Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen och Socialdemokratiska arbetarepartiet träffade i september l992 överenskommelse om ett antal ekonomisk-politiska åtgärder i syfte att stabilisera den svenska ekonomin. Det strukturella underskottet i statsbudgeten skall minskas kraftigt. Inkomstsidan skall förstärkas, bl.a. för att möjliggöra ökade arbetsmarknadspolitiska satsningar. Kostnads— läget i näringslivet skall förbättras.

Som en följd av överenskommelsen lämnas i propositionen förslag på en rad områden.

För socialförsäkringarna redovisas riktlinjer för ett antal förändringar. Ersättningsnivån i sjuk- och arbetsskadeförsäkringama sänks, en karens- dag införs.

Pensionsåldern höjs successivt till 66 år. Pensionsnivån sänks för flertalet pensionsersättningar. De sämst ställda pensionärerna kommer att ges Visst extra stöd.

Andra områden som berörs är utgifter för barnbidrag, räntebidrag till bostäder, försvar, jordbruk, bistånd och flyktingmottagande. Den lag— stadgade semestern minskas med två dagar.

I syfte att förbättra kostnadsläget i näringslivet sänks arbets- givaravgifterna med 4,3 procentenheter fr.o.m. den I januari 1993. Inkomstförstärkningar för staten uppnås genom att den generella mer-

• Sida 2
•  Original

värdesskatten bibehålls på nuvarande nivå samt att den reducerade mervärdesskatten höjs från 18 till 21 %. Grundavdraget inom inkomst- beskattningen sänks med 2 400 kronor.

Andra inkomstförstärkningar uppnås genom höjningar av bl.a. bensin- skatten. Beslutade sänkningar av kapital— och förmögenhetsskatt förskjuts i tiden. Reallöneskyddet i inkomstskatteskalan tillämpas inte för 1993 och 1994 ars inkomster.

Omfattande förslag om arbetsmarknadspolitiska åtgärder redovisas. Ca 10 miljarder kronor används för olika åtgärder i syfte att bekämpa arbets- löshet.

• Sida 3
•  Original

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck. Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg

Föredragande: statsråden Wibble, Björck, B. Westerberg, Könberg, Odell, Lundgren och Hörnlund

Proposition om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin

Statsrådet Wibble an för.

1. Inledning

Regeringen och Socialdemokratiska arbetarepartiet träffade den 20 och 30 september överenskommelse om ett stort antal ekonomisk-politiska åtgärder som måste vidtas för att stabilisera den svenska ekonomin.

De förslag till stabiliserande åtgärder som överenskommelsen innebär skall nu redovisas. Förslagen berör flera olika områden. Först avser jag att redogöra för bakgrunden till att överenskommelsen träffats, vad denna sammanfattningsvis innebär och vilka ekonomiska resultat som kommer att uppnås när de olika åtgärderna har genomförts.

2. Bakgrund

När regeringen tillträdde för drygt ett år sedan befann sig svensk ekonomi i allvarlig kris. Devalveringen år 1982 innebar en temporär förbättring av konkurrenskraften i svensk industri, men de struktur- förändringar som borde ha skett därefter genomfördes inte.

Devalveringama under 1970- och 1980-talen tillsammans med den internationella uppgången dolde grundläggande strukturproblem.

Regeringen konstaterade hösten 1991 (prop. 1991/92:38) att de inhemska problemen var betydande och krävde en resolut kursomläggning i den ekonomiska politiken. Därtill kom en svag inter- nationell konjunkturutveckling, även om det då fanns goda förut- sättningar att Sverige skulle få en viss draghjälp under år 1992.

Någon vändpunkt för svensk del var emellertid inte i sikte. Både tillväxten i ekonomin som helhet och industriproduktionen bedömdes också under år 1992 utvecklas sämre än i OECD-området i övrigt. Arbetslösheten väntades öka, liksom antalet varsel och konkurser. Såväl näringslivets investeringar som lönsamheten förutsågs falla.

• Sida 4
•  Original

Under hösten 1991 stod det klart att de offentliga finanserna för— sämrades snabbt sedan ett år tillbaka. En faktor som bidrog härtill var den kraftiga ökningen av de offentliga transfereringama i slutet av 1980- talet. Därutöver medförde konjunktumedgången och ett antal andra faktorer såsom nedväxlingen i inflationstakt att skatteinkomstema minskade snabbt.

Till detta kom de ökade problemen på kreditmarknaden. Sedan mellan- krigstidens finansiella kris har en betydande stabilitet rått på svensk kreditmarknad. Under senare år har dock flera kreditinstitut dragit på sig stora och växande kreditförluster på grund av den ekonomiska stagna— tionen, fallande fastighetspriser och en alltför expansiv kreditgivning.

Samtidigt var — och är — det nödvändigt att fullfölja den desinflations- process som hade inletts något år tidigare. Detta är i själva verket ett nödvändigt villkor för att bryta stagnationen.

Mot den bakgrunden formulerade regeringen en ekonomisk-politisk strategi, vars främsta syfte är att förbättra utvecklingskraften i svensk ekonomi. Detta skulle ske genom

— bättre förutsättningar för varaktig ekonomisk tillväxt i hela Sverige genom strategiska skattesänkningar, infrastrukturinvesteringar. satsning på forskning och utbildning och andra åtgärder som främjar investeringar och sysselsättning —- sanering av de offentliga finanserna för att säkra en låg inflation och låg ränta — skärpt konkurrens och törändringstryck i den svenska ekonomin.

Utgångspunkten för regeringens ekonomiska politik är en fast växel- kurspolitik. Den hade redan tidigare betästs när kronan knöts till ecun i maj 1991.

Politiken kräver såväl statsfinansiell disciplin och motsvarande åter— hållsamhet i kommunerna som utbudsstimulerande åtgärder för den konkurrensutsatta sektorn.

Regeringen föreslog således och riksdagen fattade beslut om kraftiga besparingar — 35 miljarder kronor — i statens utgifter. Det kommunala skattestoppet förlängdes. Samtidigt avvecklades eller sänktes tillväxt- hämmande skatter motsvarande 9 miljarder kronor. Ett omfattande privatiseringsprogram antogs, löntagarfondema avskaffades och viktiga avregleringar genomfördes eller förbereddes.

En omfattande översyn av transfereringssystemen inleddes i syfte att minska de offentliga utgifterna och stärka drivkrafterna för arbete och sparande.

Även om situationen på kort sikt såg mörk ut utgjorde möjligheten till en intemationell uppgång en ljuspunkt. Den skulle underlätta kampen mot arbetslösheten och hålla tillbaka en försämring av de offentliga finanserna.

Till de ljusa inslagen i vår omvärld hör etableringen av EG:s inre marknad och EES. En liknande integrationsprocess pågår i Nordamerika och stora vinster finns alltjämt att hämta i de senaste decenniernas teknologiska utveckling. På lång sikt innebär också Öst- och

• Sida 5
•  Original

Centraleuropas omställning från socialistisk planhushållning till marknadsekonomi en betydande tillväxtpotential.

Till ljuspunkterna här hemma hörde redan då den sjunkande infla- tionen, den snabbt stigande produktiviteten och en positiv utveckling av handelsbalansen.

I detta perspektiv fanns det anledning att se den andra halvan av 1990- talet an med stor tillförsikt. Klarade vi väl av den nödvändiga förnyelsen och omvandlingen hade Sverige goda utsikter att få uppleva ett sekel- skifte präglat av hög ekonomisk tillväxt och ett ånyo växande välstånd.

Men trots de goda förutsättningama i ett medel— och långsiktigt perspektiv var — och är —— den svenska ekonomin synnerligen känslig för såväl yttre som inre stömingar.

Under sensommaren och hösten 1992 har de svenska strukturproblemen blivit uppenbara för allt fler.

Statsfinansema har, främst på grund av fallande inkomster, försämrats och budgetunderskottet ökat. Arbetslösheten har fortsatt att växa. Finans- krisen har fördjupats och börjar nu sätta spår i den reala ekonomin.

Denna försämring av den omedelbara konjunkturbilden tillsammans med internationella faktorer medförde att den ekonomiska politikens inriktning och stramhet ifrågasattes. Detta resulterade i ökad oro på penning— och valutamarknadema.

Den akuta krisen i svensk ekonomi har således både internationella och inhemska orsaker.

Den internationella konjunkturen har blivit svagare än väntat. Konjunk- turuppgången i USA dröjer. Trots successiva räntesänkningar låter åter- hämtningen där vänta på sig. En betydande spännvidd i räntenivå har uppkommit mellan USA och Västeuropa. Detta har sänkt dollarkursen och kraftigt försämrat de europeiska företagens konkurrenskraft.

I Europa har utvecklingen i hög grad bestämts av återverkningarna av den tyska återföreningen. Kostnadema för denna ledde under åren 1990 och 1991 till en mycket expansiv finanspolitik, vilket bidragit till en för tyska förhållanden hög inflationstakt. Denna har mötts med penning- politisk åtstramning genom höga räntor. Räntorna i andra europeiska länder har dragits upp som följd härav. Den höga räntenivån i Europa dämpar aktiviteten i företagen och håller tillbaka hushållens konsumtions— möjligheter.

Under sommaren har osäkerhet uppstått om den fortsatta integrationen i Europa. Tveksamhet om möjligheterna att fullfölja Maastrichtöverens- kommelsen har uppkommit efter den danska folkomröstningen och kommit till uttryck också i flera andra länder. Till denna osäkerhet har lagts problemen inom det europeiska valutasamarbetet (EMS). Såväl möjligheterna att förverkliga den ekonomiska och monetära unionen (EMU) i den takt som förutsätts i Maastrichtöverenskommelsen som sannolikheten för svaga ekonomier att uppfylla kvalifikationskraven för valutaunionen har satts i fråga.

Förväntningar om förändringar i kursrelationema inom det europeiska valutasamarbetet uppstod under sommaren. Storbritannien och Italien lämnade i mitten av september valutakursmekanismen (ERM). Till den

• Sida 6
•  Original

allmänt höga räntenivån har därmed kommit ökade räntedifferenser mellan främst D—marken och ett antal andra valutor.

Den utlösande faktom bakom flera av de senaste årens kriser på de svenska penning- och valutamarknadema har varit händelser i vår omvärld. Det gäller såväl valutaflödena och åtföljande räntehöjningar i november/december 1991, som höstens akuta kris. I båda fallen var utvecklingen i Finland betydelsefull. I höst förstärktes impulsema från Finlands beslut den 8 september att lämna sin ensidiga anknytning till ecun och låta valutakursen flyta av turbulensen inom det europeiska växelkurssamarbetet.

Det förhållandet att kriserna i Sverige sammanfallit med eller utlösts av oro i vår omvärld kan dock inte tas till intäkt för att orsakerna står att finna i intemationella förhållanden. Höstens kris är bara en i raden av orosperioder på de svenska penning- och valutamarknadema. Förkla- ringen till att kronan varit så sårbar och påverkats kraftigare än jämför— bara länders valutor måste sökas i inhemska förhållanden. Följaktligen är det här som åtgärderna måste sättas in.

Riksbanken, regeringen och den socialdemokratiska oppositionen har agerat kraftfullt för att försvara kronan. Den senaste tidens utveckling visar att en fast växelkurspolitik måste ha stöd av en stram finanspolitik. På så sätt kan drastiska räntehöjningar undvikas.

Såväl finanspolitiken som penningpolitiken måste understödjas av en strukturell förändring av ekonomin. Raden av häftigt uppflammande akuta kriser är nämligen ytterst symptom på djupgående strukturella obalanser i den svenska ekonomin.

Den akuta krisen drevs fram av en överhettning under senare delen av 1980-talet både på arbets- och fastighetsmarknadema. Flera allvarliga ekonomisk-politiska missgrepp gjorde att statsmakterna tappade kon— trollen över den ekonomiska utvecklingen. Marginalskattema sänktes för sent, avregleringen av kreditväsendet kom till medan skattereglerna i kombination med hög inflation alltjämt uppmuntrade lånande i stället för sparande, transfereringssystemen kännetecknades av skenande utgiftS- ökningar och på vissa marknader rådde bristande konkurrens.

Under flera decennier har konkurrenskraften försvagats till följd av en inflation som har överstigit omvärldens. Denna försvagning-har mötts med devalveringar och offentlig expansion, vilket ytterligare drivit på prisstegringstakten och långsiktigt ökat inflationsgapet gentemot om- världen. Dessutom har en nödvändig strukturomvandling förhindrats.

Dessa vägar är nu stängda. Nu måste en anpassning ske så att infla- tionen varaktigt överensstämmer med den i våra viktigaste konkurrent— länder. För att värna sysselsättning och välfärd krävs att inflations- bekämpningen överordnas andra ekonomisk-politiska ambitioner och krav.

Det strukturella budgetunderskottet, dvs. den del av underskottet som inte är konjunkturberoende, måste på sikt elimineras. Det kräver en väl avvägd kombination av åtgärder. Huvudinslagen i de åtgärder som nu föreslås är minskade offentliga utgifter och en skattepolitik som inriktas på att förstärka den konkurrensutsatta sektorn. När konkurrenskraften

• Sida 7
•  Original

förbättras genom skatteväxling från produktion till konsumtion ges industrin ökad möjlighet att bättre hävda sig på de intemationella mark— naderna.

Försvaret för den fasta växelkursen är ett omistligt inslag i Sveriges ekonomiska politik. Det lägger en fast grund för ökade investeringar, sysselsättning och välfärd. Sverige har under denna höst tagit ett viktigt steg på vägen mot att bli ett hårdvalutaland.

För att denna politik skall kunna fullföljas också på längre sikt måste vissa fundamentala förutsättningar vara lika goda eller bättre än i andra länder. Inte bara inflationen måste vara i paritet med omvärlden utan också lönsamheten i näringslivet.

Det omedelbara kravet är en löne- och produktivitetsutveckling som gör att svensk industri kan återta marknadsandelar. För en god standard- och reallöneutveckling på medellång och lång sikt krävs att produkti- vitetsutvecklingen i hela ekonomin är jämförbar med andra länders.

För att sanera de offentliga finansema krävs ingrepp i ett antal olika utgiftssystem. Det är i första hand inkomstöverföringar som måste skäras ner. Dessa har vuxit snabbt under 1980-talet. Deras snabba tillväxt tränger ut investeringar och sänker reallönerna. Förutom de direkta kost- naderna för denna utgiftsökning tillkommer i flera transfereringssystem en svag koppling mellan avgifter och förmåner. Motiven för arbete är svaga. Denna utveckling måste brytas. Utgiftssystemen måste förändras så att de tydligare än hittills gynnar arbete och sparande.

Utan snabba och handfasta åtgärder skulle statens räntekostnader stiga på ett oacceptabelt sätt. Höga räntekostnader tränger ut andra utgifter ur budgeten. Att reducera de offentliga utgifterna innebär att underskottet minskar, och därmed dämpas också upplåningsbehovet och ränteutgift- ema. Finan5politiska åtgärder ökar förtroendet för den svenska ekono- miska politiken och gör det möjligt att krympa vår räntemarginal mot utlandet. Även på detta sätt leder finanspolitiska åtgärder till att statens räntekostnader minskar.

Under de senaste åren har en rad steg tagits i den ekonomiska politiken som bidrar till att förbättra förutsättningama för en god ekonomisk utveckling på 1990—talet. De sänkta skattesatserna för både inkomsttagare och företag, energipolitiken, ecu-anknytningen, EES-avtalet samt ansökan om medlemskap i EG är exempel på detta. I dessa avgörande frågor har enighet rått mellan de fem största riksdagspartiema. Denna politik som också åtnjuter brett stöd från arbetsmarknadens parter utvecklas nu vidare.

Den svenska ekonomin är i grunden stark. Inflationstakten och kost- nadsökningama har dämpats kraftigt. Konkurrenskraften har förbättrats och produktiviteten ökar. Utrikeshandeln med varor och tjänster visar överskott. Det finns goda möjligheter att svensk ekonomi väl kan utnyttja en kommande internationell konjunkturuppgång. En nödvändig förutsätt- ning är dock att statsfinanserna saneras.

Alternativet är fortsatt höga räntor, ekonomisk stagnation, permanent hög arbetslöshet och välfärdssystem som gradvis vittrar sönder. Följden skulle bli en oacceptabel social utslagning.

• Sida 8
•  Original

Statsfinansiell disciplin är av avgörande vikt för att få ner räntan och därmed minska avkastningskravet på investeringar i framtida produk- tion. Det är också nödvändigt att på andra sätt bidra till en kostnads- utveckling som gör det möjligt för såväl stora som små företag att återta marknadsandelar.

Just nu pågår en stor utslagning av industriell kapacitet i Sverige. Under mindre extrema förhållanden skulle en hel del av de utslagna företagen ha haft goda förutsättningar att klara konkurrensen. Den sänkning av arbetsgivaravgiftema som nu föreslås syftar till att stärka överlevnadsförmågan i det privata näringslivet.

Alla åtgärder som syftar till att skapa varaktiga expansionsmöjligheter i den konkurrensutsatta sektorn blir särskilt betydelsefulla. Många av de förslag som regeringen avser att presentera i kommande propositioner måste ses i ljuset av ambitionen att klara de långsiktigt lönsamma jobben i näringslivet.

] den krisuppgörelse som har slutits mellan regeringen och den social- demokratiska oppositionen finns alla element i den strategi som jag redovisat ovan. Där finns såväl den omedelbart verkande som den lång- siktigt strukturella saneringen av de offentliga finanserna. Saneringen innebär att den temporära börda besparingarna utgör kommer att bäras av alla, vilket garanterar uppslutningen och trovärdigheten kring poli— tiken. Åtgärder vidtas också för att bidra till den inhemska kostnads— anpassningen liksom för att stötta det finansiella systemet och betalnings- systemet med de medel som står till buds i en öppen ekonomi.

Ett annat inslag i krisuppgörelsen är intensifierade arbetsmarknads- politiska insatser. Arbetslösheten är för svenska förhållanden mycket hög och utgör ett allvarligt problem. Det finns en bred samsyn att vidta ett antal åtgärder som på kort sikt minskar de negativa sociala effekterna av arbetslöshet och som på längre sikt bidrar till den nödvändiga åter— hämtningen inom svenskt näringsliv. Långsiktigt beroende av kontanta bidrag skapar sociala problem för individer och utgör en oacceptabel finansiell belastning för statsmakterna. Därför är det viktigt att hävda arbetslinjen och samtidigt förnya arbetsmarknadspolitiken.

De åtgärder som regeringen och socialdemokratema enades om den 20 september angriper det strukturella underskottet, dvs. den del av under- skottet som inte försvinner vid en konjunkturuppgång. De utgörs huvud- sakligen av strukturella förändringar i statsutgiftema och i utgifterna inom socialförsäkringssystemet. Detta är avgörande för att kunna bryta den långsiktiga utgiftstrenden.

Kompletterande inkomstförstärkningar föreslås också. Inkomstförstärk- ningarna skall bl.a. täcka kostnaderna för de arbetsmarknadspolitiska utgifter som samtidigt föreslås.

I syfte att öka aktiviteten i den svenska ekonomin föreslås att arbets- givaravgiftema sänks den 1 januari 1993 med 4,3 procentenheter. Den lagstadgade semestern reduceras med två dagar, dvs. en återgång sker till vad som gällde före ändringen i april 1990. Det får förutsättas att denna reduktion får genomslag på samtliga avtalsområden. Detta motsvarar en ytterligare kostnadssänkning i näringslivet med ca 0,9 procentenheter

• Sida 9
•  Original

under förutsättning att minskningen gäller alla anställda. Kostnads- rrrinskningen inträder fr.o.m. intjänande årets början den 1 april 1993. Effekten av de sänkta arbetsgivaravgiftema begränsas till näringslivet.

Näringslivets arbetskraftskostnader sänks med ca 4 %. Tillsammans med låga löneökningar och ökad produktivitet förstärks konkurrens- kraften. Arbetsgivaravgiftssänkningen finansieras fullt ut genom en skatteväxling där den allmänna mervärdesskatten behålls på 25 % och den reducerade mervärdesskatten höjs från 18 till 21 %. Grundavdraget i inkomstbeskattningen sänks den 1 januari 1994.

Skatteväxlingen syftar till att förskjuta skattebördan från produktion till konsumtion.

En del av utgiftsminskningama och skatteförändringama kan genom- föras den 1 januari 1993, andra kräver längre beredning. Avsikten är att ikraftträdande skall kunna ske så snabbt som möjligt.

3. Åtgärder Sjukförsäkring m.m.

Regeringen och socialdemokratema är eniga om att snarast tillsätta en beredning i syfte att genomföra en ny försäkringsmodell som innebär att sjuk- och arbetsskadeförsäkringama flyttas ut ur statsbudgeten.

Genom denna förändring kommer verksamheten att bedrivas i ett system där underskott inte är möjliga. Härigenom uppnås att villkoren automatiskt anpassas till de ekonomiska förändringarna.

Försäkringen skall vara generell i den meningen att rätten till ersättning liksom grundvillkoren skall garanteras i lag och i princip omfatta alla invånare mellan 16 och 65 år. Finansieringen av grundvillkoren sker med enhetliga avgifter. Arbetsmarknadens parter bör ges huvudansvaret för försäkringama.

Det kan övervägas om andra försäkringar, såsom arbetslöshets- försäkringen och förtidspensioneringen också bör föras in i det nya systemet.

Sjuk- och arbetsskadeförsäkringen skall lyftas ut ur budgeten så snart detta kan ske.

Finansieringen avses från början ske med statsbidrag men i successivt avtagande grad. Som ett första steg i denna riktning införs den 1 januari 1993 en allmän sjukförsäkringsavgift. Den beräknas på i huvudsak samma underlag som arbetsgivaravgiftema, dock enbart på inkomster upp till 7,5 basbelopp. Avgiften debiteras den enskilde och motsvarar beloppsmässigt ungefär den tidigare aviserade avgiftshöjningen till arbetslöshetskassan eller 3,7 miljarder kronor.

Den långsiktiga förändringen av sjuk- och arbetsskadeförsäkringen kan inte genomföras omedelbart. Snabba åtgärder är dock nödvändiga både för att få ett bättre fungerande system och minska underskottet. De förändringar som tidigare genomförts, sänkningen av ersättningsnivån i sjukförsäkringen fr.o.m. den 1 mars 1991, införandet av sjuklön från den

• Sida 10
•  Original

1 januari 1992 samt förlängningen av samordningstiden mellan sjuk- och arbetsskadeförsäkringen har minskat kostnaderna i försäkringssystemet. Sjuktalet har också sänkts. Den lägre sjukfrånvaron kan dock delvis tillskrivas det nuvarande konjunkturläget. Det är viktigt att systemet förändras så att det fungerar väl i såväl låg- som högkonjunkturer.

Regeringen bör föreslå sänkta ersättningsnivåer i sjuk- och arbets- skadeförsäkringama. Förslag om en karensdag kommer nu att läggas fram med ikraftträdande den 1 april 1993. Samordningen mellan försäk- ringarna gäller emellertid endast t.o.m. dag 180.

Enligt nuvarande regler utgår sjuklön från arbetsgivaren under de två första veckorna i en sjukperiod. Denna lagstadgade sjuklön utgör 75 % av inkomsten dag 1-3 och 90 % dag 4-14. Därefter utgår sjukpenning dag 15-90 med 80 % och fr.o.m. dag 91 med 90 %. Ersättningen är maximerad till 90 % av inkomsten fr.o.m. dag 15. Dag 15-90 omfattas de flesta arbetstagare av ersättning enligt avtal med arbetsgivaren med 10 %. Om ersättning utgår efter dag 90 avräknas denna från försäkrings- kassans ersättning.

De ersättningsregler som nu föreslås innebär att en karensdag införs, att sjuklön därefter utgår med 75 % under två dagar och sedan med 90 % under återstoden av arbetsgivarperioden. Motsvarande nivåer vad gäller sjukpenning skall vara 65 % dag 2—3 och därefter 80 %. Efter arbetsgivarperiodens slut skall sjukpenning utgå med 80 % t.o.m. dag 365. Fr.o.m. dag 366 skall kompensationsnivån i sjukpenning- försäkringen vara 70 %. Den nu gällande samordningen med arbets- skadesjukpenningen t.o.m. dag 180 bibehålls. Kompensationsnivån vad gäller rehabiliteringsersättningen sänks från 100 till 95 %. Regeringen förutsätter att effekterna av en karensdag skall vara lika för alla anställda.

Dessa förändringar kommer sammantaget att minska inkomstöver— föringama till hushållen med ca 3 miljarder kronor. Härvid har beaktats en arbetsgivaravgiftshöjning för att överföra utgiftsminskningen under sjuklöneperioden till staten samt att kommunerna inte skall förorsakas minskade skatteinkomster till följd av de gjorda förändringarna.

Pensioner

År 1976 sänktes den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år. Sedan dess har folkhälsan förbättrats, vilket medfört en ökad medellivslängd. Som en följd bl.a. härav har de offentliga utgifterna för pensioner ökat kraftigt. Sedan 1950-talet har sänkt pensionsålder och ökad medellivs- längd tillsammans resulterat i att den genomsnittliga tiden som ålderspensionär ökat med mer än 30 %. De ökade kostnaderna motiverar att åtgärder vidtas för att nedbringa dessa.

Hälsotillståndet bland yngre pensionärer har förbättrats. Det innebär att fler än tidigare har fönnåga att fortsätta arbeta efter 65 år. Detta gör det rimligt att höja pensionsåldem för att minska de offentliga utgifterna.

Under de första decennierna på 2000-talet kommer relationen mellan antalet pensionärer och antalet yrkesverksamma att försämras. Försörj- ningsbördan för de yrkesverksamma kommer att öka. Pensionssystemet

• Sida 11
•  Original

bör förändras så att det ökar sparandet och klarare premierar arbets- insatser och därmed ökar det långsiktiga arbetskraftsutbudet och tillväxten. Pensionssystemet ses för närvarande över av den parlamen- tariska pensionsarbetsgruppen. Det är dock angeläget att redan nu minska belastningama på pensionssystemet. I överenskommelsen med social- demokratema ingår därför att den allmänna pensionsåldem skall höjas med ett år.

Denna höjning bör genomföras med ett kvartal per år från och med den 1 januari 1994 till dess 66 års pensionsålder uppnåtts den 1 januari 1997. Samtidigt förlängs efter hand arbetsgivaravgiften så att full avgift tas ut t.o.m. 65 års ålder i stället för som i dag t.o.m. 64 års ålder. En ytter- ligare förändring är att pensioneringstidpunkten förändras till att inträda vid utgången av det kvartal när pensionsåldern uppnås. Denna förändring träder i kraft den 1 juli 1993. Dessa åtgärder beräknas minska utgifterna inom folkpensions-och ATP-systemen med ca 6 miljarder kronor när full effekt nåtts 1997.

I samband med det kommande förslaget till höjd pensionsålder torde vissa regler inom den allmänna försäkringen som gäller förtida uttag, delpensionering etc. behöva anpassas. Det finns vidare skäl för vissa särregler med syfte att komma till rätta med problemen vad gäller dem som inom några år kommer att uppnå 65 års ålder och som vid tid- punkten för överenskommelsen mellan regeringen och Socialdemokra- tiska arbetarepartiet träffat avtal med sin arbetsgivare om förtida tj änstepensionering eller vars avtalsreglerade pensionsålder enligt gällande pensionsplan inträder före 65 års ålder.

I det läge som nu råder utsätts den yrkesverksamma befolkningen för betydande påfrestningar. När statsfinanserna dessutom måste saneras är det motiverat att också justera pensionsförmånema. Beräkningsgrundema för basbeloppet ligger fast, men därefter utbetalas pension till 98 % av pensionsbeloppet. Härigenom uppnås en generell reducering av pensions- utbetalningarna. Handikappersättning och vårdbidrag skall inte beröras. För att mildra effekten för de sämst ställda pensionärema tillförs denna grupp ca 500 miljoner kronor via höjda pensionstillskott och/eller kommunala bostadstillägg och särskilda kommunala bostadstillägg. Ätgärdema beräknas sammantaget minska pensionsutgiftema med ca 3 miljarder kronor.

Stora grupper av f.d. offentliganställda har tjänstepensioner som är bruttoförmåner, dvs. arbetsgivaren fyller ut den allmänna pensionen till den nivå som bestäms i kollektivavtal. Den minskning som skall ske av de allmänna pensionerna bör slå igenom även för dessa grupper. Rege- ringen förutsätter att parterna på de offentliga avtalsområdena gör de justeringar i avtalen som är nödvändiga. De pensioner som uppbärs av f.d. statsråd och riksdagsledamöter kommer att justeras i motsvarande mån.

Många anställda på arbetsmarknaden omfattas av ITP-systemet. Vid en höjning av pensionsåldern skapas förutsättningar att med oförändrade pensionsvillkor sänka avgifterna till lTP-systemet. Regeringen förutsätter

• Sida 12
•  Original

att parterna på berörda avtalsområden gör sådana justeringar i berörda avtal att avgifterna kan reduceras.

Semester

I syfte att minska kostnaderna inom i första hand näringslivet föreslås att den lagstadgade semestern minskas med två dagar. Det får förutsättas att denna reduktion får genomslag på samtliga avtalsområden.

Bostadssubventioner

Enligt regeringens överenskommelse med socialdemokratema skall bostadssubventionema reduceras med 3 miljarder kronor från den 1 januari 1994 netto dvs. sedan hänsyn tagits till en trolig ökning av bostadsbidragen. Effekterna på hyran skall fördelas så rättvist som möjligt. Det innebär att en kostnadsutjämning bör eftersträvas mellan yngre och äldre årgångar i bestånden av bostäder. Den exakta utformningen av förslaget kommer senare att föreläggas riksdagen.

Barnbidrag

Den av riksdagen tidigare beslutade höjningen av barnbidrag, studie— bidrag m.m. per den 1 januari 1993 skall ej genomföras. Detta innebär en besparing om drygt 2 miljarder kronor.

Bistånd

Sverige har under ett antal år avsatt 1 % av bruttonationalinkomsten (BNI) till internationellt utvecklingssamarbete. Regeringen kommer även fortsättningsvis att använda sig av nuvarande beräkningsmetod. Målet är att så snart Sveriges ekonomi så tillåter åter uppnå ett u-landsbistånd som motsvarar 1 % av BNI. Sammantaget skall biståndsramen minskas med 1,5 miljarder kronor jämfört med innevarande budgetårs biståndsram. N edskämingen kommer ej att beröra katastrofbiståndet eller bidragen till enskilda organisationer.

Försvar

Inom försvaret skall utgiftsnivån sänkas. Västgöta flygflottilj (F6) i Karlsborg avvecklas från den 1 juli 1993, för att vara helt avvecklad vid utgången av budgetåret 1994/95. Förslaget beräknas ge en permanent besparingseffekt om ca 250 miljoner kronor. En ytterligare flygflottilj kommer att läggas ner. Inom den civila delen av totalförsvaret föreslås en sänkning av planeringsramen med 100 miljoner kronor. Vidare före- slås att kontant- och reseförmånema för värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga sänks nu så att en permanent besparing om ca 150 miljoner kronor därutöver uppnås. I krisuppgörelsen anges besparingarna på för- svaret till 1,2 miljarder kronor per år vid fullt genomslag. Det kan emellertid ifrågasättas om de föreslagna åtgärderna uppnår det angivna besparingsbeloppet. Chefen för Försvarsdepartementet kommer därför att

• Sida 13
•  Original

inventera möjliga ytterligare åtgärder som kan vidtas för att uppnå besparingsmålet inom den period som försvarsbeslutet omfattar. Förslag om sådana åtgärder kommer att redovisas i budgetpropositionen 1993 för beslut under vårriksdagen.

Övriga utgiftsminskningar

Partistödet kommer att minska med 10 % fr.o.m. nästa mandatperiod. Inom Kommunikationsdepartementets område skall utgifterna minska med 300 miljoner kronor. Besparingen kommer i huvudsak att tas ut i form av produktivitetskrav. En besparing på 250 miljoner kronor skall ske inom Jordbruksdepartementets område. lnom studiestödsområdet beräknas ändrade studiemedelsförmåner leda till en besparingseffekt om ca 300 miljoner kronor. I

I överenskommelsen ingår besparingar på 500 miljoner kronor inom Justitiedepartementets område. Besparingama bör bl.a. göras genom rationaliseringar inom polisväsendet och genom att reglerna för polisaspiranters studieförmåner förändras så att studietinansieringen kommer att ske med studiemedel.

Minskade asylkostnader om 200 miljoner kronor uppnås genom sänk- ning av dagbidraget samt genom begränsning av hälsoundersökningar för asylsökande. Regeringen har redan fattat beslut i enlighet med detta. Åtgärderna har redovisats för riksdagen vid en särskild informations- stund.

Dessa besparingar skall närmare presenteras i 1993 års budget- proposition.

Åtgärder mot kostnadsläget

Det är utomordentligt angeläget att de möjligheter som ett minskat struk- turellt underskott och ett bättre ränteläge ger, kan tas tillvara genom ökad produktion. För att sänka kostnadsläget för näringslivet och stimu- lera till tillväxt och sysselsättning förskjuts skattebördan från produktion till konsumtion. Detta bör ske genom en skatteväxling där arbetsgivar- avgiftema sänks och detta från statsfinansiell utgångspunkt kompenseras genom mervärdesskatt och sänkt grundavdrag.

Arbetsgivaravgiftema sänks med 4,3 procentenheter, den generella mervärdesskattesatsen bibehålls på 25 % den 1 januari 1993 och den sär- skilda mervärdesskatten på livsmedel, persontransporter m.m. höjs då från 18 till 21 %. Vidare sänks grundavdraget inom inkomstbeskattningen till 0,25 basbelopp eller med ca 2 400 kronor den 1 januari 1994. Sänkningen av arbetsgivann-'giftema är avsedd att öka konkurrenskraften för näringslivet. För att undvika en snedvridning i konkurrensförutsätt- ningarna mellan verksamhet i privat respektive offentlig regi sänks arbetsgivaravgiftema generellt. För kommunsektom, landsting och statliga myndigheter sker därför en justering som neutraliserar sänk- ningen av arbetsgivaravgiften. Justering skall också ske för att dra in kommunsektorns ökade skatteinkomster till staten på grund av det sänkta grundavdraget.

• Sida 14
•  Original

Förslag om hur regleringen av de kommunalekonomiska effekterna skall ske kommer att föreläggas riksdagen senare i höst.

Egenavgifter och särskild löneskatt sänks på i princip samma sätt som arbetsgivaravgiftema.

Minskningen av den lagstadgade semestern med två dagar kommer att innebära minskad kostnadsbelastning inom främst näringslivet.

Inkomstförstärkningar

Tre miljarder kronor från Arbetslivsfonden dras in till statskassan.

I syfte att både åstadkomma önskvärda miljöförbättringar och förstärka statskassan kommer bensinskatten att höjas med 77 öre för oblyad och 97 öre för blyad bensin per liter. Vidare halveras avdraget för allmän energiskatt på bränsle för värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar år 1993. Avdraget slopas helt år 1994. Miljöskatter har hittills varit ett effektivt instrument i miljöpolitiken. Detta gäller i synnerhet svavelskatten. Det är angeläget att även framgent använda olika skatter för att minska miljöutsläppen. En höjning av svavelskatten har aktualiserats för att ytterligare skärpa beskattningens miljöprofrl.

Innan ställning tas till ett sådant förslag bör dock dess effekter på samhällsekonomin och industrins konkurrenskraft ytterligare kartläggas.

De föreslagna åtgärderna ger totalt en inkomstförstärkning på 5,3 miljarder kronor år 1993. För år 1994 och senare år begränsas inkomstförstärkningen genom bensinskattens inverkan på basbeloppet till ca 4,4 miljarder kronor. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med förslag som upprätthåller budgetförstärkningen.

Tobaksskatten höjs med 19 öre per cigarett från den 1 december 1992. På övriga tobaksvaror höjs skatten i motsvarande mån. Det beräknas ge 1,9 miljarder kronor i långsiktig effekt.

För inkomståren 1993 och 1994 kommer inte det tidigare beslutade reallöneskyddet, som innebar att den s.k. brytpunkten i skatteskalan räknades upp med 2 procentenheter utöver förändringen av konsument- prisindex, att gälla. Inkomstförstärkningen beräknas till 1,6 miljarder kronor.

Sänkningen av kapitalskattesatsen från 30 till 25 % skjuts upp två år till den 1 januari 1995. Skattereduktionen på grund av underskott i inkomstslaget kapital på 30 % består därmed under motsvarande period. Det är främst av internationella skäl angeläget att sänkningen av skattesatsen kommer till stånd om än med viss fördröjning. Det skatte- uttag på 25 % som redan för år 1992 gäller för värdepappersfonder, kapitalförsäkringskapital och aktievinster ligger kvar.

Särreglema för allemanssparkonto slopas fr.o.m. år 1993. Detta innebär att banksparandet träffas av ett skatteuttag på 30 % under åren 1993 och l994. För allemansfondsparandet ligger skatteuttaget kvar på 20 % främst med hänsyn till risken för stömingar på aktiemarknaden vid en höjning av skattesatsen. Frågan om ett eventuellt slopande av förmåns— behandlingen av fondsparandet får övervägas i samband med att den generella kapitalskattesatsen sänks till 25 % år 1995. Avskaffandet av

• Sida 15
•  Original

förmögenhetsskatten skjuts upp ett år och denna ligger kvar även vid 1995 års taxering, avseende 1994 års inkomster.

Dessa inkomstförstärkningarna beräknas totalt bli ca 13 miljarder kronor för nästa budgetår.

Införandet av en karensdag minskar kostnaden för sjukfrånvaro. Denna kostnadsminskning tillfaller dock i första ledet företagen eftersom karensdagen ingår i sjuklöneperioden. För att förändringen skall bli neutral ur företagens synvinkel och förstärka statskassan kommer arbets- givaravgiften att höjas med drygt 0,6 procentenheter. Detta ger ca 4 miljarder kronor.

Arbetsmarknadspolitik

Sveriges produktionskapacitet skall hävdas. Då krävs ett investerings- vänligt klimat för att få till stånd sunda investeringar och varaktig sysselsättning. En aktiv arbetsmarknadspolitik är en viktig del av en sådan politik. Arbetslinjen skall hävdas.

Arbetsmarknadspolitiken kan dock inte ersätta strukturella förändringar, en väl fungerande lönebildning och en rimlig yrkesmässig och geografisk rörlighet. Effekterna av stelhet i dessa avseenden kan inte annat än delvis motverkas med arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Målet med de åtgärder som nu föreslås är att genom att upprätthålla arbetslinjen bekämpa arbetslösheten och förhindra utslagning från arbets- marknaden. Utöver tidigare gjorda insatser föreslås nu insatser om ca 10 miljarder kronor.

Ett tydligt engagemang har visats från olika sektorer för att ge ung— domar praktik och arbetslivserfarenhet. Genom att ytterligare 2,9 miljarder kronor ställs till förfogande öppnas möjligheter till ungdomspraktik för ytterligare ca 36 000 ungdomar.

Som ett led i den långsiktiga satsningen på utbildning föreslås att det reguljära utbildningsväsendet tillförs drygt 600 miljoner kronor för kurser av samma typ som inom det reguljära utbildningsväsendet. Drygt hälften av medlen bör avse Komvux och återstoden fördelas mellan folkhög- skolan, gymnasieskolan och högskolan.

Utöver de satsningar som redan görs på investeringar i infrastruktur och kommunikationer föreslås ytterligare 1.5 miljarder kronor för repara- tioner och underhåll av länsvägar i framför allt skogslänen.

Möjligheter ges till tidigareläggning av aftärsverksinvesteringar under vissa villkor inom en ram på 1 miljard kronor.

Ett betydande antal människor hotas av långtidsarbetslöshet. Medlen för beredskapsarbeten ökas med 3,4 miljarder kronor, huvudsakligen för personer som hotas av utförsäkring. Vidare skall en ny typ av verksam- het öppnas för arbetslösa personer. Genom lokala former av arbets- livsutveckling skall den enskilde kunna delta i aktiviteter som ger nära kontakt med arbetslivet, eller på andra sätt medverka i lokala utvecklings- projekt. Utbildningsbidrag, vilket beloppsmässigt motsvarar kontant— ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen, skall utgå under denna tid.

• Sida 16
•  Original

Totalt avsätts för ovan nämnda åtgärder ca 10 miljarder kronor vilket beräknas kunna ge arbete eller utbildning till ca 130 000 personer motsvarande 3 % av arbetskraften.

Enligt överenskommelsen mellan regeringen och socialdemokratema skall eventuella förändringar av arbetsrätten föregås av samråd i förtroendefull anda. Socialdemokratema har framfört önskemål om att utredningen (Dir. 1991:118) angående översynen av den arbetsrättsliga lagstiftningen skall tillföras kompletterande utredningsuppdrag. Efter samråd skall därför tilläggsdirektiv på dessa områden övervägas.

Det finansiella systemet

För att stärka betalningssystemet och säkerställa stabiliteten i kredit- systemet kommer regeringen i en särskild proposition i höst att föreslå att den får riksdagens bemyndigande att besluta om garantier, lån och kapitaltillskott eller andra åtgärder som ökar eller säkerställer stabiliteten i banksystemet samt i kreditinstitut med statlig anknytning. Berörda institut skall på frivillig basis och inom vissa ramar kunna komma i åtnjutande av dessa stödåtgärder. Bankerna kan då svara för sina dotter- bolags förpliktelser.

Suhventionsinslagen skall minimeras och återbetalning skall ske med de vinster som uppkommer när situationen stabiliserats.

Eventuell snedvridning av konkurrensförhållandena bör minimeras. Staten kan kombinera de finansiella insatserna med krav på struktur- åtgärder och rationaliseringar. Affärsverksamheten skall kunna bedömas vara lönsam i ett längre perspektiv. I annat fall skall en omstrukturering ske.

Åtgärderna skall inledningsvis hanteras av en grupp inom Finans— departementet. Senare kan en särskild myndighet komma att bildas.

Moratorium införs i princip för försäljning av statliga företag och fastigheter. Detta hindrar inte omstrukturering i de fall då sådana är lämpliga och nödvändiga. En marknadsmässig bedömning görs av de fortsatta möjligheterna till spridning av ägandet. Eventuell försäljning skall föregås av samråd mellan regeringen och socialdemokratema.

Beslutad utdelning av sparpremier ur löntagarfonderna avbryts under förutsättning att det inte möter några rättsliga hinder. Vid ett avbrytande skall intjänade premier tillgodoräknas spararna. Kompensation för even- tuella förluster som i detta sammanhang åsamkas berörda institutioner skall prövas.

Frågan om att stödja forskning med löntagarfondsmedel skall vara föremål för samråd mellan parterna.

Den centrala innebörden av valutalånenormen är att staten inte skall nettolåna i utländsk valuta för att finansiera statens budgetunderskott eller för att förvalta statsskulden. Valutaupplåning för Riksbankens valuta- och penningpolitiska ändamål berörs inte av normen.

• Sida 17
•  Original

4. Resultat

Regeringen har satt som norm för finanspolitiken att den totala offentliga sektorns sparande skall vara i balans över en konjunkturcykel. Detta innebär att det strukturella underskottet i de offentliga finanserna skall elimineras.

Genom de åtgärder som nu föreslås sker en betydande minskning av det strukturella underskottet.

Åtgärder som följer av överenskommelsen mellan regeringen och socialdemokratema

Miljarder kronor

1993 1994 Full effekt Sjukförsäkring 5.4 6,7 6.7 Pensioner 2.6 4,5 10,0 Barnbidrag, studiebidrag 2,2 2.2 2.2 Räntcbidrag - 3,0 3,0 Bistånd 0.8 1,5 1,5 Försvar 0,4 0.6 1,2 Ovrigt 0,9 1.6 1.6 Statsskuldräntor 0,0 2,4 6,2 Bensinskntt m.m. 5.3 5.3 5,3 Tobaksskatt 2,1 1,9 1.9 Borttagande av reallöneskydd 0.8 1.6 1.6 Förmögenlictsskutt 0,0 1.4 0.0 Kapitalinkomstskatt -0.5 0.0 0,0 Allemansspar 0.7 0,7 0,4 Arbetslivsfonden 3.0 Summa effekt på total offentlig sektor 20.7 33,4 41,6 (exkl. indragning från Arbetslivsfonden) därav effekt på statsbudgeten 22,3 31 .2 37.0

Vad gäller utgiftssidan beräknas den totala effekten på statsbudgeten för år 1993 till ca 14 miljarder kronor och för år 1994 till ca 24 miljarder kronor. Långsiktigt blir effekten större, eller ca 30 miljarder kronor. För hela den offentliga sektom beräknas effekten till ca 34 miljarder kronor. Därtill kommer utflyttningen av sjuk- och arbetsskadeförsäkringen som ytterligare kraftigt reducerar de offentliga utgifterna.

Inkomstförstärkningarna beräknas uppgå till drygt 8 miljarder kronor när full effekt uppnås år 1994. Rent tekniskt redovisas dessutom den nya allmänna sjukförsäkringsavgiften liksom överföringen till statskassan av besparingen i samband med införandet av en karensdag i sjukförsäkringen som en inkomstförstärkning. Det väsentliga är emellertid att statens kost- nader för sjukfrånvaro minskar. En tillfällig inkomstförstärkning sker år 1993 genom indragningen av 3 miljarder kronor från Arbetslivsfonden.

Nettoeffekten på statsbudgeten av de samlade åtgärderna exkl. de arbetsmarknadspolitiska insatserna beräknas till ca 22 miljarder kronor

• Sida 18
•  Original

för år 1993, 31 miljarder kronor för år 1994 samt 37 miljarder kronor på längre sikt.

Skatteväxlingen mellan sänkta arbetsgivaravgifter och mervärdes— skatt/grundavdrag berör ca 20 miljarder kronor, men den har ingen omedelbar och direkt effekt på statsbudgetens saldo.

Som tidigare redovisats har beslut fattats under föregående riksmöte om stora utgiftsminskningar. Det rör sig om ca 20 miljarder kronor för år 1993 samt en långsiktig besparingseffekt på ca 15 miljarder kronor inom bostadsfinansieringssystemet. De nu föreslagna åtgärderna innebär ytter— ligare förstärkningar i de offentliga finanserna på ca 41 miljarder kronor. Sammantaget rör det sig således om drygt 75 miljarder kronor eller drygt 5 % av BNP.

Kortsiktigt är genomslaget självfallet mindre. Då måste också hänsyn tas till de ökade arbetsmarknadspolitiska insatserna på ca 10 miljarder kronor. Nettobelastningen på de offentliga finanserna därav beräknas till ca hälften eller ca 5 miljarder kronor eftersom de aktiva insatserna minskar utbetalningarna av kontantstöd genom arbetsmarknadsfonden.

Trots förstärkningen ökar underskottet i de offentliga finanserna. Det kan i dagsläget preliminärt uppskattas till ca 110 miljarder kronor år 1992. ca 135 miljarder kronor 1993 samt ca 145 miljarder kronor år 1994. Med oförändrad inriktning av den ekonomiska politiken kan underskottet väntas minska något år 1995, som en följd av nu vidtagna åtgärder och bättre ekonomisk tillväxt. Den övervägande delen av detta kvarvarande underskott är en följd av lågkonjunkturen och samman- hänger med en mycket svag utveckling av den offentliga sektoms inkomster. Detta underskott kan således väntas försvinna vid en konjunkturuppgång med bättre tillväxt i ekonomin. Resten av underskottet är emellertid strukturellt och måste elimineras genom aktiva åtgärder.

Underskottet i statsbudgeten beräknas för innevarande budgetår bli 160 miljarder kronor. En viss förbättring torde komma att inträffa på- följande budgetår 1993/94, bl.a. som följd av de nu redovisade åt— gärdema.

Den del av underskottet i de totala offentliga finansema som inte direkt påverkas av konjunkturen utgör det strukturella underskottet. Detta måste elimineras om den offentliga sektorns finansiella sparande skall vara i balans över en konjunkturcykel. Tidigare beslutade och nu redovisade åtgärder innebär att det strukturella underskottet minskar. Ytterligare utgiftsbegränsande åtgärder krävs för att det strukturella underskottet skall elimineras.

Det konjunkturberoende underskottet påverkar också det strukturella underskottet. Ett stort totalt underskott, oberoende av vad detta beror på. leder till framtida räntekostnader, vilka således måste läggas till det strukturella underskottet. En successivt obevekligen ökande räntebörda driver ut mer angelägna offentliga utgifter. Vidare tillkommer att en utdragen lågkonjunktur riskerar medföra permanent utslagning av både människor och företag vilket långsiktigt skulle försämra ekonomins till- växtförmåga.

• Sida 19
•  Original

Det är därför av central betydelse att arbetet med att sanera de offent— liga finanserna fortsätter. Samtidigt är det väsentligt med ytterligare direkt tillväxtfrämjande insatser. Fortsatta åtgärder för att minska de offentliga utgifterna krävs, både för att förhindra att räntekostnaden leder till att det totala underskottet ökar, och för att kontinuerligt minska det strukturella underskottet.

De nu redovisade åtgärderna innebär kortsiktigt en åtstramning av den inhemska efterfrågan. Samtidigt ger arbetsgivaravgiftssänkningen en konkurrenskmftsförbättring som stimulerar export, importkonkurrens och investeringar. Den budgetförstärkning som åtgärderna innebär, och den breda uppslutningen omkring dessa, ger förutsättningar för en återgång till lägre ränta. Detta har i sig en kraftigt efterfrågestimulerande effekt.

Effekten av de åtgärder som här föreslås kan inte jämföras med läget före den akuta krisen. Det relevanta är att jämföra med vad som skulle ha hänt om dessa åtgärder inte hade vidtagits. Sådana bedömningar är med nödvändighet osäkra, men med stor sannolikhet hade följden blivit en katastrofal utveckling för svensk ekonomi och därmed för syssel- sättningen. Räntan skulle ha stannat kvar på höga nivåer. Detta skulle — i kombination med fördjupad osäkerhet och misstro mot den ekonomiska politiken — ha hållit tillbaka såväl investeringar som privat konsumtion, med ett mycket kraftigt fall i efterfrågan och den ekonomiska aktiviteten som följd. Även om de nu föreslagna åtgärderna på kort sikt har en åtstramande effekt på efterfrågan hade nedgången i produktion och sysselsättning blivit både kraftigare och mer utdragen om dessa omlägg- ningar inte genomförts.

Den svenska ekonomin genomgår nu den övergång från hög till låg inflation, en desinflationsprocess, som andra länder genomgått före oss. Tre omständigheter gör denna omvandling särskilt svår för Sveriges del. Övriga europeiska länder genomgick desinflationsprocessen under 1980- talet då den internationella konjunkturen var betydligt starkare. Sverige kommer sent in i denna process och måste med hänsyn till de obalanser som hunnit byggas upp genomföra en i motsvarande mån snabbare inbromsning. Dessutom tycks finans— och fastighetskrisen vara djupare i Sverige än i flertalet andra länder.

De europeiska erfarenheterna tyder på att desinflationsprocessen medför dämpad produktion och försämrad sysselsättning. Det är detta som nu också drabbar svensk ekonomi. Fallet i produktionen ser ut att bli större, och den period som produktionen minskar längre än i jämförbara länder, delvis på grund av den svaga internationella efterfrågan. För att Sverige skall kunna undvika att fastna i en situation med permanent hög arbetslöshet krävs att arbetsmarknaden och löne— bildningen fungerar flexibelt, och att arbetsmarknadspolitiken ökar rörligheten och ger incitament till att söka arbete i öppna marknaden.

Något alternativ till att gå över till en låginflationsekonomi finns inte. Att i en omvärld med låg inflation fortsätta en höginflationspolitik skulle kanske på mycket kort sikt te sig som mindre smärtsamt men snart skulle de negativa effekterna i förrn av bristande konkurrenskraft och utslagning av produktion och sysselsättning visa sig. Att kompensera detta med

• Sida 20
•  Original

ökade offentliga utgifter vore inte möjligt. Den övergång till en varaktigt låg inflation som nu sker ger däremot förutsättningar för att få till stånd långsiktigt varaktig produktion och sysselsättning.

Den totala produktionen, BNP, föll med 1,4 % år 1991 (se bilaga 1). Även i år faller BNP, ca 1. l %. Nedgången nästa år beräknas bli 1,5 %. För år 1994 väntas en uppgång på 0 9 %. För år 1995 torde BNP- tillväxten överstigaZ %. Kombinationen av inhemska strukturproblem och svag intemationell konjunktur har medfört att BNP faller tre år i rad med l-l l/2 % per år. Under åren 1992 och 1993 sker dock en förändring av resursanvändningen i den svenska ekonomin. Konsumtionen dämpas medan kapitalbildningen, dvs. investeringar och nettoexport, åter börjar ge positiva bidrag till BNP—tillväxten.

Konkurrenskraftsförbättringen sker på tre sätt. Lägets allvar och det ansvar som arbetsmarknadens parter känner bör tala för löneavtal som förbättrar konkurrenskraften. De genomsnittliga löneökningama borde

summan. Sänkningen av arbetsgivaravgiftema och den förkortade semestern sänker kostnadema för näringslivet. Genom att arbetsgivar- avgiftssänkningen begränsas till näringslivet underlättas den långsiktigt nödvändiga överföringen av arbetskraft till den konkurrensutsatta delen av ekonomin. Slutligen äger nu effektiviseringar rum på bred front i ekonomin vilket ger förutsättningar för produktivitetsökningar när efterfrågan på nytt börjar öka.

Inflationen kommer därför att fortsätta att vara låg, ca 2,5 % även om den tillfälligt stiger år 1993 som konsekvens av mervärdesskatte- höjningen. Med beaktande av den svaga konsumtionen kan det ifråga- sättas om det blir möjligt att vältra över skattehöjningen fullt ut på konsumenterna. Hushållens disponibla inkomster väntas falla år 1993. Den privata konsumtionen torde dock inte falla i samma grad. sparkvoten antas minska något.

Arbetsmarknaden följer BNP—utvecklingen med viss eftersläpning. Arbetslösheten torde därför vara hög både är 1993 och år 1994. 6 ä 7 %. Härtill kommer arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Först under loppet av år 1994 och under ar l995 kan en ljusning på arbetsmarknaden väntas. Även om Sverige härmed når arbetslöshetsnivåer som ligger i närheten av nivåerna i övriga nordiska länder och i Västeuropa föreligger en väsentlig skillnad främst gentemot de västeuropeiska länderna. Den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken och de förhållandevis korta ersättningsperioderna i arbetslöshetskassorna ger förutsättningar för att bättre aktivera (len arbetslöse och därmed öka möjlighetema för denne att finna arbete i den öppna arbetsmarknaden.

5. Sammanfattning

Vid regeringsskiftet i oktober 1991 befann sig svensk ekonomi i kris.

Prop.

• Sida 21
•  Original

Strukturella obalanser hade byggts upp under lång tid. Den alltför sent inledda nedväxlingen i intlationstakt tydliggjorde allvarliga problem i de offentliga finanserna, inom den finansiella sektom samt i fråga om balansen mellan privat och offentlig sektor. Det tydligaste resultatet av dessa obalanser syntes i en extremt snabb ökning av arbetslösheten.

Obalansema kan sägas ha uppkommit på grund av konflikten mellan den fasta växelkursen och en ekonomisk politik som släppte fram en allt- för inflatorisk ökning av priser och andra kostnader. Därigenom var svensk ekonomi mer sårbar för yttre och inre störningar än de flesta andra länder.

Trots de omfattande åtgärder som den nya regeringen vidtog kunde ekonomins sårbarhet inte övervinnas på så kort tid som ett år. När allvarliga yttre stömingar tillstötte under sommaren 1992 drabbades därför Sverige osedvanligt hårt.

Riksbanken tvingades försvara växelkursen med allt högre råntenivåer. Dessa utövade ett starkt depressivt tryck på ekonomin. Det blev succes- sivt allt mer uppenbart att finanspolitiska åtgärder var nödvändiga, både för att avlasta penningpolitiken och för att stimulera tillväxten i närings- livet. Därtill kom behovet av att säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet.

Regeringen föreslår nu omfattande åtgärder för att fortsätta saneringen av de offentliga finanserna. De offentliga utgifterna föreslås reduceras med ca 30 miljarder kronor. Merparten av besparingarna berör transfere- ringama till hushållen och innebär att starkare motiv för arbete och sparande skapas. Därtill föreslås inkomstförstärkningar på drygt 8 miljarder kronor. Huvuddelen gäller miljö- och hälsorelaterade skatter som höjd bensinskatt och höjd tobaksskatt.

Sammantaget förstärks de offentliga finanserna med ca 40 miljarder kronor. Effekten på statsbudgeten blir något mindre, eller vid fullt genomslag ca 37 miljarder kronor. Redan år 1993 uppgår budget- förstärkningama till ca 22 miljarder kronor.

Samtidigt föreslås en omfattande skatteväxling med sänkt skatt för produktion och höjd skatt för konsumtion. Sålunda föreslås att arbets- givaravgiftema sänks för näringslivet med 4,3 % samt att antalet semesterdagar i semesterlagen reduceras med två. Skattesänkningen för näringslivet på ca 20 miljarder kronor finansieras genom att den generella mervärdesskatten bibehålls, den reducerade mervärdesskatten höjs samt genom sänkt grundavdrag i inkomstskatten.

De arbetsmarknadspolitiska insatserna förstärks med nära 10 miljarder kronor, vilket beräknas ge sysselsättning åt ytterligare 130 000 personer. Insatser för ungdomar och långtidsarbetslösa prioriteras.

Regeringen aviserar också kommande förslag i syfte att stärka betal- ningssystemet och säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet.

Genom de föreslagna åtgärderna tar Sverige ett stort steg mot att bli ett hårdvalutaland. Förtroendet för den fasta växelkursen har ökat markant sedan åtgärdena offentliggjordes.

Regeringen har redan tidigare deklarerat att budgetunderskottet måste reduceras. Särskilt måste den del av det totala offentliga underskottet som

• Sida 22
•  Original

är strukturell, dvs. inte försvinner när konjunkturläget förbättras, elimi- neras. De föreslagna åtgärderna medverkar i hög grad till detta.

Näringslivets konkurrenskraft förbättras kraftigt. De svenska företagens relativa kostnadsläge beräknas förbättras med nära 10 % åren 1992— 1994. Den kontinuerliga förlusten av marknadsvinster under 1980-talet upphör 1993 och övergår från 1994 till marknadsandelsvinster. Förut- sättningama för en exportledd tillväxt ökar kraftigt.

.När den internationella konjunkturen förstärks kommer svensk före- tagsamhet att ha mycket goda möjligheter att snabbt expandera. Drag- hjälpen utifrån är emellertid ännu blygsam och den svenska ekonomin väntas därför utvecklas svagt även under år 1993. Eftersom produktivi- teten ökar kraftigt tar det tid innan ekonomins förstärkning ger positiva återverkningar på arbetsmarknaden. Arbetslösheten kommer att förbli hög även under 1993 och 1994.

Den svaga konjunkturen innebär att budgetunderskottet för innevarande budgetår ökar jämfört med vad som redovisades i den reviderade finans- planen i våras. Det beräknas nu till ca 160 miljarder kronor. Detta upp— vägs av en kraftig ökning av det privata sparandet, så att det totala finansiella sparandet eller bytesbalansens saldo förbättras något. Ytterligare förbättringar beräknas för nästa år.

De förslag som redovisas i denna proposition har framkommit ur gemensamma överläggningar mellan regeringen och socialdemokratin. De stöds därmed av en betryggande majoritet i riksdagen.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med finans- planen 1993 med en plan över hur det strukturella underskottet i de offentliga finanserna skall elimineras. Detta måste ske i ett medelfristigt perspektiv. Successivt kommer också fler förslag att föreläggas riksdagen i syfte att stimulera tillväxt och strukturomvandling inom näringslivet. Det är regeringens förhoppning att även dessa åtgärder kan erhålla ett brett stöd i riksdagen.

Jag vill slutligen redovisa innehållet i den överenskommelse som träffades mellan företrädare för regeringspartiema och Socialdemokra- tiska arbetarepartiet den 20 september 1992.

A. Minskning av offentliga utgifter Miljarder kronor 1. Sänkta ersättningsnivåer i sjuk- och arbets- 4,5 skadeförsäkringama.

Inkluderar l karensdag i sjukförsäkringen samt ersättning på 75 % dag 2-3, 90 % dag 4-89, 80 % dag 90-365 samt 70 % därefter. Samordning med arbetsskadesjukpenningen t.o.m. dag 180. Procent- talen avser individens totala ersättning enligt gällande avtal. Sänkt rehabiliteringsersättning till 95 %.

2. Minskat statsbidrag till sjukförsäkringen och 3,7 införande av en egenavgift upp till 7,5 bas- belopp. Avgiften debiteras den enskilde och

• Sida 23
•  Original

motsvarar den aviserade avgiftshöjningen till a-kassan vilken därmed överförs till sjukför- säkringen.

9. Övrigt

lnnefattar viss del av det traditionella budget- arbetet, såsom minskning av partistödet med 10 % fr.o.m. nästa mandatperiod, ca 300 miljoner kronor inom Kommunikationsdepartementet, ca 250 miljoner kronor inom Jordbruksdepartementet, ca 300 miljoner kronor inom Utbildningsdepartementet (studiemedel), ca 500 miljoner kronor inom Justitiedepartementet (polisutbildningen blir högskoleutbildning, distrikts— indelningen) samt ca 200 miljoner kronor inom Kultur- departementet (asylkostnader för flyktingar).

SUMMA MINSKNING AV OFFENTLIGA UTGIFTER

B. Engångsvis indragning

1,8

3,0

3,0

2,2

1,5

1,2

1,5

28,1

3,0

Prop. 1992/ 93 :50

• Sida 24
•  Original

Engångsvis dras resterande medel (ca 3 miljarder kronor) in från Arbetslivsfonden.

C. Utgiftsökningar

Arbetsmarknadspolitik 9,9 D. Skatter

1. Bensinskatt, m.m. 5,5 2. Tobaksskatt 1,7 3. Brytpunkten i skatteskalan 1,6

Reallöneskyddet (2 % utöver KPI) gäller inte 1993 och 1994.

4. Förmögenhetsskatt 0-2

Förmögenhetsskatten behålls t.o.m. l994. Parterna har delade meningar om vad som skall ske därefter.

5 . Kapitalinkomstskatt 0

Skattesatsen ligger kvar på 30 %. Senare anpassning till internationellt konkurrenskraftig nivå övervägs

6. Skatt på allemansspar

Skattesatsen höjs från 20 till 30 %. 0,4 SUMMA SKATTER 9,2-ll,2 E. Ny sjuk— och arbetsskadeförsäkring

Som ett led i arbetet att långsiktigt få bättre fungerande socialförsäk- ringssystem och att sanera statsfinanserna skall sjuk- och arbetsskade- försäkringen lyftas ut ur statsbudgeten.

Reformen innebär att statsbudgetens utgiftssida på sikt kommer att minskas med 45 miljarder kronor. Arbetsmarknadens parter bör få huvudansvaret för försäkringen. Rätten till ersättning liksom grund- villkoren i försäkringen skall garanteras i lag och i princip omfatta alla medborgare.

Försäkringen skall från början men i successivt avtagande grad finansieras med statsbidrag. I takt med att statsbidragen minskar finansieras den lagstadgade försäkringen med arbetsgivar- eller egenavgifter efter parternas överenskommelse.

Regeringen och socialdemokratema är eniga om att tillsätta en beredning i syfte att genomföra den nya försäkringsmodellen.

Det kan övervägas om andra försäkringar, t.ex. arbetslöshets- försäkringen. och/eller förtidspensioneringen bör ingå i systemet.

Prop. 1992/ 93 :50

• Sida 25
•  Original

F. Övrigt

]. Enighet råder om nödvändigheten att säkerställa ett väl funge- rande betalningssystem. De åtgärder som kan bli nödvändiga skall beslutas i samråd.

2. Den av regeringen aviserade skattelättnaden för egenföretagare som beräknas uppgå till 2,5 miljarder kronor genomförs inte nu.

3. Moratorium införs i princip för försäljning av statliga företag och fastigheter. Detta hindrar inte omstruktureringar i de fall där sådana är lämpliga och nödvändiga. En marknadsmässig bedömning görs av de fortsatta möjligheterna till spridning av ägandet. Eventuell försäljning skall föregås av samråd mellan regeringen och social- demokraterna.

4. Ev förändringari arbetsrätten föregås av samråd i förtroendefull anda.

5. Aviserad höjning av egenavgifterna i arbetslöshetsförsäkringen sker inte. Försäkringen skall också i fortsättningen finansieras av egenavgifter och statsbidrag. Den kommer inte att förstatligas.

6. Löntagarfondema Beslutad utdelning av sparpremier ur löntagarfonderna avbryts under förutsättning att det inte möter några rättsliga hinder. Vid ett avbrytande skall intjänade premier tillgodoräknas spararna. Kompens— ation för eventuella förluster som i detta sammanhang åsamkas be— rörda institutioner Skall prövas. _ Frågan om att stödja forskning med löntagarfondsmedel skall vara föremål för samråd mellan parterna.

G. Fotnot

Angivna belopp kan komma att korrigeras efter fingranskning av Finansdepartementet.

SVENSK EKONOMI

Förord

Föreliggande bilaga har utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska avdelning. Den innehåller en bedömning av den internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1994 och bygger i tillämpliga delar på konjunkturinstitutets höstrapport. Ansvarig för bilagan är departe- mentsrådet Anders Palmér. Arbetet avslutades den 22 oktober 1992.

• Sida 29
•  Original

Bilaga 1

7. Hushållens ekonomi och privat konsumtion gf'lOP— 11993/9350 l a a

Under 1990 och 1991 steg hushållens realt disponibla inkomster g sammanlagt med 7,5 %. Skattereformens båda steg bidrog till den kraftiga ökningen. Även för 1992 prognosticeras en positiv inkomstutveckling, med 2%, samtidigt som arbetslösheten växer. Inkomstbortfallet till följd av den vikande sysselsättningen kompenseras dock till stor del av ersättning till arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. N edväxlingen av inflationen medför att den reala timlönen har ökat, trots att den nominella löneutvecklingen stannat på ca 3,0%. Även pen— sionärerna som kollektiv har fått en real inkomstökning i år, genom den avtagande inflationen. Inkomstskatten har sänkts något 1992 genom att skatteskaloma justerats med 1991 års högre inflation.

De nu föreslagna åtgärderna begränsar hushållens realinkomster 1993. Dessa beräknas minska med knappt 3 %. Åtgärderna medför såväl sänkta nominella inkomster genom minskade pensioner, bidrag och höjda inkomstskatter, som höjda priser genom skärpt indirekt beskattning. År 1994 sker en återhämtning av realinkomstema, som beräknas öka med ca 0,5%. Den väntade nedgången i inflationen bidrar till den postitiva utvecklingen.

Tabell 12 llushållssektorns disponibla inkomster. konsumtion och sparande

Miljarder kr. Procentucll förändring

1991 1992 1993 1994 1991 1992 1993 1994

Löpande priser

Löner 619,0 623,2 621 ,5 633,22 3,3 0,7 —0,3 1,9 Inkomstöverföringar från offentlig sektor 319,1 343,5 356,7 374,9 15,1 7,7 3,8 5,1 Ovriga inkomster, netto 141,4 154,2 165.7 176,0 18,0 9,0 7,5 6,2 Direkta skatter, avgifter m.m. 285,0 291,0 303,5 318,4 »6,6 2,1 4,3 4,9 Disponibel inkomst 794,4 829,9 840.4 865,23 15,0 4.5 1.3 3.0 llrivat konsumtion 779,4 778,2 791.4 811,1 11,5 -0.2 1,7 2.5 1985 år: priser Disponihel inkonst 4,3 2.0 -2,9 0.5 Privat konsumtion 1,2 -2.5 -2,5 0,0 Sparkvot. nivå i % 1,9 6,2 5,8 6,3

Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutct och Finansdepartemcntct.

Hushållens sparkvot har ökat från en bottennivå 1988 på -5 % av dis— ponibelinkomsten till knappt 2% 1991. Förklaringen till denna förstärk- ning av sparandet står bl.a. att finna i en motreaktion på den konsum- tionsvåg som blev resultatet av kreditmarknadens avreglering. När det uppdämda konsumtionsbehov som fanns före avregleringen stillats, var det naturligt att sparandet åter ökade. Dessutom skedde en anpassning till det nya skattesystemet, vilket fördyrar lån till konsumtion.

Under 1992 har hushållens incitament att ytterligare öka sitt sparande

• Sida 47
•  Original

Bilaga 1

blivit ännu mer framträdande. Den hastigt stigande arbetslösheten har ökat osäkerheten om de enskilda hushållens framtida ekonomi. Realräntan har höjts dramatiskt både genom högre nominella räntor och sänkt inflation. lnflationsnedväxlingen. som i sig är positiv, har medfört fallande priser på i stort sett samtliga hushållens tillgångsslag, exempelvis bostäder. aktier och konst. Detta verkar dämpande på konsumtionen, inte minst genom att möjligheterna att belåna tillgångarna begränsas. Dessutom bidrar inte längre inflationen till att minska skuldemas reala värde, som i en höginflationsekonomi. I och med att de nominella räntorna samtidigt stigit, har hushållens behov att amortera ned sina skulder, respektive öka sina räntebärande tillgångar, vuxit.

Enligt nationalräkenskapema minskade den privata konsumtionen med 1.270 mellan första halvåren i år och i fjol. Nedgången har främst drabbat hushållens inköp av bilar och sällanköpsvaror.'

Den senaste tidens ränteoro torde ytterligare ha dämpat hushållens konsumtionsvilja och för helåret 1992 beräknas den privata konsumtionen minska med 2,5%. 1 och med att de disponibla inkontstema samtidigt väntas öka med 2%, går sparkvoten upp till över (S%. I jämförelse med våra grannländer är dock denna ökning inte extrem. I både Norge och Danmark har sparkvoten utvecklats på ett liknande sätt.

Diagram 2 Hushållens sparkvot Andel av disponibcl inkomst

S-I ______. _..__...__. _.._.__ _

__ ...,. __, -.,

19.80 1982 ' f984 1985 1988 1990 1992 1994

Källa: Statistiska Centralbyrån och Finansdepttrtementet.

1 Viirderiugen av konsumtionsstatistiken har i år försvårats av att SCB infört en ny mätmetod för detaljhandelns mnsiittning. Med denna metod visar SCB en betydligt kraftigare oinsiittntngsminskning än Handelns Utredningsinstitut.

• Sida 48
•  Original

Bilaga 1

1993 minskar hushållens konsumtionsutrymme genom att de realt disponibla inkomsterna sjunker avsevärt. Motiven att Öka sparandet kvarstår. Samtidigt väntas hushållen sträva efter att i någon mån dämpa wängningama i konsumtionen. Sparkvoten beräknas därför sjunka något, men konsumtionen förutses falla i oförändrad takt, dvs. 2,5 %. Prognosen måste dock betraktas som osäker och det finns en risk för att utveck— lingen blir ännu svagare. Osäkerheten om den finansiella krisens förlopp och ett eventuellt starkt prisfall på hushållens tillgångar år riskfaktorer som kan försvaga bilden.

Under 1994 stabiliseras arbetsmarknadsläget men arbetslösheten beräknas ligga kvar på en, för svenska förhållanden, hög nivå. Sparkvo- ten väntas åter stiga något, vilket medför att den privata konsumtionen ligger kvar på 1993 års nivå.

• Sida 49
•  Original

Bilaga 1

8. Investeringar

Efter en stark expansion under andra hälften av 1980-talet kulminerade investeringarna 1989. Under 1990 vände utvecklingen och en mindre nedgång noterades. Under 1991 accelererade nedgången till drygt 7%. Fallet var koncentrerat till näringslivets investeringar.

För 1992 bedöms investeringsminskningen bli lika stor som 1991, dvs. drygt 7 %. Liksom tidigare är det näringslivet som svarar för större delen av fallet. Åren därefter dämpas investeringarna framför allt av ett ras i bostadsinvesteringama. Däremot förutses aktiviteten inom näringslivet stiga mot slutet av prognosperioden. lnvesteringama påverkas kraftigt av desinflationsprocessen. Det höga nominella ränteläget och den låga inflationen innebär höga realräntor. Förutom att det leder till en generell efterfrågeåtstramning i ekonomin höjer det också avkastningskraven på investeringarna. Det leder i förlängningen till en prispress på fastigheter och andra förmögenhetsvärden. Det i sin tur innebär sämre möjligheter för hushåll och företag att belåna sina tillgångar för att investera. Dessutom verkar den finansiella oron och kreditförlustema i banker och andra finansinstitut åtstramande på utbudet av krediter. Sammantaget beräknas investeringarna minska med ca 8,5 % respektive 2,5 % 1993 och 1994.

Fallet i industrins investeringar beräknas stanna vid 8% 1992. Det är ändå en något mer negativ utveckling än vad som framkommer av SCB:s investeringsenkät. Den senaste tidens ränteoro torde innebära att risken för en svagare utveckling ökat betydligt. Den förutsedda produktions— och vinstökningen inom industrin bedöms få relativt svag uppdragande effekt på investeringarna 1993. Incitamenten att utöka produktionskapaciteten hålls tillbaka av det låga kapacitetsutnyttjandet, den sjunkande inhemska efterfrågan samt den svaga internationella utvecklingen. Däremot är förutsättningama gynnsammare för en mer markant ökning i takt med stigande produktion under 1994.

Ajj'i'irst-erkens investeringar beräknas stiga både i år och nästa år, bl.a. beroende på betydande infrastruktursatsningar. Även offentliga myndig- heters investeringar stiger till följd av sådana satsningar. Sammantaget beräknas de hittills beslutade projekten innebära att de totala bruttoin— vesteringamas nivå blir ca 2 procentenheter högre 1993 än vad som annars skulle ha varit fallet.

lnom övrigt näringsliv, exklusive affärsverken, förutses ett fortsatt starkt fall i år. Försvagningen av den inhemska efterfrågan slår extra hårt mot denna sektor eftersom andelen exportföretag är liten. Till detta kommer att utbudet av lediga kontorslokaler är stort efter byggboomen i slutet av 1980—talet, vilket innebär en mycket svag utveckling av byggandet av kontorsfastigheter. Verkningama av den finansiella oron, fastighetskrisen och den svaga privata konsumtionen gör att det kraftiga investeringsfallet beräknas fortgå framförallt inom bank- och försäkrings- området samt inom handeln. Sammantaget sker således en ytterligare nedgång av investeringarna i denna sektor 1993. Under 1994 däremot förutses en vändning uppåt i samband med att industriproduktionen åter tar fart och fallet i privat konsumtion upphör.

• Sida 50
•  Original

Bilaga 1

En stark igångsättning av både nybyggnad och ombyggnad av bostäder under första halvåret i år bromsar fallet i de totala bastadsim'esteringar- na. Att påbörjandet var högt beror på övergångsregler i samband med sänkningen av investeringsbidraget från den 1 januari 1992. För nybyggandet förutses en stark nedgång under andra halvåret i år som sedan fortsätter under hela prognosperioden. Höjda relativpriser på boende och byggande till följd av minskade subventioner och höga räntor, det stramare kreditläget samt fallande sysselsättning och försämrad hushållsekonomi medverkar till efterfrågefallet. Den nu föreslagna åtgärden att värdet av ränteavdraget kvarstår på oförändrad nivå medverkar till att lindra efterfrågeraset på bostäder. Ytterligare minskade subventioner fr.o.m. 1994 verkar däremot i kontraktiv riktning. I år beräknas igångsättningen av nya bostäder uppgå till 43 000 lägenheter, nästa år faller antalet till ca 25 000 för att därefter minska något tusental ytterligare. Förutom effekten av investeringsbidragssänk— ningen tillkommer för ombyggnader att mindre förmånliga regler infördes 1992. Det ledde till en stark ökning av låneansökningama i slutet av l99l. Det är dessa som faller ut och orsakar investeringsuppgången i år. Ett fall förutses fr.o.m. 1993 när effekten av denna boom klingat ut. Antalet projekt beräknas även kommande år vara högt men omfattningen av varje projekt är enligt låneansökningama betydligt mindre än tidigare varför också investeringsvolymen avtar.

Aktiviteten inom byggnadsverksamheten började visa tecken till avmattning under 1990 och 1991. Byggnadsinvesteringama började falla andra halvåret 1990. Nedgången fortsatte 1991 till följd av neddrag- ningarna inom näringslivet. Även i år är det främst näringslivet som svarar för minskningen. Bostadsinvesteringama förutses svara för en allt större del av fallet medan näringslivets investeringar vänder uppåt under den senare delen av prognosperioden. Uppdragande under perioden verkar infrastruktursatsningama som ökar aktiviteten inom statliga affärsverk och myndigheter. Dessutom kan fallet i ombyggnadsverksam- heten sannolikt ge upphov till en substitutionseffekt så att volymen av reparationer stiger i omfattning 1993 och 1994 och därmed verkar dämpande på nedgången i byggnadsverksamheten. Den totala bygg— nadsverksamheten beräknas falla med ca 20% mellan 1990 och 1994.

• Sida 51
•  Original

Bilaga 1

Tabell 13 Bruttoinvesteringar efter näringsgren

Miljarder Årlig procentuell volymförändring

kr. _—

1991 1991 1992 1993 1994

Näringslivet 148,1 -14,5 -11,6 -0,7 4,7 Industri 43,2 -16,4 -8,0 2,5 10,0 Statliga affärsverk 19,7 -l ,7 2,0 10,0 6,0 Ovrigt näringsliv 85,2 -]6,3 -17,0 -6,0 0,9 Bostäder 88,7 4,1 -3,6 —34,1 -29,0 Nybyggnad 66,3 5,2 -15,0 -40,0 -32,0 Ombyggnad 22,4 1 ,6 25,0 —24,0 —25 ,0 Offentliga myndigheter 33,5 11,8 5,0 2,8 0,0 Totalt 270,3 -7,3 -7,2 -8,6 -2,3 Maskiner 103,3 -12,3 42,0 0,5 4,8 Bygg och anläggning 166,17. -2,5 -3,2 -15,9 -9,1

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstituet och Finansdepartementet.

Lagerminskningama i den svenska ekonomin var mycket omfattande under 1991. Totalt sett minskades lagren med ca 21 miljarder kr. (1985 års priser). Fallande produktion, höga realräntor samt pessimistiska framtidsförväntningar låg bakom dessa kraftfulla lagemeddragningar. Det mycket svaga efterfrågeläget innebar dock att industrins alltför stora lager av färdigvaror inte kunde börja avvecklas.

Eftersom de grundläggande motiven för neddragningarna kvarstår väntas ytterligare lagertrimningar under prognosperioden. Minskningama väntas dock ske i avtagande takt varför lagren ger ett betydande positivt bidrag till BNP-tillväxten. Under åren 1992 till 1994 uppgår detta bidrag till i genomsnitt 0,5 procentenheter årligen. De stora färdigvarulagren i industrin har från och med i år börjat avta och denna avveckling väntas fortsätta även nästa år.

Analysen av lagercykeln kompliceras av att nationalräkenskapema valt att till de egentliga lagerminskningama också lägga neddragande korrek— tionsposter i detaljhandelns lager. På så sätt justerar man ned ekonomins användningssida och därmed det officiella BNP-måttet. Anledningen till detta förfarande är de stora svårigheterna med avstämningen mellan försörjningsbalansens användnings- och produktionssida. Korrektions- posten förekommer såväl andra halvåret 1991 (3,5 miljarder kr) som första halvåret 1992 (3,0 miljarder kr). I prognosen betraktas inte dessa korrektionsposter som några egentliga lagemeddragningar. Det är då rimligt att göra ett tekniskt antagande om att motsvarande poster förekommer även kommande år. På så sätt påverkas inte BNP—tillväxten i ekonomin under prognosperioden.

Prop. 'l 992/93250

• Sida 52
•  Original

10. Kapitalmarknaden

Under de senaste månaderna har händelseutvecklingen i Sverige dominerats av de höga räntor som försvaret av den fasta växelkursen krävt i samband med valutaoron i övriga Europa.

Efter den danska folkomröstningen i juni har osäkerheten ökat om den ekonomiska och monetära unionens (EM U) förverkligande. Osäkerheten tilltog inför den franska folkomröstningen i september. Oron inom växelkursmekanismen (ERM) förstärktes av att D-marken apprecierades mot dollarn efter den tyska diskontohöjningen under sommaren samtidigt som räntemarginalema inom EG vidgades. Sverige påverkades i hög grad av den internationella utvecklingen. Därutöver bidrog inhemska faktorer till att skapa om bl.a. i form av signaler om en betydande ökning av budgetunderskottet och ökade tvivel beträffande regeringens möjligheter att få majoritet i riksdagen för nödvändiga nedskärningar av utgifterna. Räntedifferensen var därmed otillräcklig för att ge balanserade valutaflö- den. Från slutet av juli och fram t.o.m. augusti höjde Riksbanken marginalräntan vid tre tillfällen med sammanlagt 4,5 procentenheter till 16 %. Oron för att en konsistent ekonomisk politik inte skulle kunna föras avspeglades bl.a. i att räntan på obligationer med fem års löptid steg från ca 10% under våren till uppemot 12% i början av september.

I början av september lämnade Finland den ensidiga ecu-kopplingen och lät marken flyta fritt, vilket utlöste en kraftig oro på den svenska valutamarknaden. Samtidigt ökade spänningarna inom ERM och den italienska liren utsattes för en kraftig press. I Sverige höjde Riksbanken marginalräntan först till 24% och sedan till 75% för att vända utflödena och säkerställa förtroendet för den fasta växelkursen.

Valutaoron i Europa fortsatte och en växelkursjustering inom ERM genomfördes. De spänningar som byggts upp till följd av olikheter mellan den förda ekonomiska politiken och konjunktursituationen i med- lemsländerna, synliga bl.a. i de tyska räntehöjningama i spåren av den tyska återföreningen, gick inte längre att bemästra. Växelkursjusteringen och den samtidiga tyska räntesänkningen räckte inte för att minska osäkerheten inom ERM . Pressen på de övriga valutorna ökade igen och i mitten av september lämnade pundet och liren ERM, med kraftiga deprecieringar som följd, samtidigt som pesetan devalverades. I spåren följde spekulationer även mot andra valutor och hela det monetära valutasamarbetet (EMS) sattes ifråga.

1 Sverige förorsakade händelseutvecklingen i Europa en förnyad oro huruvida kronans fasta växelkurs skulle kunna bibehållas. Omfattande valutautflöden registrerades och Riksbanken tvingades höja marginal- räntan i två steg till hela 500 % för att försvara kronan. Marknadsräntorna steg betydligt och som högst noterades räntan på sexmånaders stats- skuldväxlar till 30%. För att stärka valutareserven och därmed trovärdig- heten för kronan har Riksgäldskontoret och Riksbanken lånat upp utländsk valuta. Totalt har lån i utländsk valuta för ett motvärde av 120 miljarder kronor tillförts reserven. Ytterligare 110 miljarder håller på att lånas upp.

• Sida 55
•  Original

Bilaga 1

De höga räntenivåema till trots, var kronans trovärdighet svag. Först i och med de två krispaketen som regeringen och socialdemokratema gemensamt lade fram kunde devalveringsförväntningama brytas. Krispaketen i kombination med en lugnare utveckling inom EMS, bl.a efter ett framgångsrikt försvar av den franska francen, stärkte kronan och möjliggjorde en successiv nedgång av marginalräntan till 13,5% den 21 oktober.

Lågkonjunkturen i kombination med höga realräntor har ökat kreditin- stitutens sårbarhet ytterligare under de senaste månaderna. Försämrad lönsamhet i näringslivet och ökad arbetslöshet minskar låntagamas betalningsförmåga. Priserna fortsätter att falla på olika tillgångsmarkna— der såsom för aktier, kommersiella fastigheter och på senare tid även bostäder, vilket urholkar säkerhetemas värde. En allt större andel av kreditinstitutens lånestock blir nödlidande i så måtto att de inte genererar avtalsenlig ränta samtidigt som reserveringen för befarade kreditförluster fortsätter att öka. Under 1991 uppgick de samlade kreditförlustema till 48 miljarder kronor och beräknas i år bli av minst samma storleksord- ning. Den ökade omfattningen av de "dåliga” lånen minskar bankernas ränteintäkter, vilket inte till fullo kan kompenseras genom vidgade räntemarginaler och lägre kostnader. Förlusterna för banksektorn i sin helhet, som ifjol uppgick till ca 13 miljarder kronor ökar därmed, även om bilden alltjämt är splittrad mellan bankerna.

Staten har tidigare medverkat till kapitaltillskott i Nordbanken och i Första Sparbanken för att säkerställa en tillfredställande kapitalbas. Under september framkom att Gota AB, med dess dotterbolag Gota Bank, skulle tvingas redovisa en förlust under det andra tertialet i en sådan omfattning att koncernen inte längre skulle klara av det lagstadgade kapitaltäcknings- kravet på S% senast vid årsskiftet och t.o.m. riskera att hamna på obestånd i början på nästa år. Staten valde i det läget att garantera Gota Banks samtliga förpliktelser.

I samband med räntechocken i mitten av september ökade oron även för mellanhandsinstitutens ställning. Detta tog sig uttryck i att certifikat- marknaden under vissa dagar slutade fungera samtidigt som ränteskillna- den mellan bostads- och statsobligationer steg kraftigt. För bostadsinstitu- ten resulterade detta i kraftigt ökade finansieringskostnader som bara delvis kunde övervältras på låntagarna. Situationen hade på en tämligen begränsad tid kunnat leda till en akut likviditetskris i takt med att obligationer och certifikat hade förfallit. Det uppkomna läget hotade allvarligt betalningssystemets funktionssätt. Det rådde under nästan två veckor utlåningsstopp. I slutet av september aviserade regeringen därför åtgärder för att skapa beredskap för att trygga verksamheten i de svenska bankerna och deras dotterbolag liksom andra kreditinstitut med statlig anknytning. Åtgårdema innebär att dessa företags förpliktelser kommer att infrias. De aviserade åtgärderna dämpade oron och handeln med bostadsinstitutens värdepapper kunde successivt normaliseras.

Den svenska penningpolitiken är inriktad på att hålla en fast växelkurs mot ecun. För att generera tillräckligt balanserade valutaflöden behövs en viss räntemarginal mot utlandet. Det bör finnas utrymme för att

• Sida 56
•  Original

Bilaga 1

ytterligare få ner räntedifferensen gentemot omvärlden. Lägre räntor är en förutsättning för att kreditinstitutens lönsamhet skall kunna återställas.

Diagram 3 Ränteutvecklingen 1990-1992, 6 mån

Procent

l l 6 r—wuruv—wr—u—ur-ujuyur—uumu-t

1990 1991

_; CD ___—_ (0 N

Anm.: Avser mänadsgenomsnitt. Sista notering avser 15 oktober 1992.

• Sida 57
•  Original

Bilaga 1

Innehån

1 Sammanfattning

2 Internationell utveckling

3 Utrikeshandel

4 Industrin

5 Arbetsmarknad

6 Löner och konsumentpriser 7 Hushållens ekonomi och privat konsumtion 8 Investeringar

9 Offentlig sektor

Tabell— och diagramförteckning ål.-fp 11992/9350 1 aga

Tabeller Tabell 1 Försörjningstabell 4 Tabell 2 Nyckeltal 5 Tabell 3 Sparande 6 Tabell 4 Internationella förutsättningar 7 Tabell 5 Världsmarknadstillväxt, relativpris, marknadsandel

och export av bearbetade varor 10 Tabell 6 Export och import av varor 11 Tabell 7 Bytesbalans 12 Tabell 8 Nyckeltal för industrin 13 Tabell 9 Arbetsmarknad 16 Tabell 10 Löner 17 Tabell 11 Konsumentpriser 18 Tabell 12 Hushållssektoms disponibla inkomster,

konsumtion och sparande 19 Tabell 13 Bruttoinvesteringar efter näringsgren 24 Tabell 14 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter 25 Tabell 15 Real förändring av den offentliga sektorns

inkomster och utgifter 26 Diagram Diagram 1 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i

Sverige och 14 OECD-länder 1985—1984 14 Diagram 2 Hushållens sparkvot 20 Diagram 3 Ränteutvecklingen 1990-1992 29

• Sida 59
•  Original

Försvarsdepartementet Prop. 1992/93:50

B'la " 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1992 1 bd

Föredragande: statsrådet Björck

Anmälan till proposition om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin

Övrigt

Jag avser att återkomma till riksdagen i samband med budgetproposi- tionen 1993 med närmare redovisning av förslagens innebörd för budgetåret 1993/94. I krisuppgörelsen anges besparingarna på försvaret till 1,2 miljarder kronor per år vid fullt genomslag. Det kan emellertid ifrågasättas om de föreslagna åtgärderna uppnår det angivna besparings— beloppet. Jag kommer att inventera möjliga ytterligare åtgärder som kan vidtas för att uppnå besparingsmålet inom den period som försvarsbeslut omfattar. Förslag om sådana åtgärder kommer att redovisas i budget- propositionen 1993 för beslut under vårriksdagen.

11. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4, 5 och 6 55 lagen (1990: 1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

45

För skattskyldiga som avses i 3 5 första stycket inträder skatteplikt när premie mottas. Beskattnings- underlaget utgörs av 95 procent av mottagen premie. Skatten uppgår till 42,7 procent av underlaget.

För skattskyldiga som avses i 3 5 första stycket inträder skatteplikt när premie mottas. Beskattnings— underlaget utgörs av 95 procent av mottagen premie. Skatten uppgår till 41,41 procent av underlaget.

Har ett försäkringsföretag för visst är tagit ut för hög preliminär premie för försäkring som avses i 3 5 första stycket, skall beskattnings- underlaget för nästföljande år sättas ned med belopp som motsvarar för

högt uttagen premie.

5 & För skattskyldiga som avses i 3 5 andra och tredje styckena inträder skatteplikt vid utbetalning som där sägs.

Beskattningsunderlaget utgörs av utbetalt belopp. Skatten uppgår till 74,6 procent av under— laget.

Beskattningsunderlaget utgörs av utbetalt belopp. Skatten uppgår till 70,66 procent av underlaget.

65

För skattskyldiga som avses i 3 & fjärde stycket inträder skatteplikt vid betalning av premie. Beskattningsunderlaget utgörs av 95 procent av betald premie. Skat- ten uppgår till 74,6 procent av underlaget.

För skattskyldiga som avses i 3 5 fjärde stycket inträder skatteplikt vid betalning av premie. Beskattningsunderlaget utgörs av 95 procent av betald premie. Skat- ten uppgär till 70,66 procent av underlaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas

1. för skattskyldiga som avses i 3 & första stycket på premie som mottas och avser tid efter ikraftträdandet,

2. för skattskyldiga som avses i 3 5 andra och tredje styckena på belopp som utbetalas och avser tid efter ikraftträdandet,

3. för skattskyldiga som avses i 3 & fjärde stycket på premie som betalas och avser tid efter ikraftträdandet.

• Sida 98
•  Original

Bilaga 5.1

12. Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:885) om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 13 och 17 åå lagen (1968z430) om mervär- deskatt i paragrafemas lydelse enligt lagen (1992:885) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 &

Skatten utgår med 22 procent av Skatten utgår med 25 procent av beskattningsvärdet. Skatten utgår beskattningsvärdet. Skatten utgår dock med 18 procent av beskatt- dock med 21 procent av beskatt— ningsvärdet för ningsvärdet för

1) serveringstjänster,

2) rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplats och motsvarande i campingverksamhet,

3) personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av underordnad betydelse,

4) transport i skidliftar samt 5) omsättning och import av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser som avses i 1 & livsmedelslagen (19711511) med undantag för .

a. vatten från vattenverk, b. spritdrycker, vin och starköl som tillhandahålls av det detaljhandels— bolag som avses i 15 å andra stycket lagen (1977:293) om handel med drycker samt

c. tobaksvaror.

17 &

Skattskyldig får med de begränsningar som anges i 18 och 60 55 vid redovisning av skatt göra avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import för verksamhet som medför skattskyldighet. .

I fråga om rätt att göra avdrag för ingående skatt i statlig och kommunal verksamhet gäller dock bestämmelserna i 18 a ä.

Rätt till avdrag föreligger för den redovisningsperiod då förvärvet eller importen enligt god redovisningssed borde ha bokförts om inte annat - följer av fjärde eller femte stycket. Har medgivande enligt 5 a 5 andra stycket erhållits får avdrag för andra förvärv än sådana som avses i fjärde eller femte stycket göras först vid beskattningsårets utgång eller när betalning dessförinnan har erlagts. Avdrag för ingående skatt som hänför sig till förskotts— eller a canto-likvid får göras under den redovisnings- period då betalning har erlagts eller, i fråga om byggnads- eller anläggningsentreprenad, när faktura med uppgift om skattens belopp har mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt senast vid konkursutbrottet i fråga om ingående skatt, som hänför sig till

• Sida 99
•  Original

Bilaga 5.1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse förvärv, import eller förskotts- eller a conto-likvid före konkursutbrottet.

Har vara förvärvats genom kreditköp med förbehåll från säljaren om återtaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl. får avdrag för den ingående skatten, oavsett principerna för den skattskyldiges bokföring, göras för den redovisnings- period under vilken faktura eller motsvarande handling har mottagits.

Vid förvärv av avverkningsrätt till skog får avdrag för ingående skatt göras endast för vad som har betalats under redovisningsperioden. Rätten till avdrag för ingående mervärdeskatt som tas ut vid införsel till landet inträder tidigast när en av tullverket utfärdad tullräkning har mottagits av den skattskyldige. Har skattskyldig övertagit annan skattskyldigs verksamhet eller del därav äger han rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den tidigare ägarens förvärv för verksamheten, i den mån denne skulle haft rätt till avdrag om skatten hade betalats av honom.

Delägare i samfällighet för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål får avdraga ingående skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv med vad som belöper på hans andel i samfälligheten. Vad som nu har sagts gäller endast i den män i samfälligheten deltagande fastighet används i verksamhet som medför skattskyldighet.

Äger ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda dotterbolag) och tillhandahåller ett av företagen något annat av företagen en tjänst som inte är skattepliktig får det andra företaget göra avdrag för den skatt som belöper på det förstnämnda företagets förvärv eller införsel för tillhandahållande av tjänsten, i den mån avdragsrätt hade förelegat om förvärvet eller införseln hade gjorts av det skattskyldiga företaget. Vad nu har sagts gäller även aktiebolag vars aktier till mer än nio tiondelar ägs av ett eller flera helägda dotterbolag.

Förvärvar skattskyldig mot Förvärvar skattskyldig mot vederlag skattepliktig Vara inom landet från den som inte är skatt- skyldig för omsättning av varan, skall som ingående mervärdeskatt för den skattskyldige anses 18 procent av vederlaget. Om förvär- vet avser sådan vara för vilken skatt utgår med 18 procent av beskattningsvärdet enligt 13 å andra meningen, skall som ingåen- de mervärdeskatt dock anses 15,25 procent av vederlaget. Vad nu sagts gäller även den som är skatt- skyldig för förmedling som avses i punkt 3 första stycket av anvis- ningarna till 2 5.

vederlag skattepliktig vara inom landet från den som inte är skatt- skyldig för omsättning av våran, skall som ingående mervärdeskatt för den skattskyldige anses 20 procent av vederlaget. Om förvär- vet avser sådan vara för vilken skatt utgår med 21 procent av beskattningsvärdet enligt 13 å andra meningen, skall som ingåen- de mervärdeskatt dock anses 17,36 procent av vederlaget. Vad nu sagts gäller även den som är skatt- skyldig för förmedling som avses i punkt 3 första stycket av anvis- ningarna till 2 5.

• Sida 100
•  Original

Bilaga 5.1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Redovisar skattskyldig olika verksamheter var för sig får överskjutande ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan verksamhet. '

Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat ' kvittas föreskrivs i 49 &.

.h.

• Sida 101
•  Original

Bilaga 5.1

13. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:372) om bensinskattl att 2 och 7 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

252

Skatt tas ut, om inte annat sägs i andra stycket, med 2 kronor 37 öre per liter för blyfri bensin, var- med avses bensin med en blyhalt om högst 0,013 gram per liter vid 150 C och med 2 kronor 68 öre per liter för annan bensin.

För metanol tas skatten ut med 80 öre per liter. Ingår metanol eller etanol i en blandning som avses i 1 5 första stycket a) eller c) tas skatten ut för den inblandade alkoholen med 80 öre per liter och för blandningen i övrigt med 2 kronor 37 öre per liter om den ut— görs av blyfri bensin och med 2 kronor 68 öre per liter om den utgörs av annan bensin.

Skatt tas ut, om inte annat sägs i andra stycket, med 3 kronor 14 öre per liter för blyfri bensin, var— med avses bensin med en blyhalt om högst 0,013 gram per liter vid 150 C och med 3 kronor 65 öre per liter för annan bensin.

För metanol tas skatten ut med 80 öre per liter. lngår metanol eller etanol i en blandning som avses i 1 & första stycket a) eller c) tas skatten ut för den inblandade alkoholen med 80 öre per liter och för blandningen i övrigt med 3 kronor 14 öre per liter om den ut— görs av blyfri bensin och med 3 kronor 65 öre per liter om den utgörs av annan bensin.

Skatt tas inte ut för smörjolja som är inblandad i bensin.

7 53 1 mom. 1 deklaration får avdrag göras för skatt på bensin, som har å) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt, b) återtagits i samband med återgång av köp, 0) förbrukats eller sålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller

andra järnvägsfordon,

d) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur Sverige eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

e) sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen,

f) förbrukats eller sålts för för- brukning vid produktion av skatte- pliktig elkraft,

h) förbrukats för produktion av värme vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning.

f) förbrukats eller sålts för för- brukning vid produktion av skatte— pliktig elkraft med undantag för skatt hänförlig till den del av ben— sinen som motsvarar nyttiggjord värme.

• Sida 102
•  Original

Bilaga 5.1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag enligt första stycket e) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljnings- pris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på de varor som betalningen avser.

2 mom. Annan än den som är registrerad får köpa in bensin utan skatt mot avgivande av en försäkran till leverantören att bensinen skall användas för ett sådant ändamål som avses i 1 mom. första stycket 0) eller f).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. För år 1993 får avdrag enligt den äldre lydelsen av 7 5 1 mom. första stycket h) göras för hälften av den bensinskatt på bensin som förbrukats för produktion av värme vid samtidig produktion av värme och skatte— pliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning.

lLagen omtryckt 1984z993. 2Senaste lydelse 1991 : 1821. 3Senaste lydelse 1991:839.

• Sida 103
•  Original

Bilaga 5.1

14. Förslag till Lag om lagerskatt på viss bensin

Härigenom föreskrivs följande.

1 5 Den som vid ikraftträdandet av denna lag inte är registrerad som skattskyldig enligt 4 5 lagen (1961:372) om bensinskatt och som då innehar varor som avses i 1 & nämnda lag skall till staten betala lagerskatt enligt denna lag. Detsamma gäller den som är registrerad och som vid samma tidpunkt innehar sådana varor för vilka skattskyldighet har inträtt enligt 5 5 första stycket 1 lagen om bensinskatt därför att varorna har levererats till ett eget försäljningsställe eller tagits i anspråk för annat ändamål än försäljning.

2 & Lagerskatt tas endast ut för varor som är skattepliktiga enligt 1 5 första stycket a) lagen (1961:372) om bensinskatt och för vilka skattskyl— dighet enligt den lagen har inträtt före den 1 januari 1993.

3 & Lagerskatt tas ut endast för den del av lagret som omfattar mer än 5 000 liter eller, i fråga om den som driver detaljhandel med skatteplikti— ga varor, 5 000 liter för varje särskilt försäljningsställe.

4 5 Lagerskatt tas ut med 93 öre per liter för blyfri bensin, varmed avses bensin med en blyhalt om högst 0,013 gram per liter vid 150 C och med 1 krona 13 öre per liter för annan bensin.

lngår metanol eller etanol i en blandning som avses i l 5 första stycket a) lagen (1961:372) om bensinskatt tas lagerskatt inte ut för den inblandade alkoholen.

5 5 Den som är skyldig att betala lagerskatt skall lämna en deklaration till Riksskatteverket om sitt innehav av skattepliktiga varor. Deklaratio- nen skall ta upp de lagrade varornas art och kvantitet, lagringsplatsema, den använda mätningsmetoden och lagerskattens belopp.

Deklaration skall ha kommit in till Riksskatteverket senast den 15 februari 1993. Skatten skall senast samma dag vara inbetald till verket.

Deklarationen skall avges på heder och samvete samt upprättas på blankett enligt formulär som fastställs av Riksskatteverket.

6 5 Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller i fråga om lagerskatt. Därvid iakttas följande. 2 kap. 1—9 55, 5 kap. 1 & första och andra styckena, 3—5 55 och 9 &, 6 kap. samt 7 kap. 5 5 skall inte tillämpas. Vad som föreskrivs i 4 kap. 2 5 första stycket skall gälla om deklarationen har kommit in senast den 15 februari 1993. Dröjs- målsavgift enligt 5 kap. 8 5 1 skall tas ut om skattebeloppet inte har betalats senast den 15 februari 1993. Ränta enligt 5 kap. 12?) första stycket 1 utgår från den 15 februari 1993.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

• Sida 104
•  Original

Bilaga 5.1

15. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 5 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1 äl

Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryc- kesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrot- ningslagen (1975z343), lagen (1977z306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kas- settband, lagen (l982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elekt- riSk kraft, lagen (198311053) om skatt på omsättning av Vissa värde— papper, lagen (198311104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984z351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:662) om skatt på vissa pre-

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972z820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryc- kesförpackningar, lagen (197311216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrot- ningslagen (1975z343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kas— settband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elekt— risk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984z405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:662) om skatt på vissa pre-

• Sida 105
•  Original

Bilaga 5.1

Nuvarande lydelse

miebetalningar, lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa oljeproduk- ter, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.,

Föreslagen lydelse

miebetalningar, lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa oljeproduk— ter, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotter-iskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen (1992:000) om lagerskatt på viss bensin,

2. lagen (1967z340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1990:615) om avgifter på vissa jord- brukSprodukter m.m., lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.

Har i författning som anges i första stycket eller i författning som utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker från denna lag gäller dock den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

1Senaste lydelse 1991: 1486.

• Sida 106
•  Original

Bilaga 5.1

16. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:629) om ändring i Skattebrottslagen (1971 :69)

Härigenom föreskrivs att 1 & Skattebrottslagen (1971:69) i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:629) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 5

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (19281370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen (1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskost- nader,

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (19641308), lagen (1968z430) om mervärde- skatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryc- kesförpackningar, vägtrafikskattela- gen (1973z601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975z343), lagen (l976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964z308), lagen (1968:430) om mervärde- skatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryc- kesförpackningar, vägtrafikskattela— gen (1973z601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975z343), lagen (1976:338) om vågtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen

• Sida 107
•  Original

Bilaga 5.1

Nuvarande lydelse

(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kas- settband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elekt- risk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen ( l984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (l984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, lagen (1988: 1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalning- ar, lagen (1990:1087) om lager— skatt på vissa oljeprodukter, lagen (1990:1427) om särskild premie- skatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.,

Föreslagen lydelse

(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kas— settband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elekt- risk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (l984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (l984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, lagen (1988: 1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen ( 1990:5 82) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:613) om rniljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen(1990:662) om skatt på vissa premiebetalning- ar, lagen (1990:1087) om lager- skatt på vissa oljeprodukter, lagen (1990:1427) om särskild premie- skatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen (1992:000) om lagerskatt på viss bensin,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (l953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmålsav- gift, skattetillägg eller liknande avgift.

• Sida 108
•  Original

Bilaga 5.1

17. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:630) om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:630) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 &

Förmånsrätt enligt "11 & förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på ]. skatt och avgift, som anges i l 5 första stycket uppbördslagen (1953z272), samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt, kupongskattelagen (1970:624), lagen (l983z219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1986: 1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, lagen (l99lz586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen (1991:591) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. , 2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivin- ster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stäm- pelskattelagen (1964z308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpack- ningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975c343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljnings- skatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen. (19822691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elekt- risk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104)

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivin- ster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stäm- pelskattelagen (1964z308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpack- ningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975 : 343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljnings- skatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (l982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen ' (1982:1201) om skatt på viss elekt- ' risk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104)

• Sida 109
•  Original

Bilaga 5.1

Nuvarande lydelse

om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxid- skatt, lagen (1990:587) om svavel— skatt, lagen (1990:613) om miljö— avgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:662) om skatt på vissa pre- miebetalningar, lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa oljeproduk- ter, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.,

Föreslagen lydelse

om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (l984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1988:1567) om rrriljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxid- skatt, lagen (1990:587).om svavel- skatt, lagen (1990:613) om miljö— avgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:662) om skatt på vissa pre- miebetalningar, lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa oljeproduk— ter, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen (l992:000) om lagerskatt på viss bensin,

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) om saluvagnSskatt, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,

5. tull, särskild avgift enligt 39 å tullagen (1973:670) och avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen (19741226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. och lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

8. avgift enligt lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område.

Förmånsrätten omfattar ej dröjsrnålsavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

• Sida 110
•  Original

Bilaga 5.1

18. Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:879) om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 24 och 25 55 samt punkt 4 av övergångsbe- stämmelsema till lagen (1957:262) om allmän energiskatt i paragrafemas och övergångsbestämmelsemas lydelse enligt lagen (1992:879) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 & I deklaration som avser bränslen får avdrag göras för skatt på bränsle

som

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång av köp, 0) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg eller i fartyg, när luftfartyget eller fartyget inte används för fritidsändamål eller annat privat

ändamål,

e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där, f) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än

energialstring,

g) förbrukats för framställning av bensin eller i bilaga 1 angivet bränsle eller för produktion av tmnan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som avses i 25 & första stycket d),

h) förbrukats för produktion av värme vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanlc'iggning,

i) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag enligt första stycket i) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betal- ning skall redovisning åter lämnas för skatten på det bränsle som betalningen avser.

g) förbrukats för framställning av bensin eller i bilaga 1 angivet bränsle eller för produktion av skattepliktig elektrisk kraft med undantag för skatt hänförlig till den del av bränslet som motsvarar nyttiggjord värme,

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag enligt första stycket h) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betal- ning skall redovisning åter lämnas för skatten på det bränsle som betalningen avser.

Prop. 1992/ 93 : 50

• Sida 111
•  Original

Bilaga 5.1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag får, i den mån avdrag inte har gjorts enligt första stycket, även göras för skatt på bränsle som förbrukats vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling.

25 5 I deklaration som avser elektrisk kraft får avdrag göras för skatt på ' elektrisk kraft, som

a) förbrukats av eller levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål eller överförts till annat land,

b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning eller vid framställning av bensin eller i bilaga 1 angivet skattepliktigt bränsle,

c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft, en kraftvär-

d) producerats i en kraftvärme- anläggning och förbrukats för el-, gas-, värme- eller vattenförsörj ning

d) producerats i meanläggning och förbrukats för el-, gas—, värme— eller vattenför-

i den egna verksamheten. sörjning i den egna verksamheten i den mån avdrag inte har gjorts enligt 24 5 första stycket g) denna lag eller enligt 75 1 mom. första stycket ]) lagen (1961:372) om bensinskatt.

Avdrag enligt första stycket c) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av den elektriska kraftens försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på den kraft som betalningen avser.

Avdrag får även göras för skatt på bensin eller i bilaga 1 angivet bränsle, som förbrukats vid pro— duktion av skattepliktig elektrisk kraft i den mån avdrag inte gjorts enligt första stycket (1) eller 24 & första stycket g) denna lag eller enligt 7 5 1 mom. första stycket i) lagen (1961:372) om bensinskatt.

Air/rag ftir ('iven göras för skatt på bensin eller i bilaga ] angivet bränsle, som förbrukats vid

Avdrag får även göras för skatt enligt lagen om bensinskatt och lagen (1991:838) om koldioxidskatt på bensin eller för skatt enligt denna lag och lagen om koldioxid- skatt på i bilaga 1 angivet bränsle, som förbrukats vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft med undantag för skatt hätförlig till den del av bränslet som motsvarar nyttiggjm'd wir/ne, allt i den mån avdrag inte gjorts enligt första stycket d) eller 24 5 första stycket g) denna lag eller enligt 75 1 mom. första stycket f) lagen om bensinskatt.

• Sida 112
•  Original

Bilaga 5.1

Nuvarande lydelse

produktion av sådan värme som aises [ 7å 1 mom. första stycket h ) lagen (1961 .*3 72) om bensinskatt eller 24 5 första stycket 11) av den som inte kan medges registrering sorti skattskyldig förbrukare av bensin eller i bilaga ] angivet bränsle.

Bestämmelserna i 24 5 i sina nya lydelser samt bestämmelserna i 28—3155 tillämpas dock, såvitt avser växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, först från och med den 1 januari 1995.

Föreslagen lydelse

Den nya lydelsen av 24 & tredje stycket samt de nya lydelserna av bestämmelserna i 28—31 åå till- lämpas dock, såvitt avser växt- husuppvärrnning vid yrkesmässig" växthusodling, först från och med den ljanuari 1995.

För år 1993 får avdrag enligt den äldre lydelsen av 24 5 första stycket h) och 25 & fjärde stycket göras för hälften av den energiskatt på bränsle som förbrukats för pro- duktion av värme vid samtidig produlaion av värme och skatte- pliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning.

• Sida 113
•  Original

Bilaga 5.1

19. Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:880) om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt

Härigenom föreskrivs att 3 5 lagen (1990:582) om koldioxidskatt i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:880) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35

I fråga om bränslen som avses i l 5 första stycket tillämpas 2 a &, 6—8 åå, 10 å andra stycket, 24 & utom första stycket h), 25 & tredje stycket och 26—33 åå lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

I fråga om bränslen som avses i l 5 första stycket tillämpas 2 a 5, 6—8 55, 10 å andra stycket, 24 5, 25 & tredje stycket och 26—28, 30—33 55 lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

Avdrag, återbetalning och kompensation enligt 24 & tredje stycket eller 28 & lagen om allmän energiskatt medges dock beträffande koldioxidskatt endast med tre fjärdedelar av skatten på de bränslen som avses i 1 5 första stycket.

I fråga om varuslag som är skattepliktiga enligt ] å andra stycket tillämpas lagen (1961:372) om bensinskatt utom ] ä, 2 5 första och andra styckena och 7ä ] mom. första stycket h). Bestäm- melserna om bensin i nämnda lag gäller de varuslag som är skatte- pliktiga enligt 15 andra stycket denna lag.

I fråga om varuslag som är skattepliktiga enligt 1 5 andra stycket tillämpas lagen (1961:372) om bensinskatt utom 1 5 och 2 5 första och andra styckena. Bestäm— melserna om bensin i nämnda lag gäller de varuslag som är skattepliktiga enligt l 5 andra stycket denna lag.

• Sida 114
•  Original

Bilaga 5.1

20. Förslag till

Lag om ändring i lagen (19921575) om ändring i lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.

Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (l992z575) om ändring i lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. januari 1995.

• Sida 115
•  Original

Bilaga 5.1

21. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter1

dels att i 3 kap. 23 och 27 åå orden "lagen (1988:847) om skattelätt- nader för allemanssparande och ungdomsbosparande" skall bytas ut mot orden "lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande",

dels att 2 kap. 4 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

452. Fysisk person skall lämna självdeklaration

]. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 ä 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av aktiv näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 32 procent av basbeloppet enligt lagen (1962c381) om allmän försäkring för året före taxeringsåret och inte annat följer av 6 ä,

1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 ä 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (19282370) och av aktiv näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 25 procent av basbeloppet enligt lagen (1962: 38 1) om allmän försäkring för året före taxeringsåret och inte annat följer av 6 5,

2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 ä 1 mom. första stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv närings- verksamhet uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 5 2 mom. I tredje stycket uppbördslagen (1953:272) och bruttointäktema av kapital uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt 3 5 2 mom. tredje stycket uppbördslagen (1953:272) och bruttointäktema av kapital uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

4. om han inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret eller om han under beskattningsåret betalat sjömansskatt, när bruttointäktema uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

5. när hans tillgångar av den art som anges i 3 5 1 mom. lagen (l947:577) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång haft ett värde som överstiger 800 000 kronor, eller

6. när underlag för skogsvårdsavgift, statlig fastighetsskatt, avkastnings- skatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas för honom.

Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken skattskyl- dighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen, lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt. Däremot

• Sida 116
•  Original

skall hänsyn tas till sådan inkomst eller förmögenhet som enligt PI'OD. 1992/93350 dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis undantagen från Bilaga 5-l beskattning i Sverige. Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas sammanlagda förmögenhet. Skall någon enligt lagen. om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet som tillhör barn eller någon annan, skall hänsyn tas därtill när deklarationsskyldigheten bedöms.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering.

1 Senaste lydelse av 3 kap. 23 & l990zll'36 3 kap. 27 g" l99lzl002. :Scnasie lydelse l99l :698.

• Sida 117
•  Original

Bilaga 5.1

22. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande

l—lärigenom föreskrivs att i 1 och 10 55 lagen (l983z890) om allemans- sparande orden "lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparan- de och ungdomsbosparande" skall bytas ut mot orden "lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

• Sida 118
•  Original

Bilaga 6