Prop. 1994/95:90

Ändringar av bilagorna I och II till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet)

• Sida 1
•  Original

Stockholm den 27 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Mats Hellström (Utrikesdepartementet)

Avtalet om Europeiska Prop. 1994/95:90 ekonomiska samarbetsområdet

Gemensamma EES- kommittén

GEMENSAMMA EES-KOMMITTENS BESLUT .

nr 12/94 av den 28 september 1994

om ändring av bilaga I (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) och bilaga 11 (Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering) till EES-avtalet

GEMENSAMMA EES-KOMMITTEN

som, med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, i dess lydelse enligt protokollet med justeringar av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, nedan kallat avtalet, särskilt artikel 98 i detta,

KON STATERAR att avtalet innehåller hänvisningar mi ECE-rättsakter som är relevanta för EES vilka utfärdats av Europeiska gemenskapen före den 1 augusti 1991,

BEAKTAR att bilagoma I och II till avtalet senast ändrats genom Gemensamma EES- kommitténs beslut nr 7/94 av den 21 mars 1994 om ändring av protokoll 47 och vissa bilagor till EES-avtalet('),

ANSER att avtalet behöver ändras ytterligare för att säkerställa homogeniteten hos avtalet och rättssäkerheten för enskilda och företag och med hänsyn till de avtalsslutande parternas gemensamma granskning av de rättsakter som utfärdats av Europeiska gemenskapen efter den 31 juli 1991,

HAR BESLUTAT FÖLJANDE. AjiJLCLL

Bilagoma I och II till avtalet skall ändras på det sätt som anges i bilagorna [ och 2 till detta beslut.

(I) EGT nr L 160, 28.6.199—1. s. 1 och EES-supplementel till EGT nr l7, 28.6.l994, s. 1.

• Sida 10
•  Original

Arlikell Prop. 1994/95:90

Bilaga 1

Texterna till rådets direktiv 93/120/EG, rådets direktiv 93/121/EG, kommissionens direktiv 93/107/EG, rådets direktiv 93/114/EG, rådets direktiv 93/113/EG, kommissionens direktiv 93/l l7/EG, kommissionens direktiv 92/107/EEG, kommissionens förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens meddelande C/237/93/s. 2 på finska, isländska, norska och svenska, vilka bifogas respektive språkversion av detta beslut, är autentiska.

Artikel 3

Tidpunktema för ikraftträdande eller genomförande av de rättsakter som nämns i bilagorna till detta beslut skall, inom ramen för detta avtal, tolkas enligt följande:

- Om tidpunkten för rättsaktens ikraftträdande eller genomförande inträffar före tidpunkten för detta besluts ikraftträdande, skall tidpunkten för detta besluts ikraftträdande gälla.

- Om tidpunkten för rättsaktens ikraftträdande eller genomförande inträffar efter.

tidpunkten för detta besluts ikraftträdande, skall tidpunkten för rättsaktens ikraftträdande eller genomförande gälla.

Artikel 4 Detta beslut träder i kraft den 1 december 1994 under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103] i avtalet har gjorts till Gemensamma EES—kommittén.

Artikel 5

Detta beslut skall offentliggöras i EES—delen av och EES-supplementet till Eumpeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i BrySSel den 28 september 1994.

På Gemensamma EES-kommitténs vägnar

H. Hafstein Ordförande P.K. Mannes % uti/bur Sekreterare

• Sida 11
•  Original

Bilaga 1 Prop. 1994/95:90

till Gemensamma EES-kommitténs Bilaga 1

beslut nr 12/94

Bilaga 1 (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till EES-avtalet skall ändras på nedanstående sätt:

A. Kapitel 1. VETERINÄRA FRAGOR

GRUNDTEXTER

la. Följande strecksats skall läggas till i punkt 4 (rådets direktiv 90/539/EEG) före anpassningama:

" - 393 L 0120: Rådets direktiv 93/120/EG av den 22 december 1993 (EGT nr L 340, 31.12.1993, s. 35)”.

lb. Anpassning b i punkt 4 (rådets direktiv 90/539/EEG) skall ersättas med följande:

**b) Vid tillämpningen av artikel 7.2 är de bestämmelser om märkning

som finns i kommissionens förordning-(EEG) nr 1868/77 (EGT nr L 209, 17.8.1977, s.'l) relevanta. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser gäller följande förkortningar för EFTA-statema:

AT för Österrike Fl för Finland NO för Norge SE för Sverige”.

2. Följande strecksats skall läggas till i punkt 10 (rådets direktiv 91/494/EEG) före anpassningen:

" - 393 L 0121: Rådets direktiv 93/121/EG av den 22 december 1993 (EGT nr L 340, 31.12.1993, s. 39)”. B. Kapitel II. DJURFODER

RÄTTSAKTER SOM DET l—IÄNVISAS TILL

1. Följande strecksatser skall läggas till i punkt 1 (rådets direktiv 70/524/EEG) före anpassningama:

" - 393 L 0107: Kommissionens direktiv 93/107/EG av den 26 november 1993 (EGT nr L 299, 4.l2.l993, s. 44)

• Sida 12
•  Original

Prop. 1994/95:90 Bilaga 1

- 393 L 0114: Rådets direktiv 93/114/EG av den 14 december 1993 (EGT nr L 334, 31.12.1993, s. 24), rättat genom EGT nr L 44, _ —17.2.1994, s. 35".

2. Följande nya punkt skall införas efter punkt 2 (rådets direktiv 87/153/EEG):

"2a. 393 L 01 13: Rådets direktiv 93/113/EG av den 14 december 1993 om användning och saluföring av enzymet och mikroorganismer och preparat av dessa i djurfoder (EGT nr L 334, 31.12.1993, s. 17)

Datumen ul november 1994” och "1 januari 1996" som fastställs i artikel 3 i detta direktiv skall tillämpas trots att datumen "] januari 1993" och "1 januari 1995” fastställs i anpassningstexten för tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i rådets direktiv 70/524/EEG (kapitel 11 punkt 1 i bilaga I till EES-avtalet)”.

3. Följande nya punkt skall införas efter punkt 23a (kommissionens elfte direktiv 93/70/EEG): '

"23b. 393 L 0117: Kommissionens tolfte direktiv 93/117/EG av den 17

december 1993 om fastställande av gemenskapsmetoder för analys vid den officiella foderkontrollen (EGT nr L 329, 30.12.1993, s. 54)”.

C. Kapitel 111. VÄXTSKYDDSFRÅGOR GRUNDTEXTER Följande strecksats skall läggas till i punkt 4 (rådets direktiv 69/208/EEG):

" 392 L 0107: Kommissionens direktiv 92/107/EEG av den 11 december 1992 (EGT nr L 16, 25.1.1993, s. 1)”.

• Sida 13
•  Original

a) I de fall tillverkare och importöreri EU enligt denna förordning skall lämna uppgifter" till kommissionen skall det kravet också gälla tillverkare och importörer i EFTA-statema.

nr 12/94

Bilaga 11 (Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering) till EES-avtalet skall ändras enligt följande:

A. Kapitel XV. FARLIGA ÄMNEN

RÄTTSAKTER SOM DET HÄNVISAS TILL

1. Följande nya punkt skall införas efter punkt 12d (kommissionens direktiv 93/67/EEG):

u12e. 393 R 0793: Rådets förordning (EEG) nr 793/93 av den 23 mars 1993

om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen (EGT nr L 84, 5.4.1993, s. 1.)

Bestämmelserna i förordningen skall, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

b) 1 de fall tillverkare och importörer i EU enligt denna förordning

skall lämna uppgifter till rapportörer skall det kravet också gälla tillverkare och importörer i EFTA-statema.

c) 1 de fall medlemsstater eller rapportörer i EU enligt denna förordning skall lämna uppgifter (inbegripet beslut eller provningsresultat, riskbedömning och strategier för riskbegränsning) till kommissionen skall det kravet också gälla EFTA-statema eller rapportörer i EFTA-statema.

d) 1 de fall kommissionen enligt denna förordning skall lämna uppgifter till medlemsstaterna eller rapportörema i EU, skall de uppgifterna också lämnas till EFTA—statema eller rapportörema i EFTA-statema.

e) Vid tillämpningen av artikel 3 skall varje tillverkare i EFTA- statema som har framställt eller importör i EFTA-statema som har importerat mer än 1 000 ton per år av ett existerande ämne, som sådant eller som beståndsdel i ett preparat, under något av de senaste tre åren före eller året efter antagandet av förordningen, till kommissionen lämna de uppgifter som anges i punkt 1.1-1.19 i bilaga 111. Uppgifterna skall lämnas inom 24 månader efter förordningens ikraftträdande, dvs. den 4 juni

• Sida 14
•  Original

g)

h)

])

Prop. 1994/95:90 Bilaga 2

1995, för ämnen i bilaga 1 och för ämnen som finns med i Einecs (European Inventory of Existing Commercial Substances) men inte i bilaga 1.

Vid tillämpningen av artikel 7.1 skall tillverkare och importörer i EFTA-statema vid samma tidpunkt som tillverkare och importörer i gemenskapen uppdatera de uppgifier om framställda och importerade mängder som avses i artiklarna 3 och 4, om ändring skett i jämförelse med de mängder som ' specificeras i bilaga 3 eller 4.

Vid tillämpningen av artikel 8.1 skall de nationella listor som det hänvisas till anses omfatta EFTA-statemas nationella listor.

Vid tillämpningen av artikel 10.1 får EFTA-statema utses att ansvara för bedömning av prioriterade ämnen.

Vid tillämpningen av artikel 13 skall EFTA-statema utse sådana myndigheter som avses i den artikeln att delta i genomförandet av denna förordning i samarbete med kommissionen.

1 bilaga V skall följande läggas till _i fråga om informations- kontor:

EFTA-statema EFTA Surveillance Authority 1-3 rue Marie—Thérese, B-1040 Brussels, Belgien Telefax: +32—2-226 68 00.".

B. Kapitel XXIII. LEKSAKER

RÄTTSAKTER SOM DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA SKALL BEAKTA

]. Följande nya punkt skall införas efter punkt 3 (kommissionens meddelande C/155/89/s. 2):

"4. C/237/93/s. 2: Kommissionens meddelande inom ramen för tillämpningen av rådets direktiv 88/378/EEG vad gäller leksakers säkerhet (EGT nr C 237, 1.9.1993, s. 2)".

• Sida 15
•  Original

Agreement on the Prop. 1994/95:90 European Economic Area Bilaga 2

The EEA Joint Committee

DEClSlON OF THE EEA JOINT COMMlTTEE No 12I94 of 28 September 1994

amending Annex l (Veterinary and phytosanitary matters) and Annex " (Technical regulations. standards. testing and certitication) to the EEA Agreement '

THE EEA JOINT COMMITTEE.

Having regard to the Agreement on the European Economic Area, as adjusted by the Protocol Adjusting the Agreement on the European Economic Area, hereinafter referred to as the Agreement, and in particular Article 98 thereof,

Noting that the Agreement contains references to EC acts of EEA relevance issued by the European Community before 1 August 1991.

Whereas Annexes l and ll to the Agreement were last amended by Decision of the EEA Joint Committee No 7/94 of 21 March 1994 amending Protocol 47 and certain Annexes to the EEA Agreement ('),

Considering that, in order to guarantee the homogeneity of the Agreement and the legal security for individuals and economic operators, and in the light of the joint examination by the Contracting Parties of acts issued by the European Community after 31 July 1991, the Agreement needs to be further amended,

HAS DECIDED AS FOLLOWS:

Article 1

Annexes ! and it to the Agreement shall be amended as specified in Annexes 1 and 2 to this Decision.

Article 2

The texts of the Council Directive 93/120/EC, Council Directive 93/121/EC, Commission Directive 93/107/EC, Council Directive 93/114/EC, Council Directive 93/113/EC, Commission Directive 93/117/EC, Commission Directive 92/107/EEC, Commission Regulation (EEC) No 793/93 and Commission Communication Cl237/93/p.2 in the Finnish, Icelandic, Norwegian and Swedish languages, which are annexed to the respective language versions of this Decision, are authentic.

(') OJ No L 160,2861994, p 1

• Sida 16
•  Original

Prop. 1994/95:90

_ Bilaga 2 Article 3

Dates concerning the entry into force or implementation of the acts mentioned in the Annexes to this Decision shall for the purposes of the Agreement, be read as follows:

—where the date of entry into force or implementation of the act precedes the date of entry into force of this Decision, the date of entry into force of this Decision shall apply;

—where the date of entry into force or implementation of the act is after the date of entry into force of this Decision, the date of entry into force or implementation of the act shall apply.

Article 4

This Decision shall enter into force on 1 December 1994, provided that all the notincations under Article 103(1) of the Agreement have been made to the EEA Joint Committee.

Article 5 This Decision shall be published in the EEA Section of. and in the EEA Supplement to, the Official Journal of the European Communities. Done at Brussels, 28 September 1994

For the EEA Joint Committee The President

H. Hafstein

The Secretaries to the EEA Joint Committee

P.K. Mannes

• Sida 17
•  Original

Annex 1 Prop. 1994/95:90

to Decision No 12:94 Bilaga 2 of the EEA Joint Committee

ANNEX l (VETERINARY AND PHYTOSANITARY MATTERS) to the EEA Agreement shall be amended as specified below.

A. Chapter l. VETERINARY lSSUES

BASIC TEXTS

1a. The following indent shall be added in point4 (Council Directive 90/539/EEC) before the adaptations:

"— 393 L 0120: Council Directive 93/120/EC of 22 December 1993 (OJ No L 340, 31.12.1993, p. 35).".

1b.Adaptation (b) in point 4 (Council Directive 90/539/EEC) shall be replaced by the following: "(b)For the purpose of Article 7(2)_ the provisions on marking contained in Commission Regulation (EEC) No 1868/77 (OJ No L 209, 17.8.1977, p. 1) are relevant. For the application of these provisions, the following abbreviations shall apply with regard to the EFTA States:

AT for Austria Fl for Finland NO for Norway SE for Sweden"

2.The following indent shall be added in point 10 (Council Directive 91/494IEEC) before the adaptation:

"493 L 0121: Council Directive 93/121/EC of 22 December 1993 (0.1 No L 340, 31.12.1993, p. 39).".

B. Chapter ll. FEEDINGSTUFFS

ACTS REFERRED TO

1.The following indents shall be added in point1 (Council Directive 70/524/EEC) before the adaptations:

"493 L 0107: Commission Directive 93/107/EC of 26 November 1993 (OJ No L 299, 4.12.1993, P- 44).

—393 L 0114: Council Directive 93/1 14/EC of 14 December 1993 (OJ No L 334, 31.12.1993, p. 24), as corrected by OJ No L 44, 17.2.1994, p. 35.".

2 The following new point shall be inserted after point 2 (Council Directive 87/153/EEC): "2a_39:l L 0113: Council Directive 931113IEC of 14 December 1993 concerning the use and marketing of enzymes, micro—organisms and their preparation in animal nutrition (OJ No L 334, 31.12.1993, p. 17).

The dates "1 November 1994" and "1 January 1996" laid down in Article 3 of this Directive shall apply, notwithstanding the dates "1 January 1993" and "1 January 1995" laid down in the adaptation text for the application of Articles 4 and 5 of Council Directive 70/524/EEC (point 1 of Chapter || of Annex l to the EEA Agreement)

• Sida 18
•  Original

Prop. 1994/95:90 Bilaga 2

3.The following new point shall be inserted after point 233 (Eleventh CommissiOn Directive 93/70/EEC):

"23b.393 L 0117: Twelfth Commission Directive 93/117/EC of 17 December 1993 establishing Community analysis methods for official control of feedingstuffs (OJ No L 329, 30.12.1993, p_ 54),"_

C. Chapter |||. PHYTOSANITARY MATTERS BASIC TEXTS The following indent shall be added in point 4 (Council Directive 69/208/EEC):

"—392 L 0107: Commission Directive 92/107/EEC of 11 December 1992 (OJ No L 16, 25.1.1993, p. 1).".

• Sida 19
•  Original

Annex z Prop. 1994/95:90 to Decision No 12/94 Bilaga 2

of the EEA Joint Committee

ANNEX ll (TECHNICAL REGULATIONS, STANDARDS, TESTING AND CERTlFlCATlON) to the EEAAgreement shall be amended as specified below.

A.Chapter XV. DANGEROUS SUBSTANCES

ACTS REFERRED TO 1.The following new point shall be inserted after point 12d (Commission Directive 93/67/EEC):

"12e.393 R 0793: Council Regulation (EEC) No 793/93 of 23 March 1993 on the evaluation and control of the risks of existing Substances (OJ No L 84, 5.4.1993. p. 1).

The provisions of the Regulation shall, for the purposes of the present Agreement, be read with the following adaptations:

(a)Where under this Regulation manufacturers and importers in the EU are to submit information to the Commission, this requirement shall be extended to manufacturers and importers in the EFTA States.

(b)Where under this Regulation manufacturers and importers in the EU are required to submit information to rapporteurs, this requirement shall be extended to manufacturers and importers in the EFTA States.

(c)Where under this Regulation Member States and/or rapporteurs in the EU are to provide information (including decisions or testing, risk evaluations and strategies for risk limitations) to the Commission, this requirement shall be extended to the EFTA States and/or rapporteurs in the EFTA States.

(d)Where under this Regulation the Commission is to send information to the Member States and/or rapporteurs in the EU, such information shall also be sent to the EFTA States and/or rapporteurs in the EFTA States.

(e)For the application of Article 3, any manufacturer in the EFTA States who has produced or any importer in the EFTA States who has imported an existing substance, as such or in a preparation, in quantities exceeding 1 000 tonnes per year, at least once in the three years preceding the adoption of this Regulation and/or the year following its adoption, must submit to the Commission at least the information specified in Annex lll, points 1.1 to 1.19, within 24 months of entry into force of the Regulation, i.e. by 4 June 1995, in case of a Substance appearing in Annex l and in the case of a substance appearing in the Einecs (European Inventory of Existing Commercial Substances) but not in Annex |.

(f)For the application of Article 7(1), the manufacturers and importers in the EFTA States shall be required to update the information regarding the production and import volumes referred to in Articles 3 and 4 at the same time as the manufacturers and importers in the Community, if there is a change ln relation to the volumes specined in Annex lll or Annex lV.

(g)For the application of Article 8(1), the national lists referred to shall be understood to include national lists from the EFTA States.

(h)For the application of Article 10(1), the EFTA States may be appointed as responsible for evaluating priority substances.

(I) For the application of Article 13, the EFTA States shall designate authorities, referred to in this Article, to participate in the implementation of this Regulation in collaboration with the Commission

• Sida 20
•  Original

Prop. 1994/95:90 Bilaga 2

(1) In Annex V the IDIIOWIHQ Shall be added concerning information Offices:

EFTA States

EFTA Surveillance Authority 1-3 rue Marie-Thérése, B-104O Brussels, Belgium Telefax: 32 2 226 68 OC.".

B.GHAPTER XXIII. TOYS

ACTS OF WHICH THE CONTRACTING PARTIES SHALL TAKE NOTE

1.The following new point shall be inserted after point 3 (Commission Communication C/155/89/p. 2):

"4.C/237193/p. 2: Commission Communication in the framework of the implementation of Council Directive 88/378/EEC in relation to safety of toys (OJ No C 237, 191993, p. 2).".

• Sida 21
•  Original

393L0120/S

31.12.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

......»—

Nr L 340/35

RÅDETS DIREKTIV 93/120/EG - av den 22 december 1993

om ändring av direktiv 90/539/EEG om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen och för import från tredje land av fjäderfä och kläckningsägg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RAD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag'. med beaktande av Europaparlamentets yttrande:,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande], och

med beaktande av följande:

Med hänsyn till utvecklingen inom tjäderfänäringen mot större enheter med intensivare produktion finns det behov av att anpassa vissa aspekter av direktiv 90/539/EEG om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen och import från tredje land av fjäderfä och kläckningsägg' så att kraven blir tydligare och medlemsstaternas tillämpning av direktivet förenklas.

Rådet har antagit direktiv 92/66/EEG om gemenskapsåtgärder för bekämpning av newcastlesjukas och direktiv 92/40/EEG om gemenskapsåtgärder för bekämpning av hönspest”, och det har alltså blivit möjligt att förenkla direktiv 90/539/EEG.

Med hänsyn till kommissionens rapport till rådet om risken för att newcastlesjukan sprids och de krav som vaccin mot newcastlcsjukan måste uppfylla bör det föreskrivas att vissa medlemsstater eller regioner i lämpliga fall skall kunna godkännas som icke-vaccinerande mot newcastlesjukan. Samtidigt bör det dock föreskrivas att en sådan status som icke-vaccinerande mot newcastlesjukan skall kunna upphävas om så är nödvändigt.

Det är nödvändigt att ändra de regler som tillämpas vid handel med tredje land för att säkerställa att de motsvarar de regler som tillämpas i medlemsstaterna, i synnerhet i fråga om newcastlesjukan och hönspest.

EGT nr C 89, 31.3.1993, s. &. EGT nr C 176, 28.6.1993, s. 26. EGT nr C 201, 26.7.1993, s. 50. EGT nr L 303, 31.9.1990, s. 6. EGT nr L 260, 5.9.1992. s. 1. EGT nr L 167, 22.6.1992, s. 1.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE: Artikel I

Direktiv 901539 ändras på följande sätt: 1. Artikel 2.3 skall ersättas med följande:

'3. daggamla kycklingar: fjäderfä som är yngre än 72 timmar och som ännu inte har utfodrats. Dock får mysk'änder (Cairina moschata) eller korsningar av dessa utfodras."

2. Artikel 2.7 skall ersättas med följande:

'7. jlack: alla fjäderfän med samma hälsostatus som hålls inom samma lokal eller inom samma inhägnad och som epidemiologiskt utgör en enda enhet - för fjäderfä hållna inomhus omfattar detta alla fåglar som delar samma qutvolym_'

3". Artikel 2.9 'c skall ersättas med följande: 'c) uppfödningrinrärtning: i) antingen en uppfödningsinrättning för avelsfjäderfa' som är en inrättning som föder upp avelsfjäderfä fram till könsmoget stadium. eller

ii) en uppfödningsinrätming som föder upp ägg- läggande fjäderfä för produktion fram till äggläggningsstadiet,'

4. Artikel 2.15 skall utgå. 5. Artikel 5 skall ersättas med följande:

"Artikel 5

För att bli föremål för handel inom gemenskapen gäller följande:

a) Kläckningsägg, daggamla kycklingar, fjäderfä för avel och fjäderfä för produktion skall uppfylla de villkor som anges i artiklarna 6, 12, 15 och 17. De måste också uppfylla eventuella villkor som fastställs i enlighet med artiklarna 13 och 14.

Dessutom gäller följande:

— Kläckningsägg skall uppfylla villkoren i artikel 7. — Daggamla kycklingar skall uppfylla villkoren i artikel 8.

— Fjäderfä för avel och fjäderfä för produktion skall uppfylla villkoren i artikel 9.

b) Fjäderfä för slakt skall uppfylla de villkor som

anges i artiklarna 10, 12, 15 och 17 och de som fastställs i enlighet med artiklarna 13 och 14.

• Sida 22
•  Original

Nr L 340/36

393L0120/S

c) Fjäderfä (inkl. daggamla kycklingar) som är avsedda för utsättning för att vidmakthålla viltstammen skall uppfylla de villkor som anges i artiklarna lOa, 12, 15 och 17 och de som fastställs i enlighet med artiklarna 13 och 14."

Artikel 6.1 C skall ersättas med följande:

"c) De får inte vara belägna inom ett område som av djurhälsoskäl är föremål för restriktiva åtgärder enligt gemenskapslagstiftningen på grund av utbrott av en sjukdom som kan drabba fjäderfä.'

Artikel 6.2 skall ersättas med följande:

"2. en flock som vid tiden för avsändandet inte upp- visar några kliniska tecken på eller misstänks vara angripen av någon smittsam fjäderfäsjukdom."

Artikel 7 skall ersättas med följande:

"Artikel 7 Vid avsändandet skall kläckningsägg, 1. härröra från en flock

— som under mer än sex veckor hållits i en eller flera inrättningar inorn gemenskapen enligt artikel 6.1 a,

— som, om den vaccinerats, har vaccinerats i enlighet med vaccinationsvillkoren i bilaga 111,

_ som

— genomgått en djurhälsoundersökning som utförts av en officiell eller förordnad veterinär inom 72 timmar före avsändan- det och vid undersökningen inte har visat något kliniskt tecken på eller gett an- ledning till misstanke om smittsam sjukdom, eller

— varje månad och senast 31 dagar före avsändandet blivit undersökt av en officiell eller förordnad veterinär. Om detta alternativ används skall den officielle eller förordnade veterinären granska joumalen över flockens hälso- status och bedöma dess nuvarande hälsostatus på grundval av aktuell information från den person som ansvarat för flocken under de sista 72 timmarna före avsändandet. 1 de fall då journalen eller annan information ger anledning till misstanke om sjukdom måste flocken genomgåen djurhälsoundersökning av den officielle eller förordnade veterinären så

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

10.

11.

12.

13.

14.

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

31.12.93

att risken för smittsam fjäderfä- sjukdom kan uteslutas.

2. vara märkta i enlighet med kommissionens för- ordning (EEG) nr 1868/77,

3. ha desinfrcerats i enlighet med den officiellt förordnade veterinärens anvisningar.

Dessutom gäller att om sådana smittsamma fjäderfä— sjukdomar som överförs via ägg utvecklas i den flock som kläckningsäggen kommer från innan äggen kläckts, skall den berörda kläckningsinrättningen och den eller de myndigheter som ansvarar för kläckningsinrättningen och ursprungsflocken underrättas om detta."

Artikel 8.1) skall ersänas med följande:

'b) måste uppfylla vaccinationsvillkoren i'bilaga 111, om de vaccinerats,'

Artikel 9.b skall ersättas med följande:

"h) uppfylla vaccinationsvillkoren i bilaga 111, om de vaccinerats,"

Artikel 9.c skall ersättas med följande:

'c) ha genomgått en hälsoundersökning av en officiell eller förordnad veterinär inom 48 timmar före avsändandet och vid undersökningen inte ha visat något kliniskt tecken på eller gett anledning till misstanke om smittsam fjäderfäsjukdom."

Artikel 10 c skall ersättas med följande:

'c) där den hälsoundersökning som utförs av en officiell eller förordnad veterinär inom fem dagar före avsändandet av den flock i vilken de fjäderfän som avses slaktas ingår, inte har visat några kliniska tecken på eller gett anledning till misstanke om smittsam fjäderfäsjukdom,"

Artikel 10 d skall ersättas med följande:

"ö) som inte är belägen inom ett område som av djurhälsoskäl är föremål för restriktiva åtgärder i enlighet med gemenskapslagstiftningen på grund av ett utbrott av en sjukdom som kan drabba fjäderfä.'

Följande artikel skall införas:

'Artikel 10a

1. Vid avsändandet skall fjäderfän som är mer än 72 timmar gamla och som är avsedda för utsättning för att vidmakthålla viltstammen komma från en anläggning

a) där de hållits sedan kläckningen eller under mer än 21 dygn och där de under de sista två veckorna före avsändandet inte kommit i kontakt med fjäderfä som nyligen anlänt,

• Sida 23
•  Original

31.12.93

393L0120/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 340/37

___._.—————____.—___

15.

16.

17.

18.

b) som inte är föremål för några djurhälsorestriktioner tillämpliga på fjäderfä,

c) där den hälsoundersökning som utförs av en officiell eller förordnad veterinär inom 48 timmar före avsändandet av den flock i vilken de fjäderfän som avses slaktas ingår, inte har visat några kliniska tecken på eller gett anledning till misstanke om smittsam fjäderfasjukdom,

d) som inte är belägen inom ett område som av djurhälsoskäl belagts med förbud enligt gemen— skapslagstiftningen på grund av utbrott av en sjukdom som kan drabba fjäderfä.

2. Artiklarna 6 och 9a skall inte tillämpas på de fjäderfän som avses i punkt 1.'

Artikel 11.2 tredje strecksatsen skall ersättas med följande:

— uppfyller vaccinationsvillkoren ibilaga 111, om de vaccinerats,"

Artikel 11.2 femte strecksatsen skall ersättas med följande:

— inte är belägna irtom ett område som av djurhälsaskäi är föremål för restriktiva åtgärder i enlighet med gemenskapslagstiftningen på grund av utbrott av en sjukdom som kan drabba fjäderfä.'

Artikel 11.2 sista strecksatsen skall ersättas med följande:

"Alla fåglar som ingår i sändningen måste månaden före avsändandet ha uppvisat negativ reaktion vid serologiska undersökningar för påvisande av antikroppar mot Salmonella pullörum och Salmonella gallinarum, i enlighet med kapitel III i bilaga 11. När det gäller kläckningsägg eller daggamla kycklingar måste ursprungsflocken irtom de tre sista månaderna före avsändandet ha genomgått en serologisk undersökning för påvisande av antikroppar mot Salmonella pullörum och Salmonella gallinarum i en omfattning som med 95 % statistisk säkerhet påvisar infektion vid en prevalens av 5 %."

Artikel 12.2 och 12.3 skall ersättas med följande:

"2. Om en medlemsstat eller en eller flera regioner i en medlemsstat vill få status som icke-vaccinerande mot newcastlesjukan kan de redovisa ett program enligt vad som föreskrivs i artikel 13.1.

Kommissionen skall granska de program som redovisas av medlemsstaterna. Programmen kan godkännas med beaktande av de kriterier som uppställs i artikel 13.1, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 32.

19.

Alla ytterligare allmänna eller särskilda garantier som kan krävas vid handel inom gemenskapen får fastställas enligt samma förfarande.

När en medlemsstat eller en region i en medlemsstat anser sig uppfylla villkoren för att få status som icke- vaccinerande mot newcastlesjukan får en ansökan lämnas till kommissionen om att få denna status som icke-vaccinerande mot newcastlesjukan fastställd enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 32.

De faktorer som skall beaktas vid bedömningen av en medlemsstats eller en regions status som icke- vaccinerande mot newcastlesjukan skall vara de uppgifter som anges i artikel 14.1 och i synnerhet följande kriterier:

— Vaccination mot newcastlesjukan av de fjäderfän som avses i artikel 1 skall inte ha tillåtits under de senaste 12 månaderna, med undantag av obligatorisk vaccination av de brevduvor som avses iartikel 17.3 idirektiv 92/66/EEG.

— Avelsflockar skall minst en gång per år ha genomgått en serologisk undersökning med avseende på förekomst av newcastlesjukan enligt de närmare bestämmelser som antagits enligt det förfarande som fasutälls i artikel 32.

— Anläggningarna får inte innehålla fjäderfä som har vaccinerats mot newcastlesjukan under de senaste 12 månaderna, med undantag av brevduvor som vaccinerats i enlighet med artikel 17.3 i direktiv 92/66/EEG.

3. Kommissionen får tillsvidare upphäva en status som icke-vaccinerande mot newcastlesjukan i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 32 i händelse av

i) ett allvarligt utbrott av newcastlesjukan som inte bringats under kontroll, eller

ii) upphävande av de i lag givna restriktioner som förbjuder rutinmässig vaccination mot newcastle- sjukan.

4. De villkor som avses i punkt 1 skall ses över av rådet som skall fatta beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen innan lagstiftning som harmoniserar bruket av vaccination mot newcastlesjuka träder i kraft, dock senast den 31 december 1994.'

Anikel 15.1 skall ersättas med följande:

"1. Daggamla kycklingar och kläckningsägg måste transporteras

—— i oanvända för ändamålet särskilt utformade engångsförpackningar som får användas endast en gång och som därefter skall förstöras, eller

— i förpackningar som får återanvändas. förutsatt att de först rengjorts och desinficerats.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1994/95:90

393L0120/s Bilaga 3 Nr L 340/38 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 31.12,93 Förpackningarna 3. Kommissionen får, i enlighet med det förfarande som

20. 21.

24.

a) får endast innehålla daggamla kycklingar eller ' kläckningsägg som är av samma art, kategori och typ av fjäderfä och som härrör från samma inrättning.

b) skall vara försedda med uppgift om — namnet på den medlemsstat och den region från vilken sändningen kommer,

-— ursprungsinrättningens godkännandenummer i enlighet med kapitel 1 punkt 2 i bilaga 11.

— antalet kycklingar eller ägg i varje för- packning_

— den fjäderfäart som äggen eller kycklingarna tillhör."

Artikel 15.3 tredje strecksatsen skall utgå. 1 artikel 15.4 skall följande punkt läggas till:

"C) Fjäderfä avsedda för att genom utsättning vidmakthålla viltstammen måste utan dröjsmål sändas till bestämmelseorten utan att komma i kontakt med andra fjäderfän än sådana som är avsedda för utsättning för att vidmakthålla viltstammen och som uppfyller de villkor som föreskrivs i detta direktiv.'

Anikel 17 sista strecksatsen skall ersättas med följande:

'— är försett med stämpel och underskrift i en från intyget avvikande färg."

Artikel 19 skall utgå.

Artikel 22 skall ersättas med följande: "Artikel 22

1. Fjäderfä och kläckningsägg måste komnta från tredje land

a) i vilket hönspest och newcastlesjukan enligt definitionen i rådets direktiv 92/40/EEG respektive 92/66/EEG är i lag anmälningspliktiga sjukdomar,

b) vilket är fritt från hönsinfiuensa och

newcastlesjukan, eller

vilket trots att det inte är fritt från dessa sjukdomar vidtagit åtgärder för att kontrollera dem som minst motsvarar de åtgärder som föreskrivs i direktiven 92/40/EEG respektive 92166/EEG.

2. Ytterligare kriterier för att klassificera tredje land när det gäller punkt 1 b, i synnerhet i fråga om vilken typ av vaccin som används, skall antas före den 1januari 1995 enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 32.

fastställs i artikel 32, besluta om under vilka förhållanden punkt 1 i denna artikel skall avse endast en del av ett tredje lands territorium."

25. Anikel 24 h skall ersättas med följande: 'h) vara försett med stämpel och underskrift i en från

intyget avvikande fa'rg.'

26. Artikel 35 skall utgå.

27. 1 bilaga 1 skall Danmarks nationella referens— laboratorium ändras enligt följande:

"StatensVeterinzreSerumslaboratorium,Afdelingen for fjerkrasygdomme, Hangovej 2, DK-8200 Aarhus N'.

28. Förebild 5 punkt 14 a i bilaga 1V skall ersättas med följande:

'a) fåglarna enligt ovan uppfyller bestämmelserna i artiklarna 10 och 15 i direktiv 90/539/EEG,'

29. Förebild 6 punkt 14 a i bilaga IV skall ersättas med ' följande:

"a) fåglarna enligt ovan uppfyller bestämmelserna i artiklarna lOa och 15 idirektiv 90/539/EEG,'

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som behövs för att följa detta direktiv senast den 1 januari 1995. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till bestämmelser inationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den 22 december 1993. På råder: vägnar

J.-M. DEHOUSSE Ordförande

• Sida 25
•  Original

393L0121/S

31.12.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 340/39

M

RÅDETS DIREKTlV 93/121/EG av den 22 december 1993

om ändring av direktiv 91/494/EEG om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och import från tredje land av färskt fjäderfäkött

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag', med beaktande av Europaparlamentets yttrandel,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande]. och

med beaktande av följande:

I artikel 3 A 1 i rådets direktiv 91/494/EEG av den 26 juni 1991 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och import från tredje land av färskt fjäderfäkött' fastställs regler för vaccination mot newcastlesjukan av ursprungsflockar vars kött är avsett för medlemsstaterna eller regioner i medlemsstaterna vilkas status har godkänts i enlighet med anikel 12.2 i rådets direktiv 90/539/EEG av den 15 oktober 1990 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och import från tredje land av fjäderfä och kläckningsäggi.

Det är nödvändigt att fastställa de regler för vaccination mot newcastlesjukan som kommer att tillämpas från och med den 1 januari 1993 vid handel med färskt fjäderfäkött avsett för medlemsstaterna eller regioner i medlemsstaterna vilkas status har godkänts enligt artikel 12.2 i direktiv 90/539/EEG.

Rådet har antagit direktiv 92/66/EEG6 om bekämpning av newcastlesjukan och direktiv 92/40/EEG7 om bekämpning av hönspest, och det är därigenom möjligt att förenkla direktiv 91/494/EEG.

Det bör finnas möjlighet att använda ett annat märke än det särskilda märke som beskrivs i anikel 5 i rådets direktiv 91/494/EEG.

De regler som tillämpas på handeln med tredje land bör ändras för att säkerställa att de motsvarar dem som gäller för

EGT nr C 89. 31.3.1993, s. 8. EGT nr C 176, 28.6.1993, s. 26. EGT nr C 201, 26.7.1993, s. 50. EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 35. EGT nr L 303, 31.10.1990, s. 6. EGT nr L 260, 5.9.1992, s. 1. EGT nr L 167, 22.6.1992. s. 1.

s...—u....

medlemsstaterna, i synnerhet i fråga om newcastlesjukan och hönspest.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Anikel : Direktiv 91/494/EEG ändras på följande sätt:

1. Artikel 3 A.1 skall ersättas med följande:

1. efter kläckning har vistats inom gemenskapens territorium eller har importerats från tredje land i enlighet med kraven i kapitel [11 i direktiv 90/539/EEG. Kött av fjäderfä som är avsett för medlemsstaterna eller regioner i medlemsstaterna vilkas status har godkänts i enlighet med artikel 12.2 i det direktivet måste komma från fjäderfä som inte har vaccinerats mot newcastlesjukan med levande vaccin under 30 dagar före slakten.

Denna regel skall ses över av rådet som skall fatta beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen innan gemenskapslagstitining som harmoniserar användningen av vaccin mot newcastlesjukan träder i krah senast den 31 december 1994.'

2. Artikel 3 A.2 andra strecksatsen skall ersättas med följande:

— som inte är belägen i ett område som på grund av djurhälsoskäl är föremål för restriktiva åtgärder vilka omfattar kontroll av fjäderfäkött i enlighet med gemenskapslagstiftningen till följd av ett utbron av en sjukdom som kan drabba fjäderfä.'

3. Följande punkter skall läggas till i artikel 5:

'3. Trots punkterna 1 och 2 får färskt fjäderfäkött vid utbrott av newcastlesjukan märkas enligt anikel 3.1 A e i direktiv 71/118/EEG med det kontrollmärke som beskrivs i kapitel X punkt 44 a och b i bilaga I till direktiv 71/118/EEG. förutsatt att detta kött kommer från fjäderfä

a) som konuner från en anläggning som är belägen inom den övervakningszon som anges i anikel 9.1

to

• Sida 26
•  Original

Nr L 340/40

Prop. 1994/95:90

393L0121/S Bilaga 3

i direktiv 92/66/EEG. men inte från den skyddszon som anges i artikel 9.1 i direktiv 92/66/EEG, och som efter den epidemiologiska undersökningen inte har varit i kontakt med någon smittad anläggning,

b) som kommer från en flock ur vilken ett representativt urval fem dagar före avsändandet genomgått en virologisk undersökning med negativt resultat - provtagningen måste ha utförts av en veterinär som utsetts av den behöriga myndigheten,

c) som kommer från en anläggning där det inte har funnits några tecken eller kliniska symtom på newcastlesjukan efter det att en klinisk undersökning utförs av en veterinär som utsetts av den behöriga myndigheten — denna undersökning. måste ha utförts inom 24 timmar innan fjäderfäna avsänds,

el) som. utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i anikel 3 A.3, skickats direkt från ursprungsanläggningentillslakteriet—dettransport- medel som används måste ha förseglats av den officielle veterinären samt ha rengjons och desinficerats före och efter varje transport.

e) som undersökts i slakteriet före och efter slakten så att eventuella symtom på newcastlesjukan har kunnat upptäckas.

Medlemsstarer som åberopar dessa bestämmelser skall informera de andra medlemsstaterna och kommissionen i Ständiga veterinärkommittén om de åtgärder de vidtar i detta avseende.

De allmänna kriterierna för provtagning, prov- tagningsfrekvensen och eventuella villkor som skall iakttas vid tillämpningen av a, b och c skall fastställas enligt det förfarande som anges i artikel 17 efter det att Vetenskapliga veterinännedicinska kommittén har yttrat sig och före den 1 januari 1995.

4. Före den 1 januari 1998 skall kommissionen lämna en rapport till rådet om de erfarenheter som förvärvats sedan genomförandet av dessa bestämmelser till- sammans med eventuella förslag om vilka råder skall besluta med kvalincerad majoritet."

Artikel 10 skall ersättas med följande:

"A rtikel I 0

1. Färskt fjäderfäkött skall komma från länder

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 31 ,12,93

a) i vilka hönspest och newcastlesjukan enligt lag är anmälningspliktiga sjukdomar i hela landet i enlighet med internationella standarder,

b) vilka är fria från hönspest och newcastlesjukan,

eller

vilka, trots att de inte är fria från dessa sjukdomar, vidtagit åtgärder för att kontrollera dern som minst motsvarar de åtgärder som föreskrivs i direktiven 92/40/EEG och 92/66rEEG.

2. Ytterligare kriterier för att klassificera tredje länder med hänsyn till punkt 1 skall antas före den 1 januari 1995 enligt det förfarande som föreskrivs i anikel 17.

När kommissionen tillämpar punkt 1 skall den, med hjälp av de intyg som utfärdas, vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda de särskilda hälsolägena i vissa regioner inom gemenskapen.

3. Kommissionen får enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 17 besluta om under vilka förhållanden punkt 1 skall tillämpas endast i fråga om en del av ett tredje lands territorium."

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som behövs för att följa detta direktiv senast den 1 januari 1995. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser, skall de innehålla en hänvisning till dena direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfanas av dena direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 1993.

På råder: vägnar J.-M. DEHOUSSE Ordförande

• Sida 27
•  Original

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

393L0121/S

31.12.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 340/39

RÅDETS DfREKTIV 93/121/EG

av den 22 december 1993

om ändring av direktiv 91/494/EEG om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och import från tredje land av färskt fjäderfäkött

EUROPElSKA UNIONENS RAD HAR ANTAGIT DETTA DlREKTlV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag', med beaktande av Europaparlamentets yttrandez,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrandez, och

med beaktande av följande:

I anikel 3 A 1 i rådets direktiv 91/494/EEG av den 26 juni 1991 om djurhälsovillkor för handel irtom gemenskapen med och impon från tredje land av färskt fjäderfäkött' fastställs regler för vaccination mot newcastlesjukan av ursprungstlockar vars kött är avsett för medlemsstaterna eller regioner i medlemsstaterna vilkas status har godkänts i enlighet med artikel 12.2 i rådets direktiv 90/539fEEG av den 15 oktober 1990 om djurhälsovillkor för handel irtom gemenskapen med och import från tredje land av fjäderfä och kläckningsägg.

Det är nödvändigt att fastställa de regler för vaccination mot newcastlesjukan som kommer att tillämpas från och med den 1 januari 1993 vid handel med färskt fjäderfäkött avsett för medlemsstaterna eller regioner i medlemsstaterna vilkas status har godkänts enligt artikel 12.2 i direktiv 90/539/EEG.

Rådet har antagit direktiv 92/66/EEG” om bekämpning av newcastlesjukan och direktiv 92/40/EEG7 om bekämpning av hönspest, och det är därigenom möjligt att förenkla direktiv 91/494/EEG.

Det bör finnas möjlighet att använda ett annat märke än det särskilda märke som beskrivs i anikel 5 i rådets direktiv 91/494/EEG.

De regler som tillämpas på handeln med tredje land bör ändras för att säkerställa att de motsvarar dem som gäller för

EGT an 89, 31.3.1993, s. 8. EGT nr C 176. 28.6.1993, s. 26. EGT nr C 201, 26.7.1993. s. 50. EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 35. EGT nr L 303. 31.10.1990, s. 6. EGT nr L 260. 5.9.1992. s. 1. EGT ttt L167,12_6_1992, s. 1.

do.-Luu..—

medlemsstaterna, i synnerhet i fråga om newcastlesjukan och hönspest.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖIJANDE.

Ani/tel I Direktiv 91/494/EEG ändras på följande sätt:

1. Anikel 3 A.! skall ersättas med följande:

"1. efter kläckning har vistats irtom gemenskapens territorium eller har importerats från tredje land i enlighet med kraven i kapitel 11] i direktiv 90I539/EEG. Kött av fjäderfä som är avsett för medlemsstaterna eller regioner i medlemsstaterna vilkas status har godkänts i enlighet med anikel 12.2 i det direktivet måste komnta från fjäderfä som inte har vaccinerats mot newcastlesjukan med levande vaccin under 30 dagar före slakten.

Denna regel skall ses över av rådet som skall fana beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen innan gemenskapslagstiftning som harmoniserar användningen av vaccin mot newcastlesjukan träder i kraft senast den 31 december 1994."

2. Anikel 3 A.2 andra strecksatsen skall ersättas med följande:

'— som inte är belägen i ett område som på grund av djurhälsoskäl är föremål för restriktiva åtgärder vilka omfattar kontroll av fjäderfäkött i enlighet med gemenskapslagstiftningen till följd av ett utbrott av en sjukdom som kan drabba fjäderfä.'

3. Följande punkter skall läggas till i artikel 5:

"3. Trots punkterna 1 och 2 får färskt ljäderfäkött vid utbrott av newcastlesjukan märkas enligt artikel 3.1 A e i direktiv 71/118/EEG med det konu'ollmärke som beskrivs i kapitel X punkt 44 a och b i bilaga 1 till direktiv 71/118/EEG, förutsan att detta kört kommer från fjäderfä

a) som kommer från en anläggning som är belägen inom den Övervakningszon som anges i artikel 9.1

• Sida 28
•  Original

Prop. 1994/95:90

393L0121/s Bilaga 3

Nr L 340/40 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 31.12.93

i direktiv 92/66/EEG. men inte från den skyddszon som anges i anikel 9.1 i direktiv 92/66/EEG, och som efter den epidemiologiska undersökningen inte har varit i kontakt med någon smittad anläggning,

b) som konuner från en flock ur vilken ett representativt urval fem dagar före avsändandet genomgått en virologisk undersökning med negativt resultat — provtagningen måste ha utförts av en veterinär som utsetts av den behöriga myndigheten,

c) som kommer från en anläggning där det inte har funnits några tecken eller kliniska symtom på newcastlesjukan efter det att en klinisk undersökning utförts av en veterinär som utsetts av den behöriga myndigheten - denna undersökning måste ha utföns inom 24 timmar innan fjäderfäna avsänds,

d) som, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i anikel 3 A.B. skickats direkt från ursprungsanläggningen till slakteriet — det transportmedel som används måste ha förseglats av den officielle veterinären samt ha rengjons och desinficerats före och efter varje transport,

e) som undersökts i slakteriet före och efter slakten så att eventuella symtom på newcastlesjukan har kunnat upptäckas.

Medlemsstater som åberopar dessa bestämmelser skall informera de andra medlemsstaterna och kommissionen i Ständiga veterinärkommittén om de åtgärder de vidtar i detta avseende.

De allmänna kriterierna för provtagning, prov- tagningsfrekvensen och eventuella villkor som skall iakttas vid tillämpningen av a. b och c skall fastställas enligt det förfarande som anges i artikel 17 efter det att Vetenskapliga veterinär-medicinska kommittén har yttrat sig och före den 1 januari 1995.

4. Före den ljanuari 1998 skall kommissionen lämna en rapport till rådet om de erfarenheter som förvärvats sedan genomförandet av dessa bestämmelser till- sammans med eventuella förslag om vilka rådet skall besluta med kvalificerad majoritet."

Anikel 10 skall ersättas med följande: "Artikel 10

l. Färskt fjäderfäkött skall komma från länder

I.

a) i vilka hönspest och newcastlesjukan enligt lag är atunälningspliktiga sjukdomar i hela landet i enlighet med internationella standarder,

b) vilka är fria från hönspest och newcastlesjukan, eller

vilka, trots att de inte är fria från dessa sjukdomar, vidtagit åtgärder för att kontrollera dem som minst motsvarar de åtgärder som föreskrivs i direktiven 92/40/EEG och 92/66/EEG.

2. Ytterligare kriterier för att klassificera tredje länder med hänsyn till punkt 1 skall antas före den 1 januari 1995 enligt det förfarande som föreskrivs i anikel 17.

När kommissionen tillämpar punkt 1 skall den, med hjälp av de intyg som utfärdas, vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda de särskilda hälsolägena i vissa regioner inom gemenskapen.

3. Konunissionen får enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 17 besluta om under vilka förhållanden punkt 1 skall tillämpas endast i fråga om en del av ett tredje lands territorium."

Artikel 2

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra

författningar som behövs för att följa detta direktiv senast den 1 januari 1995. De skall genast underrätta kommissionen om dena.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser, skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 1993.

På rådets vägnar I.-M. DEHOUSSE Ordförande

• Sida 29
•  Original

393L0107/S

Nr L 299/44 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

4. 12. 93

KOMMISSIONENS DIREKTIV 93/107/EEG av den 26 november 1993

om ändring av rådets direktiv 70/524/EEG om fodertillsatser

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

med beaktande av rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser'. senast ändrat genom konunissionens direktiv 93/55/EEGI, särskilt anikel 7 i detta, och

med beaktande av följande:

[direktiv 70/524I'EEG föreskrivs att innehållet i dess bilagor fortlöpande skall anpassas till vetenskaplig och teknisk kunskapsutveckling. En sammanställning av bilagorna genomfördes genom kommissionens direktiv 91/248/EEGJ.

I vissa medlemsstater har det gjorts försök att använda koccidiostalikan "Diclazuril'. De erfarenheter som har gjorts visar att det är lämpligt att användning i hela gemenskapen tillåts.

I vissa medlemsstater har det gjorts försök att använda vissa färgämnen i foder till akvariefiskar. Denna nya användning bör tillåtas tillfälligt på nationell nivå i avvaktan på att den kan tillåtas på gemenskapsnivå.

Undersökningen av olika tillsatser som finns förtecknade i bilaga 2 och därmed tillåts på nationell nivå är ännu inte avslutad. Därför bör tillståndet förlängas för dessa ämnen för en fastställd tid.

De åtgärder som föreskrivs i dena direktiv är förenliga med yttrandet från Ständiga foderkommirte'n.

"EGT nr L 170. 14. 12. 1970. s. 1. :EGT nr L 206,18.8. l993. 5.11. JEGT an 124. IS. 5. l99l. 5.1.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel !

Bilagoma till direktiv 70/524/EEG skall ändras på det sätt som anges i bilagan till det här direktivet.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 30 november 1994. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 26 november 1993.

På kommissionens vägnar

René STEICHEN

Ledamot av kommit-tionen

• Sida 30
•  Original

BILAGA

1. I bilaga 1 del I), "Koccrdtostatika och andra medicinskt verksamma substanser". skall följande punkt läggas till:

Kemisk formel, besk n'vnrng

Djuran eller

-kategort Övriga bestämmelser

mg/kg helfoder

(+ )-4-klorfenyl(2 ,6diklor-4-(2.3,4,5- tetrahydro-3,5-droxr)-l ,2_4-triazin-2-yl- fenyl)acetonitrtl

Slaktkycklingar

Får ej användas de sista fem dagama fore slakt"

2. Bilaga 2 skall ändras på följande satt:

2.1 Idel A "Antibiotika”: 2.1.1 1 punkt 22 "Avoparcin' skall datumet "30. 11. 1993" i kolumnen 'Tillståndets längd' ersättas med "30. ll. 1994' för djurkategon'n "Mjölkkor'.

2.1.2 1 punkt 28 'Avilamycin" skall dammet ”30. 11. 1993" i kolumnen 'Trllstånders langd" ersättas med '30. 11. 1994” för djurkategun'n "Slaktkycklingar'. 2.1.3 1 punkt 29 'Efrotamycin' skall datumet "30. 11. 1993" i kolumnen 'Tillståndets längd" ersättas med "30. ff. 1994' för djurkategoriema 'Smågrisar" och "Svin". 2.2 1 del B 'Kucctdiostatika och andra medicinskt verksamma substanscr':

2.2.1 lpunkt 22 'Robenidin' skall dammet "30. 11. 1993" ersättas med "30. 3. 1994'.

2.2.2 1 punkt 13 'NarastnlNicarbazin' för djurkaregorin 'Slaktkycklrngar'”, punkt 24 'Drclazuril' för djurkategonn 'Slaktkycklingar' och punkt 25 'Malufuginon' för djurkategorin 'Värphöns' skall datumet "30. 11. 1993” på varje ställe ersättas med "30. 11. 1994'.

2.3 ldel F "F'arg'amnen och pigment" skall följande punkter läggas till:

Kemisk formel. beskrivning Djumrt eller Tillståndets

längd

Övriga bestämmelser

nig/kg helfoder

l. Karutenoider och xantofyller:

Kantatanrin Akvariefiskar 30.11.1994

Astaxantrn Akvatiefiskar

30, 11.1994'

U) O

4. 12. 93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 299/45

393L0107/S

Bilaga 3 Prop. 1994/95 90

• Sida 31
•  Original

Kemisk formel. beskrivning

Djur-an eller -kategun'

Övriga bestämmelser

Tillständets langd

Maximi-älder

mg/kg hellbder

Nr L 299/46

2. Ovriga färgämen

Tamaztne C |.H,,N.O.,S,Na,

Akvariefiskar 30. 11. 1994

Sunset yellow FCF C,.H,,_,N10.,S,Na, Akvariefiskar

30.11.1994

Pttnceau 4 R

ConiiNioinslNat

Akvariefiskar 30. 1 l . l994

Erytrostn CmH_l.O,Na,H10 Akvancfiskar

Indigutin C.Jl.N10.S,Na, Akvariel'iskar 30. 11. 1994

Klorofyll koppar komplex Akvariefiskar 30. 11. 1994 Green s (Lissamingron) Sodiumsalt av 4.4-bis (dimetylaminu)difenyl-metylen—

2—naftol-3.6-disulfonicsyta

Akvariefiskar 30. 11. 1994

Träkol C Akvartel'iskar

30.11.1994

Bixin Akvariefiskar 30. 11. 1994

Jämnxid, röd Akvariefiskar

¹ del L 'Bmdemedel, klumpforebyggande medel och koaguleringsmedel" punkt 1 'Syntetiska kalciumaluminater' skall dammet '30. 11. 1993' ikolumnen "Tillståndets langd" ersättas med "30. 11. 1994" för djurkategorin "Mjölkkor. slakthöt. kalvar. lamm. killing".

DJ p—n

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

4. 12. 93

393LOlO7/S

Bilaga 3 Prop. 1994/95 90

• Sida 32
•  Original

393L0113/S

31. 12. 93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 334/17

RÅDETS DIREKTIV 93/113/EEG av den 14 december 1993

om användning och saluföring av enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa i djurfoder

EUROPEISKA UNIONENS RAD HAR ANTAGIT DETTA DlREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. särskilt anikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag', med beaktande av Europaparlaments yttrandel.

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande”. och

med beaktande av följande:

1 rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser' fastställs principerna om godkännande och användning av fodenillsatser.

Rådets direktiv 87/153/EEG av den 16 februari 1987 om fastställande av riktlinjer för bedönmingen av tillsatser i djurfoderÄ utgör en vägledning för att definiera de vetenskapliga uppgifter som behövs för att identifiera och karakterisera dessa produkter liksom de undersökningar som är nödvändiga för att särskilt utvärdera produktenias effektivitet och oskadlighet för människor, djur och för miljön.

Vetenskaplig och teknisk kunskapsutveckling gör det möjligt att använda vissa enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa i foder för att förbättra dessa foders smältbarhet. för att stabilisera djurens tarmflora och för att minska utsöndringen av vissa ämnen som är skadliga för miljön. För närvarande finns det inga kriterier som kan ligga till grund vid bedömningen av ansökningar om tillåtelse att använda denna nya generation av produkter som tillsatser.

1 avvaktan på riktlinjer. och för att göra det möjligt att utarbeta dokumentation om dessa produkter. är det nödvändigt att på nationell nivå tillfälligt tillåta att enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa används och saluförs. under förutsättning att de inte utgör någon fara för människors och djurs hälsa.

' EGanC 116. 27. 4. 1993. s. 6. ' EGT nr C 329.o.12.1993. ' EGT nr C 201. 26. 7. 1993. s. 34. ' EGT nr L 270. 14. 12. 1970. s. 1. (Direkuvet senast andra: genom direktiv 93/114/EEG ( EGT nr L 334. 31. 12. 1993. s. 24). * EGT nr L 64. 7. 3. 1987. s. 19.

För att dessa produkter skall tillåtas måste varje medlemsstat registrera dem och till kommissionen överlämna vissa upplysningar som motiverar att de har förts in på nationella förteckningar.

Medlemsstaterna får inte begränsa saluföringen av djurprodukter framställda av foder som innehåller enzymer eller mikroorganismer eller preparat av dessa. om dessa fmns med på en nationell förteckning som fastställts i enlighet med detta direktiv.

Detta direktiv skall inte tillämpas på enzymer och mikroorganismer eller preparat av dessa som används som ensileringsmedel.

Detta direktiv skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av rädes direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön”.

Detta direktiv skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 70/524/EEG.

Direktiv 87/153/EEG bör snarast möjligast ändras så att de bestämmelser som är nödvändiga för att genomföra den särskilda undersökning av tillsatser som tillhör de nya grupperna enzymer och mikroorganismer kan göras tillgängliga. l avvaktan på detta måste den dokumentation som skall lämnas in för bedömning av de produkter som fmns upptagna på de nationella förteckningama utarbetas i enlighet med de riktlinjer som fastställts för tillsatser i allmänhet.

Industrin bör få en rimlig frist för att kunna införa de nya märkningsbestämmelsema för enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa. liksom för förblandningar (premixer) och djurfoder som innehåller enzymer eller mikroorganismer och preparat av dessa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖUANDE. Anikel] 1. Detta direktiv skall tillämpas på användningen och

saluföringen av enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa i djurfoder.

” EGT an 117. 8.5.1990. 5.15.

• Sida 33
•  Original

393L0113/S

Nr L 334/18 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

31. 12.93

2. Detta direktiv skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 70/524/EEG. särskilt bestämmelserna om tillstånd att använda enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa som tillsatser.

Anikel 2

[. Trots vad som föreskrivs i anikel 3 i direktiv 70/524/EEG far medlemsstaterna tillfälligt tillåta att enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa i foder används och saluförs på deras territorium. under förutsättning att dessa produkter. på grundval av nuvarande kunskap. inte utgör någon fara för människors eller djurs hälsa. och att de finns upptagna på den förteckning som upprättats i enlighet med artikel 3.

2. Det är förbjudet att använda de berörda produkterna till annat än iblandning i djurfoder.

Artikel 3

På grundval av de upplysningar som erhållits från dem som är ansvariga för att produkterna sätts i omlopp skall medlemsstaterna

a) före den 1 november 1994 till konunissionen överlänuta

— en förteckning över enzymer och mikroorganismeroch preparat av dessa. i enlighet med mallen i bilaga 1.

— ett upplysningsschema som upprättats för varje produkt av den som är ansvarig för att produkterna sätts i omlopp. i enlighet med mallen i bilaga 2.

b) före den 1 januari 1996 till kommissionen och de övriga medlemsstaterna överlämna den dokumentation till stöd för ett godkännande. som den eller de ansvariga personer lämnat som har begärt att deras produkter skall föras in i den förteckning som avses i a första strecksatsen.

Artikel 4

]. Efterhand som kommissionen tar emot de begärda upplysningarna skall den underrätta medlemsstaterna om de förteckningar över enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa som har överlämnats i enlighet med anikel 3.

2. Om enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa är införda i flera nationella förteckningar kan de berörda medlemsstaterna konuna överens om att en av dem skall överlämna dokumentationen. [detta fall skall den medlemsstat som har utsetts att överlämna dokumentation underrätta kommissionen.

3. Före den 31 mars 1996 skall kommissionen. på grundval av den dokumentation som har överlämnats i enlighet med artikel 3. i Europeiska gemenskapen: oficiella tidning. serie C. offentliggöra en förteckning över enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa som är tillåtna i de olika medlemsstaterna.

Artikel 5

Före den 1januari 1997 skall ett beslut fattas. i enlighet med förfarandet i anikel 24 idirektiv 70/524/EEG. beträffande den dokumentation om godkännande av tillsatser i djurfoder som avses i anikel 3 b.

Artikel 6

Om medlemsstaterna finner det omöjligt att uppfylla ett av kraven i artikel 3 vad gäller ett enzym eller en mikroorganism eller preparat av dessa som används på deras territorium. skall de vidta varje nödvändig åtgärd för att säkra att enzymet eller mikroorganismen eller preparaten av dessa inte längre används eller saluförs på deras territorium.

Artikel 7

1. Enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa. liksom förblandningar och foderblandningar i vilka de ingår. får endast saluföras om följande uppgifter. som skall vara väl synliga. lättlästa och outplånliga och som tillverkaren. förpackaren. importören. försäljaren eller distributören, etablerad inom gemenskapen. skall ansvara för. finns på förpackningen. behållaren eller en därpå fastsatt etikett:

A. För enzymer och preparat av enzymer:

a) De aktiva beständsdelarnas benämning i överensstämmelse med deras enzymaktivitet och identifieringsnummer enligt internationella biokemi- förbundet.

b) Aktivitetsenhet (aktivitetsenheter' per gram eller aktivitetsenheter per ml).

c) Namn eller firmanamn och adress eller säte för den som ansvarar för uppgifterna i denna punkt.

d) Namn eller firmanamn och adress eller säte för tillverkaren. om denne inte är ansvarig för uppgifterna på etiketten.

e) Sista garantidatum eller hållbarhetstid frän

tillverkningsdatum. f) Partiets referensnununer och tillverkningsdatum. g) Bruksanvisning och eventuella säkerhetsföreskrifter.

h) Nettovikt eller. om det gäller flytande tillsatser. antingen nettovolym eller nenovikt.

i) Anvisningen "får endast användas vid tillverkning av foder".

' Aktivrtetsenheter uttryckta som umole av frigjord produkt per minut per gram enzympreparat.

• Sida 34
•  Original

31. 12. 93

393L0113/S

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 334119

B. För mikroorganismer och preparat av dessa:

a)

8) h)

1)

a)

b)

o)

d)

h)

i)

i)

a) 13)

Identifiering av stammarna i enlighet med en internationellt erkänd nomenklaturkod samt stanunamas registreringsnummer.

Antal kolonibildande enheter (CFU/g).

Namn eller firmanamn och adress eller säte för den som ansvarar för uppgifterna i denna punkt.

Namn eller firmanamn och adress eller säte för tillverkaren. om denne inte är ansvarig för märkningsuppgiftema.

Sista garantidatum eller hållbarhetstid frän tillverkningsdatum.

Paitiets referensnummer och tillverkningsdatum.

Bruksanvisning och eventuella säkerhetsföreskrifter.

Nettovikt eller. om det gäller flytande tillsatser. antingen nettovolym eller nenovikt.

Anvisningen "får endast användas vid tillverkning av foder".

Eventuell angivelse av särskilda karakteristika som kan hänföras till tillverkningsprocesscn.

. För förblandningar som innehåller enzymer:

Beskrivningen "förblandning'.

Anvisningen "får endast användas vid tillverkning av foder".

Bruksanvisning och eventuellt en uppmaning att iaktta säkerhetsföreskrifier Vid användning av förblandningar.

Den djurart eller kategori som förhlandningen är avsedd för.

Namn eller firmanamn och adress eller säte för den som ansvarar för uppgifterna i denna punkt.

Nettovikt eller. om det gäller flytande varor. antingen nettovolym eller nenovikt.

De aktiva beståndsdelarnas benämning i överensstämmelse med deras enzymaktivitet och identifikationsnununer enligt Internationella biokemi- förbundet.

Aktivitetsenheter (aktivitetsenheter per gram eller aktivitetsenheter per ml).

Sista garantidatum eller hållbarhetstid från tillverkningsdatum.

Namn eller företagsnamn och adress eller säte för tillverkaren. om denne inte är ansvarig för uppgifterna på etiketten.

För förblandningar som innehåller mikroorganismer:

Beskrivningen "förblandning'.

Anvisningen "får endast användas vid tillverkning av foder".

c) Bruksanvisning och eventuellt en uppmaning att iaktta säkerhetsföresktifter vid användning av förblandningar.

d) Den djurart eller -kategori som förblandningen är avsedd för.

e) Namn eller firmanamn och adress eller säte för den som ansvarar för de upgifter som anges idenna punkt.

f) Nettovikt eller. om det gäller flytande varor. antingen nettovolym eller nenovikt.

g) Identifiering av stanunama i enlighet med en internationellt erkänd nomenklaturkod samt stammarnas registreringsnummer.

h) Antal kolonibildande enheter (CPU/g).

i) Sista garantidatum eller hållbarhetstid frän tillverkningsdatum.

j) Namn eller firmanamn och adress eller säte för tillverkaren. om denne inte är ansvarig för uppgifterna på etiketten.

k) Eventuellt angivelse av särskilda karakteristika som kan hänföras till tillverkningsprocessen.

E. För foderblandningar som innehåller enzymer:

a) De aktiva beständsdelarnas särskilda namn i överensstämmelse med deras enzyinaktivitet och identifikationsnununer enligt lntemationella biokemi- förbundet.

b) Akiivitetsenheter (aktivitetsenheterl per gram eller aktivitetsenheter per 1). förutsatt att sådana enheter är mätbara genom en officiell eller vetenskapligt pålitlig metod.

c) Sista garantidatum eller hållbarhetstid från tillverkningsdatum.

F. För foderblandningar som innehåller mikroorganismer:

a) Identifiering av stammarna i enlighet med en internationellt erkänd nomenklaturkod samt stanunamas registreringsnummer.

b) Antal kolonibildande enheter (GFU/kg). förutsan att sådana enheter kan bestämmas genom en officiell eller vetenskapligt pålitlig metod.

c) Sista garantidatum eller hållbarhetstid från tillverkningsdatum.

d) Eventuellt angivelse av särskilda karakteristika som kan hänföras till tillverkningsprocessen.

2. Andra uppgifter än de som föreskrivs i punkt 1 A—D. såsom handelsnamn. kan anges på förpackningen. behållaren eller en därpå fastsatt etikett. förutsan att de är tydligt avskilda från ovan nämnda uppgifter.

• Sida 35
•  Original

393L0113/S

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 334/20 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 31. 12. 93

Artikel 8

l. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra förfatmingar som är nÖdVändiga för att följa detta direktiv

— senast den 1 januari 1995 vad gäller artikel 7. och

— senast den 1 oktober 1994 vad gäller övriga bestämmelser. De skall genast underrätta konunissionen om dena.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till dena direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar

inom det område som omfattas av detta direktiv. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.

Artikel 9

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas oficiella tidning.

Artikel 10 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 14 december 1993.

På rådets vägnar A. BOURGEOIS

Ordförande

• Sida 36
•  Original

Prop. 1994/95:90

393L0113/S Bllaga 3

31. 12. 93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 334/21

BMGA !

Mall till den förteckning som avses i anikel 3 a första strecksatsen

Handelsnamn Aktiva beständsdelar' Aktiviteisenheter per g Ansvarig för att

eller antal varonia sätts i omlopp kolonibildande enheter (nanm och adress)

pers

' För mikroorganismer: identifiering av stammen l enlighet med en intemationelli erkänd nomenklaturkod och stammens deponeringsnummer.

För enzymet: benamningen efter enzymakt'ivitet. identifieringsnumret enligt lntemauonella hiokemiförbundet och. när de är av mikrobielli ursprung. identifieringen av stammen enligt en internationellt erkänd nomenklansrkod och stammens deponenngsnummer.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1994/95 :90

393L0113/S Bllaga 3

Nr L 334/22 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 31. 12. 93

BIUGA 2 MALL TILL DET UPPLYSNINGSSCHEMA SOM AVSES l ARTIKEL 3 n ANDRA STRECKSATSEN (lj-[Lt t' av den som ansvarar för att produkten sätts i omlopp) [. Produktens identitet Handelsnamn. Kvalitativ och kvantitativ sammansättning:

— Aktiv substans|

— Övriga beståndsdelar.

— Föroreningar.

— Främmande ämnen.

Tillverkarens nanm eller fimianamn och adress eller säte. Tillverknmgsort.

Namn eller firmanamn och adress eller säte för den som ansvarar för att produkten släpps ut på marknaden. om denne inte är tillverkaren.

2. Särskilda uppgifter om den aktiva substansen 2.1 För mikroorganismer: —— Namn och systematisk beskrivning enligt en internationell nomenklanirkodz.

— Namn och plaLs för kultursamling om stammama har registrerats och deponerats samt registrerings— och deponeringsnumret.

— Uppgift om geneusk manipulation.

— Antal koluntbildande enheter (CFU/g). 2.2 För enzymer:

— Namn enligt den viktigaste enzymaktiviteten sarnt gemenskapsnummer'.

— Uppgift om biologiskt ursprung. Vad gäller mikrobiellt ursprung måste de upplysningar som krävs i punkt 2.1 första och andra strecksatsen anges.

— Uppgift om genetisk manipulation. — Relevanta aktiviteter enligt tillämpliga typer av kemiskt rena substrat (uttryckt i aktivitetsenheter ' per gram).

083! Om den verksamma delen utgörs av en blandning av aktiva beståndsdelar. skall varje beståndsdel beskrivas separat och med en uppgift om med vilken mängd den ingår i blandningen.

3. Produktens egenskaper Huvudsaklig effekt: — Uppgifter om effektiviteten. — Grund för närvaron av varje beståndsdel om substansen utgörs av en blandning av aktiva beståndsdelar.

Övriga effekter.

Om den aktiva substansen utgörs av en blandning av klan defunerbara aktiva beståndsdelar anges de viktigaste beståndsdelarna. Såsom "Bergey's Manual of Systematic Bacteriology', 'The Yeasts, a taxonomic study' av Lodder och Kreget van Rij. 'Ainsvvorth and Bishy's Dictionary ol' the Fungi' av Hawksworth. Sutton och Ainsworth eller 'The Genus Asperigilhu' av Raper och Fennel. Enzyme Nomenclature Recommendations (1984) of the Nomenclantre Comminee and the International Union of Biochernistry, Academic Press 1984. AktiviteLsenhetet uttryckt I mole av frigjorda produkter per minut per gram enzymprepatat.

• Sida 38
•  Original

3l. [7 .93

Prop. 1994/95:90

393L0113/S Btlaga 3

Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 334/23

Risker vid användning av produkten Tillgängliga upplysningar om produktens oskadlighet. Produktens användningsvillkor

Rekommenderad användning vid utfodring av djur (djurart eller kategori. typ av foder. mVändningsperiod. etc.).

Rekommenderad koncentration i förblandn'ingar och foder (lämpliga enheter av biologisk aktivitet såsom CFU per gram av produkter vad galler mikroorganismer, eller aktivitetsenheter per gram vad gäller enzympreparat).

Övriga kända användningsnnträden för den aktiva substansen eller preparatet (livsmedel. läkemedel till människor eller djur. indusn'i. etc.).

Rekommendationer om säkemetsföreskrifter för produkten vad gäller de djurarter den ar avsedd för. användaren och miljön.

Vid behov riskförebyggande åtgärder och skyddsutrustning vid nllverkning och hantering. Tekniska data

Produktens stabilitet;

—— Med avseende på lufrpåverkan.

- Vid tillverkning av förblandningar och foder.

—- Vid lagring av förhlandningar och foder.

-— Beskrivning av tillverkningspmcessen och metoder som används för kontroll av produktens kvalitet under dess tillverkning.

Kontrollmetoder

Metoder som används för att bestämma de aktiva beståndsdelama i: -— sjalva produkten.

-— förblandningar.

—— foder.

Den ansvarige intygar med sin underskrift att de angivna upplysningarna är riktiga.

• Sida 39
•  Original

393L01 l4/S

Nr L 334/24 Europeiska gemenskapemas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

31.12.93

RÅDETS DlREKTIV 93/114/EEG av den 14 december 1993

om ändring av direktiv 70/524/EEG om fodertillsafser

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. särskilt anikel 43 i detta.

med beaktande av kommissionens förslag' med beaktande av Europaparlamentets yttrande:.

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande]. och

med beaktande av följande:

I rådets direktiv 70/524/EEG om fodertillsatsei'4 fastställs principerna om godkännande och användning av fodertillsatser.

Att enzymer och mikroorganismer omfattas av direktiv 70/524/EEG innebär att sartuna krav ställs på de produkter som tillhör dessa nya kategorier. och på tillverkarna av dessa produkter. som generellt gäller för godkännande av fodertillsatser och på tillverkare av dessa. Det är särskilt nödvändigt att säkerställa att de saluförda produkterna är oskadliga för miljön och för arbetstagare. djurägare och användare av djurprodukter och att de dessutom uppfyller de krav som ställs på effektivitet. kvalitet och möjlighet till kontroll.

För att kunna bedöma och godkänna enzymer som framställs ur genetiskt modifierade organismer mäste kommissionen vidta åtgärder för bedömning av dessa produkter i syhe att förhindra skador på människors och djurs hälsa eller på miljön.

För att bedöma de risker som är förbundna med användningen av genetiskt modifierade organismer. bör Vetenskapliga foderkommittén få hjälp av experter på genteknologi för att kunna säkerställa att dessa produkter inte är skadliga för människors eller djurs hälsa eller för miljön.

' EGT MC ”7. 17. 4.1993. s. 11. 1 EGT nr C 329. 6. 12.19]. , EGT nr C 201. 26. 7. 1993. 5.33. ' EGT nr L 270. 14. l2. 1970. s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 93/55/EEG (EGT nr L 206. 18. 8. 1993. s. 11).

Vid tillämpning av gemenskapens förfarande för godkännande av fodertillsatser mäste kraven i direktiv 90/220/EEG5 om en särskild bedömning av risken för miljön tillämpas för alla foder-tillsatser som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer. Dessa krav bör därför införas i rådets direktiv 87/153/EEG av den 16 februari 1987 om fastställande av riktlinjer för bedömningen av tillsatser i djurfoder”. och tillämpas parallellt med detta direktiv.

Vetenskaplig och teknisk kunskapsutveckling gör det möjligt att använda vissa enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa i foder för att förbättra dessa foders smältbarhet, för att stabilisera djurens tarmflora och för att minska utsöndringen av vissa ämnen som är skadliga för miljön.

Genom direktiv 93/113/EEG7 tilläts medlemsstaterna. med förbehåll för vissa villkor. att på nationell nivå tillfälligt tillåta användning och saluföring av enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa tills dessa produkter kan godkännas pä gemenskapsnivå i enlighet med direktiv 70/524/EEG.

Dessa godkännanden förutsätter att särskilda märknings- bestämmelser införs i ovan nämnda direktiv för denna nya generation av fodertillsatser och för de förblandningar och foder i vilka de ingår.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Direktiv 70/524/EEG ändras på följande sätt: 1. Följande artikel skall införas efter artikel 7: "Artikel 7a

Om en fodertillsats innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer enligt artikel 2.1 och 2.2 i

' EGT nr L 117. 8.5.1990. s.15. ' EGT nr L 64. 7. 3. 1987. s. 19. " EGT nr L 334. 31. 12. 1993, s. 17.

• Sida 40
•  Original

393L0114/S

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

31. 12. 93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 334/25

rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön'. skall det göras en särskild bedömning av riskerna för miljön motsvarande den som fastställs i ovan nämnda direktiv. [ dena syfte skall följande dokument inkluderas i den dokumentation som skall överlämnas i överensstämmelse med artikel 9 i det här direktivet för att säkerställa att de principer som fastställs i anikel 7.2 i det här direktivet uppfylls:

— En kopia av varje skriftligt medgivande från de behöriga myndigheterna i fråga om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer för forsknings— och utvecklingsändamål. ienlighet med anikel 6.4 i direktiv 90/220/EEG och resultatet av varje utsättning vad gäller risken för människors hälsa ooh för miljön.

— Den fullständiga tekniska dokumentationen med de upplysningar som föreskrivs i bilagorna 2 och 3 till direktiv 90/220/EEG och den bedömning av risken för miljön som följer av dessa upplysningar samt resultatet av varje undersökning som utförts for forsknings- och utvecklingsändamål.

'EGT nr L 117. 8. 5. 1990. 5.15'

2. Artikel 14.1 skall ändras enligt följande: a) Inledningen till A skall ersättas med följande:

"A. Följande skall anges för alla tillsatser med undantag av enzymer och mikroorganismen"

b) I Del B skall tl lyda enligt följande:

"d) Spårelement. färgämnen inklusive pigment. konserveringsmedel och andra tillsatser med undantag för dem som tillhör grupperna enzymer och mikroorganismer: halt av aktiv substans.”

c) Följande punkt skall läggas till:

"C. Följande skall anges för tillsatser som tillhör grupperna:

a) Enzymer: den aktiva beståndsdelens benämnitig i överensstämmelse med dess cnzymaktivitet enligt bilagorna 1 eller 2. identifieringsnummer enligt Internationella biokemiförbundet. aktivitetscnheternal (aktivitetsenheter per gram eller aktivitetsenheter per ml). namn eller finnanantn samt adress eller säte för den som ansvarar för de uppgifter som anges i denna punkt. namn eller firmanamn samt adress eller säte för tillverkaren. om denne inte är ansvarig för uppgifterna på etiketten. sista garantidatum eller hållbarhetstid från tillverkningsdatum. panics referensnummer och tillverknings- datum. anvisningen 'får endast användas vid

tillverkning av djurfoder", bruksanvisning och eventuellt en uppmaning att iaktta säkerhetsföreskrifter vid användning av tillsatser som omfattas av särskilda bestämmelser i kolumnen "Övriga bestämmelser" i bilagorna 1 eller 2. nenovikt eller. om det gäller flytande tillsatser. antingen nettovolym eller nenovikt och eventuellt angivelse om varje särskild karakteristika rörande tillverkningsprocessen. i enlighet med märkningsbestämmelsema i kolumnen "Övriga bestämmelser" ibilagonia I eller 2.

b) Mikroorganismer: identifiering av stanunen i överensstämmelse med bilagorna I eller 2. stammens registreringsnummer. antalet koloni- bildande enheter (CFU/g). namn eller firmanamn samt adress eller säte för den som ansvarar för de uppgifter som anges i denna punkt, namn eller firmanamn samt adress eller säte för tillverkaren. om denne inte är ansvarig för uppgifterna på etiketten. sista garantidatum eller hållbarhetstid från tillverkningsdatum. partiets referensnununer och tillverknings— datum. anvisningen "får endast användas vid tillverkning av foder". bruksanvisning och eventuellt en uppmaning att iaktta säkerhetsföreskrifter vid användning av tillsatser som omfattas av särskilda bestämmelser i kolumnen "Övriga bestämmelser" i bilagorna 1 eller 2, nenovikt eller. om det gäller flytande tillsatser. antingen nettovolym eller nettovikt och eventuellt angivelse om alla särskilda karakteriStika rörande tillverkningsprocessen. i enlighet med märkningsbestämmelsema ikolumnen "Övriga hestärrunelser' ibilagoma I eller 2.'

'Aktivitetsenheter uttryckta i umol frigjord produkt per minut per gram enzympreparat.

I artikel 15.1 B skall följande ändringar göras:

h skall betecknasj och ersättas med följande:

"j) Andra tillsatser som tillhör de grupper som anges i b—i, men som saknar en fastställd högsta halt. samt tillsatser som tillhör andra grupper som anges i bilagorna 1 eller 2: tillsatsens benämning enligt bilagorna I eller 2 samt halt av aktiv substans. förutsatt att dessa tillsatser fyller en funktion i fodret som sådant och att de ingående mängderna kan bestämmas med officiella analysmetoder eller, om detta är omöjligt, med betryggande vetenskapliga metoder."

40

• Sida 41
•  Original

Prop. 1994/95:90

393LDll4/S Bllagd 3 Nr L 334/26 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 31. 12. 93 b) Följande skall införas: i) Mikroorganismer: identifiering av stammen i

"h)

"h) Enzymer: den aktiva beständsdelens benämning i överensstämmelse med dess enzymaktivitet enligt bilagorna 1 eller 2. identifieringsnummer enligt Internationella biokemiförbundet. aktivitetsenheternal (aktivitetsenheter per gram eller aktivitetsenheter per ml). sista garantidatum eller hållbarhetstid frän tillverkningsdatum. namn eller firmanamn samt adress eller säte för tillverkaren. om denne inte är ansvarig för uppgifterna på etiketten. eventuellt angivelse om alla särskilda karakteristika rörande tillverkningsprocessen. i enlighet med märkningsbestämmelsema i kolumnen "Övriga bestämmelser" i bilagorna 1 eller 2.

i) Mikroorganismer: identifiering av stammen i överensstämmelse med bilagorna 1 eller 2. stammens registreringsnummer. antalet koloni- hildande enheter (CFU/g). sista garantidatum eller hållbarhetstid från tillverkningsdatum. namn eller firmanamn samt adress eller säte för tillverkaren. om denne inte är ansvarig för uppgifterna på etiketten. eventuellt angivelse om alla särskilda karakteristika rörande tillverkningsprocessen. i enlighet med märkningsbestämmelsema i kolunmen "Övriga bestämmelser" i bilagorna 1 eller 2.'

Följande skall läggas till i anikel 16.1:

Enzymer: den aktiva beständsdelens benämning i överensstämtnelse med dess enzymaktivitet enligt bilagorna 1 eller 2. identifieringsnummer enligt Internationella biokemiförbundet. aktivitetsenhetema' (aktivitetsenheter per kg eller aktivitetsenheter per I). sista garantidatum eller hållbarhetstid frän tillverkningsdatum. eventuellt angivelse om varje särskild karakteristika rörande tillverkningsprocessen. i enlighet med märkningsbestämmelsema i kolumnen "Övriga bestämmelser" i bilagorna 1 eller 2.

överensstämmelse med bilagorna 1 eller 2. stammens registreringsnummer. antalet kolonibildande enheter (CFU/g). sista garantidatum. hållbarhetstid fran tillverkningsdatum. eventuellt angivelse om alla särskilda karakteristika rörande tillverkningsprocessen. ienlighet med bestämmelserna om märkning i kolumnen ”Övriga bestämmelser" i bilagorna 1 eller 2.'

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 oktober 1994. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda. 2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Kommissionen skall informera de övriga medlemsstaterna om detta.

Artikel 3 Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas ajiciella ridning.

Anikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 14 december 1993.

På rdders' vägnar

A. BOURGEOIS

Ordförande

• Sida 42
•  Original

393L01 l7/S

Nr L 329154 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

30. 12. 93

KOMMISSIONENS TOLI-TE DIREKTIV 93l117/EEG av den 17 december 1993

om fastställande av gemenskapsmetoder för analys vid den officiella foderkontrollen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beakmnde av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

med beaktande av rådets direktiv 70/373/EEG av den 20 juli 1970 om införande av gemenskapsmetoder för provtagning och analys vid den officiella foderkontrollen', senast ändrat genom förordning (EEG) nr 3768/851. särskilt artikel 2 idetta. och

med beaktande av följande:

[ direktiv 70/373/EEG föreskrivs att gemenskapsmetodema för provtagning och analys skall användas vid den officiella foderkontrollen för att fastställa om fodret uppfyller de krav som fastställs i lagar och andra författningar om foderkvalitet och fodersammansättning.

För att kontrollera om tillsatserna robenidin och metylbenzoquat uppfyller villkoren för att användas i foder bör en gemenskapsmetod för analys fastställas för dessa tillsatsämnen.

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet frän Ständiga foderkommitten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel ]

Medlemsstaterna skall kräva att analyser vid den officiella foderkontrollen utförs med den metod som beskrivs i bilagan

' EGT nr L 170. 3. 8. 1970. s. 2. 7 EGT rtr L 362. 31. 12.1985.s.8.

till detta direktiv då det gäller halter av robenidin och methylbenzoquat.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 30 november 1994. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestänunelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 3 Detta direktiv träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas ogiciella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 17 december 1993.

Pr) kommissionen; vägnar René STElCHEN

Ledamot av kommissionen

• Sida 43
•  Original

30. 12. 93

3.1

3.2

3.3

3.4

3.5

3.6

3.7

3.8

3.9

Prop. 1994/95 :90

393L01 l7/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

BIM GA

r. BESTÄMNING av ROBENIDIN

1.3-bis[(4-klorbenzyliden)syra] guanidin-bydroklorid

Syfte och användningsområde

Denna metod är avsedd för bestämning av robenidin i foder. Lägsta gräns för bestämningen är 5 mg/kg.

Princip Provet extraheras med sytaullsau metanol. Extraktet torkas och en passande mangd renas i en kolonn med alununiumoxid. Robenidinet elueras från kolonnen med metanol. koncentreras och ökas med en

passande mangd mobil fas. Robenidinhalten bestäms genom omvand-fas vätskekromatografr (HPLC) med en UV detektor.

Reagens Metanol

Sur metanol

För över 4.0 tnl saltsyra (P,.t. 1.18 g/ml) till en 500 ml matkolv. Tillsän metanol (3. 1) till märket och blanda. Denna lösning måste beredas omedelbart innan den skall användas.

Acetonr'trr'l. HPLC-kvalitet

Molekylsieve

Typ JA. 8-12 mesh (Lö—2.5 kulor. krystallinisk aluminiumsilikat. pordiameter 0.3 nm). Aluminiumaxid: sur. aktivitetrgrad ! får kolannkromatograji

För över 100 g aluminiumoxid i en passande behållare och nllsätt 2.0 ml vatten. Förslut behållaren och skaka r cirka 20 minuter. Förvara i en väl försluten behållare.

KaIiumhydrogerrfotfotläsning. :: = 0.025 mol/l

Lös upp 3.40 g kaltumdihydrogenfosfat i vatten (HPLC-kvalitet) ten 1 000 ml mätkolv. Fyll på till märket och blanda.

Dinarriurrthydrogenforfatlåsning, (' = 0.025 mol/l

Lös upp 3.55 g vattenfri (eller 4.45 g dihydrat eller 8.95 g dodecahydrat) dinatriuml'tydrogenfosfat i vatten (HPLC—kvalitet) i en 1 000 ml mätkol. Fyll på till märket och blanda.

HPLC mobil fas

Blanda följande reagenser'.

650 ml aceronittil (3.3). 250 ml vatten (HPLC -kvalitet).

50 ml kaltumdihydrogenfosfatlösning (3.6). 50 ntl dinatriumhydrogenfosfatlösning (3.7). Filtrera lösningen genom ett 0.22 pm filter (4.6) och lufta den (t.ex. med ultraljud i 10 minuter).

Standardlörning

Ren robenidin: 1.3-brs[(4-k.lorbenzyliden)syra] guanrdrn-hydroldorid. E 750.

Bilaga 3

Nr L 329I55

• Sida 44
•  Original

Prop. 1994/95 :90

393L0117/S Bllaga 3

Nr L 329/56 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30. 12. 93

3.9.1 Robenidin Standardstamlösning: 300 jig/ml: Väg upp 30 mg robenidinstandardlösning (3.9) med högst 0.1 mg avvikelse. Lös upp i försurad metanol (3.2) i en 100 ml mälkolv. Tillsätt samma lösning till märket och blanda. Slå in kolven i alumniuntfolie och förvara på ett mörkt ställe. '

3.9.2 Robenidin mellanstandardlösning: 12 tig/ml:

För över 10.0 ml av standardstamlösning (3.9.1) till en 250 ntl mätkolv. Tillsätt mobil fas (3.8) till märket och blanda. Slå in kolven i aluminiumfolie och förvara på ett mörkt ställe.

3.9.3 Kalibreringslösningar För över 5.0. 10.0. 20.0 respektive 25.0 till av mellanstandardlösningen (3.9.2) till en rad 50 ml mätkolvar. Tillsätt mobil fas (3.8) till märket och blanda. Dessa lösningar har mbenidinkoncentrationer på 1.2. 2.4. 3.6. 4.8 respektive 6.0 jig/ml och måste beredas omedelbart innan de skall användas.

4. Utrustning 4. 1 Glaskolonn

Framställd av bruntglas och försedd med en avstängningsventil och med en volymkapacitet på omkring 150 ml. lnvändig diameter 10-15 nun. längd 250 mm.

4.2 Skakapporal. 4. 3 Rorationsindunstare.

4.4 HPLC-utrustning med UV-derelcrar med varierbar våglängd eller diodtys/emdetekmr. torn arbetar inom ett område på 250-400 nm.

4.4.1 HPLC-kolonn. 300 m.m x 4 mm. C 18. 10 pm packning eller en motsvarande kolonn. 4.5 Glat/iberfllelpappzr (Whatman GFIA eller motsvarande). 4.6 Membran/ik". 0.22 jun.

4.8 Membran/firar. 0.45 jun.

5. Utförande OBS! Robenidin är ljuskänsligt. Brunt glas bör användas vid alla operationer. 5.| Allmänt

5.1.1 Analysera ett blankpmv för att kontrollera att varken robenidin eller andra störande ämnen finns närvarande.

5.1.2 En utbytestest skall utföras genom att analysera blankprovet (5.1.1). Tillsän den mängd (spikat prov) robenidin som motsvarar den som finns i provet. För att tillsätta 60 mg/kg tillsätts 3.0 till av standardstamlösningen (3.9.1) i en 250 ml konisk kolv. Indunsta lösningen till cirka 0.5 ml i en ström av kväve. Tillsätt 15 3 av blankprovet. blanda och vänta itio minuter innan extraktionen fortsätter(5.2).

OBS! Vid denna metod bör blankprovet vara av samma typ som analysprovet. Vid analys bör robenidin inte kunna spåras.

5.2 Extra/Gian

Väg upp ungefär 15 gram av det preparerade provet med högst 0.01 g avvikelse och för över till en 250 ml konisk kolv. Tillsätt 100.0 ml försutad metanol (3.2). förslut och skaka om i en timme med skakapparat (4.2). Filtrera lösningen genom ett glasfiberf'tlterpapper (4.5) och samla upp allt ftltrat i en 150 ml konrsk kolv. Tillsätt 7.5 g molekylsieve (3.4). förslut och skaka i fem minuter. Filn'era omedelbart genom ett glasfiberfilterpapper. Spara lösningen för reningen (5.3).

• Sida 45
•  Original

Prop. 1994/95:90

393LOll7/s Bilaga 3

30. 12. 93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 329/57

5.3 Rening 5.3.1 Beredning av aluminiumoxidkolonnen

Sätt en liten plugg av glasull i nederdelen av glaskolonnen (4.1) och skjut ned den med en glasstäng. Väg upp 11.0 g av den preparerade aluminiumoxiden (3.5) och för över till kolonnen. Se till att kolonnen inte exponeras alltför myoker för luft vid dethär stadiet. Slå lätt på kolonnens nederdel så att alumiruumoxiden sedimenteras.

5.3.2 Rening av proven

För över 5.0 nr] av det provexcrakt som preparerats i (5.2) med pipen till kolonnen. Håll pipettens spets nära kolonnväggen och låt lösningen absorberas av aluminiumoxiden. Eluera rohenidinet från kolonnen med 100 nrl metanol (3.1) med en tlödeshastighet på 2—3 ml/minur och samla upp eluateti en 250 ml nrndbotmad kolv. lndunsta meranollösningen tills det är torrt med hjälp av rotadonsindunstaren (4.3) under sänkt tryck vid 40”C. Upplös återstoden i 3—4 ml mobil fas (3.8) och överför kvantitativt till en 10 ml mätkolv. Skölj kolven med flera portioner mobil fas om l—2 ml och överför sköljvätskan u'll mätkolven. Häll i samma lösning upp till nrärket och blanda. Filtrera en lagom del genom ett membranfrlter. 0.45 pm. (4.7). Reservera denna lösning för HPLC-bestämning (5.4).

5.4 HPLC-bestämning 5.4.1 Parametrar Följande betingelser är vägledande. Andra benngelser kan användas såvida de ger samma resultat.

HPLC-kolonn (4.4.1). HPLC mobil fas (3.8). Flödeshastighet: 1.5—2 ml/minut. Detektorvåglängd: 317 nm. Injektionsvolym: 20-50 pl.

Kontrollera det kromatografrska syStemers stabilitet genom att upprepade gånger injicera kalibrerings- lösningen (3.9.3) innehållande 3.6 uglml. tills konstanta ropphöjder och retennonssn'det uppnåtts.

5.4.2 Kalibreringskurva lnjicera varje kalibreringslösning (3.9.3) flera gånger och rrrät topphöjdema (areoma) för varje koncentration. Upprätta en kaltbrertngskurva genom att använda kalibreringslösningamas medeltopp- höjder eller medeltopparenr som y-koordinater och motsvarande koncentrationema i ug/ml som x- koordinater.

5.4.3 Provlösning

lnjrcera provexnakret (5.3.2) flera gånger genom an använda samma mängd som utnyttjades ull kalibreringslösningama. och bestäm rohenidintoppamas medeltopphöjd (area).

6. Resultatberäkning

Bestäm med hjälp av kalibreringskurvan (5.4.2) provlösningens koncentration rug/ml. från medelhöjden (arean) av tobenidintoppama i pruvlösningen.

Provets rubenidinhalr w (mg/kg) beräknas med formeln:

= e x 200 m där: c = provlösningens robenidinkoncentration i jag/ml m = provmängdens massa 1 g.

7. Utvärdering av resultat 7.1 Identitet

Analytets identitet kan bekräftas med ko-kromatografr. eller genom detekrion med ett diodsystem med vilket provexnaktets och kalibreringslösningens (3.693) spektrum innehållande 6.0 uglml jämförs.

• Sida 46
•  Original

Nr L 329/58

Prop. 1994/95:90

393L01 1 7/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

7.1.1 Ko-krumatog rafr

7.1.2

7.2

7.3

Tillsätt ett ptovextrakt (spikat prov) genom att tillsätta en passande mängd kalibreringslösning (3.9.3). Den trllsana mängden robenidin skall vara densamma som den uppskattade mängden robenidin som har påträffats i provexrraktet.

Endast höjden av robenidintnppen skall ökas efter det att hänsyn tagits till både den tillsatta mängden och utspädningen av extraktet. Toppens bredd skall. vid den halva höjden. ligga inom i 10 % av ursprungshredden.

Detektion med diodsystem

Resultaten utvatderas enligt nedanstående kriterier:

a)

b)

c)

Prov- och standardspektrumens maximala absorptionsvåglängd. uppmätta vid toppens spets på kromatogranunet. måste vara desamma inom en marginal som är avhängig detektorsystemets upplösningsstyrka. För detektion med drodsystem är den i allmänhet i 2 nm.

Mellan 250 och 400 nm får prov- och standardspektrumen. uppmätta i toppens spets på kromatogrammet. inte vara olika för de delar av spektrumet som ligger inom 10—100 % relativ absorption. Dena kriterium anses uppfyllt om samma maxima är närvarande och avvikelsen mellan de två spektrumen inte på någon observerad punkt överstiger 15 % av srandardanalytets absorption.

Mellan 250 och 400 nm (år inte spektrumet någonstans på provexnaktets topp skilja sig från varandra för de delar av spckttumet som ligger inom 10—100 % relativ absorption. Detta knterium anses uppfyllt om sanrrna maxima är närvarande och avvrkelsen mellan spektrumena inte på någon observerad punkt överstiger 15 % av spektrumets absorption i toppen.

Om något av dessa krrrerier inte uppfylls anses inte analytets närvaro bekräftad.

Repeterbrtrlt et

Skillnaden mellan resultaten av två parallella bestämningar som utfons på samma prov får inte överstiga 10 % av det högre resultatet för robemdinhalter över 15 mg,/kg.

Utbyte

Utbytet av det förstärkta blankprovet bör vara minst 85 %.

Resultat av en samarbetsanalys

Vid en samarbetsanalys som arrangerades av gemenskapen Vid 12 laboratorier analyserades f_vra prover av tjäderf'a- och kanrnfoder i form av mjöl eller pellets. För varje prov gjordes dubbla analyser. Resultaten framgår av följande tabell:

Medel mg/kg

S. (mg/kg) 1.66 CV, (75) 4.l S,. (mg/kg) 3.91 CV.. (%) 9.7

Utbyte (%")

standardavvikclse för repeterbarhet. vananonskoefl'icrent för repeterbarher. standardavvrkelse för reproducerbarhet. . vanarionskneff'rcient för reptoducerbarhet.

Bilaga 3

30. 12.93

• Sida 47
•  Original

Bilaga 3

30. 12. 93

3.1

3.2

3.3

3.4

3.5

3.6

3.7

3.7.1

3.7.2

3.7.3

4.1

Prop. 1994/95:90

393L01 17/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 329/59

2. BESTÄMNUWG AV METYLBENZOQUAT 7-benzyloxy-ö—hutyl-J-tnetoxycarbouy1-4-quinolon

Syfte och användningsornråde

Denna metod är avsedd för bestämning av metylbenzoquat i foder. Lägsta gräns för bestämning är 1 mg/kg.

Princip

Metylbenzoquar exuaheras från provet med metanolisk meiansulfonsyralösning. Extraktet renas med diklortnetan. genom jonbyteskromatografr. och därefter åter med diklorrneran. Metylbenzoquathalten bestäms genom omvand-fas värskekrnmatografr (HPLC) med en UVuemkmr.

Reagena

Oric/annant”

Metanol. HPLC-kvalitet

HPLC mobil fas

Blandning av metanol (3.2) och vatten (HPLC-kvalitet) 75 + 25 (v + v).

Filtrera lösningen genom ett 0.22 rrm filter (4.5) och lufta den (t.ex. med ultraljud r 10 minuter). Metwuulfonryralåming. u = 2 %.

Späd 20.0 ml metansulfonsyra till 1 000 ml med metanol (3.2).

Saltsyralösning. a = 10 %.

Späd 100.0 nrl saltsyra (P,, cirka 1.18 g/tnl) till 1 000 ml med vatten.

Kurionbyterlmns Antberlit CG—IZO (Nil),- 100—200 mer/r

Hansen behandlas rnrran den används: Slamma upp 100 g har-ts i 500 tnl saltsyralösning (3.5) och värm under konstant omrörning på en värmeplatta tills det kokar. Låt svalna och häll bott syran. Filn'era under vakuum genom ett tilterpapper. Tvätta hansen två gånger med 500 ml vatten och därefter med 2.50 tnl metanol (3.2). Skölj hansen med ytterligare 250 nrl metanol och torka genom att lufta frltcrkakan. Lagra den torkade hansen r en tillsluten flaska.

Standard/oturligt: ren mery/benzoquat (7-benzyluzy-6-buryl-3-mero.tycarbanyl—4-quinalan)

Merylbenzoquat standardstarnlösning. 500 ug/ml:

Väg upp 50 mg metylbenzoquat standartllösning (3.7) med högst ().1 mg avvrkelse. Lös upp i metansulfonsyralösning (3.4) i en 100 ml mätkolv. Fyll på till märket och blanda.

Metylbenzoquat mellanstandardlösning: 50 pg/ml:

För över 5.0 tnl metylbenzoquat standardstamlösning (3.7.1) till en 50 ml mätkolv. Tillsätt metanol (3.2) till märket och blanda.

Kalrbrerrngslösningar För över 1.0. 2.0. 3.0. 4.0 respektive 5.0 trrl metylbenzoquat mellanstandardlösntng (3.7.2) till en rad 25 tnl

rnätkalvar. Tillsätt mobil fas (3.3) till marker och blanda. Dessa lösningar har metylbenzoquat-koneenttacioner på 2.0. 4.0. 6.0. 8.0 respektive 10.0 tag/ml och måste beredas omedelbart urnan de används.

Utmaning

Skukapparar

• Sida 48
•  Original

393L0117/S Nr L 329160 Europeiska gemenskapernas oföciella tidning 30. 12. 93

4.2 Rola/iansindwrsmre.

4.3 Glas/talonn (2501 15 mm) försedd med en avstångnt'ngrvenlil och med en volym/capacity på omkring 200 ml.

4.4 HPLC -ll!l1Lffll-Ång med (IV-detektor med varierbar våglängd eller diadrystemdetelaor.

4.4.1 HPLC-kolonn. 300 mm x 4 mm. C—lB. 10 )tm packning eller en motsvarande kolonn.

4.5 Membranfilrer. 0.22 a.m.

4.6 Membranjilrer. 0.45 um.

5. Utförande

5.1 Allmänt

5.1.1 Analysera ett blankprov för att kontrollera att varken metylbenzoquat eller andra störande ämnen finns närvarande.

5.1.2 Ett uthyrestest skall utföras utvinningen genom att analysera blankprovet. Tillsätt den mängd (spikat prov) merylbenzoquat som morsvarar den som finns i provet. För att tillsätta 15 mg/kg tillsätts 600 ni av standardstamlösningen (3.7.1) till 20 g av blankprovet. blanda och vänta i tio minuter innan exuakrionen fonsätter (5.2).

OBS! Vid denna metod bör blankprovet vara av samma typ som analysprovet. Vid analys bör metylbenzoquat inte kunna spåras.

5.2 Extraktian Väg upp 20 gram av det preparerade provet med högst 0.01 g avvikelse och för över till en 250 rrrl konisk kolv. Tillsätt 100.U rrrl metansulfonsyrarösning (3.4) och skaka r 30 minuter med en skakapparat (4.1). Filtrera lösningen genom ett frlterpapper och spara filuatet för vätske-vätskedelningen (5.3).

5.3 Vtt'trke-vä/skedebring För över 25.0 nr] av det frltrat som erhållits i (5.2) till en 500 ml separettran som innehåller 100 till saluyralösning (3.5). Tillsätt 100 in) diklormetan (3.1) till separertratten och skaka i en minut. Låt skikten separera och häll över det nedersta skiktet (diklonnetan) i en 500 ml nrndbotmad kolv. Upprepa extraktionen av vattenfasen med ytterligare två portioner med 40 rtrl diklormetan och kombinera dessa med det första exn'aktet i den tundbottnade kolven. lndunsra diklormetanextraktet tills det är tom i rotadonsindunstaren (4.2) under sänkt tryck vid 40'C. Upplös återstoden i 20-25 tnl metanol (3.2). tillslut kolven och spara allt extrakt för jonbrymingskmmatografm (5.4).

5.4 Janbrymingskramamgraji

5.4.1 Beredning av katjonbyteskolonnen Sätt en liten plugg av glasull i nederdelen av glaskolonnen (4.3). Preparera ett slam genom att blanda 5.0 g av den beredda katjonbyteshansen (3.6) med 50 ml saltsyra (3.5). Överför till glaskolonnen och låt sedimenten. Häll bort syraoverskottet tills den står lite över hartsytan. Tvätta kolonnen med vatten tills effluensen är neutral mot lackmuspapper. Överför 50 rrrl metanol (3.2) till kolonnen och låt rinna ner till hartsyran.

5.4.2 Kolonnkromatografr

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

För med pipect försiktigt över det extrakt som erhållits i (5.3) till kolonnen. Skölj den tundbonnade kolven med två portioner på 5—10 ml metanol (3.2) och överför dessa skoljvätskor till kolonnen. Låt exuaktet rinna ner till hartsyran och tvätta kolonnen med 50 rrrl metanol och säkerställ arr flödeshasugheten inte överstiger 5 nr! per minut. Häll bott eluatet. Eluera metylbenzoquarct fran kolonnen med 150 nrl metansulfonsyralösning (3.4) och samla upp kolonneluatet i en 250 nrl konisk kolv.

• Sida 49
•  Original

30. 12. 93

5.5

5.6

5.6.1

5.6.2

5.6.3

7.l

Prop. 1994/95 :90 Bila 3 393L0117/S ga

Europeiska gemenskapernas offrciella tidning Nt L 329/61

Vätske-vritskedebring

Överför det elurat som erhållits i (5.4.2) till en 1 liters separertratt. Skölj den koniska kolven med 5—10 trrl metanol (3.2) och kombrnera sköljvatskoma med innehållet i separettranen. Tillsätt 300 trrl saltsyralösning (3.5) och 130 ml diklormetan (3.1). Skaka i en minut och låt faserna separera. Häll över det nedre skiktet (diklonnetan) ien 500 tnl nrndbotmad kolv. Upprepa extraktronen i vattenfasen med ytterligare två portioner på 70 ml diklormetan och kombinera dessa extrakt med det försa i den rundbotmade kolven.

lndunsra diklon'netanextraktet i rotationsindunstaren (4.2) under sänkt tryck vrd 40'C tills det är rom. Upplös återstoden i kolven med cirka 5 nr] metanol (3.2) och överför denna lösning kvantitativt till en 10 trrl mätkolv. Skölj den rundbotmade kolven med ytterligare två portioner på 1-2 rrrl metanol och överför dessa till matkolven. Fyll på metanol till märket och blanda. Filtrera en lagom del genom ett membranfrlter (4.6). Reservera denna lösning för HPLC-bestämning (5.6).

HPLC-bestämning

Parametrar

Följande betingelser är vägledande. Andra betingelser kan användas såvida de ger samma resultat. — HPLC-kolonn (4.4.1)

— HPLC mobil fas: metanol-vattenblandning (3.3)

— Flödeshastighet: 1—1.5 url/minut

— Detektorvåglängd: 265 nm

— lnjektronsvnlym: 20—50 jtl

Kontrollera det kromatograf'rska systemets stabrlitet genom att upprepade gånger injicera kalibreringslösningen (3.7) innehållande 4 rig/ml. tills konstanta topphojder eller areor och retentionsstider uppnåtts.

Kalibreringtkurva lnjicera varje kalibreringslösning (3.7.3) flera gånger och mät topphöjdema (areoma) för varje koncenuation.

Uppra'na en kalibreringskurva genom att använda kalibreringslösningamas medeltopphöjder eller areor som y- koordinaten och motsvarande koncentrationema i tag/ml som x-koordinaten.

Provlösnrng

lnjicera provcxtraktet (5.5) flera gånger genom att använda samma mängd som utnyttjades till kalrbreringslösningarna. och bestäm metylbenzoquattoppamas medeltopphöjd (area).

Resultatbetäkning

Bestäm med hjälp av kalibreringskurvan (5.6.2) provlösningens koncenttatron i jig/ml. från medelhöjden (arean) av metylbenzoquattoppama r provlösningen.

Provets metylbenzoqurrrhalt w (mg/kg) beräknas med formeln:

: x 40 w =__._ ut där: c = provlösningens metylbenzoquakoncentration ing/ml m = provm'arrgdens massa i g.

Utvärdering av resultat Iden/ite!

Bekräfta analyrers identitet med ko-kromarografr. eller genom detektinn med ett diodsystem med vilket provexuaktet och kalibreringslösningens (3.7.3) spektrum innehållande 10 pg/ml jämförs.

• Sida 50
•  Original

Nr L 329/62

7.1.1

7.1.2

7.2

7.3

Prop. 1994/95 290

' . . ”% 393L0117/S Blldgd _

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30. 12. 93

Ko-kromatogral'i

Tillsätt ett provextrakt (spikat prov) genom att tillsätta en passande mangd standardmellanlösning (3.7.2). Den tillsatta mängden metylbenzoquat skall vara densamma som den uppskattade mängden metylbenzoquat som har påtraffats i provextraktet.

Endast höjden av metylbenzoquattoppen skall ökas efter det att hänsyn tagits till både den tillsatta mängden och utspädningen av cxnaktet. Toppens bredd skall, vid den halva höjden. ligga inom 3: 10 % av ursprungs- bredden.

Detektion med diudsystem

Resultaten utvärderas enligt nedanstående kriterier:

a) Prov- och standardspektremas maximala absorptionsvåglängd. uppmätta vid [()ppens spets på kromatogrammet. måste vara desamma inom en marginal som är avhängig detektorsystemets upplösningsstyrka. För detektion med diodsystem är den i allmänhet i 2 nm.

b) Mellan 220 och 350 nm får prov— och standardspekirema. uppmätta i toppens spets på kromatogrammet. inte vara olika för de delar av spektrumet som ligger inom 10—100 % relativ absorption. Detta kriterium anses uppfyllt om samma maxima ar närvarande och avvikelsen mellan de två spekiterna inte på någon observerad punkt överstiger 15 % av standardanalytets absorption.

c) Mellan 220 och 350 nm får inte spektrema någonstans på provexiraktets topp skilja srg från varandra för de delar av spektrumet som ligger inom 10—100 % relativ absorption. Detta kriterium anses uppfyllt om samma maxima ar na'rvaiande och avvrkelsen mellan spektrema inte på någon observerad punkt överstiger 15 % av spektrumets absorption 1 loppen.

Om något av dessa kritener inte uppfylls anses analytets närvaro inte bekräftad.

Rtpererbarlier

Skillnaden mellan resultaten av två parallella bestämningar som utförts på samma prov får inte överstiga: 10 % av det högre resultatet för merylbenzoqahalter på mellan 4 och 20 mg/kg.

Utbyte

Utbytet av det förstärkta blankprovei bör vara minst 90 %.

Resultat av en samarbetsanalys

Fem prover analyserades av 10 laboratorier. För varje prov gjordes dubbla analyser.

Blankprov Mjöl l m Mjöl 2 4.50 4.50 8 90

Medel mg/kg .

5. (ms/ks) 0.60

CVr (%) 5.70 5. (mt/ks) 1.00 cv. (95) 11.50

Utbyte (%)

: inte upptäckt. siandaniavvikelse for repeterbarhet. variationskoefficient för repeterbarhet. standardavvikelse för reproducerbarhet. : variationskoefficient för reproducerbarhet.

• Sida 51
•  Original

392L0107/S

25.1.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 16/1

KOMMISSIONENS DIREKTIV 92/107/EEG

av den 11 december 1992

om ändring av rådets direktiv 69/208/EEG om marknadsföring av utsäde från olje- och f'tberväxter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

med beaktande av rådets direktiv 69/208/EEG av den 30 juni 1969 om marknadsföring av utsäde från olje- och fiberviixter'. senast ändrat genom kommissionens direktiv 92/9/EEG1. särskilt anikel 2021 i detta. och

med beaktande av följande:

Med hänsyn till utvecklingen av den vetenskapliga och tekniska kunskapen bör bilaga 2 till direktiv 69/208/EEG ändras för att förbättra de standarder som skall uppfyllas i fråga om lägsta sortrenhet för utsäde från sojabönor.

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén fo'r utsäde och uppforökningsmaterial för jordbruk. trädgårdsnäring och skogsbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Anikel ]

I bilaga 2.1 till direktiv 69/208/EEG skall siffrorna "97' och "95" i kolumn 2 (”Lägsta sortrenhet (%)") som anges för basutsäde respektive certifikatutsäde från Glycine max ersättas med siffrorna "99,5" och "99'.

' EGT nr L 169, 10.7.1969. s. 3. ] EGT nr L 70. 17.2.1992, s. 25.

Anikel 2

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 juli 1994. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till dena direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Anikel 3

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 11 december 1992.

Pd kommissionen vägnar Ray MAC SHARRY

Ledamot av kommissionen

• Sida 52
•  Original

393 R0793/S

5.4.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 84/1

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 793193 av den 23 mars 1993

om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen

EUROPElSKA GEMENSKAPERNAS RAD HAR ANTAGrr DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt anikel lOOa i detta.

med beaktande av kommissionens förslag', i samarbete med Europaparlamentetz.

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande”. och

med beaktande av följande:

Skillnader mellan medlemsstaternas gällande eller planerade lagar och andra författningar om bedömning av riskerna med existerande ämnen kan hindra handeln mellan medlemsstaterna och skapa ojämlika konkurrensvillkor.

Åtgärder för tillnärtnningen av medlemsstaternas bestämmelser som har den inre marknadens upprättande och funktion som mål skall när de berör hälsa. säkerhet. miljöskydd och konsumentskydd ha en hög skyddsnivå som utgångspunkt.

För att säkerställa skyddet för människor. inbegripet arbetare och konsumenter. och för miljön är det nödvändigt att på gemenskapsnivå genomföra en systematisk riskbedömning av existerande ämnen i Einecs (European Inventory of Existing Commercial Substances)'.

Det är av effektivitets- och besparingsskäl nödvändigt att säkerställa en fördelning och samordning av ansvaret mellan medlemsstaterna. kommissionen och industrin.

' EGT an 276. 5.11.1990.s.1. 3 EGT rtrC 180. 28.10.1991. s. 65 och EGT MG 337. 21.112.1992. ) EGT nr C102,18.4.1991. s. 42. ' EGanC 146, 15.6.1990. 5.1.

En förordning är ett lämpligt rättsligt instrument. då den direkt kan ålägga tillverkare och importörer Specifika skyldigheter som skall tillämpas samtidigt och på samma sätt inom hela gemenskapen.

För en preliminär riskbedömning av existerande ämnen och för att identifiera de ämnen som i första hand kräver omedelbar uppmärksamhet. är det nödvändigt att samla in uppgifter om och data från undersökningar av existerande ämnen.

Ämnen som på grundval av sina inneboende egenskaper allmänt anses medföra en minimal risk bör undantas från dessa krav på uppgiftslämnande.

Producenter och importörer bör lämna informationen till kommissionen. som sänder kopior till samtliga medlemsstater. Det bör dock vara möjligt för en medlemsstat att anmoda tillverkare och importörer som är verksamma inom dess territorium att samtidigt lämna samma uppgifter till medlemsstatens behöriga myndigheter.

För att kunna bedöma riskerna med vissa existerande ämnen är det i en del fall nödvändigt att begära att producenter och importörer lämnar kompletterande uppgifter om eller gör komplenerande undersökningar av vissa existerande ämnen.

Det är nödvändigt att på gemenskapsnivå upprätta listor över prioriterade ämnen som kräver särskild uppmärksamhet. Kommissionen bör Senast ett år efter ikraftträdandet av denna förordning lägga fram en första prioriteringslista.-

Riskbedömningen av ämnen som förekommer på prioriteringslistan bör utföras av medlemsstaterna. Urvalet av medlemsstater bör bestämmas på gemenskapsnivå på grundval av en ansvarsfördelning som tar hänsyn till förhållanden i medlemsstaterna. Även principerna för riskbedömnuigen bör fastställas på gemenskapsnivå.

• Sida 53
•  Original

393RO793 IS

Nr L 84/2 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

5.4.93

Vid prioriteringen och riskbedömningen avseende existerande ämnen bör hänsyn särskilt tas till om det finns en brist på data om ämnets effekter. till det arbete som redan utförts i andra internationella organisationer såsom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). och till övrig lagstiftning eller gemenskapsprogram som rör farliga ämnen.

Det är nödvändigt att på gemenskapsnivå fastslå resultaten av riskbedömningen och den rekommenderade strategin för att begränsa riskerna med de ämnen som förekommer på prioriteringslistan.

Antalet djur som används till försöksändamål bör begränsas i största möjliga utsträckning i enlighet med rådets direktiv 86/609/EEG av den 24 november 1986 om tillnännning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skyddet av djur som används till försök och andra vetenskapliga ändamål'. Där så är möjligt och i samråd särskilt med Europeiskt centrum för alternativa testmetoder skall användningen av försöksdjur undvikas och godkända alternativa metoder anlitas.

När kemiska ämnen undersöks inom ramen för denna förordning skall den goda laboratoriesed tillämpas som fastställts i rådets direktiv 87/18/EEG av den 18 december 1986 om harmonisering av lagar och andra författningar om tillämpningen av principerna för god laboratoriesed och kontrollen av tillämpningen vid prov med kemiska ämnenz.

Kommissionen. som skall biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna. bör ges de befogenheter som är nödvändiga för att anpassa vissa av bilagorna till den tekniska utvecklingen och besluta om åtgärder för genomförandet av denna förordning.

Den sekretess bör säkerställas som gäller för vissa uppgifter om industriella eller kommersiella förhållanden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syften och räckvidd

1. Denna förordning gäller

a) insamling och spridning av samt tillgången till information om existerande ämnen.

' EGT nr L 358.18.12.1986. s. 1. = EGT nr L 15. 17.1.1987. s. 29.

b) bedömning av riskerna med existerande ämnen för människor. inbegripet arbetare och konsumenter. och miljön. för att säkerställa att riskerna hanteras på ett bättre sätt inom ramen för gällande gemenskaps- bestämmelser.

2. Bestämmelserna i denna förordning skall tillämpas om inte annat följer av gemenskapslagstifmingen om arbetstagar- skydd och konsumentskydd.

Artikel 2 Definitioner I denna förordning avses med:

å) ämnen: grundämnen och deras föreningar i naturlig eller framställd form. inklusive eventuella tillsatser nödvändiga för att bevara produktens stabilitet och sådana föroreningar som härrör från framställnings- processen. men exklusive eventuella lösningsmedel som kan avskiljas utan att det påverkar ämnets stabilitet eller ändrar dess sammansättning.

b) preparat: blandningar eller lösningar som består av två eller flera ämnen.

c) impon: införsel till gemenskapens tullområde.

d) framtällning: framställning av ämnen så att de isolerat framkommer i fast eller flytande form eller gasform.

e) existerande ämnen: ämnen som förtecknas i Einecs.

DEL 1

__ SYSTEMATISKT _UPPGtrrSLÅMNANDE ocrt FORTECKNINGAR ÖVER PRIORITERADE ÄMNEN

Artikel 3

Uppgiftslämnande om existerande ämnen som framställs eller importeras i stora mängder

Om inte annat följer av artikel 6.1 gäller att varje tillverkare som har framställt eller importör som har imponerat mer än 1000 ton per år av ett existerande ämne. som sådant eller som beståndsdel i ett preparat. under något av de senaste tre åren före eller året efter denna förordnings ikraftträdande, skall lämna uppgifter till kommissionen enligt bilaga 3 och förfa- randereglerna i artikel 6.2 och 6.3. senast tolv månader efter förordningens ikraftträdande för ämnen i bilaga 1 och senast 24 månader efter förordningens ikraftträdande för ämnen som fu'tns med i Einecs men inte i bilaga 1. enligt följande:

a) ämnets namn och Einecs—nummer.

b) den framställda eller importerade mängden av ämnet.

• Sida 54
•  Original

393R0793/S

5.4.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 84/3

c) ämnets klassificering enligt bilaga 1 till rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnännning av lagar och andra författningar om klassificering. förpackning och märkning av farliga ämnen* eller dess provisoriska klassificering enligt nämnda direktiv. inbegripet faroklass. farosymbol. riskfraser och skyddsfraser.

d) uppgifter om de användningsområden för ämnet som rimligen kan förutses.

e) data om ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper.

f) data om ämnes spridningsvägar och vidare öde i miljön.

g) data om ämnets ekotoxicitet. h) data om ämnets akuta och subakuta toxicitet.

i) data om ämnets cancerframkallande, mutagena och/eller reproduktionsstörande egenskaper.

j) andra upplysningar av betydelse för riskbedömningen av ämnet.

Tillverkare och importörer skall göra varje rimlig ansträngning för att få del av befintliga dala vad avser punkt e—j. Om information inte finns att tillgå. är tillverkare och imponörer dock inte skyldiga att utföra ytterligare djurförsök för att få fram data.

A rtikel 4

Uppgiftslämnande om existerande ämnen som framställs eller importeras i begränsade mängder

Om inte annat följer av anikel 6.1. gäller att varje tillverkare som har framställt eller importör som har importerat mer än 10 ton men högst 1000 ton per år av ett existerande ämne. som sådant eller som beståndsdel i ett preparat. under något av de senaste tre åren före eller året efter denna förordnings ikraftträdande. skall lämna uppgifter till kommissionen enligt bilaga 4 och törfarandereglema ianike16.2 och 6.3. senast 24 månader efter det att denna förordning har varit i kraft i tre år. enligt följande:

a) ämnets nanm och Einecs—nummer.

b) den framställda eller imponerade mängden av ämnet.

' EGT nr 196. 16.8.1967. s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 91/632/EEG (EGT nr L 338. 10.12.1991. s. 23).

c) ämnets klassificering enligt bilaga 1 till rådets direktiv 67/548/EEG eller dess provisoriska klassificering enligt nämnda direktiv. inbegripet faroklass. farosymbol. riskfraser och skyddsfraser.

d) upplysningar om de användningsområden för ämnet som rimligen kan förutses.

2. Kommissionen skall i samråd med medlemsstaterna fast- ställa i vilka fall det är nödvändigt att från tillverkare och imponörer av ämnen som anmälts i enlighet med punkt 1 begära kompletterande uppgifter inom ramen för bilaga 3 om fysikalisk-kemiska egenskaper. toxicitet och ekotoxicitet samt exponering och andra aspekter av betydelse för riskbedömningen av ämnena. Om inte annat följer av anikel 12.2 är tillverkare och importörer dock inte skyldiga att utföra ytterligare djurförsök för detta ändamål.

Vilka särskilda uppgifter som skall lämnas och det förfarande som då skall följas skall fastställas enligt det förfarande som fastställs i artikel 15.

Anikel 5 Undantag

För de ämnen som förtecknas i bilaga 2 skall bestämmelsema i anikel 3 och 4 inte tillämpas. Uppgifter om ämnena i bilaga 2 får dock begäras enligt ett förfarande som fastställs med tillämpning av förfarandet i artikel 15.

Artikel 6 Förfarandet vid uppgiftslämnande

1. Om ett ätnne framställs eller imponeras av flera tillverkare eller imponörer. får de uppgifter som avses i artikel 3 och 4.2 lämnas av en tillverkare eller imponör som med dessas samtycke företräder andra berörda tillverkare och imponörer. Dessa skall dock till kommissionen lämna de uppgifter som avses i punkt 1.1-1.19 i bilaga 3 och skall i samband med detta hänvisa till de uppgifter som lämnats av den nämnda tillverkaren eller importören.

2. Vid inrapponeringen av de uppgifter som avses i artikel 3 och 4.1 skall tillverkarna och producenterna använda det särskilda programvarupaket på diskett som kommissionen gratis tillhandahåller.

3. Medlemsstaterna får föreskriva att tillverkare och imponörer med verksamhet inom deras territorier. skall vara skyldiga att samtidigt till de behöriga myndigheterna i den aktuella medlemsstaten lämna de uppgifter som sänds till kommissionen enligt anikel 3 och 4.

• Sida 55
•  Original

393R0793/S

Nr L 84/4

4. När konunissionen tagit emot de uppgifter som avses i anikel 3 och 4. skall kopior sändas till samtliga medlemsstater.

Artikel 7

Uppdatering av lämnade uppgifter och skyldigheten att utan anmodan lämna vissa uppgifter

1. Tillverkare och imponörer som har lämnat uppgifter om ett ämne i enlighet med artikel 3 och 4 skall uppdatera de uppgifter som lämnats till kommissionen.

De Skall särskilt vid behov lämna uppgifter om:

a) nya användningsområden för ämnet som i väsentlig grad ändrar människors eller miljöns exponering för ämnet med avseende på typ. form. omfattning och varaktighet.

b) nya data om ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper och toxikologiska eller ekotoxikologiska effekter. om dessa uppgifter kan vara av betydelse för bedömningen av potentiella risker med ämnet.

c) varje ändring i den provisoriska klassificeringen enligt direktiv 67/548/EEG.

De skall vidare vara skyldiga att vart tredje år uppdatera de uppgifter om framställda och imponerade mängder som avses i anikel 3 och 4. om ändringar skett som är av betydelse med hänsyn till de mängder som specificeras i bilaga 3 eller 4.

2. Om en tillverkare eller importör av ett existerande ämne får tillgång till uppgifter till stöd för slutsatsen att ämnet i fråga kan utgöra en allvarlig risk för människor eller miljön. skall han omedelbart lämna dessa uppgifter till konunissionen och till den medlemsstat där han är verksam.

3. När kommissionen mottagit de uppgifter som avses i punkt 1 och 2. skall kopior sändas till samtliga medlemsstater.

Artikel 8

Prioriteringslistor

1. På grundval av de uppgifter som tillverkare och imponörer lämnar i enlighet med anikel 3 och 4 och på grundval av de nationella listorna över prioriterade ämnen skall kommissionen i samråd med medlemsstaterna regelbundet upprätta listor över sådana prioriterade ämnen eller grupper av ämnen (nedan kallade prioriteringslistor) som kräver särskild uppmärksamhet på grund av de effekter de kan lta på människor eller miljön. Dessa listor skall antas enligt det förfarande som fastställs i anikel 15 och skall offentliggöras av kommissionen första gången under året efter denna förordnings ikraftträdande.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

5.4.93

2. När prioriteringslistoma upprättas skall följande omständigheter beaktas:

— ämnets effekter på människor eller miljön. — människors och miljöns exponering för ämnet.

— bristen på data om ämnets effekter på människor och miljön.

— det arbete som redan utförts i andra internationella fora.

— annan gemenskapslagstiftning eller program som rör farliga ämnen.

Ett ämne som är föremål för bedömning enligt annan gemenskapslagstiftning skall förtecknas i en prioriteringslista endast om den aktuella bedömningen inte omfattar risken för miljön eller för människor. inbegripet arbetare och konsumenter. eller om riskbedömningen har varit ofullständig. En motsvarande bedömning som genomförts enligt annan gemenskapslagstiftning skall inte upprepas i enlighet med denna förordning.

Särskilt skall ämnen uppmärksanunas som kan ha kroniska effekter. dvs. ämnen som visats vara eller misstänks vara cancerframkallande, reproduktionsstörande eller mutagena. eller som visats öka eller misstänks öka förekomsten av sådana effekter.

Artikel 9

Uppgifter som skall lämnas om ämnen på prioriteringslistoma

l. I fråga om de ämnen som förtecknas i de prioriteringslistor som avses i anikel 8.1. gäller att de tillverkare och imponörer som i enlighet med artikel 3 och 4 har lämnat uppgifter om ett ämne senast sex månader efter det att listan offentliggjorts Skall underrätta den rapportör som utsetts ienlighet med anikel 10.1 om samtliga tillgängliga och relevanta uppgifter samt undersökningsrapporter av betydelse för riskbedömningen av det aktuella ämnet.

2. Utöver det krav som anges i punkt 1 och om inte annat följer av undersökningskrav enligt anikel 10.2 gäller. att om de uppgifter som fönecknas i bilaga 7 A till direktiv 67/548/EEG inte finns att tillgå för ett prioriterat ämne. skall tillverkare och importörer som i enlighet med artikel 3 och 4 har lämnat uppgifter om ämnet genomföra de undersökningar som är nödvändiga för att ta fram de data som saknas. samt lämna undersökningsresultaten och rapporterna till rapponören inom tolv månader.

3. Trots bestämmelsema i punkt 2 får tillverkare och importörer begära hos rapponören att de helt eller delvis skall

• Sida 56
•  Original

393R0793/S

5.4.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 84/5

undantas från kravet på kompletterande undersökningar. på grund av att en viss uppgift inte är nödvändig för riskbedömningen eller är omöjlig att få fram. De får också begära en längre tidsfrist om omständigheterna kräver detta. En begäran om undantag skall vara fullständigt motiverad och rapponören avgör om begäran skall bifallas. När undantag beviljas i överensstämmelse med denna artikel. skall referenten omedelbart underrätta kommissionen om detta beslut. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna. Om rapponörens beslut ifrågasätts av någon av de övriga medlemsstaterna. skall det slutliga beslutet fattas enligt det kommittéförfarande som fastställs i artikel 15.

DEL 2

Rtsxaapötvmmo

Artikel 10

Riskbedömning av ämnen på prioriteringslistoma i den medlemsstat som är utsedd som rapportör

1. För varje ämne på prioriteringslistoma utses en medlemsstat som ansvarig för bedömningen av ämnet enligt det förfarande som fastställs i artikel 15 och med säkerställande av en ritnlig uppgiftsfördelning mellan medlemsstaterna.

Medlemsstaten skall utse en rapponör för ämnet bland de behöriga myndigheter som avses i artikel 13.

Rapportören skall ansvara för bedömningen av såväl de uppgifter som tillverkare eller importörer lämnar enligt artikel 3, 4. 7 och 9 som annan tillgänglig information. samt skall efter samråd med berörda tillverkare och itnportörer avgöra om det för riskbedömningen är nödvändigt att kräva att tillverkama eller importörema av prioriterade ämnen skall lämna kompletterande uppgifter eller utföra kompletterande undersökningar.

2. Om rapponören anser att det krävs kompletterande uppgifter eller kompletterande undersökningar. skall kommissionen underrättas om detta. Beslutet om en skyldighet för ovannämnda imponörer och tillverkare att lämna kompletterande uppgifter eller utföra kompletterande undersökningar och tidsfristen för att uppfylla kravet skall fattas enligt det förfarande som fastställs i artikel 15.

3. Rapportören för ett visst prioriterat ämne skall bedöma riskerna med detta ämne för människor och miljön.

Vid behov skall rapponören föreslå en strategi för att begränsa dessa risker. inbegripet kontrollåtgärder eller över- vakningsprogram. Om sådana kontrollåtgärder omfattar rekommendationer om en begränsning av saluförande eller användning av ämnet i fråga. skall rapponören Iänma en

analys som avser fördelar och nackdelar med ämnet och tillgången på ersättningsämnen.

Riskbedömningen och den rekommenderade strategin skall överlämnas till kommissionen.

4. Verkliga eller potentiella risker för människor och miljön skall bedömas på grundval av principer som skall antas senast den 4 juni 1994 enligt det förfarande som fastställs i artikel 15. Dessa principer skall regelbundet ses över och vid behov ändras enligt samma förfarande.

5. Om tillverkare och importörer anmodas att lämna kompletterande uppgifter eller undersökningar. skall de med hänsyn till det angelägna i att begränsa försöken med ryggradsdjur också undersöka om inte de uppgifter som är nödvändiga för bedömning av ämnet finns att tillgå hos tidigare tillverkare eller importörer av det anmälda ämnet och kan erhållas av dessa. eventuellt mot betalning. Om försök är absolut nödvändiga skall det undersökas om djurförsök kan ersättas eller begränsas med hjälp av andra metoder.

De laboratorieundersökningar som är nödvändiga skall genomföras med vederbörlig hänsyn till principema om god laboratoriesed. som fastställts i direktiv 87/18/EEG. och bestämmelserna i direktiv 86/609/EEG.

Artikel ]]

Riskbedömning av ämnen på prioriteringslistan på gemenskapsnivå

1. På grundval av den riskbedömning och de åtgärder som rapponören rekommenderar skall kommissionen till den kommitté som avses i anikel 15.1 lämna ett förslag som avser resultatet av riskbedömningen av de prioriterade ämnena och vid behov en rekommendation om en lämplig strategi för begränsning av dessa risker.

2. Resultaten av riskbedömningen av de prioriterade ämnena och den rekommenderade strategin skall fastslås på gemenskapsnivå enligt det förfarande som fastställs i artikel 15 och offentliggöras av kommissionen.

3. På grundval av riskbedömningen och den rekonunenderade strategin enligt punkt 2 skall kommissionen vid behov föreslå gemenskapsätgärder inom ramen för rådets direktiv 76/769/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användningen och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat' eller inom ramen för andra befintliga gemenskapsinstrument.

' EGT nr L 262. 27.9.1976. s. 201. Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/659/EEG (EGT nr L 363. 31.12.1991. s. 36).

• Sida 57
•  Original

393RO793/S

Nr L 8416 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

5 4.93

Artikel 12

Skyldighet att lämna kompletterande uppgifter och genomföra kompletterande undersökningar

1. Alla tillverkare eller imponörer av ämnen på de prioriteringslistor som avses i anikel 8.1 som har lämnat uppgifter enligt artikel 3 och 4 skall inom en bestämd tid till rapponören lämna de data och undersökningsresultat om ämnet som avses i artikel 9.1. 9.2 och 10.2.

2. Om inte annat följer av anikel 7.2 gäller. att om det finns goda skäl att anta att ett existerande ämne kan utgöra en allvarlig risk för människor eller miljön. skall ett beslut fattas enligt det förfarande som fastställs i anikel 15 om att begära att tillverkare eller imponörer av ämnet skall lämna de uppgifter som de har tillgång till eller utföra undersökningar som avser det existerande ämnet och lämna en rapport om dena.

3. Om ett ämne framställs eller importeras som sådant eller i ett preparat av flera tillverkare eller importörer. får undersökningama enligt punkt 1 och 2 utföras av en eller flera tillverkare eller importörer som företräder andra berörda tillverkare och importörer. De andra berörda tillverkarna eller importörerna skall hänvisa till de undersökningar som utförts av dessa tillverkare eller importörer och bidra på ett rättvist och skäligt sätt till kostnaderna.

Anikel 13 Samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen Medlemsstaterna skall utse en eller flera behöriga myndigheter som skall delta i genomförandet av denna förordning i samarbete med kommissionen. särskilt i det arbete som avses i artikel 8 och 10. Medlemsstaterna skall också utse den eller de myndigheter till vilka kommissionen skall sända kopior av de mottagna uppgifterna.

DEL 3 ÖVERSYN. SEKRETESS, ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLU'I'BESTÄMMELSER Artikel 14 Ändring och anpassning av bilagorna 1. De ändringar som är nödvändiga för att anpassa bilaga 1—4 till den tekniska utvecklingen skall beslutas enligt det förfarande som fastställs i anikel 15.

2. Ändringar och anpassningar av bilaga 5 skall beslutas av kommissionen.

Anikel 15 Kommittén

l. Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta_ på förslag av kommissionen. varvid medlemsstatemas röster skall vägas enligt fördragets anikel l48.2. Ordföranden får inte rösta.

3. Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges. skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

4. a) Utom i de fall som avses i b nedan gäller. att om rådet inte har fattat något beslut inom två månader från det att förslaget mottagits. skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

b) i fråga om beslut som avses iartikel 11.2 och 14.1 gäller att. om rådet inte fattat något beslut inom två månader från det att förslaget mottagits. skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärdema skall vidtas. såvida inte rådet med enkel majoritet har avvisat förslaget. "

Anikel 16 Sekretess

1. Om tillverkaren eller importören anser att det finns ett behov av sekretess. kan han ange vilka av de uppgifter enligt artikel 3, 4. 7 och 12 som han anser vara kommersiellt känsliga och som om de lämnas ut kan medföra skada industriellt eller kommersiellt. och som han därför önskar hemlighålla för alla utom för medlemsstatema och kommissionen. En sådan begäran skall vara fullständigt motiverad.

• Sida 58
•  Original

393RO793/S

5.4.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

Nr L 84I7

Industriell och kommersiell sekretess skall inte gälla tör: — ämnets namn som det anges i Einecs. — tillverkarens eller importörens namn.

— data om ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper samt nedbrytningsvägar i miljön.

—- sammanfattningar av resultaten från toxikologiska och ekotoxikologiska undersökningar. särskilt data om ämnets cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande egenskaper.

— uppgifter om metoder och försiktighetsåtgärder som rör ämnet och nödfallsåtgärdema.

— uppgifter som om de inte lämnas ut kan leda till att djurförsök genomförs eller upprepas i onödan.

— analysmetoder som gör det möjligt att spåra ett farligt ämne när det släpps ut i miljön och att bestämma människors direkta exponering för ämnet.

Om tillverkaren eller importören senare själv lämnar ut uppgifter som varit konfidentiella skall han underrätta den behöriga myndigheten om detta.

2. Den myndighet som tar emot uppgifterna skall på eget ansvar besluta vilka uppgifter som skall omfattas av industriell och kommersiell sekretess enligt punkt 1.

Uppgifter som den mottagande myndigheten godtar som konfidentiella skall behandlas som konfidentiella av de andra myndigheterna.

Am'ke! 1 7

Senast ett år efter antagandet av denna förordning skall medlemsstatema besluta om lämpliga rättsliga eller administrativa åtgärder för att hantera överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.

Anikel 18

Denna förordning träder i kraft den sextionde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas ajjiciella ridning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 mars 1993.

På rådets vägnar S. AUKEN Ordförande

• Sida 59
•  Original

Prop. 1994/95 :90

393RO793/S Bllaga 3

Nr L 84/8 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 5.4.93

Bl.—fGA I

LISTA ÖVER EXISTERANDE ÄMNEN FRAMSTÄLLDA [ ELLER IMPORTERADE TILL GEMENSKAPEN [ KVANTITETER STORRE ÄN 1 000 TON PER ÅR'

' Perroleumprodukter är uppdelade i 31 grupper som idennfleras med ett nununer eller ett nummer och en bokstav (grupp 1. grupp 2. grupp SA. grupp JC. grupp 4A. gnlpp 48). se 5. 35-68. För varje grupp av änuten får tillverkare eller importörer besluta att lämna en omgång upplysningar. men endast vad avser de upplysningar som fastställs i punkt '2-6 i bilaga 3. Dessa upplysningar beuaktas darefter som gällande för samtliga amnen som utgår i den aktuella gmppen. '

• Sida 60
•  Original

Prop. 1994/95:90

393R0793/S Bilaga 3

5.493 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 84/9

EINECS-nr EINECS-nr

200—001-8 50—00-0 200—573-9 64-02—8 fonnaldehyd CHIO teuanan'iumetylendiaminteuaacetatC.oHuN,0..4Na

200-002-3 50—01-1 ZOO-5784 64-17—5 guanidiniumklon'd CH,N,.ClH etanol C,H.0

200-064] 50—78-2 200-579-1 64-18-6 O-acetylsalicylsym C,H.O. myrsyra CH,O2

200-149-3 52—68-6 200-580-7 64-19—7 triklorfon C,H.CI,O.P acetättiksym. med en halt av ättiksyra på mer än 10 viktprocent

C:".Or

200-198-0 54-21-7 200—589-6 64-67-5 natnurnsalicylat C.H_O,.Na dietylsulfat C.H..,0.S

200—231-9 55—38-9 200-618-2 65-854) fention C..,l-IUOJPsz bensoesyra C.,H,O,

200-262-8 56—23-5 zoo-6554 67-48-1 koltetraklon'd CC]. kolinklorid C,H,.N0.Cl

200—268-0 56—35-9 100-6594 67-56-1 bis(t:ributyltenn)oxid C,.H,OSn= metanol CH.O

200-271-7 56-38-2 200-661-7 67-63-0 patation CIDH,.NO,PS propan-Z-ol C,H.O

200-272-2 5640-45 200-662-2 67-64-1 glycin--jämsulfat (1 :l) C1H5NO; 3C=t0n CJHdO

200-289-5 56-81-5 200-663—8 67-66-3 glycerol CJHIOJ klorofonn CHCl,

200-315-5 57-13-6 200-664-3 67-68-5 urina'mne CH,N=O dimetylsulfoxid CZH.OS

200-338-0 57-55-6 ZOO-6664 67-7 -1 1.2-propy1englykol C,H.0, hexakloretan C.Cln

200—362-1 58-084 200-675-3 68-04-2 koffein C.H ..,ND, u-inam'umcitrat C,,H.0,.3Na

200-385-7 58-55-9 ZOO-6774 68-11-1 teofyllin C,H.N.O, merkaptoarriksyra C,H.OZS

200-401-2 58-89-9 200-679-5 68-12-2 7-HCH eller 7-BHC CgHJJl6 N.N-dimerylformamid C,H,NO

200-431-6 59-537 200-694-7 68-89-3 klorkresol C,H,C10 nauium-[(2.3-dihydro-l.5-dimetyl-3-oxo-2-fenyl-lH-pyrazol-

4-yl)merylamino]metansulfonat C,,H.,N,O.S.Na

ZOO—4494 60-004 200'712-3 69-72-7 etylendiaminten-aärtiksyra C,.,H.,N,O, salicylsyra C,H,.O,

200—456—2 60-123 200-719-1 69-91-0 2-fenyletanol C.H,.,O a-fenylglycin C,H,N0,

200464-6 60-242 200-746-9 71-23-8 Z-merkaptoetanol CIHQOS l-propanol C,H.0

200-467-2 60-29-7 200-751-6 71-36-3 dietyleter C.H...O 1-butanol C.HWO

200480-3 60-51-5 200—753-7 71-43-2 dimetoat C,HHN0,1>S2 bensen. kemiskt ren Cal-l.

200486-6 60-80-43 200-756-3 71-55-6 fenazon C,,HuNzo 1.1.l-u'ikloretan C;H,Cl,

200-521-5 61-82-5 200—812-7 74-82-8 amitrol C.H.N. metan i gasformigt tillstånd CH.

200—539-3 62-53-3 200-813-2 74-83-9 amlin C,,l-l7N brommeran CH,Br

200-540—9 62-54-4 200-814—8 74-84-0 calciumdit'aeetat) C,H.01.'/.Ca etan C,H.

200-543—5 62-56-6 ZOO-8150 74-85-1 tiourinamne CH.N:S eten. kemiskt ren CIH.

ZOO-5634 63-74-1 200—816—9 74-86-2

sulfanilamid C,H.N,O=S acetylen C IH!

• Sida 61
•  Original

Nr L 84/10

393RO793/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

5.4.93

ZOO—8174 klormetan

200-820-0 . merylarnin. i vanenlösning

200—82 1-6 väte-cyanid

200—822-1 me ty lme rkapmn

200-825—8 bro metan

200-827-9 propan. i kondenserad form

200-830—5 kloretan

200—831-0 kloreten

200-834—7 etylamin

200-835-2 acetonitril

200-836-8 acetaldehyd

200-837-3 etantiol

200-838-9 diklormevan

200-842-0 formamid

200-843-6 koldisulfid

200—846-2 dimerylsulfid

200-848-3 kalctumacerylid

200—849-9 eiy lenoxid

200-857-2 isobutan

200-860—9 isopropylamin

200-864—0 l.1-diklorelylen

200—865-6 acerylklorid

200-870-3 fosgen

200-871-9 klordinuormetan

200-875-0 tn'merylamin. i vanenlösnmg

200-877-1 dikiorimeryl)silan

200-879-2 meryloximn

100-687-6 brominl'luormetan

200-888-1 (en-burylanun

CH,CI CH,N CHN CH.S C,H,Br C,H. C,H,Cl C;H,Cl C,H,N C zH,N C,H.O C;H.S CH,Cl, C H,NO cs2 C ,H,S C ,Ca C=H.O C.HIn C ,H,N C,H=Cl1 C_.H,C10 ceno CllClF; C,H.,N CH.Cl,Si c,H,0 CBrF,

C.H..N

74-87-3 200-889-7 75—65-0 Z-metylpropan—Z—ol C.H..,0

74-89-5 200—891-8 75—68-19 1—klor-1.l-difluoretan C,H,C1F,

74-90-8 200-892-3 75—694 iriklorlluonnemn CCI,F

74-93-1 200-893-9 75—71-8 diklortlifluonnetan CCl,F,

74-964 200-900-5 75—774 klom'imetylsilan C,H,ClSi

74-98-6 zoo-9014) 75—78-5 diklorldimelyl)silan C,H.CIZSi

75—00-15 zum—ou 75-79-6 uiklortmetylbilan CH,CI,Si

75-014 ZOO-9094 75—86-5 Acetoncyanohydriif.H,NO

75—04-7 200-911-5 75—87-6 u'iklomceraldehyd C,HCl,O

75-05-8 200-915-7 75—91-2 len-butylhydropemxid C.H,00,

75-07-0 200-922-5 75-98-9. pivalinsym C,H,L.O,

75-08-1 200-927-2 76—03-9 tnklorättiksym C,HCl,O,

75-09-2 200-936-1 76—13—1 l,l,2-u*iltlor-l.2.2-trifluoretan C,C|,F, 75-12-7 200-937-7 76-14-2 1,2—diklor-l.l.2_2-ietrafluoretan CICIZF.

75-15-0 200-938-2 76—15-3 klorpeniafluoreian C,ClF,

75-18-3 ZOO-9454) 76-22-2 kamfer C..;HuO

75-26-7 201-019-3 77—474 hexaklorcyklopentadien C,Cle

75-11—8 7.01-051-9 77—73-6 dieyklopentadieic mH .,

75-28-5 201-058-1 77—78-1 dimerylsulfat CIH,O.S

75-31-0 201-069-1 77—92-9 citronsyra C.H,.O7

75-354 201-074-9 77—99-6 trimeryiolpmpan CeHuoi

75—36-5 201-114—5 78-40-0 rrietyifnsfai C,]luom

75—44-5 201-116—6 78—42-2 tris(2—erylhexyl)fosfat C,.H,,O.P

75-45-6 20l-126-0 78-59-1 isoforon C,,HHO

75—50-3 201-134-4 78-70-6 linalol Cwl-luo

75—54-7 201-143-3 78-79-5 isopren C,Hl

75—56-9 20l-148-0 78-83-1 isobutanol C,H..,O

75-634 201-149-6 78—84-2 isohutyraldehyd C.H.O

75-64-9 201—152-2 78-87-5 1,2-diklorpmpan C,H,Cl,

• Sida 62
•  Original

Prop. 1994/95:90

393RO793/S Bllagd 3

5.4.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 84/ll

ElNECS-nr 201-155-9

ElNECS-nr

201-297-1 80-62-6

propyiendiamin C H WN : metylmetakrylat C,H ,01 201-158-5 73.924 201-325-2 31-114 2-butanol C,HH,O 4,4'-diaminoslilben-2.2'-disulfonsyra C,.H..N,O.S2 201-159-0 73930 201—331i5 81-16-3 butanon C.H.O 2-aminonaf1alen-l -sulfonsym C.J-I,NO,S 201-162-7 78-96-6 201-380-2 _ 81—845 , _ naftalen-l _B-dikarboxylanhydrid C.;H.O, isopropanolamin C,H,N0 20I-423-5 82-454 201'166'9 79'00'5 l-aminoamrakinou C,.H.NO, i.l.2-u-ikloretan CIH,Cl, 20142” 824” 201'1674 79'01'6 9,lO-dioxoanmCen-l-sulfonsym C.J-I.O,S rrlklorerylcn CzHCl; 201469-6 33-31-9 201-173-7 79-06-1 acenafien C.,l-lln acrylamid C,H,N0 IUI-4874 ' 83-56-7 ZOl-l76—J 79.094 naftalen-l ,5-diol C.J-lp, propionsyra C,l-l.,02 201-545-9 34.514 201,1774 79404 dicykiohexylfulat CmHhO. akrylsym C.,H,0= 201-549-0 84-65-1 2471-1784 79-11-3 "mmm" CNH'O7 kloriittiksyra c,H,Cio. ”Läs” %: zomss-z 79-20-9 mmm" C"H" * 201-553-2 34-69—5 ”Man"" C,H_01 diisoburylfialat c.,Hno. 201-186-8 79-21-0 201-5574 ”742 pel'iittiksyra C;H.O, dibutylfmlat C,,HnO. 201-187—3 79-22-1 201.5794 85-00-7 metylklorfomiiat C,H,ClO; diquatdibrornid C.,HuNler 201-195-7 79-31-2 201-581-5 85-01—8 isosmdrsym C.”.O; lenaniren, kemiskt ren C,.l—l"J 201-196—2 79.334 201-604-9 85-42-7 l-(+)-mjclksyra CsHaos cyklohexan-l.Z-dikarboxylsyraanhydrid C.H.L,O, 201-197—8 79445 201-605-4 , gsm l.l.2.2-tetn.kloreian CZH1CI. 201lå);.sö-leuuhydroftalsyi-aanhydnd C.H.0J 35.449 201-i99-9 . 79467 fialsyraanhydrid c.H.o, qaldåggzcetylklond C,HCI,O 79-394) 201-615-9 85-56-15 " 2-(4-klorbensoyl)bensoesym C..H,Cio, melakrylamid C.H,N0 201-622-7 85-68-7 zur-2044 79414 bensylburylftalat c,.nmo. memkrylsym C.H.Oz 201-684—5 86-57-7 201-210—7 79-50—5 Milman-lim CWJ-115101 ( i )-dihydrti—3-hydroxi-4_4-dimerylftiran-2(3H)-on C,HmO, 201-718-9 87-02-5 201-234—8 79-92-5 7-amino4-hydroxinafialen-Z-sulfonsyra C..,H.NO,S kamfcn CWHH. 201-752-4 87-56-9 201,2339 79344 klorslemsyra C.H,Cl,0, (eu-abmmbisfenol A CuHuBr.01 201'757"1 . 87'61'6 201.254; 50-05-7 1-2-3'mk10mm" CHH=CI> bisfenol A C.,H,,O2 201.758-7. _ 87-62-7 201-254—7 sons-9 z'é'xyl'd'" C'H"N . 201-761—3 87-654) kumenhydroperoxid C.,l—lno1 2.6 -diklo rfenol C 34010 201-279-1 KMJ-3 201-765-5 87-68-23 dikumylpemxid CuHuoz hexaklorbuIa-lJ-dien C.Cl. 201-281-4 80—47-7 201.77345 37.355 l-metyl-l-(4—metylcyklohexyl)erylhydmpcrmid C,,HNOZ pentaklorfenol CJ'lCl,0 201-291-9 80-56-8 201-782-8 87-90-1

a-pinen C "H,, Triklonsocyanursyn C,Ci,N,O,

• Sida 63
•  Original

Nr L 84/12

201-795-9 2.4.6-mklorfenol 210-800-4 l-vinyl-l-pyrrolidon 201—831-3 4-aminotoluen-3-sulfonsyr'a 201-853—3 2-nirrutoluen 201-854-9 1-klor»2-nirmbensen 201-855-4 2-nirrnanilin 201—857-5 Z-nitmfenol 201—861-7 dinoseb 201-923—3 l,4-diltlor-2—nitrobensen 201-933—8 Z-sek-bmylfenol 201-944-8 rymol 201-956-3 Z-klorbensaldehyd 201-961-0 salrcylaldehyd 201—963-1 o-anisrdin 201-964-7 guajakal 201-983—0 N- 1 -nafrylanilin 201-993-5 bifenyl-Z-ol 202-000—8 h-amino—l-hydroxinaftalen-Z—sulfonsym 202-039-0 l-metyl-m—fenylendiisocyanat 202-044—8 haloni'ml 202-049-5 riaftalen. kemiskt rent 202-051-6 kinolin 202-052—1 Z—nitmanisol 202-088-8 N.N-dien'lanilin 202-090-9 3-dierylaminofennl 202-095-6 6-fenyl-l .3.5-rria1in-Z.4-diyldianun 202-109-0

c,,r-r,cr.o c,,rmo C,H.No.s mini—:o, c,rr.crNo, arm—1,0. C_H,No, c,.rr;,N,o, c,,H,cr,No, c ,.rruo C,,,H..o c.H,cro c,rr,o, C;H.NO c,H.o, c .,,rr.,N

CrrHruO

cam—1.0, C.H.N, Crqu C,H,N anno, cm.,N

C.JluNO

3.3'-diltlorbensidin C,:llmCuN= 202-[63-5 bifenyl curr",

CruHoN 0.5

CeHv-Ns

393R0793/S

88-06-2

88-12-0

8844-8

88-72-2

88-73-3

88-744

88-75-5

88-85-7

89-6 l-2

89-72-5

89-83-8

89-98-5

90-02-8

90-05-1

90-30-2

9043-7

90-51-7

91-08-7

91-15-6

9l-20—3

91-22-5

91-23-6

91-66-7

91-68-9

91-76—9

91-94-1

92- 57.4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. '] 994/95190 Bilaga 3

202-180—8 3-hydmxi-Z-naftalenkarboxylsyra CHH.O, 202-200-5 hifenyl—4,4'—diol currmo, 202-264-4 2-(4—klor-2—merylfenoxi)propionsyra CMI-l,,ClOI 202-303-5 bensokain C.H, lNOz 202—327—6 dibensoylperoxid C,.HWO, 202-354-3 N-eryl—o-roluidin C,H,,N 202-360—6 (4-klor-2—merylfenoxi)ämksyra C,!LCIO, 202-361-1 2.4-D 202—411—2 N-cyklohexylbensoriasol-Z-sulfenamid 202-422-2 o-xylen 202-423—8 o-kresol 202-424—3 Z-klortoluen 202-425—9 1,2-drklorbensen 202426—4 2-klomnilin 202—429-0 o-rolurdin 202—430—6 o-fenylendiamin 202431-1 l-arninofenol 202433-2 Z-klorfenol 2024-15-11 2,4-diklnrtrrluen 202-446-3 3-ldor-p-roluidin 2024-184 3.4-dikloranilin 202-453-1 4-meryl-m-fenylendiamin 202-455-2 2.541ikloranrlin 202-466-2 l.2,4.5-reuaklorbensen 202-471-7. drerylaluminiumklond 202—486-1 1.2.3—iriklorpropan 202490-3 pentan-Ci-on 202—196-6 butanonoxim 202-498-7 1.341imerylurinämne

C.H,C 1,0J

c.rr,., c,r-r.o C,H,cr C,,H.Cl1 c,rr.crN C;H.N C_H.N, c.H,No c.rr,cro c,rr.cr, c,H.crN c.rr,cr,N C,H,,,N, C,H,CI,N crttzcn. c.a,oarcr c,rr.cr, c,rr..,o C.H.NO

c,rr.>r,o

CuHustz

5.4.93

92—70-6 92-88-6 . 93-65-2 9-4-09—7 94-36-41 94-68-8 94-74-6 94-75-7 95-33-0 9547-6 95—18-7 95-49-8 95-50-1 95-51 -2 95-534 95-54-5 95-55-6 95-57-8 95-73-8 95-74-9 95-76-1 95 -80-7 95-82-9 95-94-15 96- 10-6 96-184 96-224) 96-29-7

96-31-1

• Sida 64
•  Original

5.4.93

393RO793/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

Nr L 84113

202-500-6 metylakrylat 202-501-1 metylkloncetar 202-509-5 1-butymlakwn 202-551—4 1-klor-2,4-dinitrobensen 202-576-0 2' .4'41imetylacetoaceranilid 202-597-5 etylmetaktylat 202-599-6 itakonsyta 202-613-0 isobutylmerakrylar 202-615-1 butylmetakrylar 202-626-1 futfuryialkohol 202-627-7 2-furaldelryd 202-634-5 m.a.a-uiklonoluen 202-635-0 a,a.a-rnnuonoluen 202-636—6 bensensulfonylklorid 202-640-8 m'klorlfenyl)srlan 202-604 a.m.a-irinuor-m-toluidin 202-664—9 2—(etylamino)toluen—4-sulfonsyr-a 202-670—1' c.a.rx-tril'luor-S-nitrotoluen 202-675-9'” 4-tert-butylroluen 202-6764 4-tert-butylcyklohexanol 202-679-0 4-ten-butylfenol 202-681-1 4-klot—a,a.u-uiiiuonoluen 202-696—3 4-ten-butylbensoesym 202-704-5 kumen 202-705-0 2-fenylpmpeu 202-708-7 acelofenon 202-709-2 a.a-diklonoluen 202-710-8 bensoylklo rid 202-713-4 nrkormamid

C.H60, C,r-r,croz c.H,o, c,,H,crN,o, C|1H|,N01 C.F.no, CaHtor C.H|.O, CIHNO, c,rr.o1 C ,H.01 C1H,Cl, C,H,F, c,r-r,cro,s C6H5Cl,Si C,H.F,N CJ—l,,NO,S C,H.F,NO, C, ,H ,. cm!-11,0 C ,,,H ,.0 c,H.crr=, C | , H ”0, CvHII C vHru C,.HIO einer, C,H,C 10

c,,rt,N,o

96-33-29

96-344

97-00-7

97-36-9

97-63-2

97-654

97-86-9

97—88-1

98-050

98-01-1

98-07-7

98-08-8

98-09-9

98-13-5

98-16-8

98-40-8

98-464

98-51-1

98-52-2

98-544

98-56-6

98-73-7

98-82-8

98-83-9

98—864

98—87-11

98-884

98-92-0

202-715-5 98-94-2 eyklohexyldimelyllmin ClHnN 202—716-0 98-95-3 nitrobensen Col-(,NO, 202-728-6 99-08—1 3-nitmroluen C7H7NO, 202-764-2 99-54-7 1,2-diklor-4-nitrobensen C.H,C12NO2 202-776-8 99-65-0 1.3-dinitmbensen c,r-r,N,o. 202-790-4 99-82-1 1-isopmpy1—4-metylcyklolrexan C ..,H, 202-797-1 99.334 4-isopropylatrilin C,H.,N 202—804-9 99-96-7 4-Irydtoxibensoesyra C,)iéo, 202-808-0 99-99-0 A-nitrotoluen C-,H-,NO, 202-809-6 100-00—5 1-klor—4-nitrobensen C,,H.C1NO, 202-810—1 100-01-6

4-nitroanilitr c.twp1 202—811-7 100-02-7 4-ru'tmfenol C.H,NO, 202-825-3 100-174 4-nitroanisol C,H,NO, 202-830-0 100—21-0 tereftalsyra C.H,O4 202—837-9 100-294 4-nitrofenetol C .H,N 0, 202-845-2 100-37-8 2-dietylamrnoetanol C.H.,NO 202-849—4 100.414 etylbensen C.H,., 202-851-5 100—42-5 styren CIH. 202-853-6 100-44-7 a-ltlonoluen C1H7C1 202—855-7 100-47-0 bensonirril C,H,N 202-859-9 100-51-6 bensylalkohol C7H.0 lol—8604 100-52-7 bensaldehyd C,H_0 202-873—5 100-634) fenylhydrazin CJLN, 202-905—8 100-97-0 hexametylentetramin C,,H HN. lill-9084 101-02-0 (rifenylfosl'rr C..H.,O,P 202-910—5 101-05-3 anilazin C9H,Cl_,N. 202-951-9 101-54—2 N-(Å-aminofenyllantlin Gul-l,,N1 202-966-0 101-68-8 4,4'-metylendifenyldrisocyanat C,,HIDNZO, 202-969-7 101-724

N—isopropyl-N-fenyl—p-fenylendiam'm C:9HIIN2

• Sida 65
•  Original

Nr L 84/14

393R0793/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

5.4.93

202-974-4 4,4'-metylendianrlin 202-980-7 dicyklohexylamin 202-981-2 difenyleler 2112-9964 acetoacetanilid 203-002-1 1.3-difenylguanidin 203-005-8 difenylkarbonal 203-026-2 3,4-diklorfenylisocyanat 2011-0494 2,2',2' '-nicrilou'ietanol 203-051-9 triacet'in 203-052-4 2-(motfoiinotio)be nsotiazol 203-058-7 tributylamin 203-070—2 N-fenylglycin 203-079-1 Z-etylhertylacetat 203-080—7 Z-etyllrexylakrylat 203-090—1 bis(2-etylhexyl)adrpat 203-118-2 dibensyleter 203-135-5 N-etylanilin 203-136-0 fomranrlid 203-137-6 fenylisocyanat 203-150—7 aceranilid 203-157-5 paracetamol 203-180-0 toluen-4-sulfonsyta 203-112-3 crnnamylalkohol 203-213-9 kanelaldehyd 203—234-3 'Z-etyllrexan-l -ol 203-253-7 4-metylanisol 203-254-2 p-anisidin 203-265-2 ] .4-dretylbensen 203-293-5 vinylpmpionat

C.,HuN, C,,HUN C .,HmO cwrt. ,NO, c,,H,,N, c,,Hmo, c,rr,cr,No c,H,,N0, car,,o, c,.H.,N,os1 c,,HnN c.H,N0, CIDl-lwol c,,r—rmo, CEHUO. c..H..o C.H,,N C,H,NO c,H,N0 c.H,o c.H,No, c,rr,o,s C,H ..,o cato C.H ..o C.H,.,o c,H,No cut..

CyH-Oz

101-77-9

101-83-7

101-84-8

102-01-2

102-06-7

102-094)

102-36-3

102-71-6

102-76-1

102-77-2

102-82-9

103-01-5

[03-09-21

103-11—7

103-23-1

103-504

103-69-5

103-70-8

103-71-9

103-844

103-90-2

104-154

104-544

104-55-2

104-76-7

104-934

104-94-9

105-05-5

105-384

203-294-0 etylkloraeetat 203-299—8 metylacetoacetat 203-305—9 dietylmalonat 203-313—2 t-kaprolaklam 103-3234 diburylmaleat 2011-3834 smörsyraanhydtid 203-396—5 p-xylen C.Hm 203-397-0 4-klonoluen 2011-3984 p-kresol 203-400—5 1,4—diklolberrsen 203-402-6 4-klotfenol 203-403-1 p-tolurdin 203-419-9 dimetylsuccinat 203—430-9 uxidietylenbis(klorfonniat) 203-438-2 1.2-epoxibutan 203—439-8 1-klot-2.3-eportiptopan 203-444-5 1,2-dibromelan 203-448-7 butan. kemiskt tent C.H,., 203-449-2 but-l-en C.H. 203—450-8 bula-1.3-dien QH. 203452-9 buren. blandning av -1- och -2—'isometer 2113-4534

c.tr,croz c,rr.o, c,r-r.,o. c.t-r.,N0 currno.

CrHuO;

c,rr,cr

c.a.o c.tr.cr,

c,,H,cro C,H,N c.H._, , c.a.crzo, c.a.o c,H,cro

C#.Bt,

acrylaldehyd C,H.O 203-457-6

3-klorpmpen C,H,Cl 203458-1

1,2-diklotetan C,H.Cl, 203-462-3

Pmpylamin CJH.N 2035-4644

propioniuil C ,H,N 203-466-5

akrylonitrii C JH,N 203-468—6

etylendiamin C,1—1,|N2 203-470-7

allylalkolrol C1H60

] 05-39-5

1 05—45-25 105-53-3 105-60-2 105-76-0 106-31-0 106-42-3 106-434 106445 106-46-7 106-488 106-49-0 106-65-0 106-75—2 106-88-7 106-89-8 106-934 106-97-8 106-98-9 106-99-0 107-01 -7 C .H. [CW-024 107-05-1 107-06-2 rm -10—8 107 - 12-0 107 -13-l 107—15-3

107-18—6

• Sida 66
•  Original

5.4.93

393 RO793/S

Europeiska gemenskapernas ofliciella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

Nr L 84/15

203-473-3

eran-1.2-diol C,H,O, 203-474-9

glyoxal C11-1,0z 203-475—4

metylvinyleter C,H_O 203-481-7

metylformiar C,H,O, 203-489-0

2-metylpentan-2 ,441101 GJ!..O, 203-508—2

drmetyidioktadecylammoniumklorid 203-509-8 drbutylvärefosfar 203-527-6 3-metyl-2-butenal 203-532-3 smörsyra 203-539-1 1 -metoxipropan-2-ol 203-542-8 2-dimetylaminoetanol 203-545-4 vinylacetat 203-550-1 4-meylpenran-2-on 203-551-7 4-metylpenran-2-ol 203-560-6 diisopmpyleret 203-561—1 isopropylacetat 203—562-7 rsopmpenylacetat 203-564-8 "aniksyraanhydn'd 203-571-6 maleinsytaanhydrid 203-576—3 m-xylen 203-577-9 nr-kresol 203-581-0 3-klor-anilin 203-583-1 m-toluidin 203-584-7 m—fenylendiamin 203-585—2 tesominol 203—603-9 2-me10xi-1-meryletylacetat 2021-6044 mesitylen 203-606-5 3.5-xylenol 203-608-6 1.3.5-rriklorbensen

c.tr ,,o.r> c,rr.o c,rr.o, C.H,00, C.H, ,NO c.trp, c.t-ruo c.H,.0 c.rr,.o c,rr ..,o, c,rr.o, c.tr.o, c.tr,o, C.H,.. C7H.0 CAHRCIN cm,.» c,,rtln, C J!.Or C,H.,0, C9H rz C.H..,O

C.HrCl:

107-21-1

107-22-2

107 -ZS-5

107-31-3

10741-5

107-64-2

c,.rrwcr

107-66-4 107—86-8 107.924 rom-z rosor» roa-05.4 ros-ro-r ros-rr-z ros-ze: ros-21.4 rott-zz-s roa-24.7 ros-314 ros-saa 103.394 roa—41.9 ros-444 roa—ts-z 1014—46-11 105454; 108-67—8 rosa-9

1 08-70-23

203-614-9 2.4.6-U'iklot-1.3,5-triazin 2021-6154 melamin 203-618-0 cyanutsyta 203-619-6 2,6-dimetylheptan-4-ol 203-620-1 2.6-dimetylheptan-4-on 203-624-3 metylcyklohexan 203-625-9 toluen 2025-6264 4—metylpyridiu 203-628-5 klorbensen 203-629-0 cyklohexylamin 203-630—6 cyklohexanol 203-631-1 cyklohexanon 203-632-7 fenol. kemiskt ten 203-636-9 3-metylpy ridin 203-643-7 2-metyipyridin 203-678—8 isubutylvinylerer 203-680-9 3-aminopropyldimetylamin 203-686-1 propylacetat 203-692-4 pentan 203-696-6 l-klorburan 203-6W-1 1-brom-3—klotpropan 203-699—2 butylamin 203-711-7 2-metoxretanol 203-116-3 dietylamin 203-718-4 etylvinylerer 203-726-8 tetrahydrofuran 203-728-9 temthydtotiofen 203-733-6 di-tert-butylpemxid 203-737-8 S-metylhexan-Z—on

c,cr,N, C,H,N, c,rr,N,o, carne c,i-r..o C,rr,. c,rr. c.t-1,N C,,H,Cl C,H,,N c,rr,,o c,r-r...o C,,H.O c,rr,N C_rw c,rt.,o gum, c,r-r,.,o, c,rru c.tr,cr c.a,ani C.HnN ciao, (2.11, .N c.a,o c.a.o c.tr.s c.H..o,

c,H.,o

108-774) 108-78-1 108—80-5 108-82-7 108-833 108-87-2 108-884 108-894 108-90—7 108-91—8 108-93-0 108-94—1 108-95—2 103-99—6 1 09-06-8 109-53—5 109-55—7 109-604 109—664) 109-69-3 109-706 ] 09-73-9 109-864 109—89-7 109-92-2 109-99-9 1 10—0 1-0 1 10-05-4

llO—lZ-J

• Sida 67
•  Original

Nr L 84/16

393 RO793/S

Europeiska gemenskapernas oliiciella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

5.4.9]

2413-7404 bämstenssyra 203-742-5 maleinsyra 203-743-0 fumtrtsym 203-745-1 isoburylacetat 203-747-2 1,1-hydrazoformamid 203-751-4 isopropylmyristat 203-755-6 N.N '-etylendi(sl=aramid) 203-766-6 meryldekanoar 203-768-7 sorbinsyra 203-772-9 Z—meloxielylacelat 203-777-6 hexan 203-786-5 butan-1,4-diol 203-787-0 but-Z-en- l ,d-diol 203-788-6 but-2—yn-1.4-diul 203-794—9 1.2-dimetyoxietan 203-802-0 2-(etyltio)etanol 203-804-1 2-eroxietanol 203-806—2 cyklohexan 203-808-3 piper-azin 203-809-9 pyridin 203-812-5 1 .3 .5 —ttioxan 203-815-1 motfolin 203-817-2 glutarsyt—a 203-820—9 l .1'-iminodiptopan-2-ol 203-821-4 1,1'-oxrdipropan-2-ol 203-835-0 metyloktanoar 203-838-7 heptansyra 203-839-2 Z-eroxietylaeetat 203-851-8 hexylamrn

C.H,,O. c.a.o. c.a.o. caruo, c,rr,N.o, c.,rr,,o2 c,.rr,,,N,o, cunno. Cali-01 C,H.u0, C,.Hn C.H,.,O, c.a.o, c.a,o, c.a...o, c.a...os c.a...oz mr., C.H.oN. C,H,N C,H,,0, C.H,NO c,rr.o. C,H.,N0, c.a..o, c,rr,,o= C,H..01 c.trno,

COH HN

110-15-6 203-856-5 111-30-8 glutaml C,H.01 110-16-7 2025—8654 111-404) 2.2'-irninodi(etylamin) C.H,,N, 110-174! 203-867-5 111-41-1 2—(2-aminoetylamino)etanol C.H,,N,0 110-19-0 2015-8684! 111-42-2 2.2'-iminodieranol C.HHN01 110-214 203-870-1 111-444 bis(2-kloretyl)eter C,H,C|,O 110-27-0 203-872-2 111-46-6 2,2'-oxidietanol C.H,.,O, 110-30-5 203-874-3 111-48-8 tiodiglykol C.H.00,S 11042-9 203-893-7 111-664) okt-l-en C.H,. 110-44-1 203—896-3 111-69-1 adiponirril C.l-1.N1 110-49-6 203-905-0 111-76—2 2-butoxietanol CBHIDz 110-54-3 203-906-6 lll-77-3 2-(2-mctoxieloxi)etanol C,H,,O, 110—634 203-907-1 111-784 cyklookta-1.$-dien C.Hll 110-64-5 203-911-3 lll-824) metyllaur'at c,,nno. 110—65-6 203-915-5 111-85-3 l-kloroktan C.H,,Cl 110-714 203-917-6 111—87-5 oktan-l-ol ClHIIO 110-77-0 203-918-1 111-88-6 oktan-l-tiol C.H..S 110-80-5 203-919-7 111-90-0 2-(2etoxietoxi)eranol C,,l-l,.0, 110-81—7 103-9214 111—92—2 diburylamin c.H,,N 110-85-0 203-924—4 111-96-6 bis(2-metoxietylieter C,H..O, 110-86-1 203-933—3 11.2-07-2 2-butoxietylacetat GIH,.O, 110-88-3 203-943—8 112-13—5 dodecyldimetylamin C,,H,,N 110-91—8 203-950-6 112-24-3 trientin C,,H..N. 110-94-1 203-953—2 112-27-6 2,2'-(etylendioxi)dietanol C.,H..04 110-974 203-956-9 112-30-1 dekan-1-ol C..,Huo 110-98-5 302-961-6 112—34-5 2-(2-butoxietoxi)etanol C.H..0, 111-11-5 203-962-1 112-35-6 2-(2—(2»metoxietoxi)etoxi)etanol C,H,,O. 111-14—8 203-967-9 112-40-3 dodekan C,,Hu 111-15-9 203-978-9 112-50—5 2-(2-(2-etoxietoxi)emxi)etanol C.H,,O. 111-26—2 203-982-0 112-53—8 dodekan-l-ol CuHHO

• Sida 68
•  Original

5.4.93

393 R0793/S

Europeiska gemenskapernas ofiiciella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 84/17

203-984- 1 dodekan- [ -tiol 203-986-2

3 _6_9-triazaundekametylemliamin 203-998-8

CrrHuS

Lridekan-l -ol C,]HuO 204-000—3

tettadekanol C,.Hno 204-004-5

stearoylklorid C..H,,Cl0 204-017-6

oktadekan— 1-ol c..i-t..o 2114-0384)

rrz-ss-o 112—57-2

CaHUN, 112-70-9 112.72-1 112-76-5

112-92-5

1 121-984

kalium-[ZS-(Zu.5u.68)l—3,3-dimetyl-7-oxo-6-(fenylacetamido)-4— tia-l-aza bicyklol3.2.0]heptan-2-karboxylat CloHllNzoas-K

204-043—8 114-26-1 pmpoxur C..H.,N0, 204-062-1 ] 15-07-1 propen, kemisk! ren C,H. 104-065-8 115-10—6 dimetyleler CIHAO 204-066-3 115-11-7 2-metylpmpen C.H. 204-068-4 115-184 2-metylbut-3-en-2 -ol C,HWO 204-070—5 115-19-5 2-metylbut—3-yn-2-ol C,H80 204-104—9 115-77-5 pentaerytnml C,H ”0. 204-112-2 115-866 u'ifenyli'osfat C,.H.,O,P 204-113-5 115-96-8 tris(2-kloretyl)fosfat C,H.,Cl.O.P 204—122-7 116-02-9 3 _] .S-(rimetyley kJohexanol c,11..0 204—126-9 116-14-3 tetralluonetylen C=F. 204—127—4 116-154 hexalluorpropen C,F, 204—137-9 116-37-0 1.1 '-isoprupylidenbrstp-fenylenoxiidipropan-Z—ol Gul—11.0. 204-159-9 116-814 1-amino-4-brom—9, lO-dloxoantracen-Z-sulfonsyra

C,.H.BrNO,S

204—188-7 117—42-0 8-aminonaf1alen— 1 .3 .6-trisulfonsyra C,.,H,.'*4'Ol,SJ 204—211-0 117-81-7 bistZ-etyllrexyliftalat C:,HHO, 204-214—7 117-84-0 dioktylftalat C;,H..O. 204-246—1 118-33-2 6-aminonaftalen—1.3-disulfonsyta Gul-130,53 2041-2554] 11848-9 4H-3.1-hensoxazrn-2.4(1H)-dion C.H,NO, 204-269-7 ! 18-694

2.6-diltlortoluen CTHsCli

204-273-9 hexaklorbensen 204-287—5 anuanilsyra 204-289-6 2,4,6-u'iniuotoluen 204-317-7 metylsalicylat 204-327-1 6.6'di-tert-butyl-2.2'-metylendi-p-kresol 204-340-2 1.2,3.4-teuahydronaftalen 204-371-1 anuacen, kemiskt tent 204-390-5 drklorprop 204411—8 dimetyltereftalat 204424-9 di(bensouasol-2-yl)disulfrd 204427—5 pyrokatekol 204428-0 l,2,4-triklorbensen 204-429-6 2.4-dikiorfenol 204445-3 4-nirtotoluen-2-sulfonsyn 204-450—0 2,4-dinitrotoluen 204469—4 trietylamin 204-471-5 u-imetylfoslit 204-482-5 sulfanilsyra 204493—5 N.N-dimetylanrlin 204-496-1 1-klor-3—nitrobensen 204-501-7 2-k10t—4-rritmtoluen 204-502-2 2-klor4-nicmanilin 204-506-4 isofialsyra 204—514—2 feniuotiou 2134-5284 1.1' , 1 ' '-niuilotripropan—Z-ol 204-539—4 drfenylamin 204—550-4 tn'etylortofotmat 204-552-5 trierylfost'u 204-591—8 dodecylbenseu

C.Ck C,H,NO, c,H,N,o_

c.a.o,

CroHu c,.r-r.., c.a.cno,

C ..,HwO. c..rr.N,s. (311,01

c.a,cr, c.a.crp c,H,No,s C,H.N10. c.truu

C,H.O,P c.,tr,N0,s c.tr. .N C,H.C1N0, C,H_C1No, C,,H,C1N,O1 c.a.o. c,r-r ,,No,r>s C,,HHNO, Curt, ,N c,rr,.o, c,,rr.,o,r>

C1.Hm

ris-74.1 118-92-3 118-96-1 119-16-8 11947-1 Carr,,o, 11944-2 120-12-7 120-36—5 120-61-6 rzws-s runo-9 120—82-1 120-83-2 121-03-9 tzr-144 121-44-8 121—45-9 121-57-3 12149—7 121-73—3 rzr-ss-s 121417—9 121-91-5 122-14-5 rzz-zo-3 122-394 122-514 122-52-1

123-01-3

• Sida 69
•  Original

Prop. 1994/95:90

393110793/5 Bllaga 3

Nr L 84/18 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 5.4.93

204-596-5 123-05-7 204-823—8 127-09-3 2-ety1hexanal C,H,.O nattiumacetat C,H.O,.Na 204-616—2 123—30-8 204-825-9 127-184 4-aminofenol C.H-,N0 teu'aklorerylen C1Cl, 204-617-8 123-31-9 204-8264 127-19-5 hydmkinon (rJ-1.0, N_N-dimetylacetamid C.1-1,No 204-622-5 123-35-3 204-854-7 127-65-1 7-metyl-3-metylenokta-l _6-dien cm!—l,. tosylklommidnatrium C.,H.C1NOIS.Na 204-623-0 123-38-6 204-857-3 127-684 propionaldehyd C,H60 natrium—J-niu'obensensulfonat C,H,N0,S.Na 204-624—6 123-39-7 204-872-5 127-91-3 N-metylformamid CIH,NO pin-2(10)-en CIDH" 204-626-7 12342-2 204-875-1 128-03—0 4-hydtoxi—4—metylpentan-2-on c,r-r.,o, kaliumdimetyldiliokarbamat C,H,NS,.K 204-634-0 123-54-6 204-876-7 128-04-1 penran-2,4-dion C,H.0, nauiumdimetylditiokarbamat C,H,NS,.Na 204-638-2 123-62-6 204-8814 128-37-0 propionsytaanhydrid C,,H NO, 2 .6-di-len-butyI-p—kresol C , ,HuO 204-646-6 123-72-8 204-836-1 12844-9 butyraldehyd C.H.O l,2-bensisotiazol—3(2H)—on-1_1-dioxid. nattiurnsalt 204-650—8 123-77-3 C,H,N0,S.Na azodikarbonamid CIH.N.O, 205-010-0 131-09-9 204-658-1 123—864 2-klorantrakinon C..H,C10, n-butylacetat c,,rrno, 205-011-6 131-11—3 204-661-8 123-91-1 dimetylftalat C..,HWO. 1.4-dioxan C.1—1.01 205-025-2 131-52-2 204-673-3 124-04-9 natriumpentaklorfenolat C.HCI,O.Na adipinsyta C.H,.| . 205-107-8 13349—3 204-677-5 124-07—2 pentaklorbensentiol CJ-lCl,S oktansyta C.H,.O, 205-138—7 134-32-7 204-679-6 124-094 1-nafry1amin C N,H,N hexametylendiamin C.H,.N2 205-182-7 135-19-3 204—685-9 124-174 2-naftol C,J1.0 2-(2-butoxietoxi)etylacetat CIDHNO. 205-286—2 137-264 204-6864 124-18-5 u'tam c.trust. dekan C..,r-rn 205-233-3 137-304 204-695-3 124-30-1 ziram C,H.,N,S,Zn oktadeeylamin C,,H,,N 205-2904 13740-6 204-6974 12440-3 natriumpmpionat C,H.0,.Na dimetylamin, i vartenlösning C,1-1,N 205-293-0 13742-8 204-699-5 124414 meram-nau'ium C,H,NS,.Na natriumnetanolat CH.O.Na 205-341-0 138—864 204-709-8 124-68-5 dipenten, rå C.,,Hl. 2-amino-2-metylptopanol C.H,.NO 205-347-3 139-02-6 204-727-6 125-12-2 natriumfenortid C,,H.O.Na exv-1.7.7-trimetylbieyklo[2.2 . 1 ]lrept-Z-yI-acetat C.,HNO, 205-381-9 139-89-9 204-781-0 126-30—7 trinau'ium-Z-(katboxylatometyl(2-hydroxietyl)am.ino)etylim'tn 2.2-ditnetylpropan-1.3-diol C,H.,O, odilacetat) C..,H..N,0.,.3Na 204-794—1 126-58—9 205-388—7 139—968 2,2.2',2'-tetrakis(11ydroximetyl)-3,J'mxidipropan-l-ol tris(2-lrydroxietyl)ammon.iumdecylsuifat Caine. C.,Hno.s.C.H.,No, 204-800-2 126-73-8 205-391-3 140-01-2 tributylfosfat C,=H,,0.P pentanatriutn(katboxylatornetyl)minobis(ety|enniuilo)teuaac eat 204-818-0 126-99-8 C,.HDN,OM.5Na 2-klorbuta-1,3-dien C.H,Cl 205—399—7 140-114 204-822-2 127-08-2 bensylacetat C,l-1,.,0z kaliumacetat CJ—LOPK 205410—5 140-294

fenylacetonicril C.H.,N

• Sida 70
•  Original

5.4.93

205411-0 2-piperazin-l-yletylamin 205426-2 4-(1 . l .3.3-temmetylbutyl)fenol 205438-8 etylacrylat 205443-5 proxan-natrium 205-480-7 butylakrylat 205483-3 2-aminoetanol 205488-0 natriumfomrat 205-5004 etylacetat 205-502-5 4-metylpent—3-en-2-on 205-516-1 etylacetoacerat 205-547-0 nabam 205-554-9 magnesiumdilacetat) 205-563-8 heplan 205—565-9 diprnpylamin 205-570-6 dodecylmetakrylst 205-592-6 2—(2-(2-butoxietoxi)etoxi)etanol 205-5994 natriumcyanid 205-633-8 nau-iumvätekarbonat 205-634-3 oxalsyra 205-685-1 teu-abenso-S. 10. 15 .ZO-diazapotfyrinftalocyanin 205-736—8 bensotiazol-Z-tiol 205-743-6 2-etylhexansyta 205-745-7 trimetylonofomrar 205-753-0 4-aminobensoesyra 205-771-9 1,4—dimetoxibensen 205-788-1 nauiumdodecylsulfat 205-792-3 kairumcyanid 205-793-9 aziridin 205-855-5 p-fenetidin

CJ-l,,N, C,.Huo C,H.0, C.H.OS;.Na C,H.,O2 C,H.,N0 CH,O!.Na C.H,0, C,,HmO CQHIUO, C.H.N,S..2Na C,H.Oz.'/1Mg C,H,. C,,H |,N CMI-131,01 C lvHuol CNNa CH:OJ.Na

CZHIOI

C,H,NS,

c.H.,,o,

C.Hm0, C1H7N01 C_rrmo1

CHH,,O.S.Na crm c,rr,N

C.H.,N0

393 R0793/S

140-314 140-66-9 rms-s reo-93.2 141-32-2 141—43-5 141-53—7 141-78-6 141-79-7 141-97-9 142-59-6 142-72-3 142-82-5 142-34—7 142-90-5 143-22-6 143-33-9 144-553 144-627 147-144;

C,;HmCuN. 149-304 149-57-5 149-73-5 150-134) 150-78-7 151-21-3 rst-so-s

151-564

156434

Prop. 1994/95 :90

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

206-019-2 imrdazol 206-022-9 1,2,4-triazol 206-033-9 cyklododekan 206-050-1 parationmetyl 206-0564 brs(2-ctylhexyl)vätefosfat 206-058-5 glyoxylsyn 206-059-0 kaliumvatekatbonat 206-114-9 hydtazin 2015-3544 diuron 206-537-9 bromklordifluonnetan 206-991—8 silikonkartid CSi 206-992-3 eyanamid 207-312-8 cyanguanidin 207-336-9 keten 207439-9 kalciumkarbonat 207-586—9 C.l Pigment Blue 66 lndrgo 207—826—2 4-metyl-o-fenylendiamin 207-838-8 nattiumkarbonat 207-938-1 hexan-éolid 207-950-7 6.10.14—U'imetylpentadekan-2—on 208-008-8 3.7,11,lS-teuametylhertadek-l-en-3-ol 208-052-8 cyanogenklon'd 208-058-0 diammoniumkarbonat 208-060-1 guanidiniutnnitrat 208-167-3 bariumkarbonat, naturligt 208419-2 2.4.6—Lrimetylfenol 208-534-8 natriumbensoat 208-576-7 dazomet

c,rr.N, c,r-1,N,

C.,Hu

c,H..,No,r>s c,,rr,,o.1> c,rr,o, crr,o,.rt

11.14,

car,..cnmo

carcrr,

CH,N= C;H.N. c,H_.o CH30,.Ca C ,,,H "14,0, C,H..,N; C H,O,.2Na CJlmoz €"on C z.,HloO C CIN CH:O,.2H,N CH,N,.HNO, cup,.aa car.,o C7HGO;.Na

Cerostr

Bilaga 3

Nr L 84/19

288-324

288—884)

294-62-2

298-00-0

298-07-7

298-124

298-14—6

302-01-2

330-54-1

353-59-3

409-2 1-2

420-04-2

416-58-5

463-5 1 4

471-34-1

482-89-3

496-72-0

497- 19—8

50244—3

502-69-2

505-32—8

506-774

506-87—6

506-934

5 13-77—9

527-60-6

532-32-1

5 33-744

• Sida 71
•  Original

Prop. 1994/95:90

393110793/5 Bllaga 3

Nr L 84/20 Europeiska gemenskapernas ofliciella tidning 5.4.93

208-580-9 533-964) 209-952-3 598-78-7 trinatriumv'a'tekarbonar CH,O,."/,Na 2-klorpropionsyra C,H,C102 208-7544 540-72-7 210-036-0 603-35-0 natriumtioeyanat CHNS.Na trifenylfosfin Cl.H.,P 208-778-5 54141-3 210-095-2 65-71-0 etylklotofotrnat C,H,CIO, 1.5-dinitronafvalen CmH,N,0, 208-792-1 541-73-1 210-248-3 611-06-3 1,3-diklorbensen C,H.CI, 1.3-diklor-4-niu'obensen Col-1,CI,NO, 208-826—5 542-75-6 210-359-7 613-90—1 1,3-diklorpropen C,H,Clz bensoylcyanid C.H,N0 208-8354 542-92-7 210483-1 61645-5 cyklopentadien C,H, 2-pyn'olidon C.H,N0 208—863—7 544-17-2 210—557-3 618-62-2 kalciumdifonnat CH101.'/,Ca 3.5—diklomitrobensen CJ-l,Cl,NO, 208-875-2 SMS-8 210-620-5 619-93—2 myristinsyra. kemiskt ren C..1-1,,O2 cr'r-4.4'-dinitrostilben C,.HWNZO. 208-915-9 546-930 210-708-3 621-82-9 magnesiumkarbonat CH,O,Mg kanelsyra C,H.O, IOS-9934 551-16-6 210-848-5 ' 62448-6 6-aminopencillinsyta C,H,,N10,S dimetylmaleat Caj-1.0, 209-008-0 552-30—7 210—855—3 624-64-6 bensen-1.2.4-trikatboxylsyra-1_Z-anlrydtid C,H.O, (E)-but-Z-en C.HI 209-062-5 554-13-2 210—866-3 624-83—9 litiumkarbonat CH10,.2Li metylisocyanat C1H,NO 209-136-7 556-67-2 210—871-0 624-92-0 oktametylcyklotettasiloxan ClHu0.Si. dimetyldisulfrd C,H.S1 209-1414 556-82-1 211-020-6 627-93-0 3-metylbut-2-en-1-ol C,H.,,O dimetyladipat GIH,,O. 209-151-9 557-05-1 211-074-0 629-11—8 zinkdistearat, kemiskt tent C,,H,,O,. lIZZn hexan-1.6-diol C,H,.0, 209-251-2 56347-3 21 1-0934 629-50—5 3-klor-2-metylpropen C.H.,Cl n'idekan C,,Hu 209400—1 576-26-1 211-096-0 629-594 2.6-xylenol CIHmO tett'adekan CuHm 209-514-1 583-61-9 211-128-3 630-08-0 2.3-dimetylpyridm C.,H,N kolmonoxid CO 209-527-2 584-03-2 211448-3 645-62-5 butan-1.2-diol C.H,,,O1 2-etylhex—2-enal C.H,.0 209-529-3 584-08-7 211-617-1 674-82-8 kaliurtrkarbonat CH,0,.2K but-3-en—3-olrd C.H.02 209-544—5 584-84-9 211-661-1 682-09-7 4-metyl-m-fenylendiisocyanat C.,1—1,.N,01 2,2-bis(allyloximetyl)butan— 1 —01 C,,HnO, 209-691-5 590-86-3 211-694-1 68747-8 isovaler-aldehyd C,H,.,O etyl(.$')-2-11ydroxiptopionat C,H,DO, 209-751-0 592-35-8 211-746-3 693-23-2 butylkar'bamat C,H| |NO1 dodekantlikarboxylsyra C,,HHO, 209-753-1 59241-6 211-838-3 700-134) hex-1 -en C.l-1u 2,3,5-trimetylhydtokinon Col-1,10, 209-803-2 593-704 211-914-6 709-98—8 klorfluormetan CHIClF propanil C,H,CuNO 209-810-0 593-81—7 212-058-6 757-86-8 trimetylammoniumkiorid C,H,N.C1H metyI[(dimetoxifosiinorioyl)tio]acetat C ,H,,0.PS, 209-8404 59442-3 212-079-0 760—23-6 triklonnctansulfenylklorid CCl,S 3.4-drklorbut- 1 -en C.H.Clz 209-940-8 598—56-1 212-081-1 760—67-8 etyldimetylamin C.H.,N 2-etylhexanoy1klorid C.H.,C10 212-091-6 762-04-9

dietylfosfonat C.H,,O,P

• Sida 72
•  Original

5.4.93

393R0793/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 84/21

212-110—8

3-metylbut-3-en-1—ol C,H..,O 212-121-8

1.4-dlklorbut-2-en C.H.Cl1

212—344-0

N—l .3-dimetylhuty1—N—fenyl-p—fenyIendiamin

2 12—369-7

4.4'-[metylenbis(metylimino)]bis[1,2-dihydm-1,5-dimetyl-2— CUHWNGOZ fenyl—JH-py tazol-J-on 212-546-9

(hydroxiimino)fenylacetonitril C.H,,N,0 dimetylglutarat C,H,,O, 212-595—6 830-13—7 214419-3

cyklodekanon CuHuO nau'ium-B-aminobensensulfonat 212—646-2 836-30—6 214-566-3

4-nitro-N-fenylanilin C,,H,.,N,O, 2-(4-etylbensoyl)bensoesyn 212-658-8 838-88-0 214-604-9

4,4'—metylendi—o-toluidin C .,H..N, bislpentabtomfenylmer 212-660-9 839-90-7 214-987-2

tris(2-hydroxiety1)isocyanurat C.H.,N,O, 2-etylhexyldit'enylfosfat 212-6724 842-18-2 215-077-8

dikalium-7-hydmxinaftalen—1_J-disulfonat C..,H,O1SI.2K dildoretan C,H.Clz 212-762-3 867-56—1 215-089-3

natrium-(S)-laktat C,H.O,.Na xylenol. kemiskt ren C.H..,O 212-782-2 868-77—9 215-100-1

2-hydroxietylmetaktylat C.H,.,O, aluminiumnattiumdioxid 212-783—8 868-85-9 215-116—9

dimetylfosfonat C 2141,03 diarsenikpentaoxid As,0, 212-800-9 870-724 215—125—8

nattiumhydroximetansulfonat CH.O.S.N a diborlrioxid BIO, 212-828-1 872-504 215-137-3

1-metyl-2-py rtolidon C,H,N0 kalciumdihydroxid CaHIOz 212-958-9 887-76—3 215-138-9

4,4'-azo-3-hydroxinaftalen-1-$ulfonat C..,H.N,O.S kalciumoxid CaO 213-030-6 917-61-3 215—146-2

natriumcyanat CHNO.Na kadmiumoxid CdO 213-086-1 923-024 215-154-6

N-(hydroximetyl)metakrylamid 213-090—3 2-hydtoxiprnpylmetakrylat 213-179-7

6—metylheptan-2-on C.Hl,0

213-309-2 2.3,6-u'imetyl-p-bensokinon 213—424—8 dodekan-lZ-laktam 213497—6 bislhydroxietylitetefralat 213-554-5

C,,HDNO

C llHuoc

763-32-6 213-912-0 klordimetylsilan 76441-0 2121-9974 glyfosat C,H.NO,P 793-24—8 214-005-2 CHHHN, hlydisteant. rent 810-16-2 214-222-2

c,rr.crsr

C.Jino. 825-52-5 214-277-2

C,H,N01 koboltoxid CoO 923-26-2 215-156-7 C1HHO, dikobolnrioxid Co,0,

928-68-7 215-157-2 trikobolttettauxid Co,0. 935-92-2 215-160-9 C,H,.,O1 diktomtrioxid C rZO, 947-04-6 215-167-7 pyrit (FeSZ) FeS1 215-168-2 dijamtrioxid FqO, 976-71-6 215-169—8 959-26-2

kanrenon C ,,HHO, magnetit Fe,0. 2121-6664 999-81—5 215-171-9 klormekvatklorid C,H,,C1N.Cl magnesiumoxid MgO 213-668—5 999—974 215-174-5 1.1.1.3.3.3-hexametyldisilazan C.H,,NSi, hlydioxid Ole 213-911-5 1066-33-7 215-175-0 ammoniumvätekarbonat C H,0,.H,N dianrimonrrioxid O,Sb, 215-181-3 kaliumhydmxid HKO 215-185-5

natriumhydroxid HNaO

C rrHitor- l/Zpb

C |." no) CraBrruo

CNHHOAP

A101.Na

1 066-35-9

1071—83-6

1072-35-1

1115-204

3-hydtoxi-2,24limetylpropyl-3-hydtaxi-2.24imetylpropionat

111940-0

1 126-34-7

CJl,N0,S.Na

1151-14-0

1163-19-5

1241-94-7

1300-21-6

1300-7 1—6

130242-7

1303-23-7-

1303—86-2

1305-62-0

1305-78-8

1306-19-41

1 307-96-6

1308-04-9

1308-06-1

] 308-38-9

1 309-36-0

1309-37-1

1309-38-2

1309484

1309-4504)

1 309-644

1310-58-3

13 10-73-2

• Sida 73
•  Original

393R0793/S

Nr L 84/22 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

5.4.93

215-199-1 1312-76-1 kiselsym. kaliumsalt 215-202-6 1313-13-9 mangandioxid, malm tillhörande kapitel 26 MnO1 215-204—7 1313-27—5 molybdenu-ioxid MoO, 215-208-9 1313-59-11 dinatn'umoxid Nazo 215-7-11'5 1313-824. dinauiumsulfrd Na,S 215—222-5 1314-13-2 zinkoxid OZn 215—235-6 ”14.144 orangemönja O.Pb, 215-236-1 1314-56-21 difosforpentaoxid O,P, 215-242-4 131430.) difosforpentasuliid 17,5, 215-263-9 1317-33-5 molybdendisultid MoSz 215-266-5 1317-35-7 trimangantettaoxid Mn,0. 215-267-0 1317-36-8 blyoxid OPb 215-269-1 1317-38-0 kopparoxid CuO 215-270-7 1317-39-1 dikopparoxid Cu,0 215-277-5 1317-61-9 n-ijämteuaaxid Fe,0. 215—280—1 1317-70-11 anatas (TiO,) O,Ti . 215-282-2 1317-80-2 nrtil (NO,) 0,1' i 215—283—8 1318-02-1 zeoliter Kristallina aluminiumsilikaret bestående av kisel (SD,) och alunrinium (Al,0,). i olika förhållanden. samt metalloxidet. Frarnstalls genom hydrotermisk behandling av en fast aluminiumsilikat eller av en gel som erhålls vid reaktionen mellan natriumhydroxid. aluminiumoxidhydrat och natrium- srlikar. Den först erhållna produkten. eller en naturligt förekommanade analog. kan vara delvis jonbyn för att införa andra katjonet. Specifika zeoliter identifieras genom ert beteckningssystem som anger knsrallstruktur och dominerande katjon. t.ex. KA. CaX. NaY. 215-293-2 1319-77-3 kresol. kemiskt ten C,H.0 215-306-1 1320-674 metoxipropanol C.H,.,O2 215—325-5 1321-74-0 divinylbensen. kemiskt ren C..,l—llo 215475-1 1327-362 aluminatsilrkat 215477-2 132741-9 aluminiumklorid. basisk 2154814 1327-53-31 diarsenikn'ioxid Asp,

215—524-7 C.l. Pigment Green 7

1328-53-6

Detta ämne identifieras i Colour lndex med Colour lndex

Constitution Number. C.l.74260.

215-535-7 1330-2031 xylen, blandning av isomerer. kemiskt ten C,!l.n 215-5404 1330434 dinatriurnrenabom, vanenfrin 5.1—13,0, 215-548-8 1330-78-5 tris(metylfenyl)fosfat C;.HHOJ 215-565-0 1331-92-6 cinnarnaldebyd, monopentyldetivat C..Hl.0 215-570—8 1332-37-2 järnoxid 215-587-0 1333—39—7 hydroxibensensulfonsyrl CJ1,0.S 215-605—7 1333-744) väte H, 215—607—8 1333-824) ktomttioxid CtO, 215-609-9 1333—864 kimtök 215-647-6 1336-21-6 ammoniak. vattenlösning H,N0 215-657-0 1338-02-9 naftcnsymr. kopparsalter 215-6764 134149-7 amonniumvätedilluorid F,H,N 215-681-1 1343—88-0 kiselsyta, magnesiumsalt 215—683-2 1343-984 kiselsyra 215-684-8 1344-00-9 kiselsyta, aluminiumnacriumsalt 215-6874 1344-09—8 kiselsyta. nau'iumsalt 215-691-6 1344-28-1 aluminiumoxid Al,0J 215-693-7 1344-37-2

C.I. Pigment Yellow 34 Detta ämne identifieras i Calour lndex med Colour lndex

Constitution Number. C.I.77603. 215-695-8

manganoxid MnO 215-710—8

kiselsyra. kalciumsalt 215-960—8

ten-abutyltenn C.J—l,,,$n 216-0744

DL-mentol cm!—13,0 216-099-0

etyldiklorfosfat C ,H,CI,O,P 216-207-6

m'heptylbensen-l .2,4-trikarboxylat 216-341-5

nanium-Z-metylpmp-Z-en-l-sulfonat 216-353-0

katbofuran c,;rr.,No,

134443—0 1344-95—2 146 1-25-2 1490-04-6 1498-5 1-7 152848-9

CsoHuot 1561-92-8

C.H.0,S.Na 1563-66-2

• Sida 74
•  Original

393R0793IS

5.4.93

Prop. 1994/95 :90

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Bilaga 3

Nr L 84/23

216-381-3 157 0-64-5 219460-0 2439—35-2 4-klnr-o-kresol C7H1C10 2-(dimetylamino)ctylakrylat C,H.,N01 216-643-7 1633-05-2 219463-7 2439-55-6 Strontiumkarbonat CHIO, Sr N-metyloktadecylamin C,,HHN 216-653-1 1634-044 219488-3 2444-904 ren-burylmetyieter C,HnO dinatriurn4_4'-isoptopylendifeno1at C,,l-llprlN-a 216-732-0 1655-294 219-660-8 2492-264 dinatriunuraftalen-l .S-disulfonat C,Dl-l.0,SI.2Na nau'iumbensodazol-Z-ylsuläd C,H,NS,.Na 216-734-1 165543-2 219-669-7 2494-89-5 dinarriunuraftalen-l .6-disulfonat C..,l-l.0.$1.2Na 2-[(p-aminofenyl)sulfonylletylvåtesulfat ClldlI INOGS, 216-768-7 1663-394 219-754-9 2524-03-0 ten-hutylakrylat CH.,O1 O,o-dimetyifosfotkloridtioat C,H.C10,1>S 216-917-6 1698-53-9 219-7554 2524-04-1 4.S-diltlor-Z,3-dihydro—Z-fenylpyridazin-J-on CmH,Cl,N,O O_o-dietylfosforkloridlioat C.H,.,ClO,PS 216-920-2 1698-60-8 219-7994 2536-05-2 klon'dazon C,.,H.C1N,O 2.2'—metylendifenyldiisocyanat C,,HIDN,01 217-031-2 1724-39-45 219-835-9 2549-53-21 cykiododekanol C,,HNO ren-adecylmeraktyiat C,,H,.O2 217-0904 1738-254 219-854-2 2551-624 J-d'tmerylaminopropiononiu'il C,H,.,N, svavelhexatluorid F.S 217-175-6 1762-954 219-952-5 2581-34-2 ammoniumriocyanat CHNS.H,N 4-nitro-m-kresol C7H1N0, 217-326-6 181747-6 219-956-7 2582-30-1 p-nitrokumen Cd'l. lNO, aminoguanidiniumvätekarbonat CH,N..CH,O, 217406-0 1836-75-5 220-120—9 2634-33—5 niu-ofen C.;H7C12NO, 1.2—bensrsotiazol-3(2H)-on C.,H,NOS 217451-6 1854-26-8 220-329-5 2720-73-2 4,5-dihydroxi—1.3-bis(hydroxinretyl)imidazolidin-2-on kalium-O-pentylditiokarbonat Cal-l,,OSrK C,1-1,0N10, 220443-0 2764-728 217-565-6 1888-91-1 6.7—dihydrodipyridol[1,2-a :2',1'—c]pyrazindiylium C,,HHN1 N-acetylhexanlaktam C.H.,NO; 220-548-6 2807-30-9 217-615-7 191042-5 2-(propyioxi)etanol C,H.,O, parakvat—diklorid C,,HuNzlcl 220-608-1 2835-06-5 218-5774 2186-92-7 DL-or-fenylglycin C,H,NOz p-ldimetoximetylhnisol c ..,11 ,.o, 220-666-8 2355-13-2 218-7174 2217—82-5 3-aminometyl-3.5.5-m'metylcyklohexyla.min C..,HHNI nan-iuml1.1'-bifenyll-4-sulfonar CIIH,.,O,S.Na 220-688-8 286747—2 218-791—8 223543-0 Z-dimetylaminoetylmeraktylat C,H,,NO, pentanatrium-C .C ' .C ' '-niu*ilou*is(metylfosfonat) 220-694-0 2869-34-11 C,H.,N0,P,.5Na tridecylamin C.,HnN 218-317-8 2243-62-1 220-767-7 2893-78-9 1.5-naftylendiamin C..,l'lez nau-iumdiklorisocyanur'at C,HC1,N,0,.Na 218-962-7 2303-17-5 221-221-0 3033-77-0 u'iallat CmH..CuNOS 2.3-epoxrptopyltnmetylammoniumklorid C,H,.NO.C| 218-986-8 2301-55-25 221-242—5 3039—83-15 ammonium—ZAdiklorfenoxiacetar C,H6C110,.H,N natriumetyiensulfonat CIH.O,S.Na 218-996-2 2310-17-0 221496-7 3120-74-9 fosalon c..H.,c1No.Ps, 4-(metyltfro)-m-ktesol C.H..,OS 219-283—9 2402-79-1 221-508-0 3126-80-5 2.3,5,6-teu-aklurpyrirlin C,HCl.N ten-akis(2-etylbexyl)bensen— 1 .2.4.5—tetmkarboxylar CdeO. 219-330—3 2416-94-6 221-6414 3173-72-6 2.3 _6—1n'mety lfenol C.,H ,,0 1.5-nafty1endiisocyanat C , 111,11 10, 219-397-9 2431-50-7 221-717-7 3209-22-1 2.3,4-Lriklorbut-1-en c.H,cr, . 1.2-diklor-3—nirtoben5en C_H,c1,No, 221-838-5 3251-234 koppardinrtrat CulHNO,

• Sida 75
•  Original

Nr L 84/24

393R0793/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

221-882-5 326849-3 3-(metyltio)propiunaldehyd C.H.OS 221-975-0 3302-10-1 3,5.5-trimetylhexansyra C.,HnO, 222-037-3 3323-53-11 adipinsyra. förening med hexan-l.6—diamin (l:1) CeHreNz-CeHrooA 222-048-3 3327-22-8 (3-klor-2-hydmxipmpyl)trimety1ammoniumklorid C,,HI,C1N0.C1 222-376-7 3452-97-9 3.5.5-trimetylhexan—l-ol C.,HNO 222-823-6 3622-84-2 N-butylbensensulfonamid C,..H,,NO,S 222-884-9 3648-20-2 diundecylfralat cyl-1,00. 222-885-4 3648-21-3 diheptylftalar CuHuO. 222-981-6 368746-5 decyloleat CuHQOI 223-051-2 370943-1 dinau'ium4,4'-dinit1'ostilbcn-2.2'-disulfonat C|.H|.,N,OWS,.ZN3 223-289-7 3811-04-9 kaliumklomt C1H0,.K 223498-3 3926-62-21 nauiunrkloracetat C;H,C101.Na 223-622-6 3982-91-0 u'ofosforylu'iklorid C1,PS 223-795—8 4075-814 kalciumdipropionat C,H,01.'/1Ca 223-819-7 4088-22-6 N-metyldioktadecylamin C,,H-nN 223-861-6 4098-71-9 3-isocyanatometyl-3.5_5-trimetylcyklohexylisocyanat C rzHrrNaoz 223-907-5 4116-10-3 2-klor-N—mety13-oxoburytamid C,H,C1NOI 224-030-0 4170-30-3 krotonaldehyd C,H*0 224-644-9 4435-534 J—metoxibutyiacetat C,H..O, 224-698—3 4454-05-1 3,4-dihydro-2-metoxi-lH-pyran c.a.oo. 224-791-9 4497-58-9 1.2.3.4-tetrahydro-2.2,4-u'imetylkinolin C,,HnN 224-923-5 4553—62-2 2-metylglutaronin'il C.H.N, 225-379-1 4812-20-8 a-isopropoxifenol C.,HuO; 225-533-8 4904-614 cyklododeka-1.5.9-t:rien C,,Hll 225-625-8 4979-32-2 N.N-dicyklohexylbensoriazol-Z—sulfenamid C,.Hust, 225-768—6 5064-31-3 trinan'iumnin'iloacetat CJ1,NO,.3Na 225—861-1 5123-63-7 nan'iun'r-m-(dietylamino)bensensu.lfonat C,.,H,,N0,S.Na

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

5.4.93

225-935-3 5160-02-1 barium-bile—klor-S-[(2-hydroxi-1-naftyl)azoltoluen4- sulfonat] C.,H,,C1N,O.S. '/,Ba 226-009-1 5216-25-1 o.d.u.4-teu'aklonoluen C,H.CL 226-218-8 5329-14-6 sulfanu'dsyra H,NO,S 226-242-9 533342—6 2-oktyldodekan-1-ol Cal-1.10 226-394-6 539240-5 citral C,,HNO 2267364 5460-09-21 naniumvate-4-amino—5-hydtoxinaftnlen-2,7-disu1fonat C,.,H,NO,S..Na 226-939-8 5567-15-7 2.2'-[(3.3'-diklor[1,1'-bifenyl]4,4'oiyl)bis(azo)]bis[N- ( 4-klot- 2.5- dimetoxifenyl)—3-oxobutytamid] C,.H,,C1.N.0. 227-505-0 5860-35-5 2-buten-1.1-diyldiacetat C.H1,0. 227—813—5 5989-27-5 (R)-p-menta-l ,B-dien C,,H.. 227-977-8 6055-52-11 hexametylendianunoniumdiklorid C,,H..N,.2C1H 228-055—8 6104-30-9 MN'-(isobutyliden)diurinämne C,H,.N.Oz 228-126-3 6140-74-5 pentadecylmetakrylat C.,HhOI 228—391-5 6258-066

natrium-1-amino4-brom-9,lO-dioxannacen-Z-sulfonat C..H.BrN0,S.Na 228-782-0 6358-64-1 4-klor-2.5-dirnetoxianilin C.H,.,C1NO;

228-787-8 6358-85-6 2,2'—[(3,3'-diklor[1.1'-bifenyl]4_4'-diyl)bis(azo)]bis[3-o xo-N-

fenylbutyramid] C,;HuC1,N60.

229-146—5 6419-19-8 nitrilotrimetylenn'is(fosfonsyra) C,H.,N0.P, 229-347-8 6484-52-2 ammoniumnitnt H,N.HNO, 229-353-0 6485-55-8 ellr—2.6-dimetylmotfolin C..H.,NO

229-912-9 ' ' 6334-9241 dinau'iurrunetasilikat H,O,Si.2Na

229-962-1 6864-37-5 2,2'-dimetyl—4,4'-metylenbis(cyklohexylarnin) C . ,HJON, 230-042-7 6923-224 monokmtofos C,H.,N 0,1> 230-086-7 6940-534) 1—klor-2_5-di.tnetoxi4-nitmbensen C,H.C1N0. 230—785-7 7320-34-5 ternkaliurnpyrofosfat 11.0, P,.4K 230-847-3 7336-20-1 dinauium4_4'-diaminostilben-2,2'—disulfonat

C,.H:.N,O,$.2Na

230—898-1 7360-534

alumitriutntrifotmat CH10:.'I,A1

• Sida 76
•  Original

Prop. 1994/95 :90

393RO793/S B]]dgd 3 5.4.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 84/25 EINECS-nr grupp ElNECS-nr grupp CAS-nr 230-991-7 7397-62-8 231449-2 7558-80-7 butylglykolar C,H,,O, natriumdiväteorrofosfat H,O.P.Na 231-068-1 742848-0 231-509-8 7601-54-9 Stearinsyra. blysalt C,.HMOMPb trinatriumonofosfat H,O.P.3Na 231-072-3 7429-90-5 231-511-9 7601—894) aluminium Al natriumperklor-at ClHO..Na 231-081-2 7434404 2291-5454 7631-869 etan-1.2-diylbis(oxietan-2.1-diyl)bisheptanoat c,,rr..o. kiseldioxid, kemiskt framställd O,Si 231-0964 7439-89-6 231-548-0 7631-90-5 järn Fe natriumvätesulfit (vattenlösning) H,O,S.Na 231-1004 7439-92-1 231-554-3 7631-994 bly Pb nauiumnitztat. innehållande i torr form mer än 16.3 viktprocent 231-106-7 7439-97-6 kväve HNO,.Na kvicksilver Hg 231-555-9 7632-00-0 231-1114 7440-024) nau'iumnitrit HN01.Na nickel Ni 231-5564 7632-044 231-130—8 7440-21-3 natriumpetoxometabotat BHC,.Na kisel. innehållande mer än 99.99 viktprocent kisel Si 231-569-5 7637-07-2 231-131-3 7440-224 bortrifluorid BF, silver Ag 231-587-3 7646-69-7 231-132-9 7440-23-5 nattiumfrydtid HNa natrium Na 231-588-9 7646-78-8 231-141-8 7440-31-5 tenntetraklorid CLSn tenn Sn 231-592-0 7646-85-7 231-152-8 744043-9 zinkklorid CIIZn kadmium Cd 231-595-7 7647-01-0 231-158-0 7440-484 väteklorid ClH kobolt Co 231-598-3 7647-14-5 231-159-6 7440-50-8 natriumklorid ClNa koppar Cu 231-599-9 7647-15-6 231-175-3 7440—66-6 natnumbtomid BrNa zink Zn lll-6264 7659-86-1 231-1774 7440-69-9 Z-etylhexylmerkaptoacetat c...H..o,s vismut Bi 231-633-2 7664-38-2 231-195-2 7446-09-5 ortofosforsyra H,O,P svaveldioxid O,S 231-634-8 7664-39-3 231-197-3 7446-11-9 vätefluorid FH svaveltn'oxid 0,5 231-635-3 766441-7 231-198-9 7446-14-2 ammoniak, vattenfri H,N blysulfat H,O.S.Pb 231-639-5 7664-93-9 231-208-1 7446-704) svavelsyra 11,0.5 aluminiumklorid AlCl, 231-665-7 7681-38-1 231-211-8 744740-7 natriumvätesulfat H,0.S.Na kaliumklorid ClK 231-667-8 7681-494 231-212-3 744741-8 natriumfluorid FNa litiumklorid ClLi 231-668-3 7681-52-9 231—298-2 7487-88-9 naniumhypoklorit C1H0.Na magnesiumsulfat H,O.S.Mg 231-673-0 7681-574 231-312-7 7491-74-9 dinatriumdisulfrt H,O,S,.2Na pitacetam C,H..,N=0, 231-714-2 7697-37-2 231441-9 755045-0 salpetersyra HNO, titaniumtetraklotid Cl,Ti 231-7184 769945-8 231448—7 7558-794 zinkbrornid Br,Zn dinau'iumväteonofosfat H,O,P.2Na 231-722-6 7704-34-9 svavel. utfällt. sublimerat eller kolloidalt S 2111-7294 7705-08-11 jämtriklorid Cl,Fe 231-748-8 7719-09-7

tionyldiklorid CIIOS

• Sida 77
•  Original

Nr L 84/26

393 RO793/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

5.4.93

231-749-3 7719-12-2 231-889-5 7775-11-3 fosfonriklorid Cl,? natriumkmmat CrH,0..2Na 231-753—5 7720-78-7 231-890-0 7775-14-6 jämsulfat Fe.H10.S nan'iumditionit H10.S,.2Na 231-760-3 7722-64-7 231-892-1 7775-27-1 kaliumpennanganat HMnO..K dinau'iumpetoxodisulfat H,0.S,.2Na 231-765-0 7722—84-1 231-900-3 7778-18-9 väteperoxid H,O1 kalciumsulfat. namrligt Ca.H10.S 231-767-1 7722-88-5 231—906-6 7778-50-9 tettanattiumpyrofosfat H.O,P,.4Na kaliumdiktomat Cr,H,O.,.2K 231—768-7 7723-14-0 231-907-1 7778-53-2 fosfor P u'ikaliumortofosfat H,0.P.3K 231-778-1 7726-95-6 231-908-7 7778-54-3 brom Br, kalcrurnlrypoklorit Ca.2Cll-10 231-7844 772743-7 231-912-9 7778-74-7 bariumsulfat. naturligt Ba.H,O.S kaliumperklotat ClHO..K 231-786-5 7727-54-0 231-9134 7778-77-0 dianunoniumperoxidisulfat H JN . '/,1—l,O,S1 kalrumdiväteortofosfat H,0.P.K 231-793-3 7773-02-0 231-915-5 7778-80-5 zinksulfat H,O.S.Zn kaliumsulfat. innehållande i torr form mer än 52 viktprocent 231-818—8 7757-79-1 KZO H,0.S.2K kaliumnittat HNO,.K 231-944-3 7779—90-0 231-820-9 7757—82-6 trizinkbis(ortofosfat) H,0.P.*/,Zn natriumsulfat H,O.S.2Na 231-956-9 778244-7 231-8214 7757-83-7 syre 0: natriumsulfit H,O,S.2Na 231-9574 778249—2 231-826—1 7757-93—9 selen Se kalciumväreonofosfat. med ett fluorinnehåll lägre än 231-959—5 7782-50-5 0.005 viktprocent räknat på ton'substansen Ca.H,0.P klor CI, 231-830-3 7758-02-3 231-964-2 7782-78-7 kaliumbromid BrK nitrosylsvavelsyra HNO,S 231-834—5 7758-114 231-971-0 7782-92-5 dikalrumväreonofosfat H,O.P.2K natriumamid H,NNa 231—835-0 7758-16-9 231-973-1 7782-99—2 dinactiumdrvärepyrofosfat H,O,P1.2Na svavelsytlighet HZOJS 231-836—6 7758-19-2 231-977—3 7783-064 nattiumklorir ClHO,.Na vätesulf'rd H,S 231-837—1 7758-23-8 231-982-0 7783-18-8 kalciunrbisldiväteonofosfar). med ett fluorinnehåll lägre än ammoniumtiosulfat H,N.'I,H,O,& 0.005 viktprocent raknat på tnrrsubstansen Call—1.0.1) 231-984-1 7783-20-2 231-838-7 7758-294 amrnoniumsulfat H,N.'/1H10.S pentanauiumtn'fosfat H,O..,P,.5Na 231-987-8 7783—28-41 231-8434 7758-94-11 diammoniumväteonofosfar H,N.'/=H,O.P jämdrklond Clee 232-051-1 7784-18-1 231-845—5 7758-954 aluminiumfluorid All-'1 blydrklond Clsz 232-087-8 7785-70-8 231-846—0 7758-97-6 (+)-pin-2(3)—en C..,H" bly kromat C rH;O.. Pb 232-089-9 7785-87-7 231-847-6 7758-98-7 mangansulfat H,O,S.Mn kopparsulfat Cu.H:O.S 232-094-6 7786-30-21 231-867-5 7772-98-7 magnesiumklorid Cleg narriumnosulfat H;O,S,.2Na 232-104—9 7786-814 2311-8874 7775-09-9 nickelsulfat H,O.S.Ni nan-iumklor-at CLHO,.Na 232-143—1 7789-09-5 ammoniumdikromat Cr,H,0?.2H,N 232-1494 7789-21-1 fluotsvavelsyta FHO,S 232-188-7 7789-75-5 kalciumfluorid CaF,

• Sida 78
•  Original

393R0793/S

5.4.93

232-234-6 7790-94-5 klorsvavelsyra C1H0,S 232-235-1 7790-98-9 ammonjumperklotat ClHO..H,N 232-245-6 7791-25-5 sulfuryldiklorid Cl,0,S 232-259—2 780349—8 hydroxylantin H ,NO 232-287-5 8001-58-9 kreosot Destillatet av stenkolstjäta framställt vid högtemperantrfotkolning av biruminöst kol. Det består primärt av ammatiska kolväten. tjärsytor och tjärbaser. 232-304—6

tallolja

En samansatt blandning av talloljelrarts och fettsyror som utvunniLs genom syrabehandling av rå talloljetvål inklusive det som tenaLs ytterligare. 1nnehåller nrinst 10 % hans.

8002-264

232-313-5 8002-53-7 montanvax Vax som utvunnirs genom extraktion av lignit. 232-350-7 8006-64-2 terpentin. olja Var och en av de flyktiga övervägande terperriska fraktioner eller destillat som erhålls vid lösningsmedelsexttaktion av gummi- insamling från eller massaftamställning av. barrträd. Består primän av C,..l-lu-terpenkolvätena: a-pinen. B-pinen. limonen. 3-karen. karrtfen. Kan innehålla andra acykliska. tnonocykltska eller brcykliska terpenet. syrsana terpenet och anemi. Den exakta sammansättningen varierar med taffineringsmetoder och åldern. lokaliseringen och attema av barrträd. 232-391-0 8013-07-8 sojaolja. epoxidetad 232-394-7 8013-74-9 o-(eller p)-toluensulfonarrrid C,H.NOZS 232475-7 8050-09-7 kolofonium En sammansatt blandning utvunnen ut trä. särkilt futurrä. Består primärt av hartssyror och modifierade hanssyror såsom dimeter och dekarboxylerade hanssyror. inbegriper kolofonium som stabiliserats genom disproportionering. 232476-2 8050-15-5 hartssyror och kolofoniumsyrot. hydrogenetade. metylestrar 232482-5 8050-31-5 hartssyror och kolofoniumsyrot. esnar med glycerol 232-688-5 9005-90-7 terpentin Extrakt och deras fysiskt moditietade derivat. Pima palustrt'r,

Pinaceue.

233-032-0 10024-97-2 dikväveoxrd ND 233-036-2 10025-67-9 disvaveldiklotid Cl,5, 233-042-5 10025-78-2 tnklorsrlan CIJHSi 233-046—7 10025-87—3 fosforyltriklorid Cl,0P

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 84/27

233—054-0 10026-04-7 kiselteuaklorid cr.sr 233-060-3 10026-13—8 fosforpentaklorid Cl,? 233-118-8 10039-54-0 bis(hydroxylarnmonitun)sulfat H,N0.'/1H,O.S 233-135-0 10043-01-3 alumittiutnstlfat M.,/:HIOÅ 233-139-2 10043-35-3 borsyta. rå. naturlig. med ett innehåll av 11,50, på högst 85 viktprocent räknat på torrsubstansen lil—1,0, 233-140-8 1000-524 kalciumklotid CaCl1 233—1874 10058-23-8 kaliumvätepetoxotnonosulfat H,O,S.K 233-250-6 10101-39-0 kalciumsilikat Ca.H,O,Si 233-253-2 10101-53-8 dikromu'i(sulfat) Cr.'/,H,O.S 233-267-9 10102-18-8 natriumselenit H10,Se.2Na 233-271-0 1010243-9 kvävemonoxid NO 233-321-1 10117-38-1 kaliumsulfit HZOJSJK 233-330-0 10124-31-9 fosforsyra. ammonrumsalt H,N.xH,O,P 233-332-1 10124-37-5 kalciumnittat. med ert kvävemnehåll på mer än 16 viktprocent räknat på tonsubstansen Ca.2HNO, 233-606—0 10265-92-6 metamidofos CIH.N01PS 233-788-1 10361—37—2 bariumklorid BaCl1 233-826—7 10377-60-3 magnesiumnittat HNO,.'I1Mg 234-123-8 1050-574 MN—etylenbis[N—acetylaceumid] C..,HuNzo. 234-129-0 10545—99-0 svaveldiklorid Cl,S 234-186-1 10584-98-2 2-etylhexyl4.4-dibutyl-10—etyl-7-oxo-8-oxa—3.5-ditia-4-sta nnatetradekanoat C,,H,.O.stn 234-190-3 10588-01-9 natriumdikromat Cr,H,O-,.2Na 234-294-9 1107147-9 isokten C.H,. 234-304-1 11081-15-5 isooktylfenol CMHÄO 234-324-0 11099-06-2 kiselsyta. etylestet 234-3434 11113-50-1 borsyra 234-390-0 1113847-9

perborsyra. natriumsalt

• Sida 79
•  Original

393R0793/S

Nr L 84/28

234409-2 12001-85-3 nahensyror. linksalter 234448-5 12004-14-7 hexakalciumhexaoxotrislsulfato(2-)ldialuminatr12-)

AI,O,.S,.6C11

234-588-7 12013-56-8 kalciumdisilicid CaSi, 2254-6304 [2018-01-8 kromdioxid CrO1 234-933-1 12042-91-0 dialuminiun'tkloridpentahydroxid AIZC1H,O, 235-067-7 12065-90-6 pentablyteuaoxidsulfat O.?b,S 235-105-2 12068-77-8 dtkromjämtetraoxid CrlFeO. 235-123-0 12070-12-1 volframkarbid CW 235-137-7 12075-68-2 rrietyldtalum'tniumtriklorid C,,HUAIZCIJ 235-183—8 [2124-979 ammoniumbromid BrH.N 235-184-3 12124-99-1 ammoniumvätesulEd H ,NS 235-1864 [2125-02-9 ammuniumklorid ClH.N 235-227-6 1213645-7 dikaliumoxid K.G 235-252-2 12141-20-7 triblydioxidfosfonat H0,PPb, 235-380-9 12202-174 terrablytrioxidsulfat O7Pb.5 235416-3 12222-60-5

hexanauium-2.2'-[azobis[(2-su|fonaro-4.1-fenylen)viny|en— ( 3- sulfonato—4.1-fenylen)llbis[2H-nafto[1.2-d]triazol-5-sulf onat] C_H,,N,0..S..6Na 235490-7 12252—334 kalcrumlortosilikato(4-)]dioxodialuminar(2-) Al,O,.Si.Ca 235-595-8 [2336-95-7 ktomhydro xidsuit'at CrHO,S 235-649-0 12410-14-9 jämkloridsulfat ClFeO.S 235—654-8 [2427-38-2 maneb C1H6MnN35. 235 -759-9 12656-85—8

C.l. Pigment Red 104 Detta ämne identifieras i Colour lndex med Colour lndex

Constitution Number. C.l. 77605.

235-837-2 1300146-2 kalium-O-isobutyldttiokarbonat C,H.OOS,.K 235-845-6 13005-36-2 kaliumfenylacetat C.H.0,.K 235-921-9 13048-334 hexamerylendiakrylar C,,H..O, 236-598-7 1344648-5 ammoniumnrtrit H,N.HNO,

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

5.4.9?!

236-670-8 1346340-6 pentakafbonyljåm C,Fe0, 236-675-5 13463—67-7 titandioxid OITi 236-688-6 13464-80-7 dihydtaziniumsulfat H.N,. |/,H,0.S 236-878-9 13530-65-9 zirrkkromat CrH,O..Zn 237-004-9 13573—18-7 uifosforsyra. natriumsalt H,O,0P,.xNa 237-066-7 13598-36-2 fosfonsyra H,0,P 237-081-9 13601-19-9 tetranan'iumhexacyanoferrar C,FeN,,.4Na 237-158-7 13674-84-5 tris(2-klor-1-metyletyl)fosfat C#..Clpd) 237-199-0 [3684-634 fenmedifam C,,H |,N10. 237-215-6 13693-11-3 titanbisfsulf'at) 11,0,5. llz'l'i 237-239-7 13705-05-0 2.4-diklor—6—(metyltio)-1.3.5-triazin C.H,C11N,S 237410-6 13775-53-6 trinau-iumhexafiuoraluminat Alf-'...JNa 237-574-9 [3845-36-8 pentakaliumtrifosfat H,O..,P,.5K 237-722-2 13943-58-3 teuakaliumhexacyanoferrat C,,FeN,.4K 237-732-7 13952—84-6 sek-butylamin C.H, |N 238-688-1 14639-98—6 triammoniumpenraklorzinkat(3-) C l,Zn. 3H.N 238-877-9 14807-96-6 talk (Merz(Si0,).) H,o,sr.*/,Mg 238—8784 14808-60-7 kvarts (sto,) o.sr 238—887-3 14816-18-3 foxitn c.,H.,N.o,r>s 238-932-7 14861-17-7 4—(2.4-diklorfenoxi)anilin c..H.cr,No 239-106-9 [5022—08-9 diallylkarbonat c,H...o, 239-148-8 15096-52-3 U'inau'iumhexafiuotaluminat AIF,.JNa 239-263-3 15206-55-0 merylbensoylformat C,H.0, 239-289-5 15245-12-2 salpetersyra. ammoniumkalciumsalt Ca.xH,N.x1-1NO, 239-592-2 1554548-9 klonoluron Owl-I,,CINZO 239-6224 15571-53-1 Z-etylhexyl-10-etyl4.4—diokryI-7-oxo—8-oxa—3 .5 -ditia-4—

stannateuadekannat C,,,t-t,,0.S.Sn

239-670-6 15593-75-6 trinatriun'rantimonatl3-) Na. 'I,O.Sb 239-701-3 15675-89-5 2-eryl—2-[[(1-oxoallyl)oxilmeryl]-l .3-propandiyldiakrylat

CtsHmoc

• Sida 80
•  Original

393RO793/S

5.4.93

239—707-6 15630—894 dinatriumkarbonat. förening med vätepemxid (z ;3) CH,O,.”/,H,O,.2Na 239-784—6 15687-27—1 ibuprofen c..r-r..o, 2119-9314 15827-60-8 [[(fosf'onometyl)iminolbisletan-2.l-diylnittilobis(metylen)l

]tettakisfosfonsyra C.,HuNpuP,

240-0324 15894-70-9 N.N"-1.6-hexandiylbis[N-cyanoguaniditr] C.,H..N. 240-286-6 1611849-3 karbetamid CHHI.N10, 240-347-7 16219-75-3 5-etyliden-8.9.10—tn'norbom-2-en C,Hu 240-383-3 16291-96-6 träkol

En amorf form av kol som framställs genom att delvis förbränna eller oxidera trä eller annat organiskt material.

240-596-1 16529-56-9 2-mety1-3—butennitril C,H1N 240-778-0 16721-80-5 natriumvätesultid HNaS

240-795—3 16731-55—8 dikaliumdisulfrt H,O,S,.2K 240-896—2 16871-90-2 dikaliumhexafluorsiltkat F,Si.2K 240-898-3 16872-11-0 tettaf'luorborsyt'a BF..H 240-934-8 16893-85-9 dinatriumhexafluorsilikat Fe,Si.2Na 240-969-9 16919-27-0 dikaliumhexaf'luortitanat F,Ti.2K 241-034-8 16961—834 hexafluorkiselsyra F,Si.2H 241-164-5 17095-24-8

retranatrium-4-amino-5-hydroxi-3 .6-bis[[4-[[2-(sulfonatoxi) etyllsulfonyllfenyl]azo]naftalen—2.7-disulfom1 CrtstNsorvst-4Na

241-342-2 1732147-0 0, O-dimetyluofosforamrdat C,H,NO,PS 241-624-5 [7639-93-9 metyl-2-klorpropionat C,H.,C102 242-159-0 18282-10-5 tennoxrd O,Sn 242-348-8 18467-77-1 diaceton-Z-kero-l —guionsyra C=1H..O., 242-358-2 1847949-7 3.7-dimerylokt-l en-J-ol CHHEO 242-505-0 18691—97-9 metabenstiazuron C..,H. |Nros 243-215-7 19666-39-9

3-[2.4-diklor-5—(1—metyletoxi)fenyl]-5-(1.1-dimetyletyli-1. 3.4-

oxadiazol-2(3H)-on C.,HucthO; 243473-0 20030-30—2 2.5.6-trimctylcyklohex-2-en-l-on C.,H,.0 243-723-9 20306—75—6 N-metyI-J-oxobutyramid C,H,NO1 2411-7464 2034-1494 jämhydroxidoxrd FeHOz

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

Nr L 8409

244492-7 21645-51-2 aluminiumbydtoxid All-1,0, 244-742-5 22036-77-7 (etylenbislnio-ilobis(metylen)lltetrakisfosfonsyta.

natriumsalt Coll,,NzouP..xNa

244-848—1 22224-92-6 fenantifos C,,HuNOJ'S 245-883—5 2378342-8 3.6.9.12-teuaoxotridekanol C,H,,0, 246-307-5 24544-08—9 2.6—dietyl-p-toluidin C,.H..,N 246-309-6 24549-06-2 6-ety1—2-roluidin C,H.,N 246-347-3 24602—86-6 nidemotf C..,H,,NO 246-376-1 24634-61-5 kalium-(E,)D-hexa-Z.4-dienoat C.H.0,.K 246466—0 2480044-0 [(metylerylen)bis(oxi)]dipmpanol CJ-INO. 246-562-2 25013-154 vinyltoluen C.l—lIn 246-585—8 25057-89-0 bentazon CIDH,,N,O,S 246-613-9 25103-09-7 isooktylmerkaptoacetar Owl-13025 246-617-0 25103-52-0 isooktansyra C.H,,O, 246-619-1 25103-58-6 ten—dodekantiol C . IHHS 246-672-0 25154-52-3 nonylfenol C.,l-l,.0 246-673-6 25154—54-5 dinrttobensen CJ-11N70. 246-689-3 25167-67-3 buren C.H. 246.690-9 25167-70—8 2.4.4—trimetylpenten C.H.. 246-770-3 25265—71-8 oxidipropanol c.,tr..o, 246-771-9 25265-774 isosmörsyta. monoester med 2.2.4-trimetylpentan-IJ-diol

Crthror

246-814—1 25311—71—1 isofenfos C,,HuNolPS 246-835-6 25321-09-9 diisopropylbensen C.;Hu 246837—7 25321-22-6 diklorbensen C..H.Cll 246-869-1 25339-17-7 isodecylalkohol C..,HUO 246-910-3 25376-45-8 diaminotoluen C.H..,N= 247.393 25551-13-7 trimetylbensen €,le 247.134; 25620-58-0 uimerylltexan-1.6-diamin CJ-lnN, 247-1484 5637-994 hexabromcyklododekan C,,H..Br.

• Sida 81
•  Original

393R0793/S

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 84/30 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 5.4.93

247-323-5

(l)-pent-Z-ennitril C,H,N 247477-3

terfenyl C.,.H.. 247-5714

2-etylhexenal C.H..O 247-693-8

difenyltnlylfosfat C,,HHOJ' 247-714-0

merylendifenyldiisocyanat C.,HIDNZOI 2117-7224

m-tolylidendrisocyanat C.H,N:O, 247-977-1

di-"isudecyl "fralat C,,HMO, 247-979-2

2 .3-epoxipropylneodekanoat C |,HuO, 248-092-3

isononansyra C,H,,.O, 248-097-0

dibensyltoluen C,.Ha, 248—133-5

isooktan- 1 -01 C.H.,O 248-206-1

cyklododekatrien C.;lll. 248-2894

dodecyibensensulfonsyra C ,.H,uO,S 248-310-7

(1.1.3.3-tetrametylburylifenol C,.HEO 248-339—5

nunen C,!rl,I 248-363-6

2-etylhexylnitrat C.H,,NO1 248-368-3

ditsotridecylftalat c..H,.o. 248405-3

klur-i.1'-bifeny1 c.,rr.cr 248433—6

N-[4-l(2-hydroxietylisulfonyllfenyllacetamid 248469—2

isouidekan-l —ol C.,HuO 248471—3

isononylalkohol Ccho 248-523-5

diisooktylftalat C:.Hnor 248-654—8

bensylioluen CHH” 248-704-9

meryltS)-(-)-Iaktat C.H,Ol 248—948-6

ditolylerer CNN,.O 248-953—3

kalctumlä-Z-hydroxipropionat C,H,O,. |IZCa 248-983-7

natriumlnimensulfonat C,H.,O,S. Na 249-048-6

nonan-1 -ol Cell,,O

CAS-nr

25899-50—7 26140-60—3 26266-68-2 2644449-5 2644740-5 2647 1-62-5 2676140-0 2676 145-5 26896-184 26898-17-9 26952—21-6 27070-59-3 27176-87-0 27 193-28-8 27215-95-8 27247-96-7 27253-26-5

27323-18-8

27375-52-6

CroHIJNOrS

27458-92-0

27458-94-2

27554-26-3

27776-01-8

27871494

28299414

28305-25-1

28348-53-0

28473-214

ElNECS-nr

249-050-7 28479-22-3

3-klor-p-tolylisocyanar C.H,C1N0 249-079-5 28553-12-0 di-"isononyl'ftalat Cal-14,0. 249482-6 29171-20-8 3.7-dimetylokt-6—en-l -yn-3—ol C..,HWO 249-828-6 29761-21-5 isodecyldifenylfosfat CHHMOJ 249-894-6 29857-134 natrium-1.4-diisodecylsulfonarsuccinat C,.HuOSNI 250-178-0 30399—84—9 isooktadekansyra C,.HNOz

250-247-5 30574—97-1 (D-Z-metyl-Z-butennittil C,H,N 250-354-7 30845-784 kalium-9.10-dihydro-9 .10—dioxoantracen-1-sulfonat

C..H,O,S.K

250-378—8 30899—19-5 pentanol C,H . z0 250439-9 31027-31-3 p-isopropylfenylisocyanar C;..HHNO 250-7024 31565-23—8 dt(ttn—dodecyl)pentasulfid C 1.1—1,08, 250-709-6 31570-044 rrisl2,4AVen-burylfenyl)fosnt C.;HHOJP 251-013-5 32360-05-7 oktadecylmetakrylat C,,HUOz 251-087-9 32536-52-0 difcnyleter. oktabmmderivat C.,H,Br.0 251—8354 34123-59-6 3-(4-isopropylfenyl)—1.1-dimerylurinämne C ”HUND 252-104-2 34590-94-8 ( 2-metoximetyletoxi)propanol C1H..0, 252-276-9 34893-92-0 1.3-diklor-5-isocyanatbensen C7H,CIINO 2515-1494) WS$-824 hexadekan-l-ol c..rr..o 253-178-9 36734-19-7

3 -(3 .5-diklorfenyl)-2 .4-dioxo-N—isopropylimrdazolidin- 1 - karboxamid C,,H,,C1,N,O, 253407-2 37220—82—9 glycernloletat oljesyra (l)-. ester med glycerol 253-733-5 37971-36-1 2—fosfonobutan-1.2.4-trikatboxylsyra C,H..O,P 254-159—8 38861-78-8 1-[4-(2-metylpropyl)fenyl]etan-1-on C,,H..O 254-320-2 39148-24—8 aluminiumn'ietyln'ifosfonat C1H1OJP.'/,Al 254400-7 39290-78-3 alummiumkloridbydroxidsulfat 255-349-3 41394-05—2 4-amino-3—meryl-6—fenyl-1.2.4-triazin-S—on Cerrio 255—894-7 42576-02-3 meryl-S-(2.4-diklotfenoxi)-2—nir.robensoat C,.H.C11NO, 256-103-8 4312143-3

1-lQ-klotfenoxi)—3.3-dimety1-1-(1.7..4-tria7.oi-1-yl)-butanon CNHICCINJOI

• Sida 82
•  Original

393 R0793/S

5.4.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 84/31

256-1766 44992-01-0 (2-(akryloyloxi)etylltrimerylammoniumklorid C.H,_N0,.C1 256-7354 50723-80-3

3-isopropyl-lH-2. 1.3-bensotiadiazin4l3H'1-on—2,2—dioxid.

nauiumsalt C,.,H.,N,0,S.Na 256-759-5 50780-99-9 diisobutylnralonat C| .HNO. 257-098—5 51274-00-1

C.1. Pigment Yellow 42 Detta ämne identifieras i Colour lndex med Colour lndex Consrinrtion Number. C.1.77492. 257-180-0 5140746-6 2-(4-tsoburylfenyl)propionaldehyd C,,H llO 257413—6 51774-11-9 rsotreptan— 1-ol C,H..O 258-290-1 53003-104 salinomycin C.,HNO” 258-556-7 53445—37-7 2.2.4(eller 2.4.4t-trimetyladipinsyra c.a..o. 258-587-6 53500—83-7 isopropyl-J-metyl-B-(p—isobutylfcnyl)oxitan-Z-karboxylat

(3.-Hiro;

258-649-2 53585—53—8 dibensylbensen. ar-metyltlerivat C;.Hm 259-537-6 55219-65-3 triadirnenol C..H..CIN,O, 261-204-5 5830243-5

natrium-bisl4-hydroxi—3-[tZ-hydtoxi-l-naftyl')azo]bensen- sulfonamidaMZ-)lkoboltar(1-) c..H..CoN.0.S:.Na 261-233—3 58391-97-2 bnrsyra (H,BO,). ester med 2-[2-(Z-metoxrerttxi)etoxiletanol och 2.2'-oxibis(etanol] 262-373—8 60676-86-0 krseldroxrd. glasaktig O,Si 262-967-7 61788-32-7 terfenyl. hydmgenerad 261-977-1 6178846-3 aminer. kokosalkyl- 263-004—3 61788-76-9 alkaner. klor- 263-055—1 61789-364 naftensyror. kalciumsalter

263-058—8 6178940-0 N-karboximetyl-N-l3-kokosamidopropyl)-N.N-

dimetylammonrumhydmxid inre salt

263-064-0 61789-51-3 naftcnsyror. koboirsalrer 263-066-1 61789-53-5 nitriler. kokos— 263—107-3 61790-12-3 fettsyror. talloje- 2153-1204 61790-28-1 nirriler. talg- 263-125-1 61790—33-8

aminer. talg—aikyl-

264-150-0 63449-39-8 paraffinvaxer och kolvätevaxer, klor- 264-347-1 63589-25-3 4-diazo-3.4-dihydro—7-nitro-3—oxonaftalen—1-sulfonsyra CthlNlotS 264459-0 63785-12-6 munoniumvå'redipropionat C,H,O,.'I,H,N 264-848-5 64365-17-9 hanssyror och kolofoniumsyrot. hydrogenerade. estrar med penraeryuiol 266-0104 65996-77-2 koks (kol) Den porösa. kolhaltiga massa som erhålls vid torrdestillation av kol vid hög temperatur (högre än 700'C (1292' F)). Består pri- man av kol. Kan innehålla olika mängder av svavel och aska. 266-027-7 65996-92-1 destillar (stenkolstjäta) Destillatet från stenkolsrjara med ett ungefärligt destrllarionsinter- vall från 100'C till 450'C (212'F ti11842'F). Består primärt av aromatiska kolväten bestående av två— till fyrledade kon- denserade ringar. fenolföreningar och aromatiska kvävebaser.

266-028—2 65996-93—2 beck. stenkoletjäre-. högremperaturs- Återstoden från destinationen av högtemperaturssrenkolstiara. En svart. fast ämne med en ungefärlig mjukningspunkt från 30'C till 180'C(86'F till 356'F). Består pnrnart av ett sammansatt blandning av aromatiska kolväten bestående av tre- eller flerledade kondenserade ringar. 266-030-3 superfosfarer. koncentrerade Ämne som erhålls genom att syrabehartdla råfosfar med fosforsyra. Normalt karakteriserat som innehållande 40 % eller mer tillgänglig fosfomxid (P:O,). Består primärt av kalciumfosfat. 266-041-3 65997-06-0 kolofonium. hydrogenerat 266-M2-9 65997-13—9 hartssyror och kolofoniumsyrot. hydrogenerade. estrar med glycerol 266-0434 cement, portland-. kettukalier Portlandcement är en blandning av kemiska ämnen framställd genom förbränning eller sinn-ing vid höga temperaturer (högre än i ZOO'C (2192'F)) av råmaterial. övervägande kalcium- karbonat. alumiruumoxid. kiseldioxid och jämoxtd. De kemiska ämnen som tillverkas är inneslutna i en kristallm massa. Denna kategori omfattar alla de kemiska föreningar som anges nedan. när de avsrktligt framställs vid produktionen av portlandcement. De primära elementen i kategorin är CaZSiO, och Ca,Si0,. Andra föreningar som förtecknas nedan kan också inkluderas i kombination med dessa primära ämnen.

65996-954

65997-15-1

CaAIIOl CaAl,O1 cwttotv Ca,:klzoe Ca. ZA] noir CaO CalFelo,

C a.m.Sio. Ca.ÅlÅSO, C31:A|11C|:0u Clarina-Frotz Ca.Al=Fe,O,o CMIAFezors

• Sida 83
•  Original

393 RO793/S

Nr L 84132

266-041-6 GSM-184 frittor. kemikalier Fritta är en blandning av oorganiska kemiska ämnen som

framställs genom snabb nedkylning av en smält. sammansatt blandning av material. varvid de bearbetade kemiska ämnena innesluts som icke-migrerande beständsdelar av glasaktiga. fasta tlagor eller kom. Denna kategori omfanar alla de kemiska ämnen som anges nedan. när de avsiktligt framställs vid produktionen av fr'itta. De primära elementen i denna kategori är oxider av nägra eller alla de grundämnen som anges nedan. Fluorider av dessa ämnen kan även inkluderas i kombination

med dessa primära ämnen.

aluminium litium antimon magnesium arsenik mangan barium molybden bly natrium bor neodym cerium nickel fosfor niob guld silver järn stronrium kadmium tenn kalcium titan kalium vanad'tn kisel vismut kobolt wolfram koppar zink krom zirkonium laman 2156-6394 67306-03-0 4-[3-[4-t l .1oimetyl)fenyll-Z-merylpropyll-Z.6-dimetylmorfolin CIDHHNO 267-006-5 67762-25-8

alkoholer. Cm.- Detta amne identifieras med SDA Substance Name: C,,-C,,, alkyl alcohol och SDA Reporting Number: 16-060—00. 267-008-6 alkoholer. Cm.— Detta amne identifieras med SDA Substance Name: C,.-C,, olkyl alcohol och SDA Reporting Number: l9-060-00. 267-009-1 alkoholer. C.L..— Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: C,,-C,, olkyl alcohol och SDA Reporting Number: l7-060-00. 267-019-6 alkoholer. Cm,— Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: Cu,-C,, ukal alcohol och SDA Reporting Number: lS-060-00.

67762-27-0

67762-30-5

677624! -8

267-051-0 67774—74—7 bensen. Cum-alkyldenvat 268-106—1 68002-94-8

alkoholer. Cmr och C..»mänade Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: C,.-C,, unsoturated alkyl alcohol och SDA Reporting Number: 11-060— 00. 268-213-3 sulfonsytor. C,,,,.—alkan-_ natriumsaltet

6803749-0

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

5.4.93

268-531-2 6812—864 irnidazoliumföteningar.4.5-dihydro—l -metyl-2—nor-talg-alkyl—l -(2- talg-amrdoetyl)-. metylsulfater 268-589—9 68130-43-8 svavelsyra. mono-C..,.-alkylesuar. natriumsalter 268426, 68131-73-7 aminer. polyetylenpoly- 268-770-2 68140-00—1 amider. kokos-. N—(hydroxietyl)- 268-860-1 68153—01-5 naftalensulfonsymr 268-930-1 68155-00-0

alkoholer. C..,,.- och CW.-omättade Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: C,,-C,, and C, ,-C,, ruuuluraml okal alcohol och SDA Reporting Number: 04-060-00. 269-127-9 68187-82-6 oljor. fisk—. bisult'iterade 269-227-2 68201-59-2

hanssyror och kolofoniumsymr. fumaraterade. natriumsalt 269-228—8 68201-60-5 hanssyror och kolofoniumsyror. maleaterade. natriumsalter 269-587-0 68298-96-4 2-[(2-hydroitietyl)amino]etyldiväteortoborat C.H.,BNO. 269-798-8 68333-89—1

bensen. (l-metyletyll-. oxiderad. polyfenylrester Den icke-flyktiga. högtkokande rest frän destinationen av produkter frän kumen-fenolptocessen. Den består övervägande av substituerade fenylgrupper. tvärbundna vra kol-syre-bind- ningar och fenylalrfatiska bindningar. 269-922-0 68391-03-7 kvartära ammoniumföreningar. C.,_..-alkyluimetyl-. klorider Detta amne identifieras med SDA Substance Name: (I”-C,, aILyl

lrr'melhyl ommonium chloride och SDA Reporting Number: l6— 045-00.

270-115-0 68411-30-3 bensensulfonsyta, cm,-alkyldenvat. nauiumsaiter 270-184-7 68412-37-1 kiselsyra (H.Si0.). teuaetylester. hydrolyserad 270-407-8 6809-574 sulfonsyror. C.,..-alkanhydroxi— och C.LN-alkenn natriumsalter

270461-2 ' 68440-56-2 hanssyror och kolofoniumsyror. magnesiumsaiter

270-486-9 3442-69-15 bensen. mono-C.g,.-alkylderivat 270-691-3 68476-51-8

kolväten. C;. etylenframställningsbiprodukt En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från en krackningsprocess i ett erylenanläggning. Den består övervägande av C.-kolvätert.

• Sida 84
•  Original

393 R0793 IS

5.4.93

27l-067-3 68515-25-3 bensen. C,__,-alkylderivat 271-073-6 68515-32-2

bensen. mono-C.,...alkylderivat, fraktioneringsbottenfraktioner Bottenftaktioner frän ftakttonering. som kokar över ungefär 360'6

(680'F). I'll-0834) 6851541-3 1.2-bensendikarboxylsyra. di-Cm-gtenade och raka alkylestrar 271-085-1 6851543-5 l.Z-bensendikarboxylsyra. di-CLH-grenade och raka alkylesuar 27l-2lZ-0 68526-55—6 alkener. CLIU't C.-tika 271-231-4 68526—83-0 alkoholer. C,.,—iso-. C.-rika 271-233-5 6896-844 alkoholer. C._w-iso-. C,-rika 271-234—0 68526—85-2 alkoholer. C,.,-iso-. Cu,-rika 271-235-6 68526—86—3 alkoholer. C,,_..-iso-. Cu-rika 271-363-2 68551-11-1

l-propen. hydroformyleringsprodukter. högikokande En sammansatt blandning av produkter framställd genom destillation av produkter från hydrogeneringen av butanal frän hydrofonnyleringen av propen. Den består övervägande av organiska föreningar såsom aldehyder. alkoholer. estrar. etrar och karboxylsyror. med kolantal i intervallet C.-C,,. och kokar i intervallet ungefär från 143'C till 282'C (289'F till 540'Fl. 271-528-9 68584-22-5 bensensulfonsyla. Cum-alkylderivat Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: Cu,-C,. olkyl henzene sulfonlc acid och SDA Reporting Number: 15-080-00. 271-642-9 68603-15-6 alkoholer. C,,”- Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: ('.—C,, alkyl alcohol och SDA Reporting Number: lil-06000. 271-657-0 6860342—9 amider. kokos-. N,N-brsthydroxietyl)- 271-678-5 68603—87—2 karboxylsyror. di-. C..— 271-774—7 68608-15—1 sulfonsyror. alkan-. natriumsalter 271-801-2 68608-80—0

bensen. Cu,-alkylderivat Detta ämne identifier-as med SDA Substance Name: Cg-C" alkyl benzene och SDA Reporting Number: 13-079-00. 271-893—4 68611-44-9 silan. diklordimetyl-. reaktionspmdukter med kiseldioxid 272—490—6 68855-56-1 alkoholer. Gil-lå- 272-492-7 68855-58-3

alkener. Ch...-a- Dena ämne identifieras med SDA Substance Name: Cu,—C,, alkyl alpha blem och SDA Reporting Number: 15-057-00.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

212-647-9 8901-05-15

propan-l .3-diylbis(oxiptopan-l .Jdiylkliakrylat C..HuCl.Cr.F,NO,S 272—740—4 68910-45-2 sulfonsyror. alkan-. klor-_ natriumsalter 272-9244 68920-70—7 alkaner. C...-. klor- 273-050-6 68936-98—1

bensen. (l-metyleryI)—. detillationsrester Den sammansatta blandningen av kolväten framställd genom destillation av produkter frän en kumenframställningsprocess. Den består primän av diisopropylbensen med olika små mängder av C.-substin.tetade bensener och tyngre icke— arornatiska kolväten. 273-094-6 68937-83—7 fettsyror. CH.,-. metylestrar 273-095-1 68937-84—8

fettsyror. cm.-. merylestrar Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: C,,—C,, olkyl carboxylr'c acid methyl ester och SDA Reporting Number: 16—

Olo-00. 273-114-3 68938-07—8 fettsyror. C..,-neo- 273-28l-2 68955-55-5

aminer. C.i...-alkyldimetyl-. i'll-oxider Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: C,,-C,, alkyl dine/hy! Limin orld och SDA Reporting Number: l6—0-Il-OO. 273-295-9 68955-98-6 fettsyror. C,_,,- och Cuomänade. grenade och raka 274-367-2 70179-79-2 ammoniumtetrafon'nat CH,O,. '/,H,N 276-451-4 72187-40-7

4.4'-bis[[4-[bis(Z-hydroxietyl)aminol—6-[(4-sulfofenyl)amin o]- l.3.5-triazin—2-yl]amino]stilben-2.2'—disulfonsyta. kalium- natnumsait C..,H..N,,O.,S,.xK.xNa 277-704—1 7407046-5 2-klor-6-nitm-3—fenoxianilin C,,H.ClN,O, 278-404-3 76253—60-6 diklor[(dikiorfcnylimetyllmetylbensen C,,HmCl. 279-420—3 8020682-2 alkoholer. Cm.- 280-895—4 83803—774 di-ren-dodecyIu-isulfid CuHmSJ 281-018—8 8384643—9 bensoesyra. 2-hydmxi—. mono-C,,ralkylderivat. kalcium- saiter (2 :l) 283-810—9 84713-[7-7 2.1.4(eller 2.4.4i-nimetylhexandininil C.,H..N, 284-090—9 84777-61-7 kalcium(ll)isoaktanoat C.H,.0,.'/,Ca 284-315-0 84852-062 1.2-bensendikarboxylsyra. di-C,_m-isoalkylestrar 284-660-7 8496l-70-6

bensen. mono-Cm,,-alkylderivat. desullationsrester

Nr L 84133

• Sida 85
•  Original

393R0793/S

Nr L 84/34

284-895-5 84989-06—0 tjärsytor. xylenolfrakrion Fraktionen av rjärsyror. rik på 2.4- och 2.5-4dimetylfenol.

återvunnen genom destillation av råa tjärsyror från lagtemperauirstenkolstjära. 285-207-6 85049-37-2

fettsyror. Cmr och C..-omättade. 2-etylhexylestrar 286490-9 85251-77-0 glycerider. CW.-mono- och di- 287-032-0 85408-69-1 fettsyror. C._,.- och Cl,..omattade. nattiurnsalter 287-075-5 SSM-094. glycerider. C...,- 287—476—5 85535—84—8 alkaner. Cum-. klor— 287-477-0 85535-85-9 alkaner. C.L.-r. klor- 287-479-1 85535-87-1 alkener. Cm,- 287-493-8 85536-13-6 myrsyra. C._..,-isoalkylesuar. C,-rika 187494-3 85536—14—7 bensensulfonsyra. 4—C..,.,-iek-alkylderivat 287-625-4 85566—16-1 alkoholer. GIH,-grenade och raka 287-735-2 85567-22-2 2.5.8.10.13.16.l7.20.23-nonaoxa-1.9-diborabicyklol7.7.]n-icosan

cuHaBp.

288-284-4 85711-26-8 alkoholer. C...-grenade och raka 288-331-9 85711-70—2 sulfonsytor. Chu-sek-alkanq nauiumsalter . 238-474-7 85736-63-6 kvartära ammoniumföreningar. C,,,.l-alkyl(hydroxieryl)dimetyl-.

klorider 289-151-3 86088—85-9

imidazoliumföteningar. 4.S-dihydro-l-metyl-2-nur-talg-alkyl-3- (2-talgatnrdoetyl)-. metylsulfater

289-219—2 86290—80—4 alkener. CMo-a- 290-178-8 90082-86-3

gtoblad. Flaluago ovala. extrakt Extrakt och deras fysiskt modifierade derivat som tinkturer. essenser. eteriska oljor. terpentinbalsamer. terpenet. terpenftia fraktioner. destillat. rester etc.. som erhålls ur Plantago ovala. Halimi/racea. 290-580-3 90193—76-3 l.2-bensendikarboxylsyra. di—Clw-alkylesnar 290-597-6 90193-91-2 .2-bensendikarboxylsyra. blandade decyl-. heptyl-. hexyl och oktyldiesttar 290-644-0 90194-34-6 bensensulfonsyra. mono-C._,.-alkylderivat 290-658-7 9019447-1

bensensulfonsyra. mono-C.,_,.-grenade alkylderivat

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

5.4.93

290-660-8 9019449—3 bensensulfonsyra. mono-C.,,g-grenade alkyldetivat. kalciumsalter 291-544 9001-32-45 bly. komplex med Zetylhexanoat och isooktanoat. basiska 209-426-0 90622-26-7 alkener. C._.-. hedoflotmyleringsprodukter. destillationsrester 292-463—2 90622-61-0 alkener. GIH,-ct— 292-694-9 90939-38—1 aromatiska kolväten. C.— 292-701-5 9098944—9 aromatiska kolväten. CH.,—. etylen-framställnings-biprodukter 292-951-5 9103148-0 fettsyror. CW.-. Z-etylhexylesuar 293-086-6 91051-34-2 fettsyror. palmolje—. metylesuar 293-145-6 91051-89-7 fettsyror. talg-. metylesuar. destillationsprodukter 293-263—8 91053-01-9

kolväten. C.-. l.3-butadienfria. polymeriserade. triisobutylenfraktion En sammansatt blandning av kolväten som erhålls vid destillation av den buiadienfria C.-fraktionen från en naftaängkracknings- process. Den består övervägande av olef'iniska kolväten med kolantal på C., C”. C,, och C,, och kokar i intervallet ungefär från 170'C till 185'C (338'F till 365'F). 293-346-9 91078-64-7 naftalensulfonsyror. grenade och raka burylderivat. naniumsalter 293-721-7 91082-11-0 sulfonsyror GM,-aikana klor-. natriumsaiter 293-728—5 91082-17-6 sulfonsyror, C,M,-alkan-. fenylestrar 293—741-6 91082-29-0 sulfonylldorider. Cum-alkan- 293-744-2 91081-32-5 sulfonylklorider. GI”.-aikana klor- 294—557-9 91723-50-1

kolväten. Ca,-. Cg-tika. etylenframställningsbiprodukter 294-595-6 91744—33-1 glycerider. CW.-month di-. och tri- 295-548—2 ”062-334

tjärbaser. stenkols-. pikolinfraktion Pyridinbaser som kokari intervallet ungefär från 125'C till 160'C (257'F till 320'F) som erhålls genom destillation av neutraliserar syraexuakt från den bashaltiga tjärfiaktionen, erhållen genom destillation av bituminösa stenkolstjäror. Sammansatt huvudsakligen av luttdiner och pikoliner.

295-571—8 92112-70—4 underklorsyrligliet. reaktionsprodukter med propen. diklorpropan- rester 295-766-8 92128-69—3 kolväten. omättade. destillationsprodukter 295-885-5 92129—83—4

sulfonsyror. CMI-aikana natriumsalter

• Sida 86
•  Original

393R0793/S

5.4.93

297-626-1 9365-784)

kolväten. C.-l.3-butadien-fna. polymeriserade. dibutylenfraktion. hydrogenerade 297-628-2 ”685—804

kolväten. C.-. 1.3-butadienfria. polymeriserade. tetraisoburylen- fraktion. hydrogenerade 291-629-8 93685—81-5

kolväten. C.—. 1.3-butadienfria. polymeriserade. triisobutylen- fraktion. hydrogenerade 298-697-1 93821-12-6 alkener. Ch...-grenade och raka. Cl,-rika 300-9494 sms-om

4.4'—bis[[4-[bis(2-hydroxietyl)amino]-6—I(4-sulfofenyl)amin o]— l.3.5-triazin-2-yl]amino]stilben-2.2'-disulfonsyra. nattiutnsalt. förening med Z.2'-imt'nodietanol C_H.N,,O..S..xC.H.,N02.xNa 302-189-8 94094-87—8 naftalensulfonsyror. reaktionspmdukter med fortnaldehyd och sulfonylbislfenol]. ammoniumsalter 302-613-1 94113-79—8 aldehyder. Cm.- 304-180-4 94247-05-9 isou'idecylmetakr'ylat C..,HHO,

305-180-7 94349-61-8 aldehyder. Cm- 306-479-5 97280-83-6 dodecen. grenar 106-523-3 97281-24-8

fettsyror. Cue—. blandade estnr med neopenrylglykol och trimetylolpropan 307-146-7 97552-93-7 alkoholer. C,,_..-. reaktionsprodukter med dimetylamin 307-159—8 97553-05—4 fettsyror. C._..- och C.,—omättade. isooktylestrar, epoxiderade 309-928-3 101357-30-6

kiselsyra. aluminium-nauiumsalt. svavlad Sto-0304 102142-49-9

alkoholer. CHF. destillationsrester Den sammansatta test som uppstår vid vakuumdestillation av C.,,- fettalkoholer som erhålls vid hydrogenering av Cem" fettsyrametylestiar. Den består övervägande av mättade fettalkoholer med kolantal större än C... dimeriseringsprodukter och långkedjade esuar med kolantal större än C” och kokar vid > 250'C (482'F) vid 10 torr. 310-084-3

Fetuymr. Cu,-. destillationsrester Den sammansatta rest som uppstår vid destillation av C._,.-fettsyror som erhålls vid hydrogenering av förtvälade naturliga fetter med kolantal i intervallet Cu,. Den består övervägande av glycerider av Cu,-fettsyror. steroler och vartesnar och kokar vrd > lSO'C (302'F). vid 10 torr.

101142-53—5

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Slo-0854 fettsymr. cm.—omättade. destillationsrester Den sanunansami test som uppstår vid destillation av C,”,- omättade fettsyror som erhålls vid förtvålning av nattrrliga fetter med kolantal i intervallet C.”. Den består övervägande av glycerider av CH.,-omättade fettsyror. steroleroch vaxesuar och kokar vid > lSO'C (302'?) vid 10 torr. 232-298-5 [ petroleum En sammansatt blandning av kolväten. Den består övervägande av alifatiska. alicykliska och aromatiska kolväten. Den kan också innehålla små mängder av kväve—_ syre och svavelföreningar. Denna kategori omfattar lätta. medeltunga och nrnga naftor. såväl som oljor exuaherade från tjärsand. Kolvätehaltiga material som kräver större kemiska förändringar för deras utvinning eller omvandling till satsningsmaterial för råoljeiafftnering såsom råa skifferoljor. förbänrade skifferoljor och flytande kolbränslen ingår inte idenna defuiition. 232-343—9 2 8006-14-2 naturgas Rå naturgas. som den förekommer i naturen. eller en gasfomu'g blandning av kolväten med kolantal övervägande i intervallet CI till och med C. separerad från rå nanrrgas genom

102242-54-6

8002-05-9

avlägsnande av naturgaskondensat. naturgasvätska och nauirgaskondensatlnaurrgas. 268-629-5 2 68131-75-9

gaser (petroleum), C H- En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från krackningen av råolja. Den består av kolväten med kolantal i intervallet från C] till och med C. övervägande av pmpan och propylen. och kokar i intervallet ungefär från -51'C till -1'C (-60'F till 30'F). 269-624-0 2 slutgas (petroleum). gasåtervinningsanläggnings- En sammansatt blandning av kolväten från destillationen av produkter från olika kolvätestrbntmar. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,. 269—625-6 2 68308—054 slutgas (petroleum). gasåtervinningsanläggning deetbanizer- En sammansatt blandning av kolväten från destillationen av produkter från olika kolvätesu'ömmar. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.. 270-071-2 2 68409-99—4 gaser (petroleum). katalytiskt krackade toppfraktioner En sanunansan blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från den katalytiska krackningsprocessen. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,.. och kokar i intervallet ungefär från 48'C till 32'C (-54'F till 90'F). 270-085—9 2 68410—63—9 naturgas. torkad En sammansatt blandning av kolväten separerad från naturgas. Den består av mättade alrfatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från Cl till och med C.. övervägande metan och etan.

68308-04-3 Nt L 84135

• Sida 87
•  Original

393 R0793/S

Nr L 84/36

270-651-5 2 68475—57-0 alkaner. C,_,- 270-652-0 2 68475-58-1 alkaner. C,_,- 270-653-6 2 68475-59-2 alkaner. Cu- 270-654-1 2 68475-60-5 alkaner. C,,- 270-667-2 2 68476—26—6 bränslegaser En blandning av lätta gaser. Den består övervägande av väte

och/eller lågmolekylära kolväten. 270-670-9 2

bränslegaser. råoljedestillat

En sammansatt blandning av lätta gaser framställd genom destilla- tion av råolja och katalytisk reformering av nafta. Den består av Väte och kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, ull och med C.. och kokar i intervallet ungefär från - 217"C till —l2'C (423'F till lO'F).

68476-29-9

270-681-9 2 8476-404 kolväten. C,.— 270-682-4 2 6847642-6 kolväten. C..,- 270-689-2 2 68476-49-3 kolväten. Cyg C,-rika 270-704-2 2 68476-85-7

petroleumgaser. kondenserade En sanunansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av råolja. Den besråt av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. och kokar i intervallet ungefär från -40'C till BO'C (40'F till l76'F). 270-705-8 2 petroleumgaser. kondenserade. avsvavlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att underkasta en kondenserad petroleumgasblandning en avsvavlingsprocess för att omvandla merkaplaner eller avlägsna sura föroreningar. Den består av kolväten med kolanml övervägande i intervallet från C, till och med C,. och kokar i inlervallet ungefär från 40'C till BO'C (40'C till l76'). 270—724-1 2 68477-33—8 gaser (pen-oleum). C,a-. isobutanrika En sammansatt blandning av kolväten från destillationen av mättade och omättade kolväten vanligen med kolantal från C, till och med C,. övervägande butan och isobutan. Den består av mättade och omättade kolväten med kolantal i intervallet från C, till och med C.. övervägande isobutan. 270-726-2 2 destillat (petroleum). C,_,-. piperylentika En sammansatt blandning av kolväten från destillationen av mättade och omättade alifanska kolväten vanligen med kolantal från C, till och med C,. Den består av mättade och omättade kolväten med kolantal i intervallet från C, till och med C.. övervägande piperylener.

68476-86-8

63477-35-0

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

270-754-5 2 68477-72-5 gaser (petroleum). katalytiskt knckad nafta debutzltizerbotten—

fraktioner. C,_,-rika En sammansatt blandning av kolväten som erhålls vid stabiliseringen av katalytisk! krackad nafta. Den består av alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från c, till och med c,.

270—757—1 2 gaser (petroleum). katalytisk hacker-. C,.,-rika En sammansatt blandning av kolväten framställd genom

destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Den består av alifatiska kolväten med kolantal i intervallet från C, till och med C.. övervägande C, till och med C,.

270-760-8 2 68477-79—2 gaser (petroleum). katalytisk reformer-. C,.-rika En sammansatt blandning av kolväten framställd genom

destillation av produkter från en katalytisk reformeringsprocess. Den består av kolväten med kolantal i intervallet från C, till och med C,, övervägande C, till och med C..

270-765-5 2 8477—834! gaser (petroleum). C,_,-o|eftn- och pataffrn-alkyleringssaLsnings- En sammansatt blandning av olef'tn- och paraffinltolväten med

kolantal i intervallet från C, ull och med C, som används som alkyleringssatsning. De omgivande temperaturerna överskrider normalt dessa blandningar: kritiska temperatur.

270-767-6 2 gaser (pen'oleunr). C.—rilta En sammansatt blandning av kolväten framställd genom

destillation av produkter från en katalytisk fraktioneringsprocess. Den består av alifanska kolväten med kolantal i intervallet från C, till och med C,, övervägande C..

270-769-7 2 68477-87-2 gaser (petroleum). deisobutanizertom-toppftaktioner En sammansatt blandning av kolväten framställd genom

atmosfärisk destillation av en butan-butylenström. Den består av alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C..

270-773—9 2 gaser (petroleum). depropanizer-roppfnktioner En sammansan blandning av kolväten framställd genom

destillation av produkter från gas— och bensinfraklionema från en katalytisk krackningspr'oCess. Den består av alifanska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,.

270-990-9 2 kolväten. CH-rika. petroleun'tdcstillat En sammansatt blandning av kolväten framställd genom

destillation och kondensation av råolja. Den består av kolväten med kolantal i intervallet från C, till och med C,. övervägande C, till och med C..

271-032-2 2 kolväten. C,.— En sammansatt blandning av kolväten framställd genom termiska kracknings- och absorberprocesser och genom destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.. och kokar i intervallet ungefär från -164'C till -O.5'C (-263'F till SI'B. 271-038-5 2 68514-36-3 kolväten. Cl—4—. avsvavlade

68477-75-8

68477-85-0

68477-91-8

68512—91-4

68514-31-8

5.4.93

• Sida 88
•  Original

393 RO793/S

5.4.93

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att underkasta kolvätegaser en av svavlingsprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Den består av kolvaten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.. och kokar i intervallet ungefär från -l64'C till — 0.5'C (—263'F till 3l 'F).

271-259-7 2

kolväten. C,_,- En sammansatt blandning av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. och som kokar i intervallet ungefär från -164'C ull 42'C (-263'F till 44'F).

68527-16-2

271-261-8 2 68527-19-5 kolväten. C..—. debutanizer-fraktion 271-734—9 2 68606—25-7 kolväten. C,,.- 271-7354 2 68606-26-8 kolväten. C,- 272—183-7 2 68783-07-3

gaser (petroleum), raffinaderi blandnings- En sammansatt blandning som erhålls vid olika raffinaderi- processer. Den består av väte. vätesulfrd och kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. 272-205-5 2 68783-65-3 gaser (petroleum). C,.-. avsvavlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att

underkasta ett petroleumdestillat en avsvavlrngsprocess för att omvandla merkaptaner eller för att avlägsna sura föroreningar. Den består övervägande av mättade och omättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C: till och med C.. och kokari intervallet ungefär från -51'C till -34'C (-60'Ftill -30'F).

272-871-7 2 gaser (petroleum). råoljefmktioneringsav- En sammansatt blandning av kolväten framställd genom

fraktionen'ng av råolja. Den består av manade alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,.

272-872-2 2 gaser (petroleum). dehexanizer av- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls vid fraktioner'rng

av kombinerade naftaströmmar. Den består av mättade alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. '

2733-10-15 2 68952-76-1 gaser (petroleum). katalytiskr krackad nafradebutanizer En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från

fraktionering av katalytiskt krackatl nafta. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och

68918-99-0

68919-00—6

med C.. 289-339-5 2 87741-01-3 kolväten, C.- 292-456-4 2 90622-55-2 alkaner. C,4-. C,-rika 295-404—9 2 92045-22—2

gaser (penoleum). ångkracker (T,-rika En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från en ångkrackningsprocess. Den består

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

övervägande av propylen med en viss mängd propan och kokar i intervallet ungefär från -70'C till O'C (-94'F till 32'F). 295-405—4 2 92045-23-3

kolväten. C.-. ångkrackerdestillat En sammansan blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från en ångkrackningsprocess. Den består övervägande av kolväten med kolantal C.. övervägande l-buten och 2-buten. och innehåller också butan och isobuten. och kokar i intervallet ungefär från -12'C till S'C (l0.4'F till 4! "H.

295-463-0 2 92045-80-2

petroleumgaser. kondenserade. avsvavlade. C.-frak1ion En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att underkasta en kondenserad petroleumgasblandning en avsvavlingsproccss för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Den består övervägande av C.-mättade och - omättade kolväten.

306-004—1 2 95465-89—7 kolväten. C.-. 1.3-butadien- och isobutenfria 232-349-1 JA 8006-61-9

kondensat. naturgas- En sammansatt blandning av kolväten separerad från naturgas genom processer såsom kylning eller absorption. Den består övervägande av mättade alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,. och kokas i intervallet ungefär från -20'C till lZO'C (—4'F till 248'F). 232—443-2 SA 8030-30-6 nafta Raffinetade. delvis raffinerade eller oraffinerade

pctmleumprodukter framställda genom destillation av naturgas. De består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. och kokar i intervallet ungefär från lOO'C till 200'C (212'F till 392'F). 232—453-7 JA ligroin En sammansatt blandning av kolväten som erhålls vid fraktioner-ad destillation av peuoleum. Denna fraktion kokar i intervallet ungefär från HTC till 135'C (SS'F till 275'5. 265-041-0 JA nafta (petroleum). tung straight-nin En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 65'C till 230'C (149'F rill 446'F). 265-042—6 JA 6474142-0 nafta (petroleum). full-range straight-run En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från —20'C till ZZO'C (Å4'F till 428'F). 265-046—8 JA 6474146—4 nafta (petroleum). län straight-mn

8032-324

64741-41-9 Nr L 84/37

• Sida 89
•  Original

393 R0793/S

Nr L 84/38

En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av råolja. Den består övervägande av alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,,. och kokar r intervallet ungefär från -20'C till 180'C (4'F till 356' B.

265-192-2 JA solventnafta (petroleum). län alifatisk En sammansatt blandning av kolväten som erhålls vid destillation

av råolja eller naturgaskondensat. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,.. och kokar i intervallet ungefär från 35'C till l60'C ("95'F till 320'F).

271-025-4 - JA bensin. ångåtervinnings- En sammansatt blandning av kolväten separerad från gasenra från ångåtervinningssystem genom avkylning. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,,. och kokari intervallet ungefär från -20'C till 196'C (4'F till 384'F).

64742-89-8

68514-15-8

271-727-0 SA 6860611-1 bensin. straight—run. toppanläggning En sammansatt blandning av kolväten framställd från

toppanläggningen genom destillation av råolja. Den kokar i intervallet ungefär från 36.1'C lill 193.3'C (97'F lill 380'5. 272-186—3 JA 68783-12-0 nafta (petroleum). ej avsvavlad En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av naftaströmmar från olika rafftnaderiprocesser. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar [ intervallet ungefar från O'C till ZJO'C (ZS'F till 446'F). 272-931-2 JA 68921-08—4 destillat (petroleum). frakuonering av lätt straight—run bensin stabilizertoppfraktioner En sammansatt blandning av kolväten som erhålls vid fraktionering av lätt straight-run bensin. Den består av mättade alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.. 309-945-6 JA nafta (petroleum). ning straight-run. aromathaln'g En sammansatt blandning av kolväten som erhålls vid en

destillationprocess av rå petroleum. Den består övervägande av kolväten med kolantal i intervallet från C' till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 130'C lill ZlO'C (266'F till 410' F).

265-066—7 38 natta (petroleum). full-range alkylat En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation

av produkterna från reaktionen mellan isobutan och monoolefrnrska kolväten vanligen med kolantal från C, till och med C,. Den består av övervägande grenade. mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokari intervallet ungefär från 90'C till 220'C (194'F till 428'F).

265-067-2 JB

nafta (petroleum). tung alkylat

En sammansatt blandning av kolväten framsrälld genom destillation av produkterna från reaktionen mellan isobutan och

101631-20-3

64741-64—6

64741-65-7

Europeiska gemenskapernas offrciella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

monoolefrniska kolväten vanligen med kolantal från C, till och med C,. Den består av övervägande grenade. mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefar från lSO'C till 220'C (302"F till 428'F).

265-068-8 BB nafta (petroleum). lätt alkylat En sammansatt blandning av kolväten framställd genom

destillation av produkterna från reaktionen mellan isobutan och monoolef'iniska kolväten vanligen med kolantal från C, till och med C,. Den består av övervägande grenade. mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 90'C till 160'C (194'F till 320'F).

265-073-5 JB nafta (petroleum). isomeriserings- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls vid katalytisk

isomerisering av raka paraffrnkolväten med kolantal från C. till och med C,. Den består övervägande av mättade kolväten såsom isobutan. isopentan. 2.2-dimetylbutan. Z-metylpentan och 3-metylpeman.

265-086-6 JB nafta (petroleum). lösningsmedels-raffinerad län En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som rafftnat

från en lösningsmedelsexrraktionsprocess. Den består övervägande av alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 35'C till l90'C (95'F till 374'1-1

265-095-5 JB nafta (petroleum). lösningsmedels-rafftnerad ttrng En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som raffmat

från en lösningsmedelsexuakuonsprocess. Den består övervägande av alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 90'C till 230'C (194'F till 446'F).

271-267-0 SB nafta (petroleum). full—range alkylat. butanhaltig En sammansatt blandning av kolväten framställd genom

destillation av produkterna från reaktionen mellan isobutan och monoolefrniska kolväten vanligen med kolantal i intervallet från C, till och med C,. Den består av övervägande grenade. mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,, med en viss mängd butaner. och kokar i intervallet ungefar från 35'C till 200'C (95'F till 428'9.

295-315—5 JB 91995-53—8

destillat (petroleum). nafta. ångktackningsutvunna. lösnings- medelsrafftnerade lätta vätebehandlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som rafftnat från en lösningsmedelsextraktionsprocess av ett vätebehandlat lätt destillat från ångkrackad nafta.

64741-66-8

64741 -70—4

64741-84-0

64741-92-0

68527—27-5

295436—3 JB 92045-55-1 kolväten. vätebehandlade lätta nafradestillat. lösningsmedels- raffinerade

5.4.93

• Sida 90
•  Original

393RO793/S

5.4.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 84/39

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls vid destillation av vätebehandlad nafta följd av en lösningsmedelsextraltrions- och destillationsprocess. Den består övervägande av mättade kolväten som kokar i intervallet ungefär från 94"C till 99'C (ZOl'F till 210'F). 295—140—5 JB

nafta (petroleum). isomerisation. C,-fraklion En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom destillation av en bensin som har isomeriserats katalystiskt. Den består övervägande av hexanisomerer som kokar i intervallet ungefar från 60'C till 66'C (MO'F till lSl'F). 295446-8 JB 92045-64-2 kolväten. C,,-. natta-krackning. lösningsmedelsraffmerade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom sorpcion av bensen från en katalytiskt fullt hydrogenerad. bensenrik kolvätefraktion som erhölls destillativt från prehydrogenerad krackad nafta. Den består övervägande av paraffrn- och naftenkolväten med kolantal övervägande i uttervallet från C, till och med C,. och kokar i intervallet ungefär från 70'C till 100'C(158'Fti11212'F). 1409—8714 35 kolväten. C.,-rika. vätebehandlade lösningsmedelsraffrnerade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom destillation av vätebehandlad nafta följd av en lösningsmedelsextraktionsprocess. Den består övervägande av mättade kolväten och kokar i intervallet ungefär från 65'C till 70'C (l49'F till lSB'F). 265-055-7 JC

nafta (petroleum). tung katalytiskt krackad En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. ull och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 65'C till 230'C (l48'F till 446'F). Den innehåller en förhållandevis stor del omättade kolväten. 265-056-2 JC

nafta (petroleum). län katalytiskt krackad En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,,. och kokat i intervallet ungefär från ZO'C till l90'C (—4'F till 374'F). Den innehåller en förhållandevis stor del omättade kolväten.

270-686-6 JC

kolväten. C,_,,-. katalytisk hacker-destillat En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillationer av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i ett intervall ungefär upp till 204'C (400'F). 272-185-8 JC

nafta (petroleum). katalytiskt krackad län destillerad En samrrtansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,.

92045-58-4

101316-67-0

lätta naftadestillat.

64741-54-4

64741-55-5

6847646-0

68783-09—5

295-311-3 SC 91995-50—5 destillat(pen'oleum). nafta. ångkracknirtgsutvunna. vätebehandlade lätta aromatiska En sammansatt blandning av kolväten som erhålls vid behandling av ett län destillat från ångkrackad nafta. Den består övervägande av av aromatiska kolväten. 295-431-6 JC 92045-50—6 nafta (petroleum). tung katalytiskt krackad. avsvavlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att underkasta ett katalytiskt krackat petroleumdestillat en avsvavlingsprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 60'C till 200'C (140'F till 392'F). 295-441-0 JC natta (pen-oleum). lån katalytiskt krackad. avsvavlad En sammansatt blandnmg av kolväten som erhålls genom att underkasta nafta från en katalytisk ktackningsprocess en avsvavlirtgsprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Den består övervägande av kolväten som kokar i intervallet ungefär från 35'C till 2l0'C (95'F till 4lO'F). 295-794-0 JC 92128-944 kolväten. C._,,-. katalytisk kracknrng. kemiskt neutraliserade En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av en fraktion från en katalytisk krackningsprocess. som har genomgått en alkalisk tvättning. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 130'C till 210'C (266'F till 410'F). 1909-9744 SC kolväten. C._,,-. katalytisk kraeker-destillat En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 140'C ull ZIO'C (284'F till 410'F).

92045-59-5

101794-97-2

309-987-5 3C 101896-28—0

kolväten. Cu,-. katalytisk krackning. kemiskt neutraliserade. avsvavlade 265-065-1 JD 64741-63-5

nafta (pen'oleum). lätt katalytiskt refomerad En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från en katalytisk reformeringsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 35'C till l90'C (95'F till 374'F). Den irtnehåller en förhållandevis stor del arontatiska och grenade kolväten. Denna ström kan innehålla 10 volymprocent bensen eller mer.

265-070—9 JD 64741-68-0

nafta (petroleum). urng katalytiskt reformerad En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från en katalytisk reformeringsprocess. Den består av övervägande aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 90'C till 230'C (l94'F till 446'F).

• Sida 91
•  Original

393R0793/S

Nr L 84/40

270-660—4 JD 68475-79-6 destillat (petroleum). katalytiskt reformerade depentanizer- En sammansatt blandning av kolväten från destillationen av produkter från en katalytisk refonneringsprocess. Den består övervägande av alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. och kokar i intervallet ungefär från 49'C till GJ'C (-57'F till 145'F). 270-687-1 JD 6847647-1 kolväten. C,,. Cu-katalytisk refonner- 270—794-3 JD 68478-15-9

rester (petroleum). C6—8—. katalytisk refonner— En sartunansatt återstod från den katalytiska reformeringen av C,. rusning. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,.

270—993-5 JD 68513-03-1 nafta (petroleum). län katalytiskt reformerad. aromatfri En samntansatr blandning av kolväten som erhålls vid destillation av produkter från en katalytisk reformeringsprocess. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 35'C till lZO'C (95'F till 248'F). Den innehåller en förhållandevis stor del grenade kolväten från vilka de aromatiska komponenterna avlägsnats. 271-058-4 JD 68514-79-4 petroleumprodukter. hydrofrner-powerfon'ner reforrnat Den sammansatta blandning av kolväten som erhålls vid en hydrofmer—powerformer-process. och som kokar i ett intervall ungefär från 27'C till llO'C (SO'F till AIO'F). 272-895—8 JD

nafta (petroleum). full-range reformerad En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från en katalytisk refonneringsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefar från 35'C till ZJO'C (95'F till 446'F). 273-271-8 JD

nafta (petroleum). katalytiskt reformerad En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från en katalytisk refonneringsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från JO'C till 220'C (90' F till 430' B. Den innehåller en förhållandevis stor del aromatiska och grenade kolväten. Denna ström kan innehålla l0 volymprocent bensen eller mer. 285-509-8 JD 85116—58-1 destillat (petroleum). katalytiskt reformerade vätebehandlade lätta. C,_,,—aromatfrakt:ion En sammansatt blandning av alkylbensener som erhålls vid katalytisk reformering av petroleumnafta. Den består övervägande av alkylbensener med kolantal övervägande i intervallet från C' till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 160'C trll 180'C (JZO'F till 356'F)

68919-37-9

68955-35-1

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

2115-2794) JD 91995-18-5 aromatiska kolväten. C,-. katalytisk reformeringsutvunna 297—401-8 JD 93571-75-6

aromatiska kolväten. C,_,,-. C.-rika En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom separation från den platformathaltiga fraktionen. Den består övervägande av ammatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,, (primärt C.) och kan innehålla icke-aromatiska kolväten. och båda kokar i intervallet ungefär från lJO'C till 200'C (266'F till 392'F). 297—458-9 JD bensin. C,..,-. högoktanig stabiliserad reformerad En sammansatt högoktanblandning av kolväten som erhålls genom katalytisk dehydrogenering av en övervägande naftenisk nafta. Den består övervägande av aromater och icke-aromater med kolantal övervägande rintervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 45'C till 185'C (113'F till 365'F). 297-465—7 JD 93572-35-1 kolväten. C,.,,-. C),-aromatrika. reformering. ttrng fraktion En sannnansatt blandning av kolväten som erhålls genom separation från den platfottnarhaltiga fraktionen. Den består övervägande av icke-aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokari intervallet ungefär från lZO'C till ZIO'C (248'F till 380'F). samt C, och högre aromatiska kolväten. 297-466-2 JD 93572-36-2 kolväten. C,,,-. icke-arornat-rika. reformering. lätt fraktion En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom separation från den platfonnathaltiga fraktionen. Den består övervägande av icke-aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 35'C till 125'C (94'F till 257'D. bensen och toluen. 265-075-6 JE nafta (petroleum). lät! termiskt krackad En sammansatt blandning av kolväten från destillation av produkterna från en temrisk krackningsprocess. Den består övervägande av omättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.. och kokar i intervallet ungefär från -lO'C till lJO'C (14'F till 266'F). 265-079-8 JE nafta (petroleum). tung vätekraekad En sammansatt blandning av kolväten från destillation av produkterna från en vätekrackningsprocess. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 65'C till ZJO'C (148'F till 446'F).

93572-29-3

64741 -74-8

6474 1-78-2

265-085-0 JE 64741-83-9 nafta (pen-oleum). tung temtiskt hackad En sannnansan blandning av kolväten från destillation av

produkterna från en termisk krackningsprocess. Den består övervägande av omättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 65'C till 220'C (l48'F till 428'F).

5.4.93

• Sida 92
•  Original

393 RO793/S

5 .4 .93

267-563—4 SE destillat (petroleum). tunga aromatiska Den sammansatta blandningen av kolväten från destillationen av produktema från den termiska krackningen av etan och propan. Denna högrekokande fraktion består övervägande av C,-C-,- aromatiska kolväten med en viss mängd omättade alifatiska kolväten med kolantal övervägande C,. Denna ström kan innehålla bensen. 267-565-5 JE destillat (pen-oleum). lätta ammariska Den sammansatta blandningen av kolväten från destillationen av produkterna från den temriska krackningen av etan och propan. Denna lägrekokande fraktion består övervägande av C,-C,- aromatiska kolväten med en viss mängd omättade alifatiska kolväten med kolantal övervägande C,. Denna ström kan innehålla bensen. 270-344-6 3E destillat (petroleum). nafta— bensinblandning Den sammansatta blandning av kolväten som erhålls genom pyrolysfraktioneting vid 816'C (l 500'F) av nafta och rafftnat. Den består övervägande av kolväten med kolantal C., och kokar vid ungefär från 204'C (400'F). 270-658-3 JE 68475-70-7

aromatiska kolväten. C,.-. nafta- och taffutatpyrolysamtvunna. bensinblandning En sammansatta blandning av kolväten som erhålls genom pyrolysfrakrionering vid mot (1 500'F) av nafta och raftinat. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. inklusive bensen. 271-631-9 JE 68603-00—9 desu'llar (petroleum). termiskt krackad nafta och gasolja En sammansatt blandning av kolvaten framställd genom destillation

av tenniskt krackad nafta och/eller gasolja. Den består övervägande av olefiniska kolväten med kolantal C, och kokar i intervallet ungefär från 33'C till 60'C (91'F till 140'5.

67891-79-6

67891—80—9

68425-29-6 och raffrnatpyrolysaorrvunna.

271—632-4 JE 68603-01-0 destillat (pen-oleum) termiskt krackad nafta och gasolja. C,dimer- haltiga En sammansatt blandning av kolväten framställd genom exnaktiv destillation av termiskt krackad nafta och/eller gasolja. Den består övervägande av kolväten med kolantal C, med en viss mängd dimerisetade C,-olefrner och kokar i intervallet ungefär från 33'C till lBÅ'C (9l'F till 363'F). 271-634-5 JE 68603-03-2 destillat (petroleum). temiiskt krackad nafta och gasolja. exoakriva En sammansan blandning av kolväten framställd genom ertuaktiv

destillation av temriskt krackad nafta och/eller gasolja. Den består av paraffm- och olefmkolväten. övervägande isoamylener såsom Z-meryl-l—buten och Z-meryl-Z-buren. och kokar i intervallet ungefär från 3l'C till 40'C (88'F till 104'F).

273-266-0 JE 68955-29-J destillat (petroleum). lätt termiskt krackad. debutaniserade aromatiska

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från en termisk krackningsprocess. Den består övervägande av aromatiska kolväten. primärt bensen. 295-447-3 JE nafta (petroleum). lätt termiskt krackad. avsvavlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att underkasta ett petroleumdesullat från den högtemperaturter- miska krackningeri av tunga oljeftaktioner en avsvavlings- process för att omvandla merkaptaner. Den består övervägande av amnrarer. olefrner och mättade kolväten som kokar i intervallet ungefär från 20"C till lOO'C (68'F till 212'F). 265-150—J JF 64742-48-9 nafta (petroleum). vätebehandlad nrng En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en petroleumfraktion med väte i närvam av en katalysator. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 65'C till 230'C (l49'F till 446'F). 265-151-9 JF nafta (petroleum). vätebehandlad län En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en petroleumfraktion med väte i närvaro av en katalysator. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefar från -20'C till l90'C (-4'F till J74'F). 265-178-6 JF nafta (petroleum). väteavsvavlad län En sammansan blandning av kolväten som erhålls vid en katalytisk väteavsvavlingsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från -20'C n'll l90'C (-4'F till J74'F). 265-185-4 JF 64742-82-1 nafta (petroleum). väteavsvavlad tung En sammansatt blandning av kolväten som erhålls vid en katalytisk väteavsvavlingsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från —90'C till ZJO'C (l94'F till 446'F).

92045-65-3

64742 49-0

64742-73-0

270-092-7 JF 68410—96—8 destillat (petroleum). vätebehandlade medeltunga. intermediärt kokande

En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom destillation av produkter från en vätebehandlingsprocess av ett medeltungt destillat. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, (111 och med C,... och koka: i intervallet ungefär från HTC till 188'C (262'F till 370'F). ”(HEJ-2 JF 68410—97—9 destillat (petroleum), lätt destillat vätebehandlingsprocess-. lågtkokande En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom destillation av produkter från en vätebehandlingsprocess av ett lätt destillat. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,, till och med C,. och kokar i intervallet ungefär från J'C till 194'C (37'F till JBZ'H. 285-511-9 JF 85116—60-5 nafta (petroleum). väteavsvavlad termiskt klackar] lärt

Nr L 84/41

• Sida 93
•  Original

393R079J/S

Nr L 84/42

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom fraktionering av ett väteavsvavlat termiskt krackat destillat. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från ZJ'C till 195'C ('IJ'F till JSJ'F).

285-512-4 JF 85116-61-6 nafta (petroleum). vätebehandlad lätt. cykloalkanhaltig En sanrnransatt blandning av kolväten som erhålls vid destillation av en petroleumfraktion. Den består övervägande av alkaner och cykloalkaner som kokar i intervallet ungefär från 20'C till l90'C (-4'F till J74'F).

295—432-1 JF 92045-51-7 nafta (petroleum). tung ångkrackad. hydrogenerad 295-4JJ-7 JF 92045-52-8

nafra (petroleum). väteavsvavlad full-range En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från en katalytisk väteavsvavlingsprocess. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C... och kokar i intervallet ungefär från JO'C till 250'C (8o'F till 482'F). 295—438—4 JF nafta (petroleum). vätebehandlad lätt ångkrackad En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom behandling av en petroleumfraktion. som erhålls vid en pyrolysprocess. med väte i närvaro av en katalysator. Den besrår övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C... och kokar i intervallet ungefär från JS'C till 190'C (95'F till J74'F). 295-443-1 JF 92045-6l-9 kolväten. C.,.,-. nafta-krackning. vätebehandlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom destillation av produkten från en nafta-ångkrackningspmcess och efterföljande katalytisk selektiv hydrogenering av gummibildare. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från JO'C till ZJO'C (86'F till 446'F). 295-529-9 JF 92062-15-2 solvenmafta (petroleum). vätebehandlad län naftenisk En samnransatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en petroleumfraktion med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av cykloparaffuriska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. och kokar i intervallet ungefär från 73'C till 85'C (163'F till lBS'F). 296—942-7 JF nafta (petroleum). lätt ångkrackad. hydrogenerad En sammansatt blandning av kolväten framställd genom separation och efterföljande hydrogenering av produkterna från en ångkrackningsprocess för framsrällning av etylen. Den består övervägande av mättade och onranade paraffiner. cykliska parafftner och cykliska aromatiska kolväten med kolantal övervagande i intervallet från C, till och med C.... och kokar i intervallet ungefär från SO'C till 200'C (lZZ'F till J92'F).

92045-57-3

93165-55-0

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

5.4.93

Andelen bensenkolväten kan variera upp till 30 viktprocent och strömmen kan också innehålla mindre mängder svavel och syrsatra föreningar. 297-852-0 JF kolväten. vätebehandlade. avatomatiserade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som lösningsmedel som har underkastats vätebehandling för att

93763-33-8

omvandla aromater till naftener genom katalytisk hydmgenering. 297-853—6 JF 93763—34-9

kolväten. Cu,-. vätebehandlade. avaronratiserade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som lösningsmedel som har underkastats vätebehandling för att omvandla aromater till naftener genom katalytisk hydrogenering. 265-047-3 JG 6474147-5

naturgaskondensat (petroleum) En sanurransatt blandning av kolväten separerad som en vätska från naturgas i en ytseparator genom retrograd kondensation. Den består huvudsakligen av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. Den är en vätska vid nomral lufttemperatur och normalt lufttryck. 265—048-9 JG 64741-48-6 namrgas (petroleum). rå väLskeblandning En sammansan blandning av kolväten separerad som en vätska

från naturgas i en gasåtervinningsanläggning genom processer såsom kylning eller absorption. Den består övervägande av mättade alifatiska kolväten med kolantal i intervallet från C, till och med C,.

265-071-4 JG natta (petroleum). lätt vätekrackad En sammansan blandning av kolväten från destillation av

produkterna från en vätekracknmgsprocess. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, rul och med C.... och kokar i intervallet ungefär från -20'C till 180'C (-4'F rill JSö'B.

265-089-2 JG nafta (petroleum). avsvavlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att

underkasta en petroleurrmafta err avsvavlingsprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från lO'C till ZJO'C (14'F ull 446'F).

265-115-2 JG nafta (petroleum). syrabehandlad En sammansan blandnrrrg av kolväten som erhålls som ett rafftnat

från en svavelsyrabehandlrngsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 90'C till ZJO'C (194'F till 446'F).

265-122-0 JG nafta (petroleum). kemiskt neuualiserad tung En sammansatt blandmng av kolväten framställd genom en

behandlingspmcess for att avlägsna sura material. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 65'C till ZJO'C (149'F till 446?)

64741 -69-1

64741-87-3

64742- lS-O

64742-22-9

• Sida 94
•  Original

J93RO79J/S

5.4.93

265-123-6 JG nafta (petroleum). kemiskt neuualiserad lätt En sammansatt blandning av kolväten framställd genom en behandlirrgspmcess för att avlägsna sura material. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C... och kokar i intervallet ungefär från -20'C till l90'C (-4'F till 374'1-7. 265-187-5 JG nafta (petroleum). lätt ångkrackad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom destillation av produkterna från en ångkrackningsprocess. Den består övervägande av omättade kolväten med kolantal över- vägande i intervallet från C, ull och med C... och kokar i inter- valler ungefär från -20'C till l90'C (4'F till 374'9. Denna ström innehåller sannolikt 10 volymprocent bensen eller mer. 265-199-0 JG 64742-95-6 solvenmafta. lätt aromatisk En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från destillation av aronratiska strömmar. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C' till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från [35'C till 210'C (27S'F till 4XO'F).

64742-23-0

64742-83—2

268-618-5 JG 68131-49-7 aromatiska kolväten. CH.,-. syrabehandlade. neuualiserade 270-725-7 JG 68477-34-9

destillat (petroleum). C._,-. 2-metyl-2-butenrika En sarrunansatt blandning av kolväten från destillationen av kolväten vanligen med kolantal från C, till och med C,. övervägande isopentan och J-metyl-l-buten. Den består av mättade och omättade kolväten med kolantal i intervallet från C, till och med C,. övervägande 2-metyl—Z-buren. 270-735-1 JG

destillat (petroleum). polymeriserade petroleumdestillat. C,.,—frakt:ion En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från destillauonenav poly meriserade ångkrackade petroleumdestillat. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.,. 270-736-7 JG

destillat (peu'oleum). ångkrackade. C,,.-fraktion En sammansatt blandning av organiska föreningar som erhålls genom destillation av produkter från en ångkrackningsprocess. Den besrår av omänade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.,. 270-738-8 JG 68477-55-4

destillat (petroleum). ångkrackade. C,_..,-fraktion. blandad med lätt

ångkrackad perroleurrrnafia-C,-fralttion 270-741-4 JG

extrakt (peu'oleum). kolsyra-. CH— En sammansatt blandning av organiska föreningar franrställd genom kallsyia-enhetserttrakuon av manade och omättade alifatiska kolväten vanligen med kolanial från C, till och med C,,. övervägande pentaneroch amylener. Den består övervägan-

68477-50—9 ångkrackade

68477-53-2

68477—61—2

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

de av mättade och omänade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. övervägande C,. 270-771-8 JG 68477-89-4 destillat (petroleum). depentanizer-toppfiaktioner Eri sammansatt blandning av kolväten som erhålls från en katalytiskt krackad gassu'öm. Den består av alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. 270-791-7 JG 68478-12-6 rester (petroleum). buianspliner-bottenfraktioner En sammansatt återstod från destillationen av butanströmmen. Den består av alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.. 270—795-9 JG restoljor (pen-oleum). deisobutanizertom- En sammansatt återstod från den atmosfäriska destillationen av butan-butylenströmmen. Den består av alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. 271-138-9 JG 6851620—1 nafta (petroleum). ångkrackad medeltung aromatisk En sammansan blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från en ångkrackningsprocess. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från lJO'C ull 220'C (266'F till 42817. 271-262-3 JG 68537-21-9 nafta (peuoleum). lerbehandlad full-range straight-nin En sammansan blandning av kolväten som uppstår vid behandling av full-range straight-run nafta med naturlig eller modifierad lera. vanligen i en perkoleringsprocess för att avlägsna spårmängderna av polära föreningar och förekommande föroreningar. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C... och kokar i intervallet ungefär från -20'C till 220'C (—4'F till 429'F). 271-263-9 JG nafta (petroleum). Ierbehandlad län straight-run En sammansatt blandning av kolväten som uppstår vid behandling av län suaight—run nafta med naturlig eller modifierad lera. vanligen i en perkoleringsprocess för att avlägsna spånnängdema av polära föreningar och förekommande föroreningar. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.... och kokar i intervallet ungefär från 9J'C till 180'C(200'F till JSG'F). 271-264-4 JG nafta (petroleum). lätt ångkrackad aromatisk En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkterna från en ångkrackningspmcess. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, ull och med C,. och kokar i intervallet ungefär från llO'C till 165'C (ZJO'F till 329'F). 271-266-5 JG 68527-26-4 nafta (petroleum). lätt ång-krackad. avbensenerad

68478-16-0

68527-22-0

68527-23—1 N r L 84/43

94

• Sida 95
•  Original

393R0793/S Nr L 84/44 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 5.4.93 EINECS-nr grupp EINECS-nr grupp CAS-nr En sanunansatt blandning av kolväten framställd genom destillation 295—302—4 JG 9199541—4

av produkterna från en ångkrackningsprocess. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 80'C till 2l8'C (l76'F till 424'F).

271-72&5 JG bensin. pyrolys-. dehutanizer-bortenftaktioner En sammansatt blandning av kolväten som erhålls vid fraktionering

av deptopanizer—bottenfraktjonet. Den består av kolväten med kolantal övervägande större än C,.

272-206-0 JG nafta (petroleum). lätt. avsvavlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att

underkasta en petroleumdestillat en avsvavlingsprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Den består övervägande av mättade och onrärtade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,, och kokar i intervallet ungefär från —20'C till 100'C (4'F till 212'F).

272-896-3 JG narurgaskondensär En sammansatt blandning av kolväten separerad och/eller

kondenserad från naturgas under transport och uppsamlad vid borrhålet och/"eller från produktion-. insamlings-. nansmrsstons- och distnbutionspipelrnes i marken. skrubbers etc. Den består övervagande av kolväten med kolantal övervägandei intervallet från C, till och med C..

285-510—3 JG 85116—59-2 nafta (petroleum). katalytiskt reformerad län. aromatfn fraktion En sammansan blandning av kolväten som återstår efter

avlägsnande av aromatiska föreningar från katalytiskt reformerad lätt nafta i en selektiv absorptionsprocess. Den består övervägande av paraffiniska och cykliska föreningar med kolantal övervägande r intervallet från C, till och med C.. och kokar i intervallet ungefär från 66'C till lZl'C (lSl'F till ZSO'F).

289-220—8 JG bensrn En sammansatt blandning av kolväten bestående primärt av

paraffrner. cykloparaffrner. aromatiska och oleftnrska kolväten med kolantal övervägande större än C,. och kokar i intervallet ungefär från JO'C till 260'C (86'F till SOO'B.

68606-10-0

68783-66—4

68919-39—1

86290-81-5

292-698—0 JG 9098942-7 aromatiska kolväten. C,_,-. dealkylerrngsprodukrer. destillationsrester 295-298—4 JG 91995-J8-9

kolväten. C...-. depentanizer lätta. aromatisk värebehandlare

En sarrunansatt blandning av kolväten som erhålls som första genomflöde från depentanizerkolonnen före vätebehandling av det aromanska satsnrngsmaterialet. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. övervagande pentaner och pentener. och kokar i rntervaller ungefär från ZS'C till 40'C (77'F till 104'B.

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

destillat (petroleum). vämreurlakad ångkrackad nafta. C,-rika En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom destillation av värmeurlakad ångkrackad nafta. Den består övervägande av kolväten med kolantal i intervallet från C, till och med C,. övervägande C,. 295-331-2 JG extrakt (petroleum). katalytiskt lösningsmedels-

En sammansan blandning av kolväten som erhålls som extraktet från lösningsmedelsextraktionen av en katalytiskt reformerad petroleumftaktion. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.. och kokar i intervallet ungefär från 100'C till 200'C (2l2'F till 392'F). 295434-2 JG

nafta (petroleum). väteavsvavlad lätt. avaromatiserad En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom destillation äv väteavsvavlade och avaromat'iserade lätta petroleumfraknoner. Den består övervägande av C,-paraffrner och cykloparafftner som kokar i intervallet ungefär från 90'C till lOO'C (l94'F ull 2l2'F).

295-442-6 JG

nafta (petroleum). lätt. C,-rik. avsvavlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att underkasta en petmleumnafta en avsvavlingsprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. övervägande C,. och kokar i intervallet ungefär från -10'C ull 35'C (l4'F till 95'F). 195-444-7 JG

kolväten. C,_..-. naftakrackning. toluenfraktion

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom desnllauon från prehydrogenerad krackad nafta. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C' till och med C... och kokar i mtervallet ungefär från lJO'C ul1205'C(266'F n'll |1.0l 'D.

295445-2 JG

kolväten. C,..-. naftakrackning. aromatfria En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från prehydrogenerad ktackad nafta efter destillativ separation av bensen- och toluenhaltiga kolvätefraktioner och en högrekokande fraktion. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C... och kokar i intervallet ungefär från JO'C till ZOS'C (86'F till 401'F). 296-028-8 JG

nafta (petroleum). lätt vänneurlakad. ångkrackad En sammansatt blandning av kolvaten som erhålls genom fraktionering av ångkrackad nafta efter återvinning från en vanneurlaknrngssprocess. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. och kokat i intervallet ungefär från O'C till BO'C (JZ'F till 1765.

296-903-4 JG destillat (petroleum). C,-rika

9 1995-68—5 reformerad län nafta

92045-53-9

92045-60—8

92045-62-0

92045-63-1

92201-97-3

9J165- 19-6

• Sida 96
•  Original

393 R0793/S

5.4.93

En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom destillation av en råoljesaLsning. Den består övervägande av kolväten med kolantal i intervallet från C, till och med C,. rika på C,. och kokar i intervallet ungefär från 60'C till 70'C (140'F till 158'F).

302-639-3 JG bensin. pyrolys-. hydrogenerad En destillationsfrakrion från hydrogeneringen av pyrolysbensin som

kokar i intervallet ungefar från 20'C till 200'C (68'F till 392'F).

305-750-5 JG 95009-23-7

destillat (petroleum). ångkrackade. Cu,-fraktion. polymeriserade. lätta desullatronsfraktioner En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom destillation av den polymeriserade C.- till och med C.,- fraktronen från ångkrackade petroleumdestillat. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C.,.

308—261-5 JG 9792643-7 extrakt (petroleum). tung nafta lösningsmedels-. lerbehandlade En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av tungt nafteniskr lösningsmedelspetroleumextrakt med blekjord. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C.... och kokar i intervallet ungefär från 80'C till 180'C (l75'F trll

94114—03-1

356 ' F). JOB-7lJ-1 JG 9821946-6 nafta (petroleum). län ångkrackad. avbensenerad. termiskt

behandlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behandling och destillation av avbensenerad lätt ångkrackad petroleurrutafta. Den består övervagande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C7 till och med C... och kokat i intervallet ungefär från 95'C till 200'C (lOJ'F till JOZ'F). 308-714-7 JG 9821947-7

nafta (petroleum). lart ångkrackad. terrnrskt behandlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behand- ling och desrillation av avbensenerad lätt ångkrackad pen'oleum- nafta. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,. och kokar r intervallet ungefär från 35'C till 80'C (95'F rill l76'f-1 309-862-5 JG 101316—56—7 destrllat (petroleum). C,_.-. C.-rikä. väteavsvavlade avaromatiserade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom destillation av en lätt petroleumfraktion. väteavsvavlad och avammauserad. Den består övervägande av kolväten med kolantal i intervallet från C, till och med C.. övervägande C,- par-affrner och cykloparaffmer. som kokar i intervallet ungefär från [20'C till lJO'C (248'F till 266'F).

309-870-9 JG kolväten. C...-nka. hydrogenerade toluenrafftnering En sammansan blandning av kolväten som erhålls under sorptronen av toluen från en kolvätefraknon från krackad bensin behandlad med väte l närvaro av en katalysator. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till

101316—66-9 sorption—avaromatiserade.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

EINECS-nr

och med C.. och kokar i intervallet ungefär från 80'C till lJS'C (l76'F till 275'F).

309-976-5 JG nafta (petroleum). avsvavlad lätt En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att

underkasta en petroleumnafta en avsvavlingsprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.. och kokar i intervallet ungefär från 20'C till lJO'C (68'F till 266'F).

310-012-0 JG kolväten. C,,n C,-rika. ångkrackad nafta En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

destillation av ångkrackad nafta. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervagande i intervallet från C, till och med C,. övervägande C,.

310-013-6 JG kolväten, C,—rika. dicyklopentadienhalriga En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom

desullauon av produkterna från en ångkrackrungsprocess. Den består övervägande av kolväten med kolantal C, och dicyklopentadien, och kokar i intervallet ungefär från JO'C till l70'C (86'F till JJS'B.

310-057-6 JG rester (petroleum). ångkrackade lätta. aromatiska En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

destillation av produkterna från ångkrackning eller liknande processer. efter avlägsnande av de mycket lätta produkterna. resulterande i en rest som börjar med kolväten med kolantal större än C,. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal större än C, och kokar över ungefär 40"C (IO-VF).

2J2-J66-4 JH fotogen (petroleum) En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillanon av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från lSO'C ull 290'C (JZO'F nll 554'F). 265-19l—7 JH 64742-88—7 solvenmafta (petroleum). medeltung alifatisk En samnrarrsart blandning av kolväten som erhålls genom

destillanon av råolja eller naturgaskondensat. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från l40'C till 220'C (284'F ull 428'F).

265-200—4 JH solvenmafta (petroleum). tung alifansk En sanunansatt blandning av kolväten som erhålls genom

destillation av råolja eller naturgaskondensat. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från l90'C till 290'C (J74'F till 554'F).

295-418-5 JH fotogen (petroleum). snaight-run bred fraktion En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som en bred

fraktion från atmosfärisk destillation av en kolvätebranslefrakrion och kokat i intervallet ungefär från 70' C

till 220'C (l58'F till 428'F).

101795-01-1

102110-14-5

102110-15-6

102110-55-4

8008-20-6

64742-96—7

92045-37-9 Nr L 84145

• Sida 97
•  Original

393 R0793/5

Nr L 84/46

265-194-3 Jl 64742-91-2 destillat (petroleum) ångkrackade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

destillation av produktenra från en ångkrackningsprocess. Den består övervägande av omättade kolväten med kolantal övervägande I intervaller från C, till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 90'C till l90'C (190'F till 554'P).

270-728-3 31 68477-39-4

destillat (petroleum). krackade ångkrackade petroleumdestillat. C._..,-fraktion En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att destillera krackade strippade ångkrackade destillat. Den består av kolväten med kolantal i intervallet från C, till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 129'C tdl l94'C (264'F

strippade

till 382'F). 270-729-9 31 6847740—7 destillat (petroleum). krackade strippade ångkrackade

petroleumdestilali. C.,.z-fraknon En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom att destillera krackade strippade ångkrackade destillat. Den består övervägamie av aromatiska kolväten med kolantal i intervallet från C.,, till och med C.,. 270-737-2 Jl destillat (petroleum). ångkrackade. C,,.-fraktion En sammansatt blandning av organiska föreningar som erhålls genom destillation av produkter från en ångkrackningsprocess. Den består övervägande av omättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C' till och med C... 285-507-7 Jl fotogen (petroleum). väteavsvavlad temriskt krackad En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom fraktionering av väteavsvavlat temriskt krackat destillat. Den består övervägande av kolväten övervägande i intervallet från C. till C,,. och kokar i intervallet ungefär från lZO'C till ZSJ'C (284'F ull 54l'F). 292-621-0 Jl 90640—98-5 aromatiska kolväten. CMC.... ängkrackning. vätebehandlade En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkterna från en ångkrackningsprocess behandlade med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande större än C.,. och kokar r intervaller ungefär från 150'C ull 320'C (JOZ'F till 608" B, 292-637-8 JI 90641-13-7 näfm (petroleum). ångkrackad. vätebehandlad. CH.,-aromacrik En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produktema från en ångkrackningsprocess. följd av behandling med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervagande av aromatiska koIVäten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 140'C till 200'C (284'F till J92'F). 309-881-9 Jl 101316-80-7 solvenmafta (petroleum). vätekrackad tung aromatisk En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom desrillation av vätekrackat petroleumdestillat. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet

68477-54-3

85116—55-8

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

från C, till och med C... och kokar i intervallet ungefär från 235'C till l90'C (455'F till 554'F). 265-074-0 _ JJ destillat (petroleum). alkylat- En sammansan blandning av kolväten framställd genom destillation av produkterna från reaktionen mellan isobutan och monoolefrniska kolväten. vanligen med kolantal i intervallet från C, till och med C,. Den består av övervägande grenade mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,, till och med C.,, och kokar i intervallet ungefär från ZOS'C till JZO'C (401'F till 608'F).

64741-73—7

265-099-7 JJ extrakt (petroleum). tung nafta lösningsmedels- En sarrunansan blandning av kolväten som erhålls som exnaktet från en lösnmgsmedelsextrakuonsprocess. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 90'C till 220'C (194'F till 428'F). 265-lJ2-5 JJ destillat (petroleum). kemiskt neutraliserade läna En sammansatt blandning av kolväten framställd genom en behandlingsptocess för att avlägsna sura material. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 150'C till 290.C (JOZ'F trll 554'5. 265-149—8 JJ destillat (petroleum). vätebehandlade lätta En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en petroleumfrakt'ion med väte i närvaro av En katalysator. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 150'C till l90'C (JOZ'F till 554'F). 265-184-9 JJ fotogen (petroleum). väteavsvavlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från en petroleumråmaterial genom behandling med väte för att omvandla organiskt svavel ull vätesulfrd som avlägsnas. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C.,. och kokari intervallet ungefär från 150'C till 7.90'C (Jöl'F till 55413. 265-198-5 JJ solvenmafta, tung aromatisk En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från destillation av aromatiska strönunar. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 165'C till 290'C (JJO'F till 554'F)_ 269-778-9 JJ nafta (petroleum). tung coker- En sammansatt blandning av kolväten från destillationen av pmdukrer från en fluid—coker. Den består övervägande av omänade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.,. och kokar i intervallet ungefar från 157'C till 288'C (JIS'F till 550'F).

64741-98-6

64742-3 1-0

6474247-8

64742-81-0

64742-94-5

68333-23-3

5.4.93

• Sida 98
•  Original

39JR0793/S

5.4.93

285-508-2 JJ 85116—574) nafta (petroleum). katalynskt reformerad väteavsvavlad tung. aromaifrakiion

En sammansatt blandning av kolväten framställd genom fraktionering från katalytiskt reformerad väteavsvavlad nafn. Den består övervagande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till C.,. och kokar i intervallet ungefär från 98'C till 218'C (258'F till 424'F). 294-799-5 JJ fotogen (petroleum). avsvavlad En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom att underkasta ett petroleumdestillat en avsvavlingsprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Den består övervägande av kolväten med kolanml övervägande i intervallet från C. till och med C... och kokar i intervallet ungefär från (JO'C till 290'C (Zoo'F till 554'F). 295-416—4 JJ 92045-36—8 fotogen (petroleum). lösrtingsmedelsraffrneiad avsvavlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från en petroleumråmäterial genom lösningsmedelsraffinering och ävsvavling och som kokar i intervallet ungefär från 150'C till 260'C (JOZ'F till 500'F). 297-854-1 JJ kolväten. C,.,-. vätebehandlade. avaromatiserade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som lösningsmedel som har underkastats vätebehandling for att

91770—15-6

93763-35-0

omvandla aromater till naftener genom katalytisk hydrogenering. J07-OJJ-2 JJ 97488-94—3 fotogen (petroleum). lösnuigsmedelsraffinerad vareavsvavlad 309-864-6 JJ 101316-58-9

destillat (petroleum). väteavsvavlad full-range medeltunga coker- En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom fraktionering från väteavsvavlat coker-desiillat. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C.,. och knkar i intervallet ungefär från 120'C till ZSJ'C (248'F till 54l'F). 309-882—4 JJ l01316-81—8 solvenmafta (petroleum). väteavsvavlad tung aromatisk En samnransatt blandning av kolvaten som erhålls genom katalytisk vareavsvavling av en petroleumfiakiion. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 180'C till 240'C (JSö'F till 464'R. 309-884-5 JJ solvenmafta (petroleum). väteavsvavlad medeltung En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom katalytisk väreavsvavling av en petroleumfraktion. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.., till och med C.., och kokar l intervallet ungefär från l75'C till 220'C (347'F till 428'F). 309-944-0 JJ fotogen (petroleum). vätebehandlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom destillation av petroleum och efterföljande vätebehandling. Den består övervägande av alkaner. cykloalkaner och alkylbensener

101316-82—9

[01631-19-0

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från ZJO'C rill 270'C (446'F ull SlS'F). 265-043—1 AA gasoljor (petroleum). straight-run En sammansan blandning av kolväten framställd genom destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 205'C till 400'C (401 'F till 752'F). 265-044-7 AA 6474144-2 destillat (petroleum). straight-run medeltunga En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 205'C till 345'C (40l 'F ull 653'5. 272-341-5 ÅA 68814—87—9 destillat (petroleum). full-range straight—nin medelnrnga En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 150'C till 400'C (JZO'F ull 752'F). 272-817-2 4A 68915-96—8 destillat (petroleum). tunga snaight—run En sarrunansatt blandning av kolvaten framställd genom atmosfärisk destillation av råolja. Den kokar i intervallet ungefär från 288'C till 471'C (SSO'F till 880'F). 272-818-8 JA gasoljor (petroleum). straight-run. högtkokande En sammansan blandning av kolväten framställd genom atmosfärisk destillation av råolja. Den kokar i intervallet ungefär från 282'C ull 349'C (540'F till 660'F). 294-454-9 4A destillat (petroleum). lösningsmedelsavvaxade medeltunga En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom avlägsnande av normala paraffin" från en pen'oleumfraklion genom lösningsmedelskristallisation. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 205'C till 345'C (401'F rill 653'F). 295-528-3 4A solvenmafta (petroleum), tung En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom destillation av petroleum. Den består övervagande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.., till och med C,,. innehåller små mängder aromater och kokar i intervallet ungefär från 185'C till ZIO'C (365'F till 410'F). 296—468-0 4A gasoljor (petroleum). straight-run. lerbehandlade En sammansatt blandning av kolväten som uppstår vid behandling av en petroleumfraknon med namrlig eller modifierad leta i antingen en kontakt- eller perkolenngsprocess för att avlägsna spårmängdema av polära föreningar och förekonunande föroreningar. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.., till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från löO'C till 410'0 (320' F nll 770'F).

6474143-1

68915-97-9

91722-55—3 straight-run

92062-14-1

91704-J6-4 Nr L 84/47

• Sida 99
•  Original

393R0793/S

Nr L 84/48

EINECS-nr

265-060—4 413 64741-59-9 destillat (petroleum). lätta katalynskt ktackade En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation

av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,,. och kokar l intervallet ungefär från 150'C till 400'C (302'F till 752'F). Den innehåller en förhållandevis stor del bicykliska aromatiska kolväten.

265-062-5 dB 64741-60—2 destillat (petroleum). inten'nediara katalytiskt krackade En sammansatt blandning av kolväten framställd genom desiillauon

av ptoduktema från en katalytisk krackningsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.... och kokar i intervallet ungefär från ZOS'C till 450'C (401'Fti11842'R. Den innehåller en förhålladcvrs stor del uicykliska aromatiska kolvaten.

265-078-2 45 destillat (petroleum). lätta vätekrackade En sammansatt blandning av kolväten från destillation av

produkterna från en vätekrackningsprocess. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.., till och med C... och kokar i intervallet ungefär från loO'C till JZO'C (JZO'F till 608'F).

265-084-5 dB 64741—82—8 destrllat (petroleum). läna temriskt krackade En sammansan hlandnitrg av kolväten från destillation av

produktema från en termisk krackningsprocess. Den består övervägande av onrärtade kolväten med kolantal overvägande i intervallet från C.., till och med Cu. och kokar i intervallet ungefär från 160'C trll 370'C (320'F till 698'F).

269-781-5 413 68333-25-5 destillat (petroleum). väteavsvavlade lätta katalytiskt krackade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att

behandla läna. katalytiskt krackade destrllat med väte för att omvandla organiskt svavel till vätesulfrd som avlägsnas. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C.,. nch kokar i intervallet ungefär från 150'C till 400'C (302'F till 752'F). Den innehåller en förhålladevis stor del bicykliska aromatiska kolvaten.

270-662-5 413 destillat (petroleum). lärt ångkrackad ttafra En sammansan blandning av kolväten från multipeldestillaiion av

ptoduktemä från en ångkrackningsprocess. Den består av kolvaten rtted kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C...

270-727-8 dB 68477-38-3 destrllat (petroleum). krackade ångkrackade petroleumdestillat En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att

destillera ett krackar ångkrackat destillat och/eller dess fraktionenngsprodukter. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till lågmolekylära polymerer.

271-260-2 JB 68527-18-4 gasoljor (petroleum). ångkrackade En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation

av produkterna från en ångkrackrungsprocess. Den består av

64741-77-1

68475-80-9

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

kolväten med kolantal övervägande större än C. och kokar i intervallet ungefär från ZOS'C till 400'C (400'F till 752'F).

285-505-6 45 85116—53-6 destillat (petroleum). väteavsvavlade termiskt krackade medeltunga En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

fraktionering från väteavsvavlade. termiska krackerdestillatråmaterial. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 205'C till 400'C (401'F till 752'F).

195-411-7 41! 92045-29-9 gasoljor (petroleum). termiskt krackäde. väteavsvavlade 295-514—7 AB 92062-00-5

rester (petroleum). hydrogenerad ångkrackad nafta En samnransatt blandning av kolväten som erhålls som en resrfraktion från destillationen av vätebehandlad ångkrackad nafta. Den består övervägande av kolväten som kokar i intervallet ungefär från 200'C till 350'C (392'F till 662'F). 295-517-3 413 92062-04-9 rester (petroleum). ångkrackade naftadestillarions-

En sammansan blandning av kolväten som erhålls som en kolonnbottenfraktion från separation av utflödet från ångkrackning av natta vid hög temperatur. Den kokar i intervallet ungefär från 147'C till 300'C (297'F till 572'F) och ger en färdig olja med en viskositet på 18 cSt vid SO'C.

295-991-1 45 9201-604) destillat (petroleum. läna katalytiskt krackäde. temtiskt nedbnitna En sammansan blandning av kolväten framställd genom destillation av produkterna från en katalytisk krackningsprocess som har använts som en värmeöverföringsvätska. Den består övervägande av kolväten som kokar i intervallet ungefär från 190'C rill 340'C (374'F till 644'F). Denna strom innehåller sannolikt organiska svavelföreningar. 297-905-8 413

rester (petroleum). ångkrackad värmeurlakad nafta

En sämnransatr blandning av kolväten som erhålls som en rest från destillationen av ångkrackad rämreurlakad nafta och som kokar i intervallet ungefär från 150'C till 350"C (302'F ri11662'F).

3177-6624 AB 97675-88-2 kolväten. CH.,-. lösningsmedelsavvaxad vätektäckad paraffin— desdllarronsrest En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsavvaxnmg av en desullarlonsresr från en vätektackat paraffindesu'llat. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,,.. och kokar i intervallet ungefär från 360'C till SOO'C (680' F till 932' R. Den ger en färdig olja med en viskositet på 4.5 cSr vid 100'C (212'B. 308-278-8 413 gasoljor (petroleum). lätta väteavsvavlade

93763-85-0

97926-59-5

vakuum-. termisk-krackade

5.4.93

• Sida 100
•  Original

393R0793/S

5.4.93

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom katalytisk väteavsvavling av termisk-hackad lätt vakuumpettoleum. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.... och kokar i intervallet ungefär från 270'C till 370'C (518'F till 698'F). 309-865-1 48 101316-59-0 destillat (petroleum). väteavsvavlade medeltunga coker- En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom fraktionering från väteavsvav lade coket-destillatråmaterial. Den består av kolvaten med kolantal övervagande i intervallet från C.. till och med C... och kokar i intervallet ungefär från 200'C tr11360'C(392'Fri11680'H. 309—939-3 GB destillat (petroleum). tunga ångkrackade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

destillation av ångkrackade tunga rester. Den består övervägande av polyalkylerade tunga aromatiska kolväten som kokar i intervallet ungefär från 250'C till 400'C (482'F till 752'F).

265—049-4 SA kondensat (petroleum). vakuumtom- En sammansatt blandning av kolväten framställd som den

lägstkokande strömmen vid vakuumdestillationen av återstoden från atmosfärisk destillation av råolja. Den består av kolvaten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från ZOS'C till 400'C (401'F till 752'F).

265-059-9 SA gasoljor (petroleum). lätta vakuum- En sammansatt blandning av kolväten framställd genom

vakuumdestillariOn av återstoden från attnosfärisk destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,... och kokar i intervallet ungefär från 230'C till 450'C (446'F till 842'F).

265-190—1 SA gasoljor (petroleum). väteavsvavlade lätta vakuum- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls vrd en katalytisk

väteavsvavlingsprocess. Den består av kolväten med kolanta1 övervägande i intervallet från C.. till och med C,... och kokari intervallet ungefär från 230'C till 450'C (446'F till MTF).

295—407-5 SA 92045-244 gasoljor (petroleum). vätebehandlade lätta vakuum- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla lätta vakuumpetroleunrgasoljor med väte i närvaro av en katalysator. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.... och kokar i intervallet ungefär från ZJO'C till 450'C (446'F till 84215. 295408-0 SA 92045-26-6 gasoljor (petroleum). lätta vakuum-. lösningsmedelsavvaxade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att

avparäffinera ett petroleumdestillat under vakuum med lösningsmedelsbehandlingar. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,. till och

101631-14—5

6474149—7

64741-58-8

64742-87-6

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på 20—25 cSt vid 40'C.

295-409—6 SA 92045-27-7 gasoljor (petroleum). lösningsmedelsrafhnerade lätta vakuum- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som rafftnat

från en lösningsmedelsexttaktionsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.... och kokar i intervallet ungefär från 230'C till 450"C (446'F till 842'F).

307—750-0 SA gasoljor. läna nafteniska vakuum- En sammansan blandnitrg av kolväten som erhålls genom

vakuumdestillation av rånaften. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C... och kokar i intervallet ungefär från 240'C till 400'C (464' F till 752' F). Den ger en färdig olja med en viskositet på 9.5 cSt vid 40'C (104'F).

307-754-2 SA 97722-05-9 kolvaten. CMD-. vätebehandlat destillat. lätta vakuumdestillat En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som första

genomflöde från vakuumdestillau'onen av utflödet från den katalytiska vätebehandlingen av ett destillat med viskositeten 2 cSt vid 100'C (212'F). Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,... och kokar i intervallet ungefär från 290'C till 350'C (554'F till 662'F).

307-756—3 SA kolvaten. C.._.,-. nafteniska medeltunga En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom

vakuumdesullarion av ett naftendestillat med en viskositet på 2.2 cSt vid 40'C (104'F). Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 200'C till 300'C (392 ' F till 572' R.

309-693-7 SA gasoljor (petroleum). lätta vakuum-. kolbehandlade En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av lätt: vakuumpetroleumgasoljor med akovt kol for att avlägsna spår av polarn beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C....

309—694-2 SA gasoljor (petroleum). lätta vakuum-. lerbehandlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av läna vakuumpetroleumgasoljor med blekjord för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,...

265-088-7 SB destillat (petroleum). avsvavlade medeltunga En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att

underkasta ett petroleumdesullar en avsvavlingsprocess för att omvandla merkaptaner eller avlägsna sura föroreningar. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 150'C till 345'C (302'F till GSJ'F).

97 7224) 1-5

97722-07-1

100684-22-8

100684-23-9

64741-86-2 Nr L 84149

• Sida 101
•  Original

393 R0793/S

Nr L 84/50

265-092-9 SB gasoljor (petroleum). lösningsmedelsraffmerade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som raffmatet från en lösningsmedelsexuaktionsprocess. Den består övervägande av alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 205'C till 400'C (401"F rill 752"F). 265-093-4 SB 64741-91-9 destillat (petroleum). lösningsmedelsraffinerade medeltunga En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som raffmatet från en lösningsmedelsexttaktionsptocess. Den består övervägande av alifatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,... och kokar i intervallet ungefär från 150'C till 345'C (302'F till 653'F). 265-112—6 SB gasoljor (petroleum). syrabehandlade En samnransatt blandning av kolväten som erhålls som ett raffinat från en svavelsyrabehandlingsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 230'C till 400'C (446'F n'll 752'B. 265-113-1 SB destillat (petroleum). syrabehandlade medeltunga En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som ett raftinat från en svavelsyrabehandlurgsprocess. Den består av kolvaten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,... och kokar i intervallet ungefär från 205'C till 34S'C (401'F till 653'8. 265-114-7 SB destillat (petroleum). syrabehandlade lätta En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som ett raffinat från en svavelsyrabehandlingsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervagande i intervallet från C., till och med C... och kokar i intervallet ungefär från 150'C till 290'C (302'F till 554'F). 265-129-9 SB gasoljor (petroleum). kemiskt neuualiserade En sammansatt blandning av kolväten framställd genom en behandlingsptocess för att avlägsna sura material. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 230'C till AOO'C (446'F till 752'F). 265-130—4 SB 64742-30—9 destillat (petroleum). kemiskt neuualiserade medeltunga En sammansan blandning av kolväten framställd genom en behandlingsptocess för att avlägsna sura meterial. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.... och kokar i intervallet ungefär från 2OS'C rill 345'C (401'Fti11653'F). 265-139-3 SB 64742-38-7 destillat (petroleum). lerbehandlade medeltunga En sammansatt blandning av kolväten som uppstår vid behandling av en petroleumfraktion med naturlig eller modifierad lera. vartligen i en perkoleringsprocess för att avlägsna spånnängdema av polära föreningar och förekommande föroreningar. Den består av kolväten med kolantal övervägande

64741-90—8

64742- 12-7

64742—13-8

64742—14—9

64742-29-6

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 150'C till 345'C (302'F till 653'F). 265-148-2 SB destrllat (petroleum). vätebehandlade medeltunga En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en pen-oleumfiaktion med väte i närvaro av en katalysator. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 205'C till 400'C (401'F till 752'F). 265-182-8 SB gasoljor (petroleum). väteavsvavlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från en petroleumråmaterial genom behandling med väte för att omvandla organiskt svavel till vätesulfid som avlägsnas. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 230'C till 400'C (446'F till 752'F). 265-183—3 SB destillat (petroleum). väteavsvavlade medeltunga En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från en petroleumråmaterial genom behandling med väte för att omvandla organiskt svavel till vätesulfrd som avlägsnas. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C”. och kokar i intervallet ungefär från 205'C till 400'C (401'F till 752'F). 269-822-7 SB bränslen. diesel En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 163'C till 357'C (325'F till 675'5. 270-671-4 SB 63476-30-2 bränsleolja. nr 2 En destillatolja med en minimiviskosrtet på 32.6 SUS vid 37.7'C (1001-7 till ett maximum på 37.9 SUS vid 37.7'C (100'F). 270-673-5 SB 68476-31-3 bränsleolja. nr 4 En destillatolja med en minirniviskositet på 45 SUS vid 37.7'C (100'F) till ett maximum på 125 SUS vid 37.7'C (100'F). 270-676-1 SB 68476-34-6 bränslen. diesel. nr 2 En destillatolja med en minimiv'iskositet på 32.6 SUS vid 37.7'C (100'F) till ett maximum på 40.15US vid 37.7'C (100'F).

6474246-7

64742-79-6

64742-80—9

68334-30—5

270—719-4 SB 68477-29-2 destillat (petroleum). katalytisk reformer fraktioneringskolonnrest. högtkokande

En sammansatt blandning av kolväten från destillationen av en rest från en katalytisk reformer fraktioneringskolonn. Den kokar i intervallet ungefär från 343'C till 399'C (650'F till 750'F). 270-721-5 SB 68477-30-5 destillat (petroleum). katalytisk reformer fraktioneringskolonnrest. interrnediärt kokande En sammansatt blandning av kolväten från destillationen av en rest från en katalytisk reformer fraktioneringskolonn. Den kokar i intervallet ungefär från 288'C Lill 371'C (SSO'F till 700'F).

5.493

• Sida 102
•  Original

393RO793/S

5.4.93

270-722-0 SB 68477-31-6 destrllat (petroleum). katalytisk reformer fraktioneringskolonnrest. lågtkokande

Den sammansatta blandningen av kolväten från destillationen av en rest från en katalytisk reformer fraktioneringskolonn. Den kokar under ungefär 288'C (SSO'F).

292-615-8 SB

destillat (petroleum). högt raffinerade medeltunga En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att underkasta en petroleumfraktion flera av följande steg: filtrering. centrifugering. atmosfärisk destillation. vakuumdestillation. syrabehandling. neutralisering och lerbehandling. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,,..

90640-93-0

295-294-2 SB 91995-34-5 destillat (peu-oleum). katalytisk refonner-. nrngt aromatiskt koncentrat

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från destillationen av en katalynskt reformerad petroleumfraktion. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.., till och med C... och kokari intervallet ungefär från 200'C till 300'C (392'F till 572" F). 300-227-8 SB 93924-33—5 gasoljor. paraffrniska Ett destillat som erhålls vid omdestillation av en sammansatt blandning av kolvaten som erhålls genom destillation av spillvattnet från en kraftig katalytisk vätebehandling av paraffiner. Den kokar i intervallet ungefär från l90'C till 330'C (374'F till 594'F). 307-035-3 SB 97488-96-5 nafta (petroleum). lösningsmedelsraffmerad väteavsvavlad nrng 307-659-6 SB 97675-85-9

kolväten. Cum-. vätebehandlat medeltungt destillat. lätta destillat En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som första genomflöde från vakuumdestillauonen av utflödet från behandlingen av ett medelnrngt destillat med väte. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.... och kokar i intervallet ungefär från 290'C u'll 350'C (554'F n'll 662'F). Den ger en färdig olja med en viskositet på 2 cSt vid 100'C (212'F). 307-660—1 SB 97675—86-0

kolväten. C.,...r. vätebehandlade paraffm-. lätta destrllat En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som första genomflöde från vakuumdestillationen av utflödet från behandlingen av tunga paraffiner med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C... och kokari intervallet ungefär från 230'C ull 350'C (446'F till boZ'F). Den ger en färdig olja med en viskositet på 2 cSt vid 100'C (21213.

307-757-9 SB 97722-08-2

kolväten. C.._..,-, lösningsmedelsexnaherade lätta nafteniska En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom extraktion av aromatema från ett lätt naftendestillat med en viskositet på 2.2 cSt vid 40'C (lO4'F). Den består övervägan-

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

de av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 200'C till 300'C(392'Fri11572'F).

308-128—1 SB gasoljor. vätebehandlade En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom

omdestillation av utflödet från behandlingen av paraffiner med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.,. och kokari intervallet ungefär från 330'C till 340'C (626'F till 644'F).

309-667-5 SB destillat (petroleum). kolbehandlade lätta paraffin- En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av en petroleumoljefraktion med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,. till och med C,,.

2909-6684) SB 100683-98-5 destillat (petroleum). intermediära paraffin—. kolbehandlade En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av pen-oleum med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,, till och med C...

309-669-6 SB 100683-99—6 destillat (petroleum). intermediära paraffin-. lerbehandlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av petroleum med blekjord för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C...

265-045-2 6A rester (petroleum). atmosfäriskt tom En sammansan återstod från atmosfärisk destillation av råolja. Den

består av kolväten med kolantal övervägande större än C.., och kokar över ungefär JSO'C (662'F). Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade ringar.

265-058-3 GA gasoljor (petroleum). tunga vakuum- En sammansatt blandning av kolväten framställd genom vakuumdestilladon av återstoden från atmosfärisk destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.., till och med C,... och kokar i intervallet ungefär från JSO'C till 600'C (662'F till 1112'F). Derma ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade ringar. 265-063-0 6A 64741-61—3 destillat (petroleum). tunga katalytiskt krackade

97862-78-7

100683—97-4

6474145-3

6474 1-57-7 Nr L 84/51

• Sida 103
•  Original

393R0793/S

Nr L 84/52

En sammansan blandning av kolväten framställd genom destillation av produkterna från en katalytisk kracknrngsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C... och kokar i intervallet ungefär från 260'C till SOO'C (SOO'F till 932'9. Denna sn'öm innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-Iedade kondenserade ringar. 265-064-6 6A

klämde oljor (petroleum). katalytiskt kmckade En sammansatt blandning av kolväten framställd som restfraktiö- nen från destillation av produkterna från en katalytisk krack- ningsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande större än C.., och kokar över ungefär 350'C (662'F). Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade ringar.

265-069-3 GA 64741-67-9 rester (petroleum). katalytisk refonner-fraktioneringskolonn- En sammansan blandning av kolväten framställd som restfraktionen från destillation av produktema från en katalytisk refonneringsproeess. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i rntervallet från C.o till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från lbO'C till 400'C (320'F till 725'F). Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-Iedade kondenserade ringar.

64741-62-4

265-076—1 6A 64741-75-9 rester (petroleum). vätekrackade En sammansatt blandning av kolväten framställd som

restfraktionen från destillation av produkterna från en vätekrackningsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande större än C» och kokar över ungefär 350'C (662'B.

265-081-9 GA rester (petroleum). temtiskt ktackäde En sammansatt blandning av kolväten framställd som

restfraknonen från destillation av produkterna från en termisk krackningsprocess. Den består övervägande av omänade kolväten med kolantal övervägande större än Cm och kokar över ungefär 350'C (662' F). Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-Iedade kondenserade ringar.

265-082—4 BA destillat (petroleum). tunga termiskt krackade En sammansan blandning av kolväten från destillation av

produkterna från en temtisk krackningsprocess. Den består övervägande av omättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C... och kokar i intervallet ungefär från 260'C till 480'C (500' F till 896' B. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade ringar.

265-162-9 GA gasoljor (petroleum). vätebehandlade vakuum- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en petmleumfraktion med väte i närvaro av en katalysator. Den består av kolvaten med kolantal övervägande

64741-80-6

64741-81-7

64742—59-2

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 190 Bilaga 3

i intervallet från C.. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 230'C till 600'C (4461: till lllZ'B. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6—ledade kondenserade ringar. 165-181-2 GA 64742-78-5 rester (pen-oleum). väteavsvavlade atmosfäriskt torn En samnransart blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en återstod från ett atmosfäriskt tom med väte i närvaro av en katalysator. under förhållanden primärt för att avlägsna organiska svavelföreningar. Den består av kolväten med kolantal övervägande större än C.., och kokar över ungefär 350'C (662' R. Denna ström rnnehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6—ledade kondenserade ringar. 265-189-6 6A gasoljor (petroleum). väteavsvavlade tunga vakuum- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom en katalytisk väteavsvavlingsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 350'C till (100'C (662'F till lllZ'F). Denna ström innehåller sannolikt S viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6—ledäde kondenserade nngar. 265-193-8 6A rester (petroleum). ångkrackade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som restfraktion från destillation av produkterna från en ångkrackningsprocess (inklusive ångkrackning för att framställa etylen). Den består övervägande av omänade kolväten med kolantal övervägande större än C.. och kokar över ungefär 260'C (500'F). Denna ström innehåller sannolikt S viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade ringar. 269-777-3 6A 68333-22-2 rester (petroleum). atmosfäriska En sammansan återstod från atmosfärisk destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande större än C.. och kokar över ungefar 200'C (392'9. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade ringar. 269—7824] 6A 68333-26-6 klarade oljor (petroleum). väteavsvavlade katalytiskt krackade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en katalytiskt krackad klarad olja med väte för att omvandla organiskt svavel till vätesulfrd som avlägsnas. Den består av kolväten med kolantal övervägande större än C.., och kokar över ungefär 350'C (662'F). Denna sn'öm innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade ringar. 269-783-6 6A 68333-27-7 destillat (petroleum). väteavsvavlade intermediära katalytiskt krackade

64742-86-5

64742-90-1

5.4.93

• Sida 104
•  Original

393R0793/S

5.4.93

En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en intermediära katalytiskt krackade destrllat med väte för att omvandla organiskt svavel till vatesulfid som avlägsnas. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. trll och med C.... och kokar i intervallet ungefär från 205'C till 450'C (401 "F till 842'F). Den innehåller en förhållandevis stor del tricykliska aromatiska kolväten.

269-784-1 GA 68333-28-8 destillat (petroleum). väteavsvavlade nrnga katalytiskt krackade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla tunga katalytiskt krackade destrllat med väte för att Omvandla organiskt svavel till vätesulfid som avlägsnas. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 260'C till 500'C (500' F trll 932'9. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till ('t-ledade kondenserade ringar. 270-674'0 GA 63476-32-4 bl'änsleolja. rester-snaight-run gasoljor. högsvavlig 270-675-6 GA 68476-33-5

bränsleolja. rest- Vätskeprodukten från olika raffinaderisu'ömmar. vanligen rester. Sammansättningen är komplex och varierar med råoljekällan.

270-792-2 GA 68478-13-7 rester (petroleum), katalytisk reformer ftaktioneringskolonnrest. desdllan'ons- En sammansatt återstod från destillationen av katalytisk refonner— frakrioneringskolonnrest. Den kokar över ungefär 399'C (750'5. 270-796-4 GA 68478-17-1 rester (petroleum). tung ocker-gasolja och vakuumgasolja En snmmansart blandning av kolväten framställd som

restfraktionen från destillationen av tung coker-gasolja och valcuumgasolja. Den består övervägande av kolväten med kelantal övervägande större än C.. och kokar över ungefär 230'C (446'F).

270-983-0 GA fem! (petroleum). tunga coker- och lätta vakuum- En sammansatt blandning av kolväten framställd som

textfraktionen från destillationen av tung coker-gasolja och län Vikuumgasolja. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande större än C,, och kokar över ungefär 230'C (446'H.

270-984—6 GA rester (pguoleum), läna vakuum— En sammansatt rest från vakuumdestillationen av återsroden från

den atmosfäriska destillationen av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande större än C.. och kokar över ungefär 230'C (NG'F).

271-013-9 GA rester (petroleum). ångkrackade lätta En sammansatt återstod från destillationen av produktema från en

ångkrackningsprocess. Den består överVägande av aromatiska

68512-61-8

68512-62-9

68513-69-9

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

och omättade kolväten med kolantal större än C7 och kokar i intervallet ungefär från lOI'C till SSS'C (214'F till lOJO'F). 271-384-7 GA 6855-004 bränsleolja. nr 6 En destillatolja med en minimiviskositet på 900 SUS vid 37.7'C (100'F) till ett maximum på 9000 SUS vid 37.7'C(100'B. 271-763-7 GA 68607-30-7 rester (petroleum). toppanläggnings-. lågsvavliga En lågsvavlig sammansatt blandning av kolväten framställd som restfraktionen från toppardäggningsdestillationen av råolja. Den utgör återstoden efter det att straight-nin bensinfrakn'onen. fotogenfraktionen och gasoljeftaktionen har avlägsnats. 272-184-2 GA 68783-084 gasoljor (pen-oleum). nrnga atmosfäriska En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C. till och med C.,. och kokari intervallet ungefär från lZl'C till SlO'C (250'F till 950'F). 272-187-9 GA 68783—13-1 rester (petroleum). coker skrubber. innehåller kondenserade aromater En mycket sammansatt blandning av kolväten framställd som restfmktionen från destillationen av vakuumårerstoden och produktema från en termisk krackningsprocess. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande större än C,.) och kokar över ungefär 350'C (GGZ'F). Denna Ström innehåller sannolikt 5 vrktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4— till G-ledade kondenserade ringar. 273-263-4 GA

destrllat (petroleum). perroleumrester vakuum- En sammansatt blandning av kolväten framställd genom vakuumdestillation av återstoden från den atmosfäriska destillationen av råolja. 273-272-3 GA

rester (petroleum). ångkrackade—. hattshaltiga En sammansatt. återstod från destillationen av ångkrackade petroleumrester. 274-683-0 GA

destillat (petroleum). intermediära vakuum- En sammansatt blandning av kolväten framställd genom vakuumdestillation av återstoden från den atmosfäriska destillationen av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,,. och kokar i intervallet ungeGrr från 250'C till 54S'C (482'Ftill lOlS'B. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4— till 6-ledade kondenserade ringar. 274-684-6 GA destillat (petroleum). lätta vakuum-

68955—27-1

68955—36-2

70592-76-6

70592-77-7 Nr L 84/53

• Sida 105
•  Original

393 R0793/S

Nr L 84/54

ElNECS-nr

En sammansatt blandning av kolväten framställd genom vakuumdestillation av återstoden från den atmosfäriska destillationen av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 250'C till 545'C (482'F till lOlJ'B.

274-685-1 GA 70592—78-8 destillat (pen'oleum). vakuum- En samnransatt blandning av kolväten framställd genom

vakuumdestillation av återstoden från den atmosfäriska destillationen av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.... och kokar i intervallet ungefär från 270'C till GOO'C (Slä'F till 1112'B. Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till G-ledade kondenserade nngar.

285-555-9 GA 85117-03-9 gasoljor (petroleum). väteavsvavlade mnga coker vakuum- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom väteavsvavling av tunga coker-destillanåmaterial. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C... och kokar i rntervallet ungefär från 304'C till 548'C (579'F till lOlB'F). Innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-Iedade kondenserade ringar. 295-396-7 GA bränsleolja. nrng. högsvavlig En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

destillation av råpetroleum. Den består övervägande av alifatiska. aromatiska och cykloalifatiska kolväten med kolantal övervägande större än C.. och kokar över ungefär 400"C

92045-14-2

(752'F). 295-511-0 GA 92061-97-7 rester (petroleum). katalytisk kracknings- En sammansatt blandning av kolväten framställd som

restfraktionen från destillationen av produkter från en katalytisk krackningsprocess. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande större än C.. och kokar över ungefär 200'C (392'1-3. 295-990-6 GA 92201-59-7 destillat (petroleum). rnterrnediära katalytiskt krackäde. termiskt nedbruma En sammansatt blandning av kolväten framställd genom destillation av produkter från en katalytisk krackningsprocess. som har använts som en vänneöverfönngsvätska. Den består övervägande av kolväten som kokar i intervallet ungefär från 220'C till 450'C (428'F till 842'F). Denna sn'öm innehåller sannolikt orgamska svavelföreningar. 298-754—0 GA restolja (petroleum) En sammansatt blandning av kolväten. svavelföreningar och metallhaltiga organiska föreningar som erhålls som resten från rafftnaderifraktionerings-krackningsproceser. Den ger en färdig olja med en viskosrtet på 2 cSt vid 100'C. 308-733-0 GA

rester. ångkrackade. temriskt behandlade En sanrrnansatt blandmng av kolväten som erhålls genom behandling och destillation av rå ångkrackad nafta. Den består

9382 l-GG-O

98219—64-8

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

övervägande av omättade kolväten som kokar över ungefär lSO'C (JSG'B. 278-011-7 GB smörjfetter En sammansatt blandning av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,... som kan innehålla salter

74869-2 1-9

av alkalimetaller. alkaliska jordansmetaller och/eller aluminiumföreningar. ZGS-OSl-S 7A 64741-50-0

destillat (petroleum). lätta paraffm- En sammansatt blandning av kolväten framställd genom vakuumdestillation av återstoden från atmosfärisk destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.... och ger en färdig olja med en viskositet lägre än 100 SUS vid lOO'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller en förhållandevis stor del ntättade alifatiska kolväten normalt förekommande i detta råoljedestillationsintervall. 265-052-0 7A 64741-51-1

destillat (peu'oleum). tunga paraffin- En sammansatt blandning av kolväten framställd genom vakuumdesnllation av återstoden från atmosfärisk destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 100 SUS vid lOO'F (19 cSt vrd 40'C). Den innehåller en förhållandevis stor del mättade alifatiska kolväten.

265-053-6 7A destillat (pen'oleum). lätta naften- En sammansatt blandning av kolväten framställd genom

vakuumdestillation av återstoden från atmosfärisk destillation av råolja. Den består av kolväten med kolanml övervägande i intervallet från C.. till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet lägre än 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få nomralparaffrner.

265-054-1 7A destillat (petroleum). tunga naften- En sammansatt blandning av kolväten framsrälld genom vakuumdestillation av återstoden från atmosfärisk destillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.,. till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 100 SUS vid lOO'F (19 CSI vid 40'C)- Den innehåller förhållandevis få normalparaffiner. 265-117-3 7A destillat (petroleum). syrabehandlade tunga naften- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som ett rafftnat

från en svavelsyrabehandlingsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.., till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 100 SUS vid lOO'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få normalparaffiner.

265-118-9 7A destillat (petroleum). syrabehandlade lätta naften-

64741-52-2

64741 -53-3

64742- 18-15

64742- 194

5.4.93

• Sida 106
•  Original

393R0793/S

5.4.93

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som ett raffurat från en svavelsyrabehandlingspmcess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.... och ger en färdig olja med en vrskösitet lägre än 100 SUS vid lOO'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få nomtalparaffrner. 265-119—4 7A destillat (petroleum). syrabehandlade tunga paraffm- En sammansatt blandning av kolvaten som erhålls som ett rafftnat

från en svavelsyrabehandlingsprocess. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... och ger en färdig olja med ett viskositet på lägst 100 SUS vid 100'F(19 cSt vid 40'C).

265-121-5 7A destillat (petroleum). syrabehandlade läna paraffm— En sammansan blandning av kolväten som erhålls som ett mfönat

från en syrabehandlingsprocess. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.... och ger en färdig olja med en viskositet lägre än 100 SUS vid lOO'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få nomtalparafftner.

265-127-8 7A 64742-27-4 destillat (pen'oleum). kemiskt neuualiserad: tunga paraffm—

En sarru'nansatt blandning av kolväten som erhålls genom en behandlingsptocess för att avlägsna sura material. Den besur övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 10) SUS vid lOO'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller en förhållandevis stor del alifatiska kolväten.

265-128-3 7A 64742-28-5 destillat (pen'oleum). kemiskt neun-aliserade lätta paraffm- En samtnansatt blandning av kolväten framställd genom en behandlingsptocess för att avlägsna sura material. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.... och ger en färdig olja med en viskositet lägre än 100 SUS vid lOO'F (19 cSt vid 40'C). 265-135-1 7A 64742-34—3 destillat (pen'oleum). kemiskt neuualiserade nrnga naften— En samtnansan blandning av kolväten framställd genom en behandlingsptocess för att avlägsna sura material. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från Cm till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få normala paraffiner. 265-136-7 7A 64742-35—4 destillat (petroleum). kemiskt neuualiserad: lätta naften- En sammansatt blandning av kolväten framställd genom en behandlingsptocess för att avlägsna sura material. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet lägre än

64742-20—7

64742-21-8

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

ElNECS-nr

100 SUS vid lOO'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få normala paraffmer. 232-455—8 7B

vit mineralolja (petroleum) En högtaffrnerad petroleummineralolja bestående av en sammansan blandning av kolväten som erhålls genom intensiv behandling av en penoleumfraktion med svavelsyra och oleum. eller genom hydrogenering. eller genom en kombination av hydrogenering och syrabehandling. Ynerligare tvättnings- och behandlirrgssteg kan ingå i processförloppet. Den består av mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,...

8042—47-5

276-735-8 TB 72623-83—7 smörjoljor (petroleum). C , .,-. vätebehandlade klara råmaterialbaserade

En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom att behandla lösningsmedelsdeasfaltetad testolja med väte i närvaro av en katalysator i två steg där avvaxning utförs mellan varje steg. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande större än C., och ger en färdig olja med en viskositet på 440 cSt vid 40'C. Den innehåller en förhållandevis stor del mättade kolväten. 295-425-3 73 9204544—8 smörjoljor (petroleum). vätebehandlade klara råmaterialbasetade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av en lösningsmedelsrafflnerad test med väte. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande större än C,.. och ger en färdig olja med en viskositet på 650- 750 cSt vid 40'C.

295426—9 73 9204545-9 smörjoljor(peu'oleum). vätebehandlade lösningsmedelsraffrnerade

klara råmaterialbaserade

En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom behandling av en lösningsmedelsraffurerad test med väte. Den består övervägande av kolväten med kolantal större än C... och ger en färdig olja med en viskositet på 450-500 cSt vid 40'C.

295-550-3 78 92062-35-6 vit mineralolja (petroleum). lätt En högraff'rnerad petroleummrneralolja bestående av ett

sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom intensiv behandling av en petroleumfrakrion med svavelsyra och oleum. eller genom hydrogenering. eller genom en kombination av hydrogenering och syrabehandling. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande större än C...

265-077-7 7C 6474l-76-0 destillat (petroleum). urnga vätekrackade En sammansan blandning av kolväten från destillatiOn av

produktema från ett vätekrackningsprocess. Den består övervägande av manade kolväten med kolantal i intervallet C.,- C". och kokar i intervallet ungefar från 260'C till 600'C (SOO'F till 1112'F).

265-090—8 7C 64741-88—4 destillat (petroleum). lösningsmedelsrafönerade tunga paraffin-

Nr L 84/55

• Sida 107
•  Original

393R0793/S

Nr L 84/56

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som raffmatet från en lösningsmedelsertnaktionsprocess. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.., till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C).

265-091-3 7C 64741-89-5 destillat (petroleum). lösningsmedelsraffrnerade lätta paraffin En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som raffmatet från en löStringsmedelsexoaknonsprocess. Den består övervägande av mänade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.... och ger en färdig olja med en viskositet lägre än 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). 265-096-0 7C 64741-95-3 testoljor (petroleum), lösnrngsmedelsdeasfalterade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som den lösningsmedelslösliga fraktionen från C.C.-lösningsmedels- deasfaltering av en återstod. Den består av kolväten med kolantal övervägande större än C., och kokar över ungefär 400'C (752'F). 265-097-6 ' 7C 64741-96-4 destillat (penoleum). lösningsmedelsraffrnerade nrnga naften- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som raffmatet från en lösningsmedelsexuaktionsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få normala paraffiner. 265-098-1 7C 64741-97-5 destillat (petroleum). lösningsmedelsrafftnerade lätta naften- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som raffmatet från en lösningsmedelsexoaktionsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i rntervailet från C., ull och med C... och ger en färdig olja med en viskositet lägre än 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få normala paraffiner. 265-101-6 7C

testoljor (petroleum). lösningsmedelsraffrnerade

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som den lösningsmedelsolösliga fraktionen från lösningsmedelsraffinering av en återstod. genom att använda ett polärt organiskt lösningsmedel. såsom fenol eller furfural. Den består av kolväten med kolantal övervägande större än C., och kokar över ungefär 400'C (752'F).

265-137-2 7C

destillat (petroleum). lerbehandlade nrnga paraffm- En sammansatt blandning av kolväten som uppstår vid behandling av en petroleumfraktion med naturlig eller modifierad lera. i antingen en kontakt- eller perkoleringsprocess. för att avlägsna spärmängdcma av polära föreningar och förekommande för- orenrngar. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... och ger en färdig olja med

64742-01-4

64742-36-5

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

en viskositet på lägst 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller en förhållandevis stor del mättade kolväten.

265-138-8 7C destillat (petroleum). lerbehandlade lätta paraffin— En sammansatt blandning av kolväten som uppstår vid behandling

av en petroleumfraktion med naturlig eller modifierad leta. i antingen en kontakt— eller perkoleringspmcess. för att avlägsna spån'nängdema av polära föreningar och förekommande föroreningar. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet lägre än 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller en förltållandevis stor del rrrättade kolväten.

265-143—5 7C testoljor (pen'oleum). lerbehandlade En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av en testolja med nanrrlig eller modifrerad leta. i antingen en kontakt— eller perkoleringsprocess. för att avlägsna spåmtängderna av polära föreningar och förekommande föroreningar. Den består av kolväten med kolantal övervägande större än C,, och kokar över ungefär 400'C (751'F).

265-146—1 70 6474244-5 destillat (petroleum). lerbehandlade tunga naften— En sammansatt blandning av kolväten som uppstår vid behandling av en petroleumfrakn'on med nanrrlig eller modifierad lera. i antingen en kontakt- eller perkoleringsprocess. för att avlägsna spånrrängdema av polära föreningar och förekommande föroreningar. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,. till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få nomtalä paraffiner. 265-147-7 7C 6474245-6 destillat (pen'oleum). lerbehandlade läna naften- En sammansatt blandning av kolväten som uppstår vid behandling av en petroleumfraktion med nanrrlig eller modifrerad lera. i antingen en kontakt- eller perkoleringsprocess. för att avlägsna spårrnängderna av polära föreningar och förekommande föroreningar. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.... och ger en färdig olja med en viskosrtet lägre än 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få normala paraffrner. 265-155-0 7C 64742-52-5 destillat (petroleum). vätebehandlade tunga naften- En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en petroleunrfrakdon med väte i närvam av en katalysator. Den består av kolväten med kolantal övervägande r intervallet från C.,. till och med C,... och ger en färdrg olja med en viskositet på lägst 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få normala paraffiner. ZGS-ISG-G 7C 64742-53—6 destillat (petroleum). vätebehandlade lätta naften-

64742-37-6

6474241-2

5.4.93

• Sida 108
•  Original

393RO793/S

5.4.93

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en petroleumfraktion med Väl: i närvaro av en katalysator. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,,. och ger en färdig olja med en viskositet lägre än 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få nomrala paraffiner.

265-157-1 7C 64742-54-7 destillat (peuoleum). vätebehandlade tunga paraffin- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en petroleumfraktion med väte i närVaro av en katalysator. Den består av kolväten med kolantal övervägande r intervallet från C.., till och med C,,. Den ger en färdig olja med en viskositet på lägst 100 SUS Vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller en förhållandevis stor del mättade kolväten.

265-158-7 7C

destillat (peuoleum). vätebehandlade lätta paraffm-

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en pen'oleumfraktion med väte i närvaro av en kataly— sator. Den består av kolväten med kolantal Övervägande i intervallet från C., till och med C,... och ger en färdig olja med ert viskositet på lägst 100 SUS vid 100'F (19 cSt vrd 40'C). Den innehåller en förhållandevis stor del mättade kolväten.

265-159-2 7C 64742-56-9 destillat (petroleum). lösningsmedelsavvaxade lätta paraffm- En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom avlägsnande av normala paraffiner från en petroleumfraktion genom lösningsmedelskristallisation. Den bestårövervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet lägre än 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). 265-160-8 7C

testoljor (pen'oleum). vätebehandlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en petroleumfraktion med väte i närvaro av en katalysator. Den består av kolväten med kolantal övervägande större än C., och kokar över ungefär 400'C (752'F)-

265-166-0 7C 64742-62-7 testoljor (peuoleum). lösningsmedelsavvaxade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom avlägsnande av långa. grenade kolväten från en testolja genom lösningsmedelkristallisation. Den består av kolväten med kolantal övervägande större än C., och kokar över ungefär 400'C (752'F). 265-167-6 7C 64742-63-8 destillat (petroleum). lösningsmedelsavvaxade tunga nafren- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom avlägsnande av normala paraffmer från en petroleumfraktion genom lösningsmedelkristallisation. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... och

64742-55-8

64742-57-0

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

ger en färdig olja med en viskositet inte lägre än 100 SUS vid 100'F (19 CS! vid 40"C). Den innehåller förhållandevis få normala paraffiner. 265-168-1 7C 64742-64-9 destillat (peuoleum). lösningsmedelsavvaxade läna naften- En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom avlägsnande av normala paraffiner från en penoleumfraktion genom lösningsmedelkristallisation. Den består av kolväten med kolantal övervägande i irrtetvallet från C., till och med C,... och ger en färdig olja med enlviskositet lägre än 100 SUS vid 100"F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få normala paraffiner. 265-169-7 7C 64742-65-0 destillat (peuoleum). lösningsmedelsavvaxade nrnga paraffin- En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom avlägsnande av normala paraffiner från en petroleumfraktion genom lösningsmedelkristallisation. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet inte lägre än 100 SUS vid 100'F (19 cSr vid 40'C). 265-172-3 7C

naftenoljor (peuoleum). katalytiskt avvaxade nrnga En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom en katalytisk avvaxningspmcess. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den irtnehåller förhållandevis få normala paraffiner. 265-173-9 7C

naftenoljor (peuoleum). katalytiskt avvaxade låna

En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom en katalytisk avvaxningsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet lägre än 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få nomtala paraffmet.

2155-1744 7C

paraffmoljor (petroleum). katalytiskt avvaxade tunga En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom en katalytisk avvaxningsprocess. Den består överväganade av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). 265-176-5 7C

paraffrnoljor (peuoleum). katalytiskt avvartade läna En samntansad blandning av kolväten som erhålls genom en katalytisk avvaxningsprocess. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet lägre än 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C).

64742-68-3

64742-694

64742-70-7

64742-71 -l

265-179—1 7C 64742-75-2

naftenoljor (petroleum). sammansatta avvaxade tunga

Nr L 84/57

• Sida 109
•  Original

393R0793/S

Nr L 84/58

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att avlägsna raka paraffinkolväten som ett fast ämne genom behandling med en agens. såsom urinämne. Den består av kolväten med kolantal övervägande r intervallet från C... till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få normala paraffiner. 265-180-7 7C naftenoljor (petroleum). sammansatta avvaxäde läna En sanunansatt blandning av kolväten som erhålls genom en

katalytisk avvaxningsprocess. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.... och ger en färdig olja med en viskositet lägre än 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid JO'C). Den innehåller förhållandevis få normala paraffmer.

276-736-3 7C 72623-85-9 smörjoljor (petroleum). Ca...-. vätebehandlade neutraloljebaserade.

hög viskositet

En sammansatt blandnrrrg av kolväten som erhålls genom att behandla lätt vakuumgasolja. tung vakuumgasolja och lösnings— medelsdeasfalterad testolja med väte i närvaro av en katalysator i en tvåstegsprocess där avvartning utförs mellan de två stegen. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på ungefär 112 cSt vid 40'C. Den innehåller en förhållandevis stor del mättade kolväten.

276-737-9 7C 72623-86—0 smörjoljor (petroleum). C.,...r. vätebehandlade neuuaroljebaserade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att

behandla lätt vakuumgasolja och ning vakuumgasolja med väte i närvaro av en katalysator i en tvåstegsprocess där avvaxning utförs mellan de två stegen. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande r intervallet från C., tdl och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på ungefär l5 cSt vid 40'C. Den innehåller en förhållandevis stor del mättade kolväten.

276-738-4 7C 72623-87-1 smörjoljor (petroleum). Ch...-. vätebehandlade neumloljebaserade En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom att

behandla län vakuumgasolja. ning vakuumgasolja och lösnings- medelsdeasfalterad restolja med väte i närvaro av en katalysator i en tvåstegsprocess där avvartning utförs mellan de två stegen. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i rntervailet från C.., till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på ungefär 32 cSt vid 40'C. Den innehåller en förhållandevis stor del mättade kolväten.

278-012-2 7C smorjoljor En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

lösnrngsmedelsextrakuon och avvaxnrngsprocesser. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,...

64742-76-3

74869-22-0

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

292-613-7 7C 90640-91-8 destillat (peuoleum). sammansatta avvaxade tunga paraffin- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom avvartning av ett nrngt paraffindescillat. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet lika med eller högre än 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevis få normala paraffmer. 292-614-2 7C 90640-92-9 destillat (petroleum). sammansatta avvaxade lätta paraffm- En sanrrrransan blandning av kolväten som erhålls genom avvaxning av ett län paraffmdestillat. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.... och ger en färdig olja med en viskositet lägre än 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). Den innehåller förhållandevrs få normala paraffmer. 292-616—3 7C 90640-94-1 desn'llar (peuoleum). lösningsmedelsavvaxade tunga paraffin-. lerbehandlade

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla ert avvaxat tungt paraftindestillat med neutral eller modifierad leta i antingen en kontakt- eller perkoleringsprocess. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,...

292-617-9 7C 90640-95-2 kolväten. C......u lösningsmedelsaVVaxade tunga paraffin-. vätebehandlade En sammansatt blandning av kolväten framställd genom än behandla ett avvaxat tungt paraffindesullat med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... 292-618—4 7C 90640—96-3 destillat (petroleum). lösningsmedelsavvaxäde lätta paraffin-. lerbehandlade

En sammansatt blandning av kolväten som uppstår vid behandling av ett avvaxat lätr pataffrndestillat med naturlrg eller modifierad leta i antingen en kontakt- perkoleringsprocess. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.... 292-620-5 7C 90640-97-4 destillat (petroleum), lösningsmedelsavvaxade lätta paraffin-. vätebehandlade En sammansatt blandning av kolväten framställd genom att behandla ett avvaxat lätt paraffindestrllat med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande r intervallet från C., till och med C.... 292-656-1 7C 90669-74-2 testoljor (petroleum). vätebehandlade lösningsmedelsavvaxade 294-843-3 7C 91770-57-9

testoljor (peuoleum). katalytiskt avvaxade 295-300—3 7C 91995-39-0

destillat (peuoleum). avvaxade tunga paraffin—. vätebehandlade

5.4.93

• Sida 110
•  Original

393R0793/S

5.4.93

En samansatt blandning av kolväten som erhålls vid intensrvbehandling av ett avvaxat destillat genom hydrogenering i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C._. till och med C,. och ger en färdig olja med en viskosrtet på ungefär 44 cSt vid 50'C. 295-301-9 7C 9199540-3 destillat (petroleum). avvaxade lätta paraffm-. vätebehandlade En sammansan blandning av kolväten som erhålls vid

intensivbehandling av ett avvaxat destillat genom hydrogenering i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande l intervallet från C.. till och med C., och ger en färdig olja med en viskositet på ungefär l3 cSt vid 50'C.

295-305-0 7C destillat (peuoleum). tunga paraffin-. svavlade En sanu-nansan blandning av kolväten framställd genom

vakuumdestillation av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.,. till och med C,.. till vilka frin svavel tillsatts vid förhöjd temperatur.

295-316—0 7C 91995-54-9 desnllat (peuoleum). lösningsmedelsraffmerade läna häften-. vätebehandlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att

behandla en pen'oleumfraktion med väte i närvaro av en katalysator och avlägsna aromatiska kolväten genom lösningsmedelsextraktion. Den besrår övervägande av naftenkolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. ull och med C... och ger en färdig olja med en viskositet på 13- 15 cSt vid 40'C.

295423-2 7C 9204542-6 smörjoljor (petroleum). C.._.,-. lösningsmedelsexnaherade.

avvaxade. vätebehandlade '

295-424—8 7C

9199543—6

9204543-7

smörjoljor (petroleum). vätekrackade icke-aromatiska lösningsmedels-avparaflinerade 295-499-7 7C 92061-86-4

testoljor (petroleum). vätekrackade syrabehandlade

lösningsmedelsavvaxade

En sammansatt blandning av kolväten framställd genom att med lösningsmedel avlägsna paraffiner från resten från destillationen av syrabehandlade. vätekrackade tunga paraffiner och som kokar över ungefär 380'C (716'F). 295—810—6 7C 92129-09-4 parafftnoljor (petroleum). lösningsmedelsraffmerade avvaxade tunga

En sammansan blandning av kolväten som erhålls från svavelinnehållande paraffiniåolja. Den består övervägande av lösningsmedelsraffuierad avpaiafftnelad smörjolja med en viskositet på 65 cSt vid 50'C.

295-474-6 7C smörjoljor (petroleum). basoljor parafhtt- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom raffmering av råolja. Den består övervägande av aromater. naftener och pataffmer och ger en färdig olja med en viskositet på 120 SUS vid 100'F (23 cSt vid 40'C).

9357243—1

297-857-8 7C 93763—38-3 kolväten. vätekrac kade paraffiniska destillationsrester. Iösningsmedelsavvaxade

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

305-588—5 7C 94733-08-1 desdllat (petroleum). lösningsmedelsmfftnerade vätebehandlade nrnga. hydrogenerade 305-589-0 7C 94733-09-2 destillat (peuoleum). lösningsmedelsrafhnerade vätekrackade lätta En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsavammarisering av resten från vätekrackad råolja. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,. till och med C... och kokar i intervallet ungefär från 370'C till 450'C (698'F till 842'F). 305-594-8 7C 94733-15-0 smörjoljor (petroleum). Gu...-. lösningsmedelsavvaxade vätekrackade destillatbaserade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom lösnings— medelsavparaffinering av destillationsresten från vätekrackad råolja. Den består oven-ägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,. till och med C.... och kokar i intervallet ungefärfiån 370'C till 550'C (698'F till 1021' . 305-595-3 7C 94733-16-1 smörjoljor (petroleum). C.._,..-. lösningsmedelsavvaxade hydmgenererade tafftnatbaserade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsavparafflnering av det hydrogenerade rafftnat som erhålls genom lösningsmedelsexnaknon av ett vätebehandlat petroleumdestillat. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.... och kokar i intervallet ungefär från 370'C til1550'C (698'F till 1022'9. 305-971-7 7C 95371-04-3 kolväten. C . ...,-. aromam'ka. lösningsmedelsexnaherade nafteniska destillat Jos-9724. 7C 95371-054 kolväten. C,,.... ammanika. lösningsmedelsexrraherade nafteniska destrllat 305-974-3 7C 95371—07-6 kolväten. C.. _-_ avvarade deasfalterade vätebehandlade vakuumdestillauonsrester 305-975-9 7C 95371-08—7 kolväten. C,.,,,-. vätebehandlade deasfalterade vakuumdestillationsrester 307-010-7 7C 97488-73—8

destillat (peuoleum). vätekrackade lösningsmedelsiaffmeräde läna En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsbehandling av ett destillat från vätekrackade petroleumdestillat. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 370'C nll 450'C (698'F till 842'F). 307-011-2 7C 97488—74—9 destillat (petroleum). lösningsmedelsrafftnerade hydrogenerade tunga En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom behandling av en hydrogenerat pen-oleumdesnllat med ert lösningsmedel. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.., till och med C.... och kokt i intervallet ungefär från 390'C till 550'C (734'F n'll IOZZ'F).

Nr L 84/59

• Sida 111
•  Original

393 RO793/S

Nr L 84/60

307-034-8 7C 97488-95-4 smörjoljor (petroleum). C..,..-. vätekrackade lösningsmedels— avvaxade 307-661-7 7C 97675-87-1 kolväten. C.._,..—. vätebehandlad lösningsmedelsdeasfalterad

atmosfärisk desnllatr'onsrest. lätta destrllat En sanunansatt blandning av kolväten som erhålls som första genomflöde från vakuumdestillationen av utflödet från behandlingen av en lösningsmedelsdeasfalterad kort test med väte l närvaro av en katalysator. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.... och kokari intervallet ungefär från 300'C till 400'C (572 ' F till 752'F). Den ger en färdig olja med en viskositet på 4 cSt vid ungefär lOO'C (212'F). 307-755—8 7C 97722-06-0 kolväten. CW.-. vätebehandlad lösningsmedelsdeasfaltetad destillanonsrest. lätta vakuumdestillat En sanunansatt blandning av kolväten som erhålls som första genomflöde från vakuumdestillationen av utflödet från den katalytiska vätebehandlingen av en Iösningsmedelsdeasfalteiad korr test. med en viskositet på ScSt vid ungefär lOO'C (212'F). Den består övervägande av kolväten med kolantal övervagande i intervallet från C.. till och med C.... och kokar ] intervallet ungefär från 300'C till 500"C (572'F till 932' F). 2507-7584 7C 97722-09-3 kolväten. C.._..—. lösningsmedelsexträherade län! nafteniska En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom extraktion av aromatema från ett lätt naftendestillat med en viskositet på 9.5 cSt vid 40'C (l04'F). Den besrår övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C... och kokar i intervallet ungefär från 240'C till 400'C (464'F till 752'F). . 307-760-5 7C 97722—104 kolvaten. c...... lösningsmedelsexträherade lätta nafteniska En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom extraktion av aromatema från ett län naftendestillat med en viskosrtet på l6 cSt vid 40'C(104'F). Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 250'C till 425'C (JSI'F tlll 797'B. 308-131-8 7C 97862-81-2 kolväten, C..4.-. avammariserade 308-132-3 7C 97862-82-3 kolvaten. C.. ...-. vätebehandlade destillat. lätta destinations-

fraktioner

308-133-9 7C 97862-834 kolväten. C..... nafteniska vakuumdestillations- 308-287-7 7C 97926—68-6 kolväten. CH.,—_ avarorrtauserade 308-289-8 7C 97926-70-0

kolväten. Ch...-. vätebehandlade

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

5.4.93

308-290-3 7C 97926—71-1 kolväten. CW.-. nafteniska 309-710-8 7C 100684-37-5

restoljor (peuoleum). kolbehandlade lösningsmedelsavvaxade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behandling av lösningsmedelsavvaxade petroleumrestoljor med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. 309-711-3 7C 100684—38-6 testoljor (pen'oleum). lerbehandlade lösningsmedelsavvaxade En sammansatt blartdning av kolväten som erhålls genom behandling av lösningsmedelsavvaxade petroleumrestoljor med blekjord för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. 309-874-0 7C 101316—69-2 smörjoljor (peuoleum). Cu,-. lösningsmedelsextraherade.

deasfalterade. avvaxade. hydrogenerade En sammansan blandrung av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsextraktion och hydrogenering av vakuumdesdllalionsrester. Den besrår övervägande av kolväten med kolantal övervägande större än C., och ger en färdig olja med en viskositet i området 32 cSt till 37 cSt vid 100'C

(212 ' F). 309—875-6 7C 101316—70-5 smörjoljor (petroleum). C ,...-. lösningsmedelsexuaherade.

avvaxadc. hydrogenerade En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsexn'aktion och hydrogenering av rester från atmosfärisk destillation. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C... och ger en färdig olja med en viskositet i området 17 cSt till 23 cSt vid 40'C(104'F). 309—876-1 7C smörjoljor (peuoleum). cm,-, avvaxade. hydrogenerade En samntansart blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsexnaknon och hydrogenering av rester från annosfärisk destillation. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till oclt med C,,. och ger en färdig olja med en viskositet I området 37 cSt till 44 cSt vid 40'C (104"F). 309—877-7 7C smörjoljor (peuoleum). avvaxade. hydrogenerade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsexn'aktion och hydrogenering av rester från aunosfa'risk destillation. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet i området lö cSt till 75 cSt vid 40'C (lO4'F). 265-110—5 8 exuakt (petroleum). testolja-lösningsmedels- En sammansan blandning av kolväten som erhålls som extrakt från en lösningsmedelsexualctionsprocess. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande större än C.,. 295-332-8 & 91995-70-9 exu'akt (petroleum). deasfalterad vakuumresr lösningsmedels-

lOlJl6-7l-6 lösningsmedelsextrabcrade.

101316-72-7

Cum-. lösningsmedelsexttahetade.

64742-10—5

• Sida 112
•  Original

393R0793/S

5.4.93

En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsexnaktion av en vakuumdeasfalter'ad rest. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande större än C,... Denna ström innehåller mer än 5 viktprocent aromatiska kolväten bestående av 4— till 6-ledade kondenserade ringar. 265-102-1 9A 64742-03-6 extrakt (petroleum). lätt naftendestillat lösningsmedels- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som exuaktet från en lösningsmedelsexuaktionsprocess. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,... Denrta ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6—ledade kondenserade ringar. 265-103-7 9A 64742-04-7 extrakt (petroleum). tungt paraffmdesu'llat lösningsmedels— En sammansan blandning av kolväten som erhålls som extraktet från en lösningsmedelsextraktionsprocess. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.., till och med C,... Denna ström innehåller sannolikt S viktprocenteller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6—ledade kondenserade ringar. 265-104-2 9A 64742-05-8 extrakt (petroleum). lärt paraffindesttllat lösningsmedels- En sammansan blandning av kolväten som erhålls som extraktet från en lösningsmedelsextraktionsprocess. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,... Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller meraromanska kolvaten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade ringar. 265-111-0 9A 64742-11-6 extrakt (petroleum). tungt naftendestillat lösningsmedels- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som extraktet från en lösningsmedelsextraknonsprocess. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande ] intervallet från C ... till och med C,... Denna ström innehåller sannolikt S viktprocent eller mer aromatiska kolvaten bestående av 4— till 6—ledade kondenserade ringar. 295-341-7 9A 91995-78-7 exuakt (petroleum). län vakuumgasolja lösningsmedels- En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsexn-aktion från lätt vakuumperroleumgasolja. Den består övervagande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.... 307-753-7 9A

kolväten. C.”... arnman'ika

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsexnaktion av ett naftendestillat med en viskosrtet på 27 cSt vid lOO'C (212'F). Den består övervagande av aromatiska kolvaten med kolantal övervägande i intervallet från C.. ull och med C.,. och kokar i intervallet ungefär från 395'C n'11640'C (743'F till llä4'F).

”727.044

272-175-3 9B 68783-00-6 exnakt (petroleum). tungt naftendestillat lösmngsmedels-. aromatltoncennat

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 84/61

Ett aromarkoncentrat framställt genom att tillsätta vatten till lösningsmedelsexuakt av ningr naftendestillat och exnaknons- lösningsmedel.

272-180-0 9B 68783-04-0 extrakt (petroleum). lösningsmedelsraffmerat tungt paraffmdestillat lösningsmedels— En sammansan blandning av kolväten som erhålls som från re-extraktiotten av lösningsmedelstafftnerat tungt paraffin- destillat. Den består av mättade och amrnatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... 272-342-0 9B 68814-89—1 extrakt (petroleum), nrnga paraffmdesn'llat. lösningsmedels- deasfalterade En sanunansan blandning av kolväten som erhålls som extraktet från en lösningsmedelsexcraktion av tungt parafftndestillat. 292-631-5 98 90641-07-9 extrakt (petroleum). tungt lösningsmedels-. vätebehandlade En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom att behandla ett tungt naftendestillat lösningsmedelsexuakt med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 19 cSt vid 40'C (lOO SUS vid 100'F). 291-632-0 95

extrakt (peuoleum). tungt pataffutdestillat vätebehandlade

En samntansan blandning av kolväten framställd genom an behandla ett tungt paraffindesnllat lösningsmedelsexuakt med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 350'C till 4BO'C (662'F till 89610.

292-633—6 9]!

extrakt (petroleum). lät! parafftndesrillat vätebehandlade En sarnntansatt blandning av kolväten framställd SCHORI att behandla en lätt paraffmdesnllat lösningsmedelsexrrakt med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C... och kokarr intervallet ungefär från '280'C tdl 400'C (536'F till 752'F).

295-354 95

extrakt (petroleum). vätebehandlat lätt lösningsmedels- En sanunansatt blandning av kolväten som erhålls som exnaktet från lösningsmedelsexrraktion av ett interrnediärt paraffmtoppfialtn'on—lösningsrnedelsdesrillat. som behandlas med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med C,,. 295-338-0 9B

extrakt (petroleum). län naftendestillat

väteavsvavlade

naftendestillat

90641 -08-0 lösningsmedels-.

90641 -09—1 lösningsmedels- .

9 [995-73-2 paraffindesrillat

91995-75-4 lösningsmedels—.

ll?

• Sida 113
•  Original

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

393R0793/S

Nr L 84/62

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla extraktet. som erhålls från en lösningsmedelsexuaktionSprocess. med väte i närvaro av en katalysator. under förhållanden primärt för att avlägsna svavelföreningar. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,... Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade ringar.

295-339-6 95

extrakt (petroleum). lätt pataffurdesiillat syrabehandlade

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som en fraktion från destillationen av ett extrakt från lösningsmedelsextraktionen av lätta paraffinroppfraktion- petroleumdestillat som underkastas en svavelsyrarafftnering. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C...

295-340-1 95

exu-akt (petroleum). lätt paraffindesrillat väteavsvavlade

En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsextrakrion av ett lätt parafftndesrillat och behandlas med väte för att omvandla organiskt svavel nll vätesulfrd som avlägsnas. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.... och ger en färdig olja med en viskositet högre än 10 cSt

91995-76-5 lösrungsmedels-.

91995-77-6 lösningsmedels-.

vid 40'C. 295—342-2 95 91995-79-8 exuakt (petroleum). lätt vakuumgasolja lösningsmedels—.

vätebehandlade En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsextraktion av läna vakuumpetruleumgasoljor och behandlas med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C....

296-437-1 95 92704-08-0 extrakt (petroleum). mngt paraff'rndestillat lösningsmedels-. lerbehandlade En sammansan blandning av kolväten som uppstår vid behandling av en petroleumfraktion med naturlig eller modifierad leta. i antingen en kontakt- eller perkoleringsprocess. för att avlägsna spån'nängdema av polära föreningar och förekommande föroreningar. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C... till och med C,... Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade

ringar. 297—827-4 95 93763—10—1 extrakt (petroleum). nrngt naftendestillat lösningsmedels-.

väteavsvavlade

En sammansan blandning av kolväten som erhålls från ett petroleumråmarerial genom behandling med väte för att omvandla organiskt svavel nll vätesulfrd som avlägsnas. Den besrår övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,,. och ger en färdig olja med en vrskösitet högre än l9 cSt vid 40'C.

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

297-829-5 95 93763-[1-2 exualtt (petroleum). lösningsmedelsavvaxat tungt paraffmdesöllat lösningsmedels-. väteavsvavlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från ett lösningsmedelsavvaxat pen'oleumråmaterial genom behandling med väte för att omvandla organiskt svavel till vätesulfrd som avlägsnas. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C.... och ger en färdig olja med en viskositet högre än l9 cSt vid 40'C. 309-672-2 95 100684-02-4 extrakt ( petroleum). län paraffindestillat lösningsmedels-. kolbehandlade

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som en fraktion från destillation av ett extrakt utvunnet genom lösnings- medelsextiaktion av lätt paraffintoppfraktion-råoljedesullat behandlat med aktivt kol for att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C...

309-673-8 95

extrakt (petroleum). lätt paraffindestillat lerbehandlade

En sammansan blandning av kolväten som erhålls som en fraktion från destillation av en extrakt utvunnet genom lösningsmedels- exrraktion av lätt paraffintoppfraktion-råoljedestillat behandlat med blekjord för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervagande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.. till och med

10068403-5 lilsningsmedels-.

C... 309-674-3 95 100684-04-6 extrakt (petroleum), lät: vakuum. gasolja lösningsmedels-. kolbehandlade

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom lösnings- medelsexuaktion av lätt vakuumpetroleumgasolja behandlad med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med

C,... 309-675-9 95 100684-05-7 extrakt (petroleum). lätt vakuumgasolja lösningsmedels-. lerbehandlade

En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsexnaktion av lätta vakuumpetroleumgasoljor behandlade med blekjord för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,...

265-105—8 10 64741-06-9 exuakt (petroleum). medeltungt destillat lösningsmedels- En sammansan blandning av kolväten som erhålls som exuakter från en lösnirigsmedelsexnaktionspmcess. Den består över- vägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C, till och med C.... och kokar i intervallet ungefär från 150"C till 345'C (302'F ti11653'F).

5.4.93

• Sida 114
•  Original

393R0793/S

5.4.93

265-211—4 10 64743-06—2 extrakt (petroleum). gasolja lösningsmedels- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som extraktet från en lösningsmedelsextraktionsprocess. Den består över- vägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C._.. och kokar i intervallet ungefär från 230'C till 400'C (446'F till 752'F). 272-173-2 10 68782-98-9 extrakt (petroleum). klarad olja lösningsmedels-. innehåller kondenserade aromater En sammansan blandning av kolväten som erhålls som extraktet från en lösningsmedelsextraktron av katalytiskt krackad klarad olja. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande stön'e än C.., och kokat over ungefär 350'C (662'F). Denna ström innehåller sannoliktS viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade ringar. 272-174-8 10 68782-99-0 exuakt (petroleum). ning klarad olja lösningsmedels-. innehåller kondenserade aromater En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som exnaktet från en lösningsmedelsextraktion av katalytiskt krackad klarad olja. Den består övervägande av aromatiska kolvaten med kolantal övervägande större än C,. och kokat over ungefär 425'C (798' F). Denna ström innehåller sannoliktå viktprocent eller mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade ringar. 272-177-4 10 68783-02-8 extrakt (petroleum). intennediät klarad olja lösningsmedels-. innehåller kondenserade aromater En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som extraktet från en lösningsmedelsextraktion av katalytiskt krackad klarad olja. Den består övervagande av aromatiska kolväten med kolantal övervagande i intervallet från C.. till och med C.,. och kokar i intervallet ungefar från 375'C ull 450'C (708'F till 842'F). Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent eller

mer aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade ringar. 272-179-5 10 68783-03—9

extrakt (peuoleum). län klarad olja lösningsmedels-. innehåller kondenserade aromater En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som extraktet från en lösnmgsmedelsextrakrion av katalytiskt krackad klarad olja. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,,. och kokar i intervallet ungefär från 340'C till 400"C (644'F till 752” F). Denna ström innehåller sannolikt 5 viktprocent aromatiska kolväten bestående av 4- till 6-ledade kondenserade ringar. 295-330—7 10 91995-67-4

extrakt (petroleum). C.. ...-aromatiska. vätebehandlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behandling av ett aromauskt extrakt med väte. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 84/63

från C., till och med C,... och ger en färdig olja med en viskosrtet på ungefär 45 cSt vid w'c.

295-333-1 10 9195-71-41

exuakt (petroleum). SasoljalösrtingsmCdels-, kemisktneutralisetade En sammansatt blandning av kolvaten framställd genom en behandlingsptocess för att avlägsna sura meterial från gasoljalösningsmedels-petroleumexu'akt.

295-334—9 10 91995-72-1 extrakt (petroleum). gasoljalösningsmedels-. vätebehandlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla gasoljalöstringsmedels-pettoleumexctakt med väte i närvaro av en katalysator. 305-590—6 10 94733-10—5 extrakt (peuoleum). vätekrackad testolja lösningsmedels- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom lösningsmedelsbehandling av resten från vatekrackat petroleum. Den består övervägande av aromatiska kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C.' till och med C.., och kokar i intervallet ungefär från 370'C till 450'C (698'F ti11842'F). 307-012—8 10 97488-75-0 extrakt (petroleum). vätekrackade nrnga lösningsmedels- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom destillation av lösningsmedelsbehandlade intermediära och tunga destillat som erhålls genom vätekracknrng av ett petroleumdestillat. Den består övervägande av ammatiska kolväten med kolantal övervägande | intervallet från C.. till och med C.,. och kokari intervallet ungefär från 370'C till 450'C (698'F till 842'F). 309-670—1 ln 100684-00-2 exuakt (petroleum). kolbehandlad gasolja lösningsmedels- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behandling av gasolja—lösningsmedelspetroleumextrakt med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. 309—671-7 to 100684-01-3 exu—akt (peuoleum). lerbehandlad gasolja lösningsmedels- En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behandling av gasnlja—lösnmgsmedelspetroleumexuakt med blekgjord för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och

föroreningar. 309-676-4 10 100684-06-8 extrakt (petroleum). medelningt destillat lösningsmedels-.

kolbehandlade

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behandling av medeltungt destillat — lösningsmedels- petmleumextrakt med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. 309-678-5 10 100684-07-9 extrakt (petroleum). medeltungt destillat lösningsmedels—. lerbehandlade

En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom behandling av medeltungt destillat—lösningsmedels- petroleumexuakt med blekgjord för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar.

• Sida 115
•  Original

393R0793/S

Nr L 84/64

232-315-6 HA 8002-74-2 parafftnvaxer och kolvätevaxer En sammansan blandning av kolväten som erhålls från

petroleumfraktioner genom lösningsmedelskristallisation (Iösningsmedelsavfertnjng) eller genom en svetmingsprocess. Den består övervägande av raka kolväten med kolantal övervägande större än Cm.

264-038-1 llA 63231-60-7 patafftnvaxer och kolvätevaxer, mikrokristallinska En sammansatt blandning av långa, grenade kolväten som erhålls

från restoljor genom lösningsmedelsknstallisation. Den består övervägande av mättade raka och grenade kolväten med kolantal övervägande större än C,,.

265-126-2 HA kolvätevaxer (petroleum). syrabehandlade En sammansatt blandning av kolväten framställd genom att

behandla en petroleumvaxfraktion med svavelsyra. Den består övervägande av rrtattade raka och grenade kolvaten med kolantal övervägande i intervallet från Cm till och med C,,.

265-134—6 llA 64742-33—2 kolvätevaxer (petroleum). ketmskt neuualiserade En sammansatt blandning av kolväten framställd genom en

behandlingsptocess för att avlägsna sura meterial. Den består övervägande av mättade taka kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,, till och med C.,.

265-144—0 llA 6474242-3 kolvätevaxer (petroleum). lerbehandlade mikrokristallinslta En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av en mikmknstallinsk petroleumvaxftaku'on med naturlig eller modifierad lera, i antingen en kontakt— eller perkoleringsprocess, för att avlägsna spårmängdema av polära föreningar och förekommande föroreningar. Den består övervägande av långa grenade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från Cu ull och med C,,.

265-145-6 llA paraffmvaxer (petroleum). lerbehandlade En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av en peu'oleumvaxfraktion med naturlig eller modifierad lera. i antingen en kontakt- eller perkoleringsprocess. för att avlägsna späm1ängdema av polära föreningar och förekommande föroreningar. Den består övervägande av raka mättade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från Cm till och med C,,.

265-154—5 llA paraffmvaxer (petroleum). vätebehandlade En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom att

behandla ett petroleumvax med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av raka patafflnkolvaten med kolantal övervägande i intervallet från C)() till och med C,,.

2155—1634 llA 64742-60—5 kolvätevaxer (petroleum). vätebehandlade mikrokristallinska En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att

behandla ett mikrokristall'tnskt petroleumvax med väte i närvaro

64742-26—3

64742-43-4

64742-5 1—4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95 :90 Bilaga 3

av en katalysator. Den består övervägande av långa grenade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,, till och med C,,.

285-095-9 11A kolvätevaxet (petroleum). Iuktreducetade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av en patafftnfraktion med ånga under vakuum. De flyktiga och luktande beståndsdelarna är i stor utsträckning avlägsnade. Den består övervägande av raka OCh grenade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,, till och med C,,.

292-640—4 llA paraffmvaxet (petroleum). syrabehandlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som ett rafftnat

från en petroleumvaxfraktion genom en SVavelsyta- behandlingsptocess. Den består övervägande av raka mättade kolväten med kolantal övervägande större än C,,.

295—456—2 llA paraffinvaxer (petroleum). lågrsmältande En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från

peu-oleumfraktioner genom lösningsmedelskristallisation (lösningsmedelsavfettning), genom svem'ting eller en adduklionsprocess. Den består övervägande av taka mättade kolväten med kolantal övervägande större än C.,.

295—157-8 HA 92045-75-5 patafftnvaxer (petroleum). lågtsmältande. vätebehandlade En sammansan blandning av kolväten som erhålls från

petroleumfraktioner genom lösningsmedelskristallisation (lösningsmedelsavfemting). genom svettning eller en addukttonsprocess, behandlad med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av taka mättade kolväten med kolantal övervägande större än C,,.

295-458-3 llA 92045-76-6 paraffmvaxeroch kolvätevaxer. mikrokristallinska, vätebehandlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från testoljor

genom lösningsmedelskristallisation och behandlad med väte i närvaro av ett katalysator. Den består övervägande av mättade raka och grenade kolväten med kolantal övervägande större än

85029—72-7

9066947-9

92045-74—4

C,,. 307-045-8 llA 97489-05—9 paraffmvaxer och kolvätevaxer. Cm.- 308-140-7 llA 97862-89—0

patafftnvaxer (petroleum). kolbehandlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behandling av petroleumfraktioner med aktivt kul för att avlägsna spårbeståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av mättade laka kolväten med kolantal övervägande större än C,,.

308-141-2 HA 97862-90-3 paraffinvaxer (petroleum). lågtsmältande. kolbehandlade

5.4.93

• Sida 116
•  Original

393 R0793/S

5.4.93

En samansatt blandning av kolväten som erhålls genom behandling av lägtsmältande petroleumfrakuoner med aktivt kol för att avlägsna spårbeståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av manade raka kolväten med kolantal övervägande större än C.,.

308-142—8 llA 97862-91-4 parafftnvaxer (peuoleum). lågtsmältande. lerbehandlade En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom behandling av lågtsma'ltande petroleumfrakuoner med bentonit för att avlägsna spårbeståndsdelar och föroreningar. Den bCStår övervägande av mättade raka kolväten med kolantal övervägande större än C,,. 308-143-3 llA 97862-92-5 paraffinvaxer (petroleum). lågtsmåltande. kiselsyrabehandlade En sammansan blandmng av kolväten som erhålls genom behandling av lågtsmältande petroleumfraktioner med ktselsyn för att avlägsna spårbeståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av mättade taka kolväten med kolantal övervägande större än C.,. 308-144-9 HA 97862-93-6

patafftnvaxer (petroleum). kiselsytabehandlade

En sammansan blandning av kolvaten som erhålls genom behandling av petroleumparaffinvaxer med kiselsyra för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av mättade raka och grenade kolvaten med kolantal övervägande större än C,,. SOS-1454 HA 97862-94—7 parafftnvaxer och kolvätevaxer. mikroknstalltnska. kolbehandlade En sammansatt blandning av kolvaten som erhålls från testoljor genom losningsmedelskristallisauon. behandlad med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av mättade raka och grenade kolvaten med kolantal större än C,,. 308—147—5 [IA 97862-95—8 paraffinvaxer och kolvätevaxer, mikrokristallinska. lerbehandlade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från testoljor genom lösningsmedelskristallisaiion. behandlad med bentontt för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av mättade raka och grenade kolväten med kolantal större än C,,.

1508-1484) llA

paraffinvaxer och kolvätevaxer. kiselsyrabehandlade En sammansan blandning av kolväten som erhålls från I'ESIOIJDr genom lösningsmedelskristallisation. behandlad med kiselsyra för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar.

97862-96-9

mikrokristallinska. Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Den består övervägande av mättade taka och grenade kolväten med kolantal större än Cu.

265-171-8 [IB food oil (petroleum) En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som oljefiakn'onen från en lösningsmedelsavfettnings- eller vartsvettttingsproccss. Den består övervägande av grenade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,, till och med C,,. 300-225-7 HB foots oil (petroleum). sytabehandlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av foots orl med svavelsyra. Den består övervägande av grenade kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,, till och med C”.

300-226-2 llB foots oil (peuoleum). lerbehandlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av foots oil med naturlig eller modifierad leta. i antingen en kontakt- eller perkoleringsprocess. för att avlägsna spårmängdema av polära föreningar och förekommande föroreningar. Den består övervägande av grenade kolväten med kolantal övervägande i rntervailet från Cm ull och med C,,..

1508-1264) HB 97862-76-5 foots oil (peuoleum). kolbehandlad En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av foois oil med aktivt kol för att avlägsna spårbeståndsdelar och föroreningar. Den bestårövervägande av mättade taka kolväten med kolantal övervägande större än C,,. 308-127-6 llB 97862-77-6

foots oil (petroleum). kiselsyrabehandlad En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av foots oil med kiselsyra för att avlägsna spårbesiåndsdelaroch föroreningar. Den består övervägande av taka kolväten med kolantal övervägande stöne än C,,.

265-165-5 llC 64742-61-6 råparafftn (petroleum) En sammansan blandning av kolväten som erhålls från en petroleumfraktion genom lösningsmedelskristallisation (lösningsmedelsavvaxning) eller som en desullanonsftakcion från en mycket vaxattad olja. Den består övervägande av mättade raka och grenade kolväten med kolantal övervägande större än C,,. 292—659-8 11C råpärafftn (petroleum). syrabehandlat En sammansatt blandning av kolvaten som erhålls som ett rafftnat

genom behandling av en peooleumråpatafftnfralttion i en svavelsyrabehandlmgspmcess. Den består övervägande av mättade raka och grenade kolväten med kolantal övervägande större än C,,.

292-660-3 llC råparafftn (petroleum). lerbehandlat

64742-67-2

93924—31-3

93924—32-4

90669—77-5

90669-78-6 Nt L 84/65

• Sida 117
•  Original

393 R0793/S

Nr L 84/66

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behandling av en petroleumråparaffinfraku'on med naturlig eller modifierad leta i antingen en kontakt- eller perkoleringsprocess. Den består övervägande av mättade raka och grenade kolväten med kolantal övervägande större än C,,.

295-523-6 llC råpataffin (peuoleum). vätebehandlat En sarrunansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla råparaffin med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av mättade raka och grenade kolväten med kolantal övervägande större än Cm. 295-524-1 llC råparaff'rn (peuoleum). lågtsmältande En sammansatt blandning av kolväten som erhålls från en råoljefraktiongenomlösningsmedelsavparaff'mering. Den består övervägande av rrrättade raka och grenade kolväten med kolantal övervägande större än C.,. 295-525-7 11C

råparafftn (petroleum). lågtsmältande. vätebehandlat En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behand- ling av Iågtsmälrande petroleumråparaffin med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av mättade raka och grenade kolväten med kolantal övervägande större än C.,.

308-155-9 llC 97863-04—2 råparafftn (petroleum). lågtsmältande. kolbehartdlat En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behandling av lågtsmältande råparaffin med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av mänade raka och grenade kolväten med kolantal övervägande större än Cn. 308-156-4 llC

råparaffin (petroleum). lågtsmältande. lerbehandlat . En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom behandling av lågtsmältande petroleumråparafftn med bentonit för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av mättade raka och grenade kolväten med kolantal övervägande större än C.,.

308-158-5 "C 9786-4164 råparaffm (petroleum). lågtsmältande. kiselsyrabehandlat En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behandling av lågrsmältande petroleumråparaffrn med kiselsyra för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av mättade raka och grenade kolväten med kolantal övervägande större än C.,. 309-723-9 llC råparaffin (petroleum). kolbehandlat En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behandling av perroleumråpataff'tn med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar.

92062-09—4

92062-10-7

92062-1 1-8

97863-05-3

100684-49—9

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

232-373-2 vaselin En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som ett halvfast

ämne från avvaxning av paraffmrestolja. Den består övervägande av mättade kristallinska och flytande kolväten med kolantal övervägande större än C,,.

265-206-7 11D vaselin (petroleum). oxiderat En sammansatt blandning av kolväten. övervägande högmolekylära

karboxylsyror. som erhålls vid luftoxidadon av vaselin.

285-098-5 llD 85029-74-9 vaselin (petroleum). aluminiumoxidbehandlar En sammansatt blandning av kolväten som erhålls när vaselin

behandlas med arp, för att avlägsna polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av mättade. kristallinska och flytande kolväten med kolantal övervägande större än Cu.

295-459-9 11D 92045-77-7 vaselin (petroleum). vätebehandlat En sammansatt blandning av kolväten som erhålls som ett halvfast

ämne från avvaxad paraffmrestolja som behandlas med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av mättade mikrokristallinska och flytande kolväten med kolantal övervägande större än C,,.

308-149-6 lll) vaselin (peuoleum). kolbehandlat En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av petmleumvaselin med aktivt kol för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervägande större än C,,.

308-150-1 llD vaselin (petroleum). kiselsyrabehandlat En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av petroleumvaselin med kiselsyra. för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av mättade kolväten med kolantal övervagande större än C,,.

309-706-6 llD vaselin (peuoleum). lerbehandlat En sammansan blandning av kolväten som erhålls genom

behandling av vaselin med blekjord för att avlägsna spår av polära beståndsdelar och föroreningar. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande större än C,,.

265-125-7 12 64742-25-2 smörjoljor (peuoleum). syrabehandlade förbrukade En sammansan blandning av kolväten som erhålls som ett rafftnat

från en svavelsyrabehandlingsprocess. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,, till och med C,,.

265-134! 12 64742-32-1

smörjoljor (petroleum). kemiskt neuualiserade förbnikade

11!) 8009-034

64743-01-7

97862-W-0

97862-98—1

100684-33-1

5.4.93

• Sida 118
•  Original

393R0793/S

5.4.93

En sammansatt blandning av kolväten framställd genom en behandlingsptocess för att avlägsna sura material. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,,.

265-152-4 12

smörjoljor (petroleum). lerbehandlade förbrukade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom behandling av en förbrukad smörjolja med en naturlig eller modifierad lera. i antingen en kontakt— eller perkoleringsprocess. för att avlägsna spåmrängdema av polära föreningar och förekommande föroreningar. Den består av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,,. 265-161-3 12 64742-58—1 smörjoljor (petroleum). vätebehandlade förbrukade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en förbnrkad smörjolja med väte i närvaro av en katalysator. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C., till och med C,,. 270-697—6 12

smörjoljor. raffinerade förbrukade En samnransatt blandning av kolvaten som erhålls genom att underkasta förbnrkade motoroljor fällning. filtrering. katalytisk vätebehandling och destillation för att avlägnsa tungmetaller och additiva komponenter. Den bestårövervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från C,, ull och med C.,. och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 100 SUS vrd 100'F (19 CSt vid 40'C).

64742-50-3

68476-77-7

274658 12 70514—12-4 smörjoljor. förbnrkade 293-258-0 12 91052-94-7

kolväteoljor. lerbehandlade förbnrkade Oljor från avfärgning och filtrering av transformatoroljor genom avfärgningsjonlar.

295421-1 12 smörjoljor. förbrukade. destillerade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

destillation av förbrukade smörjoljor. Den kokar i intervallet ungefär från SO'C till 365'C (l76'F till 689'8.

295—422-7 12 smörjoljor. förbnrkade. vakuumdesöllerade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom

vakuumdestillation av förbnrkad smörjolja och kokar i intervallet ungefär från 200"C till 360'C (3921: till 680'F).

9204540—4

9204541-5

295—516—8 12 92062-03—8 smörjoljor (petroleum). lösningsmedelsraftinerade. destillerade. förbrukade En sammansatt blandning av nrnga kolväten som erhålls genom att underkasta förbrukad smörjolja förångning och extraktion med

lösningsmedel. 297-104-3 12 ”3214-30-15 smörjoljor. raffinerade förbrukade. aromathaln'ga 308-935-9 12 ”035-684

destillat (petroleum). Cum-. förbrukade. raffinerade

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att underkasta ctt petroleumdestillat flockulering. dekantenng. ultmfilrrenng. ultracentrifugen'ng och/eller destillation. Den

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från Clo till och med C,,. och kokar i intervaUet ungefär från 150'C till minst 600"C (302'F till minst 1 l lZ'F). 309-878-2 12 101316-73—8 smörjoljor (peuoleum). förbnrkade, icke-katalytiskt raffinerade En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att raffinera spilloljor utan katalytisk behandling med väte. Den består övervägande av kolväten med kolantal övervägande i intervallet från Cm till och med C”. och ger en färdig olja med en viskositet på lägst 100 SUS vid 100'F (19 cSt vid 40'C). 232490—9 13 8052-424 asfalt

En mycket sammansatt blandning av högmolekylära organiska föreningar innehållande en förhållandevis stor del kolväten med kolantal större än C,, med högt kollväte—förhållande. Den innehåller också små mängder av olika metaller såsom nickel. järn eller vanadin. Den erhålls som den icke-flyktiga resten från destillation av råolja eller genom avskiljning som raffmatet från en testolja i en deasfalterings- eller avkolnrngsprocess. 265-057-8 13 64741-56-6 rester (petroleum). vakuum- En sammansatt återstod från vakuumdestillation av återstoden från atmosfärisk destillanon av råolja. Den består av kolväten med kolantal övervägande Större än C,. och kokar över ungefär 495'C (923'9. 265-188-0 13

rester (petroleum), väteavsvalade vakuum-

En sammansatt blandning av kolväten som erhålls genom att behandla en vakuumåterstod med väte i närvaro av en katalysator. under förhållanden primärt för att avlägsna svavelföreningar. Den består av kolväten med kolantal övervägande större än C,. och kokar över ungefär 495'C (923'F). 265-1964 13 asfalt. oxider-ad Ert sammansatt fast ämne som erhålls genom att blåsa luft genom en uppvärmd återstod eller rafftnat från en deasfalterings- process, med eller utan katalysator. Processen är huvudsakligen en oxidativ kondensation som ökar molekylvikten. 269-110-6 13

beck. petroleum-. ammatiskt Resten från destillationen av termiskt krackad eller ångkrackad återstod och/eller katalytiskt klarad olja med mjukningspunltt från 40'C till 180'C (104'F till 356'F). Består primärt av en samtrtansatt blandning av aromatiska kolväten. bestående av tre- eller flerledade kondenserade ringar. 295-284—8 13 91995-23-2 asfaltener (petroleum)

En sammansan blandning av kolväten som erhålls som ett sammansatt fast produkt vid separationen av tåoljerester med hjälp av en särskild behandling av en lätt kolvätefraktion. Kol/väte-förhållandet är särskilt högt. Denna produkt innehåller en liten mängd vanadin och nickel.

295-518—9 13 rester (peuoleum). temtiskt krackade vakuum-

64742-85—4

64742-93—4

68187-58—6

92062-05-0 Nr 1. 84167

• Sida 119
•  Original

393RO793/S

Nr L 84/68

En sammansan blandning av kolväten som erhålls från produkterna från en termisk krackningsprocess. Den består övervägande av kolväten med vakuumdestillationen av

kolantal övervägande större än C,. och kokar över ungefär 495 'C (923'F). 307-353-2 13 heck. petroleum-. oxiderat

9759348—1

Den produkt som erhålls genom oxidation av petroleumbeck i luft vid temperaturer i intervallet ungefär från 200'C rill JOO'C (392'F till 572'F).

309-713-4 13 100684-40-0 rester (petroleum). vakuumdestillationsrest hydrogenerings-

En sanunansart blandning av kolväten som erhålls som en rest från destdlationen av råolja under vakuum. Den består övervägande

av kolväten med kolantal övervägande större än C,,. och kokar över ungefär 500'C (932'F).

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

265-080-3 14 koks (petroleum) En fast pmdukt som uppstår vid högtemperaturbehandlning av

peu'oleumftaktioner. Den består av kolhaltiga ämnen och

64741-79-3

innehåller en viss mängd kolväten med högt kol/väte-förbållande. 265-209-3 14 6470-044)

koks (petroleum). återvinnings- Ert kolhaltigt ämne som återvinns från sytaslarn efter avlägsnande av sura material vid hög temperatur (t.ex. ungefär 537.8'C (1000'F))- 265-210—9 14 koks (petroleum). kalcinerad En sammansatt blandning av kolhaltigt material, inklusive

högmolekylära kolväten. som erhålls som fast material från kalcinering av petroleumkoks vid temperaturer högre än 1000'C (1800'F). Kolväteinnehållet i kalcinerad koks har ett m cket hö tkol/väte—förhållande.

64743-05-1

5.4.93

• Sida 120
•  Original

Prop. l994/95290

393RO793/S Bilaga 3 5.493 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 84/69 BlLlGA 2

LISTA ÖVER Ämnet—4 SOM ÄR UNDANTAGNA nuiN rst—:sräitrrvrratsraruva r ARTIKEL 3 OCH 4

120

• Sida 121
•  Original

393R0793/S

Nr L 84/70

200-061-5 50—704 D-glucirol c.,rr..o, 200-066-2 50—81-7 askorbirtsyra C,H.0, 200-075—1 50-99-7 glukos CJå.,O, 200—294-2 56—87-1 L-lysin CnHuNzoz 200-312-9 57—10-3 palntirinsyra. kemiskt ren C,,HnO, 200-3134 57-11-4 stearinsyra. kemiskt ren C.,H,601 200-334-9 57-50-1 sackaros. kemiskt ren Gul-1120” ZOO-4054 58-95-7 o-tokoferylacetat C,.HuO, 200—432-1 59—51—8 DL-men'onin C,H,,NOZS 200-711-8 69-65-8 D-mannrlol C_H.,O. 201-771—8 87-79-6 L-sorbos C,.H ”0, 204-007-1 112-80—1 Oljesyra, kemiskt ren C,,HJ.0z 204-664-4 123-94-4 glycerolsteatat. kemiskt rent C;.Hrroa 20H%-9 124-38-9 koldioxid CO1 205-278-9 137-08-6 kalcium pantotenat. D-form CJi.7NO,.'./,Ca 205-582-1 143-07-7 Iaurinsyra. kemrskt ren C,,H,.Oz 205-590-5 143-18-0 kaliumoleat C,,H,.O,.K 2115-7567 150-30-1 DL-fenylalanin (".HHNOZ ' 208—407-7 527-07-1 natriumglukonat C.H.IO,.Na 212490—5 822-16—2 nauiumsteatar. kemiskt rent C..HuO,.Na 215-279-6 1317-65-24 kalksten En icke brännbar fast produkt karakteristisk för sedimentära bergarter. Den består primärt av kalciumkarbonat. 215-665-4 1338-43-8 sorbtranoleat C:.Huo. 216-472-8 1592-23-0 kalciumdistearat. kemiskt rent C..H,.O,. '/,Ca 231-147-0 7440-37-1 argon Ar 231-153-3 7440—44-41 kol C 231-783-9 7727-37-9 kväve N ,

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

5.4.93

231-791-2 7732-18-5 vatten. destillerat. med ledningsförmåga eller motsvarande renhet 11,0 231-955-3 7782-42-5 grafit C 232—273-9 8001-21-6 solrosolja Extraktämnen och deras fysiskt modifierade derivat. De består primärt av glycerider av fertsyronra linolje- och Oljesyra. (Hrlianrhret arururu. Contporirrze). 232-274—4

sojaolja

Extraktämnen och deras fysiskt modifierade derivat. De består primärt av glycerider av fettsyrorna linolje—. olje-. palmitin- och Stearinsyra. (Soja hirpida. Legumt'name). 232-276-5

safflorolja

Extraktämnen och deras fysiskt modifierade derivat. De består primärt av glycerider av fettsyran linoljesyra. (Carthamus line-raritet, Comporr'rae). 232-278-6

hnoha

Extrakränmen och deras fysiskt modifierade derivat. De består pnmärt av glycerider av fettsyrorna linolje-. linolen— och Oljesyra. (Linum rer'ralirrr'nuun. Unaceae). 232-281—2

majsolja

Exuaktämnen och deras fysiskt modifierade derivat. De består primärt av glycerider av fettsyrorna |inolje-. olje-. palmitin- och stearinsyra. (Zen mayr, Granrineae).

232-293-8

ricinolja Extraktämnen och deras fysiskt modifierade derivat. De består primärt av glycerider av fettsyran rieinolsyra. (Rit—inter communis. Eupharbr'aceae). 232-299-0

rapsolja

Extraktämnen och deras fysiskt modifierade derivat. De består primän av glycerider av fettsyroma mika-. linolje— och Oljesyra. (Brarsr'm lupus. Cmcrferaz). 232-307-2

lecitiner Den sammansatta blandningen av diglycerider av fettsyror bundna till kolinestem av fosforsyra. 232—436—4

siraper hydrolyserade stärkelse— Err sammansan blandning som erhålls genom hydrolys av majsstärkelse genom inverkan av syror eller enzymer. Den består primärt av irl-glukos. maltos och tnaltodextriner.

8001-22-7

8001 -23-8

8001-26-1

8001-30-7

8001—794

8002-13-9

8002-43-5

8029-434

232-442—7 8030-124 talg . hydrogenerad 232-675—4 9004-53—9 de xtrin 232-679—6 9005-25-8 stärkelse Högpolymerkolhydracprodukt som vanligen erhålls från spannmål. såsom majs. vete och dum och från rötter och knölar. såsom potatis och tapioka. lnbegriper stärkelse som har förgelatinetats genom uppvärmning i närvaro av vatten.

..

• Sida 122
•  Original

393RO793/S

5.4.93

2292—9404 9050-366 maltodext'tin 234—328-2 11103-57-4 vitamin A 238—976-7 1490697-9 natrium-D-glukonat CGHDONtNa 248-027-9 2683647-5 sorbitolstearat Gul-140, 262—988-1 61758-59—8 fettsyror. kokos-. metylesuar 262—989-7 61788-61-2 fettsyror. talg—. metylestiar 263—060-9 61789-44-4 fettsyror. ricinolje- 263—129-3 61790-37-2 fettsyror. talg 266—925-9 67701-01-3

fettsyror. C.,.”- Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: C,,-C,, aUtyl carbatjviic acid och SDA Reporting Number: 16-005-00. 266—928-5 67701-03-5 fettsyror. CIM.- Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: C),-C,,. alåyi' carbaxylic acid och SDA Reporting Number: 19-005—00. 266—929-0 67701—05-7 fettsyror. C.,..- och C,,.-omänade Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: C,-C,,, and C,, unraturated allt.-yi carboxylic acid och SDA Reporting Number: 01-005-00. 266-930-6 fettsyror. C.....- och GIH,-omättade Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: (:"-C,,. and Cu-C" unmlurared uikyl carbatylic acid och SDA Reporting Number: ()4-005-00. 266-932-7 fettsyror. C,,,.- och C.,-omättade Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: (",,-C,, and C,, unsdiurared tri/cyl t'arbnryiir: acid och SDA Reporting Number: ll-005-00.

6770 1—06-8

67701-08-0

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

266-948-4 glycerider. C.,..- och C..-omättade Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: C,,-C,,. and C,, wuvmmzled rrirrlkyl giycerr'de och SDA Reporting Number: 11-001-00. 267-007-0 fettsyror. C,,,.- och cm”-omättade. metylesnar Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: (",,-C,, und C WC,. unralurared tri/cyl curbtuylic acid methyl eller och SDA Reporting Number: 04-010-00. 267-013-3 fensyror. CH,- Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: (:d-C,, alkyi carboxyiic acid och SDA Reporting Number: 13-005-00. 268-099—5 68002-85-7 fettsyror. C,m- och CMI-omättade Detta arrure identifieras med SDA Substance Name: CMC" and (In-C" ratsaturared alkyl carboxylic acid och SDA Reporting Number: 07-005-00.

67701-30-8

67762-26—9

67762-36-1

268-616—4 68131-37-3 torkad majssirap 269-657—0 68308-53-2 fettsyror. soja- 269-658-6 68308-54—3 glycerider. talg-mono. di- och tri-. hydrogenerade 270-298-7 68424-37-3 fettsyror. Cun- 270-304-8 68424-45-3 fettsyror. linolje- 270-312-1 68424-61-3

glycerider. C,,..- och Cu-omättade mono- och di- Detta ämne identifieras med SDA Substance Name: CM-C” and C ,,. unsarurured alkyl and C,.-C,_, and C,, unraturured dial/cyl glyceride och SDA Reporting Number: 11-002-00. 288-123-8 85665-33-4 glycerider. Cm.- 292-771-7 90990—10—6 fettsyror. C.,."- 292-7764 90990—15-1 fettsyror. C.,.,.- och C..-omättade 296-916-5 93165-31-2

fettsyror. rapsolje-. med lågt innehåll av erukasyta

Nr L 84/71

• Sida 123
•  Original

Prop. 1994/95:90

393R0793/S Bilaga 3

Nr L 8402 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 5.4.93

BILAGA 3

UPPGIFTER SOM AVSES [ ARTIKEL 3

1. Allmänna uppgifter 1.1 Ämnets namn 1.2 Einecs-nr

1 .3 CAS. nr 1 .4 Synonymer 1.5 Renlret

1.6 Föroreningar

1.7 Sununafortnel

1.8 Strukturformel 1.9 Ämnestyp 1.10 Aggregationsullstånd

1.11 Namn på den som lämnar uppgifterna 1.12 Producerad eller imponerad mängd. mer än 1 000 ton per är 1.13 Ange om ämnet har framställts under de senaste 12 månaderna 1.14 Ange om ämnet har importerats under de senast 12 månaderna 1.15 Klassificering och märkning

. 16 Användningsområden .17 Har fullständiga uppgifter redan lämnats av en annan tillverkare eller imponör? .18 Ange om Ni företräder en annan berörd tillverkare eller importör .19 Andra anmärkningar: (t.ex. bonskaffrringsmöjligheter)

2. Fysikalisk-kemiska data

2. l Smältpunkt 2 .2 Kokpunkt 2.3 Densitet 2.4 Angcryck

2.5 Fördelningskoefficient (logw Pow) 2.6 Vartenlöslighet 2.7 Flampunkr ' 2.8 Självant'andlrghet 2.9 Antåndlighet .10 Explosiva egenskaper Oxiderande egenskaper .12 Andra data och anmärkningar r.: N |.) >_-

3. Spädningsvägar och vidare öde i miljön

3.1 Stabilitet

3.1.1 Fotonedbryming

3.1.2 Stabilitet i vatten

3.1.3 Stabilitet ijotd

3.2 Data från miljöövervakning

3.3 Spridning och fördelning mellan olika delar av miljön. inbegripetuppskattade koncentrationer och spridningsvägar i miljön

3.3.1 Spridning 3.3.2 Fördelning mellan olika delar av mdjön 3.4 Biologisk nedbrytning

3.5 Bioackumulering

3.6 Andra anmärkningar

• Sida 124
•  Original

5.4.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning

393R0793/S

Prop. 1994/95:90 Bilaga 3

Nr L 84f73

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7

5.1 5.1.1 5.1.2 5.1.3 5.1.4 5.2 5.2.1 5.2.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9 5.10

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9

.11 .12 .13 .14 .15 .16

.17

___—___...

Ekotoxicitet Töxicitet för fisk

Toxicitet för daphnia och andra vattenlevande ryggradslösa djur Toxicitet för alger

Toxicitet för bakterier

Tuxicitet för landlevande organismer Toxicitet för markorganismer Andra anmärkningar

Toxicitet

Akut toxicitet

Akut otal toxicitet

Akut toxicitet vid inandning Akut demtal toxicitet

Akut toxicitet (andra tillförselvägar) Frätande och irriterande egenskaper Hudirritation

Ögonirritation

Sensibilisering

Toxicitet vid upprepad dos Genetisk toxicitet in virra

Genetisk toxicitet in vivo Cancerframkallande egenskaper Reproduktionstoxiska egenskaper Andra relevanta uppgifter Erfarenheter från exponering av människa

Referenslista

UPPGIFTER SOM AVSI'B I ARTIKEL 4.1

Allmän infomation Ämnets namn Einecs-nr

CAS.nr

Synonymer

Renhet Föroreningar Summaformei Strukturfonnel Ämnesryp Aggregatiottstillständ Namnet på den som lamnar uppgiftema Producerad eller importerad kvantitet. mer än 10 men högst 1 000 ton per är Ange om ämnet har framställts under de senaste 12 mänadema Ange om ämnet har imponerats under de senast 12 månaderna

Klassrfrcenng och märkning Användningsotnräden Andra anmärkningar

BIUGA 4

• Sida 125
•  Original

Prop. 1994/95:90

393R0793/s Bilaga 3

Nr L 84/74 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 5_4_93

BHA GA 5

[NFORMATIONSKONTOR [ GEMENSKAPEN

De särskilda datapmgramvaroma pa diskett finns au tillgå vid följande informationskontor i gemenskapen

Tyskland

Bonn

Kommission der Europäischen Gemeinschaften Vertrentng in der Bundesrepublik Deutschland

Zitelmannstraile 22 D—5300 Bonn Telex 88 66 48 EUROP D Telefax 5 30 09 50

Berlin

Konunission der Europäischen Gemeinschaften Vettretung in der Bundesrepublik Deutschland AuBenstelle Berlin

Kuniirstendamm 102 D—lOOO Berlin 31 Telex 18 40 15 EUROP D Telefax 8 92 20 59

Mönchrn

Kommissron der Europäischen Gemeinschaften Vertrerung in der Bundesrepublik Deutschland Vertretung in Munchen

Erhardstraile 27 D-8000 Munchen 2 Telex 5 218135 Telefax 2 02 10 15

Belgien

Bet-stel

a) Commission tles Commonautés europeennes Bureau en Balgique

b) Commissie van de Europese Gemeenschappen

Bureau rn Belgié Rue Archimede 73. B-1040 Bruxelles Archimedesstraal 73, 134040 Brussel Telex 16657 COMTNF B Telefax 2 35 01 66

Danmark

Köpenhamn

Kommissionen för De Europatske Fallesskaber Kontor 1 Danmark

Hojbrohus astergade 61 Postbox 144

DK-1004 Knhenltavn K 33 Telex 1 64 02 COMEL'R DK Telefax 33 11 12 03/33 14 12 44

Spanien Madrid

Comisién de las Comunidades Europeas Oficina en Espana

Calle de Senano 41 5' planta E-28001 Madrid Telex 4 68 18 Ol'PE E Telefax 2 76 03 87

Barcelona

Ediftcio Atlantica Av. Diagonal, 407 bis. Planta 18 08008 Barcelona Telefax 415 63 11

Frankrike

Pari:

Commission des Conunonautés européennes Bureau de repre'sentation en France

288. Bid. St. Gemtam F-75007 Paris Telex Pans 611019 COMEUR Telefax 1 45 56 94 19/7

Marseille

Commission des Commonautés européennes Bureau a Marseille

CMCl 2, rue Henri-Barbusse F-13241 Marseille Cedex 01 Telex 40 25 38 EURMA Telefax 91 90 98 07

Grekland

Athen [G]

2 Vassrlissis Sofias Case postale 1 10 02 GR-Athtna 10674 Telex 21 93 24 ECAT GR Telefax 7 24 46 20

irland

Dublin

Commissron of the European Communities Office in Ireland

39 Molesworth Street [RL-Dublin 2 Telex 9 38 27 EUCO El Telefax 71 26 57

• Sida 126
•  Original

Prop. 1994/95:90

393120793/5 Bridga 3 5.4.93 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 84/75 italien Centro Europeu Jean Monnet Largo lean Monnet 1 - 10' R”” P-1200 Lisboa Comnussione delle Comunita europee TEI” 18810 COMEUR ? Ufficio in Italia Telefax 1 55 43 97 Via Poli 29 1-00187 Roma . . Telex 61 01 84 EUROMAI ”"man"" Telefax 6 79 16 58 London

Milano Conunission of the European Communities Commission: delle Comunita europee Office in the United Kingdom Ufficio a Milano lean Monnet House Corso Magenta 59 8 Storey's Gate l-20123 Milano (JK—London SWlP 3AT Telex 31 62 00 EURMl-l- l Telex 2 32 08 EURUK G mer" 4 8' 85 '” Telefax 7 19 73 19 00/19 20

Luxemburg Belfast

Ltaernburg Conunrssion of the European Communities

Office in Northem lreland Commission des Commonaurés européennes Bureau au Luxembourg Windsor House . 9/15 Bedford Street Bärrment Jean Monnet BIO UK-Belfast BT2 7EG

Rue Aicide De Gaspen L-2920 Luxembourg Telex 7 41 17 CECBEL G Telex 34 23734 46/34 76 COMEUR LU mer" 24 82 '" Telefax 43 01 44 33

Cardijr .. Commission of the European Communities N'duhnd'm Office in Wales ””"-? 4 Cathedral Road Commissre van de Europese Gemeenschappen PC 50! ”' Bureau in Nederland (JK-Cardiff CFI 9SG

.. T 1 49 77 27 EUROPA G Kone Vijverberg 5 c " NL—2513 AB Den Haag Rhf” 39 54 ” Telex 3 10 94 EURCO NL . Telefax 364 66 19 Edinburgh

Commission of the European Conununiiies Portugal Office in Scotland

7 Alva Street ””m" UK-Edinburgh EH2 4PH Comissäo das Comunidades Europeias Telex 72 74 20 EUEDING Gabinete erri Portugal Telefax 2 26 41 05

• Sida 127
•  Original

Bilaga 3

393Y0901(O2)/S

Nr C 23772 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 1.9.93

Kommissionens meddelande inom ramen för tillämpningen av rådets direktiv 88/378/EEG vad gäller leksakers säkerhet'

(93/C 237/02)

OEentliggörande av titlar och referenser till Europeiska harmoniserade standarder enligt direktivet

Titel på den harmoniserade standarden

EN 71—5 Leksaker: säkerhet Del 5 Kemiska leksaker (set). andra än experimentset

Raufikationsär

' ESO: Europeiska standardiseringsotgan: — CEN, rue de Stassart 36. B-1050 Bryssel, tel. (32-21519 68 11, fax (32—2) 519 68 19. — Cenelec, rue de Stassan 35, B-lOSO Bryssel, tel. (32-2) 519 68 71, fax (32-2) 519 69 19. — ETSl, F-O69Zl Sophia Antipolis Cedex. tel. (33) 92 94 42 12, fax (33) 93 65 47 16.

ANM.:

— infomation om var siandardema finns att få lämnas antingen av de europeiska standardiseringsorganen eller av de nationella standardiseringsorgan som fönecknas i bilagan till rådets direktiv 83/189/EEG, ändrad genom kommissionens beslut 92/400/EEGJ.

— Offentliggörandet av referenserna i Europeiska gemenskapernas epidemi tidning innebär inte att standarderna finns tillgängliga på samtliga gemenskapens språk.

'EGT nr 1. 187, 16.7.1988. ' EGT nr L 109. 26.4.1983. = EGT ni L 221, 6.8.1992.

Prop. 1994/95:90

• Sida 128
•  Original

Utrikesdepartementet Prop. 1994/ 95 :90

Utdrag ur protokoll vid regeringssammancräde den 27 oktober 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Mats Hellström

Regeringen beslutar propositon 1994/95:90 om ändringar i bilagorna I och 11 till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES- avtalet).

gotab 47158, Slocknolm 1994 128