1989/90:137

Regeringens skrivelse >

[sf

1989/90:137

med en redovisning av allmänna

Skr.

pensionsfondens verksamhet år 1989 1989/90:137

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 april 1990 en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1989.

Ingvar Carlsson

Allan Larsson

Finansdepartementet Skr. 1989/90: 137

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 april 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Göransson, Dahl, R.Carlson, Johansson, Lindquist, G.Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson

Föredragande: statsrådet Larsson

Skrivelse med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1989

Första — tredje fondstyrelserna, fjärde och femte fondstyrelserna samt första — femte löntagarfondstyrelserna har överlämnat sina årsredovisningar för 1989 till regeringen. Vidare har den av första — tredje fondstyrelserna gemensamt upprättade sammanställningen över delfondernas verksamhet 1989 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av riksrevisionsverket och riksförsäkringsverket avgivna utlåtandena över fjärde och femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel överlämnats till regeringen. De överlämnade redovisningarna bör fogas till protokollet som bilagorna 1—11.

AP-fondens utveckling 1989 Under 1989 har utvecklingen för AP-fonden totalt sett varit tämligen positiv. Det inflationsjusterade överskottet, s. k. realt resultat, uppgick för fondstyrelserna sammantagna till 8.0 miljarder kronor celler 2.1 906 av hela fondkapitalet (för 1988 till 33,5 miljarder respektive 9,2 90). Sänkningen av resultatet från 1988 års nivå är främst en följd av räntestegringen under fjärde kvartalet 1989. De ackumulerade reala resultaten uppgick vid 1989 ärs slut till ca 70 miljarder kronor utöver nuvärdet av det kapital som tillförts de olika fondstyrelserna.

Vid slutet av 1989 uppgick den samlade marknadsvärderade kapitalbehållningen inom hela AP-fonden till 387,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 23,8 miljarder kronor eller 6,5 Yo jämfört med 1988.

Den totala avkastningen för de tre första fondstyrelserna var 18,7 miljarder kronor. Eftersom en del av avkastningen används för att täcka pensionsutbetalningarna blev fondkapitalets ökning lägre än avkastningen. Fondkapitalets ökning i de tre första fondstyrelserna uppgick således till 11,3 miljarder kronor (marknadsvärderat). Övriga fondstyrelser bidrog till ökningen av fondkapitalet i det totala ATP-systemet med 12,5 miljarder kronor (marknadsvärderat).

Riksrevisionsverkets och riksförsäkringsverkets utlåtanden Skr. 1989/90:137

Riksrevisionsverket (RR V) och riksförsäkringsverket (RFV) har var för sig granskat fjärde och femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel.

RRV konstaterar i sitt utlåtande att var och en av löntagarfondstyrelserna och fjärde fondstyrelsen uppvisar ett överskott i förhållande till det långsiktiga resultatkravet. Även femte fondstyrelsen som påbörjade sitt arbete under andra halvåret 1989 uppvisar ett resultat överstigande avkastningskravet.

RRV har belyst löntagarfondernas avkastning sedan hänsyn tagits till risk och därvid kunnat konstatera att inte någon av löntagarfonderna kan klassificeras som cen högriskfond. Enligt RRV beror detta till största delen på att fonderna har väl diversifierade portföljer och att fonderna alltid har en viss del likvida medel. RRV anser att man inte kan kräva att en fond med lägre riskexponering än marknaden i en tid med börsuppgång skall utvecklas lika väl som index.

RRV har vidare särskilt granskat placeringsreglerna och därvid juridiskt undersökt tre olika typer av placeringar, nämligen mellansvenska löntagarfondens och nordfondens ställningstagande för att respektive fond skall placera aktier i ett svenskt investmentbolag med placeringsinriktning i utländska aktier, fjärde fondstyrelsens deltagande i bildandet av ett fastighetsbolag samt mellansvenska löntagarfondens och sydfondens utställande av köpoptioner på innehavda aktier. RRY:s bedömning är att placeringen i ett svenskt investmentbolag som till huvuddel avser att investera i utländska aktier inte är förenlig med bestämmelserna i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) eller dess förarbeten. Däremot är RRV av den uppfattningen att deltagandet i bildande av fastighetsbolag liksom utställande av köpoptioner inte strider mot reglementet. Enligt RRV är det av synnerlig vikt att en översyn sker av placeringsbestämmelserna i 34-36 §§ APR, så att reglerna i fortsättningen blir så entydiga som möjligt.

I utlåtandet har RRV även särskilt granskat fondernas ägande och enligt RRV:s bedömning föreligger en möjlighet att fonderna tillsammans påtvingas ett företagaransvar för börsregistrerade företag som har varit noterade eller är noterade på OTC-listan respektive O-listan. Enligt RRV bör en översyn av gällande begränsningsregler ske för att undvika att fonderna tillsammans påtvingas ett företagaransvar.

RRV har dessutom följt upp tidigare utlåtande, Därvid har RRV funnit att löntagarfonderna och fjärde fondstyrelsen var för sig har beslutat om för fonderna enhetliga redovisningsprinciper fr.o.m. 1990. RRV anser att femte fondstyrelsen bör tillämpa samma redovisningsprinciper som övriga fonder. RRV framför slutligen synpunkter på fondernas arbete med riskanalys, aktualitet och dokumentation av fondernas placeringsinriktning samt fondernas långsiktiga likviditetsförvaltning.

Resultaten av RFV:s utvärdering har inte gett RFV anledning att framföra några särskilda anmärkningar mot fondernas resultat eller placeringar av de förvaltade medlen under 1989. RFV har särskilt framhållit att

samtliga löntagarfondstyrelser under 1989 har aktivt informerat de fackli- Skr. 1989/90:137 ga organisationerna i bolag där respektive fond innehar aktier om möjligheten att begära rösträttöverlåtande hos fondstyrelsen. Andelen rösträttsöverlåtande under 1989 har enligt RFV ökat väsentligt jämfört med 1988 och andelen understiger inte 90 44 för någon enskild fondstyrelse.

RFV konstaterar vidare, i likhet med RRV, att löntagarfondstyrelserna under 1989 har cnats om enhetliga redovisningsprinciper samt att de skiljaktigheter som återstod vid utgången av 1989 kommer att åtgärdas 1990. RFV delar vidare RRV:s uppfattning att utställande av optioner i eget akticinnehav inte strider mot placeringsbestämmelserna.

Jag vill i anledning av RRV:s och RFV:s utlåtande göra följande kommentarer.

Av utlåtandena från RRY och RFV framgår att löntagarfondstyrelserna och fjärde fondstyrelsen nu har enats om att tillämpa samma redovisningsprinciper samt att de skiljaktigheter som återstod vid utgången av 1989 kommer att åtgärdas 1990. Såsom påpekats i tidigare års redogörelser (skr. 1987/88:179, skr. 1988/89:144) är det av synnerlig vikt att fondstyrelserna tillämpar enhetliga redovisningsregler. Jag förutsätter därför att kvarvarande olikheter är undanröjda i kommande årsredovisningar och att denna fråga därmed inte föranleder ytterligare åtgärder.

Jag konstaterar med tillfredställelse att samtliga löntagarfondstyrelser aktivt har informerat de fackliga organisationerna om möjligheten att begära rösträttsöverlåtande och att andelen rösträttsöverlåtande under 1989 har ökat väsentligt jämfört med 1988.

Under 1970- och 1980-talen har värdepappersmarknaderna i världen knutits samman alltmer och i former som delvis varit okända tidigare. Nya värdepapper och finansiella instrument har skapats, Därtill kommer att valutaregleringen successivt avvecklats i Sverige och andra länder. Gamla restriktioner för tillträde till marknadsplatser har hävts. Det har även skett en genomgripande avreglering av kreditmarknaden. Samtidigt har de ökande anspråken på god riskspridning och hög avkastning när det gäller förvaltningen av AP-fondens medel alltmer kommit i förgrunden. Mot denna bakgrund har behovet av en översyn av fondreglementets placeringsbestämmelser vuxit sig starkare. Det är enligt min mening av vikt att placeringsreglerna inte lägger oönskade hinder i vägen för fondstyrelsernas verksamhet. Därtill kommer det av RRV påtalade behovet av klara och entydiga regler som inte ger utrymme för tveksamhet eller olikartad tolkning.

Frågan om AP-fondens organisation och förvaltning har diskuterats under de senaste åren. Exempelvis har riksbanken vid några tillfällen, senast vid beredningen av prop. 1989/90:27, uttryckt önskemål om en samlad översyn av de lagregler som styr medelsförvaltningen i AP-fonden. En sådan översyn är emellertid en fråga som enligt min mening kräver ytterligare överväganden. Jag avser dock under alla omständigheter att föreslå en teknisk översyn av samtliga fondstyrelsers placeringsbestämmelser. Jag har därför för avsikt att återkomma till regeringen i dessa frågor.

Vad RRV och RFV i övrigt behandlat i sina utlåtanden är av den karaktären att några ytterligare kommentarer från min sida inte erfordras.

Förändringar i AP-fondens verksamhet Skr. 1989/90:137 Den femte fondstyrelsen som inrättades 1988 (prop. 1987/88:167) påbörjade under hösten 1989 sin verksamhet.

Enligt förslagen i senaste kompletteringspropositionen (prop. 1988/89:150, bil 6, FiU30, rskr. 327, SFS 1989:512) erhöll första — tredje fondstyrelserna möjlighet till delägande i fastighetsbolag. Samtidigt togs

förbudet för fjärde och femte fondstyrelserna att förvärva aktier I bank-

och försäkringsbolag bort. Fjärde och femte fondstyrelserna erhöll även

rätt att av de medel som respektive styrelse förvaltar placera tio procent i

utländska aktier och andelar i aktiefonder.

Enligt förslagen i proposition om AP-fondens placeringsbestämmelser (prop. 1989/90:27. NU12, rskr. 92. SFS 1989:1038) fick första — tredje fondstyrelserna möjlighet att placera förvaltade medel i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda skuldförbindelser i utländsk valuta upp till högst 10 96 av det fondkapital som respektive styrelse

förvaltar.

Fastställande av balansräkning

Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningarna för första

— femte fondstyrelserna och första — femte löntagarfondstyrelserna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas årsredovisning-

ar, sammanställningen över delfondernas verksamhet samt RRV:s och

RFV:s utlåtanden till riksdagen.

Beslut Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Första, andra och

tredje fondstyrelserna

ÅRSREDOVISNING 1989

Skr. 1989/90: -— 37 Bilaga I

Året i sammandrag

De tre törsta fondsturelsernas förvaltade fondkapital uppgick vid utgången av 1989 till 340,5 mdkr. en ökning med 11.3 mdkr eller 2,49. Av styrelsernas totala placeringar vid slutet av året svarade bostadssektorn för den dominerande delen. 597. Statens andel var 226, kommunerna svarade

för 3 och näringslivet för 1342, De kortfristiga placeringarna utgjorde 2"

vid årsskiftet. ATP-systemets utveckling under 1989 innebar fortsatt höga anspråk på fondens

avkastning. Pensionsutbetalningarna ökade med 14.276 till 69.2 mdkr. Under-

skottet mellan avgifter och pensioner. som successivt stigit från år 1982. ökade till 11,6 mdkr motsvarande ca en sjättedel av ATP pensionerna under året.

valftsunderlaget > lönesumman — växte under 1989 med drygt 1196. Avsiftsuttaget ökade med O.4 procentenheter till sammanlagt 1150. Fondstyrelsernus inflöde av ATPeavsifter ökade därigenom med 17.496 till 57.6 måhr. Direktavkastningen på fondens obhigationsplaceringar 131712 1989: 287.9 mdkr) appsick 1960 Hll 11.66 eller 30.2 mdkr jämfört med 11.872 resp, 33.5 mdkr år 1988. Den betydande räntestegringen mot slutet av året ledde till en sänkning av kursvärdet på fondens värdepappersportfölj med ö,4"v (motsvarande 17,3 mdkr). Under 1988 sjönk räntenivån med 2,87: vilket medförde en ökning av hursvardena med 6.3 mdkr. Utvecklingen innebar att totalavkastningen på fondens vårdepappersportfölj tdiwektavkastningen minskad med den orealiserade kursförlusten) 1989 sjönk till 6.15: att jämföra med en totalavkastning 1988 på 14,26. Nettoplaceringarna uppgick under 1982 nominellt till 27.3 mdkr (1988: 23.5 måkr). Dårutöver har amorteringar. förfall och inlösen i värdepapperspörtföl jen uppgatt till va 38 mdkr. Därtill kommer omplaceringar i portfölisammansättningen på ca 50 mdkr. som gjorts av placeringspolitiska skäl. Sanmuntaget imnebar detta att brutteplåceringarna uppgick till ca 175 mdkr 1989 Under 1989 togs de första stegen mot uppbyggandet av fondens fastighetsbe stånd. Fonden förvärvade dels det börsnoterade tastighetsbolaget Anders AR dels gick fonden in som 20-procentig ägare i det nybildade bolaget Pleiad Real Estate AB för förvåre av fastigheter i utlandet, framförallt i Eu-

ropu.

Divektläneverksamheten till privata bolag utvecklades positivt under året och uppsick bill 4.1 mdkr vid årets stut. IP utlåningen msår både kortare och längre län med vanerande betalungspro fil. Fonden har genom vreglementsändring fr om den I januari 1990 mött

placera i utländska räntebärande papper

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 1 Styrelse och revisorer

Första fondstyrelsen

Ledamöter: GÖSTA GUNNARSSON, Landshövding i lönköpings län, (ordförande) CURT PERSSON, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund, (vice ordförande) MARGOT WIKSTRÖM, Vice ordförande, Svenska Kommunförbundet, (vice ordförande) KARL GUSTAF SCHERMAN, Generaldirektör, Riksförsäkringsverket ULF GÖRANSSON, Statssekreterare, Civildepartementet

INGEGERD EKBERG, Kommunalråd

GUNNAR HOFRING, Förbundsordtörande, Landstingstörbundet

LILLEMOR ARVIDSSON, Förbundsordförande, Svenska Kommunal-

arbetareförbundet BERTIL AXELSSON, Fd. förste ombudsman, Statstjänstemannafoörbundet

Suppleanter: STURE KORPI Statssekreterare, Socialdepartementet

RUTH KÄRNEK, Fd. landstingsledamot

OLOF BERGVALL, Gencraldirektör, Statens löne- och pensionsverk NILS YNGVESSON, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet LARS-GERHARD WESTBERG, Kommunalråd WALTER SLUNGE. Förbundsdirektör, Landstingsförbundet MARGARETA SVENSSON, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige ALF KARLSSON, Förhandlingschef, Statsanställdas Förbund

JÖRGEN ULLENHAG, Ordförande, Centralorganisationen SACO

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON. F.d. generaldirektör, tordförande)

STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen KJELI-ÅKE HENSTRAND, Landstingsledamot GUNNAR EKLUND, Administrativ chet, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Forsta tondstyrelsen torvaltar avgifter som erlagts av stater och kommuner och dem narstående institutioner och bolag. Ledamöter och suppleanter 1 styreisen utses av regeringen otter törslag Hån 100. TCO, SACO. Svenska kommunförbundet och Landstingsforbundet. Regeringen utser torutom ordförande två ledamöter jämte (vå suppleanter

Skr. 1989/90: 137 Bilaga I

Styrelse och revisorer

Andra fondstyrelsen

Ledamöter:

HANS ALSÉN. Landshövding i Uppsala län. (ordförande)

CURT NICOLIN, Tekn.dr., Styrelscordförande, ASEA AB, tvice ordförande? RUNE MOLIN, Fd. andre ordförande, Landsorganisationen 1 Sverige, tvice ordförande), (förordnad to m 1990-01-11?

OLOF LJUNGGREN, Fd. verkställande direktör. Svenska arbetsgivare-

föreningen BO RYDIN, Styrelseordförande, Svenska Cellulosa AB LEIF LEWIN. Verkstallande direktör, Kooperativa Förbundet PER-OLOF EDIN, Ekonom, Landsorganisationen i Sverixe BERTIL WHINBERG. Forbundsordtörande. Svenska Byggnadsarhetareförbundet INGE GRANQVIST, Förbundsordlörande, Svenska Industritjänstemannaförbundet

Suppleanter: SUNE HALVARSSON, Avd.chef. Statens industriverk NILS HÖLGERSON, Fd. styrelseledamot. Svenska Arbetsgivareförerningen BIRGER TARL PERSSON. Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareforeningen IVAN JUTO, Fd. styrelseledamot. Svenska Arbetsgivareföreningen ROLF TRODIN, Verkställande direktor, HSB:s Rikstörbund GÖRAN WISTROM, Arbetsmarknadssekreterare, Svenska Metallindustriarbetaretörbundet BERT-OVE PETTERSSON, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund ARNE JOHANSSON, Förbundsvrdförande, Svenska Skogsarbetareförbundet LARS HELLMAN. Förbundsordförande, Handelstiänstemannaforbundet

Revisorer: GUNNAR DANIELSON, Ed. generaldirektör. fordtörande)? STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen AUGUST TROLLE-LOVWEN, Styrelseledamot, Svenska arbetsgivareforeningen BERNIST HOLGERSSON, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

Verkställande direktör: KRISTER WICKMAN

Anura tondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av enskilda storre arbetsgivare Ledamuter och suppleanter i styrelsen ulses av regeringen efter forslag från SAF 10, KF och TCO Regeringen utser urdtorande

Skr. 1989/90:137

Bilaga I

Styrelse och revisorer

Tredje fondstyrelsen

Ledamöter: ROLF WIRTÉN, Landshövding i Östergötlands län, (ordförande)

ERIK-V RAMBERG, Förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund. (vice

ordförande! HARRY FJÄLLSTRÖM, Fd. avtalssekreterare. Landsorganisationen i Sverige, (vice ordförande) KARL-ERIK BRANDT, Vice styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen GUSTAF PIEHL, F.d. ordförande, Småföretagens Riksorganisation

THORSTEN NILSSON, Styrelseledamot, Lantbrukarnas Riksförbund

BENGT LIOYD, Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund HANS BILLSTRÖM, Farbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund STURE NORDH, Förbundsordförande, Sveriges Kommunaltjänstemannatörbund

Suppleanter: GUSTAV JÖNSSON, Överdirektör, Riksförsäkringsverket ÅKE LUNDQVIST, Styrelscordförande, Kooperativa Förbundet ARNE JOHANSSON, Andre vice ordförande, Småföretagens Riksorganisation THORSTEN ANDERSSON, Verkställande direktör, Lantbrukarnas Rikstförbund E.O. HOLM, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund INGVAR JANSSON, Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet JOHNNY GRÖNBERG, Förbundsordtörande, Svenska Transportarbetareförbundet AKE ROSENQVIST, Förbundsordförande, Gratiska Fackförbundet ELSA HÖRLING, Andre vice ordförande, Centralorganisationen SACO

Revisorer: GUNNAR DANIELSON, Fd. generaldirektör, (ordförande)

STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen

HUGO ORUP, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund GUNILLA TJERLINGER, Förbundskassör. Svenska Transportarbetareförbundet

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

"Tredje fondstyrelsen förvaltar avgilter som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare samt egenavgifter Ledamuoter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag trån SAF, LRF. IQ, TCO, KE. SACO, Sveriges kopmannatörbund och Småtoretagens riksorganisation. Regeringen utser ordförande

Skr. 1989/90: 137 Bilaga I

Verkställande direktörens översikt

precisering av detta samband har emellertid

inte gjorts. Detta är naturligt, ettersom

ATP-systemet är elt tördelningssystem och

fonden ursprungligen förutsattes endast till-

falligt tas i anspråk tör pensiuonsutbetalning-

ar. I den ändrade mtuaton som inträtt i fon-

dens ställning i pensionssystemet år det an-

gelaget att målet tör tondförvaltningen och töndavkastningens roll i pensionssystemet preciseras. Därvid bör törutsättas att fonden långsiktigt skall bestå och att anpassningen

av pensionssystemet vad gäller avgittsutta-

get och/eller pensionsnivåerna sker utifrån

denna utgångspunkt. Hur långt fondavkast-

ningen kan minska behovet av avpiftshöj- AD fonderna har under &0-talet haft en po ningar beror på räntenivån och placerings-

sitiv utveckling. Denna praglade också pulitikens ettektivitet. En an viktigare faktor

[989 Fondernas direktavkastning steg till söm bestämmer pensionssystemets stabilitet 36.2 mdkr 11988. 33.5 mdr) Sedan 1982 och dess utformning ar tillväxttakten i ekohär en vaxuanuce del av ATP-pensionerna be- nvmin. För ATP-systemets del är därför den talats av denna avkastning — 1989 uppgick pusitiva effekten av un hög räntenivå mindre

denna del till 11,6 mdkt, motsvarande 179 ån den negativa ettekten av en låg, tillväxt-

av pensionsutbelalningarna 11988: 11.5 takt.

miudkt resp. 19960

Fondavkastningens be vdelse kan illustreras Utvecklingen under senare delen av 80-talet

har innebunt att AP-tondens placeringsmöjmed av ittsuttaget. om toöndavkastnin-

ligheter väsentligt vidgats. Under 1989 har

ken ej vara bilgänglig. 1989 hade behövt

UPPSÅ 1 å prosent fmot taktiska 11 pro: fonden inlett placeringar i fastigheter och di-

rektiånegivning till töretagssektorn. Er om

Den av lönden behållna avkastningen

innevarande år har tonden möjhghet till pla-

betalning av fondens bidrag till ATT-

ceringar I utländska värdepapper. Denna ut

peastorerna eppgick till 24.6 mdkr 11988:

22.0 mulkit. Tatalavkastningen summan av veckling har successivt närmat AT fonderna

tll försäkringsbolagen. Detta galler även irektaävkastning och töraadrin i kirsvar-

den: uppvisade daåremnot er nedgång. 1am- placeringar i aktier. vilka dock skett utantör

tort med 1988 oll told av räntehöjningen de tre imoderfonderna.

mat årets slot, som ledde till en krättig

Fondens dominerande placering var också sankmny av bursvardena på fondens obligationsinrehav. under 1989 stals- och bostadsebligationer.

Bustadsobhpationer hor till de säkra place- Fondavkastningens betydelse för tinansi ningarna och ger en hogre avkastming an ring av ATP systemet har nedtärt att ce statsobligatoner, en avkastning som dessuthet idag räder om att tönden skall bedr vm steg relativt under året. Bostadssektorns en avkastningsmaximerande placeringspoli- andel av fondens rantebarande portfölj okatik. En avgörande torutsättning för genom- de under året forandet av denna pöltik nar vard den genvmgnpande förändring s Direktavkastningen på fondens ubligationsfört av den svenska kreditmarknaden och placeringar hade under 1987 och 1988 sjunsöm gjort deona till en furgerande, utveck- Jat till 12,27; resp. 11,99. Avkastningen lad och sofistikerad marknad. Denaa ut- förtsatte att sjunka under 1989 nll veckling utsattes tor betydande bakslag gv- 11,7": Under slutet av året inleddes en

nom intorandet av omsattningsskatten på markerad räntvuppgång som kommer att värdepapper. Beskedet att skatten kommer bryta nedgången i direktavkastningen. Rån-

att avvecklas är dartör välkommet. tehöjningen har samtidigt orsakat en starkt

negativ, orvaliserad vardetörandring, upppå-

För närvarande torebgpger ett faktiskt sam ende 1989 till inte mindre än 53.0”. band mellan fondens avkastning och av-

juftsuttlaget i den menin; atl avgiftsuttapet Till följd av sin storlek måste AP-fonden ha hade vant ett annat om ATP-systemet inte en stor andel långfristixa placeringar, större hatt tilljsång vill föndens ävtastrming Någon an vad som galler för marknaden i dess hel-

Skr. 1989/90:

het. Dartör blir en negativ vardeforandring de och förvantade framtida storlek torde va

Bilaga I

vundvikhg nar marknadsrantan stiger söm ra för liten tor att tylla en sådan buffertden gjörde under 1989. Under rantesänk- tunkton Det skulle för att möta denna si-

mngarna under de tre förekående åren hade ön behövas ett positivt sparande inom

fonden på motsvarande satt en positiv vär- ATP-systermet, Både sparande- och butfertdeförandring (uppgående till 7,51 i Iden argumentet låg balöra det ursprungliga hemån nuvarande historiskt höga räntelage slutet om uppbyggnaden av AP-fonden. sjunker tillbaka kommer 1989 års vaärdelur Dessa frågor har nu av ulika anledningar på

luster att kompenseras langre tram. nytt aktualiserats 30 år efter ATP-systemels

tillkomst

Fandens fåstighetsplaceringar inleddes 1989 Bristen på sparande framstår som ett långgenom förvarvi anders Nisses AD med siktigt centralt problem för balansen i den

ett tastighetsbestånd av ett marknadsvärde svenska sånhallsekonamin. Det hans stora på ca 4 mdkr Ett antäl torvarv. därutöver behov av investerinsar inom privata företag

har prövats under året men inte hett till re- inte mins! möm miljöområdet Net nns

sultat. vilket återspeglar fondens medvetet störa utgittskrav på obba statliga och komförsiktiga politik. Fondens förvarv av ut- munaia verksamheter. Det privata hushålls-

landska fastigheter sker indirekt genom tön- sparandet har int vant positivt på länge.

dens deltagande I föstighetsbolapet Plerad Försakringssektorn har hittills genererat ett

Real Estate AB tillsammans med Volvo, SPP, stör) och för den samhalisekoromiska ba-

WASA och PK-bankens pernsionsstiftelsv. lansen oandganglkt bidrag till sparandet.

Av ohka skal tenderar emellerbd torsa

Fondens möjlig eter Gli direktlån vll privata ringssparandet nu alt stägnera Avtalspeneve ska bulag, vilka inlörde 1988. sedan.

siöneringen har nått ett tullfunktionsstaobligatwnsmarknaden för de svenska före- Jium Det privala försakringsspårandet har tagons del bhyit ointressant? har nader (989 under enar år dovits upp av inetameni

yttjä!s upp Il ca 4 indkr. framväxten av

som nu åelvis upphört att verka. Spåran en fengeranie energy och obligations- debristen i den svenska ekonomin visar si,

marknad har såmlidist medtört att tord också I de snabbt sände underskolten i

diuwnella reverslån. såval till k iununer

bytesbalansen söm bl) mellarbandsinstilut. stagnerat 2e

å ansteninygslå- Aven sett ur försakringssysteriets snåvare

återlånen försätter att avvecklas och synvinkel finns det skal som talar tor ökat den utestående volymen. som en gång cpp- sparande. Betolkningsutvecklingen ar sådan pun) ull over 1 mdki. ar ru nere vid cå 8V0 att antalet ålderspensivnarer relaterat till an-

miloner kr. talet personer i aktiv ålder — den s k toör-

sormingskvöten — under de närmaste 15 Det placeringsreglemente som nu galler har 20 åren kommer att vara relativt gynnsam.

ökat fondens möjligheter att höja ävkast- Daretter väser kvoten snabbt, en uppgång

ningen och långsiktigt oka töndens bidrag som bara marginellt påverkas av dagens hutill pensionsutbetalningarna. Om ökningen i ka nativiter ATP-systemet kommer en bit in BNI" antas uppnå 26 per år och det nuva- på 2000-talet att hårt belastas av denna ut-

rande taket for penstonsgrundande inkorst veckling. Det borde hyga I de nu relativt

bihebkålles, erhålles. som närmare utveckla- talrika aktivas intresse att i god ud och i des i bölårets årsredovisning. on stabil ut- skad utstrackning medverka till att minsk veckling sera ställer begränsade anspråk på den belastning de kommer att tå vidkannas avgittshöjningar för det ottentliga penswins- vid stigande försörmingskvot. De behover systemet summan av ATT och toll pen också bidra till att resursuttymmet ökar stoni ue pensioner de själva längre fråm förväntar

sig skula tå Skulle BNP-okningen däremot sjunka trån 26 bl 18 skalle penstonsulgitternas andet Bekoövet av uveruttag ler al? parera ojamnav lönesumman styra väsentligt Vid denna heter i befölkmngsutvecklingea ar inte unikt låga - men inte alldeles osannotika till ler det sveaska pensionssystemet utan komvart måste man I langsden valha mellan belys att aktualiseras för så sött som alla indande avgittshoöningar och en sankniny av der I en rappört från OLCDO! re kompensatiensmvåerna. En nmby stratess kormenderas medlemsländerna att by ar att a god tid gardera sig möt en sådan aknnystönder vader de "goda åren” ogynnsam utveckling ATP systemets kans del fråm tll 20102 för alt hyhet för torandringar i avjattsunderlayets H ana den stora puckel i avobniagstablt reser darivr frågan om AP-ton kilbsutlager som annars saanolkt skulle bl: dens roll som byter! AP-öndens nuvaran-

Skr. 1989/90: 137

avdvandig längre Iram i Usen anspråk Ena sådan utveckling skulle behöva

Bilaga I

anteuperas av ena betydande tonduppbygg- Sell I elt svenskt perspektiv ar ATP-systemet nad inom denna forsakrng Uteblir denna, inte det enda forsakringsemråde dar det kommer en overvaltring Hån ATP tillsamfinos metiv för en spargenererande tond- sans med ”ålderschucken” att ställa iinanupphyggnad Detta motiv är annu mycket steringen inför svåra framöidsproblem.

starkare 1 de kollektiva och de privala pen-

swunssysternen Detta har at gora med att El: okat sparande kan också genereras vig sambandet mellan förvärvsinkomst och de privata försakringsbolagen. Från sparan- ATP-persion vid bibehållande av det nuva- desynpunkt spelar det ingen roll var föonderande taket så småningom xommer att upp- ringen ager rum. Daremot kommer del nahora Genom att iorvandla ATT-systemet till turligtvis att föreligga skiiaktigheler med

ett fölkpensionssyslem på hoyre nivå tHyttar avsvenide på dispositonsrattea till tonderna. man Ånanswrengspreblemen för den vaxan- Ur denna synpunkt ar det viktigt att sparan de del av inkomsterna som ligger over ATP- det kanaliseras produktivt, för det ar bara

raket trån ATT-systernet till avtalstörsak harigenora den framtida ”aldrebördan” kan ringarna, framförallt ITÉ som därvid köm- fattas Det tinns skal att i god tid bestamma

mer att utsättas för starkt ökade resurs- den strategi med vilken de framtida proble:

men skall motas.

Stockholm i januar 1990

Krister Wick man

VURKSTÄLLANID = PIRFRTON

Skr. 1989/90: — 37 Bilaga 1

örvaltningsberättelse

Ränteutvecklingen

Den svenska penningpohtikens primära mål 'la räntorna vilket också avspeglades i en år att upprätthålla en fast växelkurs gent- luppgång av räntan på svenska statsskuldemot en handelsvägd korg av utländska va- : växlar, se diugram 1. Vidare hade överhettlutor. Växelkursen påverkas av betal d na i den svenska ekonomin strömmarna mellan Sverige och utlandet. blivit tydligare och oron för stigande infla- Eftersom räntedifferensen gentemot utlandet tion och ökande bytesbalansunderskott tillinverkar på valutaflödena kan riksb 1 tog. Kreditexp till hushållen visade stabilisera vaxelkursens utveckling genom inte några tecken till avmattning. Riksbansin kontroll över den korta svenska räntan, ken höjde därför diskontot från 7,55 till dvs. räntan på statsskuldväxlar (SSVX). Via 8,55 i slutet av april 1988. Vidare infördes denna räntedifferens och graden av balans i kassakrav på 496 för finansbolag och en samhällsekonomin sätter växelkursmålet höjning av bankernas kassakrav från 390 till Rränser för hur den svenska korta räntan 4926 att gålla fr o m juli 1988. Därutöver sålkan utvecklas. I en ekonomi i obalans tving- de riksbanken statsskuldväxlar i syfte att as rantedifterensen gentemot utlandet vara driva upp de korta rantorna. Åtstramningsrelativt hög för att förhindra ett valutautflö- åtgärderna medförde en vidgning av räntede och på så vis försvaras kronkursen. I en skillnaden gentemot utlandet, se diagram 2 stabil ekonomi behöver däremot inte växel- och ledde till stora valutainflöden. For att kursen försvaras via höga inhemska räntor. motverka inflödena men samtidigt hålla Utvecklingen av SSYX-rantan kan därför ses räntan uppe lät riksbanken successivt försom en indikator på graden av balans i den stärka kronkursen. I maj 1988 låg kursindex svenska ekonomin. Positiva räntedifferenser nära det starkaste värde i det intervall inom skall teoretiskt reflektera deprecieringsför- vilket den svenska kronan tillåts variera. väntningar, vilka i sin tur brukar kopplas Den svenska ränteutvecklingen påverkades i till skillnader i förvantad inflationstakt. För slutet av 1988 och i början av 1989 av förett land med betydande obalans i ekonomin våntningar om valutaregleringens avskaffankräver marknaden en riskpremie i form av de. Detta innebar att räntorna föll något då en mycket hög ranta för att placera i landets man antog att en avreglering skulle medföra valuta. en anpassning till den lägre internationella Under senare år har emellertid riksbanken, i räntenivån. Samtidigt steg de internationella första hand för att dampa det starka in- räntorna. For att motverka ett ytterligare hemska efterfrågetrycket, drivit upp räntan svenskt rantefall och för att vidga den på en betydligt hogre nivå an vad som krympande rautedifferensen gentemot utlankrävts för att förhindra ett valutautflode. det stramade riksbanken åt penningpolitiken Under vårvintern 1988 steg de internationel- i slutet av februari 1989. SSVX-räntan steg

Diagram 1. Ränteutvecklingen, 6-månaders statsskuldväxlar, Ränta a månadsgenomsnitt

cd >3 ot 2 z ot no zz > zO

2 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 137

Skr. 1989/90: 137

Diagram 2. Räntedifferens. statsskuldväxlar minus eurodollar, Bilaga I D-mark resp. korgränta

Ranteaitferens, procentenheter

mal drygt en procentenhet Som en bekrat- » länsunderskott. trots en kraftig, avmottrins:

telse på den högre allmänna räntenivån höj- fav hllvavten. Höjningen av den bröttiska de riksbanken diskontot från 8,5"v till 9.55 räntan ar en av de viktigaste orsako

i slutet av april 1989. Riksbanken indikerade att skillnaden mellan SSVX-rantan och darmed att uverhettningen i den svenska koörgrantan inte ar storre

ekonomia mativerade en annu stramare De stigande omvårldsrantorna och or för

penningpulitik. den inhemska ekonomiska utvecklingen

Under andra och tredie kvartalen 1989 in- medförde att räntorna, särskilt på obhgatio-

träffade endast smärre inhemska ränterorel- ner. steg krattigt under hösten 1 början av

ser De amerikanska räntorna föll daremot november publicerade finansdepartemente! kraftigt under vårvintern nar en konjunktur: en bedömning av ekonomins utveckling avmattning hörjade skorias Rantenedpåra- 1989-1921. där bland annat byteshålansun-

en röortsade året ut bli skilned från i Väst- derskotiet heraknades öka betydligt Mark-

tyskland och lapan dar ränterna stigit under naden reagerade på detta med krattigt hörda

hela 1989 Rantan på D-mark låg vid års- räntor. Vidare föreföll det som om skattereskiftet på samma må söm den på eurodol formens prisgenomslag 1990—1991 tidigare

lar Skiljaktigheten melian rantevtvecklingen inte diskonterats helt och hållet av markna i de tre storsta industrilanderna banger såm- den utan törst nu till fullo togs med i beman medl det att kon;unkturen varit törtsatt domningarna Den höga räntenivån bibe-

stark + Västtyskland och Japan Den brittis- halls under resten av året och toljdes i 12

ka rantar steg mycket krättigl våren 1988 nuari av vtterhgare homingar, I början av och har fortsatt till rekordhesder under 1989 december höjde aksbanken diskontot trån På srund av hög iaflanon och stört OS, Hull 10,36

Skr. 1989/90: — 37

Diagram 3. Avkastningskurvan Bilaga I

Ranta. ?e Pen läng räntan låg vid årsskättet 1988-89 14 på ungerar samma mvå som den korta

atstramningen vårvintern. 1989 ste hår

den korta och den långa räntan ungetar lika

mycket Vid rantecpprin: i november

es däremot den medellånga räntan 134 mer an den korta Den sk avkästningskur

Van sön: visår räntan på placeringar fed

olika löptid. vår alltså tllen böriar relativt

1¶Hat vid mitten av 1982, sc

Ni et var avkast-

124 finuskurvan svagt 3 upp ull 2 an töpud och darette? någ

1 88-12-31

Ce LU or rr sd rer

1 3 4 5 & 7: 8 I 10aAr

Kreditmarknaden insbitutens bekostnad De terra saknar kas-

sakrav. vilka som namnts skarpts för de se-

Under 1289 intratade störa förskjutringar. nare Bostadsir staten har fått okad rörel-

dels mellan epplåring inom och utom lan- ihet för sir upp- och utlåning och har

det. dels i utlåningen mellan olika kredit härigenom kunnat bredda sina sortiment

institut Bakom dessa terandringar lyger Andrade kapraltackningsrerter 1990 han bl a den i foregåerde avsatt beskrivna ran- a att begränsa bankernas tent veckhngen Bankernas ut far a ul- entet. vilket redan 1989 torde ha or

landsk valuta har oxat kräft på grund av

det vidgade gapet möt de viktigaste otlandsräntorna Bustads tens utå Bostadsirstitutens lår avser nyby; till övervägande del ar lånytristik, åtelser och hoid belåring av äldre tasdes av att lång upplånin r Utlåningen bl) avbyggnatwn har av året ställde sig billy okat på grund av er oknming av antalet tar- Det tramgår av I atl bankernas in- d:gstailda lagerheter med statliga lån samt

bemska ettor ny I svenska kröna: ökade produktionskoöstnader. Hoimingarna nat som procentuell okn L av slö / av äldre lån har mötlajgjor!s av höjda belå-

en telvmånadersperiod. 1ax kr Nirgsvorder. der 1987. dvs höra okmuagstal andra året Ta! alt set: minskade bankernas och bostadsetter kredit marknasiens avreglering Under instbgtens utlåningsokning trån 166 md

tohande 12-månadersperisd trappades ok- K. år 1985 til! 3 radkr år 1989 se tå

ningstakter upp ytterligare Under 1989 mer 2 Miasknioxen mellan åren ar anru an halverades emellertid okasrgstakten Ok- — tvdbygare tor den del av utlåningen som av rangstakter tör utlåning i utländsk valuta ser hush iamtör tabet: 3

bar däremot under två år lexal på mycke!

bög mvå

Utiån:nusstocken I utländsk valuta uppgår Tabell 1. Bankernas netto-

ull mycket störa belopp. som till avervagan . a aa oh de delen ar osakrade Förvaatningar omr en utlåning. procentuell tolvsvensk devalvering skulle kunna leda till möänadersförändring, måkr störa och snabba uttloden.

SEK Utländsk

Utlåningsstock 1989-12-31 484 302 Institutwnella faktorer har medverkat till böstadsinstitutens exparsmr. på de ovriga ! Boktorda värden

Skr. 1989/90:137

Tabell 2. Nettoutlåning i SEK Tabell 3. Nettoutlåning Bilaga I

från bunker, bostadsinstitut till hushåll, mdkr och finansbolag, mdkr

Bunker Böstads-- Finans- Bankir Bostads

FU tåning oll småhus och bostadsrätter

Forsäkringsbolagens placeringskapacitet

Obligationsmarknaden ökade 1989 tack vare stora engångsbetal-

Ahliviteten på certikatmarknaden har ökat ningar av premier på de nu utmönstrade under senare år Bustadsinsvtuten utnyttja- femåriga kapitalförsåkringarna. Etter valude program för 16 mådkr 1987 och 25 mdkr taavregleringen har emellertid deras place- 1988, turetagen för 22 mdkr resp. 23 mdkr. ringsfordelning förskjutits till fördel får bl a

Under perioden januari-okiober 1989 var aktier. Det kan noteras att lörandringarna utnyHjandebeloppet 15 mdkr. Denna ut- av försakringsbulagens och AP-londens inveckling: har i och för sig verkat begränsan- nehav av statspapper respektive bostadspapde på obligationsemissionerr.a Å andra si- per gått i matsatt riktning. I sektorn ”övridan har bostadsinstituten successivt ersatt ga” ingår bl a avkastningsfonderna och fnu-

kapitalmarknadsreverser med obligations- mera) utlandet Utlandet köpte under perio-

lån. Nettvupplåningen mat bostadsobliga- den juli>noyvember 1989 kronobligationer tuner har okat mellan 1988 och 1989 under för 32,5 mdkr

det att den utestående stocken statspapper

minskat något. jämför tabell 4

Fastighetsmarknaden

Prisstegringen på den svenska fastighets

Tabell 4. Placeringar cv stats- marknaden dåmpades under 1989. Genom-

papper! och bostadspapper? snitthyt blev prisokningen mellan 1076 och januari —november 1988 låta Detta ar visserbgen lägre än under ti digare år men får andå bedömas vara en resp. 1989 högre prisutveckling än vad som allmänt

IVER foau forvantades i början av året. Skillnaden

RU HO HA-hOT mellan olika delar av marknaden är dock

störa och för vissa sektorer inom fastighets- Banker 20.8 7.9 marknaden kan man under tjölåret konstadärav: tera att priser och hyror inte givit en positiv Statspåpper 72 0.5 realutveckling. Kannetecken på att markna- Bustadspapper 129 Lo den mattades av under 1989 är Håmst att Forsakringsbolag 30.5 27.3 utbudet ökade Något förenklat kan man darav: därför saga att dampningen i tastighets- Statspapper 22 Od marknaden mer avspeglades på utbudssidan

Bostadspapper 28.3 7.7 an 1 prisutvecklingen.

AP-fonden 27.2 Man kan notera tre viktiga faktorer som låg darav bakum den svagare utvecklingen på den Statspäpper ä2 —75 svenska lastixghetsmarknaden. Den första av Bostadspapper — HQ 324 dessa ar borttagandet av valutarerteringen. I

och med att valutakontröllen lörsvann opp-

Övriga 29.7 10.2 nades möjligheten tor sve

darav placera i utländska tastigheter Under 1989 Statspapper 203 kunde man se en tydhg tendens till om-

Bostädspapper 305 strukturerinyar i föstighetsporHölerna till förmån för utländska investeringar. Sam- Totalt oc.5 70.3 mantaget beräknas svenska företags furvarv darav av utlandska tastigheter ha uppgått till ca 40 Stalspapper 31 —I147 mdkr under 1989. Bosladspapper 63.5 85 nh söblysatne Det andra skålet till den okade osåkerheten xslån inom fastighetsmarknaden sammanhänger

Skr. 1989/90: -—

med skattereformen. Det år inte okomplice- marknadsvårdering av portföljen. Fondför-

valtningens avkastning kan numera mätas Bilaga I

rat att se vad den sammantagna effekten av

skatteomlaggningen blir för den svenska på detta sätt eftersom framväxten av tungefastighetsmarknaden. Det är dock uppen- rande tinansiella marknader efter avreglebart att ett antal delförandringar inom ra ningen och avskaffandet av placeringsplikmen tör skattereformen påverkar fastighets- ten, möjliggör en kvalitetsmåssigt battre marknaden på ett negativt sätt. Hur stora marknadsvärdering. Marknadsvarderingen

etfekterna blir för olika del marknader så- kan dessutom göras på flera vårdepapper än

som kommersiella tastigheter respektive tidigare. Pet bör noteras att detta satt att boustadstastigheter är omöjligt att saga för måta avkastningen skiljer sig från det beraknärvarande. Analysen måste i detta skede ningssält som redovisas 1 avsnittet om portbegransas till att osäkerheten har ökat för följavkastning på sid 24. marknaden med hansyn till skatteomlägp- Beraknat som andel av fondkapitalet uppningen. gick avgittsunderskottet tavgifter 7. pensio- Det tredje skälet till att marknadens expan: ner? till 3,47e vid slutet av 1989 (1988:

n dampats sammanhänger med de all- 3.5"2) Denna andel motsvarar den reala avmänckonomiska utsikterna. De betydande kastning som måste tillgodoses för att tillbalansproblem som den svenska ekonomin Bångarnas reala värde skall vara oförändrat. brottas med och som för nårvarande tram- Figuren på sid 16 är avsedd att schematiskt förallt bearbetas med hjälp av penningpoh- åskådhggora de kapitaltloden som ågt rum i tiken, kommer att leda till höga räntor. Ett foöndförvaltningen under år 1989.

törtsalt högt räntelage i kombination med evventuell negativ påverkan trån skatteom- Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick

läggningen på fastighetsmarknaden, har bi- till 340,5 mdkr vid årets slut vilket ar en

dragit till den lugnare utvecklingen på uppgång med 11.3 mdkr (1988 31,5 mdkr).

marknaden under 1989. Fondens kapitalttoden jämte fondkapitalets I utveckling i lopande priser åren 1960 —1989 redovisas i tablån på sid 17

Fondens placeringskapacitet Den totala ATRavgiftens storlek uppgick till

ATP-systernets utveckling under 1989 inne- 11.05 år 1989 vilket är en höjning med 0.4

bar fortsatt höga anspråk på tondens av- procentenheter från 1988. Av denna utgör

mag Den del av pensionerna som beta- 0.2 procentenheter en avgift som tillförs las med tondtörvaltningens avkastning upp- tagarfonderna. För innevarande år har riks-

gick till 11.6 mdkr. utgörande 16.77 av daxen beslutat höra den totala avgiftssalsen

penstonsutbetalningarna. (1988: 11,5 mdkr för ATP med 2 procentenheter till 13,06: resp. 19,07) Effekten av ATP-avgittshojmingen 1990 på

lönekostnaderna neutraliseras av en motsva

Resultatet av föndtörvaltningen som den rande sankning av folkpensionsavgitten. framgår av resultatråkningen, uppgick i intaktsrantor till 36.3 mdkr (1988: 33.6 mdkr. Under 1989 beraknas den utbetalda löne- Ett satt att måta londlorvaltningens fotaluv- summan ha okat med drygt 1192. Det är en

kastnins framgår av nedanstående tablå. betydligt högre ökningstakt an vad som ti-

digare förutsetts. Tillsammans med avgifts-

TYRA 1933 höjningen på 0,4 procentenheter år 1989 har

1¶Cenomsmtthyt dis- detta inneburit en inte ovasenthyg höjning av

penerat kapital under avgiftsinkomsterna. De uppgick år 1989 till

året" tmarknadsvarde. 57.6 mdkr vilket år en ökning med 17,4"a

Mkr 312 545 330 944 (1988: 49.1 mdkr resp. 11.846). Avgiftsun-

2 Avkastrung (Mkr 30007 18717 derlaget beräknas ha uppgått till ca 529 varav mdkr under 1989 11988: 475 mdkr. Till det-

Intaktsrantor: ta kommer de egenavgitter som betalas via

köstnadsrantor 33 499 åe 171 uppbörden av direkt inkomstskatt. Storle-

— Reavinstnetta 1209 —Io8 ken på de egenavgitter som betalades in år Förandringar 1989 uppgick till 3 710 mkr, varav 1 724 i kursvarden + 139 mkr avsåg inkomståret 1987. Mellanskillnaden dvs 1977 mkr övertordes löpande un-

3¶Totalavbastning. 'T =121 128 än der året vid varje uppbordstillfalle av B-

lt skatt med ett schablonbelopp motsvarande

"Cenorsptöiny, balansomslutning 1125 av B-skattens storlek. Denna upp-

arv månadsvarden! bördsförandring ägde rum första gången år

12 1989 och innebär att föndförvaltningen un-

der de två åren 1989 och 1990 tår "dubbla" Sam framgår av ovanstående avkastningsbe- eyenavgifter, dvs dels en slutreglering av

i å sastningen såväl periodi- åren 1987 och 1988, dels preliminära overst erad rånta som reabserade och orealiserade föringar för respektive inkomstår. värdelörändringar i portföljen. Dessa har Den uppbyggnad av kapitaltillförseln till satts i relation till ett under året genomsmtt- lontagarfonderna söm förtattningsmassigt hit disponerat kapital. baserat bl a på en reglerats fram till slutåret 1990 har hittills,

Skr. 1989/90:137

Bilaga I

I

FOnOraDkalen

Oka 11

Avalttsundersron 1i =

Fend«apda! 340 & Per 1989 12:20" Mmarknaosvarde;

(TS ns Musen ora" od IFE.O och OM

(Ne [NS

Skr. 1989/90: || 37

Fondkaptitalets utveckling 1960-1989, marknadsvärde, mekri Bilaga I

el

OM

utande löntagarbondsaedel P'ensionsutbetalningar Administrationskostnader Tillväxt i: tondkapital: mdkr: Procentuell torandriag av rondkapitalet Fondkapital imarknadsvarde:

framförallt genom vinstdeln atter.. bli- antalet pensiwonsberattigade okar liksom devit hogre an beräknat. De overskjutande ras genomsnittliga pensmnspoang. Hill deta medlen av det växande skatteuttaget skall i kommer en hogre genomsnittlig livslängd avvaktan på rekvisition av löntagartender- och en obkad andel förvarvsarbetande kvinna förvaltas av lörsta--tredje tondstyrel- nor samlidiyt som ATT-systemet når sitt serna. tullfunktionsstadium.

För adnunistrationer av allmänna tillaggs Vid utgången av år 1989 förvaltade sålunda pensioneringen iförutom fondstyrelsernas första tredje tondstyrelserna 8.5 mdkr av interna verksamheti ar ett flertal myndigheoverskjutande kovagarkondsmdoi. vilket ar ter och institutioner involverade I hanteen ökning med wa 4 mdkr år jamtört med år ringen av ATP deltar riksförsakringsverket 1988 tregelsystem. ADB, pensi nvisningari, Når kapaitaltillförseln till löntagarfonderna försakringskassan ihandlaggning och utheavslutas år 1990 uppskattas enlyst nu gällan- talningari. lansskattemyndighet och lokal de berakningar löntagarfondernas tillförda skattemyndighet idebitering, uppbard, bekapital uppgå till ca 17,3 mdkr i löpande räkning av pensionsgrundande inkomst. adpriser. Vid ett olörandrat skatteuttag tram ministraton:, kronotogdemyndighet tnto m inkomståret 1990 skulle vinstdelnings- drivringi. statens lone- och pensionsverk skatten och arbetsgivaravgitten ha inbringat och Kommunernas Pensionsanstalt (samordca 18,5 mdkr utåver de drygt 17 mdkr. vil- ning av penswonsberakningar och utbetalket "överskott tillföres de tre första AP-fon- ningar!. derna. se diagram 4. På grund av etterslåpningar i uppburdssystemet intlyter medel År 1989 har tutalt 461 mkr utbetalats till

ovanstående myndigheter. Det ar en upp: två år efter inkomståret 1990.

gång med drygt 13 mkr sedan 1988. Årets

utbetalningar grundar sig på berakningar ensionsutgifterna i ATP-systemet ökade un- utförda och sammanstallda av rikstorsakder år 1989 med 14 till 69.2 makt (1988: ringsverket. 12,6” resp. 60,0 mdkr!. Basbeloppet, som 7 Summan av de intlöden uch uttlöden av kareglerar vardesakringen i pensionerna höjdes pilal som relaterats uvan har inneburit net: från 25.800 kr till 27.900 kr eller med 8.17: toplacermgar år 1989 på 27.3 mdkr Darutvarav 600 kr i en engångshojning för att över har under året amorteringar. förfalt kompensera pensionärerna tör devalvering- och inlösen i vardepapperspartfoljen uppen. För innevarande år har basbeloppet fust- gått till ca 24 mdkr i de långfristiga vardestallts till 29.700 kr etler en ökning med papperen och till ca 14 mdkr i de kortlristi- [SR aa placeringarna. Till detta kommer ompla-

ceringar i porttoljsummansättmngen på ca Utbetalningarna av ATT-pensioner och dår- 50 mdkr, som gjorts av placeringspolitiska med anspråken på fondens avkastning vax- skal. Sammantaget innebar detta att hruter. trots den kraftiga avgiftshöjningen inne- toplaceringurna uppgick till va 115 mdkr vil varande år, snabbt framöver bl a genom att ket tramgår av nedanstående tablå

Första—tredie fondstyrelsernas placeringar under 1988 och 1989,

(mdkr)

Bruttoplaceringar Nettoplaceringar

1989 JusK 1859 Tlaceringar 114.9 23.5 — obligationer. förlags- och reverslån 29.4 LS — penningmarknadspläceringar —5,9 39 — fastigheter m m = 20

Skr. 1989/90: 137

Diagram 4. Löntagarfondernas finansering, utbetalda medel och av Bilaga I 1—3 fondstyrelserna förvaltade medel, tack. värden, mdkr)

Makr

tag. Detta gör att mindre hkvida placeringar Placeringspolitiken är av större intresse för tondens del an tor

tlertalet andra placerare.

Penning-

Kreditrisken anger risken tor att en långiva-

och obligationsmarknad re inte får tillbaka hela eller delar av kapi-

AT-fondens placeringspobtib tor värdepap- talbeloppet eller rantebetalningarna I valut persporttaljen bygger på en värdering av tre vecklade marknader ar staten den basta lånportfölnisker. raäntenisk. likviditetsrisk och tagaren- kreditrisken. Avkastningsiamtörel-

kreditrisk Målsattningen ar att ned en gu ser brukar därför utgå från räntan på statsven sammansattning av dessa risker uppnå papper. I den svenska marknaden ar merav-

maximal avkastmng i vardepappersport- kastningen för att höja kreditrisken. dvs så toljen. från de allra basta lånlagarna till de någo: Ranterisk ar ett satt att beskriva hur mycket mindre goda låntagarna. begränsad Hittills

en porttolj med fasttörrantade värdepapper har det i huvudsak varit AP-tondens be-

påverkas av en forandring i det alltnanna domning att den meravkastning som varit rantelaget. Ranterisken beror i allt väsentligt mojhig att uppnå genom att placera medlen på vardepapperets loptid Valet av ranterisk utanför kretsen av de allra basta låntagarna,

inte varit tillrackhg.

en porttolj påverkas bl a av vilken typ av

placerare det galler. For en långfristig place- mmansattningen av olika typer av ranterare, som t ex AP-tonden, ar det naturhgt barande värdepapper i den svenska markni ätt arbeta med en hogre rantenisk. dvs en den under senare år, kan sågas karaktarse

langre löptid i portföljen. an vad en kort- ras av en overgång från direkta lån tll fi-

fristip kassaförvaltare skulle göra AP-ton- nansiening via penning- och obhgabensden har dessutom. pga den relativa porttolj- inarknaden med hialp av olika typer av sturleken 1 marknaden. ett allmant intresse marknadspapper. Detta avspeglas a AD ton

av atl undvika placeringar med alltför kort sens portfölj a en ökande andel oblixalonet nominell löptid. Hårigenum minskas risken och certibikat. I slutet av 1989 uppgick obli-

som finns I att successivt omplacera stora Katwonsporttoliens andel av den totala rantevolymer i en, 1 dagsläget. relativt illikvid barande portfolen till 81,9"5, en okning marknad. med 1.053 från 1988 Det andra centrala riskbegreopet = likvidi- På ubligationsmarknaden var det tramtörtetsrisk — beskriver risken tor att en långi- allt bostadssektora som okade sina volymer vare inte kan omsåtta sitt värdepapper 1 en på marknaden. Bostadsobligationer passar

fungerande marknad. Aven har tinns det val an i AP-föondens porfölh då de kreditskillnader i attityden mellan olika placerare riskmassigt hor till de sakräre placeringarna i marknaden. For AT-tonden som långlristig samtidigt som de handlas ull en hogre ranta

placerare, är behovet av likviditet eller rörel- an tex statsöbligatraner. Skillnaden i av-

sekapital mindre an för t ex ett industritöre- kastning mellan femåriga ståts- och bostads-

Skr. 1989/90:137

obligationer steg under 1989 med va 0,3 pro- Förutom utlåning till nu numnda låntagar- Bilaga 1

centenheter till ca 0,52. Bostadssektorns an: &rupper har AP-fonden numera aven mojliydel av fondens rantebararde porttol yt het att lämna direktlån till privata svenska under året med ca 4.972 och låg i slutet av bulag. Dessa utlåningsmotihigheter är be-

året på 50,40 gränsade till fem procent av fondens totala

Under 1989 minskade fondens statsobliga- Placeringar. Verksamheten har utvecklats

tronsinnehav med 5.172 till 22,47 av de positivt under 1989 och totalt uppgår utlårantebarande placeringarna, Denna minsk- ningen per 1989-12-30 till 4.1 måkr. I utlå-

ning toljer till viss del moastret i hela obli- mngen ingår både kortare lån 413 ånga!

gationsmarknaden där statens andel under och langre lån med specieli betalningsprofil.

senare år har minskat Förlagslån till framst banker och mellan

handsinstitut har ökat med 0.0 mdkr under

1989 och uppgick till 3,i mdkr per 1989-12-30. Under året har 1.5 mdkr utbeta-

Direktlån lats i torm av nya torlagslån.

Den traditronella målgruppen för AP-fön-

dens hittillsvarande direktlånegivning utyors Ketinansieningslånen uppvisar en förtsatt

minskning. Utestående volym uppgick till av kommuner landsting samt koramunala 0,8 mdkr vid utgången av 1989 jamfört med bulag. Vid slutet av året uppgick lånestoc- 1.3 mdkr vid utgången av 1988

ken till denna sektor till 11.7 mdkr. vilket år

en nedgån,, med 1.6 mdkr under 1989. Den framsta anledningen till ned En annan lidigare stör mottagare av direkt- AP-fondens traditionella direktlån utgors naturligt nog av tramvaxten av en egentlys

lån trån AP-tonden utyvordes av mellan- penning- och obhyationsmarkaad

handsinastituten Har återtinris framst bode sektorer som tidigare ej hade t en åådan marknad tur sia kap

bå ning Avregleringen har skapat utrymme tor under 1989, framst för att tillfredsställa spe

citika. ej marknadstörenliga. Hnansierings- kommuner och kommunala bolag att. via

lösmngar. Totalt sett amorteras dock-stoe- cerbifikatprogram. på ett ändamålsenligt satt ken successivt I takt med förfallostrukturen komma i åtnjutande av billig korttristig

på tidigare utelamnade krediter. upplåning. Detsamma gäller tor mellan- »hancisinstituten som dessutom idag kar till-

Sålunda uppgack reverslån, tfråmst i form kän till obhgattonsmarknaden dar kapital

av kapitalmarknadsreverseri. till bostadsh- kan anskaffas till standardiserade villkor

nansierande institut tili 14,4 mdkr per och låg ränta. Dessutom har finansiering i

1989-12-30 jarmtor! med 10.0 mdkr iör ett år utländsk valuta ökat kraftigt. Sedan halvsedan. Utveckhngen ar likartad betraffande itet 1989 kan aven finansieriag 1 de foretagsfinansierande instituten dar voly- k valuta ske utomlands.

men uppgick till 13.3 mdkr per 1989-12-30

vilket innebar en aedgång med 2.7 mdkr un- Denna utveckling har bidragit till att ränte-

der 1989. marginalen mellan marknadspapper och repressats Utitrån AP-tondens placeringsperspektiv har meravkastningen för att

gå från ex hkvid placering på oblikationsmarknaden tll en bkartad placering i form av reverslån otta ej varit tillrackhg för att ersåtta den minskade grad av likviditet som cn 5 KR pnvate placernient” innebar Den nyutlåning som förekommit har i stör utsträckning skett i förmer som mött kre;

tanarens krav på anpassade finansieringslös-

ringar. Exempel på sådana lösningar ar: — lån rned rörlig ranta

— [ån med fast ranta från en månad upp till femton år — lån med ränteomtardelnins:

långfristiga lån med penediskt återkom "mande rantejusteringar

— lånptristiga jån med valtrihet tor låata;

ren att välja langd på kommande ränte-

bindningsperod Anudamåletl med onanseriayena har varit de täaditonelia mon den kommunala verksamheten skolor, vatten och avlopp samt

Ovriga ändamål nom investeri E

Inom ramen tor de kommunala bolagens verksamhet har energisektorn intas minerande roll.

Skr. 1989/90:137

Diagram 5 och 6: Placeringarnas fördelning på låntagarkategorter Bilaga I

ultimo december resp. år. (anskaffringsvärden. procent)

1988 1989

Penningmarknads- h o Penningmarknads- | placeringar 194 placeringar 220 Övrigt 126 Näringsliv 1526 Näringsliv 1390 Staten 272 Staten 229.

Framme

on —HHD Kommuner 326

ma Kommuner 3240

Bostäder 5420 Bostäder 599

Diagram 7 och 8: Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt

ultimo december resp, år, (anskaffningsvärden, procent)

1988 1989

il ” Penningmarknads- > rk placeringar 20 | blacergar ide

Reverslån 1496 : Reverslån 1224 Övrigt 126

Förlagslån AN Förlagslån 196 AN

- ; ” | a . Wäranjsnatt TE nam Obligationslån 8420 Obligationslån 8426

Skr. 1989/90: 137

Den degransade utlåningen till mellanhand: Bilaga I

instituten bar dels tiltredsstallt behov av

marknadsavvikande ranlebindninyslangd

dels behuy av krediter med viss amorte- på få AI ringsprotil se av Ny dpunkt en I be

Vad betrattar andamålet med de privata tö- holm med krappt 70 proven!

samt i Norrland med ca 10 procent Vidare retagens krediter har de varierat rån rer har Nisses ungelar 20 procenl i ferm av in rorelsekrediter till tinansivring av före

nehav i fonden. Den alldeles overv. overlåtelser och finanserins. av specifika in- delen eller ca 9e procent göres av

vesteringar Kännetecknande tor dessa krediter ar att de beloppsmassigt ar hetydande mersiella tastixheter. taver 100 mkr! samt ”cash-Howimassigt! spe- Som nämnts ovan svarar förva wtalsydda Låntagarna återtinns nom såval tor den omedelbara satsningen på den tillverkningsindustria sor fastixh ty svenska fasbghetsinarknaden För att tillgo-

branschen och eaergisektora. duse behovet av etlandska fastighetstorvarv.

vid sidan av Nisses Fastighetsbestånd i Lon-

Under 1990-talet ser AP-fonden ett tortsätt

intresse Från låntarare betråttande speciella don. deltog föndstyrelserna i bildandet av

ett nytt svenskt tästighetsbolag vid namn konstruktioner 1 svensk valuta. Framst kommer anspråken att härstamma trån inira- Pleiad Real Estate AB. Bolaget har sin uppstrukturella investeringar inom energ:- och rinnelse 1 att AR Volvo onskat alkbyvera sit

kommunikationssektora: kommunal kratt- tastighetsbestånd och av det skalet imterat varme. gasdistnbuson komalettering inom ett samarbete med et! antal intressenter

Pelasarna 1 bolaget ar förutom AB Volvo vattenkratten samt land-. lutt- och vättenba-

och AP-fonden. SPP. TK-bankens pensionsserade kommunikationer Aven inom den iftelsv samt WASA Med undantag av det

privata industrin finns behov av anpassade vid starten tillförda beståndet av Volvofasfinansieringslosningar for specitika investe-

ringsandamål inom produktion eller förand- tigbeter. kommer bolagets törtsatta verk.

ngar i agarstrukturer Nya kapitaltack- samhet att vara utländsörienterad. Pleia

ningsregler tor banker och krechtmarknads- Rval Estate AB har under ändra halvåret

1989 peromtört amtattarde förvarv av tas bulag medför att behov av risklackande ka- tixheter i utlandet. pital, i furm av förlagslån. okar Inom detta

segment tinns ytterst varierande behov av

flexibla losningar lämpade tor tinansieriag

inum AP-tundens möjligheter

AP-fondens fastighetsaktiviteter

Fundstyreiserna tick under 1988 möjlighet

atl forvarva fastigheter. Under 1985 tops ve första stegen mot målet alt på sikt bygga

upp ett väsentligt bestånd av fäst:gheter.

Föndstyrelherna forvarvade dels det bursnoterade fastighetsbolage: Anders Nisses AR

dels gick tondstyrelserna in som delapare

me en andel på kaappt 20 procent i det nybildade bolaget Pleiad Rea! Estate AB De två tervarven har olika bakgrund och innebörd. Enligt tondstyrelsernas bedom ning var de: basta satet att etablera sig på

fastighetsmarknaden att köpa er befintlig: bestånd och darmed vickså få er urganisa-

bön i anslutning til förvarvet Av detta skal

vs under mars 1989 ett offentligt erbiu-

ill aktieägarna I Anders Nisses AB

Forvårvel slutfördes i december och fonden har nu påboriat tvångsinlosenfartarandet av utestående minoritetsandelar.

En förutsattring för att bl a begara tvångsinlösen ar att den juridiska personen som begar inlösen ar et! aktivbolag Av denna anledning bildades ett bolag AP-tondens tastighersbolag AB. med de tre fondstyrelserna som agare Bolagets uppgilt var att stå tor uppköpserbjudandet av Anders Nisses

AB Bolaget har ett exgel kapital på 60 000

kr och har vi kat! några anstalkla under 1989, ise vidare tabell 9. sid 43:

Skr. 1989/90:137

Fastighetsprojekt -ringspotential med tlyttbara vaggar Bilaga I

Stuckhalm Globe Arena -— ”Glaben” för snabba omorganisationer samt ett — varldens storsta stariska byggnad individuellt klimatval. Den impeneför sport och kultur. färdigställdes på rande gallerian har tilltort Alviks rekordtid och överlämnades till staden Strand en ny damenaon, Snabbliyvs. itebruan 1989. "Globen" skapar iden- rå m m finns nu på plats för hy titet och attraktivitet för hela den nva ernas narservice. AP tonden

ayor Nisses 987 av Alviks Strand stadsdel söm Globen City utgör. Av där Nisses har sitt huvudbontar, tutalt 137 000 sn? kommunsiella loka ler = kontor, butikseentrum. hotell — Pjanuari 1988 torvarvades fastigheten hur 87 000 m” färdigställts under 425 Millbank med det valkanda 1989 Crown Ageat-huset, byggt 1915 för Totalinvesteringen.fram:till 1993, inkl administration av:kronkolonierna, allupprustning av Soderstadmn och Is deles intill Houses ot Parliament i stachon. bedoms uppgå till va 3.5 London. Totalt ingår va 13 000 m/ mdkr Ullovet Centrum KB. numera kuntor och 14 etagevåningar i lastg- - loben City KB. ar AP-tonden via heten. Investeringen uppgår till totalt Nisses delagare med 2072 dryxt 800 mkr varav AP fonden via

N ärer 022. Bygglov erhölls Alviks Strand, beläget på randen av vember 1988 Den arkitektoniskt incentrala Stockholm. har uppmarksam tressanta äldre byggnadsdelen har unmats såsum-ett exempel på nytt miljo der åren förvanskats genom ambyg, och tunktonstankanide för kuntörslo- nader. Nisses återställer nu huset i urkaler En ny byggteknik har äpplice- sprunglist skick men med moderna rats — mycket exakt och darmed tids- installationer enligt koncept från Al besparande samt med sunda byggma- viksStrand tenal. Den medger en stor föränd

Skr. 1989/90:137 Portföljavkastningen Bilaga 1

Det finns många olika satt att beskriva en Den periodiserade räntan utgör rantetlödet vardepappersporttäljs avkastrming En metod på porttöljen vavsett om det utbetalats un-

ar att bara berakna den avkastnog som tak- der verksamhetsåret eller inte. Vardefoörandtiskt realiserats ; portföljen under det gång- ringen visar hur purtföljens marknadsvärde

nu året Detta ar duck en otullstandig metod förandrats under det gångna året som ett re på grund av att den inte täcker 1 ex varde- sultat av skiftningar 1 det allmänna mark:

förändringar. Ett mer fullstån nadslayet samt de realiserade kursvinster

istallet att förutom det direkta inflödet av förluster som uppstått vid omplaceringar.

räntor och realisatronsvinster till porttolen också beakta hur de orealiserade vardena Under 1989 hade AP-tonden i sin portfölj en

har törandrats. Aven med den principen totalavkastning, mätt enligt törsakringsbola

tinns det dock många ohka satt att redovisa gens modell, på 6,15 Denna avkastning

avkastningen. byggdes upp av 11,7 procentenheter i perio-

Målsättningen i förvaltningen är att uppnå diserad ränta och 5.0 procentenheter 1 var-

högsta mölliga avkastning i hela den ränte- delorändring. Under 1989 påverkades av-

bärande porthiljen. Utvärderingen av av- kastningen i hog grad av den ranteuppgång

kastningen bor därför ske totalt på de ränte- sum skedde i slutet av året vilken orsakade barande tillgångsslagen obhgatwoner. lån och den negativa vardetörandringen. Som ett re-

korta placeringar. För att skapa en ökad sultat av ranteuppgången har de värderings-

mojlighet till jämtorelse såväl over tiden kurser (huvudsakligen trån Stockholms

som mellan olika törvaltare beslot försäk- Fondbörs) till: vilka porttoljen värderas vid

ringsbranschen tor ett pår år sedan att redo resp. årsskifte justerats ned. I stort sett hela visa sin avkastning enligt enhetliga normer. den vardeforanidring som redovisats är orea AlP-tonden har sedan 1986 redo liserad uch beror på nämnda ränteupppång. kastning på samma sått. Av nedan Eftersom en placerare av AP-fondens storlek tablå tramgår hur fondens avkastnin måste ha en stor andel långtristiga place-

perioden 1986—1989 varit vid en redovis- ringar blir en negativ vårdeförändring en ming enligt försåkringsbolagens modell. oundviklig följd när marknadsråntan stiger.

Totalavkastningen består av två kompanen- På moötsvårande sätt hade fonden en oreali-

serad positiv värdeförandring under de tre

ter. periodiserad ränta och värdeforandring. föregående åren. Detta synsätt innebar att man. något förenklat. kan beskriva det så att placeraren Den periodiserade räntan har sjunkit under

vid början av året köper en portfölj som se- ett antal år p g a att fonden nyplacerat fördan säljes på bökslutsdagen. Avkastningen tallande lån respektive gjort omplaceringar i som kommer placeraren tillgodo år således ett successivt sjunkande räntelage Denna all den avkastning söm innehavet ger ratt tendens borjar nu plana ut ettersom det all till. Det finns med detta satt att måta av- manna rantelaget under 1989 steg i torhålkastning inga kopplingar till kassaflöden. lande till tidigare år.

ARPfondens avkastning 1986 1989, procentenheter

1986 oo 987 -

per.ränta värdet. — total per.ränta vardet total Obligationer 12,9 4.1 17.0 12. 0,6 12,7

Lån 138 o—- 138 12 01 128

Obhygatroner + lån Fkorta placeringar 13.0 3,1 16,1 12,2 0,5 12,7

total per.ränta värdef. tutal

Skr. 1989/90: 137

Diagram 9: Skillnad i avkastningskrav. bostadsobligationer Bilaga |

minus statsobligationer med förfall 1994, (månadsgenomsnitt)

Pra eninnn ale

Linder 1989 siex marknadsrantan fer varde- året ca OS proventerheter men step suvv papper GSlena av andra an sta mer an srt alica då procentenheter 1 sl H as äär skillaa- Peta ledde oll en större negatuv Anletör- Has temånga stals ändring i tordens innehav av tex bostads böstadsöotli [HY obligationer an dör motsvarande innehav av ara börjar av ståtsobhyalwner :

AP fondens avkastning på räntebärande placeringar 1989

Marknadsvarde Netto Periodiserad Varde- Total IYRH-12-31—— 1989-12-åL plac ranta förändring — avkastning

Mhr 2 Mk ”n AMkr Mkr vo Mkr ve Mkr

Obligationer 200 385 Bit 274 200 BEI 24 öM 30573 11.6 16919 —b4 13654 5, tu Lån do 505 MA8 ML ISO 128 —4 671 5195 12.5 —S5S35 13 40650 II ha

Korta placeringar oo 18B9 DA bdR 20 4499 413 [1 413

Obligationer +lån+korta p 314 781 100 322052 100-24 451 36 171 11,.7—17 454 56 18717 61

Skr. 1989/90: 37

Bilaga I

Redovisningen år 1989

Redovisningsmetoder

Enliyt de reduvisningsprinciper ser gålt lus som ofullständig Iden reala redovistor Allmanaa Pensionstorden skall aon ingen varderas således porttölen till mark-

tillvånsar tas upp bllanskäbtningsvarden å samtliga värdepapper där så vid beräkningen av föndkapitalet och i re är möjligt. Eftersom pörttoljvardet snabbt dövisningen i ov Från och med 1988 ars kar andras bör man emellertid inte fästa hökslla resultat- och balar.s- r stör vikt vid enslalda år, utan istallet räkning sota ar uppstalid etter reala princi- resultatutvecklinger: i ett langre

per Resaltat- och balansräkniagen etter rea-

Ja prinvper aresenicras för de tre tonuisty Nedan följer några detinitioner på begrepp relserna sårmnantajsna finns såval 1 den nominella som rea- En årsredovisting sö beaktar varde-

horandringar 1 poörttoöljen Lan Oc så betrak-

Grundkapital

Summan äv avjitter. loatagartondsmedel och ”utde ing” trån övriga delfonder. minskad med utbetalningar avseende pensioner. adminmstrativnsbidras fill REV m fl. overföring-

är till lontagartomierna, fjärde tondstyrelsen samt temte tondstyrelsen

. Grundkapitalet enligt uvan okat med äv kumulerade boktoringsmässiga overskott.!

Rvatl reds ne Grundkapitalet uppindexerat tårer [960 1987 med respektive års könsumentprisindex

tali Jämte ackumulerade reala overskolt. Fr a im 1988-01-01 uppindexeras grundkapitalet månadsvis.

Färdepappersportföljen

Samtliga värdepapper upptages enligt reglementet till anskai ingsvärden.

Real red

I portföljen kapitalmaranadsreverser upptages till marknadsvärde borsvardv Onoterade värdepap-

per upplages till arskeffningsvarde Farandringen av det sammanlagda marknadsvärdet påverkar den reala resultaträkminen.

udslyi05serna del sm stalls vill torlugande I

detta varde retsvarar idag 30 mdr

Resultat 1989 13.997 mkr år 1988 till 13.076 mår år 1989. stiftuter av törvalt- " Övriga intäkter utgörs av avkastningen från relsernas verksamhet småföretagsfonden på knappt 4 mkr. ar baserat på anskaft Nettat av realiserade hursskillnader vid av-

rbas inte av orcalsera- yttring av värdepapper har under år 1989

isvinster och förluster Det bokforings uppgått till 168 mkr 11988: 209 mkri.

naässiga resöltatet blev 35.954 mkr 11988.

33.748 mkr? Det reala resultatet innehåller också en post

dar det boktöringsmassiga resultatet körri-

Iataktsräntorna, 30 302 mkr. var 5,17 hög- Kers för inflationen Nuvardet av de medel

re an föregående år Uppgången förklaras söm har tilltorts tonden tram till och med huvudsakhyuen av att den genomsnittliga 1988 års utgång jamte de medel svin tillförts

porttolistörleken under året varit drygt 20 under året 1989 tgrundkapitalet) korrigeras mealbr hope an föregående år Marknadens med farandringen i konsumeniprisindex. Kenumsnitthga rantemvå på temåriga statsobligatianen har år 1989 varit 11.376, vilket År 1989 har denna avsattning för att bevara ar 0.1 procentenhet hogre an under 1988 I xrundkapitalets köpkraft uppgått till 18,4 pusten ingår per balansdagen upplupna ej indhkr (1988: 16.2 mdkr. inbetalda räntor m im. Dessa okade trån Vid marknadsvarderingen per 1989-12-31

Skr. 1989/90: 137

har portföljens kursvarden i förhållande till sultaten terst år 1986 bortsett trån tidi! Bilaga I

anskaffningsvardena förändrats med totalt n0-tal? var så störa att balans erhölls mot in-

3 målkr 11988: ol mdkri under året fMlationens urholknming av grundkapitalet.

Del ar framst uppgången i marknadsräntor Under åren 1973—19804 urholkades föndkana i slutet av året som har resulterat i den pitalet kraftigt av inHationen och de reyle-

oreabserade vardenedgången. ringar söm påverkade tondens placerings-

möjligheter.

Årets reala resultat blev 0.3 mdkr (1988:

23.7 makri Man kan också konstatera att ir om år

Far en långsiktig placerare ar det emellertid 1981 har de reala resultaten varit positiva de

inte särskilt meningsfullt att bllmata resulta- enskilda åren Det ar dock de senaste årens

It år någon större vikt. snarare goda resultat, tramst beroende på de hoga

skall man i detta avseende betrakta den rea- realrantorna. som gjor! att det sammanlag-

ngen dar de ackumulerade da tondkapitalets realvarde har kunnat åter-

reala resultaten sedan fondernas tillkomst ställas och oka.

eller 13.49 På ud 30 ft redovisas i tkr tor torsta — tredje av fondkapi av 1989 serna resultat- och balansräkning 11988 45.4 mdkr resp.

för sig a löpande priser avseende raken

Diagram 10 utvisar att de ackumulerade re- skapsåret [9289 med iamforelsetal tor 1988

Diagram 10: Ackumulerade reala överskott/underskott i procent av

fondkapitalet jämfört med inflationsuppräknat grundkapital 1960—1959

Acata over:underskott Fondkapnal

«20-

Fondkapnal, (mdkr)

Grundkapitalet itlatonsuppraknat

Ackumulerade reala överskott underskott i procent av tondkapitalet

Skr. 1989/90:137

Bilaga 1

Administration

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och ren utgjorts av 20 anstallda. suppleanter, som förtecknats separat, är ef-

Fondstyrelsernas administrationskostnader ter forslag av arbetsmarknadens parter och har uppgått till 31.328 tkr (1988: 22.981 andra urganisationer förordnade år 1987 av tkr). regeringen till dess fondstyrelsernas balansräkningar fastställts under 1990. Ordföran- Av dessa kostnader år 5.538 tkr direkt händena jämte två ledamöter i första fondsty- förliga till förvärvet av Anders Nisses AB. relsen utses direkt av regeringen. Revisorerna har förordnats intill fastställan- I löner och ersättningar har utbetalts följandet av balansräkning 1990. de belopp: Dr tre fondstyrelserna har sedan starten Styrelser och verkställande 1960 haft en gemensam administration. direktör 1292 260: -

Revisorer och valvsdelegerade — 204 708:— Örganisationen framgår av schema på nasta Övniga befattningshavare 4 388 456:sida. Pensioner och arbetsgivar-

avgifter 3 755 423:- Personalen vid fondstyrelsernas gemensamma kansli har utöver verkställande direktö-

3 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 137

Skr. 1989/90: 137 Bilaga I Resultaträkning, nominell och real

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Resultaträkning (Tkr)

1989 1998

Intäkter In:aktsra”löor

Obl gat oner 26 787 198

s 1815

36 302480

Övriga rtastor 490293

Kursskillnarser vic as vardepapDer 471 760

Summa intäkter — 36 778 269

Kostnader

Realt resultat

| "> Skr. 1989/90: 137 -

Bilaga I Balansräkning, nominell och real

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Balansräkning per 31.12 (Tkr)

Tillgångar Barnkt Igodohavanden

TONGA knaasp acemgat Rantetorsar ne

Foruran å

VardeSappe"

28/7 II NIE

Fastigheter

Pågående toi ise tabell S, 30 SR

Akter I fast gr Nag

Fasligerer 620 [Ser Ak: or I PMC nn = Summa tillgångar 329 112 091 329 247 291

Skulder Rantesku de 2528 2522 20-343 20343 Övriga sku Jer 514 5 194 9563 9563 Fondkapital Enligt balansräkning tf. år

Innevarande år

Skr. 1989/90:137

Resultaträkning Bilaga I

Första fondstyrelsen

Forsta fondstyrelsen tillfors avgitter. som erlagts av staten, kommuner och dem narstående insti-

tutioner och bolag De tärvaltade medlen har placerats på satt som framgår av balansräkningen och särskild specifi-

cerad uppställning över obligations-, partial- och forlagslån, vilka enligt reglementet boktörts till anskaftningsvarden. Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1989 fram-

går av nedanstående resultaträkning och balansrakning.

äkning (Tkr) . 1989 1988

Intäkter Intaktsractor

Oblrzahoner 9453 534 Partia'be 194 Forlagsbev.s 41 741 Keverser 1940 764 Rehnansier negslån 7698

jarknadsptacennsar 1221 939

aktsrantor M 51829 11 620 719 10 899 213 Övrga inlatter 1326 1293 Kursski'nader v d avyttring av värdepapper — 169853 202 915

—- 11 791898 — 11103421

Kostnader Kostnadsrantor 42 394 19 969 inkopskosinader 6 589 = Admiristratronskostnacer 11 792 9187 Kursskullnader vid avyttning av värdepapper oo. 149854 220 877

Summa kostnader 210 629 250 033 Årets resultat 11 581 269 10853 388

Skr. 1989/90:137 Bilaga I

Balansräkning

Första fondstyrelsen

Balansräkning per 31.12 (Tkr)

1989 1I58

Tillgångar

Banstill:3odan. n 179 KAT Paesningmrarksergsplacennaar HH3 6

Ranlelordangar mm

278 Förlagsbov s 265 880 Reversct 15797 241

Ref:nansievinnslän 265 /b/ 196 255 320 212353

Fasugbeter Pägåcnadr Svarv Akter ida clan

Skulder Rartesku der 933 6271 Vvnga skulder 1466 1518

Fondkapital Enligt balansräkning foregående år u'skjulet grundkarstal (varav vera InctagarlongsTtedri Ackumu'erat uverskod

Summa Ioadkapral tvregåenade år

Innevarande år

20 735402 opfrasensmedel —?25 080 18/7 t admin straticnsb dan 173 822

Vinstdelmngsskant Lontagartondsavgi I rekvirerade lastagartondsmede'

avs försaljr Stockholm den Bfetsuar 1990 fäosta Gun? u=so secdl ) Carl Gustaf Schernar Lit Gora isson angöt Wikström ingegerg Ekborg Gunsar "omg Lieraor Arvalssor Curl Persson Berul Axelsson Knreter Wickmar kolt dr)

Skr. 1989/90: 137 Resultaträkning Bilaga I

Andra fondstyrelsen

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter. som erlagts av enskilda större arbetsgivare. Med större ar-

betsgivare avses arbetsgivare vilkas lonesumma (avgiftsunderlag) överstiger 225 basbelopp, tör 1989 ca 6,3 mkr. De förvaltade medlen har placerats på satt som tramgår av balansrakningen och sarskild speoficerad uppställning över obhgations-, partial- och förlagslån. vilka enligt reglementet bokförts

till anskaffningsvärden. Resultatet av arets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31712 1989 fram-

går av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

L ing (Tkr) . . 1982 1988

Intäkter Intaktsranisr

Obligate'-er 15 238 N15 Parualbev s . 499 Fonagssevis 146 9:9 Reverser 2227 908

Kostnader Kastnadsrano: 3 &19 35 387 Insopsxsstnader 10 076 -

| SS Skr. 1989/90:137

Balansräkning Bilaga I

Andra fondstyrelsen Balansräkning per 31.12 (Tkr)

1989 1988

Vardepapper

fFastgheter

Pågående lorvarv 1283 882 Aktier I fastignetsbolag 141 085

Fastigneter on 207 1425 174 207

Akter I PMC 8250 -

Summa tillgångar 177 904 292 163 858 336

Skulder

Ranteskulder 1144 10 036 Ovriga sku'der 1266 7738 Fondkaphal

Enligt balansräkning föregående år

Innevarande år

Kontrakte-ade e& kkyderade londattårer avs kop 499 822 ävs försaljn 126 102

Stockholm des 14 teb-uar: 1990

Hazs Alsén (ord! +

Cun Nan Cle" I junggren Bo Rydin

Ler Lewin Gorar Wieser Per Olc! Edin

Bert: Wninperg krster Wickman iver«si di 3

Skr. 1989/90: 137

Resultaträkning Bilaga I

Tredje fondstyrelsen

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare samt s k egenavgifter. Med mindre arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas lonesumma (avgiftsunderlag) högst uppgår till 225 basbelopp, för 1989 ca 6.3 mkr. De överförda egenavgifterna uppgår till kr 3.700.588.217,00 (1988: 1.696.898.220.00 kr). De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och sarskild specifi- » cerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden. "Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1989 framgår av nedanstående resultaträkrung och balansräkning.

g (Tkr) 1989 1988 Intäkter Intaktsrantor

"Kostnader

Skr. 1989/90: 137 Balansräkning Bilaga I

Tredje fondstyrelsen

.Balansräkning per 31.12 (Tkr)

. 1989 1988

Tillgångar

Vardepapoer Obligat'öner 53 069 834 « Partalbovis 6 880 FOriaqsDevis 1246 B6e Reverser 7.248 733 Rehnansiorrgsiån . 38310 "510 52" ab 152 258

Fastigheter

Pågåen 8'3 553

56 434

206 570 193 206

2000 =

Summa tillgångar 66494 772 59298 220

Skutder .Bantoskuidar 31 4 036 «Övr ga skulzer 2452 310 Fondkapitai Enligt balansrakning föregående år Tilsk u'el grandkapra:

Ac«<umulerat

"Summa arckapia 59 293 374 54 508 851 :tnnevarsmde"år

300 761

FA 000

133 EN

Not. -

uar 1930

-Rar Witån ford a

Kar -Enk "Brand: Gus:at Pichl ston N sson Er--V Ramberg Harry Fjallktan Bengt -inyd Hans Balsrom Sture Nurcn rfister Wickman ivärest cf)

Skr. 1989/90: 137

Bilaga I Revisionsberättelser

Första fondstyrelsen

Undertecknade. som av regeringen förurdnats att såsom revisorer granska Allmänna pensions-

tondens första fondstyrelses förvaltning, får härmed avgiva revisionsberattelse för år 1989

Vi har granskat forvaltningsberattelsen. tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handling

ar. som lamnar upplysning om tondstyrelsens törvaltning. inventerat de värdehandlingar som fondstyrelsen förvaltar sam! vidtagit de övriga granskningsåtgarder vi ansett ertorderliga. Rakenskaperna har granska:!s av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande forvaltningsberattelsen. de i densamma upptagna resulta! och balansrakningarna, bokföringen eller inventeringen eller el- 1est betrattande tondstyrelsens förvaltning Stockholm den 23 tebruari :990

Gunnar Danielson fördf.i Stig Danielsson

Kjell-Åke Henstrand Gunnar Eklund

Andra fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen torördnats att såsom revisorer granska Allmänna pensions-

tondens andra tondstyrelses förvaltning, tår harmed avgiva revisiunsberattelse för år 1989

Vi har granskat torvaltningsberattelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handling-

år, som lämnar upplysning om fondstyrelsens törvaltning. inventerat de vardehandlingar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgarder vi ansett ertorderhyga Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning betråftande turvaltningsberättelsen. de i densamma upptagna resultat- och balansrakningarna, bokföringen eller inventeringen eller el-

jest beträffande tondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 23 tebruari 1990

Gunnar Danielson tordf.1 Stig Danielsson August Trolle-Lowen Berndt Holgersson

Tredje fondstyrelsen

Undertecknade. som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensions-

fondens tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1989

Vi har granskat förvaltningsberäattelsen, tagit del av rakenskaper, protokoll och andra handling

ar, som lamnar upplysning om föndstyrelsens förvaltning, inventerat de värdehandlingar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagst de övriga granskringsåtgarder vi ansett ertorderliga Rakenskaperna har granskat: av Bohlins Revistonsbyrå AB

Revisionen har icke vit anledning till anmarkning beträffande torvaltningsberattelsen. de i densamma upptagna resultat- och balansrakningarna. bokföringen eller inventeringen eller el

jest beträffande fondstyrelsers förvaltning. Stockhulm den 23 februari 1990 Gunnar Danielson (ordt.) Stig Danielsson Hugo Orup Gunilla Jerlinger

Skr. 1989/90:137

Bilaga 1

Statistiska sammanställningar

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Balansräkningar per 31.12 I Mkr

Resultatrakningar i Mkr

1960 1976 1980 1985 1983 1959

Iataxtsrarnror

Ja Inlakter, kurs-

sk Irade: mm - - 8129 625,3 Summa intäkter 13,2 2 259,3 13 728,8 27 890,7 34 384,0 36 778,3 Fostnadsra?tsr, inköpskostnader

Iade" 13 s4 7 56.1 612,8 612,5 7933 Fondstyre'sernas ad T:” strallonskostnader 05 1.3 62 12,8 23,0 31.3 Summa kostnader 1.8 46,0 62,3 625,6 635,6 824,6 Resultat 1.4 2213,3 13 666,5 27 265,1 33 748,4 35 953,7

Skr. 1989/90: 137

Tabell 1. Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt under år 1989

(Nomimella vargen och Ictalt ave": arskarritsgsvarden, Mir)

Obligationslån? Staten Lands: rg och kör Kommuninanser

Förlagslån Kommuntinans erande 'rsttut Bostads! nansieranae Instry: företag Foretagsninans erande rstlul Banker

Reverslån Landsting och kommiunar Kommunhnansierande Bostausi nansuerand: Faretag Foretagshnans erand Barker

Refinansieringslån

Tabell 2. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under år 1989

iska Inmingsrardion, Mkr)

Staren KOmmi rar Bosiader

1!

Skr. 1989/90:137

Tabell 3. Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt per 31.12 1989 Bilaga 1

INOTeela värden uct Laver ansyk [svar Cen. Mkt

Ariura Toxait nn om 2 Mur oa Obllgationslån? 53 201 84 287 950 84

Tabell 4. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 1989

(Anskätningsvarien, Mk-3

Skr. 1989790:137

Tabell 5. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under respektive år Bilaga 1

iAnskaffr ngsvarden, Mkri

Tabell 6. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 respektive år

(Anskatningsvarden, Mkri

1980 1985 1988 1389

Mhr St Mkr 36 Mkr = am Mkr ön

Tabell 7. Tillväxt i fondkapital under respektive år

t(Änskatningsvarden Mkri

1960 1970 1980 1985 1988

Reserverade löntagärfondsnedet

Basbalopy via ingången av respek! se År (kronor) 4 000 6 000 13 900 21 800 25 800 27 900 Den jen

på ae långtnshga placenngarra

(procent 5,63 656 9.09 11.58 11.14 11.09 'F-ån "382 berssnas v Fr öm 1984 mkh inndernas verksamner:

Skr. 1989/90:137

Tabell 8. Värdepappersportföljen per 31.12 respektive år Bilaga l

Mur;

1985 :38E 1987 - 1988 1932 rnerav av obligat aner, sarhalbev s och tor aq30evis NaTnet 193 93.5 211 450,8 232 349,3 267 077 5 292 301.7 Anskatnngsvarie 192 951.4 21" 553,5 BIL 267 266 40" 0 291 027. Marknaasvar:Je 178 855.2 204 856,4 226 007,2 266 364 & 274 205.7

Tabell 9. Allmänna Pensions-

fondens Fastighets AB.

Resultat- och balansräkning

per 1989-12-31, (tkr)

Resultaträkning

Rastemtaxter 150 Rantesostradcer oo 185

Årets resultat

Balansräkning Tillgångar

Ormsarningstilgå” gar

Bark 53 Arraggnngsutgångar AKLO I Anders Nisses AB 2572 942

2573 005

Skulder och eget kapital Kofnsiga s«ulcer 5'30 Lårafnstga skulder uppiåring hos AP tara I--LI 2567 755 Ege: kap tal

Bundet eget kapial Aktvekaartal (500 å nom 190: 50 Reseryfond [0 Fritt eget «apna!

Årets resu:ta"

Sta Ida pan:er ANsvarstorb nde ser

Skr. 1989790: 137 | Kotbrttrdo flat v

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension (ATP) — Bilaga!

Försäkrade Anstältda och exna företagare i åldern. 16—064 år (for personer lodda 1911-1927 råknas aven det 65 e året: Basbelopp Basbeloppet uttrycker den vardesakring som ATP hksom flertalet sociala fermåner ar uppbyggt put Busbtel ulis numera för ett helt år i taget och visar forendringen i konsumentpriser-

ill november året innan. Basbelöppet respektive år reglerar utbetalningen av

snsionsginmndande inbonisten PGLD redovisas på slutskattesedeln varje år. Den utgors i N

princip av förvarvsmkomsten ur minskad med basbeloppet i januari. Inkomster över

7.5 basbelopp räknas inte med a dv rundande imkvmsten (=taket i ATP:

ATP poang — PCF

basbelopp

Ma. ai ATP poang uppgår således till é,5 for varie år ATT poangen registreras och sparas för

varje varje år

ATP-beräkning

ATP pensionens storlek för år beraknas enligt foljunde

Busbeloppet < 60986 Xx medel ATP poang" > antal”" år ined ATP

av dv Då högstu ATP poangei

ATP-älderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år För att få full ATP skall man arbetat 30 år (får de som ar födda 1923 och tidigare gäller särsk ilda

regler). Reduktion med 1:30 för vare felande år

Av de 30 åren råk nas de 15 basta inkomståren i= inkomst mellan I basbelopp och 7 5 basbelopp.

Maximalt för år 1989 0.6 Xx 65 > 27 900 = 108 &I0 kronor

Fortida uttag av åldvrspensionen hun göras tidigast från 60 års ålder. Reduktion med 0.5": per "förtida" månad (hvsvaraktig) Uppskjutvt uttag av Iderspensionen kan ske längst intill 70 år. Forhölring med 0 6" per uppskiuten månad Försakringskassan har haml-om uträkning och utbetalning av ATP.

Sjukbidrag /förtidspension:

Vuraktig arbetsoförmåga minst 50 eller varaktig arbetslöshet efter 60 år sjukbilrag förtiispension efter I a 2 år. Förtidspensionens storlek braknas på samma sätt som for ålderspension (med några undantugi Vid fullstundig arbetsofornåga ar förtidspensionen samma somm ålderspen innen

a

Änkepension" "

Den avlidne efterlämnar barn som ar berattigade till harmpension. Ankan får 2076 av mannens

ålders-ATR pension, I ovriga fall får ankan 40: av mannens ATBpension.

kän

Barnpension

För burn under 18 år 308 av den avlidnes beraknade eller verkliga ålders- eller forhdspenswn. Detta galler for första barnet. For varie vtterhgare barn okas procenttalet med 20

räsö

48.

Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1989

Skr. 1989/90:137

Allmänna pensionsfonden Bilaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

"Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggspensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter. Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för förvärv av aktier och liknande värdepapper. Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr. Från och med den I juli 1988 utgör den maximala tilldelningen ett belopp som motsvarar 196 av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första, andra och tredje AP-fonderna förvaltar. Fjärde AP-tonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fonderna överföra en

avkastning, beräknad till 36 på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandeli varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst 1074

eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde tll högst 1096 av det totalt rösttalet.

Skr. 1989/90: 137

1989 i sammandrag Bilaga 2

e Fondens grundkapital får from 01-07-1988 uppgå till högst 196 av första—tredje fondstyrelsernas tillgångar eller omkring 3,3 mdr vid årsskiftet 1989/90. e Fonden har rekvirerat 650 mkr varefter grundkapitalet uppgår till 3.000 mkr. e Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 23,7 mdr mot 17,5 mdr vid ingången av äret. e Fonden köpte under 1989 värdepapper för 3,4 mdr och sålde värdepapper för 2.0 mdr. e [I nyemissioner placerades 174 mkr, varav 74 mkr i icke börsnoterade företag. e Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, ASEA, Friesson, Skanska och Volvo, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 8,8 mdr motsvarade knappt 4096 av portföljvärdet. e Fondens engagemang i onoterade företag minskade med 68 mkr under 1989. Det totala investerade beloppet i onoterade företag, uppgick till 627 mkr. e Resultatkravet uppfylldes med bred marginal. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat resultatkravet — att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en ärlig utdelning på detta med 376 — med över 17 mdr. e Aktickurserna steg under 19859 med 2476. Index för fondens portfölj steg med drygt 3290.

Skr. 1989/90:137

VD-kommentar Bilaga 2

Kursuppgången på aktier fortsatte 1989. Totalindex I kölvattnet på denna dramatiska utveckling har ctikökade sålunda med 2426. Decenniets sista år blev en frågorna uppmärksammats mer och mer. Bestämmeleffektfull slutpunkt på en exempellös kursuppgång under serna om informationsgivning från börsföretagen har 1980-talet. Stockholmsbörsen har gått upp med över skärpts i inregistreringskontrakten, insiderlagstiftningen 1.000 procent. Tusen investerade kronor vid decenniets har successivt omprövats och olika institutioner har tillbörjan har blivit över tiotusen kronor, Samma tusen skapats för att åstadkomma en självreglering och allmänt kronor insatta på bank har drygt fördubblats eller ökat omfattade etiska regler. ungefär lika mycket som inflationen. Räkneexemplet

I dagarna är 1989 års betänkande av värdepappersmarkförutsätter emellertid att akticinvesteraren placerat sina nadskommittén under remissbehandling. Kommittén är pengar i en genomsnittsportfölj. Aven under 80-talet har bla enig i sina förslag om att förbättra börsetiken, att aktieplaceringar kunnat medföra avsevärda förluster. införa skärpta regler för sk insiders samt att utvidga Två exempel räcker för att illustrera detta — Consafe

insiderkretsen. Kommitténs förslag kommer sålunda med och Fermenta.

stor sannolikhet att leda till lagstiftning. Som kommittén Årsomsättningen på Stockholmsbörsen har stigit drama- också konstaterar måste lagregler och de övervakande tiskt från omkring 8 miljarder året 1980 till 142 miljarder myndigheternas verksamhet kompletteras och förstärkas toppåret 1986. Nyemissionsvolymen under hela 70-talet med effektiva självreglerande organ som bevakar efteruppgick till omkring 4 miljarder att jämföra med över levnaden av marknadens regelverk. 40 miljarder under 80-talet. Antalet marknadsnoterade

Det behöver knappast sägas att det är marknadens olika företag har mer än fördubblats. Via akttesparfonderna aktörer som bär det yttersta ansvaret för att en god börsoch dess fortsättning, allemansfonderna, har antalet

etik råder. Det är vårt beteende, vårt omdöme och vår aktiesparare ökat kraftigt — 3 miljoner svenskar sparar

inställning till vad som är rätt och riktigt som skapar det i aktier.

etiska klimat som råder på marknaden. Utvecklingen Nya instrument knutna till akticmarknaden har utveck- under SO-talet har emellertid visat att de ”oskrivna” lats såsom akticoptioner. teckningsoptioner och konver- regler som självpåtaget har gällt för det stora flertalet av teringslån. En god illustration till utvecklingen på och marknadens aktörer inte alltid iakttagits. De mer helintresset för marknaden får man om man jämför affärs- täckande regler, som värdepappersmarknadskommittén sidorna i en större dagstidning i början på 80-talet och nu har föreslagit måste därför hälsas med tillfredsi slutet på samma decennium. ställelse.

Skr. 1989/90: 137

Riskkapitalmarknaden 1989 Bilaga 2

1989 blev kursmässigt ytterligare ett starkt år för Stock- till mitten av augusti då den hittills högsta noteringen för holmsbörsen. Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans totalindex — 1.689 — registrerades, vilket innebar en Affärers totalindex under 1987 och 1988 samt av total- kursuppgång med 35926 från årsskiftet. Under de tre index och index för några av de viktigaste branscherna påföljande månaderna sjönk kursnivån med 18/60. Drygt månadsvis 1989. hälften av detta kursfall återhämtades under återstoden

av året. | Totalindex steg under året med 240 (föregående år +51'/0). Den allmänna kursutvecklingen var mycket fast

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1987-1989

VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

wo Ae — td

oo : | | 150 : - - sa SR

140 Deer -

ON 130 ; NY 7 :

" I

- : SÅ

120¶AG AA N MV.

110 od. 2 | + je i - - [ : |

ATI JAN OLE f

TOTALINDEX | TOTALINDEX | TOTALINDEX TOTALINDEX sl 100 FO Fa + : | LL

i I i i i ! ; 90- . 10 20 30 40 50 10 20 30 40 "50 10 20 30 40 50 10 20 30 40 50 |

1989 VECKA 1989 VECKA 1969 VECKA 1989 VECKA 80 d ”

Den branschmässiga kursutvecklingen under året var hastighet på 1626, jämfört med drygt 204 för 1988. påtagligt ojämnt fördelad. Väsentligt bättre än total- Affärsaktiviteten — mätt på detta sätt — ligger därmed index utvecklades Kemisk Industri (+479/6) och Verk- nära den nivå som uppmättes i början av Sf-talet. städer (+3945), men också Rederier (+3596) och För-

Den sammanlagda exporten och importen av svenska valtningsbolag (+28'4,) hade en gynnsam kursutveckling aktier ökade till 21,9 mdr (15,3 mdr). Om man jämför i förhållande till marknadens genomsnitt. De båda först- genomsnittet av dessa köp och försäljningar med den nämnda branscherna är överrepresenterade i fondens I Sverige registrerade omsättningen. så steg denna relaportfölj, medan de senare branscherna är underrepre- tion till knappt 1076 (776). Det är glädjande att denna senterade i portföljen. Såväl Handelsföretag (11960) relation efter ett par års tillbakagång ånyo stiger eftersom Skogsindustri (—6'7o ) minskade sitt börsvärde under som innebörden av detta är att kommunikationen mellan året. Övriga branscher visar en kursupgång på 12— 19/6. den inhemska och de utländska marknaderna stabilise- För enskilda aktier var utvecklingen än mer skiftande. rats. Å andra sidan bör påpekas att omsättningen i vissa Det är svårt att urskilja några generella tendenser. fria aktier är betydligt större i London än i Stockholm. Möjligen kan man påstå att internationellt verksamma För tredje året i rad nettoimporterades svenska aktier storföretag, företrädesvis verkstads- och läkemedels- från utlandet. Nettomporten uppgick till måttliga 1.9 bolag tex Ericsson, Astra och Alfa-Laval, har haft en mdr (2,7 mdr). gynnsam kursutveckling medan cykliska och hemmar- Valutaregleringen i början av året ledde till en nästan marknadsberoende företag utvecklats sämre. explosionsartad ökning av gränshandeln för utländska Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms aktier. Sålunda ökade den sammanlagda exporten och Fondbörs (A:I- och A:lI-listorna) minskade från 115,4 importen av utländska aktier från 13.9 mår till 60.3 mår. mdr 1988 till [12,8 mar 1989. Därmed sjönk akticom- Totalt nettoimporterades utländska aktier för 27,9 mdr sättningen för tredje året i rad. Eftersom omsättningen (3,I mdr). innehåller såväl en pris- som en volymkomponent. är När dessutom gränshandeln för räntebärande instrument omsättningshastigheten ett mer relevant mätt på affärs- Iiberaliserades i mitten av 1989 uppstod nya stora kapitalaktiviteten. Omsättningshastigheten beräknas månadsvis flöden. Sålunda köptes och såldes nominella värdeav fondbörsen. Under 1989 registrerades en omsättnings- papper för sammanlagt närmare 110 mdr enligt Riks-

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

DIAGRAM 2 Optionshandeln ökade betydligt jämfört med föregående år. Ökningen var helt hänförlig till handeln med aktieoptioner för vilka omsättningen steg från 1,9 mdr till 4,5 mdr. Indexoptionshandeln sjönk däremot från 5,2 mdr till 4,7 mdr. KURSUTVECKLINGEN I OLIKA LÄNDER Diagram 2 visar kursutvecklingen för ett urval utländska börser mätt i lokal valuta från årsskifte till årsskifte för index 1988 och 1989. Den dollarbaserade världsindexutveck- 509504 Os RE utveckling

man 1989 lingen under 1989, enligt tidskriften Morgan Stanley Capital International, återges också i diagrammet. I grova drag kan sägas att kursutvecklingen på de flesta inter- 40904 ra nationella aktiemarknaderna var mycket gynnsam under 1989. Sålunda steg de, med börsvärdet som måttstock. största marknaderna — Tokyo, New York. London,

30961 |

Frankfurt, Paris och Toronto — med mellan 17 och 39 Inn procent mätt i lokal valuta.

2098 Det totala marknadsvärdet på de svenska börsbolagen vid det senaste årsskiftet — 744 mdr — innebär en värdering väsentligt överstigande företagens justerade egna 10904 kapital. Under senare år har en sådan värdering inte varit ovanlig. men det förtjänar att påpekas att aktiemarknaden i ett sådant kursläge förväntar sig att företa- 0 = ou gens avkastning på eget kapital långsiktigt inte bara FRANK: LONDON PARIS NEW — TORONTO — TOKYO

rade företag, steg till 4,1 mdr (3,4 mdr). Härav uppgick

nyemissionerna till 2,2 mdr (2,3 mdr). 6 (12) bolag intro-

ducerades på A- och OTC-listorna till ett sammanlagt bankens statistik. Härav svarade kronobligationer för 65

belopp av 1.9 mdr (1,1 mdr). mdr. Nettoexporten av obligationer till utlandet uppgick till 36 mdr. Tendensen under året har varit att svenska Under 19389 tillfördes Stockholms Fondbörs 9 (9) nya placerare ökar den reala andelen utländska tillgångar bolag. 16 (15) bolag avfördes från notering på grund av i sina portföljer (utländska aktier vartill också skall uppköpserbjudanden. Antalet OTC-noterade bolag adderas stora utländska fastighetsinvesteringar) på minskade med 1, sedan listan tillförts 5 (10) bolag och bekostnad av nominella svenska tillgångar. 6 (8) bolag avförts från notering. :

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Fonden 1989

Fondens nettoköp av värdepapper uppgick därmed till

Grundkapitalet

1.425 mkr (nettoförsäljning 242 mkr). Fondens grundkapital består av de belopp som sedan 1974 successivt förts över från första—tredje AP-fon- Det totala antalet värdepappersaffärer ökade från ca derna till fjärde fondstyrelsens förvaltning. 1.000 till drygt 1.250. Kostnader för courtage ökade

från ca 9 mkr till drygt få mkr. Omsättningsskatt-har De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fonden

erlagts med knappt 50 mkr (ca 33 mkr). Fonden har infördes den I juli 1988. Enligt dessa får till fondens för-

gjort affärer med 22'svenska och 3 utländska mäklare. valtning överföras medel som ”får uppgå ull högst 194

Mindre än 10 affärer motsvarande knappt 495 av den av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av

svenska affärsvolymen har. varit direktaffärer utan anhnärmast föregående kalenderår på de medel som första —

tande av mäklare. tredje fondstyrelserna förvaltar”. Medelsramen har härigenom under 1989 ökats med ca 250 mkr till ca 3.300 Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda mkr. svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstru-

ment sammantagna. marknadsvärden) fördelade sig Fonden har under året rekvirerat ytterligare medet. 650 mkr, varefter grundkapitalet uppgår till 3.000 mkr. värdepappersportföljen' vid utgången av 1989 på följ-

ande sätt: Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de sueces-

siva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex

fram tom december 1989) upppår till 5.536 mkr. Det

uppindexerade grundkapitalet utgör basen för regle-

Engagemang, Antal fötalt mentets krav på 3760 direktavkastning till första tredje

mkr företag. belopp — Procent AP-fonderna.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande 1000< 7 1041 49.0

har dels investerats i värdepapper (svenska noterade och 500 1000 7 S.077 22,8 onoterade värdepapper och — i begränsad omfattning, 250 500 Y' 3:044. 13,7. jfr sid 20 — utländska värdepapper), dels placerats i 100 250- 11 LIP 7.9

1989 har sammanfattats i följande tabet med jämförelsetal för 1988 (belopp i mkr):

KÖP FÖRSÄLJNINGAR: NETTO:

PLACERINGAR (marknadsvärden) (likviditetseffekt) 1989 1988 1989 IYS88 1989 1988

SVENSKA VÄRDEPAPPER | noterade! i nyemissioner : 100 216 - - 100 216 i andrahandsmarknaden 3.088 1.370 Iso] 2.009 1.287 —639 onoterade

(CP ovanstäende tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en summa på grund av avrundningar inte överensstammer med "summan av delposterna.)

Fondens köp av värdepåpper var 1989 3.384 mkr eller Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till väsentligt större än 1988 (1.998 mkr). Detta beror bla större enskilda placeringar. Engagemang på 500 mkr och på att fonden from den I juli 1989 givits möjlighet att däröver finnsi'14 företag och svarar för drygt 7296 av investera i svenska bank- och försäkringsaktier. För- portföljvärdet. Inom gruppen 16 mesta omsatta aktier säljningssumman var däremot något lägre 1989 än på börsens A:I-lista återfinnes 10 av fondens investeföregående år och uppgick till 1.959 mkr (2.240 mkr). ringar över 500 mkr med ett samlåt värde på ca 13 mil-

jarder eller drygt 5826 av fondéns-porvföljvärde.

| Börsnoterade eller på annat sätt dagligen noterade.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Det är uppenbart att resultatet av fondförvaltningen är ”indexneutral” portfölj. Å andra sidan innebär koncenstarkt beroende av kursutvecklingen på aktierna i de trationen ett högre risktagande. Under 1989 har koncenrelativt få företag, där fonden har stora engagemang. trationen på företag pivit ett gott utfall: I den meningen är dessa aktieinnehav strategiska. Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av fondens svenska värdepappersportfölj framgår av

följande tabell. | Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska värdepapper låg under 1989 på en nivå som var ca 3526 högre än under Branschfördelning i" 1988. Affärerna på andrahandsmarknaden ökade i rela- Fondens portfölj Marknaden? tion till den officiella börsomsättningen och motsvara- Bransch 1989 1988 1987 — 1UKY 198N 1987 de 2.124 av denna (drygt 1,40). Verkstäder 41 40-38 32 27 26 Omsättningshastigheten i fondens portfölj ligger under Kemisk industri 22-21-20 10 9 9 genomsnittet för marknaden. Börsvärdet av fondens Skogsindustri 7 10 9 7 10 10 portfölj utgör ca 2.96 av det totala börsvärdet. Fastighets- och Arbitrageaffärer, främst affärer mellan olika aktieserier, byggföretag 11 9 9 13-13 13 svarade under 1989 för drygt 4094 av volymen, vilket är Handelsföretag 1 poo2 1 2-3 en uppgång jämfört med föregående år. Rederier oo or 1 0 0 I nyemissioner i noterade företag har fonden 1989 satsat Utvecklingsbolag 2 3 3 2 2 2 100 mkr (216 mkr). Förvaltningsbolag 20 2 3 14 15 14 Banker 2 - - 9 10 9 Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt Övriga företag 12 14 16 11-12 14 efter marknadsvärdet, avsåg följande företag:

100-100 100 100 100-100 1 (1) Astra 2.710 mkr 2 (3) ASEA 1.828 mkr Placeringsinriktningen är som framgår av tabellen i stora 3 (10) Ericsson 1.479 mkr drag oförändrad. I fråga om verkstadsföretagen beror 4 (5) Skanska 1.440 mkr ökningen på reellt ökade engagemang samt cn gynnsam- 5 (2) Volvo 1.363 mkr mare kursutveckling för dessa företag än totalindex upp- 8.820 mkr visar. Minskningen för skogsföretag beror på branschens relativt svaga kursutveckling under året. Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i De fem största engagemangen svarade sammantaget för några avseenden från aktiemarknadens fördelning på knappt 40246 av portföljens marknadsvärde eller 6"/0branscher. Fonden har totalt sett högre andelar aktier i enheter mer än föregående år. Nytt engagemang bland branscher som representerar tillverkningsföretag (verk- de fem största är innehavet i Ericsson. Nettoköp har städer. kemisk industri, skogsindustri och utvecklings- gjorts och kursen på aktien har utvecklats väsentligt bolag) med tillsammans 72/6 av portföljvärdet jämfört bättre än genomsnittet för hela akticportföljen. med drygt 5096 för marknaden. Å andra sidan är ande- Följande viktiga förändringar har under året skett i fonlen förvaltningsbolagsaktier i fonden mycket låg jämfört dens portfölj av noterade svenska värdepapper: med branschens marknadsandel. Andelen aktier i fastighets- och byggföretag är alltjämt lägre än markna- e Nya företag i portföljen är Finnveden (efter utbyte dens. mot aktier i Convectus), Handelsbanken, SE-banken, Seco Tools (nyteckning) samt Westergyllen. Tonvikten på tillverkningsföretag är ett uttryck för fondens grundfilosofi att — inom ramen för det långsiktiga e Depenuova och SSAB, som i fjol redovisades som onoterade bolag, är numera marknadsnoterade. avkastningsintresset, som är det primära målet för fon- 9 Inget engagemang har helt avyttrats. dens verksamhet — bidra till en vidareutveckling av e Större nettoköp av aktier har gjorts i Electrolux, svenskt näringsliv. Också om man i ett längre perspektiv Ericsson, SCA och Skanska. mäter fondens över- respektive underrepresentation i e Några större nettoförsäljningar har ej skett. olika branscher finner man att denna grundläggande inriktning bestått. I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningarna på sid 16—20. Här redovisas också uppgifterna om fondens Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avkapital- och rösträttsandelar i de enskilda företagen. scenden (branschmässigt, antal företag) förhållandevis koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksord- Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 (”bolagsning (tex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som stämmoåret” för fondens första verksamhetsår, 1974) regel en betydligt större spridning. Koncentrationen är överlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i vissa en medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt företag till representanter för de anställda i dessa företag aktier ger en sådan portfölj ett bättre utfall än en mer (fördelat lika på LO- respektive TCO-anslutna). Grunden för rösträttsöverlåtelsen är en specialbestämmelse i aktiebolagslagen. Under 1988 har rösträtt överlåtits till 7 Veckans Affärers bransechindelning de anställda i 16 noterade företag. 56

Skr. 1989/90:137

Bilaga 2

Aktiviteten på marknaden för aktiecoptioner har varit sammanlagda investeringen till 695 mkr. Bakom nettohögre än under 1988. Fonden har liksom föregående år. nedgången 68 mkr hgger följunde affärshändelser. i begränsad skala deltagit i denna marknad främst genom utställande av köpopttoner. Optionshandeln

Mkr Mkr under 1989 har givit ett positivt utfall.

Aktier som under året Vid årsskiftet utestående köpoptioner redovisas i föl-

marknadsnoterats: jande tabell:

SSAB Hö

Depenova 220138

Optioner Marknads- = Lösen- Aktier och konvertibler som

: motsvarande : värde värde, avyltrats:

Företag antalaktier 311289 tkr tkr Convectus 15

Ericsson = 47.000 41.360 41.360 Nordinvent 3

OptiSensor 4

SOFE 2 De underliggande aktierna ingår i fondens aktieportfölj" Övrigt | 25 till marknadsvärde och eventuellt försätjningsbelopp redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i 163 balansräkningen.”

Nya engagemang: Från och med den 1 juli 1989 får fonden placera höpst LjungbergGruppen S 107, av fondkapitalet (bokfört värde) i aktier i utländska

Spira Invest 25 bolag eller andelar i utländska aktiefonder eller konver- ”TeleSoft H 44 tibla skuldebrev utfärdade av utländska aktiebolag. Den tidigare ramen uppgick till 1285 av fondkapitalet. Med nu Nycemissioner i befintliga företag: gällande bestämmelser kan ca 800 mkr placeras i ut- Four Seasons Venture Capital 2 ländska vårdepapper. Swedish Genetic Investment (SGI) "21

Svenska Bota Läkemedel 3 5 Under andra halvåret har administrativa system förberetts och riktlinjer diskuterats för placeringsinriktningen. 95 Fonden planerar att under 1990 påbörja placeringar utomlands i större omfattning. Nettominskning 68

Under 1989 ligger fonden sålunda kvar på tidigare nivå eller ca 35 mkr.

Investeringarna i onoterade företag kan något förenklat Omsättningen har varit lägre i de utländska portföljerna grupperas på följande sätt: än under 1988. Den effektiva avkastningen på portföljen under året uppgar till 276. Marknadsvärdet på aktie- 1989 1988 portföljen var ca 36 mkr och fördelade sig med drygt 4095 på japanska aktier. knappt 304 på amerikanska Mkr Mkr aktier och drygt 25246 på engelska aktier. Kraftbolag [72 172

Börsmogna företag, Utvecklingen av den utländska portföljen illustreras i

= marknadsnotering planeras - 138 följande tabell (belopp i mkr): |

Etablerade företag 57 83

Utvecklingsbolag > med egna led-

ningsresurser och god kapitalbas 67 140

1989 1988 1987

Utvecklings- och foörskningsföretag 89 72

Köp 101 223 162 Övriga 12 90

Försäljningar

627 695

(marknadsvärden) 102 207 175

Genomsnittlig

portfölj 35 39 : 39 Som bla framgår av ovanstående sammanställningar har

Effektiv' | under året aktierna i SSAB noterats. Marknadsvärdet

avkastning 20 WG 80 översteg avsevärt bokfört värde. Aktierna i Convectus

har avyttrats med vinst, medan några mindre engage-

mang avvecklats med förlust. Onoterade värdepapper Under året bar fonden investerat i tre nya företap näm-

Fonden har sedan 1980 placerat i icke noterade företag. ligen det lantbrukskooperationen närstående invest-

mentbolaget Spira Invest, TeleSoft — företag för system- Det investerade beloppet var vid utgången av 1989 627

utveckling mm — med Teleinvest som största ägare och mkr. Vid samma tillfälle föregående år uppgick den

LjungbergGruppen som äger och förvaltar fastigheter.

Liksom föregående år har en individuell bedömning "Det erhållna priset för utstäftda köpopooner intaktsföres först sedan optlonerna förfallit och redovisas desstörinnan under ”förutbetalade skett av förlustrisker. Riskerna bedöms uppgå till SO mkr intakter balansräkningen. (45 mkr). 57

Skr. 1989/90:137

Bilaga 2

I slutet av januari 1990 beslöt SwedeChrome AB:s bo- Bokföringsmässigt resultat lagsstämma och styrelse att avveckla bolagets verksam- Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna het. En dramatisk prissänkning på ferrokrom och ett Pensionsfönden skall fondens tillgångar tas upp till anogvnnsamt köstnadsläge är de huvudsakliga skälen till skiffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och avvecklingen. Denna kommer att medföra avsevärda i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokföringsförluster för fonden som akticägare. Erförderliga medel mässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av resultaträkningen på sid 13) inte har påverkats av orcapå SO mkr. liserade kursvinster och kursförtuster.

Akticutdelningarna ökade med 28/6 till 352 mkr (274

Likvida medel

mkr). Akticutdelningarna motsvarar ca 2,06 av mark- Fondens likviditet uppgick vid årets utgång till 1.347 nädsvärdet pa portföljen av noterade aktier våren 1989 mkr, innebärande en minskning under året med 408 (1988: ca 2.10). mkr. Minskningen beror på nettoplaceringar på aktie- Ränteintäkterna, 168 mkr (varav 161 mkr på likvida marknaden. Medelbeloppet likvida medel ökade med medel), ökade jämfört med föregående år (158 mkr). 30 mkr och uppgick till 1.551 mkr. I förhållande utt det. totala föndkapitalet, upptaget ull marknadsvärde, upp- Förvaltningskostnaderna minskade med knappt I mkr. gick andelen likvida medel till 5,7"6, vilket nästan är en Fn uppdelning av förvaltningskostnaderna på: viktigare halvering mot vid föregående årsskifte (10.24 kostnadsslag återfinnes under avsnittet ”Administration” på sid 12. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1.2 I följande tabell återges en finansieringsunalys för fönpromille (J.6 promille) av det genomsnittliga bokförda den 1989: fondkapitalet under året och 0.5 promille om tillgångarna värderas till marknadsvärden. 1989 1988 Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieut-- Akteutdelningar 352 274 delningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 509 mkr (421 mkr). Räntor på lån 7 3 Räntor på likvida medel rer ISS Försäljningarna av värdepapper under 1989 medförde Andring av korta fordringar realisationsvinster på $44 mkr (1.183 mkr) och realisaoch korta skulder 2 4 tionsförluster på 28 mkr (485 mkr). Realisationsvinster Nettoförsäljning av värdepapper = 22 och realisationsförluster är inte ”planerade” utan upp- Okningp av grundkapitalet 650: - kommer successivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL 1.173: 678

Vid försäljningar ur aktieinnehav. med'olika.unskaff- Nettoköp av värdepapper 1.425 = ningsvärden på delposter tillämpar fonden konsekvent Överföring ull 1-3 AP-fonderna— 146-132 principen högst in — först ut, vilket innebär att realisa- Förvaltningskostnader = 10 - TH tionsvinsterna mihimeras och realisationsförlusterna maximeras. From 1990 kommer den av Föreningen

SUMMA ANVÄNDA MEDEL 1.581 —143

Auktoriserade Revisorer rekommenderade genom: LIKVIDITETSFÖRÄNDRING — 408 535 spittsmetoden att tillämpas vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster. Intäkterna-1989 vid försäljning.av köpopttöner som förfaller 1990 har inte Marknadsräntorna har under 1989 stigit. Både de korta resultatförts. och de långa räntorna har rört sig uppåt under året. och Som redan nämnts har 80 mkr avsatts för befarade förmed accelererande styrka under sista kvartalet. Störst luster på vissa onoterade företag. Avsättningen vid årets har uppgången varit för den länga räntan. ingång uppgick till 45" mkr. Metlanskillnaden:35"mkr' Medellöptiden på fondens portfölj har varierat mellan: jämte konstaterade förluster 5 mkr eller 40 mkr har ca [80 dagar och 240 dagar (1988, 100—360 dagar). belastat årets resultat.

Placeringarnas fördelning vid utgången av aret framgår Fonden.skall'enligt sitt reglemente som direktavkastning: av följande tabell: till första tredje AP-fonderna överföra-ett beloppmot-svarande 346 av realvärdet av grundkapitalet. Denna Procent överföring upppår för 1989 ull 160 mkr (146 mkr).. 1989 1988: Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul-

Om årsredovisningen för en:aktieförvaltande institution Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel'var' inte beaktar orcaliserade värdeförändringar i aktieport: under året 11.595 (10,54). I reala termer innebar detta följen. måste den sägas vara ofullständig och missvisanen avkastning på 4.926 (4.050). de. Orealiserade kursvinster och-kursförluster har. i en

Skr. 1989/90:137

Bilaga 2

sådan situation i princip samma karaktär som realisa- kravet på överföring till första—tredje AP-fonderna tionsvinster och realisationsförluster. I och med att lik- visade fonden ett överskott på 5.160 mkr (5.475 mkr). viden av en försäljning reinvesteras i värdepapper är det

Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv. realiserade resultatet underkastat samma kursrisker som

Man kan i diagram 3 konstatera att sett från fondens de orcaliserade kursförändringarna. Det är helt klart att

tillkomst kom ackumulerade resultat och ackumulerade aktiekurserna och därmed portföljvärdet kan ändras

resultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde snabbt — valet av stickdag kan i hög grad påverka resul-

verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet tatutfallet. Man bör därför inte fästa ulltför stört avse-

sedan 1981 ökat med undantag för 1984 och 1987. Vid ende vid resultatet under ett enstaka ar. Portföljförvalt-

det senaste årsskiftet översteg det samlade resultatet ning är en verksamhet med långsiktiga mål. och utfallet

motsvarande resultatkrav med drygt 17 miljarder kromäste därför ses i ett längre perspektiv.

nor. På grund av kursuppgången från årsskifte till ärsskifte har det icke realiserade övervärdet i portföljen under 1989 ökat med 4.358 mkr. Motsvarande tal 1985 innebar Performance en ökning av övervärdet med 4.436 mkr.

Av intresse är även att redovisa fondens verksamhet inte Det totala nominella resultatet för 1989 blev därmed bara I absoluta tal och jämfört med resultatkravet utan 5.644 mkr (5.895 mkr). också I förhållande till kursutvecklingen på aktiemark-

naden.

Veckans Affärers totalindex steg under 1989 med 24"4,. Realt resultat Ett index för fondens värdepappersporttölj visade en

uppgang med drygt 3226. Om likvida medel inkluderas Resultaträkningen innehäller ett avsnitt där det totala

i portföljen har fonden haft en tötalavkastning på knappt nominella resultatet korrigeras för inflationen under 3 l "a . året och relateras till reglementets krav på 326 real avkastning. Efter avsättning med 323 mkr (274 mkr) för Fondens överrepresentation i kemi- och verkstadsindubevarande av grundkapitalets köpkraft blev det reala strin hör till de faktorer som främst bidragit till fondens resultatet 5.321 mkr (5.621 mkr). Med hänsyn tagen till goda relativa utveckling under 1989.

DIAGRAM 3

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1990

Mar Mar

10— 10

M | 8

6 se

a ”

| |. 2

0 —LXL! | [0

. J 7: 76 78 80 B2 81 Bö 88 Fr 2 |

Staplar Linje Arligt resultat I forhallande til Ackumulerat resultatoverskott utover resultatkrav resultatkrav sedan starten

Skr. 1989/90: 137 Bilaga 2

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens balansräkning för år [990 fastställts. Av de fjorton ledamöterna (med lika många personliga suppleanter) utses ordföranden och vice ordföranden utan särskilt förslag, två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen. Antalet anställda vid fondens kansli har fram till slutet av året varit nio (åtta). Två medarbetare lämnade då fonden för andra arbetsuppgifter. Nyrekrytering pågår. De totala förvaltningskostnaderna 10.531 wkr, fördelade sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1988):

1989 1988

Löner och ersättningar

Styrelse och verk-

Pensioner, pensionsavgifter, lönebikostnader, övriga personalkostnader 1.970 2.349 Lokalkostnader 1.275 1.427 Informationskostnader, prenumerationer, konsulttjänster och

Kontorsmaskiner, inventarier 420 S&2

Övriga förvaltnings-

kostnader 346 451 Summa 10.531 IH.421

Stockholm i februari 1990

Bertil Danielsson

Skr. 1989/90:137

Förvaltningsberättelse Bilaga 2

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda och skulder per den 31 december 1989 framgår av fölspecifikationer över fondens värdepappersinnehav jände resultaträkning samt balansräkning. En komvid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att till- mentar till dessa återfinnes på sid 10—12. gångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.

Resultaträkning, tkr

Realt resultat

Nettoresultat före överföring vill 1-3 AP-fonderna

1356, på grundkapitalet uppindexerat med könsumentprisindex till penningvardet i december resp år. "Uppindexering av grundkapitalet med konsumentprisindex.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Balansräkning

Balansräkning, tkr

1989-12-31 1988-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-

värden värden värden värden

Tillgångar

Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar,

företagscertifikat ete. 1.346.832 1.346.832 1.755.234 1.755.234

Upplupna intäkter och förutbetalade

kostnader 2.421 2.421 LOIS 1.618 Aktier 8.473.811? 22 124.411” 6.196.4055----15.438.760?

Konvertibla skuldebrev, fån med

optionsrätter IS6.2145 IBODU4 TNT 278.943!

Samma tillgångar 9.979.278 — -23.659.868 8151.831 17.474.555

Skulder

Fondlikvider = - 20 120 Skukl till 1—3 AP-fonderna 160.260 160.260 145.873 145.873 Upplupna kostnader och förutbetatade intäkter 9.947 9.947 7.198 7.198

Övriga kortfristiga skulder 675 075 Id 1.114

Riskresetv S0.000 — 80.000 45.000 | 45.000

250.882 2S0L.SS2 199.305 199.305

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital 3.000.000 2.350.000 Uppindexerat grundkapival" S.NIS.075 4+.S62.425 Ackumulerat överskott från föregående år SO02.527 4.289. 106

Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav 12.412.826 0.937.996

Årets nettoresultat 1.125.869 1.313.420

Arets överskott i förhållande till

resultatkrav 2 S!6A0.4RS 0 SA74829 Y.TIS.IVH6 —— 2I40RYRG —— FYSISI6 17.275.250 Summa skulder och fondkapital 9.979.278 — 23.659.868 — BASLEIL — 17.474.555

Ansvarsförbindelse: Fonden har utfärdat köpoptioner beträffande aktier i ett företag i fondens portfölj vit ett försäljningsvärde av 4.4 mkr.

Stockholm 1990-02-15 Sören Mannheimer Birgitta Joh ansson-Hedberg Lars Eric Ericsson Gun Hellsvik Hans Werthén Nils Landyvist Ingemar Essén Gustav Persson

Thorsten Andersson Stig Malm Dan Andersson Lage Andréasson

Kurt ILanneberg Björn Rosengren Bertil Danielsson Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas att förestående resultaträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.

Stockholm 1990-02-15

"Forkel Stern Jonas Förssnan Anders Larsson Gösta Telestam

"Anskatfningsvarden. Micke noterade värdepapper har värderats tällanskätfomesvarden STillskjutna betopp sedan fondens bildande, uppindexe rade med konsumentprisindex till penningsvardet i december resp år.

Skr. 1989/90: 137

Revisionsberåättelse Bilaga 2

-Undertecknade, som av regeringen förordnats att så- Räkenskaperna har detaljgranskats av Bohlins Revisom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjär- stonsbyrå AB. de fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisions- Mifinner ingen anledning till erinran mot de värdeberättelse för år 1989. papperstransaktioner. som fonden företagit under 1989, Vi har granskat förvaltningsberättelsen. tagit del av eller mot det sätt på vilket desamma genomförts. räkenskaperna, protokoll och andra handlingar. som Revisionen har icke gett anledning till anmärkning belämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inträffande förvaltningsberättelsen. de i densamma uppventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåteller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelgärder vi ansett erforderliga. sens förvaltning.

Stockholm den 5 februart 1990

Torkel Stern Jonas Forssman Anders Larsson Gösta Telestam

LIE]

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter Suppleanter Sören Mannheimer, jur kand, ordförande Svante Öberg, departementsråd Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, vice ordförande Monica Andersson, borgarråd Lars Erie Eriesson, förbundsordförande Ingegerd Karlsson, kommunalråd Gun Hellsvik, kommunalråd Kennart Erlandsson, kommunalråd Hans Werthén. tekn dr Marcus Storch, direktör Nils Landqvist. docent Fars Näbseth, professor Ingemar Essén, direktör Christopher Friis, direktör Gustav Persson, direktör Arne Rosengren. finansdirektör "Thorsten Andersson, direktör Bertil Svenson, direktör Stig Malm, LÖs ordförande Valter Carlsson, förbundsordförande Dan Andersson, ekonom Bertil Jonsson, LOs andre ordförande Lage Andréasson, förbundsordförande Hans Olsson, utredningschet Kurt Lanneberg. ekonomichef Lisbeth Eklund, 1:e vice ordförande Björn Rosengren, TCOs ordförande Tobias Lund, direktör

Revisorer

"Torkel Stern, direktör, ordförande Jonas Förssman, direktör Gösta Telestam, direktör Anders Larsson. ekononmichef Vid revistonen medverkar Bohlins Revisionsbyrå AB

Kansli

Bertil Danielsson, verkställande direktör Lillemor Evertsson Thomas Halvorsen, vice verkställande direktör Arne Lööw Gunnel Johansson. kamrer Stefan Malmström Margareta Passad

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen Besöksadress: Drottninggatan 82 III Postadress: Box 3069, 10361 Stockholm Telefon: 08-24 33 90, Telefax: 08-2442 40

Värdepappersinnehav per den 31 december 1989

Svenska vär depapper Aktier, noterade

Företag Antal Förändring! Marknadsvärde - aktiv- on

under 1959 tkr kapital röster AGA 3.387.-424 + 62.871 BSI24 7.2 Nå

Å 2.292.240) :

B 1.095.184 :

Alfa Laval : 3.824. 596 +2.845.228 > 824.794 6,5 0.2

ÅA 791.324 |

B 3.033.272

ÅA 1.892.840

B 721.100 Astra 6.848.021 +1.387.785 2.710.433 7.6 7,3

A 5.428.4322 | B 1.420.459 :

Atlas Copco 328.224 + 82231 IL 11 Li

A 246.093

A 137.820

B 320.056 Esselte 1.334.434 - 3.446 242.353 3,0 14

Å 47.858

B 1.280.546

A YND.UTS

"Forandringarna anges netto och ar vissa föll resultatet av flera olika förändringar under året, tex emission etter aktieuppdelning i kombination med kop och försäljning

Mo av Företag Antal Förändring! Marknadsvärde aktie-

under 1989 tkr kapita! röster

Mo och Domsjö 553.601 + 26.700 185.637 4,3 42

A 253.318

B 51.583

C 248.700

B 2.779.906 Procordia 2.389.439 +1.656.126 347.115 22 1,7

A 1.742.620 :

B 646.819 SCA 8.573.956 +6.012.304 1.026.656 51 4,7

A 2.710.060 | B 5.863.896

SE-Banken A 3.802.400 +3.802.400) 342.216 1.5 1.6 SSAB 1.380.433 - 702.900 225.011 5,5 42

ÅA 817.600

B 562.833 Saab-Scania 1.328.172 391.567 1,9 1,9

A 1.080.590

B 247.582 Sandblom & Stohne B 315.000 + 217.500 17.325 5,7 3,0 Sandvik 3.078.321 908.105 5,7 5,6

A 2.352.253

B 726.068 Seco Tools B 615.665 + 615.665 57.872 2,2 0,6 Siab 261.100 86.090 31 1.6

Å 55.500

B 172.300 Sila 2.000.000 + 900.000 260.000 57 54

A 716.200

B 1.283.800 . Skanska 2.033.600 + 317.700 1.439.865 4,2 2 28

A 35.000)

B 2.598.600) SKF 3.483.270 +2.612.457 555.177 3,3 4,3

A 2.136.800

B 1.346.476 Stora 396.900 + 146.900 123.862 0,7 0,3

A 142.000

B 254.900

B 1.178.180

C S96. 156 Westergyllen BB 40.000 + 40.000 4.200 3,2 0.8 Volvo 2.877.201 + 160.000 1.363.362 3,7 6,4

A 1.:835.921

B 1.041.280 Totalt marknadsvärde 21.568.751

Totalt anskaffningsvärde 7.913.468

5 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 137

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 2 Aktier, onoterade

A 100.000

B 304.550

A 255.000

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade (Konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Övriga värdepapper, onoterade

(Konvertibla skuldebrev)

Skr. 1989/90:137

Utländska värdepapper Bilaga 2

Aktier

Företag Antal Marknadsvärde”

Obligationer

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

> Marknadsvårdena på utländska värdepapper har råknats om till SEK efter valutakurserna den 31 december 1989.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Engage- — Ägarandel! = mang, rösträtts- Övriga större YDiFondens Bolag mkr andel, "a delägare styrelserepr. Kommentarer

A) Kraftbolag Avesta Kraft (+Visentkraft) 43.0 U2277 Avestu AB Folke Källberg Dessa botag har övertagit vatten- "Thomas Halvorsen krafttill, ar från de nämnda hk industriföretagen. Bolagskonstruk-

Gruvkraft 11.9 Bolden Och KON Per-Arne Nilsson tionen och kraftleveransavtal med (Trelle= = Strtier Thomas Halvorsen resp industriföretag är så könstrue-

borg) an rade. att fonden på sina preferens-

Holmen Kraft 60,0 45224 Holmen 5 a Erik Olsson aktie- och konvertibelinnehav får

POE, Thomas Halvorsen en real avkastning av 3,5 —4,524 per är PUNSIONS- . Junkaravan 7,5 4 NAT MoDo siftel- Lennart Svensson

sermfl.—— Thomas Halvorsen

Älvkraft S00 15.928 Varmlandsenergi Gillis Broman (AGA) Thomas Halvorsen

B) Övriga bolag Bioinvent yn MMMND27.7 [RE Dansförsak- Gunnar Degerman Bulaget bedriver förskning. utveckringsbolagen. Märten Carlsson ling, produktion och marknadsföring Sveriges inom bioteknikområdet. Föreningsbankers Förbund

Centrumlnvyest 423 37.9/28.8 SPP/AMF-P, Håkan Karlsson Bolaget engagerar sig finansiellt i Folksam. Hmari- Bertil Danielsson köpcentra och projekt för förnyelse nen, Dubi/Veelura, av stadskårnor samt bedriver via dotanställda terbölar i Sverige. Norge och Finland konsultycrksamhet på dessa områden.

Four Seasons Venture 121,2 33.0/22.0 Alfa-Laval, SPP? Gösta Ose Ett av landets största venture ce Capital AMF-P. FSVC Bertil Damelss talföretag med en blandad företagstnkl ESVC Management AB) Management AB portfölj.

LjungbergGruppen NI 200,3 SPP/AME-P,. WASA Ulf Holmlund Bygg- och fastighetsbolag. Sirius. företagets grundare

NKR Gruppen 16,75.8 Ebbe Krook med Leif Garpheden Holdingbolag för möbelforetaget NKR familj. Gösta Oscarsson International AB (med speciell in- Four Seasons VC riktning på inredningar för kontor och offentlig miljö)

Näringslivskredit 40 å3,347.0 Förtos (dotterbo- Christer förneskog Kreditaktieholap för medel- och NELK lag till Volvo) och Bertil Danielsson långfrisug kreditgivning till framförsakringsbolaget för allt mindre och medektora WASA företag.

Refina Instruments 00 VD med familj Johannes Bieeklund Bolaget utvecklar. tillverkar och mark- Sten Wikander nadsfor rontgentluöreseeasinstrument för framst processkontröll inom industrin.

Robustus 463 25SAv354 arbankernas Curt Linderoth Bolaget äger andelar I fråmst ett stort Förvaltnings AB, "Thomas Halvorsen antal regionala utvecklingsbolag. Upp- SPP/AME-P, giften ar att genom finansiell och indu- Folksam striell kompetens och ekonomiska resurser underlätta dessas expansion.

Spira Invest SAS Lantbrukskoopera- Bo Soderberg Förvaltningsbolag med industerell inriktning. tionen och när- Bertil Danielsson framst hysmedel och skog stående, Volvo, Procordia mfl.

SwedeChrume 422 HS SKF. Malmö Ener Goran Wahlberg Bolaget har uppfört op anläggning i glutveckhing. Göran Ekelund Malmö för produktion av terroökrom Duba/Vectura. med anlitande av plasmateknik. Johnson-företag [ slutet av januari 1900 beslöt SwedeChrome AB:s bolagsstämma och styrelse att avveckla bolagets verksamhet.

Swedish Genetic HIA 33,3/45.0 SIB invest, Per Bätelsson Holdingbolag för bioteknikföretaget Investment (SGD SPP/AMT:-P Bertil Danielsson Karo Bio.

Skr. 1989/90:137

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Engage- — Ägarandel!

inang, rösträtts- Övriga större VDiFondens Bolag mkr andel, Ya delägare styrelserepr. Kommentarer

Svenska Bota 7.3 0,5/10,0 Hagströmer Fond- Bo Lindberg Marknadsföring av generiska låke- Läkemedel kommission, [oöre- - medel i endosförpackningar. tagsledningen, ett stört antäblakare

Svenska Enerek LU 20200 Spiran Förvalt- Anders Granqvist Bolaget tillverkar och marknadsför nings AB, företags- Stig Nordfelt system för energistyrning, larm, ledningen brandlarm och vattendetektering i

fastigheter.

"TeleSoft 10.5 Teleinvest samt Ben Goodwin Bolaget tillhandahåller produkter och service industriella och = för komplexa mjukvarusystem. finansiella intressenter I Sverige och USA

Uwelast 2.0 30.0/30,0 Four Seasons VC. Martin Holm Uwetast tillverkar förmgjutna polyuretaner företagets grundare Lars-Olof Gustavsson för industriandamål (membran till högtrycks-

pressar, beläggning av valsar för puppers-

industrin m m).

Skr. 1989/90:137 Bi!aga 2

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges)

1985 1986 1987 1988 1989 Grundkapital vid årets slut E.S50 2150 2.350 2.350 3.000 do, uppindexerat med konsumentprisindex 3.743 4172 4.588 4.802 5.830 Föndkapital vid arets slut, anskaffningsvärden 4.122 S.610 6.639 7.953 Y.728 Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden 8. IN 12.126 HS26 17.275 23.409 Värdepappersportfölj vid ärets slut. anskaffningsvärden J484 4.734 5.554 6.395 8.630 Värdepappersportfölj vid årets slut,

Definitioner

Grundkapitaler = summan av de medel som överförts Realt resultat enligt reglementet — jfr resultaträkningen. till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapi- Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det intalet i ett aktiebolag). gående fondkapitalet räknats upp med konsumentpris- Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real av- index. kastning räknas grundkapitalet varje år upp med föränd- Totalavkastningen på fondförvaltningen har mätts på ringen i konsumenuprisindex till et nuvärde. följande sätt: Akticutdelningar + räntor + realisations-

vinstnetto + värdeändringi portföljen. allt ställt irelation Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bok-

till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets början och föringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + ba-

korrigerat för medelstillskott under året. lanserade vinstmedeli ett aktiebolag). Tillgångarna har då tapits upp till anskaffningsvärden. Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen

(exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden

värdepapper. justerat för köp och försäljningar. ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersportföljen.

Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp och tötala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här räk nats ull marknadsvärden. Nettoplaceringarna anger då hur mycket pengar som netto disponeras för köp resp frigjorts genom försäljningar.

Femte fondstyrelsen ÅRSREDOVISNING 1989

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden) — Bas "915 Bilaga 3

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att förvalta medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte AP-fonden har därmed samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och är underkastad samma regelsystem. Femte AP-fonden har tilldelats högst 196 av det sammanlagda anskaffningsvärdet för de medel som första--tredje fondstyrelserna förvaltar. Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet upprättades i augusti 1989 och fonden tilldelades 500 MSEK för 1989. Femte AP-fonden skall till första—tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning på 390. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

VDs kommentar till bokslut Skr. 1989/90: 137

Bilaga 3

Den femte fondstyrelsen kom i praktiskt arbete efter semesterperioden 1989. Givetvis har denna period präglats av att bygga upp administrationen. Huvuddelen av detta arbete är nu genomfört. Samtidigt med det administrativa arbetet har av de 500 MSEK, som anvisats för det första verksamhetsåret, 470 MSEK placerats i aktier. Placeringspolitiken har präglats av försiktighet. Jag vill i detta sammanhang tacka personalen för arbetsinsatsen under den första administrativt besvärliga tiden.

Bert Ekström

137¶Förvaltningsberättelse Skr. 1989/90:

Bilaga 3

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden. Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december 1989 framgår av följande resultaträkning samt balansräkning. Antalet anställda vid fondens kansli har under perioden 89-07-01—12-31 varit tre personer. I löner och ersättningar till styrelse och verkställande direktör har utgått sammanlagt 0,7 MSEK och till övriga anställda 0,2 MSEK.

Stockholm 1990-02-06

Johan Björkman Monica Sundström Tore Andersson Jan Blomberg Ordförande Vice ordförande

Uno Ekberg Sven Hegelund Bo Hjern Perolof Holst

Egon Jacobsson Jaan Kolk Carl Langenskiöld Hans Mattsson

Ingemar Nordengren Marika Nordström

Bert Ekstrom

Verkstallande direktor Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits 1990-02-13.

Pål Wingren Mats Josefsson Karl-Evert Oskarsson Håkan Vestlund Aukt revisor Bankinspektor Föorbundskassör Kommunalråd

Skr. 1989/90:137

Resultaträkning Bilaga 3

Kkr 1/7--31/12

Rörelsen

Skr. 1989/90:137

Balansräkning Bilaga 3

1989-12-31 Kkr Boukförda värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar Likvida medel och penningmarknadsinstrument (not 5) 49.516 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 7) 883

50.399 Anläggningstillgångar

SKULDER OCH FONDKAPITAL Kortfristiga skulder

18.328 Fondkapital

Skr. 1989/90:137

Resultat och förmögenhetsförändring Bilaga 3 |

Överskott/underskott i förhållande till realt resultatkrav = 3.790

5¶A j | CT Skr. 1989/90:137

Förmögenhetsställning efter reala principer Bu.

1989-12-31 Kkr Marknadsvärden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar Likvida medel och penningmarknadsinstrument (not 5) 49.516 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 7) 883

50.399 Anläggningstillgångar

SKULDER OCH FONDKAPITAL Kortfristiga skulder

18.328 Fondkapital Uppindexerat grundkapital (not 4) 505.019 Årets överskott/underskott i förhållande till resultatkrav = 3.790

501.229 Summa skulder och fondkapital 519.557 Ställda panter och ansvarsförbindelser Inga

Skr. 1989/90: 137

Aktieinnehav 1989-12-31

Bilaga 3

k-andel av

Anskaffnings- Börsvärde Borsvårde

469.588 468.147

6 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 137

Skr. 1989/90: 137

Noter till bokslutet 1989-12-31

Bilaga 3

Redovisnings- och värderingsprinciper

Penningmarknadsinstrument bukförs till inköpspris och ränta periodiseras. Värdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper sker enligt ”högst in—först ut” metoden. Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 2096 per år beräknat på ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivningar för 1989 har anpassats till räkenskapsårets längd. Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,3396 per år beräknat på ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivningar för 1989 har anpassats till räkenskapsårets längd. Av årets resultat överföres 396 av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till 1—3 AP-fondstyrelserna.

Kkr

1. Ränteintäkter

Banktillgodohavanden 3.669 Penningmarknadsinstrument 4.485

2. Förvaltningskostnader

3. Avskrivningar

Kontorsinventarier 72 Datautrustning, 72

Noter till bokslutet 1989-12-31 Skr. 1989/90: 137

Bilaga 3

4... Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3960 av rekvirerat kapitals nuvärde. Nuvärdet beraknas enligt konsumentprisindex' förändringar. Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1989 uppgår till 192,8. En avsättning skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde. Rekv. Belopp Index Nuvarde Antal Avkastn. Avsattning Datum 891231 dagar krav 890801 10.000 188,7 10.217 149 127 217 890810 40.000 188,7 40.369 140 477 859 890912 200.000 190,2 202.734 108 1.825 2.734 891002 200.000 191,8 201.043 88 1.474 1.043 891120 50.000 192,2 50.156 40 167 156

500.000 192,8 505.019 4.070 5.019

5. Likvida medel och penningmarknadsinstrument

Likvida medel: Kassa Banktillgodohavanden 778

779 Penningmarknadsinstrument: Företagscertifikat 48.737

6. Fordringar, respektive skulder hos fondkommissionärer

Beloppen avser i huvudsak aktier som ännu ej levererats.

7. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Denna post består huvudsakligen av förutbetalda hyror.

8. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Denna pust består huvudsakligen av reservation för revisionskustnader, skuld för semesterersättningar och arbetsgivaravgifter.

9. Övriga kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 163 Innehållen personalskatt 54

Skr. 1989/90:137

Revisionsberättelse

Bilaga 3

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens femte fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1989. Vi har granskat förvaltningsberäktelsen, tagit delav räkenskaperna, protokoll och andra handlingar som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko AB. Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under 1989, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts. Revisionen har icke gett anledning till anmärkning, beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning. Stockholm den 13 februari 1990

Pål Wingren Mats Josefsson

Aukt revisor Bankinspektor

Karl-Evert Oskarsson Håkan Vestlund

Förbundskassor Kommunalråd

Skr. 1989/90:137

Styrelse, revisorer och personal Bilaga 3

STYRELSE, ordinarie

Johan Björkman, Stockholm, f 1944 Bo Hjern, Bromma, £ 1930 Direktör, BBT AB Direktör, Sveriges Läkarförbund Ordförande

Egon Jacobsson, Stockholm, f 1940 Monica Sundström, Stockhulm, f 1941 VD, Vin- och spritcentralen Generaldirektör, Statens väg- och trafikinstitut Jaan Kolk, Enskede, f 1950

Sekretariatschef, TCO Vice ordförande

Carl Langenskiöld, Djursholm, f 1924 Tore Andersson, Stockholm, f 1943

Direktör, Carnegie Avtalssekreterare, LO

Hans Mattsson, Södertälje, f 1933 Jan Blomberg, Lidingö, f 1939

Herr Direktör, Procordia Unn Ekberg, Märsta, f 1936 Ingemar Nordengren, Saltsjö-Boo, f 1934

Direktör, Konsumentföreningen Förbundsordf, Sv Fabriks arb förb

i Stockholm Sven Hegelund, Stockholm, f 1947

Marika Nordström, Göteborg, f 1938 Ekonom, LO

1:e vice ordf, SHSTF Perolof Holst, Nässjö, f 1934 Kommunalråd, Nässjö

Skr. 1989/90: 137

Styrelse, revisorer och personal Bilaga 3

STYRELSE, suppleanter

Birgitta Böhlin, Solna, f 1948 Anders Lindström, Styrsö, f 1945 Direktör, Sveriges Radio Förbundsordf, Sv Sjöfolksförbundet Göran Elgfelt, Täby, f 1932 Arne Lökken, Stockholm, f 1939 Direktör Förbundsordf, Beklädnadsarb förb Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947 Peter Nygårds, Huddinge, f 1950 Ekon dr, Holen Network AB Kanslichef, Sv Industri-

tjänstemannaförb Roger Gerdin, Kungsängen, f 1946 Ekonom, Sv Träind arb förb Ingemar Skogö, Älvsjö, f 1949

Stadsdirektör, Södertälje kommun Åke Hillman, Västerås, f 1942 Kommunalråd Direktör John Åstrom, Ekerö, f 1942

Direktör, Kooperativa Förbundet Lisa Keisu-Lennerlof, Stockholm, £ 1937, Stabsdirektör, Banverket

REVISORER Pål Wingren, auktoriserad revisor Håkan Vestlund, kommunalråd,

Öhrlings Reveko AB, ordförande Gävle

Mats Josefsson, bankinspektör, Karl-Evert Oskarsson, förbundskassör Bankinspektionen Svenska kommunalarbetareförbundet

PERSONAL

Bert Ekström, verkstallande direktör Ann-Man Werin Gun Lundqvist

Sydfonden (första löntagarfondstyrelsen) ÅRSREDOVISNING 1989

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 4

STYRELSE, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH REVISORER

Fondens ledamöter, suppleanter och revisorer har genom regeringens beslut den 20 april 1989 förordnats för tiden intill dess balansräkningen för fonden fastställts under 1990,

NILS HÖRJEL. GÖRAN JOHNSSON,

Stockholm. Olofström. Styrelsens ordförande. Vice ordförande. F.d. landshövding, Metallarbetare Volvo teknologie doktor, Olofströmsverken, led. av ordt. Swedair AB och Volvokoncernens styrelse. Företagsfinans AB.

SVEN ARNERIUS, MONICA BÄCKMAN, PER-OLOF HOLMQVIST, Kalmar. Oskarshamn. Arlöv. Ordinarie Iedamot. Ordinarie ledamot. Ordinarie ledamot. Direktör. Ombudsman Svenska Verkställande direktör

Kommunalarbetareförbundet, Exab i Burlöv AB, Kalmar, Arlöv.

YNGVE KÄLLSTAD. INGER NILSSON, YNGVE SÖDERBERG.

Växjö. Staffanstorp. Värnamo. Ordinarie ledamot. Ordinarie ledamot. Ordinarie ledamot. Fill för säljningsingenjör Finanschel Malmö kommun, Fabriksarbetare Värnamo "Telub AB. Växjö. Malmö. Gummitabrik, Värnamo.

ÅKE ZETTERSTRÖM. BO ANDERSSON. ERIK MEELGREN. Mahnö. Malmö. Jönköping.

Ordinarie ledamot. Suppleant. Suppleant.

Fd. divektionsledimot Divistonsehet Folksam. Direkör HSB, Kooperativa Förbundet kF. Stockholm. Jönköping. Stockholm.

BROR OSCARSSON. ULLA SÖDERDAHL CARLANXEL ZACHRISSON, Jönköping, Lönsboda. Täby. Suppleant, Suppleant. Verkställande direktör. F.d. personalchef Munksjö AB, Koönfektionsarbetare Juneseo Jönköping. i Lönsboda AB.

REVISORER

SVEN SANTESSON. BEENNAÄRT OLSSON. LARS-ERIK ROSBERG. auktoriserad revisor. dtktoriserad revisor. direktör. Hagström & Olsson, Lindebergs Revisionsbyrå ARB. Bankinspektionen. ordförande.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

FEMÅÅR LS AMMANDRAG' (MKR)

FONDKAPITAL OCH GRUNDKAPITAL

Ackumulerade vården, mkr

6000 —- T

5000 <= — — Nuvärde grundkapital

— Realt fondkapital

4000 3 -

— ÖOverskott 3000 2000 - 1000 (0

0 Finn

-1000 l : r ;

1984 1983 1986 1987 1988 1989

1985 1986 1987 1988 CGRUNDKAPIFAL

Årets tillskott 243 542 091 510

Ackumulerat tillskott Säl 1.093 1.784 2.300

Nuvärde vid årets slut 5ND 1151 1.921 RÖTT

BÖRSPORTFÖLJ

Marknadsvärde 493 1.316 1.764 2055

Övervärde 55 272 — I87 481

INKOMSTER OCH RESUTFAT

ÖVERFÖRING TILL 1—3 AP-FÖNDSTYRELSERNA

Årets 13 20 49 75 Ackumulerat 16 42 Säl i60 FÖONDKAPITAL Bokfört äK5 LI46 2024 2.761 Enligt real redovisning 620 418 1.837 3242

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

ÖVERSIKT AV VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN:

da till som ny verkställande direktör i kravet för dessa engagemang sammantagna Konjunkturusikterna inom OECD-omen löntagarfond som etablerats. byggts upp upptylles. rådet var vid årets början i allmänhet goda och kommit igång sedan några år har varit med försatt förväntad hög aktivitet. Inom mycket sumulerande. Den stroktur som Arbetet med att utveckla portfölj OFCI)D Europa spelade den västuyska ekono- Sydtondens verksamhet erhållit föres nu till noterade aktier har haft at ugå ifrån den min under 1989, liksom under de närmast en del vidare och till andra delar prövas, hittillsvarande stroktaren och mriktning- föregående åren en ledande roll, För svensk omorganiseras och utvecklas. en. Karaktäristiskt för fondens samlade in del bestod de negativa skillnaderna mot

nehav har varit följande: fråmst Västtyskland vad avser köstnadsök-

Basen för verksamheten. administratio: — relativt Iitet översårde: kvot 199-1över: nings och imflationstukt. Arbeslösheten nens uppbyggnad och förläggning, har för- värdet a förhällande till anskatfningsvin- var däremot mycket låg i metsats till hela mulerats med inriktning på att nu i egen det) Västeuropa. Den goda vmstutvecklingen i regi svara för bokföring, bokslut samt fon- —bensdande undervikning av verkstads det svenska nävingslivet förtsatte 3 huvaddens samlade administrativa angelågenhe: industrin. varav kraftig översikining av sak under 19800 En avmattning av konjunkter vid kontoret i Stockholm. Från kontoret Volvo och mindre innehav DÄASEA, Elec- turen beräknades inträda onder 1990, åsen i Arlöv bereds, föreslås och följs upp sats- trölux och Eriosson om Viss råvarurekierad indusod.. bla skogs ningar av riskkapital i onoterade företag, en — betydande överviktning av skögsindustri industrin väntades få kanna av svagare verksamhet understödå bla av det tökala och inom gruppen MoDo, SCA, och marknader tidigare. Mot slutet av året ste och regionala kontaktnät som fonden besit- Stora ele svenska räntorna kraftigt med lår ter. — stark övervikt av läkemedelsindustrin. tor över 15 provent.

Fondens placeringsstrategi har under Astra året diskuterats och övervågts och Ööversv- — undersvikt i banker Vi vec klades under nen har resulterat i I att fonden tastiställt en aret. Denmta år en mycket viktig förandring i nys in verksamhet. Med utgångs- Fondens tio största innebav svarade den en mundläggande förasåtining för alla punkt i ire glementet för Allmänna Pensions: 31 december JOS för 7576 av der ao6rala svenska subjekts porttöljdisposinoner. Elin:

marknadsvärdet varav Volvo, SCA och Sto- med isoleras Jlömagarfooderna söm enliut fonden anges målsättningarna dels att långsiktigt maximera avkastningen ra utgjorde 167 resp TO och 9256 sunt gällande förtavimingar har rättat placera

Astra ctoöoch Ersson 305 medel enbart i svenska aktier. så att såväl kravet om 37 århg utdelning på nuvärdet av grmdkapitalet söm kravet att hibe hålla grundkapitaers realvärde väl uppfylls.

dels att erbjuda lokala fackliga organisatio-

ner vid ett aktiebolag i vilket fonden äger aktier atv uöva rösträtt för hällten KURSUTVECKLING 1989

av aktierna.

an. =

För placeringarna i noterade aktier som = TOTALINDEN

skall utgöra den aällva största delen av löond- HIT VERKSTÄDER

medlen år målet att långsikogr övertratta

sger KEMISK INDUSTRI den allmänna utvecklingen för noterade svenska aktier vid Stockholmsbörsen. Vad SKOGSINDUSTRI avser den onoterade portföljen skull fonden 200

med krav på långsiktig lönsamhet bidra vill

riskkapitalförsörjningen för små och me

109. delstöra företag.

För att nå målen för den noterade port und

ljen anges att dess sammansättning i va rierande grad över tiden bör avvika från re- od -

-10' | spektive brans s och för ages vikt utav de totala börsvårdet. Vidare sågs att porttöl-

207 7 - See op org 7

jens kärna bör bestå av innehas som för fön-

0 1 2 3 4 ä H ; X 4 HH | 12 den Hregel angör minst ivå och mest tio pro cent av den samlade börspordoljen. Dessa månad mnehav skå tillsamans alllid utvöra minst halten av töralvärdet. Portföljen kän även Kurserna på Stockholmsbörsen. ste un det tredje tent let föll kurserna mycket bestå av andra mindre ektiepöster. eler början av 1989 och vid april månads ot kraftigt och lå ud ueveniber blo 197 över

ung vår advån 129 och vid augusti månads ärsskiltesnisån. I december skedde en stark

Avkastningskraver vid enoskilda insveste: utgang så mycket som 325 högre än det se- äng så att delperiodens nedgåns ringar i oden onoterade port ljen mäste naste ärsskiltets. Fa våndiima hade emeller- nsädes fill 677. ställas tillräckligt högt så at det långsiktiga nd målat eecdan under avusesti och unde

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 4

Hela år 1989 -jonebar en oppgång på FONDENS BRANSCHFÖRDELNING tivt styrelsearbete och managemenistöd 2477. Bransehutvecklingen var starkt skilj OCH MARKNADENS 1987—389 medverka till en positiv utveckling i mindre akög. Medan verkstäder och kemisk imdu- och medelstora företag — är väsenthgt för str inkl läkemedel steg med 39 1esp 47" Branschfordelning i procent den nödvändiga förnvelsen av svenskt naåunckoskögsaktier och handelsförevag ner Fondens portfolj Marknaden enligt ringsliv. Det gäller inte enbart an ta fram med 6 resp 116. Banker steg med 125 och Veckans Affarers index nya produkter eller att uppnå en etfektivare

19K9 1988 1987 1989 1988 1987 hygg- och fastighetsaktier med 1996. On produktion utan lika mycket att möta den säthumgen stagmerade (124 - mdr) och om- Verkstader FAN OR 21 AoA 254 ökande internatiöonalisermyens krav. sätbningsh heten. sjönk. En betydande Kennsk och starkt växande andet av fria svenska ak- industar 7 LAG AN Nn Fonden kommer därfön att vidareutvecktvier handlades utomlands (75 md, främst i Sköpundustin Yn 74 9 ud la denna del av verksamheten. Kraven på lö- London innebärande av Stoöckhöhnpsbör- Övrig indusin 94 Th [LUC ER SR RN pande avkastning, som gäller lör Syvdfönsens betydelse söm marknadsplats för dessa dens sämlade verksamhet, gör dock att des-

Fastighets «xh aktier aviog ytterligare, Börsvärdet på de byggföretag LEE NR KR ka 13 [KA så engagemang kapitalmässigt kommer att noterade föreragen (AT & 2 OO och ÖTCI Handelsforetag. = 020 44 1 2 utgöra en liten del av våra placermgar. Ut-

steg under året från 655 till NO0 mdr. Redener [Net + TE [OKT TRUE TA bytet erhålles normalt inte förrån engage- Som en fktlinje för verksamheten under Utvecklings manget efter ed antal år avvitras och då i

Jas beslöts, bla mor den tidigare bakgron- bolag [HI Ja 73 [KA CE form av den tillväxt av der egna kapitalet, den. att fonden skulle — med bibehållande Förvaltnings söm företaget har genererat. Portföljen bör av Vöokeinmnehavet och för bakawsering av hulag LES LR MA TAN TAS ej omtatta alltför många branscher för att dena — öl ndelen aktier i annan verk: Banker CAC a Lr LIKT Eg tonden med sina personalresurser aktivt stacdsindustri företrädesvis i imernationebt JONA Tog TOmar 008 JONA TINA ska kunna följa upp och delta i uvecklingen verksamma företag. Exponeringen i skogs av dessa företag. industrin skoölle minska, Innehavet i låke- Yärdeok;

resp allmän Årets bokförda rörelseresultat för Syd-

medel skalle bestå. Vidare borde den starka kursutveckling 24 = 46 ” 4 5 —8

fonden innebär att fonden tgänat in överföunderviktningen i banker minska. Aktier i bolag med verksamhet som mindre svarkt ringen till: 1-—3 AP-fondstyrelsen två gånger

mot ungefar fyra gånger året innan. [vå hupåverkas av en konpjunkturdiampning borde Kompleuerande köp gjordes i ASEA,

vudförklaringar härtill föreligger: dels den tillföras portföljen. Electrolux och Eriesson. Nya mnehav har

starka ökningen av utdelningskravet, dels

byggts upp i Atlas Copeo och Nobel. San "et mindre reavinstnete mot året in-

TIO STÖRSTA INNEHAVEN mantaget utgjorde verkstadsaktier. inkl Ne nan. Den fortsatta, men avtagande upp

31 DECEMBER 1989 bel, ca 335 av den samlade portföljen mot föngen på Stockholmsbörsen TeN9- gav

230 evår tidigare. Förutem att hela MoDo- emellertid Sydföonden en nära nog lika stor

Marknads- Andel, posten såldes har SCA-innehavet minskats ökning av övervärdet som året innan. Med

värde, mkr procent något. Delvis härigenom har skopsåktiernas mer ianspråktaget kapital följer dock ökad

andel sjunkit kraftigt, från 25 vill 1396. Detta avsättning för att bevara deuas köpkral Vohko il än 12.4 innebär forttarande en överviktning. När

Här rör det sig om en nåstan femtioprocen- Astra ter 413 ln der gäller banker har vtiterligare aktier i

tig ökning, Allt inräknat och avdraget fram Erisson fin Nn NÄ Handelsbanken köpts. PRbanken är ett nytt kommer eu belopp på slutraden av den rea- SCA 121 300 HM innehav. Nya aktier i poruöljen i övrigt är fa resultaträkningen på ä47 mkr imot 749

Skanska 20 DN fråmst Bahco, Gambro. Perstorp och Sea mkr året innan). Beloppet utgör överskottet

Link. Innehaver av bygg: och fastighetsak- utöver resulatkraset och utgör en butter Mena 1317 257 KAL

tier har strukturerats om genom ant sanli- för framtiden. Kravet att stadigt öka denna Södkraft i 281 5d ga aktier i bla BPA, Fabege och Hilab sålts

år oavvisligt. En lämplig sannnansättning av

Nobel 1—1 tiv 34 medan pesten i andbergs wikats och in-

portföljen samt utvecklingen på fondbör- Asva 1) 144 33 nehav i Regnbågen och Reinhold Civ sen i stort är två huvudfaktorer härvidlag.

byggas opp. Handelsbanken 111 148

Stockholm i januari 1990 Delswmnia UNNN När det galler den onoterade portföljen

har året kännmerecknats av en mer selektivt Övriga innehav Lön

utformad marknadsföring av fondens tjäns- Totalsamma 4354 UCI ter, prövning av et tjugotal propåer, ny- och CA Faton

ulläggsinsestering i fyra projekt samt för CA Zachrisson Anm. Dos) anger rangordningen en år idiygine. säljning och avvttring av (te engagemang.

Innoebaven i Vöhko. Astra och Stora är Antalet aktörer på den svenska Venture

ändrade men genom den starka skiljak- capitalmarknaden har blivit färre. Det omtiga kursutvecklingen har Astras undet vuxit råde som fonden arbetar I — att under et

medan Volos och Storas sjunkit. antal år genom dels finansiering, dels eu ak:

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

FÖRVALTNINGSBERATTELSE .

Första löntagarfondstyrelsen, Svdlonden, Härvid har hänsyn tagits till köp och får härmed avge förvaltnivssherättelse för försäljningar men ej urdelningar.

Främst som en följd av börsnedgången

under tje tertialer understeg fondens

RESULTAT reala årsresultat avsevärt det för åtta måna

skottet i förhållande ull resultat-

Årets bokföringsmässiga resultat upp- rån 993 mkr för perioden janua-

gick till F09-20kv U988290 mkv etter avdrag ri—augusti till. som angens, 547 mkr för för overtöringen till 1-3 AP-4ondstyrelserna helåret.

som beräåkiats till 99 mkr 175 mk. Denna

skall utgöra ire procent av nuvärdet av de KAPITALTILLSKOTT meret fonden taggat anspråk.

Fonden hade fram ull 1988 års utgång ta-

Fondens firansietla intäkter, bestående git i anspråk 2.300 mkr. Under januari måav aktieutdelningar och räntor, belöpie sig nad 1989 rekvirerade fonden hela årens ram

vill 1584 onkr (79 mk. Härvill kommer reali- på 558 mkr. Sorelsen” beslöt 1 december

sationsvinster upp; nde till nevo 86 mkr. 19 att a anspråk 1990 års hela medels-

söm avsevärt understiger motsvarande be- 4 mkr under januari månad. Här lopp föregående år (222 mkr). Förvalmings- med har Sydfönden rekvirerat alla tillgängkostnaderna för 1989 blev 7 mkr (6 mkr). liga medel enligt Riksdagens beslut och har Till riskresersen bar avsatts 5 mkr (0) San- för den framnid som kan överblickas att plamnantäaget erhölls ett rörelseresultat av 208 nera för en verksamhet med en kapitalbas mkr (295 mkr) före dev nyssnämnda över fö- anv totalt 3.452 mkr. vingen.

Det reala resultatet. som Iriunkommer VÄRDEPAPPERSgenom att der bokföringsmiässiga röresere PORTFÖLJERNA

sultater ökas med förändringen av övervärder i portföljen och minskas med avsätt Det sammanlagda värdet av fondens köp ningen för bevarande av grundkapitalen och försäljningar av noterade aktier blev Köpkratt, blev 5406 mkr mor 82 Ek föregå 1.505 mkr varav 1132 mio avsåg köp och ende år. Medan JGS9 års rörelseresultat. 4653 vikt försäljningar. söm en följd av en betvdligt mindre hemtar

Porttöljen hade vid årets slut ett mark: ning av reavinster jämtört med 1988, med nadsvärde av 4554 mkr jfänfört med 24 nemo: 90- mk onderstiger Fass års, blev mkr et år tidigare. 13809 mi höne. Over: årets ökning av övervaärder a portföljen 637

värdet hade vuxit med 637 mkr till TIS inkr. ds a samma störleksoördpäimg son före-

mk. Det bokförda värdet av innehavet steg gående år. (Ö6S mio. Avsauningen lör be-

rån 2474 tll3280 mki, Översvärdeskvoten, varande av grundkapialets köpkraft har sti-

dysövervärdet i procent av anskäffningyvärgit kraftigt sl 199-30krel39 gmkio. Overskot-

der ökade ån 19741 359 Fonden hade vid et förhållande till resulatkrivet blev 517

äre ugång utfirdat köpoptioner med för mkr (749.

Fall ä februari 199030 seende 275.000 aktier i

Eter den utomördemligt starka allnän- Vohoö. na kursäppgången 1988 på 5167 steg Stock-

Vid nvemissioner tllsköt fonden tillyamhölmsbörsen enligt Veckans Mfärers otal-

mans I) omkr varav 6 omkr avsåg Perstorp index under avsevärda ssångninga med

och mkr Sila sant Take bandbergsvid ut 219 omelkar ärsskittena — TGskI9oooch

nuntjande av teckningsoptioner. TOSGIOU.

Innehinven 1 Skönet och feppson Pi

Sedan kursnivån månad för månad stigit

uppgår till NAD resp 7390 om man må upp tll 355 m august började den vika så

ter resp imnebavs rösteval utv det otala an: anti november blott 17 kvarstod, Under

talet öster i bolaget. Bland större företag

december. skedde em stark åerhämming.

har fonden 205 1esp FA48 och 1379-2v rös Svdiondens sambkade börspartölj. som i nå

terna a Nobel, Astra och Stora. gon mån även innehåller aktier sön noteras

på OTC och Olistörma steg i värde med

Skr. 1989/90: 137 Bilaga 4

Fonden som aktieägare FONDKAPTFALET Nils Melin posten tom den 15 april. Zach-

risson tillträdde sin tjänst den 16 april.

Innehavets Der bokförda fondkapitalet ökatdle under

marknads- 1980 med dels de rekvirerade medlen, 55 Förvaltningskosmaderna samt avskriv

Andel, procent — värde mkr mkr, dels årets resultat på 109 mkr all s ningarna uppgick till 7.108 kkr (6.283 kkr),

manlagt 3:28 mkr. Det reala fondkapitalet, en ökning med 1396. Av detta helopp utgör

Röster Kapital 89-12-31 arvoden till styrelsen samt lön till VD 768

söm består av det indeserade värdev av Skrinvt SJ0- 39 48 grundkapitalet samt tidigare års och det se- kkr (759), De samlade kostnaderna utgjorde

naste årets överskott, utöver resaltatkravet, 21 promille av det bokförda fondkapitalet Jeppsoen Pace 3.73 ävr3 12 jämfört med 2,3 promille för 1988,

våste under året med 547 mkr ull 4546 Cardo 25 DN 126 mkr.

Nohel 205 1.79 147 Stålb 1.97 1.b9 47 Fondkapitalet

Astra 14AN 126 443 Bokfört Realt Stora 1,37 1ä9 257 Tillfört kapital

— nominellt INR . Portföljen av onoterade aktier m m hade — indexerat 3.334

etter ns mvyestermgåar på 2,6 mkr och avytt ringar på 7! mkr vid årets slut ev avskalt- Tidigare ansamlat ningsvärde av +N omkr jaämföre med 53 mkr överskott Hl vid årets början. Direktavk. tningen blev Fidigare ansamlat OS mkr utgörande ränta på könvertibla överskott utöver skuldebrev. Försäljningarna gav tillsam: resultatkravet . 03 mans ett underskott på 2 mkr. Mitalet enfagenmang var eha tolv Med årets avsätt- Årets resultat 109 ning ll viskreserven av ä mkr uppgår den- Årets överskott utöver na ibokslutet GH 20 mkr. resultatkravet . bv

LIKVIDITET Summa Fondkapital 3.428 4.546

Likviditeten var vid 1989 års utgång 2 nin, S5oav der boklörda föndkapinalet ORGANISATIONEN jämfört med 325 mk. Ue299 en år tidigare. En mindre del har förräntats på bankkon- Styrelsen som består av mo ordinarie leön medan resten vari placerad i penning damöter och fyra suppleanter har halt sju nar knadsinsiraament- tes. företags och samnimträden under året. kommuns ertifikat, Avkastningen på den

Styrelsen har fastställt en placermysstra samlade hbyiditeten blev (99:

tegi för fonden. I detta sammanhang har

också fästlagts der beslutsfattande som an-

DELTAGANDE I 1989 ÅRS

kommer på styrelsen och de befogenheter

BOLAGSSTÄMMOR söm delegeras till verkställande direktören

Fonden var inför årets: bolagsstämmor på hithörande område. I samband härmed

akticagare i 31 noterade aktiebolag. Vid tf beslöt styrelsen att avveckla arbetsgruppen bolag fanns vj fackligt orgaåniserade avsväill- för placering mi. Styrelsen fastställde unudda. der året ny organisation för fonden. Verk:

Fackliga represeoianter deltog i stam- samheten med satsning av riskkapital i onomona vid 23 fnetag. Fonden uppträdde terade företag bedrivs från kontoret i Arlöv. för egen del på 29 bolagsstämmor och före- Arhetet med börsportföljen samt fondens träddes av styrelsens ordförande. vice ord övriga aktiviteter bedrivs från kontoret i förande. av ledamöter eller av verkstälkmede Stockholm. direktören eller tjänstemän vid fonden.

Fonden har fr förutom verkställande di-

Vad gäller de onoterade bolagen deltog rektören CC 1 Zachrisson ve anställda. fackliga företrädare vid stävnmoörna 1 Sedan Bengt ferand den 81 december 1988 fall. Fonden deltog för sin del vid nio ttäl- kunnat befattningen som verkstållande dilen. rektör upprätthöll direktören vid fonden

Skr. 1989/90: 137 Bilaga 4

RESULTATRÄKNING (MKR)

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Avgår:

Förvaltningskostnader Not I ÖH

Avskrisningar No? 0 — BH Realisationsvinster 228 Realisationsförluster — 6 220 Avsättning till riskreserv NOJ Rörelseresultat 208 | 205 Överföring ull 1=-3 AP-fondstyrelserna NON M ' ” 99, TI

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT ee " 109 22)

REALT RESULTAT

Resultat före övertöring till

Avsättning för bevarande av

ÖVERSKOTT I FÖRHÅLLANDE

TILL RESULTATKRAV 547 749

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

"BALANSRÄKNING (MKR):

Den 31 december 1988

Bokförda Marknads-

värden värden

TILLGÅNGAR

Likvida medel 323 395 Kortfristiga placeringar Fordringar hos fondkommissionärer

SKULDER

FONDKAPITAL

Grindkapitral 2.858 2.300 Indexerat grundkapival 3334 LET Foöonderat vesäöltat ackumulerat öserskot

från tidigare år) 461 241 Ackumulerat överskott/underskoött vid årets

Ansvarsjörbindelse: Utställda köpoptioner till ett frö salpmänsvväarde av ca 125 mkr,

Skr. 1989/90: 137 Bilaga 4

FINANSIERINGSANALYS

1988 LIKVIDA MEDEL DEN I JANUARI

"TILLFÖRDA MEDEL

Aktieutdelningar

Ränteintäkter Försäljning av värdepapper Ökning av grundkapitalet "558. Ökning av korta skulder/minskning av korta fordringar 3”

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL 1.195

ANVÄNDA MEDEL

Räntekostnader

Förvaltningskostnader

Överföring till 1—3 AP-fonderna 75 4) Köp av värdepapper 1.140 30 Minskning av korta skulderlökning av korta fordringar SUMMA ANVÄNDA MEDEL 1.237 1190

LIKVIDA MEDEL DEN 3 DECEMBER 283 325

SPECIFIKATION LIKVIDA MEDEL

Banknillgodohavanden 309 Kortfristiga placeringar

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

"NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄ KNINGAR (KKR)

1988 Not I FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Löner och ersättningar till

styrelse och VD 739

övriga anställda 143

revisorer 238

Lönebikostnader H25 Köpta tjänster och konsuttarvoden 1.555 Införmationskostnader 403 Depåkostnader UD Lokalkostnader 570 Resur, logi, traktamenten ! 303

Övriga förvaltningskostnader - age rt 287

6931. 6.125

Nor 2 Avskrivning har skett med 209 på anskalfningsvärdet . Insventariernas anskalfningsvärde : "1197 7A7 ”Ackumulerad avskrivning oo 612 Boktört värde > 585"

Nor 3 Riskresen

Not Lontagarföondsirelsen skall varje år överföra en avkastning på 35

av grundkapitalets nuvärde. Nuvärder beräknas enligt konsument

prisindex förändring. NOLLA Harmed avs skillnaden mellan ej realiser

fövervårde i ärdepappersporföljen vid årets slät jämfört med vid

årets början. Nol 6 Tndexering av grundkapitalet med konsumentprisindex.

7 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 137

Skr. 1989/90: 137 Bilaga 4 VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING 1989-12-31 Not7 I. NOTERADE FÖRETAG Innehav Nettoförändring Marknads- Andel (&) ") av 88-12-31—389-12-31» värde, kkr kapital röster Aktier (antal) (antal) Verkstäder

1.430.050 Kemisk industri

Skogsföretag

SCAB 1I12655 + HLUSLYMA

B fria BY2245 + 59830 Lä4 [URL Stora A

A fria

B fria 1,39 137

Bygg- och fastighetsbolag

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 4

Innehav Nettoförändring Marknads- Andel (4) ") av 88-12-31—89-12-31” värde, kkr kapital röster Aktier (antal) (antal)

Förvaltningsbolag

Banker

326.025 Övriga företag

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 4

""VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING 1989-12-31,

Innehav Nettoforändring Marknads- Andel (ft) ") av

88-12-31--89-12-31" värde, kkr kapital röster

Kanvertibla skuldebrev (kkr)

Perstorp. 12556, B7192 + S590 35960

SAMMANDRAG

Noterade företag Marknadsvärde, kkr Aktier Verkstäder 1450.050 Kemisk mdustri HRKNGY Skopslöretag

Bygg och fastighetsholag

Förvaltningsbolag Banker SRO025 Övriga företag 470.371

Konvertibla skuldebrev SUMMA MARKNADSVÄRDE SUMMA ANSKAFEFNINGSVÄRDE

1) Förändringarna anges netto och är i visse fall resultat äv Hera olika förändringar under perioden, tex emission

eller aktieuppdelning i kombination med kop och försäljning, y Köpoptioner har utstållis i Volvo B på totalt 275-000 akter.

Skr. 1989/90:137

Bilaga 4 |

Nor I. ONOTERADE FÖRETAG

Innehav Nettoförändring Anskaffn- Andel ($c) ") av

88-12-31—89-12-3] värde, kkr kapital röster Aktier (antal) (antal) ÅA & GC Collection AB 1500 300 25,00 25,00 Skand Chucktabriken

Scaniainventor Conveyor

Skand Chuckfabriken

Ill. TOTALT VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Marknadsvärde +:401.640 Anskäftningsvärde S2N3200

FVAngiven procentandel avser det totala innehavet i respektive företag, Anm. Anskaffnimgsvärdet innefattar courtage och vårdepappersskatt. Med ändring av tidigare princip har vul beräkning av

nuv knadsvärdet lägsta betalkurs den 29 december 1989 använts. Om sådan saknas har senaste köpkurs använts.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

UNDERSKRIFTER

Stockholm den 15 februari 1990.

Nils Hörjel

Ordförande

Göran Johnsson Sven Arnerius Monica Bäckman Tice ordförande

Per-Olof Holmqvist Yngve Källstad Inger Nilsson

Yngve Söderberg Åke Zetterström Carl-Axel Zachrisson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 februari 1990.

Sven Santesson Lennart Olsson Lars-Erik Rosberg Aukl. revisor Aukt. revisor Direktör Bankinspektionen

Skr. 1989/90: 137 Bilaga 4

REVISIONSBERÄTTELSE

Första löntagarfondstyrelsen (Sydfonden)

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Första löntagarfondstyrelsens

förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för 1989.

Vi har under beaktande av god tevisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under

löntagartfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna sarnt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi

ansew erforderliga. Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och

balansräkningarna. bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagartondstyrelsens

förvaltning.

Stockholm den 16 februari 1990

Sven Santesson Lennart Olsson LF Rosberg

Aukt. revisor Aukt. revivar Direktör

Skr. 1989/90: 137 Bilaga 4

ENGAGEMANG I ONOTER DE FÖRETAG

Sydfondern hade to m 1989 års utgång sat- Dessa tre affärer har totalt påverkat årets Nedan redogöres för vissa viktigare hänsat totalt 66.8 mkr i ej noterade företag. resultat med minus 0,9 mkr. För de fem år, delser, som inträffat i några av dessa bolag:

under vilka Sydfonden gjurt placeringar i SMG Swedish Machine Group AB har sålt

Under 1989 -ändrades portföljen: enhigt ej marknadsnoterade företag, har ett sam:

dotterbolaget AB Strands Mekaniska Verkföljande: mantkasg underskott på 10,8 mkr uppstått.

stad i Målilla. Anskaffningsvärde 1989-01-01" 52.917 kkr : Ränteintåkter under 1989 på konvertibla Skandinaviska Chuckfabriken Trading

skuldebrev uppgick till 929 kkr. AB i Tyringe har köpt en fransk chucktill- Investering i nya företag 1.600 kkr

De elva onoterade företag, som ingår i verkare, S.A. Ladner AMV. Detta företag, Ökning av investering "Sydfondens portfölj per 1989-12-31 är föl- som ligger i Vernon, är ungefär lika stört

i delägda företag 1.000 kkr jande: som moderbolaget. Motiv för köpet är dels

17 kkr Fondens att genom rationalisering och samordning

styrelse- av produktsortimentet kunna effektivisera Avyttring av engagemang 7.868 kkr produktion och — marknadsbearbetning,

ledamot

dels att vara etablerad på EG-marknaden ge- Anskaffningsvärde 1989-1231 47.649 kkr

VERKSTADSINDUSTRI nom ett eget bolag.

De engagemang, som nvwtrats eller av- — SMG Swedish Machine Morgana AB i Bodafors har också under: vecklats under. 1989, är följande: "Group AB Hans $. sökt EG-marknaden och startat ett eger för-

Cederstam, säljningsbolag i Holland, Morgana Office

Zeol Kemi AB i Lund fick under 19858 en Eskilstuna BY.

ny huvudägare då AB Carl Munters köpte Nelo Möbel AB i Knislinge ingår sedan

aktiemajoriteten i moderbolaget Zeol AB. AB Tollarpkaross Nils Melin

juni 1989 i portföljen. Svdfondens ägarevan- Härigenom fick Sydfondens roll som ven: —- Skandinaviska Chuck- del är 2074. Företaget, som startades 1973,

ture capitalfinansiär inte längre samma ak- fabriken Trading AB Nils Melin är specialiserat på att utveckla och mark:

walitet. Etter förhandlingar med Munters nadsföra möbler. huvudsakligen för hem-

beslöt fonden sälja sitt engagemang i'Zeol. miljö, av hög kvalitet. Tillverkningen sker

Affären som gav fonden en realisations- MÖBELINDUSTRI med laminerat böjtrå (bok) och exklusivt la-

vinst genomfördes under juni 1989, der. Faktureringen under 1989 uppgick tll

ARC Collection AB Nils Melin

34 mkr, varav mer än 9096 exporterades. Fö-

Microelectronic Design Service Center — Morgana AB Nils Melin retaget har egna försäljningsbolag i Frank- AB, MEDSC j; Lund fortsätter sin verksam- — Nelo Möbel AB Nils Melin rike och Danmark. Andra viktiga export het men med en förändrad atfärsinrikt- marknader är Västtyskland, Italien och Spa:

ning. Redan i årsredovismingen för 1988 no- nien.

werades att Flectrolux-Mecatronic, Saab- UTVECKLINGSFÖRETAG

I AB Scaniainventor är Sydfonden del- Scania Combitech och fonden, beslutat

— Utvecklings AB Kranen = — apare sedan 1986, Bolagets huvudägare och

att avveckla sitt dekigareskap under 1989.

verkställande direktör. uppfinnaren Olle För Sydfondens del genomfördes denna af- — AB Scaniainventor Per-Olol

Siwersson avled i september 1989. Det far under februari 1989. Holmqvist och

försknings- och utvecklingsarbete, som han

Monica

bedrev under ev lång följd av år. har tesulte-

Nya Gamleby Gjuteri AB begärdes i-kon- Bäckman

rat i ett stort antal industriella innovationer. kurs 19&9-11-20, Svdfonden tecknade eu —'Scaniainventor som patenterats och med framgång kon konvertibel skuldebrev på 600 kkr i början Convevor SICON AB Per-Olof mersialiseras. Siwersson har för sin uppfinav 1989 för att medverka vid finansieringen Holmyvist och narverksamhet — tilldelats -Ingenjörsakadeav en till övervägande det ny produktions- Monica miens guldmedalj och Civilingenjörtör-

utrustning. Fonden bedömde der då möjligt Bäckman bundets Polhemspris. Samarbetet mellan att åstadkomma: en positiv resultatutveck- Siwersson och Sydföonden har syftat Gl att

ling med en rationell produktionsapparat, finansiellt möjliggöra en exploatering och

ÖVRIGA FÖRETAG

med en ny företagsledning ochvymed en kommersialisering av vissa av de produkter

gynnsam marknadsbild. Svåra tekniska pro- — SydAlpin AB = som Siwerssons oppfumanerksamhet re-

blem med en nyvinstallerad kupolumn med — Ideon AB — sulterat i. åtföljande ansträngd Hkviditet ledde tll, trots en ovanligt god orderingång, att före- Företagen har fn en fakturering på cirka Svdfonden har i början av 1990 gåt in agens styrelse a november, ansåg det nöd- 600 mkr per år och totalt cirka 1.000 anställ- som minoritetsdelågare i viterligare två 1övändigt att lämna in en konkursansökan. da. retag med sammanlagt 6,780 mkr

Skr. 1989/90: 137 Bilaga 4

PLACERINGSSTRATEGI FÖR SYDFONDEN

tioner, isvenska. aktiebolag, vilkas aktier VD under tiden mellan styrelsesamman-

"UTGÅNGSPUNKT

emåltör notering. Den övriga delen trädena vidta sådana dispn toner, som

angspunkt är lagen med reglemen: av fondmedlen skäll investe Hd aktier, «enligt hans bedömning år gynnsamma

te för "Allmänna Pensionsfonden, APR konvertibla skuldébrev od note- dör fondens utveckling. Dessa disposi-

(SFS JOR3:J092 med senare beslutade radie svenska aktiebolag. tioner får dock inte utgöra avsevärda

ändringar). ändringar i denna del av portföljen.

7. För att uppnå målsättningen "bör san Vi ar den noterade aktieport-

2 Svdlönden skall förvalta anförtrodda ine mansättningen av den noterade ;portföl-

jen i varierande grad över tiden avvika följen i övrigt äger VD under sapma tid del genom placeringar jpå riskkapitaloch i summa syfte vidta enligt hans beaden. Placeringarna skall syfta till Från respektive bransehs och:foretugs-vikt sdlömning kämpliga dispositioner utan att förbättra riskkapitalförsorjuingen till utav decsandade- börsvärdet. den begränsning som nyss angivits för san för svensk prodaktion och syssel- S-Foudens noterade portfölj "hör hi Hörsta den i punkt 8 avsedda delen av portfölsättning. stå äv aktieinnehav som regel, jen.

Fondmedlen-Skåll placeras så ant krv varför sig. minstuppgår till vå procent

ven på god avkastning, långsiktighet och «och mest uppgår mill to: procent av:den 13 öd beräkning av avkastning för investe:

riskspridning tillgodoses. sinlade portföljens marknadsvärde (po ringar i den onoterade portföljen måste

sitioner).-Härwtöverikan portföljen även "kravet stållas-ullrackligt högt för att

»Placeringarna skall omfatta en portfölj

omfatta andra innehav. kompensera de förluster, söm följer av

av aktier man i noterade aktiebolag och

denna vpav verksamhet, så av det lång-

«en portfölj av aktier mm i onoterade bo- HFöondensjporiföljtbör a förstafhandibesiktiga avkästningskravet för hela den

Hag. Stå av ännéhavisstöryemoterade äktiebo-

«onoterade portföljen enligt punkt 3 Jap, Värdet auvsädessadännehiav börntillsan- ovan uppfylles

MÅL

smansuppgå till antinstikälften av:den:no-

3. Målsänningen' för portföljerna år terade: portföljensimartknatlsvärde. 14 Investering i onoterat aktiebolag beslu dels an tångsikugt maximera avkast- LAS av styrelsen.om

9 lnnéhav av aktier noterade bölag av ningen så att-såvälkras er om 3 år- — engagemanget är nytt för fonden och mindre storlek begränsas i praktiken av

lig wrdelning.av nuvärder av grund- överstiger 2 mkr eller, om

reglerna t APR om max sex procentröste kapitalet (der årliga födeskravetr) tal.sFondensiportlölj!böor kunna omfatta — fråga är om ökning av engagemang sön kravet att.bibe lar grundkapiinvensådana! bolags aktiersäven-ominne- och detta härigenom kommer att talets realvärde det långssiköpga av shavetsnärdesom antlélavifontHlenmsäotåla Overstiga ct mkr, kastningskraven) -edligt APR väl iportföljair singa. Hinwöver gåller att VID äger fana be: -uppfylles,

slut. därest styrelsens behandling med "dels an erbjuda lokala: läcklipa organisa JV varje styrékesammanmätle 'redovissår VID sin sen på deneekonomiska ut- hänsyn till omständigheterna imte kan tioner vid ett aktiebolag, i vilkertonavvaktas. ärenden där VD fattar beslut den äger aktier. a mtöva rosta för vecklingen nationellt soch Hinernatio-

nellt och — med anknytning härill — om alt lönden skall insestera eller avstå

hälften av akticina hån an investera i onoterat bolag skall utvecklingen, på den-syenskasiktiemark- SMålsänningen för den noterade port- anmälan göras vid styrelsens nasta sam matten (Härvid umnynjär'VD.utomståenmantrade.

iföljen . är -att "Jångsiktigt överträlfa silen :Ueexpertissiaden onikatuminglananser

allmänna utvecklingen Hör noterade Hampligt.

Har fonden enoligt avtal eller eljest an

svenska aktier enligt Siockhohns Fond utse Tedamot och suppleani i siyrelse för börs officiella index. "FU MoChåkgrond hä bulag. vart föaden äger aktier. ankor angivna vikilinje Hör pporuUöljförvålt- 5 Målsatiningen lör den:onoteraide.portföl- ningen frömkbåigger VP Hör sidiskussion mer der på londens styrelse att utse så:

jen år att, med krav på långsiktig lönsam- dan ledamot och suppleant. Kan samoch erforderliga stållningstaganden;shuhet, bidra tll viskkapi iförsösjninge n manträde med töndevs styrelse oj avvake svudsakliga förslag. till dispositioner. för små och medelstor tassunses ledamoten och suppleanten av siden månunecklingen för aktiemarikiia med huvadsaklip verk den a doss hélber etter för seoskilda VD. som har att anmäla beslutet på nasta

rige kommer av naturliga sämmmantrade. "byansehereller förena, erligVD:suapptar hand, eftersom fonden genonmsin'lo- Hattning visar sipravvika hån: dej

Skala föraviksing tördet ha bästekånuedom -bedömningarmvskåll HIhan anpassa ton- "16. VD äger rått alt besluta om placering av

om sådana företag. stlens dispositioner efter. den ändradle.ut fondens "likvida medel. Då så bedöms

vecklingen. kinpligt:kan fonden aven alternativt f-

nanslera investeringar genom upplå-

HS Härjamte skållsson kompleneranilenep: ning på upptill masmalt 250 mkr. VD

:6Den- allra största delen av -tondmeitien der: ar VDA belogenheter galla töljunde. eskallsenast vid nmärmaste ovdinariv rap

skall investeras. uträmst aktier. men åven lbet 1<den:del av:Ueninoterade ipörttillfälle ntormera om lönderas Tikvi-

konvertibla skutdébrevsochteckningsop- :aktieportföljen som:avses'i:purikt.8 äger «tlitet och eventuell opplåni

Fond Väst

(andra löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING 1989

Skr. 1989/90: 137 Bilaga 5

Policy Fond Väst

ond Väst arbetar fråmst på tre områden: Förvärv av aktier och konvertibler i noterade företag. Förvärv av aktier och konvertibler i

onoterade företag. Löntagarinflytande i de

företagen. Vår policy för varje verksamhetsområde får ses som en grundinriktning och vi kan handla annorlunda om det blir nödvändigt.

Noterade företag

Våra placeringar skall förbättra försörjningen av riskkapital till nytta för

svensk produktion och sysselsättning. Vi skall placera fondmedlen så att

de ger en bra avkastning på lång sikt med god

riskspridning. Vi skall välja aktier utifrån grundläggande analyser av hur företagen kan komma att utvecklas på

lång sikt. Men vi kan också göra omplaceringar om

det visar sig att prognoserna för lönsamhet och tillväxt inte håller, eller om

aktiekurserna förändras på ett sätt som inte motiveras av möjligheterna till

utveckling på lång sikt. Vi skall öka tillgången på riskkapital på aktiemarknaden. Det betyder

att vi inte bör vara säljare under några längre perioder.

För att sprida riskerna bör vi ta hänsyn till branschsammansättningen på börsen.

Onoterade företag

Vi bör inte investera mer än 15976 av vära rekvirerade medel i onoterade företag. Att investera I mindre företag för med sig större risk än att investera I börsnoterade företag. Det finns därför skäl att bygga upp en riskreserv

i förhållande till gjorda investeringar. | t 108

Skr. 1989/90:137

Bilaga 5

Företagen bör helst vara verksamma i västra regionen, dvs Bohuslän, Dalsland, Halland och Västergötland.

Företagen bör ha minst 50 anställda.

Företagen bör vara tillverkande företag och serviceföretag med anknytning till industrin.

Vi kan skjuta till kapital i form av aktier, konvertibler eller lån med optionsrätt att köpa aktier.

Vi skall vara minoritetsägare, med högst 2590 av företagets aktier. Vi utgår ifrån att det

finns en majoritetsägare eller grupp som tar ansvar för driften och leder den dagliga verksamheten.

Vi vill ha goda kontakter med de fackliga organisationerna.

Löntagarinflytande För att löntagarna skall få större inflytande i företagen får de lokala fackliga organisationerna använda halva den rösträtt vi fått genom aktieköp. Vi överlåter rösträtten om den fackliga organisationen begar det.

Det är vår uppgift att informera de berörda fackliga organisationerna om deras rösträtt.

Det är vår uppgift att genom facket löpande ta reda på hur de anställda ser på företaget och att informera om vår verksamhet.

Vi bör ta minst en kontakt med facket innan vi köper aktier i företag där aktierna köps och säljs på öppen marknad.

Vi skall på olika sätt stärka de anställdas inflytande i företag där vi är engagerade.

Skr. 1989/90:137 . | a a Bilaga 5

VD-kommentar

år fond startade sin verksamhet i juni 1984 och kan sägas ha firat 5årsjubileum vilket gör att det kan finnas anledning till vissa reflektioner om vad som hänt under dessa år och något också om vår framtid. Karaktären på våra arbetsuppgifter har förvisso växlat en del under den gångna 5-årsperioden. De flesta minns väl fortfarande den mycket hätska diskussion som gällde införande av löntagarfonder i Sverige. I dag känns den diskussionen långt borta, men för 5 år sedan var den en realitet. Efterhand som wi fick willfälle att visa vår vilja att verka till gagn för svenskt näringsliv och sysselsättning mötte vi många människor som var positiva till vår verksamhet. I första hand, och naturligt med tanke på vår bakgrund, de anställda i företagen där vi fanns som ägare. Men också representanter för industri och näringsliv i övrigt som såg oss som god långsiktig investerare. Där fanns också vår markering vad gäilde vår regionala anknytning. Styrelsen bestämde sig tidigt för att vi tillhör västsverige och det var därför naturligt att vi placerade vårt kansli i Göteborg. Vi ansåg att det var viktigt för oss att se den svenska aktiemarknaden och näringslivet i allmänhet från den västsvenska horisonten. 110

Skr. 1989/90:137

Bilaga 5

Successivt har vi sedan utvecklat vår verksamhet. Bästa sättet att beskriva vår utveckling under de gångna 5 åren är att hänvisa till vår ekonomiska redovisning. Där framgår att vi för tiden till och med 31 december 1989 fått oss tilldelat 2.800 millioner kronor. Vår samlade förmögenhet uppgår vid samma tidpunkt till över 5.000 millioner kronor. En kapitalökning på över 2 miljarder kronor, som genom att vi tillhör AP-fondsystemet kommer löntagare och pensionärer till del.

Huvuddelen av fondens tillgångar är placerade i börsnoterade aktier. Här finns flera av våra kända industriföretag, såsom Volvo, Astra, Skanska, Stora och Hasselblad. Vi har också gjort investeringar i icke börsnoterade företag. Bland dessa kan man märka en viss inriktning mot energi- och miljösektorn i form av Coat, Control Drive och Emissionsteknik. Jag tror att den allmänna uppfattningen bland dem som kommit i närmare kontakt med oss år att vi är långsiktiga och ansvarstagande i vårt agerande.

Nu närmar vi oss slutet för första fasen av löntagarfondernas verksamhet. År 1990 får vi den sista tilldelningen av kapital, närmare 600 millioner kronor. Därefter har vi att driva vår verksamhet utan något mer tillskott av externt kapital.

Detta innebär naturligtvis ändrade förutsättningar för vårt sätt att arbeta. För varje ny investering, det må gälla köp av aktier över börsen eller tillskott av kapital till något onoterat företag, så får vi själva avgöra varifrån dessa pengar skall komma. Även om vi får utdelning och räntor på bankmedel så blir ändå grundfrågan vilka aktier vi bör sälja för att kunna göra nya investeringar.

Mycket talar också för att vi under närmaste tiden får en diskussion om det reglemente som styr vår verksamhet. Det reglemente vi nu lyder under beslöts i samband med riksdagens beslut om införande av löntagarfonder. I detta reglemente ingår också placeringsbestämmelser som reglerar hur vi kan placera de medel vi anförtrotts. Det som talar för förändringar är enligt min mening att de överväganden som ursprungligen låg till grund för placeringsbestämmelserna i viktiga delar har förändrats.

Jag tänker på den avreglering av kapitalmarknaden som skett under senare år. Avskaffande av valutarestriktioner som innebär ett i de närmaste fritt flöde av kapital över våra gränser har fått stor betydelse för svenskt näringsliv. Dagligen får vi exempel på hur svenska företag deltar i en internationell strukturomvandling. Aven den svenska aktiemarknaden påverkas

Skr. 1989/90:.1:37: Bilaga 5 genom de nya möjligheterna till aktieplaceringar över gränserna. Sjävklart har detta också fått stor betydelse för fondförvaltare av olika slag. Samtidigt har kravet på en effektiv förvalming och god förräntning av AP-fondernas kapital skjutits i förgrunden. Detta ökade krav har sin grund i att 1/5-del av de utbetalade pensionsmedlen kommer från förräntning av fondkapitalet och inte från inbetalade avgifter. En god och effektiv förvaltning i AP-fonderna blir det bästa medlet för att undvika högre uttag av direkta arbetsgivaravgifter. Avregleringar på kapitalmarknaden, avskaffande av valutarestriktioner och högre krav på avkastning och förräntning har redan inneburit att 4:e AP-fonden fått förändringar i sitt reglemente. Bland annat har den ändringen skett att denna fond, och även den nybildade 5:e AP-fonden får placera 1096 av'sitt kapital i utländska aktier. Så som marknaderna utvecklats, och kommer att utvecklas, mot en ökad internationalisering, finns det starka skäl som talar för att också löntagarfonderna får placera i utländska aktier. Det som talar emot detta är det specifika mål som gäller för oss, nämligen inflytandet för löntagarna som är en grundstomme i vårt reglemente. Dels har löntagarföreträdare en majoritet i löntagarfondernas styrelser, dels har den lokala fackliga organisationen rätten och möjligheten att utöva hälften av den rösträtt som tillkommer en löntagarfond. Det finns skäl som talar både för och emot ett ägande av utländska aktier. En kompromiss skulle då vara att tillåta utländska placeringar i begränsad omfattning. Det behöver inte betyda att målet om löntagarinflytande frångås. Det som då faller sig naturligt är att vi får samma regler som 4:e och 35:e AP-fonderna numera har, alltså att vi får placera 1090 av värt kapital i utländska aktier. Det kan bli en intressant och givande diskussion under de år som nu ligger framför oss och i vilket fall som helst kommer den att ha stor betydelse för vår fonds framtid. Låt mig på sedvanligt sätt få avsluta med att tacka de personer och organisationer som vi samarbetat med under det gångna året: de anställdas organisationer, företag, banker, mäklare och många andra.

Gunnar Larsson

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

ndra löntagarfondstyrelsens grundkapital har un-

der året ökat med 558.000 kkr till totalt 2.857.825

kkr. De av fondstyrelsen förvaltade medlen har

placerats på sätt som framgår av balansräkning

och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall redovisas till anskaffningsvärde. Krav

finns också att fonden skall avge en real redovisning där tillgångarna upptagits till mark-

nadsvården. Balansomslutningen uppgår till 3.600.074 kkr. Motsvarande belopp när tillgångarna redovisas till marknadsvärden uppgår till

5.189.056 kkr.

Rörelseresultatet uppgår till 326.730 kkr.

Efter avsättning för överföring till 1-3 All-

männa pensionsfonden med 97.968 kkr

blir det bokföringsmässiga resultatet

228.762 kkr.

Det reala resultatet, efter överföring

till 1-3 Allmänna pensionsfonden, visar ett överskott på 521.574 kkr. Det

ackumulerade reala resultatet sedan verksamhetens början 1984 visar ett överskott på 1.750.793 kkr.

Fondkapitalet vid utgången av

1989 beräknat efter marknadsvärden

på aktier och konvertibla skuldebrev uppgår till 5.074.862 kkr. Om

8 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 137

Skr. 1989/90:137

Bilaga 5

samtliga tillgängliga medel. omedelbart placerats på börsen och utvecklingen därefter följt

börsindex skulle fondkapitalet uppgått till 5.170.523 kkr. Beräkningsmetoden tar inte

hänsyn till att fonden gör andra placeringar än börsaktier, samt att det år ofrånkomligt att vi

måste ha likvida medel tillgängliga. Med hänsyn till dessa faktorer kan man dra slutsatsen

att fondens utveckling sedan starten i stort sett följt börsindex.

Uppgifter om resultat och förmögenhetsställning framgår av resultat- och balansräkning

samt av de noter som bifogas. Utöver detta lämnas följande kommentarer.

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING

Fram till slutet av augusti hade börsen gått upp 33 90 från årets början. Orsaken bakom uppgången var att många bra årsbokslut för 1988 publicerades. Delårsrapporterna för första

delen av 1989 visade också på en god resultatutveckling i företagen. |

Under augusti månad kom emellertid en vändning och börsens uppgång reducerades till 10 90 fram till november. De halvårsrapporter som publicerades motsvarade inte de högt

ställda förväntningarna. :Den svenska ekonomir:s strukturella problem började diskuteras,

samtidigt som kapital sökte sig till utländska aktiermarknader. Räntorna steg kraftigt.

Till följd av stora företagsuppköp ökades dock åter den allmänna börsoptimismen. Handelsbanken köpte Skånska banken, PK-banken köpte Nordbanken, Procordia köpte Pharma-

cia och Provendor och SAAB-Scania sålde halva personbilsdivisionen till General Motors. Dessa faktorer bidrog starkt till att börsens uppgång för hela året slutade på 24 96.

Denna entydiga siffra speglar emellertid inte de stora skillnader i utveckling som framgår när man betraktar enskilda branscher och företag. Sålunda gick verkstadsaktier upp med 39 96 och Kemi- och läkemedelsaktier gick upp med 47 96, medan skogsaktierna gick

ner 6 30 och Handelsföretagens aktier gick ner med hela 11 Jo. Uppgångarna kan exemp-

lifieras med :Ericsson och Astra medan nedgångarna kan exemplifieras med Modo och Hennes & Mauritz.

FONDENS BÖRSPORTFÖLJ

Avkastningen på börsportföljen för år 1989 uppgick till 20,6 76. Denna uppgift innefattar både realiserade och orealiserade vinster på aktier, samt utdelningar. Detta skall jämföras

Skr. 1989/90:137

Bilaga 5

med ökningen av generalindex korrigerat för utdelningar på 26,9 96. Fondens börsportfölj har således i år utvecklats sämre än börsen som helhet.

Förklaringen till detta förhållande finns delvis i tabell 1. Där framgår branschsammansätt-

ningen av fondens portfölj jämfört med föregående år och med börsen. Fonden är underrepresenterad i branscherna Verkstad och Kemisk Industri och över Fonden Börsen Fonden Börsen

oc . . - . 891231 891231: 881231 BB1231 representerad i Skogsindustri och Handelsföretag. Fonden har inte -

Verkstäder 28 29 22 26 heller haft några större innehav i de företag sorn blivit föremål för upp — Kemisk Industn a 2 6 9

. Skogsindustri 14 7 18 9 köpserbjudanden och vars aktier därför stigit kraftigt. Fastighot och

om . N oa . byggföretag 22 123 14 13

En genomgång av förändringarna i portföljen ger vid handen att = Handelsföretag 3 2 5 2

2 H . . N Förvaltningsbolag 4 13 7 16 fonden köpt större poster i Atlas Copco, Flectrolux, Kinnevik, Modo, = Banker [3 9 7 10 SCA, T » Irustor, Uddehol eholm och UV-shippi -shipping , samt A-aktier 1 Volvo. For- A-aktier i Volvo. För. —Vfnföretsg 262982 100 100 100 100 25

säljning har skett i Alfa-Laval, AGA, Regnbågen och Skandia. + Veckans Affärer nr 50/32 1989.

Fondens fern största engagemang mätt efter marknadsvårde redovisas i tabell 2. Fonden har under året sålt aktier för 750 mkr och köpt för 1.221 mkr. Fondens köp och

försäljningar har medfört en omsättningsskatt på 19,1 mkr och courtage på 7,2 mkr.

Vid beräkningen av realisationsvinster och realisationsförluster, dår endast en

. . a | > . 1. Volvo 472.609 kkr ( 2.078 Xx) del av fondens innehav sålts, har vi ullämpat en princip som innebär att viansesha = 2. Astra 354.382 kkr ( 0.985 X) . - . N om on . . 3. UV-ehlpping — 221.967 kkr (11.098 X) sålt de poster som har högst anskaffningsvärde. Principen tillämpas på ett sådant — 4. Skanska 211.109 kkr ( 0.374 X)

5. SHB 193.906 kkr ( 1.214 X) sätt att avkastningsberåkning per depå kan genomföras.

Från och med 1990 kommer den s k ”genomsnittsmetoden” att tillämpas. Denna innebär att vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster, där endast en del av ett av fondens aktieinnehav sålts, ska vi sorn anskaffningsvärde använda det genomsnittliga anskaffningsvärdet för det aktieinnehav varur försäljningen skett.

Om denna princip tillämpats redan under 1989 hade fondens ”realisationsvinster” varit större, medan posten ”ökning av ej realiserad vinst” varit motsvarande mindre. ”Realt resultat” hade ej förändrats.

ONOTERADE FÖRETAG

Fondens investeringar i onoterade företag uppgår till 159 mkr. Jämfört med föregående år är detta närmast en fördubbling.

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 5

Nya företag är Celpap, Coat, Klippanintressenter och Control Drive.

Celpap är konsultföretag med uppdrag inom pappers och massaindustrin. Fonden har tillsammans med SPP, Trygg Hansa, Länsförsäkringar och SIF tillskjutit pengar för att möjliggöra ett förvärv av det kanadensiska konsultföretaget NI.K. Härigenom blir Celpap ett av världens ledande konsultföretag i sin bransch. Celpap kommer att marknadsintroduceras under det kommande året.

Det göteborgsbaserade utvecklingsföretaget COAT arbetar bla med material vars optiska: egenskaper kan påverkas genom yttre stimulering, t ex beläggningar av glas som anpassar ljusgenomsläppet till solljusets styrka. Detta kan användas i energibesparande syfte.

Investeringen i Klippanintressenter är ett exempel på hur fonden kan medverka i s k ”Management-Buy-Outs” (MBOs). Verksamheten innehåller de pappers- och massaproduce-

rande bruken Klippan, Lessebo och Fridafors med en omsättning på 800 mkr och drygt 700

anställda.

Control Drive utvecklar varvtalsreglering för pumpar. Genom varvtalsregleringen kan man åstadkomma betydande energibesparingar.

Ytterligare investeringar har gjorts i företag där fonden redan har intressen säsom Emissionsteknik och Komponentutveckling.

Tillskottet i Emissionsteknik syftar till att möjliggöra vidareutveckling av en katalysator för rening av dieselavgaser. Företaget har under året färdigställt en fabrik för tillverkning av bensinkatalysatorer. Fabriken ligger i Karlskoga och beräknas få ca 30 anställda.

Komponentutveckling deltar aktivt i den nödvändiga strukturomvandlingen inom bilunderleverantörsbranschen. Bl a köper man en verkstad av SAAB där man tillverkar ljuddämpare. Etableringar internationellt pågår också. Fondens tillskott sker i syfte att kunna fortsätta denna strukturomvandling.

Nordsjöfrakt har under hösten beslutat om ett samgående med Bylock Group S.A. Samgåendet sker genom att Nordsjöfrakt köper Bylockgruppen genom en apportemission. Syftet är att åstadkomma ett starkare transportföretag kompletterat med en internationell investmentverksamhet. Den nya gruppen kommer att marknadsintroduceras under våren 1990.

Fonden har såltaktieinnehavet i Palpax. Vidare har konverteringslånetilnterproduktlösts.

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 5

RISKRESERV Denna reserv avser onoterade företag och är ett uttryck för medvetandet att satsningar i ett utvecklingsskede i dessa bolag innebär ett risktagande. Ingen förändring har skett under året.

KAPITALTILLSKOTT DIREKT I FÖRETAGEN Av fondens placeringar under året har 136 mkr skett genom kapitaltillskott direkt i företagen. Fördelningen per företag framgår av not 17.

LIKVIDITET Räntor från likviditetsförvaltningen har under året uppgått till 43,6 mkr. Den genomsnittliga likviditeten, månadsvis beräknad, har uppgått till ca 390 mkr.

FÖRVALTNINGSKOSTNADER Förvaltningskostnaderna uppgår till 7,1 mkr. Kostnader för styrelse och personal inklusive lönebikostnader utgör 3,5 mkr, lokalhyra 0,7 mkr och övriga kostnader 2,9 mkr. I den sistnärnnda posten ingår bland annat kostnader för information, konsultarvoden, revisionsarvoden och kontorsomkostnader. Antalet årsanställda uppgår till sex personer.

REAL REDOVISNING Det kapital som står till fondens förfogande urholkas genom inflationens verkningar. Denna urholkning måste kompenseras genom att avkastningen på kapitalet ökar.

Inflationsutvecklingen är därför av avgörande betydelse när det gäller att bedöma fondens faktiska resultat.

För att få en uppfattning om storleken av inflationens påverkan gör man en s k real redovisning. Denna går i stort sett så till att man redovisar resultatet med hänsyn taget till marknadsvärdet på tillgångarna och drar bort ett belopp som motsvarar inflationens påverkan. Det som därefter återstår kallas realt resultat.

Börskursernas förändringar påverkar direkt fondens reala resultat genom att marknads värdet på fondens börsportfolj förändras. Detta innebär att det reala resultatet måste ses i ett långsiktigt perspektiv.

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 5

Sålunda blev det reala resultatet för 1989 620 mkr, före överföring till 1-3 Allmänna

pensionsfonden. Det sammanlagda reala resultatet sedan verksarnheten började 1984

uppgår till 2.013 mkr.

ÖVERFÖRING TILL 1-3 ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fonden är skyldig att till 1-3 Allmänna pensionsfonden inbetala ett belopp uppgående till

3 90 av nuvärdet av de medel fonden rekvirerat. Detta är fondens direktavkastningskrav och beloppet för 1989 uppgår till knappt 98 mkr. Denna summa täcks med god marginal av

rörelseresultatet på 327 mkr.

INFLYTANDE OCH RÖSTRÄTT

Fondens aktieinnehav har medfört rösträtt på bolagsstämmor i 60 företag.

De lokala fackliga organisationerna har deltagit på 48 av dessa bolagsstämmor. Rösträtten

utövades av sammanlagt 61 personalföreträdare representerande både arbetare och tjänstemän. Fonden har deltagit i 55 bolagsstämmor.

Fonden har inte styrelserepresentation i något börsnoterat företag. I de onoterade företagen är fonden i normalfallet representerad genom adjungerade ledamöter. Därutöver har fonden samrått med övriga intressenter om styrelsens sammansättning.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

Generalindex 12350 1200 1150 1190 1050 1000 950 000 Hä0 800 750 ! 700 Hä

550 a 500 450) 400 ! 350 300 250 200 2 150 100

50 år oe

0 Ar 1950 1953 19590 19853 1970: 1973 dy 14R5-N4

Aktiemarknadens utveckling 1950-1989. Katta: tidningen Affärsvarlden.

Generalindex: 1350

1030 1000

DeesNJan Feb Mar Xpe Maj Jun Jul Su Sep Okt Ner Dec

Aktiemarknadens utveckling januari-december 1989. Katia: udningen Affarsvariden.

Skr. 1989/90: 137 Bilaga 5

REALT RESULTAT

Alla belopp i resultaträkning, balansräkning och noter anges i tusentals kronor (kkr) där inget annat anges.

Skr. 1989/90:137

Bilaga 5

1989-12-31 1988-12-31 Bokförda = Marknads- Bokförda = Marknadsvärden värden värden värden TILLGÅNGAR

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder: Upplupna kostnader och

FONDKAPITAL

Skr. 1989/90:.137

Bilaga 5

NOT 1 Råänteintakter NOT 3 Inventarier

Ränteintäkterna har erhållits på följande sätt Avskrivning har gjoris-med 20-96. Banker och mäklare T.264'. Bokfört värde 1989' 1.955 Penningmarknadsinstrument 32.174' Anskaffningsvärde 1989: 434

NOT 5 Överföring till 1-3 Allrnänna pensionsfonden:

Fond Väst skall enligt bestämmelserna i SFS 1983:1092:(28'6), ull: 153 Allmänna:pensionsfönden överföra en avkastning för räkenskapsåret 1989 beräknad till tre procent av nuvärdet av. grundKapitalew Fränsyn.skall!tagastilllatårets-kapitaltillskott å 558 mkr varit tillgängligt för förvaltning endast under viss del av räkenskapsåret: Nuvärdet av grundkapitalet beräknas enligt: Konsumentprisindex: Överföringen för år 1989 uppgår till 97.968-kkr.

NOT 6 Realt resultat

Januarl'-: Ackumulerat"

December 1989: 1984-1989

Rörelseresultat 326.730' 889.853 Årets förändring av ej reallserade kursvinster. Ej realiserade kursvinster 891231 1588:982: 1.588.982 Ej realiserade kursvinster 890101 --Y-h00:408. > 488:579 LE Nominellt resultat 815.309: 2:478.835 Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkrafi' = 195:767: --460:243 Realt resultat 619.542" 2:012:592 Överföring tll 1-3 Allmänna pensionsfonden - 97.968 --261'799: Årets resultat 521'574' 1:750:793'

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

NOT 7 Likvida medel NOT 9 Fordringar hos fondkommissionärer

Kassa och postgiro 2 Fordringar hos fondkommissionärer består huvudsakligen av Banoktillgodohavanden 42.989 aktieförsäljningar för vilka likvid ännu ej erhållits.

42.991¶NOT 10 Förutbetalda kostnader och upplupna

NOT 8 Kortfristiga placeringar intäkter

Statsskuldväxlar 170.100 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter består huvudsak- Övriga värdepapper 30.469 ligen av upplupna räntor på penningmarknadsinstrument och

200.569 konvertibla skuldebrev.

NOT 11 Aktier

Noterade aktiestlag Antal Förändring Ansk.värde Kurs "+) Börsvärde Skillnad Fondens Fondens

sedan = Inkl. cour- 891229 891231 ansk.värde/ andet andel

881231 tage och = Kronor börsvärde = kapital röster

skatt ") x kö)

Verkstäder

Asea A bu 187.350 - 43.269 695 130.208 86.939

B fr 41.050 - 40.750 18.485 710 29.146 10.661 0.381 0.375 Atlas Copco A fr 54.700 54.700 14.433 278 15.207 TIA

B fr 123.900 123.900 33.834 278 34.444 610 0.571 0.277 Eldon B bu 54.695 3.050 12.109 280 15.315 3.206

B fr 21.455 3.900 5.004 280 6.007 1.008 4.599 2.048 Electrolux B fr 458.900 307.800 130.544 280 128.492 - 2.052 0.632 0.022 Ericsson B fr 12.000 12.000 9.838 880 10.560 722 0.029 0.000 Esab 1) A bu 380.000: 190.000 53.631 315 119.700 66.069 4.439 5.667

B bu 209.600 159.700 15.950 135 28.296 12.346 B fr 277.900 223.600 25.525 157 413.630 18.105 0.963 1.210

B bu 12.303 - 141.297 4.085 445 5.475 1.390 B fr 391.552 - 72.000 128.855 445 174.241 45.386 1.286 2.078

971.634 1.309.919 338.285

Kemisk Industri

Astra 1) A bu 615.000 124.700 92.153 390 239.850 147.697 A fr 125.001 40.001 25.486 410 51.250 25.764 B fr 156.251 33.251 25.090 405 63.282 38.192 0.953 0.985 Pharmacia B bu 27.700: - 43.300 5.287 188 5.208 -79

B fr 80.109 36.100 15.630 192 15.379 - 251 0.165 0.079

163.646 374.969 211.323

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

NOT 11 Aktier

Noterade aktieslag Antal Förändring Ansk.värde Kurs "") Börsvärde Skillnad Fondens Fondens

sedan «Inkl. cour 891229 891231 ansk.värde/ andel andel

881231 tage och Kronor börsvärde = kapital röster

skatt ") x LJ

ustri

Korsnäs 1) A bu 813.740 734.916 70.224 132 107.414 37.190 A fr 102.500 92.250 8.555 135 13.838 5.283 . B bu 335.460 304.480 31.532 135 45.290 13.758 2.335 2.084 MoDo B fr 22.500 - 4.155 270 6.075 1.920 C bu 62.200 - 11.400 15.243 230 14.306 - 937 Kvc 567.520 157.520 186.770 238 135.070 - 51.700 0.540 0.135 SCA 1) A bu 94.500 63.000 4.551 130 12.285 7.734 B bu 773.775 589.675 68.696 115 88.984 20.288 B fr 503.850 382.850 54.425 115 57.943 3.518 Opt 21.700 11.700 25.596 910 19.747 - 5.849 0.807 0.320 Stora A bu 362.000 - 8.000 70.412 314 113.668 43.256 A fr 75.632 - 20.368 23.679 310 23.446 - 233 B fr 37.200 - 18.800 10.442 311 11.569 1.127 0.795 0.901 - 574.280 649.635 75.355

Ovriga Företag

onaut B bu 400.000 400.000 15.513 47:50 19.000 3.487 0.616 0.153 Bilspedition 1) B bu 640.770 442.685 73.047 159 101.882 28.835 B fr 277.030 66.915 22.401 188 52.082 29.681 2.945 1.143 Borås Wäfveri B bu 50.000 - 15.000 1.874 130 6.500 4.626 B fr 65.000 - 2.436 130 8.450 6.014 6.273 3.594 Eken B bu 334.500 - 13.293 70 23.415 10.122 B fr 100.500 - 5.543 73 7.337 1.794 7.836 4.662 Euroc 1) A bu 120.300 84.400 7.122 245 29.474 22.352 A fr 261.000 174.000 11.860 245 63.945 52.085 B fr 40.000 22.000 1.876 235 9.400 7.524 1.205 1.344 Gambro B bu 144.800 144.800 17.157 125 18.100 943 B fr 28.000 28.000 3.220 125 §.500 280 0.755 0.359 Gullspång 1) B bu 400.010 300.000 10.388 97 38.800 28.412 B fr 100.000 100.000 2.597 96 9.600 7.003 1.050 0.615 HP Färg & Kemi B bu 299.400 - 700 13.544 94 28.144 14.600 B fr 700 700 32 95 67 35 14.540 6.070 IDK Data B bu 50.000 - 3.914 75 3.750 - 164 6.052 2.298 Kinnevik 1) B bu 267.884 267.884 58.316 230 61.613 3.297 B fr 238.456 238.466 50.357 238 56.755 6.398 1.746 0.332 Marieberg A bu 299.000 44.000 33.607 151 45.149 11.542 A fr 673.200 14.900 47.533 152 102.326 54.793 3.936 1.406 Nordstjernan A bu 265.000 - 26.500 180 47.700 21.200 B bu 59.900 - 11.200 5.990 180 10.782 4.792 0.753 0.831 Procordia 1) A bu 407.400 342.400 49.723 145 59.073 9.350 A fr 161.800 111.300 13.929 146 23.623 9.694 B fr 172.300 138.300 18.567 146 25.156 6.589 0.668 0.579 Pronator B bu 33.800 33.800 6.207 172 5.814 -393 0.448 0.232 Pulsen B 55.000 - 4.662 150 8.250 §.588 7.886 3.175 Stena B bu 313.600 117.000 26.949 93 29.165 2.216 1.960 0.980 Sydkraft 1) A fr 14.430 9.622 1.359 135 1.948 589 0.012 0.018 Uddevalla Shipping bu 2.159.167 492.500 117.126 100 215.917 98.791

fr 60.500 50.500 5.841 100 6.050 209 11.098 11.098 Ångpanneföreningen B bu 267.700 39.700 40.948 138 36.943 - 4.005 8.397 1.722

713.431 1.159.710 446.279

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 5

NOT 11 Aktier

Noterade aktleslag Antal Förändring Ansk.värde Kurs "") = Börsvärde Skillnad Fondens Fondens

sedan = Inkl. cour 891229 89I1231 ansk.värde/ andel andel

881231 tage och = Kronor börsvärde = kapltal röster

skatt ") LJ x

Fastighet- och Byggföretag

BGB bu 258.000 -21.100 17.877 178 45.924 28.047 1.344 1.344 JM 1) B bu 128.500 102.800 7.620 285 36.623 29.003

B fr 310.000 273.000 36.296 280 86.800 50.504 2.060 1.001 Klövern B 171.500 - 33.270 295 50.593 17.323 1.934 0.416 Lundberg 1) B bu 407.000 85.000 65.598 218 88.726 23.128

B fr 74.000 5.000 13.031 220 16.280 3.249 1.042 0.253 Reinhold Syd B bu 20.000 20.000 1.992 114 2.280 288 0.276 0.143

Handelsföretag

Catena A bu 589.750 89.050 45.555 102 60.155 14.600 A fr 163.200 50.000 13.887 101 16.483 2.596 3.578 3.578 Hennes 8& Mauritz B fr 250.000 - 80.385 250 62.500 - 17.885 3.344 1.541

139.827 139.158 - 689

Förvaltningsbolag

Custos A bu 18.000 18.000 4.101 295 5.310 1.209

B fr 5.000 5.000 1.095 246 1.230 135 0.049 0.051 Ratos B. bu 10.000 10.000 2.736 248 2.480 - 256 0.040 0.014

Sila 1) A fr 515.000 | - 21.711 130 66.950 45.239

B fr 515.000 515.000 28.795 100 51.500 22.705 2.922 2.922 Skandia fr 354.800 - 430.000 46.557 219 77.701 31.144 0.462 0.462

104.995 205.171 100.176

Banker

PK-Banken 1) bu 60.000 60.000 5.845 94 5.640 - 205 0.036 0.035

SE-Banken 1) A bu 938.000 448.000 65.967 90 84.420 18.453 C bu 2.000 2.000 150 102 204 54 0.366 0.366

++) Lägsta betalkurs, om cj betalkurs fanns används köpkurs.

1) Split, fond- eller nyemission

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

NOT 11 Aktier

Noterade aktieslag Antal Förändring Ansk.värde Kurs "") Börsvärde Skillnad Fondens Fondens

sedan = =Inkl. cour 891229 891231 ansk.värde/ andel andel

881231 tage och = Kronor " börsvärde = kapital röster

skatt ") LJ «x

Onoterade aktieslag

Börsvärde år lika med anskaffningsvärde.

NOT 12 Sammanställning av konvertibla skuldebrev

Nominellt Ränta Ansk. värde Kurs +") Börsvärde Skillnad värde bd Inkl cour- 891229 891231 ansk. värde tage och x /börsvärde skatt")

Noterade

++) Lägsta betalkurs, om cj betalkurs fanns används köpkurs.

Onoterade

Börsvärde är lika med anskaffningsvärde.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

NOT 13 Reversfordran NOT 17 Kapitaltillskott direkt

Fordran avser. ett:reverslån till Lundby Holding AB i samband i företagen 1989

med överlåtelse .av aktier och konvertibelt skuldebrev i Lundby "Företag Art Léksåksfäbrik:-AB. Lånebeloppet uppgick:ursprungligen tll 20

mkr. Amortering har under året skett. med 4:004 kkr. Slutbetal- Bilspedition Aktier 16.487

ning sker år :1992. Celpap Aktier 19.314

Coat Aktier 180

Konv lån 180

NOT 14 Upplupna kostnader och Control Drive Konv fån 1.500

förutbetalda intäkter Emissionsteknik Aktier 14.881

Konv lån 12.000 :Upplupna kostnader och'förutbetalda intäkter består huvudsak-

Enator Akiier 825 "ligen av kostnader för årsredovisning samt revisions- och

Esab Aktier 19.000 granskningskostnader.

Kinnevik Aktier 8.161

Klippanintressenter Aktier 750

NOT 15 Övriga kortfristiga skulder Konv lån 20.000

Övriga kortfristiga skulder bestårav: 'Komponentutveckling Aktier 2.100

Lundberg Aktier 7.875 Leverantörsskulder 181

Reinhold Syd Aktier 1.992 Upplupna semesterlöner 65

NOT :16 Grundkapital

Bokförda värden Marknadsvärden

Vid årets ingång 2.299.825 2.570.302

Omräåkning av grundkapital

vid krets ingång - 169.080

Kuapitaltillskott under året 558.000 584.687

2:857.825 3,324.069

Områkning av det bokförda grundkapitalet till marknadsvärde skalt ske efter de förändringar av konsumentprisindex som skett

från det kapitalet tillställdes Fond Väst och fram till räkenskapsårets slut.

Göteborg 25 januari 1990.

Bengt Rogerstam Lars Olof Larsson

Ordförande Vice Ordförande Gunnar Christensson

Bengt Ekeblad Ronny Lindh Lars Carisson

Thomas Polesie Bertil Pålsson Maj-Britt Persson

Gunnar larsson

Verkställande direktör

Skr. 1989/90:137

Bilaga 5

Undertecknade, som av regeringen förordnats att som revisorer granska Andra löntagarfondstyrelsens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1989.

Under beaktande av god revisionssed har vi granskat förvaltningsberåttelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar som lämnar upplysningar om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondsstyrelsens förvaltning stående tillgångarna och vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har inte gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansråkningarna, bokföringen eller inventeringen eller i övrigt beträffande löntagarfondsstyrelsens förvaltning.

Göteborg den 23 februari 1990.

Ulf Gometz Lars-Olof Thörn Lars Widell

Aukt. revisor Aukt. revisor

Trefond Invest

(tredje löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING 1989

9¶Riksdagen 1989/90, I saml. Nr 137

LEDNINGEN HAR ORDET Skr. 1989/90:137 Trefonds konturer klarnar Bilaga 6

Trefond Invest ser med glädje hur fondstyrelsens EE PROFESSIONELL HANTERING Det avkastningsroll som marknadsaktör blir allt tydligare. krav som ställts på förvaltningen av Tretonds Trefonds ordförande Carl Johan Åberg; kapital fordrar också en professionell hantering, - Trefond får inte ta några arbetsmarknads- eller utan sidoblickar åt alltför många håll. Avkastningsregionalpolitiska' hänsyn som går emot de långsik- kravet är 394, vilket kan tyckas lågt med 80-talets tiga förräntningskraven. För den uppgiften finns fantastiska kursstegringar i backspegeln. Men om det särskilda politiska institutioner. Synen på lön- man betänker börsutvecklingen under 1970-talet tagarfondstyrelserna har på många sätt förändrats. eller så nära i tiden som hösten 1989, ter sig siffran Den så kallade 4 oktober-rörelsen får inte längre inte längre så låg. Man måste hälla i minnet att någon större uppmärksamhet i massrnedia, och det här rör sig om avkastning utöver inflationen. mycket tyder på att fondstyrelserna nu accepteras Den uttalat långsiktiga placeringsstrategin gör dessav en bredare allmänhet. Detta kan bero på att utom att Trefond inte alltid tar hem korta vinster styrelsernas roll successivt blivit klarare. Lön- eller gör snabba omplaceringar, vilket med nöd-

tagarfondstyrelsernas huvudfunktioner är två: vändighet försämrar avkastningen något.

+& Att förstärka pensionssystemet. Denna upp- EE EN EFFEKTIV ORGANISATION Arbetsfördelgift innebär att placera pensionsmedel ull så bra ningen mellan VT) och styrelse är klar och koncis. förräntning som möjligt med ett långsiktigt VD stär för den operativa verksamheten. Styrelperspektiv. sen arbetar mer med policyfrågor. + Att förbättra riskkapitalförsörjningen. - Vär organisation är mycket bra i dag. Liten, För båda uppgifterna gäller att de är omöjliga att effekviv och en bra grund att bygga vidare på, genomföra utan ett marknadsmässigt agerande. säger Michael G Berman. Det sker alltid föränd: BE EFTERTRAKTAD ÄGARE Näringslivets inställning ringar I en organisation när både VD och ordföär mera kluven än allmänhetens. Samtidigt som rande är nya på sina poster. I Tretfonds fall komdess företrädare ondgör sig, över de pålagor som mer viss omstrukturering, att ske av innehavet. finansierar fondstyrelserna, välkomnar de varmt Den operativa ledningen har över huvud taget sett det kapital som styrelserna ullför marknaden. över verksamheten noggrant under året och tagit Trefonds VD Michael G Berman: konsekvenser av analysresultaten. Fondstyrelsen - Ledningen i de företag, där vi äger aktier betrak- vill passa på att tacka avgående VD Bo Dahlgren tar oss som en stabil, seriös, långsiktig, och därmed för skicklighet och stort kunnande. Bland nyheterbra ägare. Företagen är i många fall mycket måna na intör 1990 finns Trefonds nye chefsanalytiker om att våra innehav ska kvarstå. Detta ser vi som Leif Kruse, som närmast kommer från Stockholm gott beröm från ytterligt professionella bedömare. Fondkommission, där han hade samma funktion Ibland har fondstyrelserna kritiserats som ett led och även arbetade som portföljförvalare. Uppi en omfattande socialisering av näringslivet. byggandet av en förstklassig analvstunktion kom- Carl Johan Åberg håller inte med: mer att ge fondstyrelsen helt nya möjligheter - Fondstyrelsernas ägande utgör 1 dag knappast genom ett bättre beslutsunderlag. Branschfördelnågot hot mot det privata ägandet. Samtliga sty- ningen kommer att ses över, då riskspridningen relsers sammanlagda ägande kommer aldrig, att ullmäts en allt större betydelse. Carl Johan Åberg överskrida 5-6 procent av det samlade börsvärdet. utsågs i sluter av 1989 till ordförande i Stockholms Den största faran för bäde näringshv och samhälle Fondbörs och lämnar därmed ordförandeposten skulle vara om tillgångarna förvaltades på ett icke i Trefond Invest. (Hans efterträdare är i skrivande professionellt sätt. stund ännu ej utsedd).

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

BE NY POLICY Styrelsen antog en ny policy under innehav är långsiktiga. Beträffande styrelserepreåret, som på flera sätt gör Trefond mycket flexi- sentation i de bolag där fondstyrelsen är stor delbelt. Policyn medger tex för Tretond att tillvarata ägare, fastslår policyn inga särskilda krav. affärstillfällen även om det innebär en placering på Michael G Berman: kortare sikt än normalt. Det avkastningskrav fond- - Representation är inget mål i sig; om företaget styrelsen har på verksamheten gör att även sådana är välskött och vi inte har någon kompetens att placeringar måste vara möjliga. Trefond är fritt att tillföra kräver vi inte styrelseplatser. Det har heller göra omplaceringar när så är lämpligt. Fondstyrel- aldrig varit Trefond Invests uppgift att ta aktivt sen ska inte stå i vägen för en strukturellt riktig managementansvar i bolagen. Om vi däremot. belösning bara för att grundinställningen är att alla höver värna våra intressen i ett visst bolag, eller P

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

vill bredda styrelsens kompetens, ser vi oss gärna inte innehaven efter så kort tid som i denna framrepresenterade; antingen genom vära personer tvingade försäljning. I och med denna affär frameller genom lämpliga krafter från näringsliv eller stod Trefond Invest för första gången i massmedia

förvaltning. Trefonds placeringsstrategi sträcker som den aktör på marknadens villkor man är i dag,

sig över flera år. När det gäller de mindre företag Fondstyrelsen var beredd att blockera affären, vi investerar i, kommer vi att arbeta mycket hårt eftersom man ansåg budet från Svenska Handelsför att hitta de bolag som har en bärkraftig affärs- banken (SHB) vara för lågt. idé och som blir en bra placering på lång sikt. Michael G Berman: NE NÄRMARE INVESTMENTBOLAGETS FORM - Vi accepterade affären då SHB redan kommit Trefonds uppgift är, vilket påpekats, inte att agera överens med huvudägarna. Vi gav dock först arbetsmarknadspolitiskt eller regionalpolitiskt. marknaden en chans till budgivning på en av de Fondstyrelsen är en finansiell institution och kvarvarande provinsbankerna, en unik möjlighet befinner sig på marknaden för att förränta pen- för bankerna att köpa nya marknadsandelar. sionsmedel på bästa möjliga sätt. - Trots att vi under loppet av ett par dagar fick

Michael G Berman: propåer från flera intresserade banker, vågade

—- På det hela taget kan man konstatera att vår ingen lämna ett bud. Det är tråkigt att svenskt verksamhet i allt väsentligt närmat sig det traditio- näringsliv rör sig i så små och oroliga cirklar; nella investmentbolagets. Vi tycker oss också se aktörerna är rädda att stöta sig med varandra. En allt fler tecken på att vi även av externa bedömare annan affär som rönte marknadens intresse var alltmer betraktas som ett sådant; som en stor striden mellan Johnson-koncernen och Consoli-

marknadsaktör bland andra. Trefond skiljer sig dator om Hexagon. Trots olika erbjudanden

dock från ett normalt investmentbolag genom att behöll Trefond sitt innehav i Hexagon i avvaktan vara mer långsiktig i sin placeringspolitik. Avkast- på klarare besked om bolagets framtid. ningskravet sätter emellertid gränsen för hur lång- BR FRAMTIDEN I mångt och mycket beror Tresiktigt man kan agera - varje verksamhetsår bör fond Invests framtid på politiska beslut. Efter 1990 ge minst den angivna avkastningen. Trefond strä- kommer inget nytt kapital att tillföras löntagar-

var också mer än andra aktörer efter att hålla en fondstyrelserna. Vissa förändringar kan också

effektiv kontaktyta med de anställda i företagen, komma att ske på det organisatoriska planet. En även här naturligtvis utan att avkastningskravet förändring som Trefond skulle välkomna när den ehersätts. Kontakten med de anställda är bra både svenska kapitalmarknaden nu liberaliseras, är en ur det aktuella företagets synvinkel (inget företag möjlighet för fonden att placera kapital utomlands. kan tjäna pengar långsiktigt om personalen är I övrigt ser styrelsen fram emot-att fortsätta forma missnöjd), och ur Trefonds synvinkel (som infor- portföljen på bästa sätt. Det är stimulerande att se mationskälla om hur företaget sköts). hur svenskt näringsliv nu befinner sig i ett mycket BE 9 ÅRETS FÖRVALTNING Det vore fel att säga att spännande skede med omstruktureringar, internafondstyrelsen är nöjd med 1989 ärs förvaltning - tionalisering och liberalisering. Organisationen har riktigt nöjd blir man ju som bekant aldrig, och hittat sin form med ett starkt analysinslag, kompeambitionsnivån är hög. Emellertid får man be- tensen finns på plats. Tretond Invest står väl rustat trakta exempelvis affären i Skånska Banken hösten för att tillvarata nya affärsmöjligheter. 1989 som lyckad. Den gav slutligen en realisationsvinst om MSEK 59. Vanligtvis säljer Trefond dock

DETTA AR EN LONTAGARFONDSTYRELSE Skr. 1989/90:137

Bilaga 6

Löntagarfondstyrelserna tillkom 1984 genom ett HE STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Varje lönriksdagsbeslut. De är fem till antalet och utgör till- tagarfondstyrelse består av nio ledamöter och fyra sammans med 1-5:e fondstyrelserna Allmänna suppleanter, som samtliga tillsätts av regeringen. Pensionsfonden, AP-fonden. Deras uppgift är Minst fem ledamöter ska företräda löntagarorganisåledes att förvalta pensionsmedel. Löntagarfond- sationerna. Löntagarrepresentanterna befinner sig styrelserna har en uppbyggnadsperiod till och alltså i majoritet i styrelserna, därav namnet lönta-

med 1990. Från och med 1991 kommer styrelserna garfondstyrelser. Den löpande verksamheten leds

inte att tillskjutas något nytt kapital. Varje fond- av en VD som har ett kansli till sitt förfogande. styrelse hade per 1989-12-31 sammanlagt tillförts nominellt MSEK 2.858. Efter uppräkning med

inflation, definierat som KPI, är detta belopp värt

MSEK 3.335. På det senare beloppet beräknas avkastningskravet på 390. Kapitalet erhålls genom en ÅRET I KORTHET vinstdelningsskatt som tas ut på vinster över en viss nivå, samt en löneavgitt. x Årets nettoresultat MSEK 325.4

EE MARKNADSMÄSSIGA STRATEGIER Placering- (205,8).

arna görs främst i aktier i producerande företag. x Årets överskott i förbållande till realt Placeringsstrategin är marknadsmässig. Investe- resultatkrav MSEK 451,9 (989,0). ringarna är långsiktiga och uppfyller krav på god

x Fondförmögenheten MSEK 4.788 riskspridning. Avkastningskravet är som nämnts

(3.578). |

300 på erhållet kapital efter uppräkning. Avkast-

« Totalt överskott i förhållande till reålt 3 ningen överförs till 1-3:e fondstyrelsen och bidrar

resultatkrav sedan verksamhetens till att täcka framtida pensionsutbetalningar. Den

början MSEK 1.452 (1.001). överskjutande avkastningen återinvesteras och förvaltas av löntagarfondstyrelsen. Trefond köpte under 1989 värde-

papper för MSEK 1.666 (1.780) och

EE EN STABIL ÄGARE BLAND ANDRA Efter upp-

sålde värdepapper för MSEK 1.267 byggnadsperioden kommer löntagarfondstyrelsernas sammanlagda innehav att motsvara cirka 590 (1.199).

av det samlade börsvärdet, det vill säga ungefär 192 Börsportföljen ökade i värde med per fondstyrelse. En fondstyrelse får inte inneha jämfört med 24,5. för affärsmer än 652 av rösterna i ett börsnoterat företag. världens generalindex. Härigenom uppträder en fondstyrelse som en av x Trefond antog en ny policy. : flera ägare i ett företag. Förutsättningarna finns Michael G Berman tillträdde som ny samnidigt för att man ska kunna verka stabilise- verkställande direktör. rande som långsiktig, ägare.

Skr. 1989/90:137

AKTIEINNEHAV Bilaga 6

31 december 1989 (kSEK i

Anskaffningsvarde Andel 3 Bolag Antal imkl oms cowrt Marknadsvärde" Kapual Röster BÖRSNOTERADE AKTIER (ALT och AlI-listan)

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

Anskaffningsvärde Andel 90 Bolag Antal inkl oms court Marknadsvärde Kapital Röster BÖRSNOTERADE AKTIER (AI och All-lstan)

OTC-AKTIER

KONVERTIBLA SKULDEBREV

ÖVRIGA AKTIER

Foördonia B 500.900 3.172 1.250 0,5 [0

Hällde B 7.20C 6.973 6.973" 40,0 40,0 KMG Svstem AB 1 2.500 510 510" 91,7 52,4

AKTIER MED KUPOPTIONER

SLapsta betalkurs. Köpkurs där betalkurs saknas. a Akuer utan marknadsnotering, estNlarknadsvärdestosenvärde enligt lägsta värdets princip. 135

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN Skr. 1989/90: 137

Bilaga 6

Ju större en aktieportfölj är desto större är sanno- Generalindex, dvs börsens genomsnitt. Nedan

likheten för att portföljens utseende och uppträ- visas skillnaden mellan Trefonds börsporiföljs och dande skall följa börsen i sin helhet. För att aktie- Generalindex fördelning över olika branscher portföljen skall utvecklas bättre än index, måste (tabell 1), samt en jämförelse mellan Trefonds och

den avvika från börsgenomsnittet. Trefonds inne- den svenska akuiemarknadens fördelning över hav av börsnoterade aktier har under året föränd- olika noteringsformer (tabell 2). rats till att mera påminna om Affärsvärldens

Tabell 1

+++ TREFOND (T) .

PORTFOÖLJENS BRANSCHFOÖRDELNING GENERALUINDEX (GG)

MILSILT SKOG HANDEL FASTIGHET OCH BYGG G

OVRIGA T I

INVESTMENT, RENA I

INVESTMENT, BLANDADE |

BANKER

Tobell 2

«ee TREFOND (T)

PORTFOÖLJENS NOTERINGSFORMER see MARKNADEN i MI

16-1-TOPP | M To

A-I T

M T M

O-LISTAN CT

M

OTC Li

M

ONOTERADE T

Mm

Skr. 1989/90:137

VÄRDEMASSIGT STÖRSTA INNEHAV

onarknadsvarde i MSEK per 89-12-31, lasta betalkurs; Bilaga 6

FYRA SPANNANDE INNEHAV

EE HAÄLLDE MASKINER | fällde ullverkar grön- HE FÖRSÄKRINGS AB NJORD NJÖRDSs affärsmix saksskärare i olika storlekar för storkök och cirkulerar kring närmashysförsäkring, internatiorestauranger. Bolaget grundades 1941, och är en av nell äterförsäkring och den banknära verksamheten tre dominerande tillverkare i världen. FLilldes kredit- och garanuförsäkring. Den sista tjänstegre- : maskiner skär, strimlar, river och tärnar grönsaker nen kompletterar bankernas utbud snarare än snabbr och effekuvt, vilket gör att köken kan pre- konkurrerar med det. Antalet anställda är i dag ca parera grönsakerna precis innan de serveras, 802e 30 personer. Premicintäkten uppgick 1989 till av tillverkningen exporteras till ett 70-tal länder MSEK 1C0 (79). Resultatprognosen är satt till ca med återförsäljare över hela världen. I England MSEK 7. Företaget startade 1986 med en för Svesker försäljningen genom ett eget försäljningsbo- rige unik affärsidé. Genom att all försäljning och lag, liksom i Sverige. Nya, effektiva försäljnings- marknadsföring sker via fristående försäkringskanaler har upparbetats i USA på senare tid. Denna mäklare hålls de fasta kostnaderna nere till ett marknad har utvecklats utomordentligt positivt minimum samtidigt som en stor flexibilitet bibeunder 1989 och blivit en av Hälldes absolut vikti- hålls. NJÖRDs verksamhet är det rena risktagangaste. De viktigaste marknaderna finns, förutom det. Brandingenjörer och skadereglerare hyrs in, i Skandinavien och USA, i Mellaneuropa, USA, vilket också det ger lägre fasta kostnader och dess- Japan, Australien och Nya Zeeland. Genom ett utom en garanterat objektiv värdering. Företaget nytt modellprogram, som föregåtts av en intensiv sätter högre självrisker än flertalet aktörer för att produktutveckling, har företaget störa chanser att slippa arbeta med skador som försäkringstagaren öka sina marknadsandelar på en marknad som i kan hantera mer kostnadseffektivt. På detta sätt sig är inne I en positiv utveckling. Inslaget av undviker man mycket av den betungande och grönsaker 1 kosthållningen ökar för varje år som ockonomiska administration som mindre skador går. Den nya, kraftfulla distributionen i USA har för med sig. Bolaget har därigenom en ovanligt låg också vuerligare potential. Hällde omsatte 1989 skadefrekvens och kan erbjuda svenska närings- MSEK 65, och vinsten uppgick till ca MSEK 6. livet mycket konkurrenskrattiga priser. Genom de Såväl omsättning som vinst beräknas öka 1990. låga fasta kostnaderna kan NJORD hantera sin risk- Trefonds innehav av 4090 av kapitalet och 4083 av exponering mycket precist. Bolaget är i dag rela-

rösterna utvecklas således positivt. tivt okänsligt för konjunktursvängningar. NJORDs

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 6

resultat har de första åren belastats av betvdande BB POLARATOR OFFICE AB Polarator Office AB initialkostnader för personal, datasystem etc. I dag (PolOff) bildades sommaren 1989. Bolaget är är driftskostnadskvoten, som är ett vanligt effekti- moderbolag för kontors- och miljömöbelföretagen vitetsmått, normal för branschen. Den har dock Round Office, Horreds Möbelindustri, JOC stor potential att förbättras då NJORD nu star Möbel samt Karl Andersson & Söner. Aktien redo att höja sin atfärsvolym kraftigt utan några noteras på börsens OTC-lista, och den nya konstörre fasta kostnadspåslag. Företagets vinst och cernen har en stark finansiell bas efter nv- och omsättning ökar för närvarande starkt, och 1990 apportemissioner på totalt MSEK 31. Koncernen blir något av ett nyckelår för NJÖRD. Det är året hade en proforma omsättning för 1989 på drygt då den goda utvecklingen ska dokumenteras i MSEK 200 och för 1990 förväntas ett väsentligt resultaträkningen. Målet är inställt på en förränt- förbättrat resultat etter genomförd omstrukturening av det justerade egna kapitalet med 20-252, ring. Gemensamt för de ingående företagen är Trefond Invest innehar sedan 1988 2192 av kapita- koncentrationen på kvalitetsmöbler för kontor let och 15,423 av rösterna. NJORDSs affärsidé, som och offentlig miljö. PolOffs affärsidé är att etablera redan från grunden bygger på den nu kraftigt ök- en företagsgrupp inom möbel- och inredningsseckande marknaden för fria försäkringsmäklare, har torn genom förvärv av redan väletablerade förevisat sig mycker slagkraftig. En rimlig bedömning tag. Det finns i dag ett stort behov av strukturella är att en börsintroduktion inte är alltför avlägsen. förändringar för att uppnå större kostnadseftekti- Uttalande av Carl-Ivar Wahlin, VD i NJORD: vitet inom branschen. Ftt av de företag som haft ”Det är en styrka för NJORD att i ett känsligt lige problem är det i PoIOft ingående Round Office.

få in Trefond som ägare. Särskilt utomlands ger en Round Office står ensamt för det negativa resultat

stor, statlig pensionsfond som ägare ett stabilt in- som PolOff uppvisar för 1989. Bolaget är nu dock tryck. På den intemationella scenen är det viktigt 1 balans efter ett omfattande åtgärdsprogram och att visa upp finansiell styrka” redovisar nu ett positivt resultat. Produktpro-

grammet med bla de svängda arbetsytorna är

mycket efterfrågat på marknaden, särskilt på

exportsidan. De övriga ingående företagen redovi-

sar även de stigande omsättning och resultat.

I London har den nya gruppen varit framgångsrik

genom dotterbolaget House of Sweden. Koncer-

nen rymmer även fastigheter med övervärden.

Trefonds innehav är 19.080 av kapitalet och 6,4?2

av rösterna.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

BE SKRINET Skrinct kan i dag beskrivas som ett pumpar och är således väl nischat på en sektor mellanting av utvecklingsbolag, blandat invest- som beräknas stå inför god tillväxt. Försäljningen mentbolag och industrirörelse. Skillnaden mot ett sker i Europa och USA genom helägda försäljrent utvecklingsbolag är att Skrinet inte ständigt ningsbolag. Företaget beräknas 1990 omsätta söker nya verksamhetsomräden; man koncentrerar MSEK 170 och vinsten är budgeterad till MSEK 10. sig på verkstadsindustri. De dominerande före- Kylma är verksamt inom handel och tillverkning tagen i koncernen verkar inom kyla och pumpar. inom främst områdena kyla och värme. Bolaget är

Vid sidan av de helägda, rörelsedrivande dotterbo- uppdelat på en grossistdel och en tillverkande del.

lagen Johnson Pump, Kylma och Stockamöllan Grossistdelen importerar delar till kylaggregat som

ingår intresseposter 1 Awapatent, Depenova, säljs till installatörer i hela Sverige. I tillverknings-

Jeppsson Pac, Lagerstedt & Krantz samt TX divisionen tillverkas enheter från små kylaggregat Industrier. Skrinet noteras på börsens A ll-lista, upp till stora kylbatterier för större fastigheter. De och Trefond innehar sedan 1985 2090 av kapitalet största slutkunderna finns inom livsmedelsinduoch 14,293 av rösterna. Skrinets strategi är nu att strin. Kylma är störst i Sverige med 4095 av markgradvis öka inslaget av helägda dotterbolag. Dessa naden. Sverige är också bolagets största marknad. bolag, ska dominera koncernens balansomslutning, Kylma äger även Norges största kylgrossist och Man kommer även fortsättningsvis att ha ett antal den näst största i Finland. Bolaget beräknas 1990 minoritetsinnehav som kan bli helägda döttrar omsätta 350 MSEK och få en vinst efter finanseller avyttras beroende på vilken lösning som är netto på 30 MSEK. strukturellt mest passande. Ett exempel på detta

Stockamöllan tillverkar dieseldrivna gaffeltruckar är de optioner som ställdes ut på Skrinets Nolato-

och gaffellyftvagnar. Företaget är också generalinnehav under 1989 ull aktieägarna. Skrinets

agent för TCM eldrivna gaffeltruckar från Japan. Nolato-aktier kommer på detta sätt att avyttras

Stockamötllan har en budgeterad omsättning, på under 1990. Under året köpte man även 2022 av

MSEN 140 för 1990 och förväntas uppnä en vinstkapitalet och 3022 av rösterna I OTC-noterade

nivå på MSEK 5. Depenova. Skrinet kommer att fortsätta utvecklas med en noga avvägd expansion och hög soliditet (cirka 6022 1 koncernen). De ingående bolagen har god lönsamhet i dag och befinner sig i en positiv utveckling,

Dotterbolagen: Intressebolagen och deras verksamheter: Johnson pump är verksamt inom området marina Awapatent: skydd av patent, mönster och varumärken. pumpar, industripumpar och fordonspumpar. Depenova: ett av landets största tandtekniska Företaget bedriver förutom egen tillverkning även laboratorier. en omfattande generalagentur för att ha ett komp- Jeppsson Pac: konsumentförpackningar inklusive tilllett sortiment. Största delen av den egna tillverk- verkningsmaskiner ull i första hand livsmedelsindustrin. ningen sker i Sverige, men impellerpumparna till- Lagerstedt & Krantz: systemlösningar för tryck och verkas i England, vilket på ett naturligt sätt fört trycklösa rör, kopplings- och ventilprogram mfl VNSbolaget in på E.G-marknaden. Johnson Pump är produkter. litet på den stora pumpmarknaden, men en av de TX Industrier: kompletta reglage- uch styrsystem samt tre största I världen inom specialområdet marina gummidetaljer till industrin.

FÖRVATNINGSBERATTELSE Skr. 1989/90:137 Trefond Invest får härmed lämna förvaltnings- Bilaga 6 berättelse för verksamhetsåret 1989.

BE RESULTAT Årets resultat före överföringar till Fordringar och fondkommissionärer för oreyle- 1-3 AP-fondstyrelserna uppgår till MSEK 425,4 rade likvider uppgick till MSEK 0,09 (2,0), medan (281,5). Överföringarna uppgår till MSEK 100,0 motsvarande skulder belöpte sig till MSEK 4,8 (75,7). Realisationsvinsterna uppgick under året (11,6). till netto MSEK 323,5 (218,3). Utdelningar har EB VARDEPAPPERSPORTFOÖLJEN Marknadsvärdet erhållits med MSEK 81,3 (56,6) medan ränteintäk- på hela värdepappersporttöljen uppgick 1989-12terna upppick till MSEK 29,2 (9,7). Förvaltnings- 31 till MSEK 4.778 (3.634). Portföljens anskaffkostnaderna utgjorde under året MSEK 8,0 (5,8). ningsvärde per 1989-12-31 var MSEK 3.555 (2.737). BB REALT RESULTAT Årets överskott i förhållande Den dolda reserven uppgick tull MSEK 1.223 till realt resultatkrav blev MSEK 451,9 (989,0). (896,7). Den börsnoterade aktivportföljen ökade, Fondens totala överskott i förhållande till realt efter justering, för köp och försäljningar, i värde resultatkrav sedan verksamhetens början (1984), med +19,7220, Förändringen av Affärsvärldens uppgick vid ärets slut till MSEK 1.452 (1.001). Generalindex var under samma period + 24,52. BE LIKVIDITET Vid årets utgång fanns likvida Under verksamhetsåret har aktier köpts för MSEK medel i form av banktillgodohavanden och pen- 1.666 och sålts för MSEK 1.267. Nyemissioner och ningmarknadsinstrument för MSEK 122,4 (27,0). nyteckningar utgjorde MSEK 94,7 (se nedan).

Portföljen har genom följande större köp netto ökats med:

Anskaffningsvärde

Portföljen har genom följande större försäljningar netto minskats med:

Försäljningsvärde

Under perioden har följande nyemissioner och nyteckningar skett:

Anskaffningsvärde

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 6

EB FONDKAPITAL Fondkapitalet uppgick vid EE KMG SYSTEM AB Trefond har tillskjutit kapital årets slut till MSEK 3.565 (2.682). Det efter sk som en följd av sitt ägaransvar, vilket innebär att reala principer justerade fondkapitalet var vid Trefond idag innehar såväl kapital- som röstmajosamma tidpunkt MSEK 4.788 (3.578). Det förval- riteten i KMG System AB. Förhandlingar pågår tade grundkapitalet uppgick ull MSEK 2.858 som syftar ull att successivt minska Trefonds (2.300). Således har under året rekvirerats MSEK andel tll att understiga 50960 av kapital och röster. 558. Det innebär att medelsramen har utnyttjats HE POLARATOR OFFICE Round Office har under till fullo. äret bytt namn till Polarator Office. Företaget har HR FONDSTYRELSE OCH PERSONAL I juni månad under året rekonstruerats varvid Trefond har tillavgick styrelsens ordförande generaldirektör Bert skjutit MSEK LI. Vidare har Polarator tillförts Ekström. Till hans efterträdare utsåg, regeringen Horreds Möbelindustri AB och JOC Möbel AB landshövding Carl Johan Åberg. I december samt förvärvat AB Karl Andersson & Söner. utsågs Carl Johan Åberg till ordförande i styrelsen Verksamheten beräknas visa ett mindre överskott för Stockholms Fondbörs, varför han redan efter för 1989. ett halvår måste lämna Trefond Invest. Flerr BS SKÅNSKA BANKEN Irefond ökade under året Michael G Berman tillträdde 1989-04-01 tjänsten

successivt sitt innehav i Skånska Banken. Banken som verkställande direktör. Han efterträdde har varit lågt värderad relativt substansvärdet. direktör Bo Dahlgren som gick i pension. From Lönsamheten har under de senaste åren fallit. 1990-01-01 har Leif Kruse anställts som analyschef.

Vinstförbättringspotentialen är därmed god. I slu- Medelantalet anställda har varit 5,00 (5,35) perso-

tet av året lade Handelsbanken ett bud på samtliga ner. I löner och ersättningar till styrelse och verk- aktier i Skånska Banken. Det strukturellt riktiga i ställande direktör har utgått sammanlagt MSEK affären, i kombination med de anställdas önske- 1,9 (1,2) och till övriga anställda MSEK 1,1 (0,97).

mål, gjorde att Trefond accepterade budet, som SB PoLICY Trefond Invest har under året tagit var att anse som något lågt. fram en ny policy som anger ramarna för verksamheten. BH COLLATOR UTVECKLINGS AB Trefond Invest har under året förvärvat resterande 1022 av aktierna i Collator Utvecklings AB från Svenska Metallindustriarbetareförbundet. Collators innehav i KMG System AB har överlätits till Trefond Invest. Collator Utvecklings AB har därefter trätt i kkvidation i enlighet med RRYs påpekanden rörande sk företagaransvar. Årets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt uppgär till MSEK

0,00 (0,13).

RESULTATRÄKNING Skr. 1989/90:137

ikSEK) Bilaga 6

1989 1988 Rörelsen Akticutdelning (nor 1) : 81.309 56.550

Ränteintäkter (not 2) 29.208 9.746

Övriga intäkter 10 3.110 Räntekostnader - 144 - 116 Förvaltningskostnader (not 3) - 8.016 - 5.837 Avskrivningar (not 4) . - 202 567 oo - 279 Röreberesultat 101.836 - 63.183 Realwationsvinster 328.569 219.091 Realisationsförluster - 5.040 - 658 Resultat före överförmy . - 425.359 . 281.526 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna (not 5) - 99.957 - 75.705

Årets nettoresultat - | - | > 325.402 | oo 205.821

BALANSRÄKNING Skr. 1989/90: 137

IH december ikSEK?

Bilaga 6

TILLGÅNGAR 1989 Öpmsattningstillgingar

Likvida medel och penningmarknadsinstrument (not 6) Fordringar på fondkommissionärer inot 7) Förutbetalda kostnader och upplupna intakter (not 8)

Övriga kortfrisuga fordringar

Anläggningstillgängar

Akuier i doövuerbolag och intressebolag (not 9) n 6.150

Aktier i andra bolag och övriga värdepapper (not 10) - in An NN rn 2.737.375

Inventarier (not 13 ÖN DOME 729

JA63.724 2.744.254

Sunmua tälgangar A687.4960 2,774.221

SKULDER OCH FONDKAPITAL Kortfristiga skulder Skulder ill douerbolag Skulder till fondkommissionarer ino 7)

Upplupna kostnader och törutbetalda intikter (not 12) Skuld ull 1-3 AP-fondstyrelserna Övriga kortfristiga skulder (not 13)

Fondkapital

REALT RESULTAT Skr. 1989/90: 137 (kSEK!

Bilaga 6

REAL BALANSRÄKNING Skr. 1989/90:137 I december ikSEK)

Bilaga 6

TILLGÅNGAR 1989 19868 Omsattningstillgångar

Anläggningstillgingar Aktier i dotterbolag och intressebolag (not 9) 2.554 6.150

Kortfristiga skulder

Fondkapital Uppindeserat grundkapital (not 5) 2.577.705 Ackumulerat vverskott i förhållande ull realt resultatkrav 11.691 Årets överskott i förhållande till realt resultatkrav Y88.958

3.578.264 Summa skulder och fondkapital 2 4,919.088 2 3.670.911 Ställda paruer och ansvärsförbindelser Inga Inga

10 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 137

NOTER TILL BOKSLUTET 1989-12-31 Skr. 1989/90:137

Redovisnings- och värderingsprineiper Bilaga 6

Penningmarknadsinstrument bokförs ull inköps- innehavet i sin helhet skulle ha givit upphov till en pris och ränta periodiseras. Värdet på aktier och realisationsvinst. Premier för aktier med urställda

övriga värdepapper inkluderar courtage och vär- köpoptioner redovisas som förutbetald intäkt.

depappersskatt. Beräkning av realisatic insvinster Inventarier nettoredovisas. Avskrivningar på och - förluster vid för sälming av värdepapper sker inventarier görs med 20 procent av anskaffnings-

enligt ”högst in-törst ut” metoden, vilket medför värdet. Av årets resultat överföres tre procent av att en realisationstörlust kan uppstå vid försäljning, det förvalade grundkapivalets nuvärde ull 1-3 APav en del av ett innehav, även om en försäljning av fondstyrelserna.

1. AKTIEUTDELNING, 3. FÖRVALTNINGSKOSTNADER &SEK de fem största posterna speciliveras

Persönal- och stvrelsekostnader ferrres ar rer ser åål

IT oöhkalkostnatder sossssssossrsrrrrer ere sr reisen een ra 1.251

Antal Utdelning Totalt

Öv riga

4. AVSKRIVNINGAR kSEK

KOntorsinventarlel oossssseerssrsrerressrr ss rer ans nas 242

ÅJätautrustrilNg oosssrrerrrereer reses ere rt rens reser sea 325 2. RANTEINTAÄKTER Likvida medel oossrsrerrrererereerr rr rer re rr srt 3h7 Penningmarknadsinstrument ödylossssssss ss rss ra Konvertibla skuldebrev odyl -..

5. OVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDSTYRELSERNA den vid kapiuuet dispeaeras. Konsumentprisindes för I. vontagarföndstyrelserna skall varje år överföra en avkastning decensber 1989 uppgar ull 192,8. Giosver avkästningskravet på 372 av rekvirerat kapitals nuvarde. Nuvardet beraknas skall en AYSAULN UY as a den reala redovisningen MÖOsSVåenligt konsumentprisindex förandringar. Hansen tages ll rande arets uppindexering av urundkapitalets nuvante.

Nivarde Rekv Belop, , BY-J2-31 Anal Atsättupisy datum kSMER dex kSIKR dagar 11-89 ISS 2 IS3,5

99,957

&£yrundbelopp inuvarde

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

6. LIKVIDA MEDEL OCH PENNINGMARKNADSINSTRUMENT 10. AKTIER I ANDRA BOLAG OCH ÖVRIGA VARDEPAPPER

(Aktwmnuchav 1989-12-31] Hikvida medel: ksSEK Akuer i andra bolag. 3.555.479

SÅ separat specifikation sid 6. Kassa och POst2gllO sssrrsrsrrrrs rer reser r er ed rna 2 Bankullgodohavanden en 22.433

11. INVENTARIER 198

kSEK Penmiungmarknadsnstrument:

Auska iningsvärde 2.264 Företagscertiftkat sosse ssrrs reses erna rreeen 190.090

Ackumulerade avskrivningar —1.564

122.435 An

700

7. FORDRINGAR, RESPEKTIVE SKULDER, HOS 12. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FORUTBETALDA INTÄKTER FONDKOMMISSIONARER Beloppen avser i huvudsak aktier söm ännu ej levererats. Denna post består huvudsakligen av reservation för revisions-

kostnader, skuld för semesterersättningar och arbetspivarav-

8. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER wfter samt premier för utställda optioner i Svenska Handels-

Denna post består huvudsakligen av förutbetald hyra samt banken.

upplupen ränta på penningmarknadsinstrument och konmer-

13. OVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER kSEK ubla skuldebrev.

Leverantörsskulder soossssssrerrsssrssrr ses nr ess rara 475 9. AKTIER I DOTTERBOLAG OCH INTRESSEBOLAG Bokfört Innehållen personalskatt ooossssssssrrssssr esse sar r aa 136

närde Skuld för värdepappersskatt «.sosssssssorssrss reses rea 63

relsen med Generalindex är beräknad enligt töljande. Den 7.554 börsnoterade aktieportföljens (16-1-topp, AT och AID nettoförändring varje vecka har - efter ullägg för försältningar och Tredie löntagartondstyrelsen har skvddat arbetsnamnet utdelningar samt avdrag för köp - relaterats till under respek- ”Trefond Invest” genom registrering av ett aktiebolag. tive vecka genomsnittligt investerat kapital. Denna avkastning Aktiekapitalet ar utlånat till Treföond Invest. Bolaget Tretond kedjas sedan roed avkastningen för nästa vecka osv. Den på Invest AB är vilande. Collator Utvecklings AB har trätt i lik- deta sätt beräknade portföljutvecklingen för 1989 uppgår vidation. KM Holding AB är vilande. vill +19,773.

Stockholm den 7 februari 1990

CARL JOHAN ÅBERG Ordförande

KLAS BACK LARS HILLBOM Vice ordförande

JAN KARLSSON STIG OLSSON KENNETH SJOKVIST

BIRGITTA SVENSSON ANDERS ULLBERG ANDERS WIDLUND

MICHAEL G BERMAN Verkställande direktör

Vår revisionsberittelse har avanins 1990-02-08. >

GORAN RASPE PER BERGMAN GUSTA TELESTAM

REVISIONSBERATTELSE Skr. 1989/90: 137

Bilaga 6

Undertecknade, som av regeringen förordnats att de under löntagarfondstyrelsens förvaltning, såsom revisorer granska Tredje Iöntagarfondsty- stående ullgängarna samt vidtagit de övriga relsens, Trefönd Invest, förvaltning, får härmed av- granskningsätgärder som ansetts erforderliga. ge revisionsberättelse för perioden S90101-891231.

Revistonen har inte givit anledning ull anmärkning, Vi har under beaktande av god revistonssed grans- beträffande förvaltningsberättelse, resultaträkning kat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, proto- och balansräkningarna, bokföringen eller inventekoll och andra handlingar, som lämnar upplysning ringen eller i övrigt beträffande löntagarfondstyom löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat relsens förvaltning.

Stockholm den 8 februari 1990

GURAN RASPE PER BERGMAN GUSTA TELESTAM

avkt revisor avkt revisor direktör

FEM ÅR I SIFFROR Skr. 1989/90:137 (MSEK)

Bilaga 6

Trefonds börsnoterade aktieportfölj", förändring 1N.CEz 50,922 -7,000 KRA 19,75:

Affärsvärldens Generalindex, förändring 25,05: 51,022 -8,082 51,98 24,55: "Se sid 19, not 14

Mellansvenska löntagarfonden (fjärde löntagarfondstyrelsen) ÅRSREDOVISNING 1989

STYRELSE Skr. 1989/90: 137

Bilaga 7

ORDFÖRANDE Börje Andersson

Styrelscordtoörande Statens Vattemtallsverk, Luftfartsverket. Borlänge F.5ogi och Dala-Demokraten

VICE ORDFÖRANDE Sune Ekbåge

Pappersarbotare Billerud AB Ordförande. Pappers avdeining 96 uruvan Styrelseiedamat Stura AB Ledamot Pappers torbunidsstyrelse

ÖVRIGA LEDAMÖTER Kurt Belin

Inaemer Flåkts Svenska Installauion AB

Karl-Axel Eriksson

Byggnädsarbetare, Anders Dios AB

Sven lohansson

Direktör, Könsum Västmanland

Folke Källberg

Ingenjar, Avesta ADB

Sunc Lundgren

Direktor

Börje Sturk

Telemantor FFV

Ingemar Wallin

Direktvr

SUPPLEANTER villy Bersstrom

Chet, Fäckto srorelsers nsttat tör ekonomi: hk SÄnng

Benet Karlsson

Ombudsman Mecali

Sune Lundh

Direktor, Varmiands Folkblad Maj-Britt Lövström Byråd:rektör

REVISORER Rolf Hammar

Auktönserad revisor, ordförande

Ingvar Gullnas

Fu landshövding

Lars lernberg

Auktoriserad revisor

ANSTÄLLDA Lennart Låftman

Verkställande direktur

Ragnar Boman Kristina Christersson Mia Dahl

Erik Frostberg

Britt-Marie Granholm Pirkko Vikman

Skr. 1989/90: 137 Bilaga 7

ALLMÄN ÖVERSIKT

Återblick på de gångna fem verksamhetsåren

Under åren 1984-89 har över 30 miljarder kr tillförts Sedan starten har Mellansvenska lontagartonden trån kapitalplacerarna till aktiemarknadsföretagen granskat mer an 200 förslag till satsningar i onoterade i form av nytt eget kapital tkonvertibler oraknade) företag äv olika slag och storlek Intlödet av projekt ar Mellansvenska lontagarfonden har under sina fem tortfarande stort, även om många uppslag avser proverksamhetsår lyft ott kapital om 1600 Mkr Fondens jekt som inte ar barkraftiga eller av andra skäl inte kan existens har alltsä inneburit ett betydande titlskott til! inrymmas bland fondens investeringar En viktie ledder riskvilliga kapitalet på aktiemarknaden, oavsett stjärna för vår granskning av onoterade toretag ar att om de cena investeringarna har skett I nyteckningar försöka lämna konstruktiva råd och förslag till alla eller genom kop på andrahandsmarknaden dem som kontaktar fonden, aven om det slutliga be-

skedet skulle bli avböjande från fondens sida

Lentagarfonderna har sammantagna medfört ett till-

skott av nytt kapital till marknaden på sammanlagt ca Numera vill vii första handa satsa I något större bolag 13 miljarder kr eller ca 40 procent av den totala emis- an tidigare, dvs i bolag som ar tillrackligt störa bör siönsvolymen de senaste fem åren. Sannohikt utgör att ha en egen fungerande organisation och dar kapi tonderna den enskilda placerarkategorn som har till- talbehövet ar tillrackligt stört tor att fönden skall skjutit mest kapital till marknaden under dessa år kunna mötivera den betydande arbetsinsats som ot Man kan I detta sammanhang också notera att ut engagemana I ett onoterat företag ofrånkomligen landska placerare under åren 1984 - növernber 1989 medför En annan viktig styrande idé ar ätt våra salstotal har såkt tillbaka aktier för ca 3 miljarder kr till NINgat vara evnosamma tor hela verksamheten : Sverige Detta utbud har alltså bohovt placeras inom det berörda företaget och inte sytta till att flytta fram landet Aven mat denna bakgrund torde lontagarfon den ena eller andra partens positioner dörna ha utgjort en stabiliserande faktor på den svenska aktiemarknaden Genom londens egen personal och det nät av könsul-

ter och andra rädgi are på Olka områden som här

[a at äts upp under årens löpp tinns numera en god

Mellansvenska a

intaat on toörsiktige installning Uuloaslic acitet för att bedöma och konstruktivt medverka i Under åren 1987-89 har ondast en uel av det uillgväne de lörslag som aräktuella Från och med 1989 har sar-

haa beloppet rekvirerats, under 1 00 Mkr Det skilt priornerats lodnpingars utkop av lörotag och toredisponibia, oj lytta belopr tvi det senasic täagsdelar is ad med omorganisation av storre årsskittet ful 1258 Mkr bölag Något avslut av denna typ har dock inte gjorts

under 1989. till stör del bersende på att säljarnas pris- Kortsiktigt har detta medfört att vi här gått miste om lörvantningar har vart alltför höga

en viss vardestegring Vår långsiktiga bodoemnina

Sammanlagt har fonden gjort kapitalplaceringar I ett kvarstår att de kommande åren kommer att erbjuda

30-tal onoterade töretap, av vilka 17 st tortfarande bättre koptillfallen Samtidigt bibehåller vie

årentinnsa fondens portfölj Det livger i sakens natur placeningskaäpac Å av medel till oss uppher Vi raknar med ätt sve att det totalt investerade beloppet i sådana envage

manga blir let itorhålflande till tondens kapital näringsliv under 1990 talet då och då kom: ner att

lande tillskott av käpuål från den typ a

Vi kan i detta sammanhang notera att det Er uppenvesterare som Meliansvenska lontar arfandor nn fe epre.

barligen saknas lämpliga organisationer för riskkapi

senlerar.

talsatsningar I små toretag Sådana investermgar lik

söm utpräglade risksatsningar på oprovade innova- Vid placeringar i såval noterade som onoterade a

tioner lamnpar sig inte för storre kapitaltorvaltande inhär fonden en inriktning som skiljer sia från flertaie

stilutoner som saknar egen teknisk och kommersiell andra mvesterares Vi kan - utan att gora avkall på

Cxperus på berörda områden. I detta avsoende fore våra avkastningskrav - vanta med att realisera varde

fäller det inte vara någon skillnad mellan lontagarten

stegringsvinster eller krava dire tavkustningi form äv

der, aktietonder, försakrirgsbolag, mvestmentbolag tee eller ranta c Genom vår bred .

et

nde som vi har arbetat upp uppt vi också NUMCra SOM CN samarbetspartner med slör Mellansvenska lontagartondens styrolse har uttalat legitimitet bland både foretagsledrungar. ovriga an- att högst 0 procent av fondens kapital bör avsättas ställda. akticagare och andra intresseruer för investeringar i onoterade töretag Omkring

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

ALLMÄN ÖVERSIKT

MärAr ENA BITAR SV

haltten av kapitalet bor satsas I aktier I större boörs- Vid utgången av 1989 var fördelningen den att ca 7 töretag dar avkastningen kän törvantas ligga omkring procent av tillgångarna hade placerats i onoterade genomsnittet för börsen Resterande 40 procent kan företag, drygt 40 procent i aktier i de mest omsatta sätsas i andra börsaktier största börsforetagen och resterande dryga 50 pro-

cent I andra noterade aktier

Verksamheten 1989

Aktiemarknaden under året karaktäriserades av jämn akueportföljen. Optionsaftarer av denna typ innebär

uppgång fram till augusti månad Darefter blev ut- inga andra risker för fonden an en eventuellt utebli

veckhingen mer orcgelbunden under några månader ven del äv en mindre sannolik kraftig värdestegring på

med ett kraftigt kursfall i oktober och en fortsatt ned- berörda aktior Risktagandet flyttas över från fonden gång I november Fn stark återhämtning inleddes i ull dem som koper optionerna En sådan riskomfor-

slutet av november och förtsatte fram till årsslutet. delning ar i själva verket optionsmarknadens främsta Mellan årsskillena steg gacneralindex ned 24 pro- existensberåttigande cent Spridningen mellan olika företag och branscher var dock som vanligt mycket stor Bland de börsnote- Under året har vi hållit en tortsatt hög takt i våra rade företagen steg Ericsson mest (+139 procent) undersökningar av onoterade företag. Två viktigare medan Cominvest på O-listan sjönk mest 1-47 pro- nya investeringar gjördes under året. I Blood Virus cent) I båda dessa töretag har fonden betydande Venture AB tinansicrar fonden tillsammans med bl.a innehav Pharmacia utveckling av blodvirustester, främst för vi-

rus relaterade till gulsot och AIDS. Hyrmaskiner Skå-

Som redan namnts har Mellansvenska löntagarfon- ne AB hyr ut utrustning för byggnadsindustrin. Flera den också under 1989 agerat försiktigt på aktiemark nya projekt var under bearbetning vid årsskiftet naden Nettotörvärven av noterade aktier, konvertibler och teckningsoptioner inskränkte sig till 345 Mkr. Sammanfattninasvis kan vi dock notera att priserna Investeringarna i onoterade företag uppeick till 84 på aktier i såväl börsnoterade som icke-noterade fö-

Mkr netto efter avdrag for genomforda försäljningar. retag under det gångna året i många fall inte har stått i

rimlig proportion till de bedömningar om framtiden Efter en noggrann juridisk utredning har fondens sty: som kan göras relse konstaterat att gallande lagsuftning medger att vi staller ut optioner på aktier i vår aktieportfölj F.tt Betydande tid och energi ägnas åt ägarrollen i en rad sådant förfarande innebår att vi tor en viss ersättning av de företag där fonden är engagerad. Detta gäller säljer rattigheter (optioner) till någon annan placera nåturligtvis särskilt de onoterade företag där fonden re att i framtiden från oss förvärva ett preciserat antal ar en stor akticagare Darutöver har tonden aktivt aktier av ett visst slag till cn kurs som normalt ligger medverkat - inom och utom styrelsen -ide händelser over den aktuella aktiekursen når optionsaffaren som har berört Uddevalla Shipping och därigenom görs kunna bidra till att avvårja ett uppköpstörsök och

senare till alt genomföra ett lovande förvärv av ett an-

I november 1989 kunde fonden i ex. för 40 kr sälja en nät företag i branschen. Utvecklingen var under andoption ätt i slutet av januari 1990 från oss förvärva on ra halvåret negativt i Cominvest, där fonden är näst

aktie i Ericsson för 900 kr Dagskursen för Ericsson var största aktieagare. Har har tonden deltagit i en kon-

då ca 835 kr. Om kursen på Ericssonaktier i slutet av struktiv dialog med andra agargrupper. januari skulle ha understigit 900 kr hade tonden fått behålla både aktierna och den erhållna ersattningen Kontakterna med de anställdas företrädare har ökat,

för optionen Iannat fall skulle fonden sälja den aktu- trämst i företag dår vi har större ägarandelar Detta

ella Ericssonposten för 900 kr till optionsinnehava- innebår inte att de anställda har vunnit något avgören Utfallet av denna atfär blev att fonden fick uppfyl- rande inflytande, men de deltar i den viktiga dialogen

la sitt åtagande att sälja till den fastställda kursen, ef- om företagets framtid. Med stöd av fondens aktietorsom börskursen vid förfallodagen oversteg 900 kr. innehav har personalrepresentanter deltagit i ett 40-

tal bolagsstammor. Av storre betydelse är dock de in-

Med de utförliga kriterier for optionsaffarer som formella kontakter som har etablerats med ägandet fonden har utarbetat uppnås cn hojd avkastning på som grund.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

ALLMÄN ÖVERSIKT

Framtiden

1990 är det sista året med medelstillskott tilllöntagar- ogna initiativ och år inte enbart hanvisade till det i och fonderna, närmare bestämt 594 Mkr till varje fond. för sig stora spontana inflödet av erbjudanden och

Mellansvenska löntagarfonden disponerar dess- uppslag utom 1.258 Mkr i ännu ej rekvirerade medel från tidigare år. Tillsammans med utdelningsinkomster och Styrelsen kommer under våren 1990 att diskutera en omplaceringar innebar detta att vi förfogar över en ny långsiktig policy för fondens verksamhet under betydande placeringskapacitet under de närmaste 1990-talet Vi förutser rent alltmant starkt forändrade åren förhållanden både i det svenska näringslivet och på

riskkapitalmarknaden och därmed andra betingelser Under 1989 har Stockholmskontoret förstärkts med för vår verksamhet ån under 1980-talets gynnsamma en ställföreträdare för VD och en sekreterare. Därmed konjunkturer. Allmänt sett raknar vi med ett kärvare

har vi utökat vår kapacitet att både bevaka och klimat vilket samtidigt för en kapitalstark och långsik-

utveckla nuvarande engagemang samtidigt som vi tig investerare kan innebära fler och battre investekontinuerligt driver ett flertal nya projekt. Vi kan ringsmojligheter än under de senaste årens tidvis också i storre utsträckning skapa nya kontakter och ta överhettade förhållanden.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Mellansvenska löntagarfondens verksamhet under Att för kortare tidsperioder utvärdera långsiktig aktie- 1989 gav till resultat att fondens förmögenhet steg förvaltning enligt så kallade reala principer är nåst med 435 Mkr (851 Mkr) när portföljen av värdepapper intill meningslöst. Som underlag för diskussion och varderas enligt årsskiftets börskurser. Ökningen be- utvärdering av vår och likartade aktieförvaltningar ror i första hand på kursuppgången på börsen. Därut- föreslår vi i stället följande kriterier: över har investeringarna i onoterade företag även i år

givit överskott 1. Har de medel fonden tillförts utvecklats snabbare

än or det förvaltats genom räntebärande place-

Värderingen av börsföretagens aktier är hög i förhålringar i de tre första AP-fonderna?

lande till den ekonomiska utveckling som kan förutses för det narmaste året. Fonden är darför försiktig Svaret visar om det ur pensionssystemets synvin-

med investeringar och har under 1989 endast lyft 200 kel varit gynnsamt att avskilja en del av pensions- Mkr (200 Mkr) av de medel som stallts till dess förfo- kapitalet till investeringar i aktier.

gande. Vid årsskiftet fanns möjlighet att lyfta ytterli-

Avkastnng i '& av gare 1 258 Mkr 1900 Mkr) Vi har därmed bibehållit en genomsnitt! inv kapital 1989 1988 1987 1986 1985 hög nettoinvesteringskapacietet även etter 1990, en

Mellansvenska tidpunkt efter vilken inga ytterligare pensionsmedel

löntagarfonden 14,7 389 32 325 421 kommar att tillföras fonden för förvaltning

Tre första På marknaden förvärvade fonden aktier och konverti- AP-fonderna 61 14,2 126 168 97

bler m m. för 1 002 Mkr (859 Mkr). De största köpen gjordes i Skandia, Ericsson, Volvo, Proventus, Skan- Differens 8,6 24,7 —94 15,7 32,9

dia International, Esab, Argonaut. Gambro och Ud- » AP-fonderna har i år inte kunnat stalla denna uppgift till vårt devalla Shipping. Fonden avyttrade aktier och kon- förtöpande före årsredovismingens tryckning vertibler för 657 Mkr (632 Mkr). Största försäljningarna under året skedde i Skandia International (byte till LS . Har fondens portfölj av börsnoterade värdepap-

Skandia). Saab-Scania, Alfa Laval, MoDo, Platzer. per utvecklats bättre eller sämre än genomsnittet

Asea, Gambro, Procordia och Volvo på Stockholms-börsen?

Fonden investerade 24 Mkr (10 Mkrivid nyteckningar i Detta kriterium avspeglar om fondens arbete med noterade bolag noterade värdepapper resulterat i bättre eller

sämre placeringar än börsgenomsnittet. I onoterade företag har fonden under året investerat 106 Mkr 1103 Mkr) Ca 35 utredningar har gjorts under Fondens portfölj har under 1989 utvecklats 4,5 året I Blood Virus Venture tecknades 56 Mkr medan i procentenheter sämre än börsgenomsnittet. 1988 Hyrmaskiner Skåne genom köp och nyteckning satsa- utvecklades den en procent sämre medan 1987 des 12 Mkr. I ovrigt har aktier i Graningeverken köpts gav ett resultat 10 procentenheter bättre än börsför 34 Mkr genomsnittet

Förvaltningskostnaderna ar för andra året i radi stort 3 Om de medel fonden erhållit med avdrag för 1,3 4, sett oförändrade motsvarande crlagd värdepappersskatt och cour- Fondens resultat inklusive orealiserade vardeföränd- tage, utvecklats som börsgenomsnittet, skulle fonringar kan fördelas på tre resultatområden enligt föl- dens förmögenhet ha utgjort 3.470 Mkr Utfallet av

jande: verksamheten utgjorde vid senaste årsskiftet

Geararsn Ol R

[0 Kn stal - h ÅvVKastrirg 3.436 Mkr Därvid har forst avdragits 3 procents

säpitat M [3 - avkastning per år på ett succesivt uppindexerat

narr adsvarde HUS 1988

kapital Detta mått visar att om hela kapitalet pas- Placeringar sivt och kostnadsfritt kunnat placeras som börs-

likviditet . 4 13 IL.ö 10.5 genomsnittet skulle resultatet hittills varit 34 Mkr

Placeringar bättre. 1 noterade

värdepapper . 3.101 480 15,5 441 4. För att enligt riksdagsbeslutet inflationsskydda

Placeringar vårt kapital efter en real utdelning på 3 procent- I onoterade enheter per år kravs att tondens förmögenhet vid vardepapper =. 121 4 3.1 97 senaste årsskiftet uppgår till I 918 Mkr. > förvaltnings-

Den verkliga förmögenheten uppgår till 3.436 Mkr

kostnader . - 6

d.v.s. ett belopp som ar väsentligt högre än det

Totalt 3.330 491 14,7 38,9 långsiktiga avkastningskravet.

ON RR JRR

Skr. 1989/90: 137

Bilaga 7

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT Belopp I Mkr

Not 1989 I9R8 1987

BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT ... .. 6 171,9 2441 205.717

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

TILLGÅNGAR Belopp i Mkr

Nor 1989-12-31 ORK 1224 VIKT 3

Likvida medel . . oe 54,7 114,3 197.0 Övriga råntebarande placeringar a . 42.4 623 = Fordringar for sålda vardepapper . . .. on 5,8 18.4 73 Intjänade, ej inbetalade räntör samt förutbetalade kostnader mm . . LA - 89 88 8.0 SUMMA oo oc. . . ln 11,8 203.8 2123

Konvertibla skuldebrev i noterade företag, anskaffningsvärde =. oo 276,1 253,3 192.4

SKULDER OCH FONDKAPITAL

SKULDER

FONDKAPITAL Tillskjutet fondkapital .. re es 1.600,0 1 400,0 1 200,0

Balanserade vinstmedel .. .. . . 715,2 471.2 205,5 Årets bokforingsmässiga nettoresultat ee 171,9 2441 265,7

SUMMA SKULDER OCH KAPITAL 00 000000. 2.714,8 2.189.2 1.757.7

Skr. 1989/90:137

Bilaga 7

RESULTAT OCH FÖRMÖGENHETSÄNDRING

Belopp i Mkr

1989 1988 1987

Nettoresultat före överföring

Föråndring av orealiserade

vinster. "fOrluster ooo ser ee sn sea 0 oo — 203,5 607,3 243,5

Resultat inkl. orealiserade vinster/fÖrluSter =.ssssssssesesssssresersers ss serier ed aa 490,7 896,6 60,8 Avsättning för bevarande av :

grundkapitalets köpkraft. =. dess ss vs —IHN26 — 84.1 — 632

Realt resultat före överföring till

1-3 AP-fONderNa ooososerersrerrrerssarererrer reses ers rss 378.1 812,5 = 24

Överföring till 1-3 AP-fonderNna sosssssssesss sosse a 2 553 oo 452 oo — 386

Överskott/underskott i förhållande till realt resultatkräv =.ssssossesssesssesersssssssse essens 322,8 1707.3 -- 41,0

1989-12-31 1988 12-31 1987-12 31

Fondens kapital enligt traditionell redovisning

Fondens kapital enligt redovisning baserad på marknadsvärden =. | | oo 3.436,0 2 800.6 1 749,3 Tillskjutet kapital .:sooo.. 000. ee ens a — 1.600,0 —- 1 400,0 — 1 200.0 Erforderlig avsattning för att

kompensera inflationen sissors ss 0 0 — = 380 - —- 2054 —- — 1213

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

FÖRMÖGENHETSSTÄLLNING EFTER REALA PRINCIPER

TILLGÅNGAR Belopp i Mkr

Not 1989-12-31 1988-12-31 1987-12-31 Likvida medel =. oc. . . . 54,7 114,3 197.0 Ovriga rantebarande placeringar . 42.4 62.2 = Fordringar för sålda värdepapper . 5,8 18,4 73 Intjanade. ej inbetalade rantor samt forutbetalade kostnader m.m oe : 8,9 8,8 os 8.0 SUMMA no 111.8 203.7 212,3 Konvertibla skuldebrev i