Prop. 1985/86:67

med vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare

Regeringens proposition 1985/86: 67

med vissa bestämmelser om Prop svenskundervisning för vuxna invandrare 1985/86: 67

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 14 november 1985.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Lennart Bodström

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 1985

Föredragande: statsrådet Bodström

Anmälan till prOposition med vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare

] Inledning

Riksdagen har fattat beslut om den framtida utformningen av svenskunder- visningen för vuxna invandrare (prop. 1983/84: 199, UbU 1984/85:6, rskr 77).

Enligt beslutet skall den nuvarande försöksverksamhcten med svensk- undervisning för vuxna invandrare (sfi) ersättas med ett nytt system den 1 juli 1986.

Innebörden i riksdagens beslut är i korthet följande. Sfi skall anordnas 'i form av grundläggande svenskundervisning (grund-Sfi) och påbyggnadsundervisning (påbyggnads—sfi). Staten kommer att få ett ramansvar för sti.

Kommunerna kommer att få ett lagstadgat ansvar för att grund-sf] an- ordnas. Undervisningen skall kunna anordnas både av kommunen själv och, på kommunens uppdrag, av studieförbund och folkhögskolor.

Påbyggnads-sfi skall erbjudas antingen inom studieförbund eller inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU).

Den som efter grund-Sfi fortsätter till AMU skall kunna få sin påbygg- nads-sfl i samband med utbildning inom AMU, medan övriga erbjuds påbyggnads-sfi i studiecirkelform hos studieförbunden i huvudsak enligt de allmänna regler som gäller för studiecirkelverksamhet.

Det genomsnittliga antalet studietimmar i sfi bör vara 700. Därav bör genomsnittligt 500 timmar avse grund-sfi för dem som fortsätter i påbygg- nads-sfi inom studieförbund. För dessa bör påbyggnads-sfi omfatta genom- snittligt 200 timmar. För dem som får sin påbyggnads-sfi inom AMU bör grund-sti omfatta genomsnittligt 400 timmar och påbyggnads-sfi inom AMU genomsnittligt 300 timmar.

Deltagare i grund-sf) skall få studiesocialt stöd motsvarande den timer- sättning som utgår till deltagarna i grundvux. Sådan timersättning skall dock inte utgå till de deltagare i grund-sfi som ännu inte fått uppehållstill- stånd.

Invandrare. som är anställda, skall ha lagstadgad rätt till ledighet vid deltagande i grund—srt.

Deltagare i påbyggnads-sfi i studieförbund skall kunna få timstudiestöd

• Sida 4
•  Original

Prop. 1985/86: 67

enligt bestämmelserna för sådant stöd. Deltagarna i påbyggnads-sfi inom AMU skall få ulbildningsbidrag under studierna. Undervisningen skall vara kostnadsfri för deltagarna för såväl grund- sfi som påbyggnads—sfi.

För grund-sti skall utgå statsbidrag till kommunerna, som täcker de genomsnittliga kostnaderna. För påbyggnads-sfi i studiecirkelform skall statsbidrag utgå enligt de regler som gäller för övrig studiecirkelverksam- het. För påbyggnads-sfi inom AMU skulle tillämpas de för denna utbild- ningsform gällande villkoren.

I propositionen förordade statsrådet Gradin att regeringen senare skulle återkomma till riksdagen dels med förslag om lag om kommunernas upp- gifter i fråga om grundläggande svenskundervisning, dels med förslag om lag om ledighet vid deltagande i grundläggande svenskundervisning. Hon förordade även att regeringen senare skulle återkomma till riksdagen med förslag till närmare utformning av statsbidragssystem för grund-Sfi.

I propositionen anmäldes också att en organisationskommitté för det fortsatta arbetet inför genomförandet av reformen skulle tillsättas med uppgift att närmare planera och lägga fram förslag om reformens genomfö- rande.

Statsrådet Hjelm-Wallén har — efter bemyndigande av regeringen den 14 februari 1985 — tillsatt en sådan organisationskommitté (Dir. l985:3)(1). Organisationskommittén har inkommit med dels förslag till lag om grund- läggande svenskundcrvisning för invandrare, dels förslag till statsbidrags- system för grund—sti, dels också förslag till vissa särskilda bestämmelser för påbyggnads-sfi inom studieförbund.

I det följande kommer jag att redovisa förslag till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare, förslag till lag om ändring i vuxenut- bildningslagen (1984: 1118), förslag till lag om ändring i kommunalskattela- gen (l928:370) förslag till lag om ändring i lagen (19621381) om allmän försäkring, förslag till statsbidragssystem för grund-sti samt vissa förslag om särskilda bestämmelser för påbyggnads-sfi i studieförbund.

Jag har vid utformningen av mina förslag samrått med statsrådet Gradin. Statsrådet Leijon kommer i det följande att redovisa förslag till lag om ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare.

Till protokollet i detta ärende bör fogas organisationskommitténs förslag till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare som underbi- laga l.5, org-;anisationskommitténs förslag till statsbidragssystem för grund-sti som underbilaga 1.6 samt organisationskommitténs förslag om påbyggnadsundervisning i så som underbi/aga 1.7.

(1) Vid tidpunkten för avlämnande av förslagen statssekreteraren Erland Ringborg, ordförande, direktören Sune Eriksson, departementsrådet Lars Göransson, general- sekreteraren Jan—Sture Karlsson, departementsrådct Stig Lundström, ombudsman- nen Kurt Stern och departementssekreterarcn Ulla Warolén.

• Sida 5
•  Original

.. . . Prop. 1985/86:67 2 Allman motivering

2.1 Utformningen av lagregleringen

Mitt förslag: Kommunens skyldigheter i fråga om grund-Sfi anges i en särskild lag. Följdändringar görs i vuxenutbildningslagen (1984: 1118), kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1962: 318) om allmän försäkring.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: I vuxenutbildningslagen (1984: 1118) finns dels en allmän bestämmelse om att kommuner och landstingskommuner skall ver- ka för att vuxna deltar i utbildning. dels grundläggande bestämmelser om grundutbildning för vuxna (grundvux), kommunal vuxenutbildning (kom- vux) och statens skolor för vuxna. I och för sig talar principiella skäl för att alla bestämmelser om vuxenutbildning i lagens form samlas i en gemensam lag. Som kommer att framgå skiljer sig dock de regler som bör gälla för grund-sti på så många punkter från reglerna för övrig vuxenutbildning att det är olämpligt att foga in bestämmelserna om grund-sf) i vuxenutbild- ningslagen. Bestämmelserna om grund-Sfi bör i stället ges i en särskild lag. Vuxenutbildningslagen böri 1 kap. 5 % tillföras en bestämmelse med upp- lysning om denna lag. I 3 kap. 5 & vuxenutbildningslagen bör andra stycket upphävas eftersom det inte erfordras. Samtidigt bör uttrycket svenska som främmande språk i första stycket ersättas med termen svenska som andra språk (se prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 96 och 109). I samband med dessa ändringar i vuxenutbildningslagen bör en justering göras i lagens 6 kap. 5 &. Såsom framgår av motiven (prop. 1984/85: 37 s. 38) avses paragrafen gälla även grundvux. Detta bör klargöras i paragrafens första stycke.

Av författningstekniska skäl föranleder lagen om grund—sti en ändring i lagen (1975: 160) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning. Förslag till denna ändring kommer att läggas fram i samband med annat ändringsförslag, som för- anleds av prop. 1985/86: 10 om ny skollag m.m.

Riksdagen har beslutat att det studiesociala stödet i samband med grund-sti — timersättning — skall motsvara den timersättning som utgår vid grundvux (prop. 1983/84: 199 s. 31 och UbU 1984/85:6 s. 17). Ändringar bör därför göras i anvisningarna till 32 & kommunalskattelagcn ( 1928: 370) samt i 3 kap. 5 5 och i 11 kap. 2 & lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Kompletteringen i 3 kap. 5 5 lagen om allmän försäkring tar sikte på att den som redan är etablerad i arbetslivet och har en fastställd sjukpenninggrun- dande inkomst inte skall få denna sänkt i samband med grund-sti. En ändring bör även göras i 37 ä 1 mom. taxeringslagen (1956: 623). Förslag till sådan ändring kommer att läggas fram i annat sammanhang.

• Sida 6
•  Original

2.2 Upprätztade lagförslag

I enlighet med!. vad jag nu anfört har inom utbildningsdepartementet upp- rättats förslag till

1. lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare,

2. lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984: 1118),

3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

4. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Jag har beträffande utformningen av lagförslaget under 3 samrått med chefen för finansdepartementet och beträffande utformningen av lagförsla- get undcr 4 med chefen för socialdcpartementet.

Lagförslaget] under 1, 2 och 4 kräver inte lagrådets hörande. Lagförsla- get under 3 är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande av denna anledning inte behövs.

Förslagen bör fogas till protokollet som underbilagor 1.1 —I.4.

2.3 Specialmotivering till förslaget till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare

Organisationsl-zommittén har utarbetat lagförslag och kommentarer till det- ta. Kommitténs förslag överenstämmer i allt väsentligt med mitt förslag.

Allmänna föreskrifter

l & Varje kommun har skyldighet att se till att grundläggande svenskun- dervisning för invandrare anordnas för de personer över 16 år som anges i 5 5.

Med grundläggande svenskundervisning för invandrare avses undervis- ning som syftar till att ge nykomna vuxna invandrare allmänna kunskaperi svenska språket och om det svenska samhället.

Undervisningen skall erbjudas så snart som möjligt efter invandrarens ankomst till Sverige.

Första stycket

Enligt riksdagsbeslut (prop. 1983/84: 199 5.37 och UbU 1984/85:6 s. 19) skall skyldigheten för kommunerna att se till att grund-sfr anordnas regle- ras i lag. I skyldigheten att anordna ligger att undervisningen skall erbjudas och genomföra.-;. De personer över 16 år som kommunens skyldighet avser anges i 5 5. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det finns särskilda regler för utomnordiska gäststuderande, dvs. medborgare i andra länder än Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge som studerar eller avser att studera i Sverige och som inte har för avsikt att bosätta sig i Sverige efter avslutad utbildning (SFS 1985: 681).

Andra och tredje styckena

I andra stycket anges syftet med utbildningen. Utformningen följer riks- dagsbeslutet (prop. 1983/84: 199 s. 15 och UbU 1984/85: 6 s. 7).Grund-sf1 är

• Sida 7
•  Original

ett led i introduktionen till svenska förhållanden och i samhällets samlade anSträngningar att erbjuda nykomna invandrare särskilda mottagnings- former. Kommunen skall därför enligt tredje stycket erbjuda undervisning- en så snart som möjligt efter invandrarens ankomst till Sverige. Uttalanden i samma riktning gjordes i prop. 1983/84: 199 s. 18 och UbU 1984/85: 6 s. 15. Jag är medveten om att det i vissa fall på grund av praktiska svårighe- ter, t. ex. med att finna lärare eller få till stånd fungerande undervisnings- grupper, kan dröja innan undervisningen anordnas. För att resurserna skall kunna utnyttjas effektivt måste undervisningen i grund-Sfi bedrivas i grupp. 1 kommuner med mer begränsad invandring kan den situationen uppstå att enskilda invandrare får vänta på sin svenskundervisning tills det finns förutsättningar för att starta en grupp. Utgångspunkten bör dock vara att undervisningen skall komma till stånd snarast möjligt.

Frågan om undervisningens uppläggning som deltidsstudier med sprid- ning till flera av veckans dagar kontinuerligt under året utan längre avbrott för lov har behandlats i prop. 1983/84: 199, s. 24. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till bestämmelser i detta avseende.

2 & Den nämnd som kommunen bestämmer skall ha huvudansvaret för undervisningen i kommunen.

Enligt prop.]983/84: 199 s. 22 bör frågan om vilken kommunal förvalt- ning som bör få huvudansvaret för undervisningen bedömas med hänsyn till de lokala förutsättningarna.

Anordnare m. m.

3 & Grundläggande svenskundervisning för invandrare kan anordnas

1. av en kommun, 2. på uppdrag av en kommun, av en lokalavdelning av ett studieförbund

som uppbär statsbidrag för sin verksamhet. 3. på uppdrag av en kommun, av en statsunderstödd folkhögskola. Vid behov skall kommunen samarbeta med andra kommuner i fråga om anordnande av undervisningen.

Första stycket

Enligt riksdagsbeslutet (UbU 1984/85: 6 s. 11) kan grund-Sfi anordnas både av kommunen själv inom den egna utbildningsorganisationen — den kom- munala vuxenutbildningen — och, på kommunens uppdrag, av studieför— bund och folkhögskolor.

Reglerna för den kommunala utbildningen för vuxna — komvux och grundvux —- kan i stor utsträckning inte tillämpas för grund-sti. Detta gäller t.ex. reglerna i fråga om organisation, statsbidrag och läroplan. Inte heller de regler om uppdragsutbildning som finns i vuxenutbildningslagen (1984: 1118) eller de som föreslås i prop. 1984/85 : 195 om uppdragsutbild- ning är tillämpliga på grund-sti. .

Jag anser därför att grund—Sfi inte bör anordnas inom den kommunala utbildningen för vuxna (komvux och grundvux). Däremot bör undervis-

• Sida 8
•  Original

ningen, kunna anordnas i anslutning till den. Syftet med detta är då att göra det möjligt för kommunerna att för grund-sti använda tillgängliga resurser i sin skolorganisation Enligt min mening bör det emellertid också vara möjligt för kommunen att anordna grund-sti fristående från vuxenutbildningsorganisationen i öv- rigt. En sådan fristående kommunal utbildningsorganisation får då byggas upp efter förutsättningarna i varje kommun.

När grund-sti anordnas genom ett studieförbund eller en folkhögskola skall det enligt min mening vara fråga om en lokalavdelning av ett studie- förbund som uppbär statsbidrag för sin verksamhet resp. en folkhögskola som är statsunderstödd.

Det är enligt min uppfattning naturligt att kommunen vid sitt val av utbildningsanordnare tar hänsyn till den sakkunskap och erfarenhet som finns tillgänglig. Som utbildningsutskottet uttalade ("UbU 1984/85: 6 s. 11) bör kommunen också ta hänsyn till invandrarnas egna önskemål. De praktiska förutsättningarna för detta varierar dock självfallet från kommun till kommun. Jag anser det inte möjligt att precisera närmare hur detta skall ske och föreslår inte heller att någon särskild bestämmelse härom tas in i

lagen.

Andra stycket

Kommuner med liten invandring kommer troligen ofta att ha små möjlighe- ter att på egen hand anordna grund-Sfi. Denna kan i sådana fall t. ex. anord- nas av en annan kommun eller på kommunernas gemensamma uppdrag av ett studieförbund eller en folkhögskola.

4 & Undervisningen skall anordnas på de villkor som följer av denna lag och andra föreskrifter och beslut som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Med föreskrifter avses t.ex.förordningar om statsbidrag och läroplan. Enligt riksdagsbeslut (prop. 1983/84:199 s. 15 och UbU 1984/85:6 s. 7) skall det huvudsakliga innehållet i undervisningen anges i en läroplan. Den skall omfatta mål och riktlinjer samt fastställas-av regeringen. På uppdrag av regeringen har skolöverstyrelsen (SÖ) utarbetat förslag till sådan läro- plan och överlämnat detta förslag till regeringen den 14 oktober 1985 .

Deltagare m. m

5 & Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av svenskundervis- ning för invandrare avser följande personer:

1. Utländsk medborgare, som antingen är kyrkobokförd i kommunen eller som utan att vara kyrkobokförd, regelmässigt vistas i kommunen efter att ha ansökt om uppehållstillstånd i avsikt att bosätta sig i riket. Beträffande sådan inte kyrkobokförd person gäller dessutom att han skall ha väntat på besked om uppehållstillstånd under minst den tid som rege- ringen bestämmer.

2. Svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen, men som tidigare har varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande kun- skaper i svenska språket.

• Sida 9
•  Original

3. Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen, men som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige. Skyldigheten gäller under det kalenderår då de som avses i första stycket 1.och 2.kommcr till Sverige eller i fall som avses i 3. börjar arbeta i Sverige samt under det närmast påföljande kalenderåret. Kommunens skyldighet avser dock inte en utländsk medborgare som har svenska, danska eller norska som modersmål eller den som eljest har sådana kunskaper i något av dessa språk att grundläggande svenskunder- visning inte kan anses nödvändig. Inte heller för den som är berättigad till grundutbildning för vuxna (grundvux) enligt vuxenutbildningslagen (1984: 1118) gäller kommunens skyldighet i detta avseende.

Första stycket

Riksdagsbeslutet innebär enligt min mening att en kommun har skyldighet att anordna grund-sti för de personer som anges i första stycket (prop. 1983/84:199 s. 16—20 och UbU 1984/85:6 s. 14— 16).

Paragrafen reglerar kommunens skyldighet beträffande de nykomna in- vandrarna. Kommunens skyldighet beträffande invandrare som har bott en längre tid i landet anges i en övergångsbestämmelse.

Enligt riksdagsbeslutet skall en utländsk medborgare som har väntat på beslut om uppehållstillstånd i avsevärt längre tid än fyra veckor få delta i grund-sti. Jag anser det rimligt att regeringen ges möjlighet att precisera denna väntetid. Jag vill här erinra om att regeringen i förordningen den 13 juni 1985 (SÖ-FS 1985: 75) om ändring av vissa bestämmelser om undervis- ning för invandrare i svenska språket m. m. föreskrivit att för att få delta i sfi enligt nuvarande ordning skall en utländsk medborgare ha uppehållstill- stånd eller ha sökt uppehållstillstånd och väntat på besked i frågan minst två månader. Dessutom skall polismyndighetens utredning vara slutförd.

Polisens utredning tar, enligt vad jag erfarit, i flertalet polisdistrikt normalt ett par månader. I vissa fall är dock väntetiden redan innan utredningen påbörjats betydligt längre. För att snabbt komma till rätta med polisens balanser av asylärenden har chefen för justitiedepartemcntet nyli- gen tillsatt en arbetsgrupp med företrädare för berörda departement och myndigheter. Gruppen skall även lämna förslag om hur man skall kunna undvika att balanserna på nytt börjar växa.

Andra stycket

Undervisningen skall, som anförts tidigare, erbjudas så snart som möjligt efter invandrarens ankomst till Sverige. Kommunens skyldighet att se till att undervisning kommer till stånd kvarstår dock enligt riksdagsbeslutet (prop. 1984/84: 199 s. 17 och UbU 1984/85: 6 s. 16) under hela det kalen- derår under vilket en person som avses i första stycket kommer till Sverige resp.börjar arbeta här samt under det närmast påföljande kalenderåret. Det är givetvis angeläget att den enskilde påbörjar undervisningen snarast möjligt. Jag förutsätter att kommunerna anstränger sig att uppfylla sin skyldighet trots att praktiska svårigheter ibland kan föreligga. Om av

• Sida 10
•  Original

någon anledning undervisningen för en enskild inte skulle påbörjas under den angivna tiden är det ändå angeläget att kommunen anordnar undervis- ning, även om den formella skyldigheten har upphört. Undervisningen bedrivs emellertid då formellt inte med stöd av denna lag.

Tredje stycket

I tredje stycket undantas vissa personer från kommunens skyldighet (se prop. 1983/84: 199 s. 18 och 25).

Information och samråd

6 5 Varje kommun skall genom lämpliga åtgärder informera de personer som avses i 5 5 om undervisningen och vilka villkor som gäller.

Enligt riksdagsbeslut skall kommunerna informera invandrarna om deras möjligheter att få grund-sti (prop. 1983/84: 199 s. 27 och UbU 1984/85: 6 s. 9). [ prop. 1983/84: 199 s. 27 ges exempel på hur informations- verksamheten kan utformas. Utformningen beror på omständigheterna och kommunens bedömning av vilka åtgärder som är lämpliga med hänsyn till de egna förhållandena.

7 & Kommunen har ansvar för att samråd äger rum om en arbetstagares deltagande i undervisningen och undervisningens förläggning med den berörda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen i förhål— lande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal.

Enligt riksdagsbeslut skall kommunerna samråda med arbetsgivare och fackliga organisationer vad gäller de anställda invandrarnas deltagande i undervisningen (prop. 1983/84: 199 5.21 och UbU 1984/85: 6 s. 9). Med den lokala arbetstagarorganisationen avses den organisation inom vars avtals- område arbetstagarens arbete ligger. Paragrafen reglerar kommunernas skyldighet att se till att samråd äger rum. Avsikten med samrådet är att klara av de frågor som har samband med undervisningen och dess förlägg- ning. Det innebär bl.a. att kommunen redovisar sin bedömning av hur lång tid undervisningen för den berörde arbetstagaren kan tänkas pågå. Om det inte finns särskilda skäl att för en enskild invandrare göra en annan bedöm- ning, bör en utgångspunkt för denna bedömning vara den genomsnittliga undervisningstid för grund-sti, somjag kommmer att beröra i det följande. Samrådets betydelse för arbetstagarens deltagande i undervisningen be- handlas i den lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervis- ning för invandrare, som statsrådet Leijon lägger fram förslag till.

Avgiftsfrihet -

8 & Undervisningen skall vara avgiftsfri.

Ett uttryckligt avgiftsförbud är inte nödvändigt eftersom kommunernaju har skyldighet att anordna undervisningen. Jag anser dock att frånvaron av

• Sida 11
•  Original

ett avgiftsförbud skulle kunna föranleda missförstånd. Ett avgiftsförbud Prop. 1985/86: 67 finns t.ex.också för grundvux (3 kap. 45 vuxenutbildningslagen (1984:1118).

Kunskapsnivå

9 'g' Kommunens skyldighet i fråga om svenskundervisning upphör an- tingen när en deltagare har de kunskaper och färdigheter som anges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller när deltagaren inte gör tillfredsställande framsteg.

Enligt riksdagsbeslut (prop. 1983/84: 199 s. 23 och UbU l984/85:6 s. 8) skall den kunskapsnivå som deltagaren bör ha uppnått efter genomgången grund-sti framgå av läroplanen för grund-sti. Med "föreskrifter som med- delas av regeringen” åsyftas således läroplanen. När deltagaren har upp- nått kunskaper och färdigheter enligt läroplanen skall undervisningen för deltagaren upphöra. För att dessa kunskaper och färdigheter skall uppnås bör enligt riksdagen den genomsnittliga undervisningstiden omfatta 400 timmar för dem som övergår till AMU och 500 timmar för övriga, dvs. för dem som fortsätter i påbyggnadsundervisning inom Studieförbunden (UbU 1984/85: 6 5. 8—9).

Många deltagare i grund-Sfi behöver god tid för att tillgodogöra sig undervisningen. Hänsyn måste tas till detta. Det kan emellertid hända att en deltagare efter en tid inte längre gör några nämnvärda framsteg. Även om de avsedda kunskaperna och färdigheterna inte har uppnåtts, måste undervisningen i ett sådant fall kunna upphöra. En motsvarande föreskrift finns i vuxenutbildningslagen ( 1984: 1118) beträffande grundvux (3 kap. 6 €).

Antagning och avslutning

10 5 Den kommun som enligt 5 & har skyldighet att se till att undervis- ning anordnas, avgör frågor om antagning till och avslutande av grundläg- gande svenskundervisning för invandrare. Beslutanderätten utövas av den nämnd som kommunen utser.

Den som inte antas till undervisningen eller för vilken undervisningen förklaras avslutad får överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen genom besvär. Överstyrelscns beslut med anledning av sådana besvär får inte överklagas.

Första stycket

Riksdagsbeslutet innebär enligt min mening att frågor om antagning till grund-sti skall avgöras av den kommun som enligt 5 % skall se till att undervisningen anordnas (prop. 1983/84: 199 s. 21 och UbU 1984/85z6 s. 9). Enligt min uppfattning är det naturligt att en sådan kommun avgör frågor även om avslutande av undervisningen. Kommunen skall själv bestämma vilken nämnd som skall fatta ifrågavarande avgöranden och har enligt kommunallagen möjlighet att åstadkomma ett beslutsförfarande

• Sida 12
•  Original

Prop. 1985/86: 67 grundat på delegation. Besluten måste givetvis utgå från de pedagogiska bedömningar som görs av berörda lärare i grund- sti.

Andra stycket

Jag anser att det inte behövs någon formell ansökan till grund-sti. En motsvarighet till bestämmelserna om överklagande finns i vuxenutbild— ningslagen (19:34: 1118) beträffande grundvux (3 kap. 7 5).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

[. Denna lag träderi kraft den ljuli 1986.

Enligt riksdagsbeslut skall lagen träda ikraft den 1 juli 1986.

2. För tiden till utgången av juni 1991 gäller kommunens skyldigheter och övriga föreskrifter i lagen även för en sådan person över 16 år som avses i 5 5 men som har kommit till Sverige före den ljanuari 1985 elleri fall som avses i 5 *; första stycket 3 har börjat arbeta här före denna tidpunkt. Undervisningen skall erbjudas före utgången av juni 1990 och vara genomförd före utgången av juni 1991.

I denna övergångsbestämmelse anges kommunens skyldighet för de invandrare som har vistats i Sverige under en längre tid och som har behov av grund-Sfi. Bestämmelsen följer riksdagsbeslutet där det uttalas ätt dessa personer skall erbjudas sådan undervisning på samma villkor som nya invandrare. Behovet bör kunna tillgodoses under en övergångstid av fem år från det att det nya systemet införs (UbU 1984/85: 6 s. 15—16).

Självfallet blir behovet av grund-Sfi beroende på invandrarens bakgrund vad gäller t.ex.tidigare svenskundervisning och vistelsetid i landet. Jag vill i detta sammanhang även erinra om den bedömning av behovet av svenskundervisning för invandrare som vistats en längre tid i Sverige som gjordes i prop. 1983/84: 199 s. 18.

Kommunen får fördela de insatser som behövs, under femårsperioden bl. a. med hänsyn till tillgängliga resurser.

3. Om ett studieförbund har anordnat svenskundervisning enligt Kungl. Maj:ts bestämmelser den 25 maj 1973 om undervisning för invandrare i svenska språket m. m. och undervisningen för en grupp har påbörjats efter den 1 januari 1986 men inte slutförts den 30 juni 1986. skall kommunen bereda studieförbundet tillfälle att anordna den grundläggande svenskun- dervisning för invandrare som deltagarna i den berörda gruppen bedöms ha behov av.

För att påbörjad svenskundervisning i lokalavdelningar av studieför- bund skall kunna fortgå utan avbrott även efter den 1 juli 1986 skall kommunen bereda ifrågavarande lokalavdelningar tillfälle att anordna grundläggande svenskundervisning för de deltagare i sfr som har behov därav. Kommunerna skall därvid anta deltagarna till undervisningen och,

• Sida 13
•  Original

efter samråd med resp. lokalavdelning, pröva hur mycket ytterligare un- dervisning deltagarna har behov av.

4. Under den tid då en sådan person över 16 år som avses i 5 & genomgår undervisning i svenska för invandrare som arbetsmarknadsutbildning gäl— ler inte denna lag under förutsättning att utbildningen har påbörjats före den ljuni 1986.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer att föreslå att på- gående svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen får slut- föras om den har påbörjats före den i juni 1986. Kommunens skyldigheter enligt denna lag bör inte gälla under den tid en person genomgår sådan utbildning.

5. Grundläggande svenskundervisning för invandrare får på uppdrag av en kommun anordnas även av en AMU-myndighet under förutsättning att undervisningen är genomförd före utgången av juni 1987.

Riksdagens beslut om den framtida utformningen av svenskundervis- ningen för invandrare innebär att AMU efter den 1 juli 1986 endast skall anordna påbyggnads-sfr. Till följd härav kan övertalighet med påföljande uppsägningar förutses under hösten 1986 för en del att de nuvarande Sfi-lärarna inorn AMU. Samtidigt kan det i kommuner där AMU tidigare anordnat svenskundervisning övergångsvis saknas lärare för grund-sti. Med hänsyn härtill anser jag det lämpligt att de regionala AM U-myndighe- terna övergångsvis får anordna grund-sti på uppdrag av kommun. Under- visningen skall vara genomförd före utgången av juni 1987. Jag anser det dock naturligt att man i första hand anlitar de anordnare som anges i 3 5, eftersom detju är dessa som skall vara permanenta anordnare av sfr.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för arbetsmarknadsdeparte-

mentet.

2.4 Statsbidrag till grundläggande svenskundervisning

2.4.1 UtgångSpunkter för statsbidragssystem

Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84: 199 (UbU 1984/85: 6, rskr 77) skall som utgångspunkter för ett statsbidragssystem till kommunerna för grund—Sfi följande gälla.

Statsbidraget bör vara lätt att administrera och enkelt till sin konstruk- tion. Det bör därför så långt möjligt vara schabloniserat. Det schablonise- rade statsbidraget skall täcka de genomsnittliga kostnaderna för kommu- nerna för administrativa uppgifter som t. ex. information, rekrytering och samråd med studieanordnare och parter på arbetsmarknaden samt för utgifter för lärarlöner. läromedel, lokaler, tolkar/fackmän, fortbildning samt lönebikostnader och sociala avgifter.

Statsbidraget bör vidare beräknas efter en genomsnittlig gruppstorlek på 12 deltagare samt en genomsnittlig studietid om 430 undervisningstimmar

per person.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1985/86: 67

En grundläggande förutsättning för statsbidragets konstruktion är att staten har ett ansvar för att nya invandrare bereds möjligheter att genomgå svenskundervisning. För invandrare som bott en längre tid i Sverige, och som har behov av svenskundervisning, bör i undantagsfall möjlighet ges att delta i grund-sti. Det förutsätts dock att flertalet tidigare invandrare i första hand behöver delta i påbyggnads-sfr. Behovet av grund-sfi för dessa bör vara tillgodosett inom fem år från det att det nya sti-systemet införs. Efter utgången av femårsperioden bör regeringen och riksdagen få bedöma hur stort behovet av grund—Sfi är och vilka resurser som krävs. När statsbi- dragsreglerna utformas bör det övervägas om man inom ramen för ett schabloniserat statsbidragssystem även kan täcka kostnader för de delta- gare som väntar på beslut om uppehållstillstånd och som har påbörjat grund-sti under väntetiden och som inte får uppehållstillstånd. När beho- vet av medel för sti-undervisning prövas bör nyinvandringen tidigast ka- lenderåret före aktuellt budgetår ligga till grund.

Organisationskommittén har, som jag tidigare har redovisat, inkommit med förslag till statsbidragssystem för grund-sti.

2.4.2 Beräkning av resursram för hela riket

Mitt förslag: Kostnadsberäkningarna bör baseras på antalet nyin- vandrade kyrkobokförda över 16 år kalenderåret närmast före aktu- ellt budgetår. Från detta tal bör följande nyinvandrade räknas bort: a) utländska medborgare som har svenska, danska eller norska som modersmål b) utländska medborgare som skall få sin grundläggande svensk- undervisning inom ramen för grundvux c) återinvandrare som redan har grundkunskaper i svenska.

Kommitténs förslag: Överenstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: Genom den avräkning som görs från totalantalet kyrkobokförda över 16 år nås överensstämmelse med de kriterier. som riksdagen i sitt nämnda beslut har lagt fast för kommunens skyldighet att anordna grund-Sfi för invandrare. Förslaget innebär att den som har anlänt till landet under kalenderåret före aktuellt budgetår men inte kyrkobok- förts under året inte ingår i underlaget för beräkning av statsbidrag. Han eller hon kommer dock att ingå i beräkningsunderlaget under ett senare kalenderår om kyrkobokföring då har skett. Antalet invandrare som kan ge underlag för statsbidrag bör läggas fast i det årliga budgetarbetet. I budget- arbetet måste antalet kyrkobokförda invandrare därvid baseras dels på faktiska siffror för tre kvartal, dels på en prognos för det fjärde kvartalet. Såvitt gäller antalet utländska medborgare som beräknas få sin svenskun- dervisning inom ramen för grundvux får detta antal fastställas i det årliga budgetarbetet.

• Sida 15
•  Original

2.4.3 Beräkning av resursram uttryckt i studietimmar för hela riket

Mitt förslag: Resursramen för ett budgetår bör anges i antal studie- timmar och räknas fram på följande sätt: Antalet nyinvandrade kyrkobokförda invandrare, som ger under- lag för statsbidrag. bör multipliceras med det genomsnittliga antalet studietimmar per grupp (430), dividerat med den genomsnittliga gruppstorleken (12).

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: 1 förslaget har hänsyn tagits till de riktlinjer som tidigare har lagts fast av riksdagen beträffande dels sättet att beräkna antalet nyinvandrare med rätt till grund-sti. dels det beräknade genom- snittstalet studietimmar i grund-sti, dels den genomsnittliga gruppstorle- ken.

Exempel: Om antalet kyrkobokförda nyinvandrade med rätt till grund- 511 under ett givet kalenderår uppgår till 11000 blir antalet statsbidragsbe- rättigade timmar påföljande budgetår följande: 11000 x 430 / 12 = 394166 studietimmar.

2.4.4 Resursram

Mitt förslag: Resursramen uttryckt i studietimmar skall vara en totalram för hela riket. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndi- gande att få justera antalet studietimmar utifrån det faktiska antalet kyrkobokförda nyinvandrade kalenderåret före aktuellt budgetår.

Kommitténs förslag: Resursramen uttryckt i studietimmar skall vara en totalram som inte får överskridas. Om det visar sig att nyinvandringen under det berörda budgetåret markant överskrider vad som beräknats måste emellertid ytterligare medel kunna anvisas. Om en sådan utökning medges bör det prövas om basen för antalet kyrkobokförda nyinvandrade skall räknas ned med motsvarande tal i nästkommande budgetarbete jäm- fört med vad som annars skulle gälla.

Skäl för mitt förslag: Den resursram som fastställs får ses som uttryck för den ambition statsmakterna har för ett visst budgetår att ge grund-sti dels för tidigast föregående kalenderår kyrkobokförda nyinvandrade, dels för invandrare som väntar på uppehållstillstånd, dels — i undantagsfall — för invandrare som bott en längre tid i Sverige. Såvitt gäller resurser till grund-sti för sistnämnda grupp utöver vad denna resursram möjliggör vill jag anföra följande.

Organisationskommittén har i sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 redovisat att SÖ i samråd med organisationskommittén f.n. bere- der frågan om förutsättningarna för en kartläggning av tidigare invandrades

• Sida 16
•  Original

behov av bl.a. grund-sti. Kommittén har med hänsyn till den osäkerhet som råder om behovet av bl.a. grund—sti för tidigare invandrade avstått från att för budgetåret 1986/87 föreslå särskilda resurser för detta ändamål. Frågan bör, när närmare kunskaper vunnits om behovet, tas upp på nytt i samband med budgetarbetet inför budgetåret 1987/88. Jag delar organisa- tionskommitte'ns uppfattning på denna punkt.

Som jag tidigare har redogjort för beräknas i budgetarbetet antalet stu- dietimmar utifrån bl. a. antalet kyrkobokförda nyinvandrade kalenderåret före aktuellt budgetår och baseras delvis på en prognos. Därför bör, enligt min mening, regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att få justera antalet studietimmar utifrån det faktiska antalet kyrkobokförda nyinvand- rade under föregående kalenderår. Jag kommer i det följande att redovisa förslag om hur resursramen skall fördelas på kommunerna. Enligt min bedömning kommer de studietimmar som kommunerna kommer att dispo- nera för grund—sti att i flertalet fall svara mot det faktiska behovet. Om invandringen skulle öka väsentligt mellan två år är jag beredd att föreslå regeringen att på tilläggsbudget föreslå riksdagen en höjning av resursra- men. Härigenom säkerställs att kommunerna snabbt kan få ersättning för den undervisning av kyrkobokförda invandrare som de har genomfört. [ likhet med vad organisationskommittén har föreslagit bör det därvid prö- vas om basen för antalet kyrkobokförda nyinvandrade skall räknas ned med motsvarande tal i nästkommande budgetarbete jämfört med vad som annars skulle gälla.

2.4.5 Bidrag per studietimme

Mitt förslag: För varje studietimme bör utgå ett statsbidrag som fastställs för varje budgetår.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: Enligt riksdagens beslut bör statsbidraget till kommu- nerna för grund—sti lämnas för administrativa uppgifter som t. ex. informa- tion, rekrytering och samråd med studieanordnarna och parter på arbets- marknaden samt för uppgifter för lärarlöner, läromedel, lokaler, tolkar/ fackmän, fortbildning samt lönebikostnader och sociala avgifter.

Jag avser att i samband med beredningen av budgetpropositionen för budgetåret 1986/87 återkomma till regeringen med förslag om bidrag per studietimme.

• Sida 17
•  Original

2.4.6 Fördelning av resursramen för hela riket på kommuner

Mitt förslag: För varje kommun beräknas antalet nyinvandrade kyr- kobokförda över 16 år kalenderåret före aktuellt budgetår. På sätt som gäller vid beräkning av resursramen för hela riket räknas föl- jande bort:

a) utländska medborgare som har svenska, danska eller norska som modersmål

b) återinvandrare som redan har grundkunskaper i svenska. Från detta tal skall därefter räknas bort samma procentandel, som har beräknats för hela riket, för sådana utländska medborgare som förutsätts få sin svenskundervisning inom ramen för grundvux. En resursram uttryckt i studietimmar räknas därefter fram för varje kommun på samma sätt som föreslagits för hela riket. 90 % av . sålunda beräknat antal studietimmar utgör kommunens kvot inom vilken kommunen garanteras statsbidrag för genomförd verksam- het.

Det ankommer på SÖ att fastställa varje kommuns kvot. Varje kommun får därefter — upp till sin kvot — för varje kvartal i efterskott rekvirera statsbidrag för avrundat 36 studietimmar (= 430/ 12) för varje nytillkommande deltagare som har påbörjat grund—sti i kommunen under kvartalet.

Motsvarande resurs skall utgå även till sådan kommun, som inte anordnar grund—sti inom den egna kommunen, men som har sett till att undervisningen ordnas på annat sätt för sina invandrare.

Differensen mellan Summan av kommunernas kvoter och riksra- men disponeras av SÖ efter samråd med statens invandrarverk för att fördelas till kommuner med särskilda behov av ytterligare studie— timmar.

Om antalet invandrare som ger underlag för statsbidrag är minst 6 och mindre än 12 i en kommun, kan kommunen. om den anordnar grund-Sfi inom kommunen, få statsbidrag för (12 x 36) = avrundat 430 studietimmar under budgetåret även om det totala antalet delta— gare i grund-Sfi är mindre än 12. Antalet deltagare som påbörjar grund-sti skall dock vara lägst sex från den egna kommunen.

[ den mån en kommun inte bedömer sig kunna utnyttja hela sin kvot bör resterande antal timmar kunna fördelas av SÖ till andra kommuner, som visat sig ha behov av ytterligare studietimmar.

Kommitténs förslag: Den angivna totalramen fördelas på kommuner av SÖ och SIV enligt följande:

75 % av totalramen fördelas efter rekvisition till berörda kommuner med utgångspunkt i antalet nyinvandrade kyrkobokförda över 16 år kalender- året före (norrmän och danskar borträknade). minskat med den procentan- del som beräknats för avräkning för grundvux och för återinvandrare som har grundkunskaper i svenska. Hänsyn måste även tas till antalet lin- landssvenskar vid den schablonmässiga reduceringen. Resursen utgår i

• Sida 18
•  Original

förskott med 1/4 per kvartal. Resterande 25 % fördelas av SÖ efter samråd med SIV på särskild framställning från resp. kommun. Det ankommer då på varje kommun, som önskar ytterligare resurser, att redovisa sina skäl härför.

Skäl för mitt förslag: Det nya systemet för sti innebär en helt ny ordning och några erfarenheter som kan läggas till grund för att utforma det finns inte. I detta läge är det vanskligt att från början konstruera ett statsbidrags- system för grund-sti som i sig förenar garantier för att kostnadsutveckling- en hålls under kontroll och för att de samlade resurserna utnyttjas på ett rationellt sätt med det inte minst för kommunerna naturliga kravet på administrativ enkelhet. Jag har för min del i den situationen och mot bakgrund av behovet att undvika ökade statsutgifter valt att prioritera ett system som garanterar både kostnadskontroll och ett rationellt utnyttjande av resurserna. Det nu redovisade förslaget ger fullgoda garantier för att den av regering och riksdag fastlagda totalramen för grund-sfr inte över- skrids. Samtidigt får kommunerna i god tid kännedom om inom vilken resursram varje kommun garanteras statsbidrag för genomförd grund- sfr.

Genom att SÖ behåller en del av totalramen för senare fördelning möjlig- görs ett snabbt tillskott av studietimmar till de kommuner som kan påvisa särskilda behov. Likaså bör den möjlighet till omfördelning av timmar mellan kommunerna, som jag har föreslagit, bidra till att totalramen kan utnyttjas på ett rationellt sätt.

Jag går så över till vissa enskildheter i mitt förslag. Organisationskom- mittén har föreslagit att 75 % av totalramen skall fördelas av SÖ på kommunerna med utgångspunkt i det antal nyinvandrade kyrkobokförda över 16 år i varje kommun, som kan ge underlag för statsbidrag. Statsbi- drag skall utgå efter rekvisition med l/4 i förskott per kvartal. Resterande 25 % skall fördelas av SÖ efter samråd med SIV på särskild framställning från resp. kommun. För att få del av sistnämnda resurs-skall kommunen redovisa sina skäl härför.

Jag har vid mina överväganden funnit det angeläget att varje berörd kommun redan vid budgetårets början har kännedom om den absoluta merparten av de studietimmar kommunen kan disponera för grund-Sfi under budgetåret. Jag bedömer därför att den av kommittén föreslagna procentsatsen för direkt fördelning på kommunerna är för lågt satt. I stället bör en kvot, beräknad utifrån 90 % av antalet statsbidragsberättigande timmar, fastställas för varje kommun. Inom ramen för denna garanteras kommunen att få statsbidrag för genomförd verksamhet.

Även i mitt förslag disponerar SÖ vissa resurser att efter samråd med SIV fördela till. kommuner med särskilda behov. Bland omständigheter som bör kunna läggas till grund för fördelningen av dessa resurser kan nämnas: — Överenskommelse om mottagande av flyktingar kan ha träffats mellan kommunen och SIV för aktuellt kalenderår med åtaganden för kom- munen som väsentligt överstiger dem som gjorts för kalenderåret före. — Antalet nyinvandrade kyrkobokförda som är berättigade att delta i grundvux i kommunen kan ha visat sig vara väsentligt lägre än vad som beräknats som riksgenomsnitt.

• Sida 19
•  Original

- Det kan i kommunerna finnas invandrare som har genomgått hela eller del av grund—sti under den tid de väntat på beslut om uppehållstillstånd men sedermera inte har erhållit sådant tillstånd.

— Kommuner med en nyinvandring om minst 6 och mindre än 12 personer bör kunna få resurser som motsvarar upp till en grupp om 12 om antalet deltagare som påbörjar grund-Sfi är minst 6 från den egna kommunen. Vid bedömningen av behovet av sådana extra resurser skall dock hän- syn tas till de eventuella deltagare från annan kommun för vilka statsbi- drag utgår i annan ordning. — Kommunen har många tidigare invandrade med behov av grund-sti som vill delta i undervisningen.

Som jag tidigare har föreslagit bör i systemet finnas en möjlighet till omfördelning av resurser mellan kommunerna. För att en sådan omfördel- ning skall vara möjlig måste SÖ få information dels om påbörjad undervis- ning, dels om planerad. Mot bl.a. den bakgrunden kan jag inte biträda kOmmitténs förslag om att statsbidrag, såvitt gäller 75 % av totalramen, skall utgå i förskott till kommunerna med 1/4 pcr kvartal utan krav på redovisning för genomförd verksamhet i annat fall än då ytterligare re- surser begärs. Jag anser i stället att varje kommun i efterskott — upp till sin kvot — bör få rekvirera statsbidrag för 36 studietimmar för varje ny deltagare som har påbörjat undervisningen under kvartalet.

2.5 Vissa förslag till regler för statsbidrag till studiecirklar i påbyggnads-sfi inom studieförbund

2.5.1 Utgångspunkt

Riksdagen har i sitt tidigare nämnda beslut fastställt att påbyggnads- sfi inom studieförbund skall genomföras i princip enligt de regler som gäller för den allmänna studiecirkelverksamheten i förordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.m. Riktlinjer och regler för undervisningen av det slag som kommer att gälla för grund- sfi bör i enlighet härmed inte finnas för påbyggnads-sfi i studieförbund. Deltagarna i undervisningen bör dock ha inhämtat kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ges i grund-Sfi.

Enligt riksdagens beslut skall statsbidraget konstrueras på samma sätt som gäller för allmänna studiecirklar med det undantaget att undervisning— en skall vara kostnadsfri för deltagaren. Studiecirklarna avses få någon form av schablon- och tilläggsbidrag.

Frågan om behovet av särskilda regler för påbyggnads-sfi i studieför- bund i förhållande till övrig studiecirkelverksamhet borde beredas i anslut- ning till den närmare utformningen av statsbidragssystemet för sfi.

Organisationskommittén har, som tidigare redovisats, inkommit till re- geringen med förslag om särskilda bestämmelser för påbyggnads-sfi inom studieförbund.

Jag kommer i det följande att, med utgångspunkt i kommitténs förslag, redovisa förslag om sådana bestämmelser.

• Sida 20
•  Original

2.5.2 Ändamålet med undervisningen

Mitt förslag: Ändamålet med påbyggnads-sfr inom studieförbund läggs, till skillnad mot vad som gäller för andra studiecirklar, fast i bestämmelserna om påbyggnads-sfi i studieförbund.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: Samhällets insatser för sti omfattar såväl grund-sti som påbyggnads-sfi. Påbyggnads-sfi skall därvid ge invandraren fördjupa- de kunskaper och färdigheter i svenska språket och om det svenska sam- hället. Ändamålet med undervisningen är således att ge kunskaper och färdigheter som bygger vidare på de grundläggande kunskaper invandraren redan har. Någon tillämpningsbar bestämmelse om sådant ändamål finns inte i bestämmelserna för den allmänna studiecirkelverksamheten.

2.5.3 Studieplaner

Mitt förslag: Det skall ankomma på skolöverstyrelsen att efter sam- råd med studieförbunden utarbeta föreskrifter för studieplaner i

påbyggnads-sfi.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: Enligt gällande bestämmelser skall varje studiecirkel ha en studieplan som skall vara godkänd av studieförbundet. Uppläggning- en av och innehållet i studiecirklar framgår således av studieplaner och arbetsplaner som fastställs av studieförbunden.

För att garantera att studiecirklarna ges ett innehåll som ligger i linje med de ändamål för verksamheten, som jag tidigare har redovisat, bör det ankomma på SÖ att efter samråd med studieförbunden utfärda föreskrifter för studieplaner i påbyggnads-sfi. Att dessa föreskrifter följs bör vara ett villkor för att statsbidrag skall lämnas. Av SÖ: s föreskrifter skall därvid framgå att påbyggnads—sti skall bygga på de kunskaper och färdigheter som invandraren fått i grund-sti eller motsvarande. Därigenom läggs fast att innehållet i påbyggnads-sfi ligger på en nivå som klart skiljer undervisning— en från grund-sfiDet bör därefter ankomma på varje studieförbund att godkänna studieplanerna.

2.5.4 Organisation

Mitt förslag: Bestämmelserna för de allmänna studiecirklarna om studietimmar, studieveckor och sammankomster skall inte gälla för påbyggnads-sfi i studieförbund.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

• Sida 21
•  Original

Skäl för mitt förslag: För den allmänna studiecirkelverksamheten gäller följande:

Varje studiecirkel skall omfatta minst 15 studietimmar. Studietiden skall fördelas på minst fyra studieveckor. För en studiecirkel får medräknas högst två sammankomster per studie- vecka och inte mer än tre, i vissa fall fyra. studietimmar vid varje samman- komst.

I likhet med kommittén finner jag att dessa bestämmelser inte bör gälla för påbyggnads-sfi. Utgångspunkten för min bedömning har därvid varit att studierna skall kunna organiseras på sätt som liknar grund- sfi och som tar hänsyn till eventuella behov av att utbildningen blir snabbt genomförd. Det bör ankomma på studieförbunden att själva utforma studiernas organi- sation.

Riksdagen har i sitt beslut lagt fast att de studiesociala frågorna i påbygg- nads-sfi får lösas på för de aktuella utbildningsformerna vanligt sätt. För påbyggnads-sfi i studieförbund innebär detta att deltagarna kan få timstu— diestöd enligt bestämmelserna för sådant stöd.

Vad jag här har föreslagit beträffande utbildningens organisation bör enligt min mening inte föranleda någon ändring i de studiesociala villkoren.

2.5.5 Statsbidragsfrågor

Mitt förslag: För varje studietimme i påbyggnads-sfi bör utgå ett schablonbidrag. Nivån på detta bidrag bör fastställas för varje bud- getår. Motsvarande skall få gälla antalet studietimmar för vilka detta schablonbidrag bör utgå. Som beräkningsgrund bör gälla att den genomsnittliga gruppstorleken är 10 och antalet studietimmar i ge- nomsnitt 200. Det bör ankomma på SÖ att fördela antalet studietim- mar på studieförbunden i förhållande till det genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimmar i sti under de tre senaste bud-' getårcn. 'l'imstudiestöd skall kunna utgå vid deltagande i undervis- ningen i vissa fall.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag till studieciklar i form av schablonbidrag och tilläggsbidrag. Enligt riksdagens beslut bör statsbidraget till påbyggnads-sli i studieförbund beräknas så att studiecirklarna kan erbjudas utan avgift för deltagarna. Det bör också enligt beslutet utgå i form av schablonbidrag och tilläggsbidrag på sätt som gäller den allmänna studiecirkelverksamheten.

I likhet med kommittén finncrjag det föga rationellt med ett system med schablonbidrag och tilläggsbidrag för påbyggnads-sfi i studieförbund. Ett sådant system, skulle enligt min mening, orsaka administrativt merarbete. Jag förordar därför att statsbidrag utgår i form av ett enda schablonbidrag, som medger att undervisningen kan ges kostnadsfritt till deltagarna.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1985/86: 67

Jag avser att i samband med beredningen av budgetpropositionen för budgetåret 1986/87 återkomma till regeringen med förslag om nivån på detta schablonbidrag samt om det antal studietimmar för vilket bidrag bör utgå.

Såvitt gäller den genomsnittliga gruppstorleken 10 vid beräkning av statsbidrag har jag utgått ifrån att enligt nu gällande regler för sti (K.Br. 1973-05—25 om vissa bestämmelser om undervisning för invandrare i svens- ka språket m.m.) skall en studiecirkel, endast om särskilda skäl föreligger, starta med lägre antal deltagare än 10. Enligt vad jag har erfarit, har antalet deltagare per studiecirkel i sti i studieförbunden under den senaste femårs- perioden varit i genomsnitt 10,3.

Det bör ankomma på SÖ att fördela antalet studietimmar på studieför- bunden i förhållande till det genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimmar i sti under de tre senaste budgetåren.

Jag delar även kommitténs uppfattning att det är rimligt att studieförbun- den vid sin fördelning av statsbidrag till lokalavdelningarna själva hittar sådana fördelningsnycklar som tar hänsyn till de varierande kostnaderna på olika orter.

För deltagare i studiecirklar med tilläggsbidrag kan timstudiestöd utgå till den som "förlorar arbetsinkomst. Det faktum att statsbidraget till på- byggnads-sfr i studieförbund föreslås utgå endast iform av schablonbidrag får, enligt min mening. inte innebära att timstudiestöd inte kan utgå. Bestämmelserna för timstudiestöd bör därför som en konsekvens ändras så att deltagare i påbyggnads-sfi kan få timstudiestöd vid förlorad arbets- förtjänst trots att tilläggsbidrag inte utgår.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels anta förslagen till 1. lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare, 2. lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984: 1118), 3. lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928: 370), 4. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

5. godkänna vad jag har föreslagit beträffande statsbidragssystem för grundläggande svenskundervisning för invandrare (avsnitt 2.4.2, 2.4.3, 2.4.4, 2.4.5 och 2.4.6),

6. godkänna vad jag har föreslagit beträffande statsbidrag till studie- cirklar i påbyggnadsundervisning i svenska för invandrare (av- snitt 2.5.2, 2.5.3, 2.5.4 och 2.5.5).

• Sida 23
•  Original

Underbilaga 1.1 Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna föreskrifter

1 5 Varje kommun har skyldighet att se till att grundläggande svenskun- dervisning för invandrare anordnas för de personer över 16 år som anges i 5 &.

Med grundläggande svenskundervisning för invandrare avses undervis- ning som syftar till att ge nykomna vuxna invandrare allmänna kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.

Undervisningen skall erbjudas så snart som möjligt efter invandrarens ankomst till Sverige.

2 5 Den nämnd som kommunen bestämmer skall ha huvudansvaret för undervisningen i kommunen.

Anordnare m.m.

3 & Grundläggande svenskundervisning för invandrare kan anordnas

]. av en kommun,

2. på uppdrag av en kommun, av en lokalavdelning av ett studieförbund som uppbär statsbidrag för sin verksamhet,

3. på uppdrag av en kommun, av en statsunderstödd folkhögskola. Vid behov skall kommunen samarbeta med andra kommuner i fråga om anordnande av undervisningen.

4 & Undervisningen skall anordnas på de villkor som följer av denna lag och andra föreskrifter och beslut som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Deltagare m.m.

5 % Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av svenskundervis- ning för invandrare avser följande personer:

1. Utländsk medborgare, som antingen är kyrkobokförd i kommunen eller som utan att vara kyrkobokförd, regelmässigt vistas i kommunen efter att ha ansökt om uppehållstillstånd i avsikt att bosätta sig i riket. Beträffande sådan inte kyrkobokförd person gäller dessutom att han skall ha väntat på besked om uppehållstillstånd under minst den tid som rege- ringen bestämmer.

2. Svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen, men som tidigare har varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande kun- skaper i svenska språket.

3. Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen. men som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige. Skyldigheten gäller under det kalenderår då de som avses i första stycket t.och 2.kommcr till Sverige eller i fall som avses i 3. börjar arbeta i Sverige samt under det närmast påföljande kalenderåret.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1985/86: 67

Kommunens skyldighet avser dock inte en utländsk medborgare som har svenska, danska eller norska som modersmål eller den som eljest har sådana kunskaper i något av dessa språk att grundläggande svenskunder- visning inte kan anses nödvändig. Inte heller för den som är berättigad till grundutbildning för vuxna (grundvux) enligt vuxenutbildningslagen (1984: 1118) gäller kommunens skyldighet i detta avseende.

Information och samråd

6 5 Varje kommun skall genom lämpliga åtgärder informera de personer som avses i 5 få om undervisningen och vilka villkor som gäller.

7 & Kommunen har ansvar för att samråd äger rum om en arbetstagares deltagande i undervisningen och undervisningens förläggning med den berörda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen i förhål- lande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal.

Avgiftsfrihet 8 & Undervisningen skall vara avgiftsfri.

Kunskapsnivå

9 & Kommunens skyldighet i fråga om svenskundervisning upphör an— tingen när en deltagare har de kunskaper och färdigheter som anges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller när deltagaren inte gör tillfredsställande framsteg.

Antagning och avslutning

10 & Den kommun som enligt 5 & har skyldighet att se till att undervis- ning anordnas, avgör frågor om antagning till och avslutande av grundläg- gande svenskundervisning för invandrare. Beslutanderätten utövas av den nämnd som kommunen utser.

Den som inte antas till undervisningen eller för vilken undervisningen förklaras" avslutad får överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen genom besvär. Overstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den ljuli 1986.

2. För tiden till utgången av juni 1991 gäller kommunens skyldigheter och övriga föreskrifter i lagen även för en sådan person över 16 år som avses i 5 5 men som har kommit till Sverige före den ljanuari 1985 elleri fall som avses i 5 5 första stycket 3 har börjat arbeta här före denna tidpunkt. Undervisningen skall erbjudas före utgången av juni 1990 och vara genomförd före utgången av juni 1991.

3. Om ett studieförbund har anordnat svenskundervisning enligt Kungl. Maj:ts bestämmelser den 25 maj 1973 om undervisning för invandrare i svenska språket m. m. och undervisningen för en grupp har påbörjats efter den 1 januari 1986 men inte slutförts den 30 juni 1986, skall kommunen bereda studieförbundet tillfälle att anordna den grundläggande svenskun— dervisning för invandrare som deltagarna i den berörda gruppen bedöms ha behov av.

4. Under der. tid då en sådan person över 16 år som avses i 5 & genomgår undervisning i svenska för invandrare som arbetsmarknadsutbildning gäl-

• Sida 25
•  Original

ler inte denna lag under förutsättning att utbildningen har påbörjats före Prop. 1985/86: 67 den 1 juni 1986. 5. Grundläggande svenskundervisning för invandrare får på uppdrag av en kommun anordnas även av en AMU—myndighet under förutsättning att undervisningen är genomförd före utgången av juni 1987.

• Sida 26
•  Original

Förslag till

Underbilaga 1.2 Propositionens lagförslag

Lag om ändring i vuxenutbildningslagen ( 1984: 1118)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 5, 3 kap. 5 & och 6 kap. 5 5 vuxenut- bildningslagen (1984: 1118) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Grundläggande föreskrifter om vis- sa andra former av vuxenutbildning än sådana som avses i 2—4 55 finns i andra författningar än denna lag.

Grundläggande föreskrifter om vis— sa andra former av vuxenutbildning än sådana som avses i 2—4 åå finns i lagen (0000:000) om grundläggan- de svenskundervisning för invand- rare och i andra författningar.

3 kap.

Om en elev i grundvux har brist- fälliga kunskaperi svenska språket, får undervisningen meddelas på elevens eget språk, om eleven öns- kar det. Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning i svenska som främmande språk inom grundvux.

Undervisning i grundvux får inte inräknas i undervisning i svenska för invandrare enligt lagen (I972:65()) om rätt till ledighet och [än vid deltagande i svenskunder- visning för invandrare.

Om en elev i grundvux har brist- fälliga kunskaper i svenska språket, får undervisningen meddelas på elevens eget språk, om eleven öns- kar det. Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning i svenska som andra språk inom grundvux.

6 kap.

Hemkommunen eller hemlands— tingskommunen är inte skyldig att betala interkommunal ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat delta i samma slags utbildning i

- komvux som anordnas av hemkom-

munen eller hemlandstingskom- munen.

Hemkommunen eller hemlands- tingskommunen är inte skyldig att betala interkommunal ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat delta i grundvux eller samma slags utbildning i komvux som anordnas av hemkommunen eller hemlands- tingskommunen.

Detta undantag från ersättningskyldighet gäller dock inte, om hemkom- munen eller hemlandstingskommunen innan eleven togs emot bereddes tillfälle att yttra sig till den mottagande kommunen eller landstingskommu- nen och därvid inte framförde någon sådan invändning.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1986.

• Sida 27
•  Original

Underbilaga 1.3 Prop. 1985/86: 67

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 1985

Föredragande: statsrådet Leijon

Anmälan till proposition med vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare

1 Inledning

Riksdagens beslut om den framtida utformningen av svenskundervisning- en för vuxna invandrare (prop. 1983/84: 199, UbU 1984/85:6, rskr 77) innebär bl. a. att svenskundervisningen för vuxna invandrare skall anord- nas i form av grundläggande svenskundervisning och påbyggnadsunder- visning. Den grundläggande undervisningen skall i princip ske innan in- vandraren har tillträtt någon anställning. Det kommer emellertid att finnas ett behov av att kunna anordna sådan undervisning även för dem som är arbetstagare.

De lagförslag som jag kommer att redovisa i det följande tar sikte på arbetstagarnas behov av ledighet från sina anställningar för att genomgå grundläggande svenskundervisning för invandrare. Förslagen grundar sig på de riktlinjer som dras upp i prop. 1983/84: 199. Frågor av det slag det här gäller har också behandlats i SFI-kommitténs betänkande (l981:86) Svenskundervisning för invandrare — Överväganden och förslag. En sam- manfattning av betänkandet och en sammanställning av de remissyttran- den som har avgetts över betänkandet har fogats till den nyss nämnda propositionen. Under utarbetande av förslagen har jag samrått med före- trädare för arbetsmarknadens parter.

Jag kommer slutligen att ta tlpp en fråga av övergångsnatur rörande svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen.

2 Allmän motivering

2.1 Förslag till lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare, m. m.

Mina förslag: Den nu gällande lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare (svensk- undervisningslagen) ersätts med en ny lag som helt tar sikte på rätten till ledighet. Ledighet enligt den nya lagen föreslås bli semes- terlönegrundande.

• Sida 45
•  Original

Skäl för mina förslag: Enligt beslutet om den framtida utformningen av svenskundervisningen för vuxna invandrare kommer arbetstagare som deltar i den grundläggande svenskundervisningen att få ett studiesocialt stöd från samhället i form av en schabloniserad timersättning. De enskilda arbetsgivarna kommer fortsättningsvis inte att vara skyldiga att utge lön i enlighet med svenskundervisningslagens bestämmelser. I enlighet med beslutet föreslårjag därför att svenskundervisningslagen ersätts med en lag som ger arbetstagarna rätt till ledighet för att delta i den grundläggande svenskundervisningen. som kommunerna enligt chefens för Utbildningsde- partementet förslag till lag om grundläggande svenskundervisning för in- vandrare kommer att ha ansvaret för.

En ny lag om ledighet för grundläggande svenskundervisning bör enligt min mening byggas upp efter mönster av nyare ledighetslagstiftning. Sam— tidigt måste man beakta den praxis som föreligger beträffande tillämpning- en av den nu gällande lagstiftningen på området i vad avser rätten till ledighet. Det sistnämnda innebär att rätten till ledighet i första hand bör knyta an till de överenskommelser som kan träffas om utbildningens om- fattning och förläggning mellan studieanordnare, arbetsgivare och berörda fackliga organisationer. I chefens för Utbildningsdepartementet förslag till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare föreskrivs att det under en kommuns ansvar skall hållas ett samråd med arbetsgivare och berörda arbetstagarorganisationer innan undervisning enligt den lagen kommer till stånd för arbetstagare. Samrådet bör ge möjlighet till sådana överenskommelser som jag åsyftar.

För det fall att någon överenskommelse inte kommer till stånd bör lagen ange arbetstagarens grundläggande rättigheter. Utgångspunkten bör där- vid vara att undervisningen i enlighet med vad som uttalas i prop. 1983/84: 199 (s. 38 0 kommer att läggas upp som halvtidsstudier, men att även studier på heltid skall kunna förekomma. Den grundläggande rätten till ledighet bör knyta an till detta och garantera arbetstagarna en rätt att i samband med grundläggande svenskundervisning för invandrare förkorta arbetstiden till hälften eller att vara helt lediga från anställningen. Till enskildheterna i lagförslaget återkommerjag i specialmotiveringen.

Ledighet i samband med den grundläggande svenskundervisningen bör vara semesterlönegrundande. Detta kräver en ändring av 17 & semesterla- gen (1977: 480). '

Den av mig föreslagna lagstiftningen bör träda i kraft samtidigt som lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare, nämligen den 1 juli 1986.

Såsom framgår av prop. 1983/84: 199 (s. 32 f) kan den schabloniserade timersättningen som kommer att utgå till arbetstagare som tar ledigt från anställningen för att delta i grundläggande svenskundervisning i vissa fall vara lägre än inkomstbortfallet per timme. Svenska arbetsgivareföreningen har i anslutning härtill förklarat sig villig att för sådana fall rekommendera sina medlemsföretag att ge en viss utfyllnad.

• Sida 46
•  Original

2.2 Svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen

De som före den ljuli 1986 har påbörjat svenskundervisning för invandrare motsvarande grundläggande nivå inom arbetsmarknadsutbildningen bör få fullfölja denna utbildning med utbildningsbidrag på oförändrade villkor. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet, som har föreslagit att lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare inte skall gälla för de berörda invandrarna (punkt 4 i lagens

övergångsbestämmelser).

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag har anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet upprättats förslag till

1. lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare,

2. lag om ändring i Semesterlagen (1977: 480). Lagförslagen har utarbetats i anslutning till de förslag som chefen för Utbildningsdepartementet lägger fram (jfr prop. 1983/84: 199 s.38. UbU 1984/85: 6 s. 9). Det är angeläget att de lagförslag som rör reformeringen av svenskundervisningen för invandrare föreläggs riksdagen på en gång och, med hänsyn till reformens ikraftträdande. så snart som möjligt. Att inhäm- ta lagrådets yttrande skulle medföra ett icke godtagbart dröjsmål. Härtill kommer att förslaget under 1 har motsvarighet i den nu gällande svenskun- dervisningslagen och är uppbyggt på samma sätt som den av lagrådet granskade lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. Förslaget under 2 är av enkel beskaffenhet. Enligt min mening behöver lagrådets yttrande inte inhämtas. I denna fråga har jag samrått med chefen för utbildningsdepartemcntet.

Förslagen bör fogas till protokollet som underbilaga 2.1 .

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare

Lagen om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för in- vandrare crsätter lagen ( 1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid delta- gande i svenskundervisning för invandrare (svenskundervisningslagen). Den avgörande skillnaden mellan den föreslagna lagen och den nu gällande svenskundervisningslagen är att arbetsgivarna i den nya lagen inte åläggs skyldighet att utge lön i samband med svenskundervisning för invandrare. Den föreslagna lagen kommer därför endast att reglera rätten till ledighet och därmed sammanhängande frågor. Den har byggts upp efter mönster av annan nyare ledighetslagstiftning. främst lagen (1978: 410) om rätt till ledig- het för vård av barn, m.m. (föräldraledighetslagen, omtryckt l979:645, ändrad senast 1985190).

• Sida 47
•  Original

l 5 En arbetstagare, som har antagits till undervisning enligt lagen (0000: 00) om grundläggande svenskundervisning för invandrare, har rätt att vara ledig från sin anställning för att delta i undervisningen enligt bestämmelserna i denna lag.

Tid under vilken en arbetstagare är ledig enligt denna lag räknas som arbetad tid vid tillämpning av andra författningar.

I första stycket slås fast att en arbetstagares rätt till ledighet för grund- läggande svenskundervisning regleras i den föreslagna lagen. Rätten till ledighet för detta ändamål faller således utanför tillämpningsområdet för lagen (1974: 981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studiele- dighetslagen; jfr ] å andra stycket i den lagen). Studieledighetslagen kom- mer emellertid att gälla för den påbyggnadsundervisning i svenska för invandrare som kommer att anordnas av bl. a. studieförbunden (jfr prop. 1983/84: 199 s. 39).

I och med att en arbetstagare har antagits till undervisningen enligt lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare är förutsättningarna för den föreslagna ledighetslagens tillämpning uppfyllda. Detta innebär att det inte längre skall ske någon prövning från arbetsgivarens och berörda arbetstagarorganisationers sida om behovet av sådan undervisning (jfr SFS 1973: 631).

I likhet med bl.a. föräldraledighetslagen görs inte undantag för någon grupp av arbetstagare. Den nya lagen kommer således, till skillnad från den nu gällande, att vara tillämplig även på t. ex. en arbetstagare som är anställd i arbetsgivarens hushåll. Begreppet arbetstagare definieras inte i lagen utan avses ansluta till den praxis som gäller inom arbetsrätten i övrigt (jfr prop. 1975/76: 105 bil. 1, s 323 ff samt SOU 1975: 1 5.691 ft).

Enligt andra stycket skall, i enlighet med vad som nu gäller. tid under vilken en arbetstagare är ledig för att delta i grundläggande svenskunder- visning för invandrare anses som arbetad tid vid tillämpning av andra författningar. Detta innebär att ledighet enligt denna lag kommer att be- traktas som arbetstid enligt arbetstidslagstiftningen.

2 & Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker en arbetsta- gares rättigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får dock göras avvi- kelser från 4 5 och 5 & andra stycket. Den närmare tillämpningen av 7 & får också bestämmas på det sättet.

En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

Lagen äri princip tvingande till arbetstagarnas förmån. I likhet med vad som gäller i annan likartad lagstiftning har emellertid vissa förfaranderegler i lagen —'de som anger inom vilka tider olika underrättelseri samband med ledigheten skall ske — gjorts dispositiva på det sättet att de får ersättas genom kollektivavtal. förutsatt att dessa på arbetstagarsidan har träffats eller godkänts på central nivå. Den närmare tillämpningen av bestämmel— sen om löneskydd m.m. i 75 får också bestämmas på det sättet (jfr

• Sida 48
•  Original

beträffande motsvarande reglering i föräldraledighetslagenprop. 1977/78: 104 s. 51).

3 & Har överenskommelse träffats om svenskundervisning på arbetstid vid ett sådant samråd som avses i 7 & lagen (0000:00) om grundläggande svenskundervisning för invandrare, har en arbetstagare som vill delta i undervisningen rätt till erforderlig ledighet för att göra detta.

Träffas inte överenskommelse enligt första stycket, har en arbetstagare rätt till ledighet för att delta i grundläggande svenskundervisning för in- vandrare dels i form av hel ledighet i samband med heltidsstudier, dels i form av förkortning av arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden i samband med deltidsstudier. En arbetstagare vars arbetstid är mindre än hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden har dock rätt till hel ledighet i samband med deltidsstudier.

Rätt till ledighet i den omfattning som följer av andra stycket har även en arbetstagare som deltar i undervisningen på tid som inte är arbetstagarens arbetstid. I ett sådant fall skall vid förkortning av arbetstiden hela ledighe- ten förläggas antingen till arbetsdagens början eller slut i enlighet med arbetstagarens önskemål.

Enligt 7 s' i förslaget till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare har en kommun ansvar för att ett samråd äger rum med arbets- givare och berörda arbetstagarorganisationer om arbetstagarnas deltagan- de i undervisningen. Syftet med samrådet är att lösa samtliga frågor kring utbildningen och dess förläggning (prop. 1983/84: 199 s. 38). Målet är att få till stånd en undervisning där pedagogiska krav tillgodoses och olägenheter för såväl arbetstagare som arbetsgivare undviks (a. prop. s. 24).

För att ge möjlighet till en smidig koppling mellan undervisning och ledighet har i 3å första stycket arbetstagarens rätt till ledighet gjorts beroende av att en överenskommelse träffas vid samrådet i fråga om undervisningen och dess förläggning. Om arbetsgivaren, kommunen/stu- dieanordnaren och i förekommande fall arbetstagarorganisationen enas, är arbetsgivaren skyldig att ge en arbetstagare som vill delta i undervisningen erforderlig ledighet. Med erforderlig ledighet avses här undervisningen som sådan jämte restid. i förekommande fall såväl till som från denna.

För det fall överenskommelse om undervisningen inte kan träffas regle- ras arbetstagarens rätt till ledighet i andra stycket. Bakgrunden är följande.

Såsom framgår av prop. 1983/84: 199 (s. 38 0 kommer grundläggande svenskundervisning för de invandrare som är arbetstagare huvudsakligen att läggas upp som halvtidsstudier vilka beräknas kräva en förkortning till hälften av normalarbetstiden 40 timmar/vecka. Även undervisning på hel- tid skall emellertid kunna förekomma. Det är mot denna bakgrund som rätten till ledighet har utformats som en rätt att förkorta arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden eller att vara helt ledig från anställningen.

I andra stycket har omfattningen av ledigheten knutits till studierna på så sätt att arbetstagare som bedriver heltidsstudier (5—6 undervisningstim- mar per dag; se prop. 1983/84: 199 s. 32) får rätt att vara helt lediga från anställningen. Arbetstagare som bedriver deltidsstudier får rätt att förkorta arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden. För

• Sida 49
•  Original

arbetstagare med korta deltidcr gäller att dessa alltid får vara helt lediga från anställningen.

Med den för arbetsplatsen normala arbetstiden avses den tid som mot- svarar normalt heltidsarbete vid arbetsplatsen (jfr motsvarande bestäm- melse i föräldraledighetslagenprop. 1977/78: 104 s. 45). Arbetstagaren har alltså vid en arbetstidsförkortning enligt andra stycket rätt att förkorta sin egen arbetstid till hälften av denna normalarbetstid.

I likhet med vad som gäller i Studieledighetslagen och i den nu gällande svenskundervisningslagen föreslås inte här några uttryckliga regler i fråga om ledighetens närmare förläggning för de fall där undervisningen är förlagd till arbetstiden. I rätten till ledighet för att delta i undervisningen ligger nämligen helt uppenbart att ledigheten skall förläggas så att under- visningstiden täcks. Intresset av att minska olägenheterna för såväl berör- da arbetstagare som arbetsgivare bör dock i flertalet fall där arbetstagarna har normala arbetstider leda till att undervisningen förläggs i anslutning till arbetsdagens början eller slut. På så sätt kan nämligen restider och onödiga spilltider många gånger undvikas (se prop. 1983/84: 199 s. 32). En ytterliga- re förutsättning för att störningar på arbetsplatserna skall kunna undvikas är att undervisningen pågår kontinuerligt utan längre avbrott för lov (jfr prop. 1983/84: 199 s. 24).

Det hittills sagda tar sikte på fall där undervisningstiden till någon del har förlagts till tid som är arbetstagarens arbetstid. Men även för det fall att undervisningen bedrivs på tid som inte är arbetstid finns en rätt till hel eller halv ledighet i samband med heltids- resp. deltidsstudier. Detta framgår av tredje stycket. Denna bestämmelse syftar bl. a. till att göra det möjligt för arbetstagare med t.ex. nattarbetstid att på ett meningsfullt sätt delta i undervisningen. Men även den som arbetar heltid under dagen och deltar i undervisningen på kvällstid ges här möjlighet att vara ledig från anställ- ningen. För dessa fall finns en särskild förläggningsregel av innebörd att hela arbetstidsförkortningen skall förläggas till arbetsdagens början eller slut i enlighet med arbetstagarens önskemål.

4 % Arbetsgivaren skall underrättas om att arbetstagaren vill utnyttja sin rätt till ledighet minst en månad före ledighetens början.

5 & Arbetstagaren får avbryta en påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagaren utnyttja sin rätt enligt första stycket skall arbetsgiva- ren underrättas om detta snarast möjligt. Arbetsgivaren är inte skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än två veckor efter det att underrättelse har lämnats.

Den grundläggande svenskundervisningen för de invandrare som är arbetstagare kommer i genomsnitt att omfatta cirka 500 timmars undervis- ning. Vid halvtidsstudier innebär det—ta att undervisningen kommer att pågå i cirka åtta månader. Undervisningen avses emellertid i viss utsträckning kunna avpassas efter individens behov, varför det vid ledighetens början i vissa fall kan vara svårt att ange exakt hur lång tid undervisningen kommer att pågå.

• Sida 50
•  Original

Det är bl. a. dessa förhållanden som får utgöra utgångspunkterna när det gäller att ta ställning till det behov som kan finnas på arbetsplatserna i fråga om förberedelse- eller omställningstid i samband med ledigheterna. Bc- stämmelserna härom följer det mönster som finns i annan ledighetslag— stiftning.

Enligt 4 & skall arbetsgivaren underrättas om ledigheten minst en månad före ledighetens början. Inom denna tid skall de med ledigheten samman- hängande frågorna på arbetsplatsen klaras av. Det får förutsättas att under- rättelse av det slag det här gäller kan lämnas i anslutning till det samråd som under kommunens ansvar skall äga rum enligt 7 5 i den föreslagna lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare. Underrättel- sen, som alltså måste innehålla besked om när ledigheten skall påbörjas, kan lämnas av arbetstagaren, dennes organisation eller av kommunen/stu- dieanordnarerr. I flertalet fall där ett samråd har ägt rum bör underrättel- seskyldigheten redan därigenom kunna anses uppfylld.

Enligt 5 & första stycket har arbetstagaren rätt att avbryta en påbörjad ledighet och återgå i arbete i samma omfattning som före ledigheten. Vill arbetstagaren göra detta, skall arbetsgivaren enligt andra stycket underrät- tas om det så snart som möjligt och minst två veckor i förväg. Dessa regler är av betydelse dels när en bestämd tid för ledigheten inte har angetts, dels om undervisningen avbryts eller avslutas tidigare än beräknat. Det får även här förutsättas att kommunen normalt kommer att lämna besked till arbetsplatsen i så god tid att några problem i praktiken inte kommer att uppstå (jfr 10 å i den föreslagna lagen om grundläggande svenskundervis- ning för invandrare).

Överenskommelser om andra underrättelsetider än vad lagen föreskri- ver får träffas.. För längre underrättelsetider krävs dock kollektivavtal på central nivå (jfr 2 ä).

6 5 En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.

7 5 En arbetstagare ärinte skyldig att enbart av det skälet att arbetstaga- ren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen eller försäm- ring av anställrringsförhållanden i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagaren är ej heller skyldig att av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

8 5 En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har skett. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ner eller helt falla bort.

9 5 Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 åå, 37 5, 38 å andra stycket andra meningen. 39—42 åå samt 43 åförsta stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982: 80) om anställnings-

• Sida 51
•  Original

skydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64—66 och 68 55 lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

I 6—9 5.5 regleras frågor om anställningsskydd m.m.. skadestånd och rättegång. Förslaget bygger helt på föräldraledighetslagens motsvarande bestämmelseri 10, 11, 13 och 14 åå. Någon särskild kommentar till lagför- slaget i dessa delar är därför inte erforderlig.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986, då lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare upp- hör att gälla. Den äldre lagen skall dock tillämpas om ledighet enligt den lagen har påbörjats före ikraftträdandet.

Lagen om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare föreslås träda i kraft den 1 juli 1986, då den avlöser 1972 års svenskundervisningslag. Ikraftträdandet avses ske samtidigt med den före- slagna lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare. Inget hindrar att kollektivavtal enligt 2 & träffas före ikraftträdandet. En särskild övergångsbestämmelse om detta har inte ansetts erforderlig.

Enligt andra meningen skall den äldre lagen tillämpas om ledigheten enligt den lagen har påbörjats före den 1 juli 1986. Detta innebär bl. a. att en arbetstagare, som vid ikraftträdandet deltar i undervisning med stöd av 1972 års svenskundervisningslag, har rätt att fullfölja undervisningen i enlighet med den lagens bestämmelser. För en arbetstagare som har påbör- jat undervisningen med stöd av den äldre lagen men avbrutit studierna, tillämpas emellertid den nya lagen för det fall arbetstagaren efter ikraftträ- dandet skall delta i grundläggande svenskundervisning för invandrare.

4.2 Förslaget till lag om ändring i semesterlagen ( 1977: 480)

17 & Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänande- året icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2. ledighet enligt lagen (1978: 410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 & lagen (1962: 381) om allmän försäkring. dels under tid för vilken föräldra- penning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 åå samma lag, iden mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller, för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 åå samma lag,

3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta. om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt smitt- bärare. i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semes- terlön. om arbetstagaren erhåller timstudiestöd. inkomstbidrag eller vux- enstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973: 349) eller om utbildningen till

• Sida 52
•  Original

väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar.

5. ledighet på grund av sådan i 27 & värnpliktslagen (1941 : 967) eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, som ej är bered- skapsövning och ej heller direkt ansluter sig till grundutbildning, eller ledighet på grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron under intjänarrdeåret icke överstiger 60 dagar, 6. ledighet på grund av att arbetstagaren efter det kalenderår då han har fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret på annan tid än då civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får anordnas vid för- svarsmakten, i den mån frånvaron under intjänandeårel icke överstiger 60 dagar, eller 7. ledighet enligt lagen (0000:00) om rätt till ledig/retför grundläggande svenskundervisning för invandrare.

Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaron under de första 90 dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaropcrioden icke rätt till semesterlön.

I frånvaropcriod som avses i första stycket inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

I enlighet med vad som framgår av den allmänna motiveringen och prop. 1983/84: 199 (s. 33 o 39) skall ledighet i samband med grundläggande svenskundervisning vara semesterlönegrundande. Till 17 & semesterlagen har därför förts: en ny punkt (punkt 7) av denna innebörd. Den föreslagna lagändringen är avsedd att träda i kraft samtidigt som lagen om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare. dvs. den 1 juli 1986.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen dels att anta förslagen till 1. lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare, 2. lag om ändring i semesterlagen (1977:-180), dels att godkänna vadjag har anfört i fråga om svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningen.

• Sida 53
•  Original

Underhilaga 2.1 Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskrivs följande.

1 5 En arbetstagare. som har antagits till undervisning enligt lagen (0000: 00) om grundläggande svenskundervisning för invandrare, har rätt att vara ledig från sin anställning för att delta i undervisningen enligt bestämmelserna i denna lag.

Tid under vilken en arbetstagare är ledig enligt denna lag räknas som arbetad tid vid tillämpning av andra författningar.

2 & Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker en arbetsta- gares rättigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får dock göras avvi- kelser från 4 ä och 5 % andra stycket. Den närmare tillämpningen av 7 & får också bestämmas på det sättet.

En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal fär tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationerr men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

3 5 Har överenskommelse träffats om svenskundervisning på arbetstid vid ett sådant samråd som avses i 7 5 lagen (0000: 00) om grundläggande svenskundervisning för invandrare, har en arbetstagare som vill delta i undervisningen rätt till erforderlig ledighet för att göra detta.

Träffas inte överenskommelse enligt första stycket, har en arbetstagare rätt till ledighet för att delta i grundläggande svenskundervisning för in- vandrare dels i form av hel ledighet i samband med heltidsstudier, dels i form av förkortning av arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden i samband med deltidsstudier. En arbetstagare vars arbetstid är mindre än hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden har dock rätt till hel ledighet i samband med deltidsstudier.

Rätt till ledighet i den omfattning som följer av andra stycket har även en arbetstagare som deltari undervisningen på tid som inte är arbetstagarens arbetstid. I ett sådant fall skall vid förkortning av arbetstiden hela ledighe— ten förläggas antingen till arbetsdagens början eller slut i enlighet med.

arbetstagarens önskemål.

4 & Arbetsgivaren skall underrättas om att arbetstagaren vill utnyttja sin rätt till ledighet minst en månad före ledighetens början.

5 & Arbetstagaren får avbryta en påbörjad ledighet och återuppta arbetet ' i samma omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagaren utnyttja sin rätt enligt första stycket skall arbetsgiva- ren underrättas om detta snarast möjligt. Arbetsgivaren är inte skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än två veckor efter det att underrättelse har lämnats.

6 5 En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna

• Sida 54
•  Original

lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.

7 & En arbetstagare är inte skyldig att enbart av det skälet att arbetstaga- ren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen eller försäm- ring av anställningsförhållanden i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagaren är ej heller skyldig att av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

8 5 En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har skett. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ner eller helt falla bort.

9 5 Mål om: tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974: 371) om rättegång-en i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 55. 37 5, 38 å andra stycket andra meningen, 39—42 55 samt 43 & första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982: 80) om anställnings- skydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64—66 och 68 åå lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986, då lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare upp- hör att gälla. Den äldre lagen skall dock tillämpas om ledighet enligt den lagen har påbörjats före ikraftträdandet.

• Sida 55
•  Original

2 Förslag till

Lag om ändring i semesterlagen( 1977: 480)

Härigenom föreskrivs att 17 & semesterlagen (1977: 480) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 å'

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänande- året icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2. ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 5 lagen (1962: 381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldra- penning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 55 samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller, för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 åå samma lag,

3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt smitt- bärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar, '

4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semes- terlön, om arbetstagaren erhåller timstudiestöd. inkomstbidrag eller vux- enstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973: 349) eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

5. ledighet på grund av sådan i 27 & värnpliktslagen (194lz967) el- ler med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, som ej är beredskapsövning och ej heller direkt ansluter sig till grund- utbildning, eller ledighet på grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron under intjänan- deåret icke överstiger 60 dagar. el- ler

6. ledighet på grund av att arbets- tagaren efter det kalenderår då han har fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgö- ring i civilförsvaret på annan tid än då civilförsvarsberedskap råder el- ler beredskapsövning får anordnas vid försvarsmakten, iden män från- varon under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar.

' Senaste lydelse 1985: 91.

5. ledighet på grund av sådan i 27 & värnpliktslagen (194l:967) el- ler med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar. som ej är beredskapsövning och ej heller direkt ansluter sig till grund- utbildning, eller ledighet på grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron under intjänan- deåret icke överstiger 60 dagar,

6. ledighet på grund av att arbets- tagaren efter det kalenderår då han har fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgö— ring i civilförsvaret på annan tid än dä civilförsvarsberedskap råder el- ler beredskapsövning får anordnas vid försvarsmakten, i den män från- varon under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar, eller

• Sida 56
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7. ledighet enligt lagen (0000:00) om rätt till ledighet för grundläg- gande svenskundervisning för in— vandrare.

Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaron under de första 90 dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår. grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete. '

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

• Sida 57
•  Original