Prop. 1996/97:151

Beskattning av aktievinster i bolagssektorn

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 maj 1997

Lena Hjelm-Wallén Thomas Östros (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en justering av den uppskovsregel i 27 § 4 mom. lagen om statlig inkomstskatt som gäller vid överlåtelse av aktier i utbyte mot nyemitterade aktier i det köpande bolaget, den s.k. strukturregeln. För att strukturregeln skall få tillämpas av aktiebolag och andra juridiska per soner skall avyttringen vara en följd av ett erbjudande om förvärv av samt liga aktier i ett aktiebolag vars aktier är noterade på börs. Regeringen skall dock kunna medge att ett aktiebolag eller annan juridisk person får tillämpa bestämmelsen även i andra fall om särskilda skäl föreligger.

Med hänsyn till att strukturregeln kan utnyttjas på ett inte avsett sätt föreslår regeringen med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen att förslaget tillämpas på avyttringar som genomförs fr.o.m. dagen efter av lämnandet av denna proposition.

Innehållsförteckning

1 Beslut 3

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 3

3 Ärendet och dess beredning 5

4 Uppskov vid beskattningen av aktieöverlåtelser 5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 maj 1997 9

1 Beslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om änd ring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

2 Lagtext

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 27 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig in komstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

27 §

4 mom.2 Har en här i riket bosatt eller hemmahörande person avyttrat aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag och utgörs vederlaget för de avyttrade aktierna av nyemitterade aktier i det köpande bolaget och eventuellt pengar motsvarande högst tio procent av de nyemitterade aktiernas nominella värde skall som skattepliktig realisa tionsvinst räknas den del av vederlaget som utgörs av pengar.

Vad nu sagts tillämpas också vid avyttring av andelar i ekonomisk förening. De mottagna aktierna skall anses förvärvade till det anskaffningsvärde som gällde för de avyttrade aktierna eller andelarna.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat från Sverige men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå anses bosatt här. De gäller inte heller om 2 § 4 mom. nionde eller tionde stycket är tillämpligt på avyttringen.

Vid avyttring av aktier eller andelar i fåmansföretag som avses i 3 § 12 a mom. tredje stycket tillämpas första stycket endast om skattemyn digheten lämnar medgivande till detta. Sådant medgivande får lämnas om inte någon del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. Skatte myndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskattever kets beslut får inte överklagas.

Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat

aktier eller andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller tredje stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när utflyttning en sker i fråga om den del av realisationsvinsten som tidigare inte tagits upp till beskattning.

Har avyttringen gjorts av

annan juridisk person än dödsbo, gäller utöver de villkor som föreskrivs i första stycket att aktier i det bolag som gett ut de avyttrade aktierna skall vara noterade på börs samt att det köpande bolaget skall ha erbjudit sig att på marknadsmässiga villkor förvärva samtliga aktier i detta bolag. Om särskilda skäl föreligger får regeringen medge att villkoren i första meningen inte skall tillämpas i ett enskilt fall .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Den tillämpas dock på av yttringar efter den 5 maj 1997.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.2 Senaste lydelse 1996:1227.

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen lämnar i denna proposition förslag om en begränsning av den möjlighet till uppskov med beskattningen av reavinster som finns i 27 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. Synpunkter på förslaget har inhämtats från Riksskatteverket.

Lagrådet

Den föreslagna ändringen i 27 § 4 mom. SIL är av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande normalt borde inhämtas. Det har emellertid på senare tid uppmärksammats att uppskovsregeln kan ha utnyttjats på ett sådant sätt och i en sådan omfattning att regeringen anser det motiverat med ett omedelbart ingripande. Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Lagrådets yttrande bör därför inte inhämtas.

4 Uppskov vid beskattningen av aktieöverlåtelser

Regeringens förslag: Uppskovsregeln vid aktiebyten får tillämpas av aktiebolag m.fl. endast om avyttringen utgör ett led i ett uppköps erbjudande som avser förvärv av samtliga aktier i ett börsnoterat bolag på marknadsmässiga villkor. Om särskilda skäl föreligger kan rege ringen dock medge att bestämmelsen får tillämpas av aktiebolag m.fl. även i andra fall.

Bakgrunden till regeringens förslag: För att underlätta omstrukture ringar inom näringslivet finns flera uppskovsregler i skattesystemet. En uppskovsregel är den s.k. strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL. Den är tillämplig om ett bolag förvärvar aktier i ett annat bolag och som vederlag utger egna nyemitterade aktier och eventuellt ett kontantvederlag, dock högst 10 % av de nyemitterade aktiernas nominella belopp. Bestämmelsen är tillämplig oavsett om det är en juridisk eller fysisk person som säljer aktierna. Ett eventuellt kontantvederlag beskattas fullt ut men i övrigt anses inte någon skattepliktig reavinst uppkomma.

Vederlagsaktierna övertar anskaffningsvärdet för de sålda aktierna och därigenom erhålls kontinuitet i beskattningen. När de erhållna vederlags aktierna avyttras beräknas således reavinsten med utgångspunkt i det över tagna anskaffningsvärdet. Strukturregeln innehåller inte någon reglering av det köpande bolagets anskaffningsvärde på de erhållna aktierna. Under förutsättning att emissionen har skett på marknadsmässiga villkor kommer detta värde enligt allmänna regler därför att utgöras av aktiernas marknads värde vid tidpunkten för emissionen.

Den aktuella uppskovsregeln kom till vid 1990 års skattereform. Den ersatte en bestämmelse som innebar att regeringen helt eller delvis kunde medge skattefrihet vid avyttring av äldre aktier, s.k. strukturdispens. En förutsättning för sådan befrielse var att beskattningen kunde antas hindra strukturrationaliseringar som ansågs önskvärda ur allmän synpunkt. Upp skovsbestämmelsen i 27 § 4 mom. SIL innehåller inte något liknande krav. I prop. 1989/90:110 (s. 453) anfördes att ifrågavarande transaktioner regel mässigt torde genomföras av strukturella skäl och att det formella kravet på strukturrationaliseringsvinster kunde slopas.

En annan uppskovsregel finns i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL. Den gäller överlåtelser av s.k. organisationsaktier till företag som tillhör samma koncern. Begreppet organisationsaktier överensstämmer i huvudsak med begreppet näringsbetingade aktier och det innebär i praktiken att det i fler talet fall är fråga om aktier i dotterföretag.

I lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG – omstruktureringslagen – finns bestämmelser om internationella andelsbyten. Ett internationellt andelsbyte är i 6 § nämnda lag definierat på i huvudsak samma sätt som aktiebyten enligt strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL. För att omstruktureringslagen skall vara tillämplig krävs att någon aktieägare i det förvärvade bolaget är hemma hörande i Sverige och att det köpande bolaget är hemmahörande i en annan medlemsstat. Den materiella utformningen av beskattningen vid inter nationella andelsbyten är bortsett från vissa lagtekniska skillnader i allt väsentligt densamma som vid nationella aktiebyten. Någon reglering av skattemässigt anskaffningsvärde i det köpande bolaget i fråga om veder lagsaktierna finns av naturliga skäl inte eftersom det köpande

bolaget skall vara hemmahörande i en annan medlemsstat.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i olika sammanhang uttalat att det är angeläget att omstruktureringar inte skall motverkas av skattereglerna. Det finns också vissa uppskovsregler i skattesystemet. Ett väsentligt inslag i regelsystemet är dock att det är fråga om en uppskjuten beskattning och inte en definitiv skattelättnad.

Det har under senare tid uppmärksammats att strukturregeln tillämpats i situationer där det kan ifrågasättas om förfarandet är motiverat från om struktureringssynpunkt. Det gäller förfaranden där ett koncernbolag vid en apportemission överlåter aktier till ett annat koncernbolag. Om överlåtelsen avser näringsbetingade aktier kan den omfattas av uppskovs bestämmelsen i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL. Är det fråga om andra än näringsbetingade aktier kan strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL vara tillämplig. Anskaffningsvärdet på de överlåtna aktierna hos det köpande bolaget kan i dessa fall komma att utgöras av marknadsvärdet. Om detta bolag i sin tur säljer aktierna beräknas alltså reavinsten med utgångspunkt i aktiernas marknadsvärde vid tidpunkten för emissionen. Denna försäljning kan därför i princip ske utan att någon skattepliktig reavinst uppkommer.

Regelsystemet är uppbyggt så att den skattepliktiga reavinsten på de av yttrade aktierna motsvaras av en latent skatteskuld på de nyemitterade aktierna. Det koncernbolag som innehar dessa nyemitterade aktier dispo nerar emellertid över den tidpunkt när denna skattskuld skall realiseras och det kan vara möjligt att genom olika åtgärder se till att det blir fråga om en definitiv skattelättnad.

Företagsskatteutredningen (1992:11), FSU, arbetar för närvarande med en generell översyn av beskattningsreglerna vid omstruktureringar inom näringslivet. I det uppdraget ingår bl.a. att se över de uppskovsregler som kan bli tillämpliga vid omstruktureringar. Regeringen utgår från att FSU i sitt arbete lämnar förslag till de ändringar som kan anses nödvändiga för att skattereglerna inte skall motverka omstruktureringar men även förslag till sådana ändringar som behövs för att det inte skall bli fråga om definitiva skattelättnader. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag före utgången av detta år.

Med hänsyn till förfaranden av det slag som berörts i det föregående anser regeringen att FSU:s förslag inte kan avvaktas. Det är nödvändigt att redan nu begränsa aktiebolags och andra juridiska personers möjlighet att tillämpa strukturregeln i 27 § 4

mom. SIL .

Regleringen av internationella andelsbyten i omstruktureringslagen kompletteras av en skatteflyktsbestämmelse i 25 § nämnda lag. Huvud rekvisitet i denna bestämmelse är att ett förfarande enligt omstrukturerings lagen, t.ex. ett internationellt andelsbyte, ensamt eller i förening med andra rättshandlingar, medför en otillbörlig skatteförmån för den skattskyldige. För att skatteflyktsbestämmelsen skall vara tillämplig krävs vidare att skatteförmånen inte är oväsentlig och att det kan antas att skatteförmånen utgjort ett huvudskäl för förfarandet. Utformningen av bestämmelsen tillåter en mer allmän tolkning än vad som är möjligt enligt lagen (1995:575) mot skatteflykt (jfr prop. 1994/95:52 s. 40). I sammanhanget är dessutom att märka att vid tillämpning av skatteflyktsbestämmelsen kan omprövning av taxeringen ske till den skattskyldiges nackdel inom om prövningstiden på fem år oberoende av om den skattskyldige lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna uppgift. Detta kan få betydelse t.ex. om det förvärvande bolaget avyttrar aktierna i det förvärvade bolaget utan att kunna lämna en plausibel affärsmässig förklaring till det samlade förfarandet (jfr prop. 1994/95:52 s. 67).

Med hänsyn till det anförda gör regeringen den bedömningen att det i detta sammanhang inte är nödvändigt göra någon ändring i de bestämmel ser som reglerar internationella andelsbyten.

Även om möjligheterna för aktiebolag m.fl. att utnyttja 27 § 4 mom. SIL bör begränsas är det inte lämpligt att helt utesluta dessa från bestämmelsens tillämpningsområde. Det typiska exemplet när strukturregeln bör kunna tillämpas är när ett bolag avyttrar aktier i ett annat bolag genom att delta i ett offentligt uppköpserbjudande. Därmed avses det fallet att ett bolag lämnar erbjudande om att förvärva samtliga aktier i ett annat aktiebolag mot vederlag av nyemitterade aktier. För att utesluta över låtelser mellan bl.a. koncernbolag bör det krävas att erbjudandet avser förvärv av aktier i ett börsnoterat bolag. Det bör också vara fråga om ett erbjudande på marknadsmässiga villkor. Understiger det erbjudna priset börskursen den dag erbjudandet lämnas kan marknadsmässiga villkor inte anses föreligga. I sammanhanget kan påpekas att värdepappersfonder som deltar i uppköpserbjudanden inte omfattas av 27 § 4 mom. SIL eftersom de enligt 2 § 10 mom. SIL inte beskattas för reavinster. Detsamma gäller in

vestmentföretag.

Även i andra fall kan ett förfarande innebära en omstrukturering som kan anses önskvärd från allmän synpunkt. Det kan exempelvis vara fråga om ett uppköpserbjudande som avser aktierna i ett bolag som inte är börs noterat men däremot marknadsnoterat. För sådana fall bör finnas en möj lighet för regeringen att genom dispens medge att de föreslagna särskilda villkoren i 27 § 4 mom. SIL inte skall tillämpas.

Bedömningen av hur 27 § 4 mom. SIL slutligt skall utformas får göras sedan FSU avlämnat sitt slutbetänkande. Regeringen har inhämtat att FSU, om det anses lämpligt, redan i förväg kan lämna ett delförslag om slutlig utformning av strukturregeln.

Regeringen anser att förslaget om en begränsning av uppskovsregle ringen är av sådan karaktär att det bör tillämpas omedelbart. Den föreslagna regleringen bör därför med tillämpning av undantagsbe stämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpas på avyttringar fr.o.m. dagen efter propositionens avlämnande, dvs. fr.o.m. den 6 maj 1997.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 maj 1997

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Freivalds, Tham, Ulvskog, Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros

Föredragande: statsrådet Thomas Östros

Regeringen beslutar propositionen 1996/97:151 Beskattning av aktievinster i bolagssektorn