Prop. 1983/84:199

om svenskundervisning för vuxna invandrare

Prop. 1983/84: 199

Regeringens proposition 1983/84: 199

om svenskundervisning för vuxna invandrare;

beslutad den l7 maj l984.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

ANITA GRADIN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen förordas ett nytt system för undervisningen i svenska språket m.m. för vuxna invandrare (sfl). Systemet innebär ett statligt ramansvar för svcnskundervisningen för invandrare. som föreslås bli an- ordnad i form av grundläggande svenskundervisning (grund-sti) och på- byggnadsundervisning (påbyggnads-sfi).

Kommunerna föreslås få ett lagstadgat ansvar för att grund-sf! kommer till stånd. i första hand med anlitande av studieförbunden. Grund-sti bör vara ett led i introduktionen av nya invandrare i samhället. ,

Invandrare som blir antagna till grund-sti föreslås få timersättning. dvs. motsvarande det studiestöd som nu utgår till deltagare i grundutbildning för vuxna. Anställda invandrare kommer att i lag garanteras rätt till ledig- het vid deltagande i grund-sfi. Den nu gällande lagen ( 1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare kom- mer därmed upphöra att gälla.

Påbyggnads-sfi föreslås bli anordnad som studiecirklar i studieförbund och inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen som förberedelse för en yrkesutbildning.

Staten bör fastställa mål och riktlinjer för sti-verksamheten och bidra till finansieringen av de insatser som motsvarar dem staten i dag svarar för. En särskild resurs föreslås lämnas till kommunerna för kostnader i sam- band med grund-sfi. För päbyggnads-sfi i studieförbund beräknas en resurs som innebär att studiecirklarna kan ges avgiftsfritt för deltagarna. Den samlade resurs som föreslås för grund-sti och påbyggnads-sfi motsvarar i genomsnitt 600 timmars undervisning per person.

Förändringarna föreslås bli genomförda fr.o.m. den I januari l986.

Prop. 1983/84: 199

lx.)

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEM ENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-05-17

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Lundkvist. Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén. Andersson. Boström, Bod- ström. Göransson, Gradin. Dahl, R. Carlsson, Holmberg. Thunborg. Wickbom

Föredragande: statsrådet Gradin

Proposition om svenskundervisning för vuxna invandrare

1. Inledning

En invandring av den storlek som Sverige har haft sedan l960-talet kräver särskilda insatser från samhällets sida på en rad områden. Bland sådana insatser intar undervisning i svenska och orientering om svenska samhällsförhållanden en framträdande plats. Kunskaperi svenska är nöd— vändiga för att invandrarna skall kunna finna sig till rätta i samhället ochi arbetslivet. förstå information om svenska förhållanden och delta i utbild— ning samt få del i medinflytande och samhällelig gemenskap. Svenskunder— visningen för vuxna invandrare har därför kommit att utgöra en väsentlig del av invandrarpolitiken. Flera reformer har också genomförts på detta område sedan mitten av 1960-talet.

År 1965 beslöt Kungl. Maj: t att ställa medel till förfogande för avgiftsfri undervisning i svenska för invandrare från det dåvarande anslaget Omskol- ning m.m. Skolöverstyrelsen (SÖ) fick i uppdrag att anordna undervis- ningen som försöksverksamhet genom .rtmliqfi'irbunden. Fr.o.m. budget- året l970/7l anvisas medel för försöksverksamhetcn under ett särskilt anslag i statsbudgeten. benämnt Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Riksdagen fastställer årligen en ram omfattande ett visst antal studietimmar som SÖ i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och statens invandrarverk (SIV') får disponera för studiecirklar i svenska språket med samhällsorientering. Ett visst antal studietimmar skall avse undervisning till följd av den sedan år 1973 gällande lagen (l972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare (_svenskundervisningslagen'). Försöksverksamheten omfattar även studie- cirklar med särskild samhällsundervisning för invandrare samt uppsö-

Prop. 1983/84: 199 3

kande verksamhet bland hemarbetande invandrare. Fr.o.m. sommaren 1968 t. o. m. budgetåret l981/82 anordnades också inom ramen för försöks- vcrksamheten särskilda sommarkurser för invandrare vid flera folkhögsko- lor. Särskilda medel utgick till dessa kurser. Statens kostnader för försöks- verksamheten har under budgetåren l965i/66— 1982/83 uppgått till samman- lagt drygt 1 miljard kr.

Under budgetåret 1982/83 genomfördes 532 600 studietimmar. varav ca 30000 för undervisning enligt svenskundervisningslagen. Innevarande budgetår har medel beräknats för 500000 studietimmar. varav 50000 stu- dietimmar för undervisning enligt lagen och 450000 studietimmar för övrig undervisning. inklusive särskild samhällsundervisning.

Undervisning i svenska språket med samhällsorientering anordnas ock- så inom ramen för (irhetsmarknadsurbildningen (AM U.). Sådan undervis- ning genomfördes fram till l970 av studieförbunden. Sedan budgetåret l970/7l genomförs större delen av svenskundervisningen inom AMU vid AMU-centren. Syftet med denna undervisning är att vid behov ge invand- rare sådana kunskaper och färdigheteri svenska och i svenskt samhällsliv som krävs för att genomgå en planerad yrkesutbildning inom AMU. Un- dervisningen får anordnas endast i samband med en yrkesutbildning och får omfatta nio veckor med möjlighet till förlängning ytterligare nio veckor. dvs. sammanlagt högst l8 veckor (ca 600 timmar,) per deltagare. Svenskun- dervisningen inom AMU har kommit att få en allt större omfattning. Detta förklaras främst av att invandrare i stor utsträckning saknar sådan yrkesut- bildning som de behöver för att komma in på den svenska arbetsmarkna- den. Som en introduktion till en yrkesinriktad AMU ges de flesta invandra- re undervisning i svenska för att de skall kunna tillgodogöra sig yrkesut- bildningen. Budgetäret 1982/83 deltog ca 8700 invandrare i svenskunder- visning inom AMU.

Kurser i svenska språket med samhällsorientering anordnas även av _ arbetsmarknadsverket inom ramen för det statligaflyktinga/nhände/raggn- det. Dessa kurser anordnas på olika sätt beroende på om deltagarna vistas i permanenta förläggningar, i tillfälliga förläggningar eller är enskilt inkvar- terade flyktingar. Vid de permanenta förläggningarna i Alvesta och Mo- heda anordnar kommunen undervisningen. medan undervisningen vid för- läggningen i Hallstahammar har förlagts till AMU-center. Vid den perma- nenta förläggningen i Flen bedriver länsarbetsnämnden svenskundervis- ningen i egen regi. Vid de tillfälliga förläggningarna och för enskilt inkvar- terade flyktingar sköter vanligen Studieförbunden svenskundervisningen på uppdrag av länsarbetsnämnden. Riksdagen har tidigare i vår beslutat om nya former för flyktingmottagandet (prop. 1983/84: l24).

Är l977 infördesgrundutbildning för vuxna (grimdvux). Utbildningen riktar sig till dem som saknar grundläggande kunskaperi läsning, skrivning eller matematik. Kommunerna skall sörja för att grundvux anordnas. För verksamheten utgår statsbidrag från anslaget Bidrag till kommunal vuxen-

Prop. 1983/84: 199 4

utbildning m.m. Grundvux är avsedd för alla som är i behov av sådan utbildning och riktar sig inte särskilt till invandrare. Drygt hälften av deltagarna är dock invandrare.

I detta sammanhang bör även omnämnas den särskilda undervisningen i svenska för utländska studerande inom högskolan. som finansieras från sektorsanslagen för grundläggande högskoleutbildning. Regeringen har ny- ligen förelagt riksdagen förslag om nya former för svenskundervisning för gäststuderande ( prop. 1983/84: 115 ). .

Frågan om svenskundervisning för invandrare har tidigare varit föremål för en samlad översyn i anslutning till det delbetänkande härom som avlämnades av invandrarutredningcn år 1971 (SOU l97l:51). Utredning- ens förslag ledde bl.a. till den nu gällande svenskundervisningslagen. enligt vilken arbetsgivare är skyldiga att bereda varje utländsk arbetstagare som saknar kunskaper i svenska språket ledighet under högst 240 timmar för att delta i svenskundervisning med samhällsorientering samt att betala arbetstagaren lön under studietiden. även om undervisningen äger rum utanför ordinarie arbetstid. Invandrarutredningens förslag om en enhetlig grundutbildning i svenska under kommunalt huvudmannaskap kom emel- lertid inte att genomföras.

Mot slutet av 1970-talet fördes en allmän debatt om svenskundervisning- en mot bakgrund bl.a. av att invandringen under 1970-talet hade ändrat karaktär. Det konstaterades att det fanns många brister i nuvarande sy- stem. År 1977 uppdrog regeringen ät SÖ att i samråd med AMS och SlV utvärdera försöksvcrksamheten med svenskundervisning för invandrare. Uppdraget redovisades år 1978. År 1978 hemställde Landsorganisationen i Sverige (LO). Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) i skilda skrivelser till regeringen att en parla— mentarisk utredning om svenskundervisningen för invandrare skulle till- kallas.

LO framhöll i sin skrivelse att målen för den nuvarande svenskundervis— ningen inte hade preciserats med hänsyn till invandrares behov av kunska- per i svenska och att arbetslivsfrågor i alltför liten omfattning berörs i undervisningen. Mot denna bakgrund föreslog LO en grundläggande intro- duktionsutbildning för alla invandrare i direkt anslutning till inträdet på. arbetsmarknaden. vilken skulle ge invandrarna grundläggande kunskaper i svenska och i medbestämmande- och arbetarsk_vddsfrågor samt fackliga frågor.

TCO menade att det behövdes en allmän översyn av svenskundervis— ningen för invandrare i sin helhet. inklusive studiesociala aspekter och lärarutbildning. Översynen borde enligt TCO syfta till att inordna svensk— undervisningen i dct allmänna skolväsendet.

SAF hänvisade i sin skrivelse till behovet av en övergripande utvärde— ring av svenskundervisningen för invandrare och tog särskilt upp svensk— undervisningslagen och det finansieringssystem som lagen förutsätter.

'Jl

Prop. 1983/84: 199

SAF hänvisade till att många företag inte anställer invandrare på grund av de extra lönekostnader som invandrares deltagande i svenskundervisning- en innebär för det enskilda företaget.

Mot denna bakgrund bemyndigade regeringen den 28 december 1978 dåvarande statsrådet Winther att tillkalla en kommitté (A 1978:07) med uppdrag att göra en översyn av den samlade svenskundervisningen m.m. för vuxna invandrare'. Kommitténs uppgift skulle enligt direktiven vara att lägga fram förslag till ett program för åtgärder i syfte att underlätta för invandrarna att genom en särskild utbildning få grundläggande kunskaperi svenska och om svenskt samhälls- och arbetsliv. Kommittén antog namnet SFI-kommittén. _

SFI-kommittén överlämnade i november 1981 sina betänkanden (SOU 1981586) Svenskundervisning för vuxna invandrare — Överväganden och förslag och ( SOU 1981:87 ) Svenskundervisning för vuxna invandrare —— Kartläggning av nuläget. Kommittén föreslog bl. a. att kommunerna skulle bli huvudmän för svenskundervisningen för invandrare. att undervisningen skulle omfatta 600 timmar och att ett nytt studiestöd skulle införas. I flera frågor var kommittén oenig. Oenigheten gällde framför allt huvudmanna- skapet. omfattningen av undervisningen och finansieringen. En samman- fattning av kommitténs förslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Betänkandena har remissbehandlats. Remissopinionen var splittrad i första hand när det gäller frågan om huvudmannaskapet. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.?.

Frågan om svenskundervisning för vuxna invandrare har varit föremål för särskild beredning inom regeringskansliet. Mina överväganden och förslag i det följande bygger på SFI-kommitténs betänkanden. remissytt- randena över dessa samt material som tagits fram.inom ramen för den särskilda beredningen av frågan.

.Jag har vid utformningen av mina förslag samrått med cheferna för social-. utbildnings-. arbetsmarknads- och civildepartementen samt stats- rådet Sigurdsen.

2. F öredragandens överväganden

2.1 Motiv för en förändring av svenskundervisningen för vuxna invandrare

Svenskundervisning för vuxna invandrare har sedan den stora arbets- kraftsinvandringen till Sverige i mitten av 1960-talet haft en framskjuten plats bland de invandrarpolitiska åtgärderna. Undervisningen har emeller-

' Ledamöter: Numera regeringsrådet Åke Bouvin. ordförande. dåvarande riksdags— Iedamoten Ylva Annerstedt. nksdagsledamöterna Birgitta Johansson. Marianne Karlsson och Gunnel Liljegren samt f. d. riksdagsledamotcn Eric Marcusson.

Prop. 1983/84: 199 6

tid fått mycket varierande utformning och inriktning beroende på om det varit fråga om anställda invandrare. flyktingar. invandrare som omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, högskolestuderande eller övriga. Verksamheten har kommit att bedrivas främst som försöksverksamhet i studieförbunden och som ett led i arbetsmarknadspolitiken och flyktingpo- litiken. Genom att det saknats ett sammanhållet system har bl.a. frågor om mål. innehåll och studiestöd behandlats på skilda sätt beroende på vem som varit huvudman för undervisningen och vilket delsystem som svensk- undervisningen därmed har varit inordnad i. Avsaknaden av enhetliga former för undervisningen har lett till stora variationer mellan olika anord- nare och till svårigheter för de ansvariga myndigheterna att följa upp och utvärdera de samlade effekterna av verksamheten. Därtill kommer att svenskundervisningslagen tillämpas i mycket liten utsträckning.

Det nuvarande svenskundervisningssystemet kan betraktas som ett pro- visorium. som inte fungerar tillfredsställande vare sig för invandrarna eller för anordnarna. Systemet ger inte garantier för att invandrare som verkli- gen behöver undervisning får sådan. Vissa invandrare kan få mycket omfattande undervisning. medan andra. som behöver undervisning, står helt utanför. Den kritik som framförts mot nuvarande ordning är enligt min mening befogad. och det är angeläget att nu göra förändringar i systemet.

Vad som behandlas i det följande är den svenskundervisning och orien- tering om samhället som invandrare behöver för att t. ex. klara ett arbete eller delta i utbildning. Den motsvarar den undervisning i svenska för invandrare som bedrivs dels enligt särskilda bestämmelser av studieför- bunden. dels som en särskild kurs inom AMU, dels som en del av flykting- mottagningen. Jag använder i det följande den för denna undervisning allmänt använda förkortningen sfi (svenska för invandrare). Jag kommer därvid att göra en skillnad mellan grundläggande sfi (grund-stl) och efter- följande sfi (påbyggnads-sfi).

Jag skall nu närmare utveckla vissa motiv för en förändring av sf'i. Invandringen har förändrats i viktiga avseenden under 1970-talet. Den utomeuropeiska invandringens andel av den totala invandringen till Sveri- ge har mer än tredubblats under de senaste tio åren. Särskilt stor har ' ökningen från Asien och Latinamerika varit. Utpräglad arbetskraftsin- vandring från utomnordiska länder har praktiskt taget upphört. "Den har uppgått till ca 6% av den årliga utomnordiska invandringen. dvs. till högst ett tusental personer per år under senare år. Spontaninvandringen av flyktingar har emellertid ökat. Den är tre gånger så stor som det antal flyktingar som överförs till Sverige inom de av regeringen beslutade flyk- tingkvoterna. En kategori av utomnordisk invandring som också har ökat är invandring genom familjeanknytning. Däremot domineras fortfarande den nordiska invandringen av arbetskraftsinvandring. Den totala invand- ringen av utländska medborgare under senare år har i genomsnitt uppgått till ca 25000 per år. varav ca 6000 från Finland. ca 2000 från övriga

Prop. 1983/84: 199 7

nordiska länder och ca 17000 från utomnordiska länder. Barn och ungdo- mar svarar för en stor del av invandringen.

'De riktlinjer för den framtida invandrings- och flyktingpolitiken som regeringen nyligen har föreslagit i prop. 1983/84: 144 innebär i korthet att en generös flykting- och familjeåterföreningspolitik bör bibehållas. men att arbetskraftsinvandringen bör regleras liksom nu. Den fria rörligheten inom Norden skall bestå, men den nordiska arbetskraften bör liksom hittills i möjligaste mån förmedlas genom arbetsförmedlingen.

Det betecknande för invandringen under l970- och början av 1980- talet i förhållande till 1960-talet är sålunda att invandrarna har kommit från ett större antal länder och att deras utbildningsbakgrund har varit mycket heterogen. Bland de vuxna utomnordiska invandrarna har personer med lägst gymnasial utbildning varit överrepresenterade ijämförelse med hela befolkningen i Sverige. medan det samtidigt har kommit många invandrare med mycket kort eller ingen skolutbildning i hemlandet; Att 1970-talets och l980-talets invandring har ställt nya krav på utbildningens område framgår bl.a. av expansionen av grundvux och av invandrarnas ökande andel av deltagarna i AMU. I grundvux är f.n. ca 60% av deltagarna invandrare medan motsvarande siffra för AMU är ca 20 %. En allt större del av sfl har kommit att ges i samband med annan utbildning som invand- rarna behöver för att kunna leva och arbeta i Sverige.

Strukturella förändringar på arbeixmarknaden har medfört att många invandrare har blivit arbetslösa. Arbeten som inte har ansetts kräva kvali- flcerade kunskaper i svenska har försvunnit. medan alltfler nya arbeten kräver goda kunskaper i språket. Detta har drabbat många av de invandra- re som kom hit för flera år sedan under en period av högkonjunktur men som inte har lärt sig svenska. Följden har blivit att en ökande andel invandrare har kommit att omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. främst AMU. Särskilt hårt drabbade är ungdomar och kvinnor med dåliga kunskaper i svenska och med svaga möjligheter såväl att skaffa sig en yrkesutbildning som att få arbete.

Arbetslösheten bland utländska medborgare är högre än bland svenska medborgare. I åldersgruppen 16—24 år uppgick arbetslösheten bland ut- ländska medborgare till 11.4 % under första kvartalet 1984. Det är något lägre än under fjärde kvartalet 1983. Bland utomnordiska medborgare är den ett par procent högre än bland nordiska medborgare. Det finns ett samband mellan bristande kunskaper i svenska och arbetslöshet. Detta har bl.a. visats i en undersökning härom som dåvarande expertgruppen för invandringsforskning (EIFO) genomförde på regeringens uppdrag är 1978. Till de åtgärder som behövs för att förbättra invandrarnas situation på arbetsmarknaden hör således en förbättring av svenskundervisningen.

Svcnskundervisningslagen. som avsågs kunna bli ett betydande stöd för invandrarna på arbetsmarknaden. har sedan andra hälften av 1970-talet inte haft avsedd effekt. Lagens föreskrift om ledighet med lön för 240

Prop. 1983/84: 199 8

timmars svenskundervisning har i flera fall lett till att många arbetsgivare undvikit att anställa invandrare. Invandrarna har i stället blivit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och har genomgått svenskundervisning som ett led i en arbetsmarknadsutbildning. Staten har således genom AMU kommit att bekosta uppgifter som riksdagen ursprungligen ansåg det vara rimligt att arbetsgivarna svarade för. För arbetsförmedlingarna har denna utveckling medfört en ökad belastning. och AMU har i alltför hög grad kommit att användas för verksamhet som ligger utanför dess egentliga uppgift. som är yrkesutbildning. Jag finner det angeläget att nu. som ett led i det arbete som pågår med att se över arbetsmarknadsverkets ansvarsom- råde och organisation. medverka till att verket får minskade uppgifter när det gäller sådan svenskundervisning som inte har direkt samband med arbetsmarknadsutbildning.

Svenskundervisningslagen tillkom före 197(.)-talets stora reformer inom arbetsrättens område. De lagar om studieledighet och studiestöd som gäller sedan år 1975 har en annan konstruktion än svenskuntlervisningslzt- gen. SFI-kommittén hade som en av sina uppgifter att undersöka om de bestämmelser som reglerar arbetsgivarens skyldigheter i samband med svenskundervisning för invandrare kan integreras i lagen ( 1974:981 ) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen). Kom- mittén kom fram till att en svenskundervisningslag bör innefatta special- rcgler som avviker från studieledighctslagen och att därför en särskild lagstiftning omldetta bör bibehållas. .

Alltfler nya invandrare har en kort grundläggande utbildning eller en yrkesutbildning som inte kan användas på den svenska arbetsmarknaden. Detta har fått konsekvenser inom hela vuxen"!bildningmmrådet. främst för AMU och grundvux. Till dessa utbildningsformer har ett ökande antal invandrare antagits för att komplettera sin utbildning. få en yrkesutbild- ning eller få grundläggande kunskaper och färdigheter i läsning. skrivning och matematik. bäsåret 1982/83 fanns det ca 8900 invandrare i grundvux. Undervisningen i grundvux skall helt eller delvis kunna ges på hemspråk. Ofta sker emellertid en stor del av utbildningen på svenska även där viss undervisning ges på hemspråket. Sfi har därmed kommit att bli ett betydel- sefullt inslag i grundvux. Detta har bl. a. SÖ framhållit i sitt remissyttran- de. I den nyligen avlämnade propositionen om kommunal och statlig utbildning för vuxna ( prop. 1983/84: 169 s. 22 ) har regeringen dels påpekat att det råder en oklar rollfördelning mellan grundvux och sfi. dels tagit ställning för att grundläggande utbildning i svenska även i fortsättningen skall få äga rum i grundvux för de invandrare som är behöriga att delta i denna utbildning.

Riksdagen har tidigare i vår beslutat om ämiradc_f'm'nierf/iir mottagan- de! avflykringur ( prop. 1983/84: 124 ). Beslutet innebär att SIV från AMS övertar det statliga ansvaret för flyktingverksamheten den 1 januari 1985 och att kommunernas roll i mottagandet stärks genom att överenskom-

Prop. 1983/84: 199 - 9

melser träffas mellan SIV och enskilda kommuner om mottagande av flyktingar. Bakgrunden är bl.a. en strävan att åstadkomma en klarare ansvarsfördelning, att underlätta för flyktingarna att så fort som möjligt komma in i en normal miljö i bosättningskommunen och att utnyttja kommunal service även för mottagande av flyktingar. Svenskundervisning för flyktingar skulle därmed till största delen komma att genomföras i bosättningskommunen istället för som nu i förläggning. De förslag om grundläggande svenskundervisning som jag lägger fram i det följande är utformade i linje med förslagen i fråga om flyktingverksamheten. De inne- bär i princip att llyktingarna inte längre skall särbehandlas i fråga om sl'i utan få sin undervisning i samma former som övriga invandrare.

Jag vill vidare som ett betydelsefullt motiv av allmän karaktär för en förändring av svenskundervisningen framhålla den roll som kunskaper i svenska spelar för att ge invandrare en starkare och tryggare ställning i det svenska samhället. Kunskaper om svenska språkets stora betydelse för invandrares levnadsvillkor och hela livssituation har vi fått genom flera undersökningar under 1970-talet. Dessa visar att bristande språkkunskaper leder till sämre levnadsvillkor för invandrare inom alla områden. Effekter- na av bristande kunskaper i svenska är allvarligare och mera långtgående nu än de var tidigare till följd av bl.a. invandringsstrukturcn och situa- tionen på arbetsmarknaden. Under 1960-talet och 1970-talets början var invandringen omfattande. men de som invandrade var i stor utsträckning efterfrågade på arbetsmarknaden. Att många endast klarade sig nödtorftigt på svenska var inget hinder för att få arbete. I dag. när situationen på arbetsmarknaden är en annan och när flertalet invandrare kommer från andra kulturer och ofta har kort skolutbildning, får behovet av kunskaper i svenska en helt annan betydelse: Goda kunskaper i svenska har blivit nödvändiga inte endast för att få ett arbete utan även för att kunna behålla det eller för att klara en yrkesutbildning eller en grundläggande teoretisk utbildning.

Bristen på kunskaper i svenska leder således ofta till att invandrare misslyckas eller får en svag ställning bl.a. på arbetsmarknaden och i fråga om utbildning. För samhället innebär bristande svenskkunskaper enkost- nad t. ex. i form av hög arbetslöshet och studicavbrott i AMU och annan vuxenutbildning. Kunskaperna i svenska har också en avgörande betydel— se för förverkligandet av de invandrarpolitiska målen att uppnå jämlikhet mellan invandrare och svenskar och att öka invandrarnas medinflytande. Goda kunskaper i svenska är även grundläggande för att de utbildningspo- litiska målen skall kunna uppnås för invandrarnas del. Eftersom större delen av vuxenutbildningsutbudet ges på svenska, är svenskkunskaper nödvändiga för att invandrarna skall kunna ha samma valfrihet inom ut- bildningen som övriga grupper.

Sedan 1970-talet har minoritetsspråkens roll lyfts fram i debatten och hemspräksundervisningen har fått ökade resurser. vilket bl. a. har resul-

Prop. 1983/84: 199 10

terat i en stark utveckling av hemspråksundervisningen i grundskolan och hemspråksträningen i förskolan. Denna utveckling är i överensstämmelse med 1976 års hemspråksreform. Samtidigt som denna positiva utveckling har ägt rum har emellertid svenskundervisningens utveckling kommit att bli mindre uppmärksammad. Jag vill 'i detta sammanhang erinra om vadjag har anfört i tilläggsdirektiv (Dir 1983: 39) till invandrarpolitiska kommittén (IPOK). Där betonas att 1975 års riktlinjer för invandrar- och minoritetspo- litiken syftar till social jämlikhet och solidaritet mellan människor av olika nationellt och etniskt ursprung i det svenska samhället. Detta förutsätter såväl insatser för att genom undervisning i svenska språket och informa- tion om det svenska samhället underlätta invandrares integrering i Sverige som möjligheter för invandrargrupper och etablerade minoriteter att bibe- hålla och utveckla ett eget kulturliv. I direktiven anförs vidare att det ibland har hävdats att det skulle råda ett motsatsförhållande mellan dessa två slag av åtgärder. Innebörden av 1975 års riktlinjer är emellertid att endast genom åtgärder av båda dessa slag kan förutsättningar skapas för att samhällsutvecklingen i ett invandringsland präglas av harmoniska för- hållanden mellan människor av olika ursprung.

Jag anser sammanfattningsvis — i överensstämmelse med SFI-kommit- tén och remissinstanserna — att det är angeläget att förändra sfi- systemet. Det nuvarande systemet är splittrat och inte anpassat till de förändringar som har inträffat under senare år vad gäller invandringen och situationen på den svenska arbetsmarknaden. Det kan också i flera avseenden effekti- viseras.

2.2 En ny modell för undervisningen

SFI-kommittén har grundligt analyserat bristerna i nuvarande sfi och har presenterat ett omfattande åtgärdsprogram som underlag för en förändring av det nuvarande systemet. Kommittén har understrukit vikten av en klarare "målinriktning. en ökad enhetlighet och ett större samhällsansvar -vad gäller sti. Jag ansluter mig till dessa principiella utgångspunkter. Jag vill redan nu framhålla att en avgörande förutsättning för att nuvarande problem skall minskas är att undervisningen blir mera enhetlig och att staten anger vilka mål som bör gälla för sfi och i vilka former sfl bör anordnas. Jag ansluter mig också till kommitténs uppfattning att ett framti- da system för sfi i första hand bör syfta till att ge nykomna invandrare undervisning. Jag vill särskilt markera att grundläggande svenskundervis- ning bör betraktas som en mottagningsanordning vid sidan av övriga så- dana anordningar för invandrare. Syftet med grundläggande svenskunder- visning bör vara att ge nykomna vuxna invandrare sådana kunskaper i svenska språket och om samhället att de får förutsättningar att klara sig i det vardagliga livet, på arbetsmarknaden eller gå vidare till t.ex. arbets- marknadsutbildning. Det innebär att grund-sil helst bör ges i nära anslut- ning till bosättningen i Sverige och före anställning.

Prop. 1983/84: 199 l l

synen på grund-Sfi som en mottagningsanordning för invandrare medför särskilda krav vad gäller undervisningens organisation. Som jag redan har nämnt var SFI-kommittén oenig vad gäller organisation och huvudmanna- skap för sf'i. Även remissopinionen var splittrad i denna fråga. Eftersom en lösning av huvudmannafrågan är grundläggande för möjligheterna att för- ändra det nuvarande systemet skalljag först redovisa mina överväganden i detta avseende.

SFI-kommittén har redovisat fyra alternativa lösningar vad gäller hu- vudmannaskapet för sfl:

a) nuvarande organisation med flera huvudmän,

b) studieförbunden ensamma som huvudmän och anordnare. c) statligt/regionalt huvudmannaskap.

d) kommunalt huvudmannaskap.

Kommittén förordade ett renodlat kommunalt huvudmannaskap, där både ansvaret och anordnandet skulle åvila kommunen. I'en reservation förordade de socialdemokratiska ledamöterna att nuvarande sfi-resurser'i AMU skulle bilda grund för en ny anordning under statligt huvudmanna- skap.

Majoriteten av remissinstanserna avvisade kommitténs båda första al- ternativ och diskuterade främst de båda sista. Kommitténs förslag om ett kommunalt huvudmannaskap med kommunal vuxenutbildning (komvux) som anordnare stöddes av läratjfift'rhttnden, studieförbunden TBV. Medbor- garskolan, Vuxenskolan och N_vkterhetsrörelsens bildningsverksamhet. arbetsmarknadsorganisationcrna SAF. TCO och SACO/SR samt ett antal kommuner. De kommuner som tillstyrkte kommunalt huvudmannaskap gjorde det under förutsättning att kommunerna skulle få kostnadstäckning genom statsbidrag. Några kommuner. bl. a. Botkyrka kommun. avstyrkte kommunalt huvudmannaskap med motiveringen att kommunerna skulle få höga följdkostnader vid ett kommunalt övertagande av 511.

Svenska kommunförhundet menade att det fanns vissa skäl för ett pri- märkommunalt huvudmannaskap. Förbundet pekade på att komvux är väl utbyggd över hela landet och har en fungerande administrativ apparat. att grundvux är organisatoriskt knuten till komvux och att samverkan med andra vuxenutbildningsanordnare inom kommunerna fungerar tillfredsstäl- lande. Övervägande skäl talade dock, enligt kommunförbundet. för någon form av statligt huvudmannaskap. Förbundet hänvisade till att 56 är ett led iden statliga invandrar- och flyktingpolitiken och därmed bordejämställas med andra statliga åtgärder på det invandrarpolitiska området. Kommun- förbundet framhöll också att kommitténs förslag i huvudmannafrågan skul- le innebära att kommunerna skulle få överta uppgifter som är att betrakta som statliga angelägenheter samt att ett genomförande av kommitténs förslag vore oförenligt med statsmakternas krav på en dämpning av den kommunala expansionen.

Prop. 1983/84: 199 12

Statligt huvudmannaskap förordades bl. a. av LO. Folkaniverxitctet och ABF. LO ansåg att staten borde bedriva sfi genom AMU, medan de två studieförbunden ansåg att staten borde utnyttja studieförbunden för upp- giften. AMS och SIV tog liksom SÖ inte ställning i huvudmannafrågan utan redovisade för- och nackdelar med båda alternativen. SÖ pekade på möj- ligheten att studieförbund och AM U anordnar utbildningen under kommu- nalt huvudmannaskap. Detsamma gjorde _S'tttdiqfi'ämiatic/ut.

Eftersom remissopinioncn uppvisar en mycket splittrad bild i huvud- mannafrågan har jag tagit initiativ till en förnyad prövning genom ett särskilt beredningsarbetc i regeringskansliet. Därvid har olika organisato- riska modeller prövats mera ingående. Syftet med prövningen har varit att finna en modell som ger större stadga åt sfl genom att åstadkomma en klarare ati.s'i-'tir.s'f(')'rtleltiing. st:"irre enhetlighet samt satttordninm- och ef- _lektii'itetsvinster.

Skälen till attjag därvid har avvisat alternativet att bibehålla nuvarande ordning är uppenbara. Som jag redan har understrukit är det nuvarande systemet splittrat och dåligt anpassat till de förändringar i invandringen och på arbetsmarknaden som har inträffat under senare år. En effektivise- ring och rationalisering av verksamheten är nödvändig. Även ur studieför- bundens synpunkt är nuvarande ordning föga tillfredsställande. Flera stu- dieförbund har i sina yttranden framhållit att sfi inte är folkbildning i gängse bemärkelse och har ifrågasatt om deras nuvarande sti-verksamhet är förenlig med principerna för det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Jag instämmer i studieförbundens bedömning att grundläggande svenskun- dervisning inte är folkbildningsarbete i traditionell mening.

Det särskilda beredningsarbetet har i stället lett mig fram till slutsatsen att sfl bör inordnas under ett samlat samhälleligt ansvar. men titan att nuvarande verksamhet därigenom behöver läggas ned och en helt ny organisation upprättas. Jag vill inte initiera långtgående organisatoriska förändringar med de risker för försämringar i verksamheten som detta kan innebära. Det är i stället enligt min mening angeläget att i största möjliga utsträckning bygga på de erfarenheter och kunskaper som de nuvarande anordnarna av sfi har. men söka infoga Sfi-verksamheten i en samhällelig ram med gemensamma mål och riktlinjer för verksamheten och med en klarare ansvarsfördelning än f.n. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till de synpunkter som under remissbehandlingen framkommit från bl. a. llera studieförbund och från SÖ.

Utöver den gängse studiecirkelverksamheten med sfi anordnar studie— förbunden sedan lång tid på uppdrag av arbetsmarknadsverket svenskun- dervisning för AMU-deltagare och flyktingar. Studieförbunden har således byggt tipp omfattande resurser i fråga om cirkelledare. material. lokaler och utrustning. Studieförbunden har en bred kontaktyta mot invandrare och erfarenheter som är värdefulla att bygga på. Jag anser att den breda kunskap och erfarenhet som studieförbunden har i detta avseende bör tas

Prop. 1983/84: 199 ' 13

till vara. Samhället bör därför i ett nytt Sfi-system kunna anlita studieför- bunden för grundläggande sfi- undervisning. Den Sfi-verksamhet som stu- dieförbunden på detta sätt anordnar på uppdrag av samhället bör emeller- tid. som jag redan har understrukit, inte betraktas som folkbildningsarbete i traditionell mening. eftersom den. med hänsyn till sin karaktär och i motsats till verksamheten inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. är att se som en samhällsuppgift och därför bör anordnas enligt fastare riktlinjer från staten.

Jag anser det sammanfattningsvis vara angeläget att ett samhälleligt ansvar för Sfl läggs fast samtidigt som i största möjliga utsträckning den kompetens och de resurser som genom åren har byggts upp för sfi tas till vara. Jag kan sålunda inte tillstyrka SFI-kommitténs förslag om att inordna så i den kommunala vuxenutbildningen. Ett genomförande av kommitténs förslag skulle enligt min mening inte svara mot kraven på flexibilitet i fråga om Sfi-verksamhetens organisation med hänsyn till de speciella förutsätt- ningar som gäller för mottagandet av invandrare. Jag har vid mina övervä- ganden också särskilt tagit hänsyn till de av Svenska kommunförbundet och flera kommuner framförda farhågorna för omfattande nya åtaganden för kommunerna.

Jag kan heller inte tillstyrka ett alternativ med AMU som enda huvud- man. 1 bcredningsarbetet har noga övervägts för- och nackdelar med alternativet att inordna all stl-undervisning i AMU. Jag har efter ingående prövning av frågan funnit att flera skäl talar mot en sådan lösning. AMU skall vara ett arbetsmarknadspolitiskt instrument för att ge kompletterande utbildning för personer som är arbetslösa eller riskerar att bli det. och användas när sådan utbildning inte kan ges hos annan anordnare. Att införa nya målgrupper som inte uppfyller kriterierna för AMU innebär djupgående principiella förändringar av AMU och dess uppgifter. Jag vill i detta sammanhang erinra om uttalanden i 1981 års proposition ( prop. 1980/81: 126 ) om arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning. Där fram- hölls att det är angeläget att effektivisera arbetsmarknadsverket genom att från dess verksamlietsområde föra bort uppgifter som inte omedelbart ligger inom det arbetsmarknadspolitiska fältet. Den nuvarande regeringen har därefter i tilläggsdirektiv till utredningen (A 1981:02) om arbetsmark- nadsverkcts ansvarsområde och organisation (AMS-kommittén) också ut- talat att vissa av arbetsmarknadsverkets uppgifter bör kunna flyttas till annan huvudman i syfte att koncentrera krafterna på verkets huvudsakliga uppgifter. Överföringen av olika regionalpolitiska stödformer från arbets- marknadsverket till industriverket är ett exempel. Den överföring från AMS till SIV av ansvaret för mottagande av flyktingar som riksdagen nyligen beslutat om är ett led i denna renodling av arbetsmarknadsverkets uppgifter. Det pågående bcredningsarbetct inom regeringskansliet beträf- fande AMU:s framtida organisation har samma inriktning.

Vid sidan om de principiella invändningarna mot att hela sli- undervis-

Prop. 1983/84: 199 _ ' 14

ningen inordnas i arbetsmarknadsutbildningen finns invändningar av prak- tisk natur. Främst tänker jag då på att det kan bli svårt att upprätta en naturlig kontaktväg till de kommunala organ som i kommunen har att svara för flyktingverksamhet och annan invandrat—inriktad verksamhet.

Jag har mot denna bakgrund kommit fram till att den lämpligaste organi- satoriska lösningen för den framtida verksamheten på detta område är en modell med ett statligt ramansvar för all sfi och ett kommunalt ansvar för att grund-Sfi kommer till stånd med studieförbundens hjälp. Denna av mig förordade modell innebär att staten bör fastställa målen för verksamheten samt utfärda riktlinjer för den. Staten bör också bidra till verksamhetens finansiering. På det lokala planet bör kommunen ansvara för att invandrare får information om sina möjligheter att få grund-sfi, och också svara för att sådan undervisning kommer till stånd. Till kommunens uppgifter bör också höra att pröva invandrares rätt till studiesocialt stöd under den grundläg- gande svenskundervisningen. De resurser som stmlicyförbutzdett har byggt upp och de erfarenheter som de och deras cirkelledare har bör kunna tas i anspråk genom överenskommelser mellan kommuner och studieförbund om grund-sil och genom att förbunden anordnar påbyggnads-sfi i form av studiecirklar.

Grund-Sfi bör således vara en introduktionsutbildning under kommunalt ansvar. Därefter bör en differentiering ske, så att de deltagare som upp- fyller kriterierna för AMU fortsätter med påbyggnads-sfi i samband med en yrkesinriktad utbildning inom AMU. medan övriga bör kunna erbjudas påbyggnads-sfi i studiecirkelform hos studieförbund.

Mitt förslag innebär att sil-undervisning i form av grund- och påbygg- nadskurser bör erbjudas under genomsnittligt 600 timmar.

Jag kommer i det följande att närmare utveckla mina förslag i skilda frågor med utgångspunkt i detta förslag till ny modell för sfi. Mina förslag syftar till att ange principiella riktlinjer för en förändring av sfi. Avsikten är att riksdagen i ett senare sammanhang skall föreläggas detaljerade förslag till organisationsförändringar och beträffande kostnader.

2.3. Undervisningens mål och innehåll

Som framgår av vad jag tidigare har sagt bör Sl'l syfta till att underlätta invandrarnas anpassning i det svenska samhället. lnvandrarpolitikensjäm- ' likhetsmål bör vara en utgångspunkt för sfi- undervisningen och styra dess innehåll. Enligt nu gällande bestämmelser underordnas emellertid sfi mål för dels det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. dels arbetsm'r'irknadsut- bildningen. Dessa mål har efter hand allt tydligare kommit i konflikt med mål som bör gälla för sfi. Detta har redovisats av SFI-kommittén och bekräftats av flera remissinstanser. bl. a. studieförbunden och AMS.

Jag anser att särskilda mål för sli bör fastställas. De bör vara av övergri- pande karaktär och formuleras så att de utgör ett riktmärke för samhällets

Prop. 1983/84: 199 15

insatser beträffande såväl grundläggande svenskundervisning som påbygg- nadsundervisning. Jag förordar att de av SFI-kommittén föreslagna målen skall gälla för sli. Kommitténs målformulering har fått stöd i remissbe- handlingen. Förslaget till målformulering lyder sålunda:

"Sfi-utbildningen har till syfte att ge invandraren sådana kunskaper i svenska språket samt om det svenska samhället och arbetslivet att invand- raren kan ta vara på sina rättigheter och påverka sin situation samt fullgöra de krav och skyldigheter som det dagliga livet bjuder. Undervisningen skall vidare bidra till att invandrarens ställning på t. ex. arbetsmarknaden stärks. att invandraren kan medverka i det kulturella, sociala, fackliga och politiska livet samt genomgå utbildning inom det reguljära vuxenutbild- ningssystemet i form av allmän grundutbildning och yrkesutbildning.”

Den del av sli som är grund-sti bör ge såväl kunskaper och färdigheter i svenska språket som kunskaper om arbetslivet och om samhället i stort. Jag betraktar grund-Sfi som en introduktion till svenska förhållanden och som ett led i samhällets samlade ansträngningar att erbjuda nykomna invandrare särskilda mottagandeformer. Den bör följaktligen ge allmänna kunskaperi svenska och om Sverige och inte vara specialinriktad på något område. Utbildningen bör vidare kunna innehålla studie- och yrkesoriente- ring (syo). Särskilt för invandrargrupper med en annan syn på könsroller än den som gäller i Sverige är det angeläget att klargöra hur det svenska samhället ser på jämställdhet och könsroller. Eftersom en stor andel av deltagarna i grund-sti förutsätts behöva en yrkesinriktad arbetsmarknads- utbildning efter grund-sti, bör arbetsförmedlingen och fackmän med an- knytning till arbetslivet kunna medverka i den orientering om arbetsmark- naden som bör ingå i undervisningen.

Arbetslivskunskap bör också ingå i grund-sti. Med hänsyn till att de flesta invandrare som deltar i grund-sti inte kommer att ha erfarenhet från det svenska arbetslivet är det nödvändigt att orienteringen blir konkret och utgår från den erfarenhet invandrarna har från sina ursprungsländer. Den bör kunna behandla bl.a. frågor om arbetarskydd. arbetsrätt och de fackli- ga organisationernas roll. Experter bör kunna anlitas i detta sammanhang, t. ex. från fackliga organisationer och från andra organisationer samt från myndigheter inom arbetsmarknadsområdet.

Påbyggnads-sft skall bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som invandraren fått i grund-sti. Innehållet bör således ligga på en nivå som klart skiljer undervisningen från nybörjarundervisning.

Det huvudsakliga innehållet i grund-sft bör enligt min mening anges i en läroplan för verksamheten. Den bör omfatta mål och riktlinjer samt fast- ställas av regeringen. Jag förordar att regeringen i annat sammanhang uppdrar åt SÖ att efter samråd med bl.a. SIV och AMS utarbeta förslag till läroplan för grund-sf].

Prop. 1983/84: 199 16

2.4. Deltagare i grundläggande svenskundervisning

Som jag framhållit tidigare har invandringen i viktiga avseenden föränd- rats under senare tid. Andelen flyktingar och anhöriga till i Sverige bosatta invandrare har ökat och arbetskraftsinvandringen har minskat. Invand- ringen har också ändrat karaktär med hänsyn till den språkliga. kulturella och utbildningsmässiga bakgrunden. Den årliga invandringen av vuxna personer som är aktuella för sli består numera uppskattningsvis till ca en tredjedel av flyktingar medan anknytningsinvandringen och den nordiska invandringen svarar för vardera en tredjedel.

Svenskundervisning bör enligt min mening ges så tidigt som möjligt efter invandringen och i möjligaste mån före inträdet på arbetsmarknaden. Jag anser det därför vara angeläget att invandrare i möjligaste mån utnyttjar möjligheterna till svenskundervisning i inledningsskedet av bosättningen i Sverige. För vissa grupper torde detta inte vara något problem. t. ex. för såväl kollektivt överförda som individuellt hitresta flyktingar. För dessa utgör sfl redan en del av det särskilda mottagandet av flyktingari Sverige. Jag vill här hänvisa till riksdagens beslut om mottagande av flyktingar och asylsökande. För andra grupper är situationen ofta en annan. Många av de finländare som kommer till Sverige kan vara tveksamma till att genomgå svenskundervisning om de har för avsikt att återvända till Finland efter en kort tid i Sverige. Även andra grupper kan inledningsvis ha för avsikt att stanna endast några åri Sverige men ändå vara i behov av svenskundervis- ning.

Jag anser det vara synnerligen angeläget att invandrarna verkligen deltar i sfi. Erfarenheterna hittills visar att stimulans i form av t.ex. studiestöd inte alltid räcker för att skapa verklig motivation. SFI-kommittén ansåg att det i princip bör betraktas som en skyldighet för invandraren att delta i stl. Några remissinstanser. bl.a. LO. IPOK. Sveriges lärmjlörbrmd och Lunds- tingsji'irlmmler. har anslutit sig till detta synsätt. Andra. främst SAI-" och .språk- och kulturarvsrtfred/tingen. har avstyrkt med hänvisning till att det är omöjligt att införa sanktioner mot invandrare som inte uppfyller skyl- digheten och att en skyldighet strider mot valfrihetsmålct i riktlinjerna för invandrarpolitiken.

För egen del anserjag att sfi givetvis bör vara en angelägenhet inte bara för den enskilde utan också för samhället. Jag anser det emellertid inte vara lämpligt att införa ett slags skolplikt för vuxna invandrare. I stället vill jag understryka vikten av att undervisningen får en sådan uppläggning och ett sådant innehåll att den upplevs som angelägen och meningsfull av invandrarna. Det är motivation och inte tvingande regler som bör styra deltagandet.

Jag övergår nu till att närmare redovisa mina förslag till kriterier för rätt till deltagande i grund-sti. Jag kommer senare att redovisa mina förslag till villkor för deltagande ide olika formerna av påbyggnads-sfi.

Prop. 1983/84: 199 17

SFI-kommittén har föreslagit att Sfi-undervisning i första hand skall ' erbjudas nya invandrare. Kommittén har vidare föreslagit att kravet på ' kyrkobokföring bör bibehållas som villkor för deltagande i sfi- undervis- ning. Undantag bordc emellertid enligt kommittén göras för tillståndssö- kande utlänningar som väntar länge på besked i tillståndsfrågan. ' Det nuvarande kravet på utländskt medborgarskap borde enligt kommittén upphöra. Enligt kommittén borde utbildningsbehovet för gamla invandra- re. dvs. invandrare som bott längre tid i Sverige men som ändå behöver grundläggande svenskundervisning. tillgodoses genom särskilda stl-in- satser under en femårsperiod från reformens ikraftträdande.

Jag har redan angett att jag ansluter mig till kommitténs åsikt att det är nyinvandringen som i det nya systemet bör ligga till grund för bedömning- en av behovet av sfi. Grund-sti bör således i första hand rikta sig till nya invandrare, dvs. invandrare som kommit till Sverige tidigast under det föregående kalenderåret. Jag återkommer till i vad mån även andra invand- rare bör ha rätt till grund-sf! enligt de nya reglerna.

Jag förordar att med vuxna invandrare skall avses invandrare som är 16 år eller äldre. Jag vill i detta sammanhang erinra om kommunernas ansvar för ungdomar mellan l6 och 18 år. Skolans uppföljningsansvar gäller alla ungdomar i dessa åldrar Som inte går i gymnasieskolan.

Den grundläggande svenskundervisningen är avsedd för personer som är att betrakta som bosatta i Sverige. Jag anser det därför vara rimligt att invandraren skall vara kyrkobokförd i Sverige för att få delta i grund-Sfi. Utomnordiska medborgare i Sverige blir kyrkobokförda i samband med att de får sådant uppehållstillstånd som berättigar till bosättning. Kyrkobok- föring krävs också för att få tillgång till många andra förmåner och rättighe- ter i samhället.

Enligt regeringens nuvarande bestämmelscr skall utlänningar för att få delta i studiecirklar i stl i princip ha uppehållstillstånd eller — vad gäller nordbor — vara kyrkobokförda i Sverige, om särskilda skäl inte föranleder annat. SÖ har angett att väntan på uppehållstillstånd kan betraktas som ett sådant särskilt skäl. SÖ:s motiv härför är att det bl.a. av humanitära skäl är lämpligt att låta utlänningar studera svenska när väntetiderna är långa. De möjligheter som SÖ har medgett i detta avseende infördes i ett läge då väntetiderna normalt var mycket längre än f.n. Väntetiderna för utomnor- diska medborgare som här i landet inväntar besked i fråga om uppehållstill- stånd har nedbringats och ytterligare åtgärder har under senare tid vidta- gits i syfte att snabbt få fram beslut om vilka som skall få rätt att stanna. Jag vill här hänvisa till den utförliga redovisning i dessa frågor som jag har lämnat i propositionen om riktlinjer för invandrings- och flyktingpolitiken tprOp. 1983/84: 144). Jag anser mot denna bakgrund att utländska medbor- gure som väntar på bes/ur ifråga om uppe/zåI/srillstånd i princip inte bör ha rätt att delta i grund-sti. I undantagsfall bör dock möjligheter till detta medges om det kan ske utan merkostnader för staten och inom ramen för 2 Riksdagen I983/84. I saml. Nr [99

Prop. 1983/84: 199 18 tillgängliga resurser. Det bör emellertid understrykas för såväl den enskil- de som för studieanordnaren att deltagande i grund-sti i dessa fall inte i något avseende kan inverka på beslutet i tillståndsfrågan.

Som jag framhållit tidigare bör grund-sti betraktas som ett led i motta- gandet av nya invandrare .i Sverige. Den bör således ha karaktär av introduktion i Sverige och erbjudas så tidigt som möjligt efter bosättning- en. Invandrare som bott en längre tid i Sverige och som har behov av svenskunderVisning torde därför i första hand behöva delta i påbygg- nads-sfi. Möjligheten att delta i grund-sti bör dock finnas i undantagsfall för dessa invandrare.

En del av de invandrare som bott längre tid i Sverige när det nya sti-systemet införs (s.k. gamla invandrare) kan under en övergångstid behöva grund-sti. I likhet med SFI-kommittén anserjag att sådana invand- rares behov av grund-Sfi bör vara tillgodosett inom fem år från det att det nya Sfi—systemet införs. Vid bedömningen av vilka s.k. gamla invandrare som under övergångstiden bör komma i fråga för grund- sfi enligt det nya systemet är det emellertid enligt min mening rimligt att utgå från att de som tidigare fått motsvarande utbildning. t.ex. svenskundervisning i anslutning till AMU, i princip inte bör få delta i grund-sti. Vid behov bör nivån på kunskaperna i svenska kunna prövas genom ett språkprov. Jag anser att det är angeläget att information ges till berörda invandrare om dels de möjligheter att följa svenskundervisning som står till buds innan det nya systemet träder i kraft, dels de möjligheter att få grund-sli under en övergångsperiod som jag nu har föreslagit. Jag förutsätter att sådan infor- mation lämnas av studieanordnarna m.fl.

SFI—kommittén har föreslagit att nuvarande krav på utländskt medbor- garskap för deltagande i sfi skall slopas. Kommitténs motiv är att det numera endast krävs vistelse i landet i fem år (för flyktingar fyra och för nordbor två år) för att få svenskt medborgarskap och att svenskkunskaper inte föreskrivs för att få svenskt medborgarskap. Flera remissinstanser har anslutit sig till detta förslag.

Som jag anfört tidigare uppfattar jag grund-sti som en introduktion till svenska förhållanden. Detta syfte anser jag lättare kunna uppnås om kravet på utländskt medborgarskap i princip finns kvar. Jag anser därföri motsats till SFI-kommittén att kravet på utländskt medborgarskap bör bibehållas. Eftersom det emellertid även kan finnas svenska medborgare som är i stort behov av svenskundervisning för att kunna klara sig i samhället anser jag att svenska medborgare undantagsvis bör kunna få delta i grund-sti.

] likhet med kommittén anser jag att utländska medborgare som har svenska. danska eller norska som modersmål inte bör vara berättigade till grund-Sfi. Motsvarande bör gälla även beträffande dem som har sådana kunskaper i något av dessa språk att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig. Det avgörande för rätten till sfi bör i dessa fall

Prop. 1983/84: 199 19

vara behovet av undervisning i svenska. Jag är medveten om att nyinvand- rade danskar. norrmän och finlandssvenskar kan ha samma behov av samhällsorientering som övriga invandrare. Sådan samhällsorientering bör emellertid för dessa grupper kunna ges på annat sätt än inom sti-systemet. t. ex. i allmänna studiecirklar hos studieförbund.

Utländska sjömän på svenska fartyg i utrikes fart har utan att vara kyrkobokförda i Sverige rätt till ledighet med lön för att delta i sfi om de har s.k. anställningstillstånd eller är undantagna från skyldighet att ha sådant tillstånd. Rättigheten tillkom år 1974 (SFS 1974: 195) genom en ändring i svenskundervisningslagen. Den har knappast längre någon bety- delse eftersom den svenska handelsflottan har minskat kraftigt under 1970-talet och därmed också antalet utländska sjömän. Den undervisning som genomförts sedan lagen trädde i kraft har skett i Göteborg under sjömännens ledighetsperioder i land och har endast i undantagsfall kunnat ske enligt lagens huvudregel. dvs. på arbetstid och ombord på fartygen. Jag anser det inte vara rimligt att behålla en ordning som ger utlänningar som är bosatta utomlands rätt att delta i grundläggande svenskundervis- ning. I Iikhet med Sveriges Redai'e/i'jrening anserjag att denna rätt skall vara förbehållen utländska sjömän som är kyrkobokförda i Sverige.

Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om de s.k. gränsbor/ms möjligheter att delta i sfi. I Norrbotten arbetar ett mindre antal finländska medborgare som är bosatta i Finland. De pendlar således mellan Finland och Sverige. Dessa har för att klara sitt arbete behov av kunskaper i svenska. Ett undantag från kravet på kyrkobokföring i Sverige bör därför göras för dem. "Enligt en överenskommelse mellan de nordiska länderna den 6 mars 1982 om samarbete inom yrkesinriktad rehabilitering och AMU (NU 1983:6) har gränsbor redan nu möjlighet att delta i sfi inom AMU.

SFI-kommitten har föreslagit att de kurser i svenska för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk examen som f. n. på socialstyrelsens upp- drag anordnas av Kursverksamheten vid Uppsala universitet skall inord- nas i det nya sti-systemet. Detta avstyrks av socialstyrelsen som hänvisar till att kurserna är klart yrkesinriktade och kräver speciell kompetens hos anordnarna. En sådan kompetens har Kursverksamheten vid Uppsala universitet byggt upp under många år. Det är en mycket begränsad grupp invandrad sjukvårdspersonal. främst läkare. sjuksköterskor och barnmors- kor. som årligen deltar i socialstyrelsens kurser (ca 100 personer). Efter- som svenskundervisningen här är nära knuten till en särskild terminolo- giutbildning finns enligt min mening inga starka motiv för att inordna utbildningen i ett nytt sti-system. Den bör således även i fortsättningen kunna bedrivas utanför sf— systemet. Jag förutsätter emellertid att vissa frågor om sambandet mellan dessa kurser och det nya sti-systemet bereds i särskild ordning:

Utländska studerande som uppehåller sig-i Sverige i syfte att skaffa sig en utbildning på högskolenivå och därefter återvända till hemlandet. s. k.

Prop. 1983/84:199 30 .

gäststuderande. bör enligt förslag i prop. 1983/84: 115 få en särskild pre- parandutbildning i svenska m.'m. inom högskolans ram. Av preparandut- bildningen förutsätts 540 timmar avse svenska. Svenskundervisningen fö- reslås bli uppdelad i två etapper med ca 200 timmar i etapp 2. Enligt förslaget bör invandrarstuderande, i den mån gäststuderande inte fyller de tillgängliga utbildningsplatserna, kunna få delta i etapp 2 av utbildningen. Huvudprincipen bör emellertid vara att invandrare som avser att genomgå högskoleutbildning får svenskundervisning i det nya sfi-systemet och inte inom högskolans ram. Den föreslagna ordningen innebär att det skapas en klarare gräns mellan invandrare och gäststuderande. .

Invandrare och gäststuderande har på grund av sina helt olika syften med vistelsen i Sverige behov av olika slags svenskundervisning. För invandrare med utländsk utbildning på gymnasie- eller högskolenivå som avser att genomgå högskoleutbildning bör sfi kunna anpassas så att den bättre tillgodoser dessa invandrares behov. Detta bör kunna göras genom att man inrättar särskilda studiegrupper för sådana invandrare. Därigenom kan såväl grund-sfi som påbyggnads-sfi anpassas till de behov av kunska- per i svenska som dessa grupper har såväl allmänt för att kunna leva i Sverige som för att kttnna tillgodogöra sig högskoleutbildning. Grund—sti och påbyggnads-sfi kan i sådant fall sammanlagt ge ett undervisning i svenska som till såväl omfattningen i stort som till karaktären motsvarar den undervisning i svenska som enligt regeringens förslag i nyss nämnda proposition bör ges gäststuderande. Möjligheterna till viss samordning mellan sfi- undervisning för blivande högskolestuderande och den i prop. 1983/84: 115 föreslagna preparandutbildningen för gäststuderande bör övervägas i det fortsatta planeringsarbetet.

Invandrare som avser att genomgå högskoleutbildning bör som en på- byggnad också kunna delta i kurser i svenska som främmande språk eller i svenska inom komvux.

2.5. Undervisningens organisation 2.5.1 Statens. kommunernas och smdie/örhundens uppgifter

Jag övergår nu till att närmare beskriva den organisatoriska lösning som jag förordar.

Sfi-ttndervisningen bör organiseras så att den samverkar med andra mottagningsinsatser för invandrare och flyktingar. En sådan samverkan ger effektivitetsvinster som underlättar kontakterna mellan samhället och invandrarna. Den huvudmannalösning som jag förordar för sfi innebär att staten bör ange ramar för den samlade sti-verksamheten. Staten bör ge- nom ett särskilt statsbidrag bidra till kommunernas kostnader för bl.a. administration och lärarlöner. Statsbidragssystemet bör utformas på ett sådant sätt att utrymme ges för de förändringar i behovet av undervisning som förändringar i invandringens omfattning kan medföra.

Prop. 1983/84: 199 21

Jag förutsätter att SÖ liksom nu kommer att svara för en rad uppgifter i samband med Sfi-verksamheten. Även AMS. SIV och centrala studie- stödsnämnden (CSN) kommer att beröras av det nya Sfi-systemet. Den närmare fördelningen av ansvaret för sfi mellan berörda centrala statliga myndigheter bör prövas av den organisationskommitté somjag kommer att förorda i det följande.

De uppgifter i samband med grund-stl för vilka kommunerna bör svara kan sammanfattningvis anges vara att ge information om möjligheten att delta i undervisningen, pröva rätten att delta och rätten till studiesocialt stöd, svara för att undervisning kommer till stånd. ha samråd med företag och fackliga organisationer vad gäller de anställda invandrarnas deltagan- de, främja interkommunal samverkan i samband 'med anordnande av grund-sti samt svara för planeringen av verksamheten. Somjag nyss nämnt förutsätts kommunen få statsbidrag bl. a. för lärarlöner, administration och planering av verksamheten. Jag återkommer inom kon till statsbidragsfrå- gorna. _

I landets s.k. invandrartäta kommuner finns erfarenhet av och kunskap om uppläggningen av verksamhet för invandrare inom olika samhällssek- 'torer. Många av dessa kommuner har invandrarförvaltningar och invand-

rarbyråer. Det bör enligt min mening finnas mycket goda förutsättningar för de flesta kommuner med invandring att svara för att stl-undervisning kommer till stånd och samordnas med övriga insatser för invandrare. Ansvaret för grund-sti blir en ny uppgift för kommunerna som ligger i linje med inriktningen av invandrarpolitiken. Invandrarpolitiken är ett statligt ansvar som i första hand skall förverkligas i kommunerna. Sfi-undervis- ningen bör på ett naturligt sätt kunna inordnas i övrig verksamhet för invandrare och flyktingar. Därigenom kan insatserna uppfattas som en helhet både för invandrarna och för de ansvariga i kommunen.

De kommuner som har liten invandring kan emellertid komma att få ' praktiska svårigheter att få till stånd grund-Sfi. Mer än hälften av alla" kommuner har en invandring omfattande färre än 20 utländska medborgare per år. I dessa kommuner kan en kontinuerlig beredskap för sti inte upprätthållas. Ett samarbete över kommungränserna blir nödvändigt. Det är angeläget att berörda kommuner och statliga länsorgan främjar- en sådan interkommunal samverkan. Jag förordar att den organisationskommitté som jag kommer att föreslå får i uppdrag att närmare överväga denna fråga.

Jag gör den bedömningen att en kommun med nyinvandring av mindre än 12 utländska medborgare har små möjligheter att på egen hand anordna grund-sti. Undervisningen bör i sådana fall i första hand om möjligt anord- nas genom samverkan mellan kommuncr. Om synnerliga skäl föreligger bör en kommun anordna undervisning om antalet nya invandrare är minst 6. Stats'bidragssystemet bör därför enligt min mening utformas så att flexibilitet i undervisningen och interkommunal samverkan underlättas i kommuner med liten invandring.

Prop. 1983/84: 199

|») ro

Kommunerna bör ges frihet att organisera och genomföra grund-stl på det sätt som i förhållande till de lokala förutsättningarna ger invandrarna det bästa utbytet av sti-utbildningen. Normalt torde det vara mest effektivt att utnyttja den organisation för sfi som redan byggts upp. Det är då naturligt att utbildningen i första hand anordnas genom studieförbund efter överenskommelse mellan kommun och studieförbund. Det kan emellertid ibland finnas skäl för kommunerna att ordna undervisningen i egen regi. Den situationen kan t. ex. uppstå att det inte llnns något studieförbund som kan anordna utbildningen. Kommunen bör i dessa fall anordna utbildning- en inom sin egen utbildningsorganisation. inom komvux eller på annat sätt.

Det blir naturligt att en nära samverkan sker mellan olika kommunala organ när det gäller planeringen av grund-sti. Eftersom flyktingar kommer att utgöra en stor andel av sti-deltagarna förutsätts en nära samverkan med den kommunala förvaltning som får huvudansvaret för flyktingmottagning- en. I de kommuner där det finns invandrarförvaltningar blir det naturligt att samarbeta med dessa. Kommunernas ansvar för grund-sti kommer att innebära uppgifter utöver dem som är vanliga i utbildningssammanhang. Eftersom grund-sti har karaktär av introduktion till det svenska samhället förutsätts den ingå som en del av kommunens samlade invandrar- och llyktingarbetc. Frågan om vilken kommunal förvaltning som bör få huvud- ansvaret bör därför bedömas med hänsyn till de lokala förutsättningarna. En viss samordning mellan planeringen av sll och annan utbildning bör dock under alla förhållanden eftersträVas. Framför allt bör detta gälla i förhållande till grundvux.

I det av mig föreslagna sti-systemet kommer ..vrm'liefifjrbandens uppgifter vad gäller grundläggande svenskundervisning att i sak anknyta till de nuvarande uppgifterna på detta område men få en delvis annan. karaktär. Studieförbunden förutsätts få kommunerna som uppdragsgivare vad gäller grund-sti och redovisa sin verksamhet till dessa. Studieförbunden bör ha ansvaret för att anställa lärare för grund-sfi samt ha det fulla arbetsgivar- ansvaret för dessa. Studieförbunden bör vidare kunna anordna påbygg- nads-sfi i studiecirkelform. För studieförbundens påbyggnads-sfi bör ett särskilt statsbidrag beräknas så att den blir kostnadsfri för deltagarna. Jag återkommer strax till statsbidrags- och lärarfrågorna.

Alla av staten godkända studieförbund är idag i större eller mindre utsträckning engagerade i svenskundervisningen för invandrare. ABF och Folkuniversitetet har den mest omfattande verksamheten. men även TBV. Medborgarskolan och Studiefrämjandet har relativt stor verksamhet inom detta område. Studieförbundens verksamhet är spridd över hela landet. I landets alla kommuner finns åtminstone något studieförbund represen- terat. När det gäller sfi är verksamheten självfallet koncentrerad till in- vandrartäta'regioner. Erfarenheten visar emellertid att även i kommuner där sti-verksamhet tidigare inte har anordnats kan studieförbunden starta verksamhet med kort varsel. Det var denna goda beredskap som var det

IQ 'vJ

Prop. 1983/84: 199

främsta skälet till att studieförbunden i mitten av 1960-talet anlitades för försöksverksamheten med svenskundervisning för invandrare.

' Jag anser att arbetssättet'inom studieförbunden bör kunna ha positiva effekter för verksamheten. Förutom deltagande i grund-sfi och påbygg- nads-sfi kan närheten till annan verksamhet i studieförbunden också stimu- lera invandrare till fortsatta kontakter med folkbildningsarbetct och med folkrörelserna i Sverige.

Det studieförbund som träffar överenskommelse med en kommun om att anordna grund-stl bör. som framgått av vad jag tidigare har nämnt. vara berett att följa av staten formulerade riktlinjer för verksamheten i t.ex. läroplan och på andra sätt. ABF har i sitt yttrande och i en särskild skrivelse till regeringen i slutet av år 1982 förklarat att en sådan lösning är lämplig för förbundets del och att förbundet, när det gäller sft. är berett att acceptera villkor som innebär avsteg från de gängse principerna för det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Folkanivarsitetet och Studiefrämjandet har i sina remissyttranden framhållit att en sådan lösning är möjlig också för deras del.

2.5.2. Undervisningens omfattning och uppläggning

SFI-kommittén har föreslagit att stl-undervisningen skall omfatta sam- manlagt 600 timmar. varav hälften i form av nybörjarundervisning. 1 en borgerlig reservation har anförts att även om en undervisning av denna omfattning är önskvärd så medger inte resurserna detta.

F.n. har som tidigare beskrivits sti-undervisningen olika omfattning beroende på i vilken studieform invandrarna får sin utbildning. Vissa invandrare kan få relativt omfattande undervisning genom att delta i olika former av sfl hos olika anordnare medan andra får betydligt mindre under- visning.

Jag vill först framhålla att en ina'iria'uafixering av sfi- undervisningen såväl till omfattning som till innehåll är nödvändig för att kunna möta de mycket olika behov och förutsättningar som invandrarna representerar. Jag kan inte ansluta mig till föreställningen att alla invandrare behöver lika mycket och likadan svenskundervisning. Enligt min mening går det inte att fixera ett visst antal timmar som skall gälla för alla. Däremot är det viktigt att målet för undervisningen definieras och att den kunskapsnivå som man bör ha uppnått efter genomgången grund-sfi beskrivs i läroplanen för grund- sfi. Samtidigt är det naturligtvis för anvisning av resurser nödvän- digt att utgå från ett visst genomsnittligt mått av undervisning per deltaga- re.

Som jag tidigare har understrukit anserjag att nyinvandrade bör ha rätt till en likvärdig grundläggande utbildning i svenska. Som riktmärke bör gälla att varje ny invandrare ges möjlighet att få ca 600 timmars sti-under- visning. varav grund-stl i princip bör omfatta 400 timmar. 'De deltagare i grund-stl som kommer att uppfylla kriterierna för AMU förutsätts kunna

Prop. 1983/84: 199 - 34

gå vidare till påbyggnads-sfl i denna utbildningsform efter i genomsnitt 300 timmar. För påbyggnads-sfl i form av studiecirklar bör en resurs motsva- rande 200 timmar per deltagare beräknas.

Jag anser att den samlade sti-undervisningen med denna modell medger en sådan flexibilitet i systemet som är nödvändig för att möta olika invand- rargruppers och enskilda invandrares skiftande behov. Genom att en diffe- rentiering görs kan de invandrare som för att kunna arbeta i Sverige behöver en yrkesutbildning gå in i en_ för dem anpassad studiegång inom AMU tidigare än om hela sti-undervisningen ges sammanhållet. Övriga kan få en efter deras behov anpassad utbildning hos främst studieförbund.

Även undervisningens förläggning i tiden har betydelse för effektiviteten i undervisningen. Det är svårt för personer som är ovana vid studier eller har kort skolutbildning att effektivt bedriva studier på heltid. Jag får här erinra om vad chefen för utbildningsdepartementet anfört beträffande del- tidsstudier i grundvux i prop. 1983/84: 169 om kommunal och statlig utbild- ning för vuxna (s. 43). Även sti-undervisningen bör enligt min mening med fördel kunna bedrivas som deltidsstudier med spridning till flera av vec- kans dagar och inte koncentreras till heltid under några dagar. Undervis- ningen bör också pågå kontinuerligt under året utan längre avbrott för lov.

Uppläggningen av undervisningen för arbetstagare måste liksom för andra invandrare vara sådan att pedagogiska krav tillgodoses. För att underlätta kopplingen mellan utbildning och arbete kan det vara lämpligt med halvtidsstudier. så att ledighet på halvtid i princip kan motsvara undervisning på halvtid. '

För att möjliggöra en sådan undervisning att pedagogiska krav kan tillgodoses och störningar i produktionen undvikas när arbetstagare är lediga från arbetet för sil-studier bör samråd ske mellan kommunen. stu- dieanordnaren samt berörda arbetsgivare och fackliga organisationer. in- nan kommunen fattar beslut om uppläggningen av sil-undervisning för anställda.

Den organisatoriska uppläggningen av undervisningen anserjag ha stor betydelse för undervisningens resultat. Undervisningen bör vara flexibel och anpassning av gruppsammansättning etc. bör underlättas.

Grundregeln för start av sti-cirklar inom studieförbunden är f.n. att deltagarantalet vid start skall vara lägst 10. Från grundregeln får SÖ medge dispens om särskilda skäl föreligger. Det lägsta deltagarantal som får medges är 3. Det genomsnittliga deltagarantalet i genomförda cirklar upp- gick enligt SÖ:s uppgifter budgetåret 1982/83 till 10.2. För AMU är det s.k. delningstalet för grupp 9 deltagare i kurserna i svenska som främmande språk med samhällsorientering.

Genom att ansvaret för grund-sil blir samlat ökar förutsättningarna för att bilda språkligt och utbildningsmässigt homogena grupper med fler deltagare än f. n. Jag föreslår att den genomsnittliga gruppstorleken beräk- nas till 12. Pedagogiska överväganden får sedan göras så att kurser med

Prop. 1983/84: 199 25

färre deltagare kan startas i de fall det bedöms nödvändigt. förutsatt att också större grupper bildas i motsvarande mån.

De särskilda problemen i kommuner med liten invandring har jag tidi- gare berört. Jag konstaterade då att samverkan mellan kommuner ofta torde kunna lösa problemet att skapa underlag för grund-sti. Det blir dock enligt min mening nödvändigt att i vissa fall arbeta med mindre gruppstor- lek än enligt den här angivna normen.

Hänvisningar till S2-5-2

  • Prop. 1983/84:199: Avsnitt 2.5.5

2.5.3. Grundläggande srens/tundervisning och grandutbildningen för

vuxna

Som jag nämnt inledningsvis har sfi och grundvux delvis samma mål- grupper. Majoriteten av de invandrare som söker sig till grundvux för att lära sig läsa och skriva har också bristfälliga kunskaper i svenska. Många invandrare är således berättigade till både grundvux och sfi. Dessutom har en del invandrare som endast haft behov av svenskundervisning sökt sig till grundvux på grund av informationsbrister eller på grund av det studie- stöd som är knutet till grundvux. Andra invandrare har på grund av de generösare utbildningsbidragen i AMU sökt sig från grundvux till AMU innan de uppnått tillräckliga läs- och skrivfärdigheter för att klara en yrkesutbildning. Båda dessa företeelser skapar problem.

När kommunen. i enlighet med mitt förslag. får ett samlat ansvar även för grund-sti förbättras möjligheterna att se till att invandrare kommer till rätt utbildning. Jag kommer strax att föreslå att det system med timersätt- ning som f.n. tillämpas för grundvux-studier också bör gälla grund-stl. Även detta bör bidra till att en klarare rollfördelning kan åstadkommas mellan sfi och grundvux.

Enligt nuvarande bestämmelser för grundvux har invandrare som saknar läs- och skrivfärdigheter på sitt modersmål eller har grundutbildning som understiger fyra års heltidsstudier rätt till grundvux. l prop. 1983/84: 169 föreslås att målgruppen för grundvux skall vara vuxna som inte har sådana kunskaper och färdigheter i att läsa och skriva på sitt eget språk elleri att räkna. som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium.

Att få undervisning i svenska är nödvändigt för de flesta invandrare i grundvux. även för dem som alfabetiseras på sitt modersmål. Grundvux innehåller i praktiken undervisning i svenska, vilket bl. a. framgår av såväl SFI-kommitténs betänkande och SÖ:s remissyttrande däröver som av prop. 1983/84: 169 (5.22) om kommunal och statlig utbildning för vuxna. Det har också slagits fast i läroplanen för kommunal vuxenutbildning (Lvux 82) att icke svensktalande deltagare i grundvux behöver få allmän språkträning på och i svenska. Jag anser det mot denna bakgrund vara rimligt att förutsätta att de invandrare som har genomgått grundvux har fått sådana kunskaperi svenska att de normalt inte äri behov av grund-sti.

Prop. 1983/84: 199 26

2.5.4. Påh_vggnadsundervisning i studieförbund och arbetsmarknatlsuthild- ning

Efter grund-sti bör. som jag tidigare framhållit. följa påbyggnads- sfi. För påbyggnads-sfi i form av studiecirklar bör en resurs motsvarande 200 timmar per deltagare beräknas. medan de deltagare i grund-Sfi som kom- mer att uppfylla kriterierna för AMU förutsätts kunna få påbyggnads-sfi i AMU motsvarande en rikttid av 300 timmar.

Påbyggnads-sti i studie/Eirbuml bör i princip genomföras i enlighet med de allmänna regler som'gäller studiecirkelverksamhet. Det betyder att riktlinjer och regler för undervisningen av det slag som bör gälla för grund-sfi inte bör finnas för påbyggnads-sfi. De invandrare som antas som deltagare i påbyggnads-sfi bör emellertid ha inhämtat kunskaper och får- digheter motsvarande dem som ges i grund-sti. Ett annat villkor för delta- gande bör vara att invandraren är mera varaktigt bosatt i Sverige.

Statsbidrag för påbyggnads-sfi i studieförbund bör lämnas i en omfatt- ning som medger att undervisningen kan ges avgiftsfritt för deltagarna. Frågan om särskilda regler för påbyggnads-sfi i förhållande till övrig stu- diecirkelverksamhet bör beredas i anslutning till den närmare utformning- en av statsbidragssystemet för sfi-verksamheten. Ett samband mellan grund-sti och påbyggnads-sli kommer dock att kunna upprätthållas genom den föreslagna ordningen för grund-sti. Det ökar möjligheterna att anpassa innehållet i påbyggnads-sfi till den kunskapsnivå och de förutsättningar deltagarna har efter genomgången grund-sti.

Vad gäller påbyggnads-sfi inom (Irbetsmarknads”thi/dningen vill jag framhålla följande.

I den av mig förordade organisatoriska lösningen förutsätts den del av svenskundervisningen inom AMU som har karaktär av nybörjarundervis- ning upphöra. Jag räknar därför med att en viss del av AMU:s nuvarande resurser kan överföras till grund-sti. Påbyggnads-sfi i AMU. för vilkenjag således beräknar en rikttid om 300 timmar. och övriga invandrarinriktade åtgärder inom AMU får därmed en mera direkt anknytning till planerad efterföljande yrkesutbildning eller. när så är aktuellt, teoretiskt inriktad. förberedande utbildning." Ett samband mellan grund-sti och AMU kommer därför att finnas, eftersom en stor andel av deltagarna i grund-sti förutsätts behöva gå vidare till AMU innan de får en plats på arbetsmarknaden. Inte minst gäller detta flyktingarna. I påbyggnads—sli får de fackspråkligt inrik- tad svenskundervisning och yrkesorientering i direkt anslutning till en yrkesutbildning. För att ge invandrare ytterligare stöd inom AMU anser jag det vara rimligt att en del av de resurser inom AMU som används för andra invandrarinriktade åtgärder (förberedande preparandundervisning för invandrare m.m.) används för fortsatt utbildning i svengka som främ- mande språk. Den samlade invandrarinriktade resurs som därigenom kan disponeras inom AMU bör aktivt kunna bidra till en förbättrad svenskun-

Prop. 1983/84: l99 . 27

dervisning och minskade studieavbrott bland invandrare i AMU. Bl.a. kommer möjligheterna att varva svenskundervisning med teoretiskt förbe- redande undervisning och yrkeskttrser att förbättras. vilket enligt flera undersökningar ger goda resultat.

För tillträde till päbyggnads-sfi inom AMU bör gälla att invandraren i grund-sti eller på annat sätt har uppnått den kunskapsnivå i svenska som grund-sti syftar till. För att avgöra detta kan det vara nödvändigt att använda någon form av diagnostiska instrument.

2.5.5. Information (N'/l uppsökande verksam/tel

Kommunerna-bör. som jag redan har anfört. svara för att informera nya invandrare om deras möjligheter att delta i grundläggande svenskundervis- ning. lnformationen. som bör nä alla nya invandrare. bör innehålla upp- gifter om hur undervisningen är organiserad. vilka studiesociala villkor som gäller m.m.

För grundvux har kommunerna ett författningsreglerat informationsan- svar som är relativt omfattande. Kommunerna är också skyldiga att ombe- sörja information när det gäller förskola och ungdomsskola. Jag vill i detta sammanhang vidare erinra om att chefen för utbildningsdepartementet nyligen (prop. 1983./84:169. s. 17) har föreslagit att kommunerna skall ansvara för att vuxna informeras om de utbiIdningsmöjligheter av olika slag som samhället erbjuder de vuxna. Informationen om sti och uppsö- kande verksamhet i samband därmed bör därför kunna samordnas med annan sådan information och uppsökande verksamhet som kommunerna riktar till invandrare.

För att få underlag för information till invandrare och till uppsökande verksamhet bör det organ som ansvarar för grund-sti samverka med andra myndigheter. orgzmisationer etc. Pastorsämbete m.fl. bör t.ex. kunna informera det för grund-sfi ansvariga organet när invandring sker till kom- munen. En nära samverkan med den kommunala myndighet som får an— svaret för att handlägga frågor om flyktingars mottagande bör också vara naturlig.

Arbetsförmedlingarna spelar en central roll när det gäller information till arbetssökande invandrare. Ett samarbete mellan kommunen och arbets- förmedlingen möjliggör för kommunen att nå ut till en stor del av målgrup- pen med information om sti-undervisningen. Andra kanaler som bör kttnna användas för information och uppsökande verksamhet i samband med grund-sti är studieförbunden och invandrarorganisationerna. Information hör också kunna ges på arbetsplatser under medverkan av arbetsgivarna och de fackliga organisationerna.

Prop. 1983/84: 199 28

2.6 Studiesocialt stöd vid svenskundervisning för vuxna invandrare samt barnomsorg

Ett av de viktigaste syftena med ett nytt sfi-system bör vara att göra undervisningen tillgänglig för flera grupper. De studiesociala hindren i samband med svenskttndervisning har under senare år förvärrats. vilket till . stor del hör samman med de förändringar i invandringen och på arbets- marknaden som jag tidigare har omnämnt. Många av de nya invandrarna har ttnder den första tiden i Sverige ingen anknytning till arbetslivet och kan därför inte utnyttja rätten till ledighet med lön för att lära sig svenska. Kvinnor som har små barn har svårt att delta i sti utan ekonomiskt stöd och- hjälp med barntillsyn. Förutom dessa praktiska studiehinder finns hinder som har psykologiska och kulturella orsaker. Flera av dessa hinder kan emellertid undanröjas om studiesociala förmåner införs som ger ny- komna invandrare en bättre möjlighet att delta i sti.

] dag finns det i princip två former av studiestöd för invandrare som deltar i sti. Invandrare med anställning har rätt till ledighet med bibehållen lön för deltagande i sti under 240 timmar. Vidare kan invandrare som är berättigade till arbetsmarknadstttbildning få utbildningsbidrag under högst . 18 veckors sti-undervisning. Utöver dessa två studiestödsformer bör näm- nas att flyktingar som omhändertas av AMS vid förläggning eller genom enskild inkvartering har sin försörjning tryggad under svenskundervisning- en. Denna försörjning är emellertid inte att betrakta som ett studiestöd i vanlig mening. eftersom den ges oavsett om flyktingen deltar i sti eller ej. Jag vill här erinra om det system för statlig-ersättning för de asylsökandes och flyktingarnas försörjning som riksdagen beslutat om på grundval av förslag i prop. 1983/84: 124.

De som deltar i grundvux har rätt till timersättning under högst ] 120 timmar. Tiden kan förlängas till högst 2220 timmar om särskilda skäl föreligger. Timersättning utgår fr.o.m. den I juli 1984 med 38kr. per timme för den som har inkomstbortfall och 13 kr. per timme för övriga.

Reguljärt vuxenstudiestöd — timstudiestöd. dagstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd — utgår normalt inte för sti-studier.

Det nuvarande sti-systemet innebär således att endast anställda samt de som har antagits i AMU eller grundvux får studiesocialt stöd i samband med studier i svenska. Detta betyder att en stor del av de nykomna invandrarna saknar studiesociala förmåner vid sti-studier.

Nuvarande studiestödsmodell för sti är enligt min mening inte ändamåls- enlig. Den utgår som en huvudprincip från att invandraren redan i inled- ningsskedet av bosättningen i Sverige har fått anställning, trots bristande svenskkunskaper. Den nuvarande svenskundervisningslagen leder emel- lertid i flertalet fall till att arbetsgivare avstår från att anställa invandrare som inte kan visa att de genomgått någon av de sti- former som gör invandrare undantagna från lagen. dvs. undervisning inom ramen för det särskilda tlyktingomhändertagandet eller i samband med AMU.

Prop. 1983/84: 199 . . 29

Det har under senare år förts fram flera förslag i syfte att eliminera dessa effekter av den nttvarande lagstiftningen. AMS har i framställningar till regeringen begärt att få rätt att som AMU-kurs anordna kurs i svenska utan krav på efterföljande yrkesinriktad arbetsmarknadstttbildning. För- slag om att ändra finansieringen från enskild arbetsgivartinansiering till kollektiv finansiering genom en allmän arbetsgivaravgift har också förts fram från flera håll. Det är även SFI—kommitténs linje. Kommitténs förslag innebär att arbetsgivarnas nuvarande kostnader i samband med svenskun- dervisningen. dvs. en viss andel av arbetsgivaravgiften till arbetslöshetser- sättning och utbildningsbidrag och hela kostnaden för löner vid lagstadgad ledighet för svenskundervisning. skall bibehållas. Den senare kostnaden skulle dock tas ut genom en höjning av arbetsgivaravgiften. Jag återkom- mer längre fram till mina förslag rörande svenskundervisningslagens fram- tida utformning och till finansieringsfrågorna.

SFI-kommittén har föreslagit ett nytt enhetligt studiestöd avsett för sti-utbildning. kallat sti-penning. Sfi-penning till anställda skall enligt kom- mitte'förslaget motsvara den aktuella lönen. medan övriga mellan 18 och 65 år föreslås få ersättning med samma belopp som timstudi'estöd. dvs. fr.o.m. den 1 juli 1984 38 kr. per timme. Återstående grupper, dvs. främst pensionärer, skulle enligt kommittén få ett stimulansbidrag på 13 kr. per timme. Flyktingar och s.k. väntare som har sin försörjning tryggad på annat sätt föreslås av kommittén vara undantagna från rätten till sti—pen- ning.

En stor del av remissinstanserna har tillstyrkt kommitténs förslag om sti-penning. De ansåg det vara riktigt att ta bort kopplingen mellan anställ- ning och rätt till studiestöd. De ansåg också att ett särskilt studiestöd av generell karaktär är nödvändigt för att nå ut till så många invandrare som möjligt och skapa motivation för stttdier. SAF framhöll att den föreslagna ersättningen var hög och ibland skulle komma att överstiga den lön som utgår på öppna marknaden men tillstyrkte ändå förslaget. eftersom det kunde leda till att fler invandrare deltog i sli före anställning. SAF av- styrkte emellertid finansiering via en arbetsgivaravgift. Svenskafiir/(lärar- förbundet (SFL) menade att sfi-penningen för icke anställda inte medger försörjning och att ersättningen borde beräknas så att den ligger i nivå med de lägsta lönerna på arbetsmarknaden. Riksjörsäkringsverket (RFV), som tillstyrkte förslaget om sti—penning. pekade i sitt yttrande på att det finns möjligheter att samordna sfi—penningen med andra ledighetsersättningar. t. ex. föräldrapenningen. Riksrerisimtsverkt't (RRV), SACO/SR och CSN avstyrkte kommitténs förslag med motiveringen att man inte bör införa nya studiestödsformer. SA (JO/SR framhöll att det redan nu är otillfredsställan- de att det tinns så många olika slags stöd till olika grupper och att gräns- dragningarna ofta är oklara och måste uppfattas som orättvisa och god— tyckliga av den enskilde. SACO/SR ansåg att vuxna invandrare som läser svenska bör ha samma studiestöd som studerande i grundvux. RR lf" var av

Prop. 1983/84: 199 . 30

samma uppfattning men avstyrkte uttryckligen förslaget att ungdomar och äldre skulle få ett stimulansbidrag.

CSN framhöll i sitt yttrande att nämnden strävar efter att på sikt skapa ett mera sammanhållet studiestödssystem och att kommitténs förslag. om det genomfördes. skulle komma att verka i rakt motsatt riktning. CSN har som bilaga till sitt yttrande överlämnat en inom CSN utarbetad prome- moria. l promemorian presenteras ett alternativ till kommitténs förslag som utgår från att en samordning görs mellan studiestödet för sti och timersättningen vid grundvux. Förslaget syftar till att ge samma studiestöd till deltagare i sti och grundvux, samtidigt som vissa förbättringar föreslås i regelsystemet för timersättningen. Enligt promemorian bör också all stu- diestödsadministration samlas hos CSN.

För egen del instämmerjag i SFI-kommitténs bedömning att ett särskilt studiestöd för sti skulle ha en stimulerande effekt och höja motivationen för studier. Ett studiestöd skulle kunna leda till att flera påbörjar sin utbildning tidigt. Jag ansluter mig därför till kommitténs åsikt att alla som deltar i grund-sti bör ha möjlighet att få visst studiesocialt stöd under studierna. Jag anser också att svenskundervisningslagens regler om lön vid deltagande i svenskundervisning bör ersättas med ett studiestöd. Därige- nom kan lagens numera huvudsakligen negativa effekter upphävas. Ar- betsgivarna bör dock även fortsättningsvis ha ett visst finansieringsansvar. Jag återkommer till detta. '

Jag kan emellertid inte tillstyrka SFI-kommitténs förslag om ett helt nytt studiestöd. Den nuvarande studiestödsordningen för vuxenstuderande kännetecknas redan av en splittring på flera olika stödformer. Kommittén föreslår att det nya studiestödet skall baseras på en ersättning per timme. Det finns redan två olika studiestöd som utgår per timme. nämligen timstu— diestöd enligt studiestödslagcn (1973: 349) och timersättning enligt förord— ningen (1976: 327) om timersättning vid grundvux. Båda dessa studiestöd kan utgå till arbetstagare som är lediga från arbetet för att delta i studier men i övrigt gäller delvis skilda regler. Att införa ett tredje timbaserat studiestöd för arbetstagare skulle innebära att arbetstagare som tar ledigt för studier skulle komma att ersättas enligt tre olika system. Detta är enligt min mening inte rimligt. Redan nuvarande ordning med två slags timbase- rade studiestöd för arbetstagare kan i vissa fall medföra problem. (_)ckså vissa andra skäl talar mot kommitténs förslag.

Kommittén föreslår att studiestödet skall motsvara den lön per timme som den studerande skulle ha haft av sitt arbete under den tid för vilken ' ledighet beviljats. dock högst 60 kr. per undervisningstimme. Det är en mycket högre ersättningsnivå än den som gäller för titnstudiestöd och timersättning. vilka fr.o.m. den 1 juli 1984 utgår med 38 kr. per timme. Kommittén motiverar förslaget med att de förmåner invandrare har i dag enligt svenskundervisningslagen inte bör försämras.

Kommittén har emellertid enligt min mening underskattat svårigheterna

Prop. 1983/84: 199 31

med att bibehålla kopplingen till lönen när svenskundervisningslagen om- vandlas till en ledighetslag och ett studiestödssystem ersätter lönebestäm- melserna i lagen. Ett av syftena med det föreslagna sti- systemet är att i olika avseenden anpassa sti till de system som i övrigt finns inom utbild- ningsområdet. Ersättning motsvarande lön tillämpas inte som studiestöd för annan utbildning bortsett från vissa slag av personaltrtbildning. Somjag tidigare anfört tillkom svenskundervisningslagen före de stora reformerna inom vuxenutbildningsområdet. således innan studieledighetslagen och de nuvarande vuxenstudiestöden kom till. När det nu sedan länge finns ett stödsystem på arbetsmarknaden som medger ledighet och studiestöd för utbildning anser jag det rimligt att detta också omfattar invandrare som studerar svenska.

Enligt min mening bör studiestöd till invandrare som deltar i grund- sfi utgå med ett schabloniserat belopp som är likaför alla och dessutom ansluter till övriga timbaserade studiestöd för anställda. Jag föreslår _ i enlighet med det förut nämnda förslaget från CSN — att nuvarande timer- sättning vid grundutbildning för vuxna bör gälla även grund-sfi. 'l'imersätt-, ningens belopp uppgår fr.o.m. den 1 juli 1984 till 38 kr. för den som- har inkomstbortfall och till 13 kr. för övriga. Den lägre timersättningen är ett stimulansbidrag som skall bidra till att täcka kostnader för resor. barntill- syn m.m. i samband med deltagande i grund-sti.

SFI-kommittén har föreslagit att den som varit kyrkobokförd mer än tio åri Sverige skall undantas från rätten till studiesocialt stöd i samband med sti men ha rätt att delta i sti-utbildningen och också möjlighet att uppbära andra studiestöd för sådan utbildning. Kommittén har motiverat. sitt för— slag med att en tioårsregel skulle kunna stimulera till en tidig studiestart. Jag kan från principiella utgångspunkter inte tillstyrka kommitténs förslag. Jag vill emellertid samtidigt erinra om att grund-sti bör vara en utbildning för nykomna invandrare. som bör erbjudas så tidigt som möjligt efter bosättningen i Sverige. Det finns i det nya sti-systemet många andra sätt att stimulera till en tidig studiestart. Information. uppsökande verksamhet samt en väl upplagd undervisning är enligt min mening bättre vägar att få deltagarna att börja delta i sfi-undervisning tidigt än en bortre. tidsgräns för rätt till studiesocialt stöd.

Vad gäller dem som väntar på beslut i fråga om uppehällstillstånd i Sverige så bör de. somjag anfört tidigare. i princip inte vara berättigade till grund-sti förrän deras tillstånd beviljats och de kyrkobokförts. Endast undantagsvis bör de kunna delta om det inte innebär merkostnader för staten. Det kan därför inte bli aktuellt med timersättning för dessa.

Grund-sti bör som jag tidigare redovisat står öppen för utländska medbor- gare som är 16 år eller äldre. Anledningen till att jag förordar denna åldersgräns är att skolplikten upphör vid 16 år och att kommunens vuxen- utbildning inorn grundvux och komvux (etapp 1) står öppen från denna ålder. Enligt nu gällande regler för timersättning vid grundvux kan denna

Prop. 1983/84: 199 32

utgå till studerande under 20 är endast under förutsättning att den stude- rande åsamkas inkomstbortfall (motsvarande). Studiehjälp kan emellertid utgå till deltagare i grundvux som är under 20 år. Studiehjälp utgår endast för heltidsstudier.

Eftersom grund-sf] i fortsättningen i huvudsak förutsätts ha formen av deltidsstudier kan studiehjälp i de flesta fall inte längre bli aktuellt. ] propositionen om kommunal och statlig utbildning för vuxna (prop. 1983/84: 169 s. 45) har föreslagits att deltagare i grundvux som fyllt 16 men inte 20 år och inte förlorar arbetsinkomst. ersättning från arbetslöshetskas- sa eller kontant arbetsmarknadsstöd skall få timersättning i en omfattning som motsvarar vad som generellt utgår till elever i samma ålder som studerar i gymnasieskolan. dvs. högst studiebidragets belopp per månad. Enligt min mening bör samma ordning gälla deltagare i grund-sti som är under 20 år och som inte åsamkas inkomstbortfall i samband med sina sti-studier. Jag vill erinra om att regeringen i den nyligen lämnade komplet- teringspropositionen (prop. 1983/84: 150) föreslagit en höjning av studiebi- draget frän 275 kr. till 400 kr. per månad. Vissa samordningsregler kan behövas för fall då en sådan studerande är under 20 år och under samma tidsperiod deltar i t.ex. uppföljningsinsatser eller Ungdomslag.

SFI-kommittén har föreslagit att sti-penning skall utgå för undervis- ningstimmar samt för andra timmar för vilka den studerande förlorar arbetsinkomst på grund av ledighet för resor i samband med utbildningen eller på grund av ledighet som eljest är en oundviklig följd av utbildningens förläggning. SFI-kommittén har också föreslagit att arbetstagare skall kun- na få sti-penning för sådan tid som han eller hon på grund av utbildningens förläggning i tiden inte av arbetsgivaren kan sysselsättas i arbete. Någon sådan regel finns inte i någon studiestödsform i dag. 1 det nuvarande ersättningssystemet för sfi för arbetstagare. som regleras i svenskundervis- ningslagen. har samma problem uppstått i de fall arbetstagaren har ledigt påheltid för heltidsstudier. eftersom sådana normalt motsvarar endast 5—6 timmars-undervisning per dag. Problemet kommer att minska i det nya sfi- systemet eftersom, bl. a. av pedagogiska skäl. studier på halvtid bör vara huvudalternativet.

Som jag närmare kommer att utveckla. förutsätts undervisningen för arbetstagare som är lediga från arbetet för att delta i grund-sti läggas upp så att ledig tid i praktiken sammanfaller med undervisningstid på ett sådant sätt att restid och annan spilltid inte skall behöva uppkomma. Avgörande är här att det i avsnitt 2.5.2 berörda samrådet mellan kommunen. studiean- ordnaren samt arbetsgivare och fackliga organisationer fungerar effektivt. ] vissa fall kommer det emellertid inte att kunna undvikas. att den lediga tiden blir längre än tlndervisningstiden. .

Jag är medveten om att den schabloniserade timersättningen i vissa fall kan vara lägre än inkomstbortfallet per timme. [ de fall detta medför problem av någon betydelse. är det enligt min mening rimligt. att arbetsgi-

Prop. 1983/84: 199 . 33

varen tar ett visst ansvar. bl.a. med tanke på att undervisningen även kommer arbetsplatsen till godo. SAF har förklarat sig villig att för sådana fall rekommendera medlemsföretagen att ge en viss utfyllnad.

SFI-kommittén har föreslagit att studiestödet skall vara pensionsgrun- dande och ligga till grund för semesterförmåner. Även jag anser att det studiesociala stödet i samband med grund-sfi skall vara pensionsgrun- dande. Eftersom nuvarande timersättning är pensionsgrundande krävs ingen ändringi reglerna då det gäller timersättningen. Däremot är ledig tid i samband med timersättning inte semesterlönegrundande. Till skillnad från vad som gäller grundvux- studier har emellertid grund-Sfi för arbetstagare en sådan begränsad omfattning och en sådan anknytning till arbetslivet att det är motiverat att betrakta ledig tid för grund-sti som arbetad tid. Detta får bl. a. till följd att ledigheten vid grund-sil blir semesterlönegrundande. medan motsvarande inte kommer att gälla för grundvux.

Den administrativa hanteringen av timersättningen för grund-sti bör vara densamma som den som tillämpas för timersättningen vid grundvux.

Eftersom påbyggnads-sji förutsätts bli anordnad främst som reguljär AMU och som studiecirklar i studieförbund får de studiesociala frågorna lösas på för dessa Studieformer vanligt sätt. Det innebär att deltagare i påbyggnads-sfl i AMU får utbildningsbidrag under studierna.

SFI-kommittén har föreslagit att särskild barnrmisorg skall ordnas av kommunerna för barn till de föräldrar som deltar i sfi och att ett särskilt statsbidrag Skall utgå för denna verksamhet. Flera remissinstanser har framhållit vikten av att barnomsorg anordnas i anslutning till sti så att framför allt de hemarbetande invandrarkvinnornas möjligheter att delta underlättas.

Jag vill för egen del instämma i att det är önskvärt att det anordnas barnomsorg i anslutning till grund-sti. Bristen på barnomsorg är ett allvar- ligt studiehinder för många invandrare. Framför allt gäller detta kvinnor. Det nya sti-systemet syftar bl. a. till att nå fler invandrare med svenskun- dervisning än det nuvarande systemet gör. Om kvinnorna skall ha en realistisk möjlighet att delta i grund-sti. behövs någon form av barnomsorg i anslutning till denna. '

Jag vill emellertid inte förorda en särlösning av det slag som SFI- kommittén föreslagit. Jag ansluter mig här till vad bl.a. 'I'C'O har anfört i sitt remissyttrande. Det system för statsbidrag till kommunernas barnom- sorg som riksdagen fattade beslut om hösten 1983 och som gäller fr.o.m. den 1 januari' 1984 skapar enligt min mening förutsättningar för llexibla lösningar av barnomsorgen för föräldrar som deltar i grund-sli. Kommu- nerna skall enligt socialtjänstlagen sörja för att barn som på grund av föräldrars arbete och studier eller av andra skäl behöver omvårdnad får det. när behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Kommunen skall alltid anvisa plats i förskola fr.o.m. höstterminen det år barnet fyller sex år. Barn som av fysiska. psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin 3, Riksdagen ]983/84. ! saml. Nr 199

Prop. 1983/84: 199 34

utveckling skall anvisas plats i förskola före sex års ålder. Kommunen skall också bedriva uppsökande verksamhet. Många invandrarbarn behö- ver av språkliga skäl särskilt stöd och får därför förtur till kommunal barnomsorg. För invandrare och flyktingar som deltari sfi har kommunen således redan nu ett ansvar för att ordna barnomsorg.

En stor andel av de nya invandrarna i kommunerna är flyktingar. för vilka kommunerna påtar sig vissa uppgifter mot ersättning från staten enligt det nya systemet för mottagande av flyktingar. Systemet innebär. att kommunerna ersätts genom ett schablonbidrag som skall motsvara sådana merkostnader för tlyktingmottagandet som inte ersätts genom generella statsbidrag. Som jag har anfört i propositionen (prop. 1983/84: 124. s.4l) om mottagandet av llyktingar och asylsökande m.m. har kommuner som tar emot flyktingar många gånger höga extra kostnader för barnomsorg. Hänsyn till detta har tagits vid fastställande av det angivna schablonbidra— get. vilket är högre för barn än för vuxna flyktingar.

_2.7 Lärarfrågor

SFI—kommittén hade i uppdrag att utreda frågor rörande tillgången på och behovet av lärare med lämplig utbildning för undervisningen i sti. Kommittén har redovisat sitt uppdrag genom att ge en översikt över belintliga former av utbildning och fortbildning för sti-lärare. redovisa resultaten av en enkät bland sfi-lärare samt lämna förslag om hur tillgången på sti-lärare bör tillgodoses i ett nytt sti-system.

Uppskattningsvis ca 1500 cirkelledare och lärare arbetar f.n. med Linder— visning i sti inom studieförbunden. inom AMU och vid llyktingförläggning- ar. Den största delen av sti-lärarna tinns inom studieförbunden. Enligt SFI-kommitténs beräkningar fanns det 1979/80 i studieförbunden ca 830 cirkelledare som hade högskoleutbildning i sådana ämnen som är relevanta för undervisning i sti. Antalet är f. n. något lägre eftersom sti-verksamhe- ten har minskat i omfattning. lnom AMU är antalet sti-lärare med motsva- rande bakgrund f. n. ca 500.

Av den enkät som gjordes våren 1980 av SFI-kommittén framgick att en majoritet av cirkelledarna och AMU-lärarna är mycket rutinerade. Av cirkelledarna angav mer än 70% att de var tillsvidareanställda. vilket innebär att närmare tre av fyra undervisade lägst 480 timmar per år. En majoritet redovisade också undervisningsvana på minst fem år. Enligt uppgifter från våren 1984 är med endast få undantag alla sti-lärare inom AMU tillsvidareanställda. Av de 500 tillsvidareanställda lärarna har ca 300 adjunktsbchörighct och ca 200 uppfyller de kompetenskrav för tillsvidare- anställning som gäller för sti—lärare i AMU som inte har lärarutbildning. Majoriteten av sti-lärarna har således lång erfarenhet av undervisning av vuxna invandrare och har deltagit i någon form av utbildning i svenska för invandrarundervisning.

Prop. 1983/84: 199 . 35

Som jag nämnde inledningsvis finns det också lärare i sli vid flyktingför— läggningarna. Vid de tillfälliga förläggningarna samt vid den permanenta för-läggningen i Hallstahammar är lärarna anställda antingen av studieför- bund eller inom AMU. eftersom dessa anordnare svarar för undervisning- en vid de nu nämnda förläggningarna. Vid förläggningar—na i Flen. Alvesta och Moheda har emellertid en annan undervisningsorganisation valts. ] Flen är lärarna anställda av länsarbetsnämndcn och i Alvesta och Moheda svarar kommunen för undervisningen och är arbetsgivare för lärarna. ] Alvesta/Moheda finns f. n. 27 tillsvidareanställda lärare.

De utbildningsmöjligheter som i första hand har funnits för sli- lärare är s. k. enstaka kurser inom högskolan i svenska för invandrarundervisning. Dessa omfattar 20 poäng och kan ges på tre nivåer. Därigenom har det varit möjligt att läsa upp till 60 poäng i ämnet. 1 Stockholm har vidare anordnats en lokal linje med denna inriktning på upp till 80 poäng. Den avslutades våren 1981. Syftet med linjen var att ge ämnesteoretisk. meto- disk och praktisk-pedagogisk utbildning för lärare i svenska för invandrare vid AMU-center. inom komvux samt vid studieförbund och folkhögskolor. För cirkelledare anordnas dessutom fortbildningskurser av SÖ och internt inom studieförbunden. De har varierande längd från ett par dagar till ett par veckor. Särskild fortbildning för AMU-lärare anordnas också av SÖ. En behörighetsgivande lärarutbildning i svenska som främmande språk har inrättats innevarande budgetår inom ramen för ämneslärarutbildningen. Den omfattar 50 utbildningsplatser och ges f. n. på tre orter.

l SÖ: s tilIämpningsföreskriftcr till förordningen (l981:5181 om statsbi- drag till studiecirklar m.m. sägs att studieförbund vid godkz'innande av cirkelledare skall ta hänsyn till ledarens allmänna lämplighet. ämneskun- skap. pedagogiska erfarenhet och förmåga att verka för målsättningen för tolkbildningsarbctet. Med utgångspunkt i dessa föreskrifter kan det enskil— da studieförbundet fastställa egna kompetenskrav. Studieförbunden rekry- terar således sti-ledare efter egna krav och ger dem den fortbildning de själva bedömer vara lämplig. Studieförbundens långa erfarenhet av sti har emellertid påverkat de krav de numera ställer på sti-lärarna. Ofta ställs krav på högskoleutbildning i bl.a. svenska som främmande språk och på goda kunskaper i invandrar— och samhällsfrågor. Studieförbunden är såle— des angelägna om att deras cirkelledare inom detta område har ett stabilt kunskapsunderlag. Med hänsyn till sti-verksamhetens särskilda karaktär har sti-cirkelledarna till övervägande del tillsvidareanställning.

Genom beslut den 18 november 1976 meddelade regeringen föreskrifter om kompetenskrav för lärare i sti inom AMU (senaste ändring den 20 december 1979). I huvudsak innebär föreskrifterna att lärare kan tillsvida- reförordnas för sti-undervisning om de är ämneslärare/adjunkter i svenska och/eller moderna språk samt har viss utbildning för sti-undervisning eller har 120 poäng i för sti-undervisning lämpliga ämnen samt 3 l.--"'2 års tjänstgö- ring i sli på minst halvtid. AMU-lärarna har statliga tjänster."

Prop. 1983/84: 199 ' 36-

De kommunalt anställda lärarna vid flyktingförläggningarna i Alvesta och Moheda har alla lärarutbildning och statligt reglerade tjänster.

SFI-kommitténs förslag vad gäller lärarfrägan omfattade bl. a. särskild lärarutbildning. behörighetsregler m.m. och utgickfrän att sti-utbildningen skulle bedrivas av komvux och anpassas till denna utbildningsform. Kom- mittén ansåg emellertid att behovet av lärare för den nya sti-utbildningen i första hand borde tillgodoses genom att de cirkelledare och lärare som är och varit verksamma inom den hittillsvarande Sfi-utbildningen skulle bere- das möjlighet att fortsätta som sti-lärare inom den nya organisationen.

Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i lärarfrågorna har instämt i kommitténs förslag om en lärarutbildning i svenska som främmande språk (andraspråk) samt i kommitténs åsikt att lärare för sti i första hand borde rekryteras bland dem som är verksamma som lärare inom den nuvarande sti-utbildningen inom AMU. vid studieförbund och i samband med flyk- tingmottagandet. Bl. a. SIV har understrukit vikten av att den erfarenhet av undervisning i svenska somfrämmande språk som nu verksamma lärare har inte tillåts gå till spillo. eftersom detta skulle få allvarliga konsekvenser för kontinuiteten i undervisningen. SFI. framhöll att man inte kan accepte- ra en ny organisation av sti utan att lärarfrågorna löses och biträdde kommitténs förslag att den nya organisationen skulle bygga på nu verk- samma lärare i svenska som främmande språk. Förbundet underströk övergångsproblemen och menade att särskilda tillsättningsgrunder borde fastställas för att säkra de nu verksamma lärarnas tjänstgöring i en ny organisation.

Jag instämmer med såväl SFI-kommitten som majoriteten av remissin- stanserna i att behovet av sti-lärare tills vidare i huvudsak bör kunna tillgodoses genom att erfarenheterna hos nu verksamma sti- lärare tas till vara. Min bedömning är att tillgången på sfi-lärare är sådan att det inte blir fråga om nyrekrytering av sti-lärare under de närmaste åren.

Flertalet sti-lärare i studieförbunden måste anses besitta en sådan reell kompetens i form av ämneskunskaper. undervisningsvana och arbetslivs- erfarenhet att den ger dem goda förutsättningar att förmedla sti—undervis- ning enligt den läroplan som kommer att utarbetas. utnyttjar och tar till vara del ärarresurser och den pedagogiska kompetens som studieförbunden byggt upp. Detta kommer också att ske genom att kommunerna till största delen förutsätts anlita studieförbunden som ut- bildningsanordnare för grund-sti.

Grund-sti blir inte en kommunal skolform jämförbar med t. ex. komvux och grundvux. Det blir anordnaren, således i första hand studieförbunden, som får uppgiften att anställa lärare och svara för de uppgifter i övrigt som åligger den som är arbetsgivare. Det kan således inte bli tal om att från statligt håll föreskriva formella behörighetskrav för tjänster. Staten bör emellertid ange riktlinjer för vilken kompetens som är önskvärd för sti-

Prop. 1983/84: 199 37

lärare. Sådana riktlinjer bör utarbetas i det fortsatta planeringsarbetet. Det bör ankomma på kommunerna att se till att de utbildningsanordnare som anlitas uppfyller de krav och önskemål som bl.a. läroplan och nämnda riktlinjer ger uttryck för.

Som jag nyss framhållit kommer med den föreslagna ordningen studie- förbunden att normalt ha det fulla arbetsgivaransvaret för de lärare som tas i anspråk för sti. Någon statlig reglering av tjänster på samma sätt som för andra lärargrupper inom skola och vuxenutbildning blir därmed inte" aktu- ell. Självfallet kan det ändå finnas skäl för att vid utformningen av löne- och anställningsvillkor beakta sambanden mellan sti—lärarna och andra. jämförbara lärargrupper. Detta är en fråga för de olika utbildningsanord- narna i deras egenskap av arbetsgivare.

På något längre sikt måste självfallet en nyrekrytering till sti- lärarupp- gifter säkras. Staten bör ha ett ansvar för att utbildning för sådana upp- gifter erbjuds inom högskolan. Utgångspunkten bör härvid vara befintliga utbildningar för olika lärargrupper. Chefen för utbildningsdepartementet avser att i annat sammanhang återkomma till denna fråga.

För fortbildning av sti-lärare bör studieanordnarna ansvara. Ersättning- en till kommunerna bör beräknas så att detta möjliggörs.

Hänvisningar till S2-5-5

2.8. Lagstiftningsfrågor

2.8.1. Lag om kmnmunernas uppgifter i fråga om grundläggande svensk- undervisning

En grundläggande bestämmelse om skyldighet för kommunerna att tillse att grund-sti anordnas för nyinvandrade bör införas i en särskild lag. Där bör också behandlas vissa ytterligare frågor som hänger samman med skyldigheten beträffande sti. Jag är dock inte beredd att redan nu lägga fram ett förslag till lagbestämmelser. Vissa tekniska frågor har nämligen nära samband med annan lagstiftning på utbildningsomrädet. Inom rege- ringskansliet bereds sålunda bl.a. skolförfattningsutredningens förslag till ny skollag samt de lagförslag som aktualiseras i prop. 1983/84: 169 om kommunal och statlig utbildning för vuxna. Den av mig åsyftade lagen bör utarbetas i samband med detta beredningsarbetc. Jag förordar att regering— en återkommer i denna fråga; hösten 1984.

2.8.2. Lag om ledighet vid deltagande i grundläggande .s'tens/(undervisning

Den föreslagna ordningen för sti bygger på en samhällelig målsättning av - innebörd att i princip varje invandrare så snart som möjligt efter bosätt- ningen här bör få grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Den första undervisningen. grund-sti, kotntner i tierta- let fall att ske innan invandraren har tillträtt någon anställning. Detta utesluter emellertid inte att det också kommer att finnas ett behov av att

Prop. l983/84: 199 38

kunna anordna grund-sti för dem som har fått anställning och alltså är arbetstagare. Dessa måste då garanteras rätt att vara lediga från anställ- ningen för denna undervisning.

Den nuvarande lagen på området. svenskundervisningslagen, bygger på att arbetsgivaren skall vara skyldig att ge arbetstagaren ledigt med bibe- hållna anställningsförmåner för att genomgå svenskundervisning. Arbets- givaren har vidare att i samråd med arbetstagaren och den berörda fackliga organisationen ta ställning till om förutsättningar för svenskundervisning är för handen.

Den ändrade organisation av sti som jag nu föreslår skiljer sig på väsent- liga punkter från de förutsättningar som har legat till grttnd för svenskun- dervisningslagen. Sålunda förutsätts den enskilde arbetsgivaren inte längre bära det ekonomiska huvudansvaret för arbetstagarens försörjning under utbildningstiden. Det blir vidare kommunen som får ansvaret att avgöra vilka invandrare som skall beredas grund-Sfi. Svenskundervisningslagen bör därför ersättas med nya lagregler som helt inriktas på rätten till ledig- het. I likhet med SFI-kommittén anserjag nämligen att reglerna i studiele- dighetslagen inte är lämpligt avpassade för sådan utbildning som det här gäller. F.nligt stttdieledighetslagen förvärvas rätten till ledighet först efter sex månaders anställning. Vidare har arbetsgivaren enligt denna lag stora möjligheter att påverka ledighetens förläggning genom att skjuta på den i upptill två år.

Jag skall här ange huvuddragen i en ny lagstiftning som ger rätt till ledighet från anställningen för att genomgå grund-sti. Till själva lagförsla- get avser jag att återkomma under hösten 1984. Jag anser det nämligen väsentligt att den nya ledighetslagen utarbetas i samband med de författ- ningar som avses reglera kommunernas ansvar för grund-sti. .

Önskvärdheten av samordning och effektivitet i utbildningen. liksom de pedagogiska kraven. medför att arbetstagarna och arbetsgivarna inte kan ges det avgörande inflytandet över utbildningens omfattning och förlägg- ning. Ramarna för undervisningen kommer att främst bli beroende av vilka utbildningsresurser som finns på kommunal nivå och av hur dessa resurser disponeras. Flertalet invandrare kommer att genomgå grund-sti innan nå- gon anställning tillträds, och det blir därför i första hand dessa invandrares förhållanden som styr utbildningens uppläggning. Detta innebär naturligt- vis inte att varje möjlighet till påverkan i dessa avseenden från arbetsgivare och arbetstagare skulle vara utesluten. Som jag tidigare har framhållit är det angeläget att det sker ett samråd mellan kommunen. studieanordnaren och de lokala parterna när utbildningsplaner för arbetstagare läggs upp. Målet bör vara att alla frågor kring utbildningen och dess förläggning löses vid detta samråd. Kommunen bör efter samrådet kunna fatta beslut om att anta arbetstagaren till grund-sti och ange utbildningens omfattning och förläggning.

Såsom tidigare har" framgått bör grund-sti för arbetstagare huvudsakligen

Prop. 1983/84: 199 39

läggas upp som halvtidsstudier. vilka beräknas kräva en förkortning till hälften av den normala arbetstiden (20 timmar/vecka). Grund-sti bör emel- lertid även kunna läggas upp som heltidsstudier. En ny ledighetslag bör knyta an till detta och garantera att arbetstagarna får erforderlig ledighet.

] övrigt bör lagen innehålla regler om anställningsskydd m.m. efter mönster av annan ledighetslagstiftning. Jag delar vidare SFI-kommitténs uppfattning att all ledig tid skall anses som arbetad tid. Detta betyder bl. a., som jag tidigare nämnt. att ledigheten kommer att vara semesterlönegrun- dande. Vad som nu sagts gäller endast grund-sti. Rätt till ledighet för deltagande i påbyggnads-sft i bl.a. studieförbund bör regleras i studieledighetslagen. Flertalet invandrare på arbetsmarknaden torde tillhöra de grupper vilkas ledighet för studier enligt 7 & andra stycket studieledighetslagen bör priori- teras enligt den lagen.

I detta sammanhang villjag också ta upp frågan om den fortsatta hante- ringen av det s. k. .S'l-"I-rcgistret. SFI-registret är det register hos SÖ som inrättades i samband med svenskundervisningslagens tillkomst. Till regist- ret rapporterar arbetsgivare och studieanordnare dels vilka invandrare som efter prövning beslutats vara undantagna från rättigheter enligt lagen. dels deltagande i sti-undervisning. En översyn av SFI-registret gjordes år l980 av en särskild utredare. Översynen har redovisats i departementspro- memorian (DsU 1980: 10) Översyn av SFI-registret. Utredaren drog slut- satsen att SFI-registret utan några allvarliga nackdelar skulle kunna läggas ned. Så har emellertid inte skett i avvaktan på beslut om den framtida utformningen av så. Med den av mig föreslagna konstruktionen av svensk- undervisningslagen kommer det huvudsakliga motivet för SFI- registret att bortfalla. Behovet av att kontrollera om en deltagare tidigare fått del av grund-sti med timersättning kan tillgodoses genom kontakt mellan kont- muner på samma sätt som för grundvux. Jag förordar 'därför att SFl-re- gistret avvecklas samtidigt med att det nya systemet för sfi träder i kraft.

2.9. Statsbidrag till grundläggande svenskundervisning och påbyggnadsun- dervisning

Statsbidrag bör även i fortsättningen lämnas för insatser som motsvarar dem som staten nu svarar för.

De förändringar som jag har föreslagit vad gäller huvudmannaskap och organisation innebär effektiviseringar i sti-systemet. Ett samlat kommunalt ansvar för grund-sti möjliggör en mera rationell administration samt mera homogent sammansatta och något större undervisningsgrupper. Kvaliteten på undervisningen kan förbättras och kostnaderna hållas under bättre kontroll än hittills.

Den nya organisationen av så förutsätter ett statsbidragssystem som är lätt att administrera och enkelt till sin konstruktion. En bidragskonstruk-

Prop. 1983/84: 199 - - 40

tion med många detaljregler av det slag som nu gäller för studieförbundens sti-verksamhet bör således undvikas. I det nya systemet förutsätts kom- munerna få frihet att utforma undervisningen så att lokala lösningar upp- muntras och låsningar av resurser undviks..Detta underlättas om statsbi- draget är schabloniserat. Statsbidraget till grund-sf? bör därför enligt min mening beräknas enligt schabloniserade regler. Jag vill nu redovisa vissa principer för beräkningen av statsbidrag för grund-sft.

En grundläggande förutsättning för konstruktionenav ett statsbidrags- system för grund-Sfi är att staten bör ha ett ansvar för att nya invandrare bereds möjligheter att genomgå svenskundervisning. Vid bedömningen av behovet av sti-undervisning bör därför. som jag tidigare har anfört. nyin- vandringen ligga till grund.

Jag utgår vidare från att deltagarna i grund-sft skall ges undervisning i genomsnittligt 400 timmar. En del kan behöva mer. medan andra kan behöva mindre undervisning beroende på tidigare studier. utbildningsbak- grund. fortsatta utbildningsplaner etc. Deltagare i grundvux kan i princip förutsättas få så mycket svenskundervisning att de oftast inte är i behov av grund-sf]. Invandrare som fortsätter till AMU bör kunna göra det efter kortare grund-sti motsvarande i genomsnitt 300 timmar. Som grund för statsbidragsberäkningarna för grund-sf] bör en antagen studietid om 330 undervisningstimmar per person kunna tjäna. .

Som jag tidigare framhållit bör det vara möjligt att i det nya sft- systemet med dess mera enhetliga organisation bedriva undervisning i något större grupper än f.n. Behovet av flexibilitetlbeträffande gruppstorlek är emeller- tid stort. För vissa deltagare kan det vara nödvändigt att under en period bedriva undervisning i små grupper. medan-det för andra bör vara möjligt att inrätta större studiegrupper. Det väsentliga är att grupperna blir väl sammansatta med hänsyn till bl.a. utbildningsbakgrund och språkliga för- utsättningar. Jag vill här hänvisa till vad-jag tidigare har sagt i denna fråga. Jag förordar mot denna bakgrund att statsbidraget för grund-sti beräknas efter en genomsnittlig gruppstorlek på 12 deltagare. Den kommun som har en invandring omfattande mindre än 12 nyinvandrade bör sträva efter att i första hand anordna utbildningen genom samverkan med andra kom- muner. _

Statsbidrag till kommunerna för grund-sft bör lämnas för administrativa uppgifter som t. ex. information. rekrytering och samråd med studieanord— nare och parter på arbetsmarknaden samt för utgifter för lärarlöner. läro- medel. lokaler. tolkar/fackmän. fortbildning samt lönebikostnader och so- ciala avgifter.

Från de utgångspunkterjag här angett bör det ankomma på kommunen att enligt statsbidragsreglerna dimensionera och organisera grund-sti. För att möjliggöra kontroll över den statliga'medelsförbrukningen bör i statsbi- dragssystemet ingå en enkel rutin för fortlöpande rapportering av plane- ringsläget beträffande verksamhetens utveckling.

Prop. 1983/84: 199 . 4 ]

Det fortsatta beredningsarbetet vad gäller statsbidragssystem för grund-sti bör bedrivas med utgångspunkt i de nu angivna riktlinjerna. Jag förordar att regeringen i början av år 1985 återkommer med ett preciserat förslag till statsbidragsregler för grund-sti och till beräkningar av kostna-' derna. anslagsfrågor m.m. .

Statsbidrag" till timersättning vid deltagande i grund-sti bör-dimensione- ras efter beräknat antal deltagare i grund-sti. Alla som blir antagna till grund-sti bör. som jag tidigare har angett. få timersättning. Särskilda resurser bör beräknas för detta.

Statsbidraget till påbyggnuds-sfi'i studidörbund bör beräknas så att studiecirklarna kan erbjudas utan avgift för deltagarna. De schablonisera- de regler för statsbidrag som gäller övrig cirkelverksamhet bör gälla också påbyggnads-sfi, dvs. utformas som schablonbidrag och tilläggsbidrag.

Påbyggnads-sfi i AM U förutsätts inordnas som en del i den reguljära arbetsmarknadsutbildningen. Frågan om AMU:s framtida organisation bereds f. n. inom regeringskansliet.

2.10. Ekonomiska konsekvenser och finansiering av det nya systemet för svenskundervisning

Som framgår av vadjag tidigare har framhållit satsar staten f. n. betydan- .de resurser på svenskundervisning för invandrare i olika former. De kost- nader för sti i studieförbundens regi. som beräknas under anslaget Under- visning för invandrare i svenska språket m.m.. uppgår under budgetåret 1983/84 till ca 98 milj. kr. Svenskundervisning inom ramen för det statliga tiyktingomhändertagandct finansieras över anslaget Åtgärder för flykting- ar och resursåtgången härför har beräknats till 35 milj. kr. under inneva- rande budgetår. Undervisningskostnaderna för den sti som anordnas inom AMU belastar anslaget Arbetsmarknadsutbildning. Någon exakt redovis- ning av hur stor del av kostnaderna inom AMU som avser sti inkl. s.k. informationsdagar för invandrare finns inte och dessa kostnader är därför svåra att beräkna. Uppskattningsvis kan kostnaderna för sfi inom AMU antas uppgå till minst ca 200 milj. kr. under budgetåret 1983./84, varav drygt hälften för utbildningsbidrag till deltagarna. Utbildningsbidragen finansi- eras med 35 % över anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbild- ningsbidrag och med 65% genom arbetsgivaravgifter. Som tidigare har redovisats svarar arbetsgivarna också direkt för lönekostnader i samband med anställdas deltagande i sti enligt svenskundervisningslagen.

Förslagen i det föregående syftar bl. a. till att effektivisera sfi- undervis- ningen så att resurserna kan utnyttjas bättre än f. n. och i ökad utsträck- ning komma de invandrare till del som har det största behovet av svensk- undervisning. Bl. a. de förslag som jag har lämnat i fråga om målgrupper för svenskundervisningen bör * vid en i stort sett oförändrad omfattning på nyinvandringen — kunna leda till att vissa resurser frigörs. Några

Prop. 1983/84: 199 42

kategorier som i dag kan få sti men som i princip inte bör få del av grund-sti i det föreslagna systemet är utländska medborgare som väntar på beslut i fråga om uppehållstillstånd i landet samt sådana utländska medborgare som har svenska. danska eller norska som modersmål. Sammantagna innebär mina förslag en mer medveten kanaliscring av sti-resurserna till de invandrare som bedöms ha det största behovet av svenskundervisning.

Den enhetligarc organisation av undervisningen som jag har föreslagit bör också leda till ett bättre resursutnyttjande genom att den möjliggör såväl administrativa som pedagogiska vinster. Vad jag här främst avser är att undervisningsgrupperna kan göras större. nivägrupperingen bli bättre och varvning av studier och arbete bli en mera vanlig modell.

Enligt mitt förslag bör kommunerna svara för vissa administrativa upp- gifter beträffande grund-sti. För dessa bör kommunerna. som jag redan föreslagit. få ersättning. Effekterna för den samlade kommunala verksam- heten av kommunens nya uppgifter i samband med grund-sti blir emellertid måttliga ijämförelse med SFI-kommitténs förslag. .

Förslaget om timersättning vid deltagande i grund-sfi innebär ett nytt statligt åtagande. .

Sammantaget räknarjag med att målen för svenskundervisningen genom de organisatoriska och andra förändringar som jag har föreslagit kan upp- nås med mindre resurser än f. n. Det är dock av flera skäl inte möjligt att nu uppskatta den samhällsekonomiska effekten av dessa förändringar. Den blir bl.a. beroende av hur många invandrare som efter genomgången grund-sti kommer att gå vidare till påbyggnads-sti inom AMU eller i studieförbund. Den närmare utformningen av statsbidragsreglerna kom- mer också att inverka.

SFI-kommitten har föreslagit en viss höjning av arbetsgivaravgiften. Statens kostnader för det av mig förordade systemet kan finansieras inom ramen för de kostnader för sti som nu betalas över statsbudgeten. Jag vill understryka att arbetsgivarna. genom redan existerande arbetsgivaravgift till utbildningsbidrag för sti-studier i AMU. kommer att bidra till att finan- siera det nya sti-systemet. dvs. en avgift som motsvarar ca 75 milj. kr. innevarande år. I '

2.11. Genomförande och övergångsfrågor

Det nya sti-systemet bör träda i kraft fr.o.m. den I januari 1986. Det innebär att kommunernas skyldighet att ansvara för grundläggande svenskundervisning bör gälla från detta datum. Samtidigt bör nya regler för statsbidrag till sti-undervisning träda i kraft. Även de nya reglerna om rätt till ledighet bör då träda i kraft.

Med hänsyn till att det nya sti-systemet kommer att medföra vissa organisatoriska förändringar kan vissa övergångsproblem komma att upp- ståi samband med reformens ikraftträdande och genomförande. Dessa bör

Prop. 1983/84: 199 , 43

lösas så att olägenheterna för invandrarna. kommunerna och studieförbun- den blir så små som möjligt". Det bör få ankomma på regeringen eller på myndighet som regeringen bestämmer att utfärda särskilda övergångsbe- stämmelser om så erfordras.

Genom att ansvaret att anordna grund-Sfi förutsätts bli en kommunal uppgift förändras studieförbundens roll och uppgifter. Den försöksverk- samhet med undervisning för invandrare i svenska språket m.m. som studieförbunden bedrivit sedan år l965 upphör därmed. Studieförbunden har som jag tidigare framhållit i mycket varierande grad engagerat sig i sti-verksamhet. För vissa förbund har sfi blivit en fast del av verksamhe- ten. Det är naturligt att förutsätta att dessa studieförbund i stor utsträck- ning kommer att anlitas av kommunerna för att genomföra grund—sti och också kommer att ha en dominerande andel av den påbyggnads—sti som förutsätts bedrivas i studieförbund. Resurser som dessa studieförbund har byggt upp i form av lokaler. personal m.m. kan sålunda tas till vara i det nya sti—systemet både för kurser i grund-sti på kommunens uppdrag och för påbyggnads-cirklar som studieförbunden själva ansvarar för. '

Även delar av resurser som byggts upp vid många AM U-ccnter för sli- verksamhet kommer att kunna tas till vara i det nya sti-systemet. En del av . lärarna kommer sannolikt att kunna arbeta med grund-sti hos studieför— bund. medan andra kommer att kunna behålla sin anställning inom AMU och arbeta med påbyggnads-sti eller annan yrkestörberedande undervis- ning för invandrare. Beträffande lärare och annan personal inom AMU som inte kan beredas fortsatt anställning inom grund-sti eller påbygg- nads-sti eller annan verksamhet inom AMU vill jag erinra om det statliga trygghetsavtal (TrA-S) som trädde i kraft den 1 april i är. För utbildnings- området finns ett motsvarande avtal som gäller kommunalt anställda lärare ('l'rA-L). De pcrsonaladministrativa åtgärder som regleras i avtalen finns angivna i prop. .1983/84: 42.

Den huvudmanna- och organisationsmodell för grund-sti som jag har föreslagit innebär sålunda ett bättre—utnyttjande av existerande resurser utan att omfattande organisatoriska förändringar behöver göras. Även om organisationsförändringarna inte blir så omfattande som vid ett förverkli- gande av SFI-kommitténs förslag kommer de att medföra en del över- gängsproblem som måste lösas i samråd mellan berörda parter. såväl på lokal och regional som på central nivå. Det är därför viktigt att sådant samråd initieras så tidigt som möjligt efter ett riksdagsbeslut hösten l984. Jag förordar därför att en organisationskommitté för det fortsatta arbetet tillsätts "med uppgift att närmare planera och lägga fram förslag om refor- mens genomförande. l organisationskommitte'n bör bl. a. ingå företrädare för Svenska kommunförbundet. Folkbildningsförbundet. SIV. SÖ och AMS. De uppgifter som bör läggas på organisationskommittén gäller bl.a. lärarfrågor. ansvarsfördelningsfrågor på bl. a. central nivå. vissa frågor av

Prop. 1983/84: 199 44

administrativ art. särskilda informationsinsatser beträffande s.k. gamla invandrare samt andra övergångs- och genomförandeträgor.

SAF har bl.a. i skrivelser till regeringen hävdat. att den nuvarande svenskundervisningslagen genom föreskriften om skyldighet för arbetsgi- varna att betala lön under ledigheten för svenskundervisning skulle stå i strid med Europarådets sociala stadga (artikel 19: 5). Tanken är att arbets- givarna avstär från att anställa invandrare på grund av lagens bestämmel- ser och att lagen därför är diskriminerande (jfr SFI-kommitténs betänkan- de SOU l98lz86. s. 162). Jag anser mig inte ha anledning att här gä närmare in på denna fråga. Jag vill dock anmäla. att den inte blivit avgjord på något entydigt sätt inom ramen för den granskning av konventionstill- lämpningen som utförts av Europarådets organ. ] alla händelser kommer enligt min mening saken att förlora sin aktualitet med de förslag som jag nu lagt fram. .

Även i övrigt har frågor som rör svenskundervisning för vuxna invandra- re behandlats i skrivelser till regeringen. Samtliga dessa skrivelser bör anses behandlade genom de framlagda förslagen.

3. Hemställan

Med anledning av vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för en förändring av svenskundervisningen för vuxna invandrare

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra- ganden lagt fram.

Prop. 1983/84: 199 45

'

Sammanfattning av SFI-kommitténs betänkande (SOU 1981z86) Svenskundervisning för vuxna invandrare — Överväganden och för- slag

1 Bakgrund

SFI-kommitténs uppgift var att utarbeta ett program för åtgärder i syfte att underlätta för invandrare att genom särskild utbildning få grundläggan- de färdigheter i svenska och kunskaper om svenskt samhälls- och arbets- liv. För att kunna lägga fram ett sådant program har kommittén i enlighet med direktiven dels gjort en ingående kartläggning och analys av nuvaran- de former av svenskundervisning för vuxna. dels med utgångspunkt i_ denna kartläggning och analys övervägt bl.a. mål. innehåll. omfattning," utbildningsbehov. huvudmannaskap och kostnader när det gäller den fram- tida svenskundervisningen för invandrare. . '

De invandrarpolitiska målen om jämlikhet. valfrihet och samverkan har varit en viktig utgångspunkt för kommittén. En annan har varit att inte försämra villkoren för invandrare som för närvarande omfattas av lagstad- gade förmåner. En tredje utgångspunkt har varit att förbättra villkoren för sådana grupper som idag nästan helt står utanför möjligheter att få svensk- undervisning. t.ex. de hemarbetande.

Kommitténs slutsatser på grundval av kartläggningsarbetet var följande:

— Färdigheter i svenska och kunskaper om samhälle och arbetsliv spelar en betydande roll för invandrarnas levnadsförhållanden. — Med nuvarande svenskundervisningssystem nås inte alla grupper. Bris- ten på barntillsyn och studiefmansiering utgör studiehinder för många. — Genom att deltagarunderlaget är splittrat på många utbildningsanord- nare i samma kommun blir studiegrupperna ofta små och heterogent sammansatta. Gruppindelning efter förkunskaper. modersmål etc. är mycket svår att genomföra. Detta påverkar undervisningens resultat. — Genom att ett gemensamt mål för svenskundervisningen saknas finns ingen anpassning av svenskundervisningen till övrig vuxenutbildning. Det är svårt för en invandrare att fortsätta sina studier eftersom påbygg- nadskurser i svenska nästan helt saknas. — Innehållet i och omfattningen av den svenskundervisning som en in— vandrare kan få hos olika anordnare varierar. Anordnarnas mål och resurser styr verksamheten och inte de faktiska behoven. — Svenskundervisningen för invandrare är innehålls- och metodmässigt helt skild från svenska som modersmål. Denna syn har ännu inte helt vunnit gehör hes myndigheterna.

Prop. 1983/84: 199 46

— Avsaknaden av resurser för lärarutbildning har bidragit till att resultaten av undervisningen inte är tillfredsställande.

— Lagen (19722650) om rätt till ledighet och lön vid svenskundervisning för invandrare har inte fungerat tillfredsställande. Genom lagens kon- struktion har staten till stor del tagit över en kostnad som borde legat på arbetsgivare.

2 Allmänna överväganden

Motiven för svenskundervisning kan enligt kommittén sammanfattas i ett politiskt. ett samitä/ISekonomiskt och ett pers'onligt/individur'llt motiv. Svenskundervisning är en förutsättning för att de invandrarpolitiska målen om jämlikhet. valfrihet och samverkan skall kunna leda_ti|l bättre förhål- landen för invandrarna.

Invandraren skall ha principiell rätt till svenskundervisning. Det bör vara samhällets skyldighet att erbjuda invandraren möjligheter att lära sig svenska. lnvandraren bör också själv känna ett ansvar för att lära sig svenska. För att markera detta talar kommitten om principiell skyldighet att delta i svenskundervisning.

Invandrarna utgör en mycket heterogen grupp. Orsaken till invandring- en är olika för olika grupper och den kulturella och utbildningsmässiga bakgrunden skiftar mellan grupperna. Både praktiska och psykologiska studiehinder är vanliga bland invandrare. särskilt bland dem som har kort skolutbildning. Svenskundervisningen måste anpassas till de mycket olika studiqförutsiittninga/'na hos invandrarna.

Principen bör vara att alla invandrare skall erbjudas svenskmtdervirning på likvärdiga villkor. För att göra detta möjligt måste särskilda åtgärder vidtas för att nå de svagare grupperna genom uppsökande verksamhet. ett särskilt studiestöd för s_li. ordnad barntillsyn och förbättrade metoder i undervisningen. Alla målgrupper bör få sin utbildning i ett enhetligt x_v- stem. Kommittén föreslår dock att finlandssvenskar. danskar och norrmän undantas från sft. '

Det årliga utbildningshelwvet beräknades av kommittén med hänsyn till dåvarande nivå på invandringen till ca 15000 nya invandrare. Ca 2000 av de nya invandrarna bedömdes vara i behov av grundvux. Dessa borde enligt kommitten få sin sti-utbildning inom ramen för denna utbildning.

Kommittén föreslår att en ny utbildning — sfi-utbildning — inrättas un- der enhetligt huvudmannaskap. Det övergripande måletjb'r vii-utbildning- en skall_lltstställas av statsmakterna och utgöra riktmärke för samhällets insatser i fråga om svenskundervisning. Preciserade mål ges i en läroplan. Villkor för att delta i sti-utbildning bör vara kyrkolmk/i'iring. Undantag bör medges för personer som sökt och väntar på uppehållstillstånd. Dessa bör få delta i sft medan de väntar.

Målet för sti-utbildningen skall vara att ge aktiva ochfunktionella språk-

_ Prop. 1983/84: 199 47

kunskaper. Den skall förutom språkundervisning innehålla samhälls- och arbetslivsorientering samt studie- och yrkesorientcring.

Sfi-utbildningen skall omfatta 600 timmar indelade i två etapper om vardera 300 timmar. Den första etappen skall avse nybörjarundervisning och anordnas snarast efter invandringen. Den andra etappen kan få olika inriktning beroende på invandrarens fortsatta planer. Den kan t. ex. få viss yrkesinriktningl och varvas'med arbete eller annan utbildning.

Sfi-utbildningen förutsätter att invandrarna har möjligheter att fortsätta sin språkundervisning på luffare nivåer. Sådan utbildning bör.kunna anord- nas på flera sätt. exempelvis som studiecirklar. kurser inom komvux och kurser inom AMU. ,

lnvandrarstuderande som planerar en högskoleutbildning bör kunna få fortsatt svenskundervisning tillsammans med gäststuderande inom hög- skolans ram. Invandrare med en yrkesutbildning som är användbari Sveri- ge skall inom komvux kunna få en sådan påbyggnadsutbildning i svenska och annan kompletterande utbildning att de kan arbeta inom sitt yrke. Det gäller t. ex. sjukvårdspersonal.

Uppsökande verksamhet och utbyggd itt/i'>t'ttzatiott om svenskundervis- ning är nödvändig för att nå framför allt de korttidsutbildade invandrarna. Information om sti-utbildningen skall ges i samband med att invandraren , får uppehållstillstånd och blir kyrkobokförd. Utbildningsanordnaren skall ha ansvar för att informationen när alla invandrare. Vid informationen bör bl.a. arbetsgivarna. de fackliga organisationerna och invandrarorganisa- tionerna medverka. Den "uppsökande verksamheten bör bl.a. kunna an— ordnas i samarbete med de fackliga organisationerna och invandrarorgani- sationerna.

Behovet av forskning kring svenska som främmande språk är stort. Forskningen behöver dokumenteras så att resultaten når ut till lärare m.fl.

Sveriges Radio bör satsa mer på spräkpmgram_lå'jr ini-'a/zdrzm' i radio och 'lTV. Många "av de moment som ingåri sti-utbildningen. t. ex. samhälls— och arbetslivsorienterande moment. är lämpliga att förmedla genom radio och TV. TV kan också ha rekryteringsuppgifter i samband med sti.

3 Organisation och huvudmannaskap

Enligt direktiven skulle kommittén pröva och redovisa olika alternativa lösningar av hur sti-utbildningen bör kunna organiserats i framtiden. Kom- mittén redovisar fyra olika alternativ. De är

— nuvarande organisation — studieförbund som ensam huvudman för sfi — statligt/regionalt huvudmannaskap för sfl — kommunalt huvudmannaskap för sö

1 det sista alternativet redovisas fyra olika modeller. De skiljer sig åt beträffande själva utbildningsanordnandet.

Prop. 1983/84:199 48

De olika alternativen prövas mot de krav som ställs på organisationen. Kommittén har funnit att det kommunala huvudmannaskapet bäst upp- fyller dessa krav. Kommittén föreslår därför att kommunerna skall vara huvudmän för sti-utbildningen och att utbildningen organisatoriskt knyts till den på samma sätt som grundvux.

För den nya organisationen av sti—utbildningen föreslås en särskild pla- neringsfimktiari ilkommunerna med uppgift att svara för den övergripande planeringen. Skolledarorganisationen förutsätts bli samordnad med kom- vux och grundvux. '

Kommittén föreslår att sti-utbildningen organiseras utifrån s.k. sj?-om- råden. Ett sti—område är ett regionalt samverkansområde för sfi— utbild- ningen av samma slag som elcvområden i ungdomsskolan. Sfi-utbildning får startas om det genomsnittliga antalet deltagare i-grupperna i ett sfi- område är lägst ll. Därutöver föreslås SÖ få möjligheter att efter ansökan få fördela vissa resurser föratt möjliggöra kursstart även i sli-områden med mycket liten invandring.

Utbildningen skall anordnas i två etapper om vardera 300 undervisnings- timmar och pågå kontinuerligt under hela året. Utbildningen skall därige- nom kunna anpassas till de olika mälgruppernas behov och till olika slag av annan vuxenutbildning.

Enligt förslagen är det skolstyrelsen som beslutar om utbildningens uppläggning. Därigenom undviks en direkt koppling mellan arbetsplatsens och produktionens villkor och sti-utbildningen för anställda invandrare. Skolstyrelsen skall emellertid före beslut om sti-utbildning samråda med arbetsgivare och fackliga organisationer beträffande utbildningens upp- läggning och organisation.

Sti-utbildningen och grundvux får samma huvudman. Därigenom" kan utbildningarna samordnas och målgrupperna bättre än nu särskiljas.

Kommunerna bör få kmmadslä('kning för sti-utbildningen. Det innebär att kommunerna får ersättning också för sådana kostnader som i andra kommunala utbildningar täcks av kommunala medel. Resurser föreslås för studie- och yrkesorientering. kurativa insatser. fackmannamedverkan och tolkning.

Kommunerna bör också få statsbidrag för att täcka kostnaderna för undervisningslokaler. De undervisningslokaler som studieförbund och AMU för närvarande använder för sti-utbildningen bör kunna hyras av kommunerna sa att de nuvarande utbildningsanordnarna inte behöver ris— kera att få kvarstående kostnader för sina sfi-lokaler.

En enhetlig och sammanhållen grundläggande undervisning i svenska med samhälls- och arbetslivsorientering är en grund som alla invandrare bör ha för att därefter vid behov kunna fortsätta med olika slag av påbygg- nadsutbildning i svenska. Den föreslagna sti-utbildningen bör därför in- rymma alla grupper av invandrare. De invandrare som för närvarande får sin utbildning inom speciella anordningar omfattas därför också av försla-

Prop. 1983/84: 199 , 49

get. Det gäller flyktingar. invandrarstuderande, utländsk medicinalper- sonal och utländska sjömän.

För att kommunerna skall kunna nå alla och förmå dem att delta i sfi— utbildning föreslår kommittén särskilda resurser för information och upp- sökande verksamhet.

4 Studiestödsfrågor och barnomsorg

Utgångspunkten är att invandrare skall beredas möjligheter att delta i sti-utbildning på tillfredsställande ekonomiska villkor. En sådan effekt uppnås enklast om alla deltagare får" ett likvärdigt studiestöd som medger att försörjningen tryggas under studietiden. Kommittén kallar studiestödet för sft-pcnning. Berättigade till sti-penning är kyrkobokförda invandrare samt utländska sjömän som är anställda på svenska fartyg och finska s.k. gränsbor som bor i Finland men stadigvarande arbetar i Sverige.

Sfi-penningen föreslås utgå enligt följande kriterier:

— Anställda invandrare får sti-penning motsvarande den aktuella timlönen för varje undervisningstimme som de är lediga från arbetet och därmed förlorar arbetsinkomst. Sfi-penning motsvarande lön skall vara ATP- grundande. semesterlönegrundande och skattepliktig. Den skall även kunna utgå för bl.a. viss restid. Under den tid sti-penning utgår sänks inte heller den sjukpenninggrundande inkomsten. — Till dem som är mellan 18 och 65 år och saknar anställning utgår en sfi- penning motsvarande 33 kr. per undervisningstimme. Även till anställda utgår 33 kr. per timme om de inte är lediga från arbetet och förlorar arbetsinkomst under sti-utbildningen. Sli—penningen är skattepliktig och ATP—grundande. Den föreslås utgå även under sjukfrånvaro. — Till ungdomar mellan l6 och l8 år och till invandrare över 65 år utgår en sti-penning motsvarande l'3 kr. per undervisningstimme som ett stimu- lansbidrag. Även denna sti-penning är skattepliktig. ATP-grundande och kan utgå under sjukfrånvaro.

Rätten till Sfi-penning prövas av skolstyrelsen medan utbetalningen sker genom försäkringskassan efter närvarorapportering från utbildningsanord- naren. Försäkringskassan registrerar det antal undervisningstimmar för vilka sti-penning utgått. SÖ:s SFI-register överförs till riksförsäkringsver- ket.

En förutsättning för de flesta hemarbetande kvinnors deltagande i utbild- ning är att barnmnmrgen ordnas på ett tillfredsställande sätt. Kommittén föreslår därför att kommunerna får statsbidrag för kostnader utöver vad som täcks av en skälig föräldraavgift för särskild barnomsorg i samband med att föräldrar deltar i sti-utbildning. Barnomsorgen bör omfatta sådana barn som inte omfattas av kommunernas skyldighet enligt barnomsorgsla- gen att ordna barnomsorgen i annan ordning. Kommittén föreslår att

4 Riksdagen 1983/84. I sum/. Nr 199

Prop. 1983/84: 199 50

kommunerna för dessa barn får ett statsbidrag om högst 19 600 kr. per barn och år. vilket motsvarade det årliga statsbidraget till en daghemsplats 1980.

5. Lärarfrågor

Kommittén har enligt direktiven utrett frågor kring tillgången på och behovet av lärare med lämplig utbildning för undervisningen i sfi. Kommitténs förslag utgår ifrån att behovet av lärare för den nya utbild-

. ningen i första hand bör tillgodoses genom att de cirkelledare och lärare

som är och varit verksamma inom den hittillsvarande sti-utbildningen bereds möjlighet att fortsätta inom den nya organisationen. För att möjlig- göra detta anges olika förslag till lösningar. Dessa bygger på framför allt två förutsättningar a) att det finns tjänster där bl.a. ämnet svenska som främmande språk ingår i behörigheten b) att en reguljär lärarutbildning i svenska som främmande språk med samhälls- och arbetslivsorientering inrättas inom högskolan. Kommitténs förslag kan preciseras på följande sätt: — Lärarutbildning i svenska som främmande språk med samhälls- och arbetslivsorientering bör finnas inom grundutbildningen för lärare. Ut- bildning i detta ämne bör införas på den språkvetenskapliga ämneslärar- linjen. Utbildningen bör omfatta 60 poäng.

— Förslaget förutsätter regler om ämneskombinationer och behörighets- villkor för adjunktstjänst inom komvux samt grundskolans högstadium/ gymnasieskolan och eventuellt grundvux.

— Kompletterande ämnesteoretisk och praktisk-pedagogisk utbildning bör inrättas som siktar mot att ge nu verksamma lärare full behörighet till de tjänster som föreslås bli inrättade. — Fortbildning bör ges dessa lärargrupper i samma ordning och enligt samma regler som gäller för övriga lärarkatcgorier.

6. Finansiering och genomförande

Kommittén bedömde att förslagen skulle kunna finansieras inom ramen för de existerande statliga kostnaderna för så samt genom en höjning av arbetsgivaravgiften med 0.07 procentenheter. Kommittén räknade inte . med någon kommunal finansiering av sli-utbildningen.

Förslaget om ny sti-utbildning borde enligt kommittén träda i kraft den 1 juli 1983.

7. Lagstiftningsfrågor

Kommittén föreslog en ny lag som ger arbetstagare rätt till ledighet för svenskundervisning. Lagen ersätter 1972 års lag .om rätt till ledighet och lön-för sådan undervisning. Som en följd av att undervisningen föreslås bli

Prop. 1983/84: 199 51

finansierad med bidrag till invandraren i form av sti-penning kan de tidi- gare reglerna om lön utmönstras. Rätten till ledighet knyts direkt till invandrarens rätt till Sfi-penning. Enligt förslaget skall det åligga arbetsgi- varen att medverka till att kommunen kan lämna information om utbild- ningen på arbetsplatsen.

8. ReServationer

Kommittén var oenig i flera frågor. varav de viktigaste var följande. le'n borgerlig reservation avstyrktes förslaget om en höjning av arbetsgi- varavgiften och förordades en undervisning om 500 i stället för 600 timmar.

Ordföranden förordade i en reservation en ökning av arbetsgivartwgiften med endast 0,03 procentenheter.

1 en soc-m[demokratisk reservation förordades att sfi i första hand bör vara att betrakta som en anordning för mottagande av nya invandrare, och bör ha nära anknytning till arbetslivet. Förslaget om kommunalt huvud- mannaskap avstyrktes till förmån för en lösning med statligt huvudmanna- skap med utgångspunkt från nuvarande sti—resurser i arbetsmarknadsut- bildningen. '

Prop. 1983/84: 199 52

Biiagu .?

Sammanställning av remissyttranden över SFI-kommitténs betän- kanden (SOU 1981: 86) Svenskundervisning för vuxna invandrare — Överväganden och förslag och (SOU 1981:87) Svenskundervisning för vuxna invandrare —— Kartläggning av nuläget

SFI-kommitténs betänkanden har remissbehandlats. Yttranden har av- getts av rikspolisstyrelsen. socialstyrelsen (SoS). riksförsäkringsverket (RFV). statistiska centralbyrån (SCB). statskontoret. riksrevisionsverket (RRV). skolöverstyrelsen (SÖ). ttniversitcts- och högskoleämbetet (UHÄ). centrala studiestödsnämnden (CSN). arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). arbetarskyddsstyrelsen (ASS). arbetsdomstolen. statens invand— rarverk (SIV). språk— och kuIturarvsu[redningen (SKU) (U 1981 : 04). dis- krimineringsutredningen (A1978106). kommitten för arbetsmarknadsut- bildning och företagsutbildning (KAFU) (A 1980:02). invandrarpolitiska kommitten (IPOK) (A 1980104). Svenska kommunförbundet. Landstings- förbundet. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Landsorganisationen i Sverige (LO). Centralorganisationen SACO/SR. Lärarnas riksförbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Svenska Facklärarl'örbundet (SFI.). Sveriges lärarförbund. landstinget i Stockholms län. Botkyrka. Järfälla. Stockholms. Södertälje. Uppsala. Flens. Norrköpings. Alvesta. Växjö. Malmö. Göteborgs. Örebro. Hallstahammars. Västerås. Gävle och Umeå kommuner. Sveriges Utbildningsradio AB. Folkbildningsförbundet. Arbetarnas bildningsförbund (ABF). Studieförbundet Vuxenskolan. Folk- universitetet. Studieli'ämjandet. Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV). Medborgarskolan. Tjänstemännens bildningsverksamhct (TBV). Riksförbundet finska föreningar i Sverige. Jugoslaviska riksförbundet. Turkiska riksförbundet. Riksförbundet internationella föreningar för in- vandrarkvinnor. Riksförbundet för familjepedagogiskt arbete samt Rörel- sefolkhögskolornas intresseorganisation.

Till CSst yttrande har fogats yttranden från vuxenutbildningsnämn- derna i Stockholms. Göteborgs. Malmöhus. Västmanlands och Norrbot- tens län. Till UHÄ:s yttrande har fogats yttranden från följande universitet och högskolor: Stockholm. Uppsala. Linköping. Lund. Göteborg. Umeå. Karlstad. Luleå. Eskilstuna/Västerås. Gävle/Sandviken. Örebro. Jönkö- ping. Växjö. Borås samt högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Till LO:s yttrande har fogats yttranden från Svenska Metallindustriarbctarc- förbundet. Hotell- och Restauranganställdas Förbund. Svenska Fabriks-ar- betareft'irbundet. Statsanställdas Förbund. Svenska kommunalarbetareför- bundet. Fastighetsanställdas förbund. Svenska Lantarbetareförbundet. Svenska Skogsarbetareförbundet. Svenska Träindustriarbetareförbundet. Svenska Gruvindustriarbctareft')rbundet och Svenska Musikeiförbundet.

Prop. 1983/84: 199 53

Därjämte har yttranden inkommit från kriminalvårdsstyrelsen. Sveriges Redareförening, Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning. au- diologiska avdelningen vid Huddinge sjukhus. Folkbildningsorganisa- tionernas samarbetskommitté i Stockholm. lärarna inom LFl-Facklärar- förbundet vid AMS-skolan i Flen och vissa lärare vid AMU-center i

Stockholms län.

1 Allmänna synpunkter

Kommitténs huvudsakliga uppgift var att kartlägga de hittillsvarande formerna för svenskundervisning för vuxna invandrare och mot bakgrund av en sådan kartläggning utarbeta ett program för åtgärder i syfte att underlätta invandrarnas möjligheter att genom särskild utbildning få grund- läggande kunskaper i svenska och om svenskt samhälls- och arbetsliv. Direktiven förutsatte att'kommittcns arbete inriktades mot att effektivisera svenskundervisningen. minska antalet huvudmän. anpassa svenskunder- visningen till övrig vuxenutbildning och öka möjligheterna till utbildning för cftersatta grupper. Förändringarna skulle finansieras inom ramen för befintliga resurser inom svenskundervisningens område.

En majoritet av remissinstanserna framhåller att det är mycket angeläget att en reformering av svenskundervisningen nu sker. Så gör bl.a. SIV. RR V. UHÄ. LO. SAF och FOI/timiversitcrar. Flera remissinstanser pekar på behovet av att använda de tillgängliga resurserna på ett effektivare sätt än idag och framhåller att en samordning mellan olika anordnare ger ekonomiska vinster. Många remissinstanser konstaterar att svenskunder- visningen är en hörnsten i den svenska invandrarpolitiken och att språk- kunskaperna har en grundläggande betydelse för-invandrarna inom alla samhällets områden. AMS betonar att färdigheter i svenska språket och kunskaper om svenskt samhälle och arbetsliv spelar en avgörande roll för invandrarnas levnadsförhållanden och att svenskundervisningen därför måste ses som ett grundläggande inslag i invandrarpolitiken. .S'IV fram- håller att en av de viktigaste åtgärderna för att ta emot och introducera invandrarna i samhället utgörs av utbildning i det svenska språket och att ambitionerna för svenskundervisningen måste vara höga.

SoS betonar att språket är en av de viktigaste faktorerna när det gäller invandrarnas möjligheter att integreras i det svenska samhället och att språkhandikappet i särskilt hög grad drabbar invandrarungdomar. De fles- ta remissinstanser anser att kommittén lagt fram ett bra underlag för ställningstaganden i huvudfrågorna när det gäller en sf— reform. Svenska kommunförinmdet framhåller att frågan om huvudmannaskapet för utbild- ningen är den allra viktigaste och att de övriga frågorna måste lösas utifrån, ett ställningstagande i denna fråga. LO anser att kommitténs förslag. om de genomförs. i fiera avseenden är en tillfredsställande reformutveckling. men redovisar samtidigt ett eget förslag i huvudmannafrz'tgan.

Prop. 1983/84: 199 54

Kommittén har analyserat motiven för svenskundervisning för invandra- re och sammanfattar dem i tre huvudmotiv: ett politiskt. ett samhällseko- nomiskt och ett personligt/individuellt. Kunskaper i svenska har, fram- håller koinmittén. avgörande betydelse för förverkligande av olika poli- tiska mål vad gäller arbete och utbildning samt medverkan i samhällsarbete och kulturliv. Flera remissinstanser har understrukit språkkunskapernas roll på arbetsmarknaden. SIV framhåller att kraven på svenskkunskaper ökar i takt med den tekniska utvecklingen inom arbetslivet. LO pekar på att många invandrare på den svenska arbetsmarknaden saknar kunskaper i svenska och därför inte känner till arbetsskaderisker. anställningsvillkor. avtalsenliga rättigheter m.m. LO anser därför att alla invandrare bör ges svenskundervisning med samhälls- och arbetslivsorientering före en an- ställning. Även ASS pekar på att Språksvårigheter utgör-en mycket stort hinder när det gäller att informera om risker och väcka skyddsmedvetande hos invandrarna. AMS framhåller att det blivit allt svårare att placera även invandrare med en god yrkesutbildning från hemlandet i arbete. om de inte har grundkunskaper i svenska språket. AMS konstaterar vidare att styrel- sen mot denna bakgrund två gånger under de senaste åren hos regeringen hemställt om att få bevilja sfi inom AMU som förberedelse för en direkt arbetsplacering. dvs. utan efterföljande yrkesutbildning.

SÖ framhåller att en effektiv svenskundervisning ger samhällsekonomis- ka vinster. SÖ exemplifierar med att fier utbildnings- och arbetsmöjlighe- ter då står öppna. behovet av tolkservice minskar. och dyrbara studieav- brott förhindras. AMS understryker att arbetsförmedlingens insatser för invandrare kan förbättras om alla invandrare får bättre möjligheter att lära 'sig svenska. Några remissinstanser understryker språkkunskapernas stora

' betydelse för invandrarnas relationer med omvärlden i stort. Diskrimine- ringsurredningen anser att relationerna mellan svenskar och invandrare med säkerhet kan förbättras avsevärt genom en höjning på bred front av invandrarnas svenskkunskaper. Örebro och Stt'mk/mlms kr)/rummer fram- ' för liknande tankar. Örebro kommun pekar på att utbildning och kunska-

per från hemlandet underskattas på grund av bristande svenskkunskaper. vilket kan leda till personliga tragedier och social utslagning. SKU anser att invandrare och majoritetsbcfolkning har ett gemensamt intresse av att invandrarna får språkkunskaper genom att de därigenom gemensamt kan verka för det demokratiska samhällets fortlevnad och vidareutveckling. En överväldigande majoritet av remissinstanserna anser att sfi är en uppgift för samhället. IPOK anser att det är synnerligen angeläget att något samhällsorgan nu får ansvaret för att sti-undervisning kommer till stånd. Samhällets mål bör enligt lPOK vara att varje person som invandrar till Sverige skall ges grundläggande färdigheter i svenska och kunskaper om

det svenska samhället så snart som möjligt efter ankomsten hit. SKU anser att staten har ett övergripande ansvar för att alla invandrare får Sfi-under- visning efter behov. Kommun/örbundel framhåller också sti-undervisning-

Prop. 1983/84: 199 - 55

ens roll i samhällets invandrarpolitiska arbete. Likaså understryker Lunds- tingsförbundet och SACO/SR att det bör vara samhällets skyldighet att erbjuda invandraren möjligheter att lära sig svenska. SIV. SÖ. UHÄ och AMS 'ställer sig också bakom kommitténs förslag om ett ökat samhällsan- svar för sfi. UHÄ framhåller att ett samlat och samhälleligt ansvar för sfi innebär att läroplaner kan fastställas och en reguljär lärarutbildning inrät- tas. vilket bör medföra en höjd kvalitet och bättre utbyte av de medel som satsas på verksamheten. AMS framhåller de arbetsmarknadspolitiska mo- tiven. medan SIV och SÖ pekar på invandrarpolitiska och utbildningspoli- tiska motiv. SÖ anser att det bör vara en principiell rättighet för invandra- ren att delta i svenskundervisning och avvisar därmed kommitténs tankar om att införa ett slags principiell skyldighet för invandrarna att delta i sfi. SKU avvisar också den principiella skyldigheten med hänvisning till valfri- hetsmålet. SAF framhåller att begreppet principiell skyldighet är tvetydigt och lätt kan missbrukas samt att ett utbyggt studiestöd bör vara ett tillräck- ligt incitament för att invandraren frivilligt skall söka sig till utbildning. Svenska j?v'reningen för .rmdie- och yrkarvägledning anser att invandraren själv är bäst skickad att avgöra behovet av och motiven för sitt deltagande i så. I '

LO. IPOK. Landsringsförbundel. Sveriges lärarförbund. SFL. SA- CO/SR och Norrköpings kommun tillstyrker förslaget om principiell skyl- ' dighet. Det understryks dock att det bara är meningsfullt att tala om skyldighet om det finns en välfungerande uppsökande verksamhet och en bra barntillsyn.

2 Förslag om Sfi-utbildning

SFI-kommittén har lagt fram förslag om en ny enhetlig utbildning med allmänna mål och riktlinjer i en läroplan som fastställs av riksdagen. Utbildningen skall därigenom bli mera likvärdig över hela landet. Majorite- ten av remissinstanserna tillstyrker förslaget.

SÖ anser att det övergripande målet skall fastställas av 'statsmakterna och att de preciserade målen bör dokumenteras i en läroplan. AMS fram- håller att alla invandrare oavsett sysselsättningsförhållanden bör ges en grundläggande sti-utbildning och menar att en sådan utbildning kan för- bättra utgångsläget för arbetsförmedlingens insatser för invandrarna. RR V understryker betydelsen av att innehållet i sfi-utbildningcn är oberoende, av utbildningsanordnare. För att detta skall kunna uppnås är det väsent- ligt. anser RRV. att de kursplaner som reglerar verksamheten är desamma.

Kommittén föreslår att sti-utbildningen bör innehålla svenska. samhälls- orientering. studie— och yrkesorientering samt kurativa inslag. Förslaget tillstyrks överlag. LO anser att en viss del av utbildningen bör avse arbets- livsorientering förlagd till arbetsplatsen och anordnad av en facklig organi-

Prop. 1983/84: 199 56

sation. SAF däremot anser att samhälls- och arbetslivsorientering bör vara en integrerad del av sti-utbildningen och skötas av sti-lärarna.

lf'äxjö kommun pekar på att ett klart mål och en fastslagen läroplan—för sti ger en effektivare verksamhet och bättre möjligheter att placera invand- rarna på rätt nivå i utbildningssystemet. Liknande synpunkter framförs av Fulklzrzii-'er.s'itelel.

Flera remissinstanser framhåller att sti-utbildningen bör ske tidigt efter ankomsten till Sverige. Kommun/örlmndet och LO anser att sti bör vara ett "mottagningsinstrument". LO framhåller också att sti- utbildningen bör ges före invandrarens inträde på arbetsmarknaden. Det ger möjligheter till ett bredare yrkesval och underlättar gemenskapen med arbetskamrater och kontakt med den fackliga organisationen. Samma inställning har ASS som också konstaterar att nuvarande svenskundervisning saknar informa- tion om arbetsmiljöfrågor och att kommitténs förslag motsvarar styrelsens önskemål. SIV anser att etapp 1 av utbildningen normalt bör genomföras före anställning och få en tidig arbetslivsanknytning. Flera remissinstanser påpekar att sti- utbildningen måste kunna byggas på. med fortsättnings- kurser. SIV framhåller att det måste vara ett absolut krav att den grundläg- gande sti-utbildningen kan kompletteras med ytterligare svenskundervis- ning som ger invandraren en reell möjlighet att genomgå utbildning inom t.ex. AMU.

3 Huvudmannaskap och organisation SFI-kommittén har presenterat fyra olika huvudmannaskapsalternativ:

. Nuvarande organisation 0 Studieförbunden som huvudmän . Statligt huvudmannaskap . Kommunalt huvudmannaskap

För ett kommunalt huvudmannaskap presenterar kommittén fyra olika modeller. Den _]?irsm made/len innebär ett kommunalt "paraplyansvar". där kommunen har det övergripande ansvaret för utbildningen men kan lägga ut undervisningen på andra anordnare. Den andra nun/ellen innebär att komvux anordnar den första etappen medan andra anordnare också kan anlitas för den andra etappen. Den tredje made/Ian innebär en delning av målgruppen mellan komvux och. AMU så att de som skall genomgå en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning efter sfi får undervisningen inom AMU medan resten gåri komvux. I)(*Il_fjäl'(l(' modellen innebär ett renod- lat kommunalt huvudmannaskap med komvux som enda anordnare.

] en reservation till betänkandet förordas ett statligt huvudmannaskap. Kommittén föreslår regional samverkan genom s. k. sti-områden för att underlätta anordnande av sti i små kommuner.

pr'op. 1983/84: 1.99 57

Frågan-om huvudmannaskapet uppfattas av samtliga remissinstanser som en nyckelfråga.

Alla remissinstanser utom statskontoret och Södertälje kommun tillstyr- ker ett enhetligt huvudmannaskap. Bl.a. AMS och IPOK framhåller att ett .enhetligt huvudmannaskap är nödvändigt för att alla invandrare skall kun- na få en likvärdig grundläggande utbildning i svenska och samhällsoriente- ring.

SÖ. AMS och SIV har i sina yttranden redovisat de svåra överväganden som sammanhänger med huvudmannaskapsfrågan. vilket för verkens del resulterat i att de inte tagit ställning i huvudmannaskapsfrågan. De har istället valt att redovisa fördelar och nackdelar med statligt respektive kommunalt huvudmannaskap. SIV framhåller att fördelar med ett kommu- nalt huvudmannaskap är att man får en lokalpolitisk förankring av sti. att sti kan inordnas i ett kommunalt invandrarservicemönster och att barnom- sorg. uppsökande verksamhet. information etc. kommer att fungera bättre. De nackdelar SIV betonar är att kommunerna är många och har olika förutsättningar att anordna sti. att det kan bli svårare att anpassa sti till arbetsmarknadens krav samt att kommunerna har bristande erfarenhet av sti. Ett statligt ansvar genom AMU har. anser SlV. fördelen att man inom AMU har ett utbyggt system för sti. att tiertalet nya invandrare behöver arbetsmarknadsutbildning och att AMU har utbildade sti-lärare. Nackde- lar är. enligt SlV. att AMU saknar erfarenhet av uppsökande verksamhet och barnomsorg, att samordning med kommunal verksamhet blir svår och att AMU endast finns på ett lOO-tal orter.

RRV framhåller också fördelarna med ett renodlat huvudmannaskap. bl.a. de samordningsvinster som kan göras genom utnyttjande av lärare och lokaler över olika utbildningsformer. RRV pekar emellertid också på vissa fördelar med att låta blivande AM U-deltagare även i fortsättningen få sin sti-undervisning vid AMU-center.

Kommittémajoritetens förslag om ett kommunalt huvudmannaskap med komvux som huvudman tillstyrks av SoS. UHÄ. TCO. SACO/SR. SFL. Sveriges lärar/i'irbund. Lärarnas riksji'irbund. SAF . studieförbunden TBV. NBV. Medborgarskolan och l-"uxenskolan. samt Alvesta. Växjö. Uppsala. Umeå. Järfälla, Gävle. och Göteborgs kommuner. Tillstyrkandet från kommunernas sida är förenat med villkoret att dessa får lOO-procentiga statsbidrag för verksamheten.

Statligt huvudmannaskap — i enlighet med vad som förordats i reserva- tionen — förordas av LO. ABF. Svenska kommimiörbundet. Landstings- ft'irbundet. .S'tmrkholms läns landsting. Jugoslm'iska riksförbundet. Tur- kiska riksjörbmu'lct samt l-'ä.s'terås. HallsIu/mmmars. Jönköpings. Illa/mö. Botkyrka. Norrköpings och Stockholms kommuner. Bl.a. Kommury'or- bundet. LO och Botkyrka kommuner betonar att sti är en invandrarpolitisk och arbetsmarknadspolitisk åtgärd och därmed en statlig angelägenhet. Dessa instanser anser också att ett överförande av sti till kommunerna inte kan ske utan ökade kommunala kostnader.

Prop. 1983/84: 199 58

Studiqf'rämjandet och Folkuniversitetel förordar en lösning med anting- en kommunalt eller statligt huvudmannaskap där studieförbunden anlitas som studieanordnare. Därvid kan man. enligt de båda studieförbunden. ta vara på de resurser i form av lärare. lokaler och kunskaper som finns hos studieförbunden samtidigt som man får större enhetlighet och samordning.

4 Utbildningsbehov och målgrupper

SFI-kommitténs förslag innebär att nya invandrare bör prioriteras för sti-utbildningen men att det också bör finnas platser för äldre invandrare. dvs. sådana som kommit till Sverige under 1960- och l970- talet. Kommit- tén uppskattar antalet nya invandrare med behov av svenskundervisning till 15000 och antalet gamla till ca 6000 per år. SFI-kommitténs bedöm- ningar utgår ifrån de senaste årens invandring. SFI-kommittén föreslår att de' som i Sverige väntar på uppehållstillstånd (s. k. väntare) skall ha rätt till sti. Samtidigt vill kommittén införa vissa begränsningar i förhållande till nuläget. Bl. a. norrmän och danskar föreslås vara undantagna från sti.

SÖ har invändningar mot kommitténs sätt att beräkna behovet och menar att man i stället borde utgått från efterfrågad utbildning under de senaste åren. Flera remissinstanser anser behovet vara för lågt räknat. - RRV tinner kommitténs beräkningar av antalet deltagare osäkra. Det- samma gör AMS. SÖ och SIV. IPOK och SFL tinncr däremot kommitténs uppskattningar vara realistiska. SKU pekar på den minskade invandringen och dess betydelse för behovet av sti. AMS. SÖ och RRV framhåller att dimensioneringen inte får bli så snäv att vissa grupper lågprioriteras och väntetiderna till utbildning blir för långa. LO är tveksam till förslaget att väntare skall ha rätt till sti-utbildning. Man hävdar att undervisning för väntare måste vara av en annan karaktär än sti- utbildningen. LO anser att studieförbunden kan anordna meningsfull sysselsättning för väntare utan- för sti-organisationen.

Ini'andrarnämnden i Uppsala pekar också på den bristfälliga motivation som väntare har när det gäller sti. vilket gör att många knappast lär sig någon svenska under väntetiden.

Kommitténs förslag att kyrkobokföring bör vara "det enda kravet för tillträde till sti—utbildningen biträds överlag.

Flera remissinstanser har betonat att förändringar i invandringen påver- kar utbildningsbehovet. Många grupper. inte minst flyktingarna. har stu- diehinder av psykologisk och social art vilket påverkar utbildningens in- riktning och längd. 505 avstyrker kommitténs förslag att utländsk sjuk-' vårdspersonal skall ingå i målgruppen för sli- utbildning. SoS förordar att dessa även i fortsättningen bör få en speciell tillrättalagd utbildning genom Folkuniversitetet. SÖ understryker att utbildningsbehovet varierar för oli- ka grupper. Flyktingarnas speciella behov framhålls av SÖ. AMS och LO.

Prop. 1983/84: 199 59

UHÄ och IPOK tillstyrker förslaget om att invandrarstuderande skall kunna få en delav sin Sfi-Utbildning inom högskolans ram. SFI-kommitténs förslag om att invandrare som _är berättigade till grundvux skall få sin sti inom ramcn'för grundvux avstyrks av SÖ. AMS. SIV. TCO. och SFL. Flera instanser hävdar att detta skulle innebära en försämring om inte samtidigt resurserna för grundvux utökades.

5 Sfi-utbildningens omfattning och uppläggning

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker kommitténs förslag att sti-utbildningen bör omfatta 600 timmar och delas i två etapper om vardera 300 timmar. Flera av dem understryker att 600 timmar måste ses som en miniminivå och kunna kompletteras med annan svenskundervisning. Så- lunda anser bl.a. AMS. SIV. SÖ. SFL att möjligheter till förlängning av sti—utbildningen grundad på kunskapstest måste tinnas i individuella fall. AMS. SIV. SÖ. KAFU och Folkuniversitetet framhåller att 600 timmar . innebär en försämring för vissa grupper men att förbättring av metoder. t.ex. varvning av sti med annan utbildning. kan effektivisera undervisning- en. SoS framhåller att ungdomarnas behov av sti ligger över 600 timmar. Detsamma gäller utländsk sjukvårdspersonal. framhåller SoS.

Medborgarskolan. Vuxenskolan. SAF. SAC O/SR och Järfälla kommun anser att utbildningen bör begränsas till 500 timmar. främst av ekonomiska skäl.

Förslaget om indelning i två etapper anses ge möjlighet till effektivise- ring av undervisningen och bättre möjligheter att nivågruppera deltagarna. RRV tror att vissa studiehinder därigenom kan undanröjas och studieav- brotten minska.

LO och Norrtälje kommun förordar tre etapper där den tredje etappen omfattar arbetslivsorientering.

6 Studiestödstrågor

Kommittén föreslår ett särskilt studiestöd för invandrare som genomgår sti-utbildning. s. k. sti-penning. [ detta förslag instämmer alla utom CSN. RRV och SACO/SR, vilka avstyrker förslaget. SIV anser att sti-penning bör utgå även till flyktingar. men menar dock att sti- penning inte bör ges under vistelse i flyktingförläggning. RFV tillstyrker förslaget att de all- männa försäkringskassorna skall beräkna och betala ut sti-penningen. Ver- - ket anser att förslaget om inkomstrelaterad sti-penning kan bli relativt betungande från administrativ synpunkt och rekommenderar så långt möj- ligt schabloniserade beräkningsmetoder. Verket anser vidare att samord- ningsfrågorna bör analyseras närmare och erinrar om verkets regerings- uppdrag att utreda frågan om föräldrapenning för tillfällig vård av barn för föräldrar som genomgår utbildning.

Prop. 1983/84: 199 60

SA F understryker vikten av att nya invandrare snarast möjligt. helst före anställning. genomgår sti och tillstyrker därför förslaget att vuxna invand— rare utan anställning får en sti-penning på 33 kr/tim trots att ersättningen i en del fall kan överstiga den lön. som utgår på den öppna marknaden.

SFI. hävdar att sti-penningen bör beräknas så att den ligger i nivå med de lägsta lönerna för vuxna löntagare på arbetsmarknaden. dvs. närmare 5 000 kr./mån än av kommittén föreslagna 3500 kr./mån. Hotell- och Restau- ranganstiilldasförbund anser att anställda måste få full kostnadstäckning för lönebortfall och att därför reglerna måste göras så flexibla. att verklig förlorad arbetst'örtjänst ersätts.

("SN avstyrker kommitténs förslag om sti-penning med motiveringen att man inte bör införa nya studiestöd och att ett stöd till studier inte helt bör motsvara inkomstbortfall. Studiestödet till de studerande i sti-utbildningen bör istället. anser CSN. utgå enligt de regler som f. n. gäller för timersätt- ning vid grundvux. Denna uppfattning delas av RRV och SACO/SR. RR l" anser även att de grupper som inte drabbas av inkomstbortfall bör få sti-penning som motsvarar den ersättning samma grupp har'vid grundvux. Verket avstyrker också förslaget att personer i åldrarna 16— 18 år samt över 65 år skall få ersättning. SACO/SR menar i likhet med CSN att det inte är acceptabelt att införa ytterligare ett studiestödssystem utöver de stöd- former som redan tinns.

Inom CSN har som alternativ till kommitténs förslag utarbetats ett förslag vars bärande tanke är att studiestödet för sti—utbildningen och dess administration bör vara detsamma som för grundvux. Förslaget. vilket bifogas CSN:s yttrande. innebär bl.a. att timersättning utgår med schablo- niserade belopp samt att regler för återkrav införs. Enligt förslaget hör såväl prövning av rätt till timersättning som beloppsberäkning och utbe- talning skötas av skolstyrelserna. Nämnden anser att det s. k. sti—registret bör omfatta även grundvux och administreras av nämnden. CSN t'ram- håller att man på sikt eftersträvar att försöka skapa ett mer sammanhållet studiestödssystcm och SFl- kommitténs förslag skulle. om det genomför- des. komma att verka i rakt motsatt riktning.

Enligt kommitténs förslag skall invandrares rätt till sti-penning upphöra tio år efter första kyrkobokföringen i Sverige. Detta förslag avstyrks av LO. SIV och Riksförbundet interrutlionella föreningar för invandrarkvin- nor. med motiveringen att det drabbar grupper av invandrare med en utsatt arbetsmarknadssituation.

SIV anser att resekostnader bör ersättas för deltagare i sti- utbildningen. SFL anser att de som deltagit i sli under väntan på uppehållstillständ skall ha rätt till sti med sti-penning under 600 timmar sedan de fått sina tillstånd. '

Prop. 1983/84: 199 61

7 Barnomsorg vid Sfi-utbildning

Kommittén föreslår att särskild barnomsorg bör ordnas av kommunerna för barnen till—de föräldrar som deltari sti-utbildningen och att statsbidrag utgår för denna verksamhet. I detta förslag instämmer majoriteten av remissinstanserna. SIV. RRV och SoS framhåller vikten av en ordnad barnomsorg så att även de hemarbetande invandrarkvinnorna kan delta i

lsli-undervisningen. Norrköpings kommun påpekar att den barnomsorg som blir aktuell för asylsökande med barn bör beaktas vid utformningen av de avtal mellan SIV och de enskilda kommuner. som förutsätts ske vid ett lokalt omhändertagande av flyktingar. TCO och SFL anser däremot att barnomsorgen för de sti-studerandes barn bör ske inom ramen för samhäl- lets reguljära barnomsorg. SFL tinner de typer av särbehandling som kommittén föreslagit i vissa avseenden direkt diskriminerande. Bl.a. SIV och Botkyrka kommun anser att omfattningen av barnomsorgen är för lågt beräknad.

8 Lärarfrågor

Flertalet av de remissinstanser som yttrat sigi lärarfrågorna instämmer i kommitténs förslag om att en lärarutbildning i svenska som främmande språk bör inrättas. samt att rekryteringen av lärare till den nya sti-utbild- ningen i första hand sker-bland de lärare och cirkelledare som är och har varit verksamma inom den hittillsvarande sti-utbildningen. UHÄ föreslår att ämnet svenska som främmande språk i utbildningen även skall kunna kombineras med samhällsvetenskapliga ämnen. Ämbetet varnar. liksom SÖ. för alltför generösa dispenser från kraven på grundutbildning för lärare. UHÄ betonar vikten av att frågan om behörighetsgivande sti—lärar- utbildning löses snabbt. så att berörda högskolemyndigheter kan börja arbeta med utveckling av kurser inom grundutbildning och fortbildning. RRV anser att förslagen som rör kompletterande utbildning av lärare och personliga tjänster bör övervägas ytterligare vad gäller såväl omfattning som kostnader. Sl V vill i sitt yttrande starkt understryka vikten av att den erfarenhet av undervisning i svenska som främmande språk som byggts upp inte tillåts gå till spillo. eftersom detta skulle få allvarliga konsekven- ser för kontinuiteten i undervisningen.

SFL kan inte acceptera en ny organisation av sti-utbildningen utan att lärarfrågorna löses och biträder därför kommitténs förslag att den nya organisationen bygger på nu verksamma lärare i svenska som främmande språk. Förbundet framhåller att den kompletterande utbildningen för lära- re som skall leda till full behörighet bör erbjudas med oavkortad lön samt att kompletteringen skall ske efter tjänstetillsättningen. Vidare anser SFL att kommitténs resonemang när det gäller övergångsfrägorna är alltför vaga i trygghetsavseende. Förbundet kräver bl.a. att de lärare som skall

Prop. 1983/84: 199 . ' 62

överföras har minst 3 1/2 års erfarenhet av svenskundervisning för vuxna invandrare. att gängse meritvärderingsbestämmelser inte bör gälla och att särskilda tillsättningsgrunder bör utarbetas. Bland de kommuner som ytt- rat sig i lärarfrågorna uppger Örebro kommun att kommunen i inlednings- skedet av sti-reformen kommer att nästan helt sakna lärare med den av kommittén föreslagna behörigheten. Rekrytering får ske bland cirkelledare och AMU-lärare. Alvesta kommun anser att den kompletterande utbild- ningen i ämnet svenska som främmande språk bör stå öppen även för låg- och mellanstadielärare. Denna grupp lärare har i kommunen visat sig vara ett utmärkt komplement till lärare med akademisk utbildning. Västerås kommun önskar att även lärare inom grundvux som undervisar invandrare skall kunna komma ifråga för de nya tjänsterna och att utbildningsinsatser görs för att ge dem behörighet.

9. Kostnadsberäkningar och finansiering

Kommitténs förslag att finansiera sti-utbildningen genom statsbidrag och en mindre arbetsgivaravgift tillstyrks av flera remissinstanser. som finner det positivt att man kommer bort från den direkta kopplingen mellan anställning av invandrare och kostnader för det enskilda företaget. Vad gäller kommitténs kostnadsbcräkningar för förslagets genomförande anser AMS. RRV. SÖ och Kommunförbundet att dessa är osäkra och dåligt underbyggda. Kommunförbundet hävdar att kommittén synes ha under- skattat de verkliga kostnaderna och även missbedömt utbildningsbehovet. I det senare instämmer AMS och SÖ. SACO/SR och Kommunförbundet tvivlar på att kommunerna kommer att erhålla full kostnadstäckning för sti—undervisningen. SACO/SR betonar också att finansiering av sti-utbild- ningen inte får innebära att resurser tas från övriga delar av vuxenunder- visningen.

SAF . Kommunförhundet och Medborgarskolan avstyrker förslaget att reformen delvis skall finansieras med en höjning av arbetsgivaravgiften med 0.03 % eller 0.07 ";(..- och hävdar att finansieringen i stället bör ske helt över statsbudgeten. Vad gäller statsbidragets utformning menar RRV och SÖ att en ökad schablonisering bör eftersträvas för att skapa en friare resursanvändning och förenklad administration. Bl.a. LO tillstyrker för— - slaget om arbetsgivaravgift för sti. LO. ABF och Botkyrka kommun anser att studieförbunden bör få behålla resurserna på den s.k. fria kvoten för påbyggnadsutbildning i sti. AMS hävdar att resurser måste finnas kvar för fonsatt svenskundervisning i AMU.

10. Genomförande

Enligt kommitténs förslag skulle sti-reformen träda i kraft den ljuli I983. Under en övergångsperiod på två år skulle enligt kommittén nuvarande anordnare av sti-undervisning anlitas för att möjliggöra en successiv Upp- byggnad av den nya organisationen i kommunen. En organisationskom-

Prop. 1983/84: 199 ' 63

mitté skulle planera och organisera genomförandet av reformen och dispo- nera ett anslag för övergångskostnader.

SIV, AMS. SFL. SACO/SR och SAF anser det vara viktigt att den nya organisationen börjar fungera så snart som möjligt för att undvika en sänkning av kvaliteten på den nuvarande undervisningen och viljan att anordna sådan. AMS framhåller att organisationskommitte'ns första upp- gift bör vara att utarbeta riktlinjer för hur samarbetet bör ske mellan kommande och nuvarande utbildningsanordnare för att tillgängliga re- surser skall utnyttjas på bästa sätt under övergångstiden. Några instanser, t. ex. SÖ. Folkuniversitetet. ABF och Folkbildningsjifirbundet finner över- gångstiden på två år alltför kort. ABF förordar en övergångstid på minst tre år medan Folkuniversitetet hävdar att övergången bör äga rum per den ] juli l985 för att undvika alltför omfattande ekonomiska konsekvenser. Ett stort antal remissinstanser. bl.a. SIV. SÖ. SFL. TCO. Folkuniversitetet. ABF och Folkbildningsförbundet finner att den resurs som föreslagits av kommittén för att täcka övergångskostnaderna är helt otillräcklig.-ABF menar, att kommitténs förslag i detta avseende vittnar om en nonchalant inställning till studieförbunden. Förbundet beräknar att avvecklingskost- naderna för samtliga studieförbund om ett rent kommunalt huvudmanna- skap genomförs kan uppgå till ca 50 milj. kr. Förbundet anser vidare att kommitténs förslag i syfte att skapa förutsättningar för de nuvarande sti-ledarna inom studieförbunden att få anställning hos en ny huvudman är otillräckliga och bristfälligt underbyggda. SÖ anser att erfarenheter från andra reformer bör vara vägledande för hur stor summa som skall anslås för övergångskostnader. TCO föreslår att studieförbundens merkostnader i samband med övergången till det nya systemet i stället täcks med medel ur folkbildningsanslaget. I detta instämmer SFL. som även understryker nödvändigheten av klara riktlinjer för reformens genomförande såväl vad gäller konsekvenser för studieförbunden som för övrigt.

11. Lagstiftning

Av de remissinstanser som yttrat sig i lagstiftningsfrågor avstyrker Landstingsförhrmdet kommitténs förslag att rätten till ledighet under . sti-utbildning regleras i en särskild lag. Den rätten bör enligt förbundet i stället inordnas i en omarbetad studieledighetslag.

SAF accepterar förslaget att arbetsgivare på begäran av kommun skall medverka till att information om rätten till svenskundervisning för invand- rare kan lämnas på arbetsplatsen. Däremot motsätter sig föreningen kom- mitténs förslag att i den nya ledighetslagen ge även fackliga förtroendemän som inte är anställda där tillträde till arbetsplatsen. Någon motsvarande rätt föreligger enligt SAF inte i annan lagstiftning. ' '

I likhet med kommitténs majoritet motsätter sig SAF också det i en reservation framförda förslaget om en skadeståndssanktionerad skyldighet för arbetsgivare att inom tio dagar själva informera utländska arbetstagare och kommunen.

Prop. 1983/84: 199 64

1 Sammanfattning av SFI-kommitténs betänkande (SOU 1981:86) Svenskundervisning för vuxna invandrare — Överväganden och för—

slag ......................................................... 45 2 Sammanfattning av remissyttranden över SFI-kommitténs betän— kanden (SOU 1981 : 86) Svenskundervisning för vuxna invandrare — Överväganden och förslag och (SOU 1981:87) Svenskundervisning för vuxna invandrare — Kartläggning av nuläget .................. 52

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984