
sig
Sverige
vissa
förpliktelser,
främst skyldigheten att tillåta och att se till att kommittén kan fullgöra sin
främst
skyldigheten
att
tillåta
och
att
se
till
att
kommittén
kan
fullgöra
sin
uppgift i Sverige. Denna skyldighet berör huvudsakligen svenska statliga
uppgift
i
Sverige.
Denna
skyldighet
berör
huvudsakligen
svenska
statliga
och kommunala myndigheter men även frivilliga organisationer och enskil- da med ansvar för sådana platser där frihetsberövade personer är placera-
och kommunala myndigheter men även frivilliga organisationer och enskil- da med ansvar för sådana platser där frihetsberövade personer är placera-
och kommunala myndigheter men även frivilliga organisationer och enskil-
och
kommunala
myndigheter
men
även
frivilliga
organisationer
och
enskil-
da med ansvar för sådana platser där frihetsberövade personer är placera-
da
med
ansvar
för
sådana
platser
där
frihetsberövade
personer
är
placera-
de. I det senare fallet rör det sig bl.a. om olika hem för vård eller boende och familjehem främst inom socialtjänstens ram. För att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden i nu nämnda hänseenden behöver vissa frågor regleras i lag. Regleringen berör främst justitie-, försvars- och socialdepanementens ansvarsområden. För att tillgodose konventionens krav på immunitet m.m. för kommitténs ledamöter m.fl. måste ett tillägg även göras i lagen (19761661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Regeringen beslöt den 18 februari 1988 att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europei- ska konventionen mot tortyr m. m. samt över ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslagen hade upprättats i utrikesdepartementet. Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. Jag avser nu att i ett sammanhang ta upp dels frågan om godkännande av
de. I det senare fallet rör det sig bl.a. om olika hem för vård eller boende och familjehem främst inom socialtjänstens ram. För att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden i nu nämnda hänseenden behöver vissa frågor regleras i lag. Regleringen berör främst justitie-, försvars- och socialdepanementens ansvarsområden. För att tillgodose konventionens krav på immunitet m.m. för kommitténs ledamöter m.fl. måste ett tillägg även göras i lagen (19761661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
de. I det senare fallet rör det sig bl.a. om olika hem för vård eller boende
de.
I
det
senare
fallet
rör
det
sig
bl.a.
om
olika
hem
för
vård
eller
boende
och familjehem främst inom socialtjänstens ram. För att säkerställa att
och
familjehem
främst
inom
socialtjänstens
ram.
För
att
säkerställa
att
Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden i nu nämnda hänseenden
Sverige
skall
kunna
fullgöra
sina
åtaganden
i
nu
nämnda
hänseenden
behöver vissa frågor regleras i lag. Regleringen berör främst justitie-,
behöver
vissa
frågor
regleras
i
lag.
Regleringen
berör
främst
justitie-,
försvars- och socialdepanementens ansvarsområden. För att tillgodose
försvars-
och
socialdepanementens
ansvarsområden.
För
att
tillgodose
konventionens krav på immunitet m.m. för kommitténs ledamöter m.fl.
konventionens
krav
på
immunitet
m.m.
för
kommitténs
ledamöter
m.fl.
måste ett tillägg även göras i lagen (19761661) om immunitet och privilegier
måste
ett
tillägg
även
göras
i
lagen
(19761661)
om
immunitet
och
privilegier
i vissa fall.
i
vissa
fall.
Regeringen beslöt den 18 februari 1988 att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europei- ska konventionen mot tortyr m. m. samt över ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslagen hade upprättats i utrikesdepartementet.
Regeringen beslöt den 18 februari 1988 att inhämta lagrådets yttrande
Regeringen
beslöt
den
18
februari
1988
att
inhämta
lagrådets
yttrande
över ett förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europei-
över
ett
förslag
till
lag
med
anledning
av
Sveriges
tillträde
till
den
europei-
ska konventionen mot tortyr m. m. samt över ett förslag till lag om ändring
ska
konventionen
mot
tortyr
m.
m.
samt
över
ett
förslag
till
lag
om
ändring
i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslagen hade
i
lagen
(1976:661)
om
immunitet
och
privilegier
i
vissa
fall.
Förslagen
hade
upprättats i utrikesdepartementet.
upprättats
i
utrikesdepartementet.
Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets
Lagrådet
har
i
sitt
yttrande
lämnat
förslagen
utan
erinran.
Lagrådets
yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
yttrande
bör
fogas
till
protokollet
i
detta
ärende
som
bilaga
2.
Jag avser nu att i ett sammanhang ta upp dels frågan om godkännande av
Jag avser nu att i ett sammanhang ta upp dels frågan om godkännande av
Jag
avser
nu
att
i
ett
sammanhang
ta
upp
dels
frågan
om
godkännande
av
Prop.
1987/88:
133
konventionen, dels frågan om erforderlig lagstiftning inför ett svenskt godkännande. I förhållande till de förslag som upptagits i lagrådsremissen skiljer sig de förslag som jag nu lägger fram endast därigenom att vissa mindre redaktionella ändringar gjorts i 3 och 4 55 i förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m.m. 2 Bakgrunden till konventionen [januari 1981 antog Europarådets rådgivande församling en rekommenda- tion (909/1981) i vilken den rekommenderade att Europarådets minister- kommitté skulle anmoda medlemsstaternas regeringar att påskynda arbe- tet med att utforma den tidigare nämnda FN-konventionen mot tortyr. Samma år väcktes två motioner i tortyrfrågan i den rådgivande församling- en. varav en från en svensk ledamot. Församlingensjuridiska utskott. till vilket dessa motioner remitterades. avgav ijuni 1983 en rapport (Doc. 5099). i vilken utskottet lade fram ett förslag till en europeisk konvention till förhindrande av tortyr. Förslaget hade arbetats ut i samråd med den Internationella juristkommissionen och den schweiziska kommittén mot tortyr. Vid det 366:e mötet med Europarådets ministerkommitté ijanuari 1984 uppdrogs åt styrkommittén för mänskliga rättigheter (Le-Comité Direc- teurs pour les Droits de l'Homme, CDDH) att arbeta ut ett förslag till konventionstext eller annat rättsligt instrument i syfte att stärka frihetsbe— rövade personers skydd mot tortyr och andra övergrepp. En underkom- mitté till CDDH har därefter utarbetat ett konventionsförslag vilket grans- kats bl. a. av den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, av Internationellajuristkommissionen och av Internationella röda korset. Förslaget färdigställdes av CDDH i november 1986 och överlämnades därefter till ministerkommittén som enhälligt antog konventionstexten den 26 juni 1987. Konventionen öppnades för undertecknande den 26 november 1987. Den undertecknades därvid av 19 av Europarådets 21 medlemsstater, däribland Sverige. Därefter har konventionen undertecknats av ytterligare ett medlemsland. Konventionstexten med kommentar ("Explanatory Re- port") finns tillgänglig i Europarådets dokumentserie under beteckningen Ht87)4. Konventionen blir bindande för de stater som ratificerat den. Den träder i kraft tre månader från den dag då sju av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen. Prop. 1987/88: 133
konventionen, dels frågan om erforderlig lagstiftning inför ett svenskt godkännande. I förhållande till de förslag som upptagits i lagrådsremissen skiljer sig de förslag som jag nu lägger fram endast därigenom att vissa mindre redaktionella ändringar gjorts i 3 och 4 55 i förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m.m.
konventionen, dels frågan om erforderlig lagstiftning inför ett svenskt godkännande. I förhållande till de förslag som upptagits i lagrådsremissen skiljer sig de förslag som jag nu lägger fram endast därigenom att vissa mindre redaktionella ändringar gjorts i 3 och 4 55 i förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m.m.
konventionen, dels frågan om erforderlig lagstiftning inför ett svenskt
konventionen,
dels
frågan
om
erforderlig
lagstiftning
inför
ett
svenskt
godkännande. I förhållande till de förslag som upptagits i lagrådsremissen
godkännande.
I
förhållande
till
de
förslag
som
upptagits
i
lagrådsremissen
skiljer sig de förslag som jag nu lägger fram endast därigenom att vissa
skiljer
sig
de
förslag
som
jag
nu
lägger
fram
endast
därigenom
att
vissa
mindre redaktionella ändringar gjorts i 3 och 4 55 i förslaget till lag med
mindre
redaktionella
ändringar
gjorts
i
3
och
4
55
i
förslaget
till
lag
med
anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr
anledning
av
Sveriges
tillträde
till
den
europeiska
konventionen
mot
tortyr
m.m.
m.m.
2 Bakgrunden till konventionen
2 Bakgrunden till konventionen
2 Bakgrunden till konventionen
2
Bakgrunden
till
konventionen
[januari 1981 antog Europarådets rådgivande församling en rekommenda- tion (909/1981) i vilken den rekommenderade att Europarådets minister- kommitté skulle anmoda medlemsstaternas regeringar att påskynda arbe- tet med att utforma den tidigare nämnda FN-konventionen mot tortyr. Samma år väcktes två motioner i tortyrfrågan i den rådgivande församling- en. varav en från en svensk ledamot. Församlingensjuridiska utskott. till vilket dessa motioner remitterades. avgav ijuni 1983 en rapport (Doc. 5099). i vilken utskottet lade fram ett förslag till en europeisk konvention till förhindrande av tortyr. Förslaget hade arbetats ut i samråd med den Internationella juristkommissionen och den schweiziska kommittén mot tortyr. Vid det 366:e mötet med Europarådets ministerkommitté ijanuari 1984 uppdrogs åt styrkommittén för mänskliga rättigheter (Le-Comité Direc- teurs pour les Droits de l'Homme, CDDH) att arbeta ut ett förslag till konventionstext eller annat rättsligt instrument i syfte att stärka frihetsbe— rövade personers skydd mot tortyr och andra övergrepp. En underkom- mitté till CDDH har därefter utarbetat ett konventionsförslag vilket grans- kats bl. a. av den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, av Internationellajuristkommissionen och av Internationella röda korset. Förslaget färdigställdes av CDDH i november 1986 och överlämnades därefter till ministerkommittén som enhälligt antog konventionstexten den 26 juni 1987. Konventionen öppnades för undertecknande den 26 november 1987. Den undertecknades därvid av 19 av Europarådets 21 medlemsstater, däribland Sverige. Därefter har konventionen undertecknats av ytterligare ett medlemsland. Konventionstexten med kommentar ("Explanatory Re- port") finns tillgänglig i Europarådets dokumentserie under beteckningen Ht87)4. Konventionen blir bindande för de stater som ratificerat den. Den träder i kraft tre månader från den dag då sju av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen.
[januari 1981 antog Europarådets rådgivande församling en rekommenda- tion (909/1981) i vilken den rekommenderade att Europarådets minister- kommitté skulle anmoda medlemsstaternas regeringar att påskynda arbe- tet med att utforma den tidigare nämnda FN-konventionen mot tortyr. Samma år väcktes två motioner i tortyrfrågan i den rådgivande församling- en. varav en från en svensk ledamot. Församlingensjuridiska utskott. till vilket dessa motioner remitterades. avgav ijuni 1983 en rapport (Doc. 5099). i vilken utskottet lade fram ett förslag till en europeisk konvention till förhindrande av tortyr. Förslaget hade arbetats ut i samråd med den Internationella juristkommissionen och den schweiziska kommittén mot tortyr.
[januari 1981 antog Europarådets rådgivande församling en rekommenda-
[januari
1981
antog
Europarådets
rådgivande
församling
en
rekommenda-
tion (909/1981) i vilken den rekommenderade att Europarådets minister-
tion
(909/1981)
i
vilken
den
rekommenderade
att
Europarådets
minister-
kommitté skulle anmoda medlemsstaternas regeringar att påskynda arbe-
kommitté
skulle
anmoda
medlemsstaternas
regeringar
att
påskynda
arbe-
tet med att utforma den tidigare nämnda FN-konventionen mot tortyr.
tet
med
att
utforma
den
tidigare
nämnda
FN-konventionen
mot
tortyr.
Samma år väcktes två motioner i tortyrfrågan i den rådgivande församling-
Samma
år
väcktes
två
motioner
i
tortyrfrågan
i
den
rådgivande
församling-
en. varav en från en svensk ledamot. Församlingensjuridiska utskott. till
en.
varav
en
från
en
svensk
ledamot.
Församlingensjuridiska
utskott.
till
vilket dessa motioner remitterades. avgav ijuni 1983 en rapport (Doc.
vilket
dessa
motioner
remitterades.
avgav
ijuni
1983
en
rapport
(Doc.
5099). i vilken utskottet lade fram ett förslag till en europeisk konvention
5099).
i
vilken
utskottet
lade
fram
ett
förslag
till
en
europeisk
konvention
till förhindrande av tortyr. Förslaget hade arbetats ut i samråd med den
till
förhindrande
av
tortyr.
Förslaget
hade
arbetats
ut
i
samråd
med
den
Internationella juristkommissionen och den schweiziska kommittén mot
Internationella
juristkommissionen
och
den
schweiziska
kommittén
mot
tortyr.
tortyr.
Vid det 366:e mötet med Europarådets ministerkommitté ijanuari 1984 uppdrogs åt styrkommittén för mänskliga rättigheter (Le-Comité Direc- teurs pour les Droits de l'Homme, CDDH) att arbeta ut ett förslag till konventionstext eller annat rättsligt instrument i syfte att stärka frihetsbe— rövade personers skydd mot tortyr och andra övergrepp. En underkom- mitté till CDDH har därefter utarbetat ett konventionsförslag vilket grans- kats bl. a. av den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, av Internationellajuristkommissionen och av Internationella röda korset.
Vid det 366:e mötet med Europarådets ministerkommitté ijanuari 1984
Vid
det
366:e
mötet
med
Europarådets
ministerkommitté
ijanuari
1984
uppdrogs åt styrkommittén för mänskliga rättigheter (Le-Comité Direc-
uppdrogs
åt
styrkommittén
för
mänskliga
rättigheter
(Le-Comité
Direc-
teurs pour les Droits de l'Homme, CDDH) att arbeta ut ett förslag till
teurs
pour
les
Droits
de
l'Homme,
CDDH)
att
arbeta
ut
ett
förslag
till
konventionstext eller annat rättsligt instrument i syfte att stärka frihetsbe—
konventionstext
eller
annat
rättsligt
instrument
i
syfte
att
stärka
frihetsbe—
rövade personers skydd mot tortyr och andra övergrepp. En underkom-
rövade
personers
skydd
mot
tortyr
och
andra
övergrepp.
En
underkom-
mitté till CDDH har därefter utarbetat ett konventionsförslag vilket grans-
mitté
till
CDDH
har
därefter
utarbetat
ett
konventionsförslag
vilket
grans-
kats bl. a. av den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen
kats
bl.
a.
av
den
europeiska
kommissionen
och
den
europeiska
domstolen
för de mänskliga rättigheterna, av Internationellajuristkommissionen och
för
de
mänskliga
rättigheterna,
av
Internationellajuristkommissionen
och
av Internationella röda korset.
av
Internationella
röda
korset.
Förslaget färdigställdes av CDDH i november 1986 och överlämnades därefter till ministerkommittén som enhälligt antog konventionstexten den 26 juni 1987.
Förslaget färdigställdes av CDDH i november 1986 och överlämnades
Förslaget
färdigställdes
av
CDDH
i
november
1986
och
överlämnades
därefter till ministerkommittén som enhälligt antog konventionstexten den
därefter
till
ministerkommittén
som
enhälligt
antog
konventionstexten
den
26 juni 1987.
26
juni
1987.
Konventionen öppnades för undertecknande den 26 november 1987. Den undertecknades därvid av 19 av Europarådets 21 medlemsstater, däribland Sverige. Därefter har konventionen undertecknats av ytterligare ett medlemsland. Konventionstexten med kommentar ("Explanatory Re- port") finns tillgänglig i Europarådets dokumentserie under beteckningen Ht87)4.
Konventionen öppnades för undertecknande den 26 november 1987.
Konventionen
öppnades
för
undertecknande
den
26
november
1987.
Den undertecknades därvid av 19 av Europarådets 21 medlemsstater,
Den
undertecknades
därvid
av
19
av
Europarådets
21
medlemsstater,
däribland Sverige. Därefter har konventionen undertecknats av ytterligare
däribland
Sverige.
Därefter
har
konventionen
undertecknats
av
ytterligare
ett medlemsland. Konventionstexten med kommentar ("Explanatory Re-
ett
medlemsland.
Konventionstexten
med
kommentar
("Explanatory
Re-
port") finns tillgänglig i Europarådets dokumentserie under beteckningen
port")
finns
tillgänglig
i
Europarådets
dokumentserie
under
beteckningen
Ht87)4.
Ht87)4.
Konventionen blir bindande för de stater som ratificerat den. Den träder i kraft tre månader från den dag då sju av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen.
Konventionen blir bindande för de stater som ratificerat den. Den träder
Konventionen
blir
bindande
för
de
stater
som
ratificerat
den.
Den
träder
i kraft tre månader från den dag då sju av Europarådets medlemsstater har
i
kraft
tre
månader
från
den
dag
då
sju
av
Europarådets
medlemsstater
har
uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen.
uttryckt
sitt
samtycke
till
att
vara
bundna
av
konventionen.
Prop.
1987/88:
133
3 Konventionens innehåll 3.1 Allmänt Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning består av en inledning följd av 23 artiklar. I inledningen erinras om innehållet i artikel 3 i europakonventionen och om syftet med den nu ifrågavarande konventionen. Konventionstexten är i övrigt indelad i fem kapitel. Kapitel I upptar de grundläggande bestämmelserna om bildande av kommittén och dess upp- gift (artiklarna 1—3). Kapitel II reglerar kommitténs sammansättning. val av dess ledamöter samt arbets- och beslutsformcr (artiklarna 4—6). Kapitel III innehåller regler om förfarandet vid besök, om kommitténs rapporte- ring och om behandlingen av information som inhämtats i samband med besök (artiklarna 7—14). Kapitel IV innehåller vissa bestämmelser om konventionens inverkan på andra internationella överenskommelser eller på nationella rättsregler (artiklarna 15—17). Kapitel V, slutligen, upptar bestämmelser om undertecknande. ratifikation och ikraftträdande m.m. (artiklarna 18—23). 3.2 De enskilda bestämmelserna Liksom för flera andra konventioner som har utarbetats inom Europarådet finns som nämnts en kommentar — en "Explanatory Report" — till kon- ventionen. Kommentaren har arbetats fram i CDDH samtidigt med konventionstexten och har godkänts av ministerkommittén för publice- ring. Min redogörelse för innehållet i de enskilda artiklarna och dessas tolkning bygger i huvudsak på denna kommentar. '! Artikel ] I artikel 1 anges att en europeisk kommitté till förhindrande av tortyr skall bildas och kommitténs uppgift definieras. I artikeln anges sålunda att kommittén skall granska behandlingen av personer som har berövats sin frihet. Som tidigare framhållits har kommittén ingen rättskipande funktion. Denna uppgift åvilar kommissionen och domstolen. Kommittén skall en- dast undersöka förhållandena, påtala brister och eventuellt ge den berörda staten förslag till hur förhållandena kan förbättras. Artikel 2 Denna artikel ålägger konventionsstaterna att tillåta besök på alla platser där personer finns som har berövats sin frihet av en offentlig myndighet. Bestämmelsen anger den grundläggande förpliktelse som konventionen ålägger medlemsstaterna. nämligen att tillåta besök av kommittén på sta- tens territorium. Kommittén skall således kunna besöka alla platser där personer som har berövats sin frihet är placerade. Det saknar betydelse om frihetsberövandet grundas på ett formellt beslut av en myndighet eller ej. Prop. 1987/881133
3 Konventionens innehåll 3.1 Allmänt
3 Konventionens innehåll 3.1 Allmänt
3 Konventionens innehåll
3
Konventionens
innehåll
3.1 Allmänt
3.1
Allmänt
Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning består av en inledning följd av 23 artiklar. I inledningen erinras om innehållet i artikel 3 i europakonventionen och om syftet med den nu ifrågavarande konventionen. Konventionstexten är i övrigt indelad i fem kapitel. Kapitel I upptar de grundläggande bestämmelserna om bildande av kommittén och dess upp- gift (artiklarna 1—3). Kapitel II reglerar kommitténs sammansättning. val av dess ledamöter samt arbets- och beslutsformcr (artiklarna 4—6). Kapitel III innehåller regler om förfarandet vid besök, om kommitténs rapporte- ring och om behandlingen av information som inhämtats i samband med besök (artiklarna 7—14). Kapitel IV innehåller vissa bestämmelser om konventionens inverkan på andra internationella överenskommelser eller på nationella rättsregler (artiklarna 15—17). Kapitel V, slutligen, upptar bestämmelser om undertecknande. ratifikation och ikraftträdande m.m. (artiklarna 18—23).
Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning består av en inledning följd av 23 artiklar.
Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig
Den
europeiska
konventionen
till
förhindrande
av
tortyr
och
omänsklig
eller förnedrande behandling eller bestraffning består av en inledning följd
eller
förnedrande
behandling
eller
bestraffning
består
av
en
inledning
följd
av 23 artiklar.
av
23
artiklar.
I inledningen erinras om innehållet i artikel 3 i europakonventionen och om syftet med den nu ifrågavarande konventionen.
I inledningen erinras om innehållet i artikel 3 i europakonventionen och
I
inledningen
erinras
om
innehållet
i
artikel
3
i
europakonventionen
och
om syftet med den nu ifrågavarande konventionen.
om
syftet
med
den
nu
ifrågavarande
konventionen.
Konventionstexten är i övrigt indelad i fem kapitel. Kapitel I upptar de grundläggande bestämmelserna om bildande av kommittén och dess upp- gift (artiklarna 1—3). Kapitel II reglerar kommitténs sammansättning. val av dess ledamöter samt arbets- och beslutsformcr (artiklarna 4—6). Kapitel III innehåller regler om förfarandet vid besök, om kommitténs rapporte- ring och om behandlingen av information som inhämtats i samband med besök (artiklarna 7—14). Kapitel IV innehåller vissa bestämmelser om konventionens inverkan på andra internationella överenskommelser eller på nationella rättsregler (artiklarna 15—17). Kapitel V, slutligen, upptar bestämmelser om undertecknande. ratifikation och ikraftträdande m.m. (artiklarna 18—23).
Konventionstexten är i övrigt indelad i fem kapitel. Kapitel I upptar de
Konventionstexten
är
i
övrigt
indelad
i
fem
kapitel.
Kapitel
I
upptar
de
grundläggande bestämmelserna om bildande av kommittén och dess upp-
grundläggande
bestämmelserna
om
bildande
av
kommittén
och
dess
upp-
gift (artiklarna 1—3). Kapitel II reglerar kommitténs sammansättning. val
gift
(artiklarna
1—3).
Kapitel
II
reglerar
kommitténs
sammansättning.
val
av dess ledamöter samt arbets- och beslutsformcr (artiklarna 4—6). Kapitel
av
dess
ledamöter
samt
arbets-
och
beslutsformcr
(artiklarna
4—6).
Kapitel
III innehåller regler om förfarandet vid besök, om kommitténs rapporte-
III
innehåller
regler
om
förfarandet
vid
besök,
om
kommitténs
rapporte-
ring och om behandlingen av information som inhämtats i samband med
ring
och
om
behandlingen
av
information
som
inhämtats
i
samband
med
besök (artiklarna 7—14). Kapitel IV innehåller vissa bestämmelser om
besök
(artiklarna
7—14).
Kapitel
IV
innehåller
vissa
bestämmelser
om
konventionens inverkan på andra internationella överenskommelser eller
konventionens
inverkan
på
andra
internationella
överenskommelser
eller
på nationella rättsregler (artiklarna 15—17). Kapitel V, slutligen, upptar
på
nationella
rättsregler
(artiklarna
15—17).
Kapitel
V,
slutligen,
upptar
bestämmelser om undertecknande. ratifikation och ikraftträdande m.m.
bestämmelser
om
undertecknande.
ratifikation
och
ikraftträdande
m.m.
(artiklarna 18—23).
(artiklarna
18—23).
3.2 De enskilda bestämmelserna
3.2 De enskilda bestämmelserna
3.2 De enskilda bestämmelserna
3.2
De
enskilda
bestämmelserna
Liksom för flera andra konventioner som har utarbetats inom Europarådet finns som nämnts en kommentar — en "Explanatory Report" — till kon- ventionen. Kommentaren har arbetats fram i CDDH samtidigt med konventionstexten och har godkänts av ministerkommittén för publice- ring. Min redogörelse för innehållet i de enskilda artiklarna och dessas
Liksom för flera andra konventioner som har utarbetats inom Europarådet finns som nämnts en kommentar — en "Explanatory Report" — till kon- ventionen. Kommentaren har arbetats fram i CDDH samtidigt med konventionstexten och har godkänts av ministerkommittén för publice- ring. Min redogörelse för innehållet i de enskilda artiklarna och dessas
Liksom för flera andra konventioner som har utarbetats inom Europarådet
Liksom
för
flera
andra
konventioner
som
har
utarbetats
inom
Europarådet
finns som nämnts en kommentar — en "Explanatory Report" — till kon-
finns
som
nämnts
en
kommentar
—
en
"Explanatory
Report"
—
till
kon-
ventionen. Kommentaren har arbetats fram i CDDH samtidigt med
ventionen.
Kommentaren
har
arbetats
fram
i
CDDH
samtidigt
med
konventionstexten och har godkänts av ministerkommittén för publice-
konventionstexten
och
har
godkänts
av
ministerkommittén
för
publice-
ring. Min redogörelse för innehållet i de enskilda artiklarna och dessas
ring.
Min
redogörelse
för
innehållet
i
de
enskilda
artiklarna
och
dessas
tolkning bygger i huvudsak på denna kommentar. '!
tolkning bygger i huvudsak på denna kommentar. '!
tolkning bygger i huvudsak på denna kommentar.
tolkning
bygger
i
huvudsak
på
denna
kommentar.
'!
'!
Artikel ]
Artikel ]
Artikel ]
Artikel
]
I artikel 1 anges att en europeisk kommitté till förhindrande av tortyr skall bildas och kommitténs uppgift definieras. I artikeln anges sålunda att kommittén skall granska behandlingen av personer som har berövats sin frihet. Som tidigare framhållits har kommittén ingen rättskipande funktion. Denna uppgift åvilar kommissionen och domstolen. Kommittén skall en- dast undersöka förhållandena, påtala brister och eventuellt ge den berörda staten förslag till hur förhållandena kan förbättras.
I artikel 1 anges att en europeisk kommitté till förhindrande av tortyr skall bildas och kommitténs uppgift definieras. I artikeln anges sålunda att kommittén skall granska behandlingen av personer som har berövats sin frihet. Som tidigare framhållits har kommittén ingen rättskipande funktion. Denna uppgift åvilar kommissionen och domstolen. Kommittén skall en- dast undersöka förhållandena, påtala brister och eventuellt ge den berörda staten förslag till hur förhållandena kan förbättras.
I artikel 1 anges att en europeisk kommitté till förhindrande av tortyr skall
I
artikel
1
anges
att
en
europeisk
kommitté
till
förhindrande
av
tortyr
skall
bildas och kommitténs uppgift definieras. I artikeln anges sålunda att
bildas
och
kommitténs
uppgift
definieras.
I
artikeln
anges
sålunda
att
kommittén skall granska behandlingen av personer som har berövats sin
kommittén
skall
granska
behandlingen
av
personer
som
har
berövats
sin
frihet. Som tidigare framhållits har kommittén ingen rättskipande funktion.
frihet.
Som
tidigare
framhållits
har
kommittén
ingen
rättskipande
funktion.
Denna uppgift åvilar kommissionen och domstolen. Kommittén skall en-
Denna
uppgift
åvilar
kommissionen
och
domstolen.
Kommittén
skall
en-
dast undersöka förhållandena, påtala brister och eventuellt ge den berörda
dast
undersöka
förhållandena,
påtala
brister
och
eventuellt
ge
den
berörda
staten förslag till hur förhållandena kan förbättras.
staten
förslag
till
hur
förhållandena
kan
förbättras.
Artikel 2
Artikel 2
Artikel 2
Artikel
2
Denna artikel ålägger konventionsstaterna att tillåta besök på alla platser där personer finns som har berövats sin frihet av en offentlig myndighet. Bestämmelsen anger den grundläggande förpliktelse som konventionen ålägger medlemsstaterna. nämligen att tillåta besök av kommittén på sta- tens territorium. Kommittén skall således kunna besöka alla platser där personer som har berövats sin frihet är placerade. Det saknar betydelse om frihetsberövandet grundas på ett formellt beslut av en myndighet eller ej.
Denna artikel ålägger konventionsstaterna att tillåta besök på alla platser där personer finns som har berövats sin frihet av en offentlig myndighet. Bestämmelsen anger den grundläggande förpliktelse som konventionen ålägger medlemsstaterna. nämligen att tillåta besök av kommittén på sta- tens territorium. Kommittén skall således kunna besöka alla platser där personer som har berövats sin frihet är placerade. Det saknar betydelse om frihetsberövandet grundas på ett formellt beslut av en myndighet eller ej.
Denna artikel ålägger konventionsstaterna att tillåta besök på alla platser
Denna
artikel
ålägger
konventionsstaterna
att
tillåta
besök
på
alla
platser
där personer finns som har berövats sin frihet av en offentlig myndighet.
där
personer
finns
som
har
berövats
sin
frihet
av
en
offentlig
myndighet.
Bestämmelsen anger den grundläggande förpliktelse som konventionen
Bestämmelsen
anger
den
grundläggande
förpliktelse
som
konventionen
ålägger medlemsstaterna. nämligen att tillåta besök av kommittén på sta-
ålägger
medlemsstaterna.
nämligen
att
tillåta
besök
av
kommittén
på
sta-
tens territorium. Kommittén skall således kunna besöka alla platser där
tens
territorium.
Kommittén
skall
således
kunna
besöka
alla
platser
där
personer som har berövats sin frihet är placerade. Det saknar betydelse om
personer
som
har
berövats
sin
frihet
är
placerade.
Det
saknar
betydelse
om
frihetsberövandet grundas på ett formellt beslut av en myndighet eller ej.
frihetsberövandet
grundas
på
ett
formellt
beslut
av
en
myndighet
eller
ej.
Prop. 1987/881133
Prop. 1987/881133
Prop. 1987/881133
Prop.
1987/881133
Ansvaret för att frihetsberövandet kommit till stånd måste dock vila på en offentlig myndighet. Begreppet frihetsberövande skall ges samma innebörd som det har getts av den europeiska domstolen och kommissionen i dessa organs rättspraxis vid tolkning av artikel 5 i europakonventionen. Denna artikel anger bl. a. förutsättningarna under vilka frihetsberövanden får äga rum. Som exempel på frihetsberövanden som kan omfattas av konventionen kan nämnas, förutom fängelsestraff, anhållande. häktning och förvar. olika former av frihetsberövande under militärtjänstgöring samt olika typer av tvångsvård inom den psykiatriska vården eller missbrukarvården. Även tvångsvård av minderåriga omfattas av konventionen, om vården utövas på ett sådant sätt att den minderårige kan anses vara berövad sin frihet. Det står klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentli- ga inrättningar. Det avgörande är om frihetsberövandet är en följd av en offentlig myndighets handlande. Statens skyldighet att tillåta besök gäller inte endast i f'redstid'utan även under krig eller därmed jämförliga förhållanden. För att tillgodose bl.a. militära säkerhetsintressen finns särskilda bestämmelser i artikel 9. Artikel 3 Denna artikel upptar den i konventionen grundläggande principen om att kommittén och den berörda statens myndigheter skall samarbeta med varandra. Samarbetsskyldigheten omfattar alla kommitténs uppgifter och ligger till grund för andra artiklari konventionen. t. ex. artikel 8 och 9. Artikel 4 I denna artikel anges kommitténs sammansättning. kriterierna för medlem— skap m.m. Kommittén skall bestå av lika många ledamöter som antalet konventionsstater. Ledamöterna skall ha högt moraliskt anseende, besitta erkänd sakkunskap om mänskliga rättigheter eller ha yrkesmässig erfaren- het inom de områden som täcks av konventionen. Ledamöterna i kommit- tén behöver inte ha juridisk utbildning. Exempelvis läkare och personer med erfarenhet av kriminalvård kan vara lämpliga som ledamöter. Artikel 5 I artikel 5 regleras förfarandet vid val av kommittledamöter. vilket i stora drag motsvarar det som gäller för val av ledamöter till den europeiska kommissionen. Artikel 6 I denna artikel ges bestämmelser om förfarandet i kommittén. beslutför- hetsregler m.m. Artikel 7 Denna artikel anger att kommittén skall besöka de platser som har nämnts i artikel 2. Av bestämmelsen framgår att besök kan göras vid regelbundet Prop. 1987/88:133
Ansvaret för att frihetsberövandet kommit till stånd måste dock vila på en offentlig myndighet. Begreppet frihetsberövande skall ges samma innebörd som det har getts av den europeiska domstolen och kommissionen i dessa organs rättspraxis vid tolkning av artikel 5 i europakonventionen. Denna artikel anger bl. a. förutsättningarna under vilka frihetsberövanden får äga rum. Som exempel på frihetsberövanden som kan omfattas av konventionen kan nämnas, förutom fängelsestraff, anhållande. häktning och förvar. olika former av frihetsberövande under militärtjänstgöring samt olika typer av tvångsvård inom den psykiatriska vården eller missbrukarvården. Även tvångsvård av minderåriga omfattas av konventionen, om vården utövas på ett sådant sätt att den minderårige kan anses vara berövad sin frihet. Det står klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentli- ga inrättningar. Det avgörande är om frihetsberövandet är en följd av en offentlig myndighets handlande. Statens skyldighet att tillåta besök gäller inte endast i f'redstid'utan även under krig eller därmed jämförliga förhållanden. För att tillgodose bl.a. militära säkerhetsintressen finns särskilda bestämmelser i artikel 9.
Ansvaret för att frihetsberövandet kommit till stånd måste dock vila på en offentlig myndighet.
Ansvaret för att frihetsberövandet kommit till stånd måste dock vila på en
Ansvaret
för
att
frihetsberövandet
kommit
till
stånd
måste
dock
vila
på
en
offentlig myndighet.
offentlig
myndighet.
Begreppet frihetsberövande skall ges samma innebörd som det har getts av den europeiska domstolen och kommissionen i dessa organs rättspraxis vid tolkning av artikel 5 i europakonventionen. Denna artikel anger bl. a. förutsättningarna under vilka frihetsberövanden får äga rum. Som exempel på frihetsberövanden som kan omfattas av konventionen kan nämnas, förutom fängelsestraff, anhållande. häktning och förvar. olika former av frihetsberövande under militärtjänstgöring samt olika typer av tvångsvård inom den psykiatriska vården eller missbrukarvården. Även tvångsvård av minderåriga omfattas av konventionen, om vården utövas på ett sådant sätt att den minderårige kan anses vara berövad sin frihet.
Begreppet frihetsberövande skall ges samma innebörd som det har getts
Begreppet
frihetsberövande
skall
ges
samma
innebörd
som
det
har
getts
av den europeiska domstolen och kommissionen i dessa organs rättspraxis
av
den
europeiska
domstolen
och
kommissionen
i
dessa
organs
rättspraxis
vid tolkning av artikel 5 i europakonventionen. Denna artikel anger bl. a.
vid
tolkning
av
artikel
5
i
europakonventionen.
Denna
artikel
anger
bl.
a.
förutsättningarna under vilka frihetsberövanden får äga rum. Som exempel
förutsättningarna
under
vilka
frihetsberövanden
får
äga
rum.
Som
exempel
på frihetsberövanden som kan omfattas av konventionen kan nämnas,
på
frihetsberövanden
som
kan
omfattas
av
konventionen
kan
nämnas,
förutom fängelsestraff, anhållande. häktning och förvar. olika former av
förutom
fängelsestraff,
anhållande.
häktning
och
förvar.
olika
former
av
frihetsberövande under militärtjänstgöring samt olika typer av tvångsvård
frihetsberövande
under
militärtjänstgöring
samt
olika
typer
av
tvångsvård
inom den psykiatriska vården eller missbrukarvården. Även tvångsvård av
inom
den
psykiatriska
vården
eller
missbrukarvården.
Även
tvångsvård
av
minderåriga omfattas av konventionen, om vården utövas på ett sådant
minderåriga
omfattas
av
konventionen,
om
vården
utövas
på
ett
sådant
sätt att den minderårige kan anses vara berövad sin frihet.
sätt
att
den
minderårige
kan
anses
vara
berövad
sin
frihet.
Det står klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentli- ga inrättningar. Det avgörande är om frihetsberövandet är en följd av en offentlig myndighets handlande.
Det står klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentli-
Det
står
klart
att
besök
kan
komma
i
fråga
på
såväl
privata
som
offentli-
ga inrättningar. Det avgörande är om frihetsberövandet är en följd av en
ga
inrättningar.
Det
avgörande
är
om
frihetsberövandet
är
en
följd
av
en
offentlig myndighets handlande.
offentlig
myndighets
handlande.
Statens skyldighet att tillåta besök gäller inte endast i f'redstid'utan även under krig eller därmed jämförliga förhållanden. För att tillgodose bl.a. militära säkerhetsintressen finns särskilda bestämmelser i artikel 9.
Statens skyldighet att tillåta besök gäller inte endast i f'redstid'utan även
Statens
skyldighet
att
tillåta
besök
gäller
inte
endast
i
f'redstid'utan
även
under krig eller därmed jämförliga förhållanden. För att tillgodose bl.a.
under
krig
eller
därmed
jämförliga
förhållanden.
För
att
tillgodose
bl.a.
militära säkerhetsintressen finns särskilda bestämmelser i artikel 9.
militära
säkerhetsintressen
finns
särskilda
bestämmelser
i
artikel
9.
Artikel 3
Artikel 3
Artikel 3
Artikel
3
Denna artikel upptar den i konventionen grundläggande principen om att kommittén och den berörda statens myndigheter skall samarbeta med varandra. Samarbetsskyldigheten omfattar alla kommitténs uppgifter och ligger till grund för andra artiklari konventionen. t. ex. artikel 8 och 9.
Denna artikel upptar den i konventionen grundläggande principen om att kommittén och den berörda statens myndigheter skall samarbeta med varandra. Samarbetsskyldigheten omfattar alla kommitténs uppgifter och ligger till grund för andra artiklari konventionen. t. ex. artikel 8 och 9.
Denna artikel upptar den i konventionen grundläggande principen om att
Denna
artikel
upptar
den
i
konventionen
grundläggande
principen
om
att
kommittén och den berörda statens myndigheter skall samarbeta med
kommittén
och
den
berörda
statens
myndigheter
skall
samarbeta
med
varandra. Samarbetsskyldigheten omfattar alla kommitténs uppgifter och
varandra.
Samarbetsskyldigheten
omfattar
alla
kommitténs
uppgifter
och
ligger till grund för andra artiklari konventionen. t. ex. artikel 8 och 9.
ligger
till
grund
för
andra
artiklari
konventionen.
t.
ex.
artikel
8
och
9.
Artikel 4
Artikel 4
Artikel 4
Artikel
4
I denna artikel anges kommitténs sammansättning. kriterierna för medlem— skap m.m. Kommittén skall bestå av lika många ledamöter som antalet konventionsstater. Ledamöterna skall ha högt moraliskt anseende, besitta erkänd sakkunskap om mänskliga rättigheter eller ha yrkesmässig erfaren- het inom de områden som täcks av konventionen. Ledamöterna i kommit- tén behöver inte ha juridisk utbildning. Exempelvis läkare och personer med erfarenhet av kriminalvård kan vara lämpliga som ledamöter.
I denna artikel anges kommitténs sammansättning. kriterierna för medlem— skap m.m. Kommittén skall bestå av lika många ledamöter som antalet konventionsstater. Ledamöterna skall ha högt moraliskt anseende, besitta erkänd sakkunskap om mänskliga rättigheter eller ha yrkesmässig erfaren- het inom de områden som täcks av konventionen. Ledamöterna i kommit- tén behöver inte ha juridisk utbildning. Exempelvis läkare och personer med erfarenhet av kriminalvård kan vara lämpliga som ledamöter.
I denna artikel anges kommitténs sammansättning. kriterierna för medlem—
I
denna
artikel
anges
kommitténs
sammansättning.
kriterierna
för
medlem—
skap m.m. Kommittén skall bestå av lika många ledamöter som antalet
skap
m.m.
Kommittén
skall
bestå
av
lika
många
ledamöter
som
antalet
konventionsstater. Ledamöterna skall ha högt moraliskt anseende, besitta
konventionsstater.
Ledamöterna
skall
ha
högt
moraliskt
anseende,
besitta
erkänd sakkunskap om mänskliga rättigheter eller ha yrkesmässig erfaren-
erkänd
sakkunskap
om
mänskliga
rättigheter
eller
ha
yrkesmässig
erfaren-
het inom de områden som täcks av konventionen. Ledamöterna i kommit-
het
inom
de
områden
som
täcks
av
konventionen.
Ledamöterna
i
kommit-
tén behöver inte ha juridisk utbildning. Exempelvis läkare och personer
tén
behöver
inte
ha
juridisk
utbildning.
Exempelvis
läkare
och
personer
med erfarenhet av kriminalvård kan vara lämpliga som ledamöter.
med
erfarenhet
av
kriminalvård
kan
vara
lämpliga
som
ledamöter.
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 5
Artikel
5
I artikel 5 regleras förfarandet vid val av kommittledamöter. vilket i stora drag motsvarar det som gäller för val av ledamöter till den europeiska kommissionen.
I artikel 5 regleras förfarandet vid val av kommittledamöter. vilket i stora drag motsvarar det som gäller för val av ledamöter till den europeiska kommissionen.
I artikel 5 regleras förfarandet vid val av kommittledamöter. vilket i stora
I
artikel
5
regleras
förfarandet
vid
val
av
kommittledamöter.
vilket
i
stora
drag motsvarar det som gäller för val av ledamöter till den europeiska
drag
motsvarar
det
som
gäller
för
val
av
ledamöter
till
den
europeiska
kommissionen.
kommissionen.
Artikel 6
Artikel 6
Artikel 6
Artikel
6
I denna artikel ges bestämmelser om förfarandet i kommittén. beslutför- hetsregler m.m.
I denna artikel ges bestämmelser om förfarandet i kommittén. beslutför- hetsregler m.m.
I denna artikel ges bestämmelser om förfarandet i kommittén. beslutför-
I
denna
artikel
ges
bestämmelser
om
förfarandet
i
kommittén.
beslutför-
hetsregler m.m.
hetsregler
m.m.
Artikel 7
Artikel 7
Artikel 7
Artikel
7
Denna artikel anger att kommittén skall besöka de platser som har nämnts i artikel 2. Av bestämmelsen framgår att besök kan göras vid regelbundet
Denna artikel anger att kommittén skall besöka de platser som har nämnts i artikel 2. Av bestämmelsen framgår att besök kan göras vid regelbundet
Denna artikel anger att kommittén skall besöka de platser som har nämnts i
Denna
artikel
anger
att
kommittén
skall
besöka
de
platser
som
har
nämnts
i
artikel 2. Av bestämmelsen framgår att besök kan göras vid regelbundet
artikel
2.
Av
bestämmelsen
framgår
att
besök
kan
göras
vid
regelbundet
Prop.
1987/88:133
återkommande tillfällen. men också i enstaka fall när det anses påkallat. Det är inte kommitténs primära uppgift att göra besök i anledning av enskilda klagomål. Sådana klagomål bör i första hand riktas till den euro- peiska kommissionen och behandlas i den ordning som gäller enligt euro- pakonventionen. Ingenting hindrar emellertid att kommittén gör ett besök efter en begäran från enskilda eller från en sammanslutning av enskilda. Kommittén avgör själv i vilken utsträckning sådana besök skall göras. Vad gäller de regelbundna besöken skall kommittén se till att dessa fördelas ungefär lika mellan medlemsstaterna. Besöken skall normalt göras av minst två kommittledamöter. I brådskande fall kan kommittén represente- ras av en enda ledamot. Kommittén skall kunna knyta experter och tolkar till sig. Som experter kan ifrågakomma personer med särskild sakkunskap inom ett visst område. som t.ex. läkare med erfarenhet av att behandla- och bedöma skador uppkomna genom tortyr. Artikel 8 Denna artikel är indelad i fem punkter. I punkt 1 anges att kommittén före ett besök skall underrätta den berör- da staten om att den önskar göra ett besök. Någon tidsgräns inom vilket detta skall ske anges inte i artikeln. Normalt skall dock en sådan underrät- telse ges inom skälig tid före besöket. I-undantagsfall kan det förekomma att ett besök görs omedelbart efter det att en underrättelse har lämnats. Som närmare framgår av "artikel 14 skall denna underrättelse uppta namnen på de personer som biträder kommittén vid ett besök. Kommittén har dock ej någon skyldighet att i denna underrättelse ange namnen på de ledamöter som skall delta vid ett besök eller att i-förväg ange vilka platser den avser att besöka. Det förutsätts emellertid att kommittén i den samar- betsanda på vilken konventionen vilar i förväg ger staterna information i dessa hänseenden i underrättelsen eller på annat vis. I punkt 2 specificeras vad som ankommer på den berörda staten för att underlätta kommitténs uppgift. Av samarbetsförpliktelsen följer emellertid att denna uppräkning inte är uttömmande. Även annat erforderligt bistånd kan således bli aktuellt. Under a,) anges att kommittmedlemmar skall-få resa in i det land där besöken skall genomföras och förflytta sig inom detta utan inskränkning. Bestämmelsen skall ses i belysning av artiklarna 2 och 16. Visumkrav ' t. ex. bör inte gälla kommittledamöter och experter på uppdrag. Rätten att resa fritt kring i landet är dock inte helt obegränsad. vilket framgår av artikel 9. Under b) föreskrivs att den berörda staten skall förse kommittén med upplysning om sådana platser som kan bli föremål för besök. t.ex. fängel- ser och polisstationer samt mentalsjukhus. Med stöd av denna bestämmel- se kan kommittén begära en detaljerad förteckning över sådana institutio- ner inom ett särskilt område som den avser besöka. Staten har dock ej skyldighet att förse kommittén med någon förteckning över alla frihetsbe- rövade personer inom landet. Under c) anges att kommittén skall få obegränsat tillträde till de platser Prop. 1987/88:133
återkommande tillfällen. men också i enstaka fall när det anses påkallat. Det är inte kommitténs primära uppgift att göra besök i anledning av enskilda klagomål. Sådana klagomål bör i första hand riktas till den euro- peiska kommissionen och behandlas i den ordning som gäller enligt euro- pakonventionen. Ingenting hindrar emellertid att kommittén gör ett besök efter en begäran från enskilda eller från en sammanslutning av enskilda. Kommittén avgör själv i vilken utsträckning sådana besök skall göras. Vad gäller de regelbundna besöken skall kommittén se till att dessa fördelas ungefär lika mellan medlemsstaterna. Besöken skall normalt göras av minst två kommittledamöter. I brådskande fall kan kommittén represente- ras av en enda ledamot. Kommittén skall kunna knyta experter och tolkar till sig. Som experter kan ifrågakomma personer med särskild sakkunskap
återkommande tillfällen. men också i enstaka fall när det anses påkallat. Det är inte kommitténs primära uppgift att göra besök i anledning av enskilda klagomål. Sådana klagomål bör i första hand riktas till den euro- peiska kommissionen och behandlas i den ordning som gäller enligt euro- pakonventionen. Ingenting hindrar emellertid att kommittén gör ett besök efter en begäran från enskilda eller från en sammanslutning av enskilda. Kommittén avgör själv i vilken utsträckning sådana besök skall göras. Vad gäller de regelbundna besöken skall kommittén se till att dessa fördelas ungefär lika mellan medlemsstaterna. Besöken skall normalt göras av minst två kommittledamöter. I brådskande fall kan kommittén represente- ras av en enda ledamot. Kommittén skall kunna knyta experter och tolkar till sig. Som experter kan ifrågakomma personer med särskild sakkunskap
återkommande tillfällen. men också i enstaka fall när det anses påkallat.
återkommande
tillfällen.
men
också
i
enstaka
fall
när
det
anses
påkallat.
Det är inte kommitténs primära uppgift att göra besök i anledning av
Det
är
inte
kommitténs
primära
uppgift
att
göra
besök
i
anledning
av
enskilda klagomål. Sådana klagomål bör i första hand riktas till den euro-
enskilda
klagomål.
Sådana
klagomål
bör
i
första
hand
riktas
till
den
euro-
peiska kommissionen och behandlas i den ordning som gäller enligt euro-
peiska
kommissionen
och
behandlas
i
den
ordning
som
gäller
enligt
euro-
pakonventionen. Ingenting hindrar emellertid att kommittén gör ett besök
pakonventionen.
Ingenting
hindrar
emellertid
att
kommittén
gör
ett
besök
efter en begäran från enskilda eller från en sammanslutning av enskilda.
efter
en
begäran
från
enskilda
eller
från
en
sammanslutning
av
enskilda.
Kommittén avgör själv i vilken utsträckning sådana besök skall göras. Vad
Kommittén
avgör
själv
i
vilken
utsträckning
sådana
besök
skall
göras.
Vad
gäller de regelbundna besöken skall kommittén se till att dessa fördelas
gäller
de
regelbundna
besöken
skall
kommittén
se
till
att
dessa
fördelas
ungefär lika mellan medlemsstaterna. Besöken skall normalt göras av
ungefär
lika
mellan
medlemsstaterna.
Besöken
skall
normalt
göras
av
minst två kommittledamöter. I brådskande fall kan kommittén represente-
minst
två
kommittledamöter.
I
brådskande
fall
kan
kommittén
represente-
ras av en enda ledamot. Kommittén skall kunna knyta experter och tolkar
ras
av
en
enda
ledamot.
Kommittén
skall
kunna
knyta
experter
och
tolkar
till sig. Som experter kan ifrågakomma personer med särskild sakkunskap
till
sig.
Som
experter
kan
ifrågakomma
personer
med
särskild
sakkunskap
inom ett visst område. som t.ex. läkare med erfarenhet av att behandla-
inom ett visst område. som t.ex. läkare med erfarenhet av att behandla-
inom ett visst område. som t.ex. läkare med erfarenhet av att behandla-
inom
ett
visst
område.
som
t.ex.
läkare
med
erfarenhet
av
att
behandla-
och bedöma skador uppkomna genom tortyr.
och bedöma skador uppkomna genom tortyr.
och bedöma skador uppkomna genom tortyr.
och
bedöma
skador
uppkomna
genom
tortyr.
Artikel 8
Artikel 8
Artikel 8
Artikel
8
Denna artikel är indelad i fem punkter. I punkt 1 anges att kommittén före ett besök skall underrätta den berör- da staten om att den önskar göra ett besök. Någon tidsgräns inom vilket detta skall ske anges inte i artikeln. Normalt skall dock en sådan underrät- telse ges inom skälig tid före besöket. I-undantagsfall kan det förekomma att ett besök görs omedelbart efter det att en underrättelse har lämnats. Som närmare framgår av "artikel 14 skall denna underrättelse uppta namnen på de personer som biträder kommittén vid ett besök. Kommittén har dock ej någon skyldighet att i denna underrättelse ange namnen på de ledamöter som skall delta vid ett besök eller att i-förväg ange vilka platser den avser att besöka. Det förutsätts emellertid att kommittén i den samar- betsanda på vilken konventionen vilar i förväg ger staterna information i dessa hänseenden i underrättelsen eller på annat vis. I punkt 2 specificeras vad som ankommer på den berörda staten för att underlätta kommitténs uppgift. Av samarbetsförpliktelsen följer emellertid att denna uppräkning inte är uttömmande. Även annat erforderligt bistånd kan således bli aktuellt.
Denna artikel är indelad i fem punkter.
Denna artikel är indelad i fem punkter.
Denna
artikel
är
indelad
i
fem
punkter.
I punkt 1 anges att kommittén före ett besök skall underrätta den berör- da staten om att den önskar göra ett besök. Någon tidsgräns inom vilket detta skall ske anges inte i artikeln. Normalt skall dock en sådan underrät- telse ges inom skälig tid före besöket. I-undantagsfall kan det förekomma att ett besök görs omedelbart efter det att en underrättelse har lämnats. Som närmare framgår av "artikel 14 skall denna underrättelse uppta namnen på de personer som biträder kommittén vid ett besök. Kommittén har dock ej någon skyldighet att i denna underrättelse ange namnen på de ledamöter som skall delta vid ett besök eller att i-förväg ange vilka platser den avser att besöka. Det förutsätts emellertid att kommittén i den samar- betsanda på vilken konventionen vilar i förväg ger staterna information i dessa hänseenden i underrättelsen eller på annat vis.
I punkt 1 anges att kommittén före ett besök skall underrätta den berör-
I
punkt
1
anges
att
kommittén
före
ett
besök
skall
underrätta
den
berör-
da staten om att den önskar göra ett besök. Någon tidsgräns inom vilket
da
staten
om
att
den
önskar
göra
ett
besök.
Någon
tidsgräns
inom
vilket
detta skall ske anges inte i artikeln. Normalt skall dock en sådan underrät-
detta
skall
ske
anges
inte
i
artikeln.
Normalt
skall
dock
en
sådan
underrät-
telse ges inom skälig tid före besöket. I-undantagsfall kan det förekomma
telse
ges
inom
skälig
tid
före
besöket.
I-undantagsfall
kan
det
förekomma
att ett besök görs omedelbart efter det att en underrättelse har lämnats.
att
ett
besök
görs
omedelbart
efter
det
att
en
underrättelse
har
lämnats.
Som närmare framgår av "artikel 14 skall denna underrättelse uppta
Som
närmare
framgår
av
"artikel
14
skall
denna
underrättelse
uppta
namnen på de personer som biträder kommittén vid ett besök. Kommittén
namnen
på
de
personer
som
biträder
kommittén
vid
ett
besök.
Kommittén
har dock ej någon skyldighet att i denna underrättelse ange namnen på de
har
dock
ej
någon
skyldighet
att
i
denna
underrättelse
ange
namnen
på
de
ledamöter som skall delta vid ett besök eller att i-förväg ange vilka platser
ledamöter
som
skall
delta
vid
ett
besök
eller
att
i-förväg
ange
vilka
platser
den avser att besöka. Det förutsätts emellertid att kommittén i den samar-
den
avser
att
besöka.
Det
förutsätts
emellertid
att
kommittén
i
den
samar-
betsanda på vilken konventionen vilar i förväg ger staterna information i
betsanda
på
vilken
konventionen
vilar
i
förväg
ger
staterna
information
i
dessa hänseenden i underrättelsen eller på annat vis.
dessa
hänseenden
i
underrättelsen
eller
på
annat
vis.
I punkt 2 specificeras vad som ankommer på den berörda staten för att underlätta kommitténs uppgift. Av samarbetsförpliktelsen följer emellertid att denna uppräkning inte är uttömmande. Även annat erforderligt bistånd kan således bli aktuellt.
I punkt 2 specificeras vad som ankommer på den berörda staten för att
I
punkt
2
specificeras
vad
som
ankommer
på
den
berörda
staten
för
att
underlätta kommitténs uppgift. Av samarbetsförpliktelsen följer emellertid
underlätta
kommitténs
uppgift.
Av
samarbetsförpliktelsen
följer
emellertid
att denna uppräkning inte är uttömmande. Även annat erforderligt bistånd
att
denna
uppräkning
inte
är
uttömmande.
Även
annat
erforderligt
bistånd
kan således bli aktuellt.
kan
således
bli
aktuellt.
Under a,) anges att kommittmedlemmar skall-få resa in i det land där besöken skall genomföras och förflytta sig inom detta utan inskränkning.
Under a,) anges att kommittmedlemmar skall-få resa in i det land där besöken skall genomföras och förflytta sig inom detta utan inskränkning.
Under a,) anges att kommittmedlemmar skall-få resa in i det land där
Under
a,)
anges
att
kommittmedlemmar
skall-få
resa
in
i
det
land
där
besöken skall genomföras och förflytta sig inom detta utan inskränkning.
besöken
skall
genomföras
och
förflytta
sig
inom
detta
utan
inskränkning.
Bestämmelsen skall ses i belysning av artiklarna 2 och 16. Visumkrav '
Bestämmelsen skall ses i belysning av artiklarna 2 och 16. Visumkrav '
Bestämmelsen skall ses i belysning av artiklarna 2 och 16. Visumkrav '
Bestämmelsen
skall
ses
i
belysning
av
artiklarna
2
och
16.
Visumkrav
'
t. ex. bör inte gälla kommittledamöter och experter på uppdrag. Rätten att resa fritt kring i landet är dock inte helt obegränsad. vilket framgår av artikel 9. Under b) föreskrivs att den berörda staten skall förse kommittén med upplysning om sådana platser som kan bli föremål för besök. t.ex. fängel- ser och polisstationer samt mentalsjukhus. Med stöd av denna bestämmel- se kan kommittén begära en detaljerad förteckning över sådana institutio- ner inom ett särskilt område som den avser besöka. Staten har dock ej skyldighet att förse kommittén med någon förteckning över alla frihetsbe- rövade personer inom landet. Under c) anges att kommittén skall få obegränsat tillträde till de platser
t. ex. bör inte gälla kommittledamöter och experter på uppdrag. Rätten att resa fritt kring i landet är dock inte helt obegränsad. vilket framgår av artikel 9.
t. ex. bör inte gälla kommittledamöter och experter på uppdrag. Rätten att
t.
ex.
bör
inte
gälla
kommittledamöter
och
experter
på
uppdrag.
Rätten
att
resa fritt kring i landet är dock inte helt obegränsad. vilket framgår av
resa
fritt
kring
i
landet
är
dock
inte
helt
obegränsad.
vilket
framgår
av
artikel 9.
artikel
9.
Under b) föreskrivs att den berörda staten skall förse kommittén med upplysning om sådana platser som kan bli föremål för besök. t.ex. fängel- ser och polisstationer samt mentalsjukhus. Med stöd av denna bestämmel- se kan kommittén begära en detaljerad förteckning över sådana institutio- ner inom ett särskilt område som den avser besöka. Staten har dock ej skyldighet att förse kommittén med någon förteckning över alla frihetsbe- rövade personer inom landet.
Under b) föreskrivs att den berörda staten skall förse kommittén med
Under
b)
föreskrivs
att
den
berörda
staten
skall
förse
kommittén
med
upplysning om sådana platser som kan bli föremål för besök. t.ex. fängel-
upplysning
om
sådana
platser
som
kan
bli
föremål
för
besök.
t.ex.
fängel-
ser och polisstationer samt mentalsjukhus. Med stöd av denna bestämmel-
ser
och
polisstationer
samt
mentalsjukhus.
Med
stöd
av
denna
bestämmel-
se kan kommittén begära en detaljerad förteckning över sådana institutio-
se
kan
kommittén
begära
en
detaljerad
förteckning
över
sådana
institutio-
ner inom ett särskilt område som den avser besöka. Staten har dock ej
ner
inom
ett
särskilt
område
som
den
avser
besöka.
Staten
har
dock
ej
skyldighet att förse kommittén med någon förteckning över alla frihetsbe-
skyldighet
att
förse
kommittén
med
någon
förteckning
över
alla
frihetsbe-
rövade personer inom landet.
rövade
personer
inom
landet.
Under c) anges att kommittén skall få obegränsat tillträde till de platser
Under c) anges att kommittén skall få obegränsat tillträde till de platser
Under
c)
anges
att
kommittén
skall
få
obegränsat
tillträde
till
de
platser
Prop.
1987/88:133
som den besöker. Detta hindrar dock inte att kommittén beledsagas av en tjänsteman från den berörda staten för att bistå (jfr artikel 15). Om ett besök utförs t. ex. på sådana platser där militära säkerhetsaspekter gör sig gällande. kan den berörda staten kräva att en tjänsteman åtföljer kommit- tén under besöken (jfr artikel 9). Denne får dock inte närvara under ett enskilt samtal som en kommittledamot kan ha med en frihetsberövad (jfr artikel 8 punkt 3). Under cl) anges att staten skall tillhandahålla annan information som är nödvändig för att kommittén skall kunna fullgöra sin uppgift. Här har gjorts en avvägning mot nationella bestämmelser. bl.a. rörande sådana uppgifter som är föremål för sekretess. Bestämmelsen anger således att kommittén vid införskaffande av information skall ta hänsyn till tillämpliga nationella rättsregler och yrkesetik. Punkt 3 och 4 anger att kommittén får ha enskilda samtal med personer som är frihetsberövade samt att den fritt får inhämta information från var och en som kan lämna upplysningari saken. t.ex. anhöriga och läkare. Om en frihetsberövad person inte önskar sammanträffa med kommittén, måste denna få möjlighet att försäkra sig om att detta ställningstagande grundar sig på personens egen fria vilja. Någon skyldighet för enskilda personer att tillhandahålla kommittén information föreligger inte. Punkt 5 anger det närmast självklara förhållandet att kommittén omedel- bart inför behöriga myndigheter i den berörda staten kan påtala missförhål- landen som den iakttar vid ett besök. Artikel 9 I denna artikel, som skall tillämpas endast i undantagsfall. ges en bestäm- melse om att en stat under vissa mycket speciella förutsättningar kan söka få till stånd ett uppskov med ett besök eller begära att detta förläggs till en annan plats än den som har angetts i förväg. Detta kan ske om militära skyddsintressen eller hänsynen till den allmänna säkerheten kräver det. om det förekommer allvarliga oroligheter på en plats som Skall besökas. t.ex. en fängelserevolt. om ett besök hos en enskild sjukhuspatient kan anses skadligt för dennes psykiska hälsa eller om ett brådskande förhör rörande ett allvarligt brott förhindras av ett besök av kommittén. Förelig- ger sådana omständigheter. kan invändningar göras mot ett besök. Staten och kommittén skall då omedelbart inleda överläggningar i syfte att nå fram till en överenskommelse om hur kommittén ändå skall kunna genom- föra sin uppgift snarast. Av betydelse är att staten inte definitivt kan motsätta sig ett besök med stöd av denna artikel. Den utgör således inget undantag från den grundläggande regeln i artikel 2, att staten skall tillåta besök på sitt territorium. Staten kan endast påkalla överläggningar. vilka dock skall hållas i den anda av samförstånd i vilken konventionen har sin grund. Resultatet av sådana överläggningar kan bli t. ex. att kommittén får träffa en frihetsberövad person på en annan plats än som från början har varit avsett. Om ett besök blir uppskjutet. skall staten tillhandahålla kom- mittén fortlöpande information om behandlingen av de frihetsberövade personer, som finns på den plats som kommittén avsett att besöka. Prop. 1987/88: 133 10
som den besöker. Detta hindrar dock inte att kommittén beledsagas av en tjänsteman från den berörda staten för att bistå (jfr artikel 15). Om ett besök utförs t. ex. på sådana platser där militära säkerhetsaspekter gör sig gällande. kan den berörda staten kräva att en tjänsteman åtföljer kommit- tén under besöken (jfr artikel 9). Denne får dock inte närvara under ett enskilt samtal som en kommittledamot kan ha med en frihetsberövad (jfr artikel 8 punkt 3). Under cl) anges att staten skall tillhandahålla annan information som är nödvändig för att kommittén skall kunna fullgöra sin uppgift. Här har gjorts en avvägning mot nationella bestämmelser. bl.a. rörande sådana uppgifter som är föremål för sekretess. Bestämmelsen anger således att kommittén vid införskaffande av information skall ta hänsyn till tillämpliga nationella rättsregler och yrkesetik. Punkt 3 och 4 anger att kommittén får ha enskilda samtal med personer som är frihetsberövade samt att den fritt får inhämta information från var och en som kan lämna upplysningari saken. t.ex. anhöriga och läkare. Om en frihetsberövad person inte önskar sammanträffa med kommittén, måste denna få möjlighet att försäkra sig om att detta ställningstagande grundar sig på personens egen fria vilja. Någon skyldighet för enskilda personer att tillhandahålla kommittén information föreligger inte. Punkt 5 anger det närmast självklara förhållandet att kommittén omedel- bart inför behöriga myndigheter i den berörda staten kan påtala missförhål- landen som den iakttar vid ett besök.
som den besöker. Detta hindrar dock inte att kommittén beledsagas av en tjänsteman från den berörda staten för att bistå (jfr artikel 15). Om ett besök utförs t. ex. på sådana platser där militära säkerhetsaspekter gör sig gällande. kan den berörda staten kräva att en tjänsteman åtföljer kommit- tén under besöken (jfr artikel 9). Denne får dock inte närvara under ett enskilt samtal som en kommittledamot kan ha med en frihetsberövad (jfr artikel 8 punkt 3).
som den besöker. Detta hindrar dock inte att kommittén beledsagas av en
som
den
besöker.
Detta
hindrar
dock
inte
att
kommittén
beledsagas
av
en
tjänsteman från den berörda staten för att bistå (jfr artikel 15). Om ett
tjänsteman
från
den
berörda
staten
för
att
bistå
(jfr
artikel
15).
Om
ett
besök utförs t. ex. på sådana platser där militära säkerhetsaspekter gör sig
besök
utförs
t.
ex.
på
sådana
platser
där
militära
säkerhetsaspekter
gör
sig
gällande. kan den berörda staten kräva att en tjänsteman åtföljer kommit-
gällande.
kan
den
berörda
staten
kräva
att
en
tjänsteman
åtföljer
kommit-
tén under besöken (jfr artikel 9). Denne får dock inte närvara under ett
tén
under
besöken
(jfr
artikel
9).
Denne
får
dock
inte
närvara
under
ett
enskilt samtal som en kommittledamot kan ha med en frihetsberövad (jfr
enskilt
samtal
som
en
kommittledamot
kan
ha
med
en
frihetsberövad
(jfr
artikel 8 punkt 3).
artikel
8
punkt
3).
Under cl) anges att staten skall tillhandahålla annan information som är nödvändig för att kommittén skall kunna fullgöra sin uppgift. Här har gjorts en avvägning mot nationella bestämmelser. bl.a. rörande sådana uppgifter som är föremål för sekretess. Bestämmelsen anger således att kommittén vid införskaffande av information skall ta hänsyn till tillämpliga nationella rättsregler och yrkesetik.
Under cl) anges att staten skall tillhandahålla annan information som är
Under
cl)
anges
att
staten
skall
tillhandahålla
annan
information
som
är
nödvändig för att kommittén skall kunna fullgöra sin uppgift. Här har
nödvändig
för
att
kommittén
skall
kunna
fullgöra
sin
uppgift.
Här
har
gjorts en avvägning mot nationella bestämmelser. bl.a. rörande sådana
gjorts
en
avvägning
mot
nationella
bestämmelser.
bl.a.
rörande
sådana
uppgifter som är föremål för sekretess. Bestämmelsen anger således att
uppgifter
som
är
föremål
för
sekretess.
Bestämmelsen
anger
således
att
kommittén vid införskaffande av information skall ta hänsyn till tillämpliga
kommittén
vid
införskaffande
av
information
skall
ta
hänsyn
till
tillämpliga
nationella rättsregler och yrkesetik.
nationella
rättsregler
och
yrkesetik.
Punkt 3 och 4 anger att kommittén får ha enskilda samtal med personer som är frihetsberövade samt att den fritt får inhämta information från var och en som kan lämna upplysningari saken. t.ex. anhöriga och läkare. Om en frihetsberövad person inte önskar sammanträffa med kommittén, måste denna få möjlighet att försäkra sig om att detta ställningstagande grundar sig på personens egen fria vilja. Någon skyldighet för enskilda personer att tillhandahålla kommittén information föreligger inte.
Punkt 3 och 4 anger att kommittén får ha enskilda samtal med personer
Punkt
3
och
4
anger
att
kommittén
får
ha
enskilda
samtal
med
personer
som är frihetsberövade samt att den fritt får inhämta information från var
som
är
frihetsberövade
samt
att
den
fritt
får
inhämta
information
från
var
och en som kan lämna upplysningari saken. t.ex. anhöriga och läkare. Om
och
en
som
kan
lämna
upplysningari
saken.
t.ex.
anhöriga
och
läkare.
Om
en frihetsberövad person inte önskar sammanträffa med kommittén, måste
en
frihetsberövad
person
inte
önskar
sammanträffa
med
kommittén,
måste
denna få möjlighet att försäkra sig om att detta ställningstagande grundar
denna
få
möjlighet
att
försäkra
sig
om
att
detta
ställningstagande
grundar
sig på personens egen fria vilja. Någon skyldighet för enskilda personer att
sig
på
personens
egen
fria
vilja.
Någon
skyldighet
för
enskilda
personer
att
tillhandahålla kommittén information föreligger inte.
tillhandahålla
kommittén
information
föreligger
inte.
Punkt 5 anger det närmast självklara förhållandet att kommittén omedel- bart inför behöriga myndigheter i den berörda staten kan påtala missförhål- landen som den iakttar vid ett besök.
Punkt 5 anger det närmast självklara förhållandet att kommittén omedel-
Punkt
5
anger
det
närmast
självklara
förhållandet
att
kommittén
omedel-
bart inför behöriga myndigheter i den berörda staten kan påtala missförhål-
bart
inför
behöriga
myndigheter
i
den
berörda
staten
kan
påtala
missförhål-
landen som den iakttar vid ett besök.
landen
som
den
iakttar
vid
ett
besök.
Artikel 9
Artikel 9
Artikel 9
Artikel
9
I denna artikel, som skall tillämpas endast i undantagsfall. ges en bestäm- melse om att en stat under vissa mycket speciella förutsättningar kan söka få till stånd ett uppskov med ett besök eller begära att detta förläggs till en annan plats än den som har angetts i förväg. Detta kan ske om militära skyddsintressen eller hänsynen till den allmänna säkerheten kräver det. om det förekommer allvarliga oroligheter på en plats som Skall besökas. t.ex. en fängelserevolt. om ett besök hos en enskild sjukhuspatient kan anses skadligt för dennes psykiska hälsa eller om ett brådskande förhör rörande ett allvarligt brott förhindras av ett besök av kommittén. Förelig- ger sådana omständigheter. kan invändningar göras mot ett besök. Staten och kommittén skall då omedelbart inleda överläggningar i syfte att nå fram till en överenskommelse om hur kommittén ändå skall kunna genom- föra sin uppgift snarast. Av betydelse är att staten inte definitivt kan motsätta sig ett besök med stöd av denna artikel. Den utgör således inget undantag från den grundläggande regeln i artikel 2, att staten skall tillåta besök på sitt territorium. Staten kan endast påkalla överläggningar. vilka dock skall hållas i den anda av samförstånd i vilken konventionen har sin grund. Resultatet av sådana överläggningar kan bli t. ex. att kommittén får träffa en frihetsberövad person på en annan plats än som från början har varit avsett. Om ett besök blir uppskjutet. skall staten tillhandahålla kom- mittén fortlöpande information om behandlingen av de frihetsberövade personer, som finns på den plats som kommittén avsett att besöka.
I denna artikel, som skall tillämpas endast i undantagsfall. ges en bestäm- melse om att en stat under vissa mycket speciella förutsättningar kan söka få till stånd ett uppskov med ett besök eller begära att detta förläggs till en annan plats än den som har angetts i förväg. Detta kan ske om militära skyddsintressen eller hänsynen till den allmänna säkerheten kräver det. om det förekommer allvarliga oroligheter på en plats som Skall besökas. t.ex. en fängelserevolt. om ett besök hos en enskild sjukhuspatient kan anses skadligt för dennes psykiska hälsa eller om ett brådskande förhör rörande ett allvarligt brott förhindras av ett besök av kommittén. Förelig- ger sådana omständigheter. kan invändningar göras mot ett besök. Staten och kommittén skall då omedelbart inleda överläggningar i syfte att nå fram till en överenskommelse om hur kommittén ändå skall kunna genom- föra sin uppgift snarast. Av betydelse är att staten inte definitivt kan motsätta sig ett besök med stöd av denna artikel. Den utgör således inget undantag från den grundläggande regeln i artikel 2, att staten skall tillåta besök på sitt territorium. Staten kan endast påkalla överläggningar. vilka dock skall hållas i den anda av samförstånd i vilken konventionen har sin grund. Resultatet av sådana överläggningar kan bli t. ex. att kommittén får träffa en frihetsberövad person på en annan plats än som från början har varit avsett. Om ett besök blir uppskjutet. skall staten tillhandahålla kom- mittén fortlöpande information om behandlingen av de frihetsberövade personer, som finns på den plats som kommittén avsett att besöka.
I denna artikel, som skall tillämpas endast i undantagsfall. ges en bestäm-
I
denna
artikel,
som
skall
tillämpas
endast
i
undantagsfall.
ges
en
bestäm-
melse om att en stat under vissa mycket speciella förutsättningar kan söka
melse
om
att
en
stat
under
vissa
mycket
speciella
förutsättningar
kan
söka
få till stånd ett uppskov med ett besök eller begära att detta förläggs till en
få
till
stånd
ett
uppskov
med
ett
besök
eller
begära
att
detta
förläggs
till
en
annan plats än den som har angetts i förväg. Detta kan ske om militära
annan
plats
än
den
som
har
angetts
i
förväg.
Detta
kan
ske
om
militära
skyddsintressen eller hänsynen till den allmänna säkerheten kräver det.
skyddsintressen
eller
hänsynen
till
den
allmänna
säkerheten
kräver
det.
om det förekommer allvarliga oroligheter på en plats som Skall besökas.
om
det
förekommer
allvarliga
oroligheter
på
en
plats
som
Skall
besökas.
t.ex. en fängelserevolt. om ett besök hos en enskild sjukhuspatient kan
t.ex.
en
fängelserevolt.
om
ett
besök
hos
en
enskild
sjukhuspatient
kan
anses skadligt för dennes psykiska hälsa eller om ett brådskande förhör
anses
skadligt
för
dennes
psykiska
hälsa
eller
om
ett
brådskande
förhör
rörande ett allvarligt brott förhindras av ett besök av kommittén. Förelig-
rörande
ett
allvarligt
brott
förhindras
av
ett
besök
av
kommittén.
Förelig-
ger sådana omständigheter. kan invändningar göras mot ett besök. Staten
ger
sådana
omständigheter.
kan
invändningar
göras
mot
ett
besök.
Staten
och kommittén skall då omedelbart inleda överläggningar i syfte att nå
och
kommittén
skall
då
omedelbart
inleda
överläggningar
i
syfte
att
nå
fram till en överenskommelse om hur kommittén ändå skall kunna genom-
fram
till
en
överenskommelse
om
hur
kommittén
ändå
skall
kunna
genom-
föra sin uppgift snarast. Av betydelse är att staten inte definitivt kan
föra
sin
uppgift
snarast.
Av
betydelse
är
att
staten
inte
definitivt
kan
motsätta sig ett besök med stöd av denna artikel. Den utgör således inget
motsätta
sig
ett
besök
med
stöd
av
denna
artikel.
Den
utgör
således
inget
undantag från den grundläggande regeln i artikel 2, att staten skall tillåta
undantag
från
den
grundläggande
regeln
i
artikel
2,
att
staten
skall
tillåta
besök på sitt territorium. Staten kan endast påkalla överläggningar. vilka
besök
på
sitt
territorium.
Staten
kan
endast
påkalla
överläggningar.
vilka
dock skall hållas i den anda av samförstånd i vilken konventionen har sin
dock
skall
hållas
i
den
anda
av
samförstånd
i
vilken
konventionen
har
sin
grund. Resultatet av sådana överläggningar kan bli t. ex. att kommittén får
grund.
Resultatet
av
sådana
överläggningar
kan
bli
t.
ex.
att
kommittén
får
träffa en frihetsberövad person på en annan plats än som från början har
träffa
en
frihetsberövad
person
på
en
annan
plats
än
som
från
början
har
varit avsett. Om ett besök blir uppskjutet. skall staten tillhandahålla kom-
varit
avsett.
Om
ett
besök
blir
uppskjutet.
skall
staten
tillhandahålla
kom-
mittén fortlöpande information om behandlingen av de frihetsberövade
mittén
fortlöpande
information
om
behandlingen
av
de
frihetsberövade
personer, som finns på den plats som kommittén avsett att besöka.
personer,
som
finns
på
den
plats
som
kommittén
avsett
att
besöka.
Prop.
1987/88:
133
10
10
10
10
Artikel IO Denna artikel angeri punkt I att kommittén efter avslutat besök skall avge en slutrapport med en redogörelse för sina iakttagelser under besöket. Rapporten skall tillställas den berörda staten. I denna rapport kan kommit- tén påpeka brister och föreslå åtgärder i syfte att förbättra skyddet för frihetsberövade personer. I punkt 2 i artikeln anges att kommittén kan göra ett offentligt uttalande. om den berörda staten underlåter att samarbeta eller vägrar vidta åtgärder med beaktande av de rekommendationer som kommittén kan ha lämnat. Härför krävs ett beslut med två tredjedels majoritet. Detta förfarande måste också ses mot bakgrund av att artikel ll föreskriver att kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök inte är offentligt material. Ett offentligt uttalande av detta slag är det enda egentliga på- tryckningsmedel som konventionen ger kommittén gentemot staterna. Artikel II I denna artikel ges bestämmelser om sekretess för kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök. Rapporten och sådan information är alltså som regel ej offentlig. Kommittén skall emellertid offentliggöra rapporten. om den berörda staten begär det. Personuppgifter får dock inte offentliggöras utan den berörda personens uttryckliga sam- tycke, om det inte kan ske utan att personens identitet röjs. Artikel 12 I denna artikel anges att kommittén med beaktande av sekretessbestäm— melserna i artikel 1 I årligen skall avge en skriftlig redogörelse till minister- kommittén för verksamheten under året. Denna rapport skall vidarebe- fordras till Europarådets rådgivande församling och offentliggöras. Artikel I 3 Denna artikel föreskriver att kommittledamöter och experter och andra som biträder kommittén skall iaktta sekretess. Sekretessen gäller för alla uppgifter som dessa personer erhållit under fullgörande av sina uppdrag. Skyldigheten att iaktta sekretess kvarstår även efter det att uppdraget har fullgjorts. Artikel I 4 Denna artikel innehåller tre punkter. I punkt ] föreskrivs att namnen på de personer som biträder kommittén vid besöken skall anges i den underrättelse som kommittén skall lämna till den berörda staten enligt artikel 8. Efter en sådan underrättelse har staten på sätt som framgår av punkt 3 möjlighet att förklara att den inte tillåter att en viss expert eller någon annan person som biträder kommittén deltar vid besöken. Rätten att avge en sådan förklaring får bara utnyttjas i undantags- fall. och förklaringen skall framföras snarast sedan underrättelsen kommit Prop. 1987/882133 ll
Artikel IO
Artikel IO
Artikel IO
Artikel
IO
Denna artikel angeri punkt I att kommittén efter avslutat besök skall avge en slutrapport med en redogörelse för sina iakttagelser under besöket. Rapporten skall tillställas den berörda staten. I denna rapport kan kommit- tén påpeka brister och föreslå åtgärder i syfte att förbättra skyddet för frihetsberövade personer. I punkt 2 i artikeln anges att kommittén kan göra ett offentligt uttalande. om den berörda staten underlåter att samarbeta eller vägrar vidta åtgärder med beaktande av de rekommendationer som kommittén kan ha lämnat. Härför krävs ett beslut med två tredjedels majoritet. Detta förfarande måste också ses mot bakgrund av att artikel ll föreskriver att kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök inte är offentligt material. Ett offentligt uttalande av detta slag är det enda egentliga på- tryckningsmedel som konventionen ger kommittén gentemot staterna.
Denna artikel angeri punkt I att kommittén efter avslutat besök skall avge en slutrapport med en redogörelse för sina iakttagelser under besöket. Rapporten skall tillställas den berörda staten. I denna rapport kan kommit- tén påpeka brister och föreslå åtgärder i syfte att förbättra skyddet för frihetsberövade personer.
Denna artikel angeri punkt I att kommittén efter avslutat besök skall avge
Denna
artikel
angeri
punkt
I
att
kommittén
efter
avslutat
besök
skall
avge
en slutrapport med en redogörelse för sina iakttagelser under besöket.
en
slutrapport
med
en
redogörelse
för
sina
iakttagelser
under
besöket.
Rapporten skall tillställas den berörda staten. I denna rapport kan kommit-
Rapporten
skall
tillställas
den
berörda
staten.
I
denna
rapport
kan
kommit-
tén påpeka brister och föreslå åtgärder i syfte att förbättra skyddet för
tén
påpeka
brister
och
föreslå
åtgärder
i
syfte
att
förbättra
skyddet
för
frihetsberövade personer.
frihetsberövade
personer.
I punkt 2 i artikeln anges att kommittén kan göra ett offentligt uttalande. om den berörda staten underlåter att samarbeta eller vägrar vidta åtgärder med beaktande av de rekommendationer som kommittén kan ha lämnat. Härför krävs ett beslut med två tredjedels majoritet. Detta förfarande måste också ses mot bakgrund av att artikel ll föreskriver att kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök inte är offentligt material. Ett offentligt uttalande av detta slag är det enda egentliga på- tryckningsmedel som konventionen ger kommittén gentemot staterna.
I punkt 2 i artikeln anges att kommittén kan göra ett offentligt uttalande.
I
punkt
2
i
artikeln
anges
att
kommittén
kan
göra
ett
offentligt
uttalande.
om den berörda staten underlåter att samarbeta eller vägrar vidta åtgärder
om
den
berörda
staten
underlåter
att
samarbeta
eller
vägrar
vidta
åtgärder
med beaktande av de rekommendationer som kommittén kan ha lämnat.
med
beaktande
av
de
rekommendationer
som
kommittén
kan
ha
lämnat.
Härför krävs ett beslut med två tredjedels majoritet. Detta förfarande
Härför
krävs
ett
beslut
med
två
tredjedels
majoritet.
Detta
förfarande
måste också ses mot bakgrund av att artikel ll föreskriver att kommitténs
måste
också
ses
mot
bakgrund
av
att
artikel
ll
föreskriver
att
kommitténs
rapport och den information den har erhållit vid ett besök inte är offentligt
rapport
och
den
information
den
har
erhållit
vid
ett
besök
inte
är
offentligt
material. Ett offentligt uttalande av detta slag är det enda egentliga på-
material.
Ett
offentligt
uttalande
av
detta
slag
är
det
enda
egentliga
på-
tryckningsmedel som konventionen ger kommittén gentemot staterna.
tryckningsmedel
som
konventionen
ger
kommittén
gentemot
staterna.
Artikel II
Artikel II
Artikel II
Artikel
II
I denna artikel ges bestämmelser om sekretess för kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök. Rapporten och sådan information är alltså som regel ej offentlig. Kommittén skall emellertid offentliggöra rapporten. om den berörda staten begär det. Personuppgifter får dock inte offentliggöras utan den berörda personens uttryckliga sam- tycke, om det inte kan ske utan att personens identitet röjs.
I denna artikel ges bestämmelser om sekretess för kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök. Rapporten och sådan information är alltså som regel ej offentlig. Kommittén skall emellertid offentliggöra rapporten. om den berörda staten begär det. Personuppgifter får dock inte offentliggöras utan den berörda personens uttryckliga sam- tycke, om det inte kan ske utan att personens identitet röjs.
I denna artikel ges bestämmelser om sekretess för kommitténs rapport och
I
denna
artikel
ges
bestämmelser
om
sekretess
för
kommitténs
rapport
och
den information den har erhållit vid ett besök. Rapporten och sådan
den
information
den
har
erhållit
vid
ett
besök.
Rapporten
och
sådan
information är alltså som regel ej offentlig. Kommittén skall emellertid
information
är
alltså
som
regel
ej
offentlig.
Kommittén
skall
emellertid
offentliggöra rapporten. om den berörda staten begär det. Personuppgifter
offentliggöra
rapporten.
om
den
berörda
staten
begär
det.
Personuppgifter
får dock inte offentliggöras utan den berörda personens uttryckliga sam-
får
dock
inte
offentliggöras
utan
den
berörda
personens
uttryckliga
sam-
tycke, om det inte kan ske utan att personens identitet röjs.
tycke,
om
det
inte
kan
ske
utan
att
personens
identitet
röjs.
Artikel 12
Artikel 12
Artikel 12
Artikel
12
I denna artikel anges att kommittén med beaktande av sekretessbestäm— melserna i artikel 1 I årligen skall avge en skriftlig redogörelse till minister- kommittén för verksamheten under året. Denna rapport skall vidarebe- fordras till Europarådets rådgivande församling och offentliggöras.
I denna artikel anges att kommittén med beaktande av sekretessbestäm— melserna i artikel 1 I årligen skall avge en skriftlig redogörelse till minister- kommittén för verksamheten under året. Denna rapport skall vidarebe- fordras till Europarådets rådgivande församling och offentliggöras.
I denna artikel anges att kommittén med beaktande av sekretessbestäm—
I
denna
artikel
anges
att
kommittén
med
beaktande
av
sekretessbestäm—
melserna i artikel 1 I årligen skall avge en skriftlig redogörelse till minister-
melserna
i
artikel
1
I
årligen
skall
avge
en
skriftlig
redogörelse
till
minister-
kommittén för verksamheten under året. Denna rapport skall vidarebe-
kommittén
för
verksamheten
under
året.
Denna
rapport
skall
vidarebe-
fordras till Europarådets rådgivande församling och offentliggöras.
fordras
till
Europarådets
rådgivande
församling
och
offentliggöras.
Artikel I 3
Artikel I 3
Artikel I 3
Artikel
I
3
Denna artikel föreskriver att kommittledamöter och experter och andra som biträder kommittén skall iaktta sekretess. Sekretessen gäller för alla uppgifter som dessa personer erhållit under fullgörande av sina uppdrag. Skyldigheten att iaktta sekretess kvarstår även efter det att uppdraget har fullgjorts.
Denna artikel föreskriver att kommittledamöter och experter och andra som biträder kommittén skall iaktta sekretess. Sekretessen gäller för alla uppgifter som dessa personer erhållit under fullgörande av sina uppdrag. Skyldigheten att iaktta sekretess kvarstår även efter det att uppdraget har fullgjorts.
Denna artikel föreskriver att kommittledamöter och experter och andra
Denna
artikel
föreskriver
att
kommittledamöter
och
experter
och
andra
som biträder kommittén skall iaktta sekretess. Sekretessen gäller för alla
som
biträder
kommittén
skall
iaktta
sekretess.
Sekretessen
gäller
för
alla
uppgifter som dessa personer erhållit under fullgörande av sina uppdrag.
uppgifter
som
dessa
personer
erhållit
under
fullgörande
av
sina
uppdrag.
Skyldigheten att iaktta sekretess kvarstår även efter det att uppdraget har
Skyldigheten
att
iaktta
sekretess
kvarstår
även
efter
det
att
uppdraget
har
fullgjorts.
fullgjorts.
Artikel I 4
Artikel I 4
Artikel I 4
Artikel
I
4
Denna artikel innehåller tre punkter. I punkt ] föreskrivs att namnen på de personer som biträder kommittén vid besöken skall anges i den underrättelse som kommittén skall lämna till den berörda staten enligt artikel 8. Efter en sådan underrättelse har staten på sätt som framgår av punkt 3 möjlighet att förklara att den inte tillåter att en viss expert eller någon annan person som biträder kommittén deltar vid besöken. Rätten att avge en sådan förklaring får bara utnyttjas i undantags- fall. och förklaringen skall framföras snarast sedan underrättelsen kommit
Denna artikel innehåller tre punkter.
Denna artikel innehåller tre punkter.
Denna
artikel
innehåller
tre
punkter.
I punkt ] föreskrivs att namnen på de personer som biträder kommittén vid besöken skall anges i den underrättelse som kommittén skall lämna till den berörda staten enligt artikel 8. Efter en sådan underrättelse har staten på sätt som framgår av punkt 3 möjlighet att förklara att den inte tillåter att en viss expert eller någon annan person som biträder kommittén deltar vid besöken. Rätten att avge en sådan förklaring får bara utnyttjas i undantags- fall. och förklaringen skall framföras snarast sedan underrättelsen kommit
I punkt ] föreskrivs att namnen på de personer som biträder kommittén
I
punkt
]
föreskrivs
att
namnen
på
de
personer
som
biträder
kommittén
vid besöken skall anges i den underrättelse som kommittén skall lämna till
vid
besöken
skall
anges
i
den
underrättelse
som
kommittén
skall
lämna
till
den berörda staten enligt artikel 8. Efter en sådan underrättelse har staten
den
berörda
staten
enligt
artikel
8.
Efter
en
sådan
underrättelse
har
staten
på sätt som framgår av punkt 3 möjlighet att förklara att den inte tillåter att
på
sätt
som
framgår
av
punkt
3
möjlighet
att
förklara
att
den
inte
tillåter
att
en viss expert eller någon annan person som biträder kommittén deltar vid
en
viss
expert
eller
någon
annan
person
som
biträder
kommittén
deltar
vid
besöken. Rätten att avge en sådan förklaring får bara utnyttjas i undantags-
besöken.
Rätten
att
avge
en
sådan
förklaring
får
bara
utnyttjas
i
undantags-
fall. och förklaringen skall framföras snarast sedan underrättelsen kommit
fall.
och
förklaringen
skall
framföras
snarast
sedan
underrättelsen
kommit
Prop. 1987/882133
Prop. 1987/882133
Prop. 1987/882133
Prop.
1987/882133
ll
ll
ll
ll
staten tillhanda. En vägran att ta emot en deltagare kan grundas på en bedömning att vederbörande ej uppfyller de krav som ställs i fråga om att iaktta sekretess enligt artikel I?» eller i övrigt enligt punkt 2 i artikel l4. I punkt 2 anges de kvalifikationskrav som ställs på en expert som deltar i kommitténs arbete. I fråga om opartiskhet och oberoende ställs samma krav som på kommitténs ledamöter. Experterna lyder under kommittén och har att följa dess instruktioner. Då en stat har förklarat att den önskar att en expert eller någon annan som biträder kommittén ej skall delta vid ett besök. kan kommittén begära att staten skall ange skälen för dess ståndpunkt. Den information som kommittén därvid erhåller blir konfiden- tiell. Artikel I 5 I denna artikel anges att staten skall utse en myndighet och eventuellt en person med vilken kommittén kan hålla kontakt. Denna myndighet skall ta emot underrättelser enligt artikel 8. Staten är således skyldig att anvisa kommittén en sådan "kontaktmyndighet". Staten bör även utse en sär- skild tjänsteman som kan bistå kommittén då ett besök genomförs. Kom- mittén skall underrättas om namnet på denna person. Artikel 16 Denna artikel anger att kommitténs ledamöter och experter skall åtnjuta immunitet och privilegier. De närmare reglerna härom återfinns i en bilaga till konventionen. De immunitetsregler som anges i bilagan överensstäm- mer i allt väsentligt med vad som gäller för ledamöterna i den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen enligt artikel 59 i europakon- ventionen och det andra och fjärde protokollet till den allmänna överens- kommelsen av den 2 september 1949 rörande Europarådets privilegier och immunitet. Artikel l7 I denna artikel ges bestämmelser om konventionens förhållande till andra folkrättsliga instrument och den nationella lagstiftningen. Vidare anges hur kommittén och dess uppgifter förhåller sig till den europeiska kommissio- nen och domstolen samt till andra internationella organ. I punkt 1 anges att konventionen inte kan åberopas i avsikt att begränsa ett mer omfattande skydd som kan finnas i andra internationella överens- kommelser eller i en konventionsstats egen rättsordning. Att den nationel- la rättsordningen ger utrymme för ett mer ingående förfarande än det som kommittén tillämpar skall ej hindra kommittén från att utföra sina åliggan- den och inte heller kunna åberopas för att begränsa motsvarande kontroll- möjligheter enligt nationell rätt. Att samarbete med ett motsvarande organ på nationell basis kan förekomma följer av bestämmelsen om samarbete i artikel 3. 1 punkt 2 anges att konventionen inte får inkräkta på den behörighet som Prop. l987/88: 133
staten tillhanda. En vägran att ta emot en deltagare kan grundas på en bedömning att vederbörande ej uppfyller de krav som ställs i fråga om att iaktta sekretess enligt artikel I?» eller i övrigt enligt punkt 2 i artikel l4. I punkt 2 anges de kvalifikationskrav som ställs på en expert som deltar i kommitténs arbete. I fråga om opartiskhet och oberoende ställs samma krav som på kommitténs ledamöter. Experterna lyder under kommittén och har att följa dess instruktioner. Då en stat har förklarat att den önskar att en expert eller någon annan som biträder kommittén ej skall delta vid ett besök. kan kommittén begära att staten skall ange skälen för dess ståndpunkt. Den information som kommittén därvid erhåller blir konfiden- tiell.
staten tillhanda. En vägran att ta emot en deltagare kan grundas på en bedömning att vederbörande ej uppfyller de krav som ställs i fråga om att iaktta sekretess enligt artikel I?» eller i övrigt enligt punkt 2 i artikel l4.
staten tillhanda. En vägran att ta emot en deltagare kan grundas på en
staten
tillhanda.
En
vägran
att
ta
emot
en
deltagare
kan
grundas
på
en
bedömning att vederbörande ej uppfyller de krav som ställs i fråga om att
bedömning
att
vederbörande
ej
uppfyller
de
krav
som
ställs
i
fråga
om
att
iaktta sekretess enligt artikel I?» eller i övrigt enligt punkt 2 i artikel l4.
iaktta
sekretess
enligt
artikel
I?»
eller
i
övrigt
enligt
punkt
2
i
artikel
l4.
I punkt 2 anges de kvalifikationskrav som ställs på en expert som deltar i kommitténs arbete. I fråga om opartiskhet och oberoende ställs samma krav som på kommitténs ledamöter. Experterna lyder under kommittén och har att följa dess instruktioner. Då en stat har förklarat att den önskar att en expert eller någon annan som biträder kommittén ej skall delta vid ett besök. kan kommittén begära att staten skall ange skälen för dess ståndpunkt. Den information som kommittén därvid erhåller blir konfiden- tiell.
I punkt 2 anges de kvalifikationskrav som ställs på en expert som deltar i
I
punkt
2
anges
de
kvalifikationskrav
som
ställs
på
en
expert
som
deltar
i
kommitténs arbete. I fråga om opartiskhet och oberoende ställs samma
kommitténs
arbete.
I
fråga
om
opartiskhet
och
oberoende
ställs
samma
krav som på kommitténs ledamöter. Experterna lyder under kommittén
krav
som
på
kommitténs
ledamöter.
Experterna
lyder
under
kommittén
och har att följa dess instruktioner. Då en stat har förklarat att den önskar
och
har
att
följa
dess
instruktioner.
Då
en
stat
har
förklarat
att
den
önskar
att en expert eller någon annan som biträder kommittén ej skall delta vid
att
en
expert
eller
någon
annan
som
biträder
kommittén
ej
skall
delta
vid
ett besök. kan kommittén begära att staten skall ange skälen för dess
ett
besök.
kan
kommittén
begära
att
staten
skall
ange
skälen
för
dess
ståndpunkt. Den information som kommittén därvid erhåller blir konfiden-
ståndpunkt.
Den
information
som
kommittén
därvid
erhåller
blir
konfiden-
tiell.
tiell.
Artikel I 5
Artikel I 5
Artikel I 5
Artikel
I
5
I denna artikel anges att staten skall utse en myndighet och eventuellt en person med vilken kommittén kan hålla kontakt. Denna myndighet skall ta emot underrättelser enligt artikel 8. Staten är således skyldig att anvisa kommittén en sådan "kontaktmyndighet". Staten bör även utse en sär- skild tjänsteman som kan bistå kommittén då ett besök genomförs. Kom- mittén skall underrättas om namnet på denna person.
I denna artikel anges att staten skall utse en myndighet och eventuellt en person med vilken kommittén kan hålla kontakt. Denna myndighet skall ta emot underrättelser enligt artikel 8. Staten är således skyldig att anvisa kommittén en sådan "kontaktmyndighet". Staten bör även utse en sär- skild tjänsteman som kan bistå kommittén då ett besök genomförs. Kom- mittén skall underrättas om namnet på denna person.
I denna artikel anges att staten skall utse en myndighet och eventuellt en
I
denna
artikel
anges
att
staten
skall
utse
en
myndighet
och
eventuellt
en
person med vilken kommittén kan hålla kontakt. Denna myndighet skall ta
person
med
vilken
kommittén
kan
hålla
kontakt.
Denna
myndighet
skall
ta
emot underrättelser enligt artikel 8. Staten är således skyldig att anvisa
emot
underrättelser
enligt
artikel
8.
Staten
är
således
skyldig
att
anvisa
kommittén en sådan "kontaktmyndighet". Staten bör även utse en sär-
kommittén
en
sådan
"kontaktmyndighet".
Staten
bör
även
utse
en
sär-
skild tjänsteman som kan bistå kommittén då ett besök genomförs. Kom-
skild
tjänsteman
som
kan
bistå
kommittén
då
ett
besök
genomförs.
Kom-
mittén skall underrättas om namnet på denna person.
mittén
skall
underrättas
om
namnet
på
denna
person.
Artikel 16
Artikel 16
Artikel 16
Artikel
16
Denna artikel anger att kommitténs ledamöter och experter skall åtnjuta immunitet och privilegier. De närmare reglerna härom återfinns i en bilaga till konventionen. De immunitetsregler som anges i bilagan överensstäm- mer i allt väsentligt med vad som gäller för ledamöterna i den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen enligt artikel 59 i europakon- ventionen och det andra och fjärde protokollet till den allmänna överens- kommelsen av den 2 september 1949 rörande Europarådets privilegier och immunitet.
Denna artikel anger att kommitténs ledamöter och experter skall åtnjuta immunitet och privilegier. De närmare reglerna härom återfinns i en bilaga till konventionen. De immunitetsregler som anges i bilagan överensstäm- mer i allt väsentligt med vad som gäller för ledamöterna i den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen enligt artikel 59 i europakon- ventionen och det andra och fjärde protokollet till den allmänna överens- kommelsen av den 2 september 1949 rörande Europarådets privilegier och immunitet.
Denna artikel anger att kommitténs ledamöter och experter skall åtnjuta
Denna
artikel
anger
att
kommitténs
ledamöter
och
experter
skall
åtnjuta
immunitet och privilegier. De närmare reglerna härom återfinns i en bilaga
immunitet
och
privilegier.
De
närmare
reglerna
härom
återfinns
i
en
bilaga
till konventionen. De immunitetsregler som anges i bilagan överensstäm-
till
konventionen.
De
immunitetsregler
som
anges
i
bilagan
överensstäm-
mer i allt väsentligt med vad som gäller för ledamöterna i den europeiska
mer
i
allt
väsentligt
med
vad
som
gäller
för
ledamöterna
i
den
europeiska
kommissionen och den europeiska domstolen enligt artikel 59 i europakon-
kommissionen
och
den
europeiska
domstolen
enligt
artikel
59
i
europakon-
ventionen och det andra och fjärde protokollet till den allmänna överens-
ventionen
och
det
andra
och
fjärde
protokollet
till
den
allmänna
överens-
kommelsen av den 2 september 1949 rörande Europarådets privilegier och
kommelsen
av
den
2
september
1949
rörande
Europarådets
privilegier
och
immunitet.
immunitet.
Artikel l7
Artikel l7
Artikel l7
Artikel
l7
I denna artikel ges bestämmelser om konventionens förhållande till andra folkrättsliga instrument och den nationella lagstiftningen. Vidare anges hur kommittén och dess uppgifter förhåller sig till den europeiska kommissio- nen och domstolen samt till andra internationella organ. I punkt 1 anges att konventionen inte kan åberopas i avsikt att begränsa ett mer omfattande skydd som kan finnas i andra internationella överens- kommelser eller i en konventionsstats egen rättsordning. Att den nationel- la rättsordningen ger utrymme för ett mer ingående förfarande än det som kommittén tillämpar skall ej hindra kommittén från att utföra sina åliggan- den och inte heller kunna åberopas för att begränsa motsvarande kontroll- möjligheter enligt nationell rätt. Att samarbete med ett motsvarande organ på nationell basis kan förekomma följer av bestämmelsen om samarbete i artikel 3. 1 punkt 2 anges att konventionen inte får inkräkta på den behörighet som
I denna artikel ges bestämmelser om konventionens förhållande till andra folkrättsliga instrument och den nationella lagstiftningen. Vidare anges hur kommittén och dess uppgifter förhåller sig till den europeiska kommissio- nen och domstolen samt till andra internationella organ.
I denna artikel ges bestämmelser om konventionens förhållande till andra
I
denna
artikel
ges
bestämmelser
om
konventionens
förhållande
till
andra
folkrättsliga instrument och den nationella lagstiftningen. Vidare anges hur
folkrättsliga
instrument
och
den
nationella
lagstiftningen.
Vidare
anges
hur
kommittén och dess uppgifter förhåller sig till den europeiska kommissio-
kommittén
och
dess
uppgifter
förhåller
sig
till
den
europeiska
kommissio-
nen och domstolen samt till andra internationella organ.
nen
och
domstolen
samt
till
andra
internationella
organ.
I punkt 1 anges att konventionen inte kan åberopas i avsikt att begränsa ett mer omfattande skydd som kan finnas i andra internationella överens- kommelser eller i en konventionsstats egen rättsordning. Att den nationel- la rättsordningen ger utrymme för ett mer ingående förfarande än det som kommittén tillämpar skall ej hindra kommittén från att utföra sina åliggan- den och inte heller kunna åberopas för att begränsa motsvarande kontroll- möjligheter enligt nationell rätt. Att samarbete med ett motsvarande organ på nationell basis kan förekomma följer av bestämmelsen om samarbete i artikel 3.
I punkt 1 anges att konventionen inte kan åberopas i avsikt att begränsa
I
punkt
1
anges
att
konventionen
inte
kan
åberopas
i
avsikt
att
begränsa
ett mer omfattande skydd som kan finnas i andra internationella överens-
ett
mer
omfattande
skydd
som
kan
finnas
i
andra
internationella
överens-
kommelser eller i en konventionsstats egen rättsordning. Att den nationel-
kommelser
eller
i
en
konventionsstats
egen
rättsordning.
Att
den
nationel-
la rättsordningen ger utrymme för ett mer ingående förfarande än det som
la
rättsordningen
ger
utrymme
för
ett
mer
ingående
förfarande
än
det
som
kommittén tillämpar skall ej hindra kommittén från att utföra sina åliggan-
kommittén
tillämpar
skall
ej
hindra
kommittén
från
att
utföra
sina
åliggan-
den och inte heller kunna åberopas för att begränsa motsvarande kontroll-
den
och
inte
heller
kunna
åberopas
för
att
begränsa
motsvarande
kontroll-
möjligheter enligt nationell rätt. Att samarbete med ett motsvarande organ
möjligheter
enligt
nationell
rätt.
Att
samarbete
med
ett
motsvarande
organ
på nationell basis kan förekomma följer av bestämmelsen om samarbete i
på
nationell
basis
kan
förekomma
följer
av
bestämmelsen
om
samarbete
i
artikel 3.
artikel
3.
1 punkt 2 anges att konventionen inte får inkräkta på den behörighet som
1 punkt 2 anges att konventionen inte får inkräkta på den behörighet som
1
punkt
2
anges
att
konventionen
inte
får
inkräkta
på
den
behörighet
som
Prop. l987/88: 133
Prop. l987/88: 133
Prop. l987/88: 133
Prop.
l987/88:
133
tillkommer den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Inte heller påverkas de skyldigheter stater- na har iklätt sig-enligt europakonventionen. Härav följer att kommittén ej . skall befatta sig med sådana saker som redan är föremål för prövning inför kommissionen eller domstolen. Kommittén skall inte heller själv göra tolkningar av bestämmelserna i europakonventionen eller dess tilläggspro— tokoll. Det kan tilläggas att den omständigheten att kommittén granskat. eller är i färd med att granska en enskild persons fall, inte hindrar denne från att anmäla sitt fall till den europeiska kommissionen. Avsikten är således att en invändning från en stat enligt artikel 27 punkt i b i europa- konventionen om att saken är föremål för behandling av ett annat interna- tionellt organ. inte skall kunna göras i denna situation. Artikel 27 punkt 1 b i europakonventionen anger bl.a. att kommissionen inte får ta upp sådana enskilda klagomål till prövning som redan är föremål för internationell granskning i annan ordning. I punkt 3 ges vid nationella och internationella väpnade konflikter före- träde för den besöksverksamhet som bedrivs bl. a. av Internationella röda korskommittén (ICRC) enligt l949 års Genevekonventioner och dess till- Iäggsprotokoll. Ingenting hindrar dock kommittén från att besöka platser som ICRC ej har möjlighet att besöka regelbundet. I fredstid får kommittén från fall till fall avgöra i vad mån besöken kan utföras av kommittén, om liknande besök görs av ICRC. Skälen för att en avgränsning görs mot det arbete som utförs av ICRC är bl.a. att dess arbetssätt är mycket snarlikt det som kommer att gälla för kommittén. Artikel 18—23 Dessa artiklar innehåller slutbestämmelser vilka är utformade efter möns- ter av motsvarande artiklari andra konventioner antagna av Europarådets ministerkommitt. Frågan om ikraftträdande och ratifikation har berörts i inledningen. Det bör understrykas att det 1 artikel 2l anges att inga reserva- tioner får göras till konventionens bestämmelser. 4 Överväganden 4.1 Svensk anslutning till konventionen Mitt förslag: Riksdagen skall godkänna den europeiska konventio- nen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Skälen för mitt förslag: Dessvärre måste man konstatera att tortyr och tortyrliknande metoder används på flera olika håll i världen i skilda sam- manhang. Rapporter från ideella organisationer som Amnesty Internatio- nal och andra talar sitt tydliga språk. Men det är sannolikt inte inom Europa som de värsta övergreppen förekommer. Detta innebär dock inte att skyddet mot tortyr m.m. i Europa ej skulle kunna förbättras. Man bör Prop. l987/88: 133 l3
tillkommer den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Inte heller påverkas de skyldigheter stater-
tillkommer den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Inte heller påverkas de skyldigheter stater-
tillkommer den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen
tillkommer
den
europeiska
kommissionen
och
den
europeiska
domstolen
för de mänskliga rättigheterna. Inte heller påverkas de skyldigheter stater-
för
de
mänskliga
rättigheterna.
Inte
heller
påverkas
de
skyldigheter
stater-
na har iklätt sig-enligt europakonventionen. Härav följer att kommittén ej .
na har iklätt sig-enligt europakonventionen. Härav följer att kommittén ej .
na har iklätt sig-enligt europakonventionen. Härav följer att kommittén ej .
na
har
iklätt
sig-enligt
europakonventionen.
Härav
följer
att
kommittén
ej
.
skall befatta sig med sådana saker som redan är föremål för prövning inför kommissionen eller domstolen. Kommittén skall inte heller själv göra tolkningar av bestämmelserna i europakonventionen eller dess tilläggspro— tokoll. Det kan tilläggas att den omständigheten att kommittén granskat. eller är i färd med att granska en enskild persons fall, inte hindrar denne från att anmäla sitt fall till den europeiska kommissionen. Avsikten är således att en invändning från en stat enligt artikel 27 punkt i b i europa- konventionen om att saken är föremål för behandling av ett annat interna- tionellt organ. inte skall kunna göras i denna situation. Artikel 27 punkt 1 b i europakonventionen anger bl.a. att kommissionen inte får ta upp sådana enskilda klagomål till prövning som redan är föremål för internationell granskning i annan ordning. I punkt 3 ges vid nationella och internationella väpnade konflikter före- träde för den besöksverksamhet som bedrivs bl. a. av Internationella röda korskommittén (ICRC) enligt l949 års Genevekonventioner och dess till- Iäggsprotokoll. Ingenting hindrar dock kommittén från att besöka platser som ICRC ej har möjlighet att besöka regelbundet. I fredstid får kommittén från fall till fall avgöra i vad mån besöken kan utföras av kommittén, om liknande besök görs av ICRC. Skälen för att en avgränsning görs mot det arbete som utförs av ICRC är bl.a. att dess arbetssätt är mycket snarlikt det som kommer att gälla för kommittén.
skall befatta sig med sådana saker som redan är föremål för prövning inför kommissionen eller domstolen. Kommittén skall inte heller själv göra tolkningar av bestämmelserna i europakonventionen eller dess tilläggspro— tokoll. Det kan tilläggas att den omständigheten att kommittén granskat. eller är i färd med att granska en enskild persons fall, inte hindrar denne från att anmäla sitt fall till den europeiska kommissionen. Avsikten är således att en invändning från en stat enligt artikel 27 punkt i b i europa- konventionen om att saken är föremål för behandling av ett annat interna- tionellt organ. inte skall kunna göras i denna situation. Artikel 27 punkt 1 b i europakonventionen anger bl.a. att kommissionen inte får ta upp sådana enskilda klagomål till prövning som redan är föremål för internationell granskning i annan ordning.
skall befatta sig med sådana saker som redan är föremål för prövning inför
skall
befatta
sig
med
sådana
saker
som
redan
är
föremål
för
prövning
inför
kommissionen eller domstolen. Kommittén skall inte heller själv göra
kommissionen
eller
domstolen.
Kommittén
skall
inte
heller
själv
göra
tolkningar av bestämmelserna i europakonventionen eller dess tilläggspro—
tolkningar
av
bestämmelserna
i
europakonventionen
eller
dess
tilläggspro—
tokoll. Det kan tilläggas att den omständigheten att kommittén granskat.
tokoll.
Det
kan
tilläggas
att
den
omständigheten
att
kommittén
granskat.
eller är i färd med att granska en enskild persons fall, inte hindrar denne
eller
är
i
färd
med
att
granska
en
enskild
persons
fall,
inte
hindrar
denne
från att anmäla sitt fall till den europeiska kommissionen. Avsikten är
från
att
anmäla
sitt
fall
till
den
europeiska
kommissionen.
Avsikten
är
således att en invändning från en stat enligt artikel 27 punkt i b i europa-
således
att
en
invändning
från
en
stat
enligt
artikel
27
punkt
i
b
i
europa-
konventionen om att saken är föremål för behandling av ett annat interna-
konventionen
om
att
saken
är
föremål
för
behandling
av
ett
annat
interna-
tionellt organ. inte skall kunna göras i denna situation. Artikel 27 punkt 1 b
tionellt
organ.
inte
skall
kunna
göras
i
denna
situation.
Artikel
27
punkt
1
b
i europakonventionen anger bl.a. att kommissionen inte får ta upp sådana
i
europakonventionen
anger
bl.a.
att
kommissionen
inte
får
ta
upp
sådana
enskilda klagomål till prövning som redan är föremål för internationell
enskilda
klagomål
till
prövning
som
redan
är
föremål
för
internationell
granskning i annan ordning.
granskning
i
annan
ordning.
I punkt 3 ges vid nationella och internationella väpnade konflikter före- träde för den besöksverksamhet som bedrivs bl. a. av Internationella röda korskommittén (ICRC) enligt l949 års Genevekonventioner och dess till- Iäggsprotokoll. Ingenting hindrar dock kommittén från att besöka platser som ICRC ej har möjlighet att besöka regelbundet. I fredstid får kommittén från fall till fall avgöra i vad mån besöken kan utföras av kommittén, om liknande besök görs av ICRC. Skälen för att en avgränsning görs mot det arbete som utförs av ICRC är bl.a. att dess arbetssätt är mycket snarlikt det som kommer att gälla för kommittén.
I punkt 3 ges vid nationella och internationella väpnade konflikter före-
I
punkt
3
ges
vid
nationella
och
internationella
väpnade
konflikter
före-
träde för den besöksverksamhet som bedrivs bl. a. av Internationella röda
träde
för
den
besöksverksamhet
som
bedrivs
bl.
a.
av
Internationella
röda
korskommittén (ICRC) enligt l949 års Genevekonventioner och dess till-
korskommittén
(ICRC)
enligt
l949
års
Genevekonventioner
och
dess
till-
Iäggsprotokoll. Ingenting hindrar dock kommittén från att besöka platser
Iäggsprotokoll.
Ingenting
hindrar
dock
kommittén
från
att
besöka
platser
som ICRC ej har möjlighet att besöka regelbundet. I fredstid får kommittén
som
ICRC
ej
har
möjlighet
att
besöka
regelbundet.
I
fredstid
får
kommittén
från fall till fall avgöra i vad mån besöken kan utföras av kommittén, om
från
fall
till
fall
avgöra
i
vad
mån
besöken
kan
utföras
av
kommittén,
om
liknande besök görs av ICRC. Skälen för att en avgränsning görs mot det
liknande
besök
görs
av
ICRC.
Skälen
för
att
en
avgränsning
görs
mot
det
arbete som utförs av ICRC är bl.a. att dess arbetssätt är mycket snarlikt
arbete
som
utförs
av
ICRC
är
bl.a.
att
dess
arbetssätt
är
mycket
snarlikt
det som kommer att gälla för kommittén.
det
som
kommer
att
gälla
för
kommittén.
Artikel 18—23
Artikel 18—23
Artikel 18—23
Artikel
18—23
Dessa artiklar innehåller slutbestämmelser vilka är utformade efter möns- ter av motsvarande artiklari andra konventioner antagna av Europarådets
Dessa artiklar innehåller slutbestämmelser vilka är utformade efter möns- ter av motsvarande artiklari andra konventioner antagna av Europarådets
Dessa artiklar innehåller slutbestämmelser vilka är utformade efter möns-
Dessa
artiklar
innehåller
slutbestämmelser
vilka
är
utformade
efter
möns-
ter av motsvarande artiklari andra konventioner antagna av Europarådets
ter
av
motsvarande
artiklari
andra
konventioner
antagna
av
Europarådets
ministerkommitt. Frågan om ikraftträdande och ratifikation har berörts i inledningen. Det bör understrykas att det 1 artikel 2l anges att inga reserva- tioner får göras till konventionens bestämmelser.
ministerkommitt. Frågan om ikraftträdande och ratifikation har berörts i inledningen. Det bör understrykas att det 1 artikel 2l anges att inga reserva- tioner får göras till konventionens bestämmelser.
ministerkommitt. Frågan om ikraftträdande och ratifikation har berörts i
ministerkommitt.
Frågan
om
ikraftträdande
och
ratifikation
har
berörts
i
inledningen. Det bör understrykas att det 1 artikel 2l anges att inga reserva-
inledningen.
Det
bör
understrykas
att
det
1
artikel
2l
anges
att
inga
reserva-
tioner får göras till konventionens bestämmelser.
tioner
får
göras
till
konventionens
bestämmelser.
4 Överväganden
4 Överväganden
4 Överväganden
4
Överväganden
4.1 Svensk anslutning till konventionen
4.1 Svensk anslutning till konventionen
4.1 Svensk anslutning till konventionen
4.1
Svensk
anslutning
till
konventionen
Mitt förslag: Riksdagen skall godkänna den europeiska konventio-
Mitt förslag: Riksdagen skall godkänna den europeiska konventio-
Mitt förslag: Riksdagen skall godkänna den europeiska konventio-
Mitt
förslag:
Riksdagen
skall
godkänna
den
europeiska
konventio-
nen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
nen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
nen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande
nen
till
förhindrande
av
tortyr
och
omänsklig
eller
förnedrande
behandling eller bestraffning.
behandling
eller
bestraffning.
Skälen för mitt förslag: Dessvärre måste man konstatera att tortyr och tortyrliknande metoder används på flera olika håll i världen i skilda sam- manhang. Rapporter från ideella organisationer som Amnesty Internatio- nal och andra talar sitt tydliga språk. Men det är sannolikt inte inom Europa som de värsta övergreppen förekommer. Detta innebär dock inte att skyddet mot tortyr m.m. i Europa ej skulle kunna förbättras. Man bör
Skälen för mitt förslag: Dessvärre måste man konstatera att tortyr och tortyrliknande metoder används på flera olika håll i världen i skilda sam- manhang. Rapporter från ideella organisationer som Amnesty Internatio- nal och andra talar sitt tydliga språk. Men det är sannolikt inte inom Europa som de värsta övergreppen förekommer. Detta innebär dock inte att skyddet mot tortyr m.m. i Europa ej skulle kunna förbättras. Man bör
Skälen för mitt förslag: Dessvärre måste man konstatera att tortyr och
Skälen
för
mitt
förslag:
Dessvärre
måste
man
konstatera
att
tortyr
och
tortyrliknande metoder används på flera olika håll i världen i skilda sam-
tortyrliknande
metoder
används
på
flera
olika
håll
i
världen
i
skilda
sam-
manhang. Rapporter från ideella organisationer som Amnesty Internatio-
manhang.
Rapporter
från
ideella
organisationer
som
Amnesty
Internatio-
nal och andra talar sitt tydliga språk. Men det är sannolikt inte inom
nal
och
andra
talar
sitt
tydliga
språk.
Men
det
är
sannolikt
inte
inom
Europa som de värsta övergreppen förekommer. Detta innebär dock inte
Europa
som
de
värsta
övergreppen
förekommer.
Detta
innebär
dock
inte
att skyddet mot tortyr m.m. i Europa ej skulle kunna förbättras. Man bör
att
skyddet
mot
tortyr
m.m.
i
Europa
ej
skulle
kunna
förbättras.
Man
bör
Prop. l987/88: 133
Prop. l987/88: 133
Prop. l987/88: 133
Prop.
l987/88:
133
l3
l3
l3
l3
heller inte bortse från att konventionsarbetet i Europa på detta område kan tjäna som förebild i andra delar av världen. Som jag har nämnt i inledningen innehåller artikel 3 i europakonventio- nen ett kategoriskt förbud mot användning av tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Denna konvention innehåller inte någon närmare definition av dessa begrepp. Genom den rättspraxis som skapas av konventionsorganen, den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen, dras emellertid gränserna upp för vad som faller inom artikelns tillämpningsområde. I det mellanstatliga målet Sveri- ge, Danmark, Norge, Holland mot Grekland från år 1969 definierade sålunda kommissionen begreppet omänsklig behandling som en sådan behandling som avsiktligt förorsakar allvarligt fysiskt eller psykiskt lidan- de vilket i den föreliggande situationen är oberättigat. I målet Irland mot Storbritannien framhöll domstolen att en behandling, för att falla inom tillämpningsområdet för artikel 3, skall uppnå en viss miniminivå. Bedömningen härav måste, uttalade domstolen, naturligen vara relativ beroende på samtliga omständigheter i målet såsom varaktig- heten av behandlingen, dess fysiska och psykiska följder och i vissa fall offrets kön, ålder, hälsotillstånd m.m. Av senare rättspraxis framgår att artikel 3 blir tillämplig inte bara på de allvarliga fall av tortyr och omänsklig behandling som förekommer i de sammanhang där man vanligen möter begreppen, såsom vid förhör med frihetsberövade personer i samband med politiska eller andra oroligheter. l målet Tyrer mot Storbritannien från år 1978 fann domstolen sålunda att kroppsaga som en femtonåiig pojke hade ådömts av en domstol som straff för en förseelse ej föll under begreppet tortyr men likväl utgjorde sådan förnedrande behandling som avses i artikel 3. Straffet, som verkställdes av polismyndigheten, innebar att pojken i närvaro av sin far och en läkare tilldelades tre slag med ris över sin nakna bakdel. Domstolen fann att även om bestraffningen inte medförde några allvarligare eller mer långvariga fysiska skadeverkningar så utgjorde den ett angrepp på just det som artikel 3 avser att skydda, nämligen en persons värdighet och fysiska integritet. Konventionen till förhindrande av tortyr m. m. definierar inte begreppen i artikel 3 i europakonventionen. Det ankommer inte heller på den kommit- té som skall upprättas att göra sådana bestämningar. Kommitténs uppgift blir endast att granska och undersöka förhållandena för frihetsberövade personer. påtala missförhållanden för inhemska myndigheter och föreslå förbättringar. Den skall därvid beredas tillträde till alla de platser där människor som av olika skäl har berövats sin frihet är placerade. Genom detta system ges ett internationellt organ möjlighet till insyn, vilket redan i sig medför att staterna kan förväntas bli observanta på och ingripa mot sådana missförhållanden som kan tänkas falla inom tillämpningsområdet för artikel 3 i europakonventionen. Som framgår av artikel 17 i den nu ifrågavarande konventionen utgör inte en pågående granskning av kommit- tén något hinder för en enskild person att anföra klagomål till den europeis- ka kommissionen för de mänskliga rättigheterna. Den kontrollmekanism som konventionen tillskapar kommer att utgöra Prop. 1987/88: 133 14
heller inte bortse från att konventionsarbetet i Europa på detta område kan tjäna som förebild i andra delar av världen. Som jag har nämnt i inledningen innehåller artikel 3 i europakonventio- nen ett kategoriskt förbud mot användning av tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Denna konvention innehåller inte någon närmare definition av dessa begrepp. Genom den rättspraxis som skapas av konventionsorganen, den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen, dras emellertid gränserna upp för vad som faller inom artikelns tillämpningsområde. I det mellanstatliga målet Sveri- ge, Danmark, Norge, Holland mot Grekland från år 1969 definierade sålunda kommissionen begreppet omänsklig behandling som en sådan behandling som avsiktligt förorsakar allvarligt fysiskt eller psykiskt lidan- de vilket i den föreliggande situationen är oberättigat. I målet Irland mot Storbritannien framhöll domstolen att en behandling, för att falla inom tillämpningsområdet för artikel 3, skall uppnå en viss miniminivå. Bedömningen härav måste, uttalade domstolen, naturligen vara relativ beroende på samtliga omständigheter i målet såsom varaktig- heten av behandlingen, dess fysiska och psykiska följder och i vissa fall offrets kön, ålder, hälsotillstånd m.m. Av senare rättspraxis framgår att artikel 3 blir tillämplig inte bara på de allvarliga fall av tortyr och omänsklig behandling som förekommer i de sammanhang där man vanligen möter begreppen, såsom vid förhör med frihetsberövade personer i samband med politiska eller andra oroligheter. l målet Tyrer mot Storbritannien från år 1978 fann domstolen sålunda att kroppsaga som en femtonåiig pojke hade ådömts av en domstol som straff för en förseelse ej föll under begreppet tortyr men likväl utgjorde sådan förnedrande behandling som avses i artikel 3. Straffet, som verkställdes av polismyndigheten, innebar att pojken i närvaro av sin far och en läkare tilldelades tre slag med ris över sin nakna bakdel. Domstolen fann att även om bestraffningen inte medförde några allvarligare eller mer långvariga fysiska skadeverkningar så utgjorde den ett angrepp på just det som artikel 3 avser att skydda, nämligen en persons värdighet och fysiska integritet. Konventionen till förhindrande av tortyr m. m. definierar inte begreppen i artikel 3 i europakonventionen. Det ankommer inte heller på den kommit- té som skall upprättas att göra sådana bestämningar. Kommitténs uppgift blir endast att granska och undersöka förhållandena för frihetsberövade personer. påtala missförhållanden för inhemska myndigheter och föreslå förbättringar. Den skall därvid beredas tillträde till alla de platser där människor som av olika skäl har berövats sin frihet är placerade. Genom detta system ges ett internationellt organ möjlighet till insyn, vilket redan i sig medför att staterna kan förväntas bli observanta på och ingripa mot sådana missförhållanden som kan tänkas falla inom tillämpningsområdet för artikel 3 i europakonventionen. Som framgår av artikel 17 i den nu ifrågavarande konventionen utgör inte en pågående granskning av kommit- tén något hinder för en enskild person att anföra klagomål till den europeis- ka kommissionen för de mänskliga rättigheterna. Den kontrollmekanism som konventionen tillskapar kommer att utgöra
heller inte bortse från att konventionsarbetet i Europa på detta område kan tjäna som förebild i andra delar av världen.
heller inte bortse från att konventionsarbetet i Europa på detta område kan
heller
inte
bortse
från
att
konventionsarbetet
i
Europa
på
detta
område
kan
tjäna som förebild i andra delar av världen.
tjäna
som
förebild
i
andra
delar
av
världen.
Som jag har nämnt i inledningen innehåller artikel 3 i europakonventio- nen ett kategoriskt förbud mot användning av tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Denna konvention innehåller inte någon närmare definition av dessa begrepp. Genom den rättspraxis som skapas av konventionsorganen, den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen, dras emellertid gränserna upp för vad som faller inom artikelns tillämpningsområde. I det mellanstatliga målet Sveri- ge, Danmark, Norge, Holland mot Grekland från år 1969 definierade sålunda kommissionen begreppet omänsklig behandling som en sådan behandling som avsiktligt förorsakar allvarligt fysiskt eller psykiskt lidan- de vilket i den föreliggande situationen är oberättigat.
Som jag har nämnt i inledningen innehåller artikel 3 i europakonventio-
Som
jag
har
nämnt
i
inledningen
innehåller
artikel
3
i
europakonventio-
nen ett kategoriskt förbud mot användning av tortyr, omänsklig eller
nen
ett
kategoriskt
förbud
mot
användning
av
tortyr,
omänsklig
eller
förnedrande behandling eller bestraffning. Denna konvention innehåller
förnedrande
behandling
eller
bestraffning.
Denna
konvention
innehåller
inte någon närmare definition av dessa begrepp. Genom den rättspraxis
inte
någon
närmare
definition
av
dessa
begrepp.
Genom
den
rättspraxis
som skapas av konventionsorganen, den europeiska kommissionen och
som
skapas
av
konventionsorganen,
den
europeiska
kommissionen
och
den europeiska domstolen, dras emellertid gränserna upp för vad som
den
europeiska
domstolen,
dras
emellertid
gränserna
upp
för
vad
som
faller inom artikelns tillämpningsområde. I det mellanstatliga målet Sveri-
faller
inom
artikelns
tillämpningsområde.
I
det
mellanstatliga
målet
Sveri-
ge, Danmark, Norge, Holland mot Grekland från år 1969 definierade
ge,
Danmark,
Norge,
Holland
mot
Grekland
från
år
1969
definierade
sålunda kommissionen begreppet omänsklig behandling som en sådan
sålunda
kommissionen
begreppet
omänsklig
behandling
som
en
sådan
behandling som avsiktligt förorsakar allvarligt fysiskt eller psykiskt lidan-
behandling
som
avsiktligt
förorsakar
allvarligt
fysiskt
eller
psykiskt
lidan-
de vilket i den föreliggande situationen är oberättigat.
de
vilket
i
den
föreliggande
situationen
är
oberättigat.
I målet Irland mot Storbritannien framhöll domstolen att en behandling, för att falla inom tillämpningsområdet för artikel 3, skall uppnå en viss miniminivå. Bedömningen härav måste, uttalade domstolen, naturligen vara relativ beroende på samtliga omständigheter i målet såsom varaktig- heten av behandlingen, dess fysiska och psykiska följder och i vissa fall offrets kön, ålder, hälsotillstånd m.m.
I målet Irland mot Storbritannien framhöll domstolen att en behandling,
I
målet
Irland
mot
Storbritannien
framhöll
domstolen
att
en
behandling,
för att falla inom tillämpningsområdet för artikel 3, skall uppnå en viss
för
att
falla
inom
tillämpningsområdet
för
artikel
3,
skall
uppnå
en
viss
miniminivå. Bedömningen härav måste, uttalade domstolen, naturligen
miniminivå.
Bedömningen
härav
måste,
uttalade
domstolen,
naturligen
vara relativ beroende på samtliga omständigheter i målet såsom varaktig-
vara
relativ
beroende
på
samtliga
omständigheter
i
målet
såsom
varaktig-
heten av behandlingen, dess fysiska och psykiska följder och i vissa fall
heten
av
behandlingen,
dess
fysiska
och
psykiska
följder
och
i
vissa
fall
offrets kön, ålder, hälsotillstånd m.m.
offrets
kön,
ålder,
hälsotillstånd
m.m.
Av senare rättspraxis framgår att artikel 3 blir tillämplig inte bara på de allvarliga fall av tortyr och omänsklig behandling som förekommer i de sammanhang där man vanligen möter begreppen, såsom vid förhör med frihetsberövade personer i samband med politiska eller andra oroligheter. l målet Tyrer mot Storbritannien från år 1978 fann domstolen sålunda att kroppsaga som en femtonåiig pojke hade ådömts av en domstol som straff för en förseelse ej föll under begreppet tortyr men likväl utgjorde sådan förnedrande behandling som avses i artikel 3. Straffet, som verkställdes av polismyndigheten, innebar att pojken i närvaro av sin far och en läkare tilldelades tre slag med ris över sin nakna bakdel. Domstolen fann att även om bestraffningen inte medförde några allvarligare eller mer långvariga fysiska skadeverkningar så utgjorde den ett angrepp på just det som artikel 3 avser att skydda, nämligen en persons värdighet och fysiska integritet.
Av senare rättspraxis framgår att artikel 3 blir tillämplig inte bara på de
Av
senare
rättspraxis
framgår
att
artikel
3
blir
tillämplig
inte
bara
på
de
allvarliga fall av tortyr och omänsklig behandling som förekommer i de
allvarliga
fall
av
tortyr
och
omänsklig
behandling
som
förekommer
i
de
sammanhang där man vanligen möter begreppen, såsom vid förhör med
sammanhang
där
man
vanligen
möter
begreppen,
såsom
vid
förhör
med
frihetsberövade personer i samband med politiska eller andra oroligheter. l
frihetsberövade
personer
i
samband
med
politiska
eller
andra
oroligheter.
l
målet Tyrer mot Storbritannien från år 1978 fann domstolen sålunda att
målet
Tyrer
mot
Storbritannien
från
år
1978
fann
domstolen
sålunda
att
kroppsaga som en femtonåiig pojke hade ådömts av en domstol som straff
kroppsaga
som
en
femtonåiig
pojke
hade
ådömts
av
en
domstol
som
straff
för en förseelse ej föll under begreppet tortyr men likväl utgjorde sådan
för
en
förseelse
ej
föll
under
begreppet
tortyr
men
likväl
utgjorde
sådan
förnedrande behandling som avses i artikel 3. Straffet, som verkställdes av
förnedrande
behandling
som
avses
i
artikel
3.
Straffet,
som
verkställdes
av
polismyndigheten, innebar att pojken i närvaro av sin far och en läkare
polismyndigheten,
innebar
att
pojken
i
närvaro
av
sin
far
och
en
läkare
tilldelades tre slag med ris över sin nakna bakdel. Domstolen fann att även
tilldelades
tre
slag
med
ris
över
sin
nakna
bakdel.
Domstolen
fann
att
även
om bestraffningen inte medförde några allvarligare eller mer långvariga
om
bestraffningen
inte
medförde
några
allvarligare
eller
mer
långvariga
fysiska skadeverkningar så utgjorde den ett angrepp på just det som
fysiska
skadeverkningar
så
utgjorde
den
ett
angrepp
på
just
det
som
artikel 3 avser att skydda, nämligen en persons värdighet och fysiska
artikel
3
avser
att
skydda,
nämligen
en
persons
värdighet
och
fysiska
integritet.
integritet.
Konventionen till förhindrande av tortyr m. m. definierar inte begreppen i artikel 3 i europakonventionen. Det ankommer inte heller på den kommit- té som skall upprättas att göra sådana bestämningar. Kommitténs uppgift blir endast att granska och undersöka förhållandena för frihetsberövade personer. påtala missförhållanden för inhemska myndigheter och föreslå förbättringar. Den skall därvid beredas tillträde till alla de platser där människor som av olika skäl har berövats sin frihet är placerade. Genom detta system ges ett internationellt organ möjlighet till insyn, vilket redan i sig medför att staterna kan förväntas bli observanta på och ingripa mot sådana missförhållanden som kan tänkas falla inom tillämpningsområdet för artikel 3 i europakonventionen. Som framgår av artikel 17 i den nu ifrågavarande konventionen utgör inte en pågående granskning av kommit- tén något hinder för en enskild person att anföra klagomål till den europeis- ka kommissionen för de mänskliga rättigheterna.
Konventionen till förhindrande av tortyr m. m. definierar inte begreppen
Konventionen
till
förhindrande
av
tortyr
m.
m.
definierar
inte
begreppen
i artikel 3 i europakonventionen. Det ankommer inte heller på den kommit-
i
artikel
3
i
europakonventionen.
Det
ankommer
inte
heller
på
den
kommit-
té som skall upprättas att göra sådana bestämningar. Kommitténs uppgift
té
som
skall
upprättas
att
göra
sådana
bestämningar.
Kommitténs
uppgift
blir endast att granska och undersöka förhållandena för frihetsberövade
blir
endast
att
granska
och
undersöka
förhållandena
för
frihetsberövade
personer. påtala missförhållanden för inhemska myndigheter och föreslå
personer.
påtala
missförhållanden
för
inhemska
myndigheter
och
föreslå
förbättringar. Den skall därvid beredas tillträde till alla de platser där
förbättringar.
Den
skall
därvid
beredas
tillträde
till
alla
de
platser
där
människor som av olika skäl har berövats sin frihet är placerade. Genom
människor
som
av
olika
skäl
har
berövats
sin
frihet
är
placerade.
Genom
detta system ges ett internationellt organ möjlighet till insyn, vilket redan i
detta
system
ges
ett
internationellt
organ
möjlighet
till
insyn,
vilket
redan
i
sig medför att staterna kan förväntas bli observanta på och ingripa mot
sig
medför
att
staterna
kan
förväntas
bli
observanta
på
och
ingripa
mot
sådana missförhållanden som kan tänkas falla inom tillämpningsområdet
sådana
missförhållanden
som
kan
tänkas
falla
inom
tillämpningsområdet
för artikel 3 i europakonventionen. Som framgår av artikel 17 i den nu
för
artikel
3
i
europakonventionen.
Som
framgår
av
artikel
17
i
den
nu
ifrågavarande konventionen utgör inte en pågående granskning av kommit-
ifrågavarande
konventionen
utgör
inte
en
pågående
granskning
av
kommit-
tén något hinder för en enskild person att anföra klagomål till den europeis-
tén
något
hinder
för
en
enskild
person
att
anföra
klagomål
till
den
europeis-
ka kommissionen för de mänskliga rättigheterna.
ka
kommissionen
för
de
mänskliga
rättigheterna.
Den kontrollmekanism som konventionen tillskapar kommer att utgöra
Den kontrollmekanism som konventionen tillskapar kommer att utgöra
Den
kontrollmekanism
som
konventionen
tillskapar
kommer
att
utgöra
Prop.
1987/88:
133
14
14
14
14
ett värdefullt tillskott till det skydd mot tortyr som ges i europakonventio- nen och i andra internationella regelsystem som stärker skyddet för mänskliga rättigheter. Konventionen kan förväntas bli ratificerad av flerta- let av Europarådets medlemsstater. Sverige hari enlighet med sina utrikes- politiska traditioner aktivt värnat om skyddet för mänskliga rättigheter. Utifrån allmänna synpunkter är det därför angeläget att Sverige också genom att ratificera konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ger stöd åt det internatio- nella arbete som bedrivs i avsikt att förbättra förhållandena på detta område. Kostnaderna för kommittén kommer huvudsakligen att belasta ett be- fintligt anslag i Europarådets ordinarie budget avseende rese- och trakta— mentskostnader för experter på området för mänskliga rättigheter. Några kostnader kommer dock ej att uppstå förrän konventionen har trätt i kraft. Det svenska bidraget till Europarådets ordinarie budget uppgår för närva- rande till ca 12,9 milj. FRF . Den eventuella ökning av det svenska bidraget som konventionen kan medföra i framtiden, kan endast bli av marginell natur. 4.2 Behovet av lagstiftning 4.2.1 Skyldigheten att tillåta besök m. m. Mitt förslag: En särskild lag införs med anledning av Sveriges tillträ- de till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Syftet med lagen är att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt konventionen. Skälen för mitt förslag: Inför en svensk ratifikation av konventionen måste det övervägas om existerande svensk lagstiftning ger utrymme för tillämpning av konventionens regelsystem eller om lagstiftning behövs. Som tidigare har nämnts innebär konventionen att staterna tillåter den enligt konventionen bildade kommittén att besöka alla de platser inom statens territorium där personer som av en offentlig myndighet har berö- vats sin frihet är placerade. Omfattningen av detta åtagande har jag tidigare berört i samband med redogörelsen för innehållet i artikel 2 i konventio- nen. Skyldigheten att lämna kommittén tillträde omfattar således endast så- dana platser där frihetsberövade "personer är placerade till följd av en myndighets beslut eller annan åtgärd. . Begreppet frihetsberövande skall enligt kommentaren till konventionen ges samma innebörd som det erhållit i den rättspraxis som har utvecklats av den europeiska kommissionen och domstolen vid dessa organs tolkning och tillämpning av artikel 5 i europakonventionen. Det finns ett antal avgöranden av konventionsorganen rörande innebörden av detta begrepp. Helt klart är att en förvaring på sluten anstalt såsom häktad eller dömd Prop. 1987/882133 15
ett värdefullt tillskott till det skydd mot tortyr som ges i europakonventio- nen och i andra internationella regelsystem som stärker skyddet för mänskliga rättigheter. Konventionen kan förväntas bli ratificerad av flerta- let av Europarådets medlemsstater. Sverige hari enlighet med sina utrikes- politiska traditioner aktivt värnat om skyddet för mänskliga rättigheter. Utifrån allmänna synpunkter är det därför angeläget att Sverige också genom att ratificera konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ger stöd åt det internatio- nella arbete som bedrivs i avsikt att förbättra förhållandena på detta område. Kostnaderna för kommittén kommer huvudsakligen att belasta ett be- fintligt anslag i Europarådets ordinarie budget avseende rese- och trakta— mentskostnader för experter på området för mänskliga rättigheter. Några kostnader kommer dock ej att uppstå förrän konventionen har trätt i kraft. Det svenska bidraget till Europarådets ordinarie budget uppgår för närva- rande till ca 12,9 milj. FRF . Den eventuella ökning av det svenska bidraget som konventionen kan medföra i framtiden, kan endast bli av marginell natur.
ett värdefullt tillskott till det skydd mot tortyr som ges i europakonventio- nen och i andra internationella regelsystem som stärker skyddet för mänskliga rättigheter. Konventionen kan förväntas bli ratificerad av flerta- let av Europarådets medlemsstater. Sverige hari enlighet med sina utrikes- politiska traditioner aktivt värnat om skyddet för mänskliga rättigheter. Utifrån allmänna synpunkter är det därför angeläget att Sverige också genom att ratificera konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ger stöd åt det internatio- nella arbete som bedrivs i avsikt att förbättra förhållandena på detta område.
ett värdefullt tillskott till det skydd mot tortyr som ges i europakonventio-
ett
värdefullt
tillskott
till
det
skydd
mot
tortyr
som
ges
i
europakonventio-
nen och i andra internationella regelsystem som stärker skyddet för
nen
och
i
andra
internationella
regelsystem
som
stärker
skyddet
för
mänskliga rättigheter. Konventionen kan förväntas bli ratificerad av flerta-
mänskliga
rättigheter.
Konventionen
kan
förväntas
bli
ratificerad
av
flerta-
let av Europarådets medlemsstater. Sverige hari enlighet med sina utrikes-
let
av
Europarådets
medlemsstater.
Sverige
hari
enlighet
med
sina
utrikes-
politiska traditioner aktivt värnat om skyddet för mänskliga rättigheter.
politiska
traditioner
aktivt
värnat
om
skyddet
för
mänskliga
rättigheter.
Utifrån allmänna synpunkter är det därför angeläget att Sverige också
Utifrån
allmänna
synpunkter
är
det
därför
angeläget
att
Sverige
också
genom att ratificera konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig
genom
att
ratificera
konventionen
till
förhindrande
av
tortyr
och
omänsklig
eller förnedrande behandling eller bestraffning ger stöd åt det internatio-
eller
förnedrande
behandling
eller
bestraffning
ger
stöd
åt
det
internatio-
nella arbete som bedrivs i avsikt att förbättra förhållandena på detta
nella
arbete
som
bedrivs
i
avsikt
att
förbättra
förhållandena
på
detta
område.
område.
Kostnaderna för kommittén kommer huvudsakligen att belasta ett be- fintligt anslag i Europarådets ordinarie budget avseende rese- och trakta— mentskostnader för experter på området för mänskliga rättigheter. Några kostnader kommer dock ej att uppstå förrän konventionen har trätt i kraft. Det svenska bidraget till Europarådets ordinarie budget uppgår för närva- rande till ca 12,9 milj. FRF . Den eventuella ökning av det svenska bidraget som konventionen kan medföra i framtiden, kan endast bli av marginell natur.
Kostnaderna för kommittén kommer huvudsakligen att belasta ett be-
Kostnaderna
för
kommittén
kommer
huvudsakligen
att
belasta
ett
be-
fintligt anslag i Europarådets ordinarie budget avseende rese- och trakta—
fintligt
anslag
i
Europarådets
ordinarie
budget
avseende
rese-
och
trakta—
mentskostnader för experter på området för mänskliga rättigheter. Några
mentskostnader
för
experter
på
området
för
mänskliga
rättigheter.
Några
kostnader kommer dock ej att uppstå förrän konventionen har trätt i kraft.
kostnader
kommer
dock
ej
att
uppstå
förrän
konventionen
har
trätt
i
kraft.
Det svenska bidraget till Europarådets ordinarie budget uppgår för närva-
Det
svenska
bidraget
till
Europarådets
ordinarie
budget
uppgår
för
närva-
rande till ca 12,9 milj. FRF . Den eventuella ökning av det svenska bidraget
rande
till
ca
12,9
milj.
FRF
.
Den
eventuella
ökning
av
det
svenska
bidraget
som konventionen kan medföra i framtiden, kan endast bli av marginell
som
konventionen
kan
medföra
i
framtiden,
kan
endast
bli
av
marginell
natur.
natur.
4.2 Behovet av lagstiftning
4.2 Behovet av lagstiftning
4.2 Behovet av lagstiftning
4.2
Behovet
av
lagstiftning
4.2.1 Skyldigheten att tillåta besök m. m.
4.2.1 Skyldigheten att tillåta besök m. m.
4.2.1 Skyldigheten att tillåta besök m. m.
4.2.1
Skyldigheten
att
tillåta
besök
m.
m.
Mitt förslag: En särskild lag införs med anledning av Sveriges tillträ- de till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och
Mitt förslag: En särskild lag införs med anledning av Sveriges tillträ- de till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och
Mitt förslag: En särskild lag införs med anledning av Sveriges tillträ-
Mitt
förslag:
En
särskild
lag
införs
med
anledning
av
Sveriges
tillträ-
de till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och
de
till
den
europeiska
konventionen
till
förhindrande
av
tortyr
och
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Syftet med lagen är att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt konventionen.
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Syftet med lagen är att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt konventionen.
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Syftet
omänsklig
eller
förnedrande
behandling
eller
bestraffning.
Syftet
med lagen är att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina
med
lagen
är
att
säkerställa
att
Sverige
skall
kunna
fullgöra
sina
åtaganden enligt konventionen.
åtaganden
enligt
konventionen.
Skälen för mitt förslag: Inför en svensk ratifikation av konventionen måste det övervägas om existerande svensk lagstiftning ger utrymme för tillämpning av konventionens regelsystem eller om lagstiftning behövs. Som tidigare har nämnts innebär konventionen att staterna tillåter den enligt konventionen bildade kommittén att besöka alla de platser inom statens territorium där personer som av en offentlig myndighet har berö- vats sin frihet är placerade. Omfattningen av detta åtagande har jag tidigare berört i samband med redogörelsen för innehållet i artikel 2 i konventio- nen. Skyldigheten att lämna kommittén tillträde omfattar således endast så- dana platser där frihetsberövade "personer är placerade till följd av en myndighets beslut eller annan åtgärd. . Begreppet frihetsberövande skall enligt kommentaren till konventionen ges samma innebörd som det erhållit i den rättspraxis som har utvecklats av den europeiska kommissionen och domstolen vid dessa organs tolkning och tillämpning av artikel 5 i europakonventionen. Det finns ett antal avgöranden av konventionsorganen rörande innebörden av detta begrepp. Helt klart är att en förvaring på sluten anstalt såsom häktad eller dömd
Skälen för mitt förslag: Inför en svensk ratifikation av konventionen måste det övervägas om existerande svensk lagstiftning ger utrymme för tillämpning av konventionens regelsystem eller om lagstiftning behövs.
Skälen för mitt förslag: Inför en svensk ratifikation av konventionen
Skälen
för
mitt
förslag:
Inför
en
svensk
ratifikation
av
konventionen
måste det övervägas om existerande svensk lagstiftning ger utrymme för
måste
det
övervägas
om
existerande
svensk
lagstiftning
ger
utrymme
för
tillämpning av konventionens regelsystem eller om lagstiftning behövs.
tillämpning
av
konventionens
regelsystem
eller
om
lagstiftning
behövs.
Som tidigare har nämnts innebär konventionen att staterna tillåter den enligt konventionen bildade kommittén att besöka alla de platser inom statens territorium där personer som av en offentlig myndighet har berö- vats sin frihet är placerade. Omfattningen av detta åtagande har jag tidigare berört i samband med redogörelsen för innehållet i artikel 2 i konventio- nen.
Som tidigare har nämnts innebär konventionen att staterna tillåter den
Som
tidigare
har
nämnts
innebär
konventionen
att
staterna
tillåter
den
enligt konventionen bildade kommittén att besöka alla de platser inom
enligt
konventionen
bildade
kommittén
att
besöka
alla
de
platser
inom
statens territorium där personer som av en offentlig myndighet har berö-
statens
territorium
där
personer
som
av
en
offentlig
myndighet
har
berö-
vats sin frihet är placerade. Omfattningen av detta åtagande har jag tidigare
vats
sin
frihet
är
placerade.
Omfattningen
av
detta
åtagande
har
jag
tidigare
berört i samband med redogörelsen för innehållet i artikel 2 i konventio-
berört
i
samband
med
redogörelsen
för
innehållet
i
artikel
2
i
konventio-
nen.
nen.
Skyldigheten att lämna kommittén tillträde omfattar således endast så- dana platser där frihetsberövade "personer är placerade till följd av en myndighets beslut eller annan åtgärd. .
Skyldigheten att lämna kommittén tillträde omfattar således endast så-
Skyldigheten
att
lämna
kommittén
tillträde
omfattar
således
endast
så-
dana platser där frihetsberövade "personer är placerade till följd av en
dana
platser
där
frihetsberövade
"personer
är
placerade
till
följd
av
en
myndighets beslut eller annan åtgärd. .
myndighets
beslut
eller
annan
åtgärd.
.
Begreppet frihetsberövande skall enligt kommentaren till konventionen ges samma innebörd som det erhållit i den rättspraxis som har utvecklats av den europeiska kommissionen och domstolen vid dessa organs tolkning och tillämpning av artikel 5 i europakonventionen. Det finns ett antal avgöranden av konventionsorganen rörande innebörden av detta begrepp. Helt klart är att en förvaring på sluten anstalt såsom häktad eller dömd
Begreppet frihetsberövande skall enligt kommentaren till konventionen
Begreppet
frihetsberövande
skall
enligt
kommentaren
till
konventionen
ges samma innebörd som det erhållit i den rättspraxis som har utvecklats
ges
samma
innebörd
som
det
erhållit
i
den
rättspraxis
som
har
utvecklats
av den europeiska kommissionen och domstolen vid dessa organs tolkning
av
den
europeiska
kommissionen
och
domstolen
vid
dessa
organs
tolkning
och tillämpning av artikel 5 i europakonventionen. Det finns ett antal
och
tillämpning
av
artikel
5
i
europakonventionen.
Det
finns
ett
antal
avgöranden av konventionsorganen rörande innebörden av detta begrepp.
avgöranden
av
konventionsorganen
rörande
innebörden
av
detta
begrepp.
Helt klart är att en förvaring på sluten anstalt såsom häktad eller dömd
Helt
klart
är
att
en
förvaring
på
sluten
anstalt
såsom
häktad
eller
dömd
Prop. 1987/882133
Prop. 1987/882133
Prop. 1987/882133
Prop.
1987/882133
15
15
15
15
utgör frihetsberövande. Likaså utgör husarrest under övervakning ett fri- hetsberövande i konventionens mening. Tvångsvistelse på särskild ort torde också bli att bedöma som frihetsberövande, i varje fall då vistelsen sker under fortlöpande övervakning utan möjlighet för den frihetsberövade att få kontakt med andra personer än familjemedlemmar och andra intag- na. och då vistelsen fortgår under en längre tid. Vad gäller svenska förhållanden torde de platser som kan komma ifråga för besök enligt konventionen utgöras främst av kriminalvårdsanstalter, allmänna häkten, polisarrester. rättspsykiatriska kliniker och sjukhus där intagna bereds vård enligt lagen (1966z293) om sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) samt vissa hem för vård eller boende inom missbrukar- vården. Som har nämnts innehåller begreppet frihetsberövande ej någon klar definition vare sig i europakonventionen eller i den nu ifrågavarande kon- ventionen. Särskilt beträffande den värd som tillhandahålls inom social- lagstiftningens ram kan gränsdragningsproblem uppkomma. Jag åsyftar här, utöver den vård som bedrivs med stöd av den nyss nämnda LSPV. den värd som bedrivs med stöd av lagen (l985z569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.. smittskyddslagen (19681231), lagen (1980:621) med särskilda bestämmel- ser om vård av unga (LVU) och lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM.). Vården med stöd av LSPV bedrivs i allt större utsträckning på psykiatri- ska kliniker på vanliga sjukhus och inte på stora specialiserade mentalsjuk- hus. Dessa kliniker och sjukhus kan bli föremål för besök enligt konventio- nen. . Vården enligt omsorgslagstiftningen kan under ett övergångsskede be- drivas tvångsvis och sker då på särskilda vårdhem eller specialsjukhus som drivs av landstingskommuner eller kommuner. Även här kan besök tänkas komma ifråga. Den som lider av en allmänfarlig eller venerisk sjukdom kan enligt de förutsättningar som anges i smittskyddslagen tvångsvis intas på sjukhus. Vård enligt LVU bedrivs i familjehem- eller i ett hem för vård eller boende. Enligt denna lag kan de som skall stå under särskilt noggrann tillsyn beredas plats på hem som är särskilt anpassade härför. De ungas rörelsefrihet kan här begränsas, och den som ansvarar för värden har givits särskilda befogenheter för att vården skall kunna genomföras. Också enligt LVM skall vård ges på ett hem som har en kommun eller en landstingskommun som huvudman. För de missbrukare som behöver sär- skilt noggrann tillsyn finns speciella hem som är anpassade för sådan tillsyn. Från ett sådant hem får en intagen hindras att avvika. Beträffande de övriga hemmen saknas rättsliga möjligheter att hålla kvar en intagen. Däremot kan biträde av polis begäras för att efterforska och hämta tillbaka den intagne. Som har nämnts i anslutning till redogörelsen för innehållet i artikel 2 står det helt klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentliga institutioner under förutsättning att de intagna kan anses vara berövade sin frihet och frihetsberövandet är en följdav en-offentlig myn- dighets handlande. I viss utsträckning kan således _de speciella hem och Prop. 1987/88: 133 16
utgör frihetsberövande. Likaså utgör husarrest under övervakning ett fri- hetsberövande i konventionens mening. Tvångsvistelse på särskild ort torde också bli att bedöma som frihetsberövande, i varje fall då vistelsen sker under fortlöpande övervakning utan möjlighet för den frihetsberövade att få kontakt med andra personer än familjemedlemmar och andra intag- na. och då vistelsen fortgår under en längre tid. Vad gäller svenska förhållanden torde de platser som kan komma ifråga för besök enligt konventionen utgöras främst av kriminalvårdsanstalter, allmänna häkten, polisarrester. rättspsykiatriska kliniker och sjukhus där intagna bereds vård enligt lagen (1966z293) om sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) samt vissa hem för vård eller boende inom missbrukar- vården. Som har nämnts innehåller begreppet frihetsberövande ej någon klar definition vare sig i europakonventionen eller i den nu ifrågavarande kon- ventionen. Särskilt beträffande den värd som tillhandahålls inom social- lagstiftningens ram kan gränsdragningsproblem uppkomma. Jag åsyftar här, utöver den vård som bedrivs med stöd av den nyss nämnda LSPV. den värd som bedrivs med stöd av lagen (l985z569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.. smittskyddslagen (19681231), lagen (1980:621) med särskilda bestämmel- ser om vård av unga (LVU) och lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM.). Vården med stöd av LSPV bedrivs i allt större utsträckning på psykiatri- ska kliniker på vanliga sjukhus och inte på stora specialiserade mentalsjuk- hus. Dessa kliniker och sjukhus kan bli föremål för besök enligt konventio- nen. . Vården enligt omsorgslagstiftningen kan under ett övergångsskede be- drivas tvångsvis och sker då på särskilda vårdhem eller specialsjukhus som drivs av landstingskommuner eller kommuner. Även här kan besök tänkas komma ifråga. Den som lider av en allmänfarlig eller venerisk sjukdom kan enligt de förutsättningar som anges i smittskyddslagen tvångsvis intas på sjukhus. Vård enligt LVU bedrivs i familjehem- eller i ett hem för vård eller boende. Enligt denna lag kan de som skall stå under särskilt noggrann tillsyn beredas plats på hem som är särskilt anpassade härför. De ungas rörelsefrihet kan här begränsas, och den som ansvarar för värden har givits särskilda befogenheter för att vården skall kunna genomföras. Också enligt LVM skall vård ges på ett hem som har en kommun eller en landstingskommun som huvudman. För de missbrukare som behöver sär- skilt noggrann tillsyn finns speciella hem som är anpassade för sådan tillsyn. Från ett sådant hem får en intagen hindras att avvika. Beträffande de övriga hemmen saknas rättsliga möjligheter att hålla kvar en intagen. Däremot kan biträde av polis begäras för att efterforska och hämta tillbaka den intagne. Som har nämnts i anslutning till redogörelsen för innehållet i artikel 2 står det helt klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentliga institutioner under förutsättning att de intagna kan anses vara berövade sin frihet och frihetsberövandet är en följdav en-offentlig myn- dighets handlande. I viss utsträckning kan således _de speciella hem och
utgör frihetsberövande. Likaså utgör husarrest under övervakning ett fri- hetsberövande i konventionens mening. Tvångsvistelse på särskild ort torde också bli att bedöma som frihetsberövande, i varje fall då vistelsen sker under fortlöpande övervakning utan möjlighet för den frihetsberövade att få kontakt med andra personer än familjemedlemmar och andra intag- na. och då vistelsen fortgår under en längre tid.
utgör frihetsberövande. Likaså utgör husarrest under övervakning ett fri-
utgör
frihetsberövande.
Likaså
utgör
husarrest
under
övervakning
ett
fri-
hetsberövande i konventionens mening. Tvångsvistelse på särskild ort
hetsberövande
i
konventionens
mening.
Tvångsvistelse
på
särskild
ort
torde också bli att bedöma som frihetsberövande, i varje fall då vistelsen
torde
också
bli
att
bedöma
som
frihetsberövande,
i
varje
fall
då
vistelsen
sker under fortlöpande övervakning utan möjlighet för den frihetsberövade
sker
under
fortlöpande
övervakning
utan
möjlighet
för
den
frihetsberövade
att få kontakt med andra personer än familjemedlemmar och andra intag-
att
få
kontakt
med
andra
personer
än
familjemedlemmar
och
andra
intag-
na. och då vistelsen fortgår under en längre tid.
na.
och
då
vistelsen
fortgår
under
en
längre
tid.
Vad gäller svenska förhållanden torde de platser som kan komma ifråga för besök enligt konventionen utgöras främst av kriminalvårdsanstalter, allmänna häkten, polisarrester. rättspsykiatriska kliniker och sjukhus där intagna bereds vård enligt lagen (1966z293) om sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) samt vissa hem för vård eller boende inom missbrukar- vården.
Vad gäller svenska förhållanden torde de platser som kan komma ifråga
Vad
gäller
svenska
förhållanden
torde
de
platser
som
kan
komma
ifråga
för besök enligt konventionen utgöras främst av kriminalvårdsanstalter,
för
besök
enligt
konventionen
utgöras
främst
av
kriminalvårdsanstalter,
allmänna häkten, polisarrester. rättspsykiatriska kliniker och sjukhus där
allmänna
häkten,
polisarrester.
rättspsykiatriska
kliniker
och
sjukhus
där
intagna bereds vård enligt lagen (1966z293) om sluten psykiatrisk vård i
intagna
bereds
vård
enligt
lagen
(1966z293)
om
sluten
psykiatrisk
vård
i
vissa fall (LSPV) samt vissa hem för vård eller boende inom missbrukar-
vissa
fall
(LSPV)
samt
vissa
hem
för
vård
eller
boende
inom
missbrukar-
vården.
vården.
Som har nämnts innehåller begreppet frihetsberövande ej någon klar definition vare sig i europakonventionen eller i den nu ifrågavarande kon- ventionen. Särskilt beträffande den värd som tillhandahålls inom social- lagstiftningens ram kan gränsdragningsproblem uppkomma. Jag åsyftar här, utöver den vård som bedrivs med stöd av den nyss nämnda LSPV. den värd som bedrivs med stöd av lagen (l985z569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.. smittskyddslagen (19681231), lagen (1980:621) med särskilda bestämmel- ser om vård av unga (LVU) och lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM.).