Prop. 1997/98:153

Vissa kommunala frågor

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 6 april 1998

Göran Persson

Jörgen Andersson (Inrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting och mervärdesskattelagen (1994:200). Ändringarna syftar dels till att förtydliga i vilka fall rätt till ersättning föreligger när det gäller olika typer av s.k. omsorgsboende, dels att upprätthålla konkurrensneutraliteten mellan verksamhet som bedrivs i kommunal regi och verksamhet som upphandlas. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.

I propositionen föreslås vidare att det genom en ny lag införs vissa möjligheter för landstinget och kommunerna i Skåne respektive Västra Götalands län att i utjämningssyfte lämna bidrag till en annan kommun. Bestämmelserna syftar till att möjliggöra en utjämning av de relativt stora skillnader som finns mellan de nuvarande landstingen i respektive län så att indelningsändringarna inte skall föranleda några väsentliga ökningar i det kommunala skatteuttaget eller väsentliga minskningar av verksamheten för invånarna i dessa län. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.

Sammanfattning av betänkandet Ersättning för viss mervärdesskatt till kommuner och landsting, Ds 1997:74

Kommuner har rätt till ersättning för ingående mervärdesskatt som inte dragits av enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML, från ett särskilt egenfinansierat kommunalt system. De har också rätt att erhålla en 6procentig ersättning vid upphandling eller bidragsgivning avseende sjukvård, tandvård, social omsorg eller utbildning. Syftet med ersättningen är att täcka de merkostnader som följer av att en entreprenör inom dessa områden inte har samma rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt som kommunerna.

När det gäller ersättningen för ingående mervärdesskatt medges inte rätt till ersättning för ingående mervärdesskatt i de fall den avser stadigvarande bostad. Skattemyndigheterna och kommunerna har i ett antal fall haft olika syn på hur begreppet stadigvarande bostad skall tolkas och f.n. finns ett flertal fall för prövning hos skattemyndigheterna rörande denna tolkning.

Ett särskilt problem uppstår då en entreprenör skall genomföra en investering för att exempelvis bygga ett daghem. Vid en extern upphandling från en entreprenör som både tillhandahåller lokal och barnomsorg erhåller kommunen en 6-procentig ersättning på det bidrag man lämnar. I de fall då lokalkostnaden är hög jämfört med kostnaden för tjänsten/omsorgen blir denna ersättning inte tillräcklig för att åstadkomma konkurrensneutralitet. I genomsnittsfallet är dock ersättningen inte för låg.

Arbetsgruppens uppdrag har främst varit att analysera de ovan nämnda frågeställningarna och om den bedömer det lämpligt presentera förslag till hantering av dem. I samband med detta arbete har även andra frågeställningar uppmärksammats. Bl.a. har kontrollen i kommunkontosystemet diskuterats.

Beträffande frågan om tolkningen av begreppet stadigvarande bostad redovisar arbetsgruppen ett förslag om att en koppling till de boendeformer som anges i socialtjänstlagen (1980:620), SoL, samt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, förs in i kommunkontosystemet. På detta sätt anges de fall då kommunerna har rätt till ersättning för den ingående mervärdesskatten från kommunkontosystemet.

Arbetsgruppen redovisar vidare två alternativa lösningar till hur denna avgränsning kan reglera kommunernas rätt till ersättning för ingående mervärdesskatt från systemet. Om kommunerna äger de aktuella bostäderna har de i båda fallen rätt till ersättning från kommunkontosystemet. Skillnaden mellan de båda alternativen avser det fall då kommunen hyr bostäderna och vidareuthyr dessa till omsorgstagarna.

Enligt det första alternativet föreslås fastighetsägarna kunna begära att bli s.k. frivilligt skattskyldiga vid uthyrning av omsorgsbostäder till en kommun, vilket innebär att utgående mervärdesskatt kan tas ut på hyran och att avdragsrätt medges för ingående mervärdesskatt.

En fördel med detta alternativ är att lagstiftningen om frivilligt inträde är känd och kan hanteras av såväl fastighetsägare som kommuner och skattemyndigheter. En annan fördel är att kommunerna får en öppet debiterad mervärdesskatt på hyran som utgör underlag för ansökan om ersättning för mervärdesskatt från kommunkontosystemet. En nackdel

med alternativet är att det leder till en utökning av det redan omfattande regelverket i mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

I det andra alternativet behålls reglerna för frivillig skattskyldighet oförändrade. I stället föreslås att hyreskostnader berättigar till ersättning från kommunkontosystemet och en ny ersättningsnivå om 18 procent införs på kommunens hyreskostnad för omsorgsbostäder. Detta medför att det blir färre ändringar i ML jämfört med det första alternativet. Riskerna för felredovisning av mervärdesskatt minskar och skattemyndigheternas kontrollverksamhet påverkas inte av dessa regler. Förslaget innebär att det behöver införas ytterligare en ersättningsnivå i kommunkontosystemet, vilket i sin tur kan ställa krav på att kontrollfunktionen i systemet behöver stärkas.

De ekonomiska konsekvenserna av det första alternativet är att omsättningen i kommunkontosystemet beräknas öka med ca 850 miljoner kronor och kommunernas utgifter förväntas öka med ca 350 miljoner kronor. Statens inkomster bedöms minska med ca 50 miljoner kronor under det första året och därefter öka med ca 250 miljoner kronor per år. En ekonomisk reglering mellan staten och kommunerna blir inte neutral eftersom statens inkomster inte ökar i samma omfattning som kommunernas utgifter ökar.

Det andra alternativet beräknas innebära att omsättningen i kommunkontosystemet ökar med ca 720 miljoner kronor. Kommunernas utgifter bedöms minska med ca 30 miljoner kronor och statens inkomster minskar i samma omfattning. En ekonomisk reglering skulle kunna ske genom att det generella statsbidraget till kommunerna sänks med 30 miljoner kronor.

Beträffande frågan om konkurrensneutralitet och 6-procentsbidraget kan en lösning övervägas där kommunen i det fall den handlar upp vård eller omsorgsverksamhet från en entreprenör som tillhandahåller verksamheten i egen eller förhyrd lokal ges möjlighet att ansöka om särskild ersättning från kommunkontosystemet. På lokaldelen skulle kommunen kunna söka särskild ersättning med 18 procent på kostnaden och på vård/omsorgsdelen ersättning med 5 procent av kostnaden. I det fall entreprenören inte delar upp sin kostnad/ersättning skulle kommunen kunna få ersättning med 6 procent enligt nuvarande regelverk.

Detta förslag innebär att konkurrensneutraliteten mellan privata entreprenörer och kommunal verksamhet inom de skattefria områdena förbättras. En nackdel är att det kommer att finnas tre olika ersättningsnivåer i kommunkontosystemet, vilket som nämndes ovan kan behöva kombineras med en ökad kontroll av ansökningarna. Enligt arbetsgruppen bör frågan om en stärkt kontroll i systemet övervägas närmare.

Vidare redovisar arbetsgruppen förslag om att regelverket kompletteras med formella regler så att möjlighet ges att rätta felaktiga rekvisitioner från systemet. Dessutom presenteras två alternativa förslag till hur återbetalning av mervärdesskatt till systemet kan ske vid avyttring av fastighet.

Prop 1997/8:153 Bilaga 1

Betänkandets lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting;

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Vid utbetalning av ersättning enligt 5 § tillämpas bestämmelserna i 8 kap.9, 10, 15 och 16 §§mervärdesskattelagen (1994:200).

Vid utbetalning av ersättning enligt 5 § tillämpas bestämmelserna i 8 kap.9, 10, 15 och 16 §§mervärdesskattelagen (1994:200).

Ersättning medges dock för ingående mervärdesskatt som är hän-förlig till sådana boendeformer som regleras i 20 § andra stycket och 21 § tredje stycket socialtjänstlagen (1980:620) samt 9 § 8 och 9 lagen ( 1993:387 ) om stöd och service till vissa funktionshindrade och tillhandahålls enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) eller 7 § lagen ( 1993:387 ) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

2 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200);

Härigenom föreskrivs att 3 kap.3 och 29 §§ samt 8 kap. 10 §mervärdesskattelagen (1994:200) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

3 §1

Undantaget enligt 2 § omfattar inte

1. upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör utom i fall som avses i 2 § andra stycket,

2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan samband med överlåtelse av marken,

3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete,

4. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingsplatser och motsvarande i campingverksamhet,

5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,

6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,

7. upplåtelse av förvaringsboxar,

8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,

9. upplåtelse för djur av byggnader eller mark, och 10. upplåtelse för trafik av väg, bro eller tunnel samt upplåtelse av spåranläggning för järnvägstrafik.

Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare för stadigvarande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § helt eller delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör fastighet. Uthyrning till staten eller en kommun är skattepliktig även om uthyrningen sker för en verksamhet som inte medför sådan skyldighet eller rätt. Skatteplikt föreligger dock inte för uthyrning till en kommun, om fastigheten vidareuthyrs av kommunen för användning i en verksamhet som inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § eller om uthyrningen avser stadigvarande bostad. Vad som har sagts om

Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare för stadigvarande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § helt eller delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör fastighet. Uthyrning till staten eller en kommun är skattepliktig även om uthyrningen sker för en verksamhet som inte medför sådan skyldighet eller rätt. Skatteplikt föreligger dock inte för uthyrning till en kommun, om fastigheten vidareuthyrs av kommunen för användning i en verksamhet som inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § eller om uthyrningen avser stadigvarande bostad. Till stadigvarande bostad

1 Senaste lydelse 1994:1798.

Prop 1997/8:153 Bilaga 2

uthyrning gäller även för upplåtelse av bostadsrätt.

hänförs inte sådana boendeformer som anges i 6 § lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting. Vad som har sagts om uthyrning gäller även för upplåtelse av bostadsrätt.

Andra stycket tillämpas också vid uthyrning i andra hand och vid bostadsrättsinnehavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas med bostadsrätt.

I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för sådan uthyrning, bostadsrättsupplåtelse och upplåtelse av nyttjanderätt som anges i andra och tredje styckena.

29 §2

Från skatteplikt undantas kommunernas uttag av varor och tjänster för eget behov. Undantaget omfattar inte en kommuns uttag av tjänster när det gäller arbeten på stadigvarande bostad i sådana fall som avses i 2 kap. 8 §.

Från skatteplikt undantas kommunernas uttag av varor och tjänster för eget behov. Undantaget omfattar inte en kommuns uttag av tjänster när det gäller arbeten på stadigvarande bostad i sådana fall som avses i 2 kap. 8 §. Till stadigvarande bostad hänförs inte sådana boendeformer som anges i 6 § lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.

8 kap.

10 §3

Avdragsförbudet i 9 § 1 gäller inte om den ingående skatten hänför sig till förvärv eller import för utförande av sådana tjänster som avses i 2 kap. 7 eller 8 § och för vilka uttagsbeskattning skall ske med stöd av bestämmelserna i 2 kap. Avdrag får också göras för ingående skatt som hänför sig till ett jordbruksarrende även till den del arrendet omfattar bostad.

Avdragsförbudet i 9 § 1 gäller inte om den ingående skatten hänför sig till förvärv eller import för utförande av sådana tjänster som avses i 2 kap. 7 eller 8 § och för vilka uttagsbeskattning skall ske med stöd av bestämmelserna i 2 kap. Avdrag får också göras för ingående skatt som hänför sig till ett jordbruksarrende även till den del arrendet omfattar bostad.

Fastighetsägare som är skattskyldig för uthyrning av sådana boendeformer som anges i 6 § lagen ( 1995:1518 ) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting har avdragsrätt för ingående skatt avseende dessa.

I 15 § och 16 § första stycket 2 finns särskilda begränsningar av rätten till avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller hyra av personbilar eller motorcyklar.

2 Senaste lydelse 1994:1798.3 Senaste lydelse 1994:1798.

Prop 1997/8:153 Bilaga 2

Prop 1997/8:153 Bilaga 2

Förteckning över remissinstanserna

Kammarrätten i Stockholm, Socialstyrelsen, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Skattemyndigheten i Dalarnas län, Statens skolverk, Konkurrensverket, Boverket, Kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående skolor (U 1997:10), Askersunds kommun, Bergs kommun, Bodens kommun, Bollnäs kommun, Borlänge kommun, Gotlands kommun, Gällivare kommun, Göteborgs kommun, Helsingborgs kommun, Höganäs kommun, Jönköpings kommun, Kalmar kommun, Karlshamns kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Kungsbacka kommun, Linköpings kommun, Luleå kommun, Malmö kommun, Markaryds kommun, Mora kommun, Nacka kommun, Nyköpings kommun, Skellefteå kommun, Skövde kommun, Stockholms kommun, Sundsvalls kommun, Svenljunga kommun, Uddevalla kommun, Valdemarsviks kommun, Vellinge kommun, Västerås kommun, Östersunds kommun, Östra Göinge kommun, Bohuslandstinget, Malmöhus läns landsting, Stockholms läns landsting, Södermanlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Byggentreprenörerna, Sveriges Fastighetsägareförbund, Friskolornas riksförbund, HSB Riksförbund, Sveriges Industriförbund, Landstingsförbundet, Riksbyggen, Riksförbundet för enskild vård, SABO, Sveriges Arbetsgivareförening, Företagarnas Riksorganisation, Svenska Kommunförbundet, Tjänsteförbundet, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Svenska Revisorsamfundet (SRS), Komrev, Föreningen Sveriges Kommunalekonomer, Sveriges Tandläkarförbund och Sveriges Privattandläkarförening.

Prop 1997/98:153 Bilaga 3

Inrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 1998

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Andersson, Winberg, Ulvskog, Sundström, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Engqvist

Föredragande: Jörgen Andersson

Regeringen beslutar proposition 1997/98:153 Vissa kommunala frågor.

Prop 1997/8:153