med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr m.m.

Prop. 1987/88:133

Regeringens proposition % 1987/ 88: 133 P%? med anledning av Sveriges tillträde till den . . . .. . Prop. europeiska konventionen till forhmdrande av 1987/88: 133 tortyr m.m. Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 mars 1988. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson Roine Carlsson Propositionens huvudsakliga innehåll Inom Europarådet har en konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utarbetats. Kon- ventionen antogs av Europarådets ministerkommitté den 26 juni 1987 och öppnades för undertecknande den 26 november samma år. Sverige har undertecknat konventionen. Konventionen förutsätter ratifikation för att bli gällande. Enligt konventionen skall en särskild kommitté upprättas. Den skall ha till uppgift att genom besök undersöka hur frihetsberövade personer be- handlas. Syftet härmed är att förstärka dessa personers skydd-mot tortyr och andra övergrepp. För att tillgodose konventionens krav bl.a. på att kommittén skall ges fritt tillträde till alla de platser där frihetsberövade personer är placerade behövs lagstiftning. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner konventionen och att en ny lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen antas. Vidare föreslås en följdändring i lagen (l976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. ] Riksdagen [987/88. I saml. Nr 133

Regeringens proposition % 1987/ 88: 133 P%?

Regeringens proposition %

Regeringens

proposition

1987/ 88: 133 P%?

1987/

88:

133

P%?

med anledning av Sveriges tillträde till den . . . .. . Prop. europeiska konventionen till forhmdrande av 1987/88: 133 tortyr m.m.

med anledning av Sveriges tillträde till den

med

anledning

Sveriges

tillträde

till

den

. . . .. . Prop. europeiska konventionen till forhmdrande av 1987/88: 133 tortyr m.m.

. . . .. . Prop.

Prop.

europeiska konventionen till forhmdrande av 1987/88: 133

europeiska

konventionen

till

forhmdrande

1987/88:

133

tortyr m.m.

tortyr

m.m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 mars 1988.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i

Regeringen

föreslår

riksdagen

att

anta

förslag

som

har

tagits

upp

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 mars 1988.

bifogade

utdrag

regeringsprotokollet

den

mars

1988.

På regeringens vägnar

På

regeringens

vägnar

Ingvar Carlsson

Ingvar

Carlsson

Roine Carlsson

Roine

Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens

huvudsakliga

innehåll

Inom Europarådet har en konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utarbetats. Kon- ventionen antogs av Europarådets ministerkommitté den 26 juni 1987 och öppnades för undertecknande den 26 november samma år. Sverige har undertecknat konventionen. Konventionen förutsätter ratifikation för att bli gällande. Enligt konventionen skall en särskild kommitté upprättas. Den skall ha till uppgift att genom besök undersöka hur frihetsberövade personer be- handlas. Syftet härmed är att förstärka dessa personers skydd-mot tortyr och andra övergrepp. För att tillgodose konventionens krav bl.a. på att kommittén skall ges fritt tillträde till alla de platser där frihetsberövade personer är placerade behövs lagstiftning. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner konventionen och att en ny lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen antas. Vidare föreslås en följdändring i lagen (l976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Inom Europarådet har en konvention till förhindrande av tortyr och

Inom

Europarådet

har

konvention

till

förhindrande

tortyr

och

omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utarbetats. Kon-

omänsklig

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraffning

utarbetats.

Kon-

ventionen antogs av Europarådets ministerkommitté den 26 juni 1987 och

ventionen

antogs

Europarådets

ministerkommitté

den

juni

1987

och

öppnades för undertecknande den 26 november samma år. Sverige har

öppnades

för

undertecknande

den

november

samma

år.

Sverige

har

undertecknat konventionen. Konventionen förutsätter ratifikation för att

undertecknat

konventionen.

Konventionen

förutsätter

ratifikation

för

att

bli gällande.

bli

gällande.

Enligt konventionen skall en särskild kommitté upprättas. Den skall ha till uppgift att genom besök undersöka hur frihetsberövade personer be- handlas. Syftet härmed är att förstärka dessa personers skydd-mot tortyr och andra övergrepp. För att tillgodose konventionens krav bl.a. på att kommittén skall ges fritt tillträde till alla de platser där frihetsberövade personer är placerade behövs lagstiftning. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner konventionen och att en ny lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen antas. Vidare föreslås en följdändring i lagen (l976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Enligt konventionen skall en särskild kommitté upprättas. Den skall ha

Enligt

konventionen

skall

särskild

kommitté

upprättas.

Den

skall

till uppgift att genom besök undersöka hur frihetsberövade personer be-

till

uppgift

att

genom

besök

undersöka

hur

frihetsberövade

personer

be-

handlas. Syftet härmed är att förstärka dessa personers skydd-mot tortyr

handlas.

Syftet

härmed

är

att

förstärka

dessa

personers

skydd-mot

tortyr

och andra övergrepp. För att tillgodose konventionens krav bl.a. på att

och

andra

övergrepp.

För

att

tillgodose

konventionens

krav

bl.a.

på

att

kommittén skall ges fritt tillträde till alla de platser där frihetsberövade

kommittén

skall

ges

fritt

tillträde

till

alla

platser

där

frihetsberövade

personer är placerade behövs lagstiftning. I propositionen föreslås att

personer

är

placerade

behövs

lagstiftning.

propositionen

föreslås

att

riksdagen godkänner konventionen och att en ny lag med anledning av

riksdagen

godkänner

konventionen

och

att

lag

med

anledning

Sveriges tillträde till konventionen antas. Vidare föreslås en följdändring i

Sveriges

tillträde

till

konventionen

antas.

Vidare

föreslås

följdändring

lagen (l976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

lagen

(l976:661)

immunitet

och

privilegier

vissa

fall.

] Riksdagen [987/88. I saml. Nr 133

]

Riksdagen

[987/88.

saml.

133

1 Förslag till Lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m. m. Härigenom föreskrivs följande. 1 & I denna lag meddelas föreskrifter med anledning av Sveriges åtagan- den enligt den europeiska konventionen den 26 november l987 till förhind- rande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff— ning. 2 & Den enligt konventionen upprättade kommittén för undersökning av frihetsberövade personers behandling har rätt att besöka varje plats här i riket där en person som har berövats sin frihet genom en myndighets åtgärd är placerad, om |. besöket har till syfte att undersöka hur personen behandlas, 2. kommittén har underrättat regeringen om sin avsikt att göra besöket. 3 & Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittén det biträde som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall därvid ge kommittén l. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där personer som berövats sin frihet är placerade, . 2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling, 3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna upp- nas. 4 & Omen myndighet som är berörd av ett begärt besök har invändningar mot kommitténs förslag i fråga om tid eller plats för besöket. skall myndig- heten genast anmäla detta till regeringen. Regeringen avgör om invändning skall framställas hos kommittén enligt artikel 9 i konventionen. Regeringen får besluta om förflyttning av personer som kommittén avser att besöka för att göra det möjligt för kommittén att genomföra sin uppgift. 5 & Bestämmelserom immunitet förkommitténsledamöter ochexperter finns i lagen (19762661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Prop. 1987/88: 133 IQ

1 Förslag till Lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m. m.

1 Förslag till

Förslag

till

Lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska

Lag

med

anledning

Sveriges

tillträde

till

den

europeiska

konventionen mot tortyr m. m.

konventionen

mot

tortyr

Härigenom föreskrivs följande.

Härigenom

föreskrivs

följande.

1 & I denna lag meddelas föreskrifter med anledning av Sveriges åtagan- den enligt den europeiska konventionen den 26 november l987 till förhind- rande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff— ning.

1 & I denna lag meddelas föreskrifter med anledning av Sveriges åtagan-

denna

lag

meddelas

föreskrifter

med

anledning

Sveriges

åtagan-

den enligt den europeiska konventionen den 26 november l987 till förhind-

den

enligt

den

europeiska

konventionen

den

november

l987

till

förhind-

rande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff—

rande

tortyr

och

omänsklig

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraff—

ning.

2 & Den enligt konventionen upprättade kommittén för undersökning av frihetsberövade personers behandling har rätt att besöka varje plats här i riket där en person som har berövats sin frihet genom en myndighets åtgärd är placerad, om |. besöket har till syfte att undersöka hur personen behandlas, 2. kommittén har underrättat regeringen om sin avsikt att göra besöket.

2 & Den enligt konventionen upprättade kommittén för undersökning av

Den

enligt

konventionen

upprättade

kommittén

för

undersökning

frihetsberövade personers behandling har rätt att besöka varje plats här i

frihetsberövade

personers

behandling

har

rätt

att

besöka

varje

plats

här

riket där en person som har berövats sin frihet genom en myndighets

riket

där

person

som

har

berövats

sin

frihet

genom

myndighets

åtgärd är placerad, om

åtgärd

är

placerad,

|. besöket har till syfte att undersöka hur personen behandlas,

besöket

har

till

syfte

att

undersöka

hur

personen

behandlas,

2. kommittén har underrättat regeringen om sin avsikt att göra besöket.

kommittén

har

underrättat

regeringen

sin

avsikt

att

göra

besöket.

3 & Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittén det biträde som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall därvid ge kommittén l. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där personer som berövats sin frihet är placerade, . 2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling, 3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna upp- nas.

3 & Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittén det biträde som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall därvid ge kommittén

3 & Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittén det

Den

som

ansvarar

för

frihetsberövad

skall

lämna

kommittén

det

biträde som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall

biträde

som

den

behöver

för

att

kunna

fullgöra

sina

uppgifter.

Denne

skall

därvid ge kommittén

därvid

kommittén

l. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där personer som berövats sin frihet är placerade, .

l. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där

tillträde

till

och

möjlighet

att

fritt

förflytta

sig

inom

platser

där

personer som berövats sin frihet är placerade, .

personer

som

berövats

sin

frihet

är

placerade,

2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling,

2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med

möjlighet

till

enskilda

samtal

med

frihetsberövade

personer

och

med

andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling,

andra

som

kan

upplysningar

sådan

persons

behandling,

3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna upp- nas.

3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna upp-

information

som

behövs

för

att

syftet

med

besöket

skall

kunna

upp-

nas.

4 & Omen myndighet som är berörd av ett begärt besök har invändningar mot kommitténs förslag i fråga om tid eller plats för besöket. skall myndig- heten genast anmäla detta till regeringen. Regeringen avgör om invändning skall framställas hos kommittén enligt artikel 9 i konventionen. Regeringen får besluta om förflyttning av personer som kommittén avser att besöka för att göra det möjligt för kommittén att genomföra sin uppgift.

4 & Omen myndighet som är berörd av ett begärt besök har invändningar

Omen

myndighet

som

är

berörd

ett

begärt

besök

har

invändningar

mot kommitténs förslag i fråga om tid eller plats för besöket. skall myndig-

mot

kommitténs

förslag

fråga

tid

eller

plats

för

besöket.

skall

myndig-

heten genast anmäla detta till regeringen. Regeringen avgör om invändning

heten

genast

anmäla

detta

till

regeringen.

Regeringen

avgör

invändning

skall framställas hos kommittén enligt artikel 9 i konventionen.

skall

framställas

hos

kommittén

enligt

artikel

konventionen.

Regeringen får besluta om förflyttning av personer som kommittén avser att besöka för att göra det möjligt för kommittén att genomföra sin uppgift.

Regeringen får besluta om förflyttning av personer som kommittén avser

Regeringen

får

besluta

förflyttning

personer

som

kommittén

avser

att besöka för att göra det möjligt för kommittén att genomföra sin uppgift.

att

besöka

för

att

göra

det

möjligt

för

kommittén

att

genomföra

sin

uppgift.

5 & Bestämmelserom immunitet förkommitténsledamöter ochexperter finns i lagen (19762661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

5 & Bestämmelserom immunitet förkommitténsledamöter ochexperter

Bestämmelserom

immunitet

förkommitténsledamöter

ochexperter

finns i lagen (19762661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

finns

lagen

(19762661)

immunitet

och

privilegier

vissa

fall.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Denna

lag

träder

kraft

den

dag

regeringen

bestämmer.

Prop. 1987/88: 133

Prop.

1987/88:

133

2 Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall Prop. 1987/88: 133 Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegieri vissa fall' skall ha följande lydelse. Bilaga-” lmmunitet och/eller privilegier gäller för följande lntemationella organ Fysiska personer Ledamöter och experter i kommit- tén upprättad enligt den europeiska konventionen till förhindrande av tonyr m.m. Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer. ' Lagen omtryckt l987:341_ 2 Senaste lydelse 1987:1122. . Tillämplig internationell överenskommelse Europeisk konvention den 26 november 1987 till förhindrande av tortyr och omänsklig eller fömed- rande behandling eller bestraffning

2 Förslag till

Förslag

till

Lag om ändring i lagen ( 1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Lag om ändring i lagen ( 1976:661) om immunitet och

Lag

ändring

lagen

(

1976:661)

immunitet

och

privilegier i vissa fall

privilegier

vissa

fall

Prop. 1987/88: 133

Prop.

1987/88:

133

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegieri vissa fall' skall ha följande lydelse.

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och

Härigenom

föreskrivs

att

bilagan

till

lagen

(1976:661)

immunitet

och

privilegieri vissa fall' skall ha följande lydelse.

privilegieri

vissa

fall'

skall

följande

lydelse.

Bilaga-”

lmmunitet och/eller privilegier gäller för följande

lmmunitet

och/eller

privilegier

gäller

för

följande

lntemationella organ

lntemationella

organ

Fysiska personer

Fysiska

personer

Ledamöter och experter i kommit- tén upprättad enligt den europeiska konventionen till förhindrande av tonyr m.m.

Ledamöter och experter i kommit-

Ledamöter

och

experter

kommit-

tén upprättad enligt den europeiska

tén

upprättad

enligt

den

europeiska

konventionen till förhindrande av

konventionen

till

förhindrande

tonyr m.m.

tonyr

m.m.

Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer.

Denna

lag

träderi

kraft

den

dag

regeringen

bestämmer.

' Lagen omtryckt l987:341_

Lagen

omtryckt

l987:341_

2 Senaste lydelse 1987:1122. .

Senaste

lydelse

1987:1122.

Tillämplig internationell överenskommelse

Tillämplig internationell

Tillämplig

internationell

överenskommelse

Europeisk konvention den 26 november 1987 till förhindrande av tortyr och omänsklig eller fömed- rande behandling eller bestraffning

Europeisk konvention den 26

Europeisk

konvention

den

november 1987 till förhindrande av

november

1987

till

förhindrande

tortyr och omänsklig eller fömed-

tortyr

och

omänsklig

eller

fömed-

rande behandling eller bestraffning

rande

behandling

eller

bestraffning

Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988 Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. statsråden Feldt. Gustafsson. Leijon, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Johansson. Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Thalén Föredragande: statsrådet R. Carlsson Proposition med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr rn. m. 1 Inledning Skyddet mot tortyr utgör en av de mänskliga rättigheterna. Förbud mot tortyr återfinns bl. a. i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe- terna och de grundläggande friheterna och i 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Tortyr är förbjuden även enligt 1949 års Geneve-konventioner angående skydd för krigets offer liksom i 1977 års båda tilläggsprotokoll till dessa konventioner. Sverige har i olika sammanhang aktivt stött det internationella arbetet mot tortyr. Sverige var en av initiativtagarna till och spelade en aktiv roll vid tillkomsten av FN-konventionen mot tortyr och annan grym. omänsk— lig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige ratificerade denna konvention den 8januari 1986. Sverige har även tillträtt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna från 1950 (europakonventio- nen). Också bland de fri- och rättigheter som upptagits i denna konvention återfinns i artikel 3 ett förbud mot tortyr. Artikeln har följande lydelse. Ingen må utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande be- handling eller bestraffning. På ansökan av en enskild person eller en stat kan den europeiska kommis- sionen för de mänskliga rättigheterna pröva om en stat fullgör sina åtagan- den enligt konventionen. För att ett klagomål av en enskild person skall kunna tas upp till prövning erfordras dock att den berörda staten avgett en deklaration enligt konventionen om att den godtar en sådan klagorätt. Deklarationer av detta slag har avgetts av Europarådets samtliga med- lemsstater utom Cypern. Beträffande de stater som förklarat att de godtar domstolensjurisdiktion kan den bedömning kommissionen gör på begäran av kommissionen eller en berörd stat också underställas domstolens pröv- ning. För dessa stater blir domstolens domar bindande. Domstolens juris- diktion har godtagits av samtliga konventionsstater utom Turkiet. Klago- mål över påstådda kränkningar av artikel 3 i europakonventionen kan Prop. 1987/88: 133

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1988

Utdrag

protokoll

vid

regeringssammanträde

den

mars

1988

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. statsråden Feldt. Gustafsson. Leijon, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Johansson. Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Thalén

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. statsråden Feldt.

Närvarande:

statsministern

Carlsson.

ordförande.

statsråden

Feldt.

Gustafsson. Leijon, Peterson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Johansson.

Gustafsson.

Leijon,

Peterson,

Gradin,

Dahl,

Carlsson.

Johansson.

Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Thalén

Hulterström.

Lindqvist.

Andersson.

Thalén

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Föredragande:

statsrådet

Carlsson

Proposition med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr rn. m.

Proposition med anledning av Sveriges tillträde till

Proposition

med

anledning

Sveriges

tillträde

till

den europeiska konventionen till förhindrande av

den

europeiska

konventionen

till

förhindrande

tortyr rn. m.

tortyr

rn.

1 Inledning

Inledning

Skyddet mot tortyr utgör en av de mänskliga rättigheterna. Förbud mot tortyr återfinns bl. a. i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe- terna och de grundläggande friheterna och i 1966 års FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Tortyr är förbjuden även enligt 1949 års Geneve-konventioner angående skydd för krigets offer liksom i 1977 års båda tilläggsprotokoll till dessa konventioner. Sverige har i olika sammanhang aktivt stött det internationella arbetet mot tortyr. Sverige var en av initiativtagarna till och spelade en aktiv roll vid tillkomsten av FN-konventionen mot tortyr och annan grym. omänsk— lig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige ratificerade denna konvention den 8januari 1986. Sverige har även tillträtt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna från 1950 (europakonventio- nen). Också bland de fri- och rättigheter som upptagits i denna konvention återfinns i artikel 3 ett förbud mot tortyr. Artikeln har följande lydelse.

Skyddet mot tortyr utgör en av de mänskliga rättigheterna. Förbud mot

Skyddet

mot

tortyr

utgör

mänskliga

rättigheterna.

Förbud

mot

tortyr återfinns bl. a. i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe-

tortyr

återfinns

bl.

FN:s

allmänna

förklaring

mänskliga

rättighe-

terna och de grundläggande friheterna och i 1966 års FN-konvention om

terna

och

grundläggande

friheterna

och

1966

års

FN-konvention

medborgerliga och politiska rättigheter. Tortyr är förbjuden även enligt

medborgerliga

och

politiska

rättigheter.

Tortyr

är

förbjuden

även

enligt

1949 års Geneve-konventioner angående skydd för krigets offer liksom i

1949

års

Geneve-konventioner

angående

skydd

för

krigets

offer

liksom

1977 års båda tilläggsprotokoll till dessa konventioner.

1977

års

båda

tilläggsprotokoll

till

dessa

konventioner.

Sverige har i olika sammanhang aktivt stött det internationella arbetet mot tortyr. Sverige var en av initiativtagarna till och spelade en aktiv roll vid tillkomsten av FN-konventionen mot tortyr och annan grym. omänsk— lig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige ratificerade denna konvention den 8januari 1986.

Sverige har i olika sammanhang aktivt stött det internationella arbetet

Sverige

har

olika

sammanhang

aktivt

stött

det

internationella

arbetet

mot tortyr. Sverige var en av initiativtagarna till och spelade en aktiv roll

mot

tortyr.

Sverige

var

initiativtagarna

till

och

spelade

aktiv

roll

vid tillkomsten av FN-konventionen mot tortyr och annan grym. omänsk—

vid

tillkomsten

FN-konventionen

mot

tortyr

och

annan

grym.

omänsk—

lig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige ratificerade

lig

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraffning.

Sverige

ratificerade

denna konvention den 8januari 1986.

denna

konvention

den

8januari

1986.

Sverige har även tillträtt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna från 1950 (europakonventio- nen). Också bland de fri- och rättigheter som upptagits i denna konvention återfinns i artikel 3 ett förbud mot tortyr. Artikeln har följande lydelse.

Sverige har även tillträtt den europeiska konventionen om de mänskliga

Sverige

har

även

tillträtt

den

europeiska

konventionen

mänskliga

rättigheterna och grundläggande friheterna från 1950 (europakonventio-

rättigheterna

och

grundläggande

friheterna

från

1950

(europakonventio-

nen). Också bland de fri- och rättigheter som upptagits i denna konvention

nen).

Också

bland

fri-

och

rättigheter

som

upptagits

denna

konvention

återfinns i artikel 3 ett förbud mot tortyr. Artikeln har följande lydelse.

återfinns

artikel

ett

förbud

mot

tortyr.

Artikeln

har

följande

lydelse.

Ingen må utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande be- handling eller bestraffning.

Ingen må utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande be-

Ingen

må

utsättas

för

tortyr

eller

omänsklig

eller

förnedrande

be-

handling eller bestraffning.

handling

eller

bestraffning.

På ansökan av en enskild person eller en stat kan den europeiska kommis- sionen för de mänskliga rättigheterna pröva om en stat fullgör sina åtagan- den enligt konventionen. För att ett klagomål av en enskild person skall kunna tas upp till prövning erfordras dock att den berörda staten avgett en deklaration enligt konventionen om att den godtar en sådan klagorätt. Deklarationer av detta slag har avgetts av Europarådets samtliga med- lemsstater utom Cypern. Beträffande de stater som förklarat att de godtar domstolensjurisdiktion kan den bedömning kommissionen gör på begäran av kommissionen eller en berörd stat också underställas domstolens pröv- ning. För dessa stater blir domstolens domar bindande. Domstolens juris- diktion har godtagits av samtliga konventionsstater utom Turkiet. Klago- mål över påstådda kränkningar av artikel 3 i europakonventionen kan

På ansökan av en enskild person eller en stat kan den europeiska kommis-

På

ansökan

enskild

person

eller

stat

kan

den

europeiska

kommis-

sionen för de mänskliga rättigheterna pröva om en stat fullgör sina åtagan-

sionen

för

mänskliga

rättigheterna

pröva

stat

fullgör

sina

åtagan-

den enligt konventionen. För att ett klagomål av en enskild person skall

den

enligt

konventionen.

För

att

ett

klagomål

enskild

person

skall

kunna tas upp till prövning erfordras dock att den berörda staten avgett en

kunna

tas

upp

till

prövning

erfordras

dock

att

den

berörda

staten

avgett

deklaration enligt konventionen om att den godtar en sådan klagorätt.

deklaration

enligt

konventionen

att

den

godtar

sådan

klagorätt.

Deklarationer av detta slag har avgetts av Europarådets samtliga med-

Deklarationer

detta

slag

har

avgetts

Europarådets

samtliga

med-

lemsstater utom Cypern. Beträffande de stater som förklarat att de godtar

lemsstater

utom

Cypern.

Beträffande

stater

som

förklarat

att

godtar

domstolensjurisdiktion kan den bedömning kommissionen gör på begäran

domstolensjurisdiktion

kan

den

bedömning

kommissionen

gör

på

begäran

av kommissionen eller en berörd stat också underställas domstolens pröv-

kommissionen

eller

berörd

stat

också

underställas

domstolens

pröv-

ning. För dessa stater blir domstolens domar bindande. Domstolens juris-

ning.

För

dessa

stater

blir

domstolens

domar

bindande.

Domstolens

juris-

diktion har godtagits av samtliga konventionsstater utom Turkiet. Klago-

diktion

har

godtagits

samtliga

konventionsstater

utom

Turkiet.

Klago-

mål över påstådda kränkningar av artikel 3 i europakonventionen kan

mål

över

påstådda

kränkningar

artikel

europakonventionen

kan

Prop. 1987/88: 133

Prop.

1987/88:

133

alltså för närvarande prövas av kommissionen och slutligen av domstolen rörande samtliga Europarådets medlemsstater med undantag av Cypern och Turkiet. Om ett mål inte går vidare till domstolen. blir det i stället Europarådets ministerkommitté som får pröva klagomålet. Inom EurOparådet' har man gjort bedömningen att detta system kan kompletteras med ett system av mer preventiv karaktär. utan judiciella funktioner, men med uppgift att undersöka hur frihetsberövade personer behandlas. Härigenom avser man att stärka dessa personers skydd mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För detta syfte har en europeisk konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning arbetats ut. Kon- ventionen i engelsk och fransk originaltext. som har samma giltighet, samt en översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ] . Konventionen anger att en särskild kommitté skall upprättas som kan besöka de platser i konventionsstaterna där personer som är berövade sin frihet är placerade. Efter avslutat besök skall kommittén avge en rapport till den stat som har granskats. I denna rapport kan kommittén påtala brister och föreslå hur skyddet för frihetsberövade personer i den berörda staten kan förbättras. Om en stat inte följer kommitténs rekommendatio- ner om tänkbara förbättringar eller om den inte samarbetar med kommit- tén. kan denna besluta att göra ett offentligt uttalande i saken. Kommittén skall årligen till Europarådets ministerkommitté lämna en berättelse över verksamheten. Kommittén har däremot inte någon rättskipande funktion och skall inte uttala sig om det förekommit kränkningar av europakonven- tionen eller på annat sätt göra tolkningar av denna eller av andra internatio- nella överenskommelser. Genom att tillträda konventionen ikläder sig Sverige vissa förpliktelser, främst skyldigheten att tillåta och att se till att kommittén kan fullgöra sin uppgift i Sverige. Denna skyldighet berör huvudsakligen svenska statliga och kommunala myndigheter men även frivilliga organisationer och enskil- da med ansvar för sådana platser där frihetsberövade personer är placera- de. I det senare fallet rör det sig bl.a. om olika hem för vård eller boende och familjehem främst inom socialtjänstens ram. För att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden i nu nämnda hänseenden behöver vissa frågor regleras i lag. Regleringen berör främst justitie-, försvars- och socialdepanementens ansvarsområden. För att tillgodose konventionens krav på immunitet m.m. för kommitténs ledamöter m.fl. måste ett tillägg även göras i lagen (19761661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Regeringen beslöt den 18 februari 1988 att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europei- ska konventionen mot tortyr m. m. samt över ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslagen hade upprättats i utrikesdepartementet. Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. Jag avser nu att i ett sammanhang ta upp dels frågan om godkännande av Prop. 1987/88: 133

alltså för närvarande prövas av kommissionen och slutligen av domstolen

alltså

för

närvarande

prövas

kommissionen

och

slutligen

domstolen

rörande samtliga Europarådets medlemsstater med undantag av Cypern

rörande

samtliga

Europarådets

medlemsstater

med

undantag

Cypern

och Turkiet. Om ett mål inte går vidare till domstolen. blir det i stället

och

Turkiet.

ett

mål

inte

går

vidare

till

domstolen.

blir

det

stället

Europarådets ministerkommitté som får pröva klagomålet.

Europarådets

ministerkommitté

som

får

pröva

klagomålet.

Inom EurOparådet' har man gjort bedömningen att detta system kan kompletteras med ett system av mer preventiv karaktär. utan judiciella funktioner, men med uppgift att undersöka hur frihetsberövade personer behandlas. Härigenom avser man att stärka dessa personers skydd mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För detta syfte har en europeisk konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning arbetats ut. Kon- ventionen i engelsk och fransk originaltext. som har samma giltighet, samt en översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ] .

Inom EurOparådet' har man gjort bedömningen att detta system kan

Inom

EurOparådet'

har

man

gjort

bedömningen

att

detta

system

kan

kompletteras med ett system av mer preventiv karaktär. utan judiciella

kompletteras

med

ett

system

mer

preventiv

karaktär.

utan

judiciella

funktioner, men med uppgift att undersöka hur frihetsberövade personer

funktioner,

men

med

uppgift

att

undersöka

hur

frihetsberövade

personer

behandlas. Härigenom avser man att stärka dessa personers skydd mot

behandlas.

Härigenom

avser

man

att

stärka

dessa

personers

skydd

mot

tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För

tortyr

och

omänsklig

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraffning.

För

detta syfte har en europeisk konvention till förhindrande av tortyr och

detta

syfte

har

europeisk

konvention

till

förhindrande

tortyr

och

omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning arbetats ut. Kon-

omänsklig

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraffning

arbetats

ut.

Kon-

ventionen i engelsk och fransk originaltext. som har samma giltighet, samt

ventionen

engelsk

och

fransk

originaltext.

som

har

samma

giltighet,

samt

en översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som

översättning

till

svenska

bör

fogas

till

protokollet

detta

ärende

som

bilaga ] .

bilaga

]

Konventionen anger att en särskild kommitté skall upprättas som kan besöka de platser i konventionsstaterna där personer som är berövade sin frihet är placerade. Efter avslutat besök skall kommittén avge en rapport till den stat som har granskats. I denna rapport kan kommittén påtala brister och föreslå hur skyddet för frihetsberövade personer i den berörda staten kan förbättras. Om en stat inte följer kommitténs rekommendatio- ner om tänkbara förbättringar eller om den inte samarbetar med kommit- tén. kan denna besluta att göra ett offentligt uttalande i saken. Kommittén skall årligen till Europarådets ministerkommitté lämna en berättelse över verksamheten. Kommittén har däremot inte någon rättskipande funktion och skall inte uttala sig om det förekommit kränkningar av europakonven- tionen eller på annat sätt göra tolkningar av denna eller av andra internatio- nella överenskommelser.

Konventionen anger att en särskild kommitté skall upprättas som kan

Konventionen

anger

att

särskild

kommitté

skall

upprättas

som

kan

besöka de platser i konventionsstaterna där personer som är berövade sin

besöka

platser

konventionsstaterna

där

personer

som

är

berövade

sin

frihet är placerade. Efter avslutat besök skall kommittén avge en rapport

frihet

är

placerade.

Efter

avslutat

besök

skall

kommittén

avge

rapport

till den stat som har granskats. I denna rapport kan kommittén påtala

till

den

stat

som

har

granskats.

denna

rapport

kan

kommittén

påtala

brister och föreslå hur skyddet för frihetsberövade personer i den berörda

brister

och

föreslå

hur

skyddet

för

frihetsberövade

personer

den

berörda

staten kan förbättras. Om en stat inte följer kommitténs rekommendatio-

staten

kan

förbättras.

stat

inte

följer

kommitténs

rekommendatio-

ner om tänkbara förbättringar eller om den inte samarbetar med kommit-

ner

tänkbara

förbättringar

eller

den

inte

samarbetar

med

kommit-

tén. kan denna besluta att göra ett offentligt uttalande i saken. Kommittén

tén.

kan

denna

besluta

att

göra

ett

offentligt

uttalande

saken.

Kommittén

skall årligen till Europarådets ministerkommitté lämna en berättelse över

skall

årligen

till

Europarådets

ministerkommitté

lämna

berättelse

över

verksamheten. Kommittén har däremot inte någon rättskipande funktion

verksamheten.

Kommittén

har

däremot

inte

någon

rättskipande

funktion

och skall inte uttala sig om det förekommit kränkningar av europakonven-

och

skall

inte

uttala

sig

det

förekommit

kränkningar

europakonven-

tionen eller på annat sätt göra tolkningar av denna eller av andra internatio-

tionen

eller

på

annat

sätt

göra

tolkningar

denna

eller

andra

internatio-

nella överenskommelser.

nella

överenskommelser.

Genom att tillträda konventionen ikläder sig Sverige vissa förpliktelser, främst skyldigheten att tillåta och att se till att kommittén kan fullgöra sin uppgift i Sverige. Denna skyldighet berör huvudsakligen svenska statliga

Genom att tillträda konventionen ikläder sig Sverige vissa förpliktelser,

Genom

att

tillträda

konventionen

ikläder

sig

Sverige

vissa

förpliktelser,

främst skyldigheten att tillåta och att se till att kommittén kan fullgöra sin

främst

skyldigheten

att

tillåta

och

att

till

att

kommittén

kan

fullgöra

sin

uppgift i Sverige. Denna skyldighet berör huvudsakligen svenska statliga

uppgift

Sverige.

Denna

skyldighet

berör

huvudsakligen

svenska

statliga

och kommunala myndigheter men även frivilliga organisationer och enskil- da med ansvar för sådana platser där frihetsberövade personer är placera-

och kommunala myndigheter men även frivilliga organisationer och enskil-

och

kommunala

myndigheter

men

även

frivilliga

organisationer

och

enskil-

da med ansvar för sådana platser där frihetsberövade personer är placera-

med

ansvar

för

sådana

platser

där

frihetsberövade

personer

är

placera-

de. I det senare fallet rör det sig bl.a. om olika hem för vård eller boende och familjehem främst inom socialtjänstens ram. För att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden i nu nämnda hänseenden behöver vissa frågor regleras i lag. Regleringen berör främst justitie-, försvars- och socialdepanementens ansvarsområden. För att tillgodose konventionens krav på immunitet m.m. för kommitténs ledamöter m.fl. måste ett tillägg även göras i lagen (19761661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Regeringen beslöt den 18 februari 1988 att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europei- ska konventionen mot tortyr m. m. samt över ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslagen hade upprättats i utrikesdepartementet. Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. Jag avser nu att i ett sammanhang ta upp dels frågan om godkännande av

de. I det senare fallet rör det sig bl.a. om olika hem för vård eller boende

de.

det

senare

fallet

rör

det

sig

bl.a.

olika

hem

för

vård

eller

boende

och familjehem främst inom socialtjänstens ram. För att säkerställa att

och

familjehem

främst

inom

socialtjänstens

ram.

För

att

säkerställa

att

Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden i nu nämnda hänseenden

Sverige

skall

kunna

fullgöra

sina

åtaganden

nämnda

hänseenden

behöver vissa frågor regleras i lag. Regleringen berör främst justitie-,

behöver

vissa

frågor

regleras

lag.

Regleringen

berör

främst

justitie-,

försvars- och socialdepanementens ansvarsområden. För att tillgodose

försvars-

och

socialdepanementens

ansvarsområden.

För

att

tillgodose

konventionens krav på immunitet m.m. för kommitténs ledamöter m.fl.

konventionens

krav

på

immunitet

m.m.

för

kommitténs

ledamöter

m.fl.

måste ett tillägg även göras i lagen (19761661) om immunitet och privilegier

måste

ett

tillägg

även

göras

lagen

(19761661)

immunitet

och

privilegier

i vissa fall.

vissa

fall.

Regeringen beslöt den 18 februari 1988 att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europei- ska konventionen mot tortyr m. m. samt över ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslagen hade upprättats i utrikesdepartementet.

Regeringen beslöt den 18 februari 1988 att inhämta lagrådets yttrande

Regeringen

beslöt

den

februari

1988

att

inhämta

lagrådets

yttrande

över ett förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europei-

över

ett

förslag

till

lag

med

anledning

Sveriges

tillträde

till

den

europei-

ska konventionen mot tortyr m. m. samt över ett förslag till lag om ändring

ska

konventionen

mot

tortyr

samt

över

ett

förslag

till

lag

ändring

i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslagen hade

lagen

(1976:661)

immunitet

och

privilegier

vissa

fall.

Förslagen

hade

upprättats i utrikesdepartementet.

upprättats

utrikesdepartementet.

Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets

Lagrådet

har

sitt

yttrande

lämnat

förslagen

utan

erinran.

Lagrådets

yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

yttrande

bör

fogas

till

protokollet

detta

ärende

som

bilaga

Jag avser nu att i ett sammanhang ta upp dels frågan om godkännande av

Jag

avser

att

ett

sammanhang

upp

dels

frågan

godkännande

Prop. 1987/88: 133

Prop.

1987/88:

133

konventionen, dels frågan om erforderlig lagstiftning inför ett svenskt godkännande. I förhållande till de förslag som upptagits i lagrådsremissen skiljer sig de förslag som jag nu lägger fram endast därigenom att vissa mindre redaktionella ändringar gjorts i 3 och 4 55 i förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m.m. 2 Bakgrunden till konventionen [januari 1981 antog Europarådets rådgivande församling en rekommenda- tion (909/1981) i vilken den rekommenderade att Europarådets minister- kommitté skulle anmoda medlemsstaternas regeringar att påskynda arbe- tet med att utforma den tidigare nämnda FN-konventionen mot tortyr. Samma år väcktes två motioner i tortyrfrågan i den rådgivande församling- en. varav en från en svensk ledamot. Församlingensjuridiska utskott. till vilket dessa motioner remitterades. avgav ijuni 1983 en rapport (Doc. 5099). i vilken utskottet lade fram ett förslag till en europeisk konvention till förhindrande av tortyr. Förslaget hade arbetats ut i samråd med den Internationella juristkommissionen och den schweiziska kommittén mot tortyr. Vid det 366:e mötet med Europarådets ministerkommitté ijanuari 1984 uppdrogs åt styrkommittén för mänskliga rättigheter (Le-Comité Direc- teurs pour les Droits de l'Homme, CDDH) att arbeta ut ett förslag till konventionstext eller annat rättsligt instrument i syfte att stärka frihetsbe— rövade personers skydd mot tortyr och andra övergrepp. En underkom- mitté till CDDH har därefter utarbetat ett konventionsförslag vilket grans- kats bl. a. av den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, av Internationellajuristkommissionen och av Internationella röda korset. Förslaget färdigställdes av CDDH i november 1986 och överlämnades därefter till ministerkommittén som enhälligt antog konventionstexten den 26 juni 1987. Konventionen öppnades för undertecknande den 26 november 1987. Den undertecknades därvid av 19 av Europarådets 21 medlemsstater, däribland Sverige. Därefter har konventionen undertecknats av ytterligare ett medlemsland. Konventionstexten med kommentar ("Explanatory Re- port") finns tillgänglig i Europarådets dokumentserie under beteckningen Ht87)4. Konventionen blir bindande för de stater som ratificerat den. Den träder i kraft tre månader från den dag då sju av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen. Prop. 1987/88: 133

konventionen, dels frågan om erforderlig lagstiftning inför ett svenskt

konventionen,

dels

frågan

erforderlig

lagstiftning

inför

ett

svenskt

godkännande. I förhållande till de förslag som upptagits i lagrådsremissen

godkännande.

förhållande

till

förslag

som

upptagits

lagrådsremissen

skiljer sig de förslag som jag nu lägger fram endast därigenom att vissa

skiljer

sig

förslag

som

jag

lägger

fram

endast

därigenom

att

vissa

mindre redaktionella ändringar gjorts i 3 och 4 55 i förslaget till lag med

mindre

redaktionella

ändringar

gjorts

och

förslaget

till

lag

med

anledning av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr

anledning

Sveriges

tillträde

till

den

europeiska

konventionen

mot

tortyr

m.m.

2 Bakgrunden till konventionen

Bakgrunden

till

konventionen

[januari 1981 antog Europarådets rådgivande församling en rekommenda- tion (909/1981) i vilken den rekommenderade att Europarådets minister- kommitté skulle anmoda medlemsstaternas regeringar att påskynda arbe- tet med att utforma den tidigare nämnda FN-konventionen mot tortyr. Samma år väcktes två motioner i tortyrfrågan i den rådgivande församling- en. varav en från en svensk ledamot. Församlingensjuridiska utskott. till vilket dessa motioner remitterades. avgav ijuni 1983 en rapport (Doc. 5099). i vilken utskottet lade fram ett förslag till en europeisk konvention till förhindrande av tortyr. Förslaget hade arbetats ut i samråd med den Internationella juristkommissionen och den schweiziska kommittén mot tortyr. Vid det 366:e mötet med Europarådets ministerkommitté ijanuari 1984 uppdrogs åt styrkommittén för mänskliga rättigheter (Le-Comité Direc- teurs pour les Droits de l'Homme, CDDH) att arbeta ut ett förslag till konventionstext eller annat rättsligt instrument i syfte att stärka frihetsbe— rövade personers skydd mot tortyr och andra övergrepp. En underkom- mitté till CDDH har därefter utarbetat ett konventionsförslag vilket grans- kats bl. a. av den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, av Internationellajuristkommissionen och av Internationella röda korset. Förslaget färdigställdes av CDDH i november 1986 och överlämnades därefter till ministerkommittén som enhälligt antog konventionstexten den 26 juni 1987. Konventionen öppnades för undertecknande den 26 november 1987. Den undertecknades därvid av 19 av Europarådets 21 medlemsstater, däribland Sverige. Därefter har konventionen undertecknats av ytterligare ett medlemsland. Konventionstexten med kommentar ("Explanatory Re- port") finns tillgänglig i Europarådets dokumentserie under beteckningen Ht87)4. Konventionen blir bindande för de stater som ratificerat den. Den träder i kraft tre månader från den dag då sju av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen.

[januari 1981 antog Europarådets rådgivande församling en rekommenda-

[januari

1981

antog

Europarådets

rådgivande

församling

rekommenda-

tion (909/1981) i vilken den rekommenderade att Europarådets minister-

tion

(909/1981)

vilken

den

rekommenderade

att

Europarådets

minister-

kommitté skulle anmoda medlemsstaternas regeringar att påskynda arbe-

kommitté

skulle

anmoda

medlemsstaternas

regeringar

att

påskynda

arbe-

tet med att utforma den tidigare nämnda FN-konventionen mot tortyr.

tet

med

att

utforma

den

tidigare

nämnda

FN-konventionen

mot

tortyr.

Samma år väcktes två motioner i tortyrfrågan i den rådgivande församling-

Samma

år

väcktes

två

motioner

tortyrfrågan

den

rådgivande

församling-

en. varav en från en svensk ledamot. Församlingensjuridiska utskott. till

en.

varav

från

svensk

ledamot.

Församlingensjuridiska

utskott.

till

vilket dessa motioner remitterades. avgav ijuni 1983 en rapport (Doc.

vilket

dessa

motioner

remitterades.

avgav

ijuni

1983

rapport

(Doc.

5099). i vilken utskottet lade fram ett förslag till en europeisk konvention

5099).

vilken

utskottet

lade

fram

ett

förslag

till

europeisk

konvention

till förhindrande av tortyr. Förslaget hade arbetats ut i samråd med den

till

förhindrande

tortyr.

Förslaget

hade

arbetats

samråd

med

den

Internationella juristkommissionen och den schweiziska kommittén mot

Internationella

juristkommissionen

och

den

schweiziska

kommittén

mot

tortyr.

Vid det 366:e mötet med Europarådets ministerkommitté ijanuari 1984 uppdrogs åt styrkommittén för mänskliga rättigheter (Le-Comité Direc- teurs pour les Droits de l'Homme, CDDH) att arbeta ut ett förslag till konventionstext eller annat rättsligt instrument i syfte att stärka frihetsbe— rövade personers skydd mot tortyr och andra övergrepp. En underkom- mitté till CDDH har därefter utarbetat ett konventionsförslag vilket grans- kats bl. a. av den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, av Internationellajuristkommissionen och av Internationella röda korset.

Vid det 366:e mötet med Europarådets ministerkommitté ijanuari 1984

Vid

det

366:e

mötet

med

Europarådets

ministerkommitté

ijanuari

1984

uppdrogs åt styrkommittén för mänskliga rättigheter (Le-Comité Direc-

uppdrogs

åt

styrkommittén

för

mänskliga

rättigheter

(Le-Comité

Direc-

teurs pour les Droits de l'Homme, CDDH) att arbeta ut ett förslag till

teurs

pour

les

Droits

l'Homme,

CDDH)

att

arbeta

ett

förslag

till

konventionstext eller annat rättsligt instrument i syfte att stärka frihetsbe—

konventionstext

eller

annat

rättsligt

instrument

syfte

att

stärka

frihetsbe—

rövade personers skydd mot tortyr och andra övergrepp. En underkom-

rövade

personers

skydd

mot

tortyr

och

andra

övergrepp.

underkom-

mitté till CDDH har därefter utarbetat ett konventionsförslag vilket grans-

mitté

till

CDDH

har

därefter

utarbetat

ett

konventionsförslag

vilket

grans-

kats bl. a. av den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen

kats

bl.

den

europeiska

kommissionen

och

den

europeiska

domstolen

för de mänskliga rättigheterna, av Internationellajuristkommissionen och

för

mänskliga

rättigheterna,

Internationellajuristkommissionen

och

av Internationella röda korset.

Internationella

röda

korset.

Förslaget färdigställdes av CDDH i november 1986 och överlämnades därefter till ministerkommittén som enhälligt antog konventionstexten den 26 juni 1987.

Förslaget färdigställdes av CDDH i november 1986 och överlämnades

Förslaget

färdigställdes

CDDH

november

1986

och

överlämnades

därefter till ministerkommittén som enhälligt antog konventionstexten den

därefter

till

ministerkommittén

som

enhälligt

antog

konventionstexten

den

26 juni 1987.

juni

1987.

Konventionen öppnades för undertecknande den 26 november 1987. Den undertecknades därvid av 19 av Europarådets 21 medlemsstater, däribland Sverige. Därefter har konventionen undertecknats av ytterligare ett medlemsland. Konventionstexten med kommentar ("Explanatory Re- port") finns tillgänglig i Europarådets dokumentserie under beteckningen Ht87)4.

Konventionen öppnades för undertecknande den 26 november 1987.

Konventionen

öppnades

för

undertecknande

den

november

1987.

Den undertecknades därvid av 19 av Europarådets 21 medlemsstater,

Den

undertecknades

därvid

Europarådets

medlemsstater,

däribland Sverige. Därefter har konventionen undertecknats av ytterligare

däribland

Sverige.

Därefter

har

konventionen

undertecknats

ytterligare

ett medlemsland. Konventionstexten med kommentar ("Explanatory Re-

ett

medlemsland.

Konventionstexten

med

kommentar

("Explanatory

Re-

port") finns tillgänglig i Europarådets dokumentserie under beteckningen

port")

finns

tillgänglig

Europarådets

dokumentserie

under

beteckningen

Ht87)4.

Konventionen blir bindande för de stater som ratificerat den. Den träder i kraft tre månader från den dag då sju av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen.

Konventionen blir bindande för de stater som ratificerat den. Den träder

Konventionen

blir

bindande

för

stater

som

ratificerat

den.

Den

träder

i kraft tre månader från den dag då sju av Europarådets medlemsstater har

kraft

tre

månader

från

den

dag

då

sju

Europarådets

medlemsstater

har

uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen.

uttryckt

sitt

samtycke

till

att

vara

bundna

konventionen.

Prop. 1987/88: 133

Prop.

1987/88:

133

3 Konventionens innehåll 3.1 Allmänt Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning består av en inledning följd av 23 artiklar. I inledningen erinras om innehållet i artikel 3 i europakonventionen och om syftet med den nu ifrågavarande konventionen. Konventionstexten är i övrigt indelad i fem kapitel. Kapitel I upptar de grundläggande bestämmelserna om bildande av kommittén och dess upp- gift (artiklarna 1—3). Kapitel II reglerar kommitténs sammansättning. val av dess ledamöter samt arbets- och beslutsformcr (artiklarna 4—6). Kapitel III innehåller regler om förfarandet vid besök, om kommitténs rapporte- ring och om behandlingen av information som inhämtats i samband med besök (artiklarna 7—14). Kapitel IV innehåller vissa bestämmelser om konventionens inverkan på andra internationella överenskommelser eller på nationella rättsregler (artiklarna 15—17). Kapitel V, slutligen, upptar bestämmelser om undertecknande. ratifikation och ikraftträdande m.m. (artiklarna 18—23). 3.2 De enskilda bestämmelserna Liksom för flera andra konventioner som har utarbetats inom Europarådet finns som nämnts en kommentar — en "Explanatory Report" — till kon- ventionen. Kommentaren har arbetats fram i CDDH samtidigt med konventionstexten och har godkänts av ministerkommittén för publice- ring. Min redogörelse för innehållet i de enskilda artiklarna och dessas tolkning bygger i huvudsak på denna kommentar. '! Artikel ] I artikel 1 anges att en europeisk kommitté till förhindrande av tortyr skall bildas och kommitténs uppgift definieras. I artikeln anges sålunda att kommittén skall granska behandlingen av personer som har berövats sin frihet. Som tidigare framhållits har kommittén ingen rättskipande funktion. Denna uppgift åvilar kommissionen och domstolen. Kommittén skall en- dast undersöka förhållandena, påtala brister och eventuellt ge den berörda staten förslag till hur förhållandena kan förbättras. Artikel 2 Denna artikel ålägger konventionsstaterna att tillåta besök på alla platser där personer finns som har berövats sin frihet av en offentlig myndighet. Bestämmelsen anger den grundläggande förpliktelse som konventionen ålägger medlemsstaterna. nämligen att tillåta besök av kommittén på sta- tens territorium. Kommittén skall således kunna besöka alla platser där personer som har berövats sin frihet är placerade. Det saknar betydelse om frihetsberövandet grundas på ett formellt beslut av en myndighet eller ej. Prop. 1987/881133

3 Konventionens innehåll 3.1 Allmänt

3 Konventionens innehåll

Konventionens

innehåll

3.1 Allmänt

3.1

Allmänt

Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning består av en inledning följd av 23 artiklar. I inledningen erinras om innehållet i artikel 3 i europakonventionen och om syftet med den nu ifrågavarande konventionen. Konventionstexten är i övrigt indelad i fem kapitel. Kapitel I upptar de grundläggande bestämmelserna om bildande av kommittén och dess upp- gift (artiklarna 1—3). Kapitel II reglerar kommitténs sammansättning. val av dess ledamöter samt arbets- och beslutsformcr (artiklarna 4—6). Kapitel III innehåller regler om förfarandet vid besök, om kommitténs rapporte- ring och om behandlingen av information som inhämtats i samband med besök (artiklarna 7—14). Kapitel IV innehåller vissa bestämmelser om konventionens inverkan på andra internationella överenskommelser eller på nationella rättsregler (artiklarna 15—17). Kapitel V, slutligen, upptar bestämmelser om undertecknande. ratifikation och ikraftträdande m.m. (artiklarna 18—23).

Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning består av en inledning följd av 23 artiklar.

Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig

Den

europeiska

konventionen

till

förhindrande

tortyr

och

omänsklig

eller förnedrande behandling eller bestraffning består av en inledning följd

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraffning

består

inledning

följd

av 23 artiklar.

artiklar.

I inledningen erinras om innehållet i artikel 3 i europakonventionen och om syftet med den nu ifrågavarande konventionen.

I inledningen erinras om innehållet i artikel 3 i europakonventionen och

inledningen

erinras

innehållet

artikel

europakonventionen

och

om syftet med den nu ifrågavarande konventionen.

syftet

med

den

ifrågavarande

konventionen.

Konventionstexten är i övrigt indelad i fem kapitel. Kapitel I upptar de grundläggande bestämmelserna om bildande av kommittén och dess upp- gift (artiklarna 1—3). Kapitel II reglerar kommitténs sammansättning. val av dess ledamöter samt arbets- och beslutsformcr (artiklarna 4—6). Kapitel III innehåller regler om förfarandet vid besök, om kommitténs rapporte- ring och om behandlingen av information som inhämtats i samband med besök (artiklarna 7—14). Kapitel IV innehåller vissa bestämmelser om konventionens inverkan på andra internationella överenskommelser eller på nationella rättsregler (artiklarna 15—17). Kapitel V, slutligen, upptar bestämmelser om undertecknande. ratifikation och ikraftträdande m.m. (artiklarna 18—23).

Konventionstexten är i övrigt indelad i fem kapitel. Kapitel I upptar de

Konventionstexten

är

övrigt

indelad

fem

kapitel.

Kapitel

upptar

grundläggande bestämmelserna om bildande av kommittén och dess upp-

grundläggande

bestämmelserna

bildande

kommittén

och

dess

upp-

gift (artiklarna 1—3). Kapitel II reglerar kommitténs sammansättning. val

gift

(artiklarna

1—3).

Kapitel

reglerar

kommitténs

sammansättning.

val

av dess ledamöter samt arbets- och beslutsformcr (artiklarna 4—6). Kapitel

dess

ledamöter

samt

arbets-

och

beslutsformcr

(artiklarna

4—6).

Kapitel

III innehåller regler om förfarandet vid besök, om kommitténs rapporte-

III

innehåller

regler

förfarandet

vid

besök,

kommitténs

rapporte-

ring och om behandlingen av information som inhämtats i samband med

ring

och

behandlingen

information

som

inhämtats

samband

med

besök (artiklarna 7—14). Kapitel IV innehåller vissa bestämmelser om

besök

(artiklarna

7—14).

Kapitel

innehåller

vissa

bestämmelser

konventionens inverkan på andra internationella överenskommelser eller

konventionens

inverkan

på

andra

internationella

överenskommelser

eller

på nationella rättsregler (artiklarna 15—17). Kapitel V, slutligen, upptar

på

nationella

rättsregler

(artiklarna

15—17).

Kapitel

slutligen,

upptar

bestämmelser om undertecknande. ratifikation och ikraftträdande m.m.

bestämmelser

undertecknande.

ratifikation

och

ikraftträdande

m.m.

(artiklarna 18—23).

(artiklarna

18—23).

3.2 De enskilda bestämmelserna

3.2

enskilda

bestämmelserna

Liksom för flera andra konventioner som har utarbetats inom Europarådet finns som nämnts en kommentar — en "Explanatory Report" — till kon- ventionen. Kommentaren har arbetats fram i CDDH samtidigt med konventionstexten och har godkänts av ministerkommittén för publice- ring. Min redogörelse för innehållet i de enskilda artiklarna och dessas

Liksom för flera andra konventioner som har utarbetats inom Europarådet

Liksom

för

flera

andra

konventioner

som

har

utarbetats

inom

Europarådet

finns som nämnts en kommentar — en "Explanatory Report" — till kon-

finns

som

nämnts

kommentar

—

"Explanatory

Report"

—

till

kon-

ventionen. Kommentaren har arbetats fram i CDDH samtidigt med

ventionen.

Kommentaren

har

arbetats

fram

CDDH

samtidigt

med

konventionstexten och har godkänts av ministerkommittén för publice-

konventionstexten

och

har

godkänts

ministerkommittén

för

publice-

ring. Min redogörelse för innehållet i de enskilda artiklarna och dessas

ring.

Min

redogörelse

för

innehållet

enskilda

artiklarna

och

dessas

tolkning bygger i huvudsak på denna kommentar. '!

tolkning bygger i huvudsak på denna kommentar.

tolkning

bygger

huvudsak

på

denna

kommentar.

Artikel ]

Artikel

]

I artikel 1 anges att en europeisk kommitté till förhindrande av tortyr skall bildas och kommitténs uppgift definieras. I artikeln anges sålunda att kommittén skall granska behandlingen av personer som har berövats sin frihet. Som tidigare framhållits har kommittén ingen rättskipande funktion. Denna uppgift åvilar kommissionen och domstolen. Kommittén skall en- dast undersöka förhållandena, påtala brister och eventuellt ge den berörda staten förslag till hur förhållandena kan förbättras.

I artikel 1 anges att en europeisk kommitté till förhindrande av tortyr skall

artikel

anges

att

europeisk

kommitté

till

förhindrande

tortyr

skall

bildas och kommitténs uppgift definieras. I artikeln anges sålunda att

bildas

och

kommitténs

uppgift

definieras.

artikeln

anges

sålunda

att

kommittén skall granska behandlingen av personer som har berövats sin

kommittén

skall

granska

behandlingen

personer

som

har

berövats

sin

frihet. Som tidigare framhållits har kommittén ingen rättskipande funktion.

frihet.

Som

tidigare

framhållits

har

kommittén

ingen

rättskipande

funktion.

Denna uppgift åvilar kommissionen och domstolen. Kommittén skall en-

Denna

uppgift

åvilar

kommissionen

och

domstolen.

Kommittén

skall

en-

dast undersöka förhållandena, påtala brister och eventuellt ge den berörda

dast

undersöka

förhållandena,

påtala

brister

och

eventuellt

den

berörda

staten förslag till hur förhållandena kan förbättras.

staten

förslag

till

hur

förhållandena

kan

förbättras.

Artikel 2

Artikel

Denna artikel ålägger konventionsstaterna att tillåta besök på alla platser där personer finns som har berövats sin frihet av en offentlig myndighet. Bestämmelsen anger den grundläggande förpliktelse som konventionen ålägger medlemsstaterna. nämligen att tillåta besök av kommittén på sta- tens territorium. Kommittén skall således kunna besöka alla platser där personer som har berövats sin frihet är placerade. Det saknar betydelse om frihetsberövandet grundas på ett formellt beslut av en myndighet eller ej.

Denna artikel ålägger konventionsstaterna att tillåta besök på alla platser

Denna

artikel

ålägger

konventionsstaterna

att

tillåta

besök

på

alla

platser

där personer finns som har berövats sin frihet av en offentlig myndighet.

där

personer

finns

som

har

berövats

sin

frihet

offentlig

myndighet.

Bestämmelsen anger den grundläggande förpliktelse som konventionen

Bestämmelsen

anger

den

grundläggande

förpliktelse

som

konventionen

ålägger medlemsstaterna. nämligen att tillåta besök av kommittén på sta-

ålägger

medlemsstaterna.

nämligen

att

tillåta

besök

kommittén

på

sta-

tens territorium. Kommittén skall således kunna besöka alla platser där

tens

territorium.

Kommittén

skall

således

kunna

besöka

alla

platser

där

personer som har berövats sin frihet är placerade. Det saknar betydelse om

personer

som

har

berövats

sin

frihet

är

placerade.

Det

saknar

betydelse

frihetsberövandet grundas på ett formellt beslut av en myndighet eller ej.

frihetsberövandet

grundas

på

ett

formellt

beslut

myndighet

eller

ej.

Prop. 1987/881133

Prop.

1987/881133

Ansvaret för att frihetsberövandet kommit till stånd måste dock vila på en offentlig myndighet. Begreppet frihetsberövande skall ges samma innebörd som det har getts av den europeiska domstolen och kommissionen i dessa organs rättspraxis vid tolkning av artikel 5 i europakonventionen. Denna artikel anger bl. a. förutsättningarna under vilka frihetsberövanden får äga rum. Som exempel på frihetsberövanden som kan omfattas av konventionen kan nämnas, förutom fängelsestraff, anhållande. häktning och förvar. olika former av frihetsberövande under militärtjänstgöring samt olika typer av tvångsvård inom den psykiatriska vården eller missbrukarvården. Även tvångsvård av minderåriga omfattas av konventionen, om vården utövas på ett sådant sätt att den minderårige kan anses vara berövad sin frihet. Det står klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentli- ga inrättningar. Det avgörande är om frihetsberövandet är en följd av en offentlig myndighets handlande. Statens skyldighet att tillåta besök gäller inte endast i f'redstid'utan även under krig eller därmed jämförliga förhållanden. För att tillgodose bl.a. militära säkerhetsintressen finns särskilda bestämmelser i artikel 9. Artikel 3 Denna artikel upptar den i konventionen grundläggande principen om att kommittén och den berörda statens myndigheter skall samarbeta med varandra. Samarbetsskyldigheten omfattar alla kommitténs uppgifter och ligger till grund för andra artiklari konventionen. t. ex. artikel 8 och 9. Artikel 4 I denna artikel anges kommitténs sammansättning. kriterierna för medlem— skap m.m. Kommittén skall bestå av lika många ledamöter som antalet konventionsstater. Ledamöterna skall ha högt moraliskt anseende, besitta erkänd sakkunskap om mänskliga rättigheter eller ha yrkesmässig erfaren- het inom de områden som täcks av konventionen. Ledamöterna i kommit- tén behöver inte ha juridisk utbildning. Exempelvis läkare och personer med erfarenhet av kriminalvård kan vara lämpliga som ledamöter. Artikel 5 I artikel 5 regleras förfarandet vid val av kommittledamöter. vilket i stora drag motsvarar det som gäller för val av ledamöter till den europeiska kommissionen. Artikel 6 I denna artikel ges bestämmelser om förfarandet i kommittén. beslutför- hetsregler m.m. Artikel 7 Denna artikel anger att kommittén skall besöka de platser som har nämnts i artikel 2. Av bestämmelsen framgår att besök kan göras vid regelbundet Prop. 1987/88:133

Ansvaret för att frihetsberövandet kommit till stånd måste dock vila på en offentlig myndighet.

Ansvaret för att frihetsberövandet kommit till stånd måste dock vila på en

Ansvaret

för

att

frihetsberövandet

kommit

till

stånd

måste

dock

vila

på

offentlig myndighet.

offentlig

myndighet.

Begreppet frihetsberövande skall ges samma innebörd som det har getts av den europeiska domstolen och kommissionen i dessa organs rättspraxis vid tolkning av artikel 5 i europakonventionen. Denna artikel anger bl. a. förutsättningarna under vilka frihetsberövanden får äga rum. Som exempel på frihetsberövanden som kan omfattas av konventionen kan nämnas, förutom fängelsestraff, anhållande. häktning och förvar. olika former av frihetsberövande under militärtjänstgöring samt olika typer av tvångsvård inom den psykiatriska vården eller missbrukarvården. Även tvångsvård av minderåriga omfattas av konventionen, om vården utövas på ett sådant sätt att den minderårige kan anses vara berövad sin frihet.

Begreppet frihetsberövande skall ges samma innebörd som det har getts

Begreppet

frihetsberövande

skall

ges

samma

innebörd

som

det

har

getts

av den europeiska domstolen och kommissionen i dessa organs rättspraxis

den

europeiska

domstolen

och

kommissionen

dessa

organs

rättspraxis

vid tolkning av artikel 5 i europakonventionen. Denna artikel anger bl. a.

vid

tolkning

artikel

europakonventionen.

Denna

artikel

anger

bl.

förutsättningarna under vilka frihetsberövanden får äga rum. Som exempel

förutsättningarna

under

vilka

frihetsberövanden

får

äga

rum.

Som

exempel

på frihetsberövanden som kan omfattas av konventionen kan nämnas,

på

frihetsberövanden

som

kan

omfattas

konventionen

kan

nämnas,

förutom fängelsestraff, anhållande. häktning och förvar. olika former av

förutom

fängelsestraff,

anhållande.

häktning

och

förvar.

olika

former

frihetsberövande under militärtjänstgöring samt olika typer av tvångsvård

frihetsberövande

under

militärtjänstgöring

samt

olika

typer

tvångsvård

inom den psykiatriska vården eller missbrukarvården. Även tvångsvård av

inom

den

psykiatriska

vården

eller

missbrukarvården.

Även

tvångsvård

minderåriga omfattas av konventionen, om vården utövas på ett sådant

minderåriga

omfattas

konventionen,

vården

utövas

på

ett

sådant

sätt att den minderårige kan anses vara berövad sin frihet.

sätt

att

den

minderårige

kan

anses

vara

berövad

sin

frihet.

Det står klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentli- ga inrättningar. Det avgörande är om frihetsberövandet är en följd av en offentlig myndighets handlande.

Det står klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentli-

Det

står

klart

att

besök

kan

komma

fråga

på

såväl

privata

som

offentli-

ga inrättningar. Det avgörande är om frihetsberövandet är en följd av en

inrättningar.

Det

avgörande

är

frihetsberövandet

är

följd

offentlig myndighets handlande.

offentlig

myndighets

handlande.

Statens skyldighet att tillåta besök gäller inte endast i f'redstid'utan även under krig eller därmed jämförliga förhållanden. För att tillgodose bl.a. militära säkerhetsintressen finns särskilda bestämmelser i artikel 9.

Statens skyldighet att tillåta besök gäller inte endast i f'redstid'utan även

Statens

skyldighet

att

tillåta

besök

gäller

inte

endast

f'redstid'utan

även

under krig eller därmed jämförliga förhållanden. För att tillgodose bl.a.

under

krig

eller

därmed

jämförliga

förhållanden.

För

att

tillgodose

bl.a.

militära säkerhetsintressen finns särskilda bestämmelser i artikel 9.

militära

säkerhetsintressen

finns

särskilda

bestämmelser

artikel

Artikel 3

Artikel

Denna artikel upptar den i konventionen grundläggande principen om att kommittén och den berörda statens myndigheter skall samarbeta med varandra. Samarbetsskyldigheten omfattar alla kommitténs uppgifter och ligger till grund för andra artiklari konventionen. t. ex. artikel 8 och 9.

Denna artikel upptar den i konventionen grundläggande principen om att

Denna

artikel

upptar

den

konventionen

grundläggande

principen

att

kommittén och den berörda statens myndigheter skall samarbeta med

kommittén

och

den

berörda

statens

myndigheter

skall

samarbeta

med

varandra. Samarbetsskyldigheten omfattar alla kommitténs uppgifter och

varandra.

Samarbetsskyldigheten

omfattar

alla

kommitténs

uppgifter

och

ligger till grund för andra artiklari konventionen. t. ex. artikel 8 och 9.

ligger

till

grund

för

andra

artiklari

konventionen.

ex.

artikel

och

Artikel 4

Artikel

I denna artikel anges kommitténs sammansättning. kriterierna för medlem— skap m.m. Kommittén skall bestå av lika många ledamöter som antalet konventionsstater. Ledamöterna skall ha högt moraliskt anseende, besitta erkänd sakkunskap om mänskliga rättigheter eller ha yrkesmässig erfaren- het inom de områden som täcks av konventionen. Ledamöterna i kommit- tén behöver inte ha juridisk utbildning. Exempelvis läkare och personer med erfarenhet av kriminalvård kan vara lämpliga som ledamöter.

I denna artikel anges kommitténs sammansättning. kriterierna för medlem—

denna

artikel

anges

kommitténs

sammansättning.

kriterierna

för

medlem—

skap m.m. Kommittén skall bestå av lika många ledamöter som antalet

skap

m.m.

Kommittén

skall

bestå

lika

många

ledamöter

som

antalet

konventionsstater. Ledamöterna skall ha högt moraliskt anseende, besitta

konventionsstater.

Ledamöterna

skall

högt

moraliskt

anseende,

besitta

erkänd sakkunskap om mänskliga rättigheter eller ha yrkesmässig erfaren-

erkänd

sakkunskap

mänskliga

rättigheter

eller

yrkesmässig

erfaren-

het inom de områden som täcks av konventionen. Ledamöterna i kommit-

het

inom

områden

som

täcks

konventionen.

Ledamöterna

kommit-

tén behöver inte ha juridisk utbildning. Exempelvis läkare och personer

tén

behöver

inte

juridisk

utbildning.

Exempelvis

läkare

och

personer

med erfarenhet av kriminalvård kan vara lämpliga som ledamöter.

med

erfarenhet

kriminalvård

kan

vara

lämpliga

som

ledamöter.

Artikel 5

Artikel

I artikel 5 regleras förfarandet vid val av kommittledamöter. vilket i stora drag motsvarar det som gäller för val av ledamöter till den europeiska kommissionen.

I artikel 5 regleras förfarandet vid val av kommittledamöter. vilket i stora

artikel

regleras

förfarandet

vid

val

kommittledamöter.

vilket

stora

drag motsvarar det som gäller för val av ledamöter till den europeiska

drag

motsvarar

det

som

gäller

för

val

ledamöter

till

den

europeiska

kommissionen.

Artikel 6

Artikel

I denna artikel ges bestämmelser om förfarandet i kommittén. beslutför- hetsregler m.m.

I denna artikel ges bestämmelser om förfarandet i kommittén. beslutför-

denna

artikel

ges

bestämmelser

förfarandet

kommittén.

beslutför-

hetsregler m.m.

hetsregler

m.m.

Artikel 7

Artikel

Denna artikel anger att kommittén skall besöka de platser som har nämnts i artikel 2. Av bestämmelsen framgår att besök kan göras vid regelbundet

Denna artikel anger att kommittén skall besöka de platser som har nämnts i

Denna

artikel

anger

att

kommittén

skall

besöka

platser

som

har

nämnts

artikel 2. Av bestämmelsen framgår att besök kan göras vid regelbundet

artikel

bestämmelsen

framgår

att

besök

kan

göras

vid

regelbundet

Prop. 1987/88:133

Prop.

1987/88:133

återkommande tillfällen. men också i enstaka fall när det anses påkallat. Det är inte kommitténs primära uppgift att göra besök i anledning av enskilda klagomål. Sådana klagomål bör i första hand riktas till den euro- peiska kommissionen och behandlas i den ordning som gäller enligt euro- pakonventionen. Ingenting hindrar emellertid att kommittén gör ett besök efter en begäran från enskilda eller från en sammanslutning av enskilda. Kommittén avgör själv i vilken utsträckning sådana besök skall göras. Vad gäller de regelbundna besöken skall kommittén se till att dessa fördelas ungefär lika mellan medlemsstaterna. Besöken skall normalt göras av minst två kommittledamöter. I brådskande fall kan kommittén represente- ras av en enda ledamot. Kommittén skall kunna knyta experter och tolkar till sig. Som experter kan ifrågakomma personer med särskild sakkunskap inom ett visst område. som t.ex. läkare med erfarenhet av att behandla- och bedöma skador uppkomna genom tortyr. Artikel 8 Denna artikel är indelad i fem punkter. I punkt 1 anges att kommittén före ett besök skall underrätta den berör- da staten om att den önskar göra ett besök. Någon tidsgräns inom vilket detta skall ske anges inte i artikeln. Normalt skall dock en sådan underrät- telse ges inom skälig tid före besöket. I-undantagsfall kan det förekomma att ett besök görs omedelbart efter det att en underrättelse har lämnats. Som närmare framgår av "artikel 14 skall denna underrättelse uppta namnen på de personer som biträder kommittén vid ett besök. Kommittén har dock ej någon skyldighet att i denna underrättelse ange namnen på de ledamöter som skall delta vid ett besök eller att i-förväg ange vilka platser den avser att besöka. Det förutsätts emellertid att kommittén i den samar- betsanda på vilken konventionen vilar i förväg ger staterna information i dessa hänseenden i underrättelsen eller på annat vis. I punkt 2 specificeras vad som ankommer på den berörda staten för att underlätta kommitténs uppgift. Av samarbetsförpliktelsen följer emellertid att denna uppräkning inte är uttömmande. Även annat erforderligt bistånd kan således bli aktuellt. Under a,) anges att kommittmedlemmar skall-få resa in i det land där besöken skall genomföras och förflytta sig inom detta utan inskränkning. Bestämmelsen skall ses i belysning av artiklarna 2 och 16. Visumkrav ' t. ex. bör inte gälla kommittledamöter och experter på uppdrag. Rätten att resa fritt kring i landet är dock inte helt obegränsad. vilket framgår av artikel 9. Under b) föreskrivs att den berörda staten skall förse kommittén med upplysning om sådana platser som kan bli föremål för besök. t.ex. fängel- ser och polisstationer samt mentalsjukhus. Med stöd av denna bestämmel- se kan kommittén begära en detaljerad förteckning över sådana institutio- ner inom ett särskilt område som den avser besöka. Staten har dock ej skyldighet att förse kommittén med någon förteckning över alla frihetsbe- rövade personer inom landet. Under c) anges att kommittén skall få obegränsat tillträde till de platser Prop. 1987/88:133

återkommande tillfällen. men också i enstaka fall när det anses påkallat.

återkommande

tillfällen.

men

också

enstaka

fall

när

det

anses

påkallat.

Det är inte kommitténs primära uppgift att göra besök i anledning av

Det

är

inte

kommitténs

primära

uppgift

att

göra

besök

anledning

enskilda klagomål. Sådana klagomål bör i första hand riktas till den euro-

enskilda

klagomål.

Sådana

klagomål

bör

första

hand

riktas

till

den

euro-

peiska kommissionen och behandlas i den ordning som gäller enligt euro-

peiska

kommissionen

och

behandlas

den

ordning

som

gäller

enligt

euro-

pakonventionen. Ingenting hindrar emellertid att kommittén gör ett besök

pakonventionen.

Ingenting

hindrar

emellertid

att

kommittén

gör

ett

besök

efter en begäran från enskilda eller från en sammanslutning av enskilda.

efter

begäran

från

enskilda

eller

från

sammanslutning

enskilda.

Kommittén avgör själv i vilken utsträckning sådana besök skall göras. Vad

Kommittén

avgör

själv

vilken

utsträckning

sådana

besök

skall

göras.

Vad

gäller de regelbundna besöken skall kommittén se till att dessa fördelas

gäller

regelbundna

besöken

skall

kommittén

till

att

dessa

fördelas

ungefär lika mellan medlemsstaterna. Besöken skall normalt göras av

ungefär

lika

mellan

medlemsstaterna.

Besöken

skall

normalt

göras

minst två kommittledamöter. I brådskande fall kan kommittén represente-

minst

två

kommittledamöter.

brådskande

fall

kan

kommittén

represente-

ras av en enda ledamot. Kommittén skall kunna knyta experter och tolkar

ras

enda

ledamot.

Kommittén

skall

kunna

knyta

experter

och

tolkar

till sig. Som experter kan ifrågakomma personer med särskild sakkunskap

till

sig.

Som

experter

kan

ifrågakomma

personer

med

särskild

sakkunskap

inom ett visst område. som t.ex. läkare med erfarenhet av att behandla-

inom

ett

visst

område.

som

t.ex.

läkare

med

erfarenhet

att

behandla-

och bedöma skador uppkomna genom tortyr.

och

bedöma

skador

uppkomna

genom

tortyr.

Artikel 8

Artikel

Denna artikel är indelad i fem punkter. I punkt 1 anges att kommittén före ett besök skall underrätta den berör- da staten om att den önskar göra ett besök. Någon tidsgräns inom vilket detta skall ske anges inte i artikeln. Normalt skall dock en sådan underrät- telse ges inom skälig tid före besöket. I-undantagsfall kan det förekomma att ett besök görs omedelbart efter det att en underrättelse har lämnats. Som närmare framgår av "artikel 14 skall denna underrättelse uppta namnen på de personer som biträder kommittén vid ett besök. Kommittén har dock ej någon skyldighet att i denna underrättelse ange namnen på de ledamöter som skall delta vid ett besök eller att i-förväg ange vilka platser den avser att besöka. Det förutsätts emellertid att kommittén i den samar- betsanda på vilken konventionen vilar i förväg ger staterna information i dessa hänseenden i underrättelsen eller på annat vis. I punkt 2 specificeras vad som ankommer på den berörda staten för att underlätta kommitténs uppgift. Av samarbetsförpliktelsen följer emellertid att denna uppräkning inte är uttömmande. Även annat erforderligt bistånd kan således bli aktuellt.

Denna artikel är indelad i fem punkter.

Denna

artikel

är

indelad

fem

punkter.

I punkt 1 anges att kommittén före ett besök skall underrätta den berör- da staten om att den önskar göra ett besök. Någon tidsgräns inom vilket detta skall ske anges inte i artikeln. Normalt skall dock en sådan underrät- telse ges inom skälig tid före besöket. I-undantagsfall kan det förekomma att ett besök görs omedelbart efter det att en underrättelse har lämnats. Som närmare framgår av "artikel 14 skall denna underrättelse uppta namnen på de personer som biträder kommittén vid ett besök. Kommittén har dock ej någon skyldighet att i denna underrättelse ange namnen på de ledamöter som skall delta vid ett besök eller att i-förväg ange vilka platser den avser att besöka. Det förutsätts emellertid att kommittén i den samar- betsanda på vilken konventionen vilar i förväg ger staterna information i dessa hänseenden i underrättelsen eller på annat vis.

I punkt 1 anges att kommittén före ett besök skall underrätta den berör-

punkt

anges

att

kommittén

före

ett

besök

skall

underrätta

den

berör-

da staten om att den önskar göra ett besök. Någon tidsgräns inom vilket

staten

att

den

önskar

göra

ett

besök.

Någon

tidsgräns

inom

vilket

detta skall ske anges inte i artikeln. Normalt skall dock en sådan underrät-

detta

skall

ske

anges

inte

artikeln.

Normalt

skall

dock

sådan

underrät-

telse ges inom skälig tid före besöket. I-undantagsfall kan det förekomma

telse

ges

inom

skälig

tid

före

besöket.

I-undantagsfall

kan

det

förekomma

att ett besök görs omedelbart efter det att en underrättelse har lämnats.

att

ett

besök

görs

omedelbart

efter

det

att

underrättelse

har

lämnats.

Som närmare framgår av "artikel 14 skall denna underrättelse uppta

Som

närmare

framgår

"artikel

skall

denna

underrättelse

uppta

namnen på de personer som biträder kommittén vid ett besök. Kommittén

namnen

på

personer

som

biträder

kommittén

vid

ett

besök.

Kommittén

har dock ej någon skyldighet att i denna underrättelse ange namnen på de

har

dock

någon

skyldighet

att

denna

underrättelse

ange

namnen

på

ledamöter som skall delta vid ett besök eller att i-förväg ange vilka platser

ledamöter

som

skall

delta

vid

ett

besök

eller

att

i-förväg

ange

vilka

platser

den avser att besöka. Det förutsätts emellertid att kommittén i den samar-

den

avser

att

besöka.

Det

förutsätts

emellertid

att

kommittén

den

samar-

betsanda på vilken konventionen vilar i förväg ger staterna information i

betsanda

på

vilken

konventionen

vilar

förväg

ger

staterna

information

dessa hänseenden i underrättelsen eller på annat vis.

dessa

hänseenden

underrättelsen

eller

på

annat

vis.

I punkt 2 specificeras vad som ankommer på den berörda staten för att underlätta kommitténs uppgift. Av samarbetsförpliktelsen följer emellertid att denna uppräkning inte är uttömmande. Även annat erforderligt bistånd kan således bli aktuellt.

I punkt 2 specificeras vad som ankommer på den berörda staten för att

punkt

specificeras

vad

som

ankommer

på

den

berörda

staten

för

att

underlätta kommitténs uppgift. Av samarbetsförpliktelsen följer emellertid

underlätta

kommitténs

uppgift.

samarbetsförpliktelsen

följer

emellertid

att denna uppräkning inte är uttömmande. Även annat erforderligt bistånd

att

denna

uppräkning

inte

är

uttömmande.

Även

annat

erforderligt

bistånd

kan således bli aktuellt.

kan

således

bli

aktuellt.

Under a,) anges att kommittmedlemmar skall-få resa in i det land där besöken skall genomföras och förflytta sig inom detta utan inskränkning.

Under a,) anges att kommittmedlemmar skall-få resa in i det land där

Under

a,)

anges

att

kommittmedlemmar

skall-få

resa

det

land

där

besöken skall genomföras och förflytta sig inom detta utan inskränkning.

besöken

skall

genomföras

och

förflytta

sig

inom

detta

utan

inskränkning.

Bestämmelsen skall ses i belysning av artiklarna 2 och 16. Visumkrav '

Bestämmelsen

skall

ses

belysning

artiklarna

och

16.

Visumkrav

t. ex. bör inte gälla kommittledamöter och experter på uppdrag. Rätten att resa fritt kring i landet är dock inte helt obegränsad. vilket framgår av artikel 9. Under b) föreskrivs att den berörda staten skall förse kommittén med upplysning om sådana platser som kan bli föremål för besök. t.ex. fängel- ser och polisstationer samt mentalsjukhus. Med stöd av denna bestämmel- se kan kommittén begära en detaljerad förteckning över sådana institutio- ner inom ett särskilt område som den avser besöka. Staten har dock ej skyldighet att förse kommittén med någon förteckning över alla frihetsbe- rövade personer inom landet. Under c) anges att kommittén skall få obegränsat tillträde till de platser

t. ex. bör inte gälla kommittledamöter och experter på uppdrag. Rätten att resa fritt kring i landet är dock inte helt obegränsad. vilket framgår av artikel 9.

t. ex. bör inte gälla kommittledamöter och experter på uppdrag. Rätten att

ex.

bör

inte

gälla

kommittledamöter

och

experter

på

uppdrag.

Rätten

att

resa fritt kring i landet är dock inte helt obegränsad. vilket framgår av

resa

fritt

kring

landet

är

dock

inte

helt

obegränsad.

vilket

framgår

artikel 9.

artikel

Under b) föreskrivs att den berörda staten skall förse kommittén med upplysning om sådana platser som kan bli föremål för besök. t.ex. fängel- ser och polisstationer samt mentalsjukhus. Med stöd av denna bestämmel- se kan kommittén begära en detaljerad förteckning över sådana institutio- ner inom ett särskilt område som den avser besöka. Staten har dock ej skyldighet att förse kommittén med någon förteckning över alla frihetsbe- rövade personer inom landet.

Under b) föreskrivs att den berörda staten skall förse kommittén med

Under

föreskrivs

att

den

berörda

staten

skall

förse

kommittén

med

upplysning om sådana platser som kan bli föremål för besök. t.ex. fängel-

upplysning

sådana

platser

som

kan

bli

föremål

för

besök.

t.ex.

fängel-

ser och polisstationer samt mentalsjukhus. Med stöd av denna bestämmel-

ser

och

polisstationer

samt

mentalsjukhus.

Med

stöd

denna

bestämmel-

se kan kommittén begära en detaljerad förteckning över sådana institutio-

kan

kommittén

begära

detaljerad

förteckning

över

sådana

institutio-

ner inom ett särskilt område som den avser besöka. Staten har dock ej

ner

inom

ett

särskilt

område

som

den

avser

besöka.

Staten

har

dock

skyldighet att förse kommittén med någon förteckning över alla frihetsbe-

skyldighet

att

förse

kommittén

med

någon

förteckning

över

alla

frihetsbe-

rövade personer inom landet.

rövade

personer

inom

landet.

Under c) anges att kommittén skall få obegränsat tillträde till de platser

Under

anges

att

kommittén

skall

få

obegränsat

tillträde

till

platser

Prop. 1987/88:133

Prop.

1987/88:133

som den besöker. Detta hindrar dock inte att kommittén beledsagas av en tjänsteman från den berörda staten för att bistå (jfr artikel 15). Om ett besök utförs t. ex. på sådana platser där militära säkerhetsaspekter gör sig gällande. kan den berörda staten kräva att en tjänsteman åtföljer kommit- tén under besöken (jfr artikel 9). Denne får dock inte närvara under ett enskilt samtal som en kommittledamot kan ha med en frihetsberövad (jfr artikel 8 punkt 3). Under cl) anges att staten skall tillhandahålla annan information som är nödvändig för att kommittén skall kunna fullgöra sin uppgift. Här har gjorts en avvägning mot nationella bestämmelser. bl.a. rörande sådana uppgifter som är föremål för sekretess. Bestämmelsen anger således att kommittén vid införskaffande av information skall ta hänsyn till tillämpliga nationella rättsregler och yrkesetik. Punkt 3 och 4 anger att kommittén får ha enskilda samtal med personer som är frihetsberövade samt att den fritt får inhämta information från var och en som kan lämna upplysningari saken. t.ex. anhöriga och läkare. Om en frihetsberövad person inte önskar sammanträffa med kommittén, måste denna få möjlighet att försäkra sig om att detta ställningstagande grundar sig på personens egen fria vilja. Någon skyldighet för enskilda personer att tillhandahålla kommittén information föreligger inte. Punkt 5 anger det närmast självklara förhållandet att kommittén omedel- bart inför behöriga myndigheter i den berörda staten kan påtala missförhål- landen som den iakttar vid ett besök. Artikel 9 I denna artikel, som skall tillämpas endast i undantagsfall. ges en bestäm- melse om att en stat under vissa mycket speciella förutsättningar kan söka få till stånd ett uppskov med ett besök eller begära att detta förläggs till en annan plats än den som har angetts i förväg. Detta kan ske om militära skyddsintressen eller hänsynen till den allmänna säkerheten kräver det. om det förekommer allvarliga oroligheter på en plats som Skall besökas. t.ex. en fängelserevolt. om ett besök hos en enskild sjukhuspatient kan anses skadligt för dennes psykiska hälsa eller om ett brådskande förhör rörande ett allvarligt brott förhindras av ett besök av kommittén. Förelig- ger sådana omständigheter. kan invändningar göras mot ett besök. Staten och kommittén skall då omedelbart inleda överläggningar i syfte att nå fram till en överenskommelse om hur kommittén ändå skall kunna genom- föra sin uppgift snarast. Av betydelse är att staten inte definitivt kan motsätta sig ett besök med stöd av denna artikel. Den utgör således inget undantag från den grundläggande regeln i artikel 2, att staten skall tillåta besök på sitt territorium. Staten kan endast påkalla överläggningar. vilka dock skall hållas i den anda av samförstånd i vilken konventionen har sin grund. Resultatet av sådana överläggningar kan bli t. ex. att kommittén får träffa en frihetsberövad person på en annan plats än som från början har varit avsett. Om ett besök blir uppskjutet. skall staten tillhandahålla kom- mittén fortlöpande information om behandlingen av de frihetsberövade personer, som finns på den plats som kommittén avsett att besöka. Prop. 1987/88: 133 10

som den besöker. Detta hindrar dock inte att kommittén beledsagas av en

som

den

besöker.

Detta

hindrar

dock

inte

att

kommittén

beledsagas

tjänsteman från den berörda staten för att bistå (jfr artikel 15). Om ett

tjänsteman

från

den

berörda

staten

för

att

bistå

(jfr

artikel

15).

ett

besök utförs t. ex. på sådana platser där militära säkerhetsaspekter gör sig

besök

utförs

ex.

på

sådana

platser

där

militära

säkerhetsaspekter

gör

sig

gällande. kan den berörda staten kräva att en tjänsteman åtföljer kommit-

gällande.

kan

den

berörda

staten

kräva

att

tjänsteman

åtföljer

kommit-

tén under besöken (jfr artikel 9). Denne får dock inte närvara under ett

tén

under

besöken

(jfr

artikel

9).

Denne

får

dock

inte

närvara

under

ett

enskilt samtal som en kommittledamot kan ha med en frihetsberövad (jfr

enskilt

samtal

som

kommittledamot

kan

med

frihetsberövad

(jfr

artikel 8 punkt 3).

artikel

punkt

3).

Under cl) anges att staten skall tillhandahålla annan information som är nödvändig för att kommittén skall kunna fullgöra sin uppgift. Här har gjorts en avvägning mot nationella bestämmelser. bl.a. rörande sådana uppgifter som är föremål för sekretess. Bestämmelsen anger således att kommittén vid införskaffande av information skall ta hänsyn till tillämpliga nationella rättsregler och yrkesetik.

Under cl) anges att staten skall tillhandahålla annan information som är

Under

cl)

anges

att

staten

skall

tillhandahålla

annan

information

som

är

nödvändig för att kommittén skall kunna fullgöra sin uppgift. Här har

nödvändig

för

att

kommittén

skall

kunna

fullgöra

sin

uppgift.

Här

har

gjorts en avvägning mot nationella bestämmelser. bl.a. rörande sådana

gjorts

avvägning

mot

nationella

bestämmelser.

bl.a.

rörande

sådana

uppgifter som är föremål för sekretess. Bestämmelsen anger således att

uppgifter

som

är

föremål

för

sekretess.

Bestämmelsen

anger

således

att

kommittén vid införskaffande av information skall ta hänsyn till tillämpliga

kommittén

vid

införskaffande

information

skall

hänsyn

till

tillämpliga

nationella rättsregler och yrkesetik.

nationella

rättsregler

och

yrkesetik.

Punkt 3 och 4 anger att kommittén får ha enskilda samtal med personer som är frihetsberövade samt att den fritt får inhämta information från var och en som kan lämna upplysningari saken. t.ex. anhöriga och läkare. Om en frihetsberövad person inte önskar sammanträffa med kommittén, måste denna få möjlighet att försäkra sig om att detta ställningstagande grundar sig på personens egen fria vilja. Någon skyldighet för enskilda personer att tillhandahålla kommittén information föreligger inte.

Punkt 3 och 4 anger att kommittén får ha enskilda samtal med personer

Punkt

och

anger

att

kommittén

får

enskilda

samtal

med

personer

som är frihetsberövade samt att den fritt får inhämta information från var

som

är

frihetsberövade

samt

att

den

fritt

får

inhämta

information

från

var

och en som kan lämna upplysningari saken. t.ex. anhöriga och läkare. Om

och

som

kan

lämna

upplysningari

saken.

t.ex.

anhöriga

och

läkare.

en frihetsberövad person inte önskar sammanträffa med kommittén, måste

frihetsberövad

person

inte

önskar

sammanträffa

med

kommittén,

måste

denna få möjlighet att försäkra sig om att detta ställningstagande grundar

denna

få

möjlighet

att

försäkra

sig

att

detta

ställningstagande

grundar

sig på personens egen fria vilja. Någon skyldighet för enskilda personer att

sig

på

personens

egen

fria

vilja.

Någon

skyldighet

för

enskilda

personer

att

tillhandahålla kommittén information föreligger inte.

tillhandahålla

kommittén

information

föreligger

inte.

Punkt 5 anger det närmast självklara förhållandet att kommittén omedel- bart inför behöriga myndigheter i den berörda staten kan påtala missförhål- landen som den iakttar vid ett besök.

Punkt 5 anger det närmast självklara förhållandet att kommittén omedel-

Punkt

anger

det

närmast

självklara

förhållandet

att

kommittén

omedel-

bart inför behöriga myndigheter i den berörda staten kan påtala missförhål-

bart

inför

behöriga

myndigheter

den

berörda

staten

kan

påtala

missförhål-

landen som den iakttar vid ett besök.

landen

som

den

iakttar

vid

ett

besök.

Artikel 9

Artikel

I denna artikel, som skall tillämpas endast i undantagsfall. ges en bestäm- melse om att en stat under vissa mycket speciella förutsättningar kan söka få till stånd ett uppskov med ett besök eller begära att detta förläggs till en annan plats än den som har angetts i förväg. Detta kan ske om militära skyddsintressen eller hänsynen till den allmänna säkerheten kräver det. om det förekommer allvarliga oroligheter på en plats som Skall besökas. t.ex. en fängelserevolt. om ett besök hos en enskild sjukhuspatient kan anses skadligt för dennes psykiska hälsa eller om ett brådskande förhör rörande ett allvarligt brott förhindras av ett besök av kommittén. Förelig- ger sådana omständigheter. kan invändningar göras mot ett besök. Staten och kommittén skall då omedelbart inleda överläggningar i syfte att nå fram till en överenskommelse om hur kommittén ändå skall kunna genom- föra sin uppgift snarast. Av betydelse är att staten inte definitivt kan motsätta sig ett besök med stöd av denna artikel. Den utgör således inget undantag från den grundläggande regeln i artikel 2, att staten skall tillåta besök på sitt territorium. Staten kan endast påkalla överläggningar. vilka dock skall hållas i den anda av samförstånd i vilken konventionen har sin grund. Resultatet av sådana överläggningar kan bli t. ex. att kommittén får träffa en frihetsberövad person på en annan plats än som från början har varit avsett. Om ett besök blir uppskjutet. skall staten tillhandahålla kom- mittén fortlöpande information om behandlingen av de frihetsberövade personer, som finns på den plats som kommittén avsett att besöka.

I denna artikel, som skall tillämpas endast i undantagsfall. ges en bestäm-

denna

artikel,

som

skall

tillämpas

endast

undantagsfall.

ges

bestäm-

melse om att en stat under vissa mycket speciella förutsättningar kan söka

melse

att

stat

under

vissa

mycket

speciella

förutsättningar

kan

söka

få till stånd ett uppskov med ett besök eller begära att detta förläggs till en

få

till

stånd

ett

uppskov

med

ett

besök

eller

begära

att

detta

förläggs

till

annan plats än den som har angetts i förväg. Detta kan ske om militära

annan

plats

än

den

som

har

angetts

förväg.

Detta

kan

ske

militära

skyddsintressen eller hänsynen till den allmänna säkerheten kräver det.

skyddsintressen

eller

hänsynen

till

den

allmänna

säkerheten

kräver

det.

om det förekommer allvarliga oroligheter på en plats som Skall besökas.

det

förekommer

allvarliga

oroligheter

på

plats

som

Skall

besökas.

t.ex. en fängelserevolt. om ett besök hos en enskild sjukhuspatient kan

t.ex.

fängelserevolt.

ett

besök

hos

enskild

sjukhuspatient

kan

anses skadligt för dennes psykiska hälsa eller om ett brådskande förhör

anses

skadligt

för

dennes

psykiska

hälsa

eller

ett

brådskande

förhör

rörande ett allvarligt brott förhindras av ett besök av kommittén. Förelig-

rörande

ett

allvarligt

brott

förhindras

ett

besök

kommittén.

Förelig-

ger sådana omständigheter. kan invändningar göras mot ett besök. Staten

ger

sådana

omständigheter.

kan

invändningar

göras

mot

ett

besök.

Staten

och kommittén skall då omedelbart inleda överläggningar i syfte att nå

och

kommittén

skall

då

omedelbart

inleda

överläggningar

syfte

att

nå

fram till en överenskommelse om hur kommittén ändå skall kunna genom-

fram

till

överenskommelse

hur

kommittén

ändå

skall

kunna

genom-

föra sin uppgift snarast. Av betydelse är att staten inte definitivt kan

föra

sin

uppgift

snarast.

betydelse

är

att

staten

inte

definitivt

kan

motsätta sig ett besök med stöd av denna artikel. Den utgör således inget

motsätta

sig

ett

besök

med

stöd

denna

artikel.

Den

utgör

således

inget

undantag från den grundläggande regeln i artikel 2, att staten skall tillåta

undantag

från

den

grundläggande

regeln

artikel

att

staten

skall

tillåta

besök på sitt territorium. Staten kan endast påkalla överläggningar. vilka

besök

på

sitt

territorium.

Staten

kan

endast

påkalla

överläggningar.

vilka

dock skall hållas i den anda av samförstånd i vilken konventionen har sin

dock

skall

hållas

den

anda

samförstånd

vilken

konventionen

har

sin

grund. Resultatet av sådana överläggningar kan bli t. ex. att kommittén får

grund.

Resultatet

sådana

överläggningar

kan

bli

ex.

att

kommittén

får

träffa en frihetsberövad person på en annan plats än som från början har

träffa

frihetsberövad

person

på

annan

plats

än

som

från

början

har

varit avsett. Om ett besök blir uppskjutet. skall staten tillhandahålla kom-

varit

avsett.

ett

besök

blir

uppskjutet.

skall

staten

tillhandahålla

kom-

mittén fortlöpande information om behandlingen av de frihetsberövade

mittén

fortlöpande

information

behandlingen

frihetsberövade

personer, som finns på den plats som kommittén avsett att besöka.

personer,

som

finns

på

den

plats

som

kommittén

avsett

att

besöka.

Prop. 1987/88: 133

Prop.

1987/88:

133

Artikel IO Denna artikel angeri punkt I att kommittén efter avslutat besök skall avge en slutrapport med en redogörelse för sina iakttagelser under besöket. Rapporten skall tillställas den berörda staten. I denna rapport kan kommit- tén påpeka brister och föreslå åtgärder i syfte att förbättra skyddet för frihetsberövade personer. I punkt 2 i artikeln anges att kommittén kan göra ett offentligt uttalande. om den berörda staten underlåter att samarbeta eller vägrar vidta åtgärder med beaktande av de rekommendationer som kommittén kan ha lämnat. Härför krävs ett beslut med två tredjedels majoritet. Detta förfarande måste också ses mot bakgrund av att artikel ll föreskriver att kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök inte är offentligt material. Ett offentligt uttalande av detta slag är det enda egentliga på- tryckningsmedel som konventionen ger kommittén gentemot staterna. Artikel II I denna artikel ges bestämmelser om sekretess för kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök. Rapporten och sådan information är alltså som regel ej offentlig. Kommittén skall emellertid offentliggöra rapporten. om den berörda staten begär det. Personuppgifter får dock inte offentliggöras utan den berörda personens uttryckliga sam- tycke, om det inte kan ske utan att personens identitet röjs. Artikel 12 I denna artikel anges att kommittén med beaktande av sekretessbestäm— melserna i artikel 1 I årligen skall avge en skriftlig redogörelse till minister- kommittén för verksamheten under året. Denna rapport skall vidarebe- fordras till Europarådets rådgivande församling och offentliggöras. Artikel I 3 Denna artikel föreskriver att kommittledamöter och experter och andra som biträder kommittén skall iaktta sekretess. Sekretessen gäller för alla uppgifter som dessa personer erhållit under fullgörande av sina uppdrag. Skyldigheten att iaktta sekretess kvarstår även efter det att uppdraget har fullgjorts. Artikel I 4 Denna artikel innehåller tre punkter. I punkt ] föreskrivs att namnen på de personer som biträder kommittén vid besöken skall anges i den underrättelse som kommittén skall lämna till den berörda staten enligt artikel 8. Efter en sådan underrättelse har staten på sätt som framgår av punkt 3 möjlighet att förklara att den inte tillåter att en viss expert eller någon annan person som biträder kommittén deltar vid besöken. Rätten att avge en sådan förklaring får bara utnyttjas i undantags- fall. och förklaringen skall framföras snarast sedan underrättelsen kommit Prop. 1987/882133 ll

Artikel IO

Artikel

Denna artikel angeri punkt I att kommittén efter avslutat besök skall avge en slutrapport med en redogörelse för sina iakttagelser under besöket. Rapporten skall tillställas den berörda staten. I denna rapport kan kommit- tén påpeka brister och föreslå åtgärder i syfte att förbättra skyddet för frihetsberövade personer. I punkt 2 i artikeln anges att kommittén kan göra ett offentligt uttalande. om den berörda staten underlåter att samarbeta eller vägrar vidta åtgärder med beaktande av de rekommendationer som kommittén kan ha lämnat. Härför krävs ett beslut med två tredjedels majoritet. Detta förfarande måste också ses mot bakgrund av att artikel ll föreskriver att kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök inte är offentligt material. Ett offentligt uttalande av detta slag är det enda egentliga på- tryckningsmedel som konventionen ger kommittén gentemot staterna.

Denna artikel angeri punkt I att kommittén efter avslutat besök skall avge

Denna

artikel

angeri

punkt

att

kommittén

efter

avslutat

besök

skall

avge

en slutrapport med en redogörelse för sina iakttagelser under besöket.

slutrapport

med

redogörelse

för

sina

iakttagelser

under

besöket.

Rapporten skall tillställas den berörda staten. I denna rapport kan kommit-

Rapporten

skall

tillställas

den

berörda

staten.

denna

rapport

kan

kommit-

tén påpeka brister och föreslå åtgärder i syfte att förbättra skyddet för

tén

påpeka

brister

och

föreslå

åtgärder

syfte

att

förbättra

skyddet

för

frihetsberövade personer.

frihetsberövade

personer.

I punkt 2 i artikeln anges att kommittén kan göra ett offentligt uttalande. om den berörda staten underlåter att samarbeta eller vägrar vidta åtgärder med beaktande av de rekommendationer som kommittén kan ha lämnat. Härför krävs ett beslut med två tredjedels majoritet. Detta förfarande måste också ses mot bakgrund av att artikel ll föreskriver att kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök inte är offentligt material. Ett offentligt uttalande av detta slag är det enda egentliga på- tryckningsmedel som konventionen ger kommittén gentemot staterna.

I punkt 2 i artikeln anges att kommittén kan göra ett offentligt uttalande.

punkt

artikeln

anges

att

kommittén

kan

göra

ett

offentligt

uttalande.

om den berörda staten underlåter att samarbeta eller vägrar vidta åtgärder

den

berörda

staten

underlåter

att

samarbeta

eller

vägrar

vidta

åtgärder

med beaktande av de rekommendationer som kommittén kan ha lämnat.

med

beaktande

rekommendationer

som

kommittén

kan

lämnat.

Härför krävs ett beslut med två tredjedels majoritet. Detta förfarande

Härför

krävs

ett

beslut

med

två

tredjedels

majoritet.

Detta

förfarande

måste också ses mot bakgrund av att artikel ll föreskriver att kommitténs

måste

också

ses

mot

bakgrund

att

artikel

föreskriver

att

kommitténs

rapport och den information den har erhållit vid ett besök inte är offentligt

rapport

och

den

information

den

har

erhållit

vid

ett

besök

inte

är

offentligt

material. Ett offentligt uttalande av detta slag är det enda egentliga på-

material.

Ett

offentligt

uttalande

detta

slag

är

det

enda

egentliga

på-

tryckningsmedel som konventionen ger kommittén gentemot staterna.

tryckningsmedel

som

konventionen

ger

kommittén

gentemot

staterna.

Artikel II

Artikel

I denna artikel ges bestämmelser om sekretess för kommitténs rapport och den information den har erhållit vid ett besök. Rapporten och sådan information är alltså som regel ej offentlig. Kommittén skall emellertid offentliggöra rapporten. om den berörda staten begär det. Personuppgifter får dock inte offentliggöras utan den berörda personens uttryckliga sam- tycke, om det inte kan ske utan att personens identitet röjs.

I denna artikel ges bestämmelser om sekretess för kommitténs rapport och

denna

artikel

ges

bestämmelser

sekretess

för

kommitténs

rapport

och

den information den har erhållit vid ett besök. Rapporten och sådan

den

information

den

har

erhållit

vid

ett

besök.

Rapporten

och

sådan

information är alltså som regel ej offentlig. Kommittén skall emellertid

information

är

alltså

som

regel

offentlig.

Kommittén

skall

emellertid

offentliggöra rapporten. om den berörda staten begär det. Personuppgifter

offentliggöra

rapporten.

den

berörda

staten

begär

det.

Personuppgifter

får dock inte offentliggöras utan den berörda personens uttryckliga sam-

får

dock

inte

offentliggöras

utan

den

berörda

personens

uttryckliga

sam-

tycke, om det inte kan ske utan att personens identitet röjs.

tycke,

det

inte

kan

ske

utan

att

personens

identitet

röjs.

Artikel 12

Artikel

I denna artikel anges att kommittén med beaktande av sekretessbestäm— melserna i artikel 1 I årligen skall avge en skriftlig redogörelse till minister- kommittén för verksamheten under året. Denna rapport skall vidarebe- fordras till Europarådets rådgivande församling och offentliggöras.

I denna artikel anges att kommittén med beaktande av sekretessbestäm—

denna

artikel

anges

att

kommittén

med

beaktande

sekretessbestäm—

melserna i artikel 1 I årligen skall avge en skriftlig redogörelse till minister-

melserna

artikel

årligen

skall

avge

skriftlig

redogörelse

till

minister-

kommittén för verksamheten under året. Denna rapport skall vidarebe-

kommittén

för

verksamheten

under

året.

Denna

rapport

skall

vidarebe-

fordras till Europarådets rådgivande församling och offentliggöras.

fordras

till

Europarådets

rådgivande

församling

och

offentliggöras.

Artikel I 3

Artikel

Denna artikel föreskriver att kommittledamöter och experter och andra som biträder kommittén skall iaktta sekretess. Sekretessen gäller för alla uppgifter som dessa personer erhållit under fullgörande av sina uppdrag. Skyldigheten att iaktta sekretess kvarstår även efter det att uppdraget har fullgjorts.

Denna artikel föreskriver att kommittledamöter och experter och andra

Denna

artikel

föreskriver

att

kommittledamöter

och

experter

och

andra

som biträder kommittén skall iaktta sekretess. Sekretessen gäller för alla

som

biträder

kommittén

skall

iaktta

sekretess.

Sekretessen

gäller

för

alla

uppgifter som dessa personer erhållit under fullgörande av sina uppdrag.

uppgifter

som

dessa

personer

erhållit

under

fullgörande

sina

uppdrag.

Skyldigheten att iaktta sekretess kvarstår även efter det att uppdraget har

Skyldigheten

att

iaktta

sekretess

kvarstår

även

efter

det

att

uppdraget

har

fullgjorts.

Artikel I 4

Artikel

Denna artikel innehåller tre punkter. I punkt ] föreskrivs att namnen på de personer som biträder kommittén vid besöken skall anges i den underrättelse som kommittén skall lämna till den berörda staten enligt artikel 8. Efter en sådan underrättelse har staten på sätt som framgår av punkt 3 möjlighet att förklara att den inte tillåter att en viss expert eller någon annan person som biträder kommittén deltar vid besöken. Rätten att avge en sådan förklaring får bara utnyttjas i undantags- fall. och förklaringen skall framföras snarast sedan underrättelsen kommit

Denna artikel innehåller tre punkter.

Denna

artikel

innehåller

tre

punkter.

I punkt ] föreskrivs att namnen på de personer som biträder kommittén vid besöken skall anges i den underrättelse som kommittén skall lämna till den berörda staten enligt artikel 8. Efter en sådan underrättelse har staten på sätt som framgår av punkt 3 möjlighet att förklara att den inte tillåter att en viss expert eller någon annan person som biträder kommittén deltar vid besöken. Rätten att avge en sådan förklaring får bara utnyttjas i undantags- fall. och förklaringen skall framföras snarast sedan underrättelsen kommit

I punkt ] föreskrivs att namnen på de personer som biträder kommittén

punkt

]

föreskrivs

att

namnen

på

personer

som

biträder

kommittén

vid besöken skall anges i den underrättelse som kommittén skall lämna till

vid

besöken

skall

anges

den

underrättelse

som

kommittén

skall

lämna

till

den berörda staten enligt artikel 8. Efter en sådan underrättelse har staten

den

berörda

staten

enligt

artikel

Efter

sådan

underrättelse

har

staten

på sätt som framgår av punkt 3 möjlighet att förklara att den inte tillåter att

på

sätt

som

framgår

punkt

möjlighet

att

förklara

att

den

inte

tillåter

att

en viss expert eller någon annan person som biträder kommittén deltar vid

viss

expert

eller

någon

annan

person

som

biträder

kommittén

deltar

vid

besöken. Rätten att avge en sådan förklaring får bara utnyttjas i undantags-

besöken.

Rätten

att

avge

sådan

förklaring

får

bara

utnyttjas

undantags-

fall. och förklaringen skall framföras snarast sedan underrättelsen kommit

fall.

och

förklaringen

skall

framföras

snarast

sedan

underrättelsen

kommit

Prop. 1987/882133

Prop.

1987/882133

staten tillhanda. En vägran att ta emot en deltagare kan grundas på en bedömning att vederbörande ej uppfyller de krav som ställs i fråga om att iaktta sekretess enligt artikel I?» eller i övrigt enligt punkt 2 i artikel l4. I punkt 2 anges de kvalifikationskrav som ställs på en expert som deltar i kommitténs arbete. I fråga om opartiskhet och oberoende ställs samma krav som på kommitténs ledamöter. Experterna lyder under kommittén och har att följa dess instruktioner. Då en stat har förklarat att den önskar att en expert eller någon annan som biträder kommittén ej skall delta vid ett besök. kan kommittén begära att staten skall ange skälen för dess ståndpunkt. Den information som kommittén därvid erhåller blir konfiden- tiell. Artikel I 5 I denna artikel anges att staten skall utse en myndighet och eventuellt en person med vilken kommittén kan hålla kontakt. Denna myndighet skall ta emot underrättelser enligt artikel 8. Staten är således skyldig att anvisa kommittén en sådan "kontaktmyndighet". Staten bör även utse en sär- skild tjänsteman som kan bistå kommittén då ett besök genomförs. Kom- mittén skall underrättas om namnet på denna person. Artikel 16 Denna artikel anger att kommitténs ledamöter och experter skall åtnjuta immunitet och privilegier. De närmare reglerna härom återfinns i en bilaga till konventionen. De immunitetsregler som anges i bilagan överensstäm- mer i allt väsentligt med vad som gäller för ledamöterna i den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen enligt artikel 59 i europakon- ventionen och det andra och fjärde protokollet till den allmänna överens- kommelsen av den 2 september 1949 rörande Europarådets privilegier och immunitet. Artikel l7 I denna artikel ges bestämmelser om konventionens förhållande till andra folkrättsliga instrument och den nationella lagstiftningen. Vidare anges hur kommittén och dess uppgifter förhåller sig till den europeiska kommissio- nen och domstolen samt till andra internationella organ. I punkt 1 anges att konventionen inte kan åberopas i avsikt att begränsa ett mer omfattande skydd som kan finnas i andra internationella överens- kommelser eller i en konventionsstats egen rättsordning. Att den nationel- la rättsordningen ger utrymme för ett mer ingående förfarande än det som kommittén tillämpar skall ej hindra kommittén från att utföra sina åliggan- den och inte heller kunna åberopas för att begränsa motsvarande kontroll- möjligheter enligt nationell rätt. Att samarbete med ett motsvarande organ på nationell basis kan förekomma följer av bestämmelsen om samarbete i artikel 3. 1 punkt 2 anges att konventionen inte får inkräkta på den behörighet som Prop. l987/88: 133

staten tillhanda. En vägran att ta emot en deltagare kan grundas på en

staten

tillhanda.

vägran

att

emot

deltagare

kan

grundas

på

bedömning att vederbörande ej uppfyller de krav som ställs i fråga om att

bedömning

att

vederbörande

uppfyller

krav

som

ställs

fråga

att

iaktta sekretess enligt artikel I?» eller i övrigt enligt punkt 2 i artikel l4.

iaktta

sekretess

enligt

artikel

I?»

eller

övrigt

enligt

punkt

artikel

l4.

I punkt 2 anges de kvalifikationskrav som ställs på en expert som deltar i kommitténs arbete. I fråga om opartiskhet och oberoende ställs samma krav som på kommitténs ledamöter. Experterna lyder under kommittén och har att följa dess instruktioner. Då en stat har förklarat att den önskar att en expert eller någon annan som biträder kommittén ej skall delta vid ett besök. kan kommittén begära att staten skall ange skälen för dess ståndpunkt. Den information som kommittén därvid erhåller blir konfiden- tiell.

I punkt 2 anges de kvalifikationskrav som ställs på en expert som deltar i

punkt

anges

kvalifikationskrav

som

ställs

på

expert

som

deltar

kommitténs arbete. I fråga om opartiskhet och oberoende ställs samma

kommitténs

arbete.

fråga

opartiskhet

och

oberoende

ställs

samma

krav som på kommitténs ledamöter. Experterna lyder under kommittén

krav

som

på

kommitténs

ledamöter.

Experterna

lyder

under

kommittén

och har att följa dess instruktioner. Då en stat har förklarat att den önskar

och

har

att

följa

dess

instruktioner.

Då

stat

har

förklarat

att

den

önskar

att en expert eller någon annan som biträder kommittén ej skall delta vid

att

expert

eller

någon

annan

som

biträder

kommittén

skall

delta

vid

ett besök. kan kommittén begära att staten skall ange skälen för dess

ett

besök.

kan

kommittén

begära

att

staten

skall

ange

skälen

för

dess

ståndpunkt. Den information som kommittén därvid erhåller blir konfiden-

ståndpunkt.

Den

information

som

kommittén

därvid

erhåller

blir

konfiden-

tiell.

Artikel I 5

Artikel

I denna artikel anges att staten skall utse en myndighet och eventuellt en person med vilken kommittén kan hålla kontakt. Denna myndighet skall ta emot underrättelser enligt artikel 8. Staten är således skyldig att anvisa kommittén en sådan "kontaktmyndighet". Staten bör även utse en sär- skild tjänsteman som kan bistå kommittén då ett besök genomförs. Kom- mittén skall underrättas om namnet på denna person.

I denna artikel anges att staten skall utse en myndighet och eventuellt en

denna

artikel

anges

att

staten

skall

utse

myndighet

och

eventuellt

person med vilken kommittén kan hålla kontakt. Denna myndighet skall ta

person

med

vilken

kommittén

kan

hålla

kontakt.

Denna

myndighet

skall

emot underrättelser enligt artikel 8. Staten är således skyldig att anvisa

emot

underrättelser

enligt

artikel

Staten

är

således

skyldig

att

anvisa

kommittén en sådan "kontaktmyndighet". Staten bör även utse en sär-

kommittén

sådan

"kontaktmyndighet".

Staten

bör

även

utse

sär-

skild tjänsteman som kan bistå kommittén då ett besök genomförs. Kom-

skild

tjänsteman

som

kan

bistå

kommittén

då

ett

besök

genomförs.

Kom-

mittén skall underrättas om namnet på denna person.

mittén

skall

underrättas

namnet

på

denna

person.

Artikel 16

Artikel

Denna artikel anger att kommitténs ledamöter och experter skall åtnjuta immunitet och privilegier. De närmare reglerna härom återfinns i en bilaga till konventionen. De immunitetsregler som anges i bilagan överensstäm- mer i allt väsentligt med vad som gäller för ledamöterna i den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen enligt artikel 59 i europakon- ventionen och det andra och fjärde protokollet till den allmänna överens- kommelsen av den 2 september 1949 rörande Europarådets privilegier och immunitet.

Denna artikel anger att kommitténs ledamöter och experter skall åtnjuta

Denna

artikel

anger

att

kommitténs

ledamöter

och

experter

skall

åtnjuta

immunitet och privilegier. De närmare reglerna härom återfinns i en bilaga

immunitet

och

privilegier.

närmare

reglerna

härom

återfinns

bilaga

till konventionen. De immunitetsregler som anges i bilagan överensstäm-

till

konventionen.

immunitetsregler

som

anges

bilagan

överensstäm-

mer i allt väsentligt med vad som gäller för ledamöterna i den europeiska

mer

allt

väsentligt

med

vad

som

gäller

för

ledamöterna

den

europeiska

kommissionen och den europeiska domstolen enligt artikel 59 i europakon-

kommissionen

och

den

europeiska

domstolen

enligt

artikel

europakon-

ventionen och det andra och fjärde protokollet till den allmänna överens-

ventionen

och

det

andra

och

fjärde

protokollet

till

den

allmänna

överens-

kommelsen av den 2 september 1949 rörande Europarådets privilegier och

kommelsen

den

september

1949

rörande

Europarådets

privilegier

och

immunitet.

Artikel l7

Artikel

I denna artikel ges bestämmelser om konventionens förhållande till andra folkrättsliga instrument och den nationella lagstiftningen. Vidare anges hur kommittén och dess uppgifter förhåller sig till den europeiska kommissio- nen och domstolen samt till andra internationella organ. I punkt 1 anges att konventionen inte kan åberopas i avsikt att begränsa ett mer omfattande skydd som kan finnas i andra internationella överens- kommelser eller i en konventionsstats egen rättsordning. Att den nationel- la rättsordningen ger utrymme för ett mer ingående förfarande än det som kommittén tillämpar skall ej hindra kommittén från att utföra sina åliggan- den och inte heller kunna åberopas för att begränsa motsvarande kontroll- möjligheter enligt nationell rätt. Att samarbete med ett motsvarande organ på nationell basis kan förekomma följer av bestämmelsen om samarbete i artikel 3. 1 punkt 2 anges att konventionen inte får inkräkta på den behörighet som

I denna artikel ges bestämmelser om konventionens förhållande till andra

denna

artikel

ges

bestämmelser

konventionens

förhållande

till

andra

folkrättsliga instrument och den nationella lagstiftningen. Vidare anges hur

folkrättsliga

instrument

och

den

nationella

lagstiftningen.

Vidare

anges

hur

kommittén och dess uppgifter förhåller sig till den europeiska kommissio-

kommittén

och

dess

uppgifter

förhåller

sig

till

den

europeiska

kommissio-

nen och domstolen samt till andra internationella organ.

nen

och

domstolen

samt

till

andra

internationella

organ.

I punkt 1 anges att konventionen inte kan åberopas i avsikt att begränsa ett mer omfattande skydd som kan finnas i andra internationella överens- kommelser eller i en konventionsstats egen rättsordning. Att den nationel- la rättsordningen ger utrymme för ett mer ingående förfarande än det som kommittén tillämpar skall ej hindra kommittén från att utföra sina åliggan- den och inte heller kunna åberopas för att begränsa motsvarande kontroll- möjligheter enligt nationell rätt. Att samarbete med ett motsvarande organ på nationell basis kan förekomma följer av bestämmelsen om samarbete i artikel 3.

I punkt 1 anges att konventionen inte kan åberopas i avsikt att begränsa

punkt

anges

att

konventionen

inte

kan

åberopas

avsikt

att

begränsa

ett mer omfattande skydd som kan finnas i andra internationella överens-

ett

mer

omfattande

skydd

som

kan

finnas

andra

internationella

överens-

kommelser eller i en konventionsstats egen rättsordning. Att den nationel-

kommelser

eller

konventionsstats

egen

rättsordning.

Att

den

nationel-

la rättsordningen ger utrymme för ett mer ingående förfarande än det som

rättsordningen

ger

utrymme

för

ett

mer

ingående

förfarande

än

det

som

kommittén tillämpar skall ej hindra kommittén från att utföra sina åliggan-

kommittén

tillämpar

skall

hindra

kommittén

från

att

utföra

sina

åliggan-

den och inte heller kunna åberopas för att begränsa motsvarande kontroll-

den

och

inte

heller

kunna

åberopas

för

att

begränsa

motsvarande

kontroll-

möjligheter enligt nationell rätt. Att samarbete med ett motsvarande organ

möjligheter

enligt

nationell

rätt.

Att

samarbete

med

ett

motsvarande

organ

på nationell basis kan förekomma följer av bestämmelsen om samarbete i

på

nationell

basis

kan

förekomma

följer

bestämmelsen

samarbete

artikel 3.

artikel

1 punkt 2 anges att konventionen inte får inkräkta på den behörighet som

punkt

anges

att

konventionen

inte

får

inkräkta

på

den

behörighet

som

Prop. l987/88: 133

Prop.

l987/88:

133

tillkommer den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Inte heller påverkas de skyldigheter stater- na har iklätt sig-enligt europakonventionen. Härav följer att kommittén ej . skall befatta sig med sådana saker som redan är föremål för prövning inför kommissionen eller domstolen. Kommittén skall inte heller själv göra tolkningar av bestämmelserna i europakonventionen eller dess tilläggspro— tokoll. Det kan tilläggas att den omständigheten att kommittén granskat. eller är i färd med att granska en enskild persons fall, inte hindrar denne från att anmäla sitt fall till den europeiska kommissionen. Avsikten är således att en invändning från en stat enligt artikel 27 punkt i b i europa- konventionen om att saken är föremål för behandling av ett annat interna- tionellt organ. inte skall kunna göras i denna situation. Artikel 27 punkt 1 b i europakonventionen anger bl.a. att kommissionen inte får ta upp sådana enskilda klagomål till prövning som redan är föremål för internationell granskning i annan ordning. I punkt 3 ges vid nationella och internationella väpnade konflikter före- träde för den besöksverksamhet som bedrivs bl. a. av Internationella röda korskommittén (ICRC) enligt l949 års Genevekonventioner och dess till- Iäggsprotokoll. Ingenting hindrar dock kommittén från att besöka platser som ICRC ej har möjlighet att besöka regelbundet. I fredstid får kommittén från fall till fall avgöra i vad mån besöken kan utföras av kommittén, om liknande besök görs av ICRC. Skälen för att en avgränsning görs mot det arbete som utförs av ICRC är bl.a. att dess arbetssätt är mycket snarlikt det som kommer att gälla för kommittén. Artikel 18—23 Dessa artiklar innehåller slutbestämmelser vilka är utformade efter möns- ter av motsvarande artiklari andra konventioner antagna av Europarådets ministerkommitt. Frågan om ikraftträdande och ratifikation har berörts i inledningen. Det bör understrykas att det 1 artikel 2l anges att inga reserva- tioner får göras till konventionens bestämmelser. 4 Överväganden 4.1 Svensk anslutning till konventionen Mitt förslag: Riksdagen skall godkänna den europeiska konventio- nen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Skälen för mitt förslag: Dessvärre måste man konstatera att tortyr och tortyrliknande metoder används på flera olika håll i världen i skilda sam- manhang. Rapporter från ideella organisationer som Amnesty Internatio- nal och andra talar sitt tydliga språk. Men det är sannolikt inte inom Europa som de värsta övergreppen förekommer. Detta innebär dock inte att skyddet mot tortyr m.m. i Europa ej skulle kunna förbättras. Man bör Prop. l987/88: 133 l3

tillkommer den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Inte heller påverkas de skyldigheter stater-

tillkommer den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen

tillkommer

den

europeiska

kommissionen

och

den

europeiska

domstolen

för de mänskliga rättigheterna. Inte heller påverkas de skyldigheter stater-

för

mänskliga

rättigheterna.

Inte

heller

påverkas

skyldigheter

stater-

na har iklätt sig-enligt europakonventionen. Härav följer att kommittén ej .

har

iklätt

sig-enligt

europakonventionen.

Härav

följer

att

kommittén

skall befatta sig med sådana saker som redan är föremål för prövning inför kommissionen eller domstolen. Kommittén skall inte heller själv göra tolkningar av bestämmelserna i europakonventionen eller dess tilläggspro— tokoll. Det kan tilläggas att den omständigheten att kommittén granskat. eller är i färd med att granska en enskild persons fall, inte hindrar denne från att anmäla sitt fall till den europeiska kommissionen. Avsikten är således att en invändning från en stat enligt artikel 27 punkt i b i europa- konventionen om att saken är föremål för behandling av ett annat interna- tionellt organ. inte skall kunna göras i denna situation. Artikel 27 punkt 1 b i europakonventionen anger bl.a. att kommissionen inte får ta upp sådana enskilda klagomål till prövning som redan är föremål för internationell granskning i annan ordning. I punkt 3 ges vid nationella och internationella väpnade konflikter före- träde för den besöksverksamhet som bedrivs bl. a. av Internationella röda korskommittén (ICRC) enligt l949 års Genevekonventioner och dess till- Iäggsprotokoll. Ingenting hindrar dock kommittén från att besöka platser som ICRC ej har möjlighet att besöka regelbundet. I fredstid får kommittén från fall till fall avgöra i vad mån besöken kan utföras av kommittén, om liknande besök görs av ICRC. Skälen för att en avgränsning görs mot det arbete som utförs av ICRC är bl.a. att dess arbetssätt är mycket snarlikt det som kommer att gälla för kommittén.

skall befatta sig med sådana saker som redan är föremål för prövning inför

skall

befatta

sig

med

sådana

saker

som

redan

är

föremål

för

prövning

inför

kommissionen eller domstolen. Kommittén skall inte heller själv göra

kommissionen

eller

domstolen.

Kommittén

skall

inte

heller

själv

göra

tolkningar av bestämmelserna i europakonventionen eller dess tilläggspro—

tolkningar

bestämmelserna

europakonventionen

eller

dess

tilläggspro—

tokoll. Det kan tilläggas att den omständigheten att kommittén granskat.

tokoll.

Det

kan

tilläggas

att

den

omständigheten

att

kommittén

granskat.

eller är i färd med att granska en enskild persons fall, inte hindrar denne

eller

är

färd

med

att

granska

enskild

persons

fall,

inte

hindrar

denne

från att anmäla sitt fall till den europeiska kommissionen. Avsikten är

från

att

anmäla

sitt

fall

till

den

europeiska

kommissionen.

Avsikten

är

således att en invändning från en stat enligt artikel 27 punkt i b i europa-

således

att

invändning

från

stat

enligt

artikel

punkt

europa-

konventionen om att saken är föremål för behandling av ett annat interna-

konventionen

att

saken

är

föremål

för

behandling

ett

annat

interna-

tionellt organ. inte skall kunna göras i denna situation. Artikel 27 punkt 1 b

tionellt

organ.

inte

skall

kunna

göras

denna

situation.

Artikel

punkt

i europakonventionen anger bl.a. att kommissionen inte får ta upp sådana

europakonventionen

anger

bl.a.

att

kommissionen

inte

får

upp

sådana

enskilda klagomål till prövning som redan är föremål för internationell

enskilda

klagomål

till

prövning

som

redan

är

föremål

för

internationell

granskning i annan ordning.

granskning

annan

ordning.

I punkt 3 ges vid nationella och internationella väpnade konflikter före- träde för den besöksverksamhet som bedrivs bl. a. av Internationella röda korskommittén (ICRC) enligt l949 års Genevekonventioner och dess till- Iäggsprotokoll. Ingenting hindrar dock kommittén från att besöka platser som ICRC ej har möjlighet att besöka regelbundet. I fredstid får kommittén från fall till fall avgöra i vad mån besöken kan utföras av kommittén, om liknande besök görs av ICRC. Skälen för att en avgränsning görs mot det arbete som utförs av ICRC är bl.a. att dess arbetssätt är mycket snarlikt det som kommer att gälla för kommittén.

I punkt 3 ges vid nationella och internationella väpnade konflikter före-

punkt

ges

vid

nationella

och

internationella

väpnade

konflikter

före-

träde för den besöksverksamhet som bedrivs bl. a. av Internationella röda

träde

för

den

besöksverksamhet

som

bedrivs

bl.

Internationella

röda

korskommittén (ICRC) enligt l949 års Genevekonventioner och dess till-

korskommittén

(ICRC)

enligt

l949

års

Genevekonventioner

och

dess

till-

Iäggsprotokoll. Ingenting hindrar dock kommittén från att besöka platser

Iäggsprotokoll.

Ingenting

hindrar

dock

kommittén

från

att

besöka

platser

som ICRC ej har möjlighet att besöka regelbundet. I fredstid får kommittén

som

ICRC

har

möjlighet

att

besöka

regelbundet.

fredstid

får

kommittén

från fall till fall avgöra i vad mån besöken kan utföras av kommittén, om

från

fall

till

fall

avgöra

vad

mån

besöken

kan

utföras

kommittén,

liknande besök görs av ICRC. Skälen för att en avgränsning görs mot det

liknande

besök

görs

ICRC.

Skälen

för

att

avgränsning

görs

mot

det

arbete som utförs av ICRC är bl.a. att dess arbetssätt är mycket snarlikt

arbete

som

utförs

ICRC

är

bl.a.

att

dess

arbetssätt

är

mycket

snarlikt

det som kommer att gälla för kommittén.

det

som

kommer

att

gälla

för

kommittén.

Artikel 18—23

Artikel

18—23

Dessa artiklar innehåller slutbestämmelser vilka är utformade efter möns- ter av motsvarande artiklari andra konventioner antagna av Europarådets

Dessa artiklar innehåller slutbestämmelser vilka är utformade efter möns-

Dessa

artiklar

innehåller

slutbestämmelser

vilka

är

utformade

efter

möns-

ter av motsvarande artiklari andra konventioner antagna av Europarådets

ter

motsvarande

artiklari

andra

konventioner

antagna

Europarådets

ministerkommitt. Frågan om ikraftträdande och ratifikation har berörts i inledningen. Det bör understrykas att det 1 artikel 2l anges att inga reserva- tioner får göras till konventionens bestämmelser.

ministerkommitt. Frågan om ikraftträdande och ratifikation har berörts i

ministerkommitt.

Frågan

ikraftträdande

och

ratifikation

har

berörts

inledningen. Det bör understrykas att det 1 artikel 2l anges att inga reserva-

inledningen.

Det

bör

understrykas

att

det

artikel

anges

att

inga

reserva-

tioner får göras till konventionens bestämmelser.

tioner

får

göras

till

konventionens

bestämmelser.

4 Överväganden

Överväganden

4.1 Svensk anslutning till konventionen

4.1

Svensk

anslutning

till

konventionen

Mitt förslag: Riksdagen skall godkänna den europeiska konventio-

Mitt

förslag:

Riksdagen

skall

godkänna

den

europeiska

konventio-

nen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

nen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande

nen

till

förhindrande

tortyr

och

omänsklig

eller

förnedrande

behandling eller bestraffning.

behandling

eller

bestraffning.

Skälen för mitt förslag: Dessvärre måste man konstatera att tortyr och tortyrliknande metoder används på flera olika håll i världen i skilda sam- manhang. Rapporter från ideella organisationer som Amnesty Internatio- nal och andra talar sitt tydliga språk. Men det är sannolikt inte inom Europa som de värsta övergreppen förekommer. Detta innebär dock inte att skyddet mot tortyr m.m. i Europa ej skulle kunna förbättras. Man bör

Skälen för mitt förslag: Dessvärre måste man konstatera att tortyr och

Skälen

för

mitt

förslag:

Dessvärre

måste

man

konstatera

att

tortyr

och

tortyrliknande metoder används på flera olika håll i världen i skilda sam-

tortyrliknande

metoder

används

på

flera

olika

håll

världen

skilda

sam-

manhang. Rapporter från ideella organisationer som Amnesty Internatio-

manhang.

Rapporter

från

ideella

organisationer

som

Amnesty

Internatio-

nal och andra talar sitt tydliga språk. Men det är sannolikt inte inom

nal

och

andra

talar

sitt

tydliga

språk.

Men

det

är

sannolikt

inte

inom

Europa som de värsta övergreppen förekommer. Detta innebär dock inte

Europa

som

värsta

övergreppen

förekommer.

Detta

innebär

dock

inte

att skyddet mot tortyr m.m. i Europa ej skulle kunna förbättras. Man bör

att

skyddet

mot

tortyr

m.m.

Europa

skulle

kunna

förbättras.

Man

bör

Prop. l987/88: 133

Prop.

l987/88:

133

heller inte bortse från att konventionsarbetet i Europa på detta område kan tjäna som förebild i andra delar av världen. Som jag har nämnt i inledningen innehåller artikel 3 i europakonventio- nen ett kategoriskt förbud mot användning av tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Denna konvention innehåller inte någon närmare definition av dessa begrepp. Genom den rättspraxis som skapas av konventionsorganen, den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen, dras emellertid gränserna upp för vad som faller inom artikelns tillämpningsområde. I det mellanstatliga målet Sveri- ge, Danmark, Norge, Holland mot Grekland från år 1969 definierade sålunda kommissionen begreppet omänsklig behandling som en sådan behandling som avsiktligt förorsakar allvarligt fysiskt eller psykiskt lidan- de vilket i den föreliggande situationen är oberättigat. I målet Irland mot Storbritannien framhöll domstolen att en behandling, för att falla inom tillämpningsområdet för artikel 3, skall uppnå en viss miniminivå. Bedömningen härav måste, uttalade domstolen, naturligen vara relativ beroende på samtliga omständigheter i målet såsom varaktig- heten av behandlingen, dess fysiska och psykiska följder och i vissa fall offrets kön, ålder, hälsotillstånd m.m. Av senare rättspraxis framgår att artikel 3 blir tillämplig inte bara på de allvarliga fall av tortyr och omänsklig behandling som förekommer i de sammanhang där man vanligen möter begreppen, såsom vid förhör med frihetsberövade personer i samband med politiska eller andra oroligheter. l målet Tyrer mot Storbritannien från år 1978 fann domstolen sålunda att kroppsaga som en femtonåiig pojke hade ådömts av en domstol som straff för en förseelse ej föll under begreppet tortyr men likväl utgjorde sådan förnedrande behandling som avses i artikel 3. Straffet, som verkställdes av polismyndigheten, innebar att pojken i närvaro av sin far och en läkare tilldelades tre slag med ris över sin nakna bakdel. Domstolen fann att även om bestraffningen inte medförde några allvarligare eller mer långvariga fysiska skadeverkningar så utgjorde den ett angrepp på just det som artikel 3 avser att skydda, nämligen en persons värdighet och fysiska integritet. Konventionen till förhindrande av tortyr m. m. definierar inte begreppen i artikel 3 i europakonventionen. Det ankommer inte heller på den kommit- té som skall upprättas att göra sådana bestämningar. Kommitténs uppgift blir endast att granska och undersöka förhållandena för frihetsberövade personer. påtala missförhållanden för inhemska myndigheter och föreslå förbättringar. Den skall därvid beredas tillträde till alla de platser där människor som av olika skäl har berövats sin frihet är placerade. Genom detta system ges ett internationellt organ möjlighet till insyn, vilket redan i sig medför att staterna kan förväntas bli observanta på och ingripa mot sådana missförhållanden som kan tänkas falla inom tillämpningsområdet för artikel 3 i europakonventionen. Som framgår av artikel 17 i den nu ifrågavarande konventionen utgör inte en pågående granskning av kommit- tén något hinder för en enskild person att anföra klagomål till den europeis- ka kommissionen för de mänskliga rättigheterna. Den kontrollmekanism som konventionen tillskapar kommer att utgöra Prop. 1987/88: 133 14

heller inte bortse från att konventionsarbetet i Europa på detta område kan tjäna som förebild i andra delar av världen.

heller inte bortse från att konventionsarbetet i Europa på detta område kan

heller

inte

bortse

från

att

konventionsarbetet

Europa

på

detta

område

kan

tjäna som förebild i andra delar av världen.

tjäna

som

förebild

andra

delar

världen.

Som jag har nämnt i inledningen innehåller artikel 3 i europakonventio- nen ett kategoriskt förbud mot användning av tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Denna konvention innehåller inte någon närmare definition av dessa begrepp. Genom den rättspraxis som skapas av konventionsorganen, den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen, dras emellertid gränserna upp för vad som faller inom artikelns tillämpningsområde. I det mellanstatliga målet Sveri- ge, Danmark, Norge, Holland mot Grekland från år 1969 definierade sålunda kommissionen begreppet omänsklig behandling som en sådan behandling som avsiktligt förorsakar allvarligt fysiskt eller psykiskt lidan- de vilket i den föreliggande situationen är oberättigat.

Som jag har nämnt i inledningen innehåller artikel 3 i europakonventio-

Som

jag

har

nämnt

inledningen

innehåller

artikel

europakonventio-

nen ett kategoriskt förbud mot användning av tortyr, omänsklig eller

nen

ett

kategoriskt

förbud

mot

användning

tortyr,

omänsklig

eller

förnedrande behandling eller bestraffning. Denna konvention innehåller

förnedrande

behandling

eller

bestraffning.

Denna

konvention

innehåller

inte någon närmare definition av dessa begrepp. Genom den rättspraxis

inte

någon

närmare

definition

dessa

begrepp.

Genom

den

rättspraxis

som skapas av konventionsorganen, den europeiska kommissionen och

som

skapas

konventionsorganen,

den

europeiska

kommissionen

och

den europeiska domstolen, dras emellertid gränserna upp för vad som

den

europeiska

domstolen,

dras

emellertid

gränserna

upp

för

vad

som

faller inom artikelns tillämpningsområde. I det mellanstatliga målet Sveri-

faller

inom

artikelns

tillämpningsområde.

det

mellanstatliga

målet

Sveri-

ge, Danmark, Norge, Holland mot Grekland från år 1969 definierade

ge,

Danmark,

Norge,

Holland

mot

Grekland

från

år

1969

definierade

sålunda kommissionen begreppet omänsklig behandling som en sådan

sålunda

kommissionen

begreppet

omänsklig

behandling

som

sådan

behandling som avsiktligt förorsakar allvarligt fysiskt eller psykiskt lidan-

behandling

som

avsiktligt

förorsakar

allvarligt

fysiskt

eller

psykiskt

lidan-

de vilket i den föreliggande situationen är oberättigat.

vilket

den

föreliggande

situationen

är

oberättigat.

I målet Irland mot Storbritannien framhöll domstolen att en behandling, för att falla inom tillämpningsområdet för artikel 3, skall uppnå en viss miniminivå. Bedömningen härav måste, uttalade domstolen, naturligen vara relativ beroende på samtliga omständigheter i målet såsom varaktig- heten av behandlingen, dess fysiska och psykiska följder och i vissa fall offrets kön, ålder, hälsotillstånd m.m.

I målet Irland mot Storbritannien framhöll domstolen att en behandling,

målet

Irland

mot

Storbritannien

framhöll

domstolen

att

behandling,

för att falla inom tillämpningsområdet för artikel 3, skall uppnå en viss

för

att

falla

inom

tillämpningsområdet

för

artikel

skall

uppnå

viss

miniminivå. Bedömningen härav måste, uttalade domstolen, naturligen

miniminivå.

Bedömningen

härav

måste,

uttalade

domstolen,

naturligen

vara relativ beroende på samtliga omständigheter i målet såsom varaktig-

vara

relativ

beroende

på

samtliga

omständigheter

målet

såsom

varaktig-

heten av behandlingen, dess fysiska och psykiska följder och i vissa fall

heten

behandlingen,

dess

fysiska

och

psykiska

följder

och

vissa

fall

offrets kön, ålder, hälsotillstånd m.m.

offrets

kön,

ålder,

hälsotillstånd

m.m.

Av senare rättspraxis framgår att artikel 3 blir tillämplig inte bara på de allvarliga fall av tortyr och omänsklig behandling som förekommer i de sammanhang där man vanligen möter begreppen, såsom vid förhör med frihetsberövade personer i samband med politiska eller andra oroligheter. l målet Tyrer mot Storbritannien från år 1978 fann domstolen sålunda att kroppsaga som en femtonåiig pojke hade ådömts av en domstol som straff för en förseelse ej föll under begreppet tortyr men likväl utgjorde sådan förnedrande behandling som avses i artikel 3. Straffet, som verkställdes av polismyndigheten, innebar att pojken i närvaro av sin far och en läkare tilldelades tre slag med ris över sin nakna bakdel. Domstolen fann att även om bestraffningen inte medförde några allvarligare eller mer långvariga fysiska skadeverkningar så utgjorde den ett angrepp på just det som artikel 3 avser att skydda, nämligen en persons värdighet och fysiska integritet.

Av senare rättspraxis framgår att artikel 3 blir tillämplig inte bara på de

senare

rättspraxis

framgår

att

artikel

blir

tillämplig

inte

bara

på

allvarliga fall av tortyr och omänsklig behandling som förekommer i de

allvarliga

fall

tortyr

och

omänsklig

behandling

som

förekommer

sammanhang där man vanligen möter begreppen, såsom vid förhör med

sammanhang

där

man

vanligen

möter

begreppen,

såsom

vid

förhör

med

frihetsberövade personer i samband med politiska eller andra oroligheter. l

frihetsberövade

personer

samband

med

politiska

eller

andra

oroligheter.

målet Tyrer mot Storbritannien från år 1978 fann domstolen sålunda att

målet

Tyrer

mot

Storbritannien

från

år

1978

fann

domstolen

sålunda

att

kroppsaga som en femtonåiig pojke hade ådömts av en domstol som straff

kroppsaga

som

femtonåiig

pojke

hade

ådömts

domstol

som

straff

för en förseelse ej föll under begreppet tortyr men likväl utgjorde sådan

för

förseelse

föll

under

begreppet

tortyr

men

likväl

utgjorde

sådan

förnedrande behandling som avses i artikel 3. Straffet, som verkställdes av

förnedrande

behandling

som

avses

artikel

Straffet,

som

verkställdes

polismyndigheten, innebar att pojken i närvaro av sin far och en läkare

polismyndigheten,

innebar

att

pojken

närvaro

sin

far

och

läkare

tilldelades tre slag med ris över sin nakna bakdel. Domstolen fann att även

tilldelades

tre

slag

med

ris

över

sin

nakna

bakdel.

Domstolen

fann

att

även

om bestraffningen inte medförde några allvarligare eller mer långvariga

bestraffningen

inte

medförde

några

allvarligare

eller

mer

långvariga

fysiska skadeverkningar så utgjorde den ett angrepp på just det som

fysiska

skadeverkningar

så

utgjorde

den

ett

angrepp

på

just

det

som

artikel 3 avser att skydda, nämligen en persons värdighet och fysiska

artikel

avser

att

skydda,

nämligen

persons

värdighet

och

fysiska

integritet.

Konventionen till förhindrande av tortyr m. m. definierar inte begreppen i artikel 3 i europakonventionen. Det ankommer inte heller på den kommit- té som skall upprättas att göra sådana bestämningar. Kommitténs uppgift blir endast att granska och undersöka förhållandena för frihetsberövade personer. påtala missförhållanden för inhemska myndigheter och föreslå förbättringar. Den skall därvid beredas tillträde till alla de platser där människor som av olika skäl har berövats sin frihet är placerade. Genom detta system ges ett internationellt organ möjlighet till insyn, vilket redan i sig medför att staterna kan förväntas bli observanta på och ingripa mot sådana missförhållanden som kan tänkas falla inom tillämpningsområdet för artikel 3 i europakonventionen. Som framgår av artikel 17 i den nu ifrågavarande konventionen utgör inte en pågående granskning av kommit- tén något hinder för en enskild person att anföra klagomål till den europeis- ka kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

Konventionen till förhindrande av tortyr m. m. definierar inte begreppen

Konventionen

till

förhindrande

tortyr

definierar

inte

begreppen

i artikel 3 i europakonventionen. Det ankommer inte heller på den kommit-

artikel

europakonventionen.

Det

ankommer

inte

heller

på

den

kommit-

té som skall upprättas att göra sådana bestämningar. Kommitténs uppgift

té

som

skall

upprättas

att

göra

sådana

bestämningar.

Kommitténs

uppgift

blir endast att granska och undersöka förhållandena för frihetsberövade

blir

endast

att

granska

och

undersöka

förhållandena

för

frihetsberövade

personer. påtala missförhållanden för inhemska myndigheter och föreslå

personer.

påtala

missförhållanden

för

inhemska

myndigheter

och

föreslå

förbättringar. Den skall därvid beredas tillträde till alla de platser där

förbättringar.

Den

skall

därvid

beredas

tillträde

till

alla

platser

där

människor som av olika skäl har berövats sin frihet är placerade. Genom

människor

som

olika

skäl

har

berövats

sin

frihet

är

placerade.

Genom

detta system ges ett internationellt organ möjlighet till insyn, vilket redan i

detta

system

ges

ett

internationellt

organ

möjlighet

till

insyn,

vilket

redan

sig medför att staterna kan förväntas bli observanta på och ingripa mot

sig

medför

att

staterna

kan

förväntas

bli

observanta

på

och

ingripa

mot

sådana missförhållanden som kan tänkas falla inom tillämpningsområdet

sådana

missförhållanden

som

kan

tänkas

falla

inom

tillämpningsområdet

för artikel 3 i europakonventionen. Som framgår av artikel 17 i den nu

för

artikel

europakonventionen.

Som

framgår

artikel

den

ifrågavarande konventionen utgör inte en pågående granskning av kommit-

ifrågavarande

konventionen

utgör

inte

pågående

granskning

kommit-

tén något hinder för en enskild person att anföra klagomål till den europeis-

tén

något

hinder

för

enskild

person

att

anföra

klagomål

till

den

europeis-

ka kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

kommissionen

för

mänskliga

rättigheterna.

Den kontrollmekanism som konventionen tillskapar kommer att utgöra

Den

kontrollmekanism

som

konventionen

tillskapar

kommer

att

utgöra

Prop. 1987/88: 133

Prop.

1987/88:

133

ett värdefullt tillskott till det skydd mot tortyr som ges i europakonventio- nen och i andra internationella regelsystem som stärker skyddet för mänskliga rättigheter. Konventionen kan förväntas bli ratificerad av flerta- let av Europarådets medlemsstater. Sverige hari enlighet med sina utrikes- politiska traditioner aktivt värnat om skyddet för mänskliga rättigheter. Utifrån allmänna synpunkter är det därför angeläget att Sverige också genom att ratificera konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ger stöd åt det internatio- nella arbete som bedrivs i avsikt att förbättra förhållandena på detta område. Kostnaderna för kommittén kommer huvudsakligen att belasta ett be- fintligt anslag i Europarådets ordinarie budget avseende rese- och trakta— mentskostnader för experter på området för mänskliga rättigheter. Några kostnader kommer dock ej att uppstå förrän konventionen har trätt i kraft. Det svenska bidraget till Europarådets ordinarie budget uppgår för närva- rande till ca 12,9 milj. FRF . Den eventuella ökning av det svenska bidraget som konventionen kan medföra i framtiden, kan endast bli av marginell natur. 4.2 Behovet av lagstiftning 4.2.1 Skyldigheten att tillåta besök m. m. Mitt förslag: En särskild lag införs med anledning av Sveriges tillträ- de till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Syftet med lagen är att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt konventionen. Skälen för mitt förslag: Inför en svensk ratifikation av konventionen måste det övervägas om existerande svensk lagstiftning ger utrymme för tillämpning av konventionens regelsystem eller om lagstiftning behövs. Som tidigare har nämnts innebär konventionen att staterna tillåter den enligt konventionen bildade kommittén att besöka alla de platser inom statens territorium där personer som av en offentlig myndighet har berö- vats sin frihet är placerade. Omfattningen av detta åtagande har jag tidigare berört i samband med redogörelsen för innehållet i artikel 2 i konventio- nen. Skyldigheten att lämna kommittén tillträde omfattar således endast så- dana platser där frihetsberövade "personer är placerade till följd av en myndighets beslut eller annan åtgärd. . Begreppet frihetsberövande skall enligt kommentaren till konventionen ges samma innebörd som det erhållit i den rättspraxis som har utvecklats av den europeiska kommissionen och domstolen vid dessa organs tolkning och tillämpning av artikel 5 i europakonventionen. Det finns ett antal avgöranden av konventionsorganen rörande innebörden av detta begrepp. Helt klart är att en förvaring på sluten anstalt såsom häktad eller dömd Prop. 1987/882133 15

ett värdefullt tillskott till det skydd mot tortyr som ges i europakonventio-

ett

värdefullt

tillskott

till

det

skydd

mot

tortyr

som

ges

europakonventio-

nen och i andra internationella regelsystem som stärker skyddet för

nen

och

andra

internationella

regelsystem

som

stärker

skyddet

för

mänskliga rättigheter. Konventionen kan förväntas bli ratificerad av flerta-

mänskliga

rättigheter.

Konventionen

kan

förväntas

bli

ratificerad

flerta-

let av Europarådets medlemsstater. Sverige hari enlighet med sina utrikes-

let

Europarådets

medlemsstater.

Sverige

hari

enlighet

med

sina

utrikes-

politiska traditioner aktivt värnat om skyddet för mänskliga rättigheter.

politiska

traditioner

aktivt

värnat

skyddet

för

mänskliga

rättigheter.

Utifrån allmänna synpunkter är det därför angeläget att Sverige också

Utifrån

allmänna

synpunkter

är

det

därför

angeläget

att

Sverige

också

genom att ratificera konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig

genom

att

ratificera

konventionen

till

förhindrande

tortyr

och

omänsklig

eller förnedrande behandling eller bestraffning ger stöd åt det internatio-

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraffning

ger

stöd

åt

det

internatio-

nella arbete som bedrivs i avsikt att förbättra förhållandena på detta

nella

arbete

som

bedrivs

avsikt

att

förbättra

förhållandena

på

detta

område.

Kostnaderna för kommittén kommer huvudsakligen att belasta ett be- fintligt anslag i Europarådets ordinarie budget avseende rese- och trakta— mentskostnader för experter på området för mänskliga rättigheter. Några kostnader kommer dock ej att uppstå förrän konventionen har trätt i kraft. Det svenska bidraget till Europarådets ordinarie budget uppgår för närva- rande till ca 12,9 milj. FRF . Den eventuella ökning av det svenska bidraget som konventionen kan medföra i framtiden, kan endast bli av marginell natur.

Kostnaderna för kommittén kommer huvudsakligen att belasta ett be-

Kostnaderna

för

kommittén

kommer

huvudsakligen

att

belasta

ett

be-

fintligt anslag i Europarådets ordinarie budget avseende rese- och trakta—

fintligt

anslag

Europarådets

ordinarie

budget

avseende

rese-

och

trakta—

mentskostnader för experter på området för mänskliga rättigheter. Några

mentskostnader

för

experter

på

området

för

mänskliga

rättigheter.

Några

kostnader kommer dock ej att uppstå förrän konventionen har trätt i kraft.

kostnader

kommer

dock

att

uppstå

förrän

konventionen

har

trätt

kraft.

Det svenska bidraget till Europarådets ordinarie budget uppgår för närva-

Det

svenska

bidraget

till

Europarådets

ordinarie

budget

uppgår

för

närva-

rande till ca 12,9 milj. FRF . Den eventuella ökning av det svenska bidraget

rande

till

12,9

milj.

FRF

Den

eventuella

ökning

det

svenska

bidraget

som konventionen kan medföra i framtiden, kan endast bli av marginell

som

konventionen

kan

medföra

framtiden,

kan

endast

bli

marginell

natur.

4.2 Behovet av lagstiftning

4.2

Behovet

lagstiftning

4.2.1 Skyldigheten att tillåta besök m. m.

4.2.1

Skyldigheten

att

tillåta

besök

Mitt förslag: En särskild lag införs med anledning av Sveriges tillträ- de till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och

Mitt förslag: En särskild lag införs med anledning av Sveriges tillträ-

Mitt

förslag:

särskild

lag

införs

med

anledning

Sveriges

tillträ-

de till den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och

till

den

europeiska

konventionen

till

förhindrande

tortyr

och

omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Syftet med lagen är att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt konventionen.

omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Syftet

omänsklig

eller

förnedrande

behandling

eller

bestraffning.

Syftet

med lagen är att säkerställa att Sverige skall kunna fullgöra sina

med

lagen

är

att

säkerställa

att

Sverige

skall

kunna

fullgöra

sina

åtaganden enligt konventionen.

åtaganden

enligt

konventionen.

Skälen för mitt förslag: Inför en svensk ratifikation av konventionen måste det övervägas om existerande svensk lagstiftning ger utrymme för tillämpning av konventionens regelsystem eller om lagstiftning behövs. Som tidigare har nämnts innebär konventionen att staterna tillåter den enligt konventionen bildade kommittén att besöka alla de platser inom statens territorium där personer som av en offentlig myndighet har berö- vats sin frihet är placerade. Omfattningen av detta åtagande har jag tidigare berört i samband med redogörelsen för innehållet i artikel 2 i konventio- nen. Skyldigheten att lämna kommittén tillträde omfattar således endast så- dana platser där frihetsberövade "personer är placerade till följd av en myndighets beslut eller annan åtgärd. . Begreppet frihetsberövande skall enligt kommentaren till konventionen ges samma innebörd som det erhållit i den rättspraxis som har utvecklats av den europeiska kommissionen och domstolen vid dessa organs tolkning och tillämpning av artikel 5 i europakonventionen. Det finns ett antal avgöranden av konventionsorganen rörande innebörden av detta begrepp. Helt klart är att en förvaring på sluten anstalt såsom häktad eller dömd

Skälen för mitt förslag: Inför en svensk ratifikation av konventionen

Skälen

för

mitt

förslag:

Inför

svensk

ratifikation

konventionen

måste det övervägas om existerande svensk lagstiftning ger utrymme för

måste

det

övervägas

existerande

svensk

lagstiftning

ger

utrymme

för

tillämpning av konventionens regelsystem eller om lagstiftning behövs.

tillämpning

konventionens

regelsystem

eller

lagstiftning

behövs.

Som tidigare har nämnts innebär konventionen att staterna tillåter den enligt konventionen bildade kommittén att besöka alla de platser inom statens territorium där personer som av en offentlig myndighet har berö- vats sin frihet är placerade. Omfattningen av detta åtagande har jag tidigare berört i samband med redogörelsen för innehållet i artikel 2 i konventio- nen.

Som tidigare har nämnts innebär konventionen att staterna tillåter den

Som

tidigare

har

nämnts

innebär

konventionen

att

staterna

tillåter

den

enligt konventionen bildade kommittén att besöka alla de platser inom

enligt

konventionen

bildade

kommittén

att

besöka

alla

platser

inom

statens territorium där personer som av en offentlig myndighet har berö-

statens

territorium

där

personer

som

offentlig

myndighet

har

berö-

vats sin frihet är placerade. Omfattningen av detta åtagande har jag tidigare

vats

sin

frihet

är

placerade.

Omfattningen

detta

åtagande

har

jag

tidigare

berört i samband med redogörelsen för innehållet i artikel 2 i konventio-

berört

samband

med

redogörelsen

för

innehållet

artikel

konventio-

nen.

Skyldigheten att lämna kommittén tillträde omfattar således endast så- dana platser där frihetsberövade "personer är placerade till följd av en myndighets beslut eller annan åtgärd. .

Skyldigheten att lämna kommittén tillträde omfattar således endast så-

Skyldigheten

att

lämna

kommittén

tillträde

omfattar

således

endast

så-

dana platser där frihetsberövade "personer är placerade till följd av en

dana

platser

där

frihetsberövade

"personer

är

placerade

till

följd

myndighets beslut eller annan åtgärd. .

myndighets

beslut

eller

annan

åtgärd.

Begreppet frihetsberövande skall enligt kommentaren till konventionen ges samma innebörd som det erhållit i den rättspraxis som har utvecklats av den europeiska kommissionen och domstolen vid dessa organs tolkning och tillämpning av artikel 5 i europakonventionen. Det finns ett antal avgöranden av konventionsorganen rörande innebörden av detta begrepp. Helt klart är att en förvaring på sluten anstalt såsom häktad eller dömd

Begreppet frihetsberövande skall enligt kommentaren till konventionen

Begreppet

frihetsberövande

skall

enligt

kommentaren

till

konventionen

ges samma innebörd som det erhållit i den rättspraxis som har utvecklats

ges

samma

innebörd

som

det

erhållit

den

rättspraxis

som

har

utvecklats

av den europeiska kommissionen och domstolen vid dessa organs tolkning

den

europeiska

kommissionen

och

domstolen

vid

dessa

organs

tolkning

och tillämpning av artikel 5 i europakonventionen. Det finns ett antal

och

tillämpning

artikel

europakonventionen.

Det

finns

ett

antal

avgöranden av konventionsorganen rörande innebörden av detta begrepp.

avgöranden

konventionsorganen

rörande

innebörden

detta

begrepp.

Helt klart är att en förvaring på sluten anstalt såsom häktad eller dömd

Helt

klart

är

att

förvaring

på

sluten

anstalt

såsom

häktad

eller

dömd

Prop. 1987/882133

Prop.

1987/882133

utgör frihetsberövande. Likaså utgör husarrest under övervakning ett fri- hetsberövande i konventionens mening. Tvångsvistelse på särskild ort torde också bli att bedöma som frihetsberövande, i varje fall då vistelsen sker under fortlöpande övervakning utan möjlighet för den frihetsberövade att få kontakt med andra personer än familjemedlemmar och andra intag- na. och då vistelsen fortgår under en längre tid. Vad gäller svenska förhållanden torde de platser som kan komma ifråga för besök enligt konventionen utgöras främst av kriminalvårdsanstalter, allmänna häkten, polisarrester. rättspsykiatriska kliniker och sjukhus där intagna bereds vård enligt lagen (1966z293) om sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) samt vissa hem för vård eller boende inom missbrukar- vården. Som har nämnts innehåller begreppet frihetsberövande ej någon klar definition vare sig i europakonventionen eller i den nu ifrågavarande kon- ventionen. Särskilt beträffande den värd som tillhandahålls inom social- lagstiftningens ram kan gränsdragningsproblem uppkomma. Jag åsyftar här, utöver den vård som bedrivs med stöd av den nyss nämnda LSPV. den värd som bedrivs med stöd av lagen (l985z569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.. smittskyddslagen (19681231), lagen (1980:621) med särskilda bestämmel- ser om vård av unga (LVU) och lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM.). Vården med stöd av LSPV bedrivs i allt större utsträckning på psykiatri- ska kliniker på vanliga sjukhus och inte på stora specialiserade mentalsjuk- hus. Dessa kliniker och sjukhus kan bli föremål för besök enligt konventio- nen. . Vården enligt omsorgslagstiftningen kan under ett övergångsskede be- drivas tvångsvis och sker då på särskilda vårdhem eller specialsjukhus som drivs av landstingskommuner eller kommuner. Även här kan besök tänkas komma ifråga. Den som lider av en allmänfarlig eller venerisk sjukdom kan enligt de förutsättningar som anges i smittskyddslagen tvångsvis intas på sjukhus. Vård enligt LVU bedrivs i familjehem- eller i ett hem för vård eller boende. Enligt denna lag kan de som skall stå under särskilt noggrann tillsyn beredas plats på hem som är särskilt anpassade härför. De ungas rörelsefrihet kan här begränsas, och den som ansvarar för värden har givits särskilda befogenheter för att vården skall kunna genomföras. Också enligt LVM skall vård ges på ett hem som har en kommun eller en landstingskommun som huvudman. För de missbrukare som behöver sär- skilt noggrann tillsyn finns speciella hem som är anpassade för sådan tillsyn. Från ett sådant hem får en intagen hindras att avvika. Beträffande de övriga hemmen saknas rättsliga möjligheter att hålla kvar en intagen. Däremot kan biträde av polis begäras för att efterforska och hämta tillbaka den intagne. Som har nämnts i anslutning till redogörelsen för innehållet i artikel 2 står det helt klart att besök kan komma i fråga på såväl privata som offentliga institutioner under förutsättning att de intagna kan anses vara berövade sin frihet och frihetsberövandet är en följdav en-offentlig myn- dighets handlande. I viss utsträckning kan således _de speciella hem och Prop. 1987/88: 133 16

utgör frihetsberövande. Likaså utgör husarrest under övervakning ett fri-

utgör

frihetsberövande.

Likaså

utgör

husarrest

under

övervakning

ett

fri-

hetsberövande i konventionens mening. Tvångsvistelse på särskild ort

hetsberövande

konventionens

mening.

Tvångsvistelse

på

särskild

ort

torde också bli att bedöma som frihetsberövande, i varje fall då vistelsen

torde

också

bli

att

bedöma

som

frihetsberövande,

varje

fall

då

vistelsen

sker under fortlöpande övervakning utan möjlighet för den frihetsberövade

sker

under

fortlöpande

övervakning

utan

möjlighet

för

den

frihetsberövade

att få kontakt med andra personer än familjemedlemmar och andra intag-

att

få

kontakt

med

andra

personer

än

familjemedlemmar

och

andra

intag-

na. och då vistelsen fortgår under en längre tid.

na.

och

då

vistelsen

fortgår

under

längre

tid.

Vad gäller svenska förhållanden torde de platser som kan komma ifråga för besök enligt konventionen utgöras främst av kriminalvårdsanstalter, allmänna häkten, polisarrester. rättspsykiatriska kliniker och sjukhus där intagna bereds vård enligt lagen (1966z293) om sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) samt vissa hem för vård eller boende inom missbrukar- vården.

Vad gäller svenska förhållanden torde de platser som kan komma ifråga

Vad

gäller

svenska

förhållanden

torde

platser

som

kan

komma

ifråga

för besök enligt konventionen utgöras främst av kriminalvårdsanstalter,

för

besök

enligt

konventionen

utgöras

främst

kriminalvårdsanstalter,

allmänna häkten, polisarrester. rättspsykiatriska kliniker och sjukhus där

allmänna

häkten,

polisarrester.

rättspsykiatriska

kliniker

och

sjukhus

där

intagna bereds vård enligt lagen (1966z293) om sluten psykiatrisk vård i

intagna

bereds

vård

enligt

lagen

(1966z293)

sluten

psykiatrisk

vård

vissa fall (LSPV) samt vissa hem för vård eller boende inom missbrukar-

vissa

fall

(LSPV)

samt

vissa

hem

för

vård

eller

boende

inom

missbrukar-

vården.

Som har nämnts innehåller begreppet frihetsberövande ej någon klar definition vare sig i europakonventionen eller i den nu ifrågavarande kon- ventionen. Särskilt beträffande den värd som tillhandahålls inom social- lagstiftningens ram kan gränsdragningsproblem uppkomma. Jag åsyftar här, utöver den vård som bedrivs med stöd av den nyss nämnda LSPV. den värd som bedrivs med stöd av lagen (l985z569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.. smittskyddslagen (19681231), lagen (1980:621) med särskilda bestämmel- ser om vård av unga (LVU) och lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM.).