Prop. 1997/98:50

Avveckling av allemanssparreglerna

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 15 Januari 1998

Göran Persson

Erik Åsbrink

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Lagen om allemanssparande innehåller bestämmelser om sparande dels på allemanssparkonto i bank som enligt avtal med Riksgäldskontoret förmedlar sparandet, dels i allemansfond där sparade medel placeras i värdepapper. Lagen infördes år 1984 i syfte att stimulera hushållens spa­ rande. Ett ökat sparande skulle underlätta finansieringen av det statliga budgetunderskottet och tillföra näringslivet riskkapital. Sparstimulansen skulle uppnås genom att räntan på allemanssparkonto samt utdelningen och försäljningsvinsten för andelarna i allemansfond var skattefria.

Skatteförmånerna för allemanssparandet är sedan årsskiftet 1996/97 helt avskaffade. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen nu att lagen om allemanssparande tas bort. Förslaget innebär att allemansfonderna i fortsättningen kommer att omfattas av samma regler som gäller för van­ liga värdepappersfonder. Genom övergångsbestämmelser underlättas en ombildning av de företagsanknutna allemansfonderna till s.k. nationella fonder och vanliga värdepappersfonder.

Vidare innebär förslaget att allemanssparkontona inte längre kommer att vara lagreglerade. Om sparformen kommer att finnas kvar eller inte beror på om samarbetet mellan bankerna och Riksgäldskontoret fortsätter sedan lagen upphävts.

Lagen om allemanssparande föreslås bli upphävd vid utgången av juni 1998.

Sammanfattning av betänkandet Allemanssparandet – en översyn

När dessa rader skrivs har det nästan på dagen gått tio år sedan allemans­ sparandet introducerades den 1 april 1984. Sparformen blev omedelbart mycket populär och i dag sparar omkring tre miljoner personer i något av de två alternativen – allemansspar och allemansfond. Behållningen på allemanssparandet uppgick vid årsskiftet till 135 miljarder kronor, nästan lika fördelat mellan allemansspar och allemansfond.

Under dessa tio år har det skett betydande förändringar i sparandets allmänna villkor. När allemanssparandet infördes beskattades sparandet ganska högt. För den som inte hade utgiftsräntor att kvitta emot var skattesatsen på sparande 50–80 procent. Allemanssparandet – liksom dess företrädare skattesparandet – blev små skattegynnade fickor där spa­ rarna kunde få en positiv real avkastning på sina sparade medel.

Genom skattereformen några år senare sänktes skatten på sparande i allmänhet, samtidigt som en mer enhetlig beskattning eftersträvades. Detta ledde till att allemanssparandet började beskattas, först till en del men efter hand fullt ut. Den sista förmånen togs bort vid årsskiftet.

Därmed har förutsättningarna för allemanssparandet förändrats på ett avgörande sätt. I och med att allemanssparandet inte längre är skattegyn­ nat har det egentliga skälet att ha de särskilda spar­ och placeringsregler som återfinns i lagen om allemanssparande fallit bort.

Regeringen har därför tillsatt denna utredning med uppgift att göra en översyn av allemanssparandet. Viktiga utgångspunkter har varit dels att reglerna för allemansfond helt skall integreras med dem som gäller för vanliga värdepappersfonder, dels att förändringarna i allemansspar inte skall framkalla ett stort utflöde av sparmedel. Det senare är inte minst viktigt för statsskuldsförvaltningen.

Allemansfond

Beträffande allemansfond menar utredningen att nuvarande placerings­ regler – i jämförelse med dem som gäller för vanliga värdepappersfonder – ger allemansfonderna ett sämre utgångsläge vad gäller möjligheterna att erhålla en hög avkastning samt att sprida riskerna.

Vidare anser utredningen att de invändningar som tidigare rests mot förslaget att likställa allemansfondernas regler med dem som gäller för vanliga värdepappersfonder inte längre äger någon bärighet.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att allemansfonderna ombil­ das till vanliga värdepappersfonder. För att de anpassningar i allemans­ fondernas placeringar som blir nödvändiga genom ändrade regler inte skall leda till några förluster för spararna, föreslås en allmän anpassning­ speriod på ett år.

Situationen för allemansfondspararna förändras inte i någon större ut­ sträckning. Vid ombildning utgår inte den uttagsavgift som i dag belastar spararen vid uttag. Beskattningen påverkas inte heller av själva ombild­

ningen. Däremot måste fondbolaget fastställa vilken avgiftsstruktur och placeringsinriktning som skall gälla framöver. Fondbolagen anmodas göra detta i god tid före ombildningen så att spararna – om de så önskar – kan byta fond till de nuvarande reglerna.

Likställandet av reglerna för allemansfonderna och vanliga värdepap­ persfonder får några följdeffekter. De fondbolag som administrerar alle­ mansfonder har i dag uppgiftsskyldighet för fondspararnas reavinster och reaförluster vid en försäljning av fondandelar. Motsvarande skyldighet existerar inte för fondbolag som har vanliga värdepappersfonder. Utred­ ningen föreslår nu att uppgiftsskyldigheten vidgas till att gälla samtliga värdepappersfonder.

Ett annat området där reglerna i dag skiljer sig är andelsägarnas infly­ tande. Lagen om allemanssparande garanterar fondspararna ett visst in­ flytande genom att andelsägarna väljer delar av fondens styrelse. En mot­ svarande rätt fanns tidigare för dem som sparar i vanliga värdepappers­ fonder men denna rätt togs bort år 1991.

Utredningen anser emellertid att det finns nackdelar med att slopa fon­ dandelsägarnas inflytande utan att några andra ändringar genomförs. Ett sådant förfarande kan leda till ökad maktkoncentration i näringslivet. Samtidigt kan det konstateras att andelsägarnas intresse för att bevista andelsägarstämmor och aktivt utöva inflytande är svagt. Utredningen anser att denna fråga bör sättas in i ett större sammanhang där frågan om fondernas ägaransvar i allmänhet behandlas. I avvaktan på resultatet från en sådan utredning föreslås nuvarande regler bestå, trots att det innebär att olika värdepappersfonder får skilda regler på detta område. Denna situation förutsätts dock bara bestå under en kortare period.

Allemansspar

Vad gäller allemansspar konstaterar utredningen att en lagreglering inte är nödvändig på sikt. Samtidigt som utredningen i enlighet med detta föreslår att lagregleringen upphör, finns det ur statens synvinkel ingen anledning att avveckla allemansspar. Sparformen kan mycket väl fortleva och förhållandet mellan Riksgäldskontoret och bankerna kan i framtiden regleras genom avtal.

Förändringarna innebär emellertid att allemansspar de facto kommer att skilja sig allt mindre från vanligt banksparande. Det kan därför inte uteslutas att bankernas eller spararnas reaktioner blir sådana att sparfor­ men inte kan fortleva utan måste avvecklas. Med tanke på den stora be­ hållningen på allemansspar och behovet av stabilitet i statsskuldsförvalt­ ningen bör en eventuell avveckling av allemansspar ske under ordnade former. Nuvarande avtal mellan Riksgäldskontoret och bankerna är ett­ åriga och reglerar inte hur en eventuell avveckling skall gå till. Frågan har inte ansetts vara aktuell tidigare. I avsaknad av en framtida lagstift­ ning bör Riksgäldskontoret upprätta långsiktiga samarbetsavtal med ban­ kerna. Därvidlag bör parterna bland annat reglera hur ett eventuellt fram­ tida avvecklande skall genomföras.

I avvaktan på att sådana avtal föreligger bör allemansspar regleras ge­ nom lag. Samtidigt anser utredningen att ett slutdatum för lagstiftningen bör fastställas. Detta bland annat för att klargöra vad som gäller om det skulle visa sig att det saknas grund för ett långsiktigt samarbete mellan Riksgäldskontoret och bankerna. Utredningen föreslår därför att lagen om allemanssparande upphävs vid utgången av 1997.

Detta innebär att om Riksgäldskontoret och bankerna inte kommer överens om en fortsättning – och om Riksgäldskontoret inte fortsätter i egen regi eller med någon annan samarbetspartner – så avslutas alle­ mansspar enligt utredningens förslag vid årsskiftet 1997/98. De medel som vid den tidpunkten kvarstår på allemanssparkonton betalas då ut till spararen.

Vid en slutåterbetalning utgår uttagssavgiften om 1 procent. Ur spara­ rens synvinkel kan en uttagsavgift synas som ohemul då uttaget eller återbetalningen inte initieras av spararen. Utan uttagsavgift skulle emel­ lertid incitamentet att behålla medlen på kontot till slutdagen bli starkt. Med tanke på statsskuldsförvaltningen vore det olyckligt om en bety­ dande del av behållningen skulle återbetalas på en och samma gång.

Övrigt

Den lånerätt som varit knuten till allemanssparandet tas bort. Lånerätten har i praktiken inte haft någon reell betydelse sedan kreditmarknaden avreglerades.

Avslutningsvis diskuteras vilka informationsinsatser som de föreslagna förändringarna påkallar. Utredningen föreslår att Riksgäldskontoret er­ håller 10 miljoner kronor i anslag för att informera om de förestående förändringarna i allemanssparandet.

Utredningens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemans­ sparande

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:890) om allemanssparand e7

dels att 8 a, 26 ­ 28 §§ skall upphävas

dels att 1, 3, 8, 9 och 25 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §8

I denna lag behandlas den särskilda sparform (allemanssparande) som är förenad med skattelättnader en­ ligt 2 § lagen (1988:847) om skat­ telättnader för allemanssparande. Lagen gäller, med de undantag som anges i andra stycket, även för så­ dant sparande som sker i andelar i allemansfond enligt lagen (1993:931) om individuellt pen­ sionssparande.

Bestämmelserna i 3 § andra – fjärde styckena, 4, 6, 8, 8a, 9 och 19–28 §§ skall inte tillämpas i fråga om sådant sparande i allemansfond som sker enligt lagen om individu­ ellt pensionssparande.

I denna lag behandlas den särskilda

sparformen allemanssparande. La­

gen gäller, med de undantag som anges i andra stycket, även för så­ dant sparande som sker i andelar i allemansfond enligt lagen (1993:931) om individuellt pen­ sionssparande.

Bestämmelserna i 3 § andra – fjärde styckena, 4, 6, 8, 9 och 19– 25 §§ skall inte tillämpas i fråga om sådant sparande i allemansfond som sker enligt lagen om individuellt pensionssparande.

3 §9

Sparmedlen skall sättas i en svensk bank som enligt överenskommelse med Riksgäldskontoret förmedlar allemanssparande. En sparare får inte spara på mer än ett allemans­ sparkonto och i fler än två alle­ manssparfonder. Han får flytta sina sparmedel inom allemanssparan­

det.

Den bank eller det fondbolag

Sparmedlen skall sättas in i en bank som enligt överenskommelse med Riksgäldskontoret förmedlar alle­ manssparande. En sparare får inte spara på mer än ett allemansspar­ konto och i fler än två allemansfon­ der. Han får inte flytta sina sparme­ del mellan allemansspar och alle­

mansfond. Om en bank upphör att förmedla allemanssparande får en sparare överföra sin behållning på allemanssparkonto till sådant konto i annan bank.

Den bank eller det fondbolag som ombesörjer en överföring är

7 Lagen omtryckt 1986:522.8 Senaste lydelse 1993:934.9 Senaste lydelse 1993:548.

som ombesörjer en överföring är berättigad till ersättning med högst 150 kronor av spararen för sina kostnader för överföringen. Någon uttagsavgift enligt 6 § skall inte betalas.

Vad som föreskrivs i första stycket och annars i denna lag i fråga om bank gäller, med undan­

tag för bestämmelserna om lån för förvärv av bostad och för bosätt­ ning i övrigt (bosparlån) i 8 a § och 26–28 §§, också i fråga om

sparkassa.

berättigad till ersättning med högst 150 kronor av spararen för sina kostnader för överföringen. Vid en

överföring enligt första stycket sista meningen skall dock ingen överföringsavgift utgå. Någon

uttagsavgift enligt 6 § skall inte betalas.

Vad som föreskrivs i första stycket och annars i denna lag i fråga om bank gäller också i fråga om sparkassa.

För visst sparande på sparkonto hos HSB:s Riksförbunds Sparkassa (HSB:s Sparkassa) samt för visst sparande som är anordnat av Riksbyg­ gen ekonomisk förening gäller särskilda bestämmelser enligt 24 och 25 §§.

8 §

Om rätten till sparmedel genom överlåtelse eller på annat sätt över­ går till någon annan eller om spara­ ren pantsätter sin fordran, skall in­ nestående medel betalas ut.

Om en sparare överskrider de begränsningar som gäller enligt 3 § första stycket eller 4 §, skall de oriktigt insatta sparmedlen betalas ut till honom. Någon ränta eller värdeökning på dessa medel skall ej gottskrivas spararen. Om det för sparmedlen har förvärvats andelar i en allemansfond och om andelsvärdet därefter har sjunkit, skall beloppet jämkas i motsvarande mån.

Vid utbetalning enligt första stycket skall uttagsavgift enligt 6 § erläggas.

9 §10

De medel som sätts in på ett allemanssparkonto skall överföras från ban­ ken till Riksgäldskontoret.

På de medel som satts in på ett allemanssparkonto utgår årlig ränta

som skall motsvara lägst det av riksbanken fastställda, vid varje tid gällande diskontot, minskat med tre procentenheter. Regeringen eller

den myndighet regeringen bestäm­ mer meddelar närmare föreskrifter om vilken räntesats som vid varje tidpunkt skall gälla.

På de medel som sätts in på ett allemanssparkonto utgår årlig ränta. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medde­ lar närmare föreskrifter om vilken räntesats som vid varje tidpunkt skall gälla.

25 §

Den som bosparar i HSB eller Riksbyggen får under det kalen­

derår han fyller 28 år överföra hela

eller den del av sparandet enligt 24 § till allemanssparkonto eller allemansfond.

Den som bosparar i HSB eller Riksbyggen får överföra hela eller del av sparandet enligt 24 § till al­ lemanssparkonto eller allemans­ fond.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

10 Senaste lydelse 1989:510.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:890) om allemansspar­­ and e11

dels att 10–25 §§ skall upphävas

dels att 1, 3, 4, 6 och 8 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

I denna lag behandlas den särskilda sparformen allemanssparande. La­

gen gäller, med de undantag som anges i andra stycket, även för så­ dant sparande som sker i andelar i allemansfond enligt lagen ( 1993:931 ) om individuellt pen­ sionssparande.

Bestämmelserna i 3 § andra– fjärde styckena, 4, 6, 8, 9 och 19– 25 §§ skall inte tillämpas i fråga om sådant sparande i allemansfond som sker enligt lagen om individu­ ellt pensionssparande.

I denna lag behandlas den särskilda sparformen allemanssparande.

3 §12

Sparmedlen skall sättas in i en bank som enligt överenskommelse med Riksgäldskontoret förmedlar allemanssparande. En sparare får inte spara på mer än ett allemanssparkonto och i fler än två allemansfonder. Han får inte flytta sina sparmedel mellan allemansspar och allemansfond. Om en bank upphör att förmedla allemanssparande får en sparare överföra sin behållning på allemanssparkonto till sådant konto i annan bank.

Den bank eller det fondbolag som ombesörjer en överföring är berätti­ gad till ersättning med högst 150 kronor av spararen för sina kostnader för överföringen. Vid en överföring enligt första stycket sista meningen skall dock ingen överföringsavgift utgå. Någon uttagsavgift enligt 6 § skall inte betalas. Vad som föreskrivs i första stycket och annars i denna lag i fråga om bank gäller också i fråga om sparkassa.

För visst sparande på sparkonto hos HSB:s Riksförbunds Sparkassa (HSB:s Sparkassa) samt för visst sparande som är anordnat av Riks­ byggen ekonomisk förening gäller särskilda bestämmelser enligt

11 Lagen omtryckt 1986:522.12 Senaste lydelse 1994:000.

24 och 25 §§.

4 §

Varje sparare får sätta in högst 2 000 kronor i månaden i allemans­ sparandet.

Varje sparare får sätta in högst 2 000 kronor i månaden i allemans­ sparandet eller det lägre belopp regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrift om.

6 §13

Vid uttag betalar spararen till ban­ ken eller fondbolaget en avgift mot­ svarande en procent av det uttagna beloppet, dock minst 20 kronor.

Vid uttag betalar spararen till ban­ ken en avgift motsvarande en pro­ cent av det uttagna beloppet, dock minst 20 kronor.

8 §14

Om en sparare överskrider de be­ gränsningar som gäller enligt 3 § första stycket eller 4 §, skall de oriktigt insatta sparmedlen betalas ut till honom. Någon ränta eller

värdeökning på dessa medel skall ej

gottskrivas spararen. Om det för

sparmedlen har förvärvats andelar i en allemansfond och om andel­ svärdet därefter har sjunkit, skall beloppet jämkas i motsvarande mån.

Om en sparare överskrider de be­ gränsningar som gäller enligt 3 § första stycket eller 4 §, skall de oriktigt insatta sparmedlen betalas ut till honom. Någon ränta på dessa medel skall ej gottskrivas spararen.

__________

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.

2. Placeringsregeln i 16 § andra stycket första meningen gäller för al­ lemansfonderna intill utgången av mars 1996.

3. Om en företagsanknuten allemansfond före den 1 april 1995 har an­ sökt om tillstånd till annan näringsverksamhet enligt 3 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall bestämmelserna i lagen (1983:890) om allemanssparande gälla så länge tillståndsprövningen pågår.

4. Någon uttagsavgift enligt 6 § skall inte utgå i anledning av att reglerna om allemansfond upphävs.

13 Senaste lydelse 1993:548.14 Senaste lydelse 1994:000.

3. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall införas två nya paragrafer, 6 a § och 9 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 a §

I styrelsen för ett fondbolag som förvaltar en värdepappersfond vil­ ken tidigare reglerats av lagen (1983:890) om allemanssparande, skall flertalet ledamöter, och bland dem ordföranden, väljas av en årlig fondandelsägarstämma. Om ett fondbolag förvaltar flera sådana fonder, skall för varje sådan fond i fondbolagets styrelse ingå minst en ledamot, som valts av fondandelsä­ garstämman i fonden.

I beslut om rösträtt för aktier i fonden deltar endast de ledamöter i fondbolagets styrelse som har ut­ setts av fondandelsägarstämman.

9 a §

En fond får årligen dela ut ett be­ lopp motsvarande sammanlagt högst två procent av fondens värde vid utgången av det närmast före­ gående kalenderåret till viss stif­ telse eller visst trossamfund eller annan sammanslutning, dock endast om mottagaren är svensk juridisk person och inte har till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmar­ nas eller andra enskildas ekono­ miska intresse.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.

4. Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 37 § 3 mom. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 §

3 mom. Gåvoskatt utgår för utdel­

ning från en allemansfond enligt

18 § sista stycket lagen (1983:890) om allemanssparande. En sådan

utdelning skall vid tillämpning av denna lag anses utgöra en gåva från fonden.

3 mom. Gåvoskatt utgår för utdel­

ning från en värdepappersfond en­

ligt 9 a § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. En sådan ut­

delning skall vid tillämpning av denna lag anses utgöra en gåva från fonden.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.

5. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande att 2 kap. 1 och 3 §§ och 3 kap. 6 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Individuellt pensionssparande får ske i en eller flera av sparformerna

1. inlåning,

2. andelar i värdepappersfond och allemansfond samt

3. andra fondpapper.

Individuellt pensionssparande får ske i en eller flera av sparformerna

1. inlåning,

2. andelar i värdepappersfond och

3. andra fondpapper.

3 §

Vid sparande i värdepappersfond

och allemansfond skall pensions­

sparmedlen för spararens räkning placeras i en sådan värdepappers­ fond som avses i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder eller i en

allemansfond enligt lagen (1983:890) om allemanssparande.

Pensionssparmedlen får även place­ ras i ett utländskt fondföretag som är underkastat lagstiftning eller an­ nan offentlig reglering som väsent­ ligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

Vid sparande i värdepappersfond och allemansfond skall pensions­ sparmedlen för spararens räkning placeras i en sådan värdepappers­ fond som avses i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Pensions­ sparmedlen får även placeras i ett utländskt fondföretag som är un­ derkastat lagstiftning eller annan offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

3 kap.

6 §

Fondpapper eller andelar i alle­

mansfond får inte förvärvas eller

avyttras till ett pris som avviker från gällande marknadsvärde.

Fondpapper får inte förvärvas eller avyttras till ett pris som avviker från gällande marknadsvärde.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.

6. Förslag till lag om upphävande av lagen (1983:890) om allemanssparande

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:890) om allemanssparande skall upphöra den 31 december 1997.

___________

De sparmedel som finns kvar i allemansspar när lagen upphävs skall för det fall allemansspar inte fortsätter i annan form utbetalas till spararna varvid uttagsavgift enligt 6 § skall utgå. Om allemansspar fortsätter i någon form efter den 31 december 1997 utgår ingen uttagsavgift enligt 6 § i samband med att lagen upphävs. Bank som upphör förmedla allemansspar i samband med att lagen upphävs får ej ta ut överförings­ avgift enligt 3 § andra stycket.

Förteckning över remissinstanser

Efter remiss har yttrande över betänkandet Allemanssparandet – en över­ syn avgetts av Riksbanken, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Stockholm, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Konkurrensverket, Konsumentverket, Aktiefrämjandet, Sveriges Aktie­ sparares Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Sveriges Försäkrings­ förbund, Svenska Fondhandlareföreningen, Fondbolagens Förening, Stockholms Fondbörs AB, Penningmarknadsinformation PMI AB, Sve­ riges Industriförbund, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Bank­ kunders Riksförbund och HSB Riksförbund. Yttrande har dessutom in­ kommit från Axel Targama, styrelseordförande i Sparbankernas sjätte allemansfond AB.

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om upphävande av lagen (1983:890) om allemanssparande

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:890) om allemanssparande skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1998.

___________

1. I fråga om företagsanknutna allemansfonder får vad som föreskrivs i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder och annan författning om värdepappersfonder med de avvikelser som följer av 19 § första meningen samt 22 och 23 §§ lagen om allemanssparande tillämpas till utgången av år 1998 eller, om det för en sådan fond före utgången av år 1998 ansökts om tillstånd enligt lagen om värdepappersfonder, till dess ansökan slutligt prövats.

2. Vid en ansökan om tillstånd enligt 3 § lagen om värdepappersfonder skall det bolag som förvaltar en företagsanknuten allemansfond jämstäl­ las med ett sådant fondbolag som avses i nämnda paragraf.

Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 37 § 3 mom. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskat t15skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 §16

3 mom. Gåvoskatt utgår för utdel­

ning från en allemansfond enligt

18 § sista stycket lagen (1983:890) om allemanssparande. En sådan

utdelning skall vid tillämpning av denna lag anses utgöra en gåva från fonden.

3 mom. Gåvoskatt utgår för utdel­

ning från en värdepappersfond en­

ligt lagen ( 1990:1114 ) om värde­ pappersfonder till annan än an­

delsägare i fonden. En sådan utdel­

ning skall vid tillämpning av denna lag anses utgöra en gåva från fon­ den.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

15 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.16 Senaste lydelse 1987:1317.

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 10 mom. lagen (1947:576) om statlig in­ komstskat t17skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

10 mom .

18

Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller, ut­

över vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,

1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och andra värdepapper som avses i 27 § 1 mom.,

2. att som intäkt tas upp 2 procent för år räknat av värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i 27 § 1 mom.,

3. att avdrag får göras för annan utdelning än som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket som företaget har beslutat för beskattningsåret, dock inte med så stort belopp att det föranleder underskott.

Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande för­ valtar värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentli­ gen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie­ eller andelsägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar.

Ett företag som inte längre uppfyller kraven enligt föregående stycke skall – när det inte är fråga om att företaget upplöses genom likvidation – som intäkt ta upp ett belopp som svarar mot 40 procent av det högsta av värdena av tillgångar som avses i första stycket 1 vid ingången av be­ skattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren, dock tidigast vid ingången av år 1991. Som intäkt får i stället tas upp summan av de realisationsvinster och realisationsförluster som företaget haft från och med ingången av år 1991 på tillgångar som avses i första stycket 1.

Vad som föreskrivits i första stycket för investmentföretag gäller också för värdepappersfonder. För värdepappersfonder utgör intäkten enligt första stycket 2 dock 1,5 pro­ cent.

Vad som föreskrivits i första stycket för investmentföretag gäller också för värdepappersfonder. För värdepappersfonder utgör intäkten enligt första stycket 2 dock 1,5 procent. Vid utdelning till annan än

andelsägare i fonden får avdrag enligt första stycket 3 dock inte göras med ett större belopp än 2 procent av fondens värde vid utgången av beskattningsåret.

17 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.18 Senaste lydelse 1996:1227.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering. För utdelning som lämnas före ikraftträdandet tilläm­ pas äldre bestämmelser vid 1999 års taxering.

Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § föräldrabalke n19skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap.

5 §20

Den omyndiges tillgångar får utan samtycke av överförmyndaren place­ ras i

1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kommun,

2. skuldförbindelser som har utfärdats av Sveriges Allmänna hypoteks­ bank, Svenska skeppshypotekskassan eller av en bank eller av ett kredit­ marknadsföretag enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet eller av ett utländskt bankföretag eller ett annat utländskt kreditinstitut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer över­ ens med den som gäller för banker eller andra kreditinstitut här i landet, med undantag för förlagsbevis eller andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare, eller

3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

Den omyndiges tillgångar får vi­ dare utan överförmyndarens sam­ tycke användas för allemansspa­

rande enligt lagen (1983:890) om allemanssparande eller lånas ut

mot säkerhet av panträtt på grund­ val av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet.

Den omyndiges tillgångar får vi­ dare utan överförmyndarens sam­ tycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxerings­ värdet.

___________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

19 Balken omtryckt 1995:974.20 Senaste lydelse 1997:458.

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande

Härigenom föreskrivs att 2 kap.1 och 3 §§ samt 3 kap. 6 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

Individuellt pensionssparande får ske i en eller flera av sparformerna

1. inlåning,

2. andelar i värdepappersfond och allemansfond samt

3. andra fondpapper.

Individuellt pensionssparande får ske i en eller flera av sparformerna

1. inlåning,

2. andelar i värdepappersfond och

3. andra fondpapper.

3 §

Vid sparande i värdepappersfond

och allemansfond skall pensions­

sparmedlen för spararens räkning placeras i en sådan värdepappers­ fond som avses i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder eller i en

allemansfond enligt lagen ( 1983:890 ) om allemanssparande.

Pensionssparmedlen får även place­ ras i ett utländskt fondföretag som är underkastat lagstiftning eller an­ nan offentlig reglering som väsent­ ligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

Vid sparande i värdepappersfond

skall pensionssparmedlen för spara­ rens räkning placeras i en sådan värdepappersfond som avses i lagen (1990:1114) om värdepappersfon­ der. Pensionssparmedlen får även placeras i ett utländskt fondföretag som är underkastat lagstiftning eller annan offentlig reglering som vä­ sentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

3 kap.

6 §

Fondpapper eller andelar i alle­

mansfond får inte förvärvas eller

avyttras till ett pris som avviker från det gällande marknadsvärdet.

Fondpapper får inte förvärvas eller avyttras till ett pris som avviker från det gällande marknadsvärdet.

___________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997­12­15

Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.

Enligt en lagrådsremiss den 27 november 1997 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om upphävande av lagen (1983:890) om allemanssparande,

2. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i föräldrabalken,

5. lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Anne Kuttenkeuler.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 Januari 1998

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm­ Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Regeringen beslutar proposition 1997/98:50 Avveckling av allemanssparreglerna.

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp­ häver eller upprepar ett normgivnings­ bemyndigande

Celexnummer för bakomliggande EG­ regler

Lag (1983:890) om allemanssparande

9 §

29 §

57