med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93

Prop.

1992/93:105

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdragur regeringsprotokollet den 17 december 1992 för de åtgärder och deändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Anne Wibble

I propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget I till statsbudge-ten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till 1 307miljoner kronor. Den största delen av detta belopp, 602 miljoner kronor,avser utgifter för omsorg om äldre och handikappade. Därutöver föreslåsbl.a. 150 miljoner kronor för utvecklingssamarbete genom SIDA, 197miljoner kronor till trygghetsåtgärder för statsanställda samt 156 miljonerkronor till Statens invandrarverks förvaltningskostnader. I propositionenanmäls också att förslagsanslaget för förläggningskostnader för asyl-sökande torde komma att överskridas med ca 4 500 miljoner kronor.Osäkerheten i bedömningarna, främst vad avser antalet asylsökande, äremellertid så stor att det föreslås att regeringen återkommer till riksdagenmed förslag om uppräkning av anslaget först i samband med tilläggs-budget II. I propositionen föreslås även en utvidgning av möjligheternaatt anvisa arbetslösa till arbetslivsutvecklingen.

1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 105

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992 Prop. 1992/93:105

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkel-spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,Lundgren, Unckel, Ask

Föredragande: statsråden Wibble, Davidson, Laurén, Svensson, Dinkel-spiel, Könberg, B. Westerberg, Odell, Lundgren, Hörnlund, Friggebo,Johansson

Statsrådet Wibble anför:

Under hösten 1992 har regeringen föreslagit riksdagen att anvisa anslagpå tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår i ett stortantal propositioner.

De begärda anslagen uppgår till sammanlagt 15 562 miljoner kronor.De största anslagen avser arbetsmarknadspolitiska åtgärder om 9 813miljoner kronor (prop. 1992/93:50 bil. 7) samt förändringar i detkommunala bostadstillägget om 2 650 miljoner kronor (prop. 1992/93:134). Vidare har regeringen i prop. 1992/93:130 föreslagit att riksdagenanvisar 1 600 miljoner kronor avseende omställningsåtgärder i jord-bruket.

De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kanöverblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang börsammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggs-budget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93. Denna proposition börföreläggas riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar därutöver påtilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessaföreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

Statsråden föredrar frågor om förslag till anslag m. m. på tilläggsbudgetI till statsbudgeten för budgetåret 1992/93. Anförandena redovisas iunderprotokollen för resp, departement.

Statsrådet Wibble avslutar:

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

besluta om anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1992/93 och vidta åtgärder i enlighet med de förslag somföredragandena har lagt fram.

Prop. 1992/93:105

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutaratt genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anförtför de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under-protokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begärskall bifogas propositionen enligt följande:

Kungliga hov- och slottsstatema

Bilaga

1 Justitiedepartementet

Bilaga

2 U trikesdepartementet

Bilaga

3 Socialdepartementet

Bilaga

4 Kommunikationsdepartementet

Bilaga

5 Finansdepartementet

Bilaga

6 Arbetsmarknadsdepartementet

Bilaga

7 Kulturdepartementet

Bilaga

8 Miljö- och naturresursdepartementet

Bilaga

9 Anslagsförteckning

Bilaga 10

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992

Föredragande: statsrådet Davidson

Prop. 1992/93:105

Bilaga 1

För budgetåret 1992/93 har för ändamålet anvisats ett förslagsanslag på26 150 000 kronor.

För några år sedan gjordes en teknisk förändring av anslagskon-struktionen. Erfarenheterna sedan dess visar att anslagsbeloppet för attfinansiera oförändrad verksamhetsvolym därvid blev för lågt beräknat.Detta har lett till att anslagsöverskridanden blivit ofrånkomliga under desenast budgetåren. Enligt min mening bör nu anslaget beräknas så att detmotsvarar resursbehovet för en oförändrad verksamhetsvolym. Jagförordar därför att ytterligare 2 miljoner kronor anvisas på detta anslagför budgetåret 1992/93. Jag vill understryka att detta medför varken ökadverksamhetsvolym eller ökade kostnader för staten jämfört med förrabudgetåret.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till De kungliga slotten: Driftskostnader på tilläggsbudget I tillstatsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på2 000 000 kronor.

Bilaga 2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992

Föredragande: statsrådet Laurén

Från anslaget betalas bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovis-ningssed. Stiftelsen har bildats gemensamt av staten genom Bokförings-nämnden, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och SverigesIndustriförbund. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns underdenna rubrik uppfört ett anslag på 400 000 kr (prop. 1991/92:100 bil. 3,bet. 1991/92:LU22, rskr. 1991/92:166). Stiftelsen har hos stiftarnabegärt att bidragen till stiftelsen höjs, för statens vidkommande från400 000 kr till 600 000 kr.

Stiftelsen har till ändamål att främja god redovisningssed. Enligtstiftelsen är det synnerligen önskvärt att normbildningen anpassas till deninternationella utvecklingen, en utveckling som nu går snabbt och somkräver ytterligare resurser för arbetet. Jag delar denna uppfattning ochföreslår därför att statens bidrag höjs med 200 000 kr till 600 000 kr förinnevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssedpå tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisaett förslagsanslag på 200 000 kronor.

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992

Prop. 1992/93:105

Bilaga 3

Föredragande: statsrådet Svensson vad avser p. 1 och 3 och statsrådetDinkelspiel vad avser p. 2.

Anslagsposten för katastrofinsatser under anslaget C 2. Utvecklings-samarbete genom SIDA är synnerligen ansträngt på grund av det storabehovet av akuta insatser i bl.a. Somalia, Kambodja, Afghanistan,Angola, Södra Afrika, Baltikum och Oberoende Staters Samvälde (OSS).Ett nytt katastrofområde är det forna Jugoslavien, där tre miljonermänniskor är i akut behov av nödhjälp. Riksdagen har medgivit attmedel, avsatta som täckning för skuldsedlar utfärdade för Internationellautvecklingsfondens (IDA) räkning, tillgodoräknas katastrofanslaget med150 miljoner kronor för att täcka redan gjorda åtaganden i det fornaJugoslavien. Trots detta återstår många akuta behov, bl.a. måstebostadssituationen för flyktingar lösas under vintern. Dessa insatserplaneras i samarbete med i första hand UNHCR och gäller hela regionenmed en prioritering av Bosnien/Hercegovina. Jag uppskattar behoven avdessa insatser till ytterligare 150 miljoner kronor.

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Friggebo, som tillstyrkermedelsbehovet med hänvisning till att flyktinginsatser i regionen ävenbedöms minska invandringstrycket på Sverige från det forna Jugoslavienutan att Sveriges åtagande gentemot IDA inskränks.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utvecklingssamarbete genom SIDA på tilläggsbudget I tillstatsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på150 000 000 kronor.

Bilaga 3

Regeringen beslutade den 18 januari 1990 att tillsätta en delegation - medställningen av myndighet - för att svara för översättning av bl.a. detregelverk som ingår i EES-avtalet. Arbetet har bedrivits i nära samrådmed de arbetsgrupper som har upprättats för förhandlingarna om EES-avtalet, berörda myndigheter och departement samt med EG-kommis-sionen. Delegationens uppdrag har efter hand preciserats och utvidgatsfrån regeringens sida, innebärande bl.a. att arbetet skall fortgå till dessEES-avtalet träder i kraft.

Delegationens verksamhet har finansierats genom omprioriteringarunder anslaget Exportfrämjande verksamhet.

Sverige ansökte den 1 juli 1991 om medlemskap i EG. Inför ett svensktmedlemskap aktualiseras ytterligare översättningsarbete. Preliminärabedömningar visar att den textmassa som tillkommer att översätta uppgårtill ca 40 000 sidor.

Enligt regeringens bedömning måste översättningsarbetet inledas underinnevarande budgetår för att de relevanta texterna skall finnas på svenskavid den tidpunkt då Sverige beräknas bli medlem i EG. Regeringen harmot den bakgrunden den 25 juni 1992 uppdragit åt Oversättnings-delegationen att också svara för översättning av de EG-rättsakter somaktualiseras vid ett svenskt medlemskap.

Jag anser det vara av största vikt att arbetet med översättning av derättsakter som aktualiseras vid ett medlemskap kommer igång dettabudgetår och att resurser härför ställs till delegationens förfogande. Ettbelopp om 22 miljoner kronor bör ställas till förfogande detta budgetår.Dessa medel bör begäras på tilläggsbudget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Exportfrämjande verksamhet på tilläggsbudget I tillstatsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på22 000 000 kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisatsett förslagsanslag på 10 000 000 kr.

Vid ESK:s andra rådsmöte i Prag den 30-31 januari 1992 beslutadesatt dess tredje rådsmöte skulle förläggas till Stockholm, varvid Sverigeskulle överta det roterande ordförandeskapet under nästföljande år.

Det tredje rådsmötet förlädes till den 14-15 december 1992 samt dess Prop. 1992/93:105förberedande ämbetsmannakommittémöte till den 11-13 december 1992. Ett Bilaga 3sekretariat för rådsmötets förberedelser och genomförande upprättades iUD i maj 1992. Organisaionen och genomförandet av ESK:s ämbets-mannakommitté- och rådsmöten med deltagande av femtioen utländskautrikesministrar, ungefär 900 övriga delegater och en omfattandetillströmning av internationell press har krävt omlättande särskildaarrangemang, i synnerhet som Stockholm saknar ett för denna typ avmöten avpassat konferenscentrum.

Jag beräknar kostnaden för hyra och iordningsställande av konferens-lokaler med inventarier enligt ESK:s normer, omfattande även individ-uella kontor för samtliga delegationer till 8,1 miljoner kronor. Utgifterför säkerhetsutrustning, kommunikation, akutsjukvårdsberedskap, kon-sulttjänster vid upphandling och externa personalkostnader beräknas till4,1 miljoner kronor. Vidare uppskattar jag kostnaden för transport-tjänster, iordningsställande av särskild mottagningsterminal på Arlandaoch övriga utgifter inkl, representation och utgifter för pressarrangemangoch information till 2,4 miljoner kronor. Löner för personal belastardepartementets förvaltningsanslag.

Totalt räknar jag med merutgifter till följd av konferensen på 14,6miljoner kronor, som finansieras genom att andra anslag underskrids.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) påtilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ettförslagsanslag på 14 600 000 kronor.

Bilaga 4

Utdrag ur protokoll vid regeringssammmanträde den 17 december 1992

Föredragande: statsrådet Könberg vad avser p. 1-3 och statsrådet B.Westerberg vad avser p. 4-6

Under år 1992 har ett flertal propositioner förelagts riksdagen medförslag om väsentliga förändringar inom socialförsäkringssystemen.

Riksdagen har beslutat om

- särskilt stöd till ensamstående med barn (prop. 1991/92:81, bet. SoU1991/92:14, rskr. 1991/92:171)

- lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialför-säkring och hälso- och sjukvård (prop. 1991/92:105, bet. 1991/92:SfU17, rskr. 1991/92:347)

-vissa ändringar i förmånssystemet för läkemedel m.m. (prop. 1991/92:

151, bet. 1991/92:SfU13, rskr. 1991/92:341)

Regeringen har till riksdagen lämnat proposition om

- ändring av begreppet arbetsskada (prop. 1992/93:30)

- ändrad sjukersättning m.m. (prop. 1992/93:31)

- ändrade bestämmelser i fråga om bostadsbidrag för år 1993, m.m.

(prop. 1992/93:63)

Besluten, som innebär totalt sett minskade offentliga utgifter, medförökade administrativa kostnader vid Riksförsäkringsverket (RFV) och deallmänna försäkringskassorna. Detta har inte tidigare kunnat beaktas vidberäkningen av medelstilldelningen under berörda anslag för inne-varande budgetår.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik an-visats ett förslagsanslag på 465 222 000 kronor.

Iprop. (1991/92:105, bet. 1991/92:SfU17, rskr. 1991/92:347) om lokalförsöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring

och hälso- och sjukvård har jag anfört att de ansvariga myndigheterna i Prop. 1992/93:105särskild ordning bör erhålla ersättning för administration och utvär- Bilaga 4dering av försöksverksamheten.

Fr.o.m. år 1993 skall RFV fastställa priset på vissa läkemedel. RFVövertar härmed i princip Apoteksbolagets funktion att förhandla medläkemedelsföretagen. Resurser för detta ändamål har tidigare inteberäknats.

Såvitt avser ändrad sjukersättning i form av en karensdag vid sjukfall,ändrade kompensationsgrader för ersättning vid sjukdom samt infö-randet av två nya förtidspensionsnivåer anges i motsvarande proposition(1991/92:31) att vissa medel för genomförandekostnader kommer att tasupp i tilläggsbudget I.

I proposition (1992/93:63) om ändrade bestämmelser i fråga om bo-stadsbidrag för år 1993, m.m. har jag bl.a. föreslagit att bostads-bidragens administration förs över från kommunerna till försäkrings-kassorna den 1 januari 1994. Förberedelsearbetet kommer att påböijasinom RFV redan under innevarande budgetår.

De förändringar inom arbetsskadeförsäkringen som träder i kraft den

1 januari 1993 medför behov av resursförstärkning för genomförande-kostnader.

I enlighet med vad jag tidigare aviserat samt på grundval av komplet-terande uppgifter från RFV beräknar jag behovet av resursförstärkningför budgetåret 1992/93 för ifrågavarande åtgärder till sammanlagt30 900 000 kronor.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksförsäkringsverket på tilläggsbudget I till statsbudgetenför budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 30 900 000kronor.

I statsbudgeten för innevarande år har under denna rubrik anvisats ettförslagsanslag på 643 880 000 kronor.

Till följd av beslutet att i enlighet med prop. 1991/92:81 inrätta etttillfälligt särskilt stöd till ensamstående med barn uppkommer vissaadministrativa kostnader för försäkringskassorna. Försäkringskassornaskostnader för administration av stödet under budgetåret 1992/93 beräk-nas uppgå till 16 miljoner kronor.

Såvitt avser de ändrade regler för sjukersättning som föreslagits trädai kraft den 1 april 1993, anges i motsvarande proposition (1992/93:31)att de olika förändringarna sammanlagt kommer att medföra ökaderesurskrav inom socialförsäkringsadministrationen. För innevarandebudgetår beräknar jag att kostnaderna för administration samt förutbildningsinsatser kommer att uppgå till 5 miljoner kronor.

10 Med utgångspunkt i RFV:s kostnadsberäkning och i enlighet med vad Prop. 1992/93:105som tidigare aviserats i resp, proposition beräknar jag behovet av Bilaga 4resursförstärkning till sammanlagt 21 miljoner kronor varav (15%)3 150 000 kronor på anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna försäkringskassor på tilläggsbudget I till statsbud-geten för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 3 150 000kronor.

Regeringen ställde genom regleringsbrev den 11 juni 1987 bl.a. det istatsbudgeten för budgetåret 1987/88 under femte huvudtiteln uppfördareservationsanslaget E 23. Bidrag för viss operationsverksamhet inomallmän sjukvård till Socialstyrelsens disposition för utbetalning av bidragtill sjukvårdshuvudmännen i enlighet med de riktlinjer som senare skullekomma att meddelas av regeringen (prop. 1986/87:114, bet. 1986/87:SoU37, rskr. 1986/87:340).

Regeringen godkände den 1 oktober 1987 en överenskommelse mellanföreträdare för sjukvårdshuvudmännen och staten om särskild ersättningtill sjukvårdshuvudmännen för att öka operationskapaciteten inomsjukvården. Ersättningen skulle utgå med ett belopp för vaije mer-operation år 1987 jämfört med motsvarande prestation år 1986 i frågaom operationer för grå starr samt höftleds- och kranskärlsoperationer.

Eftersom ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen från sjukför-säkringen enligt de s.k. Dagmaröverenskommelsema redan var fastlagdaför år 1987, finansierades den särskilda ersättningen för andra halvåret1987 från det nämnda reservationsanslaget på statsbudgeten. Underanslaget hade anvisats 70 miljoner kronor. Fr.o.m. år 1988 lämnadesemellertid bidragen för att öka viss operationskapacitet inom ramen försj ukförsäkringsersättningama.

Anslaget har av denna anledning inte funnits upptaget i statsbudgetenefter budgetåret 1987/88. Genom regeringsbeslut den 21 juni 1990medgav emellertid regeringen att Socialstyrelsen fick disponera nyss-nämnda anslag även under tiden den 1 juli 1990 - den 30 juni 1991.Den kvarvarande reservationen om ca 29 miljoner kronor fick enligtregeringsbeslutet användas av Socialstyrelsen i samråd med Riksför-säkringsverket för att betala ut bidrag i enlighet med överenskommelsenden 20 april 1989 som en särskild ersättning för ökad tillgänglighet ochkapacitet i hälso- och sjukvården. Härigenom kom den totala ramen fördet s.k. DAGMAR 50-arbetet att uppgå till ca 79 miljoner kronor år1990.

11 För år 1991 ställdes ytterligare 10 miljoner kronor till förfogande. Prop. 1992/93:105Socialstyrelsen har i september 1992 anhållit att få disponera utgående Bilaga 4reservation från budgetåret 1991/92 på anslaget Bidrag för viss opera-tionsverksamhet inom allmän sjukvård på 19 531 963 kronor även underbudgetåren 1992/93 - 1994/95 för en uppföljning av DAGMAR 50m.m.

Något anslag till detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten förinnevarande budgetår.

Den svenska hälso- och sjukvården har under en lång tid kännetecknatsav bristande tillgänglighet till vissa behandlingar. DAGMAR 50-arbetet,som har bedrivits i samarbete mellan Socialdepartementet, Social-styrelsen, Spri och Landstingsförbundet, har syftat till att öka till-gängligheten och kapaciteten inom sjukvården. Sex medicinska spe-cialiteter har särskilt studerats, nämligen ortopedi, kirurgi, intern-medicin, urologi, kvinnosjukvård och ögonsjukvård. De problem somstått i fokus för arbetet har varit köer och långa väntetider, att färdigb-ehandlade patienter legat kvar inom den slutna vården och att överhuvud taget en dålig genomströmning av patienter förekommit.

Skillnader i kapacitetsutnyttjande och produktivitet mellan olikakliniker har också kunnat påvisas. Arbetet har redovisats i särskildarapporter avseende de olika specialiteterna (Spri rapport nr 307-312).Vidare har särskilda rapporter publicerats vad avser dagkirurgi ochoperationsverksamhet (Spri rapport nr 336-337).

En analys har alltså genomförts, framför allt av produktiviteten inomde nämnda sjukvårdsverksamheterna, i nära samarbete med professioneni form av olika expertgrupper. Vidare har ca 61 miljoner kronor delatsut i bidrag till sjukvårdshuvudmännen för olika projekt som syftat till atteffektivisera vården. Ett hundratal av projekten har hittills redovisats.Enligt uppgift förbereds inom vissa av projekten ansökningar om fortsattstöd. Socialstyrelsen svarar för en övergripande uppföljning av deprojekt som har fått bidrag. Styrelsens arbete med denna beräknas pågåt.o.m. år 1994.

Arbetsgruppen för DAGMAR 50-projektet har i en slutrapport Mersjukvård för pengarna (Spri rapport nr 336) redovisat samlade erfaren-heter från projektet. Förslag har lämnats om hur arbetet kan bedrivas iframtiden.

Med hänsyn till det goda genomslag som DAGMAR 50-arbetet harhaft inom hälso- och sjukvården finner jag det angeläget att verksam-heten skall kunna fortsätta. Jag avser då i första hand att fortsatt stödbör utgå till expertgrupper och lokala projekt för att ytterligare ökatillgängligheten inom hälso- och sjukvården samt till olika insatser föratt sprida erfarenheterna från DAGMAR 50-projektet.

12 Jag vill i detta sammanhang erinra om det särskilda statsbidraget förviss vårdgaranti till huvudmännen för hälso- och sjukvården (prop.1990/91:150 bil. 1:3, bet. 1990/91:SoU25, rskr. 1990/91:384). Enuppföljning och utvärdering av denna vårdgaranti bör ske.

Enligt de villkor som riksdagen har slagit fast för reservationsanslaggäller att regeringen får disponera eventuellt återstående reservation påanslaget högst tre år efter det att anslaget senast var uppfört på stats-budgeten. Därefter måste regeringen ha riksdagens godkännande för attmedlen skall få disponeras. I det här aktuella fallet borde frågan alltsåha underställts riksdagen redan inför budgetåret 1991/92.

Regeringen bör mot denna bakgrund föreslå riksdagen att anvisa ettnytt reservationsanslag som motsvarar den reservation på det äldreanslaget som inte har kunnat utnyttjas. Medlen som beräknas under detnya anslaget bör användas på det sätt jag har redovisat.

Jag vill i detta sammanhang nämna att reservationen vid slutet avbudgetåret 1991/92 var större än vid dess början, ca 19,5 miljonerkronor i förhållande till 15,5 miljoner kronor. Detta beror på att Social-styrelsen har gjort en uppföljning av bidragen till sjukvårdshuvud-männen, som resulterat i att de senare har fått återbetala vissa bidragsom inte kunnat hänföras till konkreta och påvisbara aktiviteter. Jaganser att det nya anslaget bör tas upp med detta större belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag för att öka tillgängligheten och kapaciteten inomhälso- och sjukvården på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 19 531 963kronor.

Prop. 1992/93:105

Bilaga 4

Riksdagen beslutade med anledning av förslagen i 1991 års komplet-teringsproposition (prop. 1990/91:150 bil. 1:3, bet. 1990/91:SoU25,rskr. 1990/91:384) att godkänna de föreslagna riktlinjerna för stimulans-bidrag till gruppbostäder och till ombyggnad av sjukhem m.m. I pro-positionen anmäldes avsikten att ett stimulansbidrag på 2 miljarderkronor under fem år skall utgå för utbyggnad av gruppbostäder ochandra alternativa boendeformer för åldersdementa, utvecklingsstörda,fysiskt handikappade och psykiskt sjuka. Samtidigt anmäldes avsiktenatt ett stimulansbidrag på 1 miljard kronor under fem år skall utgå förombyggnad av sjukhem m.m. För budgetåret 1992/93 har 400 miljonerkronor anvisats under femte huvudtitelns reservationsanslag G 12.Bidrag till byggande av gruppbostäder och andra alternativa boende-former samt 200 miljoner kronor under femte huvudtitelns reservations-anslag G 13. Bidrag för viss ombyggnad av sjukhem m.m. Bidragenavses utbetalas av Socialstyrelsen kalenderårsvis i efterskott.

13 I propositionen anmäldes vidare riksdagens avsikt att anslå 25 mil- Prop. 1992/93:105joner kronor under fem år för de särskilda insatser som krävs för Bilaga 4uppföljning och utvärdering av äldrereformen.

I propositionen anmäldes också att Socialstyrelsen bör få i uppdrag attfölja upp och beskriva utvecklingen när det gäller särskilda boende-former för äldre och handikappade och att fortlöpande avrapportera hurstimulansbidragen utnyttjas. Regeringen beslutade i september 1991 attge Socialstyrelsen ett uppdrag med sådant innehåll.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik an-visats ett reservationsanslag på 400 miljoner kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik an-visats ett reservationsanslag på 200 miljoner kronor.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik bl.a.anvisats ett reservationsanslag på 5 miljoner kronor för uppföljning ochutvärdering av äldrereformen.

Bidraget till byggande av gruppbostäder utbetalades första gången i juni1992 och avsåg verksamheter färdigställda under tiden januari 1991t.o.m. juni 1992. Fr.o.m. budgetåret 1992/93 utges även bidrag till vissombyggnad av sjukhem m.m. Av Socialstyrelsens första avrapporteringav äldrereformen och utnyttjandet av stimulansbidraget framgår att278,5 miljoner kronor utbetalats till sammanlagt 557 gruppboende-projekt. De flesta projekten avser gruppboende för åldersdementa (45%)samt gruppboende för psykiskt utvecklingsstörda (37%). Ett mindreantal projekt avser gruppboende för psykiskt sjuka och fysiskt handi-kappade.

Regeringen uttalade i propositionen att det är av stor betydelse att deföreslagna stimulansbidragen verkligen får den avsedda stimulans-effekten för att åstadkomma en kraftfull utbyggnad av gruppbostäderoch andra alternativa boendeformer samt förbättra boendemiljön påsjukhemmen genom bl.a. tillskapande av fler enkelrum. Bidraget tillbyggande av gruppboende kan redan anses ha haft en sådan stimu-lerande effekt. Jag har också erfarit att en mängd nya äldrebostäderplaneras och det också pågår diskussioner kring ombyggnad av sjuk-hemmen.

14 I propositionen uttalades att bidraget bör utbetalas kalenderårsvis i Prop. 1992/93:105efterskott. I syfte att ytterligare öka utbyggnadstakten och tillskapa fler Bilaga 4gruppbostäder samt förbättra miljön på sjukhemmen bör gälla att stimu-lansbidraget skall kunna utbetalas direkt i anslutning till färdigställandetav byggprojektet. För innevarande budgetår kräver detta ytterligareanslagsmedel för att täcka de ökade kostnader som kan uppstå på grundav tidigareläggning av utbetalningarna. Jag föreslår därför att anslagetG 12. Bidrag till byggande av gruppbostäder och andra alternativaboendeformer samt anslaget G 13. Bidrag för viss ombyggnad avsjukhem m.m. tillförs extra medel motsvarande 400 miljoner kronorresp. 200 miljoner kronor för budgetåret 1992/93. Medel på anslagensom ej förbrukats den 31 juli 1992 överförs till budgetåret 1993/94. Ienlighet med riksdagens avsikt avses de båda stimulansbidragen utgåinom en total ram på 3 miljarder kronor under sammanlagt fem år.

För budgetåret 1991/92 anvisades 5 miljoner kronor för uppföljnings-och utvärderingsarbete under femte huvudtitelns förslagsanslag G 1.Bidrag till social hemhjälp, ålderdomshem m.m. Medlen disponeras avSocialstyrelsen. Socialstyrelsen har under föregående budgetår förberettuppläggning av utvärderingsarbetet och endast tagit 3 miljoner kronor ianspråk av anvisade 5 miljoner kronor. Resterande 2 miljoner kronorfrån budgetåret 1991/92 behöver betalas ut under innevarande budgetår.Budgetåret 1992/93 anvisas medel för uppföljning och utvärdering underanslaget G 15. Anslaget G 15. Utvecklingsmedel m.m. p. 2, Upp-följning och utvärdering av äldrereformen. Detta anslag bör tillföras2 miljoner kronor under budgetåret 1992/93.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Bidrag till byggande av gruppbostäder och andra alter-nativa boendeformer på tilläggsbudget I till statsbudgeten för bud-getåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 400 000 000kronor,

2. till Bidrag för viss ombyggnad av sjukhem m.m. på tilläggs-budget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett reser-vationsanslag på 200 000 000 kronor samt

3. till Utvecklingsmedel m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgetenför budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 2 000 000kronor.

15 Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992

Prop. 1992/93:105

Bilaga 5

Föredragande: statsrådet Odell

Trafiksäkerhetsverket (TSV) inrättades den 1 januari 1968 som en följdav Bilförarutredningens och körtidsutredningens förslag. TSV har varitcentral förvaltningsmyndighet för frågor om säkerheten i vägtrafiken ochhar särskilt svarat för samordningen av trafiksäkerhetsarbetet.

Riksdagen fattade under hösten 1992 beslut (prop. 1992/93:2,bet. 1992/93:TU4, rskr. 1992/93:58) om att TSV skall avvecklas fr.o.m.den 1 januari 1993. Verkets arbetsuppgifter skall i huvudsak föras övertill Vägverket.

Mitt förslag: 40 miljoner kronor anvisas för kostnader i sambandmed avvecklingen av TSV.

Skälen för mitt förslag: I propositionen (1992/93:2) om vissa organi-satoriska frågor inom trafiksäkerhetsområdet framhöll jag att Vägverketsnya organisation innebär ett kraftigt minskat antal regionala enheter. Enviktig förutsättning för att förändringen av Vägverkets nya organisationskall kunna medföra de effekter som riksdagen lagt fast är att ettövertagande av TSV:s uppgifter kan lösas på ett sådant sätt att syftet medoch effekterna av den nya organisationen inte påverkas mer än nöd-vändigt. Bl.a. mot denna bakgrund har riksdagen beslutat att TSV skallavvecklas fr.o.m. den 1 januari 1993. I samband härmed räknar jagockså med en viss rationaliseringsvinst. I propositionen aviserade jag atten särskild avvecklingsmyndighet bör inrättas fr.o.m. den 1 januari 1993för att avsluta verksamheten vid TSV.

Regeringen har den 29 oktober 1992 bemyndigat mig att tillkalla ensärskild utredare med uppgift att fullfölja avvecklingen.

16 Kostnaden för den verksamhet vid TSV som skall avslutas kommer Prop. 1992/93:105främst att avse kostnader för övertalig personal vilkas uppsägningstid Bilaga 5kommer att löpa ut under år 1993. Härutöver tillkommer bl.a. kostnaderför avveckling av lokaler, reskostnader och datorkostnader. Mot dennabakgrund föreslår jag att 40 miljoner kronor anvisas för att fullföljaavvecklingen av TSV.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringenföreslår riksdagen

att till Kostnader för avveckling av Trafiksäkerhetsverket påtilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ettförslagsanslag på 40 000 000 kronor.

2 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 105

Bilaga 6

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992

Föredragande: statsrådet Wibble vad avser p. 1-4 och statsrådet

Lundgren vad avser p. 5-6

Problemen i de svenska bankerna och andra kreditinstitut har föranlettregeringen att vidtaga ett antal åtgärder.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att inom en ram om 20 miljarderkronor besluta om lån, garantier och andra kapitaltillskott m.m. för attförstärka den finansiella basen i Nordbanken och Securum. En hand-lingsplan har tagits fram avseende Sparbanken Första AB och Spar-banksgruppen.

Regeringen har i proposition 1992/93:135 begärt bemyndigande attvidta ytterligare åtgärder för att stärka betalningssystemet och säkerställakreditförsörjningen. Regeringen har därvid bl.a. föreslagit att en nymyndighet inrättas för att hantera dessa frågor.

Innan den nya myndigheten kan påbörja sin verksamhet skall hithör-ande frågor behandlas av en arbetsgrupp i Finansdepartementet. För dettaändamål beräknar jag medelsbehovet för löner m.m. till 3 miljonerkronor under innevarande budgetår.

Utöver detta beräknar jag ett medelsbehov av 5 miljoner kronor underinnevarande budgetår för särskilda utredningsinsatser inom finans-marknadsområdet och avseende utvecklingen av den finansiella styrningenav statsförvaltningen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 8 000 000kronor.

18 Bilaga 6

Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten förinnevarande budgetår.

Nämnden för offentlig upphandling inrättas snarast (prop. 1992/93:88,bet. 1992/93 FiU5, rskr. 1992/93:120).

Nämnden kommer inledningsvis att förbereda den tillsyn som den skallbedriva med anledning av den nya lagen om offentlig upphandling.Nämnden skall vidare utöva tillsyn enligt upphandlingsförordningen(1986:366). Nämnden skall också bl.a. fullgöra uppgifter enligtförordningen (1988:101) om tillämpning av GATT-överenskommelsen omstatlig upphandling. Övriga uppgifter som bör ankomma på nämndenframgår av vad jag anfört i prop. 1992/93:88 om offentlig upphandling(s. 42 f).

Finansutskottet uttalade att nämnden bör inrättas snarast (bet. 1992/

93: FiU5, rskr. 1992/93:120).

Jag delar den bedömningen. På grund av den nya situation som haruppkommit ifråga om EES-avtalet kommer ikraftträdandet av den nyalagen om offentlig upphandling inte till stånd vid årsskiftet. Nämndenhar ändå en viktig uppgift att fylla genom det förberedelsarbete den kanbedriva under det första halvåret 1993 och därmed underlätta enövergång till det nya systemet (jfr prop. 1992/93:88 s. 56).

Jag har beräknat medelsbehovet för andra hälften av innevarandebudgetår till 3 250 000 kronor. Jag har då utgått ifrån att administrativtstöd tillhandahålls av Riksrevisionsverket på uppdragsbasis.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nämnden för offentlig upphandling på tilläggsbudget I tillstatsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag på3 250 000 kronor.

Under anslaget för innevarande budgetår har anvisats ett reserva-tionsanslag på 61 738 000 kronor.

I ett förhandlingsprotokoll daterat den 26 oktober 1992 angående 1992års löner m.m. och ändring i RALS 1991-93 har Statens arbetsgivarverkoch de statsanställdas huvudorganisationer kommit överens om att förfinansiering av Trygghetsstiftelsen fr.o.m. den 1 juli 1992 avsätta 0,4%av lönesumman, dock lägst 57 kronor per månad och heltidsanställd. Ob-tillägg ingår inte. Vid deltidsanställning gäller det lägre belopp somsvarar mot tjänstgöringens omfattning. Regeringen har godkänt avtalet.

19 Enligt vad som anmäldes i kompletteringspropositionen 1991/92 gjorde Prop. 1992/93:105jag den bedömningen att mellan 24 000 och 25 000 personer riskerar att Bilaga 6bli övertaliga under de närmaste tre budgetåren. Ansvaret för att genom-föra strukturförändringar vilar på myndigheterna och ledningarna förmyndigheterna. Enligt det statliga trygghetssystemet har arbetsgivaren ettbetydande ansvar. Det förutsätts att arbetsgivaren arbetar effektivt medtrygghetsåtgärderna och därvid använder trygghetssystemets möjligheteroch resurser så att arbetslöshet så långt som möjligt undviks. Den hjälpTrygghetsstiftelsen kan ge i detta sammanhang är enligt min meningmycket betydelsefull och bör utnyttjas av alla berörda. Jag har medledning av avtalet beräknat att medelsbehovet för budgetåret 1992/93ökar med 197 025 000 kronor. Den sammanlagda belastningen på ans-laget beräknas därmed öka till 258 763 000 kronor.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Trygghetsåtgärder för statsanställda på tilläggsbudget I tillstatsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på197 025 000 kronor.

Riksdagen har för budgetåret 1992/93 anvisat 950 miljoner kronor underanslaget Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidrags-system m.m. Anslaget skall användas för att finansiera merkostnaden förde övergångsregler som har beslutats i anslutning till att det nyastatsbidragssystemet införs samt för att genom särskilda bidrag regleraeffekterna av skattereformen för de kommuner vars skatteunderlagrelativt sett påverkats mest negativt.

I prop. 1992/93:36 gjorde jag bedömningen att ca 160 miljoner kronorav dessa medel behöver användas för att under första halvåret 1993finansiera övergångsreglerna.

Jag har erfarit att det i tekniskt avseende skulle vara komplicerat att vidutbetalningen till kommunerna - som sker samordnat med utbetalningenav de vanliga utjämningsbidragen - särredovisa kostnaderna för över-gångsreglerna och låta dessa belasta det av riksdagen särskilt anvisadeanslaget Bidrag med anledning av införandet av ett nytt statsbidrags-system, m.m. Det skulle vara avsevärt enklare för skattemyndigheternaatt kunna bokföra hela utbetalningen på ett och samma anslag, nämligenanslaget Statligt utjämningsbidrag till kommuner. Ett sådant förfarandeskulle leda till att belastningen på sistnämnda anslag - som är anvisat somett förslagsanslag - härigenom blir ca 160 miljoner kronor högre än detbelopp med vilket anslaget är uppfört i statsbudgeten för budgetåret1992/93. A andra sidan skulle belastningen på anslaget Bidrag medanledning av införandet av ett nytt statbidragssystem, m.m. bli i

motsvarande omfattning lägre. Effekten är således helt neutral med Prop. 1992/93:105avseende på statsbudgetens utfall. Mot denna bakgrund anser jag att Bilaga 6ifrågavarande 160 miljoner kronor inte bör föras upp som ett anslag påtilläggsbudget utan regeringen bör inskränka sig till att inhämta riks-dagens medgivande till den ändrade medelsdispositionen. Jag vill tilläggaatt mina anslagsberäkningar till statsbudgetförslaget för nästa budgetårhar skett med utgångspunkt i det enklare förfarandet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har anfört om utnyttjandet av förslagsanslagetStatligt utjämningsbidrag till kommuner.

Sveriges Riksidrottsförbund självt och i samarbete med bl.a. Europa-rådets idrottskommitté bedriver särskild projektverksamhet på bilateraloch multilateral nivå. Verksamheten syftar till att understödja utveck-lingen av en demokratisk idrottsrörelse i Baltikum och övriga Ost- ochCentraleuropa. Som nya demokratier är dessa länders intresse stort föratt utveckla alternativa modeller för bl.a. den nationella idrotten. Jaganser att ett bidrag som stöd för denna verksamhet utgör en viktigt deli att främja framväxten av demokratiska strukturer inom idrottsområdet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till idrotten på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag om 1 000 000 kr.

Svenska Friidrottsförbundet står som värd för världsmästerskapen ifriidrott i Göteborg år 1995. Friidrottsförbundets planering innefattar attbygga en tillfällig by i centrala Göteborg med husrum för de aktiva vidmästerskapet. Friidrottsförbundet har av likviditetsskäl begärt hos rege-ringen en statlig garanti om 28 miljoner kronor för att täcka förbundetsåtaganden på detta område. Friidrottsförbundet har utlovat ställaerforderliga säkerheter för en sådan statlig garanti. Jag anser att,beaktande den betydelse Friidrotts-VM i Göteborg år 1995 har förSverige och för svensk idrott samt de erforderliga säkerheter somFriidrottsförbundet lovat ställa, en statlig garanti bör kunna ställas ut.

21 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att ställa en statlig garanti till SvenskaFriidrottsförbundet i enlighet med vad jag här har redovisat.

Prop. 1992/93:105

Bilaga 6

22 Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992

Prop. 1992/93:105

Bilaga 7

Föredragande: statsrådet Hörnlund

I statsbudgeten för innevarande budgetår är detta anslag uppfört med19 036 000 kronor. Vid ingången av budgetåret visade anslaget eningående reservation på 15 916 000 kronor. Sammanlagt disponeras34 952 000 kronor under budgetåret 1992/93.

Utredningsverksamheten inom departementets verksamhetsområde harblivit mer omfattande än vad som kunnat förutses vide den ursprungligaanslagsberäkningen hösten 1991. För att viktiga utredningsuppdrag inteskall behöva fördröjas behöver ytterligare medel anvisas redan underinnevarande budgetår. Jag beräknar medelsbehovet till 1 910 000 kronor.Min beräkning av anslaget för budgetåret 1993/94 som jag anmält i daghar skett med utgångspunkt i detta.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 1 910 000kronor.

Mitt förslag: Riksdagen föreslås i efterhand godkänna att underreservationsanslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har förbudgetåret 1991/92 förbrukats anslagsmedel i större utsträckning änvad som funnits tillgängligt.

Skälen för mitt förslag: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) anmälde iskrivelse den 3 juli 1992 att anvisade medel under anslaget Arbets-marknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1991/92 beräknades komma attöverskridas med ca 500 miljoner kronor. Enligt AMS årsbokslut förbudgetåret 1991/92 uppgår överskridandet till 499,9 miljoner kronor påden anslagspost inom anslaget som disponeras av AMS.

23 Det aktuella anslaget är ett reservationsanslag, dvs. det är anvisat avriksdagen utan någon möjlighet för regeringen att disponera något högrebelopp än med vilket anslaget har förts upp i statsbudgeten. Regeringenhar i sin tur ställt i det närmaste samtliga medel under anslaget till AMSoch i viss mån Riksförsäkringsverkets disposition.

Jag ser allvarligt på det inträffade. AMS har inte kunnat följamedelsförbrukningen under budgetåret på ett tillfredsställande sätt. Denekonomiska uppföljningen har inte motsvarat de krav som måste kunnauppställas på en myndighet som hanterar så betydande belopp avallmänna medel.

Hänsyn måste dock tas till att föregående budgetår var det första somen ny anslagsstruktur hos Arbetsmarknadsverket prövades. Vidare ökadearbetslösheten kraftigt under budgetåret. Detta faktum försvårade förAMS att på ett korrekt sätt följa upp och kontrollera medelsför-brukningen. AMS vidtog även våren 1992 åtgärder för att om möjligtundvika ett överskridande utan att drastiskt skära ned åtgärdsvolymengenom att avbryta åtaganden gentemot de arbetssökande.

Med hänsyn tagen till det nuvarande arbetsmarknadsläget, skulle enkompenserande indragning nu av medel som motsvarar överskridande-beloppet medföra att det blev svårare att bekämpa den höga arbets-lösheten och ett stort antal arbetslösa skulle gå miste om en arbets-marknadspolitisk åtgärd. Regeringen bör därför hos riksdagen utverka ettgodkännande i efterhand av att under anslaget Arbetsmarknadspolitiskaåtgärder för budgetåret 1991/92 anslagsmedel har förbrukats i störreutsträckning än vad som funnits tillgängligt.

Jag förutsätter att kontrollen av medelsförbrukningen inom AMS nu harskärpts så att motsvarande förhållande inte skall komma att uppstå for detinnevarande budgetåret.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna den faktiska medelsförbrukningen på tionde huvud-titelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder förbudgetåret 1991/92.

Prop. 1992/93:105

Bilaga 7

24 Prop. 1992/93:105

Bilaga 7

Mitt förslag: En rörlig kredit om högst 15 000 miljoner kronor fårtillfälligt disponeras under budgetåret 1992/93 för statsbidrag tillarbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningen samt förkontant arbetsmarknadsstöd (KAS) om vissa utbildningsbidrag.

Skälen för mitt förslag: I 1992 års kompletteringspropositionberäknade jag att kostnaderna för statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringentill följd av utvecklingen på arbetsmarknaden skulle bli så stora att ettunderskott om ca 10 000 miljoner kronor skulle uppstå i den s.k. arbets-marknadsfonden. Den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden haremellertid förstärkts ytterligare. Till detta kommer att höjningen av des.k. egenavgiftema inte fullföljs efter överenskommelsen mellan reger-ingen och Socialdemokratiska arbetarepartiet. Jag bedömer därför attunderskottet kommer att överstiga det belopp som jag redovisade ikompletteringspropositionen.

För innevarande budgetår beräknar jag nu kostnaderna för statsbidragentill arbetslöshetsförsäkringen till 26 700 miljoner kronor efter avdrag förfinansieringsavgi fter.

Kostnaderna för KAS, vissa utbildningsbidrag och statsbidrag tillpermitteringslöneersättning beräknar jag till sammanlagt 6 000 miljonerkronor under innevarande budgetår.

Mot dessa utgifter på sammanlagt 32 700 miljoner kronor skall ställasde beräknade inkomsterna under innevarande budgetår på ca 12 800miljoner kronor och en ingående balans om 6 800 miljoner kronor vidbörjan av budgetåret 1992/93. Arbetsmarknadsfonden kommer med denberäkningen att uppvisa ett underskott om ca 13 000 miljoner kronor vidutgången av innevarande budgetår. Till detta underskott kommerräntekostnader.

Till arbetsmarknadsfonden finns kopplat en rörlig kredit som dis-poneras av Riksförsäkringsverket. För innevarande budgetår harriksdagen beslutat att denna kredit får uppgå till högst 10 000 miljonerkronor för att täcka det underskott som enligt mina beräkningar ikompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150 bil. 1:8, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350) bedömdes uppkomma. För att klara deberäknade utgifterna i arbetsmarknadsfonden bör krediten tillfälligt höjas.

Arbetsmarknadsläget är på grund av den senaste tidens ekonomiskautveckling, med bl.a. det minskade värdet på den svenska valutan, svår-bedömt och enligt min bedömning bör därför den rörliga krediten höjastill 15 000 miljoner kronor.

25 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att en rörlig kredit får disponeras i Riksgäldskontoret omhögst 15 000 000 000 kronor under budgetåret 1992/93 för stats-bidrag till arbetslöshetsförsäkringen och permitteringslöneersättningensamt för kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbildningsbidrag.

Prop. 1992/93:105

Bilaga 7

Mitt förslag: Arbetslösa som uppbär KAS skall kunna erbjudasmöjlighet att delta i försöksverksamhet med den nya arbetsmarknads-politiska åtgärden arbetslivsutveckling.

Försöksverksamheten skall pågå under tiden den 1 april 1993 - den31 december 1994.

Skälen för mitt förslag: Enligt reglerna för det av riksdagen heltnyligen godkända förslaget till arbetslivsutveckling (prop. 1992/93:50bil.7, bet. 1992/93:FiUl, 1992/93:AU2y) är det endast personer somuppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen som kan anvisas tillarbetslivsutuveckling.

Arbetsmarknadsutskottet har emellertid i yttrande till finansutskottet(1992/93:AU2y) över förslaget till arbetslivsutveckling anfört att ävenmöjligheten att kunna anvisa arbetslösa med KAS till arbetslivsutvecklingbör övervägas. Finansutskottet har i sitt betänkande (1992/93 :FiUl)godkänt vad arbetsmarknadsutskottet anfört angående möjligheterna attutvidga arbetslivsutveckling. Riksdagen har beslutat i enlighet medfinansutskottets betänkande.

Den möjlighet att aktivera sig och behålla anknytningen till arbetslivetsom systemet med arbetslivsutveckling ger de arbetslösa som uppbärersättning från arbetslöshetsförsäkringen bör fr.o.m. den 1 april 1993t.o.m. den 31 december 1994 även öppnas för dem som uppbär KAS.

26 Prop. 1992/93:105

Bilaga 7

Mitt förslag: En KAS-stödtagare som deltar i arbetslivsutvecklinguppbär KAS. Den ersättning som utges till den arbetslöse under dedagar han eller hon deltar i arbetslivsutveckling benämns emellertidutbildningsbidrag och skall särredovisas. Vidare skall i ersättnings-perioden för KAS inte inräknas dagar då den arbetslöse har anvisatsarbetslivsutveckling. Deltagande i arbetslivsutveckling skall ävenkunna vara kvalificerande för en ny ersättningsperiod under förut-sättning att den arbetslöse följer vad länsarbetsnämnden bestämmer ifråga om anvisningen. Om arbetslivsutvecklingen inte sker i enlighetmed vad länsarbetsnämnden bestämt, skall tiden för deltagande i ställetutgöra s.k. överhoppningsbar tid.

Skälen för mitt förslag: Avsikten med inrättandet av arbetslivsut-veckling är bl.a. att genom en omdisposition av de medel som användsför passiva kontanta understöd möjliggöra en ökning av de aktivainsatserna för arbetslösa. Den som uppbär KAS bör därför även få enersättning som motsvarar detta stöd när han eller hon deltar i arbetslivs-utveckling. Er-sättningen som utgår i samband med deltagande iarbetslivsutveckling skall emellertid benämnas utbildningsbidrag ochsärredovisas av försäkringskassorna.

Arbetslivsutveckling innebär att den arbetslöse i någon form såvälbibehåller som utvecklar sin kompetens. Den som deltar i arbetslivs-utveckling utför därför en aktivitet som bör tillgodräknas honom ellerhenne på i huvudsak samma sätt som den som deltar i arbetsmarknads-utbildning.

I likhet med vad som gäller för arbetslöshetsförsäkringen bör de dagarsom den arbetslöse deltagit i arbetslivsutveckling inte räknas in iersättningsperioden för KAS.

Deltagande i arbetslivsutveckling bör även kvalificera för en nyersättningsperiod med KAS eller räknas som s.k. överhoppningsbar tid.Den tid som den arbetslöse deltar i arbetslivsutvecklingen bör jämställasmed tid under vilken förvärvsarbete skall ha utförts för att arbetsvillkoretenligt 6 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall varauppfyllt. Den arbetslöse skall alltså genom sitt deltagande i arbetslivs-utveckling kunna tjäna in en ny ersättningsperiod med KAS. Enförutsättning för detta bör dock vara att den arbetslöse deltagit iarbetslivsutvecklingen i enlighet med länsarbetsnämndens anvisning. Föratt få tiden tillgodoräkningsbar när en anvisning inte fullföljts skalllänsarbetsnämnden ha medgivit att avbrott sker.

I en situation där arbetslivsutvecklingen avbrutits utan länsarbets-nämndens medgivande bör den tid som den arbetslöse deltagit i arbets-livsutveckling i stället räknas som s.k. överhoppningsbar tid enligt 8 §lagen om kontant arbetsmarknadsstöd.

27 Den utvidgning av arbetslivsutvecklingen som jag nu föreslagitförutsätter ändringar i den nyligen antagna tidsbegränsade lagen omarbetslivsutveckling (1992:000) och i lagen(1973:371) om kontantarbetsmarknadsstöd. Ändringarna bör träda i kraft den 1 april 1993. Jagvill erinra om att regeringen också i propositionen 1992/93:155 om höjdpensionsålder m.m. föreslår en ändring i lagen (1973:371) om kontantarbetsmarknadsstöd.

i enlighet med vad jag nu anfört har inom Arbetsmarknadsdepartementetupprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1992:000) om arbetslivsutveckling,

2. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 7.1.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1992:000) om arbetslivsutveckling,

2. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

Prop. 1992/93:105

Bilaga 7

1 Förslag till Prop. 1992/93:105

Lag om ändring i lagen (1992:000) om arbetslivsutveckling Bilaga 7Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1992:000) om arbetslivsut-

veckling1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Den tid under vilken en för-säkrad deltagit i verksamhet förarbetslivsutveckling i enlighet medlänsarbetsnämndens anvisning jäm-ställs med tid under vilken en för-säkrad enligt 6 § lagen (1973:370)om arbetslöshetsförsäkring skall hautfört förvärvsarbete. Vid best-ämmande av ramtid enligt sammabestämmelse räknas inte tid då denförsäkrade varit hindrad att arbetapå grund av deltagandet, i den måntiden inte jämställs enligt vad somnyss sagts.

Föreslagen lydelse

Den tid under vilken en arbetslösdeltagit i verksamhet för arbetslivs-utveckling i enlighet med länsar-betsnämndens anvisning jämställsmed tid under vilken en arbetslösenligt 6 § lagen (1973:370) omarbetslöshetsföräkring eller 6 §lagen (1973:371) om kontant ar-betsmarknadsstöd skall ha utförtförvärvsarbete. Vid bestämmandeav ramtid enligt samma be-stämmelser räknas inte tid då denarbetslöse varit hindrad att arbetapå grund av deltagandet, i den måntiden inte jämställs enligt vad somnyss sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

'Lydelse enligt bet. 1992/93:FiUl.

29 Prop. 1992/93:105

Bilaga 7

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1973:371) om kontant arbets-marknadsstöd1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Kontant arbetsmarknadsstödutgår under längst 150 dagar (er-sättningsperiod), om inte annatföljer av 15 § sista stycket. Harstödtagaren uppnått 55 års ålderinnan ersättningsperioden gått tillända, är perioden i stället 300dagar. Sedan stödtagaren uppnått60 års ålder, är ersättningsperioden450 dagar.

14 Föreslagen lydelse

§2

Kontant arbetsmarknadsstödutgår under längst 150 dagar (er-sättningsperioden), om inte annatföljer av andra stycket eller av15 § sista stycket. Har stödtagarenuppnått 55 års ålder innan er-sättningsperioden gått till ända, ärperioden i stället 300 dagar. Sedanstödtagaren uppnått 60 års ålder, ärersättningsperioden 450 dagar.

I ersättningsperioden inräknasinte dagar, under vilka stödtagarenhar anvisats verksamhet för arbets-livsutveckling i enlighet med före-skrifter som har meddelats avregeringen.

Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör vid utgången avmånaden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år eller när handessförinnan börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension ellerhelt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

'Lagen omtryckt 1982:433.

2Senaste lydelse 1988:646.

30 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992 Bilaga 8Föredragande: statsrådet Friggebo

Regeringen uppdrog den 6 februari 1992 åt landshövdingen Ulf Adelsohnatt förhandla med Stockholms läns landsting om huvudmannaskapet förStockholms konserthusstiftelse och om den framtida finansieringen avKonserthusets verksamhet m.m. Den 27 maj och den 4 juni 1992uppdrog regeringen åt landshövdingen Jan-Erik Wikström att förhandlamed landstinget om den framtida bidragsgivningen till Skansen ochDansens Hus.

Förhandlingsmännen och landstingets företrädare undertecknade den22 september 1992 ett avtal om det ekonomiska ansvaret m.m. förSkansen, Konserthuset och Dansens Hus. Avtalet godkändes av reger-ingen den 15 oktober och av landstinget den 8 december 1992.

Avtalet, vars text bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga0.1., innebär i huvudsak följande.

Staten övertar fr.o.m. den 1 januari 1993 det ekonomiska ansvaret förSkansen, medan landstinget från samma tidpunkt övertar det ekonomiskaansvaret för Stockholms konserthus. Staten övertar även landstingetsekonomiska åtagande vad gäller Dansens Hus, varvid det förutsätts attStockholms stad bidrar till verksamheten enligt tidigare träffad överens-kommelse. Genom den nya ansvarsfördelningen ökar statens kostnader,varför landstinget har åtagit sig att betala staten ett engångsbelopp på 8,2miljoner kronor.

Parterna har vidare åtagit sig att gemensamt bidra med tillfälligainvesteringsmedel för upprustningsåtgärder på Skansen och ombyggnadav Konserthuset. Staten har förklarat sig angelägen om att satsadeinvesteringsmedel kan ge snara sysselsättningseffekter. Med anledninghärav har regeringen den 15 oktober 1992 tilldelat Skansen 10 miljonerkronor och Stockholms konserthusstiftelse 15 miljoner kronor förupprustnings- och ombyggnadsåtgärder från medel som anvisats försysselsättningsskapande åtgärder på kulturområdet under budgetåret

1992/93 (prop. 1991/92:150, bil. 1:9, bet. 1991/92:FiU30, rskr.1991/92:350).

Avtalet ersätter avtalet den 14 februari 1968 mellan staten och Stock-holms stad om bidrag till Stiftelsen Skansen samt avtalet den 5 maj 1982mellan Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om attlandstinget träder i kommunens ställe i det år 1968 träffade avtalet.Riksdagen har godkänt de tidigare avtalen om Skansen (prop. 1968:46,bet. 1968:SU84, rskr. 1968:202; prop. 1983/84:25, bet. 1983/84:KrU9,rskr. 1983/84:115). Med hänsyn härtill och till att det nya avtalet innebärväsentliga förändringar i statens åtaganden beträffande några betydandekulturinstitutioner bör frågan underställas riksdagen.

Den ändrade ansvarsfördelningen mellan staten och landstinget vadgäller Skansen, Konserthuset och Dansens Hus är således avsedd att gällafr.o.m. den 1 januari 1993. Detta betyder att viss omdisposition av medelmåste ske redan innevarande budgetår mellan de anslag i statsbudgeten,varifrån bidrag utgår till de tre stiftelserna. Vidare finner jag det lämpligtatt bidraget till Skansen konstrueras om i och med att staten blir ensamekonomisk huvudman för verksamheten. Jag övergår nu till att redovisadessa frågor.

Under denna rubrik finns för innevarande budgetår upptaget ett reserva-tionsanslag på 216 517 000 kronor. Härav avser 6 820 000 kronor bidragtill verksamheten vid Dansens Hus. Bidraget avser statens andel av dettotala samhällsstödet, av vilket staten enligt en överenskommelse år 1988skulle stå för 50% och Stockholms läns landsting och Stockholms stadför 25 % vardera. I beloppet ingår också hyreskostnader för repetitions-lokaler (det s.k. Dansklotet) i Dansens Hus, som staten ensidigt bekostar.Enligt det nya avtalet med landstinget skall staten överta landstingetsåtagande vad gäller Dansens Hus. Detta innebär att statens andel avsamhällsstödet fr.o.m. år 1993 uppgår till 75%. Stockholms stadförutsätts även i fortsättningen stå för 25%. Förhandlingar har inlettsmed Stockholms stad om principerna för framtida beräkning av samhälls-stödet.

Med utgångspunkt från detta bör statsanslaget till Dansens Hus förbudgetåret 1992/93 ökas med 1 150 000 kronor avseende första halvåret1993.

För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett förslags-anslag på 365 473 000 kronor. Statsbidraget till regionala och lokalateater-, dans- och musikinstitutioner utgår i form av grundbidrag.Underlaget för beräkningen av grundbidraget utgörs av det antalgrundbelopp som varje år fastställs för resp, institution. För innevarande

Prop. 1992/93:105

Bilaga 8

budgetår har beräknats totalt 719 grundbelopp för musikinstitutioner Prop. 1992/93:105varav 170 till Stockholms konserthusstiftelse. Grundbeloppet för Bilaga 8musikinstitutioner har för budgetåret 1992/93 preliminärt fastställts till260 000 kronor varav statsbidrag utgår med 55 %. Enligt det nya avtaletmed landstinget skall landstinget överta det ekonomiska ansvaret förKonserthuset i Stockholm och staten skall således inte lämna något bidragtill verksamheten efter utgången av år 1992.

Halvårseffekten av statsbidraget till Konserthuset motsvarar budgetåret1992/93 12 200 000 kronor. Förevarande anslag kommer därför inte attbelastas med detta belopp.

För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett förslags-anslag på 17 354 000 kronor. Av det anvisade beloppet avser 7 918 000kronor statens fyrtioprocentiga andel av ett preliminärt beräknatdriftbidrag till Skansen på 19 795 000 kronor för första halvåret 1993,inkl, täckning för eventuella löneökningar. Enligt det nya avtalet medlandstinget skall staten stå för 100% av driftbidraget, vilket innebär attanslaget måste tillföras 11 877 000 kronor. Merkostnaden täcks av denminskade belastningen på anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-,dans- och musikinstitutioner.

Enligt hittills gällande avtal har bidrag till driften av Skansen utgått iform av underskottstäckning på grundval av en av regeringen perkalenderår fastställd inkomst- och utgiftsstat. Det har inneburit, attSkansen inte har behövt bära de ekonomiska konsekvenserna av enmindre framgångsrik säsong, men att Skansen heller inte fått tillgodogörasig eventuella överskott till följd av ökade intäkter eller gjorda besp-aringar. En sådan form för bidragsgivningen är enligt min meningknappast befrämjande för en god ekonomisk planering. Därför börbidraget till Skansen fr.o.m. den 1 januari 1993 utgöra ett fast belopp,vars storlek bestäms efter sedvanlig budgetprövning. Inom den anvisadebidragsramen förutsätts stiftelsen rymma även kostnadsökningar somföljer t.ex. av träffade löneavtal.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den ändrade ansvarsfördelning och de ekonomiska för-pliktelser som följer av det mellan staten och Stockholms länslandsting träffade avtalet om Skansen, Konserthuset och DansensHus,

2. till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.,på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anv-isa ett reservationsanslag på 1 150 000 kronor,

3. till Bidrag till Skansen på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 11 877 000 kronor.

3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 105

Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår förtsupp ett förslagsanslag på 77 773 000 kronor. Från anslaget utgår s.k.biblioteksersättning till litterära upphovsmän och översättare för att derasverk lånas ut genom folk- och skolbibliotek. Ersättningen, som årligentillförs Sveriges författarfond, beräknas på grundval av vissa belopp perhemlån och referensexemplar. För närvarande uppgår grundbeloppet till77 öre per hemlån och 308 öre per referensexemplar av originalverk ochtill hälften av nämnda belopp per hemlån resp, referensexemplar av verki svensk översättning.

Regeringen uppdrog den 7 november 1991 åt direktören Bill Franssonatt förhandla med berörda upphovsmannaorganisationer om biblioteks-ersättningens grundbelopp. Förhandlingsmannen har den 9 juni 1992 förregeringen redovisat den överenskommelse som har träffats. Den innebäratt biblioteksersättningens grundbelopp bör ändras redan fr.o.m.innevarande budgetår.

I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 12 s. 36) anförde jagatt medelsbehovet för biblioteksersättningen borde beräknas medutgångspunkt i nu gällande grundbelopp i avvaktan på resultatet avpågående förhandlingar med berörda upphovsmannaorganisationer omnya grundbelopp. För biblioteksersättningen har riksdagen anvisat ettpreliminärt belopp på 73 595 000 kronor för budgetåret 1992/93 (bet.1991/92:KrU19, rskr. 1991/92:205).

Regeringens förhandlare har den 9 juni 1992 träffat en överens-kommelse med Sveriges författarförbund, Föreningen svenska tecknareoch Svenska fotografernas förbund om biblioteksersättningens grund-belopp för budgetåret 1992/93. Enligt överenskommelsen skall grund-beloppet för hemlån av originalverk vara 83 öre. Regeringen har den 10december 1992 godkänt överenskommelsen.

Den sålunda träffade överenskommelsen innebär, att regeringen åtagitsig att föreslå riksdagen att för innevarande budgetår räkna upp grund-beloppet för hemlån av originalverk med sex öre. Övriga grundbeloppbör höjas i motsvarande mån. Beloppen bör således vara 83 öre förhemlån och 3 kr 32 öre för referensexemplar av originalverk samt 41,5öre för hemlån och 1 kr 66 öre för referensexemplar av översatta verk.På grundval av dessa belopp samt den av Sveriges författarfond senastredovisade statistiken angående utlåning och bestånd av referensexemplarberäknar jag medelsbehovet för biblioteksersättningen till 80 116 000 kr,dvs. 6 521 000 kronor utöver vad riksdagen preliminärt har anvisat förinnevarande budgetår.

Prop. 1992/93:105

Bilaga 8

34 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har anfört om grundbelopp för biblioteks-ersättningen,

2. till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verkgenom bibliotek m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 6 521 000 kronor.

Prop. 1992/93:105

Bilaga 8

Hittillsvarande utveckling

Under perioden juli 1991 t.o.m. september 1992 ökade antalet asyl-sökande successivt och blev extremt högt under sommaren och dentidiga hösten 1992. Därefter skedde en markant nedgång. Kvartalssiffrorfrån budgetåret 1991/92 och första delen av innevarande budgetårillustrerar detta:

Juli - september 1991 9 290

Oktober - december 1991 10 934

Januari - mars 1992 11 058

April - juni 1992 23 228

Summa 1991/92 54 510

Juli - september 1992 34 100

Oktober - december 1992 (prognos) 15 000

Summa halva 1992/93 49 100

Den stora ökningen av asylsökande berodde på att så många personerfrån f.d. Jugoslavien lämnade hemorterna och sökte sig ut i Europa ochdå i relativt stor omfattning till Sverige. Inte mindre än 75% av deasylsökande budgetåret 1991/92 kom från f.d. Jugoslavien, företrädesvisfrån den serbiska Kosovoprovinsen. Under perioden juli-september 1992utgjordes hela 85% av de asylsökande av f.d. jugoslaver. Efter FN:sbeslut att Serbien-Montenegro inte skall betraktas som successorsstat tilldet forna Jugoslavien upphävde regeringen med verkan fr.o.m. den 10oktober 1992 viseringsfriheten för medborgare från Makedonien ochSerbien-Montenegro. Antalet asylsökande minskade då kraftigt. För attskyddsbehövande från Bosnien-Hercegovina även fortsättningsvis vidbehov skall kunna få en fristad i Sverige, infördes samtidigt viserings-frihet för medborgare i Bosnien-Hercegovina.

Antaganden om antalet asylsökande budgetåret 1992/93

Tillståndet i f.d. Jugoslavien ger tyvärr ingen grund för en bedömningatt strömmen av asylsökande varaktigt skall minska och stabilisera sig på

en låg nivå. Det sammanlagda antalet asylsökande under innevarande Prop. 1992/93:105budgetår kan antas komma att uppgå till 65 000 - 80 000 personer. När Bilaga 8jag längre fram redovisar kostnadsberäkningar, har jag för säkerhets skullutgått ifrån den högre inströmningsnivån.

Grundärenden hos Statens invandrarverk (SIV) och polisen -hittillsvarande utveckling

Det stora antalet asylsökande har resulterat i mycket stora balanser avasylprövningsärenden hos framför allt Statens invandrarverk men ävenhos överprövningsinstansen, Utlänningsnämnden.

Vid ingången av förra budgetåret, 1991/92, hade SIV en balans av

14 700 asylärenden där verket ännu inte hade fattat beslut i förstainstans. Polisen hade vid samma tid 1 144 outredda asylärenden. Vidutgången av budgetåret hade balanserna ökat till 28 100 utredda men ejbeslutade grundärenden hos SIV. Vid samma tid hade SIV dessutom enbalans på ca 8 200 grundärenden där asylutredningen inte hade gjorts.Invandrarverket tog den 1 juli 1992 formellt över utredningsansvaretfrån polisen - i praktiken skedde dock övergången redan den 16 junigenom att alla nya ärenden då fördes till SIV. Polisen hade vidbudgetårsskiftet 5 900 outredda asylärenden.

Orsaken till balanstillväxtema var naturligtvis främst den kraftigtökande tillströmningen av asylsökande, där både SIV och polisen hastigtställdes inför en situation man inte var rustade för. SIV fattade dessutomunder perioden november 1991 - februari 1992 inga avvisningsbeslut medavsedd verkställighet till f.d. Jugoslavien, s.k. verkställighetsstopp. Dettaupphävdes delvis under våren sedan läget i Kroatien och Slovenienförändrats. I fråga om asylsökande från Kosovo avvaktade SIV medbeslutsfattande till i juli 1992. För närvarande gäller det s.k. verkställig-hetsstoppet enbart för asylsökande som kommer från Bosnien-Hercegovina. Asylansökningar från andra f.d. jugoslaver prövas i vanligordning.

Under de tre första månaderna budgetåret 1992/93 växte SIV:s balansav öppna grundärenden till 64 500, varav 52 700 avsåg f.d. jugoslaver.Polisens eftersläpande balans av outredda asylärenden från tiden före detatt SIV tog över utredningsansvaret hade minskat till 1 300. Underoktober - november ökade SIV:s balans till 69 500 öppna grundärenden.Polisens balans är nu i princip avarbetad.

Grundärenden: Antaganden om balansutvecklingen hos SIV

Med sammanlagt 42 200 öppna grundärenden hos SIV och polisen den1 juli 1992, en maximal tillströmning av 80 000 asylsökande och förutsattatt 62 000 ärenden kan avgöras under budgetåret, resulterar detta i enutgående balans på 60 200 grundärenden den 30 juni 1993.

36 Utlänningsnämndens överprövning av asylärenden - hittillsvarandeutveckling

Utlänningsnämnden, som trädde i funktion den 1 januari 1992, övertogfrån regeringskansliet en balans på drygt 6 400 avlägsnandeärenden, dvsöverklaganden av SIVs avslagsbeslut. Eftersom SIV och Utlännings-nämnden för närvarande har olika ärendebegrepp, måste jag kortklargöra skillnaden.

SIV lägger upp ett ärende för varje person. Ett Utlänningsnämnds-ärende kan däremot omfatta en eller flera personer beroende på om detgäller ensamstående eller familjer. Arbete pågår för att inom kort göradet möjligt att hos Utlänningsnämnden redovisa individuppgifter. I minfortsatta framställning kommer jag att utgå ifrån att ett ärende hosUtlänningsnämnden i genomsnitt avser två personer.

Nämnden inrättades med mycket kort varsel och ställdes omedelbart införstora administrativa problem, inte minst på lokalsidan. Det dröjde därförinnan Utlänningsnämnden kom igång med beslutsfattande av någon störreomfattning. Under tiden byggdes balansen på med nya överklaganden,vilket medförde att den vid utgången av budgetåret 1991/92 omfattade7 140 ärenden, motsvarande ca 14 300 personer.

Under de fyra första månaderna budgetåret 1992/93 överlämnade SIV4 100 överklaganden (avseende lika många asylsökanden) till Utlännings-nämnden. Efter avarbetningar uppgick nämndens balans till 6 660ärenden den 31 oktober, motsvarande ca 13 300 asylsökande. Den 30november hade balansen sjunkit till 5 850 avlägsnandeärenden, mot-svarande 11 700 personer.

Antaganden om balansutvecklingen hos Utlänningsnämnden

SIV räknar med att överlämna totalt 23 400 överklaganden (avseendelika många asylsökande) till Utlänningsnämnden under innevarandebudgetår. Den 30 juni 1992 hade Utlänningsnämnden öppna ärendenmotsvarande 14 300 asylsökande. Om nämnden kan avgöra ärenden i enomfattning som motsvarar 33 500 asylsökande, kommer den utgåendebalansen den 30 juni 1993 att svara emot 4 200 personer.

Förläggningsvolymer och resursbehov

I böijan av budgetåret 1991/92 såg det ut som om asyltillströmningen ochSIVs avarbetningar av balanser i asylärenden skulle göra det möjligt attavveckla stora delar av den förläggningsvolym som tidigare varit i bruk.Den omfattning asyltillströmningen kom att ta, omöjliggjorde emellertiddetta och den av SIV påbörjade förläggningsavvecklingen fick avbrytas.

Verket fick i stället i allt snabbare takt ordna fram nya inkvarterings-möjligheter i en aldrig tidigare skådad omfattning.

Vid ingången av budgetåret 1991/92 vistades 24 150 personer påförläggning; vid budgetårets utgång hade antalet mer än fördubblats ochuppgick till 51 800. Den 30 september 1992 bodde 75 700 personer på

Prop. 1992/93:105

Bilaga 8

37 SIV:s förläggningar. Därefter har ökningstakten avtagit så att för- Prop. 1992/93:105läggningsboendet den 31 oktober och den 30 november omfattade 77 400 Bilaga 8respektive 77 100 personer. SIV bedömer att förläggningarna kommer atthysa drygt 80 000 personer den sista december 1992 men att enminskning kan ske ned till 76 000 - 77 000 vid budgetårets utgång.

Med denna utveckling av förläggningsvolymen, som innebär engenomsnittlig beläggning av 72 000 förläggningsplatser under budgetåret1992/93, samt vid den av SIV antagna genomsnittliga dygnskostnaden på287 kronor, blir förläggningskostnadema 7 542 miljoner kronor. Tilldetta kommer förvarskostnader om 10 miljoner kronor. Den 1 december

1992 sänktes dagersättningen till de asylsökande och hälsounder-sökningarna skall bli mindre omfettande. Detta beräknas sänka dygns-kostnaderna vid förläggningsvistelse med ca 10 kronor Kostnads-minskningarna till följd av detta kan för perioden december 1992 - juni

1993 överslagsvis beräknas till 170 miljoner kronor.

Omläggningen av statsbidragsgivningen till kommunerna den 1 januari1993 leder till att många kommuner med förläggningar får en väsentligtlägre täckning av skolkostnadema för asylsökande barn genom generellastatsbidrag. Skolkostnader för asylsökande barn inskrivna på för-läggningar som inte täcks av generella statsbidrag ersätts för närvarandeav invandrarverket, enligt särskilda avtal med förläggningskommunema.

Denna ersättning belastar förläggningskostnadema. Genom omläg-gningen av de generella statsbidragen kommer SIV att behöva ersätta enväsentligt större del av skolkostnadema för asylsökande bam än förnärvarande över förläggningsanslaget. SIV måste dock härvid beakta attvissa medel för skolkostnader för asylsökande bam redan har räknats ini det nya generella statsbidraget till kommunerna. Genom den delvisändrade finansieringen av skolkostnader för asylsökande bam påförläggningar beräknas förläggningsanslaget öka med uppskattningsvis ca100 miljoner kronor under innevarande budgetår. Jag avser att åter-komma till regeringen med förslag till åtgärder för att nedbringaskolkostnadema för asylsökande bam under budgetåret 1993/94. Totaltkan förläggningskostnadema under innevarande budgetår beräknas uppgåtill ca 7 480 miljoner kronor.

Förslagsanslaget D 2. Förläggningskostnader skulle under de angivnaförutsättningarna komma att överskridas med drygt 4 500 miljonerkronor. Osäkerheten i bedömningarna, främst vad avser antalet asyl-sökande, är emellertid så stor att jag föreslår att regeringen först senarelämnar riksdagen förslag om förstärkning av förläggningsanslaget förbudgetåret 1992/93.

Katastrofbistånd till f.d. Jugoslavien

Som tidigare nämnts, har merparten av dem som sökt asyl i Sverigeunder innevarande budgetår kommit från f.d. Jugoslavien. Kostnadernaför asylmottagning i Sverige har ofta jämförts med vad man förmotsvarande kostnader skulle kunna uppnå i närområdet. Sverige harunder innevarande budgetår från tredje huvudtitelns s.k. katastrofenslag,

38 C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, kunnat ge stöd till främst Prop. 1992/93:105multilaterala insatser i det forna jugoslaviska området. Bilaga 8

En genomgång som gjorts av behoven av flyktingbistånd, särskilt införvintern, visar dock att ytterligare insatser måste ske. Eljest kommersannolikt ett betydande antal personer inte längre att kunna ges skydd inärområdet, utan blir utsatta för ett eventuellt tvång att fly en andragång. En sådan flykt kan för en del komma att ske till Sverige, med ettökat resursbehov för SIV:s förläggningsverksamhet som följd.

Anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA behöver mot dennabakgrund tillföras ytterligare 150 mkr för att Sverige skall kunnamedverka i det internationellt samordnade program för f.d. Jugoslaviensom genomförs i första hand av FN:s flyktingkommissarie. StatsrådetSvensson har tidigare idag behandlat detta vid sin anmälan av behovet avanslagstillskott under tredje huvudtiteln.

I förhållande till asylinströmningen och de stora förläggningsvolymemaär behovet av kommunplatser litet under innevarande budgetår. Det berorpå att SIV:s och Utlänningsnämndens beslutskapacitet inte omedelbartkan anpassas till det verkliga behovet, samt att de beslut som fattas harhög avslagsfrekvens.

Det totala behovet av kommunplatser under budgetåret 1992/93 bedömsuppgå till 26 000. Häri ingår 2 200 platser för kvotflyktingar och 7 000för anhöriga till flyktingar. Endast 16 800 platser avser mottagande avasylsökande som fått uppehållstillstånd i Sverige.

Eftersom det anvisade anslaget för kommunersättningar - D 5.Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. - beräknatsför 28 000 mottagna personer, minskar kostnaderna när 2 000 färrekommunplaceras. Om 26 000 personer tas emot i kommunerna under1992/93 beräknas detta leda till kostnadsminskningar på anslaget istorleksordningen 350 miljoner kronor. Jag har härvid också tagit hänsyntill den höjning av schablonersättningens nivå fr.o.m. den 1 januari 1993som regeringen nyligen beslutat om efter överläggningar med Svenskakommunförbundet. Höjningen innebär att schablonersättningen blir138 300 kr för vuxna och 84 800 kr för bam under 16 år.

Jag har vid beräkningen av kostnadsminskningen på anslaget ocksåbeaktat att Invandrarverket under innevarande budgetår bör få disponera15 miljoner kronor - utöver de 40 miljoner kronor som disponeradesförra budgetåret - för att kompensera kommuner som drabbas hårt avövergångsreglerna vid införandet av nuvarande ersättningssystem.

Tillskottet motsvarar i stort outnyttjade medel för ersättning av extra-ordinära kostnader under föregående budgetår.

39 Den redogörelse jag lämnat för ärendeavverkningar och balansutvecklingi asylprövningsprocessen bygger på förutsättningen att såväl SIV somUtlänningsnämnden kan disponera extraresurser under innevarandebudgetår. Det kommer dessutom att bli nödvändigt att fortsätta med deextra insatserna även under nästa budgetår. Vad gäller budgetåret1993/94 har jag tidigare i dag redovisat bedömningar och beräkningar imina förslag till budgetpropositionen.

Såväl SIV som Utlänningsnämnden redovisar kontinuerligt tillregeringen hur verksamheterna utvecklas och vilka eventuella problemsom kan finnas. Redan på försommmaren kunde därför de bådamyndigheterna få underhandsbesked om att de skulle förstärka ut-rednings- och beslutskapacitetema för att motverka balanstillväxtemaoch därmed utdragna väntetider för de asylsökande. Ur statsfinansiellsynpunkt är det dessutom oerhört kostsamt att under lång tid betalauppehället för så många asylsökande som nu väntar på att få sinaasylärenden prövade.

Just Utlänningsnämndens balanssituation, såsom den såg ut i våras,anmäldes till riksdagen i den s.k. kompletteringspropositionen förbudgetåret 1992/93. Samtidigt anmäldes att regeringen skulle återkommatill riksdagen i tilläggsbudget I för budgetåret 1992/93 med närmarebedömningar av resursbehovet. Utvecklingen blev sedan dessvärremycket ogynnsammare än vad som då kunde förutses.

Det går inte att med kort varsel ställa om organisationerna till för-dubblade, eller kanske tredubblade arbetsmängder. SIVrs och Utlännings-nämndens basorganisationer är dimensionerade för att klara av 30 000asylsökande per budgetår - inte uppemot 80 000.

När tillströmningen av asylsökande var som högst fick Invandrarverketinrikta sig på att i första hand skaffa fram inkvarteringsmöjligheter ochatt sköta ärenderegistreringama på alla dem som kom. I andra handkommer asylutredningama och beslutsfattande i redan utredda ärenden.

Detta gjorde att inte så många överklagandeärenden i första skedet komatt överlämnas till Utlänningsnämnden. Det ligger därför nu en inbyggd"ärendepuckel" hos SIV som successivt flyttas över till nämnden.

Utlänningsnämnden har å andra sidan haft full sysselsättning med attarbeta av tidigare balanser.

Genom de förstärkningar som gjorts av SIVs och Utlänningsnämndensutrednings- och beslutskapacitet har ökningen av förläggningskostnademakunnat begränsas. Jag kan dock inte lämna någon exakt uppgift omvilken konsekvens det skulle ha fått om SIV och Utlänningsnämnden inteså pass snabbt kommit igång med extrainsatsema. I SIVs fall kan mani alla fall räkna med att verket kommer att kunna avgöra 32 000 flergrundärenden än vad som hade varit möjligt med verkets grund-dimensionering. Med en trolig avslagsfrekvens på 69% innebär det attca 10 000 personer får uppehållstillstånd i Sverige och kan flytta ut urförläggningarna. Så gott som samtliga avslag leder erfarenhetsmässigt

Prop. 1992/93:105

Bilaga 8

till överklaganden, varför ca 22 000 asylsökande torde bli kvar på Prop. 1992/93:105förläggningarna, åtminstone budgetåret 1992/93 ut. För Utlännings- Bilaga 8nämndens del gör förstärkningarna det möjligt för nämnden att i stort settarbeta av liggande balanser och därefter ta sig an den ärendepuckel somnu kommer att flyttas över från SIV. Det innebär att nämnden genomextraresurserna beräknas kunna besluta i ca 8 500 fler ärenden än vadsom eljest skulle ha varit fallet. I individer räknat innebär det att ca17 000 personer kan lämna förläggningarna, antingen för utresa urSverige eller för att tas emot i någon kommun.

Jag har tidigare redovisat att förläggningarna under innevarandebudgetår troligen kommer att hysa i genomsnitt 72 000 personer och vidutgången av juni månad 1993 omfatta uppemot 77 000 belagda platser.

Min överslagsvisa bedömning blir att utan SIV:s och Utlännings-nämndens extrainsatser skulle den utgående förläggningsbalansen omfattadrygt 100 000 belagda platser. Satsning på utökad asylprövningskapacitetger således stor "återbäring" i minskade förläggningsvolymer.

Som jag tidigare varit inne på, begränsas tyvärr omfattningen av deextraordinära ärendeavarbetningama hos SIV och Utlänningsnämnden avde administrativa möjligheterna att utnyttja tillfälliga förstärkningar. Jagdelar därför de båda myndigheternas bedömning att de förstärkningarsom nu skett, åtminstone tillfälligt, är maximala och att ytterligareresurser inte torde leda till nämnvärt fler avgjorda ärenden. Dettautesluter inte att situationen kan komma att se annorlunda ut framåt våren1993 och att det då kan bli aktuellt att överväga vad som ytterligare kangöras för att minska på väntetider och förläggningsvistelser. Jag vill i detsammanhanget erinra om att SIV i regleringsbrev givits möjlighet attunder vissa förutsättningar göra tillfälliga förstärkningar inom en25-miljonersram.

Jag beräknar att verkets myndighetsanslag på för närvarande 444 329 000kronor behöver förstärkas med sammanlagt 156 000 000 kronor underbudgetåret 1992/93.

Härav avser 16 mkr administration av verkets förläggningar, 90 mkrtvå extrastyrkor på sammanlagt ca 200 personer som rekryterades isomras och nu är utbildade och i arbete och 10 mkr administrativa stöd-funktioner.

Kostnaderna för tolkar och översättningar beräknas öka med 40 mkr,vilket innebär något mer än en fördubbling.

Fr.o.m. nästa budgetår skall SIV finansiera sina investeringar i an-läggningstillgångar genom att ta upp lån hos Riksgäldskontoret.Lånekostnaderna skall sedan bestridas från verkets myndighetsanslag,som avses omvandlas till ramanslag budgetåret 1993/94. Verket haranmält ett lånebehov redan för innevarande budgetår om 15 mkr förAD B-investeringar. Några lånekostnader uppstår inte, enligt SIV, underinnevarande budgetår. Jag föreslår att verket får ta upp ett lån hosRiksgäldskontoret i nämnd storleksordning och förutsätter att ADB-inves-

teringarna genomförs på sådant sätt att lånekostnaderna kan betalas med Prop. 1992/93:105den anslagskredit som medges inom ramanslaget. Jag förutsätter vidare Bilaga 8att investeringarna på några års sikt är så lönsamma att anslagskreditenåterbetalas och att de helst leder till minskat anslagsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens invandrarverks förvaltningskostnader på tilläggs-budget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslags-anslag på 156 000 000 kronor.

Till Utlänningsnämnden har innevarande budgetår anvisats 34 000 000kronor, varav 26 100 000 kronor avser nämndens permanenta organi-sation och 7 900 000 kronor tidigare beslutade balansavarbetningar.

Den preliminära bedömning av behovet av förstärkt beslutskapacitetsom gjordes i kompletteringspropositionen är, mot bakgrund av denfaktiska utvecklingen av asylprövningsvolymema, helt otillräcklig. Jagdelar den bedömning som Utlänningsnämnden gjort i en särskildframställan till regeringen i höst, där nämnden anger det nödvändigaresurstillskottet till 29 700 000 kronor.

När Utlänningsnämnden etablerades den 1 januari 1992 disponeradenämnden särskilda anslagsmedel för ombyggnader av lokaler, anskaffningav utrustning, ledningsdragning för ADB-nät etc. Genom att nämndenfick tillträde till huvuddelen av sina lokaler mycket sent under budgetåret1991/92 hann man inte med alla installationer. I stället har arbeten ochanskaffningar för 1 030 000 kronor fått göras under innevarandebudgetår. Jag föreslår att även detta belopp anvisas på anslaget tillUtlänningsnämnden på tilläggsbudget till innevarande budgetårsstatsbudget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utlänningsnämnden på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 30 730 000 kronor.

42 Underbilaga 8.1 Prop. 1992/93:105

Bilaga 8.1

Avtal mellan svenska staten och Stockholms läns landsting om detekonomiska ansvaret m.m. för Skansen, Konserthuset och Dansens Hus

Följande skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1993.

1. Staten övertar det ekonomiska ansvaret för Stiftelsen Skansen.Stockholms läns landsting lämnar inget bidrag till Skansen efter utgångenav år 1992. Landstinget skall dock betala sin del av eventuellt före-kommande underskott i Skansens bokslut för år 1992.

2. Stockholms läns landsting övertar det ekonomiska ansvaret förStockholms konserthusstiftelse. Staten lämnar inget bidrag till Konsert-huset efter utgången av år 1992. Bidraget för andra halvåret 1992regleras slutligt i samband med att slutligt grundbelopp till regionalamusikinstitutioner fastställs för budgetåret 1992/93.

3. Parterna är ense om att Landstinget efter utgången av år 1992 inteskall vara representerat i styrelsen för Skansen. Landstinget avser att taupp överläggningar med Stockholms konserthusstiftelse om huvud-mannaskap och styrelserepresentation. Parterna är vidare eniga om attbanden mellan Nordiska museet och Skansen resp, mellan Musikaliskaakademien och Konserthuset även i fortsättningen bör återspeglas i resp,styrelses sammansättning. Styrelserna bör ha minst två ledamöter mederfarenhet från finans- och affärsvärlden.

4. Parterna är överens om att var för sig pröva frågan om huruvidaSkansen resp. Konserthuset i framtiden bör drivas i bolagsform. Oavsettorganisationsform skall resp, verksamhet drivas med företagsmässiginriktning, resultatinriktad ekonomiförvaltning och långsiktig resurs-hushållning. Ekonomiskt stöd från utomstående intressenter skalleftersträvas.

5. Staten övertar Landstingets ekonomiska åtagande vad gällerStiftelsen Dansens Hus. Landstinget upphör att lämna bidrag till DansensHus, sedan ett engångsbelopp av 1 150 000 kronor, utgörande lands-tingets andel av underskottstäckning för år 1992, betalats till stiftelsen.Det förutsätts att Stockholms stad bidrar till verksamheten enligt tidigareträffad överenskommelse.

6. Parterna är ense om att ett bibehållet ekonomiskt ansvarstagandefrån samhällets sida utgör en förutsättning för nämnda institutioners fort-levnad.

7. Parterna är vidare överens om att det nu träffade avtalet skall varakostnadsneutralt, vilket innebär att ingendera parten får åsamkas någonmerutgift till följd av detta. Genom den nya ansvarsfördelningen ökarStatens kostnader, varför Landstinget åtar sig att till Staten erlägga ettengångsbelopp om 8,2 miljoner kronor.

8. Parterna åtar sig att gemensamt bidra med tillfälliga investerings-medel för att möjliggöra nödvändiga upprustningsåtgärder på Skansen ochen ombyggnad av Konserthuset. Staten lämnar engångsvis 15 miljonerkronor till Stockholms konserthusstiftelse och 10 miljoner kronor till

43 Stiftelsen Skansen under budgetåret 1992/93. Härutöver beräknas Prop. 1992/93:105Länsarbetsnämnden i Stockholm kunna bidra med ca 5 miljoner kronor Bilaga 8.1till Konserthusets ombyggnad. Ytterligare investeringsbehov prövarStockholms läns landsting vad gäller Konserthuset och Staten vad gällerSkansen. Staten är angelägen om att givna investeringsmedel kan gesnara sysselsättningseffekter.

9. Stockholms läns landsting bidrar även fortsättningsvis med 0,55miljoner kronor (1992 års nivå) per år till Konstnärernas Kollektiv-verkstad i Nacka. Åtagandet görs mot bakgrund av att frågan om statligabidrag till kollektivverkstaden inte kan behandlas i samband med dettaavtal.

Landstinget förutsätter att Staten genom Kulturrådet/Konstnärsnämndensamt Stockholms stad m.fl. lämnar stöd i nuvarande omfattning.

10. Detta avtal gäller under förutsättning av Regeringens och Stock-holms läns landstings godkännande. Avtalet ersätter avtalet av den 14februari 1968 om bidrag till Stiftelsen Skansen.

Stockholm 1992-09-22

För Staten: För Stockholms läns landsting:

44 Bilaga 9

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992

Föredragande: statsrådet Johansson

I statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats ett reservations-anslag på 17 miljoner kronor för utredningar m.m. Efter förslag i prop.1992/93:99 om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionenhar riksdagen anvisat 2,5 miljoner kronor på tilläggsbudget. För tillkom-mande utredningsverksamhet därutöver beräknar jag ett medelsbehov påytterligare 5 250 000 kronor.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1992/93 utöver tidigare anvisat belopp anvisa ett reserva-tionsanslag på 5 250 000 kronor.

över anslag som regeringen begär i samlingspropositionen om anslag påtilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93.

Prop. 1992/93:105

Bilaga 10

Bl

/. Kungliga hov- och slottsstaterna

De Kungliga slotten:

Driftkostnader, förslagsanslag

2 000 000

II. Justitedepartementet

H5

Bidrag till Stiftelsen för utvecklandeav god redovisningssed, förslagsanslag

200 000

III. Utrikesdepartementet

C2

Utvecklingssamarbetet genom SIDA,reservationsanslag

150 000 000

E2

Exportfrämjande verksamhet,reservationsanslag

22 000 000

F2

Konferensen om säkerhet och samarbetei Europa (ESK), förslagsanslag

14 600 000

V. Socialdepartementet

Bl

Riksförsäkringsverket, förslagsanslag

30 900 000

B2

Allmänna försäkringskassor,förslagsanslag

3 150 000

E 20

Bidrag för att öka tillgänglighetenoch kapacitet inom hälso- ochsjukvården, reservationsanslag

19 531 963

G12

Bidrag till byggande av gruppbostäderoch andra alternativa boendeformer,reservationsanslag

400 000 000

G13

Bidrag för viss ombyggnad av sjukhem,m.m., reservationsanslag

200 000 000

G15

Utvecklingsmedel m.m., reservationsanslag

2 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet

A5

Kostnader för avveckling av Trafiksäkerhetsverket,förslagsanslag

40 000 000

VII. Finansdepartementet

A3

Utredningar, reservationsanslag

8 000 000

Eli

Nämnden för offentlig upphandling,ramanslag

3 250 000

F8

Trygghetsåtgärder för statsanställda,reservationsanslag

197 025 000

15 Stöd till idrotten, reservationsanslag

1 000 000

46 X. Arbetsmarknadsdepartementet

KL Utredningar m.m., reservationsanslag

XI Kulturdepartementet

B2 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kultur-området m.m., reservationsanslag

B 8 Ersättning åt författare mfl. för utlåning av derasverk genom bibliotek m.m.,förslagsanslag

B36 Bidrag till skansen, förslagsanslag

Dl Statens invandrarverks förvaltnings-kostnader, förslagsanslag

D9 Utlänningsnämnden, förslagsanslag

XIV Miljö- och naturresursdepartementet

A2 Utredningar m.m., reservationsanslag

Prop. 1992/93:105

1 910 000 Bilaga 10

1 150 000

6 521 000

11 877 000

156 000 000

30 730 000

5 250 000

1 307 094 963