Prop. 1991/92:96

om vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.

Regeringens proposition 1 99 1/ 92: 96

om vissa jordbrukspolitiska frågor, m. m.

Regeringen lörelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 mars 1992 lör de åtgärder och de ändamål som framgår av Föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

Bengt l'l-"cslerberg Karl Erik Olsson

Delbetänkande (Ds 1991:80) av arbetsgruppen för PFOP- 1991/92196 översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige

9.1.1 Den allmänna politiken

Det särskilda pristillägget för norra Sverige har nu existerat i 20 år (och för mjölk ännu längre). Under denna period har utvecklingen. särskilt i gles— bygd. fortsatt att präglas av nedläggning och en alltmer ogynnsam ålders- struktur. Genom nedläggning och utglesning avjordbruksföretag på trans- portlinjerna har kostnaderna för produktionen ökat samtidigt som den sociala situationen försämrats för geografiskt isolerade producenter. 1 de bättrejordbruksbygderna inom stödområdet, koncentrerade till kustområ- det. älvdalar och området kring Storsjön. har storleksrationaliseringen gått snabbare än i södra delen av Sverige. Detta har till del varit en önskad effekt av den offentliga politiken och till del en konsekvens av att stödet knutits till producerad kvantitet (prisstöd).

Den ovan skisserade utvecklingen har ägt rum under såväl 1980-talet som 1990-talets första år, vilket vi belyst i avsnitt 3, trots en omfattande uppräkning av pristillägget. 1 1985 års livsmedelspolitiska beslut lades ett produktionsmål för norra Sverige fast. Produktionen skulle inte tillåtas minska ytterligare inom stödområdet. 1 realiteten har emellertid produk- tionsutveeklingen i norra Sverige följt utvecklingen i övriga delar av landet.

Det finns en rad orsaker till de problem som karaktäriserarjordbruket i norra Sverige. De låga världsmarknadspriserna på flertalet jordbrukspro- dukter har medverkat till att pressa lönsamheten förjordbrukare i samtliga europeiska länder. Detta medför särskilt negativa effekter för områden med sämre förutsättningar förjordbruksproduktion. Möjligheten till kom- pensation har också varit begränsad.

De problem vi belyst ovan återfinns också inom den europeiska gemen- skapen och dess perifera och handikappade jordbruksområden. EG- kommissionen har utvecklat en analys kring detta i den skrivelse om landsbygdsutveckling och landsbygdspolitik som vi har redovisat i avsnitt 8.[

Vid sidan av den internationella utvecklingen har strukturomvand- lingen inom jordbruket i norra Sverige varit ett resultat av en offentlig investeringspolitik (KR/SR-jordbruken) och förhållandet att vi sökt lösa samtliga problem. såväl glesbygdens problem som problemen i de mer gynnade produktionsområdena i norra Sverige. i huvudsak med hjälp av ett enda medel. pristillägget till jordbruket i norra Sverige. De offentliga åtgärderna för att upprätthålla ett jordbruk i norra Sverige har — liksom

' The future of rural society. COM (88) 501 Final. Motsvarande diskussion kring effekterna av de senaste årens prisutveckling och jordbruket i de marginella om- rådena finns också redovisad i kommissionens skrivelse till ministerrådet angående reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. COM (91) 258 Final. 42

• Sida 43
•  Original

för södra Sverige — koncentrerats till prisstödet. Det särskilda pristillägget Prop. 1991/92: 96 i norra Sverige har lagts som en kompensationsbetalning ovanpå det Bilaga 1 allmänna prisstödet, vilket fram till den 1 juli 1991 har upprätthållits ' genom ett gränsskydd och en intern marknadsreglering. Övriga åtgärder, som t.ex. investeringsstöd och åtgärdsprogram. har spelat en underordnad roll sett i relation till prisstödet. ' Prisstödets effekter har analyserats i samband med den livsmedelspoli- . tiska reformen. Den hitillsvarande formen för stöd i norra Sverige har medfört att produktionen lokaliserats till de områden där förutsättning- arna förjordbruksproduktion är bäst. Stödformen har således medverkat till en utglesning av jordbruket i övriga delar av stödområdet. Betalningen efter producerad kvantitet har också inneburit att bönderna har utnyttjat de mest intensiva produktionsmetoderna med negativa effekter för miljön. Utvecklingen inom jordbruket i norra Sverige har också präglats av det gynnsamma arbetsmarknadsläget i dessa områden under nästan hela 1980- talet. Arbetslöshetstalen, även i inlandet. har under denna period legat på nivåer som mätt med efterkrigstidens måttstock måste anses exceptionellt låga. Jord- och skogsbruk har fått ökad konkurrens från andra verksamhe- ter. Detta har naturligtvis haft en påtaglig effekt när det gäller framför allt nyrekrytering av jordbrukare. Den nuvarande lågkonjunkturen kan inne- bära förändringar i detta avseende. vilket ånyo ger det mindre konjunktur- känsliga jordbruket en särställning för att bevara sysselsättningen i dessa

områden. '

9.1.2 Produktionens inriktning

1 avsnitt 5 diskuteras de konkurrensfördelar som kan finnas inom stödom- rådet. Dessa rör bland andra det mindre behovet av att utnyttja kemikalier. de goda naturliga förutsättningarna för vallodling och de goda förutsätt- ningarna för att producera vissa energigrödor (energigräs).

Konsumenternas ökade intresse för kvalitets- och hälsoaspcktcr. de relativt goda erfarenheter som finns från s.k. ekologisk produktion och erfarenheterna från utsädesodling av framför allt potatis talar för att jordbruket i dessa områden mer konsekvent bör inriktas mot sådan pro- duktion.

En sådan omläggning vilar i allt väsentligt på insatser från primärprodu- center (omställning av produktion) och förädlingsindustri (produktutveck- ling och marknadsföring). När det gäller de offentliga insatserna bör dessa utformas så att de medverkar till en sådan omställning.

Man hör bättre utnyttja de konkurrensfördelar som finns i norra Sverige. Därför finns det starka skäl som talar för en tyngdpunktsförskjutning i stödsystemet från prisstöd till ett mer företagsspecifikt direkt stöd. Detta gäller framför allt inför det ökade behovet att upphandla kollektiva tjänster från jordbruket (öppet landskap m.m.).

• Sida 44
•  Original

9.1.3 Företagsstruktur Prop. 1991/92:96 Pristillägget kan i alla avseenden fungera som avsett. om de företag som B1laga 1

finns inom stödområdet i huvudsak har samma struktur som det s.k. typföretaget. Detta är ett heltidsföretag med 21 kor och en möjlighet att själv odla fodersäd till en tredjedel av behovet. Företag av denna typ står för större delen av produktionen men utgör emellertid en minoritet bland företagen inom stödområdet.

Flertalet företag är s.k. småbruk för vilka angränsande verksamheter och den s.k. informella ekonomin (bl.a. jakt och fiske) spelar en mycket stor roll för företagets överlevnad. Totalt fanns år 1990 i riksområde 3 17 745 företag med mer än 2 ha åker. varav drygt hälften hade ett arbetsbehov om högst 800 standardtimmar. Drygt 1 000 företag hade minst 25 kor. SCB har på uppdrag av arbetsgruppen analyserat deklara- tionsundersökningen för att belysa bl.a. skogsbrukets betydelse som in- komstkälla. Analysen förstärker ytterligare bilden av en företagsstruktur med ett jordbruk i norra Sverige som ilbetydandc utsträckning också är förankrat i skogsbruket. Detta gäller särskilt för deltidsjordbruket. Analy- sen visar också att skogsbruket. för heltidsföretagen. spelar en viktig men inte dominerande roll för företagets överlevnad. '

Merparten av produktionen i norra Sverige kommer även i framtiden att produceras vid företag belägna i de områden som har de bästa förutsätt— ningarna i form av jordmån. klimat och avstånd till förädlingsindustri och konsument. Dessa företag, för vilka jordbruksproduktion utgör en stor del av verksamheten. har en stor betydelse för att förse förädlingsindustrin med råvara. Dessa företag har därför en speciell betydelse när det gäller sysselsättningen inom förädlingsindustrin och de kris—, försvars- och bered- skapspolitiska aspekter som kan läggas på en vidareförädling av mjölkrå- vara som har stor regional spridning.

9.1.4 Hushållets inkomster

De undersökningar som genomförts avjordbrukarhushållens inkomster — företag med mer än 2 ha åker — visar att ett genomsnittligt hushåll i riksområde 3 får en begränsad andel av sina inkomster från eget jord- och skogsbruk (ca 20%). Detta är en spegling av den splittrade företagsstruktur som nämnts ovan. I glesbygdens småbruksföretag är det angränsande verksamheter. inte minst om en av hushållets medlemmar kan få syssel- sättning inom utbildning. vård och omsorg. som har en mycket viktig roll för företagets överlevnad. För dessa hushåll har en uppräkning av norr- landsstödet en mycket marginell betydelse. Om t. ex. hushållets inkomster till 20 % härrör från eget jord- och skogsbruk och skogsbruket bidrar med 50 % av denna nettoinkomst kommer en 20 %—ig höjning av pristillägget endast att medverka till att höja hushållsinkomsterna med högst någon enstaka procent.

Detta betyder i sin tur att pristillägget. för att få avsedd effekt i dessa områden och för dessa hushåll. måste läggas på en mycket hög nivå vilket i sin tur ger en alltför hög stödnivå i de mer gynnade områdena med 44

• Sida 45
•  Original

heltidsföretag. Denna "överkompensation" av heltidsföretag visar sig i att Prop. 1991/92: 96 typföretagsmodellen ger negativa förädlingsvärden inom stödområde 1. Bilaga 1

9.1.5 De areella näringarnas betydelse

Vi har redan upplevt och ser framför oss en utveckling mot en fortsatt diversifiering av lantbrukarhushållets inkomstkällor. Detta sammanhänger med ett förändrat sysselsättningsmönster, vilket bland annat är en direkt följd av den offentliga sektorns utbyggnad (vård och omsorg) och en minskad prioritet åt ren jordbruksproduktion. Den fortsatta utvecklingen under 1990-talet kommer att följa i dessa spår. Vi kan se framför oss en ännu tydligare uppdelning mellan deltidsföretag i glesbygd och heltidsfö- retag inom stödområdet.

Den höga medelåldern bland brukarna och den mycket begränsade nyrekryteringen i glesbygden kommer, allt annat oförändrat. under 1990- talet. att innebära en omfattande nedläggning avjordbruksföretag i dessa områden. Ett alternativ till detta scenario är att ge extensiv produktion och produktion av kollektiva varor (öppet kulturlandskap) en större roll vid utformningen av stödet. En sådan förskjutning motiveras av jordbrukets betydelse för boendet. Det öppna kulturlandskapet är i många fall väsent- ligt för fortsatt boende och turism.

1 glesbygd gerjordbruket, genom att det upprätthåller det öppna kultur- landskapet. värden för såväl turism och boende som när det gäller den biologiska mångfalden. Genom att åker-, hag— och betesmarker hålls öppna får landskapet en mer varierad karaktär vilket underlättar boendet. Skogs- och jordbruksföretaget har en maskinell utrustning och ett kunnande som gör det lämpat att utföra en rad olika tjänster när det gäller naturvård och underhållsarbete som en förutsättning för turism och rekreation.

Ur perspektivet av vår försvarsberedskap är det också av stor betydelse att territoriet är bebott. De areella näringarna skapar en närvaro i ett stort geografiskt område.

Det är viktigt att väga kostnaderna att producera dessa kollektiva varor och de värden som är förbundna med en större biologisk mångfald genom att upprätthålla skogs- och jordbruksföretag. mot de kostnader som upp- står om verksamheten skall utföras på annat sätt. Mycket talar för att ett företag med förankring ijord- och skogsbruket ger den såväl samhällseko- nomiska som statsfinansiellt mest fördelaktiga lösningen. En av orsakerna till detta är att jordbruket. till skillnad från om verksamheten bedrivs i t.ex. kommunal regi eller genom ett direkt bidrag till boende. medför intäkter vid försäljning av produktion på marknaden. Den del av arbets- insatsen som täcks av dessa intäkter behöver inte betalas med offentliga medel. Denna slutsats gäller endast i de fall som verksamheten ijordbruket ger upphov till ett positivt förädlingsvärdc. Betalning för kollektiva varor — som bevarande av en öppen naturbetesmark — innebär dock en möjlig- het att lämna den produktionsinriktning som ger ett negativt förädlings- värdc. 45

• Sida 46
•  Original

9.1.6 Förädlingsindustrin - Prop. 1991/92: 96 Förädlingsindustrin har i norra Sverige, liksom i övriga delar av Sverige, Bilaga 1 koncentrerat produktionen till ett fåtal produktionsplatser i varje län. Denna strukturomvandling underlättades genom att företagen i det gamla regleringssystemet kompenserades för transportkostnader som ligger ovan- för genomsnittet (merkostnader). Kompensationen har utgått för såväl in- som uttransportkostnader. Pristillägget har betalats ut vid leverans till förädlingsled. Därmed har det också kommit att "flyta samman" med det avräkningspris som indu- strin haft möjlighet att betala till producenten. Utbetalningssättet har uppenbara administrativa fördelar men kan samtidigt bidra till att dölja ineffektivitet och bristande konkurrensförmåga inom industrin. Det kan därför finnas motiv att även av dessa skäl genomföra en övergång från pristillägg, knutet till avräkningspriset. till mer direkta stöd. Utvecklingen på såväl 'den europeiska som den svenska livsmedelsmark- naden går mot en ökad betydelse för regionala varumärken och produktion som riktas mot speciella grupper och hushåll. Detta kräver ett differentierat utbud och en marknadsföring som har regional förankring. Möjligheten att utveckla en sådan produktion och marknadsföring kommer till stor del att bero på om industrin i norra Sverige kan finna lämpliga samverkansformer såsom sälj- och marknadsföringsbolag för regionens produkter samt en gemensam utveckling för varumärken och produkter. En viktig fråga för mejeriindustrin är att uppnå en bättre balans mellan invägning och produktionskapacitet. Detta måste ske samtidigt som små- skalig förädling kan komma att spela en större roll även inom detta område. Den offentliga politikens syfte ärinte att upprätthålla en historiskt given industristruktur utan måste, med hänsyn bland annat till de arbets— tillfällen som skapas. befrämja ett dynamiskt samspel mellan nyföreta- gande och den traditionella företagsstrukturen.

9.2 Mål och medel 9.2.1 Riksdagsbesluten åren 1990 och 1991

Enligt det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 skall livsmedelspolitiken bidra till en regional utjämning av sysselsättning och välfärd. Den interna avregleringen kan dock leda till att priserna faller på vissa jordbrukspro- dukter. Därmed kommer också lönsamheten att falla. Detta kan få särskilt negativa effekter för jordbruket i norra Sverige. För att undvika att lön- samhetsförsämringar. till följd av reformen. får en negativ inverkan på möjligheten att uppfylla det regionala målet skall sådana försämringar kompenseras genom det särskilda stödet till jordbruket i norra Sverige. Detta innebär också att den nödvändiga produktionsanpassningen — anpassning av utbud till efterfrågan — bör ske utanför stödområdet.

Som motiv att stödja jordbruket anges behovet av boende i norra Sveriges glesbygd. effekter för sysselsättningen, värdet av ett öppet och varierat kulturlandskap för turism och boende samt vikten av att upprätt- hålla en god livsmedelsberedskap. 46

• Sida 47
•  Original

Målet för det särskilda pristillägget till norra Sverige är att kompensera Prop. 1991/92: 96 för sämre produktionsvillkor och för lönsamhetsförsämringar till följd av Bilaga 1 den livsmedelspolitiska reformen. I beslutet om uppräkningen av stödet inför budgetåret 1991/92Z nämns speciellt att man bör betrakta företaget i dess helhet. Det innebär att man även skall ta hänsyn till effekterna på hushållets ekonomi av utvecklingen inom skogsbruk och andra angränsande näringar/sysselsättning. Gles- bygdsstödet och stöd till landskapsvårdande åtgärder är exempel på offent- liga åtgärder vilka syftar till att förbättra ekonomin för landsbygdsförctaget utanför den traditionella verksamheten ijordbruket.

9.2.2 Arbetsgruppens ställningstagandc

Arbetsgruppen framhåller att en rad av de motiv som förs fram för att bibehålla ett särskilt stöd till jordbruket i norra-Sverige i huvudsak även bör gälla i fortsättningen". Förberedelser för medlemskap i den europeiska gemenskapen innebär dock att ytterligare vikt bör läggas vid de areella näringarnas betydelse för turism, boende. sysselsättning. miljö och land- skapsvård i dessa landsdelar.

lnom EGs gemensamma jordbruks- och,regionalpolitik läggs också en stor vikt vid att utveckla landsbygdsförctag i de ur produktionssynpunkt handikappade områdena (less favoured areas, rural areas). Tyngdpunkten läggs vid att utveckla verksamheter utanför det traditionella jordbruket. Till dessa räknas även övergång till ekologisk odling och andra mer exten- siva brukningsformer. En harmonisering med EGs syn på dessa frågor kommer också att kräva en ytterligare betoning i Sverige av kombinations- verksamheter m.m. .

lnom den gemensamma jordbrukspolitiken har självförsörjningsmålet lyfts till EG-nivå. Medlemsländerna skall var för sig producera de produk- ter som de har de bästa förutsättningarna att producera. Därmed uppnås en självförsörjning på gemenskapsnivå. Detta betyder att Sverige inte kan behålla ett självförsörjningsmål — som utgjort en hörnpelare i efterkrigsti— densjordbrukspolitik — efter en anslutning till den gemensamma markna- den. Detta innebär naturligtvis en central förändring av motivet för att bedriva jordbruksproduktion i norra Sverige.3

Arbetsgruppen kan alltså konstatera att såväl nationella skäl som Sveri- ges inträde i EG ger anledning att dels ompröva de motiv och dels de medel som hittills dominerat när det gäller den offentliga politiken inom detta område. Därmed är det en central fråga omjordbruksproduktion är ett mål i sig eller om den i huvudsak är ett medel för att uppnå andra samhällsmål.

Traditionellt harjordbruksproduktionen inom hela stödområdet setts. genom den roll som spelats av livsmedelsberedskapen. som ett mål i sig. 1987 års försvarsbeslut. den livsmedelspolitiska reformen och slutligen ett svenskt medlemskap i EG kommer att innebära att livsmedelsberedskapcn

Z Prop. 1990/91:99. JoU27. rskr. 276. 3 Behandlingen av tidigare medlemmar visar också att det finns begränsade möjlig- hctcr att åberopa t.ex. avstånd för att motivera självförsörjning i en viss region. 47

• Sida 48
•  Original

som motiv att bedriva jordbruksproduktion får en helt underordnad Prop. 1991/92: 96 betydelse.4 Bilaga 1

Jordbruksproduktionen får istället en avgörande eller viktig roll när det gäller att uppfylla andra mål. Det gäller bevarandet av ett öppet och varierat kulturlandskap. biologisk mångfald. skapa förutsättningar för turism och sysselsättning samt boende. Av detta synsätt följer en ändrad inriktning när det gäller de medel som bör utnyttjas för att uppnå de politiska målen.

När det gäller heltidsföretagen — i närhet till förädlingsindustri och konsumenter — kommer fortfarande avräkningspriset på marknaden att spela den avgörande rollen för företagets lönsamhet. Detta pris bestäms till stor del genom nivån på vårt gränsskydd och om det råder balans mellan utbud och efterfrågan inom landet. De priser som bönderna får på mark- naden spelar en avgörande roll för deras företagarinkomster. Det särskilda norrlandsstödet kan endast ses som ett viktigt komplement i detta sam- manhang. Genom att uppträda som en effektiv producent kan företagaren öka den ekonomiska ersättning som uppnås på marknaden. Marknadspri- serna har därmed en styrande effekt på företagens beteende. Denna roll bör och kan inte spelas av det särskilda stödet till norra Sverige. vilket tradi- tionellt endast skall skapa lika villkor för producenter i norr och i söder. Därmed är det också av mindre betydelse om stödet till jordbruket i norra Sverige utgår i form av pristillägg eller i form av djurbidrag. Till denna fråga återkommer arbetsgruppen i det följande.

Flertalet företag i norra Sverige är landsbygdsförctag där inkomsterna frånjordbruket har en viktig men underordnad roll sett i relation till hela verksamheten. Skogsbruket är traditionellt den dominerade inkomstkällan vid sidan av jordbruket. 1 ett historiskt perspektiv har inlandets småbru- kare också spelat en roll som arbetskraft i samband med utbyggnad av infrastruktur och vattenkraft. För dessa företag spelar andra åtgärder som stöd till investeringar i kombinationsverksamhet. rådgivning när det gäller småskalig förädling och tillhandahållande av kollektiv tjänsteproduktion en större roll än för heltidsföretaget. Detta bör också avspeglas när det gäller avvägningen mellan olika medel som skall understödja ett fortsatt jordbruk i dessa områden.

Det är också viktigt att inta en mer offensiv attityd och på sikt sträva efter en ökad lönsamhet för jordbruket i norra Sverige och därmed också ett minskat behov av direkt kompensation i syfte att stödja produktionen. Framtida åtgärder bör därför ha sin tyngdpunkt i att medverka till en sådan utveckling. FoU. investeringsstöd och utvecklingsprojekt bör inriktas mot att bättre än idag utnyttja de fördelar som finns i dessa områden. Den mindre belastningen vad gäller skadeinsekter och det större antalet soltim- mar under växtperioden innebär t.ex. stora fördelar i en anpassning av jordbruket mot ekologisk produktion.

Det är dock viktigt att understryka att den offentliga politiken varken kan eller bör garantera att lönsamheten höjs. En sådan utveckling kan endast komma tillstånd genom ett fruktbart samspel mellan privata och

4 Se avsnitt 8.3. 48

• Sida 49
•  Original

offentliga aktörer. Primärproducenter och förädlingsindustri måste ta sitt Prop. 1991/92: 96 ansvar genom att utnyttja de möjligheter som skapas av marknaden och de Bilaga 1 offentliga åtgärderna. De offentliga åtgärderna måste ges en sådan utform- ning att de bidrar till en bättre överenstämmelse mellan mål och medel och därmed kan underlätta för jordbruket att på bästa sätt utnyttja de förut- sättningar som gäller inom stödområdet på den framtida europeiska mark- naden.

En betoning av den långsiktiga lönsamheten, landsbygdsförctaget i dess helhet och en anknytning till utvecklingen inom CAP5 medför krav att i ökad utsträckning —- såväl när det gäller tillgängliga åtgärder som dess andel av den samlade stödninvån — betona riktade insatser vilka är företagsspecifika och mindre generella till sin karaktär. Produktionen av kollektiva tjänster, ökad vikt vid miljöfrågor och därav betingad övergång till ekologiskt jordbruk kommer i detta sammanhang att få mycket stor betydelse. .

Tyngdpunkten förskjuts därmed från prisstöd till olika former av direkta stöd och framför allt i glesbygd från jordbruksproduktion till stöd åt landsbygdsförctag med en bas ijordbruket/skogsbruket. De statliga åtgär- dcrna inriktas mot att på bästa sätt (till lägsta samhälleliga kostnad) verka för långsiktig lönsamhet i dessa företag. Detta kan innebära en minskad betoning på generella åtgärder (inom stödområdet) och en ökad betoning på selektiva (företagsanknutna) åtgärder som t. ex. stöd till lokal förädling. diversifiering inom turistområdet. kontrakt om landskapsvård. En sådan förändring av insatserna betyder att dessa anpassas till den rådande struk- turen och att ökade möjligheter ges för att bibehålla landsbygdsförctag med bas i jord/skogsbruk i glesbygden.

Arbetsgruppen föreslår införande av ett generellt och direkt djurbidrag som erSättning för nuvarande djurbidrag och nuvarande pristillägg till norra Sverige. Arealbidraget för odling av matpotatis bör dock bibehållas. Därmed ges möjlighet att uppnå en nödvändig flexibilitet när det gäller val av produktionsinriktning. En del av de resurser som avsätts för djurbidrag kan användas till åtgärder vilka utformas för att bevara det öppna kultur- landskapet inom stödområdet samt för att understödja en övergång till en mer uthållig produktion som är bättre anpassad till vår miljö eller till ekologisk produktion. Därutöver bör. dels i enlighet med en harmonisering med de stöd som utgår inom 1566 och dels för att uppnå en bättre möjlighet att anpassa stödet till det enskilda företaget, en rad kompletterande åtgär- der bevaras eller införas. Till vissa tekniska frågor som rör dessa åtgärder återkommer arbetsgruppen i avsnitt 9.7 och 9.8. Frågan om den konkreta utformningen av kompletterande åtgärder och dess finansiering bör be- handlas i arbetsgruppcns fortsatta arbete.

5 Se de förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) som lagts fram av PLG-kommissionen. ” chlcrade av EG-författningar förordning och delfinansierade av EAGGF-guidancc section alternativt regionalföndcn. 49

• Sida 50
•  Original

9.3 Lönsamheten och reformen Prop. 1991/92: 96 . Bilaga [

Flertalet frågor, som rör kompensationen för de närmaste åren. har av- gjorts redan i riksdagens beslut våren 1990 och 1991. Det finns dock en rad tekniska frågor som behöver lösas för att det skall bli möjligt att undvika att lönsamheten sjunker i norra Sverige till följd av den livsmedelspolitiska reformen.

Den första frågan som arbetsgruppen tagit ställning till är över hur lång period som den ”kortsiktiga” lösningen skall sträcka sig. Enligt arbetsgrup- pens uppfattning bör den kortsiktiga lösningen sträcka sig över perioden 1992/93 till december 1994 förutsatt att Sverige blir medlem av den europeiska gemenskapen den ljanuari 1995.

Vad gäller mätperioden föreslår arbetsgruppen att den genomsnittliga täckningsgraden för andra halvåret 1989 och första halvåret 1990 används som norm. [ denna täckningsgrad skall även ingå den kompensation som utgått för tvåprissystemets avskaffande under budgetåret 1991/92. De viktigaste skälen att välja budgetåret 1989/90 är för det första att mätpe- rioden bör ligga före riksdagsbeslutet våren 1990 och för det andra att mätperioden bör innehålla ett helt produktionsår och den utbetalning av djurbidrag som ägde rum i december 1989.

Kompensationen bör ske i form av djurbidrag. Efter "halvtidsavtalet" inom GATT om en frysning av rådande stödnivåer år 1989 har ökningen av det särskilda stödet till jordbruket i norra Sverige skett i form av djurbidrag. vilka knutits till de kor som företagen hade under år 1988.

En viktig fråga i detta sammanhang är på vilken bas bidraget skall betalas ut. En låsning vid en historiskt fastlagd bas innebär i praktiken att man inför ett tvåprissystem där den historiska basen begränsar antal djur som berättigar till djurbidrag. Inget hindrar lantbrukaren från att utöka sin besättning men han får inte kompensation i form av djurbidrag annat än vid mycket stora förändringar av besättningens storlek. Detta begränsar möjligheterna att utveckla företagen. Nuvarande system. med 1988 års kor i basen. ger stora möjligheter att förändra besättningens storlek utan att detta påverkar nivån på bidraget. Enligt arbetsgruppens uppfattning är det därför rimligt att gå över till att beräkna underlaget för djurbidraget efter ett glidande medeltal av antalet djur under de närmast tre föregående produktionsåren. Detta ger bättre kontrollmöjligheter genom att det fak- tiska djurantalet kan variera över tiden under ett produktionsår. Möjlighe- ten att maximera bidraget genom att ställa in ett stort antal lågproduktiva djur i ladugården begränsas också med denna lösning. Det är inte givet att ett glidande treårsmedeltal kommer att bli förenligt med krav på historisk bas i ett eventuellt GATT-avtal. Det kan å andra sidan inte bli lika produktionsdrivande som en beräkning utifrån aktuella kor. Därmed kan det vara lättare att förena med kraven i ett GATT-avtal. Arbetsgruppen förutsätter i detta sammanhang att jordbruksverket kan lösa de tekniska problem som uppstår för nytillträdande. Övriga djurbidrag — vid sidan av de särskilda bidrag som utgår i norra Sverige — bör beräknas på samma sätt.

Detta kräver att kompletterande data samlas in för åren 1989. 1990 och 50

• Sida 51
•  Original

1991 vilka kan utgöra ett underlag för utbetalningen under 1992/93. Prop. 1991/92: 96 Därefter krävs årliga kompletteringar/revideringar av basen med data från Bilaga 1 det sista fullständiga produktionsåret.

Kompensationen för reformens effekter beräknas utgående från skillna- den i täckningsgrad mellan år 1990 (i praktiken budgetåret 1989/90 enligt arbetsgruppens definition) och år 1991. Samma beräkningssätt används för påföljande år.7

Om täckningsgraden i typföretagsmodellen år X beräknas till exempel- vis 50 % och motsvarande beräkning ger en täckningsgrad .på 47 % för år Y skall uppräkningen av stödet - om försämringen av lönsamheten kan hänskjutas till effekter av den livsmedelspolitiska reformen - kompensera en försämring av täckningsgraden på 3 %.

'En viktig fråga är hur man skall tolka ”reformens effekter”. Det är — i princip — omöjligt att till 100 % gardera sig mot att kompensation även utgår för lönsamhetsförändringar vilka har en annan förklaring. Ineffekti- vitet i förädlingsledet påverkar avräkningspriset vilket i sin tur påverkar resultatet av beräkningen med typföretagsmodellen som utgår från reella data när det gäller denna variabel. Enligt vår bedömning skulle en mer rättvisande beräkning kräva en administrativ arbetsinsats som inte kan motiveras med hänvisning till den ökade träffsäkerhet som då uppstår. Arbetsgruppen har därför utgått från att jordbruksverkets modell är så utformad att den — bl.a. genom effektivitetskrav/hänsyn till krav på produktivitetsutveckling — i huvudsak ger kompensation för reformens effekter. Den schabloniserade modellen och dess typföretag blir i detta avseende mer rättvisande än en beräkning av den faktiska utvecklingen i ett representativt urval av företag.

Arbetsgruppen kan inte nu ta ställning till nivån på den faktiska kom- pensationen. Det är också rimligt att denna frågan lämnas till regeringen för ställningstagande. Jordbruksverket har mer schabloniserat beräknat kompensationens storlek under olika antaganden om förändringar (mellan åren 1990 och 1991) av täckningsgraden. Dessa beräkningar redovisas i avsnitt 9.8.

1 dag utgörs det direkta stödet till förädlingsindustrin av det transport- stöd som utgår för att täcka merkostnader vid in- och uttransport. Det saknas skäl att i det korta perspektivet (fram t.o.m. hösten 1994) genom— föra en omfattande förändring av nuvarande transportstöd. Vissa juste— ringar är dock nödvändiga. Det är av konkurrensskäl inte rimligt att stöd utgår för transport till butik. Arbetsgruppen föreslår därför att stödet för uttransporter upphör. Därutöver föreslår arbetsgruppen att stödet för intransporter bibehålls och beräknas enligt gällande modell också för de närmaste åren. Frågan om stödets framtida utformning bör granskas i perSpektivet av vårt EG-medlemskap och ett eventuellt GATT-avtal. Ett intransportstöd. vilket är till för att primärproducenten skall kunna fort- Sätta sin produktion på långt avstånd från förädlingsindustrin. är i detta

7Arbetsgruppen har utgått från att jordbruksverket använder den modell med typföretag och stödområdesindelning som för närvarande används av verket. 31

• Sida 52
•  Original

sammanhang angelägnare att försvara än ett kombinerat in- och uttrans- Prop. 1991/92: 96 portstöd. Bilaga 1

Det är dock inte försvarligt att stödet gör det möjligt att upprätthålla mycket kostsamma distributionslinjer med ett fåtal små producenter spridda över en stor geografisk yta eller otillgängligt belägna. Enligt arbets- gruppens uppfattning kan t. ex. småskalig förädling eller omställning till köttproduktion i dessa fall vara mer motiverad än en fortsatt produktion av mjölk som kräver näst intill daglig hämtning av råvaran. Den omlägg- ning av stödet mot direktbidrag och mer företagsinriktade insatser. som gruppen argumenterar för. ger incitament för en sådan omställning.

Arbetsgruppen har inte fått i uppdrag att diskutera frågan om den s.k. högstprissättningen på konsumtionsmjölk. Denna innebär dock ett hinder för mejerierna i norra Sverige att kompensera sig för uttransportkostnader genom högre priser till butik. Ett konkurrensneutralt transportstöd kan inte inbegripa stöd till uttransporter (detta förutsätter ett leveransmono- pol) varför de krav som ställs på fungerande marknader och möjlighet att på marknaden få kompensation för produktions- och leveranskostnader kommer i konflikt med den s.k. högsprissättningen på konsumtionsmjölk. Denna har dock motiverats med hänsyn till konsumenterna. Den skärpta konkurrenslagstiftningen inom livsmedelsområdet bör medföra att risken med att slopa högstprissättningen. oaktat förekomsten av internationell konkurrens, är begränsad ur konsumentperspektiv. Arbetsgruppen anser att regering och riksdag bör uppmärksamma frågan. En lösning är nödvän- dig för att uttransportstödet skall kunna avskaffas.

En förändring av områdesindelningen har diskuterats i olika samman- hang. Senast i samband med att jordbruksverket genomförde översynen av pristillägget inför beslutet om stödet för budgetåret 1991/92. På kort sikt — fram till EG medlemskapet — saknas enligt arbetsgruppens uppfattning anledning att genomföra förändringar i nuvarande områdesindelning. Skä- let till detta är att man. under de få år som återstår. inte bör genomföra andra förändringar än de som motiveras av en nödvändig EG-anpassning.

9.4 Inför ett EG-medlemskap

EGs politik gentemot landsbygden. dess stöd till områden med sämre förutsättningar förjordbruksproduktion och den gemensamma regionalpo- litiken beskrivs i avsnitt 8. En viktig slutsats i detta avsnitt är att EGs stöd. med nuvarande maximinivåer på olika bidrag, inte räcker för att uppnå den stödnivå som idag råder inom det svenska stödområdet. Beräkningar utförda på uppdrag av arbetsgruppen ger resultatet att E65 stöd. i bästa fall. kan täcka 25 % av det särskilda prisstödets nivå.R

Ett medlemskap i den europeiska gemenskapen innebär _— i princip — att den gemensammajordbrukspolitiken (CAP) ersätter de marknadsregle- ringar och den jordbrukspolitik som tillämpas i Sverige. Romfördraget utgår från en fullständig anpassning på detta område.

Ett EG-mcdlemskap kommer. när det gäller försörjningsbcredskapen,

” Se bilaga 3. 52

• Sida 53
•  Original

att ha stor betydelse för motiven att behålla jordbruksproduktion i norra Prop. 1991/92: 96 Sverige. Försörjningsmotivct faller i dess hittillsvarande utformning eftcr- Bilaga 1 som det inte är förenligt med Romfördragets syn på försörjningen inom gemenskapen. Problem i vid krig eller andra katastrofer kan i första hand lösas genom lagring. Hur mycket livsmedel som lagras är en nationell angelägenhet så länge som upphandlingen sker i enlighet med de konkur- rensregler som tillämpas inom gemenskapen. Av beredskapsmotiv. med anknytning till primärproduktionen. återstår de mer försvarspolitiskt in- riktade ambitionerna att upprätthålla närvaro på territoriet-och den roll som de areella näringarna spelar i ett sådant sammanhang.

EGs landsbygdspolitik lägger stor vikt vid utvecklingen av landsbygds- företag med verksamhet vid sidan av jordbruket. Dessutom finns ett utrymme för sådana åtgärder som medverkar till en omställning av jord- bruksproduktionen mot mer extensiva produktionsmetoder eller övergång till ekologisk produktion. Landsbygdspolitiken medverkar också till för-' bättringar av infrastruktur. marknadsföring av lokala/regionala produkter. utbildning och rådgivning.

lnför medlemskapsförhandlingen är det två olika frågor som behöver lösas när det gäller det särskilda stödet till jordbruket i norra Sverige. Den första frågan rör stödets nivå och den andra frågan rör hur stödet skall betalas ut.

När det gäller stödets nivå är det uppenbart att en harmonisering skulle medföra omfattande problem förjordbruket i norra Sverige. Som ett vägt genomsnitt för hela stödområdet utgår f.n. en kompensationsbetalning per år som motsvarar ett djurbidrag på 4 854 kr. per ko och år. lnom EG är samma betalning maximerad till ca 1 000 kr.9 Även om hänsyn tas till övriga åtgärder som kan komma jordbrukaren till del inom CAP, finns en betydande skillnad mellan den svenska kompensationsnivån och motsva- rande nivå inom gemenskapen.

En harmonisering innebär en omfattandet sänkning av stödnivån. Detta skulle få dramatiska konsekvenser för jordbruket i norra Sverige. Det är därför självklart att söka utverka någon form av undantag förjordbruket i norra Sverige. Vi kan också, för Sveriges del, hänvisa till en rad naturliga handikapp för ett jordbruk i närheten av polcirkeln vilka rör befolknings- täthet, nettoutflyttning. stallperiodens längd. avkastning i växtodling och klimatets krav på stallar och annan utrustning vilka skiljer Sverige från gemenskapens nuvarande medlemsländer.

De undantag från CAP som medgivits har hittills rört tidsbegränsade Övergångsperioder och särskilda undantag som beviljats enskilda medlemsländer (Luxemburg).lo Undantag från EGs bindande rättsakter utgår. enligt vad som redovisas i avsnitt 8. från säregna förhållanden vilka

" Beräkningen inkluderar inte det allmänna djurbidrag som utgått — inom hela landet — sedan år 1989. Detta uppgår för närvarande till ca 2000 kr. per djur och år. Det maximala bidraget till norra Svcrigc — inkl. det allmänna djurbidraget — uppgår per år till ca 10 500 kr. i stödområde [. 1 stödområde 4 blir samma bidrag ca 3 600 kr. per år. '" Se avsnitt 8.2 angående EGs syn påjordbrukct i områden med produktionshandi- kapp och i landsbygdsområdcn. 53

• Sida 54
•  Original

kan påvisas endast inom det enskilda medlemsland som berörs av undan- Prop. 1991/92: 96 taget. Bilaga 1

En studie av de "nationella stöd" som tillåtits inom EG- understryker behovet av ett särskilt undantag." Studier av EGs rättsakter visar att ett sådant undantag bör vara möjligt att uppnå. Arbetsgruppen föreslår därför att man till avtalet om medlemskap fogar ett särskilt protokoll som anger de speciella villkor som gäller i norra Sverige — till skillnad från övriga medlemsländer — vilket motiverar ett icke tidsbegränsat särskilt stöd utanför CAP. Detta stöd/dessa stöd skall granskas av EG-kommissionen. Stöden finansieras i de delar som de går utöver CAPs maximinivåer till sin helhet över den svenska statsbudgeten.

Ett undantag enligt denna modell kan. enligt praxis inom gemenskapen, endast omfatta stöd som traditionellt utgått före Sveriges inträde i EG. En lösning med ett undantag innebär att EGs stöd — i enlighet med CAP och regionalstöd över strukturfonderna — utgår även inom stödområdet och ligger "i botten” när nivån beräknas.

Den andra frågan rör formen för att betala ut stöd. Stödet till områden med sämre förutsättningar för jordbruksproduktion utgår inom EG i huvudsak i form av areal- eller djurbidrag. En samlad bedömning av den svenska stödnivån och den andel som utgörs av stöd över den gemen- samma jordbrukspolitiken underlättas om även det svenska stödet i hu- vudsak utgår i denna form. En EG-anpassning underlättas därför av den övergång till ett enhetligt djurbidrag som arbetsgruppen föreslagit i avsnitt 9.1 och 9.2.

Därutöver finns en rad frågor som rör införande av och anpassning till övriga åtgärder och regler inom CAP. Vissa frågor, där behovet av en lösning på kort sikt är överhängande eftersom det berör fortsättningen av pågående offentliga insatser i Sverige. berörs i avsnitt 9.7.

När det gäller EGs mjölkkvot — som med viss minskning av kvot och priser föreslås bevaras i förslagen till reformerad jordbrukspolitik inom. gemenskapen — förutsätter arbetsgruppen att dess införande i Sverige inte kommer att beröra norra Sverige negativt. EGs kvotering infördes år 1985 med syfte att uppnå- balans mellan utbud och efterfrågan på EG markna- den. Därefter har kvoten byggts ut för att därefter minskas igen. Det är rimligt att Sverige. vid en- förhandling tar utgångspunkt i den svenska produktionsnivån budgetåret 1984/85 och räknar av den procentuella minskning som inträffat inom EG. Därmed kan. Sverige tillgodogöras effekterna av såväl tvåprissystemets avskaffande som det omställnings- och utslaktningsprogram som knutits till den livsmedelspolitiska reformen. En' anpassning till EGokvoten enligt denna modell skulle. om vi får gehör, innebära att Sverige inte behövde åta sig någon. ytterligare begränsning i samband med medlemskapet.

Stödområdesindelningen kan komma att omprövas i samband med medlemskapsförhandlingarna. Det finns en rad skäl som talar'för att stöd" till landsbygdsområden — enligt den praxis som gäller inom EG2— kan utgå även i områden utanför nuvarande stödområde. En jämförelse med

" Se bilaga 4. 54 -

• Sida 55
•  Original

existerande stödområden inom gemenskapen ger argument för att skogs- Prop. 1991/92: 96 och mellanbygder i övriga Sverige skulle kunna klassificeras som lands- Bilaga 1 bygdsområden. Dessa frågor bör lösas i medlemskapsförhandlingen. Där- med skulle utvecklingsplaner med anvisning av medel från EGs fonder s.k. CSFs'Z. för de svenska stödområdena, kunna fastställas i anslutning till eller strax efter Sveriges inträde. lnom EGs landsbygdsområden finns särskilda stöd för övergång till ekologisk produktion. Dessa utnyttjas inom landsbygdsområden. Kom- missionen lägger för närvarande stor vikt vid en omställning till ekologisk eller extensiv produktion. Den nationella friheten är stor. när det gäller den konkreta utformningen av åtgärderna. under förutsättning att kompensa- tionen till odlaren inte överstiger de ökade kostnader eller den lägre avkastning som uppstår till följd av den förändrade inriktningen av pro- duktionen. Arbetsgruppen har tagit hänsyn till detta vid utformningen av sina förslag.

9.4.1 Rennäringen

Pristillägget vid slakt av ren är idag knutet till det särskilda prisstödet för jordbruket i norra Sverige. Förändringar när det gäller villkoren för det allmänna prisstödet får därför konsekvenser även för stödet till rennä- ringen. Produktionen av renkött kan konkurrera med annan animalisk produktion varför frågan också får betydelse inför ett EG-medlemskap. Arbetsgruppen har. när det gällerjordbruket i norra Sverige. föreslagit att dess stödnivå skall garanteras genom ett särskilt undantag som preciseras i medlemskapsavtalet'. Ett alternativ vore att lösa frågan om rennäringen i samma undantagsskrivning. Nackdelen med en sådan lösning är att rennä- ringens speciella anknytning till en etnisk befolkningsgrupp inte lyfts fram tillräckligt tydligt. Därför finns starka skäl att lösa frågan om rennäringen i ett särskilt undantag där dess mycket speciella karaktär lyfts fram. chnäringen är den dominerande areella näringen i vissa delar av norra Sverige (Norrbottens fjällregion). Den bidrar. liksom övriga areella nä- ringar. till att skapa ett underlag för såväl boende och turism i områden som annars skulle vara avfolkade. Samekulturen och dess koppling till rennäringen är av speciell betydelse i detta sammanhang. Flera av de skäl som vi anfört för ett fortsatt stöd. om än i andra former, förjordbruket i glesbygden gäller också för rennäringen. Stödet till rennäringen bör dock . frikopplas från övrigt stöd till jordbruket i norra Sverige. Den närmare tekniska utformningen av uppräkningsregler bör lösas genom den översyn som. vad vi har erfarit. nu pågår inom jordbruksverket. Övriga frågor som rör-EG-medlemskapet kommer att behandlas i den arbetsgrupp som till- satts inom utbildningsdcpartementet för att samlat behandla dessa frågor. Enligt arbetsgruppen kan det vara ett stort värde i att utveckla en mer aktiv samverkan mellan jord- och skogsbruket i glesbygd och rennäringen

'2 Community Support Framework, ett dokument vilket anger mål för utvecklings- programmet. dess former och övriga villkor samt finansieringen. Se avsnitt 8 där dessa dokument och deras roll beskrivs mer utförligt. 55

• Sida 56
•  Original

Bilaga 1

när det gäller industriell förädling och marknadsföring. En samverkan kan också komma till stånd genom att jordbruket kan odla vall på kontrakt för att förse rennäringen med foder/bete. Detta är emellertid frågor som varken kan eller bör lösas inom arbetsgruppens ram.

Livsmedelsverkets krav medför behov att investera i nya slakterier för rennäringen. Försäljning av renkött inom EG. som en följd på EES-avtalet. . kräver att slakterierna är anpassade till de krav som gemenskapen ställer på import från tredje land. Detta innebär att betydande krav ställs på slakte- rier vilka — i normala fall — endast utnyttjas sporadiskt under året. Därmed begränsas möjligheten att få till stånd en lönsam produktion. Enligt arbetsgruppens mening vore det därför en fördel om slakterierna kunde utnyttjas gemensamt av lantbruket och rennäringen.

9.5 Anpassningen till den gemensammajordbrukspolitiken

Om Sverige får ett särskilt undantag för stödnivån till jordbruket i norra Sverige minskar behovet av en längre anpassnings och övergångsperiod. Den anpassning som behöver genomföras rör i huvudsak de komplette- rande åtgärderna (se avsnitt 9.7).

Arbetsgruppen föreslår en övergång till ett direkt djurbidrag som form för det mer generella stödet till jordbruksproduktionen inom stödområdet. En sådan övergång kan komma att innebära en rad problem av teknisk natur. Dessa kan behöva lösas utan restriktioner och bindningar i en avtalstext. Detta talar för att övergången till denna stödform bör förläggas till tiden före medlemskapet. Ett annat skäl som talar för att anpassningen bör inledas redan budgetåret 1992/93 är att arbetsgruppen funnit en rad inhemska skäl som motiverar en förändring av åtgärdernamot ökade inslag av företagsspecifika direkta stöd.

9.6 Konsekvenser av ett GATT-avtal

Uruguay-rundan kommer. med största sannolikhet. att avslutas under det närmaste halvåret. En rad skäl talar för att detta sker genom ett avtal som också medför omfattande krav på jordbrukets område. Dessa krav kom- mer att gälla den samlade stödnivån. exportstöd. tariffering. neddragning av gränsskydd och marknadstillträde. '

I avtalet kommer att behandlas dels "gult” stöd. vilket blir föremål för åtaganden (om sänkning) och dels "grönt" stöd. vilket skall disciplineras (redovisas. vara transparent) men inte vara föremål för bindande krav på neddragningar.

De gröna stöden skall i princip sakna anknytning till produktion av jordbruksprodukter. GATT-sekretariatet har lagt fram en text som ger möjlighet till undantag från detta krav. Undantaget gäller inte prisstöd (som vårt pristillägg). Prisstöd är alltid ”gult" och blir därmed föremål för åtagande om neddragning. Stödformer anknutna till produktionsf'aktorer (främst areal/djurbidrag) tillåts i samband med regionalstöd på följande villkor:

• Sida 57
•  Original

I. de skall vara del av ett klart definierat regeringsprogram för stöd till Prop. 1991/92: 96 avgränsade geografiska regioner: Bilaga 1.

2. de skall bara kunna ges till de producenter som bor i dessa regioner men skall kunna utgå till samtliga producenter som uppfyller detta krav;

3. de skall begränsas kvantitativt per producent; och

4. om de utgår som funktion av gårdsstorlek, skall de utgå i relation till basårets storlek och utbetalas degressivt över en viss tröskel.

Arbetsgruppens utgångspunkt är att stödet till jordbruket i norra Sveirge i sin helhet skall hänföras till den typ av stöd som undantas från avtalets krav på neddragning. Därmed krävs att Stödformen anpassas till de krav som redovisats ovan.

Ett generellt prisstöd inom stödområdet — vilket är direkt preduktrela- terat — kommer att omfattas av krav på successiva begränsningar. Diskus- sionerna i Geneve ger dock, inom vissa ramar, utrymme för stöd som är relaterat till produktionsfaktorer. Till dessa stöd räknas t. ex. investerings-. areal- och djurbidrag.

En förändrad stödform. till följd av GATT-avtalet. kommer att krävas under det närmaste året. Det är därför lämpligt att frågan behandlas samtidigt med övriga förslag som läggs frå/lit i föreliggande rapport dvs. i samband med propositionen våren 1992.

Arbetsgruppen föreslår att man inför ett direkt djurbidrag som ersätt- ning för pristillägget till jordbruket i norra Sverige. Förändringen motive- ras av att den ger en större grad av transparens i systemet, undviker negativa effekter av prisstödets koppling till förädlings- och handelsledet. underlättar kontrollen samt innebär en anpassning till den stödform som används inom EG. Därutöver kan övergången motiveras av en anpassning till de kriterier som kan komma att ställas på s.k. "grönt stöd" i ett GATT-avtal.

Ett GATT-avtal kan komma att ställa ytterligare krav på stödet. Dessa kan t. ex. gäller krav att stödet är degressivt utöver ett visst antal djur.samt att stödet är förknippat med bivillkor som t. ex. miljökrav. Ett alternativ på lång sikt är ett djurbaserat bidrag vilket utgår till 100 % upp till ett visst antal djur och därutöver enligt en fallande skala.

Ett annat alternativ är att djurbidraget knyts till krav på att ej använda handelsgödsel och bekämpningsmedel eller andra typer av åtgärder som syftar till att förbättra miljön eller bevara en biologisk mångfald.

Frågan om den slutliga tekniska lösningen. när det gäller utformningen av ett direkt djurbidrag, bör diskuteras i arbetsgruppen under våren [992 när ett preliminärt GATT-avtal är klart och EG-kommissionen samman- ställt sin rapport över Sveriges medlemskapsansökan.

• Sida 58
•  Original

9.7 Förändringar i nuvarande stöd och kompletterande Prop. 1991/92: 96 åtgärder Bilaga 1

9.7.1 Ett samlat djurbidrag

Arbetsgruppen har i avsnitt 9.3 argumenterat för en övergång till ett enhetligt djurbidrag som ersättning för pristillägget. det generella djurbi- draget och den uppräkning av stödet till norra Sverige som utgått i form av djurbidrag. Arealbidraget till odling av matpotatis bör dock bibehållas. Bidraget beräknas för en livdjursenhet. Den omvandlas med hjälp av ekvivalenter till svin m.m.

Fördelarna med en sådan förändring är många. Stödet utgår direkt till jordbrukaren och kan därför inte i samma utsträckning påverka förädlings- industrin och förhållandet mellan bonden och förädlingsindustrin. Stödets nivå presenteras samlat och tydligt (stödet blir mer synligt). En anpassning sker till stödformerna inom EG och till det resultat som i dag kan antas av GATT-förhandlingen. De effektiva heltidsproducenterna kommer fortfa- rande att ha ett incitament att effektivisera produktionen genom att hu- vuddelen av företagets intäkter uppstår genom försäljning av produkter på marknaden. Prisnivån på denna marknad bestäms i huvudsak. efter den livsmedelspolitiska reformen. av gränsskyddets nivå och inhemsk balans mellan utbud och efterfrågan.

Ett samlat djurbidrag innebär också ett underlättande för de producen- ter som vill gå över till en mer uthållig och miljöanpassad produktion (ekologisk produktion). Den ändrade Stödformen får därmed också en positiv effekt när det gäller miljön och intensiteten i produktionen.

Ett samlat djurbidrag kommer att föra med sig en administrativ mer- kostnad om det skall beräknas utgående från besättningens storlek under de tre närmast föregående produktionsåren. Arbetsuppgifterna bör kunna utföras inom ramen för befintliga resurser inom statens jordbruksverk och därför inte kräva anvisning av ytterligare medel.

Djurbidraget har hittills betalats ut en gång per år. Utbetalningen har skett i december.'3 Därmed har det ena halvårets bidrag betalats i efter- skott och det andra i förskott. Denna periodisering av bidragen kan inte upprätthållas vid övergång till ett samlat djurbidrag. Enligt arbetsgruppen är det rimligt med fiera utbetalningstillfällen under året. Antal betalnings- tillfällen bör vägas mot de ökade administrationskostnaderna och påver- kan på böndernas likviditet. Detta är en fråga som bör utredas av statens jordbruksverk inför propositionen våren 1992.

'3 Under år 1990 betalades dock stödet ut två gånger per år. Utbetalningen skedde då ijuni och december. 58

• Sida 59
•  Original

9.7.2 Åtgärder för att bevara odlingslandskapet och den biologiska Prop. 1991/92: 96 mångfalden inom stödområdet Bilaga 1

I avsnitt 9.3 har arbetsgruppen pekat på de positiva effekter för miljö, turism, biologisk mångfald och boende som är en följd av jordbrukspro- duktionen i stora delar av stödområdet. Det är angeläget att ur samhällets synpunkt medverka till att hävda sådana marker även i fortsättningen.

Därför föreslår arbetsgruppen att en särskild åtgärd inrättas för stödom- rådet som skall göra det möjligt att ersätta producenten för hävd av dessa marker när de hotas av nedläggning av jordbruksproduktion. Åtgärden ersätter inte det program för landskapsvård som infördes år 1990. Avsikten är att komplettera detta stöd. vilket i enlighet med riksdagens beslut skall ha en extensiv karaktär. genom att medge ett stöd till åtgärder i odlings- landskapet vilket kan förenas med större krav när det gäller den enskilde producentens arbetsinsats. Åtgärden bör kunna användas såväl när det gäller åkermark som när det gäller hag- och naturbetesmarker. I huvudsak bör åtgärden koncentreras till sådana områden som har ett riksintresse. Genom dess anknytning till tidigare mjölkproduktion kan det dock finnas skäl att också väga in prioriteringar på läns- och kommunal nivå. I övrigt bör förfarandet vara likartat det som används när man tecknar kontrakt för landskapsvård. När en producent anmäler till länsstyrelsen att han ämnar upphöra med mjölkproduktion skall berörda enheter i samråd kunna pröva om produktionen kan fortsätta i form av mer extensiv köttproduk- tion.

Om länsstyrelsen vid sin bedömning finner att det finns skäl att fortsätta med jordbruksproduktion i området bör det djurbidrag som utgått vid mjölkproduktion — helt eller delvis — kunna användas för att kontrakts- mässigt garantera att marken hävdas. Kontrakten bör också kunna förses med villkor när det gäller vissa miljökrav som t.ex. förbud att använda handelsgödsel och bekämpningsmedel samt krav på att återställa tidigare hagmarker. våtmarker och naturliga odlingshinder. '

Det finns vissa nackdelar med att använda ett arealbaserat stöd i norra Sverige. De låga markpriserna och förekomsten av s.k. noll-arrenden har också begränsat möjligheterna att använda sig av de landskapsvårdande åtgärder som infördes i syfte att understödja bevarandet av ett öppet landskap i samband med den livsmedelspolitiska reformen.

Nivån på ersättningen bör sättas i relation till den ökade kostnad respektive minskade intäkt som följer av att producenten uppfyller kon- traktet. Ersättningen bör utgå per djurenhel. Antalet djurenheter kommer att begränsas av den tillgängliga arealen. En maximigräns bör införas när det gäller antalet djur per hektar. Däremot bör det i flertalet fall — då inga särskilda miljöskäl föreligger — vara en angelägenhet för producenten att avgöra vilken typ av djur som skall användas. Det är ur GATT-synpunkt fördelaktigt om åtgärden kan frikopplas helt från enskilda produktområ- den som nöt- eller fläskkött.

Genom att betala bidrag efter djurenhct. istället för att beräkna det per arealenhet. kan undvika en omfattande s.k. kapitaliseringseffekt undvikas. Den eventuella kapitalisering som uppstår kommer i huvudsak att knytas 59

• Sida 60
•  Original

till djuret och dess livslängd blir därmed begränsad. Det är dock viktigt att Prop. 1991/92: 96 noga fo'lja så att inte kreaturspriserna stiger i norra Sverige till följd av att Bilaga 1 djurbidraget används på detta sätt.

De närmare villkoren och de tekniska frågor som kan uppstå vid infö- rande av ett särskilt — djurrelaterat — stöd för landskapsvård i norra Sverige bör kunna utredas av statens jordbruksverk.

9.7.3 Kompletterande och understödjande åtgärder

1 avsnitt 9.1 —9.5 samt inledningsvis i detta avsnitt behandlas det generella norrlandsstödet. En EG-anpassning och ett GATT avtal kommer att med- verka till krav på mer selektiva (företagsspecifika) åtgärder. _Sådana krav uppkommer också när man väger upp betydelsen av att skapa lönsamhet hos landsbygdsföretag med en bas ijord- och skogsbruk. .

Mer selektiva åtgärder utöver de landskapsvårdande som nämnts ovan kan sättas in inom följande områden:

!. Småskalig förädling|4

2. Marknadsföring och utveckling av regionala produkter

3. Stöd till investeringar

4. Utbildning, rådgivning och utvecklingsprojekt

5. Övergång till ekologisk. odling och olika former av extensiv produk- tion

6. FoU program vid offentliga forskningsinstitutioner

7. Stöd till angränsande verksamheter (turism m.m.)

8. Kollektiva varor (beredskap m.m.) Av dessa områden är det endast investeringsstöd som tycks komma att omfattas av ett GATT-avtals krav på neddragningar. Om så blir fallet beror bland annat på de kriterier som gäller för att stöd skall utgå. För övrigt lämnas stöd inom dessa områden inom ramen för CAP eller tillåts nationellt inom EG.15 Det är — i huvudsak — genom att bygga ut omfattaningen av dessa åtgärder som "bryggan” kan läggas till den gemen- samma jordbrukspolitiken inom EG. Kännetecknande för åtgärder inom dessa områden är att de antingen rör kollektiva nyttigheter (öppet landskap. FoU. utbildning) eller verksamhe- ten vid ett enskilt företag. Kollektiva nyttigheter som "försvarsberedskap" produceras enligt individuella kontrakt mellan en enskild lantbrukare och en offentlig mydighet. De bör finansieras av den sektorsansvariga myndig- heten. Enligt arbetsgruppens uppfattning är det viktigt att, i samband med den översyn som pågår av rådgivningen och beredningen av översynen av verksamheten vid SLU, noga uppmärksamma behoven av kompletterande åtgärder för att långsiktigt kunna verka för en ökad lönsamhet i produktio- nen i norra Sverige. Detta talar för att en viss prioritet bör ges åt verksam- het som inriktas mot stödområdet.

” Småskalighet är här definierad i förhållande till den industri som i övrigt finns i regionen. Detta är den enda relevanta jämförelsegrunden. Minimejerier represente- rar t.ex. alltid "småskalig" teknik. '5 Sc bilagor angående regionala och nationella stöd inom EG. 60

• Sida 61
•  Original

Av de pågående programmen i övrigt är det främst det s.k. åtgärds- Prop. 1991/92: 96 programmet som bör diskuterasiett kortsiktigt perspektiv. Arbetsgruppen Bilaga 1 gör bedömningen att detta program har haft en positiv betydelse för utvecklingen avjordbruket i norra Sverige. Likartade program pågår inom EGs program för landsbygdsutveckling. Inom ramen för åtgärdsprogram- met har det också funnits möjlighet att uppmärksamma kvinnofrågorna. Projekt med ett kvinnoperspektiv har genomförts inom samtliga län. Frågans vikt, inte minst i ett nyrekryteringsperspektiv, är i sig självt ett starkt argument för att fortsätta åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet har en begränsad omfattning och bör fortsättningsvis kunna finansieras inom den samlade ramen för det särskilda stödet till jordbruket i norra Sverige. På sikt torde åtgärderna kunna delfinansieras över Estordbruks- fond.

I samband med den livsmedelspolitiska reformen infördes ett särskild anläggningsstöd för plantering av lövträd och återställande av våtmarker samt ett särskilt bidrag för att underlätta nyrekryteringen. Dessa åtgärder kan användas i norra Sverige och dess effektivitet kommer att belysas i den uppföljning som kommer att genomföras av reformen. När det gäller övriga områden, som nämns ovan. finns motsvarande åtgärder inom gemenskapen. Det är viktigt att dessa analyseras i samband med medlem- skapsförhandlingen och införs i den takt som medges statsfinansiefft. Arbetsgruppen förutsätter att den i sitt långsiktiga arbete ges möjlighet att återkomma till dessa frågor.

9.8 Kostnader och finansiering

Arbetsgruppen kommer i sitt fortsatta arbete att, när det gäller stödet till norra Sverige. redovisa de kostnader och intäkter som uppstår i samband med ett medlemskap i EG. Avsnitt 9.8 behandlar enbart de kostnader och det finansieringsbehov som uppstår fram till och med budgetåret 1994/95.

Riksdagsbeslutet våren 1990 och 1991 innebär en förbindelse att un- dantajordbruket i norra Sverige från att i nämnvärd grad påverkas av den livsmedelspolitiska reformens effekter. Det innebär också. enligt arbets- gruppens tolkning. att riksdagen bundit sig för att finansiera dessa åtgärder.

Våra förslag i det föregående innebär en ökad medelsbelastning. på anslaget. Den uppgår uppskattningsvis, med hänsyn taget till produktions- minskningen sedan år 1988, till ca 300 milj.kr. per år. Vilket innebär att anslaget för år 1992/93 totalt sett skulle komma att belöpa sig kring 1 100 milj. kr.

Kalkylen utgår från att en procentenhets förändring av täckningsgraden innebär en ökad belastning på anslaget med ca 20 milj. kr.

Om Vi inte möter en radikal förändring av världsmarknadspriserna och om EG genomför den planerade reformen av den gemensammajordbruks- politiken — med påföljande begränsning av överskotten — kan vi under den närmaste femårsperioden vänta oss en ökad lönsamhet inom jordbru- ket i norra Sverige. Därmed kommer också kompensationsbehovet att minska. Reformen ger därför upphov till en "utgiftspuckel". På sikt kommer en ökad lönsamhet att kunna medföra lägre utgifter för dessa 61

• Sida 62
•  Original

ändamål. En väl genomförd satsning på kompletterande åtgärder inom Prop. 199l/92:96 forskning, utveckling, marknadsföring och diversifiering (kompletterande Bilaga 1 verksamheter) kommer att underlätta för jordbruket i norra Sverige att utnyttja de möjligheter som ges under de kommande åren.

Enligt arbethruppens mening ger nuvarande anslag och uppräkningen av stödet en samlad ram för stödet till jordbruket i norra Sverige. Övriga nytillkomna riktade åtgärder. vilka är speciella för stödområdet. bör finan- sieras inom denna ram. Detta gäller särskilda program för FoU och stöd till investeringar samt marknadsföringsinsatser.

] den utsträckning som dessa riktade program byggs ut, vilket enligt arbetsgruppens mening är viktigt. kommer därför det allmänna prisstödet att minska i omfattning och ersättas av mer riktade åtgärder vilka syftar till att öka lönsamheten genom att få till stånd en produktion som bättre svarar mot konsumentens behov av ett varierat utbud av livsmedel med hög kvalitet.

Vid en övergång till djurbidrag. vilka ersätter dagens produktrelaterade pristillägg, görs stödet mindre avhängigt produktionens storlek. Därmed blir det mer lönsamt för en producent att gå över till mer extensiva brukningsformer. Påfrestningarna på vår miljö blir därmed mindre. Ett mer uthålligt jordbruk ger också konsumentvinster genom att bättre svara mot hälso- och kvalitetskrav. En lägre, men kvalitetsmässigt förbättrad produktion ger minskade exportkostnader för producenterna och ökade möjligheter att få till stånd en lönsam export. Sammantaget innebär detta vinster hos konsument. för miljön och för samhällsekonomin som mer än väl täcker de ökade kostnaderna på statsbudgeten som kan följa av den s.k. ”lönsamhetsgarantin” under de närmaste åren.

Sammantaget innebär arbetsgruppens förslag — när det gäller den kort- siktiga lösningen fram till december 1994 — en ökad belastning på anslaget vilken. efter volymjusteringari basen. kan beräknas till ca 300 milj. kr. per år. Denna utgiftsökning uppstår automatiskt till följd av det beslut som riksdagen fattat våren 1990 oeh'l99l. Vårt arbete har karaktären av en beställning från riksdagen. Arbetsgruppen har därför utgått från att rege- ringens direktiv l984:5 till kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning inte kan vara tillämpligt i detta fall.

Det statsfinansiella läget kan ändå motivera krav på att den ökade belastningen finansieras. Enligt vår uppfattning bör detta i sådana fall ske genom att ta i anspråk medel som flyter in från kvarvarande avgifter i regleringsekonomin (förmafningsavgift. prisregleringsavgift på handels- gödsel och bekämpningsmedel m.m). Om denna lösning väljs bör ifråga— varande avgift höjas inför budgetåret 1992/93.

• Sida 63
•  Original

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet Prop. 1991/92: 96 (Ds 1991180) Jordbruket i norra Sverige Bilaga ?.

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). statensjordbruksverk (SJV). närings- och teknikut- vecklingsverket (NUTEK), riksrevisionsvcrket (RRV). glesbygdsmyndig- hcten. Skogsstyrelsen, livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES), konsumentberedningen (KOB), statens naturvårdsverk, Sveriges lantbruks- universitet (SLU). länsstyrelserna i Norrbottens.,Västerbottens, Jämt- lands. Västernorrlands. Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands och Örebro län, Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svenska naturskyddsföreningen. näringsfrihetsombudsmannen (NO). statens pris- och konkurrensverk (SPK). kommerskollegium. riksantikvarieämbetet (RAÄ). Grossistförbun- det Svensk handel. Företagarnas riksorganisation. Svenska arbetsgivarefö- reningen (SAF). Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) och Svenska samernas riksförbund (SSR).

Vidare har yttranden inkommit från SPOR:s norra regionstyrelse och lVK Potatis AB m.fl.

1 Allmän na synpunkter

1.1 Överstyrelsen för civil beredskap: — — — anser att en utspridd jord- bruksproduktion och förädlingsindustri rent allmänt är fördelaktigt ur beredskapssynpunkt bl.a. för att samhällets sårbarhet härigenom minskar.

1.2 Statens jordbruksverk konstaterar. att stödet till jordbruket i norra Sverige enligt de förslag som lämnas i rapporten, i fortsättningen mer ges karaktär av ett regionalpolitiskt stöd genom att stödet till jordbruks— produktionen tonas ned. samtidigt som det vidgas till att omfatta hela landsbygdsförctaget. — — -

— — —- Enligt jordbruksverket borde utredningen därför också ha diskuterat möjligheterna att ge stöd till jordbruket i norra Sverige genom den generella regionalpolitiken.

— — — Jordbruksverket vill påpeka att trots de naturliga nackdelarna skiljer sig inte utvecklingen totalt för Norrlands jordbruk under en tioårs- period nämnvärt från utvecklingen i övriga landet. — — —

— — — Enligt utredningen [bör]jordbruket i Norrland mer konsekvent inriktas på s.k. ekologisk produktion samt på utsädesodling för potatis. Även de naturliga förutsättningarna tör vallodling och de goda förutsätt- ningarna för att producera vissa energigrödor tas upp av utredningen. — — — De statliga insatserna bör utformas så att de medverkar till en sådan omställning. Jordbruksverket delar i princip utredningens synsätt men sannolikt har utredningen överskattat möjligheten att på en större marknad i större skala marknadsföra ekologiska produkter framställda i 63

• Sida 64
•  Original

Norrland. — — - Enligtjordbruksverkets mening kommer det norrländ- Prop. 1991/92:96 skajordbrukets viktigaste marknad att vara den egna regionen. _ — — Bilaga 2

1.3 Närings- och teknikutvecklingsverket: — — — menar att betänkandet för ensidigt utgår från ett jordbrukspolitiskt synsätt. En mer sektorövergri- pande ansats som ägnar mera utrymme åt närliggande områden som skogsbrukspolitik. näringspolitik och energipolitik hade varit önskvärd.

NUTEK anser vidare att det i ljuset av allsidighet hade varit befogat om arbetsgruppen i sitt arbete tittat på hela Sverige och försökt analysera vilka områden som har likartade förutsättningar och problem. — — —

En fråga av största betydelse förjordbruketi norra Sverige är kvinnornas möjlighet att bidra till jordbrukarhushållets inkomst. —- — — NUTEK anser därför att arbetsgruppen bör ägna särskild uppmärksamhet åt dessa frågor i det fortsatta arbetet med att precisera stödformerna för komplett- erande och understödjande åtgärder.

1.4 Riksrevisionsverket har i princip inget att erinra mot arbetsgruppens för51ag rörande jordbruket i norra Sverige. 1.5 Glesbygdsmyndigheten instämmer i huvudsak i arbetsgruppens för översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige förslag. Vad avser konkurrensfördelar i norra Sverige bör produktionen mer konsekvent inriktas mot ekologisk sådan och givetvis de offentliga insat- serna utformas så att de bidrar till en fortsatt sådan omställning. — — —

1.6 Skogsstyrelsen: — — _ Arbetsgruppen borde. enligt Skogsstyrelsens uppfattning. ha försökt att göra en bättre beskrivning av företagandets villkor för helheten jordbruk-skogsbruk i stödområdet.

Arbetsgruppens förslag till stöd till jordbruket i norra Sverige innebär en övergång från att tidigare i huvudsak varit ett produktionsstöd till ett stöd med huvudsakligen regionalpolitisk karaktär. Skogsstyrelsen ser positivt på den föreslagna ändringen av inriktningen.

1.7 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden konstaterar att på den korta tid som stått till buds har gjorts en förtjänstfull redovisning av bl.a. jordbrukets roll i norra Sverige och de mål/medelskonflikter som förelig- ger. "1.12 Sveriges lantbruksuniversitet delar arbetsgruppens uppfattning om de förutsättningar som finns för ett jordbruk i norra Sverige. 1.13 Länsstyrelsen i Norrbottens län är i huvudsak positiv till arbetsgrup- pens betänkande Jordbruket i norra Sverige. _ — — 1.14 Länsstyrelsen i Västerbottens län biträder i stort de överväganden och förslag som utredningen lagt. -— — — En erfarenhet från det stödsystem som vi nu förmodas lämna är att stödsystemet ibland inte förmått fånga upp små produktionsgrenar. Ett exempel på detta är den avelsproduktion av svin som bedrivits främst i Västerbotten. — — — Ett nytt stödsystem bör utformas så att även små produktionsgrenar omfattas för att undvika liknande fall.

Länsstyrelsen vill peka på att en övergång från mjölkproduktion till extensiv köttproduktion. får- eller getskötsel ger ett avsevärt lägre underlag

• Sida 65
•  Original

för sysselsättning och inkomst. Mjölkproduktion ger också en bas för Prop. 1991/92:96

livsmedelsindustrin. — — _

produktionsmetoderna med negativa effekter för miljön.

De utglesningseffekter prisstödet kan ha medverkat till är överspelade i nuvarande livsmedelspolitiska situation och ytterligare strukturrationali- sering kan inte förväntas vid ett fortsatt oförändrat pristillägg. — — —

1.16 Länsstyrelsen i Västernorrlands län delar arbetsgruppens grundläg- _ gande slutsatser att fortsatt stöd till jordbruket i norra Sverige är nödvän- digt.

1.17 Länsstyrelsen i Gävleborgs län: — — — Det synes vara en felaktig slutsats att påstå att prisstödet (via gränsskydd) har medverkat till utgles- ning av jordbruket inom de sämre delarna av stödområdet. — — — _

[Länsstyrelsen vill uttala att] mjölkproduktionen nu och under över- skådlig tid framåt kommer att vara den dominerande inkomstkällan vid de flesta yrkesföretagen [och att] stödet bör konstrueras så att företagen — —- —- inom området kan hålla samma takt i effektivitetsförbättring som i andra delar av landet för att stödet inte på grund av bristande effektivitet skall behöva successivt höjas.

Att jordbruket ensidigt skulle inriktas på ekologisk odling kan ifrågasät- tas. Jordbruksproduktionen i norra Sverige är i första hand inriktad för

konsumtion inom området — — —. Den ekologiska produktionen bör betraktas som en framtida möjlighet. vars utveckling kommer att bero på konsumenternas betalningsvilja. — — — Den ekologiska odlingen bör ske

under sådana former att speciella kvalitetskrav kan uppfyllas.

1.18 Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att det på lång sikt är viktigt att tillskapa större enhetlighet och samordning av de regionalpolitiska medlen än vad som i dag råder. l ett enda länsstöd skulle medel för olika åtgärder inom regionalpolitiken. jordbruket. miljö. kulturvården m.m. _ kunna inrymmas. Om stödet tilljordbruket i norra Sverige kan komma att förändras enligt utredningstexten är det viktigt att jordbrukarna informeras om detta flera år i förväg. '

— — — I dagens jordbruk i norra Sverige torde miljöeffekterna vara dominerande positiva för bl.a. det öppna landskapet.

Länsstyrelsen — — — föreslår att stödet till avbytartjänsten förstärks.

1.19 Länsstyrelsen i Värmlands län: Enligt styrelsens mening har arbets- gruppen inte tillräckligt analyserat frågeställningarna ur företagarperspek- tiv utan nöjt sig med ett övergripande samhällspolitiskt synsätt. — — — Arbetsgruppen synes mera inriktat sitt arbete på kombinationstöretagande och produktion av vad som kallas kollektiva nyttigheter än på de utveck- ' lingsbenägna livsmedelsproducenterna. Hur detta i sin tur kommer att påverka näringens framtid har inte analyserats. Enligt styrelsens uppfattning är det direkt felaktigt att påstå att det nuvarande prisstödet medtört att produktionen lokaliserats till områden med de bästa förutsättningarna förjordbruksproduktion. -— — —

• Sida 66
•  Original

Det kan också ifrågasättas om stödet lett till de negativa miljöeffekter Prop. 1991/92: 96 som arbetsgruppen anför. . - ' Bilaga 2

Inom området finns goda förutsättningar för ekologisk produktion. Dessa förutsättningar skall naturligtvis tillvaratas och produktionen ut— vecklas. Men för denna liksom för annan s.k. nischproduktion gäller att den är en lösning endast för ett begränsat antal företag.

Länsstyrelsen ser det som ytterst angeläget att det vid sidan om de traditionella jordbruksföretagen även växer fram andra typer av företag med bas i jord- och skogsbruk. — — —

1.22 Lantbrukarnas riksförbund har inga invändningar mot redovis- ningen i avsnitten'2 och 3 som inrymmer beskrivningar av nuvarande stöd och produktionsstruktur. Rent allmänt bör dock påpekas att jordbruket i stödområdet inte är frikopplat från den allmänna jordbrukspolitiken.

Den norrländska traditionen [att ha en bred inkomstbas] samt det faktum att det inte funnits någon marknad inom landet för en utökad produktion får inte tas som intäkt för att lönsamheten i jordbruket är mindre viktig framöver. — — —

— —- — Helt riktigt konstateras att området har speciellt goda förutsätt- ningar för vallodling och att mjölkproduktion på bas av vallfoder är den viktigaste produktionsinriktningen. — — —

Resonemanget i betänkandet ägnas dock åt förutsättningarna för annan produktion och då i första hand extensiv köttproduktion. Sådan produk- tion uppvisar dock en utomordentligt låg lönsamhet även i södra och mellersta Sverige. — — -— Det är anmärkningsvärt att det inte klart uttalas att mjölkproduktion även framgent kommer att vara den helt domine- rande produktionsgrenen i norra Sverige. — — —

Utredningens påstående [att prisstödet medverkat till en utglesning av jordbruket i områden där förutsättningarna för jordbruksproduktion är sämre] innebär ett underkännande av kalkylmodellen. Med denna som grund har kompensation skett för regionalt betingade merkostnader — ingenting annat. _ — —

Den självklara slutsatsen är således att det differentierade prisstödet varit och är neutralt i förhållande till produktionens lokalisering.

1.23 Svenska naturskyddsföreningen vill understryka det norrländska jordbrukets utomordentligt stora betydelse från natur- och miljövårdssyn- punkt. Föreningen delar uppfattningen att hittillsvarande prisstöd dels bidragit till utslagning av gårdar. dels ökat intensiteten och den negativa miljöpå- verkan och att det bl.a. av dessa skäl måste ersättas med ett nytt system. Föreningen delar synen på de konkurrensfördelar som beskrivs och vill understryka vikten av att de utnyttjas. Detta skulle resultera i ett i avgö- rande avseenden natur-, miljö- och resursvänligtjordbruk. -— — — Naturskyddsföreningen stöder helt tankarna på att undvika en omfatt- ande nedläggning genom satsning på extensiv produktion och produktion av kollektiva varor. Detta får positiva effekter på landskapsbild, biologisk mångfald. miljö. rekreation, turism och boendemiljö. Vi delar också uppfattningen att samhället bör köpa dessa tjänster av de 66

• Sida 67
•  Original

aktiva lantbrukarna. Detta är både billigast och ger bäst resultat från Prop. 1991/92": 96 naturvårdssynpunkt samtidigt som det blir en ny inkomstkälla förjordbru- Bilaga 2 karen. ' '

1.25 Näringsfrihetsombudsmannen: Från konkurrenssynpunkt är det viktigt att beakta de snedvridande konsekvenser som stöd i vissa regioner kan skapa på den totala svenska marknaden. Vidare kan stöd som utgår som ett slags kompensation för att produktionen och distributionen i en region har kostnadsnackdelar få direkt negativa verkningar på den långsik- tiga effektiviteten och överlevnadsförmågan för dessa företag.

1.26 Statens pris- och konkurrensverk: — — — SPK:s grundinställning är att varje politiskt mål bör lösas med så direkta medel som möjligt. Regio- nalpolitiska mål bör således i första hand uppfyllas med generella medel som ej diskriminerar mellan olika näringsgrenar. '

SPK instämmer i den allmänna analys av prisstödets negativa effekter som redovisas i betänkandet. — — - '

1.27 Kommerskollegium: — — —'- Det är i huvudsak andra delen av arbetet som faller inom kollegiets kompetensområde och kollegiet har för avsikt att återkomma med mer ingående synpunkter på den delen. — — —

Kollegiet vill ifrågasätta om utredningen tillräckligt beaktat hur stödet kan fördelas mellan olika näringar. — — — Det bör också beaktas att en överenskommelse om jordbruket i GATT kommer "att påverka EG:s jord- brukspolitik och möjliga förändringar av den.

1.28 Riksantikvarieämbetet: _- — — Vill betona odlingslandskapet som kulturmiljö. Det öppna kulturlandskapet är också grundval för bygden. såväl som begrepp som fysisk realitet. och därmed bärare av Sveriges historia med alla bevarade kulturhistoriska spår._ Odlingslandskapet är således själva basen i vårt materiella kulturarv.

— — — Om man vill behålla de kulturvärden söm [bönder i många] generationer skapat finns inget alternativtill ett fortsattjordbruk. — — —

1.30 Grossistförbundet Svensk handel: Vi har rent allmänt uppfattat arbetsgruppens uppgift att i första hand göra en översyn av det nuvarande Norrlandsstödet i dess kortare perspektiv. Det mera långsiktiga perspekti- vet blir självfallet helt beroende av utformningen av den nya livsmedels- politik, som uppenbarligen pågår inom EG, och som i allt väsentligt kommer att utgöra de förutsättningar, efter vilka även det svenskajordbru- ket har att arbeta framöver. — — — 1.32 Företagarnas riksorganisation: Enligt det livsmedelspolitiska beslu- tet från 1990 skall inte lönsamheten ijordbruket i norra Sverige tillåtas sjunka nämnvärt i samband med den interna avregleringen.

Dessa ställningstaganden måste enligt Företagarnas riksorganisations mening bilda utgångspunkt för fortsatta analyser och kommande beslut för jordbruket i norra Sverige, särskilt i ett EG-perspektiv. — — —

— — — Det bör framhållas att det är mjölkproduktionen som är basen i det norrländska jordbruket och som även fortsättningsvis torde vara det.

Man kan ha olika uppfattningar om prisstödets roll och betydelse i jordbrukspolitiken. Klart är dock — och det vill vi betona — att det knappast hade funnits någotjordbruki stödområde 1 utan ett differentierat stöd. 67

• Sida 68
•  Original

För att vi också i framtiden skall ha en levande landsbygd krävs bl.a. att Prop. 1991/92: 96 hinder för nyetablering undanröjs. att företagsbeskattningen får en utform- Bilaga 2 ning som stimulerar nyföretagandet, att avskrivningsreglerna på rörelsefas- tigheter ökar. särskilt i glesbygd och att varje region i landet på sikt blir självförsörjande på de viktigaste basmatvarorna. 1.33 Svenska arbetsgivareföreningen: Så som uppdraget är bestämt borde arbetsgruppen från början ha inriktat sitt arbete på det långsiktiga perspek- t1vet.

2 Mål och medel

2.1 Överstyrelsen för civil beredskap: Stödet till jordbruket i norra Sverige bör nr civila försvarets aspekt både ses som ett mål (skapar livsmedelsbe- redskap i en strategiskt vikt-ig region) och som ett medel (skapar rambeting- clser för totalförsvarets förmåga att klara sina uppgifter i kris och krig).

2.2 Statens jordbruksverk: -— — — vill peka på den målkonflikt som uppstår när stödet till produktionen minskar och man samtidigt vill upp- rätthålla ett livskraftigt jordbruki norra Sverige. — — —

Jordbruksverket delar uppfattningen att den nya situationen kräver en anpassning av medlen. — _— — De framtida stödåtgärderna bör ges en sådan inriktning att de i större utsträckning medverkar till att förbättra förutsättningar för ett jordbruk i Norrland. Därigenom kan behovet av. stöd minska. -— — —

Det förda resonemanget leder till — vilket även utredningen påpekat — att de generella stödformerna bör kompletteras med stöd av mer företags- specifik karaktär där även möjligheten att kombinera jordbruk med andra näringsgrenar beaktas i större utsträckning än hittills. — — —

2.3 Närings- och teknikutvccklingsverket instämmer i arbetsgruppens. bedömning att det finns motiv för att bibehålla ett särskilt stöd till jord- bruket i norra Sverige, men att detta måste anpassas till den förändrade inriktning av jordbruket som ett medlemskap i EG kan innebära. Detta medför i sin tur att en ökad vikt läggs vid de areella näringarnas betydelse för turism. boende. sysselsättning. miljö och landskapsvård i dessa lands- delar. — — — NUTEK delar arbetsgruppens bedömning att en harmoni- sering med EG:s syn på dessa frågor kommer att kräva en ytterligare betoning i Sverige av kombinationsverksamhet m.m. 2.7 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden: Allmänt sett vill samar- betsnämnden understryka att det är angeläget att mål/medelsanalysen

vidareutvecklas i det fortsatta arbete som förutsätts ske. — — — I de senaste riksdagsbesluten åren 1990 och 1991 har — — — indirekt ett slags produktionsmål formulerats för norra Sverige. — — — Samtidigt har dock riksdagen angett att man också bör ha en helhetssyn på företaget — — —. Enligt samarbetsnämndens mening är det således flera mål som riksda- gen vill skall uppnås med stödet. Detta leder till slutsatsen att flera medel måste användas för att uppnå dessa mål. Arbetsgruppen har i sina över- väganden tagit upp dessa aspekter men förefaller i sina förslag alltför ensidigt ha inriktat sig på ett medel. — — _ 68

• Sida 69
•  Original

Målet måste enligt samarbetsnämndens mening vara att få ett mer Prop. 1991/92: 96 träffsäkert stöd om man både vill stödja heltidssysselsattajordbrukare och Bilaga 2 kombinerade verksamheter. — — —

2.8 Konsumentberedningen delar utredningens bedömning att stödet till jordbruket i norra Sverige till följd av ändrade förhållanden inte längre huvudsakligen bör ses som ett medel för att upprätthålla produktion av livsmedel i området. — — — , Det kan mot den bakgrunden ifrågasättas om stödet även i fortsätt- ningen i sin helhet skall ges till jordbruket eller om det. åtminstone delvis. skulle vara mer effektivt genom att tillföras landsbygden i de norra regio- nerna för andra ändamål. KOB förutsätter att dessa aspekter tas upp till allvarlig prövning inom omställningskommissionen för jordbruket

— — — [Stödets storlek] understryker ytterligare vikten av en förutsätt— ningslös granskning av stödets effektivitet i förhållande till målen.

2.12 Sveriges lantbruksuniversitet delar arbetsgruppens uppfattning om de areella näringarnas stora betydelse för turism. boende, sysselsättning, miljö och landskapsvård. Vi noterar med tillfredsställelse att deltidsjord- brukets och kombinationsföretagens stora betydelse framhålls. _ 2.13 Länsstyrelsen i Norrbottens län delar arbetsgruppens syn på moti- ven för att bibehålla ett särskilt stöd till jordbruket i norra Sverige. Vi delar även uppfattningen att jordbruket har en avgörande betydelse för att uppfylla andra mål (kulturlandskapet. turism. boende. sysselsättning). Denna måltörändring innebär att medlen behöver förändras. 2.14.Länsstyrelsen i Västerbottens län delar" uppfattningen att den nya jordbrukspolitiken kräver nya medel. Det framtida stödet bör innehålla både generella och selektiva åtgärder. — — —' 2.15 Länsstyrelsen i Jämtlands län: Den framtida inriktningen på stödet tilljordbruket i norra Sverige erfordrar en fördjupad mål-/medela'nalys för att finna de med hänsyn till olika regionala målsättningar mest ändamåls-' enliga stödformerna. Analysen bör som minimum avse de fem olika stödområdestvperna. ' - På grund av regionala skillnader i målsättningen med'jordbruket. såsom livsmedelsproduktion. sysselsättning. boende. öppet landskap etc. bör analysen genomföras länsvis och i samråd med resp. länsorgan. '

2.16 Länsstyrelsen i Västernorrlands län: —- — — Jordbruket har en stor ' betydelse för sysselsättning. miljö och boende på'landsbygden samt den funktion jordbruket även spelar som rekryteringsbas för andra näringar och då inte minst för skogsb1uket. '

Länsstyrelsens mening är vidare att även föfSörjningsberedskapen utgör ett fortsatt viktigt motiv förjordbruket i norra Sverige. — —' — '

Länsstyrelsen delar emellertid arbetsgruppens bedömning att fortsatta ansträngningar genom forskning och utveckling måste göras för att'finna kompletterande driftsformer och alternativ användning av åkermark som inte på motsvarande sätt förutsätter statligt stöd. l dagsläget saknas dock 1 " stort sett sådana möjligheter. — — — Fram till att andra produktionsv'ägar ? har skapats är emellertid jordbruket beroende av ett betydande statligt: stöd. "69

• Sida 70
•  Original

2.17 LänsstyrelseniGävleborgs län: — — — Jordbruket [utgör] med dess Prop. 1991/92: 96 köp- och utbud av tjänster och produkter en mycket viktig motor i BilagaZ landsbygdens näringsliv. Det torde dessutom. som påpekas i utredningen. vara det billigaste sättet att uppehålla andra värden av betydelse för bosättningen. men även vara viktigt för andra verksamheter. t.ex. för turism och för landskapets öppethållande. — — — Det är viktigt. för att inte öka stödbehovet. att alla insatser som vidtas inte minskar avkastningen annat än för rent specifika åtgärder. 2.19 Länsstyrelsen i Värmlands län anser att de skäl och motiv för att bibehålla ett särskilt stöd tilljordbruket i norra Sverige som förts fram i de olika riksdagsbesluten äger giltighet även i framtiden. -— — — — — — Enligt länsstyrelsens mening skall stödet ha en sådan inriktning att det skapas förutsättningar för både rationella jordbruksföretag och andra kombinationsföretag med bas ijord- och skogsbruket. — — —

— — — Insatserna kan vara både generella och företagsspecifika. Det är emellertid viktigt att de generella åtgärderna når en sådan nivå att de rationella företagen består. - — —

2.22 Lantbrukarnas riksförbund delar uppfattningen att det är "viktigt att inta en mer offensiv attityd och på sikt sträva efter en ökad lönsamhet för jordbruket i norra Sverige 'och därmed också ett minskat behov av direkt kompensation i syfte att stödja produktionen”. En avgörande förut- sättning för detta är att jordbruket i norr kan hålla minst samma rationaliserings- och utvecklingstakt som landet i övrigt. — — — 2.23 Svenska naturskyddsföreningen vill understryka att de många små företagen förmodligen är viktigare för den biologiska mångfaldens bevar- ande än de få stora företagen. Detta gäller givetvis även beträffande den positiva landskapsbilden. Åtgärder för de små företagens fortlevnad är därför av största betydelse. 2.25 Näringsfrihetsombudsmannen har inget att invända mot de av arbetsgruppen uppställda målen. Med hänsyn till att jordbruksproduktio- nen i sig inom stödområdet blivit av underordnad betydelse kan det dock ifrågasättas om inte de av arbetsgruppen uppställda målen lika väl eller bättre kan uppnås med andra medel. såsom direkt betalning för den tjänst som samhället efterfrågar.

2.26 Statens pris- och konkurrensverk: — — — vill betona vikten av att ett beslut om en omläggning av Norrlandsstödet föregås av en grundlig analys av olika offentliga satsningars förmåga att förena de regionalpoli- tiska målen med kravet att snedvridning av konkurrensförhållandena inom näringslivet förhindras.

2.30 Grossistförbundet Svensk handel: Vad gäller det mera konsiktiga perspektivet fram till en EG-anslutning delar vi generellt utredningens uppfattning att de motiv som alltfort gäller för att bibehålla ett särskilt stöd till jordbruket i norra Sverige i huvudsak även bör gälla i det kortsiktiga perspektivet. — — — Ofrånkomligt är att notera att 1987 års försvarsbeslut. den livsmedels- politiska reformen och ett framtida svenskt medlemskap i EG kommer att förändra den roll. som livsmedelsberedskapen i norra Sverige hittills har utgjort. 70

• Sida 71
•  Original

KOmmitténs värdering att den offentliga politiken varken kan eller bör . Prop. 1991/92: 96 garantera en förhöjd lönsamhet är i och för sig oantastlig. Å andra sidan är Bilaga 2 möjligheterna att utnyttja rådande marknadsförhållanden och komplette- rande offentliga åtgärder av ekonomisk natur begränsade i regionen som sådan.

2.32 Företagarnas riksorganisation vill inledningsvis beklaga det faktum att det i betänkandet saknas ordentliga mål/medelanalyser på området. något som hade underlättat kommande ställningstaganden. Jordbrukspro- duktionen bör enligt vår mening inte främst ha till syfte att uppfylla andra — i och för sig viktiga mål — som t.ex. att bevara det öppna kulturland- skapet och skapa förutsättningar för turism och sysselsättning. Att åter- skapa ett livskraftigt jordbruk i alla delar av Sverige måste vara det primära syftet med politiska insatser på området. Vad som krävs för att få ett livskraftigt jordbruk i norra Sverige är offensiva åtgärder på många områden. — — — [Arbetsgruppen] kommer inte med några offensiva förslag till åtgärder. Det norrländska jordbruket består till stor del av glesbygdsföretag. För att beakta alla faktorer. ekonomiska som sociala, som avgör dessa företags framtid och fortbestånd, krävs en helhetssyn. Denna helhetssyn har inte arbetsgruppen lyckats presentera. 2.34 Expertgruppen för forskning om regional utveckling: [Det] kan kon- stateras att de ambitioner som anges i de mål för norrlandsjordbruket som riksdagen formulerat är högt ställda, samtidigt som de emellertid är så vagt formulerade att de vare sig är lämpade för att utvärdera den hittills tillämpade politiken. att analysera effektiva medel eller att ge argument för en SVensk regional jordbrukspolitik som är försvarbar även inom EG:s ramar. — — — ERU saknar således en systematisk mål/medelanalys. Utan en sådan analys har arbetsgruppen inget analytiskt fundament för att föreslå ändringar av stödet. — — —

— — — Det bör noteras — vilket dock ej görs i delbetänkandet - att det sammanlagda föreslagna statliga stödet tilljordbruket i norra Sverige är av storleksordningen 50 % av det regionalpolitiska stödet till samtliga övriga branScher i Sverige. En avvägning mellan jordbruksstödet och andra regio- nalpolitiska insatser i norra Sverige behöver göras. —- — —

3 Lönsamheten och reformen

3.2 Statens jordbruksverk: — - — anser inte att man nu bör låsa sig vad gäller en framtida kompensationsmodell utan förutsättningslöst utreda denna fråga. Den nuvarande modellen har tagits fram i syfte att beräkna årSkostna- derna förjordbruket i norra Sverigejämfört med ett referensområde längre söderut. Den modell som nu skulle behövas. bör mer ta sikte på att belysa lönsamhetsutvecklingen i norra Sverige. — — — En framtida modell torde därför få ha till syfte att — tillsammans med annat material — utgöra ett underlag för bedömning av vilket stöd som bör utgå tilljordbruket i norra Sverige, . . 71

• Sida 72
•  Original

Bilaga 2

Jordbruksverket delar'utredningens uppfattning att några ändringar av ' nuvarande gränser för stödområdena inte bör ske. 3.6 Skogsstyrelsen: Under den andra hälften "av l980-talet'var den ekonomiska utvecklingen ilskogsbruket mycket god. — — .— Avverknings- säsongen 1990/91 förändrades bilden. Virkespriserna började sjunka me- dan kostnaderna fortsatte" att öka. — — —- Detta. i kombination med övriga förändringar. innebär en betydande försämring av lönsamheten för skogsbruket och därmed också för jordbruksföretagen inom jordbrukets stödområden.

— — — Utsikterna för det svenska skogsbruket som helhet är emellertid långsiktigt goda mot bakgrund av bedömningarna av virkesbalansen på de för de svenska skogsindustriföretagen viktigaste marknaderna.

Jordbruksföretagen i norra Sverige bör mot denna bakgrund även fort- sättningsvis kunna räkna med ett tillskott till verksamheten från skogs- bruksdelen. om än inte lika stor som i slutet av 1980-talet.

När det gäller produktion av energigrödor anser Skogsstyrelsen att pro- duktion av energibärare. energiskog eller energigrödor. långsiktigt måste grundas på självbärande lönsamhet. Produktion av detta slag kan inte lämpligen grunda sin lönsamhet för odlaren på ekonomiskt stöd.

3.7 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden: — —- — Nämnden vill ifrågasätta metoden att utgå från dcn schabloniserade beräkningsmodellen som grund för att beräkna stödet. — — — Det är tveksamt om metoden är

tillfyllest för nuvarande mål". Det mer uttalade synsättet att beakta hela det '

kombineradejordbruksföretagets lönsamhet kräver ytterligare faktiskt un- derlag om dessa företag.

3.12 Sveriges lantbruksuniversitet: — — — Med tanke på de betydande belopp som [det gäller] bör en fortlöpande metodutveckling ske vad gäller beräknings- och analysmodellerna. ' 3.14 Länsstyrelsen i. Västerbottens län: — — — Det är oklart hur mycket av [medlen för glcsbygdsstöd och regional projektverksamhet] som verkli- gen kom den avsedda målgruppen till del.

Vid tortsatt tilldelning av dessa eller liknande mc'del är det önskvärt att medlens hemvist markeras tydligare vid fördelningen till länen.

Den beräkningsmodell som tillämpats för stödnivån har-medfört stor eftersläpning i kompensationen. Det är angeläget att den nya metod och modell för beräkningen av stödet som planeras ger snabbare reaktion på lönsamhetsförändringar

3.17 Länsstyrelsen 1 Gävleborgs län: Jordbruket i norra Sverige bedrivs nästan utan undantag i kombination med skogsbruk. Den goda skogsk'on- ' junkturen under 1970- och '1980-talet har i hög grad kunnat eliminera bristande lönsamhet inom jordbruksdelcn. Det är därför viktigt att följa konsekvenserna av en försämrad sko'gskonjunktur för lantbruksföretagen.

Med hänsyn till den ekonomiska situationen i jordbruket i norra Sverige är även kraftig uppräkning av stödet nödvändig omjordbruket skall kunna drivas på en sund ekonomisk bas. "

3.18 Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Jordbruksverket bör i sitt årliga arbete med typföretagsmodellen inte enbart arbeta med skillnaderna i

• Sida 73
•  Original

ko'stnade'r utan även med skillnaderna i erhållna intäkter inom stödområ- Prop. 1991/92: 96 det. Bilaga 2

För att få ett mera rättvist fördelat stöd i länet bör [vissa] gränsjuste- ' ringar [inom befintliga stödområden] göras.

' 3.19 Länsstyrelsen i Värmlands län ansluter sig till arbetsgruppens för- slag när det gäller beräkningen av kompensationen. Det kan dock övervä- gas om inte antalet typföretag borde öka. — '— — Indelningen i prisområ— den [bör] ändras i enlighet med dåvarande statens jordbruksnämnds för— slag i "Översyn av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Etapp II”, i januari 1989. Stora områden i länet som nu tillhör område 4 bör tillhöra område 3. — — —

3.21 Länsstyrelsen i Örebro län: — — — l betänkandet nämns inget om hur stödområdet geografiskt skall se ut i framtiden. Länsstyrelsen anser att det behövs en översyn av stödområdets omfattning. I Örebro län finns områden som gränsar till nuvarande stödområde och som framöver borde ' ingå i norrlandsregionen. — — — 3.22 Lantbrukarnas riksförbund: Den genomsnittliga täckningsgraden för andra halvåret 1989 och första halvåret 1990 som bas för "lönsamhets- garantin" kan med tvekan accepteras för det fortsatta stödet. Enligt LRF:s tolkning av 1990 års riksdagsbeslut borde nivån härledas bakåt och därmed hamna på 60 % täckningsgrad. LRF ansluter sig till arbetsgruppens förslag att tills vidare behålla nuva- rande stödområdesindelning. Även om vissa förslag till gränsjusteringar är väl motiverade överväger kravet på stabilitet och långsiktighet i samhällets agerande.

4 Internationella. aspekter

4.1 Överstyrelsen för civil beredskap: '; —— — Ur beredskapssynpunkt är en harmonisering med 15st stödnivå oacceptabel. — —' — ' En utarmning av jordbruksföretagen i Norrland innebär att förutsätt- ningarna för boende. sysselsättning. livsmedelsindustri och samhällsser- ' vice minskar. vilka utgör grundläggande förutsättningar för att" civila försvaret skall kunna fullfölja sina av riksdagen ålagda uppgifter. '

ÖCB stöder därför arbetsgruppens förslag att inför medlemskapsför- handlingar eftersträva en överenskommelse i protokollform för att härmed legalt kunna bevara den existerande stödnivån. — — — '

4.2 Statens jordbruksverk: — '— — delar utredningens uppfattning'att det enligt GATT-sekretariatets förslag inte blir möjligt att i fortsättningen utan neddragningskrav tillämpa stödformer som är direkt sammankopp- lade med produktionens storlek. t.ex. prisstöd. — — — Enligt jordbruksverkets uppfattning bör viss försiktighet iakttas vad gäller slutsatserna om innehållet i ett eventuellt" avtal. Även om areal-ldjurbidrag i princip skulle bli accepterat som s.k. "grönt" stöd i GATT. är det troligt att ytterligare villkor måste vara uppfyllda. t.ex. vad gäller historisk bas. krav på degressivitet. m.m." Vad gäller tidpunkten då ett GATT—avtal blir bindande. kan för närvarande inga bestämda slutsatser ' ' ' 73

• Sida 74
•  Original

dras. Sannolikt kommer förändringar av stöd att krävas bli genomförda Prop. 1991/92: 96 först efter den 30juni 1993. ' Bilaga 2

Utredningen utgår från att ett undantag från CAP bör vara möjligt att utverka förjordbruket i norra Sverige. —— — —

Jordbruksverket anser. i likhet med utredningen. att en lösning med särskilt undantag för norrlandsstödet sannolikt vore fullt tillfredsställande från svensk synpunkt. Verket vill dock varna för alltför stor optimism vad gäller möjligheterna för Sverige att själv välja vilket alternativ som skulle passa bäst. — — —

4.3 Miljö- och teknikutvecklingsverket: - —— — Ett EG-medlemskap kommer innebära möjligheter att få del av EG:s eget utvecklingsprogram inom jordbruksområdet. Med detta i åtanke anser NUTEK att en ny översyn av stödområdesindelningen bör göras så att den mer ansluter till den indelning som finns inom gemenskapen. — — —

4.5 Glesbygdsmyndigheten anser att det inför ett medlemskap i EG fordras kraftfulla initiativ i syfte att utverka undantag för jordbruket i norra Sverige avseende stödnivån. — — — 4.12 Sveriges lantbruksuniversitet: Utredningen noterar att stödnivåerna i s.k. svaga regioner är betydligt högre i Sverige än i EG. Som en möjlig lösning föreslås att en överenskommelse om ett undantag i protokollform söks. Vi instämmer att detta — — - förefaller vara en enda möjlighet till att nå den av statsmakterna beslutade högre stödnivån i norra Sverige. Vi saknar dock en bedömning — under olika scenarios om EG:s fram- tida utvecklingsvägar — om hur mycket stöd man sammanlagt tillåts att betala. Denna långsiktiga stödgräns är helt avgörande förjordbrukspoliti- kens kortsiktiga utformning. — — —

4.15 Länsstyrelsen i Jämtlands län: — — — Situationen inför ett even- tuellt EG-medlemskap är oklar. Paraferingen av EES-avtalet är skjuten på framtiden. EG:s jordbruks- och regionalpolitik är föremål för omprövning. GATT-förhandlingarna har ännu inte förts i hamn. 4.19 Länsstyrelsen i Värmlands län: — — — Anpassningen till GATT och EG har vägt tungt vid utformningen av förslagen utan att det är klarlagt . till vad den svenska politiken skall anpassas då någon GATT- överenskommelse inte träffats och EG:s framtida jordbrukspolitik inte utformats. Stödets utformning kommer med stor säkerhet att behöva ändras på grund av överenskommelser inom GATT och EG. Frågan är dock tidpunkten och omfattningen. — — —. . .

4.22 Lantbrukarnas riksförbund: I avsnittet om medlemskap i EG och jordbruket i norra Sverige konstateras att i varje fall stödets nivå borde kunna säkras vid ett medlemskap. I de framtida förhandlingarna bör enligt LRF:s synsätt Sverige hårt driva linjen att prisstödet skall behållas. Prisstödet utgör ett problem i det internationella perspektivet dvs. inför en eventuell överenskommelse i GATT. Det finns dock inte skäl att i förväg göra de förändringar som arbetsgruppen föreslår. — — — Det kan inte uteslutas att även utbetalningsformen dvs. prisstödet kan klaras genom metoden med särskilt protokoll i EG-förhandlingarna. När det gäller en eventuell överenskommelse i GATT bör en konvertering av prisstöd göras först om vi blir tvingade till detta för att undgå neddragningar. _ 74

• Sida 75
•  Original

' 4.26 Statens pris- och konkurrensverk: -— — — har ingen anledning att Prop. 1991/92:96 göra någon annan bedömning än den gruppen redovisar [vad gäller 'en Bilaga 2 kommande GATT-överenskommelse och ett eventuellt medlemskap i EG]. SPK vill dock poängtera att det fortfarande är ovisst vilken jord- brukspolitik som kommer att möta Sverige vid ett eventuellt inträde i EG och vilka förhandlingsmöjligheter som då kommer att stå till buds. Arbets- gruppen förutsätter att de nya stödformer som föreslås kan undantas i förhandlingarna inför ett EG-medlemskap. Detta är enligt SPK en ytterst tveksam utgångspunkt. Ett mer troligt förhandlingsresultat är i så fall övergångsbestämmelser.

4.27 Kommerskollegium: Förslaget till jordbruksöverenskommelse och villkoren för regionalstöd kan fortfarande komma att förändras. — — — Kollegiet vill påtala vikten av att närmare studera de kriterier som kommer att gälla för regionalpolitiska stödformer. -- — — Kollegiet vill här särskilt understryka kravet på att de kriterier som avgör områdesav- gränsning klart skall uttalas i författning. — — — Kollegiet anser att det inte är rimligt att ta ställning i dagsläget till om de föreslagna åtgärderna är förenliga med möjliga åtaganden i GATT eller framtida förändringar av EG:s'jordbrukspolitik. Men vill peka på att det eventuellt kan bli långtgående villkor för stöd som utgår i form av areal- bidrag och djurbidrag samt att prisstöd i en GATT-överenskommelse troligen inte kommer att bedömas som tillåtet regionalstöd. 4.30 Grossistförbundet Svensk handel: Vi har i detta sammanhang inga invändningar mot förslaget [om införande av ett generellt och direkt . djurbidrag samtidigt som arealbidraget för potatisodling bibehålls] men vill ytterligare betona de skäl som kan anföras mot att på kort sikt vidta större förändringar, utan att man så långt möjligt bibehåller nuvarande stödkonstruktion till dess att en ordentlig mål- och medelsanalys hinner göras i avvaktan på att EG — förhoppningsvis — finner en lösning på sin framtida jordbruks- och livsmedelspolitik inför en svensk EG—anslutning l995.

4.32 Företagarnas riksorganisation: Prisstödet utgör i och för sig ett problem i GATT-förhandlingarna, men det innebär inte att man redan nu måste vidta de åtgärder som arbetsgruppen föreslår. Det är tvärtom av intresse att avvakta förhandlingarna för att se om vi tvingas till ändringar av prisstödet för att undgå neddragningar. 4.33 Svenska arbetsgivareföreningen: Enligt SAF:s uppfattning bör en revidering av stödet till jordbruket i norra Sverige anstå till dess att de förutsättningar för regionalstöd som ett EG-medlemskap och eventuellt GATT-avtal ger blir tillräckligt kända. Stor osäkerhet föreligger fortfa- rande om vilka stödåtgärder och stödnivåer som då kommer att vara möjliga.

• Sida 76
•  Original

5 Stödforlner ' ' Prop. 1991/92: 96 . Bilaga 2 5.1 Överstyrelsen för civil beredskap: — — — stöder arbetsgruppens förslag

att överge nuvarande prisstöd. — — ——

— — — 'En övergång från prisstöd till ersättning i form av ett riktat företagsstöd t.ex. djurbidrag. skulle ur civila försvarets synvinkel kunna medföra positiva effekter i form av ökad geografisk spridning av jordbruks- produktionen med större möjligheter till boende och sysselsättning även i glesbygder. — — —

— — — ÖCB har svårt att i nuvarande läge bedöma huruvida djur- eller arealersättning bäst bidrar till att bibehålla en försörjningsförmåga av livsmedel i norra Sverige. — — —

— — — ÖCB vill framhålla att också konsekvenser för regionens . försörjningsförmåga bör analyseras innan den slutliga tekniska lösningen bestäms. — — -—

ÖCB ställer sig positiv till förslaget om kompletterande åtgärder som listas i betänkandet. — — —

5.2 Statens jordbruksverk: — — — delar i stora stycken den analys som gjorts av nackdelarna med arealstöd resp. djurstöd. men analysen borde ha drivits längre. — — —

Enligtjordbruksverket hade det varit önskvärt om utredningen ytterlig- are hade analyserat hur stöd baserat främst på djurbidrag kommer att återverka på företagsekonomisk nivå — — — . Vidare saknas en analys av vilka de långsiktiga effekterna blir förjordbruks- och livsmedelsproduktio- nen i Norrland.

— — — I utredningen saknas en diskussion om hur höga stödbelopp som är rimliga att utbetala i form av direktstöd till enskilda. — — —

Höga djurbidrag medför — liksom arealbidrag —— kapitaliseringscffekter.

—— — —— Resultatet ka-n bli att arrenden/hyror för'stallar ökar.

Effekter på marknaden kan befaras av höga djurbidrag genom att tid- punkten för leveranser av slaktdjur påverkas av tidpunkterna för djurräk- ningar. —- — — '

Vid extensifiering avjordbruksproduktionen i Norrland kommer storle- ken på produktionen att påverkas. — — —

En minskad jordbruksproduktion får också konsekvenser för livsmedels- industrin.

— — — Det ställs ökade krav på kontroller av de uppgifter som används.

— — — Arbetsuppgifterna kan inte utföras inom" ramen för befintliga resurser inom statensjordbruksverk.

— — — Ett system med glidande medeltal förutsätter. som utredningen också har påpekat. att särskilda regler fastställs för företag som befinner sig iolika utvecklingsfaser. — —- —

— — -— Trots de olägenheter som en övergång till djurbidrag innebär delar dock SJV uppfattningen att en sådan förändring kan bli nödvändig att genomföra med hänsyn till de internationella förhållandena.

— — — Så länge oklarhet råder om innehållet i ett eventuellt GATT- avtal och den framtida CAP-reformen bör. enligt jordbruksverkets me— 76

• Sida 77
•  Original

ning. den kortsiktiga lösningen utformas så att en framtida anpassning av Prop. l991/92: 96 det svenska regionalpolitiskajordbruksstödet underlättas så långt möjligt, Bilaga 2 samtidigt som man bör undvika komplicerade administrativa system, som eventuellt måste ändras i samband med ett EG-inträde.

— — — Åtgärder som kan bedömas vara helt i linje med en reformerad EG—politik bör lyftas fram och komplettera eller understödja det generella norrlandsstödet. — — —

— — — Enligt jordbruksverkets uppfattning kan en begränsad del av medlen inom ramen för norrlandsstödet fortsättningsvis avdelas för mot- svarande alternativa stödformer. -— — —

— — — Åtgärderna bör genomföras inom ramen för ett fortsatt s.k. åtgärdsprogram med jordbruksverket som huvudansvarig myndighet.

— — — Jordbruksverket ifrågasätter det lämpliga i att införa ett särskilt djurrelaterat stöd för landskapsvård i norra Sverige. Ett ökat sådant stöd bör kunna ske inom ramen för det nuvarande landskapsvårdsprogrammet.

5.3 Närings- och teknikutvecklingsverket tillstyrker huvudlinjen i betän- kandet att tyngdpunkten i stödet förskjuts från prisstöd till olika former av _ direkt stöd och framför allt i glesbygd från jordbruksproduktion till stöd åt landsbygdsförctag med en bas ijordbruk och skogsbruk. Den tekniska utformningen av stödet kan NUTEK ej närmare bedöma.

-— — — NUTEK håller med arbetsgruppen om att såväl en EG- anpassning som ett GATT-avtal kommer att medverka till krav på mer företagsspecifika åtgärder inom jordbruksområdet. NUTEK vill i detta sammanhang särskilt peka på vikten av utvecklingsprojekt och stöd till angränsande verksamheter såsom skogsbruk. turism. energiproduktion m.m.

5.5 Glesbygdsmyndigheten anser att effekten av ett generellt och direkt djurbidrag noggrant måste bedömas. — — — Avseende stöd till hävd av viktig mark kan det bli en mycket grannlaga uppgift att avgöra vad som är viktigt och oviktigt att bevara ur olika aspekter. Mycket talar dock för att prioriteringar på läns- och kommunal nivå blir nödvändiga i detta sammanhang varför denna process behöver inledas snarast. Myndigheten tar ej ställning till detta förrän jordbruksver- ket närmare har utrett villkoren kring stödet. Myndigheten instämmer i vikten av att åtgärdsprogrammet får fortsätta ' enär effekterna hittills har varit mycket positiva i många stycken. inte minst avseende kombinerat företagande och initiativ från kvinnor. Detta program bör dock finansieras av särskilda medel inom en oförändrad total kostnadsram och ha tydlig förnyelse- och utvecklingskaraktär. — — —

5.6 Skogsstyrelsen: — — — Skogsvårdsorganisationen arbetar kontinu- erligt för att öka mängden arbetstillfällen i skogsbruket bl.a. i form av lokala aktiveringsprojekt. I vissa fall innebär detta en ökad självverksam- het och mera arbete åt lokala entreprenörer. vilket i sin tur breddar arbetsbasen också för jordbruket. Andra effekter av detta arbete är ökad lokal vidareförädling. En del av det stöd som hittills utgått till jordbruket har kunnat användas av lantbruksverket med denna inriktning. Det finns. 77

• Sida 78
•  Original

enligt Skogsstyrelsens uppfattning, utrymme för en ökning av sådan lokal 'Prop. 1991/92: 96 vidareförädling. ' Bilaga 2

Skogsstyrelsen är positiv till [förslaget om stöd för hävd av vissa jord- ' ' bruksmarker], men vill samtidigt erinra om att man på dessa marker bör avstå från att gödsla med handelsgödsel i syfte att gynna den biologiska mångfalden.

5.8 Konsumentberedningen: I avvaktan på en granskning [av stödets effektivitet] anser KOB det olämpligt att från 1 juli 1992 omvandla nuva- rande prisstöd till kobidrag. En kommande EG-anslutning och ett GATT- avtal kan inte åberopas för en så snabb omläggning av stödet. Med detta vill KOB inte utesluta att kobidrag kan vara ett, bland flera. medel att stödja sysselsättningen i norra SVerige. men hela frågan bör penetreras noggrannare än vad som hittills skett. '

5.11 Statens naturvårdsverk: — — — anser att det grundläggande försla- get om att stödet inte längre skall utgå som ett prisstöd utan som ett direkt producentstöd är bra och nödvändigt. Förslaget är en konsekvent fortsätt- ning på principerna i 1990 års livsmedelspolitik. — — —

En övergång till producentstöd [innebär] att bättre förutsättningar ges för ett framtida jordbruk som ger mindre belastning på miljön med växtnäring och bekämpningsmedel. Naturvårdsverket anser dock att mil— jöbelastningen orsakad av det norrländska jordbruket redan är liten och orsakar endast små problem. med lokala undantag.

Naturvårdsverket avstår från att ta ställning till om djur- eller arealbi- drag är att föredra. — — —

— _— — En kombination av areal- och djurbidrag och konsekvenser i olika bygder av olika former av stöd bör utredas innan ställning tas.

— — — Naturvårdsverket anser att det är mycket bra att utredarna har uppmärksammat att situationen i jordbruket i norra Sverige motiverar särskilda insatser för att bevara odlingslandskapets betydelse. — — —

— — — Det förslag utredarna skissat har mycket stora likheter med det nuvarande anslaget för landskapsvård. Det förefaller inte genomtänkt att införa ett system för samma ändamål och utformat på ett likartat sätt som ett system som redan existerar. — — —

— — — Däremot bör formerna för ett utökat stöd för landskapsvård i norra Sverige utredas ytterligare. En utgångspunkt i det arbetet bör vara den form av landskapsvårdsstöd som redan finns för hela landet men med medel som specialdestine'ras till stödom rådet.

5.12 Sveriges lantbruksuniversitet ställer sig bakom förslaget om en övergång från nuvarande prisstöd till direkt och generellt djurbidrag.

_ _ — Regionala prisstöd är oförenliga med EG:s gemensammajord- brukspolitik. Omläggningen är därför motiverad. — — —

Sett ur GATT-perspektiv är djurbidrag (och arealstöd) också att föredra.

De stödformer som Sverige i fortsättningen är berett att finansiera själv. om protokollösningen lyckas, behöver inte nödvändigtvis utformas som djurbidrag. Det är i så fall önskvärt med flexibilitet så att stödet inte

• Sida 79
•  Original

konserverar produktionsstrukturen eller diskriminerar effektiva företag Prop. 1991/92:96 eftersom detta på sikt bäddar för ökat stödberoendc — — — . Bilaga 2

Åtgärdsprogrammet. som har inneburit en reell förstärkning av resurser för FoU vid Röbäcksdalen. har möjliggjort en tidigareläggning och bredare utformning av flera angelägna FoU-projekt inom'de primära målområ- dena. — -— — Det är därför angeläget att också åtgärdsprogrammet kan finna fortsatta finansieringsmöjligheter.

Dock vill SLU betona betydelsen av en mer uttalad långsiktighet i ' programmet.

5.13 Länsstyrelsen i Norrbottens län delar arbetsgruppens uppfattning att avräkningspriset på marknaden är avgörande för heltidsjordbrukets lönsamhet. — — —

Länsstyrelsen delar [däremot] inte arbetsgruppens uppfattning att det är av mindre betydelse om stödet utgår som pristillägg eller djurbidrag.

— — — I ett internationellt perspektiv är det troligen nödvändigt att övergå till ett samlat djurbidrag men länsstyrelsen anser att övergången skall ske Successivt och anpassas tills resultatet av GATT-förhandlingar och EG-förhandlingar har klarnat.

Sammantaget är vår uppfattning att en djurersättning fungerar bättre inom mjölkproduktionen än vid köttproduktion. — — —

— — — [Det finns en risk] att produktionen inriktas på spannmålsbase- rad gödtjursuppfödning med korta omloppstider och att djurbidraget ka- pitaliseras i form av höjda priser på livkalvar.

Länsstyrelsen delar arbetsgruppens uppfattning att arealstödet till pota- tis skall behållas. Även utsädesodlingen. särskilt av stamutsäde. bör stödjas för att underlätta utvecklingen av ekologisk odling samt att utveckla exportmöjligheterna.

Länsstyrelsen delar arbetsgruppens uppfattning att landskapsvårdspro- grammet bör kompletteras med möjlighet att omvandla djurbidrag till landskapsvårdskontrakt. — — —

— —— — Länsstyrelsen — — — tillstyrker förslagen om kompletterande och understödjande åtgärder i form av ett breddat och förstärkt Åtgärds- program för jordbruket i norra Sverige.

5.14 Länsstyrelsen i Västerbottens län: _ — — Länsstyrelsen anser — — — att nuvarande prisstöd bör behållas tills vidare och utökad kostnadskompcnsalion ges i form av djurstöd. Om förändringar är nöd- vändiga i samband med EG-medlemskap bör övergången ske successivt.

Den enklaste lösningen är att det faktiska djurantalet under kompensa- tionsåret får ligga till grund för stödet.

— — » Till skillnad mot arbetsgruppen befarar länsstyrelsen att in- tresset för att anpassa och effektivisera produktionen minskar. Dessutom kan det finnas risker för att så höga djurbidrag som antyds i utredningen leder till _- — — överbeläggning i stallarna.

Åtgärder av den karaktär som bedrivs genom Åtgärdsprogrammet för norra Sverige är angelägna även i fortsättningen.

— — — De satsningar på selektiva insatser genom program inom bl.a. kompletterande verksamhet till jordbruk, utbildnings/rådgivningsprogram 79

• Sida 80
•  Original

och FoU-insatser som utredningen föreslår är angelägna insatser av mera Prop. 1991/92: 96 långsiktig karaktär och viktiga komplement till de generella stöden. Bilaga 2

— — — [Förslaget om hävd avjordbruksmark] är i flera avseenden otydligt och motsägelsefullt.

— — — Skall det bli verkningsfullt som naturvårdsstöd bör det modifie- ras till ett generellt djurbaserat arealstöd inom områdena med sämsta förutsättningarna för jordbruk.

5.15 Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att det inte finns tillräckliga skäl att ändra på en etablerad och väl fungerande stödform till jordbruket i norra Sverige. Pristillägget bör vara kvar oförändrat och kompensation för lönsamhetsförändringar bör utgå i form av höjning av djurbidraget. I avvaktan på en fördjupad mål-/medelanalys avstår länsstyrelsen från att kommentera förslaget till införande av en särskild åtgärd för att kunna ersätta producenterna för hävd av marker som hotas av nedläggning av jordbruksproduktion. men konstaterar att Stödformen kan vara motiverad i perifera produktionsområden där exempelvis mjölkhämtningslinjer är hotade eller i turistiskt frekventerade områden som är starkt beroende av öppethållande av landskapet. Länsstyrelsen anser att åtgärdsprogrammet bör fortsätta och gärna för- djupas. Programmet bör finansieras med budgetmedel ovan ramen för stödet till jordbruket i norra Sverige.

— — — Av särskild vikt är att medel ställs till förfogande för det redovisade investerings- och underhållsbehovet till jordbrukets byggnader i Jämtlands län. Det är också synnerligen angeläget att stöd kan utgå till marknadsföring och utveckling av regionala produkter samt till att behålla dejordbrukets forsknings- och försöksstationer som finns i Ås i länet.

5.16 Länsstyrelsen i Västernorrlands län delar arbetsgruppens grundläg- gande förslag att stödet bör kopplas till djurhållning. Risken för att ett arealbidrag snabbt skulle kapitaliseras är betydande — — — . När det gäller stödets utformning är länsstyrelsen av den uppfattningen att konsekvenserna inte analyserats tillräckligt för att ligga till grund för en övergång till ett renodlat djurbidrag. Styrelsen förordar därför att nuva- rande prisstöd bibehålles men att uppräkningar av stödet skulle kunna ske som djurbidrag.

— — — Jordbruksproduktionen [befinner] sig redan i dagsläget i en fas med kraftigt minskande volymer. Uppenbara risker finns att denna utveck- ling skulle förlängas och/eller fördjupas vid införandet av ett renodlat djurbidrag. — — ——

Med hänsyn till de långa transportavstånd som gäller i norra Sverige finner länsstyrelsen att bortfallet av tidigare fraktbidrag bör beaktas när djurbidraget beräknas vad avser höns.

Förslaget om en ”särskild åtgärd” för att bevara odlingslandskapet och den biologiska mångfalden utgör enligt länsstyrelsens uppfattning ett vär- defullt komplement till det redan inrättade landskapsvårdsstödet.

-— — — Detta stöd borde kunna tillämpas även vid övergång till icke animaliebunden produktion som t.ex. hö till försäljning och odling av energigräs.

Styrelsen finner att denna särskilda åtgärd inte endast i huvudsak skulle 80

• Sida 81
•  Original

gälla områden av- riksintresse. Länsstyrelserna i resp. län bör i dessa Prop. 1991/92: 96 avseenden ges en större frihet att själva avgöra inom vilka områden dessa Bilaga 2 åtgärder skall kunna tillämpas. .

Åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige ger länsstyrelserna inom detta område ett verksamt medel i arbetet med landsbygdsutveck— ling. Denna stödform bör därför bibehållas. '—

Ramen för investeringsstöd till jordbruket bör uppräknas för att möjlig- göra miljömässiga reinvesteringar. .

5.17 Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Enligt länsstyrelsen kommer ett djurbidrag eller annat enhetsbidrag att få både positiva och negativa effekter. Till de negativa hör bl.a. mindre incitament till effektivisering. Till de positiva effekterna kan höra mer miljövänlig produktion i vissa fall. Dessutom tillkommer den eventuella långsiktiga anpassningen till interna— tionella regler. Om det sammantaget uppfattas som positivt med övergång till enhetsbidrag bör detta baseras på djurhållningen och inte på arealun- derlaget främst med hänsyn till rådande arrendeförhållanden. —__ — —

En eventuell ändring av stödformerna bör ske successivt — — — .

Om en del av djurbidragen omvandlas till stöd för kulturlandskap. vilket kan vara ändamålsenligt, är det viktigt att det noga samordnas med nuvarande landskapsvårdsstöd. Helst bör bara två stödformer finnas. dvs. en motsvarande nuvarande Nola och en för stöd till det öppna kulturland- skapet. '

Länsstyrelsen har goda erfarenheter av åtgärdsprogrammet förjordbru- ket i norra Sverige. Det är därför angeläget att finna former för finansiering av en fortsättning. — — —

Förbättring av arbets- och djurmiljön kan ofta kräva betydande investe- ' ringar. För att stimulera till dessa och för att underlätta effektivitetssträ- vandena har ett investeringsstöd mycket stor betydelse. — — — '

5.18 Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Pristilläggen på produkterna bör tills vidare behållas. Förändringar bör inte ske innan GATT-förhandlingar är klara och den framtida EG-jordbrukspolitiken är fastlagd. Arealbidraget för odling av matpotatis bör även omfatta Kopparbergs län.

Om djurbidrag kommer att ges bör det även omfatta kor för köttproduk- tion. .

Djurbidragen bör ej reduceras i stödområde 4. Ett generellt djurbidrag i stället för pristillägg kan för många producenter sänka stödet med upp till 25 %, vilket givetvis starkt påverkar deras möjligheter att klara de fasta kostnaderna i företaget. — — — _

En fortsatt utbetalning av stödet bör ske. vid leverans till förädlingsledet. En övergång till djurbidrag som utbetalas till producent utan krav på besiktning kommer således att stimulera till ”svartslakt”. Möjligheterna till en effektiv kontroll av verkligt djurantal torde kräva stora resurser.

Möjligheter måste finnas att även i fortsättningen kunna bevilja investe- ringsstöd för att underlätta både reinvesteringar och investeringar som syftar till ökad effektivitet och förbättrad miljö för arbetskraft, djur och omgivningar. . 81

• Sida 82
•  Original

Vid stora stödbelopp per gård är lantbruksregistret inte en tillfredsstäl- Prop. 1991/92: 96 lande utgångspunkt för utbetalningen av djurbidragen. Andra beräknings- Bilaga 2 underlag exempelvis ”Kokontrollen” kan ge-större rättvisa.

Med föreslagen uppläggning av utbetalningen av djurbidragen kommer jordbrukarna att planera sin produktion för så högt djurantal som möjligt vid mättidpunkterna. Det innebär bl.a. att slakterierna får låg tillförsel under senvåren och hög tillförsel av slaktdjur efter mitten på juni (vid nuvarande regler för uppgifter till SCB).

För köttproduktionen är 'stödbeloppen små jämfört med stödet till mjölkproduktionen, varför kontrollfrågan för de flesta gårdar är av mindre betydelse. — — — .

Basåren för första utbetalningen [av djurbidrag] hösten 1992 bör vara 1990—92. '

Länsstyrelsen delar arbetsgruppens förslag [att ett antal selektiva åtgär- der bör sättas in i området]. Formen för genomförandet bör tills vidare kunna följa det som gällt det s.k. åtgärdsprogrammet.

5.19 Länsstyrelsen i Värmlands län: — —- — Enligt styrelsens mening kommer [införande av ett generellt och direkt'djurbidrag] att ha en menlig inverkan för de rationella företagen. Systemet gynnar de som i dag har en låg produktion. — — — Det vore därför rimligare att i avvaktan på en mera genomgripande omläggning på grund av en slutgiltig anpassning till GATT och EG frysa prisstödet vid nuvarande nivå och låta tillkommande stöd utgå i form av djurbidrag. _— — — ] avvaktan på en mer generell lösning av landskapsvårdsersättningarna tillstyrker styrelsen att stöd till landskaps— vård liksom till andra viktiga insatser för jordbruksföretagens. i norra Sverige, anpassning kan utgå inom ramen för stödet till jordbruket i norra Sverige. En förutsättning är dock att den generella stöddelen som skall trygga en bibehållen lönsamhet inte krymper. ' Utformningen av landskapsvårdsstödet bör bl.a. av rättviseskäl beredas ytterligare och omfatta inte bara mjölkproducenter utan även köttprodu— center.

— — — Förslaget om ett glidande medeltal av antalet djur [kan] godtas. I Vissa fall kan dock problem uppstå. nämligen vid avveckling och nystart. Detta bör bearbetas vidare —' - —.

Länsstyrelsen anser även att arealstöd till potatisodlingen utsträcks till område 2 och 3 i länet. — — —

Länsstyrelsen delar arbetsgruppens uppfattning om behovet av att införa kompletterande selektiva åtgärder. Dessa selektiva åtgärder bör genomfö- ras inom ramen för ett fortsatt utvidgat åtgärdsprogram.

— _— — Idet sammanhanget v-ill styrelsen betona vikten av att själv med ledning av de regionala förhållandena fastställa användningen av investe- ringsstödet och inte som' för närvarande styras av jordbruksverkets före- skrifter. — — —

— — — All utveckling tar tid och kräver kontinuitet. varför programmet bör permanentas och ingå som en del i det samlade stödet till jordbruket i norra Sverige.

5.21 Länsstyrelsen i Örebro län vill instämma i utredningens förslag att framtida stöd till jordbruket i norra Sverige ej bör utformas som prisstöd 82

• Sida 83
•  Original

till produkterna. Länsstyrelsen anser vidare "att man bör skynda långsamt Prop. 1991/92: 96 med avvecklandet av nuvarande stödsystem. Kommande 'GATT- och BilagaZ ' EG-avtal bör vara slutna innan nya stödformer utarbetas. — — — '

Det nya stödsystemet bör utformas så att både djur— och arealersättning kan erhållas. Djurersättning'bör kunna erhållas för mjölkkor. dikor. ung- nöt. suggor. slaktsvin. får. getter och höns. Djurbidragen bör alltså inte kopplas endast till betande djurslag. '— — — Även arealersättning bör utgå. Båda ersättningsformerna bör kopplas till aktivt brukande. .

5.22 Lantbrukarnas riksförbund: Det avsnitt som sammanfattar utred- ningens ståndpunkter genomsyras av en ambition att på olika sätt misskre- ditera prisstöd som utbetalningsform till förmån för djurbidrag och mer företagsspecifika stöd. Några bärande argument för dessa slutsatser finns enligt LRF inte. Resonemangen är i vissa fall klart missvisande. Arbetsgruppen pekar helt riktigt på miljön som en möjlig konkurrens- fördel för jordbruket i norra Sverige. Detta används dock felaktigt som ett argument för en tyngdpunktsförskjutning från prisstöd till mer företags- specifika stöd. vilket står i Strid med huvudlinjen i 1990 års livsmedelspo— litiska beslut. — — — Arbetsgruppen gör. med sitt resonemang kring företagsspeeif ka stöd. en olycklig sammanblandning av lönsamhetsgarantin och samhällets behov av att upphandla kollektiva tjänster. — _ _

— — — En övergång till djurstöd och mer företagsspecifika stöd som arbetsgruppen föreslår innebär att incitamentet för effektivisering och produktivitetsutveckling försvagas.

_ _ _ Med arbetsgruppens förslag med stöd som fjärmas från produk- tionen riskerar norra Sverige att hamna på efterkälken med ökat stödbehov som följd. -— — —

Med detta påpekande i botten är LRF positivt till satsning på FoU, investeringsstöd, stöd till utvecklingsprojekt m.fl. kompletterande åtgär- der. Medel för dessa satsningar skall dock inte avräknasimot kompensa- tionsnivån. — _ — I annat fall görs avsteg från riksdagens fastlagda ambition att lönsamheten inte skall förändras. — —- _ '

Arbetsgruppen hävdar att en rad inhemska skäl talar för 'en övergång från prisstöd till Olika former av direkta stöd. — — — Inget av de inhemska skäl som anförs håller vid en kritisk granskning. Argumenteringen består snarare av ett antal påståenden vars syfte är att legitimera ett förändrat betalningssätt.

Prisstödet utgör ett problem i det internationella perspektivet dvs. inför en eventuell överenskommelse i GATT. Det finns dock inte skäl att i förväg göra de förändringar som arbetsgruppen föreslår. — — — Det kan inte uteslutas att även utbetalningsformen dvs. prisstödet kan klaras genom metoden med särskilt protokoll i EG-förhandlingarna. När det gäller en eventuell överenskommelse i GATT bör en konvertering av prisstöd göras" först om vi blir tvingade till detta för att undgå neddragningar.

Om Sverige till följd av bindande internationella avtal tvingas konver- tera prisstödet till djurstöd är det uppenbart att ett glidande 3-årsmedeltal är att föredra framför en fast historisk bas som relativt snabbt ger stora ' problem. ' 83

• Sida 84
•  Original

5.23 Svenska.naturskyddsföreningen stöder förslaget om att nuvarande . Prop. 1991/92: 96 djurbidrag och pristillägg ersätts av ett generellt och direkt djurbidrag. Bilaga 2 Detta måste dock enligt föreningens uppfattning kompletteras med en generell. differentierad arealersättning. Utan denna komplettering klaras— inte målsättningen beträffande biologisk mångfald och biotopbevarahde. Vad djurbidraget beträffar stöder föreningen tanken på att ersättning ovillkorligen måste vara förknippad med bestämda konkreta och kontinu- erliga åtaganden som leder till ett resurs-. miljö- och/eller naturvänligare jordbruk. Vi stöder inte tanken på ett nytt kompletterande stöd vid sidan av stödet för vård av odlingslandskapet. riktat mot .de riksintressanta objekten. För att klara målsättningen med den biologiska mångfalden föreslår vi i stället att en generell men differentierad arealersättning införs. Den omfat- tar alltså all jordbruksmark. men ersättningen differentieras efter de s.k. kollektiva nyttigheter som marken producerar. —— — — Föreningen stöder självklart ett utnyttjande av de möjligheter till kom- pletterande och understödjande åtgärder som kan bli följden av en even- tuell EG-anslutning. — — — 5.25 Näringsfrihetsombudsmannen: Bidragen [bör] helst utgå allt efter sitt syfte. En övergång till djurbidrag är därför ett steg i.rätt riktning. särskilt som prisstöd och pristillägg inte varit effektiva medel för att fylla uppställda mål. . 5.28 Riksantikvarieämbetet: ldet kortsiktiga perspektivet. fram till med- lemsförhandlingarna med EG föredrar RAÄ, att nuvarande stödsystem bibehålls. Såsom särskilda krav och anpassning till EG anser RAÄ att arealbidrag och djurbidrag bör ingå tillsammans i ett nytt stödsystem för norra Sverige. —- — —

— — — Stöden bör således kunna kombineras där så krävs för att bibehålla såväl bete som annan markanvändning. .

Arbetsgruppens förslag om ett ytterligare ”grönt stöd" för odlingsland- skapet i norra Sverige, vid sidan om programmet för landskapsvård, ses av RAÄ som mycket positivt. Detta stöd bör utformas som ett generellt hävdstöd i nationellt värdefulla områden. vilka framgår av bevarandepro- grammet. RAÄ delar däremot inte arbetsgruppens ståndpunkt att stödet koncentreras till enbart de olika riksintressena.

— — — Om det är en strävan att öka kombinationsföretagen. diversifie- ringen och nisehverksamheten med bl.a. småskalig förädling måste sam- hället bidra med stöd i form av information. utbildning. konsulentverk- samhet och forskning m.m.

5.32 Företagarnas riksorganisation: Stödet till norra Sverige bör enligt vår uppfattning utformas så att det får största möjliga stimulerande effekt på jordbruksproduktionen. Vi ställer oss bl.a. av den anledningen tvek- samma till en övergång till ett direkt djurbidrag. Några bärande argument för en övergång till djurbidrag redovisas inte i betänkandet. _ _ — 5.33 Svenska arbetsgivareföreningen: Enligt SA F:s mening bör möjlighe- ten för prisstöd prövas i de kommande förhandlingarna. lntill dess bör utgångsläget vara att bibehålla nu gällande produktivitetsfrämjande stöd- 84 form.

• Sida 85
•  Original

6 Livsmedelsindustrin ' - . _ Prop. 1991/92:96 . ' ' ' ' - ' - Bllaga ?. 6.1 Överstyrelsen för civil beredskap rekommenderar arbetsgruppen att

presentera en mer genomgripande analys beträffande uttransporter islut- betänkandet och avvaktar därför i nuläget att ta ställning i frågan.

6.2 Statens jordbruksverk tillstyrker att stödet till förädlingsindustrin för uttranSporter på vissa villkorupphör. på grund bl.a. av de stora svårigheter som är förenade med att räkna fram ett konkurrensneutralt och rättvisande stödbelopp för resp. industri. — — _ Jordbruksverket kan tillstyrka att högstprissystemet slopas generellt i landet men vill samtidigt betona det väsentliga i att konkurrensen i så fall fungerar. Om högstprissystemet slopas krävs en skärpt bevakning av kon- kurrensförhållandena inom mejeriområdet.

6.8 Konsumentberedningen: .— _ _ Ett slopande av [högstprissystemet] kan komma-att innebära högre mjölkpriser för konsumenterna till följd av den bristande konkurrensen på mejeriområdet. KoB instämmer med 'ar- betngUppen i att frågan bör bli föremål för särskilda överväganden, i vilka konsumentintresset måste beaktas. En tills vidare-lösning kunde vara att jordbruksverket får utnyttja sina möjligheter att-ge dispens inom högst- prissystemet. vilken skulle omfatta kostnadsfördyringen till följd av bort- tagen subvention. .

6.17 Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Det är viktigt att offentligt stöd till småskalig förädling sker på ett neutralt sätt och bör koncentreras till de fall nya produkter kan skapas eller till sådana geografiska områden som saknar eller står i akut risk att sakna avsättningsmöjligheter. _ _ _ Det kan dock ifrågasättas om det blir möjligt att mer än undantagsvis driva småskalig förädling och försäljning i de mer utpräglade glesbygdsområdena. _ _ — 6.18 Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Ett sämre nettopris till producen- ten inom ett område beror sannolikt främst på de lokala marknadsförhål- landena och inte på "ineffektivitet i förädlingsledet". 6.22 Lantbrukarnas riksförbund: Under avsnittet om förädlingsindustrin anger arbetsgruppen att prisstöd kan "bidra till att dölja ineffektiVitet och bristande konkurrensförmåga inom industrin”. Även detta påstående in- nebär ett underkännande av kalkylmodellen. — — — LRF accepterar ett slopande av stödet till uttransporter under förutsätt- ning att den s.k. högstprissättningen slopas på mjölk under avregleringspe- rioden. 6.25 Näringsfrihetsombudsmannen avstyrker arbetsgruppens förslag att bibehålla ett intransportstöd till livsmedelsindustrin. NO:s mening är att ett stöd till producenterna är att föredra framför ett stöd till livsmedelsindustrin. Ett intransportstöd kan ha klara negativa effekter från konkurrenssynpunkt och samhällsekonomisk utgångspunkt. — — — Att stödet utgår till industrin motverkar vidare nyetablering, genom att avstånd och lokalisering inte får utslag i priset till producen- terna. _ — — NO tillstyrker att uttransportstödet upphör. NO stödjer arbetsgruppens förslag att slopa högstprissättningen på - mjölk. 85

• Sida 86
•  Original

Det finns enligt NO goda skäl att slopa högstprissättningen på mjölk i Prop. 1991/92: 96 hela landet. — _ — Det finns dock anledning att kommentera arbetsgrup- Bilaga 2 ' pens ställningstagandc. '

— — — Med hänsyn till'den extrema glesbygdssituation som råder i stora delar av stödområdet. finns det anledning att betrakta flera relevanta marknader som naturliga monopol. _ — —' Den monopolsituation som kommer att råda innebär att priset kan stiga. Den skärpta konkurrenslag— stiftningen som trädde i kraft den 1 juli 1991 kan dock knappast. såsom arbetsgruppen anför. motverka sådana prisstegringar. Det finns dock andra faktorer som kan hålla igen prisökningarna.

— _ — Det kan antas att det kan vara svårt från opinionssynpunkt för mejeriföretagen att ta ut alltför höga priser. En högre prisnivå på K—mjölk får vidare antas öka incitamenten för nyetablering av mejeriindustri. åtminstone där närhet finns till ett någorlunda stort befolkningsunderlag. För att nyetablering skall komma till stånd kan det dock vara nödvändigt att. som nämnts ovan, intransportstödet försvinner samt att åtgärder från de etablerade för att försvåra för nya aktörer inte förekommer. — — _ Om dessa aktörer i de områden där konkurrensen inte fungerar sätter priser som inte är prestationsmotiverade kan denna prissättning angripas såsom prisdiskriminering med stöd av konkurrenslagen.

6.26 Statens pris- och konkurrensverk: _ — — Principiellt anser SPK att marknadskrafterna skall få verka så ostört som möjligt och att regleringar ' skall minimeras. Det kan därför vara lämpligt att se över transportstödct och högstprisreglcringen.

7 Finansiering

7.2 Statens jordbruksverk: — _ — anser principiellt att avgifter på jord- bruksproduktionen inte skall användas för att finansiera regionalpolitiskt motiverade stöd inom jordbrukssektorn. Sådana kostnader bör i stället belasta statsbudgeten.

7.4 Riksrevisionsverket: Då arbetsgruppens förslag innebär kostnadsök- ningar vill RRV påpeka att arbetsgruppen enligt verkets mening inte tillräckligt har analyserat eller redovisat hur dessa skall finansieras. 7.5 Glesbygdsmyndigheten-kan inte finna att utredningen har redovisat hur de utökade kostnaderna för föreslagna åtgärder skall finansieras. Detta är en allvarlig brist som måste rättas till oaktat riksdagens tidigare ställ- ningstagandc till jordbruket i norra Sverige. . 7.8 Konsumentberedningen: Regionalpolitiska stöd bör belasta statsbud- geten och inte konsumtionen av livsmedel. Den föreslagna finansieringen - av ett ökat stöd till norra Sverige. t.ex. höjning av förmalningsavgiften, bör enligt Kost mening vara utesluten.

7.21 Länsstyrelsen i Örebro län: _ — — l betänkandet föreslås att [höjningen av stödet] skall finansieras genom att öka kvarvarande avgifter i regleringsekonomin. Detta innebär i praktiken att lantbruket i södra och mellersta Sverige skall bekosta det utökade stödet till norra Sveriges lantbruk. Länsstyrelsen anser att stödet skall bekostas av allmänna medel. - 86

• Sida 87
•  Original

7.22 Lantbrukarnas riksförbund förutsätter att de medel som krävs för Prop. 1991/92: 96 att fullgöra åtagandena i enlighet med 1990 års livsmedelspolitiska beslut Bilaga 2 finansieras över statsbudgeten. Det är inte rimligt att belasta en enskild yrkesgrupp med kostnader för regionalpolitiska stöd beslutade av riksda- gen. — — _ . . 7.26 Statens pris- och konkurrensverk anser att den föreslagna finansie- ringen av Norrlandsstödet genom att ännu ej helt borttagna regleringsav- gifter på spannmålsområdet bibehålls och höjs ger fel signaler till berörda aktörer inom livsmedelssektorn. — _ — ' Det är även tveksamt om det i samband med en avreglering och om- strukturering av jordbruket är lämpligt att belasta relativt konkurrenskraf- tiga regioner i syfte att bibehålla produkt-ionen i svagare regioner. Finansi- eringen bör hellre utgå med direkta budgetmedel. '

8 Prisstödet till rennäringen

8.2 Statens jordbruksverk: _ _ _ Enligt SJV bör kopplingen mellan stödet . till rennäringen och stödet till jordbruket i Norrland släppas i den nya livsmedelspolitiken. Jordbruksverket delar utredningens uppfattning att stödet till rennäringen regleras genom ett särskilt avtal.

8.13 Länsstyrelsen i Norrbottens län samtycker till förslaget att f rikoppla stödet till rennäringen från det särskilda prisstödet till jordbruket i norra Sverige. En samverkan mellan jordbruket och rennäringen sker redan i dag och arbetet bör utvecklas ytterligare. 1 vilken omfattning ett samnyttjande av slakterier är lämpligt och praktiskt möjligt får undersökas ytterligare. 8.14 Länsstyrelsen i Västerbottens län: Stödet till rennäringen bör enligt utredningen frikopplas från det övriga Norrlandsstödet. Åtgärden kan betraktas som en naturlig följd av den nya livsmedelspolitiken. Särskilda regler för stödet till rennäringen måste utformas.

— — _ Mobila slakterier skulle möjligen kunna samutnyttjas med jordbruket. '

8.28 Riksantikvarieämbetet: _ _ — Slutligen vill RAÄ poängtera ren- näringens roll i sammanhanget. inför ett inträde i EG är det viktigt att stöd till rennäringen garanteras genom ett särskilt undantag, vilket bör precise- ras i medlemsavtalet, och att rennäringen frikopplas från den generella jordbrukspolitiken inför förhandlingarna med EG.

8.36 Svenska samernas riksförbund konstaterar att arbetsgruppen bedö- mer det som möjligt att bibehålla nuvarande konstruktion av prisstödet genom ett särskilt undantag i ett medlemskapsavtal. l kontakt med arbets- gruppen har riksförbundet redovisat sin ståndpunkt att övervägande skäl talar för att pröva en sådan förhandlingsuppläggning. Det skall dock konstateras att det numera finns mer markerade signaler att såväl Finland som eventuellt också Norge förbereder att ansöka om medlemskap i EG. Vid sådant förhållande kan ytterligare komplikationer uppkomma. att få till stånd ett särskilt protokoll till ett medlemskapsavtal för Sveriges vid- kommande. Det finns därför skäl att redan nu överväga att förändra 87

• Sida 88
•  Original

konstruktionen av prisstödet från ett produktionsrelaterat stöd till ett Prop. 1991/92: 96 generellt djurbidrag. Riksförbundet ser det både nödvändigt och i tiden Bilaga 2 angeläget att ett sådant alternativ studeras närmare. — — _ " '

l betänkandet påtalas det stora värdet i att utveckla en mer aktiv samverkan mellan jord- och skogsbruket i glesbygd och rennäringen när det gäller industriell förädling och marknadsföring och att en sådan samverkan också kan avse andra områden. Riksförbundet bestyrker det framförda och ser det utomordentligt angeläget att ett sådant utvecklande arbete kommer till stånd. Det i tiden näraliggande torde främst vara att realisera det som anges om slakterietablering.

Sammanhängande med denna samverkan mellan näringarna är också möjligheten för rennäringen att kunna utnyttja de'av arbetsgruppen före- slagna kompletterande och understödjande åtgärderna (avsnitt 9.7.2). Av där uppräknade åtta områden torde i princip samtliga vara möjliga att applicera på rennäringen.

Riksförbundet får i anslutning till redovisade synpunkter på konsekven- serna av ett EG-medlemskap med anknytandc frågor också ta upp frågan om nu utgående prisstöd i förhållande till rådande besvärliga marknadssi- tuation för renköttct.

Denna fråga behandlas i budgetpropositionen för 1992/93 (bil. 10) under avsnittet E 1. Främjande av rennäringen. Där gjord bedömning av marknadssituationen framkallar ingen erinran. Däremot framstår det som en föga framkomlig linje att föreslå att medel från detta anslag skall användas för marknadsfrämjande åtgärder. De ändamål som skall finansi- eras över detta anslag återgår dessutom på olika särskilda riksdagsbeslut över vilka det inte kan disponeras vid överläggningarna mellan jordbruks- verket och riksförbundet. Det är därför nödvändigt att söka andra f1nan- sieringsvägar om ändamålet skall kunna infrias. '

Den framkomliga vägen måste' 1 stället vara att disponera tillkommande medel från prisstödsanslaget.

Några principiella hinder att använda prisstödsmedel för marknads- främjande åtgärder torde inte föreligga varvid hänvisning kan göras till riksdagens beslut 1991 att tio milj. kr. får disponeras för sådana åtgärder såvitt gäller får- och lammkött. — — —

Avslutningsvis får riksförbundet framhålla vikten av att ett förändrings- arbete som berör rennäringen ges en tydligare markering i de utredningar som till sitt huvudändamål må ha jordbruket (i norra Sverige). men som samtidigt har en direkt och/eller indirekt betydelse för rennäringen.

• Sida 89
•  Original

Stödet till jordbruket 'och livsmedelsindustrin i ' Prop. 1991/92: 96 norra Sverige 1992/93 ' Bllaga 3

1 Bakgrund

Syftet med stödet till jordbruket i norra Sverige har fram till budgetåret 1991/92 varit att kompenserajordbruket (liksom viss förädlingsindustri) i stödområdena för de merkostnader som uppstår på grund av skillnader i klimat. transportavstånd. etc.

Genom riksdagsbeslutet om den nya livsmedelspolitiken ijuni 1990 ändrades grunderna för stödet till jordbruket i norra Sverige. Enligt beslu- tet skall eventuella kraftigare sänkningar av produktpriserna ijordbruket i övriga delar av landet inte tillåtas få motsvarande återverkningar i norra Sverige. Lönsamheten i det norrländskajordbruket skall inte tillåtas sjunka nämnvärt som en följd av reformen. Därigenom kommer i princip norra Sverige att undantas från den produktionsanpassning som följer av refor- men.

Stödet för 1992/93 beräknas därför på ett annorlunda sätt än tidigare. Som utgångspunkt för beräkningarna har dock använts samma beräknings- modell som tidigare år. I stället för attjämföra lönsamheten i det norrländ- ska jordbruket med ett referensområde i mellansverige jämförs nu den faktiska lönsamheten i resp. stödområde under_år.l99l med motsvarande uppgifter för 1989/90. Basperioden för beräkningarna — 1989/90 — överensstämmer med det förslag som lämnats av-arbetsgruppen för över- syn av stödet tilljordbruket i norra Sverige (Ds l99lz80). l beräkningarna läggs till den faktiska lönsamheten 1989/90 ett belopp motsvarande det som riksdagen förra året anslog för att höja lönsamheten i mjölkproduktio- nen i norra Sverige efter tvåprissystemets avskaffande den 1 juli 1989. En beräkning har också gjorts utan detta-tillägg.

Stödet till mjölk- och köttproduktionen utbetalas dels som pristillägg, dels som djurbidrag till mjölkkor, ungnöt, lamm och slaktsvin. Stöd till smågrisproduktionen utgår som ett bidrag per modersugga.

Äggproduktionen stöds genom ett bidrag per insatt höna och getskötseln genom ett bidrag per mjölkande get. För matpotatisproduktionen utgår ett arealbidrag. Beräkningen av stödbehovet för dessa produktionsgrenar har gjorts mer schablonmässigt.

Förädlingsindustrin — mejerier. slakterier och äggpackerier — kompen- serades 1991/92 för merkostnader jämfört med övriga landet avseende transportkostnader. Beräkningarna för 1992/93 har i enlighet med försla- get från arbetsgruppen för översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige (Ds 1991 :80) begränsats till att avse enbart intransportkostnaderna.

2 Utvecklingen av antalet kor i stödområdet

Enligt en speciell bearbetning av lantbruksregistret som jordbruksverket har låtit göra. har antalet kori stödområdet mellan 1990 och 1991 sjunkit med ca 5 %, vilket motsvarar nedgången i koantal för hela riket. Ned- gången var något lägre i de nordligaste stödområdena än i de sydligare. 89

• Sida 90
•  Original

3 Kostnader för 199'1/92 . Prop- 1991/92: 96 . B1laga 3 ' Riksdagens beslut innebar att kostnaderna för l99l/92 beräknades uppgå

till totalt 873 milj.kr. till jordbruket i norra Sverige. Senast tillgängliga uppgifter indikerar att utfallet för året kommer att bli ungefär detta belopp.

Prognos Aktuell våren -90 prognos Mkr Mkr Stöd till jordbruket: mjölk 589 611 kött - 189 172 smågrisar 7 . 7 potatis 7 7 getter 2 2 ägg 3 3 Stöd till industrin: mejerier 46 46 slakterier 28 27 äggpackerier 2 2 Summa 873 877

4 Förslag till stöd för jordbruket 1992/93 '

Beräkningarna av stödbehovet 1992/93 grundar sig så långt möjligt på den faktiska kostnads- och lönsamhetsutvecklingen mellan 1989/90 och 1991. Lönsamheten har under denna period sjunkit i flertalet produktionsgrenar i norra Sverige.

Enligt riksdagsbeslutet skall prissänkningar till följd av den interna avregleringen inte tillåtas påverka lönsamheten i det norrländskajordbru- ket i någon nämnvärd grad. Det är enligt jordbruksverket inte möjligt att avgöra — och kvantifiera _ om någon del av lönsamhetsförsämringen har andra orsaker än den livsmedelspolitiska reformen. Jordbruksverket har därför beräknat det stöd som behövs för att'upprätthålla oförändrad lönsamhet (mätt som täckningsgrad)-.inom jordbruket i norra Sverige mellan 1989/90 och 1991.' '

4.l Mjölkproduktionen samt produktionen av kött av nöt, får och lamm

4.1.1 Beräkningsmodell

Utvecklingen av lönsamheten i mjölkproduktionen har för vart och ett av stödområdena beräknats med hjälp av den s.k. merkostnadsmodellen. Tidigare har endast skillnader i kostnader mellan stödområdena och refe- rensområdet beaktats. Modellen har nu anpassats för den nya använd- ningen genom att också intäktssidan beaktats. Modellen beskrivs översiktligt i underbilaga l där också vissa beräknings- resultat redovisas. För en närmare beskrivning av modellen _ framför allt vad gäller kostnadssidan _ hänvisas till ”Merkostnader 1990 förjordbru- kct i norra Sverige” (lantbruksstyrelsen december l990). 90

• Sida 91
•  Original

l körthet fungerar modellen så att kostnader och intäkter av olika slag Prop. 1991/92: 96 beräknas för typföretag i resp. stödområde. Täckningsgraden beräknas Bilaga 3 sedan som den andel av företagets kalkylerade kostnader för arbete och kapital som täcks av de totala intäkterna sedan övriga kostnader täckts.

Stödbehovet beräknas som det tillskott som behövs år 1991 för att typföretaget i resp. stödområde skall uppnå samma täckningsgrad som 1989/90.

Intäkterna påverkas av mjölkpriserna (produktionen av kött är i model- len omräknad till mjölk) samt av de olika stöd som utgår.

Mjölkprisets utveckling varierar mellan de olika mejeriområdena i norra Sverige. I de beräkningar som gjorts har därför satts in dels ett enhetligt (genomsnittligt) grundpris (pris utan pristillägg) för hela norra Sverige. dels med grundpriser som differentierats mellan stödområdena. Beräkningen av differentierade priser är osäker då mejeriernas upptagningsområdcn inte överensstämmer med stödområdena.

Skillnaderna i prisutveckling mellan mejerierna kan bero på en mängd faktorer. Det kan vara skillnader i produktmix, olikheter i kostnadsutveck- ling m.m. En viss osäkerhet om det faktiska utfallet av det förenklade utjämningssystemet gällde i samband med övergången den- 1 juli 1991. Detta förhållande kan också ha påverkat priserna under år 1991. Även skillnader i säsongkorrigering av priserna kan ha inverkat.

Jordbruksverket förordar att stödbehovet beräknas med utgångspunkt från ett enhetligt mjölkpris i stödområdena. Det har inte bedömts vara lämpligt att differentiera stödet efter de prisskillnader som under det aktuella året råder mellan mejeriområdena i Norrland. Dessa skillnader kommer sannolikt också att variera mellan åren. Vidare föreligger svårig- heter som sammanhänger med att stödområdena inte sammanfaller med mejeriområdena.

Jordbruksverket vill i sammanhanget poängtera att den beräkningsmo- dell som använts för att fastställa stödbehovet innehåller många osäker- hetsmoment. Bl.a. har olika antaganden fått göras för olika poster i kalkylerna och de prisuppgifter som använts ärosäkra. Dessutom avviker typföretaget i olika avseenden ifrån de faktiska förhållandena som gäller för den grupp av företag som avses stödjas. '

Den nu använda modellen har framtagits för att beräkna merkostna- derna. För att belysa den verkliga lönsamhetsutvecklingen inom mjölkpro- duktionen krävs enligt verkets uppfattning beräkningsansatser som i större utsträckning tar hänsyn till de verkliga förhållandena i resp. stödområde.

Jordbruksverket har för avsikt att tillsammans med livsmedelsekonomis- ka samarbetsnämnden närmare behandla metoder för lönsamhetsjämförel- ser i stödområdena bl.a. med hjälp av de fördjupade ekonomiska studier som genomförts för stödområdena i samband med den senaste deklara- tionsundersökningen.

4.1.2 Förslag till stödnivå, mjölk

Stödbehovet inom mjölkproduktionen i norra Sverige har beräknats med den modell som redovisats i avsnitt 4.1.1. Beräkningen har gjorts med ett 91

• Sida 92
•  Original

enhetligt (genomsnittligt) mjölkpris i alla stödområden. Till detta beräk- nade stödbehov har sedan lagts det tillägg som'beslutades våren 1991 för att höja lönsamheten i mjölkproduktionen i. norra Sverige efter tvåprissy- stemets avskaffande. _

Vid beräkningen av kostnaden för . stödet till mjölkproduktionen 1992/93 har antagits en minskning av såväl antalet mjölkkor som volymen invägd mjölk med 5 % mellan 1991 och 1992/93.

Enligt beräkningarna ökar djurbidragen mer i de södra delarna av stödområdet. Stödområde 4 har liksom tidigare betraktats som ett avtrapp- ningsområde. Det beräknade stödbehovet har därför reducerats med en tredjedel. Denna avtrappning medför att lönsamhetsnivån ej kan hållas oförändrad i område 4.

Omr Stödnivå 1991/92 Förslag 1992/93 Pris- Djurbidrag Pris- Djurbidrag tillägg mjölkkor tillägg mjölkkor öre/kg kr/djur öre/kg kr/djur

1 110 3 150 110 3 610 2a 91 2 540 91 3. 160 2b 71 1 700 71 3 030 3 47 995 47 2 450 4 24 475 24 1 160

Beräknad kostnad 1991/93: 672 milj.kr.

Jämfört med innevarande budgetår innebär förslaget en ökning i stöd- beloppet med 10 %. Detta medför, sedan hänsyn tagits till en minskad mjölkinvägning, att stödet till mjölkproduktionen stiger med ca 15 %.

4.1 .3 Förslag till stödnivå, kött av nöt samt får och lamm

Stödet för köttproduktionen har beräknats med utgångspunkt från s.k. produktekvivalenter där ersättningen till köttet givits ett stöd som är nio gånger högre per kilo än mjölk (exkl. korrigering för tvåprissystemet). Antalet ungnöt samt får och lamm har antagits bli oförändrat i norra Sverige mellan 1991 och 1992/93. Detsamma gäller slaktvolymen.

Liksom för mjölk har stödbehovet i område 4 reducerats med en tredje- del.

Omr Stödnivå 1991/92 Förslag 1992/93 Pristillägg Djurbidrag Pristillägg Djurbidrag öre/kg kr/djur öre/kg kr/djur ungnöt lamm ungnöt lamm [ 835 460 70 835 560 85 2 570 375 55 570 525 80 3 345 240 40 345 330 50 4 120 85 15 120 200 30

Beräknad kostnad 1992/93: 183 milj.kr.

4.2' Fläskproduktionen Prop. 1991/92: 96

. . . . Bila a 3 För att räkna fram lönsamhetsförändringar mom fläskproduktionen har g

lantbruksuniversitetets s.k. områdeskalkyler använts. Områdeskalkylcrna är syntetiska lönsamhetskalkyler för olika naturliga produktionsområden. För stödområdena 1 och 2 har utgångspunkten varit Områdeskalkylcrna för övre Norrland resp. nedre Norrland. För stödområde 3 och 4 har på motsvarande sätt områdeskalkylen för mellersta Sveriges skogsbygder an— vänts.

Beräkningarna visar på ett något högre stödbehovjämfört med den nivå som tillämpas för 1991/92.

Mot bakgrund av beräkningsresultaten föreslås följande stöd till produk- tionen av fläskkött. Liksom för mjölk har stödbehovet i område 4 reduce- rats med en tredjedel.

Omr Stödnivå 1991/92 Förslag 1992/93 Pris- Djurbidrag Pris— Djurbidrag tillägg slaktsvin tillägg slaktsvin öre/kg kr/djur öre/kg kr/djur

[ 205 40 205 45 2 150 30 150 40 3 60 5 60 35

4 — _ _ 20

Beräknad kostnad 1992/93: 14 milj.kr.

4.3 Smågrisproduktionen

Lantbruksuniversitetets områdeskalkyler har också använts för att bedöma lönsamhetsutvecklingen inom smågrisproduktionen för perioden 1989/90 _ 1991. Bcräkningsmetodiken är i stort sett densamma som för fläskpro- duktionen. .

Beräkningarna visar en något stigande, lönsamhet under perioden för samtliga stödområden.

Jordbruksverket föreslår därför samma stödnivå 1992/93 som 1991/92. lnom smågrisproduktionen förekommer en begränsning som innebär att stöd utgår till högst 60 suggor per företag. Någon sådan övre gräns före- kommer inte inom någon annan produktionsgren. Jordbruksverket före- slår att denna begränsning slopas. Denna förändring medför ökade kostna— der för stödet om ca 1.5 milj.kr.

Omr Stödnivå. kr/sugga 1991/92 1992/93

1 | 455 1 455 2 995 995 3 615 615 4 350 350

Beräknad kostnad 1992/93: 8 milj.kr.

• Sida 94
•  Original

4.4 Getskötseln . - Prop. 1991/92: 96

. . . . Bilaga 3 För getstödet föreligger inte tillräckligt noggranna kalkyler för en beräkning

av stödbehovet. Jordbruksverket har därför utgått från en sehablonmässig beräkning grundad på kostnadsutvecklingen och föreslår en höjning av stödet baserad på utvecklingen av PM- index.

Stödet föreslås öka från 700 kr. per mjölkande get 1991/92 till 750 kr. 1992/93.

Beräknad kostnad 1992/93: 2 milj.kr.

4.5 Äggproduktionen

Liksom för getter finns inga speciella kalkyler för äggproduktionen och stödbehovet har beräknats schablonmässigt. Kostnaderna har beräknats öka som PM-index. vilket tillsammans med en nedgång i producentpri- serna ger ett ökat stödbehov.

Stödet föreslås öka från 12:30 kr. per insatt höna i område I och 2 under 1991/92 till 13:45 kr. under 1992/93 samt från 4:50 kr. i område 3 och 4 till 4:90 kr.

Beräknad kostnad 1992/93: 3 milj. kr.

4.6 Matpotatis

På samma sätt som gäller för getter och ägg saknas speciella kalkyler över lönsamheten i potatisodlingen. Jordbruksverket har därför även här utgått från en schablonmässig beräkning.

Ökningen av avräkningspriserna har vida överstigit ökningen av kostna- derna (approximerad med PM-index). lnom matpotatisområdet är stora prisvariationer vanliga beroende på skördevariationer. Det är därför svårt att bedöma prisutvecklingen framöver. Jordbruksverket ser inga skäl att nu ändra stödet utan föreslår oförändrat stöd mellan 1991/92 och 1992/93. nämligen 4 340 kr. /ha i Norrbottens län och de inre delarna av Väster- bottens län 521th 600 kr. /ha i övriga delar av Västerböttens län och i Jämtlands. Västernorrlands och Gävleborgs län.

Beräknad kostnad 1992/93: 7 milj.kr.

5 Förädlingsindustrins intransporter — förslag till stödnivåer 1992/93

5.1 Mejerier

Mejeriernas intransportkostnadcr och volymen invägd mjölk har inhäm- tats genom en enkät till företagen. lntransportkostnaderna i de delar av landet som ligger utanför stödområdet har dock räknats upp med ett index som belyser kostnadsutvecklingen för biltransporter. Uppgifterna avser år 1990 i konsekvens med att stödet för 1991/92 94

• Sida 95
•  Original

baserades på förhållandena år 1989 och att fullständiga data för år 1991 Prop; 1991/92: 96 inte förelåg då uppgifterna inhämtades. Bilaga 3 lnvägningen har antagits minska med 5 % mellan 1991 och 1992/93. ' Mot denna bakgrund föreslårjordbruksverket följande kostnadstillägg till mejerierna: '

Mejeriförening Stödnivå, öre/kg invägd mjölk 1991/92 1992/93

Norrmejerier 9,5 9 NNP 9,5 11 Milko 5 3 Gefleortcn 4 3

Beräknad kostnad 1992/93: 42 milj.kr.

5.2 Slakterier

På samma sätt som för mejerier har uppgifter om intransportkostnader och slaktvolymer år 1990 inhämtats genom enkät.

Resultatet ligger som grund förjordbruksverkets förslag till kostnadstill- lägg enligt nedanstående tablå. Slaktvolymen har antagits bli oförändrad mellan 1991 och 1992/93.

Till slakterierna i norra Sverige utgår också ett sanitetstillägg i form av ett belopp pcr djur. Jordbruksverket föreslår en oförändrad nivå på detta.

Omr Stödnivå. öre/kg Sanitetstillägg. kr/djur l99l/92 1992/93 1991/92 1992/93

A 110 100 350 ' 350 B 70 60 250 250 C 30 30 100 100

Beräknad kostnad 1992/93: 22 milj.kr.

5.3 Äggpackerier

Även för äggpackerier har uppgifter om intransportkostnader och invägd volym år 1990 inhämtats med hjälp'av en enkät. Med utgångspunkt från dessa uppgifter föreslårjordbruksverket nedanstående kostnadstillägg.

Omr Stödnivå. öre/kg invägda ägg l99l/92 1992/93 1 —4 30 35

Beräknad kostnad 1992/93: 2 milj.kr.

6 Ändrad områdesindelning

Framställning om förändring av stödområde har inkommit till jordbruks- verket från Smedjebackens kommun som tillhör stödområde 4. Skrivelsen (bilaga 3) överlämnas till regeringen för beslut.

• Sida 96
•  Original

Jordbruksverket föreslår regeringen att framställningen från Smedje- Prop. 1991/92: 96 backens kommun avslås. Denna fråga får tas upp i samband med en senare Bilaga 3 total översyn av områdesgränserna.

7 Kostnader för stödet 1992/93

1 det delbetänkande som lämnats av arbetsgruppen för översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige (Ds 1991180) anges att de ökade kostnaderna skulle komma att uppgå till ca 300 milj.kr.

Stödbehovet påverkas i stor utsträckning av utvecklingen för intäkter och kostnader. Nu föreliggande beräkningar visar en lägre kostnadsökning. Priserna på mjölk har sedan den preliminära beräkningen gjordes i höstas utvecklats mer gynnsamt än vad som då bedömdes. Sammantaget innebär detta ett lägre stödbehov än vad som tidigare beräknats.

Aktuell Prognos prognos l99l/92 l992/93 Mkr Mkr Stöd till jordbruket: mjölk 611 672 kött . 172 197 ' smågrisar 7 & potatis 7 7 getter 2 2 ägg 3 3 Summa 802 889 Stöd till industrin: mejerier 46 42 slakterier 27 22 äggpackerier 2 2 Summa 75 66 TOTALT 877 955

I delbetänkandet från arbetsgruppen för översyn av stödet tilljordbruket i norra Sverige föreslås att inriktningen för stödet delvis ändras till att mer se till landsbygdsföretaget än till jordbruksföretaget. Finansieringen av sådana åtgärder föreslås av arbetsgruppen ske inom ramen för ett framräk- nat totalbelopp som bl.a. baseras på tidigare nämnd modell. Om medel tillförs för sådana åtgärder kan därför pristilläggen/djurbidragen komma att begränsas i motsvarande mån.

8 Förslag

Jordbruksverket föreslår. vad gäller jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, att statsmakterna beslutar att begränsningen till 60 suggor i stödet till smågrisproduktionen slopas samt att de belopp som red0visas i nedanstående tablå skall gälla fr.o.m. den I juli 1992.

• Sida 97
•  Original

Bilaga 3

Produkt Område

1 2a 2b 3 4 JORDBRUKET Pristillägg: Mjölk. öre/kg 110 91 71 47 24 Kött av nöt. kalv.får o lamm. öre/kg 83.5 570 345 120 Kött av gris. öre/kg 205 150 60 — Djurbidrag: kr./mjölkko 3 6I0 3 l60 3 030 2 450 [ l60 kr./ungnöt 560 525 330 200 kr./lamm 85 80 50 30 kr./slaktsvin 45 40 35 20 Ovrigt: S_uggor. kr./sugga 1 455 995 615 350 Agg, kr./insatt höna l3z45 l3z45 4:90 4:90 lNDUSTRlN Kostnadstillägg: Aggpaekerier, öre/kg 35 35 35 35

Getter. kr./mjölkande get i Norrbottens. Väster- bottens. Jämtlands, Västernorrlands. Gävle- borgs. Kopparbergs och Värmlands län 750 Matpotatis. kr./ha i

— Norrbottens län samt delar av Väster- bottens län 4 340 — Ovriga Västerbotten samt Jämtlands. Västernorrlands och Gävleborgs län 2 600

Slakterier i område: A B C — kostnadstillägg. öre/kg 100 60 30 — sanitetstillägg. kr./djur 350 250 100

Mejerier. kostnadstillägg. öre/kg

— Norrmejerier — NNP ] — Milko — Gcf'leorten

'.»J'J—J—XO

9 Bcslutsmening

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören efter föredragning av en- hetschef—en Sten. l ärendets slutliga handläggning har vidare deltagit över- direktören Wallin, avclelningscheferna Andersson och Öjehcim. bered- skapschcfen Svensson samt utredarna Johansson och Persson.

Svante E rig/und

Roland Sten

• Sida 98
•  Original

Norrlandsmodellen (för mjölkföretag) Prop- 1991/93:96 Underbilaga ]

Inledning

Med modellens hjälp beräknas kostnader och intäkter för typföretag i norra Sverige. Typföretaget förutsätts vara effektivare än ett genomsnittligt före- tag, vilket kommer till uttryck i avkastningsnivåerna.

Täckningsgraden beräknas därefter som den del av kalkylerade kostna- der för arbete och kapital som täcks av överskottet mellan totala intäkter och övriga kostnader.

Slutligen beräknas stödbehovet som det tillskott som behövs för att typföretaget skall uppnå en önskad täckningsgrad (1989/90 års nivå).

Beräkningarna bygger på uppgifter på skördeområdesnivå. vilka sedan vägts samman till stödområden.

Trp/öretager

Driften vid typföretaget är inriktad på produktion av mjölk och kött från en besättning på 21 mjölkkor. egen rekrytering och en uppfödning av 7 grovfodertjurar per år.

Arealen vall. bete och fodersäd har framräknats efter företagets behov av fodersäd, hö och bete. Detta i sin tur är uträknat med hjälp av foderstater för djur som ingår i typföretaget.

1/3 av fodersädsbehovet förutsätts tillgodoses inom företaget. Mjölkavkastningen förutsätts vara högre än genomsnittligt. Således har mjölkavkastningen antagits vara 6 750 kg/ko år 1991 att jämföra med ett genomsnitt på drygt 6 000 kg.

För spannmåls- och vallskördarna har SCB:s normskördar med ett tillägg om 15 % använts.

Kostnader l . Särkostnader

Följande kostnader betraktas som särkostnader och räknas per djur resp. hektar.

Djur: Arealer: Inköpt fodersäd (PxQ) Kvävegödsel (PxQ) Koncentrat (PxQ) PK-gödsel (PxQ) Semin/kontroll (/ko) Lejd tröska (P/ha) Div. kostnader (/djur) Torkn. kostn. (avk./ha xP)

Driv- o smörjm. (tim/ha xP) Div. kostnader (lha) Särkostnaderna multipliceras med antal djur resp. hektar. Från summan dras den intäkt som 7 sålda kalvar ger.

2. Samkostnader

Samkostnader utgörs av — avskrivningar och underhåll av maskiner och ladugård: för maskin- 98

• Sida 99
•  Original

erna är kostnaderna korrigerade för arealen (vall + spannmål) i relation till Prop. 1991/92: 96 en normalareal Underbilaga 1

— underhåll av övriga byggnader — underhåll av markanläggningar. arealanknutet

— diverse kostnader. arealanknutet.

3. Kalkylerad kostnad för arbete och kapital

[ beräkningarna åsätts arbete och kapital, lantarbetarlön resp. kalkylränta. Arbetsåtgången beräknas med hjälp av normtal per djur resp. hektar samt ett tillägg för gemensamma arbeten på 10 %.

Intäkter 1. Intäkter av mjölk

Beräknas som antal mjölkekvivalenter (antal kor x avkastning per ko + kött omräknat till mjölk, dvs. antal kg kött multiplicerat med nio) gånger ett mjölkpris som är summan av

— grundpris till jordbrukarna — det för landet gemensamma kobidraget omräknat till kr./kg mjölk — statligt pristillägg i resp. stödområde

— extra utjämningsbidragi resp. stödområde.

Mjölkpriset (grundpriset) är i ett alternativ enhetligt för alla stödområ- den. i ett annat differentierat per stödområde (med ledning av skillnader i mejeriföreningarnas avräkningspriser).

2. Djurbidrag

Summan av — extra kobidragi resp. stödområde x antal kor — djurbidrag avseende kött (generellt + för resp. stödområde) x 2] djur.

3. lnkomststöd

Fodersädsarealen x arealstödet i resp. område.

För såväl djurbidrag som arealstöd antas utbetalningar i december avse budgetåret och stödet är periodiserat därefter. Utbetalningen i juni 1990 antas avse kalenderåret 1990.

Täckningsgrad

Summa inkomster minus sär- och samkostnader ger ett överskott för att täcka kostnader för arbete och kapital. Detta överskott sätts i relation till den kalkylerade kostnaden för arbete och kapital och resultatet blir täck-' ningsgraden. I nedanstående sammanställning redovisas lönsamhetsutvecklingen för typföretaget i de olika stödområdena. ] det ena alternativet har beräkning- arna utförts med ett grundpris (pris utan pristillägg) som är lika för 99

• Sida 100
•  Original

samtliga stödområden (enhetligt pris). 1 det andra alternativet har priserna differentierats i de olika stödområdena. De skillnader som redovisas i täckningsgrad med enhetligt pris är delvis en effekt av att priserna cj differentierats. De faktiska täckningsgraderna för typföretagen i resp. om— råde överensstämmer bättre med de som redovisas i alternativet med differentierade priser.

Resultat av beräkningarna:

Omr Täckningsgrad. procent

Enhetligt pris Differenticrat pris 1989/90 1990 1991 1989/90 1990 1991 1 46.9 47.3 41.2 44.4 44.5 39.7 2a 46.4 46.0 39.8 44.7 44.8 39.8 2h 42.1 41.4 33.9 41.7 39.3 28.5 3 40.1 39.2 31.2 42.4 42.3 34.2 4 40.5 38.9 28.8 42.9 42.7 32.0 Stöt/behov

Stödbehovet inom resp. område beräknas som det överskott som behövs för att år 1991 komma upp till 1989/90 års täckningsgrad minus faktiskt över/underskott år 1991 exkl. Norrlandsstödet.

Detta stödbehov divideras sedan med antal mjölkckvivalcntcr och ut- trycks då i öre/kg.

Stödbehovet för kött har beräknats genom att stödbehovet för mjölk multiplicerats med nio.

Stödbehovet i stödområde 4 har reducerats med en tredjedel. Orsaken är att område 4 liksom tidigare betraktas som ett avtrappningsområde.

För mjölkproduktionen har stödbehovet beräknats med ett tillägg för det belopp som statsmakterna förra året beslutade skulle utgå för att höja lönsamheten efter tvåprissystemets avskaffande den 1 juli 1989. Detta tillägg motsvarar en ökning av det totala stödet med ca 65 milj.kr. (en justering har skett beroende på förväntad minskning av produktionen om 5 % — 68 x 0.95 = 65 milj.kr.). l modellen har täckningsgraden år 1991 därför satts till motsvarande för 1989/90 + 4.5 %.

RPSM/[(I] av beräkningar/m

Skillnaderna mellan beräkningarna med olika förutsättningar visar sig som skillnader i djurbidragen. Pristilläggen förutsätts oförändrade i alla alter- nativ.

Antalet mjölkkor och mjölkinvägningen har antagits minska med 5 % mellan 1991 och 1992/93 medan antalet ungnöt och lamm liksom slaktvo- lymen antagits bli oförändrad.

Kostnaden för pristilläggcn beräknas med dessa antaganden till 401 milj.kr. för mjölk och 109 milj.kr. för kött.

• Sida 101
•  Original

F är djurbidragen harjöl/ande alternativ beräknats: Prop. 1 99 1/ 92: 96 l Enhetligt mjölkpris i Norrland Underb1laga l

Täckningsgraden år 1991 som 1989/90+4.5 % (mjölk) Kostnad 345 milj.kr.

lx)

Enhetligt mjölkpris i Norrland Täckningsgraden år 1991 som 1989/90 Kostnad 279 milj.kr.

w Dilferentierat mjölkpris i Norrland Täckningsgraden år 1991 som l989/90+4,5 % (mjölk) Kostnad 338 milj.kr.

4 Differentierat mjölkpris i Norrland Täckningsgraden är 19.91 som 1989/90 Kostnad 272 milj.kr.

Djurbidragen i de olika alternativen samt under 1991/92. kr. /djllr:

Område Mjölkkor 1 2a 2b 3 4 1991/92 3 150 2 540 1 700 995 475 Alt 1 3 610 3 160 3 030 2 450 1 160 2 2 870 2 450 2 340 1 790 740 3 3 460 2 890 3 790 2 340 880 4 2 720 2 180 3 100 1 680 460 Ungnöt l 2 3 4 1991/92 460 375 240 85 Alt 1—2 560 525 330 200 3—4 540 540 320 160 Lamm l 2 3 4 1991/92 70 55 40 15 Alt 1—2 85 80 50 30 3—4 80 ' 80 50 20

• Sida 102
•  Original

2 Jordbruk och trädgård 2.1 Genomgång av behoven

För att närmare kunna bedöma vilken omfattning på statistiken som krävs har jag förjordbruk och trädgård gjort en detaljerad genomgång av stati- stikbehoven inom resp. behovsområde. Det är endast de samhällsmotiverade behoven som jag tagit fasta på i behovsgenomgången. Specifika statistikbehov för t.ex. näringen får beko- stas av denna och har därför inte tagits in i bedömningen. 102

• Sida 103
•  Original

Ett resultat av den behovsområdesvisa genomgången har varit att jag Prop. 1991/92: 96 kunnat skapa mig en totalbild av hur behoven ser ut inom olika statistik- Bilaga 4 områden enligt följande indelning:

— strukturstatistik/registeruppgifter — produktionsstatstik

— ekonomisk statistik

—— övrig statistik.

I det följande redovisarjag resultaten av min genomgång av behovet av jordbruks- och trädgårdsstatistik med uppdelning på nu redovisade stati- stikområden.

Registeruppgifter över aktiva jordbrukare behövs för viss administrativ användning samt för urvalsundersökningar. För det senare behovet är det inte nödvändigt att ha tillgång till årligen uppdaterade registeruppgifter. För administrativa behov kan detta dock vara nödvändigt för vissa typer av stödutbetalningar m.m. För trädgårdsföretag är registeruppgifter på kort sikt inte aktuella för administrativ användning.

Strukturstatistik är viktig att ha tillgång till för praktiskt taget samtliga upptagna behovsområden. Skillnader finns dock i fråga om behov av geografisk indelning. För t.ex. NR och internationell rapportering är det tillräckligt med rikssiffror eller riksområdessiffror. För flertalet övriga behov är det önskvärt att ha tillgång till en finare geografisk indelning t. ex. län. För att belysa vissa landskapsvårdsfrågor är det önskvärt att åtmin- stone intermittent ha tillgång till siffror på så låg regional nivå som församlingsnivå. För skördeskadeskyddet har jag inte gjort någon detalj- analys eftersom jag anser att detta behov bör tillgodoses av branschen. För närvarande används vissa strukturdata på den regionala nivån skördeom- råde.

Även produktionsstatistik behövs för praktiskt taget samtliga behovs- områden. Större delen av behoven täcks genom uppgifter från företag och organisationer. Jag har inte närmare analyserat behovsbilden för denna de] utan allmänt konstaterat att dessa uppgifter även kommer att behövas framöver. Efter kontakter med branschföreträdare harjag bedömt möjlig- heterna att få in uppgifter från företag och organisationer under de när- maste åren som goda och något behov av att gå in på denna statistik harjag därför inte bedömt finnas.

Den produktionsstatistik som inte tas fram med hjälp av uppgifter från företag och organisationer utgörs i huvudsak av skördestatistik. Behov av sådan statistik finns för flera viktiga behovsområden bl.a.'för att täcka kommande EG-krav. Det är tillräckligt att ha tillgång till siffror för riket, riksområden och län för att täcka dessa behov utom för skördeskadeskyd- dets behov och viss administrativ användning (arealutbetalningar) där siffror på längre regional nivå kan krävas.

Två övergripande behov kan urskiljas inom området ekonomisk statistik nämligen behov av underlag för s.k. sektorkalkyler (jordbrukssektorns samlade inkomster och utgifter) och behov av underlag för företagsekono- miska kalkyler samt i anknytning till detta beräkning av jordbrukarfamil- jernas inkomstutveckling.

För sektorkalkylcrna begränsar sig behovet av ekonomisk statistik till 103

• Sida 104
•  Original

prisstatistik. Volymunderla-g för olika inkomst- och kostnadsposter hämtas Prop. 1991/92: 96 från annat håll (i huvudsak från produktionsstatistik grundad på uppgifter Bilaga 4 från företag och organisationer).

Behov av underlag för företagsekonomiska kalkyler och beräkning av jordbrukarhushållens inkomster hänför sig till följande behovsområden: — internationella organ (variäven beaktas kommande EG-krav') —— forskning och utbildning — för att följa upp den livsmedelspolitiska reformens effekter — stödområdesstudier avseende norra Sverige.

För samtliga av de nu uppräknade behovsområdena krävs någon form av statistik grundad på bokföringsundersökning eller annan undersökning där ekonomiska uppgifter insamlas från enskilda jordbruksföretag eller jordbrukarhushåll. Kraven på statistik kan skilja sig från behovsområde till behovsområde. EG ställer krav på någon form av bokföringsundersökning. Styrande för utformningen av ekonomisk statistik'är enligt min bedömning dels behov av statistik för att följa den livsmedelspolitiska reformens effekter. dels EGs krav.

För både sektorkalkyler och företagsekonomiska kalkyler är det viktigt att ha tillgång till en omfattande prisstatistik. Denna statistik har också ett egenvärde för uppföljning av reformen.

Inom det område som jag i utredningen benämnt övrig statistik finns behov av statistik över sysselsättning. investeringar samt förbrukning av förnödenheter m.m. Jag bedömer att övrig statistik i första hand behövs för NR-beräkningar. uppföljning av reformens effekter samt EG-behoven. Någon närmare analys har inte gjorts av behoven av statistik överjordbru- kets insatsvaror. Denna statistik bedömerjag i framtiden liksom i dag vara möjlig att få fram genom uppgifter från företag och organisationer till låga produktionskostnader.

Ett viktigt behovsområde som inte tillgodoses genom uppgifter från företag och organisationer är miljöskyddets behov av statistik över för- brukning per hektar av gödsel- och bekämpningsmedel.

Behov av sysselsättningsstatistik har jag helt hänfört till en del av statistikbehoven för uppföljning av reformens effekter. På längre sikt kommer sannolikt också EG att ställa krav på sådan statistik.

Parallellt med genomgången av behoven harjag studerat alternativa meto- derför att få fram statistik inom de viktiga statistikområdena struktursta- tistik/registeruppgifter och skördeuppskattningar. Nuvarande kostnad för att ta fram statistik inom dessa områden uppgick för senaste budgetåret till ca 35 milj. kr. vilket motsvarade mer än 70 % av SCBs totala budget för jordbruksstatistiken (i vilken även trädgård ingår) detta år.

För statistikområden ekonomisk statistik och övrig statistik harjag inte funnit det motiverat att studera andra metoder än vad som i dag tillämpas. - Jag har här valt att se på vilka förändringar av nuvarande undersökningar som är lämpliga att göra mot bakgrund av min behovsinventering.

Inom området strukturstatistik/registeruppgifter har jag studerat dels 104

• Sida 105
•  Original

olika begränsningar av nuvarande lantbruksregister (LBR). dels intermit- Prop. 1991/92: 96 tenta undersökningar baserade på uppgifter från fastighetstaxeringen. Bilaga 4 Översiktligt harjag också berört en metod som utgår från att man utnyttjar administrativa registeruppgifter som upprättas för t. ex. stödutbetalningar samt en metod som utgår från branschföretagens leverantörsregister.

Sammantaget konstaterar jag att metoder som bygger på nuvarande LBR-teknik är relativt dyra men ger en hög behovstäckning. Förutom för statistiska ändamål är metoderna användbara också för flera typer av stödutbetalningar om kompletteringar görs med någon form av uppgifts- kontroll. Som mest går det att spara ca 5 milj. kr. per år jämfört med nuvarande LBR (som under det senaste budgetåret kostade ca 15 milj. kr.) om någon förenklad form av LBR tillämpas. För att täcka EG-kraven måste speciella djurräkningar göras flera gånger per år. I nuvarande LBR görs inte detta och inte heller i de metoder som utretts och som bygger på LBR-teknik. Jag har räknat med att sådana djurräkningar skulle kosta ca 2 milj. kr. att genomföra vilket således tillkommer i de alternativ som studerats.

Den ena av metoderna som grundar sig på fastighetstaxeringsuppgifter har jag helt anpassat till EGs krav. vilket innebär att totalräkningar skall genomföras lägst vart tionde. år och urvalsundersökningar vartannat .år för åren däremellan. Kostnaden för denna metod harjag uppskattat till 6—7 milj. kr. per år i genomsnitt. Till detta kommer kostnaden för särskilda djurräkningar med ca 2 milj. kr. Metoden har stora begränsningar vid administrativ användning.

Den andra metoden bygger på en urvalsundersökning med fastighets- taxeringsregistret som bas. Metoden är resurssnål men har låg behovs- täckning. Den är dock tillräcklig för att uppfylla NR-behovet.

Övriga metoder för strukturstatistik måste utredas vidare innan det går att bedöma deras användbarhet.

När det gäller skördeuppskattningar har jag i tre metoder utrett ned- dragningar av nuvarande metod. objektiva skördeuppskattningar (OS). 1 den ena av dessa metoder har jag begränsat skördeuppskattningarna till enbart spannmål. Kostnadsbesparingarna uppgår då till ca 3 milj. kr. per år i förhållande till nuvarande kostnad för OS. 19 milj. kr. per år. 1 den andra metoden harjag begränsat den regionala redovisningen till endast riksom- råden vilket innebär kostnadsbesparingar med 6—7 milj. kr. per år. Den tredje metoden bygger på att 05 genomförs i samma omfattning som nu men endast vart 3—4 år. Några kostnadsberäkningar har inte gjorts av denna metod som har stora arbetsmässiga nackdelar. _

Utöver modifieringar av OS harjag också studerat en metod som bygger på att skördeuppgifter inhämtas från jordbrukarna själva (den s.k. danska metoden). Kostnaden för en sådan undersökning harjag uppskattat till ca 2 milj. kr. om den utformas med samma grödtäckning och geografisk täckning som OS. Det är på nuvarande stadium inte klarlagt vilken kvalitet som går att uppnå med den danska metoden. En provstudie genomförs för närvarande i livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens (LES) regi vilken kommer att utvärderas under vintern. _

1 övrigt har jag studerat en metod som bygger på att skördeuppskatt- 105

• Sida 106
•  Original

ningar görs genom fältbesiktningar (s.k. visuell metod) samt en väderleks- Prop. 1991/92: 96 baserad metod som tidigare använts för prognoser. Den senare metoden Bilaga 4 kan inte användas som fristående metod utan utgör endast ett prognosin- ' strument. Den visuella metoden harjag bedömt ge relativt osäkra resultat och har därför inte utretts närmare.

När det gäller ekonomisk statistik har jag utgått från SCBs nuvarande ekonomiska undersökningar, nämligen den jordbruksekonomiska under- sökningen (JEU), deklarationsundersökningen (DU) samt Inkomst- och förmögenhetsundersökningen (loF). Jag har inte funnit det motiverat att utreda alternativ till dessa undersökningar utan endast bedömt hur de bör modifieras för att svara mot de behov som finns. 1 första hand har jag här beaktat behovet för uppföljning av reformens effekter. EG samt stödområ- desstudier. Utöver statistiska centralbyråns (SCB) undersökningar harjag även studerat möjligheterna att använda LRF-konsults (LFRk) resultat- analyser för att tillgodose behoven. Detta material tas fram" av LRFk som en form av kundservice och är genom publicering även tillgängligt för bl. a. myndigheter och organisationer.

När det gäller EG-behovet har jag inte mer än översiktligt kunnat bedöma hur de ekonomiska undersökningarna bör utformas för att tillgo- dose detta behov. Allmänt sett har jag bedömt det som otillräckligt att enbart lita till LRst resultatanalyser. En form av bokföringsundersökning av den typ JEU representerar har jag därför sett som nödvändig att genomföra. Nuvarande utformning av JEU täcker dock inte EGs krav. Bl.a. måste sannolikt JEU-populationen utvidgas. Under perioden fram till ett medlemskap bör JEU åtminstone i begränsad form finnas kvar för att bibehålla den kunskap som finns uppbyggd kring undersökningen.

För uppföljning av reformens effekter är det svårt att exakt ange vilken form av ekonomisk statistik som kan bedömas som tillräcklig. Jag har här valt att arbeta med tre alternativ. 1 det från resurssynpunkt lägsta alterna— tivet används endast LRst material för att studera lönsamhetsföränd- ringar och IoF för att studera förändringar ijordbrukarhushållens inkomst- sammansättningar. Kostnaden för detta alternativ torde understiga 0.5 milj. kr. 1 medelalternativet studeras både den företagsekonomiska lönsamheten och jordbrukarhushållens inkomstsammansättningar genom att JEU bibehålls med vissa inskränkningar (för bl.a. arbetskraftsdelen) och DU fortsätter att genomföras men begränsas till JEUs företagsgrupper (utom vad avser riksområde tre). Kostnaden för detta alternativ har jag beräknat till ca 4,5 milj. kr. 1 det tredje alternativet utgårjag från att både DU och JEU genomförs som hittills. Vissa nedbantningar av JEU skall dock göras på samma sätt som i alternativ 2. Stödområdena skall dessutom undantas. Kostnaden för alternativ 3 harjag beräknat till ca 6,5 milj. kr.

Ett lämpligt förfarande för att studera den faktiska lönsamheten och jordbrukarnas hushållsinkomster för stödområdena i norra Sverige harjag bedömt vara att bibehålla JEU och DU (eventuellt något utvidgad) för dessa områden. Frågan om behov finns'av sådant underlag förutsätterjag att den sittande s.k. Norrlandsgruppen tar ställning till.

Inom området övrig statistik har jag särskilt uppmärksammat att nya metoder bör utarbetas för att undersöka gödsel- och bekämpningsmedels- 106

• Sida 107
•  Original

användningen om den nuvarande OS-metoden för skördeuppskattningar Prop. 1991/92: 96 ersätts av annan metod. För närvarande finns en koppling mellan OS och Bilaga 4 undersökningen om gödsel- och bekämpningsmedelsanvändningen. Kost— naderna för dessa har grovt uppskattats. vilket jag återkommer till i det följande.

När det gäller sysselsättningsundersökningar har jag inte sett det som aktuellt att gå över till annan metod än vad som hittills tillämpats. Behovet av sysselsättningsundersökningar har jag som tidigare redovisat bedömt som mycket begränsat under de närmaste åren. På längre sikt kan EG komma att ställa krav på sådana.

På trädgårdsområdet har jag inte studerat andra metoder än de som fortlöpande tillämpas av SCB (de s.k. trädgårdsräkningarna och trädgårds— inventeringarna). ' '

3 Livsmedelsindustri, -handel och konsumtion 3.1 Inledning

1 delbetänkandet som jag överlämnade till regeringen i tjol lämnades inga förslag rörande livsmedelsindustrin. -handeln eller -konsumtionen. [ del- betänkandet redovisades en första kartläggning av befintlig statistik på området samt pekades på vissa brister i denna statistik. Behovet av särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan underströks och motive- rades emellertid. Jag bad dock att efter ytterligare kartläggning och analys av statistikbehoven få återkomma i slutbetänkandet med lörslag till önsk- värda förändringar.

1 det forsatta utredningsarbetet efter delbetänkandet har jag således. med utgångspunkt från de brister i statistiken som redan i delbetänkandet kunde konstateras. dels lagt ner arbete på att komplettera den kartläggning som redovisades i delbetänkandet. dels genom ytterligare kontakter med sakkunniga. experter och olika användare försökt att identifiera behoven och nödvändiga förändringar/kompletteringar av statistikproduktionen.

Statistiken rörande de senare leden i livsmedelskedjan är av något annorlunda karaktär än den förjordbruket. När det gäller jordbruksstati- stik finns flera statistikprodukter som syftar till att enbart belysa jordbruket ur en eller annan synvinkel. Denna statistik har till stor del tillkommit som ett resultat av krav på underlag till följd av den förda jordbrukspolitiken. När det gäller statistik över de senare leden finns det däremot i stort sett ingen statistik som enbart syftar till att belysa livsmedelsindustrin eller -handeln. Uppgifter om livsmedelsindustrin m.m. erhålles i stället från större statistikprodukter som industri-, tinans— och konsumentprisstatisti- ken. ] dessa statistikprodukter ingår t.ex. uppgifter om livsmedelsindu- strin och -handeln och matprisutvecklingen som en del.

Detta förhållande har inneburit att jag ansett det ligga utanför denna 108

• Sida 109
•  Original

utrednings uppgift att föreslå förändringar som omfattar t.ex. hela indu- Prop. 1991/92: 96 stristatistiken eftersom det skulle få konsekvenser för uppgiftsinsamling. Bilaga 4 resultat m.m. för hela området. Jag har emellertid noga undersökt de brister som påtalats och i vissa fall föreslårjag kompletterande undersök- ningar. 1 andra fall anserjag emellertid att eventuella problem i möjligaste mån bör försöka lösas genom nära kontakter mellan SCB och berörda myndigheter eller genom särskild utredning.

Mot bakgrund härav är upplägget av den del i betänkandet som berör livsmedelsindustrin, -handeln och konsumtionen något annorlunda jäm- fört med den delen som rörjordbruket. såväl vad gäller angreppssätt sorti på vilket sätt analys och förslag redovisas.

Mina utgångspunkter vid bedömningen av statistikbehoven och förslag till åtgärder avseende de senare leden har varit direktiven till utredningen. det livsmedelspolitiska beslutet samt de brister som sakkunniga. experter och olika användare av statistiken har påtalat. Min slutsats är härvid att det finns vissa icke tillgodosedda krav på statistik över de senare leden i livsmedelskedjan.

1 det följande sammanfattarjag mina slutsatser och förslag.

Internationella pris/iimåirelser

Förutom att följa och jämföra prisutvecklingen på livsmedel i olika länder finns det enligt min mening också ett behov av att kunna studera skillnader i prisnivån mellan olika länder och hur skillnader i prisnivåer utvecklar sig i framtiden.

Att göra internationella prisjämförelscr är förknippat med många svå- righeter. Jag har med såväl statens pris- och konkurrensverk (SPK) och SCB som med sakkunniga och experter inom utredningen diskuterat olika alternativ. Enligt min uppfattning är den s.k. köpkraftsparitetsmetoden för närvarande den tillförlitligaste och billigaste metoden att göra interna- tionella prisjämförelser.

Jag föreslår att SCB tillförs 150 000 kr. för att löpande (varje år) beräkna och sammanställa prisnivåindex avseende livsmedel för OECD-länderna. Beräkningarna bör ske utifrån det underlag till OECD som olika länder lämnar in inom ramen lör det internationella projektet med köpkraftspa- riteter.

Prisu[veck/ingen

1 såväl riksdagsbeslutet om livsmedelpolitiken som i direktiven under- stryks vikten av att effekterna av reformen. i form av en dämpad prisök- ningstakt. kommer konsumenterna till del. Bl.a. prisutvecklingen måste därför enligt riksdagsbeslutet följas noga. 1 direktiven pekas vidare särskilt 109

• Sida 110
•  Original

på marginalmätningar som en metod att följa reformens effekter. Den Prop. 1991/92:96 rådande debatten om matpriserna understryker också behovet av prissta- Bilaga 4 tistik. .

Man kan utgå från att SCB också fortsättningsvis kommer att beräkna och publicera konsumentprisutvecklingen (KPI). Jag förutsätter också att LES även framdeles kommer att beräkna och sammanställa prisutveck- lingen i olika led i livsmedelskedjan.

SPK följer under den s.k. omställningsperioden prisutvecklingen i olika led till följd av regeringsuppdrag. Vad gäller detaljhandeln följs också marginalutveeklingen.

Jag föreslår att SPK också efter omställningsperioden ges i uppdrag att genomföra marginalmätningar i handeln. l-Iärvid är det också viktigt att metoderna för marginalmätningarna utvecklas.

Vidare föreslår jag att SCB tillförs 500 000 kr. per år för att mäta prisutvecklingen i partiledet hos de största partihandelsföretagen inom livsmedelshandeln.

KPI — av!raprisprablematiken m. m.

I de diskussioner som jag haft såväl med sakkunniga och experter i utredningen som med andra företrädare för myndigheter inom livsmedels- politikens område har tveksamheter i vissa avseenden redovisats kring sättet att beräkna KPI. Därvid har flera frågor uppmärksammats. Även tidigare utredningar om livsmedelspolitiken som jag har studerat har pekat på problemen med behandlingen av framför allt extrapriser vid beräkning. av KPI.

De problem som uppmärksammats är dels behandlingen av extrapriser. kuponger. rabatt- och bonussystem m.m. vid beräkning av KPI. dels huruvida KPI fångar upp effekterna av ett ändrat inköpsmönster avseende olika butiksformer (lågprisbutiker, stormarknader m.m.)

SCB har i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 tagit upp bl.a. de problem som jag här peket på. Enligt SCB ökar kraven på utvecklings- arbete eftersom de förutsättningar som gällde då grunderna för indexbe- räkningarna lades fast på 1950-talet kraftigt har förändrats. Enligt SCB är det nödvändigt att förstärka utredningsresurscrna på SCB för att kunna minska bristerna och för att kunna garantera beräkningar med hög relevans och precision. '

Problemen gäller givetvis inte specifikt livsmedelsdetaljhandeln utan de förekommer inom i stort sett all detaljhandel. Utifrån mina utgångspunk- ter är det emellertid bara frågor kring prisutvecklingen på livsmedel som jag har anledning att uppmärksamma.

Jag anser det angeläget att de av SCB begärda medlen tillförs SCB för ökat utredningsarbete om metodikfrågor avseende KPI—beräkningar. ] detta utredningsarbete bör hanteringen av extrapriser. kuponger. olika rabatt- och bonussystem. ändrad butiksstruktur/inköpsmönster och olika rationaliseringsåtgärder inom handeln särskilt uppmärksammas. Arbetet bör resultera i ett beslutsunderlag som redovisar för- och nackdelar med olika metoder. dvs. hur olika metoder påverkar KPI. 110.

• Sida 111
•  Original

[.ivrmedelshande/n Prop. 1 99 l / 92: 96 Brister i statistiken rörande livsmedelshandeln har påtalats av såväl l983 Bilaga 4 års livmedelskommitte' (LMK) som 1986 års livsmedelsutredning (LMU). Även vid de kontakter som utredningen haft med olika myndigheter har det framförts kritik mot den nuvarande officiella statistiken över livsme- delshandeln.

Enligt min bedömning finns det behov av statistik som bättre belyser- förhållandena inom livsmedelshandeln. Det saknas i dagsläget en väl avgränsad sådan statistik.

Jag föreslår att SCB och SPK tillsammans tilldelas 500 000 kr. budget- året 1992/93 för att gemensamt utarbeta och genomföra en enkätundersök- ning riktad till livsmedelshandeln. SPK bör härvid komplettera resultaten med en analys. Efter utvärdering bör ställning tas till om undersökningen är ändamålsenlig vad gäller behovet av bra statistik för att kunna följa och analysera förhållandena i livsmedelshandeln. Ställning bör härvid tas till om undersökningen bör göras intermittent, t. ex. vart tredje år.

Li vsmedelsindustri 71

När det gäller statistik över livsmedelsindustrin har olika synpunkter framförts. Bl.a. har kritik riktats mot den klassificeringsmetod som tilläm- pas i industri- och finansstatistiken. det s.k. mestkriteriet. För vissa områ- den föreligger vidare brister i underlaget. t. ex. saknas för vissa produkter uppgifter om producerade kvantiteter. För några varor föreligger också problem att jämföra med annan statistik. För de senaste åren saknas vidare uppgifter över livsmedelsindustrins råvaruförbrukning.

Det kan således konstateras att brister finns i statistiken avseende livsmedelsindustrin. Jag bedömer dock inte bristerna vara av den karaktä- ren att de föranleder särskilda eller kompletterande undersökningar. Re- dovisade problem bör i stället i möjligaste mån kunna lösas genom nära kontakter mellan SCB och berörda myndigheter. I det här sammanhanget serjag LES som ett lämpligt forum. | LES styrelse ingår nämligen samtliga myndigheter inom livsmedelspolitikens område samt SCB. LES har också vissa ekonomiska resurser att stödja projekt om man. efter närmare dis- kussioner. finner motiv till särskilda åtgärder.

Särskilda konst!/ntionstmdcrsökningar

En särskild undersökning om hushållen livsmedelsutgifter och kostvanor (HUL resp. I-IULK) skall enligt nu gällande planer göras vart tionde år i samarbete mellan SCB och livsmedelsverket (SLV). En första undersök- ning gjordes år 1989. Undersökningen totalt kostade 7—8 milj. kr., där SLVs del kostade ca 1 milj. kr. Enligt min uppfattning är det angeläget att en undersökning om livsme- delsutgifterna görs tätare än vart tionde år. Uppgifter om konsumtionen behövs som medger möjligheter till studier av; ]) fördelningspolitiska effekter. 2) konsumtionsförändringar. 3) skillnader i livsmedelskonsum- lll

• Sida 112
•  Original

tion mellan olika regioner. olika typer av hushåll. hushåll med olika Prop. 1991/92:96 ekonomisk bärkraft samt olika grupper av individer. 4) relationen mellan Bilaga 4 kostvanor och aktuella näringsrekommendationer samt 5) kvalitetsaspek- ter. t. ex. konsumtionen av alternativt odlade livsmedel.

Studier av ovan nämnda slag bedömer jag som angelägna dels för att kunna följa upp effekter av politiska beslut som påverkar ltushållsinkoms- tema och -utgifterna dels för att kunna följa upp den livsmedelspolitiska reformens effekter på konsumtionen och kostvanorna samt för att kunna fånga upp effekter av samhällets olika åtgärder för en bättre folkhälsa (avseende kosten).

Jag föreslår att SCB och SLV budgetåret 1992/93 tillförs 6 milj. kr. tillsammans för att i samråd med berörda myndigheter genomföra en undersökning av hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor år 1993. Erfarenheterna från denna undersökning bör ligga till grund för hur fram- tida undersökningar på området bör utformas samt hur ofta.

En samlad statistikproduktion för hela livsmedelsseklorn

Enligt direktiven har utvecklingen gatt mot en mer samlad livsmedelspoli- tik som innefattar alla led i livsmedelskedjan samt kvalitets- och kost- och hälsafragor. Enligt direktiven bör utredningen mot bakgrund härav över- väga en samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn.

SCB har fått särskilda medel för att utveckla ett nytt statistikprogram för hela det livsmedelspolitiska området. Detta arbete pågår för närvarande och planeras vara klart våren 1992. Utredningen har fått tagit del av ett utkast till program.

Inom främst SCB finns i dagsläget flera statistikprodukter som i sin helhet eller i vissa delar belyser något led i livsmedelskedjan. Enligt min uppfattning är det angeläget livsmedelstatistiken presenteras på ett mer samlat och ändamålenligt sätt.

Jag föreslår att 1 milj. kr. tillförs SCB budgetåret 1992/93 för att kunna fullfölja arbetet med ett livsmedelsstatistiskt program. När programmet slutgiltigt är sammanställt bör SCB i sin anslagsframställning närmare redovisa det årliga resursbehovet. Arbetet bör på sikt resultera i en livsme- delsstatistisk årsbok.

• Sida 113
•  Original

1 Allmänna synpunkter

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU 1991:99) Statistiken inom livsmedelssektorn — förslag till förändringar

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statens jordbruks- verk (SJV). statens livsmedelsverk (SLV). plan- och bostadsverket. sta- tistiska centralbryån (SCB). statens pris- och konkurrensverk (SPK), sta- tens naturvårdsverk (SNV). kemikalieinspektionen (KemI). Sveriges lant- bruksuniversitet (SLU). livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES). kommerskollegium. överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). social- styrelsen, generaltullstyrelsen. riksskatteverket (RSV). konjunkturinstitu- tet. riksantikvarieämbetet (RAÄ). Skogsstyrelsen. arbetsmarknadsstyrclscn (AMS). statskontoret. riksrevisionsvcrket (RRV). konsumentverket. Sveri- ges civilförsvarsförbund. skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). Konsumentberedningen (KOB). länsstyrelserna i Jönköpings. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Örebro. Kopparbergs. Jämtlands och Norrbottens län. Svenska kommunförbundet. Grossistförbundet Svensk handel. Kooperativa förbundet (KF). Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Sveriges livsmedelshandlareförbund (SSLF). Sveriges Iivsmedelsindustriförbund (SLIM). Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF).

Vidare har yttrande inkommit från Företagens uppgiftslämnardelega- men.

l.I Statens jordbruksverk: Omfattningen avjordbruksstatistiken har i stor utsträckning styrts av de statliga insatser som skett på området t.ex. i samband med prisregleringen. rationaliseringspolitiken, rådgivningen. m.m. Statistikens inriktning har successivt ändrats med hänsyn till änd- rade behov. Med den stora förändring som nu sker inomjordbruksområdet (bl.a. avregleringen) är det enligt SJV:s uppfattning bra att en mer genom- gripande översyn skett av statistikens innehåll. omfattning liksom sättet att producera den. Det är också rimligt att det — med hänsyn till det minskade samhälleliga engagemang som avregleringen innebär — sker en viss be- gränsning av statistikens omfattning. En sådan innebär naturligtvis samti- digt vissa begränsningar i möjligheterna att använda statistiken.

SJV anser att det är väsentligt att användarna får ett större inflytande över vilken statistik som tas fram. Genom ett ökat beställaransvar kan man i större utsträckning än nu koppla statistiken till användarnas behov. Enligt SJV:s uppfattning bör huvudanvändaren av statistiken också ha beställaransvaret för statistiken samt tilldelas resurser för att tillgodose behoven.

I sammanhanget är det viktigt att skilja mellan de administrativa belto-

ll?

• Sida 114
•  Original

Bilaga 5

ven och de behov som finns för ren statistikproduktion. Kostnaderna för att klara de administrativa behoven bör enligt SJV täckas av medel som tillförs för stöd och därmed bör också beställaren av statistiken (uppdrags- givaren) avgöra vilka uppgifter som bör samlas in.

SJV stöder i stort den översyn och behovsprövning som görs i utred- ningen.

Under de närmaste åren kommer behovet av att följa upp reformens effekter att ställa stora krav på fortsatt bra statistikunderlag. En fortsatt anpassning av statistikens innehåll och omfattning efter dessa krav är därför angelägen.

En — — - osäker faktor är EG och vad en eventuell EG-anslutning kommer att innebära. Vid ett medlemskap i EG kommer krav att ställas avseende den statistik som skall tas fram. "SJV anser det nödvändigt att statistiken väl tillgodoser de krav som EG kan komma att ställa vid ett eventuellt medlemskap. '

Det kommer också att finnas ett behov av att kunna göra internationella jämförelser och då främst med länder inom EG.

1.3 Plan- och bostadsverket -— — — delar i stora drag utredarens behovsanalys av statistik inom livsmedelssektorn. — — —

För att statistik skall bli möjlig att utnyttja inom den fysiska planeringen fordras att den är geOgraftskt 'väl preciserad. Detta gäller i högsta grad för kommunal översiktlig planering.

[ utredningen sägs mycket lite om det framtida kommunala behovet av jordbruksstatistik. Boverket menar att kommunerna i framtiden kommer att ha behov av jordbruksstatistik. Denna statistik kommer i [lera fall att behöva vara uppdelad på törsamlingsnivå. och ibland på ännu mindre enheter. — — -

— — — Boverket menar att det för att det skall gå att upprätta miljöre- laterade nationalräkenskaper liksom miljöindcx i framtiden så behövs en radjordbruksstatistiska uppgifter. Det är därför viktigt att förslagen i SOU 1991138 Räkna med miljön beaktas vid fortsatt behovsanalys inför föränd- ringen av statistiken inom livsmedelssektorn.

Boverket ser det som angeläget att statistiken inom livsmedelssektorn snarast får en sådan utformning att den kan jämföras med EG:s statistik i så många avseenden som möjligt. — — — Boverket instämmer — — — i den del av det särskilda yttrande som rör EG som avgivits av Gunnar Larsson.

Boverket delar i stort utredarens syn rörande förändringarna i livsme- delsstatistikcn men vill dock varna för att alltför nitiskt behovsanpassa statistikproduktionen till dagslägets exakta behov. Jordbruksstatistiken har spelat en betydande roll för analysen av samhällets utvecklingstörlopp. T.ex. har det visat sig-i en rad sammanhang attjordbruksstatistik insamlad under en längre tidsperiod spelat en avgörande roll i miljöhistoriska sammanhang. Boverket ser-det därför som angeläget att de nedskärningar som kommer att föreslås underkastas en vetenskaplig miljöhistorisk be- dömning. En sådan bedömning bör göras med hjälp av en särskild FoU- insats.

1.4 Statistiska centralbyrån: Utredningen har enligt SCB:s mening varit

• Sida 115
•  Original

alltför optimistisk både när det gäller möjligheterna att inom ett par år Prop. 1991/92: 96 kraftigt skära ner anslagen till jordbruksstatistiken och när det gäller Bilaga 5 framtida anslagsnivå. efter genomförda anpassningar. Detta samman- hänger mcd att behovsanalysen-i vissa delar är ofullständig och vissa väsentliga kvalitetsaspekter inte har beaktats i tillräcklig utsträckning.

Bchovsanalysen tar främst sikte på de samhällsmotiverade behoven.- särskilt centrala myndigheters statistikbehov. Övriga behOv förutsätts kunna tillgodoses genom statistik som näringen själv svarar för.- Som framhålls i särskilt yttrande av Frithiof Billström medför en sådan begräns- ning allvarlig risk för suboptimering av den totala statistikproduktionen i samhället. Statistik som för närvarande produceras centralt" med anslags- medel t.ex. för regionala och lokala behov. som inte längre skulle tas fram på detta sätt, men som fortfarande efterfrågas. kan komma att framställas på tlera håll till en högre sammanlagd kostnad och kanske med en lägre kvalitet och sämre tillgänglighet än om produktion kunde ske samordnat och centralt. Alternativt kommer viss lönsam statistikproduktion icke alls till stånd. med de samhällsekonomiska förluster. som det innebär. Möjlig- heten för SCB att — i enlighet-med sin instruktion — samordna statistiken försämras givetvis också. SCB instämmer i Billströms kritik.

Utredningen har främst inriktat sig på de behov som framförts av de myndigheter m.fl. som har varit direkt representerade genom sakkunniga. experter och sekreterare i utredningen. SCB saknar i betänkandet framför allt erforderlig kartläggning och analys av de regionala och lokala behoven av statistik vid länsstyrelserna. hushållningssällskapen. forskningsinstitu- tioner m.fl.

SCB anser att behovskartläggningen delvis är alltför ytlig för att kunna läggas till grund för planeringen av den jordbruksstatistik som erfordras framöver. särskilt på längre sikt. — — —

l konsekvens med den bristfälliga behovs- och metodanalyscn måste redovisade kostnadsuppskattningar och -bedömningar också betraktas som mycket grova och preliminära.

SCB vill invända mot utredarens tendens att förorda enklare (och billigare) metoder även då det är tveksamt om metoderna uppfyller rimliga minimikrav på statistikens kvalitet. Det gäller exempelvis den s.k. danska modellen för skördestatistik.

SCB instämmeri utredarens synpunkt [att det för Sveriges del inte finns] skäl — — — att ha en lägre'ambitionsnivå än vad som motsvarar EG:s krav.

Utredaren noterar vidare att EG:s statistikkrav inte behöver uppfyllas förrän efter två års medlemskap. SCB anser att utredningen inte i tillräcklig utsträckning beaktat värdet av att snabbt uppnå en EG-anpassning av jordbruks- och livsmedelsstatistikcn. Det är SCB:s bedömning att Sverige under ett lörhandlingsskede behöver ha tillgång till tillförlitlig ochjämför- bar statistik (både med avseende på svenska tidsserier och EG—ländcrnas statistik). Den föreslagna nedskärningcn av statistiken för att senare even- tuellt bygga upp densamma i enlighet med EG-krav är enligt SCB generellt sett inte någon lämplig strategi.

1 15

• Sida 116
•  Original

Bilaga 5

I sin ambition att göra stora besparingar (även på relativt kort sikt) synes utredaren ha tagit sikte på EG:s "minimikrav" och därvid inte noterat att man inte heller inom EG:s statistiska organisation är alltigenom tillfreds med den statistik som medlemsländerna producerar. Mot bakgrund av den tradition som vi har i Sverige bör vi sätta målsättningen beträffande jordbruksstatistikens innehåll och kvalitet i olika avseende så högt att vi redan vid ett eventuellt EG-inträde lever upp till de krav som organisatio- nen ställer. Det finns stort behov av utvecklingsinsatscr inom EG. Sverige skulle kunna bidra till utvecklingen av den gemensamma statistiken. SCB vill i sammanhanget påpeka att det är normalt att länderna inom EG producerarjordbruksstatistik utöver vad som krävs av EG-organisationen.

Beträffande EG-perspektivet instämmer SCB i Gunnar Larssons sär- skilda yttrande till betänkandet. Som grund för planeringen i ett EG- perspektiv erfordras en fördjupad behovsanalys avseende jordbruksstati- stiken. Det är även SCB:s bedömning att denna analys bör göras skynd- samt. Det är väsentligt att verket ges möjlighet att agera på ett mer offensivt sätt än vad utredaren tänker sig. — — —

Som Frithiof Billström framhåller i sitt särskilda yttrande är de kost- nadsberäkningar som presenteras i betänkandet mycket osäkra.

— — — Det är SCB:s intryck att kostnadsberäkningarna/bedömning- arna genomgående ligger alltför lågt. — — — Beräkningarna måste därför ses över i det fortsatta utvecklingsarbetet.

SCB saknar i betänkandet tillräckliga kalkyler avseende erforderliga utrednings- och utvecklingskostnader. — — —

Förutsättningar för uppdragsverksamheten har bl.a. varit dels ett väl fungerande lantbruksregister (LBR). dels en rikstäckande likaså välfunge- rande fältorganisation för objektiva skördeuppskattningar (OS). Om den årliga uppdateringen av LBR resp. faltorganisationen för OS skulle upp- höra bortfaller i huvudsak SCB:s möjligheter att tillgodose väsentliga statistikbehov till "marginella kostnader" för intressenterna. Den infor- mationsförlust. som bortfallet av uppdragsstatistiken i fråga skulle inne- bära. och/eller fördyring av ifrågavarande statistikservice. om den skulle utföras på annat sätt. har utredaren inte tagit hänsyn till och värderat på något sätt i sin behovsanalys. ] sammanhanget bör också nämnas den kompetens som SCB har när det gäller tillämpning av provytemetoden för skördeuppskattningar. Denna kompetens är av stor betydelse i SCB:s internationella konsultverksamhet i utvecklingsländer. Uppdragsverksam- heten måste enligt SCB:s uppfattning beaktas vid ett samlat ställningsta- gande till jordbruksstatistikens omfattning.

— — — Det — — — erfordras för anpassningtill EG:s krav och regelverk utredningar. som delvis kan bli relativt omfattande. Det gäller främst fördjupade behovsanalyscr och förberedande arbete för anpassning av strukturstatistiken och den ekonomiska statistiken till EG:s typklassiftcc- ringssystem (typologi för jordbruksföretag); speciella djurräkningar. träd- gårdsstatistik. produktionsstatistik. bokföringsundersökningar för jord- bruksföretag och sysselsättningsundersökningar för jordbruket.

— — — Verket [gör] redan nu vissa förberedelser. men arbetet behöver intensifieras och bedrivas mer skyndsamt. Utredaren har inte beräknat

• Sida 117
•  Original

några medel avseende utredningar för EG-anpassning. Sammanlagt beräk- Prop. 1991/92: '96 nar SCB för ifrågavarande utrednings- och utvecklingsarbete sammanlagt Bilaga 5 0.8 milj.kr. 1992/93. För 1993/94—1995/96 avser SCB att återkomma i sin treårsplan.

[Sammanfattningsvis] bedömer SCB att en besparing på nuvarande anslag (1991/92) av storleksordningen 10 till 22 milj.kr. kan göras till budgetåret 1994/95. Det exakta anslagsbehovet fr.o.m. nämnda budgetår kan beräknas först sedan erforderliga utredningar. speciellt beträffande skördestatistiken. har gjorts. Dessa beräkningar tar inte hänsyn till even- tuella medelsbehov som kan komma att aktualiseras till följd av EG:s krav.

1.5 Statens pris- och konkurrensverk: Utgångspunkten för den livsme- delspolitiska reformen är att samma villkor skall gälla förjordbruket som för andra näringar. SPK anser att även statistikproduktionen därmed bör jämställas med övriga näringsgrenar. och att det borde finnas goda förut- sättningar att på sikt minska den omfattande statistikproduktionen på jordbruksområdet. Utredarens förslag Om vissa neddragningar av den nuvarande jord- bruksstatistiken är därför enligt SPK ett steg i rätt riktning. SPK avstår i övrigt från att lämna synpunkter på utredarens förslag avseende statistik på jordbruksområdet. Ett närmande till EG medför att marknadsbcgreppet kan vidgas till att omfatta områden även utanför Sveriges gränser. En sådan marknad kan för livsmedelsprodukter t.ex. omfatta södra Sverige och delar av Danmark. Detta ställer ökade krav på att statistiken. för att vara användbar för konkurrensmyndigheten. är harmoniserad med EG:s statistik. SPK vill bl.a. därför framhålla vikten av att de förändringar i statistiken inom livsmedelssektorn som vidtas medför en anpassning till EG:s krav. SPK instämmer i utredarens bedömning att inga skäl talar för att ambi- tionsnivån för statistikproduktionen i Sverige skall vara lägre än att EG:s krav kan tillgodoses. Utredaren pekar på en rad områden där förändringar därför kan förut- ses. En anpassning till EG ställer t.ex. krav på regional uppdelning av statistiken. I det sammanhanget vill SPK peka på att en region inom EG kan omfatta områden inom mer än en medlemsstat. vilket ytterligare understryker vikten av att statistiken harmoniseras. Som utredaren påpe- kar. kan den framtida inriktningen inom EG ställa krav som ännu inte finns preciserade. 1.6 Statens naturvårdsverk har tillsammans med riksantikvarieämbetet och jordbruksverket fått i uppdrag av regeringen att fortlöpande följa och utvärdera miljöeffekterna av den nya livsmedelspolitiken. — — — Stati- stikbehovet för att belysa miljöeffekterna på kort och lång sikt skall belysas.

— — — Allmänt kan då konstateras att om möjligheterna till uppfölj- ning genom användande av LBR och OS blir mindre på grund av förändrat statistikinhämtande komtncr ett större behov av specialundersökningar att uppstå vilket blir avsevärt fördyrandc.

1.8 Sveriges lantbruksuniversitet: En väl utbyggd jordbruksstatistik är väsentlig för forskning och utbildning vid SLU. Även med en krympande

1 17

• Sida 118
•  Original

jordbruksnäring och ett besvärligt budgetläge är det viktigt att inte ned- Prop. 1991/92:96 dragningarna blir för stora och att en EG-anpassning inte försvåras. . Bilaga 5

SLU saknar i utredningen en fördjupad diskussion av behoven av jordbruksstatistik i en omvärld stadd i mycket stark och snabb förändring. Vilka speciella krav ställer detta på samhällets informationssystem där statistiken är en viktig grund? Mycket av diskussionen är inriktad på den nu aktuella omställningen. vilket i sig är bra. Denna är dock säkerligen inte en engångsföretcelse. SLU delar i dessa avseenden de synpunkter som framförts i särskilda yttranden av Billström och Larsson.

1.9 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden: I betänkandet har gjorts en analys av det framtida behovet av statistik inom livsmedelssektorn och omfördelningen av ansvaret för statistikproduktionen mellan staten och berörda näringar. Nämnden delar i princip utredningens uppfattning i dessa frågor. Det bör dock understrykas. som också gjorts i betänkandet. att det ännu inte är möjligt att fullt ut överblicka det statistikbehov inom sektorn som kan komma att finnas efter Sveriges eventuella medlemskap i EG. Ej heller går det att förutse vad ett GATT-avtal som omfattar jord- brukssektorn kan få för betydelse för statistikens uppläggning och omfatt- ning. Härav följer också att ansvarsfördelningen mellan staten och berörda näringar för statistikproduktionen kan påverkas. eftersom staten bör an- svara för den statistik som krävs i anledning av internationella åtaganden. Mot angivna bakgrund delar nämnden utredningens uppfattning att i nuvarande läge försiktighet bör iakttas i fråga om större omläggningar av nuvarande statistikproduktion innan klarhet nås om de framtida interna- tionella kraven. Ä andra sidan bör såsom förordats i betänkandet vissa omläggningar som föranleds av 1990 års livsmedelspolitiska beslut kunna genomföras nu.

Eftersom det i samband med kommande förhandlingar om svenskt medlemskap i EG bör kunna nås bättre klarhet i fråga om därav föranledda statistikbehov inom livsmedelssektorn är det angeläget att de beslut som kommer att fattas i anledning av betänkandet utformas så att erforderliga omläggningar av statistiken kan ske snabbt. I detta sammanhang vill nämnden anmäla att den har för avsikt att inrätta en särskild arbetsgrupp som skall ha till uppgift att fortlöpande kartlägga statistikbehovet inom nämndens vcrksamhctsområde i anledning av ett EG-mcdlemskap.

I fråga om utredningens detaljförslag till ändringar i nuvarande stati- stikproduktion har samarbetsnämnden inte funnit anledning till särskilt ställningstagandc. Före omläggningen av skördestatistiken bör dock över- läggningar ske med huvudmannen för skördeskadeskyddet.

1.10 Kommerskollegium har bl.a. till uppgift att löpande förse vissa internationella organisationer med nationella prisuppgifter för vissa kolo- nialvaror inom såväl parti- som detaljhandelsledet. — — — Kollegiet anser det därför olyckligt om vidtagna förenklingar och föreslaget livsmedelssta- tistiskt program hos SCB sker på bekostnad av tillgänglighet och önskad detaljeringsgrad. .

Kollegiet vill — — — understryka behovet av en inför EG- förhandlingarna skyndsam EG-anpassning av statistiken. Samtidigt bör i

1 18

• Sida 119
•  Original

sammanhanget erinras om att viktiga nationella statistikkrav och -behov Prop. 1991/92: 96 skall kunna tillgodoses. ' Bilaga 5

1.13 Socialstyrelsen: _ - — Socialstyrelsen vill framhålla att de före- slagna förändringarna bör leda till påtagliga förbättringar beträffande sta- tistiken inom livsmedelssektorn.

1.16 Konjunkturinstitutet: Utredningen har på ett förtjänstfullt sätt kart- lagt huvuddelen av nuvarande statistik på det livsmedelspolitiska området. utrett statistikbehoven samt studerat olika alternativa metoder att ta fram statistik. Utredningen utmynnar i ett förslag om en betydande neddragning av jordbruksstatistiken och en viss utbyggnad vad det gäller de senare leden i livsmedelskedjan. Institutet tillstyrker grundtanken i förslaget. Institutet tillstyrker de slutsatser och förslag som lämnats av utredningen [avseende de senare leden i livsmedelskedjan]. 1.20 Statskontoret har inte underlag eller kompetens för att detaljerat kunna värdera utredarens bedömningar. Statskontoret efterlyser emeller- tid — utifrån allmänna besparingsgrunder — en mer ifrågasättande och prövande analys av behoven med avseende på angivna användare. Det hade t.ex. varit rimligt att i en intressentanalys belysa vilken plats och betydelse den statistik har som förtecknas inom de olika behovsområdena. Frågor av intresse att få belysta är t.ex. följande. På vilket sätt utnyttjas statistiken och av vilka avnämare? Är dessa beredda att betala för den statistik som erhålls eller i vart fall bidra till kostnaderna för'produktionen? Det finns skäl att väga nyttan av den statistik som produceras mot de direkta och indirekta kostnader produktionen för med sig. Någon form av grov cost-benefit-analys hade varit ägnad att ge ett bättre underlag för en bedömning av möjligheterna till begränsningar. Sammanfattningsvis anser statskontoret följande:

— den nya livsmedelspolitiken bör ses som ett definitivt brott med den föregående och statistikbehoven bör i konsekvens härmed analyseras mer förutsättningslöst

— med en mer marknadsorienterad livsmedelspolitik är det rimligt att näringen och dess organisationer tar ett ökat ansvar för den statistik som produceras '

— man bör klarare skilja mellan ett beställar- och ett producentansvar — begränsningar av statistiken bör åstadkommas i första hand genom att i grunden pröva och ifrågasätta behoven snarare än att ange alternativa vägar för att tillgodose dem

— fördjupade studier behöver göras över vilka krav som kommer att' ställas på den svenska lantbruksekonomiska statistiken vid ett medlem- skap i EG.

1.22 Konsumentverket: Att inom livsmedelstatistiken lyfta fram konsu- mentaspekterna och leden efter primärlcdet finner konsumentverket vara av stor betydelse. Det beror bl.a. på de krav som ställs i det livsmedelspo- litiska beslutet samt den påverkan ett EG-medlcmskap. "EES-avtal och GATT-avtal kan få på den svenska livsmedelsmarknaden och för svenska konsumenter. Likaså anser verket att det bör vara möjligt med föränd— ringar av statistiken för primärledet och att den totala statistikproduktio-

1 19

• Sida 120
•  Original

nen förjordbruket bör kunna minskas. En samordning av statistiken inom Prop. 1991/92: 96 livsmedelsområdet är viktig. Bilaga 5

1.24 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Rent allmänt gäller att ett bra statistiskt underlag i många fall kan peka på problem som kan behöva åtgärdas via forskning liksom det kan ge möjlighet att följa upp resultat av vidtagna åtgärder. Från forskningens synpunkt är det därför angeläget att man ej drar ned på det statistiska underlaget alltför mycket. De föreslagna anpassningsåtgärderna av statistikarbetet inför en eventuell EG—anslutning är givetvis också av stor vikt. 1.26 Konsumentberedningen instämmer i stort sett i utredningens all- männa utgångspunkter rörande statistikproduktionen på livsmedelsområ- det. Statistikcn för självajordbrukssektorn har. som utredningen påpekat. i många fall styrts av de behov som den statliga regleringsverksamheten medfört. Jordbruksstatistiken har därmed kommit att bli relativt omfatt- ande jämfört med statistiken för andra sektorer och i förhållande till sektorns storlek. Avregleringen leder mot den bakgrunden till minskade behov av statistikframtagning. Å andra sidan har viss statistik, över t.ex. priser, framkommit som en direkt följd av regleringen. Motsvarande uppgifter kan i ett avreglerat läge få insamlas på ett mer resurskrävande sätt. Vidare kan vissa omläggningar och utökningar av statistiken behöva göras till följd av Sveriges ansökan om medlemskap i EG och de statistik- krav på jordbruksområdet som ställs på medlemsländerna. Nedskärningar inom jordbruksstatistikens område bör enligt KoB:s mening ge utrymme för finansiering av förbättrad statistik beträffande senare led i livsmedelskedjan. Förhållandena inom dessa har varit mindre väl belysta. En obalans har rått i förhållande till jordbruksstatistiken. vilken blivit särskilt märkbar mot bakgrund av det senaste livsmedelspoli- tiska beslutet med dess tyngdpunkt på konsumentintresset. — — — Det är angeläget att statistiken för de senare leden i livsmedelskedjan förbättras och utökas. I en del fall konstaterar utredningen att brister föreligger i den nuvarande statistiken som inte är möjliga att åtgärda till rimlig kostnad inom ramen för den löpande statistikproduktionen. KoB vill — — — understryka vikten av att medel ställs till förfogande för utförande av tillfälliga. särskilda undersökningar. som skulle kunna belysa sådana problemområden. För senare led inom livsmedelskedjan finns ett antal områden, inom vilka löpande statistikinsamling inte är möjlig eller nödvändig. Som exem- pel härpå kan nämnas frågor rörande kvalitet, konkurrens. etablering. marknadsföring, förpackningar. importkontroll och märkning samt små- skalig förädling.

En del av dessa frågor bevakas mer eller mindre löpande av olika myndigheter. Dessa får därigenom tillgång till material. som — eventuellt efter någon bearbetning -— skulle kunna bli tillgänglig för statistikkonsu- menter. Andra frågor kommer att belysas inom ramen för de uppdrag att följa omställningen i jordbruket som givits KoB och vissa myndigheter. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har ett samordningsansvar.

Enligt KoB:s mening skulle en planering för detta Statistikområde inom livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden kunna resultera i att årliga 120

• Sida 121
•  Original

mindre undersökningar utfördes med hjälp av exempelvis SCB:s omni- Prop. 1991/92: 96 bussmätningar. Undersökningarnas inriktning skulle varieras men kunna Bilaga 5 upprepas med vissa års mellanrum enligt en rullande plan. Om verksam- heten kommer till stånd. bör samarbetsnämnden tillföras ett årligt belopp om 0,5—1 milj.kr. utöver nuvarande anslag.

1.28 Länssthelsen i Jönköpings län: Rapportens behovsanalys behand- lar länsstyrelsernas behov av statistik och individuppgifter knapphändigt.

lnom Jönköpings län är jordbruket en viktig näringsgren. vars utveck- ling har stor betydelse för bl.a. sysselsättning, boendet på landsbygden, näringslivet i glesbygden, kulturmiljön. naturvården. miljöskyddet och den civila beredskapen. Länsstyrelsen behöver därför för planerande och utvär- derande verksamhet statistiska uppgifter för länet och för delar av länet.

1.29 Länsstyrelsen i Malmöhus län delar utredarens allmänna ställnings— tagandc till att anslagen för statistikproduktion för jordbruket totalt sett bör minska i omfattning. Samtidigt bör man få en mer utförlig statistisk information om efterföljande led. dvs. livsmedelsindustrin. livsmedels- handeln och konsumtionen. Länsstyrelsen vill betona vikten av att den svenska statistikproduktio- nen beaktar de krav som har ställts och kommer att ställas till följd av det internationella samarbetet på livsmedelspolitikens område. Speciellt ange- läget är det att arbeta för en ökad möjlighet till statistiska jämförelser med EG-länderna. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang understryka den vikt som regionerna har i Europa. inte minst i EG-länderna. Trenden i Europa under senare år är att-behovet av statistikredovisning på regional nivå ökar i betydelse. Länsstyrelsen anser därför att det även i framtiden bör finnas en beredskap för redovisning av livsmedelsstatistik på regional nivå. Detta motiveras också av de nu aktuella diskussionerna om en förändring av de svenska regionindelningarna. 1.30 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser det som rimligt med en behovsanpassad jordbruksstatistik. Utredaren verkar dock enligt läns- styrelsen helt ha glömt bort statistikbehovet för den växande skaran av enskilda statistikanvändare. jordbrukare. mindre företag, kommuner m.fl. Målet för basstatistiken bör enligt länsstyrelsens uppfattning ställas så högt att Sverige med styrka kan gå ini EG-förhandlingar. Kraven inom EG kan i framtiden bli betydligt högre. Utredningen har inte tillräckligt beak— tat och analyserat detta. Om basstatistiken blir för svag finns risk att andra intressenter presenterar statistik som är av dålig kvalitet. Allmänhet (kon- sumenter) och svagare/mindre företag kan missgynnas. Länsstyrelsen vill också understryka vikten av en samlad bra och tillför- litlig jordbruksstatistik. Utredningen anger alltför ofta att näringen skall svara för viss statistik. Risken med sådan statistik är att den tas fram för att tjäna speciella syften. dessutom blir det svårt att bedöma kvaliten på uppgifterna. 1.31 Länsstyrelsen i Örebro län: Under tiden förjordbrukets omställning är det mycket viktigt att det produceras en så rättvisandejordbruksstatistik som möjligt för att därigenom utröna hur omställningsprogrammet lyckas. Vid en anslutning till EG bör det också vara en styrka i att ha tillgång till en 121

• Sida 122
•  Original

väl underbyggd statistik. Det är nödvändigt att analysera EG:s statistik- Prop. 1991/92: 96 krav innan vi skär ner vår egen uppgiftsinsamling. Detta är starkt vägande Bilaga 5 skäl till varför insamlandet av jordbruksstatistik ej skall ändras.

1.32 Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att "eventuella ändringar i produktionsstatistiken bör anstå i vart fall tills effekterna av lantbrukets omställning har kunnat mätas och bedömas. Vid eventuell ändring bör det ske en anpassning till EG:s krav. 1.33 Länsstyrelsen i Jämtlands län: Sverige är ett föregångsland vad avser statistik på lantbrukets område. Detta har varit till nytta för både näringen och samhället. — — — lett kortsiktigt perspektiv kan ett visst behov synas vara av underordnad betydelse eller kunna fyllas med alternativa tillvägagångssätt. Emellertid kan det vara långsiktigt fel att "nedrusta" faktainsamlingen. Däremot är det nödvändigt att fortlöpande anpassa statistikinsamlingen. Detta skall ske i ordnade former. så att ett metodbyte inte påverkar insamlingens resultat. "Ny” teknik bör alltså testas mot "gammal". Sverige har en helt annan statistisk tradition än flertalet av länderna inom EG. Det kan då tyckas anmärkningsvärt att man i betänkandet har sett EG:s statistikkrav som ett mål och inte som ett minimikrav. som man under alla förhållanden bör uppnå. Ansträngningarna att göra den svenska statistiken jämförbar med EG är naturligtvis riktiga. men vid ett eventuellt svenskt inträde i EG ligger det i Sveriges intresse att ha en så bra statistisk dokumentation som möjligt. Sammanfattningsvis är det vår mening att det finns flera mindre an- vändare av lantbruksstatistiken vilken var och en ej kan stå för den samlade kostnaden. Den gemensamma nyttan är dock så stor att staten bör ta ansvar för att tillhandahålla uppgifterna. Möjligheten att däremot för- dela kostnaden på flera användare bör utredas. Såväl ur allmän som regional synvinkel är det olyckligt med stora drastiska neddragningar på det livsmedelsstatistiska området. samtidigt som jordbruket befinner sig i en omställningsfas enligt de livsmedelspoli- tiska intentionerna. ' i 1.37 Grossistförbundet Svensk handel: Som statistikanvändare saknar vi i dag en snabb, tillförlitlig statistik för importerade kvantiteter och im- portpriser för enskilda produkter. Den enda tillgängliga statistiken idag är tullens månadsstatistik. som har en eftersläpning på tre till fyra månader.

— — — I statens jordbruksverks omprövningar av gränsskyddet är importerade kvantiteter och förändringar i den internationella prisnivån de viktigaste beslutsparametrarna. En förbättring av sådan statistik är därför önskvärd. inte minst vad gäller tiden för att producera den.

En utvidgad statistik över de senare leden i livsmedelskedjan är också ett önskemål från vår sida.

Andra önskemål som framkommit vid diskussioner inom Grossistför- bundet Svensk handel är en förbättrad statistik inom storhushållssektorn och producentstatistik för konfektyrmarknaden.

| den mån enskilda företag engageras som uppgiftslämnare för statistik-

• Sida 123
•  Original

produktionen måste uppgiftslämnarbördan minimeras i så måtto att den Prop. 1991/92: 96 begränsas till ett fåtal relevanta parametrar. Bilaga 5

1.38 Kooperativa förbundet anser vad gäller statistik inom området "Jordbruk och trädgård" att fördjupade studier snarast bör göras av statistikbehovet i ett EG-perspektiv. För övrigt avstår KF från att yttra sig om förslagen inorn detta område. Mot bakgrund av den tyngd som livsmedelsfrågorna har delar KF utredarens uppfattning att det finns motiverade samhälleliga krav (den nya livsmedelspolitiken. internationella avtal och matprisdebatten) på en för- bättrad statistik över de senare leden i livsmedelskedjan. KF vill särskilt betona det ansvar som alla myndigheter måste känna för att inte uppgiftslämnarnas arbetsbörda och därmed kostnader skall öka. En avreglering på flera områden får inte heller följas av kostnadsökningar på t.ex. statistikområdct som belastar konsumentpriserna på livsmedel. 1.39 Lantbrukarnas riksförbund: Fördjupade studier bör snarast göras av behovet av statistik i ett EG—perspektiv. Det kortsiktiga behovet i samband med t.ex. EG-förhandlingarna beaktas. Mot denna bakgrund bör den lantbruksekonomiska statistiken inte tillfälligt dras ned i avvaktan på ett EG-medlemskap. Utredningens direktiv utformades i början av år 1990. varför EG- perspektivet inte ges någon större uppmärksamhet. Det svenskajordbruket förutsätts i stället vara helt avreglerat i mitten av 1990-talet. Mot bakgrund av Sveriges ansökan om EG-medlemskap och de stundande förhandling- arna är nu den allmänna bedömningen att Sverige redan år 1995 kan vara medlem i EG. Ett EG-medlemskap innebär förjordbruket en fortsatt reglering i bety- dande omfattning. — — — Behovet av lantbruksstatistik kommer i hög grad att påverkas av det förestående .EG-medfemskapet. Den framtida jordbrukspolitiken i EG kan komma att ställa betydande krav på administ- rativa uppgifter på företagsnivå. [ utredningen har uppmärksammats de ändrade förutsättningarna för lantbruksstatistiken och i viss utsträckning har detta påverkat förslagen. Vad gäller EG-anpassningen av statistiken har utredningen dock inte beaktat att det är ett svenskt intresse att snabbt uppnå en anpassning. I stället har utredningen noterat EG:s minimikrav och de tidpunkter vid vilka nya medlemsstater senast måste ha anpassat sin statistik. LRF finner det angeläget att det snarast skapas möjligheter till statistiska jämförelser mellan jordbruket i Sverige och i EG. l förhandlingarna om medlemskap. som eventuellt inletts redan under år 1992. kan statistik som t.ex. belyser förekomsten av s.k. missgynnade områden vara av avgörande betydelse. De föreslagna tillfälliga neddragningarna i vissa undersökningar under de närmaste åren är inte motiverade mot bakgrund av ovan redovi- sade statistikbehov.

LRF anser det vara en brist att utredningen inte berört hur de framlagda förslagen påverkarjordbrukarnas uppgiftslämnarbörda. ] de fortsatta ut- värderingar som görs av t.ex. skördeuppskattningarna bör denna aspekt belvsas.

• Sida 124
•  Original

Bilaga 5

1.43 Sveriges Iivsmedelshandlareförbund tillstyrker förbättrad statistik inomlivsmedelssektorn. — — — Vad som dock bör ytterligare övervägas är den närmare organisationen av statistikproduktionen i fråga. Utredaren har utgått från att de tillkom- mande arbetsuppgifter som det här är fråga om bör anförtros SCB och i några fall SPK. Vi anser det inte givet att statliga myndigheteri varje läge skall producera denna form av statistik. På några punkter finns redan branschstatistik med motsvarande inriktning. Kunskap om branschen och resurser att ta fram ny statistik finns också. t.ex. hos Handelns utrednings- institut. Inte minst de betydande belopp som utredaren föreslår för genom- förande av förslagen bör motivera en noggrann prövning av fördelar med att upphandla statistiken på annat sätt. Vi är för vår del beredda att medverka i en sådan diskussion. Iden del de nya uppgifterna läggs på SCB finns det anledning påpeka att handeln —- med undantag för en platsi referensgruppen för KPI — inte har en organiserad samverkan med myndigheten rörande metodfrågor m.m. Flera av förslagen väcker frågor som bör behandlas i nära kontakt med branschen. Vi anser därför att SCB bör tillföras expertis från handeln i en fast och reglerad form. I sammanhanget vill vi allmänt understryka behovet av att så långt möjligt undvika uppgiftsinsamling från företagen. — — — Vi vill också understryka att en representation från handelns sida kring de projekt som kan bli aktuella ju också innebär att ansvariga instanser kan få hjälp att finna effektivast möjliga uppgiftsinsamling med minsta belastning på be- rörda företag. 1.44 Sveriges Iivsmedelsindustriförbund: Utredaren har haft i uppdrag att se över statistikbehovet inom livsmedelssektorn mot bakgrund av de samhällsmotiverade behoven. —— — — Sveriges livsmedelsindustriförbund har inga erinringar mot denna be- dömning. Utredningen är en stringent genomförd systematisering och analys av de statistikbehov som föreligger på livsmedelsområdet utifrån samhällsmotiverade behov. De statistikbehov som redovisas synes vara väl motiverade för uppföljningen av den livsmedelspolitiska reformen och anpassningen av statistiken till kommande EG-krav. Att utredaren dess- utom kunnat redovisa möjligheter att reducera mängden statistik med åtföljande kostnadsbesparingar finner vi ytterst lovvärt.

1.45 Trädgårdsnäringens riksförbund: — — — TRF konstaterar att be— tänkandet endast mycket ytligt anafyserat behovet av basstatistik inom trädgå rdsnäringen och att det därför är mycket svårt för förbundet att avge ett mer detaljerat yttrande.

• Sida 125
•  Original

Del IJordbruksstatistik Prop. 1991/92: 96 . _ , _ Bilaga 5

2 Strukturstatisttk/reglsteruppgtfter

2.1 Statens jordbruksverk: Med tanke på den osäkerhet som råder beträff- ande utformningen av framtida stödsystem (bl.a. med avseende på ett EG-medlemskap) stöder SJV förslaget om att behålla LBR i dess nuva- rande form under ytterligare två år. Mycket talar för att det även därefter kan komma att krävas ett administrativt register. Detta register behöver dock inte nödvändigtvis vara identiskt med nuvarande LBR. Den nya livsmedelspolitiken liksom det förslag som lämnats i utredningen "Jordbruket i norra Sverige" medför ett behov av årliga uppgifter avse- ende stödområdet. När behovet av framtida registeruppgifter klarlagts får man ta ställning till hur ett eventuellt framtida register skall vara utformat. Skulle däremot LBR endast användas för att täcka statistikbehovet kan LBR dras ner. Vilket av de alternativ som utredningen anvisar som då bör användas bör analyseras vidare.

2.3 Plan- och bostadsverket: — — — Bland de alternativ som diskuteras i utredningen vill boverket förorda "Metod 2" vid framtagandet av struk- turstatistik/registeruppgifter. Detta då denna metod kan utformas så att statistik viktig för miljöforskning och kommunal planering kan bli tillgodo- sedd.

I utredningen framhålles det att betesmarksstatistik är betydelsefull för landskapsvärden. Boverket instämmer i detta men ser samtidigt inte tydligt på vilket sätt som utredaren vill tillgodose behovet av denna statistik. Att mera speeialinriktade statistiska studier kring betesmarkerna initieras och bekostas av SNV kan vara rimligt. Sådana specialstudier måste dock ske mot bakgrund av en mera heltäckande allmän betesmarks- statistik. Sådan statistik producerades framtill år 1974 vilket var det sista år som kategorin ”annan gräsbärande mark" fanns med i LBR:s frågefor- mulär. Att "annan gräsbärande mark" ströks har sedan visat sig vara till stort men för både den statliga och kommunala landskapsvärden. Boverket ser det som en möjlighet att återinföra denna kategori i en framtida LBR. Detta skulle vara möjligt om "Metod 2" skulle väljas för en framtida LBR. Detta är ett viktigt skäl för boverket att förorda att man väljer "Metod 2" av de statistiska insamlingsmetodcr avjordbruksstatistik som presenteras i kap. 7.

2.4 Statistiska centralbyrån: Utredningen behandlar i regel struktursta- tistik och registerhållning som ett enhetligt behovsområde. I huvudsak är detta riktigt för närvarande då lantbruksregistret (LBR) ger en utförlig och tillförlitlig statistik inte bara över strukturförhållandena utan även över strukturutvecklingen. — — — Man bör dock påpeka att även andra undersökningar än LBR. såsom deklarationsundersökningen för jordbru- kare och undersökningen om jordbrukets arbetskraft. i sin hittillsvarande uppläggning. har givit värdefull strukturstatistik. t.ex. beträffande deltids- jordbrukets utveckling. Om de sist nämnda undersökningarna enligt utred- ningens förslag upphör (eller starkt begränsas) kan alltså kraven på mot- svarande information otn strukturförhållandena i stället behöva tillgodoses genom andra statistikprodukter i form av registcr- och urvalsundersök- 125 ningar.

• Sida 126
•  Original

— — -— Enligt SCB:s uppfattning bestäms behovet att bibehålla lant- Prop. 1991/92: 96 bruksregistret i dess nuvarande utformning och omfattning av kraven på Bilaga 5 att inom i stort sett samtliga områden. för vilka utredningen har penetrerat behoven. följa effekten av den nya livsmedelspolitiken. Detta behov jämte kvarstående och eventuellt nytillkommande administrativa behov talar för att LBR bör bibehållas under åtminstone hela första hälften av 1990-talet.

SCB stöder utredningens-förslag om att utreda för- och nackdelar med olika modeller för strukturstatistik/registeruppgifter utifrån ett helhets- perspektiv, vilket bl.a. innebär att såväl statistiska som administrativa aspekter skall beaktas. — — _

SCB anser — — — att beslut redan nu bör fattas om att bibehålla lantbruksregistret med i huvudsak nuvarande uppläggning även under åren 1994 och 1995.

Beträffande kostnadsberäkningarna lör strukturstatistik/rcgisterupp- gifter vill SCB — — — framhålla — — — att några medel inte avsatts för att utreda den framtida strukturstatistiken/registeruppgifter. SCB beräknar medelsbehovet till 0.5 milj.kr. avseende budgetåren 1992/93 och 1993/94.

2.6 Statens naturvårdsverk anser att under perioden lör jordbrukets omställning bör inga försämringar ske av statistikinhämtandet när det gäller strukturstatistik. dvs. statistik över företagsstruktur, markslagsför- delning.jordbruksmarkernas användning m.m. — — — Naturvårdsverket har tillsammans med riksantikvarieämbetet och jord- bruksverket fått i uppdrag av regeringen att fortlöpande följa och utvärdera miljöelfekterna av den nya livsmedelspolitiken. — — — Statistikbehovet för att belysa miljöeffekterna på kort och lång sikt skall belysas. En del av uppföljningsarbetet kommer att utföras med hjälp av referens- områden där särskilda undersökningar skall göras. Genom att välja för- samlingsnivå kan befintlig statistik (t.ex. LBR) enkelt kopplas till referens- områdcsundersökningarna. Därmed blir inte bara dagens statistik tillgäng- lig utan även historiska data ur flera olika register. Upplöljningsarbctet kan därför också få en historisk dimension. Referensområdcnas representati- vitet avses testas gentemot hela Sveriges församlingar. För uppföljningsar- betet är det således viktigt att även den framtida statistiken inhämtas på sådant sätt att redovisningar är möjliga på församlingsniva. Förutom att församling är en gammal enhet är det en lämplig grund för att aggregera större enheter. t.ex. naturgeografiska eller kulturgeografiska regioner som sällan sammanfaller med administrativa kommun- eller länsgränser. För- samlingar är dessutom oftare homogenare till topografi och markanvänd- ning vilket är viktigt för att spegla markpåverkan. Naturvårdsverket anser att ingen av de beskrivna metoderna 1—4 till- godoser behovet av statistik för omställningsperioden. Naturvårdsverket förordar därlör ett bibehållet LBR fram t.o.m. år 1996. 1 ett senare mer stabilt läge inom jordbruket kan kravet på statistikförsörjning komma att bli mindre. — - — Intermittenta totalundersökningar skulle kanske kunna ge tillräcklig information i ett senare skede. Avgörande är då hur lång tid som går mellan totalräkningarna och om sammanställningar blir möjliga på törsamlingsnivå med tillräcklig statistisk kvalitet. Ett intervall på tio år är inte acceptabelt. -— — — 126

• Sida 127
•  Original

2.8 Sveriges lantbruksuniversitet: Utredningen föreslår att LBR skall Prop. 1991/92:96 vara i stort sett oförändrat under åren 1992 och 1993 varefter det. efter Bilaga 5 ytterligare utredning. skall övergå till att bli urvalsbaserat med totalräkning vart tionde år. Endast vissa identifieringsuppgifter uppdateras varje år. Detta beräknas spara 5 milj.kr. SLU anser att med en så stor besparing torde kvaliteten. inte minst på urvalsramen för stickprovsundersökningar. bli låg. Därför bör man bibehålla årliga totalräkningar men minska popu- lationen till att omfatta företag med minst 5 ha åker. Utredningen beräknar denna besparing till 2 milj.kr. 2.15 Riksskatteverket: Fastighetstaxeringsregistret kommer under år 1992 att aktualiseras med de uppgifter som ligger till grund för 1992 års allmänna fastighetstaxering av lantbruk. Under åren därefter kommer registret att successivt förlora i aktualitet när det gäller viss information. exempelvis arealfördelning. vilket hänger samman med reglerna för sär- skild fastighetstaxering. Enligt RSV:s mening kan därför fastighetstaxe- ringsrcgistrets användbarhet i någon mån bli begränsad när det gäller underlag till [strukturstatistik/registeruppgifter.] 2.16 Konjunkturinstitutet: Vad gäller denna del föreslår utredningen inom området struktmista!Wik/register:(ppm/ler en begränsning av nuva- rande lantbruksregister (LBR). Med den nya synen på jordbruket sägs att Statistikbehovet för detta inte skall skilja sig från någon annan näringsgren. Strukturdata enligt LBR skall då kunna jämföras med strukturdata från exempelvis industristatistiken. Den senare är en urvalsundersökning och omfattar företag med mer än 10 anställda (arbetsställen med mer än 5 anställda). Den förra är en totalundersökning med en populationsgräns på 2 ha. Det finns alltså goda förutsättningar till besparingar. Utredningen säger att det som mest går att spara ca 5 milj.kr. per år jämfört med nuvarande LBR. Detta synes peka på utredarens Metod 2. dvs. antalet fasta uppgifter minskas och uppgifter om arealen etc.. insamlas endast för ett urval brukare. Eventuellt kan också Metod 1 (med högre cut—off gräns) användas på själva registret. Resultat av undersökningar baserade på ett så krympt register torde blir mer än väl likvärdigt med statistik inom andra näringsgrenar. Också andra möjliga registerlösningar studeras. vilka ur många synpunkter förefaller rimliga. Institutet delar utredningens bedömning att betydande besparingar kan göras på denna punkt utanlatt statistikbehovet eftersätts. 2.17 Riksantikvarieämbetet: Kulturmiljövården behöver strukturstati- stik som omfattar den totala populationen. Under omställningsperioden fram till den 30 juni 1996 behövs årliga undersökningar. därefter med glesare intervall. _ _ _- Riksantikvarieämbetct har tillsammans med statensjordbruksverk och statens naturvårdsverk ett regeringsuppdrag. daterat den 20 december 1990. att följa och utvärdera miljöeffekterna av den nya livsmedelspoliti- ken. — — — Effekterna på markanvändningen av den nya livsmedelspolitiken kom- mer ej att framgå klart lörrän den 30juni 1996. eftersom omställningsåt- gärderna skall ha genomförts först då. Det blir därlör angeläget att den

• Sida 128
•  Original

nuvarande årliga mer omfattande strukturstatistiken bibehålls till denna Prop. 1991/92: 96 tidpunkt. så att det blir möjligt att följa hela omställningsförloppet. Bilaga 5

—- _- — Riksantikvarieämbetet [delar] utredarens bedömning att even- tuella inskränkningar i insamlingen av data bör ske efter Metod 2 eller 3. För att Metod 2 skall täcka våra behov måste dock basinformationen avse även grödfördelning och minimiinformation om djurhållning för samtliga företag. I annat fall blir det inte möjligt att göra differentieringen i analysen av miljöeffekterna.

Populationen bör inte begränsas genom att företag med under 5 resp. 10 ha åker utesluts. Här bör även den historiska forskningens behov av kontinuitet beaktas.

Genom att sammanställa uppgifter församlingsvis blir det möjligt att göra longitudinella studier med hjälp av den historiska statistiken. Redo- visning av församlingsuppgifter gör materialet mer flexibelt för analyser för olika behov, t.ex. att aggregera uppgifterna i kulturhistoriska regioner. jordbrukets naturliga produktionsområden, län. kommuner. A-områden osv.

Med vilket intervall totalundersökningar bör genomföras för kulturmil- jövårdens behov torde inte skilja sig från övriga intressenters.

Riksantikvarieämbetet tillstyrker förslaget [avseende snabbstatistik].

2.18 Skogsstyrelsen: Den nuvarande statistik som framställs ur lant- bruksregistret (LBR) och den årliga insamlingen används även inom skogs- bruket. — — — Ännu större betydelse har de lantbruksräkningar som utförs med vissa årsintervaller. Vid dessa erhålls en fullständig redovisning av antal företag och skogsmarksareal. — — — Skogsstyrelsen anser att nuvarande statistikresultat som avser antal företag. ägoslag och markanvändning behövs även framöver och med i stort samma datakvalitet. Skogsstyrelsen instämmer i förslaget att samla in uppgifter över storlek och användning av omställda arealer fr.o.m. 1992 års insamling till lant- bruksregistret. Fastighctstaxeringsregistret är ett i stort sett heltäckande register över lantbrukets mark. — — —

Areal- och beskaffenhetsuppgifterna är — — — inte insamlade för att utgöra statistik över arealer och beskaffenhet. Den statistiska kvaliteten är inte med säkerhet tillräcklig för att tillgodose de redovisade behoven.

2.28 Länsstyrelsen i Jönköpings län: Länsstyrelsens behov hänför sig till strukturstatistik — — —. Under de närmaste åren då förloppet avjordbru— kets omställning noga behöver följas är det önskvärt med ett årligt sådant statistikunderlag. ] ett längre perspektiv kan kanske uppgiftsinsamling med längre intervall vara godtagbart. Länsstyrelsen vill sålunda understryka behovet av att de mest grundläg- gande uppgifterna som rör jordbrukets utveckling redovisas på läns- och kommunnivå och helst även på Rårsamlingsnivå. Länsstyrelsens behov av individuppgifter om lantbruksföretag för att underlätta den dagliga administrationen bedömer länsstyrelsen vara vä- sentligt större än vad som redovisas i rapporten. — — — 128

• Sida 129
•  Original

Även om stora delar av lantbruksnämndernas tidigare arbete med lant- Prop. 1991/92: 96 brukets rationalisering faller bort, återstår dock åtskilliga arbetsuppgifter Bilaga 5 som kan underlättas av tillgång på individuella uppgifter om lantbruksfö- retagen. Även vissa arbetsuppgifter vid länsstyrelsens miljövårdsenhet, regionalekonomisk enhet. veterinärenhet och försvarsenhet underlättas av tillgången på sådana individuppgifter. De uppgifter det är fråga om är ägda och arrenderade fastigheter. ägoslag. grödfördelning och antal husdjur.

— — — Länsstyrelsen delar utredarens uppfattning att LBR bör bibe- hållas oförändrat åren 1992 och 1993. .

Länsstyrelsen anser att LBR bör finnas kvar även efter år 1993. Utan LBR finns ingen grund att utgå från för de totalräkningar som måste genomföras. Det kommer då inte heller att finnas någon urvalsram för stickprov. LBR kommer också framgent att ha stor administrativ använd- ning. I besparingssyfte bör man i stället inrikta sig på att t.ex. höja lägsta arealgränsen från 2 ha till 5 ha och förenkling av grödredovisningen.

2.29 Länsstyrelsen i Malmöhus län: — — — Länsstyrelsen anser — - — att det under hela omställningsperioden och eventuellt på längre sikt finns behov av en registerhållning bl.a. för skördeskadeskyddet. Med ett ökat samarbete mellan lantbruks- samt de natur- och kulturmiljövårdande instanserna kan uppgifter från registret också få en ökad betydelse för det landskapsvårdande arbetet.

2.30 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Nya länsstyrelsen kommer att ha viktiga arbetsuppgifter för den framtida landsbygdsutvecklingen där jordbruksnäringen är en viktig del. För att med effektivitet kunna genom- föra dctta arbete krävs det en bra områdesstatistik på så små områden (mindre än län) som möjligt. Utredarens förslag innebär en alltför grov indelning. För att också jordbrukets omställning skall kunna belysas med säkerhet bör därför såväl lantbruksregistret som objektiva skördeuppskatt- ningarna behållas i nuvarande omfattning tills vidare. Dct finns ett omfattande behov av statistik i arbetet med landskapsvår- den. Även på längre sikt (efter omställningsperiodens slut) finns det därför motiv för en aktuell registerhållning. Utredarens förslag om annonsering i lokalpress för att nå ut med information är otillräcklig och kostsam enligt länsstyrelsens erfarenhet. Länsstyrelsen delar utredarens uppfattning om att LBR under åren 1992 och 1993 behålls med nuvarande uppläggning och att en ytterligare utred- ning görs så att framtida behov tillgodoses där även EG-kraven beaktas. 2.31 Länsstyrelsen i Örebro län: Registret är nödvändigt för att den nu pågående omställningen och framför allt för uppföljningen av genomfört program. Från år 1994 börjar en ny fas i omställningen dåjordbrukarna av egen kraft skall fortsätta att producera på en fri marknad. Det kan heller inte uteslutas att registret måste användas för administration av den framtida EG-politiken. Länsstyrelsen anser att registret även på längre sikt behövs för statistiska uppgifter om lantbruket. Länsstyrelsen stöder förslaget att höja gränsen för registrering av jord- bruksfastigheter i LBR från 2,1 ha till 5.1 ha. Länsstyrelsen anser att insamlandet av statistik områdesvis skall fort-

• Sida 130
•  Original

sätta, eftersom skillnaden mellan t.ex. slättbygd och skogsbygd är bety- Prop. 1991/92:96 dande. Bilaga 5

2.32 Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Det måste anses vara ett allmänt intresse att jordbrukarkåren förses med behövlig statistik. De har själva ingen möjlighet att enskilt eller gemensamt samla den statistik de har behov av på områdesnivå. Avkastningsnivåerna kan variera mycket inom samma län. Försämrad redovisning till lägst länsnivå blir värdelös vid regional statistikanvändning och planering. '

SCB:s lantbruksregister är absolut nödvändigt för arcaluppgifter vid mer omfattande skördeskador. Det är mycket svårt att ta fram tillfredsställande arcaluppgifter i samband med regleringen av inträffade skador och det kan medföra brister vid skaderegleringen på grund av brister i underlaget.

2.34 Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att LBR bör behållas i nuva- rande omfattning för att även fortsättningsvis kunna användas för olika" ändamål inom myndigheter. LBR är nödvändigt för arbetet inom bloekor- ganisationen (personalplanering, uppskovsärenden m.fl.).

— — — Registerhållningen ger underlag i omställningshandläggning och landskapsvårdande arbetet. Av intresse även i fastighetssammanhang och vid areell samhällsplanering.

— — — Vid omfattande skördeskador blir arcalinsamlingen behäftad med såväl medvetna som omedvetna fel om odlingens omfattning skall redovisas när skördeskada föreligger. — —- — Länsstyrelsen har genom avtal med Stiftelsen Skördeskadeskyddet arbetsuppgifter som avsevärt skulle försvåras om LBR försämrades.

2.39 Lantbrukarnas riksförbund: Vad gäller strukturstatistik/register- uppgifter och ekonomisk statistik föreslår utredningen att fördjupade studier görs över kravet på statistik vid ett EG-medlemskap. Enligt LRF:s mening är det viktigt att sådana studier görs skyndsamt och att man därvid även beaktar det mer kortsiktiga behovet i samband med EG- förhandlingar m.m.

3 Produktionsstatistik

3.1 Statens jordbruksverk: Nuvarande metod för skördeuppskattningar har hög precision men är dyrbar. Den höga precisionen har bl.a. motiverats av skördeskadeskyddet. Utredningen redovisar billigare alternativ som dock ännu ej är prövade i Sverige. SJV ser det som angeläget att pröva alterna- tiva metoder och om möjligt hitta en metod som fyller behoven avseende tillförlitlighet m.m. SJV stödjer därför förslaget att testa den s.k. danska modellen och om möjligt gå över till denna. Ett definitivt beslut om övergång till denna metod kan dock inte göras förrän den har testats i större skala i Sverige och den statistiska säkerheten har analyserats. Vid utvärde- ringen bör också beaktas att metoden skall kunna ge tillförlitliga resultat även på regional nivå. I nuläget erhålls skördeuppskattningar för oljeväxter från SJV:s oljeväxt- kontor. Stor osäkerhet råder beträffande hanteringen av oljeväxter efter omställningsperiodens slut vilket innebär att det då kan finnas behov av 130

• Sida 131
•  Original

skördeuppskattningar även för oljeväxterna. I detta sammanhang bör Prop. 1991/92: 96 erinras om EG:s beslutade reform på oljeväxtområdet där man övergått till' Bilaga 5 att ge arealbundet stöd direkt till odlaren. Stödet skall differentieras i förhållande till hektaravkastningen i olika regioner varav följer behov av regional skördestatistik.

Diskussioner har förts med SCB om att kunna få fram snabbstatistik för skörden. Åtminstone under övergångsperioden har detta bedömts vara angeläget. '

Utredningen har förutsatt att övrig statistik kan insamlas på samma sätt som nu. I stort stämmer detta men eftersom förhållandena på marknaden nu ändras i snabb takt är det inte osannolikt att de uppgifter som man nu ' relativt enkelt kan få in kan bli betydligt svårare att få in i framtiden.

3.4 Statistiska centralbyrån: Utredaren förutsätter i fråga om produk- tionsstatistiken att behovet av s.k. basstatistik i stor utsträckning täcks av "uppgifter från företag och organisationer". Den förutsättningen kan i huvudsak vara riktig för närvarande, t.ex. när det gäller statistiken över produktion av kött, mjölkprodukter och kontraktsbundna jordbruksgrödor såsom oljeväxter och sockerbetor där hela produktionen levereras till industrin. I och med avregleringen avjordbruket är det troligt att situatio- nen förändras. Dylik statistisk information får då'större betydelse för produktionsinriktning. prissättning'mm. på olika marknader (för olika produkter och/eller regionalt). Det är rimligt att anta att tillgängligheten av betydelsefull information baserad på uppgifter från företag och organisa- tioner försämras och fördröjs även om uppgiftsskyldighet föreligger. SCB bedömer att behovet av oberoende objektiv datainsamling därför kommer att öka. Speciellt är det ett konsumentinlresse att informationen blir allmänt tillgänglig. Detta torde också vara ett intresse som sammanfaller med de nya krav som en EG-anslutning skulle innebära. När det gäller statistik och registerdata för skördeskadeskyddets behov tolkar SCB situationen så. att det fortfarande är ett statligt åtagande. i enlighet med riksdagens beslut är 1987 att överföra skyddet till en stiftelse inom LRF. att tillhandahålla information från LBR och normskördeberäk- ningar på låg regional nivå (skördcområden). Allmänt kan sägas att SCB:s kontakter med statistikanvändare visar att det föreligger större behov av skördestatistik med regional redovisning än som framgår av utredningen. — -— — Utredningen anser att man för att kunna följa reformens effekter behö- ver skördestatistik för i första hand spannmålsgrödorna. SCB anser att även skördestatistik för vall är viktig eftersom denna gröda i hög grad berörs av omställningsåtgärderna.

SCB beräknar årligen normskördar. — — — En tidsserie med 25 års objektiv skördestatistik utgör underlag för beräkningarna. SCB:s norm- skördar används utöver för skördcskadeskyddet i många olika samman- hang. bl.a. som underlag vid rådgivning till lantbrukare. för driftsekono- miska beräkningar. av forskare och utredare samt vid värderingar oCh beräkningar av intrångsersättningar. — —— —

Användningen av skördestatistiken är alltså vidare än den som utred—

• Sida 132
•  Original

ningen redovisat. Skördeuppskattningarna är fr.o.m. år 1989 dimensione- Prop. 1991/92: 96 rade med hänsyn till de nu nämnda olika användningsområdena. Bilaga 5

Kraven från EG är — — — höga och det är tveksamt om utredningen har beaktat detta. — — —

— — — Enligt SCB är det olämpligt med väsentligare metodföränd- ringar under omställningsperioden då stora förändringar kan väntas.

Genom nuvarande 05 erhålls prognoser. preliminär statistik och defini- tiv statistik för hektarskördar och totalskördar. Möjligheterna att tidigt ta fram totalskördar finns för närvarande genom arcaluppgifter från OS redan ijuli. Om OS upphör måste arealinventering ske på annat sätt. En metod kan då vara speeialbearbetning av LBR, vilket medför en senare publice- ring.

SCB tillstyrker att försöken med en utveckling av den danska modellen fortsätter under åren 1992 och 1993.

Utredaren utgår från att den danska modellen kommer att fungera och ge uppgifter av tillräckligt god kvalitet för att ersätta de objektiva skör- deuppskattningarna fr.o.m. år 1994 och att en neddragning av dessa kan ske redan år 1993. Eftersom någon utvärdering av metoden inte ännu har gjorts anser SCB att detär för tidigt att dra dessa slutsatser. —— — —-

En ytterligare uttunning av urvalet i OS enligt Metod la minskar möjligheterna till avstämning av resultat enligt den danska modellen mot objektiva mätningar.

Beslut om omfattning och organisation av 1993 års skördeuppskattning måste tas redan innan 1992 års försök med den danska modellen har hunnit utvärderas.

En reducering av urvalet i 1993 års OS försämrar möjligheterna att koppla den av utredaren föreslagna gödselmedelsundersökningen år 1993 till OS — — —.

SCB är tveksam till en väsentlig metodändring mitt under omställnings- perioden, innan ändrade metoder och konsekvenser av dessa har hunnit utredas.

Av nu nämnda skäl föreslår SCB att OS år 1993 genomförs i samma omfattning som år 1992.

— — — Utredaren har i sin kostnadskalkyl beräknat en minskning av anslaget med 7 milj.kr. för 1993 års OS enligt Metod la. Målsättningen för SCB är att skördestatistikens kostnader skall kunna minskas med minst detta belopp fr.o.m. 1994 års skörd. En preciserad kostnadskalkyl i det aktuella intervallet 2—3 milj.kr. årligen kommer att göras i den fortsatta utredningen av hur ett skördestatistiskt system bör utformas. inkl. försöks- verksamheten med den danska modellen. Det bör i sammanhanget påpe- kas att gödsel-medelsundersökningen år 1993 skulle fördyras med 1—2 milj.kr. om 1993 års OS reduceras enligt Metod la. som föreslås i utred- ningen.

3.6 Statens naturvärdsverk anser att förslagen om en mindre kostsam skördestatistik är en konsekvent följd av den nya livsmedelspolitiken. Naturvårdsverket vill endast uppmärksamma att de nuvarande objektiva skördeuppskattningarna är ett utmärkt instrument för att göra specialstu- dier av olika slag. Detta har varit mycket viktigt för att följa användningen , 132

• Sida 133
•  Original

av gödselmedel och bekämpningsmedel och för specialstudier om betes- Prop. 1991/92: 96 marker. Behovet av sådana specialstudier kommer att =in än större de Bilaga 5 kommande åren. Med en övergång till den metod för statistikinhämtande som utredningen föreslår kommer ett betydande'behov av särskilda resur- ser att uppkomma för att kunna genomföra dessa. — — —

3.8 Sveriges lantbruksuniversitet menar att systematiska och tillfälliga fel hos den danska metoden är svåra att uppskatta. Därför skulle de sedan år 1991 pågående försöken att utvärdera den danska metoden underlättas avsevärt om OS genomfördes oförändrat även är 1993. 3.9 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden: I fråga om utredningens detalj förslag till ändringar i nuvarande statistikproduktion har samarbets- nämnden inte funnit anledning till särskilt ställningstagande. Före omlägg- ningen av skördestatistiken bör dock överläggningar ske med huvudman- nen för skördeskadeskyddet. 3.16 Konjunkturinstitutet: Inom området produktitmsstatistik täcks be- hovet för NR i huvudsak av uppgifter från företag och organisationer. Beräkningarna görs inom SJV och skörden beräknas via leveransuppgifter (från t.ex. kvarnar) och utrikeshandelsstatistik. En neddragning av insat- serna för direktbcräkningar av skörden innebär inte någon allvarlig för- sämring av underlaget för nationalräkenskaper och-konjunkturanalys. En- ligt utredningcn behövs skördeuppskattningar i någon form som komple- ment till internationella organ. till forskning och till uppföljning av refor- mens effekter. Dct förefaller uppenbart att' nuvarande objektiva skör- deuppskattningar är nästan helt utformade för skördeskadeskyddets be- hov. Beräkningsmetodiken torde kunna ändras i riktning mot den danska modellen och ändock ge tillräckliga uppskattningar av skördarfför övriga ändamål. Det pågående försöket med denna modell torde snart ge ett svar på denna punkt ' 3.26 Konsumentberedningen: Utredningens förslag inom rubricerade område innebär inga större förändringar" gentemot" anarande-statistik. utom förslaget att pröva den s.k. danska modellen för skördestatistiken. KoB har inget att invända mot att denna modell testas och-efter utvärde- ring eventuellt får ersätta nuvarande objektiva"skördeuppskattning. 3.28 Länsstyrelsen iJönk'öping's län: Den höga ambitionsnivån [avse- ende skördeuppskattningar] medför att kostnaderna blir höga. Det är därför motiverat att utvecklingsarbete påbörjas för att tillskapa en ny ' metod som är väsentligt mindre resurskrävande. ' Utredningen har föreslagit den s.k. danska modellen som bygger på att skördestatistik tas fram genom uppgifter från jordbrukarna själva. Över- ' gångstiden har bedömts till två år och modellen föreslås införas fr.o.m. år ' 1994) Det är tveksamt om metoden kan anpassas'till svenska förhållanden på så kort tid. Svårigheterna ligger främst i att få en godtagbar uppskatt- ning av vallskördarnas storlek. Den gamla metoden bör bibehållas tills man är-säkcr på att den nya metoden kan ge ett tillfredsställande resultat. 3.29 länsstyrelsen i 'Malmöhus län vill.-i enlighet med Frith'iöf Bill- ströms särskilda yttrande. pekä på att det ingenstans i utredningen finns belägg för den danska metodens tillförlitlighet.'lnte ens i Danmark har - man presenterat några studier av metodens statistiska säkerhet. Länssty- ' 1 ';) '.')

• Sida 134
•  Original

relsen anser vidare att man vid en utvärdering av den danska modellen Prop. 1991/92: 96 också bör ta hänsyn till tidsaspekten. Statistikredovisningen med den Bilaga 5 danska metoden sker betydligt senare än med nuvarande metod. Genom en vidareutveckling och fortsatta jämförelser mellan "Objektiv skördeuppskattning" och den danska modellen bör man komma fram till en modell som ger statistisk säkerhet till en lägre kostnad än de 19 milj.kr. som undersökningarna årligen kostar med nuvarande metod. Det är också rimligt att kostnaderna för skördeuppskattningarna minskar eftersom en del användningsområden för statistiken försvinner i samband med avreg- leringen av jordbruket. — — —

För en så viktig del för landets försörjning som de båda Skånelänen utgör. är skörderesultat på skördeområden en nödvändighet [enligt lant- bruksenheten vid länsstyrelsen]. Under åren har [enheten] tack vare norm- skördar för skördeområden kunnat serva bl.a. enskilda jordbruksföretag, organisationer. kommuner, televerk och militäramyndigheter med regio- nal statistik för varierande behov. Även den lokala rådgivningsverksamhe- ten är i stort behov av produktionsstatistik.

3.30 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Nya länsstyrelsen kommer att ha viktiga arbetsuppgifter för den framtida landsbygdsutvecklingen där jordbruksnäringen är en viktig del. För att med effektivitet kunna genom- föra detta arbete krävs dct en bra områdesstatistik på så små områden (mindre än län) som möjligt. Utredarens förslag innebär en alltför grov indelning. För att också jordbrukets omställning skall kunna belysas med säkerhet bör därför såväl lantbruksregistret som objektiva skördeuppskatt- ningarna behållas i nuvarande omfattning tills vidare. Utredningens förslag om införande av skördeuppskattningar enligt den "danska metoden" redan år 1994 kan inte tillstyrkas av länsstyrelsen. Metoden har enligt länsstyrelsens uppfattning många svagheter och är inte utvärderad för svenska förhållanden. Om metoden införs redan år 1994 kommer den att äventyra uppföljningen av jordbrukets omställning. Läns- styrelsen tillstyrker dock att metoden under några år testas och utvärderas jämsides med nuvarande skördeuppskattningar.- Enligt länsstyrelsens uppfattning krävs det områdesv isa data (mindre än län) även för produktionsstatistik för bl.a. forskning. utbildning. uppfölj- ning och stimulering av landsbygdsutveckling. samt för att uppfylla statens ansvar för krisdrabbade företag. ' Dessutom kommer kostnaderna för tilläggsundersökningar att bli myc- ket höga om tillgången på basstatistik med regionala data försvinner. En stor del av uppgifterna för tilläggsundersökningar samlas in till marginal- kostnader genom objektiva. skördeuppskattningarna i dag. '

—- — — Med regional produktionsstatistik anser — — — länsstyrelsen att skördestatistik även i fortsättningen måste kunna redovisas på minst nuvarande nivå (106 skördeområden) annars blir statistiken en enda stor

"medelkaka". .

För att följa effekten av jordbrukets omställning anger utredaren att skördestatistik 1 första hand behövs endast för spannmålsgrödor. Länssty-. relsen anser att det även för vall som är den största grödan i länet, behövs . årlig skördestatistik då grödan påverkas i hög grad. av omställningen. . . 13.4

• Sida 135
•  Original

Vallskördens storlek måste kunna bedömas i tid eftersom detta påverkar Prop. 1991/92: 96 behovet av spannmål och kraftfoder. Bilaga 5

3.31 Länsstyrelsen i Örebro län delar inte utredningens synpunkter att företag och organisationer kan täcka behovet av produktionsstatistik. Det är därför olämpligt att avskaffa objektiva skördeuppskattningar (OS) med anställda provtagare. Besparingar skall göras genom att förenkla olika arbetsmoment i OS. Tidigare erfarenheter visar att fel uppstår i statistiken om det sker subjek- tivt. Med låg insats av medel kan preliminära skördesiffror (s.k. snabbsta- tistik) produceras. Det blir också lätt att framställa målinriktade undersök- ningar. t.ex. bekämpningsmedelsundersökning. Dessutom ställer forsk- ning, rådgivning och undervisning i dag större krav på bra statistik. Utöver skördeuppgifter inhämtas växtodlingsdata, t.ex. såtid, sortval m.m. Utredningen föreslår att den danska modellen genomförs helt år 1994. Länsstyrelsen ser mycket allvarligt på detta förslag och tycker att metoden är mycket tveksam. Risken är stor att det blir värdelös statistik. Länssty- relsen föreslår att den danska modellen prövas under omställningsperioden för att sedan kunna utvärderas.

Länsstyrelsen föreslår att en översyn av nuvarande områdesindelning görs för att passa ett avreglerat lantbruk. I utredningen har ej beaktats den enskilde lantbrukarens behov av statistik för att kunna fatta bra beslut för omställning till ett marknadsanpassat lantbruk samt även efter denna period.

3.32 Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att man beträffande produk- tionsstatistiken bör avvakta med ändringar och vid en eventuell ändring direkt inrikta sig på en anpassning till EG-nivå. Det måste anses vara ett allmänt intresse att jordbrukarkåren förses med behövlig statistik. De har själva ingen möjlighet att enskilt eller gemensamt samla den statistik de har behov av på områdesnivå. Avkastningsnivåerna kan variera mycket inom samma län. Försämrad redovisning till lägst . länsnivå blir värdelös vid regional statistikanvändning och planering. Den' 'danska modellen" är redan tidigare prövad 1 vårt land (på 1970-. talet). Metoden förkastades eftersom. den inte passade de förhållanden som . råder 1 Sverige, vilka påtagligt skiljer sig från de som råderi Danmark. . I Norrlandslänen liksom i Kopparbergs län är vallen en mycket. stor och viktig del av växtodlingen. eftersom flertalet djurhållare är inriktade på ' mjölkproduktion. Vallskörden måste 1 tid kunna bedömas eftersom vall- . skördens storlek påverkar förbrukningen av spannmål och kraftfoder. I den danska modellen är det särskilt svårt att bedöma sannolik vallskörd. När omställningsperioden är över finns det stor risk att intresset att lämna uppgifter för statistik hos de enskilda lantbrukarna mattas betydligt. om de inte kan se någon direkt nytta av det annat än i stora sammanhang..

Det måste anses olämpligt att byta statistikmetod under pågående om— ställning — — —. I ' I .

Genom förenklingar 1 bl. a. fältarbetet borde det vara möjligt att skörda samma mängd provytor som i dag till avsevärt lägre kostnad. Det. borde då vara möjligt att med 1 stort. sett bibehållen kvalitet på produktionsstatisti- . I . - 135

• Sida 136
•  Original

ken kunna avvakta med större förändringar tills omställningsperioden är Prop. l991/92: 96 över och EG:s krav klarnat. ' Bilaga 5

3.33 LänsstyrelseniJämtlandslän: — — — En neddragning av objektiva Skördeskadeskyddet till förmån för en metod som bygger 'på uppgifter från jordbrukarna själva anses [av utredningen] vara tillfyllest. Sannolikt är detta en alltför optimistisk inställning. — — — Att motivera neddragning av statistikinnehållet med enbart anpassning till EG:s minimikrav kan inte vara hållbart eller acceptabelt vare sig från näringens eller samhällets sida. Däremot bör ansträngningar göras att i så stor utsträckning som möjligt göra den svenska statistiken jämförbar med den i EG utan att därför göra för stort avkall på kontinuiteten.

Skördeskadeskyddets behov måste utvärderas ytterligare. Att som i betänkandet utelämna en analys av Skyddets behov med hänvisning till att det bör tillgodoses av branschen anser vi är tveksamt. — — —

En omläggning enligt betänkandet kommer att försvåra utvärdering, uppföljning och forskning på området. Det är särskilt allvarligt för Norr- lands dcl då man i betänkandet föreslår att produktionsstatistiken för slåttervall skall avskaffas.

Det är — _ — odlingen av slåttervall och skörden därav som i alla aspekter är viktigast och har betydelse för Jämtlands län. '

En indragning av produktionsstatistiken"för slåttervall innebär i prakti- ken att länet blir utan produktionsstatistik. Samma förhållanden råder i stort för hela Norrland.

3.34 Länsstyrelsen i Norrbottens län bedömer det angeläget att även fortsättningsvis upprätta objektiv skördestatistik för grödorna vall, potatis och Spannmål. Objektiv skördestatistik bör bygga på uppgifter som insamlas genom mätning och vägning. Att ett antal lantbrukare får i uppgift att bedöma skördens storlek uppfyller ej rimliga krav. "— —'— — I vårt län är skördestatistik mest angelägen för grödorna vall och'potatis. Det föreligger behov av att objektivt påvisa vilka skördcnivåer som uppnås i olika delar av länet. Det är ca 30 mil mellan gårdar vid södra resp. norra länsgränsen och ca 20 mil från kustnära gårdar till gårdar'i länets inland. Det är uppenbart att ett länsmedeltal på subjektivt insamlade uppgifter under våra förhållanden ej har något statistikvärde. — — — — — — Att det insamlas objektiv skördestatistik för vall och potatis är för oss viktigare än uppgiften om spannmålsskördens storlek. Länsstyrelsen anser att en kombination av nuvarande statistikinsamling och den s.k. danska modellen kan vara en lösning som ger tillfredsställande ' statistik och sänkta kostnader. Utlottning av gårdar-kan exempelvis be- gränsas till en del av nuvarande skördeområden och nuvarande "antal gårdar. Övriga delar av "skördeområdet kompletteras med enkätuppgifter ' enligt den s.k. danska modellen. Nästa skördeår utlottas gårdarna inom en annan del av skördeområdct. 'SkördeprOVtag'arna kom på detta'sätt att arbeta inom ett mer begränsat geografiskt område med mindre tidsåtgång och resekostnad för insamling av skördeprover. ' — — — Kanske att en sådan metod på försök kunde genomföras för delar av landet redan skördeåret 1993.'Dessutom har den'objektiva skör- ' 136

• Sida 137
•  Original

deuppskattningen stort värde vid beräkningar av Norrlandsstödet. Norm- Prop. 1991/92: 96 skördarna utgör även hjälpmedel vid beräkning av ren- och älgskador. Bilaga 5

— — —— Att även få fram medelskörden av olika potatissorter vore en värdefull uppgift. Rätt uppbyggd statistik med uppgifter om sortandel och sorternas avkastning i praktiken i resp. område ger basunderlag för lant- brukare och rådgivare att förändra sortval m.m. så att optimalt resultat erhålls. — — -

Vi finner det olyckligt om man mitt i pågående omställningsprogram helt skulle byta statistikmetod. Omställningens komplicerade karaktär kräver en uppföljning och utvärdering.

3.39 Lantbrukarnas riksförbund: Omprövningen av skördeuppskattning- arna sker i ett skede när kravet på kontinuitet ochjämförbarhet över tiden är särskilt stort. — — — LRF anser att möjligheterna bör kunna prövas att övergå till en mindre kostnadskrävande metod för skördeuppskattningarna. Det är dock ett oeftergivligt krav att en grundlig utvärdering görs av den nya metoden innan slutlig ställning tas i frågan. Utredningen torde ha underskattat de metodproblem och andra svårigheter som sammanhänger med en omlägg- ning av denna statistik. Vad gäller övrig produktionsstatistik vill LRF peka på vikten av den statistik som erhålls från företag ooch organisationer. Förutsättningarna för denna uppgiftsinsamling torde komma att förändras. bl.a. vid ett EG-medlemskap. LRF utgår från att överläggningar vid behov tas upp med näringens organisationer. Enligt LRF:s mening borde utredningen klart ha redovisat att staten iklätt sig ansvaret för statistikunderlaget till skördeskadeskyddet. — — —— Om ytterligare minskningar görs av lantbruksregistret och skördeupp- skattningarna och dessa inte är acceptabla från Skördeskadeskyddets syn- punkt ändras de ekonomiska förutsättningarna för uppgörelsen mellan - LRF och staten. Vid behov bör dessa frågor tas upp i en förhandling mellan Skördeskadeskyddet och staten!

4 Ekonomisk statiStik

4.1 Statens jordbruksverk: En enda samordnad lantbruksekonomisk under- sökning hade varit att föredra men med tanke på att den s.k. deklarati'ons- undersökningen (DU) försämras i och med förenklingen av deklarations- blanketterna och med vetskap om att EG'kommer att kräva detaljerade bokföringsundersökningar anser SJV att den föreslagna metoden är den bästa framkomliga vägen. Förslaget innebär klara begränsningar i möjligheterna att använda stati- " stiken. Detta gäller t.ex. möjligheten att ta'fram regional statistik och för jämförelser med tidigare år.' Neddragningen av DU påverk'ar dessutom Vissa delar av NR-kalkylerna varför alternativa beräkningsmetöder kom- mer att behöva tas fram. Detta gäller främst kapitalkostna'derna. Med tanke på EG—kraven kan undersökningarna på sikt behöva utvidgas och förändras. Utredningen föreslår att DU skall utföras i samma omfattning ' - ' - '137

• Sida 138
•  Original

som för närvarande i stödområdena i norra Sverige. SJV vill påpeka att det Prop. 1991/92: 96 fortsatta arbetet med att utveckla den s.k. norrlandsmodellen kan innebära Bilaga 5 att ytterligare krav kommer att ställas på statistisk information.

För att följa reformens effekter kan det vara värdefullt att få fram snabbstatistik. Om ett fördjupat samarbete med LRF-konsult kan ge detta resultat är det angeläget att gå vidare med det.

Trots begränsningarna stöder SJV det redovisade förslaget som samman- taget innebär en minskning av den ekonomiska statistiken.

4.4 Statistiska centralbyrån delar i stort den bedömning utredningen gör om behovet av statistik för att belysa jordbruksföretagens ekonomiska förhållanden. Emellertid anser SCB att de inskränkningar i DU och JEU i tid och omfattning som utredningen föreslår i alltför hög grad begränsar möjligheterna att följa den livsmedelspolitiska reformens effekter i den omfattning som angetts i utredningsdirektiven. — — —

— — — Enligt SCB:s bedömning. som närmast synes vara i överens- stämmelse med utredningsdirektiven, bör den ekonomiska utvecklingen. i varje fall för något inkomstår. följas upp för hela jordbruket under och efter omställningsperioden (och inte enbart för vissa speciellt intressanta driftsinriktningar under en del av omställningsperioden som utredaren föreslår).

Underlaget till sektorkalkylerna bör — — — i möjligaste mån hålla minst samma kvalitet som hittills. — — — SCB anser det därför lämpligt att åtminstone för något år under omställningsperioden genomföra DU med ungefär hittillsvarande omfattning. Ett lämpligt år för detta torde vara inkomståret 1992. eftersom resultaten då kan utnyttjas i den utvärdering som år 1994 skall ske av den livsmedelspolitiska reformen. Om DU behöver genomföras i full skala. för ytterligare årblir i första hand beroende av när utökade bokföringsundersökningar enligt EG:s-krav kommer till stånd och hur dessa utformas. _ . . .

Utredningen föreslår att den företagsekonomiska analysen skall ske med hjälp av modelljordbruksansatsen (MJA), vilket innebär en mycket stark koncentration till vissa grupper av företag. SCB har inget att erinra mot denna uppläggning men — _- — anser att analysen bör utsträckas till att även omfatta inkomståren 1993 och 1994, vilket medför att en begränsad DU (med omfattning som utredningen föreslagit för åren 1991 och 1992) bör genomföras även för inkomståren .1993 och 1.994- LRF Konsults kundmaterial som av utredningen föreslås utgöra ett av tre möjligaalter- nativ som underlag för företagsekonomiska analyser kan enligt SCB endast betraktas som ett supplementärt material på grund av desslbristande representativitet. .

I samband med den ovan föreslagna utökningen av DU 1992 bör det även vara möjligt att göra enklare företagsekonomiska analyser av de. grupper av företag som inte omfattas av MJA. SCB anser att det finns . behov av att bl.a. belysa de ekonomiska förhållandena för deltidsjordbru- ket. Vidare bör utökningen utnyttjas-för att i övrigt belysa skattereformens ' effekter varvid jämförelse i- första hand bör göras med DU l990. —- — .—I

Den samordning av DU och JEU som utredningen förordar har inletts . . av SCB i samarbete med SJV-redan vid planeringen av DU avseendeår. 138.

• Sida 139
•  Original

1991 . Anpassningen av DU till de företagsgrupper som ingår i JEU innebär Prop. 1991/92: 96 att de kommande resultaten från DU 1991 inte kanjämföras med resulta- Bilaga 5 ten från tidigare års DU. Vill man göra tidsserier måste nya bearbetningar av de äldre årgångarna göras för att i görligaste mån överföra dem till JEU:s mer begränsade population. Det är dessutom så att samordningen av urvalen medför att JEU i viss utsträckning påverkar det underlag som hittills erhållits från DU till MJA. genom att i JEU inte ingår registrerade handelsbolag samt att jordbrukare i åldern 62—64 år är underrepresente- rade.

SCB har inga erinringar mot utredningens förslag om utvidgning av den lantbruksekonomiska statistiken för stödområdena och bedömer de före- slagna åtgärderna från statistisk synpunkt acceptabla.

SCB är beredd att medverka till att snabbstatistik tas fram på basis av LRF Konsults kundmaterial i kombination med annat material som täcker hela populationen. En hel del utvecklingsarbete torde dock återstå bl.a. beroende på de förändringar som på grund av skattereformen har gjorts i kontoplaner m.m. inkomståret 1991.

SCB delar utredningens uppfattning att det liksom tidigare är lämpligt att belysa jordbrukarfamiljernas inkomstsammansättning genom en sam- körning mellan DU/LBR och lnkomst— och förmögenhetsregistret (loF). även om skattereformen kommer att försvåra jämförelser bakåt i tiden. Till skillnad från utredningen anser SCB att denna sambearbetning inte bör begränsas till inkomståren 1991 och 1992 utan göras även följande år tills EG-anpassningen av den lantbruksekonomiska statistiken genomförts.

— — — För att klara kostnadsnedskärningen [avseende JEU] krävs förenklingar utöver att ta bort arbetskraftsredovisningen. — — — Det föreslagna anslaget för budgetåret 1992/93 ligger därför på grund av pla- nerade och delvis redan igångsatta åtgärderlca 400 000 kr. för- lågt (i 1990/91 års priser). — — — . .

4. 8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer i utredningens synpunkter att stor vikt bör läggas på möjligheterna att i ekonomisk statistik på företags— och sektornivå kunna följa och studera effekterna av den omlägg- ning jordbruket nu genomgår. Det är självfallet också angeläget att. en anpassning sker till 'de krav en eventuell anslutning till EG kräver. SLU saknar dock en mera genomgripande analys av behoven av ekonomisk . statistik mot bakgrund av de förändringar vi. även i framtiden kan förvänta rörande jordbrukets struktur, nya verksamhetskombinationer och nya företags- och ägandeformer. För den företagsekonomiska forskningen är. sådan statistik av stort värde och det är särskilt angeläget att i tidsserier-. kunna följa utvecklingen i väl definierade grupper av företag, vilket-bör beaktas 1 förslagen till urvalsstrategier.

4.15 Riksskatteverket har inget att erinra beträffande de olika förslagen [avseende DU]. RSV vill emellertid .i detta sammanhang framhålla att verket tillsammans med SCB för närvarande utreder omfattning och ruti- ner för SCB:s totala inhämtande av deklarationsuppgifter. Övcrsynen är föranledd av de störningar i taxeringsarbetet som uppstår hos skattemyn- . digheterna på grund av att vissa deklarationer finns hos annan myndighet . . . under taxeringsperioden. . . . - 13.9

• Sida 140
•  Original

4.16 Konjunkturinstitutet: DU. som den hittills använts. har genomförts Prop. 1991/92: 96 som en urvalsundersökning och uppräknats till totalnivå med hjälp av Bilaga 5 LBR. På dessa data har sedan stora delar av uppgifterna i NR:s (SJV:s) ' scktorkalkyl baserats. JEU däremot är en mikroekonomisk undersökning som beskriver vissa typjordbruk i detalj — och är inte avsedd att användas för totalkalkylcr. Den samordning av DU och JEU som föreslås ser ut att rycka undan möjligheten till totaluppräkning av DU. och därmed bortfal- ler möjligheterna att använda DU i sektorkalkylerna. En möjlig lösning vore dock att intermittent genomföra DU och där- emellan skarva med LRFk:s material eller något annat. I varje fall är det viktigt att DU genomförs år 1992 på det "gamla sättet". Detta är desto viktigare eftersom DU för år 1991. av olika skäl. ser ut att bli oanvändbar på riksnivå. På längre sikt är det angeläget att den ekonomiska statistik som byggs upp med hänsyn till EG:s krav också ger möjlighet till uppräkning och meningsfulla totalkalkyler. Annars försämras nationalräkenskapernas möj- lighet att belysa jordbrukssektorns inkomster och utgifter. 4.18 Skogsstyrelsen använder vissa uppgifter från jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) och deklarationsundersökningen (DU). — — — Skogsstyrelsen anser att någon typ av bokföringsundersök ning bör finnas och omfatta minst nuvarande grupper av företag. Helst bör även skogs- bruksföretag ingå i undersökningen. Det bör utredas om undersökningen kan samordnas med deklarationsuppgifter och sammanställas med hjälp av olika dataregister och datamediuni. Arbetskraftsdelen i undersökningen bör något förenklat kunna sammanställas med uppgifter från näringsbila- gan. 4.20 Statskontoret: För att tillgodose EG:s krav bedömer utredaren bl.a. att en utvidgning av de bokföringsundersökningar som nuvarande jord- bruksekonomiska undersökningen (JEU) utgör kommer att vara nödvän- dig att genomföra. Statskontoret ifrågasätter om det är så" välbetänkt att - bygga en statistikproduktion för EG:s krav på JEU. JEU redovisar utveck- lingen av lantbrukets inkomst- och lönsamhetsförhålla'nden. Resultaten av JEU ligger till grund för s.k. typkalkyler. Dessa ingick under den förutva- rande jordbrukspolitiken som underlag vid dåvarande"jordbruksprisför- handlingar. Enligt Statskontorets bedömning behöver en mer förutsätt— ' ningslös analys av EG:s krav göras utifrån en'så aktuell situation som möjligt. ' 4.26 Konsumentberedningen: Kritik har under årens lopp riktats mot de båda huvudundersökningar som belyst jordbrukarnas inkomst— och lön- samhetsutveckling. nämligen deklarationsundersökningen (DU) och jord- bruksekonomiska undersökningen (JEU). — — — ' Kravet på exakthet i inkomstnivåuppgifterna har minskat till följd av att de inte längre används i-prissättningssammanhang. Det är dock av stort intresse att framför allt under omställningsperioden kunna följa utveck- lingen, dels totalt sett (alltså inkl. jordbrukarnas inkomstér utanförjord- bruket). dels mcd uppdelning på olika inkomstkällor. Vidare måste beaktas att EG fordrar uppgifter baserade på bokföringsundersökningar från med- lemsländerna. I EG—perspektivet erfordras alltså en undersökning typ JEU.' ' ' 140

• Sida 141
•  Original

KoB förordar att deklarationsundersökningen snarast möjligt läggs ned. Prop. 1991/92: 96 Skattcomläggningen och ny deklarationsblankett har fått till följd att Bilaga'5 användbarheten av materialet för jordbruksekonomisk statistik reduce- rats. Tillgängliga resurser för denna typ av statistik bör i stället användas till att förbättra JEU och till att förbereda anpassningen till EG:s krav.

Utredningen har avvisat ovanstående alternativ med hänvisning till att JEU är otillräcklig för att under omställningsperioden studera förändringar mellan åren. bl.a. på grund av stora slumpfel. Häremot kan invändas att utredningen som ett av sina alternativ för studier av utvecklingen (alt. 1) anger LRF konsults resultatanalyser för lönsamhetsutvecklingen och Inkomst- och förmögenhetsstatistiken (IoF) för inkomstutvecklingen. Detta alternativ. för vilket kostnaden anges till endast 0.3 milj.kr.. skulle övergångsvis kunna användas som ett komplement till JEU. Denna lösning blir billigare än utredningens förslag att tillsammans med JEU bibehålla DU under några år. Skillnaden — "överskottet" —- skulle kunna användas till förbättringar av JEU.

4.39 Lantbrukarnas riksförbund: Vad gäller strukturstatistik/register- uppgifter och ekonomisk statistik föreslår utredningen att fördjupade studier görs över kravet på statistik vid ett EG-medlemskap. Enligt LRF:s . mening är det viktigt att sådana studier görs skyndsamt och att man därvid även beaktar det mer kortsiktiga behovet i samband med EG- förhandlingar m.m. LRF anser det vara en central uppgift för lantbruksstatistiken att följa lönsamhetsutvecklingen inom lantbruket under såväl den pågående om- ställningsperioden som i EG-perspektivet. — — — LRF anser de s.k. modelljordbruken vara ett bra underlag för att följa utvecklingen. Det är därför- viktigt att det behövliga statistikunderlaget från JEU och DU tas fram även framdeles. LRF vänder sig mot utredning- ens synsätt att de lantbruksekonomiska undersökningarna tillfälligt kan dras ned under de närmaste åren för att åter byggas ut till följd av EG-kraven. 4.44 Sveriges livsmedelsindustriförbund: När det gäller att följa upp den livsmedelspolitiska reformens effekter föreslår utredaren vissa modifie- ringar i nuvarandc ekonomiska undersökningar. — — —- Det förefaller dock något oklart hur dessa modifieringar skall göras. En viktig aspekt på jordbruksföretagens lönsamhet är hurjordbrukarnas tillgångar och skulder förändras över tiden. och i synnerhet vilken effekt den livsmedelspolitiska reformen har i dessa avseenden. Jordbrukarnas skuldsättningsgrad och likviditetsgrad ger en väsentlig bild av förändringar i konkurrenskraften för olika typer (produktionsinriktning) och storlekar av jordbruksföretag. För att det svenska jordbruket skall vara konkurrens- kraftigt. speciellt i ett EG-perspektiv. måste en kostnadsanpassning ske. Det gäller inte minst de finansiella kostnaderna. som ofta negligeras i ' debatten. Det bör därför vara angeläget. både för uppföljningen av den livsmedelspolitiska reformen och för EG-anpassningen. att statistiken på detta område bibehålls och eventuellt utvecklas.

• Sida 142
•  Original

5 Prisstatistik Prop. 1991/92: 96 Bilaga 5 5.1 Statens jordbruksverk: Utredningen bedömer att den nuvarande pris-

statistiken för primär- och prisregleringsledet är tillfredsställande. SJV delar denna uppfattning liksom bedömningen att prisinsamlingen blir mer komplicerad till följd av avregleringen. I den successiva behovsprövning som måste göras på detta område är det även här av stor vikt att 'beakta eventuella krav från EG.

För att följa prisutvecklingen på jordbruksfastigheter förordas i utred- ningen att detta skall göras på samma sätt som för övriga fastigheter. dvs. genom rapportering av inskrivningsmyndigheterna till SCB i samband med att lagfart beviljas. .

Fram t.o.m. juni 1991 har SCB grundat sin prisstatistik förjordbruksfa- stigheter på underlag från lantbruksnämnderna varvid lantbruksnämn- derna har gjort prisbedömningar för att utröna om köpen har kunnat betraktas som representativa köp och således har kunnat ingå i statistiken.

Jordförvärvslagen ändrades fr.o.m.juli 1991 vilket innebär att förvärvs- tillstånd krävs vid betydligt färre fastighetsöverlåtelser än tidigare.

Detta medför en kraftig minskning av underlaget till prisstatistiken vilket kan få konsekvenser såväl för kvaliteten på statistiken som för möjligheten att göra regionala uppföljningar. Inom SCB pågår för närva- rande en analys för att klarlägga detta. Innan resultaten av SCB:s analys föreligger anser SJV att det är för tidigt att ta ställning till om en besparing i enlighet med utredningen är möjlig.

I avsnitt 6 anges att arrendeprisutvecklingen skulle kunna behöva bely- sas. Denna fråga återfinns inte under avsnitt 8. För närvarande saknas statistik över arrendeprisutvecklingen men däremot finns behov att kunna följa denna bl.a. för uppföljningen av den livsmedelspolitiska reformen.

5.18 Skogsstyrelsen använder vissa delar av produktionsmedelsprisin- dex (PM-index) som tas fram av statensjordbruksverk. PM-index används för att beräkna prisutvecklingen för maskinarbeten (maskinkostnader). Skogsstyrelsen anser liksom utredaren att prisinsamlingen skall fortsätta. 5.26 Konsumentberedningen delar utredningens uppfattning att behov finns av en prisstatistik. som t.o.m. på vissa områden är mer omfattande än den nuvarande. Som utredningen framhåller kan behovet av information om regionala produktpriser komma att öka till följd av avregleringen. Liksom utredningen anser KoB att ambitionsnivån däremot kan tillåtas sjunka för uppgifter till produktionsmedelsprisindex mot bakgrund av att denna index inte längre används som prissättningsunderlag.

6 Övrig statistik

6.1 Statens jordbruksverk: SCB genomförde under våren 1991 en särskild sysselsättningsstudie baserad på LBR 1990. De hittillsvarande resultaten från denna studie tyder på att det kan vara svårt att få fram användbara resultat. Det är i dagsläget därför inte möjligt att ta ställning till om en förnyad studie skall genomföras. 142

• Sida 143
•  Original

En hel del av underlaget för miljöstatistiken samlas in i samband med de Prop. 1991/92: 96 objektiva skördeuppskattningarna. Utredningen föreslår att möjligheten Bilaga 5 att övergå till en annan modell (den s.k. danska modellen) prövas. Om övergång till ny metod sker måste uppgifter rörande bekämpningsmedels- och handelsgödselanvändningen i jordbruket tas in på annat sätt. SJV stödjer härvid utredningens förslag innebärande särskilda undersökningar om den s.k. danska metoden ersätter nuvarande objektiva skördeuppskatt- ningar.

6.4 Statistiska centralbyrån: Det bör i sammanhanget påpekas att göd- selmedelsundersökningen år 1993 skulle fördyras med 1—2 milj.kr. om 1993 års OS reduceras enligt Metod la. som föreslås i utredningen. Utredaren föreslår att den nu pågående studien om jordbrukarhushål- lens arbetsinsatser i och utanför jordbruket upprepas avseende år 1993. —- -— — Erfarenheterna från den nu pågående studien kan innebära att vissa metodförändringar bör aktualiseras men SCB bedömer preliminärt att en upprepad undersökning bör kunna genomföras. SCB beräknar kostnaderna för en upprepad undersökning till ca 1 milj.kr. i 1991/92 års kostnadsläge. ' SCB instämmer i att behovet av sysselsättningsstatistik förjordbruket på kort sikt kan tillgodoses med nämnda studie. varför den särskilda under- sökningen om jordbrukets arbetskraft (JAK) inte behöver göras år 1993.

— —— — Utredaren bedömer att [insamling av sysselsättningsuppgifter] bör kunna ske i samband med uppgiftsinsamling till strukturstatistiken. Detta är säkert korrekt med en uppläggning som innebär att strukturstati- stiken huvudsakligen erhålls genom LBR. Eftersom den framtida upplägg- ningen av strukturstatistiken skall utredas från ett helhetsperspektiv bör frågan om insamling av sysselsättningsuppgifter behandlas i det samman- hanget.

På utredningens förslag och efter riksdagens beslut att inte längre anslå medel för årliga undersökningar av ny-. till- och ombyggnadsverksamheten i lantbruket. har SCB lagt ner ifrågavarande statistik fr.o.m. 1991/92.

Förslaget — — — om ny-. till- och ombyggnadsverksamheten innebär att det intermittent är av värde att studera denna. SCB är tveksam till att sådana undersökningar genomförs intermittent med hänsyn till både resul- tatens relevans och tillförlitlighet. om de inte genomförs under en följd av år.

Utredaren säger [att drivmedels] undersökningen inte behövs från livs- medelsstatistisk synpunkt. Undersökningen har genomförts med treårsin- tervall avseende perioden 1977—1989. Resultaten har använts för bered- skapsplanläggning och som underlag för energibalanser. Det bör vidare framhållas att data från drivmedelsundersökningarna även utgör underlag för statistiken över utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid och förjordbrukets bidrag till dessa utsläpp. Även av detta skäl bör alltså enligt SCB:s mening denna undersökning bibehållas.

SCB bedömer att det också i fortsättningen finns behov av att ta fram statistik för nämnda ändamål. SCB föreslår att verket gör en studie av möjligheterna att göra syntetiska beräkningar med ledning av bl.a. areal- 143

• Sida 144
•  Original

uppgifter för enskilda grödor. Detta skulle kunna medföra att undersök- Prop. 1991/92: 96 ningar till jordbrukarna kan göras glesare än för närvarande. t.ex. vart Bilaga 5 femte år och till lägre kostnader.

Om de objektiva skördeuppskattningarna inte genomförs fr.o.m. år 1994. försvinner ett viktigt verktyg för datainsamlingen vad gäller dels statistiken över gödsel- och bekämpningsmedelsanvändningen i jordbru- ket. dcls annan därpå grundad lantbruksrelaterad miljöstatistik t.ex. am- moniakutsläpp och näringsläckage. Dessa statistikuppgifter redovisas nu för län och' 1 regel även för avrinningsområden.

Alternativa undersökningsmetoder för den aktuella statistiken är för närvarande helt oprövade när det gäller den aktuella typen av datainsam- ling. En metodförändring kommer att påverka statistikens kvalitet och medför dessutom att statistikens jämförbarhet över tiden försvåras. Utred— ningens optimism om alternativa metoders användbarhet framdeles är därför enligt SCB:s mening för stor.

SCB tillstyrker utredningens förslag omtidsplan för undersökningarna om gödsel— och bekämpningsmedelsanvändningen. När det gäller förslaget att som alternativ undersökningsmetod tillämpa postenkät vill SCB på- peka att detta leder till en avsevärd kvalitetsförsämring av statistiken.

Som också utredningen antyder. behöver provundersökningar med al- ternativa metoder genomföras parallellt med nuvarande metod. Förutom postenkät bör därvid förberedd telefonintervju och eventuellt besöksin- tervju prövas. Provundersökningarna syftar förutom till metodprövning. till att skapa förutsättningar för en länkning av metoderna till varandra. Sådana provundersökningar har planerats för år 1992 avseende bekämp- ningsmedel och år 1993 avseende gödselmedel. Utredningens förslag att reducera de objektiva skördeuppskattningarnas omfattning under år 1993 skulle innebära att urvalet för 1993 års gödselmedelsundersökning skulle ' bli alltför litet med hänsyn till statistikbehovet. En erforderlig komplette- rande undersökning detta år. som också skulle få karaktären av prov med annan metod. t.ex. enkät. skulle innebära stor risk för att meningsfulla resultat ej kan erhållas. SCB föreslår därför utifrån miljöstatistikens behov att skördeuppskattningarnas omfattning förbliroförändrad år 1993. Om så inte blir fallet beräknas kostnaderna för gödsclundcrsökningen detta år till

—3 milj.kr. istället för av utredningen beräknade l milj.kr. för budgetåret 1993/94. I detta sammanhang utgår SCB från att kostnaderna för provun- dersökningarna ryms inom ramen för kostnadsposten "Medel för utveck- ling av nya metoder".

Den slutliga utformningen av de framtida gödscl- och bekämpningsme- delsundersökningarna får. enligt SCB:s mening. bli beroende av erfarenhe- terna av provundersökningarna. SCB avser därför att senare i anslagsfram- ställningar återkomma med en mera definitiv kostnadsberäkning för un- dersökningarna.

Utredningen föreslår vidare att uppgifter om grön mark knyts till här nämnda undersökningar. SCB vill dock påpeka att statistik över grön mark bättre tas fram i anslutning till LBR eller skördeuppskattningarna. Om

• Sida 145
•  Original

grön mark skall ingå i kemikalieundersökningarna måste ytterligare medel Prop. 1991/92: 96 avsättas för dessa. ' Bilaga 5

SCB konstaterar också att nuvarande regionala statistik över handels- gödsclförsäljningen inte berörs av utredningen. Det förutsätts därför att denna statistik skall tas fram även fortsättningsvis.

6.6 Statens naturvårdsverk anser att förslagen om en mindre kostsam skördestatistik är en konsekvent följd av den nya livsmedelspolitiken. Naturvårdsverket vill endast uppmärksamma att de nuvarande objektiva skördeuppskattningarna är ett utmärkt instrument för att göra specialstu- dier av olika slag. Detta har varit tnyckct viktigt för att följa användningen av gödselmedel och bekämpningsmedel och för specialstudier om betes— marker. Behovet av sådana specialstudier kommer att bli än större de kommande åren. Med en övergång till den 'metod för statistikinhämtande" som utredningen föreslår kommer ett betydande behov av särskilda resur- ser att uppkomma för att kunna genomföra dessa. _ —' —

6.7 Kemikalieinspektionen delar — — — utredarens synpunkter att det finns behov av statistik över en total och regional användning av bekämp- ningsmedel. Det är också viktigt att belysa orsaken till regionala variatio- ner beträffande preparatval. dosval. behandlingsintensitet m.m.

KemI delar utredarens uppfattning att det är tillräckligt att samla in uppgifter om bekämpningsmcdelsanvändningen vartannat år. Med tanke på det pågående. andra halveringsprogrammet för bekämpningsmedelsan- vändning inom jordbruket ger dock en årlig uppföljning av bekämpnings- medelsanvändningen bättre underlag för att följa programmet och bedöma eventuellt behov av kompletterande insatser för att uppnå uppställda mål. Värdefulla är också de statistiska undersökningar som avser vissa andra aspekter såsom hantering. exponering. skador. resthalter m.m.

6.8 Sveriges lantbruksuniversitet anser att det vore värdefullt om en bättre analys kunde göras kring hur bekämpningsmedel används. speciellt med tanke på pågående halvering. Statistik på hur preparat används samt dos/ha i olika grödor och regioner kunde. på grund av stora årsvariationer. tas in till LBR 3-—4 år i följd. med uppehåll på 5—10 år mellan sådana obscrvationsserier. 6.26 Konsumentberedningen: Värdet av arbetstidsundersökningar på jordbrukets område har länge ifrågasatts från konsumenthäll. bl.a. på grund av problemen för företagare att avskilja den relevanta arbetstiden från annan tid. KoB tillstyrker därför utredningens förslag att den särskilda arbetskraftsundersökningen (JAK) inte utförs för år 1993 och enligt KOB inte heller görs i fortsättningen.

En särskild sysselsättningsstudie på grundval av 1990 års lantbruksregis- ter pågår inom SCB på uppdrag av livsinedelsckonomiska samarbetsnämn- dcn. KoB är mycket tveksam till utredningens tanke att denna skall kunna upprepas för år 1993. Den redovisning som hittills lämnats för 1990 års projekt ger vid handen att problemen statistiskt sett är stora och att resultaten kan bli behäftade med avsevärda fel.

6.30 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län delar utredarens uppfatt- ning att det är viktigt med en detaljerad sammanställning över gödsel- och bekämpningsmedclsanvändningen. — _ — Länsstyrelsen förordar att 145

• Sida 146
•  Original

statistikinsamlingen knyts till objektiva skördeuppskattningen (OS) även Prop. 1991/92: 96 framöver. Erfarenheterna är att kvaliteten på uppgifterna blir bättre genom Bilaga 5 de direktintervjuer som lokalt placerade provtagare gör.

7 Trädgårdsstatistik

7.l Statens jordbruksverk: Utredningen föreslår ingen lörändringjust nu. lnom EG betraktas trädgårdsnäringen som en del av jordbruket varför en viss utvidgning av statistiken kan komma att krävas på lite längre sikt. Det kan då även bli aktuellt för SJV att göra lönsamhetsberäkningar lör sektorn.

7.4 Statistiska centralbyrån har inga erinringar mot de förslag som framförs rörande statistiken på trädgårdsområdet. — — _ . 7.8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer i [utredningens förslag av- seende trädgårdsstatistik]. men betonar att trädgårdsstatistiken lör närva- rande är mycket bristfällig. 7.45 'l'rädgårdsnäringens riksförbund: Enligt direktiven bör utredaren under utredningsarbetet kontinuerligt beakta de krav på den svenska statistikproduktionen som ställs och kommer att ställas till följd av det internationella samarbetet inom livsmedelspolitiken inom GATT. EG/EF'l'A osv. Vad gäller trädgårdsnäringen kan TRF tyvärr konstatera att direktiven inte har löljts. EG:s trädgårdsstatistik är till skillnad mot den svenska statistiken omfattande och dcr_/i')'re/i_grgcr alltså elr siar! [JU/luv lill _lö'rf'indring irc/1 invit/(aning av den svens/ca Ii'ädgz'il'zivslaristi/ren. En rad av de viktigaste trädgårdsprodukterna — —' — ingår i de regleringssystem med baspriser och referenspriser som EG har skapat. — — — Det finns — — — ett stort behov av statistikuppbyggnad i händelse av att Sverige går med i EG. Detta arbete bör påbörjas snarast då ett svenskt medlemskap i EG ligger mycket nära i tiden. Den trädgårdsstatistik som genomförs i dag fyller inte på långt när utredarens önskemål — — —. Uppgiftsinsamlingcn i LBR omfattar för trädgård endast arcaluppgifter. Speciella trädgårdsräkningar och träd- gårdsiiwenteringar genomförs dessutom vart tredje år men sammantaget fyller inte dagens trädgårdsstatistik det verkliga behovet. Utredaren kon- staterar också "att det inte har gjorts någon genomgång över alternativa metoder till nuvarande uppgiftsinsamling i trädgårdsräkningarna och trädgårdsinvcnteringarna' '.

• Sida 147
•  Original

Del II Statistik över livsmedelsindustrin. livsmedelshandeln och Prop. 1991/92: 96 konsumtionen , Bilaga 5

8 Prisstatistik

8.1 Statens jordbruksverk: Förutsättningarna för prismätning avseende KPI har förändrats markant under senare är bl.a. som följd av det ökade inslaget av extrapriser. kuponger. rabatt- och bonussystem m.m. Det sker också en strukturell förändring med ökad mängd lagprisbutiker med i vissa fall nya sortimentsprofiler. Detta innebär att man med nuvarande metoder att mäta prisförändringar riskerar att inte fånga pristörändringarna på ett helt korrekt sätt. SJV delar utredningens bedömning att dessa förhållanden bör utredas så att prismätningen anpassas till den nya marknadssituatio- nen.

8.4 Statistiska centralbyrån instämmer i utredningens uppfattning att den s.k. köpkraftsparitetsmetoden är den för närvarande billigaste och mest tillförlitliga metoden för internationella prisjämförelser. Utredningen föreslår att SCB tillförs 150 000 kr. för sådana prisjämförelser. Under förutsättning att inga hinder reses från de internationella organisationerna och från övriga länder som deltar i undersökningen tillstyrker SCB försla- get. Mcd hänsyn till osäkerheten angående tillgängligheten av prisuppgifter anser dock SCB att det föreslagna beloppet är en preliminär uppskattning av kostnaden. SCB instämmer i utredningens resonemang angående prisutvecklingen i olika led i livsmedelskedjan och tillstyrker utredningens förslag att påbörja prismätningar i partiledet. SCB finner dock anledning påpeka att ytterli- gare utredningar krävs innan kostnaden för dessa mätningar kan beräknas. 8.5 Statens pris- och konkurrensverk: Utredaren föreslår att SCB tillförs medel för att varje år beräkna och sammanställa prisnivaindex för OECD- länderna. SPK är positivt inställt till att material tas fram som möjliggör relevanta prisnivåjämlörelser med andra länder. Den för svenskt vidkommande mest intressanta prisnivåjämlörelsen ' avser vad de livsmedel vi konsumerar i Sverige kostar i andra länder. Det i OECD:s undersökning ingående varusortimentet torde emellertid utgöras av ett "internationellt" varuurval som inte avspeglar det svenska konsum- tionsmönstret.

— — — Det långsiktiga behovet av [de i dagsläget] omfattande prismät- ningarna inom livsmedelsområdet bör omprövas efter omställningsperio- dens utgång. En strävan bör vara att likställa statistikproduktionen inom olika näringsgrenar om inte särskilda skäl föranleder annat.

Med hänsyn till bristen på statistik inom tjänstesektorn och den omfat- tande koncentrationen i partihandeln med dagligvaror förefaller en mät- ning av prisutvecklingen i det ledet motiverad. Mätningarna bör enligt SPK i så fall avse dagligvaror, med möjlighet att särskilja utvecklingen för livsmedel och övriga dagligvaror.

SPK. föreslår vidare att en noggrann samordning görs mellan en eventu- ell partihandelsprismätning och KPI-mätningen avseende dagligvaror. så att dessa mätningar blirjämförbara.

Efter reformens genomförande bör enligt SPK livsmedelsområdet jäm- 147

• Sida 148
•  Original

ställas med övriga sektorer vad gäller bl.a. statistikproduktionen. Behovet Prop. 1991/92: 96 av särskilda marginalmätningar på livsmedelsområdet bör därför noga Bilaga 5 prövas innan beslut tas om sådana mätningar.

Med hänsyn till den aviserade inriktningen av verksamheten vid det nya konkurrensverket torde ren statistikproduktion. t.ex. löpande marginal- mätningar. inte vara en uppgift för den myndigheten. Inom ramen för regeringsuppdraget genomför SPK i dag speciella marginalmätningar. Pris- uppgifterna inhämtas till stor del av länsstyrelsernas priskontor. Eftersom det i budgetpropositionen föreslagits att priskontorcn skall upphöra är det oklart hur den nya myndigheten skall kunna genomföra marginalmät- ningar i denna form från den 1 juli 1992. Det är vidare oklart i vilken utsträckning det regeringsuppdrag som SPK nu har kommer att överföras till den nya myndigheten.

Om metoden för SPK:s nuvarande marginalmätningar avses ligga till grund för eventuella framtida marginalmätningar krävs ett metodutveck- lingsarbete. Detta gäller särskilt om mätningarna förutom marginalutveek- lingen även skall avse marginalnivåer.

SPK har ovan föreslagit att en noggrann samordning görs mellan even- tuell partiprismätning och KPI-mätningen avseende dagligvaror. Om de båda statistikserierna görs jämförbara kan. efter rensning för eventuella momsförändringar. marginalutvccklingen i detaljhandeln utläsas. Eventu- ella marginalnivåmätningar i detaljhandeln kan därmed göras relativt sällan. förslagsvis vartannat år. och nivån mellan mättillfällena kan skrivas fram med utgångspunkt från de samordnade parti- och konsumentprismät- ningarna. Någon information om marginalerna i partihandelsledet kan dock inte erhållas från dessa mätningar.

SPK stöder utredarens förslag att SCB tillförs de begärda medlen för utveckling av metodikfragor avseende KPI. SPK vill betona vikten av att detta utvecklingsarbete behandlar de frågor inom dagligvaruområdet som utredaren pekar på.

8.8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer med utredningen i att det finns behov av särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan samt att SCB bör fullfölja sitt arbete på ett lit-'smedelsstatistiskt program. 8.13 Socialstyrelsen stöder utredarens uppfattning om att det finns ett behov av att dels följa prisutvecklingen av livsmedel iolika länder och dels studera skillnaderna i prisnivån mellan länder och hur skillnader i pris utvecklas i framtiden. Dessa'uppgifter kan vara av stort värde bl.a. när man skall försöka finna orsaker till skillnader i olika gruppers matvanor. Med hänsyn till matens betydelse för hälsan är det angeläget att kunna görajämförelser mellan prisutveckling och konsumtionsföränd ringar på en förhållandevis detaljerad nivå. Detta gäller t.ex. matfett där det vore önskvärt att livsmedlen grupperas efter fettinnehåfl sa att jämförelser kan göras beträffande prisutveckling och konsumtionsförändringar av olika typer av matfett. Om möjligt vore det också önskvärt att med hjälp av statistiska uppgifter kunna få fram vilka effekter extrapriser har på konsumtionen. — — — 8.16 Konjunkturinstitutet: För institutet är det särskilt angeläget att

• Sida 149
•  Original

undersökningar genomförs som kan belysa .— — — hur prissättningen i_ Prop. 1991/92: 96 olika led och konsumentprisernas utveckling-påverkas — — —. '. . . Bilaga 5

8.22 Konsumentverket: Löpande internationella .prisjämförelser ,och. sammanställningar av prisnivåindex med avseende på livsmedel för . OECD-länderna bör enligtkonsumentverket göras av statistiska centralby- rån. .

— —— — Fortsatta beräkningar av konsumentprisindexutvecklingen samt marginalmätningar inom handeln även efter omställningsperiodens slut bör — — — genomföras liksom de föreslagna prismätningarna i partiledet och uppföljningen av utvecklingen i prisregleringsledet. Vi tillstyrker ut- . redningens förslag., .

8. 24 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: — — —- Det är — — — angeläget att man utreder metodikfrågorna vad gäller mätning av konsu- mentprisindex. . .

8.26 Konsumentberedningen: — — — KoB instämmer med utredningen i att den bästa jämförelsen erhålls genom de köpkraftspariteter och prisni- våindex som utarbetas inom ramen för ett internationellt samarbete. bl.a. inom OECD. Utredningen har lämnat en lättillgänglig översikt av begrep- pen och utvecklingen på detta område. Förslaget att SCB tillförs medel för att göra årliga beräkningar och jämförelser på basis av nämnda material tillstyrks. Arbetet härmed bör igångsättas snarast möjligt. Utredningens förslag att. de nuvarande mätningarna av de svenska . livsmedelspriserna i olika led utökas med mätningar rörande partihandeln med livsmedel tillstyrks av KoB. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämn- den bör även ha ett ansvar på detta område liksom när det gäller prisut- vecklingen för övriga led. KoB förutsätter liksom utredningen att samar- betsnämndens arbete med ett prisindexsystem på livsmedelsområdet fort- sätter som hittills och med fortsatt utvecklingsarbete. Som nämndes inled- ningsvis kan ett ökat behov av resurser för prisinsamlingen uppstå till följd av avregleringen. Det är vidare önskvärt att analysdelen av verksamheten . utökas. Behovet av uppgifter om faktorer bakom produktprisutvecklingen bör därför uppmärksammas. Här kan nämnas utvecklingen av kostnader för exempelvis emballage och transporter. . SPK har intermittent utfört undersökningar av marginalerna i livsme- delshandeln. Liksom utredningen anser_KoB att marginalmätningar 1 fort- sättningen bör företas regelbundet och att metoderna bör vidareutvecklas. En kommande prismätning i partihandeln skulle underlätta mätning av detaljhandelsmarginalerna. — — — För närvarande företas inte marginal- mätningar för brödområdet. KoB anser det önskvärt att ett metodarbete också utmynnar i förslag till mätningar på detta område.

— — — KOB tillstyrker att medel — — — tillförs? SCB [avseende. KPI—mätningar] och anser att arbetet bör ges hög prioritet.

8.30 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser ocksa att det förelig- . ger ett fortsatt behov av statistik över faktiskt tillämpade priser. Dessa bör insamlas vid källan. . 8.38 Kooperativa förbundet delar utredarens uppfattning att köpkraftspa- ritetsmetoden för närvarande är den tillförlitligaste metoden att göra , internationella prisjämförelscr men KF vill framhålla att även med denna 149

• Sida 150
•  Original

.. metod kan problem uppstå vid tolkningen av resultaten. Detta gäller också Prop. 1991/92: 96 .. framskrivning'en'av KPI. Därför bör metoden förbättras. " ' ' Bilaga 5 KF delar utredarens uppfattning att det är mycket viktigt att metoderna ' för marginalmätningarna utvecklas. Eftersom det pågår olika mätningar' vill KF framhålla att ett mer omfattande samarbete med handelns organi- ' sationer skulle kunna vara till nytta.

KF är positivt till att mätning av prisutvecklingen i partiledet påbörjas. KF stöder kraven i utredningen 'på ökade resurser för utvecklingsarbete . på metodikfrågor avseende KPI-beräkningar. Särskilt viktigt är att effek- ' terna av ändrade inköpsmönster fångas upp. '

8.43 Sveriges livsmedelshandlareförbund: Vi är positiva till att interna- tionella prisjämförelser genomförs och löpande redovisas. För att dessa skall ge önskvärd information bör de innehålla uppgifter även om'anled- ningen till skillnaderna. dvs. grad av beskattning. arbetskraftskostnadernas andelar etc. ' ' " ' ' Vidare måste det säkerställas 'att uppgifterna. som'ju samlasin via OECD, ärjämförbara. Bl.a. m'åste såväl "varukorg" som servicegrad 'vara likvärdiga. Det finns anledning misstänka att detta inte är säkerställt i det underlag som skall bearbetas. Åter framstår det som nödvändigt att pro- - fessionell expertis på denna typ av frågor kan medverka i statistikproduk- tionen. ' ' ' Vi vill inte motsätta oss att man redovisar marginaler och marginalför- ändringar i olika handelsled. Sådana uppgifter blir dock meningsfulla först om de kopplas till en analys kring produktivitet oCh kostnader. Utan sådan koppling kan de rentav leda till felaktiga slutsatser om utvecklingen i branschen. ' Begränsningen till parti- och detaljhandel framstår som omotiverad. Rimligen måste producent-/leverantörsledet vara lika intressant. Alla före- tag i dessa led omfattas ju inte av den statistik som produceras'k'ring det jordbruksreglerade området.

Vi tillstyrker varmt att precisionen i KPI förbättras. — — —

Vi vill samtidigt passa på att påminna om de problem som redovis- ningen av prisförändringar på frukt och grönt medför. Som bekant får" de säsongmässiga variationerna ofta stort genomslag i KPI och tenderar att skapa onödig osäkerhet om vilken inflationstakt vi faktiskt har vid olika ' tidpunkter. En annan metod bör användas för dessa produkter, t.ex; genom någon form av rullande genomsnittsvärden för längre perioder än månad. '

8.44 Sveriges livsmedelsindust'riförbund: Internationella prisjämförelser finns det ett stort behov av. SLIM stödjer därför utredarens förslag om prisjämförelser enligt den s.k. köpkraftsparitetsmetoden.

— — — SLIM stödjer utredningens förslag om fortsatta marginalmät- ningar i handeln samt att prisutvecklingen mäts i partiledet hos de största partihandelsförctagen inom livsmedelshandeln.

När det gäller konsumentprisindex (KPI) är det givetvis väsentligt att detta ger en så relevant bild som möjligt av prisändringar'na. Metodiken'för hur extrapriser, kuponger, rabatt- och bonussystem m.m., liksom effekt- ' erna av ett ändrat inköpsmönster avseende olika butiksformer (lågprisbu- ' 1'50

• Sida 151
•  Original

- Bilaga 5

tiker, stormarknader m.m.) och hur olika rationaliseringsåtgärder inom handeln påverkar prisutvecklingen, bör därför utvecklas för att garantera beräkningar med hög relevans och precision.- ' '

9 Statistik över livsmedelsindustrin

9.1 Statens jordbruksverk anser att industri- och'h'andelsstatistiken bör vara av sådan kvalitet och aktualitet att jämförande studier kan göras" gentemot livsmedelsindustrin inom EG. 9.4 Statistiska centralbyrån: Utredningen här förklarat att bristerna i industri- och finansstatistiken inte är av den karaktären att de föranleder särskilda eller kompletterande undersökningar. SCB har inget att erinra mot utredningens förslag att diskutera uppkommande problem i livsme- delsekonomiska samarbetsnämnden. ' 9.5 Statens pris- och konkurrensverk: Utredaren föreslår att de redovi- sade problemen i möjligaste mån löses genom nära kontakter mellan SCB och berörda myndigheter. LES föreslås som ett lämpligt forum för dessa kontakter. Även SPK ser kontakter med SCB som en möjlig väg att- lösa vissa av de problem som finns med den nuvarande statistiken. Många frågor torde vara av sådan detaljkaraktär att kontakter mellan användare och SCB i de flesta fall lämpligen bör ske direkt. Endast i fall av mer omfattande förändringsbehov bör, i avvaktan på statistikstyrningsutred- ningens förslag. LES tills vidare ha en samordnande funktion. _ 9.8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer med utredningen i att det finns behov av särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan - samt att SCB bör fullfölja sitt arbete på ett livsmedelsstatistiskt program. 9.22 Konsumentverket: Den småskaliga livsmedelsförädlingen kan i framtiden komma att öka och möjliggöra en närmare kontakt mellan" förädlingsföretagen och den enskilde konsumenten. För att följa utveck- lingen av antalet förädlingsföretag och på vilka områden inom livsmedels- förädlingen denna verksamhet bedrivs bör lämplig statistik tas fram. 9.26 Konsumentberedningenz-Utredningen redovisar den kritik som i' olika sammanhang har riktats mot statistiken över livsmedelsindustrin. dvs. framför allt data som ingår eller borde ingå i SCB:s industri- och tinansstatistik. Utredningen lämnar dock inga konkreta förslag utan hän- visar till att frågorna i möjligaste mån bör lösas "genom kontakter mellan SCB och berörda myndigheter. Enligt utredningen skulle medel som står till förfogande för livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden kunna an- vändas för att stödja särskilda projekt inom problemområdet. Det är otillfredsställande att brister som påtalats länge ännu inte har kunnat bringas till en mer definitiv lösning. Livsmedelsekonomiska samar- betsnämnden bör därför ges ett specifikt uppdrag: Under 1992/93 bör den närmare kartlägga önskemålen från användarna och framkomma med eventuella förslag till åtgärder inom detta Statistikområde. ' 9.29 Länsstyrelsen i Malmöhus län: I dagsläget finns det ingen möjlighet att på regional nivå studera exportens omfattning och utveckling inom - livsmedelsindustrin och dess olika delbrans'cher. Länsstyrelsen 'anser att '

• Sida 152
•  Original

sådan statistik är. av stort värde. Detta särskilt mot bakgrund av den. Prop. l99l/92296. successiva ned-dragningen av exportbidragen till näringen. — — — _ Bilaga 5

9.38 Kooperativa förbundet: Statistik om livsmedelsindustrin medger. ofta endast analyser på aggregerad nivå. t.ex. hela livsmedelssektorn. Detta beror på det s.k. mestkriteriet. En mera detaljerad analys t.ex. per produkt- grupp är önskvärd särskilt för att kunna göra viktiga jämförelser mellan produktion i olika länder. ' ' Att företag som endast styckar kött liksom ägg-. och potatispackerier redovisas som tjänsteföretag är naturligtvis-enligt KF:s uppfattning ofull- komligheter som måste rättas till. _ KF understryker vikten av en väl avvägd statistik över småskalig pro- duktion samtidigt som denna inte får belastas med högre kostnader. 9.44 Sveriges livsmedelsindustriförbund: När det gäller industristatisti- ken anser vi det otillfredsställande med den eftersläpning av publiceringen: av statistiken som föreligger på närmare två år. Vad fördröjer statistiken? — — — Livsmedelsindustrin utgörsav ett förhållandevis litet-antal företag jämfört med det totala antalet industriföretag. En tidigare och särskild publicering av branschdata för livsmedelsindustrin skulle enligt vår me- ning sannolikt lösa problemet med eftersläpningen och vara helt i linje med det livsmedelsstatistiska program SCB fått i-uppdrag att genomföra och . som avses resultera i en livsmedelsstatistisk årsbok.

I

10 Statistik över livsmedelshandeln

10.1 Statens jordbruksverk anser att industri- och .handelsstatistiken bör vara av sådan kvalitet och aktualitet att jämförande studier kan göras gentemot livsmedelsindustrin inom EG. . 10.4 Statistiska centralbyrån tillstyrker det förslag om enkätundersök- ning riktad till livsmedelsdetaljhandeln som utredningen föreslår. Den föreslås bli genomförd i samarbete med SPK. I årets budgetproposition föreslås att SPK slås samman med NO till ett konkurrensverk.- Om statistik- och analysarbete inte ingår i konkurrensverketsuppgifter är SCB beredd att utföra undersökningen i egen regi. . Utredningen tar också-upp problemet med att KF inte omfattas av gruppen livsmedelsdetaljhandeln i finansstatistiken eftersom KF lämnar bokslut centralt för enjuridisk enhet.. Det kan vara möjligt att med hjälp av specialstudier av KF-butiker komma till rätta med detta problem. Kostna- den för en sådan undersökning skulle ligga runt 150 000 kr. men förutsätt- ningen är att KF är villigt att samarbeta och ställa uppgifter till förfogande. 10.5 Statens pris- och konkurrensverk; Utredaren föreslår att SCB och . SPK tillsammans utarbetar och genomför en enkätundersökning riktad till livsmedelshandeln, och att SPK gör en .av utredaren icke specificerad analys av resultaten. SPK ställer sig tveksamt till förslaget. SPK har i olika sammanhang, vanligen .i samband med externa uppdrag och förfrågningar, påtalat att specifika uppgifter om livsmedelshandeln inte finns att tillgå i den offentliga statistiken. Att så inte är fallet samman- hänger till stor del med att huvuddelen av livsmedlen inte distribueras via . 152

• Sida 153
•  Original

specialiserad parti- och detaljhandel, utan via dagligvaruhandeln. Enligt ' Prop.: 1991/92: % SPK:s mening är det dock knappast meningsfullt att söka särskilja olika Bilaga 5 delar av verksamheten inom parti- och detaljhandeln med dagligvaror.

Att särskilja kostnads-. effektivitets- och lönsamhetsdata för den del av verksamheten som avser livsmedel innebär stora praktiska problem. Det' finns också anledning att ifrågasätta relevansen i att särredovisa delar av en så integrerad verksamhet. ' ' .

Det är vidare inte sannolikt att den typ av undersökning som utredaren' här föreslår kommer att ligga inom ramen för den'nya konkurrensmyndig- hetens verksamhet. '

10.8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer med utredningen i att det finns behov av särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan ' samt att SCB bör fullfölja sitt arbete på ett livsmedelsstatistiskt program. 10.22 Konsumentverket: & — — En mer allsidig belysning av detaljhan- delns utveckling och speciellt livsmedelshandelns strukturutveckling och dess konsekvenser för konsumenterna samt prisutvecklingen inom detta led är viktig. Ett centralt register över dagligvaruhandeln anSer vi 'bör . upprättas för att förbättra förutsättningarna för en allsidig belysning av dagligvaruhandelns utveckling och dess konsekvenser för hushållen. Den föreslagna enkätundersökningen med efterföljande analys kan vara en möjlighet för en bredare belysning av området. Verket tillstyrker därför att denna genomförs. . ' ' 10.26 Konsumentberedningen håller med utredningen om att det finns behov av statistik som bättre belyser förhållandena inom livsmedelshan- deln. bl.a. lönsamhets- och produktivitetsutvecklingen. KoB tillstyrker att medel tillförs SCB för en enkätundersökning 1992/93 och att efter utvär- dering får övervägas om undersökningen rörande livsmedelshandeln skall upprepas med vissa intervall. . 10.38 Kooperativa förbundet anser att [den typ av ofullkomligheter som. utredningen pekar på] behöver justeras i statistiken för att göra denna meningsfylld. KF tillstyrker förslaget att SCB och SPK genomför en enkätundersök- ning riktad till livsmedelshandeln. 10.43 Sveriges livsmedelshandlareförbund: Utredningen föreslår att SPK undersöker förutsättningarna för undersökningar om bl.a. produktivitet. ' lönsamhet och kostnadsstruktur i livsmedelshandeln. Sådana uppgifter är förvisso av intresse. Redan i dag producerar vi genom vår tidning LIVS årligen sådana uppgifter. Vi vill även här hänvisa till de inledande anmärk- ningarna om tänkbara fördelar med att lägga sådan statistikproduktion utanför de föreslagna myndigheterna.

• Sida 154
•  Original

11 Konsumtionsundersökningar. 311013- 15991/92196 . . 1 aga 11.1 Statens jordbruksverk delar utredningens uppfattning om att det finns

ett behov av undersökningar rörande konsumtionen. För verkets del be- hövs sådana studier framför allt för att kunna följa effekterna av olika åtgärder inom livsmedelsområdet.

Utredaren föreslår nu att en ny konsumtionsundersökning (HULK'eller motsvarande) genomförs för 1992/93. Viss osäkerhet råder fortfarande rörande resultaten från föregående undersökning (HULK 89) beroende av bl.a. sen redovisning. Detta gör det svårt att nu ta 'ställning till en förnyad undersökning.

11.2 Statens livsmedelsverk instämmer i och tillstyrker utredarens be- dömning att särskilda konsumtionsundersökningar (HUL resp. HULK) görs tätare än vart tionde år. Livsmedelsverket vill även starkt tillstyrka utredningens förslag att. statistiska centralbyrån och livsmedelsverket till-' förs extra medel för att i samråd-med övriga berörda myndigheter genom- föra en undersökning av hushållens livsmedelsinköp och, kostvanor (HULK) år 1993. Verkets bedömning är att 6 milj.kr. inte är tillräckligt för att genomföra undersökningeni samma omfattning som 1989 års HULK, som totalt kostade 7—8 milj.-kr. För detta krävs ett anslag på uppskatt- ningsvis 8—9 milj.kr. ' . lnom livsmedelsverkets ansvarsområde ligger att genom olika åtgärder påverka befolkningens kostvanor i en sundare riktning och livsmedels- verket har sedan år 1986 ett handlingsprogram för arbete med kos't- och hälsofrågor. ' ' ' För arbetet att förbättra kostvanorna och. för att kunna följa effekterna av detta arbete behövs tillförlitlig. kontinuerlig statistik över utvecklingen av livsmedelskonsumtion och kostvanor i befolkningen som helhet och i olika grupper. Intill nyligen har det saknats riksrepresentativa undersök-' .' ningar av kostvanorna. Undersökningen Hushållens livsmedel'sinköp oc'h kostvanor (HULK) som genomfördes år 1989 ger omfattande kunskap om befolkningens och olika- befolkningsgruppers kostvanor och näringssitua- tion. HULK är en viktig utgångspunkt fören uppföljning av befolkningens ' kostvanor och näringsintag och är den enda undersökningen som kan fungera som basundersökning för mätning av den livsmedelspolitiska . reformens effekter på kostvanorna. Undersökningar av kostvanorna är även viktiga för att kunna beräkna intag av främmande ämnen. vilket är en grund för riskbedömning av livsmedelskonsumtionen. '

— — — Genom att statistiska centralbyrån och livsmedelsverket tillförs extra medel för att i samråd genomföra en upprepad HULK-undersökning får Sverige möjlighet att som första:land i Europa starta arbetet med kontinuerlig uppföljning av utvecklingen av kostvanorna på individnivå.

11.4 Statistiska centralbyrån instämmer i att HULK bör genomföras oftare än vart tionde år och har också i stastistikprogrammet Konsument- politik avsccndc planeringen 1990/91—1992/93. SP 93. föreslagit att nästa HULK genomförs år 1994 till en kostnad av 6,1 milj.kr. i 1988 års kostnadsläge.

— — — En HULK-undersökning kräver en lång förplanering och om 154

• Sida 155
•  Original

undersökningen skall genomföras år 1993 bör man till sommaren år 1992 Prop. 1991/92: 96 vara klar med undersökningens uppläggning och innehåll. för att man Bilaga 5 . sedan under hösten skall kunna arbeta vidare med detaljplaneringen. Det, ' är också mycket tveksamt om resultaten kommer att kunna vara framme i så god tid att SLV kan ha dem som underlag för sin utvärdering av den livsmedelspolitiska reformens effekter på folkhälsan. Utvärderingen skall redovisas senast den 30 oktober 1994. vilket torde innebära att resultaten måste föreligga till sommaren 1994.

SCB föreslår mot den här bakgrunden att nästa HULK genomförs år 1994' 1 enlighet med vad som tidigare planerats.

11.8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer med utredningen i att det finns behov av särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan samt att SCB bör fullfölja sitt arbete på ett livsmedelsstatistiskt program.

11.13 Socialstyrelsen: — —, — Socialstyrelsen har tillsammans med statens livsmedelsverk utarbetat kostrekommendationer. Ett förverkli- gande av dessa skulle på lång sikt innebära betydande förbättringar av folkhälsan. Myndigheterna har under många år tillsammans med olika . samarbetspartners arbetat för att åstadkomma positiva förändringar av befolkningens matvanor. För att kunna bedöma effekterna av dessa åtgär- der är det angeläget att det kontinuerligt finns tillgång till statistik som belyser utvecklingen av livsmedelskonsumtion, matvanor och hälsoförhål- landen såväl i hela befolkningen som bland olika grupper.

Undersökning om hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor (HULK) är en mycket viktig förutsättning för att effekter av insatser för bättre kostvanor skall kunna bedömas. Det är därför angeläget att denna under- sökning kan genomföras regelbundet och betydligt tätare än vad som hittills har föreslagits. Socialstyrelsen stöder utredarens uppfattning att undersökningen bör göras tätare än vart tionde år och anser att den helst bör göras vart tredje år. -— — —

Det är viktigt att de statistiska uppgifterna är av god kvalitet och jämförbara mellan olika länder. Studier beträffande svinn i livsmedelskon- sumtion har gjorts men ytterligare undersökningar kan behövas för att förbättra konsumtionsstatistiken i förhållande till den faktiska konsumtio- nen t. ex. den konsumtionsstatistik som statens jordbruksverk kontinuer- ligt tar fram.

11.16 Konjunkturinstitutet: För institutet är det särskilt' angeläget att undersökningar genomförs som kan belysa — -— — hur hushållens kon- sumtionsutgifter och konsumtionens sammansättning förändras. 11.22 Konsumentverket finner liksom utredningen det angeläget att un- dersökningar över hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor genomförs regelbundet och med tätare intervaller än i dag. Genom den ökade internationella handeln med livsmedel kan en intres- sant aspekt vara förändringar mellan konsumtionen av inhemska och importerade livsmedel liksom andra konsumtionsförändringar t.ex. kon- sumtion av alternativt producerade livsmedel samt förädlingsgraden hos de konsumerade livsmedlen.

Vi tillstyrker att en ny undersökning genomförs år 1993. Det är dock väsentligt att resultatbearbetningen från denna undersökning kan göras _. 155

• Sida 156
•  Original

snabbare än för 1989 års undersökning. Vissa delredovisningar bör kunna Prop. 1991/92: 96 ske mom ca ett år. Det är dessutom nödvändigt att medel för bearbetningar Bilaga 5 av erhållna uppgifter avsätts. '

11.24 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:Utredningens förslag att göra tätare undersökning av hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor välkomnas av SJFR. För att genom detta material i rimlig tid få en uppfattning om hur olika kostrekommendationer får genomslag hos kon- sumenterna och hur detta återspeglas i folkhälsan krävs ett kortare inter- vall mellan undersökningstillfällena än nu gällande planer om tio år. Materialet kan också vara värdefullt som utgångspunkt för kompletterande - mera ingående undersökningar. 11.26 Konsumentberedningen instämmer med utredningen att särskilda konsumtionsundersökningar är önskvärda med kortare mellanrum än pla- ' nerade tioårsintervall men är inte övertygad om att en ny s.k. HULK för år 1993 blir färdig i tid för att kunna användas hösten 1994 till utvärdering av omställningsperioden. 1989 års HUL publicerades sommaren 1991 och resultaten från HULK i samband därmed föreligger ännu inte. KoB anser att HULK år 1989 först bör utvärderas innan beslut fattas om nästa undersökning. Det är vidare tveksamt om undersökningen i sin anarande form kan tillgodose de krav utredningen vill ställa på den. Ett större urval kommer sannolikt att erfordras för att man vid uppdelningar av materialet, på t.ex. konsumentgrupper, skall kunna få statistiskt säker'ställda resultat. Man får alltså räkna med att ett större belopp än föreslagna 6 milj. kr. 'bör avsättas. Sannolikt måste man därutöver gå in med specialenkäter för att få en allsidig belysning av konsumenternas situation — — —. Vid jämförelser mellan livsmedelskonsumtionen enligt nationalräken- skaperna och de särskilda konsumtionsundersökningarna framkommer vissa skillnader. En analys av anledningarna härtill bör utföras. 11.37 Grossistförbundet Svensk handel: Vad avser de särskilda konsum- tionsundersökningarna bör de statliga och kommunala avgifternas och skatternas — —— — roll redovisas t..ex istatistiken över hushållens 11vsme- delsutgifter. - 11.38 Kooperativa förbundet 'delar utredarens uppfattning att undersök- ningar av hushållens utgifter, och då inte enbart för livsmedel, liksom kostvanor bör göras oftare än som är fallet för närvarande. Dessutom bör hänsyn tas till aktuella inköpsmönster (lågprisbutik, stormarknad osv.).

12 En samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn

12.1 Statens jordbruksverk: Utredningen föreslår att SCB tillförs medel för att sammanställa statistik rörande livsmedelsområdet i ett s.k. Livsmedels- statistiskt pregram. SJV delar uppfattningen att det finns ett allmänt intresse att få en överblick över området och då inte bara över den statistik 156

• Sida 157
•  Original

som SCB producerar utan även över vad som produceras på annat håll. I Prop. 1991/92: 96 detta sammanhang vill SJV understryka behovet av att förbättra möjlighe- Bilaga 5 ' terna till åtkomst av data. "

12.4 Statistiska centralbryån: — — — SCB tillstyrker utredningens förslag att 1 milj.kr. anslås till programmet för budgetåret 1992/93. Verket avser att i treårsplanen för 1993/94—1995/96 närmare redovisa det årliga resursbehovet för programmet. - 12.5 Statens pris- och konkurrensverk: I utredningen föreslås att SCB tillförs medel för att kunna fullfölja det pågående arbetet med ett livsme- delsstatistiskt program. Arbetet bör enligt utredaren resultera i en livsme- delsstatistisk årsbok. SPK förutsätter att nuvarande jordbruksstatistiska årsbok därmed skulle försvinna. Enligt SPK:s uppfattning bör efterfrågan för en livsmedelsstatistisk årsbok undersökas innan slutligt beslut tas. Kravet bör vara att en sådan publikation själv skall bära sina kostnader. 12.8 Sveriges lantbruksuniversitet instämmer med utredningen i att det finns behov av särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan samt att SCB bör fullfölja sitt arbete på ett livsmedelsstatistiskt program.

12.10 Kommerskollegium delar utredningens uppfattning om betydelsen av en samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn. Med utgångs- punkt från de förslag om ett nytt statistikprogram för det livsmedelspoliti- ska området som utarbetats inom statistiska centralbyrån (SCB) vill kolle- giet dock varna för alltför långtgående besparingar och förenklingar som minskar statistikens användbarhet. Inte oväsentliga delar av statistikproduktionen redovisas och kommer att redovisas i indikativ form (index, volymtal. paritetstal etc.) för att underlätta vissa statistikanvändares beslut och ställningstaganden. Andra myndigheter. 1l1khet med kollegiet, har emellertid' även framgent behöv av bakomliggande uppgifter om i första hand priser men även exempelvis om tillverkning och förbrukning med avseende på kvantiteter och värden i ' absoluta tal.

12.13 Socialstyrelsen anser i likhet med utredaren att det är angeläget att l1v smedelsstat1st1ken presenteras på ett mer samlat, ändamålsenligt och för avnämarna lättillgängligt sätt. 12.22 Konsumentverket: Utredningens förslag om att livsmedelsstatisti- ken i framtiden bör presenteras i en mer samlad form och på sikt i en livsmedelsstatistisk årsbok anser konsumentverket vara av stor betydelse.

12.24 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: — — — Det är angeläget att — — — SCB får medel för att utveckla ett nytt statistikprogram för hela det livsmedelspolitiska området så att livsmedelsstatistiken kan presenteras på ett mer samlat och ändamålsenligt sätt. 12.26 Konsumentberedningen anser det angeläget att detta [projekt med ett livsmedelsstatistiskt program] fullföljs. En sammanställning av statisti- ken underlättar självfallet för användarna att bli bekanta med och få tillgång till relevanta uppgifter. Det är viktigt att inte bara statistik, som framtas inom SCB, ingår i programmet utan även sammanställningar från andra myndigheter, t.ex. livsmedelsverket. konsumentverket och jord- bruksverket. 157

• Sida 158
•  Original

12.37 Grossistförbundet Svensk handel: Vi tillstyrker att SCB:s arbete Prop. 1991/92: 96 med ett livsmedelspolitiskt program fullföljs. i synnerhet om det resulterar Bilaga 5 i en livsmedelsstatistisk årsbok. gärna med Jordbruksekonomiska medde- landen som förebild. _ 12.38 Kooperativa förbundet anser liksom utredaren att det vore fördel- aktigt om statistik om livsmedelskedjans olika led samlas i ett särskilt program. Sannolikt behövs inte för detta så mycket nytt statistiskt underlag samlas in. Samordningen mellan, olika statliga statistikprodueenter bör kunna förbättras så att olika uppgifter ej redovisas och dubbelarbete undviks.

13 Styrning av den statliga statistiken mom livsmedelsområdet

13.1 Statens jordbruksverk anser det väsentligt att användarna får ett större inflytande över vilken statistik som tas fram. Genomlett ökat beställaran- , svar kan man i större utsträckning än nu koppla statistiken till användar- nas behov. Enligt SJV:s uppfattning bör huvudanvändaren av statistiken också ha beställaransvaret för statistiken samt tilldelas resurser för att tillgodose behoven. I sammanhanget är det viktigt att skilja mellan de administrativa beho- ven och de behov som finns för ren statistikproduktion. Kostnaderna för att klara de administrativa behoven bör enligt SJV täckas av medel som tillförs för stöd och därmed bör också uppdragsgivaren avgöra vilka upp— gifter som krävs. 13.4 Statistiska centralbryån: I avvaktan på förslag från den pågående utredningen om den statliga statistikens styrning. finansiering och samord- ning m.m. tar SCB inte nu ställning till de alternativ som diskuteras i rubricerade kapitel av betänkandet. . 13.5 Statens pris- och konkurrensverk instämmer i att användarna av statistiken bör få ett ökat inflytande över statistikproduktionen. Utredaren föreslår två alternativ där i det ena fallet statensjordbruksverk, i det andra fallet LES, ges beställaransvar för statistiken inom livsmedelsområdet. Enligt SPK:s mening är på kort sikt LES genom sitt mer helomspännande verksamhetsområde att föredra framför jordbruksverket vars verksam- hetsområde endast innefattar delar av livsmedelskedjan. SPK instämmer samtidigt med utredaren i att en mer långsiktig lösning av den nuvarande statistikproduktionen och organisationen av denna är beroende av såväl statistikstyrningsutredningcns förslag som den interna- tionella utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelspolitiken. Även in- hemska förhållanden. t.ex. situationen efter genomförandet av den livsme- delspolitiska reformen, bör enligt SPK ha påverkan. Det kan därför vara lämpligt att LES tilldelas ett temporärt beställaransvar. men att en mer långsiktig lösning samtidigt eftersträvas som samordnar och jämställer statistikproduktionen för samtliga näringsgrenar. 13.9 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden: I betänkandet har 158

• Sida 159
•  Original

gjorts en analys av det framtida behovet av statistik inom livsmedelssek- Prop. 1991/92: 96 torn och omfördelningen av ansvaret för statistikproduktionen mellan Bilaga 5 staten och berörda näringar. Nämnden delar i princip utredningens upp- - fattning i dessa frågor. Det bör dock understrykas. som också gjorts i, betänkandet, att det ännu inte är möjligt att fullt ut överblicka det stati- stikbehov inom sektorn som kan komma att finnas efter Sveriges eventu- ella medlemskap i EG. Ej heller går det att förutse vad ett GATT-avtal som omfattarjordbrukssektorn kan få för betydelse för statistikens uppläggning och omfattning. Härav följer också att ansvarsfördelningen mellan staten och berörda näringar för statistikproduktionen kan påverkas, eftersom staten bör ansvara för den statistik som krävs i anledning av internationella åtaganden.

I anledning av vad utredningen anfört om styrningen av den statliga statistiken inom livsmedelssektorn vill samarbetsnämnden anmäla att den är beredd — om så befinns lämpligt — att handha beställaransvaret för denna statistik.

13.20 Statskontoret: — — — Statensjordbruksverk (SJV) skall verka för en positiv utveckling av de areella näringarna i enlighet med den nya livsmedelspolitiken. I detta ansvar bör också ingå att tillsammans med andra berörda myndigheter följa upp effekterna av denna politik. Med detta ansvar är det, enligt statskontorets mening, rimligt att SJV ges möjligheter att som direkt beställare påverka den offentliga statistik som produceras inom livsmedelssektorn. —— — —

Statskontoret tillstyrker [alternativet] att SJV ges beställaransvaret. Stats- kontoret ställer sig däremot tveksamt till tanken. i detta alternativ, att SJV skall inhämta synpunkter från övriga myndigheter och organisationer inom ramen för LES. Statskontoret anser att det inte i första hand är synpunkter. frikopplade från ett ekonomiskt ansvar, som bör inhämtas utan att de myndigheter och organisationer som vill ha en viss statistik producerad. primärt bör ange detta i form av konkreta beställningar och att dessa kan samordnas genom SJV. — — —

13.21 Riksrevisionsverket: Utredaren synes utgå från att SCB skall vara huvudansvarig för statistikproduktionen inom jordbrukssektorn. RRV å sin sida menar att den myndighet eller motsvarande som ansvarar för statistikens inriktning och innehåll själv bör kunna välja producent. RRV har i rapporten Statlig statistik — produktion, styrning och roller (198821424) granskat effektiviteten i den statliga statistikproduktionen. RRV föreslår i sin revision en decentralisering av ansvaret för statistikens innehåll och inriktning från SCB till myndigheter inom olika samhällssek- torcr. Därmed ges incitament till löpande omprövning och användaran- passning av statistiken. Några särskilda kartläggningar och behovsbedöm- ningar av statistiken inom olika sektorer torde inte behövas vid en sådan styrning av statistikproduktionen. RRV menar vidare att en myndighet inte skall erhålla särskilda medel för statistikproduktion. Statistiken bör i stället jämföras med och värderas mot andra medel en myndighet har för att uppnå verksamhetens mål. Utöver den statistik som tas fram på initiativ av olika myndigheter kan det

• Sida 160
•  Original

Bilaga 5

finnas behov av övergripande s.k. basstatistik. Särskilda medel måste ställas till förfogande för produktion avsådan statistik.

13.39 Lantbrukarnas riksförbund vill starkt framhålla vikten av att beställaransvaret placeras på ett sådant sätt att olika statistikanvändare regelmässigt ges möjlighet att delta i ställningstagandena- rörande statisti- kens utformning. Mot denna bakgrund förordar LRF att betällaransvaret ges till den livsmedelsekonomiska Samarbetsnämnden (LES).

• Sida 161
•  Original