Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område. Lagen ersätter dels förordningen (1968: 111) om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister, dels lagen ( 1 991: 91 1) om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedelsområdet. 'I hu- vudsak innebär förslaget att bestämmelserna i dessa båda författningar samlas i en ny lag. Några större sakliga förändringar genomförs inte. Lagen föreslås träda i kraft den ljanuari 1993.

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag ' PTOP- 1991/921 121 Förslag till

Lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område

Härigenom föreskrivs följande.

('Tpglffssky/dlga

1 & Skyldiga att lämna uppgifter om sin verksamhet enligt denna lag är 1. den som driverjordbruk, skogsbruk. husdjursskötsel eller trädgårds— odling. 2. den som äger mark där någon annan driver verksamhet som avses i 1,' 3. en näringsidkare som tar befattning med sådana varor som avses i 1— 12, 15—25, 28, 31, 35 och 38 kap. tulltaxelagen (1987: 1068), samt 4. en näringsidkare som levererar varor som används vid framställning av sådana varor som avses i 3.

(ippgljf'fsskjfldighere/is omjällning

2 & Skyldigheten enligt 1 g" 1 gäller uppgifter om

1 . namn. person— eller organisationsnummer. adress och telefonnummer samt ägar- och arrendeförhållanden i fråga om den fastighet eller den del av en fastighet där verksamheten bedrivs.

2. registerbeteckning. areal och markanvändning i fråga om den fastig— het där verksamheten bedrivs. . byggnader och andra anläggningar. . maskiner och andra inventarier. . husdjur. . produktion. . använd arbetskraft. och

8. energianvändning.

ör en fysisk person gäller uppgiftsskyldigheten också tillträdesår. ut-

bildning och tidigare sysselsättning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före- skriva att ytterligare uppgifter skall lämnas, om uppgifterna behövs för verksamheten vid statens jordbruksverk eller statistiska centralbyrån.

uaquAw

3 & Skyldigheten enligt 1 _52 gäller uppgifter om namn och adress på den som bedriver verksamhet på fastigheten och uppgift om den areal som används för verksamheten.

4 & Skyldigheten enligt 1 5 3 och 4 gäller uppgifter om import. export. inköp och försäljning samt de uppgifter i övrigt som behövs för att belysa förhållandena på livsmedelsområdet och följa effekterna av avregleringen på detta område.

Användning av uppgi/lerna

5 5 Uppgifter som samlats in med stöd av denna lag får användas av statensjordbruksverk i dess verksamhet och av statistiska centralbyrån för statistiska ändamål och för förande av register av lantbruksföretag. Används insamlade uppgifter för framställning av officiell statistik gäl-

IQ

• Sida 3
•  Original

ler. med undantag för uppgiftsskyldighcten. lagen (1992: 00) om den off- ciella statistiken.

6 5 Uppgifter som samlats in med stöd av 2 och 3 55 får användas för beräkning och utbetalning av bidragzpå'jordbrukets område och i ärenden om skördeskadcskydd. Uppgifterna får också utnyttjas för jordbrukets blockorganisation eller för annan beredskapsplanläggning.

Varje enhet för lantbruksfrågor eller annan enhet med motsvarande funktion inom en länsstyrelse skall för sin verksamhet på jordbrukets område ha tillgång till uppgifterna.

Insamlande myndighet

7 & Uppgifterna skall lämnas till den myndighet som regeringen bestäm- mer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som skall lämnas samt om sättet och tiden för uppgiftslämnandet.

Kontroll m. m.

8 5 Kontroll av att uppgifter som samlas in med stöd av lagen är riktiga utövas av statens jordbruksverk.

Jordbruksverket har rätt att på begäran få de upplysningar och hand- lingar som behövs för kontrollen. Jordbruksverket har också rätt till tillträde till lokaler och andra utrymmen samt rätt att göra fältmätningar och fältbesiktningar. Jordbruksverket har dock inte med stöd av denna lag rätt till tillträde till bostäder.

9 5 Den myndighet som en uppgift'skall lämnas till får meddela de förelägganden som behövs för att'uppgiftsskyldigheten enligt lagen skall fullgöras. I beslut om förelägganden får myndigheten sätta ut vite.

Ansvar m.m

10 5 Till böter döms den som

1. inte fullgör uppgiftsskyldighet.enligt denna lag eller

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift. Till ansvar skall inte dömas om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken.

Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till ansvar för en gärning som omfattas av föreläggandet.

Allmänt åtal får väckas bara efter anmälan av den myndighet som uppgiften har eller skulle ha lämnats till.

Denna lagträderikraft den ljanuari 1993. då förordningen (1968: 111) om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister och lagen (1991. 911) om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsme- delsområdet skall upphöra att gälla. Äldre föreskrifter gäller dock fortfa— rande I fråga om uppgifter som har eller skulle ha lämnats före utgången av år 1992.

Prop. 1991/922121

• Sida 4
•  Original

Jordbruksdepartementet Prop. 1991/92; 121

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992

Närvarande: statsministern Bildt. ordförande. och statsråden B. Wester- berg. Friggebo. Johansson. Laurén. Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin. Hellsvik. Wibblc. Björck, Davidson, Könberg. Odell. Lundgren. Unckel. P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Hörnlund

Proposition om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område

I Ärendet och dess beredning

Livsmedelsstatistikutredningen lämnade i november 1991 sitt slutbetän- kande Statistiken inom livsmedelssektorn — förslagtill förändringar(SOU l99lz99). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om strukturstatistik och registeruppgifter förjordbruket. [ utredningen föreslås att lantbruksregist- ret i sin nuvarande omfattning skall behållas till och med år 1993. Betän- kandet har remissbehandlats. De ställningstaganden förslagen föranleder har redovisats för riksdagen tillsammans med förslag i vissa jordbrukspo- litiska frågor (prop. 1991/92: 96).

Föreskrifterna på det statliga statistikområdet har nyligen setts över från formella utgångspunkter av en särskild utredare. Utredaren lämnade i april 1990 betänkandet Förenklad statistikreglering (SOU 1990:43'). Betänkan- det innehåller bl.a. förslag till en särskild lag om 'den statliga statistikfram-i ställningen. Betänkandet har remissbehandlats. Efter föredragning av che- fen för finansdepartementet har regeringen beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om den officiella statistiken.

Uppgiftsskyldighetcn för lantbruksstatistiken omfattas inte av förslaget till lag om den officiella statistiken. Skälet till detta är att uppgifterna-för lantbruksstatistiken också har en administrativ användning. '

I samband med den pågående översynen av statistiken'inom livsmedels; sektorn och den översyn som görs av den statliga statistiken. över huvud taget i formellt hänseende. har även reglerna i fråga om lantbruksstatisti- ken setts över från formella utgångspunkter. .Vid den översynen har be- stämmelserna om lantbrukar'nas uppgiftsskyldighet samordnats med de - bestämmelser som nu finns i lagen om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedelsområdet. lnom jordbruksdepartementet har upprättats en promemoria med förslag till en lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område. _ I __ _

Promemorian har remissbehandlats. . . .

Till protokollet i detta ärende bör fogas det lagförslag som läggs fram i promemorian som bilaga 1. - 4

• Sida 5
•  Original

En förteckning över remissinstanserna och kopior av remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (jordbruksdepartementet dnr 103/92).

Regeringen beslutade den 12 mars 1992 att inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område. Lagråds- remissens lagförslag bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Lagrådet har yttrat sig över förslaget. Därvid har lagrådet haft vissa synpunkter på samordningen mellan lagen om uppgiftsskyldighet på jord- brukets område och den föreslagna lagen om den officiella statistiken. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Jag har följt lagrådets förslag. Därutöver har vissa redaktionella änd- ringar vidtagits.

2. Gällande bestämmelser

Förordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets före- tagsregister omfattar den som inom landet driver jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel. fruktodling eller trädgårdsodling eller som äger mark där någon annan driver sådan verksamhet. Uppgifter skall lämnas bl.a. om fastigheten där verksamheten bedrivs samt om byggnader, maskiner. hus- djur. framställda produkter och anlitad arbetskraft. Uppgifterna lämnas för statistiska centralbyråns lantbruksstatistik men ingår också i lantbru- kets företagsregister. Registret förvaras hos statistiska centralbyrån. Jord- bruksverket Och de enheter inom länsstyrelserna som handhar lantbruks- frågor har tillgång till uppgifterna för sin verksamhet på jordbrukets område. Uppgifterna 1 lantbrukets företagsregister får. enligt bestämmel- serna i förordningen. utnyttjas för beredskapsplanläggning. Även i övrigt utnyttjas registret för administrativa ändamål. Bestämmelser om detta finnst. ex. i ett flertal stödförfattningar.

Med stöd av lagen om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsme- delsområdet får uppgifter samlas in för att belysa lörhållandena och tölja effekterna av avregleringen på livsmedelsområdet. Uppgiftsskyldighet gäl- ler för näringSidkare som tar befattning med vissa angivna varugrupper. framför allt varor som produceras eller används inom jordbruket.

Lagen om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedelsområdet infördes i samband med jordbrukets avreglering. Inom prisregleringcns ram hade med stöd av lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område ett flertal interna avgifter tagits ut. Lagen (1984: 151) om punkt- skatter och prisregleringsavgifter gällde för förfarandet vid uttag av avgif- terna. Genom uppbörd och kontroll av avgifterna fick myndigheterna- tillgång till uppgifter om bl. a. produktion, försäljning och lagerhållning av olika jordbruksprodukter. Lagen om punktskatter och prisregleringsavgif- ter gav också myndigheterna vissa möjligheter till kontroll hos den som utan att vara avgiftsskyldig bl. a. tillverkade och idkade handel med varor som användes vid framställning av avgiftspliktiga varor. Tillgång till sådana uppgifter är en väsentlig förutsättning för att kunna följa-utveck- lingen inom livsmedelskedjan. När en stor del av den interna regleringen

• Sida 6
•  Original

upphörde den 1 juli 1991 fick myndigheterna inte på samma sätt som tidigare tillgång till de uppgifter som behövs. För att kunna följa den livsmedelspolitiska reformens effekter på olika områden och utifrån olika aspekter ansågs det nödvändigt att myndigheterna gavs möjlighet att ta fram uppgifter i samma omfattning som tidigare. Den uppgiftsskyldighet som finns enligt förordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och . lantbrukets företagsregister var inte tillräcklig.

Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsme— delsområdet har tagits in i en särskild lag eftersom en utvidgning av förordningens tillämpningsområde inte är möjlig. Bestämmelser som inne- bär att enskilda kan åläggas att lämna uppgifter kräver nämligen enligt regeringsformen lagstöd. Förordningen med dess nuvarande tillämpnings- område har kunnat behållas med stöd av regeringsformens övergångsbe- stämmelser.

3. Uppgifter för lantbruksstatistiken

Mitt förslag: Skyldigheten att lämna uppgifter till lantbruksregistret regleras i en ny lagi stället för som nu i en förordning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. En instans. statskontoret, anser det'tveksamt att nu lagstifta om uppgiftsskyldigheten innan jordbruks- och livsmedelsstati- stikens innehåll slutligen lagts fast. Flera remissinstanser har synpunkter på den föreslagna omfattningen av uppgiftsskyldigheten.

Skälen för mitt förslag: Skyldigheten att lämna uppgifter till lantbruks-' registret är för närvarande reglerad endast i förordning. Enligt 8 kap. 3 & regeringsformen skall emellertid föreskrifter om förhållandet mellan en- skilda och det allmänna som gäller åligganden för enskilda meddelas genom lag. Som jag redan nämnt uppfyller förordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister de konstitutionella kraven enbart till följd av övergångsbestämmelser till regeringsformen. Flertalet remissinstanser är positivt inställda till att uppgiftsskyldigheten enligt förslaget regleras i lag.

De uppgifter som lämnas till lantbruksregistret används för både sta- tistiska och administrativa ändamål. I den nyligen beslutade propositionen om vissajordbrukspolitiska frågor. m.m. gör regeringen den bedömningen att lantbruksregistret i sin nuvarande form behövs under de närmast följande åren för båda de angivna ändamålen. Både avregleringen på jordbrukets område och Sveriges närmande till EG kommer att ge anled- ning till en omprövning av den nuvarande uppgif'tsinsamlingen för statistik och administration. Att en sådan omprövning förestår utgör emellertid enligt min mening inte skäl för att avvakta med en formell översyn av lagstiftningen. Den översyn som görs på statistikområdet i övrigt i detta

• Sida 7
•  Original

hänseende bör således göras även för jordbrukets del. Mot den bakgrunden bör bestämmelserna om lantbruksstatistiken omformas så att de uppfyller nu gällande konstitutionella krav. Bestämmelserna bör därför tas in i en särskild lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område. Uppgiftsskyldighetens omfattning skall i princip vara densamma som gäller i dag. Vissa smärre förändringar bör emellertid ske. Till detta återkommerjag i specialmotiveringen. Till den detaljerade uppräkningen i lagen av de uppgifter som kan krävas in föreslås ett tillägg i form av ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen-bestäm- mer att föreskriva att ytterligare uppgifter skall lämnas om uppgifterna behövs för verksamheten vid statens jordbruksverk eller statistiska central- byrån. Lantbrukarnas riksförbund och Företagens uppgiftslämnardelega- tion ifrågasätter om inte uppräkningen av de uppgifter som kan tas in räcker och att bemyndigandet därför kan avvaras. Jordbruksverket har däremot framhållit att det är värdefullt att verket som användare av systemet kan påverka valet av uppgifter. Jag vill i det här sammanhanget understryka vikten av att inte i onödan belasta de små- och medelstora företagen med uppgiftslämnande. Följaktligen bör den möjlighet som bemyndigandet öppnar användas med stor restriktivitet. Det kan emeller- tid tänkas uppkomma behov av att i något avseende vidga uppgifts- skyldighcten. Den bedömningen gör jag mot bakgrund av att jordbruket befinner sig i en omställningsfas och att det därför även på kort sikt är svårt att till alla delar göra en precis avgränsning av vilka uppgifter som är nödvändiga. Frånsett vissa detaljer i uppräkningen av uppgifter ansluter jag mig följaktligen till promemorians förslag när det gäller utformningen av den bestämmelse som reglerar uppgiftsskyldigheten.

3.1. Uppgifternas användning

Mitt förslag: Precis som i dag skall de uppgifter som samlas in på jordbrukets område kunna användas för såväl administrativa som statistiska ändamål.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Datainspektionen har. med utgångspunkt i att uppgiftsinsamling för statistikändamål är ett huvudsyfte med den före- slagna lagen. bl.a. pekat på vissa problem med hänsyn till den sekretess som råder för statistikuppgifter mellan myndigheter. Likartade synpunkter har framförts av Lantbrukarnas riksförbund och Företagens uppgiftsläm- nardelegation. Länsstyrelsen i Jönköpings län menar att insamlade upp- gifter bör få användas av länsstyrelsen i en större utsträckning än för närvarande. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har också pekat på att läns- styrelsen som sådan — inte bara den enhet som handhar lantbruksfrågor — kan komma att efterfråga uppgifter ur lantbruksregistret.

Skälen till mitt förslag: Omfattningen av uppgiftsskyldigheten enligt

• Sida 8
•  Original

förordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets före- tagsregister styrs både av de statistiska och de administrativa behoven på området. Av förordningen framgår att uppgifterna skall lämnas för lant- bruksstatistiken och ingå i lantbrukets företagsregister. Även andra upp- gifter som behövs för jordbruksverkets och statistiska centralbyråns verk— samheter får emellertid begäras in med stöd av förordningen.

Förutom att uppgifter i registret som allmän informationskälla utgör underlag för beslut i olika avseenden grundar sig också beslut i bidragså- renden helt eller delvis direkt på uppgifter i registret. Bestämmelser härom finns i flera stödförfattningar på jordbrukets område. Uppgifterna får också användas för beredskapsplanläggning. De uppgifter som samlas in på jordbrukets område bör i framtiden få användas för samma ändamål som för närvarande. .

Ifråga om uppgifter för statistiska ändamål gäller som en allmän princip att uppgifter som samlas in för statistik inte får användas för andra ändamål än statistik och forskning. Dessa principer har kommit till uttryck i Europarådets rekommendation om skydd för personuppgifter inom ve- tenskaplig forskning och statistik. Enligt datainspektionen har lagförslaget inte utformats i enlighet med dessa principer och uppfyller därför inte heller rekommendationens krav. En lösning på detta problem skulle enligt datainspektionen kunna vara att uppgiftsskyldigheten för den enskilde skall gälla i förhållande till jordbruksverket och att de sålunda insamlade uppgifterna också får användas av statistiska centralbyrån för officiell statistik. Det finns nämligen inget som hindrar att uppgifter som samlas in för administrativa ändamål också får utgöra underlag för statistik. Da- tainspektionen förutsätter då att både jordbruksverket och statistiska centralbyrån har behov av samma uppgifter. Med en sådan utformning av lagen skulle man enligt datainspektionen också lösa de problem som sekretesslagens bestämmelser annars kan innebära när uppgifter samlats in för statistik och därefter skall överlämnas till en annan myndighet för att där användas för något annat ändamål. En annan lösning på problemen skulle enligt datainspektionen vara att i lagen klart och tydligt ange vilka uppgifter som skall lämnas till vilken myndighet och för vilka ändamål de får användas.

I anledning av vad datainspektionen anfört villjag på nytt framhålla att de uppgifter som samlas in med stöd av den föreslagna lagen kan komma att användas för såväl administrativa som statistiska ändamål. Båda an- vändningsområdena är lika viktiga. Detta bör komma till klarare uttryck i författningstexten än vad som skett i promemorieförslaget.

Vadjag nu har anfört gäller generellt för uppgiftsinsamlingen enligt den föreslagna lagen. Vad beträffar uppgifter som med stöd av lagen samlas in från lantbrukare är avsikten att dessa uppgifter. liksom hittills, skall kunna användas för administration som även andra än jordbruksverket svarar för. Så t.ex. bör det av lagen framgå att uppgifterna kan komma att användas för statlig stödgivning. Sådana ärenden handhas inte bara av jordbruksverket utan också av de enheter vid länsstyrelserna som har ansvaret för lantbruksfrågor.

I den föreslagna lagen anges inte vilken myndighet som skall svara för

• Sida 9
•  Original

uppgiftsinsamlingen. Med den utformning lagen får med mitt förslag kan jag emellertid inte se något hinder mot att den uppgiften liksom hittills anförtros statistiska centralbyrån. I det uppdraget ingår då också att för uppgiftslämnarna klargöra att uppgiftsinsamlingen' sker också för andra ändamål än utgöra underlag för statistik. Jag anser följaktligen att förslaget är förenligt med den princip som gäller för användningen av insamlade uppgifter och som finns uttryckt i den nyssnämnda rekommendationen. Vad beträffar de sekretessfrågor som datainspektionen tar upp i sitt ytt- rande bör dessa få sin lösning genom att det i en förordning till den föreslagna lagen anges vilka myndigheter som skall ha tillgång till .de- insamlade uppgifterna.

Lantbruksregistret förvaras hos statistiska centralbyrån. Utöver jord- . bruksverket har också varje enhet för lantbruksfrågor eller annan enhet med motsvarande funktion inom en länsstyrelse för sin verksamhet på jordbrukets område tillgång till uppgifter ur registret. Länsstyrelsernas lantbruksenheter har i varje fall på kort sikt fortsatt behov av tillgång till uppgifterna. Länsstyrelsen i Jönköpings län anför emellertid att länsstyrel- sen som sådan bör få tillgång till lantbruksregistret i större utsträckning än vad som gäller i dag. 1 yttrandet hänvisas till att jordbrukets omställning behöver följas noga på länsnivå och att det därför är önskvärt med ett årligt statistikunderlag påjordbrukets område. En likartad uppfattning framförs av länsstyrelsen i Kopparbergs län. De ändringar som föreslås skulle innebära en utvidgning av användningsområdet i förhållande till vad som gäller i dag. Jag är inte beredd att i det föreliggande lagstiftningsärendet föreslå någon sådan utvidgning. I det föregående har jag nämnt att det på längre sikt finns behov av en omprövning av den nuvarande uppgiftsin- samlingen. Enligt min mening bör de frågor som länsstyrelserna tar upp lämpligen behandlas i det sammanhanget.

3.2. Registerfrågor

Mitt förslag: Lantbrukets företagsregister bör även fortsättningsvis föras med stöd av tillstånd av datainspektionen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Skälen till mitt förslag: Lantbrukets företagsregister, förvaras hos sta- tistiska centralbyrån. Registret är inrättat med tillstånd av datainspektio- nen.

Frågan om ett register skall lagregleras får avgöras från fall till fall. I propositionen om offentlighet, integritet och ADB (prop.l990/91: 60) an- . gavs vissa riktlinjer för när särskilda registerlagar borde förekomma. Den bedömning som gjordes byggde på Data- och offentlighetskommitténs förslag och remissinstansernas yttrande över detta. I propositionen uttala- des bl.a. att en målsättning bör vara att i de fall register med ett stort antal

Prop. 1991/921121

• Sida 10
•  Original

registrerade och ett särskilt känsligt innehåll inrättas bör bestämmelser för registret meddelas i form av lag. Detta gäller särskilt i de fall uppgifterna i registret sprids externt i icke obetydlig omfattning. I första hand bör register hos socialstyrelsen, landstingen, kommunerna (socialtjänst och skolhälsovård) samt riksförsäkringsverket och försäkringskassorna regleras i registerlagar. '

Konstitutionsutskottets uttalande i betänkandet med anledning av pro- positionen (1990/91:1(U11) innebar i huvudsak att utskottet delade'den uppfattning som kommit till uttryck i propositionen.

Lantbrukets företagsregister har funnits sedan 1968. Registret kan inte sägas innehålla särskilt känsliga uppgifter. Mot den bakgrunden anförs i promemorian att någon lagreglering av registret knappast kan anses nöd- vändig. Registret bör enligt promemorian även i fortsättningen föras med stöd av datainspektionens tillstånd. Den uppfattningen delas av datain- spektionen.

Jag ansluter mig till promemorians förslag som har fått stöd i datain- spektionens yttrande.

4. Uppgiftsskyldighet för näringsidkare mom livsmedelsområdet

Mitt förslag: Uppgiftsskyldigheten för lantbrukare och uppgifts- skyldigheten för näringsidkare på livsmedelsområdet bör regleras 1 en och samma lag.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Kooperativa förbundet har därvid förutsatt att försla- get inte kommer att medföra .tillkommande kostnader för företagen. Han- delns samarbetsorgan i jordbruksfrågor och Grossistförbundet Svensk Handel framhåller vikten av att kostnadsaspekterna i sammanhanget ägnas speciell uppmärksamhet framöver.

Skälen till mitt förslag: I syfte att förenkla regleringen bör bestämmel- serna om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område samlas i en lag. Det innebär att bestämmelserna i lagen om uppgiftsskyldighet för näringsid- kare inom livsmedelsområdet-bör föras till den nya lagen. Någon saklig ändring av bestämmelserna bör dock inte göras. De föreslagna förändring- arna kommer inte att innebära några ökade kostnader för näringsidkare inom livsmedelsområdet.

5 Upprättat lagförslag-

I enlighet med vad" jag har anfört har inom. jordbruksdepartementet upp- rättats förslag till lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område. Lagrådet har granskat lagförslaget.

• Sida 11
•  Original

6. Specialmotivering

Lagen om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område innebär en skyldighet för lantbruksföretag och näringsidkare inom livsmedelsområdet att lämna uppgifter till myndigheter för administrativa och statistiska ändamål. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden menar att rubriken till lagen inte helt täcker det lagen avser att reglera eftersom en stor del av uppgifts- skyldigheten också omfattar andra än lantbruksföretag. Det är visserligen riktigt att Uppgiftsskyldigheten också gäller för näringsidkare .på livsme- delsområdet men den uppgiftsinsamlingen syftar främst till att göra det" möjligt för jordbruksverket att administrera den kvarvarande regleringen av jordbruket. Det finns därför skäl att i rubriken särskilt ange att det är fråga om en uppgiftsskyldighet på just jordbrukets område.

Som framgår av den allmänna motiveringen bör bestämmelser om ett register för insamlade uppgifter inte tas in i lagen. I stället bör liksom nu erforderligt register inrättas med tillstånd av datainspektionen. Till följd härav har alla bestämmelser som syftar på lantbruksregistret och som nu finns i förordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister utmönstrats ur den nya lagen. I lagen anges inte heller vilken myndighet som skall svara för uppgiftsinsamlingen. Därför finns det inte skäl att i lagen ta ställning till frågan om försäljning av uppgifter ur lantbruksregistret.

Uppgiftsskyldiga 1 €

Skyldiga att lämna uppgifter om sin verksamhet enligt denna lag är

1. den som driver jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel eller trädgårds- odling, '

2. den som äger mark där någon annan driver verksamhet som avses i 1,

3. en näringsidkare som tar befattning med sådana varor som avses i 1— 12, 15—25, 28. 31. 35 och 38 kap. tulltaxclagen (1987: 1068). samt

4. en näringsidkare som levererar varor som används vid framställning av sådana varor som avses i 3.

Uppgiftsskyldigheten i 1 5 första och andra punkten motsvarar den som gäller enligt l 5 förordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister. I första punkten har termen fruktodling ut- mönstrats. Detta innebär ingen förändring i sak utan den verksamheten får anses innefattad i begreppet trädgårdsodling. Uppgiftsskyldigheten i 1 & tredje och fjärde punkten motsvarar den uppgiftsskyldighet som gäller enligt- 25 lagen om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom li-vsmedels- området.

Uppgiftsskyldighetens omfattning

25

Skyldigheten enligt 1 ($ ] gäller uppgifter om . 1. namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer

• Sida 12
•  Original

samt ägar- och arrendeförhållanden ifråga om den fastighet eller den del av en fastighet där verksamheten bedrivs,

2. registerbeteckning. areal och markanvändning i fråga om den fastig- het där verksamheten bedrivs. . byggnader och andra anläggningar. . maskiner och andra inventarier. husdjur. . produktion, . använd arbetskraft. och

8. energianvändning. För en fysisk person gäller uppgiftsskyldigheten också tillträdesår. ut- bildning och tidigare sysselsättning. .

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före- skriva att ytterligare uppgifter skall lämnas, om uppgifterna behövs för verksamheten vid statens jordbruksverk eller statistiska centralbyrån.

NOK-Utku.)

I 2 & regleras vilka uppgifter som kan krävas in av den som är uppgiftsskyl- dig enligt 1 5 1, dvs. av den som driverjordbruk, skogsbruk, husdjurssköt- sel eller trädgårdsodling. '

Bestämmelserna i paragrafen överensstämmer i huvudsak med 4 5 för- ordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företags- register. I uppräkningen i första punkten- har emellertid telefonnummer lagts till och åttonde punkten är helt ny. Inom vissa delar av jordbruks- produktionen har energianvändningen stor betydelse. Det finns därför skäl att göra det möjligt att begära in också sådana uppgifter. Punkten fyra har kompletterats med inventarier. Genom dessa justeringar och tillägg tillgo- doses en del av de synpunkter som framförts av statistiska centralbyrån och Trädgårdsnäringens riksförbund. Däremot har jag inte ansett det befogat att vidga uppräkningen till att gälla också användningen av gödsel— och bekämpningsmedel och andra sådana insatsvaror. Jag har erfarit att det kunskapsbehov som för närvarande finns i det avseendet tillgodoses genom den uppgiftsskyldighet som åligger näringsidkare på livsmedelsområdet. Vissa bestämmelseri förordningen har inte fått någon direkt motsvarighet i lagen. Detta gäller 4 5 första stycket 5 förordningen som avser uppgifter om framställda produkter och deras användning i verksamheten samt kravet i andra stycket samma paragraf på att uppgifter skall lämnas om egen arbetsinsats. Tillräckliga uppgifter i dessa hänseenden bör kunna tas in med stöd av lagbestämmelserna i 2 5 första stycket 6 respektive 7.

För närvarande gäller att statistiska centralbyrån i samråd med jord- bruksverket får besluta att ytterligare uppgifter som behövs för dessa myndigheters verksamhet skall lämnas. Befogenheten att-besluta sådana föreskrifter delegeras i lagen till regeringen. Regeringen bör dock få över- låta sin befogenhet till den myndighet som regeringen bestämmer. Bestäm- melser härom finns i 2 & tredje stycket.

351

Skyldigheten enligt 1 5 2 gäller uppgifter om namn och adress på den som bedriver verksamhet på fastigheten och uppgift om den areal som används för verksamheten.

• Sida 13
•  Original

I paragrafen anges vilka uppgifter som kan tas in av den som är uppgifts- skyldig enligt 1 5 2. dvs. av den som äger mark där någon annan driver jordbruk, skogsbruk. husdjursskötsel eller trädgårdsodling. Paragrafen motsvarar 5 & i förordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister.

45

Skyldigheten enligt 1 5 3 och 4 gäller uppgifter om import, export, inköp och försäljning samt de uppgifter i övrigt som behövs för att belysa förhållandena på livsmedelsområdet och följa effekterna av avregleringen på detta område.

I paragrafen regleras vilka uppgifter som skall kunna krävas in av närings- idkare som tar befattning med vissa varor som närmare anges i tulltaxcla- gen eller levererar varor som används vid framställning av sådana varor. Paragrafen motsvarar med endast redaktionella ändringar 1 och 3 åå lagen om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedelsområdet.

Användning av uppgifterna

55

Uppgifter som samlats in med stöd av denna lag får användas av statens jordbruksverk i dess verksamhet och av statistiska centralbyrån för sta- tistiska ändamål och för förande av register av lantbruksföretag.

Används insamlade uppgifter för framställning av officiell statistik gäl- ler, med undantag för uppgiftsskyldighcten. lagen (1992:00) om den offi- ciella statistiken.

Av skäl som redovisats i den allmänna motiveringen har paragrafen for- mulerats om i förhållande till promemorieförslaget. Av paragrafen framgår att uppgifterna får användas av statistiska centralbyrån och därmed bl.a. för officiell statiStik. Uppgifterna får också användas av jordbruksverket i deras verksamhet. Någon begränsning i det hänseendet gäller inte. Verket kan således använda uppgifterna både i den verksamhet som finns angiven i verkets instruktion och i den 'verksamhet som verket fullgör enligt särskilda författningsbestämmelser. Detta innebär bl. a.att jordbruksver- ket kan använda uppgifterna för den tillsyn som verket utövar. 'I den allmänna motiveringen har understrukits vikten av att den uppgiftsinsam- landc myndigheten beaktar vilka syften som uppgifterna skall tjäna.

Andra stycket har utformats efter förslag av lagrådet. Eftersom de' insamlade uppgifterna kan. komma till användning för framställning av officiell statistik bör lagen innehålla en erinran härom.

65

Uppgifter som samlats in med stöd av 2 och 3 55 får användas för beräkning och utbetalning av bidrag på jordbrukets område och i ärenden

Prop. 1991/922121

• Sida 14
•  Original

om skördeskadcskydd. Uppgifterna får också utnyttjas för jordbrukets blockorganisation eller för annan beredskapsplanläggning.

Varje enhet för lantbruksfrågor eller annan enhet med motsvarande funktion inom en länsstyrelse skall för sin verksamhet på jordbrukets område ha tillgång till uppgifterna. '

Av första stycket första meningen framgår att vissa uppgifter som lämnas enligt lagen kan komma att utgöra underlag för beslut om bidrag i enskilda ärenden. Det gäller sådana uppgifter som samlas in av den som driver jordbruk, skogsbruk. husdjursskötsel eller trädgårdsodling eller som äger mark där sådan verksamhet bedrivs. Detta överensstämmer med de för- hållanden som råder'för närvarande och innebär således ingen saklig nyhet. Som framgår av den allmänna motiveringen är det viktigt att det i lagtexten klarläggs att insamlade uppgifter kan komma att användas för olika admi- nistrativa ändamål, bl.a. stödgivning.

Första stycket andra meningen motsvarar 3 5 förordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister med det undan- taget att det inte nämns vilka myndigheter som får besluta att uppgifterna skall utnyttjas för beredskapsplanläggning. Det får ankomma på regeringen att besluta föreskrifter om detta. Något särskilt bemyndigande i det hänse- endet behövs inte.

Bestämmelserna i andra stycket överensstämmer med vad som för närvarande gäller för länsstyrelsen enligt 8 5 förordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister.

Insamlande myndighet 7 &

Uppgifterna skall lämnas till den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter- som skall lämnas samt om sättet och tiden för uppgiftslämnandet.

Enligt bestämmelserna i paragrafen ankommer det på regeringen att be- stämma till vilken myndighet uppgifterna skall- lämnas. Detta överens- stämmer med vad som gäller enligt lagen om uppgiftsskyldighet för nä- ringsidkare inom livsmedelsområdet.

I förordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister finns mera detaljerade föreskrifter om uppgifternas lämn- ande. Enligt 6 5 gäller således att uppgifterna skall lämnas på blankett för vilken statistiska centralbyrån fastställer formulär i samråd medjordbruks- verket. I samma ordning bestäms också tidpunkt då blankett senast skall lämnas och myndighet till vilken den skall ges in. I den nyalagen bör det ankomma på regeringen att meddela sådana föreskrifter." Regeringen bör dock kunna delegera sin befogenhet till en myndighet. Bestämmelser härom har tagits in i andra stycket.

• Sida 15
•  Original

Kontroll m. m.

85

Kontroll av att uppgifter som samlas in med stöd av lagen är riktiga utövas av statens jordbruksverk.

Jordbruksverket har rätt att på begäran få de upplysningar och hand- lingar som behövs för kontrollen. Jordbruksverket har också rätt till tillträde till lokaler och andra utrymmen samt rätt att göra fältmätningar och fältbesiktningar. Jordbruksverket har dock inte med stöd av denna lag rätt till tillträde till bostäder.

Motsvarande bestämmelser finns i 7 5 förordningen om uppgifter för. lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister. Enligt bestämmel- serna där får statistiska centralbyrån eller jordbruksverket låta utföra fältmätningar eller fältbesiktningar för kontroll av uppgifter om areal och markanvändning. Uppgifter som behövs för administrativa ändamål bör kunna kontrolleras och avsikten är att den kontrollverksamheten skall utövas av jordbruksverket. Efter påpekande av lagrådet har kontrollbefo- genheten begränsats till att gälla kontroll för jordbruksverkets räkning. Lagen om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedelsområdet innehåller inte några bestämmelser som möjliggör kontroll av lämnade uppgifter. Bestämmelserna i förevarande paragraf har utformats så att de möjliggör kontroll av alla de uppgifter som samlas in med stöd av den nya lagen. På förslag av lagrådet har till paragrafens andra stycke fogats en bestämmelse om att jordbruksverket inte med stöd av lagen har rätt till tillträde till bostäder.

95

Den myndighet som en uppgift skall lämnas till får meddela de föreläggan- den som behövs för att uppgiftsskyldigheten enligt lagen skall fullgöras. 1 beslut om förelägganden får myndigheten sätta ut vite.

Paragrafen innehåller bestämmelser som möjliggör för myndigheterna att meddela de förelägganden som behövs för att bestämmelserna i lagen skall efterlevas. Motsvarande bestämmelser finns i 4 5 lagen om uppgiftsskyldig- het för näringsidkare inom livsmedelsområdet men saknas i förordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister. Den myndighet som samlar in uppgifterna måste beakta att uppgifterna skall användas inom olika områden och även för en annan myndighets räkning. Förelägganden och viten kan således komma till användning även om uppgifterna inte behövs för den insamlande myndighetens verksamhet.

Ansvar m. m.

10å

Till böter döms den som 1. inte fullgör uppgiftsskyldighet enligt denna lag eller 2. uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift.

• Sida 16
•  Original

Till ansvar skall inte dömas om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken.

Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till ansvar för en gärning som omfattas av föreläggandet.

Allmänt åtal får väckas bara efter anmälan av den myndighet som uppgiften har eller skulle ha lämnats till.

Paragrafen innehåller bestämmelser om straffansvar. Allmänt åtal enligt

denna lag får endast väckas efter anmälan av myndighet som uppgiften har . eller skulle ha lämnats till. I enlighet med vad som anförts i specialmotive— ringen till 9 5 har den insamlande myndigheten ett ansvar för att uppgifter kommer in även om dessa inte behövs i den egna verksamheten. I huvud- sak överensstämmer bestämmelserna med vad som gäller enligt" såväl förordningen om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets före- tagsregister som lagen om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livs- medelsområdet.

7. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om uppgiftsskyldighet på jord- brukets område. -

8. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram. ' - '

• Sida 17
•  Original

Promemorians lagförslag ' Prop. 1991/92: 121 . Bilaga 1 Förslag t111

Lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område

Härigenom föreskrivs följande.

Uppgzj'tsskyldiga

1 & Skyldiga att lämna uppgifter om sin verksamhet enligt denna lag är 1. den som drivcrjordbruk. skogsbruk. husdjursskötsel, fruktodling eller trädgårdsodling. 2. den som äger mark där någon annan driver verksamhet som avses i 1, 3, näringsidkare som tar befattning med sådana varor som avses i l -— 12. 15—25. 28, 31. 35 och 38 kap. tulltaxclagen (1987: 1068). samt 4. näringsidkare som levererar varor som används vid framställning av Sådana varor som avses i 3.

Uppgijtsskyldighetens omfattning -

2 & Skyldigheten enligt l & 1 gäller uppgifter om

1 . namn, person- eller organisationsnum mer och adress samt ägarförhål- landen i fråga om fastighet eller del av fastighet där verksamheten bedrivs.

2. registerbeteckning. areal, ägarförhållanden och markanvändning i fråga om fastighet där verksamheten bedrivs, '

3. byggnader och andra anläggningar,

4. maskiner.

5. djur,

6. produktion. och

7. använd arbetskraft. För enskild person gäller Uppgiftsskyldigheten också tillträdesår, utbild-' ning och tidigare sysselsättning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas föreskriva att ytterligare uppgifter skall lämnas om uppgifterna behövs för verksamheten vid statensjordbruksverk eller statistiska centralbyrån.

3 & Skyldigheten enligt 1 5 2 gäller namn på den som bedriver verksam- het på fastigheten och dennes adress samt areal som används för verksam- heten.

4 5 Skyldigheten enligt 1 5 3 och 4 gäller uppgifter om import, export. inköp och försäljning samt de uppgifter i övrigt som behövs för att belysa förhållandena och följa effekterna av avregleringen på livsmedelsområdet.

Användning av uppgifterna

5 5 Uppgifter som samlats in med stöd av denna lag får användas för officiell statistik.

Uppgifterna får också användas av jordbruksverket för myndighetens verksamhet.

6 5 Uppgifter som samlats in med stöd av 2 och 3 åå får användas för beräkning och utbetalning av bidrag på jordbrukets område och i ärenden 17

• Sida 18
•  Original

om skördeskadcskydd. Uppgifterna får också utnyttjas för jordbrukets Prop. 1991/922121 blockorganisation eller för annan beredskapsplanering. Bilaga 1 Varje enhet för lantbruksfrågor eller annan enhet med motsvarande funktion inom en länsstyrelse skall för sin verksamhet på jordbrukets område ha tillgång till uppgifterna.

Insamlande myndighet

7 & Uppgifterna skall lämnas till den myndighet som regeringen bestäm— mer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som skall lämnas samt om sättet och tiden för uppgiftslämnandet.

Kontroll m. m.

8 & Statistiska centralbyrån ellerjordbruksverket får kontrollera att upp- gifter som samlas in med stöd av lagen är riktiga.

För kontrollen har myndigheten rätt att komma in i lokaler och andra utrymmen samt att göra fältmätningar och fältbesiktningar. Myndigheten har också rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen. '

9 & Den myndighet som en uppgift skall lämnas till får meddela de förelägganden som behövs för att uppgiftsskyldigheten enligt lagen skall fullgöras. 1 beslut om föreläggande får myndigheten sätta ut vite.

Ansvar och överklagande

10 5 Till böter döms den som

1. underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt denna lag, eller

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift. Iringa fall skall inte dömas till ansvar. Detsamma gäller om den skyldige kan dömas till ansvar enligt brottsbalken.

Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte heller till ansvar för gärning som omfattas av föreläggandet.

Allmänt åtal får väckas bara efter anmälan av den myndighet som uppgiften har eller skulle ha lämnats till.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1993 då förordningen (1968: 111) om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister och lagen (1991291 1) om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsme- delsområdet skall upphöra att gälla. Äldre föreskrifter gäller dock fortfa- rande i fråga om uppgifter som har eller skulle ha lämnats före utgången av år 1992.

• Sida 19
•  Original

Lagrådsremissens lagförslag 21101)- 17991/921 121 _ 1 aga .. Förslag t1ll

Lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område

Härigenom föreskrivs följande.

Uppginsskyldiga

] å Skyldiga att lämna uppgifter om sin verksamhet enligt denna lag är 1. den som driverjordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel eller trädgårds- odling, 2. den som äger mark där någon annan driver verksamhet som avses i l, 3. en näringsidkare som tar befattning med sådana varor som avses i 1— 12. 15—25, 28. 31, 35 och 38 kap. tulltaxclagen (1987: 1068), samt 4. en näringsidkare som levererar varor som används vid framställning av sådana varor som avses i 3.

bbpgiftsskyldighetens omfattning

2 & Skyldigheten enligt 1 5 1 gäller uppgifter om

1. namn. person- eller organisationsnummer. adress och telefonnummer samt ägar- och arrendeförhållanden ifråga om den fastighet eller den del av en fastighet där verksamheten bedrivs,

2. registerbeteckning, areal och markanvändning i fråga om den fastig- het där verksamheten bedrivs, . byggnader och andra anläggningar, . maskiner och inventarier. . djur. . produktion, . använd arbetskraft. och . energianvändning. . ör en enskild person gäller uppgiftsskyldigheten också tillträdesår. utbildning och tidigare sysselsättning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före- skriva att ytterligare uppgifter skall lämnas, om "uppgifterna behövs för verksamheten vid statensjordbruksverk eller statistiska centralbyrån.

OOxIONUl-ÄDJ

3 & Skyldigheten enligt 1 å2 gäller uppgifter om namn och adress på den som bedriver verksamhet på fastigheten och uppgift om den areal som används för verksamheten.

4 & Skyldigheten enligt l 5 3 och 4 gäller uppgifter om import, export. inköp och försäljning samt de uppgifter i övrigt som behövs för att belysa förhållandena och följa effekterna av avregleringen på livsmedelsområdet.

Användning av uppgifterna

5 5 Uppgifter som samlats in med stöd av denna lag får användas av jordbruksverket och av statistiska centralbyrån i deras respektive verksam— heter. 19

• Sida 20
•  Original